Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för flyktingstudenter m. m

1957-03-15 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:148, Angående vissa åtgärder för flyktingstudenter m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 1J+8 år 1957

1

Nr 148

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

för flyktingstudenter m. m.; given Stockholms slott

den 15 mars 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas en redogörelse för möjligheterna att bereda de

från Ungern överförda flyktingstudenterna utbildning vid högre läroanstalter

i Sverige.

Vidare förordas en sådan utvidgning av det studentsociala stödet åt

flyktingstudenter, att dessa kan erhålla studielån med statlig kreditgaranti

och räntefritt lån för universitetsstudier på i princip samma villkor som

svenska studenter.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr V\H

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1957

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund,

Persson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling,

Eliasson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, fråga om vissa

åtgärder för flykting studenter m.m. och anför därvid följande.

1. Inledning

I en den 5 november 1956 gjord framställning har Sveriges förenade studentkårer

(SFS) hemställt om sådana ändringar av gällande bestämmelser,

att räntefritt studielån för universitetsstudier och statsgaranterat studielån

kan utgå till flyktingstudent efter i huvudsak samma grunder som till

svensk studerande. Över framställningen har yttranden avgivits av statsstipendienämnderna

i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg samt garantilånenämnden.

Sedermeia har Sveriges liberala studentförbund, Sveriges konservativa

studentförbund, Sveriges socialdemokratiska studentförbund och Svenska

landsbygdens ungdomsförbunds studentförbund i en gemensam framställning

den 23 januari 1957 anhallit, att ett ökat antal flyktingar måtte mottagas

i Sverige, att till flyktingstudent måtte utgå studentsociala förmåner

efter i huvudsak samma grunder som till svensk studerande samt att erforderliga

åtgärder måtte vidtagas för att bereda anlända och förväntade

ungerska flyktingstudenter utbildningsplatser vid vara högre läroanstalter.

Ä ttranden över denna framställning har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

kanslern för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

garantilånenämnden, SFS och Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO). Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat

yttranden från kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och

Chalmers tekniska högskola. Vid garantilånenämndens utlåtande har fogats

yttranden av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och

Göteborg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1957

I en inom arbetsmarknadsstyrelsen upprättad, den 13 mars 1957 dagtecknad

promemoria har lämnats mera utförliga uppgifter om de till Sverige

överförda flyktingstudenterna m. m.

I det följande kommer jag att först redogöra för möjligheterna att bereda

de ungerska flyktingstudenterna utbildning vid våra högre läroanstalter

m. m. Därefter kommer jag att behandla frågan om studentsociala förmåner

åt flyktingstudenter.

2. Utbildningsmöjligheter för ungerska flyktingstudenter m. m.

I förutnämnda framställning av den 23 januari 1957 har de angivna

politiska student]örbunden bland annat berört frågan om utbildningsplatser

vid våra högre läroanstalter för de ungerska flyktingstudenterna. Härom

anföres i skrivelsen huvudsakligen följande.

Av de ungerska flyktingar, som hittills anlänt, är drygt 100 universitetsoch

högskolestuderande. Ungefär hälften av dessa är teknologer, medan de

återstående är spridda på olika studieriktningar, främst medicin, humaniora,

naturvetenskap och lantbruk. Ett intensivt arbete pågår på olika

håll att organisera en effektiv undervisning i svenska och engelska för dessa

studenter, i syfte att redan till höstterminens början sätta dem i stånd att

fullfölja sin avbrutna utbildning vid svenska läroanstalter. Man har även

lyckats sörja för deras materiella existensmöjligheter under den närmaste

framtiden genom ett månatligt understöd. I dagens läge förefaller dock

deras framtidsutsikter ovissa, såväl ifråga om utbildningsmöjligheter som

studieekonomi.

I början av detta år hölls i Köpenhamn en studentsocial konferens med

deltagande av 17 europeiska studentunioner utanför öststaterna. Denna

konferens antog en resolution om de ungerska flyktingstudenterna, vari

dessas svåra situation och behov av hjälp underströks. Därjämte framhölls,

bland annat, att de genom statens försorg borde beredas möjligheter att

fullfölja sina studier under lika gynnsamma villkor som inhemska studenter.

Resolutionen uttrycker enligt vår mening en alltigenom rättfärdig princip.

De cirka 150 ungerska studenterna i Sverige bör icke bereda några exceptionella

svårigheter, då det gäller själva utbildningen. Likväl krävs en

förutseende planering och en avsevärd insats. Därför bör redan nu utrymme

beredas vid de högre utbildningsanstalterna för kommande studieår.

Universitetskanslern uttalar, att han förutsätter att välvilligast möjliga

inställning kommer att intagas till frågan om beredande av utbildningsplatser

för de ungerska flyktingstudenterna. Kanslern anför vidare:

I den mån utbildningen avser inträde vid under mitt överinseende stående

lärosäten på sådana studiebanor, för vilka gäller särskilda intagningsbestämmclser

(läkare och tandläkare), måste närmare utredning förebringas

angående antalet flyktingstudenter som önskar dylik utbildning samt röran

de de åtgärder av extraordinär natur som kan befinnas påkallade och

lämpliga. Betydande svårigheter föreligger nämligen för att låta ifrågavarande

studenter — annat än helt undantagsvis vid prövning från fall till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J+8 år 1957

fall — vinna inträde på nämnda spärrade studiebanor i konkurrens med

svenska studenter. Däremot kan man tänka sig en anordning med särskilda

kvällskurser eller sommarkurser. Det synes mig emellertid nödvändigt att

ingående undersökningar företages om möjligheterna att bedriva dylik

undervisning, vilken givetvis kommer att ställa sig kostsam. För en sådan

undersökning och en däri ingående närmare planläggning av undervisningen

synes man böra anlita särskilt tillkallade sakkunniga på ifrågavarande ämnesområden.

På den korta tid, som för besvarande av ifrågavarande remiss

stått mig till buds, har det icke varit möjligt för mig att, efter hörande av

vederbörande universitets- och högskoleinstanser, framlägga något konkret

förslag i förevarande avseende.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har beträffande de ungerska

flyktingstudenternas möjligheter till högre teknisk utbildning i Sverige

framhållit bland annat följande.

Sedan länge har vid de tekniska högskolorna i Sverige antalet sökande

till olika avdelningar som regel varit större än antalet tillgängliga platser,

varför ett urval bland de inträdessökande varit erforderligt. Ett intagande

av en utlänning såsom studerande vid högskolorna kommer därför att i allmänhet

medföra, att en behörig svensk inträdessökande utestänges. Härtill

kommer svårigheten att vid den poängberäkning av inträdessökandes meriter,

som tillämpas vid urvalet, jämföra betyg från främmande läroanstalter

med betyg, som förvärvats vid svenska läroanstalter. Emellertid brukar ett

mindre antal platser vid högskolorna disponeras för extra studerande och

i viss utsträckning antages utlänningar till extra studerande i samtliga ämnen.

För sådan intagning kräves enligt vid högskolorna hittills tillämpad

praxis, att utlänning kan förete meriter, vilka ger anledning till att bedöma

honom såsom sannolikt överlägsen den behörige sökande, som därmed i

regel blir utslagen. Om här avsedd utländsk studerande befunnits kunna på

ett tillfredsställande sätt följa undervisningen, brukar han efter ett par år

av överstyrelsen givas behörighet såsom ordinarie studerande, därvid han

får tillgodoräkna de kunskapsbetyg, han under sina studier såsom extra

studerande skulle ha förvärvat i olika läroämnen, därest han redan från

början antagits såsom ordinarie studerande.

Under angivna omständigheter synes någon möjlighet tyvärr ej föreligga

att nu garantera plats vid de tekniska högskolorna för ungerska flyktingstudenter.

Frågan om antagning av sådan studerande — till en början såsom

extra studerande — kan endast avgöras efter prövning i varje särskilt

fall med hänsyn till vederbörandes kvalifikationer och vid antagningstillfället

föreliggande konkurrens om platserna inom ifrågakommande avdelning.

I de politiska studentförbundens framställning omnämnes endast, att

bland de ungerska flyktingstudenterna skulle ingå ett femtiotal »teknologer»,

utan angivande av vederbörandes studieriktning. Därest det här gäller

ungerska studenter, som tidigare bedrivit studier vid teknisk högskola i

Ungern, vill överstyrelsen anmärka, att möjlighet måhända yppas att redan

efter kort tid inplacera sådan studerande i högre årskurs, där till äventyrs

»hålplatser» kan ha uppstått.

Av arbetsmarknadsstyrelsens remissyttrande och promemoria inhämtas

huvudsakligen följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 1J+8 år 1957

Under november—december 1956 överfördes genom arbetsmarknadsstyrelsens

försorg omkring 4 000 ungerska flyktingar från Österrike till Sverige.

Den grupp flyktingar som anlände till vart land kan i stort sett sägas utgöra

ett tvärsnitt av de i Österrike då befintliga ungerska flyktingarna.

Bland dessa 4 000 flyktingar fanns omkring 150 personer med studentexamen

och oavslutade universitets- eller högskolestudier. Åtskilliga andra

länder utlovade vid uttagningen i Österrike ett antal studiestipendier åt

studenter som överfördes till vederbörande land. Från svensk sida ställdes

dylika förmåner ej i utsikt. Ett mindre antal av de till Sverige uttagna studenterna

hämtades från särskilda studentläger i Österrike. I första hand

dessa studenter men även flertalet övriga nu berörda studenter uttalade

emellertid vid uttagningen önskemål om att i Sverige få fullfölja sin utbildning.

