Sök i Ratio Lex

Med förslag till höjd indirekt beskattning

1958-02-07 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:50, Med förslag till höjd indirekt beskattning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

1

Nr 50

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till höjd

indirekt beskattning; given Stockholms slott den 7

februari 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 24

maj 1957 (nr 209) angående skatt å spritdrycker och vin;

2) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr

251) om varuskatt;

3) förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr

262) om allmän energiskatt; samt

4) förordning om tillfällig energiskatt å bensin som finnes i riket den

12 februari 1958.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges, på grundval av överläggningar mellan företrädare

för de demokratiska partierna, förslag om höjd indirekt beskattning

för att finansiera vissa försvarsutgifter. De föreslagna beskattningsåtgärderna

skall avse sprit, vin, maltdrycker, läskedrycker, cigarretter, socker,

bensin, elkraft för s. k. borgerliga ändamål och lotterivinster. Genom

den höjda beskattningen beräknas ca 110 milj. kr. inflyta under budgetåret

1957/58 och ca 390 milj. kr. under budgetåret 1958/59.

I förevarande proposition framlägges författningsförslag beträffande sprit,

vin, socker och bensin.

Beträffande övriga skatteobjekt kommer författningsförslag att framläggas

i en senare proposition.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)

angående skatt å spritdrycker och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 angående

skatt å spritdrycker och vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

2 §.

1 mom. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av

spritdrycker och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en grundavgift av 11 kronor 60 öre för liter,

om dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, 10 kronor 40 öre för

liter, om alkoholhalten är lägst 35 volymprocent och högst 40 volymprocent,

8 kronor 50 öre för liter, om alkoholhalten är lägst 30 volymprocent men

understiger 35 volymprocent samt 8 kronor, om alkoholhalten understiger

30 volymprocent, och dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av

utminuteringspriset; samt

b) för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin), dels

med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift

motsvarande 37 procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin)

med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres---varornas utminutering.

Denna förordning skall äga tillämpning från och med den 12 februari

1958. I samband därmed skall iakttagas följande.

1. Det åligger detaljhandelsbolaget att erlägga skatt för sitt lager av

spritdrycker och vin klockan 12 natten mellan den 11 och den 12 februari

1958 med belopp motsvarande skillnaden mellan det nettoinköpspris som tilllämpats

omedelbart före förordningens ikraftträdande och det nettoinköpspris

som tillämpas omedelbart därefter. Beloppet skall före utgången av

maj 1958 insättas å kontrollstyrelsens postgirokonto eller å statsverkets

checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning. Detaljhandelsbolaget

skall vidare senast vid samma tid till kontrollstyrelsen avlämna en

till riktigheten bestyrkt uppgift angående nämnda lager.

2. Den, till vilken detaljhandelsbolaget överlåtit rätt till årsutskänkning

av rusdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av spritdrycker och

vin vid tiden för utskänkningens avslutande den 11 februari 1958 med belopp

motsvarande skillnaden mellan det nettoinköpspris som tillämpats

omedelbart före förordningens ikraftträdande och det nettoinköpspris som

tillämpas omedelbart därefter.

Det åligger utskänkningsinnehavaren att dels senast den 15 februari

1958 till kontrollstyrelsen inkomma med en på tro och heder upprättad

deklaration angående nämnda lager, dels ock före utgången av maj 1958

till kontrollstyrelsen inbetala skatten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

3

Vad i 7—9 §§, 10 § andra stycket, 12 §, 13 § andra och tredje styckena,

14, 16, 17 samt 19—24 §§ förordningen angående skatt å spritdrycker och

vin stadgas om utskänkningsskatt och deklaration rörande sådan skatt

skall i tillämpliga delar gälla jämväl lagerskatt och deklaration rörande

sådan skatt.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt

Härigenom förordnas, att 3 § 1 inom., 6 § 1 och 2 mom. och 8 § 1 mom.

förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, samt att den vid förordningen fogade förteckningen

över varor, för vilka varuskatt skall erläggas1, skall erhålla den ändrade lydelse,

som framgår av härvid fogad bilaga.

3 §•

1. Skatten utgår, i enlighet med vad i förteckningen angives, antingen

med däri angivet procenttal av varans beskattningsvärde eller med i förteckningen

angivet belopp för viktenhet av varan; dock skall den, som

inom riket tillverkar skattepliktig vara, erlägga varuskatt med lägst femtio

kronor för varje månad, varunder han enligt vad nedan sägs ägt bedriva

rörelsen.

