Sök i Ratio Lex

Angående statstjänstemännens löner under år 1956 m. m

1956-02-23 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:81, Angående statstjänstemännens löner under år 1956 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 81 år 1956

1

Nr 81

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statstjänstemännens

löner under år 1956 m. m.; given Stockholms

slott den 23 februari 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

februari 1956.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam, Lange, Lindholm.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statstjänstemannens

löner under år 1956 m. m. samt anför därvid följande.

Enligt beslut vid 1954 års riksdag under dess höstsession har statens löneplansförordning

fr. o. in. den 1 januari 1955 ersatts av statens grundlöneförordning.

Denna förordning innehåller de minimilönebelopp, som tillkommer

statstjänstemän och med dem i avlöningshänseende jämställda

befattningshavare. Dessa lönebelopp överensstämmer i princip med de lönebelopp,

som tillämpades under senare halvåret 1951. I motsats till löneplansförordningen

innehåller grundlöneförordningen icke några bestämmelser

om höjning eller sänkning av grundlönerna. Det har emellertid förut
1

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 81

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

satts, att för varje särskilt år skall genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen,

efter det statstjänstemännens huvudorganisationer beretts tillfälle

till överläggningar i ämnet, fastställas med vilket belopp de aktuella lönerna

bör utgå.

Å de nya grundlönerna utgick i avbidan på beslut om 1955 års löner

tillägg med belopp av den storleken, att de utgående lönerna blev desamma

som under år 1954. Sedan förhandlingar i ämnet ägt rum med statstjänstemännens

huvudorganisationer, beslöts vid 1955 års riksdag (prop. 1955:191),

att till grundlönebeloppen skulle, utöver nyss angivna tillägg, under år 1955

utgå särskilda tillägg av sådan storlek att lönebeloppen höjdes med i allmänhet

8 procent. Beslutet innefattade vidare, att i vissa löneklasser därjämte

skulle utgå viss avlöningsförstärkning.

Efter de ändringar, som vid 1954 års riksdag vidtagits i pensionsreglementcna,

skall rörligt tillägg på pensionernas grundbelopp utgå enligt grunder,

fastställda av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut. Enligt beslut

vid 1955 års riksdag skulle tillägget under år 1955 utgöra 65 procent av tillläggsunderlaget.

I fråga om tjänstepension, vars grundbelopp för tiden intill

den månad, varunder vederbörande uppnår 67 års ålder, är högre än dess

för tiden därefter gällande grundbelopp, skulle tillägget dock för tiden från

och med sagda månad i viss mån reduceras.

Å lönerna till ett mindre antal befattningshavare, som överförts till indragningsstat

eller enligt egen önskan kvarstår på gammal lönestat, ävensom

å vissa pensioner utgår kristillägg samt rörligt tillägg eller dyrtidstillägg.

Storleken av detta rörliga tillägg och av dyrtidstillägget har fastställts

att gälla tills vidare. Kristillägget har däremot enligt grunder, som antagits

vid 1947 och 1948 års riksdagar, intill utgången av år 1954 varit anslutet

till höjningen av de grundbelopp, som angavs i den tidigare gällande löneplansförordningen.

Efter denna förordnings upphörande har kristillägget

enligt beslut vid 1955 års riksdag — med hänsyn till att fråga är om endast

ett fåtal befattningshavare — av Kungl. Maj:t bestämts från fall till fall

med utgångspunkt från det procenttal, som beslutats för det rörliga tillägget

på pensionernas grundbelopp.

Det förutsattes i prop. 1955: 191, att frågan om lönernas storlek samt

om grunderna för rörligt tillägg på pensionerna och för kristillägg efter utgången

av år 1955 sedermera skulle få föreläggas riksdagen. Om beslut i ämnet

icke skulle ha meddelats före årsskiftet 1955/56, borde provisoriskt

få tillämpas samma grunder som under år 1955.

I årets statsverksproposition (Bil. 2, s. 26) förutsattes, att frågan om

storleken av tilläggen på grundlönerna och på pensionernas grundbelopp

under år 1956 senare skulle få underställas riksdagen.

Förhandlingar om de statsanställdas löner under år 1956 har nu förts

med statstjänstemännens huvudorganisationer, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och

Tjänstemännens centralorganisation. Därvid har — under förutsättning av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1956

3

Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — med samtliga organisationerna

tidigare i dag träffats en överenskommelse av följande innehåll.

