Med förslag angående fondering jämlikt 39 § lagen den 3 januari 19U7 (nr 1) om allmän sjukförsäkring
1957-03-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1957:130, Med förslag angående fondering jämlikt 39 § lagen den 3 januari 19U7 (nr 1) om allmän sjukförsäkring
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1957
1
Nr 130
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag angående fondering
jämlikt 39 § lagen den 3 januari 19U7 (nr 1) om
allmän sjukförsäkring; given Stockholms slott den 15
mars 1957.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
John Ericsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt 39 § lagen om allmän sjukförsäkring äger Konungen och riksdagen
bestämma, att viss del av arbetsgivarnas bidrag till försäkringen skall ingå
till en fond att förvaltas enligt grunder, som fastställes i enahanda ordning.
För ändamålet inrättades år 1956 en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden.
Till denna har av arbetsgivarbidrag för år 1955 avsatts ca
76,6 milj. kronor. I propositionen föreslås, att fondering av arbetsgivarbidrag
för år 1956 skall ske enligt samma regler som tillämpats vid nämnda
fondering. Härigenom beräknas ytterligare ca 40 milj. kronor komma att
tillföras fonden.
1 __ Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 130
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1957
Utdrag au protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars
1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,
Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om fondering av
bidrag för år 1956 från arbetsgivare till den allmänna sjukförsäkringen
samt anför.
Gällande bestämmelser
Bestämmelser om sjuk- och moderskapsförsäkringarna återfinnes i lagen
den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring (nr 1; ändr. 1948:733,
1950:621, 1953:569, 1954:244, 1954:267, 1954:518, 1955:397, 1955:402
och 1956: 74) samt i lagen den 21 maj 1954 om moderskapshjälp (nr 266;
ändr. 1955: 403).
Den allmänna sjukförsäkringen är dels obligatorisk, dels frivillig. Den
obligatoriska försäkringen utgöres av sjukvårdsförsäkring och sjukpenningförsäkring.
Sistnämnda försäkring består av en försäkring för grundsjukpenning
jämte barntillägg och en försäkring för tilläggssjukpenning. Moderskapshjälpen,
som i sin helhet är obligatorisk, utgöres av ersättning för
förlossningsutgifter samt moderskapspenning. Den sistnämnda består av
grundpenning, vilken i vissa fall förhöjes genom barntillägg, samt av tillläggspenning.
Till försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning
utgår ej statsbidrag. Dessa försäkringar finansieras helt med avgifter
från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag.
Enligt stadganden i 38 § sjukförsäkringslagen och 12 § lagen om moderskapshjälp
har arbetsgivare att erlägga bidrag till kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen
och försäkringen för tilläggssjukpenning samt till kostnaderna
för tilläggspenning. Bidraget skall för varje kalenderår utgöra, till
sjukvårdsförsäkringen 0,1 procent, till försäkringen för tilläggssjukpenning
1 procent och till kostnaderna för tilläggspenning 0,04 procent, allt av den
lön i penningar eller naturaförmåner, som arbetsgivaren under året utgivit
till sådana hos honom anställda arbetstagare vilka är obligatoriskt försäkrade
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. För arbetstagare, som undanta
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1957
3
gits från försäkringen för tilläggssjukpenning eller som är utländsk sjöman
vilken inte är mantalsskriven i riket, beräknas ej bidrag. Inte heller tages
vid bidragsberäkningen någon hänsyn till arbetstagares lön i vad denna
överstiger 15 000 kronor för år räknat.
Om uppbörden av de ifrågavarande bidragen stadgas i en den 4 juni 1954
utfärdad förordning (nr 341).
Arbetsgivarbidrag, som belöper på ett kalenderår, skall enligt 39 § sjukförsäkringslagen
— vilken enligt 12 § lagen om moderskapshjälp äger tilllämpning
också i fråga om arbetsgivarbidrag till moderskapsförsäkringen
— i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer fördelas mellan centralsjukkassorna
i förhållande till, såvitt angår sjukvårdsförsäkringen antalet medlemmar
vid utgången av kalenderåret och beträffande försäkringen för tilläggssjukpenning
och tilläggspenning centralsjukkassornas och till dem anslutna
lokalsjukkassors utgifter för dessa ändamål under kalenderåret. Konungen
med riksdagen äger dock bestämma, att viss del av bidragen skall ingå till
en fond att förvaltas enligt grunder, som fastställes i enahanda ordning.
Förut beslutad fondering
I proposition till 1956 års riksdag (nr 146) behandlades frågan om fondering
av arbetsgivarbidrag för år 1955. Härvid erinrades, att arbetsgivarbidragen
till försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning beräknats
täcka ca 60 procent av kostnaderna för dessa försäkringar. Kungl.