6 §.

1. Den som bedriver tillverkning, som i 1 § första eller andra stycket avses,

skall senast å femtonde dagen i andra månaden efter varje kalendermånads

utgång till kontrollstyrelsen insända en på tro och heder avgiven

deklaration angående beskattningsvärdet eller, vad angår varor för vilka

skatten utgår med belopp för viktenhet, angående kvantiteten av de varor,

som under kalendermånaden av honom eller för hans räkning levererats

till köpare eller tagits i anspråk för vidare bearbetning.

Om särskilda---deklarationen avser.

2. I deklaration som i 1 mom. avses må avdrag göras för varor, som

a) använts vid den tillverkning deklarationen avser och som visas hava

tidigare blivit påförda varuskatt;

b) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn.

Avdrag som nyss sagls skall avse beskattningsvärdet, där fråga är om

vara, för vilken skatten utgår i förhållande till värdet, samt varukvantiteten,

där skatten utgår efter viktenhet.

Har vara, för vilken skatten utgår med belopp för viktenhet, använts vid

tillverkning av annan varuskattepliktig vara, må avdrag i deklaration göras

med belopp motsvarande skatten på den sålunda använda varan.

På särskild prövning av konlrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad

män avdrag jämväl må göras för vara, vilken tillverkaren återtagit eller vars

försäljning förorsakat honom förlust på grund av bristande betalning från

köparen.

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom., 6 § 1 och 2 mom. och 8 § 1 mom. se 1948: 66 samt av

förteckningen se 1954:126 (förordningen omtryckt 1948: 66; förteckningen omtryckt 1953: 247).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

8 §•

1. Vid införsel till riket av skattepliktig vara skall den skattskyldige,

där ej annat nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen av varan till

tullmyndigheten i införselorten i två exemplar avlämna en på tro och heder

avgiven deklaration angående varans beskattningsvärde eller, vad angår

varor för vilka skatten utgår med belopp för viktenhet, angående varukvantiteten.

Denna förordning träder omedelbart i kraft.

I samband med förordningens ikraftträdande skall följande iakttagas.

1. Där tillverkning av socker eller sirap bedrives vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall i 5 § föreskriven anmälningsskyldighet fullgöras

inom åtta dagar efter ikraftträdandet.

2. Skatt i enlighet med förordningen utgår jämväl beträffande socker

eller sirap, som av tillverkare eller för hans räkning levererats till köpare

eller tagits i anspråk för vidare bearbetning före denna förordnings ikraftträdande

men efter den 4 februari 1958 eller som införts till riket under samma

tid. Förordningens stadganden skola i tillämpliga delar gälla beträffande

skatt som nu sagts. Härvid iakttages, att skattskyldigheten inträder, då

denna förordning träder i kraft, ävensom att deklaration enligt 6 § skall avgivas

samtidigt med sådan deklaration för februari månad 1958 samt deklaration

eller försäkran enligt 8 § senast den 17 februari 1958.

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga

till nedanstående statistiska nummer

Statistiskt nr

Varuslag

Skattesats,]

procent av

beskattnings- värdet

Skattesats,

öre för kg

283—287

Socker ..............................

20

288

Sirap ..............................

16

ur 298—302

Anm. 1. Skatt skall icke utgå vid införsel till

riket av socker eller sirap, när varan in- föres av tillverkare av sådan vara eller

för dennes räkning. När sådan vara av

tillverkaren levereras till köpare, skall den

anses vara här i riket tillverkad.

2. Skatt skall icke utgå vid leverans

eller införsel av socker för tillverkning av

kulör (statistiskt nr 293).

Choklad- och konfityrvaror, hänförliga

till följande varugrupper:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

5

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)

om allmän energiskatt

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 31 maj 1957 om allmän

energiskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att den

vid nämnda förordning fogade förteckningen över vissa bränslen, för vilka

allmän energiskatt skall erläggas, skall erhålla den ändrade lydelse, som

framgår av härvid fogad bilaga.

