Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari 195b (nr 72) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker och vin

1956-10-26 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:193, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari 195b (nr 72) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker och vin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

1

Nr 193

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen

den 26 februari 195b (nr 72) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker och

vin; given Stockholms slott den 26 oktober 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom.

samt 5 § förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker och vin.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 193

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1956

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen

den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. samt 5 §'' förordningen den 26 februari

1954 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och

vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

1 mom. Omsättningsskatt upptages---2 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en grundavgift av 10 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, 9 kronor för liter, om alkoholhalten

är lägst 35 volymprocent och högst 40 volymprocent, samt

7 kronor 50 öre för liter, om alkoholhalten understiger 35 volymprocent, och

dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin, — —• — av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres —--varornas utminutering.

5 §

För spritdrycker och starkvin, vilka utskänkas, skall till staten erläggas

utskänkningsskatt med belopp, motsvarande för spritdrycker 33 procent

och för starkvin 30 procent av varornas utminuteringspris.

Denna förordning skall äga tillämpning från och med den 5 november

1956. Därvid skall tillika iakttagas följande.

1. Det åligger detaljhandelsbolaget att erlägga skatt för sitt lager av spritdrycker

klockan 12 natten mellan den 4 och 5 november 1956 med belopp

motsvarande skillnaden mellan den omsättningsskatt bolaget erlagt och den

omsättningsskatt som skulle hava utgått enligt denna förordning. Beloppet

skall senast den 31 december 1956 insättas å kontrollstyrelsens postgirokonto

eller å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning. Detaljhandelsbolaget skall vidare senast samma dag till kontrollstyrelsen

avlämna en till riktigheten bestyrkt uppgift angående nämnda lager.

2. Den, till vilken detalj handelsbolaget överlåtit rätt till årsutskänkning

av spritdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker

vid tiden för utskänkningens avslutande den 5 november 1956 med belopp

motsvarande skillnaden mellan det pris som till detalj handelsbolaget erlagts

för lagret och det pris som skulle hava utgått vid tillämpning av bestämmelserna

i denna förordning.

Det åligger utskänkningsinnehavaren att dels senast den 12 november

1956 till kontrollstvrelsen inkomma med en till riktigheten bestyrkt, specificerad

uppgift angående nämnda lager, dels ock inom två månader från 1

1 Senaste lydelse av 2 § 1 mom. se 1955:114.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1956

3

förordningens ikraftträdande till detaljhandelsbolaget erlägga å lagret belöpande

skatt. Bolaget har att senast den femtonde dagen i nästföljande

månad inleverera beloppet till statsverket i den ordning som angives i första

punkten.

Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, som avses i andra stycket,

mindre myckenhet än han innehaft vid den i första stycket angivna tidpunkten,

gälle vad i skattestrafflagen är för motsvarande fall stadgat.

Underlåter någon att inom stadgad tid avlämna uppgift, som avses i

andra stycket, äger kontrollstyrelsen vid lämpligt vite förelägga den försumlige

att fullgöra sin skyldighet. Erlägges ej här avsedd lagerskatt för

spritdrycker inom föreskriven tid, må skatten utmätas hos utskänkningsinnehavaren

med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning

fastställer densamma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kegenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 26 oktober 1956.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder mot

spritmissbruket samt anför därvid följande.

I. Inledning

När statsmakterna år 1954 antog nya riktlinjer för nykterhetspolitiken,

innebärande bl. a. att motbokssystemet skulle avskaffas, stod det klart att

man hade att räkna med en övergångstid med stegrad spritkonsumtion och

ökat missbruk. Åtgärder av olika slag beslöts också i syfte att mildra

dessa svårigheter. Jag vill här erinra om att avsevärda resurser redan

fr. o. m. den 1 juli 1954 ställdes till förfogande för uppbyggnad av de positiva

åtgärder, på vilka tyngdpunkten i den nya nykterhetspolitiken skulle

vila, i form av ökade bidrag till nykterhetsorganisationernas upplysningsverksamhet,

anslag till ungdomssociala åtgärder samt betydligt höjda anslag

till nykterhetsvården. Vidare har en omfattande kampanj för ansvar

och nykterhet genomförts under den första övergångstiden med stark anslutning

från organisationer och folkrörelser.

Den friare försäljningen av rusdrycker tog sin början den 1 oktober 1955

och har således pågått omkring ett år. Det kan nu konstateras, att de första

månaderna inte företedde anmärkningsvärda drag. Den från många håll

motsedda branta stegringen i konsumtionen inträdde inte. Men konsumtionsstegringen

var likväl betydande, omkring en tredjedel jämfört med

motsvarande tid under 1954, och redan från början framträdde tecken på

en avsevärd stegring av missbruket. Denna har blivit så stor att de nykterhetsvårdande

myndigheterna ställts inför allvarliga problem. Utvecklingen

har under det gångna året förlöpt i stort sett i samma banor. Den höga konsumtionen

kvarstår, och skadeverkningarna av det ökade missbruket har

allteftersom tiden gått framträtt med ökad skärpa. Några tecken till åter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

5

gång kan ännu inte skönjas. Häri ligger det mest oroande draget i utvecklingen.

En fortsatt konsumtion och ett kvarblivande missbruk under längre

tid på nuvarande höga nivå kan medföra allvarliga bestående skadeverkningar.

Under dessa förhållanden anser jag, även om det kan sägas att vi

alltjämt befinner oss i den förutsedda övergångsperioden, inte försvarligt

att underlåta att vidta åtgärder för att hejda spritmissbruket och påskynda

den avsedda nedgången av konsumtion och alkoholskador.

Jag kommer till en början att lämna en närmare redogörelse för utvecklingen

efter den 1 oktober 1955 och vissa andra förhållanden som kan ge

underlag för en bedömning av den föreliggande frågan. Såsom framgår av

det följande synes den enda tillräckligt snabbt verkande åtgärden vara att

böja spritskatterna. Därför skall även en redogörelse lämnas för gällande

bestämmelser rörande dessa skatter.

II. Spritkonsumtionen efter den 1 oktober 1955, m. m.

Under den tid då motbokssystemet tillämpades i Sverige var försäljningen

av spritdrycker jämförelsevis hög och visade endast smärre variationer från

år till år, se tab. 1. Under efterkrigsåren visade konsumtionen tendenser att

öka men denna ökning motverkades av skattehöjningar åren 1948, 1950

och 1954. Sistnämnda år uppgick sålunda den totala konsumtionen till 6,67

liter per invånare mot 5,14 liter år 1945 och 5,57 liter år 1938.

Tab. 1. Total försäljning av spritdrycker och viner åren 1949—1955

År

Spritdrycker

milj. 1.

Starkviner

milj. 1.

Lätta viner

milj. 1.

1949 ..................

42,04

5,76

2,12

1950 ..................

43,06

5,58

2,49

1951..................

42,03

5,71

3,09

1952 ..................

43,71

6,88

4,13

1953 ..................

45,29

7,29

5,14

1954 ..................

43,59

7,55

6,42

1955 ..................

48,32

7,86

7,80

4 kv. 1954 ............

11,97

2,81

2,10

4 kv. 1955 ............

15,90

2,02

2,09

Sedan ransoneringen upphävts den 1 oktober 1955, har spritinköpen, såsom

redan antytts, stegrats med ungefär en tredjedel.

Hur den totala försäljningen av spritdrycker utvecklats under det senaste

året belyses närmare i tab. 2. Försäljningen under olika månader åren 1955

och 1956 har här jämförts med motsvarande månad dels året före, dels tre

år tidigare. Under år 1954 och början av år 1955 var nämligen, som framgår

av tabellen, efterfrågan märkbart påverkad av skattehöjningen den

1 april 1954. Denna skattehöjning föranledde bl. a. eu stark ökning av inköpen

i mars samma år, vilket är anledningen till att mars och april samman
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1956

Tab. 2. Spritförsäljningen månadsvis 1952—1956

6

&

Månad

Total försäljning

i milj. liter

av spritdrycker

ökning eller minskning

i % från

1952

1953

1954

1955

1956

1952—

1955

1953—

1956

1954—

1955

1955—

1956

januari ....

