Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1956157 till avlöningar vid karolinska sjukhuset

1956-01-20 · 60 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 60 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:55, Angående anslag för budgetåret 1956157 till avlöningar vid karolinska sjukhuset

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

1

Nr 55

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1956157 till avlöningar vid karolinska sjukhuset;

given Stockholms slott den 20 januari 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas en redogörelse för en av besparingssakkunniga vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet verkställd utredning rörande

arbetsuppgifter och arbetsförhållanden vid nämnda sjukhus. I anslutning

härtill föreslås vissa åtgärder i syfte att förbättra driftekonomin vid karolinska

sjukhuset. Anslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset föreslås

för nästa budgetår bestämt till 25 070 000 kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 januari 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans-, ecklesiastik-

och civildepartementen anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet

Hedlund.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 57, har Kungl.

Maj.-t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, preliminärt beräkna ett belopp av 25 070 000 kronor

till avlöningar vid karolinska sjukhuset.

Jag anhåller nu att få upptaga denna anslagsfråga till fortsatt behandling.

Innan jag ingår på densamma, torde jag emellertid först få anmäla

ett av besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

den 15 juli 1955 avgivet betänkande med vissa förslag till rationaliserings-

och besparingsåtgärder vid nämnda sjukhus.

I. Besparingssakkunnigas utredning och förslag

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 28 november

1952 två sakkunniga — ledamoten av riksdagens andra kammare G. F.

Thapper, ordförande, och förre lasarettsläkaren G. F. Borner — för att

med beaktande av vad statsutskottet uttalat i utlåtande den 28 mars 1952,

nr 11, punkten 41, verkställa en översyn av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i syfte att

undersöka möjligheterna att förbättra driftekonomin vid de bägge sjukhusen.

Genom beslut den 5 juni 1953 och den 18 mars 1955 uppdrog Kungl.

Maj :t sedermera åt de sakkunniga, vilka antagit benämningen besparingssakkunniga

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, att jämväl

verkställa utredning rörande möjligheterna att dels nedbringa väntetiderna

för patienterna vid karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets polikliniker,

dels ock samordna vid karolinska sjukhusets hormonlaboratorium

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

bedriven verksamhet och den verksamhet, som avsågs skola bedrivas vid

den planerade endokrinologiska forskningsinstitutionen vid sistnämnda

sjukhus.

Besparingssakkunniga har under fullföljande av sitt utredningsarbete

avgivit yttranden över dels direktionens för karolinska sjukhuset anslagsäskanden

för budgetåret 1954/55, dels ock av nämnda direktion gjorda

framställningar om tillgodoseende av karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets

behov av infusionslösningar samt överförande av Norrbackainstitutets

tvätt till karolinska sjukhuset. De sakkunniga har vidare den

11 maj 1954 avgivit förslag till vissa provisoriska åtgärder vid karolinska

sjukhusets maskinanläggning samt den 8 februari 1955 överlämnat betänkande

angående verksamheten vid karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets

central- och rutinlaboratorier. Redogörelser för innehållet i en del

av nämnda yttranden och förslag har tidigare i olika sammanhang lämnats

riksdagen. Vissa av förslagen, vilka för sitt realiserande icke erfordrat

riksdagens medgivande, har föranlett beslut av Kungl. Maj :t. Med skrivelse

den 15 juli 1955 har besparingssakkunniga, vilka under sitt arbete fortlöpande

samrått med överdirektören för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

samt berett samtliga klinikchefer och övriga överläkare ävensom

representanter för läkar-, sjukvårds-, ekonomi- och administrationspersonalen

vid nämnda sjukhus tillfälle att framföra sina synpunkter, överlämnat

ett betänkande (stencilerat) innefattande bl. a. vissa förslag till rationaliserings-

och besparingsåtgärder. De sakkunniga har därmed slutfört sitt

uppdrag.

2. Allmänna synpunkter

I utlåtande den 30 september 1953 lämnade de sakkunniga en sammanställning

över vårdkostnaderna vid undervisningssjukhusen i riket och anförde

därvid, att uppgifterna om det ekonomiska utfallet av karolinska

sjukhusets och serafimerlasarettets verksamhet icke gav stöd för antagandet,

att nämnda sjukhus skulle vara i avsevärd mån dyrare i drift eller

mer personalkrävande än andra undervisningssjukhus. Den fortsatta utredningen

har icke givit de sakkunniga anledning att i ifrågavarande avseende

frångå sitt dåvarande uttalande. Den fortgående utbyggnaden av

karolinska sjukhuset till eu för svenska förhållanden utomordentligt stor

sjukhusinrättning, som kommer att inrymma många i driftkostnadshänseende

krävande specialkliniker, torde berättiga till antagande, att vårddagkostnaderna

vid sjukhuset kommer att stiga, även om prisnivån stabiliseras

vid nuvarande läge. Med en sådan utvecklingsmöjlighet för ögonen

framstår det som ytterst angeläget, att alla besparings- och rationaliseringsmöjligheter

tillvaratages redan vid planeringen av nya kliniker och

avdelningar. Härför erfordras enligt de sakkunnigas mening ett permanent

organ vid sjukhuset.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

De sakkunnigas möjligheter att vid sin översyn av arbetsuppgifter och

arbetsförhållanden vid de båda sjukhusen åstadkomma några omedelbara

besparingar har visat sig begränsade. Vad karolinska sjukhuset beträffar

är det uppenbart, att verksamheten under den relativt korta tid, som sjukhuset

varit i drift, icke hunnit att stabilisera sig. De sakkunniga har vidare

varit bundna av befintliga byggnaders placering och utformning samt

deras nuvarande disposition. Något förslag till ändring av vårdavdelningarnas

storlek kan därför icke framläggas. Ej heller har de sakkunniga

funnit det möjligt att minska vårdavdelningarnas nuvarande personaluppsättning.

Vid sin översyn av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden har de

sakkunniga alltid sökt bedöma verksamheten utifrån den förutsättningen,

att ifrågavarande sjukhus tillkommit som statliga institutioner för att i

första hand tjäna utbildandet av läkare och ställa patientmaterial till den

kliniska undervisningens förfogande. Omfattningen av den sjukvårdande

verksamheten bör därför avpassas enbart med hänsyn till den medicinska

undervisningens behov och krav. Å andra sidan är det självfallet angeläget

att tillse, att de serviceorgan, som är av vital betydelse för klinikerna, erhåller

bästa möjliga arbetsförhållanden, då det för undervisningens ändamålsenliga

bedrivande är av vikt icke blott att tillgången på patientmaterial

tryggas utan även att detta material utnyttjas rationellt. Det är ofrånkomligt,

att antalet befattningshavare per vårdplats blir större vid undervisningssjukhusen

än vid andra sjukvårdsinrättningar. Härav följer, att vårddagkostnaderna,

i den mån de avser kostnader för personal, som regel blir

högre vid undervisningssjukhusen än vid vanliga sjukhus. Det bör även

framhållas, att förekomsten vid karolinska sjukhuset av vissa specialavdelningar

bidrager till att höja vårddagkostnaden. En av anledningarna till att

vårddagkostnaderna vid karolinska sjukhuset är relativt höga, är de små

vårdavdelningarna om 25 vårdplatser. Avdelningar om 28 ä 30 platser skulle

enligt de sakkunnigas åsikt kunna skötas med i stort sett samma personaluppsättning.

Det framstår med hänsyn härtill som synnerligen angeläget,

att beläggningssiffrorna i fortsättningen ägnas den största uppmärksamhet.

För att bästa möjliga resultat ur driftekonomisk synpunkt skall ernås

vid ett sjukhus av karolinska sjukhusets storlek, torde en av de första

förutsättningarna vara, att sjukhusets utbyggnad och utveckling rationellt

planlägges från början. Detta har emellertid icke tidigare skett. Nya avdelningar

och specialiteter har sålunda successivt tillkommit utan att desamma

från början planerats och inpassats i sjukhusets organisation. Icke heller

har de väsentligt ökade krav på sjukhusets serviceorgan i tid beaktats,

som måste bli följden av en sådan utökning. Detta utgör ett svårt hinder

för en ekonomisk och rationell drift. Fristående forskningslaboratorier har

jämväl tillkommit, vilka icke haft ett organiskt samband med sjukhuset i

övrigt. När nya laboratorier för sjukvårds- eller forskningsbehov tillskapas,

bör detta emellertid ske på ett sådant sätt, att de erhåller karaktären av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

en naturlig utökning av redan befintlig organisation. Dessa synpunkter

bör vara vägledande även vid tillkomsten av laboratorier genom privata

donationer.

Det måste även enligt de sakkunniga ifrågasättas, om en fortsatt utbyggnad

av karolinska sjukhuset utöver redan planerade kliniker är ekonomiskt

försvarbar. Ett sjukhus med över 2 000 vårdplatser blir både i

administrativt och ekonomiskt hänseende oförmånligt för huvudmannen

och innebär säkerligen icke heller ur den vårdsökande allmänhetens synpunkt

den bästa lösningen. Därest den medicinska undervisningen framdeles

skulle kräva ytterligare kliniker, bör man överväga, om ej ett nytt

undervisningssjukhus eller utnyttjande i ökad omfattning av andra sjukhus

för undervisningen skulle ställa sig fördelaktigare.

3. Förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder

A. Garnisonssjukhuset å Kungsholmen

Antalet vårdplatser vid garnisonssjukhuset i Stockholm utgör 139, av

vilka 111 är upplåtna för medicinska fall och återstående 28 utgör en avdelning

för hud- och könssjukdomar. De medicinska avdelningarna är

fyra, varav två avdelningar för män, vardera om 28 platser, samt två avdelningar

(28 resp. 27 platser) för kvinnliga patienter.

Enligt gällande avtal mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns

landsting, skall staden och länet för av dem utnyttjade vårdplatser vid

garnisonssjukhuset erlägga avgift med 39 kronor för vårdplats och dag.

Anledningen till att civila patienter inlägges på garnisonssjukhuset är, att

de egentliga garnisonspatienterna endast upptager en mindre del av vårdplatserna.

Enligt vad som vid olika tillfällen uttalats av representanter för

den medicinska undervisningen, har garnisonssjukhuset icke någon betydelse

för undervisningen. Motivet till att staten driver sjukhuset är, att sjukvården

för vissa militära patienter (värnpliktiga och visst fast anställt

manskap) enligt f. n. gällande bestämmelser helt skall ersättas av statsmedel.

Antalet militära patienter vid garnisonssjukhuset uppgick under budgetåret

1953/54 till i medeltal 17 per dag, varav 5 å venerologiska avdelningen

och 11 å medicinska avdelningen. Å kirurgiska garnisonsavdelningen vid

karolinska sjukhuset utgjorde antalet dylika patienter under samma tid

i medeltal 12 per dag. Hud- och könspolikliniken vid garnisonssjukhuset,

som endast mottager militära patienter, besöktes under tiden den 1 juli

1953_30 juni 1954 av 1213 patienter, som avlade 2 922 besök. Drifts
ekonomien

vid karolinska sjukhuset bör enligt de sakkunnigas mening

kunna förbättras genom nedläggande av verksamheten vid garnisonssjukhuset,

som ju utgör en del av karolinska sjukhuset. Det ankommer då tillsvidare

på staten att på annat sätt sörja för de värnpliktigas och det fast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

anställda manskapets sjukhusvård. Lämpligast synes vara, att dessa patienter

framdeles vårdas vid karolinska sjukhuset. Hud- och könspatienterna

bör kunna överflyttas till karolinska sjukhusets hudklinik utan annan

personalökning därstädes än en underläkare och möjligen ett sjukvårdsbiträde.

De militära patienter, som vårdas å medicinska garnisonsavdelningen,

bör överflyttas till karolinska sjukhusets medicinska klinik, som

för ändamålet torde höra erhålla utökade lokaler exempelvis genom att

en av de tre kirurgiska garnisonsavdelningarna överföres från den kirurgiska

kliniken. En avveckling av garnisonssjukhuset, som bör ske från och

med år 1957, skulle friställa garnisonssjukhusets hela nuvarande personalstyrka,

vilken till betydande del omedelbart kunde tillföras de nya lungklinikerna

vid karolinska sjukhuset.

Enligt besparingssakkunnigas beräkningar skulle ett nedläggande av

garnisonssjukhuset medföra en minskning av statens årliga kostnader med

omkring 245 000 kronor.

B. Gemensam nattjänst för vissa operationsavdelningar och polikliniker

vid karolinska sjukhuset

De sakkunniga har till prövning upptagit ett av första föreståndarinnan

vid karolinska sjukhuset uppgjort förslag till gemensam nattjänst vid bl. a.

vissa operationsavdelningar. Den föreslagna organisationen innebär, att

kirurgiska operationsavdelningen skall utföra förekommande nattoperationer

jämväl för kvinnoklinikens och barnklinikens del. För ett genomförande

av organisationsändringen måste den nattjänstgörande personalen

vid kirurgiska operationsavdelningen förstärkas med en sjuksköterska från

barnkliniken och en underskötersketjänst, som nyinrättas. Förslaget upptager

vidare gemensam nattjänst för olycksfallspolikliniken och barnklinikens

kirurgiska poliklinik. En sådan anordning, som erfordrar en utökning

av personalen med l1/* barnsköterska men samtidigt medger en minskning

av barnkirurgiska poliklinikens personal med ll/2 sjuksköterska, skulle

kunna genomföras, därest särskilt barnrum iordningställdes å olycksfallspoliklinken

eller denna nattetid hade sin verksamhet förlagd till kirurgiska

poliklinikens lokaler.

De sakkunniga förordar, att de föreslagna åtgärderna vidtages. Genom

att jour- och beredskapstjänsten vid berörda operationsavdelningar därigenom

i huvudsak bortfaller, uppkommer vid sjukhuset en utgiftsminskning,

som kan uppskattas till i runt tal 7 000 kronor per år.

C. Elevsjukavdelningen vid karolinska sjukhuset

Enligt de sakkunnigas uppfattning är ifrågavarande avdelning f. n. ur

driftsekonomisk synpunkt ej lämpligt avpassad, varför olika alternativ till

ändring av densamma prövats i samråd med sjukhusledningen. En accep
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

tabel lösning på problemet synes vara att minska den nuvarande avdelningens

sängantal och disponera härigenom ledigblivna rum för annat

ändamål exempelvis som bostäder för biträdespersonal. Enligt vad de sakkunniga

erfarit har direktionen vidtagit åtgärder i sådan riktning. Något

förslag från de sakkunnigas sida till ändring av elevsjukavdelningen synes

därför icke erforderligt. De sakkunniga förutsätter emellertid, att vårdpersonalen

vid avdelningen minskas. En sjuksköterskebefattning synes sålunda

böra indragas, innebärande en årlig besparing om cirka 10 000 kronor.

D. Städningsverksnmheten vid karolinska sjukhuset

De sakkunniga har ägnat stort intresse åt städningsverksamheten vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i avsikt att undersöka möjligheterna

till kostnadsminskningar på detta område. Beträffande personalen

inom de städområden, som omfattar andra lokaler än sjukavdelningar,

har de sakkunniga efter ingående överväganden funnit vissa besparingsmöjligheter

föreligga. Sålunda bör den försöksvis genomförda anordningen

med en överstäderska permanentas, indelningen i städområden ändras samt

varannandagsstädning i expeditionslokaler genomföras i likhet med vad

fallet är inom vissa delar av statsförvaltningen i övrigt, vilket enligt de

sakkunnigas mening kan ske utan minsta olägenhet för den vid sjukhusen

bedrivna medicinska verksamheten. De sakkunniga anser det möjligt att

minska antalet städerskor vid karolinska sjukhuset med fem. En förutsättning

härför är dock, att den försöksvis inrättade över städer sketjänsten

blir permanent. Förslaget medför en årlig kostnadsminskning av i runt tal

27 000 kronor.

E. Karolinska sjukhusets kök

Med anledning av vad statsutskottet anfört i utlåtande nr 11/1953 angående

effektiviteten i karolinska sjukhusets kök har de sakkunniga tagit

del av den i nämnda utlåtande omförmälda, av centrala sjukvårdsberedningen

upprättade sammanställningen, vilken avser förhållandena år 1951.

Vid en kritisk granskning visar det sig, att vissa av de i sammanställningen

angivna personalsiffrorna, vilka hämtats ur tillgängliga årsberättelser för

vederbörande sjukhus, uppenbarligen är felaktiga. För karolinska sjukhusets

del har dessutom hela den i samband med barnklinikens ibruktagande

anvisade utökningen av kökspersonalen medräknats, fastän blott en

del av denna personal togs i anspråk under sagda år. De sakkunniga har

vid besök å köksinrättningarna vid de i statsutskottets utlåtande angivna

sjukhusen därjämte konstaterat, att olika beräkningsgrunder tillämpats

såväl i fråga om portionsantal som personaluppsättning. Sålunda räknas

i vissa fall med bruttovårddagar och i andra fall med nettovårddagar.

Beträffande redovisningen av antalet kökspersonal divergerar ävenledes

metoderna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

En av de sakkunniga företagen utredning avseende år 1953 resp. budgetåret

1953/54 har visat, att antalet portioner per kökspersonalenhet uppgick

till vid karolinska sjukhuset 9 105, vid serafimerlasarettet 9 484, vid akademiska

sjukhuset 11 479, vid lasarettet i Lund 9 864, vid Malmö allmänna

sjukhus 9 412, vid Sahlgrenska sjukhuset 7 487 samt vid lasarettet i Eskilstuna

11 846. Av utredningen framgår, att antalet dagsportioner per kökspersonalenhet

är betydligt större vid karolinska sjukhuset än som angivits

i sammanställningen för år 1951 men lägre än vid de övriga sjukhusen med

undantag för Sahlgrenska sjukhuset. Om totala antalet dagsportioner fördelas

på det antal befattningshavare, som faktiskt disponerats (55 st.),

erhålles emellertid ett effektivitetstal av 11 257, vilket icke mycket understiger

de högsta redovisade siffrorna för andra köksinrättningar.

De sakkunniga har funnit, att den faktiskt disponibla personalen i karolinska

sjukhusets kök f. n. är alltför liten för att verksamheten skall kunna

bediivas tillfredsställande, något som i olika sammanhang även framhållits

av såväl sjukhusledningen som berörda fackliga organisationer. Genom

övergång i viss utsträckning till inköp av djupfrysta varor och andra bearbetade

råvaror torde dock alla i staten upptagna befattningar icke behöva

utnyttjas, även om arbetskrafttillgången skulle möjliggöra detta, i vart fall

icke intill dess sjukhuset tillföres nya kliniker. Av de i staten upptagna

tjänsterna synes sålunda sex befattningar i lönegrad Ce 5 kunna indragas,

innebärande en årlig kostnadsbesparing om cirka 43 000 kronor.

F. Poliklinikverksamheten vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

Genom beslut den 5 juni 1953 har Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga

att med beaktande av vad riksdagens revisorer i sin till 1953 års riksdag

avgivna berättelse därom anfört verkställa utredning rörande poliklinikerna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Den primära anledningen till, att de statliga undervisningssjukhusen utrustats

med polikliniker är, att den medicinska undervisningen kräver tillgång

till polikliniskt patientmaterial. Någon skyldighet för staten att vid

sina undervisningssjukhus tillgodose något bestämt sjukvårdsbehov torde

däremot icke föreligga. Omfattningen av den sjukvårdande verksamheten

bör således avpassas enbart under hänsynstagande till undervisningens

krav. Härav följer, att klientelet i undervisningens intresse måste begränsas

på olika sätt, om tillströmningen av vårdbehövande till poliklinikerna

blir större än undervisningsbehovet. Vid karolinska sjukhuset och serafimerlasai

ettet har också vid flertalet polikliniker införts väntelista, där

sökande antecknas.

Åt det förhållandet, att patient stundom får vänta lång tid innan första

besök kan ske å poliklinik vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet

synes intet annat kunna göras än att allmänheten på lämpligt sätt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

upplyses om, att ifrågavarande polikliniker är undervisningspolikliniker

och att patienter därför endast mottages i begränsad omfattning. De sakkunniga

kan icke tillstyrka en utökning av poliklinikverksamheten, om

anledningen endast är den, att sjukvårdsbehovet annars icke skulle bli tillgodosett.

Annorlunda förhåller det sig med den väntetid, som uppkommer

för en patient den dag, han undersöks eller behandlas vid polikliniken. Har

en patient erhållit meddelande, att han kan mottagas viss dag, bör det vara

en angelägen åtgärd, att tidsåtgången för besöket, vare sig det gäller nybesök

eller återbesök, icke av orsaker, som ligger inom sjukhusets kontroll,

blir längre än som oundgängligen är nödvändigt med hänsyn till undersökningens

eller behandlingens art samt till poliklinikens karaktär av medicinsk

undervisningsinstitution. De sakkunniga har härvidlag ifrågasatt,

huruvida icke möjlighet skulle föreligga att införa tidsbeställning till visst

klockslag på dagen. Häremot har emellertid anförts, att urvalet av patienter

för demonstration vid föreläsningarna vid ett dylikt system icke blir tillfredsställande.

En åtgärd, som i någon mån torde komma att minska de

långa väntetiderna, har nyligen på försök vidtagits vid karolinska sjukhusets

medicinska poliklinik. Sådana nybesökande, som hört sig för angående

mottagningstid, erhåller sålunda uppmaning att inställa sig först

kl. 9.30—10 i stället för som tidigare kl. 8. Senare kan de icke mottagas,

enär de medicine studerande vid förstnämnda klockslag slutar sina kliniska

föreläsningar och skall ägna sig åt poliklinikpatienterna. En annan

åtgärd i samma syfte är att fall, som ej är av betydelse för undervisningen,

börjat remitteras till vederbörande tjänsteläkare för vård och behandling.

Även vid serafimerlasarettets medicinska poliklinik har på försök införts

olika mottagningstider för nybesök och återbesök.

De sakkunniga kan för egen del icke finna möjligt att i dagens läge vidtaga

andra åtgärder för åstadkommande av en förkortning av de nuvarande

väntetiderna vid poliklinikerna än de nyss angivna.

G. Samordning mellan karolinska sjukhusets hormonlaboratorium och den

endokrinologiska forskningsinstitutionen

Genom beslut den 18 mars 1955 har Kungl. Maj :t uppdragit åt besparingssakkunniga

att verkställa utredning rörande möjligheterna att samordna

verksamheten vid karolinska sjukhusets hormonlaboratorium med

den verksamhet, som avses skola bedrivas vid den endokrinologiska forskningsinstitution,

som enligt riksdagens beslut skall inrättas vid sjukhuset.