Maj:t föreslog, att inkomsterna av de på år 1955 belöpande arbetsgivarbidragen
till försäkringarna i fråga skulle, i vad de översteg 60 procent av utgifterna
för motsvarande ändamål, ingå till en särskilt inrättad fond, benämnd
allmänna sjukförsäkringsfonden. Fondens medel skulle, i den mån
de ej behövde tagas i anspråk för utbetalningar från fonden, placeras hos
riksgäldskontoret mot ränta. Någon viss regel för fondmedlens utnyttjande
borde ej fastställas, förrän ytterligare erfarenheter av den allmänna sjukförsäkringen
vunnits. Skulle, innan en sådan regel blivit fastställd, behov
föreligga att utnyttja fondmedlen, borde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att besluta härom.
Beträffande syftet med fonderingen erinrades i propositionen om vad
härom anförts i förarbetena till 39 § sjukförsäkringslagen. Avsikten var
enligt förarbetena, att medel som kunnat fonderas under år med goda ekonomiska
konjunkturer i landet och hög sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden
skulle disponeras i utjämnande syfte under tider, då en försämring
av konjunkturläget och sysselsättningsgraden fick till följd en minskning av
arbetsgivarbidragen, vilken inte uppvägdes av någon motsvarande sänkning
av sjukkassornas utgifter i form av tilläggssjukpenning och tilläggspenning.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1957
De i propositionen framlagda förslagen föranledde inte någon erinran från
andra lagutskottet (uti. nr 28). Med anledning av en i ämnet väckt motion
anförde utskottet bl. a. följande.
Det förhållandet, att det uppkomna överskottet uppgår till betydande belopp,
aktualiserar emellertid frågan, huruvida de nu utgående arbetsgivarbidragen
är riktigt avvägda för att man skall nå det resultat i fråga om fördelningen
av kostnaderna mellan arbetsgivarna, de försäkrade och staten,
som vid sjukförsäkringens tillkomst åsyftades; i fråga om tilläggssjukpenningen
och tilläggspenningen avsåg man att arbetsgivarbidragen skulle
täcka ungefär 60 procent av kostnaderna. Om arbetsgivarbidragen icke
skulle komma att svara mot den del av försäkringskostnaderna, som från
början avsetts, bör enligt utskottets mening, när tillräcklig erfarenhet vunnits,
en omprövning ske av de bestämmelser, som reglerar bidragens storlek,
i syfte att anpassa bidragen till vad de enligt statsmakternas mening
vid försäkringens tillkomst bör täcka.
Riksdagen biföll propositionen (skr. 222).
I överensstämmelse med ifrågavarande beslut har av influtna arbetsgivarbidrag,
belöpande på år 1955, avsatts 76 585 842 kronor till allmänna sjukförsäkringsfonden.
Riksförsäkringsanstaltens förslag jämte
yttrande däröver
Riksförsäkringsanstalten har (skr. 11/2 1957) anfört, att arbetsgivarbidragen
för år 1956 enligt verkställd preliminär uppskattning beräknas komma
att uppgå till omkring 250 milj. kronor, varav omkring 228 milj. kronor
beräknas belöpa på försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning.
De försäkrades avgifter för år 1956 för dessa två försäkringar torde
komma att utgöra omkring 170 milj. kronor. Utgifterna under år 1956 för
tilläggssjukpenning och tilläggspenning beräknas preliminärt till omkring
315 milj. kronor. Arbetsgivarbidrag och försäkringsavgifter avseende försäkringarna
för tilläggssjukpenning och tilläggspenning, tillhopa 398 milj.
kronor, kan således för år 1956 beräknas överstiga utgifterna för försäkringarna
med omkring 83 milj. kronor.
Om de fonderingsregler som beslutats för år 1955 tillämpas också för
1956, skulle enligt anstalten för sistnämnda år till allmänna sjukförsäkringsfonden
överföras ett belopp av omkring 40 milj. kronor. Sjukkassorna
skulle därefter på ifrågavarande del av försäkringen kunna beräknas redovisa
ett överskott på sammanlagt 40 å 45 milj. kronor.
Riksförsäkringsanstalten finner skäl föreligga för en fondering enligt
för år 1955 beslutade grunder jämväl av de på år 1956 belöpande arbetsgivarbidragen
avseende försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning.
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1957
Anstalten erinrar vidare, att arbetsgivarbidragen för år 1955 till sjukvårdsförsäkringen
inte till någon del fonderats centralt. Inte heller i fråga
om motsvarande bidrag för år 1956 finner anstalten en sådan fondering påkallad,
då bidragens andel av beräknade kostnader för försäkringen liksom
under 1955 torde komma att bli mindre än som ursprungligen avsetts.
De obligatoriska sjuk- och moderskapsförsäkringarna, i vad de avser
annat än tilläggssjukpenning och tilläggspenning, kan enligt anstalten komma
att för år 1956 lämna ett överskott på sammanlagt 5 å 10 milj. kronor.
Vid en överföring av arbetsgivarbidrag till allmänna sjukförsäkringsfonden
enligt föreslagna grunder kan alltså det för fondering i sjukkassorna tillgängliga
överskottet, såvitt avser den obligatoriska försäkringen för år 1956,
beräknas uppgå till omkring 50 milj. kronor.
Med hänsyn till att den korta tid, under vilken den allmänna sjukförsäkringen
har varit i kraft, icke ger säkert underlag för en bedömning av den
framtida utvecklingen, anser sig anstalten böra föreslå fondering endast i
fråga om 1956 års arbetsgivarbidrag.
