Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:81, Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

1

Nr 81

Kungl. Maj.ts proposition rörande ratifikation av en konvention

om social trygghet mellan Sverige och Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland; given

Stockholms slott den 8 februari 1957.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att godkänna,

att Sverige ratificerar en den 9 juni 1956 undertecknad konvention

om social trygghet mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirland.

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner ratifikation av eu den

9 juni 1956 undertecknad konvention om social trygghet mellan Sverige och

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland. Konventionen, som

bygger på likställighets- och ömsesidighetsprinciperna, avser medicinska

förmåner och kontantförmåner vid sjukdom, förmåner från ålders-, invalidoch

eflerlevandepensioneringen samt yrkesskade- och arbetslöshetsförsäkringarna

ävensom moderskapsförmåner, barnbidrag och socialhjälp.

1 Bihuiuj till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 81

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 februari

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om ratifikation av en

konvention om social trygghet mellan Sverige och Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland samt anför.

Sedan svenska regeringen inbjudit brittiska regeringen till förhandlingar

för avslutande av en konvention om social trygghet mellan Sverige och Förenade

Konungariket Storbritannien och Nordirland, har sådana förhandlingar

ägt rum i Stockholm den 18—29 april 1955 och i London den 31 oktober—den

5 november samma år.

Över ett preliminärt förslag till svensk-brittisk konvention som uppgjordes

under förhandlingarna i Stockholm har, såvitt angår vårt land, yttranden

inhämtats från socialstyrelsen, pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, kommerskollegium,

utlänningskommissionen, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen

i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Svenska sjukkasseförbundet,

Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet. Därvid

har vissa erinringar framställts, vilka såvitt möjligt blivit beaktade vid de

fortsatta förhandlingarna. Dessa har resulterat i ett slutligt konventionsförslag,

som den 11 maj 1956 för Sveriges del godkänts av Kungl. Maj :t och

den 9 juni 1956 undertecknats i Stockholm.

Konventionen innehåller bestämmelser om att den skall ratificeras. Den

träder i kraft första dagen i den andra månaden efter den då ratifikationsinstrumenten

utväxlats. Frågan om ratifikation torde böra underställas

riksdagen och jag anhåller nu att få anmäla detta spörsmål.

Konventionen har upprättats på svenska och engelska språken. Den svenska

texten torde få som bilaga fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

I inledningen till konventionen anges dess syfte vara att såvitt möjligt

likställa de båda ländernas medborgare vid tillämpningen av någotdera lan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1957

dets lagstiftning om social trygghet och att möjliggöra för dessa medborgare

att under vistelse i det ena landet antingen bibehålla rättigheter, som förvärvats

enligt det andra landets lagstiftning, eller erhålla motsvarande rättigheter

enligt det förra landets lagstiftning.

Konventionen innehåller fyra delar. I första delen upptages vissa definitioner

och dessutom bestämmelser om konventionens omfattning i materiellt

hänseende. I den andra delen fastslås likställighetsprincipen, varjämte vissa

regler gives med avseende å frågan vilket lands lagstiftning som skall tillämpas.

Den tredje delen innehåller de särskilda bestämmelser som skall gälla för

de olika förmånsgrenarna. I den fjärde slutligen finns intagna vissa gemensamma

bestämmelser samt regler av teknisk natur.

I första delen artikel 1 har upptagits ett antal definitioner. Rörande

dessa torde i huvudsak få hänvisas till konventionstexten. Jag vill här

endast fästa uppmärksamheten på att med »Förenade Konungariket» förstås

i konventionen den europeiska delen av det brittiska imperiet eller, närmare

bestämt, England, Skottland, Wales, Nordirland och ön Man, under

det att med brittisk »medborgare» avses medborgare i Förenade Konungariket

med kolonier. Betydelsen av dessa båda definitioner kommer att något

närmare beröras i samband med kommentaren till artikel 9, för vars tilllämpning

de är av särskilt intresse.

Konventionens omfattning i materiellt hänséende

fastställes i artikel 2. Konventionen spänner över mycket stora delar av det

sociala fältet. För Sveriges del blir den tillämplig på såväl lagstiftningen

om de egentliga socialförsäkringarna, nämligen den allmänna sjukförsäkringen

med moderskapshjälpen, arbetslöshetsförsäkringen, folkpensioneringen

och yrkesskadeförsäkringen, som lagstiftningen om vissa närstående

socialförmåner, nämligen kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel, viss invalidi

tetsf örebyggande verksamhet, arbets- och vanförevård, förebyggande

mödra- och barnavård, mödrahjälp, bidrag till änkor och änklingar med

barn samt de allmänna och särskilda barnbidragen ävensom lagstiftningen

om socialhjälp. Vad angår konventionens omfattning i avseende å den brittiska

lagstiftningen må hänvisas till den uppräkning, som återfinnes i artikel

2 mom. 1) under litt. a). De brittiska folkförsäkringslagarna avser

förmåner vid sjukdom, invaliditet, arbetslöshet, moderskap, ålderdom och

yrkesskador, bidrag till änkor och föräldralösa barn ävensom begravningshjälp.

Folkhälsolagarna, som är helt fristående från den brittiska socialförsäkringslagstiftningen,

omfattar läkarvård, sjukhusvård, läkemedel,

sjukresor samt vård vid havandeskap och barnsbörd. Folkhjälpslagarna motsvarar

närmast vår socialhjälpslagstiftning. Vissa närmare uppgifter rörande

innehållet i den brittiska lagstiftningen skall lämnas i det följande i

samband med att att de speciella bestämmelserna för de olika förmånsgrenarna

berörs.

Konventionen skall vidare iiga tillämpning på lagstiftning som innebär

ändring eller komplettering av den förut nämnda lagstiftningen; dock skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1957

sådan ändring eller sådant tillägg, som innebär tillämpning av överenskommelse

rörande social trygghet som det ena landet slutit med tredje land,

tillämpas endast om de fördragsslutande länderna träffar överenskommelse

därom. Denna undantagsbestämmelse har närmast föranletts av det förhållandet,

att en överenskommelse, som Förenade Konungariket sluter med

annat land om tillämpning av den brittiska lagstiftningen på det senare

landets medborgare, blir att anse som en del av denna lagstiftning i vad överenskommelsen

innebär ändring i eller tillägg till lagstiftningen.

I andra delen artikel 3 fastslås likställighetsprincipen, dvs.

att medborgare i det ena landet skall i fråga om skyldigheter och rättigheter

enligt det andra landets lagstiftning vara likställd med detta lands

egna medborgare. Denna princip har emellertid inte kunnat helt genomföras;

såsom framgår av det följande uppställer nämligen konventionen i vissa

fall särskilda villkor för att det ena landets medborgare skall erhålla det

andra landets förmåner.

Genom artikel 3 besvaras även frågan om vilket lands lagstiftning

som skall tillämpas i varje särskilt fall. Artikeln

innebär i detta avseende, att svensk medborgare i Förenade Konungariket

omfattas av den brittiska lagstiftning, som konventionen avser, samt att

brittisk medborgare i Sverige omfattas av motsvarande svenska lagstiftning.

Inte heller denna regel har kunnat genomföras utan undantag. I artiklarna

4—8 har nämligen upptagits ett antal specialregler för särskilda kategorier

av medborgare i de båda länderna, nämligen dels för vissa personer, som är

bosatta i ett av länderna och av arbetsgivare i detta land användes till arbete

i det andra landet, dels för vissa arbetstagare ombord på fartyg eller

flygplan och dels för diplomatisk och liknande personal. Beträffande dessa

specialregler, som föranletts av praktiska hänsyn, torde få hänvisas till konventionstexten.

I tredje delen av konventionen upptages särskilda bestämmelser rörande

de olika grenarna av social trygghet.

Artikel 9 avser medicinska förmåner. Vad angår Förenade Konungariket

åsyftas härmed de förmåner, som utgår enligt de brittiska folkhälsolagarna.

Enligt dessa lagar erhåller envar, som vistas i Förenade Konungariket,

oberoende av nationalitet eller vistelsetidens längd, bl. a. läkarvård

och sjukhusvård å allmän sal gratis samt läkemedel mot en ringa avgift

för varje recept. För Sveriges dels förstås med medicinska förmåner

sjukvårdsförmåner enligt lagstiftningen rörande allmän sjukförsäkring

ävensom kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel, åtgärder inom den statliga

och statsunderstödda invaliditetsförebyggande verksamheten, statlig

och statsunderstödd arbets- och vanförevård samt förebyggande mödra- och

barnavård.