De sakkunniga har inhämtat upplysningar beträffande verksamheten vid

hormonlaboratoriet, vid den endokrinologiska avdelningen vid serafimerlasarettet,

som skall överflyttas till den nya forskningsinstitutionen vid

karolinska sjukhuset, samt beträffande den planerade framtida verksamheten

vid forskningsinstitutionen. Det har härvid beträffande hormonlaboratoriet

i huvudsak framgått, att detta fungerar dels som en avdelning för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

vissa kemiska och biologiska hormonanalyser av rutinkaraktär dels ock

som ett forskningslaboratorium vid kvinnokliniken. Laboratoriet utför analyser

på uppdrag av andra sjukhus och läkare in. fl. mot ersättning, varigenom

laboratoriets självkostnader i huvudsak täckes. Beträffande verksamheten

vid serafimerlasarettets endokrinologiska avdelning har framgått,

att denna avdelning består av dels en sjukvårdande del, som f. n. disponerar

8 vårdplatser vid den invärtesmedicinska kliniken, dels ock en ganska

omfattande laboratorieverksamhet till sin karaktär nära överensstämmande

med den verksamhet, som bedrives vid ett välutrustat och med forskningsresurser

försett kemiskt centrallaboratorium.

Vid en jämförelse av de undersökningar, som f. n. utföres vid de båda

avdelningarna, har det befunnits, att dessa i stort sett är av olikartad

natur. Det enda väsentliga undantaget är, att vissa steroidanalyser utföres

vid båda laboratorierna. Det är emellertid icke säkert, att så kommer att

ske jämväl i fortsättningen. Då beröringspunkterna mellan de båda institutionernas

verksamhetsområden sålunda befunnits vara f. n. mindre starkt

uttalade och verksamheten i betydande omfattning har karaktären av

forskning, vars arbetsmetoder icke kan förutses, har de sakkunniga icke

ansett möjligheter föreligga att åstadkomma en sådan samordning mellan

de båda institutionerna, att personalbesparingar därigenom kan uppnås.

Huruvida personalbesparingar kan uppnås genom samordning med andra

laboratorier än hormonlaboratoriet kan f. n. knappast bedömas, då så litet

är känt om den framtida verksamhetens utformning. Man kan emellertid

utgå från, att det under alla förhållanden blir oekonomiskt och föga rationellt

att den endokrinologiska avdelningen, som kommer att utgöra sjukhusets

med hänsyn till platsantalet minsta avdelning, skall vara självförsörjande

beträffande rutinlaborationer. Enligt de sakkunnigas uppfattning

är detta emellertid en sjukhusorganisatorisk fråga, som det bör ankomma

på direktionen att noga följa redan från verksamhetens början

för att så långt som möjligt motverka framtida krav på bl. a. personalökningar.

H. Den administrativa ledningen vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet

När karolinska sjukhuset under budgetåret 1939/40 togs i bruk, utgjordes

förvaltningsorganisationen av en sjukhusdirektör (överdirektör), tilllika

chef för serafimerlasarettet, en vicedirektör med uppgift att biträda

vid förvaltningen av sjukhuset, företrädesvis i sjukvårdsärenden, samt en

syssloman (intendent). Närmast under sysslomannen fanns en förste bokhållare

(assistent) och två bokhållare (assistenter). Denna organisation

är fortfarande oförändrad med undantag av att antalet assistenter utökats

med en. Samtidigt har sjukhuset utbyggts från cirka 1 000 vårdplatser till

omkring 1 650 platser. Under år 1957 beräknas antalet vårdplatser komma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

att öka till cirka 1 900. Sammanlagda antalet befattningshavare vid administrationen

utgör f. n. inklusive överdirektören men frånsett vicedirektören

30, varav en deltidsanställd arvodist. Därjämte finnes en deltidsanställd

arvodist för sekreteraregöromål.

Enligt de sakkunnigas bestämda uppfattning är denna organisation numera

ur flera synpunkter otillfredsställande, överdirektören har för stor

arbetsbörda, vilket medför att han icke i önskvärd och erforderlig omfattning

hinner behandla för sjukhusens verksamhet betydelsefulla och angelägna

frågor. Anordningen med en deltidsanställd arvodist som sekreterare

åt direktionen synes numera icke ändamålsenlig. Det är sålunda nödvändigt,

att sekreteraren tjänstgör vid sjukhuset och därigenom blir insatt

i verksamheten därstädes. Intendentkontorets nuvarande topporganisation

är vidare för svag. Intendentens arbetsuppgifter synes vara för omfattande

och mångskiftande för att han skall ha möjlighet att i nämnvärd mån påverka

det ekonomiska resultatet av sjukhusdriften. Icke sällan nödgas

intendenten överlåta honom åvilande uppgifter på sina medarbetare, varvid

viss kontroll måste insättas. En olägenhet med nuvarande organisation

är dessutom, att löneställningen för föreståndarna vid vissa underavdelningar

resulterat i alltför täta ombyten av innehavare å dessa tjänster,

varav följt allvarlig brist på kontinuitet i arbetet. Tjänstemännen synes

icke kunna åläggas något större mått av självständigt ansvar, enär de icke

hinner växa in i sina arbetsuppgifter, innan de erhåller befordran till högre

tjänster inom andra förvaltningar.

Det förefaller de sakkunniga angeläget, att sjukhusets administrationspersonal

snarast förstärkes och i vissa fall beredes en bättre löneställning.

Efter ingående överväganden anser sig de sakkunniga därför böra föreslå,

att administrationen vid karolinska sjukhuset uppdelas på en kansli- och

personalavdelning samt en kameral- och intendenturavdelning under var

sin avdelningschef. Sjukhusintendenten skall svara för kameral- och intendenturavdelningen

medan .en ny befattning bör inrättas för ledning av

kansli- och personalavdelningen. Denna nya chefstjänsteman bör övertaga

en väsentlig del av de arbetsuppgifter, som överdirektören f. n. i avsaknad

av erforderlig hjälp själv har att handlägga. Vidare bör han biträda överdirektören

med organisationsundersökningar och rationaliseringsutredningar,

tjänstgöra som direktionens sekreterare m. m. Nuvarande arvodesbefattning

som sekreterare bör indragas.

Under byrådirektören skall sortera direktionens kansli med skrivcentral,

personal- och avlöningssektion, föreståndarinnorna för sjukvården samt

personalkonsulenten. För kansliet inrättas en kansliskrivartjänst i Ca 15,

varvid nuvarande befattning som förste kansliskrivare i Ca 17 bör föras

på övergångsstat. Antalet skrivbiträden ökas med ett.

Kameral- och intendenturavdelningen med sjukhusintendenten som chef

bör omfatta uppbördssektion, inköpssektion och fastighetssektion. Inten
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

denten förutsättes liksom f. n. ha den närmaste vården av den ekonomiska

förvaltningen av sjukhuset och således bl. a. svara för redovisning av anvisade

anslag, handhava utanordnandet av medel etc. Intendenten bör till

sitt förfogande och som ställföreträdare ha en biträdande intendent, vilken

skall vara arbetsledare på kontoret och föreståndare för uppbördssektionen

samt svara för huvudbokföringen. Nuvarande befattning som förste assistent

i Ca 25 kan utgå.

Uppbördssektionen, som skall handha bokföring, kassagöromål, uppbördskontroll,

lagsökningsärenden samt patientkontorens nuvarande arbetsuppgifter,

bör utöver den biträdande intendenten omfatta en kassör, en

maskinbokförare (kanslibiträde) och nuvarande personal på patientkontoren.

Dessutom bör tillkomma en ny tjänst som extra assistent förslagsvis

i 17 lönegraden. Inköpssektionen, som handlägger upphandlings- och rekvisitionsärenden,

utför inventeringsarbete och räkningsgranskning samt övervakar

centralförrådet tillföres ett skrivbiträde med halvtidstjänstgöring.

Därjämte bör sektionsföreståndaren erhålla en högre lönegradsplacering

än f. n.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle karolinska sjukhusets administration

erhålla följande ändrade organisation, vilken bedömts som erforderlig

vid sjukhusets nuvarande storlek.

Överdirektören

Vicedirektören

Kansli- och personalavdelning Kameral- och intendenturavdelning

Chef: 1 byrådirektör Ca 31) Chef: 1 sjukhusintendent (Ca 31)

Direktionens kansli med skrivcentral

1 kansliskrivare

1 kanslibiträde

1£ skrivbiträde

Personal- och avlöningssektion

1 assistent, föreståndare

2 kontorister

3 kanslibiträden

1 skrivbiträde

Föreståndarinnor för sjukvården

Personalkonsulenten

Uppbördssektion

1 bitr. intendent, föreståndare

1 kontorsskrivare

1 kassör

1 extra assistent

2 kontorister

6 kanslibiträden

2) skrivbiträden

Inköpssektion

1 assistent, föreståndare

1 assistent

1 kontorist

1J skrivbiträde

Fastighetssektion

1 byggnadsingenjör, deltidsanst. (arvodist)

Förslaget innebär inrättande av följande nya tjänster, nämligen en byrådirektör

i Ca 31, en biträdande intendent i Ca 27, en assistent i Cg 17, en

kansliskrivare i Ca 15, ett och ett halvt skrivbiträde enligt reglerad befordringsgång

samt en arvodesbefattning som byggnadsingenjör. Vidare förutsättes

två assistenter skola erhålla högre lönegradsplacering. Å andra sidan

kan följande tjänster utgå eller föras på övergångsstat, nämligen en förste

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

assistent i Ca 25 och en förste kansliskrivare i Ca 17, varjämte nuvarande

arvoden till sekreterare och byggnadsingenjör bortfaller. Utgiftsökningen

uppgår till 44 196 kronor, vartill kommer kostnaden för uppflyttning i

lönegrad av två assistenter, vilken uppskattats till 6 000 kronor per år.

I. Föreståndarinneorganisationen vid karolinska sjukhuset

Vid karolinska sjukhuset finnas f. n. sex föreståndarinnor. Av dessa

förestår en elevhemmet och en sjukhusets centralförråd. Övriga fyra tjänster,

som tillsammans bildar den centrala föreståndarinneorganisationen,

utgöres av en första föreståndarinna, under vilken sjuksköterskor och

sjuksköterskeelever sorterar, en föreståndarinna för ekonomibiträden, en

föreståndarinna för barnsköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden

samt en föreståndarinna för radiumhemmet. För skrivgöromål disponeras

vid den centrala expeditionen ett kontorsbiträde.

De sakkunniga har vid sin översyn konstaterat, att den nuvarande organisationen

är behäftad med avsevärda brister. Sålunda förefaller det orationellt,

att föreståndarinnorna har hand om var sin personalkategori vid

sjukhuset i stället för att dela upp arbetsområdena klinikvis. Som arbetet

nu är upplagt blir alla föreståndarinnorna sysselsatta med personalanskaffning

och inblandade i varje angelägenhet, som berör personalförhållanden

och arbetsförhållanden inom någon vårdavdelningsenhet vid sjukhuset.

Vidare måste på grund av otillräcklig tillgång på skrivpersonal även relativt

okvalificerade arbetsuppgifter utföras av föreståndarinnorna, vilket måste

betecknas som oekonomiskt. Detta medför därjämte, att erforderlig tid

icke kan ägnas åt sådana väsentliga arbetsuppgifter som granskning av

och överblick över personalförhållanden och beläggning å vårdavdelningarna.

Ej heller kan handledningen av nyanställd personal skötas på önskvärt

sätt. Många arbetsuppgifter måste dessutom f. n. helt åsidosättas.

En förstärkning av föreståndarinneorganisationen ter sig därför ofrånkomlig.

De sakkunniga har ytterligare stärkts i denna sin uppfattning vid

konstaterandet, att föreståndarinnornas arbetstid redan nu i icke ringa

grad överstiger den, som får anses som normal. Organisationen bör utökas

med en ny föreståndarinnebefattning samt en kanslibiträdes- och en kontorsbiträdestjänst.

På så sätt får sjukhuset en med hänsyn till dess nuvarande

storlek tillfredsställande organisation, som kan verksamt bidraga

till att befintlig arbetskraft å vård- och behandlingsavdelningar på bästa

sätt utnyttjas, vilket ur driftekonomisk synpunkt är av synnerlig vikt.

Nämnda organisation bör inlemmas som en särskild sektion i den föreslagna

kansli- och personalavdelningen.

Vid bifall till de sakkunnigas förslag får den centrala föreståndarinneorganisationen

följande sammansättning, nämligen en första föreståndarinna,

närmast underställd chefen för kansli- och personalavdelningen, en

personalföreståndarinna, tre klinikföreståndarinnor, ett kanslibiträde och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

två kontorsbiträden. Därjämte bör föreståndarinnan vid radiumhemmet avlastas

från nuvarande arbetsuppgifter beträffande patienter och liksom

övriga klinikföreståndarinnor svara för ett område, omfattande flera kliniker.

Den föreslagna organisationen bör prövas någon tid, så att praktisk erfarenhet

av dess kapacitet kan vinnas. Huruvida ytterligare utökning av

antalet föreståndarinnor blir erforderlig efter tillkomsten av lungklinikerna

är en fråga, som enligt de sakkunnigas förmenande icke nu kan avgöras.

Prövningen av denna fråga bör därför anstå i avbidan på utfallet av förberörda

organisation.

Den årliga kostnadsökningen för den föreslagna personalförstärkningen

uppgår till i runt tal 29 000 kronor.

4. Vissa särskilda frågor

A. Anskaffning av s. k. konstgjord njure

Karolinska sjukhusets direktion har tidigare framhållit angelägenheten

av, att karolinska sjukhuset erhölle en s. k. konstgjord njure till en beräknad

kostnad av 20 000 kronor.

Vid av de sakkunniga i ärendet företagen utredning har framkommit,

att anskaffandet och utnyttjandet av apparatur för s. k. konstgjord njure

kommer att medföra betydande kostnader utöver tidigare beräknade. Frågan

synes vara så komplicerad och omfattande, att de sakkunniga icke

anser sig kunna tillstyrka den begärda anskaffningen. Problemet synes

böra upptagas till behandling i samband med det slutliga planerandet av

karolinska sjukhusets fysiologiska centrallaboratorium.

B. Sjukhusens omkostnadsanslag

Då karolinska sjukhusets utgifter under omkostnadsanslagen enligt de

sakkunnigas utredning, avseende budgetåret 1952/53, är lägre per vårddag

än vid övriga undervisningssjukhus med undantag av Malmö allmänna

sjukhus, oaktat sjukhuset tillhör högre dyrortsgrupp än övriga undervisningssjukhus,

har de sakkunniga, som vid sin översyn granskat jämväl utgifterna

under de olika omkostnadsanslagen, icke funnit det möjligt att framlägga

några specificerade förslag till besparingsåtgärder beträffande verksamheten

i den del, som berör omkostnadsstaten.

II. Yttranden över besparingssakkunnigas utredning och förslag

Statskontoret delar helt de sakkunnigas mening om behovet av en mera

ingående granskning av förslag till utvidgning av karolinska sjukhuset. I

betraktande av sjukhusets storlek och verksamhetens omfattning är en

sådan granskning även motiverad då det gäller mera betydande nya anslags
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 är 1956

15

behov — t. ex. för personalförstärkning — inom den nuvarande organisationens

ram. Svårigheterna alt få en närmare överblick av föreliggande personalbehov

är påfallande. Även om en förstärkt administrativ avdelning härvid

kan bliva av stor betydelse, skulle det vara av värde, om någon lämplig form

kunde finnas för att även utanför sjukhuset stående expertis finge tillfälle

att granska uppkommande anslagsbehov — åtminstone sådana av större

räckvidd — och däröver avgiva yttrande till ledning för statsmakternas

ståndpunktstagande.

Den låga medelbeläggningen vid karolinska sjukhusets elevsjukavdelning,

vilken i medeltal uppgått endast till 50 procent av avdelningens 14 vårdplatser,

har föranlett de sakkunniga förorda, att den nuvarande avdelningens

sängantal minskas och att härigenom ledigblivna rum disponeras för andra

ändamål exempelvis som bostäder för biträdespersonal. Enligt statskontorets

mening bör sålunda frigjorda vårdplatser i första hand anlitas för

värdefulla fastigheterna o. s. v., nu vuxit och fortfarande växer i sådan grad,

andra ändamål. Lokalernas användande för bostadsändamål synes nämligen

innebära en alltför kostsam lösning av bostadsfrågan.

Statens organisationsnamnet framhåller, att de problem, som bl. a. rör

arbetsorganisationen inom karolinska sjukhuset, det rätta utnyttjandet av

personalen, ekonomiska inköp, underhållet av inventarier och de mycket

värdefulla fastigheterna o. s. v., nu vuxit och fortfarande växer i sådan grad,

att de icke längre bör lösas endast genom nyanställning av lägre personal.

Den av de sakkunniga skisserade organisationen anser nämnden vara i sina

huvuddrag lämplig. Erfarenheterna från bl. a. organisationsnämndens egna

undersökningar vid karolinska sjukhuset visar tydligt, att en organisationsoch

utredningssektion vid ett sjukhus av denna storleksordning är av stor

betydelse icke minst ur driftekonomisk synvinkel. Problemen växlar och är

ofta av i viss mån annan natur än vid andra sjukhus. Organisationen bör

göras personellt starkare än vad som föreslagits med avseende på arbetet

med rationaliserings- och organisationsgöromål. Med den föreslagna personalbesättningen

synes fara föreligga för att byrådirektören antingen icke får

möjlighet att ägna tillräcklig tid åt nämnda göromål eller blir alltför mycket

bunden av detaljarbete på nämnda område till förfång för andra betydelsefulla

uppgifter. Som biträde åt byrådirektören vid handläggningen av organisationsgöromål

bör därför lämpligen avses en arbetsstudieingenjör med

erfarenhet av kontorsrationalisering. Nämnden ansluter sig till de sakkunnigas

förslag rörande förstärkning av föreståndarinneorganisationen men

saknar eget underlag för bedömande av den lämpligaste formen för dess

inordnande i sjukhusets organisation i övrigt.

Statens lönenämnd anser byrådirektörens och intendentens lönegradsplacering

väl hög vid ett genomförande av den av de sakkunniga föreslagna

uppdelningen av arbetsuppgifter. Förslaget att utbyta eu tjänst som förste

assistent mot en biträdande intendentst jänst avstyrkes av nämnden. Befattningen

som förste kansliskrivare, vilken befattning tillkom i samband

med tjänsteförteekningsrevisionen i utbyte mot en tjänst som kansliskrivare

i 15 lönegraden, bör bibehållas oförändrad. Löneställningen synes

lämpligen böra omprövas vid uppkommande vakans, därest den av de

sakkunniga föreslagna omorganisationen genomföres.

Lönenämnden har icke fält en klar uppfattning om de tilltänkta arbetsuppgifterna

på den nya assistenttjänsten i Cg 17. Nämnden i fråga sä It er dock,

om eu placering i högre lönegrad än Cg 15 är motiverad f. n. Tillräckliga

skäl för en lönegradsuppflytlning av tvä assislenttjänster i Ce respektive

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

Ca 21 (föreståndare för personal- och avlöningssektionen respektive inköpssektionen)

har enligt lönenämndens mening icke förebragts av de sakkunniga.

Vad den centrala föreståndarinneorganisationen beträffar förutsätter

lönenämnden, att den nyinrättade tjänsten som föreståndarinna placeras

i 17 lönegraden samt att tjänsten som personalföreståndarinna placeras i

Ca 19, om arbetsuppgifterna i fråga om kvalitet avses skola motsvara de

göromål, som f. n. åvilar den i Ca 19 placerade föreståndarinnan för ekonomibiträden

vid vårdavdelningar o. dyl.

Försvarets sjukvårdsstyrelse erinrar om, att kronan jämlikt gällande

bestämmelser svarar för sjukvårdskostnader i vad avser värnpliktiga och

innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Mha. Däremot torde

det icke föreligga någon skyldighet för kronan att på egna sjukvårdsinrättningar

ombesörja kvalificerad sjukhusvård — s. k. A-sjukvård — för

sådan personal. Vid behov av kvalificerad sjukhusvård får ifrågavarande

personal i vanlig ordning remitteras till civilt sjukhus. För vård, som å

civilt sjukhus meddelas nämnda personal, erlägger kronan ersättning enligt

samma grunder, som gäller för civila patienter. Härvid bör emeliertid observeras,

att svenska landstingsförbundet ifråga om s. k. utomlänspatienter

gentemot kronan hävdar den uppfattningen, att kronan för vård av värnpliktiga

och innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Mha

skulle vara skyldig att jämlikt det s. k. utomlänsavtalet erlägga full dagsersättning,

f. n. 35 kronor för dag, medan civila utomlänspatienter enligt

samma avtal endast erlägger gällande patientavgift, f. n. 3 kronor för dag.

Denna meningsskiljaktighet har föranlett rättstvist, som f. n. är beroende

på prövning i högsta instans.

Sjukvårdsstyrelsen har icke i princip något att erinra mot förslaget att

nedlägga karolinska sjukhusets till garnisonssjukhuset å Kungsholmen förlagda

garnisonsavdelningar. Om åtgärder i nämnda riktning vidtages, kan

det bli nödvändigt att fördela de militära patienterna från Stockholms garnison

på olika sjukhus, beroende på vederhörandes hemortsrätt, eventuellt

placera dem på sådana vårdplatser vid karolinska sjukhuset, som disponeras

av respektive huvudmän. För de militära patienter, som icke har hemortsrätt

i Stockholms stad eller Stockholms län, synes dessutom ett mindre antal

platser få reserveras på karolinska sjukhuset. Vid ett nedläggande av

garnisonssjukhuset torde det vara nödvändigt överväga att i varje fall bereda

nuvarande innehavare av ordinarie och extra ordinarie överläkartjänster

vid garnisonssjukhuset annan motsvarande anställning lämpligen på

karolinska sjukhusets stat.

Direktionen för karolinska sjukhuset anför bl. a.

I besparingssakkunnigas utlåtande framhålles vikten av, att tillgängliga

vårdplatser utnyttjas så effektivt som möjligt. Sjukhusets administrativa

ledning ägnar givetvis frågan om patientbeläggningen och vårdplatsernas

utnyttjande ständig uppmärksamhet, men åtskilliga omständigheter gör, att

direktionen underlydande sjukhus icke alltid kan uppvisa samma höga

beläggningssiffror som vissa landsortslasarett. Beläggningssiffrorna är sålunda

i hög grad beroende på den brist på sjukvårdspersonal av alla kategorier,

som råder vid karolinska sjukhuset. Speciellt beträffande den lägre

sjukvårdspersonalen, såsom sjukvårdsbiträden och barnsköterskor, är överrörligheten

stor, vilket medför ökad arbetsbörda och stora olägenheter för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 ur 1956

avdelningssköterskorna. Frånvarofrekvensen är också relativt hög inom

nämnda personalgrupp. Fn våren 1955 verkställd undersökning utvisade,

att det dagliga behovet av ersättare för elever och vikarier för barnsköterskor,

sjukvårds- och ekonomibiträden uppgick till 70—100, och att ett

dagligt underskott på upp till 25 personer förelåg. Dessutom är det svårt

att erhålla fullgod personal, vilket gör att arbetet icke kan bedrivas så

effektivt som möjligt. En av de främsta orsakerna till svårigheten att

skaffa biträdespersonal är bristen på bostäder. En stor del av karolinska

sjukhusets klientel ulgöres av rikspatienter, som inkallas till sjukhuset

på bestämda dagar allt efter det vårdplatser står öppna. Därvid händer

det ofta, att en" inneliggande patient kan utskrivas från sjukhuset tidigare

än beräknat och att vårdplatsen icke omedelbart kan beläggas med ny

patient. Slutligen bör nämnas, att vissa landsortslasarett har en möjlighet

till överbeläggning, som icke står karolinska sjukhuset till buds.