1. Till de under år 1955 utgående månadslönerna skall — med undantag

av löneklasserna 1—3 å löneplan 1 — läggas särskilda lönetillägg så att lönebeloppen

för månad kommer att uppgå till belopp, som anges i bifogade tabell.

1

Lönetilläggen utgår fr. o. m. den 1 januari 1956; i vad avser månaderna

januari—april 1956 uträknas dock lönehöjningen med hjälp av särskilda

tabeller, i vilka beaktas endast löneplanslönen för månad och C-avdrag.

2. Övriga i statens grundlöneförordning avsedda lönebelopp — med undantag

av övertidsersättning — ävensom vikariatsersättning omräknas i anslutning

till de ändrade månadslönerna.

3. Andra vid sidan av månadslön (motsvarande) utgående särskilda

ersättningar samt lönetillägg och tilläggsarvoden skall vara oförändrade

med undantag av följande lönetillägg:

a) Obekvämhetstillägg enligt kungörelsen den 4 mars 1955, nr 68, höjes

fr. o. in. den 1 juli 1956 till 1 krona 20 öre för timme för obekväm arbetstid

med följande förläggning, nämligen

å vardag, som omedelbart efterföljes av sön- eller helgdag, mellan klockan

16 och 24 respektive, å dag före Långfredagen, Kristi Himmelsfärds dag

eller Alla Helgons dag, mellan klockan 19 och 24,

å sön- eller helgdag, påskafton, midsommarafton eller julafton, samt

å vardag, som följer efter sön- eller helgdag, mellan klockan 0 och 6.

b) Sjötillägg höjes fr. o. m. den 1 juli 1956 till belopp, som anges i bifogade

tabell.2

4. Arvoden till icke lönegradsplacerad personal höjes i ungefär samma

grad som under 1. angivits. Undantag göres dock i fråga om arvoden, som

har karaktären av bisysslearvoden.

5. Det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp höjes fr. o. m. den

1 januari 1956 till 71 %.

Om i anledning av förslag till 1956 års riksdag beslut fattas om standardförbättring

å folkpensioner, skall det i kungörelsen den 15 maj 1953 (nr

193) om rörligt tillägg å vissa pensioner m. m. under 2. angivna procenttalet

35 höjas med 5 procentenheter för varje standardtiliägg å folkpension, räknat

fr. o. m. tidpunkten för tilläggets utgående.

6. Under de» tid denna överenskommelse gäller må icke vidtagas stridsåtgärd

av vad slag det vara må.

Departementschefen. Vid årets samordnade avtalsrörelse på den enskilda

sektorn av arbetsmarknaden har centrala överenskommelser träffats mellan

Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige resp.

Tjänstemännens centralorganisation. Den förra överenskommelsen innebär

i huvudsak, att tidlöner och ackord höjes med i genomsnitt 3,7 procent. Därest

inom något avtalsområde denna ökning ej uppgår till i genomsnitt 16

öre per timme för vuxna arbetare, skall för delta område tillägget i genomsnitt

— för vuxna män resp. vuxna kvinnor — utgöra 16 öre per timme.

1 Tabellen, vilken är likalydande med den vid statsrådsprotokollet fogade bilagan A, har

här uteslutits.

1 Tabellen, vilken är likalydande med den vid statsrådsprotokollet fogade bilagan D, har

här uteslutits.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr SI år 1956

Inom ramen för den kostnadsökning, som följer av uppgörelsen, förutsattes

fördelning kunna ske på annat sätt än enligt de nu angivna grunderna. Enligt

den senare överenskommelsen höjes tjänstemannalönerna med 4 procent.

I båda överenskommelserna förutsättes, att eventuella ändringar av

ekonomisk innebörd i avtalens allmänna bestämmelser i regel skall avräknas

på den generella höjningen. Parterna har förbundit sig att verka för

att de riktlinjer, som uppdragits i överenskommelserna, följes även på områden,

som ligger utanför det för vederbörande parter gemensamma verksamhetsområdet.

Mot bakgrunden av det resultat, till vilket den samordnade avtalsrörelsen

sålunda lett, är det naturligt, att vid de nu slutförda förhandlingarna eftersträvats

att hålla den generella löneförbättringen för år 1956 på de statliga

och statsunderstödda sektorerna av arbetsmarknaden inom gränserna för

vad som överenskommits på den enskilda sektorn. Förhandlingarna bär till

följd härav kunnat i allt väsentligt inriktas på frågan om avvägningen av

löneförbättringen inom en kostnadsram, motsvarande 4 procent av de totala

lönekostnaderna.

Med beaktande av det anförda har under förhandlingarna överenskommits,

att till de nu utgående månadslönerna skall — med undantag av löneklasserna

1—3 å löneplan 1 — läggas särskilda lönetillägg av sådan storlek,

att lönebeloppen för månad höjes med 4 procent, dock lägst med visst

minimibelopp. Detta belopp utgör på 3-ort 32 kronor, motsvarande en löneökning

av 16 öre för timme vid en arbetstid av 200 timmar för månad. Under

hänsynstagande till nuvarande löneplansspännvidd blir minimibeloppen

på 2-, 4- och 5-ort resp. 31, 33 och 35 kronor. Verkan av minimiregeln

sträcker sig upp till 14 löneklassen på löneplan 1.

De särskilda tillägg, som under år 1955 lagts till månadslönerna enligt

statens grundlöneförordning har, där ej Kungl. Maj :t annat medgivit, utgått

endast till tjänstemän, som uppnått 17 års ålder. Det har bl. a. av praktiska

skäl ansetts önskvärt, att ifrågavarande särbestämmelse slopas. Det

förhållandet att enligt överenskommelsen månadslönerna i löneklasserna

1—3 å löneplan 1 icke skall höjas får ses i samband härmed.

De lönebelopp för månad, som med tillämpning av här anförda grunder

avses skola gälla under år 1956, har angivits i den i överenskommelsen under

punkt 1 omförmälda tabellen, vilken torde få fogas såsom bilaga A till

statsrådsprotokollet i detta ärende.

I överenskommelsen har förutsatts att den retroaktiva regleringen av löneförmånerna

för år 1956 skall på samma sätt som under år 1955 ske enligt

förenklade regler. För månaderna januari—april i år avses sålunda lönehöjningen

skola uträknas med hjälp av särskilda tabeller, vilka uppgjorts

med beaktande endast av löneplanslönen för månad och C-avdrag. Erfarenheterna

från föregående år visar, att en avsevärd minskning av det administrativa

merarbete, som den retroaktiva regleringen eljest skulle medföra,

härigenom kan vinnas.

Liksom fallet var under åren 1951, 1952 och 1955 bör arvoden till icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1956 5

löneplansplacerad personal höjas i ungefär samma grad som månadslönerna

enligt statens grundlöneförordning. Undantag skall dock göras i fråga

om arvoden, som har karaktären av bisysslearvoden.

Såsom av det anförda framgår innebär den träffade överenskommelsen i

fråga om statstjänstemännens månadslöner, att systemet med en 4-procentig

uppräkning över hela löneskalan kombinerats med en garantiregel om

en minsta löneökning, ungefär motsvarande 16 öre för timme. Kostnadsökningen

för månadslönernas höjning kommer till följd härav att överstiga

4 procent. För att den totala kostnadsökningen likväl skall kunna hållas

inom den förut angivna 4-procentsramen, har enighet vunnits därom, att

någon generell uppräkning av de vid sidan av månadslön utgående ersättningarna

icke skall ske. Överenskommelsen innebär i detta hänseende beträffande

de i statens grundlöneförordning avsedda lönebeloppen, att gällande

belopp för övertidsersättning skall bibehållas oförändrade. Vikariatsersättningen

skall däremot omräknas i anslutning till de ändrade månadslönerna.

Övriga vid sidan av månadslön (motsvarande) utgående särskilda

ersättningar samt lönetillägg och tilläggsarvoden avses vara oförändrade.

Undantag har dock gjorts för obekvämhetstillägg och sjötillägg, vilka dock

icke skall höjas förrän fr. o. in. den 1 juli 1956.

Bestämmelser om obekvämhetstillägg återfinnes i kungörelsen den 4 mars

1955, nr 68. Obekvämhetstillägget utgår f. n. med ett enhetligt belopp av

60 öre för timme.