5 §•

Energiskatten å bensin och motorsprit utgår med nio öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 12 februari 1958. Förordningen skall

äga tillämpning jämväl å sådan bensin, motorsprit och för användning till

motordrift avsedd spritblandning, som införts till riket före den 12 februari

1958 och som nämnda dag oförtullad kvarlåg i frihamn eller å tullager, i

tullpackhus eller eljest i tullverkets vård.

I samband med ikraftträdandet skall i övrigt iakttagas, att i deklaration

till kontrollstyrelsen rörande energiskatt för bensin och motorsprit avseende

den redovisningsperiod, varunder förordningen trätt i kraft, skola var

för sig redovisas de myckenheter skattepliktiga bränslen varom här är fråga

samt därå belöpande energiskatt, som faller på tiden intill och från och med

den 12 februari 1958.

Bilaga

Förteckning

över

vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga

till nedanstående statistiska nummer

Statistiskt nr

Bränsle

Skattesats

ur 582: 5

Spritblandningar, avsedda för användning till

9 öre för liter

Anm. Allmän energiskatt ----skail erläggas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

Förslag

till

Förordning

om tillfällig energiskatt å bensin som finnes i riket den 12 februari 1958

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För bensin, som den 12 februari 1958 klockan 6 f. in. finnes i riket, skall

i den ordning nedan sägs till staten erläggas tillfällig energiskatt med fem

öre för liter.

År bensin blandad med annan vara, skall vid skattskyldighetens bestämmande

hänsyn tagas till den myckenhet, varmed bensin ingår i blandningen.

2 §•

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där

ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. eller 9 § stadgas, den som vid

den i 1 § angivna tidpunkten innehar bensin till myckenhet överstigande

2 000 liter.

2 mom. Från skattskyldighet enligt denna förordning är kronan befriad.

Skatt enligt denna förordning utgår icke för bensin, som tillverkats inom

landet och som vid den i 1 § angivna tidpunkten ännu icke utlämnats från

tillverkningsstället.

3 §.

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast den 30 april 1958

på heder och samvete avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin han

vid den i 1 § angivna tidpunkten innehade, varvid tillika skall angivas den

plats, där bensinen då förvarades.

Deklaration skall ingivas till länsstyrelsen i det län, där den skattskyldige

författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven eller, om han avlidit,

senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman

eller ombud är bosatt,

eller, då nämnda regler ej äro tillämpliga, i det län, där huvuddelen av

den med deklarationen avsedda myckenheten bensin finnes vid den tidpunkt,

som angives i 1 §.

4 §.

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma

från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

och riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel med

eldfarliga oljor av första klassen, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet.

Den, som icke avgivit deklaration men kan antagas vara deklarationspliktig

eller som avgivit ofullständig deklaration, må föreläggas att

inom viss tid inkomma med deklaration eller med erforderliga uppgifter.

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att

granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes

inneliggande lager av bensin verkställes, bör länsstyrelsen föranstalta om

sådan granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid, i mån

av behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse

eller av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller

annan upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring

och därtill hörande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelsen och skall jämte annan

kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas

av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

3 mom. Kungl. Maj :t må ock förordna om granskning av deklarationer

och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Maj:t förordnad granskningsman

äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning

av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

Kostnad för granskning, varom Kungl. Maj :t förordnat, bestrides av

medel, som i 2 mom. sägs.

5 §•

Länsstyrelsen åligger att på grundval av inkomna deklarationer och eljest

inhämtade uppgifter i särskild längd förteckna dem, som avgivit deklaration,

samt fastställa den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas

enligt denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

6 §•

Så snart ske kan skall till envar skattskyldig i rekommenderat brev med

allmänna posten översändas utdrag av längden, såvitt honom angår, tilllika

med underrättelse om tid och sätt för skattens erläggande samt vad

den skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens

beslut eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

7 §•

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning

avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit

avlämna deklaration eller infordrad upplysning, och har därav föranletts,

att skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för lågt belopp,

skall skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda

förfarande eller underlåtenhet undandragits.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1963.

8 §•

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt förfarit oriktigt,

må besvär anföras hos kammarrätten.

Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen i det län, där skatten

påförts, inom natt och år efter det skatten blivit klaganden avfordrad,

vid påföljd, om den tid försittes, att besvären icke upptagas till prövning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

Den omständigheten att besvären ingivits eller insänts till kammarrätten i

stället för till länsstyrelsen skall icke utgöra hinder för prövning av klagandens

talan, därest besvären inkommit till kammarrätten inom besvärstiden.