Direktionen ansluter sig till besparingssakkunnigas förslag om nedläggande

av verksamheten vid garnisonssjukhuset å Kungsholmen. Kungl.

Maj :t har emellertid den 17 juni 1955 uppdragit åt kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande in. in. att

upptaga förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms län angående

bl. a. avvecklingen av garnisonssjukvården vid under direktionens förvaltning

stående sjukhus. Resultatet av dessa förhandlingar torde böra avvaktas.

Vidare torde frågan om dispositionen av vårdplatserna på kirurgiska

earnisonsavdelningen böra underställas karolinska institutets lärarkollegium.

Den av de sakkunniga berörda frågan om gemensam nattjänst vid vissa

operationsavdelningar och polikliniker vid karolinska sjukhuset har vid

olika tillfällen varit föremål för behandling med arbetsledningen inom

sjukhuset. Den rådande bristen på operationssköterskor gör det ytterst

angeläget att pröva alla möjligheter till rationalisering av operationsarbetet

och skapa bättre arbetsförhållanden för operationspersonalen. Direktionen

är emellertid icke beredd att nu taga definitiv ställning till besparingssakkunnigas

förslag men avser att snarast möjligt fullfölja undersökningarna

om den lämpligaste arbetsorganisationen.

Vad angår elevsjukavdelningen har direktionen hos Kungl. Maj :t begärt

medel för omdisposition av elevhemmets lokaler, varigenom bostäder för

biträdespersonal skall kunna beredas. Personalfrågan vid elevsjukavdelningen

kommer vid genomförande av sagda åtgärder att göras till föremål

för omprövning.

Städningsverksamheten vid sjukhuset skall göras till föremal for ytterligare

undersökning enligt de linjer, som besparingssakkunniga rekommenderat.

Den personalminskning, som därvid befinnes möjlig, kan omedelbart

genomföras. Då städpersonalen i stor utsträckning har extra anställning,

kommer personalindragningarna icke att föranleda minskning av de

på extra ordinarie stat upptagna ekonomibiträdestjänsterna.

Beträffande karolinska sjukhusets kök har besparingssakkunniga ansett,

att 6 befattningar i lönegrad Ce 5 kan indragas. Någon faktisk besparing

räknat på innevarande års anslag — kommer dock en minskning av antalet

tjänster icke att medföra. Personalbristen i köket har under en följd avår

inneburit, att köket drivits med ett personalunderskott, som genomsnittligt

uppgått till minst (> befattningshavare. Den besparing, som härigenom

uppkommit, har tillgodogjorts statsverket genom minskat anslag till avlö
2

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 55

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956

ning åt vikarier under semestrar och tjänstledigheter. Vidare bör nämnas,

att vid andra avdelningar inom sjukhuset finnes ett stort antal ekonomibiträdesbefattningar

i Cg 5, vilka av civilförvaltningens personalförbund

begärts skola extraordinariesättas. Direktionen har bestämt, att utredning

härom skall företagas i samarbete med förbundet.

De sakkunniga har efter företagen undersökning av administrationen vid

karolinska sjukhuset framlagt ett förslag till en förstärkning av den administrativa

ledningen, som direktionen hälsar med stor tillfredsställelse. Besparingssakkunnigas

förslag vad beträffar personaluppsättningen grundar

sig emellertid på nuvarande förhållanden. I samband med lungklinikernas

tillkomst erfordras därför viss ytterligare förstärkning av den kamerala

organisationen. Direktionen ifrågasätter, om ej även intendenttjänstens

vid karolinska sjukhuset lönegradsplacering bör göras till föremål för omprövning.

Det bör bl. a. nämnas, att vid Södersjukhuset i Stockholm, som är

mindre än karolinska sjukhuset, intendenten är placerad i lönegrad 37,

oaktat åtskilliga kvalificerade arbetsuppgifter, som vid karolinska sjukhuset

handlägges av intendenten, vid Södersjukhuset och andra Stockholms stads

sjukhus är centraliserade till stadens sjukhusdirektion.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet tillstyrker förslaget om nedläggande

av garnisonssjukhuset. I fråga om den vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet bedrivna poliklinikverksamheten erinrar lärarkollegiet

om, att poliklinikerna vid dessa sjukhus icke enbart skall tillgodose den

polikliniska undervisningen. Genom poliklinikerna intages nämligen i stor

utsträckning behövligt kliniskt undervisningsmaterial. I den mån frekvensen

av poliklinikbesökande minskar löper man risk, att det kliniska materialet

blir otillfredsställande.

Det är enligt kollegiets uppfattning naturligt, att hormonlaboratoriet,

sedan den endokrinologiska avdelningen vid serafimerlasarettet överflyttats

till karolinska sjukhuset, i mån av personalresurser kommer att tillhandagå

sistnämnda avdelnings behov av hormonanalyser. Det torde emellertid f. n.

icke vara möjligt att bedöma, huruvida den överflyttande endokrinologiska

avdelningen kan för enklare analyser repliera på kvinnoklinikens rutinlaboratorium

och för speciella analyser på centrallaboratoriet. Först efter

en överflyttning av den endokrinologiska avdelningen torde mera definitiva

riktlinjer för laboratoriearbetet kunna utformas.

Vid lasarettet i Lund finns f. n. en organisation för behandling med s. k.

konstgjord njure. Det är utomordentligt önskvärt, att apparatur av ifrågavarande

slag även finnes att tillgå i huvudstaden, så att icke patienter från

Stockholm först efter tvekan och därmed med risk att komma för sent per

flyg transporteras till Lund. För några år sedan fanns ett stort intresse från

Stockholms stad att samarbeta med karolinska sjukhuset för upprättandet

av en behandlingscentral för konstgjord njure. Enligt kollegiets mening bör

dylika förhandlingar snarast ånyo upptagas, så att den ifrågavarande

terapiformen blir tillgänglig på karolinska sjukhuset.

Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker de sakkunnigas förslag till samordning

av operationsverksamheten resp. intagning av olycksfall nattetid.

Enligt beredningen kan det storstädningsarbete, som f. n. åligger vårdavdelningarnas

personal, utföras på ett mera personalbesparande sätt av

en med moderna, maskinella hjälpmedel utrustad städningsavdelning. De

städningsuppgifter, som fortfarande bör åligga vårdavdelningarnas perso
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kurigl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

nal, blir efter en sådan ändring ej av den storleksordning, att de motiverar

bibehållandet av den nuvarande ordningen med ekonomibiträden på avdelningarna.

Ekonomibiträdena bör därför ersättas med sjukvårdsbiträden,

varvid samtidigt möjligheten att reducera vårdavdelningarnas personal ånyo

bör undersökas.

Enligt de sakkunnigas jämförelsetablå är effektiviteten vid karolinska

sjukhusets kök hög endast om man räknar med faktiskt utnyttjade tjänster.

De sakkunnigas förslag att under angivna förutsättningar minska antalet

tjänster för kökspersonal synes därför motiverat.

De sakkunnigas förslag till begränsning av poliklinikverksamheten till

att endast tillgodose undervisningens behov kan beredningen icke till alla

delar godtaga. På grund av sjukvårdens organisation i Stockholmsområdet

är det nämligen i nuvarande läge nödvändigt, att befolkningen främst i

Solna och Sundbyberg har tillgång till sjukhusets polikliniker. Beredningen

kan icke finna, att ett sådant arrangemang skulle medföra olämpliga konsekvenser

för undervisningen. I likhet med de sakkunniga anser beredningen,

att den administrativa ledningen vid sjukhuset bör förstärkas men

har, när det gäller den nya organisationens form, en i vissa avseenden

avvikande mening. För tillgodoseendet av det kontinuerliga behovet av

rationaliseringar och utredningar bör sålunda inrättas en härför avsedd

tjänst direkt underställd överdirektören. Den nya tjänsten bör innehas av

en ingenjör med arbetsstudieutbildning. I stora drag bör den blivande

organisationen med beaktande av vad de sakkunniga sagt om assistentbefattningar

och lägre tjänster få den form, som framgår av en vid beredningens

yttrande fogad bilaga. De sakkunnigas förslag till omfördelning

och ändring av föreståndarinnornas arbetsuppgifter kommer att högst

väsentligt förbättra möjligheterna för föreståndarinnorna att utöva en effektiv

arbetsledning. Beredningen anser dock, att föreståndarinneorganisationen

skall sortera direkt under överdirektören med undantag för personalföreståndarinnan,

som bör vara underställd den föreslagne byrådirektören.

Svensk sjuksköterskeförening tillstyrker förslaget om gemensam natttjänst

vid vissa operationsavdelningar och polikliniker men förordar, att

en successiv omorganisation av nattjänstgöringen sker med till en början

gemensam nattjänst på kirurgiska klinikens och kvinnoklinikens operationsavdelningar.

Det är av vikt, att föreslagna rationaliseringsåtgärder

prövas, då någon annan lösning av de tjänstgöringsproblem det här gäller

icke synes erbjuda sig mot bakgrunden av den faktiska bristen på operationssköterskor.

Föreningen kan däremot icke tillstyrka besparingssakkunnigas

förslag beträffande föreståndarinneorganisationen vid karolinska

sjukhuset. Med nuvarande organisation för verksamheten kan föreståndarinnorna

omöjligen upprätthålla eu direkt kontakt med det dagliga arbetet

på sjukhusets olika avdelningar, vilket missförhållande måste anses utgöra

en beklaglig brist hos denna ytterst betydelsefulla del av den administrativa

ledningen. De olika klinikerna bör därför tillförsäkras ett intimt samarbete

med en föreståndarinna. I sådant syfte bör sjukhuset uppdelas på fem

områden på dagen, vart och ett underställt en klinikföreståndarinna, varjämte

en föreståndarinna under natten skall övertaga samtliga klinikföreståndarinnors

arbete. Samtliga personalärenden för sjukhuset sammanföres

till eu personal föreståndarinna. Den sammanhållande inom organisationen,

första föreståndarinnan, bör uteslutande få till uppgift alt ha all
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 är 1956

män översyn över sjukvårdsarbetet, organisera och samordna övriga föreståndarinnors

arbetsuppgifter, föreslå och pröva rationaliseringar av olika

slag, företaga utredningar rörande sjukvårdsarbetet samt handlägga utbildningsfrågor

av skilda slag. Föreningen är övertygad om, att den av

föreningen föreslagna organisationen skulle vara av utomordentligt stor

betydelse och verksamt bidraga till den administrativa ledningens möjligheter

att vidtaga rationaliserings- och besparingsåtgärder.

De sakkunnigas förslag, att föreståndarinneorganisationen skall inlemmas

som en del i en kansli- och personalavdelning, anser föreningen icke

kunna godtagas. Första föreståndarinnan bör sålunda liksom f. n. vara

underställd överdirektören. Enbart den omständigheten, att avlöningskostnaderna

utgör den huvudsakliga delen av sjukhusets driftkostnader, bör

enligt föreningens mening tillförsäkra första föreståndarinnan som chef

för sjukvårdspersonalen starkast möjliga ställning inom den administrativa

ledningen. Sjukhusets administration bör således uppdelas på tre avdelningar,

en kansli- och personalavdelning, en sjukvårdsavdelning (föreståndarinneorganisationen),

samt en kameral- och intendenturavdelning

med var sin avdelningschef underställd överdirektören.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund (CST) understryker, att

anledningen till föreliggande otillfredsställande förhållanden inom karolinska

sjukhusets administration synes vara brist på personal samt avsaknad

av befattningshavare i sådan löneställning att åt dessa kan uppdragas

att självständigt handlägga vissa grupper av ärenden, vilka nu åvilar ledningen.

Därest ingen ändring kommer till stånd, synes förhållandena på

grund av pågående utbyggnad av sjukhuset inom en snar framtid bli direkt

ohållbara. Det synes icke vara förenligt med en sund ekonomi att vänta

med förstärkningar av sjukhusets administration, tills arbetsbördan ökat

till den grad, att de ansvariga tjänstemännen, såsom f. n. är fallet, förklarat

sig icke kunna svara för verksamhetens rationella bedrivande.

Den förordade uppdelningen på en kansli- och personalavdelning samt

en kameral- och intendenturavdelning synes rationell med hänsyn till sjukhusets

storlek och fortsatta utbyggnad. Lönenämndens uttalande, att lönegradsplaceringen

för de båda tjänsterna såsom byrådirektör resp. intendent

i 31 lönegraden synes väl hög vid ett genomförande av den föreslagna uppdelningen,

anser CST ej motiverat. Några närmare skäl för uttalandet har

ej heller angivits av nämnden.

Enligt vad CST erfarit utgör avlöningssektionen den i personalhänseende

mest eftersatta avdelningen inom administrationen. Besparingssakkunniga

ha föreslagit uppflyttning av nuvarande assistenttjänst vid avdelningen

huvudsakligast under motivering, att man därigenom skulle under längre

tid kunna behålla samma person vid befattningen. Detta är i och för sig

viktigt, då en mycket stor omsättning på såväl denna tjänst som föreståndartjänsten

för inköpsavdelningen ägt rum. Det har emellertid även

övervägts en delegering av vissa överdirektören och intendenten nu åliggande

arbetsuppgifter till föreståndarna för avlönings- och inköpsavdelningarna

och huvudskälet för en uppflyttning av tjänsterna torde vara

denna delegering. Vad beträffar avlöningssektionen skulle det närmast

gälla handläggningen av sådana ärenden som semester- och tjänstledighetsärenden

samt uppgörande av anslagsäskanden. En förutsättning härför är

emellertid, att assistenten ej såsom f. n. är nästan helt sysselsatt med

löpande kontrollarbete in. m. Av detta skäl bör en tjänst som kansliskri
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

vare inrättas med uppgift att avlasta assistenten främst från kollationeringsarbete.

Beträffande föreståndaren för inköpssektionen gäller detsamma som i

fråga om personal- och avlöningssektionen. En önskvärd avlastning skulle

beredas intendenten, om åt föreståndaren å inköpssektionen kunde uppdras

att självständigt avgöra vissa grupper av inköpsärenden, såsom upphandling

av förbrukningsartiklar och mindre inventarier intill visst belopp

samt interna rekvisitioner. Den ansvarsställning assistenten därmed

erhåller motiverar väl en högre placering av tjänsten än den nuvarande.

Departementschefen

Innan jag övergår till att taga ställning till de olika avsnitten i den utredning

med förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet, som framlagts av besparingssakkunniga,

vill jag i korthet beröra bakgrunden till denna utredning samt

klargöra min inställning till de allmänna synpunkter, som framförts av de

sakkunniga.

I sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 11 framhöll statsutskottet,

att kostnaden per vårddag vid karolinska sjukhuset alltsedan sjukhuset

togs i bruk undergått en ständig stegring och måste — även med

beaktande av motsvarande tendens vid andra sjukhus och sjukhusets karaktär

av undervisningsanstalt — anses hög. Det förefölle utskottet uppenbart,

att den höga vårdkostnaden i avsevärd mån var beroende av, att beläggningsprocenten

särskilt vid en del avdelningar varit anmärkningsvärt låg.

Man hade enligt utskottet kunnat vänta, att den låga beläggningen bort

föranleda till viss reduktion av personalen, som torde ha beräknats med

utgångspunkt från normal beläggning. Såvitt utskottet kunnat finna, hade

en sådan reduktion icke, i varje fall icke genomgående, kommit till stånd.

Utskottet erinrade vidare om, att särskilda av besparingsutredningen tillkallade

sakkunniga år 1941 verkställt en ingående utredning rörande möjliga

besparings- och rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet. De sakkunnigas förslag, som innebar besparingar till

ett belopp av omkring 370 000 kronor, hade endast delvis genomförts. Mot

bakgrunden härav och med hänsyn bl. a. till de vittgående krav, som framförts

av direktionen för karolinska sjukhuset i dess anslagsäskanden, fann

utskottet det ofrånkomligt, att besparingssträvandena intensifierades. I sådant

syfte borde vid karolinska sjukhuset redan påbörjade organisationsundersökningar

och rationaliseringsutredningar vidgas så, att de komme

att innefatta en allmän och såvitt möjligt fullständig översyn av arbetsuppgifter

och arbetsförhållanden vid de bägge sjukhusen samt en förutsättningslös

undersökning av möjligheterna att förbättra driftekonomin. Vad

sålunda från riksdagens sida anförts och hemställts ledde till att besparingssakkunniga

tillkallades.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 7.9,56

Av statsutskottets utlåtande framgår, att den föreslagna besparings- och

rationaliseringsutredningen motiverats av statsfinansiella skäl. Besparingssakkunnigas

förslag utgör således närmast ett fullföljande av tidigare strävanden

att genom en översyn av statsförvaltningen så långt sig göra låter

genom besparingar motverka den fortgående utgiftsstegringen.

De sakkunniga har efter ingående undersökningar och jämförelser med

förhållandena vid andra sjukhus ansett sig kunna konstatera, att utfallet

av karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets verksamhet icke giver

stöd för antagandet, att dessa båda sjukhus skulle i avsevärd mån vara

dyrare i drift eller mer personalkrävande än andra undervisningssjukhus.

Det är med tillfredsställelse jag konstaterar detta uttalande, som måste

anses innebära ett erkännande av sjukhusledningens hittillsvarande strävanden

att genom ett fortlöpande rationaliseringsarbete söka förbättra driftekonomin.

Att kostnaderna vid dessa sjukhus ändå är förhållandevis höga,

torde till väsentlig del sammanhänga med, att de sjukhus, som det här gäller,

icke är endast sjukvårdsinrättningar i sedvanlig bemärkelse, såsom våra

länslasarett, utan jämväl anstalter både för undervisning av medicine studerande

och för vetenskaplig forskning. Av dessa sjukhusens uppgifter följer,

att desamma ifråga om byggnadssätt, utrustning och personaluppsättning

kommer att väsentligt skilja sig från andra sjukvårdsinrättningar. Medan

vid dessa endast erfordras de lokaler, som behövs för sjukvården, tillkommer

vid ett undervisningssjukhus en hel del lokaler för undervisningen och

den vetenskapliga forskningen. Enahanda är förhållandet med avseende å

sjukhusens utrustning samt instrumentarium och annan materiel av olika

slag. Denna undervisningssjukhusens speciella karaktär torde, överhuvud

alltid få hållas i minnet, när det gäller att på ett fullt rättvist sätt bedöma

sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Jag

vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på det förhållandet,

att kostnaderna för garnisonssjukvården i Stockholm stannar på statsverket

och bortsett från vissa lönekostnader bestrides från de till karolinska

sjukhuset anvisade anslagen. Av vårdkostnaderna vid karolinska sjukhuset

belöper alltså en viss del på denna speciella sjukvårdsuppgift, till

vilken i regel icke finnes motsvarighet vid andra kroppssjukhus.

Även om sålunda storleken av de nuvarande vårddagkostnaderna vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet med beaktande av samtliga

på frågans bedömande inverkande omständigheter icke giver stöd för antagandet,

att statens kostnader för sjukvården vid dessa sjukhus är anmärkningsvärt

höga, får detta givetvis icke utesluta, att en omsorgsfull prövning

sker av möjligheterna att för framtiden i görligaste mån begränsa utgiftsbehovet

vid sjukhusen ifråga liksom vid andra statliga inrättningar. De

sakkunniga har i dessa hänseenden framlagt vissa förslag och rekommendationer,

som enligt mitt förmenande förtjänar stort beaktande. De sakkun
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

niga har sålunda understrukit vikten av att tillgängliga vårdplatser utnyttjas

så effektivt som möjligt. Det är givetvis angeläget att så sker och jag

förutsätter, att direktionen för karolinska sjukhuset ägnar denna fråga

fortlöpande uppmärksamhet. Som direktionen framhållit är den mindre

tillfredsställande beläggningen emellertid till väsentlig del att tillskriva

rådande brist på sjukvårdspersonal. Vid vårdavdelningar och dylika arbetsplatser

inom karolinska sjukhuset uppgår denna brist i genomsnitt till

30—40 sjukvårds- eller ekonomibiträden per dag. En väsentlig orsak till

rådande personalbrist torde vara föreliggande svårigheter att bereda personalen

bostäder. I syfte att förbättra bostadstillgången inom karolinska sjukhuset

har chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition å

fastighetsfondens stat till reparations- och underhållskostnader m. m. föreslagit

anvisande av 65 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten inom det

nuvarande elevhemmet. Direktionen har därjämte vidtagit vissa åtgärder

för att förbättra bostadstillgången. överläggningar i ämnet har sålunda

förts med representanter för olika statliga och kommunala myndigheter, varvid

olika alternativ till lösning av bostadsfrågan diskuterats. Det är min

förhoppning, att dessa överläggningar skall leda till ett sådant resultat, att

direktionen för framtiden beredes ökade möjligheter att ställa personalbostäder

till förfogande med en förbättrad personaltillgång som följd.

Karolinska sjukhuset inklusive garnisonssjukhuset har f. n. 1 648 vårdplatser

och preciserade beslut har fattats om inrättande av ytterligare 277.

Vidare har förslag om förläggande av en ortopedisk klinik till sjukhuset

godkänts av riksdagen. Den 1951 för riksdagen redovisade generalplanen

upptager kliniker med tillhopa 2 141 platser och härtill kommer i planen

ej förutsatta. De sakkunniga har understrukit vikten av, att sjukhusets

utbyggnad och utveckling från början planlägges rationellt, vilket enligt de

sakkunniga hittills icke skett. Vidare bör enligt de sakkunniga övervägas,

om icke ett nytt sjukhus eller utnyttjande i ökad omfattning av andra

sjukhus skulle ställa sig fördelaktigare än en fortsatt utbyggnad av karolinska

sjukhuset utöver redan planerade kliniker. Med anledning härav vill

jag till en början understryka, att den snabba utveckling, som kännetecknar

våra dagars medicin, i hög grad försvårar upprättande av en definitiv dispositionsplan

för sjukhusets utbyggnad. Med säkerhet kommer på grund av

denna utveckling att för framtiden ställas krav på ytterligare institutioner,

vilka fordrar viss kontakt och visst samarbete med karolinska sjukhuset.

Sjukhusets starka tillväxt har ställt statsmakterna och sjukhusledningen

inför mycket svårlösta problem, vilka kommer att ytterligare accentueras

vid en fortsatt utbyggnad. Mot bakgrunden härav framstår det som angeläget

att förstärka sjukhusets administrativa ledning i syfte att bereda densamma

vidgade möjligheter att aktivt medverka till eu rationell framtida utveckling

av sjukhuset. Sjukhusledningens arbetsbörda torde ha varit och fortfarande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

vara synnerligen betungande och många stora och viktiga frågor har måsl

undanskjutas på grund av bristande möjlighet att med tillgängliga arbetskrafter

hinna med undersökningar och utredningar, som för sjukhusets

verksamhet och organisation är av vital betydelse. Ett viktigt led i övervägandena

att möjliggöra en rationell planläggning av sjukhusets utbyggnad

och utveckling är vidare, att frågan om storleken av nytillkommande kliniker

och institutioner ägnas ingående uppmärksamhet. Enligt de överväganden,

som legat till grund för den av 1951 års riksdag i princip godkända

generalplanen för sjukhusets utbyggnad, bör de olika klinikerna vid karolinska

sjukhuset icke omfatta större antal vårdplatser än som för bedrivande

av undervisningen är oundgängligen nödvändigt. Då det gäller att

ytterligare utbygga ifrågavarande sjukhusanläggning bör denna synpunkt

tillmätas väsentlig vikt i fråga om omfattningen av kliniker och avdelningar,

vilka skall nyuppföras eller utvidgas. Enligt vad kommittén för

karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande anmält har kommittén med

hänsyn till den begränsade markyta, som inom karolinska sjukhusets

område står till förfogande, övervägt, huruvida icke vissa specialinstitutioner

vid karolinska sjukhuset kan förläggas till andra sjukhus i stockholmstrakten.

En närmare utredning har emellertid visat, att en sådan förläggning

skulle innebära betydande olägenheter för berörda institutioner med hänsyn

till deras behov av intim kontakt med vid karolinska sjukhuset och karolinska

institutet belägna forskningsinstitutioner.

Jag övergår härefter till de av besparingssakkunniga framlagda förslagen

till besparings- och rationaliseringsåtgärder.

Jag delar helt de sakkunnigas uppfattning angående önskvärdheten av

ett nedläggande snarast möjligt av verksamheten vid garnisonssjukhuset

på Kungsholmen, som f. n. utgör en del av karolinska sjukhuset. Av vad de

sakkunniga anfört framgår, att för vård av militära patienter erfordras endast

en mindre del av garnisonssjukhusets nuvarande vårdplatser. F. n

mottages där även på vissa villkor patienter från Stockholms stad och län

Utredningen visar emellertid, att detta icke är rationellt och ekonomiskt, i

varje fall icke så länge nuvarande avtal består. Härtill kommer den omständigheten,

att den nuvarande sjukhustomten är synnerligen värdefull och

bättre torde kunna utnyttjas för annat ändamål. Från ekonomisk synpunkt

är det sålunda mindre välbetänkt, att det nuvarande garnisonssjukhuset

användes för att tillgodose garnisonens begränsade sjukhusbehov. Kungl.

Maj:t har därför den 17 juni 1955 uppdragit åt kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att upptaga förhandlingar

med Stockholms stad och Stockholms län angående avveckling av

garnisonsvården vid under direktionens för karolinska sjukhuset förvaltning

stående sjukhus. Kungl. Maj :t har vidare den 13 januari 1956 uppsagt

nu gällande avtal mellan staten, staden och länet rörande bidrag

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

till vården av civila patienter vid garnisonssjukhuset att gälla fr. o. in.

den 1 januari 1957. Resultatet av nämnda förhandlingar bör avvaktas,

innan ett definitivt beslut fattas om garnisonssjukhusets framtida ställning.

Enligt vad jag under hand inhämtat möter emellertid intet hinder mot,

att man fr. o. m. den 1 april 1956 till karolinska sjukhusets hudklinik

överflyttar den vid garnisonssjukhuset f. n. bedrivna vården av militära

hud- och könspatienter under förutsättning, att hudkliniken erhåller personalförstärkning

med en förste underläkare och ett sjukvårdsbiträde i Cg 5,

vilken sistnämnda befattningshavare tänkes skola överföras från garnisonssjukhuset.

Därjämte avses en överläkare i Ce 29 vid garnisonssjukhuset

skola framdeles ha sin tjänstgöring förlagd till karolinska sjukhuset för

vården av de militära patienterna. Samtidigt kan följande befattningar indragas

vid garnisonssjukhuset, nämligen en översköterska i Ce 15, en sjuksköterska

i Cg 12, ett sjukvårdsbiträde i Cg 5, ett ekonomibiträde i Ce 5 och

en vaktmästare i Cg 11, varjämte den nuvarande biträdande läkartjänsten

vid hudkliniken hålles vakant för att fr. o. in. den 1 juli 1956 indragas.

Med hänsyn till den besparing på i runt tal 43 000 kronor om året, som

härigenom skulle uppkomma, förordar jag, att ifrågavarande överflyttning

kommer till stånd fr. o. in. den 1 april 1956. Vad jag sålunda förordat bor

beaktas vid beräkningen i det följande av karolinska sjukhusets avlöningsanslag.

I likhet med de sakkunniga och remissmyndigheterna anser jag angeläget,

att man med hänsyn till rådande brist på operationssköterskor vidtager

de åtgärder till rationalisering av operationsarbetet, som är möjliga

att genomföra utan ett äventyrande av den sjukvårdande verksamheten.

Jag förutsätter, att direktionen ägnar denna fråga fortlöpande uppmärksamhet

och vidtager de åtgärder i rationaliseringsbefrämjande syfte, som

låter sig genomföras.

I fråga om elevsjukavdelningen har — som jag nyss angivit förslag

om avdelningens ianspråktagande som bostäder för biträdespersonal nyligen

underställts riksdagens prövning. Förslaget om indragning av en sjuksköterskebefattning

vid avdelningen anser jag mig böra biträda.

Av de sakkunniga föreslagna åtgärder rörande städningsverksamheten

vid karolinska sjukhuset synes böra vidtagas. Jag förutsätter sålunda, att

den av de sakkunniga föreslagna personalindragningen snarast genomföres.

Det synes mig angeläget, att av centrala sjukvårdsberedningen framförda

synpunkter beaktas vid den ytterligare utredning angående besparingsmöjligheter

på förevarande område, som direktionen anmält sig skola verkställa.

Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört i fråga om verksamheten vid

karolinska sjukhusets kök bör sjukhusets avlöningsanslag fr. o. m. nästa

budgetår nedräknas med ett belopp, motsvarande den årliga kostnaden för

sex ekonomibiträden.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

Vid såväl karolinska sjukhuset som serafimerlasarettet bedrives f. n. en

omfattande poliklinisk verksamhet, vilken är av stor betydelse för den vid

sjukhuset bedrivna kliniska undervisningen. Det är uppenbart, att allmänheten

har ett mycket starkt intresse av, att väntetiderna blir så korta som

möjligt vid denna verksamhet. En undersökning har genom besparingssakkunnigas

försorg utförts rörande möjligheten att nedbringa väntetiderna för

patienterna vid kax-olinska sjukhusets och serafimerlasarettets polikliniker,

varvid jämväl gränsdragningen mellan den statliga och kommunala sjukvården

beaktats. De sakkunniga har härvid utförligt redogjort för de omständigheter,

som i förevarande sammanhang förtjänar beaktande, samt i

anslutning därtill redovisat sina synpunkter på frågan. Jag anser mig helt

kunna dela den uppfattning, varåt de sakkunniga härvidlag givit uttryck.

I likhet med de sakkunniga finner jag sålunda, att vid poliklinikerna numera

vidtagits de åtgärder för nedbringande av väntetiderna, som rimligen

kan fordras.

De sakkunniga har icke funnit möjligheter föreligga till samordning

mellan hormonlaboratoriet och den endokrinologiska forskningsinstitutionen.

Däremot har de sakkunniga anfört vissa synpunkter på samordningen

mellan denna institution och övriga laboratorier vid sjukhuset. Dessa synpunkter

bör i framtiden beaktas av direktionen.

Frågan om förstärkning av den administrativa ledningen och föreståndarinneorganisationen

vid karolinska sjukhuset kommer att av mig upptagas

till behandling i anslutning till direktionens anslagsäskanden för budgetåret

1956/57 under karolinska sjukhusets avlöningsanslag.

Med hänsyn till vad lärarkollegiet vid karolinska institutet anfört i sitt

remissyttrande har jag för avsikt att utverka Kungl. Maj :ts uppdrag åt

kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

m. m. att upptaga förhandlingar med Stockholms stad rörande upprättande

av en behandlingscentral för s. k. konstgjord njure.

Jag önskar slutligen betona, att jag tagit fasta på direktionens förklaring,

att direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt undersökning

rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Besparings- och rationaliseringsåtgärderna vid ifrågavarande

sjukhus får icke anses avslutade. Det av besparingssakkunniga förebragta

utredningsmaterialet bör i väsentliga hänseenden kunna läggas till

grund för det fortsatta arbetet härmed och därav föranledda framtida avgöranden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

27

II. Karolinska sjukhuset: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1954/55 ........................ 18 956 000 20 173 101

1955/56 (statsliggaren s. 1014) 19 882 000

1956/57 (förslag) .............. 25 070 000

Yrkanden

I skrivelser den 21 juni, 30 augusti, 17 september samt 6 och 25 oktober

1955 hemställer direktionen för karolinska sjukhuset, att anslaget höjes

med 5 684 000 kronor.

A. Redan befintliga avdelningar och kliniker:

1. Radiofysiska institutionen:

a) 3 tekniska assistenter Cg 15..........................................

b) 1 assistent Cg 18 i st. f. 1 arvodesanställd assistent......................

c) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8..........................................

2. Medicinska kliniken:

a) 1 förste underläkare i st. f. 1 andre underläkare.........................

3. Medicinska garnisonsavdelningen:

a) y2 sjukvårdsbiträde Cg 6.............................................

4. Brännskadeavdelningen:

a) 1 sjuksköterska Ce 12................................................

b) 1 sjukvårdsbiträde Ce 5..............................................

c) 1 kanslibiträde Ce 11 på halvtid.......................................

5. Urologiska avdelningen:

a) 1 förste underläkare.................................................

6. Kvinnokliniken:

a) 1 biträdande läkare..................................................

b) 1 kontorist Ce 13 i st. f. 1 kanslibiträde Ce 11.......................

c) Utökning av tjänstgöringstiden för 1 kontorsbiträde Ce 8 från halvtid till

heltid..............................................................

d) 1 tekniskt biträde Ce 8 vid hormonlaboratoriet..........................

e) Extraordinariesättning av följande personal vid hormonlaboratoriet, näm
ligen

1 laborator Cg 31, 1 laboratoriebiträde Cg 13, 2 laboratoriebiträden

Cg 11, 4 tekniska biträden Cg 8 samt 1 ekonomibiträde Cg 5.............

7. Öronkliniken:

a) Extraordinariesättning av 1 laboratoriebiträde Cg 11....................

8. Konung Gustaf V:s fubileumsklinik:

a) 3 kanslibiträden Ce 11 i st. f. 3 kontorsbiträden Ce 8.....................

b) 1 sjuksköterska Ce 12 vid telegammaavdelningen........................

c) 1 ekonomibiträde Ce 5 vid telegammaavdelningen.......................

d) 1 laboratoriebiträde Cg 11 vid röntgenterapiavdelningen..................

e) 1 laboratoriebiträde Ce 11 i st. f. % laboratoriebiträde Cg 11 vid isotoplaboratoriet

....................v*......t ••••■<....................

f) 1 kanslibiträde Ce 11 på halvtid vid isotoplaboratoriet...................

g) 1 ingenjör Ce 21 vid isotoplaboratoriet.................................

9. Psykiatriska kliniken:

a) 1 kontorist Ca 13 i st. f. 1 kanslibiträde Ca 11...........................

ökn. el.

minskn.

+

32 904

+

3 432

+

7 416

+

5 076

+

3 708

+

9 864

+

7 200

+

4 758

+

23 676

+

22 356

+

708

+

4 152

+

8 304

+

3 636

+

9 864

+

7 200

+

9 516

+

4 758

+

4 758

+

14 220

+

708

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956

Ökn. el.

10. Barnkliniken: minskn.

a) 6 barnsköterskor Ce 6—7 vid medicinska avdelningen.................... -f 47 160

b) 4 barnsköterskor under 3 månader per år vid medicinska avdelningen...... 4- 7 860

c) 1 kontorist Ca 13 i st. f. 1 kanslibiträde Ca 11 vid medicinska avdelningen. . 4- 708

d) 1 fotograf Cg 12 vid medicinska avdelningen............................ 4- 9 864

e) 1 förste underläkare vid kardiologiska avdelningen...................... 4. 23 676

f) 1 kanslibiträde Ce 11 på halvtid vid kardiologiska avdelningen............. 4- 4 758

g) 1 andre underläkare vid barnpsykiatriska avdelningen................... 4- 18 600

h) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8 vid barnpsykiatriska avdelningen............ 4- 7 416

i) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8 vid röntgenavdelningen..................... 4- 7 416

11. Röntgendiagnostiska avdelningen:

a) 1 förste underläkare................................................. 4- 23 676

b) 1 sjuksköterska Ce 12................................................ 4. 9 864

c) 1 kanslibiträde Ce 11................................................ 4- 9 516

d) 1 kontorist Ca 13 i st. f. 1 kanslibiträde Ca 11.......................... 4- 708

12. Allergilaboratoriet:

a) 1 förste underläkare................................................. 4_ 23 676

b) 1 sjuksköterska Ce 12................................................ 4_ 9 864

13. Patologiska avdelningen:

a) Uppflyttning av en laborator Ce 31 till Ce 34 fr. o. m. den 1 januari 1957 .. 4- 1 308

b) 2 förste underläkare fr. o. m. den 1 januari 1957........................ 4- 23 676

c) 1 laboratoriebiträde Ce 11............................................ 4. 9 516

14. Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet:

a) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8.......................................... 4_ 8 304

b) Extraordinariesättning av 1 laboratoriebiträde Cg 11.................... ..

15. Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet:

a) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8.......................................... 4_ 8 304

16. Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet:

a) 1 förste underläkare................................................. 4_ 23 676

b) 2 laboratoriebiträden Ce 11........................................... 4. 19 032

c) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8 på halvtid................................. 4- 3 708

d) 1 ekonomibiträde Ce 5............................................... 4. 7 200

17. Gymnastikavdelningen:

a) 1 sjukgymnast Ce 14................................................ 4_ 10 860

18. Arbetsterapiavdelningen:

a) 1 arbetsinstruktör Ce 14............................................. 4_ 10 550

19. Tandpolikliniken:

a) Arvode till konsulterande tandläkare.................................. 4- 3 900

20. Arvodeshöjningar:

a) Höjt arvode till prästman............................................ 4. 480

b) Höjt arvode till organist............................................. 4. 420

21. Köket:

a) Uppflyttning av en köksföreståndare Ca 14 till Ca 18.................... 4- 1 692

b) 2 köksföreståndare Ca 15 och 3 köksföreståndare Ce 15 i st. f. 1 köksföreståndare

Ca 16, 1 köksföreståndare Ca 14 och 3 köksföreståndare Ce 14........ 4- 1 224

22. Vaktcentralen:

a) 2 vaktmästare Ce 11................................................. _l_ 19 032

23. Parkavdelningen:

a) Uppflyttning av 1 trädgårdsmästare Ca 14 till Ca 15..................... 4- 408

24. Tvätteriet:

a) Uppflyttning av 1 tvättföreståndare Ca 15 till Ca 19..................... 4- 1 848

b) Uppflyttning av 1 biträdande tvättföreståndare Ce 10 till Ce 12........... 4- 756

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956 29

ökn. el.

25. Föreståndarinneexpeditionen: minskn.

a) 1 överstäderska Ce 10................................................ + 9 108

b) 1 föreståndarinna Ce 17.............................................. + H 196

c) 1 kanslibiträde Ce 11................................................ + 9 516

d) 1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8.......................................... + 1 416

26. Kuratorsinstitutionen:

a) 1 kurator Ce 17..................................................... + 44 196

27. Administrationen:

a) 1 byrådirektör Ca 31................................................ + 23 748

b) Avgår enl. a) nuvarande arvode till sekreterare.......................... — 2 400

c) 1 biträdande intendent Ca 27 i st. f. 1 förste assistent Ca 25.............. + 1 956

d) 1 assistent Cg 17.................................................... + 41 196

e) Arvode till deltidsanställd byggnadsingenjör............................ + 9 600

f) Uppflyttning av två assistenter Ca 21 resp. Ce 21 till Ca 25 resp. Ce 25 .... + 7 128

g) 1 kanslibiträde Ce 11................................................ + 9 516

h) 2 kontorsbiträden Cf 4—Ce 8......................................... + 14 832

i) 1 expeditionsvakt Ce 11.............................................. + 9 516

28. Sjuksköterskeorganisationen:

a) 9 sjuksköterskor Ce 12............................................... + 88 776

b) 25 översköterskor Ce 14 i st. f. 25 sjuksköterskor Ce 12................... + 17 400

29. Särskilda förslag:

a) Extraordinariesättning av 2 vaktmästare Cg 10.........................

b) 1 vaktmästare Ce 10 i st. f. 1 vaktmästare Cg 9......................... + 420

c) Uppflyttning av en vaktmästare Ce 10 till Ce 11........................ + 408

d) Extraordinariesättning av 4 ekonomibiträden (sömmerskor) Cg 6..........

e) 1 ekonomibiträde Ce 6 med halvtidstjänstgöring i st. f. 1 ekonomibiträde Cg 5

på halvtid.......................................................... + 198

f) Extra ordinariesättning av 49 sjukvårdsbiträden och 100 ekonomibiträden

Cg 5............................................................... —

30. Vissa rationaliseringsåtgårder m. m.:

a) 6 barnsköterskor Ce 6—7 vid kvinnokliniken............................ + 47 160

b) 1 sjukvårdsbiträde Ce 5 vid kvinnokliniken............................. + 1 200

c) 2% barnmorskor Ce 14 vid kvinnokliniken............................. + 26 400

d) 12 sjukvårdsbiträden Ce 5 vid medicinska kliniken...................... + 86 400

e) 6 ekonomibiträden Ce 5 vid psykiatriska kliniken....................... + 43 200

f) % sjukvårdsbiträde Ce 5 vid psykiatriska kliniken...................... + 3 600

g) y2 barnsköterska Ce 6—7 vid hudkliniken.............................. + 3 930

h) 7 barnsköterskor Ce 6—7 vid barnkliniken............................. + 55 020

i) 1 sjuksköterska Ce 12 vid barnklinikens röntgenavdelning................ + 9 864

j) 1 sjuksköterska Ce 12 vid brännskadeavdelningen....................... + 9 864

k) 1 sjukvårdsbiträde Ce 5 vid brännskadeavdelningen..................... + 1 200

l) 1 vaktmästare Ce 11 vid kirurgiska klinikens operationsavdelning......... + 9 516

m) Avgår enligt a)—1) i minskade sjuksköterske- och biträdeslöner samt övertids
och

jourersättning................................................... 342 060

31. Omräkning:

Löneklassuppflyttningar........................................•••••••• + 95 000

ökat medelsbehov till följd av beslut vid 1955 års riksdag, om särskilda lönetillägg,

höjda arvoden samt uppflyttning i lönegrad av viss personal........ + 208 512

Vikarier under semester och tjänstledighet................................ + 846 500

Medelsbehov för viss extra personal...................................... + 62 500

Uppräkning av anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... -f- 350 000

Rörligt tillägg......................................................... +1813 000

+ 4133 822

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956

B. Personalbehov vid de nya lungklinikerna: Ökn. el.

1. Läkarpersonal: minskn.

4 överläkare.......................................................... 4. g 999

2 biträdande överläkare................................................ 4. 40 392

1 biträdande läkare.................................................... 4. 22 356

1 narkosöverläkare Ce 29............................................... 4. 21 756

13 lörste underläkare.................................................... 4. 307 788

5 andre underläkare.................................................... 4. 93 000

1 tandläkare.......................................................... 4. 8 000

2. Övrig sjukvårdspersonal:

1 föreståndarinna Ce 19................................................ 4. 12816

1 kurator Ce 17....................................................... 4. 11796

1 översköterska Ce 15.................................................. 4. 10 968

18 översköterskor Ce 14................................................. 4. 190 080

2 laboratoriebiträden Ce 13............................................. 4. 20 448

2 sjukgymnaster Ce 14................................................. 4. 21 720

441/,, sjuksköterskor Ce 12................................................ 4. 435 660

7 laboratoriebiträden Ce 11.............................................. 4. 66 612

4 röntgenbiträden Ce 11................................................ 4. 38 064

18 undersköterskor Ce 7................................................. 4. 141 480

4 sjukvårdsbiträden Ce 6............................................... 4. 29 664

60 sjukvårdsbiträden Ce 5............................................... 4. 432 000

3. Ekonomipersonal:

1 köksföreståndare Ce 15............................................... 4. 10 968

1 arbetsinstruktör Ce 14................................................ 4. 10 560

2 reparatörer Ce 13..................................................... 4. 20 448

1 reparatör Ce 12...................................................... 4. 9 864

4 vaktmästare Ce 11................................................... 4. 38 064

1 ekonomibiträde Ce 7................................................. 4. 7 860

11 ekonomibiträden Ce 6................................................ 4- 81576

546/„ ekonomibiträden Ce 5............................................... 4- 394 800

2 budflickor........................................................... 4_ g 499

4. Administrations- och kontorspersonal:

1 assistent Ce 19....................................................... 4. 12 816

1 kontorist Ce 13...................................................... 4. 19 224

5 kanslibiträden Ce 11.................................................. 4_ 47 580

6 skrivbiträden Cf 4—Ce 8.............................................. 4. 44 496

5. Ersättning till vikarier................................................... 4, 39] 238

C. Personalbehov vid den endokrinologiska avdelningen:

1. Läkarpersonal:

1 överläkare.......................................................... 4, 4 599

1 förste underläkare.................................................... 4. 23 676

1 andre underläkare.................................................... 4_ ]8 600

2. Vårdavdelnings- och laboratoriepersonal:

1 översköterska Ca 14.................................................. 4_ 10 560

1 översköterska Ce 14.................................................. 4_ 1956O

454 sjuksköterskor, varav 1 med deltidstjänstgöring........................ 4- 37 812

1 undersköterska Ce 7.................................................. 4- 7 860

4 sjukvårdsbiträden Ce 5............................................... 4. 28 800

3 ekonomibiträden Ce 5................................................ 4. 21 600

1 köksföreståndare-laboratoriebiträde Ce 15............................... 4- 10 968

3. Kontorspersonal:

1 kontorsbiträde Cf 4—Ce 8............................................. 4- 8 304

4. Vikariatersättningar..................................................... 4. 27 036

4- 207 276

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

Det sammanlagda antalet befattningshavare vid lungklinikerna skulle sålunda

enligt förslaget utgöra 280. De årliga kostnaderna för denna personaluppsättning

beräknas till 2 999 494 kronor. För den endokrinologiska avdelningen

har avsetts 19+a befattningshavare till en sammanlagd årlig kostnad

av 207 276 kronor. Med hänsyn till att lungklinikerna beräknas tagas

i bruk den 1 januari 1957 och den endokrinologiska avdelningen först den

1 april 1957, kan anslagsbehovet för budgetåret 1956/57 beräknas till, för

lungklinikerna 1 500 000 kronor och för den endokrinologiska avdelningen

50 000 kronor. Då det ökade anslagsbehovet för redan befintliga avdelningar

och kliniker uppgår till i runt tal 4 134 000 kronor, behöver avlöningsanslaget

uppräknas med sammanlagt (4 134 000 + 1 500 000 + 50 000)

5 684 000 kronor.

Motiv

1 a)—c) Föreståndaren för radiofysiska institutionen, professorn Sievert,

har hemställt om en ökning av personalen vid institutionen med tre tekniska

assistenter, ett tekniskt biträde med deltidsarbete och ett kontorsbiträde

samt att en arvodestjänst måtte omändras till assistenttjänst i

Cg 18. 1951 års strålskyddskommitté har i yttrande över framställningen

anfört, att kommitténs arbete sannolikt icke hinner slutföras i sådan tid,

att därpå grundade förslag kan föreläggas 1956 års riksdag men att dess

förslag beträffande radiofysiska institutionens framtida organisation och

beräkningar av personalbehovet föreligger i sina huvuddrag. Enligt dessa

beräkningar erfordras för institutionens arbete för sjukvården vid radiumhemmet

en ökning av personalen med bl. a. två assistenter med lägre

ingenjörsutbildning. Under förutsättning, att forskningsmedel ställes till

förfogande för avlöning av vissa redan nu befintliga arvodesbefattningar

även för budgetåret 1956/57, inskränker sig behovet av personalförstärkning

för sjukvårdens räkning till två assistenter.

Den utöver nämnda två befattningar äskade tjänsten som assistent skall

vara placerad vid tillsynsavdelning C. Denna befattning anser kommittén

oundgängligen nödvändig för avdelningens nuvarande arbete.

Beträffande förslaget om ändring av en assistenttjänst med arvode till

tjänst i lönegrad Cg 18 anför kommittén, att denna tjänst, som erfordras

uteslutande för tillsynsverksamheten, kräver lägre ingenjörsexamen. Enligt

kommitténs förslag skall befattningshavare med sådan kompetens anställas

i Cg 17 och efter ett års tjänstgöring placeras i Ce 19. Den nuvarande innehavaren

av arvodesbefattningen har avlagt lägre ingenjörsexamen och har

flera års erfarenhet inom tillsynsverksamheten. Med hänsyn härtill tillstyrker

kommittén förslaget, att befattningshavaren tills vidare placeras

i Cg 18. Kommittén tillstyrker slutligen även förslaget om utökning av

kanslipersonalen, vilken utökning är erforderlig på grund av ansvällning

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

av antalet tillsynsärenden och för att tillsynspersonalen skall avlastas från

rena kontorsgöromål.

Direktionen har länge varit medveten om, att en avsevärd förstärkning

av personaluppsättningen vid radiofysiska institutionen såväl för dess tillsynsarbete

som för dess arbete för sjukvården vid radiumhemmet är nödvändig,

men har icke velat föregripa strålskyddskommittén i dess utredning

rörande institutionens framtida organisation. Sedan kommittén nu

förklarat, att dess beräkningar rörande personalbehovet föreligger i sina

huvuddrag, biträder direktionen professor Sieverts framställning i de delar,

som tillstyrkts av strålskyddskommittén.

2 a) F. n. tjänstgör en andre underläkare som avdelningsläkare på en

av de reumatologiska sjukavdelningarna, vilket icke är lämpligt.

3 a) I underdånig skrivelse den 8 februari 1955 har besparingssakkunniga

efter undersökning av laboratorieförhållandena vid garnisonssjukhuset

föreslagit en provisorisk förstärkning av laboratoriepersonalen genom anställande

av en undersköterska eller ett sjukvårdsbiträde med deltidstjänstgöring.

4 a)—b) På brännskadeavdelningen har sedan avdelningen öppnades

den 1 december 1953 vårdats 344 patienter, varav 157 brännskadade och

187 plastikkirurgiska fall. Arbetet på vårdavdelningen är på grund av

klientelets särart mer betungande än på övriga vårdavdelningar vid kirurgiska

kliniken. De akuta större brännskadorna fordrar under flera dygn

en kontinuerlig övervakning med intravenöst dropp m. m. De plastikkirurgiska

fallen åter påkallar i stor utsträckning speciell uppmärksamhet

från personalens sida särskilt i fråga om nyanlagda rörtransplantat och

hudlambåer. För att möjliggöra en effektivare vård och minska vårdtiderna

är det nödvändigt, att en ökning sker av den kvalificerade vårdpersonalen.

En utökning av antalet sjukvårdsbiträden är jämväl erforderlig.

4 c) I likhet med övriga polikliniker bör brännskadeavdelningen äga

tillgång till ett kanslibiträde på halvtid, enär arbetet är förenat med kassatjänst

och i övrigt särskilt kvalificerat.

5 a) Under det gångna året har bristen på läkare vid den urologiska

avdelningen blivit än mer uttalad än tidigare och förhållandena är nu

ohållbara. Vid avdelningen finnes endast två underordnade läkare, nämligen

en halvtidsanställd biträdande läkare vid polikliniken och en förste

underläkare vid de två vårdavdelningarna, som tillsammans omfattar 51

vårdplatser. Vid sjukhuset i övrigt har som regel varje vårdavdelning en

underläkare. Vid urologiska avdelningen vårdas så gott som undantagslöst

endast komplicerade och svårbehandlade fall, som remitteras till avdelningen

för specialistbehandling. Vid avdelningen har jämväl konsultationsverksamheten

blivit mycket omfattande och för läkarna betungande. Besparingssakkunniga

har tidigare tillstyrkt föreslagen personalförstärkning.

6 a) I likhet med övriga centrala obstetrisk-gynekologiska kliniker bör

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

kvinnokliniken vid karolinska sjukhuset ha tillgång till en konsulterande

läkare med utbildning såväl i obstetrik och gynekologi som psykiatri. Den

psykiska behandlingen av underlivssjuka kvinnor har tidigare kommit att

skjutas i bakgrunden. De psykiska faktorerna är emellertid av stor vikt

vid ett flertal sjukdomstillstånd och det är angeläget att till kliniken knyta

en läkare med utbildning jämväl i psykiatri för omhändertagande av de

fall, som kräver en närmare psykologisk eller psykiatrisk utredning.

6 b) Direktionen har i tidigare anslagsäskanden framhållit, att kanslibiträdestjänsterna

vid kvinnoklinikens och psykiatriska klinikens överläkarexpeditioner

rätteligen bör vara placerade i lägst 13 lönegraden liksom

ett av biträdena vid övriga kliniker. Direktionen har icke vunnit gehör

för dessa sina framställningar. Direktionen anser dock angeläget, att ur

rättvisesynpunkt en reglering av tjänsterna i nämnda avseende sker och

förnyar därför sin hemställan härom.

6 c) En förstärkning av skrivpersonalen är nödvändig, om verksamheten

skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt.

6 d) Under det senast förflutna budgetåret har hormonlaboratoriet upptagit

vissa nya undersökningar, till en början med anlitande av forskningsanslag.

Undersökningarna har numera blivit en rutinundersökning för

sjukvårdens behov. Direktionen har därför försöksvis tillåtit anställning

vid laboratoriet av ett tekniskt biträde i Cg 8. Kostnaderna härför täckes

helt av inkomster från undersökningar för andra sjukhus och privatpraktiserande

läkare. Den vidtagna anordningen bör bli bestående.

7 a) Tjänsten, med vilken är förenad uppgift att handha klinikens

audiometerundersökningar, fyller ett stadigvarande behov och kan icke

undvaras.

8 a) Det arbete, som utföres av ifrågavarande biträden, är av kvalificerad

natur exempelvis journalskrivning efter diktafon. En av anledningarna

till det ökade behovet av biträdespersonal vid radiumhemmet är

bl. a. svårigheten att till ifrågavarande befattningar förvärva och på desamma

behålla kvalificerad personal. Det är därför angeläget, att kanslibiträdestjänster

inrättas i utbyte mot nuvarande kontorsbiträdestjänster.

Den ringa merkostnaden uppväges av bättre arbetsekonomi och arbetsresultat.

8 b)—c) Därest av direktionen under omkostnadsanslaget begärt anslag

om 130 000 kronor till inköp av högvoltsapparatur in. in. vid lelegammaavdelningen

beviljas, är det nödvändigt, att erforderlig personal för betjäning

av anläggningen ställes till förfogande.

8 d) På röntgenbehandlingsavdelningen har eu rotationsbestrålningsapparat

varit i verksamhet i cirka 2 år. Med densamma behandlas huvudsakligen

patienter med kräfta i svalg, matstrupe, luftstrupe och lungor

samt sjukdomstillstånd i hypofysen. Vid genomförandet av den dagliga

behandlingen av varje enskild patient fordras eu kontinuerlig genomlys
3—Bihang

till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 55

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

ningskontroll av strålriktningen i förhållande till tumören och en likaledes

kontinuerlig kontroll av röntgendostillflödet. Det är nödvändigt att för

dessa arbetsuppgifter erhålla ytterligare arbetskraft.

8 e)—g) I 1955 års statsverksproposition har föredragande departementschefen

framhållit, att strålskyddskommittén överser bl. a. den vid

isotoplaboratoriet bedrivna verksamheten. Enligt överläkarens uttalande

har verksamheten för sjukhusets räkning vid laboratoriet avsevärt ökat.

En betydande del av kostnaderna för verksamheten bestrides dock alltjämt

av anslag för forskningsändamål. Sedan verksamheten visat sig nödvändig

för sjukvårdens behov, bör enligt direktionens mening sjukhuset

bära en större andel av kostnaderna än vad f. n. är fallet. Besparingssakkunniga

har i yttrande den 2 november 1954 över direktionens anslagsäskanden

för budgetåret 1955/56 tillstyrkt, att isotoplaboratoriets nuvarande

personal överföres till sjukhusets stat i av direktionen föreslagen

omfattning och samtidigt beredes extra ordinarie anställning.

9 a) Direktionen hänvisar till vad förut anförts under 6 b).

10 a)—b) Enligt en av centrala sjukvårdsberedningen företagen arbetsstudieundersökning

vid barnkliniken skulle utöver den personalstat, som

fastställdes vid 1951 års riksdag, 28 barnskötersketjänster behöva inrättas

för att möjliggöra fullt utnyttjande av kliniken. Vid 1953 och 1954 års

riksdagar har inrättats 191/2 barnskötersketjänster vid kliniken och följaktligen

skulle för att åstadkomma full beläggning erfordras ytterligare

8*/* barnsköterskor. Då emellertid S:t Eriks sjuksköterskeskola indragit

två vid barnkliniken placerade sjuksköterskeelever samt direktionen utbytt

8 sjukvårdsbiträden mot 7 barnsköterskor, erfordras för ett fullföljande

av centrala sjukvårdsberedningens arbetsschema ll1/* barnsköterske- och

sjukvårdsbiträdestjänster.

Efter hemställan av sociala barnavårdsseminariet har fyra seminarieelever

beretts tillfälle att tjänstgöra vid barnkliniken under cirka 9 månader

årligen. Därutöver har kliniken tillförts en extra barnsköterska. De

nya arbetsschema, som uppgjorts med denna personalökning, har försöksvis

tillämpats några månader och visat sig relativt tillfredsställande. Direktionen

har emellertid måst bevilja ett tillskott av 4 barnsköterskor under

tid, då sociala barnavårdsseminariet icke har elever placerade vid sjukhuset,

eller under 3 månader av året. Erforderlig personalökning utgör

6 barnsköterskor, 4 elever från sociala barnavårdsseminariet under 9 månader

av året samt 4 vikarierande barnsköterskor för de 3 månader av

året, då nyssnämnda elever ej är att tillgå.

10 c) Befattningshavaren är föreståndare för barnklinikens centralexpedition.

Göromålens art motiverar en högre löneställning än den nuvarande.

10 d) Barnkliniken är i starkt behov av en fotograf. Då övriga fotografer

vid sjukhuset icke kan betjäna även denna klinik, har en fotograf

tjänstgjort därstädes mot timersättning. Kostnaderna härför har under

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 ur 1956

tiden maj—november 1954 uppgått till omkring 1 000 kronor i månaden.

Det skulle vara fördelaktigare att för ändamålet inrätta en tjänst i Cg 12.

10 e) Vid kardiologiska avdelningen finns f. n. endast en förste underläkare.

Behov av ytterligare en förste underläkare har gjort sig starkt gällande.

Nuvarande väntetider för intagning av barn med medfödda hjärtfel

(1—2 år) bör såvitt möjligt väsentligt förkortas.

10 f) I underdånig skrivelse den 2 november 1954 har besparingssakkunniga

tillstyrkt, att kardiologiska avdelningen tillföres ett halvtidsanställt

kontorsbiträde. Den kvalificerade sjukvårdspersonalen bör ej såsom f. n.

är fallet sysselsättas med skrivgöromål till men för sina egentliga arbetsuppgifter.

Direktionen anser oundgängligen nödvändigt, att avdelningen

erhåller ett halvtidsanställt kanslibiträde.

10 g) Ett stort behov av ett ökat antal läkare med utbildning i barnpsykiatri

torde förefinnas inom landet och det är därför av vikt, att ett

tillräckligt antal utbildningsplatser står till förfogande. För inneliggande

barnpatienter ävensom för poliklinikpatienter föreligger ett ökat behov av

barnpsykiatrisk konsultation.

10 h) Alltsedan barnpsykiatriska avdelningens tillkomst har ett extra

kontorsbiträde varit anställt vid avdelningen och avlönats med "medel från

anslaget till vikariatsersättningar. Detta anslag har emellertid sedan länge

varit otillräckligt och kan därför i fortsättningen icke anlitas. Besparingssakkunniga

har tillstyrkt tjänstens inrättande.

10 i) Under det gångna budgetåret har personalen vid avdelningen på

grund av arbetsökningen förstärkts med en underläkare, en sjuksköterska

och tre sjukvårdsbiträden. Dessutom har direktionen under hand ställt ett

extra kontorsbiträde till avdelningens förfogande, enär den ökade kapaciteten

icke får elimineras av brist på skrivhjälp. Sistnämnda tjänst, som

tillstyrkts av besparingssakkunniga, bör nu inrättas på extra ordinarie

stat, då den är oundgängligen nödvändig för verksamheten vid avdelningen.

11 a)—c) Sedan de två röntgenlaboratorier, som tillkommit med anledning

av reumatologiska avdelningens tillkomst, numera färdigställts,

bör vid röntgendiagnostiska avdelningen med hänsyn till verksamhetens

omfattning tillkomma en förste underläkare, en sjuksköterska samt ett

kanslibiträde. Under det halvår, som den reumatologiska avdelningen varit

i bruk, har antalet undersökningar vid den centrala röntgenavdelningen

ökat med omkring 4 600 undersökningar per år räknat.

Hd) Den nuvarande expeditionspersonalen vid röntgendiagnostiska avdelningen

utgöres av 3 kanslibiträden och 6 kontorsbiträden. Det är nödvändigt,

att en av dessa befattningshavare har överinseende och bär ansvaret

för expeditionsarbetet.

12 a)—b) I sina anslagsäskanden föregående år anförde direktionen att

inrättande av en förste underläkartjänst vid allergilaboratoriet motiverades

av arbetets omfattning. Besparingssakkunniga har i utlåtande den 8 febru
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 195G

ari 1955 framhållit, att en av klinikens underläkarbefattningar torde kunna

disponeras för allergilaboratoriet, vars verksamhet intimt sammanhänger

med klinikens. Verksamheten vid laboratoriet har emellertid under det

gångna budgetåret ytterligare ökat i omfattning. Att överflytta någon av

underläkarna vid den dermatologiska kliniken till laboratoriet är enligt

klinikchefen icke möjligt. Dermatologiska kliniken har näst kvinnokliniken

högsta antalet vårdplatser per läkare av samtliga kliniker vid sjukhuset.

Vårdplatserna vid kliniken är synnerligen väl utnyttjade.

Allergilaboratoriet bör erhålla ytterligare en sjukskötersketjänst för att

kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla de fordringar, som ställes på

detsamma. Om icke en sådan tjänst tillkommer, förorsakas sjukhuset utgifter,

som överstiger lönen till en sjuksköterska.

13 a)—c) Från patologhåll har tidigare vid upprepade tillfällen gjorts

gällande, att rekryteringen av patologer till karolinska institutets patologiska

institution skulle försvåras, om icke institutionens lärarpersonal

kunde erbjudas de ekonomiska fördelar, som innefattas i möjligheten att

mot ersättning utföra undersökningar för karolinska sjukhusets räkning.

En omsvängning i uppfattningen synes emellertid numera ha skett. Om

en tillfredsställande rekrytering av patologer till såväl karolinska institutet

som sjukhuset kan säkerställas, är från direktionens sida icke något

att invända mot, att man för sjukhusets del övergår till en organisation

med fasta tjänster i stället för nuvarande prestationsersättning. Ur principiell

synpunkt är en sådan organisation riktig. Ett sjukhus av karolinska

sjukhusets storlek kan ej för de undersökningar, som är nödvändiga för

sjukvården, vara helt beroende av, om en annan institutions personal vill

åtaga sig undersökningarna eller ej.

För ett genomförande av en organisation med fasta tjänster erfordras i

första hand en laborator och två förste underläkare. Kostnaderna för denna

personal uppgår till i runt tal 74 000 kronor per år. Nuvarande kostnader

för histopatologiska undersökningar, uppgående till omkring 50 000 kronor

per år, kommer att bortfalla. Vidare skall ifrågavarande personal ombesörja

de obduktioner, som nu utföres av den akademiska lärarpersonalen,

f. n. omkring 300 per år och som efter läkarutbildningsreformens genomförande

kommer att falla utanför denna personals tjänsteåligganden. Antalet

obduktioner kan dock beräknas stiga vid tillkomsten av lungklinikerna.

Antalet histopatologiska undersökningar kommer då även att öka. Vid hänsynstagande

till de ökade kostnader, som obduktioner och histopatologiska

undersökningar kommer att medföra för sjukhuset efter 1957 års ingång,

då den nya undervisningsplanen genomföres och då lungklinikerna

tillkommer, torde kunna förutsättas, att den föreslagna personalorganisationen

icke kommer att medföra större kostnader för sjukhuset än en anordning

med arvode per utförd prestation. Direktionen anser därför, att

föreslagen organisation bör genomföras fr. o. in. den 1 januari 1957. Direk
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

tionen anser vidare, att patologiska institutionen redan fr. q,, in. den 1

juli 1956 bör tillföras ett laboratoriebiträde.

14 a) Besparingssakkunniga har i utlåtande den 16 november 1954 tillstyrkt,

att laboratoriet tillföres en kontorsbiträdestjänst.

14 b) I samband med barnklinikens tillkomst inrättades vid laboratoriet

en laboratoriebiträdestjänst i Cg 11. Tjänsten kommer med säkerhet att

bli nödvändig även i fortsättningen. Den nuvarande anställningsformen

har medfört rekryteringssvårigheter.

15 a) Besparingssakkunniga har i skrivelse den 8 februari 1955 angående

laboratorieverksamheten vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

tillstyrkt inrättandet av en kontorsbiträdesbefattning vid det klinisktfysiologiska

centrallaboratoriet. Förhållandena har nödvändiggjort, att laboratoriet

redan under budgetåret 1954/55 genom direktionens försorg

måst tillföras en dylik befattning.

16 a)—d) Verksamheten vid det kemiska centrallaboratoriet ökar alltjämt.

Ett mycket stort latent behov av analyser finnes, som nu icke kan

tillfredsställande tillgodoses av centrallaboratoriet. Förhållandet förorsakar

förlängda vårdtider och andra kostnader för sjukvården. Besparingssakkunniga

har föreslagit, att kemiska centrallaboratoriet under en övergångstid

i avbidan på nybyggnad skall erhålla laboratorielokaler inom den nyuppförda

reumatologbyggnaden. Kungl. Maj :t har beslutat i enlighet härmed.

Så snart laboratoriet erhåller ökade utrymmen, kan verksamheten

utvidgas under förutsättning, att tillräcklig personal erhålles. Direktionen

anser, att laboratoriet bör tillföras en förste underläkare, två laboratoriebiträden,

ett lialvtidsanställt kontorsbiträde samt ett ekonomibiträde. Förste

underläkaren förutsätter direktionen skall tillkomma redan under innevarande

budgetår.

17 a) I underdånig skrivelse den 25 januari 1955 har direktionen hemställt

om inrättande redan under budgetåret 1954/55 av en extra sjukgymnasttjänst

speciellt avsedd för den reumatologiska avdelningen och

brännskadeavdelningen. Gymnastikavdelningen vid sjukhuset kan nämligen

icke på ett tillfredsställande sätt möta de ökade behov av sjukgymnastisk

terapi, som erfordras för dessa avdelningar. Särskilt för reumatologiska

avdelningens del är det synnerligen angeläget, att de lokaler och

resurser i övrigt för rörelseterapi och sjukgymnastik, som anordnats inom

avdelningen, verkligen utnyttjas.

18 a) De två arbetsinstruktörer, som f. n. är anställda vid sjukhuset

betjänar samtliga kliniker utom barnkliniken, vilken har en egen arbetsinstruktör.

I viss utsträckning utgöres arbetsterapin av sysselsättningsterapi,

som ur sjukvårdande synpunkt har stor betydelse. På senare tid

har arbetsterapin emellertid även inriktats på funktionsförbättrande rörelseterapi

som ett led i det aktuella rehabiliteringsarbetet. Detta gör arbetsinstruktörernas

verksamhet än mera betydelsefull för sjukvården. Det är

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

enligt direktionens mening synnerligen angeläget, att arbetsinstruktörspersonalen

för de omkring 1 400 inneliggande patienterna vid andra kliniker

än barnkliniken förstärkes med ytterligare en arbetsinstruktör.

19 a) Nödvändig odontologisk konsultationsverksamhet har hittills bestritts

av en av tandläkarhögskolans specialister utan särskild ersättning.

Dylik konsultation är av utomordentlig betydelse i fråga om barn med

läpp- och gomdefekter, som opereras vid barnkliniken, samt vid behandlingen

av äldre personer, som vid plastikkirurgiska avdelningen opereras

för käkdeformiteter, käkfrakturer m. in. Missgrepp från kirurgernas sida

vid operationerna kan vålla patienterna varaktigt men. Behovet av konsultationsverksamheten

har visat sig vara stadigvarande och man kan i

längden icke räkna med, att behovet skall kunna tillgodoses på frivillighetens

väg.

20 a)—b) Föreslagen höjning av nu utgående arvoden synes skälig med

hänsyn till penningvärdesförändringen.

21 a)—b) Direktionen förutsätter, att de villkor rörande ltöksföreståndarnas

lönegradsplacering, som avtalats mellan svenska ekonomiföreståndarinnors

förening och de kommunala sjukhushuvudmännen, även kommer

att tillämpas för köksföreståndarna vid de statliga sjukhusen.

22 a) Lungklinikernas tillkomst nödvändiggör en förstärkning av vaktmästarpersonalen

vid vaktcentralen med en befattningshavare. Härtill kommer,

att vaktcentralen redan nu är överbelastad. En undersökning rörande

arbetsmängden vid centralen under veckan 21—26 mars 1955 utvisade, att

väntetiderna för begärda patienttransporter är betydande. Någon annan

möjlighet att eliminera väntetiderna än att inrätta ytterligare en vaktmästartjänst

synes icke föreligga.

23 a) Trädgårdsmästaren är den ende befattningshavare vid sjukhuset,

vars löneställning är oförändrad sedan sjukhusets tillkomst. Direktionen

har vid upprepade tillfällen begärt en höjning av tjänsten. Vid karolinska

sjukhuset har fr. o. in. innevarande budgetårs ingång lönegradsställningen

för bl. a. en murare höjts till 15 lönegraden. Även för vissa reparatörer

gäller denna lönegrad. Direktionen hemställer enträget, att trädgårdsmästartjänstens

lönegradsplacering objektivt omprövas.

24 a)—b) Tvättföreståndarebefattningarna synes direktionen vara väsentligt

undervärderade jämfört med motsvarande befattningar på andra

håll. Som en första åtgärd i avbidan på en generell översyn av löneställningen

bör av direktionen föreslagna lönegradsuppflyttningar vidtagas.

25 a) Sedan ett par år tillbaka har en överstäderskebefattning varit inrättad

vid sjukhuset för ledning och kontroll av de 40 ekonomibiträden,

som handhar städningen i korridorer, trappuppgångar och andra allmänna

utrymmen samt i bostadslägenheter. Tjänsten har provisoriskt inplacerats

i Cg 7 med utnyttjande av en vakant underskötersketjänst. Samtliga underskötersketjänster

är emellertid numera disponerade, varför en tjänst i 10

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

lönegraden bör inrättas. Överstädersketjänsterna vid Stockholms stads sjukvårdsinrättningar

och vid sjukhus i landsorten lär vara placerade i denna

eller högre lönegrad.

25 b)—d) Trots den långa arbetstid, som föreståndarinnorna f. n. har,

medhinner de därunder sällan annat än rent expeditionsarbete. De har

sålunda ej tid för ledning och övervakning av den inre tjänsten vid sjukvårdsavdelningar

och andra arbetsställen, där dem underställd personal

arbetar. Så snart särskilda organisatoriska åtgärder är erforderliga exempelvis

omläggning av arbetsschema, har partiell tjänstledighet måst beviljas

någon av föreståndarinnorna och ersättare anskaffas. En förstärkning

av föreståndarinneorganisationen är därför nödvändig för att åstadkomma

drägliga arbetsförhållanden. Under budgetåret 1956/57 tillkommer

lungklinikerna samt den endokrinologiska avdelningen. Vid dessa inrättningar

kommer att finnas omkring 230 befattningshavare av de kategorier,

som är underställda föreståndarinnorna. Direktionen har för lungklinikerna

upptagit en föreståndarinnetjänst i Ce 19. Innehavaren av denna tjänst

kommer till en början främst att ha till uppgift att organisera arbetet vid

lungklinikerna men bör sedermera ingå i den centrala föreståndarinneorganisationen.

Enbart tillkomsten av denna tjänst gör det emellertid icke

möjligt att organisera arbetet på föreståndarinneexpeditionen på ett tillfredsställande

sätt. Den täcker måhända den arbetsökning, som de nya

klinikerna förorsakar, men upphjälper ej nuvarande situation. För detta

ändamål bör inrättas ytterligare en tjänst som biträdande föreståndarinna.

Vidare bör föreståndarinneexpeditionen förses med kontorsarbetskraft förslagsvis

ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde för att avlasta föreståndarinnorna

från skrivgöromål, viss ackvisitionsverksamhet, besvarande av

telefonsamtal, kontroll av uppgifter om övertid och obekväm arbetstid samt

göromål i samband med rapportering av tjänstledigheter och semestrar till

avlöningskontoret. Genom föreslagen personalförstärkning skulle möjliggöras

en organisation med avsevärt bättre arbetsförhållanden än f. n. Den

föreslagna personalförstärkningen kan synas stor, men det fordras radikala

åtgärder för att åstadkomma en verkligt funktionsduglig arbetsorganisation.

Man kan icke i längden, såsom hittills skett, ockra på den plikttrogna

1''öreståndarinnepersonalens arbetsvilja.

26 a) Kuratorerna är hårt arbetstyngda. Detta gäller framför allt kuratorn

vid den expedition, som har att handlägga de sociala ärendena för

kirurgiska kliniken, kvinnokliniken och öronkliniken med tillhörande polikliniker

samt den medicinska polikliniken. Denna kurator har f. n. en

omänsklig arbetsbörda, vilket i sin ordning medfört dröjsmål med betjänandet

av de inneliggande patienterna.

27 a)—i) Vid sjukhusets tillkomst år 1940 uppgick antalet vårdplatser

till 1 000. Genom sjukhusets successiva utbyggnad har vårdplatsantalet

ökat till omkring 1 650 och kommer vid tillkomsten av lungklinikerna och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956

endokrinologiska avdelningen att uppgå till över 1 900 innebärande nära

nog en fördubbling jämfört med år 1940. Sedan sistnämnda år har antalet

befattningshavare vid sjukhuset ökat med 59 procent, avlöningsanslaget

med 465 procent, omkostnadsanslaget med 175 procent, fastighetsunderhållsanslaget

med 239 procent och inkomsterna med 491 procent. Arbetsökningen

för den administrativa ledningen återspeglas emellertid icke tillräckligt

av anförda siffror. Arbetet har nämligen med åren blivit mera

krävande icke blott kvantitativt utan även kvalitativt. Den ökning av den

ledande administrationspersonalen med en assistent, som ägt rum sedan

år 1940, motsvarar ingalunda arbetsökningen. Direktionen anser det icke

vara möjligt för nuvarande personal att bära ansvaret för att verksamheten

uppehälles på ett rationellt sätt.

Besparingssakkunniga har numera framlagt förslag till en förstärkning

av administrationspersonalen vid sjukhuset. De sakkunniga har därvid

föreslagit, att föreståndarinnorna för sjukvården skall underställas byrådirektören

vid kansli- och personalavdelningen. Detta ställningstagande

torde ha föranletts av, att föreståndarinnorna f. n. på grund av föreståndarinneorganisationens

otillräcklighet till övervägande del måste ägna sig

åt personalrekryterings- och dylika göromål. Genom den av direktionen i

det föregående föreslagna förstärkningen av föreståndarinneorganisationen

åsyftas emellertid att ge föreståndarinnorna ökad möjlighet att ägna sig

åt den viktiga uppgiften att ha översyn över sjukvården och att i samarbete

med läkarna verka för förbättrade arbetsmetoder och lämpligare arbetsfördelning

samt bättre utnyttjande av vårdplatserna m. m. Liksom läkarorganisationen

bör därför föreståndarinneorganisationen vara direkt underställd

överdirektören och vad gäller medicinska frågor vicedirektören.

Besparingssakkunniga har icke föreslagit någon bestämd lönegrad för

assistenterna (föreståndarna) vid avlönings- och inköpssektionerna, men

uttalat, att det med hänsyn till behovet av erforderlig kontinuitet i arbetet

är nödvändigt, att de erhåller en förbättrad löneställning. De sakkunniga

har beräknat kostnaderna för denna förbättring till cirka 6 000 kronor.

Den av direktionen föreslagna höjningen från lönegrad 21 till lönegrad

25 drager något högre kostnad, men 25 lönegraden är enligt direktionens

mening den lägsta, som bör ifrågakomma, om god rekrytering till och tillräcklig

uppbromsning av omsättningen å dessa tjänster skall kunna uppnås.

Oberoende av besparingssakkunnigas förslag är en förstärkning av

kontorspersonalen vid intendentkontoret med ett kanslibiträde och ett halvtidsanställt

kontorsbiträde oundgängligen nödvändig på grund av den arbetsökning,

som redan ägt rum. Trots denna förstärkning, som redan

provisoriskt måst tillföras kontoret, arbetar personalen därstädes vid bristningsgränsen.

Vid direktionens kansli och intendentkontor bör vidare tillkomma

en expeditionsvakt, enär nuvarande förhållanden, då uppsyningsmannen

icke har möjlighet att i tillräcklig omfattning betjäna kansliet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956 41

och kontoret med expeditionsvaktsgöromål, förtynger arbetet för övrig

personal.

28 a) Svensk sjuksköterskeförening har hos direktionen gjort framställning

om anställande av ytterligare en sjuksköterska vid varje vårdavdelning.

Som utgångspunkt för sin framställning har föreningen åberopat ett

vid sjukhuset inträffat dödsfall, som kan ha haft sin grund i den omständigheten,

att sjuksköterskorna, som till bristningsgränsen varit pressade

av andra arbetsuppgifter, icke haft möjlighet att kontinuerligt övervaka en

blodtransfusion.

Direktionen framhåller, att sjuksköterskornas arbete vid vårdavdelningarna

under senare år avsevärt förtyngts och att personalen blir alltmera

sliten. Vid de kirurgiska avdelningarna har nya stora kirurgiska ingrepp

tillkommit och patienter med dåligt allmäntillstånd opereras numera i

större utsträckning än tidigare. Antalet prov har ökat, enär forskning bedrives

i betydligt större utsträckning än tidigare. Injektionerna, som tidigare

ofta utfördes av läkare, ges nu huvudsakligen av sjuksköterskor.

Patienternas tidiga uppstigning efter operationerna är personalkrävande.

Handledningen av den underordnade personalen tar mera tid på grund av

de täta personalbytena och personalens ovana vid sjukvårdsarbete, varjämte

sjuksköterskeskolorna ställer större krav på undervisning av sina

elever. Nämnda omständigheter gör otvivelaktigt en personalförstärkning

motiverad men man torde f. n. icke kunna sträcka sig så långt som sjuksköterskeföreningen

begärt. Emellertid synes det rimligt, att en mindre

ökning äger rum i första hand vid de allmänna kirurgiska vårdavdelningarna,

d. v. s. vid nio vårdavdelningar å sjukhuset. Direktionen föreslår

därför, att 9 sjukskötersketjänster tillkommer.

28 b) I gällande avtal mellan sjuksköterskef öre ningen, å ena sidan, och

svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet, å andra sidan, har

överenskommits, att ambulerande sjuksköterskor skall vara placerade i

14 lönegraden.

29 a) Tjänsterna, som avsetts för parkarbetare, är oundgängligen nödvändiga

vid sjukhuset och bör därför extraordinariesättas.

29 b) Vid kantindisken i köksavdelningen har sedan 1948 varit anställd

en befattningshavare. Arbetet är synnerligen ansträngande och kräver manlig

arbetskraft. Direktionen anser tjänsten böra placeras i den lägsta vaktmästargraden

samt extraordinariesättas.

29 c) Förevarande tjänst innehas av sjukhusets servicebilchaufför, som

handhar bankärenden samt externa transporter till och från statens bakteriologiska

laboratorium, serafimerlasarettet och garnisonssjukhuset jämte

andra statliga institutioner. Arbetet är synnerligen ansvarsfullt, och det är

enligt direktionens mening väl motiverat, att tjänsten i likhet med vaktmästartjänsterna

för patienttransporter inplaceras i 11 lönegraden.

29 d) Enligt beslut vid 1955 års riksdag bar vid sjukhusets sömnads
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 är 1956

avdelning tillkommit 4 ekonomibiträdestjänster (sömmerskor) i Cg 6. Då

tjänsterna är nödvändiga för verksamheten vid sjukhuset, finnes icke någon

anledning att bibehålla den hittillsvarande anställningsformen.

29 e) Den ifrågavarande ekonomibiträdestjänsten innehaves av en avlösare

i porten vid sjukhusets huvudingång. Portvakterna därstädes är

placerade i G lönegraden och det synes direktionen rimligt, att även avlösaren

placeras i samma lönegrad.

29 f) Samtliga tjänster fyller ett stadigvarande behov och bör med hänsyn

härtill göras till extra ordinarie tjänster.

30 a)—m) Personaluppsättningen vid vissa vårdavdelningar och andra

arbetsställen inom sjukhuset har icke varit rationell med hänsyn till arbetets

krav. Förhållandet har medfört stora svårigheter att på ett tillfredsställande

sätt organisera arbetet, vilket medfört klagomål från personalen

samt svårigheter att rekrytera befintliga tjänster. Omfattande övertidstjänstgöring

har i en del fall varit nödvändig. Direktionen har successivt

försöksvis vidtagit anordningar för att förbättra förhållandena. Sedan försöken

nu pågått tillräckligt lång tid och givit tillfredsställande resultat,

bör organisationen regleras och i erforderlig utsträckning extra ordinarie

tjänster inrättas.

B. I fråga om personalbehovet vid de nya lungklinikerna framhåller

direktionen.

Sammanlagda antalet befattningshavare vid de två klinikerna samt den

ökning av personalen vid sjukhusets centrala organ, som erfordras med

anledning av klinikernas tillkomst, uppgår till 280. Däri ingår icke personal

för den dispensärverksamhet, som kommer att drivas inom lungklinikbyggnaden.

Personal härför torde det ankomma på Stockholms läns landsting

att anställa. Den framlagda personalorganisationen är något större än den,

som år 1950 beräknades av kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta

u^byggande. Anledningarna härtill är i första hand, att sjuksköterskornas

arbetstid, som vid tidpunkten för tidigare beräkningar utgjorde 216 timmar

schemabunden arbetstid per 4-veckorsperiod, numera nedbringats till

192 timmar per 4-veckorsperiod. Vidare torde tidigare personalen vid den

thoraxkirurgiska kliniken ha varit för knappt beräknad. Nu gjorda beräkningar

grundar sig på erfarenheterna från den thoraxkirurgiska avdelningen

vid Sabbatsbergs sjukhus. Vad röntgenavdelningen och laboratorier

beträffar har även en viss personalökning varit nödvändig på grund av

erfarenheterna rörande nuvarande undersökningsantal per vårdplats vid

karolinska sjukhuset jämfört med år 1950. Såväl vad beträffar röntgenundersökningar

som laboratorieundersökningar har en icke oväsentlig ökning

skett, vartill givetvis hänsyn måst tagas.

Medelsbehovet med anledning av lungklinikernas tillkomst utgör vid

nuvarande löneläge 2 999 494 kronor per budgetår. Direktionen beräknar,

att hälften av detta belopp, eller i runt tal 1 500 000, erfordras under bud
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Ktingl. Maj.ts proposition nr 55 ur 1956

getåret 1956/57 under förutsättning, att verksamheten kan påbörjas den

1 januari 1957 och att fulltalig personalstyrka erhålles.

C. Den endokrinologiska avdelningen vid karolinska sjukhuset beräknas

kunna tagas i bruk tidigast den 1 april 1957. Föreståndarskåpet för avdelningen

förutsätter direktionen skola utövas av en laborator på karolinska

institutets stat. Denne bör såsom överläkare vid karolinska sjukhuset erhålla

arvode med 1 500 kronor per år. Från serafimerlasarettets stat avses

skola överföras följande befattningshavare, nämligen en förste underläkare,

en översköterska, två sjuksköterskor, tre ekonomibiträden samt ett halvtidsanställt

kontorsbiträde. övrig personal måste nyanställas.

Årskostnaderna för den personal, som kommer att finnas vid avdelningen,

uppgår till 207 276 kronor. Under budgetåret 1956/57 erfordras —

under förutsättning att avdelningen öppnas den 1 april 1957 — medel för

ett kvartal d. v. s. i runt tal 50 000 kronor.

Yttranden

A.

Desparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

har i sitt förut redovisade betänkande jämväl till granskning upptagit vissa

i direktionens anslagsäskanden upptagna förslag och därvid anfört bl. a.

följande.

Läkarkrafterna vid barnkliniken bör utökas med en förste underläkare.

Med hänsyn till att kardiologiska avdelningen måste ha möjlighet att som

specialavdelning för bl. a. undersökningar angående medfödda hjärtfel

kunna tillgodose det alltmer växande behovet av undersökningar för en stor

del av riket, anser de sakkunniga, att tjänsten bör placeras vid denna avdelning.

Enligt centrala sjukvårdsberedningens tidigare på noggranna studier

grundade beräkningar uppgick behovet av elever och barnsköterskor vid

barnklinikens vårdavdelningar till 971/o. Sedermera har U/s barnskötersketjänster

utbytts mot sjuksköterskor. Återstår således ett behov av 96 tjänster.

Då hittills inrättade sådana tjänster utgör 90, erfordras en ökning med

6 barnsköterskor, eftersom ytterligare elever icke kan påräknas. De sakkunniga

har blivit övertygade om, att eu ökning till det av sjukvårdsberedningen

beräknade antalet är nödvändig, därest avdelningarna skall kunna

höja nuvarande icke helt tillfredsställande beläggning. Det synes angeläget,

att en ökad beläggning åstadkommes vid kliniken, emedan väntetider f. n.

förekommer i betydande utsträckning för patienter, som behöver vård å

kliniken. Därest den av sjukvårdsberedningen tidigare föreslagna personaluppsättningen

beviljas, kommer antalet vårdplatser per befattningshavare

för hela barnkliniken att uppgå till 1,49. Motsvarande siffra för Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt och Lunds lasaretts barnklinik utgör såvitt de

sakkunniga kunnat utröna 1,37 resp. 1,50. Den föreslagna fotograftjänsten

vid barnkliniken tillstyrkes av de sakkunniga.

De sakkunniga är icke beredda att f. n. tillstyrka någon personalförstärkning

vid den psykiatriska kliniken. Beträffande äskandena om ökad skriv
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956

hjälp vid barnkliniken har de sakkunniga tidigare tillstyrkt ett kontorsbiträde

vid barnpsykiatriska avdelningen, ett kontorsbiträde vid barnklinikens

röntgenavdelning och ett kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring vid

medicinska avdelningen (kardiologiska laboratoriet). Dessa tjänster har

ännu icke beviljats, varför de sakkunniga ånyo anser sig böra tillstyrka

desamma.

Föreslagen uppflyttning av tre kontorsbiträdestjänster vid radiumhemmet

till kanslibiträdesbefattningar synes de sakkunniga icke tillräckligt

motiverad.

Ehuru de sakkunniga till fullo förstår och uppskattar värdet av, att innepatienter

beredes sysselsättning i olika former, är de icke beredda

att tillstyrka inrättande av ytterligare en befattning som arbetsinstruktör

vid karolinska sjukhuset.

De sakkunniga har i samband med sina överväganden rörande omfattningen

av den polikliniska verksamheten även upptagit frågan, i vilken utsträckning

kuratorerna bör befatta sig med poliklinikklientelet. De sakkunniga

anser, att kuratorernas arbetsuppgifter allmänt sett skall innefatta

detta klientel endast i den mån inneliggande patienter icke tager kuratorernas

hela arbetstid i anspråk. De sakkunniga avstyrker därför förslaget om

en utökning av antalet kuratorer vid karolinska sjukhuset.

Statskontoret anför.

Det undandrager sig statskontorets bedömande, huruvida det är av beho\et

oundgängligen påkallat att innan strålskyddskommittén avslutat sina

undersökningar vidtaga föreslagna personalökningar vid radiofysiska institutionen.

Statskontoret har icke något att erinra mot förslaget om inrättande av

en förste underläkartjänst vid den reumatologiska avdelningen. Däremot

ifrågasätter ämbetsverket, om det kan vara oundgängligen nödvändigt att

nu utöka laboratoriets vid den medicinska garnisonsavdelningen arbetskrafter,

eftersom förslag föreligger om nedläggande av garnisonssjukhuset

mom den närmaste framtiden.

För brännskadeavdelningen har begärts förstärkning med en sjuksköterska,

ett sjukvårdsbiträde och ett halvtidsanställt kanslibiträde. Dessa förslag

har icke varit föremål för granskning av besparingssakkunniga. Angelägenheten

av att förutom en sjukskötersketjänst tillföra avdelningen ytterligare

ett sjukvårdsbiträde undandrager sig statskontorets närmare bedömande,

men vissa skäl har onekligen anförts för en dylik förstärkning.

Däremot kan statskontoret icke tillstyrka den föreslagna halvtidstjänsten

som kanslibiträde. Därest det ökade behovet av dylik biträdeshjälp visar

sig vara bestående, lärer i varje fall icke böra ifrågakomma högre tjänst

än kontorsbiträdesbefattning.

Direktionens begäran att i överensstämmelse med vad besparingssakkunniga

förordat fa inrätta en av de av klinikcheferna föreslagna två underläkartjänsterna

vid kirurgiska kliniken har icke givit statskontoret anledning

till erinran.

Beträffande kvinnokliniken finner statskontoret visserligen skäl vara

anförda för en förstärkning av klinikens läkarkrafter med en psykiatriskt

utbildad läkare, men ämbetsverket måste starkt ifrågasätta, om det under

nuvarande förhållanden kan vara möjligt att belasta sjukhusets utgiftsstat

med nya tjänster i större utsträckning än vad som är oundgängligen

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

nödvändigt. Ämbetsverket anser sig därför ej kunna biträda förslaget att

nu inrätta denna läkarbefattning. Ej heller kan statskontoret tillstyrka

det ånyo framförda förslaget om förändring av en kanslibiträdestjänst till

kontoristbefattning.

Då beslut om karolinska sjukhusets övertagande av hormonlaboratoriet

fattades så sent som vid 1954 års riksdag, synes anledning förefinnas att

avvakta ytterligare erfarenhet av verksamheten och det ekonomiska resultatet

av densamma, innan några ändringar av personalen vidtages.

Föreslagen omändring av en befattning som laboratoriebiträde vid öronkliniken

till extra ordinarie tjänst bör vidtagas först efter en närmare utredning

av frågan om den löneställning, som kan befinnas skälig.

Inrättandet av de för radiumhemmets allmänna avdelning föreslagna

tjänsterna som sjuksköterska och ekonomibiträde torde bliva beroende av,

om utrymme kan beredas i budgeten för det under omkostnadsanslaget

begärda anslaget på 130 000 kronor till kompletterande högvoltsapparatur

m. in. vid telegammaavdelningen. Behovet av det för rotationsbestrålningen

föreslagna laboratoriebiträdet undandrager sig statskontorets närmare bedömande.

Den vid 1955 års riksdag intagna ståndpunkten i fråga om personalen

vid isotoplaboratoriet bör närmast föranleda, att strålskyddskommitténs

utredning avvaktas, innan anslagshöjning medgives för förstärkning av

laboratoriets arbetskrafter.

För barnkliniken föreslagen utökning av antalet barnsköterskor finner

statskontoret ägnad att inge betänkligheter, ökningen av klinikens arbetskrafter

bör därför begränsas och endast avse sådan förstärkning, som

oundgängligen erfordras för att kliniken skall kunna utnyttjas mera fullständigt

än f. n.

Beträffande allergilaboratoriet bör närmare erfarenhet av möjligheten

att disponera en av dermatologiska klinikens underläkare för laboratoriet

avvaktas, innan föreslagen förste underläkarbefattning inrättas.

Framställningen om en kontorsbiträdestjänst vid kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet kan statskontoret icke biträda. I varje fall torde högst

en halvtidstjänst böra medgivas.

I avvaktan på utredning rörande verksamheten vid sjukhusets rutinlaboratorier

torde personalökningen vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet

böra begränsas till vad som kan befinnas oundgängligen nödvändigt.