Utöver de universitets- och högskolestuderande fanns bland de ungerska

flyktingarna ett 50-tal personer med studentexamen och i regel några

års anställning såsom arbetare i exempelvis gruv- eller maskinindustri.

Åtskilliga av dessa hade av politiska skäl i hemlandet ej fått tillfälle att

påbörja högre studier. I en del fall har dessa studenter uttalat att de i

Sverige i första hand önskar få bedriva studier för avläggande av någon

lämplig examen.

Efterföljande sammanställning upptager sådana ungerska studenter för

vilka styrelsen erhållit uppgifter om studieriktning m. m. Det tillgängliga

materialet medger ännu inte någon exakt och fullständig redovisning av

studenterna. Uppgifterna torde emellertid i stort sett avspegla studentgruppens

sammansättning.

Ungerska flyktingstudenter anlända till Sverige

i november—december

Studieriktning

Antal

Teologer ...............................

1

Jurister ...............................

4

Medicinare.............................

. . 16

Humanister ............................

. . 13

Naturvetare ...........................

6

Teknologer, fackinriktning

elektroteknik .........................

.............. 4

maskinteknik ........................

.............. IT

kemi ................................

.............. 9

väg- och vattenbyggnad ...............

.............. 8

geodesi ..............................

.............. 1

bergsvetenskap ......................

.............. 15

60

arkitektur ..........................

.............. 12

Ekonomer ............................

3

Agronomer ............................

.. 13

Jägmästare ...........................

8

Veterinärer ...........................

2

Gymnastikdirektörer ...................

i

Övriga högskolestudenter ..............

9

Studenter i övrigt .....................

49

Summa 188

Flertalet ungerska studenter har av arbetsmarknadsstyrelsen omhändertagits

på särskilt sätt. Sålunda har kurser i svenska, engelska och svenska

samhällsförhållanden anordnats i Uppsala och Lund samt vid Fristads folkhögskola

för tillhopa 90 studenter. Vidare har 45 studenter beretts tillfälle

att såsom extraelever deltaga i pågående vinterkurser vid olika folkhög
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kiuigl. May.ts proposition nr 1/+S år 19,57

skolor i landet. Övriga studenter har i allmänhet arbetsplacerats. I förekommande

fall kommer dessa att om möjligt beredas tillfälle till särskilda

språkstudier under sommarmånaderna. 1 början av mars fanns endast ett

10-tal studenter kvar på olika arbetsförmedlingsförläggningar. De studenter

som deltager i kursundervisningen i Uppsala och Lund erhåller genom

arbetsmarknadsstyrelsen ett stipendium om 340 kronor per månad. Studenterna

som deltager i den särskilda kursundervisningen vid folkhögskolan i

Fristad ävensom de som deltager i vinterkursen vid folkhögskolor i övrigt

får fritt vivre samt fickpengar med 100 kronor per månad.

Genom skolöverstyrelsens försorg har under innevarande vårtermin i

Göteborg anordnats undervisning på realskole- och gymnasiestudiet för

omkring 80 ungerska flyktingungdomar. Kostnaderna för denna undervisning

ävensom för elevernas uppehälle bestrides av arbetsmarknadsstyrelsen.

I de politiska studentförbundens framställning nämns, att syftet med den

pågående undervisningen skulle vara att till höstterminens början sätta

studenterna i stånd att vid svenska läroanstalter fullfölja sin avbrutna

utbildning. I en del fall blir detta sannolikt möjligt. Åtskilliga studenter

torde emellertid knappast under tiden fram till höstterminens början kunna

bibringas sådana kunskaper i svenska och andra ämnen, att de redan då

kan återupptaga sina studier. I pågående kurser har huvudvikten lagts vid

undervisning i svenska. Endast relativt ringa utrymme har kunnat beredas

åt undervisning i engelska. De ungerska studenterna saknar i allmänhet

kunskaper såväl i engelska som i tyska. Sannolikt måste de därför — innan

studierna kan återupptagas — skaffa sig ytterligare insikter i främmande

språk; i vissa fall torde fortsatta studier i svenska bli erforderliga. På grund

av den skilda uppläggningen av utbildningen i Ungern och i Sverige kan

en viss komplettering av kunskaperna inom respektive fackområden dessutom

bli nödvändig. Fortsatt kursundervisning såväl i språk som i vissa

andra ämnen måste därför sannolikt ordnas. Enligt styrelsens uppfattning

blir det genom sådan kursundervisning möjligt för flyktingarna att snabbare

än eljest nå studieresultat. Under den tid kursundervisning av antytt slag

pågår, bör det vara möjligt att med hjälp av t. ex. anlagsprövning och

fackprov utröna studenternas förutsättningar för högre studier samt den

studienivå på vilken de enligt svenska förhållanden befinner sig. På grundval

av de resultat dylika prov kan ge kombinerat med utlåtanden av respektive

lärare torde man kunna få ett första — om än grovt — mått

på studenternas studielämplighet.

Kostnaderna för flyktingarnas uppehälle under den tid de deltager i särskild

kursundervisning samt för denna undervisnings anordnande och för

prov av antytt slag är sådana, att de i princip kan bestridas genom arbetsmarknadsstyrelsen.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för de

ungerska studenternas fördelning på olika studieriktningar utgöres den

största gruppen av teknologer. En relativt stor grupp består av medicinare.

Då utbildningsmöjligheterna inom dessa studieriktningar är begränsade

och då nya uttagningar av flyktingar från Mellaneuropa förestod enligt

Kungl. Maj:ts beslut av den 8 februari 1957, ansåg arbetsmarknadsstyrelsen

det angeläget att frågan om de ungerska medicine studerandes och

teknologernas möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige blev föremål för

särskild diskussion. Styrelsen inbjöd därför representanter för berörda universitets-

och högskolemyndigheter, SFS och Sveriges akademikers central
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

K-ungl. Maj:ts proposition nr 148 år 19-57

organisation samt till denna organisation anslutna förband att deltaga i

konferenser rörande utbildningsmöjligheterna för ungerska medicinare och

teknologer den 22 respektive 23 februari 1957. Vid dessa konferenser framfördes

i stort sett följande.

Medicine studerande. Möjligheterna att bereda ett begränsat antal

ungerska medicine studerande plats för fortsatt utbildning i Sverige bedömdes

såsom relativt goda. Vid denna bedömning bortsågs i stort sett från de

medicinare som avbrutit sin utbildning i Ungern redan några år före flykten

från hemlandet. Det antal som återstod och som ansågs kunna komma i

fråga för vidare medicinsk utbildning utöver nybörjarstadiet är relativt litet.

Även om antalet — genom ankomsten av nya flyktinggrupper — kan beräknas

stiga till ungefär det dubbla, borde det dock ej vara helt omöjligt att

genom en spridning på de olika lärosätena kunna inplacera samtliga studielämpade

i den ordinarie utbildningsgången. En individuell bedömning av de

studerandes studienivå och allmänna studieförutsättningar måste äga rum,

men vissa allmänna riktlinjer för hur en inplacering i den svenska studiegången

borde kunna ske, ansåg sig konferensen dock kunna uppställa.

Teknologer. Möjligheterna att antaga ungerska teknologer såsom extra

elever och i förekommande fall såsom specialstuderande kan generellt sett

anses vara relativt stora, åtminstone vid tekniska högskolan i Stockholm.

Högskolans rektor, professor R. Woxén, framhöll, att antalet platser på

respektive avdelningar visserligen är relativt begränsat och att svensk studerande

stadgeenligt äger företräde framför utländsk, men att man på tekniska

högskolan dock årligen antager omkring ett 15-tal utländska studerande

såsom extra elever. Givetvis bör flyktingstudenter få företräde framför

övriga utländska studerande. Dispens från tentamen beviljas dock

aldrig. Efter två års godkända studier blir extra elever ordinarie. Denna

studiegång innebär att även de, som har 4 års studier i Ungern bakom sig,

får räkna med eu studietid av 3 till 4 år fram till civilingenjörsexamen.

Rektor vid Chalmers tekniska högskola, professor G. Hössjer, ansåg det

för närvarande omöjligt att antaga ungerska studerande på de lägre årskurserna

vid högskolan utan att samtidigt minska intagningen av svenska

studerande. Det skulle i de högre årskurserna eventuellt gå att utnyttja

en och annan »lucka», men möjligheterna att antaga extra elever vid högskolan

är nu starkt begränsade. Högskolan brukar dessutom årligen ta

emot ett mindre antal norrmän, en tradition som svårligen kan brytas.

Enighet rådde beträffande nödvändigheten av praktik för de ungerska

teknologerna. Flertalet bör beredas möjlighet till praktik redan från och

med sommaren och det är då av stor vikt att studenterna erhaller praktik

som är lämplig med hänsyn till deras studieinriktning. De teknologer, som

i Ungern endast studerat eu kortare tid, skulle under sommaren eventuellt

kunna beredas möjlighet till särskild kursundervisning i grundläggande

ämnen vid Chalmers tekniska högskola. Härför krävs emellertid extra

anslag.

