Sök i Ratio Lex

Angående teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier, m. m

1957-03-15 · 35 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:117, Angående teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1957

1

Nr 117

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående teckning av

ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier,

m. m.; given Stockholms slott den 15 mars 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier skall skiljas

från domänverket och direkt underställas Kungl. Maj :t samt därvid sortera

under handelsdepartementet. Bolagets aktier skall överföras från domänfonden

till den under statskontorets förvaltning stående fonden för statens

aktier. Samtidigt avses de ekonomiska mellanhavandena mellan bolaget

och domänverket bli reglerade.

I syfte att konsolidera bolagets ekonomiska ställning, närmast genom att

nedbringa de kortfristiga skulderna till en skälig nivå, föreslås vidare, att

bolaget under nästa budgetår tillföres ett belopp av 35 miljoner kronor genom

ökning av aktiekapitalet. I propositionen förutsättes, att bolagets investeringar

icke utan statsmakternas föregående prövning gives större omfattning

än att de kan täckas genom självfinansiering.

1 IIilning till riksdagens protokoll t''J57. 1 samt. 117

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

Utdrog av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Eliasson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om teckning av ytterligare

aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier, m. m. samt anför

därvid följande.

Inledning

I en den 28 november 1956 dagtecknad, av domänstyrelsen med eget utlåtande

överlämnad framställning har Aktiebolaget Statens skogsindustrier

hemställt om dels ett anslag å 60 miljoner kronor för ökning av bolagets aktiekapital

med nominellt 50 miljoner kronor till en kurs av 120 procent, dels

bemyndigande för riksgäldskontoret att tillhandahålla domänverket ytterligare

kredit med 50 miljoner kronor att ställas till bolagets förfogande.

Över denna framställning har efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, fullmäktige i riksgäldskontoret samt fullmäktige

i riksbanken. Mot utlåtandet av fullmäktige i riksgäldskontoret har

reservation anförts av herr Hagberg. Vidare har reservation anförts av dels

herr Kollberg och dels herr Rubbestad mot det av fullmäktige i riksbanken

avgivna utlåtandet.

I anledning av vissa uttalanden i inkomna remissutlåtanden uppdrog

Kungl. Maj :t genom beslut den 18 januari 1957 åt numera statsrådet Kling

att verkställa utredning rörande reglering av de inbördes förhållandena

mellan Aktiebolaget Statens skogsindustrier och domänverket. Utredningsmannen

har i en den 6 mars 1957 avlämnad promemoria redovisat utredningens

resultat samt framlagt därav föranledda förslag.

Jag övergår härefter till en redogörelse för bolagets framställning och de

över densamma avgivna utlatandena samt för utredningsmannens promemoria.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

Aktiebolaget Statens skogsindustriers framställning

Aktiebolaget Statens skogsindustrier omnämner i sin skrivelse, att bolagets

styrelse i överensstämmelse med departementschefens uttalande i propositionen

nr 139 till 1956 års riksdag uppdragit åt bankdirektören E. Rosander

samt den av Kungl. Maj :t förordnade revisorn för bolaget, auktoriserade

revisorn P. O. Öhrling, att avgiva utlåtande angående den kapitalförstärkning

som med hänsyn till bolagets ställning kan anses behövlig. För att tjäna

som underlag för en bedömning härvidlag har inom bolaget upprättats

en den 13 november 1956 daterad promemoria rörande bolagets finansiella

ställning och driftsförhållanden. I sagda promemoria uttalas bl. a. följande.

1. För bolagets struktur, allmänna uppgifter och företagspolitik hänvisas

till vad bolaget anfört härom i skrivelsen till Konungen den 21 februari 1956

samt att större jämvikt måste eftersträvas mellan bolagets sågverks- och

fiberproduktion genom en successiv utvidgning av den senare.

2. Bolagets eget kapital i relation till anläggnings- och omsättningstillgångarna

har under åren 1942—1956 varit som följer:

Eget kapital

Anläggnings- och omsätt- ningstillgångar

Eget kapital i

tillgångar

procent av

År

nettobok- fö ringsvärde

bruttobok-

föringsvärde

enl. nettobok- töringsvärde

enl. brultobok- föringsvärde

Miljoner

kronor

Miljoner

kronor

Miljoner

kronor

%

%

1942 1/1 ......

22,0

39,0

39

56,4

56,4

31/12 .....

22,2

43,9

50

50,6

44,4

1943 ...........

22,2

48,7

56

45,6

39,6

1944 ...........

22,4

63,9

77

35,1

29,1

1945 ...........

22,5

39,2

62

57,4

36,3

1946 ...........

22,7

42,6

74

53,3

30,7

1947 ...........

22,9

57,6

115

39,8

19,9

1948 ...........

23,9

62,8

130

38,1

18,4

1949 ...........

24,5

84,6

150

29,0

16,3

1950 ...........

24,7

87,2

164

28,3

15,1

1951 ...........

26,4

110,9

231

23,8

11,4

1952 ...........

27,0

161,1

270

16,8

10,0

1953 ...........

49,5

192,9

312

25,7

15,9

1954 ...........

50,0

271,4

407

18,4

12,3

1955 ...........

50,5

284,5

434

17,8

11,6

1956 ...........

51,0

293,1

(ber.)

449,2

(ber.)

17,4

11,3

Medan bruttobokföringsvärdet av lager av råvaror och förbrukningsmaterial

år 1942 utgjorde 14 miljoner kronor var motsvarande värde

per 31/12 1952 72 miljoner kronor

» 31/12 1953 72 » »

»> 31/12 1954 99 »

»> 31/12 1955 81 »

»

*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

3. Bolagets skulder

Långfristiga:

Pensionsstiftelse I.....

Pensionsstiftelse II

Pensionskassa........

Förlag fr. statsmedel ..

Övriga långfristiga lån

Kortfristiga:

Till dotterbolag............

Kreditorer och avräkningar .

(varav förskott från kunder)

Arbetstagarnas skattemedel .

Skatteskuld...............

per 31/12 1955

beräknat

per 31/121956

18 000 000

7 561 086

5 339 085

.. 33 700 000

.. 27 809 266

18 000 000

7 800 000

6 100 000

33 700 000

70 300 000

92 409 437

135 900 000

342 045

.. 128 608 374

.. (49 000 000)

1 972 010

1 495 767

95 700 000

(54 000 000)

1 700 000

600 000

132 418 196

98 000 000

Summa långfristiga och kortfristiga skulder Kr. 224 827 633 233 900 000

4. Nu pågående investeringar sker enligt följande plan:

för cellulosa-pappersproduktionen i

Karlsborg

59,8 milj

oner kronor

varav under år 1956..........

ca

27 milj

oner kronor

varav under åren 1957—58....

ca

32,8

»

för wallboardproduktionen.......

17,9

»

varav under år 1956..........

ca

7

»

varav under åren 1957—58....

ca

10,9

»

för sågverksproduktionen........

37,5

»

varav under år 1956..........

ca

5,6

»

varav under åren 1957—60....

ca

31,9

»

för övrig verksamhet............

9,7

»

varav under år 1956..........

ca

4,3

»

varav under åren 1957—63....

ca

5,4

»

124,9 milj

oner kronor

varav under år 1956.

43,9

»

» » » 1957.

41,6

»

» » » 1958.

23,5

»

» » » 1959-

-63.......

15,9

»

Även om samtliga industriförvaltningar efter nämnda investeringar

torde komma att vara i gott skick bör likväl

beräknas för rationaliseringar, som nu ej kunna närmare

specificeras, ytterligare ett belopp under åren 1958—

1963 av omkr.....................................

27 miljoner kronor

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

5. Årsproduktionen, som år 1942 utgjorde 102 000 enheter med ett värde

av 40 miljoner kronor, beräknas uppgå till:

Trävaror ..

år 1958

. . . 123 000

stds

är. 1958 efter avslutande

av nu pågående utbyggna- der 1 Karlsborg och

Skinnskatteberg

120 000 stds

Cellulosa,

oblekt . ,

60 000

ton

125 000 ton

blekt . .

Papper ...

Wallboard

19 000

81 000

ton

ton

59 000 ton

60 000 ton

130 000 ton

Mineralull

— Stålsand.......

7 000

ton

13 800 ton

6. Leveransvärden:

år 1942 ..........

40,9 miljoner kronor

1943 ..........

31,2

»

1944 ..........

25,4

»

1945 ..........

64,6

»

1946 ..........

55,1

»

1947 ..........

69,3

»

1948 ..........

79,7

»

1949 ..........

79,6

»

1950 ..........

89,8

»

1951..........

173,2

»

1952 ..........

101,3

»

1953 ..........

150,9

»

1954 ..........

177,3

»

1955 ..........

203,9

»

1956 (ber.) . . . .

220,5

»

1957 » ----

251,5

»

1958 » ----

296,4

»

1959 » . . . .

278,2

»

1960 » ----

278,2

»

7. Den nuvarande relationen mellan å ena sidan kostnader för tåvaror,

material, kraft och löner samt ränte- och skattekostnader och å andra sidan

produktintäkterna förutsättes i stort sett bibehållas under de närmaste

åren framöver.

8. Beaktas bör vidare

dels bolagets avsaknad av egna naturtillgångar, såsom skogar och vattenkraft

samt den inverkan detta förhållande har för självfinansiering och

i fråga om lånesäkerheter,

dels de särskilda pensionsförpliktelser bolaget ålagts svara för genom riksdagsbeslut

år 1941 och senare.

9. Likaledes bör hänsyn tagas till

dels att de förskott av år för år revolverande natur, per slutet 195b beräknade

till ca 54 miljoner kronor och ingående i bolagets kortfristiga

skulder, bör avvecklas så snart så låter sig göra,

dels att den statsgaranti som beviljades enligt Kungl. Maj :ts proposition

nr 139 år 1956 utgår efter tio år och att sålunda de lån som på grundval

därav kunna upptagas skall inlösas vid garantitidens utgång och

dels storleken av det säsongmässigt betonade kortfristiga rörelsekapitalet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

10. I ovan angivna investeringar ingår icke den i bolagets skrivelse till

Ivungl. Maj: t den 21 februari 1956 angivna anläggningen i Otterbäcken,

som beräknas kosta omkring 90 miljoner kronor.

Den 24 november 1956 avgav bankdirektör Rosander och revisor öhrling

i skrivelse till Aktiebolaget Statens skogsindustrier följande utlåtande angående

storleksordningen av den kapitalökning, som bolaget ur finansiell

synpunkt kan anses behöva.

För uppdragets fullgörande ha vi inhämtat erforderliga uppgifter om rörelsens

omfattning och beskaffenhet samt om bolagets aktuella ekonomiska

forhållanden. Vi har informerats om det beslutade investeringsprogrammet

och därmed sammanhängande ökningar och förändringar i bolagets rörelse,

liksom även om utvidgningarnas beräknade inverkan på bolagets resultatoch

likviditetsutveckling. Efter genomgång och prövning av detta material

tar vi avgiva följande utlåtande.

Bolagets finansiella ställning den 31 december 1955 har i starkt sammansiff^

utseende med utgångspunkt från koncernbalansräkningens

Anläggningstillgångar.....

Varulager...............

Fordringar och kassamedel

Eget kapital......

Långfristiga skulder

Kortfristiga skulder

Miljoner

% av om-

kronor

siutning

152,4

53,7

76,1

26,8

55,3

19,5

283,8

100,0

49,7

17,5

100,0

35,2

134,1

47,3

283,8 100,0

Vid bedömande av ovanstående ställning bör uppmärksammas, att den 31

december ar en gynnsam tidpunkt ur likviditetssynpunkt. På grund av

sasongvariationerna i bolagets varuleveranser räknar man med att behovet

av rörelsekapital ökar under första hälften av året med upp till 80 milioner

kronor. J

Å andra sidan bör beaktas att bolagets varulager, främst på grund av

efterverkningarna från stormfällningarna år 1954, är onormalt högt och

enligt bolagets uppfattning borde kunna nedbringas med ungefär 40 miljoner

kronor. J

Mot bakgrunden av vad som ovan anförts är det uppenbart, att bolagets

egna kapital är otillräckligt. Från bolagets bildande år 1942 har det egna

kapitalets andel av balansomslutningen sjunkit från 56,4 till 17,5 %. Samtidigt

finansieras bolaget i alltför hög grad genom kortfristiga skulder, vilka

till endast 41 % täckes av likvida fordringar och kassamedel. Enligt bolagets

beräkningar skulle de normala kortfristiga skulderna avseende leverantorskrediter,

skattemedel och diverse löpande skulder vid årsskiftena

kunna uppskattas till omkring 30 miljoner kronor vid den oinfattnin« på

rörelsen som förutses efter utbyggnaderna. Kortfristiga skulder utöver

namnda belopp synas oss i den mån de ej kan täckas genom nedbringande

av varulagret böra ersättas med långfristigt kapital. Vid vår bedömning av

lagerhallnmgsfrågan har vi kommit till den uppfattningen att man, även

etter de utbyggnader av produktionen som nu pågå, bör kunna räkna med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

elt normallager, som understiger 1955 års nivå med 20 miljoner kronor.

Med hänsyn härtill anser vi det erforderligt, att 80 miljoner kronor av bolagets

kortfristiga skulder snarast ersättas med långfristigt kapital.

I övrigt vill vi i avseende på bolagets kapitalbehov för innevarande och

kommande år framhålla följande. ''

Bolagets beslutade och till större delen påbörjade investeringsprogram

innefattar följande beräknade penningbehov.