3,04

3,25

3,17

2,98

4,17

— 2

+ 28

— 6

+ 40

februari ....

3,25

3,18

3,26

3,06

4,14

— 6

+ 30

— 6

+ 35

mars.......

3,50

3,79

5,76

3,41

5,60

— 3

1+31

1—i2

\ +33

april.......

3,97

3,87

2,85

4,15

4,43

+ 5

i

i

1

maj.......

3,67

3,59

2,65

3,44

4,61

— 6

+ 28

+ 30

+ 34

juni.......

3,61

3,78

3,62

3,82

5,40

+ 6

+ 43

+ 6

+ 41

juli........

3,78

4,07

3,82

3,98

5,32

+ 5

+ 31

+ 4

+ 34

augusti ....

3,71

3,73

3,32

3,65

5,09

— 2

+ 36

+ 10

+ 39

september ..

3,32

3,46

3,17

4,00

+ 20

+ 26

oktober ....

3,56

3,85

3,46

4,46

+ 25

+ 29

november . .

3,36

3,42

3,22

4,52

+ 35

+ 40

december...

4,95

5,30

5,29

6,92

+ 40

+ 31

jan—aug. ..

2 8,53

29,26

28,45

28,49

38,76

± 0

+ 32

± 0

+ 36

slagits vid jämförelse mellan åren 1954 och 1955. Vidare inföll påskförsäljningen

år 1956 redan i mars, varför mars och april sammanslagits även vid

jämförelse mellan år 1956 å ena sidan och åren 1953 och 1955 å den andra.

Av tabellen framgår, att en betydande ökning av försäljningen inträffade

redan i september 1955, vilken ytterligare accentuerades under de närmast

följande månaderna. Trots att julinköpen redan förut plägade vara av stor

omfattning, blev den procentuella ökningen betydande även under december.

För tiden januari—augusti 1956 föreligger en ökning från motsvarande

tid 1955 med icke mindre än 36 %. Därav torde icke mer än ca 2V2 % vara

att hänföra till normal årlig ökning — jfr ökningen från år 1952 till år 1953.

Att ökningen under den första fria månaden, oktober, icke blev större

torde delvis sammanhänga med att under denna månad inköptes jämförelsevis

stora kvantiteter starköl, en vara som sedan dess gått starkt tillbaka, se

tab. 3.

Tab. 3. Total konsumtion av alkoholhaltiga drycker i milj. liter

Tid

Sprit-

drycker

därav

Stark-

viner

Lätta

viner

Starköl

Öl

egentligt

brännvin

andra

spritdr.

1954 1 kv.............

12,19

8,56

3,63

1,68

1,38

0,03

38,44

2 kv.............

9,12

7,21

1,91

1,47

1,55

0,05

56,32

3 kv.............

10,31

8,20

2,11

1,59

1,38

0,05

55,41

4 kv.............

11,97

9,23

2,74

2,81

2,10

0,12

50,08

19551 kv.............

9,45

7,37

2,08

1,73

1,73

0,05

41,30

2 kv.............

11,41

8,92

2,49

2,04

2,10

0,06

56,37

3 kv.............

11,62

9,20

2,42

2,07

1,88

0,09

70,19

4 kv.............

15,90

12,22

3,68

2,02

2,09

8,10

46,81

1956"1 kv.............

13,91

10,92

2,99

1,16

1,92

2,69

46,80

2 kv.............

14,45

11,55

2,90

1,02

2,24

2,50

54,34

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

Ökningen i spritdrycksförsäljningen efter den 1 oktober 1955 åtföljdes

även av en märkbar nedgång i vinförsäljningen. Minskningen gällde dock

endast starkvinerna, vilka under motbokssystemets tid i viss utsträckning

torde ha använts som ersättningsmedel för spritdrycker. För lättvinernas

del blev det ingen egentlig minskning, men å andra sidan hade försäljningen

av lätta viner under de närmast föregående åren visat mycket stark ökning.

Under innevarande år har även de lätta vinerna åter ökat något, medan

starkvinerna gått ytterligare tillbaka. Försäljningen av vanligt Öl har

icke märkbart påverkats av rusdrycksförsäljningsreformen.

Av de under första halvåret 1956 försålda spritdryckerna utgjordes icke

mindre än 79 % av egentligt brännvin och endast 21 % av andra spritdrycker.

I jämförelse med samma tid 1955 har det egentliga brännvinet ökat

med 38 % och andra spritdrycker med endast 29 %. Av olika varuslag dominerar

det 40-procentiga okryddade brännvinet, vilket under första halvåret

1956 svarade för 67 % av hela spritdrycksförsäljningen.

Ökningen i spritdrycksförsäljningen efter den 1 oktober 1955 faller helt

på utminuteringen. Under fjärde kvartalet 1955 såldes i utminuteringen

14,98 milj. liter mot 10,57 milj. liter under samma tid 1954, vilket innebär

en ökning med 42 %. Under tiden januari—augusti 1956 förekom en ökning

från 25,07 till 36,51 milj. liter eller med 46 %.

Utskänkningen av spritdrycker, som under några år visat en svagt vikande

tendens, gick starkt tillbaka efter den 1 oktober 1955. Denna minskning

drabbade särskilt de egentliga folkrestaurangerna, vilka i ett flertal fall

blivit nödsakade att slå igen. Folkrestauranger med flera avdelningar i

olika prisklasser har i många fall stängt en av avdelningarna. För Sveriges

centrala restaurangbolag i dess helhet har spritdrycksutskänkningen minskat

med ca 40 % mot ca 30 % för de privata restaurangerna. Av dessa

senare synes restauranger i högre prisklasser i stort sett ha blivit minst berörda

av nedgången.

Förskjutningen från utskänkning till utminutering kan belysas även därav,

att numera endast 6 % av den försålda kvantiteten spritdrycker går till

restaurangerna mot tidigare 12 %.

Som mätare på alkoholmissbrukets utveckling har man i vårt land i

första hand brukat lita till den av kontrollstyrelsen utarbetade statistiken

över personer som sakfällts för fylleri. Ifrågavarande statistik, som numera

till större delen bygger på av åklagarna utfärdade strafförelägganden, har

dock under senare år visat en betydande eftersläpning. Då det kunde förutses,

att en väntad ökning av antalet förseelser skulle medföra ännu längre

väntetider vid handläggningen av fyllerimål, har kontrollstyrelsen, för att

bättre kunna följa alkoholmissbrukets aktuella utveckling, från polismyndigheterna

i städerna införskaffat månatliga rapporter om antalet för fylleri

omhändertagna personer. Till skillnad från den ordinarie fylleristatistiken,

som endast innefattar fylleri på allmän plats, har därvid även uppgifter

om antalet på enskilt område omhändertagna kunnat erhållas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1956

Tnb. 4. Antal omhändertaganden för fylleri i städerna

Tidsperiod

På

På

S:a

därav

Stock-

holm

Göte-

borg

Mal-

mö

plats

område

kvin-

nor

personer

under

21 år

Antal

4 kv. 1955 ............

19 268

1837

21105

391

1 167

4175

4 002

749

1954 ............

9 948

794

10 742

265

526%

2 202

1550

543

1 kv. 1956 ............

18 691

1909

20 600

347

1085

4 647

4 069

665

1955 ............

9 338

796

10 134

219

536

2112

1885

437

2 kv. 1956 ............

26 066

1797

27 863

525

1235

6 844

5 876

938

1955 ............

11981

841

12 822

292

555

2171

2177

617

april 1956 ............

7 890

614

8 504

145

402

2 070

1 797

278

1955 ............

3 844

301

4145

70

176

726

745

191

maj 1956 ............