I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas

till länsstyrelsen för vidare behandling på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade

beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,

har länsstyrelsen att skyndsamt till kammarrätten översända samtliga

handlingar med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

9 §•

Visar skattskyldig, att bensin, som han innehaft vid den i 1 § angivna tidpunkten,

levererats till annan, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,

som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Maj:t,

där den skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller

eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma att skattskyldigheten

skall åligga köparen eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse från

eller återbäring av skatten.

Ansökan om sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom en månad

efter det skatt avfordrats vederbörande.

10 §.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola bestämmelserna

i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å

bensin och motorsprit äga motsvarande tillämpning.

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må

ej verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 3 mom. förordnad

person.

Deklarationerna skola tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, som

i och för sin befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke

vara för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit

dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,

åt vilken Kungl. Maj :t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, som stadgandena i nästföregående

stycke föranleda, hos länsstyrelsen förvaras intill utgången av år 1963,

varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, straffes

med dagsböter; och må länsstyrelsen förelägga den uppgiftsskyldige

lämpligt vite.

13 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som

i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1958

9

bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare

sig innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande, varom

han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad

ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse,

som nu sagts, straffes med dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger utdöma vite, som förelagts enligt 12 §.

16 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses,

så ock de närmare föreskrifter, som eljest erfordras för tillämpning av denna

förordning, meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

Utdrog av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 februari

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om höjd indirekt beskattning

i syfte att finansiera vissa försvarsutgifter samt anför därvid följande.

I årets finansplan framhöll jag, att varje ökning av utgifterna utöver dem

som upptagits i det preliminära budgetförslaget i det rådande ansträngda

budgetläget måste kompenseras genom ett motsvarande inkomsttillskott.

Vad särskilt beträffar försvarskostnaderna underströk jag sålunda, att eftersom

i riksstatsförslaget stora delar av försvarshuvudtiteln utbrutits och preliminärt

upptagits till oförändrade belopp i avbidan på resultatet av den

arbetande försvarsberedningen, varje utgiftsökning på detta område måste

täckas genom en förstärkning av budgetens inkomstsida. Jag var emellertid

i den preliminära finansplanen icke beredd att diskutera formerna härför.

Mot bakgrunden av detta läge har överläggningar ägt rum mellan representanter

för de demokratiska partierna. Vid överläggningarna har enighet

uppnåtts i de föreliggande frågorna. Sålunda har överenskommits att förorda

en höjning av den indirekta beskattningen, medförande en intäktsökning

med omkring 110 milj. kr. under budgetåret 1957/58 och med ca

390 milj. kr. under budgetåret 1958/59. De avsedda skatteobjekten och intäktsökningens

fördelning på dessa framgår av följande tablå.

1957/58

1958/59

Spritdrycker ..

26

milj.

kr.

80

milj.

kr.

Vin ..........

6,5

»

»

20

»

»

Öl och starköl

2,5

»

»

8,5

»

»

Lagrat lättöl..

0,5

»

»

1,5

»

»

Läskedrycker..

6,5

»

»

20

»

»

Cigarretter ....

17

»

»

70

»

»

Socker........

15

»

»

50

»

»

Energiskatt på

bensin och

motorsprit ....

30

»

»

100

»

»

Energiskatt på

elkraft för

s. k. borgerliga

ändamål ....

—

»

»

20

»

»

Lotterivinster

6

»

»

20

»

»

Summa

110 milj.

kr.

390

milj.

kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

Beträffande skattesatserna har det förutsatts att omsättningsskatten på

spritdrycker skall höjas med ca 3 kr. per liter. I fråga om lagrat lättöl har

man räknat med att den skatt om 12 öre per liter, som uttogs 1950—1954,

skall återinföras. Skatten på Öl och starköl förutsättes höjd med 6 öre per

liter och skatten på läskedrycker med 12 öre per liter. I fråga om cigarretter

beräknas skattehöjningen till ca 1,5 öre per styck. För socker förutses

en skatt av 20 öre per kg. Energiskatten på bensin och motorsprit avses bli

höjd med 5 öre per liter och samma skatt på elkraft för borgerliga ändamål

från 5 till 7 procent. Slutligen innebär den träffade överenskommelsen att

skatten på lotterivinster, premieobligationsvinsterna undantagna, skall föreslås

höjd från 20 till 30 procent av vinstvärdet.

Ett särskilt problem vid höjningar av indirekt beskattning är risken för

hamstringsköp under tiden mellan offentliggörandet av förslag i ämnet och

ikraftträdandet. I fråga om vissa av de här avsedda skatteobjekten föreligger

påtagliga sådana risker. Detta gäller sprit, vin och socker. Även beträffande

bensinen är det av nu antydda skäl under förhandenvarande förhållanden

angeläget att skattehöjningen genomföres med minsta möjliga

tidsutdräkt.

Vad spritdryckerna angår kan panikköp i hamstringssyfte föranleda allvarliga

risker från ordnings- och nykterhetssynpunkter. Jag får härvidlag

erinra om vad jag anfört i propositionen nr 193 till 1956 års riksdag, vilken,

i enlighet med vad jag då förordade, antogs av riksdagen på mycket kort

lid. Vad de övriga varorna angår är olägenheterna med hamstringsköp av

annan art. En möjlighet till sådana köp innebär i praktiken ett gynnande av

dem som omedelbart kan disponera medel för inköp. Erinras kan också att

både vin och socker kan lagras under flera år.

Av dessa skäl har vid överläggningarna enighet förelegat om att beskattningsåtgärderna

beträffande sprit, vin, socker och bensin genomföres snarast

möjligt och att åtgärder såvitt möjligt vidtages för att möta riskerna

för hamstring.

Frågan om beskattningen av sprit, vin, socker och bensin torde lämpligen

böra anmälas för sig. Jag avser att senare denna dag upptaga övriga frågor

rörande den höjning av den indirekta beskattningen varom enighet nåtts.

Innan jag övergår till de särskilda skatteförslagen får jag nämna att de

nya skattesatserna på sprit och vin föreslås skola tillämpas från och med

den 12 februari 1958. I vad angår socker förordar jag, att beskattningen

får giltighet från och med det resultatet av överläggningarna mellan partierna

offentliggjorts, d. v. s. från och med den 5 februari 1958. Beträffande

bensin torde behovet av att omedelbart hindra hamstring vara mindre

starkt framträdande. Det torde vara tillräckligt, om lagstiftningen kan träda

i kraft den 12 februari 1958.

Spritdrycker. För spritdrycker utgår f. n. omsättningsskatt i

form av dels en fast avgift och dels eu procentavgift. Den fasta avgiften är

graderad efter alkoholstyrkan. För spritdrycker med lägre alkoholbalt än 35

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition ni• 50 år 1958

volymprocent, t. ex. Brännvin Special och punsch, är den fasta avgiften

7 kr. 50 öre för liter. Sprit som håller 35—40 volymprocent, till denna grupp

hör bl. a. renat brännvin, påföres en fast avgift av 9 kr. för liter. För starkare

spritsorter, exempelvis akvaviter och konjak, utgör den fasta avgiften

10 kr. för liter. Procentavgiften är för samtliga sorter 50 procent av utminuteringspriset,

skatten inberäknad.

För att tillvarataga möjligheterna att genom skattehöjningen så långt

möjligt nedbringa vår alltjämt för höga spritförbrukning förordar jag att

skattehöjningen helt lägges på den fasta avgiften. Denna är, som nyss

nämnts, graderad efter alkoholstyrkan. En likformig höjning av de fasta

avgifterna skulle innebära att den ursprungliga spännvidden mellan spritdrycker

av olika alkoholhalt skulle minskas. Höjningen synes därför böra

bli något mindre för de svagare sorterna och något högre för de alkoholslarkare.

Med hänsyn till beskattningens höjd synes det även påkallat att en

differentiering sker i den f. n. lägst beskattade gruppen mellan spritdrycker

över och under 30 volymprocent. De sistnämnda, omfattande bl. a. punsch

och vissa alkoholsvagare likörer, skulle sålunda bilda en särskild grupp.

I enlighet härmed föreslår jag att den fasta avgiften för spritdrycker utformas

på sätt framgår av denna uppställning.

Alkoholstyrka

Ny fast

avgift

Höjning

Under 30 %...........

......... 8: —

0: 50

30—34,9 %...........

......... 8:50

1: —

35—40 %...........

......... 10:40

1:40

Över 40 %...........

......... 11:60

1: 60

Med hänsyn till procentavgiften ernås härigenom en total skattehöjning

av i genomsnitt 3 kr. per liter.

I likhet med vad fallet var vid 1956 års skattehöjning synes Nya systemaktiebolaget

och restauratörerna böra erlägga skatt för sitt lager av spritdrycker

vid lagstiftningens ikraftträdande. För att förenkla beräkningen av

lagerskatten förordar jag, att skatt uttas med belopp motsvarande skillnaden

mellan systembolagets resp. restauratörens nettoinköpspris före och

efter skattehöjningen.

Vid utskänkning av spritdrycker skall erläggas utskänkningsskatt

med 25 procent av utskänkningspriset. Detta pris motsvarar gällande utminuteringspris

jämte utskänkningsskatten. Restauratören äger sålunda icke

själv uttaga någon marginal på spriten. I gengäld får han i form av ett

avdrag på utskänkningsskatten gottgörelse för vissa kostnader i samband

med utskänkningen. Denna ersättning motsvarar i regel 15 procent av utskänkningspriset.

Vid den avsedda höjningen av omsättningsskatten synes utskänkningsskatten

böra lämnas oförändrad. Detta innebär i pengar räknat någon höjning

av utskänkningsskatten. Till frågan om restauratörernas utskänkningsersättning

skall lämnas oförändrad eller sänkas något synes ställning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

få tagas i den ordning som förutsattes vid 1957 års riksdagsbeslut i ämnet.

Det torde sålunda få ankomma på kontrollstyrelsen att närmare pröva

frågan och till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag som därav må föranledas.

Vin. För starkvin utgår omsättningsskatt dels i form av en fast avgift

om 2 kr. per liter, dels i form av en procentavgift om 25 procent av utminuteringspriset

inberäknat skatten. Lätta viner är endast belagda med procentavgift,

vilken utgör 33 procent av utminuteringspriset.

Såsom tidigare nämnts är avsikten att uttaga ytterligare omsättningsskatt

på vin med ca 20 milj. kr. för helt år räknat. Då det icke i fråga om vinerna

föreligger samma intresse som i fråga om spriten av att utnyttja skattehöjningen

som konsumtionsbegränsande faktor, förordar jag att de ökade

skatteintäkterna uttas i form av höjda procentavgifter.

Vid ett ställningstagande till frågan hur skattehöjningen bör utformas

måste beaktas att starkvinerna f. n. i skattehänseende kan sägas inta en

i viss mån gynnad ställning, framför allt i förhållande till de alkoholsvagaste

spritsorterna. Beträffande lättvinerna åter bör framhållas att dessa,

med hänsyn till höjningar i importpriserna och därav följande ändringar

i utminuteringspriserna, torde ha en jämförelsevis begränsad skattekraft.

Det synes också stå bäst i överensstämmelse med de av statsmakterna godtagna

nykterhetspolitiska grundsatserna att förlägga tyngdpunkten i skattehöjningen

på de alkoholstarkare varorna. En lämplig avvägning synes kunna

erhållas, om procentavgiften för starkvin höjes med 12 enheter från 25

till 37 och procentavgiften för lätta viner med 3 enheter från 33 till 36.

Detta innebär för starkvinerna en prishöjning om ungefär 20 procent.

För de lätta vinerna begränsas prishöjningen till ca 6 procent.

Även i fråga om vinet synes det erforderligt att lagerskatt erlägges av

systembolaget och restauratörerna. Skatten synes böra beräknas efter samma

grunder som i fråga om spritdrycker.

Socker. Socker har tidigare beskattats under olika perioder. Sålunda infördes

1873 en avgift å vitbetssockertillverkningen. Avgiften, som sedan 1907

benämndes sockerskatt, avvecklades budgetåret 1929/30. Efter andra världskrigets

utbrott infördes för täckande av försvarskostnaderna ett flertal nya

konsumtionsskatter, bl. a. å socker avsett för industriellt bruk. Denna skatt,

industrisockerskatten, avvecklades emellertid redan 1941 i samband med

ikraftträdandet av varuskatteförordningen, enligt vilken bl. a. choklad- och

konfityrvaror beskattas.

Under sockerbeskattningen bör falla såväl raffinerat som — i den mån

detta saluföres — även oraffinerat socker, allt i den mån sockret är att

hänföra till den sammansatta sockerart, sackaros, som vanligen benämnes

rörsocker eller betsocker. Beskattningen bör även omfatta sirap. Däremot

bör lämpligen melass, som huvudsakligen användes såsom kreatursfoder

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1958

och för jästfabrikation, lämnas skattefritt. Detsamma bör gälla de enkla

sockerarterna, d. v. s. druvsocker (dextros, glykos, stärkelsesirap och kapillärsirap),

som huvudsakligen användes inom industrien, samt frukt-,

malt- och mjölksocker, som användes exempelvis såsom näringsmedel och

för medicinska ändamål. Det kan här erinras, att skatt utgått för druv- och

stärkelsesocker samt stärkelsesirap under den tid industrisockret beskattades.

Skatten var då motiverad med att dessa varor kunde tjäna som ersättningsmedel

för socker. Med hänsyn till varornas ringa söthet synes emellertid

någon risk för övergång icke föreligga vid en moderat sockerbeskattning.

Det är också att märka att exempelvis glykos ofta icke användes för sina

sötande egenskaper. Detta gäller exempelvis garveriindustrien och pappersindustrien

men även sötvaruindustrien, inom vilken glykos användes för

att den skall ge de framställda produkterna en viss konsistens eller smak,

som ej kan ernås med socker.

Skattesatsen avses, såsom tidigare nämnts, bli 20 öre per kg för socker,

medan en skattesats av 16 öre per kg synes kunna förordas för sirap. Relationen

mellan skattesatserna är betingad av sockerhalten och är densamma

som enligt förordningen den 22 december 1939 (nr 905) om industrisockerskatt.

Sockerförbrukningen inom landet uppgår till omkring 300 000 ton. Den

ojämförligt största delen härav försäljes för direkt förbrukning i hushållen.

En sockerbeskattning kommer emellertid att för vissa industrier medföra

en höjning av råvarukostnaderna, som, om sockeranvändningen är stor, kan

leda till en mera betydande höjning av de saluförda produkternas pris. Detta

gäller choklad- och konfityrindustrien, som är den mest sockerkrävande och

som redan är beskattad i annan ordning. Förbrukningen av socker inom

denna industri kan uppskattas till omkring 30 000 ton för år, vilket skulle

innebära en merbeskattning av 6 miljoner kronor. Å choklad- och konfityrvaror

utgår f. n. en varuskatt av 65 procent av färdigvarans pris vid försäljning

i större poster till återförsäljare. Vid tidigare företagen höjning av

skattesatsen har det visat sig att dessa varor är så priskänsliga, att en betydande

konsumtionsminskning blivit följden; den lägre skattesatsen har

därför måst återställas. Med hänsyn härtill torde det inte kunna förordas

att ytterligare beskatta sötvaruindustrien med sockerskatten. En befrielse

från denna skatt synes lämpligen kunna ordnas så att företagarna i sina

deklarationer för varuskatt medgives göra avdrag för skatten för socker,

som visas ha förbrukats vid produktionen av varuskattepliktiga varor.

Beträffande övriga sockerförbrukande industrier torde särskilda kompensationsåtgärder

i och för sig icke vara erforderliga. I den mån skatten kan

anses vara av betydelse för avvägningen av tullskyddet torde frågan få

behandlas i det förslag till ny tulltaxa som kommer att föreläggas årets riksdag.

Sockerskatten synes böra uttagas hos tillverkare och importörer enligt i

huvudsak samma regler som enligt varuskatteförordningen gäller för chok
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

lad- och konfityrvaror samt vissa tekniska preparat m. in. För inom riket

tillverkat socker bör sålunda skatten å försålda kvantiteter regelmässigt redovisas

till statsverket enligt deklaration månadsvis. För importsocker bör

skatten uttagas i anslutning till införseln, dock att tillverkare av socker eller

sirap bör äga skattefritt införa dessa varor. Varuskatteförordningen kan

med vissa smärre jämkningar och kompletteringar göras tillämplig även

i fråga om beskattningen av socker.

Med hänsyn till spekulations- och hamstringsrisker synes skatten, såsom

tidigare nämnts, böra träda i tillämpning redan från och med dagen efter

det överenskommelsen mellan partierna offentliggjorts, d. v. s. från och

med den 5 februari 1958. Under tiden till dess frågan behandlats av riksdagen

torde det få ankomma på tullverket att genom krav på deposition

eller på annat lämpligt sätt säkerställa skattens erläggande. Någon särskild

skatt på handelns lager erfordras under sådana förhållanden icke. Å andra

sidan bör handeln icke kunna påräkna någon skatterestitution vid en eventuell

framtida avveckling eller sänkning av skatten.

Införes en sockerskatt, kan detta medföra, att gränshandeln med socker

kraftigt ökar. Jag vill här erinra om att beträffande ett annat varuslag,

nämligen margarin, den högsta kvantitet som en resande får medföra utan

att betala därå belöpande avgifter bestämts till 5 kg. Huruvida likartade

åtgärder kan erfordras i fråga om socker kan icke för närvarande bedömas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att med uppmärksamhet följa

utvecklingen. Skulle gränshandeln med socker öka på ett oroande sätt, torde

Kungl. Maj :t, därest riksdagen icke har någon erinran däremot, få utfärda

bestämmelser i ämnet med en innebörd i huvudsak motsvarande de för

margarinet gällande.

Intäkterna av skatten kan med ledning av aktuella konsumtionssiffror

uppskattas till mellan 55 och 60 miljoner kronor för år. Hänsyn bör emellertid

tagas till det förordade skatteavdraget för sötvaruindustrien. Detta kan

uppskattas till 6 miljoner kronor, varför nettointäkten av skatten, i enlighet

med vad förut angivits, kan beräknas till ett avrundat belopp av 50 miljoner

kronor för helt budgetår räknat.

Bensin och motorsprit. Beskattningen av bensin och motorsprit är reglerad

genom förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit och genom förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän

energiskatt.

Skatten på bensin utgår med 36 öre per liter, varav 32 öre utgår enligt

1929 års förordning för vägändamål och 4 öre såsom energiskatt. För

bensin, som tillverkas av Svenska skifferolje aktiebolaget genom utvinning

ur inhemsk skiffer, utgår dock vanlig bensinskatt med endast 7 öre per liter.

Skatten på motorsprit utgår med 23 öre per liter, varav 19 öre i form av

skatt för vägändamål och 4 öre i form av energiskatt.

För spritblandningar, avsedda för användning till motordrift, utgår energi
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

skatt med 4 öre per liter. Energiskatt utgår dock icke för dylik inom riket

framställd spritblandning, där energiskatt erlagts för i blandningen ingående

produkter.

Generaltullstyrelsen är beskattningsmyndighet, i fall där skatt skall erläggas

vid införseln, och kontrollstyrelsen i övriga fall. För bensin, som införes

till riket, uttages såväl den vanliga skatten som energiskatten av tullverket

samtidigt med tullen.

Av det tidigare anförda framgår, att förslag bör framläggas om en höjning

av energiskatten på bensin, motorsprit och för motordrift avsedda

spritblandningar med 5 öre per liter. Denna åtgärd beräknas tillföra staten

en skatteintäkt av ca 100 milj. kronor för år. Skattehöjningen föreslås träda

i kraft den 12 februari 1958.

Höjningen av bensinbeskattningen bör, i likhet med vad som tillämpats

vid tidigare sådana höjningar, kompletteras med en särskild lagerbeskattning.

I enlighet härmed förordar jag, att en tillfällig energiskatt med 5 öre

per liter uttages för bensin, som den 12 februari finnes i lager inom riket

hos återförsäljare och förbrukare. Liksom vid 1954 års höjning av bensinbeskattningen

bör denna beskattning avse större lager av bensin, förslagsvis

omfattande minst 2 000 liter. Länsstyrelserna bör vara uppbörds- och kontrollmyndigheter

för den tillfälliga energiskatten.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer föredragande

departementschefen, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå

riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj

1957 (nr 209) angående skatt å spritdrycker och vin;

2) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)

om varuskatt;

3) förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)

om allmän energiskatt; samt

4) förordning om tillfällig energiskatt å bensin som finnes i riket den 12

februari 1958.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göte Fridh

580247 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1958 A:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1958/59 till Kontrollstgrelsen: Avlöningar, m. m. s. 3 i texten
  2. BevU 1958 A:30 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad Igdelse av 16 § lagen den 11 juni 19b3 s. 1 i texten
  3. BevU 1958 A:10 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till höjd indirekt beskattning jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten