Angående åtgärder för att avhjälpa platsbristen inom fångvårdens ungdomsräjong
1958-03-14 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1958 A:106, Angående åtgärder för att avhjälpa platsbristen inom fångvårdens ungdomsräjong
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
1
Nr 106
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder för
att avhjälpa platsbristen inom fångvårdens ungdomsräjong;
given Stockholms slott den Ib mars 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ingvar Lindell
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att de nya fångvårdsanstalterna i Hällby och
Mariefred, vilka ursprungligen avsetts såsom säkerhetsanstalter, skall tillföras
ungdomsräjongen och användas, anstalten i Hällby för intagna som
dömts till ungdomsfängelse och anstalten i Mariefred för unga intagna med
tidsbestämt straff.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 106
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lindell, fråga
angående åtgärder för att avhjälpa platsbristen inom fångvårdens ungdomsräjong
samt anför därvid följande.
Inledning
Genom beslut av 1953 års riksdag infördes inom fångvården en räjongindelning
i fråga om anstalter för det ordinära fångklientelet. Anstaltsgrupperingen
utsträcktes vid 1956 års riksdag till att omfatta jämväl säkerhetsanstalter
och anstalter för ungt klientel.
Den 1 februari 1958 jämfört med den 1 juli 1956 uppgick antalet anstalter
och platser inom de olika räjongerna till följande. (Platssiffrorna innefattar
jämväl häktesplatser.)
1/2 1958
1/7
1956
anstalter
platser
anstalter
platser
Ordinärt klientel (4 grupper). .. .
.. 54
3 422
46
2 804
Säkerhetsklientel ..............
.. 8
445
8
439
Ungt klientel..................
.. 8
335
7
288
I uppgifterna för grupperna för ordinärt klientel ingår anstalterna Gävle
och Kristianstad med sammanlagt 102 platser den 1 februari 1958 och 97
platser den 1 juli 1956, vilka disponeras i huvudsak för ungt klientel. Härtill
kommer vid båda tidpunkterna sinnessjukavdelningen på Håga med 70
platser.
Den ökade kapaciteten har nästan helt kommit det ordinära fångklientelet
till godo. Säkerhetsgruppen är praktiskt taget oförändrad. Ungdomsgruppen
har tillförts 47 platser genom att Skenäs’ ombyggnad i det närmaste
slutförts och en öppen koloni, Herrestad, inrättats. Anmärkas bör
att vid gruppindelningens genomförande år 1956 för säkerhets- och ungdomsklientelen
— efter ombyggnad och nyanskaffning — räknats med ett
sammanlagt platsantal av 471 och 395.
Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1958
3
Antalet intagna var den 1 februari 1958 i grupperna för ordinärt klientel
3 693. Inom säkerhetsgruppen fanns intagna 465 och i ungdomsgruppen
295. Siffran 3 693 för ordinärt klientel inkluderar 275 å 300 unga fångar,
som vid intagningstillfället icke fyllt 22 år. Anstalterna Gävle och Kristianstad
med sammanlagt 102 platser användes som nämnts företrädesvis för
unga interner; övriga unga intagna var utspridda på ett flertal anstalter
runt om i landet. Antalet förvarade inom grupperna för ordinärt
klientel uppgick den 1 februari 1958 till ca 50. Därest i ungdomsgruppen
skulle ingått nyssnämnda unga fångar under 22 år, skulle antalet intagna
inom gruppen ha uppgått till inemot 595. Skulle säkerhetsgruppen innefattat
hela säkerhetsklientelet, hade antalet intagna inom denna grupp utgjort
515. Med dessa båda förbehåll hade antalet intagna i grupperna för ordinärt
klientel nedgått till omkring 3 350.
Brist på platser föreligger alltså inom samtliga räjonger. De nya anstalter
som närmast kommer att tagas i bruk är 72-mannapaviljongen vid Hall
och anstalterna Hällby och Mariefred med vardera 90 platser, vilka beräknas
stå färdiga på hösten 1958. Dessutom förutsättes de nya 150-mannaanstalterna
i Tidaholm och Norrtälje stå klara vid årsskiftet 1958/59 respektive
under våren 1959 eller möjligen redan under 1958. Av dessa anstalter har
de tre förstnämnda avsetts för säkerhetsklientelet, medan de båda sistnämnda
skulle utnyttjas för det ordinära fångklientelet. Vidare får man
räkna med ytterligare 10 platser inom ungdomsgruppen sedan vissa ombyggnadsarbeten
vid Skenäs och Herrestad avslutats. Slutligen må nämnas,
att tre av fyra beslutade kolonier för ungdomsgruppen ännu icke har anskaffats.
För att belysa platssituationen inom de olika anstaltsgrupperna såvitt gäller
ungt klientel och säkerhetsklientel lämnas följande statistiska uppgifter.
Ungdomsgruppen
Platsantal den 1/2 1958
(exkl. häktesplatser)
Beläggning den 19/2 1958
Slutna
öppa
Summa
Slutna
öppna
Summa
Ungdomsfängelse
Skenäs m. Aspliden........
83
83
87
87
Roxtuna ..................
46
9
55
49
8
57
Hildero....................
15
15
8
8
Uppsala ..................
40
40
36
36
Ystad ....................
30
30
26
26
Nyköping..................
_22 138
_ 107
22 245
J9 130
_ 103
_19 233
Björkahemmet..............
10
10
6
6
Tidsbesl. straff
Västerås ..................
39
39
21
21
Herrestad ................
10
4
4 25
Summa
177
127
304
151
113
264
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anstaltsgrupperna för ordinärt fångklientel
Antal förvarade och antal intagna, till straffarbete eller fängelse dömda, vilka vid straffverkställighetens början
icke fyllt 22 år
*>■
Norra gruppen
östra gruppen
Västra gruppen
Södra gruppen
Anstalter
Antal och platser
Anstalter
Antal och platser
Anstalter
Antal och platser
Anstalter
Antal och platser
förva-
icke fyllt
förva-
icke fyllt
förva-
icke fyllt
förva-
icke fyllt
rade
22 år
rade
22 år
rade
22 år
rade
22 år
slutna
slutna
öppna
slutna
slutna
öppna
slutna
slutna
öppna
slutna
slutna
öppna
Härnösand..
2
11
Långholmen ..
26
53
Härianda ........
17
16
8
21
1
2
5
6
8
Linköping ....
5
5
42
Ulriksfors ..
2
4
8
3
5
3
1
2
1
2
8
1
1
3
1
1
3
Luleå......
1
3
—
Bogesund ....
—
—
4
Smälteryd........
—
—
4
Tönnersjöheden ..
—
—
2
Älgberget ..
—
—
3
Johannesberg
—
—
1
Torhult ..........
—
—
3
Sandsjön . .
—
—
3
Vångdalen....
—
—
4
Gustafsström ....
—
—
4
Grötingen . .
—
—
2
Åby..........
—
—
2
Skål t järnshyttan . .
—
—
2
Sörbyn. ...
—
—
3
Hinseberg ....
—
—
8
Roramersnäs
—
—
5
Hyttan ......
—
—
3
Högskogen ..
—
—
2
Bondängen . .
—
—
3
Bredsjönäs. .. .
—
—
2
Långviken ....
—
—
1
S:a
3
33
16
26
69
35
17
34
20
8
75
6
49 104 54 81
S:a förvarade 54
* vid straffverkställighetens början ej fyllda 22 år (å slutna anstalter) 211
» » » » » 22 » (å öppna anstalter) 77
288
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
5
Säkerhetsgruppen
Platsantal (exkl. häktesplatser
och vissa andra specialplatser)
den 1/2 1958
Beläggning den 19/2
1958
Slutna
öppna
Summa
Slutna
öppna
Summa
Hall ......................
66
48
114
71
48
119
Norrköping................
81
—
81
90
—
90
Kalmar....................
59
—
59
60
—
60
Västervik..................