8 442

553

8 995

157

387

2 272

1854

277

1955 ............

4 015

299

4 314

113

201

768

738

205

juni 1956 ............

9 734

630

10 364

223

446

2 502

2 225

383

1955 ............

4122

241

4 363

109

178

677

694

221

juli'' 1956 ............

9 963

527

10 490

252

419

2 535

2172

404

1955 ............

4 332

248

4 580

130

190

816

741

262

aug.2 1956 ............

9 425

589

10 014

248

358

2 606

2 351

317

1955 ............

4100

221

4 321

116

189

788

844

199

ökning i procent

4 kv. 55/54 ............

94

131

%

48

122

90

158

38

1 kv. 56/55 ............

100

140

103

58

102

120

116

52

2 kv. 56/55 ............

118

114

117

80

123

215

170

52

april 56/55 ............

105

104

105

107

128

185

141

46

maj 56/55 ............

no

85

109

39

93

196

151

35

juni 56/55 ............

136

151

138

105

151

270

221

73

juli 56/55 ............

130

113

129

94

121

211

193

54

aug. 56/55 ............

130

167

132

114

89

231

179

59

1 Preliminära siffror avseende 124 städer.

2 Preliminära siffror avseende 116 städer.

En sammanställning av det sålunda redovisade materialet lämnas i tab. 4.

Det må anmärkas, att uppgifterna för juli och augusti ej innefattar samtliga

städer. Detta gäller dock både 1955 och 1956 varför ökningstalen även

för dessa båda månader torde vara tämligen rättvisande.

Av tabellen framgår, att antalet omhändertaganden mer än fördubblats

sedan spriten blev fri och att ökningen blivit något större för varje kvartal.

För juli och augusti är ökningen ännu större än för andra kvartalet i dess

helhet, men då redan september 1955 torde ha visat en icke obetydlig ökning

jämfört med föregående år (jfr förutnämnda uppgifter om försäljningen

av spritdrycker under denna månad), är det ovisst om tredje kvartalet

1956 kommer att visa ännu större ökning än andra kvartalet.

Utvecklingen sedan den 1 oktober 1955 har varit särskilt ogynnsam i

Stockholm, där antalet fyllerianhållanden under den gångna sommaren varit

mer än tre gånger så stort som föregående år. Även Göteborg, som redan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

9

tidigare haft betydligt högre fyllerifrekvens än Stockholm, visar större ökning

än städerna i allmänhet.

Jämväl ungdomsfylleriet har mer än fördubblats sedan föregående år. För

kvinnofylleriets del var ökningen till en början måttlig (omkring 50 %)

men sedan dess har en oavbruten försämring ägt rum och siffrorna för de

senaste månaderna visar en ökning med omkring 100 % jämfört med 1955.

Totalt är dock kvinnofylleriet alltjämt av relativt liten omfattning (mindre

än 5 % av samtliga). Antalet på enskilt område omhändertagna visar slutligen

i allmänhet något större ökning än totalfylleriet.

En inom kontrollstyrelsen företagen preliminär bearbetning av uppgifterna

om personer, som blivit dömda för efter den 1 oktober 1955 begånget

fylleri, visar att ökningen varit störst i åldrarna över 50 och under 18 år

och minst i åldrarna 25—30 år. I vilken grad ökningen är att hänföra till

redan förut kända missbrukare har ännu icke med bestämdhet kunnat fastställas,

men det synes sannolikt att sådana personer svarar för den största

ökningen och att återfall i fylleri blivit vanligare än tidigare, ökningen av

antalet för fylleri dömda resp. omhändertagna personer torde alltså vara

mindre än ökningen av antalet domar resp. omhändertaganden.

Följden av det grova missbrukets stegring har bl. a. blivit att de nykterhetsvårdande

organen utsatts för övermäktiga påfrestningar. Enligt vad jag

inhämtat var antalet beslut om tvångsintagning av alkoholmissbrukare

nästan dubbelt så stort under andra kvartalet 1956 som motsvarande tid

1955. Det råder brist på vårdplatser, vilket bl. a. medfört att åtskilliga försökspermitterade,

som misskött sig, inte kunnat återföras till anstalterna.

Liknande svårigheter föreligger inom sinnessjukvården, som fått omhänderta

ett alltmer ökat antal svårt sjuka alkoholmissbrukare. Vid Beckomberga

sjukhus i Stockholm har bland inskrivna manliga patienter under

tiden den 1 oktober 1955—den 30 juni 1956 alkoholfallen ökat med 50 %,

jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Antalet dödsfall på grund

av akut alkoholförgiftning eller olika psykiska och kroppsliga sjukdomstillstånd,

som uppstått genom alkoholmissbruk, uppges ha ökat efter den

1 oktober 1955.

Utvecklingen av nykterhetstillståndet får även ses i belysning av prisnivån

för spriten. Som bekant bär spritpriserna höjts vid olika tillfällen

genom skatteskärpningar. Sådana höjningar har efter andra världskriget

företagits åren 1948, 1950 och 1954. Höjningarna har emellertid kompenserats

av förändringar i den allmänna prisnivån.

Realpriset för brännvin har därför sedan år 1949 undergått endast smärre

förändringar. Skattehöjningen år 1950 kompenserades nästan helt av den

allmänna prisstegringen i början av år 1951. Under de närmaste två åren

fortsatte levnadskostnaderna att stiga, med resultat att realpriset på brännvin

sjönk något under 1949 års nivå. Skattehöjningen år 1954 stegrade åter

realpriset på brännvin. Detta pris kom att för någon tid ligga 9 % över

nivån år 1949. Från och med andra kvartalet 1955 har realpriset åter fallit.

Det ligger nu endast ett par procent högre än år 1949.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kunyl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

Jämför man spritpriserna med köpkraftens stegring, blir bilden en annan.

Ökningen i köpkraft har varit större än som motsvaras av höjningarna

av spritpriserna. Man brukar vid sådana jämförelser jämföra brännvinspriset

med industriarbetarnas genomsnittliga löneinkomst. På grund av

lönernas relativt snabba uppgång under de senaste åren motsvaras priset för

en liter brännvin numera av en betydligt mindre arbetsinsats mätt i timmar

än tidigare. Beräkningarna utfaller något olika, beroende på om de direkta

skatterna fråndrages arbetslönen eller ej. Om man beräknar löneinkomsten

utan avdrag för skatter, finner man att priset för en liter brännvin

för närvarande endast motsvarar inkomsten för 3,6 arbetstimmar mot 4,8

timmar år 1949. Frånräknas de direkta skatterna blir motsvarigheten i arbetstimmar

4,3 nu och 5,6 år 1949.

Beträffande hithörande förhållanden kan i övrigt hänvisas till tab. 5.

Tab. 5. Brännvinspris och industriarbetarlön

Tid

Utminu-

terings-

pris1

kr./l

Levnads- kostnads- index exkl.

dir. skatter

Realpris

Index

1949 =

100

Timlön* kr.

Arbetstimmar

per liter

Före

skatt”

Efter

skatt”

Före

skatt

Efter

skatt

1949 ................

12,65

100

100

2,62

2,25

4,8

5,6

1950 ................

12,85

101

101

2,73

2,34

4,7

5,5

1951................

15,03

117

102

3,30

2,81

4,6

5,3

1952 ................

15,30

126

96

3,92

3,30

3,9

4,6

1953 ................

15,30

128

94

4,11

3,46

3,7

4,4

1954 ................

17,14

129

105

4,29

3,60

4,0

4,8

1955 ................

17,81

133

106

4,64

3,87

3,8

4,6

1954 1 kv............

15,30

129

94

4,20

3,53

3,6

4,3

2 »> ...........

17,75

130

108

4,31

3,62

4,1

4,9

3 » ...........

17,75

129

109

4,31

3,62

4,1

4,9

4 » ...........

