Angående anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildning skurser för läroverksingenjörer, m. m
1958-03-14 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1958 A:103, Angående anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildning skurser för läroverksingenjörer, m. m
Dokumentets text
Kungl. May.ts proposition nr 103 år 1958
1
Nr 103
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1958/59 till lärarutbildning skurser för
läroverksingenjörer, m. m.; given Stockholms slott
den hf mars 1958.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att å enhetsskolans högstadium skall inrättas
lärartjänster i tekniska och naturvetenskapliga ämnen i lönegrad Ae 19 för
ingenjörer med avgångsexamen från tekniskt gymnasium, som efter praktik
i näringslivet samt viss lärartjänstgöring genomgått av skolöverstyrelsen
anordnad pedagogisk utbildning om ett läsår.
Förslag framlägges om dylik utbildning. Utbildningens första termin
föreslås omfatta speciell pedagogisk utbildning jämte ämneskomplettering
i matematik och fysik medan den andra terminen skall utgöras av praktiskpedagogisk
utbildning.
Till bestridande av kostnaderna för utbildningen äskas för nästa budgetår
ett reservationsanslag av 320 000 kronor.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 19,58. 1 saml. Nr 103
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1958
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet mför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1958
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, JoHANSson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman,
följande.
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Ivungl.
Maj:t under punkten 191 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna till Kurser för gymnasieingenjörer
ett reservationsanslag av 320 000 kronor.
Sedan beredningen av denna anslagsfråga numera avslutats, anhåller jag
att få ånyo anmäla densamma.
I. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 18 oktober 1955 sakkunniga för att verkställa
en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala ledningen av hela
yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål. Sedermera har
Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga att utreda frågan om rekrytering
och utbildning av lärare i yrkesämnen, främst med tanke på enhetsskolans
klass 9 y. De sakkunniga antog benämningen 1955 års sakkunniga för
yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning.
I skrivelse den 18 oktober 1956 hemställde skolöverstyrelsen efter
samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning och 1955 års sakkunniga,
bland annat att Kungl. Maj:t måtte besluta, att personer med avgångsexamen
från tekniskt gymnasium, vilka efter minst två års kvalificerad
praktik i näringslivet med godkända vitsord genomgått viss pedagogisk
utbildning och kompletterande ämnesutbildning skulle av skolöverstyrelsen
kunna förklaras behöriga till ämneslärartjänster i 25 och 27 lönegraderna,
att den nämnda pedagogiska utbildningen skulle vara ettårig och
omfatta en teoretisk kurs med undervisning i tal- och röstvård, moders
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 195S
målet, psykologi och pedagogik, metodik, samhällslära och skolhygien samt
en praktisk lärarkurs i huvudsak organiserad som den nuvarande egentliga
lärarkursen för ämneslärare och förlagd till lämpliga realskolor, enhetsskolor,
folkskolor och yrkesskolor, samt att den nämnda kompletterande
ämnesutbildningen skulle omfatta undervisning i matematik och fysik
under sammanlagt en termin före den pedagogiska utbildningen. Härutöver
hemställde överstyrelsen om viss medelsanvisning bland annat till avlöning
åt deltagare i kurser i matematik och fysik för gymnasieingenjörer.
Till grund för skolöverstyrelsens förslag låg en av särskild utredningsman
på överstyrelsens uppdrag verkställd utredning rörande komplettering
av handelsgymnasieutbildning och teknisk gymnasieutbildning med pedagogisk
utbildning.
Skolöverstyrelsens framställning föranledde icke annan åtgärd än att
handlingarna i ärendet överlämnades till 1955 års sakkunniga för att tagas
i beaktande vid fullgörande av uppdraget att utreda frågan om rekrytering
och utbildning av lärare i yrkesämnen.
1955 års sakkunniga har i skrivelse den 18 september 1957 framlagt förslag
om att särskild lärarutbildning för gymnasieingenjörer försöksvis
skall anordnas under budgetåret 1958/59.
Över förslaget har infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, statens lönenämnd samt styrelsen för lärarhögskolan i
Stockholm.
II. De sakkunniga
Inledningsvis påpekar de sakkunniga, att de avser att återkomma till
frågan om pedagogisk utbildning av personer med teknisk gymnasieutbildning
och att de i detta sammanhang endast anser sig böra behandla frågan
om behovet av den föreslagna nya typen av lärarutbildning budgetåret
1958/59. Sådan lärarutbildning bör försöksvis anordnas nämnda budgetår.
Det synes de sakkunniga ofrånkomligt att den pedagogiska utbildningen
snarast ordnas för de läroverksingenjörer, som redan är anställda i skolväsendet
eller siktar mot en sådan arbetsuppgift. Senast har behovet på detta
område vitsordats av arbetsmarknadsstyrelsen, som i sitt remissyttrande
över överstyrelsens förslag konstaterar, att behovet av lärare i tekniska
och merkantila ämnen inom realskolan, enhetsskolan och folkskolan snabbt
ökar. Det synes arbetsmarknadsstyrelsen därför uteslutet, att den erforderliga
rekryteringen skall kunna ske utan att gymnasieingenjörer och gymnasieekonomer
mera varaktigt kan komma till användning för dessa undervisningsuppgifter.
Av den utredning, som låg till grund för överstyrelsens förslag i oktober
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1958
1956, framgår att det kommer att uppstå svårigheter i de flesta skoldistrikten
att ordna heltidstjänster för lärare, som huvudsakligen är utbildade att
undervisa i tekniska läroämnen. Den ursprungliga tanken var därför att
komplettera dessa läroverksingenjörers kunskaper i matematik och fysik,
så att de genom undervisning i dessa ämnen kunde nå det stipulerade antalet
veckotimmar för heltidstjänst. De sakkunniga föreslår nu att de
ifrågavarande tjänsterna inrättas med tyngdpunkten på de naturvetenskapliga
ämnena. På grund av det föreliggande stora behovet av lärare i
dessa ämnen skulle härigenom i varje ifrågakommande skoldistrikt kunna
garanteras hel tidst jänstgöring för en läroverksingenjör, som dessutom i den
behövliga utsträckningen inom distriktet kunde ansvara för undervisningen
i ett eller flera tekniska läroämnen. Dessa ämneslärartjänster bör
alltså inrättas i matematik, fysik respektive matematik, kemi jämte ett
eller flera tekniska läroämnen. Tjänsternas lönegradsplacering bör bli föremål
för underhandlingar med vederbörande personalorganisation.
Skolöverstyrelsen föreslog, att lärarutbildningen av personer med avgångsexamen
från tekniskt gymnasium skulle omfatta tre terminer. I anslutning
till remissyttrandena över överstyrelsens förslag har de sakkunniga
undersökt möjligheterna att avkorta utbildningen till två terminer
och därvid funnit en sådan avkortning genomförbar. Den första terminen
skulle enligt överstyrelsen gälla komplettering av ämneskunskaperna i matematik
och fysik, den andra den egentliga pedagogiska utbildningen samt
den tredje s. k. praktisk lärarkurs. Andra terminens kurs skulle omfatta
tillsammans 306 veckotimmar, av vilka 100 veckotimmar skulle ägnas åt
modersmålet och samhällslära. Med hänsyn till den ställning, som undervisningen
i modersmålet och samhällslära har fått vid de tekniska gymnasierna,
anser sig de sakkunniga kunna föreslå, att undervisningen i dessa
ämnen slopas. I stället bör den kompletterande ämnesutbildningen i matematik
och fysik förläggas till denna termin. Målsättningen för ämneskompletteringen
bör vara att garantera kunskaper i vederbörande ämnen
minst enligt befordringskursernas standard. Enligt till utredningen fogade
studieplaner skulle undervisningen i matematik omfatta 63 veckotimmar
och i fysik 126 veckotimmar, eller sammanlagt 189 veckotimmar. Enligt
studieplanerna skulle vidare redan under ämneskompletteringsterminen
förekomma auskultationer och undervisning i (speciell) metodik. Utredningsmannen
påpekar emellertid, att en hel del härav kan uppskjutas till
den egentliga lärarkursen. Om en radikal förkortning av utbildningstiden
eftersträvas, torde auskultationerna och undervisningen i speciell metodik
helt kunna inrymmas i den av utredningen för dessa ändamål avsedda
tiden under den egentliga lärarkursen. Efter dessa reduceringar blir det
möjligt att helt sammanslå terminen för ämneskomplettering med terminen
för egentlig pedagogisk utbildning. Arbetsbelastningen denna sammanslagna
termin med den speciellt pedagogiska utbildningen jämte ämneskomplette
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1958 5
ringen skulle således bli 306 — 100 + 189 = 395 veckotimmar, d. v. s. per
vecka knappt 22 veckotimmar. Härigenom skulle utbildningen av denna
lärargrupp kunna reduceras till två terminer.