De för prästmannen och organisten vid sjukhuset föreslagna arvodeshöjningarna

har med hänsyn till förebragd motivering icke givit statskontoret

anledning till erinran.

F. n. synes endast en av begärda två vaktmästartjänster vid vaktcentralen

böra inrättas och närmare erfarenhet rörande behovet av ytterligare

en dylik befattning avvaktas.

I avvaktan på resultatet av begärd översyn av löneställningen för befattningarna

som tvättföreståndare torde någon ändring icke böra vidtagas

av löneförmånerna för dessa tjänster. Ej heller kan statskontoret finna,

att tillräckliga skäl anförts för att befattningen som överstäderska — mot

vars inrättande statskontoret icke har något att i och för sig erinra —

uppflyttas från sjunde till tionde lönegraden.

För en förstärkning av föreståndarinneorganisationen har enligt statskontorets

mening vissa skäl anförts. Ämbetsverket ifrågasätter dock, huruvida

det kan vara av behovet påkallat att nu vidtaga en så avsevärd personalförstärkning

som den föreslagna. För skrivgöromål tillstyrker stats
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

kontoret ett kontorsbiträde. Frågan om ytterligare personalbehov för detta

ändamål synes lämpligen kunna upptagas till prövning i samband med

den omprövning av föreståndarinnetjänsternas lönegradsplacering, som

direktionen ansett böra komma till stånd.

Statskontoret ifrågasätter även, huruvida de skäl, som anförts för ändrad

löneställning för två vaktmästartjänster, kan anses tillräckliga för

vidtagande av en dylik åtgärd. Ett beslut i sådan riktning synes svårligen

kunna genomföras utan att medföra konsekvenser inom andra grenar av

statsförvaltningen. Ej heller lärer löneställningen för det ekonomibiträde

i Cg 5, som tjänstgör som avlösare vid sjukhusets huvudingång, böra ändras.

Statskontoret har icke något att erinra mot direktionens förslag, att man

vid de patologiska avdelningarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

övergår till en organisation med fasta tjänster i stället för prestationsersättning.

I enlighet med direktionens förslag torde personalökningen

böra begränsas i avvaktan på den närmare erfarenhet angående personalbehovet,

som kan vinnas först sedan den nya organisationen varit i funktion

någon tid.

Beträffande den föreslagna omorganisationen av karolinska sjukhusets

administrativa ledning anser sig statskontoret böra i huvudsak förorda

bifall till densamma. På ett par punkter anser sig dock ämbetsverket böra

ifrågasätta, huruvida tillräcklig anledning föreligger att frångå vad besparingssakkunniga

föreslagit. De sakkunniga har förutsatt, att föreståndarinnorna

för sjukvården skulle inordnas under den föreslagna nya tjänsten

som byrådirektör vid kansli- och personalavdelningen. Direktionen

däremot har ansett, att föreståndarinneorganisationen skulle liksom nu

sortera direkt under överdirektören och i medicinska frågor under vicedirektören.

Enligt statskontorets mening förefaller det vara mest rationellt

att i enlighet med de sakkunnigas förslag låta sjukhusets hela personalorganisation

sortera direkt under innehavaren av den föreslagna byrådirektör

stjänsten. Enligt motiveringen skulle också sagda befattningshavare

närmast under överdirektören svara för personal- och avlöningssektionen.

Att under sådana förhållanden i organisatoriskt avseende hänföra en del

a\ personalen till eu särskild sektion, som skulle sortera direkt under

överdirektören, måste medföra vissa olägenheter av praktisk art och dessutom

innebära en viss överorganisation. Beträffande kompetensfordringarna

för innehavaren av den begärda byrådirektörstjänsten, vilken enligt

förslaget bl. a. skall biträda överdirektören och sjukhusintendenten i juridiska

frågor, har direktionen uttalat, att tjänsteinnehavaren lämpligen

borde ha juridisk utbildning. Statskontoret anser sig böra understryka

angelägenheten av, att dylik utbildning föreskrives som kompetensvillkor

för tjänsten. Det torde icke på något häll inom statsförvaltningen förekomma,

att ett så omfattande förvaltningsområde saknar juridisk sakkunskap.

Statskontoret kan icke finna, att tillräckliga skäl förebragts för

att efter den nya organisationens genomförande frångå de sakkunnigas

förslag att ändra en förste kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 17 tillben

kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15.

Storleken av de belopp, varmed sjukhusets icke-ordinarie anslag föreslås

höjt på grund av ökade kostnader för ersättning till vikarier in. m., anser

statskontoret väl högt tilltagen. Det begärda anslagsbeloppet torde kunna

begränsas.

Medicinalstyrelsen tillstyrker ur de synpunkter styrelsen har att företräda

bifall till samtliga föreslagna läkartjänster med undantag av befatt
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 ur 1956

ningen som förste underläkare vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.

Beträffande denna tjänst grundar styrelsen sitt ställningstagande på en

jämförelse med det avsevärt större antalet undersökningar och den tillgång

på läkarkrafter, som föreligger vid motsvarande laboratorier vid

lasarettet i Lund, akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska sjukhuset

i Göteborg.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet uttalar.

Karolinska sjukhusets ställning som utbildningsanstalt och dess uppgift

för den vetenskapliga kliniska forskningen medför, att behovet av

läkare liksom av teknisk personal vid sjukhuset är mycket större än vid

sjukvårdsinrättningar med enbart sjukvårdsuppgift. Då den medicinska

forskningen avsevärt upprustades 1947 i och med genomförandet i stora delar

av de förslag, som medicinska högskolornas organisationskommitté

framlagt i sitt betänkande I. Organisatoriska åtgärder till främjande av

medicinsk forskning (SOU 1946: 76), erhöll de teoretiska disciplinerna av

den medicinska forskningen en betydande personal- och anslagsförstärkning.

Motsvarande utveckling för den kliniska forskningen har emellertid

uteblivit, enär förslagen i nyssnämnda kommittés betänkande II (SOU

1947: 66), behandlande upprustning av den kliniska forskningen, icke ännu

blivit genomförda. Utvecklingen av den medicinska forskningen har på

grund härav blivit snedvriden, och den kliniska delen därav är uppenbart

underutvecklad. Mot denna bakgrund finnes starka sakliga skäl att tillgodose

läkarbehovet vid karolinska sjukhuset i betydligt högre grad än direktionen

gör och således i större omfattning vidarebefordra från vederbörande

klinikchefer ingivna framställningar om utökning av läkarkrafterna.

Med kännedom om, alt även sakligt mycket starkt motiverade krav måste

avvisas av ekonomiska skäl, nödgas kollegiet dock begränsa sin tillstyrkan

till ett fåtal tjänster. Lärarkollegiet tillstyrker därför de tjänster, som föreslås

av direktionen, samt dem, som tillstyrkes av direktionen men hänvisas

till besparingssakkunniga eller annan utredning. Därutöver är det av vikt

att avdelningar, som icke tillgodosetts med tillräckligt läkarantal efter

de normer, som i övrigt tillämpas på de flesta avdelningar, får sitt behov

av läkare tillgodosett. Ett exempel härpå är den reumatologiska kliniken.

Klinikchefens begäran om en förste underläkare för att kunna placera

en av underläkarna på polikliniken är mycket starkt motiverad och tillstyrkes

av kollegiet. En annan tjänst, varav behovet är starkt motiverat, är befattningen

som förste underläkare på anestesiavdelningen. Med den oerhört

snabba utveckling, som skett inom anestesiområdet, har behovet av särskilda

läkare för narkos ökat betydligt. Samtliga de lärarkollegiets medlemmar,

som tjänstgör som överläkare vid karolinska sjukhuset, har vitsordat

behovet av denna tjänst. Narkosgivningen utgör för flera av de kirurgiskt

verksamma specialisterna en flaskhals. Väntetider för operation uppstår,

vilket medför en allvarlig minskning av sjukhusets effektivitet. Trots

att direktionen anser sig böra avvakta verkningarna av den tjänst med

ifrågavarande arbetsuppgifter, som inrättades den 1 juli 1955, vill kollegiet

framhålla betydelsen av, alt den nu begärda tjänsten inrättas den

1 juli 1956.

I fråga om organisationen för utförande av obduktioner och histopatologiska

undersökningar vid karolinska sjukhuset önskar lärarkollegiet med

skärpa betona, att den fastställda nya undervisningsordningen oundgäng
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

ligen kräver en omorganisation av verksamheten vid karolinska sjukhusets

patologiska avdelning. Ämnesrepresentanterna i kollegiet, har ansett, att

denna omorganisation bör bestå i att vid karolinska sjukhusets patologiska

avdelning inrättas en laboratorstjänst, två förste underläkartjänster samt

en assistent- eller amanuenstjänst. Direktionen äskar, att laborators- och

underläkartjänsterna inrättas men att frågan om tillkomsten av en assistenttjänst

upptages till prövning först sedan organisationen varit i funktion

någon tid och personalbehovet närmare kan överblickas. Direktionen

uttalar emellertid farhågor beträffande rekryteringen av tjänsterna. Med

anledning härav vill lärarkollegiet framhålla, att under senare år i Sverige

utbildats ett flertal läkare med specialistutbildning i patologi. Såvitt lärarkollegiet

kan bedöma, behöver därför icke nämnda rekryteringssvårigheter

uppstå på grund av brist på dylika läkare. En förutsättning härför

är dock, att arbetsvolymen för befattningshavarna överensstämmer med

den av medicinalstyrelsen fastställda, och med hänsyn till att den föreslagna

omorganisationen står eller faller med rekryteringsfrågan får kollegiet

därför utöver de av direktionen gjorda äskandena anhålla, att även

den föreslagna assistenttjänsten inrättas.

Kanslern för rikets universitet erinrar om, att föredragande departementschefen

i 1953 års statsverksproposition (XI huvudtiteln) ansett skyldighet

böra föreskrivas för den vid patologisk-anatomiska institutionen anställda

lärarpersonalen att utföra för utbildningsändamål erforderliga patologiska

undersökningar, vilka beräknades till 2 000 för år. Med hänsyn

härtill och då den nya lungkliniken kommer att träda i verksamhet först

med ingången av år 1957 torde man i icke oväsentlig mån kunna bortse

från de av direktionen angivna siffrorna för histopatologiska undersökningar

och obduktioner från nämnda klinik. Det är synnerligen betydelsefullt,

att karolinska sjukhusets undersökningsverksamhet får en fast; organisation.

Det är därför av vikt, att den ifrågavarande laboratorn får en

sådan löneställning, att man med säkerhet kan räkna med kompetenta

sökande till tjänsten. Frågan om laboratorns löneplacering undandrager

sig dock kanslerns bedömande. Kanslern ifrågasätter, om det icke är tillfyllest

att fr. o. in. den 1 januari 1957 inrätta allenast en tjänst som förste

underläkare vid den patologiska avdelningen samt är icke beredd att utan

ytterligare utredning tillstyrka det av lärarkollegiet framförda förslaget om

inrättande av en assistentbefattning.

Kanslern understryker angelägenheten av, att tillräckligt antal utbildningsplatser

för anestesiologer står till buds. Förslaget om inrättande av

en förste underläkartjänst vid urologiska avdelningen tillstyrkes av kanslern,

som jämväl under hänvisning till statsutskottets utlåtanden nr 1954:

121 och 1955: 11 (punkten 57) biträder direktionens förslag om inrättande

av en tjänst som andre underläkare vid barnpsykiatriska avdelningen.

Enligt den av riksdagen godkända propositionen angående reformering

av läkarutbildningen skall en förste underläkartjänst inrättas vid ett vart

av de kliniskt-fysiologiska och kliniskt-kemiska centrallaboratorierna för

att biträda vid undervisningen i klinisk fysiologi och klinisk kemi under

det propedeutiska året. Dessa befattningar torde böra komma till stånd

fr. o. in. den 1 juli 1956.

Statens lönenämnd avstyrker förslagen om uppflyttning till kontorist av

ett kanslibiträde vid vardera kvinnokliniken, psykiatriska kliniken och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

barnklinikens medicinska avdelning. Höjningen av arvodena till präst och

organist bör prövas vid en allmän översyn av bisysslearvoden. Uppflyttning

av trädgårdsmästartjänsten finner nämnden icke skäl tillstyrka. Icke

heller anser nämnden tillräckliga motiv vara anförda för placering i Ce It

av vid intendentkontoret föreslaget biträde. Den expeditionsvakt, som föreslås

skola tillkomma vid kansliet och intendentkontoret, bör placeras i 10

lönegraden. De anförda skälen för uppflyttning i lönegrad av tvättföreståndar-

resp. biträdande tvättföreståndartjänsterna anser nämnden icke

vara tillräckliga.

Båda biträdena vid föreståndarinneexpeditionen synes böra inplaceras i

den reglerade befordringsgången. Uppflyttning från 10 till 11 lönegraden

av chauffören kan nämnden icke tillstyrka.

Uppflyttning av en laborator stjänst till 34 lönegraden vid patologiska

avdelningen avstyrkes av nämnden.

Särskilt yttrande har avgivits av ombudsmannen Ivar Werner, vilken

erinrar om, att vid de större sinnessjukhusen den vaktmästare, som handhar

bank- och postärenden, är placerad i 11 lönegraden. Arbetsuppgifter

och ansvar för dessa befattningshavare är desamma som för de vaktmästare

vid karolinska sjukhuset, som utför motsvarande arbetsuppgifter. På grund

härav anser Werner lönenämnden hava bort tillstyrka föreslagen uppflyttning

av en vaktmästare från 10 till 11 lönegraden.

B.

Statens lönenämnd anser föreståndarinnetjänsten böra placeras i 17

lönegraden. Nämnden kan icke finna, att en förstärkning vid intendentexpeditionen

med en assistenttjänst i så hög lönegrad som Ce 19 är motiverad

på grund av lungklinikernas tillkomst. De i Ce 11 föreslagna biträdestjänsterna

vid patientkontoret och avlöningsavdelningen synes böra placeras

i den reglerade befordringsgången.

Kanslern för rikets universitet erinrar om, att han i underdånig skrivelse

den It oktober 1955 föreslagit inrättande vid karolinska institutet

av en ny professur i medicin, vars innehavare tillika skall vara chef för

den nya medicinska tuberkuloskliniken. I samma skrivelse har kanslern

däremot förklarat sig icke beredd att f. n. tillstyrka en av lärarkollegiet

vid karolinska institutet gjord begäran om inrättande vid lungklinikerna

av laboratorsbefattningar i röntgendiagnostik och klinisk fysiologi. I avvaktan

på att närmare erfarenhet vinnes angående behovet av dessa laboraturer

torde enligt kanslerns mening på sjukhusets stat böra uppföras

två överläkarbefattningar tills vidare placerade förslagsvis i Cg 29.

Centrala sjukvårdsberedningen uttalar.

Enär frågan om antalet läkare för de båda klinikerna ligger utanför

beredningens kompetensområde, har denna fråga icke upptagits till bedömning.

Beträffande personal för såväl den medicinska tuberkulosklinikens

som den thoraxkirurgiska klinikens vårdavdelningar tillstyrker beredningen

direktionens förslag. Likaledes tillstyrker beredningen de för övervakning

av nyopererade patienter föreslagna 3 sjuksköterskorna.

Med hänsyn till att en av svenska landstingsförbundet påbörjad utredning

rörande utbildning av sjukvårdsbiträden kan komma att leda till

sådant resultat, att vårdavdelningarnas biträdespersonal bör vara samman
4—Bihang

till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 55

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

satt på annat sätt än som nu är brukligt, vill beredningen f. n. icke föreslå

någon ändring av direktionens förslag beträffande vårdavdelningarnas

biträdespersonal. För den kirurgiska mottagningen, som är uppdelad på

två våningsplan, föreslår beredningen en ökning av personalen med en

sjuksköterska i Ce 14, ett sjukvårdsbiträde i Ce 6 och ett ekonomibiträde

i Ce 5. Den för operationsavdelningen föreslagna personalen tillstyrkes.

Beredningen är emellertid medveten om, att denna är lågt beräknad och

att en ökning av personalen ganska snart kommer att bli aktuell. Alldenstund

verksamheten på såväl röntgenavdelningen som laboratorierna vid

lungkliniken blir av speciell karaktär, anser beredningen sig icke kunna

upptaga de föreliggande förslagen till närmare granskning. Den för badoch

båglj^avdelningen föreslagna personalen tillstyrkes.

Beträffande den för klinikerna gemensamma personalen föreslår beredningen

en ökning av sjukgymnasternas antal med två. Då sjukgymnasternas

utomordentligt betydelsefulla verksamhet särskilt på den thoraxkirurgiska

kliniken är under stark utveckling, torde en ytterligare ökning av

dessas antal bli aktuell. Övrig under rubriken »gemensam personal» upptagen

personal tillstyrkes.

Den för centralexpeditionen föreslagna personalen bör ökas med två

kanslibiträden i Ce It. Sammanlagt blir det således 6 befattningshavare

vid denna expedition, av vilka 2 kan disponeras av medicinska tuberkuloskliniken,

3 av thoraxkirurgiska kliniken och 1 för efterkontroll av opererade

patienter.

I likhet med vad fallet är beträffande laboratorierna inom lungkliniken,

kan beredningen icke taga ställning till behovet av ytterligare personal på

de centrala laboratorierna.

Det föreslagna antalet tjänster för kökspersonal är motiverat av de nya

klinikernas tillkomst. Dessa tjänsters inrättande är emellertid beroende av

de åtgärder, som de besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet föreslagit i sitt den 15 juli 1955 avgivna utlåtande och

som beredningen i sitt yttrande häröver funnit motiverade. Övriga under

huvudgruppen »Ekonomiavdelningar m. m.» upptagna tjänster tillstyrkes.

En detaljgranskning har visat, att tillkomsten av de nya klinikerna med

sammanlagt 263 vårdplatser väl motiverar tjänsterna.

C.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet framhåller, att vid uppgörande

av personalstat för den endokrinologiska avdelningen hänsyn måst tagas,

dels till att arbetet vid avdelningen måste bedrivas med största intensitet,

enär ett flertal patienter tillhör typen »utredningsfall», vilkas sjukhusvistelse

bör vara så kort som möjligt, dels til! att de patienter, som vårdas

vid den s. k. metaboliska avdelningen och vilka kräver en längre tids observation,

måste bli föremål för en intensiv övervakning med upprepade provtagningar

av skilda slag.

Utformningen av personalstaten har varit föremål för omsorgsfull utredning,

där en av kollegiets medlemmar varit representerad. Lärarkollegiet

har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 hemställt om eu

laboratur i endokrinologi, vilken är avsedd att förenas med överläkarbefattning

vid avdelningen, ävensom övrig för forskningen vid avdelningen

behövlig personal. Enligt kollegiets mening är den av direktionen föreslagna

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

staten såväl beträffande nyinrättande av en befattning som andre underläkare

som beträffande nya sjukskötersketjänster, sjukvårdsbiträdesbefattningar

samt befattningar som köksföreståndare, laboratoriebiträde och

skrivbiträde med halvtidstjänstgöring starkt motiverad.

Kanslern för rikets universitet erinrar om, att han i underdånig skrivelse

den 11 oktober 1955 förordat inrättande från och med den 1 juli 1956 av

en laboratur i endokrinologi på karolinska institutets stat, avsedd att förenas

med överläkarbefattning vid avdelningen. Direktionen har också i sina

anslagsberäkningar för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål upptagit

ett överläkararvode. Emot direktionens förslag till personalstat för avdelningen,

har kanslern icke funnit anledning till erinran.

Departementschefen

Jag upptager först frågan om personalbehovet vid sjukhusets redan nu

befintliga avdelningar och kliniker.

Avdelning C inom den radiofysiska institutionen har bl. a. till uppgift

att dels utöva kontroll över skyddsanordningar för radioaktiva ämnen samt

över kärnfysiska och kärnkemiska anläggningar dels ock företaga montering

och undersökning av radioaktiva preparat. Verksamheten vid avdelningen

har under de senaste åren snabbt utvecklats på grund av den ökade

användningen av radioaktiva isotoper samt med hänsyn till nödvändigheten

av att bedriva ett ökat utvecklingsarbete till följd av den väntade expansionen

på atomenergiområdet. Med hänsyn härtill torde en viss förstärkning

av avdelningens personal böra komma till stånd. I avvaktan på resultatet

av strålskyddskommitténs utredning synes förstärkningen böra ske

genom inrättande av en tjänst i lönegraden Cg 15.

Fr. o. m. budgetåret 1955/56 har under karolinska sjukhusets avlöningsanslag

beräknats 15 000 kronor för arvode till en vid radiofysiska institutionen

anställd fysiker. Genom beslut den 30 december 1955 har Kungl. Maj:t

medgivit, att å arvodet må fr. o. in. den 1 januari 1956 tills vidare under

budgetåret 1955/56 läggas särskilt tillägg av sådan storlek, att arvodet uppgår

till 16 200 kronor per år. Jag förordar, att ifrågavarande arvode fr. o. m.

den 1 juli 1956 fastställes att utgå med 16 860 kronor per år.

Jag finner övertygande skäl vara anförda för en förstärkning av vårdpersonalen

vid brännskadeavdelningen. Jag föreslår därför, att personalen

utökas med en sjuksköterska i Ce 12.

Vad direktionen anfört har övertygat mig om, alt en förstärkning av

läkarpersonalen vid den urologiska avdelningen är nödvändig. Jag biträder

därför direktionens av besparingssakkunniga stödda förslag om inrättande

av en befattning som förste underläkare vid avdelningen.

Direktionen har föreslagit inrättande vid kvinnokliniken av en befattning

som biträdande läkare. Jag vill anmäla, alt Kungl. Maj :t denna dag

beslutat, att ifrågavarande framställning skall överlämnas till de sakkun
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

niga för utredning rörande arbets- och anställningsförhållanden för vissa

läkare vid bl. a. karolinska sjukhuset för att tagas i övervägande vid fullgörande

av utredningsuppdraget.

Vid radiumhemmet bör två kontorsbiträden i Ce 8 uppflyttas till kanslibiträden

i Ce 11. I årets statsverksproposition har jag under karolinska

sjukhusets omkostnadsanslag beräknat 130 000 kronor för anskaffning av

apparatur för högvoltsterapi. För betjäning av denna apparatur erfordras

inrättande av en befattning som översköterska i Ce 14 och en ekonomibiträdestjänst

i Ce 5. Tillkomsten av ytterligare en översköterskebefattning vid

teleganunaavdelningen medför enligt i proposition nr 209/1955 fastlagda

principer, att en vid avdelningen befintlig tjänst som översköterska i Ca 14

bör uppflyttas till Ca 15.

Vad barnkliniken angår synes det — såsom också besparingssakkunniga

framhållit — vara nödvändigt med en personalförstärkning, om en ökning

av nuvarande icke helt tillfredsställande beläggning skall kunna ske. Jag

anser mig därför böra föreslå, att personalen utökas med tre barnsköterskor

i Ce 6—7. I likhet med direktionen anser jag angeläget, att nuvarande

långa väntetider vid den kardiologiska avdelningen såvitt möjligt

nedbringas. Jag biträder därför förslaget om inrättande vid avdelningen av

en lörste underläkarbefattning. Jag förordar vidare inrättande vid såväl den

barnpsykiatriska avdelningen som barnklinikens röntgenavdelning av en

kontorsbiträdesbefattning i reglerad befordringsgång.