Svenska sjukkasseförbundet har inte funnit riksförsäkringsanstaltens
framställning påkalla ett ställningstagande från förbundets sida till frågan
rörande fonderingen framdeles av det för försäkringarna för tilläggssjukpenning
och tilläggspenning avsedda arbetsgivarbidraget. Förbundet har
ingen erinran att göra mot att överföring för år 1956 till allmänna sjukförsäkringsfonden
av arbetsgivarbidrag sker i enlighet med riksförsäkringsanstaltens
hemställan.
Departementschefen
Enligt 39 § lagen om allmän sjukförsäkring och 12 § lagen om moderskapshjälp
äger Konungen med riksdagen bestämma, att viss del av arbetsgivarbidragen
till sjuk- och moderskapsförsäkringarna skall ingå till en
fond att förvaltas enligt grunder, som fastställes i enahanda ordning.
Vid fastställande av de nu gällande reglerna för uttagning av arbetsgivarbidrag
till försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning har
beräknats, att bidragen skall täcka ungefär 60 procent av kostnaderna for
nämnda försäkringar. Såväl för 1955 som för 1956 har bidragen uppgått
till större belopp än som erfordras för täckande av denna kostnadsdel.
Vid anmälan av propositionen nr 146 till 1956 års riksdag anförde jag, att
jag ansåg det välbetänkt att en central fondering av arbetsgivarbidrag verkställdes,
så att tillfälliga mera betydande ökningar av utgifterna för tillläggssjukpenning
eller tilläggspenning eller tillfälliga minskningar av arbetsgivarbidragen
inte behövde resultera i avgiftsändringar eller att sjukkassornas
för andra delar av verksamheten fonderade medel behövde tagas
i anspråk. På grund härav tillstyrkte jag riksförsäkringsanstaltens förslag
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1957
om central fondering av de på år 1955 belöpande arbetsgivarbidragen till
den del de översteg 60 procent av de under året i de allmänna sjukkassorna
bokförda utgifterna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning. Fondei
ingen skulle ske i en särskild fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden,
varvid medlen skulle mot ränta insättas i riksgäldskontoret. Statsmakterna
beslöt i enlighet med detta förslag. Fonden har på grund härav
tillförts ett belopp av ca 76,6 milj. kronor.
Riksförsäkringsanstaltens nu föreliggande förslag innebär, att beträffande
arbetsgivarbidragen för år 1956 skall tillämpas samma fonderingsförfarande
som i fråga om bidragen för 1955. Fonderingen beräknas komma
att avse ca 40 milj. kronor.
Jag anser en fortsatt central fondering av arbetsgivarbidrag motiverad
och tillstyrker, att en sådan kommer till stånd i enlighet med riksförsäkringsanstaltens
förslag. Allmänna sjukförsäkringsfonden bör alltså tillföras
det belopp, varmed de på år 1956 belöpande arbetsgivarbidragen till försäkringarna
för tilläggssjukpenning och tilläggspenning överstiger 60 procent
av de under året i de allmänna sjukkassorna bokförda utgifterna för nämnda
ändamål. För förvaltningen av de fonderade medlen samt dessas utnyttjande
bör gälla samma regler som för de på år 1955 belöpande bidrag, vilka
tillförts fonden.
I utlåtande över förenämnda proposition 1956: 146 anförde andra lagutskottet
bl. a., att om arbetsgivarbidragen inte skulle komma att svara
mot den del av försäkringskostnaderna, som från början avsetts, en omprövning,
när tillräcklig erfarenhet vunnits, borde ske av de bestämmelser
som reglerar bidragens storlek i syfte att anpassa bidragen till vad de enligt
statsmakternas mening vid försäkringens tillkomst borde täcka. Med
anledning härav vill jag framhålla, att enligt min mening förutsättningar
för en dylik omprövning ännu inte föreligger. Det torde i detta sammanhang
vara tillräckligt att erinra om att försäkringen endast varit i verksamhet
något mer än två år, under vilken tid sysselsättningen varit mycket god
och sjukligheten låg, samt att överskottet av arbetsgivarbidrag för år 1956
beräknas bli avsevärt mindre än för 1955.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen besluta, att
a) allmänna sjukförsäkringsfonden skall tillföras det belopp,
varmed de på år 1956 belöpande arbetsgivarbidragen
till tilläggssjukpenning enligt lagen om allmän sjukförsäkring
och tilläggspenning enligt lagen om moderskapshjälp
överstiger 60 procent de under året i de allmänna sjukkassorna
bokförda utgifterna för nämnda ändamål;
Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1957
7
b) för förvaltning och utnyttjande av de sålunda fonderade
medlen skall gälla samma regler som beträffande de
på år 1955 belöpande arbetsgivarbidrag, vilka tillförts fonden.
Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar
Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Karin Wickström
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1957:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag angående fondering jämlikt 39 § lagen den 3 januari 1947 a1 i texten
- 2LU 1957:27 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag angående fondering jämlikt 39 § lagen den 3 januari 19k7 s. 1 i texten