Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i polislönereglementet m. m

1956-01-20 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:48, Angående vissa ändringar i polislönereglementet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

1

Nr 48

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

i polislönereglementet m. m.; given Stockholms slott

den 20 januari 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställes riksdagens prövning förslag till vissa ändringar

i polislönereglementet m. in. Förslagen grundar sig på en överenskommelse,

som — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande

— den 15 december 1955 träffats med Tjänstemännens centralorganisation

och Svenska polisförbundet, och innebär i huvudsak följande.

För den icke-ordinarie polispersonalen avkortas tiden för befordran till Ce

13 till 1 år och för befordran till Ce 15 till 3 år. Ordinarie poliskonstapel skall

vara placerad i Ca 15. För inrättande av förste poliskonstapelstjänst i Ca 17

skall gälla ändrade grunder, vilka medför en väsentlig förbättring av befordringsmöjligheterna

för polispersonal med arbetsuppgifter, för vilka befälsutbildning

icke är erforderlig. I fråga om lönegradsplacering av befäls- och

kriminaltjänsterna föreslås också vissa ändringar. Förslagen beträffande

den ordinarie polispersonalen medför uppflyttning av sammanlagt omkring

1 500 tjänster.

Ekiperingsbidrag till ordinarie eller extra ordinarie polisman skall tills

vidare, så länge central inköpsorganisation för uniformspersedlar saknas,

utgå med 420 kronor för år.

Den årliga kostnadsökningen för löner har beräknats till 1,5 miljoner kronor,

exklusive den lönekostnadsökning, som kan föranledas av förslagen

om förkortad befordringsgång för icke-ordinarie polispersonal och som uppskattningsvis

torde uppgå till 300 000 å 400 000 kronor. Höjningen av ekiperingsbidraget

beräknas medföra en årlig kostnadsökning av 1 miljon kronor.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 48 år 1956

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 januari

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för civildepartementet, statsrådet Lindholm, fråga om vissa ändringar

i polislönereglemeniet m. m. och anför därvid följande.

I prop. 1954: 75 angående polispersonalens avlöningsförmåner m. m. hemställde

Kungl. Maj :t om riksdagens bemyndigande dels att utfärda polislönereglemente

i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid statsrådsprotokollet

i ärendet såsom bilaga fogat författningsförslag att gälla från och med

den 1 juli 1954, dels att under de förutsättningar och i den omfattning, som

i protokollet närmare angivits, vidtaga ändringar i reglementet, dels ock att

utfärda erforderliga övergångsbestämmelser. Propositionen grundade sig

på ett av 1953 års polislöneutredning framlagt förslag, vilket under hösten

1953 varit föremål för överläggningar mellan representanter för civildepartementet,

å ena, samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Svenska

polisförbundet, å andra sidan. Såsom resultat av dessa överläggningar hade

nämnda organisationer den 14 januari 1954 förklarat sig godkänna ett inom

civildepartementet utarbetat förslag, som innebar, att polispersonalens avlöningsförhållanden

skulle regleras i huvudsaklig överensstämmelse med det

av utredningen framlagda förslaget med vissa förtydliganden, ändringar och

tillägg. Genom riksdagens skrivelse nr 152 erhöll Kungl. Maj :t de begärda

bemyndigandena. Med stöd härav utfärdade Kungl. Maj :t den 14 maj 1954

polislönereglemente (SFS nr 226), tilläggsbestämmelser till reglementet (SFS

nr 227) och övergångsbestämmelser till detsamma (SFS nr 294).

Den 21 mars 1955 hemställde Svenska polisförbundet om överläggningar

med representanter för civildepartementet om en revision av polislönereglementet.

Sedan i anledning härav vissa undersökningar utförts inom departementet

och förberedande överläggningar ägt rum med företrädare för TCO

och polisförbundet, upptogs överläggningar mellan representanter för departementet

och nämnda personalorganisationer under november 1955. Dessa

överläggningar resulterade den 15 december 1955 i att personalorganisatio
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

nerna förklarade sig godkänna ett från civildepartementets sida, under förutsättning

av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, framlagt förslag till

ändringar i polislönereglementet med tilläggsbestämmelser m. m. Detta förslag

innefattas i en departementspromemoria, vilken torde få fogas såsom

bilaga A vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Departementschefen

1954 års polislönereglering innebar, att all polispersonal i landet, såväl den

statliga som den kommunala, inordnades under ett enhetligt lönereglemente,

som i allt väsentligt överensstämmer med statens allmänna avlöningsreglemente.

Då den kommunala polispersonalens avlöningsvillkor dessförinnan

fastställts av varje polisdistrikt för sig, är det naturligt att övergången till

för hela riket gällande bestämmelser kommit att utfalla olika på olika håll.

Med hänsyn härtill har jag inte velat motsätta mig, att en översyn av vissa

bestämmelser i polislönereglementet redan nu vidtages, även om den tid, som

reglementet varit i kraft, i och för sig kan synas vara väl kort för att tillräckliga

erfarenheter skulle ha vunnits för en dylik översyn. I ett väsentligt

hänseende, nämligen beträffande bestämmelserna om polismanstjänsternas

lönegradsplacering, har emellertid utfallet i praktiken noggrant kunnat följas.

Sålunda har polisväsendets organisationsnämnd, som enligt föreskrift

i 5 § 3 mom. reglementet har att avge rådgivande yttranden i ärenden, som

rör polispersonalens lönegradsplacering, förvärvat en betydande sakkunskap

i dylika frågor. Jag vill erinra, att organisationsnämnden i samband med

löneregleringen hade att detalj granska och avge yttranden över förslag till

personalstater för landets samtliga polisdistrikt (då ca 830 st.). Nämnden

har även vid behandlingen av de organisationsfrågor, som utgör en väsentlig

del av nämndens arbetsuppgifter, haft goda möjligheter att i detalj studera

de praktiska verkningarna i olika hänseenden av de meddelade bestämmelserna.

Vid översynen av de gällande bestämmelserna har civildepartementets

representanter tillgodogjort sig nämndens erfarenheter av tillämpningen

av dessa bestämmelser och även haft tillgång till inom nämnden upprättade

sammanställningar av gällande personalstater för samtliga polisdistrikt.

De förslag till ändringar i polislönereglementet och tilläggsbestämmelserna

till reglementet, som vid den verkställda översynen ansetts böra upptagas

till vidare överväganden, har jämte vissa andra frågor redovisats i den förenämnda

departementspromemorian, vilken, såsom tidigare angivits, godkänts

av TCO och Svenska polisförbundet. Då förslagen bl. a. synes vara

ägnade att säkerställa ett jämnare utfall av reglementets bestämmelser, vill

jag förorda, att den träffade överenskommelsen godtages av Kungl. Maj :t och

att den underställes riksdagens prövning i de delar, beträffande vilka det

ankommer på riksdagen att meddela beslut.

Överenskommelsen berör väsentligen föreskrifter, som finns intagna i tillläggsbestämmelserna

till polislönereglementet. Som framgår av departementspromemorian

(punkterna 1—7) är så i huvudsak fallet i fråga om de

föreslagna ändrade reglerna för lönegradsplacering. Polislönereglementet in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

nehåller nämligen endast en förteckning över de för polispersonal tillämpliga

lönegraderna och tjänstebenämningarna (5 § 1 mom.). Enligt 5 § 3 mom.

reglementet skall emellertid bestämmelser om fördelningen av polismanstjänsterna

på de i 1 mom. angivna lönegraderna meddelas av Kungl. Maj:t

i enlighet med av riksdagen godkända grunder. Med hänsyn härtill torde

riksdagens godkännande böra inhämtas i fråga om de i punkterna 1—7 i

promemorian upptagna förslagen. Anmärkas må, att punkterna 1 och 2 påkallar

ändring av såväl den förutnämnda lönegradsförteckningen i 5 § 1

mom. reglementet som de i anslutning härtill meddelade tilläggsbestämmelserna.

Förslaget under punkten 8 har samband med punkten 3. Rörande de

under punkterna 10—12 framlagda förslagen får jag erinra, att dessa berör

förmåner, vilka utgår i enlighet med bestämmelser, som meddelas av Kungl.

Maj :t med stöd av riksdagens beslut (19 § polislönereglementet). På grund

härav bör även ifrågavarande ändringsförslag underställas riksdagen för godkännande.

Förslagen under punkterna 13 och 15 påkallar ändringar i reglementet.

I anslutning till den träffade överenskommelsen har inom civildepartementet

upprättats förslag till kungörelse om ändring i polislönereglementet den

14 maj 1954 (nr 226), vilket torde få fogas såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Beträffande de särskilda delarna i departementspromemorian torde jag få

framhålla följande.

De i punkten 1 i promemorian föreslagna ändringarna innebär, att nyanställd

polisman snabbare når högre lönegrad än med nuvarande ordning, och

torde kunna bidraga till en förbättrad rekrytering. Begynnelselönen skall

fortfarande vara 11 lönegraden, men polismannen skall efter ett år — mot

nu ett och ett halvt år — kunna uppflyttas till 13 lönegraden. Efter sammanlagt

tre års tjänstgöring vid polisväsendet, utbildningstiden vid polisskolan

därvid inräknad, skall han kunna uppflyttas till 15 lönegraden. I sistnämnda

hänseende gäller för närvarande, att polisman, som innehaft anställning

under fem år, under vissa förutsättningar kan antagas till extra

ordinarie poliskonstapel i lönegrad Ce 15. Om polisman får vänta särskilt

länge på att genomgå konstapelsklassen, d. v. s. den fackutbildning, som

fordras för antagande till extra ordinarie poliskonstapel, skall han enligt

förslaget efter två års tjänstgöring — nu tre år — kunna antagas till extra

poliskonstapel i lönegrad Cg 13.

I förevarande sammanhang torde jag få beröra även punkten 14. För närvarande

tillämpas arvodesanställning, förutom för sådana polisrekryter,

som avses i Kungl. Maj:ts brev den 27 maj 1955 angående anslag till bidrag

till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt (jfr prop. 1955: 155), i

viss utsträckning även för annan personal, som anlitas för vikariatstjänstgöring

eller annan tillfällig tjänstgöring. Dessutom finns i landsbygdsdistrikten

ett antal arvodesanställda förutvarande fjärdingsmän med deltidstjänstgöring.

I prop. 1954: 75 förutsattes, att extra anställning i regel skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr A8 år 1956

ifrågakomma för tillfälligt anställd personal, dock ej i fråga om pensionerad

polisman, som återanställdes. Det bär emellertid kunnat förmärkas en

viss obenägenhet hos polisdistrikten att i den utsträckning, som sålunda

avsetts, använda extra anställning. Härtill torde ha bidragit den omständigheten

att enligt 21 § 2 mom. polislönereglementet extra polisman äger erhålla

fri beklädnad. Med hänsyn till den ändring av nämnda bestämmelse,

som i det följande föreslås, kommer emellertid denna omständighet att förlora

betydelse. Å andra sidan innebär arvodesanställning för personalen vissa

olägenheter, bl. a. i fråga om löneklassplacering vid senare erhållen löneplansanställning.

Mot bakgrunden härav har skäl ansetts föreligga för tilllämpande

av arvodesanställning endast beträffande pensionerade polismän,

varjämte de i det föregående omnämnda deltidsanställda polismännen även

i fortsättningen i regel synes böra anställas mot arvode.

Punkten 2 innehåller, att ordinarie poliskonstapel skall vara placerad i

lönegrad Ca 15. Enligt gällande bestämmelser finns två lönegrader för ordinarie

poliskonstapel, nämligen Ca 13 och Ca 15. Den förstnämnda lönegradsplaceringen

skall användas endast i polisdistrikt med centraliserad poliskår

om mer än 5 polismän för egentlig polisverksamhet. Tjänster i Ca 13 skall

i dylikt distrikt inrättas till sådant antal, att summan av antalet sådana

tjänster jämte i förekommande fall antalet rekryteringstjänster uppgår till

en femtedel av hela antalet tjänster vid kåren (exklusive statspolispersonal).

På grund av dessa föreskrifter har poliskonstapelstjänster i Ca 13 inrättats

till ett förhållandevis ringa antal. I Stockholm och Göteborg har sålunda antalet

sådana tjänster utgjort endast omkring 5 resp. 11 procent av sammanlagda

antalet ordinarie poliskonstapelstjänster. Motsvarande procentsiffra

för alla polisdistrikt, beräknad som ett medeltal, uppgår till ca 9. Det framlagda

förslaget innebär, att omkring 340 tjänster uppflyttas från lönegrad

Ca 13 till Ca 15.

Vad beträffar tjänst såsom förste poliskonstapel i lönegrad Ca 17, innebar

1954 års polislönereglering, att dylik tjänst skulle avses för polisman,

som utan att inneha befälsställning eller ställning såsom förste man i polisdistrikt,

fullgjorde enbart utredningsarbete. Härutöver skulle förste poliskonstapelstjänster

inrättas i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt

till samma antal som antalet poliskonstapelstjänster i lönegrad Ca 15 samt i

annat polisdistrikt med omkring 50 000 invånare eller mer och med ständig,

enligt turlista reglerad radiobilpatrullering till så stort antal, som motsvarade

hälften av antalet i radiobiltjänst placerade polismän. Vid ordningsstatspolisavdelning

skulle tjänster, som ej utgjorde befälstjänster, fördelas med

lika antal på 15 och 17 lönegraderna. Dessa grunder föreslås nu skola ersättas

av fasta kvotregler av den innebörd, som framgår av punkten 3 i departementspromemorian.

Det har vid överläggningarna i ärendet förutsatts,

att den under 3 b) föreslagna regeln skall tillämpas även beträffande städerna

Solna, Sundbyberg och Mölndal med hänsyn till dessa städers allmänna

struktur och omedelbara grannskap till Stockholm resp. Göteborg (jfr prop.

1954: 75, s. 09). De i punkten 3 a)—e) föreslagna reglerna medför uppflytt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

ning från Ca 15 till Ca 17 av omkring 300 tjänster under a), 130 tjänster under

b), 155 tjänster under c), 185 tjänster under d) samt 30 tjänster under

e), eller av sammanlagt omkring 800 tjänster.

Det nu berörda förslaget ger mig anledning framhålla, att detsamma innefattar

en väsentlig ökning av befordringsmöjligheterna med därav följande

förbättring av pensionsunderlagen för polispersonal med arbetsuppgifter,

för vilka befälsutbildning icke anses erforderlig, d. v. s. det övervägande

flertalet polismän vid ordningspolisavdelningarna i polisdistrikten.

Ett genomförande av förslaget i denna del torde komma att få stor betydelse

för rekryteringen til! polisväsendet. Som jag nyss nämnt har grunderna

för inrättande av förste poliskonstapelstjänster i förslaget konstruerats såsom

lasta kvotregler. Med hänsyn härtill torde det vara ofrånkomligt, att vid tillsättandel

av dessa tjänster tjänsteåldern kommer att tillmätas större vikt

än tidigare. Införandet av de föreslagna normerna måste å andra sidan, vilket

även angivits i punkt 8 i departementspromemorian, leda till att vikariatsersättning

över huvud icke utgår vid uppehållande av förste poliskonstapelstjänst.

Enligt gällande grunder utgår dylik ersättning vid uppehållande

av sådan förste poliskonstapelstjänst, som inrättats för utredningsarbete.

Vad därefter angår sådana tjänster, beträffande vilka genomgång av assistentklassen

vid statens polisskola uppställes såsom kompetensvillkor, föreslås

i punkten 4, att i polisdistrikt, där endast en befälstjänst finns inrättad,

denna skall vara placerad i lönegraden Ca 19. Förslaget medför uppflyttning

från Ca 17 till Ca 19 av omkring 140 polisassistenttjänster i de mindre polisdistrikten.

I punkten 5 föreslagna ändringar syftar till att undanröja vissa

ojämnheter, som uppkommit med gällande regler. I anslutning till dessa

förslag har vid överläggningarna förutsatts, att jourhavande befäl i vaktstyrka

skall placeras i lönegrad Ca 21 i städerna Karlskrona, Sundsvall, Solna,

Lund, Sundbyberg och Mölndal. Med anledning av dessa ändringar uppflyttas

omkring 65 tjänster från Ca 19 till Ca 21.

I fråga om lönegradsplacering av poliskommissarietjänster har i punkten

6 föreslagits en ändring, så att kommissarie placeras i 25 lönegraden i polisdistrikt

med minst omkring 20 000 invånare och med en poliskår om minst

omkring 30 polismän — nu 25 000 invånare resp. 35 polismän. Denna ändring

leder under nuvarande förhållanden till uppflyttning i första hand av

kommissarietjänsterna i Nyköping. Härutöver har emellertid vid överläggningarna

skäl ansetts föreligga för lönegradsuppflyttning till Ca 25 av poliskommissarietjänsterna

i vissa andra städer, vilka icke helt uppfyller angivna

villkor, nämligen Falun, Kristinehamn, Lidingö, Växjö, Skövde, Umeå

och Visby. Jag vill erinra, att även i samband med 1954 års polislönereglering

avsteg gjordes i vissa fall från de föreslagna normerna för lönegradsplacering

av kommissarietjänsterna. Med ett undantag är de städer, där avsteg

i nu förevarande sammanhang ifrågasättes, garnisonsstäder och utgör

såsom residensstäder eller eljest centralorter för större landsbygdsområden.

Sammanlagt uppflyttas med anledning av vad jag nu anfört 12 poliskommissarietjänster

från Ca 23 till Ca 25.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

I punkten 7 har upptagits vissa ändringar berörande kriminalpolismanstjänsternas

fördelning på förekommande lönegrader. Förslaget innebär uppflyttning

från Ca 17 till Ca 19 av omkring 100 tjänster och från Ca 19 till Ca

21 av omkring 35 tjänster.

Vid överläggningarna har förutsatts, att de under punkterna 3 7 före
slagna

reglerna icke skall i något polisdistrikt medföra försämring i gällande

personalstater. Härvid åsyftas bl. a., att relationerna mellan antalet tjänster

i olika lönegrader i vissa fall redan nu kan vara förmånligare än som

följer av förslagen.

Sammanlagt beräknas de under punkterna 2—7 i promemorian framlagda

förslagen medföra lönegradsuppflyttning av omkring 1 500 tjänster. I rikets

polisdistrikt finns för närvarande omkring 8 900 polistjänster inrättade.

För att de föreslagna ändrade grunderna för lönegradsplacering skall kunna

genomföras på smidigast möjliga sätt och inom avsedd tid torde särskilda

åtgärder erfordras. Enligt vad jag inhämtat har chefen för inrikesdepartementet,

efter att i ärendet ha samrått med företrädare för Svenska landskommunernas

förbund och Svenska stadsförbundet, för avsikt att i annat

sammanhang föreslå Kungl. Maj :i att uppdraga åt polisväsendets organisationsnämnd

— som enligt vad som tidigare nämnts redan för närvarande

enligt polislönereglementet är den rådgivande instansen i frågor rörande polismanstjänsternas

lönegradsplacering — att upprätta och till polisdistrikten

överlämna förslag till de ändringar i personalstaterna, som ett godkännande

av departementspromemorian kan medföra. Då nämnden förfogar över fullständiga

uppgifter rörande polisorganisationen inom de enskilda polisdistrikten,

kan en sådan ordning mycket väl tillämpas. Förfarandet torde ur

flera synpunkter vara rationellare än att polisdistrikten själva upprättar

förslag — i vilket fall, såsom skedde i samband med genomförandet av 1954

års lönereglering, detaljerade anvisningar till ledning för arbetet torde behöva

utarbetas — och att organisationsnämnden först därefter får tillfälle

att granska staterna.

Under överläggningarna med personalorganisationerna har från dessa

framställts yrkande om en utvidgning av rätten till ersättning för flyttningskostnad

till att omfatta även befordringsfall. För närvarande utgår sådan

ersättning endast vid tvångsförflyttning, såvida icke Kungl. Maj :t annorlunda

förordnar. Det sålunda upptagna spörsmålet, som i viss mån är en fråga

om i vilken ordning kostnaderna för flyttningsersättningen skall bestridas,

synes, såsom i punkten 9 i departementspromemorian angivits, böra göras

till föremål för en närmare utredning. Jag torde i annat sammanhang

få återkomma härtill.

Enligt punkten 10 i departementspromemorian skall i fråga om beredskapsersättning

särskilda föreskrifter införas beträffande fall, då beredskapen

omfattar endast del av tiden mellan två tjänstgöringspass.

För sådan av polischef beordrad eller av tvingande omständigheter påkallad

och sedermera av polischef godkänd tjänstgöring, som av polisman, vilken

icke är berättigad erhålla gottgörelse för övertidstjänstgöring, fullgöres

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

mellan kl. 22 och 6, utgår enligt 14 § 3 mom. tilläggsbestämmelserna till polislönereglementet

s. k. tjänstgöringstillägg. I detta hänseende föreslås, som

framgår av punkten 11, den ändringen, att för sådan här avsedd tjänstgöring

som fullgöres under stadgad fridygnsledighet — enligt 25 § polisreglementet

skall polisman i medeltal en gång i veckan erhålla tjänstfrihet under

24 timmar i följd — tjänstgöringstillägg skall utgå även för annan tid än

mellan kl. 22 och 6. Jag anser det angeläget att i detta sammanhang framhålla,

att polisman icke bör annat än i undantagsfall beordras till tjänstgöring

under på förhand fastställd fridag.

I gällande regler om vittnesarvode för vissa vittnesinställelser in. in. föreslås

enligt punkten 12 en jämkning av innebörd, att arvode skall utgå med

lägst 8 kronor.

Ekiperingsbidrag till ordinarie eller extra ordinarie polisman, vilket för

närvarande utgår med 270 kronor för år, skall enligt förslaget (punkten 13)

utgå med ett till 420 kronor förhöjt belopp, så länge central inköpsorganisation

för beklädnad saknas. Jag vill understryka, att ifrågavarande höjning,

som är betydande, är avsedd att innefatta kompensation för de högre ekiperingskostnader,

som polispersonalen i jämförelse med andra befattningshavare

får vidkännas till följd av att inköp av uniformspersedlar mestadels

måste ske i allmänna handeln. Som jag förut antytt äger för närvarande,

förutom polisaspirant, extra polisman såsom lån utan ersättning erhålla för

tjänsten erforderlig beklädnad och utrustning. Förslag framlägges nu om

att sådan extra polisman, som är skyldig att inneha fullständig tjänstedräkt,

skall liksom extra ordinarie eller ordinarie polisman äga åtnjuta ekiperingsbidrag,

vilket dock med hänsyn till att de extra polismännen ofta anställes

endast för kortare tid, torde böra utgå med ett för dag beräknat belopp.

Eftersom polismännen är skyldiga att underkasta sig ändring i förevarande

bestämmelser, har det inte ansetts nödvändigt att i författningsförslaget

ange den provisoriska karaktären av de föreslagna beloppen.

Enligt punkten 15 förutsättes, att till ordinarie poliskonstapel eller förste

poliskonstapel, som tages i anspråk såsom instruktör för polispersonal vid

specialutbildning, skall kunna utgå särskilt arvode. Förslaget påkallar ändring

av 19 § polislönereglementet. Beträffande storleken av arvodesbeloppen

har vid överläggningarna, i anslutning till vissa för försvaret nu gällande

bestämmelser, förutsatts, att arvode skall utgå med 130 kronor för månad

till instruktör för tjänstehundavdelning och med 65 kronor för månad vid

ständig kommendering i övrigt som instruktör vid specialutbildning.

I anledning av innehållet i punkten 18 må erinras, att s. k. parallelluppflyltning

i löneklass medgavs polispersonalen vid övergång till högre lönegrad

i samband med det nya reglementets ikraftträdande. Mot bakgrunden

av de erfarenheter, som vunnits rörande verkningarna av en sådan särskild

lönetursregel, har det inte ansetts lämpligt att vid lönegradsuppflyttningar

på grund av den nu föreslagna revisionen av polislönereglementet tillämpa

en liknande anordning. Detta innebär, att några särskilda övergångsföreskrifter

i löneklasshänseende inte erfordras i nu förevarande sammanhang.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

Då emellertid i andra hänseenden vissa övergångsbestämmelser kan bli erforderliga

— jag har förut nämnt frågan om skydd mot försämring i gällande

personalstater — får jag föreslå, att Kungl. Maj:t av riksdagen utverkar

bemyndigande att meddela sådana bestämmelser.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att Kungl. Maj:t i anslutning

till punkten 16 i departementspromemorian genom beslut den 30 december

1955 utfärdat kungörelse (SFS nr 727) om provisorisk nedsättning av arbetstiden

för viss polispersonal m. m. att gälla från och med den 1 februari

1956 tills vidare intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar. Kungörelsen

medför — så länge avsedd arbetstidsnedsättning icke genomföres — att sådana

polismän i vissa större städer, som i ovanligt stor utsträckning tages i

anspråk för tjänstgöring i fotpatrull eller såsom trafikpost, får uppbära övertidsersättning

med högst omkring 50 kronor för månad. Det har förutsatts,

att såväl ett genomförande av arbetstidsnedsättningen som ett upphävande

av kungörelsen skall föregås av överläggningar med vederbörande personalorganisation.

I författningsförslaget har även upptagits förslag till ändring av 2 § 1

mom. polislönereglementet i fråga om vad som skall förstas med vederbörande

myndighet. Enligt nämnda författningsrum i dess nuvarande lydelse

avses, i den mån ej annat stadgas, med vederbörande myndighet i fråga

om kommunalt anställd polisman polisnämnd, där sådan finns, och eljest

vederbörande drätselkammare, kommunalnämnd eller kommunalförbundsdirektion.

I vissa kommuner förekommer emellertid, att andra organ än de

nu angivna, t. ex. lönenämnder, handlägger ifrågavarande ärenden. Med hänsyn

härtill bör 2 § 1 mom. reglementet jämkas därhän, att med vederbörande

myndighet jämväl avses den nämnd, åt vilken kommunen uppdragit att utöva

beslutanderätten i olika enligt reglementet förekommande ärenden.

De föreslagna ändringarna av polislönereglementet med tilläggsbestämmelser

bör träda i kraft den 1 juli 1956. Ett genomförande av förslagen kan

vid nuvarande organisation och lönenivå beräknas medföra en ärlig kostnadsökning

för löner av 1,5 miljoner kronor, exklusive den lönekostnadsökning,

som kan föranledas av förslagen om förkortad befordringsgång för icke-ordinarie

polispersonal. Sistnämnda kostnadsökning kan icke beräknas

med någon större grad av tillförlitlighet, men gjorda uppskattningar ger vid

handen, att man för närvarande torde få räkna med en kostnadsökning om

300 000 å 400 000 kronor för år. I detta sammanhang bör nämnas, att de

sammanlagda utgifterna för löner till polispersonalen beräknas uppgå till

över 100 miljoner kronor för år. Vidare tillkommer ökade kostnader för ekiperingsersättningar

med omkring 1 miljon kronor för år samt smärre utgiftsökningar

i anledning av förslagen i fråga om tjänstgöringstillägg och

vittnesarvode.

En del av nu berörda kostnadsökningar faller på poliskåren i Boden. För

Kungl. Maj :t bör därför utverkas bemyndigande att medge erforderligt över
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

skridande under budgetåret 1956/57 av den i avlöningsstaten för denna poliskår

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att de av viss polispersonal i

huvudsakligen Stockholm och Göteborg sedan i april 1954 resp. september

1952 upprätthållna stridsåtgärderna numera nedlagts. Beslutet om stridsålgärdernas

hävande fattades den 27 december 1955 av Riksförbundet Sveriges

polismän, en sammanslutning som under hösten 1955 bildades av bl. a. nyssnämnda,

ur Svenska polisförbundet utbrutna personalgrupper.

I likhet med mina företrädare bär jag ansett mig inte böra ingå på några

överläggningar med nämnda personalgrupper, så länge de upprätthöll stridsåtgärder

mot vederbörande polisdistrikt. Det torde emellertid få nämnas, att

från TCO:s sida kontakter upptagits med ledningen för de fronderande polismännen,

varvid dessa fått vissa informationer om förhandiingsläget. I början

av december 1955 meddelade jag TCO, att därest riksförbundet upphävt

stridsåtgärderna före den 15 december — den dag, då överläggningarna med

TCO och Svenska polisförbundet beräknades ingå i ett avgörande skede —

riksförbundet skulle få möjlighet att deltaga i överläggningar med civildepartementet.

När emellertid riksförbundet inte före nämnda dag hävt stridsåtgärderna

och det förelåg anledning antaga, alt riksförbundets medlemmar

inte erhållit tillräckliga underrättelser om innebörden av departementspromemorian,

utfärdade Kungl. Maj :t på mitt förslag den 16 december 1955

särskilda bestämmelser, som innebar att möjlighet skulle beredas dem att

före den 1 januari 1956 individuellt anmäla, att de önskade övergå på polislönereglementet

och att de i samband därmed avstod från att deltaga i stridsåtgärder.

Praktiskt taget samtliga ifrågavarande polismän har numera anmält

att de önskar övergå till polislönereglementets villkor och bestämmelser.

Riksförbundet har även, som nyss nämnts, hävt stridsåtgärderna.

Jag är angelägen framhålla, att de stridande personalorganisationerna

inte genom sina åtgärder lyckats för sina medlemmar uppnå några andra

förmåner än dem som ingår i överenskommelserna mellan civildepartementet

samt TCO och Svenska polisförbundet den 14 januari 1954 och den 15

december 1955. I detta sammanhang torde jag även få beröra den omständigheten,

att de fronderande polisgrupperna, genom alt övergå på reglementet

och nedlägga stridsåtgärderna, retroaktivt fr. o. in. den 1 januari 1955 fått

komma i åtnjutande av det lönetillägg, som fr. o. in. nämnda dag kommit

andra grupper till del. Enligt min mening är det i och för sig otillfredsställande

att retroaktiva löneförmåner utgår för tid, då stridsåtgärder upprätthållits.

Jag har emellertid för denna gång ansett mig inte böra motsätta mig

retroaktivitet i anslutning till den praxis, som under senare år tillämpats

för Iöneplansanställd personal inom den offentliga sektorn av arbetsmarknaden

i samband med lönekonflikter. För framtiden bör dock gälla, att de

grupper inom det statliga löneområdet, som tillgriper stridsåtgärder, i detta

hänseende bör behandlas på samma sätt som nu tillämpas inom den enskilda

sektorn av arbetsmarknaden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

11

Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga ändringar i polislönereglementet

den 14 maj 1954 (nr 226) i huvudsaklig

överensstämmelse med det såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet

fogade författningsförslaget;

2) i övrigt godkänna de av mig i det föregående förordade

förslagen om ändrade grunder för lönegradsplacering av

polismanstjänster samt om ändring i avlöningsförmånerna

för polispersonalen m. m.;

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan bli erforderliga i anledning av de under

1) och 2) omförmälda förslagen och att jämväl i övrigt

vidtaga erforderliga åtgärder för förslagens genomförande

fr. o. m. den 1 juli 1956; samt

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1956/57

medge det överskridande av den i avlöningsstaten för poliskåren

i Boden upptagna anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal, som kan föranledas av vad sålunda

föreslagits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Uno Wilhelmsson

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

Bilaga A

PM

angående ändringar i polislönereglementet med tilläggsbestämmelser m. m.

1. Tiden i Cf (Cg) 11 avkortas till 1 år och tiden för befordran till Ce 15

till 3 år, varvid även i sistnämnda tidsperiod inräknas tiden för konstapelsklassen.

Tiden för uppflyttning till Cg 13 av polisman, som icke kunnat beredas

plats för deltagande i konstapelsklassen vid statens polisskola, avkortas till

2 år (3 § 1 och 5 mom. TPlr).

2. Ordinarie poliskonstapel skall vara placerad i lönegrad Ca 15 (5 § 1

mom. Pir).

3. För inrättande av förste poliskonstapelstjånster i lönegrad Ca 17 skall

gälla följande grunder.

a) I Stockholm, Göteborg och Malmö skall antalet förste poliskonstapelstjänster

motsvara tre fjärdedelar av sammanlagda antalet sådana tjänster

och poliskonstapelstjänster i lönegrad Ca 15.

b) I städerna Norrköping, Hälsingborg, Örebro, Västerås, Uppsala, Linköping,

Borås, Gävle, Eskilstuna och Jönköping (samtliga med omkring

50 000 invånare eller mer) skall antalet förste poliskonstapelstjänster motsvara

hälften av sammanlagda antalet sådana tjänster och poliskonstapelstjänster

i lönegrad Ca 15.

_c) I annat polisdistrikt med en poliskår om mer än 10 man skall antalet

förste poliskonstapelstjänster motsvara en tredjedel av sammanlagda antalet

sådana tjänster och poliskonstapelstjänster i lönegrad Ca 15, dock att antalet

tjänster i 17 och högre lönegrad vid kåren icke må överstiga hälften

av hela antalet tjänster (i förekommande fall exklusive tjänster vid statspolisavdelning).

d) I polisdistrikt med en poliskår om högst 10 man skall förste poliskonstapelstjänster

inrättas i den mån så erfordras för att antalet tjänster i 17

och högre lönegrad skall uppgå till:

i distrikt med 3— 4 man 1

» » » 5— 6 » 2

» » » 7— 8 » 3

» » » 9—-10 » 4

e) I polisdistrikt med statspolisavdelning skall för inrättande av förste

poliskonstapelstjänster vid avdelningen gälla samma grunder som vid den

kommunala polisavdelningen, dock att antalet förste poliskonstapelstjänster

skall motsvara minst hälften av sammanlagda antalet sådana tjänster och

poliskonstapelstjänster i lönegrad Ca 15 (3 § 2 mom. A TPlr).

4. Gällande regler för placering av polisassistenttjänst i lönegrad Ca 17

och Ca 19 bibehålies med den jämkningen att i polisdistrikt, där endast en .

hefälstjänst finns inrättad, denna skall vara placerad i Ca 19 (3 § 2 mom

A TPlr). v s

5. Gällande regler för inrättande av förste polisassistenttjänst i lönearad

Ca 21 ändras så att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1956

a) sådan tjänst alltid avses för polisdistrikt med mer än 8 man, där ej

kommissarietjänst finns inrättad;

b) i polisdistrikt, där jourhavande befäl i vaktstyrka är placerat i lönegrad

Ca 21, även övrigt vederbörande kommissarie direkt underställt befäl

skall vara placerat i Ca 21 (3 §2 mom. A TPlr).

6. Poliskommissarie i lönegrad Ca 25 skall avses för polisdistrikt med

minst omkring 20 000 invånare och med en poliskår om minst omkring 30

polismän (3 § 2 mom. A TPlr).

7. a) I punkten 3 av anvisningarna till 3 § TPlr ändras procentsatserna

för fördelningen av kriminalpolismanstjänsterna i vissa polisdistrikt på lönegrader

till följande:

under a) 30 procent

under b) 25, 45, 20 resp. 10 procent

samt i vad avser Stockholm, Göteborg och Malmö 10, 45, 30 resp. 15 pro
cent.

....

Procenttalet för kriminalassistenttjänster i 19 lönegraden vid krinnnalstatspolisgrupp

i Stockholm, Göteborg och Malmö ändras till 55 procent.

b) Gällande regler för inrättande av förste kriminalassistenttjänst i lönegrad

Ca 21 bibehålies med den jämkningen att dylik tjänst även avses för

kriminalavdelning eller underavdelning till dylik om 4 kriminalpolismän

(3 § 2 mom. B TPlr).

8. Vikariatsersättning skall icke utgå vid uppehållande av förste poliskonstapelst

jänst (10 § 2 mom. TPlr).

9. Frågan om ersättning för flyttningskostnad vid befordran skall göras

till föremål för närmare utredning (17 § 3 mom. Pir).

10. I fråga om beredskapsersättning införes föreskrifter med avseende å

fall, då beredskapen omfattar endast del av tiden mellan två tjänstgöringspass.

Beredskap förutsättes bli förlagd i omedelbar anslutning till ett tjänstgöringspass

(14 § 1 mom. TPlr).

11. Tjänstgöringstillägg — som icke utgår till tjänsteman i högre lönegrad

än den 22:a — skall utgå även under stadgat fridygn (kl. 0—24), som

ingår i av polischef fastställd turlista (alterneringslista). Ingår icke i fridygnet

tiden 0—24, skall fridygn anses omfatta 24 timmar i följd räknat

från ledighetens början (14 § 3 mom. TPlr).

12. Vittnesarvode till polisman, som för vittnesmål nödgas taga i anspråk

tid, då vederbörande är tjänstfri enligt gällande tjänstgörings- eller turlista,

utgår enligt nuvarande grunder, dock med lägst 8 kronor (14 § 4 mom.

TPlr).

13. Ekiperingsbidrag skall tillsvidare, så länge^ central inköpsorganisation

för beklädnad saknas, utgå med 420 kronor för år resp. (till begränsat uniformspliktig

polisman) med 210 kronor för år.

Extra polisman skall äga åtnjuta ekiperingsbidrag med 1 krona 50 öre

för dag, dock högst 420 kronor för år (således ej fri uniform). Om extra

polisman vinner aspirantanställning, skall uniform inlösas av polisdistriktet

med ett med hänsyn till slitningstiden reducerat belopp (21 .§ 2 och 3 inom.

Pir).

14. Extra anställning skall användas för polisman, som tillhör rekryteringspersonalen

utan att inneha aspiranttjänst, ävensom för vikarie å polismanstjänst.

Pensionerad polisman skall arvodesanställas (26 § Pir).

15. Till ordinarie poliskonstapel eller förste poliskonstapel skall för uppdrag

såsom instruktör för polispersonal vid specialutbildning kunna utgå

särskilt arvode.

16. Arbetstiden för fotpatrullerande personal samt trafikposter må i avvaktan

på resultatet av polisarbetstidsutredningens arbete provisoriskt ned
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1956

sättas med 1 timme för vecka under förutsättning att antalet timmar som

fotpatrull och trafikpost per vecka överstiger 30, dock att arbetstiden för

normal arbetsvecka härigenom icke må understiga 45 timmar.

Därest nu nämnd arbetstidsnedsättning icke kan genomföras, skall utgå

övertidsersättning för 1 timme per vecka, varvid övertidstjänstgöringen skall

anses ha fullgjorts å kvalificerad övertid.

17. De ändringar i Pir och TPlr, som påkallas av förslagen under punkterna

1—8 och 10—15, skall genomföras fr. o. m. den 1 juli 1956. Provisorisk

nedsättning av arbetstiden enligt punkt 16 genomföres fr. o. m. den

1 februari 1956.

18. Parallelluppflyttning i löneklasshänseende medgives icke vid lönegradsuppflyttningar

i anledning av förslagen under punkterna 1—7.

Stockholm i civildepartementet den 15 december 1955.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr b8 år 1956

15

Bilaga B

Förslag

till

kungörelse om ändring i polislönereglementet den 14 maj 1954 (nr 226)

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 5 § 1 och 2 mom., 19 § 1 mom. samt

21 § polislönereglementet den 14 maj 1954 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

2 §•

Vissa för reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser

1 mom. I den mån icke annat stadgas, avses med vederbörande myndighet,

i fråga om kommunalt anställd polisman den nämnd, åt vilken kommunen

uppdragit att utöva beslutanderätten i olika enligt reglementet förekommande

ärenden, och eljest polisnämnd, där sådan finnes, eller vederbörande

drätselkammare, kommunalnämnd eller kommunalförbundsdirektion samt

i fråga om statligt anställd polisman vederbörande länsstyrelse.

5 §•

Lönegrader. Löneklasser

1 mom. Polisman skall -— — ■—- lönegraden omfattar.

Tjänst

Aspirant:

Polisaspirant..............................

Extra:

Polisman ................................

Extra ordinarie:

Poliskonstapel ............................

Ordinarie:

Poliskonstapel ............................

Förste poliskonstapel......................

Kriminalassistent, polisassistent............

Förste kriminalassistent, förste polisassistent

Poliskommissarie..........................

Kriminalkommissarie, poliskommissarie ....

Lönegrad med

Omfattar

löneklassema

nr

beteckning

nr

Cf

it

11

eg

u

11-14

Ce

13

13—16

Ce

15

15—18

Ca

15

15—18

Ca

17

17—20

Ca

17

17—20

Ca

19

19-22

Ca

21

21-24

Ca

23

23—26

Ca

23

23—26

Ca

25

25—28

Ca

27

27—30

Ca

29

29—32

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 48 år 1956

Tjänst såsom---särskilt fall.

2 mom. Om i vederbörlig ordning beslutas om inrättande av extra ordinarie

tjänst (lönegradsbeteckning Ce) i högre lönegrad än den 15:e eller av

extra tjänst (lönegradsbeteckning Cg) i högre lönegrad än den ll:e, skall

sådan tjänst, såvida icke Kungl. Maj:t för viss grupp av tjänster annat föreskriver,

placeras i lönegrad med något av de nummer, som angivas i tabellen

i 1 inom., dock högst i lönegrad med det nummer, som gäller för motsvarande

ordinarie tjänst, samt erhålla samma tjänstebenämning som dylik

tjänst.

19 §.

Lönetillägg m. m.

1 mom. I enlighet med bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t med

stöd av riksdagens beslut, utgår

a) beredskapsersättning för fullgörande av viss beredskapstjänstgörine;

b) obekvämhetstillägg;

c) tjänstgöringstillägg för viss tjänstgöring, som fullgöres av polismän,

vilka innehava eller å förordnande uppehålla tjänst i högst 22 lönegraden

och vilka icke äro berättigade att åtnjuta gottgörelse för över tidst jänstgö
d)

vittnesarvode för vissa vittnesinställelser m. m.; samt

e) arvode till ordinarie poliskonstapel eller förste poliskonstapel för uppdrag

såsom instruktör för polispersonal vid specialutbildning.

21 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

1 mom. Beträffande vad som skall förstås med tjänstedräkt, tjänstetecken

och skyddsbeklädnad samt om polismans skyldighet att bära eller innehava

tjänstedräkt eller tjänstetecken och att innehava övrig för tjänsten

erforderlig utrustning gäller vad därom särskilt stadgas.

2 mom. Polisaspirant eller sådan extra polisman, som icke är skyldig att

innehava fullständig tjänstedräkt, äger såsom lån utan ersättning erhålla

för tjänsten erforderlig beklädnad och utrustning.

I vad män polismannen vid tjänstledighet med skyldighet att vidkännas

C-avdrag å lönen skall avstå jämväl förmånen av fri beklädnad bestämmes

av Kungl. Maj :t.

3 mom. Ordinarie eller extra ordinarie polisman eller sådan extra polisman,

som är skyldig att innehava fullständig tjänstedräkt, må enligt av

Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser såsom lån utan ersättning erhålla

skyddsbeklädnad eller annan av särskild tjänstgöring påkallad beklädnad

ävensom övrig för tjänsten erforderlig, till obligatoriska persedlar icke hörande

utrustning.

4 mom. a) Ordinarie eller extra ordinarie polisman, som är skyldig att

innehav a fullständig tjänstedräkt, äger vid tillträdandet av första ordinarie

eller extra ordinarie tjänst uppbära ekiperingshjälp med 750 kronor, om

i annan tidigare anställning vid polisväsendet uppburit ekiperings
För

underhåll och förnyelse av obligatoriska persedlar äger här avsedd

polisman uppbära ekiperingsbidrag med 420 kronor för år räknat. För polisman,

som äger att regelmässigt under tjänstgöringen bära civil dräkt,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 48 år 1956

17

skall dock ekiperingsbidraget utgå med 210 kronor. Rätt till ekiperingsbidrag

inträder vid ingången av kalendermånaden näst efter den då ett år

förflutit från och med den dag, då polismannen blev berättigad till ekiperingshjälp.

b) Extra polisman, som är skyldig att innehava fullständig tjänstedräkt,

äger uppbära ekiperingsbidrag med 1 krona 50 öre för varje dag anställningen

omfattar, dock sammanlagt högst 420 kronor under ett kalenderår.

c) Ekiperingsbidrag utbetalas under de villkor och enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av vederbörande myndighet.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1956.

''2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 48

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1956:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av polisväsendet i vissa delar av Norrbottens län. s. 11 i texten
  2. Rskr. 1956:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1956/57 under statens allmä a1 i texten
  3. SU 1956:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i polislönereglementet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten