Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid de tekniska högskolorna, m.m

37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:99, Angående vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid de tekniska högskolorna, m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 99 år 1957

1

Nr 99

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

för ökad intagning av studerande vid de tekniska

högskolorna, m.m.; given Stockholms slott

den 1 mars 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås åtgärder för ökad utbildning av arkitekter, elektrotekniker

och flygtekniker från och med höstterminen 1957. Intagningen

av arkitekturstuderande, för närvarande 36 vid tekniska högskolan i

Stockholm och 25 vid Chalmers tekniska högskola, föreslås dubblerad vid

båda högskolorna. Intagningen vid de elekt ro tekniska och flygtekniska

avdelningarna vid tekniska högskolan i Stockholm, för närvarande 115

respektive 20, föreslås ökad med 20 vid vardera avelningen.

Under åren 1955 och 1956 har antalet utbildningsplatser vid de tekniska

högskolorna genom särskilda åtgärder ökats med 195 utöver det sammanlagda

antal platser, 700, för vilket högskolorna enligt 1945 års utbyggnadsprogram

skulle dimensioneras. Vid bifall till de nu framlagda förslagen

kommer antalet utbildningsplatser höstterminen 1957 att överstiga det år

1945 planerade antalet med 296. Under treårsperioden 1955/1957 har

sålunda skett en ökning av utbildningskapaciteten i storleksordning motsvarande

en ny teknisk högskola.

I propositionen framlägges vidare förslag om särskild medelsanvisning

för möjliggörande av ökad undervisning av universitetsstuderande i ämnet

kemi. Undervisningen, som är avsedd för studerande vid Göteborgs universitet,

planeras anordnad vid Chalmers tekniska högskola.

Kostnaderna för de i propositionen föreslagna åtgärderna beräknas under

budgetåret 1957/58 uppgå till 600 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1057. 1 samt. Nr 09

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler efter

gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

fråga om vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid de tekniska

högskolorna, m. m. samt anför därvid följande.

Inledning

Till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad intagning

av studerande har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av

400 000 kronor (prop. 1956: 89; SU 141; Rskr 302).

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 175,

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1957/58 beräkna till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Ökad intagning av studerande ett förslagsanslag av

600 000 kronor.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla denna anslagsfråga.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har i en den 10

oktober 1956 till överstyrelsen för de tekniska högskolorna överlämnad

skrivelse belyst möjligheterna till ökad intagning av studerande vid högskolan

höstterminen 1957 samt i anslutning härtill framfört vissa förslag.

Över kollegienämndens skrivelse jämte vissa därtill hörande handlingar

har yttranden till överstyrelsen avgivits av kollegienämnden vid Chalmers

tekniska högskola och byggnadsstyrelsen. Överstyrelsen har därefter i skrivelse

den 28 januari 1957 till Kungl. Maj:t yttrat sig beträffande de i ärendet

framlagda förslagen och därvid, bland annat, förordat dels en utbyggnad

av arkitektutbildningen vid båda högskolorna till att omfatta en

normal årlig intagning av sammanlagt 120 ordinarie studerande — innebärande

en fördubbling av nuvarande intagning — dels en ökad intagning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 99 år 1957

av studerande — från 20 till 30 — vid den flygtekniska linjen vid tekniska

högskolans i Stockholm avdelning för flygteknik och skeppsteknik.

Sedermera har vissa kompletterande undersökningar verkställts och redovisats.

Sålunda har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 12 februari 1957 till

Kungl. Maj:t avgivit förslag angående tillgodoseendet av lokalbehovet för

ökad utbildning av arkitekter vid tekniska högskolan i Stockholm. Vidare

har rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn G. Ilöss jer, med en

den 18 februari 1957 dagtecknad skrivelse till ecklesiastikdepartementet

överlämnat ytterligare utredning rörande en ifrågasatt utbyggnad av arkitekturavdelningen

vid nämnda högskola. Slutligen har överdirektören och

chefen för försvarets forskningsanstalt N. II. C. Larsson och byråchefen i

ecklesiastikdepartementet N. J. Hörjel, vilka med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 6 april 1956 tillkallats för att såsom sakkunniga inom

ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av förutsättningarna för

ökad intagning av studerande vid tekniska högskolan i Stockholm, haft

överläggningar med rektorn vid nämnda högskola, professorn R. Woxén,

rörande förutsättningarna för en ökad intagning av elektroteknik- och flygteknikstuderande

vid högskolan. Med anledning av detta samråd har

Woxén i en den 20 februari 1957 dagtecknad promemoria avgivit förslag i

ämnet, till vilka förslag de förutnämnda sakkunniga anslutit sig.

I skrivelse den 24 november 1956 till chefen för ecklesiastikdepartementet

har statens nämnd för byggnadsforskning understrukit angelägenheten

av att erforderliga åtgärder snarast möjligt vidtages för att bereda de tekniska

högskolorna möjligheter att mottaga ett större antal studerande vid

de avdelningar, som utbildar arkitekter, väg- och vattenbyggnadsingenjörer

samt värme- och sanitetstekniker.

Över nämndens skrivelse har överstyrelsen för de tekniska högskolorna

avgivit utlåtande i förut nämnda skrivelse den 28 januari 1957.

Av kollegienämndens vid tekniska högskolan i Stockholm inledningsvis

nämnda skrivelse inhämtas bland annat följande.

Det inom landet verksamma antalet högskoletekniker under 65 år —

civilingenjörer, bergsingenjörer och arkitekter — uppgår för närvarande till

cirka 11 000. Bristen på högskoletekniker uppskattas i medeltal till minst

10 procent. Enligt en nyligen publicerad beräkning uppgår bristen på vägoeh

vattenbyggare och arkitekter till för vardera gruppen cirka 300. Flygvapnet

har framhållit att bristen på flygingenjörer är allvarlig. Enligt en

av Sveriges civilingenjörers riksförbund i dagarna publicerad beräkning

skulle den akuta bristen på civilingenjörer i statstjänst uppgå till cirka 500.

Varje rimlig åtgärd som kan bidraga till att häva denna brist bör därför

enligt kollegienämndens mening vidtagas. Vad möjligheterna härtill beträffar

framhålles att antalet inträdessökande till tekniska högskolan i

Stockholm och Chalmers tekniska högskola år 1954 sammanlagt uppgick

till 872 samtidigt som 651 platser kunde erbjudas. År 1955 var siffrorna

1 039 respektive 696 och innevarande höst 1 325 sökande till 895 platser

— fördelade på 520 vid tekniska högskolan i Stockholm och 375 vid Chal
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 99 år 1957

mers tekniska högskola. De disponibla platserna kunde i huvudsak fyllas

innevarande höst. Med hänsyn till antalet sökande under senaste åren, de

växande årskullarna och det procentuellt sett stigande antalet studenter

synes enligt kollegienämnden en ökad intagning vara möjlig. Eu förutsättning

för ökad intagning är dels att erforderliga lokaler — nybyggda eller

förhyrda — kan ställas till förfogande, dels ock att medel för nya lärarkrafter

och för omkostnader anvisas. Det är sålunda nödvändigt att dubblera

vissa professurer. Därjämte måste vissa speciallärarbefattningar ersättas

med professurer eller laboraturer. Vid växande antal studerande inom

olika avdelningar skulle nämligen så många studerande komma att deltaga

i den undervisning, som nu meddelas av speciallärare, att en sådan befattningshavare

icke kan handha densamma.

I sin förut nämnda skrivelse har statens nämnd för byggnadsforskning

pekat på vissa tendenser inom byggnadsindustriens utveckling och bland

annat anfört följande.

Den mekanisering och rationalisering, som i viss utsträckning skett inom

byggnadsindustrin, har medverkat till att uppväga bristen på byggnadsarbetare

och möjliggöra att en produktion av nuvarande omfattning över

huvud taget kan upprätthållas. När det gäller tekniker bidrar utvecklingen

i stället till att göra bristen på denna arbetskraft mera markant. Detta

beror på att de nya byggnadsmetoderna i högre grad än de traditionella

kräver ett noggrant planlagt och tekniskt väl genomfört projekteringsarbete.

Mycket av vad som tidigare kunde lösas under byggnadsarbetets gång

måste till följd av nya arbetsmetoder överflyttas till projekteringsstadiet

och kräver väl utbildad personal. Härtill kommer att behovet av teknisk

arbetskraft i samband med själva produktionen blir proportionellt större

vid mer mekaniserade och rationaliserade metoder än vad tidigare varit

fallet. I framtiden kommer dessutom forsknings- och utvecklingsarbete att

spela en väsentligt större roll än hittills. Behovet av arbetskraft för hithörande

uppgifter kommer med all sannolikhet att växa snabbare än på

andra områden. Sedan länge har det rått brist på högskoleutbildade arkitekter,

väg- och vatten byggare och inte minst värme- och sanitet stekniker.

Arkitektkontoren har i stor utsträckning fått lita till utländsk arbetskraft,

som först måste skolas om för svenska förhållanden. Eftersom bristen vid

en fortgående rationalisering kommer att växa, är det angeläget, att åtgärder

vidtages för att öka den tekniska undervisningens kapacitet.

Även om man kan rationalisera projekteringsarbetet så, att personal med

annan teknisk utbildning än högskoleutbildning kan anlitas i större utsträckning

än tidigare, kommer detta icke att vara tillräckligt för att uppväga

de ökade kraven på personal med högre teknisk utbildning.

Jag ämnar i det följande taga upp till behandling dels frågan om en ökning

av utbildningskapaciteten vid båda de tekniska högskolornas avdelningar

för arkitektur, vid tekniska högskolans i Stockholm utbildningslinje

för flygteknik samt vid sistnämnda högskolas avdelning för elektroteknik,

dels vissa ytterligare frågor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

5

Utredning om ökad utbildning av arkitekter

I sin tidigare nämnda skrivelse har kollegienämnden vid tekniska högskolan

i Stockholm åberopat dels en av Svenska arkitekters riksförbund

(SAR) den 21 september 1956 dagtecknad prognos rörande arkitektbehovet,

dels en promemoria rörande ökad utbildning av arkitekter vid tekniska

högskolan i Stockholm, vilken framlagts den 27 september 1956 av

en särskild utredning skommitté inom avdelning srådet för avdelningen för

arkitektur vid högskolan — vilken kommitté bestått av professorerna N.

Ahrbom och E. Sundahl samt arkitekten E. Dahlberg — dels en till kollegienämnden

från nämnda avdelning sråd den 10 november 1956 avlåten

skrivelse, dels slutligen ett av SAR.s riksmöte den 28 september 1956 antaget

uttalande rörande en utökning av antalet arkitektstuderande.

Sveriges arkitekters riksförbunds prognos

Ur SAR:s prognos rörande arkitektbehovet, vilken omfattar 15-årsperioden

1956—71, inhämtas bland annat följande.

Nuvarande förhållanden. SAR:s matrikel för år 1956 upptar

1 065 arkitekter. Härtill kommer cirka 45 ieke-medlemmar enligt en av

förbundet verkställd komplettering. Det totala antal svenska arkitekter,

som man för närvarande har att räkna med, beräknas därför till cirka 1 100.

Med avseende på födelseår, ålder och kön är fördelningen av nämnda

population mycket sned. Åldersgrupperna under 40 år upptar icke mindre

än 50 procent av totalantalet. Genomsnittsåldern (medianen) är 39 år. Den

större frekvensen för de yngre åldersgrupperna beror på den större examinationen

under senare år. Avgången är sålunda mindre än nyrekryteringen.

Vid nuvarande intagning och examination erhålles därför ett nytillskott.

Av de till förbundet anslutna arkitekterna är något över 1 000, eller mer

än 90 procent högskoleutbildade. De från övriga skolor utexaminerade innehar

med svensk högskoleutbildning likvärdig examen från utländska läroanstalter

eller har med lägre examen och efter långvarig verksamhet inom

facket vunnit inträde i förbundet. De utländska arkitekter, vilka är verksamma

här i landet och är medlemmar i SAR, hänföres sålunda till denna

kategori. Övriga utländska arkitekter är icke medtagna.

Den årliga intagningen av studerande, som i början av 1930-talet var

cirka 25, hade under följande femårsperiod växt till cirka 35 och ökat under

första hälften av 1940-talet till omkring 40. Under senare hälften av 1940- talet intogs i genomsnitt icke mindre än cirka 60 studerande, en följd av

den stora intagningen under åren 1947—1949, varefter man under 1950- talets första hälft intog cirka 55.

Ilösten 1956 intogs vid tekniska högskolan i Stockholm 36 arkitekturstuderande.

Vid Chalmers tekniska högskola är intagningssiffran för närvarande

25.

Enligt de i prognosen redovisade beräkningarna fullföljer cirka 80 procent

av de antagna sina studier och avlägger examen.

Ökning av a n t a 1 e t a rkitekter vid o f ö r ii n d r a d examination.

I prognosen beräknas utifrån uppgifterna rörande åldersfördelning,

antagning och examination lmr antalet arkitekter kommer att för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

ändras under de närmaste femårsperioderna, under förutsättning av oförändrad

examination. Hänsyn har därvid tagits till att antagningen av

studerande vid tekniska högskolan i Stockholm från och med höstterminen

1956 ökats med 6 från 30 till 36.

Enligt ifrågavarande beräkningar uppskattas antalet yrkesverksamma

arkitekter tillväxa med sammanlagt cirka 360 under den närmaste tioårsperioden,

motsvarande ett nettotillskott av 36 årligen. Under den följande

femårsperioden beräknas antalet tillväxa med endast något över 33 årligen,

beroende huvudsakligen på att avgången ökas på grund av såväl åldersskäl

— uppnåendet av den i prognosen valda maximiåldern, 70 år — som ökad

dödlighet genom åldersförskjutning. För tiden efter prognosperiodens slut

beräknas det årliga nettotillskottet komma att ytterligare reduceras.

A r k itektbehovet och arkitekttillgången. I prognosen

redovisas en undersökning rörande det nuvarande arkitektbehovet. Undersökningen

baseras dels på en rundfråga till chefsarkitekter, dels på kompletterande

uppgifter från statliga verk och en av Sveriges industriförbund

verkställd utredning. Enligt nämnda undersökning uppgår det totalt uppgivna

behovet till cirka 200 arkitekter, av vilka omkring 140 avser privata

arkitektkontor. Från de flesta håll vitsordas även behovet av ett på längre

sikt ökat antal arkitekter. Särskilt framhålles det önskvärda i att ett större

antal arkitekter söker sig till landsorten men understrykes svårigheterna

att behålla dem där. Det anses därför klart att det för närvarande föreligger

en kännbar brist på arkitekter. Ökningen beräknas för närvarande

ske i den takt, som motsvarar den genomsnittliga investeringsutvecklingen

under åren 1946—1955. Antalet arkitekter borde emellertid enligt prognosen

nu vara avpassat efter investeringarnas omfattning under den närmaste

femårsperioden för att ett väl utfört projekteringsarbete skall medhinnas.

Bristsituationen beräknas ha uppkommit redan under kriget och sedan ha

skärpts, eftersom någon ökning av antagningen av studerande icke skett i

den omfattning, som enligt prognosen borde ha föranletts av föreliggande

eftersläpning.

Av en i prognosen intagen tablå över den förväntade befolkningsutvecklingen

(enligt statistiska centralbyrån) framgår att totalbefolkningen väntas

tillväxa med 4 procent fram till 1970. Ökningen beräknas till 2 procent fram

till 1960 samt under de följande femårsperioderna till 1 procent. Antalet barn

i åldern 0—10 ar beräknas komma att sjunka under hela perioden medan

åldersklasserna 10—15 företer en fortsatt tillväxt under innevarande decennium

för att därefter börja avta. Likaså beräknas åldersklasserna 15—

20 år tillväxa i antal, samtidigt med cn mycket betydande tillväxt av de

hushållsbildande åldrarna i 20—30 år.

I prognosen betonas att yrkesutbildning samt annan högre utbildning

vanligen påbörjas i 15-årsåldern, medan hushållsbildningen huvudsakligen

avser åldrarna 20—30 år. Den tillväxt av dessa åldersklasser, som sålunda

är att motse, medför även i fortsättningen mycket stora investeringar för

skolväsendets behov i synnerhet vid ett mer allmänt genomförande av

enhetsskolan. Samtidigt ställes genom den växande hushållsbildningen

större krav på bostadsbyggandets omfattning. På åldringsvårdens område

kräves även avsevärd utbyggnad.

Investeringsvolymen i husbyggande beräknas i prognosen under efterkrigstiden

ha tillväxt med i genomsnitt 2,6 procent per år (med cirka 4

procent årlig ökning under 1950-talet). Dessutom framhålles att bostadsbyggandet,

som utgör den dominerande delen av det totala husbyggandet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 99 år 1957

släpat efter i förhållande till investeringsutvecklingen på andra områden.

Med hänsyn till de stora behov, som måste tillgodoses bland annat till

följd av befolkningsutvecklingen, synes det enligt prognosen givet att investeringarna

i husbyggnad även i fortsättningen måste tillväxa. En årlig

ökning av dessa investeringar med 3 ä 4 procent anses trolig.

Den därefter gjorda beräkningen av arkitektbehovet grundas på den förutsedda

investeringsutvecklingen. Vid tillväxt av investeringarna i husbyggande

antages att en motsvarande ökning erfordras av personalresurserna

för projekteringen.

Enär den nu aktuella arkitektbristen redovisats till cirka 200 skulle det

behövliga antalet alltså uppgå till omkring 1 260. I överensstämmelse med

antagandet att investeringsvolymen tillväxer med 3 ä 4 procent årligen —

enligt prognosen ett sannolikt antagande med hänsyn till den hittillsvarande

utvecklingen och den fortsatta standardhöjningen — beräknas arkitektbehovet

tillväxa i samma takt, d. v. s. med 3 ä 4 procent. I följande

sammanställning redovisas bristsituationen under olika år enligt gjorda

antaganden.

År

Antal arkitek- ter vid nuva- rande intag- ning

Behov vid årlig ökning med

Brist vid årlig ökning med

3%

4%

3%

4%

Abso-

lut

Rela-

tiv

Abso-

lut

Rela-

tiv

1956.....

1065

1265

1265

200

15,8

200

15,8

1961.....

1235

1465

1540

230

15,7

305

19,8

1966 .....

1420

1695

1870

275

16,2

450

24,1

1971.....

1580

1965

2280

385

19,6

700

30,7

Vid oförändrad intagning av studerande skulle alltså arkitektbristen under

de närmaste åren bli allt större för att i början av 1970-talet enligt, det

lägsta alternativet vara nästan dubbelt så stor som nu, såvida icke några

åtgärder vidtages för att öka arkitekttillgången. En ökad intagning av studerande

år 1957 skulle i bästa fall ge ett ökat antal utexaminerade arkitekter

från och med år 1961. För att en ökad intagning skall bli effektiv och

bristen så småningom minskas finge den icke tilltagas för knappt. En fördubbling

av intagningen av studerande vid tekniska högskolan i Stockholm

(KTH) från och med år 1957, d. v. s. en utökning med 36 studerande per

år, skulle ge ett årligt tillskott av omkring 30 arkitekter från och med år

1962. Det förutsättes alltså, att den genomsnittliga studietiden är 5 år.

Situationen under olika år skulle bli följande.

År

Antal vid för- luhblad intag- ning vid KTII

fr. o. m. år

1957

Behov vid årlig ökning med

Brist vid årlig ökning

med

3%

4%

3%

4%

Abso-

lut

Rela-

tiv

Abso-

lut

Rela-

tiv

1956 .....

1065

1265

1265

200

15,8

200

15,8

1961.....

1235

1465

1540

230

15,7

305

19,8

1966 .....

1570

1695

1870

125

7,4

300

16,0

1971.....

1880

1965

2280

85

4,3

400

17,5

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1957

Även vid en fördubbling av intagningen vid tekniska högskolan i Stockholm

skulle alltså en viss brist komma att föreligga. Denna brist beräknas

1966 till 125 och 1971 till 85 vid en årlig ökning av behovet med 3 procent.

Sker en snabbare ökning av behovet tillväxer bristen till 300 år 1966 samt

till 400 år 1971. Det framhålles därför som lämpligt att utvecklingen av

såväl behov som tillgång beträffande arkitekter följes i fortsättningen för

att lämpliga åtgärder i tid skall kunna vidtagas.

Till handlingarna i ärendet har sedermera fogats en av SAR i vissa hänseenden

överarbetad prognos, dagtecknad den 23 oktober 1956.

UtredningskommiUén inom avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur vid

tekniska högskolan i Stockholm

Den inom tekniska högskolan i Stockholm tillsatta, förut omnämnda

kommittén har haft till uppgift att utreda kostnader och lokalfrågor för en

ifrågasatt ökning av antalet studerande vid högskolans avdelning för arkitektur.

I sin promemoria erinrar kommittén inledningsvis om den sedan lång tid

tillbaka starkt framträdande bristen på arkitekter i landet och de alltmera

ökade kraven på kvalificerat planeringsarbete. Härtill kommer enligt kommittén

den successiva ökning av investeringarna i byggnader, som kan beräknas

äga rum vid en fortsatt ökning av nationalprodukten, vilken kräver

en ökning såväl av antalet högskoleutbildade tekniker som antalet arkitekter

även på längre sikt.

Kommittén finner att tidpunkten för en ökning av antalet nyantagna

studerande för närvarande är gynnsam på grund av de stora årskullar, som

under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet kommer att söka sig

till de högre utbildningsanstalterna. Kommittén understryker, att ett tillräckligt

stort antal sökande till avdelningen är en förutsättning för den

ifrågasatta ökningen, om studentmaterialets kvalitet skall kunna bibehållas

eller helst förbättras. Om en ökning av antalet arkitekturstuderande vid

tekniska högskolan i Stockholm skall ske, bör den enligt kommittén komma

till stånd snarast möjligt och helst från och med höstterminen 1957.

Av promemorian inhämtas i övrigt huvudsakligen följande.

Ökningens omfattning. SAR:s prognos tar enligt uppgift huvudsakligen

hänsyn till sådana faktorer, som låter sig siffermässigt behandlas

och måste därför betraktas som en grundprognos. Den bortser sålunda

från det »dolda» arkitektbehovet inom sådana verksamhetsgrenar, där

antalet nu aktiva arkitekter är litet och en ökad arkitektinsats eventuellt

vore gagnrik. Inte heller har man kunnat siffermässigt beräkna den ökning

av planeringsarbetets volym såväl kvantitativt som kvalitativt, som torde

bli en följd av en ökad mekanisering av byggandet. Prognosen tar ej heller

hänsyn till möjligheterna till ändrad inre organisation av arkitektkontoren

eller till de utländska arkitekter — cirka 100 — som för närvarande arbetar

i Sverige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

Med dessa begränsningar uppskattas den aktuella bristen på arkitekter

till 200, varav 140 på privata kontor och resten i stat eller kommun. Antalet

högskoleutbildade arkitekter i landet är för närvarande cirka 1 060.

Den angivna bristen utgör sålunda nära 20 procent. Nämnas kan, att enligt

tidigare beräkningar antalet högskoleutbildade civilingenjörer i landet

uppgår till cirka It 000 och bristen till cirka 1 000.

Om utbildningskapaciteten icke skulle ökas, kommer arkitektbristen att

år 1971 öka till 385 respektive 700 enligt de två alternativa antaganden

om investeringsvolymens tillväxt, 3 procent respektive 4 procent årlig

ökning, som undersökts. Om den årliga antagningen av arkitekturstuderande

vid tekniska högskolan i Stockholm ökas till det dubbla, blir motsvarande

siffror 85 och 400.

Kommittén har, bland annat med hänsyn till lärar- och lokalfrågorna

och till önskemålet att fortast möjligt öka antalet arkitekter, för närvarande

icke ansett sig kunna föreslå en permanent ökning av antalet studerande

i enlighet med prognosens långtidsprogram. Då det av flera skäl,

bland annat med hänsyn till lokalfrågor och lärarbefattningarnas lönegradsplacering,

visat sig lämpligt att nu föreslå en dubble ring av arkitekturskolan

under 11+ år har kommittén stannat för denna lösmng. Detta innebär,

att man under It år tar in 36 nya studerande per ar utöver nuvarande

antal. Den sista årskullen av den dubblerade avdelningen utexamineras då

efter 14 år. Under denna tidsperiod skulle sålunda antagas sammanlagt

396 arkitekturstuderande vid tekniska högskolan i Stockholm utöver nuvarande

antal. Av dessa kan enligt prognosens beräkningar cirka 80 procent

eller omkring 320 beräknas avlägga examen och bli verksamma som högskoleutbildade

arkitekter. Frågan om arkitekt behovet i landet bör följas

under 14-årsperioden.

Kostnader för ökad inta g n i n g av st u d erande vi d

tekniska högskolan i Stockholm. Enligt kommitténs mening

måste vid en ökning av antalet arkitekturstuderande i Stockholm — utöver

det nuvarande antalet 36 — professurerna och speciallärarbefattningarna

i de egentliga arkitekturämnena dubbleras. När 1940 års sakkunniga

för den högre tekniska utbildningen i sitt år 1943 avgivna betänkande begränsade

ökningen av arkitekturavdelningen till cirka 20 procent — medan

ökningen av alla övriga avdelningar föreslogs till cirka 50 procent — torde

en av orsakerna ha varit, att man vid denna tidpunkt icke ansåg sig kunna

föreslå den ökning av antalet professurer och övriga lärartjänster vid avdelningen,

som vid en ökning till 50 procent blivit ofrånkomlig.

Antalet studerande per lärare vid arkitekturavdelningen måste vara

mera begränsat än på många andra avdelningar. Anledningen härtill är, att

övningarna i arkitekturämnena har en helt dominerande betydelse för undervisningen

och att övningsuppgifterna blir individuella och kräver individuell

handledning icke blott av assistenter utan även av huvudläraren.

Professorernas direkta ledning av övningarna är och har tidigare alltid varit

obligatorisk. Varje avslutad övningsuppgift göres till föremål för individuell

— skriftlig eller muntlig — kritik i seminarieform. Denna kritik

åligger huvudläraren.

Kommittén understryker att det är en förutsättning för att undervisningens

kvalitet icke skall försämras, att nämnda form av undervisning

bibehålles. Redan det nuvarande antalet, 36 studerande per årskurs, medför

enligt kommitténs uppfattning eu försämring av undervisningens kva
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 99 år 1957

litet i jämförelse med vad den varit under den tid antalet arkitekturstuderande

vid högskolan var väsentligt lägre. Kommittén framhåller, att erfarenheterna

från åren 1947—54, sedan under åren 1947—49 försöksvis

antalet nyantagna studerande ökats från 30 till 60 utan annan förstärkning

av lärarkrafterna än vissa biträdande lärare och assistenter, i hög grad

bestyrkt den anförda uppfattningen.

För dubblering av arkitektutbildningen behövs enligt kommittén nya

lärartjänster endast i de egentliga arkitekturämnena. Enligt kommittén

erfordras följande nya lärarbefattningar, nämligen tre professurer, varav

en i arkitektur I, en i arkitektur II och en i stadsbyggnad, två befattningar

som speciallärare, varav en i frihandsteckning och modellering och en i

materialbehandling med formlära, samt en befattning som biträdande lärare

i trädgårdskonst. Professurerna föreslås konstruerade som Cp-tjänster med

en förordnandetid av 12 år.

Kommittén framhåller, att det är väsentligt att de nya lärartjänsterna

förenas med samma ekonomiska villkor som de nuvarande.

Kommitténs förslag innebär vidare, att förstärkningen av undervisningskrafterna

i de grundläggande och tekniska ämnena endast bör ske genom

ökning av anslagsmedlen till övningsassistenter samt till materiel för samlingar

och laborationer i proportion till det ökade studerandeantalet. För

speciallärare och biträdande lärare har kommittén beräknat en normal

arvodesökning för ökat antal studerande (med 300 kronor för år) jämte

extra ersättning för dubblerade övningar på olika tider, då lärarna på grund

av lokalförhållanden icke samtidigt kan leda övningarna för en dubblerad

årskurs.

Enligt kommitténs förslag bör de för dubbleringen erforderliga nya lärartjänsterna

tillkomma i följande tidsordning.

Första läsåret: professur i arkitektur I och speciallärarbefattning i frihandsteckning

och modellering.

Andra läsåret: speciallärarbefattning i materialbehandling med formlära.

Tredje läsåret: professurer i arkitektur II och stadsbyggnad samt befattning

som biträdande lärare i trädgårdskonst.

Kostnaderna för dubbleringen av arkitektutbildningen beräknas av kommittén

till följande belopp.

Första läsåret: 112 000 kronor.

Andra läsåret: 164 000 kronor.

Tredje läsåret: 316 000 kronor.

Fjärde läsåret: 353 000 kronor.

Kommittén erinrar beträffande den gjorda kostnadsberäkningen, att

kostnaderna under de tre sista åren av den föreslagna 14-årsperioden kommer

att minskas med varje utexaminerad årskurs.

Av en av kommittén redovisad kostnadstablå framgår, att kostnaderna

för de föreslagna nya lärartjänsterna m. m. vid arkitekturavdelningen

under fjärde året av dubbleringen beräknas uppgå till cirka 330 000 kronor.

Motsvarande kostnader vid nuvarande antal studerande uppgår, enligt

en av kommittén gjord sammanräkning, till 468 000 kronor.

Att kostnaderna blir lägre för den nya studerandegruppen beror på, att

antalet huvudlärare i de grundläggande och tekniska ämnena icke föreslagits

utökat. Detta medför en starkt ökad arbetsbelastning för de nuvarande

lärarna i dessa ämnen. Särskilt gäller detta professorn och laboratorn i

byggnadsstatik och professorn i byggnadsteknik. Med den här ifrågasatta

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 99 år 1957

dubbleringen av arkitekturavdelningen och sedan studerandeantalet på avdelningen

för väg- och vattenbyggnad från och med hösten 1956 ökats från

60 till 90 kommer antalet studerande i grafostatik och hållfasthetslära,

byggnadsstatik, byggnadsmateriallära och byggnadsteknik att uppgå till

cirka 160 per år.

Sedan två år har högskolan med utförlig motivering äskat en professur

i konstruktionslära, som skulle omfatta byggnadsstatik och byggnadsteknik

för de arkitekturstuderande. Även utan en dubblerad arkitekturavdelning

är antalet studerande orimligt stort för professorerna i byggnadsstatik och

byggnadsteknik. Om dubbleringen kommer till stånd bör den av högskolan

äskade professuren i konstruktionslära inrättas från och med andra året av

dubbleringen.

I enlighet med den av riksdagen godkända generalplanen för högskolans

utbyggnad färdigställes under hösten 1957 en nybyggnad på högskolans

område för arkitekturavdelningens fyra årskurser, beräknad för ett studerandeantal

av 36 per årskurs. Härvid avflyttar de båda första årskurserna

från högskolebyggnaden i kvarteret Vega. Sedan även lantmäteriavdelningen

hösten 1958 beräknas inflytta i nya lokaler vid Drottning Kristinas

väg, kan hela högskolebyggnaden i kvarteret Vega vid denna tidpunkt

ställas till Stockholms högskolas förfogande.

Den dubblerade arkitekturavdelningen kan icke beredas plats i nybyggnaden.

Icke heller kan byggnaden i kvarteret Vega längre disponeras för

tekniska högskolans behov. Lokaler för den dubblerade avdelningen måste

sålunda anskaffas på annat håll, antingen genom ytterligare nybyggnad

eller genom förhyrning av någon nu tillgänglig byggnad. Den erforderliga

golvytan beräknas till cirka 2 000 mI 2.

Avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur vid tekniska högskolan

i Stockholm

I den förut omnämnda skrivelsen den 10 november 1956 från tekniska

högskolans i Stockholm avdelningsråd för avdelningen för arkitektur betonas,

att en dubblering utan dröjsmål av utbildningskapaciteten inom avdelningen

synes oundgängligen nödvändig.

Avdelningsrådet framhåller vidare att den av SAR i ämnet framlagda

prognosen måste anses bristfällig och missvisande. Den beaktar enligt avdelningsrådets

mening ej det dolda arkitektbehov, som föranledes bland

annat av undervisning och forskning, och räknar dessutom med en alltför

låg tillväxtprocent beträffande arkitektbehovet för bebyggelseplanering och

byggnadsverksamhetens förändring mot industriella produktionsmetoder.

Det framtida behovet av arkitekter måste enligt avdelningsrådet bli betydligt

större än vad prognosen utvisar. Utbildningskapaciteten måste ökas,

så att avdelningen kan draga till sig erforderlig del av begåvningsreserven.

Behovet av en ökning synes avdelningsrådet så uppenbart, att enligt dess

mening någon ny prognos icke behöver avvaktas. För att täcka utbildningsbehovet,

framhåller avdelningsrådet slutligen, erfordras i första hand en fördubbling

av utbildningskapaciteten vid tekniska högskolan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

Sveriges arkitekters riksförbund

I skrivelse till kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm den

9 oktober 1950 har SAR anfört följande.

Sedan SAR under hand erhållit kännedom om att kollegienämnden vid

tekniska högskolan i Stockholm för närvarande överväger frågan om utökning

av antalet studerande vid arkitekturavdelningen, vill förbundet

bringa till nämndens kännedom att årets riksmöte den 28 september 1956

i Stockholm, på grundval av verkställd prognosutredning om arkitektbehovet

under de närmaste 15 åren, gjort ett enhälligt uttalande för en väsentlig

utökning av antalet arkitekturstuderande under förutsättning av fullt

bibehållande av kraven på undervisningens kvalitet.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm

I kollegienämndens — förut delvis refererade — skrivelse den 10 oktober

1956 anföres i fråga om föreliggande förslag till utbyggnad av arkitektutbildningen

vid högskolan i huvudsak följande.

Liksom avdelningsrådet ansluter sig kollegienämnden helt till de av kommittén

framlagda beräkningarna men vill beträffande inrättandet av professurer

endast framhålla, att dessa bör tillsättas såsom Cp-befattningar

med sexårsförordnanden. Någon annan anställningsform, vilken skulle möjliggöra

rekrytering av personer med erforderlig kompetens för att handha

ifrågavarande undervisning, föreligger enligt kollegienämndens mening

icke.

En förutsättning för dubblering av avdelningen är vidare att erforderliga

lokaler ställes till förfogande. Detta kan ske antingen genom nybyggnad

inom högskolans område eller genom förhyrning.

Högskolans byggnadskommittés arkitekt, professor N. Ahrbom, har

redovisat att en eventuell nybyggnad skulle kunna förläggas inom’ högskolans

område på Norra Djurgården vid Drottning Kristinas väg intill

den planerade nybyggnaden för lantmäteriavdelningen och på ett avstånd

av cirka 250 meter från arkitekturavdelningens nybyggnad. På detta område

skulle en vinkelbyggnad med en taklisthöjd mot vägen av cirka 12

meter och med suterrängvåning kunna uppföras med en byggnadsvolym

av cirka 17 000 in3. Med ett uppskattat pris av 150 kronor per m3 skulle

den totala byggnadskostnaden komma att uppgå till cirka 2,5 miljoner

kronor. Av denna byggnad skulle lokalerna för den dubblerade arkitekturavdelningen

upptaga hälften eller cirka 8 500 m3 och en yta av cirka

2 000 nr motsvarande en byggnadskostnad av cirka 1,3 miljoner kronor.

Endast den för arkitekturavdelningen avsedda delen av byggnaden behöver

omedelbart uppföras. Inom en snar framtid torde dock lokaler bli erforderliga

för en blivande professur i regleringsteknik, vilket ämne med hänsyn

till det stora antalet studerande i fysik icke under någon längre tid kan

inrymmas i fysikbyggnaden. En eventuell byggnad bör planläggas så att

den kan uppföras i förslagsvis två etapper — den första då för arkitekturavdelningen.

Denna del av byggnaden skulle kunna färdigställas till hösten

1958 under förutsättning att erforderligt investeringsanslag och byggnadstillstånd

erhålles före den 1 juli 1957 — detta vid sidan av vad högskolans

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1957

byggnadskommitté i sina ordinarie petita äskat för byggnader in. in. Om

arkitekturavdelningen dubbleras från hösten 1957 skulle den första årskursen

få lov att inrymmas i den då färdiga byggnaden för det nuvarande

studerandeantalet. Med hänsyn till att första årskursen endast har en termins

övningar på ritsal i ämnet arkitektur 1 torde detta vara möjligt att

genomföra, ehuru svårigheterna givetvis skulle bli avsevärda. —- Om den

här angivna byggnaden skulle komma till stånd, får det i framtiden utrönas

huruvida behovet av arkitekter i fortvarighetstillstand kommer att vara

så stort att avdelningen bör bibehållas dubblerad. Om så icke skulle vara

fallet efter 1971 har högskolans behov av lokaler för andra ändamål säkerligen

vuxit så, att byggnaden utan svårighet kan rationellt utnyttjas.

Såsom framgår av kommitténs utredning erfordras vid dubblering av

arkitekturavdelningen en golvyta av cirka 2 000 m". Detta behov kan,

såsom framhållits, även tillgodoses genom att lokaler ställes till högskolans

förfogande på annan plats inom Stockholm. Härvid är av betydelse att avståndet

till högskolan ur tidssynpunkt icke blir för stort då vissa föreläsningar

för den dubblerade avdelningen kommer att vara förlagda till högskolans

lokaler vid Valhallavägen under det att rit- och konstruktionsövningar

och dylikt kommer att äga rum i de förhyrda lokalerna. För den

händelse alternativet förhyrning av lokaler väljes, synes det böra ankomma

på byggnadsstyrelsen att på Kungl. Maj:ts uppdrag lösa denna fråga.

De för- och nackdelar, som är förenade med de båda alternativen nybyggnad

contra förhyrning, ligger i öppen dag, och högskolan är beredd att

genomföra den lösning som statsmakterna kan komma att stanna för.

Anledningen till att kollegienämnden framlägger ett fullständigt kostnadsförslag

för arkitekturavdelningens dubblering är den att det är fråga

om en provisorisk åtgärd avsedd att höja den antagningskapacitet som

statsmakterna förutsatt för avdelningen i fråga. Givet är emellertid att de

ökade intagningarna av studerande vid avdelningarna för maskinteknik

(från 55 till 90), för väg- och vattenbyggnad (från 62 till 90) och för elektroteknik

(från 90 till 115) kommer att på analogt sätt som för arkitekturavdelningen

medföra behov av förstärkning av lärarkrafterna, varför dessa

behov — vilka årligen kommer att framföras i högskolans petita — måste

behandlas efter samma normer som kommer att tillämpas beträffande

arkitekturavdelningens anslagsbehov.

Yttranden

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola uttalar till en början

att det aktuella och beräknade framtida behov av arkitekter, som förut

redovisats, bör mötas genom ökad intagning av arkitekturstuderande vid

landets båda högskolor.

Vad beträffar Chalmers tekniska högskola synes enligt kollegienämnden

utsikter föreligga att öka intagningen, om så skulle erfordras, upp mot det

dubbla av nuvarande intagningssiffran, 25 studerande. Nämnden hänvisar

därvid till siffror rörande antalet behöriga sökande till arkitekturavdelningen

under den senaste femårsperioden. Då enligt nämnden en dubblering

av undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm icke är tillräcklig för

att balansera det väntade arkitekt behovet, synes enligt nämndens mening

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

starka skäl tala för att arkitektutbildningen dubbleras vid båda högskolorna.

Beträffande förutsättningarna för en dylik dubblering anför nämnden

bland annat följande.

En pågående utredning inom avdelningskollegiet för arkitekturavdelnmgen

angående lärarbehovet för en avdelning med enkla årskurser

har utvisat, att behov föreligger av sex fasta institutioner med professurer

och till dem anslutna biträdande lärare, nämligen i arkitektur I

(nuvarande husbyggnadslära), arkitektur II (nuvarande arkitektur), stadsbyggnad,

konstruktionsteknik (ny), formgivning (ny) och arkitekturhistoria

(ny). Det är uppenbart, att frågan om inrättande av nya professurer

i de tre sistnämnda läroämnena framstår såsom en angelägenhet

av första graden om en dubblering av undervisningen skall komma till

stånd. Vidare uppkommer behov av dubblering av lärarkrafterna i de fyra

tillämpade huvudämnena arkitektur I, arkitektur II, stadsbyggnad och

formgivning.

I princip synes den av tekniska högskolan i Stockholm hävdade synpunkten

att vid dubblering båda undervisningsgrupperna bör ha lärare

med likvärdig kompetens vara riktig, varför en dubblering av antalet

professorer skulle erfordras. Med hänsyn till att vid Chalmers tekniska

högskola undervisningsgruppernas storlek förutsättes begränsad till 25

vardera, synes det dock möjligt att under ett provisorium lösa denna fråga

genom anställande av väl kvalificerade biträdande lärare, förslagsvis i

lönegrad Ce 30, vilka under vederbörande professors överinseende självständigt

skulle handha ledningen av den ena undervisningsgruppen. Detta

synes tänkbart beträffande ämnena arkitektur I, arkitektur II och formgivning.

I ämnet stadsbyggnad torde dock med hänsyn till den stora omfattningen

av undervisningen (i denna deltar även studerande vid avdelningen

för väg- och vattenbyggnad) krävas en laboratur i Ce 34. Utöver

de lärarkrafter, som nu nämnts, krävs givetvis ökad assistenthjälp vid hela

avdelningen.

I detta sammanhang må slutligen framhållas, att all slags tillämpad

arkitekturundervisning utövas som gruppundervisning med projektarbete,

seminarier och stödjande föreläsningar samt bedömningsarbete. Det är

därför väsentligt, att undervisningsgruppen icke göres större än att sådan

undervisning är praktiskt och pedagogiskt möjlig. Gränsen uppåt ligger

enligt avdelningskollegiets erfarenhet vid grupper på 25 ä 30 studerande

för varje lärare i de fyra tillämpade ämnena.

Vidkommande lokalbehovet får kollegienämnden framhålla, att

enligt avdelningskollegiet lokalbehovet för en avdelning med enkla årskurser

och sex institutioner kan beräknas till netto 2 500 in2. Skall årskurserna

dubbleras, växer enligt avdelningskollegiets mening lokalbehovet

till cirka 3 800 nr. För närvarande disponerar avdelningen 1 300 m2

lokaler, kringspridda på fyra skilda ställen, vilket i högsta grad försvårar ett

önskvärt samarbete institutionerna emellan. Om en fördubbling skall genomföras,

låt vara som ett provisorium, framstår lokalbehovet ännu mer

brännande både kvantitativt och i fråga om lokalernas inbördes belägenhet.

Av vad som nu anförts framgår, att arkitekturavdelningens nuvarande

lokaler icke motsvarar behovet ens för enkla årskurser och långt mindre

förslår för en dubblering av kurserna. På grund härav synes det ofrånkom
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts -proposition nr 99 år 1957

ligt, att avdelningen relativt snart erhåller nya, ändamålsenliga lokaler

oavsett om en dubblering av undervisningen kommer till stånd eller ej.

Mot bakgrunden av den allvarliga arkitektbrist, som redovisats i remissakten

och som väntas snabbt förvärras, anser sig emellertid kollegienämnden

här böra något beröra eventuella möjligheter att provisoriskt ordna lokalfrågan

vid en dubblerad intagning av arkitekturstuderande vid Chalmers

tekniska högskola.

Utgångspunkten för två tänkbara alternativ är att den dubblerade avdelningens

båda lägsta årskurser provisoriskt skall kunna inrymmas inom

Gamla Chalmers genom ökat utnyttjande av befintliga, ritsalar. Detta

nödvändiggör dock en ytterligare uppdelning av undervisningsgrupperna

inom andra avdelningar. Vid intagningen av studerande till den första

dubblerade årskursen skulle arbetena med en nybyggnad för arkitekturavdelningen

vara påbörjade och bedrivas så, att inflyttning i nybyggnaden

kunde ske, då dessa studerande inträder i tredje årskursen.

En annan möjlighet synes vara att provisoriskt inrymma denna dubblerade

tredje årskurs i de lokaler, som kan beräknas bli disponibla inom

Gamla Chalmers, därest högskolans biblioteksbyggnad då är färdigställd.

Ehuru dessa utrymmen icke uppgår till den yta, som avdelningskollegiet

ansett behövlig, torde det dock vara möjligt att under en övergångstid

där provisoriskt inrymma en och efter ytterligare ett år två undervisningsgrupper

om vardera 25 studerande. Ytterligare utredning krävs emellertid

för bedömande av förutsättningarna för att genomföra detta alternativ, och

kostnaderna för nödvändiga inredningsarbeten i lokalerna måste även undersökas.

Till kollegienämndens yttrande är fogat ett utdrag ur protokoll fört vid

sammanträde med avdelningsrådet jör avdelningen för arkitektur vid Chalmers

teknislca högskola. Enligt detta utdrag har avdelningsrådet beslutat

dels undersöka tillförlitligheten hos SAR:s prognos, dels bestämt understödja

initiativet till en fördubbling av arkitekturavdelningen vid tekniska

högskolan i Stockholm, dels slutligen uttala att vid uppgörandet av

en generalplan för lokalbehovet vid Chalmers tekniska högskola en fördubbling

av arkitekturavdelningen från nuvarande 25 studerande per årskurs

till 50 skulle förutses.

Byggnadsstyrelsen — som understryker att arkitektbristen är mycket

besvärande — anser i likhet med avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur

vid tekniska högskolan i Stockholm, att den av SAR framlagda

prognosen icke tar hänsyn till alla de faktorer, som bör beaktas i

sammanhanget. Enligt en till byggnadsstyrelsens yttrande fogad promemoria

med vissa synpunkter på den gjorda prognosen anses de tre viktigaste

störningsfaktorerna — förbisedda arkitektyrken, den icke SARanslutna

personalen samt projekterings- och planläggningsverksamhetens

merökning i förhållande till investeringsvolymen och dess återverkan på

arkitektbehovet — sammantagna med vissa smärre oklara faktorer vara

av den storleksordning, att arkitekt bristen kan förmodas vara betydligt

större iin prognosen utvisar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 99 år 1957

Beträffande frågan om en ökning av utbildningskapaciteten

anför byggnadsstyrelsen bland annat följande.

När det gäller att taga ställning till hur en ökning lämpligen bör genomföras

vill styrelsen erinra om att antalet platser vid avdelningen för arkitektur

vid Chalmers tekniska högskola är 25. Sedan nämnda högskola från

och med innevarande läsår erhållit professur även i stadsbyggnad hade det

— därest man med hänsyn till sättet för undervisningens bedrivande kan

godtaga 36 studerande —- från ekonomisk synpunkt varit naturligt att

man i första hand ökat utbildningen vid högskolan från 25 till 36 eller till

samma utbildningskapacitet som tekniska högskolan i Stockholm numera

har, detta under förutsättning att det därmed förbundna lokalbehovet blir

tillgodosett. Avdelningskollegiet för arkitektur vid Chalmers tekniska högskola

har emellertid tidigare ansett att med hänsyn till undervisningens

art en enkel årskurs lämpligen bör omfatta högst 25 studerande. Ett ställningstagande

i denna fråga undandrager sig byggnadsstyrelsens bedömande,

men det synes styrelsen icke föreligga några godtagbara skäl varför icke

vid lika antal lärarkrafter samma antal studerande skulle kunna mottagas

vid de bägge högskolorna. Oavsett om ökningen skall ske genom dubblering

vid tekniska högskolan i Stockholm eller Chalmers tekniska högskola

bör någon skillnad vad beträffar härför erforderliga lärarkrafter och lönegradsplaceringen

av dem icke föreligga. Även det erforderliga lokalbehovet

måste bli i stort sett detsamma vid de båda högskolorna.

Styrelsen delar uppfattningen att vid en dubblering av antalet studerande

kvalificerade lärarkrafter icke torde kunna erhållas, därest icke professurer

inrättas i de för avdelningen speciella ämnena arkitektur I och II

samt stadsbyggnad. Med rådande högkonjunktur inom arkitektyrket och

brist på arkitekter, villiga att ägna sig åt undervisning, torde likväl betydande

svårigheter föreligga att få lämpliga och tillräckligt kvalificerade

fackmän för befattningarna ifråga.

Vad här anförts talar för att en dubblering i första hand bör komma till

stånd vid tekniska högskolan i Stockholm.

I fortsättningen granskar byggnadsstyrelsen lokalfrågorna och

anför därvid i huvudsak följande.

Vid ingendera högskolan finns lokaler som kan tagas i anspråk för att

täcka det med en dubblering förbundna lokalbehovet. Vid lösandet av

lokalfrågan har man, såvitt styrelsen kunnat bedöma, anledning förmoda

att det kan bli fråga om ett bestående behov av ökad utbildning. Om det

gällt en ökning under en kortare tidrymd, hade med hänsyn till det stora

lokalbehov som föreligger vid Chalmers tekniska högskola och den långa

tiden för att genomföra hela det härför erforderliga utbyggnadsprogrammet

skäl närmast talat för att låta uppföra en nybyggnad för en dubbelavdelning

för arkitektur vid nya Chalmers tekniska högskola. När sedermera en

återgång till en enkelavdelning aktualiserades skulle de lokaler som nu utnyttjas

för arkitektur kunna frigöras för annat ändamål.

Den av kollegienämnden vid tekniska högskolan gjorda framställningen

utmynnar i att antingen en nybyggnad uppföres å högskolans område vid

Valhallavägen eller att lokaler förhyres för en dubblerad arkitektutbildning.

I dagens läge synes det icke möjligt att i den allmänna hyresmarknaden

uppbringa lokaler av den storleksordning det här är fråga om.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

Styrelsen har under hand hos fastighetskontoren i Stockholm och Göteborg

gjort förfrågningar huruvida genom deras försorg några för ändamålet

lämpliga lokaler kunde anvisas. Från Göteborg har resultatet blivit

negativt. I Stockholm är bristen på lokaler särskilt besvärande, och icke

heller fastighetskontoret där har kunnat anvisa några för ändamålet direkt

tillgängliga lokaler. I detta sammanhang kan emellertid nämnas att frågan

om den framtida användningen av Hässelby slott utretts men att något

ställningstagande i frågan rörande slottets användning ännu icke skett från

stadens sida.

Någon staten tillhörig byggnad finns icke att tillgå i Göteborg. Olika

överväganden har gjorts i denna fråga beträffande Stockholm, men remisstiden

har icke medgivit ett slutligt klarläggande av frågan.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna framhåller, att styrelsen delar

den kritiska uppfattning rörande den föreliggande prognosen som

kommit till uttryck. För överstyrelsen framstår det såsom uppenbart att

— då prognosen vid en dubblering av arkitekturavdelningen vid tekniska

högskolan i Stockholm förutsätter en kvarstående brist efter 15 år av 85,

alternativt 400 arkitekter — planerna för eu utökad arkitektutbildning icke

nu bör begränsas till en dubblering av nämnda avdelning. Utan någon

överarbetning av riksförbundets prognos — en arbetsuppgift, som överstyrelsen

för övrigt icke nu är beredd att åtaga sig — synes det överstyrelsen

som om man kunde vara berättigad att utgå från en årlig antagningskapacitet

hos högskolorna av sammanlagt 120 arkitekturstuderande

som en lämplig ram för utbyggnaden av ifrågavarande undervisning. Detta

skulle innebära en fördubbling av den nuvarande antagningskapaciteten av

(36 + 25 =) 61 studerande. Överstyrelsen understryker att det här gäller

att tillgodose ett utbildningsbehov, som icke kan betraktas såsom tillfälligt.

För överstyrelsen synes det därför klart, att för ändamålet erforderliga åtgärder

icke bör givas provisorisk karaktär.

Efter att ha berört bland annat rekryteringsförhållandena vid de båda

högskolorna kommer överstyrelsen till att den normala antagningskapaciteten

bör bestämmas till 60 studerande vid vardera högskolan. En dylik

fördelning synes överstyrelsen lämpligare än en antagningskapacitet av 90

studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och 30 studerande vid

Chalmers tekniska högskola. En uppdelning av studerandeantalet på annat

sätt än något av de nu nämnda synes överstyrelsen icke böra komma i

fråga. Den av överstyrelsen förordade utbyggnaden kräver enligt styrelsens

mening i princip en dubblering av nu förefintliga lärarkraftcr av olika kategorier.

Vad angår lärar- och lokalbehovet vid den ifrågasatta utbyggnaden anför

överstyrelsen bland annat följande.

För tekniska högskolans i Stockholm vidkommande föreligger en detaljerad

plan för en successiv förstärkning av lärarpersonalen vid en

dubblering av högskolans arkitekturavdelning. Till denna plan kan över2

— Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 rami. Nr 99

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 99 år 1957

styrelsen i huvudsak ansluta sig. Överstyrelsen vill emellertid icke tillstyrka

förslaget, att de dubblerade professorsbefattningarna skulle tillsättas

på sexårsförordnanden med placering i Cp 14. Till ett sådant avsteg från

nuvarande ordning för tillsättning och lönegradsplacering av professorsbefattningar

finner överstyrelsen anledning saknas, då — såsom överstyrelsen

förut framhållit — överstyrelsen anser de avsedda åtgärderna för

utbyggnad av arkitektutbildningen ej böra givas provisorisk karaktär.

Skulle — mot förmodan — det framdeles komma att visa sig möjligt att

åter begränsa omfattningen av denna utbildning, torde syftet med förordnandetjänster

utan olägenhet i stället kunna tillgodoses genom att

frågan om behovet av berörda professorsbefattningar vid uppkommande

vakans göres till föremål för prövning, innan åtgärder för deras återbesättande

inledes.

Vid Chalmers tekniska högskola pågår, enligt vad kollegienämnden i sitt

remissyttrande upplyser, för närvarande en utredning rörande lärarbehovet

vid nuvarande utbildningskapacitet. Något närmare utformat förslag rörande

förstärkning av lärarkrafterna vid en dubblering av arkitekturavdelningen

har därför ej kunnat framföras. Självfallet måste emellertid enligt

överstyrelsens mening samma krav i fråga om lärarpersonalens omfattning

och kvalitet i princip ställas på denna högskola som på tekniska

högskolan i Stockholm.

I detta sammanhang vill överstyrelsen vidare betona, att den här avsedda

förstärkningen av lärarpersonalen — och i någon mån av viss annan personal

— är erforderlig för att tillgodose undervisningens behov. Däremot

ifrågasättes ingen personalförstärkning för utökning av forskningsverksamheten

vid berörda institutioner.

Då överstyrelsen — såsom förut framhållits — icke bedömer den ifrågavarande

dubbleringen av arkitektutbildningen såsom ett provisorium, bör

enligt överstyrelsens mening det ökade lokalbehovet tillgodoses

genom nybyggnader vid båda högskolorna. Kollegienämnden vid tekniska

högskolan i Stockholm har för denna högskolas del angivit de preliminärt

beräknade kostnaderna härför till 1 300 000 kronor, och det torde få ankomma

på högskolans byggnadskommitté att vid ett principiellt bifall härtill

framlägga ett närmare utarbetat förslag till utformningen av denna nybyggnad.

I fråga om Chalmers tekniska högskola gäller, att byggnadsstyrelsen

för närvarande utarbetar en generalplan för högskolans utbyggnad,

vilken generalplan även lärer komma att omfatta en nybyggnad för avdelningen

för arkitektur vid högskolan. Det ökade lokalbehov för denna

avdelning, som här avses, bör enligt överstyrelsens mening därvid beaktas.

Såvitt gäller lokalfrågorna kan uppenbarligen ingen permanent lösning

av desamma omedelbart ernås. För möjliggörande av en ökad intagning av

arkitektstuderande redan hösten 1957 måste vissa provisoriska åtgärder

vidtagas vid endera eller båda högskolorna. Vid tekniska högskolan i Stockholm

kan den planerade dubbleringen av arkitektutbildningen taga sin

början inom de nuvarande lokalerna, under förutsättning att lokaler på

annat håll i staden kan garanteras stå till högskolans förfogande hösten

1958. Av de båda alternativa förslag, som kollegienämnden vid Chalmers

tekniska högskola skisserat, kan enligt överstyrelsens mening måhända förslaget

att för här avsett ändamål taga i anspråk de gamla bibliotekslokalerna

erbjuda eu tänkbar lösning. Detta förutsätter emellertid, att den nya

biblioteksbyggnaden kan bliva färdigställd i så god tid före hösten 1959,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 99 år 1957

att de gamla bibliotekslokalerna till dess kan iordningställas för den dubblerade

tredje årskursen inom arkitekturavdelningen. En förutsättning härför

är i sin tur, att det investeringsanslag av 500 000 kronor, som i årets

statsverksproposition upptagits till den nya biblioteksbyggnaden för budgetåret

1957/58, kan ökas till 1 500 000 kronor i enlighet med vad kollegienämnden

och överstyrelsen i sina anslagsäskanden hemställt.

Kompletterande undersökningar

Såsom inledningsvis nämnts har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 12

februari 1957 framlagt förslag angående tillgodoseendet av lokalbehovet

för ökad utbildning av arkitekter vid tekniska högskolan i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen framhåller i skrivelsen att en nybyggnad för den dubblerade

arkitektutbildningen — vilken kan bedömas bli permanent —

enligt styrelsens mening bör förläggas till tekniska högskolans område vid

Valhallavägen. Styrelsen tillägger att en sådan byggnad emellertid bör

uppföras först sedan de redan tidigare planerade nybyggnaderna inom

ifrågavarande område färdigställts. Styrelsen har därför undersökt om förutsättningar

finns för friställande av staten tillhöriga lokaler. I denna fråga

anför styrelsen i huvudsak följande.

Det har därvid framkommit att fastigheten vid Riddargatan 5, tomten

nr 6 inom kvarteret Riddaren i Stockholm, som tidigare hyst högre lärarinneseminariet

och som nu inrymmer småskoleseminariet i Stockholm, kan

förväntas bli utrymd våren 1958. Sålunda har 1954 års seminarieutredning

i sitt betänkande angående seminarieorganisationen (SOU 1956: 18) föreslagit

att ifrågavarande seminarium skall nedläggas. Enligt vad styrelsen

inhämtat beräknas förslag om den nya seminarieorganisationens genomförande

från och med läsåret 1957/58 komma att föreläggas innevarande års

riksdag. Vid bifall till det framlagda förslaget skulle lokalerna i kvarteret

Riddaren kunna friställas vid utgången av nämnda läsår. Då endast en årsklass

seminarieelever kommer att undervisas under läsåret 1957—58 torde

vissa lokaler kunna frigöras redan hösten 1957. Omfattningen av dessa lokaler

kan dock bedömas bli begränsad, och det är tveksamt om lokalerna blir

tillräckliga även om det gäller endast första läsåret för en arkitektavdelning

om 30—35 elever per årskurs. Enligt vad styrelsen vid samråd under hand

med tekniska högskolan erfarit kan emellertid lokaler för en första årskurs

arkitektstuderande, om så visar sig nödvändigt, tillfälligt inrymmas inom

tekniska högskolans nuvarande lokaler.

Byggnaden i kvarteret Riddaren är uppförd i tre våningar. Golvytan i

respektive våning uppgår till cirka 520 in2 eller sammanlagt omkring

1 560 in2. Ilärtill kommer vissa vindsutrymmen som med enkla medel kan

inredas (ill ritsal eller liknande. Byggnadens planläggning och utformning

är väl lämpad och åtminstone under den förut berörda övergångstiden fullt

tillräcklig för den föreslagna arkitektutbildningen. Omfattningen av föreslagen

vindsinredning är enligt byggnadsstyrelsens mening beroende på hur

lång till byggnaden behöver användas för det här avsedda ändamålet. De

ändringsarbeten, som i övrigt kan påfordras, är så begränsade att de synes

kunna inrymmas inom ramen för de medel som står lill byggnadsstyrelsens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

förfogande för byggnadens underhåll m. in. Byggnadens läge i förhållande

till tekniska högskolan måste anses vara gynnsamt.

Byggnadsstyrelsen, som har för avsikt att sedermera återkomma till

frågan om hur denna välbelägna mark på längre sikt bör disponeras, har

beträffande den nu föreslagna tillfälliga användningen samrått med tekniska

högskolan och skolöverstyrelsen. Högskolan har icke haft något att

erinra mot byggnadsstyrelsens förslag. Skolöverstyrelsen har under hand

framhållit att seminariebyggnaden även i fortsättningen borde användas

för vissa med skolöverstyrelsens verksamhet sammanhängande ändamål

och att användningen av lokalerna för arkitektutbildning endast kunde godtagas

under en kort övergångstid tills permanenta lokaler för arkitektutbildningen

ordnats.

Med hänvisning till vad förut anförts får byggnadsstyrelsen föreslå att,

om seminariebyggnaden på tomten nr 6 i kvarteret Riddaren i Stockholm

kommer att frigöras från sitt nuvarande ändamål, den enligt styrelsens

mening angelägna utökade utbildningen av arkitekter vid tekniska högskolan

i Stockholm tills vidare förlägges till byggnaden.

Sedan överstyrelsen för de tekniska högskolorna i sin förut omnämnda

framställning förordat en utbyggnad av arkitekturavdelningarnas intagningskapacitet

vid båda högskolorna till att omfatta 60 studerande vid vardera

högskolan, har — såsom inledningsvis berörts — rektorn vid Chalmers

tekniska högskola, professorn G. Hössjer, med skrivelse den 18 februari

1957 överlämnat en utredning rörande kostnaderna m.m. vid en sålunda

ifrågasatt utökning av intagningen av arkitekturstuderande vid nämnda

högskola.

Hössjers utredning utmynnar i två alternativ, av vilka det första innebär

ett bibehållande av nuvarande uppläggning av undervisningen och det

andra en omläggning av undervisningen i anslutning till det förslag, som

högskolans kollegienämnd framlagt i sitt förutnämnda remissyttrande. Av

utredningen inhämtas bland annat följande.

Alternativ 1. Enligt utredningens alternativ 1 bör fyra professurer

inrättas under den fyraåriga utbyggnadsperioden. Dessa professurer avser

dels följande ämnen, vilka för närvarande är representerade av professurer,

nämligen husbyggnadslära, stadsbyggnad och arkitektur, dels ämnet konstruktionsteknik.

Vidare föreslås dels två nya befattningar som speciallärare,

nämligen i frihandsteckning och modellering samt i materialbehandling

med formlära, dels fem nya befattningar som biträdande lärare, nämligen

i matematik, mekanik, hållfast hetslära, byggnadsmateriallära och

byggnadsekonomi. Därjämte föreslås erforderlig reglering av vissa nu utgående

arvoden till speciallärare och biträdande lärare. Härutöver förutsätter

ifrågavarande alternativ vid full utbyggnad inrättandet av fyra

tjänster som förste assistent i Cg 23, två tjänster som kanslibiträde i Ce It,

vidare medelsanvisning, motsvarande 550 kronor per studerande, för anställande

av övningsassistenter samt slutligen medelsanvisning, motsvarande

750 kronor per studerande, för anskaffning av undervisningsmateriel.

Enligt utredningen bör de förutnämnda lärartjänsterna tillkomma i följande

tidsordning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

Första läsåret: professur i husbyggnadslära, befattning som speciallärare

i frihandsteckning och modellering samt befattningar som biträdande lärare

i matematik, mekanik, hållfasthetslära och byggnadsmateriallära.

Andra läsåret: professur i konstruktionsteknik och befattning som speciallärare

i materialbehandling med formlära.

Tredje läsåret: professurer i stadsbyggnad och arkitektur samt befattning

som biträdande lärare i byggnadsekonomi.

Inalles beräknas kostnaderna enligt alternativ 1 uppgå till följande belopp.

Första läsåret: 133 000 kronor.

Andra läsåret: 215 000 kronor.

Tredje läsåret: 401 000 kronor.

Fjärde läsåret: 450 000 kronor.

Rörande alternativets utformning anföres i utredningen bland annat följande.

I anslutning till alternativ 1 bör även beaktas nödvändigheten av att

undervisningen i vissa ämnen, som nu är företrädda av speciallärare, snart

förstärkes. Sådan förstärkning — som i främsta rummet torde bli nödvändig

för ämnena arkitekturens historia samt materialbehandling med formlära

— bör innefatta en omändring av nuvarande speciallärartjänster till

laboraturer eller professurer.

Med hänsyn till utrymmesmöjliglieterna i lärosalarna måste särundervisning

för arkitekterna införas så gott som överallt. Därigenom kan högskolans

större lärosalar, som icke tål någon merbelastning, skonas och

den uppkommande merbelastningen överflyttas till mindre salar, som icke

är så hårt belastade, eller till andra utrymmen, som kan användas för undervisning

i mindre avdelningar. Till de ämnen, där särundervisning behöver

anordnas, hör även byggnadsteknik. Då byggnadsteknik är ett av

huvudämnena, bör för denna särundervisning inrättas en ny professur.

Med hänsyn till att denna professur får en delvis annan inriktning än den

nuvarande professuren, som väsentligen är avsedd för väg- och vattenbyggarna,

har professuren omdöpts till professur i konstruktionsteknik.

Undervisningen i konstruktionsteknik beräknas i anslutning till nuvarande

timplaner börja först den 1 januari 1959, men professuren föreslås inrättad

redan den 1 juli 1958 på grund av den långa tid, som tillsättningsproceduren

tar. För läroåret 1958/59 (andra året) har kostnaderna för professuren

beräknats under halva året.

Alternativ 2. Detta alternativ för en utbyggnad av arkitekturavdelningen

— vilket närmare utformats i en till Ilössjers utredning fogad

skrivelse från avdelningskollegiet — avser, såsom förut antytts, en samtidig

omläggning av utbildningen. Av utredningen inhämtas beträffande

detta alternativ bland annat följande.

Enligt alternativet bör projektering och övningar i framtiden givas cn

mera dominerande ställning i undervisningen. Organisationen av arkitekturavdelningen

tiinkes uppbyggd av sex huvudinstitutioner, förestådda av

professorer i utbildningens sex huvudämnen, nämligen husbyggnadslära,

arkitektur, stadsbyggnad, konstruktionsteknik, materialbehandling med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

formlära samt arkitekturens historia. Under nämnda huvudämnen grupperas

i förslaget de stödjande ämnena, vilka huvudsakligen tänkes företrädda

av biträdande lärare.

Enligt nu ifrågavarande alternativ föreslås sålunda nya professurer inrättade

i, förutom ämnet konstruktionsteknik, ämnena materialbehandling

med formlära och arkitekturens historia. Vid inrättandet av nämnda tre

professurer bör enligt förslaget tre nuvarande befattningar som speciallärare

— i beskrivande geometri, materialbehandling med formlära samt

arkitekturens historia — indragas.

Vidare föreslås, i stället för en dubblering av professurerna i ämnena husbyggnadslära,

stadsbyggnad och arkitektur, inrättandet av laboraturer i

nämnda tre ämnen.

Härjämte innebär alternativet, att sex nya befattningar som biträdande

lärare inrättas, nämligen i matematik med mekanik, hållfasthetslära och

byggnadsstatik, beskrivande geometri, byggnadsmateriallära, frihandsteckning

och modellering samt byggnadsekonomi. Därjämte föreslås erforderlig

reglering av vissa nu utgående arvoden till speciallärare och biträdande

lärare.

Slutligen förutsätter alternativ 2 vid full utbyggnad inrättandet av sex

tjänster som förste assistent i Cg 23 samt i övrigt samma kostnader för

övningsassistenter, biträdespersonal och undervisningsmateriel som alternativ

1.

De förutnämnda lärartjänsterna föreslås tillkomma i följande tidsordning.

Första läsåret: professur i materialbehandling med formlära och befattningar

som biträdande lärare i matematik med mekanik, hållfasthetslära

och byggnadsstatik, beskrivande geometri, byggnadsmateriallära samt frihandsteckning

och modellering.

Andra läsåret: professur i konstruktionsteknik, laboratur i husbyggnadslära

samt befattning som biträdande lärare i byggnadsekonomi.

Tredje läsåret: professur i arkitekturens historia samt laboraturer i stadsbyggnad

och arkitektur.

Inalles uppgår undervisningskostnaderna enligt alternativ 2 till följande

belopp.

Första läsåret: 123 000 kronor.

Andra läsåret: 246 000 kronor.

Tredje läsåret: 455 000 kronor.

Fjärde läsåret: 501 000 kronor.

Beträffande skillnaderna mellan de båda alternativen anför avdelningskollegiet

bland annat följande.

Om den ekonomiska skillnaden emellan alternativ 1 och 2 blir ringa,

kommer istället en stor skillnad att framträda i fråga om kvalitetshöjningen

och dess allmänna drag. Det synes sålunda viktigt att undervisningen

i samtliga huvudämnen upphöjes till professorsnivå, innan någon

fördubbling äger rum av professurerna i de tre största arkitektoniska tilllämpningsämnena.

Organisationen i huvudinstitutioner skulle nämligen möjliggöra önskvärda

förskjutningar av de olika ämnenas undervisningsområden. Ämnet

materialbehandling med formlära skulle övertaga vissa delar av ämnet

arkitekturs kurs. Ämnet konstruktionsteknik skulle i sig upptaga delar av

husbyggnadsläran. Ämnet arkitekturhistoria skulle övertaga vissa arkitek
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

turteoretiska delar från ämnet arkitektur samt kulturhistoriska partier

från ämnet stadsbyggnad.

Det förtjänar framhållas, att de kvalitet shöj ande åtgärderna enligt alternativ

2 i första hand tar sikte på utbildningen i de läroämnen mom de tre

första årskurserna, som nu ej är företrädda av professurer. Enligt alternativ

1 skulle erhållas en höjning av nivån inom de läroämnen i andra, tredje och

fjärde årskurserna, som redan är företrädda av professorer. En sådan höjning

ter sig visserligen även den mycket önskvärd men torde av lämplighetsskäl

trots allt lättare kunna få anstå tills här föreslagna delar av omorganisationen

blivit beslutade eller genomförda. Avdelningskollegiet vill

därför bestämt förorda, att den i samband med en ökad intagning nödvändiga

omläggningen genomföres enligt alternativ 2.

Lokalfrågorna. I Hössjers utredning granskas även lokalfrågorna.

Det betonas att pågående utökning av antalet studerande inom högskolans

olika avdelningar framtvingar ett utnyttjande av lokalerna till det yttersta.

Vidare framhålles, att det efter en ytterligare utökning av intagningen

synes bli nödvändigt för högskolan att hyra lokaler för tentamensskrivningar

och liknande förrättningar under perioder, då de ordinarie lokalerna

utnyttjas mest intensivt. Några kostnadsberäkningar härför redovisas icke,

men i utredningen framhålles att kostnaderna torde bli ringa.

I fråga om lokalbehovet anföres i utredningen sammanfattningsvis följande.

Den nu ifrågasatta utökningen medför, att lokalfrågorna når ett kritiskt

skede inför tredje året (läroåret 1959/60). Då måste de nuvarande bibliotekslokalerna

på Gamla Chalmers kunna tagas i anspråk för arkitektundervisningen.

För den skull är det ofrånkomligt, att bibliotekets nybyggnad

forceras, förslagsvis genom att för budgetåret 1957/58 anvisas ett investeringsanslag

av den storlek, som föreslagits i ordinarie petita för högskolan.

Därefter resterande byggnads- och utrustningsanslag bör beviljas av 19o8

års riksdag.

Då biblioteket lämnar de nuvarande lokalerna, ar dessa i behov av en

nödtorftig översyn, innan de kan tagas i bruk av arkitekterna. Denna översyn

bör omfatta — förutom nödvändiga omdispositioner — åtminstone

belysningsanordningar samt målning av väggar. Dessutom maste anskaffas

nödig möbelutrustning, vilken bör vara sadan, att den kan medtagas

till de permanenta arkitektlokaler, som senare kommer till stånd. En beräkning

av kostnaderna för denna översyn och möbelutrustning har ännu

icke kunnat göras. Det föreslås därför att beräkningen överlates åt byggnadsstyrelsen.

IVIedel för nu omhandlade ändamal bör ställas till förfogande

senast den 1 juli 1959. ...

De nuvarande bibliotekslokaler inom Gamla Chalmers, som kan beraknas

för arkitekterna, har en golvyta av omkring 960 in", lläri ingar omkring

100 m2 källarutrymmen. Däremot ingår icke vinden, som saknar uppvärmningsanordningar

och dessutom torde bli alltför dyrbar att inreda för ett

provisorium som det nu föreslagna. Det lokalbehov, som arkitekt avdelningen

angivit som erforderligt, blir sålunda icke pa langt når fyllt. Därtill

kommer att bibliotekslokalerna blir i hög grad otidsenliga för arkitekterna.

Största olägenheten blir emellertid att arkitektundervisningen blir splittrad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

på lokaler med stort avstånd från varandra, varigenom den inom arkitektavdelningen

särdeles nödvändiga samverkan icke kan komma till stånd.

Det är därför utomordentligt angeläget att föreliggande förslag till ntökning

av arkitektavdelningen endast betraktas som en nödlösning, vilken

tillgripes för ett fåtal år i avvaktan på att permanenta lokaler för arkitektavdelningen

färdigställes.

Utredning om ökad utbildning av elektrotekniker och flygtekniker

Såsom inledningsvis omnämnts har rektorn vid tekniska högskolan i

Stockholm, professorn R. Woxén i en den 20 februari 1957 dagteeknad promemoria

angivit förutsättningarna för en ökad intagning höstterminen 1957

av ordinarie studerande vid högskolans avdelningar för elektroteknik samt

flygteknik och skeppsteknik (underavdelningen för flygteknik). Enligt promemorian

synes under vissa bestämda premisser intagningen kunna ökas,

vad gäller elektroteknikstuderande med 20 till 135 och beträffande flygteknikstuderande

med 20 till 40.

I promemorian anföres i huvudsak följande.

Lär arkrafter. Vad lärarna beträffar får antalet professurer för

undervisning i de grundläggande ämnena i de båda lägre årskurserna bedömas

sasom tillräckligt oberoende av den föreslagna ökningen med 40

studerande. I samband med att högskolan kontinuerligt vuxit och att

licentiatgrad inrättats har professurerna i sagda ämnen undan för undan

avlastats genom inrättandet av laboraturer. Följande laboraturer har sålunda

inrättats: från och med budgetåret 1946/47 (intagning 337 ordinarie

studerande) en laboratur i fysik och en i kemi, från och med budgetåret

1952/53 (intagning 352 ordinarie studerande) en laboratur i matematik

vid var och en av de båda matematikprofessurerna, från och med budgetåret

1953/54 (intagning 367 ordinarie studerande) en laboratur vid var

och en av de båda mekanikprofessurerna, samt från och med budgetåret

1956/57 (intagning 520 studerande) en laboratur i byggnadsstatik. I årets

statsverksproposition föreslås vidare inrättande av en laboratur i fysik och

en i hallfasthetslära från och med nästa budgetår. Av de ämnen som återstår

kan laboratur endast ifrågakomma vid professurerna i tillämpad matematik

och i matematisk fysik. I vardera ämnet kommer från och med

höstterminen 1957 — som en följd av ämnenas uppdelning i olika delar —

695 ordinarie studerande att undervisas. Även om professorn i tillämpad

matematik har en biträdande lärare för undervisningen i beskrivande geometri

och perspektivlära samt professorn i matematisk fysik en biträdande

lärare för den inledande undervisningen i vektoralgebra och vektoranalys,

är de för närvarande kraftigt överbelastade. Vid sidan av sin licentiatundervisning

och examination däri har de exempelvis årligen att personligen

bedöma och betygsätta icke mindre än cirka 900 tentamina. För att

en ökning med 40 studerande upp till 560 skall möjliggöras måste en laboratur

inrättas vid vardera professuren. Även efter att så skett kommer

vardera professorn att få meddela undervisning i medeltal minst 4 timmar

per vecka under terminerna samt handha större antal studerande än sina

flesta kolleger. Ett inrättande av nämnda två laboraturer från och med den

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 99 år 1957

1 oktober 1957 — d. v. s. från höstterminens början — är sålunda ett ofrånkomligt

villkor för ökad intagning.

För att undervisningen skall kunna ske gruppvis och spridas ut på lokaler

av skilda slag måste ett antal förste assistenter anställas, placerade i

Cg 23. En befattning som förste assistent erfordras sålunda i vart och ett

av ämnena matematik I och matematik II, matematisk fysik och tillämpad

matematik samt en halv sådan befattning i vart och ett av ämnena mekanik

I, mekanik II, fysik I och fysik II eller sålunda tillhopa sex befattningar

som förste assistent. Dessa bör besättas från den 1 september 1957

för att vederbörande skall få tillfälle att sätta sig in i sitt arbete och deltaga

i förberedelserna för höstens tentamensperiod och undervisningens

planerande. — Framhållas må i detta sammanhang att det säkerligen

kommer att erbjuda stora praktiska svårigheter att uppdriva erforderligt

antal kvalificerade förste assistenter och övningsassistenter och att lägre

lönegradsplacering för försteassistenterna än den högsta tillåtna — Cg 23

— icke kan ifrågakomma.

På grund av ökat antal studerande måste speciallärararvodena höjas

med 304 kronor per år i ritteknik I och rättskunskap samt med 152 kronor

per år i kemi, nationalekonomi och teknisk hygien. Medelsanvisningen för

övningsassistenter måste vidare förstärkas enligt tidigare tillämpad beräkningsnorm

med 550 kronor per studerande och år.

Materiel in. in. samt nyanskaffning av apparater

in. in. Anslaget till materiel in. in. bör likaledes enligt tillämpad norm förstärkas

med 750 kronor per studerande och år. För nyanskaffning av apparater

m. m. bör slutligen i runt tal beräknas 25 000 kronor, varvid måste

förutsättas att detta anslag — om så befinnes påkallat — även får utnyttjas

för övningsassistentarvoden eller justering av lärarlöner — exempelvis

för den händelse vissa lärare skulle behöva dubblera sina övningsgrupper

eller antalet övningsassistenter skulle visa sig otillräckligt på grund av

lokala svårigheter.

Lokalfrågor. Enligt den av statsmakterna fastställda generalplanen

skall högskolan dimensioneras för en maximal årlig intagning av 450

ordinarie studerande. Lokalerna för de båda lägre årskurserna är utbyggda

för denna kapacitet. Höstterminen 1956 intogs emellertid tillhopa 520 studerande,

något som har medfört betydande svårigheter särskilt i samband

med högskolans för de båda lägre årskurserna avsedda ritsalsbyggnad.

Byggnaden ifråga inrymmer 14 salar med 532 platser, och i denna skall

undervisning i icke mindre än 15 olika ämnen meddelas och schemamässigt

förläggas så att salarna växelvis kan disponeras av studerande tillhörande

första eller andra årskursen. Under höstterminen 1956 var av all för undervisning

användbar tid mellan klockan 0800 och 1800 vanliga vardagar

samt mellan 0800 och 1400 lördagar 78 procent tagen i anspråk. Svårigheterna

var dels av praktisk natur, beroende på att den gruppindelning

som i många ämnen Lör förekomma icke direkt svarar mot de olika salarnas

storlek, dels schemamässig, då hänsyn måste tagas icke blott till förhållandena

i denna byggnad utan även till föreläsningar och övningar i

andra högskolebyggnader, till samundervisningen mellan olika avdelningar

etc. — I årets statsverksproposition har föreslagits, att 250 000 kronor

skall anvisas för nästa budgetår för iordningställande av ytterligare 3 ritsalar

på vinden i byggnad III b, rymmande tillhopa 108 platser. Därest

nämnda belopp anvisas av riksdagen, kan dessa salar stå färdiga att tagas

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1957

i bruk från och med höstterminen 1957. Om då ytterligare 40 studerande

intages, kommer den sammanlagda beläggningen av salarna under höstterminen

1957 att stiga till 88 procent och vid bibehållen intagning efterföljande

höst till 94 procent. Så höga utnyttjningstal kommer säkerligen

icke att kunna hållas i de nämnda ritsalarna, men om erforderligt antal

lärarkrafter ställes till förfogande och vissa hörsalar och seminarierum även

utnyttjas bedömes den föreslagna ökade intagningen som realiserbar.

Sammanfattning. Enligt promemorian erfordras för den ifrågasatta

ökningen av intagningen med (20 + 20 —) 40 studerande en sammanlagd

medelsanvisning för budgetåret 1957/58 av cirka 203 700 kronor enligt

följande sammanställning.

1 laborator i tillämpad matematik i Ca 34 (från och med den 1

oktober 1957) .......................................... 20 565

1 laborator i matematisk fysik i Ca 34 (från och med den 1 oktober

1957) ............................................ 20 565

6 befattningar som förste assistent i Cg 23 (från och med den 1

september 1957) ........................................ 82 920

Speciallärararvoden (höjning) ............................... 1 064

Övningsassistenter (40 X 550 kronor) ........................ 22 000

Materiel m. m. (40 X 750 kronor) ........................... 30 000

Nyanskaffning av apparater m. m. samt oförutsedda ändamål . . 26 586

Summa kronor 203 700

Fråga om fortsatt förordnande för docenten vid tekniska högskolan

i Stockholm J. A. Åslander.

I framställning den 6 april 1956 har docenten vid tehiiska högskolan

i Stockholm J. A. Åslander hemställt, att han efter den tidpunkt, då hans

förordnande å en docentbefattning vid högskolan utginge, måtte komma i

åtnjutande av pension motsvarande den som tillkommer professor vid högskolan.

Nämnda framställning har av högskolans kollegienämnd med yttrande

i ärendet överlämnats till överstyrelsen för de tekniska högskolorna, som

med skrivelse den 23 oktober 1956 framlagt förslag rörande pensionering

av Åslander. Efter remiss har härefter statskontoret avgivit yttrande i

ärendet. Med anledning av sistnämnda yttrande har, efter remiss, överstyrelsen

— efter hörande av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm

— avgivit förnyat yttrande.

Enligt gällande bestämmelser rörande docentbefattningar vid de tekniska

högskolorna tillsättes dessa tjänster för en tid av tre år. Tiden för docentförordnandet

(docentstipendiet) kan emellertid utsträckas till sex år, varjämte

förordnandet i förekommande fall må förlängas intill utgången av

löpande kalenderhalvår. Därest docent, som under sammanlagt sex år innehaft

docentbefattning (docentstipendium), under tiden härför varit i mera

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1957

avsevärd omfattning förhindrad i sin forskningsverksamhet av vikariatstjänstgöring

å högre befattning vid universitet eller högskola, militärtjänstgöring,

långvarig sjukdom eller annan jämförlig anledning, må överstyrelsen

på förslag av lärarkollegiet förordna honom å befattningen under

ytterligare högst ett år.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Åslander, som är född den 27 november 1892, har under åren 1917—23

varit lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor. Sedan år 1931 har han

varit lärare för lantmäteristuderande och har i denna egenskap från och

med den 1 juli 1932 varit knuten till tekniska högskolan i Stockholm dels

som lärare vid särskilt anordnad s. k. kulturteknisk kurs, dels som vikarie

å och sedermera innehavare av befattningen som speciallärare i jordbrukslära

med jordbruksekonomi, dels som vikarie å motsvarande befattning i

allmän jordbrukslära med växtodlingslära (senast förordnad genom överstyrelsens

beslut den 19 juni 1956 att tills vidare dock längst till och med

den 30 juni 1957 uppehålla sistnämnda befattning), dels slutligen som innehavare

av docentstipendium och befattning som docent i lönegraden Ce 30.

Åslanders förordnande å docentbefattningen utlöper med utgången av

februari 1957 och han kommer vid berörda tidpunkt att ha innehaft docentstipendium

eller docentbefattning sammanlagt sex år. Enligt gällande bestämmelser

angående de vid de tekniska högskolorna inrättade docentbefattningarna

torde en förlängning av förordnandet kunna påräknas till

utgången av juni 1957.

Den för Åslander såsom innehavare av docentbefattning gällande pensioneringsperioden

omfattar tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1959. Den

30 juni 1957, då Åslanders förordnande å docentbefattning sålunda utgår,

har han endast ett år kvar till uppnåendet av pensioneringsperiodens nedre

gräns och därmed förenad rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension.

Vid avgång från docent befattningen den 30 juni 1957 skulle Åslander enligt

bestämmelserna i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente vara berättigad

erhålla allenast tjänstelivränta, vilken kommer att utgå först från

och med december 1957.

Avdelningskollegiet för avdelningen för lantmäteri har framhållit att

Åslander på ett synnerligen förtjänstfullt sätt fullgjort sin lärargärning och

bedrivit en omfattande och gagnerik forskning. Hans anställning vid högskolan,

som hela tiden varit och alltjämt är en heltidssyssla, har utgjort

Åslanders huvudsakliga sysselsättning och enda förvärvskälla.

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna, som icke anser sig kunna

tillstyrka, att Åslander tillerkännes pension motsvarande professors, finner

starka skäl tala för att Åslander, oaktat han den 30 juni 1957 icke uppnått

pensioneringsperiodens nedre gräns, likväl må från och med den 1 juli

1957 komma i åtnjutande av tjänstepension såsom docent.

Statskontoret framhåller, att Åslander, för att kunna komma i åtnjutande

av tjänstepension respektive rätt till familjepension för sina efterlevande,

måste beredas tillfälle att kvarstå till den 30 juni 1958, då han

uppnår den för docentbefattning föreskrivna pensioneringsperiodens nedre

gräns. Med hänsyn till Åslanders långa lärarbana vid tekniska högskolan i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. May.ts proposition nr 99 år 1957

Stockholm ävensom till den omständigheten, att det torde vara uteslutet

för honom att vid 64 års ålder erhålla annan pensionsgrundande statlig

befattning, anser statskontoret — som ej kan biträda överstyrelsens för de

tekniska högskolorna förslag om pension för Åslander vid utgången av

innevarande läsår — att framställning bör göras till riksdagen om tillstånd

för överstyrelsen att förlänga förordnandet till och med utgången av läsåret

1957/58.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm tillstyrker statskontorets

förslag, att Kungl. Maj:t måtte göra framställning till riksdagen om

tillstånd för överstyrelsen att förlänga Åslanders förordnande å en extra

ordinarie docentbefattning under ytterligare ett år, räknat från och med

den 1 juli 1957.

Mot lärarkollegiets beslut har rektor, med instämmande av annan ledamot,

anmält avvikande mening. Rektor framhåller att han av principiella

skäl anser, att docentförordnande icke bör förlängas utöver sex år, såvida

ej de i gällande föreskrifter angivna särskilda förutsättningarna för dylik

förlängning kan åberopas. Han ansluter sig därför till överstyrelsens förslag,

att Åslander bör erhålla pension redan från och med den 1 juli 1957.

Överstyrelsen anför i sitt remissutlåtande följande.

Väl vill överstyrelsen för sin del ansluta sig till den principiella ståndpunkt,

som i avvikande mening anförts vid lärarkollegiets behandling av

förevarande ärende av högskolans rektor, professorn R. Woxén, med instämmande

av annan ledamot i kollegiet. Med hänsyn till att lärarkollegiets

majoritet nu förordat förlängt förordnande för Åslander som docentbefattningshavare

ävensom till i ärendet föreliggande särskilda omständigheter

är överstyrelsen emellertid beredd tillstyrka, att framställning göres

till riksdagen — i huvudsaklig överensstämmelse med statskontorets förevarande

förslag — om tillstånd för överstyrelsen att förlänga förordnandet

för Åslander å docentbefattning till och med utgången av juni 1958.

Departementschefen

Den inom ett flertal fack framträdande bristen på högskoleutbildade

tekniker har föranlett statsmakterna att under senare år vidtaga särskilda

åtgärder för att öka de tekniska högskolornas möjligheter att mottaga och

utbilda ett större antal studerande. I vad mån det framdeles kommer att

erfordras samlade insatser på detta område av större omfattning än de som

är möjliga att göra inom ramen för nuvarande organisation av den högre

tekniska undervisningen synes för närvarande icke kunna helt överblickas.

Universitetsutredningen kan i denna fråga förväntas klarlägga behov, förutsättningar

och möjligheter på längre sikt. Den bild av den just nu aktuella

bristsituationen, som tecknats både av kollegienämnden vid tekniska högskolan

i Stockholm och av statens nämnd för byggnadsforskning i deras

inledningsvis återgivna skrivelser, visar enligt min mening att snabbt ver
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1957

kande åtgärder för en ökad utbildningskapacitet vid de tekniska högskolorna

är angelägna. Jag finner det därför viktigt, att dylika åtgärder snarast

möjligt kommer till stånd inom de utbildningsområden, där en dokumenterad

arbetskraftsbrist föreligger och möjligheter är för handen att öka

intagningen av studerande. Jag avser av dessa skäl att föreslå, att medel

anvisas för nästa budgetår för ökad utbildning av arkitekter, elektrotekniker

och flygtekniker.

Frågan om en ökad utbildning av arkitekter har länge varit aktuell.

Numera föreligger, såsom framgår av det föregående, en av Svenska arkitekters

riksförbund utarbetad grundprognos rörande arkitektbehovet. Enligt

denna prognos kan under vissa antaganden arkitektbristen vid en oförändrad

intagning av studerande beräknas uppgå till mellan 385 och 700

arkitekter år 1971. Även vid en fördubbling av intagningen av studerande

vid tekniska högskolan i Stockholm från och med hösten 1957 — i enlighet

med ett i prognosen gjort antagande — kan år 1971 beräknas föreligga en

kvarstående brist på mellan 85 och 400 arkitekter. Från flera håll har hävdats

att prognosen icke tillräckligt beaktat förhållanden, som kan förmodas

återverka på det framtida arkitektbehovet, och att bristen torde komma

att visa sig större än den av riksförbundet beräknade. För egen del finner

jag det allvarligt, att man till och med vid en fördubbling av nuvarande

intagning vid Stockholmshögskolan — från 36 till 72 studerande årligen —

skulle få en så betydande fortsatt brist efter 15 år som riksförbundets egna

gränsvärden ger vid handen. Om investeringsutvecklingen fortskrider med

en treprocentig årlig progressivitet, vilket bland annat torde innebära att

arkitektbehovet— med hänsyn till projekteringssidans växande betydelse

— stegras ännu kraftigare, förefaller det antagligt, att bristen vid prognosperiodens

slut trots en utökning av årsintagningen instundande hösttermin

med 36 studerande, skulle komma att uppgå till bortåt 400 arkitekter.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla att företrädare för Svenska

arkitekters riksförbund vid överläggningar inom ecklesiastikdepartementet

dels uttalat, att förbundet för sin del anser en skyndsam utökning av intagningen

vid Stockholmshögskolan motiverad, dels hemställt att frågan om

en utbyggnad på annat håll får vila i avvaktan på ytterligare utredning.

Från båda de tekniska högskolorna föreligger förslag om utökning av högskolornas

arkitekturavdelningar. Överstyrelsen har för sin del förordat, att

intagningen vid högskolorna ökas till att omfatta sammanlagt 120 arkitekturstuderande

årligen, fördelade med 60 studerande vid vardera högskolan.

För Chalmers tekniska högskola skulle detta betyda en ökning med 35

studerande per år.

Av den föregående redogörelsen för högskolornas förslag rörande organisationen

av cn ifrågasatt utbyggnad framgår, att dubbleringen av intagningen

vid Stockholmshögskolan tänkes i huvudsak genomförd med den

nuvarande utbildningsorganisationen såsom förebild och att dubbleringen i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

princip skulle kräva en fördubbling av nuvarande läraruppsättning in. in.

En utbyggnad av Göteborgshögskolans arkitekturavdelning avses däremot

böra samordnas med en förändring av utbildningsorganisationen. Sedermera

har även berörda plan modifierats, och ytterligare utredning i organisationsfrågan

kan förväntas från Göteborgshögskolans sida.

Även om det med hänsyn till den förut omnämnda arkitektbristen kan

synas påkallat att för avsevärd tid framåt utöka årsintagningen av studerande

till minst det dubbla antalet mot för närvarande, talar enligt min

mening vissa skäl mot att definitivt beslut härom fattas redan nu. Jag vill

sålunda erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 31 juli 1956 anbefallt

byggnadsstyrelsen att verkställa utredning rörande den fortsatta byggnadsverksamheten

vid Göteborgshögskolan samt, efter samråd med högskolans

lärarkollegium och andra vederbörande, till Kungl. Maj:t avgiva

förslag till ny generalplan för nämnda byggnadsverksamhet. Enligt vad

jag inhämtat synes förslag till dylik generalplan kunna förväntas relativt

snart. Först vid ett ställningstagande till nämnda förslag synes mig tillräckliga

förutsättningar finnas för en bedömning av frågan om vilken omfattning

den framtida intagningen av arkitekturstuderande vid Göteborgshögskolan

bör få. Resultatet av en sådan bedömning kan givetvis även komma

att i viss mån påverka frågan om den framtida omfattningen av arkitekturavdelningen

vid Stoekholmshögskolan. Av handlingarna i ärendet ävensom

av upplysningar som lämnats mig underhand framgår vidare, att vissa

önskemål föreligger om att arkitektutbildning framdeles skall förläggas till

södra Sverige. Även detta projekt kan komma in i bilden vid ett ställningstagande

till förslaget till generalplan för Göteborgshögskolan och därmed

öva inflytande på ett definitivt beslut rörande arkitektutbildningens omfattning

och lokalisering på längre sikt.

Vid beaktande å ena sidan av den nu besvärande arkitektbristen och följderna

av en oförändrad intagning och å andra sidan av nyss anförda särskilda

omständigheter — det kommande ställningstagandet till en ny generalplan

för Göteborgshögskolan m. m. — har jag för egen del kommit till

den uppfattningen, att en ökning av intagningen bör komma till stånd redan

höstterminen 1957 men att detta bör ske genom anordningar, som icke föregriper

ett ställningstagande till frågans lösning på längre sikt. Med utgångspunkt

i att båda högskolorna förklarat sig beredda att under vissa förutsättningar

dubblera den nuvarande intagningen anser jag det också lämpligt

att ökningen får en sådan omfattning.

Jag förordar alltså, att erforderliga medel anvisas för nästa budgetår för

möjliggörande av en utökning av antalet arkitekturstuderande i första årskursen

höstterminen 1957 med 36 studerande vid Stoekholmshögskolan och

25 studerande vid Göteborgshögskolan.

För Stoekholmshögskolans del har kostnaderna för personal och materiel

för en dubblering beräknats till i runt tal 112 000 kronor under första läs
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 är 1957

året. Jag anser mig kunna i huvudsak godtaga denna kostnadsberäkning,

som bygger på den förutsättningen, att den nuvarande undervisningsgruppen

om 36 arkitekturstuderande vid nämnda högskola icke kan utvidgas

utan en dubblering av lärarkrafterna i de egentliga arkitekturämnena. Vid

full utbyggnad, alltså från och med fjärde läsåret, skulle de årliga kostnaderna

uppgå till 353 000 kronor. Jämväl nu angivna kostnadsram synes

enligt min mening i princip böra accepteras.

Föreliggande förslag rörande Stockholmshögskolan omfattar inrättandet

av ytterligare en professur i arkitektur I från och med den 1 juli 1957.

Olika meningar har kommit till uttryck beträffande den lämpligaste anställningsformen.

Enligt ett förslag bör en tjänst i Co 14 inrättas, enligt ett

annat en tjänst i Cp 14. För egen del är jag icke nu beredd att taga ställning

i denna fråga. Med hänsyn härtill föreslår jag, att för nästa budgetår

ett arvode, motsvarande årslönen till professor, beräknas för en lärare i arkitektur

I. Ifrågavarande lärare bör kunna erhålla professors namn, och beträffande

tillsättningen m. in. torde Kungl. Maj:t böra meddela särskilda

föreskrifter, sedan förslag härtill avgivits av högskolemyndigheterna. Frågan

om anställningsformen torde ånyo få prövas i samband med budgetarbetet

inför nästa års riksdag.

Vad angår personalbehovet i övrigt ävensom behovet av materiel, bör

någon definitiv ståndpunkt icke nu tagas till det redovisade förslagets detaljer.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma på vilket

sätt det totalbelopp, som för nästa budgetår beräknats för dubbleringen,

bör disponeras.

Vad beträffar lokalfrågan räknar jag — liksom högskolemyndigheterna

— med att den första årskursen av den nya undervisningsgruppen skall

kunna tillfälligt inrymmas inom högskolans egna lokaler. Från och med

läsåret 1958/59, då undervisningen kommer att omfatta två årskurser,

måste emellertid lokalfrågan lösas på ett annat sätt. Jag torde här få

anmäla, att jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå att småskoleseminariet

i Stockholm nedlägges. Vid bifall härtill kommer seminariets

nuvarande lokaler, belägna å tomten nr 6 i kvarteret Riddaren (Riddargatan

nr 5), att friställas vid utgången av läsåret 1957/58. Under hänvisning

till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande möjligheterna att utnyttja

seminariets lokaler för arkitektutbildningen föreslår jag, att nämnda

lokaler från och med läsåret 1958/59 tills vidare reserveras för den ökade

intagningen av arkitekturstuderande vid Stockholmshögskolan.

I enlighet med vad jag nu anfört föreslår jag, att 112 000 kronor beräknas

för nästa budgetår för ökad intagning av arkitekturstuderande vid Stockholmshögskolan.

Kostnaderna för lärarkrafter och materiel för en utökning av intagningen

vid Göteborgshögskolan med 35 studerande har senast beräknats till ca

133 000 kronor alternativt ca 123 000 kronor under det första läsåret. Be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

loppen hiinför sig till de två särskilda förslag, som behandlats i professor

Hössjers i det föregående redovisade utredning och där benämnts alternativ

1 och alternativ 2. Alternativ 1, som skulle kosta cirka 133 000 kronor

under första läsåret, utgår i huvudsak från nuvarande undervisningsorganisation,

medan alternativ 2 åsyftar en ändring av utbildningens organisation.

För egen del har jag funnit det lämpligt att utgå från alternativ 1 vid

beräkningen av nödvändiga kostnader för den av mig nu förordade utökningen

med 25 studerande hösten 1957. Jag har efter de närmare undersökningar,

som jag låtit verkställa, funnit möjligheter föreligga för en dylik

utökning inom ramen för en kostnad av i runt tal 90 000 kronor under första

läsåret. I främsta rummet betingas denna lägre kostnad av att den under

alternativ 1 upptagna nya professuren i husbyggnadslära synes kunna tills

vidare ersättas med en biträdande lärare. I likhet med vad jag förordat beträffande

medelsanvisningen till Stockholmshögskolan föreslår jag, att det

får ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma om dispositionen av

den av mig för Göteborgshögskolan beräknade erforderliga medelsanvisningen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för Göteborgshögskolans

möjligheter att disponera lokaler för en ökad intagning av arkitekturstuderande,

synes den ifrågasatta dubbleringen höstterminen 1957 icke erbjuda

speciella svårigheter. Däremot torde, vid en fortsatt intagning av föreslagen

omfattning, lokalfrågan framdeles komma i ett kritiskt läge. Enligt föreliggande

utredningar bör därför de nuvarande bibliotekslokalerna på Gamla

Chalmers från början av läsåret 1959/60 kunna tagas i anspråk för arkitektundervisningen.

Jag har av nämnda skäl blivit övertygad om nödvändigheten

av att den planerade nybyggnaden för högskolans bibliotek färdigställes

i sådan tid, att de nuvarande bibliotekslokalerna skall kunna disponeras

för arkitektundervisningen höstterminen 1959. I årets statsverksproposition,

bilagan 29, punkten 16, har jag föreslagit, att ett investeringsanslag

av 500 000 kronor anvisas för budgetåret 1957/58 för påbörjande av

nybyggnad för högskolans bibliotek. Totalkostnaderna för byggnadsföretaget

har enligt 1955 års kostnadsläge beräknats till 2 450 000 kronor. Mot

denna beräkning har jag icke haft något att erinra. För att byggnadsföretaget

skall kunna fullföljas på förut angivet sätt torde återstoden av det

erforderliga beloppet, d. v. s. 1 950 000 kronor, böra anvisas för budgetåret

1958/59. Någon särskild medelsanvisning för täckande av uppkommande

kostnader för lokaler under nästa budgetår synes mig icke erforderlig. De

kostnader som i Hössjers utredning beräknas uppkomma för hyrande av

lokaler i samband med tentamina och liknande förrättningar bör enligt min

mening kunna täckas av de medel som anvisas för den ökade intagningen.

Under hänvisning till vad jag nu anfört föreslår jag, att 90 000 kronor

beräknas för nästa budgetår för ökad intagning av arkitekturstuderande

vid Göteborgshögskolan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. May.ts proposition nr 99 år 1957

Den starka efterfrågan på högskoleutbildade elektrotekniker

har redan föranlett statsmakterna att vidtaga åtgärder för en ökad utbildning

av civilingenjörer inom detta fack vid båda de tekniska högskolorna.

För närvarande — sedan hösten 1956 — är platsantalet i första årskursen

vid Stockholmshögskolan 115 och vid Göteborgshögskolan 130. I jämförelse

med intagningskapaciteten höstterminen 1955 innebär antalet tillgängliga

platser höstterminen 1956 en ökning med 55. Bristen på högskoleutbildade

flygtekniker har hittills icke föranlett åtgärder för ökad utbildning,

vilket i första hand berott på att lokalsvårigheter lagt hinder i vägen för

ytterligare intagning av studerande. Sedan åtskilliga år är platsantalet för

första årskursen inom avdelningen för skeppsteknik och flygteknik vid

Stockholmshögskolan 30, av vilka 20 är avsedda för underavdelningen för

flygteknik. Vid Göteborgshögskolan sker ingen utbildning av flygtekniker.

Enligt den av professor Woxén verkställda utredningen synes vid Stockholmshögskolan

under vissa förutsättningar intagningen vid såväl avdelningen

för elektroteknik som underavdelningen för flygteknik kunna ökas

med 20 studerande från och med höstterminen 1957. Kostnaderna för

ifrågavarande utökning har i Woxéns promemoria beräknats till i runt tal

204 000 kronor för första läsåret. De av mig med stöd av bemyndigande

den 6 april 1956 tillkallade sakkunniga för utredning av förutsättningarna

för ökad intagning av studerande vid högskolan har anslutit sig till de i

promemorian framlagda förslagen. För egen del finner jag starka skäl tala

för att den nu avsedda utökningen kommer till stånd. De beräknade kostnaderna

synes mig i huvudsak godtagbara. Jag är dock icke beredd acceptera,

att medelsbehovet för övningsassistenter och materielanskaffning beräknas

enligt fixerade belopp per studerande.

Som en förutsättning för utökningen av intagningen anges i föreliggande

utredning inrättandet av två laboraturer i Ca 34 från och med den 1 oktober

1957, varav en i tillämpad matematik och en i matematisk fysik. Jag

finner de föreslagna tjänsterna motiverade och förordar, att nämnda laboraturer

inrättas från och med angivna tidpunkt och att medel för detta

ändamål anvisas under högskolans ordinarie avlöningsanslag. Vid bifall

till vad jag föreslagit erfordras — förutom ändring i personalförteckningen

för högskolan — en höjning av det i årets statsverksproposition, bilagan

åttonde huvudtiteln, under punkten 160, äskade anslaget till Tekniska högskolan

i Stockholm: Avlöningar med 42 000 kronor till 10 007 000 kronor.

Av höjningen hänför sig 32 000 kronor till ordinarieposten och 10 000 kronor

till posten till rörligt tillägg

Vad angår det erforderliga beloppet i övrigt bör det ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma om medelsdispositionen. För ändamålet bör reserveras

i runt tal (204 000—42 000 =) 162 000 kronor. Jag föreslår därför, att

nämnda belopp anvisas för nästa budgetår för ökad utbildning av elektrotekniker

och flygtekniker vid tekniska högskolan i Stockholm.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 99

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1957

Huruvida förutsättningar finns att ytterligare öka intagningen av studerande

vid de tekniska högskolorna under nästa läsår, är för närvarande

icke möjligt att bedöma. Det synes mig emellertid lämpligt, att vissa medel

finnes disponibla för en ytterligare ökning av intagningen, därest en sådan

skulle visa sig genomförbar. För ändamålet torde böra reserveras förslagsvis

36 000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang något beröra innebörden av de åtgärder för

ökad intagning av studerande vid de tekniska högskolorna, som redan vidtagits

och som nu förordats. Under åren 1955 och 1956 ökades intagningskapaciteten

med sammanlagt 195 utbildningsplatser. Vid bifall till nu framlagda

förslag kommer ytterligare 101 utbildningsplatser att bli tillgängliga

höstterminen 1957, varigenom sålunda ökningen under treårsperioden 1955

—1957 skulle komma att uppgå till 296 platser. Det sammanlagda antalet

utbildningsplatser skulle nämnda hösttermin komma att utgöra 996,

varav 596 vid Stockholmshögskolan och 400 vid Göteborgshögskolan. Jag

vill erinra om att den av statsmakterna år 1945 beslutade utbyggnaden av

de båda tekniska högskolorna avsåg att möjliggöra en sammanlagd årlig intagning

av 700 studerande i första årskursen, varav 450 vid Stockholmshögskolan

och 250 vid Göteborgshögskolan. Då såsom nämnts sammanlagt 996

utbildningsplatser skulle finnas disponibla höstterminen 1957, skulle antalet

dylika platser komma att med 296 överstiga det, för vilka högskolorna år

1945 planerades. Det har sålunda visat sig möjligt att inom ramen för den

nuvarande högskoleorganisationen på kort tid åstadkomma en kapacitetsökning

i storleksordning motsvarande en ny teknisk högskola.

I enlighet med vad som föreslogs i propositionen 1956: 89 (SU 112; Rskr

262) har extra undervisning i fysik och teoretisk fysik med mekanik för

studerande vid Göteborgs universitet anordnats vid Chalmers tekniska högskola

från och med läsåret 1956/57. Enligt vad jag inhämtat torde universitetsutredningen

komma att föreslå, att undervisning i kemi för ett 20- tal studerande vid Göteborgs universitet provisoriskt anordnas vid Chalmers

tekniska högskola från och med höstterminen 1957. Jag anser det vara

av stor vikt, att föreliggande möjligheter att öka intagningen av studerande

inom de naturvetenskapliga ämnesgrupperna till fullo utnyttjas. Universitetsutredningen,

vars undersökning rörande nämnda kemiundervisning ännu

icke är helt klar i alla detaljer, har upplyst, att kostnaderna för den ifrågasatta

undervisningen torde komma att belöpa sig till mellan 150 000 och

200 000 kronor. I de beräknade kostnaderna ingår vissa engångsutgifter

för nyanskaffning av erforderlig utrustning. Jag föreslår, att högst 200 000

kronor beräknas för nästa budgetår för anordnande av extra undervisning i

kemi vid Chalmers tekniska högskola för studerande vid Göteborgs universitet.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att under

anslagsrubriken Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957

intagning av studerande för budgetåret 1957/58 anvisas ett förslagsanslag

av (112 000 -f- 90 000 + 162 000 -f 36 000 + 200 000 =) 600 000 kronor.

Såsom framgår av det föregående har docenten vid tekniska högskolan

i Stockholm J. A. Åslander hemställt att få komma i åtnjutande av

förmånligare pensionsförmåner än dem som författningsenligt tillkommer

honom. Med anledning av statskontorets förslag om förlängt förordnande

för Åslander å docentbefattning, vilket förslag biträtts av majoriteten av

lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm och av överstyrelsen, förordar

jag, att Kungl. Maj:t, därest riksdagen icke har någon erinran däremot,

torde få medgiva, att Åslander förordnas som extra ordinarie docent

vid högskolan även under tiden den 1 juli 1957—den 30 juni 1958.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och föreslagit hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte — med de ändringar av Sina i årets

statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, under punkten 160,

framställda förslag, vilka föranledes av vad jag nu förordat — föreslå riksdagen

att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledes av vad jag under nyssnämnda

punkt 160 och här förut anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och

biträdande lärare, förslagsvis

..................... 513 740

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar, förslagsvis 15 660

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

förste assistenter och

assistenter, förslagsvis .... 3 369 400

b. Avlöningar åt annan ickeordinarie

personal vid högskolan

.................. 1 726 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............

2 519 000

529 400

5 095 400

1 908 700

Summa kronor 10 052 500

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 99 år 1957

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från Stockholms stad m. fl............45 500

Nettoutgift kronor 10 007 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 10 007 000

kronor;

d) till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ökad intagning av studerande för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

M. Ribbing

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1957 37

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning ........................................................... 2

Utredning om ökad utbildning av arkitekter .......................... 5

Utredning om ökad utbildning av elektrotekniker och flygtekniker...... 24

Fråga om fortsatt förordnande för docenten vid tekniska högskolan i Stockholm

J. A. Åslander............................................... 26

Departementschefen ................................................. 28

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:305 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till en fortsättningskurs för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger. a1 i texten
  2. SU 1957:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska högskolorna m. in. jämte i ämnet väckta mot s. 2 i texten