17,75

129

109

4,36

3,65

4,1

4,9

1955 1 kv............

17,75

129

109

4,46

3,73

4,0

4,8

2 » ...........

17,75

131

107

4,67

3,89

3,8

4,6

3 * ...........

17,75

133

106

4,65

3,88

3,8

4,6

4 » ...........

18,00

136

105

4,74

3,95

3,8

4,6

1956 1 kv............

18,00

137

104

4,75

3,96

3,8

4,5

2 » ...........

18,00

139

102

5,03

4,17

3,6

4,3

1 Okryddat 40-procentigt brännvin.

2 Genomsnittlig timlön för vuxna manliga industriarbetare.

3 Exkl. pensionsavgift och sjukförsäkring.

I de nordiska grannländerna har utvecklingen under de senaste åren förlöpt

i betydligt lugnare banor än i Sverige. I Danmark, Norge och Finland

har sålunda konsumtionen sedan många år tillbaka legat avsevärt lägre än

i Sverige, se tab. 6, och några större förändringar har icke ägt rum i dessa

tre länder i fråga om försäljning och beskattning av alkoholhaltiga drycker.

Konsumtionsläget år 1955 och förändringarna sedan år 1949 belyses i följande

sammanställning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956 11

Tab. 6. Total alkoholkonsumtion i de nordiska länderna i liter ren alkohol

per invånare åren 1949—1955

Sverige

Danmark

Norge

Finland

Spritdrycker

1955 .....................

2,73

0,39

1,12

1,31

Vin

1955 .....................

0,32

0,42

0,19

0,34

Öl

1955 .....................

1,04

12,34

0,99

0,32

Summa

1955 .....................

4,09

13,25

2,30

1,97

»

1954 .....................

3,73

3,25

2,14

1,86

»

1953 .....................

3,83

3,20

2,05

1,84

»

1952 .....................

3,71

3,02

2,12

1,87

»

1951.....................

3,49

2,99

2,08

1,79

»

1950 .....................

3,60

3,32

2,17

1,73

»

1949 .....................

3,53

3,31

2,29

1,48

1 År 1954.

I Norge har spritpriserna legat oförändrade sedan år 1950, och någon höjning

är icke planerad. I samband med sockerransoneringens slopande hösten

1952 ansåg sig Vinmonopolet kunna konstatera en betydande ökning av

hembränningen och föreslog en prissänkning på de billigaste brännvinsmärkena

i syfte att motverka den olaga hanteringen. Förslaget vann emellertid

icke statsmakternas bifall. Under de senaste åren har brännvinskonsumtionen

visat en svagt stigande tendens, vilken torde vara en naturlig

följd av välståndsutvecklingen. Under tiden januari—augusti 1956 registrerades

i hela landet 21 972 fylleriförseelser, vilket innebär en ökning med

2,2 procent sedan motsvarande tid 1955.

Alkoholpolitiken i Finland har under de senaste åren främst inriktat sig

på att leda över konsumtionen från starkare till svagare drycker. Alkoholbolaget

har därför i möjligaste mån sökt undvika allmänna prishöjningar

för att i stället genom reglering av de olika dryckernas inbördes prisrelationer

söka påverka konsumtionen i önskad riktning.

Under år 1955 företogs sålunda en höjning av priset på inhemskt brännvin

med i medeltal 9 % och prisen på inhemska starka viner och svaga aperitifs

med ca 7 %. Den vanliga förskurna konjaken, det s. k. ädelbrännvinet

med en stjärna, blev 6 % och ädelbrännvinet med 3 stjärnor ca 3 % dyrare.

Svaga viner, utländska starka viner, vermouth, punsch, likörer, rom, whisky,

konjak och utländskt brännvin stannade i huvudsak utanför prisregleringen.

Inom dessa grupper justerades endast vissa mindre använda dryckers pris,

vilka för det mesta sänktes. Sålunda sänktes t. ex. priset på s. k. Long Drinks

med 5 %. I en översikt över utvecklingen under år 1955 konstaterar alkoholbolaget

att konsumtionen visserligen på längre sikt tenderar att öka,

men detta anses vara en följd av den strukturella förändring, som pågår

inom landet och som består däri, att skillnaden mellan livsformerna i städerna

och på landsbygden utjämnas, ökningen av den lagliga konsumtionen

anses även till icke ringa del härröra från en i statistiken osynlig övergång

från olaglig till laglig konsumtion. År 1955 var för Finland ett ur ekonomisk

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

synpunkt synnerligen gott år. Nationalproduktens nettovärde ökade med ca

11 % och löntagarnas inkomster med ca 12 %. Värdet av de försålda alkoholdryckerna

ökade samtidigt med 14 % men omräknat till liter ren alkohol

stannade försäljningens ökning vid 6 %.

Den 25 april 1956 företogs emellertid i Finland en allmän prishöjning

med 10—15 %. Höjningen motiverades med både statsfinansiella och nykterhetspolitiska

skäl. Tidpunkten för prishöjningarna valdes med tanke på

att storstrejken nyss hade avblåsts och att 1-majfirandet stod för dörren.

Som en följd av prishöjningarna har den totala alkoholkonsumtionen nedgått

med 10 %, medan statens inkomster ökat med 7 % jämfört med året

före. Fyllerisiffrorna är på nedåtgående och situationen betraktas på det

hela taget som tillfredsställande.

I Danmark har spritdrycksbeskattningen höjts vid upprepade tillfällen

t. o. m. år 1954. Förhållandet belyses i följande sammanställning, som visar

hur utminuteringspriset för en helbutelj (72 cl) Aalborg Taffel Akvavit

ändrats sedan år 1946.

Tidpunkt för

skattehöjning

Utminute-

ringspris

dkr

därav skatt

dkr

4. 5. 1946 ...............

16,20

12,26

14. 8. 1946 ...............

19,85

15,29

20. 11. 1950 ...............

22,20

16,61

22. 3. 1951 ...............

23,55

17,96

2. 10. 1954 ...............

25,90

20,06

25. 11. 1954 ...............

26,50

20,27

För de destillerade dryckernas vidkommande inträffade under år 1955

en minskning i den sammanlagda sprit- och omsättningsavgiften med 6—7

milj. dkr, varav 3 milj. dkr belöper på minskningen i brännvinsförsäljningen.

Den höjning av beskattningen, som ägde rum år 1954, har alltså medfört

en sådan nedgång i försäljningen av dessa varor, att statens inkomster blivit

mindre än före höjningen. Samma förhållande gjorde sig gällande efter de

höjningar som företogs åren 1950 och 1951. Denna minskning i statsinkomsterna

torde ha varit anledningen till den mindre nedjustering av skatten

som genomfördes den 9 juni 1956, då utminuteringspriset för Aalborg Taffel

Akvavit sänktes till 24,65 dkr per helbutelj.

Till belysning av nivån för spritpriserna i de olika nordiska länderna kan

nämnas, att medan den svenska Skåne akvavit kostar 20 kronor 75 öre per

liter, priset för motsvarande sorter är i Danmark (Aalborg Taffel) 25 kronor

70 öre, i Finland (Rajamäki Akvavit) 21 kronor 10 öre samt i Norge

(L0itens***) 19 kronor 10 öre, allt per liter och omräknat i svenskt mynt.

Vid en jämförelse av dessa priser får självfallet beaktas att den allmänna

lönenivån i Sverige är betydligt högre än i övriga nordiska länder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1956

13

III. Gällande bestämmelser rörande beskattning av rusdrycker, m. m.

På spritdrycker och vin upptas omsättningsskatt och utskänkningsskatt.

Den förstnämnda skatten uttas för all sprit och allt vin som säljes till allmänheten

för konsumtion. I fråga om sprit och starkviner, som serveras på

restaurang, tillkommer utskänkningsskatten. Utöver dessa skatter upptages

tull på importerade varor, vilken utgår med varierande belopp och i intet

fall överstiger 2 kronor per liter. Mot tullen svarar i fråga om inhemska

viner en låg tillverkningsavgift.

Rörande omsättnings- och utskänkningsskatterna stadgas i förordningen

den 26 februari 1954 (nr 12) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker och vin (ändrad genom förordning den 11 mars 1955, nr 114).

Omsättningsskatten uttas enligt 2 § vid Nya systemaktiebolagets

inköp hos Aktiebolaget Vin- & spritcentralen.

För spritdrycker utgår skatten dels i form av en fast avgift dels såsom

en procentavgift. Den fasta avgiften är graderad med hänsyn till dryckernas

alkoholhalt. För de alkoholsvagaste spritsorterna — under 35 volymprocent,

bl. a. Brännvin Special, punsch och vissa likörer — utgör den fasta

avgiften 6 kronor per liter. Spritdrycker från 35 t. o. m. 40 volymprocent,

däribland de okryddade brännvinssorterna Renat och Taffel, har en fast

avgift av 7 kronor per liter. För drycker med mer än 40 volymprocent är den

fasta avgiften 8 kronor per liter. Denna avgift utgår t. ex. för akvaviter samt

för alla konjak- och ett flertal likörsorter. Procentavgiften utgör för alla

spritsorter 47 procent av utminuteringspriset. Såsom ett exempel på hur skatten

beräknas kan nämnas att utminuteringspriset för en liter renat brännvin

är 18 kronor. Härav utgör 1 krona 28 öre spritcentralens partipris, 7 kronor

grundavgift, 8 kronor 46 öre procentavgift samt 1 krona 26 öre Nya systemaktiebolagets

handelsvinst, som utgör 7 procent av utminuteringspriset.

För starkviner, d. v. s. viner med en alkoholhalt av mer än 14 volymprocent,

utgår omsättningsskatt i form av en fast avgift om 2 kronor per

liter och en procentavgift motsvarande 25 procent av utminuteringspriset.

Beträffande lätta viner uttages endast procentavgift, vilken utgår med

33 procent av utminuteringspriset.

U tskänkningsskatten utgör enligt 5 § för spritdrycker 40 procent

av varans utminuteringspris samt för starkvin 30 procent av detta pris.

Skatten uttas vid restauratörernas inköp hos Nya systemaktiebolaget. Lätta

viner drabbas icke av utskänkningsskatt. Varornas pris på restaurangerna

påverkas icke blott av omsättnings- och utskänkningsskatterna utan även

av den s. k. utskänkningsvinsten av vilken dock — såvitt angår sprit och

starkvin — större delen numera är indragen till staten och uppbäres av

Nya systemaktiebolaget. För renat brännvin utgör exempelvis utskänkningspriset

30 kronor per liter eller 1 krona 20 öre för ett glas om 4 centiliter.

För svensktillverkat starköl uttages skatt i form av maltdrycksskatt.

Härom stadgas i 13 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angåen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

de tillverkning och beskattning av maltdrgckcr, sådant detta författningsrum

lyder enligt förordning den 26 maj 1954 (nr 525). Skatten utgår med

1 krona 35 öre per liter. På importerat starköl utgår i stället tull, vilken är

1 krona 86 öre per liter. Någon utskänkningsskatt finnes ej för starköl. Det

kan i detta sammanhang även nämnas, att skatten på vanligt Öl är 42 öre

per liter.

Nuvarande skattesatser för spritdrycker och vin har tillkommit genom

beslut av 1954 års riksdag på grundval av propositionen nr 28; de har tilllämpats

sedan den 1 april 1954. Beslutet innebar en genomsnittlig höjning

av omsättningsskatten på sprit — vilken varit oförändrad sedan den 1 december

1950 — med ca 3 kronor per liter samt däremot svarande höjning

av utskänkningsskatten. Samtidigt företogs emellertid en ändring i beskattningens

utformning för att erhålla en såväl ur nykterhetssynpunkt som ur

teknisk synpunkt lämpligare avvägning. Omsättningsskatten på sprit differentierades

sålunda efter dryckernas alkoholstyrka. Skatterna på viner

avvägdes på motsvarande sätt efter alkoholstyrkan. Någon generell höjning

av vinskatterna företogs emellertid inte. I stället borttogs en tidigare utgående

utskänkningsskatt på lätta viner. När skatten på starköl sedermera

bestämdes vid samma riksdag i samband med beslutet om nya riktlinjer

för nykterhetspolitiken, avvägdes denna skatt med utgångspunkt från omsättningsskatten

på prisbilligare viner. Samtidigt beslöts att skatten på vanligt

Öl skulle lämnas oförändrad, medan en då ännu utgående skatt på lagrat

lättöl slopades.

Genom den avvägning av skatterna på olika drycker som sålunda skedde

avsåg man att främja en inriktning av konsumtionen på alkoholsvaga och

alkoholfria drycker. Vad alkoholdryckerna beträffar innebär denna avvägning

i stort sett, att samma mängd alkohol blir lindrigare beskattad och för

konsumenterna billigare om den innehålles i en svagare dryck än i en starkare.

Priset för två flaskor vanligt Öl är sålunda ungefär detsamma som

för en flaska starköl, oaktat de förstnämnda sammanlagt innehåller mer

alkohol än starkölet. På samma sätt kan samma alkoholmängd erhållas billigare

i form av vin än i form av sprit.

I detta sammanhang torde även få återges följande principuttalande angående

alkoholbeskattningen i propositionen nr 150/1954 angående riktlinjerna

för den framtida nykterhetspolitiken.

En kraftig höjning av spritpriserna är utan tvivel den enda åtgärd, varigenom

den alltför höga konsumtionen i vårt land skulle kunna snabbt nedbringas.

De goda erfarenheterna från Danmark och Storbritannien kan synas

tala för lämpligheten av en sådan åtgärd.

Det må emellertid framhållas, att man icke utan vidare kan jämföra de

nuvarande förhållandena i vårt land med dem som rådde i dessa länder

när de höga skatterna genomfördes. En avgörande skillnad ligger redan

däri, att de engelska och danska skatterna icke infördes av nykterhetspolitiska

skäl utan motiverades av det rådande försörjningsläget. Åtgärderna

kunde därför accepteras av allmänheten på ett helt annat sätt än om de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

15

skett i uttryckligt syfte att påverka nykterhetstillståndet. Man torde vidare

kunna utgå ifrån att ungdomar och missbrukare icke hade tillnärmelsevis

den goda tillgång på pengar som är vanlig i dagens Sverige. I dessa huvudsakligen

tättbefolkade länder torde även möjligheterna att beivra illegal

hantering ha varit tämligen goda. Det är under sådana förhållanden endast

naturligt att verkningarna på såväl konsumtion som missbruk blev avsevärda.

Om priserna nu höjes i vårt land till exempelvis dansk eller engelsk nivå,

skulle säkerligen konsumtionen minska i ej obetydlig omfattning. Minskningen

torde komma att omfatta det stora flertalet konsumenter, vilket givetvis

i och för sig vore önskvärt. De missbrukare som nu är beredda att

på den illegala marknaden betala 30—40 kronor för en liter brännvin skulle

likväl knappast låta avskräcka sig av en sådan höjning. Detsamma gäller

de ungdomar med goda inkomster och utan försörjningsplikt som vid sidan

av missbrukarna utgör den illegala marknadens förnämsta kundkrets. De

eftersträvade verkningarna på missbrukare och i nykterhetsavseende mindre

skötsamma ungdomar skulle alltså icke nås. Däremot skulle åtgärden

verka djupt ingripande på de övriga konsumenterna, som av den vuxna

manliga befolkningen torde utgöra drygt SO procent. Det säger sig självt att

man skulle få svårt att vinna förståelse hos allmänheten för en åtgärd med

denna innebörd.