I artikel 9 mom. 1) fastslås, att svensk medborgare, som är bosatt i någol

av de båda länderna, skall under vistelse i Förenade Konungariket vara likställd

med där bosatt brittisk medborgare i fråga om rätt till detta lands

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1957

medicinska förmåner. Det bör observeras, att stadgandet endast äger tilllämpning

å sådana svenska medborgare, som vistas i Förenade Konungariket,

varmed enligt artikel 1 avses England, Skottland, Wales, Nordirland

och ön Man, och som är bosatta antingen där eller i Sverige. En svensk, som

är bosatt exempelvis i Förenta staterna eller i en brittisk koloni, kan således

inte på konventionen grunda någon rätt till medicinska förmåner under

vistelse i England. Att bosättning i Sverige eller i den europeiska delen av

det brittiska imperiet uppställts som villkor för att en svensk medborgare

skall komma i åtnjutande av ifrågavarande brittiska förmåner beror på att,

såsom framgår av mom. 3) i artikeln, ett motsvarande villkor ansetts böra

uppställas från svensk sida.

Vad angår artikel 9 mom. 2) må till en början erinras om att den svenska

obligatoriska sjukförsäkringen omfattar dels svenska medborgare, som är

bosatta här i riket, och dels utlänningar och statslösa personer, som är bosatta

och mantalsskrivna härstädes. Enligt en i sjukförsäkringslagen intagen

fullmakt äger Konungen emellertid träffa överenskommelse med

främmande makt om tillämpning av lagen helt eller delvis på andra utlänningar

eller statslösa än de nyss nämnda under förutsättning att de vistas

här i riket. Av artikel 3 jämförd med artikel 2 litt. b) följer, att brittiska

medborgare i likhet med svenska medborgare kommer att omfattas av den

obligatoriska sjukförsäkringen, därest de är bosatta i Sverige. Det för utlänningar

i allmänhet gällande kravet på mantalsskrivning slopas alltså, såvitt

angår brittiska medborgare. Vad nu sagts gäller beträffande alla, som

enligt definitionen i artikel 1 litt. c) är att anse som brittiska medborgare.

De britter, som sålunda vinner inträde i svenska sjukkassor, skall vara likställda

med svenska medborgare i fråga om rätt att åtnjuta svenska medicinska

förmåner såväl i Sverige som i andra länder. En bestämmelse härom

har upptagits i artikel 9 mom. 2).

Enligt artikel 9 mom. 3) skall svenska medicinska förmåner i vissa fall

utgå även till brittiska medborgare, som inte är medlemmar i svensk sjukkassa.

Stadgandet härom tar sikte på brittiska medborgare, som uppehåller

sig i Sverige men som inte kan anses bosatta här, t. ex. turister och personer,

som mera tillfälligt besöker Sverige i affärsangelägenheter. För att

svenska medicinska förmåner skall utgå till denna kategori kräves — förutom

att vederbörande vistas i Sverige — att han är bosatt i den i artikel 1

litt. b) angivna europeiska delen av det brittiska riket. En brittisk medborgare,

som är bosatt i någon till imperiet hörande koloni eller i ett tredje

land, äger således inte under vistelse i Sverige komma i åtnjutande av ifrågavarande

förmåner. Att dessa förmåner skall utgå för den händelse vederbörande

är bosatt i Sverige, följer redan av artikel 9 mom. 2) och hade därför

inte — såsom skett — behövt nämnas i inom. 3).

Av artikel 3 följer, att brittiska medborgare, som vinner inträde i svensk

sjukkassa, skall betala avgifter till kassan enligt samma regler som gäller

för svenska sjukkassemedlemmar. Däremot skall varken sjukkasseavgifter

eller andra avgifter erläggas av brittiska medborgare, som inte är anslutna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1951

till den svenska sjukförsäkringen. För de förmåner, som enligt artikel 9

mom. 3) utges till dem, kommer alltså något vederlag inte att utgå av de

enskilda brittiska medborgarna. Enligt artikel 28 skall kostnaderna inte

heller återgäldas av Förenade Konungariket. I gengäld behöver svenska

medborgare, som vistas i Förenade Konungariket, inte betala några avgifter

för att komma i åtnjutande av de brittiska medicinska förmånerna, vilka

helt bekostas av Förenade Konungariket. Vad angår den svenska sjukförsäkringen

innebär detta, att sjukkassorna å ena sidan får utge sjukvårdsförmåner

till vissa britter, som tillfälligt uppehåller sig i Sverige och som inte

är pliktiga att betala sjukförsäkringsavgifter, men å andra sidan befrias

från skyldigheten alt utge sjukvårdsförmåner till sina egna medlemmar medan

dessa vistas i Förenade Konungariket. I sistnämnda hänseende må hänvisas

till 5 § kungörelsen den 3 juni 1955 (nr 404) angående sjukhjälp utom

riket enligt lagen om allmän sjukförsäkring. Eftersom de kostnader, som

föranledes av innehållet i artikel 9 mom. 3), kan antagas komma att någotsånär

motsvaras av den besparing, som uppkommer till följd av innehållet i

den nyssnämnda kungörelsen, synes några betänkligheter inte behöva möta

mot att sjukkassorna ålägges att svara för ifrågavarande kostnader. Detta

arrangemang, vilket har stöd i 58 § sjukförsäkringslagen, överensstämmer

f. ö. helt med de principer, på vilka den nordiska konventionen om social

trygghet i motsvarande hänseende bygger. I likhet med vad som skett beträffande

kostnaderna för sjukhjälp åt medborgare från våra nordiska

grannländer, som tillfälligt vistas i Sverige, torde kostnaderna för sjukhjälp

åt brittiska medborgare, som tillfälligt uppehåller sig härstädes, böra fördelas

mellan sjukkassorna på sådant sätt, att en viss riskutjämning mellan

olika kassor åstadkommes. Bestämmelse härom torde kunna utfärdas i administrativ

ordning.

Artikel 10 avser kontantförmåner vid sjukdom. Enligt den

brittiska folkförsäkringslagstiftningen krävs för rätt till sjukpenning, att

vederbörande är arbetstagare (employed) eller självständig företagare

(self-employed). Den som inte är yrkesarbetande (non-employed) är inte

sjukförsäkrad. Vidare fordras, att ett visst antal veckoavgifter erlagts eller

gottskrivits. Under sjukdom och arbetslöshet erlägges inga avgifter, men sådana

gottskrives likväl. Sjukpenningtidens längd är beroende på antalet avgifter.

Har mindre än 156 veckoavgifter erlagts eller gottskrivits, är sjukpenningtiden

begränsad till 312 dagar (= ett år, då söndagar ej medräknas);

eljest är den obegränsad, dvs. sjukpenning utgår under erforderlig

tid tills vederbörande kan återgå i arbete. Sjukpenning utgår även efter det

en sjukdom upphört och övergått i invaliditet. Någon skillnad mellan förmåner

vid sjukdom och vid invaliditet göres sålunda ej.

I artikel 10 mom. 2) fastslås, att brittisk medborgare, som är bosatt i

Sverige, skall — med visst i artikel 6 inom. 3) angivet undantag — i fråga

om rätt till kontantförmåner från den allmänna sjukförsäkringen i Sverige

vara likställd med svensk medborgare. Sjukhjälpstiden här är som bekant

i allmänhet högst två år. I gengäld medges enligt artikelns 1 mom. svenska

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

medborgare, som blir sjukpenningförsäkrade i Förenade Konungariket, viss

dispens från de brittiska avgiftsvillkoren. Beträffande reglerna härom, vilka

erhållit sin utformning i enlighet med önskemål från brittisk sida, må

här endast nämnas, att den i konventionstexten angivna tidsperioden 624

dygn (vari söndagar ej inräknas) ansetts motsvara den svenska försäkringens

sjukhjälpstid. Av artikelns 3 mom. framgår, att vederbörande myndigheter

lämnas rätt att medge, att den som skulle vara berättigad till kontantförmåner

vid sjukdom enligt ena landets lagstiftning, om han betunne

sig i detta land, skall få uppbära sådan förmån under tillfällig vistelse i det

andra landet.

Bestämmelser om in ode rskapsför måner ges i artikel 11. Den

brittiska försäkringen har tre former av sådana förmåner (maternity benelits),

nämligen »maternity grant», »home confinement grant» och »maternity

allowance». »Maternity grant», som närmast motsvarar den svenska

moderskapshjälpens grundpenning, utgår till alla kvinnor, som själva är eller

vilkas män är anslutna till den brittiska folkförsäkringen. Vissa avgiftskrav

skall ha uppfyllts. Motsvarande gäller »home confinement grant», som

dock utgår blott vid förlossning i hemmet. För rätt till »maternity allowance»,

som närmast motsvarar den svenska moderskapshjälpens tilläggspenning,

kräves, att kvinnan själv är försäkrad som arbetstagare eller självständig

företagare samt att vissa avgiftskrav uppfyllts.

I förevarande avseende stadgas i konventionen att om kvinna, som är

svensk eller brittisk medborgare och varit bosatt i Sverige, föder barn i Förenade

Konungariket, skall hon erhålla »maternity grant» eller »home confinement

grant» som om lagstadgade avgifter erlagts för varje vecka, då

hon eller hennes man varit bosatt i Sverige. Å andra sidan fastslås, att brittisk

kvinna, som föder barn i Sverige, skall — utom i visst undantagsfall -—

ha rätt till svenska moderskapsförmåner på samma villkor som gäller för

svensk kvinna. Regler ges dessutom för förebyggande av att vederbörande

uppbär förmåner från båda länderna. Anmärkas må, att tilläggspenning från

den svenska moderskapsförsäkringen endast utgår till kvinna, som omedelbart

före nedkomsten under minst 270 dagar i följd varit obligatoriskt försäkrad

för tilläggssjukpenning. Från denna regel kan dispens cj ges. Med

hänsyn härtill har dispens ej heller medgivits från det brittiska avgiftskravet

för erhållande av »maternity allowance». I fråga om denna förmån gäller

således endast den i artikel 3 fastslagna likställighetsprincipen.

I artikel 12 har intagits bestämmelser om förmåner vid a r b e t s1

ö s h e t. Den brittiska arbetslöshetsförsäkringen är obligatorisk för alla

arbetstagare. Svensk och brittisk medborgare får enligt de regler, som

upptagits i artikelns 1 mom., rätt att i den brittiska folkförsäkringen tillgodoräkna

sig avgifter crlagda till eller gotiskrivna av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.

För Sveriges del har - i likhet med vad som skett i

den nordiska konventionen — endast lämnats en utfästelse att den svenska

regeringen skall verka för att den svenska tillsynsmyndigheten och de svenska

erkända arbetslöshetskassorna skall medgiva eu motsvarande tillgodo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1957

räknanderätt för svensk eller brittisk medborgare, som varit ansluten till

den brittiska försäkringen.

Förmånen av ålderspension behandlas i artikel 13. Termen ålderspension

har för brittiskt vidkommande definierats i artikel 1 såsom avseende

såväl »retirement pension» som »contributory old age pension». Det

förra uttrycket avser ålderspension enligt de nya folkförsäkringslagarna,

som trädde i kraft den 5 juli 1948. Den normala pensionsåldern är enligt

dessa lagar 65 år för män och 60 år för kvinnor. »Retirement pension» utgår

vid denna ålder med visst belopp i veckan under förutsättning att vederbörande

dragit sig tillbaka från förvärvsarbetet. Fortsatt arbete efter den normala

pensionsåldern medför ökad pension, när arbetet upphör. Efter 70 resp.

65 års ålder utgår pensionen oberoende av om vederbörande dragit sig tillbaka

från arbete eller ej. Vissa avgiftskrav måste vidare ha uppfyllts. »Contributory

old age pension» avser ålderspension som utgår enligt den tidigare

gällande lagstiftningen till den som redan börjat uppbära pension före den

5 juli 1948.

I likhet med vad som gäller enligt bl. a. den nordiska konventionen har

i nu förevarande konvention stadgats en väntetid av fem år. Dispens från

det enligt brittisk lagstiftning gällande avgiftskravet skall sålunda i viss

utsträckning beviljas svensk medborgare, som varit bosatt i Förenade Konungariket

oavbrutet minst fem år omedelbart innan han ansöker om

ålderspension där. För att brittisk medborgare skall erhålla ålderspension

enligt svensk lagstiftning fordras att han omedelbart innan ansökan göres

vistats oavbrutet minst fem år i Sverige. Dock äger han, om han vid angivna

tidpunkt uppbar invalidpension, sjukbidrag, änkepension eller änke- eller

änklingsbidrag enligt svensk lagstiftning, rätt att få sådan förmån ersatt

av ålderspension, även om han ej uppfyller kravet på vistelse här fem år!

Därigenom förebygges ett uppehåll vid övergång från invalidförmån till ålderspension.

Av kommentaren till artikel 10 framgår, att sjukpenning enligt brittisk

lagstiftning utgår även efter det sjukdom upphört och övergått i invaliditet

samt att en sjukhjälpstid om 624 dagar i Förenade Konungariket ansetts

motsvara vår sjukhjälpstid om två år. I artikel U, som innehåller bestämmelser

om förmåner vid nedsatt arbetsförmåga, har som

en motsvarighet till den svenska folkpensioneringens invalidförmåner (invalidpension

eller sjukbidrag) upptagits brittisk sjukpenningförmån för

tiden utöver 624 dagar. Som villkor för erhållande av de svenska förmånerna

har uppställts, att vederbörande vistats i Sverige oavbrutet minst ett år

före ansökningsdagen samt att han under denna vistelse minst ett år varit

i stånd att utöva normal förvärvsverksamhet. För uppfyllande av det brittiska

avgiftsvillkoret, enligt vilket kräves sammanlagt 156 veckoavgifter för

att brittisk sjukpenningförmån skall utgå utan särskild tidsbegränsning,

medges att avgifter lår tillgodoräknas för varje vecka då vederbörande varit

bosatt och haft förvärvsarbete i Sverige; dock måste under alla omständigheter

minst 52 veckoavgifter ha erlagts till den brittiska försäkringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

I artikel 15 behandlas efterlevandeförmåner. För svensk del

avses därmed folkpensioneringens änkepension samt änke- och änklingsbidragen

och för brittiskt vidkommande åsyftas enligt folkförsäkringslagarna

utgående s. k. widow’s benefits, omfattande i huvudsak tre slag av förmåner,

nämligen »wido\v’s allowance», »widowed mother’s allowance» och »widows

pension». För rätt till de brittiska förmånerna krävs som regel att den avlidne

mannen erlagt eller gottskrivits vissa avgifter.

I likhet med vad som överenskommits beträffande ålderspensioner har

för tillgång till nu ifrågavarande förmåner uppställts krav på fem års väntetid.

När det gäller frågan om rätt till de brittiska förmånerna för kvinna,

som är svensk eller brittisk medborgare, har detta krav utformats så, att

dispens från avgiftsvillkoren lämnas om antingen kvinnans man vistats i

Förenade Konungariket oavbrutet minst fem år omedelbart före sin död eller

hon själv vistats i detta land oavbrutet minst fem år omedelbart innan

ansökan om förmån göres. Om någon av dessa förutsättningar är uppfylld,

skall dispens ges från avgifter för varje vecka då mannen varit bosatt i Sverige.

I fråga om rätt till de svenska förmånerna likställes brittisk medborgare

med svensk, om den avlidne omedelbart före dödsfallet vistats i Sverige oavbrutet

minst fem år eller åtnjöt invalidpension eller sjukbidrag samt den efterlevande

vid dödsfallet stadigvarande vistades i Sverige. Den efterlevande

kan emellertid även ensam kvalificera sig för ifrågavarande förmån genom

att vistas i Sverige oavbrutet minst fem år omedelbart innan ansökan om

förmån göres.

Artikel 16 innehåller bestämmelser om barnbidrag. Någon direkt

motsvarighet till de svenska allmänna eller särskilda barnbidragen finns

ej i Förenade Konungariket, där vissa av de olika förmånerna från den

brittiska socialförsäkringen i stället förliöjes genom barntillägg. Emellertid

utgår i vissa fall s. k. »guardian’s allowance» till den som i sin vård har

föräldralöst barn. Därvid fordras i regel att en av föräldrarna omfattats av

den brittiska socialförsäkringen. Beträffande barn, som är svensk eller brittisk

medborgare och bosatt i Förenade Konungariket, skall enligt förevarande

artikel, om en av föräldrarna varit bosatt i Sverige, anses att denne

varit försäkrad enligt brittisk lagstiftning.

Beträffande de svenska allmänna barnbidragen innebär konventionen inte

någon utvidgning av vad som redan gäller enligt svensk lagstiftning, under

det att likställighetsprincipen fastslås i fråga om de särskilda barnbidragen.

Slutligen behandlas i artiklarna 17—19 förmåner vid yrkesskad

a. De brittiska försäkringsförmånerna regleras i folkförsäkringslagarna

rörande yrkesskador och utgöres av huvudsakligen tre olika slag, nämligen

»injury benefit», som utgör viss ersättning per vecka under högst 26 veckor

från det rätt till ersättning uppstått, »disablement benefit», som utgår efter

nämnda tid och är beroende på graden av arbetsoförmåga, samt vissa ersättningar

till efterlevande vid dödsfall i yrkesarbetet.

Den i artikel 3 intagna likställighetsregeln kompletteras i artikel 17 med

eu bestämmelse att förmåner, som utgår från det ena landets försäkring, när

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1957

den yrkesskadade vistas i detta land, skall utgivas även under vistelse i

det andra landet. Därjämte upptages i konventionen vissa specialregler dels

för det fall att arbetstagare, som drabbats av yrkessjukdom, arbetat i farlig

verksamhet i båda länderna (artikel 18) och dels för det fall att arbetstagare,

som uppbär eller åtnjutit ersättning enligt det ena landets lagstiftning, drabbas

av skada, som medför rätt till ersättning enligt lagstiftningen i det andra

landet (artikel 19).

Vad angår socialhjälp har några bestämmelser förutom det generella

fastslåendet av likställighetsprincipen icke ansetts erforderliga.

Utöver de förut berörda stadgandena om de olika förmånsformerna har

i konventionens tredje del intagits regler för tolkningen av uttrycken »bosatt»

och »oavbruten vistelse» (artiklarna 20 och 21). Vidare gives i artiklarna

22 och 23 regler, som är av betydelse allenast för utgivandet av vissa

brittiska förmåner. Artikel 24 innehåller bestämmelse till undvikande av att

dubbla ålders- eller efterlevandeförmåner utgår.

I artikel 25 fastslås rätt för den, som ansöker om förmån enligt någotdera

landets lagstiftning, att få ansökningen prövad utan hänsynstagande till

bestämmelserna i förevarande del av konventionen. Härvid har dock undantag

gjorts för fall, då vederbörande skulle kunna erhålla förmåner från

båda länderna, dvs. fall som avses i artiklarna 11, 19 och 24.

Konventionens fjärde del upptager bestämmelser av teknisk

natu r, vilka i huvudsak överensstämmer med vad konventioner av detta

slag vanligen innehåller i här berörda frågor. Här må nämnas, att enligt

artikel 26 de behöriga myndigheterna skall vidtaga erforderliga administrativa

åtgärder för konventionens tillämpning, hålla varandra underrättade

om dylika åtgärder ävensom om ändringar i det egna landets lagstiftning,

vilka påverkar konventionens tillämpning, samt bistå varandra vid konventionens

tillämpning. Uttrycket behörig myndighet har närmare definierats i artikel

1 och avser för Sveriges del Konungen eller den myndighet Konungen för

sådant ändamål förordnar. Av artikel 28 framgår, att vartdera landet skall

svara för kostnaderna för de förmåner, vilka med tillämpning av konventionen

utgår enligt lagstiftningen i det landet. Enligt artikel 34 skall förmån

icke utgå för tid före konventionens ikraftträdande. Rätt till förmån kan

emellertid — med vissa undantag — grundas på händelse, som inträffat

före ikrattträdandet. Göres i dylikt fall ansökan inom tre månader från

dagen för ikraftträdandet, utges förmånen från ikraftträdandet. Vidare skall

vid tillämpning av konventionen hänsyn tagas till försäkringstid före ikraftträdandet

ävensom till sådan tid före ikraftträdandet, då vederbörande vistats

eller varit bosatt eller mantalsskriven i Sverige eller Förenade Konungariket.

Enligt artikel 37 skall konventionen gälla under ett år med förlängning

på ett år i sänder, om ej uppsägning sker. Därest den upphör att gälla skall

enligt artikel 35 redan förvärvade rättigheter alltjämt bestå och förhandlingar

upptagas rörande sådana rättigheter, som då håller på att förvärvas

enligt konventionens bestämmelser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

Såsom tidigare framhållits har brittiska medborgare, som är bosatta i den

europeiska delen av imperiet, i artikel 9 mom. 3 tillförsäkrats rätt att under

tillfällig vistelse i Sverige komma i åtnjutande av den svenska sjukförsäkringens

sjukvårdsförmåner. Under förhandlingarna om konventionen framhölls

från svensk sida, att denna bestämmelse torde komma att aktualisera

spörsmålet, huruvida utlandssvenskar på tillfälligt besök i Sverige borde

tillförsäkras motsvarande förmåner, samt att ratifikation av konventionen

inte torde kunna förväntas förrän detta spörsmål blivit föremål för utredning.

Frågan berördes av mig vid anmälan av propositionen nr 22 till 1956

års riksdag. Jag framhöll därvid, att det skulle te sig egendomligt, om t. ex.

en engelsman vid tillfällig vistelse i Sverige skulle vara tillförsäkrad vissa

förmåner, som inte skulle tillkomma en i England bosatt svensk, då han tillfälligt

besökte Sverige. Vidare anförde jag, att det var min avsikt att låta

utreda frågan om sjukförsäkring för utlandssvenskar på tillfälligt besök i

Sverige. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1956 har jag

tillkallat en särskild utredningsman för att verkställa utredning i detta

ämne. Då det skedde, var det min förhoppning att frågan skulle kunna lösas

innan konventionen ratificerades. Enligt vad jag inhämtat kommer utredningsmannen

inom kort att redovisa resultatet av sitt arbete. Såvitt nu kan

bedömas är det dock mindre sannolikt, att förslag till lagstiftning i ämnet

hinner framläggas för innevarande års riksdag. Från brittiskt håll har emellertid

önskemål framförts om att konventionen ratificeras så snart som möjligt.

Även ur svensk synpunkt är det önskvärt, att konventionen snarast

träder i tillämpning. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda att konventionen

ratificeras, även om spörsmålet om utlandssvenskarnas sjukförsäkring

ej hinner lösas dessförinnan.

Ratifikation av konventionen synes icke förutsätta att någon ändring vidtages

i hithörande svensk lagstiftning.

Vårt land har tidigare med de nordiska länderna ävensom Schweiz och

Italien slutit överenskommelser avsedda att sammanlänka ländernas sociala

välfärdssystem. Dessa överenskommelser liksom den nu aktuella konventionen

mellan Sverige och Förenade Konungariket utgör led i det alltmer vidgade

mellanfolkliga samarbetet på det socialpolitiska området. Inom en nära

framtid torde fråga uppkomma om slutande av ytterligare ett antal liknande

överenskommelser. Konventionerna faller i regel inom området för

de Kungl. Maj :t i hithörande lagstiftning lämnade fullmakterna att träffa

överenskommelser med främmande stat, men det har hittills ansetts lämpligt

att riksdagen får taga del av konventionerna och godkänna deras ratificering.

Så bör ske även i detta fall. Utformandet av konventionerna har

emellertid numera erhållit en viss fasthet och sker efter relativt bestämda

normer. När i fortsättningen överenskommelser med andra länder blir aktuella,

synes följaktligen, därest de Kungl. Maj:t givna fullmakterna ej överskrides

och överenskommelserna till sin uppläggning ej väsentligt avviker

från tidigare ratificerade, det icke vara erforderligt att de nya avtalen förelägges

riksdagen för godkännande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen

att godkänna, att Sverige ratificerar ifrågavarande, den

9 juni 1956 undertecknade konvention om social trygghet

mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirland.

Med hifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Bagger-Sjöbäck

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1957

13

Bilaga

Konvention om social trygghet mellan Konungariket Sverige och

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland

Regeringen i Konungariket Sverige och Regeringen i Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland,

vilka beslutat samverka på det socialpolitiska området,

vilka hävda principen att medborgare i det ena landet skall såvitt möjligt

vara likställd med det andra landets medborgare vid tillämpningen

av delta lands lagstiftning om social trygghet, och

vilka önska genomföra denna princip samt vidtaga åtgärder för att möjliggöra

för deras medborgare att under vistelse i det ena landet antingen

bibehålla rättigheter som förvärvats enligt det andra landets

lagstiftning eller erhålla motsvarande rättigheter enligt det förra

landets lagstiftning,

hava överenskommit om följande:

FÖRSTA DELEN.

Definitioner och omfattning.

Artikel 1.

I denna konvention skall

a) med »land» förstås, allt efter sammanhanget, Förenade Konungariket

eller Sverige;

b) med »Förenade Konungariket» förstås England, Skottland, Wales,

Nordirland och ön Man;

c) med »medborgare» förstås, vad angår Förenade Konungariket, den

som är medborgare i Förenade Konungariket med kolonier och, vad angår

Sverige, den som är svensk medborgare;

d) med »lagstiftning» förstås, allt efter sammanhanget, den i någon del

av ettdera landet gällande lagstiftning som angives i artikel 2;

e) med »behörig myndighet» förstås, vad angår Förenade Konungariket,

ministern för pensionering och folkförsäkring, hälsovårdsministern, ministern

för Skottland, arbets- och folkförsäkringsminisleriet för Nordirland,

ministeriet för Nordirlands hälsovård och lokalförvaltning respektive ön

Mans styrelse för sociala frågor och, vad angår Sverige, Konungen eller den

myndighet Konungen för sådant ändamål förordnar;

f) med »barn» i förhållande till viss person förstås envar som avses med

begreppet barn enligt den tillämpliga lagstiftningen och enligt denna lagstiftning

är att anse som barn till ifrågavarande person eller tillhörande dennes

familj;

g) med »föräldrar» förstås envar som avses med detta begrepp enligt den

tillämpliga lagstiftningen;

h) med »av annan för sin försörjning beroende person» förstås vad därmed

avses enligt den tillämpliga lagstiftningen;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

i) med »arbetstagare» förstås envar som avses med detta begrepp (eller

som jämställes med arbetstagare) enligt den tillämpliga lagstiftningen och

med »arbete» förstås arbete såsom arbetstagare och uttrycken »arbeta» och

»arbetsgivare» åsyfta sådant arbete;

j) med »kontantförmåner» förstås pension, bidrag eller annan kontantförmån,

som utgår enligt ettdera landets lagstiftning, och innefattar tillägg

därtill ävensom förhöjning därav som utgår till person som är beroende av

förmånstagaren för sin försörjning;

k) med »medicinska förmåner» förstås, vad angår Förenade Konungariket,

förmåner som utgå enligt den i artikel 2 mom. 1 litt. a, III angivna

lagstiftningen och, vad angår Sverige, sjukvårdsförmåner som utgå enligt

den i nämnda mom. litt. b, I angivna lagstiftningen samt kontant- eller naturaförmåner

enligt den i samma mom. under litt. b, II—IV angivna lagstiftningen;
l)

med »ålderspension» förstås, vad angår Förenade Konungariket, allmän

ålderspension (retirement pension) eller avgiftspension (contributory

old age pension) enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket;

m) med »fartyg» eller »flygplan» förstås, vad angår Förenade Konungariket,

fartyg, som är registrerat i Förenade Konungariket, eller annat fartyg,

vilket enligt Förenade Konungarikets lagstiftning är att anse såsom brittiskt

och vars redare eller huvudredare, om det är flera än en redare, (owner,

managing owner, manager) är bosatt eller har sitt huvudkontor där, respektive

flygplan, som är registrerat i Förenade Konungariket och vars ägare

eller huvuddelägare är bosatt eller har sitt huvudkontor där, och, vad angår

Sverige, fartyg eller flygplan hemmahörande i Sverige.

Artikel 2.

1) Bestämmelserna i denna konvention äro tillämpliga,

a) vad angår Förenade Konungariket, på

I. 1946 års folkförsäkringslag, 1946 års folkförsäkringslag för Nordirland,

1946 års folkförsäkringslag för ön Man och den före den 5

juli 1948 gällande lagstiftning som ersattes av dessa lagar,

II. 1946 års folkförsäkringslag (yrkesskador), 1946 års folkförsäkringslag

(yrkesskador) för Nordirland och 1946 års folkförsäkringslag

(yrkesskador) för ön Man,

III. 1946 års folkhälsolag, 1947 års folkhälsolag för Skottland, 1948 års

folkhälsolag för Nordirland samt 1948 års folkhälsolag för ön Man,

IV. de bestämmelser i 1948 års folkhjälpslag och 1948 års folkhjälpslag

för Nordirland, som avse beredande av hjälp åt hjälpbehövande

personer,

V. de bestämmelser i 1948 års folkhjälpslag och 1949 års välfärdslag

för Nordirland, som avse olika åtgärder, dock ej beredande av arbete,

för hjälp åt blinda, döva eller stumma samt andra personer,

som äro invalider på grund av sjukdom, skada eller medfödd vanförhet;
b)

vad angår Sverige, på den svenska lagstiftningen rörande

I. allmän sjukförsäkring,

II. kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel,

III. åtgärder inom den statliga och statsunderstödda invaliditetsförebyggande

verksamheten ävensom statlig och statsunderstödd arbetsoch

vanförevård, däri inbegripen vård av dövstumma och blinda,

IV. förebyggande mödra- och barnavård,

V. moderskapshjälp och mödrahjälp,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

15

VI. arbetslöshetsförsäkring,

VII. folkpensionering,

VIII. bidrag till änkor och änklingar med barn,

IX. allmänna barnbidrag och särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

m. fl. barn,

X. yrkesskadeförsäkring,

XI. socialhjälp.

2) Konventionen äger tillämpning jämväl på lagstiftning, som innebär

ändring i, tillägg till eller kodifiering av den i mom. 1 angivna lagstiftningen,

där ej annat följer av vad i inom. 3 stadgas.

3) Endast om de fördragsslutande länderna träffa överenskommelse därom

skall konventionen äga tillämpning på sådan ändring i eller sådant tilllägg

till den i mom. 1 angivna lagstiftningen som innebär tillämpning av

överenskommelse rörande social trygghet som det ena landet slutit med

tredje land.

ANDRA DELEN.

Allmänna bestämmelser.

Artikel 3.

Medborgare i det ena landet skall, där ej annorlunda stadgas i denna konvention,

i fråga om skyldigheter och rättigheter enligt det andra landets

lagstiftning vara likställd med detta lands egna medborgare.

Artikel i.

1) Därest svensk eller brittisk medborgare, som icke är regelmässigt bosatt

i Sverige, arbetar i detta land för arbetsgivare, som är bosatt eller har

sitt huvudkontor i Förenade Konungariket, skall för de första tolv månaderna

av arbetstiden i Sverige gälla,

a) att bestämmelserna i den brittiska lagstiftningen om erläggande av

avgifter skola tillämpas på honom som om han arbetade i Förenade

Konungariket,

b) att motsvarande bestämmelser i den svenska lagstiftningen icke

skola äga tillämpning på honom,

c) samt att han skall vara berättigad till svenska medicinska förmåner

enligt bestämmelserna i artikel 9.

2) Därest svensk eller brittisk medborgare, som är bosatt i Sverige, arbetar

i Förenade Konungariket för arbetsgivare med företag i Sverige, skall

för de första tolv månaderna av arbetstiden i Förenade Konungariket gälla,

a) att den i artikel 2 mom. 1 litt. b, I, V och VII—X angivna svenska

lagstiftningen skall tillämpas på honom,

b) att bestämmelserna i den brittiska lagstiftningen om erläggande

av avgifter icke skola äga tillämpning på honom,

c) samt att lian skall vara berättigad till brittiska medicinska förmåner

enligt bestämmelserna i artikel 9.

3) Varar arbete som avses i mom. 1 eller 2 längre tid än tolv månader,

skola bestämmelserna i berörda mom. alltjämt gälla för arbetstagaren, såvida

behörig myndighet i det land där han arbetar lämnar medgivande därtill

före utgången av den i momentet angivna tolvmånaderstiden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1957

Artikel 5.

1) Där ej annat följer av inom. 2 i denna artikel och av artikel 9 skall

den som är medborgare i ett av länderna och arbetar ombord på fartyg eller

flygplan hemmahörande i det andra landet omfattas av lagstiftningen i det

senare landet endast i fall då han är bosatt i detta land.

2) Där ej annat följer av mom. 3 och 4 skall

a) den svenska lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring gälla för brittisk

medborgare, som arbetar ombord på svenskt fartyg, eller för

brittisk medborgare, som är bosatt i Sverige och arbetar ombord

på ett svenskt flygplan,

b) den brittiska lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring gälla för i

Sverige bosatt svensk eller brittisk medborgare, som arbetar ombord

på brittiskt fartyg eller flygplan.

3) Därest fartyg hemmahörande i det ena landet befinner sig i hamn i det

andra landet eller å detta lands territorialvatten, skall för svensk eller

brittisk medborgare, som utför annat arbete ombord än som befälhavare

eller medlem av besättningen och som är bosatt i det senare landet och där

anställts för ifrågavarande arbete, gälla lagstiftningen i sistnämnda land

som om han arbetade i detta land.

4) Arbetar svensk eller brittisk medborgare, som är bosatt i det ena landet,

ombord på fartyg eller flygplan hemmahörande i det andra landet och

avlönas han för detta arbete av person eller företag med verksamhet inom

det förra landet och icke av ägaren till fartyget eller flygplanet, skall med

avseende på detta arbete lagstiftningen i det förra landet äga tillämpning

på honom som om fartyget eller flygplanet vore hemmahörande i detta

land. Den person eller det företag, som avlönar honom, skall anses såsom

hans arbetsgivare vid tillämpning av nämnda lagstiftning.

Artikel 6.

1) Medborgare i det ena landet, som arbetar i det andra landet i statstjänst

för sitt eller ett tredje land, och den som är i personlig tjänst hos

medborgare i förstnämnda land med sådant arbete skall jämte person, som

för sin försörjning är beroende av honom, vara berättigad till samma medicinska

förmåner enligt lagstiftningen i det andra fördragsslutande landet

som medborgare i detta land, vilken är bosatt där.

2) Konventionen äger icke tillämpning på utsänd personal (establisbed

members) i den brittiska utrikesförvaltningen, där ej annat följer av mom. 1.

3) I annat fall än som avses i mom. 2 skola i fråga om brittisk medborgare,

som arbetar i Sverige i brittisk statstjänst och icke är stadigvarande

bosatt i Sverige, och i fråga om den som är i personlig tjänst hos sådan

person och som icke är stadigvarande bosatt i Sverige, tillämpas den brittiska

lagstiftningens bestämmelser om erläggande av avgifter som om han

arbetade i Förenade Konungariket, och skola motsvarande bestämmelser i

den svenska lagstiftningen icke äga tillämpning på honom.

4) Beträffande svensk medborgare, som är anställd i svensk statstjänst

men arbetar i Förenade Konungariket eller som är i personlig tjänst hos

svensk medborgare som nu nämnts, skall tillämpas den svenska lagstiftning,

som angivits i artikel 2 mom. 1 litt. b, I, V och VII—X, och skola den

brittiska lagstiftningens bestämmelser om erläggande av avgifter icke tilllämpas

för honom. Vad nu sagts skall dock icke äga tillämpning på olönad

konsul eller den, som är i tjänst hos och avlönas av olönad konsul.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

17

5) I annat fall än som avses i inom. 2, 3 eller 4 skall för svensk eller

brittisk medborgare, som arbetar i ena landet i statstjänst för det andra

landet, och för den som är i personlig tjänst hos svensk eller brittisk

medborgare som nu nämnts gälla lagstiftningen i det land där han arbetar,

och skall han vid tillämpningen härav anses bosatt i detta land.

Artikel 7.

Arbetar svensk eller brittisk medborgare i Sverige och skola den brittiska

lagstiftningens bestämmelser om erläggande av avgifter enligt artikel 4 mom.

1 eller artikel 6 mom. 3 äga tillämpning å honom, skall

a) när fråga är om rätt till sjukpenning, anses som om han och, därest

hans hustru är i Sverige, även hon vistades i Förenade Konungariket,

b) när fråga är om rätt till ersättning i anledning av olycksfall i arbete

i Sverige eller yrkessjukdom till följd av sådant arbete, anses som om

detta arbete omfattades av den brittiska försäkringen och olycksfallet

inträffat eller sjukdomen ådragits i Förenade Konungariket samt,

därest hans hustru är i Sverige, som om hon vistades i Förenade

Konungariket,

c) när fråga är om rätt till moderskapsbidrag (maternity grant) och

tilläggspenning (maternity allowance) anses som om hans hustru vistades

i Förenade Konungariket även när hon vistas i Sverige.

Artikel 8.

De behöriga myndigheterna i de båda länderna äga träffa överenskommelse

om undantag helt eller delvis från bestämmelserna i artiklarna 4, 5

och 6 för särskilda personer eller persongrupper.

TREDJE DELEN.

Förmåner.

Medicinska förmåner

Artikel 9.

1) Svensk medborgare skall, såframt han är bosatt i något av de båda

länderna, under vistelse i Förenade Konungariket vara likställd med där

bosatt brittisk medborgare i fråga om rätt till detta lands medicinska förmåner.

2) Brittisk medborgare, som är medlem i svensk sjukkassa, skall vara

likställd med svensk medborgare i fråga om rätt att åtnjuta svenska medicinska

förmåner såväl i Sverige som i andra länder.

3) Brittisk medborgare, som icke är medlem i svensk sjukkassa, skall,

såframt han är bosatt i något av de båda länderna, under vistelse i Sverige

äga åtnjuta samma medicinska förmåner enligt den i artikel 2 mom. 1 litt.

b, I, II och IV angivna lagstiftningen som där bosatt svensk medborgare.

Kontantförmåner vid sjukdom

Artikel 10.

1) Har svensk eller brittisk medborgare efter sista ankomsten till Förenade

Konungariket blivit skyldig alt erlägga avgifter såsom arbetstagare

eller självständig företagare enligt brittisk lagstiftning men bär han efter

2 Bihamj till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr SI

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1957

ankomsten icke uppburit kontantförmåner vid sjukdom enligt nämnda lagstiftning

för 624 dagar avseende tid, då han ej utfört arbete (period of interruption

of employment) i denna lagstiftnings mening, skall han Aid prövning

av frågan om rätt till sådan förmån anses hava

a) erlagt avgift för varje vecka då han varit bosatt och haft förvärvsarbete

i Sverige,

b) gottskrivits avgift för varje vecka då han varit bosatt i Sverige

och på grund av sjukdom eller arbetslöshet varit förhindrad att

utöva förvärvsarbete,

c) uppfyllt de för rätt till nämnda förmån stadgade avgiftsvillkoren

för de första sex månaderna efter den tidpunkt då han senast var

i Sverige, under förutsättning att han vid denna tidpunkt skulle

vid sjukdom hava varit berättigad till kontantförmåner från den

allmänna sjukförsäkringen i Sverige.

2) Brittisk medborgare, som är bosatt i Sverige, skall i fråga om rätt till

kontantförmåner från den allmänna sjukförsäkringen i Sverige vara likställd

med svensk medborgare, där ej annat följer av artikel 6 inom. 3.

3) Svensk eller brittisk medborgare, vilken skulle vara berättigad atl

uppbära kontantförmåner vid sjukdom enligt det ena landets lagstiftningom

han befunne sig i detta land, skall, såframt behörig myndighet i detta

land lämnar medgivande därtill, äga uppbära sådan förmån under tillfällig

vistelse i det andra landet.

Moderskapsförmåner

Artikel 11.

1) Därest kvinna, som är svensk eller brittisk medborgare och varit bosatt

i Sverige, föder barn i Förenade Konungariket, skall hon, såframt hon

icke uppburit moderskapshjälp eller mödrahjälp enligt svensk lagstiftningför

denna barnsbörd och avgiftsplikt föreligger för henne eller hennes man

enligt brittisk lagstiftning, vara berättigad till moderskapsbidrag (maternity

grant) eller hemförlossningsbidrag (home confinement grant) enligt denna

lagstiftning som om hon eller hennes man fullgjort lagstadgade avgiftsvillkor

för varje vecka då hon eller han varit bosatt i Sverige. Erhåller bon

moderskapsbidrag (maternity grant) enligt brittisk lagstiftning, äger hon

icke för samma barnsbörd uppbära moderskapshjälp enligt svensk lagstiftning.

o 2) Kvinna, som är brittisk medborgare och föder barn i Sverige, skall,

såframt hon icke uppburit moderskapsbidrag (maternity grant) enligt brittisk

lagstiftning för denna barnsbörd, vara berättigad till moderskapshjälp

och mödrahjälp enligt svensk lagstiftning på samma villkor som kvinna,

vilken är svensk medborgare. Erhåller hon moderskapshjälp enligt sistnämnda

lagstiftning, äger hon icke för samma barnsbörd uppbära moderskapsbidrag

(maternity grant) enligt brittisk lagstiftning.

3) Vad i mom. 2 stadgats äger ej tillämpning på kvinna, som enligt artikel

7 är berättigad till moderskapsbidrag (maternity grant) eller tilläggspenning

(maternity allowance).

Förmåner vid arbetslöshet

Artikel 12.

1) Svensk eller brittisk medborgare skall vara berättigad till förmån vid

arbetslöshet enligt brittisk lagstiftning som om han

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1957

19

a) erlagt i denna lagstiftning föreskriven arbetstagareavgift för varje

vecka, för vilken han erlagt avgift till den svenska arbetslöshetsförsäkringen,

b) gottskrivits sådan avgift för varje vecka som han varit ansluten

till den svenska arbetslöshetsförsäkringen och av sjukdom eller

arbetslöshet varit förhindrad att utföra arbete,

c) uppfyllt avgiftsvillkoren för erhållande av förmån vid arbetslöshet

enligt brittisk lagstiftning under de första sex månaderna efter den

tidpunkt då han senast var i Sverige, såframt han vid denna tidpunkt

skulle hava varit berättigad till ersättning från den svenska

arbetslöshetsförsäkringen om han varit arbetslös och oförhindrad

att åtaga sig arbete,

d) varit bosatt i Förenade Konungariket under bosättningstid i Sverige.

2) Svenska regeringen förbinder sig att verka för att den svenska tillsynsmyndigheten

och de svenska erkända arbetslöshetskassorna skola medgiva

svensk eller brittisk medborgare, som är medlem i arbetslöshetskassa,

rätt att tillgodoräkna försäkringsavgifter, som han erlagt i egenskap av arbetstagare

enligt den brittiska lagstiftningen, såsom avgifter erlagda till

denna kassa.

Ålderspension

Artikel 13.

1) Svensk eller brittisk medborgare, som varit bosatt i Förenade Konungariket

oavbrutet minst fem år omedelbart innan han ansöker om ålderspension

enligt brittisk lagstiftning, skall tillerkännas sådan förmån med

vad som skulle hava utgått om han eller, om ansökningen avser gift kvinna

eller änka, hennes man erlagt avgifter enligt denna lagstiftning för varje

vecka då han varit bosatt i Sverige.

2) Vad i mom. 1 sägs skall icke gälla beträffande gift kvinna eller änka,

som ansöker om ålderspension på grund av egen avgiftsbetalning, med

mindre hon efter äktenskapets ingående erlagt minst 156 avgifter enligt

brittisk lagstiftning.

3) Brittisk medborgare skall i fråga om rätt till ålderspension enligt

svensk lagstiftning vara likställd med svensk medborgare, under förutsättning

att han omedelbart innan ansökan om sådan förmån göres

a) vistats oavbrutet minst fem år i Sverige eller

b) uppbar invalidpension, sjukbidrag, änkepension eller bidrag till

änkor och änklingar med barn enligt svensk lagstiftning.

Förmåner vid nedsatt arbetsförmåga

Artikel lå.

1) Har svensk eller brittisk medborgare efter sista ankomsten till Förenade

Konungariket erlagt minst 52 avgifter såsom arbetstagare eller självständig

företagare enligt brittisk lagstiftning samt efter ankomsten uppburit

kontantförmåner vid sjukdom enligt nämnda lagstiftning för 024 dagar

avseende tid, då lian cj utfört arbete (period of interruption of employment)

i denna lagstiftnings mening, skall han vid prövning av frågan om

rätt till ytterligare sådan förmån anses hava erlagt avgift för varje vecka

då han varit bosatt och haft förvärvsarbete i Sverige.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1957

2) Brittisk medborgare skall i fråga om rätt till invalidpension eller sjukbidrag

enligt svensk lagstiftning vara likställd med svensk medborgare, såframt

han vistats i Sverige oavbrutet minst ett år omedelbart innan ansökan

om sådan förmån göres och under denna vistelse minst ett år varit i stånd

att utöva normal förvärvsverksamhet.

Efterlevandeförmåner

Artikel 15.

1) Vid prövning av frågan om rätt till änkepensionsförmån (widow’s

benefit) enligt brittisk lagstiftning för kvinna, som är svensk eller brittisk

medborgare, skall anses, att hennes man erlagt avgift enligt denna lagstiftning

för varje vecka då han varit bosatt i Sverige, såframt

a) han vistats i Förenade Konungariket oavbrutet minst fem år omedelbart

före sin död eller

b) hon själv vistats i detta land oavbrutet minst fem år omedelbart innan

ansökan om förmån göres.

2) I fall då änkepensionsförmån (\vido\v’s benefit) utgår enligt brittisk

lagstiftning om förmånstagare^ barn vistas i Förenade Konungariket skall

sådan förmån utgå även om barnet vistas i Sverige.

3) Brittisk medborgare skall i fråga om rätt till änkepension eller bidrag

till änkor och änklingar med barn enligt svensk lagstiftning vara likställd

med svensk medborgare,

a) om den avlidne omedelbart före dödsfallet vistats i Sverige oavbrutet

minst fem år eller åtnjöt invalidpension eller sjukbidrag enligt

svensk lagstiftning, allt under förutsättning att den efterlevande

vid dödsfallet stadigvarande vistades i Sverige, eller

b) om den efterlevande själv vistats i Sverige oavbrutet minst fem år

omedelbart innan ansökan om förmån göres.

Barnbidrag

Artikel 16.

1) Vid prövning av frågan om rätt till förmyndarbidrag (guardian’s

allowance) enligt brittisk lagstiftning för barn, som är svensk eller brittisk

medborgare och bosatt i Förenade Konungariket, skall, om en av föräldrarna

varit bosatt i Sverige, anses att denne varit försäkrad enligt brittisk

lagstiftning.

2) Barn, som själv är eller vars fader eller moder är eller varit brittisk

medborgare, är berättigad till allmänt barnbidrag enligt svensk lagstiftning

såframt barnet är bosatt i Sverige och fostras av någon som är mantalsskriven

i Sverige.

3) Barn, som är brittisk medborgare och bosatt i Sverige, skall i fråga

om rätt till särskilt barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn enligt

den svenska lagstiftningen vara likställt med svensk medborgare.

Förmåner vid yrkesskada

Artikel 17.

Svensk eller brittisk medborgare, som äger uppbära ersättning enligt det

ena landets lagstiftning om yrkesskadeförsäkring under vistelse i detta land,

skall vara berättigad att uppbära sådan ersättning även då han vistas i det

andra landet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1957

Artikel 18.

Har svensk eller brittisk medborgare, som ådragit sig yrkessjukdom, arbetat

i båda länderna i verksamhet som inneburit fara för sjukdomen, skall

han, där ej annat följer av artiklarna 7 och 19, vid prövning av frågan om

rätt till förmån i anledning av denna sjukdom enligt lagstiftningen i det

land, där han senast utfört sådant arbete, anses hava utfört ifrågavarande

arbete endast i detta land.

Artikel 19.

Vid prövning av ansökan av svensk eller brittisk medborgare om förmån

vid yrkesskada enligt det ena landets lagstiftning skall hänsyn tagas till utgående

eller tidigare åtnjuten förmån vid yrkesskada enligt lagstiftningen

i det andra landet, som om denna förmån utginge eller utgått enligt förstnämnda

lagstiftning.

Betydelsen av uttrycket »bosatt»

Artikel 20.

Vid tillämpning av mom. 1 i envar av artiklarna 10, 11, 13, 14, 15 och

16 skall hänsyn icke tagas till tid varunder någon varit bosatt i Sverige

före det han fyllt sexton år eller efter det han uppnått eller anses hava uppnått

den pensionsålder som gäller i ifrågavarande fall enligt brittisk lagstiftning.

Betydelsen av uttrycket »oavbruten vistelse»

Artikel 21.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna konvention skall en person

anses hava vistats oavbrutet i ettdera landet under den tid, då han icke

varit frånvarande från landet frånsett,

a) i fall som avses i artiklarna 13 och 15, bortovaro under högst 4

månader åt gången,

b) i fall som avses i artikel 14, bortovaro under högst en månad åt

gången,

c) annan bortovaro som behörig myndighet i nämnda land med hänsyn

till varaktigheten av hans bosättning i landet och anledningen

till bortovaron medgiver må lämnas utan avseende.

Vid beräkning av längden av den tid vederbörande oavbrutet vistats i

landet skall dock icke medräknas tid, varunder han varit frånvarande därifrån.

Bortovaro från Förenade Konungariket

Artikel 22.

1) Vad i artikel 13 mom. 1, artikel 15 mom. 1 eller artikel 10 mom. 1

stadgas berättigar icke någon till förmån för tid, då han icke vistas i Förenade

Konungariket, med mindre han under denna lid alltjämt är bosatt i

Förenade Konungariket.

2) Vad i artikel 16 inom. 1 stadgas medför icke rätt till förmyndarbidrag

(guardian’s allowance) för visst barn för tid, då barnet icke vistas i Förenade

Konungariket, med mindre barnet under denna tid alltjämt ar bosatt

i Förenade Konungariket.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1957

Rätt till brittiska förmåner under vistelse i Sverige

Artikel 23.

Svensk eller brittisk medborgare, som om han vistades i Förenade Konungariket

skulle vara berättigad till ålderspension eller efterlevandeförmån

(widow’s benefit) enligt brittisk lagstiftning, skall, där ej annat följer av

vad i artikel 24 stadgas, äga uppbära sådan förmån även under vistelse i

Sverige. Är han icke bosatt i Förenade Konungariket skall förmånen därvid

fastställas enligt de föreskrifter i brittisk lagstiftning, vilka avse utgivande

av förmån till personer som äro bosatta utanför Förenade Konungariket.

Vad ovan sägs gäller icke förmån, som helt eller delvis utgår med tillämpning

av artikel 13 mom. 1 eller artikel 15 mom. 1.

Dubbla ålders- och efterlevandeförmåner

Artikel 24.

Svensk eller brittisk medborgare, som vistas i det ena landet och är berättigad

till ålderspension eller efterlevandeförmån (widow’s benefit) enligt

detta lands lagstiftning, äger icke erhålla högre sådan förmån enligt

det andra landets lagstiftning än som motsvarar skillnaden mellan vad han,

om man bortser från bestämmelserna i denna artikel, skulle hava uppburit

i ålderspension eller efterlevandeförmån enligt denna lagstiftning och vad

han är berättigad till enligt det förra landets lagstiftning.

Ansökan om förmån utan åberopande av konventionen

Artikel 25.

I andra fall än som avses i artiklarna 11, 19 och 24 äger den som ansöker

om förmån enligt någotdera landets lagstiftning få ansökningen prövad

utan hänsynstagande till bestämmelserna i denna del av konventionen.

FJÄRDE DELEN.

Övriga bestämmelser.

Artikel 26.

De behöriga myndigheterna skola

1) vidtaga erforderliga administrativa åtgärder för tillämpningen av denna

konvention;

2) hålla varandra underrättade om åtgärder som av dem vidtagits för

tillämpningen av konventionen;

3) snarast möjligt underrätta varandra om sådana ändringar i vederbörande

lands lagstiftning, vilka påverka tillämpningen av konventionen;

4) lämna varandra bistånd i alla frågor, vilka avse tillämpningen av konventionen.

Artikel 27.

Myndighet i det ena landet, som har att utbetala förmån enligt konventionen

till person i det andra landet, äger på begäran erhålla biträde av

myndighet i det senare landet att såsom ombud för den förra myndigheten

verkställa utbetalningen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

Artikel 28.

Kostnaderna för förmåner, som utgå enligt lagstiftningen i det ena landet

med tillämpningen av denna konvention, skola icke återgäldas av det

andra landet.

Artikel 29.

Ansöker svensk eller brittisk medborgare, som vistas i det ena landet,

om förmån enligt lagstiftningen i det andra landet, skall på begäran av

behörig myndighet i detta land behörig myndighet i det förra landet på egen

bekostnad sörja för att han blir läkarundersökt.

Artikel 30.

1) Enligt det ena landets lagstiftning medgiven befrielse från eller nedsättning

av stämpel- och andra avgifter i samband med utfärdande av intyg

eller handling, som skall företes enligt nämnda lagstiftning, skall jämväl

omfatta intyg och handlingar, som skola företes enligt lagstiftningen i det

andra landet.

2) Skall vid tillämpningen av denna konvention intyg eller annat dokument

företes för behörig myndighet i något av länderna, må nämnda myndighet

icke kräva, att intyget eller dokumentet skall vara försett med myndighets

legalisering eller bestyrkande.

Artikel 31.

Ansökan, anmälan och besvär, som enligt lagstiftningen i det ena landet

skola ingivas till myndighet i detta land inom föreskriven tid men som inom

samma tid ingivits till motsvarande myndighet i det andra landet, skola anses

hava ingivits i rätt tid till myndigheten i det förra landet. Därvid skall

myndigheten i det andra landet så snart som möjligt låta översända ansökningen,

anmälan eller besvären till behörig myndighet i det förra landet.

Artikel 32.

De behöriga myndigheterna i de båda länderna må vid tillämpningen av

denna konvention skriftväxla direkt med varandra eller med person, som

ansökt om förmån enligt konventionen, eller med lagligen befullmäktigat

ombud för honom.

Artikel 33.

1) De båda ländernas behöriga myndigheter skola söka genom förhandlingar

lösa tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av denna konvention.

2) Kan sådan tvist icke lösas genom förhandlingar inom en tid av tre

månader, skall tvisten hänskjutas till avgörande av en skiljenämnd, vars

sammansättning och förfarande skall regleras genom överenskommelse mellan

de båda fördragsslutande länderna.

3) Skiljenämnden skall avgöra tvisten i enligliet med denna konventions

principer och anda och avgörandet skall vara slutgiltigt och bindande.

Artikel 34.

1) Vad i denna konvention stadgas berättigar icke till förmån för tid före

konventionens ikraftträdande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1957

2) Bestämmelserna i andra delen av denna konvention avse icke tidsperioder,

då svensk eller brittisk medborgare var arbetstagare före konventionens

ikraftträdande.

3) Där ej annat följer av mom. 1 och 2 skall förmån — dock ej moderskapsbidrag

(maternity grant) eller hemförlossningsbidrag (home confinement

grant) — utgivas enligt bestämmelserna i denna konvention även på

grund av före konventionens ikraftträdande inträffad händelse. Förmån utgår

därvid från och med dagen för ikraftträdandet, under förutsättning att

ansökan därom göres inom tre månader från nämnda dag.

4) Vid prövning av svensk eller brittisk medborgares rätt till förmån enligt

bestämmelserna i konventionen skola även beaktas perioder, då han före

konventionens ikraftträdande vistats i Sverige eller Förenade Konungariket

eller varit bosatt eller mantalsskriven där eller varit försäkrad enligt lagstiftningen

i något av dessa länder.

Upphör denna konvention att gälla, skall rättighet, som förvärvats med

tillämpning av dess bestämmelser, alltjämt bestå, och skola förhandlingar

upptagas rörande sådana rättigheter, som då hålla på att förvärvas enligt

konventionens bestämmelser.

Denna konvention skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten skola

utväxlas i London snarast möjligt. Konventionen skall träda i kraft första

dagen i den andra månaden efter den då ratifikationsinstrumenten utväxlats.

Denna konvention skall gälla under ett år från dagen för dess ikraftträdande.

Den skall därefter fortfara att gälla för ett år i sänder, om den icke

skriftligen uppsagts tre månader före utgången av sådan ettårsperiod.

Till bekräftelse härpå hava undertecknade, vederbörligen befullmäktigade

ombud för respektive regeringar, undertecknat denna konvention och försett

densamma med sina sigill.

Som skedde i Stockholm den 9 juni 1956 i dubbla exemplar, på svenska

och engelska språken, vilka båda texter skola äga lika vitsord.

Artikel 35.

Artikel 36.

Artikel 37.

ÖSTEN UNDÉN

(L.S.)

SELVYN LLOYD

(L. S.)

R. M. A. HANKEY

(L. S.)

Stockholm 1957. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

570216

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1957:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande ratifikation av en konvention om social trygghet mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritann s. 1 i texten