Sök i Ratio Lex

Angående högre utbildning av sjuksköterskor

1958-01-31 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:66, Angående högre utbildning av sjuksköterskor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

1

Nr 66

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående högre utbildning

av sjuksköterskor; given Stockholms slott den

31 januari 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nuvarande, av svensk sjuksköterskeförening

bedriven verksamhet i Stockholm och Göteborg för utbildning av instruktions

sköterskor vid sjuksköterskeskolor samt av husmödrar och avdelningssköterskor

vid sjukvårdsanstalter övertages av staten. Kostnaden härför

beräknas för nästa budgetår till 260 000 kronor, varav 235 000 kronor för

avlöningar och 25 000 kronor för omkostnader.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

31 januari 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och

civildepartementen anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet

Johansson, fråga om anordnandet av högre utbildning av sjuksköterskor

samt anför därvid följande.

Inledning

I årets statsverksproposition, XI ht, p. 112, har, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för Högre utbildning av sjuksköterskor preliminärt

beräknats ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

Kurser för utbildning av instruktionssköterskor vid sjuksköterskeskolorna

samt husmödrar och avdelningssköterskor vid sjukvårdsanstalterna har

hittills bedrivits av svensk sjuksköterskeförening, som erhållit statsbidrag

till verksamheten med i princip två tredjedelar av kostnaderna. Föreningen

avser att nedlägga denna verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1958.

I ett den 10 november 1949 avlämnat betänkande II (SOU 1951:33)

framlade 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen förslag rörande

ordnandet av bl. a. utbildningen av sjuksköterskor med undervisande

och administrativa uppgifter. Sedan betänkandet varit föremål för

remissbehandling, uppdrog Kungl. Maj :t — som fann kommitténs betänkande

i berörda del böra överarbetas —• åt medicinalstyrelsen att, med

beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i 1955 års statsverksproposition

(XI ht, p. 110), verkställa ifrågavarande översyn av betänkandet.

Vidare bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för inrikesdepartementet

att tillkalla högst tre experter jämte sekreterare för att biträda

medicinalstyrelsen vid utredningsarbetet.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades sedermera landstingsdirektören

Erland von Hofsten, ordföranden i svensk sjuksköterskeförening,

riksdagsledamoten Gerda Höjer samt föreståndaren för statens

sjuksköterskeskola i Stockholm Astrid Janzon att såsom experter biträda

medicinalstyrelsen vid fullgörandet av ifrågavarande utredningsuppdrag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kangl. Maj. ts proposition nr 66 år 1958

Med skrivelse den 20 september 1957 har medicinalstyrelsen överlämnat

förslag angående högre utbildning för sjuksköterskor. Förslaget har

i samråd med experterna, utarbetats av en inom styrelsen utsedd delegation,

bestående av medicinalrådet O. von Zweigbergk samt byråinspektörerna

Majsa Andrell och Brita Engström.

Över förslaget har yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, centrala

sjukvårdsberedningen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret,

statens lönenämnd, överstyrelsen för yrkesutbildning, styrelserna för statens

institut för folkhälsan, socialinstitutet i Stockholm samt statens sjuksköterskeskolor

i Stockholm och Göteborg, kompetensutredningen, arbetsmarknadsstyrelsen,

styrelserna för svenska landstingsförbundet och

svenska stadsförbundet, svensk sjuksköterskeförening, Sveriges läkarförbund,

svenska lasarettsläkarföreningen och svenska socialvårdsförbundet.

Nuvarande förhållanden

Antalet rektors- och lärartjänster uppgick den 1 januari 1957 till 231,

varav flertalet hänför sig till de egentliga sjuksköterskeskolorna. Av 160

lärartjänster vid dessa skolor uppehölls 18 av vikarier utan lärarutbildning,

medan 16 var helt vakanta, och av 27 lärartjänster för utbildning

av sinnessjukvårdspersonal uppehölls endast 13 av kompetenta befattningshavare.

Antalet husmoderstjänster vid de större kroppssjukhusen

var den 31 december 1955 sammanlagt 260. Härtill kommer 350 sådana

tjänster vid sjukstugor och övriga mindre anstalter samt 121 tjänster vid

de statliga och kommunala sinnessjukhusen. Slutligen finns ett antal administrativt

utbildade sjuksköterskor med uppgifter bl. a. inom åldringsvården.

Vid sjuksköterskeföreningens institut för högre utbildning av sjuksköterskor

anordnas årligen dels fyra avdelningssköterskekurser för sammanlagt

110—120 deltagare, dels en fortsättningskurs för sammanlagt 35

deltagare uppdelad på två linjer, en för utbildning av föreståndarinnor

och instruktionssköterskor vid sjuksköterskeskolor samt en för husmödrar

vid sjukvårdsanstalter. Avdelningssköterskekurserna omfattar 12 veckor

med 283 undervisningstimmar. Lärar- och husmoderskurserna pågår

under 9% månader. Timantalet vid kurserna uppgår till 527 respektive

579. Antalet föreläsningar per läsdag är i medeltal 3,8. Beträffande kursinnehållet

hänvisas till sammanställning å sid. 10. För inträde vid läraroch

husmoderskurserna fordrar man lägst realexamen eller motsvarande

skolunderbyggnad, ehuru betydelsen av studentexamen framhålles. Vidare

fordras genomgång av avdelningssköterskekurs eller därmed jämförlig

kurs —- distriktssköterskeskolan eller barnsjuksköterskeskolans sociala

barnavårdskurs — samt minst två års yrkeserfarenhet, varav någon tid

som avdelningssköterska. Därjämte skall sökande förete inlyg såväl från

vederbörande husmoder som från skol- eller byråföreståndarinna, att hon

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

äger erforderliga personliga förutsättningar. Antalet deltagare i lärarkurserna

med studentexamen har ökat under de senaste läsåren — under

läsåret 1956/57 hade hälften av deltagarna sådan examen, medan endast

enstaka sjuksköterskor med studentexamen sökt sig till husmoderskurserna.

Kurserna bedrives i förhyrda lokaler i Stockholm och Göteborg.

Lärarpersonalen vid institutet utgöres av en rektor, som svarar för en

del av undervisningen i pedagogik och psykologi, samt fyra studieledare,

av vilka en sköter kursverksamheten i Göteborg. Rektor uppbär lön enligt

löneklass A 21 och studieledarna enligt A 18 — statsbidrag utgår dock

för studieledarna endast efter A 16. Därjämte har institutet tillgång till

personal för skriv-, expeditions- och vaktmästargöromål, städning m. m.

De verkliga kostnaderna för kursverksamheten har av sjuksköterskeföreningen

i anslagsframställning för budgetåret 1957/58 beräknats till

cirka 265 000 kronor. För dessa kostnader har — å ett beräknat bidragsunderlag

av cirka 200 000 kronor — utgått statsbidrag med 140 000 kronor.

Kommitténs förslag

Den 1 januari 1949 uppgick antalet befattningar som föreståndarinnor

och instruktionssköterskor för den teoretiska utbildningen till ett 70-tal.

Kommittén ansåg behov föreligga av ytterligare 270 lärare. För att under

en tioårsperiod fylla detta behov borde — med beaktande av den årliga

avgången från kåren — årligen utbildas minst 35—40 lärare. För att täcka

behovet av administrativa befattningshavare borde under nyssnämnda

period 25—30 sjuksköterskor erhålla högre utbildning.

Kommittén fann sig icke böra uppställa krav på viss skolunderbyggnad

som villkor för tillträde till kurserna. Däremot ansågs att sökande borde

ha genomgått avdelningssköterskekurs eller likvärdig utbildning, exempelvis

distriktssköterskeutbildning samt ha fullgjort 2—4 års tjänstgöring

som sjuksköterska och under någon period förvärvat erfarenhet som

avdelningssköterska; allt med dispensmöjligheter för utbildningsanstaltens

styrelse.

Lärarkursen föreslogs omfatta 972 månader. Efter 14 dagars auskultering

vid sjuksköterskeskola skulle följa 572 månaders teoretisk utbildning

samt 3 månaders hospitering vid sjuksköterskeskola, varpå kursen skulle

avslutas med 14 dagars genomgång på utbildningsanstalten av de under

hospiteringen vunna erfarenheterna. — Husmoderskursen — med en utbildningstid

av 9 månader — avsågs börja med 5% månaders teoretisk

undervisning, varpå följde 2l/3 månaders hospitering på olika sjukhus.