Om man önskar påverka konsumtionen även hos missbrukare och förut

nämnda ungdomar, torde ännu högre priser få tillgripas. Man finge emellertid

då räkna med en ännu häftigare reaktion hos allmänheten. Man torde

riskera att betydande folklager skulle ställa sig fientliga till samhällets nykterhetspolitiska

strävanden. Effekten av de positiva åtgärderna skulle härigenom

minskas. Ännu allvarligare torde emellertid vara, att en illegal hantering

av verkligt elakartad karaktär skulle kunna uppstå i form av smuggling

och hembränning i större skala. Med hänsyn till den väntade inställningen

hos allmänheten skulle det bli synnerligen svårt att beivra den illegala

hanteringen. Avsevärda risker för illegal hantering skulle utan tvivel

finnas även vid en sådan mera måttlig prishöjning, varom nyss varit tal.

Med hänsyn till det anförda torde det icke vara lämpligt att nu i vårt

land införa ett system med väsentligt höjda spritskatter. De relativt höga

spritskatter som av andra skäl införts torde emellertid vara av betydelse

för konsumtionens storlek och inriktning. De ger otvivelaktigt ett visst stöd

åt de positiva nykterhetsfrämjande åtgärderna. Såsom jag framhållit redan

i den vid riksdagens början framlagda propositionen nr 28 är det därför

ur nykterhetspolitisk synpunkt betänkligt om en mera märkbar reducering

av priset på spritdrycker kommer till stånd genom förändringar i penningvärdet.

I propositionen avvisades framförda förslag om tillfälliga prishöjningar

i syfte att bemästra svårigheterna under övergången till det friare försäljningssystemet.

Härom anfördes följande.

Förslagen förutsätter att priserna efter någon lid åter sänkes. Dessa prissänkningar

skulle bli en direkt stimulans till ökad konsumtion. Ytterligare

en period med övergångssvårigheter skulle komma med väl så stora risker

som den nu aktuella. Man finge även räkna med alt det onormala intresse

kring alkoholen som sammanhänger med dylika förändringar skulle kvarstå

under längre tid än eljest skulle bli fallet. Det synes vara av största

vikt att delta intresse försvinner snarast möjligt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

Dessa uttalanden i propositionen godtogs i särskilda utskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 1.

Slutligen torde få erinras om den utredning rörande utskänkningsskatten

som verkställes av 1953 års utskänkningsvinstkommitté. Nämnda kommitté

fick ursprungligen i uppdrag att utreda frågorna om restauratörernas vinst

på utskänkta rusdrycker samt om serveringspersonalens drickspengar på

sådana drycker. Genom beslut den 13 januari 1956 uppdrogs även åt kommittén

att göra en ny och förutsättningslös utredning rörande utskänkningsskatten.

I direktiven för denna utredning framhöll jag bl. a., att utvecklingen

efter den 1 oktober 1955 innebär, att utskänkningsskatten, såvitt

då kunde bedömas, kan antagas få mindre betydelse från nykterhetspolitiska

synpunkter än tidigare. Jag pekade även på att den från restauranghåll

åberopade konkurrensen från innehavare av festvåningar och liknande

lokaler kan innebära en anledning till omprövning av utskänkningsskatten.

Enligt vad som vidare anfördes ligger det i sakens natur, att om

utskänkningsskatten nedsättes eller avskaffas, intresset för och därmed

omfattningen av den spritförtäring på de avsedda lokalerna, som äger rum

i strid med gällande bestämmelser, kommer att minska. — Utredningens

betänkande torde vara att vänta under innevarande höst.

IV. Departementschefen

De nya riktlinjerna för nykterhetspolitiken innebär, att tyngdpunkten

flyttats från restriktionslagstiftning till positiva nykterhetsfrämjande åtgärder,

såsom forskning, undervisning och upplysning i alkoholfrågan, ungdomssociala

åtgärder samt vård av alkoholskadade. I den nya nykterhetspolitiken

har försäljningslagstiftningen getts en stödjande funktion. För

att den på bästa sätt skall kunna fullgöra denna har det ansetts att den

bör vara jämförelsevis fri. I den nu gällande lagstiftningen är motbokssystemet

avskaffat, och även åtskilliga andra restriktioner har borttagits

eller mildrats. Beträffande alkoholbeskattningen intogs år 1954 en liknande

ståndpunkt. Framförda förslag att efter dansk och engelsk förebild införa

ett system med mycket höga spritskatter avvisades. Det ansågs emellertid

att de dåvarande — tidigare vid samma riksdag beslutade —- tämligen höga

spritskatterna gav ett värdefullt stöd åt de positiva åtgärderna.

Som jag redan antytt räknade man med att i samband med motbokens

avskaffande få en övergångstid med stegrad konsumtion och ökat missbruk.

Detta skulle bli en given följd av de särskilda psykologiska faktorer som

kunde förutses verka vid spritens frisläppande. Men det sammanhängde

också därmed, att den spärrverkan som motbokssystemet hade haft, i varje

fall för vissa konsumenter, skulle bortfalla på en gång den 1 oktober 1955,

medan de suggeslionsverkningar som följde med systemet skulle kvarstå

under en längre tid. Och de positiva åtgärder, på vilka den nya nykterhets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

17

politiken skulle vila, kunde enligt sakens natur verka först på längre sikt.

Särskilda motåtgärder beslöts också, som jag inledningsvis nämnde, för att

mildra svårigheterna under övergångstiden.

I det föregående har lämnats en redogörelse för nykterhetstillståndets utveckling

efter den 1 oktober 1955. Det måste understrykas starkt, att det

ännu är för tidigt att bilda sig en uppfattning om värdet av de 1954 beslutade

reformerna. Först sedan de positiva nykterhetsfrämjande åtgärderna kunnat

bära frukt, blir det möjligt att få underlag för en sådan bedömning.

Framhållas bör även, att det föreliggande materialet ännu inte möjliggjort

en närmare analys. Med dessa reservationer torde emellertid följande kunna

konstateras.

Den ökning av spritkonsumtionen som inträdde i oktober 1955 var i och

för sig inte anmärkningsvärd. Konsumtionsökningen blev ungefär V3» jämfört

med motsvarande månad ett år tidigare. Någon minskning har emellertid

sedan inte inträtt, och under juni och augusti 1956 var spritförsäljningen

särskilt hög. Ökningen faller helt på utminuteringen, medan utskänkningen

visat en stark tillbakagång. Vad övriga drycker angår kan noteras en tillbakagång

för starkvinerna, medan de lätta vinerna närmast visat en mindre

stegring. Starkölet såldes i betydande mängder under oktober 1955 men har

sedan gått tillbaka. Försäljningen motsvarar nu mindre än 1/5 av vad som

köptes under nämnda månad. Det vanliga ölet har hållit sig vid ungefär

oförändrad nivå.

Fylleriet visade en häftig stegring redan den första veckan i oktober 1955,

då ökningen var 185 procent. Under de närmast följande veckorna skedde

en viss återgång, och ökningen blev för hela kvartalet något mindre än 100

procent. Under 1956 har emellertid inte inträtt någon förbättring. Tvärtom

synes en fortgående ökning av fylleriet ha ägt rum. ökningen var under

sommarmånaderna 1956 omkring 130 procent jämfört med 1955. I Stockholm

och Göteborg har utvecklingen varit särskilt ogynnsam, ökningssiffran

i huvudstaden låg t. ex. under andra kvartalet 1956 vid 215 procent.

Däremot har ökningen i Malmö stannat vid omkring 50 procent. Ehuru

iylleristatistiken i och för sig är en tämligen bristfällig mätare på missbruket,

är materialet likväl så entydigt att det inte ger utrymme för tvivelsmål.

En allvarlig ökning av missbruket måste konstateras. Denna ökning

avspeglar sig även i svårigheter för de nykterhetsvårdande organen att fullgöra

sina uppgifter.

Ungdomsfylleriet har stegrats i ungefär samma takt som det totala fylleriet.