Även vid konferensen beträffande teknologernas vidareutbildning uttalades

önskemål om en individuell kartläggning av studenterna.

Skogshögskolestuderande. Beträffande de ungerska studenter som önskar

fullfölja sina studier vid skogshögskolan har eu detaljerad genomgång

gjorts. Härvid har styrelsen samarbetat med representanter för skogshögskolans

studentkår. Vid överläggning med skogshögskolans rektor, professor

K. T. Strcyflert, och professor S. J. J. 1’etrini har ställts i utsikt att samtliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 JtS år 1957

berörda studenter skall beredas studiemöjligheter vid högskolan. En plan

för varje students fortsatta utbildning i Sverige har skisserats.

Med hänsyn till behovet av en närmare kartläggning av samtliga ungerska

studenters studiemeriter har inom styrelsen utarbetats ett särskilt

frågeformulär. Detta kommer att tillställas alla ungerska studenter som

för närvarande vistas i landet. Härutöver har i samarbete med respektive

studentkårers studieråd utarbetats specialformulär för olika studieriktningar.

På grundval av det material, som sålunda kommer att sammanställas,

skall styrelsen sedan med respektive läroanstalt diskutera möjligheterna

till fortsatta studier för varje enskild student. Denna kartläggning

kan beräknas vara slutförd under april månad.

I det föregående har redogjorts för de ungerska flyktingstudenter som

anlände till Sverige i slutet av föregående år samt för de åtgärder som

vidtagits för dessa studenter. Ytterligare flyktingstudenter kommer inom

den närmaste tiden att överföras till Sverige från Österrike och Jugoslavien.

I början av mars hade i Österrike uttagits omkring 90 studenter för transport

till Sverige. Vid denna uttagning medverkade i den svenska delegationen

SFS:s ordförande. Hur många studenter, som härutöver kommer att

uttagas i Österrike respektive Jugoslavien för transport till Sverige, är ännu

inte känt. Förutom de cirka 90 studenter som uttagits särskilt får man

alltså räkna med ett visst inslag av studenter i olika flyktinggrupper som

överföres till Sverige.

Vid den särskilda uttagningen av studenter som ägde rum i slutet av

februari och början av mars lämnades utförliga uppgifter om studiemöjligheter

i Sverige. Svårigheterna att ordna utbildningsplatser klargjordes i

förekommande fall för studenterna, som dessutom meddelades att finansiell

hjälp vid studier så vitt möjligt skall ges. Några stipendier eller dylikt utlovades

dock inte.

20 av de uttagna 90 studenterna har efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

tilldelats stipendier av The Ford Foundation. Dessa stipendier utgår

under 2 år med 800 dollars per år. Sammanlagt har alltså för dessa

studenter ställts till förfogande 32 000 dollars. Det enda villkoret, som The

Ford Foundations representant uppställde för att stipendium skulle kunna

beviljas, var att studiemöjligheter inom respektive fack skulle garanteras

stipendiaterna. Stipendierna kommer att administreras av SFS.

Samtliga de flyktingstudenter som hittills uttagits under våren kommer

i Sverige att sammanföras till särskilda språkförläggningar. Även övriga

studenter som kan väntas hit under den närmaste tiden kommer i första

hand att beredas tillfälle till språkstudier. En individuell kartläggning av

de studenter, som nu anländer till Sverige, kommer att ske på samma sätt

som i det föregående omnämnts.

3. Studentsociala förmåner för flyktingstudenter

Gällande bestämmelser om studentsociala förmåner

Vad beträffar nuvarande studentsociala stödformer må framhållas följande.

Naturastipendierna. Denna stödform infördes budgetåret

1939/40 för studerande vid universiteten och karolinska institutet. Från

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1957

och med budgetåret 1944/45 öppnades möjligheter till naturastipendier

även för studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg.

Genom beslut av 1950 års riksdag utökades kretsen av stipendieberättigade

med studerande vid medicinska högskolan i Göteborg. Stipendieringen

utvidgades genom beslut av 1953 års riksdag till att omfatta

samtliga akademiska utbildningsanstalter under åttonde och tionde huvudtitlarna.

Vidare ökades stipendietidens längd per läsår från högst åtta till

högst nio månader.

Med nu gällande bestämmelser rörande naturastipendieringen —- reglementet

1953:360 (ändr. 1954:419) för utdelning av statsstipendier vid

universiteten in. fl. läroanstalter — kan naturastipendium icke tilldelas

annan än svensk studerande. De i reglementet meddelade bestämmelserna

är i huvudsak av följande innehåll.

Naturastipendium utgår i form av fri bostad och kost (s.k. helt stipendium)

eller i form av endera av dessa förmåner (s. k. delstipendium). Stipendierna

må tilldelas obernedlade studerande med utpräglad studiebegåvning

vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg, karolinska institutet,

Stockholms högskola, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska

högskola, handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö, farmaceutiska institutet (apotekarlinjen),

gymnastiska centralinstitutet (gymnastiklärarlinjen), socialinstituten i

Stockholm och Göteborg samt sydsvenska socialinstitutet. Naturastipendium

får ej innehas under längre sammanlagd tid än tre läsår vid universiteten

och karolinska institutet samt Stockholms högskola, två och ett

halvt läsår vid tandläkarhögskolorna, två läsår vid tekniska högskolorna,

ett och ett halvt läsår vid handelshögskolorna och farmaceutiska institutet,

ett läsår vid gymnastiska centralinstitutet samt två terminer vid socialinstituten.

Denna maximitid för innehav av stipendium må begränsas, om

så erfordras, för att antalet ledigblivna stipendier skall kunna hållas i möjligaste

mån konstant från ett år till ett annat. I regel bör stipendium beviljas

under den tidigare delen av studietiden. Som nämnts får stipendieförmånerna

åtnjutas under högst nio månader av läsåret. Stipendierna utdelas

av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg.

Till naturastipendieringen har riksdagen beviljat anslag för varje budgetår.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 4 480 000 kronor.

För nästa budgetår har Kungl. Maj:t framlagt förslag om ett anslag av

6 980 000 kronor (prop. 1957: 1; VIII ht. p. 121).

Riintefria lån för universitetsstudier. Sedan år 1939

utdelas ur eu samma år tillkommen fond, benämnd statens lånefond för

universitetsstudier, räntefria studielån till underlättande av studiemöjligheterna

för obemedlade eller mindre bemedlade studerande med utpräglad

studiebegåvning vid universitet och högskolor m. fl. läroanstalter. Till en

början avsåg låneverksamheten endast studerande vid universiteten och

karolinska mediko-kirurgiska institutet . År 1944 utvidgades låneutdelningen

att gälla även studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och

Göteborg. Enligt beslut vid 1950 års riksdag omfattar utlåningen ur fonden

numera också studerande vid fackhögskolorna och socialinstituten

samt vissa linjer vid gymnastiska centralinstitutet och Alnarpsinstitutet.

Enligt gällande bestämmelser rörande den räntefria långivningen för universitetsstudier

— reglementet 1939: 290 lur utdelning av riintefria studielån

för universitetsstudier, i den lydelse det erhållit genom kungörelsen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1957

1956: 578 — kan räntefritt studielån för universitetsstudier icke beviljas

annan än svensk studerande. Bestämmelsernas huvudsakliga innehåll är

följande.

De räntefria studielånen utdelas av de fyra statsstipendienämnderna. I

fråga om ansökningsförfarande och fastställande av amorteringsvillkor är

de samordnade med de — i det följande behandlade — statsgaranterade

lånen för svenska studerande. Vissa centrala uppgifter beträffande låneverksamheten

tillkommer garantilånenämnden. Utbetalning m. m. av lånen

handhas av generalpoststyrelsen. Räntefritt studielån må beviljas till ett

belopp av högst 2 500 kronor för år men må, när särskilda omständigheter

därtill föranleda, kunna beviljas till högre belopp, dock högst 3 000 kronor

för år.

Till kapitalinvestering i fonden har riksdagen beviljat anslag för varje

budgetår. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 6 000 000

kronor och för nästa budgetår har Kungl. Maj:t föreslagit ett anslag av

samma storlek (1957: 1; bil. 29, p. 21).

Statsgaranterade studielån. I syfte att underlätta för de

studerande vid universiteten in. fl. högre läroanstalter att erhålla studielån

genomfördes efter beslut av 1950 års riksdag ett system med statlig garanti

av dylika lån. Bestämmelser i ämnet är meddelade i kungörelsen 1950: 469

(ändr. 1954: 420; 1956: 260; 1956:579). Ifrågavarande bestämmelser innebär

bland annat följande.

Beslut om statlig garanti meddelas av statsstipendienämnderna. Villkor

för erhållande av garanti är, att vederbörande sökande gjort sig känd för

skötsamhet, ådagalagt studielämplighet och är i behov av studiekredit.

Garanti beviljas vid ett och samma tillfälle endast för lån avseende studiekostnader

under högst ett år. Garanti avseende ytterligare lån kan emellertid

beviljas låntagare, som med omsorg och framgång bedriver sina studier.

