Sök i Ratio Lex

Angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen

1957-02-08 · 106 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 105 av 106 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:86, Angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

1

Nr 86

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående omläggning av

den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen;

given Stockholms slott den 8 februari 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till omläggning av den juridiska och

samhällsvetenskapliga utbildningen. Enligt förslaget skall följande grundläggande

juridiska och samhällsvetenskapliga examina finnas, nämligen

1) en juridisk examen, juris kandidatexamen, 2) en examen avseende en

kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning, juridisk-samliällsvetenskaplig

examen, samt 3) en med dessa likvärdig på samhällsvetenskapliga

studier inriktad examen, filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Studietiden förutsättes bli för de två förstnämnda examina 4 1/2 år och

för den sistnämnda 4 år.

Den föreslagna omläggningen av utbildningen förutsätter en betydande

utbyggnad av de juridiska fakulteternas personalorganisation. För omläggningens

genomförande erfordras 4 professurer, därav 3 i allmän rättslära

(Uppsala, Lund och Stockholm) och 1 i finansrätt med finansvetenskap

(Stockholm), 14 precepturer, 3 befattningar som biträdande lärare ävensom

17 assistent- och amanuensbefattningar samt ett antal biträdestjänster.

I fråga om de humanistiska fakulteterna, där resurserna i de samhällsvetenskapliga

ämnena under den senaste 1 O-årsperioden väsentligt för
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 86

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

stärkts, avser förslaget inrättande av 2 professurer i företagsekonomi (Uppsala

och Lund), 9 befattningar som biträdande lärare och 2 som förste

assistent.

Förändringarna i personalorganisationen skall enligt förslaget genomföras

successivt under loppet av fyra budgetår med början budgetåret

1958/59.

Den sammanlagda årliga kostnadsökningen, sedan utbildningsreformen

helt genomförts, beräknas till i avrundat tal 1 220 000 kronor. Vidare erfordras

engångsanslag å tillhopa 80 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

3

Utdrag ur protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

februari 1957.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, fråga om omläggning

av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen och anför

därvid följande.

I. Inledning

1. Gällande bestämmelser, föreliggande reformförslag m. m.

Gällande stadga angående juridiska examina är av år 1935. Beträffande

juris kandidatexamen bygger denna stadga i det väsentliga på 1904

års stadga angående juridiska examina. Utfärdandet av 1935 års stadga

var närmast betingat av tillkomsten av statsvetenskaplig examen. Samtidigt

avskaffades kansliexamen.

Examensämnena i juris kandidatexamen är fördelade på två grupper.

Till den första gruppen hör rättshistoria, juridisk encyklopedi, romersk

rätt, nationalekonomi, finansrätt och statsrätt med folkrätt. Till den andra

gruppen hör civilrätt I, civilrätt II, civilrätt III, straffrätt, förvaltningsrätt,

processrätt och internationell privaträtt. Bland de till den första gruppen

hörande ämnena äger den studerande rätt att utesluta ettdera av ämnena

romersk rätt och nationalekonomi. I examen ingår två obligatoriska kurser,

nämligen en propedeutisk kurs i juridik och en praktisk kurs. För examens

godkännande fordras, att den studerande erhållit minst betyget Godkänd

i alla de ämnen som kräves för examen ävensom nöjaktigt genomgått den

propedeutiska kursen och den praktiska kursen. Fakulteten kan på vissa

villkor bevilja befrielse från skyldighet att genomgå den praktiska kursen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

Stadgan angående statsvetenskaplig examen är av år 1935.

Enligt stadgan kan statsvetenskaplig examen avläggas antingen inom juridisk

fakultet (statsvetenskaplig-juridisk examen) eller inom filosofisk

fakultet (statsvetenskaplig-filosofisk examen). Båda examina berättigar till

titeln politices magister.

Statsvetenskaplig-juridisk examen består av en statsvetenskaplig och en

juridisk avdelning. Examensämnen i den förra är nationalekonomi, statistik

och statskunskap. Nationalekonomi skall alltid ingå i examen med

minst två betygsenheter; i de båda övriga ämnena skall den studerande ha erhållit

minst två betygsenheter, nämligen minst en betygsenhet i vartdera av

dessa ämnen eller ock minst två betygsenheter i ett av dem. I examen kan

dessutom medtagas varje annat ämne, som tillhör de filosofiska fakulteterna.

Examensämnen i den juridiska avdelningen är privaträtt (huvudgrunderna

i civilrätt och speciell privaträtt) samt finansrätt, statsrätt med folkrätt

och förvaltningsrätt, vilka fyra ämnen alltid skall ingå i examen. Härvid kräves

minst betyget Med beröm godkänd i åtminstone ett av de tre senare ämnena

och minst betyget Godkänd i den juridiska avdelningens övriga ämnen.

Dessutom kan i examen medtagas juridisk encyklopedi och rättshistoria.

För examens godkännande fordras, att den studerande nöjaktigt genomgått

den propedeutiska kursen i juridik.

Examensämnena i statsvetenskaplig-filosofisk examen är nationalekonomi,

statistik, statskunskap, geografi, historia, praktisk filosofi, sociologi

och matematik. Av dessa ämnen skall de tre förstnämnda alltid ingå i examen.

För examens godkännande fordras — förutom den propedeutiska kursen

i juridik —- att den studerande erhållit sammanlagt minst sju betygsenheter

i högst fyra ämnen och därvid antingen sammanlagt sju betygsenheter

i nationalekonomi, statistik och statskunskap eller minst sex betygsenheter

i dessa tre ämnen och minst betyget Godkänd i ett av de övriga

examensämnena eller ock minst fem betygsenheter i de tre obligatoriska

ämnena, varav minst betyget Med beröm godkänd i två ämnen, och minst

två betygsenheter i ett av övriga examensämnen. I examen kan dessutom

medtagas varje annat ämne, som tillhör de filosofiska fakulteterna.

Frågan om en reformering av den samhällsvetenskapliga utbildningen

behandlades av 1942 års socialutbildningssakkunniga i deras

år 1946 framlagda betänkande med utredning och förslag rörande statsvetenskapliga

examina m. m. (SOU 1946: 30). Beträffande den kombinerade

examenstypen framhöll de sakkunniga, att en på lämpligt sätt konstruerad

sådan examen måste vara av värde för statsförvaltningen. Juris kandidatexamen

kunde nämligen ur förvaltningssynpunkt icke anses äga företräde

framför en utbildning, i vilken jämte ett ej alltför ringa juridiskt kunskapsmått

ingick kunskaper rörande bland annat samhällets ekonomiska, sociala

och politiska struktur. På grund av dels frånvaron av en lämpligt organi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

5

serad förvaltningspraktik, dels examens ej helt lämpliga utformning ansågs

emellertid den gällande statsvetenskaplig-juridiska examen icke ha nått den

uppskattning inom förvaltningen, som man skulle kunnat förvänta. De sakkunniga

ansåg sig höra föreslå vissa ändringar i denna examen. Sålunda

förordade de sakkunniga bl. a. en förstärkning av det juridiska inslaget i

examen. Full enighet förelåg hland de sakkunniga i fråga om bibehållandet

av en kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig examenstyp. Betydligt

större meningsskiljaktigheter rådde i fråga om den rent samhällsvetenskapliga

examenstypen. Bibehållandet av en dylik examen förordades av

de sakkunnigas majoritet, men fyra av de nio sakkunniga reserverade sig

häremot och föreslog, att nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen

helt skulle avskaffas. En femte sakkunnig anförde i ett särskilt yttrande,

att han helst sett, att denna utbildningslinje hade anordnats inom ramen

för filosofisk ämbetsexamen. Socialutbildningssakkunnigas förslag blev vid

remissbehandlingen föremål för åtskillig kritik och föranledde icke några

ändringar av gällande examensbestämmelser.

Då en översyn av juristutbildningen ansågs påkallad med hänsyn

till bl.a. de påtagliga brister, varmed denna utbildning vore behäftad,

och den samhällsvetenskapliga utbildningen samtidigt

syntes böra bli föremål för förnyad utredning, utverkade dåvarande chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, den 3 januari och den 8

april 1949 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga

för att inom departementet verkställa utredning angående de juridiska och

samhällsvetenskapliga examina samt i samband därmed stående utbildningsfrågor.

De av departementschefen med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade

sakkunniga antog benämningen 1949 års kommitté för den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen.

Kommittén avgav den 12 november 1949 en promemoria om inrättande

av ett rättsvetenskapligt forskningsråd (SOU 1949:52). De av kommittén

i nämnda promemoria framlagda förslagen ledde bl. a. till att det dåvarande

samhällsvetenskapliga forskningsrådets verksamhetsområde utvidgades till

att omfatta även rättsvetenskap. Förslag härom framlades i 1954 års statsverksproposition

(VIII ht, p. 350).

Den 27 april 1953 avlämnade kommittén betänkande om den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen (SOU 1953: 15 och 16). Betänkandet

är undertecknat av professorn Ragnar Bergendal, ordförande, advokaten

Bertil Ahrnborg, professorn Per Olof Ekelöf, byråchefen Erland von Hofsten,

juris kandidaten och politices magistern Börje Langendorf, f. d. lagmannen

G. Lindstedt, professorn Seve Ljungman, politices magistern Gunnar Löwegren,

numera överdirektören Erik Montell, professorn Tord Palander,

byråchefen Gustaf Persson, direktören Ake G. Wickman samt rektorn Arne

Wåhlstrand.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

över betänkandet har, efter remiss, utlåtande avgivits av kanslern för

rikets universitet som överlämnat av honom från universiteten i Uppsala,

Lund och Göteborg samt Stockholms högskola infordrade yttranden, lärarråden

vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, Svea hovrätt,

hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för övre Norrland, riksåklagarämbetet,

statskontoret, riksräkenskapsverket, statens lönenämnd, statens

befordringsnämnd, lantbruksstyrelsen, försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsanstalten,

skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, fångvårdsstyrelsen,

pensionsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,

kammarkollegiet, kommerskollegium, statistiska centralbyrån och

statens organisationsnämnd, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms

län, Uppsala län, Södermanlands län, Jönköpings län, Kronobergs

län, Malmöhus län, Göteborgs- och Bohus län och Kopparbergs län samt

kompetensutredningen. Vidare har vissa organisationer och sammanslutningar

beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet. Med anledning härav

har yttranden inkommit från svenska stadsförbundet, svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges industriförbund, svenska bankföreningen, bankjuristernas

förening, svenska försäkringsbolagens riksförbund, försäkringsjuridiska

föreningen, handelskamrarnas nämnd, Stockholms handelskammare,

Skånes handelskammare, Sveriges grossistförbund, föreningen Sveriges häradshövdingar,

föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges advokatsamfund,

föreningen Sveriges stadsfiskaler, föreningen Sveriges landsfiskaler, svenska

kriminalistföreningen, landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges juristförbund, Sveriges samhällsvetareförbund

(förut statsvetenskapliga intresseförbundet) samt Sveriges förenade studentkårer.

Vid avgivandet av sitt utlåtande bereddes kanslern under hand tillfälle

att taga del av de yttranden, som inkommit till ecklesiastikdepartementet

från myndigheter samt organisationer och sammanslutningar. Kanslern,

som avgav sitt utlåtande i december 1954, har däri framlagt ett självständigt,

helt utarbetat förslag.

Kommittén har i sitt betänkande föreslagit, att följande grundläggande

juridiska och samhällsvetenskapliga examina skall finnas, nämligen 1)

en juridisk examen, juris kandidatexamen, 2) en examen avseende kombinerad

juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning, juris politices magisterexamen,

3) en med dessa likvärdig på samhällsvetenskapliga studier

inriktad examen, politices magisterexamen, samt 4) en samhällsvetenskaplig

examen med kortare studietid, politices kandidatexamen. Två reservanter

inom kommittén har förordat, att i juris kandidatexamen skall inrymmas

ett starkare samhällsvetenskapligt inslag än vad kommitténs förslag innebär

och att nuvarande statsvetenskaplig-juridisk examen skall avskaffas

utan att ersättas av någon annan examen, som avser en kombinerad juri
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

7

disk och samhällsvetenskaplig utbildning. Kanslern har i sitt utlåtande

föreslagit, att juridiska och samhällsvetenskapliga studier skall leda fram

till två grundläggande examina: juris kandidatexamen och en rent samhällsvetenskaplig

examen, politices magisterexamen.

I skrivelse den 4 mars 1955 till Kungl. Maj:t har strafflagberedningen

bl. a. understrukit angelägenheten av att en professur i kriminologi snarast

inrättas vid Stockholms högskola.

Till ecklesiastikdepartementet har vidare inkommit ett flertal skrivelser

rörande omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen,

bl. a. tre likalydande, i mars 1955 dagtecknade skrivelser från professorerna

och docenterna vid de juridiska fakulteterna vid universiteten

i Uppsala och Lund och stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms

högskola samt en i juni 1955 dagtecknad skrivelse från Sveriges samhällsvetareförbund.

2. Departementschefen

Föreliggande förslag till omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen var i samband med budgetberedningen hösten 1955

föremål för överväganden inom ecklesiastikdepartementet. I 1956 års statsverksproposition

(VIII ht, p. 77) redogjorde jag i korthet för kommitténs

betänkande och förslag, kanslerns remissutlåtande och däri framlagt förslag

samt övriga utlåtanden över betänkandet. I anslutning härtill uttalade

jag, att jag — efter den beredning av de föreliggande förslagen som ägt

rum — kommit till den uppfattningen, att kanslerns förslag i vad gällde

juristutbildningen i stort sett kunde godtagas, men att dennes förslag beträffande

den samhällsvetenskapliga utbildningen behövde ytterligare övervägas

inom departementet, bland annat med sikte på bibehållande av en

statsvetenskaplig-juridisk examen. Vidare framhöll jag, att det var min avsikt

att slutföra beredningen av ärendet till sådan tidpunkt, att förslag till

omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen kunde

föreläggas 1957 års riksdag. Ehuru ärendets beredning ännu icke slutförts,

förklarade jag mig likväl —- på grundval av den föreliggande utredningen

— beredd att föreslå, att en preceptur i civilrätt skulle inrättas vid universitetet

i Uppsala från och med budgetåret 1956/57. I proposition nr 108 till

1956 års riksdag angående anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms

högskola in. m. föreslog jag även, att en preceptur i straffrätt skulle inrättas

vid högskolan från och med sistnämnda budgetår. I skrivelser nr 202

(SU 78) och nr 303 (SU 142) anmälde riksdagen bl. a., alt riksdagen bifallit

förslagen om inrättande av förutnämnda precepturer.

På min framställning bemyndigade Kungl. Maj :t genom beslut den 13

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år J957

april 1956 mig att tillkalla två sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet

biträda med översyn av föreliggande förslag till omläggning av

den samhällsvetenskapliga utbildningen m. in. Med anledning härav tillkallade

jag samma dag såsom sakkunniga för nämnda ändamål professorn

vid Stockholms högskola F. F. Schmidt och professorn vid universitetet i

Lund N. N. Stjernquist.

I årets statsverksproposition (VIII ht; p. 74) uttalade jag, att beredningen

av ifrågavarande ärende i dess helhet beräknades vara slutförd inom kort

och att avsikten var att därefter i särskild proposition förelägga innevarande

års riksdag förslag i ämnet. Jag förklarade vidare, att jag därvid komnie

att förorda, att den avsedda omläggningen av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen skulle genomföras successivt under loppet av

fyra budgetår med början budgetåret 1958/59. För budgetåret 1957/58 räknade

jag icke med någon ändring i personalorganisationen för juridiska

fakulteten vid universitetet i Uppsala. Vad däremot beträffar juridiska fakulteten

vid universitetet i Lund och stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola ansåg jag mig — i avbidan på omläggningens

genomförande — böra föreslå en förstärkning av lärarkrafterna från

och med nästa budgetår genom inrättande vid såväl fakulteten som avdelningen

av en preceptur i civilrätt (VIII ht; p. 80 och 99).

De av mig tillkallade utredningsmännen har numera redovisat huvuddelen

av sitt uppdrag i en promemoria angående omläggning av den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen. Utredningsmännen har vid

utarbetandet av promemorian haft samråd med universitetskanslern.

Utredningsmännen har därjämte avgivit en promemoria angående juridiska

lärdomsprov och akademisk lärartjänstgöring som befordringsgrunder m. in.

samt en promemoria angående regler för förening av tjänst som professor,

preceptor eller docent vid juridisk fakultet med förordnande vid hovrätt.

De har vidare förklarat sig ha för avsikt att i särskilda promemorior till

närmare behandling upptaga frågan om praktiktjänster inom förvaltningen

samt frågan om kompetensregler för juridisk-samhällsvetenskaplig examen

och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Sedan beredningen av frågan om en omläggning av den juridiska och

samhällsvetenskapliga utbildningen slutförts inom ecklesiastikdepartementet,

torde jag nu få upptaga detta ärende till närmare behandling. Därvid

kommer jag — det vill jag redan här uttala — att föreslå, att följande

grundläggande juridiska och samhällsvetenskapliga examina skall finnas:

1) en juridisk examen, juris kandidatexamen, 2) en examen avseende kombinerad

juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning, nämligen hittillsvarande

statsvetenskaplig-juridisk examen, i fortsättningen benämnd juridisksamhällsvetenskaplig

examen, samt 3) en med dessa likvärdig på samhällsvetenskapliga

studier inriktad examen, nämligen hittillsvarande statsveten
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

9

skaplig-filosofisk examen, i fortsättningen benämnd filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen.

I det följande avser jag att i ett första avsnitt till mera ingående behandling

upptaga frågan om vilka olika examenstyper som bör finnas. Därefter

kommer jag att var för sig närmare behandla de av mig angivna tre examenstyperna.

Jag övergår sedan till frågan om förstärkning av personalorganisationen

vid de juridiska fakulteterna och för de samhällsvetenskapliga

ämnena. Avslutningsvis behandlas tidsschemat för omläggningens genomförande.

I min framställning kommer jag — för att ge den erforderliga helhetsbilden

— att förhållandevis utförligt redogöra för de olika frågorna. I detta

sammanhang anser jag mig emellertid böra taga ställning endast till de

huvudsakliga grunderna för en omläggning av utbildningen samt till de därmed

omedelbart sammanhängande frågorna om förstärkning av personalorganisationen

vid de olika lärosätena och om ökad medelsanvisning till

dessa för vissa andra ändamål. Det synes mig nämligen lämpligt, att ställning

nu tages endast på sådana punkter, där riksdagens medverkan erfordras

för utbildningsreformens genomförande. Sedan riksdagen fattat beslut

i ärendet, torde jag ånyo få anmäla detsamma för Kungl. Maj:t.

II. Olika examenstyper m. m.

1. Kommittén

Till grund för kommitténs ställningstagande till frågan om den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen ligger bl. a. en översikt över kompetensregler

och arbetsuppgifter inom statsförvaltningen.

Vad beträffar olika examenstyper finner kommittén att juris kandidatexamen

bör bibehållas med vissa förändringar, som åsyftar ett förbättrat

utbildningsresultat. Examen, som liksom hittills bör vara i stort

sett standardiserad, skall tillgodose utbildningsbehovet för alla som förbereder

sig för något slag av juridisk verksamhet. Beträffande arbetsuppgifterna

inom förvaltningen anföres, att dessa till avsevärd del är av sådan

art att såväl juridiska som samhällsvetenskapliga insikter kräves vid utförandet.

Även inom privata företag samt inom olika intresseorganisationer

och sammanslutningar förekommer åtskilliga sådana uppgifter. Många av

förvaltningens sinsemellan oberoende organ är enligt kommittén för små

för att kunna bära den personalorganisation, som vore erforderlig om nu

berörda uppgifter skulle utföras i samarbete mellan befattningshavare med

fullständig juridisk utbildning och sådana med samhällsvetenskaplig utbildning.

En sådan ordning skulle bl. a. komma att medföra avsevärda kost
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

nadsökningar. Kommittén finner därför att befattningshavare med en examen,

som ger en kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig utbildning, är

behövliga. Denna examen bör enligt kommittén erhålla en delvis annan''utformning

än nuvarande statsvetenskaplig-juridisk examen. En förstärkning

av det juridiska inslaget är bl. a. nödvändig. De ämnen, som detta inslag

skall omfatta, bör vidare enligt kommittén såvitt möjligt vara av samma

omfattning som motsvarande ämnen i juris kandidatexamen. Som benämning

på examen föreslår kommittén juris politices magisterexamen.

Kommittén anför vidare, att åtskilliga arbetsuppgifter är av den art att

en gedigen samhällsvetenskaplig utbildning erfordras. Härvid krävs ofta

fördjupade studier inom åtminstone ett samhällsvetenskapligt ämne. Sådana

studier bör ske på grundval av en allmän samhällsvetenskaplig utbildning.

Det sålunda föreliggande utbildningsbehovet bör enligt kommittén tillgodoses

genom en särskild examen benämnd politices magisterexamen, vilken

skall ersätta nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen. De hithörande

arbetsuppgifterna är enligt kommittén främst av ekonomisk eller ekonomisk-statistisk

art. Förutom av specialister inom dessa områden föreligger

emellertid behov av personer, som bedrivit fördjupade studier i någon

annan samhällsvetenskap, t. ex. statistik, kulturgeografi, sociologi eller

statskunskap. Kommittén anser, att behovet av personer med sådan utbildning

framdeles torde komma att öka. Även en mindre omfattande samhällsvetenskaplig

examen, som föreslås benämnd politices kandidatexamen,

finner kommittén erforderlig.

Två av kommitténs ledamöter anför i särskilda yttranden,

att numera i stort sett samma kunskaper bör krävas av den som skall avgöra

förvaltningsrättsliga ärenden och den som ämnar bli domare vid allmän

domstol eller advokat eller högre åklagare. Det föreliggande behovet av

juridisk och juridisk-samhällsvetenskaplig utbildning bör därför enligt

dessa ledamöters mening tillgodoses genom en examen. I denna examen —

juris kandidatexamen — bör emellertid, med hänsyn till den utveckling

som ägt rum, beredas större utrymme åt studier i vissa samhällsvetenskapliga

ämnen än vad kommitténs majoritet föreslagit. Nämnda två ledamöter

framlägger ett förslag till en sådan juris kandidatexamen samt föreslår, att

statsvetenskaplig-juridisk examen avskaffas och att kommitténs förslag till

juris politices magisterexamen ej genomföres.

Kommittén har i sitt betänkande redovisat vissa av kommittén gjorda

statistiska undersökningar beträffande bl. a. antalet personer med juridisk

och samhällsvetenskaplig utbildning inom skilda verksamhetsområden

samt utbildningsförhållandena i allmänhet inom den offentliga förvaltningen.

På grundval av bl. a. de företagna undersökningarna anser sig

kommittén kunna konstatera, att det i stort sett finns tillräckligt många

jurister för de uppgifter, som enligt gällande bestämmelser eller rådande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 19~>7

11

tradition bör omhänderhavas av jurister. Kommittén berör därefter frågan

huruvida de jurister, som f. n. utexamineras, i allmänhet kan finna

sysselsättning med dylika uppgifter. För att närmare belysa denna fråga

redogör kommittén för de förändringar beträffande utbud och efterfrågan

på jurister, som inträffat under de senaste årtiondena, varvid kommittén

framhåller att den dåvarande situationen utmärktes av överskott på nyutexaminerade

jurister. Detta arbetsmarknadsläge kunde enligt kommittén

komma att bestå under ganska lång tid. Åldersfördelningen bland yrkesverksamma

jurister var sådan, att ersättningsbehovet kom att bli onormalt

litet i förhållande till hela antalet jurister. Samtidigt fanns det enligt kommittén

åtskilligt som talade för att utvidgningsbehovet, vilket då var obetydligt,

kom att hålla sig vid en relativt låg nivå. Tillströmningen till de

juridiska fakulteterna hade under 1940-talet varit genomsnittligt högre än

tidigare. Under åren 1950-51 och 1951-52 översteg den väsentligt 400.

Mot bakgrunden av denna utveckling på arbetsmarknaden har kommittén

övervägt att av arbetsmarknadshänsyn föreslå införandet av

en spärr för tillträdet till juridiska studier. Kommittén anser emellertid,

att en sådan reglering inte bör genomföras, utan understryker i stället

betydelsen av en på så tillförlitliga prognoser som möjligt byggd yrkesvägledningsverksamhet.

2. Yttranden

Svea hovrätt anser att ett centralt spörsmål måste vara huru det inbördes

förhållandet mellan juridik och samhällsvetenskap bör gestaltas vid

utformningen av examcnsväsendet på berörda områden. Att dels eu samhällsvetenskaplig

examen, dels en juridisk ämbetsexamen måste finnas,

är enligt hovrätten ställt utom tvivel. Frågorna huruvida och i vilken omfattning

samhällsvetenskapligt kunskapsstoff bör ingå i den juridiska examen

samt i samband därmed huruvida en kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig

examen bör finnas anses däremot vara förtjänta av noggrant

övervägande.

I anslutning härtill anför hovrätten i huvudsak följande.

De senare decenniernas djupgående förändringar i samhället har lett

till att behovet av kunskap om samhällslivets funktioner gjort sig gällande

icke minst inom den offentliga och den enskilda förvaltningen. Även inom

rättskipningen och därmed närstående och likartad verksamhet har framträtt

ett vidgat behov av samhällskunskap. Fn juris kandidatexamen med

ett starkare inslag av samhällsvetenskap skulle därför bättre än den föreslagna

kunna tjäna såväl rättskipningen som förvaltningens behov; samtidigt

skulle den blandade examensformen måhända helt kunna undvaras.

Emellertid torde det alltid finnas ett antal befattningar, för vilka en blandad

examen är mest lämplig. Utrymmet för en sådan examen minskas dock i

verkligheten, om dels det samhällsvetenskapliga inslaget i juris kandidat
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1057

examen göres tillräckligt starkt, dels den rent samhällsvetenskapliga examen

tillföres juridiskt kunskapsstoff av tillräcklig omfattning. Med en

sådan uppläggning av möjliga lösningar betvivlar hovrätten det berättigade

i att för det återstående antalet tjänster, beträffande vilka en blandad utbildning

i och för sig vore den mest lämpliga, inrätta en särskild examen,

allrahelst som denna examens allmänna utbildningsvärde måste sättas i

fråga.

Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den föreslagna omläggningen

av de juridiska studierna skulle leda till att den nyutexaminerade juristen

finge ett alltför ringa mått av kunskap om gällande rätt. Tanken på en

juris politices magisterexamen avvisas av hovrätten. Att inom juris kandidatexamen

bereda plats för samhällsvetenskapliga studier i större omfattning

än hittills vore enligt hovrätten i och för sig önskvärt. I så fall torde

emellertid enligt hovrättens mening en förlängning av studietiden bli nödvändig.

Liknande synpunkter anföres av hovrätten för övre Norrland.

Riksåklagarämbetet anser, att behovet av samhällsvetenskapliga insikter

gör sig gällande i främsta rummet inom förvaltningen. Även de jurister,

som är sysselsatta inom den egentliga rättsvården, kommer emellertid på

grund av utvecklingen av lagstiftningen att ställas inför frågor, som kräver

ett ganska betydande mått samhällskunskap. Ämbetet finner därför liksom

reservanterna i kommittén, att större utrymme i juris kandidatexamen bör

ägnas åt vissa, främst ekonomiska ämnen. Sker en sådan utbyggnad av det

samhällsvetenskapliga inslaget, är ämbetet närmast benäget att anse, att

något behov av juris politices magisterexamen icke föreligger.

Föreningen Sveriges häradshövdingar tillstyrker, att endast en juridisk

examen — juris kandidatexamen — finnes och denna examen erhåller den

av reservanterna i kommittén föreslagna utformningen. Föreningen Sveriges

stadsdomare ifrågasätter om det finns bärande skäl för en så genomgripande

omläggning av juristutbildningen, som kommittén föreslagit.

Sveriges advokatsamfunds styrelse hyser tvekan, om juris politices magisterexamen

kan ge ett bättre utbildningsresultat än nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen, samt anser, att frågan om inrättande av den föreslagna

blandade examen bör ytterligare övervägas.

Åtskilliga centrala verk och myndigheter förordar en lösning av frågan

om den juridiska och den juridisk-samhällsvetenskapliga utbildningen på

det sätt som föreslagits av reservanterna inom kommittén, nämligen genom

att utöka det samhällsvetenskapliga inslaget i juris kandidatexamen. I denna

riktning uttalar sig kammarkollegiet, kommerskollegium, statskontoret, riksräkenskapsverket,

riksförsäkringsanslalten, pensionsstyrelsen, socialstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, försvarets civilförvaltning, statistiska centralbyrån,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

13

statens organisationsnamnet och lantbruksstyrelsen. Sistnämnda styrelse

framhåller, att juris politices magisterexamen fått en med hänsyn till förekommande

arbetsuppgifter i stort sett lämplig utformning och att i och

för sig denna examen därför skulle kunna uppställas som kompetensvillkor

—- jämsides med juris kandidatexamen — för anställning i förvaltningstjänst

i allmänhet. Styrelsen anser emellertid skäl tala för att det övervägande

antalet studerande kommer att bedriva studier för juris kandidatexamen.

Ämbetsverken skulle därför på sätt liksom hittills komma att i

stor utsträckning rekryteras med juris kandidater med så gott som enbart

juridisk utbildning. Med hänsyn härtill vore det enligt styrelsens mening

lämpligare att i stället för att inrätta en ny examen ge juris kandidatexamen

ett starkare inslag av samhällskunskap.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsen torde man få räkna med att många studerande

i valet mellan två närliggande utbildningsvägar i första hand kommer

att välja den examensform, som ger det vidaste kompetensområdet.

Då uppgifterna på många håll inom förvaltningen kräver, att juridiskt utbildade

befattningshavare jämväl besitter kunskaper i samhällsekonomi

och statistik, finner arbetsmarknadsstyrelsen en blandad juridisk samhällsvetenskaplig

examen dock fylla ett behov. Dock synes det styrelsen tveksamt,

om inte samma mål kunde vinnas inom ramen för en juridisk examen.

Kommitténs förslag om inrättande av en juris politices magisterexamen

tillstyrkes av skolöverstyrelsen och bostadsstyrelsen. Sistnämnda styrelse

understryker, mot bakgrunden av egna arbetsuppgifter och erfarenheter

inom samhällsplaneringen, behovet av insikter i samhällsvetenskapliga ämnen

för dem som sysslar med olika grenar inom detta område. Det är enligt

styrelsens mening önskvärt, att befattningar inom de delar av förvaltningen,

där samhällsplaneringsfrågor handlägges, kan rekryteras med personer

med samhällsvetenskaplig utbildning. Detta gäller bl. a. länsstyrelsernas

planeringssektioner, vilka skall vara samordningsorgan för planeringen

inom länen. Den föreslagna juris politices magisterexamen anser styrelsen

bli av värde jämväl såvitt gäller en del befattningar inom bostadsstyrelsen,

och den torde enligt styrelsen även vara behövlig inom skilda delar av förvaltningen

i övrigt.

Kompetensutredningen anser, att det ökade behovet att till förvaltningen

knyta samhällsvetenskapligt utbildad arbetskraft får ses mot bakgrunden

av den utveckling som ägt rum. En kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig

utbildning synes utredningen särskilt gynnsam för förvaltningsverksamhet.

Inom domstols- och åklagarverksamhet torde däremot liksom hittills

en rent juridisk utbildning vara med hänsyn till göromålens art lämpligast.

Utredningen ansluter sig därför till den av kommittén intagna ståndpunkten,

att behov föreligger av en juridisk, eu kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig

och eu med dessa jämställd rent samhällsvetenskaplig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

examen. Däremot kan utredningen inte biträda förslaget att inrätta en lägre

samhällsvetenskaplig examen, nämligen den föreslagna politices kandidatexamen.

Av de centrala verken och myndigheterna har endast vissa närmare berört

de av kommittén föreslagna till filosofiska fakulteten förlagda rent

samhällsvetenskapliga examina, politices magisterexamen och politices kandidatexamen.

Statskontoret anser det betänkligt att speciella examensformer

inom filosofiska fakulteten tillskapas för ett så ytterligt begränsat

behov av examinander som det här anses vara fråga om. Ämbetsverket kan

därför icke tillstyrka förslaget i denna del. Riksförsäkringsanstalten finner,

att det bör närmare övervägas om ifrågavarande examina ej lämpligen

kunde inordnas under filosofisk ämbetsexamen och filosofie kandidatexamen.

Detta torde ej enligt riksförsäkringsanstaltens mening behöva utesluta,

att de av kommittén föreslagna examensbenämningarna vid vissa

ämneskombinationer komme till användning. Skolöverstyrelsen, pensionsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, kommerskollegium, socialstyrelsen

och statistiska centralbyrån tillstyrker den föreslagna politices

magisterexamen. Flertalet av dessa myndigheter ställer sig däremot avvisande

mot förslaget att inrätta en politices kandidatexamen.

Statistiska centralbyrån anser en politices magisterexamen med kommitténs

uppläggning vara en utmärkt grund för den vidare utbildningen. Man finner

i denna examen enligt centralbyråns uppfattning vad som hittills saknas,

nämligen en integration av de socialvetenskapliga ämnena och en koordination

av undervisningen på detta område, som är synnerligen svår att

åstadkomma. I fråga om den föreslagna politices kandidatexamen ställer

sig centralbyrån tveksam, enär den icke kan ge de möjligheter till fördjupade

studier i flera ämnen, som skulle kunna göra den likvärdig med en filosofie

kandidatexamen.

Överståthållarämbetet och berörda länsstyrelser uppehåller sig främst vid

behovet av juridisk och juridisk-samhällsvetenskaplig utbildning. Sålunda

ifrågasätter överståthållarämbetet huruvida de skiljaktigheter som föreligger

mellan olika typer av arbetsuppgifter är så djupgående, att en differentiering

av den grundläggande juridiska utbildningen är motiverad. Enligt

ämbetet synes nämligen en kombinerad examen i den form, som kommittén

förordat, i viss mån innebära en sådan differentiering. Ämbetet ansluter

sig till reservanternas inom kommittén principiella uppfattning, att

juristutbildningen bör vara enhetlig samt att nuvarande statsvetenskapligjuridisk

examen bör avskaffas utan att ersättas med någon ny form av

kombinerad examen. Länsstyrelsen i Stockholms län har den uppfattningen,

att många förvaltningsuppgifter bäst torde handläggas av personer med

en kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning. Detta gäller

bl. a. inom länsstyrelsernas verksamhetsområde. Den föreslagna juris po
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

15

litices magisterexamen anser sig länsstyrelsen emellertid böra avstyrka.

Kommitténs försök att skapa en sådan examen synes länsstyrelsen ha ådagalagt,

att det ej är möjligt att konstruera en förvaltningsexamen av all roundtyp

genom att sammanföra fullvärdig juristutbildning och fullgod samhällsvetenskaplig

skolning i en examen med samma studietid som för enbart

juris kandidatexamen. Länsstyrelsen håller före, att kombinationen av de

båda utbildningsmomenten sannolikt bör ske på det sättet, att det ena av

kunskapsområdena — det juridiska — väl tillgodoses, medan man i fråga

om det andra får nöja sig med väsentligt blygsammare anspråk. Länsstyrelsen

i Uppsala län anser sig icke kunna godtaga den föreslagna juris politices

magisterexamen såsom en för förvaltningen lämpligt avpassad examen.

Mot den föreslagna politices magisterexamen har länsstyrelsen icke något

att erinra. Däremot avstyrkes politices kandidatexamen. Enligt länsstyrelsen

i Södermanlands län får — med hänsyn till förvaltningsverksamhetens

omfattning och delvis ändrade inriktning — tanken på en kombinerad juridisk

och samhällsvetenskaplig examen i och för sig anses befogad. Juris

politices magisterexamen synes emellertid behäftad med den allvarliga svagheten,

att densamma icke inrymmer någon tillfredsställande träning i författningstillämpning.

Därest i juris kandidatexamen — anför länsstyrelsen

vidare — icke kan i tillfredsställande grad inläggas samhällsvetenskaplig

utbildning och med hänsyn härtill, trots de betänkligheter som framhållits,

en blandad examen anses böra inrättas, synes därför de juridiska ämnena

böra erhålla minst den omfattning, som den föreslagna s. k. juridiska varianten

av juris politices magisterexamen utvisar. Mot förslagen till politices

magister- och kandidatexamina finner länsstyrelsen ej anledning till erinran.

Länsstyrelserna i Jönköpings och Kronobergs län ställer sig båda avvisande

till den föreslagna juris politices magisterexamen.

Flertalet organisationer och sammanslutningar, som beretts tillfälle yttra

sig över kommitténs förslag, har uppehållit sig vid de av kommittén redovisade

allmänna synpunkterna på olika examenstyper och deras lämplighet

för skilda arbetsuppgifter. Svenska stadsförbundet anser samtliga föreslagna

examenstyper godtagbara ur kommunal synpunkt. Svenska arbetsgivareföreningen

framhåller, att näringslivet och dess intresseorganisationer,

inom vilka områden jurister utnyttjas i icke ringa grad, har ett odiskutabelt

behov av såväl juridiskt som i vidaste mening samhällsvetenskapligt skolade

personer. Med hänsyn dels till att det icke torde vara möjligt att — utan

reducering av det i vartdera hänseendet önskvärda ämnesstoffet — förena

juridik och samhällsvetenskap i en och samma examen, dels till det praktiska

livets krav på specialisering ansluter sig föreningen till de grundtankar,

som ligger bakom förslaget att bibehålla juris kandidatexamen såsom särskild

examensform. I fråga om behovet över huvud taget av den särskilda

rent samhällsvetenskapliga politices magisterexamen hyser föreningen en

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 är 1957

viss tvekan. Huruvida denna examen kan väntas få större betydelse inom

näringslivet anses ovisst. Föreningen hänvisar till de utbildningsmöjligheter,

som finns inom ramen för filosofie kandidatexamen samt vid handelshögskolorna.

övertygande skäl för införande av en politices kandidatexamen

anser föreningen inte ha anförts av kommittén. Föreningen är tveksam om

juris politices magisterexamens betydelse för det enskilda näringslivet men

vill icke avvisa densamma, därest man skulle önska bereda vidgat utrymme

i den statliga förvaltningen för tjänstemän med samhällsvetenskaplig utbildning.

Enligt Sveriges industriförbund finns det knappast skäl att tillstyrka

den föreslagna juris politices magisterexamen såvitt gäller den del

av näringslivet, som förbundet representerar. Med hänsyn till att en examenstyp

med rent samhällsvetenskaplig inriktning visat sig fylla ett behov

för utredningsuppgifter inom hl. a. näringslivet anser förbundet, att

en sådan examen bör bibehållas. Den föreslagna politices kandidatexamen

anser förbundet icke vara av behovet påkallad. Svenska bankföreningen

tillstyrker i allt väsentligt kommitténs förslag rörande juris kandidatexamen.

Föreningen är också ense med kommittén beträffande politices magisterexamen,

däremot avstyrkes förslaget om en politices kandidatexamen.

Under förutsättning att utrymme lämnas för mer fördjupade studier inom

något ämnesområde och med hänsyn till att en blandad examensform synes

fylla ett behov inom den statliga förvaltningen, tillstyrker föreningen kommitténs

förslag om en juris politices magisterexamen.

Landsorganisationen i Sverige, som delar kommitténs uppfattning angående

behovet av personer -— bl. a. inom intresseorganisationerna — med

både juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning, kan dock inte förorda

den av kommittémajoriteten föreslagna lösningen. Däremot anses de synpunkter

beaktansvärda, som framförts av reservanterna inom kommittén.

Tjänstemännens centralorganisation ansluter sig till kommitténs synpunkter

på juris kandidatexamen. En examen med såväl juridiska som samhällsvetenskapliga

inslag synes enligt TCO vara lämplig för vissa arbetsuppgifter

såväl inom förvaltningen som för övriga arbetsområden.

Sveriges juristförbund avstyrker den föreslagna juris politices magisterexamen

och ifrågasätter om icke den dubbla målsättningen är orimlig, nämligen

att tillgodose två helt skilda utbildningsmål på samma tid som var

och en av dessa ensam för sig anses kräva i andra sammanhang. Härtill

kommer att det enligt juristförbundet är tvivelaktigt, om en blandad examen

är motiverad av så angelägna behov att den på grund därav bör bibehållas.

Skulle emellertid så befinnas vara fallet, anser juristförbundet att

man i stället bör ha en samhällsvetenskaplig utbildning kompletterad med

studier i rättsvetenskap direkt avpassade efter de förutsättningar, som en

samhällsvetenskaplig utbildning ger. För att en så utformad examen skall

bli slagkraftig på arbetsmarknaden fordras enligt juristförbundet dessutom,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 dr 1957

17

att den sammankopplas med en med tingstjänstgöringen jämförbar praktisk

efterutbildning.

Enligt Sveriges förenade studentkårer bör juris politices magisterexamen

betraktas som en ämbetsexamen; en lämpligt utformad sådan examen synes

SFS oundgängligen nödvändig, om det inom bl. a. statsförvaltningen finns

ett behov av tjänstemän, som utöver juridiska kunskaper även har en samhällsvetenskaplig

orientering.

Sveriges samhällsvetareförbund anser, att kommittén klart givit uttryck

åt det faktum, att det svenska samhällets utveckling under senare tid nödvändiggjort

ett växande inslag av förvaltningstjänstemän, förtrogna med

ekonomiska och sociala fakta och tänkesätt. Av förbundets yttrande inhämtas

vidare bl. a. följande.

Enligt förbundets mening visar de av kommittén anförda siffrorna rörande

utbildningsförhållandena inom förvaltningen, att denna inte anpassat

sin rekrytering till förskjutningen i arbetets art. Att antalet samhällsvetare

är relativt litet anser förbundet främst bero på konservatism i rekryteringsfrågor.

Man har emellertid kunnat se hur flera departement och

verk, sedan de första politices magistrarna varit i tjänst en tid, fortsatt att

rekrytera med samhällsvetare. Förbundet redogör dels för de erfarenheter

man har av nuvarande statsvetenskaplig examen, dels för arbetsplats- och

lönegruppsfördelning för de 255 politices magistrar som avlagt examen

1945 och tidigare. Förbundet anser, att denna redogörelse visar att det inte

finns något som tyder på att examen skulle ha blivit föremål för bristande

uppskattning på arbetsmarknaden. I fråga om hur utbildningen skall ordnas

anser förbundet, att endast den nuvarande lösningen med en kombinerad

examenslinje med ungefärlig jämvikt mellan juridik och samhällsvetenskap

samt en rent samhällsvetenskaplig linje kan på ett rationellt sätt möta

förvaltningens behov av ett ökat mått av samhällsvetenskapligt kunnande.

Förbundet varnar för den tron, att de samhällsvetenskapliga sammanhangen

kan förstås efter ett par, tre terminers studier samt avråder från

tanken på att införa en förvaltningslinje inom juris kandidatexamen eller

förskjuta tyngdpunkten inom den blandade examen alltför mycket åt det

juridiska. Beträffande den rent samhällsvetenskapliga examenslinjen ifrågasätter

förbundet, om det på arbetsmarknaden föreligger ett mera omfattande

behov av en examen med den föreslagna utformningen. Fn sådan examen

anser förbundet leda till en alltför specialiserad utbildning inom ett begränsat

område. En examen, i princip utformad såsom nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk

examen men med vissa justeringar torde enligt förbundet

vara den i stort sett mest ändamålsenliga ur såväl undervisningssoin

arbetsmarknadssynpunkt.

Juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och kund samt statsoch

rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola ifrågasätter

lämpligheten av en kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig examen. Humanistiska

fakulteterna i Uppsala och kund samt humanistiska avdelningen

2 — llihang till riksdagens protokoll 1.957. I sand. Nr 86

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds proposition nr 86 dr 1957

vid Stockholms högskola anser, att behov föreligger av såväl en dylik examen

som en samhällsvetenskaplig-filosofisk examen. De avstyrker däremot

den föreslagna politices kandidatexamen.

3. Universitetskanslern

Kanslern delar kommitténs uppfattning att förvaltningen har behov av

tjänstemän med icke blott juridisk utan även samhällsvetenskaplig utbildning.

I likhet med flertalet övriga myndigheter och sammanslutningar anser

emellertid kanslern, att den samhällsvetenskapliga utbildning, som juridisktadministrativa

tjänstemän i allmänhet behöver, icke i någon mera avsevärd

grad skiljer sig från den samhällsvetenskapliga utbildning som flertalet

domare, högre åklagare och advokater har behov av. De senaste decenniernas

djupgående förändringar i samhället har nämligen enligt kanslerns

uppfattning medfört, att samtliga ifrågavarande jurister måste äga större

mått av kunskaper om samhällets faktiska struktur samt av insikter i

samhällsvetenskaplig metod. Kanslern föreslår därför, att det samhällsvetenskapliga,

främst ekonomiska inslaget i juris kandidatexamen utökas

i förhållande till kommittéförslaget. Blir så fallet, synes kanslern något

större behov av en särskild juris politices magisterexamen ej föreligga; förslaget

om inrättande av denna examen avstyrkes därför av kanslern.

En juris kandidatexamen med ett ökat samhällsvetenskapligt inslag kan

enligt kanslern dock icke helt tillgodose förvaltningens behov av samhällsvetenskapligt

skolad arbetskraft. Vissa arbetsuppgifter är nämligen av den

art, att de kräver en fullständigare samhällsvetenskaplig utbildning. Inom

filosofisk fakultet bör därför finnas en politices magisterexamen. Denna

bör enligt kanslern anknyta till övriga filosofiska examina. Politices magisterexamen

bör även omfatta ett juridiskt inslag. Ett för denna examen

särskilt avpassat juridiskt ämne, rättskunskap, bör sålunda enligt kanslerns

uppfattning tillskapas. Detta ämne bör vara obligatoriskt i politices

magisterexamen och ingå med en beräknad studietid av en termin. Såsom

tillvalsämnen i politices magisterexamen bör kunna medtagas bl. a. de offentligrättsliga

ämnen, som ingår i juris kandidatexamen. Vid inrättandet

av politices magisterexamen, vilken föreslås ersätta nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk

examen, samt vid omgestaltningen av juris kandidatexamen

kan enligt kanslerns mening den nuvarande uppdelningen av statsvetenskaplig

examen på en filosofisk och en juridisk linje slopas. Något

egentligt behov av den av kommittén föreslagna politices kandidatexamen

anser kanslern ej föreligga. Inrättande av denna examen avstyrkes därför.

I likhet med kommittén anser kanslern att tanken på införandet av en

spärr bör avvisas. Tillträde till universitetsstudier hör enligt kanslern i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

19

princip icke regleras, såvida icke en sådan reglering är nödvändig på grund

av begränsad tillgång på sådana utbildningsresurser som lokaler, laboratonedrustning

och lärarpersonal. Såvitt gäller de juridiska studierna kan

dylika skäl icke anföras för en begränsning av tillströmningen. Lärarpersonalen

vid de juridiska fakulteterna har visserligen under en längre tid

varit otillräcklig i förhållande till antalet studerande, men denna omständighet

kan enligt kanslern icke åberopas såsom motiv för införande av en

spärr. I detta sammanhang understryker kanslern liksom kommittén betydelsen

av en effektiv yrkesvägledning grundad på prognostiska undersökningar.

Enligt kanslern visar den nedgång av antalet nyinskrivna studerande,

som ägt rum under de två läsåren 1952/54, att man vid t. ex. ett

ändrat arbetsmarknadsläge genom yrkesvägledning och liknande upplysningsverksamhet

kan åstadkomma en kraftig begränsning av tillströmningen

till en viss studieriktning.

4. Utredningsmännen

De förutnämnda — jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april

1956 tillkallade — utredningsmännen har anfört huvudsakligen följande

i fråga om de särskilda examenstyperna.

Den av kanslern föreslagna juris kandidatexamen innehåller ett starkare

samhällsvetenskapligt inslag än den av kommittén förordade. Kanslerns överarbetning

av kommitténs förslag innebär enligt utredningsmännen en förbättring.

Även för domare, advokater och högre åklagare har nämligen de

samhällsvetenskapliga frågorna fått allt större betydelse. Inom ramen för

en examen, vilken avser en fullständig juristutbildning, kan dock endast

en begränsad tid anslås åt samhällsvetenskapliga studier. Det blir mera

fråga om eu orientering än en utbildning, som ger förmåga att behärska

samhällsvetenskaplig metod.

En tjänsteman, som arbetar i förvaltningen, har som regel vid sidan av

varandra uppgifter att tillämpa författningar och uppgifter att verkställa

utredningar. För de förra uppgifterna behöver han en juridisk utbildning,

för de senare är i åtskilliga fall en samhällsvetenskaplig skolning av väsentlig

betydelse. Med hänsyn härtill är det önskvärt, att det jämte juris

kandidatexamen finns en ämbetsmannacxamen, som ger en mera fullständig

samhällsvetenskaplig utbildning. Den nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen bör därför avlösas av en juridisk-samhällsvetenskaplig examen, en

examen, som skall avse en kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig

utbildning. Under sin utbildningstid bör den som studerar för avläggande

av denna examen kunna erhålla en sådan juridisk skolning, att han kan

på egen hand tillämpa författningar och självständigt handlägga juridisktadministrativa

ärenden. Därjämte bör han under sill studietid få lära sig

att behärska tekniken att utreda ekonomiska, politiska och sociala samband.

Den studerande bör i enlighet härmed ställas såväl inför krav som gäller

för juristerna som inför krav som möter vid en rent samhällsvetenskaplig

utbildning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

EU stigande behov av samhällsvetenskapliga specialister, särskilt för utredningsarbeten,

torde föreligga både inom förvaltningen, näringslivet och

organisationerna. Det bör därför finnas en examen, som avser en rent samhällsvetenskaplig

utbildning. Nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk exa7

men bör sålunda avlösas av en examen benämnd filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen. Enligt utredningsmännens förslag skall den studerande

under examens första del läsa vissa kärnämnen. Studiet av dessa syftar

till att garantera en grundläggande allmän samhällsvetenskaplig skolning.

Under en andra del av studietiden bör den studerande ha valfrihet, så att

han kan specialisera sig på det område, som han själv önskar.

Något behov av en särskild mindre omfattande samhällsvetenskaplig examen,

politices kandidatexamen, synes icke föreligga.

För de tre olika examina: juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen bör enligt utredningsmännen

studieplanerna samordnas så långt möjligt. En viss

del av studiestoffet kan göras gemensam för alla examina. Det juridiska

inslaget i juridisk-samhällsvetenskaplig examen bör i huvudsak avse ett

studium av särskilda rättsområden efter samma kunskapsfordringar som

för juris kandidatexamen. Det samhällsvetenskapliga inslaget i juridisksamhällsvetenskaplig

examen bör enligt utredningsmännen bilda den kärna

i filosofisk-samhällsvetenskaplig examen, som sedan kompletteras med valfria

studier i olika ämnen.

Beträffande fördelarna med en här avsedd samordning av studieplanerna

anför utredningsmännen:

Med en sådan samordning blir lärarorganisationen bättre utnyttjad

än eljest. Men kostnadssynpunkten har icke varit enbart bestämmande. Den

enskilde studenten vinner genom samordningen stora fördelar. Det är icke

lätt för den nyblivne studenten att träffa det slutliga valet av yrkesbana.

Får han någon tid att orientera sig på olika områden, bedömer han säkrare

vart hans fallenhet och intresse pekar.

I fråga om huvudlinjerna för samordningen av studieplanerna har utredningsmännen

anfört bl. a. följande.

Alla som söker sig till juridiska eller samhällsvetenskapliga studier bör

ha den första terminen gemensam. De följer då den juridiska fakultetens

propedeutiska kurs samt undervisning i företagsekonomi. Därefter delar

de sig så, att en grupp tar studieplanen för juris kandidatexamen, en annan

studieplanen för filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Den som därvid

fortsatt juristvägen har efter den tredje terminen att träffa valet, om han

skall gå vidare till juris kandidatexamen eller om han skall läsa de juridiska

ämnen som ingår i juridisk-samhällsvetenskaplig examen för att i mitten

av sjätte terminen övergå till samhällsvetenskapliga ämnen i denna examen.

Den som efter den första terminen tog den samhällsvetenskapliga

vägen har efter den femte terminen att bestämma sig för om han skall övergå

till juridiska ämnen med juridisk-samhällsvetenskaplig examen som mål

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

21

eller om han skall bygga ut kärnan av samhällsvetenskapliga ämnen till

en filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Vad beträffar Göteborgs universitet må anmärkas, att vid detta lärosäte

meddelas undervisning i flertalet samhällsvetenskapliga ämnen, medan någon

juridisk undervisning utöver den propedeutiska kursen icke anordnas.

Samordningen av studieplanerna innebär, att även den som avser att avlägga

juris kandidatexamen eller juridisk-samhällsvetenskaplig examen kan

tillbringa en del av sin studietid i Göteborg. För juris kandidatexamen skulle

man kunna i Göteborg läsa den första terminens kurser. Ännu fördelaktigare

vore om man i Göteborg kunde ordna även undervisning i samhällsekonomi

enligt fordringarna för juris kandidatexamen. Den studerande skulle då

kunna stanna i Göteborg till mitten av den andra terminen. För juridisksamhällsvetenskaplig

examen ges i Göteborg utbildning motsvarande de fem

första terminerna.

Utredningsmännen behandlar även den väntade tillströmningen

av studerande som avser att avlägga juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen ävensom

behovet av personer med sådan utbildning. De anför följande uppgifter

angående nyinskrivna och examinerade vid de juridiska fakulteterna

under de senare läsåren.

Antalet nyinskrivna studerande och antalet avlagda examina vid juridiska

fakulteterna de senare läsåren.

Läsår

Nyinskrivna

Examina

Summa

Jur. kand.

Statsv.-jur.

Uppsala

1952—1953 ........

66

44

4

48

1953—1954 ........

56

64

2

66

1954—1955 ........

78

53

5

58

1955—1956 ........

72

65

3

68

Lund

1952—1953 ........

68

49

8

57

1953—1954 ........

65

58

3

61

1954—1955 ........

82

42

8

50

1955—1956 ........

78

59

4

63

Stockholm

1952—1953 ........

139

102

10

112

1953—1954 ........

114

88

13

101

1954—1955 ........

128

104

17

121

1955—1956 ........

139

94

10

104

Anm. 1. I Stockholm tillkommer för distriktsåklagarexamcn.

Anm. 2.

1952— 1953

1953— 1954

1954— 1955

1955— 195(1

Nyinskrivna

23

14

19

22

Examinerade

35

21

16

16

Uppgifter för tidigare år lämnas i SOU 1952: 15 s. 198.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

Härefter anför utredningsmännen följande.

Det överskott av färdiga juris kandidater, som förelåg för några år sedan,

har nu utjämnats. För dagen synes föreligga ett visst underskott på tingsmeriterade

jurister, medan i fråga om övriga jurister torde råda i huvudsak

balans mellan tillgång och efterfrågan. Att förhållandena utvecklats på detta

sätt, får väsentligen tillskrivas den yrkesvägledning som lämnas av arbetsmarknadsstyrelsen

och den upplysningsverksamhet som bedrivits av Sveriges

juristförbund. År 1951 började man göra de nya studenterna uppmärksamma

på läget på juristbanan, och siffrorna för antalet nyinskrivna vid

de juridiska fakulteterna (antalet aspiranter till landsfiskalsbanan oräknade)

sjönk från omkring 420 läsåret 1951/52 till 273 läsåret 1952/53 för

att stanna vid en nivå strax under 300. Av de nyinskrivna inriktar sig det

stora flertalet (omkring 90 procent) på juris kandidatexamen.

De som examinerats med statsvetenskaplig-juridisk examen har varit

relativt få. Under de senare åren har genomsnittet varit 22. Samtliga har

utan svårighet vunnit anställning. Antalet med statsvetenskaplig-filosofisk

examen har varit ännu färre. Här råder direkt knapphet, särskilt på personer

med högre betyg i statistik.

När det gäller att bestämma lärarorganisationen vid de juridiska fakulteterna

och för de samhällsvetenskapliga ämnena, kan man — framhäver

utredningsmännen — icke arbeta med utgångspunkt i vissa antaganden

rörande behovet av examinerade. Tanken på införandet av en

spärr för tillträdet till dessa studiebanor har nämligen bestämt avvisats.

Kapaciteten måste i stället bestämmas efter den väntade tillströmningen.

Ordnar det allmänna en effektiv yrkesvägledning — anför utredningsmännen

vidare — behöver det dock icke bli någon större spänning mellan tillströmning

och behov. Både för jurister och samhällsvetare gäller för övrigt

att arbetsmarknaden är plastisk. De examinerade finner användning för sin

utbildning på många olika levnadsbanor. Utredningsmännen påpekar, att

antalet examinerade jurister i våra grannländer i förhållande till folkmängden

är väsentligt högre än hos oss.

Utredningsmännen anför i fortsättningen.

Under de närmaste åren kommer det sammanlagda antalet studenter att

ökas väsentligt. Detta torde i någon mån komma att påverka tillströmningen

till de juridiska fakulteterna, även om det från yrkesvägledningens

sida komme att framhållas att behovet av jurister på arbetsmarknaden

vore tillgodosett. Man torde därför ha att räkna med en svag ökning av antalet

studerande för juris kandidatexamen. Den föreslagna nya juris politices

magisterexamen bör få större slagkraft än nuvarande statsvetenskapligjuridisk

examen. Man får också räkna med att de, som söker sig till en rent

samhällsvetenskaplig utbildning, kommer att öka i antal.

Man får en uppfattning om antalet studerande årligen i varje ämne genom

att med ledning av examensstatistiken för tidigare år göra antaganden om

det blivande antalet årligen examinerade. För de sista ämnena i examen

torde elevantalet bli ungefär detsamma som antalet examinerade. För äm
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

23

nen förlagda till de två första studieåren får man göra ett tillägg med hänsyn

till att dessa ämnen läses även av studerande, som icke fullföljer sina studier

fram till examen. Storleken av detta tillägg är svår att uppskatta.

Utredningsmännens antaganden rörande det blivande antalet årligen examinerade

framgår av följande tabell.

Antaganden rörande det blivande antalet årligen examinerade

Juris kandidat- examen

Jur. samhällsvet.

examen

Fil. samhällsvet.

examen

65

15

10

65

15

10

105

30

20

Göteborg ..............

—

—

10

5. Departementschefen

Vad beträffar de olika examenstyperna, så råder en allmän enighet

om att juris kandidatexamen bör bibehållas som en särskild examen.

Olika förslag om examens närmare utformning har dock framförts. Liksom

hittills bör denna examen finnas för utbildning av bl. a. blivande domare,

åklagare i högre tjänsteställning och advokater. Sedan gammalt har juris

kandidatexamen ansetts vara en lämplig examen även för dem, som går till

tjänster inom bl. a. statsförvaltningen. Sådana tjänster torde jämväl i fortsättningen

komma att i stor utsträckning rekryteras med juris kandidater.

Huruvida det vid sidan av juris kandidatexamen bör finnas en examen,

som avser en kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning, är

— såsom framgår av min föregående redogörelse — en fråga, vari meningarna

varit delade. Inom kommittén har majoriteten ansett, att en dylik

examen, juris politices magisterexamen, fyller ett behov, men av två

reservanter inom kommittén och i flertalet remissyttranden har anförts

en motsatt uppfattning. Företrädarna av sistnämnda uppfattning har hävdat,

att ett starkare samhällsvetenskapligt inslag än vad kommittémajoriteten

föreslagit borde inrymmas i juris kandidatexamen och att härigenom

en särskild kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig examen

bleve överflödig. Kanslern har i sitt utlåtande anslutit sig till denna uppfattning

och hans förslag har utformats i överensstämmelse härmed.

Vid min anmälan i fjolårets statsverksproposition av frågan om en omläggning

av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen ansag

jag, att den ytterligare beredning av ärendet, som jag då fann erforderlig,

borde sikta på bl. a. ett bibehållande av en kombinerad juridisk-samhälls
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

vetenskaplig examen. Vid den fortsatta beredningen av ärendet har jag

blivit övertygad om att det inom bl. a. statsförvaltningen — även om i juris

kandidatexamen inrymmes ett samhällsvetenskapligt inslag av den art och

omfattning kanslern föreslagit — finnes ett behov av den av mig

åsyftade kombinerade examen. De samhällsvetenskapliga studierna inom

ramen för en juris kandidatexamen, utformad i huvudsaklig överensstämmelse

med kanslerns förslag, kan nämligen i allmänhet icke ge den studerande

annat än en orientering — visserligen en relativt omfattande och därmed

värdefull sådan — i vederbörande samhällsvetenskapliga ämne.

Nämnda studier kan sålunda i regel icke ge den studerande en verklig utbildning

i samhällsvetenskaplig metod. Med många administrativa tjänster

inom bl. a. statsförvaltningen — vilka på grund av samhällsförhållandenas

utveckling under senare tid ökat — är emellertid förenade arbetsuppgifter,

för vilka kräves — utom viss juridisk skolning — en förhållandevis grundlig

utbildning i ett eller flera samhällsvetenskapliga ämnen. Jag tänker

därvid främst på tjänster, varmed är förenade arbetsuppgifter med tyngdpunkten

förlagd till de ekonomiskt-administrativa. För rekrytering av nu

avsedda tjänster med befattningshavare, som äger en för arbetsuppgifternas

art lämplig utbildning, synes mig angeläget, att det finnes en av mig förut

åsyftad kombinerad examen, vilken avser en betydligt mera omfattande

samhällsvetenskaplig utbildning än juris kandidatexamen. I anslutning till

vad jag nu och i det föregående uttalat i fråga om rekrytering av tjänster

vid jag tillägga, att det torde finnas ett betydande antal tjänster, till vilka

den ena av de här avsedda examina icke kan ge något bestämt företräde

framför den andra.

Från de synpunkter jag här anfört i fråga om en kombinerad juridisksamhällsvetenskaplig

examen innebär utredningsmännens förslag en lämplig

rationalisering av nuvarande statsvetenskaplig-juridisk examen. I utbildningen

skall ingå juridik och samhällsvetenskap som likvärdiga och

varandra stödjande element. Jag anser mig böra förorda, att en examen avseende

kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning bibehålies.

Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse innebär utredningsmännens

förslag, att undervisningen för juridisk-samhällsvetenskaplig examen

skall på visst sätt samordnas med undervisningen för juris kandidatexamen

och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Därest en dylik samordning

kommer till stånd, vilket jag förordar, kommer merkostnaderna

för anordnande av undervisning för förstnämnda examen att bli förhållandevis

måttliga.

Nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen åsyftar en rent samhällsvetenskaplig

utbildning. Kommittén har ansett, att en sådan examenstyp

alltjämt bör finnas. I några av remissyttrandena har förordats, att den rent

samhällsvetenskapliga utbildningen skulle inordnas i filosofisk ämbetsexa
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 86 år 1957

25

men och i filosofie kandidatexamen. Kanslern och utredningsmännen har

avvisat en sådan tanke och i likhet med kommittén föreslagit bibehållandet

av en särskild examen. Ett genomgående drag i kommitténs, kanslerns och

utredningsmännens förslag är, att denna examen skall avse dels en studieperiod

med obligatoriskt innehåll, dels en period där den enskilde studerande

har valfrihet mellan en grupp av ämnen.

Staten, de större kommunerna och näringslivet synes mig för olika utredningsuppgifter

ha behov av samhällsvetenskapliga specialister med en

viss grundutbildning. En särskild examen bör enligt min mening finnas för

utbildning av dylika utredningspecialister. En examen motsvarande statsvetenskaplig-filosofisk

examen bör bibehållas och såsom utredningsmännen

föreslagit i fortsättningen benämnas filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Enligt kommitténs förslag skulle därjämte finnas en mindre omfattande

samhällsvetenskaplig examen, poliiices kandidatexamen. Vid remissbehandlingen

av kommitténs förslag har i övervägande antalet yttranden invänts,

att denna examen icke skulle fylla någon funktion. Varken kanslern eller

utredningsmännen har funnit sig kunna tillstyrka inrättandet av en dylik

examen. För egen del anser jag mig inte heller kunna biträda kommitténs

förslag på denna punkt.

Den i det föregående omnämnda samordningen av undervisningen

för de olika examina är önskvärd inte endast från synpunkten,

att lärarorganisationen i så fall utnyttjas mera effektivt och kostnaderna

för undervisningen härigenom blir lägre än eljest. Även för den enskilde

studerande erbjuder samordningen stora fördelar. Det blir lättare för honom

att träffa det rätta yrkesvalet, om han en tid kan hålla flera alternativ

öppna och om han utan tidsförlust kan övergå från studierna för en examen

till studierna för en annan. Enligt min mening har utredningsmännen löst

uppgiften att samordna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt.

Tillströmningen till de juridiska fakulteterna har växlat från

tid till annan. Under en period omkring 1950 var siffran å antalet nyinskrivna

per år omkring 450. Läsåret 1952—53 sjönk antalet kraftigt för att

sedan stanna vid en nivå strax under 300. För några år sedan förelåg ett

visst överskott på nyexaminerade jurister. Detta visade sig dock vara eu

tillfällig företeelse och f. n. råder närmast balans mellan tillgång och efterfrågan.

I och för sig kunde det vara önskvärt med en jämnare utexamination. Enligt

min mening bör det dock icke ifrågakomma att reglera tillströmningen

genom att maximera det århga nyintaget av studerande, utan tillträdet till

den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen hör såsom hittills vara

fritt. Som universitetskanslern framhållit, bör införandet av spärr för tillträde

till universitetsstudier ifrågakomma endast i de fall, då detta är nödvändigt

med hänsyn till lokalutrymmen, utrustning och lärarpersonal.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

Erfarenheterna från senare år visar betydelsen av att arbetsmarknadsorganen

vägleder de unga vid valet av studiebana. I ett läge med mättad

marknad minskar tillströmningen. Det synes mig angeläget att denna yrkesvägledning

grundas på tillförlitliga prognoser av arbetsmarknaden vid

den tidpunkt, då den nyinskrivna kan väntas träda ut i förvärvslivet.

Jag kan i detta sammanhang nämna, att den av mig med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 tillkallade universitetsutredningen

som en huvuduppgift har att söka klarlägga, hur stort samhällets behov under

den närmaste framtiden kan väntas bli av universitets- och högskoleutbildad

arbetskraft, häri inbegripet bl. a. arbetskraft med juridisk och samhällsvetenskaplig

utbildning. Samtidigt vill jag erinra om det beslut angående

viss förstärkning av arbetsmarknadsstyrelsens resurser, som efter

förslag av chefen för socialdepartementet fattades av föregående års riksdag.

Arbetsmarknadsstyrelsen har härigenom fått möjligheter till fortlöpande

utredningsverksamhet i syfte att skaffa en bättre överblick över tillgång

och efterfrågan på fackutbildad arbetskraft, främst sådan med längre utbildningstid.

Yrkesvägledningsverksamheten kommer alltså framgent att

kunna bygga på mera uttömmande prognosuppgifter än som hittills funnits

tillgängliga.

III. Juris kandidatexamen

1. Kommittén

Mot de nuvarande studierna för juris kandidatexamen och dessas resultat

kan anmärkas, anför kommittén, att de är i alltför hög grad inriktade

på minneskunskaper, i synnerhet rörande den för tillfället gällande lagstiftningens

innehåll, och i alltför ringa grad på förmåga att lösa sådana

problem, som förekommer i praktisk juridisk verksamhet. Härmed sammanhänger

att de studerande icke får tillfälle till aktiv självverksamhet

i erforderlig utsträckning. Orsakerna till här avsedda brister i juristutbildningen

är framför allt, att lärarna är alltför fåtaliga i förhållande till det

mycket stora antalet studenter. De kan därför ej medhinna sådan undervisning,

som är en förutsättning för självverksamhet av de studerande —

främst undervisning i form av seminarieövningar. Tillgången på läroböcker

är vidare otillräcklig. För att en förbättring av utbildningsförhållandena

skall kunna nås, fordras bl. a. att en kraftig upprustning sker av lärarorganisationen

och andra resurser för undervisningen samt att undervisningen

och studierna får en delvis annan inriktning. Beträffande det senare spörsmålet

anför kommittén, att den främsta riktlinjen för en omändring bör

vara att i studierna införa ett betydligt vidgat moment av utbildning i att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

27

lösa juridiska problem. Detta förutsätter i sin tur ett väsentligt ökat självständigt

arbete från de studerandes sida. Vidare bör examen omfatta ett

förstärkt inslag av samhällsvetenskap och andra hjälpvetenskaper. ökad

tonvikt bör också läggas på de offentligrättsliga ämnena. Varje förlängning

av studietiden avvisas av kommittén.

För examen bör liksom hittills beräknas en studietid av 4V£ år. Utrymme

för de nya prestationer, som bör fordras, måste därför beredas på annat sätt.

Någon tidsvinst kan enligt kommittén inte göras på de inledande ämnena;

uteslutning av ett eller flera av de positivrättsliga ämnena är ej heller möjlig.

Kraven på kunskaper om lagtext och liknande stoff måste därför enligt

kommittén nedsättas i en omfattning som motsvarar omkring en tredjedel

av den beräknade studietiden. Härigenom vinnes närmare 2^ terminer

för de nya inslagen i examen.

Det på juridisk problematik inriktade studiet bör bestå av en mindre,

mera teoretisk del (det nya ämnet allmän rättslära) och en större, mera

praktiskt inriktad del med krav på specialuppgifter inom två olika ämnen

(civilrätt och annat valfritt ämne). För vart och ett av dessa fördjupningsärnnen

bör anslås en studietid av en termin. De båda delarna bör i tiden

följa i nu angiven ordning. Kommittén avvisar en ordning, enligt vilken

det på juridisk problematik inriktade studiet skulle anknytas till eller inordnas

i det traditionella studiet av de särskilda examensämnena. Syftemålet

med dessa mera djupgående studier är — anför kommittén vidare —

att inom begränsade rättsområden uppnå en grundlig behärskning av lagstiftning,

rättspraxis och annat förefintligt material samt övning i praktisk

rättstillämpning med användning av erkända principer för lagtolkning, utfyllande

av luckor i lagstiftning och rättspraxis, beaktande av prejudikat

o. s. v. Huvudskälet för att dessa fördjupade studier hör förläggas till examens

sista del är, att de enligt kommitténs mening förutsätter icke alltför

obetydliga insikter i rättsordningen i dess helhet.

Kommitténs förslag i fråga om examens närmare utformning innebär i

huvudsak följande.

Det juridiska studiet bör liksom nu inledas med den propedeutiska kursen.

Förutom nuvarande ämnesområden bör denna kurs omfatta en

kort översikt över vissa av de delar av den allmänna rättsläran, vilka nu

ingår i ämnet juridisk encyklopedi. Detta ämne upphör att vara särskilt

examensämne. Det bör i övrigt i utvidgad och fördjupad form hänföras till

det nya examensämnet allmän rättslära, vilket studeras först efter genomgången

av de positivrättsliga ämnena eller de flesta av dessa. Nationalekonomi,

som föreslås bli obligatoriskt och icke som nu alternativt med romersk

rätt, bör få en med hänsyn till den juridiska utbildningen avpassad

inriktning. På grund av den ändrade uppläggningen av ämnet föreslår kommittén,

att det benämnes ekonomisk samhällskunskap. Romersk rätt bör

upphöra att vara särskilt examensämne och i stället ingå som eu del i ämnet

rättshistoria, vilket ämne även i övrigt bör få en delvis annan uppläggning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

Ämnet statsrätt bör icke blott inriktas på kännedom om våra grundlagar

utan på grunddragen av vårt politiska liv över huvud taget. I ämnet folkrätt,

som bibehåller ungefär samma omfattning som nu inom examens

ämnet statsrätt med folkrätt, bör ökad vikt läggas vid de allmänna principerna

och de internationella organisationerna. Den internationella privaträtten,

som nu utgör ett självständigt examensämne, föreslås ingå såsom en

del av civilrätten.

Den nödvändiga nedskärningen av kunskapsstoffet berör såväl ämnet

civilrätt som ämnena straffrätt och processrätt. Inom de särskilda ämnena

föreslås nedskärningen drabba sådana delar, vilka är av underordnad betydelse

för övriga ämnesdelar och ämnen eller som endast sällan kommer

till praktisk användning. De grundläggande studierna i civilrätt föreslås

uppdelade på två examensämnen, nämligen civilrätt 1 och civilrätt II med

internationell privaträtt; för vartdera ämnet beräknas en studietid av en

termin. Härtill kommer — mot slutet av studiegången — en termins fördjupade

studier inom ett begränsat område av civilrätten. Den tid som anslås

åt civilrätt blir härigenom i sin helhet ungefär densamma som för närvarande.

Genom att kursfordringarna nedskäres i straffrätt, erhålles en tidsvinst,

som löreslås komma vissa ickc-jiiricliska hjälpvetenskaper till godo, nämligen

rättspsvkologi, rättspsykiatri, kriminologi, kriminalteknik, kriminalpolitik

samt straffverkställighet och annan kriminalvård. Ämnena finansrätt

och förvaltningsrätt föreslås inte underkastade någon minskning i studietiden.

I förvaltningsrätt skall enligt förslaget huvudvikten läggas vid

förvaltningsförfarandet och förvaltningsprocessen i deras olika former.

Kommittén berör även frågan om en sammanslagning av statsrätt och

förvaltningsrätt till ett ämne, offentlig rätt. övervägande skäl talar enligt

kommittén för att statsrätten studeras före civilrätten. Samtidigt är det av

betydelse, att förvaltningsrätten inhämtas såsom ett av de sista positivrättsliga

ämnena. Kommittén anser sig därför icke böra förorda en sammanslagning

av berörda ämnen.

I frågan om socialrätten anför kommittén, att det är i hög grad önskvärt

att arbetsrätt, fattigvårds-, barnavårds- och alkoholistlagstiftningen samt

lagstiftningen om socialförsäkring i den juridiska undervisningen och forskningen

blir föremål för ökad uppmärksamhet. Tanken på att genom utbrytning

främst ur förvaltningsrätten och civilrätten skapa ett särskilt

examensämne, socialrätt, avvisas emellertid av kommittén. Om man verkligen

vill att socialrätten skall erhålla en starkare ställning, måste dess

olika delar enligt kommitténs mening studeras tillsammans med de ämnen,

varmed de principiellt och funktionellt har samband. Kommittén hänvisar

vidare till sitt förslag om fördjupningsstudier, vilket bereder möjlighet till

att ge socialrätten en starkare ställning inom examen.

De praktiska inslagen i studierna skall enligt kommittéförslaget tillgodoses

genom dels en obligatorisk kurs i ekonomisk redovisning (bokföring),

dels ökad medverkan av praktiker. Den nuvarande praktiska kursens skilda

delar föreslås ingå i de olika ämnen, till vilka de hör. Vid undervisningen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957 29

häri skall anlitas praktiker, som äger särskild erfarenhet rörande visst

rättsområde.

Kommittén anser, att en tentamensperiod skall förläggas till sommarmånaderna,

och att en föreskrift härom skall meddelas.

Examen bör enligt kommittén bestå av tre delar, vilka skall bygga på

varandra. Ämnenas ordningsföljd bör vara i huvudsak fixerad. Kunskapsfordringarna

i varje särskilt ämne bör ges en sådan utformning, att de olika

ämnena på ett organiskt sätt bygger på och kompletterar varandra. Sker

detta måste det vara till fördel vid undervisningen och examinationen, om

ämnena läses i den förutsatta tidsföljden. Det bör även ligga i de studerandes

eget intresse att den studieordning, som anses lämpligast, i väsentliga delar

erhåller obligatorisk karaktär. Man måste emellertid enligt kommittén

räkna med att åtskilliga studerande på grund av särskilda omständigheter

icke eller endast delvis kan anpassa sina studier efter den normala studiegången.

För att förebygga mera avsevärda olägenheter, som kan föranledas

härav, föreslår kommittén att i flertalet ämnen fullständig undervisning

skall meddelas varje termin. Härigenom kommer även antalet elever vid kurser

och övningar att kunna nedbringas till en rimlig omfattning.

Enligt kommitténs förslag bör studiegången för juris kandidatexamen

normalt vara följande.

I den första examensdelen, för vilken beräknas 2 terminer, skall med en

studietid av x/2 termin för respektive kurs och ämne ingå den propedeutiska

kursen, ekonomisk samhällskunskap, rättshistoria och statsrätt med folkrätt.

Den andra delen, i vilken grundläggande insikter i gällande svensk rätt

inhämtas, skall omfatta ämnena civilrätt I, civilrätt II med internationell

privaträtt, straffrätt med juridiska hjälpvetenskaper, processrätt, finansrätt

och förvaltningsrätt. För vartdera processrätt och förvaltningsrätt beräknas

en studietid av 3/s termin, för finansrätt 2/s termin samt för vart

och ett av övriga ämnen 1 termin. Den tredje delen omfattar dels det nya

ämnet allmän rättslära med en studietid av 2/s termin, dels mera djupgående

studier inom begränsade områden av civilrätt under 1 termin och av ett

valfritt ämne under 1 termin.

Två av kommitténs ledamöter har — som förut framhållits

— i särskilda yttranden anfört, att behovet av juridisk och juridisk-samhällsvetenskaplig

utbildning enligt deras mening bör tillgodoses genom en

examen, nämligen en juris kandidatexamen med ett i förhållande till kommittémajoritetens

förslag väsentligt ökat samhällsvetenskapligt inslag. För

att detta ökade inslag skall kunna rymmas inom ramen för en examen

med en studietid av nio terminer föreslår nämnda ledamöter, att de juridiska

studierna reduceras. En sådan reduktion anses motiverad även med

hänsyn till önskvärdheten av att nedbringa kraven på minneskunskaper.

Enligt dessa ledamöter bör den åttonde terminen, vilken enligt majoritetens

förslag skall anslås åt fördjupade studier inom olika delar av civilrätten,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

i stället ägnas åt studier i nationalekonomi med socialpolitik. Dessa studier

bör så vitt möjligt ge de teoretiska kunskaper, som krävs för att förstå de

ekonomiska sammanhangen i det nutida samhället och göra det möjligt

för de examinerade att följa den politiska diskussionen i dylika frågor.

Vidare föreslås, att den nionde terminen skall omfatta fördjupade studier i

valfritt juridiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Enär ett stort antal

studerande torde komma att välja civilrätt som fördjupningsämne under

den nionde terminen, anser ifrågavarande två ledamöter, att civilrätten får

ett tillräckligt utrymme i en på detta sätt utformad juris kandidatexamen.

2. Yttranden

De tre hörda hovrätterna — Svea hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge

samt hovrätten för övre Norrland — delar i princip kommitténs uppfattning

att undervisning och examensfordringar bör omläggas i den riktningen,

att mindre krav uppställes på minneskunskaper samt att utrymme

beredes för mera ingående sysselsättning med juridisk problematik och för

utvidgad självverksamhet och aktivitet från de studerandes sida. Hovrätterna

anser emellertid, att kommittén gått väl långt i fråga om minskning

av kraven på minneskunskaper inom de domstolsjuridiska ämnena. Den

för grundläggande studier i civilrätt, straffrätt och processrätt anslagna

tiden hör därför ökas, vilket anses böra ske genom en begränsning av de föreslagna

fördjupningsstudierna. Såväl Svea hovrätt som hovrätten över Skåne

och Blekinge anser vidare, att den träning i juridisk metod, som bör eftersträvas,

synes kunna väcka större intresse hos de studerande, om den delvis

förlägges i anslutning till de grundläggande studierna i respektive ämne. De

fördjupningsstudier, som av kommittén förlagts till examens sista del, torde

med hänsyn härtill böra begränsas till omkring en termin. Svea hovrätt berör

även det samhällsvetenskapliga inslaget i examen, vilket föreslås utökat.

Hovrätterna tillstyrker i övrigt i allt väsentligt kommitténs förslag beträffande

examens omläggning.

Föreningen Sveriges häradshövdingar förordar en juris kandidatexamen

uppbyggd enligt reservanternas i kommittén förslag och har i övrigt i stort

sett ingenting att erinra mot de föreslagna förändringarna. Enligt föreningen

Sveriges stadsdomare bör med hänsyn till civilrättens centrala betydelse

någon begränsning av de grundläggande studierna inom detta ämnesområde

ej ske.

Riksåklagarämbetet ansluter sig till det av kommittén angivna allmänna

syftemålet med examensreformen. I fråga om examens utformning anför

ämbetet emellertid vissa gentemot kommittén avvikande synpunkter, vilka

av ämbetet sammanfattas på följande sätt:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

31

De samhällsvetenskapliga studierna bör utökas genom att en termin ägnas

åt nationalekonomi med socialpolitik, varvid undervisning i ekonomisk samhällskunskap

meddelas inom det sålunda utvidgade ämnet. Såsom ett ytterligare

ämne i juris kandidatexamen upptages företagsekonomi, vilket ämne

ägnas en halv termin närmast före studiet av nationalekonomi med socialpolitik.

Erforderligt utrymme på studieplanen för det utvidgade ämnet nationalekonomi

samt för det nytillkomna ämnet företagsekonomi vinnes

genom att studiet av valfritt juridiskt ämne under en termin utgår. Förslaget

om fördjupning i civilrätt under en termin genomföres ej. Huvuddelen

av den tid som härigenom frigöres tillföres de grundläggande kurserna i

civilrättsämnena. Återstoden uppdelas på straff- och processrätt. I stället

för särskilda fördjupningsstudier föreslås, att undervisningen i de positivrättsliga

ämnena förbindes med tilläinpningsstudier i form av seminarieövningar

och därmed jämförliga uppgifter av mera kvalificerad art.

Sveriges advokatsamfunds styrelse ansluter sig till kommitténs förslag

så vitt angår den allmänna utformningen av studierna. Beträffande de särskilda

ämnena i examen föreslår styrelsen hl. a., att den internationella

privaträtten får kvarstå som ett självständigt studie- och examensämne,

eventuellt förenat med folkrätten, vars studium då skulle uppskjutas till

andra delen av den nya examen. Vidare anser styrelsen, att det är tveksamt

huruvida de s. k. hjälpvetenskaperna bör beredas så stort utrymme som

föreslagits.

Av förvaltningsmyndigheterna har endast en del yttrat sig om juris kandidatexamens

utformning. Vissa detaljerinringar har framförts av bl. a.

statskontoret, riksräkenskapsverket, riksförsäkringsanstalten, socialstyrelsen,

pensionsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, kommerskollegium, statistiska

centralbyrån, statens organisationsnämnd, överståthållarämbetet samt

länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus

och Göteborgs och Bohus län. Med hänsyn till de framförda erinringarnas

art torde här behöva redogöras endast för vissa av dem.

Socialstyrelsen har uppehållit sig särskilt vid frågan om socialrättens

ställning i examen och därvid anfört huvudsakligen följande.

Vad kommittén anfört i denna fråga har icke övertygat socialstyrelsen

om att det icke med fördel skulle låta sig göra att utbryta socialrätten till

ett självständigt ämne. Enligt styrelsen måste socialrätten -- oavsett om

arbetsrätten hänföres till civilrätten eller socialrätten — anses tillräckligt

omfattande och homogen för att erhålla självständig och central plats inom

kursplanen. Styrelsen vill betona, att nedskärningen av de speciella kunskapsfordringarna

i ett ämne knappast kommer att ske till förmån för eu

ämnesdel, som genom sitt bristande sammanhang med ämnet i övrigt med

nödvändighet måste komma alt intaga en periferisk plats inom ämnet. Endast

genom tillkomsten av en särskild professur i socialrätt kan man härvidlag

vänta sig en bättre ordning. 1 vart fall hör socialrätten givas en central

ställning inom något annat ämne, vartill erforderlig anknytning föreligger.

Styrelsen har härvid i åtanke möjligheten att utbygga förvaltningsrätten

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:1s proposition nr 86 år 1957

till att omfatta även socialrätt, i vilket fall arbetsrätten lämpligen icke bör

ingå i ämnet och detta bör benämnas förvaltnings- och socialrätt.

Pensionsstyrelsen anser de fördjupade studierna i och för sig värdefulla.

Enligt styrelsens uppfattning är det dock angelägnare att dels öka det samhällsvetenskapliga

inslaget i examen, dels förkorta studietiden till åtta terminer.

Statens organisationsnamnet har särskilt understrukit betydelsen

av studier i företagsekonomi. Nämnden föreslår att en halv termin ägnas

åt studier i detta ämne samt att ytterligare en halv termin anslås åt studier

i nationalekonomi. Den termin, som erfordras härför, kan erhållas genom

att en av fördjupningsterminerna slopas.

Överståthållarämbetet förordar en minskning av kraven på de studerandes

insatser under fördjupningsstudierna bl. a. för att utrymme skall kunna

beredas för ett ökat inslag av samhällsvetenskap. Ämbetet föreslår, att endast

en termin ägnas åt fördjupade juridiska studier.

Länsstyrelsen i Uppsala län ifrågasätter huruvida icke av de föreslagna

hjälpvetenskaperna ämnet kriminalteknik har en alltför speciell inriktning

för att lämpligen inrymmas i en juris kandidatexamen. Tanken på en särskild

fördjupningsdel finner länsstyrelsen tilltalande men oklar till sin målsättning

och svår att genomföra. Härtill kommer, att beskärningen av ämnena

civilrätt, straffrätt och processrätt enligt länsstyrelsen får anses betänklig.

Länsstyrelsen föreslår därför, att en av fördjupningsterminerna

skall anslås till utökade studier i dessa ämnen samt att den andra fördjupningsterminen

skall ägnas åt studier i nationalekonomi jämte möjligen

statistik i någon form. Därjämte anser länsstyrelsen en ökning av studietiden

för förvaltningsrätt, särskilt med hänsyn till socialvårdsrätten, önskvärd.

Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Dohus län bör examen ej uppdelas

på tre delar med en särskild fördjupningsdel. För det stora flertalet jurister

torde det vara av väsentlig betydelse att de erhålla träning i att lösa

praktiska uppgifter, vilket häst sker genom en kontinuerlig träning och

alltså genom att förlägga seminarieövningarna i anslutning till varje ämne.

Ämnet allmän rättslärabör med hänsyn härtill till viss del förläggas före civilrättsämnena.

Sedan kan det enligt länsstyrelsen vara lämpligt att efter den

återstående delen av ämnet allmän rättslära anslå en viss kortare tid till

en större slutuppgift, varigenom den studerande skulle få tillfälle att använda

sina insikter och erfarenheter från de olika examensämnena på ett

konkret fall.

Kompetensutredningen pekar på de risker för en förlängning av studietiden,

som den av kommittén föreslagna bundna studiegången enligt utredningens

mening kan innebära. Med hänsyn till det betydande antal juris

kandidater, som även i fortsättningen kan väntas tjänstgöra på statliga förvaltningstjänster,

torde det enligt utredningen böra övervägas att inom ju
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

33

ris kandidatexamen såsom alternativ till fördjupningskombinationen civilrätt

jämte valfritt juridiskt ämne ställa kombinationen finansrätt och förvaltningsrätt.

Svenska arbetsgivareföreningen anser att tankegången bakom den föreslagna

fördjupningen är riktig samt att övervägande skäl talar för att fördjupningsstudierna

förlägges mot slutet av studietiden. Försäkringsjuridiska

föreningen finner det av vikt, att de krav som i fråga om försäkringsrätt

ställs på samtliga juris studerande vidgas, önskvärt anses även vara att

försäkringsrätt uppmärksammas såsom föremål för fördjupade studier.

Sveriges grossistförbund betonar särskilt betydelsen av att juristerna bibringas

vissa insikter i ekonomiskt-politiska och bankmässiga frågor samt

i bokföringens principer.

Landsorganisationen i Sverige ansluter sig till den av kommittén uttalade

önskvärdheten av att ökad uppmärksamhet ägnas åt arbetsrätt och socialrätt

inom den juridiska undervisningen och forskningen samt finner kommitténs

förslag i denna del i stort sett tillfredsställande. Även tjänstemännens

centralorganisation understryker dessa ämnens betydelse.

Sveriges juristförbund instämmer i kommitténs allmänna målsättning att

inom ramen för nuvarande studietid bereda ökat utrymme åt träning i

metodisk och principiell behärskning av rättsligt material. Denna träning

bör enligt förbundet dock inte koncentreras till slutet av studiegången utan

ske kontinuerligt under hela studietiden, varvid självständig insats genom

seminarieuppsatser o. dyl. bör sättas in omedelbart efter inläsningen av

varje större positivrättsligt ämne. Detta förutsätter givetvis, anför förbundet,

en ökning av studietiderna för dessa ämnen. Denna ökning av studietiderna

får under inga förhållanden tagas till intäkt för utökade krav på

kunskapsstoff. Den av förbundet förordade uppläggningen av studierna

utesluter enligt förbundet icke, att fördjupningsstudier anordnas sist i studiegången.

De skäl för denna nyhet, som kommittén anfört, finner förbundet

nämligen så beaktansvärda, att förbundet vill förorda, att studierna avslutas

med en eller flera större slutuppgifter, föregångna av vissa studier i allmän

rättslära. Härför bör anslås en studietermin. I fråga om de särskilda ämnena

i examen föreslås, att studietiden för nationalekonomi något utökas, att civilrätten

liksom hittills uppdelas på tre ämnen med en beräknad sammanlagd

studietid av icke fullt tre terminer samt att den internationella privaträtten

sammanföres med folkrätten till examensämnet internationell rätt.

Vad juristförbundet föreslagit i fråga om civilrätt och internationell rätt

förordas även av Sveriges förenade studentkårer, som dessutom anser dels

att de s. k. juridiska hjälpvetenskaperna bör hänföras till straffrätt och

processrätt, varvid den för dessa hjälpvetenskaper beräknade tiden kan något

förkortas, dels att en studietermin bör anslås åt ämnet processrätt jämte

kurser i rättspsykologi och kriminalteknik. 1 fråga om den avslutande

— Bihang till riksdagens protokoll 1957. t samt. Nr 86

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

examensdelen framhålles, att syftet måste vara att ge de studerande övning

i praktisk rättstillämpning. Dessa studier bör därför benämnas tillämpningsstudier.

För sådana studier jämte studier i allmän rättslära bör enligt SFS

ges ett utrymme av något mer än en termin.

Av de utlåtanden som avgivits av de tre juridiska fakulteterna framgår,

att delade meningar föreligger om behovet av en så genomgripande omläggning

av den juridiska utbildningen, som kommittén föreslagit. Sålunda anför

juridiska fakulteten i Uppsala, att juris kandidatexamen i sin nuvarande

utformning är en på det hela taget god och väl avvägd examen. Den har

enligt fakulteten successivt och smidigt anpassats efter utvecklingen och

de ändrade förhållandena på juristbanan. Även om reformer på särskilda

punkter kan befinnas ändamålsenliga, är fakulteten därför icke övertygad

om behovet av en omstöpning av juris kandidatexamen eller över huvud

längre gående ingripanden. Den allvarligaste invändningen mot kommitténs

förslag är enligt fakulteten, att detta förutsätter en drastisk beskärning av

flertalet positivrättsliga ämnen. Denna reduktion skulle i fråga om kunskapsstoff

och studietid innehära en allvarlig försämring av utbildningen.

Vad som nu synes möjligt att uppnå i den av kommittén åsyftade riktningen

torde enligt fakultetens mening vara, att i slutet av studierna införes det

av kommittéen föreslagna ämnet allmän rättslära och att inom detta ämne

beredes möjlighet till en avslutande avrundning av de juridiska studierna.

Med hänsyn till den ovisshet, som enligt fakulteten måste råda om verkningarna

av en sådan nyhet och den lämpliga uppläggningen av ämnet allmän

rättslära, synes det tillrådligt att reformen får en provisorisk karaktär.

Juridiska fakulteten i Lund kan icke ansluta sig till kommitténs uttalande,

att bristerna med den nuvarande studieordningen delvis skulle bero på

att självständig insats i studiearbetet genom seminarieuppsatser o. dyl.

skulle förutsättas alltför tidigt i studiegången. Enligt fakultetens mening

kan och bör den självständiga insatsen genom aktivt seminariearbete sättas

in så tidigt som möjligt. De brister i nuvarande studieordning, som enligt

fakulteten främst tilldrar sig uppmärksamhet, beror väsentligen på

otillräcklig tillgång på lärare, otillräcklig tillgång på läroböcker samt otillräcklig

representation för vissa ämnen, i främsta rummet den allmänna

rättsläran. Uppdelningen i ett elementärt och ett fördjupat studium avstyrkes

av fakulteten. Skulle man kunna lyckas med att ge de studerande

en något fördjupad uppfattning om sammanhangen i rättsordningen och i

sättet för bedömande av juridiska problem, måste man enligt fakultetens

mening så tidigt som möjligt föra dem in i problemställningar och vänja

dem att arbeta med dem.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola hävdar

däremot, att nu gällande studieordning är i flera avseenden otidsenlig och

att en genomgripande reform därav icke längre kan uppskjutas utan avse
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957 35

värd olägenhet för juristutbildningen och därmed hela rättsväsendet. Avdelningen

anser den allvarligaste bristen i den nuvarande utbildningen vara,

att studierna blivit i alltför hög grad inriktade på konkret kunskap om det

föreliggande lagmaterialet och för litet på allmän behärskning av juridisk

metod. De av kommittén anförda skälen för en nedskärning av det grundläggande

ämnesstoffet till förmån för fördjupningsstudier under examensutbildningens

sista del finner fakulteten övertygande. Avdelningen betonar

vikten av en omfattande utbyggnad av lärarorganisationen samt anför, att

åtskilliga ytterst angelägna och värdefulla förbättringar i utbildningen givetvis

kan vinnas redan nu genom en förstärkning av lärarkrafterna. önskemålet

om fördjupade studier kan emellertid icke tillgodoses utan att särskilt

utrymme härför beredes under studiegångens senare del. Den viktiga

roll, som tillkommer ämnet allmän rättslära såsom inledning till fördjupningsstudierna,

understrykes av avdelningen. De föreslagna fördjupningsstudiernas

omfattning och allmänna uppläggning finner avdelningen välgrundad.

Kommitténs förslag i fråga om studie- och examensstoffet tillstyrkes i

allt väsentligt av stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms

högskola. Juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund har däremot framställt

åtskilliga erinringar mot kommitténs här ifrågavarande förslag.

3. Universitetskanslern

Trots de strävanden att modernisera och effektivisera utbildningen, som

gjorts, är enligt kanslerns mening den nuvarande studieordningen behäftad

med påtagliga brister. Den främsta orsaken till dessa brister är, såsom

kommittén framhållit, den otillräckliga tillgång på lärare, vilken sedan

en längre tid förelegat inom de juridiska fakulteterna. Kanslern ansluter

sig i princip till den av kommittén angivna allmänna målsättningen för de

juridiska studierna, nämligen att i högre grad inrikta dessa studier på träning

i metodisk och principiell behärskning av rättsligt material. I likhet

med kommittén anser kanslern, att kraven på minneskunskaper måste minskas

för att plats skall kunna beredas för detta ökade inslag av juridisk problematik.

Någon möjlighet att förkorta studietiden för examen synes kanslern

inte föreligga. Vid utarbetandet av sitt ändringsförslag har emellertid kanslern

bl. a. eftersträvat en sådan konstruktion av examen,att denna av de särskilt

studiebegåvade kan avläggas på kortare tid än vad som normalt beräknas.

Kanslern finner kommitténs förslag att uppdela examen på tre delar

såtillvida riktigt, att grundliga studier, inriktade på praktisk rättstillämpning,

så vitt möjligt bör föregås av ett studium av samtliga juridiska discipliner.

Att såsom kommittén föreslagit helt koncentrera de mera vetenskapligt

betonade studier, som skall rymmas inom ramen för en juris

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

kandidatexamen, till en sista examensdel, skulle emellertid enligt kanslerns

åsikt leda till vissa allvarliga olägenheter. Å andra sidan skulle en studieordning

innebärande, att de fördjupade studierna helt inordnades i studiet

av de enskilda ämnena eller vissa av dem, enligt kanslern ej leda till den förbättring

i fråga om utbildningen, som måste eftersträvas. En påtaglig brist i

den nuvarande juristutbildningen synes kanslern vara, att de juris studerande

icke erhåller övning i att behandla och lösa sådana relativt kvalificerade

problem, som möter dem i kommande praktisk verksamhet. Redan fördjupade

studier i enskilda ämnen gör givetvis den studerande mer skickad för

sådana uppgifter. De problem, som juristen i praktiken ställes inför, är

emellertid ofta av den art, att de kräver insikter bl. a. från skilda ämnesområden.

Studierna bör därför enligt kanslern även inrymma något moment,

som är så utformat, att de studerande får tillfälle att summera ihop sina vid

studiet av de enskilda ämnena inhämtade insikter och erfarenheter. Enligt

kanslern bör dessa tillämpade studier, såsom kommittén föreslagit, föregås

av ämnet allmän rättslära. Kommitténs förslag beträffande detta ämnes placering

och utformning anser sig kanslern i stort sett kunna tillstyrka. Kanslern

föreslår emellertid, att den för detta ämne beräknade studietiden skall

något reduceras. I fråga om de tillämpade studiernas inplacering i studiegången

föreslår kanslern, att en termin mot slutet av examen reserveras härför.

I de större positivrättsliga ämnena bör kunskapsfordringarna vidare

utformas så, att tid reserveras för viss fördjupning inom något begränsat

område. Genom att de främst på tillämpning inriktade studierna begränsas

till en termin, anför kanslern vidare, blir det bl. a. möjligt att utöka studietiden

för dels ämnet nationalekonomi, dels de ämnen som hårdast drabbats

av den föreslagna reduktionen av minneskunskaper.

Kanslerns förslag beträffande de olika ämnena i juris kandidatexamen

kan sammanfattas sålunda.

Nationalekonomi bör enligt kanslerns mening ingå i examen med en beräknad

studietid av en termin. Kanslern föreslår vidare, att detta ämne skall

få en inriktning, som är särskilt avpassad med hänsyn till det behov av samhällsvetenskaplig

utbildning som flertalet jurister har oavsett verksamhetsområde.

I fordringarna för ämnet bör bl. a. ingå den av kommittén föreslagna

kursen i ekonomisk redovisning. Med hänsyn bl. a. till att juris kandidatexamen

är avsedd att ge utbildning för tjänstgöring i förvaltningen

anser kanslern det angeläget, att studiet av statsrätt och förvaltningsrätt så

anordnas, att utbytet av detta studium blir det bästa möjliga. Enligt kanslerns

mening kan detta bli fallet endast om ämnena studeras i omedelbar

anslutning till varandra. Kanslern förordar därför, att studiet av statsrätt

förlägges till slutet av studiegången i omedelbar anslutning till studiet av

ämnet förvaltningsrätt samt att dessa båda ämnen jämte folkrätt sammanslås

till ämnet offentlig rätt med en beräknad studietid av en termin. Avgörande

skäl talar enligt kanslern för att den internationella privaträtten bibehålies

som särskilt examensämne. Kanslern föreslår vidare, att civil
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 86 är 1957

37

rätten fortfarande uppdelas på tre examensämnen samt att för dessa beräknas

en sammanlagd tid av två och en halv terminer. Av denna tid bör en

studietermin anslås åt civilrätt I. Den närmare fördelningen av den resterande

studietiden på ämnena civilrätt II och civilrätt III bör ske, då studieplaner

för civilrätten fastställes. Som nämnts föreslår kanslern, att studierna

avslutas med en termins tillämpade studier. Kanslern anser att dessa studier

normalt bör ske inom någon del av civilrätten. Efter medgivande av den

juridiska fakulteten bör dock nämnda civilrättsstudier kunna utbytas mot

tillämpade studier i annat juridiskt ämne eller i ämnet nationalekonomi eller

i något av de till den humanistiska fakulteten hörande ämnena företagsekonomi,

statskunskap och sociologi. Utbytet bör även kunna avse studier

i ämnet historia. Särskilt medgivande för här avsett utbyte är enligt kanslern

nödvändigt med hänsyn till vikten av att de studerande alltid skall ha

förvärvat vissa fördjupade insikter i civilrätt. Införande av de s. k. hjälpvetenskaperna

utgör enligt kanslern ett mycket betydelsefullt led i strävandena

att vid den juridiska utbildningen beakta även behovet av kunskaper

i reala samhällsförhållanden. Förslaget om undervisning häri tillstyrkes

därför av kanslern. Han anser sig dock inte kunna helt biträda förslaget, i

vad det avser undervisningens omfattning och uppdelning på sex särskilda

kurser. Enligt kanslerns ändringsförslag bör undervisningen i hjälpvetenskaperna

så nära som möjligt samordnas med undervisningen i straffrätt

och processrätt. Genom att vissa kurser föres samman kan vidare studietiden

något reduceras. Härjämte anser kanslern, att benämningen straffrätt

bör bibehållas för examensämnet även sedan fordringarna för ämnet utvidgats

att omfatta vissa s. k. hjälpvetenskaper. För ämnet processrätt förordar

kanslern en något utökad studietid. Kanslern utgår från att behovet av insikter

i socialrätt kommer att tillgodoses inom examensämnena civilrätt och

offentlig rätt. Vad kommittén anfört om socialrättens ställning anser sig

kanslern därför i stort sett kunna tillstyrka. Kommitténs förslag, att den

praktiska kursen skall avskaffas i sin nuvarande form, biträdes av kanslern.

Möjlighet synes emellertid böra finnas att, om så befinnes mest lämpligt och

ändamålsenligt, efter kanslerns medgivande helt eller delvis sammanföra

den undervisning, som skall meddelas av praktiskt verksamma personer, till

en »praktisk kurs». Olika ordning vid skilda fakulteter hör enligt kanslerns

mening i detta fall utan olägenhet kunna medgivas.

Enligt kanslerns ändringsförslag bör examen liksom hittills omfatta endast

två delar, nämligen en förberedande del och en därpå följande del, under

vilken de egentliga juridiska studierna skall bedrivas. Den i kommittéförslaget

upptagna fördjupningsdelen ersättes i kanslerns förslag i någon

mån av den termin, som skall ägnas åt tillämpade studier. Enligt dennes

förslag skall examen vidare utformas så, att fördjupade insikter i ett ämne

skall kunna förvärvas i anslutning till studiet av ämnet i fråga.

Någon ändring i vad som i gällande stadga angående juridiska examina

föreskrives om tentamensperioder finner kanslern ej påkallad. Enligt kommitténs

förslag borde i examensstadgan föreskrivas bl. a. att en tentamensperiod

skulle förläggas till sommarferierna. Kanslern finner, att det för

åtskilliga juris studerande skulle innebära väsentliga fördelar att få undergå

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

tentamen i ett ämne under sommarmånaderna. En föreskrift härom anser

sig kanslern emellertid ej kunna förorda. I likhet med vad som gäller enligt

stadgan angående filosofiska examina räknar kanslern med att en studietermin

skall anses motsvara 5 månaders studietid och ett studieår 10 månaders

studietid. Detta innebär någon utökning i jämförelse med kommitténs beräkning

av studietiden per termin. I fråga om den tid av läsåret, under vilken

undervisning skall kunna meddelas, biträder kanslern kommitténs förslag,

innebärande att denna skall omfatta under höstterminen tiden 1 september

— 15 december och under vårterminen tiden 1 februari — 23 maj.

Förslaget innebär, att de perioder av terminer, under vilka undervisning

kan förekomma, något utvidgats i förhållande till vad f. n. är brukligt samt

att undervisningstiden per termin avpassats så, att vardera terminen kommer

att omfatta omkring 15 effektiva undervisningsveckor.

Kanslern framhåller, att en i huvudsak fast studiegång medför väsentliga

fördelar. Men han vill därför icke tillstyrka kommitténs förslag att i examensstadgan

binda tidsföljden mellan ämnena genom detaljföreskrifter om

tentaminas inbördes ordning. Examensstadgan bör — enligt kanslern — i

princip endast innehålla sådana bestämmelser avseende studiegången, som

är av allmän art och av särskild vikt med hänsyn till examens utformning

och syftet med de juridiska studierna. Sålunda bör i nämnda stadga angivas

endast vad som skall gälla i fråga om dels den propedeutiska kursens och

de tillämpade studiernas placering i studiegången, dels ordningsföljden

mellan examens båda delar. Den detaljreglering av tidsföljden mellan ämnena,

som härutöver befinnes lämplig, bör ske i den av respektive fakulteter

upprättade och av kanslern fastställda planen över studiegången.

Med stöd av en allmän bestämmelse i examensstadgan kan i nämnda plan

meddelas bindande föreskrifter om tentaminas inbördes ordning.

Vid ett godtagande av kanslerns ändringsförslag beträffande examens utformning

och de olika examensämnenas omfattning skulle normalplanen

för studiegången för juris kandidatexamen erhålla det utseende, som framgår

av efterföljande sammanställning (s. 39).

Professorerna och docenterna vid juridiska fakulteterna i Uppsala och

Lund samt stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola

har i förutnämnda, i mars 1955 dagtecknade skrivelser framhållit bl. a.,

att fakulteternas och avdelningens yttranden över kommitténs förslag

kunde ha givit intrycket, att de akademiska lärarna vid nämnda fakulteter

och avdelning vore splittrade i frågan om de lämpliga reformvägarna. I verkligheten

vore meningsskiljaktigheterna dock icke så djupgående. De riktlinjer

kanslern uppdragit i sitt förslag bevarade det värdefullaste i kommitténs

förslag. Lärarna vid nämnda fakulteter och avdelning förenade sig

därför — trots delade meningar i vissa detaljfrågor — om att förorda

kanslerns förslag rörande studiernas anordning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

39

Termin

Ämne eller kurs

Antal studiemånader*
-

1

2

3

4

5

(>

7

8

9

Propedeutisk kurs ....................................

Rättshistoria .........................................

Nationalekonomi (jämte bl. a. kurs i ekonomisk redovisning)

................................................

Civilrätt I ...........................................

Civilrätt II ...........................................

Civilrätt III ..........................................

Finansrätt ...........................................

Internationell privaträtt ..............................

Straffrätt (jämte kurser i hjälpvetenskapcr) ............

Processrätt ...........................................

Allmän rättslära ......................................

Offentlig rätt .........................................

Civilrätt (tillämpade studier) eller, efter fakultetens medgivande,

visst annat ämne ............................

2 %

2 %

5

5

2 %

%

4 14

3 %

1 %

5

5

* I kanslerns plan, har icke angivits den studietid, som bör anslås för varje särskilt

ämne, men av hans utlåtande framgår, att han räknat med ungefärligen de i sammanställningen

upptagna studietiderna.

4. Utredningsmännen

Utredningsmännen framhåller, att de vid fullgörandet av den översyn,

som uppdragits åt dem att verkställa, ansett sig i fråga om juris kandidatexamen

böra utgå ifrån att kanslerns förslag beträffande denna examen

borde i stort sett lämnas orubbat. I enlighet härmed har de funnit sig böra

föreslå endast vissa mindre jämkningar av detta förslag. Dessa har enligt

utredningsmännen i huvudsak vidtagits för att möjliggöra gemensam undervisning

i de ämnen, som ingår i såväl juris kandidatexamen som vederbörande

samhällsvetenskaplig examen. Att tillskapa förutsättningar för dylik

gemensam undervisning har nämligen utredningsmännen ansett sig böra

uppställa som en av riktpunkterna för översynen.

Vad beträffar den propedeutiska kursen, som avses skola vara gemensam

för juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen, föreslår utredningsmännen, att densamma

utbygges med vissa föreläsningar. Rörande här avsedda utbyggnad av

den propedeutiska kursen anför utredningsmännen följande.

I början av den propedeutiska kursen bör de studerande genom två föreläsningar

erhålla allmän studievägledning, särskilt om de olika examinas

målsättning och om valet av studievägar. En allmän orientering om rättsoch

samhällsvetenskapliga problem bör ges i åtta rättsvetenskapliga och

åtta samhällsvetenskapliga föreläsningar. Utredningsmännen räknar med

två föreläsningar i vart och ett av ämnena civilrätt, straffrätt, offentlig rätt

och allmän rättslära samt nationalekonomi, sociologi, statistik och statskunskap.

Även en annan fördelning är emellertid tänkbar, och det bör ankomma

på den juridiska fakulteten att i samråd med representanterna för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år J957

de samhällsvetenskapliga ämnena (den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen,

där sådan finnes) att ordna den ifrågavarande orienteringskursen. Vid

Göteborgs universitet bör uppgiften åvila den historisk-filosofiska sektionen.

Ämnet nationalekonomi bör enligt utredningsmännen utbytas mot ett

ämne som omfattar både nationalekonomi och företagsekonomi och som därför

bör benämnas samhälls- och företagsekonomi. Denna förändring betingas

i första hand av intresset att kunna samordna studiegången för flera

examina. Men detta är enligt utredningsmännen icke det enda skälet. Det

bör vara en fördel för juris kandidaterna att få ökad insikt i företagsekonomi.

De i kanslerns förslag beräknade studietiderna för ämnena processrätt

och straffrätt har av utredningsmännen förkortats med ungefär en vecka

för vartdera ämnet. Å andra sidan föreslår utredningsmännen att något

längre tid anslås för den allmänna rättsläran. Samtidigt har detta ämne

i utredningsmännens förslag lagts omedelbart före perioden av tillämpade

studier, en ändring som enligt utredningsmännen får anses utgöra en förbättring

av kanslerns förslag. Utredningsmännen föreslår vidare vissa andra

ändringar beträffande ordningsföljden mellan ämnena.

Det må här framhållas, att utredningsmännens förslag beträffande juridisksamhällsvetenskaplig

examen, för vilket närmare redogöres längre fram, anknyter

till en av huvudlinjerna i kanslerns förslag beträffande juris kandidatexamen,

nämligen att de grundläggande studierna av de juridiska ämnena

skall avslutas med en period av tillämpade studier. I anslutning till frågan

om utformningen av de tillämpade studierna i den juridisk-samhällsvetenskapliga

examen har utredningsmännen ansett sig böra ompröva kanslerns

förslag i fråga om motsvarande studier i juris kandidatexamen. Utredningsmännen

har därvid funnit, att vissa justeringar bör företagas. Så långt ordningen

med tillämpade studier har ett gemensamt syfte i de båda examina,

synes nämligen utredningsmännen likartade regler böra gälla. Därtill kommer

att vissa detaljer i kanslerns förslag bör ses mot bakgrunden av att

enligt kanslerns mening statsvetenskaplig-juridisk examen skulle avskaffas

utan att ersättas med någon annan motsvarande examen. De tillämpade

studierna under den sista terminen i juris kandidatexamen bör enligt utredningsmännen

avse antingen juridiskt ämne eller dylikt ämne med anknytning

till samhällsvetenskapligt ämne eller något av följande samhällsvetenskapliga

ämnen: nationalekonomi, företagsekonomi, statskunskap eller

sociologi. Med hänsyn till att en professur i kriminologi enligt föreliggande

förslag skall inrättas vid Stockholms högskola synes det utredningsmännen

lämpligt, att tillämpade studier vid högskolan må avse även detta ämne.

Bortsett från vad som föreslagits i fråga om sistnämnda ämne innebär den

av utredningsmännen förordade justeringen i jämförelse med kanslerns

förslag, att särskilt medgivande icke skall krävas för att de tillämpade studierna

skall få avse annat juridiskt ämne än civilrätten eller juridiskt ämne

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

41

med anknytning till samhällsvetenskapligt ämne. För tillämpade studier i

rättshistoria ävensom för dylika studier i visst samhällsvetenskapligt ämne

skall likväl krävas medgivande. Vidare skall tillämpade studier ej få inriktas

på historia.

Efter de av utredningsmännen företagna jämkningarna av kanslerns förslag

till juris kandidatexamen skulle normalplanen för studiegången för

denna examen få följande utseende.

Termin Ämne Antal stndie
1

Propedeutisk kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskap -

liga och 8 samhällsvetenskapliga föreläsningar .......... 2 %

Samhälls- och företagsekonomi (början)................ 2 Ys

2 Samhälls- och företagsekonomi (avslutning) ............ 2 %

Rättshistoria ............................... 2Y±

3 Civilrätt I (allmän civilrätt och lösegendomsrätt) ...... 5

4 Civilrätt II ........................................... 5

5 Civilrätt III .......................................... 2 Yi

Straffrätt (jämte kurser i hjälpvetenskaper) (början)..... 2 %

6 Straffrätt (jämte kurser i hjälpvetenskaper) (avslutning). . 1 Y2

Processrätt ........................................... 3 %

7 Offentlig rätt ......................................... 5

8 Finansrätt ......................................... 2 %

Internationell privaträtt ............................... %

Allmän rättslära ..................................... . 1 SA

9 Tillämpade studier i antingen juridiskt ämne eller dylikt

ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt ämne eller

visst samhällsvetenskapligt ämne ...................... 5

5. Departementschefen

Såsom kommittén framhävt och vissa remissmyndigheter, särskilt kanslern,

understrukit är den nuvarande juristutbildningen — trots fakulteternas

strävanden att anpassa undervisningen efter tidens krav — behäftad

med vissa brister. En omläggning av utbildningen och i samband därmed

en förstärkning av fakulteternas lärarorganisation bör därför enligt

min mening komma till stånd.

Den hastiga utvecklingen av lagstiftningen på nära nog alla områden

gör det nödvändigt att företaga en gallring bland de rättsområden, som de

studerande skall inhämta för examen, och att nedskära kravet på minneskunskaper.

Utbildningen hör inriktas på att den studerande skall lära sig

hur han på egen hand skall kunna skaffa sig kännedom om det riktiga innehållet

i lagar och andra författningar jämte rättspraxis på olika områden.

Undervisningen bör läggas så, att de vetenskapliga momenten ägnas större

uppmärksamhet än hittills. Vidare bör träning i juridisk metod ges större

plats på studieschemat.

Enligt kommitténs förslag till studieordning skulle utbildningen erhålla

en incra vetenskaplig karaktär först vid slutet av studietiden. I den sista

delen av examen, som skulle omfatta något mer än två terminer, skulle

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

ingå dels ett teoretiskt metodämne, den allmänna rättsläran, dels fördjupade

studier inom begränsade rättsområden. Som särskilt framhållits av den juridiska

fakulteten i Lund är det emellertid önskvärt, att den studerande så

tidigt som möjligt under utbildningstiden får möta juridiska problemställningar

för att vänja sig att arbeta med dem. Det kan då icke vara riktigt

att göra en skarp uppdelning mellan elementära och kvalificerade studier.

A andra sidan är det lämpligt, att den studerande vid slutet av studietiden

tvingas att inom ett begränsat område verkligen gå på djupet. Jag finner att

kanslern beaktat båda dessa synpunkter och att kanslerns förslag därför är

pedagogiskt överlägset kommitténs. Studietiden för de centrala ämnena

har nämligen i kanslerns förslag tillmätts så, att man där får utrymme även

för mera kvalificerade moment. Enligt kanslerns förslag skall vidare mot

slutet av examensstudierna komma den allmänna rättsläran och tillämpade

studier, koncentrerade till ett begränsat ämnesområde.

Studierna för juris kandidatexamen bör enligt min mening icke ensidigt

inriktas på studiet av de rättsliga normerna. I examen bör även ingå ett

samhällsvetenskapligt inslag. Det är nämligen av väsentlig betydelse, att

juristen äger insikter om samhället och dess institutioner. Det samhällsvetenskapliga

inslaget bör syfta till att öppna blicken för sammanhanget mellan

rättsreglerna samt sociala, ekonomiska och politiska faktorer.

Samhällsvetenskaperna har enligt den nuvarande examensstadgan en

mycket blygsam plats på studieplanen för juris kandidatexamen. Ämnet nationalekonomi

är visserligen upptaget på studieplanen men det är icke något

obligatoriskt ämne. De studerande äger nämligen välja mellan detta ämne

och ämnet romersk rätt. Kommittén tänkte sig, att en halv termin skulle

obligatoriskt ägnas åt ett ämne, benämnt ekonomisk samhällskunskap.

Kanslern går i sitt förslag väsentligt längre än kommittén, när det gäller

att stärka det ekonomiska inslaget i utbildningen. Enligt dennes förslag skall

en termin anslås åt ämnet nationalekonomi, vari även skulle inrymmas vissa

företagsekonomiska moment. Utredningsmännen förordar samma studietid

som kanslern men anser, att företagsekonomin bör likställas med nationalekonomin.

Enligt utredningsmännens förslag skall en termin ägnas åt

ett ämne, benämnt samhälls- och företagsekonomi. Utredningsmännen motiverar

denna ändring i förhållande till kanslerns förslag främst med önskemålet

att samordna undervisningen för juris kandidatexamen med undervisningen

för de samhällsvetenskapliga examina. Samtidigt framhäver utredningsmännen,

att juristerna har behov av insikter jämväl i företagsekonomi.

Enligt min mening har utredningsmännen anfört vägande skäl

för sitt förslag. Jag anser mig därför böra biträda detsamma.

Enligt utredningsmännens mening bör vidare ett samhällsvetenskapligt

inslag komma redan i samband med den propedeutiska kursen. Några av

professorerna i de samhällsvetenskapliga ämnena liksom även några av

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 86 år 1957

43

juris professorerna skall sålunda enligt utredningsmännens förslag i samband

med nämnda kurs hålla några översiktliga, introducerande föreläsningar

i de mera centrala samhällsvetenskapliga, respektive juridiska

ämnena. Ifrågavarande introduktioner synes mig kunna bli av värde för de

nyinskrivna studerande, och jag ansluter mig därför till utredningsmännens

förslag.

Som ett led i strävandena att ge de studerande kunskaper om de reala

samhällsförhållandena får ses de kurser i de s. k. hjälpvetenskaperna, vilka

enligt kanslerns — av utredningsmännen biträdda — förslag skall anknytas

till studiet av straffrätten och processrätten. Av dessa hjälpvetenskaper må

här särskilt nämnas kriminologin. För egen del anser jag starka skäl tala

för att de studerande erhåller utbildning i här avsedda hjälpvetenskaper och

att särskilda kurser anordnas för ändamålet.

Enligt kanslerns förslag sådant detta närmare utformats av utredningsmännen

har möjlighet öppnats för den studerande att under sista terminen

vid de tillämpade juridiska studierna anknyta till lämpligt samhällsvetenskapligt

ämne eller att ersätta de juridiska studierna med studier av ett

samhällsvetenskapligt ämne. Vad sålunda förordats anser jag lämpligt.

Vid flera tillfällen har framförts krav på att socialrätten skulle ges större

plats på studieschemat.

Kommittén fann för sin del inte lämpligt, att de socialrättsliga områdena

— vilka är dels arbetsrätten, dels socialvårdsrätten, d. v. s. socialhjälps-,

barnavårds-, alkoholist- och socialförsäkringslagstiftningen —

skulle brytas ut för att bilda ett särskilt examensämne. Dessa rättsområden

borde enligt kommittén i stället studeras tillsammans med de ämnen, varmed

de principiellt och funktionellt hade samband. Arbetsrätten skulle i

huvudsak hänföras till civilrätten och socialvårdsrätten till förvaltningsrätten.

Socialstyrelsen framför i sitt yttrande vissa erinringar mot kommitténs

förslag. Socialrätten måste enligt socialstyrelsens mening — oavsett om arbetsrätten

hänföres dit eller icke — anses tillräckligt omfattande och homogen

för att erhålla en självständig och central plats på studieplanen. Jag avser

i det följande att förorda, att en av de nuvarande civilrättsprofessurerna

vid Stockholms högskola ändras till att avse professur i civilrätt, särskilt

arbetsrätt, samt att vid högskolan inrättas eu preceptur i offentlig rätt,

särskilt socialvårdsrätt. I Uppsala och Lund skulle de socialrättsliga ämnena

dock icke bli särskilt företrädda. Under sådana förhållanden synes det mig

icke möjligt att låta socialrättcn bilda ett självständigt examensämne. Enligt

kanslerns förslag skall förvaltningsrätten sammanföras med statsrätten till

ett ämne, offentlig rätt. Att i benämningen av detta examensämne särskilt

markera, att det omfattar socialvårdsrätt torde icke vara nödvändigt.

Enligt socialstyrelsens mening skulle det kunna befaras, att de social
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

rättsliga områdena komme att skjutas åt sidan och bli betraktade som perifera

i förhållande till andra delar av det examensämne, där de inginge. Jag

anser mig böra förutsätta, att kanslern vid fastställandet av studieplanerna

för civilrättsämnena och ämnet offentlig rätt kommer att ha sin uppmärksamhet

särskilt riktad på frågan om socialrättens ställning och att han, om

han så finner lämpligt, i vederbörande studieplan angiven vilken studietid,

som bör beräknas för socialrätten.

Studietiden för juris kandidatexamen skall enligt föreliggande förslag såsom

hittills vara normalt nio terminer eller fyra och ett halvt år. Att ge en

fullgod utbildning på kortare tid torde i regel icke vara möjligt. Undervisningen

skall i varie ämne ordnas så, att den studerande kan påbörja studierna

i ämnet antingen höst- eller vårtermin. Deltagarna avses skola uppdelas

i flera grupper än förut. Handledningen hör därför i framtiden bli

väsentligt effektivare än för närvarande. Härigenom får studieresultaten antagas

bli bättre och risken för onödiga studieavbrott mindre. Vidare hör man

kunna utgå ifrån att den studerande normalt skall komma att ta sin examen

inom den i studieordningen förutsatta tiden. Å andra sidan hör studieordningen

lämna sådan frihet, att den som har särskild fallenhet kan nå examen

även på kortare tid.

Enligt de teologiska och filosofiska examensstadgorna skall en studietermin

anses motsvara fem månaders studietid och ett studieår tio månaders

studietid. Kanslern och utredningsmännen har lagt samma studietider till

grund för sina planer över studiegången för juris kandidatexamen. Studieåret

är således längre än det akademiska läsåret, som avbrytes av ferier

under en månad på vintern och tre månader under sommaren. Kanslern

framhåller vikten av att de studerande beredes tillfälle att få tentera även

under sommarmånaderna, men han finner sig inte kunna förorda, att en

uttrycklig föreskrift meddelas härom.

I föreliggande förslag till studieordning förutsättes som det normala, alt

studierna i ett ämne skall avslutas, innan den studerande påbörjar studierna

i ett nytt ämne. Övergång från ett ämne till ett annat ämne sker som regel vid

början eller i mitten av en studietermin. Antages studieåret omfatta flera

månader än det akademiska läsåret, så måste åtminstone en del av juni

månad regelmässigt ägnas åt inläsning av något ämne. Under sådana förhållanden

är det enligt min mening nödvändigt att en föreskrift meddelas

om att vederbörande universitctsmyndighet skall vara skyldig att tillse att

tentamina anordnas även i juni månad i sådana ämnen, som enligt studieplanen

skall vara inlästa vid terminens slut.

Vad kanslern och utredningsmännen i övrigt anfört och föreslagit har jag

funnit icke föranleda några särskilda uttalanden från min sida.

Som jag erinrat om i det föregående, framhöll jag vid anmälan i 1956 års

statsverksproposition av frågan om omläggning av den juridiska och sam
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

45

hällsvetenskapliga utbildningen, att jag efter den beredning av ärendet, som

då medhunnits, ansåg mig kunna i stort sett godtaga kanslerns förslag beträffande

omläggning av juristutbildningen. Efter den ytterligare beredning

av ärendet, som nu ägt rum, vill jag sammanfattningsvis uttala, att jag funnit

mig böra föreslå att en omläggning av juristutbildningen sker i huvudsaklig

överensstämmelse med kanslerns förslag med de jämkningar däri,

som förordats av utredningsmännen.

IV. Juridisk—samhällsvetenskaplig examen

1. Kommittén

En kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig examen är enligt kommitténs

mening erforderlig för åtskilliga, främst inom förvaltningen förekommande

arbetsuppgifter. Till avsevärd del består dessa i att handlägga ärenden,

varvid god förmåga att tillämpa författningar är av stor betydelse. Särskilt

för sådana inom förvaltningen allt mer förekommande arbetsuppgifter,

vilka kräver en självständig bedömning av reala förhållanden, är emellertid

enligt kommitténs uppfattning även samhällsvetenskapliga insikter av vikt.

De egentliga förvaltningsuppgifterna har hittills i övervägande grad handlagts

av jurister. Det synes emellertid, anför kommittén vidare, som om åtskilliga

sådana uppgifter lika bra och med bättre förutsättningar för bedömning

av de behandlade ärendenas samhälleliga bakgrund och betydelse

skulle kunna handläggas av befattningshavare, som med en lämpligt avvägd

juridisk utbildning förenar viss samhällsvetenskaplig skolning. Nuvarande

statsvetenskaplig-juridisk examen är enligt kommitténs mening icke lämpligt

utformad. För att tillgodose det ifrågavarande utbildningsbehovet anser

kommittén, att en examen erfordras som bl. a. innehåller ett starkare och

mera allsidigt inslag av juridik.

Kommittén förordar inrättande av en ju ris politices magisterexamen,

som skall ersätta nuvarande statsvetenskaplig-juridisk examen. Kommitténs

förslag rörande utformningen av den föreslagna nya examen kan

sammanfattas sålunda.

Det samhällsvetenskapliga inslaget i examen bör i främsta rummet bestå

av nationalekonomi. Den blivande tjänstemannen skall erhålla en utbildning,

som är tillräcklig för att han skall kunna förstå målsättningarna och verkningarna

av olika politiska åtgärder. Härjämte bör i examen ingå så mycket

statistik, att han i sin verksamhet kan utnyttja statistiska undersökningar

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

samt samarbeta med yrkesstatistiker. Det behov av sakkunskap på det samhällsvetenskapliga

området, som härutöver föreligger, synes i viss mån bero

på verksamhetens art. Kommittén har därför ansett det ändamålsenligt att

ge möjlighet till val mellan ett mindre antal något olika utformade studieriktningar.

Det juridiska inslaget i examen måste vara mer allsidigt än

i nuvarande statsvetenskaplig-juridisk examen. Erfarenheten av denna examen

visar, att dess brister i stor utsträckning kan hänföras till den juridiska

delen. Med hänsyn till utbildningens syfte måste givetvis liksom hittills de

offentligrättsliga ämnena (statsrätt, finansrätt och förvaltningsrätt) ingå

i den föreslagna examen. Åt civilrätten hör beredas större utrymme än vad

f. n. är fallet. Relativt grundliga civilrättsliga kunskaper behövs nämligen

hl. a. som bakgrund för ett i egentlig mening juridiskt studium av de offentligrättsliga

ämnena, främst förvaltningsrätten. Vissa grundläggande studier

i processrätt behövs icke blott för studierna i förvaltningsrätt utan även

för att i praktiken kunna tillämpa de i detta ämne erhållna kunskaperna.

Slutligen är jämväl vissa insikter i straffrättens grunder nödvändiga för

att den juridiska utbildningen inom juris politices magisterexamen skall

bliva tillfyllest.

Juris politices magisterexamen hör liksom den av kommittén föreslagna

juris kandidatexamen bestå av tre delar. De juridiska studierna skall i studiegången

komma före de samhällsvetenskapliga. Den första delen av examen

hör helt överensstämma med motsvarande del i juris kandidatexamen.

Den skall alltså omfatta två terminer och bestå av den propedeutiska kursen

i juridik samt ämnena ekonomisk samhällskunskap, rättshistoria och statsrätt

med folkrätt. Under den andra delen, omfattande sammanlagt fyra terminer,

skall grundläggande juridiska studier bedrivas i civilrätt, straffrätt,

processrätt, finansrätt och förvaltningsrätt. Samtliga dessa ämnen utom

straffrätt skall ingå i examen med samma fordringar som för juris kandidatexamen.

För ämnet straffrätt i juris politices magisterexamen beräknas en

studietid av 2/5 termin mot 1 termin för ämnet straffrätt med juridiska

hjälpvetenskaper i juris kandidatexamen. Reduktionen innebär hl. a., att

kurserna i hjälpvetenskaper uteslutits. Den tredje examensdelen består av

1/2 termin statistik, 1 1/2 terminer nationalekonomi samt 1 termin under

vilken visst valfritt ämne skall studeras. Fyra ämneskombinationer skall

vara tillåtna under denna examensdel. Tre av dessa är rent samhällsvetenskapliga

och innebär att jämväl något av ämnena företagsekonomi, statskunskap

eller sociologi kan medtagas. Enligt den fjärde kombinationen, benämnd

den juridiska varianten, skall den valfria terminen ägnas åt allmän

rättslära enligt fordringarna för juris kandidatexamen samt åt fortsatta

studier i förvaltningsrätt, finansrätt, statsrätt eller folkrätt.

Kommittén beräknar för juris politices magisterexamen en normal studietid

av nio terminer, d. v. s. samma tid som för juris kandidatexamen.

I jämförelse med nuvarande statsvetenskaplig-juridisk examen innebär

detta en ökning av studietiden med en termin. Nio terminers studier anser

kommittén erforderliga, därest en med andra universitetsexamina jämförbar

standard skall kunna upprätthållas hos en examen, innefattande akademiska

studier i både juridik och samhällsvetenskap. Av studietiden bör enligt förslaget

något mer än fem terminer ägnas åt juridiska och icke fullt fyra

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

47

terminer åt samhällsvetenskapliga studier. I den variant av examen, som

benämnts den juridiska varianten, förstärkes dock juridiken med ytterligare

en termin, medan de samhällsvetenskapliga studierna minskas med

motsvarande tid.

Som framgår av det föregående föreslår kommittén, att de juridiska ämnena

enligt den normala studieordningen skall läsas först. Kommittén motiverar

detta med att de juridiska studierna skall vara av grundläggande art.

Man vinner enligt kommittén också härigenom fördelen av överensstämmelse

med studiegången för juris kandidatexamen.

Fyra av kommitténs ledamöter har reserverat sig mot införandet

av den juridiska varianten av examen. En av dessa ledamöter har

dessutom förordat, att den normala studiegången för juris politices magisterexamen

skall vara upplagd så, att de samhällsvetenskapliga ämnena kommer

först och de juridiska mot slutet av examen.

2. Yttranden

I det föregående har redogjorts för de synpunkter på behovet av olika

examenstyper, som framförts i utlåtandena över kommitténs förslag. Av

denna redogörelse framgår, att flertalet remissinstanser ansett att nuvarande

statsvetenskaplig-juridisk examen skall avskaffas utan att ersättas av den

av kommittén föreslagna juris politices magisterexamen. Frågan om denna

examens utformning har därför endast i mindre utsträckning berörts i remissyttrandena.

Därest en juridisk-samhällsvetenskaplig examen skall bibehållas, anser

riksräkenskapsverket, att ämnet straffrätt ej behöver ingå i examen.

Tjänstemännens centralorganisation anser, att juris politices magisterexamen

får ett alltför beskuret samhällsvetenskapligt inslag enligt kommitténs

förslag. Denna del av examen bör därför få ytterligare en termin av studietiden.

Utan ett ökat inslag av samhällsvetenskapliga studier synes TCO examen

icke vara motiverad som självständig examen vid sidan av juris kandidatexamen.

Sneriges samhällsvetareförbund, som starkt understrukit behovet att bibehålla

en statsvetenskaplig-juridisk examen, har i fråga om utformningen

av den föreslagna nya examen anfört i huvudsak följande.

Den kritik, som främst riktats mot nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen går ut på att ämnet privaträtt tilldelats alltför kort tid. Vidare har

anmärkts på avsaknaden av kunskaper i straffrätt och processrätt. Genom

en förstärkning av det civilrättsliga inslaget och en kurs i straff- och processrätt

skulle man tillmötesgå denna kritik. Kravet på två hetygsenheter

i ett offentligrättsligt ämne borde kunna slopas. I fråga om examens sam
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

hällsvetenskapliga del anser förbundet, att nuvarande krav på minst två

betygsenheter i nationalekonomi bör bibehållas. Detta krav utgör nämligen

en garanti för att den i en akademisk examen av nu berört slag önskvärda

fördjupningen skall erhållas. Förbundet föreslår följande omgestaltning av

statsvetenskaplig-juridisk examen, varvid förutsättes att studietiden blir

nio terminer, fördelade så att i huvudsak fem terminer ägnas åt samhällsvetenskap

och fyra åt juridik. Det obligatoriska kravet på 2 betyg i nationalekonomi

bibehålies. Därjämte inhämtas 1 betyg i vartdera ämnet statskunskap,

statistik och företagsekonomi. Någon egentlig valfrihet skall alltså

icke längre förekomma inom den samhällsvetenskapliga ämnesdelen. I

examens juridiska del bygges privaträtten ut till att omfatta omkring två

terminer. Om juris kandidatexamen omlägges i enlighet med kommitténs

förslag, skulle privaträtten kunna omfatta de två terminer civilrätt, som

föreslagits för denna examen. Den propedeutiska kursen samt finans- och

förvaltningsrätten lämnas oförändrade. Fordringarna i dessa ämnen blir

desamma som för den föreslagna juris kandidatexamen. Därjämte införes

en kurs i straff- och processrätt på ungefär en halv termin. Den sistnämnda

kursen skulle bli den enda, i vilken speciell undervisning för den kombinerade

examen behövde anordnas. Förslaget medför, att ämnet statsrätt utgår

ur examen. Kunskaper i sistnämnda ämne torde emellertid kunna inhämtas

inom ramen för ämnet statskunskap. Liksom f. n. bör ordningen mellan den

juridiska och den samhällsvetenskapliga ämnesdelen vara valfri. För att

underlätta övergång från studier för juris kandidatexamen till studier för

juris politices magisterexamen bör vissa modifikationer i examens utformning

medgivas.

Enligt Sveriges förenade studentkårer skulle den av kommittén föreslagna

examen i dess juridiska del bli ett alltför kompakt inhämtande av minneskunskaper

och ge alltför få tillfällen till kontakt med juridisk problematik

och metodologi. Den blivande förvaltningstjänstemannen är enligt SFS

uppfattning bäst betjänt av »en injektion av juridisk metodik och juridiskt

tänkesätt» för att i grunden förstå samhällets rättssäkerhetskrav och för

att kunna lösa de konflikter mellan samhälle och individ, som han kommer

att möta i sin verksamhet. Den andra avdelningen av de juridiska studierna,

som väl snarast tjänade att meddela det kunskapsstoff juris studeranden

behöver för fördjupningen i tredje avdelningen, täcker enligt SFS mening

på intet sätt detta behov. Det är enligt SFS uppfattning snarare metodologisk

övning än minneskunskaper juris politices studeranden behöver. SFS

anför härefter vissa synpunkter på hur examen närmare bör utformas.

Juridiska fakulteten i Lund erinrar om att avsikten med nuvarande

statsvetenskaplig-juridisk examen är att de, som är inriktade på samhällsvetenskapliga

studier, skall ha en möjlighet att tillägna sig vissa kunskaper

om rättsordningen. Orsaken till att detta önskemål blivit otillräckligt tillgodosett

genom nuvarande examen ligger enligt fakultetens mening främst

däri, att någon särskild lärare icke funnits, som kunnat ge en för dem särskilt

avpassad juridisk undervisning. Problemet kan enligt fakultetens upp
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

49

fattning därför icke lösas på annat sätt än genom tillskapande av ett särskilt

ämne, förslagsvis benämnt rättsvetenskap, för studerande inom filosofiska

fakulteten. Ämnet borde innefatta civilrätt samt nödiga delar av förvaltningsrätt,

straffrätt och processrätt. Undervisningen borde särskilt ta sikte

på de institutionella och funktionella sidorna. Fakulteten föreslår, att en

professur i rättsvetenskap inrättas. Kommer en sådan professur till stånd

kan enligt fakultetens mening hela frågan om en statsvetenskaplig-juridisk

examen vinna en enkel och ändamålsenlig lösning. Man kan enligt fakultetens

mening tänka sig såväl en variation av statsvetenskaplig-filosofisk examen

med frihet att tillvälja rättsvetenskap samt vissa andra ämnen inom

juridiska fakulteten som en blandad filosofisk-juridisk examen — om nio

terminer och förslagsvis benämnd juris politices magisterexamen — med en

fast ämneskombination såsom kärna.

Humanistiska fakulteten (sektionen) i Lund framhåller, att enligt kommitténs

förslag till juris politices magisterexamen — trots studietidens förlängning

— endast tre terminer mot nuvarande fyra anslagits åt de samhällsvetenskapliga

ämnena. Detta är enligt fakultetens mening alltför litet.

I de samhällsvetenskapliga ämnena bör, om såväl tillräcklig bredd som fördjupning

av studierna skall erhållas, krävas minst fyra betygsenheter, varav

minst två i ett ämne. Härav följer att det blir nödvändigt att något minska

den tid, som kommittén anslagit åt de juridiska studierna. Fakulteten anser

sig icke allsidigt kunna bedöma denna del av examen men ifrågasätter,

om de blivande förvaltningstjänstemän, som här avses, verkligen behöver

samma fullständiga översikt över rättsordningen som de egentliga juristerna.

Fakulteten är icke heller övertygad om lämpligheten av att låta de juris

politices studerande följa samma undervisning som de juris studerande.

Det bör därför enligt fakultetens mening övervägas att för juris politices

magisterexamen anordna särskild undervisning i juridik. Erfarenheten från

handelshögskolorna synes fakulteten ha visat, att en sådan undervisning har

en given plats att fylla.

3. Universitetskanslern

Kanslern har, då han ansett något behov av en särskild juridisk-samhällsvetenskaplig

examen icke föreligga, ej berört frågan om hur en sådan examen

bör utformas.

4. Utredningsmännen

Utredningsmännen framhåller, att en utgångspunkt vid uppdragandet av

riktlinjerna för en juridisk- samhällsvetenskaplig ex
4

— Bihang till riksdagens protokoll 1057. 1 samt. Nr 86

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

amen har varit, att denna icke får ta i anspråk längre studietid än nio terminer.

Detta innebär i jämförelse med nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen en ökning med en termin, en ökning som emellertid enligt utredningsmännens

mening är oundgänglig med hänsyn till att avsikten är,

att de studerande skall få både en god juridisk och en god samhällsvetenskaplig

utbildning. Utredningsmännen anser, att den juridiska och den samhällsvetenskapliga

utbildningen i den kombinerade examen bör tilläggas

lika vikt och att studietiden bör fördelas så, att ungefär hälften kommer

på vartdera området. Det kan enligt utredningsmännens mening icke

hävdas, att det ena området är viktigare än det andra. Utredningsmännen

har ansett det önskvärt att skapa en juridisk-samhällsvetenskaplig examen,

vilken i likhet med juris kandidatexamen är i det närmaste helt standardiserad.

De som utexamineras bör nämligen vara i lika mån användbara på

alla områden, där de i framtiden skall göra sin arbetsinsats. Därmed har,

betonar utredningsmännen, icke förnekats betydelsen av att universiteten

utbildar specialister inom olika grenar av samhällsvetenskaperna, men utbildningen

av specialister bör ske inom ramen för en filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen.

Utredningsmännen erinrar om att juridisk-samhällsvetenskaplig examen

skall ge den teoretiska grunden åt blivande tjänstemän i bl. a. statsförvaltningen.

Till den dagliga verksamheten för en tjänsteman inom statsförvaltningen

hör uppgiften att tillämpa författningar. Av tjänstemannen

måste givetvis krävas, anför utredningsmännen, att han känner författningarna

inom sitt område och att han har reda på deras tillkomsthistoria

och deras allmänna syfte. Utredningsmännen understryker vikten av att

tjänstemannen blivit förtrogen med att läsa författningstext, att studera

prejudikat och att begagna de övriga hjälpmedel, som juristen använder vid

sin analys. Det är också nödvändigt att han fått sig inpräntat de olika principer,

som sammanfattas under uttrycket kravet på rättssäkerhet för den

enskilde. Utredningsmännen anför härom:

Av tjänstemannen fordras inte bara förmåga att objektivt utreda en

tvistefråga, att konstatera vad som är obestritt, vad som är bevisat och

vad som är tveksamt. Till kravet på rättssäkerhet hör, att den enskilde icke

får dömas ohörd, att en tjänsteman icke får ställa sig till domare i egen

sak och att man bör sträva efter att hålla i sär åklagarens och domarens

uppgifter. Vår rättsordning bygger på grundsatserna, att myndigheten i

princip icke äger att ingripa i den enskildes liv utan stöd av lag och att lika

fall bör bedömas lika. I det sistnämnda ligger inneslutet att man vid rättsbildning

genom praxis bör sträva efter att uppställa regler som är enkla

och allmängiltiga.

I den statliga administrationen har utredningsuppgifter fått allt större

betydelse. Enligt utredningsmännens åsikt har den samhällsvetenskapliga

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

51

utbildningen betydelse särskilt för denna sida av tjänstemannens verksamhet.

Tjänstemannen bör enligt utredningsmännen ha kunskap om samhällets

ekonomiska, politiska och sociala struktur och den överblick, som ger

förmågan att se sammanhangen och samspelet mellan olika företeelser. Hur

viktigt kunskapsmomentet än må vara, har den samhällsvetenskapliga utbildningen

dock framför allt till syfte att lära samhällsvetenskaplig metod.

Av förvaltningsmän, som sysslar med utredningsuppgifter, bör — anför

utredningsmännen vidare — krävas förtrogenhet med hur det går till att

sammanställa och hearbeta olika data om samhället, förmåga att tänka i de

kategorier och begrepp, som är gängse i den ekonomiska och allmänt samhällsvetenskapliga

debatten, samt förmåga att kunna bedöma verkningar

av olika faktorer och ingrepp.

Utredningsmännen gör en jämförelse mellan juridisk och samhällvetenskaplig

utbildning och påpekar, hur utbildning av den ena arten stöder och

kompletterar utbildning av den andra.

Utredningsmännen anför härefter i huvudsak följande.

Mellan samhällsvetenskaplig och juridisk metod finnes en skillnad, som

icke alltid framhålles. Juristen koncentrerar sin analys på det enskilda

fallet. Det är fråga om ofta till synes obetydliga saker, vilka handlägges

med stor noggrannhet. Blicken är riktad på individen. Den samhällsvetenskapliga

utbildningen i exempelvis nationalekonomi, statskunskap och sociologi

avser i regel närmast de stora sammanhangen. Att juristen ofta börjar

analysen med det enskilda fallet får emellertid inte betyda, att han

närsynt tappar blicken för de allmänna samhällsfrågorna. En samhällsvetenskaplig

orientering är nödvändig för varje juridisk verksamhet. Det bör

inskjutas, att denna synpunkt har betydelse även för den examen, som är

avsedd för domare, åklagare och advokater. Enligt kanslerns förslag till

juris kandidatexamen skulle också samhällsvetenskaperna i framtiden få

större plats än hittills i juristutbildningen. Detta förslag innebär bl. a., att

den ekonomiska vetenskapen tillagts en termin i studieplanen för juris kandidatexamen.

Det är emellertid tydligt att en samhällsvetenskaplig utbildning, som går

mera på djupet än den som kan rymmas inom studieplanen för en juris

kandidatexamen, har ett värde för tjänstemannen också i dennes juridiska

verksamhet. Det samhällsvetenskapliga studiet bör sålunda ge en person

med juridisk-samhällsvetenskaplig examen särskilda förutsättningar att bedöma

exempelvis verkningarna av olika alternativ vid rättstillämpningen.

Målet för en juridisk-samhällsvetenskaplig examen bör vara att lära studenten

både tekniken att handlägga ärenden, som avser tillämpning av författningar,

och tekniken att samhällsvetenskapligt utreda ekonomiska, politiska

och sociala samband. Den studerande bör under sin utbildning ställas

både inför de krav, som gäller för juristerna, och inför de krav, som möter

vid en rent samhällsvetenskaplig utbildning. En annan sak är, att skolningen

i de två facken icke kan få samma bredd som skolningen för den,

som ägnar sin studietid enbart åt en juridisk eller enbart åt en samhällsvetenskaplig

utbildning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

I fråga om examens utformning anför utredningsmännen till en

början följande.

Den juridiska utbildningen får icke begränsas till inlärande av elementära

kunskaper. Studierna kan inte heller ges en humanistisk inriktning.

För den studerande är uppgiften att lära sig juridisk metod. Vill man lära

sig metoden, är det värdefullare att läsa vissa ämnen grundligt än att sträva

efter fullständighet. Det naturligaste blir att låta den, som studerar för att

avlägga en juridisk-samhällsvetenskaplig examen, så långt som möjligt

följa samma undervisning som de juris studerande. Även juris politices

magistern bör ha ställts inför uppgiften att skriva uppsatser och att eljest

särskilt tillämpa de juridiska kunskaperna. Efter mönster från kanslerns

förslag till juris kandidatexamen bör i slutet av studietiden för juris politices

magisterexamen förläggas en period, som särskilt ägnas tillämpade studier

i valfritt ämne. I slutskedet av studierna för denna examen bör den studerande

bl. a. få skriva en juridisk uppsats motsvarande den uppsats som kräves

för två betyg i ett samhällsvetenskapligt ämne. Man bör sträva efter

att det juridiska inslaget skall harmoniskt sammanfogas med det samhällsvetenskapliga.

Det önskvärda vore, att de fördjupade juridiska studierna

anknötes till samhällsvetenskapliga problemställningar.

Vad beträffar de olika ämnen, som bör ingå i den juridiska delen av

examen anför utredningsmännen i huvudsak följande.

De juridiska studierna bör avse — förutom den propedeutiska kursen —- civilrätt, processrätt, offentlig rätt och finansrätt. Goda insikter i civilrätt

är, som kommittén framhållit, nödvändiga för att skänka stadga åt juridiska

studier överhuvudtaget. I en juridisk-samhällsvetenskaplig examen

kan emellertid icke ingå samma mått av studier i civilrätt som i juris kandidatexamen.

En studietid av en och en halv termin är dock minimum.

Ämnet civilrätt I (allmän civilrätt, allmän förmögenhetsrätt samt reglerna

beträffande lös egendom) bör ingå i juridisk-samhällsvetenskaplig examen

med samma innehåll som i juris kandidatexamen. Detta ämne får antagas

kräva en termin. Av det övriga stoffet inom civilrätten kommer i förgrunden

associationsrätten, arbetsrätten, rättsreglerna rörande fast egendom

och familjerätten. Härvidlag har utredningsmännen övervägt två alternativ.

Det ena är, att de juris politices studerande efter ämnet civilrätt I studerar

ett ämne civilrätt II gemensamt med de juris studerande. Detta skulle innebära,

att några av de angivna rättsområdena studerades relativt noga men

att andra lämnades helt utanför. Det andra alternativet går ut på att de

juris politices studerande läser ett särskilt översiktsämne, civilrätt IV, som

icke har motsvarighet i juris kandidatexamen. Utredningsmännen förordar

det sistnämnda alternativet. Efter civilrätt I bör sålunda juris politices

studerande under en halv termin få en kursmässig orientering i de rättsområden

— utöver området för civilrätt I — vilka har särskild betydelse

från kunskapssynpunkt. Utredningsmännen anser, att möjlighet bör finnas

att komplettera en juridisk-samhällsvetenskaplig examen med ytterligare

studier i de ämnesområden, som hänförts till civilrätt IV, nämligen associationsrätt,

arbetsrätt, fastighetsrätt och familjerätt. Dessa fyra rättsområden

bör upptagas som särskilda tillvalsämnen i juridisk-samhällsvetenskaplig

examen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 86 år 1957

53

Studiet av processrätt bör främst avse domstolsprocessen. Förtrogenhet

med detta område är av grundläggande betydelse för studiet av förvaltningsprocessen

i ämnet offentlig rätt. Också rättssäkerhetssynpunkten talar för

att studiet av domstolsprocessen bör tilläggas särskild vikt. Studerandena

för juridisk-samhällsvetenskaplig examen bör däremot läsa exekutionsrätten

och konkursrätten mera översiktligt än juristerna. Studietiden för processrätt

för juridisk-samhällsvetenskaplig examen har därför upptagits till

2 1/2 studiemånader, medan den för juris kandidatexamen beräknats till

3 1/2 månader. I ämnena offentlig rätt och finansrätt bör fordringarna i juridisk-samhällsvetenskaplig

examen vara desamma som i juris kandidatexamen.

Som förut framhållits skall enligt utredningsmännens förslag i den juridiska

delen av examen ingå en period av tillämpade studier i ett valfritt

ämne. Utredningsmännen anför närmare härom.

Det är ett önskemål att de tillämpade juridiska studierna samordnas med

de samhällsvetenskapliga studierna. Perioden av tillämpade juridiska studier,

vilken beräknats ta en halv termin i anspråk, skall därför förläggas

till slutet av examen. Den studerande skall dessförinnan ha inhämtat, förutom

de juridiska ämnena, bl. a. en tvåbetygskurs i nationalekonomi. Utredningsmännen

har tänkt sig, att huvuduppgiften under denna studieperiod

skall vara att skriva en uppsats, som framlägges och försvaras vid

en seminarieövning. Den studerande bör vid arbetet med uppsatsen få personlig

handledning.

De samhällsvetenskapliga studierna i en juridisk-samhällsvetenskaplig

examen måste enligt utredningsmännens mening i ett ämne föras fram till

två betyg. Utredningsmännen har vidare beträffande de samhällsvetenskapliga

studierna anfört huvudsakligen följande.

För närvarande gäller ett krav på minst två betyg i nationalekonomi.

Enighet torde råda om att nationalekonomin bör tilläggas en central plats

i varje samhällsvetenskaplig utbildning. Även statistiken intager en nyckelställning.

Utredningsmännen har diskuterat möjligheten att låta den studerande

välja att inrikta sina tvåbetygsstudier på detta ämne i stället för

på nationalekonomin. När denna tanke förkastats, har synpunkten icke

enbart varit önskemålet att examen skall ha ett enhetligt innehåll. Avgörande

har snarare varit att den studerande i ämnet nationalekonomi får en

analys av samhällsproblem på ett annat sätt än i ämnet statistik. Nationalekonomi

anses vara ett utpräglat »tvåbetygsämne» i den meningen att det

kräves en längre tids studier för att tränga in i dess teori. Ämnet statistik

bör alltid ingå i examen med minst ett betyg. Detsamma bör gälla beträffande

ämnet statskunskap. Detta ämne ger den nödvändiga orienteringen

om samhällets politiska, administrativa och sociala struktur. Vidare bör en

halv termin, d. v. s. återstoden av den tid, som är anslagen för de samhällsvetenskapliga

studierna, ägnas åt en kurs i företagsekonomi.

Med utgångspunkt i den av utredningsmännen förordade normalplanen

över studiegången för juris kandidatexamen föreslår utredningsmännen

två alternativa studievägar för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen. Dessa har utformats på följande sätt.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

Alternativ 1

Termin

Ämne

Antal studie
-

1—3 Samma studiegång som för juris kandidatexamen (prope
deutisk

kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskapliga

och 8 samhällsvetenskapliga föreläsningar, samhälls- och

företagsekonomi, rättshistoria och civilrätt I) ...........

4 Civilrätt IV (kursundervisning avseende associationsrätt,

arbetsrätt, familjerätt och fastighetsrätt) ...............

Processrätt ...........................................

5 Offentlig rätt .........................................

6 Finansrätt ..........................................''

Statskunskap .........................................

7 Statistik .............................................

8 Nationalekonomi .....................................

9 Nationalekonomi .....................................

Tillämpade studier i antingen ett juridiskt ämne eller dylikt

ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt ämne

månader

15

2 %

2 %

5

2 %

2 %

5

5

2 %

2 %

Anm. Studiet av ämnet samhälls- och företagsekonomi för juris kandidatexamen

innebär, att den studerande inhämtat kunskaper i företagsekonomi motsvarande en halvterminskurs.

I examensbeviset omskrives betyget i samhälls- och företagsekonomi till

godkänd kurs i företagsekonomi.

Alternativ II

1 Propedeutisk kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskapliga

och 8 samhällsvetenskapliga föreläsningar ..........

Kurs i företagsekonomi ...............................

2 Statistik .............................................

3 Statskunskap .........................................

4 Nationalekonomi .....................................

5 Nationalekonomi .....................................

6 Civilrätt I ...........................................

7 Civilrätt IV ..........................................

Processrätt ...........................................

8 Offentlig rätt .........................................

9 Finansrätt ...........................................

Tillämpade studier i antingen juridiskt ämne eller dylikt

ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt ämne .. .

2 %

2 %

5

5

5

5

2 %

2 %

5

2 %

2 U

Beträffande de två alternativa studievägarna anför utredningsmännen

huvudsakligen följande.

Den som går till juridisk-samhällsvetenskaplig examen på »juristvägen»

kommer att få sina ekonomiska studier fördelade på två perioder. Från en

synpunkt är detta en nackdel. Undervisningen i samhällsekonomi för juris

kandidatexamen kan icke läggas upp på samma sätt som undervisningen i

nationalekonomi inom den humanistiska fakulteten. Läraren äger nämligen

icke förutsätta, att de studerande skall ha särskilda förkunskaper i matematik.

Under den senare delen av sina studier skall den som följt »juristvägen»,

bygga ut sina kunskaper i nationalekonomi till två betyg. Detta förutsättes

kunna ske på ytterligare en och en halv termin. Denna tid kan synas knapp,

då deri första studieperioden avsett samhällsekonomi för juris kandidatexamen.

Den som följt »juristvägen» kommer dock till tvåbetygsämnet

nationalekonomi först vid slutet av sina studier. Han har då större träning

att läsa än kamraterna på den »samhällsvetenskapliga vägen». — Att det

juridiska studiet ligger i tiden före det samhällsvetenskapliga bör ge en

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

55

direkt tidsvinst i ämnet statskunskap. I detta fall tillkommer nämligen utöver

den större studievanan ännu en faktor, nämligen att den studerande

redan läst ämnet offentlig rätt, ett ämne med delvis samma kunskapsstoff

som statskunskapen. Med hänsyn härtill bör det vara möjligt för honom att

nå ett betyg i statskunskap redan efter en halv termin. — Med den föreslagna

uppläggningen skulle de båda alternativen, först juridiska och därefter

samhällsvetenskapliga studier (alternativ I) eller först samhällsvetenskapliga

och därefter juridiska studier (alternativ II), ge en examen med

samma innehåll. Sker intaget över den juridiska fakulteten (alternativ I),

kommer den studerande att i sin examen jämväl medtaga ämnet rättshistoria.

5. Departementschefen

I en juridisk-samhällsvetenskaplig examen bör den juridiska och den samhällsvetenskapliga

utbildningen ingå som likvärdiga och varandra stödjande

element. Denna examen bör sikta till en sådan juridisk skolning, att den

som avlagt examen självständigt kan tillämpa författningar och handlägga

juridiskt-administrativa ärenden. Genom studiet av vissa samhällsvetenskapliga

ämnen skall han vidare ha lärt sig att behärska samhällsvetenskaplig

metod.

Mot kommitténs förslag till juris politices magisterexamen har under

remissbehandlingen invänts, att denna examen icke skulle ge en fullvärdig

juristutbildning, därför att den skulle sakna motsvarighet till de fördjupade

studier, som utgjorde ett huvudled i juristutbildningen enligt förslaget

till juris kandidatexamen. Utredningsmännen har sökt taga hänsyn till denna

invändning. Enligt deras förslag till juridisk-samhällsvetenskaplig examen

skall studierna för denna examen avslutas med en period av tillämpade

juridiska studier i valfritt ämne. Vad den studerande förut fått lära sig i

metodiskt hänseende skall han under en halv termin tillämpa och bygga ut

i samband med uppgiften att lösa ett begränsat problem. Utredningsmännen

anser, att de tillämpade juridiska studierna helst bör anknytas till ett samhällsvetenskapligt

ämne. Den studerande skulle härigenom få pröva vilket

stöd han kan ha av sin samhällsvetenskapliga utbildning vid arbetet med

en juridisk uppgift. Utredningsmännens förslag att i examen skall ingå en

period av tillämpade studier innebär enligt min mening en väsentlig förbättring

av kommitténs förslag.

Vad beträffar den juridiska delen av utbildningen må i övrigt nämnas,

att huvudparten av civilrättsstudiet enligt utredningsmännens förslag skall

vara gemensam med juris studerandenas. Under en termin skall juris politices

studerandena — i likhet med juris studerandena -— läsa ämnet civilrätt

I, omfattande allmän civilrätt och lösegendomsrätt, och sålunda få skolning

på det område, som betraktas som juridikens mest centrala. Därefter

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

skall juris politices studerandena läsa huvuddragen av övriga särskilt väsentliga

delar av civilrätten, sammanförda till ett ämne benämnt civilrätt IV.

I detta ämne skall ordnas särskild kursundervisning. I ämnet processrätt

skall enligt utredningsmännens förslag utnyttjas undervisningen för juris

kandidatexamen. Studietiden skall vara något kortare än för sistnämnda

examen och studiet koncentreras på domstolsprocessen. I förvaltningen är

det av naturliga skäl icke möjligt att i alla delar följa samma regler som vid

domstolarna. Att ämbetsmannen i förvaltningen har kunskap om domstolsprocessen,

är emellertid enligt utredningsmännen väsentligt. Domstolsprocessen

med dess starka rättssäkerhetsgarantier tjänar nämligen som en

riktpunkt även för förvaltningsprocessen. I ämnena offentlig rätt och finansrätt

skall enligt utredningsmännens förslag studiefordringarna vara

desamma som för juris kandidatexamen. I fråga om ämnet straffrätt föreslår

utredningsmännen ingen ändring i förhållande till vad som f. n. gäller

beträffande statsvetenskaplig-juridisk examen. Detta innebär, att i nämnda

ämne icke skall meddelas någon undervisning utöver den, som inrymmes i

den propedeutiska kursen.

Beträffande den samhällsvetenskapliga delen av juridisk-samhällsvetenskaplig

examen innebär utredningsmännens förslag icke lika stora förändringar

av nuvarande bestämmelser. Nationalekonomi bibehålies som

huvudämne, i vilket skall krävas två betyg. I övrigt skall denna del av

examen avse studier för ett betyg i statistik och ett betyg i statskunskap

jämte en halvterminskurs i företagsekonomi. Examen föreslås bli helt standardiserad,

vilket innebär att den nuvarande valfriheten avskaffas. Att företagsekonomi

skall ingå i examen, innebär en viktig nyhet. I anslutning härtill

vill jag nämna, att jag i det följande kommer att föreslå inrättande av

professurer i detta ämne vid universiteten i Uppsala och Lund. För att

undervisning skall kunna ordnas i företagsekonomi för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och för filosofisk-samhällsvetenskaplig examen i Göteborg

förutsättes medverkan av handelshögskolan därstädes. I Stockholm

blir undervisningen i ämnet beroende av medverkan från handelshögskolan

i Stockholm, särskilt när det gäller studier för två eller högre betyg. Efter

vad jag inhämtat är handelshögskolorna villiga att medverka till nu avsedd

undervisning.

Utredningsmännens förslag innebär, att studietiden för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen skall omfatta fyra och ett halvt år, d. v. s. samma

studietid som för juris kandidatexamen. Nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen torde kräva ungefär fyra år. Studietiden kommer enligt utredningsmännens

förslag att ungefär lika fördelas, på juridiska och på samhällsvetenskapliga

studier.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört anser jag mig nu endast böra

ta ställning till huvudgrunderna i utredningsmännens förslag. Då jag funnit

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

57

mig böra godtaga dessa, föreslår jag, att nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen modifieras i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens

förslag och i fortsättningen benämnes juridisk-samhällsvetenskaplig

examen.

V. Filosofisk-samhällsvetenskaplig examen

1. Kommittén

Samhällsvetenskaplig universitetsutbildning kan -—• förutom genom studier

för den kombinerade statsvetenskapliga och juridiska examen — förvärvas

inom ramen för statsvetenskaplig-filosofisk examen och filosofie

kandidatexamen. Ämnena i dessa två examina studeras successivt, och ordningen

mellan de i examen ingående ämnena är fri. Kunskapsfordringarna

för de olika betygen motsvarar i stort sett respektive en, två eller tre terminers

effektiv studietid. Studierna har härvid i stor utsträckning kommit

att präglas av en koncentration kring två-betygskurserna. I fråga om filosofie

kandidatexamen gäller en fullständig valfrihet beträffande de i examen

ingående ämnena. För statsvetenskaplig-filosofisk examen har däremot föreskrivits,

att de tre samhällsvetenskapliga ämnen som fanns företrädda som

universitetsämnen vid tidpunkten för denna examens inrättande — d. v. s.

nationalekonomi, statistik och statskunskap — alltid skall ingå i examen

med vissa betygsenheter samt att vissa andra ämnen kan medtagas inom

ramen för den stadgade betygssumman. Studier av detta slag i ämne efter

ämne med fri studiegång kan enligt kommitténs mening vara motiverade,

då de olika ämnena är inbördes oberoende av varandra med hänsyn till kunskapsstoff,

frågeställningar och arbetsmetoder. Så är emellertid enligt kommitténs

uppfattning icke fallet vad beträffar de samhällsvetenskapliga ämnena.

Dessa bearbetar i stor utsträckning ett gemensamt kunskapsstoff

med delvis likartade arbetsmetoder utifrån olikartade frågeställningar, vilka

är ägnade att systematiskt komplettera varandra. Enligt kommitténs mening

föreligger det därför på detta område ett behov av att såsom resultat

av studierna få fram eu sammanhängande bild av de samhällsförhållanden,

som från olika synpunkter studeras i de enskilda ämnena. Detta behov anser

kommittén svårligen kunna tillgodoses genom successiva studier av ett

antal samhällsvetenskaper med en godtycklig inbördes ordning dem emellan.

Såväl tanken på att helt binda ordningsföljden mellan ämnena som

möjligheten att införa en helstandardiserad examen avvisas emellertid av

kommittén.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

Under beaktande av de anförda allmänna synpunkterna på den samhällsvetenskapliga

utbildningens uppläggning har kommittén kommit fram till

att denna utbildning bör tillgodoses inom ramen för en särskild examen,

benämnd politices magisterexamen. Denna examen bör bestå av två delar,

nämligen en tidigare standardiserad del med inledande studier i ett flertal

ämnen och en senare del med fördjupade studier i ett mindre antal valfria

ämnen. I fråga om utformningen av denna examen har kommittén till en

början anfört huvudsakligen följande.

Med hänsyn till arbetsmarknadens anspråk på samhällsvetenskapligt utbildad

arbetskraft måste studierna resultera i en förhållandevis grundlig

utbildning inom minst ett område. Härför erforderliga fördjupade studier

måste bygga på en allmän samhällsvetenskaplig grundutbildning. I fråga

om denna grundutbildning måste beaktas att antalet vid de akademiska

läroanstalterna företrädda samhällsvetenskaper numera har vuxit från

ursprungligen tre (nationalekonomi, statistik och statskunskap) till sex.

Ekonomisk historia och sociologi har tillkommit. Vidare finns särskilda

professurer i kulturgeografi inom examensämnet geografi. Härjämte bör

ytterligare ett ämne, nämligen företagsekonomi, bli företrätt som universitetsämne

och ingå i den ifrågavarande utbildningen. Den tidigare examensdelen

måste, om helhetssynpunkten skall kunna tillgodoses, sålunda omfatta

ett ganska stort antal samhällsvetenskapliga ämnen. En sådan grundutbildning

kan med användning av den filosofiska fakultetens betygsenhetssystem

icke få plats inom ramen för en examen av rimligt omfång. Man

måste därför vid utformningen av den tidigare examensdelen övergiva betygsenhetssystemet

samt uppdela de enskilda ämnenas studium i särskilda

för denna examen lämpliga kursenheter (fasta ämnen). Lärokurserna får

därvid anpassas med hänsyn till dels deras för examen behövliga omfattning,

dels den inbördes ordning i vilken ämnena bör läsas. Vid de fördjupade

studierna och specialiseringen inom ett huvudämne kommer de studerande

i flertalet fall att i åtminstone ett annat ämne ha behov av en grundligare

utbildning än den som erhållits inom den tidigare examensdelen. Detta behov

bör tillgodoses genom att i examens senare del vid sidan av huvudämnet

inrymmes ytterligare ett ämne (stödämne). Att realisera det för den

nya examen uppställda bildningsmålet inom ramen för den studietid, som

föreskrives för nuvarande examen, d. v. s. fyra år, anser kommittén icke

möjligt. För politices magisterexamen måste beräknas en studietid av fyra

och ett halvt år, d. v. s. samma tid, som föreslagits för juris kandidatexamen

och juris politices magisterexamen. Av denna tid skall fem terminer ägnas

åt den tidigare standardiserade examensdelen och fyra terminer åt den senare.

Den för samtliga studerande gemensamma första examensdelen om fem

studieterminer skall enligt kommitténs förslag omfatta följande sju fasta

examensämnen: statistik, statskunskap, kulturgeografi, företagsekonomi,

nationalekonomi, sociologi och rättskunskap. Enligt kommitténs mening bör

dessa ämnen läsas i stort sett i angiven ordning. Beträffande de olika i

nämnda examensdel ingående ämnena har kommittén anfört huvudsakligen

följande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

59

För vartdera ämnet statistik och nationalekonomi bör beräknas 1 studietermin,

för statskunskap 4/5 studietermin, för vart och ett av övriga fasta

ämnen 1/2 studietermin samt för en kurs i ekonomisk redovisning inom

ämnet företagsekonomi 1/5 termin. Undervisningen i ekonomisk historia

bör inordnas inom ramen för det fasta ämnet nationalekonomi. Den i nuvarande

statsvetenskaplig-filosofisk examen ingående propedeutiska kursen

bör ersättas med det nya fasta ämnet rättskunskap. Detta ämne bör

läggas upp särskilt för politices magisterexamen. De rättsliga företeelserna

skall framställas utan tyngande detaljer och utan tonvikt på juridisk terminologi

men med framhållande av rättsordningens sammanhang med

andra samhällsföreteelser. Innan de studerande börjar studierna i de enskilda

ämnena, bör de erhålla ett perspektiv på hela fältet. För detta ändamål

bör en samhällsvetenskaplig orienteringskurs anordnas under första

studieterminen. Sammanhanget mellan de olika ämnena bör emellertid även

beaktas mot slutet av den tidigare examensdelen. Detta bör ske genom en

serie allmänna samhällsvetenskapliga seminarieövningar. Dessa seminarieövningar

utgör också en lämplig förberedelse för ett allmänt samhällsvetenskapligt

prov, vilket föreslås skola avsluta studierna av de fasta ämnena.

Syftet härmed är att pröva de studerandes förmåga att, med tillgång till

behövliga hjälpmedel, på ett praktiskt problem tillämpa och samordna

från olika samhällsvetenskaper tillägnade synpunkter. Vid provet skall alltså

icke krävas redovisning av minneskunskaper.

Under politices magisterexamens senare del skall enligt kommitténs förslag

studier bedrivas dels i ett huvudämne under tre terminer, dels i ett

stödämne under en termin. Kommittén har beträffande denna examensdel

anfört huvudsakligen följande.

De studerande bör lämnas stor frihet vid studiernas uppläggning och

inriktning. Såsom huvudämne kan väljas vilket som helst av de samhällsvetenskapliga

ämnena. Jämväl ämnet företagsekonomi kan således komma

i fråga. Valet av stödämne måste bero av huvudämnet och specialiseringen

däri. Studiet av huvudämnet bör vara inriktat dels på förvärvandet av en

grundligare överblick över hela ämnesområdet och kännedom om dettas

vetenskapliga arbetsmetoder utöver vad som inhämtas i den fasta ämneskursen,

dels ock på en mera djupgående specialisering inom någon viss del

av ämnet och ett självständigt examensarbete inom detta område. Dessa

båda delar av huvudämnet bör särskilt examineras. Examination bör sålunda

äga rum i dels huvudämne: allmän kurs och dels huvudämne: specialkurs.

Normalstudietiden för huvudämne: allmän kurs bör tillsammans

med den tid ämnet studerats såom fast ämne vara två terminer. Oavsett inriktningen

av de fortsatta studierna bör kunskapsfordringarna i huvudämne:

allmän kurs vara gemensamma för samtliga studerande med samma

huvudämne. De grundläggande fordringarna i huvudämnet kommer härigenom

i stort sett att motsvara två-betygskursen för övriga filosofiska examina,

vilket bl. a. från undervisnings- och därmed också från kostnadssynpunkt

innebär fördelar. Kunskapsfordringarna i huvudämne: specialkurs

bör däremot fastställas för varje studerande särskilt, allt efter dennes

förmåga, intressen och syfte med sin utbildning. Valet av stödämne bör ske

i samråd med examinator i huvudämnet. Stödämne bör vara något av övriga

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

samhällsvetenskapliga ämnen eller något av vissa andra särskilt angivna

ämnen inom filosofiska fakulteten. Jämväl andra ämnen, däribland sådana

som är företrädda vid annan fakultet eller vid fackhögskola, bör efter särskilt

medgivande kunna komma i fråga såsom stödämne.

Den av kommittén föreslagna politices kandidatexamen avses skola omfatta

de fasta ämnena i politices magisterexamen jämte omkring en termins

ytterligare studier i ett valfritt samhällsvetenskapligt ämne. Fordringarna

i det valfria ämnet skall enligt kommitténs förslag motsvara fordringarna

för huvudämne: allmän kurs i politices magisterexamen. Studietiden för

politices kandidatexamen beräknas härigenom bli omkring sex terminer.

I fråga om högre studier efter politices magisterexamen framhåller kommittén

bl. a., att dess förslag till politices magisterexamen innebär att i åtminstone

statistik, statskunskap och nationalekonomi den sammanlagda

normala studietiden i huvudämnet kommer att bli fyra terminer. Inom

examens ram kan alltså studierna i huvudämnet och stödämnet väntas

leda till en så grundlig utbildning, att behovet av att såsom förberedelse

för praktisk verksamhet påbygga examen med studier för licentiatexamen

bör bli avsevärt mindre än för närvarande. Avståndet mellan ett gott betyg

i huvudämne och de lägre betygen i licentiatexamen blir emellertid enligt

kommittén fortfarande ganska stort. Kommittén avvisar därför tanken på

att avskaffa licentiatexamen i berörda ämnen.

2. Yttranden

Socialstyrelsen anser den tilltänkta politices magisterexamen vara ur

principiell synpunkt ändamålsenligt uppbyggd. Den skillnad i förhållande

till juris kandidatexamen, som ligger däri att tyngdpunkten ytterligare förskjutits

till fördjupningsstudierna, förefaller socialstyrelsen välmotiverad

med hänsyn till den samhällsvetenskapliga examens speciella karaktär. Det

måste enligt socialstyrelsens mening anses särskilt tillfredsställande att,

då något av de viktiga ämnena statistik eller nationalekonomi väljes till

huvudämne, den sammanlagda studietiden i ämnet kommer att bli fyra

terminer och huvudämnesbetyget därmed motsvara mera än den nuvarande

trebetygsstandarden. Statistiska centralbyrån framhåller, att statistiker

har behov av mångskiftande kunskaper och erfarenheter utanför sitt eget

område. Från denna synpunkt är den föreslagna politices magisterexamen

enligt centralbyråns mening lämpligt uppbyggd.

Tjänstemännens centralorganisation är inte övertygad om lämpligheten

av en så fast uppbyggd och en på så många ämnen splittrad studiegång,

som föreslås i fråga om den tidigare examensdelen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

61

Sveriges samhällsvetareförbund ställer sig i princip avvisande till kommitténs

förslag till omläggning av examenssystemet. Förbundet förordar

ett bibehållande av nuvarande statsvetenskaplig examen — dock benämnd

samhällsvetenskaplig examen — med dess två linjer, den juridiska och den

filosofiska. Studietiden bör emellertid ökas till nio terminer i överensstämmelse

med vad kommittén föreslagit. Enligt förbundets uppfattning har

statsvetenskaplig-filosofisk examen i dess nuvarande utformning visat

sig i stort sett tillfredsställande, och någon anledning till en omläggning

efter av kommittén föreslagna linjer finnes icke. Däremot torde vissa förbättringar

i den nuvarande examen vara möjliga. Det viktigaste önskemålet

härvidlag är enligt förbundets uppfattning, att obligatoriska betyg införes

i vissa samhällsvetenskapliga kärnämnen. Examen kommer därigenom att

ge en mera bestämd kompetens och eventuell ovisshet om dess innehåll

kommer att avlägsnas. I första hand bör enligt förbundets mening ett obligatoriskt

krav på två betyg i ämnet nationalekonomi införas. Vidare bör stadgas

krav på två betyg i ett av ämnena statskunskap, statistik och företagsekonomi.

I de två andra av dessa ämnen bör ett betyg vara obligatoriskt.

Examen skulle härigenom komma att omfatta en kärna av minst sex betyg

i de centrala samhällsvetenskapliga ämnena. Förbundet framlägger vidare

vissa detaljförslag i fråga om examens utformning.

Sveriges förenade studentkårer anser, att en för politices magisterexamen

tillfredsställande utbildning kan nås på åtta terminer och avstyrker därför

den föreslagna förlängningen av studietiden. SFS har vidare föreslagit sådana

jämkningar i kommittéförslaget, som borde vidtagas för begränsning

av studietiden till åtta terminer och för tillgodoseende av vissa andra

enligt SFS:s mening angelägna önskemål beträffande examens utformning.

Lärarrådet vid handelshögskolan i Stockholm anser det riktigt, att företagsekonomi

bör ingå i de föreslagna samhällsvetenskapliga examina.

Humanistiska fakulteten i Uppsala finner, att flera av de av kommittén

anförda skälen talar för en fast och obligatorisk grundutbildning i en samhällsvetenskaplig

examen. En sådan utbildning innebär, att i humanistiska

fakulteten införes en studieordning, som tidigare finnes i de övriga fakulteterna.

Enligt fakultetens uppfattning är det emellertid av vikt alt dels konstruera

examen i så nära överensstämmelse som möjligt med övriga filosofiska

examina, dels nedbringa studietiden för den tidigare examensdelen

till fyra terminer. Till den grundläggande delen av examen bör läggas ytterligare

en normalstudietid av två år, avsedda att ge den studerande en god

specialutbildning i valfria samhällsvetenskapliga ämnen eller i minst ett

samhällsvetenskapligt ämne och ett till samhällsvetenskaperna gränsande

ämne. Den sammanlagda studietiden för examen bör alltså enligt fakultetens

mening vara, liksom f. n., åtta terminer. Fakulteten framlägger vidare

vissa detaljförslag beträffande examens utformning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition, nr 86 år 1957

Humanistiska fakulteten i Lund, lärarrådet vid dåvarande Göteborgs högskola,

humanistiska avdelningen vid Stockholms högskola och lärarrådet

vid handelshögskolan i Göteborg har alla anfört från kommittén starkt avvikande

uppfattningar rörande examens utformning och i anslutning härtill,

var för sig, förordat riktlinjer enligt vilka examen borde utformas.

3. Universitetskanslern

Enligt kanslern kan kommitténs förslag beträffande studiernas uppläggning

och politices magisterexamens utformning från vissa synpunkter synas

ändamålsenligt. En examen utformad i överensstämmelse med kommitténs

förslag leder enligt kanslerns mening till en gedigen specialutbildning inom

ett valfritt ämne på basis av en relativt omfattande orientering rörande hela

det samhällsvetenskapliga området. I detta fall måste man emellertid, anför

kanslern vidare, först och främst slå fast, att behovet av personer med den

ifrågavarande utbildningen icke är och inom den närmaste framtiden sannolikt

icke kommer att bli av någon mera betydande storleksordning. Med

hänsyn härtill och med hänsyn till att samhällsvetenskapliga studier alltjämt

skall kunna bedrivas inom ramen för andra lägre filosofiska examina

bör politices magisterexamen enligt kanslerns uppfattning icke ges en så

exklusiv utformning, att den i mera nämnvärd utsträckning kommer att

kräva speciell undervisning och därför särskilt avsedda lärarkrafter. Så

blir emellertid fallet, om den grundläggande utbildningen organiseras i

form av en särskild översiktskurs omfattande ett flertal samhällsvetenskapliga

ämnen. Mot en inledande examensdel om fem terminer, under vilken

icke mindre än sju ämnen skall studeras, kan enligt kanslerns mening

även riktas invändningar av principiell art. Studierna skulle under alltför

lång tid komma att få en kursmässig prägel. Från denna synpunkt skulle

givetvis en allmän samhällsvetenskaplig grundutbildning omfattande ett

färre antal terminer än fem vara att föredraga. Kanslern delar emellertid

kommitténs uppfattning, att den åsyftade grundutbildningen i samtliga sju

ämnen icke kan genomföras på kortare tid än fem terminer. En inledande

examensdel omfattande ett färre antal ämnen skulle å andra sidan inte

leda till den av kommittén eftersträvade allmänna orienteringen. Kanslern

avstyrker därför förslaget att uppdela studierna för politices magisterexamen

på en grundläggande, standardiserad del med fast studiegång och en

»fördjupningsdel». En dylik uppdelning av studierna anser kanslern icke

erforderlig för att man vid examens utformning skall kunna tillgodose de

speciella krav på densamma, vilka såväl samhällsvetenskapernas nära anknytning

till varandra som det på arbetsmarknaden föreliggande behovet av

samhällsvetenskaplig utbildning ställer. Med detta avstyrkande vill kanslern

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

63

dock icke göra gällande, att man helt skall släppa tanken på en mera systematisk

studieordning och således liksom hittills medgiva fullständig frihet

beträffande den ordning i vilken ämnena inom ramen för politices magisterexamen

bör studeras. Kommittén har nämligen enligt kanslerns mening

på ett övertygande sätt klargjort, att studieresultatet kan förbättras och

den sammanlagda studietiden nedbringas, om ämnena inhämtas i viss ordning.

Man bör därför enligt kanslerns uppfattning organisera en lämplig

studiegång, vilken dock icke bör vara obligatorisk för de studerande annat

än i vissa ganska begränsade delar. Enligt kanslern bör en politices magisterexamen

utformas i så nära anslutning som möjligt till de principer, som

enligt stadgan angående filosofiska examina gäller för övriga lägre examina

inom de humanistiska och naturvetenskapliga fakulteterna.

Kanslern berör därefter frågan om studietidens längd samt anför att en

utbildning av ungefär den föreslagna omfattningen sannolikt i vissa fall är

lämplig. Enligt kanslern kan man dock icke göra gällande, att det föreligger

ett allmänt behov av så ingående studier i ett ämne, som kommittén

föreslagit i fråga om examens huvudämne. En förlängning av studietiden

anser kanslern därför inte motiverad på grund av de krav, som på arbetsmarknaden

ställes på en politices magister. Strävandena bör snarare enligt

kanslerns mening gå ut på att försöka förkorta studietiden. Examen bör

kunna konstrueras så, att studietiden blir tre och ett halvt studieår.

Kanslern framlägger ett av honom utarbetat förslag till politices magisterexamen,

vilket kan sammanfattas på följande sätt.

De samhällsvetenskapliga ämnena nationalekonomi, statistik, statskunskap,

sociologi, kulturgeografi, företagsekonomi och ekonomisk historia

blir examensämnen i politices magisterexamen. Särskilda kurser anordnas

i kulturgeografi och i företagsekonomi med ekonomisk redovisning. Var och

en av dessa båda kurser bör vara av ungefär samma omfattning som en

1/2-betygskurs. Denna betygsenhet skall dock icke komma till användning.

För examens godkännande skall fordras, förutom de båda nyssnämnda

särskilda kurserna, minst 1 betygsenhet i ett vart av ämnena nationalekonomi,

statistik och statskunskap, en studiekurs i ämnet rättskunskap,

motsvarande fordringarna för 1 betygsenhet i detta ämne, samt minst 2

betygsenheter i minst två examensämnen, av vilka det ena skall vara antingen

nationalekonomi eller statistik. Den sammanlagda minimibetygssuminan

blir alltså 6 enheter. Härtill kommer de båda särskilda kurserna

om vardera ungefär en halv studietermin.

Den faktiska studietiden stannar endast vid vissa ämneskombinationer

vid tre och ett halvt år. För åtskilliga kombinationer skulle krävas fyra

studieår. Rörande denna fråga och ordningsföljden mellan ämnena anför

kanslern ytterligare bl. a. följande.

Om examen skall kunna avläggas på en studietid av sju terminer, är det

nödvändigt, att såsom 2-betygsämnen i examen medtaga ■— förutom ett av

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

ämnena nationalekonomi eller statistik -— antingen det andra av dessa båda

ämnen eller ock ämnet statskunskap. Därest man vill ha betyg i annat examensämne,

kommer studietiden att förlängas med en termin. Detsamma blir

fallet om man tar 2 betygsenheter — förutom i nationalekonomi eller i

statistik — i ettdera av ämnena sociologi, kulturgeografi, företagsekonomi

eller ekonomisk historia. I båda dessa fall kommer alltså examen att kräva

en sammanlagd studietid av åtta terminer eller lika lång tid, som nu må

beräknas för statsvetenskaplig-filosofisk examen. I fråga om studiegången

skall gälla, att godkänd tentamen för minst 1 betygsenhet i statistik skall

ha ägt rum före tentamen i nationalekonomi. De särskilda kurserna i kulturgeografi

och företagsekonomi med ekonomisk redovisning skall vara

inhämtade före tentamen i nationalekonomi. Godkända tentamina för minst

1 betygsenhet i vart och ett av ämnena statskunskap och nationalekonomi

skall ha ägt rum före tentamen i rättskunskap.

Kanslern påpekar vidare, att en svaghet i hans förslag kan synas vara,

att det icke blir möjligt att inräkna 3 betygsenheter i ett examensämne i den

föreskrivna minimibetygssumman. De arbetsuppgifter med vilka en nyutexaminerad

politices magister torde komma att bli sysselsatt, är dock enligt

kanslerns mening av den art, att insikter i ett ämne, motsvarande fordringarna

för 3 betyg icke i allmänhet kan anses nödvändiga.

Kanslern diskuterar ingående sitt förslag att i examen inrymma ämnet

rättskunskap med en beräknad studietid av en termin. Huvudpunkterna av

kanslerns yttrande i denna fråga kan sammanfattas sålunda.

En utökning av studietiden för det juridiska inslaget i examen från en

halv termin till en termin, såsom kommittén föreslagit, är motiverad icke

främst på grund av det ändrade läge, som uppstår då statsvetenskaplig- juridisk

examen avskaffas, utan för att det överhuvud skall bli möjligt att

ge politices studerande en något så när tillfredsställande juridisk orientering.

Studierna i detta ämne bör enligt kanslerns mening bedrivas efter

andra grundsatser än dem som gäller för studierna i den juridiska fakulteten.

Efter en propedeutisk kurs, som skulle vara något kortare än den för

juris studerande, skulle viktiga delar av rättsordningen belysas med utgångspunkter

som studenterna är vana vid från sina samhällsvetenskapliga

studier. Uppmärksamheten bör riktas särskilt på kausalsammanhanget

mellan olika rättsliga faktorer samt mellan dessa och ekonomiska och sociala

faktorer i samhället. Vidare beröres frågan om en utbyggnad av rättskunskapen

till ett inom den humanistiska fakulteten förlagt ämne, rättsvetenskap.

På lång sikt förefaller det kanslern, som om man borde sträva

efter att få till stånd professurer i rättsvetenskap inom de humanistiska

fakulteterna.

4. Utredningsmännen

En filosofisk-samhällsvetenskaplig examen — ofta betecknad som en

expertexamen — bör enligt utredningsmännens mening till skillnad från

juris kandidatexamen och juridisk-samhällsvetenskaplig examen icke vara

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

65

helt standardiserad utan lämna betydande utrymme för specialisering i

olika samhällsvetenskapliga ämnen med studier till tre eller rentav fyra

betyg. Alltjämt hör dock gälla, att examen skall inrymma minst två betyg

i vartdera av minst två samhällsvetenskapliga ämnen. Vidare bör den innehålla

en viss enhetlig kärna. Utredningsmännen förordar, att man samordnar

filosofisk-samhällsvetenskaplig examen med juridisk-samhällsvetenskaplig

examen sålunda: Den fasta kärnan i filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen blir densamma som den samhällsvetenskapliga delen i juridisksamhällsvetenskaplig

examen, alltså två betyg i nationalekonomi, ett betyg

i statistik och ett betyg i statskunskap samt en halvterminskurs i företagsekonomi.

Till examens kärna skall också höra krav på någon kunskap om

rättssystemets allmänna grunder. Utredningsmännen anser att man på

denna punkt bör stanna vid att kräva den propedeutiska kursen för juris

kandidatexamen, en kurs som beräknas omfatta en halv termin. Till denna

kurs skulle som tidigare framhållits anknytas vissa föreläsningar i juridiska

och i samhällsvetenskapliga ämnen. På detta sätt skulle tillgodoses de framförda

önskemålen om en inledande orientering över hela fältet.

Utredningsmännen anser det i och för sig icke nödvändigt, att filosofisksamhällsvetenskaplig

examen skall ta exakt lika lång tid som juridisk-samhällsvetenskaplig

examen. Går det att få fram en användbar examen på

kortare tid än nio terminer, bör detta bli bestämmande. Utredningsmännen

har funnit en studietid på åtta terminer tillräcklig. Av dessa terminer åtgår

en för den propedeutiska kursen i juridik och kursen i företagsekonomi.

De sju återstående terminerna svarar mot sju betygsenheter, av vilka fyra

är bundna till examens fasta kärna. Därtill skulle komma kravet på minst

två betyg i ett annat samhällsvetenskapligt ämne än nationalekonomi.

Rörande möjligheterna till specialisering inom ramen för den föreslagna

examen anför utredningsmännen i huvudsak följande.

Enligt stadgan för filosofiska examina må i filosofie kandidatexamen ges

betyget »Utmärkt» (fyra betygsenheter). För en filosofie kandidatexamen

förutsättes som regel sex betygsenheter. Om ämne ingår med fyra betygsenheter

kräves dock för examen sammanlagt sju betygsenheter. Skälet till

atl man i detta fall kräver sju betygsenheter är, att examen eljest icke anses

få tillräcklig bredd.

Enligt utredningsmännens förslag till filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen skall denna examen omfatta minst sju betygsenheter, varav minst

två betygsenheter i vartdera av två i examen ingående samhällsvetenskapliga

ämnen. Den synpunkt som varit avgörande för bestämmelsen i den

filosofiska examensstadgan, att minimibetygssumman skall vara högre än

den eljest föreskrivna om ämne ingår med fyra betygsenheter, äger icke

tillämpning vid en examen med en minimibetygssumma om sju enheter.

En sådan examen kan ändock få tillräcklig bredd. Utredningsmännen finner

det önskvärt, att den studerande skall äga att utnyttja den fria delen av

studietiden i filosofisk-samhällsvetenskaplig examen för att specialisera sig.

5 — llihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 86

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

Utredningsmännen menar, att den studerande skall få räkna sig tillgodo

även fyrabetygsämnen, så snart det allmänna villkoret om minst två betyg

i vartdera av två i examen ingående samhällsvetenskapliga ämnen är uppfyllt.

Inom sjubetygsramen blir det då möjligt att medtaga fyra betyg i

något av ämnena nationalekonomi, statistik och statskunskap.

Alldeles särskilt tillrättalagd är examen för blivande ekonomer. Nationalekonomien

har genom kravet, att ämnet skall ingå med två betyg i den

fasta kärnan fått en mycket stark ställning.

Utredningsmännen föreslår, att examensämnen skall vara de hittillsvarande

samhällsvetenskapliga ämnena nationalekonomi, statistik, statskunskap,

sociologi och ekonomisk historia. Därtill bör komma som nya samhällsvetenskapliga

ämnen: företagsekonomi, kulturgeografi och allmän

rättsvetenskap. Såsom examensämnen bör enligt utredningsmännen likaledes

kunna väljas matematik och historia. Det synes lämpligt, att den som

så önskar skall kunna förvärva fyra betyg i vilket som helst av de samhällsvetenskapliga

ämnena. Utredningsmännen förutsätter, att studieplaner för

detta betyg utarbetas.

Beträffande ämnet allmän rättsvetenskap i filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen anför utredningsmännen, att det i och för sig varit önskvärt att

särskilda professurer bleve inrättade vid de humanistiska fakulteterna. Då

ämnet inte blir obligatoriskt i examen, har utredningsmännen ansett, att

denna tanke likväl får ställas på framtiden. Man bör i stället tills vidare

pröva sig fram. Utredningsmännen är övertygade om att det vid varje juridisk

fakultet finns professorer eller preceptorer, som är direkt intresserade

av undervisning inom detta ämne.

Enligt utredningsmännens förslag blir normalplanen över studiegången

för filosofisk-samhällsvetenskaplig examen följande.

Termin Ämne Antal studie
månader
I.

Kärna (samma studieordning som för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen alternativ IT).

1 Propedeutisk kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskapliga

och 8 samhällsvetenskapliga föreläsningar ..........

Kurs i företagsekonomi ...............................

2 Statistik .............................................

3 Statskunskap .........................................

4 Nationalekonomi ......................................

5 Nationalekonomi ......................................

II. Valfri del

6—8 Studier i ett eller flera examensämnen för uppnående av

ytterligare tre betygsenheter, dock att minst två betygsenheter

skall nås i ett annat samhällsvetenskapligt ämne än

nationalekonomi (två betygsenheter i sistnämnda ämne ingår

alltid i examens kärna).

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

67

5. Departementschefen

En översyn av gällande bestämmelser om statsvetenskaplig-filosofisk

examen är påkallad bl. a. på grund av den utbyggnad av den samhällsvetenskapliga

ämnesgruppen, som ägt rum sedan denna examen inrättades 1935.

Vidare aktualiseras en översyn av nämnda bestämmelser, därest nuvarande

statsvetenskaplig-juridisk examen i enlighet med vad jag föreslagit i det

föregående skall ersättas med en efter andra grunder än denna uppbyggd

juridisk-samhällsvetenskaplig examen.

Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse har kommittén, kanslern

och utredningsmännen framlagt olika förslag beträffande utformningen

av en filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Enligt kommitténs

förslag skall nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen ersättas med

en examen av helt ny typ. Examens första del, omfattande fem terminer,

avsåg att ge en hred samhällsvetenskaplig orientering genom särskilda kurser

i ett stort antal ämnen. Därefter skulle enligt förslaget komma en period

av fyra terminer med studier av ett huvudämne och ett stödämne. Som

kanslern framhåller kan inrättandet av en sådan examen beräknas medföra

förhållandevis dryga kostnader, eftersom examen förutsätter, att särskild

undervisning anordnas i ett flertal ämnen. Vidare kan denna undervisning

antagas komma att avse endast relativt små studentgrupper. Kommitténs

förslag har också den nackdelen, att studietiden förlänges från nuvarande

fyra år till fyra och ett halvt år. Såsom påpekats vid remissbehandlingen är

förslaget behäftat även med andra svagheter.

Kanslerns förslag innebär, att en samhällsvetenskaplig examen skall utformas

i så nära anslutning som möjligt till bestämmelserna för filosofisk

ämbetsexamen och för filosofie kandidatexamen. Utredningsmännen upptager

i sitt förslag tankegångar från kanslerns förslag men bevarar samtidigt

huvudgrunderna i nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen.

Enligt kanslerns förslag kan en tre-betygskurs icke rymmas inom examens

minimibetygssumma (sex betygsenheter). En sådan utformning är

enligt min mening icke den lämpligaste. Även om man icke vill ställa kravet,

att tre betyg i ett ämne skall vara obligatoriskt, bör man dock icke förlora ur

sikte, att här avsedda examen är tänkt som en examen för specialister.

Examensordningen bör med hänsyn härtill vara så konstruerad, att det

framstår som fördelaktigt för den studerande att fördjupa sig på något område.

Enligt utredningsmännens förslag kan inom den obligatoriska betygssumman

(sju betygsenheter) rymmas en tre-betygskurs i valfritt samhällsvetenskapligt

ämne. Även en fyra-betygsluirs är tänkbar inom ramen för

nämnda betygssumma, därest den studerande väljer något av ämnena nationalekonomi,

statistik eller statskunskap. Den studerande får således möjlighet

att utnyttja sin examen till en verklig expertutbildning. Om examen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

utformas enligt utredningsmännens förslag, kan behovet att bygga på denna

med en licentiatexamen beräknas i framtiden bli mindre än för närvarande.

Utredningsmännens förslag innebär vidare, att undervisningen för filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen samordnas med undervisningen för

juridisk-samhällsvetenskaplig examen. Den samhällsvetenskapliga delen av

sistnämnda examen skall sålunda enligt utredningsmännens förslag även

utgöra »kärnan» i filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Studietiden är enligt kanslerns förslag tre och ett halvt år och enligt utredningsmännens

fyra år. Denna skillnad är dock delvis skenbar. För åtskilliga

ämneskombinationer skulle även enligt kanslerns förslag krävas en

studietid av fyra år.

Jag anser mig härefter böra närmare beröra en fråga, som varit föremål

för särskild uppmärksamhet under utredningsarbetet. I nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk

examen ingår bl. a. den propedeutiska kursen för

juris kandidatexamen. Denna skall enligt kommitténs förslag ersättas med

en särskild kurs i rättskunskap. Enligt kanslerns förslag skall en termin

obligatoriskt ägnas åt ett ämne, benämnt rättskunskap, omfattande dels

en propedeutisk kurs särskilt anordnad för denna examen, dels viss undervisning

avsedd att belysa framför allt rättsreglernas funktion i samhället.

Tanken på ett mera humanistiskt studium av rättsordningen synes mig i

och för sig tilltalande. Kanslerns förslag förutsätter emellertid inrättande

av särskilda lärartjänster vid de olika lärosätena. Utredningsmännen åter

förordar att i examen skall liksom hittills ingå den propedeutiska kursen

för juris kandidatexamen. De har emellertid ansett sig böra föreslå, att

inom examens ram beredes möjlighet till ett mera humanistiskt studium

av rättsordningen. Enligt utredningsmännens förslag skall sålunda ett

ämne, benämnt allmän rättsvetenskap, kunna ingå som ett valfritt ämne i

filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Såsom jag närmare kommer att

beröra i det följande, har utredningsmännen tänkt sig, att undervisningen i

detta ämne skall meddelas av lärarkrafter inom de juridiska fakulteternas

förstärkta lärarorganisation.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört anser jag mig i detta sammanhang

endast böra taga ställning till huvudgrunderna för en omläggning av

den samhällsvetenskapliga utbildningen. Jag har därvid funnit mig böra

förorda, att en omläggning sker i enlighet med huvudgrunderna i utredningsmännens

förslag. Jag föreslår sålunda, att nuvarande statsvetenskapligfilosofisk

examen modifieras i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens

förslag och i fortsättningen benämnes filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen.

Avslutningsvis må påpekas, att det självfallet alltjämt skall vara möjligt

att bedriva samhällsvetenskapliga studier även inom ramen för filosofie

kandidatexamen och filosofisk ämbetsexamen.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 86 år 1957

69

VI. Lärarorganisationen vid de juridiska

fakulteterna m. m.

1. Nuvarande lärarorganisation m. m.

Vid var och en av juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund finns för

närvarande 8 professurer. Vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid

Stockholms högskola är antalet professurer 10. En av dessa, nämligen professuren

i försäkringsrätt, är en ren forskningsprofessur och bekostas helt

av fondmedel. Härjämte finns -— efter beslut av föregående års riksdag

— 2 precepturer, nämligen en i Uppsala och en i Stockholm. I årets statsverksproposition

har vidare föreslagits inrättande av en preceptur i Lund

och en i Stockholm från och med nästa budgetår. Utöver de ordinarie lärarhefattningarna

finns vid nämnda fakulteter och avdelning sammanlagt

15 e. o. docentbefattningar, nämligen i Uppsala 5, i Lund 4 och i Stockholm

6.

Fakulteterna i Uppsala och Lund har vardera en förste amanuens. Vid

fakulteten i Lund är därjämte inrättad en kanslibiträdestjänst i Ca 11. I

Uppsala och Lund finns vidare en för de juridiska och humanistiska fakulteterna

gemensam befattning som biträdande lärare i nationalekonomi.

Principbeslut föreligger om inrättande av vissa nya professurer vid juridiska

fakulteterna i Uppsala och Lund. Sålunda skall enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 30 juni 1938 (Prop. 1938: 218; Rskr 417) vid fakulteten i Uppsala

inrättas en professur i internationell rätt, omfattande folkrätt och

internationell privaträtt. Därjämte skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den

26 juli 1947 (Prop. 1947:272; Rskr 446) en professur i allmän rättslära

med rättsfilosofi inrättas vid var och en av de juridiska fakulteterna i Uppsala

och Lund. Enligt samma beslut skall vidare den förefintliga professuren

i nationalekonomi med finansrätt vid juridiska fakulteten i Uppsala,

då den nuvarande innehavaren avgår, förändras till en professur i

finansrätt med finansvetenskap.

I detta sammanhang må även erinras om de åtgärder, som vidtagits för

främjande av dels den vetenskapliga rekryteringen inom de juridiska

fakulteterna, dels den rättsvetenskapliga forskningen. De år 1947 inrättade

doktorandstipendierna för juridiska studier har sedermera utökats med 3.

Antalet sådana stipendier uppgår numera till 18, fördelade med 6 stipendier

på var och en av de juridiska fakulteterna. Genom beslut av 1954 års riksdag

beviljades medel för den rättsvetenskapliga forskningen. Samtidigt

ombildades det samhällsvetenskapliga forskningsrådet till statens samhälls-

och rättsvetenskapliga forskningsråd.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

2. Kommittén

Kommittén framlägger förslag till dels förstärkning av den juridiska

lärarorganisationen, dels åtgärder för den vetenskapliga rekryteringen. Vad

lärarorganisationen beträffar anför kommittén, att dennas storlek och

uppbyggnad i första hand måste bestämmas av behovet av undervisning.

De akademiska lärarbefattningarna är emellertid på en gång lärar- och

forskarbefattningar, varför den juridiska forskningens behov enligt kommitténs

mening även måste beaktas.

I kommitténs betänkande lämnas vidare en redogörelse för den dåvarande

situationen vid de tre juridiska fakulteterna. Det sammanlagda

antalet aktiva studerande vid nämnda fakulteter våren 1952 var omkring

1 800. Samtidigt fanns sammanlagt 25 professurer och 13 docentbefattningar

samt 2 biträdande lärare (de sistnämnda i Uppsala och Lund; gemensamma

för de juridiska och filosofiska fakulteterna).

Enligt kommitténs mening föreligger en påtaglig lärarbrist vid de juridiska

fakulteterna. Lärarbristen har enligt kommitténs mening lett till

betydande olägenheter i flera avseenden. Deltagarantalet vid seminarieövningar

kunde uppgå till mellan 50 och 60, stundom betydligt flera studenter.

Ehuru ett deltagarantal av 15 borde vara maximum vid dylika övningar,

har kommittén vid uppgörandet av förslaget till lärarorganisation

ansett sig böra utgå från i genomsnitt 20—30 deltagare. I annat fall skulle

krävas en sådan förstärkning av lärarorganisationen, att kommittén ej vågat

räkna därmed för den närmaste tiden. Lärarkrafternas fåtalighet har

vidare enligt kommitténs mening medfört, att undervisning i flera ämnen

eller delar av ämnen endast kunnat meddelas en gång per läsår. Följden

härav blev att de många studerande, som- av olika anledningar kom i otakt

med studieplanen, måste bevista undervisning och deltaga i seminarieövningar

i ett ämne, medan de samtidigt studerade ett annat. För att råda bot

på sådana missförhållanden är det enligt kommittén nödvändigt att tillse

att i varje fall i de större och viktigare ämnena undervisning meddelas

under såväl höst- som vårtermin. Genom en sådan dubblering av undervisningen

uppnås även — anför kommittén vidare — att antalet deltagare

i kurser och övningar kan hållas vid en mera rimlig nivå. Bristen på lärarkrafter

har enligt kommittén även lett till att tentamensbördan för många

professorer blivit mycket tyngande. Särskilt gäller detta de professorer,

vilka har att svara för två examensämnen. I det övervägande antalet ämnen

råder brist på goda och lämpliga läroböcker, vilket till stor del anses

bero på att lärarna är alltför få och för hårt belastade. Lärarna har ej heller

kunnat ge nödig handledning åt dem som bedriver högre juridiska studier.

Att antalet som påbörjat sådana studier sedan lång tid tillbaka varit

synnerligen ringa, torde enligt kommitténs uppfattning till stor del bero

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr S6 år 1057 71

på att sådan handledning cj kunnat påräknas. Kommittén understryker

slutligen, att förutsättningen för en bättre undervisning och därmed för

en bättre juristuthildning är, att de juridiska lärarna erhåller ökade möjligheter

att bedriva vetenskaplig verksamhet.

Vad beträffar undervisningsformerna har kommittén anfört

huvudsakligen följande.

Undervisningen hör uppdelas på grundläggande kurser, rättsfalls- eller

andra tillämpningsövningar, särskilda kurser, vetenskapliga föreläsningar

och seminarieövningar. De grundläggande kurserna har till uppgift att

orientera de studerande i huvudgrunderna av ett ämne och att underlätta

tillägnandet av mera svårtillgängliga delar av detsamma. Vid rättsfalls- och

tillämpningsövningarna, som förekommer jämsides med de grundläggande

kurserna, skall behandlas konkreta fall och exempel, särskilt ägnade att

belysa det lärostoff, som ingår i kunskapsfordringarna. Dessa övningars

syfte är att genom självverksamhet av de studerande leda dem till en djupare

behärskning av lärostoffet än det blotta inlärandet kan skänka. De

särskilda kurserna avser undervisning inom områden, vilka från juridisk

synpunkt är att betrakta som hjälpvetenskaper. De vetenskapliga föreläsningarna

bör till antalet vara starkt begränsade för att möjliggöra att de

kommer att ligga på en hög nivå och bliva föremål för verkligt intresse från

de studerandes sida. Seminarieövningarna, som bör förekomma främst

under det sista studieåret, avser att meddela undervisning i juridisk metod

genom självverksamhet av de studerande.

I en utbyggd juridisk lärarorganisation bör enligt kommitténs

mening ingå lärare av olika grader liksom fallet är inom övriga fakulteter,

lin upprustning av de juridiska fakulteterna bör därför icke främst sikta

till att skapa flera professurer. Det som framför allt erfordras är kvalificerade

lärarkrafter av lägre grad än professorer. Dessa lärare skall väsentligen

ansvara för undervisningen och examinationen i den del av juris kandidatexamen

som enligt den föreslagna studieplanen omfattar tredje till

och med sjunde terminerna. Kommittén föreslår, att i de större och viktigare

ämnena skall inrättas preceptorstjänster. För detta förslag anföres i

huvudsak följande.

Den undervisning, som skall åvila här åsyftade lärare, avser icke propedeutiska

kurser utan undervisning, som skall ligga på ett fullt vetenskapligt

plan. Lärarna skall dels ge översikter över tämligen omfattande ämnesområden

samt i samband därmed klargöra och belysa juridiska problem

från olika synpunkter, dels sköta den därtill hörande examinationen. I begränsad

omfattning torde dessa lärare även komma att biträda vid den kvalificerade

undervisningen under fördjupningsstudierna. Med hänsyn till de

krav, som måste ställas på dessa lärare, finner kommittén, att de oundgängligen

måste äga hög vetenskaplig kompetens. Den berörda undervisningen

kan icke helt anförtros åt docenter, eftersom dessas antal i så fall

skulle bli oproportionerligt stort. Docents undervisningsskyldighet är nämligen

för begränsad. Omhänderhavandet av eu så viktig examination, som

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

det här är fråga om, bör enligt kommitténs mening i princip ankomma på

lärare, som innehar en fastare anställning än den, som tillkommer docent.

Beträffande möjligheten att inrätta befattningar som biträdande lärare

anser kommittén — med utgångspunkt i de rekryteringsförhållanden, som

råder och även framdeles torde komma att råda vid de juridiska fakulteterna

— att man icke kan räkna med att sådana befattningar annat än

undantagsvis skulle kunna besättas med någon, som förvärvat docentkompetens

eller som eljest vore mera kvalificerad.

Kommittén framhåller vidare, att vid undervisningen bör medverka praktiskt

verksamma jurister. Även assistenter och amanuenser av olika grader

bör anlitas för skilda undervisningsuppdrag och som biträden vid

forskningsarbete.

Kommittén föreslår att vid de juridiska fakulteterna inrättas sammanlagt

.9 nya professurer, nämligen tre i allmän rättslära — en professur vid var

och en av de juridiska fakulteterna — två i internationell rätt — en professur

i Uppsala och principbeslut om en professur i Lund — samt vid Stockholms

högskola därjämte en professur i finansrätt med finansvetenskap,

en i civilrätt, särskilt arbetsrätt, en i förvaltningsrätt, särskilt socialvårdsrätt

och en i kriminologi. Utöver de sålunda förordade nya professurerna

vid de juridiska fakulteterna föreslås inrättande av vissa nya professurer

i samhällsvetenskapliga ämnen vid de humanistiska fakulteterna, nämligen

bl. a. 2 professurer i nationalekonomi — en vid vart och ett av universiteten

i Uppsala och Lund. Beträffande de föreslagna nya professurerna i allmän

rättslära anför kommittén huvudsakligen följande.

Enligt föreliggande principbeslut av år 1947, vilket grundar sig på förslag

av 1945 års universitetsberedning, skall i Uppsala och Lund inrättas

professurer i allmän rättslära med rättsfilosofi. Dessa professurer skulle

i främsta rummet bli forskningsprofessurer. För att någon tvekan inte skall

behöva råda om deras karaktär av rent juridiska professurer, anser kommittén

att de bör betecknas som professurer enbart i allmän rättslära.

Kommittén vill betona angelägenheten av att professorerna i allmän rättslära

får tillfälle till forskning. Det är emellertid lika viktigt som i fråga

om övriga professurer att behovet av undervisning blir tillgodosett, i detta

fall i det nya examensämnet allmän rättslära. Med hänsyn härtill kan det

icke finnas anledning att låta ifrågavarande professurer intaga en särställning

i förhållande till övriga juridiska professurer. Vad den föreslagna professuren

i allmän rättslära vid Stockholms högskola beträffar är den enligt

kommitténs mening lika angelägen som de båda i princip beslutade

professurerna i Uppsala och Lund.

Enligt kommitténs mening bör alla de åtgärder vidtagas, som kan främja

intresset för internationell rätt. Vid Stockholms högskola finns sedan år

1947 en professur i internationell rätt. Kommittén finner, att den i princip

beslutade professuren i internationell rätt i Uppsala bör inrättas. Ett led

i den antydda riktningen skulle vara inrättande av en professur inom detta

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

73

ämnesområde även i Lund. Då det emellertid enligt kommitténs mening

för det dåvarande icke torde vara möjligt att besätta ytterligare en sådan

professur, föreslår kommittén, att tills vidare endast principbeslut fattas

om dess inrättande.

Vid den stats- och rättsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola

är finansrätten sammankopplad med en av professurerna i civilrätt. Vid

juridiska fakulteten i Lund finnes sedan år 1947 en professur i finansrätt

och finansvetenskap. Beslut föreligger om att professuren i nationalekonomi

med finansrätt i Uppsala skall omvandlas till en professur i finansrätt

med finansvetenskap. Kommittén understryker angelägenheten av att

finansrätten även i Stockholm snarast möjligt erhåller en särskild professur.

Genom de av kommittén föreslagna professurerna vid Stockholms högskola

i civilrätt, särskilt arbetsrätt samt i förvaltningsrätt, särskilt socialvårdsrätt

skulle de framförda kraven på att skänka socialrätten större beaktande

tillgodoses. Härtill kommer att ytterligare professurer i såväl civilrätt

som förvaltningsrätt i Stockholm enligt kommitténs uppfattning är

motiverade av det därstädes föreliggande undervisningsbehovet.

I Stockholm inrättades på privat initiativ 1946 ett kriminologiskt institut,

som har anknutits till Stockholms högskola. Bakom institutet står en

för ändamålet skapad stödförening. Institutet har vid olika tillfällen erhållit

statligt stöd, bland annat genom anslag från samhälls- och rättsvetenskapliga

forskningsrådet. I övrigt har kostnaderna för institutet bestritts

med bidrag från enskilda stiftelser.

Kommittén anför i anslutning till sitt förslag om inrättande av en professur

i kriminologi särskilt följande.

Forskningen inom kriminologien har hittills i vårt land icke varit knuten

till någon akademisk lärostol och sålunda saknat organisatoriskt stöd

från statsmakternas sida. Med tanke på den alltmer ökade betydelse som

kriminologien fått framstår det som ett önskemål att den kriminologiska

forskningen och undervisningen erhåller sådana resurser, personella och

materiella, som står i proportion till de viktiga uppgifter kriminologien har

att fylla i det moderna samhället. Kommittén finner ett minimikrav vara,

att åtminstone en lärar- och forskarbefattning i kriminologi inrättas, övervägande

skäl talar för att en sådan professur förlägges till juridisk fakultet

och till Stockholm. Det på enskilt initiativ skapade kriminologiska institutet

sorterar under stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms

högskola. Härtill kommer de fördelar huvudstaden erbjuder, då det

gäller att få tillgång till nödvändigt material och skapa erforderliga kontakter

med läkare och tjänstemän hos de socialvårdande myndigheterna.

Behovet av att professuren utrustas med eu särskild institution underst

rykes.

Kommittén anser att ämnet nationalekonomi i princip bör vara företrätt

endast vid de humanistiska fakulteterna (sektionerna). Körande de före
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr SO år 1957

slagna två nya professurerna i nationalekonomi samt rörande behovet av

preceptorer och ytterligare biträdande lärare i ämnet anför kommittén i

huvudsak följande.

Från undervisnings- och examinationssynpunkt blir nationalekonomien

det mest belastade av de samhällsvetenskapliga ämnena. I tidigare sammanhang

har förslag framlagts om inrättande av ytterligare en professur

i nationalekonomi vid vartdera universitetet i Uppsala och Lund. Dessa professurer

bör nu komma till stånd. Med hänsyn till den ekonomiska politikens

allt större betydelse för samhällsutvecklingen, vilket av kommittén

beaktats vid utformningen av studiekursen i nationalekonomi för främst

juris politices magisterexamen, anses det angeläget att garantier skapas

för att innehavarna av de föreslagna nya professurerna besitter åtminstone

viss kompetens inom ekonomisk politik. De nya professurerna bör i enlighet

härmed benämnas professurer i nationalekonomi med ekonomisk politik.

Vid de humanistiska fakulteterna (sektionerna) i Uppsala och Lund föreslås

vidare inrättande av två preceptorsbefattningar i nationalekonomi, närmast

med sikte på undervisningen och examinationen i ekonomisk samhällskunskap

för juris kandidatexamen. Vid Stockholms högskola bör

motsvarande uppgifter ankomma på professorn i nationalekonomi inom

den juridiska fakulteten. Lärarbehovet i nationalekonomi vid Stockholms

högskola är enligt kommittén av den storleksordning att tre biträdande lärarbefattningar

erfordras.

Kommittén föreslår på grundval av beräkningar av undervisningsbehovet,

att vid de juridiska fakulteterna inrättas sammanlagt 19 preceptorstjänster.

Vid vardera fakulteten i Uppsala och Lund bör finnas tre sådana befattningar

i civilrätt, en i straffrätt, en i processrätt och en i förvaltningsrätt,

medan fyra tjänster i civilrätt samt en tjänst i vart och ett av ämnena

straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt föreslås inrättade vid stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm.

Vid ett genomförande av kommitténs förslag i övrigt beträffande lärarorganisationen

anses det nuvarande antalet docenturer i stort sett vara

tillfyllest.

Kommittén finner det önskvärt, att varje professor kunde beredas tillfälle

att vid sitt forskningsarbete anlita en assistent eller amanuens. Sådana

arbetskrafter bör komma till användning även vid undervisningen vid

de juridiska fakulteterna. Enligt kommittén bör vid vardera fakulteten i

Uppsala och Lund inrättas två befattningar som förste assistent, en befattning

som förste amanuens — utöver den redan befintliga — och en befattning

som andre amanuens. Vad stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

i Stockholm beträffar synes det enligt kommittén icke förslå med det för

Uppsala och Lund föreslagna angivna antalet hjälpkrafter. Kommittén

förordar därför, att vid nämnda avdelning inrättas två befattningar som

förste assistent och en befattning som andre assistent samt två befattningar

som förste amanuens och en befattning som andre amanuens.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SO år 7,957 75

Behovet av att anlita praktiskt verksamma jurister vid undervisningen

beröres av kommittén som härom anför huvudsakligen följande.

Praktiskt verksamma jurister har hittills i huvudsak icke anlitats i annan

mån än som ledare av den praktiska kursen. På många håll utomlands

förekommer detta i betydligt större omfattning än i Sverige. Ett starkare

praktiskt inslag i undervisningen är önskvärt vid våra fakulteter. För att

det föreliggande behovet av lärare inom fakulteterna skall kunna täckas,

torde det vara erforderligt, att ett antal praktiskt verksamma jurister anlitas

icke enhart som hittills för vissa praktiska övningar utan även för

den ordinära, mera abstrakt lagda undervisningen. De olika undervisningsuppdrag,

för vilka bör ifrågakomma praktiskt verksamma jurister, torde

som regel höra ha karaktären av bisysslor med vissa arvoden. Det bör

emellertid enligt kommittén skapas möjligheter att helt eller delvis frigöra

ett mindre antal härför intresserade befattningshavare vid domstolsväsendet

och administrationen, så att de under viss tid kan mera odelat ägna sig

åt lärarverksamhet. Vid sina beräkningar av erforderliga kursanslag för

de tre juridiska fakulteterna har kommittén upptagit ett särskilt belopp för

läraruppdrag av nu berört slag.

Med de kursanslag som ställes till förfogande skall enligt kommittén bekostas

dels medverkan av praktiker vid kursundervisningen i vissa ämnen,

dels undervisningen i vissa av de föreslagna juridiska hjälpvetenskaperna,

dels ock den undervisning som skall meddelas vid de propedeutiska

kurserna. Enligt kommitténs beräkningar bör i kursanslag utgå 67 700 kronor

till vardera juridiska fakulteten i Uppsala och Lund, vilket innebär en

ökning av fakultetens i Uppsala anslag med 39 300 kronor och av fakultetens

i Lund med 39 800 kronor. Motsvarande anslag beräknas för stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm till 85 800 kronor, innebärande

en ökning med 51 800 kronor.

Även frågan om biträdcspersonal vid de juridiska fakulteterna

behandlas av kommittén, som därvid framhåller, att förslaget till studieordning

för juris kandidatexamen innebär att väsentligt ökade anspråk

kommer att ställas på behovet av skrivhjälp för såväl undervisning som

forskning. Enligt kommitténs beräkningar kräves härför minst tre biträdestjänster

vid var och en av de tre fakulteterna, nämligen en kontorist

i lönegrad Ca 13 och två kanslibiträden i lönegrad Ca 11.

Kommittén föreslår slutligen, att ytterligare 3 doktorandstipendier skall

inrättas, av vilka Uppsala, Lund och Stockholm hör tilldelas vardera ett.

3. Yttranden

Angelägenheten av en förstärkning av den juridiska lärarorganisationen

understrykes av åtskilliga remissinstanser. I en del utlåtanden har utöver

mera allmänna uttalanden om en utbyggnad av lärarorganisationen berörts

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

särskilda frågor i anslutning till kommitténs förslag om inrättande av nya

lärarbefattningar.

Socialstyrelsen föreslår, att en professur i socialrätt inrättas vid var och

en av rikets tre juridiska fakulteter. Detta bör enligt styrelsens mening ske

även om socialrätten icke tillerkännes en självständig ställning inom examen,

allra helst som vid sådant förhållande endast förhandenvaron av en

särskild professur torde ge en garanti för att de viktigaste socialrättsliga

ämnesdelarna erhåller en starkare ställning än vad som för närvarande är

fallet inom det existerande ämne, vartill ämnesdelen hör. Under alla förhållanden

synes det styrelsen ofrånkomligt, att åtminstone en professur i

socialrätt omedelbart inrättas vid någon av de juridiska fakulteterna. Vikten

av att de föreslagna professurerna vid Stockholms högskola i civilrätt,

särskilt arbetsrätt, samt i förvaltningsrätt, särskilt socialvårdsrätt, kommer

till stånd understrykes av landsorganisationen, som dessutom betonar

önskvärdheten av att liknande professurer så småningom inrättas även

vid universiteten i Uppsala och Lund. Även tjänstemännens centralorganisation

uttrycker önskemål om en sådan förstärkning av lärarorganisationen

vid universiteten.

Riksåklagarämbetet berör den föreslagna professuren i kriminologi vid

Stockholms högskola. Särskilt i belysningen av den under senare år starkt

tillväxande grövre brottsligheten måste det enligt riksåklarämbetet betraktas

som en synnerligen angelägen uppgift, att målmedvetna åtgärder

snarast vidtages i syfte att vinna ökad kännedom om kriminalitetens orsaker

och om metoder, som kan vara ägnade att motverka dess uppkomst och

utbredning. Ämbetet understryker särskilt vikten av att kriminologiprofessuren

utrustas med en institution, som kan utgöra ett centrum för kriminologiskt

forskningsarbete. Även fångvårdsstyrelsen och svenska kriminalistföreningen

understryker vikten av att den föreslagna professuren

kommer till stånd.

Statskontoret har för sin del icke blivit övertygat om nödvändigheten av

de föreslagna preceptorsbefattningarna. Det behov av lärarkrafter, som enligt

förslaget skulle tillgodoses genom preceptorer, torde i stället kunna lösas

med utnyttjande av docentinstitutionen.

Sveriges förenade studentkårer framhåller det värdefulla och önskvärda

i att — som kommittén föreslagit — den primära undervisningen kommer

att handhavas av lärare på ordinarie stat och av hög kvalitet. Sveriges juristförbund

anför rörande de föreslagna preceptorstjänsterna i huvudsak följande.

Det föreligger en påtaglig risk för att kraven på kvalitet inte kan upprätthållas,

därest de föreslagna preceptorstjänsterna blir verkliga sluttjänster.

Blir preceptoraten å andra sidan genomgångstjänster till professurerna,

kan utvecklingen bli den att befordringsförhållandena på den akademiska

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

77

banan försämras. Det normala kan bli, att mellan juris kandidatexamen och

professorsutnämning ligger tingsmeritering, studier för doktorsgrad, docenttjänstgöring

och anställning som preceptor. Åldern för befordran till

professor kommer alltså att höjas. Befordringsåldern kommer att bero på

förhållandet mellan antalet av olika slags tjänster. Den proportion, som

skulle bli resultatet av ett genomförande av kommitténs förslag, (35 professurer

mot 19 preceptorat) synes under alla förhållanden vara alltför

ogynnsam för en rimlig befordringsgång. Trots de anförda betänkligheterna

vill förbundet doek icke motsätta sig, att ett begränsat antal preceptorat

inrättas.

Kommitténs förslag att anlita praktiskt verksamma jurister för läraruppgifter

tillstyrkes av hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för

övre Norrland samt länsstyrelsen i Malmöhus län.

Vad beträffar biträdespersonalen anser statskontoret, att denna vid

varje fakultet bör utgöras av ett kanslibiträde och två biträden i reglerad

befordringsgång. Statens lönenämnd finner det icke motiverat med högre

befattningar än biträdestjänster i reglerad befordringsgång för samtliga

här avsedda befattningshavare.

Juridiska fakulteten i Uppsala framhåller bl. a., att en synnerligen angelägen

uppgift syntes vara att utrusta lärarna med forsknings- och sekreterarbiträde

samt tekniska resurser i sådan omfattning, att de verkligen erhåller

effektivt bistånd i sin undervisnings- och forskningsverksamhet. Enligt

juridiska fakulteten i Lund är det viktigaste, som kan göras för att effektivisera

den juridiska undervisningen, otvivelaktigt att förstärka lärarorganisationen.

Mest angeläget är att vid fakulteten erhålla en professur i allmän

rättslära och en professur i rättsvetenskap. Sistnämnda professur anser

fakulteten nödvändig främst för den juridisk-samhällsvetenskapliga

examensformen. Fakulteten föreslår dessutom inrättande av en professur i

internationell rätt. I sitt yttrande berör fakulteten vidare behovet av preceptorer.

En särskild lärarbefattning i rättskunskap erfordras vidare för ledaren

av den propedeutiska kursen.

Juridiska fakulteten i Stockholm uttalar, att ett ändamålsenligt genomförande

av den föreslagna juris kandidatexamen förutsätter eu lärarorganisation

av ungefär det slag och den omfattning kommittén föreslagit.

4. Universitetskanslern

Kanslern understryker, att en förstärkning av de juridiska fakulteternas

lärarorganisation är eu av de mest angelägna uppgifterna, då det gäller att

förbättra den juridiska utbildningen, och finner kommitténs förslag till

nya lärarbefattningar i stort sett väl avvägda. De av honom framlagda and
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj ds proposition nr 86 år 1957

ringsförslagen i fråga om examens utformning inverkar emellertid, anför

kanslern vidare, i någon mån även på lärarbehovet i vissa ämnen. Om i

överensstämmelse med kanslerns förslag den »fördjupningstermin», som

enligt kommitténs förslag skulle ägnas åt annat juridiskt ämne än civilrätt,

bortfaller, anser kanslern nya ordinarie lärarbefattningar i preceptorsgraden

i ämnena straff-, process- och förvaltningsrätt icke lika nödvändiga

som om examen utformas enligt kommitténs förslag. I civilrätt blir däremot

enligt kanslerns mening behovet av en förstärkning med sådana lärarbefattningar

lika stort oavsett om examen utformas enligt kommitténs förslag

eller enligt ändringsförslaget. Kanslern har till sitt utlåtande bifogat detaljerade

beräkningar av lärarbehovet.

Så vitt gäller av kommittén föreslagna nya professurer tillstyrker

kanslern, att vid var och en av de tre fakulteterna inrättas en professur i

allmän rättslära samt i Stockholm dessutom en professur i finansrätt med

finansvetenskap, en professur i civilrätt, särskilt arbetsrätt, en professur

i förvaltningsrätt, särskilt socialvårdsrätt, samt en professur i kriminologi.

Kanslern anser däremot professurerna i internationell rätt i Uppsala och

Lund icke lika nödvändiga som övriga nya professurer för att utbildningen

skall kunna läggas upp på ett ändamålsenligt sätt.

Kanslern finner i likhet med kommittén, att behov föreligger av en ny

professur i nationalekonomi vid vart och ett av universiteten i Uppsala och

Lund. Dessa professurer skulle enligt kommitténs förslag inrättas vid de

humanistiska fakulteterna. Med hänsyn till att den nationalekonomiska

utbildningen inom ramen för juris kandidatexamen enligt kanslerns förslag

skall tillmätas större vikt än kommittén föreslagit anser kanslern, att

de nya professurerna skall tillhöra den juridiska fakulteten. Ifrågavarande

befattningar bör enligt kanslerns mening benämnas professurer i nationalekonomi,

ej såsom kommittén föreslagit professurer i nationalekonomi med

ekonomisk politik.

Kanslern delar kommitténs uppfattning, att en av de mest angelägna

åtgärderna är inrättande av ordinarie lärarbefattningar vid sidan av professurerna.

De av kommittén föreslagna preceptorerna kan enligt kanslerns

mening närmast jämföras med t. ex. laboratorerna inom de matematisknaturvetenskapliga

fakulteterna, vilka befattningshavare i flertalet fall —

liksom nu berörda preceptorer — har till uppgift att sköta en del av undervisningen

och examinationen inom en av professor företrädd disciplin.

Vid sina beräkningar av lärarbehovet har kanslern funnit att antalet erforderliga

precepturer kan något reduceras i förhållande till kommitténs

förslag.

Kanslern föreslår, att sammanlagt 13 precepturer inrättas, därav 4 i Uppsala,

4 i Lund och 5 i Stockholm. Kanslern finner, att åtminstone två precepturer

i civilrätt behövs i vardera Uppsala och Lund. Vid beräkningen

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

79

av lärarbehovet i civilrätt i Stockholm har kanslern utgått från att den föreslagna

professuren i civilrätt, särskilt arbetsrätt, kommer till stånd.

Samtidigt har beaktats, att professorn i försäkringsrätt i Stockholm har

begränsad undervisnings- och examinationsskyldighet. Enligt kanslerns beräkning

erfordras i Stockholm två precepturer i civilrätt. Kanslern föreslår

vidare inrättande av tre precepturer i rättsvetenskap, en vid var och en

av de juridiska fakulteterna. Innehavarna av dessa befattningar skall omhänderha

undervisningen och examinationen i det av kanslern förordade

en-terminsämnet rättskunskap för politices magisterexamen.

För övriga ämnen tillstyrker kanslern inrättandet av sammanlagt fyra

precepturer. Enligt kanslern är det icke oundgängligen nödvändigt med

särskilda precepturer i straffrätt och i processrätt i Uppsala och Lund. Däremot

erfordras i Stockholm på grund av studentantalet två ordinarie lärarbefattningar

i vart och ett av dessa ämnen. I Stockholm kommer de till

den offentliga rätten hörande ämnesområdena att få två företrädare, därest

den föreslagna professuren i förvaltningsrätt, särskilt socialvårdsrätt inrättas.

Härtill kommer, påpekar kanslern, professuren i internationell rätt,

vilkens innehavare har att svara bl. a. för folkrätten. Även om skäl kan

anföras för ytterligare en ordinarie lärarbefattning i förvaltningsrätt, synes

dock enligt kanslerns mening, utan att en sådan befattning inrättas,

erforderlig undervisning i ämnet offentlig rätt under nämnda förutsättning

kunna anordnas i Stockholm. I Uppsala och Lund kan däremot professorn

i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt icke rimligen ensam

åläggas all undervisning och examination inom dessa synnerligen viktiga

och krävande ämnesområden. Kanslern finner därför, att de av kommittén

föreslagna precepturerna i förvaltningsrätt i Uppsala och Lund under alla

förhållanden hör komma till stånd.

Med hänsyn till att det är synnerligen angeläget att bästa möjliga förutsättningar

skapas för ökad juridisk forskning föreslår kanslern, att tre

c. o. forskardocentbefattningar inrättas, nämligen en vid var och en av de

tre juridiska fakulteterna.

För undervisning i nationalekonomi för juris kandidatexamen erfordras

enligt kanslerns beräkning, förutom professorn, en biträdande lärare.

Kanslern finner, att denne lärare i Uppsala och Lund liksom hittills kan

vara gemensam för de juridiska och humanistiska fakulteterna. I Stockholm

är däremot en motsvarande anordning enligt kanslerns mening på

grund av studentantalet icke lämplig. Kanslern förordar därför, att en befattning

som biträdande lärare i nationalekonomi inrättas vid stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm. Denna befattning bör enligt

kanslerns mening tillkomma i stället för en av kommittén föreslagen motsvarande

befattning inom den humanistiska fakulteten. Kanslern tillstyrker

juridiska fakultetens i Lund förslag om inrättande av en befattning som bi
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition, nr 86 år 1957

trädande lärare i rättskunskap för i första hand den propedeutiska undervisningen

inom fakulteten.

De av kommittén föreslagna assistent- och amanuensbefattningarna i

juridiska ämnen finner kanslern i hög grad angelägna, och han tillstyrker

därför inrättande av dessa befattningar. Kanslern föreslår dessutom, att

en befattning som andre amanuens i nationalekonomi inrättas vid var och

en av de tre juridiska fakulteterna i stället för de av kommittén föreslagna

motsvarande befattningarna vid de humanistiska fakulteterna.

Kommitténs förslag om användningen av praktiskt verksamma jurister

i undervisningen föranleder ingen erinran från kanslerns sida.

De av kommittén föreslagna ökningarna av kursanslagen synes kanslern

kunna väsentligt reduceras. Enligt kanslerns beräkning kan ökningen av nu

utgående kursanslag till juridiska fakulteten i Uppsala begränsas till 7 300

kronor. För juridiska fakulteten i Lund erfordras en ökning med 2 300

kronor och för juridiska fakulteten i Stockholm en ökning med 21 200

kronor. I de sålunda beräknade kursanslagen ingår bl. a. medel för kursundervisning

i ekonomisk redovisning och företagsekonomi. Kommittén

hade föreslagit att i dessa ämnen erforderlig kursundervisning inom den

juridiska fakulteten skulle bekostas med kursanslag, som ställdes till den

humanistiska fakultetens förfogande. Kanslern har vidare — utöver vad

kommittén föreslagit — för varje juridisk fakultet räknat med ett särskilt

belopp för insamling och arkivering av otryckt rättsvetenskapligt undervisningsmateriel.

På grund av att de lärarkrafter, som måste anlitas utanför den egna

fakulteten, i åtskilliga fall torde vara bosatta å annan ort, fann kommittén

behov föreligga av ett årligt anslag för bestridande av rese- och traktamentsersättning.

Då de berörda lärosätena icke disponerar något särskilt anslag,

ur vilket kostnader för reseersättning av nu ifrågavarande slag kan utgå,

tillstyrker kanslern, att särskilda medel beräknas härför. Kanslern finner

emellertid, att de av kommittén upptagna beloppen bör reduceras till 600

kronor för fakulteten i Uppsala samt till 1 600 kronor för fakulteten i

Lund. Vid den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm torde

som regel ej behöva anlitas lärare, som är bosatta på annan ort. Något

motsvarande belopp synes därför kanslern ej erforderligt för nämnda avdelnings

vidkommande.

De föreslagna biträdesbefattningarna synes kanslern ha av kommittén

placerats i för hög lönegrad. Kanslern tillstyrker, att en kanslibiträdestjänst

i Ca It och två biträdestjänster i reglerad befordringsgång inrättas vid var

och en av de tre fakulteterna.

Slutligen tillstyrker kanslern kommitténs förslag om en ökning av antalet

doktorandstipendier från 6 till 7 för varje fakultet.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungi. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

5. Utredningsmännen

Till sin promemoria angående den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen har utredningsmännen fogat bl. a. en bilaga, vari redovisats

detaljerade beräkningar av lärarbehovet vid de tre juridiska fakulteterna,

grundade på de antaganden rörande tillströmningen till de juridiska fakulteterna,

för vilka redogjorts i det föregående. 1 denna bilaga angives det

nödvändiga antalet undervisningstimmar i varje ämne, hur dessa undervisningstimmar

tänkes fördelade på grundläggande kurser, tillämpningsövningar,

seminarieövningar och vetenskapliga föreläsningar samt hur undervisningsbehovet

skall tillgodoses med anlitande av olika lärarkategorier.

Utredningsmännen finner de av kanslern tillstyrkta professurerna erforderliga.

Utredningsmännen förordar, att den av de nya professurerna vid

Stockholms högskola, som skall särskilt avse socialvårdsrätt, benämnes

professur i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt. Samtidigt bör de nuvarande

professurerna i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt vid de

juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund samt professuren i statsrätt och

förvaltningsrätt vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm

erhålla nya benämningar. Professurerna i Uppsala och Lund bör benämnas

professurer i offentlig rätt med folkrätt och professuren i Stockholm professur

i offentlig rätt. Enligt utredningsmännens mening bör den nuvarande

professuren i civilrätt jämte finansrätt vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

i Stockholm omändras till en professur i civilrätt från och med

den tidpunkt, då den nya professuren i finansrätt med finansvetenskap blir

besatt med ordinarie innehavare.

Bifalles kommitténs av kanslern och strafflagberedningen förordade förslag

om inrättande vid Stockholms högskola av en professur i kriminologi,

bör enligt utredningsmännens mening till denna professur knytas ett institut.

Utredningsmännen har i sitt förslag beräknat härför erforderliga anslag.

I fråga om antalet erforderliga precepturer finner utredningsmännen, att

vid var och en av de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund behövs

sammanlagt fem samt vid den juridiska fakulteten i Stockholm sammanlagt

sex sådana befattningar. Detta innebär i jämförelse med kanslerns förslag

en ökning med en preceptur vid var och en av de tre fakulteterna. Utredningsmännen

motiverar sitt förslag sålunda.

Inrättandet av juridisk-samhällsvetenskaplig examen medför ökade anspråk

på undervisningen i civilrätt. Inom detta ämnesområde erfordras

därför enligt utredningsmännens beräkningar tre precepturer vid var och

en av de tre fakulteterna. Vid juridiska fakulteten i Stockholm torde nämnda

examen dessutom komma att medföra behov av en större lärarstab i offentlig

rätt än vad kanslern räknat med. Utredningsmännen föreslår därför att

6 —• Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 86

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

en preceptur i offentlig rätt inrättas i Stockholm. De av kanslern förordade

precepturerna i förvaltningsrätt i Uppsala och Lund bör vidare benämnas

precepturer i offentlig rätt. För ämnena straffrätt och processrätt i Uppsala

och Lund antager kanslern i sitt förslag, att en docent skall finnas

tillgänglig i vartdera ämnet och att dennes undervisningsskyldighet skall

tas helt i anspråk. Utredningsmännen anser, att en så väsentlig del av den

ordinarie undervisningen i ett ämne icke bör läggas på en docent. Uppsalafakulteten

har fem docentbefattningar, Lundafakulteten fyra. Dessa är icke

knutna till visst ämne. Fn docenttjänst är rörlig även i det hänseendet,

att tjänsten som regel icke får innehas av samma person mer än sex år.

I planen för reformering av läkarutbildningen (prop. 1954:212) har antagits,

att docentundervisningen icke skall ingå som ett led i den ordinarie

undervisningen utan meddelas i form av specialföreläsningar. Som skäl

härför anfördes i den utredning, som låg till grund för propositionen, hl. a.

att för docentinstitutionen forskningsmomentet var särskilt framträdande.

När det gäller de juridiska fakulteterna måste man också beakta, att de

fåtaliga docenterna ofta torde komma att anlitas som vikarier. Utredningsmännen

föreslår, att vid var och en av fakulteterna i Uppsala och Lund skall

inrättas en för de båda ämnena straff- och processrätt gemensam preceptur.

Vetenskaplig kompetens skall krävas på det ena området, men innehavaren

av tjänsten skall vara skyldig att undervisa även på det andra.

Utredningsmännen har icke upptagit förslaget om en preceptur i rättsvetenskap.

Undervisningen i ämnet allmän rättsvetenskap för filosofisksamhällsvetenskaplig

examen bör enligt utredningsmännens mening omhänderhas

av någon eller några av lärarna vid den juridiska fakulteten och

bör ordnas på det sättet, att denne eller dessa lärare — så långt förhållandena

medgiver — får överflytta en del av sin ordinarie undervisning till att

avse nyssnämnda uppgift.

Av kanslern förordade högre befattningar i övrigt samt assistent- och

amanuensbefattningar för juridiska ämnen tillstyrkes av utredningsmännen.

Lärar- och undervisningsbehovet i företagsekonomi vid de juridiska fakulteterna

i Uppsala och Lund behandlas av utredningsmännen i anslutning

till lärarorganisationen i de samhällsvetenskapliga ämnena. Undervisningen

i företagsekonomi vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i

Stockholm kräver enligt utredningsmännen en biträdande lärare. Den sålunda

föreslagna befattningen motiveras av utredningsmännen bl. a. med

den ökade vikt, som i juris kandidatexamen skall tilläggas ämnet företagsekonomi.

Vad beträffar biträdespersonalen föreslår utredningsmännen, att vid juridiska

fakulteten i Uppsala inrättas en kanslibiträdestjänst i Ca It och

två biträdestjänster i reglerad befordringsgång. Vid Lundafakulteten finnes

f. n. en kanslibiträdestjänst. Utredningsmännen anser behov föreligga vid

denna fakultet av ytterligare en dylik tjänst och av två biträdestjänster i

reglerad befordringsgång. Vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

83

Stockholm erfordras enligt utredningsmännen ett större antal biträden än

vid fakulteterna i Uppsala och Lund. Antalet nyinrättade lärartjänster blir

enligt förslaget högre i Stockholm än i Uppsala och Lund. Utredningsmännen

anser, att vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm bör

inrättas tre kanslibiträdestjänster i Ca 11 och två biträdestjänster i reglerad

befordringsgång. Av kanslibiträdena bör ett tjänstgöra vid kriminologiska

institutet.

Utredningsmännen föreslår, att till de juridiska fakulteterna anvisas

kur sanslog med de belopp och för de ändamål, som framgår av följande

sammanställningar.

Juridiska fakulteten i Uppsala

Ändamål Kronor

Propedeutiska kurser ............................................... 7.000

Särskilda lärare i civilrätt .......................................... 8.500

Särskilda lärare i straffrättens hjälpvetenskaper ...................... 4.400

Särskilda lärare i processrätt........................................ 3.800

Särskilda lärare i finansrätt ........................................ 1.200

Särskilda lärare i övrigt............................................ 5.000

Kurser i röstvård och talteknik..................................... 2.000

31.900

Avgår nu utgående kursanslag ...................................... 28.400

Ökning av kursanslaget ............................................. 3.500

Juridiska fakulteten i Lund

Kronor

Särskilda lärare i civilrätt .......................................... 8.500

Särskilda lärare i straffrättens hjälpvetenskaper ...................... 4.400

Särskilda lärare i processrätt....................................... 3.800

Särskilda lärare i finansrätt......................................... 1.200

Särskilda lärare i övrigt............................................ 5.000

Kurser i röstvård och talteknik..................................... 2.000

24.900

Avgår nu utgående kursanslag....................................... 27.900

Minskning av kursanslaget .......................................... 3.000

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms

högskola

Kronor

Propedeutiska kurser ............................................... 10.500

Kurser i bokföring ................................................. 4.800

Särskilda lärare i civilrätt .......................................... 12.500

Särskilda lärare i straffrättens hjälpvetenskaper ...................... 3.200

Särskilda lärare i processrätt........................................ 6.600

Särskilda lärare i finansrätt ........................................ 2.000

Särskilda lärare i övrigt ............................................ 7.000

Kurser i röstvård och talteknik ................................... 3.000

49.600

Avgår nu utgående kursanslag ...................................... 34.000

Ökning av kursanslaget ............................................. 15.600

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungi. Maj.ts proposition, nr 86 år 1957

Utredningsmännen beräknar vidare medel för dels materiel m. m., dels

insamling och arkivering av otryckt rättsvetenskapligt undervisningsmateriel,

dels ock reseersättningar. Enligt utredningsmännen bör för här avsedda

ändamål årligen anvisas till juridiska fakulteten i Uppsala sammanlagt

18 600 kronor (ökning 10 100 kronor), till juridiska fakulteten i Lund

sammanlagt 22 600 kronor (ökning 11 000 kronor) samt till stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola sammanlagt 41 000

kronor (ökning 22 500 kronor). Utredningsmännen anför rörande dessa

medelsberäkningar i huvudsak följande.

Efter omläggningen av juristutbildningen kommer ökade anspråk att

ställas på seminariebiblioteken. Meningen är ju, att varje studerande under

sina tillämpade studier för juris kandidatexamen skall skriva en större

uppsats. Han skall på detta sätt bli förtrogen med användandet av rättsfallsmaterial,

vetenskaplig litteratur och offentliga utredningar. Även den

som studerar för juridisk-samhällsvetenskaplig examen skall ställas inför

en likartad uppgift. Nu utgående årliga biblioteksanslag är enligt utredningsmännen

ej tillräckliga. För var och en av fakulteterna i Uppsala och

Lund uppskattar utredningsmännen det kommande årliga behovet till 12 000

kronor. Härtill kommer årliga kostnader för kontorsmaskiner, papper,

in. in., vilka för Uppsalafakulteten beräknas till 3 000 kronor och för Lundafakulteten,

som har sin institutionsfråga ordnad, till 7 000 kronor. Anslag

för materiel m. m. bör med hänsyn till vad utredningsmännen sålunda anfört

utgå till juridiska fakulteten i Uppsala med sammanlagt 15 000 kronor

och till juridiska fakulteten i Lund med sammanlagt 19 000 kronor. Det

nuvarande anslaget under rubriken materiel in. in. till Institutet för jämförande

rättsvetenskap i Uppsala om 500 kronor bör höjas till 1 000 kronor.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm har för närvarande

ett anslag rubricerat »Bibliotek m. m.» å 18 500 kronor, vilket även

är avsett för fakultetens allmänna expenser. Utredningsmännen finner att

detta anslag bör höjas till 27 000 kronor, vartill kommer 3 000 kronor för årliga

kontorskostnader. Sammanlagt behöver alltså avdelningen årligen 30 000

kronor. Därtill bör komma ett anslag till kriminologiska institutet å 8 000

kronor. För insamling och arkivering av otryckt rättsvetenskapligt undervisningsmateriel

förordar utredningsmännen ett årligt anslag till fakulteterna

i Uppsala och Lund å 2 000 kronor samt till fakulteten i Stockholm

å 3 000 kronor. Utredningsmännen tillstyrker därjämte de av kanslern

föreslagna anslagen till fakulteterna i Uppsala och Lund för reseersättningar

till Iärarkrafter, bosatta på annan ort.

I samband med juristutbildningsreformen bör enligt utredningsmännen

anvisas vissa engångsanslag för upprustning av de juridiska fakulteternas

bibliotek. För dessa bör nämligen anskaffas ytterligare exemplar av Nytt

juridiskt arkiv, Regeringsrättens årsbok, Arbetsdomstolens domar och

andra rättsfallssamlingar samt vissa tidskrifter. Likaledes bör dubbletter

inköpas av viktigare vetenskaplig litteratur. Även i övrigt bör bokbeståndet

något utökas. Utredningsmännen anser, att till vardera fakidteten i Uppsala

och Lund bör anvisas engångsanslag för bokanskaffning å 20 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

85

Med hänsyn till att det juridiska biblioteket vid Stockholms högskola även

har karaktären av vetenskapligt specialbibliotek och till att antalet studerande

i Stockholm är väsentligt högre än i Uppsala och Lund bör motsvarande

engångsanslag för högskolans del beräknas till 40 000 kronor. Därjämte

bör för kriminologiska institutet beräknas ett engångsanslag av

5 000 kronor till bokanskaffning m. m.

De av kommittén föreslagna och av kanslern tillstyrkta tre nya doktorandstipendierna

•— ett vid varje fakultet — har av utredningsmännen medtagits

i kostnadsberäkningarna.

6. Departementschefen

En omläggning av den juridiska samt den kombinerade juridiska och

samhällsvetenskapliga utbildningen enligt de huvudgrunder, vilka jag tiddigare

förordat, förutsätter en betydande utbyggnad av de juridiska fakulteternas

personalorganisation.

Jag vill redan här nämna, att den förstärkning av fakulteternas personalorganisation,

som jag funnit erforderlig i samband med utbildningsreformen,

innebär nyinrättande av sammanlagt icke mindre än 4 professorsoch

14 preceptorsbefattningar, 3 befattningar som biträdande lärare, 17

assistent- och amanuensbefattningar samt 9 kanslibiträdes- och kontorsbiträdesbefattningar.

Härvid har jag medtagit de — i avvaktan på utbildningsreformens

genomförande — för innevarande budgetår inrättade och i årets

statsverksproposition (VIII; p. 80 och 99) för nästa budgetår föreslagna

precepturerna, tillhopa 4 dylika befattningar. Om mitt förslag till utbyggnad

av personalorganisationen genomföres, kommer icke blott undervisningsbehovet

enligt den nya studieordningen att tillgodoses utan även den

rättsvetenskapliga forskningen att ges väsentligt ökade resurser.

Genom inrättandet av förutnämnda precepturer har en helt ny lärarkategori

tillskapats vid de juridiska fakulteterna. ''Med en preceptur är— liksom

med en professur — förenad såväl åliggande att bedriva vetenskaplig forskning

som skyldighet att svara för undervisning och examination. Preceptors

undervisningsskyldighet är av samma omfattning som professors. Behovet

av precepturer vid de juridiska fakulteterna har ingående motiverats av

kommittén. Härvid har kommittén understrukit, att undervisningen efter

det propedeutiska stadiet bör ligga på vetenskaplig nivå. Om man för nu

avsedda undervisning skulle använda — förutom professorer — enbart

docenter, blev lärarorganisationen enligt kommitténs mening oproportionerligt

stor, då en docent kan tagas i anspråk för undervisning endast i begränsad

omfattning. Kommittén har vidare framhävt, alt det icke torde vara

möjligt att tillgodose här åsyftade undcrvisningsbehov genom inrättande av

befattningar som biträdande lärare, då man vid de juridiska fakulteterna

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

j sannolikt icke skulle kunna rekrytera dylika befattningar med docentkompetenta

jurister. Även kanslern har betonat behovet av tjänster i pre
I

ceptorsgraden vid de juridiska fakulteterna.

Av vad jag förut anfört framgår att huvudparten av de nya lärartjänsterna

enligt mitt förslag skall vara precepturer. I de ämnen, där det kommer

att finnas lärare både i professors och i preceptors ställning, bör en arbetsfördelning

genomföras på så sätt, att professorn främst svarar för de mest

kvalificerade uppgifterna, medan huvuddelen av undervisningen vid de

grundläggande kurserna och tillämpningsövningarna lägges på preceptorn.

De ordinarie lärarnas undervisning bör kompletteras med undervisning av

praktiskt verksamma jurister. Härför torde anlitas domare eller advokater

eller andra praktiker, vilka åtager sig undervisningsuppgiften som en bisyssla

vid sidan av sitt ordinarie arbete. Det bör också kunna förekomma, att

sådana personer för kortare perioder lösgöres från sitt ordinarie arbete för

att helt ägna sig åt undervisning.

Kommittén föreslår inrättande av tre professurer i allmän rättslära, nämligen

en i Uppsala, en i Lund och en i Stockholm. Redan 1947 fattade riksdagen

principbeslut om inrättande av professurer i allmän rättslära med

rättsfilosofi i Uppsala och Lund, vilka professurer som benämningen antyder

främst tänktes som forskarbefattningar. De av kommittén föreslagna

professurerna avses skola ha rent juridisk karaktär med ämnesområdets

tyngdpunkt förlagd till de för alla rättsområden gemensamma metodfrågorna,

såsom frågor om lagskrivnings- och lagtolkningsteknik. Med professur

i allmän rättslära skall vara förenad skyldigheten att svara för ett

av de viktigaste ämnena i juris kandidatexamen. Ifrågavarande professurer

liar förordats av såväl kanslern som utredningsmännen. Då jag funnit de

tre föreslagna professurerna i allmän rättslära nödvändiga för genomföranuet

av utbildningsreformen, tillstyrker jag inrättandet av dessa befattningar.

Vid Lunds universitet finnes sedan 1947 en professur i finansrätt och

finansvetenskap. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1947 skall professuren

i nationalekonomi med finansrätt vid universitetet i Uppsala vid

den nuvarande innehavarens avgång, vilken kan beräknas ske den 1 juli

1958, förändras till en professur i finansrätt med finansvetenskap. Kommittén

framhäver, att skattelagstiftningen kommit att spela en allt större

roll i vår rättsordning. Enligt kommitténs mening bör en särskild professur

i finansrätt med finansvetenskap finnas även vid Stockholms högskola.

Kommittén har därför föreslagit, att en dylik professur inrättas vid högskolan.

Förslaget har tillstyrkts av såväl kanslern som utredningsmännen.

Även för egen del har jag funnit motiverat, att finansrätten, som är ett

självständigt examensämne, blir företrädd av en särskild professur vid

högskolan, och jag tillstyrker därför den föreslagna professuren.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

87

Genomföres ifrågavarande förslag kommer innehavaren av den nuvarande

professuren i civilrätt jämte finansrätt vid högskolan icke längre att svara

för undervisning och examination i ämnet finansrätt. Detta förhållande bör

lämpligen också framgå av professurens benämning. Jag föreslår, att professuren

i civilrätt jämte finansrätt vid högskolan ändras till att avse professur

i ämnet civilrätt från och med den dag, då den nya professuren i finansrätt

med finansvetenskap erhåller sin förste ordinarie innehavare.

Vid den juridiska undervisningen och forskningen har socialrätten —

som inbegriper dels arbetsrätt, dels socialvårdsrätt — hittills icke ägnats

den uppmärksamhet som detta rättsområde förtjänar. Som förut påpekats

skall socialrätten enligt den föreslagna nya studieordningen emellertid icke

hilda särskilt examensämne. Under sådana förhållanden kan det, såsom

kommittén framhållit, icke gärna komma i fråga att nu inrätta särskilda

lärartjänster i socialrätt vid alla de tre juridiska fakulteterna. Kommittén

har föreslagit, att vid Stockholms högskola skall inrättas en professur i

civilrätt, särskilt arbetsrätt, och en professur i förvaltningsrätt, särskilt

socialvårdsrätt. Förslaget har tillstyrkts såväl av kanslern som av utredningsmännen,

därvid de senare förordat, att den professur, som skall företräda

främst socialvårdsrätten, benämnes professur i offentlig rätt, särskilt

socialvårdsrätt.

För egen del har jag funnit mig kunna endast delvis biträda här ifrågavarande

förslag. Inrättas den av mig föreslagna professuren i finansrätt

med finansvetenskap vid Stockholms högskola befrias härigenom —- såsom

jag tidigare framhållit — den av civilrättsprofessorerna, som nu svarar

även för finansrätten, från sistnämnda uppgift. Civilrätten blir på så sätt

starkare representerad vid högskolan än för närvarande. Sålunda kommer

fyra professurer — varav tre å ordinarie stat och en (professuren i försäkringsrätt)

bekostad av fondmedel — att uteslutande företräda ämnet civilrätt.

Intresset av att arbetsrätten skall särskilt beaktas bör kunna tillgodoses

genom att en av de tre å ordinarie stat uppförda professurerna, ändras till att

avse professur i civilrätt, särskilt arbetsrätt. Jag förordar därför, att en dylik

ändring sker. Det bör ankomma på universitetskanslern att, efter hörande

av högskolan, inkomma med närmare förslag på denna punkt.

Syftet att stärka socialvårdsrättens ställning synes mig böra tillgodoses

genom inrättande av en ny preceptur. Jag föreslår, att vid Stockholms högskola

inrättas en preceptur i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt. Vid fördelningen

av undervisningsuppgifterna mellan den professor, som kommer

alt företräda det blivande examensämnet offentlig rätt, och preceptorn i

offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt, torde hänsyn höra tagas till att preceptorns

forskningsarbete skall inriktas på socialvårdsrätten.

De nuvarande examensämnena statsrätt med folkrätt och förvaltningsrätt

skall enligt den nya studieordningen för juris kandidatexamen samman
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

iöras till ett ämne offentlig rätt. Utredningsmännen uttalar, att professurerna

i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt vid universiteten i Uppsala

och Lund i anledning härav bör erhålla annan benämning, och föreslår,

att dessa i stället kallas professurer i offentlig rätt med folkrätt. Professuren

i statsrätt och förvaltningsrätt vid Stockholms högskola, vilken

i motsats till de två nyssnämnda professurerna icke har att svara för folkrätten,

föreslås benämnd professur i offentlig rätt. Vad utredningsmännen

sålunda föreslagit anser jag mig böra biträda.

Den föreslagna utbildningsreformen aktualiserar även ändring av benämningen

å andra professurer. Det synes nämligen lämpligt, att benämningen

å en professur i regel överensstämmer med namnet å det examensämne,

för vilket professurens innehavare ansvarar. Det torde böra ankomma

på kanslern att närmare utreda vilka professurer som bör erhålla ändrad

benämning och att till Kungl. Maj :t avgiva de förslag, vartill utredningen

må föranleda.

De ekonomiska studierna skall enligt den föreslagna studieordningen för

jnris kandidatexamen tilläggas ökad vikt. Vid stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen i Stockholm finnes f. n. en professur i nationalekonomi med

finansvetenskap. Vid juridiska fakulteten i Uppsala skulle nationalekonomin

komma att sakna representant, sedan den nuvarande professuren i

nationalekonomi med finansrätt utbytts mot en professur i finansrätt med

finansvetenskap. Vid juridiska fakulteten i Lund finnes icke någon ordinarie

lärare i nationalekonomi. Förslag föreligger om att en professur i

nationalekonomi skall inrättas vid vardera juridiska fakulteten i Uppsala

och Lund. Enligt min mening erfordras en ordinarie lärartjänst i ämnet

vid var och en av dessa fakulteter med hänsyn till undervisningens behov.

Ämnet nationalekonomi är emellertid i såväl Uppsala som Lund representerad

av en professur vid den humanistiska fakulteten. De nya tjänsterna vid

de juridiska fakulteterna synes mig med tanke härpå kunna hänföras till

preceptorsgraden. Jag föreslår sålunda, att en preceptur i nationalekonomi

inrättas vid vardera juridiska fakulteten i Uppsala och Lund.

Kommittén föreslår, att en professur i internationell rätt skall inrättas

vid Uppsala universitet ävensom att principbeslut skall fattas om inrättande

av en professur i samma ämne vid Lunds universitet. Som kanslern framhållit

är emellertid dessa professurer inte oundgängligen erforderliga för

undervisningen. På grund härav och då ämnet internationell rätt är speciellt

representerat vid Stockholms högskola genom Carl Lindhagens professur

i internationell rätt har jag icke ansett mig kunna tillstyrka kommitténs

förslag på denna punkt.

Kommittén föreslår vidare, att en professur i kriminologi skall inrättas

vid Stockholms högskola. Detta förslag har tillstyrkts av kanslern och utredningsmännen.

I juris kandidatexamen skall undervisning meddelas i

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 nr 1957

89

kriminologi i samband med de i studieplanen upptagna kurserna i straffrättens

hjälpvetenskaper. Enligt föreliggande förslag skall denna undervisning

i Uppsala och Lund anförtros åt särskilda lärare, avlönade med timarvode.

På samma sätt bör undervisningen kunna ordnas — åtminstone

tills vidare — även i Stockholm. Inrättandet av en professur i kriminologi vid

Stockholms högskola kan därför enligt min mening icke anses ha nödvändigt

samband med den föreslagna utbildningsreformen. Jag är därför icke beredd

att i detta sammanhang föreslå inrättande av denna professur. Jag vill

emellertid tillägga, att det synes mig mycket angeläget att brottets orsaker

och närliggande spörsmål blir föremål för intensivare forskning, varigenom

också undervisningen kan förbättras. Enligt min mening bör frågan om inrättande

av här avsedda professur upptagas till prövning i samband med

behandlingen av högskolans ordinarie petita.

I några remissyttranden har framförts förslag om inrättande av särskilda

professurer i rättsvetenskap vid de tre humanistiska fakulteterna i Uppsala,

Lund och Stockholm närmast med sikte på att få till stånd en mera humanistiskt

inriktad forskning rörande de rättsliga företeelserna. Innehavarna

av dessa professurer skulle vidare undervisa i första hand dem, som

avsåg att förvärva en samhällsvetenskaplig utbildning. Kanslern har gett

tanken sin anslutning men ansett sig endast kunna förorda tjänster i preceptorsgraden.

Utredningsmännen har vid utarbetandet av sitt förslag givit

de olika examina en delvis annan utformning än kanslern. Allmän rättsvetenskap

skall enligt utredningsmännens förslag vara ett valfritt ämne i

filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Utredningsmännen har förutsatt,

att någon eller några av den juridiska fakultetens lärare skall förordnas

att vara examinatorer i nämnda ämne och att dessa lärare även skall anslå

en del av sin ordinarie undervisning åt detta ämne. Den särskilda undervisningen

i civilrätt IV för juridisk-samhällsvetenskaplig examen skall vidare

enligt utredningsmännens förslag vid de olika lärosätena åläggas preceptorer

i civilrätt. Utredningsmännen har med hänsyn till det anförda

icke funnit nödvändigt, att för ämnet rättsvetenskap inrättas särskilda tjänster

av den art kanslern åsyftar. För egen del ansluter jag mig till vad utredningsmännen

sålunda uttalat.

Kommittén har föreslagit, att i samband med den omläggning av utbildningen,

som kommittén förordat, skall inrättas sammanlagt 19 precepturer.

Kanslern har vid framläggandet av sitt förslag till utbildningsreform föreslagit

inrättande av 18 precepturer, däri inräknat 3 precepturer i rättsvetenskap.

Utredningsmännen, som i motsats till kanslern utgått från att det

skall finnas en juridisk-samhällsvetenskaplig examen, har beräknat behovet

av här avsedda befattningar till sammanlagt 16. I detta antal ingår även

de 4 precepturer, som redan inrättats för innevarande budgetår eller föreslagits

i årets statsverksproposition.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

Såsom jag förut framhållit har jag för egen del funnit sammanlagt 14

precepturer erforderliga i samband med undervisningsreformen. Av dessa

befattningar har 4 redan inrättats innevarande budgetår eller i årets statsverksproposition

föreslagits skola inrättas nästa budgetår. I det föregående

har jag vidare förordat inrättande av 1 preceptur i offentlig rätt, särskilt

socialvårdsrätt, och 2 precepturer i nationalekonomi. Jag föreslår nu, att

härjämte följande 7 precepturer inrättas, nämligen vid juridiska fakulteten

i Uppsala en preceptur i civilrätt samt en preceptur i offentlig rätt, vid juridiska

fakulteten i Lund en preceptur i civilrätt och en preceptur i offentlig

rätt samt vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm två

precepturer i civilrätt och en preceptur i processrätt.

Att jag beräknat behovet av ordinarie lärartjänster mindre än kommittén,

kanslern och utredningsmännen sammanhänger med att jag ansett, att

en större del av undervisningen än som förutsatts av dessa bör kunna anförtros

åt praktiskt verksamma jurister. Vid min beräkning av kursanslagen

kommer jag att taga hänsyn härtill.

I överensstämmelse med utredningsmännens förslag förordar jag, att

vid Lunds universitet inrättas en befattning som biträdande lärare i rättskunskap

samt vid Stockholms högskola av två sådana befattningar, nämligen

en i nationalekonomi och en i företagsekonomi.

Vid min prövning av de föreliggande föreslagen beträffande inrättande

av assistent- och amanuensbefattningar samt kanslibiträdes- och kontorsbiträdestjänster

har jag funnit mig böra tillstyrka inrättande av följande nya

befattningar och tjänster.

Befattning

Uppsala

Lund

Stockholm

Förste assistent..............

2

2

Andre assistent..............

1

Förste amanuens.............

1

2

Andre amanuens.............

2

2

Kanslibiträde ................

2

Kontorsbiträde ..............

2

2

Vid min beräkning av nu avsedda personalbehov har jag tagit hänsyn

till bl. a., att juridiska fakulteten i Lund — i motsats till Uppsalafakulteten

och Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga avdelning —

f. n. disponerar en kanslibiträdestjänst.

De framförda förslagen om inrättande av särskilda forskardocentbefattningar

vid de juridiska fakulteterna och om en ökning av antalet doktorandstipendier

vid dessa fakulteter är jag icke beredd att pröva i detta sammanhang.

Utredningsmännens beräkningar rörande kursanslagen bygger på antagandet,

att det antal ordinarie lärartjänster som föreslagits av dem komme

att inrättas. Såsom jag tidigare framhållit har jag ansett, att en större del

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 dr 1957

91

av undervisningen än som förutsatts av bl. a. utredningsmännen bör kunna

anförtros åt praktiskt verksamma jurister. Med hänsyn härtill bör en uppräkning

ske av de av utredningsmännen beräknade kursanslagen. Jag har

funnit mig böra föreslå, att de nu utgående kursanslagen till de juridiska

fakulteterna i Uppsala och Lund samt den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

i Stockholm höjes med respektive 20 800, 14 300 och 32 700

kronor.

Fakulteterna i Uppsala och Lund torde vidare böra erhålla medel för

bestridande av reseersättningar till särskilda lärare, vilka anlitas vid undervisningen

och är hosatta å annan ort. För nu avsedda ändamål torde böra

beräknas sammanlagt 5 500 kronor, varav för Uppsalafakulteten 2 000 kronor

och för Lundafakulteten 3 500 kronor.

Enligt utredningsmännen erfordras i samband med utbildningsreformen

vissa engångsanslag till de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund

samt den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm. Utredningsmännen

har sålunda föreslagit, att såsom engångsanslag skall anvisas

till vardera fakulteten i Uppsala och Lund 20 000 kronor och till avdelningen

i Stockholm 40 000 kronor. För egen del anser jag, att ifrågavarande engångsanslag

bör kunna begränsas till 15 000 kronor respektive 30 000

kronor.

Utredningsmännen har föreslagit en förstärkning av de till nämnda fakulteter

och avdelning nu utgående medelsanvisningarna till materiel m. m.

Även för egen del anser jag en ökad medelstilldelning motiverad. Enligt

förslag i årets statsverksproposition skall det emellertid ankomma på

kanslern att besluta om fördelningen på olika institutioner m. in. av de till

universiteten och Stockholms högskola årligen anvisade anslagsmedlen till

materiel in. m. Under sådana förhållanden anser jag mig icke böra taga

ställning till vilka belopp som bör anvisas till berörda fakulteter och avdelning

för här avsedda ändamål. Vid den framtida avvägningen av universitetens

och Stockholms högskolas anslagsbehov för materiel in. m. synes hänsyn

böra tagas till nämnda fakulteters och avdelnings ökade medelsbehov

för angivna ändamål.

De av mig i det föregående framlagda förslagen kan, då de helt genomförts,

beräknas medföra en årlig kostnadsökning av i avrundat tal 800 000

kronor. Om hänsyn även tages till kostnaderna för de precepturer, som

redan inrättats innevarande budgetår eller föreslagits i årets statsverksproposition,

kan nämnda kostnadsökning beräknas till i avrundat tal

900 000 kronor. De föreslagna engångsanslagen uppgå till sammanlagt

60 000 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

VII. Lärarorganisationen i vissa samhällsvetenskapliga ämnen

1. Kommittén

I detta sammanhang anser jag mig böra till behandling upptaga endast

lärarorganisationen i ämnena nationalekonomi, statistik, statskunskap och

företagsekonomi, vilka ämnen obligatoriskt skall studeras i de av mig föreslagna

examina: filosofisk-samhällsvetenskaplig examen och juridisk-samhällsvetenskaplig

examen. Kommittén har i sitt betänkande behandlat de

särskilda lärosätenas lärarbehov i bl. a. nämnda ämnen. I min förut lämnade

redogörelse har jag redovisat vissa av kommitténs förslag beträffande

ämnet nationalekonomi. Vad beträffar övriga av kommittén framlagda förslag

avser jag att i det följande närmare redogöra endast för dess förslag

om inrättande av professurer i företagsekonomi. Av övriga befattningar, som

kommittén föreslagit, har flera redan inrättats. Andra har ett sådant samband

med kommitténs förslag till olika examenstyper, att de icke bör bli

föremål för övervägande, därest här avsedda examina utformas i enlighet

med de huvudgrunder, som jag tidigare förordat.

Kommittén anser det angeläget, att ämnet företagsekonomi blir självständigt

företrätt vid de akademiska lärosätena. Att omedelbart inrätta professurer

vid samtliga lärosäten anser kommittén likväl inte möjligt. Kommittén

löreslår inrättande av en professur i ämnet vid vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund. Vid universitetet i Göteborg torde det enligt kommittén

vara möjligt att i samarbete med handelshögskolan därstädes och med

hjälp av främst högskolans lärarkrafter åtminstone provisoriskt uppehålla

undervisningen i ämnet. Vad beträffar Stockholms högskola förordar kommittén

en liknande anordning, nämligen att undervisningsfrågan tills vidare

löses i samarbete med handelshögskolan i Stockholm. Kommittén föreslår

dock, att principbeslut fattas om inrättande av en professur i företagsekonomi

vid Stockholms högskola.

Kommittén har särskilt berört frågan om målsättningen för den företagsekonomiska

forskningen och utbildningen vid de akademiska lärosätena.

Härom har kommittén anfört i huvudsak följande.

Samhällsvetenskaplig företagsforskning har samma typ av frågeställningar

som i allmänhet utmärker samhällsvetenskaperna. Den inriktar sig

emellertid på vissa särskilda objekts ställning och betydelse i det moderna

samhällslivet. Som led i den allmänna samhällsforskningen bör bedömas

företagens organisations- och verksamhetsformer, deras inverkan på de

enskilda människornas levnadsförhållanden, deras anpassning efter rättsliga

och andra samhälleliga regleringar, etc. Vid universitetsutbildningen i

företagsekonomi torde mindre utrymme än vid handelshögskolorna höra

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

93

ägnas åt företagets redovisnings- oeh distributionsproblem, medan däremot

intresset i relativt större utsträckning torde böra koncentreras på finansierings-

och kostnadsproblem, företagsstruktur och administration, personalförhållanden

samt public relations. Vidare bör beaktas problem berörande

en viss bransch, marknad eller företagsform samt bl. a. olika slag av åtgärder,

som de samhälleliga organen vidtager för att påverka de enskilda företagens

arbetsförutsättningar. Ytterligare en uppgift blir att utreda de sannolika

verkningarna av skilda typer av politiska åtgärder. Dessa problem

bör särskilt beaktas främst vid den högre akademiska utbildningen i företagsekonomi.

2. Yttranden

De remissinstanser, som berört kommitténs förslag i fråga om ämnet företagsekonomi,

betonar ämnets betydelse och ansluter sig i princip till tanken,

alt ämnet bör bli företrätt vid de akademiska lärosätena.

Lärarrådet vid handelshögskolan i Stockholm tillstyrker, att befattningar

i ämnet företagsekonomi inrättas vid universiteten och Stockholms högskola.

Samtidigt understryker lärarrådet svårigheterna att bygga upp en

organisation för utbildning inom detta ämne och anför härom i huvudsak

följande.

Inom handelshögskolan i Stockholm är ämnet företagsekonomi uppdelat

på fyra områden: redovisning, kostnads-intäktsberäkning, administration

och distribution. Inom flera av dessa områden beaktas även kommunalekonomiska

aspekter. För närvarande torde det icke finnas någon person

i landet som skulle kunna anses vara kvalificerad att bedriva undervisning

och examination i professors ställning inom mer än högst två av dessa fyra

områden. Kommittén har vidare enligt lärarrådets mening varit alltför

optimistisk, när det gällt att beräkna omfattningen av de kunskaper i företagsekonomi

som skulle kunna meddelas vid universiteten inom de för berörda

examina skisserade studieplanerna. Lärarrådet vill dessutom peka

på svårigheten att med den av kommittén föreslagna lärarorganisationen

vid universiteten skapa tillfredsställande arbetsförhållanden för personer,

som bedriver högre studier i företagsekonomi. Beträffande de föreslagna

professurerna i företagsekonomi anser lärarrådet, att en väg är att följa

kommitténs förslag men därvid uttryckligen konstatera, att man därmed

på varje ort kan täcka högst två av ämnets fyra delområden. Det vore då

önskvärt att exempelvis professurerna i Lund och Uppsala täckte olika sådana

områden. Även om så blir fallet, måste stora olägenheter för undervisningen

uppstå. Vill man på en ort täcka ett större område, erfordras enligt

lärarrådets mening två professurer eller åtminstone en professur och en

docentur. Sannolikt vore det mest ändamålsenligt att tills vidare koncentrera

hela organisationen till ett universitet — av geografiska skäl förslagsvis

universitetet i Lund — och där inrätta två professurer och minst en docentur.

Lärarrådet framhåller vidare, att handelshögskolan i Stockholm skulle

kunna tänkas bistå Stockholms högskola och även universitetet i Uppsala

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

beträffande undervisningen i ämnet företagsekonomi »förutsatt att antalet

studerande icke blir större än vad handelshögskolans kapacitet medger, utan

eftersättande av högskolans egna uppgifter».

Handelshögskolans i Göteborg lärarråd påpekar, att enligt kommitténs

uppfattning de företagsekonomiska företeelsernas bedömning ur synpunkten

av samhälleliga värderingar skulle göras till ämnets huvuduppgift. I

så fall har enligt lärarrådets mening gränsen mellan företagsekonomin,

sådan den hittills uppfattats vid handelshögskolorna, och sociologin utan

tvingande skäl överskridits.

Humanistiska fakulteten i Uppsala finner det uppenbart, att den planerade

examensreformen måste åtföljas av en viss förstärkning av fakultetens

personal.

Kommitténs förslag till de samhällsvetenskapliga examinas utformning

medför enligt humanistiska fakulteten i Lund oundgängligen en större ökning

av lärarantalet än vad kommittén räknat med. Innan vissa huvudlinjer

beträffande de statsvetenskapliga examinas utformning fastställts, är det

enligt fakulteten vanskligt att i detalj gå in på frågan om behovet av lärare.

Lärarrådet vid Göteborgs högskola uttrycker sin tillfredställelse över kommitténs

förslag om inrättande vid akademiska lärosäten av professurer i

företagsekonomi. Lärarrådet finner det dock anmärkningsvärt, att kommittén

utan särskild motivering ställer Stockholms och Göteborgs högskolor

i ett sämre läge än universiteten.

3. Universitetskanslern

Kanslern, som i och för sig delar kommitténs uppfattning angående behovet

av en utbyggnad av lärarorganisationen i de samhällsvetenskapliga

ämnena, erinrar om att en allmän upprustning av denna redan ägt rum,

något som däremot icke skett beträffande lärarorganisationen i de juridiska

ämnena. Kanslern påpekar vidare, att vissa av de av kommittén föreslagna

befattningarna inrättats efter det att kommittén framlagt sitt betänkande.

I anslutning härtill anför kanslern, att han finner de lämpligast att frågan

om ytterligare utbyggnad av lärarorganisationen i de samhällsvetenskapliga

ämnena tages upp efter hand petitavägen, varvid man måste försöka gradera

angelägenheten av att på olika punkter förstärka de filosofiska fakulteternas

resurser.

På ett par för den samhällsvetenskapliga universitetsutbildningen synnerligen

betydelsefulla punkter har kommittén emellertid enligt kanslerns mening

föreslagit åtgärder, som omedelbart bör genomföras. Kanslern åsyftar

härvid i första hand kommitténs förslag beträffande ämnet företagsekonomi.

Kanslern betonar vikten av att företagsekonomin blir examensämne

vid universiteten och säger sig i stort sett dela kommitténs uppfattning an
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

95

gående de riktlinjer, efter vilka undervisning och forskning i ämnet företagsekonomi

bör bedrivas vid de akademiska lärosätena. Kanslern anför

härom huvudsakligen följande.

Ett ämnes inriktning präglas helt naturligt av bl. a. syftet med den utbildning

och den examen, i vilket ämnet normalt ingår. Vid den företagsekonomiska

universitetsundervisningen måste hänsyn tagas till målsättningen

för politices magisterexamen och till syftet med de samhällsvetenskapliga

universitetsstudierna i övrigt. Vissa företagsekonomiska frågeställningar

och problem kan därför komma att skjutas i förgrunden inom universitetsämnet

företagsekonomi medan mindre vikt kan komma att läggas

vid andra områden av ämnet. Såsom kommittén anfört synes det vara möjligt

att genom en lärarkraft i professors ställning täcka så stora delar av

ämnet, att undervisning och examination i företagsekonomi kan anordnas

vid universiteten. Denne professor kommer i viss mån att vid universiteten

erhålla samma ställning som professorn i rättsvetenskap vid handelshögskolorna.

Vid sistnämnda läroanstalter finnes ju en professur i rättsvetenskap,

vars innehavare har att företräda de områden av juridiken, som är

av särskild betydelse för handelshögskolornas utbildning. Lika väl som en

dylik ordning är möjlig, bör det vara möjligt att vid universiteten inrätta

en professur i företagsekonomi. Full kompetens skall givetvis inte krävas

inom företagsekonomins alla delar. Minst vikt synes böra läggas vid det

område, som vid handelshögskolorna benämnes företagets redovisningsproblem.

Vad kommittén anfört angående behovet av undervisning i företagsekonomi

finner kanslern i allt väsentligt välmotiverat. Skall undervisning och

examination i företagsekonomi överhuvudtaget kunna anordnas vid universiteten

i Uppsala och Lund, måste enligt kanslerns mening professurer i

ämnet inrättas vid dessa lärosäten. Vid Göteborgs universitet och vid Stockholms

högskola bör det enligt kanslerns uppfattning tills vidare vara möjligt

att i samarbete med respektive handelshögskolor lösa denna fråga.

Kanslern tillstyrker, att en professur i företagsekonomi inrättas vid vartdera

av universiteten i Uppsala och Lund. Kanslern förordar vidare, att en befattning

som förste assistent i enlighet med kommitténs förslag knytes till var

och en av nämnda professurer.

Vad beträffar kursanslagen framhåller kanslern, att han i detta sammanhang

ansett sig böra beräkna särskilda medel endast för sådan kursundervisning,

som är avsedd speciellt för den av honom föreslagna politices

magisterexamen. Enligt kanslern bör för vart och ett av de fyra lärosätena

beräknas 2 500 kronor till en kurs i kulturgeografi, 1 600 kronor till viss

undervisning i förvaltningskunskap inom ämnet statskunskap och 2 400

kronor till en kompletteringskurs i matematik. Kanslern erinrar vidare om

alt de av kommittén föreslagna anslagsmedlen till anordnande i Uppsala,

Lund och Stockholm av kurser i ekonomisk redovisning, gemensamma för

juris och politices studerande, av honom medtagits vid beräkningen av de

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

juridiska fakulteternas kursanslag. För universitetets i Göteborg del föreslår

kanslern, att ett årligt belopp av 1 600 kronor ställes till filosofiska

fakultetens förfogande för bestridande av kostnaderna för en kurs i ekonomisk

redovisning. Till sistnämnda fakultet bör även utgå ett årligt belopp

av 7 500 kronor till undervisning i ämnet rättskunskap. Kanslern förordar

vidare, att till samma fakultet och Stockholms högskolas humanistiska

avdelning — i enlighet med kommitténs förslag — anvisas ett årligt helopp

av 6 000 kronor respektive 12 000 kronor för anordnande av undervisning

och examination i ämnet företagsekonomi.

Kanslern tillstyrker därjämte kommitténs förslag, att vartdera universitetet

i Uppsala och Lund tilldelas dels ett engångsanslag av 15 000 kronor,

dels ett årligt anslag av 10 000 kronor för ämnet företagsekonomi.

4. Utredningsmännen

Utredningsmännen erinrar om att de bedömt lärarbehovet vid de juridiska

fakulteterna efter en detaljerad beräkning av det erforderliga antalet undervisningstimmar

i de olika ämnena. För de humanistiska fakulteterna är

det enligt utredningsmännen icke möjligt att göra en motsvarande detaljerad

beräkning. I de samhällsvetenskapliga ämnena ges nämligen undervisning

även åt studerande, som inriktar sig på de filosofiska examina. Dessa studerande

utgör ofta huvudparten. I vissa ämnen har sedan kommittén avgav

sitt betänkande studerandeantalet stigit kraftigt. Utredningsmännen

har lämnat en redovisning av antalet godkända tentamina i ämnena nationalekonomi,

statistik och statskunskap under de senaste läsåren. De

framhåller, att de vid beräkningen av lärarbehovet tagit kanslerns förslag

som utgångspunkt. Till detta förslag har gjorts de tillägg, som ansetts erforderliga

på grund av den föreslagna juridisk-samhällsvetenskaplig examen,

samt de ändringar, som betingats av att förslaget till filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen utformats efter delvis andra grunder än kanslerns

förslag till politices magisterexamen.

Utredningsmännen understryker angelägenheten av att de föreslagna

professurerna i företagsekonomi vid universiteten i Uppsala och Lund inrättas.

De framhåller, att nämnda ämne vid universiteten avses skola ingå

i examina med annat huvudsyfte än i handelshögskolornas civilekonomexamen.

Denna omständighet liksom skiljaktigheter i studietiderna föranleder

enligt utredningsmännens mening, att ämnet företagsekonomi bör utformas

något annorlunda vid universiteten än vid handelshögskolorna. Vid universiteten

bör intresset främst knytas till »kostnadsanalys» samt till »redovisning

och finansiering», medan »distribution» och »administration» får

träda i bakgrunden, något som även bör beaktas vid tillsättningen av de

föreslagna lärarbefattningarna.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

97

De av kommittén föreslagna och av kanslern tillstyrkta nya professurerna

i nationalekonomi i Uppsala och i Lund har i enlighet med kanslerns förslag

av utredningsmännen hänförts till de juridiska fakulteterna.

Med utgångspunkt i sina beräkningar av undervisningsbehovet i de samhällsvetenskapliga

ämnena finner utredningsmännen, att vissa befattningar

som biträdade lärare är erforderliga. Vid universitetet i Uppsala finnes för

närvarande en biträdande lärare i statistik. Detsamma är förhållandet i

Lund. Stockholms högskola disponerar över två befattningar som biträdande

lärare i statistik, varav en inrättats från och med innevarande budgetår.

Antalet studerande i statistik är väsentligt större vid högskolan än vid de

andra lärosätena. Utredningsmännen föreslår, att vid vartdera universitetet

i Uppsala och Lund samt Stockholms högskola inrättas ytterligare en befattning

som biträdande lärare i statistik. I statskunskap har nämnda lärosäten

f. n. vartdera en biträdande lärare. Utredningsmännen föreslår, att

vart och ett av dessa lärosäten tilldelas ytterligare en biträdande lärare i

ämnet. Även vid Göteborgs universitet bör enligt utredningsmännen inrättas

en befattning som biträdande lärare i statskunskap. Utredningsmännen förordar

vidare två befattningar som biträdande lärare i företagsekonomi, den

ena i Uppsala och den andra i Lund. Dessa lärare skall svara för huvudparten

av undervisningen i den halvterminskurs, som skall utgöra ett obligatoriskt

inslag i de av utredningsmännen föreslagna grundläggande juridiska

och samhällsvetenskapliga examina. För Stockholms högskolas del

har motsvarande befattning — liksom den av kommittén föreslagna och

av utredningsmännen tillstyrkta befattningen som biträdande lärare i nationalekonomi

— hänförts till den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.

De av kommittén föreslagna och av kanslern tillstyrkta befattningarna som

förste assistent i företagsekonomi — en i Uppsala och en i Lund — förordas

även av utredningsmännen.

Utredningsmännen föreslår att för de humanistiska fakulteterna i Uppsala

och Lund, filosofiska fakulteten i Göteborg samt humanistiska avdelningen

i Stockholm anvisas kursanslag med de belopp och för de ändamål,

som framgår av följande sammanställningar.

Humanistiska fakulteten i Uppsala

Ändamål Kronor

Kompletteringskurs i matematik ..................................... 2.400

Kurs i deskriptiv ekonomi .......................................... 1.500

Kurser i bokföring ................................................. 3.200

Särskilda lärare vid undervisningen i förvaltningskunskap inom ämnet

statskunskap ..................................................... 3.200

Särskilda lärare för undervisningen i företagsekonomi................. 1.600

11.900

2.400

Avgår nu utgående anslag för undervisning i företagsekonomi

Ökning av kursanslaget...................................

7 —- Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 86

9.500

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

Humanistiska fakulteten i Lund

Ändamål Kronor

Kompletteringskurs i matematik ..................................... 2.400

Kurs i deskriptiv ekonomi .......................................... 1.500

Kurser i bokföring ................................................. 3.200

Särskilda lärare vid undervisningen i förvaltningskunskap inom ämnet

statskunskap ..................................................... 3.200

Särskilda lärare för undervisningen i företagsekonomi................. 1.600

11.900

Avgår nu utgående anslag för undervisning i företagsekonomi.......... 2.700

Ökning av kursanslaget............................................. 9.200

Filosofiska fakulteten i Göteborg

Kompletteringskurs i matematik ..................................... 2.400

Kurs i deskriptiv ekonomi .......................................... 1.500

Kurs i bokföring................................................... 1.600

Särskilda lärare vid undervisningen i förvaltningskunskap inom ämnet

statskunskap ..................................................... 1.600

Undervisning och examination i företagsekonomi..................... 7.500

Propedeutisk kurs i juridik......................................... 4.400

19.000

Avgår nu utgående anslag för vissa av dessa ändamål................. 6.200

Ökning av kursanslaget ............................................. 12.800

Humanistiska avdelningen i Stockholm

Kurs i deskriptiv ekonomi .......................................... 1.500

Särskilda lärare vid undervisningen i förvaltningskunskap inom ämnet

statskunskap ..................................................... 3.200

Undervisning och examination i företagsekonomi ..................... 15.000

19.700

Avgår nu utgående anslag för undervisning i företagsekonomi......... 1.800

Ökning av kursanslaget............................................. 17.900

Härjämte föreslår utredningsmännen, att ett årligt belopp av 1 000 kronor

ställes till universitetets i Göteborg förfogande för bestridande av reseersättningar

åt lärare, som anlitas för den propedeutiska kursen i juridik in. m.

och som är bosatta å annan ort.

Utredningsmännen tillstyrker vidare kommitténs, av kanslern biträdda

förslag, att vartdera universitetet i Uppsala och Lund skall för ämnet företagsekonomi

tilldelas dels ett engångsanslag av 15 000 kronor för anskaffning

av viss utrustning och litteratur, dels ett årligt materielanslag av

10 000 kronor.

5. Departementschefen

Vid 1947 års riksdag fattades beslut om en allmän upprustning av undervisnings-

och forskningsresurserna i de samhällsvetenskapliga ämnena. Efter

förslag av universitetsmyndigheterna i de årliga anslagsäskandena har under

tiden därefter inrättats åtskilliga lärarbefattningar vid de humanistiska

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

99

fakulteterna. Med hänsyn till det anförda anser jag mig i detta sammanhang

böra föreslå en utbyggnad av fakulteternas lärarorganisation endast på sådana

punkter, där eu förstärkning påkallas av den föreslagna omläggningen

av den samhällsvetenskapliga utbildningen.

Enligt de förslag jag förut framlagt skall företagsekonomin införas som

universitetsämne. En halvterminskurs i företagsekonomi skall obligatoriskt

ingå i studierna för juridisk-samhällsvetenskaplig och för filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen. Ämnet skall ägnas motsvarande tid vid studierna

för juris kandidatexamen. Vidare torde man få räkna med att företagsekonomi

med studier för två eller tre betyg kommer att bli ett av de vanligaste

valfria ämnena i filosofisk-samhällsvetenskaplig examen och att

företagsekonomi ofta kommer att medtagas som tillvalsämne i juridisksamhällsvetenskaplig

examen. Som tidigare framhållits har utredningsmännen

förutsatt, att tillämpade studier enligt studieplanen för juris kandidatexamen

skall kunna avse juridiskt ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt

ämne. Man kan här tänka sig en anknytning exempelvis mellan

bolagsrätt och företagsekonomisk redovisning. Efter särskilt medgivande

skall den juris studerande kunna ägna den sista terminen helt åt

något av vissa samhällsvetenskapliga ämnen. Även i sådant fall kan det

bli fråga om fördjupade företagsekonomiska studier.

Kommittén har föreslagit, att vid vartdera universitetet i Uppsala och

I.und skall inrättas en professur i företagsekonomi. Såväl kanslern som

utredningsmännen tillstyrker ifrågavarande förslag. Även för egen del har

jag funnit mig böra biträda detta förslag och jag förordar således, att

nämnda professurer inrättas.

Enligt föreliggande förslag skall — såsom förut nämnts — för undervisningen

i företagsekonomi vid universitetet i Göteborg och vid Stockholms

högskola anlitas lärarkrafter från handelshögskolorna. I Göteborg skall

undervisningen i dess helhet anordnas med hjälp av lärare vid handelshögskolan

därstädes. Vid Stockholms högskola skall undervisningen i den obligatoriska

halvterminskursen till väsentlig del handhas av en biträdande

lärare, knuten till den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen. I det föregående

har jag vid behandlingen av de juridiska fakulteternas lärarorganisation

föreslagit inrättandet av en dylik lärarbefattning. För den mera

kvalificerade undervisningen i ämnet skall enligt vad som föreslagits anlitas

lärare vid handelshögskolan i Stockholm.

Utredningsmännen har föreslagit, att vissa medel anvisas under vederbörande

kursanslag till den undervisning i företagsekonomi för studerande

vid Göteborgs universitet och Stockholms högskola, som skall handhas av

lärare från handelshögskolorna. Vid min behandling i det följande av kursanslagen

kommer jag att tillstyrka hl. a. nu avsedda medelsanvisningar.

Kommittén har betraktat anordningen att anlita lärare vid handelshög
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

skolorna för undervisning i företagsekonomi vid universitetet i Göteborg

och Stockholms högskola som ett provisorium och uppställt som mål inrättandet

av professurer i ämnet vid samtliga akademiska lärosäten, där

fullständig samhällsvetenskaplig utbildning skall meddelas. I anslutning

härtill har kommittén föreslagit, att principbeslut skall fattas om inrättandet

av en professur i ämnet vid Stockholms högskola vid tidpunkt, som senare

skall bestämmas. För egen del anser jag mig icke kunna förorda, att

något dylikt principbeslut fattas, innan erfarenhet vunnits beträffande den

nu föreslagna anordningen att anlita lärare vid handelshögskolorna. Enligt

min mening bör man till en senare tidpunkt skjuta avgörandet, huruvida

ordinarie lärarbefattningar i företagsekonomi bör inrättas vid universitetet

i Göteborg och Stockholms högskola eller man bör fortsätta på den inslagna

vägen att samarbeta med handelshögskolorna på här avsedda område.

När företagsekonomi nu införes såsom ämne vid universiteten, kommer

man vid ifrågavarande lärosäten att kunna utnyttja de i många avseenden

banbrytande insatser inom den företagsekonomiska forskningen, som utförts

vid handelshögskolorna. Ämnet företagsekonomi omfattar ett mycket

vidsträckt område. Vid universiteten, där företagsekonomi kommer att ingå

i examina av helt annan typ än handelshögskolornas civilekonomexamen,

synes naturligt, att de företagsekonomiska studierna koncentreras till

vissa huvuddelar av ämnet, medan andra betraktas som mera underordnade.

I fråga om vilka områden av ämnet, som därvid bör tilläggas huvudvikten,

har kommittén, kanslern och utredningsmännen uttalat delvis olika uppfattningar.

Enligt min mening synes kostnads- och intäktsanalys samt

finansiering med redovisning böra tillmätas större betydelse inom företagsekonomien

såsom universitetsämne än frågor om varudistribution och företagens

administration.

Till var och en av professurerna i företagsekonomi i Uppsala och Lund

skall enligt föreliggande förslag knytas en befattning som biträdande lärare

och en som förste assistent. Då jag funnit dessa hjälpkrafter erforderliga,

tillstyrker jag inrättandet av ifrågavarande befattningar.

Vidare har föreslagits att följande befattningar som biträdande lärare i

statistik och statskunskap skall inrättas i anslutning till omläggningen av

utbildningen, nämligen vid humanistiska fakulteten i Uppsala en befattning

i statistik och en i statskunskap, vid humanistiska fakulteten i Lund en

befattning i statistik och en i statskunskap, vid filosofiska fakulteten i

Göteborg en befattning i statskunskap samt vid humanistiska avdelningen

i Stockholm en befattning i statistik och en i statskunskap. Enligt min mening

är den föreslagna förstärkningen av lärarkrafterna motiverad icke

blott av omläggningen av utbildningen utan även av den fortgående starka

ökningen av antalet studerande, som läser dessa ämnen. Jag anser mig därför

böra tillstyrka inrättande av ifrågavarande befattningar.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

101

Enligt utredningsmännens beräkningar erfordras i samband med omläggningen

av utbildningen vissa förstärkningar av de till förutnämnda fakulteter

nu utgående kursanslagen. Då jag funnit mig böra godtaga de redovisade

beräkningarna, tillstyrker jag, att kursanslagen till fakulteterna i

Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm i enlighet med utredningsmännens

förslag ökas med respektive 9 500 kronor, 9 200 kronor, 12 800 kronor

och 17 900 kronor.

Såsom utredningsmännen föreslagit torde vidare ett årligt belopp av

1 000 kronor böra ställas till Göteborgsfakultetens förfogande för bestridande

av reseersättningar till lärare, som anlitas vid den propedeutiska kursen

i juridik m. m. och som är bosatta å annan ort.

I samband med framläggandet av förslaget om inrättandet av professurer

i företagsekonomi vid universiteten i Uppsala och Lund har föreslagits, att

till vartdera universitetets blivande företagsekonomiska institution skall

utgå dels ett engångsanslag av 15 000 kronor för anskaffande av viss utrustning

och litteratur dels en årlig medelsanvisning av 10 000 kronor till

materiel m. m. För egen del finner jag erforderligt, att medel anvisas för

här avsedda ändamål. Engångsanslaget till vardera institutionen synes mig

emellertid kunna begränsas till 10 000 kronor. Vad beträffar den årliga

medelsanvisningen till materiel m. m. anser jag mig icke böra taga ställning

till beloppets storlek, då det enligt förslag i årets statsverksproposition i

fortsättningen skall ankomma på kanslern att besluta om fördelningen på

olika institutioner in. m. av de till universiteten anvisade årliga reservationsanslagen

till materiel m. m. Vid den framtida avvägningen av dessa

anslag synes hänsyn böra tagas till ifrågavarande nya institutioners behov

av medel till materiel m. m.

Vad jag föreslagit i det föregående kan beräknas medföra en sammanlagd

årlig kostnadsökning av i avrundat tal 320 000 kronor. Härtill kommer engångsanslag

å tillhopa 20 000 kronor.

VIII. Tidsschema för omläggning av den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen

Såsom jag antytt i årets statsverksproposition förordar jag, att de nya

studieordningarna för juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen skall träda i tillämpning

från och med läsåret 1958/59. Under nämnda läsår bör således anordnas

den undervisning som avses förlagd till första studieåret i dessa examina,

under det därpå följande läsåret den undervisning som avses förlagd

till andra läsåret o. s. v. I samband med omläggningen torde böra vidtagas

vissa övergångsanordningar.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

Liksom de nya studieordningarna bör även de föreslagna personalförstärkningarna

genomföras successivt. De särskilda lärartjänsterna bör inrättas

från och med det budgetår, då de erfordras för undervisningens anordnande

i enlighet med de nya studieordningarna. Dock bör viss tjänst

inrättas tidigare, om den är erforderlig med hänsyn till det omedelbara behovet

av förstärkning av lärarorganisationen. Åtgärder har redan vidtagits

i denna riktning. Som jag tidigare nämnt har två precepturer inrättats vid

de juridiska fakulteterna från och med budgetåret 1956/57. I årets statsverksproposition

har föreslagits inrättandet av ytterligare två precepturer.

Innehavaren av professuren i statsrätt och förvaltningsrätt vid Stockholms

högskola svarar f. n. för två examensämnen. Med hänsyn till det stora antalet

lärjungar vid högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning synes

motiverat, att den föreslagna precepturen i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt,

inrättas redan från och med budgetåret 1958/59. I ämnet statskunskap

har antalet studerande ökat avsevärt under de senare åren. Även de

föreslagna nya befattningarna som biträdande lärare i detta ämne bör därför

inrättas redan från och med nämnda budgetår.

Med utgångspunkt i vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att personalorganisationen

vid de olika fakulteterna successivt utbygges i enlighet

med det tidsschema, som angives i efterföljande sammanställning. I denna

har för överskådlighets skull även medtagits tjänster, som inrättats från

och med budgetåret 1956/57 eller föreslagits skola inrättas från och med

budgetåret 1957/58.

Tidsschema för personalorganisationens utbyggnad

Budgetår

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

Uppsala universitet

Juridiska fakulteten

1 professor i allmän rättslära . .

1

2 preceptorer i civilrätt ......

1

1

1 preceptor i offentlig rätt ... .

1

1 preceptor i nationalekonomi

1

2 förste assistenter ...........

1

1

1 förste amanuens ...........

1

2 andre amanuenser..........

1

1

1 kanslibiträde ...............

1

2 kontorsbiträden ............

1

1

Humanistiska fakulteten

1 professor i företagsekonomi. .

1

1 biträdande lärare i företags-

ekonomi...................

1

1 biträdande lärare i statistik. .

1

1 biträdande lärare i statskun-

skap ......................

1

1 förste assistent i företagseko-

nom i ....................

1

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1957

103

Budgetår

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

Lunds universitet

Juridiska fakulteten

1 professor i allmän rättslära . .

1

2 preeeptorer i civilrätt ......

1

1

1 preceptor i offentlig rätt ... .

1

1 preceptor i nationalekonomi

1

1 biträdande lärare i rättskun-

skap ......................

1

2 förste assistenter ...........

1

1

1 förste amanuens ...........

1

2 andre amanuenser..........

1

1

2 kontorsbiträden ............

1

1

Humanistiska fakulteten

1 professor i företagsekonomi. .

1

1 biträdande lärare i företags-

ekonomi ...................

1

1 biträdande lärare i statistik

1

1 biträdande lärare i statskun-

skap ......................

1

1 förste assistent i företagseko-

nomi ......................

1

Göteborgs universitet

Filosofiska fakulteten

1 biträdande lärare i statskun-

skap ......................

1

Stockholms högskola

Stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen

1 professor i allmän rättslära . .

1

1 professor i finansrätt med fi-

nansvetenskap .............

1

3 preeeptorer i civilrätt ......

1

1

1

1 preceptor i processrätt .....

1

1 preceptor i offentlig rätt, sär-

skilt socialvårdsrätt ........

1

1 preceptor i straffrätt .......

1

1 biträdande lärare i national-

ekonomi ...................

1

1 biträdande lärare i företags-

ekonomi ...................

1

2 förste assistenter ...........

1

1

1 andre assistent .............

1

2 förste amanuenser ..........

1

1

2 andre amanuenser .........

1

1

2 kanslibiträden .............

1

1

2 kontorsbiträden ............

1

1

Humanistiska avdelningen

1 biträdande lärare i statistik

1

1 biträdande lärare i statskun-

skap ......................

1

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

De nya ordinarie lärartjänsterna bör kunna ledigförklaras vid sådan

tidpunkt, att tillsättningsförfarandet kan vara avslutat vid ingången av det

budgetår, då vederbörande tjänst skall inrättas enligt det föreslagna tidsschemat

för personalorganisationens successiva utbyggnad. Därest riksdagen

ej framställer någon erinran däremot, torde Kungl. Maj:t få medgiva att

här avsedda tjänster må ledigförklaras i förväg i enlighet med vad jag nyss

angivit.

Det torde böra ankomma på vederbörande fakultet att i sina årliga anslagsäskanden

föreslå den ökning av kursanslaget inom den av mig förordade

ramen, som fakulteten anser erforderlig för nästföljande budgetår

för att undervisningen skall kunna anordnas enligt de nya studieordningarna.

Detsamma bör gälla beträffande de förordade medelsanvisningarna

till reseersättningar.

De föreslagna engångsanslagen bör ställas till förfogande budgetåret

1958/59.

Den sammanlagda årliga kostnadsökningen i anledning av utbildningsreformen

kan, sedan denna helt genomförts, beräknas till i avrundat tal

1 220 000 kronor. Vidare erfordras engångsanslag å tillhopa 80 000 kronor.

IX. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna av mig föreslagna huvudsakliga grunder för

omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen;
2.

godkänna av mig föreslagna förändringar i personalorganisationen

m. m. vid universiteten och Stockholms högskola,

att successivt genomföras under loppet av fyra budgetår

med början budgetåret 1958/59.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan, förordnar

Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Nilsson

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957 105

Innehållsfö inteckning

Sid.

I. Inledning .............................................. 3

1. Gällande bestämmelser, föreliggande reformförslag in. in. .. 3

2. Departementschefen .................................. 7

II. Olika examenstyper in. m................................. 9

1. Kommittén............................................ 9

2. Yttranden ............................................ 11

3. Universitetskanslern .................................. 13

4. Utredningsmännen .................................... 19

5. Departementschefen.................................... -3

III. Juris kandidatexamen .................................... 26

1. Kommittén............................................ 26

2. Yttranden ............................................ 30

3. Universitetskanslern.................................... 35

4. Utredningsmännen .................................... 39

5. Departementschefen.................................... 41

IV. Juridisk-samhällsvetenskaplig examen ...................... 45

1. Kommittén............................................ 45

2. Yttranden ............................................ 47

3. Universitetskanslern .................................. 49

4. Utredningsmännen .................................... 49

5. Departementschefen.................................... 05

V. Filosofisk-samhällsvetenskaplig examen .................... 57

1. Kommittén............................................ 07

2. Yttranden ............................................ 90

3. Universitetskanslern.................................... 02

4. Utredningsmännen .................................... 04

5. Departementschefen.................................... 07

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1957

Sid.

VI. Lärarorganisationen vid de juridiska fakulteterna m. m....... 69

1. Nuvarande lärarorganisation m. m....................... 69

2. Kommittén............................................ 70

3. Yttranden ............................................ 75

4. Universitetskanslern.................................... 77

5. Utredningsmännen .................................... 81

6. Departementschefen........................ 85

VII. Lärarorganisationen i vissa samhällsvetenskapliga ämnen...... 92

1. Kommittén............................................ 92

2. Yttranden ............................................ 93

3. Universitetskanslern .................................. 94

4. Utredningsmännen .................................... 96

5. Departementschefen.................................... 98

VIII. Tidsschema för omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen .................................... 101

IX. Hemställan .............................................. 104

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1957

57212

Doktrin (2)

  1. Joachim Åhman, Gränserna för ett gränsöverskridande ämne – den offentliga rättens internationella dimensioner, FT 2020 nr 3 s. 511, på s. 518 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Lars Hjerner, Den allmänna rättsläran — ett nytt änågot om dess uppgiftermne och, SvJT 1966 s. 577, på s. 578 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. a1 i texten
  2. SU 1957:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. SvJT 1966 s. 577 Lars Hjerner, Den allmänna rättsläran — ett nytt änågot om dess uppgiftermne och s. 577 · s. 578 i texten
  2. FT 2020 s. 511 Joachim Åhman, Gränserna för ett gränsöverskridande ämne – den offentliga rättens internationella dimensioner s. 518 i texten