Sök i Ratio Lex

Med förslag angående fondering jämlikt 39 § lagen den 3 januari 19U7 (nr 1) om allmän sjukförsäkring

1957-03-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:130, Med förslag angående fondering jämlikt 39 § lagen den 3 januari 19U7 (nr 1) om allmän sjukförsäkring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1957

1

Nr 130

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag angående fondering

jämlikt 39 § lagen den 3 januari 19U7 (nr 1) om

allmän sjukförsäkring; given Stockholms slott den 15

mars 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt 39 § lagen om allmän sjukförsäkring äger Konungen och riksdagen

bestämma, att viss del av arbetsgivarnas bidrag till försäkringen skall ingå

till en fond att förvaltas enligt grunder, som fastställes i enahanda ordning.

För ändamålet inrättades år 1956 en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden.

Till denna har av arbetsgivarbidrag för år 1955 avsatts ca

76,6 milj. kronor. I propositionen föreslås, att fondering av arbetsgivarbidrag

för år 1956 skall ske enligt samma regler som tillämpats vid nämnda

fondering. Härigenom beräknas ytterligare ca 40 milj. kronor komma att

tillföras fonden.

1 __ Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 130

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1957

Utdrag au protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om fondering av

bidrag för år 1956 från arbetsgivare till den allmänna sjukförsäkringen

samt anför.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om sjuk- och moderskapsförsäkringarna återfinnes i lagen

den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring (nr 1; ändr. 1948:733,

1950:621, 1953:569, 1954:244, 1954:267, 1954:518, 1955:397, 1955:402

och 1956: 74) samt i lagen den 21 maj 1954 om moderskapshjälp (nr 266;

ändr. 1955: 403).

Den allmänna sjukförsäkringen är dels obligatorisk, dels frivillig. Den

obligatoriska försäkringen utgöres av sjukvårdsförsäkring och sjukpenningförsäkring.

Sistnämnda försäkring består av en försäkring för grundsjukpenning

jämte barntillägg och en försäkring för tilläggssjukpenning. Moderskapshjälpen,

som i sin helhet är obligatorisk, utgöres av ersättning för

förlossningsutgifter samt moderskapspenning. Den sistnämnda består av

grundpenning, vilken i vissa fall förhöjes genom barntillägg, samt av tillläggspenning.

Till försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning

utgår ej statsbidrag. Dessa försäkringar finansieras helt med avgifter

från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag.

Enligt stadganden i 38 § sjukförsäkringslagen och 12 § lagen om moderskapshjälp

har arbetsgivare att erlägga bidrag till kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen

och försäkringen för tilläggssjukpenning samt till kostnaderna

för tilläggspenning. Bidraget skall för varje kalenderår utgöra, till

sjukvårdsförsäkringen 0,1 procent, till försäkringen för tilläggssjukpenning

1 procent och till kostnaderna för tilläggspenning 0,04 procent, allt av den

lön i penningar eller naturaförmåner, som arbetsgivaren under året utgivit

till sådana hos honom anställda arbetstagare vilka är obligatoriskt försäkrade

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. För arbetstagare, som undanta
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1957

3

gits från försäkringen för tilläggssjukpenning eller som är utländsk sjöman

vilken inte är mantalsskriven i riket, beräknas ej bidrag. Inte heller tages

vid bidragsberäkningen någon hänsyn till arbetstagares lön i vad denna

överstiger 15 000 kronor för år räknat.

Om uppbörden av de ifrågavarande bidragen stadgas i en den 4 juni 1954

utfärdad förordning (nr 341).

Arbetsgivarbidrag, som belöper på ett kalenderår, skall enligt 39 § sjukförsäkringslagen

— vilken enligt 12 § lagen om moderskapshjälp äger tilllämpning

också i fråga om arbetsgivarbidrag till moderskapsförsäkringen

— i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer fördelas mellan centralsjukkassorna

i förhållande till, såvitt angår sjukvårdsförsäkringen antalet medlemmar

vid utgången av kalenderåret och beträffande försäkringen för tilläggssjukpenning

och tilläggspenning centralsjukkassornas och till dem anslutna

lokalsjukkassors utgifter för dessa ändamål under kalenderåret. Konungen

med riksdagen äger dock bestämma, att viss del av bidragen skall ingå till

en fond att förvaltas enligt grunder, som fastställes i enahanda ordning.

Förut beslutad fondering

I proposition till 1956 års riksdag (nr 146) behandlades frågan om fondering

av arbetsgivarbidrag för år 1955. Härvid erinrades, att arbetsgivarbidragen

till försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning beräknats

täcka ca 60 procent av kostnaderna för dessa försäkringar. Kungl.

Maj:t föreslog, att inkomsterna av de på år 1955 belöpande arbetsgivarbidragen

till försäkringarna i fråga skulle, i vad de översteg 60 procent av utgifterna

för motsvarande ändamål, ingå till en särskilt inrättad fond, benämnd

allmänna sjukförsäkringsfonden. Fondens medel skulle, i den mån

de ej behövde tagas i anspråk för utbetalningar från fonden, placeras hos

riksgäldskontoret mot ränta. Någon viss regel för fondmedlens utnyttjande

borde ej fastställas, förrän ytterligare erfarenheter av den allmänna sjukförsäkringen

vunnits. Skulle, innan en sådan regel blivit fastställd, behov

föreligga att utnyttja fondmedlen, borde det få ankomma på Kungl. Maj:t

att besluta härom.