Miljoner

kronor

Utbyggnad av cellulosa- och pappersproduktionen i Karlsborg...... 59,8

Utbyggnad av wallboardproduktionen, huvudsakligen i Skinnskatteberg 17,9

Investeringar för trä varuproduktionen vid olika sågverk........... 37,5

Kompletteringar av mineralullsfabrik............................ U<J

Fartygsbyggnationer........................................... rit
124,

9

Investeringsutgifterna beräknas fördela sig i tiden på följande sätt:

1956 ............................ 43,9 miljoner kronor

1957 ............................ 41,6 »

1958 ............................ 23,5 »

1959 ............................ 10,5 »

1960—63 ........................ 5,4__» _

124,9 miljoner kronor

Investeringsutgifterna under år 1956 torde i det närmaste täckas av lån,

som upptagits under året respektive beräknas bliva upptagna inom den

närmaste tiden. I dessa ingår det statsgaranterade lån å 35 miljoner kronor,

som skall återbetalas år 1966. , ... .

Investeringarna under åren 1957—63, vilka enligt ovanstående beräkning

uppgår till 81 miljoner kronor, liksom även de löpande rationahseringsinvesteringar,

som beräknas bli nödvändiga under denna period, borde enligt

tillgängliga resultatprognoser väl kunna täckas genom den självfinansiering,

som kan påräknas vid en normal avkastning på bolagets rörelse.

Även om man accepterar denna finansieringsmöjlighet, bör dock beaktas

att en viss kapitalbrist kommer att uppstå på grund av att investeringarna

under de första åren överstiger den beräknade självfinansieringen.

Vi har bedömt kapitalbehovet från utgångspunkten, att de namnda investeringarna

icke till någon del skulle kunna finansieras genom upptagande

av lån i öppna marknaden. Beträffande de vid 1956 års utgång befintliga

långfristiga skulderna har vi förutsatt en normal amortering fram till ar

1963 med 20 miljoner kronor samt givetvis beaktat att det statsgaranterade

lånet å 35 miljoner kronor helt skall lösas år 1966.

Vid bedömandet av det framtida kapitalbehovet måste hänsyn vidare

tagas till den utvidgade rörelsens krav på ökade kundkrediter liksom även

behovet av en rimlig kassahållning. Såsom tidigare nämnts uppskattas den

säsongmässiga likviditetspåfrestningen under året till cirka 80 miljoner

kronor. Större delen av detta belopp bör enligt de uppgifter vi erhållit

kunna finansieras medelst upptagande av kortfristiga krediter. En kassahållning

av 20 miljoner kronor vid årsskiftena synes oss emellertid med

hänsyn till omfattningen av bolagets rörelse vara erforderlig. Kravet pa

ökade kundkrediter har vi uppskattat till 10 miljoner kronor. _

Med beaktande av i huvudsak de faktorer, som ovan i korthet angivits,

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 11157

anser vi att ett ytterligare kapitalbehov av lägst 45 miljoner kronor föreligger

för finansieringen av bolagets investeringsprogram och den därmed

utökade rörelsen. Vi vill understryka, att denna beräkning baserar sig på i

stort sett normala konjunkturer för bolagets produkter. Beräkningen innefattar

ej helter någon reserv för mera avsevärda fördyringar beträffande

investeringarna. Vi bär sålunda icke ansett oss kunna värdemässigt ge uttryck

för det kapitalbehov, som kan uppstå för bolaget vid en exceptionellt

ogynnsam utveckling av priser och marknadsförhållanden.

Utan att ta ställning till finansieringsformen har vi i våra kalkyler räknat

med, att hela den erforderliga kapitalökningen skulle förräntas såsom eget

kapital. På grund av beskattningsreglerna är denna förräntningsform kostsammare

för bolaget än förräntning av främmande kapital. En viss reducering

bor därför göras beträffande det av oss uppskattade kapitalbehovet,

i den män man räknar med att det skall finansieras med lånemedel.

Med utgångspunkt från de förutsättningar, för vilka vi redogjort härovan,

bär vi kommit till den uppfattningen, att bolagets kapitalbehov bör uppskattas

till lägst 125 miljoner kronor, därest ökningen sker i form av eget

kapital. Skulle finansieringen helt eller delvis ske genom främmande långtiistigt

kapital, bör viss av skatteskäl betingad reducering göras beträffande

nämnda belopp.

Det angivna kapitalbehovet hänför sig dels till ett erforderligt nedbringande

av bolagets kortfristiga skulder, dels till bolagets investeringsprogram

och den därmed sammanhängande utvidgningen av rörelsen. Vi har icke

ansett oss böra ingå på frågan om den lämpligaste formen för finansieringen

men vill framhålla, att kapitalbehovet är av långfristig karaktär och

att vi vid våra bedömanden icke räknat med någon amortering av beloppet

under den närmaste tioårsperioden. 1

För egen del vill bolaget i sin framställning bl. a. åberopa härefter återgivna

uttalanden i dess tidigare omnämnda skrivelse till Kungl. Maj :t den 21

februari 1956.

Aktiebolaget Statens Skogsindustrier har alltsedan bolaget den 1 januari

1942 trädde i verksamhet varit klart medvetet om nödvändigheten av att

åstadkomma en genomgripande modernisering och rationalisering av de industrianläggningar,

som bolaget fick övertaga. Dessa industrianläggningar

utgjordes huvudsakligen av sågverk i norra och mellersta delarna av landet

jämte en mindre sulfatfabrik och eu liten, helt omodern kolningsanläggning.

Samtliga dessa industrianläggningar var vid tidpunkten för övertagandet

hait nedkörda och dessutom omoderna, varför en upprustning''

och modernisering av desamma var eu nödvändig förutsättning för att rörelsen

skulle kunna bedrivas på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt.

I första hand gällde det att modernisera och rationalisera sågverken, vilket

var en omfattande och kapitalkrävande uppgift. Sammanlagt har bolaget

således för upprustning av sågverken samt därmed genomförda rationalism

ingai - syftande till att åstadkomma ändamålsenliga anordningar för

tolkning, lagring av det sågade virket, förbättrade utlastningsanordningar

samt bättre ai betsförhållanden och bättre bostäder för arbetarepersonalen

m. in. — investerat ett belopp av i runt tal 91 miljoner kronor. Ännu återstäi

att ombygga ett par av sågverken innan bolagets sågverksanläggningar

kan anses fullt moderniserade till ett sådant skick, som kräves i dagens

läge. Dessa arbeten jämte ett fortsatt underhåll av sågverken för att följa

den kommande utvecklingen torde dock vara av relativt underordnad storlek

jämfört med vad som redan utförts och de torde utan svårighet kunna in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

9

passas i ett normalt rationaliserings- och utvecklingsprogram. Utöver direkta

investeringar för om- och nybyggnader har dessutom, i synnerhet

under de tidigare åren, avsevärda belopp fått bäras av driften på grund

av det onormala underhåll, som de omoderna anläggningarna krävde. Storleken

av sådana onormala driftskostnader torde kunna uppskattas till åtminstone

ca 15 miljoner kronor. Inalles torde således för sågverksgruppen

ha investerats ca 106 miljoner kronor.

På samma sätt måste vid sulfatmassafabriken i Karlsborg omedelbart ett

ombyggnadsprogram igångsättas.

Bolaget hade från första början fullt klart för sig att, för att speciellt

sågverksanläggningarna skulle kunna utvecklas till ekonomiska och bärkraftiga

industrier, en integration måste komma till stånd, som syftade till

ett intimt samarbete mellan sågverken och annan skogsindustriell verksamhet,

så att råvaran kunde utnyttjas helt och hållet och s. k. avfall tillvaratagas.

Effektuerandet av ett sådant program fick dock uppskjutas, enär bolaget

under sitt första år efter hemställan från statsmakterna fick åtaga sig uppförandet

av trädestillationsanläggningar i stor skala, vilka erfordrades för

landet under dåvarande förhållanden men som var helt och hållet av kristidsnatur.

Enbart för dessa anläggningar nödgades bolaget investera ej mindre

än ca 18 miljoner kronor. Dessa anläggningar kunde ej under den relativt

korta tid de erfordrades tillnärmelsevis amorteras med eget driftöverskott

utan har senare avskrivdts med tillskott från bolagets övriga industrier.

Först år 1947 kunde bolaget sedan återupptaga och vidareföra sitt förutnämnda

integrationsprogram, varvid moderna wallboardfabriker uppförts

i Piteå och Skinnskatteberg samt en helt genomgripande ombyggnad av sulfatmassafabriken

genomförts. Härigenom har det varit möjligt att i större

omfattning och på ett rationellt sätt tillvarataga avfallsveden från sågverken

samt även bidraga till ett tillvaratagande av klenved från skogarna. Enbart

vid bolagets wallboardfabriker är det årliga produktionsvärdet för närvarande

över 40 miljoner kronor och med eljest värdelöst avfall som råvara.

Produktionen, som till ca 80 % exporteras, uppgår till ca 85 000 ton wallboard

per år. Anläggningskostnaden för dessa fabriker uppgår till ca 87

miljoner kronor.

Vid sulfatmassafabriken i Karlsborg, som efter en första ombyggnad och

modernisering fått sin tillverkningskapacitet mer än fördubblad — den

uppgår nu till 60 000 ton sulfatmassa per år — kan sågverksavfall användas

till ca 30 % av den erforderliga råvaran, varigenom fabriken utgör en värdefull

avnämare för avfallet från de lokala sågverken. Fabriken har även försetts

med blekeri och pappersfabrik, varför anläggningen är väl rustad för

att på ett ekonomiskt sätt kunna utnyttja råvaran från skogen och sågverken.

För sulfatfabrikens ombyggnad har investerats sammanlagt ca 43

miljoner kronor.

Under hela denna utvecklingsperiod har parallellt med industriens utveckling

och nydaning genomförts ett omfattande byggnadsprogram för

alt sanera det ursprungliga bostadsbeståndet och härigenom har vid de olika

industrianläggningarna praktiskt laget genomgående behovet av nya och

moderna bostäder iillgodosetts. Endast under de senaste åren och i ringa

omfattning har härvid statliga lån utnyttjats.

För närvarande pågår en utbyggnad av sulfatmassafabriken i Karlsborg

för all tillvarataga del stora överskottet av klenare dimensioner i Norrbottens

skogar, varigenom denna fabrik får en total produktionskapacitet av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:Is proposition nr 117 år 1957

120 000 ton sulfatmassa per år, och samtidigt utökas pappersbrukets maskinella

kapacitet från 18 000 till 60 000 ton kraftpapper per år. I Skinnskatteberg

pågår en utbyggnad av wallboardfabriken med ytterligare tillverkningskapacitet

av 25 000 ton per år.

På ett för ändamålet inköpt område vid Otterbäcken bar planerats uppförande

av en anläggning med en årlig produktion av 60 000 ton papper och

cellulosa, och bolaget avvaktar nu byggnadstillstånd för denna anläggning.

Av vad här sagts framgår, att bolaget sett som sin uppgift ej endast att

rationalisera de vid bolagets tillkomst i statens ägo befintliga anläggningarna

utan också att skapa nya avsättningsmöjligheter för virke från statsskogarna

och för avfall vid egna anläggningar. Den kraftiga utveckling, som därigenom

kommit till stånd, grundar sig på bolagets och domänverkets gemensamma

bedömanden av de virkesmängder, som måste förädlas om skogarnas

avkastningsförmåga skall kunna tillvaratagas, ej minst beträffande

gallringsvirket. Den utbyggnad av bolagets skilda industrier, som kommit

till stånd, har effektivt bidragit till landets exportinkomster och den har

tagit all den hänsyn till befintliga industrianläggningar, som under föreliggande

förhållanden kan vara skäligt. Den enskilda skogsindustrien, som under

efterkrigsåren ställt sig avvaktande — ökningen av fabrikernas kapacitet

med avseende på råvarukonsumtion var under 1940-talet ganska liten

— har under senare år skjutit fart, sedan man kommit till insikt om att

skogarna producerar mera virke än de befintliga fabrikerna kan förädla,

särskilt beträffande sulfatved. Därigenom har riktigheten av bolagets investeringspolitik

bekräftats, som inneburit att bolaget i stor omfattning använt

de årliga driftsöverskotten för nyinvesteringar i företaget.

Bolaget erinrar om att sedan förenämnda skrivelse av den 21 februari

1956 avgavs, har Södra Sveriges skogsindustriutredning avlämnat ett betänkande,

betitlat »Skogsindustrins utbyggnad» (SOU 1956:33). Av de råvarubalanser,

grundade på bland annat riksskogstaxeringens senaste resultat,

som utredningen utarbetat, framgår, att råvaruöverskott alltjämt föreligger

inom de områden, där bolagets anläggningar är belägna. Bolaget förmenar,

att dess insatser för ökning av industrikapaciteten därför varit icke blott

nödvändiga för avsättningen av virke från statsskogarna eller för tillvaratagande

av sågverksavfall utan också mycket angelägna ur allmänna produktionssynpunkter.

Även efter den ännu ej avslutade upprustningen av de äldre anläggningarna

och nybyggnaderna i Karlsborg och Skinnskatteberg kommer emellertid,

framhåller holaget, strukturen i dess produktion att stå i en mycket

skev relation till det normala sortimentsutfallet vid skogsavverkningarna.

Bolaget säger sig hittills icke bort överväga att, med hänsyn till de sociala

konsekvenser åtgärderna skulle få, reducera bolagets sågtimmerförbrukning

respektive produktion av sågade trävaror genom nedläggande av ett antal

sågverk eller begränsning av driften. Eu dylik nedskärning skulle dessutom

icke låta sig förena med den ökade tillgång av timmersortiment, som skogarnas

nuvarande sammansättning ger möjlighet till. Bolaget framhåller, atl

det därför hittills strävat efter att vid sina sågverk uppehålla produktionen

i hela den omfattning, som råvarutillgång och avsättningsmöjligheter ger

utrymme för. Det alltför ensidiga beroendet av trävarumarknaden i fråga om

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. I\Iaj:ts proposition nr 117 år 19Öl

11

inkomsterna — för närvarande härrör ungefär 65 procent av bolagets inkomster

från sågade trävaror — innebär enligt bolaget i och för sig en svaghet

i dess struktur, vilken kan avsevärt minska bolagets konkurrenskraft på

den internationella marknaden. I detta sammanhang understryker bolaget

vad det anfört i sin skrivelse av den 21 februari 1956 om behovet av en

teknisk integration mellan sågverksrörelsen och annan skogsindustriell verksamhet,

så att råvaran kan utnyttjas helt och hållet och s. k. avfall tillvaratagas.