Efter ansökan av studerande, som erhållit statsgaranti, må lån utlämnas

av bank eller annan kreditanstalt, som är villig därtill. Lån är i regel amorteringsfritt

under studietiden och utlämnas utan annan säkerhet än den

statliga garantin och mot ränta, som Kungl. Maj:t med hänsyn till det allmänna

ränteläget fastställer. Innebörden av statsgarantin är, att statsverket

gentemot långivaren närmast efter låntagaren ansvarar för lånet.

Genom proposition 1952:48 framlade Kungl. Maj:t förslag om att här

avsedda kreditgaranti, vilken tidigare givits endast åt svenska studenter,

skulle kunna beviljas även s. k. flyktingstudenter. Med hänsyn till de särskilda

förhållandena beträffande dessa studenter föreslogs i propositionen

för deras del vissa särbestämmelser.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1952: 97 tillstyrkte statsutskottet

bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag men underströk samtidigt —

i anslutning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet i ärendet anfört

— vikten av att det föreslagna systemet med statlig kreditgaranti för

studielån åt flyktingstudenter tillämpades med varsamhet. En särskilt noggrann

prövning av de garantisökande och en viss återhållsamhet vid beviljande

av garanti syntes enligt utskottets mening nödvändig. Därjämte

borde garantilånenämnden med uppmärksamhet följa utvecklingen av ifrågavarande

garantiverksamhet samt lämna Kungl. Maj:t redogörelse för

sina iakttagelser härvidlag.

Den 30 juni 1952 utfärdades kungörelse (nr 570) angående studielån med

statlig kreditgaranti åt s.k. flyktingstudenter (ändr. 1956:421). De i kun
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr Ufi år 1957

görelsen givna föreskrifterna avvek från de för garantilån till svenska

studenter då gällande bestämmelserna huvudsakligen i följande avseenden.

Såsom flyktingstudent skall enligt kungörelsen betraktas den, som vid

tillämpning av gällande föreskrifter om utlännings rätt att vistas här i

riket är att anse såsom politisk flykting och som emottagits som studerande

vid någon av de läroanstalter, vid vilka garantilan till studerande

förekommer (1 §). Utlänningskommissionen skall avge yttrande i^ varje

enskilt ärende rörande beslut om statlig kreditgaranti för studielån till

flyktingstudent (3 §). Såsom lånevillkor skall vidare gälla, att sökanden

på heder och samvete förklarat sig ha för avsikt att stanna i Sverige även

efter avslutad utbildning (2 § första stycket). Sökanden skall även ådagalägga,

att han i förekommande fall erhållit examensdispens (2 § andra

stycket). Flyktingstudent, som icke avlagt svensk studentexamen, måste

styrka sin studielämplighet genom minst t va terminers studier vid vederbörande

läroanstalt, innan garantilån kan erhållas (2 § fjärde stycket).

Slutligen gäller att besluten rörande garantilånen till flyktingstudenter fattas

av garantilånenämnden, sedan yttrande avgivits av vederbörande statsstipendienämnd.

Beträffande beviljandet av garantilånen till svenska studenter

har däremot statsstipendienämnderna ensamma beslutanderätten.

Sedermera har bestämmelserna för garantilån till svenska studerande

ändrats vid två tillfällen utan att motsvarande ändringar vidtagits beträffande

garantilånen till flyktingstudenter. Sålunda har genom beslut av

1956 års riksdag behörighetskravet i fråga om ådagalagd studielämplighet

för erhållande av garantilån sänkts från Ba+ i läroämnen i studentexamen

till ett genomsnittsbetyg av Ba i nämnda ämnen (prop. 50; SU 46; Rskr

146). Vidare har garantilånen till svenska studerande i fråga om ansöknmgsförfarande

och fastställande av amorteringsvillkor samordnats med de räntefria

lånen för universitetsstudier (KK 1956: 578 o. 579).

Förslag om vidgade studentsociala förmåner åt flyktingstudenter m. m.

Sveriges förenade studentkårer har i förutnämnda framställning den 5

november 1956 hemställt, att flyktingstudenter ma beviljas statlig kreditgaranti

för studielån utan att avkrävas förklaring på heder och samvete att

inte ha för avsikt att lämna Sverige efter avslutade studier, att flyktingstudenter

må beviljas räntebefrielse för studielån i samma utsträckning och

efter samma grunder som svenska studerande, att den studielämplighet,

som stipuleras för erhållande av statlig kreditgaranti för studielån, må anses

ådagalagd av flyktingstudenter efter samma bedömningsgrunder som

gäller för svenska studerande samt att statsstipendienämnderna får befogenhet

att bevilja flyktingstudenter statlig kreditgaranti för studielån.

Såsom skäl för det först nämnda yrkandet har anförts bland annat

följande.

Ifrågavarande förklaring behöver i och för sig inte innebära något annat

än att flyktingstudenten just i det ögonblick han avger förklaringen inte

har några planer på att lämna landet efter examen. Förklaringen kan i så

fall inte avses få någon återhållande verkan närhelst (let sedermera kan bli

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1957

inte något åtagande för framtiden från förklaringsgivarens sida. Men det

är uppenbart, att förklaringens innehåll kan uppfattas såsom väsentligt

mycket mindre begränsat, snarast som ett löfte, vars infriande statsmakterna

väl knappast kan förväntas låta samhällets sanktionssystem effektuera,

men som av förklaringsgivaren ändå skall uppfattas som moraliskt

bindande. I annat fall skulle den vara meningslös. Man kan inte förvänta,

att flyktingstudenten redan vid början av studierna skall ha några klart

utformade planer för den relativt avlägsna framtid, då han tagit sin examen.

I normala fall har väl flyktingstudenten i detta läge inga avsikter alls

— annat än att försöka inordna sig i det nya samhället och i den nya studiegången

och sedan låta tiden utvisa, vad som skall hända efter examen.

Villkoret om flyktingstudentens löfte att kvarstanna i Sverige efter avslutade

studier synes dikterat av risken att flyktingstudenten återvänder till

sitt hemland eller emigrerar till annat land innan han hunnit återbetala sitt

lån. Det kan ifrågasättas, om denna ekonomiska risk står i rimlig proportion

till det ur många synpunkter betänkliga villkoret. Den grundläggande

principen för den svenska politiken mot politiska flyktingar har varit och

är, att de skall mottagas på ett sådant sätt, att de har möjlighet att anpassa

sig i det svenska samhället och känna sig solidariska med dess värderingar.

I detta syfte har man, där så rimligen kan ske, låtit flyktingar

komma i åtnjutande av samma rättigheter som den svenske medborgaren.

Den statliga kreditgarantien för studielån utgör ett väsentligt, om än föga

kostnadskrävande, samhälleligt stöd. Men det har aldrig ifrågasatts, att

för den svenske studenten förbinda detta stöd med inskränkningar i hans

fria val av framtida yrke eller vistelseort. Det måste därför anses stötande

att som villkor för samma stöd utöver förbindelsen att återbetala lånet

avkräva flyktingstudenten ett så livsavgörande löfte, att han av detta känner

sin rätt att fritt välja vistelseort inskränkt — speciellt om löftet måste

komma att avges i en situation av ekonomisk nöd. Flyktingstudenten löser

sig ju inte från studielånet genom att emigrera — och det vore obilligt att

presumera, att han avser att göra det. Möjligheterna till exekutiva åtgärder

försvåras visserligen, men att för den skull gå en elementär princip förnär

måste för flyktingstudenten vara en stötesten när det gäller att vinna honom

för vårt samhälles värderingar.

Till stöd för yrkandet om räntebefrielse för studielån åt flyktingstudent

har framhållits huvudsakligen följande.

Vägande sociala skäl talar för att även flyktingstudenter bör kunna komma

i åtnjutande av räntefritt studielån ur statens lånefond för universitetsstudier.

Flyktingstudentens ekonomiska bakgrund är i de allra flesta fall

sådan, att varje utgiftspost bildar ett allvarligt hinder när det gäller att

skapa den studiero, som erfordras för att han skall kunna bedriva sina

studier framgångsrikt. Visserligen har han liksom de svenska studenterna

möjlighet att få sina ränteutgifter inräknade i studielånen med statlig kreditgaranti.

Men SFS kan inte finna några skäl för att flyktingstudenterna

skall avstängas från möjlighet att erhålla räntebefrielse för en viss del av

de lån de måste upptaga för att täcka sina studiekostnader och att inte

samma bedömningsgrunder som för svenska studenter därvid skall gälla.

Kraven på samma bedömningsgrunder när det gäller studielämpligheten

har motiverats på i huvudsak följande sätt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

K-ungl. Maj:ts proposition tir 148 år 1957

Det finns ingen anledning att antaga, att det skäl, som föranledde sänkningen

av behörighetskravet för svenska studerande inte också skulle vara

bärande för flyktingstudenterna. Vid bedömningen av studentbetyget såsom

kriterium på studielämplighet borde därför hänsyn tagas endast till

dettas kvalitet och inte till den lånsökandes nationalitet. Vad beträffar den

för flyktingstudenter uppställda två-terminsregeln innebär denna i realiteten

att flyktingstudenterna under sitt första läsår inte kan med lån

finansiera sina studier; deras möjligheter att få privat borgen är synnerligen

små och det är dessutom svårt att med nuvarande kreditrestriktioner över

huvud erhålla vanligt borgenslån. Flyktingstudenterna förvägras alltså

statligt ekonomiskt stöd när de bäst behöver det. Då flyktingstudenterna

står i begrepp att börja högre studier i Sverige är deras utgångsläge inte

det bästa. Känslan av främlingskap, språksvårigheter och psykisk labilitet

är faktorer, som kan göra det svårt för dem att under det första läsåret

nå den studiekoncentration, som svenska studenter normalt ådagalägger.