Ökningssiffrorna har växlat mellan 100 och 123 procent. Den tendens

till fortgående försämring, som kan konstateras beträffande det totala fylleriet,

synes dock inte föreligga beträffande ungdomsfylleriet.

Den bild av utvecklingen som sålunda framträder ger anledning till oro.

Spritkonsumtionen var hög redan under molbokssystemets dagar. Likväl

har den stegrats med ungefär 1/s och kvarstår på denna höga nivå. Den avsedda

inriktningen av konsumtionen på svagare drycker har hittills icke uppnåtts.

ökningen av missbruket är ännu allvarligare. Särskilt oroande är, som

2 Iiihanrj till rikadagens protokoll 1056. 1 samt. Nr 193

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

jag redan framhållit, att någon tendens till återgång ännu inte kan skönjas

i fråga om vare sig konsumtionen eller missbruket. Tvärtom visar missbruket

en tendens att ytterligare öka.

Positiva drag saknas dock inte. Av den förut lämnade redogörelsen framgår,

att ökningen i fylleriet främst synes falla på förut kända missbrukare

och att antalet nya missbrukare inte torde stå i proportion till ökningen av

det totala fylleriet. Vissa tecken tyder också på att de gamla missbrukarna

står för en avsevärd del av konsumtionsökningen. Det starkt ökade antalet

fylleriförseelser av dessa personer motsvaras helt naturligt av betydande

mängder förtärd sprit. Den efterfrågan på illegal sprit som alltjämt förekommer

under kvällar och helger härrör sannolikt huvudsakligen från

avancerade missbrukare. Nämnas kan vidare att de höga försäljningssiffror,

som tidvis uppnåddes under motboksransoneringen, främst torde ha föranletts

av inköp från sådana skötsamma motboksinnehavare som haft möjlighet

till efterhandsinköp. På samma sätt torde de skötsamma konsumenterna

ha bidragit till den höga försäljningen under december 1955. Under

övriga månader av den fria försäljningen har försäljningssiffrorna i absoluta

tal visserligen hållit sig betydligt lägre, men den procentuella ökningen i förhållande

till motsvarande månader ett år tidigare har — bortsett från oktober

1955 — varit högre. Härmed kan sammanställas det kända förhållandet, att

de grova missbrukarnas efterfrågan är tämligen konstant. Vad här anförts

kan tyda på att de skötsamma, vilka utgör befolkningens stora flertal, inte

ökat sin konsumtion i någon större utsträckning.

Beträffande ungdomsfylleriet kan anmärkas, att det, trots den stora procentuella

ökningen, rör sig om jämförelsevis små absoluta tal, ca 4 500 fall

under den fria försäljningens första år mot ca 2 500 ett år tidigare. Då åtskilliga

ungdomar omhändertagits flera gånger under samma år, är antalet

ungdomliga fyllerister lägre. De anförda siffrorna motsäger inte den från

många håll gjorda iakttagelsen att ungdomen i stort sett skött sig ganska

väl.

Även om sålunda vissa positiva drag finnes, är läget enligt min mening

så allvarligt att statsmakterna måste vidta motåtgärder. En självklar plikt

blir härvid att fullfölja den utbyggnad av samhällets positiva nykterhetsfrämjande

åtgärder som beslöts av 1954 års riksdag. Det mest angelägna

området blir härvid nykterhetsvården. Jag får i detta sammanhang erinra

om att en särskild kommitté tillsatts för ett halvt år sedan med uppgift att

framlägga förslag om en utvidgad anstaltsorganisation. Vissa resultat torde

även kunna nås genom att i ljuset av vunna erfarenheter företaga vissa

jämkningar i rusdryckslagstiftningen. Jag har nyligen utverkat Kungl.

Maj:ts bemyndigande att igångsätta en utredning härom.

Åtgärder av denna art torde emellertid kunna verka först på längre sikt.

Om den nuvarande höga konsumtionen och det starkt stegrade missbruket

får fortsätta, kan allvarliga skadeverkningar befaras. Det är angeläget att

snabbt söka åstadkomma en återgång till normalare förhållanden och att påskynda

den avsedda nedgången i konsumtion och missbruk.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

19

Som jag förut nämnt avvisade man år 1954 tanken att efter dansk och

engelsk förebild införa ett system med mycket höga spritskatter. Skälen för

denna ståndpunkt finner jag alltjämt bärande. Såsom då framhölls kan

man inte räkna med att vinna förståelse för en sådan politik hos allmänheten.

Man riskerar att avoghet uppstår mot de nykterhetspolitiska strävandena

och att en svårbemästrad illegal hantering uppkommer. Men de

tämligen höga skatter på spritdrycker som införts av andra skäl ansågs utgöra

ett värdefullt stöd för de positiva nykterhetsfrämjande åtgärderna.

De nu utgående spritskatterna har tillämpats sedan den 1 april 1954. Därvid

skedde en höjning av beskattningen, vilken dock blev något mindre än

som i och för sig kunnat motiveras med hänsyn till inträdda förändringar

i penningvärdet och den allmänna inkomstnivån. Den fortsatta utvecklingen,

innebärande ökad köpkraft för de breda folklagren men i stort

sett oförändrade spritpriser, har till sina verkningar varit likartad med en

fortgående sänkning av spritpriserna vid oförändrad köpkraft. Mätt i arbetstimmar

har brännvinet i själva verket efter andra världskriget inte varit

billigare än nu. Att denna utveckling starkt bidragit till den ökade konsumtionen

och det stegrade missbruket efter den 1 oktober 1955 står utom allt

tvivel.

Läget är sålunda det, att de nuvarande spritskatterna inte kan fylla den

uPPgift i nykterhetspolitiken som tilldelats dem. En höjning bör därför nu

göras; den står helt i överensstämmelse med de 1954 antagna riktlinjerna

för nykterhetspolitiken. Höjningen är i själva verket en oundgänglig

förutsättning för att 1954 års reform skall kunna verka på sätt som avsetts.

Vid ett ställningstagande till storleken av skattehöjningen synes såsom

en utgångspunkt kunna tagas, att spritpriserna bör återföras ungefär till

den nivå i förhållande till de stora konsumentgruppernas köpkraft som

de hade 1949. Av den föregående redogörelsen torde framgå att stegringen

från nämnda år i den allmänna lönenivån, sedan direkta skatter och

sociala avgifter frånräknats, är omkring 85 procent. Med ledning härav synes

— sedan hänsyn tagits till de höjningar i spritpriserna som företagits

1950 och 1954 — den nu erforderliga höjningen av spritpriserna kunna beräknas

till något under 30 procent, motsvarande för renat brännvin drygt

5 kronor per liter.

Då skattehöjningen är förestavad av nykterhetspolitiska skäl, synes man

höra eftersträva en sådan utformning av bestämmelserna att höjningen i

stort sett blir lika i kronor räknat för alla spritsorter. Vissa variationer

bör dock göras för att upprätthålla den år 1954 beslutade skillnaden i

skattebelastning mellan spritdrycker av olika alkoholstyrka. Vidare synes

det bl. a. av tekniska skäl erforderligt att låta prishöjningen bli något större

i kronor räknat för dyrare spritsorler.

I enlighet härmed har jag funnit mig höra förorda, att omsättningsskatten

— f. n. en fast avgift om 6, 7 resp. 8 kronor per liter, beroende på alkoholstyrkan,

och en procentavgift motsvarande 47 procent av utminuterings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

priset — höjes så, att den fasta avgiften blir 7 kronor 50 öre, 9 kronor resp.

10 kronor samt procentavgiften 50 procent av utminuteringspriset. Jag har

under hand inhämtat, att Nya systemaktiebolaget vid en höjning av omsättningsskatten

enligt här förordade riktlinjer kommer att sänka sin handelsmarginal

från 7 till 0 procent av utminuteringspriset. Skattehöjningen skulle

under denna förutsättning innebära att priset på renat brännvin stiger med

ca 5 kronor 40 öre till ca 23 kronor 40 öre. För det 34-procentiga Brännvin

Special och för punsch skulle höjningen per liter bli ca 4 kronor resp. 4 kronor

50 öre, för Eau-de-vie Ordinaire ca 5 kronor 50 öre, för Grönstedts***

ca 6 kronor och för skotsk whisky ca 6 kronor 35 öre. För de dyraste konjaksorterna

slutligen skulle prishöjningen bli 7 å 8 kronor per liter. Här

angivna priser kan givetvis komma att höjas eller sänkas något på grund av

ändringar i partipriserna.

Den nu förordade höjningen av omsättningsskatten bör självfallet även

slå igenom i utskänkningspriserna. Emellertid är utskänkningsskatten så

konstruerad — den utgår med 40 procent på utminuteringspriset — att den

automatiskt skärpes vid en höjning av sistnämnda pris. Utskänkningspriserna

skulle sålunda stiga avsevärt mer än utminuteringspriserna. En sådan

konsekvens av den nu förordade åtgärden synes varken påkallad eller

önskvärd. På utskänkningens område har försäljningen efter den 1 oktober

1955 procentuellt minskat ungefär lika mycket som utminuteringen ökat.

Denna erfarenhet har, såsom tidigare nämnts, föranlett att 1953 års

utskänkningsvinstkommitté fått i uppdrag att verkställa en omprövning

av utskänkningsskatten. 1 direktiven för utredningen gav jag uttryck åt

den uppfattningen alt utskänkningsskatten kan antagas få mindre betydelse

från nykterhetspolitiska synpunkter än tidigare. Kommitténs förslag

är att vänta i sådan tid, att ett ställningstagande till frågan om utskänkningsskatten

kan bli möjligt redan vid 1957 års riksdag. Med tanke härpå

finner jag icke lämpligt att det nu fattade beslutet får till följd att utskänkningsskatten

skärpes. Den bör i stället utgå med ungefär samma belopp i

kronor räknat som hittills. Ett sådant resultat synes enklast kunna uppnås

genom att sänka procentsatsen för utskänkningsskatten. I enlighet härmed

förordar jag att skatten, i avbidan på frågans prövning vid 1957 års riksdag,

bestämmes till 33 procent av utminuteringspriset.

Såsom framgår av det föregående har ett viktigt syfte med 1954 års omreglering

av alkoholskatterna varit att främja en övergång inom konsumtionen

från spritdrycker till svagare drycker, ett syfte som under trycket

av andra faktorer hittills dock inte uppnåtts. Genom den av mig förordade

höjningen av spritbeskattningen skapas ökade förutsättningar för en

sådan övergång. Då det är angeläget att denna kommer till stånd, bör

höjningen av spritbeskattningen inte föranleda till att skatterna för de svagare

alkoholdryckerna uppräknas. Denna ståndpunkt innebär att man för

dessa dryckers vidkommande godtar den i förhållande till köpkraften sänkta

prisnivå som den ekonomiska utvecklingen medfört efter den 1 april 1954.

Den förhöjda spritbeskattningen bör uppenbarligen träda i kraft snarast

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

21

möjligt. Nvkterhetstillståndets utveckling är sådan, att ett omedelbart ingripande

är påkallat.

I detta sammanhang anmäler sig emellertid ett särskilt problem som sammanhänger

med att motboksransoneringen hävts. Ett tillkännagivande av

att mera betydande höjningar av spritbeskattningen planeras skulle säkerligen

komma att utlösa omfattande, måhända panikartade hamstringsköp.

Vilka risker detta skulle kunna innebära från nykterhets- och ordningssynpunkter

torde inte behöva närmare utvecklas. För att undvika sådana

hamstringsköp torde det vara erforderligt att de ändrade bestämmelserna

såtillvida får retroaktiv verkan, att de skall tillämpas fr. o. m. den första

helgfria dagen efter det propositionen i ämnet avlämnats. Vad jag i enlighet

härmed förordar innebär följande. Propositionen avlämnas fredagen den 2

november 1956 efter utminuteringstidens slut, och de nya bestämmelserna

angives skola äga tillämpning fr. o. m. den 5 november. Då riksdagen inte

torde hinna slutbehandla propositionen före sistnämnda dag och de nya priserna

självfallet inte kan tillämpas innan riksdagens beslut föreligger, följer

härav att Nya systemaktiebolaget inte kan bedriva försäljning den 5 november.

Utminuteringsbutikerna skulle alltså då hållas stängda. Restaurangerna

blir oförhindrade att intill dess utminuteringsaffärerna åter öppnar

använda sitt lager av spritdrycker för utslcänkning till förut gällande

priser. Att restauratörerna härvid bör iakttaga sitt i rusdrycksförsäljningsförordningen

stadgade ansvar för ordning och nykterhet på restaurangerna

torde inte behöva särskilt framhållas.

Vid tidigare ändringar i fråga om rusdrycksbeskattningen har det inte ansetts

erforderligt att ålägga systembolagen att erlägga särskild skatt för

sina lager av rusdrycker. Skillnaden mellan den skatt som förut erlagts för

lagret och den skatt som skolat utgå enligt de ändrade bestämmelserna har

i stället tillgodoförts staten i form av vinstmedel från bolagen. Dessas ombildning

till ett för hela riket gemensamt detaljhandelsbolag skulle i och

för sig inte behöva påkalla någon ändrad ståndpunkt i frågan. Det tidigare

tillämpade förfarandet har emellertid väckt kritik från riksdagens revisorer,

och 1956 års riksdag har på hemställan av statsutskottet uttalat sig för

att höjningar i rusdrycksbeskattningen även bör föranleda att Nya systemaktiebolagets

lager beskattas. I enlighet med vad sålunda uttalats från riksdagens

sida förordar jag, att lagerskatt uttas hos bolaget i samband med

den nu avsedda skattehöjningen.

Vidare bör restauratörerna i likhet med vad som skett redan vid tidigare

skattehöjningar åläggas att erlägga skatt för sina lager av spritdrycker.

Skattskyldigheten bör avse det lager som finnes efter utskänkningstidens

slut dagen innan utminuteringsaffärerna åter öppnar, och skatten bör utgå

med skillnaden mellan det pris som restauratörerna erlagt för samma lager

till systembolaget och det pris som skulle ha utgått vid tillämpning av de

ändrade skattesatserna.

Den av nykterhetspolitiska skäl motiverade höjning av spritskatterna som

här förordas får till följd att statens inkomster av dessa skatter ökar. In
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

komstökningen blir emellertid begränsad i den mån man uppnår den avsedda

minskningen av konsumtionen. Enligt tidigare gjorda beräkningar

skulle priselasticiteten vid höjningar av spritpriserna i vårt land vid motboksransonering

vara omkring 0,3, d. v. s. en prishöjning med 30 procent

skulle medföra att konsumtionen minskas med 9 procent. Beträffande priselasticiteten

vid fri försäljning saknas erfarenhet i vårt land. Den är säkerligen

högre, sannolikt omkring 0,5. Med ledning av erfarenheter från tidigare

skattehöjningar synes vidare kunna antas att de inköpsdämpande verkningarna

blir störst under den första tiden efter det skattehöjningen trätt i

kraft. Med starkt understrykande av osäkerheten i en bedömning av den

väntade utvecklingen torde man på grundval av det anförda kunna beräkna

inkomstökningen under innevarande budgetår till omkring 80 miljoner kronor.

Beträffande budgetåret 1957/58 torde man kunna antaga att statens inkomster

av spritbeskattningen blir omkring 150 miljoner kronor högre än

som kunnat påräknas med hittills gällande bestämmelser.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet utarbetats förslag

till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen

den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker och vin.

Föredragande departementschefen hemställer, att förenämnda författningsförslag

måtte genom proposition framläggas för riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Skoglund

561544 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1956:51 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari 1954 a1 i texten