En dylik integration finner bolaget i dagens läge vara en nödvändighet

för att lönsamhet i rörelsen skall kunna ernås vid nuvarande råvarupris

och tillverkningskostnader. Om bolaget skall kunna arbeta efter affärsmässiga

linjer, är det därför enligt bolagets mening ofrånkomligt, att produktion

och struktur måste utvecklas till bättre balans än den nuvarande mellan

trävaror och fiberproduktion, så att produktionen åtminstone något så när

kommer i jämvikt med det skogsutfall, som nu och framdeles normalt kan

påräknas. En förbättring härvidlag förväntas när den nn pågående utbyggnaden

av sulfatmassafabriken i Karlsborg och av wallboardfabriken i Skinnskatteberg

nästa år genomförts. Bolaget räknar med, att efter dessa utbyggnader

massa-, pappers- och wallboardproduktionen kommer att ökas så att

de sågade trävarornas andel i bolagets totala årliga försäljning kommer att

nedgå till 48 procent.

På denna grund anser bolaget, att den utveckling av dess rörelse som

skett och pågår står i full överensstämmelse med statsmakternas intentioner

vid bolagets bildande. Bolaget finner det vara en ekonomisk orimlighet att

begära, att det skall kunna uppfylla de vid dess bildande av statsmakterna

understrukna kraven på affärsmässighet samt likställighet och konkurrenskraft

gentemot den övriga skogsindustrien i in- och utlandet utan att utveckla

den samlade rörelsen efter moderna och rationella industriprinciper.

Det är emellertid, påpekar bolaget, nödvändigt att det av ägaren-staten beredes

finansiella möjligheter att fungera som ett affärsföretag, varvid särskild

hänsyn måste tagas till bolagets utomordentligt ogynnsamma utgångsläge.

År 1953 uttalade jordbruksutskottet (JoU 1953: 3), alt den genomgripande

modernisering, som ägt rum i fråga om bolagets träindustri, torde ha varit

mycket välmotiverad samt redovisade utan erinran de nyinvesteringar, som

hänfört sig till cellulosa-, wallboard-, snickeri- och mineralullsindustrierna.

Härom erinrar bolaget ävensom om att det under de därefter förflutna åren

fortsatt att rationalisera och utveckla sin rörelse efter samma mönster och

i den takt, som ett förelag av bolagets storleksordning bör hålla, om den

svenska skogsindustrien skall fylla sin uppgift att tillvarataga råvarutillgångarna

för produktion av exportvärden. Bolaget vill i anslutning härtill

framhålla, att alla statsmedel, som tillförts och i fortsättningen kommer att

tillföras bolaget, lämnat eller måste förväntas i framtiden lämna full förräntning.

De statliga kapitaltillskotten till bolaget har därför minst av allt

karaktären av understöd, utan torde i själva verket ha bidragit till att skapa

nya värden, som mångfaldigt överstiger dessa tillskott.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 11)57

Vad angår storleksordningen av det långfristiga kapital, som bör tillföras

bolaget, ansluter sig bolaget till vad som anförts i det förut återgivna uttalandet

av bankdirektör Rosander och revisor Öhrling. I fråga om sättet för

tillskjutande av nya rörelsemedel erinrar bolaget om att det i sin skrivelse

av den 21 februari 1956 anförde att det tillskott till kapitalförsörjningen,

som bolaget då ansåg oundgängligen nödvändigt, borde ske på så sätt att

bolaget erhöll ett långfristigt lån å lägst 60 miljoner kronor. Såsom framgår

av det föregående vann emellertid bolagets hemställan om statlig garanti för

ett dylikt lån ej Kungl. Maj :ts och riksdagens bifall, utan bolaget erhöll statlig

garanti för ett kortfristigt reverslån å 35 miljoner kronor. Denna kortfristiga

kredit, vilken ännu vid tidpunkten för förevarande framställning

icke kunnat i sin helhet erhållas, anser bolaget ej utgöra någon lösning av

problemet med bolagets kapitalförsörjning på lång sikt. Med hänsyn härtill

och då läget på den allmänna kapitalmarknaden är sådant att det icke nu

kan bedömas när det blir möjligt att på denna marknad för bolagets räkning

placera ett långfristigt lån av sådan storlek, att bolagets kapitalbehov åtminstone

till väsentlig del blir tillgodosett, hemställer bolaget, att en del av

det kapitaltillskott, som erfordras för dess verksamhet, skall ske genom en

höjning av aktiekapitalet. Det belopp, som på detta sätt bör tillföras bolaget,

bör enligt bolagets uppfattning icke sättas lägre än den summa, som angavs

i bolagets skrivelse av den 21 februari 1956, eller 60 miljoner kronor. Höjningen

av aktiekapitalet finner bolaget lämpligen böra ske på så sätt, att

det nominella aktiekapitalet höjes med 50 miljoner kronor och att domänstyrelsen

bemyndigas teckna de nya aktierna till en kurs av 120 procent,

varvid överkursen bör tillföras reservfonden. Bolagets eget kapital skulle

därefter komma att utgöra

aktiekapital .................................. 94 miljoner kronor

reservfond .................................... 17 » »

eller inalles eget kapital 111 miljoner kronor

Bolaget framhåller i detta sammanhang, att för en höjning av dess aktiekapital

även talar den omständigheten att man därigenom skulle ernå ett förhållande

mellan det egna kapitalet och anläggnings- och omsättningstillgångarna,

som bättre ansluter sig till vad som förekommer inom den enskilda

skogsindustrien. Till belysande härav nämner bolaget, att om ett belopp

av 60 miljoner kronor skulle tillföras detsamma på sätt ovan angivits,

bolagets aktiekapital och reservfond skulle komma att motsvara ca 38 procent

av de beräknade nettobokföringsvärdena av bolagets anläggnings- och

omsättningstillgångar vid utgången av år 1956. Såsom jämförelse nämner

bolaget vidare, att det egna kapitalet hos nio av de större enskilda skogsindustribolagen

vid senaste bokslutsår i genomsnitt utgjorde 48,6 procent av

samma bolags anläggnings- och omsättningstillgångar samt att enligt en i

Skandinaviska bankens kvartalsskrift i juli 1956 publicerad utredning det

egna kapitalet hos etthundra större svenska bolag i genomsnitt är 45,7 procent

av de egna anläggnings- och omsättningstillgångarna. Den sålunda före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

slagna höjningen av aktiekapitalet anser bolaget endast delvis tillgodose dess

omedelbara behov av rörelsemedel. Enligt bolagets uppfattning skulle det

under mera normala förhållanden ha varit riktigast, att det åt bolaget självt

överlämnats att genom långfristig upplåning täcka den del av behovet av kapitalförstärkning,

som ej blivit tillgodosedd genom höjning av bolagets aktiekapital.

Med hänsyn till att det i nuvarande läge icke synes möjligt för

bolaget att på den allmänna kapitalmarknaden erhålla lån utöver den kortfristiga

upplåning, för vilken statlig lånegaranti lämnades år 1956, anhåller

bolaget, att nyssnämnda behov — till dess frågan kan lösas på annat sätt —

måtte tillgodoses genom att den del av domänverkets rörliga kredit i riksgäldskon

toret, som är avsedd för bolagets verksamhet, temporärt måtte höjas

med 50 miljoner kronor. Vid beräkningen av sistnämnda belopp har,

förklarar bolaget, hänsyn tagits till att det totala kapitalbehovet, om bolagets

förslag bifalles, blir något lägre än den summa å 125 miljoner kronor,

som angivits av bankdirektör Rosander och revisor öhrling under förutsättning

att hela beloppet skulle tillföras bolaget i form av eget kapital.

Bolaget meddelar, att sedan de pågående arbetena i Karlsborg och Skinnskatteberg

avslutats under nästa år, bolagets produktionsvärde vid nuvarande

prisläge kommer att uppgå till ca 278 miljoner kronor, varav ca 260 miljoner

kronor avser export. De statsmedel, som vid bifall till bolagets hemställan

totalt skulle stå till förfogande för bolaget, skulle utgöra ca 2/3 av det

årliga produktionsvärdet.

Vad angår användningen av de medel, som vid ett bifall till bolagets

framställning skulle komma att tillföras bolaget, har bankdirektör Rosander

och revisor Öhrling i sitt utlåtande framhållit angelägenheten av att en

avsevärd del av de kortfristiga skulderna snarast skall ersättas med långfristigt

kapital samt pekat på behovet av att trygga finansieringen av bolagets

nu pågående investeringsprogram och den i samband därmed utökade

rörelsen. Bolaget förklarar detta helt överensstämma med dess egen uppfattning.

I sammanhanget vill bolaget understryka, att vid beräkningen av

kapitalbehovet hänsyn tagits till att bolaget under den närmaste 10-årsperioden

har att amortera långfristiga skulder å 20 miljoner kronor samt

det kortfristiga lån å 35 miljoner kronor, för vilket 1956 års riksdag beviljat

garanti.

Yttrandena

Över Aktiebolaget Statens skogsindustriers framställning har efter remiss

yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, fullmäktige i

riksgäldskontoret och fullmäktige i riksbanken. Därjämte har domänstyrelsen

utlåtit sig över framställningen i samband med överlämnandet av densamma

till Kungl. Maj :t. I samtliga yttranden tillstyrkes viss förstärkning

av bolagets rörelsemedel men olika meningar uttalas om lämpligaste storleken

av det belopp som bör tillskjutas.

Domänstyrelsen finner för sin del det av bolaget redovisade behovet av

rörelsemedel väl styrkt och tillstyrker därför den begärda kapitalförstärk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ls proposition nr 117 år 1957

ningen. I anslutning härtill hemställer styrelsen, att Kungl. Maj :t måtte

vidtaga åtgärder för anvisning av ytterligare rörelsemedel åt domänverket

för dess eget behov. Styrelsen föreslår, att domänverkets rörliga kredit i

riksgäldskontoret skall ökas med sammanlagt ytterligare 100 miljoner kronor,

varav 50 miljoner kronor skall avses för Aktiebolaget Statens skogsindustrier.

Niksräkenskapsverket anför i sitt remissutlåtande (6/12 1956) i huvudsak

följande i anledning av bolagets framställning.

Vid anmälan i 1953 års statsverksproposition av domänstyrelsens då föreliggande

framställning om höjning av domänverkets rörliga kredit samt om

utökning av Aktiebolaget Statens skogsindustriers aktiekapital från 22 miljoner

kronor till 44 miljoner kronor uttalade departementschefen, att den

kortfristiga delen av krediten borde löpa med så mycket högre ränta än den

långfristiga delen att bolaget därigenom stimulerades till att även undersöka

möjligheterna på den allmänna lånemarknaden. Genom detta uttalande,

som torde ha avsett att belysa räntefrågan och icke berörts i jordbruksutskottets

utlåtande, kan enligt riksräkenskapsverkets mening knappast anses

ha beslutats någon ändring i vad som vid bolagets bildande uttryckligen

förutsatts av statsmakterna i fråga om sättet för bolagets kapitalförsörjning,

särskilt som domänstyrelsen i sin framställning icke till behandling hade

upptagit ett i en till grund för framställningen liggande promemoria från

bolaget framfört förslag om att bolaget borde erhålla rätt att i den öppna

marknaden upptaga ett långfristigt bank- eller obligationslån mot säkerhet

i bolagets industriella anläggningar.

Att bolaget självt uppger sig ha den uppfattningen, att bolaget genom 1953

års riksdagsbeslut erhållit bemyndigande att upplåna kapital"i öppna marknaden,

är av mindre betydelse i detta sammanhang, eftersom bolaget samtidigt

förklarar, att alltsedan år 1953 rådande förhållanden på kapitalmarknaden

gjort det omöjligt för bolaget att upptaga ett långfristigt lån mot säkerhet

av inteckningar i bolagets fastigheter. Även bolaget har sålunda tydligen

icke blott före utan också efter 1953 års riksdagsbeslut ansett sig vid

uppkommande behov av tillskott till bolagets kapitalförsörjning realiter

vara hänvisat till statsmakternas medverkan, låt vara att denna "befunnits

jämväl kunna, på sätt skett beträffande det av 1956 års riksdag beslutade

kapitaltillskottet på 35 miljoner kronor, ges formen av statsgaranti för lån

på den allmänna lånemarknaden. Det kan ifrågasättas, huruvida det icke

under sådana förhållanden får anses ha ålegat bolaget att av statsmakterna

före igångsättande av mera omfattande investeringar utverka för investeringarnas

finansiering erforderligt tillskott av kapital till bolaget. Så har

emellertid icke skett, utan statsmakterna ha ställts inför nödvändigheten atl

i efterhand medverka till avsevärda kapitaltillskott till bolaget för finansiering

av redan genomförd eller påbörjad utbyggnad av bolagets anläggningar

och för försörjning av bolaget med i anledning av utbyggnaden ytterligare

erforderliga rörelsemedel.