Med obekväm arbetstid avses i kungörelsen arbetstid, som infaller a)

mellan klockan 19 och 6, b) å sön- eller helgdag, påskafton, midsommarafton

eller julafton mellan klockan 6 och 19 samt c) å vardag, som omedelbart

efterföljes av sön- eller helgdag, mellan klockan 16 och 19, dock ej å

dag före Långfredagen, Kristi Himmelsfärds dag eller Alla Helgons dag.

Det förslag, varom enighet uppnåtts med personalorganisationerna, innebär

att obekvämhetstillägget skall fördubblas till 1 krona 20 öre för timme

för sådan arbetstid, då de förhållanden, som motiverar tilläggets utgående,

gör sig särskilt kännbara. Det förhöjda tillägget skall sålunda i princip utgå

för arbetstid förlagd mellan klockan 16 å lördag eller helgdagsafton och

klockan 6 nästföljande vardag; å dag före Långfredagen, Kristi Himmelsfärds

dag eller Alla Helgons dag dock först fr. o. in. klockan 19.

Föreskrifter angående sjötillägg återfinnes i de särskilda bestämmelserna

för försvaret i 35 § 2 mom. statens allmänna avlöningsreglemente. Justeringar

i sjötilläggsbeloppen skedde senast den 1 juli 1952 i anledning av

beslut av samma års riksdag (prop. 1952:204).

De sjötilläggsbelopp för dag, som enligt den träffade överenskommelsen

avses skola gälla fr. o. in. den 1 juli 1956, framgår av den i överenskommelsen

under punkt 3 b) omnämnda tabellen, vilken torde få fogas såsom bilaga

/>’ till statsrådsprotokollet i detta ärende.

överenskommelsen innebär en i allmänhet relativt kraftig ökning av sjö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj. ts proposition nr SI år 1956

tilläggsbeloppen. I anslutning härtill torde få erinras om att chefen för marinen

i skrivelse den 25 mars 1955 under åberopande särskilt av nedgången

i antalet underbefäl vid flottan föreslagit en betydande uppräkning av sjötilläggen

å övervattensfartyg. I övrigt får framhållas, att den nya sjötillläggstabellen

förenklats i förhållande till den nu gällande bl. a. så till vida,

att antalet sjötilläggsbelopp minskats samt att de särskilda förhöjda sjötilläggen

till vissa yrkesmän slopats. Förslaget innebär vidare, att sjötillläggen

vid tjänstgöring å undervattensbåt skall utgå med 100 procents förhöjning

av de å övervattensfartyg gällande beloppen mot för närvarande

med 150 procents förhöjning.

Vad angår pensionerna gäller för närvarande, att sådant rörligt tillägg på

pensioner in. m., som jämlikt av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter må

utgå enligt grunder, fastställda av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut,

skall utgå efter 65 procent av tilläggsunderlaget. Är det fråga om tjänstepension,

vars grundbelopp för tiden intill den månad, varunder vederbörande

uppnår 67 års ålder, är högre än dess för tiden därefter gällande

grundbelopp, skall det rörliga tillägget enligt den vid 1953 års riksdag beslutade

provisoriska lösningen av frågan om samordning av tjänstepension

och folkpension (prop. 1953: 184) för tiden från och med den månad, då 67

års ålder uppnås, minskas med ett belopp motsvarande 35 procent av skillnaden

mellan grundbeloppen.

Utan att därmed ställning tagits till frågan, i vad mån det rörliga tillägget

på pensionernas grundbelopp för framtiden skall följa löneökningarna till

de i tjänst varande, har under förhandlingarna överenskommits, att ifrågavarande

rörliga tillägg skall, räknat fr. o. in. den 1 januari 1956, höjas till

71 procent. Härigenom kommer pensionerna att ökas i ungefär samma utsträckning

som månadslönerna.

I årets statsverksproposition (Bil. 7, s. 281) bar förutskickats förslag till

riksdagen om viss förhöjning av folkpensionerna med anledning av den allmänna

standardhöjning, som inträtt sedan pensionsbeloppen senast fastställdes.

Med anledning härav har vid förhandlingarna frågan om den fortsatta

samordningen av tjänstepension och folkpension behandlats. Enighet

har härvid uppnåtts om att — därest vid 1956 års riksdag beslut fattas om

standardförbättring å folkpensioner — det förenämnda procenttalet 35 skall

höjas med 5 enheter för varje nytt standardtillägg å folkpension, räknat

från och med tidpunkten för tilläggets utgående. Standardtillägg har härvid

förutsatts komma att uppgå till 40 kronor för år för gift folkpensionär,

vars make uppbär folkpension, och 50 kronor för år till annan folkpensionär.

Det bör framhållas, att den överenskomna reduktionsregeln står helt

i överensstämmelse med 1953 års förenämnda riksdagsbeslut, överenskommelsen

innebär sålunda en fortsatt provisorisk lösning av samordningsfrågan.

Det har förutsatts, att en slutlig lösning av frågan måste anstå i avvaktan

på resultatet av pågående utredningar inom pensionsområdet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1956 7

Det kristillägg, som alltjämt utgår till vissa befattningshavare, bör för år

1956 bestämmas med utgångspunkt från det procenttal, som överenskommits

för det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp. Löneökningen

för befattningshavare, som åtnjuter kristillägg, bör beräknas så, att den icke

överstiger den löneökning, som tillkommer närmast motsvarande tjänstemän

på reglerad lönestat.

I överenskommelsen har slutligen upptagits, att under den tid överenskommelsen

gäller stridsåtgärd av vad slag det vara må icke får vidtagas.

Härigenom gäller för år 1956 en total fredsplikt inom nu berörda delar av

arbetsmarknaden. Fredsklausulen medför, att de särskilda tillägg, som

lägges till grundlönebeloppen, icke bör utgå till medlemmar i en organisation,

som bryter mot fredsplikten genom att under den tid, överenskommelsen

gäller, vidtaga stridsåtgärd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta om de undantag från tillämpningen av de särskilda lönetilläggen,

som till följd härav kan komma i fråga. Även i andra fall torde emellertid

Kungl. Maj :t liksom under föregående år böra äga befogenhet att besluta, att

ifrågavarande lönetillägg icke skall utgå. Jag torde få åberopa vad som

härutinnan anförts i prop. 1955: 191 (s. 6).

Den träffade överenskommelsen bör enligt min mening godtagas och underställas

riksdagens prövning. Frågan om lönernas storlek samt om grunderna

för rörligt tillägg på pensionerna och för kristillägg efter utgången av

år 1956 torde sedermera få underställas riksdagen. Därest beslut i ämnet

icke skulle ha meddelats före årsskiftet 1956/57, synes provisoriskt få tilllämpas

samma grunder som under innevarande år.

Kostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av överenskommelsen

kan för år 1956 uppskattas till i runt tal 155 miljoner kronor, innebärande

en ökning av kostnaderna för tjänstemannalöner och för pensioner

med 4 procent. Av nämnda belopp belöper omkring 128 miljoner kronor på

löner och arvoden, ungefär 21 miljoner kronor på pensioner samt ca 6 miljoner

kronor på obekvämhetstillägg och sjö tillägg. Av de totala kostnaderna

hänför sig ca 55 miljoner kronor till de affärsdrivande verken samt 100

miljoner kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

Då de på affärsverken belöpande kostnaderna bör bestridas i den ordning,

som dessa verks övriga utgifter bestrides — vilket uppenbarligen kan innebära

ett inkomstbortfall för statsverket — kommer riksstatens utgiftssida

att belastas med allenast sistnämnda belopp av 100 miljoner kronor. I allmänhet

bör denna del av kostnadsökningarna i vanlig ordning redovisas under

resp. avlönings- och pensionsanslag, vilka följaktligen kommer att överskridas.

I den mån under anslagen upptagits särskild post till rörligt tillägg

torde från denna anslagspost böra bestridas kostnaderna för de särskilda

lönetilläggen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

De ökade kostnaderna torde i många fall belasta anslag eller anslagsposter,

som är maximerade. Beträffande dessa anslag och anslagsposter synes

Kungl. Maj :t därför böra erhålla bemyndigande att medge erforderligt överskridande.

I de fall då kostnaderna faller på reservationsanslag, torde det

emellertid vara lämpligare att särskilda medel ställes till förfogande för

kostnadernas bestridande. På grund härav och då kostnaderna för löneoch

pensionsökningarna bör komma till uttryck i budgeten bör — i överensstämmelse

med vad riksdagen beslutat vid tidigare tillfällen — under

tolfte huvudtiteln för nästa budgetår upptagas ett särskilt anslag för ändamålet.

Detta anslag, som lämpligen torde böra benämnas Täckning av beräknat

överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner,

bör uppföras med 100 miljoner kronor. För innevarande budgetår bör

ett motsvarande anslag å 45 miljoner kronor anvisas på tilläggsstat.

I allmänhet bör de avlönings- och pensionsutbetalande myndigheterna icke

äga förfoga över de anslag, som ifrågasatts för täckning av det beräknade

överskridandet av anslagsmedlen för tilläggsförmånerna. Kungl. Maj :t torde

dock liksom under tidigare budgetår böra erhålla bemyndigande att från

dessa anslag anvisa medel i de fall, då överskridanden icke lämpligen bör

ske. Sålunda torde efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall medel

från förevarande anslag böra få tagas i anspråk bl. a. för bestridande av de

kostnadsökningar för sakanslagsavlönad personal, som föranledes av den

träffade överenskommelsen.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att statens avtalsnämnd med

skrivelse den 11 januari 1956 redovisat en mellan nämnden och Statstjänarkartellen

den 16 december 1955 träffad överenskommelse om ett s. k.

ramavtal, som är avsett att — med vissa i avtalet angivna undantag -— tillläinpas

då kollektivavtal träffas för deltidsanställd personal om skötsel och

tillsyn av värmeanläggningar samt sådana arbetsuppgifter i övrigt, som brukar

åvila fastighetsarbetare.

Det är för närvarande svårt att överblicka på vilka områden och i vilken

utsträckning här avsedda kollektivavtal kommer att slutas. Det torde emellertid

få förutsättas, att kostnaderna i viss utsträckning kommer att belasta

maximerade anslag eller anslagsposter och att det kan bli nödvändigt att

överskrida sådana anslag eller anslagsposter. Det synes för den skull lämpligt

att, därest riksdagen ej har något att erinra häremot, nyss berörda bemyndigande

för Kungl. Maj:t att medge erforderliga överskridanden för

lönehöjningarna jämväl får avse överskridanden av nu angiven anledning.

Vad angår arvodespersonalen bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att

medge höjning icke blott av sådana arvoden, som bestämts av Kungl. Maj:t,

utan även av arvoden, som fastställts av riksdagen. Under åren 1951 och

1952 bereddes en väsentlig del av den dåvarande arvodespersonalen anställning

såsom extra tjänstemän. I de fall då sådan anställningsform ej ansågs

böra ifrågakomma, eftersträvades att närmare ansluta arvodena till de kontanta

avlöningsförmånerna i viss löneklass. Detta bör liksom förra året vara

fallet även i är.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

9

Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas att vidtaga av överenskommelsen

betingade ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente och

i kungörelsen om obekvämhetstillägg. Frågan om de ändringar, som i konsekvens

härmed bör vidtagas i gällande föreskrifter om tilläggsförmåner

till personal å sjömätnings- och isbrytarfartyg, torde jag senare få anmäla

för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta att till de i statens grundlöneförordning angivna

månadslönerna skall, med de undantag varom Kungl.

Maj :t kan finna gott förordna, under år 1956 läggas särskilda

lönetillägg enligt de grunder, som anges i förutnämnda överenskommelse;
2)

besluta att sådant rörligt tillägg på pensioner m. m.,

som enligt av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter må utgå

efter grunder, fastställda av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens

beslut, skall under år 1956 — med beaktande av vad

i det föregående anförts beträffande en fortsatt provisorisk

samordning av tjänstepension och folkpension — utgå efter

71 procent av tilläggsunderlaget;

3) besluta att kristillägg under år 1956 skall utgå enligt

grunder, som angivits i det föregående;

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förut angivna grunder besluta om

höjning av arvoden till befattningshavare i statlig eller statsunderstödd

verksamhet;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i statens

allmänna avlöningsreglemente den 30 juni 1948 (nr

436) samt kungörelsen den 4 mars 1955 (nr 68) om obekvämhetstillägg,

som erfordras för genomförande av förslagen

om höjning från och med den 1 juli 1956 av sjötillägg

och obekvämhetstillägg;

6) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåren 1955/56

och 1956/57 medge de överskridanden av maximerade anslag

och anslagsposter, som kan föranledas av vad under 1

—5 föreslagits;

7) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen

för vissa löne- och pensionsförmåner å tilläggsstat

II till riksslaten för budgetåret 1955/56 under tolfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kronor; samt

8) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen

för vissa löne- och pensionsförmåner å riksstaten

för budgetåret 1956/57 under tolfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 100 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1956

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Jan-Chr. Montelius

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1956

11

Bilaga A

Löneplan nr 1

Löneklass,

nr

Månadslön, kronor i ortsgrupp

Löneklass,

nr

Månadslön, kronor i ortsg

■upp

2

3

4

5

2

3

4

5

i

437

457

475

496

21

1086

1135

1182

1232

2

449

470

491

513

22

1151

1202

1254

1306

3

469

490

510

532

23

1217

1272

1328

1382

4

519

542

567

592

24

1286

1345

1403

1461

5

546

569

593

620

25

1367

1424

1483

1541

6

574

601

627

653

26

1449

1507

1564

1622

7

606

634

661

690

27

1535

1594

1653

1711

8

639

668

697

727

28

1622

1681

1739

1797

9

669

699

728

759

29

1712

1770

1827

1 886

10

700

732

761

794

30

1800

1858

1915

1974

11

728

762

794

828

31

1883

1941

1999

2 058

12

756

789

823

857

32

1 967

2 025

2 083

2142

13

781

816

852

887

33

2 038

2 096

2154

2 213

14

806

842

879

915

34

2110

2168

2 228

2 285

15

838

876

912

951

35

2181

2 240

2 298

2 357

16

867

907

947

986

86

2 255

2 313

2 370

2 427

17

902

940

982

1022

37

2 325

2 384

2 442

2 499

18

936

977

1019

1062

38

2 397

2 455

2 513

2 571

19

979

1023

1067

1 in

39

2 469

2 526

2 584

2 643

20

1024

1070

1117

1163

40

2 541

2 598

2 655

2 713

Löneplan nr 2

Löneklass,

nr

Månadslön,

kronor

Löneklass,

nr

Månadslön,

kronor

i

1712

14

2 876

2

1797

15

2 980

3

1882

4

1 967

16

3084

5

2 052

17

3188

18

3 292

6

2137

19

3 396

7

2 222

20

3 500

8

2 308

9

2 393

21

3 604

10

2 479

22

3 812

23

4 020

11

2 565

24

4 353

12

2 650

25

4 930

13

2 763

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

Löneplan nr 3

Löne-

Månadslön, kronor i lönegrupp

kläSSy

nr

I

II

III

IV

V

i

1522

1708

1894

2080

2 265

2

1610

1796

1 981

2166

2 352

3

1696

1882

2 068

2 255

2 440

4

1783

1969

2154

2 341

2 526

Löneplan nr 4

Löne-

Månadslön,

kronor i lönegrupp

klass,

nr

I

II

III

IV

V

i

1013

1124

1233

1345

1456

2

1056

1166

1276

1387

1499

3

1106

1217

1328

1438

1550

4

1166

1276

1387

1499

1610

Löneplan nr 5

Löne-

Avdelning

nr

A

B

Ortsgrupp

2

3

4

5

Månadslön,

kronor

i

277

357

383

409

435

2

304

383

409

436

462

3

330

409

436

462

488

4

357

436

462

487

515

5

383

462

489

514

541

6

419

499

523

549

576

7

453

533

559

585

610

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1956

13

Bilaga B

Sjötillägg

Beställningshavare tillhörande lönegrad

Sjötillägg för dag vid tjänstgöring

å annat fartyg än

un dervattensbåt,

kronor

å undervat- tensbåt,

kronor

Militära beställningshavare

2

4

3

6

4

8

5

10

6

12

7

14

Mo 917 ...................................

9

18

11

22

15

—

17

—

Civilmililära beställningshavare

7

14

ro fp fö 97 99 .................................

9

18

11

22

Vjuj OAj éH/

5Ö0879

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1956:198 Utlåtande i anledning av väckt motion om en särskild utredning av frågan om samordning mellan tjänstepension och folkpension. s. 12 i texten
  2. BU 1956:29 Memorial angående särskilt lönetillägg åt hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1956:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående statstjänstemannens löner under år 1956 m. m. a1 i texten
  4. SU 1956:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statstjänstemännens löner under år 1956 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten