Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19b3 (nr 382)

1956-01-04 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:20, Med förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19b3 (nr 382)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

1

Nr 20

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni

19b3 (nr 382); given Stockholms slott den 4 januari

1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen

den 11 juni 1943 (nr 382).

GUSTAF ADOLF

Ulla Lindström

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att bidragsförskott skall kunna beviljas icke

blott — såsom nu är fallet — då ett barns fader underlåter att fullgöra

sin skyldighet att betala bidrag till barnets underhåll utan även då ett

barns moder brister i sin underhållsskyldighet mot barnet.

Vidare föreslås vissa, av den nordiska konventionen om social trygghet

föranledda ändringar i bidragsförskottslagen. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1956

F örslag

till

Lag

angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382)

Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 8 §, 11 § 1 och 3 mom., 12 § 1 och

2 mom. samt 19 § bidragsförskottslagen den 11 juni 19431 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives

(Nuvarande lydelse)

1

Barn, vars fader enligt rättens beslut

eller skriftligt, av två personer

bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag

till barnet, äger att, där fadern underlåter

att betala förfallet belopp,

i den utsträckning och under de villkor

som nedan sägs av allmänna

medel erhålla förskott å underhållsbidraget

(bidragsförskott).

Vad sålunda stadgats skall icke

äga tillämpning i fråga om barn,

vars moder sammanbor med barnets

fader, eller beträffande barn, som

bor tillsammans med sin fader.

(Föreslagen lydelse)

§•

Barn, vars fader eller moder enligt

rättens beslut eller skriftligt, av två

personer bevittnat avtal är pliktig

att till fullgörande av lagstadgad

underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag

till barnet, äger att, där

den underhållsskyldige underlåter

att betala förfallet belopp, i den utsträckning

och under de villkor som

nedan sägs av allmänna medel erhålla

förskott å underhållsbidraget

(bidragsförskott).

Vid tillämpningen av denna lag

skall, i den mån Konungen förordnat

därom, med rättens beslut likställas

sådan utom riket tillkommen

handling, som i det land där den

upprättats kan läggas till grund för

indrivning av bidraget.

Bidragsförskott må ej utgå till

barn, vars föräldrar sammanbo, eller

till barn, som bor tillsammans med

den underhållsskyldige.

2 §•

Rätt till bidragsförskott tillkom- Rätt till bidragsförskott tillkommer

endast barn, som är svensk mer endast barn, som är svensk 1 2

1 Senaste lydelse, se beträffande 8 § SFS 1953: 106 samt beträffande 11 § 3 mom. och 12 §

2 mom. SFS 1947:532.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

3

(Nuvarande lydelse)

medborgare och stadigvarande vistas

här i riket; dock äger Konungen,

under förutsättning av ömsesidighet,

träffa överenskommelse med

främmande stat i fråga om tillämpning

av denna lag å dess undersåtar.

Bidragsförskott utgår----

(Föreslagen lydelse)

medborgare och stadigvarande vistas

här i riket. Konungen äger dock

träffa överenskommelse med främmande

stat i fråga om tillämpningen

av denna lag å dess undersåtar

ävensom förordna, att barn, som

icke någonstädes äger medborgarskap

eller, ehuru det äger medborgarskap,

är politisk flykting, skall

äga samma rätt till bidragsförskott

som svenskt barn.

--— — — sexton år.

3 §•

Ansökning om bidragsförskott

prövas av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnets moder är mantalsskriven

vid den tidpunkt, då förskottet

sökes. Är modern död eller

icke mantalsskriven för året i fråga,

prövas ansökningen av barnavårdsnämnden

i den kommun, där modern

senast varit mantalsskriven.

Finnes icke mantalsskrivningsort

som ovan sagts, prövas ansökningen

av barnavårdsnämnden i den kommun,

där barnet stadigvarande vistas.

Ansökning om bidragsförskott prövas,

om förskottet avser underhållsbidrag

som barnets fader är skyldig

utgiva, av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnets moder är mantalsskriven

vid den tidpunkt, då förskottet

sökes, och, om förskottet avser

underhållsbidrag som modern är

skyldig utgiva, av barnavårdsnämnden

i den kommun, där fadern är

mantalsskriven vid nämnda tidpunkt.

Är den av föräldrarna, vilkens

mantalsskrivningsort sålunda

skall vara avgörande, död eller icke

mantalsskriven för året i fråga, prövas

ansökningen av barnavårdsnämnden

i den kommun, där han

eller hon senast varit mantalsskriven.

Finnes icke mantalsskrivningsort

som ovan sagts, prövas ansökningen

av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnet stadigvarande

vistas.

4 §•

Ansökning om bidragsförskott gö- Ansökning om bidragsförskott göres

hos ordföranden i vederbörande res bos ordföranden i vederbörande

barnavårdsnämnd av barnets moder barnavårdsnämnd av den av barnets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

(Nuvarande lydelse)

eller, där särskilt förordnad förmyndare

finnes, av denne. Ansökning

må göras jämväl av barnavårdsman,

därest sådan förordnats för barnet.

Ansökning, som avfattas enligt

fastställt formulär, skall innehålla

nödiga upplysningar för utredande

av barnets rätt till bidragsförskott

ävensom en av sökanden på heder

och samvete avgiven förklaring, att

de lämnade upplysningarna äro med

sanningen överensstämmande. År sökanden

ur stånd att själv avgiva sådan

förklaring, skall riktigheten av

upplysningarna intygas av två trovärdiga,

med barnets och moderns

förhållanden förtrogna personer.

Vid ansökningen

Det åligger

(Föreslagen lydelse)

föräldrar, som har vårdnaden om

barnet, eller, där särskilt förordnad

förmyndare finnes, av denne. Ansökning

må göras jämväl av barnavårdsman,

därest sådan förordnats för

barnet.

Ansökning, som avfattas enligt

fastställt formulär, skall innehålla

nödiga upplysningar för utredande

av barnets rätt till bidragsförskott

ävensom en av sökanden på heder

och samvete avgiven förklaring, att

de lämnade upplysningarna äro med

sanningen överensstämmande. Är sökanden

ur stånd att själv avgiva sådan

förklaring, skall riktigheten av

upplysningarna intygas av två trovärdiga,

med förhållandena förtrogna

personer.

--för barnavårdsnämnden.

formulärets ifyllande.

8 §•

Bidragsförskott utgår med det belopp

barnets fader jämlikt rättens

beslut eller enligt avtal är skyldig

att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 600 kronor för år

räknat.

11

1 m o in. Beviljat bidragsförskott

utbetalas, där ej nedan annorlunda

stadgas, månadsvis till barnets moder

eller, där särskilt förordnad förmyndare

finnes, till denne; dock

äger barnavårdsnämnden, därest

barnet vistas hos annan än modern

eller förmyndaren, att, då särskilda

skäl därtill äro, förordna, att bidragsförskott

skall utbetalas till den,

Bidragsförskott utgår med det belopp

den underhålls skyldige jämlikt

rättens beslut eller enligt avtal är

pliktig att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 600 kronor för

år räknat.

§•

1 in o in. Beviljat bidragsförskott

utbetalas, där ej nedan annorlunda

stadgas, månadsvis till den av barnets

föräldrar, som har vårdnaden

om barnet, eller, där särskilt förordnad

förmyndare finnes, till denne;''

dock äger barnavårdsnämnden, därest

barnet vistas hos annan, att, då

särskilda skäl därtill äro, förordna,

att bidragsförskott skall utbetalas

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

hos vilken barnet vistas, eller till

annan lämplig person.

Belopp, som--------

3 mom. Beviljat bidragsförskott,

som belöper å tid under vilken barn

är omhändertaget för skyddsuppfostran

eller samhällsvård eller på

allmän bekostnad vårdas å anstalt i

andra fall än förut i denna paragraf

avses, skall minst en gång varje kalenderhalvår

utbetalas till det kommunala

organ som svarar för vårdkostnaden.

Av vad sålunda utbetalas

må nämnda kostnad täckas. Uppkommer

överskott, skall detta redovisas

till barnets moder eller, där

särskilt förordnad förmyndare finnes,

till denne.

12

1 m o m. Sedan faderns skyldighet

att utgiva underhållsbidrag till

barnet upphört, skall beviljat bidragsförskott

ej vidare utgå. Har

dessförinnan förskott utbetalats för

tid efter det nämnda skyldighet upphört,

må sådant belopp icke återkrävas

från mottagaren.

2 m o m. Beviljat bidragsförskott

skall genom särskilt beslut indragas

a) om, där barnet är fött utom

äktenskap eller föräldrarnas äktenskap

upplösts genom äktenskapsskillnad,

föräldrarna sammanflytta;

b) om barnet får bostad tillsammans

med sin fader; eller

c) om barnet befinnes icke vidare

vara svensk medborgare eller stadigvarande

vistas här i riket samt bi
-

till den, hos vilken barnet vistas,

eller till annan lämplig person.

--till betalning.

3 mom. Beviljat bidragsförskott,

som belöper å tid under vilken barn

är omhändertaget för skyddsuppfostran

eller samhällsvård eller på

allmän bekostnad vårdas å anstalt i

andra fall än förut i denna paragraf

avses, skall minst en gång varje kalenderhalvår

utbetalas till det kommunala

organ som svarar för vårdkostnaden.

Av vad sålunda utbetalas

må nämnda kostnad täckas. Uppkommer

överskott, skall detta redovisas

till den av barnets föräldrar,

som har vårdnaden om barnet, eller,

där särskilt förordnad förmyndare

finnes, till denne.

§•

1 m o m. Sedan skyldigheten att

utgiva underhållsbidrag till barnet

upphört, skall beviljat bidragsförskott

ej vidare utgå. Har dessförinnan

förskott utbetalats för tid efter

det nämnda skyldighet upphört, må

sådant belopp icke återkrävas från

mottagaren.

2 in o m. Beviljat bidragsförskott

skall genom särskilt beslut indragas

a) om, där barnet är fött utom

äktenskap eller föräldrarnas äktenskap

upplösts genom äktenskapsskillnad,

föräldrarna sammanflytta;

eller

b) om barnet får bostad tillsammans

med den underhålls skyldige.

Där ej annat följer av överenskommelse

eller förordnande, som avses

i 2 §, skall beviljat bidragsför
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

dragsförskottets indragande icke med skott ock indragas, om barnet be
-

hänsyn till omständigheterna prövas

oskäligt.

Beslut om---------

19

Barnavårdsnämnden bör bereda

modern eller annan, som äger föra

talan för barnet, tillfälle att i samband

med återkrävande av bidragsförskott

utkräva den del av oguldna

underhållsbidrag, som må överskjuta

bidragsförskottets belopp.

finnes icke vidare vara svensk medborgare

eller stadigvarande vistas

här i riket samt bidragsförskottets

indragande icke med hänsyn till omständigheterna

prövas oskäligt.

- från mottagaren.

§•

Barnavårdsnämnden bör bereda

den, som äger föra talan för barnet,

tillfälle att i samband med återkrävande

av bidragsförskott utkräva

den del av oguldna underhållsbidrag,

som må överskjuta bidragsförskottets

belopp.

Denna lag tråder i kraft den 1

juli 1956.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

7

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler statsrådet Lindström fråga om ändring i bidragsförskottslagen

samt anför.

I skrivelse den 22 april 1955 (nr 212) har riksdagen anhållit, att Kungl.

Maj :t ville förelägga riksdagen förslag till viss utvidgning av området för

bidragsförskottslagen. Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till behandling

och att samtidigt få anmäla vissa spörsmål avseende bidragsförskottslagstiftningen,

vilka aktualiserats under arbetet med att åstadkomma

en gemensam nordisk konvention om social trygghet.

Huvuddragen av gällande bestämmelser

Genom bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3 (nr 382; ändr. 242/1946,

532/1947, 721/1948, 327/1952, 106/1953, 70/1954 och 359/1954) har det allmänna

åtagit sig att under vissa förutsättningar förskottera underhållsbidrag,

som barn under 16 år äger utfå av sin fader. Däremot har det

allmänna inte iklätt sig skyldighet att under motsvarande förutsättningar

utgiva förskott å underhållsbidrag, som barnets moder är pliktig att erlägga.

Bidragsförskott kan beviljas för såväl barn i som barn utom äktenskap.

I båda fallen kräves, att faderns underhållsskyldighet blivit fastställd

genom rättens beslut eller skriftligt av två personer bevittnat avtal samt

att fadern underlåter att betala förfallet belopp (1 § 1 st.). Vidare fordras,

att barnets föräldrar lever åtskilda och att barnet ej bor tillsammans med

fadern (1 § 2 st.).

Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk medborgare

och stadigvarande vistas här i riket, men Konungen äger under

förutsättning av ömsesidighet träffa överenskommelse med främmande stat

om tillämpning av bidragsförskottslagen å dess undersåtar (2 § 1 st.). I

detta sammanhang må nämnas att — om Konungen jämlikt stadgande i

lag eller särskild författning under förutsättning av ömsesidighet äger förordna,

att viss förmån skall tillkomma medborgare i annat land — Konungen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

jämväl må förordna, att sådan förmån skall tillkomma personer, som inte

har medborgarskap någonstädes eller, ehuru de äger medborgarskap, är

politiska flyktingar. Bestämmelser härom återfinnes i lagen den 17 juni

1938 angående rätt för Konungen att meddela förordnande om vissa förmåner

åt statslösa med flera (nr 322; ändr. 751/1954).

Bidragsförskott utgår med det belopp, som fadern enligt rättens beslut

eller avtal är skyldig att utgiva, dock med högst 600 kronor för år (8 §).

Genom förskottet blir fadern inte befriad från sin underhållsskyldighet

utan det allmänna har rätt att av honom återkräva det förskotterade beloppet

(15 §).

Bidragsförskott beviljas och utbetalas av vederbörande barnavårdsnämnd,

som även har att indriva det förskotterade beloppet av fadern (17 §). Kostnaden

bestrides, i den mån ersättning ej kan uttagas av fadern, till 3/4 av

statsverket och till 7« av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet

(20 §). Statsverkets andel i kostnaden utbetalas till kommunerna

i efterskott per budgetår (21 §).

Riksdagsbehandlingen år 1955

I två vid 1955 års riksdag väckta motioner (I: 173 och II: 203) hemställdes

»att riksdagen ville uttala att vad i § 1 i lag om förskottering av underhållsbidrag

för barn säges om faders underhållsskyldighet även skall gälla

moder». Som skäl härför anfördes i motionerna, att vid skilsmässa i en

del färre fall fadern tillerkändes vårdnaden om makarnas barn och modern

förpliktades att utge underhållsbidrag. Utebleve i sådant fall moderns

underhållsbidrag kunde bidragsförskott inte beviljas. För fadern bleve vårdnaden

om barnen dyr genom behov av anställd arbetskraft eller hjälp med

vård av kläder och dylikt. Bortsett härifrån vore det ur rättvisesynpunkt

inte mer än riktigt, att den ensamme fadern finge samma stöd av samhället

som den ensamma modern, särskilt som bidragsförskottet inte vore

behovsprövat och inkomstförhållandet mellan man och kvinna delvis utjämnats.

I yttrande över motionerna framhöll socialstyrelsen, att det relativt sällan

inträffade att en moder av rätten ålades eller genom avtal förbunde sig

att utgiva underhållsbidrag för sitt barn. Faderns ekonomiska ställning

torde i de fall, då vårdnaden om barnet tilldömdes honom, ofta vara så

mycket bättre än moderns, att han ansåges ensam böra bära kostnaderna

för barnets underhåll. Den omständigheten, att antalet barn i sådana fall

där modern vore skyldig att betala underhållsbidrag vorte ringa, kunde

emellertid enligt styrelsens mening icke tillmätas avgörande betydelse.

I stället trädde i förgrunden, att det förelåge ett lika stort intresse av att

bidragsförskott skulle kunna ifrågakomma för dessa barn som för övriga

barn. Därtill komme, att det icke vore någon principiell skillnad mellan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 är 1956

9

ett underhållsbidrag från fadern och ett sådant bidrag från modern. Ur nu

angivna synpunkter måste det anses otillfredsställande, att bidragsförskott

endast kan grundas på det ena av bidragen.

Socialstyrelsen påpekade vidare, att en ändring i bidragsförskottslagen,

som syftade till en utvidgning av denna till att avse underhållsbidrag även

från modern, ansetts öppna möjligheter till missbruk. En fader, som hade

vårdnaden om ett barn och som på grund av god ekonomisk ställning ensam

borde kunna svara för kostnaderna för barnets underhåll, hade sålunda

antagits kunna förmå barnets moder att underskriva avtal om underhållsbidrag

i avsikt att få bidragsförskott på grund av avtalet.

Socialstyrelsen anförde vidare.