15
—
15
30
—
30
Karlstad ..................
53
—
53
64
—
64
Hudiksvall ................
23
—
23
24
—
24
Sjöboda ..................
—
15
15
—
15
15
Orretorp ..................
—
23
23
—
22
22
Summa
297
86
383
339
85
424
Platsbristen inom ungdomsgruppen och förslag till åtgärder för
dess avhjälpande
Vid 1955 års riksdag beslöts uppförande av de i det föregående omnämnda
sidoanstalterna Mariefred och Hällby. Anstalterna skulle avses för förvarade
och internerade. (Jfr prop. 1955: 140; SU uti. 1955: 142.) Byggnadskostnaderna
för de båda anstalterna har beräknats till sammanlagt 10 600 000
kronor. Detta belopp är, därest riksdagen godkänner i 1958 års statsverksproposition
begärd medelsanvisning, i sin helhet anvisat. Till utrustning
har för de båda anstalterna beräknats åtgå tillhopa 2 290 000 kronor,
av vilket belopp fångvårdens byggnadskommitté förutskickat att till och med
utgången av budgetåret 1958/59 skall åtgå ca 2 000 000 kronor av medlen
under fångvårdens utrustningsanslag. Arbetena med anstalternas uppförande
har numera fortskridit så långt, att anstalterna som tidigare nämnts
torde kunna tagas i bruk under hösten 1958. I 1958 års statsverksproposition
(II ht s. 111) har därför under anslaget Fångvårdsanstalterna: Avlöningar
upptagits personalstat för anstalterna, vilken godkänts av riksdagen
(SU uti. 1958: 2). Vid anmälan av sagda anslag framhöll jag emellertid, att
beläggningssituationen inom ungdomsgruppen inger allvarliga bekymmer
samt att såsom en utväg att avhjälpa svårigheterna möjligen skulle kunna
övervägas, huruvida icke den ena eller båda av sidoanstalterna Mariefred
och Hällby kunde disponeras för ungdomsräjongen. Därvid betonades, med
hänvisning till vad statsutskottet uttalat i sitt av riksdagen godkända utlåtande
1955: 142 s. 28, alt en sådan omdisposition icke skulle strida mot
de av riksdagen godkända planerna för en nydaning av fångvårdens anstalter.
I nämnda utlåtande hade utskottet bland annat anfört, att den omständigheten
att en anstalt enligt programmet uppföres för visst klientel
icke utgör hinder för att den i en framtid användes för omhändertagande
av annat lämpligt klientel, om så av utvecklingen påkallas. Jag uttalade vi
-
6
Kangl. Maj.ts proposition nr 106 år 1958
dåre i 1958 års statsverksproposition att, därest efter närmare prövning en
sådan omdisposition av anstalterna visade sig vara en lämplig lösning, särskild
proposition i ämnet torde få avlåtas till riksdagen.
Såsom anmälts under kapitalbudgeten i årets statsverksproposition (bil.
23 s. 13) har fångvårdsstyrelsen i framställning den 31 augusti 1957 — med
förmälan att styrelsen igångsatt vissa utredningar och underhandlingar med
syfte att avhjälpa bristen på utrymmen inom ungdomsräjongen — hemställt
om medel för anordnande av en ny anstalt för unga män med tidsbestämt
straff.
Fångvårdens byggnadskommitté har den 17 januari 1958 avgivit utlåtande
med anledning av fångvårdsstyrelsens nyssnämnda skrivelse den 31
augusti 1957. Kommittén har därvid föreslagit en sådan omdisposition
av en av sidoanstalterna Mariefred och H ä 11 b y,
att endast anstalten Mariefred tillföres säkerhetsgruppen medan Hällby,
överlämnas till ungdomsgruppen att utnyttjas för ungt klientel med tidsbestämt
straff.
Såvitt angår ungt klientel och säkerhetsklientel framhåller kommittén,
med hänvisning till beläggningssituationen inom fångvården i december
1957, att frågan om hur mycket anstaltsutrymme som framdeles kan erfordras
för olika kategorier intagna inom fångvården icke med någon större
grad av säkerhet kan besvaras.. Med utgångspunkt från befolkningsutvecklingen
under återstoden av 1950-talet och början av 1960-talet och till ltriminalitetsutvecklingen
finns det dock anledning anta, att antalet unga interner
kommer att förbli högt under lång tid framöver. Medeltalet förvarade
och internerade på samtliga fångvårdsanstalter uppgick under vart och ett
av åren 1952—54 till 418, 435 resp. 437. Inom säkerhetsgruppen och anstaltsgrupperna
för ordinärt fångklientel var den 19 december 1957 465 platser
belagda med förvarade (ingå internerade). Ehuru medeltalssiffrorna och
beläggningstalet för en viss dag icke är direkt jämförbara, torde man dock
våga utläsa att storleksändringen inom säkerhetsklientelet varit relativt liten.
Det framtida platsbehovet är svårt att bedöma, men man torde knappast
ha anledning att för det kommande årtiondet räkna med någon nedgång
jämförd med nuvarande nivå. Inom ungdomsgruppen och anstaltsgrupperna
för ordinärt fångklientel fanns den 19 december 1957 543 unga
intagna. Av det totala antalet interner var 261 placerade inom ungdomsgruppen,
medan 282 till straffarbete eller fängelse dömda, vilka vid straffverkställighetens
början icke fyllt 22 år, fanns på anstaltsgrupperna för ordinärt
fångklientel. Därest samtliga till ungdomsfängelse dömda och alla
de unga fångar som vid intagningstillfället icke uppnått 22 års ålder skulle
ha hänvisats till ungdomsgruppen, hade således platsantalet i denna grupp
behövt ökas med i runt tal 250. Platsantalet inom ungdomsgruppen har bestämts
med utgångspunkt från vissa beläggningssiffror för en följd av år
i början av 1950-talet. Kommittén nämner att den 1 januari 1955 i ungdomsfängelse
fanns 154 intagna och att antalet till fängelse och straffarbete
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
7
dömda, som vid straffverkställighetens början icke uppnått 22 års ålder,
samma dag utgjorde 215.
Sammanfattningsvis konstaterar kommittén, att platsbristen för närvarande
är betydande inom ungdomsgruppen och att brist på utrymmen, dock
avsevärt mindre, råder jämväl inom säkerhetsgruppen.
Kommittén, som i och för sig delar fångvårdsstyrelsens uppfattning om
behovet av en ny sluten anstalt för unga intagna med tidsbestämt straff, understryker,
att i första hand den pågående byggnadsverksamheten för fångvården
bör fullföljas och att samtliga de av statsmakterna hittills till förfogande
ställda och de i 1958 års statsverksproposition härför beräknade
medlen torde komma att erfordras för detta ändamål.
Därest särskilda medel icke skulle anvisas av 1958 års riksdag för uppförande
av en ny sluten anstalt för unga manliga intagna, finner kommittén
det vara en försvarlig lösning, att till säkerhetsgruppen tills vidare endast
föres den nya Hallavdelningen — sammanlagt 107 platser, nämligen dels
själva avdelningen med 72 platser, vilken kommer att stå färdig redan innevarande
år, och dels 35 mottagningsplatser i den planerade administrationsbyggnaden
vid samma anstalt — ävensom en av anstalterna i Hällby och
Mariefred samt att den återstående av de båda sistnämnda anstalterna överlämnas
till ungdomsgruppen. Härigenom kommer visserligen den nuvarande
verksamheten att kunna nedläggas endast vid någon eller några av de
omoderna säkerhetsanstalterna, men frågan om ytterligare nybyggnader för
säkerhetsgruppen torde få upptagas till prövning så snart förhållandena
medger detta.
Kommittén anmäler, att vid behandlingen inom kommittén av ärendet
flera ledamöter framfört förslag om att både Hällby- och Mariefredsanstalten
borde avses för ungdomsgruppen, under det att andra ledamöter uttalat
betänkligheter mot att ta båda anstalterna i anspråk för ungdomsklientelet.
Om statsmakternas beslut blir att en av anstalterna hänföres till ungdomsgruppen,
bör valet enligt kommitténs mening falla på Hällbyanläggningen,
som då bör avses för ungt klientel med tidsbestämt straff.1 Skulle
däremot såväl Hällby- som Mariefredsanstalten överföras, synes det lämpligt
att den förstnämnda användes för ungdomsfängelse och den senare för
ungt klientel med tidsbestämt straff.
Anstalterna i Hällby och Mariefred uppföres på sådant sätt, att de blir
väl lämpade för ungt klientel. Varje anstalt skall bestå av fyra bostadspaviljonger,
envar för 20 intagna fördelade i två avdelningar (»lilla gruppens
princip»), innanför ett med mur kringgärdat område samt en öppen byggnad
utanför muren för 10 intagna. På det slutna området skall vidare finnas
verkstäder och en gemensam samlingslokal i en byggnad innehållande
även centralkök och personalmatsal m. m. I en administrationsbyggnad
skall även inrymmas mottagnings-, isolerings- och sjukavdelningar samt
1 Kommittéledamoten medicinalrådet C. Åmark, tillika ledamot i ungdomsfängelsenämnden,
har förordat ungdomsfängelse.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
besöksrum. Fotbollsplan skall anläggas, men däremot kommer hall för inomhusidrott
att saknas. Enligt kommitténs uppfattning skulle Hällby- och
Mariefredsanstalterna bli bättre lämpade för sluten ungdomsvård än någon
annan av ungdomsanstalterna med undantag för Roxtuna.
Vid ett överförande av anstalterna i Hällby och Mariefred eller endera
av dem till ungdomsgruppen bör sysselsättningen för de intagna i väsentligt
högre grad inriktas på utbildning än vad som är fallet i fråga om förvaringsklientelet.
Detta medför bl. a. behov av viss omdisponering av verkstadslokalerna.
Sålunda måste bl. a. särskilda lektionssalar iordningställas.
Kostnaderna för lokalförändringarna torde icke bli större än att de, såvitt
nu kan bedömas, kan inrymmas i det för resp. anstalts uppförande beräknade
beloppet under vederbörande investeringsanslag.
Enligt statsmakternas beslut skulle driften vid verkstäderna i Hällby och
Mariefred vara av samma art som vid motsvarande verkstäder på Hall och
arbetsorganisationen skulle omfatta följande grenar: mekaniskt arbete, träindustri,
konfektion, arbetsterapi, ekonomi- och skogsarbeten. Anstalt, som
i stället tillföres ungdomsklientel, bör erhålla en något ändrad arbetsorganisation.
Kommittén föreslår, att arbetsterapin utgår som sysselsättningsgren
och ersättes med radio-, televisions- och andra svagströmsarbeten. Intagna
som erhållit grundlig utbildning inom den sistnämnda arbetsgrenen,
vilken hittills icke varit representerad inom fångvården, kan förväntas ha
goda möjligheter till anställning inom yrket efter frigivningen. Vidare anser
kommittén, att konfektionsarbete lämpligen kan utbytas mot plastarbete.
Plastindustrin är stadd i snabb utveckling och man torde kunna räkna med
en starkt ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft. Intagna, som placeras
i öppen förläggning utanför mur, bör så långt möjligt sysselsättas hos arbetsgivare
utom anstalten med s. k. frigångsarbete. I den mån detta icke
är möjligt, bör skogsarbete eller annat liknande arbete anskaffas. Någon
sammanblandning av intagna i sluten och öppen avdelning bör icke förekomma.
Sammanfattningsvis föreslår kommittén, att sysselsättningen för de intagna
vid anstalt, som överföres till ungdomsgruppen, organiseras på föl
-
jande sätt:
mekaniskt arbete ...................... 30 platser
träindustri............................ 20 »
svagströmsarbete ...................... 10 »
plastarbete .......................... 10 »
ekonomiarbete ........................ 10 »
frigångs- eller skogsarbete för intagna på
öppen avdelning ...................... 10 »
Summa 90 platser
Den föreslagna uppläggningen av arbetsdriften kräver en annan maskinpark
än den som planerats för säkerhetsanstalterna och därmed en omdisposition
av de för maskin- och verktygsutrustning av statsmakterna beräk
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
nade medlen. En inom kommittén verkställd överslagsberäkning har givit
vid handen, att de urspungligen beräknade medlen torde förslå.
En omläggning av verksamheten från säkerhetsanstalt till anstalt för
ungt klientel med tidsbestämt straff eller ungdomsfängelse kommer att
medföra behov av vissa personalförändringar. Med utgångspunkt från den i
årets statsverksproposition (II ht s. 111) för säkerhetsanstalterna i Hällby
och Mariefred angivna personaluppsättningen föreslår kommittén följande
personal för anstalt för ungt klientel med tidsbestämt straff resp. ungdomsfängelse.
Säkerhetsanstalt
Anstalt för ungt klientel med
tidsbestämt straff
Ungdomsanstalt
antal
löne-
antal
löne-
antal
löne-
grad
grad
grad
1 anstaltsdirektör
21
1 anstaltsdirektör ....
23
1 anstaltsdirektör ....
23
1 arbetsassistent ....
17
1 arbetsassistent ....
17
(skolchef)
(skolchef)
1 assistent ......
17
2 assistenter ........
17
4 assistenter ........
17
4 yrkeslärare........
15
4 yrkeslärare........
15
1 husföreståndare ....
13
1 husföreståndare ....
13
3 förste yrkesmästare
13
3 förste yrkesmästare
13
1 socialkurator......
12
1 socialkurator......
12
5 tillsynsmän........
12
5 tillsynsmän........
12
1 uppsyningsman
12
1 yrkesmästare ..
12
1 yrkesmästare . .
11
1 köksförestån-
dåre........
10
5 förste vårdare......
10
5 förste vårdare ....
10
4 överkonstaplar
10
1 arbetsterapeut
9
2 förste förmän . .
9
1 förste förman......
9
1 förste förman......
9
1 bitr. husförestån-
1 bitr. husförestån-
9
dåre ............
9
9
9
1 kontorist..........
9
4 yrkesmästare ..
9
8
8
1 reparatör..........
8
25 vaktkonstaplar1
8
8
8
7
7
1 kanslibiträde......
7
1 kontorsbiträde
1-5
1 kontorsbiträde ....
1-5
1 kontorsbiträde ....
1-5
1 5
1-5
1 telefonist..........
1-5
1 ekonomibiträde
4
1 ekonomibiträde ....
4
2 ekonomibiträden ..
4
S:a 48
| 54
57
1 därav 1 bilförare och 1 för maskinanläggningen.
Personalkostnaderna för anstalt för ungt klientel har av kommittén beräknats
till 818 000 kronor och för ungdomsanstalt till 865 500 kronor, vilket
innebär en ökning med i runt tal 142 500 kronor respektive 190 000 kronor
i jämförelse med de för säkerhetsanstalt i årets statsverksproposition
angivna personalkostnaderna.
Kommittén anmäler slutligen, att den vid beredningen av ärendet rådgjort
med sina experter, fångvårdsdirektörerna Karlström, Marnell, Rudsledt,
Svensson och Thurén. Marnell har därvid som sin uppfattning utta
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
lat, att endast en av anstalterna borde överlämnas till ungdomsgruppen
och då såsom »lån», under det att Thurén ansett, att båda anstalterna definitivt
borde överlämnas. Övriga experter har helt anslutit sig till kommitténs
förslag.
Fångvårdsstyrelsen har den 30 januari 1958 med hänvisning till sin skrivelse
den 31 augusti 1957 framlagt förslag om anordnande å egendomen
Kesätter i Västra Vingåkers socken, Södermanlands län, av en sluten
fångvårdsanstalt, till en början avsedd för 70 unga intagna med tidsbestämt
straff.