Kommer därtill ekonomisk otrygghet och tvånget att ha förvärvsarbete

jämsides med studierna — alldeles oavsett svårigheterna för en utlänning

att ordna sådant — måste risken vara stor, att önskvärda studieresultat

inte uppnås. Det är till och med sannolikt, att flyktingstudenterna inte

vågar sig på att börja ordnade studier, utan övergår till tillfälliga, okvalificerade

arbeten och inte lyckas anpassa sig. Det är ofrånkomligt att en risk

för förslumning därvid uppstår. Om syftet är att möjliggöra och underlätta

studiegången för flyktingstudenterna för att därigenom vinna ett välbehövligt

tillskott till landets högt utbildade arbetskraft är den effektivaste

utformningen av det statliga stödet att låta det sätta in genast vid början

av studierna för att överbrygga de initiala svårigheterna. Det nödvändiga

villkoret om studielämplighet måste då utformas på annat sätt. Då flyktingstudenter

söker inträde vid högre läroanstalt, har denna att bedöma

deras förkunskaper och på grundval av bedömningen bevilja dem inträde

vid läroanstalten. Vid spärrade utbildningslinjer (fackhögskolor och vissa

ämnen inom de »fria» fakulteterna) innebär detta, att stränga krav ställes

på deras i utlandet förvärvade studiemeriter och att flyktingstudenter med

icke nöjaktiga förkunskaper vägras inträde. Även vid de icke spärrade utbildningslinjerna

kan man förutsätta, att en grundlig prövning av flyktingstudenters

förkunskaper äger rum. Man har således i detta initiala urval

en garanti för, att flyktingstudenter utan formella möjligheter att följa

undervisningen inte kommer att inskrivas. Flyktingstudenter utan svensk

studentexamen, som beviljats inträde vid högre undervisningsanstalt, är

således vad studiemeriter beträffar i principiellt samma läge som en svensk

inskriven studerande med dispens från svensk studentexamen. De bör således

ha samma möjligheter att få statsgaranterat studielån som dispenserade

svenska studerande, varvid största möjliga hänsyn i sä fall måste tagas

till deras i utlandet förvärvade studiemeriter. Då dessa i många fall kan

vara svåra att bedöma, bör stor vikt läggas vid att de vid universitetets

eller högskolans bedömning funnits lämpliga att inskrivas.

För den föreslagna överflyttningen av beslutanderätten beträffande flyktinglånen

till statsstipendieniimnderna har anförts följande motivering.

Kontrollen över studieresultaten för flyktingstudenter skulle väsentligen

underlättas om kompetens att bevilja statlig kreditgaranti delegerades från

garantilånenämnden till statsstipendienänmderna. Dessa kan ju i tveksam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^8 år 1957

ma fall bevilja lånen endast halvårsvis och låta utbetalandet av det resterande

Kisårsbeloppet vara beroende på de erfarenheter, den sökandes lärare

fått av flyktingstudenten under den tilländalupna terminen eller på vad

eljest kan komma till nämndens kännedom om sökandens studielämplighet

— ett förfaringssätt som stundom tillämpats även för svenska studerande.

Den risk, som samhället löper genom att bevilja statlig kreditgaranti åt

flyktingstudenter på förut föreslagna, mera liberala grunder, skulle därigenom

väsentligen reduceras. Med denna decentralisering skulle också stora

fördelar för de lånsökande stå att vinna. Kreditgarantien beviljas nu av

garantilånenämnden efter hörande av vederbörande statsstipendienämnd

och utlänningskommissionen. Behandlingsproceduren tar lång tid och kan

innebära en svårbemästrad psykisk press på de sökande, som under väntetiden

måste leva under extrem ekonomisk otrygghet. Om vederbörande

statsstipendienämnd fick befogenhet att bevilja kreditgarantier och följaktligen

utlänningskommissionens utredning kunde igångsättas redan på

initiativ av denna, skulle sannolikt en ansenlig tidsbesparing uppnås. Detta

i förening med de ökade kontrollmöjligheterna synes enligt SFS:s mening

tala för att en sådan rationalisering snarast bör vidtagas.

De politiska studentförbunden har i sin förut omnämnda framställning

den 23 januari 1957 framhållit, att de ungerska flyktingstudenternas framtidsutsikter

ter sig ovissa bland annat då det gäller ekonomiseringen av

studierna. Enligt nämnda förbund bör de studentsociala förmånerna utgå

till flyktingstudenter efter samma grunder som tillämpas för svenska studerande.

Då meriter och behov vore lika borde även förmåner vara lika.

Sveriges förenade studentkårer har i sitt yttrande över de politiska studentförbundens

framställning uttalat, att denna måste innebära en begäran,

att jämväl möjlighet till erhållande av statliga stipendier för utbildning

vid svenska universitet och högskolor skall öppnas för flyktingstudenterna.

SFS har vidare anfört bland annat:

SFS anser, att den principståndpunkt som de politiska studentförbunden

intagit är riktig, och vill därför med instämmande i deras förslag framhålla

vikten av att erforderliga åtgärder vidtages så snabbt, att de föreslagna

studentsociala förmånerna kan utgå till flyktingstudenterna redan

under nästa budgetår. Särskilt med tanke på de omständigheter och förutsättningar,

varunder de ungerska flyktingstudenterna mottagits och vistas

här i landet, måste man emellertid fråga sig, om de åtgärder, som föreslagits,

skulle vara tillräckliga för att undanröja de ekonomiska hindren för

dessa studenter att med samma förutsättningar som sina svenska kamrater

återuppta och fullfölja sin akademiska utbildning. Otvivelaktigt förhåller

det sig så, att de största svårigheterna kommer att möta dessa studenter i

början av utbildningsgången, innan de i olika avseenden hunnit anpassa sig

någorlunda efter svenska förhållanden och prestera resultat vid de svenska

utbildningsanstalterna. En del av de ungerska studenterna kommer sannolikt

att kunna skriva in sig vid universitet och högskolor redan under nästa

hösttermin. Säkerligen måste man då räkna med att deras studieresultat

under de första terminerna icke kommer att bli lika goda som den svenske

genomsnittsstudentens, även om deras intellektuella studieförutsättningar

i och för sig icke är sämre. För flertalet flyktingstudenter torde därför de

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J+8 år 1957

svenska studentsociala förmånerna — även om dessa i princip stode öppna

för flyktingstudenter — knappast vara till större glädje under det första

studieåret. I den mån de icke avlagt svensk studentexamen eller ådagalagt

sin studielämplighet genom meriterande resultat vid svenska utbildningsanstalter,

torde det nämligen vara meningslöst för dem att ställa upp i den

hårda konkurrensen om de till förfogande stående stipendierna och räntefria

lånen. SFS vill därför föreslå, att flyktingstudenter utan svensk studentexamen

under sitt första studieår vid svenska universitet eller högskolor

erhåller särskilda bidrag för täckande av de normala studiekostnaderna

under 10 månader. Bidragen bör då icke vara mindre än 400 kronor

netto per studiemånad. Då SFS förutsätter, att en relativt noggrann prövning

av flyktingstudenternas förkunskaper och allmänna studieförutsättningar

kommer att äga rum i samband med inskrivningen, bör det föreslagna

bidraget kunna utgå till varje flyktingstudent, som beviljats inträde

och verkligen bedriver studier vid universitet eller högskola i Sverige. Administration

och förvaltning av de medel, som — därest SFS:s förslag skulle

vinna beaktande — kommer att anvisas för ändamålet torde med fördel

kunna överlåtas på garantilånenämnden och statsstipendienämnderna.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att frågan om det studentsociala stödet

till flyktingstudenterna i hög grad aktualiserats genom de åtgärder Sverige

vidtagit med anledning av flyktingströmmen från Ungern. Vidare understryker

styrelsen angelägenheten av att flyktingstudenterna tillerkännes

studentsociala förmåner efter samma grunder som gäller för svenska studerande.

Därjämte anför styrelsen följande.

Tidigare erfarenheter visar, att det första studieåret vid respektive läroanstalter

är av avgörande betydelse för flyktingstudenterna och för deras

möjligheter att med framgång fullfölja sin utbildning här i landet. Enligt

styrelsens uppfattning är det av stor vikt, att dessa studenter under detta

studieår får ekonomisk hjälp. Styrelsen har ingen uppfattning om i vilken

form detta stöd bör utgå men ifrågasätter, om inte kostnaderna härför

lämpligen borde bestridas av ett särskilt å riksstaten för ändamålet uppfört

anslag.

Universitetskanslern och överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner

det angeläget, att åtgärder vidtages för att underlätta de ungerska

flyktingstudenternas ekonomiska möjligheter att bedriva studier i Sverige.

Ilur detta lämpligen bör ske synes enligt kanslern och överstyrelsen närmast

böra prövas av de organ, som har till uppgift att handha olika former

av studiehjälp. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter kanslern,

om icke kostnaderna för studiehjälp åt de ungerska flyktingstudenterna bör

bestridas från ett särskilt å riksstaten för ändamålet uppfört anslag.

Garantilånenämnden tillstyrker, att flyktingstudenterna tillerkännes

statsgaranterade studielån och räntefria lån för universitetsstudier efter

samma grunder som de svenska studenterna. Nämnden iir däremot icke för

närvarande beredd att förorda, att flyktingstudenterna må kunna tilldelas

naturastipcndier.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 148 år 1957

Vad först beträffar de statsgaranterade studielånen framhåller

nämnden huvudsakligen följande.

Under vart och ett av budgetåren 1952/1955 utgjorde antalet ansökningar

från flyktingstudenter om garantilån omkring 70, medan antalet

budgetåret 1955/56 sjönk till 45. Antalet beviljade nya lån utgjorde under

de fyra budgetåren 1952/56 respektive 42, 36, 21 och 11 eller tillsammans

110 med ett genomsnittligt lånebelopp av 3 400 kronor per lån. Vidare

har 87 fortsatta lån beviljats med i genomsnitt 3 300 kronor per lån. Totalt

har statlig kreditgaranti för studielån åt flyktingstudenter intill utgången

av budgetåret 1955/56 beviljats med 674 000 kronor. Intill utgången av

budgetåret 1955/56 hade 23 av låntagarna avslutat sina studier med examen

och fått amorteringsplaner fastställda för sina garantilån. I intet fall

hade fråga om avskrivning av garantilån till flyktingstudent behövt övervägas.

I endast två fall hade låntagaren lämnat Sverige. I det ena fallet

har låntagaren kompletterat sin svenska examen med examen vid utländskt

universitet och åtnjuter för närvarande betalningsanstånd på grund av

fortsatta studier vid det utländska universitetet. I det andra fallet sker

amortering av garantilånet normalt efter fastställd plan. Det är i detta

sammanhang av intresse att närmare granska de olika orsaker, som lett till

avslag på 36 ansökningar om nya lån. Det gäller här 34 flyktingstudenter,

av vilka således 2 fått avslag två gånger. Av de övriga har 5 efter förnyad

ansökan kunnat beviljas lån och ingår därför i den förut redovisade siffran

110 för totalantalet låntagare. Avslaget på den första ansökan orsakades

för dessa studenter i ett fall av två-terminsregeln och i de fyra övriga fallen

av att studielämpligheten ännu ej styrkts. Bland de 29 flyktingstudenter,

som icke kunnat beviljas garantilån, har 5 diskvalificerats på grund av att

de erhållit svenskt medborgarskap, It icke varit politiska flyktingar, 1 befunnits

sakna lånebehov, 2 icke studerat under föreskrivna två terminer vid

svensk läroanstalt och återstående 10 icke ansetts fylla kraven på studielämplighet.

Av totalt 139 sökande flyktingstudenter har således 110 eller

80 procent beviljats statlig kreditgaranti under budgetåren 1952/56.

Det övervägande antalet garantilån åt flyktingstudenter har beviljats

balter. Den nedåtgående lånefrekvensen sammanhänger givetvis med att

antalet flyktingar, som inkommit i riket, efter en topp vid krigsslutet,

starkt avtagit under senare år. Vid införandet av ifrågavarande låneform

år 1952 upskattades antalet potentiella låntagare till omkring 200. I verkligheten

har — såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen — antalet

personer, som ansökt om flyktinglån, under budgetåren 1952/56

visat sig uppgå till endast 139, och antalet nya låntagare budgetåret

1955/56 utgjorde endast 11. I den mån verksamhetens resultat skall mätas

i frånvaron av förluster, kan det dessutom konstateras, att den hittills utgjort

en hundraprocentig framgång.

Genom att bland de cirka 4 000 ungerska flyktingar, som under hösten

1956 inkom i landet, beräknas ingå omkring 200 studenter, har dock ett

nytt läge inträtt för flyktinglåneverksamheten. Under innevarande år torde

för övrigt ytterligare ett betydande antal ungerska flyktingar komma att

emottagas i Sverige.

Mot bakgrunden av hittillsvarande erfarenheter framstår enligt garantilånenämndens

mening en uppmjukning av de strängare särbestämmelserna

för beviljande av statlig kreditgaranti för studielån åt flyktingstudenter

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Mcij:ts proposition nr 14S år 1957

såsom väl motiverad. Härför talar icke blott de i och för sig mycket starka

humanitära skälen att bispringa flyktingar i deras svåra situation utan även

andra motiv. Det kan nämligen icke hallas för osannolikt, att ytterligare

ett antal flyktingstudenter skulle ha kunnat ges möjlighet att studera, om

bestämmelserna utformats mindre rigoröst, och detta utan att därför någon

förlust på garantilåneverksamheten skulle ha behövt uppkomma. Garantilånenämnden

vill därför med de speciella motiveringar, som anföres i det

följande, i huvudsak tillstyrka de av SFS framförda förslagen om en uppmjukning

av villkoren för flyktingstudenter att erhålla garantilån.

Målsättningen för ifrågavarande garantilåneverksamhet bör vara att bereda

ett effektivt ekonomiskt stöd åt alla studielämpliga flyktingstudenter,

som har behov av studiekredit. Huvudprincipen bör därvid enligt garantilånenämndens

mening vara, att lånestödet ges på motsvarande villkor som

till svenska studenter.

Beträffande kravet på ådagalagd studielämplighet för de flyktingstudenter,

vilka avlagt svensk studentexamen, tillstyrker garantilånenämnden en

sänkning från Ba+ till Ba i betygsgenomsnitt i studentexamen. Motsvarande

åtgärd har redan vidtagits från och med den 1 juli 1956 beträffande

garantilån till svenska studenter. Skälen härför har redovisats i propositionen

1956: 50. Av enahanda skäl bör nu samma åtgärd vidtagas beträffande

bestämmelserna för garantilån åt flyktingstudenter.

För de flyktingstudenter, vilka icke avlagt svensk studentexamen, bor

motsvarande studielämplighet konstateras efter individuell prövning. Denna

får då beakta föreliggande meritering i form av bestyrkta studieresultat

i utlandet och, då så är nödvändigt för en säker bedömning, givetvis även

resultaten av en tillräckligt lång tids studier i Sverige. Att härvidlag som

i gällande bestämmelser fixera en minimitid om två terminers■ studier vid

svensk läroanstalt såsom behörighetsvillkor fmner garantilånenämnden

vara för tillgodoseende av anförda syfte onödigt och snarast olämpligt.

Garantilånenämnden har sålunda på grund av den nuvarande bestämmelsen

tvingats avslå en låneansökan från en ungersk medicine doktor, vilken

för vinnande av svensk medicine licentiatexamen måste bedriva ett par

terminers medicinska studier i Sverige. Garantilånenämnden vill på anförda

skäl bestämt tillstyrka, att författningsbestämmelsen om minst två terminers

studier slopas såsom behörighetsvillkor. Kravet på ådagalagd studielämplighet

bör dock icke av denna orsak sänkas vid prövningen av låneansökningarna

utan samma krav i princip uppställas beträffande flyktingstudenternas

och de svenska studenternas studielämplighet.

Förslaget att flyktingstudent, som söker studielån med statlig kreditgaranti,

icke längre skall avkrävas jörklaring pa heder och samvete oni^sin

avsikt att stanna i Sverige även ejter avslutad utbildning vill garantilånenämnden

tillstyrka. Den försäkran det här gäller har ej karaktär av bindande

löfte och är därför utan större betydelse. Ytterligare motiv för slopande

av detta lånevillkor anser garantilånenämnden vara dels de bristande

möjligheterna att kontrollera förklaringens ursprungliga korrekthet och

dess efterlevnad, dels frånvaron av andra möjligheter att beivra eventuella

löftesbrott än genom lånets uppsägning, vilket i dylika fall i regel torde

vara en tämligen verkningslös sanktion på grund av svårigheten att utomlands

kunna indriva fordringar. Man kan för övrigt icke utan vidare antaga

att studenter, som tvingats överge sitt hemland, skulle vara mindre

2 — 11 ihan g till riksdagens protokoll 1057. 1 sand. År 1 It S

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 14S år 1957

lojala mot det land, som mottagit dem väl och i görligaste mån behandlat

dem som likställda med landets egna medborgare.

De skäl, som ursprungligen motiverade, att ärenden rörande garantilån

åt flyktingstudenter behandlades av garantilånenämnden kvarstår i huvudsak

orubbade. Nämnden finner därför icke anledning att för närvarande

föreslå överflyttning av beslutanderätten till statsstipendienämnderna.

Särskilt om flyktingstudenterna, som nämnden har för avsikt att föreslå,

får rätt till räntefria studielån, kan det av praktiska skäl vara önskvärt, att

låneärenden för flyktingstudenter och svenska studenter behandlas av

samma instanser och beslutanderätten då överflyttas till statsstipendienämnderna.

En förutsättning härför är emellertid att statens utlänningskommission

förklarat sig villig att avgiva yttrande till statsstipendienämnderna.

I fråga om de räntefria lånen för universitetsstudier

påpekar nämnden, att dessa är särskilt värdefulla för dem som har stort

totalt lånebehov under sin studietid. Då flyktingstudenterna i särskild grad

hör till denna kategori, finner nämnden det motiverat, att möjlighet beredes

dem att erhålla räntefria lån på samma villkor, som gäller för de svenska

studenterna.