Kursen skulle sedan avslutas med en månads teoretisk undervisning. Beträffande

kursinnehållet hänvisas till tabellen å sid. 10.

För anordnandet av lärar- och husmoderskurser samt av kommittén i

ett tidigare betänkande föreslagna avdelningssköterskekurser påkallades

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 är 1958

upprättandet av ett särskilt institut i statlig regi förlagt till Stockholm.

Undervisningen borde vara kostnadsfri. Läroanstaltens styrelse föreslogs

bestå av fem ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t.

Vad slutligen beträffar personalbehovet ansåg kommittén, att institutet

borde förestås av en rektor. Huvudparten av undervisningen borde

meddelas av sjuksköterskor med särskild kompetens, s. k. kursföreståndare,

varjämte en pedagog, helst med lektorskompetens, avsågs meddela

undervisning i psykologi, pedagogik och undervisningsmetodik m. m. I övrigt

skulle undervisningen bestridas av erforderligt antal timlärare.

Medicinalstyrelsens förslag

Avdelningssköterskekurser

Avdelningssköterskekurser bör anordnas vid samma utbildningsanstalt

som lärar- och husmoderskurserna. Med hänsyn härtill och då genomgång

av avdelningssköterske- eller likvärdig kurs bör föregå deltagande i lärareller

husmoderskurs, har styrelsen jämväl gjort en översyn av sjuksköterskekommitténs

förslag till avdelningssköterskekurs.

En avdelningssköterska bör äga kännedom om aktuella rön inom olika

delar av sjukdom släran och förvärva ytterligare kunskaper framför allt

i pedagogik och psykologi samt arbetsledning. I nedanstående tabell har

sammanförts av styrelsen föreslagen ämnesgruppering jämförd med kommitténs

förslag samt nuvarande kurser:

Ämne

Timantal

Kommittén

Nuvarande utb.

Styrelsens förslag

Pedagogik och psykologi m. m.........

86

90

80

Socialkunskap......................

20

49

45

Allmän hygien......................

10

12

10

Sjukdoms- samt allmän hälso- och sjuk-

vårdslära (inklusive psykiatri).......

83

81

70

Orientering om sjuksköterskeskolornas

program samt biträdes- och sinnes-

sjukvårdspersonalens utbildning.....

—

7

7

Sjukhusadministration och arbetsled-

ning.............................

37

35

40

Studievägledning....................

—

9

8

Ej specificerade föreläsningar, semina-

rier och studiebesök...............

72

—

—

Summa

308

283

260

Den föreslagna nedskärningen från 283 till 260 timmar har möjliggjorts

av den förbättrade sjuksköterskeundervisningen. De nuvarande kursernas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

längd har vidare ansetts kunna minskas från 12 till 11 veckor. Antalet lektioner

per läsdag kommer därigenom att uppgå till 3,9. En av sjuksköterskeföreningen

ifrågasatt förlängning av hospiteringstiden, f. n. tre dagar,

kan styrelsen icke tillstyrka men förordar att två av dagarna utnyttjas

för väl organiserade gruppbesök.

För tillträde till avdelningssköterskekurs bör fordras minst ett års väl

vitsordad tjänstgöring som sjuksköterska å sjukhus.

Styrelsen anser det i hög grad önskvärt, att varje blivande avdelningssköterska

genomgått avdelningssköterskekurs. Då antalet avdelningssköterskor

och specialsköterskor f. n. uppgår till cirka 5 000, behövs årligen

omkring 300 sjuksköterskor enbart för att täcka avgången. Med hänsyn

härtill och till rådande sjuksköterskebrist är det icke möjligt att nu uppställa

ett sådant villkor.

Såsom senare ytterligare kommer att beröras anser styrelsen tillfyllest

att husmödrarna vid mindre sjukvårdsanstalter genomgår mindre omfattande

utbildning än den ordinarie husmoderskursen. Nu avsedda utbildning

föreslås ske genom förlängning av en av avdelningssköterskekurserna

med 80 timmars teoriundervisning under fyra veckor samt en veckas

hospitering. Den förlängda kursen skulle alltså omfatta (11 + 4 + 1)

16 veckor. Sjuksköterska, som tidigare genomgått avdelningssköterskekurs,

bör kunna deltaga enbart i den sista delen om fem veckor.

Arbetsuppgifter för sjuksköterskor med högre utbildning

De heltidsanställda instruktionssköterskorna vid sjuksköterskeskolorna

svarar dels jämte ett flertal timlärare för den teoretiska undervisningen —

framför allt i hälso- och sjukvårdslära och närbesläktade ämnen — dels —

i egenskap av kliniklärarinnor — för handledningen av sjuksköterskeeleverna

under deras praktiska utbildning. Styrelsen anser, att dessa instruktionssköterskor

i största möjliga utsträckning bör svara för undervisningen

av eleverna. I mån av erforderlig kompetens torde de med fördel kunna åläggas

undervisningen i de sociala ämnena, i samhällshygien och eventuellt även

i psykologi.

Husmodern vid en sjukvårdsanstalt är förman för sjukvårdspersonalen och

i förekommande fall även för den ekonomipersonal, som ej lyder under

annan föreståndarinna. Hon har vidare den yttersta tillsynen över de tjänstebostäder,

som tillhandahålles sjukvårdspersonalen samt ansvarar för förråd

av olika slag och för vården av inventarier. Hon bör bistå vid olika utredningar,

där hennes speciella kunskaper kan vara av värde och vid uppgörandet

av planer för sjukhusets utbyggnad m. m. Slutligen bör hon sträva

efter att upprätthålla en god samarbetsanda samt verka för såväl patienternas

som personalens trivsel. Då flera husmödrar finnes anställda, brukar

en husmoder ha hand om personalen och en om förråden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

7

Behovet av sjuksköterskor med högre sjuksköterskeutbildning

Som norm för beräkningarna beträffande instruktionssköterskor utgår

medicinalstyrelsen från ett behov av 9 lärartjänster vid skolor med en intagning

av cirka 60 elever per år. Kommittén beräknade för sin del 6—7 tjänster.

Styrelsen hänvisar till stöd för sin beräkning bl. a. till föreslagen ökad

omfattning av instruktionssköterskornas undervisningsskyldighet i förhållande

till timlärarna. Med utgångspunkt från angivna norm beräknar styrelsen

behovet av nya lärartjänster enligt nedanstående sammanställning.

Befintliga

tjänster

Erforderliga

nya tjänster

Summa

Sjuksköterskeskolorna...............

187

100

287

Centralskolorna.....................

11

2

13

Statens distriktssköterskeskola........

2

i

3

Utbildning av sinnessjukvårdspersonal.

27

5

32

Utbildning av sjukvårdsbiträden......

4

32

36

231

140

371

Till angivna 140 nya tjänster måste läggas 48 vakanta tjänster, som icke

uppehälles av kompetenta vikarier. Styrelsen anser det synnerligen önskvärt,

att behovet av ytterligare (140 + 48) 188 lärare fylles inom en tioårsperiod,

d. v. s. genom ett årligt tillskott av 19 lärare. Härtill kommer i medeltal 17

lärare för att täcka avgången på grund av giftermål, pension, dödsfall etc.

Sammanlagt behövs således minst (19 + 17) 36 nyutbildade lärare varje år.

För att täcka detta behov bör två lärarkurser anordnas årligen. På grund av

lokalbrist och med hänsyn till rekryteringsunderlaget bör dock under de

närmaste åren dubblerade kurser hållas endast vartannat år.

Vid beräkningen av utbildningsbehovet för administrativa befattningar

har styrelsen utgått från att alla sjukhus och vårdanstalter behöver minst

en administrativt väl utbildad sjuksköterska. De allra minsta anstalternas

behov torde dock, såsom tidigare föreslagits, kunna tillgodoses genom befattningshavare,

som genomgått en mindre omfattande utbildning. Utökningen

av vårdplatsantalet vid olika sjukvårdsanstalter har för tiden 1950—

1965 av arbetskraftsutredningen beräknats till 35 procent. Styrelsen har dock

ansett sig böra räkna med en ökning om högst 30 procent vid undervisnings-,

special- och delade lasarett samt kronikeranstalter och hem för lättskötta

sinnessjuka men i övrigt ingen ökning av vårdplatsantalet. Med nuvarande

relationstal mellan antalet befattningar och vårdplatser skulle enbait till

följd av denna ökning av vårdplatsantalet erfordras ett tillskott av 45 nya

tjänster (alternativ 1). För att husmödrarna på ett tillfredsställande sätt

skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter, måste emellertid antalet tjänster

ökas i förhållande till antalet vårdplatser. Fn utbyggnad av husmodersorganisationen

har för övrigt redan pabörjats. Utbyggnaden som torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

innebära att antalet vårdplatser i förhållande till antalet tjänster under den

närmaste tioårsperioden minskas med 30 procent — leder till en ökning

med 121 tjänster (alternativ 2). Då en klinikföreståndarinna endast bör ha

ett verksamhetsområde motsvarande en medicinsk eller kirurgisk avdelning

(överläkaravdelning), har styrelsen för att kontrollera hållbarheten i beräkningsgrunderna

enligt alternativ 2 uträknat medeltalet medicinska

respektive kirurgiska vårdplatser vid undervisningslasaretten, de stora städernas

sjukhus och centrallasaretten. Om det sålunda erhållna medeltalet

170 tages till utgångspunkt för behovsberäkningen (alternativ 3), blir

antalet erforderliga nya tjänster 98. I nedanstående tabell har sammanställts

det årliga nytillskott av husmödrar, som under en tioårsperiod erfordras

enligt de tre alternativen. Hänsyn har därvid tagits till beräknad årlig avgång

från husmoderstjänsterna. För sinnessjukhusens del har endast beräknats

täckning för avgången från ledande tjänster.

Utbildningsbehov under ett år

alt. 1.

alt. 2.

alt. 3.

Årlig utökning..............

5

12

10

För årlig avgång: kroppssjukhus......

17

20

19

sinnessjukhus.......

7

7

7

Summa

29

39

36

Beräkningarna enligt alternativ 2 torde närmast motsvara det verkliga behovet

av husmödrar. För utbildning av ifrågavarande ca 40 husmödrar erfordras

årligen två kurser. Dubbelkurs torde dock till en början kunna anordnas

endast vartannat år.

Vid de mindre sjukvårdsanstalterna beräknas under en tioårsperiod tillkomma

sex nya tjänster per år. För att täcka den årliga avgången från

befintliga tjänster kräves 23 nya befattningshavare. Behovet av sjuksköterskor,

som genomgått lägre administrativ kurs, uppskattas därför till 29 per

år. Härtill kommer dock sannolikt ett visst antal för större eller mindre

anstalter inom åldringsvården.

Villkor för deltagande i de högre utbildningskursema

För inträde vid lärarkursen bör fordras studentexamen, då deltagarna

bör äga den allmänbildning och studievana som denna examen ger. Ett stigande

antal elever i sjuksköterskeskolorna har avlagt sådan examen eller

äger motsvarande bildningsnivå. Det är därför olämpligt, om deras blivande

lärare äger lägre allmän bildningsgrad. Då emellertid tillräckligt antal sjuksköterskor

med studentexamen hittills ej anmält sig till kurserna och bland

andra sjuksköterskor torde finnas åtskilliga med god studiebegåvning samt

intresse och fallenhet för undervisning, anser styrelsen icke möjligt att f. n.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

uppställa studentexamen som oavvisligt inträdeskrav. Tills vidare bör även

andra sökande än studenter, dock icke med lägre skolunderbyggnad än realexamen,

kunna antagas till lärarkurserna. Sökande utan studentexamen bör

på sätt utbildningsanstaltens styrelse finner lämpligt styrka innehav av tillräckliga

kunskaper för att kunna följa undervisningen. Vidare bör krävas

omkring två års yrkeserfarenhet, varav minst sex månaders tjänstgöring å

kirurgisk eller medicinsk vårdavdelning eller å vårdavdelning å odelat lasarett.

En husmoder bör i princip ha samma bildningsnivå som sjuksköterskeskolornas

lärare. Utöver god allmänbildning är praktisk begåvning samt arbetsledare-

och samarbetsegenskaper av väsentligt värde. Då sökande med

goda meriter i detta avseende i stor utsträckning torde stå att finna bland

sjuksköterskor med realexamen eller normalskolekompetens, har styrelsen

icke ansett sig böra förorda högre inträdeskrav till husmoderskursen än realexamen.

Även sjuksköterska, som på annat sätt förvärvat med realexamen

likvärdiga kunskaper, bör i vissa fall kunna antagas till kursen. Den blivande

husmodern bör ha en grundlig erfarenhet som sjuksköterska. Minst

fyra års tjänstgöring som avdelningssköterska eller motsvarande vore önskvärd,

men för att nå bredast möjliga rekryteringsunderlag föreslår styrelsen

minst två års erfarenhet från sådan tjänstgöring, varav minst sex månader

från vårdavdelning. Undantag härifrån bör dock kunna göras för synnerligen

välmeriterad sökande.

För inträde vid såväl lärar- som husmoderskursen bör fordras att vederbörande

genomgått avdelningssköterskekurs, distriktssköterskeskolan eller

barnsjuksköterskeskolans sociala barnavårdskurs.

Vid antagandet av elever till båda kurserna bör särskilt beaktas betyg från

sjuksköterskeskola och tjänstgöringsbetyg samt, i fråga om husmoderskursen,

sökandens ledareegenskaper och organisationsförmåga.

Utbildningens omfattning

Kursinnehållet i lärar- och husmodersutbildningen redovisas i följande

sammanställning, i vilken sjuksköterskekommitténs förslag och nuvarande

kursinnehåll omdisponerats i ämnesgrupper, som överensstämmer med de

av styrelsen föreslagna.

Styrelsen har förutsatt att sjuksköterskorna •—- i motsats till vad tidigare

varit fallet — kommer att erhålla enhetlig utbildning samt före deltagande

i lärar- eller husmoderskurs genomgått avdelningssköterskekurs eller motsvarande

tilläggsutbildning. Med hänsyn härtill och till erfarenheterna vid

sjuksköterskeföreningens kurser bör den teoretiska undervisningen omfatta

cirka 500 timmar för lärarutbildningen och 520 för husmodersutbildningen.

Deltagarna i lärarkurs förutsättes ägna åtskillig tid till självstudier i de

ämnen vari de skall undervisa. Det är därför erforderligt att fördela kursen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

Timantal

Läroämne

Lärarlinjen

Husmoderslinjen

Kom-

mittén

Nuv.

utb.

Styrel-

sens

förslag

Kom-

mittén

Nuv.

utb.

Styrel-

sens

förslag

Pedagogik och psykologi.........

2391

215a

2003

44

139

108

Statistik.......................

—

10

—

—

14

—

Socialkunskap..................

33

84

80

33

94

80

Anatomi och fysiologi m. m.......

50

60

65

—

—

—

Bakteriologi och hygien..........

32

284

284

18

23

22

Farmakologi....................

20

20

28

—

—

—

Sjukdoms- samt hälso- och sjuk-

vårdslära.....................

—

2

—

—

—

—

Hälso- och sjukvårdens historia. . .

40

9

10

—

—

—

Sjuksköterskeskolornas organisa- tion och verksamhet jämte utbild- ning i övrigt av hälso- och sjuk-

vårdspersonal.................

6

70

64

5

16

16

Sjukhusadm. och arbetsledning ...

16

15

25

212

259

273»

Nationalekonomi................

—

—

—

20

20

20

Studievägledning................

—

14

—

—

14

—

Ej specificerat..................

52

—

—

58

—

—

Summa

488

527

500

390

579

519

1 Inkl. administration, röstvård, etik och psykiatri. Förstnämnda ämne redovisas i nuvarande

utbildning och i utredningens förslag under sjuksköterskeskolornas organisation och verksamhet.

2 Inkl. talövningar, sammanträdesmetodik och etik.

3 Inkl. statistik.

4 Inkl. näringsfrågor.

på tre terminer, innefattande 215 läsdagar med 2,3 föreläsningar per läsdag

(2,7 vid fem läsdagar per vecka). Den praktiska utbildningen bör förläggas

till sjuksköterskeskolor över hela landet. Praktiktiden bör enligt styrelsens

uppfattning utsträckas till 5—6 månader. Under senare delen av nämnda

tid bör praktikanterna om möjligt vikariera som instruktionssköterskor.

Husmoderskursen föreslås omfatta — inklusive två månaders praktisk

utbildning — två terminer med tillhopa 170 läsdagar. Antalet föreläsningar

per läsdag beräknas till 3,0 (vid fem läsdagar per vecka 3,7).

Utbildningens anordnande m. m.

Styrelsen har icke funnit möjligt att inordna den högre sjuksköterskeutbildningen

vid redan befintlig läroanstalt utan förordar i likhet med

sjuksköterskekommittén, att ett särskilt institut inrättas. Vad huvudmannaskapet

beträffar har inom styrelsen, med utgångspunkt från att enskild

huvudman icke kan ifrågakomma, diskuterats tre olika möjligheter, nämligen

om institutet bör drivas enbart av staten, gemensamt av samtliga

landsting och städer utanför landsting eller gemensamt av dessa och staten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 är 1958

Då det här är fråga om en utbildningsanstalt för hela riket och det är allmänt

vedertaget att staten i princip bör svara för verksamhet av rikskaraktär,

anser styrelsen, att institutet i enlighet med sjuksköterskekommitténs

förslag bör drivas helt i statlig regi. De kommunala huvudmännen kan

bidraga genom att lämna sjuksköterskorna ekonomiskt stöd under studietiden,

som för många innebär en stor ekonomisk uppoffring.

Såsom inledningsvis redovisats har svensk sjuksköterskeförening icke

ansett sig kunna fortsätta sin hittillsvarande kursverksamhet. Styrelsen

finner det ofrånkomligt, att staten övertager nu ifrågavarande utbildning

redan fr. o. in. budgetåret 1958/59.

Till institutet bör jämväl förläggas utbildningen av distriktssköterskor,

administrativa befattningshavare för den öppna vården och föreståndarinnor

för hjälpverksamheten vid sinnessjukhusen. Även specialkurser för

sjuksköterskor i sjukvårdens olika grenar bör kunna anordnas.

Vid institutet bör årligen bedrivas två lärar- och två husmoderskurser

samt sex avdelningssköterskekurser. Tre av avdelningssköterskekurserna

— därav den för husmödrar vid mindre sjukvårdsanstalter avsedda förlängda

kursen — föreslås förlagda till Göteborg, där lokaler för ändamålet

kan hyras av svensk sjuksköterskeförenings lokalavdelning i Göteborg.

För tillgodoseende av lokalbehovet i övrigt hör uppföras en särskild skolbyggnad,

förlagd till Stockholm—Solna å en intill statens sjuksköterskeskola

belägen tomt. Såsom skäl för valet av förläggningsort anför styrelsen,

att det endast i Stockholm finns tillräckligt många sjuksköterskeskolor för

kursdeltagarnas åhörande av lektioner. Möjlighet bör finnas till god kontakt

med lärarhögskolan och med statens institut för folkhälsan. Närheten

till karolinska institutet och till folkhälsoinstitutet är av värde för rekryteringen

av timlärare. Slutligen finns i Stockholm av särskilda skäl goda

bostadsmöjligheter för kursdeltagarna.

Styrelse för institutet bör tillsättas av Kungl. Maj :t, som även utser ordförande.

Styrelsen föreslås bestå av sex ledamöter, varav minst två sjuksköterskor

samt en läkare och en pedagog med erfarenhet från annan

lärarutbildning. Av sjuksköterskeledamöterna bör en vara rektor eller

instruktionssköterska och en husmoder. Därest distriktssköterskeutbildningen

förlägges till institutet, hör även en representant för den öppna

vården ingå i styrelsen. Av ledamöterna bör en tillsättas efter förslag av

stads- och landstingsförbunden gemensamt och en efter förslag av svensk

sjuksköterskeförening. Institutets rektor bör vara föredragande i styrelsen

med rätt och skyldighet att anteckna avvikande mening till protokollet.

Medicinalstyrelsen bör fungera som tillsynsmyndighet beträffande den föreslagna

utbildningen. Dess föredragande i ärenden angående sjuksköterskeutbildningen

bör äga rätt att deltaga i styrelsens sammanträden och få sin

mening antecknad till protokollet. Ersättning till styrelsens ledamöter bör

utgå enligt föreskrifterna i kommittékungörelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

Personalbehov m. m.

För anordnande av kurser i föreslagen omfattning — två lärar- och två

husmoderskurser samt sex avdelningssköterskekurser — uppskattar styrelsen

behovet av heltidsanställd lärarpersonal till en rektor och sex studieledare.

Styrelsen finner nödvändigt, att rektorstjänsten innehaves av en

härför lämpad sjuksköterska med goda kunskaper i psykologi och pedagogik,

om möjligt vitsordade genom svensk akademisk examen. Styrelsen

förutsätter dock, att rektor ej kan själv undervisa i nämnda ämnen i samma

utsträckning som nu är fallet, varför största delen av denna undervisning

får överlåtas på timlärare. Med hänsyn till med rektorstjänsten förenade

åligganden bör densamma placeras i lägst samma lönegrad som rektorstjänsten

vid statens skolköksseminarium eller i A 26.

Av studieledarna avses fyra förestå var sin lärar- respektive husmoderskurs.

Fn torde vidare avdelas för till Stockholm förlagda tre avdelningssköterskekurser

och en slutligen placeras i Göteborg för att förestå tre avdelningssköterskekurser

inklusive den avkortade husmoderskursen. Studieledarna

åvilande handledning och undervisning beräknas till 30 veckotimmar,

varav något mer än 10 timmar katederundervisning. Härtill kommer en

mångfald uppgifter av administrativ art. Studieledarna förutsättes vara väl

meriterade sjuksköterskor med god pedagogisk utbildning. I princip borde

de ha ungefär samma lönegradsplacering som sjukskölerskeskolornas rektorer

eller i A 17. Med hänsyn till rektorernas alltför låga löneställning

anser styrelsen det nödvändigt, att studieledarna placeras i lönegrad A 19,

d. v. s. samma lönegrad som exempelvis lärarinnorna i hushållsgöromål vid

nyssnämnda skolköksseminarium. En av studieledarna, som bör biträda

rektor och under dennes frånvaro uppehålla rektorstjänsten, bör placeras

i lönegrad A 21. Härigenom vinnes också en viss befordringsgång för studieledarna.

Övrig undervisning, tentamina m. in. avses bli bestridd av timlärare.

Arvodena till timlärare vid statens institut för folkhälsan, vilka ligger till

grund för nu utgående statsbidrag, utgör 35 kronor per föreläsning till

lärare med akademisk examen, 30 kronor till övriga och 25 kronor för

övningslektion. I verkligheten utgående arvoden är emellertid avsevärt

högre, då sjuksköterskeföreningen eljest ej kunnat erhålla lärare med erforderlig

kompetens. Ersättning bör därför utgå med 50 kronor per föreläsningstimme

till lärare med akademisk kompetens och 40 kronor till övriga

lärare. För handledning vid övningslektion föreslås ersättning med 30 kronor

per timme och för granskning av enskilt arbete i psykologi 25 kronor

per kursdeltagare. Därjämte bör arvode utgå med 10 kronor per godkänd

tentamen och tentand. Under den praktiska utbildningen bör ersättning utgå

till handledare med oförändrat 50 kronor för praktikant och månad.

Därjämte bör vid institutet anställas en redogörare, tillika sekreterare,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

med ett årligt arvode av 3 000 kronor, en kontorist i lönegraden A 9 samt

fyra skrivbiträden i reglerad befordringsgång, varav ett avses tjänstgöra i

Göteborg. Därest institutet förlägges å föreslagen plats i Stockholm med

gemensam panncentral med sjuksköterskeskolan, torde den vid skolan

anställde värmeskötaren även åläggas tillsyn över institutets lokaler. Därutöver

erfordras en vaktmästare med deltidstjänstgöring och städerskepersonal.

För skötseln av institutets bibliotek erfordras en deltidstjänst med årsarvode

av 6 500 kronor.

Av de heltidsanställda befattningshavarna bör åtminstone rektor, studieledaren

i A 21 och en av de övriga studieledarna uppföras på ordinarie stat.

Kostnadsberäkningar

Kostnaderna för uppförande av en nybyggnad för institutet beräknas med

utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1956 till 1 000 000 kronor eller, om

distriktssköterskeutbildningen förlägges till institutet, till 1 500 000 kronor.

Det förutsättes därvid att byggnaden anslutes till sjuksköterskeskolans

panncentral.

Kostnaderna för utrustning av nybyggnaden uppskattas till för möbler

m. m. 35 000 kronor, kontorsmaskiner 8 000 kronor, undervisningsmateriel

27 000 kronor och för nyuppsättning av bibliotek 30 000 kronor eller tillhopa

100 000 kronor. Av de årliga kostnaderna för det fullt utbyggda institutet

beräknas 341 000 kronor till avlöningar och 58 100 kronor till omkostnader.

Provisoriska anordningar

Innan den föreslagna nybyggnaden blir färdigställd, får verksamheten

bedrivas i provisoriska lokaler. Sjuksköterskef öreningen har förklarat sig

villig att för tiden 1 juli 1958—30 juni 1960 uthyra de lokaler, som nu

användes för ändamålet. Av utrymmesskäl måste dock under övergångstiden

det av styrelsen föreslagna kursprogrammet begränsas. Dubbleringar

av lärar- och husmoderskurserna kan sålunda icke genomföras. Emellertid

kan under nu avsedda tid en extra lärarkurs anordnas i Stockholm och en

extra husmoderskurs i Göteborg. Av de till Stockholm förlagda tre avdelningssköterskekurserna

kan under provisoriet endast två genomföras, medan

i Göteborg föreslagna tre kurser inklusive deu avkortade administrativa

kursen kan anordnas redan från början.

Under provisorietiden erfordras ej all i det föregående föreslagen personal.

Sålunda kan tills vidare utgå en studieledare och ett skrivbiträde. Vidare

nedgår kostnaderna för timlärare.

Under hyrestiden upplåter sjuksköterskef öreningen mot viss ersättning

sitt bibliotek för kursdeltagarna, varför särskild bibliotekarie icke behöver

anställas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

För budgetåret 1958/59 beräknas anslagsbehovet till 342 000 kronor, varav

281 000 kronor för avlöningar, 50 500 kronor för omkostnader och 10 500

kronor för stipendier. För avlöningar till ordinarie tjänstemän, arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, arvoden till tillfälliga

lärare, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt för rörligt tillägg

har därvid beräknats respektive 63 000, 3 400, 91 600, 98 000 och 25 000

kronor.

Omkostnadsanslaget skulle fördelas enligt följande uppställning.

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare......................................... 600

2. Reseersättningar........................................................ 3 000

3. Ersättning för lokaler m. m. i Stockholm..................................... 20 500

4. Ersättning för lokaler m. m. i Göteborg....................................... 8 300

5. Expenser................................................................. 16 500

6. Övriga utgifter:

a) Inköp och underhåll av inventarier och undervisningsmateriel................ 800

b) Diverse utgifter......................................................... 800

Summa 50 500

För hyres- och värmekostnader har under posterna 3 och 4 upptagits

16 500 respektive 7 750 kronor, vilket med cirka 7 000 kronor överstiger i

nuvarande bidragsunderlag ingående utgifter. Kostnadsökningen beror på

att institutet kommer att i Stockholm få tillgång till större lokalutrymmen

och att hyra för Göteborgslokalerna hittills endast beräknats för del av året.

Sistnämnda lokaler måste med det föreslagna kursprogrammet hyras för

helt år. I expensposten ingår utgifter för lyse med 1 000 kronor och för

städning med 7 300 kronor. Styrelsen har utgått från att institutet erhåller

tjänstebrevsrätt, varför utgifter för porto ej medräknats.

Stipendier

Såsom förut framhållits bör de kommunala huvudmännen lämna sjuksköterskorna

ekonomiskt bistånd under studietiden genom att låta dem behålla

viss del av lönen under denna tid. I de fall så ej sker bör kursdeltagare

kunna få hjälp på annat sätt. Lån och stipendier från studiehjälpsnämnden

har icke visat sig tillfyllest. Ett belopp av 10 500 kronor bör därför anvisas

till stipendier, fördelat på tre stipendier om 2 000 kronor för lärarkurserna

och tre om 1 500 kronor för husmoderskurserna.

Yttranden över medicinalstyrelsens förslag

Medicinalstyrelsens förslag har till sin allmänna uppläggning

i stort sett godtagits av remissmyndigheterna med undantag för överstyrelsen

för yrkesutbildning, som funnit sig nödsakad att göra vissa, i det följande

redovisade erinringar mot förslaget, även i dess centrala delar, överstyrelsen

avstyrker därför att förslaget underställes riksdagen och hemstäl
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

ler om ny, skyndsam utredning. Kompetensutredningen finner angeläget att

ett övertagande från statens sida av fortbildningsverksamheten icke sker

endast genom ett tämligen mekaniskt överförande av den redan befintliga

organisationen utan först efter en grundlig prövning av målsättningen för

utbildningen och granskning av verksamhetsformerna ur allmänna lämplighets-

och effektivitetssynpunkter.

Avdelningssköterskekurser

Den föreslagna förlängningen av en av avdelningssköterskekurserna för

utbildning av husmödrar vid mindre anstalter tillstyrkes

av landstingsförbundet och svenska socialvårdsförbundet. Sjuksköterskeföreningen

anser utbildningen vara lämpligt avvägd. Svenska lasarettsläkarföreningen

ifrågasätter om inte i kursplanen bör inläggas viss apoteksutbildning.

överstgrelsen för yrkesutbildning anser att kursen är väl kort och

att den i högre grad borde ha tagit sikte på väsentliga frågor inom åldringsvården,

såsom åldrandets psykologi, kost- och miljöfrågor m. in. Sveriges

läkarförbund är negativt inställt till utbildningen som sådan. Då uppgifterna

vid de mindre anstalterna blir kvalitativt desamma som vid lasaretten,

bör man antingen ta steget fullt ut eller också nöja sig med den utbildning,

som ingår i avdelningssköterskekursen.

Behovet av sjuksköterskor med högre utbildning

Styrelsens uppskattning av behovet av lärare för sjuksköterskeundervisningen

finner svenska landstingsförbundet liksom läkarförbundet och lasarettsläkarföreningen

väl hög. Svenska stadsförbundet åter har ej några väsentliga

erinringar mot beräkningarna, överstyrelsen för yrkesutbildning

uttalar i sammanhanget sin uppskattning av att behovet av lärare för utbildning

av sjukvårdsbiträden har beaktats, medan lasarettsläkarföreningen

ifrågasätter om för ändamålet erfordras så kvalificerade lärare som instruktionssköterskor.

Socialstyrelsen finner från sina utgångspunkter icke rationellt

och försvarligt att med redan rådande brist på kvalificerad sjukvårdspersonal

direkt räkna med att utbilda sjuksköterskor till ålderdomshemsföreståndarinnor.

Den föreslagna utbildningen bör därför i princip helt

inriktas på att tillgodose sjukvårdsorganisationens behov.

Villkor för deltagande i de högre utbildningskurserna

Medicinalstyrelsens synpunkter beträffande villkoren för deltagande i

den högre utbildningen är föremål för delade meningar. Stadsförbundet

har dock icke några principiella erinringar mot styrelsens förslag. Styrelsen

för socialinstitutet i Stockholm — som förklarar sig ha lång erfarenhet

av möjligheterna att grunda urvalet av sökande på antingen studentexamen

eller särskilt inträdesprov — förordar, att tillträde till lärarkurserna ges

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

dels sökande med studentexamen, dels sökande med godkänt betyg vid särskilt

inträdesprov. För en skärpning av föreslagna krav på viss skolutbildning

uttalar sig svensk sjuksköterskeförening, som föreslår att studentexamen

skall gälla som inträdeskrav såväl till husmoderslinjen som lärarlinjen.

Enligt föreningens mening lockas i allmänhet icke studenter av en

yrkesutbildning, som icke kräver studentexamen. Styrelsen för statens sjuksköterskeskola

i Göteborg anser studentexamen eller likvärdiga kunskaper

nödvändiga för inträde vid institutet och föreslår därjämte obligatorisk inträdesprövning.

å andra sidan motsätter sig statskontoret, kompetensutredningen

och landstingsförbundet föreslagna krav i fråga om teoretiska förkunskaper.

För kompetensutredningen framstår det som orimligt att på ett

så sent stadium i utbildningsgången skjuta in ett nytt formellt kompetenskrav,

med vars hjälp vissa sökande med i övrigt lika utbildning skulle föras

åt sidan. För övrigt torde, anser utredningen, en avlagd student- eller realexamen

utsäga föga om vederbörandes studielämplighet vid den regelmässigt

åtskilliga år efter examen infallande tidpunkt, då antagning till lärar- eller

husmoderskurs normalt kan väntas ske. Utredningen föreslår i stället att

såsom villkor för tillträde till sagda kurser endast uppställes krav på genomgången

sjuksköterskeutbildning och avdelningssköterskekurs eller motsvarande

samt viss praktisk yrkeserfarenhet. Enligt landstingsförbundets mening

bör i princip såsom hittills varje sjuksköterska ha möjlighet att söka

till den högre utbildningen, varigenom en naturlig befordringsgång inom

yrket erhålles. Det måste anses otillfredsställande att nu fastställa kvalifikationskrav,

som man icke vet, när de skall kunna uppfyllas. Med nuvarande

brist på såväl lärare som administrativt utbildade sjuksköterskor

måste det anses olämpligt att skärpa inträdesvillkoren, varigenom en

minskad rekrytering kan befaras. Lasarettsläkarföreningen påpekar, att elevtiden

i sjuksköterskeskolan ger en urvalsmöjlighet, som reducerar betydelsen

av avlagda examina. Man bör därför beträffande lärarkurserna icke upprätthålla

ett oavvisligt krav på studentexamen. Enligt föreningens mening

är det betydligt svårare att få fram lämpliga husmödrar än lämpliga instruktionssköterskor.

Lämpligt urval kan ej heller på samma sätt som beträffande

lärarna göras i sjuksköterskeskolan. Föreningen föreslår därför att frågan

om en vid lämplig tidpunkt genomförd anlagstestning överväges.

Kompetensutredningen, landstingsförbundet och stadsförbundet delar

medicinalstyrelsens mening att den blivande läraren eller husmodern bör

ha genomgått avdelningssköterskekurs. Överstyrelsen för yrkesutbildning

däremot anser att kravet kan slopas genom att lämpliga delar av timplanen

för denna kurs inarbetas i lärarutbildningen.

Kravet på praktisk tjänstgöring för deltagande i husmoderskurs bör enligt

kompetensutredningen ej sträckas längre än till två år, medan styrelsen för

statens sjuksköterskeskola i Göteborg finner fyra års praktisk erfarenhet

vara ett minimikrav. Vidare anser stadsförbundet och läkarförbundet önsk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958 17

värt med längre tids erfarenhet från vårdavdelning än sex månader och

Insaretisläkarföreningen föreslår i detta hänseende ett år.

Utbildningens omfattning

Förslaget om förlängning av lärarkurserna från två till tre terminer

har mött invändningar från statskontoret och landstingsförbundet, vilka

ifrågasätter om icke studietiden kan begränsas. Läsårettslåkarföreningen beräknar,

att om föreläsningarna ökas från föreslagna 2,3 till 4 per dag, antalet

läsdagar kan minskas från 215 till 125. Även med 4 föreläsningar per dag

blir tiden för självstudier enligt föreningens mening fullt tillräcklig. Sjuksköterskeföreningen

åter förklarar med hänvisning till att kursplanen alltmer

sammanpressats och till angelägenheten av bättre utrymme för självstudier,

att kursen borde omspänna fyra terminer. Styrelsen för statens sjuksköterskeskola

i Stockholm och stadsförbundet instämmer i att den praktiska

utbildningen för de blivande lärarna förlägges till sjuksköterskeskolor

i hela landet, överenskommelser härom bör träffas med vederbörande

huvudmän med hänsyn bl. a. till att handledningen av praktikanterna medför

ökade arbetsuppgifter för skolornas personal. Utökningen av praktiktiden

medför enligt styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Göteborg sådan

ökning av arbetsbördan för skolans lärare, att det blivande institutet

bör ställa handledare till förfogande. Överstyrelsen för yrkesutbildning finner

det principiellt felaktigt att praktikanterna mot slutet av praktiktiden

avses vikariera som instruktionssköterskor. Eventuell lärartjänstgöring under

utbildningstiden bör ske i form av assistentlärartjänstgöring under ordinarie

lärares inseende.

Styrelsens förslag rörande husmoderskurserna har i stort lämnats

utan erinringar. Sjuksköterskeföreningen finner dock att kurstiden bör

utsträckas från två till tre terminer för att ge kursdeltagarna bättre möjligheter

till självstudier.

Utbildningens anordnande in. in.

Beträffande huvudmannaskapsfrågan anser landsting sförbundet

och stadsförbundet, att utbildningsverksamheten bör åvila staten.

Överstyrelsen för yrkesutbildning är av samma åsikt vad gäller lärarkurserna

men uttalar tveksamhet i fråga om husmoderskurserna. Huvudman

för avdelningssköterskekurserna bör enligt överstyrelsens uppfattning

ulan tvekan vara landsting eller stad utanför landsting. Denna utbildning

bör — vilket även läkarförbundet anser — decentraliseras.

Det ifrågasatta överflyttandet av distriktssköterskekur

serna från statens institut för folkhälsan vill styrelsen för folkhälsoinstitutet

— som i remissyttrande över folkhälsoinstitutsutredningens

betänkande förklarat sig icke kunna dela utredningens uppfattning

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 66

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 195S

att ifrågavarande utbildning icke borde kvarvara vid institutet — numera

ej motsätta sig.

Valet av förläggningsort för en nybyggnad för institutet vinner

anslutning från läkarförbundet men avstyrkes bestämt av arbetsmarknadsstyrelsen,

som icke finner de anförda skälen för en förläggning till

Stockholm bärande. Förläggningsfrågan bör enligt styrelsen omprövas.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Stockholm understryker vikten

av att en nybyggnad snarast kommer till stånd. Styrelsen fortsätter.

Institutets framtida organisation är emellertid beroende av dess förläggning.

Om institutet i enlighet med förslaget uppföres invid statens

sjuksköterskeskola i Stockholm, bör frågan om en samordning av institutets

och skolans materiella och personella resurser tagas upp till behandling,

innan institutets definitiva organisation och personalplan fastställes.

Styrelsen finner sålunda, att ytterligare utredning härom måste verkställas

och att till följd härav verksamheten till en början måste organiseras

provisoriskt, därest institutet framdeles skall förläggas till det föreslagna

området. I detta sammanhang vill styrelsen särskilt framhålla nödvändigheten

av att byggnadsplanerna för det nya institutet uppgöres så att möjligheterna

till framtida utbyggnad icke menligt påverkas vare sig för Tomteboda

blindinstitut eller för sjuksköterslceskolan.

Byggnadsstyrelsen anför.

Med hänsyn till de begränsade markreserverna för karolinska institutets

omfattande utbyggnadsbehov bör, såsom styrelsen även framhållit i andra

sammanhang, stor återhållsamhet iakttagas när det gäller att taga mark

inom detta område i anspråk för andra ändamål. I detta fall synes emellertid

sådana fördelar vara att vinna genom den avsedda förläggningen,

att den ur de synpunkter styrelsen här har att beakta bör kunna godtagas.

I utlåtande över folkhälsoinstitutsutredningens betänkande uttalade styrelsen

sig för att utbyggnaden av statens instituts för folkhälsan nuvarande

anläggning inom karolinska institutets område så långt möjligt begränsades.

Ur denna synpunkt är det angeläget att den till folkhälsoinstitutet

förlagda utbildningen av distriktssköterskor flyttas. Såsom medicinalstyrelsen

framhållit synes fördelar vara att vinna ur organisations- och

lokalsynpunkter, om denna utbildning förlägges till det nu planerade institutet.

Byggnadsstyrelsen har biträtt med beräkning av kostnaderna för det

föreslagna byggnadsföretaget. De i utredningen för de bägge alternativa

lösningarna angivna byggnadskostnaderna, omkring 1 resp. 1,5 miljoner

kronor, har grundats på preliminära lokalprogram. Styrelsen understryker,

att de meddelade programuppgifterna på detta stadium icke kunnat

närmare granskas ur behovssynpunkt och att de slutliga byggnadskostnaderna

först kan fastställas sedan mera definitiva uppgifter föreligger.

Därest en nybyggnad skall kunna färdigställas till den 1 juli 1960, synes

nödvändigt att medel härtill anvisas redan för budgetåret 1958/59.

Den föreslagna styrelsen för institutet lämnas utan erinran

av landstingsförbundet. Lasarettsläkarföreningen finner en styrelse bestående

av fyra ledamöter vara tillfyllest. Stadsförbundet anser att stads
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

och landstingsförbunden bör äga föreslå var sin representant. Styrelsen

för statens institut för folkhälsan uttalar önskemål om representation i

styrelsen. Den i styrelsen ingående pedagogen anser skolöverstyrelsen böra

föreslås av överstyrelsen. Läkarförbundet ifrågasätter om icke fler än en

läkare bör ingå i styrelsen. Styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Göteborg

finner tveksamt om olika intresseorganisationer skall äga föreslå

ledamöter. Förslaget att ersättning till styrelseledamöterna bör utgå enligt

föreskrifterna i kommittékungörelsen lämnas utan erinran av statens lönenämnd.

Personalbehov m.m.

I fråga om föreslagna tjänster uttalar skolöverstyrelsen, att till institutet

bör knytas en lektorskompetent lärare i psykologi och pedagogik. Om

så sker torde specialutbildning i dessa ämnen ej vara nödvändig för rektors

del. Överstyrelsen instämmer i att rektor bör vara en härför lämpad

sjuksköterska. Lasarettsläkarföreningen anser att innehav av akademisk

examen ej bör särskilt nämnas som kvalifikation för rektor stjänsten.

Statskontoret uttalar önskemål om att rektors undervisningsskyldighet

preciseras.

Föreslagen lönesättning för rektor godtages av statskontoret och statens

lönenämnd. Samma myndigheter kan icke tillstyrka högre placering

för studieledarna än i lönegrad A 17 och finner icke skäl för differentierad

löneställning för den studieledartjänst, vars innehavare bl. a. skall biträda

rektor. Nämnda myndigheter kan ej heller tillstyrka, att arvoden till timlärare

avväges efter förmånligare regler än dem som tillämpas vid folkhälsoinstitutet.

Sjuksköterskeföreningen finner det icke realistiskt att beräkna

nämnda arvoden till lägre belopp än 60 kronor per timme, att utgå

till lärare både med och utan akademisk kompetens. Föreslaget handledararvode

vid den praktiska utbildningen anser styrelsen för statens

sjuksköterskeskola i Stockholm vara orimligt lågt. Sjuksköterskef öreningen

föreslår ett belopp av 100 kronor per praktikant och månad.

Föreslaget arvode till redogöraren liksom lönegradsplaceringarna för

kontoristtjänsten och skriv- och kontor sbiträdena har ej föranlett någon

erinran från statens lönenämnds sida. Arvodet till bibliotekarien finner

statskontoret vara uppenbart för högt.

Provisoriska anordningar

Sjuksköterskef öreningen bekräftar att föreningen är villig att upplåta

nuvarande kurslokaler till instilutet under nästa budgetår samt — om än

med tvekan — under budgetåret 1959/60. Föreningen avser att därefter

använda lokalerna för annat ändamål. Statskontoret anser, att om en förlängning

av avtalstiden icke är möjlig, från början bör övervägas att förlägga

undervisningen till andra lokaler.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

Stipendier

Inrättandet av statliga stipendier tillstyrkes av sjuksköterskeföreningen

men avstyrkes av statskontoret, som i likhet med stadsförbundet anser att

den statliga studiehjälpen även i fortsättningen bör utgå i form av studielån

och stipendier från studiehjälpsnämnden. Landstingsförbundet

upplyser, att landstingens centrala lönenämnd rekommenderat landstingen

att tills vidare låta deltagarna i förevarande utbildningskurser behålla

oavkortade löneförmåner.

Departementschefen

Den grundläggande utbildningen av sjuksköterskor sker numera huvudsakligen

i det allmännas regi, nämligen vid sjuksköterskeskolor, drivna av

landstingen och städerna utanför landsting samt vid statens sjuksköterskeskolor

i Stockholm och Göteborg. Denna utbildning, som enligt gällande

kursplaner omfattar teoretisk och praktisk undervisning m. in. under minst

33 % månader, är emellertid icke tillfyllest för att kvalificera eleverna

till bl. a. tjänster såsom avdelningssköterskor, lärare vid sjuksköterskeskolor

in. in. (instruktionssköterskor) samt husmödrar vid sjukvårdsanstalter.

I denna del kräves alltså en vidareutbildning.

Sedan år 1917 har svensk sjuksköterskeförening svarat för denna vidareutbildning.

F. n. ordnas årligen i Stockholm och Göteborg fyra avdelningssköterskekurser

om 12 veckor samt en lärarkurs och en husmoderskurs

om vardera 91/» månader. Till verksamheten utgår statsbidrag med f. n.

i princip två tredjedelar av ett på visst sätt beräknat bidragsunderlag.

Otvivelaktigt har föreningen genom sitt initiativ till dessa kurser och sin

under en lång följd av år bedrivna utbildningsverksamhet gjort en betydelsefull

insats till gagn för svensk sjukvård. Denna verksamhet har dessutom

för föreningen inneburit ekonomiska uppoffringar. Även om statsbidrag

som nämnts utgått till föreningen för verksamhetens upprätthållande,

har nämligen föreningen fått tillskjuta betydande belopp bl. a. för

att kunna tillgodose de ständigt ökade kraven på utvidgning av verksamheten

i fråga om såväl antalet kurser som kursernas omfattning. Sålunda

beräknades föreningens egna utgifter för kurserna redan under budgetåret

1948/49 uppgå till cirka 15 000 kronor, medan skillnaden mellan beräknat

bidragsunderlag och utgående statsbidrag för innevarande budgetår utgör

cirka 60 000 kronor. I realiteten har dock föreningen själv fått svara för en

ännu större andel av kostnaderna.

Frågan om att verksamheten skulle övertagas av det allmänna har länge

varit aktuell, och förslag härom framlades 1949 av 1946 års kommitté för

sjuksköterskeutbildningen (SOU 1951:33). Förslaget ledde emellertid icke

till resultat, och spörsmålet upptogs ånyo i 1955 års statsverksproposition

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1958

(XI ht, p. 110). Såsom min företrädare där uttalade torde det i längden

icke kunna anses tillfredsställande, att en enskild förening i sådan utsträckning

betungas med betydande kostnader för en verksamhet av ifrågavarande

art. Frågan om huvudmannaskapet för utbildningen och organisationen

i övrigt av densamma borde emellertid enligt hans mening upptagas

till förnyad och ingående prövning genom en översyn av 1949 års förslag

om högre utbildning av sjuksköterskor.

På därom av Kungl. Maj :t meddelat uppdrag har medicinalstyrelsen företagit

ifrågavarande översyn samt framlagt förslag om den högre sjuksköterskeutbildningens

organisation m. m. Styrelsen har därvid behandlat frågorna

om utbildning av instruktionssköterskor vid sjuksköterskeskolor samt

husmödrar och avdelningssköterskor vid sjukvårdsanstalter. Beträffande

huvudmannaskapsfrågan har medicinalstyrelsen i likhet med sjuksköterskekommittén

stannat för att föreslå, att utbildningsverksamheten i fortsättningen

skall drivas i statlig regi. Tre avdelningssköterskekurser föreslås

förlagda till Göteborg i där förhyrda lokaler, medan för övriga kurser avses

skola uppföras en nybyggnad i Solna på en tomt intill statens sjuksköterskeskola.

I avbidan på att nybyggnaden kommer till stånd, föreslår styrelsen,

att undervisningen provisoriskt förlägges till nuvarande, av sjuksköterskeföreningen

i Stockholm förhyrda lokaler. I förhållande till sjuksköterskeföreningens

nuvarande kurser föreslår styrelsen som nyheter bl. a. dels att

instruktionssköterskekurserna förlänges från två till tre terminer, dels att

särskild utbildning för husmödrar vid de mindre sjukvårdsanstalterna anordnas

genom en förlängd avdelningssköterskekurs.

Medicinalstyrelsens förslag beträffande huvudmannaskapet, som i stort

sett lämnats utan erinran av remissmyndigheterna, finner jag mig böra

godtaga. Såsom framgått av det föregående ämnar sjuksköterskor öreningen

nedlägga sin kursverksamhet med utgången av innevarande budgetår. Med

hänsyn till angelägenheten av att verksamheten fortgår utan avbrott förordar

jag, att övertagandet sker fr. o. m. budgetåret 1958/59. Verksamheten

synes därvid tills vidare böra bedrivas i ungefär oförändrad omfattning.

I anslutning till vad kompetensutredningen anfört vill jag emellertid framhålla,

att jag därmed icke tagit definitiv ställning till frågorna om utbildningens

närmare organisation eller utformning. Dessa frågor bör, såsom

utredningen framhållit, göras till föremål för fortlöpande översyn ur lämplighets-

och effektivitetssynpunkter. Vad särskilt angår avdelningssköterskekurserna

torde åtminstone på längre sikt förutsättningarna för en decentralisering

böra närmare undersökas.

Vad gäller frågan om uppförande av en nybyggnad för utbildningsverksamheten

vill jag erinra om att medicinalstyrelsen i nu föreliggande förslag

förordat, att utbildningen av distriktssköterskor, som f. n. är förlagd

till statens institut för folkhälsan, sammanföres med den högre utbildningen

av sjuksköterskor. I sitt betänkande (SOU 1957: 0) har även folkhälsa
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1958

institutsutredningen förordat fortsatta överväganden om den framtida förläggningen

av distriktssköterskeskolan. I enlighet härmed har utredningen

utgått från att skolan endast tills vidare skall kvarligga vid folkhälsoinstitutet.

Det torde i detta sammanhang ej vara möjligt att taga ställning

till frågan om distriktssköterskeutbildningens framtida ordnande. Med

hänsyn till betydelsen av detta spörsmål för bedömningen av det nu aktuella

byggnadsprojektet ävensom till de invändningar mot förslaget att förlägga

den högre utbildningen av sjuksköterskor till en nybyggnad i Solna, som

ur allmänna lokaliseringssynpunkter rests från arbetsmarknadsstyrelsens

sida, finner jag, att förläggningsfrågan bör ytterligare övervägas. Därvid

bör givetvis beaktas alla möjligheter att lösa lokalfrågan på annat sätt än

genom nybyggnad. Enligt erbjudande av sjuksköterskeföreningen kan staten

för tiden fram till den 1 juli 1960 få disponera av föreningen f. n. för

ändamålet förhyrda lokaler. Enligt vad jag under hand inhämtat har icke

heller fastighetsägaren något att erinra mot en sådan anordning. Det torde

ankomma på byggnadsstyrelsen att för förhyrningen föra erforderliga förhandlingar.

Då emellertid en lösning av lokalfrågan i varje fall genom en

nybyg''gnad icke torde kunna åvägabringas före utgången av nyssnämnda

tid, anser jag angeläget, att byggnadsstyrelsen vid nämnda förhandlingar

även upptager frågan om en förlängning av hyrestiden. Kursverksamheten

i Göteborg torde tills vidare få bedrivas i nuvarande, för ändamålet disponerade

lokaler.

Utbildningsverksamheten bör ställas under en av Kungl. Maj :t utsedd styrelse.

Kungl. Maj :t bör äga besluta om såväl antalet ledamöter som styrelsens

sammansättning. Bestämmelser i detta hänseende liksom rörande styrelsens

och befattningshavarnas åligganden torde lämpligen intagas i en

.särskild instruktion.

Beträffande utformningen av de olika kurserna har jag intet annat att

erinra mot förslaget än att kursernas längd bör begränsas. Bland annat

synes kunna övervägas ett större antal föreläsningar per dag än vad medicinalstyrelsen

föreslagit. I fråga om villkoren för tillträde till kurserna anser

jag i likhet med vissa remissinstanser, att lärar- och husmoderskurserna i

princip bör stå öppna för alla sjuksköterskor, som genomgått avdelningssköterskekurs

eller erhållit därmed jämförlig kompletterande utbildning. Det

torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att upptaga dessa spörsmål till

närmare överväganden.

Kursverksamheten torde, såsom förut framhållits, under nästa budgetår

böra bedrivas i ungefär oförändrad omfattning. Jag föreslår alltså, att en

lärarkurs, en husmoderskurs och fyra avdelningssköterskekurser anordnas.

Då den av medicinalstyrelsen föreslagna förlängningen av en av avdelningssköterskekurserna

för utbildning av husmödrar vid mindre anstalter synes

mig innebära en värdefull rationalisering av utbildningen, tillstyrker jag,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungi. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

att en sådan kurs försöksvis anordnas. En under innevarande budgetår påbörjad

extra lärarkurs, för vilken sjuksköterskeföreningen åtnjuter statsbidrag

motsvarande hela kostnaden, kommer att avslutas under nästa

budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet för utbildningen under nästa budgetår

kan uppskattas till i runt tal 260 000 kronor. Beloppet torde böra uppdelas

på två förslagsanslag rubricerade Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar

och Högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader. Jag har

därvid ansett tillfyllest, att för nästa budgetår inrättas en tjänst som rektor i

A 23, 4 studieledaretjänster i A 17 samt en tjänst som skrivbiträde i reglerad

befordringsgång. Tjänsterna som rektor och studieledare torde medgivas

som extra ordinarie i angivna lönegrader. Vidare torde inrättas en extra kontoristtjänst

i A 9 ävensom medel beräknas för anställande av en studieledare

under första hälften av budgetåret för den extra lärarkursen, för ytterligare

ett skrivbiträde samt för timanställda lärare och en redogörare-sekreterare.

Slutligen torde för anlitande av tillfällig personal anvisas ett belopp av 2 000

kronor.

Arvodet till redogöraren-sekreteraren bör bestämmas till 3 000 kronor

för år. För vissa reseersättningar beräknar jag ett belopp av omkring 5 000

kronor. Med hänsyn härtill och med beaktande av att föreslagna timarvoden

torde böra reduceras med i stort sett 20 procent, beräknar jag medelsbehovet

för arvoden åt tillfälliga lärare m. m. till i runt tal 70 000 kronor.

För fullgörande av uppdrag som ledamot eller suppleant i den av Kungl.

Maj :t utsedda styrelsen bör ersättning utgå i form av dagarvode enligt

kommittékungörelsen. Kostnaden härför kan beräknas till 400 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts kan medelsbehovet under avlöningsanslaget

för nästa budgetår beräknas till 235 000 kronor, varav för arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, (3 000 + 400) 3 400

kronor, för arvoden åt tillfälliga lärare in. m. 70 000 kronor, för avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal 143 000 kronor samt för rörligt tillägg

18 600 kronor.

Medicinalstyrelsens förslag till omkostnadsstat för verksamheten för

nästa budgetår anser jag mig i huvudsak kunna godtaga. I enlighet med

gängse principer bör emellertid hyreskostnaderna för undervisningslokalerna

bestridas från staten för statens allmänna fastighetsfond. Med hänsyn

härtill torde medelsbehovet för omkostnaderna kunna begränsas till i

runt tal 25 000 kronor.

Inrättandet av stipendier för deltagare i kurserna finner jag mig icke

kunna tillstyrka. Jag vill erinra om att landstingens centrala lönenämnd

rekommenderat landstingen att tills vidare låta kursdeltagare behålla oavkortade

löneförmåner. Nuvarande avgifter vid kurserna torde i fortsättningen

böra helt slopas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för högre utbildning

av sjuksköterskor:

Extra ordinarie tjänst i högre lönegrad än Ae 19:

1 rektor....................................Ae 23,

b) godkänna följande avlöningsstat för högre utbildning

av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budget
-

året 1958/59:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 3 400

2. Arvoden åt tillfälliga lärare in. m., förslagsvis

.................................... 70 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 143 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 18 600

Summa kronor 235 000;

c) till Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar

för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 235 000 kronor;

d) till Högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 25 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Bergquist

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 38

802733

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående högre utbildning av sinnessjukvårdsper sonal. a1 i texten
  2. SU 1958 A:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående högre utbildning av sjuksköterskor jämte i ämnet väckta motioner. s. 7 i texten