Styrelsen framhåller, att den med förslaget avsett att till en del råda bot
mot den brist i anstaltsorganisationen som med ungdomsklientelets ökning
blivit alltmer påfallande. Jämväl behovet av säranstalter finner styrelsen
uppenbart, men man torde för tillgodoseende av detta behov i stor utsträckning
vara hänvisad till att uppföra nya, för ändamålet särskilt avsedda
anstalter; detta blir dock nödvändigtvis ett program på tämligen lång sikt.
När nya säranstalter en gång uppförts, kan Kesättersanstalten med fördel
användas för vanligt fångförvar, kanske särskilt för äldre, fysiskt eller
psykiskt något invalidiserade intagna.
För egendomens förvärvande och ombyggnad äskar styrelsen ett belopp
av sammanlagt 1 493 000 kronor. Vidare erfordras för anskaffning av inventarier
m. m. 205 000 kronor och för maskin- och verktygsutrustning
m. m. 175 000 kronor.
Av fångvårdsstyrelsens framställning framgår bland annat följande.
Fångvårdsstyrelsen har med Västra Vingåkers kommun träffat preliminärt
avtal om förvärv av fastigheten Kesätter 55 — Kesätters slott — för
en köpesumma av 120 000 kronor.
Kesätters slott, uppfört år 1879, är beläget 2,5 kilometer öster om Vingåkers
station med särskild uppfartsväg från allmänna landsvägen mot
Katrineholm. Slottsegendomen har en areal av 88 890 m2. Den omgives av
stamfastigheten, Kesätter 51, vars jordbruk är utarrenderat. Enda grannar
är arrendatorn och dennes gårdsfolk. Slottsegendomen består av huvudbyggnad
med två flyglar, växthus, ett mindre bostadshus, garage, vagnslider
och transformatorbyggnad samt trädgård. Huvudbyggnaden och flyglar
är uppförda av sten under plåttak. Huvudbyggnaden består av två etager
med souterrain- och vindsvåningar. Flyglarna^är byggda i en våning jämte
vind. Egendomen står sedan flera år tillbaka obebodd.
Vidare har styrelsen med stamfastighetens ägare träffat avtal om förvärv
av en väster om slottsegendomen befintlig stallbyggnad av sten jämte ett
markområde om 8 100 m2. Köpesumman utgör 38 000 kronor. I byggnaden
avser styrelsen att anordna en verkstad. På området föreslås ytterligare en
verkstadsbyggnad skola uppföras. Området bör efter avstyckning sammanläggas
med Kesätter 55.
Fångvårdsstyrelsen föreslår följande plan för byggnadernas
utnyttjande.
Huvudbyggnaden ger utrymme för sammanlagt 50 intagna. I bottenvåningen
anordnas fyra bostadsrum för tillhopa 15 intagna. I denna våning
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1958
11
inrymmes därjämte bland annat administrationslokaler, fritidsrum och tillsynsmannaexpedition.
Våningen en trappa upp kommer att innehålla tretton
bostadsrum för tillsammans 35 intagna samt hall och stort dagrum. I souterrainvåningen
inrättas rum för inskrivning, bad, köks- och ekonomilokaler,
två matsalar, matsal för personal samt pannrum. Vindsvåningen tages
i anspråk för bibliotek, studierum, bordstennisrum samt förrådslokaler. I
vardera flygelbyggnaden blir plats för tio intagna, fördelade på tre rum,
samt för dagrum och fritidsrum. I ena flygeln anordnas dessutom ett vaktrum.
Samtliga fönster i huvudbyggnaden och i åtminstone den ena flygeln
förses med galler. Av det totala antalet bostadsrum är nio avsedda för 4,
åtta för 3 samt fyra för 2 intagna. Därutöver finns två enkelrum. Växthuset
är av dålig beskaffenhet, varför kostnader icke bör nedläggas på dess iståndsättande.
Garaget samt vagnslidret bibehålies. Sistnämnda byggnad omändras
till virkesförråd, varjämte lagerlokal tillbygges. Transformatorbyggnaden
ombygges och skall utom transformator ge utrymme även för en panncentral.
Anstaltsområdet omgives av ett 2,30 meter högt nätstängsel. Å området anordnas
en fotbollsplan.
I fråga om personalbostäder föreslår styrelsen, att i bostadshuset
(trädgårdsmästarbostaden) inredes en lägenhet om tre rum och
kök samt ett enkelrum. I övrigt kommer bostäder för personal att i viss
utsträckning anskaffas genom kommunens försorg. Således har kommunen
åtagit sig att för fångvårdens behov reservera tolv lägenheter av storleken
1—3 rum och kök i ett av den planerat bostadsbygge. Erfarenheterna torde
få utvisa om och i vilken mån ytterligare personalbostäder kommer att erfordras.
Utanför det inhägnade anstaltsområdet — på den del av stamfastigheten
som skulle inköpas — avser styrelsen att anordna verkstäder. Den
rymliga stallbyggnaden ombygges till snickeriverkstad med 28 arbetsplatser.
Vagnslidret om- och tillbygges, såsom i det föregående nämnts, och utnyttjas
såsom virkesupplag och förrådslokal. Söder om stallbyggnaden uppföres
en ny verkstadsbyggnad för teleteknik, avsedd för 16 intagna. Av övriga
intagna kan 16 sysselsättas med skogsarbete och i trädgård samt 10 i handräckningstjänst.
Enligt inom styrelsen verkställda beräkningar uppgår de sammanlagda
kostnaderna för om- och tillbyggnads- samt planeringsarbeten till 1 245 000
kronor, varav 248 000 kronor belöper på ombyggnad av panncentral, snickeriverkstad
och virkesförråd samt 124 000 kronor på nybyggnad av verkstad
för teleteknik. Härutöver föreslår styrelsen att en höggradig reningsanläggning
anordnas för avloppet, vilket ökar kostnaderna för detta ändamål med
80 000 kronor.
Maskin- och verktygsutrustning beräknas draga en kostnad av totalt
175 000 kronor, varav för snickeriverkstaden 118 000 kronor samt för verkstaden
för teleteknik 37 000 kronor. Utrustningskostnaden för ett skogsarbetarlag
uppgår till 20 000 kronor, varav 16 500 kronor för en transportbuss.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1958
Fångvårdsstyrelsen föreslår därjämte personalplan för den tilltänkta
ungdomsanstalten. De årliga avlöningarna för personalen uppgår
till 507 912 kronor.
Yttranden
Över förslaget av fångvårdens byggnadskommitté angående
dispositionen av anstalterna Mariefred och Hällby har yttranden avgivits
av statskontoret, fångvårdsstyrelsen, interneringsnämnden, ungdomsfängelsenämnden
och statens lönenämnd.
Över fångvårdsstyrelsens förslag rörande en anstalt å egendomen
Kesätter har yttranden avgivits av statskontoret, fångvårdens byggnadskommitté,
ungdomsfängelsenämnden, byggnadsstyrelsen och statens
lönenämnd.
Såvitt angår byggnadskommitténs förslag förordar statskontoret
att de båda anstalterna Mariefred och Hällby ställes till ungdomsgruppens
förfogande. Fångvårdsstyrelsen och interneringsnämnden vill ej motsätta
sig att Hällbyanstalten tills vidare tages i bruk för ungdomsklientel.
Styrelsen anser att anstalten vid sådant förhållande, tillika med den föreslagna
anstalten å Kesätter, bör avses för de till tidsbestämt straff dömda.
Ungdomsfängelsenämnden föreslår, att en av anstalterna inrättas för behandling
av ungdomsfängelseklienlelet. Lönenämnden anför vissa erinringar
mot de föreslagna löneplanerna.
Fångvårdsstyrelsens förslag avstyrkes av statskontoret,
fångvårdens byggnadskommitté och byggnadsstyrelsen. Ungdomsfängelsenämnden
kan ej tillstyrka att egendomen användes som anstalt för ungt
klientel. Lönenämnden anför vissa erinringar mot den föreslagna löneplanen.
Remissmyndigheterna har beträffande byggnadskommitténs
förslag anfört i huvudsak följande.
Statskontoret uttalar inledningsvis.
Den genom den starka stegringen av fångantalet uppkomna platsbristen
är enligt statskontorets mening ägnad att inge allvarliga farhågor för beläggningsmöjligheterna
speciellt inom ungdomsgruppen. Det synes därför
nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtages för att i möjligaste mån bereda
de unga intagna plats å för dem avsedda säranstalter. Statskontoret vill i
detta sammanhang erinra om att första etappen i den av 1950 års riksdag
beslutade nydaningen av anstaltsväsendet inom fångvården skulle avse ungdomsklientelet.
Utvecklingen under den senaste tiden torde till fullo ha
klarlagt, att denna etapp ännu ej på långt när är avslutad.
Såsom i det följande kommer att redovisas anser statskontoret, att egendomen
Kesätter icke lämpligen kan användas som sluten anstalt, i vart
fall icke för det yngre klientelet. I betraktande härav synes enligt ämbetsverket
andra vägar böra prövas för att täcka behovet av slutna platser inom
ungdomsgruppen. Härom anför statskontoret.
Kungl. Maj.ts proposition nr 10G år 1958
13
Härvid uppkommer frågan, om ej den kritiska beläggningssituationen inom
ungdomsgruppen bör kunna lösas genom en omdisponering av anstalterna
inom ramen för det nuvarande anstaltsprogrammet. Närmast i blickfältet
kommer, såsom byggnadskommittén framhållit, de för Hall avsedda
sidoanstalterna i Mariefred och Hällby, vilka beräknas stå fullt färdiga hösten
1958, när nästa toppbelastning är att vänta. I samband med besök å
Kesätter har statskontoret även studerat förhållandena vid den ena —
Mariefredsanstalten — av de efter samma principer uppförda anstalterna.
Enligt ämbetsverkets uppfattning fyller dessa anstalter högt
ställda krav beträffande såväl förläggnings- som verkstads- och andra lokaler
och bör väl lämpa sig för unga fångar. I betraktande av att Hallanstalten
inom kort torde komma att tillföras 72 platser i en nyuppförd paviljong
förutom vissa mottagningsplatser vill statskontoret för sin del förorda, att
anstalterna i Mariefred och Hällby ställes till ungdomsgruppens förfogande.
Huruvida denna överflyttning från säkerhetsgruppen bör betraktas endast
som ett provisorium torde få bli beroende av den kommande utvecklingen.
Statskontoret anför dessutom vissa erinringar mot förslaget i vad avser
personalstaterna. Såvitt angår de föreslagna kuratorstjänsterna förutsätter
statskontoret, att frågan löses i samband med den i 1958 års statsverksproposition
utlovade översynen av fångvårdsanstalternas personalorganisation.
Fångvårdsstyrelsen finner kommittén alltför starkt förenkla det svåra
avvägningsproblemet när det gäller platsbehovet inom säkerhets- och ungdomsräjongerna.
Platssituationen för ungdomsfängelseklientelet svarar icke
alls mot den våldsamma överbeläggningen periodvis under senare år på
andra fångvårdens anstalter. Skulle nya vårdplatser erfordras, bör små öppna
förläggningar av kolonityp inrättas. Vidare erinras om fångvårdsbyggnadsutredningens
förslag om ett övergångshem i Göteborg (typ Björkahemmet)
som styrelsen livligt understött. Om platsantalet hålles nere, blir det
möjligt att i små anstaltsenheter av nu skisserade typer omhändertaga även
mera svårbehandlade ungdomar. Fråga är enligt styrelsens mening icke i
första hand om det är ungdomsfängelseklientel eller om det är de förvarade
som skall åtnjuta förmånen av ett omhändertagande i nya, tidsenliga anstalter,
utan valet står mellan konserverande eller övergivande av ett verkställighetsförfarande
beträffande förvarade som icke står i överensstämmelse
med gällande lag.
Styrelsen anför i övrigt följande.
Hällby- och Mariefredsanstalterna kommer båda att ge utrymme för 80
man innanför mur och 10 man i en öppen paviljong utanför inhägnaden.
Den anstalt som skulle omhändertaga ungdomsfängelseelever skulle således
hysa ett avsevärt större antal unga intagna än de för samma klientel
avsedda slutna anstalterna i Uppsala (40 platser), Ystad (30 platser) och
Nyköping (22 platser). Ehuru klientelet skall fördelas på fyra paviljonger
å 20 platser, kommer likväl en vidsträckt gemensamhet att råda under arbete,
måltider och fritid. Styrelsens erfarenhet från de gångna tjugu åren
visar att det till följd av bland annat klientelets beskaffenhet och vistelsetidens
relativa obestämdhet ofta uppstår farliga spänningar hos''dem som
är intagna i slutna ungdomsanstalter. Vid åtskilliga tillfällen har dessa
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1958
spänningar utlöst sig på ett explosionsartat sätt. Enligt styrelsens bestämda
uppfattning skulle dessa spänningar öka ytterligare, därest kollektivet bleve
större än vad nu är fallet. Fångvårdsstyrelsen vill därför klart ge till känna,
att styrelsen icke anser det möjligt att utan avsevärda risker ur säkerhetssynpunkt
och för vården driva en sluten anstalt för ungdomsfängelseklientel
i någon av de båda ifrågavarande anstalterna. En allvarlig belastning utgör
också den öppna paviljongen i anstaltens omedelbara närhet; de i denna
paviljong boende »frigångarna» kommer att från de innanför mur intagna
utsättas för en press som i de starkt solidaritetskännande åldrar, det
här är fråga om, måste betecknas såsom obarmhärtig.
Då behovet av tidsenliga och välutrustade nya anstalter för ungdomsfängelseklientelet
är klart ådagalagt, synes den praktiska åtgärden vara att
tillgodose detta behov genom byggandet av ett par anstalter för just detta
ändamål och särskilt utrustade med tanke på ungdomen. Ur statsfinansiell
synpunkt ställer sig detta icke ogynnsammare än lån av anstalter, uppförda
för en annan fångkategori, eftersom varje minskning av t. ex. säkerhetsgruppens
platsantal vid oförändrat fångantal framtvingar motsvarande behov
av nybyggnader, såvida icke beträffande vård och behandling allt skall
bli vid det gamla.
Skulle båda sidoanstalterna tagas i anspråk för ungdomsgruppen, elimineras
möjligheterna icke bara att med nuvarande tillströmning bereda utrymme
å säkerhetsanstalt för samtliga till förvaring dömda utan i än högre
grad att under överskådlig tid nedlägga en enda av de nu för säkerhetsklientelet
utnyttjade ålderdomliga och för ändamålet föga lämpade anstalterna
i Karlstad, Kalmar och Västervik eller den i förhållande till centralanstalten
avlägset belägna anstalten i Hudiksvall. Det bör beaktas, att också de
förvarade med hänsyn till de genomsnittligt långa verkställighetstiderna
och sin psykiska särart har berättigade anspråk på en acceptabel anstaltstillvaro.
En annan omständighet som gärna tappas bort i diskussionen
bör i detta sammanhang framhållas. Förvaring har under senare tid i växlande
omfattning ådömts även yngre personer. Den 19 december 1957 uppgick
sålunda antalet förvarade som icke fyllt 31 år till icke mindre än 111.
Sammanfattningsvis vill fångvårdsstyrelsen uttala, att styrelsen funnit
att situationen för de till ungdomsfängelse dömda för närvarande icke är
på långt när så prekär som kommittén synes förutsätta, att ett sammanförande
av 90 ungdomsfängelse ådömda — varav 10 utanför mur — på någon
av de nytillkommande anstalterna innebär allvarliga risker ur säkerhetssynpunkt
och äventyrar vårdresultatet, att tillkomsten av ytterligare 72 platser
på Hallanstalten — vilka till en början icke torde kunna i dess helhet
beläggas — väl skulle häva rådande överbeläggning på säkerhetsanstalterna
men icke förslå att till mer än en mindre del reducera antalet sådana förvarade
som i uppenbar strid mot verkställighetslagen nu omhändertagas å
vanlig fångvårdsanstalt i avvaktan på plats inom säkerhetsanstaltsorganisationen
samt att även de förvarade — varav åtskilliga i yngre åldrar — har
behov av att få tillbringa verkställighetstiden i moderna, välutrustade anstalter.
På grund av det anförda avstyrker fångvårdsstyrelsen att båda de nya
anstalterna utgår ur säkerhetsanstaltsorganisationen och att den ena anstalten
disponeras för ungdomsfängelseklientel.
Fångvårdsstyrelsen övergår härefter till att behandla förslaget om att
endast en av de nytillkommande anstalterna — anstalten i Hällby — skall
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1958 15
tillföras ungdomsgruppen och därvid disponeras för ungt klientel med tidsbestämt
straff.
Styrelsen erinrar om att kommittén uppskattat behovet av ytterligare
platser för ungdomsgruppen till i runt tal 250, därest plats inom gruppen
skall beredas för det till tidsbestämt straff dömda klientelet under 22 år.
Intet tyder enligt styrelsens mening på att denna siffra skulle vara för låg.
Ungdomskriminalitetens stegring och de stora ungdomskullarna — vilka såvitt
angår de mest kriminalitetshotade åldrarna synes komma att kulminera
år 1965 — ger i stället anledning till antagande att behovet kommer att visa
sig bli större än nu beräknats.
Fångvårdsstyrelsen — som hänvisar till sitt förslag i skrivelsen den 30
januari 1958 om anordnande å egendomen Kesätter av en anstalt för 70
unga män under 22 år, dömda till tidsbestämt straff -— anför bland annat
följande.
Kommitténs förslag att tillföra ungdomsgruppen ytterligare 90 platser
genom att disponera Hällbyanstalten för unga intagna med tidsbestämt
straff kan med hänsyn särskilt till angelägenheten av att utbyta de gamla
säkerhetsanstalterna mot nytt tidsenligt utrymme — ingiva betänkligheter.
Å andra sidan kan invändningar icke på samma sätt göras gällande mot
användningen av Hällbyanstalten för vanligt ungt fångvårdsklientel som
mot dess disponerande för ungdomsfängelse ådömda. Styrelsen räknar därvid
med att å anstalten skall liksom styrelsen uttalat beträffande Kesätter
mottagas endast jämförelsevis lättskötta normalfall.
Det är för styrelsen uppenbart att en verklig lösning på lång sikt för att
bereda det unga tidsdömda klientelet ett tillfredsställande anstaltsutrvmme
kräver — liksom då det gäller ungdomsfängelseeleverna — uppförandet av
nya, för ändamålet särskilt planerade anstalter. Fångvårdsstyrelsen har
också med Kesättersförslaget avsett allenast en provisorisk anordning. Även
Hällbyanstaltens användning för nu ifrågavarande klientel bör, om förslaget
i denna del accepteras, uttryckligen betecknas såsom ett provisorium.
Fångvårdsstyrelsen uttalar såsom sin mening, att förslaget om anordnande
av en anstalt å Kesätter i första hand bör komma i fråga för tillgodoseende
i viss utsträckning av anstaltsbehovet för de unga, tidsbestämt
dömda. Detta förslag innebär nämligen en både ändamålsenlig och ekonomiskt
fördelaktig lösning. Därutöver vill emellertid styrelsen med hänsyn
till det trängande platsbehovet icke motsätta sig att den nytillkommande
anstalten i Hällby enligt kommitténs förslag, tillika med Kesätter, under en
övergångstid disponeras för nämnda klientel.
Interneringsnämnden1 uttalar, att den med beklagande tagit del av det
föreliggande förslaget att beröva säkerhetsgruppen det beslutade nytillskottet
av platser. Emellertid tillkommer det icke interneringsnämnden alt bedöma
huruvida utvecklingen i fråga om ungdomsklientelet medfört att ungdomsgruppens
behov av anstaltsplatser är mera trängande än säkerhets
1
Ordföranden i interneringsnämnden landshövding Thorwald Bergquist, som tillika är ordförande
i fångvårdens byggnadskommitté, har icke deltagit i nämndens behandling av förevarande
ärende.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1958
gruppens och vilkendera gruppen som bör givas företräde. Nämnden ställer
sig dock icke främmande för tanken att det är viktigare att snabbt få rationella
anstalter för yngre brottslingar än för förvaringsklientelet. Nämnden
vill fördenskull, om det icke är möjligt att nu bygga den av fångvårdsstyrelsen
avsedda nya anstalten för yngre brottslingar, icke motsätta sig
att Hällbyanstalten tillsvidare tages i bruk för ungdomsklientelet. I övrigt
anför interneringsnämnden.
Det synes interneringsnämnden svårt att för närvarande med någon större
grad av säkerhet kunna förutsäga behovet av anstaltsutrymme inom
säkerhets- och ungdomsgrupperna för de kommande åren, bland annat
med hänsyn till ovissheten av huru ett genomförande av strafflagberedningens
förslag om skyddslag kan komma att påverka storleken av i
synnerhet ungdomsgruppens klientel. Nämnden anser därför att Hällbyanstaltens
överförande till ungdomsgruppen icke bör bliva definitiv utan att
ett avgörande härvidlag bör få anstå till dess den kommande tillströmningen
i de båda kategorierna bättre kan bedömas. Skulle Hällbyanstalten
nu "definitivt överföras till ungdomsgruppens anstalter, anser interneringsnämnden
att planering av ny anstalt för förvaringsklientelet bör med det
snaraste upptagas.
Då den planerade nya 72-mannapaviljongen vid Hall ej ens kommer att
täcka det nuvarande underskottet av platser inom säkerhetsgruppen, finner
nämnden det oundgängligen nödvändigt att anstalten i Mariefred bibehålies
för förvaringsklientelets räkning.
Ungdomsfängelsenämnden erinrar om att den i särskilt utlåtande över
vissa delar av strafflagberedningens förslag till skyddslag närmare utvecklat
de mycket allvarliga konsekvenserna av att en stor del av dem som
dömes till ungdomsfängelse får undergå straffet i anstalter, som måste anses
otjänliga som ungdomsanstalter, nämligen de i Uppsala, Ystad och Nyköping.
Nämnden framhåller, att ungdomsfängelset hotas av överbeläggning
på samtliga anstalter. Således är överbeläggningen på de gamla anstalterna
nu ett faktum. Även Skenäs är överbelagt. Faran av överbeläggning på de
gamla anstalterna torde utan vidare vara uppenbar, och det kan icke råda
något tvivel om att det vid dessa anstalter än mindre än vid normalbeläggning
kan förekomma en sådan fostran och utbildning som ungdomsfängelset
är avsett att meddela.
Nämnden ger uttryck åt den uppfattningen, att ungdomsfängelset hotas
av en allvarlig kris, med risk för nya fördärvliga provisorier. Nämnden bedömer
läget som nära nog katastrofalt.
Med hänsyn härtill synes det nämnden synnerligen angeläget att i första
hand ungdomsfängelset erhåller en av anstalterna i Mariefred och Hällby.
Då vardera har 90 platser, skulle härigenom det 90-tal ungdomsfängelseinterner,
som för närvarande är intagna i Uppsala-, Ystads- och Nyköpingsanstalterna,
kunna erhålla ändamålsenlig behandling, och ungdomsfängelset
skulle få den enhetliga anstaltsorganisation som är nödvändig för hela
verksamheten inom ungdomsfängelset.
Statens lönenämnd har funnit anledning till erinran mot de föreslagna
personalplanerna i följande avseenden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1958
17
Såväl för en anstalt för ungt klientel med tidsbestämt straff som för en
anstalt med ungdomsfängelseklientel föreslås bl. a. tjänst som anstaltsdirektör
i lönegrad A 23. I årets statsverksproposition (II ht s. 111) har Kungl.
Maj:t föreslagit, att styresmännen för ifrågavarande anstalter, organiserade
såsom säkerhetsanstalter, skall erhålla placering som anstaltsdirektörer i
lönegrad A 21. Lönenämnden vill ifrågasätta, huruvida tillräckliga skäl kan
föreligga för en högre placering av styresmannen vid ett överförande av anstalt
till ungdomsgruppen.
Under hand har lönenämnden inhämtat, att för de intagnas sysselsättning
i mekaniskt arbete avses en tjänst som yrkeslärare i lönegrad A 15
och två tjänster som förste yrkesmästare i A 13 samt för sysselsättningen
i träindustri en tjänst som yrkeslärare i A 15 och en som förste yrkesmästare
i A 13. Lönenämnden kan för yrkesmästarbefattningarna icke tillstyrka
högre placering än som yrkesmästare i lönegrad A 9.
Lönenämnden vill slutligen framhålla, att lönenämnden ansett sig icke
ha att taga ställning till frågan, huruvida för anstalt organiserad som anstalt
för ungt klientel med tidsbestämt straff respektive som anstalt för
ungdomsfängelseklientel erfordras en personalorganisation av den omfattning
som föreslagits.
I fråga om fångvårdsstyrelsens förslag angående Kesätter
anföres av remissmyndigheterna i huvudsak följande.
Statskontoret uttalar.
För att bilda sig en närmare uppfattning om egendomen Kesätters lämplighet
för avsett ändamål har statskontoret gemensamt med representanter
för byggnadsstyrelsen avlagt besök å egendomen. Vid denna besiktning, i
vilken även brandskyddsteknisk expertis deltog, har från länsbrandinspektörens
sida gjorts gällande, att förläggnings- och verkstadsbyggnaderna icke
utan betydande ändringar kan godtagas ur brandsäkerhetssynpunkt. EU tillmötesgående
av dessa säkerhetskrav skulle, såvitt statskontoret kan bedöma,
medföra icke blott en minskning av antalet platser utan även avsevärda
merkostnader. Därjämte framhölls vid inspektionen nödvändigheten
av vissa byggnadsarbeten utöver vad fångvårdsstyrelsen synes ha förutsatt.
Även efter vidtagande av dessa ändringar torde emellertid enligt statskontorets
mening egendomen icke lämpligen kunna användas som sluten anstalt,
i vart fall icke för det yngre klientelet.
Fångvårdens byggnadskommitté anser den ifrågasatta Kesättersanläggningen
olämplig som sluten anstalt och avstyrker fångvårdsstyrelsens
förslag. Kommittén understryker, bland annat, att mycket omfattande och
kostnadskrävande förbättringsarbeten erfordras, om anläggningen skall kunna
användas för fångvårdsändamål.
Ungdomsfängelsenämnden finner att det av redogörelsen i fångvårdsstyrelsens
skrivelse framgår, att egendomen Ivesätter icke gärna kan omdanas
till en ändamålsenlig sluten fångvårdsanstalt, i all synnerhet icke om den
skall användas för unga fångar. Nämnden avstyrker därför att egendomen
utnyttjas som anstalt för ungt klientel.
Byggnadsstil: elsen anför bland annat.
Vid nybyggnad av slutna anstalter har stora ansträngningar nedlagts på
åtgärder för alt förhindra rymning, sabotage och otillåten kontakt med
omvärlden. Bland annat har förläggningsutryminenas omslutningsytor ul
2
Bihang till riksdagens protokoll 1.'').r>S. i saml.Xr 106
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1958
förts av betong och runt anstalterna har uppförts en 5 meter hög mur av
betong. Man har även sökt minska brandriskerna genom att bygga i obrännbart
material.
Fångvårdsstyrelsens nu framlagda förslag synes frångå dessa principer.
De intagna föreslås förlagda i rum med träbjälklag, till viss del med de
gamla deux-battantsdörrarna bibehållna, vilket ur brand- och säkerhetssynpunkt
är mycket otillfredsställande. I den föreliggande planlösningen
har de normala kraven på utrymningsvägar och rökslussar ej iakttagits. De
intagna, som skall vara inlåsta nattetid, måste vid ett eldutbrott lita till
att vaktpersonalen hinner låsa upp dörrarna och föra ut dem, innan trappor
och korridorer blir rökfyllda och övertända.
Den av fångvårdsstyrelsen angivna kostnaden (1 493 000 kronor) är för
lågt beräknad och bör uppräknas till cirka 2 000 000 kronor. Detta ger för
en 70-mannaanläggning en platskostnad av cirka 29 000 kronor, vilket med
hänsyn till anläggningens blivande utförande är mycket högt.
Byggnadsstyrelsen finner sig på anförda skäl böra avstyrka fångvårdsstyrelsens
framställning.
Departementschefen
Ungdomsbrottsligheten är ett samhällsproblem som på senare tid tilldragit
sig stor uppmärksamhet. Det är tydligt att samhällets åtgärder för
att bekämpa kriminaliteten bland ungdomen måste effektiviseras. Vad som
härvid främst kommer i fråga är att förbättra den förebyggande verksamheten,
men det måste också tillses att det finnes möjligheter att på ett
tillfredsställande sätt bereda vård åt sådana ungdomar som på grund av
sin kriminalitet behöver omhändertagas av samhällets organ. Vad beträffar
det yngre klientelet har sedan länge rått en besvärande platsbrist inom
ungdomsvårdsskolorna. Förslag om åtgärder till avhjälpande av denna brist
är för närvarande föremål för övervägande. Även i fråga om det något äldre
klientel som måste omhändertagas inom fångvårdens ram har i samband
med den stigande ungdomsbrottsligheten svårbemästrade problem uppkommit.
Den enligt beslut vid 1956 års riksdag inom fångvårdens anstaltsorganisation
bildade ungdomsräjongen har icke haft tillräcklig kapacitet för
att mottaga det klientel för vilket den är avsedd, nämligen — förutom till
ungdomsfängelse dömda -— sådana intagna under 22 år som dömts till
tidsbestämt straff. Såsom framgår av den föregående redogörelsen fanns
den 1 februari 1958 inom anstaltsgrupperna för ordinärt klientel närmare
300 unga fångar med tidsbestämt straff, vilka alltså icke kunnat beredas
plats inom ungdomsgruppen. Delvis har dessa utom ungdomsgruppen — väsentligen
på slutna platser — intagna koncentrerats till särskilda anstalter.
Fångvårdsanstalterna i Gävle och Kristianstad disponeras sålunda — ehuru
de ingår i räjongerna för ordinärt klientel — i huvudsak för unga fångar.
I övrigt är emellertid de unga fångarna utspridda på olika anstalter och
alltså uppblandade med äldre fångar. Det kan nämnas att på anstalten
Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1958
19
Långholmen var den 1 februari 1958 intagna 53 personer som ej fyllt 22 år.
Det är uppenbarligen i hög grad otillfredsställande att ungdomar på detta
sätt sammanföres med äldre klientel.
För förstärkning av ungdomsräjongen kan endera eller båda av två utvägar
tänkas: nybyggnad eller eljest nyanskaffning av utrymmen eller
också omdisponering av redan befintliga eller under byggnad varande anstalter.
Fångvårdsstyrelsen har för sin del för avhjälpande av platsbristen
föreslagit inköp av egendomen Kesätter i Västra Vingåkers socken, Södermanlands
län, med en kapacitet av 70 intagna. Egendomen skulle enligt
styrelsens förslag utnyttjas såsom sluten fångvårdsanstalt för unga intagna
med tidsbestämt straff. Den utredning som verkställts synes emellertid visa,
att egendomen lämpar sig mindre väl såsom sluten anstalt för ungt klientel,
även om betydande kostnader skulle nedläggas på densamma. Jag anser
mig därför ej kunna tillstyrka detta projekt.
Fångvårdens byggnadskommitté har i stället framställt det förslaget, att
en av de båda anstalter, som nu är under uppförande i Mariefred och Hällby
och som avsetts såsom säkerhetsanstalter, skall överflyttas till ungdomsgruppen
för att utnyttjas för ungt klientel med tidsbestämt straff. Dessa
anstalter, vilka beräknas bli färdiga under hösten 1958, har vardera 90
platser uppdelade på fyra paviljonger inom och en paviljong utom mur.
Ehuru anstalterna icke är direkt planerade för ungt klientel, anser jag att
denna lösning, som även fångvårdsstyrelsen förklarat sig kunna acceptera,
är godtagbar.
Det kan dock starkt ifrågasättas om icke i rådande läge ytterligare åtgärder
bör tillgripas för att förbättra ungdomsräjongens kapacitet. Byggnadskommittén
har såsom framgår av det föregående antytt möjligheten
av att jämväl den andra av de båda nämnda anstalterna tages i anspråk
för ungdomligt klientel, i så fall för intagna som dömts till ungdomsfängelse.
Behovet av en ny anstalt för detta klientel har starkt understrukits
av ungdomsfängelsenämnden under framhållande av de allvarliga konsekvenserna
av att en stor del av dem som dömes till ungdomsfängelse får
undergå straffet i anstalter som måste anses otjänliga för ändamålet.
Vid ställningstagande till detta spörsmål bör man icke lämna ur sikte
förhållandena inom säkerhetsräjongen, för vilken de båda anstalterna ursprungligen
avsetts. Även denna räjong har för närvarande otillräcklig kapacitet.
Platserna inom räjongen är utnyttjade till bristningsgränsen, och
drygt ett 50-tal till förvaring dömda är provisoriskt placerade på anstalter
för ordinärt klientel. Emellertid pågår vid Hallanstalten utbyggnad, som
beräknas redan under innevarande år tillföra anstalten ytterligare ett 70-tal
platser. Härigenom kommer situationen att väsentligt lätta, och möjlighet
torde finnas alt sedermera, om så skulle visa sig behövligt, överföra någon
eller några av anstalterna för ordinärt klientel till säkerhetsgruppen. Ehuru
det självfallet vore önskvärt att den moderna anstaltstyp som Mariefredsoch
Hällbyanstalterna utgör kunde komma förvaringsklientelet tillgodo,
synes därför jämväl den andra av dessa båda anstalter kunna avstås av sä
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1958
kerhetsräjongen, om det erfordras för att tillgodose ett angeläget behov inom
ungdomsgruppen.
En förutsättning för att en anstalt av denna typ skall kunna disponeras
för ungdomsfängelseklientel är givetvis att anstalten, som i åtskilliga hänseenden
synes väl lämpad för detta ändamål, icke ur andra synpunkter ger
rum för vägande invändningar. Fångvårdsstyrelsen har i detta avseende
gjort gällande, att ett sammanförande av ett så stort antal som 90 till ungdomsfängelse
dömda skulle innebära allvarliga risker ur säkerhetssynpunkt
och äventyra vårdresultatet. Ungdomsfängelsenämnden har emellertid
givit uttryck åt den uppfattningen, att klientelet kan beredas en ändamålsenlig
behandling på anstalten, och jag anser för egen del att den uppdelning
i grupper som möjliggöres genom anstaltens planering bör kunna
eliminera riskerna ur säkerhetssynpunkt och giva möjligheter att på ett
efter omständigheterna tillfredsställande sätt omhändertaga dessa ofta svårt
belastade ungdomar.
Jag vill således förorda att såväl Mariefreds- som Hällbyanstalten tillföres
ungdomsgruppen och att därvid den ena anstalten utnyttjas för intagna
med tidsbestämt straff och den andra för intagna som dömts till ungdomsfängelse.
Lämpligen kan Mariefredsanstalten användas för klientel av det
förra slaget och Hällbyanstalten för ungdomsfängelseklientel. Beträffande
klientelet med tidsbestämt straff vill jag framhålla att åldersgränsen 22 år
icke behöver strikt upprätthållas. Även intagna som är något äldre bör i
särskilda fall kunna hänvisas till ungdomsräjongen.
Den föreslagna ändringen av de båda anstalternas utnyttjande föranleder
vissa ändringar i fråga om arbetsorganisation, utrustning och personal.
Enligt tidigare beslut skall arbetsorganisationen vid anstalterna omfatta
mekaniskt arbete, träindustri, konfektion, arbetsterapi samt ekonomi- och
skogsarbeten. Byggnadskommittén har föreslagit att i samband med att
anstalterna omdisponeras för ungdomligt klientel arbetsterapien utgår som
sysselsättningsgren och ersättes med vissa svagströmsarbeten samt att konfektionsarbete
utbytes mot plastarbeten. Syftet med denna omläggning är
att bereda de intagna bättre möjligheter till utbildning som de kan utnyttja
efter frigivningen. Att sysselsättningen för det klientel varom här är fråga
bör ha denna inriktning är självfallet riktigt. Det torde dock ej vara
erforderligt att i detta sammanhang i detalj taga ställning till kommitténs
förslag, utan det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att efter närmare övervägande
av frågan vidtaga erforderliga åtgärder inom ramen för tillgängliga
medel.
En brist som gör sig kännbar om de båda anstalterna skall användas för
ungdomligt klientel är att motionshall saknas. Samlingslokalen torde emellertid
i viss utsträckning kunna utnyttjas för ändamålet.
Vad angår personalfrågan vill jag erinra om att 1958 års riksdag godkänt
personalstat för de båda anstalterna under förutsättning att de utnyttjas
såsom säkerhetsanstalter. Om anstalterna överföres till ungdomsgruppen
bör personalorganisationen anpassas efter de särskilda krav som
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1958
21
måste ställas på befattningshavarna då det gäller vård och behandling av
nngt klientel. Jag vill i detta avseende hänvisa till att statsmakterna vid
1956 års riksdag fastslagit den principen, att personalorganisationen inom
ungdomsräjongen bör anpassas efter ungdomsvårdsskolorna (se II ht 1956
s. 119 och SU 143 s. 12). Byggnadskommittén har i konsekvens härmed föreslagit
ändrad personalorganisation för anstalterna, som medför icke oväsentliga
kostnadsökningar i förhållande till vad tidigare beslutats. Under
den del av nästa budgetår som anstalterna kan komma att vara i drift
torde emellertid den personella utrustningen få genom Kungl. Maj :ts försorg
ordnas provisoriskt inom ramen för anvisade medel. Förslag till definitiv
personalorganisation bör därefter föreläggas 1959 års riksdag.
I anslutning till vad jag förut anfört angående förhållandena inom säkerhetsräjongen
vill jag understryka vikten av att beläggningssituationen inom
denna räjong följes med uppmärksamhet. Det torde få uppdragas åt byggnadskommittén
att undersöka hur det platsbehov som kan föreligga inom
räjongen bör tillgodoses utöver vad som tillföres räjongen genom den pågående
utbyggnaden av Hallanstalten. Det bör även eljest utredas vilka
jämkningar i nuvarande anstaltsindelning som kan erfordras på grund av
förevarande förslag.
Med anledning av de önskemål som fångvårdsstyrelsen framfört om övergångshem
för unga vill jag erinra om att hithörande frågor är föremål för
övervägande av 1955 års eftervårdsutredning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
godkänna att fångvårdsanstalterna Hällby och Mariefred
må utnyttjas på sätt föredragande departementschefen
föreslagit.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Hirén
580400 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1958 A:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1958/59 s. 10 i texten
- SU 1958 A:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för att avhjälpa platsbristen inom fångvårdens ungdomsräjong jämte i ämnet väckta motioner. s. 4 i texten