Vad beträffar de vid bifall till nämndens förslag uppkommande budgetmässiga

konsekvenserna anför nämnden följande.

Av de omkring 200 ungerska flyktingstudenter, som hösten 1956 inkommit

i Sverige, torde högst 50 kunna väntas påbörja studier vid universitet

och högskolor läsåret 1957/58. Av dessa högst 50 torde endast en

mindre del kunna tilldelas garantilån eller räntefritt lån, om samma studielämplighetsprövning

som för svenska studenter skall upprätthållas. Bland

de flyktingstudenter, vilka i annan ordning inkommit i Sverige, torde ytterst

fa tillkomma såsom garantilånesökande genom de uppmjukningar av

behörighetsreglerna, som nu föreslås.

Statens kostnader för garantilånen hänför sig till eventuella avskrivningsförluster.

På grund av den ringa ökning av utlåningen, som enligt vad nyss

anförts torde vara att förutse vid ett bifall till föreliggande förslag, kan

risken för framtida avskrivningsförluster bedömas såsom mycket måttlig.

Utlåningen av eventuella räntefria studielån åt flyktingstudenter under

läsåret 1957/58 kan uppskattas till högst omkring i00 000 kronor, d. v. s.

cirka 40 lån å vardera 2 500 kronor. Härvid har utgångspunkten varit, att

antalet garantilån åt flyktingstudenter läsåret 1955/56 utgjorde sammanlagt

39 och att detta antal låntagare på sin höjd fördubblas under läsåret

1957/58 genom tillkomsten av de ungerska flyktingarna och sänkningen av

behörighetsreglerna. Dessutom antages, att endast omkring hälften av dessa

aspiranter på studielån uppfyller de högre kraven för räntefritt lån, vilket

ger den förut angivna uppskattningen högst 40 dylika lån. Garantilånenämnden

anser att utlåningen till flyktingstudenter icke bör få inkräkta på

de medel som står till förfogande för utlåningen av räntefria lån till svenska

studenter. För sistnämnda utlåning beräknas i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag omkring 7 miljoner kronor. En utlåning till

flyktingstudenter bör enligt garantilånenämndens mening möjliggöras genom

att därutöver får tagas i anspråk erforderliga medel från statens lånefond

för universitetsstudier. Ett ökat investeringsanslag till fonden torde

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1957

man dock icke av denna orsak behöva överväga för nästa budgetår utan

i stället torde medel, som under budgetåret 1957/58 inflyter i amorteringar,

kunna tagas i anspråk.

Vad slutligen angår na turastipendierna anför nämnden i huvudsak

följande.

Det direkta stipendiestödet till flyktingstudenterna bör utformas såsom

en speciell stödform. Naturastipendiesystemet, tillämpat med samma villkor

som gäller för svenska studenter, torde nämligen icke vara ägnat att

ge det stöd, som erfordras framförallt vid anpassningen till universitetsoch

högskolestudier i Sverige av ett flyktingklientel med starkt varierande

studieförutsättningar. Konkurrensen om de till förfogande stående stipendiemedlen

är erfarenhetsmässigt mycket hård, och statsstipendienämnderna

måste i fråga om kravet på »utpräglad studiebegåvning» i mycket stor

utsträckning falla tillbaka på studentbetyget. Att i en konkurrens väga

svenska studentbetyg mot motsvarande merithandlingar — företedda eller

uppgivna — från utländska läroanstalter, vilkas studieplaner icke är för

statsstipendienämnderna närmare kända, anses sålunda bli mycket svårt.

Detsamma anses, ehuru i något mindre grad, gälla i utlandet förvärvade

akademiska meriter. Genom att bestämmelserna för naturastipendierna endast

ger möjlighet till ansökan vid studietidens början har flyktingstudenterna

ej heller stora möjligheter att i tid kompensera sig genom svenska

akademiska meriter. Vid den prövning beträffande studielämpligheten, som

verkställes vid beviljande av studielån, anmäler sig dessa, svårigheter icke

med samma styrka som i fråga om naturastipendier. Enligt vad nämnden

förut föreslagit skall flyktingstudenter erhålla samma möjligheter som

svenska studenter att erhålla studielån med statlig kreditgaranti och räntefria

studielån. Det kommer emellertid därutöver att erfordras någon annan

stödform för de flyktingstudenter, vilkas studielämplighet icke kan säkert

bedömas under den första anpassningstiden i Sverige. För detta ändamål

torde enligt garantilånenämndens mening i första hand direkta omskolningsbidrag

eller motsvarande stöd böra utgå även under den första studietiden

vid universitet och högskolor. Dylika omskolningsbidrag med ett

värde av cirka 350 kronor per månad utgår för närvarande till ungerska

flyktingstudenter genom länsarbetsnämnderna samtidigt som vederbörandes

studieförutsättningar prövas och undervisning i svenska språket meddelas,

också genom arbetsmarknadsmyndigheternas försorg. Garantilånenämnden

vill med det anförda tillstyrka, att studielån med statlig kreditgaranti

och räntefria studielån i första hand kompletteras med förutnämnda

omskolningsbidrag till flyktingstudenter avseende den första anpassningstiden

vid högskolestudier i Sverige. Nämnden är icke beredd att nu förorda,

att flyktingstudenterna ges rätt att söka naturastipendier, men kommer att

aktualisera denna fråga, om erfarenheterna från utdelningen av räntefria

studielån ger vid handen, att de tekniska svårigheterna för meritprövningen

går att övervinna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts proposition nr lJf8 år 1957

4. Departementschefen

Utbildningsmöjligheter för de ungerska flyktingstudenterna

m. m. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens i det

föregående återgivna redogörelse har genom styrelsens försorg fram till slutet

av år 1956 cirka 4 000 ungerska flyktingar överförts från flyktingläger

i Österrike till Sverige. Av ifrågavarande flyktingar beräknas omkring 200

ha avlagt studentexamen. Av dessa torde cirka 150 ej ha avslutat sina universitets-

eller högskolestudier.

För flertalet av de ungerska flyktingstudenterna har anordnats särskilda

kurser, avseende främst undervisning i svenska och engelska samt i svenska

samhällsförhållanden. Kostnaderna härför och för stipendier till uppehälle

m. m. har bestritts från anslag under femte huvudtiteln, som står till arbetsmarknadsstyrelsens

förfogande.

Jag torde vidare få erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 8

februari 1957 föreskrivit, att från flyktingläger i Mellaneuropa skall tills

vidare under år 1957 i Sverige mottagas ytterligare flyktingar till det antal

som arbetsmarknadsstyrelsen bedömer vara möjligt att bereda stadigvarande

arbete i landet. Avsikten är att flyktingar av såväl ungersk som av annan

nationalitet skall kunna mottagas inom ramen för ifrågavarande aktion. I

enlighet med nämnda beslut började arbetsmarknadsstyrelsen i slutet av

föregående månad att uttaga ytterligare ungerska flyktingar för transport

till Sverige, däribland även ett antal studenter. Hur många studenter som

på grund av nämnda beslut kan komma att överföras hit är ännu icke känt.

Det stora flertalet av de till Sverige överförda eller för transport hit uttagna

ungerska flyktingstudentema har uttalat önskemål om att här få

återupptaga sina avbrutna studier. Ett tjugotal av dessa studenter har

tilldelats stipendier av The Ford Foundation, som såsom villkor för stipendieringen

uppställt, att studiemöjligheter garanteras stipendiaterna inom

deras respektive fack.

Det ligger i sakens natur, att flertalet av de ungerska flyktingstudenterna

icke omedelbart kan tillgodogöra sig undervisningen vid våra universitet

och högskolor. Främst beror detta på att de saknar kunskaper icke blott

i svenska utan i allmänhet även i engelska och tyska. De måste därför

först bibringas för deltagande i nämnda undervisning erforderliga språkkunskaper.

På grund av den skilda uppläggningen av universitets- och

högskoleutbildningen i Ungern och i Sverige synes vidare i regel en viss

komplettering av kunskaperna inom respektive fackområden bli nödvändig.

Åtskilliga av de ungerska flyktingstudenterna torde icke före nästa

hösttermins början hinna inhämta sådana språkkunskaper och kompletterande

fackkunskaper, att de under nämnda termin på ett tillfredsställande

sätt kan följa undervisningen vid högre läroanstalt i Sverige. För en del av

ifrågavarande studenter blir detta dock sannolikt möjligt. Av den utredning

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1957

som arbetsmarknadsstyrelsen verkställt rörande de ungerska flyktingstudenternas

fördelning på olika studieriktningar framgår, att majoriteten

utgöres av teknologer och medicinare. Då utbildningskapaciteten vid våra

tekniska högskolor och medicinska fakulteter är begränsad, kan — såsom

påpekats i vissa remissyttranden — icke utan närmare utredning angivas i

vilken utsträckning förutsättningar föreligger för att bereda ungerska flyktingstudenter

med nyss angiven studieriktning fortsatt utbildning i Sverige.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens redogörelse för de i slutet av föregående

månad hållna konferenserna med bland annat representanter för vederbörande

universitets- och högskolemyndigheter torde man emellertid kunna

räkna med att vissa utbildningsmöjligheter kan beredas ungerska flyktingstudenter

vid sistnämnda högskolor och fakulteter. Även vid andra studiebanor

torde utbildningsplatser kunna ställas till förfogande för flyktingstudenter.

Sålunda synes enligt arbetsmarknadsstyrelsens redogörelse ett

visst antal flyktingstudenter kunna erbjudas studiemöjligheter vid skogshögskolan.

Enligt vad jag under hand inhämtat torde även ett mindre antal

flyktingstudenter kunna mottagas vid lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan.

De möjligheter att bereda flyktingstudenter utbildning i Sverige, som

redan bedömts föreligga eller som vid fortsatt utredning kan yppa sig,

bör självfallet noggrant tillvaratagas. Jag anser mig böra förutsätta, att

universitets- och högskolemyndigheterna vidtager alla de åtgärder, som

befinnes möjliga och lämpliga för att bereda flyktingstudenter utbildningsplatser

vid våra högre läroanstalter. Såsom förutsatts i proposition nr 125

till årets riksdag (bil. 3; punkt 2) torde kostnaderna för ifrågakommande

särskilda utbildningsanordningar för flyktingstudenter under nästa budgetår

få bestridas från det under femte huvudtiteln äskade förslagsanslaget till

Understöd åt flyktingar m. m.

Studentsociala förmåner för flyktingstudenter.

Såsom framgår av vad jag förut anfört är studielån med statlig kreditgaranti

den enda av de studentsociala stödformerna, som utsträckts till att

omfatta även flyktingstudenter. För erhållande av dylik kreditgaranti gäller

vidare restriktivare villkor för flyktingstudenter än för svenska universitets-

och högskolestuderande. Garantilånenämnden har i sitt remissyttrande

ingående redogjort för sina erfarenheter av den hittillsvarande verksamheten

rörande kreditgaranti åt flyktingstndenter. Nämnden har därvid

ansett sig kunna konstatera, att i den mån verksamhetens resultat mätes

i frånvaron av förluster för statsverket densamma utgjort en hundraprocentig

framgång. Med hänsyn till de erfarenheter, som hittills vunnits

beträffande här avsedda kreditverksamhet, synes mig från risksynpunkt

hinder icke föreligga för en uppmjukning av bestämmelserna rörande stat
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1957

lig kreditgaranti åt flyktingstudenter. För en uppmjukning talar, såsom

nämnden framhållit, icke blott de i och för sig mycket starka humanitära

skälen att bispringa flyktingar i deras svåra situation utan även andra

motiv. Ytterligare ett antal flyktingstudenter skulle sålunda sannolikt

kunnat beredas möjligheter till universitets- eller högskolestudier, om bestämmelserna

utformats mindre restriktivt, och detta utan att därför någon

förlust på kreditverksamheten skulle behövt uppkomma.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda sådana ändringar

av gällande bestämmelser, att flyktingstudent i princip helt likställes med

svensk studerande i fråga om möjligheterna att erhålla studielån med statlig

kreditgaranti. Det för beviljande av dylik kreditgaranti åt flyktingstudent

nu stipulerade villkoret, att han skall på heder och samvete ha

förklarat sig ämna stanna i Sverige även efter avslutad utbildning, bör sålunda

enligt min uppfattning slopas. Därjämte torde behörighetskravet

beträffande ådagalagd studielämplighet för flyktingstudent, som avlagt

svensk studentexamen, böra sänkas från Ba+ till Ba i genomsnittsbetyg

i nämnda examens läroämnen. Fn dylik sänkning av kravet på studielämplighet

har för svensk student genomförts från och med den 1 juli 1956.

Flyktingstudent, som ej avlagt svensk studentexamen, bör kunna beviljas

garantilan, därest han vid individuell prövning befinnes äga motsvarande

studielämplighet. Härvid får såsom nämnden framhållit beaktas föreliggande

meritering i form av bestyrkta studieresultat i utlandet och, då så är

nödvändigt för en säker bedömning, givetvis även resultaten av en tillräckligt

lång tids studier i Sverige. Ett generellt krav på viss tids studier

vid högre läroanstalt i Sverige för att få studielämpligheten dokumenterad

finner jag i likhet med nämnden icke lämpligt. Det nuvarande obligatoriska

kravet på minst två terminers studier vid dylik läroanstalt kan nämligen

föranleda — och har för övrigt i praktiken även föranlett — att kreditgaranti

måste vägras i fall, där detta framstår såsom direkt obilligt. Med

hänsyn till det anförda föreslår jag, att den nu gällande generella föreskriften

om minst två terminers studier vid högre svensk läroanstalt borttages.

I anslutning härtill vill jag emellertid understryka nämndens uttalande, att

föreskriftens borttagande icke får medföra att kravet på ådagalagd studielämplighet

av denna orsak sänkes.

Räntefria studielån är såsom garantilånenämnden framhållit särskilt värdefulla

för dem som har stort totalt lånebehov under sin studietid. Flyktingstudenter

torde i mycket stor utsträckning höra till denna kategori.

Liksom nämnden finner jag vägande skäl tala för att flyktingstudenter nu

beredes möjlighet att erhålla jämväl räntefritt studielån ur statens lånefond

för universitetsstudier. I likhet med vad jag förut förordat i fråga om studielån

med statlig kreditgaranti tillstyrker jag, att flyktingstudenter även

beträffande räntefritt studielån i princip helt likställes med svenska studenter.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr l/f8 år 1957

Som av det föregående framgått ankommer det slutliga avgörandet av

ärenden rörande statlig kreditgaranti åt flyktingstudenter nu på garantilånenämnden.

Yttranden i dylika ärenden skall dock avgivas av vederbörande

lokala statsstipendienämnd och av utlänningskommissionen. Beträffande

kreditgaranti åt svenska studerande och räntefritt studielån, vilket

såsom förut nämnts nu endast kan utgå till svenska studerande, beslutar

däremot statsstipendienämndema ensamma. I fråga om ansökningsförfarande,

fastställande av amorteringsvillkor m. m. är sedan den 1

januari 1957 de båda nämnda stödformerna samordnade vad beträffar

svenska studerande. Med hänsyn till att en dylik samordning av stödformerna

är angelägen även beträffande flyktingstudenter och då från praktiskt-administrativa

synpunkter påtagliga fördelar är att vinna om beslutanderätten

rörande studielån med statlig kreditgaranti och räntefritt

studielån decentraliseras till statsstipendienämndema, föreslår jag, att här

ifrågavarande ärenden skall handläggas i samma ordning som gäller beträffande

ärenden rörande kreditgaranti och räntefritt studielån åt svenska studerande.

I ärende rörande kreditgaranti åt flyktingstudent skall enligt gällande

bestämmelser yttrande inhämtas från statens utlänningskommission.

Dylikt yttrande bör även inhämtas i ärende rörande räntefritt studielån

åt flyktingstudent. Enligt vad jag under hand inhämtat från utlänningskommissionen

är från de synpunkter kommissionen har att företräda intet

att erinra mot att yttranden i här avsedda slag av ärenden avgives till

statsstipendienämndema.

I anslutning till vad jag föreslagit beträffande beslutanderätten i ärenden

rörande kreditgaranti och räntefritt studielån åt flyktingstudent vill

jag understryka angelägenheten av att garantilånenämnden i fråga om

dylika ärendens handläggning inom statsstipendienämndema — liksom för

närvarande vad beträffar andra grupper av ärenden — övervakar att en

i möjligaste mån likformig tillämpning förekommer de olika statsstipendienämnderna

emellan.

I en av de föreliggande framställningarna har även frågan om naturastipendiering

av flyktingstudenter aktualiserats. Enligt garantilånenämnden

bör dock det för svenska studerande gällande naturastipendiesystemet

av olika skäl ännu icke göras tillämpligt på flyktingstudenter. Garantilånenämnden

har i stället föreslagit, att sådana bidrag av stipendiekaraktär,

som flyktingstudenterna för närvarande erhåller genom arbetsmarknadsorganens

försorg, bör utgå till nämnda studenter jämväl under den första

studietiden vid universitet eller högskola i Sverige. För egen del ansluter

jag mig till vad garantilånenämnden sålunda anfört och föreslagit. Här

avsedda bidrag under nästa budgetår bör bestridas från det förut nämnda

under femte huvudtiteln äskade förslagsanslaget till Understöd åt flyktingar

m. in.

Vad jag i det föregående föreslagit beträffande studielån med statlig

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/+8 år 1957

kreditgaranti och räntefritt studielån åt flyktingstudenter bör träda i

kraft den 1 juli 1957. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter

förslag av garantilånenämnden, meddela de föreskrifter i ämnet, som är

erforderliga. Medelsbehovet för räntefria studielån åt flyktingstudenter

under nästa budgetår kan enligt garantilånenämndens beräkningar uppskattas

till högst omkring 100 000 kronor. I likhet med nämnden anser jag,

att för utdelning av ifrågakommande lån bör tagas i anspråk medel, som

under nästa budgetår inflyter i amorteringar till statens lånefond för universitetsstudier.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

godkänna av mig förordade grunder för utvidgning av

det studentsociala stödet åt s. k. flyktingstudenter m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Linden

Ivar Hjeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957

570069

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för flykting studenter m. in. a1 i texten
  2. SU 1957:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för flykting studenter m. in. s. 1 i texten