I yttrande den 3 september 1949 till Kungl. Maj :t med anledning av en

framställning från Håkan Hallberg, Malmö, om sådan ändring av bidragsförskottslagen,

som avses i här ifrågavarande motion, framhöll styrelsen

—---att det vore svårt bedöma, huruvida risken för missbruk av här

antydd art vore så stor att den borde uppväga intresset av att tillgodose

de relativt fåtaliga fall, där en förskottering av moderns underhållsbidrag

kunde te sig motiverad och rättvis. Styrelsen ansåg dock, att frågan om

en utvidgning av bidragsförskottslagen till att gälla även moderns underhållsbidrag

vore av så ringa räckvidd och betydelse, att den borde tagas

under förnyad omprövning, först då en revision av bidragsförskottslagen

i andra avseenden bleve aktuell.

Det kunde förefalla, fortsatte styrelsen, som om frågan om förskottering

av moderns underhållsbidrag icke vore mera angelägen nu än den enligt

styrelsens bedömande var år 1949. Styrelsen ville dock fästa uppmärksamheten

på att kvinnolönerna sedan dess visat en sådan tendens till

ökning, att antalet fall, där modern genom avtal åtoge sig eller av domstol

ålades att utgiva underhållsbidrag, torde bli allt flera. Härigenom koinme

den ur principiell synpunkt opåkallade skillnaden i förevarande avseende

mellan underhållsbidrag från fadern och sådant bidrag från modern att

bliva allt mera accentuerad. I detta sammanhang komme även i betraktande,

att den pågående utvecklingen mot likställighet mellan könen vore

särskilt framträdande på det ekonomiska området. När problemet nu åter

aktualiserats, ville socialstyrelsen därför understryka angelägenheten av

en lagändring, varigenom bidragsförskott kunde beviljas även på grund

av moderns underhållsbidrag.

Andra lagutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 26) över motionerna bl. a.

Mot eu utvidgning av området för bidragsförskotlslagen till att gälla

underhållsbidrag från modern bar främst åberopats dels att det icke vore

nödvändigt att medtaga dessa fall med hänsyn till deras ringa förekomst,

och dels att begränsningen till att gälla faderns underhållsbidrag i viss mån

hade sin motsvarighet i det förhållandet, att bidrag enligt lagen om särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn ej kan utgå för

barn till arbetsför änkling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1956

De anförda skälen kan enligt utskottets mening icke tillmätas avgörande

betydelse. I de fall där modern är pliktig att utge underhållsbidrag till ett

barn kan det för barnet vara av lika stor vikt som i andra fall att bidragsförskott

kan utgå. Motionärerna har pekat på att fadern då han har vårdnaden

om barnet kan få vidkännas kostnader för anställd arbetskraft eller

eljest för hjälp med vård av kläder o. d. och på att inkomstförhållandet

mellan man och kvinna delvis utjämnats. Det är med hänsyn till det anförda

enligt utskottets mening icke tillfredsställande, att bidragsförskott

icke kan utgå i de fall då plikten att utge underhållsbidrag åvilar modern.

Mot den gällande ordningen talar jämväl, att man av principiella skäl icke

bör upprätthålla en sådan skillnad mellan man och kvinna som här göres

i lagen.

I ett till utskottet avgivet remissyttrande över motionerna har socialstyrelsen

berört de möjligheter till missbruk som den i motionerna föreslagna

utvidgningen kunde öppna. En fader som hade vårdnaden om ett

barn och som på grund av god ekonomisk ställning ensam borde kunna

svara för barnets underhåll hade antagits kunna förmå barnets moder att

underskriva avtal om underhållsskyldighet i avsikt att få bidragsförskott

på grund av avtalet. Utskottet kan dela uppfattningen, att risken för missbruk

kan vara förtjänt av att uppmärksammas, men anser icke risken

vara av sådan storleksordning, att den bör hindra en ändring.

Utskottet vill slutligen framhålla, att socialstyrelsen understrukit angelägenheten

av en lagändring, varigenom bidragsförskott kunde beviljas

även på grund av moderns underhållsbidrag.

Utskottet tillstyrker, att den föreslagna utvidgningen av området för

bidragsförskottslagen kommer till stånd.

På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till lag om sådan

utvidgning av området för bidragsförskottslagen som avsåges i motionerna.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Föredraganden

Enligt bidragsförskottslagen äger barn under 16 år, som är berättigat till

underhållsbidrag av sin fader, under vissa förutsättningar rätt att, om fadern

underlåter att betala förfallet belopp, av allmänna medel erhålla förskott

å bidraget. Däremot medger lagstiftningen icke att bidragsförskott

beviljas i fall, då bidragsskyldigheten åvilar barnets moder och hon uraktlåter

att fullgöra sin skyldighet härutinnan. Riksdagen har ansett, att den

skillnad, som sålunda göres mellan underhållsbidrag från fadern och underhållsbidrag

från modern, inte längre bör upprätthållas, och därför hemställt

om förslag till sådan ändring i bidragsförskottslagen, att förskott kan utgå

även å bidrag, som barn äger erhålla av sin moder.

Det torde vara ganska sällsynt, att en moder ålägges eller åtager sig att

utgiva underhållsbidrag till sitt barn. Den av riksdagen begärda utvidgningen

av bidragsförskottslagens tillämpningsområde har därför inte någon

större räckvidd. De skäl, som anförts för att lagen ändras i förevarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

hänseende, synes emellertid bärande, och jag tillstyrker därför, att lagens

tillämpningsområde vidgas på sätt riksdagen avsett.

Såsom närmare kommer att utvecklas i det följande bör även vissa andra,

av det internationella socialpolitiska samarbetet föranledda ändringar

göras i lagen.

I anledning härav har inom socialdepartementet upprättats ett förslag till

lag om ändring i bidragsförskottslagen. Utöver vad som redan sagts må

följande anföras rörande förslaget.

1 § 1 st. i lagen, som innehåller de grundläggande förutsättningarna för

att bidragsförskott skall kunna beviljas, har i överensstämmelse med vad

som förordats i det föregående kompletterats så, att förskott å underhållsbidrag

från moder skall kunna utgå under samma förutsättningar som nu

gäller beträffande förskott å underhållsbidrag från fader. En härmed

korresponderande ändring har gjorts i lagens 1 § 2 st., vilket motsvarar

1 § 3 st. i förslaget.

Enligt lagens 3 § prövas ansökning om bidx-agsförskott av barnavårdsnämnden

i den kommun, där barnets moder är mantalsskriven vid den

tidpunkt, då förskottet sökes. Är hon död eller inte mantalsskriven för året

i fråga, prövas ansökningen av barnavårdsnämnden i den kommun, där hon

senast varit mantalsskriven. Finnes inte mantalsskrivningsort som nu sagts,

prövas ansökningen av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet

stadigvarande vistas. Dessa regler förutsättes alltjämt skola gälla i de fall,

där förskott sökes å underhållsbidrag från barnets fader. I konsekvens

härmed bör ansökning om förskott å bidrag, som barnets moder är skyldig

att utgiva, prövas av barnavårdsnämnden i den kommun, där fadern är

mantalsskriven, eller, om han är död eller ej mantalsskriven, av barnavårdsnämnden

i den kommun, där han senast varit mantalsskriven. Även i

detta fall bör som en sista utväg föreskrivas, att prövningen skall ske av

barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet stadigvarande vistas. Förslagets

3 § har utformats i enlighet med vad nu anförts.

I lagens 4 § 1 st. föreskrives som huvudregel, att ansökan om bidragsförskott

skall göras av barnets moder. Med tanke på att bidragsförskott i

fortsättningen skall kunna beviljas å bidrag från såväl fader som moder har

denna regel i departementsförslaget ändrats så, att ansökningen skall göras

av den av föräldrarna, som har vårdnaden om barnet. I sak innebär detta

ingen annan ändring i vad som nu gäller än att ansökan om förskott å

underhållsbidrag från barnets moder skall göras av dess fader. Någon

ändring föreslås inte i den nuvarande regeln att, därest särskilt förordnad

förmyndare finnes för barnet, ansökningen skall göras av denne. Den jämkning,

som företagits i 4 § 2 st., är av redaktionell natur.

I 8 § har — med tanke på de fall där underhållsskyldigheten åvilar barnets

moder — orden »barnets fader» utbytts mot »den underhållsskyldige».

Därjämte har vissa jämkningar vidtagits i It, 12 och 19 §§.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

Enligt lagens 2 § 1 st., har endast barn, som är svensk medborgare och

stadigvarande vistas här i riket, rätt till bidragsförskott. Lagen befullmäktigar

emellertid Konungen att under förutsättning av ömsesidighet

träffa överenskommelse med främmande stat i fråga om tillämpning av

lagen å dess medborgare. Denna fullmakt har genom den förut omnämnda

lagen av den 17 juni 1938 (nr 322) utvidgats så, att Konungen jämväl äger

förordna om tillämpning av bidragsförskottslagen å statslösa och vissa därmed

likställda barn.

På föredragning av chefen för socialdepartementet har Kungl. Maj :t förut

denna dag beslutat att genom proposition föreslå riksdagen att för ratifikation

godkänna en den 15 september 1955 undertecknad konvention mellan

Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet. I konventionen

föreskrives bl. a., att för medborgare i ett av de fördragsslutande

länderna skall i fråga om rätten till bidragsförskott i ett annat av länderna

gälla samma villkor och samma regler som för landets egna medborgare.

Med medborgare likställes härvid statslösa personer, som senast varit medborgare

i vederbörande fördragsslutande land.

Av de nordiska länderna har Finland och Norge inte någon motsvarighet

till vår lagstiftning om bidragsförskott. Den förpliktelse att utge bidragsförskott

till finska och norska barn, som enligt konventionen kommer att

åvila Sverige, grundar sig alltså på en ensidig utfästelse från svensk sida.

Det är emellertid att märka, att konventionen omspänner större delen av de

olika ländernas sociala välfärdsanordningar och att ömsesidighet föreligger

såtillvida, att varje land utfäst sig att utsträcka sin sociallagstiftning till att

omfatta de andra ländernas medborgare. Under sådana omständigheter har

det inte ansetts böra krävas, att ömsesidiga utfästelser föreligger i fråga

om varje särskild förmån. Det krav på ömsesidighet, som uppställes i 2 §

bidragsförskottslagen, har därför slopats i departementsförslaget. Genomföres

denna ändring i bidragsförskottslagen kan det ifrågasättas, huruvida

1938 års lag — som enligt ordalydelsen endast gäller i fall då Konungen

under förutsättning av ömsesidighet äger förordna att viss förmån skall

tillkomma medborgare i annat land — kan tillämpas för att tillerkänna

statslösa och därmed likställda barn rätt till bidragsförskott. 2 § bidragsförskottslagen

föreslås därför kompletterad med ett stadgande som ger

Konungen rätt att förordna, att barn, som inte har medborgarskap någonstädes

eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting, skall äga

samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn.

I konventionen föreskrives vidare, att handling, varå rätt till underhållsbidrag

grundas, skall, om den upprättats i ett av de fördragsslutande

länderna och i detta land kan ligga till grund för indrivning av bidraget,

anses utgöra giltigt underlag för bidragsförskott i de andra länderna. Om

handlingen inte utgör beslut av domstol eller offentlig myndighet, skall den

i enlighet med föreskrifter, som fastställes i särskild ordning, vara försedd

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

med bevis att den kan utgöra underlag för indrivning hos den bidragsskyldige

i det land, där den upprättats. Till följd av dessa bestämmelser i

konventionen kommer bidragsförskott att kunna beviljas här i riket t. ex.

för ett danskt barn, som enligt beslut av dansk domstol äger rätt till underhållsbidrag

av sin fader. Det är då rimligt, att ett danskt domstolsbeslut får

grunda rätt till bidragsförskott här i riket även i fall, då barnet är svenskt,

överhuvudtaget bör tillses, att svenska barn får samma rätt att för erhållande

av bidragsförskott här i riket åberopa utomlands tillkomna handlingar,

som genom den nu förevarande konventionen tillerkänts eller genom

blivande konventioner kan komma att tillerkännas barn av främmande

nationalitet. Det torde få överlämnas åt Konungen att utfärda bestämmelser

i detta ämne.

På grund av vad som nu anförts har i 1 § 2 st. departementsförslaget upptagits

en fullmakt för Konungen att förordna, att vid lagens tillämpning

med rättens beslut — d. v. s. med beslut av svensk domstol —- skall likställas

sådan utom riket tillkommen handling, som i det land där den upprättats

kan läggas till grund för indrivning av bidraget.

Ändringarna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1956.

Den kostnadsökning, som föranledes av de föreslagna lagändringarna,

torde bli relativt obetydlig. Eftersom kommunerna erhålla gottgörelse av

staten i efterskott per budgetår, kommer ökningen ej att belasta statsbudgeten

under nästkommande budgetår.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga förenämnda, inom socialdepartementet

upprättade förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11

juni 1943 (nr 382).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alf Björnelid

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsför skott slag en den 11 juni 1943 a1 i texten
  2. 2LU 1956:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3 s. 1 i texten