Till den nya typen av lärarutbildning bör också kunna komma ifråga
de s. k. fackskoleingenjörerna under förutsättning att de på lämpligt sätt
kompletterar sin utbildning i fysik och kemi samt sin humanistiska utbildning.
Deras kompetens bör bedömas från fall till fall.
Under budgetåret 1958/59 bör enligt de sakkunniga försöksvis anordnas
två lärarkurser för läroverksingenjörer. Vardera kursen bör omfatta 12
deltagare. Den ena bör förläggas till Stockholm, den andra till Göteborg.
Den kompletterande ämnesutbildningen kan i Stockholm förläggas till
högre tekniska läroverket, i Göteborg till Annedals folkskoleseminarium och
Chalmers tekniska högskola. Den teoretiskt pedagogiska utbildningen kan
omhändertagas i Stockholm av lärarhögskolan och i Göteborg av något
av de båda folkskoleseminarierna. Den praktiska lärarkursen förlägges i
Stockholm till Stockholms stads tekniska realskola samt i Göteborg till
den praktiska realskolan.
Kostnaderna för första terminens speciella pedagogiska utbildning samt
ämneskomplettering beräknas per kurs om 12 elever till 25 880 kronor.
För den praktiska lärarutbildningen under andra terminen beräknas per
kurs om 12 elever 30 080 kronor. Sammanlagda kurskostnaden per kursort
och läsår för två terminers lärarkurs med 12 deltagare blir alltså 55 960
kronor.
Första kursåret krävs speciell utrustning för lärarkursen på den på vardera
kursorten upplåtna fysikinstitutionen. Härför beräknas en engångskostnad
av 30 000 kronor per institution.
Avlöningar till 24 i lärarkurserna deltagande gymnasieingenjörer läsåret
1958/59 bör beräknas enligt i kungl. brev den 8 maj 1953 för lärarkandidater
vid praktisk lärarkurs angivna normer. Efter lönegrad Af 14 blir
detta 362 780 kronor.
De totala kostnaderna för den föreslagna lärarutbildningen blir sålunda
under budgetåret 1958/59 2 X 55 960 + 2 X 30 000 + 362 780 = 534 700
kronor.
III. Remissyttranden
Skolöverstyrelsen finner så starka skäl tala för en koncentration av utbildningen
till två terminer, att överstyrelsen biträder förslaget. Samtidigt
vill överstyrelsen understryka vikten av att de krav för tillträde till ifrågavarande
utbildning, som överstyrelsen ursprungligen föreslog, verkligen
upprätthålles nämligen två års kvalificerad praktik i näringslivet samt
minst fyra terminers lärartjänstgöring omfattande minst halv tjänstgöring.
Överstyrelsen betonar angelägenheten av att ifrågavarande pedagogiska
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1958
utbildning av läroverksingenjörer kommer till stånd från och med budgetåret
1958/59. Bristen på lärare, särskilt i matematik, fysik och kemi är
nämligen stor. Det vore synnerligen önskvärt, att pedagogisk utbildning
av läroverksingenjörer dels kunde omfatta ett större antal än beräknade
12 vid vardera av de föreslagna två kursorterna Stockholm och Göteborg,
dels kunde förläggas även till andra kursorter. Överstyrelsen avser att
ytterligare undersöka möjligheterna härför till ett annat år men biträder
nu de sakkunnigas förslag beträffande kursernas förläggning och antalet
kursdeltagare läsåret 1958/59. Mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar
har överstyrelsen intet att erinra.
Överstyrelsen för yrkesutbildning tillstyrker en kompletterande pedagogisk
utbildning av gymnasieingenjörer i enlighet med de sakkunnigas
förslag. Överstyrelsen ifrågasätter emellertid om icke de tekniska läroverkens
kurser i matematik och fysik kan anses vara så omfattande, att
kompletterande ämnesstudier är överflödiga för lärarverksamhet vid praktiska
realskolor och en hetsskolans högstadium, företrädesvis klass 9 y.
Detta gäller framför allt läroämnet matematik. Mot det föreslagna bortfallet
av ämnena modersmålet och samhällslära kan enligt överstyrelsen
inga bärande skäl anföras. Den kompletterande ämnesutbildning, som kan
bedömas erforderlig, torde därmed kunna inrymmas i en till två terminer
nedbringad utbildning. Beträffande inträdesfordringarna framhåller överstyrelsen,
att den föreslagna kvalificerade praktiken om minst två år bör
ha fullgjorts efter avlagd ingenjörsexamen.
Statskontoret anser att förslaget ej bör läggas till grund för åtgärder i
ämnet. Ämbetsverket åberopar härvid, att överstyrelsen för yrkesutbildning
ifrågasatt behovet av kompletterande ämnesstudier. Den rent pedagogiska
utbildningen bör åtminstone tills vidare kunna anordnas i hävdvunna
former med de medel, som står till yrkesöverstyrelsens förfogande
för utbildning av yrkeslärare. Frågan om arvodering av läraraspiranter bör
lämpligen inte lösas för sig blott för gymnasieingenjörer utan på en gång
för alla ifrågakommande kategorier lärare.
Det förefaller styrelsen för lärarhögskolan i Stockholm föga ändamålsenligt,
att undervisningstimmarna i pedagogik brytes ur det större sammanhanget.
Någon direkt samordning med lärarhögskolans övriga undervisning
är nämligen inte möjlig att genomföra. Vidare är lärarhögskolans ordinarie
lärare i pedagogik fullt sysselsatta i lärarhögskolans egen utbildning. Styrelsen
avstyrker därför förslaget, att lärarhögskolan skall omhändertaga
utbildningen i pedagogik och föreslår i stället, att pedagogikundervisningen
organiseras av kursledaren. Detta utesluter icke, att lärarhögskolan är
kursledaren behjälplig med råd beträffande ifrågavarande utbildnings uppläggning
och anskaffande av lärare. Tänkbart är också, att undervisningen
åtminstone i viss utsträckning kan förläggas till lärarhögskolans lokaler.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner på grund av rådande
7
Kungl. Maj.ts ;proposition nr 103 år 1958
lokalförhållanden vid Chalmers tekniska högskola ingen möjlighet föreligga
att dit förlägga någon del av lärarutbildningen. Överstyrelsen avstyrker
därför bifall till förslaget i denna del.
IV. Departementschefen
Bristen på lärare inom de teknisk-naturvetenskapliga grenarna av undervisningsväsendet
har sedan lång tid varit högst besvärande. Redan med
nuvarande elevtillströmning har lärarbehovet på många håll i landet och
särskilt vid mindre eller avlägset belägna skolor endast i begränsad utsträckning
kunnat täckas med lärare med tillfredsställande behörighet.
Behovet av lärare i teknisk-naturvetenskapliga ämnen ökar också snabbt.
Den väntade expansionen inom den tekniska utbildningssektorn liksom det
ökande trycket från de stora årskullarna utgör faktorer, som inom en nära
framtid torde komma att ställa undervisningsväsendet inför ytterligare
påfrestningar. Särskilt den snabba utökningen av den förberedande yrkesutbildningen
inom enhetsskolan allteftersom försöksverksamhet införes
i skoldistrikten gör det nödvändigt att lärare med speciell fackutbildning
i betydligt större utsträckning än tidigare tillföres denna del av undervisningsväsendet.
Gren 8 (tekniska grenen) av 9 y finns för närvarande endast
anordnad i form av växelundervisning med industrin, i vilket fall undervisningen
i de tekniska ämnena sker inom vederbörande industriskolas
första årskurs. Det är emellertid angeläget att även i dessa ämnen undervisning
kan komma till stånd inom enhetsskolans ram, såsom är åsyftat
med den fristående ettåriga, relativt starkt yrkesteoretiska varianten av
den tekniska grenen. Särskilt värdefullt från pedagogisk synpunkt är därvid
att undervisningen i de tekniska ämnena kan samordnas med undervisningen
i grenens naturvetenskapliga avsnitt. En av förutsättningarna
härför är emellertid att lärarfrågan får en tillfredsställande lösning.
I oktober 1955 hemställde skolöverstyrelsen efter samråd med överstyrelsen
för yrkesutbildning om skyndsamma åtgärder för utredning av frågan
om rekrytering och utbildning av lärare i yrkesämnen, främst med
tanke på enhetsskolans klass 9 y. Samma år uppdrogs åt 1955 års sakkunniga
för utredning rörande yrkesutbildningens centrala ledning att verkställa
den avsedda utredningen. Inom skolöverstyrelsen har vidare verkställts
utredning rörande komplettering av bland annat teknisk gymnasieutbildning
med pedagogisk utbildning. Senast har 1955 års sakkunniga
framlagt förslag om pedagogisk utbildning av läroverksingenjörer, omfattande
två terminer. Jag avser nu att på grundval av föreliggande utredningar
och förslag i det följande förorda vissa åtgärder ägnade att förbättra
lärarrekryteringen på detta område.
Det torde icke vara realistiskt att räkna med att den tekniska under
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1958
visningen i enhetsskolan i någon nämnvärd utsträckning framdeles kan
komma att bestridas av civilingenjörer. Sådan kompetens torde icke heller
kunna från skolans synpunkt anses direkt erforderlig. Det synes i stället
böra prövas att i viss omfattning anförtro denna undervisning åt personer
med kompetens motsvarande avgångsexamen från tekniskt gymnasium.
Läroverksingenjörer har redan kommit att spela en betydelsefull roll inom
skolans tekniska undervisning. Erfarenheterna har hittills visat att ifrågavarande
fackutbildning utgör en lämplig grund för undervisning i tekniska
ämnen på enhetsskolans högstadium och därmed jämförliga praktiska stadier.
Bortsett från vissa ämneslärartjänster vid realskolorna existerar
emellertid för denna lärarkategori inga statligt reglerade pensionsgrundande
tjänster vid skolöverstyrelsen underställda skolor; ifrågavarande lärare
kan i regel sålunda ej erhålla annan anställning än som timlärare. Om nuvarande
tillfälliga anställningsformer skulle komma att bestå, torde det bli
omöjligt att tillfredsställande tillgodose den tekniska undervisningen på
enhetsskolans högstadium. För att underlätta rekryteringen av lärare i tekniska
ämnen i klass 9 y finner jag det därför nödvändigt att särskilda ämneslärartjänster
inrättas för denna lärargrupp. Med hänsyn till de speciella
förhållandena på detta område anser jag det fullt befogat att vissa åtgärder
i detta syfte vidtages, redan innan den mera omfattande utredning om
rekrytering och utbildning av lärare i yrkesämnen slutförts, som pågår inom
1955 års kommitté.
I de flesta skoldistrikten torde emellertid uppstå svårigheter att erhålla
underlag för heltidstjänster för lärare, som huvudsakligen är utbildade
att undervisa i tekniska ämnen. Av organisatoriska skäl torde det
därför vara lämpligt att undervisningen i tekniska ämnen kombineras med
undervisning i matematik, fysik och kemi, i vilka ämnen en omfattande
undervisning gives vid de tekniska läroverken. En sådan kombination förefaller
också naturlig med hänsyn till den bristsituation, som föreligger på
båda dessa ämnesområden och som beräknas bestå under lång tid framåt.
På grund av lärarbristen har även inom den naturvetenskapliga sektorn
läroverksingenjörer i icke ringa omfattning redan anlitats som lärare på
realskolestadiet i dessa ämnen. Genom en kombination av tekniska och
naturvetenskapliga ämnen synes i varje ifrågakommande skoldistrikt kunna
garanteras hel tidst jänstgöring för en lärarutbildad läroverksingenjör.
Mot bakgrunden av det nu anförda har jag ansett mig böra förorda, att
särskilda ämneslärartjänster i matematik, fysik respektive matematik, kemi
jämte ett eller flera tekniska ämnen inrättas för läroverksingenjörer med
viss lärarutbildning. I avvaktan på närmare erfarenheter beträffande rekryteringen
av denna lärarkategori synes tjänsternas användning tills vidare
böra begränsas till enhetsskolans högstadium, där behovet av dem är störst.
Kungl. Maj:t torde emellertid böra vara oförhindrad att, där särskilda förhållanden
föreligger, efter prövning i varje enskilt fall medge inrättande av
9
Kungl. May.ts proposition nr 103 år 1958
dylik tjänst vid praktisk realskola eller jämförlig skolform på realskolestadiet.
Tjänsterna bör tills vidare inrättas såsom extra ordinarie och
placeras i lönegrad Ae 19. Beträffande denna löneställning har enighet nåtts
vid överläggningar med vederbörande personalorganisationer. Tjänsterna
bör inrättas från och med budgetåret 1959/60. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela erforderliga
bestämmelser rörande tjänsterna och anställningsförhållandena i övrigt för
dessa lärare. Dessa föreskrifter torde i stort sett få utformas efter de bestämmelser,
som gäller för närmast motsvarande lärare i läroämnen.
Undervisningsskyldigheten bör vara den för lärare i läroämnen på motsvarande
stadium enligt propositionen 1957: 183 gällande.
Det årliga behovet av nytillkommande ämneslärartjänster i lönegrad
Ae 19 är icke möjligt att nu angiva. Prognoser rörande nyrekrvteringsbehovet
under perioden 1960—72 är för närvarande under utarbetande inom
1955 års sakkunniga i samband med en kartläggning över lärarbehovet
för samtliga kategorier yrkeslärare. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att, på sätt redan gäller beträffande övriga lärartjänster i läroämnen
vid de kommunala skolformerna, för varje år — efter förslag av skolöverstyrelsen
— fastställa det antal här avsedda lärartjänster i lönegrad Ae 19,
som bör nyinrättas under det påföljande budgetåret (läsåret). Det torde
sedan böra ankomma på skolöverstyrelsen att slutligt bestämma tjänsternas
placering vid olika skolor.
Behörig till ämneslärartjänst i lönegrad Ae 19 bör den vara som efter
avgångsexamen från tekniskt gymnasium samt minst två års kvalificerad
praktik i näringslivet och minst fyra terminers lärartjänstgöring, omfattande
minst halv tjänstgöring, med godkända vitsord genomgått av skolöverstyrelsen
anordnad pedagogisk utbildning, innefattande jämväl kompletterande
ämnesutbildning i matematik och fysik. I likhet med överstyrelsen
för yrkesutbildning anser jag, att den kvalificerade praktiken om
minst två år bör ha fullgjorts efter avlagd ingenjörsexamen.
Att även fackskoleingenjörer skall kunna komma i fråga som lärare i tekniska
ämnen anser jag angeläget och värdefullt. Vad de sakkunniga föreslagit
härom, har därför icke givit mig anledning till erinran.
Övergångsvis bör det göras möjligt för läroverksingenjörer, som under
längre tid haft anställning som lärare, att bli behöriga till ämneslärartjänst
1 lönegrad Ae 19 utan att genomgå någon del av den pedagogiska utbildningen.
Även i övrigt synes Kungl. Maj:t böra äga att, då speciella omständigheter
föreligger, efter prövning i det särskilda fallet medge dispens
från de fastställda behörighetsvillkoren.
Jag övergår härefter till att behandla de frågor, som gäller den pedagogiska
utbildningen av läroverksingenjörer. De flesta med denna utbildning
sammanhängande spörsmålen torde vara av den art, att de icke i och för
sig behöver underställas riksdagen. För helhetsbilden är det emellertid värdefullt
att också något beröra dylika frågor.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 103
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1958
De sakkunniga har föreslagit, att den pedagogiska utbildningen av läroverksingenjörer
koncentreras till två terminer. Den första terminen skulle
omfatta speciell pedagogisk utbildning jämte ämneskomplettering i matematik
och fysik medan den andra terminen skulle ägnas åt praktisk-pedagogisk
utbildning. Jag anser det angeläget, att vidareutbildningen av läroverksingenjörer
icke utan trängande skäl utsträckes utöver ett läsår eller
två terminer, och jag har funnit mig kunna biträda de sakkunnigas förslag
på denna punkt. Enligt min mening bör huvudvikten i utbildningen läggas
på den kompletterande ämnesutbildningen i matematik och fysik samt på
den tillämpade undervisningsmetodiken; den föreslagna undervisningen
i modersmålet och samhällslära torde utan våda kunna uteslutas. Målet för
den kompletterande ämnesutbildningen i matematik och fysik bör vara en
kunskapsnivå, motsvarande en befordringskurs i vartdera ämnet. Kurserna
i matematik och fysik vid de tekniska gymnasierna torde ha en sådan omfattning,
att denna komplettering bör kunna genomföras på en termin. Vad
den praktisk-pedagogiska utbildningen beträffar bör den kunna göras i
huvudsak jämförbar med den, som lärare i läroämnen och folkskollärare
erhåller. Med hänsyn till att det för tillträde till lärarkursen skall krävas
viss fullgjord lärartjänstgöring torde detta krav kunna uppfyllas inom den
föreslagna utbildningstiden.
Mot den av de sakkunniga föreslagna förläggningen av utbildningens
olika delar har jag i princip ingenting att invända. För ändamålet torde
kunna disponeras bland annat lärarkrafter och institutioner vid folkskoleseminarier
och högre tekniska läroverk samt praktiska realskolor. Kursernas
närmare förläggning torde böra bestämmas av skolöverstyrelsen.
Att statsmakterna nu binder sig för de olika detaljerna i fråga om uppläggningen
av den pedagogiska utbildningen, anser jag varken möjligt eller
lämpligt. Detta gäller såväl kursplaner och timplaner som organisationen
och ledningen av kurserna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela erforderliga bestämmelser i dessa skilda hänseenden.
Beträffande verksamhetens omfattning finner jag det lämpligt att, såsom
de sakkunniga föreslagit, under budgetåret 1958/59 endast två kurser
anordnas. Det föreslagna antalet deltagare per kurs, 12, anser jag väl
avvägt under det första året.
För ersättning åt i lärarkurserna deltagande läroverksingenjörer under
nästa budgetår beräknar de sakkunniga sammanlagt 362 780 kronor. Härvid
har räknats med att ersättning skall utgå efter lönegrad Af 14. Då
här ifrågavarande kursdeltagare i allmänhet icke torde uppbära lön med
B-avdrag i någon innehavande lärartjänst, anser jag för egen del skäligt,
att viss ersättning utgår under utbildningen, dock icke i den omfattning
som de sakkunniga förordat. Jag räknar sålunda med ett något lägre ersättningsbelopp.
Vidare anser jag mig endast kunna tillstyrka, att ersättning
skall utgå under terminen för den praktisk-pedagogiska utbildningen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare be
-
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103 år 1958 11
stämmelser om ersättningsgrunderna. För nästa budgetår beräknar jag här
avsedda ersättningar till sammanlagt omkring 145 000 kronor.
I övrigt har jag intet att erinra mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar.
Medelsbehovet för nästa budgetår kan således beräknas till (2 X 55 960 +
-f- 2 X 30 000 -j- 145 000 =) avrundat 320 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
1. godkänna av mig förordade grunder för inrättande
från och med budgetåret 1959/60 tills vidare på enhetsskolans
högstadium av särskilda ämneslärartjänster i lönegrad
Ae 19 för läroverksingenjörer med viss lärarutbildning;
2. till Lärarutbildning skurser för läroverksingenjörer för
budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 320 000 kronor.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller Hans
Maj :t Konungen samt förordnar att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Göran Göransson
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1958 A:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring på enhetsskolans högstadium m. m. a1 i texten
- SU 1958 A:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer m. in. s. 19 i texten