Vid röntgendiagnostiska avdelningen bör på grund av det till följd av

reuinatologiska klinikens tillkomst betydligt ökade arbetet inrättas en befattning

som förste underläkare. Avdelningen torde vidare böra förstärkas

med ett kanslibiträde i Ce It. En befattning som kanslibiträde i Ca It vid

avdelningen bör uppflyttas till kontorist i Ca 13.

I enlighet med den ståndpunkt jag intagit vid behandlingen av motsvarande

spörsmål i 1953 års statsverksproposition biträder jag förslaget om

anställande av särskild läkarpersonal för de patologiska undersökningarna.

Med hänsyn till vad universitetskanslern anfört och i avvaktan på närmare

eriarenhet av omfattningen av den patologiska avdelningens genom lungklinikernas

ianspråktagande nytillkommande uppgifter synes personalförstärkningen

bör begränsas till en förste underläkare och ett laboratoriebiträde

i Ce 11. Förste underläkarbefattningen torde böra tillkomma fr. o. m.

den 1 januari 1957. Till förslaget om lönegradsuppflyttning för den nuvarande

laboratorsbefattningen är jag f. n. icke beredd att taga ställning.

Denna fråga torde därför senare i lämpligt sammanhang få underställas

riksdagens prövning, därest löneställningen finnes böra omprövas.

För det bakteriologiska centrallaboratoriet tillstyrker jag en förstärkning

av personalen med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad

befordringsgång. Därjämte bör ett laboratoriebiträde i Cg 11 vid laboratoriet

förändras till extra ordinarie befattning i Ce 11.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

Som en konsekvens av Kungl. Maj :ts av riksdagen godkända proposition

nr 212/1954 bör vid det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet tillkomma

en förste underläkare. Jag föreslår vidare inrättande vid laboratoriet av

en befattning som kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång.

Direktionens förslag om förstärkning av personalen vid det klinisktkemiska

centrallaboratoriet kan jag endast så till vida understödja, som

jag förordar inrättande av en befattning som laboratoriebiträde i Ce 11 och

en ekonomibiträdestjänst i Ce 5. Vid laboratoriet bör därjämte i enlighet

med i proposition nr 212/1954 framlagda förslag tillkomma en förste underläkare.

För att tillgodose det alltmer stegrade behovet av sjukgymnastik behandling

icke minst vid den reumatologiska kliniken bör tillkomma en

befattning som sjukgymnast i Ce 14. Jag vill i detta sammanhang bringa

till riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t den 16 december 1955 på därom

av direktionen gjord framställning medgivit anställande för tiden den 1

januari—30 juni 1956 av en sjukgymnast i Cg 14.

Med anledning av direktionens förslag om inrättande av två vaktmästarbefattningar

vid vaktcentralen förordar jag, att en befattning som vaktmästare

i Ce 11 inrättas. Jag tillstyrker därjämte, att befattningen som

trädgårdsmästare uppflyttas från Ca 14 till Ca 15.

Förslagen om uppflyttning i lönegrad av tvättföreståndarpersonalen kan

jag endast så till vida biträda, som jag föreslår uppflyttning av en tvättföreståndare

från Ca 15 till Ca 17 och en biträdande tvättföreståndare från

Ce 10 till Ce 12.

Vad besparingssakkunniga och direktionen anfört har övertygat mig om,

att en väsentlig förstärkning av föreståndarinneorganisationen är nödvändig,

om drägliga arbetsförhållanden för föreståndarinnepersonalen skall

kunna erhållas och föreståndarinnorna beredas tillfälle att aktivt medverka

i det fortlöpande rationaliserings- och besparingsarbetet vid sjukhuset.

I anslutning till direktionens förslag tillstyrker jag därför, att personalen

vid föreståndarinneexpeditionen ökas med en föreståndarinna i Ce 17,

ett kanslibiträde i Ce 11 och ett kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång.

I likhet med besparingssakkunniga anser jag, att den nuvarande föreståndarinnan

vid radiumhemmet i görligaste mån bör avlastas nuvarande

arbetsuppgifter beträffande patienter och liksom övriga föreståndarinnor

ingå i den centrala föreståndarinneorganisationen.

Förslaget om inrättande av en överstäderskebefattning i Ce 10 anser jag

mig böra biträda. Jag vill framhålla, att tillkomsten av en dylik befattning

utgör en förutsättning för det av mig i det föregående framlagda förslaget

om minskning av antalet städerskor vid sjukhuset.

Fn av de nuvarande fem kuratorerna vid sjukhuset har att handlägga

samtliga sociala ärenden från kliniker med sammanlagt 530 vårdplatser

samt sex polikliniker. Befattningshavaren i fråga har en alltför stor arbets
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1956

börda, som i längden icke låter sig bemästras. Med hänsyn härtill och då

enligt vad jag under hand inhämtat en omfördelning av arbetsuppgifterna

inom den nuvarande organisationens ram icke låter sig genomföras, anser

jag att kuratorsorganisationen bör förstärkas med ytterligare en kurator i

Ce 18.

I sitt förenämnda utlåtande nr 11/1952 framhöll statsutskottet, att frågan

om en förstärkning av karolinska sjukhusets administrativa ledning borde

med hänsyn till den omfattning som verksamheten numera tagit utredas.

Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår har besparingssakkunniga

numera verkställt den av statsutskottet föreslagna utredningen.

Besparingssakkunniga har därvid framhållit angelägenheten av, att sjukhusets

administrationspersonal förstärkes och i vissa fall beredes en bättre

löneställning än f. n. De sakkunnigas förslag till uppdelning av administrationen

på en kansli- och personalavdelning samt en kameral- och intendenturavdelning

har i remissyttrandena lämnats utan erinran. Även jag anser

de sakkunnigas förslag innebära sådana förbättringar i fråga om administrationens

funktioner, att en omorganisation av densamma i enlighet

med förslaget bör komma till stånd. Jag tillstyrker därför, att administrationen

tills vidare organiseras på nämnda två avdelningar med den uppdelningen

på underavdelningar och sektioner, som av de sakkunniga föreslagits.

Härav följer, att jag anser föreståndarinnorna böra inordnas under

chefen för den föreslagna kansli- och personalavdelningen. Som jag tidigare

framhållit har sjukhusledningens f. n. stora arbetsbörda medfört, att många

och viktiga frågor måst undanskjutas på grund av bristande möjlighet att

med tillgängliga arbetskrafter medhinna erforderliga undersökningar och

utredningar. Mot bakgrunden härav ter sig icke minst ur driftekonomisk

synpunkt en förstärkning av administrationspersonalen som angelägen.

Härtill kommer, att sjukhusets successiva utbyggnad ställer ökade krav,

som icke kan tillgodoses utan personalförstärkning. Även om jag sålunda

i likhet med besparingssakkunniga och samtliga remissmyndigheter anser

en utökning av personalen samt en förbättrad löneställning för vissa befattningshavare

nu böra komma till stånd, är jag icke beredd att till alla delar

biträda vad de sakkunniga härutinnan föreslagit. Jag är ense med de sakkunniga

om nödvändigheten att bereda överdirektören lättnad i dennes

f. n. alltför stora arbetsbörda. Jag tillstyrker därför, att en befattning som

byrådirektör i Ca 31 inrättas, vars innehavare skall vara chef för kanslioch

personalavdelningen. Jag förutsätter härvid, att överdirektören nu tillkommande

beslutanderätt i viss utsträckning delegeras på den nye befattningshavaren.

I vilken utsträckning delegeringen skall ske torde få bero på

ärendenas art och svårighetsgrad. Enligt min mening bör en delegering av

beslutanderätt kunna ske i icke obetydlig utsträckning i fråga om personalärenden,

löneklassplaceringsfrågor och liknande ärenden. Vid bifall till vad

jag nu föreslagit kan f. n. utgående sekreterararvode å 2 400 kronor utgå.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 är 1956

Jag förordar vidare inrättande av en befattning som assistent i Cg 15 samt

upp flyttning av en assistenttjänst i Ca 21 till tjänst som förste assistent i

Ca 25 med placering som föreståndare för inköpssektionen. Jämväl till

sistnämnde befattningshavare bör i viss utsträckning delegering av beslutanderätt

ske. Å befattningshavaren bör sålunda ankomma att besluta om

inköp av inventarier intill ett visst värde samt i frågor rörande exempelvis

fastighetsförvaltning och reparationer av inventarier in. m. Erforderlig förstärkning

av kontorspersonalen synes nu böra ske genom inrättande av tva

kontorsbiträdesbefattningar i reglerad befordringsgång, varav en med halvtidstjänstgöring.

I likhet med lönenämnden anser jag att löneställningen för

den nuvarande befattningen som förste kansliskrivare i Ca 17 bör omprövas

vid uppkommande vakans. För att tillgodose det mest trängande behovet

av vaktmästarhjälp tillstyrker jag, att ett belopp av 5 000 kronor ställes

till direktionens förfogande för ändamålet.

Mot förslagen om extraordinariesättning av två vaktmästare i Cg 10 samt

uppflvttning av en vaktmästare i Cg 9 till Ce 10 har jag intet att erinra.

Direktionens förslag om beredande av extra ordinarie anställning åt 49 sjukvårdsbiträden

och 100 ekonomibiträden anser jag mig sa till vida böra

biträda, som jag förordar att 25 ekonomibiträden i Cg 5 överföres till extraordinarie

stat.

Jag förordar, att den av direktionen försöksvis genomförda organisationen

för åstadkommande av förbättrade arbetsförhållanden vid vissa vårdavdelningar

nu göres permanent. Jag tillstyrker därför inrättande av följande

befattningar, nämligen sex barnsköterskor i Ce 6—7, ett sjukvårdsbiträde

i Ce 5 och tre barnmorskor i Ce 14, varav en med halvtidstjänstgöring,

vid kvinnokliniken, tolv sjukvårdsbiträden i Ce 5 vid medicinska kliniken,

sex ekonomibiträden i Ce 5 och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 med halvtidstjänstgöring

vid psykiatriska kliniken, en barnsköterska i Ce 6 7 med halv
tidstjänstgöring

vid hudkliniken, sju barnsköterskor i Ce 6—7 och en sjuksköterska

i Ce 12 vid barnkliniken, en sjuksköterska i Ce 12 och ett sjukvårdsbiträde

i Ce 5 vid brännskadeavdelningen samt en vaktmästare i Ce 11

vid kirurgiska klinikens operationsavdelning. Samtidigt härmed uppkommer

ett minskat medelsbehov under anslaget å i runt tal 312 400 kronor

till följd av minskad schemabunden övertids- och jourersättning m. m.

Under hänvisning till vad jag anfört i årets statsverksproposition under

anslaget till serafiinerlasarettets avlöningar bör en sjuksköterskebefattning

i Ce 12 indragas.

Kungl. Maj :t har numera med hänsyn till Sophiahemmets ekonomiska

ställning beslutat om höjd ersättning för tjänstgöring vid karolinska sjukhuset

av elever från hennnet. Kostnadsökningen i anledning härav torde

kunna uppskattas till i runt tal 25 400 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i fråga

om maskinpersonalen i årets statsverksproposition vid anmälan av för flera

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

huvudtitlar gemensamma frågor bör medel fr. o. in. nästa budgetår beräknas

för en driftingenjör i Ca 25 i utbyte mot en befattning som förste maskinmästare

i Ca 21 med f. n. vikariatslön i Ca 23, en maskinmästare i

Ca 21 samt uppflyttning till högre lönegrad av följande befattningar, nämligen

två befattningar som reparatör från Ca 12 till Ca 13 samt två befattningar

som eldare i Ca 11 till reparatörer i Ca 12. Med hänsyn till vad jag

anfört i propositionen nr 96/1955 bör vidare medel beräknas för en förste

underläkare vid audiologiska laboratoriet.

Med anledning av en av direktionen gjord framställning föreslår jag, att

de biträdande läkarna vid ögonpolikliniken och den urologiska avdelningens

poliklinik för framtiden skall vara placerade jämväl vid ögonkliniken resp.

den urologiska avdelningen.

Vad sålunda anförts påkallar en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar

och ändrade lönegradsplaceringar med 326 700 kronor,

varvid hänsyn tagits till av mig i det föregående i samband med anmälan

av besparingssakkunnigas utredning framlagda förslag. För ändrade lönegradsplaceringar

till följd av riksdagens beslut i anledning av i proposition

nr 209/1955 framlagda förslag bör avses 118 000 kronor. För vikariatsersättningar

bör i syfte bl. a. att för framtiden onödiggöra överskridanden

beräknas en ökning med 665 000 kronor, varjämte 62 500 kronor bör

beräknas för extra personal vid storrengöring. Till automatiska utgiftsstegringar

bör avses 95 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt 1 930 000

kronor för den allmänna lönehöjningen. Med hänsyn till belastningen bör

anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt till

rörligt tillägg höjas med 350 000 resp. 87 500 kronor. Ökningen skulle

alltså bli (326 700 + 118 000 + 665 000 + 62 500 + 95 000 + 1 930 000 +

350 000 + 87 500) 3 634 700 kronor.

Jag övergår härefter till frågan om lungklinikernas personalstat. 1944

års byggnadskommitté uppskattade år 1950 personalbehovet till 227 befattningshavare,

medan direktionen nu framlagt en personalstat omfattande

280 tjänster. Direktionen har därvid tagit hänsyn till, att den schemabundna

arbetstiden för sjuksköterskor förkortats från 216 till 192 timmar per 4- veckorsperiod, sedan byggnadskommittén framlade sitt förslag. Därjämte

åberopar direktionen, att personalen vid den thoraxkirurgiska kliniken tidigare

varit för knappt tilltagen.

For egen del har jag efter ingående prövning av personalbehovet och i

avvaktan på att närmare erfarenhet vinnes av klinikernas verksamhet funnit

mig böra framlägga följande förslag till personalstat, varvid hänsyn tagits

till i proposition nr 209/1955 angivna grunder för lönegradsplacering.

A. Medicinska tuberkuloskliniken

Vid vårdavdelningarna räknar jag i likhet med direktionen med följande

personal, nämligen 7 */« översköterskor i Ce 15, varav 2 */4 för nattjänst,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

IV3 översköterskor i Ce 14, 5 sjuksköterskor i Ce 12, 5 undersköterskor i

Ce 7, 19 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 7V2 sjukvårdsbiträden i Cg 5, 7 ekonomibiträden

i Ce 5 och 4s/3 ekonomibiträden i Cg 5.

I fråga om lärarpersonalen föreslår jag ett arvode å 1 500 till en lärare i

Cg 34 på karolinska institutets stat i dennes egenskap av överläkare vid

kliniken. Härutöver föreslår jag anställande av 1 biträdande överläkare

med ett arvode av 20 196 kronor, 4 förste underläkare och 1 andre underläkare.

B. Thoraxkirurgiska kliniken

För vårdavdelningarna bör avses 73/4 översköterskor i Ce 15, varav 33/«

för nattjänst, 3V3 översköterskor i Ce 14, 121/» sjuksköterskor i Ce 12, 5

undersköterskor i Ce 7, 19 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 8 sjukvårdsbiträden

i Cg 5, 7 ekonomibiträden i Ce 5 och 42/3 ekonomibiträden i Cg 5.

I fråga om läkarpersonalen föreslår jag ett arvode å 1 500 kronor till den

professor, som tillika är överläkare vid kliniken. Vidare räknar jag med

anställande av 1 biträdande överläkare med ett arvode av 20 196 kronor, 1

narkosöverläkare i Ce 29, 6 förste underläkare och 3 andre underläkare.

Avvikelsen på denna punkt från direktionens förslag beror på, att jag ansett

erforderligt med en förste underläkare för biträde åt narkosöverläkaren.

För den kirurgiska mottagningen bör avses 1 översköterska i Ce 14 och

1 sjukvårdsbiträde i Ce 6 samt för operationsavdelningen 1 översköterska

i Ce 16, 4 översköterskor i Ce 14, 5 sjuksköterskor i Ce 12, 1 vaktmästare

i Ce 11, 4 undersköterskor i Ce 7, 4 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 2 sjukvårdsbiträden

i Cg 5 och 3 ekonomibiträden i Cg 5.

För övervakning av ngopererade patienter bör tillkomma 3 översköterskor

i Ce 15 med nattjänstgöring.

C. Röntgenavdelningen

Med hänsyn till vad universitetskanslern anfört förordar jag inrättande

av en överläkarbefattning i Cg 29. Härtill erfordras 1 biträdande läkare

med ett arvode av 22 356 kronor samt 2 förste underläkare. I fråga om

övrig personal anser jag behov föreligga av följande personal, nämligen 1

översköterska i Ce 15, 2 översköterskor i Ce 14, 2 sjuksköterskor i Ce 12,

4 röntgenbiträden i Ce 11, 1 sjukvårdsbiträde i Ce 6, 1 ekonomibiträde i

Ce 5, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång

med halvtidstjänstgöring.

D. Fysiologiska laboratoriet

I likhet med vad fallet är i fråga om röntgenavdelningen föreslår jag

inrättande av en överläkarebefattning i Cg 29. Dessutom bör finnas 1 förste

och 1 andre underläkare. För laboratoriet bör vidare beräknas 1 överskö
5

— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 55

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungi. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

terska i 15 lönegraden, 1 översköterska i 14 lönegraden, 1 laboratoriebiträde

i högst 13 lönegraden, 1 sjuksköterska i 12 lönegraden, 3 laboratoriebiträden

i 11 lönegraden och 4 ekonomibiträden i 5 lönegraden. Samtliga

dessa befattningshavare torde i avbidan på av mig i fjolårets statsverksproposition

förutsatt utredning rörande den definitiva organisationen

av hjärtkatetriseringsverksamheten vid sjukhuset endast böra erhålla extra

anställning. Vid laboratoriet bör slutligen tillkomma 1 kontorsbiträde enligt

reglerad befordringsgång.

E. Kemiska laboratoriet

För laboratoriet bör förutom en förste underläkare beräknas 1 översköterska

i 15 lönegraden, 1 översköterska i 14 lönegraden, 1 sjuksköterska i

12 lönegraden, 2 undersköterskor i 7 lönegraden och 2 ekonomibiträden i

5 lönegraden. För nämnda befattningshavare torde tills vidare böra avses

endast extra anställning i avbidan på slutförande av nu pågående organisationsutredning

av den vid de kemiska rutinlaboratorierna bedrivna verksamheten.

Dessutom bör tillkomma 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång

med halvtidstjänstgöring.

F. Bakteriologiska laboratoriet

Vid detta laboratorium räknar jag med följande personal, nämligen 2

laboratoriebiträden, varav 1 i högst Ce 13 och 1 i Ce 11, 1 vaktmästare i

Ce 10, 1 Va ekonomibiträde i Ce 5 och 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång

med halvtidstjänstgöring.

För kandidatlaboratorium samt bad- och bågljusbehandling torde böra

beräknas 2 ekonomibiträden i Cg 5 samt 1 översköterska i Ce 14 och 2 sjukvårdsbiträden

i Ce 6. Vad angår för klinikerna gemensam personal förordar

jag anställande av följande personal, nämligen 1 föreståndarinna i Ce 17, 1

kurator i Ce 18, 2 sjukgymnaster i Ce 14, 1 arbetsinstruktör i Ce 14, 1 kontorist

i Ce 13, 1 kanslibiträde i Ce 11, 2 kontorsbiträden med reglerad befordringsgång,

2 ekonomibiträden i Ce 6, 5 ekonomibiträden i Ce 5 och 2 ekonomibiträden

i Cg 5. Dessutom beräknar jag högst 8 000 kronor för anställande

av en tandläkare.

Med anledning av lungklinikernas tillkomst bör slutligen följande personal

tillkomma vid sjukhusets centrala anläggningar, nämligen 2 laboratoriebiträden

i Cg 11 och 1 undersköterska i Cg 7 vid det kemiska centrallaboratoriet,

1 laboratoriebiträde i Cg 11 och Va ekonomibiträde i Cg 5 vid det

bakteriologiska centrallaboratoriet, 1 köksföreståndare i Ce 15, 1 ekonomibiträde

i Ce 7, 5 ekonomibiträden i Ce 6 och 5 Va ekonomibiträden i Cg 5 i

köket, 1 ekonomibiträde i Ce 6 och 5 ekonomibiträden i Ce 5 vid tvätteriet, 2

reparatörer i Ce 13 och 1 hantverkare i Ce 12 vid maskinavdelningen resp.

snickarverkstaden, 1 vaktmästare i Ce 11 och 2 kontorsbud vid vaktcentralen,

1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång för telefonväxeln,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1956

59

V2 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång och 3 ekonomibiträden

i Ce 6 vid centralförrådet samt 1 assistent i Ce 17, 1 kanslibiträde i Ce It

och 2 kontorsbiträden enligt reglerad befordringsgång vid den centrala

administrationen.

Det sammanlagda antalet befattningshavare skulle i enlighet härmed

uppgå till 279. Kostnaden för denna personal under ett halvt år uppskattar

jag till 1 500 000 kronor.

För den endokrinologiska avdelningen, vilken beräknas kunna tagas i

bruk den 1 april 1957, föreslår jag ett arvode av 1 500 kronor till den laborator,

som tillika skall vara överläkare vid avdelningen. Härutöver föreslår

jag anställande av 1 förste underläkare, 1 andre underläkare, 1 Va översköterska

i Cg 15, 1 förste laboratoriebiträde i Cg 15, varvid jag förutsätter att

vederbörande har erforderlig utbildning för beredande av patientkost, 1

översköterska i Ca 14, 1 översköterska i Cg 14, 2 sjuksköterskor i Ce 12,

1 sjuksköterska i Cg 12 med deltidstjänstgöring, 1 undersköterska i Cg 7,

4 sjukvårdsbiträden i Cg 5, 3 ekonomibiträden i Ce 5 samt 1 kontorsbiträde

med reglerad befordringsgång. Härvid har extra anställning avsetts för den

personal, som icke kommer att överflyttas från serafimerlasarettet. Kostnaden

för personalen vid den endokrinologiska avdelningen under ett kvartal

beräknar jag till 53 300 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknar jag till (19 882 000 + 3 634 700

+ 1 500 000 + 53 300) 25 070 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 5 188 000 kronor. Anslaget bör fördelas på olika poster på sätt framgår

av avlöningsstaten i efterföljande hemställan. I personalförteckningen bör

vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag i det föregående anfört

och föreslagit.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för karolinska sjukhuset, vilka påkallas

av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2 940 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 804 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis 16 540 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 4 786 000

Summa kronor 25 070 000;

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1956

c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 25 070 000 kronor.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Johnny Sköldvall.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. 8THLM 86

602022

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:270 Skrivelse till Komvngen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar’ angående anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska sjukhuset samt vissa s. 1 i texten
  2. SU 1956:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska sjukhuset samt vissa andra anslag t s. 1 i texten