Beträffande syftet med fonderingen erinrades i propositionen om vad

härom anförts i förarbetena till 39 § sjukförsäkringslagen. Avsikten var

enligt förarbetena, att medel som kunnat fonderas under år med goda ekonomiska

konjunkturer i landet och hög sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden

skulle disponeras i utjämnande syfte under tider, då en försämring

av konjunkturläget och sysselsättningsgraden fick till följd en minskning av

arbetsgivarbidragen, vilken inte uppvägdes av någon motsvarande sänkning

av sjukkassornas utgifter i form av tilläggssjukpenning och tilläggspenning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1957

De i propositionen framlagda förslagen föranledde inte någon erinran från

andra lagutskottet (uti. nr 28). Med anledning av en i ämnet väckt motion

anförde utskottet bl. a. följande.

Det förhållandet, att det uppkomna överskottet uppgår till betydande belopp,

aktualiserar emellertid frågan, huruvida de nu utgående arbetsgivarbidragen

är riktigt avvägda för att man skall nå det resultat i fråga om fördelningen

av kostnaderna mellan arbetsgivarna, de försäkrade och staten,

som vid sjukförsäkringens tillkomst åsyftades; i fråga om tilläggssjukpenningen

och tilläggspenningen avsåg man att arbetsgivarbidragen skulle

täcka ungefär 60 procent av kostnaderna. Om arbetsgivarbidragen icke

skulle komma att svara mot den del av försäkringskostnaderna, som från

början avsetts, bör enligt utskottets mening, när tillräcklig erfarenhet vunnits,

en omprövning ske av de bestämmelser, som reglerar bidragens storlek,

i syfte att anpassa bidragen till vad de enligt statsmakternas mening

vid försäkringens tillkomst bör täcka.

Riksdagen biföll propositionen (skr. 222).

I överensstämmelse med ifrågavarande beslut har av influtna arbetsgivarbidrag,

belöpande på år 1955, avsatts 76 585 842 kronor till allmänna sjukförsäkringsfonden.

Riksförsäkringsanstaltens förslag jämte

yttrande däröver

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 11/2 1957) anfört, att arbetsgivarbidragen

för år 1956 enligt verkställd preliminär uppskattning beräknas komma

att uppgå till omkring 250 milj. kronor, varav omkring 228 milj. kronor

beräknas belöpa på försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning.

De försäkrades avgifter för år 1956 för dessa två försäkringar torde

komma att utgöra omkring 170 milj. kronor. Utgifterna under år 1956 för

tilläggssjukpenning och tilläggspenning beräknas preliminärt till omkring

315 milj. kronor. Arbetsgivarbidrag och försäkringsavgifter avseende försäkringarna

för tilläggssjukpenning och tilläggspenning, tillhopa 398 milj.

kronor, kan således för år 1956 beräknas överstiga utgifterna för försäkringarna

med omkring 83 milj. kronor.

Om de fonderingsregler som beslutats för år 1955 tillämpas också för

1956, skulle enligt anstalten för sistnämnda år till allmänna sjukförsäkringsfonden

överföras ett belopp av omkring 40 milj. kronor. Sjukkassorna

skulle därefter på ifrågavarande del av försäkringen kunna beräknas redovisa

ett överskott på sammanlagt 40 å 45 milj. kronor.

Riksförsäkringsanstalten finner skäl föreligga för en fondering enligt

för år 1955 beslutade grunder jämväl av de på år 1956 belöpande arbetsgivarbidragen

avseende försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1957

Anstalten erinrar vidare, att arbetsgivarbidragen för år 1955 till sjukvårdsförsäkringen

inte till någon del fonderats centralt. Inte heller i fråga

om motsvarande bidrag för år 1956 finner anstalten en sådan fondering påkallad,

då bidragens andel av beräknade kostnader för försäkringen liksom

under 1955 torde komma att bli mindre än som ursprungligen avsetts.

De obligatoriska sjuk- och moderskapsförsäkringarna, i vad de avser

annat än tilläggssjukpenning och tilläggspenning, kan enligt anstalten komma

att för år 1956 lämna ett överskott på sammanlagt 5 å 10 milj. kronor.

Vid en överföring av arbetsgivarbidrag till allmänna sjukförsäkringsfonden

enligt föreslagna grunder kan alltså det för fondering i sjukkassorna tillgängliga

överskottet, såvitt avser den obligatoriska försäkringen för år 1956,

beräknas uppgå till omkring 50 milj. kronor.

Med hänsyn till att den korta tid, under vilken den allmänna sjukförsäkringen

har varit i kraft, icke ger säkert underlag för en bedömning av den

framtida utvecklingen, anser sig anstalten böra föreslå fondering endast i

fråga om 1956 års arbetsgivarbidrag.

Svenska sjukkasseförbundet har inte funnit riksförsäkringsanstaltens

framställning påkalla ett ställningstagande från förbundets sida till frågan

rörande fonderingen framdeles av det för försäkringarna för tilläggssjukpenning

och tilläggspenning avsedda arbetsgivarbidraget. Förbundet har

ingen erinran att göra mot att överföring för år 1956 till allmänna sjukförsäkringsfonden

av arbetsgivarbidrag sker i enlighet med riksförsäkringsanstaltens

hemställan.

Departementschefen

Enligt 39 § lagen om allmän sjukförsäkring och 12 § lagen om moderskapshjälp

äger Konungen med riksdagen bestämma, att viss del av arbetsgivarbidragen

till sjuk- och moderskapsförsäkringarna skall ingå till en

fond att förvaltas enligt grunder, som fastställes i enahanda ordning.

Vid fastställande av de nu gällande reglerna för uttagning av arbetsgivarbidrag

till försäkringarna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning har

beräknats, att bidragen skall täcka ungefär 60 procent av kostnaderna for

nämnda försäkringar. Såväl för 1955 som för 1956 har bidragen uppgått

till större belopp än som erfordras för täckande av denna kostnadsdel.

Vid anmälan av propositionen nr 146 till 1956 års riksdag anförde jag, att

jag ansåg det välbetänkt att en central fondering av arbetsgivarbidrag verkställdes,

så att tillfälliga mera betydande ökningar av utgifterna för tillläggssjukpenning

eller tilläggspenning eller tillfälliga minskningar av arbetsgivarbidragen

inte behövde resultera i avgiftsändringar eller att sjukkassornas

för andra delar av verksamheten fonderade medel behövde tagas

i anspråk. På grund härav tillstyrkte jag riksförsäkringsanstaltens förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1957

om central fondering av de på år 1955 belöpande arbetsgivarbidragen till

den del de översteg 60 procent av de under året i de allmänna sjukkassorna

bokförda utgifterna för tilläggssjukpenning och tilläggspenning. Fondei

ingen skulle ske i en särskild fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden,

varvid medlen skulle mot ränta insättas i riksgäldskontoret. Statsmakterna

beslöt i enlighet med detta förslag. Fonden har på grund härav

tillförts ett belopp av ca 76,6 milj. kronor.

Riksförsäkringsanstaltens nu föreliggande förslag innebär, att beträffande

arbetsgivarbidragen för år 1956 skall tillämpas samma fonderingsförfarande

som i fråga om bidragen för 1955. Fonderingen beräknas komma

att avse ca 40 milj. kronor.

Jag anser en fortsatt central fondering av arbetsgivarbidrag motiverad

och tillstyrker, att en sådan kommer till stånd i enlighet med riksförsäkringsanstaltens

förslag. Allmänna sjukförsäkringsfonden bör alltså tillföras

det belopp, varmed de på år 1956 belöpande arbetsgivarbidragen till försäkringarna

för tilläggssjukpenning och tilläggspenning överstiger 60 procent

av de under året i de allmänna sjukkassorna bokförda utgifterna för nämnda

ändamål. För förvaltningen av de fonderade medlen samt dessas utnyttjande

bör gälla samma regler som för de på år 1955 belöpande bidrag, vilka

tillförts fonden.

I utlåtande över förenämnda proposition 1956: 146 anförde andra lagutskottet

bl. a., att om arbetsgivarbidragen inte skulle komma att svara

mot den del av försäkringskostnaderna, som från början avsetts, en omprövning,

när tillräcklig erfarenhet vunnits, borde ske av de bestämmelser

som reglerar bidragens storlek i syfte att anpassa bidragen till vad de enligt

statsmakternas mening vid försäkringens tillkomst borde täcka. Med

anledning härav vill jag framhålla, att enligt min mening förutsättningar

för en dylik omprövning ännu inte föreligger. Det torde i detta sammanhang

vara tillräckligt att erinra om att försäkringen endast varit i verksamhet

något mer än två år, under vilken tid sysselsättningen varit mycket god

och sjukligheten låg, samt att överskottet av arbetsgivarbidrag för år 1956

beräknas bli avsevärt mindre än för 1955.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen besluta, att

a) allmänna sjukförsäkringsfonden skall tillföras det belopp,

varmed de på år 1956 belöpande arbetsgivarbidragen

till tilläggssjukpenning enligt lagen om allmän sjukförsäkring

och tilläggspenning enligt lagen om moderskapshjälp

överstiger 60 procent de under året i de allmänna sjukkassorna

bokförda utgifterna för nämnda ändamål;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1957

7

b) för förvaltning och utnyttjande av de sålunda fonderade

medlen skall gälla samma regler som beträffande de

på år 1955 belöpande arbetsgivarbidrag, vilka tillförts fonden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar

Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karin Wickström

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag angående fondering jämlikt 39 § lagen den 3 januari 1947 a1 i texten
  2. 2LU 1957:27 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag angående fondering jämlikt 39 § lagen den 3 januari 19k7 s. 1 i texten