Av bolagets framställning synes framgå, att även bolaget varit medvetet

om att erinringar kan göras i nu berörda hänseende och "att bolaget därför

funnit sig böra så mycket kraftigare understryka sin uppfattning om att den

utbyggnad av bolagets industriella kapacitet, som redan skett, icke blott

varit nödvändig för avsättningen av virke från statsskogarna och för ernående

av lönsamhet i bolagets rörelse utan även ägt rum "i den takt. som, enligt

vad ett av Södra Sveriges skogsindustriutredning innevarande år avgivet

betänkande ger vid handen, ett företag av bolagets storleksordning bort

hålla, om den svenska skogsindustrien skulle ha "fyllt sin uppgift att tillvarataga

råvarutillgångarna för produktion av exportvärden. Bolaget har

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 är 1957

15

även härvid erinrat om att domänverket för den senaste femårsperioden,

1951—1955, till statsverket inlevererat överskott till ett sammanlagt belopp

av i runt tal 335 miljoner kronor samt uttalat, att detta resultat av domänverkets

rörelse säkerligen ej skulle ha kunnat uppnås, om bolaget icke bedrivit

sin verksamhet och utbyggnad på sätt som skett. Det för domänverket

för denna femårsperiod redovisade resultatet synes dock, jämfört med överskottsleveranserna

på i runt tal 170 miljoner kronor för den närmast föregående

femårsperioden, 1946—1950, kunna snarast betecknas såsom blygsamt,

om man tar i betraktande, att ett genomsnittligt rotvärde av 45 kronor

11 öre per kubikmeter kunde utvinnas vid skogsauktionerna åren 1950- 1954 mot endast 16 kronor 88 öre per kubikmeter vid skogsauktionerna åren

1945—1949. Uttalandet, att statsmedel, som tillförts och i fortsättningen

tillföres bolaget, lämnat eller måste förväntas i framtiden lämna full förräntning,

kan icke beller anses ha närmare belysts. Med hänsyn till den

mycket betydande omfattningen av det av bolaget begärda kapitaltillskottet

skulle det ha varit önskvärt med en utredning på denna punkt till ledning

för bedömandet av bolagets framställning.

På grund av angelägenheten i nuvarande läge av att så långt möjligt begränsa

jämväl investeringarna inom den statliga sektorn, till vilken här även

bolaget hänföres, synes det under alla förhållanden böra övervägas, i vad

mån det är möjligt att minska takten för bolagets investeringar och härigenom

också nedbringa behovet av tillskott av kapital till bolaget. De av bolaget

uppgjorda investeringsplanerna avse investeringsutgifter på tillhopa

124,9 miljoner kronor, vilket belopp beräknas fördela sig med 43,9 miljoner

kronor på år 1956, 41,6 miljoner kronor på år 1957, 23,5 miljoner kronor

på år 1958, 10,5 miljoner kronor på år 1959 och 5,4 miljoner kronor på åren

1960—1963. Dessutom räknas med utgifter på 27 miljoner kronor för löpande

rationaliseringar under åren 1958—1963. I det utlåtande, som på uppdrag

av bolaget avgivits angående bolagets behov av kapitalförstärkning,

förklaras, att för täckande av investeringsutgifterna under år 1956 icke erfordras

något kapitaltillskott utöver det av 1956 års riksdag beslutade stalsgaranterade

lånet på 35 miljoner kronor samt att investeringarna under åren

1957—1963 enligt tillgängliga resultatprognoser borde väl kunna täckas genom

den självfinansiering, som kan påräknas vid en normal avkastning på

bolagets rörelse, även om en viss kapitalbrist måste antagas komma att

uppstå på grund av att investeringarna under de första åren överstiger den

beräknade självfinansieringen. Under sådana förhållanden skulle såvitt riksräkenskapsverket

kan finna det kapitaltillskott, som i utlåtandet angivits

vara erforderligt för finansieringen av de av bolaget planerade investeringarna

och den genom dessa utökade rörelsen kunna även vid en förhållandevis

måttlig dämpning av investeringstakten beräknas komma alt bli obehövligt.

Riksräkenskapsverket vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke i nuvarande

läge statsmakternas medverkan till eu förbättring av bolagets kapitalförsörjning

bör begränsas till vad som erfordras för alt bolagets kortfristiga

skulder skall kunna nedbringas lill eu normal nivå. De kortfristiga

skulderna anses delvis kunna täckas genom att lagret, som för närvarande

är onormalt stort, minskas. I det av bankdirektör Rosander och revisor öhrling

avgivna nämnda utlåtandet har det erforderliga kapitaltillskottet angivits

lill 80 miljoner kronor. Utgångspunkten har härvid varit, att man

även efter genomförandet av pågående utbyggnad av produktionen bör kunna

räkna med ett normallager, som understiger 1955 års nivå med 20 miljoner

kronor, samt all de kortfristiga skulderna lill della belopp skall kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

täckas genom lagerminskning. Riksräkenskapsverket säger sig ha under

hand inhämtat från holaget att ett normallager för närvarande kan beräknas

understiga 1955 års nivå med 45 miljoner kronor. Med hänsyn till vad riksräkenskapsverket

tidigare ifrågasatt beträffande bolagets investeringar finner

ämbetsverket beräkningen av kapitaltillskottet kunna ske med utgångspunkt

från sistnämnda belopp. I enlighet härmed uppskattar riksräkenskapsverket

det erforderliga kapitaltillskottet till högst 60 miljoner kronor.

Ämbetsverket förordar, att detta kapitaltillskott lämnas genom en höjning

av bolagets aktiekapital med nominellt samma belopp. Genom ett sådant tillskott

och genom lagrets nedbringande till normal nivå bör det enligt riksräkenskapsverkets

mening kunna bli möjligt för bolaget icke blott att erlägga

betalning för virkesleveranserna från domänverket vid samma tidpunkt

som andra köpare av leveransvirke utan även att avveckla nuvarande förskott

från kunder. Denna tidigare betalning av bolagets virkeslikvider till

domänverket kommer för statsverket under den hälft av budgetåret, då statens

likviditet är mest ansträngd, att medföra en likviditetsförbättring, som

kan, om man utgår från den nuvarande eftersläpningen i bolagets betalningar,

beräknas under större delen av halvåret uppväga kapitaltillskottet till

bolaget.

Med hänsyn till olägenheterna av ett samröre i nu berörda hänseende mellan

bolaget och domänverket anser riksräkenskapsverket att kapitaltillskottet

bör förbindas med det villkoret, att bolaget i fortsättningen icke skall

tillhandahållas förlag av domänverket i form av anstånd med virkeslikvider.

Ämbetsverket finner emellertid det kunna ifrågasättas, huruvida man icke

bör gå ett steg längre och helt frikoppla bolaget från domänverket genom

överföring av aktierna i bolaget från domänfonden till fonden för statens

aktier samt utlämnande till bolaget av ett lån från fonden för låneunderstöd

för återbetalning av det av domänverket tillhandahållna förlaget på tillhopa

34,55 miljoner kronor. Samtidigt därmed bör maximibeloppet för domänverkets

rörliga kredit hos riksgäldskontoret nedsättas med 30 miljoner kronor.

Även efter denna omläggning bör enligt riksräkenskapsverket gälla,

att bolagets investeringar icke skall utan att frågan härom i förväg underställes

statsmakternas prövning givas större omfattning än att de kortfristiga

skulderna kan hållas på en normal nivå utan tillskott av medel i form

av långfristiga lån på den allmänna lånemarknaden.

Statskontoret (7/12 1956) finner den förebragta utredningen giva vid handen,

att Aktiebolaget Statens skogsindustrier är i behov av ökat rörelsekapital.

Enligt ämbetsverkets mening synes skäl jämväl tala för att kapitalförstärkningen,

totalt sett, medgives med i ärendet berörda belopp. Vad angår sättet

för en medelsförstärkning till bolaget, anser statskontoret det kunna

övervägas, om icke i betraktande av bolagets omslutning och rådande fördelning

mellan aktiekapitalet, å ena sidan, och lång- och kortfristiga lån, å

andra sidan, denna förstärkning bör ske i form av ökning av bolagets aktiekapital.

Härigenom skulle nämligen bolaget försättas i samma läge som om

det — liksom enskilda företag — kunnat å allmänna marknaden genom

nyteckning utöka sitt aktiekapital.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 11)57

Vid bedömandet av den föreliggande framställningen måste det, påpekar

statskontoret, givetvis beaktas, att frågan om anvisandet av ytterligare rörelsemedel

jämväl sammanhänger med spörsmålet, huruvida investeringar

av den storleksordning, som det här är fråga om, låter sig förenas med den

allmänna restriktivitet som präglar den statliga kreditpolitiken. Med hansyn

till det förut anförda vill statskontoret likväl tillstyrka en ökning av bolagets

aktiekapital med 100 miljoner kronor genom nyteckning, vilken bör

ske till en kurs av 110 procent.

Att Aktiebolaget Statens skogsindustrier nödgats på nytt påkalla statens

medverkan för att lösa sin finansieringsfråga finner fullmäktige i riksgaldskontoret

(20/12 1956) vara ett resultat av att bolaget underlåtit att dra de

nödvändiga konsekvenserna av kreditåtstramningen, som självfallet jämväl

omfattar de statliga företagen, och därför icke tillbörligt beaktat den av åtstramningen

betingade begränsningen av möjligheterna att på kapitalmarknaden

uppbringa de medel, som ej stått till buds genom bolagets självfinansiering.

Vid genomförande av sina starkt expansiva utbyggnadsplaner har,

framhåller fullmäktige, bolaget i hög grad litat till kortfristig upplåning och

andra tillfälliga utvägar, såsom förskottsinbetalningar till bolaget från dess

kunder, eftersläpning beträffande likvider till bolagets leverantörer, bland

dem domänverket, etc., vilket allt lett till bolagets nu aktuella finansieringssvårigheter

och jämväl försatt staten i ett tvångsläge. Fullmäktige anför vidare

i sitt remissutlåtande följande.

Bolagets nu presenterade, högst betydande anspråk på statliga kapitalinsatser

låter sig svårligen förena med den allmänna åtstramningspolitiken och

med strävandena att ernå en totalbalanserad budget. Bolagets behov av långfristigt

kapital har aktualiserats i en situation, då tillgången på sådana medel

är ytterst begränsad och det allmänna budgetära läget manar till alldeles

särskilt stor restriktivitet i fråga om nya statsutgifter. Detta gör det mer an

eljest nödvändigt att i dagens läge noga avväga de från olika håll framkomna

kapitalanspråkens andel i de tillgängliga resurserna. Att nu på en gang

ställa hela det begärda kapitalbeloppet till bolagets förfogande torde enligt

fullmäktiges bedömande icke vara möjligt. Även med beaktande av bolagets

betydelse för vårt folkhushåll synes det därför fullmäktige ofrånkomligt,

att en betydande nedskärning måste ske ifråga om bolagets anspråk på

statskassan under nuvarande och nästa budgetår, trots de olägenheter, som

en fördröjd konsolidering och utbyggnad kan medföra för bolaget. Frågan

när och i vilken utsträckning bolagets återstående kapitalbehov skall kunna

tillgodoses, får bli beroende på den kommande utvecklingen. I detta sammanhang

anser sig fullmäktige böra framhålla önskvärdheten av att bolaget

i fortsättningen icke utan statsmakternas medgivande engagerar sig i sådana

kapitalkrävande utbyggnader av sin verksamhet, som bolaget ej självt

kan finansiera. Den av bolaget tillämpade ordningen att i efterhand påkalla

statens medverkan för finansiering av redan verkställda eller påbörjade investeringar

kan icke anses tillfredsställande.

1 anslutning till vad sålunda anförts bar fullmäktige i rådande läge icke

ansett sig kunna tillstyrka, att mer än högst 30 miljoner kronor nu ställes

till bolagets förfogande av statsmedel. Med hänsyn till att bolagets eget

kapital får anses otillräckligt i förhållande till omfattningen av bolagets

verksamhet, har fullmäktige funnit eu ökning av bolagets aktiekapital er
2

Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. .Yr 117

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

forderlig. Fullmäktige föreslår fördenskull, att för ändamålet i riksstaten

för budgetåret 1957/58 uppföres ett investeringsanslag under domänverkets

fond av högst angivna belopp, 30 miljoner kronor. Anslaget bör avses för en

ökning av bolagets aktiekapital med nominellt detta belopp. Någon anledning

för staten att betala mer än parikurs för de nya aktierna synes fullmäktige

icke finnas. Genom detta kapitaltillskott och genom lagerminskning

torde det bli möjligt för bolaget att nedbringa sina kortfristiga skulder, så

att bolaget skall kunna halla sin rörelse flytande fram till utgången av nästa

budgetår, då finansieringsfrågan får upptas till förnyat övervägande. Fullmäktiges

ifrågavarande ståndpunktstagande innebär alltså, att fullmäktige

icke kan tillstyrka någon ökning av bolagets rörliga krediter i riksgäldskonloret.

I sin ieser\ation mot det av tullmäktige i riksgäldskontorel avgivna yttrandet

framlägger herr Hagberg förslag till ändrad lydelse å yttrandet/innebärande

att fullmäktige med hänsyn till den restriktivitet som måste råda

jämväl inom den statliga sektorn av kreditmarknaden samt nödvändigheten

att hålla riksgäldskontorets lånebehov nere, funnit sig icke kunna tillstyrka

bifall till bolagets framställning.

Fullmäktige i riksbanken (14/2 1957) uttalar sig bland annat sålunda.

Den omfattande investeringsverksamhet som Aktiebolaget Statens skogsindustrier

hittills bedrivit och även avser att fortsätta, synes enligt bolaget

'' ara tillräckligt motiverad ur de företagsekonomiska och skogliga synpunkter

som bolaget anfört i sin framställning. Fullmäktige ha för sin del heller

icke funnit anledning till någon erinran mot dessa synpunkter i och för si°.

Trots detta är emellertid bolagets expansiva investeringspolitik på grund av

den rådande knappheten på långfristigt kapital ägnad att inge vissa betänkCr''

?en restrlktlva ekonomiska politik som statsmakterna under en

toljd av år av samhällsekonomiska skäl ansett sig tvingade att bedriva,

borde nämligen enligt fullmäktiges mening även ha föranlett ett fristående

statligt företag som Aktiebolaget Statens skogsindustrier att ålägga sig en

sadan återhållsamhet i sin verksamhet, att den dryga räkning i efterhand

som nu utställts, hade kunnat undvikas. Svårigheten att erhålla långfristiga

lån på den öppna marknaden och de begränsade anslag som statsmakterna

ansett sig kunna ställa till bolagets förfogande, borde ha varit tillräckliga

signaler därom.

Såsom bolagets likviditetssituation nu utvecklat sig, synes det emellertid

otrånkomligt, att staten i viss utsträckning tillgodoser bolagets kapitalbe^,

5. . statsfinansiell synpunkt kommer detta visserligen att innebära att

de för innevarande eller nästa budgetår beräknade budgetutfallen i motsvarande

mån försämras och att det statliga upplåningsbehovet, som eventuellt

till en del måste tackas med bankkrediter, ökas. Fullmäktige har tidigare

i olika sammanhang fäst synnerlig vikt vid att statsupplåningen begransas,

och då detta krav alltjämt måste anses lika relevant, är det enligt

ln^f?gr-weitlln#ra0d^ändi?,t’-att de nu framförda önskemålen prövas

J tteist restriktivt. \ ld sitt ställningstagande i frågan har därför fullmäk
he.

ltkunnat bortse från att bolaget under hela sin tillvaro varit

H1K.V derf°rK0rjt .,nfed„kapita1’ kommit till att- bolagets framställning såtilhidu

synes bora bifallas, att statsmakterna nu tillskjuter ytterligare 40

miljoner kronor i aktiekapital. Bolagets hemställan om en ‘vidgad drag~

riksgaldskontoret genom ökad rörlig kredit för domänverket

s^nes däremot tillsvidare icke bora föranleda någon åtgärd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

Herr Kollberg anför i sin reservation mot det av fullmäktige i riksbanken

avgivna yttrandet, att det enligt hans uppfattning synes erforderligt, att

det tillskapas garantier för att bolaget för framtiden tillförsäkrar sig nödigt

kapital innan det verkställer sina investeringar. De av herrar Rosander och

Öhrling gjorda uttalandena — i och för sig av värde i detta sammanhang

klarlägger dock icke på samma sätt som en opartisk utredning bolagets utvecklingsprogram

och målsättning på längre sikt. Innan en dylik opaitisk

utredning kommit till stånd bör fullmäktige enligt reservantens mening

anse sig förhindrade att ingå i prövning av frågan om utökning av bolagets

kapital och krediter. Herr Rubbestad uttalar i sin reservation, att han. så

länge en lättnad av kreditrestriktionerna icke låter sig genomföras över hela

linjen, finner det oriktigt att statens egna företag skall favoriseras framför

privata företag och därför avstyrker bifall till framställningen.

Promemorian rörande förhållandet mellan domänverket och

Aktiebolaget Statens skogsindustrier

Innan den särskilt tillkallade utredningsmannen, numera statsrådet Kling,

redovisar sina överväganden och framlägger sina förslag i ämnet lämnar

han i promemorian en översikt av organisationen av Aktiebolaget Statens

skogsindustrier, bolagets råvaruförsörjning samt dess ekonomiska ställning

och investeringsprogram. Här må återgivas följande avsnitt av sagda översikt.

Organisationen av Aktiebolaget Statens skogsindustrier. Aktiebolaget

Statens skogsindustrier bildades år 1941 i syfte att övertaga

den av domänverket bedrivna skogsindustriella rörelsen (prop. 1941:

68, JoU 1941: 32). Enligt bolagsordningen har bolagets verksamhet till föremål

att idka skogsindustriell rörelse ävensom handel jämte annan därmed

förenlig verksamhet. Aktiekapitalet skall utgöra minst 22 miljoner kronor

och högst 50 miljoner kronor och är för närvarande 44 miljoner kronor. Bolaget

är helstalligt. Samtliga aktier äges av domänverket och redovisas under

domänfonden.

Bolagets styrelse skall enligt bolagsordningen i dess nuvarande lydelse

bestå av högst sex och lägst fyra ledamöter med högst fyra suppleanter för

dessa. Styrelsen är beslutför, när alla dess ledamöter vederbörligen kallats

till sammanträde och minst fyra är tillstädes. Såsom styrelsens beslut gäller

den mening, om vilken de flesta röstande förenar sig, men vid lika röstetal

den mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet. Om ej flera

än fyra är tillstädes, fordras för besluts fattande att minst tre av ledamöterna

enat sig.

Högst tre av styrelsens ordinarie ledamöter och högst en suppleant för

dem utses av Kungl. Maj:t för en tid av högst tre år. Övriga styrelseledamöter

och suppleanter väljes vid ordinarie bolagsstämma för ett år i sänder,

d. v. s. i realiteten av domänstyrelsen såsom innehavare av samtliga aktier.

Revisorerna är tre till antalet. En av dem jämte suppleant för honom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

utses av Kungi. Maj :t, medan de övriga två jämte suppleanter för dem väljes

vid bolagsstämman.

I propositionen om bolagets bildande synes ha förutsatts, att alla styrelseledamöter

och revisorer skulle utses vid bolagsstämman. Departementschefen

uttalade (prop. 1941:68) bland annat att domänstyrelsen borde ha det

avgörande inflytandet över bolagets ledning samt att bolaget borde ha en

sådan konstruktion, att det under domänstyrelsens överinseende kunde drivas

såsom ett självständigt företag.

Jordbruksutskottet (JoU 1941:32) ifrågasatte emellertid lämpligheten av

att bolagets styrelse helt skulle tillsättas av domänstyrelsen. För att bolaget

skulle erhålla den självständiga ställning, som enligt propositionen syntes

eftersträvad och

som om det skulle vara lämpligt att några av ledamöterna i bolagets styrelse,

exempelvis två, skulle utses icke av domänstyrelsen såsom innehavare

av aktiemajoriteten utan av Kungl. Maj:t. Likaså borde kunna övervägas,

att eu eller flera av revisorerna skulle utses av Kungl. Maj:t. Riksdagen

beslöt i enlighet med vad utskottet förordat.

I överensstämmelse härmed utsågs från början två styrelsemedlemmar

jämte en suppleant för dem och en revisor jämte en suppleant för denne av

Kungl. Maj:t. År 1952 ändrades bolagsordningen därhän att antalet av

Kungl. Maj :t utsedda ordinarie ledamöter utökades till högst tre, och Kungl.

Maj :t utsåg därefter för drygt ett år tre ordinarie styrelseledamöter. Fr. o. in.

den 1 juli 1953 har Kungl. Maj:t emellertid icke utsett mer än två ledamöter.

Antalet övriga ledamöter och suppleanter för dem samt revisorer och

suppleanter för dem har hela tiden varit oförändrat. De vid bolagsstämma

utsedda ordinarie styrelseledamöterna har alltid utgjorts av domänverkets

chef, dess överdirektör och bolagets verkställande direktör.

Aktiebolaget Statens skogsindustrier äger samtliga aktier i elva bolag.

Vissa uppgifter rörande dessa företag framgår av följande sammanställning.

Företag

Aktiekapital (1 000 kr.)

Antal styrelse- ledamöter

Antal

styrelse-

suppleanter

Antal

revisorer

enl. bolags- ordn.

faktiskt be- lopp

enl. bo- lagsordn.

nu-

varande

ord.

suppl.

Laxå bruks AB.. .

2 000—6 000

2 000

3—7

5

4

2

2

Törefors AB......

800—2 400

800

4—6

5

4

2

2

Statens skogsindu-

striers fastighets

AB. vid

Båtskärsnäs......

5—15

5

3—5

5

3

2

2

Karlsborgsverken .

5—15

5

3—5

5

3

2

2

Horndal.........

5—15

5

5

5

3

2

2

Lövholmens bruk .

5—15

5

5

5

3

2

2

Otterbäckens bruk

5—15

5

5

5

3

2

2

Sjöbacka.........

5—15

5

5

5

3

2

2

Skinnskatteberg. . .

5—15

5

5

5

3

2

2

Valåsen..........

5—15

5

5

5

3

2

2

Västra Laxsjön-Rö-

fors...........

5—15

5

5

5

3

2,

2

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

Laxå bruks aktiebolag förvärvades år 1947. Enligt bolagsordningen

har bolaget till föremål för sin verksamhet att idka industri och handel,

att äga och förvalta fast och lös egendom inklusive aktier, andelar

och andra värdehandlingar samt att driva annan med förenämnda syften

förenlig verksamhet. Sedan domänstyrelsen inköpt samtliga aktier i bolaget

för 18 miljoner kronor med anlitande av domänverkets markinköpsfond,

och bolagets skogs- och jordbruksfastigheter överförts till domänfonden,

förvärvade Aktiebolaget Statens skogsindustrier dessa aktier, varvid i

enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1947:318, JoU 1947:66) förvärvet

finansierades genom att sistnämnda bolag erhöll ett förlagslån å 3,/

miljoner kronor ur domänverkets markinköpsfond. Riksdagens medverkan

till förvärvet ansågs erforderlig bland annat med hänsyn till att Laxåbolaget

bedrev även järnverksrörelse och förvärvet sålunda innebar en utvidgning

av Aktiebolaget Statens skogsindustriers verksamhet till ett annat område

än det för vilket bolaget bildats.

Samtliga styrelseledamöter, revisorer och suppleanter i Laxåbolaget utses

vid bolagsstämman, d. v. s. i realiteten av Aktiebolaget Statens skogsindustriers

styrelse. Styrelseledamöterna, revisorerna och suppleanterna är desamma

som i sistnämnda bolag.

Törefors aktiebolag förvärvades år 1934. Bolaget har enligt bolagsordningen

till föremål för sin verksamhet att bedriva sågverksrörelse

och annan därmed förenlig verksamhet. I enlighet med statsmakternas beslut

(prop. 1955:60, JoU 1955:29) skulle förvärvet finansieras genom att

Aktiebolaget Statens skogsindustrier erhöll ett belopp av 0,85 miljon kronor

av domänverket, som i sin tur å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1954/55 erhöll ett investeringsanslag å samma belopp å kapitalbudgeten

under Statens affärsverksfonder: Domänverket: Rörelsekapital för domänverket.

Beträffande styrelseledamöter, revisorer och suppleanter i Töreforsbolaget

gäller detsamma som i fråga om Laxåbolaget.

Statens skogsindustriers fastig hetsaktiebolag (till

antalet nio) har samtliga bildats i syfte att bygga, äga och förvalta fastigheter

avsedda till bostäder åt anställda vid Aktiebolaget Statens skogsindustrier.

I samtliga fastighetsbolag utses fyra styrelseledamöter och två suppleanter

för dem samt revisorerna och deras suppleanter vid bolagsstämma,

d. v. s. i realiteten av styrelsen för Aktiebolaget Statens skogsindustrier.

Dessa fyra styrelseledamöter utgöres av verkställande direktören och två

chefstjänstemän i Aktiebolaget Statens skogsindustrier samt vederbörande

platschef. Den återstående styrelseledamoten jämte suppleant för honom

utses enligt bolagsordningen av vederbörande kommun.

Aktiebolaget Statens skogsindustriers råvaruförsörjning. I propositionen

1941:68 framhöll departementschefen beträffande råvaruförsörjningen för

de industriella anläggningar, som Aktiebolaget Statens skogsindustrier skulle

övertaga, att denna liksom dittills borde, i den mån så var möjligt och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr til år 1957

lämpligt, ske från statens skogar. Då detta i vissa trakter icke skulle vara

möjligt i full utsträckning, skulle inköp av erforderliga råvaror få ske från

enskilda skogsägare eller sågverk till den öppna marknadens priser. I fråga

om prissättningen för råvaror, som inköptes från statens skogar, förordade

departementschefen med hänsyn till att bolaget borde jämställas med andra

liknande företag och till att bolagets ekonomiska ställning eljest icke helt

blev klarlagd, att priserna skulle motsvara den öppna marknadens priser.

Enligt uppgifter, som tillhandahållits av domänstyrelsen och bolaget, har

bolaget i allt väsentligt tillgodosett sitt råvarubehov från statens skogar.

Hur råvarubehovet täckts under elvaårsperioden 1946—1956 och hur stor

del av domänverkets totala virkesuttag, som bolaget omhändertagit under

samma period, framgår av följande sammanställning.

År

Bolagets virkesinköp, fördelade i %

efter kvantitet på leveranser från

Bolagets virkesinköp från

domänverket i % efter kvan- titet av domänverkets totala

virkesuttag

domänverket

enskilda

1946 ..................

91,8

8,2

13,7

1947 ..................

96,4

3,6

18,6

1948 ..................

91,1

8,9

18,2

1949 .................

87,9

12,1

25,7

1950 ..................

91,6

8,4

22,0

1951..................

89,6

10,4

21,7

1952 ..................

85,3

14,7

22,2

1953 ..................

88,0

12,0

23,5

1954 ..................

84,7

15,3

26,5

1955 ..................

87,7

12,3

20,8

1956 ..................

Genomsnitt för åren 1946

79,2

20,8

18,2

—1956 ..............

88,0

12,0

20,9

I april och maj varje år underrättar bolaget domänverket om sitt råvorubehov

för nästkommande år. När domänverkets försäljningar till enskilda

avslutats under hösten, upprättas särskilda kontrakt, i regel tre, mellan domänverket

och bolaget, avseende leveranser i respektive Norrland, Dalarna

och mellersta Sverige i övrigt. Priserna bestämmes därvid med utgångspunkt

från vad domänverket erhållit vid försäljningarna till enskilda och

med beaktande av priserna på den helt enskilda marknaden. Några svårigheter

att träffa uppgörelse om kvantiteter och priser synes i allmänhet icke

ha förelegat. Från bolagets sida har dock gjorts gällande, att domänverket

av bolaget uttagit priser, som vid jämförelse med den enskilda marknadens

priser ligger i överkant. Bolaget gör icke inköp på de årliga statsskogsauktionerna.

Samtliga leveranser från domänverket till bolaget sker i form av leveransvirke.

Bolaget har icke någon särskild organisation för avverkning. Ofta

göres på endera partens önskan ändringar i leveranserna under löpande avtalsår.

Sådana ändringar kan bero på att avverkningarna utfaller annorlunda

än beräknat eller på ett oförutsett behov hos bolaget. Ett annat exempel

är bolagets omhändertagande av virke efter den stora stormfällningen i mellersta

Sverige år 1954.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

Aktiebolaget Statens skogsindustriers ekonomiska ställning. Vid bolagets

bildande bestämdes värdet av de anläggningar och lager, som bolaget övertog

av domänverket, till i runt tal 38,6 miljoner kronor. Detta inlösningspris

täcktes till ett belopp av 22 miljoner kronor av aktiekapitalet, till ett belopp

av 7,4 miljoner kronor genom bolagets övertagande av vissa domänverket

åvilande pensionsförpliktelser och till ett belopp av 9,2 miljoner kronor genom

en domänverkets kredit till bolaget. Denna kredit grundade sig på ett

uttalande i propositionen 1941:68, enligt vilket bolaget såsom rörelsekapital

skulle av domänverket erhålla en rörlig förlagskredit å högst 9,75 miljoner

kronor. Departementschefen framhöll samtidigt, att möjlighet borde

stå öppen för domänstyrelsen att vid behov utöver detta belopp lämna bolaget

ytterligare behövligt rörelsekapital av de medel, som kunde stå till

domänstyrelsens förfogande. Nyssnämnda kredit har sedermera avvecklats.

Såsom i det föregående angivits har bolaget erhållit dels ett nytt förlagslån

av domänverket å 3,7 miljoner kronor år 1947 i samband med förvärvet

av samtliga aktier i Laxå bruks aktiebolag och dels ett belopp av 0,85 miljoner

kronor år 1955 vid förvärvet av samtliga aktier i Törefors aktiebolag.

Enligt beslut vid 1953 års riksdag (prop. 1953: 1 bilaga 30, JoU 1953: 3)

höjdes aktiekapitalet i bolaget från 22 miljoner kronor till 44 miljoner kronor.

Samtidigt utökades domänstyrelsens rörliga kredit i riksgäldskontoret

från 50 miljoner kronor till 80 miljoner kronor i syfte att bereda domänstyrelsen

möjlighet att förse bolaget med erforderliga rörelsemedel intill ett

belopp av 30 miljoner kronor. Denna kredit till bolaget borde enligt departementschefens

uttalande utformas så, att ett fast grundbelopp av 20 miljoner

kronor ställdes till bolagets förfogande. I den mån bolaget därutöver behövde

taga i anspråk domänstyrelsens rörliga kredit, borde denna del av krediten

vara kortfristig och löpa med så mycket högre ränta än det fasta

grundbeloppet, att bolaget därigenom stimulerades att även undersöka möjligheterna

på den allmänna lånemarknaden.

Vid 1956 års riksdag (prop. 1956: 139, JoU 1956:28) bemyndigades fullmäktige

i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för ett kortfristigt reverslån

å högst 35 miljoner kronor åt bolaget. Garantin har utfärdats, men

reverslånet har ännu icke i sin helhet placerats.

De medel, som bolaget för närvarande kan disponera enligt statsmakternas

i det föregående angivna beslut, utgör sålunda följande:

aktiekapital...................

förlagslån hos domänverket.....

medel för förvärv av Törefors

aktiebolag...................

rörelsekredit hos domänverket...

statlig kreditgaranti......j_.----

Summa

44,00 miljoner kronor

3,70 »

0,85 »

30.00 »

35.00 ____* _

113,55 miljoner kronor

Reservfonden uppgår efter den avsättning, som gjordes år 1956, till 6,46

miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell A. Aktiebolaget Statens skogsindustriers finansiella ställning vid utgången av åren 1942—1956

milj. kr.

Verksamhetsår

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956*

Anläggningstillgångar . ..

16,6

19,6

19,6

16,8

19,4

22,4

28,9

36,9

30,5

52,2

86,9

108,4

127,0

152,4

187,3

Varulager.............

Fordringar och kassa-

18,3

22,1

35,7

17,0

15,3

24,7

23,4

34,0

34,7

18,4

53,2

45,9

79,6

76,1

90,9

medel...............

9,0

7,0

8,5

5,4

7,9

9,2

9,1

12,4

20,8

39,3

19,9

37,5

64,1

55,3

43,3

Summa tillgångar......

43,9

48,7

63,8

39,2

42,6

56,3

61,4

83,3

86,0

109,9

160,0

191,8

270,7

283,8

321,5

Eget kapital...........

22,4

22,6

22,6

22,9

23,2

22,8

22,9

23,3

23,5

25,5

25,9

48,3

49,2

49,7

50,5

Långfrisiig skuld.......

18,0

23,2

24,3

10,9

11,8

17,1

17,6

18,5

19,3

33,1

33,3

91,7

94,8

100,0

127,4

Kortfristig skuld.......

3,5

2,9

16,9

5,4

7,6

16,4

20,9

41,5

43,2

51,3

100,8

51,8

126,7

134,1

143,6

Summa skulder och eget

kapital............

43,9

48,7

63,8

39,2

42,6

56,3

61,4

83,3

86,0

109,9

160,0

191,8

270,7

283,8

321,5

Leveransvärden ......

40,9

31,2

25,4

64,6

55,1

69,3

79,7

79,6

89,8

173,2

101,3

150,9

177,3

203,9

186,5

1 Enligt preliminärt bokslut.

Tabell B. Aktiebolaget Statens skogsindustriers skulder vid utgången av åren 1942—1956

milj. kr.

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

19561

Av statsmakterna beslu- tade krediter.........

9,6

14,0

14,2

4,1

3,8

3,7

3,7

3,8

3,7

33,7

33,7

33,7

53,7

Skuld till pensionsstiftel- ser och pensionskassa.

8,4

9,2

10,1

10,9

11,8

13,0

13,8

14,7

15,5

29,2

28,5

29,2

30,1

30,9

31,9

Inteckningslån.........

—

—

—

—

—

—

_

0,1

0,1

0,1

1,1

28,8

31,0

35,4

41,9

Diverse kreditorer......

1,4

1,9

15,4

3,7

5,9

14,5

19,1

39,5

40,5

48,6

91,9

44,6

122,6

128,6

136,1

Andra skulder.........

2,1

1,0

1,5

1,7

1,7

1,9

1,8

2,0

2,7

2,7

8,9

7,2

4,1

5,5

7,4

Summa

21,5

26,1

41,2

16,3

19,4

33,5

38,5

60,0

62,5

84,4

134,1

143,5

221,5

234,1

271,0

Ställda inteckningssäker- heter:

fastighetsinteckningar .

0,1

0,2

0,2

0,1

11,1

31,8

33,2

35,9

39,4

förlagsinteckningar. . . .

—

—

—

—

—

—

—

30,0

30,0

30,0

31,5

Enligt preliminärt bokslut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1957

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1957

25

Tabell C. Aktiebolaget Statens skogsindustriers virkesinköp från

domänverket och skuld till domänverket för inköpt virke

År

Domänver- kets totala

virkesför- säljning,

milj. kr.

Bolagets

virkesinköp

från do- mänverket,

milj. kr.

Bolagets skuld vid

årets utgång till

domänverket för

inköpt virke,

milj. kr.

Bolagets skuld vid årets

utgång till domänver- ket för inköpt virke i %

av bolagets inköp från

domänverket under året

Skulden slut- reglerad under

loppet av

1949

129,9

46,2

28,8

62,3

november

1950

1950

142,1

35,2

33,4

94,9

augusti

1951

1951

231,9

57,2

16,7

29,2

juni

1952

1952

262,7

85,4

75,7

88,6

augusti

1953

1953

223,1

66,6

26,3

39,5

april

1954

1954

290,6

93,4

46,4

49,7

oktober

1955

1955

288,8

76,1

49,3

64,8

september

1956

För sina investeringsutgifter har bolaget i första hand varit hänvisat till

angivna medel och självfinansiering. I större eller mindre utsträckning har

bolaget därutöver utnyttjat föreliggande möjligheter till kredit på annat

håll, däribland kortfristiga kund- och leverantörskrediter. Vissa uppgifter

rörande bolagets finansiella ställning vid utgången av de olika verksamhetsåren

har i starkt sammandrag upptagits i tabell A med utgångspunkt från

balansräkningarnas (koncernbalansräkningarnas) siffror. I sammanställningen

har även medtagits uppgifter rörande värdet av under respektive år

levererade produkter. Den närmare fördelningen av de i tabell A upptagna

skulderna framgår av tabell B, i vilken även angivits värdet av ställda inteckningssäkerheter.

I posten »diverse kreditorer» ingår i förekommande

fall förskott å leveranskontrakt samt skuld till domänverket för inköpt

virke.

Vid bolagets bildande förutsattes att domänstyrelsen vid behov skulle

kunna lämna bolaget ytterligare behövligt rörelsekapital utöver en förlagskredit

å högst 9,75 miljoner kronor. Domänstyrelsen bär dock endast undantagsvis

varit i stånd att lämna sådant stöd i annan torm än genom anstånd

med inbetalning av likvider för råvaruleveranser. Likvider för leveransvirke

inbetalas normalt under sensommaren och hösten allt efter det

inmätningsbesked lämnas. Bolagets skuld till domänverket vid årsskiltena,

exklusive de av statsmakterna beslutade krediterna, ger därför en god bild

av betalningskrediternas omfattning. Vissa uppgifter härom har i tabell C

sammanställts för verksamhetsåren 1949—1955. Vid utgången av verksamhetsåret

1956 häftade bolaget icke i skuld till domänverket för inköpt virke.

Detta innebär, såsom vid jämförelse med tabell C framgår, att bolaget under

sista kvartalet 1956 till fullo betalt det under året från domänverket inköpta

virket.

Storleken av virkesköpen från domänverket åren 1954 och 1955 samt storleken

av den resterande likviden vid dessa års utgång orsakades till ett belopp

av ca 35 miljoner kronor av att bolaget övertog stormfällt virke utöver

del normala virkesbehovct för dessa år.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:Is proposition nr 117 år 1957

Utredningsmannens överväganden och förslag. Efter att ha lämnat den i

det föregående återgivna översikten redovisar utredningsmannen sina överväganden

och förslag samt anför därvid i huvudsak följande.

Såsom av redogörelsen framgår utgör Aktiebolaget Statens skogsindustrier

ett helslatligt bolag, som redovisas under domänfonden. Bolaget bildades år

1941 för att övertaga den av domänverket bedrivna skogsindustriella rörelsen.

Denna rörelse hade nämligen erhållit sådan omfattning, att det visat

sig innebära vissa olägenheter att i fortsättningen driva den som en del

av domänverket. Med hänsyn till det nära sambandet mellan den skogsindustriella

rörelsen och domänverkets övriga verksamhet förutsattes emellertid

vid bolagets bildande, att domänstyrelsen skulle ha ett avgörande inflytande

över bolagets ledning och att bolaget, visserligen såsom ett självständigt

företag, skulle drivas under domänstyrelsens överinseende. Så har

också varit förhållandet under hela den tid bolaget existerat. Domänstyrelsen

har hela liden varit innehavare av aktierna i bolaget och i denna egenskap

utsett tre ledamöter av bolagets styrelse, medan Kungl. Maj :t med undantag

av en tid av drygt ett år utsett två ledamöter. Domänverkets chef har hela

tiden varit ordförande i bolagets styrelse.

Under de år som gått har bolagets rörelse utvidgats på ett sätt, som knappast

kunde förutses vid bolagets bildande. Detta förhållande har aktualiserat

frågan, om bolaget alltjämt bör fungera såsom ett dotterbolag till domänstyrelsen

eller om det bör ställas direkt under Kungl. Maj:t. I utlåtande över

bolagets i det föregående berörda framställning av den 28 november 1956

har riksräkenskapsverket även ifrågasatt, huruvida icke bolaget bör helt

frikopplas från domänverket.

För det första alternativet — att bolaget bibehålies såsom ett dotterbolag

till domänstyrelsen — talar, att det alltjämt existerar ett mycket nära samband

mellan domänstyrelsens verksamhet och bolagetsi rörelse. Såsom i det

föregående redovisats tillgodoser bolaget till nära 90 procent sitt råvarubehov

från statens skogar. Beroendet är härvid ömsesidigt. Sålunda är domänverket

till följd av bolagets dominans i övre Norrland i mycket stor

utsträckning i denna landsdel hänvisat till bolaget för avsättning av sitt virke,

medan bolaget i mellersta Sverige är i hög grad beroende av att ha tillgång

till virke från statens skogar. Vidare betraktar domänverkets lokala

förvaltningspersonal bolaget såsom ett verkets eget företag, vilket torde ha

underlättat samarbetet mellan domänverkets förvaltningar och bolaget.

Erfarenheten har visat, att innehav av industri för skogsägare respektive

innehav av skog för industrien är till stor fördel både i konjunkturutjämnande

och i konkurrensbefrämjande syfte. En ömsesidig samverkan mellan

skog och industri medför jämnare sysselsättningsförhållanden, särskilt för

arbetskralten i skogarna, och skapar bättre förutsättningar för vidtagande

av mera långsiktiga åtgärder både inom skogsbruket och industrien. Det

torde också höra till ovanligheten, att större skogsägande företag inom det

enskilda näringslivet icke utvecklat egna skogsindustrier.

För det andra alternativet — att bolaget direkt underställes Kungl. Maj:t

och ej fungerar som ett dotterföretag till ett annat statligt företag — talar

bl. a. bolagets ställning som viktig valutaskapande industri. Vidare må framhållas,

att bolagets rörelse nu erhållit en helt annan storleksordning än då

bolaget bildades. De uppgifter, som återfinnes i tabell A, är härvidlag belysande.

Nettobokföringsvärdet av bolagets anläggnings- och omsättningstillgångar

har stigit från 43,9 miljoner kronor vid utgången av år 1942 till 321,5

miljoner kronor vid utgången av år 1956. Årsleveransvärdena har under

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Mnj.ts proposition nr 117 år 1957

samma tid stigit från 40,9 miljoner kronor till 186,5 miljoner kronor. Intet

statligt företag av tillnärmelsevis denna storleksordning fungerar såsom

dotterbolag till ett annat statligt företag. För närmare upplysningar i detta

avseende torde få hänvisas till betänkandet Statsägda aktiebolag i S\erige

(SOU 1956: 6) av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna.

Om bolaget direkt underställes Kungl. Maj:t, skapas dessutom betydligt

större möjligheter för statsmakterna att överblicka och i olika hänseenden

kontrollera bolagets utveckling inom dess verksamhetsområde än då det

fungerar som ett dotterbolag till domänstyrelsen. Kungl. Maj:t äger då antingen

genom beslut i konselj eller genom ombud vid bolagsstämma utse

stvrelsen och revisorerna och kan även i övrigt genom utövande av aktieägarfunktionen

ha inflytande på bolagets verksamhet (jfr SOU 1952:45).

Härigenom erhåller Kungl. Maj :t större möjligheter att i förväg avväga bolagets

kapitalbehov i förhållande till andra anspråk inom det statliga investeringsområdet.

För alternativet att bolaget direkt underställes Kungl. Maj:t talar också

att därigenom lättare kan "tillses, att bolaget icke utvidgar sin verksamhet

till nya områden. I detta hänseende må erinras om att förvärvet av aktierna

i Laxå bruks aktiebolag år 1947 ansågs böra underställas riksdagens prövning

med hänsyn till att sistnämnda bolag bedrev även järnverksrörelse

och förvärvet sålunda innebar en utvidgning av verksamheten till ett annat

område än det för vilket Aktiebolaget Statens skogsindustrier bildats. Under

de senaste åren har emellertid Aktiebolaget Statens skogsindustrier utvidgat

sin verksamhet genom anskaffande av fartyg för transport av viss del a\

sina exportprodukter, utan att vare sig Kungl. Maj :t eller riksdagen erhållit

tillfälle att pröva frågan.

Ytterligare må framhållas, att större klarhet torde vinnas ur redovisningssynpunkt,

om bolaget upphör att vara ett dotterbolag till domänstyrelsen och

i stället direkt underställes Kungl. Maj :t.

Vid övervägandet av de skäl, som sålunda kan anföras för de båda alternativen,

bör avgörande vikt fästas vid det förhållandet att statsmakterna

med nuvarande organisation av bolaget icke haft möjlighet att i förväg taga

ställning till bolagets anspråk på statliga kapitalinsatser. Denna synpunkt

är desto mera värd beaktande som tillgången på långfristigt kapital är mycket

begränsad och det statsfinansiella läget påkallar största återhållsamhet

i fråga om statsutgifterna.

I föreliggande fall har igångsatts en synnerligen omfattande investeringsverksamhet,

men bolaget bär icke kunnat täcka sina investeringar genom

självfinansiering och har ej heller före investeringarnas igångsättande av

statsmakterna utverkat erforderligt kapitaltillskott. Det skall icke bestridas,

att den skedda utökningen av bolagets industriella kapacitet, såsom bolaget

också framhållit i sin skrivelse av den 28 november 1956, varit nödvändig

för avsättningen av virke från statens skogar och för tillvaratagande även

eljest av våra råvarutillgångar för produktion av exportvärden. Det faktum

kvarstår dock, att statsmakterna vid flera tillfällen ställts inför nödvändigheten

att i efterhand medverka till avsevärda kapitaltillskott till bolaget för

att finansiera redan genomförda eller påbörjade investeringar och för att

förse bolaget med ytterligare rörelsemedel.

Garantier mot angivna förhållanden kan skapas endast genom att bolagets

formella anknytning till domänverket upphör och bolaget direkt underställes

Kungl. Maj :t.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts kan vissa olägenheter vara

förknippade med att bolaget skiljes från domänstyrelsen. Dessa olägenheter

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

kan emellertid icke anses vara av sådan betydelse, att de bör få medföra

att den nuvarande ordningen bibehålies. Domänverkets avsättningsmöjligheter

och bolagets råvaruförsörjning liksom önskemålet om samverkan mellan

skog och industri bör kunna tillgodoses, även om bolaget icke sorterar

under domänstyrelsen. Domänstyrelsen bör nämligen, även efter det bolaget

direkt underställts Kungl. Maj :t, kunna beredas ett visst inflytande

över bolagets ledning, och genom ett långfristigt avtal mellan domänstyrelsen

och bolaget om årliga virkesleveranser bör å ena sidan domänverket

kunna garanteras en jämn avsättning av virke från statsskogarna och å

andra sidan bolagets råvaruförsörjning kunna säkerställas.

På grundval av det anförda finner utredningsmannen sig böra förorda,

att Aktiebolaget Statens skogsindustrier frikopplas från domänverket genom

att aktierna i bolaget överföres från domänfonden till fonden för statens

aktier. Bolaget ställes härigenom direkt under Kungl. Maj :t. Utredningsmannen

anför vidare.

Enligt stadgan den 29 juni 1950 (nr 401) angående statsdepartementen

tillkommer det finansdepartementet att handlägga förvaltningsärenden rörande

statliga bolag, som ej är hänförliga till annat departement. Vilka bolag,

som på grund härav skall hänföras till andra departement, är ej utsagt. Avgörande

härvid är den allmänna ärendesfördelningen mellan departementen.

Sålunda har helstatliga bolag, som är direkt underställda Kungl. Maj :t och

som driver industriell rörelse, hänförts till handelsdepartementet på grund

av bestämmelsen i nyssnämnda stadga att det tillkommer handelsdepartementet

att handlägga förvaltningsärenden rörande industri. I enlighet härmed

bör arten av den verksamhet, som Aktiebolaget Statens skogsindustrier

bedriver, föranleda att bolaget, om det direkt underställes Kungl. Maj :t, hänföres

till handelsdepartementet.

I samband med att bolaget skiljes från domänverket bör de ekonomiska

mellanhavandena mellan domänverket och bolaget regleras. Utredningsuppdraget

omfattar icke uppdrag att ingå på en prövning av vare sig bolagets

eller domänverkets nu aktuella eller framtida kapitalbehov. För en

reglering av domänverkets och bolagets ekonomiska mellanhavanden tages

därför de förhållanden, som rådde vid årsskiftet 1956/57, såsom utgångspunkt.

Överförandet av aktierna i bolaget från domänfonden till fonden för statens

aktier bör föranleda, att domänfonden nedskrives med 44 miljoner

kronor och att fonden för statens aktier uppskrives med samma belopp.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår häftade bolaget vid årsskiftet

1956/57 icke i skuld till domänverket för levererat virke. Kvar står

emellertid vissa krediter, som enligt statsmakternas beslut tillhandahållits

bolaget via domänverket. Dessa krediter utgöres av dels ett förlagslån å

3,7 miljoner kronor för förvärv av aktierna i Laxå bruks aktiebolag, dels

ett belopp av 0,85 miljoner kronor för förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag,

dels en rörelsekredit å 30 miljoner kronor eller sammanlagt 34,55

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i sitt förenämnda utlåtande över

bolagets framställning av den 28 november 1956 förordat, att dessa krediter,

om bolaget helt frikopplas från domänstyrelsen, överföres från domänverket

till fonden för låneunderstöd. Detta förslag tillstyrkes av utredningsmannen.

Under fonden för låneunderstöd bör för ändamålet upptagas ett

anslag till bolaget å 34,55 miljoner kronor. Därvid bör föreskrivas, att beloppet

skall av bolaget användas för återbetalning till domänverket av angivna

krediter samt att domänstyrelsen skall disponera beloppet på följande

sätt:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

29

30 miljoner kronor användes till avbetalning av domänstyrelsens rörliga

kredit hos riksgäldskontoret;

0,85 miljoner kronor användes till återbetalning till riksgäldskontoret av

det anslag å kapitalbudgeten, som domänverket erhöll i samband med förvärvet

av aktierna i Törefors aktiebolag;

återstoden, 3,7 miljoner, tillföres domänverkets markinköpsfond, som

till angivna belopp anlitades för förvärvet av aktierna i Laxå bruks aktiebolag.

Om och i vad mån domänstyrelsens rörliga kredit hos riksgäldskontoret

bör nedsättas i samband med angivna medelsöverföringar, bör bli beroende

av ställningstagandet till domänstyrelsens förut omförmälda framställning

om ökat rörelsekapital.

I avvaktan på slutförandet av 1953 års utredning rörande de statliga

företagsformerna och statsmakternas ställningstagande i samband därmed

till frågan, hur de statsägda bolagens kapitalförsörjning i allmänhet skall

ske, bör eventuellt ytterligare kapitaltillskott till Aktiebolaget Statens skogsindustrier

eller öppnande av nya kreditmöjligheter för bolaget genom statsmakternas

försorg förbindas med det villkoret, att bolagets investeringar

icke utan statsmakternas föregående prövning må ges större omfattning

än att de kan täckas genom självfinansiering och bolagets kortfristiga skulder

kan hållas på normal nivå. I samma form bör tills vidare föreskrivas, att

bolaget icke må pantförskriva inteckningar i sin fasta egendom i större omfattning

än Kungl. Maj :t för viss period medgivit.

Att bolaget direkt underställes Kungl. Maj :t innebär bl. a., att Kungl.

Maj :t antingen genom beslut i konselj eller genom ombud vid bolagsstämma

utser styrelsen och revisorerna. I flertalet fall utses styrelseledamöter och

revisorer i de helstatliga bolagen vid bolagsstämma enligt vanliga regler.

Detta torde böra gälla även beträffande Aktiebolaget Statens skogsindustrier.

En ändring av gällande bolagsordning bör därför ske. Därvid synes

antalet ordinarie styrelseledamöter böra bestämmas till högst sex. För att

domänstyrelsen skall i enlighet med vad i det föregående anförts erhålla ett

visst inflytande över bolagets ledning bör förutsättas, att två av de ordinarie

styrelseledamöterna representerar domänstyrelsen.

Det återstående spörsmål beträffande förhållandet mellan, domänverket

och bolaget, som bör regleras i samband med att bolaget skiljes från domänverket

och direkt underställes Kungl. Maj :t, är frågan om domänverkets

avsättningsmöjligheter och bolagets råvaruförsörjning. Såsom redan tidigare

antytts bör denna fråga kunna lösas på ett för båda parter tillfredsställande

sätt genom ett långfristigt leveransavtal mellan domänstyrelsen och bolaget.

Avsikten med ett dylikt avtal bör vara, å ena sidan, att inom de delar

av landet, som beröres därav, bidraga till en jämn och tryggad avsättning av

virke från statens skogar och bereda en jämn och tryggad arbetsförsörjning

inom dessa skogar samt, å andra sidan, att genom årliga virkesleveranser

tillförsäkra bolaget, som saknar egna skogar, en tryggad råvaruförsörjning

för bolagets industrier. I avtalet bör anges det nuvarande normala årsbehovet

av rundvirke från domänverket vid bolagets industrier i olika landsdelar

med rätt för vardera parten att, om den finner angeläget att produktionskapaciteten

ytterligare utbygges, påkalla förhandlingar om ytterligare virkesleveranser

från domänverket.

De årliga leveranserna av virke till de olika industrierna bör till kvantiteten

närmare bestämmas år för år. För detta ändamål bör bolaget ha

alt till domänstyrelsen senast i april månad ange den virkeskvantitet, som

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

för de olika industrierna erfordras under den närmast följande avverkningssäsongen.

Liksom hittills varit fallet måste förutsättas att jämkningar i

leveranskvantiteterna skall kunna göras under löpande leveransår. Genom

det inflytande, som domänstyrelsen enligt detta förslag skall få i bolagets

styrelse, torde vara sörjt för att båda parternas berättigade anspråk på dylika

jämkningar kan bli tillgodosedda.

I fråga om leveransplatser och transportförhållandena i övrigt torde särskilda

bestämmelser i avtalet icke vara erforderliga, utan en allmän hänvisning

till hittillsvarande praxis torde vara tillräcklig. Virkespriserna och

övriga leveransvillkor bör icke närmare fixeras i avtalet utan bör årligen

fastställas efter förhandlingar mellan parterna. I avtalet bör dock utsägas

att priserna skall motsvara de priser, som under jämförbara förhållanden

samma awerkningssäsong betalas på den öppna marknaden inom samma

fångstområden. Även betalningsvillkoren bör fastställas år för år och förutsättas

motsvara vad som normalt gäller för de enskilda skogsindustriföretagens

virkesförsörjning. Avtalet torde böra gälla i första hand för en tioårsperiod

och automatiskt förlängas för tio år i sänder, om icke någondera

parten senast två år före utgången av löpande tioårsperiod begär ändring

eller upphävande av avtalet. Slutligen torde i avtalet böra intagas en skiljedomsklausul.

Departementschefen

Av de i ärendet föreliggande spörsmålen torde jag först få behandla det

som avser de inbördes förhållandena mellan Aktiebolaget Statens skogsindustrier

och domänverket. Såsom angivits i det föregående är bolaget helstatligt.

Det redovisas för närvarande under domänfonden såsom ett dotterbolag

till domänstyrelsen. Denna innehar samtliga aktier i bolaget. Vid bolagets

bildande år 1941 förutsattes med hänsyn till sambandet mellan domänverkets

verksamhet och bolagets skogsindustriella rörelse, att domänstyrelsen

skulle ha ett avgörande inflytande över bolagets ledning och att

bolaget skulle drivas under domänstyrelsens överinseende. Denna ordning gäller

alltjämt.

Enligt bolagsordningen skall bolagets styrelse bestå av högst sex och lägst

fyra ledamöter samt antalet suppleanter vara högst fyra. Högst tre av de

ordinarie ledamöterna utses av Kungl. Maj :t liksom en suppleant för dem.

De övriga styrelseledamöterna och suppleanterna väljes vid ordinarie bolagsstämma,

vilket innebär att de utses av domänstyrelsen i egenskap av ensam

aktieinnehavare. Hittills har de vid bolagsstämma valda ordinarie ledamöterna

alltid varit domänverkets chef, dess överdirektör och bolagets verkställande

direktör. Den förstnämnde har hela tiden fungerat såsom bolagsstyrelsens

ordförande. För att styrelsen skall vara beslutför måste minst

fyra ledamöter vara närvarande. Beslut fattas genom omröstning, varvid

majoritetens mening skall gälla såsom styrelsens. Vid lika röstetal är ordförandens

röst utslagsgivande.

Den betydande utvidgning av bolagets rörelse, som ägt rum framför allt

under senare år, har aktualiserat frågan om bolaget alltjämt bör vara knutet

till domänverket såsom ett dotterbolag eller om det bör ställas direkt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

31

under Kungl. Maj :t. Närmast i anledning av de synpunkter i ämnet, som

riksräkenskapsverket anfört i sitt remissutlåtande över bolagets föreliggande

framställning om ökade rörelsemedel, beslöt Kungl. Maj :t på min föredragning

den 18 januari detta år att uppdraga åt numera statsrådet Kling

att verkställa utredning rörande reglering av de inbördes förhållandena

mellan bolaget och domänverket.

Utredningsmannen, som redovisat sitt uppdrag i en promemoria för vilken

en utförlig redogörelse lämnats i det föregående, föreslår att bolaget skiljes

från domänverket. Han redogör för de olägenheter som är förenade med

en sådan åtgärd och för de skäl som talar för ett lösgörande av bolaget

från domänverket. Vid mina överväganden har jag liksom utredningsmannen

blivit övertygad om att fördelarna med en upplösning av det nuvarande

sambandet mellan verket och bolaget väger över nackdelarna. Det för

mig avgörande motivet för en sådan åtgärd är att statsmakterna därigenom

erhåller bättre möjligheter att bedöma bolagets kapitalbehov och i förväg

avväga detta i förhållande till andra investeringsanspråk på det statliga området.

Detta motiv har särskild tyngd i föreliggande statsfinansiella och kreditpolitiska

läge. Vid min bedömning har även det förhållandet inverkat,

att statsmakterna vid några tillfällen nödgats att i efterhand medverka till

kapitaltillskott till bolaget för att finansiera redan genomförda eller påbörjade

investeringar. Härtill kommer, att bolaget, utan att Kungl. Maj :t eller

riksdagen fått tillfälle pröva frågan, utvidgat sin verksamhet genom anskaffande

av fartyg. Om bolaget direkt underställes Kungl. Maj :t, som då antingen

genom konseljbeslut eller genom ombud vid bolagsstämma utser hela

styrelsen samt revisorerna, vinnes ej blott vidgade möjligheter för statsmakterna

att överblicka och kontrollera bolagets verksamhet och utveckling

utan även större klarhet i fråga om bolagets — liksom domänverkets — finansiella

redovisningar.

Jag förordar därför, att bolaget snarast möjligt skiljes från domänverket

och att i samband därmed aktierna överföres från domänverkets fond till den

under statskontorets förvaltning stående fonden för statens aktier.

Efter omregleringen bör bolagets styrelseledamöter och revisorer utses

vid bolagsstämma enligt vanliga regler. En ändring av gällande bolagsordning

bör därför ske. Antalet styrelseledamöter bör därvid bestämmas till

högst sex. Liksom övriga helstatliga bolag, som driver industriell rörelse,

bör bolaget sortera under handelsdepartementet. Då bolagets råvaruförsörjning

enligt riksdagens beslut skall ske från statens skogar i den män så är

möjligt eller lämpligt, synes emellertid domänstyrelsen alltjämt böra ha ett

visst inflytande i bolagsledningen. Det torde vara lämpligt att två av de

ordinarie ledamöterna i bolagets styrelse representerar domänstyrelsen. För

att garantera domänverket en jämn avsättning av virke från statsskogarna

och samtidigt säkerställa bolagets råvaruförsörjning bör, såsom utredningsmannen

föreslagit, mellan domänstyrelsen och bolaget träffas etl avtal rörande

virkesleveranser, löpande på tio år i sänder. De synpunkter utredningsmannen

anfört beträffande utformningen av ett sådant avtal kan jag

helt biträda.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1957

I samband med att bolaget skiljes från domänverket och aktierna i

bolaget överföres från domänfonden till fonden för statens aktier bör

förstnämnda fond nedskrivas med ett belopp motsvarande det nuvarande

aktiekapitalet i bolaget, 44 miljoner kronor, och sistnämnda fond uppskrivas

med samma belopp. Vidare bör de ekonomiska mellanhavandena mellan

verket och bolaget regleras. De krediter å sammanlagt 34,55 miljoner

kronor, som genom statsmakternas beslut tillhandahållits bolaget via domänverket,

bör därvid i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i förenämnda

remissutlåtande överföras till fonden för låneunderstöd. Formellt

bör detta ske genom att ett anslag å sagda belopp upptages under nyssnämnda

fond. Beloppet skall sedan av bolaget användas för återbetalning

till domänverket av angivna krediter. Domänstyrelsen skall i sin tur av

ifrågavarande belopp använda 30 miljoner kronor för avbetalning å styrelsens

rörliga kredit hos riksgäldskontoret, 0,85 miljon kronor för återbetalning

till riksgäldskontoret av det anslag å kapitalbudgeten, som domänverket

erhöll i samband med förvärvet av aktierna i Törefors aktiebolag,

och återstoden, 3,7 miljoner kronor, för återföring till domänverkets

markinköpsfond.

Förenämnda lån å 34,55 miljoner kronor synes tills vidare böra vara

amorteringsfritt samt löpa med en ränta, som vid varje tidpunkt motsvarar

den räntefot som tillämpas av riksgäldskontoret för rörliga krediter till

statliga aktiebolag.

För att fullborda den serie av bokföringsåtgärder, varigenom bolagets

lösgörande från domänverket ernås, borde slutligen nedsättning av domänverkets

rörliga kredit i riksgäldskontoret äga rum med belopp motsvarande

vad bolaget ägt att disponera av sagda kredit eller 30 miljoner kronor. Av

skäl, som föredragande statsrådet i ärendet angående rörelsemedel för domänverket

kominer att framlägga senare denna dag, torde dock så ej böra

ske. Bolaget bör för sin del icke medgivas någon dragningsrätt på riksgäldskontoret

i form av rörlig kredit.

Vad härefter angår spörsmålet om medelsförstärkning till Aktiebolaget

Statens skogsindustrier vill jag främst betona nödvändigheten av att stor

restriktivitet i fråga om såväl investeringar som kreditgivning iakttages

jämväl beträffande detta statliga organ. Bolaget har i sin framställning framfört

yrkanden om kapitaltillskott som icke är förenliga med den för närvarande

eftersträvade ekonomiska återhållsamheten. Emellertid är bolagets

finansiella ställning nu uppenbarligen sådan, att det synes ofrånkomligt att

statsmakterna i viss utsträckning tillskjuter ytterligare medel. Såsom framgår

av det föregående har också samtliga remissinstanser förordat ett visst

medelstillskott till bolaget, varvid dock storleken av det föreliggande kapitalbehovet

varit föremål för växlande bedömningar. Jag vill i detta sammanhang

omnämna, att på min anmodan ledamoten av riksdagens första

kammare, bruksdisponenten Gerard De Geer i en den 13 mars detta år dagtecknad

promemoria yttrat sig över bolagets kapitalbehov. Promemorian

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 ur 1957

33

torde såsom bilaga få fogas till delta protokoll. I yttrandet framhålles, att

bolagets behov av medel för fullföljande under år 1957 av redan i gång varande

nyanläggningar kan beräknas till lägst 36 miljoner kronor, varvid

förutsatts ett visst utnyttjande av leverantörskrediter. Skulle detta belopp

icke ställas till förfogande, kommer enligt De Geers bedömning bolaget att

åsamkas förluster av storleksordningen drygt 6 miljoner kronor på ett år

räknat till följd av förseningar i såväl 1956 som 1957 års investeringsprogram.

I likhet med samtliga som hörts i ärendet vill jag förorda en viss ökning

av bolagets kapital. Att ställa hela det begärda beloppet till bolagets

förfogande är, såsom även framhållits i flertalet remissutlåtanden, icke

möjligt. Statsmakternas medverkan till en förbättring av bolagets kapitalförsörjning

bör begränsas till vad som erfordras för att bolagets kortfristiga

skulder skall kunna nedbringas till en skälig nivå. Till detta kan bolaget

för övrigt självt bidraga i icke oväsentlig grad genom en minskning av

lagret till mera normal storlek.

Den åsyftade konsolideringen av bolagets ekonomiska ställning torde —

med hänsyn till den nuvarande fördelningen mellan aktiekapitalet och summan

av lång- och kortfristiga skulder liksom till bolagets omslutning —

böra ske genom ytterligare aktieteckning. Med den återhållsamhet som i

nuvarande läge ofrånkomligen måste gälla även de statliga bolagen är jag

icke beredd tillstyrka, att bolaget tillföres mer än 35 miljoner kronor för

en höjning av aktiekapitalet med nominellt samma belopp. I detta sammanhang

kan erinras om att det driftöverskott, som domänverket skall inleverera

till statsverket under budgetåret 1957/58, i årets statsverksproposition

beräknats till 50 miljoner kronor. Ett bifall till mitt förslag att förstärka

aktiekapitalet med 35 miljoner kronor är därför i praktiken liktydigt

med att en del av domänverkets överskott disponeras för de statliga skogsindustrierna,

vilket icke synes onaturligt mot bakgrunden av det nära samband

som i företagsekonomiskt hänseende råder mellan domänverket och

bolaget.

1 törening med en ej alltför ringa minskning av lagret bör bolaget genom

nyssnämnda kapitaltillskott å 35 miljoner kronor erhålla möjligheter att

nedbringa sina kortfristiga skulder till vad som med hänsyn till det egna kapitalet

kan anses rimligt och därvid i första hand avveckla nuvarande förskott

från kunder.

Den sålunda föreslagna kapitalförstärkningen torde icke böra medgivas

förutsättningslöst utan förbindas med det villkoret, att bolagets investeringar

icke ulan statsmakternas föregående prövning givcs större omfattning

än att de kan täckas genom självfinansiering och alt bolagets kortfristiga

skulder kan hållas på normal nivå. Likaså torde böra föreskrivas, att

bolaget icke må pantförskriva inteckningar i sin fasta egendom i större

omfattning än Kungl. Maj:t för viss period medgivit.

I det föregående har jag i likhet med utredningsmannen förutsatt, att bolaget

efter lösgörandet från domänverket hänföres till handelsdepartemen
Si

Iiihany till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 117

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1957

tet. Det synes emellertid lämpligt, att frågor i samband med överföringen

handlägges inom finansdepartementet samt att de erforderliga anslagen äskas

på min föredragning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att förhållandena mellan

domänverket och Aktiebolaget Statens skogsindustrier regleras i enlighet

med vad jag i det föregående förordat samt att Kungl. Maj :t — med biträdande

av förslaget att ett belopp av 35 miljoner kronor, motsvarande 70

procent av det driftöverskott domänverket beräknas inleverera under budgetåret

1957/58, anvisas för aktieteckning i sagda bolag — måtte föreslå

riksdagen att

1) godkänna de förslag beträffande reglering av förhållandena

mellan domänverket och Aktiebolaget Statens skogsindustrier

m. in. som av mig i det föregående förordats samt

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i samband därmed erforderliga

åtgärder;

2) till Reglering av Aktiebolaget Statens skogsindustriers

lån hos domänverket å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,

för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 34 550 000 kronor, samt

3) till Aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier

å kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Brodén

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr ill år 1057

35

Bilago

P M

Anmodad av Finansministern den 11/3 1957 att yttra mig angående ASSI.s

aktuella kapitalbehov får jag härmed anföra följande.

Jag har vid min bedömning icke tagit hänsyn vare sig till relationerna

ASSI — Domänverket eller till företagets behov av rörelsemedel. Det senare

kan för dagen täckas utan bistånd från statsmakterna, även om stora olagenheter

föreligga som följd av den ansträngda likviditeten. Någon hänsyn

har ej heller tagits till planerade nyanläggningar eller utvidgning av driften

i andra former. Jag har förutsett att några nyanläggningar ej beslutas eller

att beslutade sådana ej igångsättas förrän efter en närmare utredning av kapitalproblemen

i stort. Denna utredning, som lämpligen bör omfatta även behovet

av rörelsemedel, bör snarast komma till stånd.

Min bedömning har helt koncentrerats på redan i gång varande nyanläggningar.

Utan att gå in i detalj på dessa kan konstateras att c:a 40 milj. kr.

erfordras för att fullfölja dessa under år 1957. Genom utnyttjande av leverantörskrediter

in. fl. åtgärder bör denna summa enligt min uppfattning kunna

nedpressas till 36 milj. kr. men icke under detta belopp. Skulle så ske, kominer

ASSI att åsamkas betydande förluster (c:a 6,5 milj. på ett år räknat)

därigenom att färdigställandet av såväl 1956 som 1957 års investeringsprogram

kommer att framskjutas. I väsentliga delar äro nämligen 1957 års investeringar

en fortsättning eller ett fullföljande av 1956 års piogram.

Stockholm den 13/3 1957.

Gerard De Geer

570458

Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier m. m. a1 i texten
  2. JoU 1957:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rörelsemedel för domänverket jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. SU 1957:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier m. m. jämte i ämnet väckta mot s. 1 i texten