Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny tulltaxa, m. m

1958-01-24 · 811 sidor, varav 801 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 801 av 811 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:90, Med förslag till ny tulltaxa, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

1

Nr 90

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ny tulltaxa,

m. m.; given Stockholms slott den 24 januari

1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316);

3) förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om

särskild skatt å bensin och motorsprit; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober

1929 (nr 307) angående tullrestitution;

dels ock för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen den 15

december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna

samt protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till ny tulltaxa, avsedd att ersätta den

nu gällande av år 1929.

Förslaget är utarbetat på grundval av ett av 1952 års tulltaxekommitté

avgivet betänkande och innebär fullföljande av ett sedan länge bedrivet

arbete på en revision av tulltaxan.

I propositionen framhålles emellertid att tulltaxerevisionen bör betraktas

jämväl som en förberedelse till det planerade nordiska ekonomiska sam1

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr''J0

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

arbetet; vid förslagets utarbetande har därför beaktats det förslag till gemensam

nordisk tulltaxa som framlagts föregående år.

Taxeförslaget är utformat i överensstämmelse med en internationell konvention

rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna

(den s. k. Brysselnomenklaturen).

Tullarna utgöres till övervägande del av värdetullar, men även kvantitetstullar

förekommer, huvudsakligen inom livsmedelsområdet (i den mån

importen på detta område regleras genom tullar).

Vad tullarnas höjd och avvägning beträffar kan förslaget närmast sägas

innebära en viss utjämning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar

med bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga

tullnivå.

För att belysa förslagets konkreta innebörd kan beträffande vissa betydelsefulla

varugrupper anföras följande.

Egentliga jordbruksprodukter har liksom för närvarande upptagits med

tullfrihet (för dylika produkter effektueras gränsskyddet i princip genom

särskilda importavgifter).

Beträffande frukt och trädgårdsprodukter har i allmänhet föreslagits oförändrade

tullsatser under den tid då inhemsk produktion förekommer och

tullfrihet under resten av året.

I fråga om livsmedelsindustrins produkter har föreslagits såväl sänkningar

som höjningar, de senare ofta sammanhängande med gällande importavgifter

på jordbruksprodukter.

Kemiska produkter har i ungefär samma utsträckning som hittills upptagits

med tullfrihet men i övrigt åsatts värdetullar av varierande storlek, i

regel innebärande uppjustering av låga och nedskärning av höga tullar; vad

särskilt beträffar organiska kemiska produkter har för de tullbelagda varorna

föreslagits en standardtullsats av 12 % av värdet mot 15 % i nuvarande

tulltaxa.

Av gummivaruindustrins alster har det dominerande varuslaget, nämligen

bildäck, upptagits med en tull av 13 % av värdet.

Inom textilområdet har med hänsyn till den pågående nordiska utredningen

endast smärre jämkningar vidtagits i de år 1955 provisoriskt införda tullsatserna,

vilka i regel utgör 12 % av värdet för vävnader samt 14 % av värdet

för trikåvaror och konfektion; för de av 1955 års beslut icke berörda silkevarorna

innebär förslaget i allmänhet en sänkning i jämförelse med nuvarande

nivå.

Även för läder har i förslaget bibehållits 1955 års provisoriska tullnivå, vilken

för detta varuslag ligger vid 7 % av värdet. För skodon föreslås en tull

av 14 % av värdet, vilket för de flesta artiklar innebär en viss sänkning.

I fråga om porslins- och glasvaror i allmänhet har upptagits tullsatser av

12 % resp. 15 % av värdet; den förra torde genomsnittligt sett innebära en

höjning och den senare en sänkning i förhållande till nuvarande tullskydd.

Halvfabrikat av järn och stål har i enlighet med det nordiska förslaget

åsatts tullsatser av i regel 6 % för varmvalsade och 7 % för kallvalsade pro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

3

dukter; dessa tullsatser ligger vid dagens prisläge i allmänhet över de nuvarande

tullsatserna.

Beträffande järn- och metallmanufaktur förordas i huvudsak en enhetlig

tull av 8 % av värdet, vilket genomsnittligt sett icke innebär någon större

avvikelse från den nuvarande tullnivån, ehuru det för individuella varuslag

kan medföra icke obetydliga sänkningar eller höjningar.

För maskinområdet föreslås en standardtullsats av 10 % av värdet eller

samma tullsats som nu utgår för de flesta varor inom detta område.

Tullen på bilar samt motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym har

föreslagits bibehållen vid 15 % av värdet.

Nuvarande finanstullar (t. ex. på kaffe och kolonialvaror) har i allmänhet

icke gjorts till föremål för omprövning utan upptagits med oförändrade

belopp.

Den nya tulltaxan föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1959.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas, att den i 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 avsedda tulltaxan skall hava den lydelse som framgår av härvid fogad

bilaga.

Denna tulltaxa träder i kraft den 1 januari 1959.

I fråga om varuslag, för vilket i taxan angives viss tullsats med anmärkning

att tullen tills vidare skall utgå efter lägre tullsats eller skall vara suspenderad,

skall förstnämnda tullsats tillämpas från och med dag som Konungen

bestämmer.

Konungen äger vidare för tid, varunder så befinnes erforderligt med hänsyn

till åtaganden, gjorda före den 24 januari 1958 enligt allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT), förordna om därav påkallade avvikelser från tulltaxan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga

TULLTAXA

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med den s. k. Brysselnomenklaturen,

utgörande bilaga till konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för

klassificering av varor i tulltarifferna; underavdelningar av tulltaxenummer samt

med asterisk (*) betecknade anmärkningar äro icke beroende av nämnda konvention.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I nne h ållsförte cknin g

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning.................................. 10

Avd. I. Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur............................................. 11

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar....................... 11

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur................................ 11

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung.............. 12

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller

inbegripna............................................... 12

Avd. II. Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling................. 14

Kap. 7. Köksväxter m. m. ............ 15

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon.............. 16

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor.............................. 18

Kap. 10. Spannmål................................................ 18

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten... 19

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter

för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter .. 19

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 20

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt

ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna 21

Avd. III. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt

ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung..................................... 22

Avd. IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur.............. 24

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer............................... 24

Kap. 18. Kakao och varor därav.................................... 25

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk.............. 25

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar

.................................................... 26

Kap. 21. Diverse näringsmedel...................................... 27

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika................................ 27

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel 29

Kap. 24. Tobak................................................... 29

Avd. V. Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gips, kalk och

cement.................................................. 30

Kap. 26. Malm, slagg och aska..................................... 32

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter därav;

bituminösa ämnen; mineralvaxer....................... 32

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

7

Avd. VI. Produkter av kemiska och närstående industrier

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska

och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen,

av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper......... 34

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar.............................. 38

Kap. 30. Farmaceutiska produkter.................................. 42

Kap. 31. Gödselmedel.............................................. 43

Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav;

färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger;

tryckfärger, bläck och tusch......................... 45

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel

och kosmetiska preparat............................ 46

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och

skurmedel; ljus och liknande produkter; inodelleringsmassa och

dentalvax................................................ 47

Kap. 35. Proteiner, lim och klister.................................. 48

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter.............. 48

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk.......................... 49

Kap. 38. Diverse kemiska produkter................................ 50

Avd. VII. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi

och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav................................. 52

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt

varor därav.............................................. 54

Avd. VIII. Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder................................... 57

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande

artiklar; varor av tarmar........................... 57

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav............... 58

Avd. IX. Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten

och andra varor av flätningsmalerial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol................................ 60

Kap. 45. Kork och varor därav..................................... 62

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial...... 62

Avd. X. Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning............................ 63

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp 63

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar...................... 65

Avd. XI. Textilvaror

Kap. 50. Natursilke............................................... 69

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer.............. 69

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall........................... 70

Kap. 53. Ull och andra djurhår.................................... 70

Kap. 54. Lin och rami............................................ 71

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 55. Bomull.................................................. 71

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer................. 72

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader

därav.................................................... 72

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;

band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar;

broderier................................................. 73

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk..... 75

Kap. 60. Trikåvaror............................................... 77

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill................................ 78

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror.......................... 79

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump .... 80

Avd. XII. Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar

samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår;

solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill .... 81

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill............................ 81

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt

delar därtill.............................................. 82

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar..... 83

Avd. XIII. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;

keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material 84

Kap. 69. Keramiska produkter..................................... 86

Kap. 70. Glas och varor därav..................................... 87

Avd. XIV.

Kap. 71.

Kap. 72.

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av

ädel metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering

av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror..............

Mynt....................................................

89

91

Avd. XV. Oädla metaller och varor därav

Kap. 73.

Kap. 74.

Kap. 75.

Kap. 76.

Kap. 77.

Kap. 78.

Kap. 79.

Kap. 80.

Kap. 81.

Kap. 82.

Kap. 83.

Järn och stål............................................

Koppar..................................................

Nickel...................................................

Aluminium...............................................

Magnesium och beryllium.................................

Bly.....................................................

Zink....................................................

Tenn....................................................

Andra oädla metaller.....................................

Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel

metall...................................................

Diverse varor av oädel metall.............................

93

97

99

99

101

101

102

102

103

103

105

Avd. XVI. Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap 108

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel .... 113

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 9

Avd. XVII. Transportmedel

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater, icke

elektriskt manövrerade.................................... 116

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon............. 117

Kap. 88. Luftfartyg m. m.......................................... 118

Kap. 89. Fartyg och båtar......................................... 118

Avd. XVIII. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument

och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och

kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt

apparater för upptagning eller återgivning av ljud

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater................... 120

Kap. 91. Ur...................................................... 123

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av

ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater ... 124

Avd. XIX. Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition................................... 126

Avd. XX. Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d................. 128

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m........................... 129

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor; handsiktar

och handsåll............................................. 130

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d........................... 130

Kap. 98. Diverse.................................................. 132

Avd. XXI. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteler

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter........... 134

Register till tulltaxan................................................... 135

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning

Vid tulltaxans tillämpning skola följande regler iakttagas.

1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel äro endast

vägledande; tulltaxeringen bestämmes dels av lydelsen av tulltaxenummer

och anmärkningar till avdelningar eller kapitel, dels, för så vitt

icke annat stadgas i nämnda nummer eller anmärkningar, av följande

föreskrifter.

2. Är i ett tulltaxenummer visst ämne angivet, avses därmed ämnet såväl i

rent tillstånd som i blandning eller förening med andra ämnen. Där varor

av visst ämne äro angivna, avses varor, helt eller delvis tillverkade av

detta ämne. Tulltaxeringen av blandningar och sammansatta varor regleras

närmare av i moment 3 upptagna bestämmelser.

3. Därest vid tillämpning av moment 2 eller eljest två eller flera tulltaxenummer

skulle kunna ifrågakomma vid tulltaxeringen av en vara, gäller

följande:

a) ett tulltaxenummer med mera bestämd varubeskrivning skall tillämpas

före ett tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandningar samt varor, som bestå av olika ämnen eller äro sammansatta

av olika beståndsdelar, skola, i de fall då tulltaxeringen icke

kan ske i enlighet med punkt a, tulltaxeras såsom det ämne eller den

beståndsdel, som giver blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär;
c)

i de fall, då tulltaxering enligt bestämmelserna i punkterna a och b

icke är möjlig, skall det tulltaxenummer tillämpas, som medför högsta

tullen.

*3:1. Vara inkommande i delar tulltaxeras, utan hinder av att mindre väsentliga

beståndsdelar saknas, efter vad för varan som helhet är stadgat,

under förutsättning att delarna inkomma samtidigt.

4. Då i anmärkning till avdelning eller kapitel föreskrives, att avdelningen

eller kapitlet icke omfattar vissa varor, och därvid hänvisning göres till

andra avdelningar eller kapitel eller till bestämda tulltaxenummer, skall

anmärkningen, såvitt ej annat stadgas, avse samtliga varor, hänförliga

till sistnämnda avdelningar, kapitel eller tulltaxenummer, även om den

i anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna icke är fullständig.

5. Varor, som icke motsvara lydelsen av något nummer i tulltaxan, tulltaxeras

enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artiklar.

*5:1. Tull utgår med i taxan angiven procent av värdet eller i förekommande

fall angivet belopp för kvantitet som är utsatt framför tullsatskolumnen;

tullfrihet utmärkes med ordet »fri».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

11

AVDELNING I

Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrob
-

kulturer.

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor.............. fri

01.02 Levande nötkreatur och bufflar ...................... fri

01.03 Levande svin ........................................ fri

01.04 Levande får och getter .............................. fri

01.05 Levande fjäderfä..................................... fri

01.06 Andra levande djur .................................. fri

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och

02.06;

b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;

c) animaliska fetter (kap. 15), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr

01.01—01.04, färska, kylda eller frysta.................. fri

02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av

lever), färska, kylda eller frysta....................... fri

02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad.......... fri

02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller

frysta ............................................... fri

02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller

utpressat och icke innehållande köttränder, färskt, kylt,

fryst, saltat, torkat eller rökt .......................... fri

02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av

lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta ........ fri

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda (kap. 5) ;

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt ätbar fiskrom och fiskmjölke.

s. 12 Kontrollera mot PDF

fri

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst..........

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt:

A. spillånga .................................. 100 kg

B. andra slag ........................................

03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande

eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur

med skal, kokta i vatten:

A. ostron:

1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter

eller bredd icke hålla 5 cm eller som ha större dimension

men icke uppnå en vikt av 35 kg för 1 000 st., avsedda

ätt användas uteslutande för odlingsändamål . .

2. andra .................................. 100 kg

B. andra slag ........................................

75: —

fri

fri

120: —

fri

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

1. Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk,

kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.

2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, anses icke

utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde.

04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller

sötad ................................................

04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad ..

04.03 Smör................................................

04.04 Ost och ostmassa.....................................

04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade

eller sötade ..........................................

04.06 Naturlig honung .............................. 100 kg

fri

fri

fri

fri

fri

50: —

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,

av djur samt djurblod, flytande eller torkat);

b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter, hänförliga

till nr 05.05—05.07 (kap. 41 och 43);

c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (avd. XI);

d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår

(nr 05.01).

3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross,

narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.

4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall

av människohår .................................... fri

05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borst
binderiarbeten;

avfall av dylika borst och hår............ fri

s. 13 Kontrollera mot PDF

05.03

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

13

05.04

05.05

05.06

05.07

05.08

05.09

05.10

05.11

05.12

05.13

05.14

05.15

Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat

material, samt avfall av tagel:

A. råtagel; avfall av tagel..............................

B. andra slag..................................*00 kg

Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra

djur än fiskar ....................................

Fiskavfall ...........................................

Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda

hudar och skinn.....................................

Fjäder och dun, härunder inbegripet fjädrar med spolen

eller nedre delen av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar, spritad

fjäder (även med klippta kanter), fan, spolar och skaft,

ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande

fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade

eller behandlade i konserverande syfte:

A. fjäder och dun för stoppning, orensade och osorterade ..

B. andra slag:

1. dun ................................... 100 kg

2. andra .................................. 100 kg

Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade

med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade

(men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav

Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall

och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst

och avfall därav......................................

Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat),

samt mjöl och avfall därav....................

Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbetad

(men icke tillformad); avfall av sköldpadd......

Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bearbetade;

skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbetade

(men icke tillformade), samt mjöl och avfall av dylika

skal ................................................

Naturlig tvättsvamp ..................................

Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla,

även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller

tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning

för beredning av läkemedel ..................

Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer;

döda djur av de slag, som avses i kap. 1 och 3, otjänliga

till människoföda ....................................

fri

20: —

fri

fri

fri

fri

75: —

20: —

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING II

Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare,

plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål.

Potatis och ätbar lök hänföras dock till kap. 7.

2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten

såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekomma

i förening med annat material.

06.01

06.04

06.02

06.03

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även

med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men

utan jord ................................. 100 kg

B. andra slag:

1. gladiolus och liljekonvalje.......................

2. andra .................................. 100 kg

Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01,

sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind,

lärk, lönn, poppel och tall..........................

azalea, erica, kamelia och rododendron ..............

körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade

...................................... 100 kg1

andra växter ............................ 100 kg1

rötter, sticklingar och ympkvistar....................

Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller

eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade

eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung........................ 100 kg

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november...... 100 kg

B.

C.

D.

E.

-29 februari

100 kg

b. under tiden 1 december

B. andra slag ................

Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor

och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter

eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade,

impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus:

1. under tiden 1 mars—30 november.......... 100 kg

2. under tiden 1 december—29 februari...... 100 kg

B. andra slag ........................................

250: —

fri

50: —

fri

fri

60

30

fri

400: —

750: —

500: —

fri

750

500

fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller

krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

15

Kap. 7. Köksväxter m. m.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,

rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkol,

persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt

nr 07.02—07.04 tulltaxeras alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.

Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. blomkål:

1. under tiden 1 maj—31 juli................ 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—30 november........ 100 kg 25: —

3. under tiden 1 december—30 april................. fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september...... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................ fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september...... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni................ fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december.......... 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari........ 100 kg 15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni .................... fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli...... 100 kg 20: —

2. annan ........................................ fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni .............. 100 kg 100: —

2. under tiden 1 juli—30 april...................... fri

F. svampar................................... 100 kg 75: —

G. tomater:

1. under tiden 1 maj—30 november.......... 100 kg 50: —

2. under tiden 1 december—30 april ................ fri

H. vitkål och rödkål .......................... 100 kg 10: —

IJ. ärter:

1. under tiden 1 mars—31 december.......... 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari .............. fri

K. andra slag:

1. rotfrukter:

a. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni .. 100 kg 20: —

b. andra ................................ 100 kg 10: —

2. andra:

a. under tiden 1 mars—31 december ...... 100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari ............ fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro högst

tullbelagda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar men icke särskilt beredda

för direkt konsumtion:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro högst

tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller

krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda

....................................... 100 kg 25:

07.05 Ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga

baljväxtfrön, torkade, även skalade och kluvna.......... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis)

och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar

med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade

även sönderdelade i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor ............................ 100 kg 10:

B. andra slag ........................................ fri

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföras icke till detta kapitel.

2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter

och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade:

A. färska .................................... 100 kg 10:

B. torkade ................................... 100 kg 30:

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade:

A. apelsiner, cedratfrukter, grapefrukter, klementiner och

mandariner....................................... fri

B. citroner ................................... 100 kg 5:

C. andra ..................................... 100 kg 10:

08.03 Fikon, färska eller torkade..................... 100 kg 15:

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober............ 100 kg 25:

2. under tiden 1 november—30 juni ................ fri

B. torkade .......................................... fri

08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01,

färska eller torkade, även skalade:

A. hasselnötter:

1. oskalade ................................ 100 kg 20:

2. skalade ................................. 100 kg 40:

B. valnötter, härunder inbegripet pekannötter:

1. oskalade ....................................... fri

2. skalade................................. 100 kg 50:

C. kastanjer .................................. 100 kg 20:

D. mandel .................................. 100 kg 20:

E. andra slag:

1. oskalade ................................ 100 kg 30:

2. skalade ................................. 100 kg 50:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 17

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 1 juli—29 februari............ 100 kg 25: —

2. under tiden 1 mars—30 juni .................... fri

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 1 juli—31 december .......... 100 kg 25: —

2. under tiden 1 januari—30 juni .................. fri

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter,

färska:

A. körsbär *

1. under tiden 16 juni—31 juli.............. 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—15 juni.................... fri

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober............ 100 kg 20: —

2. under tiden 16 oktober—30 juni.................. fri

C. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september ........ 100 kg 35: —

2. under tiden 1 oktober—15 juli .................. fri

D. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari............ 100 kg 20: —

2. under tiden 1 februari—30 april .......... 100 kg 10: —

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti............ 100 kg 25: —

2. under tiden 1 september—31 maj ................ fri

B. jordgubbar:

1. under tiden 1 maj—31 augusti............ 100 kg 100: —

2. under tiden 1 september—30 april................ fri

C. andra ............................................ fri

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni—30 september........ 100 kg 40: —

2. under tiden 1 oktober—15 juni .................. fri

B. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari............ 100 kg 20: —

2. under tiden 1 februari—30 april .......... 100 kg 10: —

08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50: —

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar men icke särskilt beredda

för direkt konsumtion:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50: —

B. äpplen .................................... 100 kg 10:—-

C. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ...... fri

08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller tor
kade

eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar........................

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

fri

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:

a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,

tulltaxeras enligt detta nummer;

b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras

enligt nr 09.10.

Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som äro upptagna i nr 09.04—09.10, härunder

inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skola icke påverka tulltaxeringen,

under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande ha karaktär

av varor, upptagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföras

dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgöra preparat för smaksättning,

tulltaxeras de enligt nr 21.04.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (kap. 7);

b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor

av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

A. orostat kaffe .............................. 100 kg 45: —

B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe 100 kg 60: —

C. skal och hinnor av kaffe........................... fri

09.02 Te .......................................... 100 kg 100: —

09.03 Matte ............................................... fri

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)100 kg 50: —

09.05 Vanilj ....................................... 100 kg 700: —

09.06 Kanel och kanelknopp......................... 100 kg 50: —

09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor .. 100 kg 30: —

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:

A. muskot och muskotblomma.................. 100 kg 150: —

B. kardemumma ............................. 100 kg 200:__

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin

och enbär ........................................... fri

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:

A. timjan, lagerblad och lagerbär...................... fri

B. saffran .................................... 100 kg 600: —

C. andra ..................................... 100 kg 50: —

Kap. 10. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr

10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat och brutet ris.

10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg.................... fri

10.02 Råg ................................................. fri

10.03 Korn ................................................ fri

10.04 Havre ............................................... fri

10.05 Majs ........................................ fri

10.06 Ris .............................................fri

10.07 Bovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål .. fri

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

19

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.01 och 21.01) ;

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för

dietiskt bruk (nr 19.02) ; mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bak
-

förmågan, hänföres dock till detta kapitel;

c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;

d) farmaceutiska produkter (kap. 30);

e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

11.01 Mjöl av spannmål .................................... fri

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrund
ning,

krossning, valsning eller pressning av sädeskorn,

med undantag av skalat, polerat, glaserat och brutet ris;

groddar av spannmål ävensom mjöl därav.............. fri

11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hänförliga

till nr 07.05 .................................. fri

11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till kap. 8.................... fri

11.05 Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis .... fri

11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, ar
row-

eller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga

rötter, stam- eller rotknölar........................... fri

11.07 Malt, även rostat..................................... fri

11.08 Stärkelse; inulin ..................................... fri

11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade .................. 12 %

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;

växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och

kopra. Kokosnötter hänföras till nr 08.01 och oliver till kap. 7 eller 20.

2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd

samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföras

icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr

07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i kap. 9, spannmål (kap. 10), oljehaltiga

frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

3. Till nr 12.07 hänföras bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört,

stofferblomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört.

Nr 12.07 omfattar icke:

a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);

b) farmaceutiska produkter, hänförliga till kap. 30;

c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till kap. 33;

d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande

produkter, hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade.......... fri

12.02 Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med

undantag av senapsmjöl .............................. fri

12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som

utsäde .............................................. fri

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveri
serade;

sockerrör .................................... fri

12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men

icke rostade:

A. färska ............................................ fri

B. torkade .......................................... 12 %

12.06 Humle och humlemjöl (lupulin) ....................... fri

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller

torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig

användning för framställning av parfymer, läkemedel,

insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande

ändamål ...................................... fri

12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller

pulveriserat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter

med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga

till annat nummer:

A. aprikos-, persiko- och plommonkärnor........ 100 kg 20: —

B. andra slag ........................................ fri

12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade

................................................ fri

12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foder
kål;

hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande

foderväxter .......................................... fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföras bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt

och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer

(nr 17.04);

b) maltextrakt (nr 19.01);

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga

beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (kap. 22);

e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);

f) läkemedel (nr 30.03);

g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av

flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);

ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr

40.01).

13.01 Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för

färgning eller garvning ............................... fri

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och

dylika naturliga gummiarter; naturliga gummihartser,

hartser och balsamer ................................ fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt annat

växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade

ur vegetabiliska ämnen:

A- pektin ........................................... 12 %

B. andra slag ........................................ fri

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

21

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av

vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som

textilmaterial, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats

för användning uteslutande som textilmaterial (avd. XI).

2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen,

skalad eller kluven rotting hänföras till nr 14.01. Till detta nummer hänföras icke träspån

(nr 44.09).

3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).

4. Till nr 14.03 hänföras icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide,

vass, säv, bambu, rotting, rafia ävensom tvättad, blekt eller

färgad halm samt lindbast och liknande material) ...... fri

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt,

med eller utan förstärkning av annat material.......... fri

14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

borstbinderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknande

material), även buntade eller snodda................ fri

14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig

användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor

av dumpalmen och liknande material) .................. fri

14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till annat

nummer......................................... fri

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt

ningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av

animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt

eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);

b) kakaosmör (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska

oljor (nr 23.04);

d) kemiskt definierade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel,

färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat,

ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).

2. Äterstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser)

eller från destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföras till nr

15.17.

15.01 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller

utpressat ............................................

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier

jus härunder inbegripen.........................

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja

och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat

sätt beredda.....................................

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdägg
djur

................................................

15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbegripet

...............................................

15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, ben
fett

och destruktionsfett) .............................

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade:
A.

linolja:

1. oblekt .................................. 100 kg

2. blekt ................................... 100 kg

B. andra slag ........................................

15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller

på annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja...... 100 kg

B. andra slag ........................................

15.09 Garvfett (degras) ....................................

fri

fri

fri

fri

fri

fri

7: —

9: —

fri

9: —

fri

fri

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 23

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering:

1. linolj ef ettsyra; ävensom andra fettsyror med ett jodtal

av minst 170 ........................ 100 kg 7: —

2. andra slag ..................................... fri

B. fettalkoholer ...................................... 10 %

15.11 Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut ...... fri

15.12 Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor,

även raffinerade men icke vidare bearbetade ............ fri

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett........ fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad fri

15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade.............. fri

15.16 Vegetabiliska växer, även färgade ...................... fri

15.17 Äterstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller

av animaliska eller vegetabiliska vaxer.................. fri

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING IV

Produkter av livsmedelsindustri; drycker,

alkohol och ättika; tobak

16.02

16.03

16.04

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

på sätt i kap. 2 och 3 angives.

16.01 Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar

eller av blod ........................................ fri

Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade,

ej hänförliga till nr 16.01 ............................ fri

Köttextrakt och köttsaft .............................. fri

Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning

härunder inbegripna:

A. fiskrom:

1. störrom ................................ 100 kg 1 500: —

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg .. fri

b. andra slag............................ 100 kg 125: —

B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt

slutna detaljhandelsförpackningar):

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg ..

b. andra slag............................ 100 kg1

16.05

2. annan

C. andra slag:

1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk 100 kg1

2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt

0 lax .................................... 100 kg*

3. andra .................................. 100 kg1

Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A. ostron .................................. 100 kg1

B. andra slag ...............................‘ iqo kg*

fri

50:-

fri

25: —

50: —

75: —

120: —

75: —

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros
c)

sockrade läkemedel (kap. 30).

2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage

ror av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

, med vilket va
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 25

17.01 Bet- och rörsocker i fast form.......................... fri

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord

honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;

sockerkulör;

A. konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och

naturlig honung............................ 100 kg 50: —

B. andra slag ........................................ fri

17.03 Melass, även avfärgad ................................ fri

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao ............ 20 %

17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, försatta

med smakämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker

härunder inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter 100 kg1 70: —

Kap. 18. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02,

19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag

som stadgas i anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .... 100 kg 15: —

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall ............................ fri

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block),

även avfettad ................................ 100 kg 35: —

18.04 Kakaosmör (kakaofett) ........................ 100 kg 35: —

18.05 Kakaopulver, icke sötat........................ 100 kg 35: —

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande

kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver ................ fri

B. andra slag........................................ 20 %

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent

kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07) ;

c) läkemedel (kap. 30).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller

köksväxter.

19.01 Maltextrakt ........................................ 15 %

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlag
ningsändamål),

beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt,

även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent

............................................... 20 %

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter...... 100 kg 25: —

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatisdier

annan stärkelse.................................. fri

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda

genom svallning eller röstning av spannmål eller produkter

av spannmål ........................................ 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för läkemedel, sigilloblater och

liknande varor av mjöl eller stärkelse.................. fri

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan

tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt........ 20 %

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao

(oavsett mängden):

A. wafers, innehållande mer än 20 % fett.............. fri

B. dessertkäx (smörgåskäx) .......................... 15 %

C. andra slag ........................................ 20 %

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra

växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i kap. 7 och 8 angives;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, därest de ha karaktär av sockerkonfektyrer

(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).

2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter,

som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.

3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras

enligt nr 20.06; till detta nummer hänföras även rostade jordnötter.

4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr

20.02.

20.01 Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra,

även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap 100 kg1 25: —

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än

genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpuré ........................................ fri

B. svampar och sparris ...................... 100 kg1 75: —

C. andra slag ................................ 100 kg1 25: —

20.03 Frukter, frysta, med tillsats av socker:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50: —

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade

eller på liknande sätt beredda med socker .. 100 kg1 40: —

20.05 Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,

beredda genom kokning, med eller utan tillsats av soc
-

ker .......................................... 100 kg1 35: —

20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller

utan tillsats av socker eller alkohol ............ 100 kg1 30: —

20.07 Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker

men icke innehållande alkohol:

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

a. av citrusfrukter....................... 100 kg 15: —

b. annan ..................... 100 kg 20: —

2. 3 kg eller därunder...................... 100 kg1 25: —

B. sockrad .................................. 100 kg1 30: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

27

Kap. 21. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande läkemedel (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföras till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom

extrakter därav .................................. fri

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser.................. 10 %

21.03 Senapspulver och beredd senap ........................ 15 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett...................... fri

B. andra slag ........................................ 15 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:
A.

innehållande mer än 20 % fett...................... fri

B. andra slag:

1. innehållande kött .............................. 20 %

2. andra ........................................ 15 %

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver .. 15 %

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av

drycker .......................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01) ;

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr

28.58); .

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr

29.14);

d) läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

e) parfymer och toalettmedel (kap. 33).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där

alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15°C.

22.01

22.02

22.03

Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. mineralvatten och kolsyrat vatten.............. 100 1

B. andra slag ........................................

Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat

vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag

av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07 . . 100 1

Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ...... 100 1

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent (Öl) . . 100 1

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) .......... 100 1

35: —

fri

35: —

22: —

60: —

159: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

22.04

22.05

22.06

22.07

22.08

22.09

22.10

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits

på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1

B. på andra kärl............................... 100 1

Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits

genom tillsats av alkohol:

A. musserande ................................. 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar

eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl ............................ 100 1

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter............ 100 1

2. på andra kärl ............................ 100 1

Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin)

och mjöd:

A. musserande, andra än cider .................. 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),

denaturerad, oavsett alkoholhalten................

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och

andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.............. 100 1

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl . . 100 1 av 50 % alkoholhalt vid 15°C

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker........................

Ättika ..............................................

50: —

20: —

200: —

50: —

20: —

135: —

100: —

50: —

20: —

135: —

100: —

200: —

50:- 20: —

135: —

100: —

*12 %

185: —

135: —

35: —

10 %

plus

200: —

per

100 kg

12 %

1 T. o. m. den 30 juni 1960

. 100 kg

10: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

23.01

23.02

23.03

23.04

23.05

23.06

23.07

24.01

24.02

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 29

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;

beredda fodermedel

Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller

andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar fri

Kli och andra återstoder, erhållna vid siktning, målning

eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön .... fri

Betmassa och annat avfall från sockerframstäilning; drav,

drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier;

återstoder från stärkelseframställning samt liknande åter
-

stoder .............................................. fri

Olj ekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabiliska

oljor, med undantag av bottensatser och avslemnings
återstoder.

........................................... fri

Vindruv och rå vinsten................................ fri

Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till

annat nummer........................................ fri

Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda

fodermedel..................................... fri

Kap. 24. Tobak

Råtobak samt avfall av tobak.......................... fri

Tobaksvaror och tobaksextrakt ........................ fri

Anm. För tobaksvaror, inkommande i den ordning som avses i 26 §

1 mom., 26 § 3 mom. eller 28 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror, skall tull utgå med

följande belopp:

cigarrer ........................................

........ 1

st.

0:

50

cigarrcigarretter ................................

........ 1

st.

0:

: 25

cigarretter utan fast pappersmunstycke ........

........ 1

st.

0:

10

cigarretter med fast pappersmunstycke ..........

........ 1

st.

0:

05

andra slag av färdiga tobaksvaror ..............

........ 1

kg

50:

—

I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett därav, att

den senare saknar spets samt i vikt uppgår till högst 3,3 g.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING V

Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);

gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade

produkter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier

för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats,

malts, pulveriserats eller siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg

eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (andra än kristallisation), men

däremot icke rostade eller brända produkter och ej heller sådana, som underkastats

annan bearbetning utöver vad som angives i tulltaxenumren ifråga.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);

b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat

som Fe,Os (nr 28.23);

c) farmaceutiska produkter (kap. 30);

d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);

e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och

väggplattor av skiffer (nr 68.03);

f) ädelstenar (nr 71.02);

g) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av natriumklorid, vägande per

styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av natriumklorid (nr

90.01);

h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01 Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;

moderlut från saltframställning; havsvatten ........ fri

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade...... fri

25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt

svavel ............................................... fri

25.04 Naturlig grafit........................................ fri

25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän
förlig

till nr 26.01 .................................... fri

25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillfor
mad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare

än till rätblock.................................. fri

25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,

även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga

till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas............ fri

25.08 Krita:

A. obearbetad ...................................... fri

B. malen eller slammad .............................. 5 %

25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig

järnglimmer ...................................... fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium
fosfater;

apatit och fosfatkrita ........................ fri

25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbo
nat

(witherit), även bränt ............................ fri

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 31

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxidhaltiga

jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit

o. d.), med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända. . fri

25.13 Pimsten, smärgel, naturlig korund och andra naturliga slipmedel

............................................... fri

25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock............ fri

25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller

byggnadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver

samt alabaster, även grovt tillformade genom klyvning,

huggning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock fri

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller

byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock...... fri

25.17 Flinta; makadam, tjärmakadam och annan krossad sten,

grus och småsten av sådant slag, som vanligen användes för

vägbyggen, banbyggen e. d. eller vid framställning av betong;

singel; krosskorn, skärv och pulver av stenarter, hänförliga

till nr 25.15 eller 25.16.......................... fri

25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit;

stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit).......... fri

25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt . . fri

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt

med mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel,

med undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk .... fri

25.21 Kalksten med huvudsaklig användning för framställning

av kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål...... fri

25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk.......... fri

25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande

hydraulisk cement, även färgad eller i form av klin
ker

.......................................... 100 kg 0: 60

25.24 Asbest .............................................. fri

25.25 Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; rekonstruerat

sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor,

stänger e. d., ej bearbetade efter formningen; gagat (jet) . . fri

25.26 Glimmer, även kluven; glimmeravfall .................. fri

25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till
formad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke

vidare än till rätblock ................................ fri

25.28 Naturlig kryolit och naturlig cliiolit .................... fri

25.29 Naturliga arseniksulfider .............................. fri

25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även hrända,

med undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar;

naturlig borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03,

beräknat på torrsubstansen............................ fri

25.31 Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat........ fri

25.32 Mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärvor

och brottstycken av keramiskt gods ................ fri

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);

b) thomasslagg (nr 31.03);

c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.);

e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (avd.

XV).

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för utvinning

av metaller, hänförliga till avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver, även om

de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01

hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt

för malm.

3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användas

antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning

av kemiska metallföreningar.

26.01 Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsul
fider,

rostade ........................................ fri

26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning

................................................ fri

26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföreningar

och ej hänförliga till nr 26.02 .................. fri

26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen

................................................. fri

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter

därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade organiska föreningar (kap. 29);

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation

av högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom

destillation av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller

som framställts ur petroleum eller på annat sätt, för så vitt ifrågavarande produkter

efter vikten räknat innehålla större kvantitet aromatiska ämnen än icke-aromatiska

ämnen.

3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras även

liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla

större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

4. Till nr 27.13 hänföras icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna

produkter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på an
-

nat sätt.

27.01 Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

framställda av stenkol ................................ fri

27.02 Brunkol och brunkolsbriketter ........................ fri

27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ .............. fri

27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkolcs härunder

inbegripen..................................... fri

27.05 Retortkol ............................................ fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,

härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror

samt tjäror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

33

med kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära

(s. k. preparerad tjära):

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) ..............

B. andra slag..................................100 kg

27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av

högtemperaturtjära från stenkol, samt andra oljor och produkter

enligt anm. 2 till detta kapitel...................

27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck..........................................

27.09 Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja ................

27.10 Oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, härunder

inbegripet till annat nummer ej hänförliga produkter, innehållande

minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteriserande

beståndsdel:

A. smörj fetter ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten .. 100 kg

27.12 Vaselin ..............................................

27.13 Petroleumvax (paraffin, »slack wax», mikrovax), ozokerit,

ceresin, montanvax och andra mineralvaxer, även färgade

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra ur

petroleum eller skifferolja erhållna återstoder............

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, asfaltsten

och naturlig bitumenhaltig sand................

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig

bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck

(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

fri

2: —

fri

fri

fri

2: —

fri

5: —

fri

fri

fri

fri

2: —

fri

it Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VI

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som angivas i tulltaxenum
ren

28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kunna

hänföras jämväl till annat nummer i tulltaxan,

b) Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras

produkter av de slag, som angivas i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande

nummer, även om de kunna hänföras jämväl till annat nummer i denna

avdelning.

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 ovan, skola sådana

produkter, som med hänsyn till att de föreligga i avdelade doser eller i sådan form

eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kunna hänföras till något av

tulltaxenumren 30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, tulltaxeras enligt

ifrågavarande nummer, även om de i och för sig kunna hänföras jämväl till annat

nummer i tulltaxan.

Köp. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska

och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva

grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar;
b)

produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning

att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt

att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan

mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt

för konservering eller transport av dessa produkter.

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater

(nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla

eller komplexa (nr 28.43), fulminater och cyanater (nr 28.44) av metaller och andra

oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt

karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel även följande

kolföreningar:

a) koloxider, hydrogencyanid (cyanväte) och cyankomplexa syror (nr 28.13);

b) karbonylhalogenider (nr 28.14);

c) kolsulfider (nr 28.15);

d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid

och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,

innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31).

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) natriumklorid och andra till avd. V hänförliga mineraliska produkter;

b) metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, med undantag av de i anm.

2 ovan nämnda;

c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till kap. 31;

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);

e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom

brandsläckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

packningar för detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej utgörande

optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller

eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till

nr 38.19;

f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav

(nr 71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till kap. 71;

g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till avd. XV;

h) optiska artiklar, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller

eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning

II till detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta

kapitel, hänföras till nr 28.13.

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller

eller ammonium.

6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter:

a) teknetium, prometheum, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium,

protaktinium, neptunium, plutonium och andra transurana grundämnen, isotoper

av dessa grundämnen samt oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande

grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;

b) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper

av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna, samt

oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande isotoper, även om föreningarna

icke äro kemiskt definierade.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper

men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper.

7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar

(kopparfosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföras till nr 28.55.

1. Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor .............................................. 7 %

B. andra ............................................ fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel............ fri

28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,

lampsvart o. d.) ...................................... fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:

A. oxygen (syre) .................................... 10 %

B. kisel (silicium) ............................ 100 kg 7:-—

C. andra ............................................ fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta

jordartsmetaller, härunder inbegripet skandium och yttri
um;

kvicksilver ...................................... fri

11. Oorganiska syror och oxider av ickemetaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra .. 5 %

28.07 Svaveldioxid ......................................... 5 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) ................. 5 %

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra . . 10 %

28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra......... 5 %

28.11 Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror ........ fri

28.12 Bortrioxid och borsyra ................................ fri

28.13 Andra oorganiska syror och andra oxider av ickemetaller:

A. svaveltrioxid ...................................... 5 %

B. koldioxid (kolsyra) ................................ 12 %

C. perklorsyra ....................................... 12 %

D. andra ............................................ fri

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

III. Halogen- och svavelföreningar av ickemetaller

28.14 Halogenider och oxidhalogenider av ickemetaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid .................... 10 %

B. andra ............................................ fri

28.15 Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid härunder inbegripen:
A.

koldisulfid (kolsvavla) ............................ 5 %

B. andra............................................. fri

IV. Oorganiska baser; oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak .......................................... 12 %

28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium
hydroxid

(kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid .... 5 %

28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium

och barium .......................................... fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid.............................. fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider....................... fri

28.22 Manganoxider ...................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider, härunder inbegripet järn
oxidhaltiga

jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent

bundet järn, räknat som Fe203 .................... fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider...................... fri

28.25 Titanoxider .......................................... fri

28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid) ................ fri

28.27 Blyoxider ............................................ fri

28.28 Andra oxider, hydroxider och peroxider av metaller samt

andra oorganiska baser, härunder inbegripet hydrazin och

hydroxylamin samt deras oorganiska salter:

A. hydrazin och oorganiska salter därav................ 10 %

B. andra ............................................ fri

V. Metallsalter av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluorkomplexa

salter ...................................... fri

28.30 Klorider och oxidklorider.............................. fri

28.31 Kloriter och hypokloriter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk .................... fri

B. andra ........................................... 10 %

28.32 Klorater och perklorater:

A. klorater .......................................... fri

B. perklorater ....................................... 12 %

28.33 Bromider och oxidbromider; bromater och perbromater;

hypobromiter ........................................ fri

28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater.......... fri

28.35 Sulfider, polysulfider härunder inbegripna .............. fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska

ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:

A. natriumformaldehydsulfoxylat ...................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater................................ fri

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 37

28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater

(persulfater):

A. aluminiumsulfat, kaliumaluminiumsulfat (kalialun),

järn(II)sulfat (ferrosulfat) och koppar(II)sulfat...... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.39 Nitriter och nitrater .................................. fri

28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalcium
fosfater,

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)

.......................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.41 Arseniter och arsenater............................... fri

28.42 Karbonater, härunder inbegripet icke kemiskt definierat

ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat;

peroxikarbonater (perkarbonater):

A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarbamat

............................................ 10 %

B. andra ............................................ fri

28.43 Cyanider, enkla eller komplexa ........................ fri

28.44 Fulminater och cyanater .............................. fri

28.45 Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt definierade natrium-

och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):

A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt definierade

........................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat .................................. 5 %

B. andra ............................................ fri

28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater

och stannater) ....................................... fri

28.48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganiska

syror, med undantag av azider...................... fri

VI. Diverse

28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller

; salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av

ädla metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar

härunder inbegripna, även om de icke äro kemiskt definierade:
A.

silvernitrat ....................................... 3 %

B. andra ............................................ fri

28.50 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto
per;

oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande

grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt

definierade .......................................... fri

28.51 Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och

organiska föreningar därav, även om de icke äro kemiskt

definierade .......................................... fri

28.52 Salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av

thorium, uran eller sällsynta jordartsmetaller (skandiuin

och yttrium härunder inbegripna); blandningar av till detta

nummer hänförliga salter och föreningar................ fri

28.53 Flytande luft ........................................ fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid) ........................ 10 %

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

28.55 Fosfider ............................................. fri

28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):

A. kalciumkarbid .................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.57 Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider.......... fri

28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat

vatten och annat vatten av motsvarande eller högre

renhetsgrad samt amalgamer, andra än av ädla metaller .. fri

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening, även

innehållande föroreningar;

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42 eller 29.44, även om de icke äro kemiskt

definierade;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under

förutsättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt

och nödvändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör

varan mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt

för konservering eller transport av dessa produkter;

g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämnda

salter samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen

(s. k. naftolfärgämnen).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);

c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror, petroleum eller skiffer samt andra

till kap. 27 hänförliga produkter;

d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till kap. 28;

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på

torrsubstansen (kap. 31);

f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska

färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande

s. k. luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt

naturlig indigo (nr 32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som

tillhandahålles i detaljhandeln (nr 32.09);

g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen

för cigarrettändare o. d. i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);

h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber, hänförliga

till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln,

hänförliga till nr 38.19;

ij) optiska artiklar, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Produkter, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel,

tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kunna ifrågakomma.

4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 skall varje bestämmelse

beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat gälla även beträffande

kombinationer mellan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfooch

nitrosulfohalogenderivat).

Nitro- och nitrosogrupper skola icke betraktas som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underav
delningarna

I—VII till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma

underavdelningar, hänföras till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar

sist upptagna föreningen;

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol), glycerol (glycerin) eller sackaros och organiska

föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;
c)

salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hanforas till

tulltaxenumret för estern;

d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna’

i underavdelningarna t-VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföras

till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion;
e)

halogenider av karboxylsyror hänföras till tulltaxenumret för karboxylsyran.

*5:1. Vad i anm. 5 stadgas skall icke äga tillämpning på förefintliga underavdelningar

av ifrågakommande tulltaxenummer (dylika underavdelningar tillämpas enligt sin

ordalydelse).

6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgöra organiska föreningar, vilkas mole
kyler

utom hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehålla atomer av andra ickemetaller

eller av metaller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna

vid kol. ...

Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och lckemetallorganiska

föreningar) omfatta icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade

derivat härunder inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehålla

endast sådana vid kol direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka giva dem

karaktären av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, metylenetrar av tvåvärda

ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,

cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och

imider av flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

1. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen

(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklohexan

............................................

B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), dekahydronaftalen

(dekalin), antracen och fenantren ..

C. andra ............................................

29.02 Halogenderivat av kolväten:

A. mättade klorfluorkolväten ..........................

B. andra ...........................................

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten ............

fri

fri

12 %

fri

12 %

12 %

II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer............ 10 %

B. pentanol (amylalkohol), avsedd att användas uteslutande

för tillverkning av natrium- eller kaliumxantogenat .. fri

C. andra ............................................ 12 %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol

och mentol ...................................... fri

B. andra ............................................ 12 %

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer:

A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt salter

därav ........................................ fri

B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyro
gallol

(pyrogallussyra) samt salter därav ............ fri

C. andra ............................................ 12 %

29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller

fenolalkoholer ...................................... 12 %

IV. Etrar, alkoholper oxider, eter peroxider, epoxider med tre eller fyra

atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkoholperoxider

och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro
och

nitrosoderivat därav .............................. 12 %

29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med

tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro
och

nitrosoderivat därav .............................. 12 %

29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion

jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion

samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav .... 12 %

V. Föreningar med aldehydfunktion

29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler

och andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan

enkel eller sammansatt oxygenfunktion ................ 12 %

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar,

hänförliga till nr 29.11 .............................. 12 %

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder,

kinoner, kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt

andra föreningar med keton- eller kinonfunktion jämte annan

enkel eller sammansatt oxygenfunktion ävensom halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer........ fri

B. andra ........................................... 12 %

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror

ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider

och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly
acetater

.......................................... fri

B. acykliska syror med minst 10 kolatomer.............. fri

C. andra ............................................ 12 %

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 41

29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider

och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav........ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och

andra föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller

sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider,

halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicyl
-

syra och gallussyra samt salter därav................ fri

B. andra ............................................ 12 %

VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav.......................... 12%

29.18 Estrar av salpeter syrlighet eller salpetersyra samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav.................. 12 %

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater här
under

inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav ........................................ 12 %

29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ........................ 12 %

29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av

hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ........................ 12 %

IX. Föreningar med nitrogenfunktion

29.22 Föreningar med aminofunktion:

A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylen
diamin,

toluidin och xylidin samt salter därav........ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunktion:
A.

dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav ........ fri

B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol) ................ fri

C. andra ............................................ 12 %

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider,

härunder inbegripet lecitiner och andra fosfoaminolipider 12 %

29.25 Föreningar med amidofunktion ........................ 12 %

29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:

A. sackarin och alkalisalter därav .................... fri

B. andra ............................................ 12 %

29.27 Föreningar med nitrilfunktion ........................ 12 %

29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar ...................... 12 %

29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin ...... 12 %

29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter .............. fri

B. andra ............................................ 12 %

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

X. Metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar samt hetero
-

cykliska föreningar

29.31 Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid) .................. fri

B. natrium- och kaliumxantogenater .................. fri

C. andra ............................................ 12 %

29.32 Arsenikorganiska föreningar .......................... fri

29.33 Kvicksilverorganiska föreningar ...................... 12 %

29.34 Andra metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar 12 %

29.35 Heterocykliska föreningar, nukleinsyror härunder inbegripna:
A.

pyridin............................................ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.36 Sulfonamider ........................................ 12 %

29.37 Laktoner och laktamer; sultoner och sultamer .......... 12 %

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt enzymer

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(koncentrat härunder inbegripna), samt blandningar av

dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lös
-

ningsmedlets art ...................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade................ fri

29.40 Enzymer ............................................ fri

XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41 Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav.................... fri

29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav .................. fri

XIII. Andra organiska föreningar

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros .......... 12 %

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav........ 1fri

B. andra ............................................ fri

29.45 Andra organiska föreningar .......................... 12 %

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, såsom

dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och

mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade

doser eller i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

1 T. o. m. den 31 december 1960 .............................. 1 milj. I. E 0:30

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

43

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande

produkter såsom:

A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten;

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter (andra än ädla metaller i kolloidal

form);

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,

oavsett lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;

3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika

oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska

eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);

c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).

3. Nr 30.05 omfattar endast:

a) steril katgut och annan steril suturtråd;

b) sterila laminariastift;

c) sterila resorberbara blodstillande medel;

d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej

hänförliga till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;

e) tandcement och andra tandfyllningsmedel;

f) etuier och lådor med utrustning för första förband.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, tor
kade,

även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ

eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk;

andra animaliska ämnen och material, beredda för terapeutiskt

eller profylaktiskt bruk, ej hänförliga till annat

nummer ............................................

30.02 Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer

(härunder inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer

med undantag av jäst) samt liknande produkter......

30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin ........................................

B. andra slag ........................................

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,

kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna

med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar

för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt

bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta

kapitel:

A. vadd..............................................

B. andra slag ........................................

30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

A. tandceinent och andra tandfyllningsmedel; etuier och

lådor med utrustning för första förband..............

B. andra slag ........................................

fri

fri

Jfri

fri

10 %

12 %

12 %

fri

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de

icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

1 T. o. m. den 31 december 1960 .............................. 1 milj. I. E

0: 30

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ammoniumnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfat, även kemiskt rent;

kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;

kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med

olja;

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna

under A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita,

gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat

eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.

2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke

föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

thomasslagg;

termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt bebehandlade

naturliga kalciumaluminiumfosfater;

superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller

däröver;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan

(utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra

oorganiska ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de

icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);

råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;

kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;

kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20;

kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent K20;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad).

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföras till

nr 31.05.

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänföra sig till produkternas torrsubstans.

6. Detta kapitel omfattar icke:

a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;

b) kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upptagna;
c)

odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av kaliumklorid, vägande per styck

minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska

gödselmedel, även blandade med varandra men icke kemiskt

behandlade .................................... fri

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt

blandningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än

15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen;

karbamid (urinämne) och blandningar

med karbamid; flytande gödselmedel enligt anm. 1 D. . 12 %

B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande" över 1,8 vikt
procent

ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen,

ej hänförliga till A .................... 100 kg 3:—-

C. andra slag ........................................ fri

31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska............ fri

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

45

31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska.............. fri

31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapitel,

i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar,

vägande per styck högst 10 kg brutto:

A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tabletter,

pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per

styck högst 10 kg brutto .......................... 10 %

B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga ................................ 10 %

2. andra .......................................... fri

Kap. 32. Garvämnes- och fargämnesextrakter; garvsyror och derivat

därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och

spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av

färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgörande

s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) föreningar mellan proteiner och garvsyror (nr 35.01—35.04).

2. Till nr 32.05 hänföras bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter

till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen

(utvecklingsfärgämnen).

3. Nr 32.05—32.07 omfatta även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen

(organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen,

som användas för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material

eller för framställning av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer

hänföras dock icke sådana beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.

4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga

organiska lösningsmedel, hänföras till nr 32.09, för så vitt lösningen innehåller mer än

50 viktprocent lösningsmedel.

5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel

i oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för

tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte

lim, gelatin eller annat bindemedel;

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag

av papper, plast eller annat material.

32.01 Vegetabiliska garvämnesextrakter ...................... fri

32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläppletannin här
under

inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat

därav............................................ fri

32.03 Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen;

konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiella

preparat):

A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 viktprocent,

beräknat på torrsubstansen ................ 6 %

B. andra slag ........................................ fri

32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträex
trakter

och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med

undantag av indigo) och animaliska färgämnen.......... fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment härunder

inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgö
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

rande s. k. luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska

blekmedel; naturlig indigo........................

32.06 Substratpigment......................................

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer..........................................

32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakme
del,

icke frittad glasyr- och emalj massa, flytande glansmetallpreparat

och lysterfärger samt liknande beredningar för

keramik-, glas- och emaljeringsindustrier; engober; fritta

och annat glas i form av pulver, korn eller flingor......

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade, kallvattenfärger (även

för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna

i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande

vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och

färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln;

A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm.

4 till detta kapitel ................................

B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförliga

bronsfärger ....................................

C. andra slag ........................................

32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, bryt
ningsfärger

och liknande färger i form av tabletter eller i

tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpackning,

härunder inbegripet dylika färger i lådor eller

skrin, med eller utan penslar, paletter, skålar och andra

tillbehör ............................................

32.11 Beredda sickativ......................................

32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsme
del;

ympvax ........................................

32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger ........................................

B. andra slag ........................................

fri

fri

fri

fri

12 %

9 %

6 %

9

6

6

8

5

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,

toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker

(nr 22.09);

b) tvål, hänförlig till nr 34.01;

c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga

till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska

preparat och inkommande i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln

för sådan användning.

33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

terpenfria; resinoider ............................... • fri

33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor fri

33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom

s. k. enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax

eller liknande ämne .................................. fri

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller

syntetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 47

inbegripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande

råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller

andra industrier:

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) .... 100 kg 350: —

B. andra slag ........................................ fri

33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt

vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk fri

33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat:

( 12 %

plus

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) ..........: 200: —

per

\ 100 kg

B. andra slag ........................................ 12 %

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer;

puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter;

modelleringsmassa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även

innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,

slippulver, fyllmedel, läkemedel o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter enligt

anm. 3 till kap. 27.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04

avses endast följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller

konstgjorda);

C. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel,

på basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen

eller andra ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska:

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen

................................ 100 kg1 50:-—-

B. andra slag ........................................ 10 %

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt
och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa . . 10 %

34.03 Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter (blandade med

varandra eller försatta med andra ämnen), dock med undantag

av smörjmedel, innehållande minst 70 viktprocent oljor,

erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja:

A. smörj fetter ................................ 100 kg 2: —

B. andra slag ........................................ fri

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulger
1

Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor

av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

bara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke

innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul
gerbara

vaxer .................................... 12 %

B. andra slag ........................................ fri

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och me
tallföremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag

av beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 ............ 8 %

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor...... 8 %

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgö
rande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för

dentalbruk, i form av plattor (även hästskoformade), stavar

e. d............................................. fri

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (kap. 49).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein............................................ fri

B. andra slag..................................100 kg 20: —

35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat........ fri

35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk

eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade)

och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt

fisklim; husbloss .............................. 100 kg 20: —

35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat

därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt...... fri

35.05 Dextrin; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelse
klister

.............................................. fri

35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;

produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim eller

klister och inkommande för sådan användning i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto:

A. i detalj handelsförpackningar, vägande per styck högst

1 kg netto........................................ 12 %

B. andra slag..................................100 kg 20: —

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som avses

i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,

varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av

alkohol (torrsprit) samt liknande bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare o. d., i behållare rymmande

högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01 Krut:

A. svartkrut ........................................ 5 %

B. andra slag ........................................ 12 %

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 49

36.02 Beredda sprängämnen ................................ 12 %

36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:

A. svartkrutsstubin .................................. 5 %

B. annan ............................................ 12 %

36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tänd
medel

.............................................. fri

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer

och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar, avsedda att användas uteslutande

för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsignal

.............................................. fri

B. andra slag ........................................ 15 %

36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor 100 kg1 5: —

36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar,

även tillformade .................................... fri

36.08 Andra brännbara produkter .......................... fri

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.

2. Nr 37.08 omfattar endast:

a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings-

och toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);

b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,

som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet.

37.01

37.02

37.03

37.04

37.05

37.06

37.07

37.08

Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade, av glas eller annat

material (bladfilm härunder inbegripen) ..............

Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad

Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men

icke framkallade:

A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne ....

B. andra slag:

1. papper och papp ..............................

2. väv ........................................

Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa

eller positiva ....................................

Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm),

exponerade och framkallade, negativa eller positiva......

Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad,

negativ eller positiv ..................................

Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och

framkallad, negativ eller positiv:

A. negativ; ävensom positiv film, avsedd att användas uteslutande

för kopiering ............................

B. andra slag ................................ 100 kg

Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härunder

inbegripna:

A. ljuskänslig kollodiumemulsion ......................

B. andra ............................................

fri

fri

fri

8 %

10 %

fri

fri

fri

fri

800: —

10 %

fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor

av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. NrUO

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01);

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindrande

medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning,

som avses i nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr

38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till

annat nummer i tulltaxan:

a) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider

av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst

2,5 g;

b) finkelolja;

c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning (t. ex. Segerkäglor);

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk.

38.01 Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av gra
fitsuspensioner

i olja ................................ fri

38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även använt

................................................ fri

38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorberande);

aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad

bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen . . fri

38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa.................. fri

38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra.......... fri

38.06 Sulfitlut, indunstad .................................. fri

38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna

genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex.

balsam-, kolugns-, sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen

(rå cymol); »pine oil» ................................ fri

38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och

hartsoljor............................................ fri

38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18, hän
förliga

lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå

metanol (rå metylalkohol); acetonolja.................. fri

38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande

produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck;

kärnbindemedel på basis av naturliga, hartsartade produkter

.................................................. fri

38.11 Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel,

groningsförhindrande medel, råttgift och liknande

produkter, föreliggande i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln, eller såsom preparat

eller såsom utformade artiklar (t. ex. band, vekar och

ljus, preparerade med svavel, samt flugfångare) ........ 10 %

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 51

38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som

användas inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller

inom närstående industrier:

A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med undantag

av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande

per styck högst 1 kg netto.......................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, ut
görande

hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och

svetsmedel, bestående av metall och andra ämnen, i form

av pulver eller pastor; preparat för beläggning eller fyllning

av svetstråd eller svetselektroder ................ 5 %

38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion

eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och

andra liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor .. fri

38.15 Beredda vulkningsacceleratorer ........................ fri

38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober ............ fri

38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater;

brandsläckningsbomber .............................. 5 %

38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande

blandningar ........................................ 12 %■

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående

industrier, blandningar av naturprodukter härunder

inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 cj hänförliga

alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsulfonsyror;

kolväteblandningar huvudsakligen bestående

av nonen eller dodecen ............................ fri

B. beredda antioxidanter för gummiindustrin .......... fri

C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider,

för framställning av hårdmetall .................... fri

D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast.............. fri

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04 ............ fri

F. återstoder från kemiska eller närstående industrier .... fri

G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelse
produkter,

med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto ...... fri

H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorganiska

ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska

kemikalier, glas- eller metallpulver), med undantag av

blandningar i förpackningar, vägande per styck högst 10

kg brutto:

beläggas med tull som den beståndsdel, vars tullsats

medför högsta tullen; dock skall hänsyn icke tagas

till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverka

på varans beskaffenhet

1J. andra slag ........................................ 12 %

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VII

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk),

syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);

c) syntetiskt gummi (enligt definition i kap. 40) och varor därav;

d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga

till nr 42.02;

e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till kap. 46;

f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (avd. XI) samt varor därav;

g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön

samt delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till avd. XII;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner och apparater samt mekaniska redskap;

elektrisk materiel);

k) delar till transportmedel (avd. XVII);

l) optiska artiklar av plast, infattningar till glasögon, ritinstrument och andra artiklar,

hänförliga till kap. 90;

m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

n) musikinstrument och delar därtill samt andra artiklar, hänförliga till kap. 92;

o) möbler och delar därtill (kap. 94);

p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till kap. 96;

q) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,

cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt

andra artiklar, hänförliga till kap. 98.

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter

av följande slag:

a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;

b) silikoner;

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polymerer med mycket hög

molekylvikt.

3. Nr 39.01—39.06 omfatta endast:

a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner

och lösningar;

b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;

c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,

stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på

annat sätt bearbetade;

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),

även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller

utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om

de utgöra färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade;

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

53

e) avfall och skrot.

* Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e

upptagna formerna.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter,

även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter

härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster,

alkyder, polyallvlestrar och andra omättade polyestrar,

silikoner):

A. obearbetade ...................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ........................................ 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna

(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,

polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloracetat

och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,

kumaronindenhartser):

A. obearbetade ...................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en

tjocklek av 0,6 mm eller däröver, samt varor därav . . 13 %

2. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänförliga

till 1, samt varor därav...................... 13 %

3. andra ........................................ 15 %

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra

cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat,

även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid);

vulkanfiber:

A. obearbetade:

1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabu
tyrat,

utan tillsats av andra ämnen .............. fri

2. andra ........................................ 10 %

B. andra slag:

1. cellulosanitrat .................................. fri

2. vulkanfiber .................................... 5 %

3. andra:

a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5

mm eller däröver, samt varor därav............ fri

b. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänförliga

till a, samt varor därav ................ 13 %

c. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverkning

av ljuskänslig film .................... fri

/?. andra .................................... 15 %

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin):

A. konsttarmar ...................................... 15 %

B. andra slag ........................................ fri

39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konsthartser,

erhållna genom förestring av naturhartser eller

hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi

(t. ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk,

cyklokautschuk):

A. obearbetade ...................................... 10 %

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ........................................ 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;

alginsyra samt salter och estrar därav; linoxvn:

A. obearbetade ...................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ...................................... 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.07 Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06 ........ 15 %

Kap. 40. Natur gummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

samt varor därav

Anmärkningar

1. Med gummi avses i tulltaxan, därest icke annat är stadgat, dels naturgummi (kautschuk),

balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av

oljor framställd faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter

(mjukgummi eller hårdgummi).

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet

hänföras till avd. XI:

a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska vävnader, innehållande gummitrådar,

samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom invändig beläggning med gummi;

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag

av till nr 40.06 eller 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m- mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
samt

artiklar, tillverkade av sådana vävnader;

d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än

50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade av sådan filt;

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,

innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade

av sådan duk;

f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana

varor.

Plattor, duk och band, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening

med ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföras dock alltid till detta kapitel, och

varor därav behandlas som gummivaror och icke som textilvaror.

3. Detta kapitel omfattar ej heller:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till

kap. 65;

c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom

andra artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till

avd. XVI;

d) varor, hänförliga till kap. 90, 92, 94 eller 96;

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor hänförliga

till nr 40.11) (kap. 97);

f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till kap. 96

hänförliga artiklar.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses

omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur

irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan

de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av

andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

icke äro nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid

en temperatur mellan + 15° och + 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga

längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga

längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den

ursprungliga längden. Bland dessa produkter märkas polybutadien, polyklorbutadien

(GRM), polybutadienstvren (GRS), polyklorbutadien-akrylnitril (GRN), polybutadien-akrylnitril

(GRA) och butylgummi (GRI). Även tioplaster (GRP) anses utgöra

syntetiskt gummi.

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke gummi, innehållande fyllmedel (aktiva eller

inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel, acceleratorer eller färgämnen, ej heller blandningar

av naturgummi med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag

av gummi. Till nr 40.02 hänföres dock syntetiskt gummi, som före koaguleringen försatts

med mineraloljor, ävensom syntetiskt gummi, innehållande konserveringsmedel

eller till vilket satts färgämnen endast i avsikt att underlätta identifieringen.

6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende

av tvärsnittets form) till nr 40.08.

7. Till nr 40.10 hänföras bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade,

överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial,

impregnerat eller överdraget med gummi.

8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga

produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi,

även om de äro ovulkade.

9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex.

tryckta) sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna

till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgöra färdiga artiklar)

men icke vidare bearbetade.

Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade

sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling,

nedskurna till viss längd men icke vidare bearbetade.

1. Rågummi

40.01 Naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga pro
dukter,

råa, härunder inbegripet latex (gummimjölk), även

stabiliserad ..........................................

40.02 Syntetiskt gummi, härunder inbegripet latex (gummi
mjölk),

syntetisk, även stabiliserad; faktis, framställd av

oljor ................................................

40.03 Gummiregenerat ....................................

40.04 Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än

hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart

uteslutande för återvinning av gummi..............

fri

fri

fri

fri

II. Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och hand av ovulkat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi ................................ 8 %

40.0(5 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi i andra

former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade,

lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat

naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. impregnerat

garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag,

även på mjukgummi; ringar och rondeller):

A. impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke impregnerade

garn

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syn
-

tetiskt gummi i förening med annat material ........ 10 %

C. andra slag ........................................ 8 %

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

111. Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Träd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av

textilmaterial, samt garn av textilmaterial, impregnerat eller

överdraget med mjukgummi:

A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad .............. fri

B. andra slag ........................................ 10 %

40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även profilerade,

av mjukgummi .............................. 10 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar .......................... 8 %

B. andra ............................................ 10 %

40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi ............ 10 %

40.11 Ringar, däck, slangar och fälgband av mjukgummi för alla

slags hjul:

A. massiva ringar .................................... 10 %

B. andra ............................................ 13 %

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder

inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi 5 %

40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)

av mjukgummi ...................................... 10 %

40.14 Andra varor av mjukgummi .......................... 10 %

IV. Hårdgummi (ebonit) och varor därav

40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profilerade)

och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hårdgummi

:

A. avfall, skrot och pulver ............................ fri

B. andra slag........................................ 8 %

40.16 Andra varor av hårdgummi............................ 8 %

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

57

AVDELNING VIII

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeri

arbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar;

varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och

05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och

67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr

41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur,

buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul,

breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och

mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av kinesisk get samt

mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort,

älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade) .................................. fri

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej liänförligt till

nr 41.06—41.08 7 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 .......... 7 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 .......... 7 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 .... 7 %

41.06 Sämskläder ........................................ 7 %

41.07 Pergament .......................................... 7 %

41.08 Lackläder samt metalliserat läder...................... 7 %

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller perga
ment,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver

.............................................. fri

41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor

eller rullar .......................................... 7 %

Kap. 42. Lädervaror; sadelmaker iarbeten; reseffekter, handväskor och

liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05);

b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad

av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och

43.04);

c) nätkassar, hänförliga till avd. XI;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;

g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);

h) möbler och delar därtill (kap. 94);

ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97;

k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till kap. 71.

2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande färdiga varor, därest de förete de

väsentliga kännetecknen på de färdiga varorna.

*2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt

med reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med

dessa varor.

3. Till nr 42.03 hänföras bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna),

förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel

och armband (urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01

42.02

42.03

42.04

42.05

42.06

Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd

och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet

..............................................

Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar och andra reseffekter,

handväskor, plånböcker, portmonnäer, portföljer,

necessärer, etuier, fodral och liknande artiklar av läder,

konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor eller folier),

papp eller textilvara:

A. handväskor

B. andra ............................................

Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,

av läder eller konstläder:

A. handskar ........................................

B. andra ............................................

Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder........

Andra varor av läder eller konstläder..................

Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor......

8 %

13 %

dock

högst

700: —

per

100 kg

13 %

10 %

8 %

8 %

8 %

fri

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, annorstädes än i nr 43.01, beredda hudar och skinn

med hårbeklädnad, av alla slags djur.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och

67.01)

b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till kap. 41 (se anm. 1 c

till kap. 41);

c) handskar, tillverkade av dels läder, dels päisskinn eller konstgjord päls (nr

42.03);

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97.

3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda

pälsskinn eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn)

i form av kvadrater, rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material.

Andra hopfogade skinn, som i förefintligt skick eller efter endast klippning

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

utgöra färdiga artiklar, ävensom hopsydda skinn eller hopsydda delar av skinn i

form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i form av andra artiklar,

hänföras till nr 43.03.

4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2)

med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande

endast besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.

5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts

genom fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag

av läder, vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom väv
-

ning, tulltaxeras som motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

43.01 Pälsskinn, oberedda .................................. fri

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav............ 6 %

43.03 Varor av pälsskinn .................................. 6 %

43.04 Konstgjord päls och varor därav:

A. konstgjord päls .................................. 10 %

B. varor av konstgjord päls............................ 15 %

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING IX

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten

och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, läkemedel, insekts-

eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);

b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);

c) aktiverat kol (nr 38.03);

d) varor, hänförliga till kap. 46;

e) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön

(kap. 66);

g) varor, hänförliga till nr 68.09;

h) bijouterivaror, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVII (t. ex. vagnmakeriarbeten);

k) urfoder och andra varor, hänförliga till kap. 91;

l) musikinstrument och delar därtill (kap. 92);

m) delar till skjutvapen (nr 93.06);

n) möbler och delar därtill (kap. 94);

o) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till kap. 98.

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande

isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä,

för så vitt delarna inkomma samtidigt.

3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom

kemisk eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling

för sammanfogning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga

mot mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.

4. Till nr 44.19—44.28 hänföras även artiklar av fanerat trä, kryssfaner, cellplattor, specialbehandlat

trä eller konstgjort trä.

5. Till nr 44.25 hänföras även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa

delar icke utgöra verktygets eller redskapets verksamma del.

44.01 Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen........ fri

44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av

briketter ............................................ fri

44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan fri

44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor...... fri

44.05 Virke, sågat eller skuret i längdriktningen men icke vidare

bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm .......... fri

44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning...................... fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä .................. fri

44.08 Ämnen av trä till tunnstav, även sågade men icke vidare

bearbetade .......................................... fri

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar

o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;

träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar

e. d.; klarspån och liknande spån av trä................ fri

44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor,

verktvgshandtag eller liknande artiklar, grovt tillformade

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

61

eller avrundade men icke svarvade, böjda eller på annat

sätt bearbetade ......................................

44.11 Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä ......

44.12 Träull och trämjöl....................................

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat,

falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav ......................................

B. annat ............................................

44.14 Faner (sågat, knivskuret eller svarvat) med en tjocklek av

högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller

textilvara .......................................

44.15 Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ, även i förening

med annat material än trä; träskivor med inläggningar:

A. kryssfaner ......................................

B. andra slag ........................................

44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även

belagda med plåt av oädel metall ......................

44.17 Specialbehandlat trä i skivor, block e. d.................

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån,

sågspån, trämjöl eller annat träavfall med naturhartser,

konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor,

block e. d...........................................

44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä

för inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för

liknande ändamål ....................................

44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d. . :......

44.21 Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpack
ningar

av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i

delar ................................................

44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt

delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ..........

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten),

monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härunder

inbegripna:

A. sammansatt parkettstav............................

B. andra slag ......................................

44.24 Hushållsartiklar av trä................................

44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar

och dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag

och skaft av trä till verktyg eller redskap ;borstträn samt

borst- och kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä:

A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och

dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft

till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och

kvastskaft:

1. av hickory ....................................

2. av annat träslag ................................

B. skoläster och skoblock:

1. grovt tillformade ämnen ........................

2. andra slag ..........................t..........

44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade,

av trä.................................... ......

44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av

trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till kap. 94;

fri

fri

fri

6 %

fri

3 %

6 %

9 %

9 %

fri

5 %

8 %

8 %

fri

6 %

6 %

fri

10 %

fri

5 %

fri

10 %

5 %

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

skrin, serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar

av trä; askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av

trä för bordssilver, ritbestick, musikinstrument o. d.; prydnadsartiklar

av trä samt artiklar av trä för personligt bruk,

avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor; de
-

lar av trä till artiklar, hänförliga till detta nummer...... 10 %

44.28 Andra varor av trä .................................. 10 %

Kap. 45. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

c) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med

grovsidan avjämnad hänföras till nr 45.02.

45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen;

ävensom korkavfall .................................. fri

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder

inbegripet kuber för tillverkning av korkar.............. fri

45.03 Varor av naturkork .................................. fri

45.04 Presskork och varor därav............................ 7 %

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, sä v, vass, träspån,

bast, näver, ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av

papper (men däremot icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår,

naturligt tagel, förgarn och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor,

hänförliga till kap. 51).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till kap. 64 eller 65;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (kap. 87);

d) möbler och delar därtill (kap. 94).

3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt

liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial

eller av annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverkning

av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade

till band:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne.................................... fri

46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor

och gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor:
A.

av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne .................................... 10 %

46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt

av flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller

46.02 hänförliga varor; artiklar av s. k. luff asvamp:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne.................................... 10 %

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

63-

AVDELNING X

Material för papperstillverkning; papper och papp samt

varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning

47.01 Pappersmassa ...................................... fri

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegri
pen;

förbrukade varor av papper eller papp, användbara

uteslutande för papperstillverkning .................... fri

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel

(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller

liknande preparat (nr 34.05);

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plastlaminat i förening med papper eller papp (nr 39.01—39.06) och vulkanfiber

(nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till kap. 46 (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (avd. XI);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta

på papper (nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföras

däremot till nr 48.07;

k) metallfolier, fästade på underlag av papper eller papp (avd. XV);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller kap. 98

(knappar m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföras, för så vitt icke bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda,

även papper och papp, som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt)

eller försetts med vattenmärken (även torrstämplade), samt papper och papp, som,

oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats i massan. Papper och papp,

som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller impregnering), hänföras

däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till

två eller flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som

kunna ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföras icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke ha någon sida större

än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföras dock, oberoende av storlek och form, till

nr 48.02, för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis

bortskurits eller bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda.

''4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller

svagt glättat (mnskinglättat) papper med en vikt per ma av minst 45 g men icke mer än

55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående

fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper 1 rullar, under förutsättning att

det antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken,

eller — därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt,

bestruken, stoftad eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst

60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföras bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna,

för flätningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat,

eller i buntar eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48,21 hänföras bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort,

hyllremsor, pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster

samt tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda

varor av pappersmassa, papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder,

hänföras till detta kapitel och ej till kap. 49, för så vitt trycket eller bilderna äro av

underordnad betydelse med hänsyn till varans användning.

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosa vadd härunder inbegripen,

i rullar eller ark:

A. tidningspapper .................................... fri

B. grålumppapp och grålumppapper .................. 3 %

C. kondensatorpapper ................................ 3 %

D. karbonråpapper .................................. 4 %

E. andra slag ........................................ 5 %

48.02 Papper och papp, handgjorda.......................... 5 %

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även

imiterade, samt pergamyn, i rullar eller ark ............ 5 %

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel

förenade skikt, utan överdrag eller impregnering,

även med invändig förstärkning av annat material, i rullar

eller ark ............................................ 5 %

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade,

mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark...................................... 5 %

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark . . 5 %

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder

inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade

annorlunda än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga

till nr 48.06 eller till kap. 49), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)

.................................... 4 %

B. andra slag ........................................ 6 %

48.08 Filterplattor av pappersmassa.......................... fri

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra

vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konstharts

eller liknande ämne som bindemedel ........ 100 kg 5:—-

II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor . . 5 %

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och

s. k. fönsterpapper .................................. 10 %

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 65

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av lino
leummassa,

tillskurna eller icke tillskurna .............. 10 %

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler och

övertryckspapper, tillskurna, även förpackade i askar .... 8 %

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp .. 8 %

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål

................................................ 6 %

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

eller papp........................................ 8 %

48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande

artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker

o. d................................................. 8 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,

orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och

samlingspärmar samt andra artiklar av papper eller papp

för skolor, kontor e. d.; album för prover eller samlingar

samt bokomslag, av papper eller papp.................. 8 %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller

bilder, även överdragna med gummi arabicum, lim e. d. . . 8 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa,

papper eller papp, även perforerade eller härdade........ 8 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd

................................................ 8 %

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder

av underordnad betydelse med hänsyn till varans användning (kap. 48);

b) spelkort och andra varor, hänförliga till kap. 97;

c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga

till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till kap. 99.

2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter

i gemensamt omslag hänföras till nr 49.01.

3. Till nr 49.01 hänföras även:

a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande

text, behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgöra

paginerade, kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;

b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);

c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas

eller häftas till böcker.

Bilder i ark eller lösa blad, som sakna text, hänföras dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller

eljest avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder

inbegripna), hänföras icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr

49.11.

5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgöra huvudsaken

och texten är av underordnad betydelse.

6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga

tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller

på ljuskänsligt papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter

hänföras till nr 49.06.

7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01 Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även beståen
-

de av endast ett blad) ................................ fri

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade.............. fri

5 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker,

med eller utan bilder ............................ fri

49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegripna)

samt jord- och himmelsglober, tryckta.............. fri

49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och

teckningar för tekniska, kommersiella eller liknande ändamål

ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna

texter .............................................. fri

49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gång
bara

här i landet eller avsedda att här utgivas; stämpelpapper,

sedlar, aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar;

checkhäften ............................ fri

49.08 Dekalkomanier ...................................... 8 %

49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande

kort, försedda med bild, oavsett framställningsmetoden,

med eller utan utstyrsel .............................. 8 %

49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacks
block

härunder inbegripna ............................ fri

49.11 Andra tryckalster, härunder inbegripet bilder, planscher

och fotografier ...................................... fri

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

67

AVDELNING XI

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall

därav (nr 05.03) ;

b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova

vävnader av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföras

dock till nr 59.17;

c) vegetabiliska material, hänförliga till kap. 14;

d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);

e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar

för medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;

f) ljuskänslig väv (nr 37.03);

g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast

o. d., med större bredd än 5 mm, av plast (kap. 39) samt flätor och vävnader

av dylik tråd eller av dylika remsor (kap. 46);

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade

med gummi, och varor därav, hänförliga till kap. 40;

ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (kap. 41 och 43), varor av pälsskinn, hänförliga

till nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;

k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;

l) cellulosavadd (kap. 48);

m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till

kap. 64;

n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);

p) varor, hänförliga till kap. 67;

q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);

r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten,

där brodertråden består av glasfibrer (kap. 70);

s) artiklar, hänförliga till kap. 94 (möbler, sängkläder o. d.)

t) artiklar, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. A. Textilvaror, hänförliga till kap. 50—57 och innehållande två eller flera olika slag

av textilmaterial, tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga

till kap. 50 (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföras till det

tulltaxenummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten

efter vikten räknat;

h) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till

största kvantiteten efter vikten räknat.

B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin

hela vikt utgöra ett särskilt textilmaterial;

i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textilmaterial;

b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke

eller kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra

ett enda textilmaterial;

c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar

än textilmaterial, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.

C. Reglerna under A och B här ovan skola även gälla vid tillämpningen av anm. 3

och 4 här nedan.

*C:l.u Där i kap. 58—60 under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser äro

stadgade för varor av olika textilmaterial, skola reglerna under A och B här

ovan äga motsvarande tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av

reglerna i c här nedan).

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

b) Där i kap. 61 eller 62 särskild tullsats är stadgad för artiklar av ändlösa syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer, skall denna tullsats tillämpas endast på

artiklar av sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är

stadgad med hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

c) Beträffande artiklar, som äro tillverkade genom sömnad e. d. av olika material,

skall tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller

eljest ger varan dess karaktär.

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan

nämnda undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera

gånger tvinnat):

a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn

av två eller flera till kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än

2 g (18 000 denier);

b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till

kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat;

opolerat och oglättat, vägande per m mer än 2 g;

d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;

e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;

f) garn med förstärkning av metall.

B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:

a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av

metall;

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband

samt förgarn av dylika fibrer;

c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer;

enfibertråd, hänförlig till kap. 51;

d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning

av metall;

e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.

4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda un
dantag

:

a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar,

allt för så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande

inlägg) utgör, i fråga om:

garn av lin eller rami, högst 200 g;

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende

lika pasmor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

B. Reglerna i A här ovan skola icke äga tillämpning på:

a) enkelt garn, annat än:

oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt

garn av ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;

b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:

av natursilke, oavsett uppläggningens art;

av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;

c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat

eller tryckt, vägande per 75 000 m högst 1 kg;

d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet:
i

härvor, korshasplat;

i andra uppläggningar för textilindustrin (t. ex. garn på tvinnspolar, cops

eller koniska rullar).

5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan

eller del därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingra sig om varandra

ett halvt, ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluta

inslagstrådarna.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Mcij. ts proposition nr 90 år 1958

b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nätknytningar, omönstrade, förstås sådana varor,

som över hela ytan bestå av ett enda system av regelbundna maskor av samma

form och storlek, utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning

av denna regel skall hänsyn icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekommande

mindre öppningar, som sammanhänga med bildandet av maskorna.

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;

b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart

eller efter isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning

äro färdiga för direkt användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar,

halsdukar och filtar);

c) varor (andra än längdvaror), som äro fållade eller kantade eller försedda med

knutna ftansar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar);

d) varor, som äro tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning

av trådar;

e) varor, som äro hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej

längdvaror, bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma

material eller av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även

med mellanlägg av vadd).

7. Kap. 50—57 omfatta icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade;

detta gäller även kap. 58—60, för så vitt icke annat framgår av ordalydelsen i dessa

kapitel. Kap. 50—57 omfatta icke varor, hänförliga till kap. 58 eller 59.

Kap. 50. Natur silke

50.01 Silkeskokonger, lämpade för avhaspling ................

50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat........................

50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och

bourrettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling,

samt rivna varor) ..........................

50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourrettesilke,

ej i detalj handelsuppläggningar ..................

50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar----

50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar----

50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar..........

50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke ............

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke ........

50.10 Vävnader av bourettesilke ............................

fri

fri

fri

6 %

6 %

6 %

6 %

fri

12 %

12 %

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar,

framställda av organiska polymerer:

a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,

polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller

b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein,

protein, alginat etc.), såsom viskos-, acetat-, koppar- och alginatfibrer (konstgjorda

textilfibrer).

2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras

icke enligt nr 51.01 utan hänföras till kap. 56.

3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller

avslitits genom att garnet passerat särskilda maskiner (kap. 56).

4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av

högst 1 mm tulltaxcras enligt nr 51.01, därest vikten per m understiger 6,6 mg (60

denier), eljest enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm

hänföres till kap. 39.

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföras till nr

51.02, därest bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till kap. 39.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... 112 %

B. av konstgjorda textilfibrer.......................... 20 %

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut

av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial ........................ 112 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................ 20 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... x12 %

B. av konstgjorda textilfibrer.......................... 20 %

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller

remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ...................................... 112 %

2. andra slag .................................... 214 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................ 20 %

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall

52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn överspunnet

med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget

med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska

ledningssnören .............................. fri

B. andra slag ........................................ 20 %

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt

garn, för tillverkning av kläder, för heminredning eller

liknande ändamål ................................... 20 %

Kap. 53. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig

get, såsom angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria

och bisamråtta.

53.01 Ull av får, okardad och okammad...................... fri

53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade fri

53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke

rivet ................................................ fri

53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) fri

53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller

kammade .......................................... fri

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar .... 5 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar...... 5 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 71

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detalj
handelsuppläggningar

................................ 5 %

53.09 Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandelsuppläggningar:
A.

t. o. m. nr 6 metrisk numrering .................... 5 %

B. över nr 6.......................................... fri

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova)

i detalj handelsuppläggningar .......................... 5 %

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ...................................... 20 %

B. andra slag ...................................... 12 %

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.............. 12 %

53.13 Vävnader av tagel.................................... 12 %

Kap. 54. Lin och rami

54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall

av lin, rivna varor härunder inbegripna ............ fri

54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna.......... fri

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.................. 9 %

2. över nr 35...................................... fri

B. flertrådigt ........................................ 9 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar ...... 9 %

54.05 Vävnader av lin eller rami.............................. 13 %

Kap. 55. Bomull

55.01 Bomull, okardad och okammad ........................ fri

55.02 Bomullslinters ...................................... fri

55.03 Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat

och okammat .................................... fri

55.04 Bomull, kardad eller kammad.......................... 10 %

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd .......................................... 12 %

B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering ................ 8 %

2. över nr 89...................................... fri

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd .......................................... 12 %

B. annat ............................................ 8 %

55.07 Gasvävnader av bomull................................ 12 %

55.08 Frottévävnader av bomull ............................ 12 %

55.09 Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer........................................ 20 %

B. andra slag ........................................ 12 %

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella

fibrer, vilka alla äro av samma längd som knippet, och som:

a) har en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier) ;

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller

endast i fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföras till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,

kammade eller på annat sätt beredda för spinning . . 8 %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer .............................. g %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa

eller korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna,

icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning 8 %

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),

kardade, kammade eller på annat sätt beredda för

spinning ............................................ 8 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i

detaljhandelsuppläggningar;

A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering ............ 10 %

B. över nr 89 ........................................ fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar

............................ 10 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

(eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer)

:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ...................................... 20 %

B. andra slag ....................................... 12 %

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

57.01 Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men

icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna va
-

ror härunder inbegripna .............................. fri

57.02 Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller

beredda men icke spunna; blånor och avfall av manilla,

rivna varor härunder inbegripna ...................... fri

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 73

57.03 Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna.......... fri

57.04 Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men

icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder

inbegripna .................................... fri

57.05 Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.................. 9 %

2. över nr 35 .................................... fri

B. flertrådigt ........................................ 9 %

57.06 Garn av jute ........................................ 8 %

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer .................................... fri

B. av andra fibrer .................................. 9 %

57.08 Garn av papper ...................................... 8 %

57.09 Vävnader av mjuk hampa ............................ 13 %

57.10 Vävnader av jute .................................... 10 %

57.11 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer .. 7 %

B. av andra fibrer.................................... 12 %

57.12 Vävnader av pappersgarn.............................. 10 %

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;

band; snör maker iarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföras icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska

vävnader, innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor,

hänförliga till kap. 59. Broderier med botten av textilmaterial hänföras emellertid

till nr 58.10.

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även vävnader, som förete de för

golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv.

Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

3. Med band enligt nr 58.05 förstås:

a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna),

med en bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med

en bredd av högst 30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning

att de äro försedda med stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat

sätt;

b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av

högst 30 cm;

c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.

Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbetcn (nr 58.07).

4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät

eller nätknytningar, vilka äro upptagna i nr 59.05.

5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller

pärlor eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat

material samt arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras

icke sådana broderade artiklar, som avses i nr 58.03.

6. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning

eller liknande ändamål.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

58.01 Mattor, knutna, även konfektionerade:

A. med högst 250 knutar på en längd av 1 in ... . 100 kg

B. med mer än 250 men ej mer än 450 knutar på en längd

av 1 m.................................... 100 kg

C. med mer än 450 knutar på en längd av 1 m .. 100 kg

58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande

vävnader, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer

B. av annat textilmaterial ............................

58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand
broderade

(med petits points, korsstygn e. d.), även konfektionerade

........................................

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 ....................................

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,

bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband ..............

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..............

3. av annat textilmaterial ..........................

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,

som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer..................

C. av annat textilmaterial ............................

58.07 Sniljgarn och snilj er; överspunnet garn (annat än garn,

hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor,

snörmakeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,

pomponger o. d.:

A. snilj garn och snilj er:

1. av bomull ....................................

2. av annat textilmaterial ..........................

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................

3. av annat textilmaterial ..........................

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................

C. av annat textilmaterial ............................

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;

spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som

längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................

C. av annat textilmaterial ............................

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................

C. av annat textilmaterial ............................

250: —

350: —

600: —

7 %

12 %

12 %

12 %

14 %

M4 %

20 %

14 %

J14 %

20 %

14 %

8 %

12 %

*14 %

20 %

14 %

M4 %

20 %

14 %

M4 %

20 %

14 %

U4 %

20 %

14 %

1 T. v. 10 %.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

75

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och

linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader

med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till kap.

50—-57 eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten

och dylika arbeten, hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,

hänförliga till nr 58.08 eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09,

samt trikåväv, hänförlig till nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 skola icke äga tillämpning på vävnader, vilkas impregnering eller

överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg.

Nr 59.12 skall icke äga tillämpning på vävnader med mönster, som åstadkommits

genom målning (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning

med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av

stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (dock med undantag

av poröst gummi):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial

;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2.

4. Till nr 59.16 hänföras icke:

a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek

av mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi

eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med

gummi (nr 40.10).

5. Nr 59.17 skall äga tillämpning på följande varor, som skola anses icke hänförliga

till annat nummer i avd. XI:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller

laminerade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag,

samt andra dylika varor för tekniskt ändamål;

siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål,

även av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),

med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning

eller för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hiinförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning

eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller

med förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor,

packningar och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmate
-

rial :

A. vadd samt varor av vadd;

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger ............ 13 %

2. andra slag .................................... 10 %

B. stoft, noppor o. d................................. fri

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impreg
nering

eller överdrag.................................. 10 %

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på annat

sätt än genom filtning, samt varor därav, även med impregnering

eller överdrag.................................. 10 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 9 %

59.05 Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längdvara

eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av

annat garn) härunder inbegripna:

A. fisknät:

1. av bomull ............................ 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial ................ 100 kg 45:—

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................ 14 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............... 20 %

3. av annat textilmaterial .......................... 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller

linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 10 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med

stärkelseklister eller liknande ämne, för inbindning av böcker

eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål;

kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och

liknande vävnader för tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot .................................... 8 %

B. andra slag ........................................ 12 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat

eller andra plaster:

A. bokbindarklot .................................... 8 %

B. andra slag ........................................ 12 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja........ 12 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader

ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag

av annan massa, även i tillskurna stycken .............. 10 %

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer............ *12 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer .......... 20 %

C. andra slag ........................................ 12 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d................. 12 %

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial

i förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 18 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 77

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för

lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade,

samt slangformiga ämnen därtill.................. 12 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även

armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat

material ........................................ 10 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne.................... 10 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk .................... 10 %

Kap. 60. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;

b) trikåvaror, hänförliga till kap. 59;

c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband

och liknande artiklar (nr 61.09);

d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till kap. 61 och 62) hänföras icke blott direkt framställda

artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade

av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor

härunder inbegripna.

3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast

försedda med resårband e. d., innehållande gummi.

4. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning

eller liknande ändamål.

5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:

a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade

av garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 1li %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande

artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 218 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 114 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Anm. För underkläder, hänförliga till nr 60.04 C och icke helt eller

till huvudsaklig del bestående av naturlig ull, skall tullen i varje fall

motsvara, därest vikten per dussin uppgår till högst 1 kg minst 450: —

1 T. v. 8 %, 2 T. v. 14 %.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

per 100 kg och i annat fall minst 350: — per 100 kg. Tullen skall härvid

beräknas efter varans vikt inklusive sådant förefintligt emballage,

med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhan
-

deln.

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande

gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocksstrumpor

härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 18 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen)»

med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföras dock jämväl varor av trikå.

2. Till detta kapitel hänföras icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke äro igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom

kläder för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor

(nr 61.02 och 61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke äro igenkännliga

såsom avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder

för småbarn tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.

4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke ha någon

sida större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som ha

någon sida större än 60 cm, hänföras till nr 61.06.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av

trikå för tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av

annan textilvara för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom mot
-

svarande kompletta eller färdiga varor.

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %.

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,

skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

1 T. v. 12 %. 2 T. v. 10 %.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 79

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.07 Slipsar och liknande artiklar .......................... 17 %

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande

besättningsartildar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,

strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även

av trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial . ........................... 14 %

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,

axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av

trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 58, 59 eller 61;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar .................................. 12 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;

gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 13 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade ............................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar .. 13 %

1 T. v. 10 %. 2 T. v. 12 %.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster

härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hus
hålls-

och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga

till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet,

skodon och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro synbarligen

begagnade och inkomma oförpackade eller i balar,

säckar eller liknande förpackningar................ 14 %

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även

av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor) .............. fri

1 T. v. 12 %.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

81

AVDELNING XII

Skodon;'' huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade

fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor;

varor av människohår; solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damaskerj och liknande^artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag

av stampad filt (nr 62.05);

b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;

c) artiklar av asbest (nr 68.13);

d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);

e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (kap. 97).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfatta icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen

samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka

tulltaxeras efter sin beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till

nr 98.01.

3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan

textilvara med överdrag av gummi eller plast.

64.01 Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast .... 14 %

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon

med sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01 14 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork.......... 14 %

64.04 Skodon med sulor av annat material.................... 14 %

64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder inbegripna)

av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar .................................. 14 %

B. andra slag ........................................ 10 %

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar

samt delar därtill:

A. av textilmaterial .................................. 14 %

B. av annat material.................................. 8 %

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;

b) hårnät av människohår (nr 67.04);

c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d) leksaker, såsom dockhattar, och karnevalsartiklar (kap. 97).

2. Till nr 65.02 hänföras icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag

av sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor

e. d.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke

försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av

stampad filt:

A. av hårfilt ........................................

B. av ullfilt..........................................

65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem
sor

e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke försedda

med brätte ....................................

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade

av stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01,

ogarnerade eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt................................

B. andra slag

65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade

av flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnera-{

de eller garnerade....................................

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)

av trikå eller av annan textilvara (längdvara) dock ej

av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade . .

65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade........

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hop
fällbara),

mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra

huvudbonader ................................

10 %

12 %

12 %

10 %

12 %

dock

högst

5: —

per

styck

12 %

dock

högst

5: —

per

styck

12 %

dock

högst

5: —

per

styck

10 %

12 %

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);

b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning

som slagvapen samt liknande käppar (kap. 93);

c) artiklar, hänförliga till kap. 97, säsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.

2. Till nr 66.03 hänföras icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet,

fodral, övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor

tulltaxeras efter sin beskaffenhet, även om de inkomma samtidigt med de artiklar,

för vilka de äro avsedda, men icke äro anbragta på desamma.

66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller

och liknande varor härunder inbegripna ............

15 %

dock

minst

3: —

per

styck

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 83

66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbegripna)

samt piskor, ridspön och liknande varor........ 10 %

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01

eller 66.02 .......................................... 10 %

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filterduk av människoh&r (nr 59.17);

b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (avd. XI);

c) skodon (kap. 64);

d) huvudbonader (kap. 65);

e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av

människohår (nr 96.06);

f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (kap. 97).

2. Nr 67.01 omfattar icke:

a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga

till nr 94.04;

b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller

stoppning;

c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga

till nr 67.02;

d) solfjädrar (nr 67.05).

3. Nr 67.02 omfattar icke:

a) artiklar av glas (kap. 70);

b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä

e. d., framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt

eller tillverkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning,

klistring e. d.

67.01 Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom

skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller

dun (med undantag av produkter, hänförliga till nr

05.07, samt bearbetade spolar och skaft) ................ 10 %

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter........ 15 %

67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och

andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten ...... fri

67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människo
hår,

djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor av

människohår ........................................ fri

67.05 Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar

till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet. . 10 %

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XIII

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande

material; keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller

liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 25;

b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex.

papper och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med

asfalt eller bitumen);

c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till kap. 59 (t. ex. vävnader,

överdragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);

d) artiklar, hänförliga till kap. 71;

e) verktyg och delar därtill, hänförliga till kap. 82;

f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;

g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

h) borrar för tandläkarbruk (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;

l) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);

n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses

i nr 25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom

monument- eller byggnadssten.

68.01

68.02

68.03

68.04

Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan

än skiffer) ..........................................

Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaikbitar

härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 eller

till kap. 69:

A. opolerade och oslipade ............................

B. polerade eller slipade ..............................

Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konstgjord:
A.

opolerade och oslipade ............................

B. polerade eller slipade ..............................

Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor,

skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment

och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig

sten, även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda

slipmedel eller av keramiskt material, även med delar

(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material

men utan ställning:

A. av naturlig sten....................................

fri

fri

10 %

fri

10 %

fri

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 85

B. andra slag:

1. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar............ fri

2. diamantslipskivor .............................. fri

3. andra ........................................ 10 %

68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av

naturlig eller konstgjord sten, slipmedel eller keramiskt material:
A.

av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten fri

B. andra slag ...................................... 5 %

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller

korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,

även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på

annat sätt:

A. på papper eller papp .............................. 5 %

B. på annat underlag ................................ 10 %

68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad

vermikulit, expanderade leror och liknande expanderade

material; blandningar och varor av värme- eller ljudisolerande

mineraliska ämnen, ej hänförliga till nr 68.12 eller

68.13 eller till kap. 69:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor

därav ............................................ 8 %

B. andra slag ........................................ fri

68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av

petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck)................ fri

68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer,

andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall,

agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt

bindemedel .......................................... 8 %

68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips...... 8 %

68.11 Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, va
ror

av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna

.............................................. fri

68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material

(fiberbetong) ............................ 100 kg 1:25

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävna
der,

kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade,

ej hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest

eller asbest och magnesiumkarbonat samt varor av dylika

blandningar.......................................... fri

68.14 Bromsband, kopplingsbelägg och dylika friktionselement

(segment, skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra

mineraliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening

med textilmaterial eller annat material:

A. bromsband ...................................... 5 %

B. andra slag .......... ............................ 10 %

68.15 Bearbetad gliminer och varor av glimmer, härunder inbe
gripet

glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex.

mikanitplattor och mikafolier) ........................ fri

68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av

torv härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer fri

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 69. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. Kap. 69 omfattar endast varor, som framställts av leror eller andra mineraliska ämnen

(t. ex. oxider och karbider) och som efter formgivning undergått bränning. Värmeisolerande

och eldfasta varor hänföras icke till nr 69.04—69.14.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

c) konstgjorda tänder (nr 90.19);

d) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

e) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

f) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

I. Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.01 Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato
macéhaltiga

fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga

jordarter (infusoriejord, kiselgur o. d.)..................

69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eldfast

konstruktionsmaterial, ej hänförliga till nr 69.01:

A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter

B. andra slag ........................................

69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, munstycken,

stoppare, stöd, skålar, rör och stänger..........

fri

fri

5 %

fri

II. Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel o. d.:

A. av syrafast material................................ 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och andra

varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar

A °-d-)................................................ 5 %

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast material................................ 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra beklädnadsplattor,

oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver...................... fri

B. av mindre tjocklek ................................ 10 %

69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd
nadsplattor,

glaserade ................................ 15 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt

bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket;

krukor och andra behållare för förpackning eller transport

av varor:

A. av syrafast material .............................. 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika

sanitetsartiklar för installation ........................ 10 %

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin.......... 12 %

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska

material ............................................ 12 %

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.......... 12 %

69.14 Andra varor av keramiskt material .................... 12 %

Kap. 70. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver,

korn eller flingor (nr 32.08);

b) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

d) optiska artiklar, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon,

termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till kap. 90;

e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till kap. 97, med

undantag av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar,

hänförliga till kap. 97;

f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga

till kap. 98.

2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar,

dock endast under förutsättning att artiklarna icke äro försedda med ram och icke äro

i förening med annat material än glas.

3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01 Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag

av optiskt glas) ...................................... fri

70.02 Glasyr- och emalj massa, även i form av stavar eller rör

men icke i form av pulver, korn eller flingor............ fri

70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undantag

av optiskt glas), icke bearbetade.................... fri

70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär

form, även armerat eller överfångat i samband med tillverkningen

men icke vidare bearbetat...................... 15 %

70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär

form, även överfångat i samband med tillverkningen men

icke vidare bearbetat.................................. 15 %

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk el
ler

rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband

med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke

vidare bearbetat...................................... 15 %

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller

polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär

eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasetteller

kantslipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar

(glasmålningar o. d.) .......................... 15 %

70.08 Säkerhetsrutor av glas, bärdade eller laminerade, även fär
digskurna

eller formade .............................. 15 %

70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna.................................. 15 %

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra

liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;

proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av

glas ................................................ 12 %

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

70.11 öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska

glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar . . 100 kg 65:_

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande

värmeisolerande behållare:

A. icke försilvrade .................................. 12 %

B. andra ............................................ 15 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnadsartiklar

för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr

70.19 .............................................. 15 o/c

70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt

andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt

bruk och icke tillverkade av optiskt glas................ 15 %

70.15 Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor,

kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober

och delar därav för tillverkning av sådana glas ...... fri

70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för

byggnadsändamål, pressade eller formgjutna, även armerade;

poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d. fri

70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar

av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller

och liknande artiklar av glas:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska

artiklar .......................................... 15 %

B. serumampuller och liknande artiklar ................ fri

70.18 Optiskt glas samt artiklar av optiskt glas, icke optiskt bearbetade;

ämnen till glasögonlinser .................... fri

70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och

liknande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar

till mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda

ögon av glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas,

framställda genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande

artiklar av glas:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar

och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav 10 %

B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna.......... 15 %

70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:

A. garn och vävnader samt artiklar därav .............. 15 %

B. andra slag ........................................ 8 %

70.21 Andra varor av glas .................................. 15 %

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

89

AVDELNING XIV

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav;

bijouterivaror; mynt

Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

1. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 a till avd. VI och i nedanstående anmärkningar,

hänföras till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis bestå:

a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller

b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.

2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföras icke varor, i vilka ädel metall eller metall med pläte
ring

av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer,

monogram och kantbeslag).

b) Till nr 71.15 hänföras endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med

plätering av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);

b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor, hänförliga

till kap. 30;

c) varor, hänförliga till kap. 32 (t. ex. flytande glansmetallpreparat);

d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;

f) varor, hänförliga till avd. XI (textilvaror);

g) varor, hänförliga till kap. 64 (skodon) eller 65 (huvudbonader);

h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till kap. 66;

ij) solfjädrar (nr 67.05);

k) mynt (kap. 72 och 99);

l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till kap. 82,

tillverkade av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska

ädelstenar; verktyg och andra varor, hänförliga till kap. 82, i vilka den verksamma

delen består av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på

underlag av oädel metall; maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar

därtill, hänförliga till avd. XVI (artiklar, helt bestående av naturliga, syntetiska

eller rekonstruerade ädelstenar, hänföras dock till detta kapitel);

m) artiklar, hänförliga till kap. 90, 91 eller 92 (vetenskapliga instrument, ur och

musikinstrument);

n) vapen och delar därtill (kap. 93) ;

o) artiklar enligt anm. 2 till kap. 97;

p) artiklar, hänförliga till kap. 98; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12,

hänföras dock till kap. 71;

q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter,

mer än 100 år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföras dock till

detta kapitel, oavsett åldern.

4. a) Kulturpärlor anses såsom naturpärlor.

b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.

c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium.

5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade

blandningar härunder inbegripna), som innehålla en eller flera ädla metaller, un
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

der förutsättning att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar

av ädel metall tulltaxeras enligt följande regler:

a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom

guldlegeringar;

c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar.

Vid tillämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.

6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida

icke annat är stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom

legeringar av ädel metall eller av viss ädel metall.

Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla

metaller eller icke metalliska ämnen, som äro platinerade, förgyllda eller försilvrade.

7. Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som

på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning

eller liknande mekaniskt förfarande.

Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.

*7: 1 Med halvfabrikat enligt nr 71.05—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror,

ävensom pulver, paljetter och kantiljer.

8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:

a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher,

örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar

samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;

b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,

såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av

metallflätning samt radband.

9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbordsoch

inredningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror.

10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a

(dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01,

samt kammar, hårspännen o. d., hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor,

naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre

väsentliga beståndsdelar — ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och

bestående:

a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller

b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna bestå av minst två olika material

(t. ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid

icke fästas vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar,

såsom tråd i halsband.

11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna

i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag, som

pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe
gripet

osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av

transporten) men icke infattade eller monterade.......... fri

71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på an
nat

sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelstenar,

uppträdda för underlättande av transporten) men icke

infattade eller monterade.............................. fri

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade el
ler

slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegripet

osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av

transporten) men icke infattade eller monterade.......... fri

71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar . . fri

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

91

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,

obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver

härunder inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat

därav:

A. obearbetade ...................................... fri

B. rör .............................................. fri

C. andra slag ........................................ 3 %

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav ................................... 3 %

71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegripet,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav .......... fri

71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,

ävensom halvfabrikat därav .......................... fri

71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav .............. fri

71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan

platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav fri

71.11 Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall .. fri

III. Bijouterivaror och andra varor

71.12 Bijouteri varor och delar därtill av ädel metall eller av metall

med plätering av ädel metall ...................... 10 %

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av

metall med plätering av ädel metall .................. 10 %

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av

ädel metall:

A. artiklar för tekniskt bruk .......................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade

ädelstenar .............................. fri

71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15...... 10 %

Kap. 72. Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

72.01 Mynt................................................ fri

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XV

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter,,

beredda av metallpulver eller metallfjäll;

b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);

c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;

d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

e) varor, hänförliga till kap. 71, såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med

plätering av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall;

f) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner, apparater och elektrisk materiel);

g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga

till avd. XVII;

h) instrument och apparater, upptagna i avd. XVIII, urfjädrar härunder inbegripna;

ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i avd. XIX (vapen och ammunition);

k) varor, hänförliga till kap. 94 (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);

l) handsiktar (nr 96.06);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga

till kap. 98.

2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:

a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32,

samt motsvarande varor av annan oädel metall;

b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;

c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.

Såsom delar i kap. 73—82 skola icke anses sådana varor, som enligt vad ovan sagts

utgöra delar med allmän användning.

Kap. 73—81 omfatta icke varor av de slag, som äro hänförliga till kap. 82 eller 83,

för så vitt icke bestämmelserna i närmast föregående stycke eller i anm. till kap.

83 annat föranleda.

3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gälla följande bestämmelser:

a) legeringar av oädla metaller, som innehålla mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras

såsom nickel, för så vitt icke vikten av ingående järn överstiger vikten

av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

b) ferrolegeringar hänföras till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger

vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller,

hänförliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar

av oädla metaller enligt denna avdelning, för så vitt vikten av ingående

oädla metaller är lika med eller större än vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,

hopsmälta blandningar av oädel metall.

4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida annat icke är

stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skola tulltaxeras såsom metallen

i fråga.

5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor,

som enligt de allmänna reglerna skola tulltaxeras såsom varor av oädel metall

—- i vilka ingå två eller flera dylika metaller, tulltaxeras, för så vitt icke annat är

särskilt stadgat, såsom varor av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:

a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;

b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens

tulltaxering.

6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som äro användbara endast

för återvinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

93

Kap. 73. Järn och stål

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan må därjämte innehålla:

mindre än 15 % fosfor,

högst 8 % kisel,

högst 6 % mangan,

högst 30 % krom,

högst 40 % wolfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium,

titan, vanadin, molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som förete

de för stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock

som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 %

mangan och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användas

vid järn- och stålframställning och som innehålla ett eller flera legeringsämnen

i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 % kisel,

mer än 30 % mangan,

mer än 30 % krom,

mer än 40 % wolfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin,

molybden, niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om

kisel järnlegeringar (ferrokisellegeringar), 92 % i fråga om järnmanganlegeringar

(ferromanganlegeringar), icke innehållande kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten

räknat, nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % wolfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor,

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller

minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor,

mindre än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor

och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning

av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller

genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller

stålskrot eller av välljärn.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för valsning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta

av mer än 1 225 mm2 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden.

ij) Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm

och en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek

av minst 1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en

styckevikt av minst 500 kg.

l) Universaljärn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår

eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100

mm och med en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

m) Band (nr 73.12) :

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt,

med en bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande

en tiondel av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13): H

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses

i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek av högst 125 mm och, i fråga om produkter

av kvadratisk eller rektangulär form, med en bredd av mer än 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller

rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med

överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär

av färdig artikel eller av till annat nummer hänförlig vara.

o) Tråd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått

av högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd

även valsade produkter av samma dimension.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1,

m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval,

likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets

med de icke parallella sidorna lika långa.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med

ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det

största inre tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke äro hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvara

någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt avannan

form än sådan som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföras icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr

73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn

eller stål av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter

av det slag av järn eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin

torm och sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

o. Med högtrgcksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar

härunder inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm

och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet ..............

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än

15 % kisel ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

73.03 Skrot och avfall av järn eller stål......................

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat......

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp ..................

fri

fri

fri

6 %

fri

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 95

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av

järn eller stål:

A. smältstycken och råskenor.......................... fri

B. andra slag ...................................... 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen

av järn eller stål, grovt tillformade genom smidning .... 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.......... 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål ........................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,

strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd

härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd .................................... 5 %

b. annan ...................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade .................. 7 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad,

smidd eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även

borrade och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom

spontpålar och bredflänsig I-stång, oavsett vikten

per löpmeter ............................ fri

b. andra slag .................................. 6 %

2. kallbearbetade ................................. 7 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fernissat

........................................ fri

2. med överdrag av zink .......................... 6 %

3. med överdrag av annan metall .................. 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsat .................................... 6 %

2. kallvalsat ...................................... 7 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fernissad

........................................ fri

2. med överdrag av annan metall .................. 6 %

B. andra slag ........................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk

isolering........................................ 7 %

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i

nr 73.06—73.14:

A. plåt, ävensom band med en bredd av mer än 250 mm, av

rostfritt stål ...................................... 5 %

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

73.16

73.17

73.18

73.19

73.20

73.21

73.22

73.23

73.24

73.25

73.26

73.27

73.28

73.29

73.30

B. andra slag:

beläggas med samma tull som motsvarande artiklar,

hänförliga till nr 73.06—73.14

Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,

spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor samt

spårhållare och spårplattor:

A. räler ............................................

B. andra slag ........................................

Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver ..............................

B. mindre än 510 mm ................................

Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,

hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................

2. med överdrag av annan metall ..................

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade ............................

2. kallbearbetade ..................................

Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer,

även med förstärkning................................

Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar

och flänsar ......................................

Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul,

broar och brosektioner, slussportar, torn, master, pelare,

stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier,

räcken och staket); plåt, band, stång, profilstång, rör o. d.

av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner

..............................................; •

Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för

alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även

med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad

men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning

..........................................

Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av

järn- eller stålplåt, för transport eller förpackning av varor

................................................

Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare,

av järn eller stål ....................................

Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av

järn- eller ståltråd, utan elektrisk isolering ............

Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller

vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt

stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål1 ................................................

Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................

Klippnät av järn eller stål ............................

Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd . .

B. andra slag .................... • .......

Ankaren och draggar samt delar därtill, av jarn eller stål

fri

8 %

fri

8 %

7 %

8 %

7 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

10 %

8 %

8 %

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 97

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor

och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller

stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar 8 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv
krokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av järn eller stål............................ 8 %

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande

artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,

brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter

och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål:
A.

knappnålar och säkerhetsnålar .................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................ 8 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,

tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande

varor av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som

huvudsakligen användas i hushåll, ävensom delar därtill av

järn eller stål........................................ 8 %

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmelednings
pannor

och värmeledningselement, av järn eller stål, icke

elektriska, samt delar därtill av järn eller stål .......... 8 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller

stål:

A. av plåt, emaljerade ................................ 10 %

B. andra ............................................ 8 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av

järn eller stål, för skurning, polering e. d............... 8 %

73.40 Andra varor av järn eller stål ........................ 8 %

Kap. 74. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller sändning

icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som

användas som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel

eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av

andra metaller än järn.

Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent

fosfor, hänföras till nr 28.55.

2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 0 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

eu tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

7 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr''JO

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

c) Plåt och band (nr 74.04) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek

av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade,

polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och

rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade

till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

74.01 Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt

avfall och skrot av koppar .......................... fri

74.02 Koppartillsatslegeringar .............................. fri

74.03 Stång och tråd av koppar.............................. 3 %

74.04 Plåt och band av koppar.............................. 3 %

74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag

av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst

0,15 mm (underlag icke inräknat) .................... 5 %

74.06 Pulver och fjäll av koppar:

A. användbara till bronsering ........................ 10 %

B. andra slag ........................................ fri

74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

av koppar ...................................... 3 %

74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar .............................................. 8 %

74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med

inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men

utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning

................................................ 8 %

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,

utan elektrisk isolering .......................... 6 %

74.11 Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd........ 8 %

74.12 Klippnät av koppar .................................. 8 %

74.13 Kedjor och delar därtill av koppar...................... 8 %

74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och

krampor samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av

järn eller stål och med huvud av koppar................ 6 %

74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av koppar .......................................... 6 %

74.16 Fjädrar av koppar.................................... 8 %

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,

icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användas

i hushåll, ävensom delar därtill av koppar............ 8 %

74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar 8 %

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhetsnålar...................... 10 %

B. andra slag........................................ 8 %

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

99

Kap. 75. Nickel

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

c> Plåt, band och folier (nr 75.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken

icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,

böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning

att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller

av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 75.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning

av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder,

hänförliga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel fri

75.02 Stång och tråd av nickel .............................. 3 %

75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A. plåt, band och folier .............................. 3 %

B. pulver och fjäll.................................... fri

75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na)

samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar,

av nickel ........................................ 3 %

75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på

elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade .......... fri

75.06 Andra varor av nickel ................................ 8 %

Kap. 76. Aluminium

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 76.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek

av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom

bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar,

polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till

spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium fri

76.02 Stång och tråd av aluminium.......................... 3 %

76.03 Plåt och band av aluminium .......................... 3 %

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på

underlag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av

högst 0,15 mm (underlag icke inräknat) ................ 5 %

76.05 Pulver och fjäll av aluminium:

A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,

avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av

gasbetong ....................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

av aluminium.................................... 3 %

76.07 Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar

och flänsar .......................................... 8 %

76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och

brosektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak,

dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d.

av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 8 %

76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre

beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men

utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärm
-

ning ..................... 8 %

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och andra behållare av aluminium,

för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör

och förpackningstuber härunder inbegripna:

A. förpackningstuber ................................ 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

76.11 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare

av aluminium .................................... 8 %

76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av alumini
umtråd,

utan elektrisk isolering ...................... 6 %

76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd.................. 8 %

76.14 Klippnät av aluminium............................... 8 %

76.15 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av aluminium

................................................ 8 %

76.16 Andra varor av aluminium............................ 8 %

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

101

Kap. 77. Magnesium, och beryllium

77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesi
um,

härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken

................................................ fri

77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och

ihålig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt

jämstora spån, av magnesium:

A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör .............;. . 3 %

B. pulver och fjäll samt jämstora spån.................. fri

77.03 Andra varor av magnesium ........................ .. 8 %

77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav . . fri

Kap. 78. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade prov

dukter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande

per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade,

polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

2. Till nr 78.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

78.01 Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot

av bly ............................................. • fri

78.02 Stång och tråd av bly................................. . fri

78.03 Plåt och band av bly............................... ■ • • fri

78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforera
de,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag

av papper, papp, plast e. d., vägande per in2 högst 1 700 g

(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av bly.......... fri

78.05 Bör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar

samt rör i S-form för vattenlås, av bly ................ fri

78.06 Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly............................ fri

B. förpackningstuber ................................ 10 %

C. andra slag ...................................... 8 %

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 79. Zink

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Träd (nr 79.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 79.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter

av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken

icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföras även plåt,

band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt

plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller

försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 79.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink.......... fri

79.02 Stång och tråd av zink................................ fri

79.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink . . fri

79.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän
sar,

av zink.......................................... fri

79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av zink ...................... fri

79.06 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar.......................... fri

B. andra slag ........................................ 8 %

Kap. 80. Tenn

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 80.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter

av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande

per m2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av

mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade,

polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

2. Till nr 80.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rordelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

80.01 Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn..........

80.02 Stång och tråd av tenn ..............................

80.03 Plåt "och band av tenn...............• • ...............

80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fastade på underlag

av papper, papp, plast e. d., vägande per m2 högst 1 000 g

(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av tenn:

A. folier ............................................

B. pulver och fjäll....................................

80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar,

av tenn..........................................

80.06 Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber ................................

B. andra slag

fri

fri

fri

3 %

fri

fri

10 %

8 %

Köp 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,

krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan,

thorium, tallium, uran, vanadin och zirkonium.

Till detta nummer hänföras även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid framställning

av kobolt.

81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................. 3 %

B. andra slag ........................................ *n

81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................. 3 %

B. andra slag ........................................

81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav...... fri

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt

varor därav.......................................... fr*

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

Anmärkningar

1 Till detta kapitel hänföras — bortsett från biåslampor, transportabla smidesässjor,

slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr

samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den

verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

a) oädel metall;

b) hårdmetall på underlag av oädel metall;

c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;

d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom

beläggningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt

samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro

särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska handverktyg.

Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna

från detta kapitel.

Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som

enligt nästföregående stycke äro hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande

färdiga artiklar.

Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföras till nr 82.11, saxar till

elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13.

3. Till olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkomma i satser, förpackade

i etuier, askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen

ingående vara, som är underkastad högsta tullen.

Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföras dock

till nr 82.13.

‘3:1 Vad i anm. 3 sägs gäller jämväl varor, hänförliga till olika underavdelningar av

samma nummer, dock att rakhyvlar med tillhörande blad hänföras till nr 82.11 B.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, kräf
tor,

räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg

för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar,

trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra

handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel

eller skogsbruk .................................. 8 %

82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade

sågblad härunder inbegripna:

A. blad till rälsågar och till bågfilar.................... 7 %

B. andra slag........................................ 8 %

82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande;

skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bultsaxar,

metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverktyg:
A.

röravskärare samt delar därtill ...................... 5 %

B. andra slag ........................................ 8 %

82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, andra

än maskinskruvstycken; skruvtvingar o. d., blåslampor,

transportabla sinidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar

och slipskivor på ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter:
A.

handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borroch

sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar

till dylika artiklar ................................ 5 %

B. andra slag ................. ....................... 8 %

82.05 Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för mekaniska eller

icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,

gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarvning, skruvidragning

o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:
A.

borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar ävensom

delar till dylika artiklar ...................... 5 %

B. andra slag ........................................ 8 %

82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater

.................................................. 8 %

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 105

82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till

verktyg, av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molyb
den,

vanadin e. d.) .................................... 8 %

82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekanis
ka

apparater och redskap med huvudsaklig användning i

hushåll för beredning, servering o. d. av matvaror eller drycker,

vägande per styck högst 10 kg...................... 8 %

82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade). . 8 %

82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ................ 8 %

82.11 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska)

samt blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbegripna:
A.

rakknivar samt blad och andra delar därtill.......... 8 %

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar

därtill, andra än blad till rakhyvlar ................ 13 %

C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder inbegripna

........................................ 15 %

82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer . . 8 %

82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklippningsmaskiner

(icke elektriska), huggknivar för slakterier

och charkuterier samt pappersknivar; verktyg och satser

av verktyg för manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder

inbegripna ......................................... 8 %

82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörknivar

samt sockertänger och liknande artiklar.............. 8 %

82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga

till nr 82.09, 82.13 eller 82.14...................... 8 %

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar

av järn eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande

artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81).

83.01 Läs (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och

väskbyglar med lås samt delar därtill, av oädel metall;

nycklar och nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hänförliga

till detta nummer:

A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill . . 12 %

B. andra slag ........................................ 8 %

83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler,

dörrar, trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karosserier,

sadelmakeriarbeten, koffertar, skrin o. d., automatiska

dörrstängare härunder inbegripna; hatthyllor, hatt
-

hängare, konsoler o. d. av oädel metall.................. 8 %

83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt förstärkta

fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin

o. d., av oädel metall.................................. 8 %

83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar,

manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av

oädel metall, andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr

94.03 .............................................. 8 %

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare,

kontorsböcker o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till

häftapparater, s. k. ryttare till kortregister samt liknande

kontorsartiklar, av oädel metall ...................... 8 %

83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för

användning inomhus ................................ 8 %

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av oädel metall ................ 8 %

83.08 Slangar och rör, böjliga, av oädel metall .............. 8 %

83.09 Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,

hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel

metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, handväskor

eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel

metall .............................................. 8 %

83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall.................. 8 %

83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt

delar därtill, av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill........... 15 %

B. andra slag ............... 8 %

83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar

av oädel metall ...................................... 8 %

83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kap
syler,

plomber och andra tillbehör av oädel metall till förpackningar

................................. 8 %

83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor

och liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel

metall .............................................. 8 %

83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor

av oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande

flussmedel, för svetsning eller lödning eller för

påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall;

tråd och stavar av metallpulver, för metallsprutning .... 8 %

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

107

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;

elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi

för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);

b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn

(nr 43.03);

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (kap. 39, 40, 44 eller 48 eller avd. XV,

alltefter materialets beskaffenhet);

d) perforerade jacquardkort och liknande artiklar av papper eller papp, hänförliga

till nr 48.21;

e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för

tekniskt bruk (nr 59.17);

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga

till nr 71.02, 71.03 eller 71.15;

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband

(avd. XV);

ij) varor, hänförliga till kap. 82 eller 83;

k) transportmedel, hänförliga till avd. XVII;

l) varor, hänförliga till kap. 90 (mät- och kontrollinstrument m. m.);

m) ur och andra varor, hänförliga till kap. 91;

n) maskinborstar (nr 96.02);

o) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,

anm. 1 till kap. 84 och anm. 1 till kap. 85, tulltaxeras delar till maskiner,

med undantag av delar till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller

85.27, enligt följande regler:

a) om delarna utgöra varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i

kap. 84 eller 85 (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföras de till detta nummer,

oavsett för vilket slag av maskiner de äro avsedda;

b) om delarna icke utgöra varuslag, som nyss nämnts, men äro igenkännliga såsom

uteslutande eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för

flera slag av maskiner, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr

84.59 eller 85.22), tulltaxeras de enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar,

igenkännliga såsom huvudsakligen avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13

eller 85.15 och lika användbara för båda dessa slag av varor, tulltaxeras enligt

nr 85.13;

c) om delarna icke kunna tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföras

de till nr 84.65 eller 85.28.

3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner,

anses även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de förete

de väsentliga kännetecknen på de kompletta maskinerna.

4. .Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3

skola tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande

sammansatta maskiner.

"4:1. Vad i anm. 4 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest

varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra

en artikel, som tulltaxeras såsom maskin.

5. Kombinationer av olika maskiner, som skola arbeta tillsammans och som bilda en

enhet, ävensom maskiner, som kunna utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, för

så vitt icke annat är stadgat, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna

deras karaktär.

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner,

på vilka finnes särskilt utrymme eller aptering (konsol c. d.) för anbringande av

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

motorerna, tulltaxeras tillsammans med maskinerna. Vad nu är sagt gäller i tillämpliga

delar även för driv- och transportremmar.

7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap,

hänförliga till avd. XVI.

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt

mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till kap. 68;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material

(kap. 69);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr

70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande

artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81);

c) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater

(nr 85.06).

2. För så vitt icke annat följer av bestämmelserna i anm. 5 och 6 till avd. XVI,, skola

maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras till såväl nr 84.01

—84.21 som nr 84.22—84.60, tulltaxeras enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföras dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)

och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror

(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i

vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande

till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföras icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorshruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföras polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %,

dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt

nr 73.40.

4. För så vitt icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till

detta kapitel eller i anm. 5 till avd. XVI, skola maskiner, som kunna användas för

flera ändamål, tulltaxeras efter den huvudsakliga användningen av maskiner av

ifrågavarande slag. Därest den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller

icke finnes omnämnd i något tulltaxenummer, hänföras maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaskiner)

av metalltråd, garn eller annat material hänföras likaledes till nr

84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeledningspannor

......................................... 10 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, överhettare,

ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar

för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner 10 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)

samt dylika gasgeneratorer, med eller utan

gasrenare ........................................... 10 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna...... 10 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna .......................... 10 %

84.06 Förbränningskolvmotorer ............................ 10 %

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 109

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer

samt regulatorer därtill .............................. 10 %

84.08 Andra motorer ...................................... 10 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna .............................. 10 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder in
begripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;

vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.) . . 10 %

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller tur
bin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft

eller andra gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar

och liknande maskiner ............................ 10 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven

fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur

och fuktighet, allt i gemensamt omhölje ................ 10 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle

eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, härunder

inbegripet mekaniska anordningar för avlägsnande

av aska samt liknande anordningar:

A. eldstadsrostar .................................... fri

B. andra ............................................ 10 %

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11 .............................. 10 %

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar,

även elektriska ...................................... 10 %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än

metallvalsverk och maskiner för valsning av glas) ävensom

valsar därtill ........................................ 10 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning)

för uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering,

sterilisering, pastörisering, ångbeliandling, torkning,

indunstning, kondensering, avkylning eller annan behand
-

ling, som erfordrar temperaturändring, dock ej apparater

av sådana slag, som huvudsakligen användas i hushåll;

varmvattenberedare, icke elektriska .................... 10 %

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor

eller gaser .......................................... 10 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning avflaskor

eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning,

tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor,

burkar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner

och apparater för förpackning av varor; apparater för in
-

pressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner............ 10 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra

än vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla

slag, för vågar ...................................... 10 %

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,

spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga

ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller

oladdade; sprutpistoler och liknande apparater; sandbläs
ter-

och ångblästerapparater samt liknande apparater .... 10 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller

transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyltkranar,

telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr

84.23 ............................................... 10 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Knngl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,

schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (gräv
-

maskiner, s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,

ej hänförliga till nr 87.03 .................... 10 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, så
som

plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;

vältar för gräsmattor och idrottsplatser ...... 10 %

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk,

halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings-

och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt

sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter,

med undantag av maskiner, hänförliga till nr

84.29 .............................................. 10 </,■■

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen

........................................ 10 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av

vin, cider, fruktsaft e. d................................. 10 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdssköt
sel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med

uppvärmningsanordning eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater

samt värmekammare för nykläckta

kycklingar (s. k. kycklingmödrar) .................... 10 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra ma
skiner

och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,

med undantag av maskiner och apparater för lantbruk

................................................ 10 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer

i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen

bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna

samt industrier för beredning av kött,

fläsk, fisk, frukt eller grönsaker ...................... 10 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand
ling

av pappersmassa, papper eller papp ................ 10 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftma
skiner

härunder inbegripna .......................... 10 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers
massa,

papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner,

alla slag, för papper eller papp .................... 10 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;

maskiner och apparater för tillverkning av klichéer

eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till

nr 84.45—84.47); trycktyper, utfyllnadsmateriel, matriser,

klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform);

plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för

grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar .................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40;

iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater

till dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill . . fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill .. 5 %

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater

härunder inbegripna .............................. 10 %

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 111

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för

förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för

spinning, tvinning, dubblering, spolning, rullning eller hasp
ling

av garn e. d....................................... 10 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,

spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar;

varpmaskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner

och apparater för förberedning av garn till vävning e. d. 10 %

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga

till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varpoch

skottväktare samt anordningar för skyttelväxling; delar

och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga

till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom

spindlar, spinnvingar, kardbeslag, nålkammar, spinnmunstycken,

skyttlar, skaftramar och solv samt nålar för trikåmaskiner

:

A. trikåmaskinsnålar ................................. fri

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.......... 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand
ling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken),

härunder inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar

samt hattformar .............................. 10 %

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling

av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för

vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning

av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning

av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner

för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder,

tapeter, omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade

tryckplåtar och tryckvalsar till sådana maskiner........ 10 %

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner

härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar.................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning

av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även

pälsskinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41 . . 10 %

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för

metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill fri

B. götkokiller ........................................ 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer ...................... 8 %

B. andra slag ...................................... 10 %

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller liård
-

metall, ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än

10 000 kg ........................................

B. andra slag ......................................

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter,

betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbet
ning

av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande

hårda ämnen .......................................

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45

—84.47, härunder inbegripet hållare för arbe Isstycken eller

verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar

och liknande anordningar för verktygsmaskiner;

verktygsliållare till handverktyg, hänförliga till nr 82.04,

84.49 eller 85.05 ......................................

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med ickeelektrisk

motor.......................................

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än

mjuklödning), skärning eller ythärdning med gas........

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater

o. d.................................................

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollappara
ter,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande

maskiner och apparater med räkneverk ..........

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.) . .

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom

dupliceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater),

adresseringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och

förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag

och häftapparater ................................

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igenkännliga

såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för

maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 . .

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller

andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för

hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,

keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen

i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av

gjutformar av sand...................................

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning

av elektriska glödlampor, elektriska lysrör,

elektronrör e. d.......................................

84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad-

och livsmedelsautomater .........................■

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej

hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slaggranuleringsmaskiner samt delar därtill ..........

B. andra slag ........................................

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar

för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller and
-

fri

10 %

10 %

10 %

10 %

10 °/o

10 %

10 %

10 %

10 %

10 %

10 %

10 %

10 %

10 %

fri

10 %

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 113

ra mineraliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.)»

gummi eller plast .................................... 10 %

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar,

ångpannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreglerade

ventiler härunder inbegripna.............. 10 %

84.62 Kul- och rullager .................................... 10 %

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidla
-

ger, lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna),

kuggväxlar och andra växlar för överföring av kraft

eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor

och hlock härunder inbegripna) samt axelkopplingar .... 10 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material

(t. ex. asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt

metallfolier; satser av packningar av skilda material, för

maskiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert

eller liknande förpackningar .......................... 10 %

Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar

eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till

annat nummer i detta kapitel.......................... 10 %

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning

ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk

avsedda artiklar med sådan anordning;

b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;

c) möbler med elektrisk uppvärmning (kap. 94).

2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras såväl till nr 85.01 som till nr

85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt sistnämnda tre nummer.

Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföras dock till nr 85.01.

3. Nr 85.06 skall äga tillämpning endast för följande elektromekaniska apparater av

hushållstyp, nämligen:

a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel,

fruktpressar samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar

oavsett vikten per styck;

b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg.

Till nr 85.06 hänföras dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18

och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41)

samt elektriska värmeapparater (nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera
torer

härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och

induktansspolar ...................................... 10 %

85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magneti
serade;

magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller

elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska

kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon

.....................................‘......... ... 10 %

85.03 Galvaniska element och batterier ...................... 8 %

85.04 Elektriska ackumulatorer ............................ 10 %

85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk motor)

................................................ 10 %

85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elektrisk

motor) ......................................... 10 %

8 Hihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med

inbyggd elektrisk motor) ............................. 10 %

85.08 Elektriska apparater och anordningar för tändning och start

av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgeneratorer,

tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift;

generatorer och bakströmsreläer för användning tillsam
-

mans med förbränningsmotorer ...................... 10 %

85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vind
rutetorkare

och vindrutevärmare, för cyklar eller motorfordon

............................................. 10 %

85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor

och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller generator),

ej hänförliga till nr 85.09 ........................ 10 %

85.11 Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be
handling

av material genom induktiv eller dielektrislc uppvärmning;

maskiner och apparater för elektrisk svetsning,

lödning eller skärning ................................ 10 %

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska

kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller

liknande uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater

för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater

och hårtångsvärmare; elektriska stryk
-

och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk;

värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill...... 8 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär
frekvensutrustning

för dylik telefoni eller telegrafi härunder

inbegripen ....................................... 10 %

85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensförstärkare:
A.

mikrofoner samt stativ och andra delar därtill........ 10 %

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill 17 %

85.15 Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi,

rundradio eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna;

televisionskameror; apparater för radionavigering,

radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbe
-

gripna :

A. mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio

eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna,

samt delar därtill ................................ 17

B. andra slag ........................................ 10 %

85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater

för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar

eller flygplatser ...................................... 10 %

85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuvlarmsapparater),

ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16 .... 10 %

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g...................... 17 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,

förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar,

såsom strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,

vägguttag, kopplingsdosor och glödlamps
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

115

hållare; motstånd (andra än värmemotstånd) fasta eller

variabla, potenliometrar härunder inbegripna; automatiska

spänningsregulatorer av motstånds-, transduktor- eller kontakttyp

eller motormanövrerade; manövercentraler, såsom

manöverpulpeter, manövertavlor o. d.:

A. strömställare och tryckkontakter, liandmanövrerade,

glödlampshållare ävensom vägguttag och andra liknande

uttag samt för sådana uttag avsedda stickproppar, allt

för så vitt artiklarna per styck väga högst 500 g......

B. smältsäkringar av keramiskt material................

C. motstånd, vägande per styck högst 25 g..............

D. andra slag ........................................

85.20 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belysning

samt lampor för ultravioletta eller inf raröda strålar;

elektriska båglampor och blixtlampor:

A. metalltrådslampor ........................ 100 kg

B. socklar till glödlampor.............................

C. andra slag ........................................

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder

inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för

televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska

celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d., transistorer härunder

inbegripna; monterade piezoelektriska kristaller:

A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill.....

B. andra slag ........................................

85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel...............................

85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel

(lacktråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder

inbegripna), även med kopplingsanordningar:

A. med mantel av bly eller annan metall...............

B. andra slag ........................................

85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt

ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska

element eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska

ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande

per styck:

A. 3 kg eller däröver:

1. grafiterade .............................. 100 kg

2. andra slag......................................

B. mindre än 3 kg:

1. kolborstar......................................

2. andra slag .............................. 100 kg

85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet ................

85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner

eller apparater eller för annat elektriskt ändamål,

av isolermaterial, även försedda med i massan ingjutna eller

inpressade mindre metalldelar, avsedda uteslutande för

sammanfogning:

A. av plast ..........................................

B. av annat material .................................

85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall,

invändigt isolerade ...................................

85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, till maskiner eller apparater....................

12 %

15 %

15 %

10 %

440: —

fri

10 %

fri

10 %

10 %

6 %

10 %■

3: —

fri

10 %

20: —

10 %

15 %

10 %

8 %

10 %

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVII

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej

heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportmedel,

tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för

transportmedel:

a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt

nr 84.64);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg);

d) varor, hänförliga till nr 83.11;

e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller

84.62, samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;

f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (kap. 85);

g) instrument och apparater, hänförliga till kap. 90;

h) ur (kap. 91);

ij) vapen (kap. 93);

k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).

3. Med delar och tillbehör avses i kap. 86—88 icke sådana artiklar, som ej uteslutande

eller huvudsakligen användas för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och

tillbehör, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras

efter den huvudsakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag.

4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som

flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras

såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga

kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

6. För så vitt icke annat är stadgat, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor

(kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som

enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar,

såsom motsvarande sammansatta varor.

*6: 1. Vad i anm. 6 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest

varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra

en artikel hänförlig till denna avdelning.

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,

icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);

b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;

c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.

2. Till nr 86.09 hänföras bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och

andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar

och koppelanordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar.

3. Till nr 86.10 hänföras bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar

och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och

rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar

för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska

belysningsanordningar.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 117

86.01 Ånglok och tendrar därtill ............................ 10 %

86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift) . . 10 %

86.03 Andra lok ........................................... 10 %

86.04 Motorvagnar och motordressiner........................ 12 %

86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång
vagnar,

undersökningsvagnar och andra dylika specialvagnar

för järnvägar eller spårvägar...................... 8 %

86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för

järnvägar eller spårvägar; dressiner, andra än motordres
siner

................................................ 8 %

86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar................ 8 %

86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor

eller gaser, oavsett transportsättet...................... 8 %

86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar därtill................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

86.10 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill,

härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontrolloch

manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och delar

därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller

spårvägar............................................ 8 %

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som äro

konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner,

redskap eller last, även om de ha särskilda smärre utrymmen, som möjliggöra

medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde,

gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som äro försedda med förarhytt, hänföras till nr 87.02

och icke till nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföras icke barncyklar, som icke äro konstruerade som vanliga cyklar

eller som icke äro utrustade med kullager; dylika barncvklar hänföras till nr

97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d..... 10 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran.................... 15 %

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastarbilar,

verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning

för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika

bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ... . 15 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01 —

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01 ........ 10 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 . . 15 %

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter

härunder inbegripna......................... 15 %

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 —

87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 . . 10 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—

87.03 15 %

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)

för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt

delar till dylika truckar............................... 10 %

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be
styckning;

delar till dylika fordon...................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),

även med sidvagnar; särskilt inkommande sidvagnar till

motorcyklar eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med en cylindervolym av högst 245 cm3............ 15 %

2. andra.......................................... 10 %

B. särskilt inkommande sidvagnar...................... 10 %

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna),

utan motor...................................... 1 st. 20: —

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor

.................................................. fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 15 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon ........ 10 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

framdrivningsanordning samt delar därtill....... 10 %

Kap. 88. Luftfartyg rn. m.

Anmärkning

* Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas

tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål

föras från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan eljest stadgas för varor

av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna

finner tull icke böra utgå.

88.01 Ballonger och luftskepp .............................. fri

88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes .. fri

88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ........ fri

88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill............. 10 %

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg

samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till

dylika anordningar eller apparater...................... fri

Kap. 89. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och

båtar, inkommande i delar, hänföras till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda

fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, skall nr 89.01

äga tillämpning.

Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas

tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som för

varaktigt ändamål ilandföras från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom

för sådana artiklar, som särskilt förvärvats i utlandet och som inkomma med här tillverkade

eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, skall erläggas tull

enligt vad i taxan eljest stadgas för varor av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen

med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 119

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel:

A. krigsfartyg........................................ fri

B. fiskefartyg ........................................ fri

C. lustfartyg......................................... 10 %

D. andra slag:

1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton .... 10 %

2. andra ......................................... fri

89.02 Bogserbåtar:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton...... 10 %

B. andra ............................................ fri

89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar

och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad

betydelse i förhållande till deras huvuduppgift,

ävensom flytdockor .................................. fri

89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas................ fri

89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöjningsbo
jar

och andra bojar samt sjömärken.................... fri

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument

samt apparater för upptagning eller

återgivning av ljud

Kap• 90• Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr

42.04) eller textilmaterial (nr 59.17);

b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material

för kemiskt eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;

c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av

oädel eller ädel metall, icke utgörande optiska artiklar (nr 83.12 och kap. 71)-

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar

samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr

84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning

av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska

avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av optiska

instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hänförliga

till nr 84.61;

g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavigering

e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);

h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg

(nr 92.11); magnetiska tontillsatser (nr 92.13);

ij) artiklar, hänförliga till kap. 97;

k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande

kompletta eller färdiga instrument och apparater, för så vitt de förete de

väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om

tulltaxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra

till detta kapitel hänförliga artiklar följande:

a) sådana delar och tillbehör, som utgöra artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer

i detta kapitel eller i kap. 84, 85 eller 91 (med undantag av nr 84.65 och 85.28)

hänföras till numret i fråga;

b) andra delar och tillbehör, vilka äro igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras

enligt tnlltaxenumret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:Is proposition nr DO år I Dö 8

121

4. Till nr 90.05 hänföras icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för

vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater,

hänförliga till detta kapitel (nr 90.13).

5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen

kunna hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

6. Nr 90.28 omfattar endast:

a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;

b) instrument och apparater, vilka äro av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15,

90.16, 90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion

grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;

c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning

(alfa-, beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.

7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett

materialet, oinfattade, med undantag av artiklar av glas,

icke optiskt bearbetade; polariserande skivor och plattor. . fri

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett

materialet, infattade för användning i instrument eller apparater,

med undantag av artiklar av glas, icke bearbetade

för optiskt bruk:

A. objektiv till kameror:

1. vägande per styck högst 3 kg..................... 10 %

2. andra; ävensom sökare till kameror .............. 5 %

B. andra slag ........................................ 10 %

90.03 Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt

delar till sådana infattningar .......................... 8 %

90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet

skyddsglasögon, solglasögon och liknande varor.......... 8 %

90.05 Kikare .............................................. fri

90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tuber,

meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill,

med undantag av radioastronomiska instrument.......... fri

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg .................... 10 %

2. andra.......................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror .... 5 %

C. blixtljusapparater .................................. It) %

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsapparater,

även kombinerade, samt kinoprojektorer, även

med anordningar för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsap
-

parater, samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg...................... 10 %

2. andra.......................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och för
ininskningsapparater

................................. 10 %

90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolabo
ratorier,

ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel;

kopieringsapparater och kopieringsramar för kontaktkopiering;

filmspolar; projektionsdukar och projektionsskärmar 10 %

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondif
fraktionskameror.

.................................... fri

90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering,

filmning eller projicering ............................. 10 %

90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna . . 10 %

90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri,

avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteorologi,

hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmä
tare

................................................ 10 %

90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter . . 10 %

90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (pantografer,

ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); instrument

och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga

till annat nummer i detta kapitel (balanseringsapparater,

planimetrar, mikrometrar, skjutmått, tolkar, mät
band,

mätstockar o. d.); profilprojektorer .............. 10 %

90.17 Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även

för tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska apparater

samt instrument för ögonundersökning härunder

inbegripna .......................................... 10 (/c

90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater

för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-,

syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; respiratorer,

gasmasker härunder inbegripna ................ 10 %

90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska

gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder

och ögon samt andra proteser; hörapparater för lomhörda;

spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer:

A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill ........ 5 %

B. andra slag ........................................ fri

90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater

för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, härunder

inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord,

röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för röntgenundersökning

eller röntgenbehandling:

A. röntgenrör samt delar därtill ...................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

90.21 Instrument, apparater och modeller för demonstrationsändamål

(t. ex. vid undervisning eller på utställningar),

icke användbara för andra ändamål .................... fri

90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning

(undersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller liknande

egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper,

plaster e. d.) ........................................ 10 %

90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyro
metrar,

barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även

registrerande, samt kombinationer av dessa instrument . . 10 c/c

90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto
matisk

reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå,

tryck e. d. eller för automatisk reglering av temperatur

(t. ex. manometrar, termostater, nivåmätare, dragregulatorer,

genomströmningsmätare och värmemängdsmätare), ej

hänförliga till nr 90.14................................ 10 %

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 123

90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys

(t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och

gasanalysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet,

porositet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska,

fotometriska eller akustiska mätningar, exponerings
-

mätare härunder inbegripna; mikrotomer .............. 10 %

90.26 Gas-, vätske- och elektricitetsmätare.................... 10 %

90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare,

stegräknare o. d.; liastighetsmätare och takometrar (även

magnetiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop...... 10 %

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,

analys eller automatisk reglering:

A. ekolod ............................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24

eller 90.26—90.28 hänförliga artiklar .................. 10 %

Kap. 91. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur

(fickursverk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek,

inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm.

2. Nr 91.07 och 91.08 skola icke äga tillämpning på mekaniska verk (drivna av fjäder

eller lod), som arbeta utan gångsegment (nr 84.08).

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk

utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV. Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

4. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 2 och 3, hänföras till

detta kapitel verk och andra delar, som kunna användas såväl i ur som i andra artiklar

(t. ex. i mätinstrument).

5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna

i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna

......................... 5 %

91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr

91.03 5 %

91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luftfartyg,

bilar eller andra fordon ........................ 5 %

91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar.................... 5 %

B. andra ........................................... 13 %

91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller

synkronmolor försedda apparater för tidkontroll eller tidmätning

............................................ 10 %

91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller synkronmotor

........................................... 10 %

91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta .......... 5 %

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

91.08 Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande sammansatta

ur

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana

boetter samt ämnen därtill ............................ 5 %

91.10 Urfoder och delar därtill .............................. 10 %

91.11 Andra urdelar ....................................... fri

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning

av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument

och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk

väg, samt exponerad dylik film, även framkallad (kap. 37);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan

elektrisk utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke

hopbyggda med dessa artiklar och icke inbyggda i samma hölje som desamma

(kap. 85 och 90); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade

med radiomottagningsapparater (nr 85.15) ;

d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);

e) leksaksinstrument (nr 97.03);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel,

tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater,

för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga

instrumenten eller apparaterna.

3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02

eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de äro avsedda,

och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer

som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom

grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införas

tillsammans med de apparater, för vilka de äro avsedda.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna

i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

92.01

92.02

92.03

92.04

Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor

och andra stränginstrument med klaviatur; harpor,

andra än eolsharpor:

A. pianon

B. andra slag .............

Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument ........

B. andra .................

Orglar, orgelharmonier o. d.

Dragspel och munspel .....

15 %

dock

högst

300: —

per

styck

fri

fri

12 %

12 %

12 %

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 125

92.05 Andra biåsinstrument................................. fri

92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter

o. d.) ............................................ 12 %

92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande

musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.) . . 12 %

92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel (t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska

sångfåglar och musiksågar); visselpipor, lockpipor och liknande

ljudsignalredskap .............................. 12 %

92.09 Strängar till musikinstrument.......................... 12 %

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),

härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för

mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor;

metronomer, stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon .................. 15 %

B. klaviaturer till instrument hänförliga till nr 92.01,

92.03 eller 92.07 samt delar till dylika klaviaturer; andra

delar till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord

till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri

C. delar till stråkinstrument samt delar till instrument

hänförliga till nr 92.05 ............................ fri

D. andra slag ...................................... 12 %

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet

skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa .... 10 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar,

band och tråd) för apparater, hänförliga till nr 92.11, preparerade

eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor

:

A. grammofonskivor:

1. för språkundervisning........................... fri

2. andra .................................. 100 kg1 50:—

B. andra slag........................................ fri

92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr

92.11 .............................................. 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor

av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj. ts proposition nr 00 år 1058

AVDELNING XIX

V apen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till kap. 36-

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som

aro monterade på vapen eller som inkomma tillsammans med de vapen, på vilka

de äro avsedda att monteras (kap. 90);

e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (kap.

97);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta

eller färdiga vapen, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta

eller färdiga vapnen.

3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga

till nr 85.15.

i. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar

därtill; slidor och baljor till hithörande vapen............

93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen..............

93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller

93.02 ............................ ..................

93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder

inbegripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på

förbränning av en explosiv laddning, såsom signalpistoler

samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastningsapparater

o. d............................................

93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för

komprimerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäderpistoler

...........................................

93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet

ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen

:

A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till revolvrar

och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ..........

B. andra slag:

1. delar av trä ....................................

2. andra:

a. till eldvapen ................................

b. till andra vapen..............................

fri

fri

fri

6 %

8 %

fri

fri

6 %

8 %

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 127

93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor

och robotprojektiler; delar till ammunition, härunder inbegripet

hagel och förladdningar:

A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ........ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj. ts proposition in- 90 år 1958

AVDELNING XX

Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fvllas med luft eller vatten, hänförliga

till kap. 39, 40 eller 62;

b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras

efter sin beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);

c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som

användas i parker, trädgårdar, vestihuler e. d. (kap. 68 och 69);

d) speglar (nr 70.09);

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp (nr

83.03);

f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till

nr 84.15; möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);

g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisionsapparater

(nr 85.15) ;

h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra

till nr 92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);

l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade

möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).

2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej äro avsedda

att placeras på golvet eller marken. Denna bestämmelse gäller dock icke beträffande:

a) köksskåp och dylika skåp;

b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;

c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda

att hängas upp eller att placeras på varandra.

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas,

marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt

skick, för så vitt delarna inkomma samtidigt.

4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkom
mande

skivor av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna)

eller av marmor eller annan sten, utan förening med annat ämne, även

om de äro tillskurna.

b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till

möbler enligt nr 94.01—94.03.

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder

inbegripna, samt delar därtill.................... 10 %

94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkar-

eller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord

och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska

anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar

med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar

till dylika artiklar ................................... 8 %

94.03 Andra möbler samt delar därtill ...................... 10 %

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,

försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av po
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

röst gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser,

sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller

andra väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda

textilfibrer .................................... 17 %

2. med överdrag av annan textilvara................ 14 %

B. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag ................ 8 %

2. av poröst gummi, utan överdrag.................. 10 %

3. andra ........................................ 14 %

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänföriiga till kap. 66 (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

ridspön samt delar därtill);

b) solfjädrar (nr 67.05);

c) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;

d) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda

med skaft eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt

inkommande skaft och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta

kapitel;

e) varor, hänförliga till kap. 90, såsom infattningar till glasögon;

f) varor, hänförliga till kap. 91, såsom urboetter och urfoder;

g) varor, hänförliga till kap. 92, såsom musikinstrument;

h) varor, hänförliga till kap. 93, såsom delar till vapen;

ij) varor, hänförliga till kap. 94 (möbler och delar därtill);

k) varor, hänförliga till kap. 96 (borstbinderiarbeten m. m.);

l) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

m) varor, hänförliga till kap. 98, såsom knappar, rökpipor och kammar;

n) varor, hänförliga till kap. 99 (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

........................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.05 Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska

snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

9 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bearbetade,

samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
-

arbetning ......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat

(jet) och liknande mineraliska material, bearbetade, ävensom

varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
-

arbetning ......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade

av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller

konstgjort), paraffin eller stearin, av gummi arabicum eller

dylika naturliga gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium,

kopal o. d.) eller av modelleringsmassa; andra gjutna

eller genom snidning eller på annat sätt formade varor,

ej hänförliga till annat nummer; icke härdat gelatin, bearbetat

(ej hänförligt till nr 35.03), samt varor därav...... fri

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;

handsiktar och handsåll

Anmärkningar

X. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71;

b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkar- eller veterinärbruk

(nr 90.17);

c) leksaker (kap. 97).

2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra

ämnen, i knippen utan infattning, vilka äro färdiga att utan isärtagning användas

vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål erfordra endast en kompletterande

mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar

eller fibrer, med eller utan skaft ...................... 10 %

96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), maskinborstar

härunder inbegripna; målningsrullar; moppar,

avtorkare o. d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material 10 %

96.03 Bindlar för borstfabrikation:

beläggas med samma tull som motsvarande borstmaterial

96.04 Dammvippor av fjädrar .............................. 10 %

96.05 Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet...... 10 %

96.06 Handsiktar och handsåll, oavsett materialet.............. 10 %

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) julgransljus (nr 34.06);

b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

131

c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,

hänförliga till kap. 39, nr 42.06 eller avd. XI;

d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02

eller 43.03;

e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga

till kap. 60 eller 61;

f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga

till kap. 62;

g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd

o. d. för idrott, hänförliga till kap. 64, ävensom idrottsmössor, hänförliga till

kap. 65;

h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);

ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas,

hänförliga till nr 70.19;

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

l) varor, hänförliga till nr 83.11;

m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till avd. XVII;

n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr

87.10);

o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (kap. 89), samt redskap för framdrivning

därav (kap. 44, om de äro av trä);

p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);

q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r) vapen och andra artiklar, hänförliga till kap. 93;

s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras

efter sin beskaffenhet).

2. Till detta kapitel hänföras även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska

eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall

ingå endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställa människor.

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom

motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga

kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

5. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1, tulltaxeras delar och

tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta

kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01 Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dy
-

lika leksaksfordon ävensom dockvagnar ................ 12 %

97.02 Dockor .............................................. 12 %

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse

.............................................. 12 %

97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra

spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljardbord

och andra för spel speciellt konstruerade möbler .... 12 %

97.05 Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader

samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar

samt julkrubbor och figurer därtill) .................... 12 %

97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik,

sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04:

A. av trä ............................................ 5 %

B. av läder eller metall .............................. 8 %

C. av annat material.................................. 12 %

97.07 Fiskkrokar samt håvar, alla slag; redskap för fiske med

krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:

A. fiskkrokar ........................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för

nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och

teatrar .............................................. 10 %

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 98. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);

b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående

helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock

med de undantag, som stadgas i anm. 2 a till kap. 71) eller av naturpärlor eller

naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar (kap. 71);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

d) dragstift (nr 90.16);

e) leksaker, hänförliga till kap. 97.

2. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 här ovan, hänföras till detta kapitel även

varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av

ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar.

3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna

i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar

och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen

och knappformar; delar till knappar .................. 12 %

98.02 Blixtlås och delar därtill .............................. 12 %

98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare

o. d.; delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och pennhållare),

ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 .......... 10 %

98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill:

A. av ädel metall .................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färg
stift,

grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och

biljardkrita .......................................... 10 %

98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram.................... 10 %

98.07 Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och

dylika handstämplar ävensom s. k. typtryckerier........ 8 %

98.08 Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner e. d., även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask.................. 10 %

98.09 Sigill- och butelj lack i form av stänger, plattor e. d.; hekto
graf-

och valsmassa samt liknande produkter på basis av

gelatin, även på underlag av papper eller textilvara...... 10 %

98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även

elektriska eller kemiska, samt delar därtill, andra än tändstenar

och vekar .................................... 8 %

98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen

härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken

samt delar därtill:

A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä...... fri

B. cigarr- och cigarrettmunstycken av sjöskum eller bärn
-

C. andra slag ........................................ 10 %

98.12 Kammar, hårspännen o. d............................. 15 %

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 133

98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika

artiklar för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersedlar

.................................................. 10 %

98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer 15 %

98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare

samt delar därtill (andra än lösa glas) .................. 15 %

98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skylt
ställ

................................................ 10 %

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XXI

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller

avsedda att här utgivas (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).

2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller

i färg direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar,

oavsett vilken teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt

eller fotomekaniskt förfarande.

3. Till nr 99.03 hänföras icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade

reproduktioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter

sin beskaffenhet.

4. a) För så vitt icke annat stadgas i anm. 1—3, skola varor, som kunna hänföras till

såväl detta kapitel som andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,

b) Till nr 99.06 hänföras icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.

5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans

med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ra
-

marna är normalt i förhållande till konstverken.

99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än

teckningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade

föremål)............................................. fri

99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt

och litografier .................................. fri

99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet .................. fri

99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggningsstämplar

o. d., makulerade, ävensom omakulerade men

icke gångbara här i landet och icke avsedda att här utgivas fri

99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller ana
tomiska

samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt,

paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt värde .... fri

99.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år................ fri

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

135

Register till tulltaxan

Tulltaxe
nummer
A
Acetaler

.......................... 29.10

Acetonolja ........................ 38.09

Acetylensvart...................... 28.03

Acetylsalicylsyra .................. 29.16

läkemedel därav.................. 30.03

Ackumulatorer:

elektriska ...................... 85.04

ång- ............................ 84.02

Adiantum ......................... 06.04

Adresseringsmaskiner .............. 84.54

delar och tillbehör därtill ...... 84.55

Agar-agar ......................... 13.03

Agnar ............................ 12.09

Aktier ............................ 49.07

Al ................................ 06.02

Alabaster ........................ 25.15

Album ............................ 48.18

Albuminer, albuminater och andra

albuminderivat ................. 35.02

Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehyd
etrar

och aldehydfenoler ........ 29.11

Aldehydsyror ...................... 29.16

Alginsyra ........................ 39.06

Alkalimetaller .................... 28.05

Alkoholer:

etylalkohol.................. 22.08—-09

metylalkohol, rå ................ 38.09

acykliska ........................ 29.04

cykliska ....................... 29.05

Alkoholperoxider .................. 29.08

Alkoholsyror ...................... 29.16

Alm .............................. 06.02

Almanackor och almanacksblock . . 49.10

Aloeextrakt ...................... 13.03

Alpstavar .......................... 66.02

Aluminatcement .................. 25.23

Aluminium och varor därav...... Kap. 76

Aluminiumhydroxid och aluminiumoxid

............................ 28.20

Aluminiumsulfat .................. 28.38

Alunarter .......................... 28.38

Tulltaxe
nummer
-

Amalgamer, av

oädla metaller .................. 28.58

ädla metaller .................... 28.49

Ambra ............................ 05.14

Amidoföreningar .................. 29.25

Aminoföreningar ............ Kap. 29:IX

Ammoniak ........................ 28.16

Ammoniumfosfater:

innehållande minst 6 mg arsenik

per kg .......................... 31.05

andra ............................ 28.40

Ammoniumkarbonat .............. 28.42

Ammoniumnitrat ............ 31.02, 31.05

Ammoniumsulfat och ammoniumsul
fatnitrat

.................. 31.02, 31.05

Ammunition ...................... 93.07

Amylalkohol ...................... 29.04

Amylfenol ........................ 29.06

Ananas, färsk eller torkad.......... 08.01

Andalusit .......................... 25.07

Anhydrit .......................... 25.20

Anilin............................. 29.22

Anilinpennor och anilinstift........ 98.05

Animaliska produkter.......... Kap. 2—5

Anis .............................. 09.09

Ankare ........................... 73.30

Anoder för förnickling ............ 75.05

Ansjovisinläggningar .............. 16.04

Anteckningsblock och anteckningsböcker

.......................... 48.18

Antibiotika ........................ 29.44

Antikviteter ...................... 99.06

Antimon och varor därav .......... 81.04

Antioxidationsmedel, beredda, för

gummiindustrin ................ 38.19

Antracen .......................... 29.01

Antracensvart .................... 28.03

Apatit ............................. 25.10

Apelsiner, färska eller torkade...... 08.02

Apparater: se deras benämningar

samt under Maskiner

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe- Tulltaxe
nummer

nummer

Appreturmedel, beredda......

38.12

av jute ........................

57.03

Aprikoskärnor ..............

12.08

av järn och stål ................

73.03

Arbetsvagnar för järnvägar och spår-

från järn- och ståltillverkning . .

26.02

vägar ....................

86.06

av kaffe ........................

09.01

delar därtill .............

86.09

av kakao ......................

18.02

Areometrar .................

90.23

av koppar ......................

74.01

Armband:

av kork ........................

45.01

av läder och konstläder ....

42.03

av lin ..........................

54.01

av metall.................

71.12,

71.16

från livsmedelsindustrin ...... Kap. 23

Armbandsur ................

91.01

av magnesium ..................

77.01

delar därtill ........ 91.07,

91.09,

91.11

av människohår ................

05.01

Arrowrot ..................

07.06

av natursilke....................

50.03

Arsenater av metaller........

28.41

av nickel ......................

75.01

Arsenikorganiska föreningar

29.32

av papper eller papp ............

47.02

Arseniksulfider, naturliga ....

25.29

av rami ........................

54.02

Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och

av syntetiska eller konstgjorda tex-

arseniksyror ..............

28.11

tilfibrer ........................

56.03

Arseniter av metaller........

28.41

av tagel ........................

05.03

Asbest:

av tenn ........................

80.01

bearbetad; varor därav ....

. . 68.13—14

av textilvaror....................

63.02

obearbetad ................

25.24

av tobak ........................

24.01

Asfalt, asfaltmastix och asfaltslen 27.14—16

av trä ..........................

44.01

Asfalt:

av zink ........................

79.01

varor därav ..............

68.08

av ädel metall ..................

71.11

Ask..........................

06.02

Avokatofrukter, färska eller torkade

08.01

Aska .......................

. . 26.03—04

Avståndsmätare ..................

90.14

Askar, av

Avtorkare ........................

96.02

aluminium ...............

76.10

Avtrycksmassor för dentalbruk ....

34.07

järnplåt ..................

73.23

Avvägningsinstrument ............

90.14

trä ...................

44.27

Axelkopplingar ....................

84.63

Asp..........................

06.02

Axelvadd ..........................

61.11

Asparagus ..................

06.04

Azalea ............................

06.02

Astronomiska instrument ....

90.06

Azider ............................

28.57

Auberginer: se Köksväxter

Azo- och azoxiföreningar ..........

29.28

Avenbok ....................

06.02

Avfall:

av aluminium ............

76.01

B

av ben ...................

05.08

Backspeglar ......................

70.09

av bly ....................

78.01

Badkar av keramiskt material......

69.10

av blötdjur och sköldpadd . .

. . 05.11—12

Bajonetter ........................

93.01

av bomull ................

55.03

Bakpulver ........................

21.06

av djurhår (andra än tagel)

53.03

Bakströmsreläer ..................

85.08

av elfenben ................

05.10

Bakverk ...................... 19.07—08

av fisk ..................

05.05,

23.01

Balanseringsapparater ............

90.16

av glas ....................

70.01

Balata ............................

40.01

av glimmer ..............

25.26

Baljor av trä ....................

44.22

av gummi:

Baljväxtfrön, torkade etc., tjänliga

hård- ..................

40.15

till människoföda ..............

07.05

mjuk- ..................

40.04

Balkonger ........................

73.21

av hampa ................

. 57.01—02

Ballonger ........................

88.01

av horn ..................

05.09

delar därtill......................

88.03

av hudar och skinn, oberedda ....

05.06

Balsamer, naturliga ..............

13.02

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

137

Tulltaxe
nummer
Bambu

............................ 14.01

Bananer, färska eller torkade ...... 08.01

Banbyggnadsmateriel .............. 73.16

Band:

preparerade för ljudupptagning eller

inspelade .................... 92.12

av aluminium ................... 76.03

av bly .......................... 78.03

av gummi ................ 40.05, 40.08

av järn eller stål ........ 73.12, 73.15

av koppar .................... 74.04

av magnesium .................. 77.02

av nickel ........................ 75.03

av tenn ......................... 80.03

av textilfibrer:

gummielastiska .............. 59.13

andra .................... 58.05—06

av zink ........................ 79.03

Bandspelare ...................... 92.11

Bariumhydroxid .................. 28.18

Bariumkarbonat, naturligt ........ 25.11

Bariumoxid och bariumperoxid .... 28.18

Bariumsulfat, naturligt ............ 25.11

Barncyklar ....................... 97.01

Barnvagnar ........................ 87.13

Barometrar ...................... 90.23

Basalt ............................. 25.16

Baser, oorganiska............ Kap. 28:IV

Basilikört ........................ 12.07

Batater ............................ 07.06

Batterier ......................... 85.03

Bauxit, aktiverad .................. 38.03

Beck:

mineraltjär- .................... 27.08

vegetabiliskt .................... 38.10

Behållare:

för godstransport (containers) . . 86.08

värmeisolerande ................ 98.15

av aluminium .............. 76.09—10

av järn eller stål............ 73.22—24

av keramiskt material .......... 69.09

av koppar ...................... 74.09

Belysningsarmatur och belysningsartiklar,

av

oädel metall .................... 83.07

trä .............................. 44.27

Belysningsutrustning, elektrisk, för

cyklar eller motorfordon ........ 85.09

Beläggningsstämplar:

icke makulerade, gångbara här i

landet .......................... 49.07

andra ........................... 99.04

Tulltaxe-

nummer

Ben:

bearbetat; varor därav ....

95.04

obearbetat ................

05.08

Benfett ....................

15.06

Benlim ......................

35.03,

35.06

Benlindor, benläder och benskydd . .

64.06

Benprecipitat ................

28.40

Bensen ....................

29.01

Bensoesyra ..................

29.14

29.01

Bentonit ....................

25.07

Bergborrar ................

82.05

Bergborrstål, ihåligt ........

73.10,

73.15

Beryllium samt varor därav

77.04

Beslag av oädel metall ......

83.02,

83.05

Besättningsartiklar .........

61.08

Betfrön ......................

12.03

Betmassa ...................

23.03

Betmedel, beredda ..........

. . 38.12—13

Betong:

varor därav ..............

. . 68.11—12

Bidéer ......................

69.10

Bijouterivaror .......... 71.12, 71.15—16

Bilar:

pansar- ..................

87.08

87.02—03

delar och tillbehör därtill

87.06

49.11

49.03

Biljardbord ................

......

97.04

Biljardkrita .................

98.05

Biljettmaskiner ............

84.52

delar och tillbehör därtill . .

84.55

Billets ......................

73.07,

73.15

Bindgarn ....................

59.04

Bindlar för borstfabrikation . .

96.03

Bindor, impregnerade med farmaceu-

30.04

Bitumen ....................

. . 27.14—15

Bituminösa ämnen ..........

.... Kap. 27

Bivax ......................

15.15

Bjälklagstegel ..............

69.04

Bjällror ....................

83.11

Björk ......................

Blad:

06.02

konstgjorda; varor därav . .

67.02

naturliga ................

06.04

Blekmedel, s. k. optiska . . . .

32.05

Blixtlampor ................

85.20

Blixtljusapparater ..........

90.07

Blixtljuspreparat ............

37.08

Blixtlås ....................

98.02

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
Block,

av vegetabiliskt material jäm
-

te mineraliskt bindemedel........ 68.09

Blomknoppar ..................... 06.03

Blomkål: se Köksväxter

Blommor:

konstgjorda; varor därav ........ 67.02

naturliga ................... 06.01—03

Blomsterfrön...................... 12.03

Blooms ...................... 73.07, 73.15

Bly och varor därav ............ Kap. 78

Blyacetater...................... 29.14

Blyertspennor och blyertsstift...... 98.05

Blyoxider ........................ 28.27

Blyull ............................ 78.06

Blånor, av

hampa eller jute ............ 57.01—03

lin eller rami .............. 54.01—02

Biåsinstrument ............... 92.04—05

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Blåsor ............................ 05.04

varor därav .................... 42.06

Bläck ............................ 32.13

Bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar

.............. 38.19

Bländare till kameror ........ 90.07—08

Blötdjur:

beredda eller konserverade ...... 16.05

färska, kylda, frysta etc......... 03.03

Bobiner, av

papper eller papp .............. 48.20

trä .............................. 44.26

Boetter .......................... 91.09

Bogserbåtar ....................... 89.02

Bojar ............................ 89.05

Bok .............................. 06.02

Bokbindarklot ................ 59.07—08

Bokbinderimaskiner ............... 84.32

Bokföringsmaskiner .............. 84.52

delar och tillbehör därtill ........ 84.55

Bokomslag av papper eller papp .... 48.18

Bokstäver av oädel metall ........ 83.14

Bomber:

brandsläcknings- ................ 38.17

utgörande ammunition .......... 93.07

Bomull .................... 55.01, 55.04

Bomullslinters .................... 55.02

Borater:

naturliga ...................... 25.30

andra, av metaller .............. 28.46

Borddukar:

av papper ...................... 48.21

av textilmaterial ............... 62.02

Tulltaxe
nummer
Bordfläktar

...................... 85.06

Bordsartiklar, av

glas ............................ 70.13

keramiskt material.......... 69.11—12

Bordsur .................... 91.02, 91.04

delar därtill ...... 91.07—08, 91.10—11

Bordtennisspel .................... 97.04

Borider ............................ 28.57

Borrar ........................ 82.04—05

Borrsockar ........................ 82.04

Borst ........................ 05.02, 05.09

Borstar ...................... 96.01—02

Borstbinderiarbeten............ 96.01—03

Borstskaft och borstträn .......... 44.25

Borsyra:

naturlig ........................ 25.30

annan .......................... 28.12

Bortrioxid ......................... 28.12

Bovete ............................ 10.07

Brandbilar ........................ 87.03

delar och tillbehör därtill ...... 87.06

Brandlarmsapparater .............. 85.17

Brandslangar ..................... 59.15

Brandsläckningsapparater.......... 84.21

preparat och laddningar därtill . . 38.17

Brandsläckningsbomber ........... 38.17

Braständare ...................... 36.08

Brevkorgar av papp eller papper . . 48.17

Brevkort utan bild ................ 48.14

Brevordnare ....................... 83.05

Brevpapper i block ................ 48.14

Brockband ........................ 90.19

Broderier .......................... 58.10

Brom ............................ 28.01

Bromater och bromider av metaller 28.33

Bromsar, elektromagnetiska........ 85.02

Bromsband ........................ 68.14

Bronsfolier ...................... 32.09

Bronsfärger och bronspasta ........ 32.09

Broschyrer ........................ 49.01

Brosektioner ...................... 73.21

Brunkol och brunkolsbriketter .... 27.02

Bryggeriharts .................... 38.10

Bryggeriindustrimaskiner, ej hänförliga

till annat nummer .......... 84.30

Brynstenar, hand- ................ 68.05

Brytningsfärger ................... 32.10

Brännare till eldstäder ............ 84.13

Brännvin ........................ 22.09

Bufflar .......................... 01.02

Buljonger, färdiga och buljongpreparat

............................ 21.05

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
Bull-dozers

........................ 84.23

Bultar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

zink ............................ 79.06

Bultsaxar ........................ 82.03

Burkar, av

aluminium ................... 76.10

glas ............................ 70.10

järn- eller stålplåt .............. 73.23

Butelj lack ........................ 98.09

Butylfenol ......................... 29.06

Byggnadsartiklar av zink .......... 79.05

Byggnadsornament av keramiskt material

.......................... 69.05

Byggnadsplattor, av pappersmassa

etc............................. 48.09

Byggnadssnickerier ................ 44.23

Byggnadssten ................. 25.15—16

B3''sthållare ........................ 61.09

Båglampor ....................... 85.20

Båtar ........................... Kap. 89

Bäddsoffor ....................... 94.01

Bälten av läder .................. 42.03

Bär, färska ...................... 08.08

Bärgningsbilar..................... 87.03

delar och tillbehör därtill........ 87.06

Bärnsten:

bearbetad; varor därav.......... 95.07

obearbetad ...................... 25.25

Bärnstenssyra .................... 29.15

Bävergäll .......................... 05.14

Böcker ........................... 49.01

Bönor, torkade etc., tjänliga till män
niskoföda

...................... 07.05

C

Capeliner av stampad filt.......... 65.03

Carbon black...................... 28.03

Cedratfrukter, färska eller torkade.. 08.02

Cellulosavadd .................... 48.01

Cembalor .......................... 92.01

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Cement .......................... 25.23

Centrifuger ........................ 84.18

Ccresin ........................... 27.13

Chamotte ......................... 25.07

Checkhäften ...................... 49.07

Checkstämplingsapparater ......... 84.51

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Chiolit, naturlig .................. 25.28

Choklad och chokladvaror ........ 18.06

139

Tulltaxe
-

nummer

Chokladautomater ................ 84.58

Chuckar, elektromagnetiska ........ 85.02

Cider .............................. 22.07

Cigarrettautomater ................ 84.58

Cigarretthylsor .................. 48.10

Cigarrettmunstycken .............. 98.11

Cigarrettpapper ................... 48.10

Cigarrettändare ................... 98.10

flytande bränslen därtill ........ 36.08

Cigarrmunstycken................. 98.11

Cikoriarot:

rostad .......................... 21.01

annan .......................... 12.05

Cirkusar, ambulerande ............ 97.08

Cisterner, av

aluminium ...................... 76.09

järn eller stål .................. 73.22

koppar .......................... 74.09

Citroner, färska eller torkade ...... 08.02

Citronsyra ........................ 29.16

Citrusfrukter, färska eller torkade . . 08.02

Containers ........................ 86.08

Cordväv:

impregnerad .................... 59.11

av ändlöst syntetiskt eller konstgjort

textilmaterial ............. 51.04

Cyanater av metaller .............. 28.44

Cyanider av metaller .............. 28.43

Cyanit ............................ 25.07

Cykelhästar ........................ 97.01

Cyklar:

barn- .......................... 97.01

andra ...................... 87.09—10

delar och tillbehör därtill ...... 87.12

Cyklohexan....................... 29.01

Cyklohexanol ..................... 29.05

Cyklohexanon ...................... 29.13

Cyklohexylsulfaminsyra .......... 29.30

Cylinderpressar .................. 84.35

Cylindrar för förtätade gaser, av

aluminium ...................... 76.11

järn eller stål.................... 73.24

Cymbaler ........................ 92.06

Cymen (cymol):

rå .............................. 38.07

annan .......................... 29.01

D

Dadlar, färska eller torkade........ 08.01

Damasker ......................... 64.06

Damejeanner av glas .............. 70.10

Dammsugare ...................... 85.06

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Dammvippor av fjädrar............ 96.04

Datumstämplar ................... 98.07

Defibrörstenar .................... 68.04

Deglar av eldfast keramiskt material 69.03

Degras ........................... 15.09

Dekahydronaftalin (dekalin) ...... 29.01

Dekalkomanier .................... 49.08

Delar1, till

bilar och traktorer .............. 87.06

flygmaskiner o. d............... 88.03

grammofoner, diktafoner o. d..... 92.13

järnvägs- eller spårvägsmateriel,

rullande ........................ 86.09

kontorsmaskiner o. d. hänförliga

till nr 84.51—54 ................ 84.55

metallbearbetningsmaskiner m. m.,

hänförliga till nr 84.45—47 ...... 84.48

motorcyklar, cyklar m. m., hänförliga

till nr 87.09—11 ........ 87.12

musikinstrument ............ 92.09—10

mät- och kontrollinstrument o. d.,

hänförliga till nr 90.24, 90.26—28 90.29

paraplyer, promenadkäppar o. d. . . 66.03

skodon ......................... 64.05

ur .......................... 91.07—11

vapen .......................... 93.06

verktyg, av hårdmetall .......... 82.07

Dentalvax ........................ 34.07

Desinfektionsmedel ................ 38.11

Dessertkäx ........................ 19.08

Destillationsprodukter av minera
liska

bränslen och mineraloljor Kap. 27

Dextrin .......................... 35.05

Diamantslipskivor ................ 68.04

Diatomit ......................... 25.12

Diazoföreningar .................. 29.28

Difenyltiokarbamid ............... 29.31

Dikalciumfosfat, innehållande minst

0,2 viktprocent fluor ...... 31.03, 31.05

Dikteringsapparater ............... 92.11

delar och tillbehör därtill ........ 92.13

Dimetylaminoättiksyra ............ 29.23

Dimetylcyklohexanol .............. 29.05

Dinas.............................. 25.07

Dipenten, rå .................... 38.07

Diskhoar av keramiskt material .... 69.10

Diskmaskiner .................... 84.19

Ditioniter av metaller.............. 28.36

1 Härunder ha upptagits endast de tulltaxenummer,

som omfatta enbart delar; i övrigt

hänföras i regel delar till samma nummer

som den vara, för vilken de äro avsedda.

Tulltaxe
nummer
Djur:
döda,

av de slag, som avses i kap.

1 eller 3, icke ätbara ............ 05.15

levande ........................Kap. 1

Djurblod ........................ 05.15

Djurdelar, ätbara:

beredda eller konserverade . . 16.01—03

färska, kylda, frysta etc.........Kap. 2

Djurhår:

tagel ............................ 05.03

beredda för perukmakeriarbeten. . 67.03

till borstbinderiarbeten .......... 05.02

andra ................ 53.01—02, 53.05

Djurkol........................... 38.02

Dockor ............................ 97.02

Dockvagnar ...................... 97.01

Dodecen .......................... 29.01

Dokumentskrin av oädel metall .... 83.03

Dolomit .......................... 25.18

Domkrafter ....................... 84.22

Doppvärmare ...................... 85.12

Draggar .......................... 73.30

Dragon: se Köksväxter

Dragregulatorer .................. 90.24

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Dragskivor ........................ 82.05

Dragspel .......................... 92.04

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Dragstift .......................... 90.16

Dragtruckar ...................... 87.07

Drakar ........................... 88.02

delar därtill...................... 88.03

Drank och drav .................. 23.03

Dressiner ................... 86.04, 86.06

delar därtill .................... 86.09

Driv- och transportremmar:

innehållande gummi ............ 40.10

av textilmaterial ................ 59.16

Druvmust .................... 22.04—05

Drycker ........................ Kap. 22

Duk, av

aluminiumtråd .................. 76.13

gummi .................... 40.05, 40.08

järn- eller ståltråd .............. 73.27

koppar ......................... 74.11

Dun: se Fjäder

Dupliceringsmaskiner.............. 84.54

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Däck av gummi, för hjul .......... 40.11

Dörramar av järn eller stål ........ 73.21

Dörrar till kassavalv .............. 83.03

Dörrstängare ...................... 83.02

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

141

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Etuier:

E

med första förband .........

..... 30.05

Ebonit och varor därav ........ 40.15—16

av läder etc..............

..... 42.02

EU ..............................

06.02

av trä .....................

..... 44.27

Ekolod ............................

90.28

Etylalkohol .................

. 22.08—09

delar och tillbehör därtill ......

90.29

Ekvatorialer ......................

90.06

Eldningsapparater ..................

84.13

F

Eldvapen ..................... 93.02—04

Fackverk, av

delar därtill ....................

93.06

aluminium.................

..... 76.08

Elektricitetsmätare ................

90.26

järn eller stål...............

..... 73.21

delar och tillbehör därtill........

90.29

Faktis ......................

..... 40.02

Elektroder för svetsning eller lödning

83.15

Fallskärmar .................

..... 88.04

Elektromedicinska apparater.......

90.17

Falsapparater ...............

..... 84.35

Elektrondiffraktionskameror och

Faner ........................

..... 44.14

elektronmikroskop ..............

90.11

Farmaceutiska artiklar av glas

.... 70.17

Elektronrör ......................

85.21

Farmaceutiska produkter .....

. . . Kap. 30

Elfenben:

Fartyg ......................

. . . Kap. 89

bearbetat; varor därav ..........

95.03

Fat, av

obearbetat ......................

05.10

aluminium .................

..... 76.10

Eldstadsrostar ....................

84.13

järn- eller stålplåt .........

..... 73.23

Emaljfärger, beredda ............

32.08

trä .......................

..... 44.22

Emaljmassa:

Fenantren ....................

..... 29.01

icke frittad ....................

32.08

Fenoler och fenolalkoholer . . .

..... 29.06

annan ..........................

70.02

Fenolsyror ...................

..... 29.16

Emulsionsfärger ...................

32.09

Fenylendiamin ...............

..... 29.22

Enbär ............................

09.09

Ferrocerium .................

..... 36.07

Enzymer ..........................

29.40

F''errolegeringar ..............

..... 73.02

Epoxialkoholer, epoxider, epoxietrar

Ferrosulfat ..................

..... 28.38

och epoxifenoler med tre eller fyra

F''ettalkoholer, icke isolerade .

..... 15.10

atomer i ringen ................

29.09

Fetter:

Erica ..............................

06.02

av svin eller fjäderfä, icke smälta

Esparsett ........................

12.10

eller pressade .............

..... 02.05

Estrar:

kakaosmör .................

..... 18.04

cellulosa- ......................

39.03

andra .....................

. . . Kap. 15

av glykosider ..................

29.41

Fettsyror, icke kemiskt definierade 15.10

harts- ..........................

39.05

Fiberduk samt varor därav . . .

..... 59.03

av oorganiska syror ...... Kap. 29

: VIII

Ficklampor .................

..... 85.10

av växtalkaloider ...............

29.42

Fickor av textilmaterial .....

..... 61.11

Eteralkoholer, eteralkoholfenoler,

Fickur .......................

...... 91.01

eterfenoler och eterperoxider ....

29.08

delar därtill ........ 91.07,

91.09, 91.11

Etiketter, av

Fikon, färska eller torkade . . .

..... 08.03

papper eller papp ..............

48.19

Filar:

textilmaterial ....................

58.06

nagel- ......................

..... 82.13

Eliketteringsmaskiner..............

84.19

a ndra ....................

..... 82.03

Et rar:

Film, fotografisk ............

. . . Kap. 37

cellulosa- ......................

39.03

Filmspolar .................

..... 90.10

av glykosider ....................

29.41

Filt, stampad, samt varor därav

• . . . . 59.02

av växtalkaloider ................

29.42

Filtar, res- och säng-:

andra ..........................

29.08

begagnade .................

..... 63.01

Etsningar ........................

99.02

andra .....................

...... 62.01

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Filterdukar av textilmaterial .

59.17

Filterplattor av pappersmassa

48.08

Filtrerapparater .............

84.18

Finkelolja ...................

38.19

Fisk och fisklever samt ätbar

rom och fiskmjölke:

fisk-

beredd eller konserverad . . .

16.04

färsk, kyld, fryst etc......

Kap. 3

Fiskavfall ..................

05.05,

23.01

Fiskefartyg .................

89.01

Fiskknivar av oädel metall . . .

82.14

Fiskkrokar...................

Fisklever: se Fisk

97.07

Fisklim ....................

Fiskmjölke: se Fisk

35.03,

35.06

Fisknät .....................

59.05

Fiskredskap ................

97.07

Fiskrom: se Fisk

Fjädrar och dun:

''

bearbetade; varor därav .. .

67.01

obearbetade eller enkelt beredda . .

Fjäderbrickor, av

05.07

järn eller stål .............

73.32

koppar .....................

74.15

Fjäderbössor .................

93.05

delar därtill ...............

Fjäderfä:

93.06

levande ...................

01.05

slaktat .....................

02.02

Fjäderpistoler ...............

93.05

delar därtill ...............

Fjädrar, av

93.06

järn eller stål ...............

73.35

koppar .....................

Fjäll: se Pulver

Flaskor:

74.16

av aluminium .............

76.10

form- ......................

84.60

av glas ...................

70.10

av järn- eller stålplåt.......

Flingor, av

73.23

glas .......................

32.08

potatis ....................

11.05

Flinta .......................

25.17

Flodsprutor .................

89.03

Fluoborater av metaller .....

28.29

Fluor ........................

28.01

Fluorider av metaller.........

28.29

Fluosilikater av metaller .....

28.29

Flussmedel ..................

38.13

Flusspat .....................

25.31

Tulltaxe
nummer
Flygmaskiner

.................... 88.02

delar därtill .................... 88.08

Flytdockor ....................... 89.03

Fläktar:

bord-, köks- o. d................. 85.06

andra .......................... 84.11

Fläsk:

berett eller konserverat ...... 16.01—02

färskt, kylt, fryst etc...........Kap. 2

Flätningsmaterial, vegetabiliskt .... 14.01

varor därav .................. Kap. 46

Flätor, av

flätningsmaterial ................ 46.01

textilmaterial .................. 58.07

Foder till huvudbonader .......... 65.07

Foderbetor ....................... 12.10

Foderkål ........................ 12.10

Fodermedel, beredda .............. 23.07

Foderpressar ...................... 84.25

Foderrotfrukter och andra foderväxter 12.10

Fodral ........................... 42.02

Folier, av

aluminium ..................... 76.04

bly .............................. 78.04

koppar ........................ 74.05

magnesium ...................... 77.02

nickel .......................... 75.03

tenn ............................ 80.04

zink ............................ 79.03

Fordon:

leksaks- ........................ 97.01

andra ........................ Kap. 87

Formflaskor ...................... 84.60

Fosfater ........ 25.10, 28.40, 31.03, 31.05

Fosfatkrita ....................... 25.10

Fosfider .......................... 28.55

Fosfiter av metaller .............. 28.40

Fosfoaminolipider ................ 29.24

Fosforgödselmedel .......... 31.03, 31.05

Fosforklorider och fosforylklorid . . 28.14

Fosforpentoxid och fosforsyra .... 28.10

F’osfortrisulfid .................... 28.15

Fotoelektriska celler .............. 85.21

Fotografier ........................ 49.11

Foto- och kinoapparater ...... 90.07—10

Fotogrammetriska instrument och

apparater ...................... 90.14

Fotokatodrör ...................... 85.21

F’otometrar ........................ 90.25

Frankostämplingsmaskiner ........ 84.52

delar och tillbehör därtill ...... 84.55

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
Frimärken:
-

omakulerade och gångbara

här

i landet ....................

. . . . 49.07

andra .......................

.... 99.04

Frimärksautomater............

. . . . 84.58

Fritta .........................

. . . . 32.08

Frottévävnader av bomull ......

. . . . 55.08

Frukter:

konstgjorda samt varor därav

.. . . 67.02

andra ........ Kap. 8, Kap. 12, Kap. 20

Fruktgeléer ...................

. ... 20.05

Fruktkärnor:

utgörande snidningsmaterial .

. . . . 14.04

med huvudsaklig användning

som

människoföda, ej hänförliga

till

annat nummer ...............

.. . . 12.08

Fruktmos och fruktpastor......

. . . . 20.05

Fruktpressar:

elektriska, för hushållsbruk . .

. . . . 85.06

andra .......................

. ... 84.27

Fruktskal, ätbara:

kanderade, glaserade etc.....

. . . . 20.04

av citrusfrukter eller melon .

.. .. 08.13

Frön:

utgörande snidningsmaterial

. . .. 14.04

andra ........................

. Kap. 12

Fulminater av metaller ........

... 28.44

Fyrskepp ......................

. . . . 89.03

Fyrverkeripjäser ...............

.. . . 36.05

Fågelskinn:

bearbetade ..................

... 67.01

andra .........................

... 05.07

Fångvagnar för järnvägar.......

... 86.05

delar därtill .................

... 86.09

Får ............................

.. . . 01.04

Fårull ...................... 53.01, 53.05

Fälgband av gummi ...........

. . . 40.11

Fältspat .......................

... 25.31

Fänkål:

utgörande krydda ...........

... 09.09

annan: se Köksväxter

Färgband och färgdynor .......

. . . 98.08

Färger .............. 32.08—10

, 32.12—13

Färgfolier .....................

. . . 32.09

Färgpennor och färgstift .......

. . . 98.05

Färgämnen:

i detaljhandelsförpackningar .

. . . 32.09

andra ......................

32.04—07

Födclsedagskort.................

. . 49.09

Fönsterpapper .................

. . 48.11

Fönsterramar av järn eller stål .

. . . 73.21

143

Tulltaxe
nummer
-

Förarhytter ..................

.... 87.05

Förbränningskolvmotorer ......

____ 84.06

Föremål för samlingar ........

.... 99.05

Förladdningar ................

.... 93.07

Förminskningsapparater ......

.... 90.09

Förpackningar, av

papper eller papp ..........

.... 48.16

trä ..........................

44.21—22

Förpackningsmaskiner........

.... 84.19

F''örpackningstuber, av:

aluminium ..................

.... 76.10

bly ........................

.... 78.06

tenn .......................

.... 80.06

Förstoringsapparater .........

......90.09

Försäljningsautomater ........

.... 84.58

Förtjockningsmedel, naturliga etc. . . 13.03

Förtöjningsbojar ..............

.... 89.05

Förvaringsfack ...............

.... 83.04

Förvärmare ..................

.... 84.02

G

Gafflar, av oädel metall ......

.... 82.14

Gagat:

bearbetad; varor därav ......

. . . . 95.07

obearbetad ..................

.. . . 25.25

Galla ........................

____ 05.14

Galler, av

aluminiumtråd ..............

.... 76.13

järn- eller ståltråd ..........

. . . . 73.27

koppartråd ..................

. . . . 74.11

Gallium och varor därav ......

. . . . 81.04

Gallussyra .....................

.... 29.16

Galvaniska element............

. . . . 85.03

Gardiner .....................

.. . . 62.02

Garn:

av textilmaterial, impregnerat eller

överdraget med gummi ......

40.06—07

av textilfibrer i förening med

me-

talltråd eller överdraget med

me-

tall ........................

. . . . 52.01

bind- och segel-.............

. . . . 59.04

överspunnet samt snilj-......

. . . . 58.07

av asbest ..................

. . . . 68.13

av bomull ...................

55.05—06

av djurhår .................

53.06—10

av glasfibrer ...............

. . . . 70.20

av hampa, mjuk ............

. . . . 57.05

av jute ......................

. . . . 57.06

av lin eller rami ..........

54.03—04

av natursilke ...............

50.04—07

av papper ..................

. . .. 57.08

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

av syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer:

korta ..................

. . 56.04—05

ändlösa ................

51.01,

51.03

av andra vegetabiliska textilfib-

rer ......................

57.07

Garvsyror samt föreningar därav . .

32.02

Garvämnen, syntetiska ......

32.03

Garvämnesextrakter, vegetabiliska . .

32.01

Gasanalysapparater ..........

90.25

Gasgeneratorer ..............

84.03

Gasmasker ..................

90.18

Gasmätare ..................

90.26

delar och tillbehör därtill

90.29

Gasreningsmassa:

använd ...................

38.04

annan ....................

38.19

Gaständare ..................

98.10

Gasurladdningslampor........

85.20

Gasvatten ..................

38.04

Gasvävnader av bomull ......

55.07

Gatsten .....................

68.01

Gelatin:

härdat ....................

39.04

annat ....................

35.03

varor därav ............

95.08

Gelatinderivat ..............

35.03

Gem ........................

83.05

Generatorer:

elektriska ................

85.01,

85.08

gas- ......................

84.03

Genomströmningsmätare

90.24

delar och tillbehör därtill . .

90.29

Geodetiska och geofysiska instrument

och apparater ............

90.14

Germanium och varor därav

81.04

Getter .......................

01.04

Gevär ......................

. . 93.03—05

delar därtill...............

93.06

Gips, bränd.................

25.20

varor därav ................

68.10

Gipspreparat för dentalbruk

38.19

Gipssten ....................

25.20

Gjutformar .................

84.43,

84.60

Gjutmaskiner och gjutskänkar för

''metallindustrin ..........

84.43

Gladiolus ....................

06.01

Glansmetallpreparat, flytande

32.08

Glas och varor därav ........

. . . . Kap. 70

Glas:

för belysningsändamål . . . .

70.14

Tulltaxe
nummer
-

till termosflaskor .............. 70.12

till ur, solglasögon etc........... 70.15

Glasavfall ......................... 70.01

Glasbearbetningsmaskiner .... 84.46, 84.57

Glasbitar till mosaikarbeten ...... 70.19

Glasfibrer och varor därav ........ 70.20

Glasflingor ........................ 32.08

Glasfärger, beredda .............. 32.08

Glaskolvar till elektriska lampor etc. 70.11

Glaskorn .......................... 32.08

Glasmassa ........................ 70.01

Glasmålningar .................... 70.07

Glasmästardiamanter, monterade . . 82.04

Glaspulver ........................ 32.08

Glaspärlor ........................ 70.19

Glasrör till elektriska lampor etc. . . 70.11

Glass och glasspulver........ 18.06, 21.07

Glasskärv ........................ 70.01

Glasull och varor därav .......... 70.20

Glasyrmassa:

icke frittad ......................32.08

annan .......................... 70.02

Glasögon ........................ 90.04

Glidlager .......................... 84.63

Glimmer:

järn- ............................ 25.09

annan, obearbetad .............. 25.26

bearbetad; varor därav ..........68.15

Glimmeravfall .................... 25.26

Glober av glas för tillverkning av

urglas etc....................... 70.15

Gluten och glutenmjöl ............ 11.09

Glycerin, glycerol, glycerollut och

glycerolvatten .................. 15.11

Glykosider ........................ 29.41

Glättmedel, beredda................ 38.12

Glödkatodrör................. 85.21

Glödlampor ...................... 85.20

Glödlampshållare ................ 85.19

Glödspån .......................... 26.02

Glödstrumpor samt slangformiga ämnen

därtill ..................... 59.14

Gobelänger ........................ 58.03

Godsvagnar för järnvägar och spårvägar

.......................... 86.07

delar därtill...................... 86.09

Golvbeläggningsmaterial:

med botten av papp eller papper. . 48.12

med botten av textilmaterial .... 59.10

Golvbonare ....................... 85.06

Golv- och vägplattor av keramiskt

material ................... 69.07—08

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Gongonger ...................

.....

83.11

Guttaperka .....................

... 40.01

Grafit:

Gymnastikredskap och gymnastikut-

konstgjord .................

38.01

rustning ....................

. . . 97.06

naturlig ...................

25.04

Gänghuvuden ..................

. . . 84.48

Grammofoner ...............

92.11

Gödselmedel ...................

. Kap. 31

delar och tillbehör därtill . . .

92.13

Gödselspridare .................

... 84.24

Grammofonskivor ...........

92.12

Gördlar, ortopediska.............

. .. 90.19

Gran .......................

06.02

Göt ...........................

. . . 73.06

Granit .......................

25.16

Götkokiller .....................

... 84.43

Granulerat järn och stål.......

73.04

Grapefrukter, färska eller torkade . .

08.02

TJ

Gravyrer ....................

99.02

Grepar ......................

82.01

Hackor .......................

. . . 82.01

Grevar ......................

23.01

Hafnium och varor därav .......

... 81.04

Grifflar.......................

98.05

Hagel .........................

... 93.07

Groddar av spannmål .......

11.02

Hakar .........................

... 83.09

Groningsapparater ...........

84.28

Hakremmar till huvudbonader . . .

.. . 65.07

Grundämnen, kemiska:

Hallon, färska .................

. . . 08.08

radioaktiva ................

28.50

Halm:

andra ......................

. . Kap. 28:1

blekt eller färgad, utgörande flät-

Grus.........................

25.17

ningsmaterial ...............

. . . 14.01

Gryn, av

obearbetad eller enbart hackad

.. 12.09

potatis .....................

11.05

Halmhylsor ...................

. . . 46.02

sago eller till nr 07.06 hänförliga

Halmknivar.....................

... 82.01

rötter och rotknölar .......

11.06

Halmpressar ..................

. . . 84.25

spannmål ..................

11.02

Halogener .....................

... 28.01

stärkelse .................

19.04

Halogenider av ickemetaller . . .

. . . 28.14

Grålumppapp och grålumppapper ..

48.01

Halsdukar ......................

... 61.06

Grädde ....................

. . 04.01—02

Hampa, mjuk .................

. .. 57.01

Gräs till prydnad ............

06.04

Handborrar ....................

... 82.04

Gräsfrön ....................

12.03

Handbrynstenar ...............

. . . 68.05

Gräsklippningsmaskiner .....

84.25

Handdukar av textilmaterial . . .

.. . 62.02

Grävmaskiner................

84.23

Handpolerstenar ...............

. . . 68.05

Guano ......................

31.01,

31.05

Handredskap, ej hänförliga till

an-

Guava, färsk eller torkad ....

08.01

nät nummer ................

. . . 82.04

Guld och guldlegeringar samt

varor

Handsiktar .....................

... 96.06

därav ....................

. . . . Kap. 71

Handskar, av

Guldslagarhinna:

gummi ......................

. . . 40.13

varor därav ..............

42.06

läder eller skinn .............

. . . 42.03

Guldsmedssopor..............

71.11

Handskrifter ...................

. . . 49.06

Guldsmedsvaror ............

71.13

Handstämplar .................

. . . 98.07

Gummi och varor därav ....

. . . . Kap. 40

Handsågar .....................

. ... 82.02

Gummi arabicum ...........

13.02

Handsåll ......................

. .. 96.06

varor därav, gjutna eller formade

95.08

Handtag av trä .................

... 44.25

Gummi, syntetiskt ..........

40.02

ämnen därtill ...............

. . . 44.10

Gummiarter, naturliga ......

13.02

Handverktyg:

varor därav, gjutna eller formade

95.08

elektromekaniska ............

... 85.05

Gummilösningar ............

40.06

pneumatiska eller kombinerade

Gummircgenerat ............

40.03

med icke elektrisk motor .....

. . . 84.49

Gungor för nöjesfält e. d.....

97.08

av trä .......................

44.25

Gurkor: se Köksväxter

andra ........................

Kap. 82

Gut av nalursilkc (ej steril)

50.08

Handväskor ...................

. . 42.02

10 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Harpor .....................

92.01

Huvudbonader:

delar och tillbehör därtill . .

. . 92.09—10

begagnade ............ ......

63.01

Hartser:

av asbest ....................

68.13

konst- ....................

... Kap. 39

andra ......................

65.03—06

naturliga .................

13.02

Hydrazin......................

28.28

varor därav, gjutna eller formade

95.08

oorganiska salter därav......

28.28

Hartsestrar .................

39.05

organiska derivat därav ....

29.29

Hartsoljor, hartssprit och hartssyror

38.08

Hydrider .....................

28.57

Harvar .....................

84.24

Hydrogen ......................

28.04

Hasselnötter .................

08.05

Hydrogencyanid...............

28.13

Hastighetsmätare ...........

90.27

Hydrogenklorid ..............

28.06

delar och tillbehör därtill

90.29

Hydrogenperoxid ..............

28.54

Hattar ......................

. . 65.03—06

Hydrografiska och hydrologiska

in-

Hattaskar ..................

42.02

strument och apparater......

90.14

Hattformar .................

84.39

Hydrokinon ..................

29.06

Hatthyllor och hatthängare . .

83.02

Hydrosulfiter av metaller......

28.36

Hattstumpar ................

. . 65.01—02

Hydroxider av metaller ......

Kap.

28-.IV

Hattämnen av stampad filt . .

65.01

Hydroxylamin ................

28.28

Havre ......................

10.04

oorganiska salter därav......

28.28

Hektografmassa .............

98.09

organiska derivat därav ....

29.29

Hemiacetaler ...............

29.10

Hygieniska artiklar, av

Heterocykliska föreningar . . . .

29.35

glas .........................

70.17

Hexametylentetramin, utgörande

mjukgummi ................

40.12

bränsle...................

36.08

Hygrometrar ..................

90.23

Hirs ........................

10.07

Hyllremsor av papper..........

48.21

Hissar ......................

84.22

Hypobromiter av metaller......

28.33

Hoar av keramiskt material . .

69.09

Hypofosfiter av metaller ......

28.40

Honung:

Hypokloriter av metaller ......

28.31

konstgjord ................

17.02

Hyskor ........................

83.09

naturlig ...................

04.06

Hyvelstockar..................

44.25

Hormoner ..................

29.39

Hålslag ........................

84.54

Horn:

delar och tillbehör därtill ....

84.55

bearbetat; varor därav . . . .

95.05

Håltegel ......................

69.04

obearbetat ................

05.09

Hår:

Hovar ......................

05.09

djur-:

Hudar, oberedda ............

41.01

till borstbinderiarbeten ....

05.02

Hudlim .....................

35.03,

35.06

bearbetade för perukmakeriar-

Hudpulver ..................

35.04

beten; varor därav ........

67.03—04

Huggknivar ..................

82.13

andra .............. 53.01—02,

53.05

Huggpipor ..................

82.03

människo-:

Humle ......................

12.06

bearbetat; varor därav ....

67.03—04

Humleextrakt ..............

13.03

obearbetat ................

05.01

Humlemjöl ..................

12.06

Hårklippningsmaskiner:

Hus, monteringsfärdiga ......

44.23

elektriska ....................

85.07

Husbloss ....................

35.03,

35.06

andra.......................

82.13

Hushållsapparater, elektromekaniska

85.06

Hårklämmor och hårnålar ....

73.34

Hushållsartiklar, av

Hårnät, av

aluminium ................

76.15

människohår ................

67.04

järn eller stål ............

73.38

textilmaterial ...............

65.05

keramiskt material .......

. . 69.11—12

Hårspännen ..................

98.12

koppar ....................

74.18

Hårtorkningsapparater och hårtångs-

trä ........................

44.24

värmare ....................

85.12

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 147

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Håvar ......................

97.07

Ister:

Häckar ......................

44.21

icke utsmält eller utpressat .

..... 02.05

Häftapparater...............

84.54

utsmält eller utpressat .....

..... 15.01

delar och tillbehör därtill

84.55

Isterolja, ej beredd ...........

..... 15.03

Häftplåster, medicinskt ......

30.04

Isättningar till kläder........

..... 61.08

Häftstift, av

järn eller stål .............

73.31

koppar ....................

74.14

Hälskydd ...................

64.05

J

Hängslen ...................

61.09

Jacquardkort av papp.........

..... 48.21

Hästar ......................

01.01

Jacquardmaskiner ...........

..... 84.38

Hö ..........................

12.10

Jaktredskap ..................

..... 97.07

Höfthållare ..................

61.09

Jet:

Högafflar ...................

82.01

bearbetad; varor därav .....

..... 95.07

Högtalare ...................

85.14

obearbetad .................

...... 25.25

Högtrycksrör ................

73.19

Jod .........................

..... 28.01

Höknivar .....................

82.01

Jodater och jodider av metaller

• .. . . 28.34

Hörapparater för lomhörda . .

90.19

Johannesbröd .................

..... 12.08

Jordarter, kiseldioxidhaltiga

...... 25.12

värmeisolerande produkter

därav 69.01

I

Jordartsmetaller, alkaliska eller säll-

Ickemetaller .................

28.04

synta .................. . . .

..... 28.05

Ickemetallorganiska föreningar

. . Kap.

29 :X

Jordartsmetaller, sällsynta:

Idrottsredskap och idrottsutrustning

97.06

föreningar därav ...........

..... 28.52

Iläggningsapparater .........

84.35

Jordglober ...................

..... 49.05

Imido- och iminoföreningar . .

29.26

Jordgubbar ........... 08.08,

08.10, 08.11

Immunsera ..................

30.02

Jordnötter ...................

..... 12.01

Indigo, naturlig .............

32.05

Jordpigment .................

..... 25.09

Indium och varor därav.......

81.04

Jordärtskockor ...............

..... 07.06

Induktansspolar ............

85.01

Julgransljus ..................

..... 34.06

Infattningar till glasögon o. d.

90.03

Julgransprydnader ...........

..... 97.05

Infusoriejord:

Julkort .......................

..... 49.09

aktiverad ..................

38.03

Julprydnader ................

..... 97.05

annan .....................

25.12

Jute ..........................

..... 57.03

värmeisolerande produkter

därav

69.01

Järn och stål samt varor därav

. . Kap. 73

Inhalationsterapeutiska apparater . .

90.18

Järncerium ..................

..... 36.07

Inläggssulor .................

64.05

Järnglimmer, naturlig .........

..... 25.09

Inomhusspel ................

97.04

Järnhydroxider ..............

..... 28.23

Inredningsartiklar av keramiskt ma-

Järnkonstruktioner ...........

...... 73.21

terial .....................

69.13

Järnoxider ...................

..... 28.23

Insektsbekämpningsmedel ......

38.11

Järnsulfider, naturliga .......

..... 25.02

Insektsvaxer .................

15.15

Järnsvamp ...................

..... 73.05

Inulin .......................

11.08

Järnvägsmateriel .............

. .. Kap. 86

Invalidvagnar ..............

87.11,

87.13

Järnvägssliprar, av

Is ............................

22.01

järn eller stål .............

..... 73.16

Isolatorer ...................

85.25

trä .........................

..... 44.07

Isolerdetaljcr, elektriska, helt av iso-

Järnvägsvagnar ..............

. 86.04—07

lormaterial .................

. 85.25—26

delar därtill ...............

..... 86.09

Isoleringsrutor av glas .......

70.07

Jäst:

Isolerrör av oädel metall .....

85.27

utgörande läkemedel........

..... 30.03

Isop ..........................

12.07

annan .....................

..... 21.06

Isotoper och föreningar därav

28.5

0—51

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

K

Kameror:

Kablar:

televisions- ..........

..... 85.15

elektriska ................

85.23

andra ..............

. . 90.07—08, 90.11

av aluminiumtråd .........

76.12

Kamfer ..............

...... 29.13

av järn- eller ståltråd......

73.25

Kamgarn ..............

.. 53.07—08, 53.10

av koppartråd ............

74.10

Kaminer:

Kadmium och varor därav . .

81.04

elektriska ..........

...... 85.12

Kaffe ........................

09.01

av järn eller stål ....

...... 73.36

Kaffeextrakter och kaffeessenser

21.02

Kammar ..............

...... 98.12

Kaffekvarnar ...............

82.08

Kampingartiklar ......

...... 62.04

Kaffesurrogat:

Kanariefrö ............

...... 10.07

innehållande kaffe ........

09.01

Kanel och kanelknopp

...... 09.06

andra, rostade ............

21.01

Kanfas ................

...... 59.07

Kakaobönor ................

18.01

Kantsten..............

...... 68.01

Kakaofett ...................

18.04

Kaolin ................

...... 25.07

Kakaomassa ................

18.03

Kapock ...............

...... 14.02

Kakaopulver ................

18.05

Kappsäckslås ..........

...... 83.01

Kakaoskal ..................

18.02

Kapris: se Köksväxter

Kakaosmör .................

18.04

Kapsyler..............

...... 83.13

Kalandrar ..................

84.16

Kapsyleringsmaskiner .

...... 84.19

Kalciumaluminiumfosfater, naturliga

25.10

Kar, av

Kalciumcyanamid, innehållande högst

aluminium .........

...... 76.09

25 viktprocent nitrogen ....

31.02,

31.05

järn eller stål ......

...... 73.22

Kalciumfosfater . 25.10, 28.40,

31.03,

31.05

keramiskt material . .

...... 69.09

Kalciumhypoklorit ..........

......

28.31

koppar ..............

...... 74.09

Kalciumkarbid ..............

28.56

trä .................

...... 44.22

Kalciummagnesiumnitrat ....

31.02,

31.05

Karbider ..............

...... 28.56

Kalcium nitrat, innehållande högst 16

Karbonater:

viktprocent nitrogen ......

31.02,

31.05

bariumkarbonat, naturligt

...... 25.11

Kaliumaluminiumsulfat .....

28.38

magnesiumkarbonat, naturligt .... 25.19

Kaliumfosfater..............

28.40

andra, av metaller . .

...... 28.42

Kaligödselmedel ............

.. 31.04—05

Karbonpapper ........

...... 48.13

Kaliumhydroxid ............

28.17

Karbonråpapper ......

......

...... 48.01

Kaliumklorid................

. . 31.04—05

Kardbeslag ............

...... 84.38

Kaliummagnesiumsulfat, innehållan-

Kardemumma.........

...... 09.08

de högst 30 viktprocent KsO

. . 31.04—05

Kardgarn .............

53.06,

53.08, 53.10

Kaliumperoxid ..............

28.17

Karnevalsartiklar......

...... 97.05

Kaliumsalter, råa...........

.. 31.04—05

Karosserier ...........

...... 87.05

Kaliumsilikater .............

28.45

Kartonger .............

48.16—17

Kaliumsulfat, innehållande högst 52

Kartor................

......

...... 49.05

viktprocent KeO ..........

. . 31.04—05

Karuseller ............

...... 97.08

Kaliumxantogenater.........

29.31

Kasein:

Kalk ........................

25.22

härdat ..............

...... 39.04

Kalkerväv ..................

......

59.07

annat ..............

......

...... 35.01

Kalksten:

Kaseinater och andra kaseinderivat.. 35.01

för kalk- eller cementtillverkning

Kaseinlim ............

35.01, 35.06

etc.......................

25.21

Kasjunötter ..........

...... 08.01

annan ....................

25.15

Kassakistor ..........

...... 83.03

Kalktuff ....................

......

25.15

Kassakontrollapparater

...... 84.52

Kallvattenfärger ............

32.09

delar och tillbehör därtill . .

...... 84.55

Kamaxlar ...................

84.63

Kassaskåp ............

...... 83.03

Kamelia ....................

06.02

Kassetter till kameror

. . 90.07—08

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

149

Tulltaxe-

nummer

Kassuner .......................

. 89.05

Kastanjer ........................

. . 08.05

Kastanjetter ....................

. . 92.06

delar och tillbehör därtill......

. . 92.10

Kataplasmer ....................

. . 30.04

Katapulter ......................

. 88.05

Katgut:

steril ........................

. 30.05

av natursilke ..................

. . 50.08

av syntetiskt eller konstgjort tex-

tilmaterial ...................

. . 51.02

av tarmar etc.................

. . 42.06

Katodstrålerör ...................

. . 85.21

Kautschuk och varor därav ......

Kap. 40

Kaviar och kaviarersättning .. . .

. . 16.04

Kedjor, av

järn eller stål ................

. . 73.29

koppar ........................

. . 74.13

Kemiska föreningar:

oorganiska ...................

Kap. 28

organiska ....................

Kap. 29

Keramiska produkter............

Kap. 69

skärvor och brottstycken därav

. . 25.32

Ketonaldehyder, ketonalkoholer, keto-

ner och ketonfenoler ..........

. . 29.13

Ketonsyror ......................

. . 29.16

Kikare .........................

. . 90.05

Kilar:

klyv- ..........................

. . 82.01

av järn eller stål ..............

. . 73.32

av koppar .....................

. . 74.15

Kimrök ........................

. . 28.03

Kinoapparater ..................

. . 90.08

Kinofilm ................... 37.06, 37.07

Kinonaldehyder, kinonalkoholer, kino-

ner och kinonfenoler ..........

. . 29.13

Kinoprojektorer ................

, . 90.08

Kirurgiska instrument...........

. 90.17

Kisel ............................

. . 28.04

Kiselgur ........................

. . 25.12

värmeisolerande produkter därav 69.01

Kiseljärn och kiselmanganjärn . . .

. . 73.02

Kitt ............................

. . 32.12

Klämmer till häftapparater ......

. . 83.05

Klarspån .......................

. . 44.09

Klementiner, färska eller torkade

08.02

Kli ..............................

. . 23.02

Klichéer och klichétillverkningsm

a-

skiner ........................

. . 84.34

Klippnät, av

aluminium ....................

76.14

Tulltaxe
nummer
-

järn eller stål .................. 73.28

koppar .......................... 74.12

Klippverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ........................ 82.13

Klister ......................... Kap. 35

Klor (av djur) .................... 05.09

Klor .............................. 28.01

Klorater av metaller .............. 28.32

Klorfluorkolväten ................. 29.02

Klorider av metaller .............. 28.30

Kloriter av metaller .............. 28.31

Klorkalk .......................... 28.31

Klorsulfonsyra .................... 28.06

Klorväte .......................... 28.06

Klosettskålar ..................... 69.10

Kläder:

begagnade ...................... 63.01

av asbest ........................ 68.13

av gummi ...................... 40.13

av läder eller konstläder ........ 42.03

av trikå ..................... Kap. 60

av vävnader eller filt.......... Kap. 61

Klämplattor ...................... 73.16

Klövar ............................ 05.09

Klöver ............................ 12.10

Klöverfrön ........................ 12.03

Klövolja .......................... 15.06

Knalldosor ........................ 36.05

Knappar och knappformar ........ 98.01

Knappnålar, av

järn eller stål.................... 73.34

koppar ......................... 74.19

Knappämnen ...................... 98.01

Knivar:

av oädel metall:

fisk- och smör- .............. 82.14

hugg-, för slakt och charkuteri. . 82.13

hö- och halm- ................ 82.01

maskin- ...................... 82.06

rak- ........................... 82.11

röj- .......................... 82.01

andra ......................... 82.09

Knivblad, till

knivar, hänförliga till nr 82.09 . . 82.10

rakknivar ...................... 82.11

Knäskydd av gummielastisk trikåväv 60.06

Koaxialkabel ...................... 85.23

Kobolt och varor därav............ 81.04

Kobolthydroxider och koboltoxider . . 28.24

Koffertar ......................... 42.02

Koffertlås ......................... 83.01

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Kokapparater:

för hushållsbruk:

elektriska .................

. . . 85.12

av järn eller stål...........

.. . 73.36

v av koppar ..................

. . 74.17

andra .......................

. . 84.17

Kokosnötter, färska eller torkade

. . 08.01

Koks:

av mineraltjärbeck ...........

. . 27.08

petroleum-.................

. . 27.14

av stenkol, brunkol eller torv .

. . 27.04

Kol:

artiklar därav, för elektriskt ända-

mål .........................

. . 85.24

aktiverat ....................

. . 38.03

brun- .........................

. . 27.02

djur-........................

. . 38.02

kemiskt rent .................

.. . 28.03

retort- ......................

. . 27.05

rit-...........................

... 98.05

sten- ........................

. . 27.01

trä- ..........................

. . 44.02

Kolborstar .....................

. . 85.24

Koldioxid .......................

. . 28.13

Koldisulfid ....................

. . 28.15

Kollergångsstenar .............

. . 68.04

Kollodiumemulsion, ljuskänslig .

. . 37.08

Kolofonium .............

. . 38.08

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Kolsvavla ...................

. . 28.15

Kolsyra .......................

. . 28.13

Kolväten:

gasformiga ...................

.. 27.11

andra ........................

. . 29.01

Kompasser ..............

. . 90.14

Kompressorer ...................

.. 84.11

Kondensatorer ................

. . 85.18

Kondensatorpapper .............

. . 48.01

Konsoler ...............

. 83.02

Konstbast...............

.. 51.02

Konstgjorda textilfibrer:

korta .......................

Kap. 56

ändlösa ......................

Kap. 51

Konstister ...............

. . 15.13

Konstläder ..............

.. 41.10

Konstnärsfärger ...............

. . 32.10

Konsttarmar ..................

. . 39.04

Konstverk ......................

Kap. 99

Kontorsartiklar, av

glas .........................

.. 70.13

oädel metall ................

83.04—05

papper eller papp ............

. . 48.18

Tulltaxe-

nummer

Kontorsböcker ................

48.18

Kontorsmaskiner ..............

84.51—54

delar och tillbehör därtill . . . .

84.55

Kontrollapparater för järnvägar

etc.:

elektriska ..................

85.16

mekaniska ..................

86.10

Kontrollinstrument, ej hänförliga till

annat nummer ............

90.16

Konvertrar ..............

84.43

Kopal:

varor därav, gjutna eller formade

95.08

Kopieringsapparater och kopierings-

ramar ................

90.10

Kopieringspapper..............

48.13

Koppar och varor därav ......

. Kap. 74

Kopparskärsten ...............

74.01

Kopparsulfat ..................

28.38

Koppartillsatslegeringar........

74.02

Kopplingar, elektromagnetiska

85.02

Kopplingsbelägg av asbest......

68.14

Kopplingsdosor ...............

85.19

Kopra .........................

12.01

Korall:

bearbetad; varor därav ......

95.05

obearbetad .................

05.12

Korgmakeriarbeten ............

46.03

Korgvide .....................

14.01

Koriander ....................

09.09

Kork och varor därav ..........

. . Kap. 45

Korkbearbetningsmaskiner.....

84.47

delar och tillbehör därtill . . . .

84.48

Kornlack .....................

13.02

Korpar .....................

82.01

Korrespondenskort ........ . .

48.14

Korsetter ......................

61.09

Korsettfjädrar ................

98.13

Korsningsspetsar...............

73.16

Kort för statistikmaskiner . . . .

48.21

Kortbrev ......................

48.14

Kortregisterlådor ..............

83.04

Korund:

konstgjord ..................

28.20

naturlig ....................

25.13

Korv .........................

16.01

Kosmetiska preparat ..........

33.06

Kragar ..................... 61.03,

61.08

Kragknappar ..................

98.01

Krampor, av

järn eller stål ..............

73.31

koppar ......................

74.14

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Kranar:

Kuvert .......................

48.14

lyft-.........................

. . 84.22

Kvarnindustrimaskiner .......

84.29

andra .......................

. . 84.61

Kvarnstenar ..................

68.04

Kranbilar......................

. . 87.03

Kvarts och kvartsit..........

25.06

delar och tillbehör därtill .....

.. 87.06

Kvastar .....................

96.01

Kranvagnar för järnvägar och spår-

Kvicke .......................

05.08

vägar .......................

. . 86.06

Kvicksilver ...................

28.05

delar därtill .................

. . 86.09

Kvicksilverlikriktare .........

85.01

Krasse: se Köksväxter

Kvicksilverorganiska föreningar

29.33

Krattor .........................

. . 82.01

Kvistar till prydnad .........

06.04

Kresol .........................

. . 29.06

Kvittenfrukter, färska .......

08.06

.. 89.01

31.02,

31.05

Kristaller, monterade piezoelektriska,

Kylapparater, kylmaskiner och

kyl-

kristalldioder, kristalltrioder o.

d. 85.21

skåp ......................

84.15

Krita:

Kålrötter .....................

12.10

biljard-, pastell-, rit- och skräddar- 98.05

Käglor, keramiska, för temperatur-

fosfat- .......................

. . 25.10

mätning ...................

38.19

annan ........................

. . 25.08

Kärnbindemedel ............

38.10,

38.19

Krokar, av

Kättingar av järn eller stål . . .

73.29

järn eller stål ..............

73.31—32

Käx ..........................

19.08

koppar ......................

74.14—15

Köksartiklar av glas .........

70.13

Krollsplint .....................

. . 14.02

Köksfläktar ...................

85.06

Krom och varor därav .........

. . 81.04

Köksväxter:

Kromater av metaller...........

. . 28.47

färska, kylda, frysta, torkade eller

Kromhydroxider och kromoxider

. . 28.21

i tillfälligt konserverande

lös-

Krommagnesitprodukter.........

. . 69.02

ningar .....................

. 07.01—04

Krosskorn av sten .............

. . 25.17

inlagda i ättika eller ättiksyra eller

Krukor, av

på annat sätt konserverade .

. 20.01—02

glas .........................

. . . 70.10

Köksväxtfrön ................

12.03

keramiskt material ...........

.. . 69.09

Körsbär, färska .............

08.07

Krusbär, färska ...............

. . 08.08

Körsbärsträd .................

06.02

Krut ...........................

. .. 36.01

Körtlar för organoterapeutiskt

bruk

30.01

Kryddnejlikor .................

. . . 09.07

Körvel: se Köksväxter

Kryddor ......................

09.04—10

Kött:

Kryddsalvia ....................

. . . 12.07

berett eller konserverat .....

. 16.01—02

Kryolit ........................

.. . 25.28

färskt, kylt, fryst etc......

Kap. 2

Kryssfaner .....................

. . . 44.15

Köttextrakt ..................

16.03

Krås till kläder för kvinnor eller flic-

Köttkvarnar, vägande högst 10 kg/st

82.08

kor .........................

. . . 61.08

Köttsaft ....................

16.03

Kräftdjur:

beredda eller konserverade . . .

. . . 16.05

färska, kylda, frysta etc......

. . . 03.03

L

Kubbar av trä .................

.. . 44.06

Kuddar ........................

. . . 94.04

Laboratoricartiklar av glas .

70.17

Kugghjul .......................

. . . 84.63

Lack, sigill- och butelj- ....

98.09

Kuggskenor ....................

. . . 73.16

Lacker .....................

32.09

Kuggväxlar .....................

. . . 84.63

Lackläder ..................

41.08

Kullager .......................

. .. 84.62

Lagerblad och lagerbär ......

09.10

Kulor av glas ...................

. . . 70.03

Lagerhus ....................

84.63

Kulspetspennor ................

. .. 98.03

Lakritsextrakt ..............

13.03

Kultivatorer ...................

. . 84.24

Laktamer ....................

29.37

Kummin .......................

. . 09.09

Laktofosfater ...............

29.19

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Laktoner .................

..... 29.37

Lamellplattor ................

..... 44.16

Laminariastift, sterila .......

..... 30.05

Lampor:

båg-........................

..... 85.20

fick- ....................

..... 85.10

gasurladdnings- och glöd- . . .

..... 85.20

av trä .....................

..... 44.27

för ultravioletta eller infraröda

strålar ....................

..... 85.20

Lampsvart ...................

..... 28.03

Lanolin ......................

..... 15.05

Lantbruksmaskiner o. d.......

84.24—28

Lantmäteriinstrument ........

..... 90.14

Lav till prydnad .............

..... 06.04

Lax, inkokt .................

Lecitiner .....................

..... 29.24

Ledningar, elektriska .........

..... 85.23

Legeringar:

ferro- ......................

..... 73.02

guld- ......................

..... 71.07

koppartillsats- .............

..... 74.02

platina- och platinametall- .

..... 71.09

pyrofora ..................

..... 36.07

silver- .....................

..... 71.05

Leksaker .................

. 97.01—03

Lemmar, konstgjorda ........

..... 90.19

Lemonader ..................

..... 22.02

Lera:

aktiverad..................

..... 38.03

annan .....................

..... 25.07

Leucit .......................

..... 25.31

Lever:

fisklever: se Fisk

annan:

beredd eller konserverad .

. 16.01—02

färsk, kyld, fryst etc.....

____Kap. 2

Liar .........................

..... 82.01

Likriktare ....................

.... 85.01

Likör ........................

..... 22.09

Liljekonvalje .................

..... 06.01

Lim ..........................

. . Kap. 35

Limläder ....................

..... 05.06

Lin ...........................

.......54.01

Linbanor .....................

..... 84.22

Lind ........................

____ 06.02

Lindbast .....................

____ 14.01

Linkastningsapparater ........

____ 93.04

delar därtill ................

____ 93.06

Linoleummattor ..............

____ 59.10

Linolja .......................

. 15.07—08

Linoljefettsyra ................

____ 15.10

, Tulltaxe
nummer
Linor,

av

aluminiumtråd .................. 76.12

blytråd ........................ 78.06

järn- eller ståltråd .............. 73.25

koppartråd ...................... 74.10

textilmaterial .................. 59.04

Linser ........................ 90.01—02

Linskivor ........................ 84.63

Linslagningsmaskiner ............. 84.59

Lister, av

keramiskt material ............. 69.05

trä ............................. 44.19

Litografier ....................... 99.02

Livräddningsraketer .............. 36.05

Livsmedelsautomater .............. 84.58

Livsmedelsindustrimaskiner, ej hänförliga

till annat nummer ...... 84.30

L j udupptagningsapparater:

för kinobruk .................. 90.08

andra .......................... 92.12

Ljung ............................ 06.03

Ljus ............................. 34.06

Lock av glas ...................... 70.10

Lockar ............................ 67.04

Lockpipor ........................ 92.08

Lok .......................... 86.01—03

delar därtill .................... 86.09

Lokomobiler ...................... 84.04

Lornjetter ........................ 90.04

Luft, flytande...................... 28.53

Luftfartyg ...................... Kap. 88

Luftkonditioneringsapparater ...... 84.12

Luftpumpar ...................... 84.11

Luftskepp ........................ 88.01

delar därtill .................... 88.03

Luminoforer:

oorganiska ...................... 32.07

organiska ....................... 32.05

Lump ............................ 63.02

Lupiner ........................... 12.10

frön därav ..................... 12.03

Lusern ........................... 12.10

Lustfartyg ........................ 89.01

Lyftblock ........................ 84.22

Lyftdon, elektromagnetiska ........ 85.02

Lyftkranar ........................ 84.22

Lyktor, elektriska............. 85.09—10

Lådor av trä ...................... 44.21

Lås ............................... 83.01

Låsbrickor, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

153

Tulltaxe
nummer
Läder

.......................... Kap. 41

Läderavfall ....................... 41.09

Läderfärger, beredda .............. 32.09

Läderindustrimaskiner ........ 84.41—42

Lädervaror...................... Kap. 42

Läggmaskiner för vävnader ........ 84.40

Läkemedel ......................... 30.03

Lärk .............................. 06.02

Lödmedel ........................ 38.13

Lök, ätbar: se Köksväxter

Lökar av prydnadsväxter .......... 06.01

Lönn .............................. 06.02

Löshår ........................... 67.04

Lösningar av ovulkat gummi ...... 40.06

Lösningsmedel:

av terpener etc................. 38.07

utgörande blandningar för lacker 38.18

M

Madrasser ........................ 94.04

Magar ............................. 05.04

Magnesit ......................... 25.19

Magnesitprodukter ................ 69.02

Magnesium och varor därav .... 77.01—03

Magnesiumhydroxid .............. 28.18

Magnesiumkarbonat, naturligt..... 25.19

Magnesiumoxid och magnesiumper
oxid

............................ 28.18

Magneter .......................... 85.02

Majs ............................. 10.05

Majsflingor ........................ 19.05

Makadam......................... 25.17

Makaroner ........................ 19.03

Makulatur ........................ 47.02

Malm ............................. 26.01

Malt ............................. 11.07

Maltdrycker ....................... 22.03

Maltextrakt ...................... 19.01

Malört ............................ 12.07

Mandariner, färska eller torkade . . 08.02

Mandel ............................ 08.05

Mangan och varor därav .......... 81.04

Manganoxider .................... 28.22

Mango och mangostan, färska eller

torkade ........................ 08.01

Manikyrverktyg ................... 82.13

Manillafibrer ...................... 57.02

Maniokrot ........................ 07.06

Manometrar ...................... 90.24

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Tulltaxe
nummer
-

Manschetter ................ 61.03, 61.08

Manschettknappar ................. 98.01

Manöverapparater för järnvägar etc.:

elektriska ...................... 85.16

mekaniska ...................... 86.10

Manövertavlor .................... 85.19

Margarin .......................... 15.13

Markiser ......................... 62.04

Marmelader .......... 17.04, 18.06, 20.05

Marmor .......................... 25.15

Maskinborstar ..................... 96.02

Maskiner och apparater, elektriska Kap. 85

Se i övrigt de olika benämningarna

Maskiner och apparater, icke elek
-

triska :*

adresserings- ................... 84.54

biljett- ......................... 84.52

bokbinderi- ..................... 84.32

bokförings- .................... 84.52

bryggeriindustri-, ej hänförliga till

annat nummer ................. 84.30

disk- .......................... 84.19

duplicerings- .................... 84.54

etiketterings- ................... 84.19

frankostämplings- .............. 84.52

förpacknings- .................. 84.19

gjut-, för metallindustrin ........ 84.43

glasbearbetnings- ......... 84.46, 84.57

gräsklippnings- ................. 84.25

gräv- .......................... 84.23

hårklippnings- .................. 82.13

jacquard- ...................... 84.38

kapsylerings- ................... 84.19

klichétillverknings- .............. 84.34

kontors- .................... 84.51—54

korkbearbetnings-.............. 84.47

kvarnindustri- .................. 84.29

kyl- ............................ 84.15

lantbruks- o. d............. 84.24—28

livsmedelsindustri-, ej hänförliga

till annat nummer .............. 84.30

läderindustri- .............. 84.41—42

lägg-, för vävnader .............. 84.40

metallbearbetnings- ............. 84.45

mjölknings- .................. 84.26

myntsorterings- o. d............. 84.54

1 Härunder ha först upptagits sådana ord,

vilkas sista sammansättningsdel är »maskin»

; därefter ha upptagits maskiner och

apparater »för visst ändamål». Se i övrigt

de olika benämningarna.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

pappersbruks- .................. 84.31

pappersvaru- .................... 84.33

press-, för vävnader ............ 84.40

påfyllnings- .................... 84.19

rensnings-, för spannmål etc..... 84.25

rull-, för vävnader .............. 84.40

räkne- .......................... 84.52

skaft- .......................... 84.38

skriv- ........................... 84.51

skär-:

för papper eller papp .......... 84.33

för vävnader .................. 84.40

skörde- ........................ 84.25

slaggranulerings- ............... 84.59

slåtter- .......................... 84.25

sorterings-, för spannmål etc..... 84.25

statistik- ....................... 84.53

stenbearbetnings- ................ 84.46

stryk- ........................... 84.40

svets- o. d..................... 84.50

sy- .............................. 84.41

så- ................ 84.24

sätt- ............................ 84.34

tillslutnings- .............. 84.19

trikå- .......................... 84.37

tryck-:

för vävnader, tapeter etc. ...... 84.40

andra ........................ 84.35

träbearbetnings- o. d............. 84.47

tvätt- .......................... 84.40

typgjutn>ngs- .................. 84.34

varp- och varpklistrings- ........ 84.37

ång- ..........................84.04—05

för uppvärmning, kokning etc. eller

annan behandling som innebär

temperaturändring .............. 84.17

för rengöring eller torkning av flaskor

eller andra kärl ............ 84.19

för inpressning av kolsyra i drycker

............................ 84.19

för utsprutning, spridning eller finfördelning

av flytande eller pulver
formiga

ämnen................. 84.21

för jord- eller bergarbete........ 84.23

för bearbetning av spannmål eller

baljväxtfrön .................... 84.29

för tillverkning av filthattar .... 84.39

för tillverkning av linoleum e. d. 84.40

för sortering, siktning etc. av jord,

sten, malm etc................. 84.56

för hoppressning eller formning av

mineraliska ämnen ............ 84.56

Tulltaxe
nummer
för

tillverkning av gjutformar av

sand e. d....................... 84.56

för tillverkning av elektriska glödlampor,

elektronrör e. d......... 84.57

Maskinverktyg ................ 82.05—06

Massageapparater o. d............. 90.18

Master av järn eller stål .......... 73.21

Matbröd .......................... 19.07

Materialprovningsapparater och ma
terialprovningsmaskiner

........ 90.22

Matriser, för

tillverkning av grammofonskivor 92.12

tryckerier ...................... 84.34

Matte ............................ 09.03

Mattor, av

flätningsmaterial................ 46.02

textilmaterial............... 58.01—02

Medicinska instrument ............ 90.17

Mejeriprodukter ..................Kap. 4

Mejram: se Köksväxter

Mekaniker till pianon............. 92.10

Mekanismer till samlingspärmar . . 83.05

Mekanoterapeutiska apparater ..... 90.18

Melass ...................... 17.03, 17.05

Meloner, färska .................. 08.09

Menagerier, ambulerande .......... 97.08

Mentol ........................... 29.05

Meridiancirklar .................... 90.06

Metaldehyd, utgörande bränsle .... 36.08

Metallbearbetningsmaskiner ....... 84.45

delar och tillbehör därtill ...... 84.48

Metaller, oädla, pläterade med ädel

metall samt varor därav ...... Kap. 71

Metaller, oädla, och varor därav Kap. 73—83

Metaller, ädla, i kolloidal form;

amalgamer av ädla metaller; föreningar

av ädla metaller ........ 28.49

Metaller, ädla och varor därav . . Kap. 71

Metallkarbidblandningar, icke sintrade

............................ 38.19

Metallorganiska föreningar .... 29.33—34

Metallsalter av oorganiska syror Kap. 28 :V

Metalltrådslampor ................ 85.20

Metalltrådssaxar .................. 82.03

Metanol, rå ...................... 38.09

Meteorologiska instrument och apparater

........................... 90.14

Metol ............................. 29.23

Metronomer ...................... 92.10

Metylalkohol, rå .................. 38.09

Metylcyklohexanol ................ 29.05

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 155

Tulltaxe
nummer
-

Metylcyklohexanon ................ 29.13

Mikafolier och mikanitplattor ...... 68.15

Mikrobvacciner ................... 30.02

Mikrofoner ........................ 85.14

Mikrometrar ...................... 90.16

Mikroskop .................... 90.11—12

Mikrotomer ........................ 90.25

Mimosa .......................... 06.03

Mineraliska bränslen och mineraloljor

........................ Kap. 27

Mineraltjärbeck .................. 27.08

Mineraltjäror .................... 27.06

Mineralull och varor därav ........ 68.07

Mineralvatten .................... 22.01

Mineralvaxer ..................... 27.13

Minor ............................ 93.07

Mjöd ............................ 22.07

Mjöl:

av animaliskt ursprung ......... 23.01

av baljväxtfrön, ätbara ........ 11.03

av ben ......................... 05.08

av elfenben ..................... 05.10

av frukter, hänförliga till kap. 8 11.04

av frön och frukter, oljehaltiga . . 12.02

gluten- ........................ 11.09

av horn ......................... 05.09

av mjukgummi ................ 40.04

av mussel- eller

av potatis ...................... 11.05

av sago eller till nr 07.06 hänförliga

rötter och rotknölar ........ 11.06

av spannmål ................... 11.01

Mjölk ........................ 04.01—02

Mjölkningsmaskiner ............... 84.26

Mjölksyra ........................ 29.16

Modeller för demonstrationsändamål 90.21

Modelleringsmassor ............. 34.07

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Moderlut från saltframställning . . 25.01

Modernejlikor .................... 09.07

Molybden och varor därav ........ 81.02

Monomctylparaaminofenolsulfat . . . 29.23

Montanvax ....................... 27.13

Monumentsten ................ 25.15—16

Moppar ........................... 96.02

Mosaikbitar av sten . ............ 68.02

Mossa till prydnad ................ 06.04

Motorcyklar ....................... 87.09

delar och tillbehör därtill........ 87.12

Motordrcssiner ................... 86.04

delar därtill .................... 86.09

Tulltaxe
nummer
Motorer:
elektriska

................ 85.01, 85.08

andra ....................... 84.06—08

Motorfordon .................... Kap. 87

Motorgeneratorer .................. 85.01

Motorvagnar ...................... 86.04

delar därtill .................... 86.09

Moträler .......................... 73.16

Motstånd:

värme- .......................... 85.12

andra .......................... 85.19

Mudderverk ...................... 89.03

Muffar av textilmaterial, till kläder 61.11

Mufflar av eldfast keramiskt material

........................... 69.03

Mullit ............................ 25.07

Mulor och mulåsnor .............. 01.01

Munspel .......................... 92.04

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Munstycken av eldfast keramiskt

material ....................... 69.03

Murbruk .......................... 38.19

Murstenar av glas ................ 70.16

Murtegel ......................... 69.04

Musikinstrument .............. 92.01—08

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Musiknoter ....................... 49.04

Musiksågar ....................... 92.08

Muskot och muskotblomma ........ 09.08

Muttrar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Mynt ............................ 72.01

Mynta ............................ 12.07

Myntsorteringsmaskiner ........... 84.54

Myrsyra .......................... 29.14

Mysk ............................ 05.14

Målarböcker ...................... 49.03

Målningar ........................ 99.01

Målningsfärger .................... 32.09

Målningsrullar .................... 96.02

Människohår:

bearbetat; varor därav ...... 67.03—04

obearbetat ...................... 05.01

Märlor, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar ........................ 74.14

Mätinstrument, ej hänförliga till annat

nummer .................... 90.16

Möbellister ....................... 44.19

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Möbler:

Noppor av textilmaterial .....

..... 59.01

för spel ......................

. . 97.04

Nukleinsyror ................

..... 29.35

för inbyggnad av symaskiner . .

. . 84.41

Nummerbrickor av oädel metall

... 83.14

andra ........................

Kap. 94

Nyckelämnen och nycklar.....

..... 83.01

Mösskärmar ..................

... 65.07

Nålkammar .................

..... 84.38

Näbbar .......................

..... 05.09

Näringsmedel:

N

innehållande kakao ........

..... 18.06

Naftalen ........................

. . . 29.01

av mjöl, stärkelse etc......

..... 19.02

Naften- och naftensulfosyror, råa

. . 38.19

ej hänförliga till annat nummer .. 21.07

Naftol ..........................

. . 29.06

Närsubstrat för odling av mikrober 38.16''

Naftolfärgämnen ................

. . 32.05

Näsdukar, av

Naftylamin ......................

. . 29.22

papper ....................

..... 48.21

Nagelfilar ......................

. . 82.13

textilmaterial .............

..... 61.05

Naglar ..........................

. . 05.09

Nät, av

Namnplåtar av oädel metall . . . .

. . 83.14

aluminiumtråd ............

..... 76.13

Natriumformaldehydsulfoxylat . . .

.. 28.36

järn- eller ståltråd .......

..... 73.27

Natriumfosfater ................

... 28.40

koppartråd ................

..... 74.11

Natriumhydroxid ...............

. . 28.17

textilmaterial .............

..... 59.05

Natriumklorid .................

. .. 25.01

Nätknytningar ...............

. 58.08—09

Natriumnitrat, innehållande högst 16

Nötkreatur .................

..... 01.02

viktprocent nitrogen ...... 31.02, 31.05

Nötter:

Natriumperborat ...............

.. . 28.46

utgörande snidningsmaterial

.... 14.04

Natriumperoxid ................

. . 28.17

jord- .......................

..... 12.01

Natriumsilikater ................

. . 28.45

andra ....................

08.01, 08.05

Natriumxantogenater ............

. . . 29.31

Nattvardsbröd ..................

. . . 19.06

Naturgummi ...................

. . . 40.01

o

kemiska derivat därav .......

. . 39.05

Naturpärlor ....................

. . 71.01

Objektiv .....................

..... 90.02

varor därav ..................

... 71.15

Oblatkapslar för läkemedel . . .

..... 19.06

Navigationsinstrument ..........

. . 90.14

Obligationer .................

..... 49.07

Necessärer ....................

. . 42.02

Ogräsbekämpningsmedel .....

..... 38.11

Nefelin och nefelinsyenit ........

. . 25.31

Oiticicaolja .................

. 15.07—08

Nejlikstjälkar ..................

. . . 09.07

Oleomargarin, ej berett.......

..... 15.03

Nickel och varor därav..........

Kap. 75

Oleum .......................

..... 28.08

Nickelskärsten ..................

. . 75.01

Oliver: se Köksväxter

Niob och varor därav ..........

. . 81.04

Oljekakor ...................

..... 23.04

Nitar:

Oljor:

rör- och tvåspets- ...........

83.09

animaliska .................

. . . Kap. 15

av järn eller stål ...........

. . . 73.32

harts- .....................

..... 38.08

av koppar ...................

. . . 74.15

mineral- ...................

. . . Kap. 27

av zink ......................

. . . 79.06

trätjär- ....................

38.09, 38.18

Nitranilin .....................

. . . 29.22

vegetabiliska:

Nitrater .......................

. . . 28.39

feta......................

. . . Kap. 15

Nitrider .......................

. . . 28.57

flyktiga .................

. . . Kap. 33

Nitrilföreningar ...............

. . . 29.27

Omformare ...................

..... 85.01

Nitriter ........................

. . . 28.39

Onduleringsapparater.........

..... 85.12

Nivåmätare ...................

. . . 90.24

Oorganiska kemiska produkter

. . Kap. 28

delar och tillbehör därtill . . .

. . . 90.29

Opa, beredda ...............

..... 32.08

Nockplåtar av zink.............

. . . 79.05

Operationsbord ...............

..... 94.02

Nonen ..........................

.. . 29.01

Opium ......................

..... 13.03

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

157

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

''Optiska instrument och apparater,

Pappersknivar ...............

82.13

ej hänförliga till annat nummer ..

90.13

Pappersmassa ...............

47.01

Optiskt glas:

Papperstapeter ...............

48.11

bearbetat ..................

. 90.01—02

Pappersvarumaskiner ........

84.33

obearbetat .................

70.18

Paraffin ....................

27.13

Orderböcker .................

48.18

varor därav, gjutna eller formade

95.08

Organiska kemiska produkter .

. . . Kap. 29

Paranötter ...................

08.01

Orglar och orgelharmonier . .

92.03,

92.07

Paraplyer och parasoller .....

66.01

delar och tillbehör därtill .

92.10

Parfymer .....................

33.06

Originalskulpturer ...........

99.03

Parkettstav:

Orkestrion ...................

92.08

icke sammansatt ...........

44.13

delar och tillbehör därtill . . .

92.10

sammansatt ...............

44.23

Ortopediska artiklar .........

90.19

Pastellkrita .................

98.05

Ost ...........................

04.04

Pedikyrverktyg ...............

82.13

Ostmassa ....................

04.04

Pekannötter .................

08.05

Ostron: se Kräftdjur

Pektin ......................

13.03

Oxalsyra ....................

29.15

Penicillin ...................

29.44

Oxibromider av metaller .....

28.33

läkemedel därav ...........

30.03

Oxider, av

Pennformeringsapparater .....

84.54

ickemetaller ................

. Kap.

28:11

delar och tillbehör därtill . . .

84.55

metaller....................

Kap.

>

>—<

OO

<N

Pennförlängare ...............

98.03

Oxidjodider av metaller .....

28.34

Pennor ......................

. 98.03—05

Oxihalogenider av ickemetaller

28.14

Pennskaft ...................

98.03

Oxidkloridcr av metaller .....

28.30

Penslar .....................

96.02

Oxygen .....................

28.04

Pentanol ....................

29.04

Ozokerit .....................

27.13

Peppar:

Ozonterapeutiska apparater . . .

90.18

kubeba- ....................

12.07

sötpaprika: se Köksväxter

annan .....................

09.04

Pepparrot: se Köksväxter

P

Peptoner ....................

35.04

Perborater av metaller .......

28.46

Packningar:

Perbromater av metaller .....

28.33

satser därav ...............

.....

84.64

Pergament....................

41.07

av metallplåt i förening med annat

Pergamentpapper och pergamentpapp

48.03

material ...................

84.64

Perjodater av metaller .......

28.34

av papper .................

48.21

Perkarbonater av metaller . . .

28.42

av textilmaterial ...........

59.17

Perklorater av metaller.......

28.32

Pagineringsstämplar .........

98.07

Perklorsyra ..................

28.13

Paljetter .....................

83.10

Permanganater av metaller . . .

28.47

Pansarslangar av vulkat mjukgummi

40.09

Peroxider av metaller ........

Kap.

28 :IV

Pantografer .................

90.16

Peroxikarbonater av metaller .

28.42

Papeterier ...................

48.14

Peroxisulfater av metaller . . .

28.38

Papiljotter av järn eller stål .

73.34

Persikokärnor ...............

12.08

Papper och papp:

Persikor, färska .............

08.07

garn och textilvaror därav .

. . . Avd. XI

Persilja: se Köksväxter

ljuskänsliga ...............

37.03

Personvagnar för järnvägar och spår-

slip- .......................

68.06

vägar .....................

86.05

i rullar eller ark..........

. 48.01—07

delar därtill ...............

86.09

tillskurna; varor därav .....

. 48.10—21

Persulfater av metaller .......

28.38

Pappcrsbruksmaskiner .......

84.31

Peruker ......................

67.04

Pappcrsklämmor .............

83.05

Petroleumgaser ..............

27.11

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
Petroleumvax

.................... 27.13

Pianon ...................... 92.01, 92.07

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Piassava .......................... 14.03

Pigment, rivna i linolja etc....... 32.09

Pimsten:

wiener- ........................ 68.05

annan ........................... 25.13

Pincenéer ........................ 90.04

Pincetter .......................... 82.03

Pine oil .......................... 38.07

Pinnar av trä .................... 44.09

Piskor ............................ 66.02

Pistoler ................. 93.02, 93.04—05

delar därtill .................... 93.06

Plakatfärger ...................... 32.10

Planglas ...................... 70.04—07

Planimetrar ...................... 90.16

Planscher ........................ 49.11

Planschetter ...................... 98.13

Plaster och varor därav.......... Kap. 39

Platina och platinametaller samt legeringar

och varor därav ...... Kap. 71

Platiner .................... 73.07, 73.15

Plattor:

av asbest....................... 68.13

byggnads-:

av glas ........................ 70.16

av pappersmassa etc........... 48.09

filter-, av pappersmassa etc....... 48.08

golv- och vägg-, keramiska . . 69.07—08

av gummi:

hård- ........................ 40.15

mjuk-................... 40.05, 40.08

av hårdmetall .................. 82.07

lamell-, av trä etc............... 44.16

för svetsning eller lödning ...... 83.15

av vegetabiliskt material jämte mi
neraliskt

bindemedel ............ 68.09

Plomber .......................... 83.13

Plommon, färska .................. 08.07

Plommonkärnor .................. 12.08

Plommonträd ..................... 06.02

Plyschvävnader ................... 58.04

Plånböcker ........................ 42.02

Plåt, av

aluminium ...................... 76.03

bly ............................ 78.03

järn eller stål ............ 73.13, 73.15

koppar .......................... 74.04

magnesium ..................... 77.02

Tulltaxe
nummer
-

nickel .......................... 75.03

tenn ............................ 80.03

zink ............................ 79.03

Plåtar:

för fotobruk .......... 37.01, 37.04—05

tryck- ........................... 84.40

för grafiskt ändamål ............ 84.34

Plåtsaxar......................... 82.03

Plåtämnen av järn eller stål . . 73.08, 73.15

Polarimetrar ...................... 90.25

Polermedel ........................ 34.05

Polerskivor, av

mineraliska ämnen ..........:. . . 68.04

textilmaterial ................... 59.17

Polysulfider av metaller .......... 28.35

Pomponger ....................... 58.07

Pontonkranar ..................... 89.03

Poppel ............................ 06.02

Porfyr ........................... 25.16

Porslinsfärger, beredda ............ 32.08

Portföljer ......................... 42.02

Portföljlås ........................ 83.01

Portmonnäer ...................... 42.02

Positiv ............................ 92.08

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Postvagnar för järnvägar .......... 86.05

delar därtill .................... 86.09

Potatis: se Köksväxter

Potentiometrar.................... 85.19

Premier jus ........................ 15.02

Presenningar ..................... 62.04

Pressar:

frukt- .................... 84.27, 85.06

halm- och foder- ................ 84.25

saft-, vägande högst 10 kg/st .... 82.08

tryck-:

för vävnader, tapeter etc....... 84.40

andra ......................... 84.35

Pressjärn, elektriska .............. 85.12

Pressmaskiner för vävnader........ 84.40

Presstalg .......................... 15.03

Prismor ...................... 90.01—02

Produktionsräknare ............... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Profilprojektorer ................. 90.16

Profilstång av järn eller

stål ................ 73.11, 73.15, 73.21

Projektionsskärmar ............... 90.10

Promenadkäppar .................. 66.02

ämnen av trä därtill ............ 44.10

Propån ............................ 27.11

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

159

Proppar, av

Tulltaxe-

nummer

glas .......................

...... 70.10

oädel metall ..............

...... 83.13

Proteiner ...................

. . .. Kap. 35

Proteser ....................

...... 90.19

Protonmikroskop och protondiffrak-

tionskameror ..............

...... 90.11

Provdockor .................

...... 98.16

Provitaminer ................

Prydnadsartiklar, av

...... 29.38

glas ......................

70.13, 70.19

trä ........................

Prydnadsföremål, av

...... 44.27

keramiskt material ........

...... 69.13

oädel metall ..............

...... 83.06

Psykotekniska apparater ....

...... 90.18

Psykrometrar ..............

...... 90.23

Puddingpulver........ 18.06,

19.02, 21.07

Pudervippor ................

Pulver och fjäll, av

...... 96.05

aluminium ................

...... 76.05

bly ........................

...... 78.04

koppar ...................

...... 74.06

magnesium ...............

...... 77.02

nickel .....................

...... 75.03

tenn ......................

...... 80.04

zink ......................

Pulver:

...... 79.03

av glas...................

...... 32.08

hud- ......................

...... 35.04

av hårdgummi ............

...... 40.15

av kött o. d...............

...... 23.01

av sten ...................

...... 25.17

för svetsning eller lödning

...... 38.13

Pulveriserat järn och stål .

...... 73.05

Pumpar .....................

Pumpor: se Köksväxter

. 84.10—11

Putsbollar ..................

...... 73.39

Putsmedel ..................

...... 34.05

Putsvantar .................

...... 73.39

Pyrethrumextrakt ..........

...... 13.03

Pyridin .....................

...... 29.35

Pyrmedel, konstgjorda ......

...... 32.03

Pyrogallol (pyrogallussyra) .

...... 29.06

Pyrometrar .................

...... 90.23

Pyrotekniska artiklar .......

...... 36.05

Påfyllningsmaskiner ........

...... 84.19

Pålkranar ...................

Påsar, av

...... 84.23

papper ....................

..... 48.16

textilmaterial .............

...... 62.03

Tulltaxe
nummer
Pälsskinn

och konstgjord päls samt

varor därav .................. Kap. 43

Pärlemor, bearbetad, samt varor därav

............................. 95.02

Pärlor:

av glas .......................... 70.19

natur- .......................... 71.01

varor därav .................. 71.15

av oädel metall ................ 83.10

Päron, färska .................... 08.06

Päronträd ........................ 06.02

R

Radarapparater .................... 85.15

Radioaktiva kemiska grundämnen . . 28.50

Radiogrammofoner ................ 85.15

Radiomottagare och radiosändare . . 85.15

Rafia .............................. 14.01

Rafräschissörer ................... 98.14

Rakapparater:

icke elektriska, rakblad, rakhyvlar

och rakknivar ................... 82.11

elektriska ...................... 85.07

Rakor ............................. 82.01

Raktvål .......................... 34.01

Ramar, av

oädel metall, för tavlor o. d..... 83.12

trä, för tavlor o. d............... 44.20

zink, till takfönster ............ 79.05

Rami ............................. 54.02

Ramlister av trä .................. 44.19

Raspar ........................... 82.03

Redskap:

mekaniska .................... Kap. 84

av oädel metall .............. Kap. 82

av trä .......................... 44.25

Reflexpärlor av glas .............. 70.19

Refraktometrar ................... 90.25

Regulatorer:

elektriska...................... 85.19

till hydrauliska motorer ....... 84.07

Reklamskyltar av oädel metall .... 83.14

Reläer ............................ 85.19

Remskivor ........................ 84.63

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt

eller konstgjort textilmaterial 51.02

Rengöringsmedel .................. 34.02

Rensningsmaskiner för spannmål etc. 84.25

llcp av gummi .................... 40.07

Reseffekter ........................ 42.02

Reservoarpennor .................. 98.03

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Resgodsvagnar för järnvägar .

86.05

Råolja ......................

27.09

delar därtill ...............

86.09

Råsilke ....................

50.02

Resinoider....................

33.01

Råskenor ....................

73.06,

73.15

Resorcinol ...................

29.06

Råttgift ....................

38.11

Respiratorer .................

90.18

Räcken av järn eller stål ....

73.21

Resväskor ...................

42.02

Räfsor .....................

82.01

Resårbottnar ................

94.04

Räkneinstrument ............

90.16

Retorter av eldfast keramiskt

ma-

Räknemaskiner .............

84.52

terial .....................

69.03

delar och tillbehör därtill . .

84.55

Retortkol ...................

27.05

Räkneskivor och räknestickor

90.16

Revolvrar ..................

93.02,

93.04

Räler och räiskarvjärn ......

73.16

delar därtill ...............

93.06

Rännor av keramiskt material

69.06

Rhenium och varor därav.....

81.04

Rödbetor och rödkål: se Köksväxter

Rhizomer av prydnadsväxter .

06.01

Röjknivar ..................

82.01

Ricinolja .....................

. 15.07—08

Rökpipor ....................

98.11

Ridspön .....................

66.02

Röntgenapparater ...........

90.20

Ringar av gummi, för hjul . . .

40.11

Röntgenbilar ................

......

87.03

Ringklockor:

delar och tillbehör därtill . .

87.06

elektriska..................

85.17

Röntgenkontrastmedel ......

30.05

andra ......................

83.11

Röntgenrör ..................

90.20

Ris:

Rör:

s. k. rostat .................

19.05

böjliga, av oädel metall ....

83.08

annat ......................

10.06

isoler-, av oädel metall

85.27

Risrot .......................

14.03

för svetsning eller lödning

83.15

Ritbestick ...................

90.16

av aluminium ............

76.06

Ritböcker ...................

49.03

av bly ....................

78.05

Ritinstrument................

90.16

av glas e. d........... 70.02—03,

70.11

Ritkol och ritkrita.............

98.05

av gummi:

Ritningar....................

49.06

hård- ..................

40.15

Ritsinstrument ...............

90.16

mjuk- ..................

40.06,

40.09

Rivtändare ..................

36.04

av järn eller stål..........

. . 73.17—19

Robotprojektiler .............

93.07

av keramiskt material:

Rododendron ................

06.02

eldfast ...................

69.03

Rosmarin ....................

12.07

annat ..................

69.06

Rotationspressar .............

84.35

av koppar ................

74.07

Rotfrukter, ätbara: se Köksväxter

av magnesium ............

77.02

Rotknölar:

av nickel ................

75.04

av prydnadsväxter .........

.....

06.01

av silver ..................

......

71.05

med hög halt av stärkelse

eller

av tenn ...................

80.05

inulin .....................

07.06

av zink ..................

79.04

Rotting ......................

14.01

Röravskärare ................

82.03

Rullager ....................

84.62

Rördelar, av

Rullar, preparerade för ljudupptag-

aluminium................

76.07

ning eller inspelade .......

92.12

bly ........................

78.05

Rulljalusier av järn eller stål .

73.21

järn eller stål ............

73.20

Rullkedjor av järn eller stål .

73.29

koppar ....................

74.08

Rullmaskiner för vävnader . . .

84.40

tenn......................

80.05

Ryggsäckar ..................

42.02

zink ......................

79.04

Ryttare till kortregister, av oädel me-

Rörnitar ....................

83.09

tall .......................

.....

83.05

Rötter:

Råg .........................

10.02

cikoria- ...................

12.05

Rågummi ...................

. 40.01—04

foder- och kål- ..........

12.10

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

161

Tulltaxe
rtummer
med

hög halt av stärkelse eller

inulin .......................... 07.06

andra ....................... 06.01—02

S

Sablar ............................ 93.01

Sackarin .......................... 29.26

Sadelmakeriarbeten för djur ...... 42.01

Saffran .......................... 09.10

Saft av frukter eller köksväxter .... 20.07

Saftpressar, vägande högst 10 kg/st 82.08

Salepsrot ......................... 07.06

Salicylsyra ....................... 29.16

Salpetersyra ...................... 28.09

Salt .............................. 25.01

Saltsyra .......................... 28.06

Samlingspärmar .................. 48.18

Sammetsvävnader ................. 58.04

Sand:

naturlig bitumenhaltig .......... 27.15

annan .......................... 25.05

Sandblästerapparater .............. 84.21

Sandsten ......................... 25.16

Sanitetsartiklar, av

aluminium ..................... 76.15

järn eller stål .................. 73.38

keramiskt material ..............69.10

koppar ............................74.18

Sanitetsbindor av vadd............ 59.01

Sardeller: se Fisk

Sardininläggningar ................ 16.04

Saxar:

bult-, metalltråds- och plåt- .... 82.03

trädgårds- (för två händer) .... 82.01

andra .......................... 82.12

Scarfar och sjalar ................ 61.06

Schellack .......................... 13.02

Sedlar ............................ 49.07

Segel ............................. 62.04

Segelflygplan ..................... 88.02

delar därtill..................... 88.03

Segelgarn ........................ 59.04

Sekatörer ........................ 82.13

Senap, beredd .................... 21.03

Senapsfrön ........................ 12.01

Senapspulver ..................... 21.03

Senor .............................. 05.06

varor därav .................... 42.06

Serumampuller av glas ............ 70.17

Servetter av papper .............. 48.21 11

Tulltaxe
nummer
-

Sibet .............................. 05.14

Sickativ, beredda .................. 32.11

Sidvagnar ........................ 87.09

delar och tillbehör därtill ...... 87.12

Siffror av oädel metall ............ 83.14

Sigillack .......................... 98.09

Sigilloblater ...................... 19.06

Sigillstämplar .................... 98.07

Signalapparater:

elektriska:

för järnvägar etc............. 85.16

för cyklar eller motorfordon .. 85.09

andra ........................ 85.17

mekaniska, för järnvägar etc..... 86.10

Signalpistoler .................... 93.04

delar därtill .................... 93.06

Signalutrustning, elektrisk, för cyklar

eller motorfordon............ 85.09

Siktduk av textilmaterial .......... 59.17

Silicider .......................... 28.57

Silikater av metaller .............. 28.45

Silkeskokonger .............. 50.01, 50.03

Sillimanit ........................ 25.07

Silver och silverlegeringar samt varor

därav .................... Kap. 71

Silvernitrat ........................ 28.49

Singel ............................ 25.17

Sirap .............................. 17.02

Sirener, elektriska ................ 85.17

Sittkäppar ........................ 66.02

Sittmöbler ........................ 94.01

Sjukhussängar .................... 94.02

Sjukvagnar:

järnvägs- ....................... 86.05

delar därtill .................. 86.09

andra .......................... 87.13

Sjögräs ........................... 14.02

Sjömärken ........................ 89.05

Sjöskum:

bearbetat; varor därav .......... 95.07

ej bearbetat .................... 25.25

Skaft, av

oädel metall .................... 82.15

trä ............................ 44.25

Skaftmaskiner och skaftramar .... 84.38

Skal:

utgörande snidningsmaterial .... 14.04

av blötdjur .................... 05.12

av frukter, ätbara:

kanderade, glaserade etc....... 20.04

andra ......................... 08.13

11 Biliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
kakao-

........................ 18.02

av sköldpaddor ................. 05.11

Skandium ......................... 28.05

föreningar därav ................ 28.52

Skarpsill: se Fisk

Skedar, av oädel metall............ 82.14

Skeppskronometrar ................ 91.04

delar därtill .......... 91.08, 91.10—11

Skeppsskorpor .................... 19.07

Skiffer:

bearbetad; varor därav .......... 68.03

obearbetad ...................... 25.14

Skifferråolja ...................... 27.09

Skiffrar, bituminösa .............. 27.15

Skiktträ ........................... 44.15

Skinn, oberedda .................. 41.01

Skivspelare ....................... 92.11

delar och tillbehör därtill........ 92.13

Skjortbröst ....................... 61.03

Skjutbanor för nöjesfält e. d..... 97.08

Skjutmått ........................ 90.16

Skoblock och skoläster av trä ...... 44.25

Skodon:

begagnade ...................... 63.01

av asbest ........................ 68.13

andra ........................ Kap. 64

Skolkrita .......................... 98.05

Skopligg .......................... 44.11

Skottväktare ...................... 84.38

Skrapor .......................... 84.23

Skrin av trä ...................... 44.27

Skrivböcker....................... 48.18

Skrivkrita ......................... 98.05

Skrivmaskiner .................... 84.51

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Skrivpennor ....................... 98.04

Skrivtavlor ....................... 98.06

Skrivunderlägg .................... 48.18

Skrot, av

aluminium...................... 76.01

bly ............................. 78.01

järn och stål.................... 73.03

koppar .......................... 74.01

magnesium ..................... 77.01

nickel .......................... 75.01

tenn ............................ 80.01

zink ............................ 79.01

ädel metall..................... 71.11

Skruvar och skruvkrokar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Skruvmejslar.................. 82.04—05

Tulltaxe
nummer
Skruvnycklar

..................... 82.03

Skruvstycken och skruvtvingar .... 82.04

Skruvöglor, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Skräddarkrita..................... 98.05

Skulpturer, original- .............. 99.03

Skumglas i block eller plattor .... 70.16

Skurpulver ........................ 34.05

Skyddsglasögon ................... 90.04

Skyddsöverdrag till huvudbonader . . 65.07

Skyfflar .......................... 82.01

Skyltdockor, skyltfigurer och skylt
ställ

........................... 98.16

Skyttlar ........................... 84.38

Skålar, av eldfast keramiskt material 69.03

Skämtartiklar .................... 97.05

Skärcirklar ........................ 82.04

Skärmaskiner, för

papper eller papp................ 84.33

vävnader ........................ 84.40

Skäror ........................... 82.01

Skärp.............................. 61.11

Skärstål för maskiner ............ 82.06

Skärv, av

glas ............................ 70.01

keramiskt material .............. 25.32

sten ............................ 25.17

Skärverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ........................ 82.13

Sköldpadd, bearbetad, samt varor

därav .......................... 95.01

Skördemaskiner ................... 84.25

Slabs ...................... 73.07, 73.15

Slagg:

thomas- .................. 31.03, 31.05

annan .................... 26.02, 26.04

Slaggranuleringsmaskiner .......... 84.59

Slaggull och varor därav .......... 68.07

Slaginstrument ................... 92.06

delar och tillbehör därtill ........92.10

Slangar, av

gummi:

för hjul ...................... 40.11

andra ........................ 40.09

oädel metall .................... 83.08

textilmaterial .................... 59.15

Slingor av järn- eller ståltråd .... 73.25

Slipmedel:

naturliga ....................... 25.13

anbragta på vävnad, papper etc. . . 68.06

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

163

Tulltaxe-

nummer

Sliprar, av

järn eller stål .............

73.16

trä .........................

44.07

Slipsar ......................

61.07

Slipskivor:

monterade hand- eller fotdrivna . .

82.04

andra .....................

68.04

Slipstenar ...................

68.04

Slutare till kameror .........

. 90.07—08

Slåttermaskiner .............

84.25

Släpfordon ...................

87.14

Slöjor .......................

61.06

Smidesässjor och smidesstäd .

82.04

Smältstycken................

73.06,

73.15

Smältsäkringar ...............

85.19

Smärgel .....................

25.13

Smör .........................

04.03

Smörgåskäx .................

19.08

Smörjfetter ................

27.10,

34.03

Smörjmedel ..................

34.03

Smörknivar av oädel metall . . .

82.14

Snidningsmaterial, vegetabiliskt ....

14.04

Snidningsmaterial, bearbetat,

samt

varor därav ...............

. . . Kap. 95

Sniljer och sniljgarn .........

58.07

Sniljvävnader ...............

58.04

Snö .........................

22.01

Snöplogar ...................

84.23,

87.03

Snörhålsringar ...............

83.09

Snörmakeriarbeten ...........

58.07

Snörnålar ...................

73.33

Socker .......................

. . . Kap. 17

Sockerarter, kemiskt rena, andra än

sackaros ...................

29.43

Sockerbetor ...................

12.04

Sockerkonf ektyrer:

innehållande kakao.........

18.06

andra.......................

17.04

Sockerkulör .................

17.02

Sockerlösningar ............

17.02,

17.05

Sockerrör och sockersnitsel .. .

12.04

Sockertänger .................

82.14

Socklar till glödlampor .......

85.20

Sockor, av

trikå ......................

60.03

vävnader ..................

61.10

Sojabönor ...................

12.01

Solarstearin ..................

15.03

Solfjädrar ...................

67.05

Solglasögon ...................

90.04

Solv .........................

84.38

Soppor, färdiga och soppreparat ....

21.05

Soppslevar av oädel metall . . .

82.14

Tulltaxe
nummer
Sorghum:
utgörande

material för borstbin
-

deriarbeten ..................... 14.03

utgörande spannmål............. 10.07

Sorteringslådor av oädel metall ..... 83.04

Sorteringsmaskiner för spannmål

etc............................. 84.25

Sotningsapparater .................. 84.02

Spackelfärger .............. 32.12

Spadar ............................ 82.01

Spannmål ...................... Kap. 10

varor därav .................. Kap. 19

Spanska flugor .................. 05.14

Sparkcyklar .................. 97.01

Sparris: se Köksväxter

Sparrsockar ........................ 82.04

Specialvagnar för järnvägar och spårvägar

.......................... 86.05

delar därtill ......... ..........,. 86.09

Spegeljärn ........................ 73.01

Speglar:

bearbetade för optiskt bruk . . 90.01—02

av glas ....................... . . . 70.09

av oädel metall ................ 83.12

Spektrometrar .................... 90.25

Spel (lyftanordningar) ............ 84.22

Spelapparater och spelautomater . . . 97.04

Speldosor ........................ 92.08

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Spermaceti ....................... 15.14

Spetsar ............................ 58.09

Spetsvävnader..................... 58.09

Spik, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar .......................... 74.14

zink ............................ 79.00

Spillånga: se Fisk

Spindlar, spinnmunstycken och

spinnvingar .................... 84.38

Spiralslangar av vulkat mjukgummi 40.09

Spisar, av järn eller stål ......... 73.36

Spiskummin .................... 09.09

Spjälor för behandling av frakturer 90.19

Spolpipor, av

papper eller papp .............. 48.20

trä ............................. 44.26

Spontpålar.................. 73.11, 73.15

Sporer ........................... 12.03

Sportredskap och sportutrustning . . 97.06

Sprintar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
Sprundplåtar

och sprundtappar .... 83.13

Sprutpistoler ...................... 84.21

Sprängkapslar .................... 36.04

Sprängämnen, beredda ........ 36.01—02

Spårhållare, spårkorsningar och

spårplattor .................... 73.16

Spårvägsmateriel ............... Kap. 86

Spårvägssliprar, av

järn eller stål .................. 73.16

trä ............................. 44.07

Spårvägsvagnar ............... 86.04—07

delar därtill .................... 86.09

Spårväxlar ........................ 73.16

Spädningsmedel för lacker ........ 38.18

Spännen av oädel metall .......... 83.09

Spänningsregulatorer .............. 85.19

Staket av järn eller stål .......... 73.21

Stamknölar av prydnadsväxter .... 06.01

Stannater av metaller ............ 28.47

Startanordningar för luftfartyg .... 88.05

Startmotorer ..................... 85.08

Statistikmaskiner .................. 84.53

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Statyetter, av

keramiskt material .............. 69.13

oädel metall .................... 83.06

Stavar, av

glas e. d..................... 70.02—03

hårdmetall ..................... 82.07

Stearin:

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Stearinbeck ...................... 15.17

Steatit ........................... 25.27

Stegbilar .......................... 87.03

Stegräknare ...................... 90.27

delar och tillbehör därtill ........ 90.29

Sten:

obearbetad eller endast grovt huggen

eller sågad .............. Kap. 25

varor därav .................. Kap. 68

Stenar, litografiska ................ 84.34

Stenbearbetningsmaskiner ......... 84.46

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Stenciler ......................... 48.13

Stencillack i detaljhandelsförpackningar

.......................... 38.19

Stenfrukter, färska ................ 08.07

Stenkol och stenkolsbriketter ...... 27.01

Stennöt:

bearbetad; varor därav .......... 95.06

obearbetad ...................... 14.04

Stenull och varor därav............ 68.07

Tulltaxe
nummer
Sticklingar

....................... 06.02

Stickproppar ...................... 85.19

Stift, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar .......................... 74.14

zink ............................ 79.06

Stiftpennor ........................ 98.03

Stillbildskameror ................. 90.07

Stillbildsprojektorer .............. 90.09

Stjärnanis ........................ 09.09

Stocklack ........................ 13.02

Stofferblomma .................... 12.07

Stoft av textilmaterial .............. 59.01

Stommar till hattar o. d........... 65.07

Stoppare av eldfast keramiskt material

.......................... 69.03

Stoppningsmaterial, vegetabiliskt . . 14.02

Stoppnålar ........................ 73.33

Stoppur........................... 91.01

delar därtill ................ 91.08—11

Stridsvagnar ...................... 87.08

Stroboskop ........................ 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Strontiumhydroxid, strontiumoxid

och strontiumperoxid............ 28.18

Strumpeband och strumphållare .... 61.09

Strumpor:

glöd- ........................... 59.14

av trikå:

åderbråcks-, innehållande gummi 60.06

andra ........................ 60.03

av vävnader .................... 61.10

Strumpskyddare av trikå .......... 60.03

Strumpstickor .................... 73.33

Stryk- och pressjärn, elektriska .... 85.12

Strykmaskiner .................... 84.40

Stråkinstrument .................. 92.02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strålkastarbilar .................. 87.03

delar och tillbehör därtill ...... 87.06

Strålkastare ...................... 90.13

Strängar till musikinstrument...... 92.09

Stränginstrument.............. 92.01—02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strömställare:

tid- ............................. 91.06

andra .......................... 85.19

Stubin ............................ 36.03

Styroler (styrener) ................ 29.01

Stål och varor därav ............ Kap. 73

Stålkonstruktioner ................ 73.21

Stålpennor ....................... 98.04

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
Stålull

........................... 73.39

Stång, av

aluminium ................ 76.02, 76.06

bly ...................... 78.02, 78.05

järn eller stål ........ 73.10—11, 73.15

koppar ................... 74.03, 74.07

magnesium ......... 77.02

nickel .................... 75.02, 75.04

tenn ...................... 80.02, 80.05

zink ...................... 79.02, 79.04

Stämgafflar ...................... 92.10

Stämpelpapper .................... 49.07

Stämpipor .................. 92.10

Stämplar ......................... 98.07

Stänger, av

eldfast keramiskt material ...... 69.03

glas ............................ 70.03

hårdgummi .......................40.15

mjukgummi .................... 40.06

Se i övrigt under Stång

Stängseltråd av järn eller stål .... 73.26

Stärkelse:

löslig eller rostad .............. 35.05

annan .......................... 11.08

Stärkelseklister ............... 35.05—06

Stöd av eldfast keramiskt material . . 69.03

Störar av trä...................... 44.09

Substratpigment................... 32.06

Sulfater av metaller .............. 28.38

Sulfider, av

ickemetaller .................... 28.15

metaller ....................... 28.35

Sulfiter av metaller .............. 28.37

Sulfitlut, indunstad .............. 38.06

Sulfonamider ...................... 29.36

Sulfoxylater av metaller .......... 28.36

Sultamer och sultoner ............ 29.37

Superfosfater ............... 31.03, 31.05

Suturtråd, steril .................. 30.05

Svampar, ätbara: se Köksväxter

Svampbekämpningsmedel .......... 38.11

Svartkrut ........................ 36.01

Svartkrutsstubin .................. 36.03

Svavel:

sublimerat, fällt eller kolloidalt . . 28.02

annat .......................... 25.03

Svaveldioxid ...................... 28.07

Svavelkis:

orostad ........................ 25.02

rostad .......................... 26.01

Svavelorganiska föreningar ........ 29.31

Svavelsyra ........................ 28.08

165

Tulltaxe
nummer
-

Svaveltrioxid ..................... 28.13

Svetsmaskiner o. d.:

elektriska ...................... 85.11

andra ........................... 84.50

Svetsmedel ...................... 38.13

Svettremmar ...................... 65.07

Svin .............................. 01.03

Svänghjul ........................ 84.63

Sylter ............................ 20.05

Symaskiner och symaskinsnålar .... 84.41

Syntetiska textilfibrer:

korta .......................... Kap. 56

ändlösa ...................... Kap. 51

Synålar ........................... 73.33

Syre .............................. 28.04

Syreterapeutiska apparater ........ 90.18

Syror:

oorganiska.................. Kap. 28:11

organiska ................ Kap. 29:VII

Sytråd av bomull.............. 55.05—06

Sågblad ........................... 82.02

Sågspån .......................... 44.01

Sågställningar av trä .............. 44.25

Såmaskiner ........................ 84.24

Sångfåglar, mekaniska ............ 92.08

Såpa .............................. 34.01

Såser ............................ 21.04

Säckar, av

papper .......................... 48.16

textilmaterial .................. 62.03

Säkerhetsapparater:

elektriska:

för järnvägar etc.............. 85.16

för brytning av elektrisk ström 85.19

mekaniska, för järnvägar etc..... 86.10

Säkerhetsnålar, av

järn eller stål .................. 73.34

koppar ......................... 74.19

Säkerhetsrutor av glas ............ 70.08

Sämskläder ....................... 41.06

Sänglinne .......................... 62.02

Sängtäcken och andra sängkläder . . 94.04

Sättmaskiner ...................... 84.34

Säv .............................. 14.01

Sökare till kameror...... 90.02, 90.07—08

T

Tablettrör, av glas ................ 70.10

Tackjärn ......................... 73.01

Tagel .............................. 05.03

Taggtråd ......................... 73.26

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
Tak

av järn eller stål.............. 73.21

Takometrar ........................ 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Takpannor ........................ 69.05

Takrännor av zink ................ 79.05

Talg .............................. 15.02

Talgolja, ej beredd ................ 15.03

Talk ............................. 25.27

Tall .............................. 06.02

Tallium och varor därav .......... 81.04

Tallolja .......................... 38.05

Tallrikar av papper eller papp .... 48.21

Tandcement och andra tandfyllnads
medel

.......................... 30.05

Tandläkarstolar .................. 94.02

Tannin .......................... 32.02

Tantal och varor därav............ 81.03

Tapeter, tapetbårder och tapetfriser 48.11

Tapiokagryn ...................... 19.04

Tarmar ............................ 05.04

varor därav .................... 42.06

Taxametrar ...................... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Te ................................ 09.02

Teaterkulisser, målade, av textilmaterial

.......................... 59.12

Teatrar, ambulerande.............. 97.08

Teckningar:

för tekniska ändamål............ 49.06

andra ........................... 99.01

Tekniska artiklar, av

keramiskt material .............. 69.09

läder eller konstläder ............ 42.04

textilmaterial .............. 59.14—-17

ädel metall .................... 71.14

Telefon- och telegrafapparater 85.13, 85.15

Teleskop.......................... 90.06

Televisionsmottagare, televisionska
meror

och televisionssändare .... 85.15

Telfrar ............................ 84.22

Tendrar .......................... 86.01

delar därtill..................... 86.09

Tenn och varor därav............ Kap. 80

Tennoxider ...................... 28.26

Termometrar ...................... 90.23

Termosflaskor .................... 98.15

Termostater ...................... 90.24

delar och tillbehör därtill ........90.29

Terpentin och terpentinolja ........ 38.07

Tetrahydronaftalen (tetralin) ...... 29.01

Textilmaskiner ................ 84.36—40

Thomasslagg ................ 31.03, 31.05

Tulltaxe
nummer
Thorium:
föreningar

därav ................ 28.52

Thorium och varor därav .......... 81.04

Tidkontroll- eller tidmätningsapparater

med urverk eller synkronmotor

samt tidkontrollur .......... 91.05

Tidningar och tidskrifter .......... 49.02

Tidningspapper ................... 48.01

Tidströmställare med urverk eller

synkronmotor .................. 91.06

Tidstämpelur ...................... 91.05

Tidutlösare med urverk eller synkronmotor

...................... 91.06

Tillsatsmedel, beredda, för mineraloljor

.......................... 38.14

Tillskärningsmönster, av

papper ......................... 48.21

textilmaterial .................... 62.05

Tillslutningsanordningar av glas . . 70.10

Tillslutningsmaskiner ............. 84.19

Timjan ............................ 09.10

Tiokarbanilid .................... 29.31

Tiosulfater av metaller............ 28.37

Titan och varor därav ............ 81.04

Titanoxider ...................... 28.25

Tjuvlarmsapparater ............... 85.17

Tjära:

mineral- ........................ 27.06

trä-.............................. 38.09

Tjärdolomit ...................... 25.18

Tjärmakadam ..................... 25.17

Toalettartiklar, av

glas ............................ 70.13

keramiskt material .......... 69.11—12

Toalettmedel ...................... 33.06

Toalettpapper .................... 48.15

Toalettvål ......................... 34.01

Tobak .......................... Kap. 24

Tobaksextrakt .................... 24.02

Tofsar ............................ 58.07

Tolkar ............................ 90.16

Toluen (toluol) ................... 29.01

Toluidin .......................... 29.22

Tolylendiamin ..................... 29.22

Tomater: se Köksväxter

Tomatpuré........................ 20.02

Tonbord till orgelharmonier........ 92.10

Tonfrekvensförstärkare ............ 85.14

Topografiska instrument och apparater

............................90.14

Torpeder .......................... 93.07

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

167

Torrjäst .....................

Tulltaxe-

nummer

..... 21.06

Torrsprit .....................

..... 36.08

Torv, torvbriketter, torvmull

och

torvströ ...................

..... 27.03

Toxiner .....................

...... 30.02

Traktorer ...................

..... 87.01

delar och tillbehör därtill . . .

..... 87.06

Trampbilar ..................

..... 97.01

Transformatorer .............

...... 85.01

Transistorer .................

..... 85.21

Transportmedel .............

. Avd. XVII

Transportremmar:

innehållande gummi .......

..... 40.10

av textilmaterial ...........

...... 59.16

Transportörer ...............

..... 84.22

Travertin .....................

...... 25.15

Trikåmaskiner ...............

...... 84.37

Trikåmaskinsnålar ..........

...... 84.38

Trikåvaror:

korsetter, gördlar o. d......

...... 61.09

andra .....................

. .. Kap. 60

Trikåväv ...................

60.01, 60.06

Trippel ......................

...... 25.12

Trippelsten ..................

...... 68.05

Trottoarplattor av keramiskt

mate-

rial ......................

. . 69.07—08

Trottoarsten .................

...... 68.01

Truckar .....................

...... 87.07

Trummor ....................

...... 92.06

delar och tillbehör därtill . . .

...... 92.10

Tryckalster ..................

... Kap. 49

Tryckbehållare, av

aluminium ...............

...... 76.11

järn eller stål ............

...... 73.24

Tryckerimaskiner ...........

. . 84.34—35

Tryckformar ................

...... 84.34

Tryckfärger ................

...... 32.13

Tryckknappar ..............

...... 98.01

Tryckkontakter .............

...... 85.19

Tryckmaskiner:

för vävnader, tapeter etc. . .

...... 84.40

andra ....................

...... 84.35

Tryckplåtar.................

...... 84.40

Tryckpressar ................

...... 84.35

Trycktyper .................

...... 84.34

Träd:

isolerad för elektriskt ändamål . . 85.23

av oädel metall för svetsning eller

lödning ..................

...... 83.15

preparerad för ljudupptagning eller

inspelad ..................

...... 92.12

Tulltaxe
nummer
sutur-,

steril .................... 30.05

av aluminium................... 76.02

av bly .......................... 78.02

av järn eller stål 73.10, 73.14—15, 73.26

av koppar ...................... 74.03

av magnesium .................. 77.02

av molybden ................... 81.02

av nickel ........................ 75.02

sy-, av bomull .............. 55.05—06

av tenn ........................ 80.02

av trä .......................... 44.11

av volfram ..................... 81.01

av vulkat mjukgummi .......... 40.07

av zink ......................... 79.02

Trådgardinsvävnad ............ 58.08—09

Trådhäftmaskiner ................. 84.32

Trådrullar ........................ 44.26

Trä och varor därav ............ Kap. 44

Trä:

fanerat ......................... 44.15

konstgjort ....................... 44.18

specialbehandlat, i skivor etc..... 44.17

Träavfall ........................ 44.01

Träbearbetningsmaskiner o. d...... 84.47

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Trädgårdsparasoller .............. 66.01

Trädgårdssaxar för två händer .... 82.01

Träkol ........................... 44.02

Trämjöl .......................... 44.12

Träningsapparater för flygutbildning 88.05

Träolja ...................... 15.07—08

Träsnitt .......................... 99.02

Träspån .......................... 44.09

Trätjära och trätjärkreosot........ 38.09

Trätjäroljor ................ 38.09, 38.18

Trätråd ............................ 44.11

Träull ............................ 44.12

Tröskverk ......................... 84.25

Tuber, astronomiska .............. 90.06

Tubpressar ....................... 82.04

Tungspat .......................... 25.11

Tunnbandsvidjor .................. 44.09

Tunnbinderiarbeten ............... 44.22

Tunnstav ......................... 44.08

Turbiner .......................... 84.07

Tusch ............................ 32.13

Tvål .............................. 34.01

Tvåspetsnitar ..................... 83.09

Tvättmaskiner .................... 84.40

Tvättmedel ....................... 34.02

Tvättställ av keramiskt material . . 69.10

Tvättsvamp, naturlig .............. 05.13

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kirngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tyll:

Tulltaxe-

nummer

gummielastisk .............

...... 59.13

annan ....................

.. 58.08—09

Typgjutningsmaskiner .......

...... 84.34

Tågvirke....................

...... 59.04

Tårtspadar av oädel metall . .

...... 82.14

Tält .........................

...... 62.04

Tänder, konstgjorda .........

...... 90.19

Tändhattar .................

...... 36.04

Tändspolar ..................

........85.08

Tändstickor ................

...... 36.06

Tändsticksämnen ............

...... 44.11

Tändstift ...................

Tänger:

...... 85.08

socker- ...................

...... 82.14

andra .....................

...... 82.03

U

Ugnar för industriellt bruk:

elektriska ............

.......... 85.11

andra .................

.......... 84.14

Ull av får ..............

____ 53.01, 53.05

Ullfett ..................

.......... 15.05

Underkläder, av

trikå .................

.......... 60.04

vävnader ..............

...... 61.03—04

Underläggsbrickor, av

järn eller stål ........

.......... 73.32

koppar ................

.......... 74.15

Underläggsplattor för järnvägar eller

spårvägar ............

.......... 73.16

Underreden med motor . .

.......... 87.04

Understrumpor av trikå

.......... 60.03

Undersökningsbord ......

.......... 94.02

Undersökningsvagnar för

järnvägar

och spårvägar ........

.......... 86.05

delar därtill ..........

.......... 86.09

Universaljärn och universalstål 73.09, 73.15

Ur .....................

........ Kap. 91

Uran:

föreningar därav ......

........ 28.52

Uran och varor därav

.......... 81.04

Urdelar .................

...... 91.09—11

Urfoder ................

.......... 91.10

Urinämne, innehållande

högst 45

viktprocent nitrogen . .

. . . . 31.02, 31.05

Urverk, sammansatta ....

...... 91.07—08

Utfyllnadsmateriel ......

.......... 84.34

Tulltaxe-

nummer

V

Vadd:

impregnerad med farmaceutiska

preparat ......................

30.04

cellulosa- .....................

48.01

annan; varor därav ..........

59.01

Wafers .......................

19.08

Vakuumpumpar ................

84.11

Valbarder .....................

05.09

Vallmofrön ....................

12.01

Valnötter .....................

08.05

Valrav .........................

15.14

Valsar, till

kalandrar o. d.................

84.16

valsverk .....................

84.44

Valsmassa ......................

98.09

Valstråd..................... 73.10,

73.15

Valsverk för metallindustrin .. .

84.44

Vanadin och varor därav .......

81.04

Vanilj .........................

09.05

Vaniljsocker och vanillinsocker .

17.05

Vantar, av

trikå ........................

60.02

vävnader .....................

61.10

Vapen ...........................

. Kap. 93

Varmvattenberedare:

elektriska ...................

85.12

andra .........................

84.17

Varp- och varpklistringsmaskiner

84.37

Varpväktare ....................

84.38

Varvräknare ....................

90.27

delar och tillbehör därtill.....

90.29

Vaselin ..........................

27.12

Vass ............................

14.01

Vatten:

destillerat ....................

28.58

havs- .........................

25.01

annat ......................

22.01—02

Vattenhjul .....................

84.07

Vax:

berett .........................

34.04

för dentalbruk ,................

34.07

insekts- .......................

15.15

konstgjort ....................

34.04

mineral- ......................

27.13

ymp-..........................

32.12

varor därav, gjutna eller formade

95.08

återstoder från bearbetning av ani-

maliska eller vegetabiliska växer

15.17

Vaxduk ........................

59.09

Ved .............................

44.01

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Vegetabiliska råämnen för färgning

eller garvning ................

13.01

Vegetabiliska textilfibrer, ej hänför-

liga till annat nummer ........

57.04

Vekar ..........................

59.14

Ventiler.........................

84.61

Ventilrör till röntgenapparater .

85.21

Verkstadsbilar ..........V......

87.03

delar och tillbehör därtill.....

87.06

Verkstadsvagnar för järnvägar och

spårvägar ...................

86.06

delar därtill...................

86.09

Verktyg:

hand-, elektriska .............

85.05

hand-, pneumatiska eller kombine-

rade med icke elektrisk motor

84.49

slipskivor o. d..............

68.04

av trä .......................

44.25

andra .......................

. Kap. 82

Verktygshandtag ...............

44.25

ämnen därtill .................

44.10

Verktygshållare.................

84.48

Verktygsmaskiner:

för bearbetning av metall.....

84.45

för bearbetning av sten m. m. .

84.46

för bearbetning av trä, kork m.

m.

84.47

Vermikulit, expanderad, och varor

därav .......................

68.07

Vermut .........................

22.06

Vete ...........................

10.01

Vevaxlar .......................

84.63

Vicker .........................

12.03

frön därav ...................

12.03

Wienerpimsten .................

68.05

Vikter ..........................

84.20

Vin ..........................

22.05—07

Vinbär, färska .................

08.08

Vindrutetorkare och vindrutevärma-

re, elektriska .................

85.09

Vindruv .......................

23.05

Vindruvor, färska eller torkade .

08.04

Vinruta .......................

12.07

Vinsten, rå .....................

23.05

Vinsyra .......................

29.16

Virke:

hyvlat etc....................

44.13

annat .......................

44.03—05

Virknålar av järn eller stål .....

73.33

Vismut och varor därav .......

81.04

Visselpipor ....................

92.08

Vitaminer .....................

29.38

Witherit .......................

25.11

169

Tulltaxe
nummer
Vitkål

och vitlök: se Köksväxter

Volanger av textilmaterial ........ 61.08

Volfram och varor därav .......... 81.01

Vulkanfiber ...................... 39.03

Vulkningsacceleratorer, beredda .... 38.15

Vykort ........................... 49.09

Vågar:

känsliga för 0,05 g eller mindre . . 90.15

andra .......................... 84.20

Väckarur .......................... 91.04

delar därtill .......... 91.08, 91.10—11

Väggplattor av keramiskt material

........................ 69.07—08

Väggur ........................ 91.02—04

delar därtill ...... 91.07—08, 91.10—11

Vägguttag ......................... 85.19

Vägmärken av oädel metall........ 83.14

Vägmätare ........................ 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Vägvältar ........................ 84.09

Värdehandlingar................... 49.07

Värjor ............................ 93.01

Värmeapparater, elektriska ........ 85.12

Värmeledningselement ............. 73.37

Värmeledningspannor ............. 73.37

Värmemängdsmätare .............. 90.24

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Väskbyglar ...................... 83.09

Väte .............................. 28.04

Vätskeelevatorer .................. 84.10

Vätskemätare ..................... 90.26

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Vätskepumpar .................... 84.10

Vävnader:

elastiska, ej trikå- .............. 59.13

impregnerade eller överdragna 59.07—12

ljuskänsliga .................... 37.03

av metalltråd eller av garn av

textilfibrer i förening med metalltråd

eller överdraget med metall 52.02

sammets-, plysch-, ögle- och snilj- 58.04

spets- .......................... 58.09

trikå-:

innehållande gummi .......... 60.06

andra ........................ 60.01

trådgardins- ................ 58.08—09

av asbest ....................... 68.13

av bomull .................. 55.07—09

av djurhår ................. 53.11—13

av glasfibrer .................... 70.20

av hampa, mjuk ................ 57.09

av jute .......................... 57.10

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

av lin eller rami ...........

...... 54.05

av natursilke .............

.. 50.09—10

av pappersgarn ............

...... 57.12

av syntetiska eller konstgjorda tex-

tilfibrer:

korta ....................

...... 56.07

ändlösa ..................

...... 51.04

av andra vegetabiliska textilfibrer 57.11

Vävstolar ...................

..... 84.37

Växelstag och växeltungor . . .

..... 73.16

Växtalkaloider ...............

..... 29.42

Växter:

foder- .....................

... Kap. 12

kanderade, glaserade etc. . . .

..... 20.04

köks-: se Köksväxter

levande ...................

. . . Kap. 6

för industriellt eller medicinskt

bruk ......................

. . . Kap. 12

Växtextrakter ...............

..... 13.03

Växtsafter och växtslem .....

..... 13.03

X

Xylen (xylol) ..............

...... 29.01

Xylenol .....................

...... 29.06

Xylidin ......................

...... 29.22

Xylofoner ...................

...... 92.06

delar och tillbehör därtill . . .

...... 92.10

Xylol .......................

...... 29.01

Y

Ympkvistar .................

..... 06.02

Ympvax .....................

...... 32.12

Ytaktiva ämnen, organiska . . .

..... 34.02

Yttrium .....................

..... 28.05

föreningar därav ...........

..... 28.52

Yxor.........................

..... 82.01

z

Zink och varor därav .........

. . . Kap. 79

Zinkoxid och zinkperoxid .....

..... 28.19

Zirkonium och varor därav . . .

..... 81.04

A

Äderbråcksstrumpor av trikå, innehållande

gummi ................ 60.06

Ångackumulatorer ................ 84.02

Ångblästerapparater ............... 84.21

Tulltaxe
nummer
Ånggeneratorer

.................... 84.01

Ånglok ............................ 86.01

delar därtill .................... 86.09

Ångmaskiner .................. 84.04—05

Ångpannor ........................ 84.01

Åsnor ............................. 01.01

Återstoder:

från bearbetning av fetter etc. .. 15.17

från kemiska och närstående in
-

dustrier ..................

....... 38.19

från livsmedelsindustrin . .

.... Kap. 23

metallhaltiga..............

. . . 26.02—03

Ä

Ädelgaser ....................

....... 28.04

Ädelstenar ..................

.. 71.02—03

stoft och pulver därav

....... 71.04

varor därav ..............

....... 71.15

imitationer därav, av glas

...... 70.19

Ägg och äggula ............

....... 04.05

Äggkläckningsapparater ......

....... 84.28

Ämbar av trä ..............

....... 44.22

Äppelträd ..................

....... 06.02

Äpplen, färska ..............

....... 08.06

Ärmlappar och ärmskyddare

...... 61.11

Ärter:

färska, kylda, frysta eller i

tillfäl-

ligt konserverande lösningar

.. 07.01—03

torkade etc...............

...... 07.05

inlagda i ättika eller på

annat

sätt konserverade ........

. . 20.01—02

Ättika ......................

...... 22.10

ö

Öglevävnader ...............

....... 58.04

Öglor, av

järn eller stål ............

. . 73.31—32

koppar ...................

. . 74.14—15

Ögon:

konstgjorda...............

...... 90.19

av glas, andra än proteser

...... 70.19

Överdelar, nåtlade, till skodon

...... 64.05

Överhettare ................

...... 84.02

Överkläder, av

trikå .....................

...... 60.05

vävnader ..................

.. 61.01—02

Överspänningsapparater .....

...... 85.19

Övertryckspapper ............

...... 48.13

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

171

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316)

Härigenom förordnas, att 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929

skall hava följande ändrade lydelse.

1 §•

Varor som införas till riket skola, för så vitt icke annat stadgas, beläggas

med tull enligt gällande tulltaxa.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, från och med vilken

dag den vid tulltaxeförordningen fogade tulltaxan ävensom kungörelsen

den 30 juni 1955 (nr 466) om uttagande av särskild tullavgift för vissa

varuslag, m. m., skola upphöra att gälla.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)

om särskild skatt å bensin och motorsprit

Härigenom förordnas, dels att 2 och 5 §§ förordningen den 3 maj 1929

om särskild skatt å bensin och motorsprit1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives, dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, betecknad

7 a §, av nedan angiven lydelse.

2 §.

1. Då fråga är om till riket införd bensin, skall skatten erläggas till tullverket

i den ordning som är föreskriven beträffande tull.

Om betalningsanstånd---finnes stadgat.

2. Utan hinder--— avgiftspliktiga kvantiteten.

3. Skatt utgår icke för bensin, medförd å transportmedel for dess drift,

beträffande fartyg dock endast till myckenhet, som tullanstalt prövai icke

överstiga behovet under resan.

Beträffande bensin, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet

för densamma skulle hava åtnjutits, om den varit fullbelagd, skall skyldighet

att erlägga skatt föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel

av bensin, för vilken vid utförseln erhållits restitution av skatt, som avses

i denna förordning.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1955:65, av 5 § se 1957: 117.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

5 §•

Restitution av — ---än motordrift.

7 a §.

Vad i lagen om straff för olovlig varuinförsel är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om bensin, ändå att varan icke är tullpliktig.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

Beträffande importerad bensin, som före denna förordnings ikraftträdande

antingen utförts till utrikes ort eller svensk frihamn eller använts för

i 5 § b)—d) avsett restitutionsberättigat ändamål, må vid restitution av skatt

enligt sagda paragraf tillika restitueras å bensinen belöpande erlagd tull.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober 1929

(nr 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, att 3 a § förordningen den 4 oktober 1929 angående

tullrestitution1 skall hava följande ändrade lydelse.

3 a §.

läkare av verkstadsrörelse äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad,

reparation, inredning eller utrustning, inberäknat förseende med reservdelar,

av svenskt eller utländskt flygplan, för vars byggnad, ombyggnad, reparation,

inredning eller utrustning använts av honom från utlandet införda

materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (flygindustrirestitution)

för en motsvarande myckenhet materialier eller andra artiklar

av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av honom

införts från utlandet. Rätt till flygindustrirestitution gäller jämväl i avseende

å materialier, som gått förlorade vid arbetets utförande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

1 Senaste lydelse av 3 a § se 1950: 194.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

173

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2b januari

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om revision av tulltaxan

och anför därvid följande.

I. INLEDNING

Nu gällande tulltaxa antogs av 1929 års riksdag och trädde i kraft den

1 januari 1930. Till grund för densamma låg ett förslag, utarbetat av 1925

års tulltaxerevision under åren 1925—1927. Denna revision var emellertid

huvudsakligen av teknisk och formell natur. Tulltaxans sakliga innehåll

överfördes till stor del oförändrat från den tidigare gällande 1911 års tulltaxa.

Beträffande enstaka varuslag eller begränsade varugrupper har visserligen

ändringar vidtagits under årens lopp, men någon allmän revidering

av taxan ur sakliga synpunkter har icke ägt rum efter år 1911. Sedan denna

tid har en i många avseenden revolutionerande utveckling ägt rum på olika

områden, vilken självfallet haft betydande återverkningar även på tullförhållandena.

Genom teknikens framsteg har sålunda tillkommit många nya

material, framställningsmetoder, utförandeformer och användningsområden,

vilka icke kunde förutses vid utformningen av tulltaxans bestämmelser för

snart 50 år sedan. Ändringen i penningvärdet har vidare medfört att de

specifika tullarnas relativa storlek avsevärt reducerats. Då prisutvecklingen

icke varit lika för alla varuslag, har avvägningen av tullskyddet i vissa

delar kommit att mer eller mindre rubbas. Härtill har även bidragit det

förhållandet, att minskningen av tullskyddet skett endast såvitt angår specifika

tullar, under det att de visserligen icke lika talrika men ingalunda

betydelselösa värdetullarna bibehållit sin ursprungliga verkan. En annan

omständighet som rubbat sambandet mellan tullsatserna å olika varuslag

är, att på åtskilliga punkter vidtagits dels höjningar i statsfinansiellt syfte,

dels såväl höjningar som sänkningar av handelspolitiska skäl.

Även om många av de mest iögonenfallande brister, som under åren yppat

sig, kunnat undanröjas genom partiella ändringar, är del uppenbart, att

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

den nuvarande tulltaxan i olika avseenden framstår såsom mycket föråldrad.

Åtskilliga framställningar har även gjorts i syfte att få till stånd ändringar

i tulltaxan. Vägen för en tulltaxerevision har hållits öppen vid de

tullförhandlingar inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet (GATT),

i vilka Sverige under de senare åren deltagit, genom att bindningarna i fråga

om specifika tullsatser till större delen gjorts under förbehåll om rätt att

övergå till en värdetull av angiven storlek. Vid bedömandet av frågan när

eu revision av tulltaxan lämpligen borde igångsättas har emellertid hänsyn

måst tagas till vissa internationella faktorer. Det har sålunda ansetts lämpligt

att avvakta resultatet av det arbete på en internationell tullnomenklatur,

som bedrivits inom Studiegruppen för en europeisk tullunion i Bryssel.

Vidare har tidpunkten varit beroende av de inom GATT bedrivna förhandlingarna.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 9 maj 1952 dåvarande chefen för finansdepartementet

att tillkalla utredningsmän jämte sakkunniga och experter

med uppdrag att verkställa en allmän översyn av tulltaxeförordningen och

den därvid fogade tulltaxan; i yttrandet till statsrådsprotokollet anförde

departementschefen bl. a. följande.

Revisionen bör innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans

baspositioner i anslutning till de redan påbörjade förberedelsearbetena böra

anpassas efter Brysselnomenklaturen. Härvid bör jämväl övervägas huruvida

icke en mera allmän tillämpning av värdetullar, som numera i allt

större utsträckning förekommer i utlandet, även för vår del kan innebära en

mera ändamålsenlig utformning av tullsystemet. Med hänsyn till det internationella

varuutbytets stora betydelse för vårt lands välstånd är det ett

stort ekonomiskt intresse att vår handel med främmande länder blir så omfattande

och fri som möjligt. I överensstämmelse härmed har vi sedan länge

fört en politik med låga tullar, och jag finner det icke vara något svenskt

intresse att nu frångå denna politik. Särskilt betydelsefull blir denna synpunkt,

om en övergång till värdetullar befinnes av andra skäl ändamålsenlig.

Revisionen bör således icke i och för sig ta sikte på en generell höjning av

den nuvarande tullnivån utan i första hand inriktas på att åstadkomma en

lämplig avvägning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar.

I vad mån de möjligheter till höjning av GATT-bundna tullsatser, som

erbjuda sig genom de gjorda förbehållen, böra utnyttjas, får bedömas med

hänsyn till resultatet av utredningsarbetet i övrigt. Det torde i alla händelser

få förutsättas att utredningen icke eller åtminstone endast i undantagsfall

leder till förslag om högre tullsats än som motsvarar gjorda förbehåll.

I anslutning till dessa frågor bör de handelspolitiska synpunkter beaktas,

som kunna bli aktuella i samband med kommande tullförhandlingar eller

eljest påkallar särskild uppmärksamhet.

För att undvika en onödig belastning å konsumenterna bör undersökas

möjligheterna att undvara tullskydd på områden, där inhemsk produktion

icke föreligger eller med hänsyn till omständigheterna icke lämpligen bör

vidmakthållas med hjälp av statligt stöd och där icke förhållandena är sådana

att finanstull bör ifrågakonnna. Vid revisionen bör även övervägas i

vad mån tullskydd bör bibehållas för sådana varuslag, beträffande vilka

stöd åt den inhemska produktionen befinnes med fördel kunna lämnas i an
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

175

nan form än genom tullar. I det sammanhanget bör särskild uppmärksamhet

ägnas åt tullarna på jordbruksområdet och deras förhållande till den

nuvarande jordbruksregleringen.

Med stöd av det erhållna bemyndigandet tillkallades den 26 maj 1952 såsom

utredningsmän dåvarande kabinettssekreteraren A. S. Lundberg, tillika

ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, förste assistenten F. I.

Boo, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, juris licentiaten

P. H. Fagerholm, generaltulldirektören V. M. J. Fahlander, ledamöterna av

riksdagens andra kammare, metallarbetaren H. L. Gustafsson och lantbrukaren

N. G. Hansson, numera generaldirektören B. V. Lindskog, numera ambassadören

S. E. G. Sahlin, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren

G. Spetz samt numera statssekreteraren E. A. Westerlind. Utredningen

antog benämningen 1952 års tulltaxekommitté.

Såsom sakkunniga tillkallades den 30 maj 1952 direktören H. K. P. Edstam,

Kooperativa förbundet, filosofie kandidaten T. Ekström, Landsorganisationen

i Sverige, ombudsmannen J. L. Geijer, Tjänstemännens centralorganisation,

direktören H. Grundström, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

numera direktören J. H. V. Håkansson, Sveriges lantbruksförbund,

direktören J. O. Leffler, Handelskamrarnas nämnd, direktören

H. R. B. Nyström, Sveriges grossistförbund, direktören G. J. Sahlin, Sveriges

allmänna exportförening, direktören E. Sandelin, Sveriges köpmannaförbund,

dåvarande direktören G. C. A. Settergren, Sveriges industriförbund,

samt numera direktören N. A. Svensson, Riksförbundet Landsbygdens folk;

sedan Sandelin avlidit utsågs den 16 september 1952 i hans ställe till sakkunnig

direktören E. O. Melcher, Sveriges köpmannaförbund.

Kommittén avgav den 25 maj 1956 betänkande med förslag till tulltaxa

(SOU 1956: 14—16); vid betänkandet hade fogats av vissa utredningsmän och

sakkunniga avgivna reservationer och särskilda yttranden. Därjämte avgav

kommittén den 5 december 1956 betänkande med förslag till tulltaxeförordning

(SOU 1956:60), vilket betänkande kommer att anmälas i annat sammanhang.

Betänkandet angående tulltaxan har på sätt i det följande kommer att

närmare redovisas varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Kommitténs utredningar och förslag bar beaktats vid vissa under senare

år vidtagna tulländringar, om vilka jag här torde få erinra.

Med stöd av förordningen den 22 april 1949 (nr 180) angående rätt för

Konungen att åsätta särskild tullavgift förordnade sålunda Kungl. Maj :t genom

beslut den 30 juni 1955 om uttagande från och med den 10 juli 1955 av

sådan avgift för vissa varuslag (huvudsakligen inom textil- och läderområdet).

Åtgärden innebar en provisorisk justering av vissa tullsatser i syfte

alt undvika ogynnsamma störningar i importen vid framläggandet av kommitténs

förslag till ny tulltaxa. Urvalet av varor och bestämmandet av de

provisoriska tullsatsernas böjd skedde med utgångspunkt från informationer

om tulltaxekommilléns väntade förslag. Hänsyn togs även till de från

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

majoritetens förslag skiljaktiga meningar som sedermera kommit till uttryck

i avgivna reservationer. Avsikten var sålunda att den provisoriska

tulljusteringen icke skulle få verka prejudicerande vid den framtida prövningen

av kommittémajoritetens och reservanternas förslag i olika hänseenden.

Förordnandet om särskild tullavgift erhöll sådan utformning att

det i praktiken innebar övergång till värdetull för de berörda varuslagen.

Beslutet underställdes riksdagen genom proposition 1955:202 och blev av

riksdagen godkänt (riksdagens skrivelse nr 378).

Vidare har vissa tulländringar vidtagits i samband med förhandlingar

inom GATT. Under år 1955 genomfördes sålunda vissa förhandlingar med

Amerikas förenta stater, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. De avsåg

dels ömsesidigt utbyte av nya tullkoncessioner, dels s. k. återförhandling

i syfte att uppmjuka den svenska tullbindningen för äpplen och päron.

Vid förhandlingarna överenskomna tulländringar samordnades med arbetet

inom tulltaxekommittén, så att de icke skulle komma att strida mot det

väntade förslaget till ny tulltaxa. Ändringarna genomfördes vid 1955 års riksdag

(prop. nr 212, rskr. nr 379) och trädde i kraft, en del den 1 januari och

resten den 19 september 1956. År 1956 ägde en ny omgång allmänna tullförhandlingar

rum inom GATT. Härvid genomfördes för Sveriges del åtta

bilaterala förhandlingar om ömsesidiga tullkoncessioner. Dessa utformades

med hänsyn till det utredningsarbete som gjorts inom tulltaxekommittén.

Erforderliga ändringar i tulltaxan beslöts vid 1956 års riksdag (prop. nr 191,

rskr. nr 414). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1957.

Tulländringarna i fråga har såsom framgår av det anförda medfört en

viss anpassning av tullsatserna efter tulltaxekommitténs förslag samt bl. a.

inneburit att de ur allmän synpunkt viktigaste behoven av ökat tullskydd

blivit tillgodosedda. Det kan emellertid icke undvikas att vid partiella ändringar

av detta slag sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag rubbas.

Tullhöjningarna innebär sålunda ofta ökad belastning för annan produktion,

vilket kan föranleda i och för sig berättigade krav på kompensation.

Dylika onormala spänningar i tullsystemet kan icke undanröjas utan

en fullständig översyn av hela systemet. De berörda tulländringarna har

därför icke minskat behovet av en tulltaxerevision, och det har vid ändringarnas

genomförande förutsatts att en sådan med det snaraste skulle

komma till stånd. Från tullteknisk synpunkt framstår en dylik åtgärd självfallet

för varje år såsom allt mer angelägen.

Frågan om genomförandet av den planerade tulltaxerevisionen får emellertid

bedömas jämväl mot bakgrunden av de nu aktuella planerna för vidgat

ekonomiskt samarbete dels mellan de nordiska länderna, dels mellan flertalet

västeuropeiska stater.

Dessa planer tar i vad avser det mera omfattande västeuropeiska samarbetet

närmast sikte på bildandet av ett frihandelsområde, innebärande

att deltagarländerna avskaffar tullarna sinsemellan men tillämpar var sin

tulltaxa mot utomstående stater. Inom OEEC pågår omfattande utredningar

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

177

och förhandlingar i hithörande frågor. Därest arbetet leder till positivt resultat

kan det förutses att frihandelsområdets genomförande kominer att

ske successivt genom att de inbördes tullarna avskaffas stegvis under en

övergångsperiod av omkring femton år.

Eftersom medlemmarna i ett frihandelsområde principiellt bibehåller sin

yttre autonomi på tullområdet, behöver bildandet av ett västeuropeiskt frihandelsområde

icke i och för sig inverka på utformningen av vår tulltaxa.

Tänkbart är att vi i en dylik situation på vissa punkter skulle finna en

annan avvägning av tullskyddet lämplig; att detta skulle bli fallet i någon

större utsträckning kan emellertid icke anses sannolikt. Vidare torde man

kunna tänka sig att vissa företrädesvis tekniska problem i samband med

ett frihandelsområde kan påkalla vissa jämkningar i de olika ländernas

tullsatser.

De osäkerhetsmoment, som kan ligga i nu berörda förhållanden, synes

emellertid icke böra få lägga hinder i vägen för genomförandet av en angelägen

tullreform, detta så mycket mindre som ur andra synpunkter en dylik

reform just med hänsyn till de västeuropeiska planerna framstår såsom

direkt önskvärd. För vårt deltagande i arbetet på frihandelsområdet innebär

nämligen den nuvarande tulltaxan betydande nackdelar, bl. a. med

hänsyn till den förutsedda avtrappningen av tullarna. Vidare förefaller

det sannolikt att i alla händelser en övergång till Bryssel-nomenklaturen

av tekniska skäl blir nödvändig.

Av större intresse för planerna på en svensk tulltaxerevision är enligt

min mening de pågående förberedelserna för ett ökat ekonomiskt samarbete

mellan de nordiska länderna. Detta går bl. a. ut på bildandet av en mer

eller mindre fullständig tullunion, d. v. s. avskaffande av de inbördes tullarna

och tillämpning av gemensamma tullar gentemot utomstående länder.

Förslag till en sådan anordning, omfattande varuområden som svarar för

ca 80 % av de nordiska ländernas samhandel, har den 8 juli 1957 framlagts

av det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet, och utredningen fortsätter

beträffande övriga områden. Enligt det nu framlagda förslaget skulle avskaffandet

av de inre och uniformeringen av de yttre tullmurarna i stort

sett ske omedelbart vid överenskommelsens ikraftträdande; endast i begränsad

utsträckning förutses en kortare övergångstid.

Vid förverkligandet av en nordisk tullunion måste vår tulltaxa anpassas

efter den överenskommelse som i dylikt fall ingås mellan medlemsländerna.

När en sådan överenskommelse kan komma att träffas och underställas

statsmakternas prövning kan med hänsyn bl. a. till sambandet med de

västeuropeiska planerna icke med säkerhet bedömas. Det bör emellertid

framhållas att en gemensam nordisk tulltaxa icke torde komma att i högre

grad skilja sig från eu tulltaxa utformad från rent svenska synpunkter.

Tulltekniskt sett blir det genom tillämpning av Bryssel-nomenklaturen fråga

om samma taxa, och även beträffande tullarnas böjd torde man kunna

räkna med en nära överensstämmelse. Härpå tyder i alla händelser den omständigheten

att det framlagda förslaget till nordisk tulltaxa till ca 80 % av

Vi llihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr DO

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

de berörda positionerna överensstämmer med tulltaxekommitténs förslag.

Självfallet bör man vid utarbetandet av en svensk tulltaxa beakta det framlagda

nordiska förslaget, så att en kommande behandling av detta förslag

icke prejudiceras. Planerna på en nordisk union utgör alltså enligt min

uppfattning icke något binder för att fullfölja den svenska tulltaxerevisionen.

Tvärtom kan en sådan revision betraktas som en förberedelse till det

planerade nordiska samarbetet. Från nordisk synpunkt kommer nämligen

den svenska tulltaxerevisionen under förhandenvarande omständigheter närmast

att framstå som ett provisoriskt genomförande av den föreslagna gemensamma

tulltaxan med de modifikationer som betingas av att taxan tills

vidare endast avser vårt eget land. Härigenom bör även kunna vinnas erfarenheter

av värde för samtliga nordiska länder vid den gemensamma tulltaxans

slutliga utformning.

Enligt min uppfattning talar sålunda avgörande skäl för att den länge

förberedda revisionen av tulltaxan nu genomföres. De nordiska och västeuropeiska

planerna synes härvid icke utgöra något hinder. Snarare framstår

en svensk tulltaxerevision mot bakgrunden av dessa planer som särskilt

angelägen. Tulltaxekommitténs betänkande utgör den naturliga utgångspunkten

för en proposition i ämnet.

Över kommitténs betänkande har efter remiss yttranden inkommit från

statskontoret, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, konjunkturinstitutet,

arméintendenturförvaltningen, armétygförvaltningen, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets fabriksstyrelse,

försvarets förvaltningsdirektion, medicinalstyrelsen, generalpoststyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, luftfartsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, statens biltrafiknämnd, lantbruksstyrelsen,

fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, domänstyrelsen, kommerskollegium,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och

industrikommission, statens priskontrollnämnd, sjöfartsstyrelsen, kanslern

för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, statens medicinska

forskningsråd, atomkommittén, utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna,

statens naturvetenskapliga forskningsråd, Aktiebolaget Vin&

spritcentralen, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Aktiebolaget Statens

skogsindustrier, Nya systemaktiebolaget, Svenska bankföreningen, Sveriges

allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Svensk industriförening, Sveriges lantbruk sförbund (gemensamt

med Riksförbundet Landsbygdens folk), Kooperativa förbundet, Jernkontoret,

Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige,

Riksförbundet Landsbygdens folk (gemensamt med Sveriges Lantbruksförbund),

Sveriges färgfabrikanters förening, Föreningen Svenska väskfabriker,

Svenska pälsbranschens centralkommitté, Svenska inlandssågverkens

förening, Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen, Svenska flask
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

m

fabrikanternas förening, Svenska hushållsglasfabrikanternas förening, Belysningsglasbrnkens

förening, Svenska lådfabrikanternas törening, Svenska

skidfabrikantföreningen, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, Fruktodlingens

förhandlingsorgan, Sveriges lökodlareförening, Svenska importföreningen

för färsk frukt u. p. a., Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters

förening, Snickerifabrikernas riksförbund, Svenska plastföreningen,

Sveriges automobilindustriförening, Sveriges automobilimportörförbund,

Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningen, Svenska radioindustriföreningen,

Svenska tryckerileverantörernas förening, Svenska västkustfiskarnas

centralförbund, Smörjoljecentralen ekonomisk förening, Sveriges verklygsmaskinaffärers

förening, Svenska färgimportörföreningen och Svenska

handelsagenters förening.

Därjämte har fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,

Svenska sparbanksföreningen, Svenska köttkonservfabrikernas förening,

Svenska konservfabrikernas riksförening, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, Sveriges sågverksägares riksförbund, Borstfabrikantföreningen,

Föreningen Bekämpningsmedels-leverantörer, Sveriges radiohandlares riksförbund,

Sveriges stärkelseproducenters förening och Sveriges trähusfabrikers

riksförbund berelts tillfälle avge yttrande utan att begagna sig därav.

Generaltullstyrelsen har till sitt yttrande fogat yttranden från tulldirektionerna

i Stockholm, Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Hälsingborg,

Norrköping, Trelleborg, Lund och Uddevalla ävensom från Sveriges allmänna

tull tjänstemannaförening.

Medicinalstyrelsen har närslutit yttranden från föreståndaren för kemiska

avdelningen vid statens farmacevtiska laboratorium samt från apotekarsocietetens

direktion.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har överlämnat yttrande från statens

väginstitut.

Statens biltrafiknämnd har bifogat gemensamt yttrande från Biltrafikens

arbetsgivarförbund, Svenska lasttrafikbilägareförbundet, Svenska droskbilägareförbundet

och Svenska omnibusägareförbundet samt yttrande från Sveriges

automobilhandlareförbund.

Statens jordbruksnämnd, som berett samtliga inom jordbruksregleringen

och fiskregleringen verksamma organisationer tillfälle att till nämnden yttra

sig över betänkandet, har bifogat yttranden från Svensk spannmålshandel

ekonomisk föx-ening, Biksförbundet Lin och hampa producentförening

u. p. a., Ostkustfisk centralförening u. p. a. och Sveriges fiskares riksförbund.

Kommerskollegium har överlämnat yttranden från rikets samtliga handelskammare.

Därjämte bar kollegium bifogat skrivelser från firma H. H.

Kristensen, Aktiebolaget Eric Törnros, firma Leo A. Larsson, Sveriges trikåfabrikanters

förening, G. Johansson fabriks- & handelsaktiebolag samt

Aktiebolaget Landelius & Björklund. — Stockholms handelskammare har bilagt

skrivelser från Svenska Siemens aktiebolag, Sigurd Golje & Co Aktiebolag,

Hörselfrämjandets riksförbund, Aktiebolaget Bröderne Ameln, Ragnar

Pyk, Svenska aktiebolaget Gasaccumulator, Apoteksvarucentralen Vit
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

rum apotekareaktiebolaget, Aktiebolaget Tarras & Bergstrand, H. Dabelstein

aktiebolag, Aktiebolaget Teat, Aktiebolaget Nyfa, Vica kravattfabrik, Åkerholmska

aktiebolaget, Aktiebolaget Robo, Aktiebolaget Ingeniörsfirman Rectus,

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening och Aktiebolaget Nils Mattsson

& Co. — Smålands och Blekinge handelskammare har till sitt yttrande

fogat skrivelser från Svenska tändsticks aktiebolaget, Gunnebo bruks aktiebolag,

Karlskrona hattfabriks aktiebolag, Aktiebolaget Värnamo gummifabrik,

Kockums emaljverk, Aktiebolaget Nybro wellkartong, Bobbinfabrikantföreningen,

Aktiebolaget Överums bruk samt Ekenäs bruks aktiebolag.

— Östergötlands och Södermanlands handelskammare har med sitt yttrande

överlämnat skrivelser från Aktiebolaget Nyköpings automobilfabrik, Aktiebolaget

Ceaverken, Cewe mätinstrument aktiebolag, Fiskeby fabriks aktiebolag,

Aktiebolaget Freese & Bruno, Aktiebolaget John Fröberg och Aktiebolaget

Kardbeslag. — Gotlands handelskammare har vid sitt yttrande fogat

gemensam skrivelse från Gotlands trädgårdsprodukter förening u. p. a., Aktiebolaget

Kl intebys konservfabrik och Gotlands konservindustri.

Kanslern för rikets universitet har bifogat yttranden av rektorsämbetena

samt de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid

universiteten i Uppsala och Lund, rektorsämbetet samt de medicinska och

filosofiska fakulteterna vid universitetet i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska

institutet, rektorsämbetet och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

vid Stockholms högskola ävensom lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö.

överstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat yttranden från

kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska

högskola.

Sveriges grossistförbund har till sitt yttrande fogat skrivelser från firma

Leo A. Larsson, Aktiebolaget Tarras & Bergstrand, H. Dabelstein aktiebolag.

Aktiebolaget Rune Lundh, Aktiebolaget Tarmimporten, Handelsaktiebolaget

Bata, Aktiebolaget Wiro, Dunlop rubber co aktiebolag samt från Svenska

säck aktiebolaget gemensamt med två andra företag.

Sveriges industriförbund har bilagt yttranden från följande branschföreningar,

nämligen Bruksindustriföreningen, Konfektionsindustriföreningen,

Svenska bryggareföreningen, Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen

u. p. a., Svenska garveriidkareföreningcn, Svenska pappersbruksföreningen,

Svenska plywoodföreningen, Svenska skofabrikantföreningen,

Svenska trävaruexportföreningen, Svenska wallboardföreningen, Sveriges

grafiska industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges mekanförbund,

Sveriges tegelindustriförening, Sveriges varvsindustriförening,

Textilrådet och Träindustrins branschorganisation samt från Industriförbundets

allmänna avdelning ävensom skrivelser från Berlingska boktryckeri&

stilgjuteriaktiebolag och Munksjö aktiebolag. — Sveriges kemiska industrikontor

har till sitt yttrande fogat skrivelser från Trelleborgs gummifabriksaktiebolag

och Aktiebolaget Slipmaterial-Naxos.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har överlämnat skrivelser

från Bilverkstädernas riksförbund, Blomsterhandlarnas riksförbund,

Elektromekaniska lindningsverkstädernas riksförbund, Rörledningsfirmornas

riksorganisation, Specialoptikernas riksförbund, Svenska fotografernas

förbund, Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund, Sveriges konditorförening,

Sveriges korgmakeriidkares yrkesförening, Sveriges körsnärsmästareförening,

Sveriges sadelmakare- & tapetseraremästares riksförbund, Sveriges

skomakarmästarförbund, Sveriges snickarmästares riksförbund, Sveriges

urmakareförbund samt gemensamt från Sveriges skrädderiarbetsgivares

centralförening och Skräddarmästarnas riksförbund.

Kooperativa förbundet har till sitt yttrande fogat en bilaga, vari sammanfattats

önskemål och synpunkter, som framförts av cheferna för förbundets

egna eller med detta associerade industriföretag och förbundets olika

varuavdelningar.

Landsorganisationen i Sverige har med sitt yttrande överlämnat skrivelser

från De förenade förbunden, Svenska beklädnadsarbetareförbundet,

Svenska fabriksarbetareförbundet, Svenska handelsarbetareförbundet, Svenska

litografförbundet, Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Svenska sadelmakare-

& tapetserareföx-bundet, Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet,

Svenska stenindustriarbetareförbundet, Svenska textilarbetareförbundet,

Svenska träindustriarbelareförbundet samt gemensamt från Svenska

byggnadsarbetareförbundet, Svenska murareförbundet, Svenska målareförbundet,

Svenska bleck- och plåtslagareförbundet och Svenska elektrikerförbundet.

Svenska flaskfabrikanternas förening, Svenska husliållsglasfabrikanternas

förening och Belysningsglasbrukens förening har avgivit gemensamt yttrande,

som undertecknats jämväl av representanter för butelj glasbruken

och kolvglasbruken.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds yttrande har påtecknats instämmande

av Svenska plantskolornas riksförbund och Riksförbundet Sveriges

trädgårdsfolk.

Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningens yttrande har avgivits gemensamt

med Svenska motorcykelfabrikanters förening.

Härjämte har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat till länsarbetsnämnden

i Kristianstads län inkomna skrivelser från Svenska träindustriarbetarförbundets

avdelning 91 i Osby in. fl.

Vidare har följande föreningar och företag inkommit med skrivelser i

anledning av tulltaxekommitténs betänkande, nämligen Blomsterfabriks aktiebolaget

gemensamt med fem andra företag, Caltex Oil aktiebolag, Cewe

mätinstrument aktiebolag, firma B. Forshell, Ideal standard aktiebolag,

Aktiebolaget Ingeniörsfirman Rectus, Aktiebolaget Gustaf Kähr gemensamt

med fyra andra företag, Aktiebolaget Otto Lion & co nordisk industri gemensamt

med två andra företag, Läkemedelsindustriföreningen, Micki leksaker

aktiebolag gemensamt med 59 andra företag eller företagarföreningar

och åtla avdelningar av Svenska träindustriarbetareförbundet, Mölnlycke

s. 182 Kontrollera mot PDF

182 Kungl. Majsts proposition nr 90 år 1958

väfveri aktiebolag, Nordvästra Skånes konservväxtodlareförening u. p. a.,

Orion fabriks- & försäljningsaktiebolag, Osby kimröksfabriks aktiebolag,

Aktiebolaget Robo, Skandinaviska glasögonfabriken plast optik aktiebolag.

Svenska aeroplan aktiebolaget, Svenska diabetesförbundet, Svenska fiskredskapshandlarnas

förening, Svenska handskfabrikantföreningen och Malungs

skinnvarufabrikantförening gemensamt, Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet

avd. 61 och Aktiebolaget Bröderna Claesson ABC-fabrikerna

gemensamt, Svenska stämpelfabrikantföreningen, Svenska tidningsutgivareföreningen,

Sveriges champinjonodlares förening, Sveriges damhattfabrikanters

förening, Sveriges gummeringsfabrikanters förening, Aktiebolaget United

Shoe Machinery co, Aktiebolaget Volvo och Wärtsilä-koncernen aktiebolag

Arabia.

Med anledning av de i juli 1955 vidtagna provisoriska tulländringarna

har inkommit skrivelser från Aktiebolaget Björnbandsfabriken gemensamt

med fyra andra företag, samt Aktiebolaget Kardbeslag, Aktiebolaget Laxen

fiskredskapsfabrik, Aktiebolaget Specialband och firma Tunavantar.

Till finansdepartementet har även inkommit eller överlämnats vissa framställningar

i tullfrågor, vilka icke direkt föranletts av tulltaxekommitténs

betänkande men lämpligen bör anmälas i detta sammanhang, nämligen

framställningar av luftfartsstyrelsen, nationalmuseum, 1954 års ö-utredning,

Elektrokemiska aktiebolaget (med yttrande av Sveriges kemiska industrikontor),

Maskinaktiebolaget Plavia, Svenska plastföreningen, Svenska texlilarbetareförbundet,

Svenska säck aktiebolaget gemensamt med två andra

företag, Sveriges gummiindustriförening (två framställningar), Sveriges

handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges

optikgrossisters förening, Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund, Riksförbundet

Sveriges trädgårdsfolk, Aktiebolaget Tannin och Ölands ortsförening

av RLF.

På grundval av tulltaxekommitténs förslag har, med beaktande av avgivna

reservationer, inkomna yttranden och framställningar samt nordiska

ekonomiska samarbetskommitténs förslag, inom finansdepartementet utarbetats

ett förslag till mj tulltaxa.

Beträffande de synpunkter och överväganden som legat till grund för utformningen

av detta förslag lämnas i det följande en närmare redogörelse.

Framställningen avser dels vissa allmänna synpunkter på tullpolitiken, dels

tulltaxans allmänna utformning, dels vissa särskilda frågor, dels ock detaljmotivering

för tullsatserna på de enskilda varuslagen.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

183

II. ALLMÄNNA SYNPUNKTER

Tullarnas roll i samhällsekonomin

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar i ett särskilt avsnitt av sitt betänkande (s. 52—57)

i korthet tullarnas roll i samhällsekonomiskt hänseende. Framställningen

ger uttryck åt en klart frihandelsvänlig inställning och understryker att

den internationella handeln är ett medel att förverkliga en ändamålsenlig

internationell arbetsfördelning samt att en fri handel i princip medför det

bästa utnyttjandet av de samlade produktivkrafterna. Tullar innebär ett

ingrepp i den naturliga strukturen hos ett lands näringsliv, vilket leder till

sämre utnyttjande av landets produktiva resurser.

Detta utesluter icke att skäl kan finnas för dylika åtgärder, och kommittén

anför särskilt två argument, som även från samhällsekonomisk synpunkt

kan utgöra motiv för tullar. Kommittén framhåller sålunda att tullar under

vissa förutsättningar kan förbättra bytesförhållandet (terms of trade).

Enligt kommitténs uppfattning lär emellertid på längre sikt någon mera

väsentlig inverkan av tullarna i detta hänseende icke vara att vänta. Vidare

anför kommittén att man genom en uppfostringstull kan främja

tillkomsten av en produktion som har förutsättningar att bli ekonomiskt

lönande. För högt industrialiserade länder med starkt differentierad produktion

anser kommittén dock att det endast mera undantagsvis torde

vara motiverat med tullar av detta slag.

Andra fall kan förekomma då de samhällsekonomiska nackdelarna av

tullarna kan uppvägas av fördelar i andra hänseenden. Kommittén nämner

här i första hand beredskapsskäl. Frågan om tullskydd av beredskapsskäl

behandlas i ett särskilt kapitel i kommitténs betänkande (s. 90—

91), av vilket framgår att kommittén anser det endast i begränsad utsträckning

påkallat med tullar av denna anledning. Till denna kategori av tullargument

hör vidare, anför kommittén, vad som närmast kan karakteriseras

som sociala skäl. Dylika skäl kan enligt kommitténs uppfattning

närmast utgöra motivering för tullskydd under en övergångsperiod, tills de

produktiva resurserna hunnit överflyttas till mera lönande sysselsättningar.

Vidare anför kommittén att en viss grad av differentiering av

näringslivet i och för sig kan vara önskvärd för att göra näringslivet

mindre känsligt för konjunkturväxlingar eller andra tillfälliga störningar

och att denna omständighet kan utgöra ett visst argument för ett tullsystem.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Däremot avvisar kommittén tullar såsom medel för att åvägabringa jämvikt

i betalningsbalansen. Skulle det visa sig att eu tendens till

bristande jämvikt i betalningsbalansen föreligger på längre sikt, bör denna,

uttalar kommittén, i princip motverkas genom ändring av växelkurserna,

för så vitt det icke kan ske genom anpassning nedåt av den inhemska kostnadsnivån

(eller fördröjning av en stegring i densamma). Vad beträffar

argumentet att tullar skulle vara nödvändiga för att bereda sysselsättning

åt arbetskraften framhåller kommittén att detta givetvis är riktigt,

för så vitt därmed avses vidmakthållandet av sysselsättningen i en viss, icke

konkurrenskraftig bransch. Däremot är argumentet enligt kommitténs uppfattning

icke riktigt när det gäller produktionen som helhet betraktad. Frågan

huruvida höga tullar i utlandet skulle nödvändiggöra en liknande

politik i vårt land behandlas av kommittén i ett särskilt avsnitt av

betänkandet (s. 81—84). Slutsatsen av det där förda resonemanget är att

utlandets tullar i stort sett icke behöver påverka vår tullpolitik.

Även om betalningsbalansen och sysselsättningen i och för sig och på längre

sikt enligt kommitténs uppfattning knappast behöver innebära några problem,

anser kommittén det tydligt att rubbningar i varuutbyte sför

hållandena kan föranleda mer eller mindre tillfälliga importöverskott,

vilka kan medföra risker för landets yttre finansiella ställning samt

arbetslöshet och andra skadeverkningar för det inhemska näringslivet; beträffande

användningen av tullar i dylika situationer anför kommittén följande.

Dylika rubbningar kan uppstå både som följd av växlingar i de allmänna

konjunkturerna och som resultat av särskilda åtgärder från bestämda länders

sida i form av exportoffensiver av mer eller mindre illojal karaktär

(t. ex. dumping) eller importnedskärningar genom tullhöjningar eller kvantitativa

restriktioner. I dylika situationer kan ibland särskilda åtgärder i

syfte att direkt begränsa importen vara motiverade, och tullar kan därvid

vara ett användbart medel även om det i regel också finns andra metoder.

Risken är framför allt att man ofta har svårt att avgöra huruvida det verkligen

rör sig om tillfälliga störningar eller är fråga om bestående förändringar

i konkurrensförhållandena. Även om det gäller tillfälliga rubbningar kan

man befara att det blir svårt att efter störningens upphörande ånyo avskaffa

tullen. Framhållas bör i alla händelser att det är själva införandet eller höjandet

av tullskyddet som i här åsyftade fall åstadkommer effekten. Permanenta

tullar har icke någon betydelse i detta hänseende med mindre de inrymmer

en under normala förhållanden outnyttjad marginal som kan tillgripas

i dylika situationer. Att en tull helt eller delvis icke utnyttjas kan

otvivelaktigt förekomma, men det torde vara relativt sällsynt om den utländska

konkurrensen är stark. Det är därför endast under särskilda förutsättningar

som en permanent tull kan tjäna som skydd mot störningar av

här ifrågavarande slag.

Kommittén framhåller vidare att dess uppdrag går ut på en översyn av

tulltaxan och således avser tullförhållandena på längre sikt. Frågor om åtgärder

för att möta tillfälliga rubbningar i varuutbytet har av kommittén

ansetts icke falla inom ramen för dess uppdrag i vidare mån än hänsyn

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

185

kunnat tagas därtill vid utformningen av taxan. Kommittén erinrar i detta

sammanhang om den beredskapslagstiftning som föreligger på tullområdet

genom förordningarna angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift

samt angående rätt för Konungen att förordna om uttagande av antidumping-

och utjämningstullar.

Vissa av kommitténs ledamöter har avgivit reservationer till betänkandet,

men dessa gäller närmast den utformning kommittén givit sitt tulltaxeförslag

mot bakgrunden av här anförda principer; beträffande dessa principer

som sådana föreligger knappast delade meningar, även om vissa skiljaktigheter

i bedömningen kan vara för handen.

Ledamoten Fagerholm intager sålunda en mera positiv ståndpunkt till

användningen av tullar som skydd mot d u m p i n g och liknande åtgärder

samt anser att kommittén bort lägga fram förslag även till effektivisering

av antidumpingbestämmelserna. En viss skiljaktighet i fråga om betydelsen

av höga tullar i utlandet kan vidare ligga bakom herr

Fagerholms i följande avsnitt redovisade uppfattning angående användningen

av tullar som förhandlingsobjekt.

I en utförlig principreservation har ledamöterna Gustafsson och Westerlind

utvecklat de frihandelspolitiska synpunkterna och anmält avvikande

meningar beträffande vissa delar av kommittémajoritetens argumentering.

Beträffande användningen av tullar vid dumping och liknande situationer

ställer de sig ännu mer avvisande än kommittén till tanken att genom

permanenta tullar komma till rätta med sådana förhållanden; reservanterna

hävdar f. ö. såsom i det följande skall närmare beröras att denna

tanke i själva verket ligger bakom kommitténs tullsättning på betydande

varuområden.

Framhållas må även att herrar Gustafsson och Westerlind särskilt understryker

att tullar icke kan begagnas som konjunkturpolitiskt

medel. Det tar alltför lång tid, anser de, innan beslutade ändringar av

tullarna hinner få avsedd verkan på den ekonomiska utvecklingen, för att

tulländringen skulle vara av betydelse för strävanden att möta skiftningar i

det inhemska eller internationella konjunkturläget från ett år till ett annat.

En tulltaxa måste därför vara en sak på lång sikt. Med utgångspunkt från

detta uttalande riktar reservanterna kritik mot kommittén för att den i otillbörlig

grad låtit sig influeras av vissa tillfälliga svårigheter av konjunkturell

art.

Yttranden

Remissinstanserna uttalar sig, i den mån de går in på här ifrågavarande

principiella spörsmål, så gott som genomgående till förmån för en frihandelsvänlig

politik, i många fall dock med vissa reservationer.

Sålunda uttalar Sveriges industriförbund att en lågtullpolitik inte i längden

kan bedrivas med framgång, om den inte kombineras med en allmän

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ekonomisk politik, som klart tar sikte på att skydda den låga tullnivån mot

övermäktiga påfrestningar utifrån; förbundet fortsätter.

Detta innebär ett oeftergivligt krav att de inflationsdrivande krafterna i

vår inhemska ekonomi hållas tillbaka. Erfarenheterna inte minst under senare

år ha klart ådagalagt, hur en fortskridande inflation — som redan tidigare

berörts — är ägnad att försämra vårt konkurrensläge i förhållande

till utlandet, både när det gäller exporten och den importkonkurrerande

hemmaindustrien. Denna synpunkt har med skärpa understrukits bl. a. i

yttrande från Sveriges Mekanförbund. Belastningen på betalningsbalansen

och valutareserverna kan i en sådan situation bli så hård, att motåtgärder

bli ofrånkomliga. En höjning av de utländska växelkurserna med syfte att

förbättra vår konkurrensförmåga kan — såsom Förbundet i annat sammanhang

skall beröra — stöta på besvärliga hinder. Införandet av importrestriktioner

i samma syfte begränsas i hög grad av våra internationella förpliktelser

och är i och för sig en föga tilltalande utväg. En kostnadsnedpressande,

d. v. s. deflationistisk penning- och finanspolitik, torde merendels

vara politiskt oframkomlig. Under sådana förhållanden ligger det synnerligen

nära till hands att det erforderliga stödet åt näringsgrenar, som äro särskilt

utsatta för det utländska konkurrenstrycket på hemmamarknaden får

lov att lämnas genom tullhöjningar. En sådan utveckling är desto mera sannolik,

om den inhemska industriens svårigheter nått sådan omfattning och

styrka, att det icke är praktisk politik att söka överföra den friställda arbetskraften

till andra, mera lönande sysselsättningar. Den bristande balansen

i vår interna ekonomi kan alltså komma att leda till att man mot sin

vilja tvingas att föra en tullpolitik av annat slag än man egentligen önskar.

Uttalanden i samma riktning göres även av Stockholms handelskammare,

handelskammaren i Gävle, Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund.

Andra remissinstanser uttalar sig mera allmänt emot en alltför extrem

lågtullpolitik; bland dessa märkes Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

och Svensk industriförening.

Vidare må framhållas att vissa remissinstanser ansett möjligheten och

lämpligheten av en frihandelsvänlig politik vara mer eller mindre beroende

av att andra länder för en liknande politik; beträffande denna fråga hänvisas

till i det följande redovisade uttalanden angående vår tullpolitiks beroende

av höga tullar i utlandet.

Åtskilliga remissinstanser har gått in på de olika argument för tullskydd

som särskilt diskuteras i kommitténs betänkande.

Sålunda uttalar Sveriges industriförbund att det är utomordentligt svårt

att göra något säkert bedömande, huruvida en vinst i fråga om terms of

trade på något längre sikt står att vinna genom tullhöjning, men förbundet

anser att även mera kortsiktiga fördelar kan förtjäna att beaktas. Allmänt

sett bör en ny tull resp. tullförhöjning inom vissa gränser ha en gynnsam

effekt på utlandets prissättning, säger förbundet, särskilt när det gäller

industriella standardvaror, tillverkade i industrier med höga fasta kostnader.

Om sålunda en tullhöjning i vissa fall kommer att betalas av den

utländska exportören, torde det också kunna inträffa, att en tullsänkning

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

187

icke medför motsvarande prissänkning på importvaran utan att exportören

får möjlighet att tack vare tullsänkningen höja priset. — Liknande synpunkter

anföres av Skånes handelskammare.

Beträffande uppfost ringstullar understryker kommerskolleginm

vikten av att sådana tullar icke får bli permanenta. För detta ändamål

torde ett visst mått av övervakning krävas genom någon form av fortlöpande

studier av tullsystemets verkningar. Sveriges köpmannaförbund anför

liknande synpunkter.

Tulltaxekoinmitténs uppfattning att det i stort sett finnes anledning intaga

en restriktiv hållning till införande av tullar av beredskapsskäl

delas av kommerskollegium. Kollegium understx-yker särskilt att, då fråga

är om stöd för en produktion, som utgör endast en ringa del av den inhemska

konsumtionen, detta stöd icke bör ges i form av ett utökat importskydd

— som skulle få allmänt prishöjande verkan — utan genom åtgärder som

mera direkt tar sikte på den svenska produktionen, t. ex. direkta subventioner

eller inköpsåtaganden för det allmännas räkning.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att de av kommittén

framförda allmänna synpunkterna på frågan om tullskyddets lämplighet

för att säkerställa tillgången på varor i ett krisläge i huvudsak överensstämmer

med den ståndpunkt riksnämnden redan tidigare intagit till

frågan.

Någon från tulltaxekommittén avvikande uppfattning i fråga om beredskapssynpunkterna

har icke heller kommit till uttryck i de av militära myndigheter

avgivna yttrandena. Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller emellertid

att tullskydd i vissa fall kan vara lämpligt och önskvärt för att säkerställa

en för totalförsvaret angelägen beredskapstillverkning. Tullskydd kan

enligt styrelsens åsikt i vissa fall vara effektivare och smidigare än andra

direkta stödåtgärder; dessa senare kan motverka en sund konkurrens mellan

olika inhemska företag och mellan dessa och utländska firmor. (Nämnas

må dock att styrelsen ifrågasätter utökad tullfrihet för varor för krigsmaktens

behov.) Vidare framhåller försvarets förvaltningsdirektion att de

militära, anskaffande myndigheternas möjligheter att sörja för vidmakthållandet

av berörda industrier för beredskapsändamål självfallet är begränsade

till de ekonomiska ramar, som av statsmakterna uppdragits för

anskaffningarna. Skulle av olika skäl, t. ex. vid tillfälliga nedgångar i beställningarna

eller på grund av hårdnande utländsk konkurrens, de inhemska,

beredskapsmässigt betydelsefulla industrierna utsättas för påfrestningar, är

det av vikt att de kan påräkna statsmakternas fasta stöd för fullgörandet

av sin långsiktiga beredskapsinriktade funktion. Liknande synpunkter anföres

av flygförvaltningen.

Textilrådet anser att beredskapsskälen av kommittén bedömts vara av ytterst

ringa värde som motiv för tullskydd. Detta överensstämmer dåligt med

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

de förhållanden, säger rådet, som rådde under och omedelbart efter kriget,

då många företag fick direkt föreläggande att öka sin produktion. Rådet

framhåller särskilt den risk för utbud till underpriser som sammanhänger

med att konkurrentländerna beträffande viktigare beredskapsvaror byggt

upp sin produktionskapacitet med sikte på krigsbehoven och av olika skäl

ej är beredda att minska kapaciteten.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabriknnters förening framhåller att vad

livsmedel angår erfarenheterna från andra världskriget visat att beredskapsbehovet

ej kan tillgodoses genom lagring.

Betydelsen av de sociala skälen för tullar understrykes av ett

flertal remissinstanser. Sålunda anför Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk i sitt gemensamma yttrande bl. a. följande.

Ett nedläggande av företag till följd av otillräckligt tullskydd kommer i

första hand att gå ut över mindre kapitalstarka och därför vanligen smärre

företag. I synnerhet på landsbygden har småföretagsamheten stor betydelse

för åstadkommande av en önskvärd differentiering av näringslivet där, vilket

har betydelse icke minst ur befolkningspolitiska synpunkter. Som bekant

har statsmakterna under de senaste åren på olika sätt strävat efter att främja

en differentiering av näringslivet utanför de större tätorterna, bl. a. genom

underlättande av kreditmöjligheterna åt småindustrin. Det synes därför

angeläget undvika att tullpolitiken hindrar nyetablerandet av dylika företag

eller medför att redan verksamma sådana företag måste läggas ned.

önskvärt är att detta beaktas vid avvägningen av tullskyddet för varuslag,

som huvudsakligen tillverkas av småföretag.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges industriförbund, Svensk industriförening

och Skånes handelskammare.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation framhåller de allvarliga

risker som följer av att tulltaxekommittén på vissa områden föreslår reducering

av f. n. mycket höga tullar (vikttullar motsvarande 50 % av värdet

eller mera) till endast en bråkdel därav. Man må hysa vilken uppfattning

som helst om rimligheten av ett dylikt tullskydd, säger organisationen, kvar

står dock det faktum att vederbörande bransch erhållit sin nuvarande struktur

och tillverkning under åtminstone viss påverkan av nämnda förhållanden.

Reduktionen av f. n. höga tullskydd bör därför ske successivt, så att

rådrum vinnes för anpassning och produktionsomläggning inom vederbörande

företag.

Kommitténs uppfattning att en viss differentiering av näringslivet

kan utgöra argument för ett tullsystem delas av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Sveriges industriförbund bedömer frågan mot bakgrund jämväl av kommitténs

och reservanternas förslag rörande de särskilda tullsatserna och

uttalar bl. a. följande.

Den främsta olägenheten av en extrem lågtullpolitik, sådan som kommittémajoriteten

och i än högre grad reservanterna herrar Gustafsson och Westerlind

förfäkta, ligger enligt Industriförbundets mening däri, att därmed

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

189

kan följa eu så långtgående strukturomvandling, att landets näringsliv icke

blir ur olika synpunkter tillräckligt differentierat. Ehuru det är omöjligt

att kvantitativt mäta de fördelar, som härmed äro förenade, synes det ovedersägligt

att den svenska industriens nuvarande inriktning i stort sett fyller

höga krav på ändamålsenlighet och effektivitet.

Skånes handelskammare anser att den differentierade industriella produktion,

som nu är för handen, även i fortsättningen måste ha utomordentlig

betydelse för vårt land. Stor försiktighet bör därför från statsmakternas

sida iakttagas, när det gäller att med tullsystemets hjälp åstadkomma en sådan

strukturförändring, som går ut på koncentration av produktionen.

Beträffande frågan om tullarnas betydelse för betalningsbalansen

uttalar Sveriges grossistförbnnd sin anslutning till kommitténs uppfattning;

nackdelarna av en tullhöjning som lösning på ett betalningsbalansproblem

på längre sikt är så betydande, att en sådan åtgärd enligt förbundets uppfattning

icke bör komma i fråga.

Åtskilliga andra näringsorganisationer tar kommitténs diskussion i ämnet

till utgångspunkt för ett avvisande av tanken på en devalvering.

Stockholms handelskammare anser visserligen att en tullhöjning som medel

mot underskott i de utländska betalningarna framstår som en för svenska

förhållanden verklighetsfrämmande politik men fortsätter.

Handelskammaren vill också vända sig mot växelkursförändringar som

ett vapen mot balansrubbningar. Enligt dess uppfattning bör det för ett land

som Sverige, som vid krigsslutet stod med en oförstörd och väl utbyggd produktionsapparat

och vars naturliga resurser väl överträffa flertalet jämförliga

länders, vara helt uteslutet att tillgripa en valutadevalvering. Väl må

det vara förståeligt att kommittén med hänsyn till rådande situation på valutaområdet

och som en del av principresonemanget diskuterar frågan om

tullhöjning eller devalvering. Handelskammaren vill emellertid för sin del

starkt understryka, att det primära medlet mot rubbningar i betalningsbalansen

bör vara en anpassning nedåt av kostnadsnivån. Endast genom en

sådan kostnadsanpassning kan i längden balans i de internationella betalningarna

uppnås. Framför en valutadevalvering med dess långsiktiga skadeverkningar

skulle Handelskammaren som en tillfällig åtgärd för att möta en

katastrofsituation på betalningsoinrådet föredra t. o. in. en reglering av importen

med eu skärpt restriktiv intern ekonomisk politik.

Sveriges industriförbund avvisar likaledes tanken på en devalvering men

uttalar sig till skillnad från Stockholms handelskammare till förmån för

tullhöjningar; förbundet anför bl. a. följande.

En växelkurshöjning framkallar en inhemsk prisstegring, som i sin tur

driver upp det inhemska kostnadsläget med fortsatta kumulativa verkningar

i prishöjande riktning. Den exportstimulerande resp. importåterhållande

verkan man velat vinna med växelkurshöjningen försvinner därmed snabbt,

och tiden blir snart mogen för en ny växelkurshöjning. Man når på den vägen

aldrig något varaktigt jämviktsläge. Ett sådant är lättare att etablera,

om man i stället försöker stödja betalningsbalansen med differentierade

tullhöjningar, som sättas in på de områden, där ett stöd är särskilt behövligt,

och som ge ett långt mera begränsat utslag i den allmänna prisnivån.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Liknande ståndpunkt intages av Skånes handelskammare och handelskammaren

i Gävle.

Kommerskollegium uttalar efter att ha refererat de av vissa handelskammare

anförda synpunkterna att kollegium instämmer i kommitténs uppfattning

att tullar är ett otjänligt medel mot betalningsbalansrubbningar.

Kollegium ifrågasätter emellertid även starkt lämpligheten av att vårt land

som primär åtgärd begagnar växelkursändringar för att avhjälpa den brist

i den samhällsekonomiska balansen varav betalningsrubbningar är ett utslag.

Kollegiets ståndpunkt får anses närmast överensstämma med den som

intagits av Stockholms handelskammare.

Konjunkturinstitutet framhåller att det givetvis är riktigt att hänsynen

enbart till bytesbalansens saldo inte i och för sig kan ha någon betydelse för

valet av tullnivå. Tar man emellertid hänsyn till att målsättningen för politiken

enligt gängse betraktelsesätt är mycket mer omfattande och siktar

till att skapa även samhällsekonomisk balans i övrigt är det, anser institutet,

mycket väl tänkbart att tulländringar i vissa situationer kan ingå som

ett rationellt led i de komplex av åtgärder som är nödvändiga för att ständigt

säkra den allmännare målsättningen inkl. målsättningen rörande bytesbalansens

saldo.

Beträffande tullarnas roll för beredande av sysselsättning åt arbetskraften

framhåller Textilrådet att kommittén tillskriver detta argument

för tullskydd ringa eller intet värde och därvid utgår från att genom importökning

friställd arbetskraft skulle kunna överflyttas till mera givande

arbetstillfällen inom exportområdet. Dylik omplacering är emellertid, betonar

Textilrådet, förenad med stora problem, särskilt för beklädnadsindustrin,

vars arbetarstam till ca 75 % utgöres av kvinnor. Vid sysselsättningssvårigheter

inom industrin kommer dessa, anser Textilrådet, i mycket stor utsträckning

att draga sig ur den industriella produktionen. Detta medför enligt

rådets bedömning, förutom alla sociala problem och personliga svårigheter,

en direkt nationalekonomisk förlust. —- Liknande tankegångar kommer

till uttryck i Skånes handelskammares yttrande.

Kommitténs uttalande om vår tullpolitiks beroende av höga tull a r i

u 11 a n d e t har föranlett många och omfattande kommentarer.

Kommerskollegium anser liksom kommittén att förhandenvaron av höga

tullar i utlandet icke bör föranleda någon ändring av vår egen tullpolitik.

Kollegium påpekar att inom snart sagt varje sektor av varuområdet finnes

anspråk på en anpassning av tullskyddet för vissa varor till vad som gäller

i vissa andra länder. Med ett konsekvent genomförande av en sådan princip

skulle vi snart ha övergivit vår lågtullpolitik. För övrigt torde det enligt kollegiets

uppfattning kunna starkt ifrågasättas, huruvida det kan vara riktigt

att stödja svensk export eller framtvinga sådan genom en ökning av tullskyddet.

Kollegium framhåller emellertid tillika i förevarande sammanhang

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 191

att det är ett angeläget svenskt intresse att söka undanröja höga tullar i utlandet.

Landsorganisationen uttalar sin tillfredsställelse med att kommittén bidragit

till att klargöra de komplicerade sammanhangen på detta område,,

vilket bör öka möjligheterna att i framtiden begränsa tullskyddet till en ur

hela näringslivets synpunkt ändamålsenlig lägre nivå.

Även Sveriges grossistförbund biträder kommitténs uppfattning i denna

fråga.

Vissa andra näringsorganisationer ställer sig däremot kritiska till kommitténs

uppfattning. Sålunda anför exempelvis Skånes handelskammare

bl. a. följande.

Vad härefter angår den roll, som tullarna spela inom handelspolitiken,

må framhållas att kommittén enligt Handelskammarens mening väsentligen

underskattar vårt lands beroende av utlandets tullpolitik. Gentemot vad

kommittén på denna punkt anför må påpekas, att tullarna näppeligen alltid

stå i det samband med växelkurserna, som kommittén föreställer sig. Den

omständigheten, att numera icke i något land fria växelkurser fungera som

regulator av betalningsbalansen länderna emellan, må icke förglömmas. Det

väsentliga är emellertid, att det sett ur de enskilda svenska exportörernas

synpunkt enligt all erfarenhet alltid är betydligt svårare att vinna insteg

på en marknad, där tullen på en vara är hög, än att sälja på en marknad,

där tullen på samma vara är betydligt lägre. Att tullmurarna i högtulländerna

bereda den svenska exportindustrien svårigheter är ovedersägligt.

Liknande synpunkter anföres av Östergötlands och Södermanlands handelskammare,

handelskammaren i Göteborg, handelskammaren i Gävle, Textilrådet

och Svenska garveriidkareföreningen.

Stockholms handelskammare anser det vara teoretiskt riktigt att det på

sätt kommittén utvecklat föreligger ett visst samband mellan tullar och

växelkurser. Det torde sålunda icke med fog kunna göras gällande, anför

handelskammaren, att länder med höga tullar skulle på grund av dessa

generellt sett ha något »övertag» gentemot ett land med låga tullar. Motsatsen

skulle väl i själva verket innebära att värdet av en lågtullpolitik

underkändes. Kammaren har dock fått intrycket att kommittén tagit väl

lätt på de problem som möter enskilda, lågt tullskyddade industrier vid

konkurrens på hemmamarknaden från utländska industrier med högt tullskydd.

Handelskammaren finner det naturligt att den omständigheten, att

en svensk industribransch möter speciellt höga tullar i utlandet, i vissa

fall tillmätes betydelse för utmätningen av den inhemska tullens storlek,

och anför härom bl. a. följande.

Visserligen kan göras gällande, att det från samhällets synpunkt icke

finns anledning att särskilt stödja en industri av den anledningen, att den

har att möta höga tullar på exportmarknaden. Den av nämnda tullar förorsakade

efterfrågeminskningen från utlandets sida påverkar vad kommittén

kallar vår »optimala produktionsstruktur», vilket kan föranleda att

det i princip vore riktigast att icke fortsätta med en produktion av ifrågavarande

art. Därest fråga är om ett företag, som vid tävlan på i tullhän
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

seende lika villkor skulle vara fullt konkurrenskraftigt, framstår dock en

dylik konkurrens ur företagets synpunkt som föga rimlig. Eftersom den

inhemska industrins svårigheter i dylika fall icke bottna i bristande »naturliga

förutsättningar» och således icke utan vidare kunna förutsättas vara

av bestående natur, torde det även ur samhällets synpunkt många gånger

vara att föredraga att genom ett något starkare tullskydd undvika kanske

upprepade omställningsåtgärder med ty åtföljande såväl privat- som samhällsekonomiska

förluster.

Frågan om tullarnas betydelse med hänsyn till rubbningar i varuutbytes

förhållandena har i remissyttrandena berörts praktiskt

taget endast i vad avser dumping.

Många remissinstanser har uttalat sig för en effektivering av den särskilda

antidumpinglagstiftningen, och en del av dem har beklagat att tulltaxekommittén

icke ansett detta falla inom ramen för kommitténs uppdrag.

Flertalet av de instanser som förordat en effektivering av nämnda lagstiftning

har emellertid även uttalat sig för att dumpingrisken beaktas vid

fastställandet av de vanliga tullsatserna.

Sveriges industriförbund anför sålunda beträffande detta spörsmål bl. a.

följande.

Även med en mera effektiv antidumpinglagstiftning torde det emellertid

bli synnerligen svårt att bevisa förekomsten av dumping av relativt måttlig

karaktär. Sådan dumping kan, om den bedrives under längre tid, vara

minst lika kännbar för den inhemska industrien som en prismässigt sett

mera påtaglig men blott tillfällig dumping. Enda möjligheten att motverka

en mera måttlig dumping torde vara att ovanpå det normalt nödvändiga tullskyddet

lägga ett visst permanent dumpingskydd eller att kombinera värdetullarna

med specifika minimitullar.

Förbundet anser att den förutsättning kommittén angivit för att permanenta

tullar skall ha åsyftad effekt i förevarande hänseende icke sällan

är uppfylld. Den inhemska konkurrensen då det gäller standardvaror är enligt

förbundets uppfattning ofta så stark, att något oskäligt utnyttjande av

tullen helt enkelt icke kan förekomma. Vidare vänder förbundet sig mot

vissa uttalanden av reservanterna Gustafsson och Westerlind av innebörd

att ett permanent dumpingskydd av ifrågavarande art i normala tider kan

dels möjliggöra en monopolprishöjning, dels ha den effekten att den svenska

industrin rationaliseras långsammare än eljest skulle ha varit fallet. Gentemot

det förra argumentet anför förbundet att om den inhemska konkurrensen

undantagsvis skulle vara så ineffektiv, att »skvalpskyddet» utnyttjas

på ett obehörigt sätt, inskridande mot en sådan prissättning torde kunna

ske med stöd av gällande lagstiftning mot konkurrensbegränsning. Erfarenheten

lärer f. ö. visa, hävdar förbundet, att redan nu förefintliga dumpingskydd

icke obehörigt utnyttjas. Vad det senare argumentet beträffar

anför förbundet följande.

Reservanterna anse tydligen, att det i allmänhet erfordras hård utländsk

konkurrens med åtföljande knapp vinstmarginal för den svenska industrien

för att erforderlig rationalisering skall komma till stånd. Att konkurrensen

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

193

helt allmänt har en rationaliseringsfrämjande effekt kan givetvis icke förnekas.

Det får dock icke förbises, att företag och branscher, som utmärkas

av eu mera begränsad konkurrens och relativt goda vinstmarginaler, ofta

genomfört en långtgående rationalisering. Detta är f. ö. naturligt med hänsyn

till sådana rationaliseringsåtgärders kapitalkrävande natur.

Förbundet framhåller att en för vårt land ofta besvärande form av dumping

är den, som bedrives framför allt av vissa östeuropeiska länder och

som särskilt utmärkes därav, att prissättningen på en del exportvaror står

under avgörande inflytande av statliga organ. Vidare uttalar förbundet att

frågan om åtgärder mot dumping aktualiserar det vittutseende problemet

om skydd för svensk industri mot sådan utländsk prissättning, som utan

att kunna betecknas som dumping i egentlig mening sammanhänger med

speciellt låga arbetskostnader i exportlandet (»social dumping»).

Andra remissinstanser som uttalar sig för att de vanliga tullsatserna

fastställes med särskilt beaktande av dumpingrisken är Skånes handelskammare,

Sveriges lantbruksförbund och IUksförbundet Landsbggdens folk.

Däremot intager Kooperativa förbundet en kritisk ståndpunkt till tanken

på ett permanent dumpingskydd; förbundet anför härom följande.

Vad åter beträffar ett »beredskapsskydd» mot befarade framtida konkurrensskärpningar

kan ett sådant tullskydd, om det skall hållas inom måttliga

gränser, endast under särskilda, sällan förekommande förutsättningar

bli verksamt. Där det rör sig om en industri, som inte genom att producera

för export såväl som för hemmamarknaden tvingas att hålla sina kostnader

nere, är det sannolikt att tullskyddet relativt snabbt utnyttjas och leder

till höjda kostnader, medan å andra sidan produktivitetsförbättringen i

utlandet fortskrider och skapar stadigt ökade möjligheter för utlandskonkurrenterna

att genombryta tullmuren. Någon permanent »beredskapstull»,

som kan förebygga verklig dumping någon gång i framtiden på ett särskilt

område, kan, realistiskt sett, inte konstrueras, då omfattningen och formen

för dumpingför sälj ningen inte kan förutses i förväg; åtgärderna mot en

sådan måste avpassas för varje särskilt tillfälle.

Sveriges grossistförbnnd avvisar likaledes, under åberopande av en vid

kommitténs betänkande fogad utredning av professor I. Svennilson och fil.

kand. K. Savosnick, tanken på ett »reservtullskydd».

Kommerskollegium ställer sig mycket tveksamt till att i det permanenta

tullskyddet inbygga extra marginaler för skydd mot framtida marknadsstörningar.

För att möta en sådan konkurrens finns reglerna om antidumpingtullar,

vilka dock i praktiken visat sig svåra att tillämpa. Vad särskilt

beträffar importkonkurrens från stater med utrikeshandelsmonopol

hänvisar kollegium till möjligheten att vid avtalsuppgörelser eller eljest

genom förhandlingar med ifrågavarande stater söka komma till rätta med

förhållandena. Utformningen av stödet får emellertid, anför kollegium, bli

beroende av en bedömning i det konkreta fallet, varvid hänsyn får tagas

till industrins behov av skydd, belastningen på konsumenterna etc. Huruvida

en minimivikllull på särskilt utsatta varuområden skulle kunna vara

ett ändamålsenligt hjälpmedel har kollegium icke i detalj kunnat ta ställ
13

liihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ning till; en sådan konstruktion innebär dock att man, utan att ändra ett

för normala fall avpassat permanent värdetullskydd, får en spärr mot den

nedgång i värdetullen som inträffar vid starkt sjunkande priser.

Den särskilt av reservanterna Gustafsson och Westerlind berörda frågan

om användning av tullar som konjunkturpolitiskt medel har

upptagits bl. a. av konjunkturinstitutet. Institutet anser det tänkbart att tulländringar

i vissa situationer kan ingå som ett rationellt led i de komplex

av åtgärder som är nödvändiga för att skapa samhällsekonomisk balans;

institutet fortsätter.

Utan att mera i detalj gå in på dessa synnerligen komplicerade problem

skall här blott framhållas att i en dylik politik tulländringarnas uppgift

kan vara att neutralisera eller motverka prisändringar från utlandet, eller

framkalla sådana förskjutningar i relationerna mellan priserna på hemmamarknadsvaror

och importvaror som leder till att konsumtionsvaruefterfrågan

förskjutes från den ena typen av konsumtionsvaror till den andra.

Varken huvudbetänkandet eller reservanterna tänker sig, framhåller konjunkturinstitutet,

tullpoliliken inkopplad i den allmänna konjunkturpolitiken

genom konjunkturpolitiska variationer i tullarna. Institutet anser det

för sin del olyckligt att inte även denna aspekt av tullproblemet prövats och

framhåller att tullsystemet, även om man endast tänker sig tullpolitiken

som ett mera långsiktigt medel, i sig självt likväl blir av betydelse för konjunkturutvecklingen

(institutet pekar i detta sammanhang på skillnaden

mellan vikt- och värdetullar).

Tjänstemännens centralorganisation finner det mindre sannolikt att tullen

skall kunna användas som ett konjunkturpolitiskt medel och framför

synpunkter som i huvudsak överensstämmer med vad som anförts av de

förut nämnda kommittéledamöterna.

Kommerskollegium framhåller att tullpolitiken måste ses i samband med

den på andra områden förda ekonomiska politiken. Utan tvivel måste ur

stabilitetssynpunkt åtgärderna på tullområdet ses på något längre sikt än

många av de andra ingrepp, vilka utvecklingen på det ekonomiska fältet

kan framtvinga. Angeläget är emellertid att olika statliga ingrepp med

samma syfte samordnas i stort och att tullpolitiken inrymmes häri.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rapporten om nordiskt ekonomiskt samarbete innehåller icke någon principiell

diskussion angående tullarnas roll i samhällsekonomiskt hänseende.

Departementschefen

Tullpolitiken har under senare decennier icke hört till de mera kontroversiella

spörsmålen här i landet, och det är med tillfredsställelse man konstaterar

att detta icke heller är fallet efter de ingående överväganden, vilka

ägnats frågan av näringsliv och myndigheter i anslutning till tulltaxekommitténs

betänkande.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

195

Någon meningsskiljaktighet föreligger sålunda knappast om att vårt land

bör föra en frihandelsvänlig politik. Flertalet remissinstanser acceptei''ar

klart de tankegångar i denna riktning som ligger bakom de för kommittén

utfärdade direktiven och närmare utvecklas i dess betänkande.

Kommitténs diskussion rörande de skäl, som enligt dess uppfattning kan

tala för att ett tullskydd i viss utsträckning upprätthålles, bar icke föranlett

någon principiell erinran. Delade meningar kan givetvis göra sig gällande angående

värderingen av dessa argument. Remissyttrandena har antytt vissa

skillnader i detta hänseende. Dessa får närmare beaktas vid bedömningen av

tullsatserna i de konkreta fallen.

Beträffande av kommittén avvisade tullskyddsargument har på vissa håll

en mer eller mindre avvikande mening gjort sig gällande. För min del vill jag

emellertid i huvudsak ansluta mig till kommitténs uppfattning. Detta gäller

bl. a. möjligheterna att inom ramen för de vanliga tullarna bereda skydd

mot dumping, vilka möjligheter jag i likhet med kommittén bedömer såsom

mycket begränsade. Vad beträffar användningen av tullar som konjunkturpolitiskt

vapen får det väl icke anses uteslutet, att en sådan användning under

vissa omständigheter kan förtjäna övervägas, men i stort sett delar jag

den uppfattningen att tullar är mindre väl lämpade som medel för konjunkturpolitiken,

och deras utnyttjande i detta syfte får i alla händelser avgöras

med hänsyn till den situation som föreligger i varje särskilt fall. Tullarnas

väsentliga betydelse ligger i deras inverkan på produktionsstrukturen

på längre sikt, och det är denna funktion som främst måste bli avgörande

vid utformningen av tulltaxan.

När av mer eller mindre tillfällig anledning behov kan uppkomma av

ändring i tullförhållandena är det emellertid ofta av betydelse att ett ingripande

kan ske snabbt. Tulltaxekommittén har pekat på de särskilda fullmakter

som i detta syfte lämnats Kungl. Maj:t genom förordningarna angående

särskild tullavgift samt angående antidumping- och utjämningstullar.

Giltighetstiden för dessa förordningar utlöper den 30 juni 1959, och

jag har för avsikt att i samband därmed överväga frågan, huruvida icke en

mera generell lagstiftning i ämnet kan vara på sin plats. I samband därmed

torde även böra prövas om de nuvarande fullmakterna är i allo lämpligt

utformade.

Tullarna som förhandlingsobjekt

Tulltaxekommittén

Kommittén har i särskild skrivelse behandlat frågan om användning av

tullar som förhandlingsobjekt i syfte att åstadkomma tullsänkningar i utlandet.

Därvid har kommittén anfört i huvudsak följande synpunkter.

Även om utlandets tullar icke behöver påverka vår tullpolitik i stort, betyder

detta icke att vi skulle sakna intresse av alt utlandet sänker sina lul
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

lar. Tvärtom bär vi all anledning att söka få till stånd en sänkning av andra

länders tullmurar. Frågan är då huruvida och i vad mån vi genom vår egen

tullpolitik kan främja en sådan utveckling. Bortser man från den ovissa

men enligt kommitténs uppfattning säkerligen icke helt betydelselösa faktor

som ligger i exemplets makt, är det närmast genom tullförhandlingar i en

eller annan form som man kan vänta sig ett resultat i önskad riktning.

Dylika förhandlingar går ut på ömsesidiga eftergifter i fråga om tullarnas

höjd för olika varuslag. Kommittén framhåller att det samhällsekonomiskt i

allmänhet får anses vara icke eu nackdel utan en fördel att sänka sina

tullar; det är ju också en åtgärd som man kan finna sig böra företaga på basis

av rent autonoma överväganden. Tullnedsättningarna som sådana kan

därför i allmänhet väl ur de berörda producenternas men knappast ur samhällets

synpunkt betraktas som uppoffringar. Däremot kan det betraktas

som en uppoffring även för samhället att man avhänder sig sin handlingsfrihet,

för den händelse i ett ändrat läge höjning av individuella tullsatser

skulle befinnas påkallad. Med denna uppfattning blir det, framhåller kommittén,

icke så angeläget att vid tullförhandlingar nå reell jämvikt mellan de

ömsesidiga prestationerna, något som för övrigt aldrig kan objektivt fastställas,

men självfallet är det bättre ju större medgivanden motparten gör.

Fråga uppkommer därför huruvida vi möjligen genom att tillämpa eller

hota att tillämpa högre tullar än som med hänsyn till våra interna intressen

i och för sig anses lämpligt (förhandlingstullar) kan skaffa oss bytesobjekt

med vars hjälp vi kan pressa ned tullarna i andra länder.

Härom uttalar kommittén bl. a. att utsikterna för ett positivt resultat av

förhandlingstullar i hög grad beror på vilken betydelse vi har soin avsättningsmarknad

för andra länder. Sveriges totala import motsvarar endast

ca 3 % av den samlade världshandeln, och vår andel av de olika högtulländernas

export är av samma storleksordning. Enligt kommitténs uppfattning

är det under sådana förhållanden osannolikt att vårt land genom åtgärder

som innebär inskränkning (eller hot om inskränkning) av högtulländernas

export till oss skulle kunna förmå dessa länder att radikalt ändra en tullpolitik

som sedan lång tid tillbaka haft ett avgörande inflytande på deras

samhällsekonomi i allmänhet och strukturen av deras näringsliv i synnerhet.

Beträffande särskilda varuslag kan det givetvis förekomma att vi svarar

för en mera väsentlig del av motpartens export, och i sådana fall torde utsikterna

att vinna något med en förhandlingslull få bedömas gynnsammare.

Motparten får emellertid även då förutsättas väga konsekvenserna för sitt

näringsliv av ett ställningstagande i ena eller andra riktningen, och utsikterna

att med hjälp av förhandlingstullar uppnå några väsentliga resultat

måste enligt kommitténs åsikt även för individuella varuslag i allmänhet

bedömas vara mycket begränsade.

Frågan om förhandlingstullar kan emellertid, framhåller kommittén, icke

bedömas utan hänsyn till deras verkningar för det egna landet. Inför man

tullar med syfte att utgöra förhandlingsobjekl, riskerar man att i händelse

förhandlingarna misslyckas eller icke alls kommer till stånd få behålla dessa

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tullar, vilka är högre än som med hänsyn till våra interna intressen i och för

sig ansetts lämpligt. Vill man över huvud taget kunna vänta sig nämnvärda

resultat i åsyftat hänseende, fordras tullhöjningar av sådan storlek och omfattning,

att deras ikraftsättande skulle medföra en mycket betydande inskränkning

av vår import med därav följande såväl kortsiktiga som långsiktiga

olägenheter ur samhällsekonomiska och andra synpunkter.

Kommittén har mot bakgrunden av de tankegångar som här i sina huvuddrag

återgivits ansett sig icke kunna förorda utarbetande av en förhandlingstulltaxa.

Härmed uteslutes icke att användningen av tullar som handelspolitiskt

vapen kan bli aktuell i vissa situationer. Frågor av detta slag tillhör

emellertid, anser kommittén, icke en allmän revision av tulltaxan utan

måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i de aktuella fallen.

Ledamoten Fagerholm framhåller i sin reservation att de vanskligheter

som är förenade med egentliga förhandlingstullar ej i samma omfattning

möter om det gäller att utnyttja redan bestående högre tullar som ett instrument

vid tull- och handelsförhandlingar. Enligt hans uppfattning bör

ett fullföljande av tullpolitikens handelspolitiska syfte gå ut på att man

icke för närvarande genom interna åtgärder sänker bestående tullar utan

att tullsänkning sker först i samband med förhandlingar med andra länder.

Yttranden

Flertalet remissinstanser har icke haft tillgång till kommitténs särskilda

skrivelse i ämnet utan baserat sina yttranden på det i betänkandet angivna

förhållandet att kommittén ansett sig icke kunna förorda utarbetandet av

en förhandlingstulltaxa.

Åtskilliga av dessa remissinstanser har en mer eller mindre positiv inställning

till utarbetandet av en dylik tulltaxa. Detta är fallet med Skånes

handelskammare, Västergötlands och Norra Hallands handelskammare,

handelskammaren i Gävle, Sveriges industriförbund samt Sveriges hantverks-

och småindustriorganisation ävensom Sveriges allmänna exportförening

(vars verkställande direktör avgivit i det följande refererade yttrande

över kommitténs skrivelse). Vidare har Sveriges lantbruksförbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk uttalat sin anslutning till de av kornmittéledamotcn

Fagerholm anförda synpunkterna.

Kommitténs särskilda skrivelse, innehållande motiveringen till den av

kommittén intagna ståndpunkten, har varit remitterad till kommerskollegium

och generallullstyrelsen samt verkställande direktörerna i Sveriges allmänna

exportförening och Sveriges grossistförbund.

Verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening finner icke

kommitténs bedömande av Sveriges betydelse som avsättningsmarknad för

andra länder realistiskt. Han framhåller alt Sverige utgör Västtysklands

näst efter Benelux-länderna största exportmarknad samt Storbritanniens

näst efter Nederländerna och Irland viktigaste avnämare samt anser att

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

man i allmänhet icke till fullo insett den avgörande roll, som tillkommer

de mindre lågtulländerna i Europa såsom köpare av högtulländernas färdigvaror.

Vad beträffar den av kommittén framhävda risken för att ur samhällsekonomisk

synpunkt alltför höga förhandlingstullar kan bli bestående

anser han att möjligheterna att möta och eliminera denna risk är avsevärt

större än vad kommittén antagit. Risken kan enligt hans mening begränsas

genom införandet av måttliga marginaler, och i den mån taktiken misslyckas

finns möjlighet att autonomt justera kvarstående förhandlingstullsatser.

Yttrandet utmynnar i en hemställan att tulltaxekommiltén måtte få

direktiv att snarast verkställa en grundlig utredning i fråga om möjligheter

och tjänliga medel att föra en mera aktiv svensk tullpolitik.

Verkställande direktören i Sveriges grossistförbund ansluter sig däremot

till kommitténs uppfattning. Risken synes honom uppenbar att förhandlingstullar

leder till en alltför hög tullnivå och att tullarna efter hand blir

rent protektionistiska till sin verkan. Han framhåller också att det aktuella

läget för vår exportnäring i allmänhet knappast förefaller vara sådant att

det motiverar några uppoffringar i fråga om de positiva fördelar som enligt

hans åsikt ett lågt tullskydd innebär för det ekonomiska framåtskridandet

i vårt land.

Kommerskollegium godtager i huvudsak kommitténs resonemang och

framhåller vidare bl. a. att då det gäller särskilda varuslag, för vilka vårt

land utgör en relativt betydande marknad, så torde dessa i mycket stor utsträckning

ha varit föremål för tullförhandlingar med därav följande begränsning

i vår handlingsfrihet. Liksom kommittén finner kollegium betydande

risker ur intern synpunkt vara förenade med införandet av förhandlingstullar.

Kollegium ansluter sig således till kommitténs uppfattning att

den nya tulltaxan icke bör utformas som en förhandlingstaxa. Arbetet på

att genom tullsänkningar i utlandet uppnå förbättrade avsättningsmöjligheter

för våra exportindustrier torde, uttalar kollegium, främst böra inriktas

på att stödja de ansträngningar för avveckling av handelsbarriärer som

göres av olika internationella organisationer.

Även generaltullstyrelsen, som närmast behandlat frågan ur tullteknisk

synvinkel, ansluter sig till kommitténs uppfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Något principiellt uttalande angående användningen av tullar som förhandlingsobjekt

förekommer icke i utskottets rapport, men det finns icke

något som tyder på att de föreslagna tullsatserna avvägts med tanke på att

tjäna detta syfte.

Departementschefen

Nedsättning av utlandets tullar på svenska exportvaror framstår självfallet

som ett angeläget önskemål. Liksom tulltaxekommittén anser jag emellertid

att det endast finns mycket begränsade möjligheter att åvägabringa

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

detta genom att tillämpa högre tullar än som ur intern synpunkt kan anses

lämpligt. Dessa starkt begränsade möjligheter kan enligt min mening icke

uppväga de risker och olägenheter som skulle vara förenade med en sådan

åtgärd. Följaktligen kan jag icke förorda införandet av förhandlingstullar

i egentlig bemärkelse, och jag finner det icke heller lämpligt att i enlighet

med ett reservationsvis framfört förslag på obestämd framtid uppskjuta

eljest önskvärda tullsänkningar. Enligt min uppfattning bör tullsatserna i

den nya tulltaxan bestämmas utan särskilda förhandlingstaktiska hänsyn.

Såsom tulltaxekommittén framhåller behöver detta icke utesluta att tullar i

vissa situationer kommer till användning som handelspolitiskt vapen. Några

särskilda åtgärder med sikte på dylika situationer kan emellertid enligt

min uppfattning icke anses påkallade i det nuvarande läget.

Tullarna ur statsfinansiell synpunkt

Tulltaxekommittén

Tullarnas roll ur statsfinansiell synpunkt behandlas i ett särskilt kapitel

i kommitténs betänkande (s. 71—80).

Kommittén konstaterar här att tulluppbördens andel av de samlade statsinkomsterna,

vilken i slutet av 1800-talet översteg 40 %, sedan denna tid

undan för undan sjunkit och numera endast utgör 5 å 6 % av de samlade

statsinkomsterna. Numera måste därför de fiskala intressena enligt

kommitténs uppfattning väga mycket lätt i jämförelse med de näringspolitiska.

Vidare är man i våra dagar mer än tidigare medveten om de olägenheter

som ett av statsfinansiella skäl förstärkt tullskydd kan medföra i

samhällsekonomiskt hänseende. Enligt kommitténs uppfattning bör fiskala

synpunkter över huvud taget icke påverka avvägningen av de tullar som

har näringspolitisk funktion.

Frågan om tullar utan näringspolitiska verkningar (finanstullar) har av

kommittén ansetts falla utanför dess uppdrag. Kommittén har emellertid

som sin uppfattning uttalat, att man vid bedömande av denna fråga i princip

icke bör fästa särskilt avseende vid att det gäller utländska produkter.

Frågan bör således bedömas efter enahanda grunder som när det gäller accisbeläggning

av varor av inhemskt ursprung.

Yttranden

Kommitténs uppfattning att fiskala synpunkter icke bör påverka avvägningen

av tullar med näringspolitisk funktion godtages av alla remissinstanser

som yttrat sig i ämnet.

Vissa remissinstanser har även gått in på frågan om användningen av

rena finanstullar. Sveriges grossistförbund uttalar sig sålunda för att dylika

tullar i görligaste utsträckning borttages under framhållande av att

dessa tullar i flera fall ger så små intäkter att de lämnar ett mycket obetyd
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ligt nettoutbyte. Även Sveriges hantverks- och småindustriorganisation anser

att finanstullarna i största möjliga utsträckning bör slopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa innehåller icke några fiskala

tullar, vilket innebär att tullfrihet i regel föreslås för sådana varor, som i

de gällande nordiska tulltaxorna är belagda med finanstull. Man har därvid

förutsatt att de enskilda länderna skall ha möjlighet att pålägga sådana varor

interna avgifter i den utsträckning som vederbörande land ur beskattningssynpunkt

finner lämplig.

Departementschefe n

Enighet torde råda om den av tulltaxekommittén uttalade uppfattningen

att fiskala synpunkter principiellt icke bör påverka avvägningen av de tullar

som har näringspolitisk funktion.

Beträffande tullar utan näringspolitiska verkningar (finanstullar) delar

jag kommitténs åsikt att lämpligheten av dylika tullar i princip bör bedömas

efter enahanda grunder som om det gällt accisbeläggning av varor av inhemskt

ursprung. Huruvida beskattningen i förekommande fall skall ske i

form av tull eller, såsom nordiska ekonomiska samarbetsutskottet tänkt sig,

i form av särskild skatt är en fråga om den praktiska lämpligheten av ena

eller andra anordningen. Emellertid finner jag övervägande skäl tala för att

icke för närvarande ingå på någon allmän prövning av våra finanstullar. I

det nu framlagda tulltaxeförslaget har därför finanstullarna i stort sett bibehållits

vid nuvarande nivå.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

201

III. TULLTAXANS ALLMÄN NA U T F O R M N I N G

Nomenklaturen

Enligt de för kommittén utfärdade direktiven skulle tulltaxerevisionen

innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans baspositioner i anslutning

till ett i direktiven omnämnt förberedelsearbete borde anpassas efter

Brysselnomenklaturen.

Brysselnomenklaturen är en internationell tullnomenklatur som utarbetats

inom den tidigare i Bryssel verksamma Studiegruppen för en europeisk

tullunion. Som resultat av studiegruppens arbete upprättades den 15 december

1950 tre konventioner, nämligen angående nomenklatur för klassificering

av varor i tulltarifferna, angående varas tullvärde samt angående

upprättandet av ett råd för samarbete på tullområdet. Konventionerna är

underkastade ratificering, för vilken kräves riksdagens godkännande. Sådant

godkännande har också utverkats i fråga om konventionen angående upprättandet

av ett råd för samarbete på tullområdet.

Texten till den i förevarande sammanhang aktualiserade nomenklaturkonventionen

torde såsom Bihang få fogas till statsrådsprotokollet i detta

ärende. Konventionen innebär i huvudsak att varje land som tillträder densamma

förbinder sig att upprätta sin nationella tulltariff i överensstämmelse

med den såsom bilaga till konventionen fogade Brysselnomenklaturen.

Vid upprättandet av den nationella tariffen får ingen position i nämnda

nomenklatur uteslutas och heller ingen ny basposition tilläggas. Däremot

är varje land oförhindrat att under basposilionerna göra de underuppdelningar

som kan befinnas erforderliga för en differentiering av tullbeskattningen

eller för statistiskt ändamål. De anmärkningar som inleder kapitel

eller avdelningar får icke ges en innebörd som ändrar omfattningen av nomenklaturens

kapitel, avdelningar eller baspositioner. Slutligen skall vissa

allmänna regler i nomenklaturens ingress obligatoriskt tillämpas.

Brysselnomenklaturen omfattar 1 095 positioner, fördelade på 99 kapitel,

vilka är sammanförda i 21 avdelningar. Bubrikerna till avdelningarna I—XX

motsvarar nästan exakt rubrikerna till de med samma nummer betecknade

avdelningarna i den nuvarande svenska tulltaxan (avdelning XXI omfattar

vissa speciella varuslag såsom konstverk och anlikviteter). Likaså överensstämmer

kapitelrubrikerna i stor utsträckning med rubrikerna till underavdelningarna

i nuvarande tulltaxa (dessas antal är dock något mindre).

Konventionen angående nomenklaturen har undertecknats av Belgien,

Danmark, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna,

Norge, Portugal, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland,

varjämte Turkiet anslutit sig till konventionen.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Enligt protokoll av den 1 juli 1955 har den ursprungliga nomenklaturbilagan

ersatts av en reviderad bilaga; de vidtagna ändringarna är ganska talrika

men avser i allmänhet endast detaljer.

1950 års konvention angående nomenklaturen samt tilläggsprotokollet har

godkänts av Kungl. Maj :t den 16 mars 1951 resp. den 12 september 1955, allt

med förbehåll för riksdagens godkännande.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att positionerna i den nya nomenklaturen i allmänhet

är naturligt avgränsade och definierade och i regel ansluter sig till praktiska

och kommersiella indelningsgrunder; efter en redogörelse för vissa

drag av större intresse i nomenklaturen fortsätter kommittén.

Naturligt är att en internationell tullnomenklatur i allmänhet icke ur det

enskilda landets synpunkt kan vara helt idealisk. Krav från skilda länder

på specificering av olika varuslag medför lätt att nomenklaturen som helhet

betraktad kommer att bli vidlyftigare än som i och för sig skulle vara

nödvändigt för varje särskilt land. Vidare kan uppdelningen av ett varuområde

i olika positioner, på grund av rent systematiska överväganden eller

andra länders önskemål, ofta komma att ske efter andra grunder än som

i ett visst land är avgörande för differentieringen av tullskyddet. Härigenom

kan det bli nödvändigt för detta land att uppdela flera baspositioner,

vilket gör tulltaxan mera komplicerad än den skulle ha blivit, om landet i

fråga haft fria händer med avseende å utformningen av baspositionerna. Vad

som ovan anförts rörande Bryssel-nomenklaturens utformning ger en viss

antydan om olägenheter av denna art. Dessa nackdelar blir emellertid vid

den av kommittén i stor utsträckning föreslagna övergången till värdetull av

ringa betydelse för vårt lands vidkommande, och de får i alla händelser anses

vara små i jämförelse med de betydande fördelar som är förenade med

tillämpningen av en enhetlig tullnomenklatur inom en större grupp av länder.

För tulltaxekommittén har det, anför kommittén, inneburit en avsevärd

lättnad att kunna arbeta med en i huvudsak färdig nomenklatur och i stort

sett icke behöva taga ställning till frågor av denna art. I princip har sådana

frågor uppkommit endast då det gällt att skapa underpositioner för differentiering

av tullen, och dessa fall har på grund av den utvidgade tillämpningen

av värdetullar varit relativt fåtaliga. Kommittén framhåller emellertid att

nomenklaturen i realiteten icke varit helt färdig. Visserligen finnes en officiell

text till nomenklaturen bifogad den förut berörda konventionen. Under

de senare åren har emellertid pågått arbete med utarbetande av kommentarer

till nomenklaturen. Därvid har konstaterats behov av en revidering i icke

obetydlig omfattning av den ursprungliga texten och successivt framlagts ett

stort antal förslag till ändringar i densamma. Dessa ändringar innebär i stort

sett även ur svensk synpunkt förbättringar av den ursprungliga texten och

är i vissa fall direkt nödvändiga, varför kommittén ansett sig böra i möjligaste

mån iakttaga desamma utan att invänta deras förutsedda godkännande

från de anslutna staternas sida. Kommittén har emellertid icke kunnat

avvakta slutresultatet av detta arbete. En ytterligare anpassning av den i

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

203

kommitténs förslag använda texten är alltså erforderlig, framhåller kommittén,

som förutsätter att en sådan anpassning kan ske under ärendets fortsatta

behandling.

Kommittén framhåller vidare att värdet av en internationell tullnomenklatur

i mycket är beroende av att denna nomenklatur tolkas på samma sätt i

olika länder samt anför efter att ha redogjort för konventionens bestämmelser

om tvisters hän skjutande till samarbetsrådet eller en därinom upprättad

nomenklaturkommitté följande.

Varken nomenklaturkommitténs eller samarbetsrådets ställningstaganden

är i och för sig bindande för vederbörande nationella instanser, men det

torde få förutsättas att deras råd och rekommendationer i allmänhet tillerkännes

vitsord såsom en riktig tolkning av nomenklaturen även i vad avser

den svenska tulltaxan. Därest den svenska texten icke skulle medge en tolkning

i enlighet med de internationella instansernas uppfattning, torde den i

allmänhet böra ändras eller kompletteras så att den medger en dylik tolkning.

Såsom förut nämnts är det endast i relativt obetydlig utsträckning som

kommittén behövt föreslå införande av underpositioner i den nya nomenklaturen

i syfte att differentiera tullen. Sålunda har av nomenklaturens

1 095 baspositioner endast 287 behövt uppdelas i sammanlagt 752 underpositioner

(totala antalet positioner i taxeförslaget utgör således 1 560). Kommittén

utgår emellertid från att det liksom fallet är för närvarande kommer

att utarbetas en statistisk varuförteckning med tullsatserna utsatta (arbetstaxa).

Enligt kommitténs uppfattning bör man icke i denna arbetstaxa vara

formellt bunden av de underpositioner som kommittén föreslagit, utan om

det av systematiska skäl befinnes önskvärt att tillgripa en formellt avvikande

uppdelning bör detta kunna ske, förutsatt att det sakliga innehållet

i de av tullbeskattningsskäl påkallade underrubrikerna icke därigenom rubbas.

Yttranden

Generaltullstijrelsen finner det naturligt att vårt land ansluter sig till

Brysselnomenklaturen och i enlighet med kommitténs förslag inför en på

denna nomenklatur baserad tulltaxa.

Införandet av den nya nomenklaturen får enligt styrelsens uppfattning anses

innebära ett betydande framsteg i klassificeringsavseende jämfört med

den nuvarande tulltaxan. Vissa av tulltaxekommittén påtalade svårigheter

med klassificering av vissa varugrupper har uppmärksammats även av hörda

tullmyndigheter; styrelsen anför härom följande.

Förhållandet kommer att ställa större krav på personal för avancerade

varuundersökningar, vilket i viss mån motverkar den lättnad i fråga om

mera rutinmässiga undersökningar i samband med själva tulltaxeringen,

som den av kommittén föreslagna övergången till värdetullar i övrigt kommer

att innebära. Avsevärda möjligheter skulle otvivelaktigt föreligga att

förenkla nomenklaturen, därest denna hade kunnat utformas med beaktande

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

enbart av nationella synpunkter. Nackdelarna av att icke kunna göra detta

på grund av bundenheten vid en internationell överenskommelse torde dock

få anses vara små i jämförelse med de betydande fördelar som äro förenade

med att en större grupp av länder tillämpar eu enhetlig nomenklatur.

Vid den granskning av taxeförslaget ur formella och tulltekniska synpunkter,

som styrelsen låtit verkställa, har på sätt kommittén förutsatt en

anpassning efter den slutliga nomenklaturtexten ägt rum.

övergången till den nya tulltaxenomenklaturen hälsas även i övrigt med

tillfredsställelse av de remissinstanser, som uttalat sig i frågan; enstaka detaljanmärkningar

har framförts, men någon erinran mot accepterande av

den nya nomenklaturen har icke framkommit.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa är utformat enligt Brysselnomenklaturen,

vilket innebär att det i fråga om baspositionerna överensstämmer

med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget; förekommande avvikelser

i fråga om underpositioner är betingade av skiljaktiga tullsatser.

Departementschefen

Tillkomsten av konventionen angående klassificering av varor i tulltarifferna

innebär ett avgörande steg mot en av många skäl önskvärd uniformering

av olika länders tulltaxor. Flertalet av våra viktigaste handelspartner

kan väntas ansluta sig till densamma och därmed acceptera den till konventionen

hörande Brysselnomenklaturen. Jag finner det naturligt att även

den svenska tulltaxan — i överensstämmelse med tulltaxekommitténs och

det nordiska samarbetsutskottets förslag — utformas efter denna nomenklatur

och att Sverige i samband därmed ratificerar ifrågavarande konvention.

Det nu framlagda tulltaxeförslaget bygger sålunda helt på Brysselnomenklaturen

i dess nu föreliggande utformning.

Beträffande vederbörande internationella organs roll i fråga om tolkningen

av nomenklaturen delar jag den av tulltaxekommittén uttalade uppfattningen.

Vad kommittén anfört rörande utformningen av den s. k. arbetstaxan

föranleder icke heller någon erinran från min sida.

Erinras må i detta sammanhang att nomenklaturen i den på tulltaxan

baserade statistiska varuförteckningen i vissa fall kommit till användning

vid utformningen av varudefinitioner i andra författningar, t. ex. förordningen

om varuskatt. Jag har för avsikt att låta verkställa en översyn av

dessa författningar i syfte att åvägabringa en anpassning efter den varuförteckning

som kommer alt utfärdas sedan den nya tulltaxan blivit fastställd.

I avvaktan på att en sådan revision kan genomföras torde författningarna

få tillämpas enligt sin på nuvarande varuförteckning grundade lydelse.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

205

Kvantitets- eller värdetullar

Tulltaxekommittén

Frågan om kvantitets- eller värdetullar är, framhåller kommittén, sedan

gammalt ett spörsmål, beträffande vilket delade meningar brukar göra sig

gällande, och man finner vanligen mycket deciderade ställningstaganden,

men dessa grundar sig oftast på ett bedömande från viss bestämd synpunkt.

Kommittén belyser därför relativt utförligt detta spörsmål från olika synpunkter

för att därmed söka ge en mera allsidig överblick av problemet. Angående

närmare detaljer i kommitténs utredning torde få hänvisas till betänkandet

(s. 32—44); här skall endast beröras vissa speciella frågor som

spelat större roll vid remissbehandlingen.

Beträffande det ofta framhävda förhållandet, att tullskyddet vid användning

av kvantitetstullar försvagas genom den på lång sikt fortskridande

penningvärdesförsämringen, framhåller kommittén bl. a. att detta, om man

icke åsyftar en sådan ändrad tullpolitik, givetvis framstår som en allvarlig

olägenhet; kommittén fortsätter emellertid.

Tullskyddets reducering genom den på längre sikt fortskridande penningvärdesförsämringen

kan å andra sidan för ett frihandelsvänligt betraktelsesätt

anses som en fördel, då den innebär att man automatiskt ernår en successiv

sänkning av tullmurarna. Prisstegringen kan emellertid såsom förut

nämnts icke antagas vara lika på skilda varuområden, varför resultatet blir

en godtyckligt differentierad tullnivå med därav följande risker för snedvridning

av produktionen. Nuvarande tulltaxa är ett exempel på detta förhållande.

Tekniskt föreligger emellertid icke något binder för att en successiv

nedskärning av tullskyddet i takt med penningvärdesförsämringen åstadkommes

även vid tillämpning av värdetull. Statsmakterna kan nämligen besluta

att av de nominella tullbeloppen uttaga endast så stor del som motsvarar

det ändrade penningvärdet. Härigenom skulle man ernå samma reduktion

av den allmänna tullnivån som vid tillämpning av kvantitetstullar men

i stort sett bibehålla den åsyftade avvägningen av tullskyddet mellan olika

varuslag.

Vidare diskuterar kommittén bl. a. hur de båda slagen av tullar verkar

vid förskjutningar i prisförhållandet mellan inhemska och utländska produkter.

Härvid konstateras att tullskyddets relativa höjd när värdetullar

tillämpas blir oförändrad, medan den när kvantitetstullar tillämpas ökas vid

fallande och minskas vid stigande utländska priser. Huruvida dessa förhållanden

talar till fördel eller nackdel för det ena eller andra slaget av tullar

beror främst på vilket betraktelsesätt som ligger bakom tullpolitiken. Kommittén

anser att det för den svenska tullpolitiken sådan den kommer till uttryck

i de för kommittén utfärdade direktiven närmast framstår som eu fördel

med värdetullar alt man därigenom bibehåller den åsyftade tullnivån;

kommittén fortsätter.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Även om man generellt eller i vissa situationer skulle finna det önskvärt

att tullskyddet anpassas efter inträdande prisförskjutningar, måste man

emellertid konstatera att en sådan anpassning ingalunda kan nås genom att

välja kvantitetstullar i stället för värdetullar. Antag exempelvis att prisklyftan

mellan de inhemska och de utländska produkterna ökas genom att

priset på de senare sänkes. Tillämpas nu värdetull får man en till beloppet

lägre tull, eftersom denna baseras på det sänkta utländska priset, under det

att ett högre tullbelopp skulle erfordras för att täcka den vidgade prisklyftan.

Emellertid får man ju icke heller någon ökning av tullen genom tillämpning

av kvantitetstull, utan dennas företräde ur här ifrågavarande synpunkt

framför värdetullen ligger endast däri, att man undgår att prisklyftan ytterligare

förstoras genom en reducering av tullen. Då tullminskningen vid

måttliga tullnivåer endast är en bråkdel av själva prissänkningen torde detta

företräde i praktiken icke kunna spela någon större roll.1 I intetdera fallet

motsvarar tullen det ändrade skyddsbehovet. En anpassning av tullen efter

det nya läget kan, vare sig man har kvantitets- eller värdetullar, åstadkommas

endast genom revidering av tullsatserna. Vad nu anförts gäller oavsett

anledningen till den utländska prissänkningen, således bl. a. då fråga

är om dumping från utlandets sida. För att bekämpa en sådan är de vanliga

tullarna otillräckliga, vare sig de utgöres av kvantitets- eller värdetullar, ty

ingendera formen angriper själva dumpingmarginalen, d. v. s. skillnaden

mellan det dumpade och det normala priset. För detta ändamål måste man

begagna sig av särskilda tullar som direkt tar sikte på att utjämna nämnda

marginal.

Kommittén berör slutligen frågan om kombinerade tullar av olika konstruktion,

såväl additivt som alternativt kombinerade och bland de senare

såväl maximi- som minimitypen. Enligt kommitténs uppfattning är tullar av

nu ifrågavarande slag mycket arbetskrävande, varför en genomgående tilllämpning

av systemet blir mycket tungrott i administrativt avseende, framför

allt när det rör sig om artiklar med växlande värde per kvantitetsenbet.

Kommittén sammanfattar sin utredning av nu berörda och andra sidor

av förevarande spörsmål i följande slutsatser.

Huruvida man mot bakgrunden av det ovan anförda mera generellt skall

giva företräde åt kvantitetstullarna eller värdetullarna beror givetvis på vilken

betydelse man tillmäter de olika faktorerna. Enligt kommitténs uppfattning

framstår emellertid den jämnare avvägning av tullskyddet mellan olika

varuslag och den smidigare anpassning av tullnivån efter växlande priser,

som värdetullarna innebär, i stort sett såsom en avgörande fördel. Även om

man under vissa omständigheter skulle finna avsteg från en sådan avvägning

och anpassning av tullskyddet påkallade, torde den effekt som kan vinnas

i sådant hänseende genom tillämpning av kvantitetstullar i allmänhet

icke vara av någon större betydelse för att tillgodose avsedda syften. Värdetullarnas

företräde ur nu berörda synpunkter ökas genom den ständigt fort
1

Kommittén anger här följande exempel. Om en vara tillverkas i utlandet för 100

kronor, medan dess inhemska produktionspris är 110 kronor, så erfordras för att utjämna

prisklyftan ett tullskvdd av 10 kronor, och det är i och för sig likgiltigt, huruvida

detta är en 10 % värdetull eller en kvantitetstull. Antag nu att det utländska priset

sänkes till 90 kronor. Vid 10 % värdetull reduceras tullen då till 9 kronor, medan

den vid kvantitetstull bibehålies vid 10 kronor. Den utländska varans pris inkl. tull

blir i ena fallet 99 kronor och i andra fallet 100 kronor. Sistnämnda resultat är väl ur

den inhemska producentens synpunkt att föredraga, men då det erforderliga värdet

skulle vara 110 kronor, är de oförändrade tullsatserna t3Tdligen i vilket fall som helst

otillräckliga.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Mcij:ts proposition nr 90 år 1958

207

gående utvecklingen och specialiseringen av varuproduktionen. Numera

måste på grund därav en kvantitetstulltaxa, om den skall innebära en något

så när väl avvägd tullbeskattning, förete en sådan grad av differentiering att

den blir synnerligen svårhanterlig. Nämnas bör också att man vid de tulltaxerevisioner,

som efter kriget ägt rum i främmande länder, i regel övergått

från kvantitets- till värdetullar (så t. ex. i Belgien, Frankrike, Italien

och Väst-Tyskland, i viss utsträckning även i Finland och Norge). Härtill

kommer att de svårigheter med fastställande av korrekta tullvärden, som

tidigare utgjort det kanske viktigaste argumentet mot ett sådant system, visat

sig kunna på ett såvitt kan bedömas tillfredsställande sätt bemästras.

Framhållas må även att värdetullarnas svagheter i vissa avseenden blir

mindre framträdande vid de måttliga tullsatser varmed man numera har

att räkna i vårt land jämfört med förhållandena vid en högre tullnivå. Kommittén

har för sin del funnit övervägande skäl tala för att tullsystemet i allmänhet

baseras på värdetullar. Detta utesluter icke att man bibehåller kvantitetstullar

i fall där särskilda skäl kan motivera sådana tullar. Ivvantitetstull

bör dock om möjligt icke tillämpas på varuslag, som ingår i en produktionskedja

vars övriga led drager värdetull, eftersom inträdande prisändringar

då skulle verka förryckande på sambandet mellan tullsatserna. Där särskilda

omständigheter föreligger kan man vidare använda kombinerade eller

alternativa kvantitets- och värdetullar, men någon mera genomgående tilllämpning

av dylika tullsatser kan redan med hänsyn till deras praktiska

olägenheter knappast komma i fråga.

Enligt det tulltaxeförslag som kommittén framlägger har av nomenklaturens

1 095 baspositioner 635 upptagits med värdetull (därav 7 helt eller delvis

i kombination med kvantitetstull), 79 med kvantitetstull och It delvis

med värde- och delvis med kvantitetstull; 367 baspositioner omfattar uteslutande

tullfria varor och 3 endast hänvisning till annan rubrik. Även om

jämförelsen icke är fullt adekvat må nämnas att av nuvarande taxas 576

baspositioner 60 är belagda med värdetull (därav 20 i kombination med

kvantitetstull), 412 med kvantitetstull och 26 delvis med värde- och delvis

med kvantitetstull; 76 baspositioner upptager uteslutande tullfria varor och

2 endast hänvisningar till andra ställen i taxan (uppgifterna avser grundtullarna

utan avseende å de år 1955 införda provisoriska värdetullarna).

Ledamöterna Fagerholm, Gustafsson och Westerlind berör i sina allmänna

reservationer även frågan om vikt- eller värdetullar.

Herr Fagerholm anser att man inom den vanliga tulltaxans ram bör utnyttja

de — låt vara begränsade — möjligheter, som föreligger att resa en

viss barriär mot utländsk dumping. Detta kan enligt hans uppfattning ske

genom att man för varuområden, där dumpingrisk föreligger, d. v. s. främst

sådana varor, som är av internationell standardkaraktär eller har karaktären

av stapelvaror, föreskriver en kombinerad vikt- och värdetull, varvid

vikttullen avväges så, alt den angivna värdetullen vid normalt pris svarar

mot vikttullen. Eu väsentligt vidsträcktare tillämpning av sådan kombinerad

tull än vad kommittén föreslagit framstår för honom såsom önskvärd.

Herrar Gustafsson och Westerlind erinrar om att den genomsnittliga importincidensen

successivt fallit från 18 å 19 % under 30-lalels förra hälft till

8 % år 1952 och att förklaringen härtill är att det svenska tullsystemet hit
-

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tills till övervägande delen baserats på vikttullar. Tack vare detta har rent

automatiskt den svenska tullmuren nedbringats högst väsentligt. Enligt deras

uppfattning liade det varit önskvärt att denna utveckling fått fortgå och

leda till en ytterligare gradvis utvidgning av frihandeln. Då emellertid kommittémajoriteten

ansett sig böra förorda en i det närmaste allmän övergång

till värdetullar har de icke velat motsätta sig detta, även om de ställer sig

skeptiska till de uppgivna fördelarna av en sådan övergång.

Yttranden

Kommitténs förslag till allmän övergång till värdetullar har föranlett

starkare erinringar endast från konjunkturinstitutet, som uttalar att det ur

den samhällsekonomiska balansens och speciellt penningvärdets synpunkt

förefaller ytterst betänkligt att övergå från specifika tullar till värdetullar;

institutet anför bl. a. följande.

Kommittén förordar en allmän övergång till värdetullar och hänvisar härvid

till vissa tekniska fördelar vid värdetullarna, dels till att värdetullar

skulle ge en smidigare anpassning av tullnivån efter växlande priser, dels,

slutligen, till att värdetullar medför en jämnare avvägning av tullskvddet

mellan olika varuslag. Konjunkturinstitutet kan icke dela denna uppfattning.

Enligt institutets åsikt medför hänsynen till penningvärdets stabilisering,

att (bortsett från de rent tulltekniska förhållandena) de ovan nämnda

egenskaperna vid värdetullarna just talar emot införandet av värdetullar.

En eventuell stegring av importpriserna t. ex. innebär dels en tendens till

allmän prisstegring i landet, dels till en expansion i de importkonkurrerande

näringarna. I en dylik situation är det tydligt fördelaktigt ur den samhällsekonomiska

balansens synpunkt om tullskyddet minskas; härigenom

bromsas både prisstegringen och de expansiva tendenserna i den inhemska

produktionen något. Detta uppnår man automatiskt om tullarna är specifika,

medan denna stabiliserande effekt går förlorad om man övergår till

värdetullar. Detta gäller inte blott vid allmänna rörelser uppåt eller nedåt

av den internationella prisnivån; även vid förskjutningar av prisrelationerna

i importen är det av intresse att uppnå denna automatiska förändring av tullskyddets

storlek för olika varor. Institutet vill härvid framhålla att om de

specifika tullarna inte liade varit så pass dominerande som fallet är i det

svenska tullsystemet hade penningvärdeförsämringen under och efter andra

världskriget sannolikt blivit åtskilligt större. Enligt kommitténs beräkningar

har jämfört med 30-talet tullnivån (mätt på hela importen) minskat

med ungefär 5 procent. Hade man i stället haft uteslutande värdetullar

skulle — med tanke på prisstegringarnas effekt på lönerna etc. — den inhemska

prisnivån i dag sannolikt legat minst 5 procent högre än den nu

faktiskt gör.

Övriga remissinstanser, som yttrat sig i ämnet, däribland statskontoret,

generaltullstyrelsen, kommerskollegium, priskontrollnämnden, Sveriges industriförbund,

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svensk industriförening,

Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Svenska

handelsagenters förening, Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation,

har tillstyrkt eller i varje fall icke avstyrkt övergång till

en i huvudsak på värdetullar baserad tulltaxa; i många fall knytes dock

härtill vissa reservationer.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

209

Sålunda framhåller kommerskollegium att dess ställningstagande icke

utesluter, att kollegium kan finna ett användande av vikttullar i något större

utsträckning än vad kommittén föreslagit vara berättigat, särskilt vid rubriker

som omfattar i stort sett enhetliga varuslag. Sveriges grossistförbund

ifrågasätter likaledes användning av vikttullar i större utsträckning och åsyftar

därvid närmast varuområden med stora fluktuationer i de utländska

priserna.

Även i vissa andra yttranden antydes att skäl skulle kunna tala för bibehållande

av vikttullar i vissa fall där kommittén föreslagit övergång

till värdetullar (yrkanden avseende bestämda varuslag redovisas i den följande

specialmotiveringen).

Många remissinstanser har uttalat sig för ökad användning på sätt herr

Fagerholin föreslagit av kombinerade vikt- och värdetullar i form av m inimitullar

såsom medel mot dumping. Av de förut nämnda remissinstanserna

har Sveriges industriförbund och Svensk industriförening uttalat

sig i denna riktning, och kommerskollegium och Landsorganisationen har

ansett det tänkbart att sådana tullar i vissa fall skulle vara lämpliga. Vidare

har bl. a. åtskilliga av industrins branschorganisationer var på sitt område

påyrkat tullar av denna konstruktion; av dessa har Textilrådet anfört

bl. a. följande.

För att inom den ordinarie tulltaxans ram någorlunda komma till rätta

med dessa problem synes den bästa lösningen vara att för särskilt utsatta

områden kombinera föreslagen värdetull med specifik minimitull. Den specifika

tullen angriper visserligen icke själva dumpingmarginalen, men utgör

dock ett ingalunda betydelselöst skydd mot osund prissättning. Det i

detta sammanhang åberopade räkneexemplet i betänkandets del I, s. 36, kan

måhända vara teoretiskt riktigt. I praktiken är dock förhållandena något

annorlunda. Man förutsätter från kommittéhåll, att prissättning är någonting

statiskt och bortser tydligen helt från att dumpingförsäljning är en

stridshandling, ofta med särskilda syften. Dessa kunna vara av olika slag,

men bestå som regel i en önskan att på längre eller kortare sikt slå ut någon

konkurrent. Självfallet kan denne icke utan vidare kasta yxan i sjön utan

måste intill förmågan av sina resurser taga upp kampen för att se vem som

kan härda ut längst. En värdetulltaxa kommer att i ett dylikt fall lägga sten

på börda genom att även det normala tullskyddet minskas.

Sveriges köpmannaförbund uttalar sig å andra sidan för ökad användning

av kombinerade vikt- och värdetullar huvudsakligen i form av max imi

tull ar, främst inom branscher där en snabb anpassning efter utvecklingen

eller modeinriktningen är en nödvändig förutsättning för industrins

konkurrenskraft.

Däremot motsätter sig generaltullstyrelsen bestämt en ökad användning

av såväl maximi- som mi ni in itullar; styrelsen anför i huvudsak

följande.

Kommittén har framhållit de olägenheter som ur administrativ synpunkt

äro förenade med dylika tullar och endast i ett fåtal fall föreslagit cn sådan

anordning. Även med denna begränsade omfattning har systemet emellertid

mötts av kritik från de lokala tullmyndigheternas sida. Tullar av ifrågava
14

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

rande slag äro otvivelaktigt förenade med synnerligen stora praktiska olägenheter

så snart det icke rör sig om fullt enhetliga varor. Efter kvantiteten

beräknade minimitullar måste, enligt vad som framgår av kommitténs

utredning rörande kvantitetstullarnas egenskaper, ur skyddssynpunkt anses

vara av mycket begränsat värde, för så vitt de icke givas en sådan höjd att

de normalt verka prohibitivt på de varuslag eller kvaliteter, som närmast

drabbas av dessa tullar. Från frihandelssynpunkt är en motsvarande maximering

av tullarna icke heller av någon större betydelse, i varje fall icke

om den såsom vanligen är fallet endast avser att påverka tullar på varor

som icke tillverkas inom landet; tullarna ha ju i dylika fall icke någon protektionistisk

verkan, varför deras reducering ur frihandelssynpunkt får anses

spela mycket liten roll. Värdet av kombinerade kvantitets- och värdetullar

kan, oavsett vilken näringspolitisk synpunkt man anlägger, enligt

styrelsens uppfattning icke på något sätt uppväga de avsevärda administrativa

nackdelar, som äro förenade med denna form av tullar, och styrelsen

måste bestämt avråda från att giva ifrågavarande anordning en mera vidsträckt

tillämpning.

Även Sveriges grossistförbund uttalar sig mot kombinerade tullar; förbundet

säger sig helt dela kommitténs betänkligheter mot sådana tullar och

anser att de i största möjliga utsträckning bör undvikas.

Åtskilliga remissinstanser uppehåller sig vid den reducering av lullnivån

som den fortgående penningvärdesförändringen medför vid tillämpning

av kvantitetstullar. Medan detta för många utgör ett argument för värdetullar,

betraktas det av andra som ett argument i motsatt riktning. Bland

förut nämnda remissinstanser har sistnämnda synpunkt framförts av, förutom

konjunkturinstitutet, statens priskontrollnämnd, Sveriges grossistförbund,

Sveriges köpmannaförbund, Landsorganisationen och Tjänstemännens

centralorganisation. Ingen av dessa instanser har dock, såsom framgår

av vad förut anförts, motsatt sig övergång till värdetullar, utan de torde, i

likhet med kommittéledamöterna Gustafsson och Westerlind, närmast avse

att förhållandet skall beaktas vid bestämmandet av den blivande tullnivån.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Samarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa är i huvudsak

baserat på värdetullprincipen, och specifika tullar förekommer sparsammare

än i tulltaxekommitténs förslag på berörda varuområden.

Departementschefen

Nuvarande tulltaxa byggde ursprungligen till övervägande del på kvantitetstullar

(vikttullar), även om vissa icke oviktiga varugrupper redan från

början var belagda med värdetullar. Andelen värdetullar har i olika sammanhang

ökat, men fortfarande överväger kvantitetstullarna, åtminstone

efter antalet positioner räknat. I tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

förslag dominerar däremot värdetullarna, ehuru vikttullar också förekommer.

En ökad användning av värdetullar har f. ö. förutsetts redan i tull
-

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

211

taxekommitténs direktiv och har på ett viktigt område godtagits av statsmakterna,

nämligen vid genomförandet av 1955 års beslut om tullarna på

textilvaror m. in.

Bakom kommitténs ställningstagande till förmån för värdetullar ligger

främst att dessa tullar medför en jämnare avvägning av tullskyddet mellan

olika varuslag och en smidigare anpassning efter växlande priser. Härigenom

vinnes hl. a. att man undgår en betungande differentiering av tulltaxan

och att sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag i huvudsak

bibehålies även vid olikformig utveckling av priserna.

Remissyttrandena ger vid handen att man allmänt är inställd på att den

nya tulltaxan till övervägande del skall baseras på värdetullar. Endast konjunkturinstitutet

har, med hänsyn närmast till prisstabiliseringssynpunkter,

anfört starkare principiella betänkligheter mot sådana tullar.

Framhållas bör emellertid att de varor, som är utsatta för de starkaste

prisfluktuationerna, i allmänhet är fria från tull och att tullen beträffande

övriga varor i genomsnitt motsvarar endast omkring 10 % av importvarornas

värde. Enligt min uppfattning har institutet överskattat den betydelse

som valet mellan kvantitets- och värdetull kan ha i fråga om stabilisering av:

den inhemska prisnivån gentemot inflytelser från andra länder.

Viktigare finner jag det förhållande vara som särskilt understrukits av

två reservanter i tulltaxekommittén och som berörts av åtskilliga remissinstanser,

nämligen att en övergång till värdetullar innebär ett upphörande

av den automatiska reduktion av tullnivån som den långsiktiga penningvärdesförändringen

hittills medfört. Tillämpning av kvantitetstullar är

emellertid av skäl som tulltaxekommittén anfört en föga tillfredsställande

metod för åstadkommande av en avveckling av tullskyddet, och tillämpning

av värdetullar utesluter såsom kommittén framhåller icke en sådan avveckling.

Berörda förhållande kan därför även för den som finner en utveckling

mot sänkt tullskydd önskvärd icke utgöra något starkare argument

för kvantitetstullar och mot värdetullar.

Liksom kommittén, flertalet remissinstanser och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

har jag sålunda kommit till den uppfattningen att övervägande

skäl talar för att tullsystemet i allmänhet baseras på värdetullar.

1 vilken utsträckning kvantitetstullar likväl bör bibehållas kan givetvis vara

föremål för delade meningar, men dylika spörsmål torde få avgöras från

fall till fall och behandlas närmare i den följande specialmotiveringen. Härvid

bör självfallet, i detta hänseende som i andra, anpassning så långt möjligt

ske (ill det föreliggande nordiska tulltaxeförslaget.

I detta sammanhang vill jag med några ord beröra eu särskild fråga. Åtskilliga

remissinstanser har av olika skäl förordat en tämligen vidsträckt

användning av kombinerade kvantitets- och värdetullar. Enligt min mening

bör emellertid, bl. a. av tulltekniska skäl, sådana tullar endast undantagsvis

ifrågakomma såsom permanenta anordningar. Däremot finner

jag det icke uteslutet att sådana tullar i form av miniinitullar kan ha en

uppgift att fylla i vissa situationer med onormalt låg prissättning av im
-

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

portvaror, exempelvis i fall där regelrätt antidumpingtull av praktiska

skäl skulle vara svår att tillämpa. I dylika situationer bör därför kunna

övervägas att tillfälligt komplettera en fastställd värdetull med en specifik

minimitull. I det föregående har jag givit uttryck för den uppfattningen att

en översyn bör ske av Kungl. Maj :ts befogenheter att åsätta särskilda tullavgifter

och antidumpingtullar. Denna översyn bör ske med beaktande av

de behov som kan föreligga även i nu berörda hänseende.

Tullarnas höjd och avvägning

Kommittén

I direktiven för kommittén understrykes betydelsen för vårt land av en

omfattande och fri utrikeshandel samt uttalas att det i överensstämmelse

härmed icke är något svenskt intresse att nu frångå den politik med låga

tullar som vi sedan länge fört. Revisionen av tulltaxan bör därför icke i och

för sig ta sikte på en generell höjning av den nuvarande tullnivån utan i

första hand inriktas på att åstadkomma en lämplig avvägning av tullskyddet

mellan olika varuslag och produktionsgrenar.

Kommittén uttalar, att den fattat direktiven så att rådande tullnivå visat

sig leda till en lämplig grad av differentiering av det svenska näringslivet och

i sig inrymmer möjlighet att särskilt skydda sådan produktion som man

av skilda anledningar kan vilja vidmakthålla oaktat den icke är konkurrenskraftig.

Av denna anledning bör revisionen icke ta sikte på någon höjning

av tullnivån, och kommittén har tolkat direktiven så, att arbetet icke

heller skall ta sikte på någon sänkning av denna nivå. Tanken har ansetts

vara att tulltaxekommittén till riktpunkt vid sitt arbete skulle ta en oförändrad

tullnivå. Direktivens formulering ger dock, framhåller kommittén, icke

anledning att därvid kräva en matematiskt exakt överensstämmelse, vilket

för övrigt skulle vara ganska meningslöst, bl. a. med hänsyn till vanskligheten

att bestämma tullnivåerna.

Medan kommittén i fråga om den allmänna tullnivån anser sig vara starkt

bunden av direktiven, finner kommittén att dessa i stort sett överlåter åt

kommittén att själv bedöma, efter vilka grunder tullskyddet skall avvägas

mellan olika varuslag och produktionsgrenar. Enligt kommitténs uppfattning

bör detta i första hand ske efter samhällsekonomiska grunder, men

denna avvägning bör underkastas erforderliga modifikationer dels för undvikande

av alltför häftiga omläggningar inom näringslivet, dels för säkerställande

av sådan produktion som det anses nödvändigt att upprätthålla

inom landet ( i den mån icke härför väljes andra medel än tullar). Frågan är

alltså till en början vilken produktion som från samhällsekonomiska synpunkter

bör stödjas, och svaret på denna fråga kan, anser kommittén, principiellt

icke gärna bli annat än att det bör vara den produktion som kräver

det minsta stödet. Ett naturligt urval kan härvid ernås genom att i princip

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år t958

belägga alla varor med lika hög tull. Den produktion som behöver starkare

stöd för sitt fortbestånd kommer då automatiskt att borttalla eller, såvitt

angår presumtiv tillverkning, icke komma till stånd. Kommittén har funnit

detta vara en lämplig utgångspunkt för avvägningen av tullskyddet. Med

hänsyn till önskvärdheten av att undvika starkare förskjutningar inom näringslivet

bär kommittén likväl från början gjort en modifikation i systemet

beträffande den betydande grupp av varor som för närvarande icke är belagd

med tull. Kommittén har sålunda utgått från att för närvarande tullfria

varuslag som regel skall förbli tullfria även i fortsättningen och har föreslagit

införande av tull på sådana produkter endast om särskilda skäl

därför ansetts föreligga.

De avvikelser från ett enhetligt tullskydd som är att förutse och i synnerhet

bibehållandet av tullfriheten för de flesta nu tullfria produkter gör att

man icke kan åstadkomma den åsyftade enhetligheten för återstående varuslag

genom att på dem tillämpa en och samma tullsats. Kommittén har i

stället utarbetat ett system av s. k. normaltullsatser, så konstruerade

att de för varje varuslag innefattar dels kompensation för eventuell

tull på råvaror och halvfabrikat, dels nettotullskydd med en för alla varuslag

lika stor procent av manufaktureringskostnaderna. Denna procentsats

(normalskyddskoefficienten) har bestämts så att normaltullsatserna beträffande

de för närvarande fullbelagda varuslagen (med vissa i det följande

angivna reservationer) totalt sett skulle ge en oförändrad tullnivå. När kommitténs

arbete igångsattes förelåg icke fullständig statistik för senare år än

1950. Kommittén har emellertid ansett sig kunna tolka de i direktiven använda

orden »nuvarande tullnivå» såsom uttryck för efterkrigsnivån över

huvud taget utan exakt anknytning till något bestämt år och funnit denna

nivå kunna representeras av 1950 års siffror. På basis av tullnivåberäkningar

för detta år och med ledning av i det följande omförmälda kalkylmaterial,

som ännu delvis var ofullständigt, har normalskyddskoefficienten med

avrundning nedåt bestämts till 13 %, vilket alltså är den siffra som använts

vid konstruktionen av de i kommitténs arbete begagnade normaltullsatserna

(enligt ett mera fullständigt kalkylmaterial skulle normalskyddskoefficienten

ha uppgått till obetydligt över 14 %; kommittén understryker

emellertid att beräkningar av detta slag är mycket vanskliga och icke kan

utföras med sådan säkerhet att något avseende kan fästas vid decimalerna).

Själva beräkningen av normaltullsatserna har verkställts på grundval av

kalkyler, som infordrats från de inhemska producenterna, i allmänhet genom

förmedling av vederbörande organisationer. Kalkyler har såvitt möjligt

skaffats för alla tullbelagda positioner i nomenklaturen och i regel avsett

ett större eller mindre antal representativa individuella artiklar under

ifrågavarande position. Sammanlagt har ca 3 500 kalkyler överlämnats till

kommittén, varav en del utgör sammandragningar av individuella kalkyler.

Normaltullsatserna har emellertid icke varit definitivt avgörande för kommitténs

ställningstagande, utan de har utgjort hållpunkter för vidare bedömanden,

vilka resulterat i jämkningar såväl uppåt som nedåt i den mån skäl

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

härför ansetts föreligga. Härvid är särskilt att märka att det för avvikelse

uppåt på viss punkt icke ansetts vara tillräckligt att ett högre tullskydd

skulle behövas för att hålla produktionen i fråga vid makt i nuvarande omfattning.

Den omständigheten att produktionen behöver högre skydd än det

genomsnitt som kommit till uttryck i normaltullsatsen — vare sig detta beror

på högre löner eller andra ogynnsamma förhållanden i jämförelse med

utlandet — visar enligt kommitténs uppfattning att det är fråga om en produktion

som ur samhällsekonomisk synpunkt får anses vara mindre lönande.

För att det oaktat vidmakthålla produktionen i fråga och för detta ändamål

ge den högre tullskydd än varor i allmänhet bör fordras att härför kan

anföras särskilda skäl. Kommittén anför härom bl. a. följande.

De skäl som därvid har relevans är i princip desamma som kan åberopas

till stöd för införande av tullskydd över huvud taget, alltså enligt vad soni

anförts i ett tidigare avsnitt exempelvis uppfostringssynpunkten, förbättring

av terms of trade, beredskapsintressen eller sociala synpunkter. Några

regler för bedömande av i vad mån dylika skäl kan anses vara av sådan styrka

att de motiverar särskilt stöd från samhällets sida kan icke uppställas.

Kommittén har vid den tidigare behandlingen av dessa tullargument givit en

;antydan om sin allmänna syn på dessa spörsmål, men det ligger i sakens natur

att avgörandet i konkreta fall måste bli beroende av ett mer eller mindre

skönsmässigt bedömande.

Kommittén framhåller att den vid sin bedömning letts bl. a. av den tidigare

uttalade, på såväl sociala som ekonomiska skäl grundade uppfattningen

om önskvärdheten av att undvika alltför häftiga omläggningar av näringslivet,

och att denna synpunkt i stort sett får anses ha varit den dominerande

när det gällt avvikelser från normaltullsatserna. Detta har föranlett

en viss återhållsamhet i fråga om såväl reducering av för närvarande

höga tullar som höjning av för närvarande låga tullar. När nuvarande tull

är avsevärt högre än normaltullsatsen, har kommittén sålunda ofta föreslagit

en något högre tullsats än den sistnämnda; när nuvarande tull är avsevärt

lägre än normaltullsatsen, har kommittén däremot ofta stannat något

under denna. Emellertid förekommer även fall då det för bibehållande av

produktionen vid önskvärd omfattning ansetts nödvändigt att överskrida

normaltullsatserna oaktat tullen för närvarande ligger under denna nivå.

Viktigast bland dessa fall torde vara textilområdet. Likaledes förekommer

det fall då normaltullsatserna underskridits oaktat nuvarande tull ligger

på en högre nivå. Detta är icke uttryck för någon avsikt att inskränka näringsgrenen

i fråga mer än som motsvarar dess naturliga andel i produktionen

utan beror på särskilda omständigheter i de föreliggande fallen.

Kommitténs bedömning av tullfrågan för de olika varuslagen redovisas i

den följande specialmotiveringen under varje särskild rubrik eller rubrikgrupp.

Till förfarandet med normaltullsatser har kommittén knutit vissa allmänna

kommentarer, av vilka här följande må återgivas med hänsyn bl. a.

till frågans behandling i remissyttrandena.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO år 1958

Framhållas må till eu början alt tillämpning av eu och samma tullsats pa

all import i förening med en lika stor subvention för all export är ekvivalent

med helt fri handel vid högre kurs på utländska valutor. Förekommer ingen

exportsubvention innebär anordningen ett avsteg från frihandelsprincipen

genom att hemmamarknadsproduktionen främjas på exportproduktionens

bekostnad. Lämnas en större eller mindre del av importen utan tull, är detta

ett ytterligare avsteg från nämnda princip, i det att viss hemmamarknadsproduktion

gynnas mer än annan. Systemet med normaltullar som här ovan

beskrivits, vilket bl. a. på grund av historiskt givna betingelser innefattar

just de avsteg från frihandelsprincipen som nyss anförts, innebär således

liksom andra tullsystem ett avsiktligt stöd åt den tullskyddade produktionen

på den övriga produktionens bekostnad, men avvägningen av skyddet

inom den tullbelagda sektorn sker efter frihandelsprincipen, innebärande

att produktionsgrenarnas relativa utveckling blir beroende av deras naturliga

förutsättningar. Detta torde under ifrågavarande betingelser vara den

ur samhällsekonomisk synpunkt gynnsammaste fördelningen av tullen.

Kommitténs arbetsmetod har dock givit möjlighet att vid bestämmande a\

tullsatserna beakta alla skäl som kunnat tala för eu annan avvägning av tullskyddet,

och det är i själva verket endast i begränsad utsträckning som kommittén

beträffande de individuella varuslagen stannat för tullsatser som helt

överensstämmer med normaltullsatserna. Normaltullsystemet har icke desto

mindre varit av mycket stort praktiskt värde som arbetsinstrument.

Framhållas må även att kommittén beträffande det tekniska förfarandet

vid beräkningen av normaltullsatserna anmärkt att grundandet av normaltullsatserna

på de inhemska producenternas egna kalkyler kan ge anledning

till vissa invändningar ur principiella synpunkter; kommittén anför härom

följande.

Ineffektiva produktionsgrenar torde i allmänhet ha större manufaktureringsandel

än de skulle haft vid en mera rationaliserad tillverkning detta

behöver dock icke vara fallet ty ibland består rationaliseringen av ett bättre

utnyttjande av råvarorna — och denna större manufaktureringsandel medför

i regel en motsvarande ökning av normaltullsatsen. Normaltullmetoden

skulle därmed så att säga »gynna» de mindre effektiva på bekostnad

av de mera effektiva produktionsgrenarna. Emellertid får man utgå från att

de mindre effektiva branscherna i allmänhet har avsevärt större behov av

tullskydd än normalt för att bestå i den utländska konkurrensen. Tillämpningen

av normaltullsatsen på en sadan bransch torde därför, även om denna

tullsats av anförda skäl blivit någon enhet »för stor», med all sannolikhet

föranleda en betydande hopkrympning av den mindre effektiva produktionen.

Den använda beräkningsmetoden medför då endast att denna hopkrympning

icke blir fullt så radikal som eljest, en konsekvens som ligger i

linje med vad kommittén anfört om önskvärdheten av att undvika alltför

stora omvälvningar i näringslivet. 1 själva verket spelar enligt kommitténs

uppfattning dessa avvikelser från eu idealisk normaltull i praktiken icke

någon roll i jämförelse med de jämkningar från normaltullsatserna som

kommittén ofta avsiktligt föreslår i nyss angivna syfte. Vidare kan göras

gällande att det använda beräkningssättet för normaltullsatserna, enligt vilket

förclagarvinsten ingår i manufaktureringskostnaderna, »gynnar» branscher

som på grund av kartellisering eller monopolbildning uppvisar höga

vinster. Denna anmärkning är väl icke utan sitt berättigande, önskvärt hade

vård att vid kalkylarbelet genomgående räkna med »normala» vinster, men

del har icke vård''möjligt att vid eu undersökning av det slag. varom bär är

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

fråga, utföra de vidlyftiga utredningar som skulle erfordras för sådant ändamål.

Däremot är det självfallet möjligt att i mera uppenbara fall taga

hänsyn till nu berörda förhållande vid prövning av normaltullsatserna för

bedömande av eventuellt påkallade avvikelser från desamma. Även om nu

berörda svagheter i beräkningen av normaltullsatserna kunde ha vållat olägenheter

vid en vetenskaplig utredning rörande den teoretiskt lämpligaste

tulltaxan, kan de knappast anses vara av någon avgörande betydelse för

kommitténs arbete. Normaltullmetoden har nämligen för kommittén i första

hand framstått som en praktisk tumregel för att skaffa hållpunkter för det

vidare bedömandet, ett bedömande som i allmänhet måst ske efter skönsmässiga

grunder i sådan utsträckning att ytterligare förfining och precisering

av metoderna för normaltullberäkningen skulle varit meningslös.

Fastställandet av normaltullsatserna bygger såsom förut nämnts på en

beräkning av tullnivån. Dylika beräkningar blir givetvis även

aktuella vid bedömningen av det av kommittén framlagda förslaget. Kommitténs

behandling av frågan om beräkningar av detta slag torde lämpligen

behandlas i detta sammanhang.

Beräkningen av tullnivån är i regel mycket vansklig, framhåller kommittén,

och någon allmänt vedertagen metod föreligger icke för ändamålet.

Emellertid är det enligt kommittén uppenbart att sammanvägningen av tullsatserna

för de olika varuslagen till ett representativt medeltal icke bör ske

efter importens sammansättning. Denna påverkas nämligen av tullsystemets

struktur. Klarast framträder detta i att tullsatser som är så höga att de fullständigt

hindrar importen (prohibitiva tullsatser) icke alls påverkar resultatet.

Men även om man bortser från de prohibitiva tullsatserna är det tydligt,

säger kommittén, att ju högre tullsatserna är, desto mera begränsar de

i regel importen av ifrågavarande produkter. Härigenom minskas de högre

tullbeskattade varornas andel av den sammanlagda importen, vilket gör att

dessa varor får mindre vikt vid medeltalsberäkningen än som rätteligen bort

tillmätas dem. Den på detta sätt erhållna siffran för tullnivån blir alltså för

låg. Av nu anförda skäl underkänner kommittén importincidensen (tulluppbördens

storlek i förhållande till importens eller den tullbelagda importens

värde) som mått på tullskyddets höjd. Beräkningar av importincidensen kan

visserligen vara till god ledning, om det endast gäller att jämföra ett och

samma lands tullnivåer vid skilda tidpunkter, mellan vilka några mera genomgripande

förändringar i tullförhållandena icke ägt rum, eller tullnivåerna

i länder med mycket likartade tullförhållanden. Gäller det att erhålla

ett absolut mått på tullnivån måste man emellertid enligt kommitténs uppfattning

grunda beräkningarna på de varukvantiteter som produceras eller

konsumeras inom landet.

Inom kommittén har på basis av den officiella statistiken för år 1950 (det

senaste år för vilket produktionsstatistik fanns tillgänglig vid arbetets utförande)

men med tillämpning av 1954 års tullsatser verkställts vissa beräkningar

av det slag som ovan antytts. Tulltaxans avdelningar I—IV (livsmedel

och dylikt) har därvid icke medtagits. Även vissa andra, mindre varugrupper

och enstaka varuslag, beträffande vilka särskilda förhållanden ansetts

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

217

kunna förrycka beräkningarna, har blivit uteslutna. Vidare är att märka alt

beräkningarna endast avsett varuslag som för närvarande är eller enligt

kommitténs förslag skulle bli fullbelagda. Enligt dessa beräkningar skulle

tullnivån, på konsumtionen räknat, ha uppgått till nära 13 % vid 1950 års

prisnivå och nära 11 % vid 1954 års prisnivå (dessa siffror ligger i båda

fallen omkring 3 enheter över importincidensen). Förstnämnda siffra är

den som kommittén lagt till grund för beräkningen av normaltullsatserna.

Kommittén understryker att förefintligheten av en tull av viss storlek icke

alltid behöver innebära att det inhemska priset överstiger det utländska

med tullens belopp, utan marknadsförhållandena kan vara sådana att det

nominella tullskyddet endast delvis eller icke alls utnyttjas. Oavsett i vad

mån sådana omständigheter rent principiellt bör komma till uttryck i måttet

på tullnivån, är det uppenbart att en siffermässig beräkning av desamma

skulle vara förenad med stora vanskligheter. Kommittén har därför ansett

sig böra begränsa undersökningarna till de redovisade beräkningarna av den

nominella tullnivån men har skänkt beaktande åt nu berörda omständigheter

vid bedömandet av tullförhållandena såväl för individuella varuslag som för

den samlade svenska produktionen.

Beträffande förslagets inverkan på tull nivån redovisar kommittén

till en början följande siffror rörande tullnivån för fullbelagda industriprodukter

i allmänhet (tabell 1).

Tabell 1. Tullnivå för tullbelagda industriprodukter i allmänhet

Tullbelopp och incidenser

Värde 1950

(inkl. tull)

1954 års

tullsatser

Normal

Förslag

mkr

mkr

*

mkr

%

mkr

*

År 1950

Produktion ................

7130

863

13,8

720

11,5

669

10,7

Import ....................

2 772

232

9,1

291

11,5

277

10,9

Konsumtion................

9 070

1033

12,9

951

11,8

886

11,0

Omräknat till 1954 års

prisnivå

Produktion ................

8 913

915

11,4

920

11,6

856

10,7

Import1....................

3 465

255

7,9

369

11,5

350

10,9

Konsumtion................

11338

1108

10,8

1207

11,8

1 125

11,0

Faktisk import 1954 ........

4 673

394

9,2

••

462

10,8

1 Prisstegringen beträffande importen synes dels ha varit i genomsnitt något mindre

än som motsvarar den använda prisindexen, dels ha varit mindre för vikttullbelagda

än för värdetullbelagda varuslag. På grund av dessa omständigheter torde den till 1954

års prisnivå omräknade importincidensen (7,9 %) ha blivit något för låg. Enligt verkställda

överslagsberäkningar torde siffran snarare ligga omkring 8,5 % (den faktiska

importen av här ifrågavarande produkter ger en ineidens av 9,2 %, men detta beror delvis

på ändrad sammansättning av importen).

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Av tabellen framgår bl. a. att normaltullsatserna ger en tullnivå (på konsumtionen

räknat) av 11,8 %, under det att 11)54 års tullsatser vid 1950 års

priser ger en tullnivå av 12,9 %. Principiellt skulle dessa siffror enligt förutsättningarna

för normaltullsatserna sammanfalla, men skillnaden förklaras

dels av den avrundning nedåt som verkställdes vid bestämmande av normalskyddskoefficienten,

dels av att beräkningarna av normalskyddskoefficienten

verkställdes på ett delvis ofullständigt material. Normaltullsatserna

bär på grund härav kommit att ligga ungefär mitt emellan 1950 och 1954

års tullnivåer (den senare uppgår till 10,8 % enligt tabellen). Tabellen visar

vidare att kommittén vid sina jämkningar av tullsatserna i övervägande

grad hållit sig under normaltullsatserna. Enligt kommitténs förslag

utgör sålunda tullnivån 11,0 %, d. v. s. klart under 1950 års nivå och ungefär

i jämnhöjd med 1954 års nivå.

Tabellen belyser även en betydelsefull ändring i tullstrukturen, som kommitténs

förslag innebär, delvis som följd av övergången till värdetullar, nämligen

en utjämning av tullskyddet för olika varuslag. Denna utjämning tager

sig uttryck i att enligt förslaget importincidensen blir ungefär lika hög som

den på konsumtionen beräknade tullnivån, medan enligt 1954 års taxa importincidensen

ligger klart under sagda nivå. Höjningen av genomsnittstulIen

på importen ger emellertid, framhåller kommittén, endast uttryck åt

tullhöjningen på de varor, som faktiskt importerades år 1950, men icke åt

tullsänkningarna på de varor, som på grund av högre tullar utestängdes från

import, och får därför icke tolkas såsom eu förstärkning av tullskyddet.

Däremot innebär den en ökning av statsinkomsterna.

Föregående tabell omfattar icke livsmedel (tulltaxans avdelningar I—IV)

samt vissa mindre varugrupper, beträffande vilka särskilda förhållanden

ansetts kunna förrycka beräkningarna. Ehuru några tullnivåberäkningar på

dessa områden icke kan göras på samma sätt som för industriprodukter i allmänhet,

har kommittén ansett det vara av intresse att se hur en tillämpning

av de föreslagna tullsatserna på importen utfaller. För detta ändamål har

verkställts de i tabell 2 redovisade beräkningarna baserade på importen år

1954. Dessa beräkningar är dock, framhåller kommittén, i förevarande sammanhang

av begränsat värde.

Kommittén framhåller emellertid att man icke av en jämförelse mellan de

matematiska tullnivåerna kan draga några säkra slutsatser angående de

föreslagna tulländringarnas inverkan på prisnivån. Denna inverkan

beror nämligen på i vad mån tullarna utnyttjas (d. v. s. i vad mån det

inhemska priset på grund av tullen överstiger priset i utlandet), och graden

av utnyttjande kan icke utan vidare förutsättas vara densamma för de nuvarande

och de föreslagna tullarna. Tvärtom talar sannolikheten för att nuvarande

tullar icke utnyttjas i samma grad som fallet torde komma att bli

med de föreslagna. Kommitténs förslag innebär ofta kraftiga nedskärningar

av excessiva tullsatser och även i övrigt en nedpressning av tullsatser som

icke utnyttjas i skyddssyfte. Att med någon säkerhet uppskatta i vilken grad

ett tullskydd utnyttjas är emellertid mycket svårt. För att ge en viss upp
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

219

Tabell 2. Tullnivå för vissa importerade tullbelagda produkter

Import-

Tullbelopp och incidenser

värde 1954

1954 års tullsatser

Förslag

mkr

mkr

%

mkr

*

Egentliga jordbruksvaror

145

8

5,5

—

—

Kaffe, te, kryddor; drycker

501

56

11,1

53

10,5

Andra livsmedel m. m...

366

38

10,4

36

9,7

Bensin..................

198

1

0,6

—

—

Vissa andra industripro- dukter ................

194

21

10,6

S 2

1,2

Anm. Tabellen avser varuslag som av olika anledningar icke lämpligen kunnat medtagas

vid de i tabell 1 redovisade fullständiga tullnivåberäkningarna. Posten »vissa andra industriprodukter»

motsvarar närmast kap. 33, 37, 43, 49, 88, 89 och 93 i Brysselnomenklaturen

(essenser och kosmetiska medel, fotografiska artiklar, pälsverk, tryckalster,

luftfartyg, fartyg samt vapen och ammunition).

fattning om vilken inverkan kommitténs förslag kan komma att få på

prisnivån har kommittén likväl gjort vissa beräkningar, vilka baserar sig på

olika alternativ i fråga om tulländringarnas genomslag på de inhemska

priserna. Enligt ett alternativ som kommittén anser sannolikt ge en ganska

god bild av situationen (höjningarna slår igenom till 75 % och sänkningarna

till 25 %) skulle prisnivån för de i tabell 1 medtagna varuslagen stiga

med 38 mkr = 0,4 % i jämförelse med år 1950 och 159 mkr = 1,3 % i jämförelse

med år 1954. Eftersom handelsmarginalerna sedvanligen beräknas

procentuellt får man, säger kommittén, räkna med att den absoluta stegringen

av konsumentpriserna blir något större än nämnda belopp. Anmärkas

må å andra sidan att i den mån prisstegringen utgöres av tull på importerade

varor (45 resp. 95 mkr) skulle den komma statskassan till godo med

därav följande minskat behov av andra inkomster. Kommittén understryker

emellertid att beräkningarna är mycket osäkra och endast anföres för att ge

en uppfattning om problemets storleksordning. Vidare framhålles att beräkningarna

icke innefattar livsmedel och övriga i tabell 2 upptagna varugrupper.

Huruvida den för dessa varugrupper redovisade minskningen av

importincidensen innebär motsvarande ändring av prisnivån för inhemska

produkter av ifrågavarande slag är enligt kommitténs uppfattning vanskligi

att bedöma, men i den mån någon förändring uppkommer i detta hänseende

bör det tydligen snarast vara i nedåtgående riktning. Prisstegringen för konsumtionen

i dess helhet torde således, enligt kommitténs uppfattning, särskilt

procentuelll sett, bli mindre än för enbart de i tabell 1 avsedda varuslagen.

Dess inverkan på konsumentprisindex torde icke komma att överstiga

1 % (räknat från 1954 års nivå).

Kommittén uttalar med hänvisning bl. a. till de sålunda redovisade siff
-

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

rorna att totalresultatet av den gjorda avvägningen av tullskyddet enligt

kommitténs uppfattning får anses stå i överensstämmelse med de för kommittén

utfärdade direktiven.

Ledamoten Fagerholm bär enligt sin i andra sammanhang berörda reservation

ansett dels att större hänsyn bort tagas till de handelspolitiska och

förhandlingsmässiga aspekterna på tullarna, dels att man bort utnyttja

föreliggande möjligheter att inom tulltaxans ram resa en viss barriär mot

utländsk dumping.

I förstnämnda hänseende anför reservanten efter viss argumentering för

en mera offensiv tullpolitik följande.

Under hänvisning till det ovan sagda skulle ett fullföljande av tullpolitikens

handelspolitiska syfte gå ut på, att man icke för närvarande genom

interna åtgärder sänker bestående tullar utan att tullsänkning sker först i

samband med förhandlingar med andra länder, varvid man eftersträvade

att utnyttja tullsänkningen såsom ett medel att ernå sänkning även av utlandets

tullar. Från en dylik regel får undantag självfallet göras för det fall

ett bibehållande av en särskilt hög tull skulle vara ägnat att åstadkomma

speciella svårigheter eller olägenheter för det svenska folkhushållet. Däremot

bör som tullsänkningsanledning icke accepteras, att tullen enbart ligger

över den framräknade normaltullen.

Undertecknad har inom kommittén hävdat den meningen, att större hänsyn

bort tagas till de handelspolitiska och förhandlingsmässiga aspekterna

på tullarna än vad kommittén gjort. Emellertid har jag icke vid avgivandet

av kommittéutlåtandet funnit anledning att på varje särskild tullposition,

där nu ifrågavarande synpunkter kan vara relevanta, precisera min mening

genom särskild reservation, enär detta skulle bli alltför vidlyftigt. Det är

principfrågan, som framstår såsom det väsentliga.

Beträffande skyddet mot dumping anför reservanten i anslutning till sitt

förut återgivna uttalande angående användning i detta syfte av kombinerade

vikt- och värdetullar följande.

Kommittén har endast i några enstaka fall förordat en dylik kombination.

En väsentligt vidsträcktare tillämpning av kombinerad vikt- och värdetull

har för mig framstått såsom önskvärd. Med hänsyn till materialets vidlyftighet

har jag emellertid avstått från att för de särskilda positionerna

genom reservation ange, när en dylik kombinerad tull vore önskvärd. I stället

har jag på detta sätt velat ge uttryck för min principiella uppfattning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har i sin gemensamma reservation

riktat kritik mot det sätt, på vilket kommittén tillämpat såväl de frihandelsvänliga

principerna som de erhållna direktiven.

Kommittén har givit direktiven den tolkningen, anför reservanterna, att

den genomsnittliga tullnivån varken borde höjas eller sänkas; reservanterna

fortsätter.

Tolkningen att direktiven skulle förhindra kommittén att föreslå en sänkning

av den allmänna tullnivån måste emellertid betraktas såsom felaktig.

Ihågkommas bör nämligen, att bakgrunden till direktivens utformning var

intensiva yrkanden från näringslivets håll om en snabb förstärkning av tull
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

skyddet. Gentemot dessa yrkanden har det i direktiven ansetts nödvändigt

att säga ifrån, att avsikten med den tillsatta utredningen inte var att förbereda

en generell höjning av tullnivån. Däremot finns i direktiven ingenting

som hindrat kommittén att föreslå en sänkning av tullnivån, om detta

efter sakliga överväganden från samhällsekonomiska synpunkter bedömts

vara motiverat. I direktiven framliålles med styrka intresset av att den svenska

utrikeshandeln blir så omfattande och fri som möjligt.

Av allt att döma, anför reservanterna i annat sammanhang, ligger för

Sveriges del den optimala nivån för internationell arbetsfördelning med åtföljande

internationellt varuutbyte långt över den omfattning vår utrikeshandel

för närvarande har.

Beträffande avvägningen av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar

anför reservanterna bl. a. följande.

Y7ad gäller avvägningen av tullskyddet måste vi reservanter konstatera,

att majoriteten över huvud taget icke velat diskutera någon samhällsekonomisk

avvägning vid tullsättningen på de konkreta punkterna. Majoriteten

har tvärtom gått högst slentrianmässigt till väga vid fixeringen av tullsatser

för de olika varupositionerna. Man har haft som riktpunkt ett lika

högt nettotullskydd för alla varor. Härvid har man utgått från ett särskilt

konstruerat s. k. normaltullsystem, där manufaktureringskostnaderna (efter

avdrag för råvaror, inköpta halvfabrikat o. d. jämte tullbelastning för dessa,

alltså förädlingsvärdet) åsatts ett enhetligt skydd. Avsteg från normaltullen

har majoriteten därefter huvudsakligen gjort, när företag och branschsammanslutningar

med åberopande av skiftande argument gjort framställning

härom. Också avvikelser nedåt från normaltullsatserna har föreslagits

av majoriteten, nämligen när den tidigare tullnivån legat klart under

normaltullsatserna och en uppjustering till denna normaltullnivå även från

protektionistiska synpunkter tett sig orimlig. Kombinationen av normaltullsatser

och omfattande principlösa avvikelser därifrån har resulterat i ett

godtyckligt tulltaxeförslag utan samhällsekonomiskt underbyggd avvägning

och motivering.

Normaltullregeln som sådan anses av reservanterna vara till sin innebörd

protektionistisk, enär den utgår från att en tillverkad vara i princip alltid

skall tullbeläggas. Reservanterna framhåller vidare att kommittémajoritetens

normaltullsystem, såsom även framgår av betänkandet, förtjänar en

teknisk kritik i vissa hänseenden.

Vad beträffar valet av basår för beräkningarna uttalar reservanterna, att

om 1952 års prisnivå blivit utgångspunkten — vilket förefaller ha varit naturligt,

då kommittén tillsattes detta år och direktiven talar om »nuvarande»

tullnivå — skulle kommittémajoriteten ha fått redovisa cirka två procentenheter

lägre normåltullsatser; i detta sammanhang framhålles också att

majoritetens bedömning av prisläget år 1950 såsom mera normalt än år

1952 icke alls visat sig hålla streck.

Kommitténs utmätning av tullskyddel i de konkreta fallen kritiseras hl. a.

såtillvida att reservanterna hävdar att kommittén tagit intryck av den tillfälliga

situationen under den avgörande perioden av dess arbete; reservanterna

anför härom hl. a. följande.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tyvärr måste vi reservanter konstatera, alt 1952 års tulltaxekommitté låtit

sina bedömningar i otillbörlig grad influeras av de tillfälliga svårigheter

av konjunkturell art, som i viss mån utmärkte situationen under de avgörande

åren av kommitténs arbete. Kommitténs tillsättande i maj 1952 hade

föregåtts av upprepade krav från näringslivets sida på eu uppjustering av

den svenska tullnivån, och under nämnda och följande år kännetecknades

den allmänna atmosfären av en utbredd oro för den svenska industrins internationella

konkurrenskraft. Avsikten med den igångsatta utredningen

var att möta dylika kortsiktiga och konjunkturpolitiska krav på tullhöjningar

med en bedömning av tullpolitikens innebörd och uppgifter på längre

sikt i belysning av samhällsekonomiska överväganden utan sidoblickar på

det dagsaktuella läget. Det har dock varit svårt för kommittén att helt stå

emot den då aktuella psykosen i detta hänseende. Omärkligt har därför ett

lågkonjunkturperspektiv kommit att bli arbetshypotes vid avvägningen av

tullsatser för de olika varupositionerna, även om detta aldrig representerat

en medveten linje bland kommitténs ledamöter. När sedan den tillfälliga

konjunkturavmattningen upphört och det blivit uppenbart, att oron som legat

under kraven på tullhöjningar varit förhastad och överdriven, har det

inte varit möjligt att utan en total omprövning av den stora massan redan

behandlade varupositioner låta en mera realistisk konjunkturbedömning

tränga igenom i tulltaxeförslaget. Kommittén har alltså fortsatt på den en

gång inslagna vägen vid behandlingen av de resterande tullpositionerna,

ehuru de senaste årens utveckling väl numera stillat de värsta farhågorna i

näringslivet för en övermäktig utländsk konkurrens och katastrofalt försämrade

avsättningsmöjligheter.

Vidare uttalar reservanterna att en hos majoriteten ofta återkommande

motivering för en högre tullbeläggning än som i och för sig är nödvändig,

varit det uppgivna behovet att genom »kuddar» eller »skvalpskydd»

ge vederbörande tillverkning en extra marginal i tullhänseende med tanke

på eventuella risker för en framtida skärpning av importkonkurrensen.

Reservanterna hävdar att denna motivering spelat en oproportionerligt stor

roll vid kommitténs diskussioner beträffande lullskyddet för de olika varuområdena

och i själva verket ligger under majoritetens tullsättning på betydande

avsnitt. Reservanterna för en ingående diskussion (s. 107—109 i

betänkandet), i vilken de gendriver ifrågavarande tullargument, och har

därmed velat påvisa, hurusom detta resulterat i onödigt höga tullar på

eu rad punkter i tulltaxeförslaget.

Reservanterna har vid sin bedömning av tullnivån ansett sig böra utgå

från importincidensen under framhållande hl. a. av att denna vid tidigare

tulldiskussioner genomgående använts som mått på tullnivån. Reservanterna

uttalar att de icke vill bestrida, att även användningen av produktions-

eller konsumtionsincidensen som mått på tullnivån kan teoretiskt

försvaras, men anser det icke riktigt att huvudsakligen peka på förändringarna

av dessa. De framhåller sålunda alt den sänkning av produktionsincidensen,

som förslaget enligt majoriteten skulle innebära, i mycket är

en chimär, eftersom de tullar som sänkts i stor utsträckning hittills varit

outnyttjade. Rent allmänt anser de vidare att kritik kan riktas mot att vid

incidensberäkningarna använts fasta vikter i fråga om importens och pro
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

duktionens sammansättning. Det troliga är i själva verket, att tullförändringarna

på längre sikt kommer att medföra betydande förskjutningar i

dessa hänseenden.

Med reservanternas betraktelsesätt innebär kommittéförslaget en avsevärd

höjning av tullnivån; reservanterna anför härom bl. a.

Majoritetens tulltaxeförslag innebär en höjning av den genomsnittliga

svenska tullnivån med omkring 50 % i förhållande till 1952 års utgångsläge.

Den genomsnittliga tullnivån var då ca 7 1/2 %, medan tulltaxeförslaget

motsvarar ca 11 %. Sammanställes denna betydande tullhöjning med

effekten av övergången från vikttullar till värdetullar, varigenom den tidigare

automatiska tullsänkningstendensen brytes, kan det konstateras, att

ett genomförande av majoritetsförslaget skulle medföra en otvetydigt protektionistisk

inriktning av svensk tullpolitik jämfört med den linje som

varit förhärskande under de årtionden som betecknat ett storartat ekonomiskt

uppsving för vårt land. Detta resultat utgör en klar avvikelse från

kommitténs direktiv.

Reservanterna tar emellertid fasta på de beräkningar kommittén gjort i

syfte att vid jämförelsen mellan nuvarande och föreslagna tullförhållanden

eliminera verkningarna av att tullskyddet icke helt utnyttjas samt anför i

detta sammanhang bl. a. följande.

Utifrån majoritetens egna kalkyler erhålles det resultatet, att tullhöjningarna

skulle motsvara en årlig subvention för viss svensk produktion

med 126 miljoner kronor, medan tullsänkningarna skulle minska stödet

för andra tillverkningsgrenar med 62 miljoner kronor. Diskonteras dessa

intäktsförändringar för företagen efter en räntefot av fyra procent, blir innebörden,

att tullhöjningarna på eu gång skulle ge de gynnade produktionsgrenarna

ett kapitalstillskott av drygt tre miljarder kronor, medan tullsänkningarna

representerar en kapitalförlust av 1 1/2 miljard kronor. Netto

skulle alltså kapitalvärdet av majoritetens tulltaxeförslag motsvara ca

11/2 miljard kronor. Sammanlagt skulle majoritetsförslaget komma att

leda till en förmögenhetsomfördelning i svenskt näringsliv motsvarande

ungefär 4 1/2 miljarder kronor. Uppenbarligen kan dessa förändringar bli

av mycket stor betydelse för näringlivets utveckling och för den framtida

produktionsstrukturen. Inte minst med hänsyn till det betydelsefulla reala

utvecklingsförlopp, som den föreslagna tulltaxan skulle utlösa, vill vi reservanter

rikta den anmärkningen mot utredningen, att den inte ingående

analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av den förordade tulltaxan.

Rent allmänt vill vi reservera oss mot frånvaron av samhällsekonomiska

bedömningar vid majoritetens överväganden.

Enligt reservanternas uppfattning borde fastställandet av de enskilda

tullpositionerna ha föregåtts av en allmänt samhällsekonomisk bedömning

och av en avvägning beträffande vilka områden som av olika skäl behöver

stödjas genom ett tullskydd. En sådan avvägning torde, anför reservanterna,

enligt deras bedömning ha fört fram till följande riktpunkter för tullsättningen

under de olika positionerna:

för skogsindustrierna: avveckling av ännu återstående tullskydd;

för järn- och stålindustrin: oförändrat skydd;

för verkstadsindustrin: nedjustering av nuvarande skydd;

s. 224 Kontrollera mot PDF

224 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

för den kemiska industrin: ett betryggande skydd som främjar en fortsatt

utbyggnad;

för konsumtionsvaruindustrierna: ett skydd som är förenligt med vårt

intresse att utnyttja världsmarknadens möjligheter att tillgodose en alltmera

differentierad konsumtionsefterfrågan inom landet och som samtidigt

är så avpassat, att det inte hejdar den nödvändiga anpassningen till det

internationella konkurrensläget och en i anslutning därtill skeende avveckling

av mindre effektiv produktion, men som undanröjer riskerna för allvarliga

omställningssvårigheter på den totala arbetsmarknaden;

för textilindustrin speciellt: en med beaktande av sistnämnda synpunkter

avvägd skälig förstärkning av skyddet.

I anslutning till sina principiella synpunkter har reservanterna, på sätt

redovisas i betänkandets del II, i ett betydande antal fall framlagt förslag

till tullsatser som avviker från kommittémajoritetens. Riktpunkten för förslagen

har, anför reservanterna, varit att i enlighet med direktiven åstadkomma

en ur samhällsekonomisk synvinkel rimlig avpassning av stödet åt

näringslivets olika delar inom ramen för en så låg tullnivå som kan anses

vara praktiskt möjlig under den framförliggande perioden. Förslagen skall

närmast fattas såsom en stomme till och en exemplifiering av hur en ur

samhällsekonomisk synvinkel rationellt utformad tulltaxa enligt reservanternas

uppfattning bör konstrueras, såframt icke de för kommittén givna

direktiven skall frångås. Reservanterna förutsätter att remissbehandlingen

av kommitténs betänkande ger hållpunkter för en nedjustering av majoritetens

förslag även på andra positioner.

Yttranden

Avgivna yttranden över tulltaxekommitténs betänkande behandlar i vad

avser tulltaxans allmänna utformning till alldeles övervägande del det nu

föreliggande spörsmålet om tullarnas höjd och avvägning. En systematisering

av innehållet i yttrandena erbjuder vissa vanskligheter enär berörda

detaljfrågor i stor utsträckning sammanhänger med varandra. Det har dock

i det följande av praktiska skäl eftersträvats att från bedömningen av själva

taxeförslaget hålla isär vad som gäller direktiven och deras tolkning samt

den av kommittén som arbetsinstrument använda normaltullmetoden.

Direktiven och deras tolkning

Beträffande de för kommittén utfärdade direktiven och deras tolkning

har uttalanden gjorts i åtskilliga av de inkomna yttrandena. Vissa av dessa

uttalanden kan anses närmast avse själva direktiven, medan andra snarare

innebär kritik av den tolkning som kommittén anses ha givit åt dessa. Någon

klar gränsdragning i detta avseende kan emellertid i regel icke göras.

Däremot ger den kritik som här framkommit en bild av den allmänna inställning

vederbörande remissinstans företräder i tullpolitiskt hänseende.

Följande yttranden ger sålunda närmast uttryck åt tullskyddsvänliga

tankegångar.

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Skånes handelskammare kan icke finna, att just den genomsnittliga tullnivå,

som uppnåtts genom det senaste årtiondets penningvärdeförsämrings

nivellerande verkan på de specifika tullarna, är den ur samhällsekonomisk

synpunkt ideala. Att den automatiska sänkningen av tullnivån hittills

i huvudsak kunnat försiggå utan större skadeverkningar för den inhemska

industrin har berott på den internationella konkurrenssituationen.

Det är först på sistone, säger handelskammaren, som tullsystemet i dess

nuvarande utgestaltning satts på prov. Den oroväckande utvecklingen inom

textil- m. fl. industrier kan när som helst få sin motsvarighet inom andra

branscher. Handelskammaren finner det emellertid också orimligt, att direktivens

uttalande om tullnivåns bibehållande skall behöva tolkas så snävt,

att en nödvändig uppjustering av tullen för ett varuslag skall resultera i

motsvarande sänkning av tullen på andra varuslag, detta så mycket mera

som konkurrensläget i förhållande till utlandet i dag är helt annat än då

direktiven skrevs. En höjning av tullnivån med en eller ett par procentenheter

innebär på intet sätt att lågtullinjen övergives.

Liknande synpunkter anföres av Östergötlands och Södermanlands handelskammare

samt handelskammaren i Gävle.

Sveriges industriförbund uttalar, efter att ha citerat det i direktiven gjorda

uttalandet angående tullnivån, bl. a. följande.

Kommitténs rörelsefrihet har härigenom beskurits på ett sätt, som i olika

hänseenden starkt påverkat utredningsresultatet. Kommittén har sålunda

praktiskt taget varit förhindrad att förutsättningslöst pröva behovet av tullskydd

för olika branscher och olika varor. I stället har kommittén sett

som sin främsta uppgift att verkställa en omfördelning av det nuvarande

tullskyddet. En annan konsekvens har blivit, att de tullhöjningar, som

kommittén funnit sig böra föreslå för vissa varor, nödvändiggjort häremot

svarande tullsänkningar för andra varor.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening anför i huvudsak

samma synpunkter som industriförbundet.

Frihandelsvänliga synpunkter ligger bakom de yttranden som avgivits av

följande remissinstanser.

Sveriges köpmannaförbund framhåller att direktiven icke innehåller något

uppdrag att utreda den lämpligaste höjden för den generella tullnivån. Detta

skulle enligt förbundets uppfattning kunna tolkas som att de senaste

årens utveckling mot en allt lägre tullnivå skulle bibehållas. Kommittén

har dock tolkat direktiven så att man närmast borde sträva efter att bibehålla

den rådande tullnivån. Förbundet beklagar att direktiven icke givits

sådan utformning att någon utredning i denna utomordentligt viktiga fråga

förebragls.

Sveriges grossistförbund anser det klart framgå av direktiven att finansministern

motsatt sig en mera allmän upprustning av tullskyddet, och mycket

talar enligt förbundets uppfattning för att finansministern ansett det

fördelaktigt, att utvecklingen lett till en nedskrivning av det svenska tull
15

Dihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 00

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

skyddet i allmänhet, men att han funnit, att denna nedskrivning skett »ryckigt»

och att man därför borde finna en plan, enligt vilken tullskyddsförhållandena

mellan olika produktionsgrenar fick en mera objektivt riktig

utformning.

Kooperativa förbundet uttalar att man icke kan tolka direktiven som en

maning till en stabilisering av tullnivån och ett stopp i de fortgående tullsänkningssträvandena.

Kommitténs grunduppfattning om att tullnivån bör

bibehållas oförändrad innebär därför i sig själv, enligt förbundets åsikt, ett

ofullständigt beaktande av direktiven, som bör föranleda till en grundlig

revision av tulltaxeförslaget i dess helhet.

En mera allsidig bedömning kommer till uttryck i följande av kommerskollegium

gjorda uttalande.

Vad till en början beträffar utgångspunkten för revisionen, kan kollegium

icke finna, att kommittén i direktiven haft stöd för sin uppfattning att riktpunkten

i arbetet skall vara en oförändrad tullnivå. Något hinder för att

föreslå en sänkning av den allmänna tullnivån uppställer icke direktiven.

Kollegium kan icke heller finna, att direktiven definitivt skulle ha utestängt

möjligheten för någon höjning av den allmänna tullnivån, därest detta skulle

ha blivit en följd av den påbjudna avvägningen av tullskyddet. I direktiven

utsäges i detta stycke endast, att då vi icke böra frångå en politik med låga

tullar, revisionen icke i och för sig bör ta sikte på en generell höjning av den

nuvarande nivån. Det framstår som ganska klart, att direktiven endast velat

binda kommittén vid en fortsättning av en politik med låga tullar och att

kommittén icke behövt tolka direktiven så snävt som skett.

Normaltullmetoden

Kommmitténs arbetsmetod med normaltullar har av flera remissinstanser

bedömts övervägande positivt.

Generaltullstyrelsen anser sålunda denna metodik utgöra ett värdefullt

instrument vid bedömande av tullskydddsfrågor över huvud taget. Måhända

skulle det principiellt ha varit önskvärt, säger styrelsen, om normaltullsatserna

kunnat grundas på den »reella» tullnivån till skillnad från »nominella»,

men vanskligheterna i fråga om beräkningen av en dylik tullnivå

har självfallet lagt hinder i vägen för användande av en sådan utgångspunkt.

Genom att kommittén emellertid vid beräkningen av normaltullsatserna

verkställt en avrundning nedåt samt vid den slutliga avvägningen av tullsatserna

genomsnittligt sett avsevärt underskridit normaltullsatserna, torde

resultatet enligt styrelsens uppfattning ha blivit i stort sett detsamma som

om kommittén från början kunnat basera normaltullsatserna på en »reell»

tullnivå och inriktat sig på en matematiskt exakt överensstämmelse med

denna normalnivå.

Stockholms handelskammare ansluter sig till kommitténs tankegång att

det vid en given genomsnittlig tullnivå ur resursanvändningssynpunkt är

lämpligast med en jämn fördelning av tullskyddet. Handelskammaren säger

sig icke dela herrar Gustafssons och Westerlinds ståndpunkt i detta hänse
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

227

ende. Enligt handelskammarens uppfattning är det bättre, om näringslivet

vid en jämn tullnivå får utveckla sig fritt än om statsmakterna efter bedömanden,

vid vilka riskerna för »samhällsekonomiska» misstag synes mycket

stora, skulle söka genom tullar dirigera näringslivet och inriktningen av dess

resurser.

Handelskammaren i Göteborg finner normaltullmetoden ha många förtjänster.

Det är ofrånkomligt, säger handelskammaren, att vissa felaktigheter

kan vidlåda de gjorda beräkningarna och att verkligt exakta resultat ej

kan uppnås; detta är emellertid brister, som med nödvändighet också är

knutna till andra tidigare använda metoder för beräkning av tullnivåer.

Sveriges industriförbund framhåller att det synes ändamålsenligt att tullskyddet,

särskilt om den genomsnittliga tullnivån är på förhand fixerad

inom en tämligen smal marginal, fördelas med utgångspunkt från en lätthanterlig

princip, som tillika i de flesta fall torde ge ett någorlunda riktigt

uttryck för olika varors behov av tullskydd. Trots vissa svagheter synes normaltullmetoden

kunna accepteras såsom en dylik utgångspunkt, säger förbundet,

helst som någon annan och bättre fördelningsmetod veterligt icke

ifrågasatts.

Sveriges färgfabrikanters förening finner tullsatser, beräknade enligt normaltullprincipen,

trots dess brister, vara att vida föredraga framför sådana

tullsatser, som grundats endast på överväganden och bedömningar. En förtjänst

hos sagda princip är att den möjliggör rättvis och likformig behandling

av de olika branscherna.

Sveriges köpmannaförbund uttalar att normaltullmetoden av allt att döma

utgjort ett mycket gott hjälpmedel för kommittén vid överläggningar med

näringslivet och som riktlinje för att erhålla ett likformigt tullskydd. Metoden

bör emellertid enligt förbundets uppfattning användas med största

försiktighet, och förbundet anser att det sätt på vilket den använts av kommittén

bidragit till en höjning av tullnivån. — Efter alt ha framhållit bl. a.

vissa omständigheter som kunnat leda till att normaltullsatserna i vissa fall

blivit för höga sammanfattar förbundet sin ståndpunkt sålunda.

De anförda synpunkterna ha lett förbundet till den uppfattningen, att

kommittén även med utgångspunkt från önskemålet om bibehållen tullnivå

skulle ha gjort klokt i att ha valt ett lägre värde för normalskyddskoefficienten

än 13 %. Som arbetsmetod betraktad accepterar däremot förbundet

normal tullprincipen, som gör det lätt att arbeta om tulltaxan efter en lägre

normaltullsats, vilket också påpekats av kommittén. Förslaget innebär därigenom

en stor fördel i förhållande till den nuvarande tulltaxan.

En mera kritisk ståndpunkt intager Sveriges grossistförbund, vars anmärkningar

dock mera avser det använda beräkningssättet än metoden som

sådan; förbundet anför hl. a. följande.

I och för sig måste det anses förklarligt, att kommittén vid utmätande av

tullskyddet för olika varor och varugrupper velat ha tillgång till en mera

allmängiltig måttstock. Vissa teoretiska skäl tala även för den måttstock,

som kommittén för sin del accepterat och som kommit till uttryck i de i be
-

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tänkandet framräknade normaltullsatserna. Emellertid är normaltullmetoden

som sådan förenad med utomordentligt stora vanskligheter, främst beroende

på att den i och för sig innebär tenueuser till tullhojningar. Vid beräknandet

av normaltullsatser för de enskilda varuslagen har man nämligen utgått

från kalkyler avseende inhemska varor. Då dessa i övervägande antal fall

utgöras av standardvaror, som ingå i konsumtionen, bli normaltullsatserna

högre än som ofta skulle ha blivit fallet, om de kunnat beräknas jämväl på

importsortimentet. Vidare är att märka, att normaltullsatserna bli relativt

högre för mindre effektiva produktionsgrenar med förhållandevis större

manufaktureringskostnader.

Även Träindustrins branschorganisation tar i första hand sikte på själva

beräkningarna, beträffande vilka organisationen snarast företräder motsatt

uppfattning mot grossisförbundet, i det organisationen hävdar att branscher

med en ofta av långt driven mekanisering möjliggjord hög bruttovinst beredes

ett särskilt förmånligt skydd, medan mindre kapitalstarka och därför ej

så rationaliserade näringsgrenar eftersättes. Organisationen finner detta

felaktigt med hänsyn bl. a. till att sistnämnda näringsgrenar kan ha potentiella

utvecklingsmöjligheter, som kunde gå i dagen, om man t. ex. finge

tid att omställa produktionen och intressera mera kapital, och anser i överensstämmelse

härmed att normaltullmetoden åsidosätter uppfostringssynpunkterna.

Flera remissinstanser har emellertid vänt sig mot det tillbakaträngande av

behovssynpunkten som normaltullmetoden anses innebära.

Skånes handelskammare uttalar sålunda att därest kommitténs uppläggning

av riktlinjerna för tullpolitiken godtages av statsmakterna, detta kommer

att innebära en motivförskjutning i förhållande till äldre hävdvunnen

uppfattning av tullarnas roll i samhällsekonomin; handelskammaren fortsätter.

Denna motivförskjutning bör särskilt uppmärksammas med tanke på de

spår den satt i kommitténs konkreta förslag till tullsatser. Medan det tidigare

alltid gjordes gällande, att importtullarnas uppgift vore att göra det

möjligt för näringar att existera, som eljest icke kunde klara sig, och att tullarna

voro avsedda som ett slags kompensation för sämre produktionsförutsättningar,

har tullsystemet, såsom kommittén för dess del synes uppfatta

det, karaktären mera av ett solidariskt gränsskydd för den inhemska löneoch

kostnadsnivån och mindre av ett konkurrensskydd för de olika grenarna

av den inhemska produktionen. I denna punkt, som är av central betydelse i

detta sammanhang, har Handelskammaren en annan åsikt än kommittén.

Behovssynpunkten får enligt Handelskammarens mening under inga förhållanden

skjutas i bakgrunden på sätt här skett. Det är det nationella näringslivets

behov av tullar, som motiverar att ett tullsystem överhuvudtaget

upprätthålles; behovet måste också vara avgörande, när det gäller de individuella

tullarnas avvägning. Vad som är det väsentliga i det konkreta

fallet är nämligen att tullskyddet i princip utformas med tanke på det

konkurrensläge, som för varje individuellt varuslag föreligger eller kan

tänkas uppstå. Konkurrensen utifrån och dennas förutsättningar och sannolika

inriktning måste därvid alltid i främsta rummet beaktas.

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Handelskammaren i Gävle anför i huvudsak enahanda synpunkter.

Kommerskollegium framhåller att fördelningen av tullskyddet enligt kommitténs

resonemang närmast reduceras till ett matematiskt-statistiskt räknestycke;

enligt kollegii uppfattning kan denna av kommittén i teorin intagna

passiva attityd till tullfrågan svårligen accepteras. Kollegium fortsätter.

Grunden för att överhuvud använda tullar är att produktion, som man av

något skäl vill upprätthålla, för sin existens kräver ett särskilt stöd. Det är

sålunda vissa näringsgrenars behov av tullar som bör vara det primära. Då

tullarna för dessa näringsgrenar äro avsedda som en kompensation för att

näringsgrenarna ha sämre produktionsförutsättningar än andra grenar,

måste avvägningen av tullskyddet enligt kollegii uppfattning innebära en

prövning av behovet och av storleken av en sådan kompensation. Vid en

sådan avvägning av tullskyddet får emellertid hållas i minnet tullarnas

karaktär av ett statligt ingrepp, som innebär belastning för konsumenterna

och som icke bör ske utan att särskilda skäl redovisas därför.

Ehuru avsteg gjorts från normaltullprincipen vid tullsatsernas definitiva

avvägning, har normaltullsatserna enligt kollegii uppfattning haft mycket

stor betydelse, och de har i ett flertal fall varit det enda redovisade motivet

för en tullhöjning; kollegium framhåller emellertid att de marginaler inom

vilka man rört sig varit relativt ringa och att de praktiska konsekvenserna

icke bör förstoras.

Medan kommerskollegium närmast synes anse att kommitténs arbete bygger

på en oriktig princip men genom de i praktiken gjorda undantagen lett

till i huvudsak tillfredsställande resultat, hyser konjunkturinstitutet snarast

motsatt åsikt. Institutet framhåller nämligen att normaltullmetoden konsekvent

genomförd synes innebära vissa fördelar. Dess nackdelar i form av

premiering av ineffektiva och starkt monopoliserade näringsgrenar är dock

uppenbara, säger institutet, och då vidare metodiken i stor utsträckning frångåtts

med varierande motiveringar, anser institutet det vanskligt att inse

varför just kommitténs förslag skulle innebära en lämplig avvägning av

tullskyddet.

Kooperativa förbundet finner normaltullprincipen i sig själv innebära en

ovederlägglig koncession åt protektionisttanken; detta inte bara genom

själva ordvalet, som antyder att tullskydd är det normala, utan också därigenom

att det på denna normalprincip byggda tullskyddet fått en så vidsträckt

utbredning i den nya tulltaxan och att så förhållandevis många tullhöjningar

föreslagits.

Kommitténs val avbasår för normaltullberäkningarna har, bortsett från

invändningarna mot användningen av efterkrigstidens tullnivå överhuvud

taget, föranlett kritik av vissa remissinstanser. Sålunda uttalar försvarets

fabriksstgrelse att valet av 1950 års prisnivå vid beräkning av tullnivån torde

orsaka att tulltaxeförslaget i högre grad kommer att framstå som ett starkt

protektionistiskt förslag. Tjänstemännens centralorganisation ifrågasätter

om man inte som utgångspunkt för en bedömning av tullnivån borde ha tagit

år 1952, d. v. s. det år då tulltaxekommittén tillsattes och då direktiven för

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

arbetet utformades. Sveriges industriförbund anser att kommittén knappast

varit bunden vare sig av den tullnivå, som gällde 1952 då direktiven utfärdades,

eller av 1950 års nivå, vilken senare kommittén i princip accepterat, utan

rimligtvis bort ha möjlighet att beakta även tullnivån under de närmaste

åren dessförinnan; några sakliga skäl varför den nya tullnivån obetingat

skall anknytas till ett år, då tullarna nått praktiskt taget bottenläget, har

enligt förbundet f. ö. icke anförts vare sig i direktiven eller i kommitténs

betänkande.

Bedömning av taxeförslaget

Sveriges industriförbund anser att kommittén med rätta hävdat att tullnivån

icke bör beräknas på importen utan på den totala konsumtionen. Förbundet

kan däremot icke reservationslöst godtaga principen om »oförändrad

tullnivå»; i varje fall icke i den mening som kommittén inlägger i detta uttryck.

Kommittén har nämligen enligt förbundets uppfattning underskattat

de omställningsproblem, som ett realiserande av dess förslag sannolikt i

många fall skulle aktualisera, och även den samhällsekonomiska betydelsen

av ett tämligen rikt differentierat näringsliv. Klart motiverade anspråk på

tullhöjningar utöver den av kommittén föreslagna tullsatsen bör därför inom

rimliga gränser tillgodoses utan att detta skall leda till tullsänkningar på

andra håll. Industriförbundet hänvisar beträffande de varuslag, för vilka en

uppjustering av tullsatsen kan vara befogad, till yttranden från förbundets

branschföreningar.

Förbundet accepterar såsom i annat sammanhang anförts normaltullmetoden

som utgångspunkt för avvägningen av tullskyddet. I anslutning därtill

uttalar förbundet att avsteg från normaltullsatserna bör nöjaktigt motiveras;

tullskyddets fördelning kommer annars att framstå såsom i viss mån godtycklig.

Avsaknaden av motivering kan dessutom försvåra för berörda branscher

att under tullförslagets fortsatta behandling prestera önskvärd utredning

till stöd för deras tullanspråk.

Industriförbundet vänder sig i sitt yttrande mot åtskilliga av huvudreservanterna

gjorda uttalanden. Vad beträffar den förmögenhetsomfördelning,

som reservanterna talar om, framhålles sålunda att dylika omfördelningar

kan inträffa, när statliga föreskrifter rörande företagsamheten införes, ändras

eller upphäves; förbundet anger här såsom exempel hyresreglering, priskontroll

m. m. Sådana kapitalöverflyttningar måste betraktas som en ofrånkomlig

följd av de resultat man primärt vill vinna med den ifrågavarande

regleringen. Någon analys av de »samhällsekonomiska konsekvenserna» av

dylika regleringar anser förbundet icke vara möjlig med rimliga anspråk på

tillförlitlighet, och förbundet framhåller att reservanterna själva icke presterat

något försök till samhällsekonomisk analys rörande verkningarna av sitt

eget förslag. Förbundet framhåller vidare att reservanterna helt bortsett från

den förmögenhetsöverflyttning som framför allt inflationen åstadkommit genom

att reducera vikttullarnas betydelse. Beträffande reservanternas kritik

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

av majoriteten för att ha presterat ett »godtyckligt tulltaxeförslag» uttalar

förbundet att reservanternas egna yrkanden i stor utsträckning baserats på

helt obestyrkta antaganden om olika branschers behov av tullskydd och

präglas av ett icke ringa mått just av godtycke.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation uttalar att kommitténs

målsättning för den genomsnittliga tullnivåns höjd i huvudsak tillstyrkes.

Emellertid synes kommittén alltför litet ha beaktat konsekvenserna av övergången

från vikt- till värdetull för de företag, vilka genom omläggningen får

sitt tullskydd kraftigt reducerat med betydande risker för företagens fortsatta

verksamhet. Organisationen hemställer att i dylika fall en högre tull

än den föreslagna fastställes eller att i varje fall övergången sker successivt

under en flerårsperiod.

Sveriges grossistförbund framhåller att det har visat sig svårt att definiera

begreppet tullnivå på ett både praktiskt och objektivt riktigt sätt. Alla definitioner

lider av brister och ingen är oantastlig. Förbundet finner det emellertid

anmärkningsvärt, att kommittémajoriteten, som bort vara medveten

om bristerna hos den teoretiska konsumtionsincidensen, så ensidigt uppvärderat

denna i förhållande till andra definitioner.

Förbundet anser att kommittén genom att anknyta tullnivåbegreppet till

konsumtionsincidensen åstadkommit ett resultat som i praktiken innebär en

begränsning av utrikeshandeln. Vid avvägningen av tullskyddet för olika

varuslag och produktionsgrenar har kommittén enligt förbundet sänkt tullsatserna

på områden, där någon importkonkurrens i egentlig mening knappast

förekommer men som väger tungt i konsumtionen, samtidigt som man

kunnat använda tillgodohavandet i denna »tullskyddsreserv» för tullhöjningar

inom sådana avsnitt, där importkonkurrens råder och importen är

betydande. Någon närmare motivering till den föreslagna upprustningen av

tullnivån har enligt förbundets uppfattning icke lämnats av kommittén.

Sammanfattningsvis framhåller grossistförbundet som sin uppfattning att

kommittén bort framlägga ett förslag som varit mer utrikeshandelsfrämjande.

Att höja tullmuren för nära nog samtliga importvaror av större betydelse

kan icke gärna vara något svenskt intresse, även om man beaktar,

att de föreslagna tullarna oftast är relativt måttliga, mätt med internationell

måttstock. Förbundet hemställer därför, att kommitténs förslag överarbetas

i syfte att eliminera den enligt förbundets uppfattning onödiga höjning av

tullnivån, i vilken majoritetsförslaget resulterat. Vägledande vid överarbetningen

bör väsentligen vara de synpunkter, som framförts i herrar Gustafssons

och Westerlinds reservationer.

Sveriges köpmannaförbund är ense med kommittén om att importincidensen

icke ger ett i detta sammanhang godtagbart värde för tullnivåns höjd.

Förbundet anser emellertid att icke heller det på grundval av den totala

konsumtionen beräknade värdet kan anses godtagbart och anför till stöd

härför följande.

Beträffande ett stort antal varuområden gäller onekligen alt de i Sverige

producerade varorna med hänsyn till fraktförhållandena och på grund av

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

industrins konkurrensförmåga ställa sig billigare än motsvarande importvaror

och därför skulle föredragas av konsumenterna även utan något tullskydd.

För en godtagbar bild av tullnivåns höjd, beräknad på konsumtionen,

bör sålunda vid beräkningarna frånräknas den del av konsumtionen som

baseras på konkurrenskraftig hemmaproduktion. Förbundet är övertygat om

att det värde för tullnivån som skulle erhållas, om en sådan beräkning vore

praktiskt möjlig, skulle vara betydligt lägre än det av kommittén redovisade

värdet.

Förbundet anser att de av kommittén redovisade grunderna för en differentiering

av tullskyddet på olika varor genom avvikelser från normaltullen

i princip synes godtagbara. Ett högre tullskydd än som synes förbundet nödvändigt

har emellertid tillerkänts vissa branscher, vilkas behov av skydd

endast varit en följd av bristande rationalisering eller ovilja att anpassa sig

efter förändringar i konsumtionsinriktningen. Vidare anser förbundet att

tanken på »skvalpskydd» mot eventuell utländsk konkurrens eller dumping

icke varit helt främmande vid avvägningen av tullsatserna för varor som för

närvarande icke har något som helst behov av skydd. Möjligheterna till tullfrihet

eller suspension av tull för sådana varor som icke tillverkas inom

landet anser förbundet också vara betydligt större än vad förslaget utvisar.

Kooperativa förbundet anser det föreliggande förslaget inte bara innebära

en stabilisering av tullnivån utan en, statistiskt sett, inte oväsentlig höjning

av denna och reellt ökad belastning av konsumenterna. Denna ökning har

åstadkommits dels genom det godtyckligt valda utgångsåret, dels genom

sättet för beräkningen av tullnivån under detta utgångsår, vilken skett efter

andra normer än de som allmänt taget kommer till användning vid mätning

av tullbelastningen.

Förbundet framhåller att den särskilda fara, som föreligger vid många

tullhöjningar, nämligen att den höjda tullen leder till uppkomst av nya

företag, vilka genom inbördes konkurrens förhindrar utnyttjandet av tullskyddet

och sedan för att förbättra sitt läge drivs till sammanslutning i monopolistiska

karteller till skada för konsumenterna och för företagens egen

rationalisering, endast i förbigående skänkts beaktande av kommittén. Denna

fara är en av anledningarna till att förbundet alltid ställt sig kritiskt till

föreslagna tullhöjningar och ansett sig böra påfordra de noggrannaste prövningar

i de särskilda fallen med hänsynstagande inte bara till den ifrågavarande

produktionsgrenens intresse utan till folkhushållet och samhällsekonomin

i dess helhet.

Enligt förbundets uppfattning borde revisionen av tulltaxan ha företagits

med noggrannare prövning av skyddsbehoven och med avsevärt mera ingående

samhällsekonomiska överväganden än vad fallet varit. Sambandet

mellan hemmamarknads- och exportproduktion borde ha beaktats i större

utsträckning i betraktande av att produktionsresurserna inom folkhushållet

är begränsade och att varje sådant stöd åt hemmamarknadsproduktionen,

som betyder mindre effektiv resursanvändning, i motsvarande grad inkräktar

på exportindustrins expansion och, under vissa förutsättningar, på dess

konkurrensförmåga.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

233

Stockholms handelskammare anser sig på de flesta punkter kunna godtaga

kommittémajoritetens principiella resonemang och ståndpunktstagande

i fråga om tullskyddets höjd och avvägning. Sedan är det klart, uttalar

handelskammaren, att olika meningar kan göra sig gällande rörande tullsatsernas

storlek på särskilda områden, och i vissa fall anser handelskammaren

reservanternas förslag utgöra en lämpligare avvägning av tullskyddet. Efter

vissa kritiska synpunkter på kommitténs resonemang angående beroendet

av utlandets tullpolitik och angående sambandet mellan tullar och växelkurser

uttalar handelskammaren att förslaget i sin måttfullhet synes innebära

en väl avvägd lösning av ett utomordentligt svårt problem. Även om förslaget

medför en viss höjning av tullnivån är det enligt handelskammarens

mening icke rimligt att beteckna detsamma som protektionistiskt.

Vad beträffar förslagets inverkan på prisnivån uttalar handelskammaren

att den föreslagna revideringen av tullpolitiken torde sakna egentlig betydelse

för frågan om vårt lands internationella konkurrenskraft. Den vid yttrandets

avgivande nyligen föreslagna höjningen av järnvägstaxan torde enligt

handelskammaren få återverkningar på prisnivån av nästan samma

storleksordning, och liknande höjningar av nämnda taxa har skett vid

flera tillfällen under senare år.

Med anledning av reservanternas resonemang om tullförändringarnas betydelse

för kapitalförhållandena inom industrin varnar kammaren för att

genom spekulationer rörande ett teoretiskt kapitalvärde göra sig överdrivna

föreställningar om betydelsen av de föreslagna tulländringarna. Dylika synpunkter

kan ju anläggas på de flesta ekonomisk-politiska åtgärder, påpekar

handelskammaren, och tulländringarna kan icke i detta hänseende anses

vara av mera genomgripande karaktär. Såvitt handelskammaren kunnat finna

innebär reservanternas förslag med ifrågavarande betraktelsesätt en förmögenhetsomfördelning

av ännu större omfattning än kommittémajoritetens

förslag.

Skånes handelskammare anför i sammanfattningen av sin ståndpunkt till

kommitténs förslag bl. a. följande.

Oaktat de flesta av de av kommittén föreslagna tullsatserna torde vara

tämligen väl avvägda, är det uppenbart, att vissa av dessa tullsatser icke ge

ett tullskydd, som är ägnat att vidmakthålla en ur samhällelig synpunkt

önskvärd produktion av hithörande varuslag. De tullhöjningar, som föreslås

i syfte att delvis återställa det tullskydd, som förlorats genom penningvärdets

fall, äro i cn del fall otillräckliga. Vissa föreslagna sänkningar av nu utgående

individuella tullar inge betänkligheter. Går förslaget obeskuret igenom

måste detta komma att få vittgående konsekvenser för den industriella produktionen.

I första hand kommer den önskvärda differentieringen inom näringslivet

att motverkas. På grund av den växande utländska konkurrensen

torde åtskilliga betydelsefulla produkter, som för närvarande äro föremål för

svensk tillverkning, icke längre komma att kunna tillverkas här i landet.

Ett icke ringa antal mindre och medelstora företag komma av allt att döma

att bli nödsakade att helt nedlägga driften. På åtskilliga platser kunna sysselsättningssvårigheter

komma att uppstå. Eu del mindre och medelstora

kommuner komma att hårt drabbas därav. I den mån i vissa fall ett påtag
-

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ligt behov kan visa sig föreligga av högre tullsatser än de av kommittén föreslagna

bör enligt Handelskammarens mening framför allt med tanke på sysselsättningen

hänsynen till rådande tullnivå få vika och erforderliga höjningar

av de föreslagna tullsatserna komma till stånd. En höjning av tullnivån

med en eller annan procentenhet innebär på intet sätt, att lågtullinjen

överges.

Gotlands handelskammare anser att en tulltaxerevision av förevarande

slag icke bör få medföra en allmän höjning av prisnivån i landet med hänsyn

till de inflatoriska konsekvenser detta kan medföra samt att försiktigheten

fördenskull synes bjuda att de föreslagna tullsatserna något reduceras.

Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län anser däremot att

förslaget, även om det skulle innebära en viss höjning av tullnivån, knappast

torde medföra någon märkbar höjning av prisnivån, detta helst som

den hårdnande konkurrensen inom landet faktiskt omöjliggör ett utnyttjande

av det sålunda ökade tullskyddet.

Handelskammaren i Karlstad konstaterar att kommittén föreslår ett tullskydd,

som innebär en höjning av genomsnittstullen på importen. Även om

höjningen är av begränsad storleksordning, synes den om den blir permanent

dock vara ett steg i fel riktning. Om däremot tullhöjningen är resultatet

av ett önskemål att tillfälligt lindra omställningssvårigheter inom vissa

industrigrenar eller förebygga ett totalt nedläggande av för vårt folkhushåll

i ett exceptionellt läge nödvändiga industrier, finner kammaren att åtgärden

kan anses motiverad.

Handelskammaren i Gävle uttalar bl. a. att kommittén ej i tillräcklig

grad uppmärksammat värdet av mångsidighet hos näringslivet. En omstöpning

av de nuvarande förhållandena härvidlag kan enligt handelskammarens

mening medföra förluster (bl. a. ur sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkt)

som ej motväges av beräknade framtida vinster, över huvud taget

måste man, säger handelskammaren, vid ingrepp i näringslivet och särskilt

då det gäller dess struktur iakttaga den största försiktighet. Sammanfattningsvis

uttalar emellertid handelskammaren att den tullnivå, vari förslaget

resulterat, synes godtagbar, varför kammaren, med vissa modifikationer, anser

sig kunna tillstyrka den av kommittén föreslagna tulltaxan.

Svenska bankföreningen säger sig finna det välbetänkt, om den fastlåsning

av tullnivån som inträder genom övergången från vikt- till värdetullar,

icke sker på en högre nivå än den nuvarande. Frågan vilket sätt för beräkning

av tullnivån som är det riktigaste anser sig föreningen ej ha anledning

att gå in på, men den omständigheten att även kommittémajoriteten

räknar med att förslaget skulle medföra en uppressning av prisnivån är enligt

föreningens mening ett indicium på att det innebär en reell höjning av

tulinivån. Mot bakgrunden av att det svenska tullsystemet under de senare

decennierna har undergått en utveckling som inneburit en icke oväsentlig

liberalisering anser sig bankföreningen kunna instämma i de båda reservanternas

omdöme, att ett genomförande av majoritetsförslaget, ej minst på

grund av den allmänna övergången från kvantitets- till värdetullar, skulle

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

235

innebära en omläggning av svensk tullpolitik i protektionistisk riktning. Låt

vara, tillägger föreningen, att det icke är fråga om någon drastisk höjning

av det relativa tullskyddet, utan snarare om ett fastlåsande av detta på en

något förhöjd nivå. Sett mot det allmänna ekonomiskt politiska läget torde

det enligt bankföreningens åsikt knappast kunna göras gällande att en omläggning

av den svenska tullpolitiken i protektionistisk och prisstegrande

riktning nu skulle vara nödvändig. Detta hindrar dock icke att det i enstaka

speciella fall kan finnas goda skäl för ett förhöjt tullskydd, anser föreningen,

men det väsentliga är att man undviker en allmän tullhöjning, som kan ge

upphov till olämpliga förändringar i näringslivets struktur.

Landsorganisationen ansluter sig till den meningen, att kommittémajoritetens

förslag i själva verket innebär en större höjning av tullnivån än vad

som framgår av kommitténs beräkningar. Orsaken härtill ligger enligt LO:s

uppfattning främst i att tullarna i stort sett höjts för typiska importvaror,

medan de sänkts särskilt på områden där den inhemska produktionen har

en stark ställning. Även om kommittén i sina beräkningar sökt ta hänsyn

till att tullhöjningarna lättare torde slå igenom i prisnivån än tullsänkningarna,

delar LO kritikernas åsikt att majoritetsförslagets skydds- och prishöjande

verkan har underskattats av kommittén.

Enligt LO:s mening är varje höjning av det genomsnittliga tullskyddet

omotiverad för de närmaste åren; tvärtom förordar LO en om också begränsad

sänkning av den genomsnittliga tullnivån, såväl enligt kommittémajoritetens

som enligt huvudreservanternas beräkningsmetoder. Vad åter beträffar

tullnivån i en mer avlägsen och svårbedömbar framtid, får man enligt

LO:s mening med den i annat sammanhang föreslagna tullberedningen som

främsta instrument pröva sig fram undan för undan.

Principiellt anser LO kommitténs tanke att i viss utsträckning utjämna

tullskyddet vara riktig, ehuru LO framför kritik av det sätt på vilket kommittén

genomfört detta i den praktiska tillämpningen. LO uttalar emellertid

också sin anslutning till reservanterna Gustafssons och Westerlinds schematiska

fördelning av tullskyddet på olika branscher; då skillnaden i regel

är ganska liten mellan majoritetens och reservanternas konkreta bud, anser

LO att icke heller de senare kan helt fritagas från den mot majoriteten riktade

kritiken.

För att genomföra en utjämning på lång sikt av tullskyddet mellan högoch

lågtullnäringar behövs enligt LO specialundersökningar bransch för

bransch, och LO förordar att man under medverkan av bl. a. arbetsmarknadsmyndigheterna

gör upp en plan härför och därvid tillmäter strukturpolitiken

en stor roll.

Som en sammanfattning av sina synpunkter föreslår LO

att strävandena efter vidgad utrikeshandel omedelbart ges uttryck i en

otvetydig om också begränsad sänkning av den genomsnittliga tullnivån i den

nya tulltaxan, vilket innebär, att LO i detta avseende vill gå längre än de

båda huvudreservanterna och -— om detta LO:s förslag ej skulle vinna beaktande

— i andra hand föredrar huvudreservanternas mening rörande tullnivån

framför kommittémajoritetens;

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

att beträffande fördelningen av tullskyddet en viss utjämning mellan högre

och lägre tullar genomföres i den nya taxan redan från början och att en

plan göres upp för fortsatt successiv utjämning;

att en tullberedning får till uppgift att övervaka genomförandet av denna

plan och framföra förslag till önskvärd anpassning av densamma samt att

ta ytterligare initiativ i syfte att på längre sikt ernå en fortsatt sänkning av

tullnivån;

att slutligen tullpolitikens samband med övrig ekonomisk politik och

särskilt med struktur- och arbetsmarknadspolitiken i fortsättningen beaktas

samt att tullberedningen instrueras att verka i denna anda.

Tjänstemännens centralorganisation anser att man vid tulltaxans utformande

inte bör ta alltför starkt intryck av konjunkturförhållandena inom

vissa branscher vid den tidpunkt utarbetandet sker; organisationen finner

det rimligt att man avpassar tulltaxan så att någon höjning av tullskyddet

jämfört med år 1952 inte uppstår.

Statstjänstemännens riksförbund anser det icke uteslutet att förslaget

kan komma att leda till större prisstegringar än vad kommittén föreställt

sig. En höjning av prisnivån kommer att förorsaka kostnadshöjningar, som

kan ge till resultat försämrad konkurrenskraft för exportnäringarna, ett

sämre bytesförhållande samt en ökning av den inflatoriska tendensen. Förbundet

förutsätter därför att det skall visa sig möjligt att på ett flertal punkter

anpassa den nya tulltaxan till en något lägre nivå i huvudsak enligt de

synpunkter som anförts av vissa reservanter.

Sveriges akademikers centralorganisation kan inte finna, att tillräckliga

skäl föreligger för en höjning av det genomsnittliga tullskyddet; tvärtom

synes en successiv sänkning vara motiverad. Organisationen ansluter sig

därför i huvudsak till de reservationsvis framförda synpunkterna till förmån

för ett lägre tullskydd.

Sjöfartsstyrelsen anser att vid fastställandet av den nya tulltaxan en avvägning

bör ske med beaktande av de i betänkandet reservationsvis framförda

förslagen; styrelsen anför bl. a. följande.

Det måste enligt sjöfartsstyrelsens mening vara ett vitalt intresse för Sverige

att såväl rederinäringen som varvsindustrien får tillfälle att även fortsättningsvis

hävda sig i den internationella konkurrensen. Mot denna bakgrund

är det angeläget att åtgärder i görligaste mån undvikes, som kan leda

till en uppressning av det allmänna kostnadsläget och därmed ofördelaktigt

påverka berörda näringsgrenars konkurrenskraft. Ett genomförande av tulltaxekommitténs

förslag skulle enligt sjöfartsstyrelsens uppfattning kunna

innebära vissa risker i nu ifrågavarande avseende. En höjning av tullarna

inom betydande varuområden skulle samtidigt otvivelaktigt påverka investeringarnas

inriktning till nackdel icke minst i nuvarande kreditsituation för

internationellt fullt konkurrenskraftiga näringsgrenar.

Statskontoret uttalar att, om majoritetsförslaget skulle innebära en sådan

höjning av den genomsnittliga tullnivån som reservanterna påstått, förslaget

bör göras till föremål för en allmän överarbetning i syfte att ernå ur samhällsekonomisk

synpunkt bättre avpassade tullar.

Statens priskontrollnämnd finner det vanskligt att uttala sig om hur stor

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

inverkan på prisnivån som förslaget skulle medföra. Kommittén har kommit

fram till en höjning med omkring 160 milj. kr.; härtill bör enligt nämnden

läggas vissa höjningar av handelsmarginalerna, varför förslaget kan tänkas

innebära 200 milj. kr. höjning av prisnivån. Om hänsyn tages till enbart

importen, innebär kommittéförslaget att det genomsnittliga tullskyddet ökar

från 8 % till 11 %. Även om ett genomsnittligt 11-procentigt tullskydd i jämförelse

med flertalet andra länder måste anses lågt, framhåller nämnden,

innebär dock kommittéförslaget en icke oväsentlig förstärkning av importtullskyddet,

vilket på längre sikt kan komma att inverka på prisnivån i

landet på ett för konsumenterna oförmånligt sätt. Nämnden biträder kommitténs

uppfattning att en förstärkning av tullskvddet kan vara befogad

på vissa områden. Det är emellertid betydelsefullt ur konsumentsynpunkt

att, om dylika förstärkningar av tullskyddet kommer till stånd, motsvarande

sänkningar sker på andra områden. Enligt nämndens uppfattning bör detta

kunna ske utan att det svenska näringslivets berättigade intressen därigenom

åsidosättes.

Konjunkturinstitutet anser att det vid beräkning av tullnivån icke i och

för sig kan betraktas som mera riktigt att väga enligt produktionens eller

konsumtionens sammansättning än enligt importens. Kommitténs argumentation

att importens sammansättning påverkas av tullsystemets struktur anser

institutet icke hållbar; även produktionens och konsumtionens sammansättning

påverkas av tullsystemets struktur. Vidare påpekas att kommittén

vid bedömning av förslaget räknar med oförändrad produktions-, konsumtions-

och importsammansättning. Det är vanskligt att se någon konsekvens

i detta, säger institutet, och mot denna bakgrund även omöjligt att förstå

kommitténs motvilja mot att på vanligt sätt väga enligt importens sammansättning.

Även om frågan om tullskyddets höjd före och efter kommitténs förslag

enligt institutets uppfattning icke på tillfredsställande sätt klarlagts av kommittén,

anser institutet dock att det framlagda statistiska materialet tyder

på att kommitténs förslag innebär en höjning av tullskyddet; institutet anför

härom.

Rent bortsett från att detta tycks vara i strid med direktiven, önskar institutet

särskilt framhålla att det även synes stå i strid med den allmänna ekonomiska

politikens försök att stabilisera prisnivån. Under en tid där nära

nog samtliga prisnivåbestämmande faktorer tenderar att driva upp prisnivån

synes det föga rationellt att ändra tullnivån på ett sätt som endast

kan skärpa dessa tendenser. Institutet ansluter sig härvid helt till de av

reservanterna Gustafsson och Westerlind framförda synpunkterna.

Beträffande avvägningen av tullskyddet mellan olika näringsgrenar har

institutet såsom nämnts i annat sammanhang, med erkännande av att normaltullmetoden

konsekvent genomförd synes innebära vissa fördelar, bl. a.

på grund av de avsteg som gjorts Iran densamma uttalat, att det äi vanskligt

att inse varför just kommitténs förslag skulle innebära en lämplig avvägning

av tullskyddet; institutet anför i detta sammanhang följande.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommittén hänvisar härvid bl. a. till det önskvärda i att inte åstadkomma

alltför stora störningar i produktionslivet vid tullomläggningen; för ju

längre tidrymd man tänker sig det nya tullsystemet i funktion desto mindre

relevans får emellertid detta argument, övergången kan dessutom göras

successiv. I detta sammanhang kan också påpekas att det förefaller principiellt

egendomligt att diskutera hela problemet om den riktiga avvägningen

av tullskyddet och tullnivåns höjd utan att härvid ta hänsyn till det kraftiga

tullskydd som jordbruket i kraft av jordbruksregleringens importavgifter

åtnjuter. Att jordbrukets skydd har form av importavgifter som ur

juridisk synpunkt i vissa hänseenden skiljer sig från tullar, är ur samhällsekonomisk

synvinkel irrelevant. Ur resursanvändningssynpunkt kan det i

hög grad ifrågasättas om inte normaltullarna borde beräknas under hänsynstagande

till jordbrukets skydd och tillämpas även på jordbrukets område.

Konjunkturinstitutet finner det också anmärkningsvärt att verkningarna

på inkomstfördelningen i allmänhet ej tagits upp till prövning.

Institutet anser att kommittéförslaget uppvisar mycket allvarliga brister,

framför allt med hänsyn till det viktiga problemet om tullpolitikens koordination

med den ekonomiska politiken i övrigt. På vissa punkter förefaller

kommittémajoritetens förslag stå i direkt motsättning till den allmänna

ekonomiska politiken. Vidare anför institutet bl. a. att såvitt man kan förstå

av betänkandet ingen systematisk undersökning av produktionsvillkoren

inom de olika näringsgrenarna ligger till grund för kommittémajoritetens

förslag. Institutet anser för sin del att bristerna är så pass allvarliga att det

i själva verket bör ifrågasättas om inte förnyad utredning vore påkallad.

Generaltullstyrelsen är vad beträffar avvägningen av tullskyddet av den

uppfattningen, att några större skiljaktigheter mellan kommitténs och reservanternas

uppfattning icke synes föreligga. Tullstyrelsen anför härom följande.

Reservanterna rikta kritik mot den av kommittén föreslagna avvägningen

av tullsatserna; det synes icke fullt klart huruvida kritiken främst riktar

sig mot användningen av normaltullsatser eller mot de härifrån gjorda avvikelserna.

Vilket som än må vara fallet torde det vara av intresse att konstatera,

att de av reservanterna föreslagna tullarna synas innebära ungefär

samma avvägning som kommitténs förslag. Mestadels ligga de av reservanterna

påyrkade tullsatserna omkring två procentenheter under kommitténs,

det vill säga ungefär vad som motsvarar den avvikande uppfattningen angående

tullnivåns storlek.

Beträffande beräkningen av tullnivån uttalar styrelsen, att tullskyddets

genomsnittliga storlek otvivelaktigt får ett riktigare uttryck, om beräkningen

sker på basis av konsumtionens än på basis av importens sammansättning;

styrelsen fortsätter.

Huruvida den omständigheten att tullskyddet till äventyrs icke helt utnyttjas

skall anses innebära att den »reella» tullnivån är lägre än den på

nyss angivna sätt beräknade »nominella» nivån är en fråga som icke kan

utan vidare besvaras. Därest statsmakterna äro beredda att i förekommande

fall låta de inhemska producenterna utnyttja det nominella tullskyddet, torde

anledning i och för sig knappast föreligga till annat betraktelsesätt än

att dessa siffror representera det faktiska tullskyddet. Emellertid är det up
-

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

239

penbart att tullsatserna ibland nå en sådan höjd att de icke kunna utnyttjas

eller att försök i denna riktning sannolikt skulle leda till revision av tullsatserna.

Dylika förhållanden böra självfallet beaktas i förevarande sammanhang.

Tänkbart är att man skulle kunna göra ett försök att bedöma i

vad mån de olika individuella tullsatserna utnyttjas, men varje siffermässig

beräkning av detta slag skulle vara förenad med stora vanskligheter, och

styrelsen finner det befogat att kommittén begränsat sig till en redovisning

av den nominella tullnivån.

Tydligen bör man, säger tullstyrelsen, skilja mellan beräkningen av tullnivån,

vilken icke lämpligen kan ske annat än efter rent matematiska grunder,

samt tolkningen av den sålunda beräknade tullnivån, vid vilken senare

hänsyn givetvis kan och bör tagas till sådana förhållanden som graden av

tullskyddets utnyttjande. Kommittén har gjort detta bland annat vid bedömandet

av förslagets inverkan på prisnivån. Enligt styrelsens uppfattning

ger det härvid framlagda siffermaterialet en god bild även av förslagets inverkan

på den »reella» tullnivån.

Styrelsen säger sig icke kunna finna annat än att förslaget i enlighet med

direktiven får anses innebära en praktiskt taget oförändrad tullnivå. Reservanternas

påstående att kommitténs förslag skulle innebära en höjning av

tullnivån med omkring 50 procent i jämförelse med år 1952 grundar sig på

importincidensen, vilken, framhåller tullstyrelsen, saknar relevans för bedömande

av tullskyddsförhållandena vid sådana strukturella förändringar

som den nu aktuella tulltaxerevisionen skulle medföra.

Kommerskollegium konstaterar efter sin förut redovisade kritik av normaltullmetoden

att kommittén vid tullsatsernas definitiva avvägning i betydande

mån avvikit från normaltullarna, önskvärdheten av att undvika

häftiga omläggningar inom näringslivet har därvid, anför kollegium, varit

en dominerande synpunkt, och även andra särskilda skäl har i relativt stor

utsträckning beaktats. Genom dessa avvikelser har kommitténs förslag i

praktiken fått en sådan utformning att kollegium ansett sig i stort sett

kunna acceptera detsamma.

Beträffande tullnivåberäkningen uttalar kollegium att det synes vara teoretiskt

riktigare att arbeta med produktions- eller konsumtionsincidenser

än med importincidenser men att i praktiken vägande invändningar torde

kunna resas även mot en sådan metod och att båda metoderna är behäftade

med principiella felaktigheter. Mot bakgrunden av att det framlagda förslaget

kan sägas innebära en relativt måttlig j ustering av rådande tullskydd

synes, anser kollegium, anledning saknas att förstora de motsättningar som

skapas genom att bedömningen av taxeförslaget grundas på olika metoder

för mätandet av resultatet. En bedömning av verkningarna av tullförändringar

bör närmast taga sikte på att fastställa de åtföljande prisförändringarna

och den interna belastning som dessa ingrepp medför. Att skapa siffermässiga

uttryck härför torde vara ytterst komplicerat och vid omfattande

revisioner praktiskt taget ogörligt. Angeläget är emellertid att detta problem

fortsättningsvis ägnas uppmärksamhet.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Tullsatserna i förslaget till en gemensam nordisk tulltaxa är i stort sett

avpassade efter varornas bearbetningsgrad. Denna princip för tulltaxans

uppbyggnad ger i regel de lägsta tullsatserna för råvaror, något högre tullsatser

för halvfabrikat och de högsta tullsatserna för färdigvaror. Vid fastställande

av de enskilda tullsatserna har man, anför utskottet, tagit hänsyn

till en råd olika faktorer, t. ex. storleken av tullen för ingående råvaror, den

nordiska produktionens omfattning och struktur, den genom produktionen

framkomna värdestegringen, den utländska konkurrensens omfattning och

styrka, historiska förhållanden m. m.

Utskottet framhåller att beräkningen av en genomsnittlig tullnivå är utomordentligt

vansklig och att någon allmänt accepterad metod för sådana beräkningar

icke föreligger. Tulluppbördens storlek i förhållande till värdet

av de importerade varorna (importincidensen) kan enligt utskottets uppfattning

icke anses ge ett riktigt uttryck för tullnivån. Alldeles särskilt gäller

detta när det rör sig om specifika tullsatser, eftersom dessa har en tendens

att förorsaka förskjutningar i importens sammansättning även inom

de enskilda positionerna i tulltaxan. Icke desto mindre har man, säger utskottet,

på grund av de svårigheter som är förknippade med tullnivåberäkningar

enligt andra metoder, oftast använt importincidensen som ett uttryck

för tullnivån, och utskottet har icke haft möjligheter att företaga

några beräkningar på annan grundval. Resultatet av de beräkningar, som

sålunda företagits, är att förslaget (med bortseende från fiskala tullar) för

Sveriges vidkommande skulle medföra en höjning av importincidensen till

4,0 % mot 3,7 % enligt de den 1/5 1957 gällande tullsatserna (det torde

observeras att dessa siffror av flera anledningar, främst den att beräkningarna

innefattar jämväl tullfria varor, icke är jämförbara med de av

tulltaxekommittén redovisade siffrorna rörande kommittéförslagets innebörd).

Det nordiska förslaget överensstämmer med tulltaxekommitténs förslag

vid ungefär 80 % av de rubriker som omfattas av förslaget. Vid övriga berörda

rubriker ligger förslaget oftare över än under kommitténs förslag.

Höjningarna i jämförelse med detta förslag synes till övervägande del avse

färdigvaror, under det att sänkningarna i större utsträckning synes hänföra

sig till halvfabrikat.

Departementschefen

Ehuru några meningsskiljaktigheter icke föreligger om att vårt land bör

föra en frihandelsvänlig politik, kan skilda uppfattningar naturligtvis ändå

göra sig gällande om tullarnas höjd och avvägning. Inom kommittén har

också olika meningar kommit till uttryck. Två ledamöter har i en utförlig

allmän reservation, supplerad av talrika detaljreservationer beträffande

enskilda varuslag, uttalat sig för en lägre tullnivå än kommittémajoriteten,

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

under det att en ledamot, utan att i allmänhet precisera sin mening genom

reservationer beträffande enskilda varuslag, förordat ett i vissa hänseenden

starkare tullskydd. Avgivna remissyttranden ger också uttryck åt olika

ståndpunkter, i det att vissa remissinstanser i huvudsak godtager kommitténs

förslag, andra närmast ansluter sig till de två förstnämnda reservanternas

uppfattning, andra åter uttalar sig för ett starkare tullskydd än kommittén

föreslagit.

Enär frågan om tullarnas höjd och avvägning i det följande kommer att behandlas

i detalj varugrupp för varugrupp, kan jag här inskränka mig till

att beröra ett par spörsmål av mera principiell natur.

Framhållas bör sålunda beträffande den normaltullmetod, som

kommittén använt såsom arbetsinstrument, att det endast är fråga om ett

hjälpmedel, avsett att på basis av vissa förutsättningar skaffa hållpunkter

för kommitténs vidare bedömanden, alltså icke om en metod för definitiv avvägning

av tullskyddet. Förutsättningarna innefattar bl. a. bortseende från

det individuella »behovet» av tullskydd, vilket alltså är ett avsiktligt drag

hos metoden, varigenom denna medger en klarare bedömning av det »behov»

av tullskydd, som kan ha ådagalagts genom den i övrigt förebragta utredningen.

Metoden synes mig vara av värde icke minst på grund av nu anförda

förhållande, och dess praktiska betydelse för kommitténs arbete är

allmänt omvittnad. Huruvida förekomsten av uträknade normaltullsatser

kan ha otillbörligt tillbakaträngt de mera individuella behovssynpunkterna

vid den definitiva avvägningen av tullskyddet är en sak som torde få bedömas

vid behandlingen av de enskilda tullsatserna. Emellertid vill jag redan

nu framhålla att »behovet» av tullskydd för viss produktion kan bedömas

olika, beroende på i vilken omfattning det anses påkallat att på

detta sätt upprätthålla ifrågavarande produktion, och att behovssynpunkten

icke får givas sådan innebörd, att produktionens bibehållande vid nuvarande

omfattning skulle utgöra någon absolut förutsättning vid tullskyddets

avvägande.

Innebörden av kommitténs förslag i stort sammanhänger i väsentlig mån

med dess genomsnittliga t u 11 n i v å eller kanske snarare med läget av

denna nivå i förhållande till den nuvarande. Bedömningen härav är beroende

av hur man uppfattar begreppet tullnivå, en sak som är föremål för

delade meningar i remissyttrandena. Även kommitténs kritiker medger

emellertid att tulluppbördens storlek i förhållande till importvärdet (importincidensen)

icke är något korrekt mått på tullnivån. Tydligt är å andra sidan

att även beräkningar på basis av konsumtionen, som icke tar hänsyn till i

vad mån tullskyddet utnyttjas, ur vissa synpunkter kan ge mindre tillfredsställande

resultat. Kommittén har själv framhållit detta och sökt taga hänsyn

till förhållandet vid beräkning av tulländringarnas inverkan på prisnivån.

l(i liihang (ill riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr SO

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommitténs beräkningar av tull- och prisnivå för år 1954 grundar sig på

en uppräkning av 1950 års siffror med användande av en prisindex, som

visat sig icke vara helt adekvat, och får därför anses behäftade med en viss

osäkerhet. Numera föreligger emellertid 1954 års faktiska siffror, och jag

har på grundval av dessa låtit verkställa beräkningar av samma slag som

de i tabell 1 redovisade. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 3.

Tabell 3. Tullnivå för fullbelagda industriprodukter i allmänhet

Incidenser i

procent

1954

Normal

Kommittén

1950 års statistik av kommittén omräknad

till 1954 års prisnivå

Import ..............................

7,9

11,5

10,9

Konsumtion..........................

10,8

11,8

11,0

1954 års statistik (faktiska siffror)

Import ..............................

9,2

11,8

10,8

Konsumtion..........................

11,0

11,7

10,4

Tabellen visar att de faktiska siffrorna för år 1954 i vissa hänseenden avviker

ganska mycket från de av kommittén på basis av 1950 års statistik

framräknade siffrorna. Skillnaderna förklaras dels av ändringar i importens

och konsumtionens sammansättning, dels av att den vid framräkningarna

använda prisindex icke är helt representativ för vare sig här medtagna

varuområde som helhet eller dess olika varugrupper.

De nu verkställda beräkningarna ger en något annan uppfattning rörande

innebörden av kommitténs förslag än de av kommittén redovisade siffrorna.

Medan betänkandet anger en höjning av den på konsumtionen beräknade

tullnivån med 0,2 enheter, utvisar de nya beräkningarna en sänkning

med 0,6 enheter. Betraktar man importincidensen finner man, i stället för

den i betänkandet redovisade höjningen med 3,0 enheter, en höjning med endast

1,6 enheter.

Tulltaxerevisionen bör emellertid i enlighet med den uppfattning, åt vilken

jag inledningsvis givit uttryck, betraktas jämväl som en förberedelse

till det planerade nordiska samarbetet. Det är med hänsyn till detta samarbete

angeläget, att man vid utarbetandet av den svenska tulltaxan beaktar det

framlagda förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, så att icke en kommande

behandling av detta försvåras. Nämnda förslag är att anse som ett förhandlingsresultat,

och det synes önskvärt att man redan nu eftersträvar att

för vårt lands vidkommande genomföra de föreslagna nordiska tullsatserna.

Dessa överensstämmer enligt vad som tidigare anförts på de flesta punkter

med tulltaxekommitténs förslag. I den mån skiljaktigheter föreligger, överensstämmer

det nordiska förslaget i några fall med i kommittén framförda

reservationer, eller också kan det i andra fall sägas inta en förmedlande

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ståndpunkt mellan majoriteten och reservanterna. Det har i sådana fall synts

mig naturligt, att det nordiska förslaget i regel blir utslagsgivande. Härigenom

kommer den nya svenska tulltaxan redan från början att i ännu

högre grad än kommittéförslaget överensstämma med det nordiska förslaget.

I fråga om de varuslag, där den föreslagna nordiska tullsatsen inte ansetts

lämpligen kunna användas i en nationell svensk tulltaxa, har jag funnit

angeläget att inte företa sådan ändring i förhållande till den nuvarande

tullsatsen, att den svenska tullsatsen avlägsnar sig från nivån i det nordiska

förslaget. Även i så måtto vill jag sålunda förorda, att den blivande

svenska tulltaxan närmas till den nordiska ståndpunkten.

I enlighet med det anförda har det av mig framlagda taxeförslaget utarbetats

på grundval av tulltaxekommitténs förslag jämte därvid fogade reservationer

samt med beaktande på sätt nyss angivits av föreliggande förslag till

nordisk tulltaxa. Enligt förslaget skulle den på konsumtionen beräknade

tullnivån för industriprodukter i allmänhet komma att uppgå till 10,0 %,

innebärande en sänkning med 1,0 enheter i jämförelse med 1954 års nivå;

importincidensen beräknas komma att uppgå till 10,5 %, innebärande en

höjning med 1,3 enheter (beräkningarna utförda på basis av 1954 års statistik).

Förslaget ligger i vad avser tullnivåns höjd mellan kommitténs

och huvudreservanternas förslag. Framhållas må att de föreslagna höjningarna

i förhållande till 1954 års tullsatser redan blivit i huvudsak genomförda

på mycket väsentliga områden genom 1955 års beslut om särskild

tullavgift för textilvaror m. fl. produkter. Förslagets inverkan på

den nuvarande prisnivån kan med hänsyn bl. a. till detta förhållande bedömas

såsom mycket obetydlig.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

IV. SÄRSKILDA FRÅGOR

Tulltaxeförordningen

Tulltaxan är enligt bestämmelsernas nuvarande utformning en bilaga till

tulltaxeförordningen, vars i 1 § meddelade huvudstadgande innebär att till

riket införda varor skall beläggas med tull enligt tulltaxan. Härutöver innehåller

tulltaxeförordningen dels vissa stadganden av mera omedelbar betydelse

för tillämpningen av taxan, t. ex. regler angående beräkningen av

varors tullpliktiga vikt och värde, dels ock vissa bestämmelser som kan sägas

utgöra undantag från den i 1 § intagna huvudregeln. Såsom förut nämnts

har tulltaxekommittén verkställt en översyn även av tulltaxeförordningen.

Vissa frågor har sålunda tagits upp i betänkandet angående tulltaxan, och

förordningen i övrigt har behandlats i ett särskilt betänkande; vid sistnämnda

betänkande har fogats förslag till ändrad lydelse av förordningen i dess

helhet.

Enligt min mening bör den nya tulltaxan med hänsyn bl. a. till dess av

Bryssel-konventionen beroende utformning lämpligen utfärdas som en särskild

författning; förslag till härav betingad ändring av 1 § tulltaxeförordningen

har utarbetats inom finansdepartementet.

Härutöver bör i samband med införandet av den nya taxan vissa andra

ändringar vidtagas i nämnda förordning. Förslag härtill har jag för avsikt

att framlägga i annat sammanhang. Emellertid vill jag redan nu nämna att

jag med hänsyn till pågående utredningar med syfte att åvägabringa en uniformering

av de nordiska ländernas lagstiftning på ifrågavarande område

funnit mig icke böra för närvarande upptaga tulltaxekommitténs förslag i

dess helhet till prövning. Det förslag jag avser att framlägga gäller huvudsakligen

frågor, som berörts av tulltaxekommittén i dess betänkande angående

tulltaxan, d. v. s. frågor av mera omedelbar betydelse för tillämpningen

av denna. Förslaget kommer bl. a. att avse vissa ändringar av reglerna för

beräkning av tullvikt och tullvärde samt vissa bestämmelser som skär igenom

klassificeringen enligt nomenklaturen och därför icke kunnat anknytas

till bestämda rubriker i tulltaxan. Tullfrihet avses sålunda bli stadgad för

följande varuslag, nämligen läkemedel, varor för tillverkning av läkemedel,

varor med viss användning inom gummiindustri eller mineraloljetillverkning,

garn för tillverkning av fisknät samt viss flygmateriel. Vidare avses

en bestämmelse bli införd angående särskild tullsats för sammansättningsdelar

för bilindustrin.

Varuslag som icke tillverkas inom landet

Kommittén har föreslagit införande av en anordning, varigenom tullfrihet

skulle kunna medgivas för vara av visst slag, som icke är föremål för

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

väsentlig produktion inom landet, även om vara av sådant slag enligt taxan

är tullbelagd. Enligt kommitténs förslag skulle i tulltaxeförordningen intagas

en bestämmelse om befogenhet för Kungl. Maj :t att meddela förordnande

härom.

Nordiska utskottet har tänkt sig en liknande anordning beträffande varuslag

som icke är föremål för väsentlig produktion i de nordiska länderna.

Utskottet har emellertid framhållit att de administrativa svårigheter, som

är förenade redan med tillämpning av en sådan anordning i ett enda land,

blir ännu större om bestämmelsen skall praktiseras av flera länder i gemenskap,

och utskottet har därför föreslagit att den begränsas till kemikalier

och icke elektriska maskiner (kap. 28, 29 och 84 i tulltaxan). Enligt utskottets

förslag skulle tullfrihet kunna medgivas endast efter hemställan av det

ministerråd, som förutsättes upprättat i samband med bildandet av en gemensam

marknad.

Tydligt är att ett genomförande av den nordiska marknaden kommer att

materiellt påverka såväl omfattningen som innebörden av ett sådant bemyndigande

för Kungl. Maj :t som tulltaxekommittén föreslagit. Med hänsyn

till angelägenheten av att icke föregripa behandlingen av det nordiska

förslaget är jag icke beredd att i detta sammanhang upptaga kommitténs

förslag till prövning.

Inrättande av en tullberedning

I ett vid tulltaxekommitténs betänkande fogat särskilt yttrande föreslår

ledamoten Boo upprättandet av en permanent tullberedning, som skulle vara

ett utredande och förslagsställande organ med initiativrätt i tullfrågor.

Som exempel på dylika frågor nämnes avtrappning av höga tullar, avveckling

av uppfostringstullar samt eljest ifrågasatta ändringar av tullskyddet.

Beredningen skulle enligt förslagsställaren inordnas i kommerskollegium

eller uppdragas åt en särskild nämnd, sammansatt av representanter för

berörda myndigheter och näringslivet, varvid konsumentsidan kunde företrädas

av de fackliga organisationerna.

I remissyttrandena har olika meningar kommit till uttryck i denna fråga;

bland de remissinstanser som ställt sig positiva till tanken märkes Landsorganisationen,

som enligt vad förut anförts bl. a. föreslagit uppgörande av

en plan för successiv utjämning av tullskyddet och därvid tänkt sig, att tullberedningen

skulle övervaka planens genomförande.

Frågor av nu berörda slag måste, vid ett realiserande av planerna på en

nordisk marknad, uppenbarligen bli föremål för gemensam handläggning.

Hur en sådan handläggning kan komma att ske blir beroende av hur samarbetet

i övrigt organiseras, vilket det ännu är för tidigt att bilda sig någon

bestämd uppfattning om. Även om härjämte en viss behandling av frågorna

på det nationella planet blir erforderlig, är det tydligt att omfattningen

av och formerna för detta arbete i hög grad påverkas av det nordiska

samarbetets organisation. Enligt min uppfattning är det därför icke möjligt

att nu taga ställning till här ifrågavarande spörsmål.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxan och jordbruksregleringen

Nuvarande system för prissättningen på jordbruksprodukter innebär att

gränsskyddet för egentliga jordbruksprodukter i princip effektueras genom

särskilda importavgifter. I samband med införandet år 1956 av detta system

avskaffades tidigare utgående tullar för sådana produkter. Det nu framlagda

tulltaxeförslaget innebär icke någon ändring i detta hänseende. Emellertid

bär det befunnits önskvärt att i samband med övergången till en ny nomenklatur

på ett par punkter vidtaga smärre jämkningar av närmast teknisk

natur i fråga om avgränsningen av det område som faller inom avgiftssystemet.

Chefen för jordbruksdepartementet har enligt vad jag inhämtat för avsikt

att framlägga vissa förslag i detta hänseende, vilka förslag beaktats vid

utformningen av det nu framlagda tulltaxeförslaget. I fråga om varuslag som

icke faller under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter men tillverkas

av avgiftsbelagda produkter har jag vid framläggande av förslag till

tullsatser beaktat de avgifter av olika slag som för närvarande åvilar de använda

råvarorna.

Tullarnas samband med annan indirekt beskattning

Indirekt beskattning kan utformas så att de särskilda slagen av skatter

uttages för de importerade såväl som de inhemska varorna. Ibland kan det

emellertid vara praktiskt att låta de särskilda skattebestämmelserna gälla

enbart för varor av inhemsk produktion och ge beskattningen av importerade

varor formen av tull (i förekommande fall genom höjning av den eljest

utgående tullen). Avser en sådan kompenserande tull att motsvara skatt

på den färdiga varan, bör den givetvis utgå med samma belopp som skatten.

Emellertid kan det ibland förekomma att icke den färdiga varan som sådan

men väl en beståndsdel i denna är belagd med skatt; i dylikt fall bör en

kompenserande tull avpassas med vederbörlig hänsyn till mängden av ifrågavarande

beståndsdel.

I nuvarande taxa förekommer tullar med uppgift helt eller delvis att

kompensera skatter på den färdiga varan i fråga om läskedrycker och maltdrycker.

Några fall då tullsatserna särskilt avpassats med hänsyn till skatter

på ingående beståndsdelar förekommer däremot icke för närvarande.

Tulltaxekommittén har föreslagit bibehållande av den nuvarande anordningen

i fråga om tullen på läskedrycker och maltdrycker. Vidare har kommittén

framlagt förslag till särskild utformning av tullen på vissa sprithaltiga

produkter med beaktande av skatten på sprit för tekniskt ändamål.

Mot kommitténs uppfattning i dessa frågor har jag i princip ingen erinran.

Emellertid vill jag framhålla att jag har för avsikt att inom kort framlägga

förslag till höjd indirekt beskattning. Jag avser sålunda bl. a. att föreslå

dels viss höjning av nuvarande skatter på läskedrycker och maltdrycker,

dels utvidgning av maltdrvcksbeskattningen till att avse jämväl lagrat lättöl,

dels ock införande av skatt på socker. Vid utformningen av tull taxeförslaget

har hänsyn tagits till verkningarna av en sålunda förhöjd beskattning i fråga

om tullsatserna för läskedrycker och maltdrycker ävensom olika varor innehållande

socker.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

247

Tulltaxan och GATT

De nuvarande tullsatserna är som bekant i stor utsträckning bundna i

GATT. Bindning av specifika tullar har i allmänhet gjorts med förbehåll

för övergång till en värdetull av i varje särskilt fall angiven storlek. På

grund härav har i allmänhet förelegat en viss rörelsefrihet i fråga om höjning

av tullarna, och jag har i regel icke funnit det påkallat att föreslå

högre tull än GATT-bindningarna medger. Däremot ligger de föreslagna

tullsatserna ej sällan under GATT-nivån. I ett fåtal fall innebär emellertid

förslaget överskridande av föreliggande bindningar. Dessa tullsatser kan

icke sättas i kraft förrän ändring i GATT-avtalet åvägabragts enligt därför

gällande regler. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma när

härför erforderliga åtgärder bör vidtagas. Kungl. Maj :t bör därför utverka

bemyndigande att tills vidare förordna om de avvikelser från tulltaxan som

befinnes påkallade med hänsyn till i GATT gjorda åtaganden. I tulltaxeförslaget

har intagits en bestämmelse med dylikt bemyndigande. Det torde få

anses ligga i sakens natur att ifrågavarande avvikelser på grund av övergång

till ny nomenklatur av praktiska skäl icke alltid kan ges exakt samma

omfattning som den formellt föreliggande bindningen. Beträffande rubriker

där tullbindningar av praktisk betydelse i här berörda hänseende föreligger

anmärkes detta förhållande i den följande detaljmotiveringen.

Tulltaxans ikraftträdande

För genomförande i praktiken av en tekniskt så genomgripande reform

som övergång till en ny tulltaxa kräves ett omfattande arbete. Nämnas bör

sålunda att kommerskollegium och generaltullstyrelsen erhållit i uppdrag

att utarbeta den som komplement till taxan erforderliga handelsstatistiska

varuförteckningen, ett arbete som bedrivits i nära anslutning till det nordiska

utredningsarbetet men icke kan slutföras förrän statsmakternas beslut

om den nya taxan föreligger. För användning vid det praktiska tullbehandlingsarbetet

har generaltullstyrelsen att föranstalta om utgivning av

den i annat sammanhang berörda s. k. arbetstaxan, vilken utgör en sammanställning

av tulltaxan och nyssnämnda statistiska varuförteckning, innefattande

därjämte systematiskt ordnade uppgifter ur eller hänvisningar till

andra import- och exportförfattningar. Liksom hittills fordras därjämte

utförliga anvisningar rörande tulltaxans och den statistiska varuförteckningens

tillämpning. Vidare måste för den tulltaxerande personalen anordnas

särskild utbildning i tillämpningen av den nya taxan. Jag vill nämna

att här ifrågavarande, på generaltullstyrelsen ankommande uppgifter beräknas

medföra en ökad belastning på tullverkets omkostnadsanslag för

budgetåret 1958/59 med i runt tal 250 000 kronor, varav 200 000 kronor för

publikationstryck och 50 000 kronor under övriga utgifter (utbildning i tulltjänsten).

Även om de åtgärder som nu berörts i större eller mindre utsträckning

redan förberetts, är det med hänsyn till återstående arbetsuppgifter öppen
-

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

bart att den nya tulltaxan icke kan träda i kraft alltför kort tid efter det

beslut i ärendet blivit fattat. Någon större risk för en forcerad import av sådana

varor, som blir underkastade högre tull enligt den nya taxan, torde

icke föreligga, då tullhöjningarna i regel är av begränsad räckvidd. Jag vill

i detta sammanhang erinra om att de viktigaste höjningarna i jämförelse

med tidigare gällande tullsatser redan blivit genomförda i och med 1955

års beslut om särskild tullavgift för textilvaror m. m. Härtill kommer att

det med hänsyn till handelsstatistiken, vilken baserar sig på tulltaxans

varuspecifikation, skulle vara förenat med betydande olägenheter att övergå

till en ny nomenklatur vid annan tidpunkt än ett årsskifte. Av nu anförda

skäl förordar jag att den nya tulltaxan sättes i kraft den 1 januari 1959.

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

249

Y. DETALJMOTIVERING1

AVDELNING I

Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur

Nuvarande tullförhållanden

Efter införande av gällande prisregleringssystem på jordbruksområdet,

i samband varmed tidigare utgående tullar för hästar, nötkreatur, får och

svin avskaffades, är av hit hänförliga djur endast vissa pälsdjur belagda

med tull (15 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén erinrar om att tullen på pälsdjur tillkommit för att hindra ett

kringgående av tullen på motsvarande pälsverk; under hänvisning till sitt

förslag att borttaga tullen på oberedda pälsverk (nr 43.01) föreslår kommittén

att även tullen på pälsdjuren avskaffas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Med biträdande av kommitténs förslag, som icke föranlett någon erinran

från remissinstansernas sida, har jag funnit tullfrihet böra stadgas för

hela detta kapitel.

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för närvarande med 4 kronor per kg för gåslever samt med 7 öre

per kg för vissa andra slag av kött och ätbara djurdelar; de varuslag som är

av någon egentlig betydelse för den inhemska produktionen, nämligen produkter

av får, häst, nötkreatur och svin samt fjäderfä (med undantag av

gåslever), faller under det år 1956 genomförda importavgiftssystemet och är

fria från tull.

1 Avvikelser från den av tulltaxekommittén använda terminologin, sammanhängande med verkställd

överarbetning av Brysselnomenklaturen, har i allmänhet icke ansetts kräva särskild motivering.

När i det följande uttalas anslutning till kommitténs förslag under skilda rubriker,

sker detta med reservation för eventuella avvikelser av ifrågavarande slag.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén utgår från att alla varor för vilka gränsskydd erfordras inbegripes

under ovannämnda avgiftssystem och har i enlighet därmed föreslagit

tullfrihet för samtliga till detta kapitel hänförliga produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommitténs förslag, mot vilket någon erinran icke

framställts från remissinstansernas sida.

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet hithörande produkter är f. n. tullfria, men tull utgår efter olika

vikttullsatser för spillånga, skarpsill och sardeller, fiskrom samt ostron;

vissa slag av skarpsill och fiskrom ävensom ostron för odlingsändamål är

dock tullfria. Framhållas må att vissa slag av fisk är belagda med särskild

införselavgift.

Tulltaxekommittén

Kommittén har efter samråd med 1954 års fiskeriutredning föreslagit att

i avvaktan på resultatet av utredningens arbete någon egentlig ändring icke

vidtages i tullförhållandena på detta område. Beträffande vissa varor av

underordnad betydelse har kommittén dock av praktiska skäl ansett en jämkning

av tulltaxan böra ske i vissa hänseenden.

Yttranden

Kommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från remissinstansernas

sida annat än i fråga om avgränsningen av tullfriheten för skarpsill

(varmed kommittén likställt sardeller) samt fiskrom. Generaltullstyrelsen

framhåller att tullfriheten f. n. är beroende av att varorna införes i tunnor,

under det att kommittén föreslagit såsom villkor för tullfriheten att varorna

skall vara avsedda att användas för tillverkning av konserver. Ehuru förslaget

icke åsyftar någon saklig ändring, synes en sådan likväl i vissa fall

kunna inträda. Styrelsen ifrågasätter därför huruvida man icke, i avvaktan

på resultatet av fiskeriutredningens arbete, bör bibehålla nuvarande bestämmelse,

dock lämpligen med den moderniseringen, att i stället för »tunnor»

angives »förpackningar med en nettovikt av minst 45 kilogram». — Statens

jordbruksnämnd instämmer i vad tullstyrelsen anfört men föreslår att

nuvarande varubeskrivning bibehålies tills vidare. — Kommerskollegium har

anfört liknande synpunkter samt framfört ett förslag från importörhåll att

tull skulle utgå endast för förpackningar under 10 kg netto.

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Beträffande avgränsningen av tullfriheten för skarpsill och sardeller samt

fiskrom delar jag i och för sig den uppfattning som kommit till uttryck i

remissyttrandena. Enligt inhämtade upplysningar har emellertid dessa produkter,

när de inkommer i sådana förpackningar att tull bör utgå, i praktiken

alltid undergått sådan beredning att de blir hänförliga till nr 16.04. Jag

finner det därför icke nödvändigt att under förevarande kapitel upptaga

några tullbelagda underrubriker för nämnda varuslag.

För ostron utgår tullen f. n. med 1 krona per kg, beräknat efter bruttovikten,

och tulltaxekommittén har upptagit denna tullsats oförändrad. Varuslaget

i fråga är det enda för vilket kommittén föreslagit tull efter nämnda

beräkningsgrund. Vissa internationella överenskommelser gör det emellertid

önskvärt att undvika förtullning efter bruttovikten. Med hänsyn därtill föreslår

jag att tullen beräknas efter nettovikten och att tullsatsen därvid för

bibehållande av en i stort sett oförändrad tullnivå bestämmes till 1 kr. 20

öre per kg.

I övrigt ger tulltaxekommitténs förslag beträffande detta kapitel icke anledning

till någon erinran från min sida.

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

04.01—04.05. Mjölk och mejeriprodukter; ägg

Nuvarande tullförhållanden

Frånsett ägg av andra djur än fjäderfä faller samtliga hithörande produkter

under gällande importavgiftssystem på jordbruksområdet och är följaktligen

fria från tull; nämnda slag av ägg är belagda med den tidigare för

alla slag av ägg utgående tullen av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit tullfrihet vid samtliga rubriker; kommittén har

därvid utgått från att dessa i sin helhet skulle komma att falla under importavgiftssystemet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enar import av ägg av andra djur än fjäderfä torde sakna praktisk betydelse,

finner jag den omständigheten att dylika ägg undantagits från importavgiftssystemet

icke påkalla någon ändring av kommitténs lörslag.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

04.06. Naturlig honung

Nuvarande tullförhållanden

Honung är enligt gällande taxa belagd med en tull av 23,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 30 öre per kg och anför till stöd härför

följande.

Tydligt är att en hög tull på denna vara ökar prisnivån och minskar konsumtionen,

varigenom åtgärdens syfte att vidmakthålla en biodling av större

omfattning skulle direkt motverkas. I den mån ekonomiskt bistånd kan

behövas åt biodlingen för att säkerställa att denna får så stor omfattning

som erfordras med hänsyn till frukt- och fröproduktionen synes det naturligt

att frukt- och fröodlarna i första hand får bära kostnaden härför. Vad

nu sagts bör självfallet icke hindra att honungsproduktionen som sådan

lämnas visst stöd i form av tull. Enligt kommitténs uppfattning finnes emellertid

icke anledning att sätta denna på en i jämförelse med andra varuområden

särskilt hög nivå.

Mot kommitténs förslag har ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverat

sig och påyrkat en tullsats av 25 öre per kg under framhållande

bl. a. av att import av honung under normala förhållanden endast förekommit

i små kvantiteter för vissa särskilda ändamål.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd framhåller att varan belastas med importavgift på

socker till ett 6 öre högre belopp än kommittén räknat med och att den föreslagna

tullen därför bör höjas med i vart fall motsvarande belopp. Sveriges

lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk anför liknande synpunkter

men anser att det genom en dylik uppjustering uppkommande

skyddet är långt ifrån tillräckligt för att bereda den inhemska produktionen

det erforderliga gränsskyddet; detta bör enligt förbundens uppfattning höjas

till den av biodlarna föreslagna nivån (53,5 öre per kg), vilket innebär en

avsevärd nedprutning av odlarnas ursprungliga önskemål.

Sveriges grossistförbund anser att något behov av ökat skydd för den inhemska

produktionen icke föreligger.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Avsättningsmöjligheterna för den svenska honungen torde, på grund av

varans kvalitet och väl inarbetade ställning på marknaden, endast i relativt

liten utsträckning vara beroende av tullskyddet. Mindre variationer i avgiftsbelastningen

på det för produktionen använda sockret synes därför icke

behöva tillmätas någon avgörande betydelse vid fastställande av honungstullen.

Vid bifall till det förslag om höjd indirekt beskattning, som jag avser

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

att inom kort framlägga, skulle emellertid socker, förutom med importavgift,

bli belagt med särskild skatt av 20 öre per kg. Med hänsyn till den sålunda

avsevärt ökade belastningen förordar jag att tullen på honung bestämmes

till 50 öre per kg.

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

Hithörande varuslag är med undantag för tagel samt fjäder och dun, vilka

behandlas i det följande, i allmänhet fria från tull och har i enlighet med

tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag

upptagits med tullfrihet även i departementsförslaget.

05.03. Tagel

Nuvarande tullförhållanden

Råtagel är f. n. tullfritt medan för annat tagel tull utgår med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 5 % av värdet för berett tagel. Enligt

kommitténs uppfattning torde tullsatsen vara av relativt underordnad betydelse

för branschen, bland annat med hänsyn till att varan huvudsakligen

torde användas som halvfabrikat i egen tillverkning. Kommittén har i betraktande

jämväl av den inhemska produktionens dominerande ställning icke

ansett en höjning till normaltullsatsen (ca 7 %) påkallad.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen har framhållit, att vissa

företag är helt beroende av att kunna avsätta sin produktion till andra inhemska

företag. En tull av 5 % lär icke kunna verka dämpande på den trend

till ökning av importen, som rått under senare år. Med hänsyn till den

allt mera ökade utländska konkurrensen vidhåller föreningen ett hos kommittén

framställt yrkande på en tull av 10 % och säger sig under inga förhållanden

kunna acceptera en tull under normaltullsatsen 7 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad omfattar bl. a. hithörande varuslag, och

utskottet föreslår att berett tagel upptages med tullfrihet i den gemensamma

tulltaxan; från svensk sida har förbehåll gjorts för en övergångstid av 5 år

för tullens avveckling.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av förslaget om en gemensam marknad finner jag

det lämpligast att icke nu vidtaga någon ändring av tullen på berett tagel

och föreslår därför att tullen bibehålies vid 20 öre per kg.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

05.07. Fjäder och dun

Nuvarande tullförhållanden

Av hit hänförliga varuslag är vanlig orensad och osorterad fjäder f. n.

tullfri; rensad eller sorterad fjäder belägges om den utgöres av dun med

tull av 75 öre per kg och eljest med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullfrihet åtnjutas för orensad och osorterad

fjäder och dun för stoppning och tullen fastställas till 8 % av värdet

för övriga varuslag. I fråga om rensad eller sorterad vara visar visserligen

normaltullsatsen ganska betydande variationer, men kommittén har i likhet

med industrin funnit det av praktiska skäl angeläget att tillämpa en enhetlig

tull. Enligt kommitténs uppfattning är emellertid en höjning till den genomsnittliga

normaltullnivån (ca 9 %) icke motiverad.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen framhåller att närmare

2/3 av konsumtionen av bearbetad fjäder och dun härrör från import, trots

att de svenska fabrikernas kapacitet torde vara tillräcklig att tillgodose hela

det svenska behovet. Föreningen anser att de utländska fjäderrenserierna i

allmänhet icke uppställer samma hygieniska krav på den färdiga varan som

är fallet inom svenska företag och att det för konsumenterna av fjäder och

dun torde vara av intresse att råvaran i största möjliga utsträckning förädlas

inom landet. Med hänsyn till den synnerligen hårda konkurrensen anser

föreningen sig icke kunna acceptera en tull av allenast 8 % utan hemställer

att tullen för bearbetad fjäder och dun under inga förhållanden sättes under

10 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hithörande varuslag omfattas av den föreslagna gemensamma marknaden

och upptages med tullfrihet i den gemensamma tulltaxan; från svensk sida

har gjorts enahanda förbehåll som förut redovisats beträffande tagel.

Departementschefen

Liksom beträffande tagel finner jag lämpligast att i avvaktan på prövningen

av nordiska ekonomiska utskottets förslag bibehålla nuvarande tullsatser
-

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

255

AVDELNING II

Vegetabiliska produkter

Allmänna synpunkter beträffande blommor, köksväxter,

frukt m. m.

(kap. 6—8)

Tullförhållanden

Tullskyddets utveckling för olika grupper av här ifrågavarande produkter

belyses av följande ur tulltaxekommitténs betänkande hämtade uppgifter

om tullskyddets storlek i procent av de importerade varornas värde (importincidensen);

tabellen har kompletterats med senare års uppgifter.

Tabell 4. Importincidenser för olika varugrupper

År

Avskurna

blommor

Levande

växter

Köksväxter

och rötter1

Frukter

och bär2

Medeltal

All tullbe- lagd import

1930..........

30,4

3,8

23,3

18,3

17,9

16,0

1931..........

43,1

3,8

24,1

21,2

20,7

18,2

1932..........

62,5

9,0

30,2

31,5

30,3

19,1

1933..........

53,5

16,5

32,2

34,7

32,9

19,2

1934..........

32,5

16,2

30,7

31,9

30,2

18,8

1935..........

34,4

15,4

28,3

20,0

21,1

18,6

1936..........

36,0

14,5

35,9

16,6

19,1

18,4

1937..........

39,5

14,1

37,3

23,3

24,8

17,3

1938..........

40,4

13,7

31,1

25,4

25,9

17,5

1951..........

31,1

5,8

19,0

6,7

11,2

8,0

1952..........

32,2

4,9

19,8

7,8

11,8

10,2

8,0

1953..........

31,2

4,2

15,0

7,2

8,2

1954..........

28,9

3,9

18,5

5,5

10,2

8,9

1955..........

29,0

3,5

18,8

8,2

12,4

8,8

1956..........

24,1

3,2

16,9

7,0

10,7

9,5

Skyddsperiod3

8,0

1952..........

45,2

4,9

26,4

19,8

21,8

1953..........

47,6

4,2

20,6

18,2

19,0

8,2

1954..........

41,3

3,9

24,9

16,8

19,4

8,9

1955..........

38,3

3,5

24,1

21,9

18,2

19,9

8,8

1956..........

32,9

3,2

18,5

18,4

9,5

1 Omfattar även tomatpuré (nr 20.02).

2 Omfattar icke apelsiner, citroner och bananer.

8 Tid av året, då högsta tullsats gäller för resp. produkter (siffrorna för all tullbelagd import

avser hela året).

Importincidensen är såsom i andra sammanhang anförts icke något tillförlitligt

mått på tullnivån men torde dock kunna användas för här ifråga
-

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

varande ändamål. Siffrorna efter kriget visar mycket stark nedgång jämfört

med förkrigssiffrorna, sammanhängande dels med penningvärdeförändringen,

dels med de i GATT-förhandlingarna vidtagna direkta nedsättningarna.

Dessa nedsättningar avser emellertid nästan helt icke-skyddstid,

varför helårssiffrorna knappast ger någon riktig uppfattning om den

effektiva tullnivån. För senare år möjliggör emellertid statistiken angivande

av särskilda siffror för skyddstiden. Av dessa siffror finner man att

det egentliga tullskyddet för ifrågavarande produkter fortfarande är högt

och synes ligga ungefär i jämnhöjd med helårssiffrorna för åren 1930—

1931. Vid jämförelse med siffrorna för all fullbelagd import framgår att

trädgårdsnäringens tullskydd under skyddsperioden ligger på en helt annan

nivå än genomsnittet för den svenska produktionen och icke på samma

sätt reducerats under de gångna decennierna (även det egentliga jordbruksområdet

har erhållit högre skydd än produktionen i allmänhet, men detta

skydd har lämnats i annan form än genom tullar).

Tulltaxekommittén

Beträffande tulltaxekommitténs principiella inställning till tullförhållandena

på förevarande område torde få hänvisas till den utförliga argumentering

som lämnas på s. 42—48 i kommitténs betänkande. Här må endast

som en sammanfattning av kommitténs ståndpunkt framhållas följande.

Kommittén anser icke skäl föreligga att i vårt land upprätthålla en trädgårdsnäring

av större omfattning än som med hänsyn till produktionsförutsättningarna

ter sig naturligt. Härav följer att kommittén i princip icke anser

det befogat att stödja denna näringsgren genom ett tullskydd som till

sin effekt kan anses överstiga vad som gäller för tullskyddad svensk produktion

i allmänhet. Detta betyder emellertid icke att man vid tullskyddets

utformning skulle bortse från de speciella förhållanden som råder på detta

område. Sålunda får principen om tullfrihet eller lägre tull under perioder

då inhemska produkter icke saluföres anses allmänt accepterad. Kommittén

framhåller dock att denna omständighet icke har någon inverkan på

det tullskydd produktionen åtnjuter och således icke kan påverka bedömandet

av tullskyddets storlek under resten av året. Beträffande tullskyddets

höjd under den tid av året då inhemska produkter saluföres anser

kommittén emellertid befogat att tullsatserna med hänsyn till de speciella

förhållandena inom trädgårdsnäringen sättes något högre för trädgårdsprodukter

än för industriprodukter. Kommittén har därför kommit till den

uppfattningen att tullskyddet i stort sett bör bibehållas vid nuvarande nivå.

Kommittén har övervägt huruvida en annan fördelning av tullskyddet under

olika delar av skyddsperioden kan vara motiverad, närmast i den formen

att tullen sättes högre under den första delen av skyddstiden än under den

återstående delen, men kommit till den uppfattningen att någon differentiering

av tullskyddet under olika delar av skyddsperioden i allmänhet icke

bör vidtagas. Beträffande tullarnas art framhåller kommittén att vikttullar

när det gäller tullsatser av den höjd varom här är fråga är bättre ägnade än

s. 257 Kontrollera mot PDF

257

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

värdetullar att mildra störningar på marknaden genom exceptionellt låga

utbud och föreslår följaktligen att vikttull bibehålies på detta område.

Ledamoten Hansson har i reservation givit uttryck åt en mera skyddsvänlig

uppfattning och särskilt uttalat sig för en höjning av tullsatserna

för köksväxter under första delen av skyddstiden; beträffande reservationens

närmare innehåll torde få hänvisas till kommitténs betänkande s.

48—51.

Yttranden

Avgivna yttranden innehåller i huvudsak samma synpunkter som från

lantbruksstyrelsens samt producenternas och handelns sida framförts till

tulltaxekommittén och av denna utförligt redovisats i betänkandet (s. 34

—42). Med hänsyn därtill och då de olika varuslagen närmare behandlas

i det följande, torde jag här i stort sett kunna begränsa mig till att kortfattat

angiva respektive remissinstansers ståndpunkt.

Lantbruksstijrelsen anser att tulltaxekommittén icke tagit tillbörlig hänsyn

till de speciella förhållanden inom trädgårdsnäringen, vilka orsakar alt

importen i vissa fall får en ofta rent ödesdiger inverkan för den inhemska

produktionen. Enligt styrelsens uppfattning kan det icke vara ett allmänt

intresse, att marknaden tid efter annan blir överfylld av importvaror, som

till följd av dålig hållbarhet måste slumpas bort genom gatuhandel eller

kasseras, under det att samtidigt den inhemska varan blir osåld eller kan säljas

blott till mycket låga priser. Enbart tullar kan icke helt förhindra dylik

import, men ett förbättrat tullskydd kan dock verka återhållande på importen

och bidraga till att skapa sundare konkurrensförhållanden mellan import

och inhemsk produktion. Beträffande frågan om differentiering av tullskyddet

under skyddsperioderna anför styrelsen att, om tullen sättes något högre

under primörtiden för svenska produkter, detta antagligen skulle medföra

eu viss försening av den prissänkning som normalt inträder. Denna mindre

prishöjning i början av säsongen skulle emellertid verksamt bidraga till att

trygga en fortsatt svensk produktion, som senare under huvudsäsongen

kan tillgodose konsumenterna med färska varor till billiga priser. Enligt

styrelsens uppfattning är del av största betydelse att odlingssäsongen kan

utsträckas så att inom näringen verksamma personer har sysselsättning året

runt och att det samlade driftsresultatet ger odlaren en skälig försörjning.

I detta sammanhang framhålles att man vid bedömandet av växthusodlingens

vara eller icke vara i vårt land icke heller kan bortse från dess betydelse

ur beredskapssynpunkt. Styrelsen finner därför skäl föreligga att genomföra

en säsongmässig omfördelning av tullskyddet enligt de principer styrelsen

angivit i skrivelse till tulltaxekommittén.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk påyrkar

för trädgårdsprodukter i fältmässiga odlingar ett importskydd, som är likvärdigt

med skyddet för de egentliga jordbruksprodukterna, varvid dock

bör beaktas de synpunkter, som för enskilda varuslag kan motivera avvikelser

uppåt eller nedåt från det genomsnittliga skyddet. Enligt förbundens

17 llilumij till riksdagens protokoll 195S. 1 samt. Nr 90

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

uppfattning bär kommittén i sitt förslag till tullsatser för ifrågavarande

produkter icke tillbörligt beaktat de i 1947 års riksdagsbeslut angående riktlinjerna

för den framtida jordbrukspolitiken lämnade anvisningarna för

ofullständiga jordbruk att öka avkastningen och därmed uppnå en förbättring

av brukarens ställning, bl. a. genom övergång till specialodlingar. Vad

beträffar frukt konstaterar förbunden att produktionsbetingelserna i fråga

om vissa fruktslag är gynnsammare i vissa sydligare länder. Detta får emellertid

icke innebära, att vårt land skall avstå från att framställa frukt i den

omfattning, de allmänna förutsättningarna medger. Vid den tid under året,

då den svenska frukten marknadsföres, utövar utländsk frukt en stark press

på priset. Förbunden anser det vara nödvändigt, att den svenska frukten

under denna tid beredes ett icke obetydligt lullskydd, så alt den får företräde

på den svenska marknaden. Enligt förbundens mening bör vidare tullskyddet

liksom hittills vid behov kompletteras med kvantitativ reglering av importen.

Sveriges hnndels trädgårdsmästare förbund uttalar med instämmande av

Svenska plantskolornas riksförbund och Riksförbundet Sveriges trädgårdsfolk

att trädgårdsodlarna med besvikelse tagit del av tulltaxekommitténs

förslag till i stort sett oförändrade eller i vissa fall rent av sänkta tullar på

trädgårdsprodukterna. Förbundet erinrar om den försvagning av tullskyddet

genom penningvärdeförsämringen, som skett sedan de nuvarande tullarna

i sina huvuddrag fastställdes i början av 1930-talet. Förhållandena på

trädgårdsområdet kan inte direkt jämföras med vad som gäller för industrin

— man medger att kommittén i viss utsträckning beaktat detta men

enligt förbundets mening bär detta icke skett i tillräcklig grad — utan jämförelser

med förhållandena på jordbruksområdet är mera relevanta. Förbundet

kommer i detta sammanhang in på frågan om beredskapsmässiga

motiv för tullar och anser att kommittén klart undervärderat t. ex. växthusproduktionens

stora beredskapsvärde. Vidare erinras om det rationaliseringsarbete

som pågår i olika hänseenden och framhålles att härför erforderliga

investeringar försvåras om rimliga önskemål från näringens sida

beträffande gränsskyddet avvisas. Beträffande det från näringens sida

framförda önskemålet om eu förhöjd tull i början av säsongen anser man

detta vara det viktigaste medlet för att den inhemska odlingen skall kunna

fullgöra sin prisskyddstjänst. Endast därigenom anses det möjligt att uppehålla

en tillräckligt omfattande odling inom landet av tidiga produkter och

att göra det möjligt att under den totala ulbudsperioden kunna erbjuda

importvarorna den mest effektiva priskonkurrensen. Man påpekar vidare i

remissvaret det ständiga hot som trädgårdsnäringen utsättes för i form av

de tillfälliga, stora utbud på den svenska marknaden, som ofta återkommande

produktionsöverskott i exportländerna ger upphov till. Avslutningsvis

uttalar förbundet att det i övrigt ansluter sig till ledamoten Hanssons reservation

samt hemställer, att tullarna på trädgårdsprodukterna uppjusteras i

enlighet med av förbundet tidigare framförda önskemål, därvid hänsyn bör

tagas till en befarad fortgående försämring av penningvärdet, att inom

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ut) år 1058

259

ramen för säsongtullen för växthusodlade köksväxter införes en något förhöjd

tull under första delen av försäljningssäsongen, samt att som komplement

till tullarna införes ett snabbt verkande skyddssystem för alt förhindra

ödeläggande verkan av tillfällig överskottsimport, eventuellt i form av rörliga

importavgifter.

Fruktodlingens förhandlingsorgan framhåller bland annat att den svenska

fruktproduktionen under sistlidna decennier kraftigt utökats, vilket i första

hand skett genom fältmässiga specialodlingar inom det egentliga jordbrukets

ram. Dessa specialodlingar är synnerligen värdefulla för många mindre

brukningsenheter framförallt i södra Sverige och på de stora öarna och

har vid småbruk inom dessa områden skapat sysselsättnings- och utkomstmöjligheter,

som icke varit tänkbara att uppnå vid traditionell jordbruksdrift.

Då den fältmässiga fruktodlingen utgör en alternativ produktionsgren

inom det egentliga jordbruket är det angeläget, att denna odlingsgren

erhåller ett gränsskydd, som är fullt jämförbart med det skydd, som jordbrukets

produkter i övrigt åtnjuter genom jordbruksregleringen. Det måste

betraktas som ett synnerligen angeläget allmänt intresse ur såväl sysselsättnings-

som jordbruks- och befolkningspolitisk synpunkt, att den fältmässiga

fruktodlingen i framtiden kan upprätthållas och att tullpolitiska åtgärder

icke hämmar denna produktionsgren inom jordbruket.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. (sammanslutning av

ASK-bolagens ekonomiska förening u. p. a., Inköpscentralernas AB ICA,

Kooperativa förbundet, Sveriges fruktgrossisters riksförbund och Sveriges

fruktimportörförening) framhåller bland annat att färsk frukt och färska

grönsaker under senare tid fått väsentligt ökat utrymme i konsumtionen,

varför en kritisk och noggrann prövning är av största betydelse innan åtgärder

genomföres, vilka kan verka hämmande på konsumtionen inom detta

område. I anslutning härtill framhålles betydelsen av frukt och grönsaker

för det uppväxande släktet. De skilda klimatiska förhållanden, under vilka

frukt och grönsaker produceras i olika delar av Sverige samt i olika betydelsefulla

leverantörländer måste i första hand beaktas vid en bedömning

av frukt- och trädgårdsodlingens förutsättningar i vårt land. Detta får emellertid

icke förringa det arbete, som i Sverige nedlagts på att förbättra odlingarna

av frukt och grönsaker. Föreningen delar därför tulltaxekommitténs

uppfattning att frukt- och grönsaksodlingen tills vidare kan vara berättigad

till ett högre tullskydd än industriproduktionen. Däremot är föreningen

tveksam om storleken av detta »extra» tullskydd. Om tullskyddet

blir för högt kan man nämligen riskera att den inhemska produktionen

ökar så att avsättning till rimliga priser icke blir möjlig. Vidare erinras

om den förmån som den inhemska produktionen har i närheten till avsättningsmarknaden

bland annat genom alt fraktkostnaderna från den utländska''

produktionsorten till svensk gräns innebär en väsentlig förstärkning av

gränsskyddet. Föreningen anser sig emellertid kunna biträda kommitténs

förslag att i stort sett bibehålla de nuvarande tullarna. — Sveriges grossistförbund

ansluter sig till de synpunkter och önskemål, som framförts av importföreningen.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Skånes handelskammare anför bland annat att samma skäl, som föranlett

jordbruksregleringen, talar för att tullskyddet för trädgårdsodlingens

produkter i någon mån göres till föremål för uppjustering, så att ett marknadsmässigt

mera tillfredsställande skydd erhålles. Höjning av vissa av de

föreslagna tullsatserna torde sålunda böra ifrågakomma, varjämte en omläggning

av skyddsperioderna kan ifrågasättas. En eventuell höjning av

tullen under skyddsperioderna bör kunna för konsumenternas del i viss mån

kompenseras genom sänkning respektive borttagning av tullen under de

fria perioderna. Å andra sidan får tullarna givetvis icke sättas så högt, att de

får mer eller mindre prohibitiv verkan och uppammar en sådan utvidgning

av den inhemska odlingen att överproduktion uppstår. Handelskammaren

anser att den av herr Hansson framförda tanken på ökad differentiering av

tullarna för olika delar av skyddsperioderna synes förtjäna beaktande.

Framhållas må att åtskilliga näringsorganisationer, som har intressen att

bevaka på förevarande område, yttrat sig endast beträffande de enskilda

varuslagen. Dessa yttranden redovisas i det följande under respektive rubriker.

Bilden av näringslivets allmänna inställning till kommitténs förslag

blir emellertid knappast fullständig om de icke beaktas även i förevarande

sammanhang. Här må därför nämnas att Sveriges lökodlareförening och

Sveriges champinjonodlares förening påyrkar starkare tullskydd för respektive

specialområden, medan Stockholms handelskammare, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation samt Svenska

choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. beträffande ett större

eller mindre antal varuslag påyrkar lägre tull. Av de myndigheter som yttrat

sig beträffande enskilda varuslag har statens jordbruksnämnd föreslagit

ökat skydd för färskpotatis (i form av importavgift), under det att priskontrollnämnden

förordar lägre tull än som föreslagits beträffande äpplen och

päron.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enighet råder om att produktions- och avsättningsförhållandena på förevarande

område företer stora avvikelser från vad som gäller på industriområdet

och att hänsyn bör tagas därtill vid utformningen av tulltaxan.

Tulltaxekommittén har för sin del ansett det befogat med avsevärt högre

tullsatser för här ifrågavarande produkter än för industriprodukter i allmänhet

och har för den skull förordat bibehållande i huvudsak av nuvarande

höga tullskydd under skyddsperioderna. Enligt min uppfattning får

kommittén anses härigenom ha tillbörligt beaktat de speciella förhållanden

som här är rådande, och jag anser mig icke kunna tillstyrka någon allmän

förstärkning av nuvarande tullskydd. Vad särskilt beträffar de från olika

håll framförda förslagen om ett förhöjt tullskydd under primörtiden skulle

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

detta enligt min åsikt snarast vara ägnat att leda till en mindre lycklig

inriktning av produktionen. Framhållas må att en sådan höjning självfallet

icke kompenseras av den föreslagna nedsättningen under vintermånaderna,

då tullarna huvudsakligen har karaktär av finanstullar. Jag ansluter mig

därför i huvudsak till den av kommittén intagna ståndpunkten. Detta utesluter

icke att jag kan finna vissa jämkningar i förslaget påkallade. Till

nämnda frågor återkommer jag vid den följande behandlingen av de olika

varuslagen.

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

06.01. Lökar, stam- och rotknölar m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För hithörande varuslag utgår i allmänhet en tull av 50 öre per kg. Vissa

artiklar är dock tullfria, däribland gladiolus och liljekonvalje. Vidare är

varor med blommor eller knoppar, inkommande utan jord, belagda med

samma tull som till nr 06.03 hänförliga blommor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 50 öre per kg för hela rubriken med

undantag för gladiolus och liljekonvalje; med knoppar eller blommor försedda

artiklar utgör enligt kommitténs uppfattning knappast någon reguljär

importvara.

Yttranden

Generaltullstyrelsen framhåller att kommittén bibehållit tullberäkning

efter rena nettovikten. Fastställandet av tullvikten enligt denna grund erbjuder

ofta avsevärda svårigheter. Varorna i fråga säljes icke efter vikt,

och de viktuppgifter som likväl lämnas i fakturor och andra handlingar är

i allmänhet osäkra, eftersom varorna ofta ändrar vikt under transporten. Enligt

styrelsens uppfattning talar starka skäl för att tullen vid här ifrågavarande

rubrik beräknas efter bruttovikten. Vid övergång till denna beräkningsgrund

torde en viss nedsättning av tullsatsen böra ske, förslagsvis till

40 öre per kg.

Lantbruksstyrelsen har intet att erinra mot kommitténs förslag beträffande

lökar och knölar i egentlig bemärkelse. Tillämpning av den föreslagna

tullen även på därur utvecklade växter skulle emellertid innebära, alt det

bleve möjligt att importera lökblommor i salufärdigt tillstånd mot en tull

av 50 öre per kg, under det att tullen på avskurna blommor i övrigt är

10—20 gånger större. Utan tvivel kommc detta att medföra svåra konsekvenser

för blomsterodlingen i landet. Styrelsen föreslår därför att dylika

växter åsättes samma tull som avskurna blommor.

Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund anför att bland odlarna diskuterats

eu sänkning av tullen till 25 öre per kg. På så sätt skulle en av

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

producenterna föreslagen brytning av GATT-bindningen genom höjning

av tullen för avskurna blommor kunna kompenseras genom sänkning av

den likaså i GATT bundna tullen för blomsterlök. Beträffande hela växter,

som härrör från lökar eller andra i positionen upptagna artiklar, framför

förbundet enahanda synpunkter som lantbruksstyrelsen.

I en bilaga till Kooperativa förbundets remissvar ifrågasättes, huruvida

icke tullen för alla slag av blomsterlökar skulle kunna slopas, enär den

icke införts för att skydda den inhemska odlingen.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär oförändrad tull för hithörande varuslag i

allmänhet. Häremot finner jag icke anledning till erinran.

Även om praktiska skäl kan tala för övergång till bruttoviktsförtullning

är det, såsom jag i annat sammanhang (kap. 3) anfört, med hänsyn till

internationella överenskommelser önskvärt att undvika sådan beräkningsgrund

för tullen; jag förordar därför att tullen i enlighet med kommitténs

förslag liksom hittills beräknas efter nettovikten.

Vad angår med knoppar eller blommor försedda lökar in. m. vill jag förorda

att dessa, för undvikande av att tullen på avskurna blommor kringgås,

åsättes högre tull än lökar utan blommor eller knoppar. Med hänsyn

bl. a. till artiklarnas relativt sett högre vikt finner jag dock icke nödvändigt

att de åsättes lika hög tull som avskurna blommor utan föreslår en

tullsats av 2 kr. 50 öre per kg.

Med nu angivna komplettering beträffande lökar m. in. med blommor och

knoppar biträder jag följaktligen kommitténs förslag.

06.02. Levande växter och rötter m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Plantor av skogsträd samt rötter, sticklingar och ympkvistar är tullfria.

Förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd är belagda med en

tull av 60 öre per kg. För rododendron, azalea, erica och kamelia utgör tullen

5 öre per kg (vid tiden för kommitténs arbete 10 öre per kg; nedsättningen

har gjorts i samband med GATT-förhandlingar år 1956) och för

övriga hit hänförliga varuslag 20 öre per kg. Väger en växt mer än 10 kg,

utgår tullen för den överskjutande vikten med 3 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för de nu tullfria varuslagen

samt oförändrad tull för fruktträden. Beträffande rododendron etc. anser

kommittén någon större anledning ur skyddssynpunkt att bibehålla tullsatsen

icke vara för handen och föreslår därför att tullfrihet stadgas för

dessa artiklar. För övriga varuslag har kommittén funnit en höjning till

30 öre per kg motiverad.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

263

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullsatsen höjes till kr. 0:40 per kg för

clen grupp växter, för vilken kommittén upptagit en tull av kr. 0: 30 per kg,

och till kr. 1: — per kg för förädlade fruktträd. Till stöd härför anföres bl. a.

att trycket av utländsk konkurrens varit hårt ända sedan frilistningen genomfördes

1950 och plantskolornas existensbetingelser alltmer försämrats.

Importen av fruktträd utgör visserligen i dagens läge icke någon större konkurrens,

men i fråga om rosenbuskar och andra plantskolealster blir det

allt svårare för plantskolorna att hävda sin ställning.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund påyrkar en tull av kr. 1: 20 per

kg för förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, kr. 0: 10 per

kg för rododendron, azalea, erica och liknande växter samt kr. 0:40 per

kg för andra växter med undantag av skogsträd.

Generaltullstyrelsen föreslår att tullen beräknas efter bruttovikten och

anför till stöd härför enahanda synpunkter som beträffande föregående

rubrik. Vad angår nu ifrågavarande artiklar understryker styrelsen särskilt

att varornas ömtåliga karaktär gör det önskvärt att uppackning undvikes.

Vidare framhålles att bestämmelserna angående emballagets inräknande i

vikten beträffande dessa varuslag är svårtillämpade och kan leda till ojämnheter

i varornas tullbeskattning. Vid övergång till bruttoviktsförtullning bör

de av kommittén föreslagna tullsatserna 60 och 30 öre per kg reduceras

till förslagsvis 50 respektive 25 öre per kg.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär en icke oväsentlig förstärkning av tullskyddet

för de varuslag beträffande vilka nämnvärd utländsk konkurrens torde

förekomma. Jag biträder detta förslag men anser mig icke kunna förorda

någon ytterligare höjning av tullarna på förevarande område. Av skäl som

anförts vid föregående rubrik torde övergång till bruttoviktsförtullning icke

böra ifrågakomina. Nämnas må att ett genomförande av den föreslagna

tullhöjningen kräver ändring i GATT-avtalet.

06.03. Blommor och blomknoppar

Nuvarande tullförhållanden

Mimosa och ljung är belagda med en tull av kr. 5: — per kg. För andra

friska blommor utgör tullen under tiden 1/3—30/11 kr. 10:— per kg och

under annan tid kr. 5:— per kg. Torkade blommor drager en tull av kr.

5:— per kg; sådana som är avsedda för yrkesmässig bearbetning är dock

tullfria.

Tulltaxekonimittén

Kommittén föreslår beträffande mimosa och ljung eu tull av kr. 4:-—

samt beträffande andra friska blommor en tull av kr. 7:50 under tiden

1/3- 30/11 och kr. 5:— under annan tid, allt per kg räknat; för torkade

s. 264 Kontrollera mot PDF

264 Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

blommor föreslås tullfrihet oavsett användningen. Kommittén anför bl. a.

följande.

Tullarna på detta område torde redan tidigare ha varit av finans- eller

lyxtullskaraklär, ett förhållande som ytterligare underströks då tullsatserna

år 1932 höjdes genom de då införda tilläggstullarna. Tydligt är att de

förhöjda tullsatserna kommit att utnyttjas till skydd för inhemsk produktion.

En tillämpning av de allmänna principer för tullskyddet inom trädgårdsnäringen,

som anförts i kommitténs betänkande, torde närmast leda

till att en halvering av nu gällande tullsats under den egentliga skyddsperioden

skulle medföra en rimlig tullnivå. Hänsyn till befintliga odlare

synes dock bjuda att viss försiktighet iakttages i fråga om nedsättning av

tullen. På grund härav har kommittén ansett sig böra stanna vid en mindre

reduktion. Vad beträffar vintermånaderna föreslår kommittén att tullen

bibehålies oförändrad. I fråga om gränsdragningen mellan de båda perioderna

har delade meningar gjorts gällande. Med hänsyn bl. a. till den föreslagna

nedsättningen under högtullperioden har kommittén icke ansett sig

böra föreslå någon ändring. Av mimosa och ljung förekommer icke någon

inhemsk produktion, men viss konkurrens med inhemska sorter torde föreligga,

varför de även i fortsättningen bör beläggas med tull. Med hänsyn

till att varornas pris icke är mer än ungefär hälften av genomsnittspriset

för övriga importerade blommor har kommittén emellertid funnit en nedsättning

motiverad. Vad beträffar torkade blommor är importen obetydlig,

och den torde i allmänhet vara avsedd för yrkesmässig bearbetning, i vilket

fall den åtnjuter tullfrihet; det synes lämpligt att tullfrihet stadgas oavsett

varornas tillämnade användning.

Ledamoten Hansson föreslår att de olika tullsatserna fastställes till

respektive kr. 5: —, 10: — och 7: 50 samt anför till stöd härför i huvudsak

följande.

En rationellt driven handelsträdgårdsodling förutsätter en viss växtföljd

enligt samma principer som i jordbruket, och det enda alternativet till köksväxtodling

under glas är därvid blomsterodlingen. För att odlarna emellertid

utan alltför stort chanstagande skall kunna övergå till blomsterkulturer

måste de ha möjlighet att uppnå skälig lönsamhet även för denna odling.

Att under nuvarande omständigheter föreslå lägre tullar för avskurna blommor,

torde medföra mycket stora svårigheter för odlarna, eftersom lönsamheten

redan nu är hårt pressad. LTnder vintermånaderna förekommer eu

mycket betydande produktion av lökblommor i handelsträdgårdarna. Då

denna kultur utgör den huvudsakliga inkomstkällan för flertalet handelsträdgårdar

under vintermånaderna, måste det anses skäligt att dessa erhåller

ett tillfredsställande skydd för sin produktion. En mindre höjning av

tullen under denna tid kommer icke att i nämnvärd grad påverka konsumentpriserna.

För mimosa och ljung gör sig konkurrensen med lökblommorna

redan nu starkt kännbar, och det torde icke innebära någon olägenhet

att fasthålla vid den nuvarande tullsatsen.

Blomsterodlingen kan icke ryckas loss ur det sammanhang den har med

övriga kulturer inom handelsträdgårdsodlingen. Framför allt den dyrbara

jorden under glas måste utnyttjas under så stor del av året som möjligt,

och därvid är det kombinationerna mellan olika grönsaks- och blomsterkulturer,

som gör det möjligt att erhålla högsta produktion till lägsta möjliga

priser för varje produktslag.

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

265

Yttranden

Lantbrnksstyrelsen ansluter sig i fråga om tullsatserna till den inom

kommittén framförda reservationen. Styrelsen anför bl. a. att den svenska

marknaden under vintermånaderna översvämmas av billiga italienska importblommor,

varigenom avsättningen av i svenska handelsträdgårdar drivna

lökblommor försvåras. Under vår- och höstmånaderna säges konkurrensen

från närmare liggande exportländer vara hård.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en höjning av tullen

på friska blommor till kr. 15: — under tiden 1/3—30/11 och kr. 10: — under

resten av året samt anför till stöd härför i huvudsak följande.

Trädgårdsodlarna har starkt reagerat mot den av kommitténs majoritet

förordade sänkningen av tullen på här berörda varuslag. Det synes också

svårt att förstå att den nuvarande tullen skulle utgöra någon begränsande

faktor för införsel av avskurna blommor, då av handelsstatistiken framgår,

att importen företett en jämn ökning från 107 ton till ett värde av

1 770 000 kr. år 1949 till 604 lon till ett värde av 16 030 000 kr. år 1955. År

1939, då tullen hade en helt annan effekt än nu är fallet, utgjorde

importen 139 ton till ett värde av 1 287 000 kr. Förbundet anser det felaktigt

att såsom kommittén gjort ange tullsatsen för avskurna blommor

till i det närmaste 50 % av värdet. Enär produktion och försäljning av avskurna

blommor förekommer under hela året inom landet, bör incidensen

beräknas på hela årets import, varvid den uppgår till c:a 29 % för åren

1954 och 1955. Jämfört med det genomsnittliga gränsskyddet för jordbruksprodukterna

på 27 % kan inte detta anses anmärkningsvärt högt för

ett enstaka varuslag inom trädgårdsproduktionen.

Med hänsyn till dessa jämte de i herr Hanssons reservation framförda

synpunkterna anser förbundet det omotiverat att föreslå sänkning av tullen

och föreslår i stället höjning av tullen för avskurna friska blommor.

Sveriges grossistförbund anser tullen på mimosa och ljung närmast vara

att karakterisera som en finanstull, då några odlingar icke förekommer inom

landet och varan knappast kan substitueras med andra blommor; förbundet

yrkar att tullen nedsättes till kr. 2: — per kg eller helt slopas. Vad beträflar

andra blommor anses behovet av tull under vintermånaderna icke särskilt

utpräglat, enär de internationella priserna under denna tid ligger på en

mycket hög nivå; förbundet påyrkar en tullsats om kr. 2: 50 per kg. Denna

tullsats bör gälla även under månaderna mars och november, då den svenska

produktionen icke är av sådan storleksordning, att den kan tillgodose

efterfrågan i rimlig omfattning. För resten av året har nuvarande tullsats

vissa tider motsvarat 50—100 % av värdet — ibland mer än 100 %

varför även den föreslagna tullsatsen anses vara för hög och eu sänkning

föreslås till högst kr. 5:— per kg. Förbundet anför ytterligare att konsumtionsstegringen

har medfört en avsevärd ökning av införseln, sedan importregleringen

upphörde, men eu betydande utbyggnad av de inhemska

odlingarna har också skett under efterkrigstiden. Marknadsutbudet från

de inhemska odlingarna torde till väsentlig del numera komma från ett relativt

litet antal specialiserade storodlingar. Framförda påståenden om

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

dumpingimport av avskurna blommor avvisas bestämt av förbundet. Blommorna

köpes i fast räkning av importörerna; exportörerna köper varorna i

regel på offentliga auktioner i respektive producentländer. Vidare kan

framhållas att de traditionella importörerna, som tidigare omhänderhade

omkring 90 % av hela importen, i dag torde representera en väsentligt

mindre del, sannolikt högst omkring hälften, övrig import ombesörjes till

största delen av handelsträdgårdsmästarna, vilka inköper blommor i utlandet

för komplettering av sin egen produktion och i syfte att få ett allsidigt

varusortiment. Lönsamheten inom svensk blomsterodling har, säger

förbundet, icke varit sämre än att betydande investeringar kunnat göras

under efterkrigstiden. Nödvändigheten av att bedriva odling av snittblommor

såsom ett led i rationellt driven handelsträdgårdsodling med viss

växtföljd torde man kunna ifrågasätta, enär, såvitt känt, storodlarna driver

uteslutande rosor och nejlikor i sina specialbyggda växthus.

Blomsterhandlarnas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverksoch

småindustriorganisation överlämnade skrivelsen lägsta möjliga tull på

blommor samt tullfrihet under den tid då den inhemska produktionen ej

är tillfyllest.

Departementschefen

Tullen på blommor i allmänhet under tiden 1/3—30/11, under vilken tid

den alldeles övervägande delen av den inhemska produktionen saluföres, är

för närvarande av storleksordningen 50 % av värdet. Jag delar kommitténs

uppfattning att en nedsättning är motiverad men att därvid viss försiktighet

bör iakttagas med hänsyn till befintliga odlingar. Enligt min åsikt är

den av kommittén föreslagna tullen lämpligt avvägd. Även i övrigt finner

jag kommitténs förslag under denna rubrik innebära en skälig avvägning

mellan de skilda intressen som här gör sig gällande, .lag biträder alltså kommitténs

förslag under denna rubrik.

06.04. Blad, kvistar och andra växtdelar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 50 öre per kg; torkade blad in. in. som skall användas

för vidare yrkesmässig bearbetning är dock tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att nuvarande olikhet i tullhänseende mellan snittgrönt

och snittblommor icke är motiverad, enär varorna ligger i samma prisläge

per viktenhet, och föreslår att snittgrönt (adiantum och asparagus) belägges

med samma tull som avskurna blommor (nr 06.03), d. v. s. under tiden

1/3—30/11 kr. 7: 50 per kg och under annan tid kr. 5:— per kg. Beträffande

övriga hithörande artiklar föreslår kommittén tullfrihet under motivering

att importen icke i större utsträckning konkurrerar med här odlade

artiklar.

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

267

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation att, även

om skäl kan anföras för att tullsatsen på snittgrönt borde anslutas till den

för position 06.03 föreslagna, strävan efter enhetlighet icke bör drivas därhän,

att den leder till en så betydande tullhöjning som i detta fall. Importen

dominerar nämligen i betydligt högre grad än som gäller blommor i allmänhet.

De föreslår en tullsats av kr. 5: — per kg under tiden 1/3—30/11

och kr. 2: 50 per kg under annan tid. Ledamoten Boo framför i en särskild

reservation enahanda yrkande med i huvudsak samma motivering.

Ledamoten Hansson påyrkar i en reservation en tull för snittgrönt av

kr. 10;— per kg under tiden 1/3—30/11 och kr. 7:50 per kg under annan

tid.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen tillstyrker den av kommittén förordade utbrytningen

av snittgrönt samt föreslår att tullen för dessa varor skall utgå med kr.

10;— per kg under tiden 1/3—30/11 och kr. 7:50 per kg under annan

tid.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för snittgrönt

bör utgå med samma belopp per viktenhet som för avskurna blommor. För

övriga hithörande varuslag föreslår förbundet oförändrad tull enär en betydande

produktion av dessa alster säges ske inom landet.

Blomsterhandlarnas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation överlämnade skrivelsen lägsta möjliga tull på snittgrönt

samt tullfrihet under den tid då den inhemska produktionen icke är

tillfyllest.

Sveriges grossistförbund anser att tullen på snittgrönt bör kvarstå oförändrad.

Detta varuslag utgör i detalj försälj ningen ett komplement till blommor

och är icke någon separat handelsvara. Den svenska odlingen torde

icke svara för mer än mellan 20 och 30 % av behovet och särskilt under

huvudsäsongen december—mars är tillförseln av svensk vara synnerligen

begränsad. Odlingskostnaderna för i varje fall asparagus är betydligt lägre

än för blommor.

Sveriges köpmannaförbund föreslår beträffande snittgrönt en tull av kr.

5:— per kg under tiden 1/3—30/11 och tullfrihet under annan tid. Förbundet

anser att den svenska produktionen varken kvantitativt eller kvalitativt

är tillfredsställande och att naturliga förutsättningar för någon

avsevärt ökad produktion saknas. Någon anledning att tullbelägga varan

under perioden 1/12—28/2 anses icke föreligga, då den svenska produktionen

under denna tid är liten eller obefintlig.

Departementschefen

Liksom kommittén finner jag det i princip riktigt att snittgrönt i tullhänseende

likställes med snittblommor, och jag kan i betraktande bl. a.

av den föreslagna nedsättningen av tullen på sistnämnda varuslag biträda

kommitténs förslag härutinnan; även i övrigt ansluter jag mig till kommitténs

förslag.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 7. Köksväxter in. in.

Ur 07.01. Blomkål

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 25 öre per kg under tiden 1/5—30/11 och 10 öre per kg

under annan tid; före 1/1 1957 gällde den högre tullsatsen under tiden 1/4

—31/12 (ändringen vidtagen efter förhandlingar inom GATT).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår under tiden 1/5—31/7 en tull av 35 öre per kg, under

tiden 1/8—30/11 en tull av 25 öre per kg samt under resten av året tullfrihet.

Ordföranden har reserverat sig för en tull av 25 öre per kg under hela

skyddsperioden. Han erinrar om att kommittén i allmänhet ansett det icke

vara motiverat att genom en höjning av tullsatsen under början av skyddsperioden

bereda särskilt skydd för en primörodling. Enligt hans uppfattning

föreligger icke anledning att beträffande blomkål avvika från denna

princip.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen under tiden 1/5—31/7 sättes till

50 öre per kg och under tiden 1/8—30/11 till 25 öre per kg samt anför

till stöd därför bl. a. följande.

Importen konkurrerar fr. o. m. maj månad med den svenska odlingen.

Den tidiga produktionen av blomkål här i landet ställer sig jämförelsevis

dyrbar till följd av att plantorna måste förkultiveras under glas. Odlingen

utgör emellertid ett betydelsefullt komplement till annan köksväxtodling och

bör enligt lantbruksstyrelsens mening skyddas mot konkurrerande import.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en tull av 50 öre per

kg under tiden 1/5—31/7 och 25 öre per kg under tiden 1/8—31/12.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att det med den

nuvarande konsumtionsinriktningen, med transportteknikens fortsatta utveckling

och den ökade betydelsen av djupfrysta produkter m. m. är att

kämpa mot utvecklingen, om man försöker skapa ett konstlat primörskydd

och ett konstlat högt prisläge i början av olika svenska trädgårdsalsters

produktionsperiod. Primörbegreppet existerar knappast längre, då

det förbättrade transportväsendet möjliggör eu nära nog kontinuerlig import

under hela året. Detta har också kommittén i allmänhet beaktat. Ett

oförklarligt avsteg från principen gör dock kommittén vad gäller blomkål

under maj, juni och juli. Föreningen får därför instämma i den reservation,

som kommitténs ordförande avgivit beträffande denna position.

Stockholms handelskammare och Sveriges köpmannaförbund finner icke

skäl föreligga att bereda odlingen av blomkål något speciellt primörskydd

under början av skyddsperioden.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

269

Departementschefen

Jag finner viss tvekan kunna råda angående lämpligheten av den av kommittén

föreslagna förstärkningen av tullskyddet, vilken bl. a. innebär ett

avsteg från den eljest tillämpade principen att inte föreskriva särskilt primörskydd.

Med hänsyn till föreliggande särskilda förhållanden är jag emellertid

beredd att biträda förslaget; någon ytterligare förstärkning av tullskyddet

vare sig genom höjning av tullsatsen eller utsträckning av skyddsperioden

kan jag däremot icke förorda.

Ur 07.01. Gurkor

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 50 öre per kg under tiden 15/3—30/9 och 20 öre per

kg under annan tid.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser beträffande slanggurkor den under skyddsperioden gällande

tullen ligga vid en nivå som motsvarar vad som kan anses rimligt för

trädgårdsnäringens produkter. Någon höjning av tullsatsen under första

delen av perioden kan kommittén i överensstämmelse med sin principiella

uppfattning i denna fråga icke förorda. Den nuvarande tullen för andra slag

av gurkor överstiger varuvärdet och bör kunna avsevärt reduceras. Kommittén

har dock ansett försiktigheten bjuda att stanna vid en halvering av

tullen eller 25 öre per kg under tiden 16/6—30/9. Beträffande icke-skyddsperiod

föreslås att nuvarande tull avskaffas för alla slag av gurkor.

Ledamoten Hansson förordar i en reservation höjning av tullen för slanggurkor

från 50 till 75 öre per kg under tiden 16/3—31/5 och anför till stöd

härför bl. a. följande.

Odlingen av slanggurkor är näst efter tomater den viktigaste växthuskulturen.

Den är en tidig, relativt värmekrävande odling. Påståendet att denna

tidiga odling i Sverige skulle medföra onödigt höga konsumentpriser på

varan torde dock icke vara riktigt. Det går icke att för svenskodlade produkter

utfå ett högre pris än för motsvarande importerade varor och under

sådana omständigheter måste denna odling anses lika berättigad som all

annan produktion inom landet. Som skydd mot ren spekulationsimport under

första delen av försäljningssäsongen är den nuvarande tullen ej tillräcklig.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår beträffande slanggurkor en tull av 75 öre

per kg under tiden 16/3—30/6 och 50 öre per kg under tiden 1/7—30/9;

mot kommitténs förslag till tullsats för andra gurkor har styrelsen intet att

erinra. Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en tull av 1 krona

per kg under den förstnämnda perioden men är i övrigt av samma uppfattning

som lantbruksstyrelsen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. ansluter sig till kommitténs

förslag med den ändringen att skyddsperioden i fråga om andra

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

slag av gurkor än slanggurkor enligt föreningens uppfattning icke borde

börja förrän den 1 juli. Vad beträffar slanggurkor anföres bl. a. följande.

Importincidensen uppgick år 1955 under skyddsperioden till 22 %, vartill

kom ett fraktskydd om ca 25 öre per kg (bilfrakt) från Holland. Skyddet

är alltså betydande. Anledning saknas att onödigt fördyra varan i början

av säsongen, vilket den framlagda reservationen innebär. Någon saklig grund

för sitt tal om »spekulationsimport» under ifrågavarande period kan reservanten

icke anföra. Importen under perioden betingas av bristande tillgång

och/eller i samband därmed överdrivna inhemska priser.

Departementschefen

I enlighet med vad tidigare anförts kan jag liksom kommittén icke förorda

något särskilt primörskydd utan ansluter mig i detta såväl som andra

hänseenden till kommitténs förslag.

Ur 07.01. Lök

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 20 öre per kg under tiden 1/6—31/12 och 5 öre per kg

under tiden 1/1—29/2; under tiden 1/3—31/5 är varan tullfri.

Tulltaxekommittén

Kommittén, som konstaterar att den nuvarande tullen på lök under andra

halvåret är mycket hög, föreslår dock med hänsyn till frågans sociala aspekter

att tullsatsen under tiden 1/7—31/12 bibehålies oförändrad. Kommittén

finner vidare 15 öre per kg utgöra en lämpligt avvägd tull under tiden

1/1—29/2. Den därpå följande tullfria perioden bör utsträckas till att omfatta

jämväl juni månad.

Ledamoten Hansson anser att bärande skäl för en differentiering av tullskyddets

storlek under säsongens olika delar icke finnes. Den svenska löken

är lagringsduglig under hela första kvartalet. En lagring medför emellertid

högre kostnader i form av ränte- och svinnförluster och det synes icke rimligt

att under dylika förhållanden tillämpa en lägre tullsats under månaderna

januari och februari.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen fastställes till 25 öre per kg under

tiden 1/6—29/2. Styrelsen framhåller att genom den omfattande odling

av lök, som bedrives framför allt på Öland, kan den svenska produktionen

i regel tillgodose marknadsbehovet under hösten och vintern. Med de lagringsmöjligheter

som föreligger kan en vid olämplig tidpunkt företagen

import trycka marknaden under längre tid och orsaka försäljningssvårigheter

för den svenska varan.

Sveriges lökodlareförening påyrkar en tull av 30 öre per kg under tiden

1/6—31/3 och anför till stöd härför i huvudsak följande.

Den areal av svensk matlök, som odlas i landet, är till ojämförligt största

del belägen på Öland. Inom detta område har under det senaste årtiondet

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

271

skett eu alltmera markant minskning av befolkningsunderlaget. I första

hand har denna minskning enligt föreningens uppfattning skett på den anställda

arbetskraftens bekostnad och i andra hand genom att familjemedlemmar

sökt sig arbete inom andra landsdelar. Det synes föreningen vara

en uppgift av första ordningen att lökodlingen, som dels är arbetskrävande

och dels har arbetsmomenten fördelade över lång tidsrymd, jämväl i fortsättningen

kan behållas. Lökodlingen säges ha stora möjligheter att medverka

till en jämn sysselsättning jämväl under vintermånaderna.

Föreningen framhåller vidare att odlarna även har haft ögonen öppna

för konsumenternas berättigade önskan att erhålla en högklassig vara, vilken

under hela året kan köpas till skäligt pris. Med detta syftemål har

odlarna på Öland sedan år 1955 genomfört central sortering av all lök, varigenom

kvaliteten kan garanteras. En rationaliserad hopsamling och sortering

av löken i förening med ett ändamålsenligt marknadsförande säges

också ha kunnat sänka denna del av handelsmarginalerna på varan högst

väsentligt.

Förutsättningen för att odling av svensk lök skall kunna fortsätta är enligt

föreningens uppfattning emellertid att lökimport till dumpingpriser

förhindras genom ett lämpligt avvägt tullskydd. Särskilt under vissa år

säges risken för lökimport från Holland till mycket låga priser vara överhängande.

Även relativt små kvantiteter importerad lök till lågt pris kan

verka nedpressande på den svenskodlade lökens pris. Det är av denna anledning

som odlarna önskar en höjning av tullskyddet under hela den

tullskyddade perioden till 30 öre per kg. De nuvarande tullsatserna på

lök har varit oförändrade i över 20 år, varför en ändring med hänsyn till

det nuvarande penningvärdet också anses fullt motiverad. Vidare bör enligt

föreningens uppfattning beaktas, att den av odlarna föreslagna höjningen

av tullskyddet på lök inte på något sätt kommer att inverka på konsumentprisets

storlek på varan. Det säges nämligen ha visat sig, att utförsäljningspriset

till konsument knappast undergår någon förändring alls hur mycket

lökpriset till odlarna än fluktuerar.

Odlarna är beredda att godtaga en månads förkortning av den nu tullskyddade

tiden på försommaren, under förutsättning av att den lullbelagda

tiden på våren utsträckes med en månad till den 31/3. Om det senare av

handelspolitiska skäl skulle vara ogenomförbart, så förutsätter odlarna i

så fall, att den nuvarande tullskyddade tiden 1/6—29/2 på inga villkor avkortas.

Det framhålles vidare att den svenska lökens kvalitet under hela första

kvartalet är av utmärkt god beskaffenhet och att intensiva försök pågår

med olika groningshämmande medel för att jämväl under tiden april—juni

kunna saluföra svenskodlad lök.

Föreningen anser det oriktigt med lägre tullsats i början av året, enär

odlare, som påtager sig lagringskostnader i form av ränte- och svinnförluster

för lagring av lök fram till dessa vintermånader, löper risk att erhålla

ett lägre pris för sådan vara.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens

förhandlingsorgan samt Ölands ortsförbund av RLF föreslår likaledes

en tullsats av 30 öre per kg under tiden 1/6—31/3 och åberopar till

stöd härför en argumentering som i huvudsak överensstämmer med vad som

anförts i lökodlareföreningens yttrande.

Svenska importföreningen för färsk frukt it. p. a. framhåller att tullen

på lök under månaderna januari och februari till stor del har karaktären

av finanstull. Tillgången efter årsskiftet av kvalitativt godtagbar inhemsk

lök anses trots framsteg inom den svenska odlingen ringa.

Departementschefen

Tullen för lök under den egentliga skyddstiden närmar sig ofta 50 %

av importvärdet och får således betecknas såsom hög även för att gälla en

vara på här ifrågavarande område. Med hänsyn till de av kommittén åberopade

sociala skälen kan jag dock biträda kommitténs förslag att bibehålla

tullen oförändrad. Däremot finner jag i likhet med kommittén, som härvidlag

är enhällig, icke skäl att höja densamma. Jag biträder vidare kommitténs

förslag att förstärka tullskyddet under årets första månader och

finner den av kommittémajoriteten föreslagna tullen under denna tid lämpligt

avvägd. Vad beträffar längden av de olika tullperioderna finner jag icke

anledning frångå tulltaxekommitténs i detta hänseende enhälliga förslag.

Ur 07.01. Potatis

Nuvarande tullförhållanden

Potatis är inbegripen under jordbruksprisregleringen och i enlighet därmed

i allmänhet fri från tull men belagd med importavgift. Sådan avgift

utgår dock icke för nyskördad (färsk) potatis, inkommande under tiden

1/1—30/6, utan för denna har förut utgående tull av 10 öre per kg bibehållits.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att gränsskyddet för färskpotatisen, som står trädgårdsprodukterna

nära, bör uttagas i form av tull. En tullsats av 15 öre per kg,

som f. ö. föreslagits av jordbruksprisutredningen, anses stå i god överensstämmelse

med de principer som kommittén tillämpat på trädgårdsområdet.

Tiden för uttagande av denna tull bör begränsas till juni månad.

Färsk potatis inkommande under annan tid anses däremot såväl av praktiska

skäl som med hänsyn till den konkurrens som måhända i vissa lägen

kan förekomma med annan potatis (fjolårspotatis) böra beläggas med importavgift

efter samma grunder som denna vara.

Ledamoten Hansson anför i en reservation att starka skäl talar för att

även färskpotatisens gränsskydd i överensstämmelse med vad förutsättes

för potatis i allmänhet regleras genom importavgifter i stället för med tullar.

Odlingen av denna potatis är synnerligen arbets- och kostnadskrävande

varför det är önskvärt att så god anpassning som möjligt kan ske av gränsskyddet

gentemot de aktuella prissättningsproblem som kan uppstå.

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

273

Yttranden

Statens jordbruksnämnd föreslår att tullen på färskpotatis avskaffas och

ersättes med särskild importavgift samt anför till stöd härför i huvudsak

följande.

Vid avlåtande av propositionen nr 65/1956 var föredragande departementschefen

icke beredd att taga ställning till frågan, om det framtida skyddet

skulle utgå i form av tull eller införselavgift. I denna fråga har jordbruksnämnden

ansett sig böra framlägga förslag i förevarande sammanhang.

Förslaget, som bygger på överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation

och har godkänts av färskpotatisodlareföreningarna i

Kullabygden, avser, att tullen slopas på den under januari—juni inkommande

färskpotatisen och att bemyndigande i stället lämnas jordbruksnämnden

att för en tid av fyra veckor under ettvart av åren 1957—1959 förordna

om införselavgift för nyskördad (färsk) potatis enligt följande grunder. Under

den kalendervecka, då midsommardagen infaller, (»midsommarveckan»)

och under första kalenderveckan därefter skall avgiften utgå med 29 öre

per kg. Avgiften skall utgöra under kalenderveckan före midsommarveckan

20 öre och under andra kalenderveckan efter midsommarveckan 15 öre per

kg. Jämfört med nuvarande tull innebär sålunda de föreslagna avgifterna

en merbelastning av importen med 19, resp. 10 och 5 öre per kg. Vid bifall

till förslaget skulle sådan färskpotatis, som inkommer tidigare än veckan

före midsommarveckan, belastas endast med avgiften för gammal potatis,

alltså som regel endast med 5 öre per kg, i stället för med hittillsvarande

tull av 10 öre per kg. Förslaget förutsätter, att några prisgränser icke fastställs

för färskpotatisen och att kvantitativ importreglering av denna vara

icke skall tillämpas. Under den tid, för vilken särskilt skydd för färskpotatisen

nu föreslås, brukar normalt huvudparten av den speciella inhemska

produktionen av färsk kvalitetspotatis föras i marknaden. Under denna tid

har hittills icke något annat land kunnat i någon nämnvärd omfattning

konkurrera på den svenska marknaden med potatis av motsvarande kvalitet.

De föreslagna avgifterna skulle därför, utan att behöva innebära någon

fördyring av färskpotatisen, endast utgöra ett visst skydd mot i framtiden

eventuellt uppträdande konkurrens.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbggdens folk hemställer

att nyskördad potatis likställes med annan potatis och överföres till

jordbruksregleringen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. framhåller att svensk

färskpotatis normalt produceras tidigast från den 15/6 och att dessförinnan

intet behov föreligger av tullskydd. Föreningen vill dock icke motsätta

sig att tullskyddet utsträckes att gälla under hela juni månad men

föreslår i så fall att tullsatsen bestämmes till 10 öre per kg. Frakten från

Italien (enda leverantörland av betydelse vid den aktuella tiden) till svensk

gräns uppgår till 10 öre per kg, varför tull och frakt tillsammans innebär

ett mycket betydande skydd för den svenska produktionen. Någon anledning

att speciellt skydda en primörodling av potatis i bänk föreligger icke.

Departementschefen

Huruvida färskpotatis närmast bör jämställas med trädgårdsprodukter

eller i stället hänföras till jordbruksprodukter i egentlig mening kan själv
18

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

fallet vara föremål för delade meningar. Hittills har emellertid sådan potatis

i vad angår avgiftsbeläggning till skydd mot utländsk konkurrens behandlats

som en trädgårdsprodukt, och det har enligt min uppfattning icke förebragts

tillräckliga skäl för att härvidlag inta en ändrad ståndpunkt. Jag

delar därför tulltaxekommitténs och jordbruksprisutredningens uppfattning

att gränsskyddet liksom hittills bör ha formen av tull. Med hänsyn till de

speciella förhållandena vid denna produktion finner jag mig emellertid

kunna förorda ett något högre skydd än som föreslagits av dessa kommittéer

och föreslår att tullen bestämmes till 20 öre per kg. Tullskyddet bör

enligt min mening gälla under tiden 6/6—5/7; under annan tid torde nyskördad

potatis böra beläggas med importavgift efter samma grunder som

annan potatis.

Ur 07.01. Sparris

Nuvarande tullförhållanden

Sparris är under hela året belagd med en tull av kr. 1: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner att en sänkning av tullen till kr. 1:— per kg skulle

kunna genomföras utan större olägenhet för odlarna och att tullen endast

behöver utgå under maj och juni månader, då svensk färsk sparris i allmänhet

föres i marknaden.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs förslag, vilket av remissinstanserna lämnats

utan erinran.

Ur 07.01. Svamp

Nuvarande tullförhållanden

Champinjoner är belagda med en tull av 75 öre per kg; för annan svamp

utgår tullen med 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen för alla slag av svamp sättes till 75 öre per

kg
Yttrande
Sveriges

champinjonodlares förening påyrkar en tullsats av 1 krona per kg

för champinjoner och anför bl. a. följande.

Champinjonodlingen, som under ett 20-tal år vuxit upp från ingenting

och alltjämt ökar, täcker nu landets hela behov av champinjoner, varför

någon import icke erfordras. Konkurrensen mellan odlarna är hård, och

det pris odlarna erhålla i dag är praktiskt taget detsamma, som de erhöllo

för 15—20 år sedan, medan som bekant omkostnaderna stigit oerhört. Detta

har möjliggjorts genom stark rationalisering och industrialisering av

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

275

odlingen. Emellertid är nu gränsen nådd för vad som på denna väg kan

åstadkommas, och en ohejdad import skulle äventyra den svenska champinjonodlingens

bärighet. Då stora belopp investerats i dessa odlingar, skulle

en avsevärd kapitalförstöring bli följden. Erfarenheten visar ju också,

att om en inhemsk produktion på grund av för stor importkonkurrens slås

ihjäl, stiger genast priset på importvaran, vilket ju blir till konsumenternas

nackdel.

Departementschefen

Liksom kommittén finner jag icke tillräcklig anledning föreligga att höja

tullen på champinjoner, vilken f. ö. är bunden i GATT vid nuvarande belopp.

Framhållas må att importen under senare år endast undantagsvis

överstigit 50 ton, under det att den inhemska produktionen enligt uppgift

år 1956 beräknats till 1 000 ton. Vad beträffar annan svamp delar jag kommitténs

uppfattning att denna bör beläggas med samma tull som champinjoner.

Ur 07.01. Tomater

Nuvarande tullförhållanden

Under tiden 1/5—30/11 utgår tullen med 50 öre per kg och under annan

tid med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen under tiden 1/5—30/11 bibehålies oförändrad

vid 50 öre per kg och att den helt borttages under annan tid av året.

Ledamoten Hansson föreslår en höjning av tullen till 75 öre per kg under

tiden 1/5—30/6 och anför till stöd härför i huvudsak följande.

Tomater är den för närvarande viktigaste kulturen för odling i växthus.

Med tanke på näringsvärdet hör också tomaterna till de förnämsta köksväxterna,

varför en fortsatt stegring av konsumtion och produktion inom

landet får anses synnerligen önskvärd. Med nuvarande, svårbemästrade importkonkurrens

är det emellertid ytterst vanskligt för odlarna att våga taga

kostnaderna för omfattande rationaliseringsåtgärder till förbilligande av

produktionen. Under de första månaderna av produktionssäsongen fordras

ett effektivare marknadsskydd för att ej prisbildningen skall utsättas för

alltför kraftiga störningar till följd av tillfällig överskottsimport. En höjning

med 25 öre per kg under månaderna maj och juni torde ej vid denna

tid relativt sett belasta konsumentpriset i nämnvärd grad.

Yttranden

Lantbruksstijrelsen ansluter sig till reservantens förslag under framhållande

bl. a. av att det för trädgårdsnäringens räntabilitet är av största vikt,

att odling kan bedrivas under så lång tid av året som möjligt.

Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund påyrkar att tullen under tiden

1/5—31/7 skall utgå med 1 krona per kg och under tiden 1/8—30/11 med

50 öre per kg.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. finner att skäl föreligger

att under tiden 1/5—15/6 ha en lägre tull än 50 öre per kg. Man anser

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

att den inhemska produktionen under maj och juni månader är helt otillräcklig

och att en mycket betydande kompletteringsimport är erforderlig.

Föreningen anför vidare.

Ytterligare rationalisering av den svenska odlingen är angelägen. Något

behov att skydda mindre, ej specialiserade växthusodlingar med höga kostnader

kan ur allmänna synpunkter icke anses föreligga. Handeln ställer

sig mycket frågande till reservanternas uppfattning att en fortsatt stegring

av konsumtionen av tomater, vilka med tanke på näringsvärdet höra till de

förnämsta köksväxterna, lämpligen skulle kunna åstadkommas genom en

tullhöjning. Någon tillfällig »överskottsimport» under nämnda period

torde knappast förekomma men väl en ur såväl kvantitativ som prissynpunkt

nödvändig kompletterande import.

Departementschefen

I enlighet med vad förut anförts kan jag icke förorda något särskilt primörskydd.

Å andra sidan finner jag icke heller tillräckliga skäl att, såsom

föreslagits från importörhåll, reducera tullen under primörtiden. Jag biträder

följaktligen kommitténs förslag.

Ur 07.01. Vitkål, rödkål och ärter m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För vitkål utgår tullen med 10 öre per kg och för pepparrot med 20 öre

per kg. Sallad är tullfri under tiden 1/1—29/2 (vid tiden för kommitténs arbete

utgick tull med 40 öre per kg, som emellertid avskaffades i samband

med GATT-förhandlingarna år 1956) och under annan tid av året belagd

med en tull av 40 öre per kg. Nyskördade (färska) rotfrukter drager under

tiden 1/1—30/6 en tull av 20 öre per kg och under annan tid 10 öre per kg,

vilken tullsats även gäller för andra rotfrukter (till rotfrukter räknas bl. a.

rädisor). För andra köksväxter utgår tullen med 40 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår för vitkål och rödkål en tull av 10 öre per kg, för

ärter en tull av 20 öre per kg under tiden 1/3—31/12 och tullfrihet under

annan tid, för rotfrukter (inkl. rädisor) en tull av 10 öre per kg, dock att

tullen för nyskördade produkter skall utgöra 20 öre per kg under tiden 1/5—

30/6 samt för andra produkter en tull av 40 öre per kg under tiden 1/3—

31/12 och tullfrihet under annan tid. Vad särskilt beträffar rädisor samt

sallad, dill och persilja, för vilka varuslag odlarna hos kommittén påyrkat

en tullsats av 1 krona per kg under tiden 1/3—30/4, har kommittén i överensstämmelse

med sin principiella uppfattning icke ansett sig kunna förorda

något särskilt primörskydd.

Ledamoten Hansson påyrkar i avgiven reservation för sallad, dill,

persilja och rädisor en tull av 1 krona per kg under tiden 1/3—30/4 och

40 öre under resten av året. Dessa produkter odlas i stor utsträckning i

handelsträdgårdarna såväl i växthus under vintern som i drivbänkar och

på friland under resten av året. De passar utmärkt till mellankulturer i andra

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

odlingar med längre utvecklingstid, t. ex. tomater. Under de tidiga vårmånaderna

har emellertid även i detta fall utbytet av dessa kulturer, framför

allt sallad, ett intimt samband med importutvecklingen. Det synes befogat

med en höjning av tullen under tiden 1/3—30/4 från 40 öre till 75 öre per

kg. Med hänsyn till att produktion av dessa varuslag förekommer under hela

året synes det angeläget att tullen under övriga delen av året bibehålies vid

40 öre per kg.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår, att tullen för andra produkter än vitkål, rödkål,

rotfrukter och ärter höjes till 75 öre per kg under tiden 1/3—31/5 och

fastställes till 40 öre per kg under annan tid samt åberopar till stöd härför i

huvudsak samma skäl som reservanten inom tulllaxekommittén.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund ansluter sig i fråga om huvudsaklig

argumentering till den avgivna reservationen men påyrkar för sallad,

dill, persilja och rädisor en tull av 1 krona per kg under skyddsperioden.

Förbundet framhåller särskilt att den troligen största försäljningen av

svenskodlad brysselkål och purjolök äger rum under just den tid för vilken

tulltaxekommittén föreslagit tullfrihet.

Svenska import^öreningen för färsk frukt u. p. a. påyrkar tullfrihet för

sallad under tiden 1/12—15/3 och tullfrihet för paprika samt förutsätter att

spetskål kommer att tulltaxeras som vitkål. Föreningen räknar med en

ökad vinterkonsumtion av sallad, under förutsättning att den kan erbjudas

konsumenterna till rimligt pris. Den svenska frilandssalladen kommer icke

i marknaden förrän i slutet av maj och saluföres till månadsskiftet september/oktober.

Inhemsk sallad odlad under glas anser föreningen aldrig kunna

bli någon billig och populär vara på grund av de höga produktionskostnaderna.

Vad beträffar paprika säges någon nämnvärd odling icke förekomma

i Sverige.

Departementschefen

I överensstämmelse med den uppfattning åt vilken jag tidigare givit

uttryck kan jag icke biträda framställda yrkanden om införande av särskilt

primörskydd. Jag finner icke heller anledning till erinran mot kommitténs

förslag om tullfrihet under vintermånaderna, vilken anordning såvitt

angår sallad godtagits av statsmakterna i samband med GATT-förhandlingar

år 1956. För utvidgning av tullfriheten beträffande sallad eller införande

av tullfrihet under hela året beträffande paprika finner jag å andra

sidan icke tillräckliga skäl föreligga. Jag ansluter mig följaktligen till kommitténs

förslag. Härvid förutsätter jag att den för vitkål föreslagna tullen

kommer i tillämpning jämväl å den form av dylik kål som benämnes spetskål.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

07.02. Köksväxter, frysta

Nuvarande tullförhållanden

Frysta köksväxter tulltaxeras för närvarande enligt vad som stadgas för

motsvarande färska produkter, vilket bl. a. innebär att tullen på de flesta

varorna är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att vid här ifrågavarande rubrik stadgas under hela

året gällande tullsatser, vilka till dess ytterligare erfarenheter vunnits upptages

till samma belopp som för motsvarande färska produkter under den

tid då de är högst tullbelagda.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

07.03. Köksväxter, tillfälligt konserverade

Nuvarande tullförhållanden

Av här ifrågavarande produkter belägges för närvarande de i saltvatten

inlagda med tull efter samma grunder som torkade (jfr nr 07.04), under

det att de övriga tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (jfr nr

07.01); beträffande sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen

på de flesta varor är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår här liksom beträffande frysta produkter att varorna

under hela året belägges med samma tull som motsvarande färska varor under

den tid då de är högst tullbelagda.

Departementschefen

Även beträffande denna rubrik biträder jag vad kommittén föreslagit.

07.04. Köksväxter, torkade

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är belagda med följande tullsatser per kg, nämligen

potatis 5 öre, champinjoner 75 öre, andra svampar 1 krona, gurkor

35 öre, rötter 20 öre samt övriga varor 25 öre.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till artiklarnas ringa betydelse har kommittén icke ansett tillräcklig

anledning föreligga att differentiera tullen utan föreslår en enhetlig

tull med samma belopp som för närvarande gäller för torkade köksväxter t

allmänhet eller 25 öre per kg.

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

279

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för torkade

champinjoner bör fördubblas och att i varje fall någon sänkning av nu utgående

tull icke bör ifrågakomma. Det förekommer visserligen för närvarande

icke någon nämnvärd import av denna vara, men då detta rent tekniskt

icke möter något hinder kan en import av detta varuslag snabbt svälla

till mycket stor omfattning.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning att frångå kommitténs

förslag.

07.05. Ärter, bönor och andra baljväxtfrön, torkade

Nuvarande tullförhållanden

De viktigaste hithörande varuslagen inbegripes under det för jordbruksprodukter

gällande importavgiftssystemet och är i tulltaxan upptagna med

tullfrihet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Någon anledning till erinran mot kommitténs förslag torde icke föreligga.

07.06. Maniok- och arrowrot, jordärtskockor m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Av till denna rubrik hänförliga varor är maniok- och arrowrot inbegripna

i det för jordbruksprodukter gällande importsystemet och i tulltaxan upptagna

med tullfrihet. Beträffande övriga varuslag är nyskördade rötter, inkommande

under tiden 1/1—30/6, samt torkade produkter belagda med en

tull av 20 öre per kg; för andra varor utgör tullen 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund påyrkar en tull av 10 öre per kg

för jordärtskockor, beträffande vilken vara i motsats till övriga hit hänförliga

varuslag en odling av betydande omfattning säges förekomma inom

landet.

Departementschefen

Även om tullen på jordärtskockor icke torde vara av någon större betydelse,

anser jag mig kunna biträda yrkandet om bibehållande av den nu i

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

allmänhet utgående tullen av 10 öre per kg; i övrigt föranleder kommitténs

förslag icke någon erinran från min sida.

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

08.01. Dadlar, bananer, ananas m. m.; kokos-, para- och kasjunötter

Nuvarande tullförhållanden

Färska bananer är belagda med en tull av 10 öre per kg. För andra här

avsedda färska frukter utgår tullen med 20 öre per kg under tiden 1/5—31/1

och med 10 öre per kg under annan tid. Nötter, kasjunötskärnor och kokosrasp

är belagda med en tull av 30 öre per kg samt andra nötkärnor med en

tull av 50 öre per kg. Beträffande torkade frukter är bananer tullfria och

för dadlar utgår tullen med 30 öre per kg samt för andra frukter med 50

öre per kg.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till att ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan

befinnas lämpligt upptager kommittén hit hänförliga varor med i stort sett

oförändrade tullsatser. En viss hyfsning av tullbestämmelserna anses dock

motiverad för att undvika en onödig specificering av dessa i många fall relativt

betydelselösa artiklar. Den uppbrytning av GATT-bindningen beträffande

torkade bananer som förslaget påkallar anses icke möta några svårigheter.

Yttranden

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. och Sveriges grossistförbund

understryker att tullarna på hit hänförliga varuslag är av fiskal natur.

De intäkter som erhålles finner organisationerna så obetydliga att motiv numera

saknas att bibehålla ifrågavarande tullar. Det framhålles vidare att

bananer är en frukt, som ur olika synpunkter är betydelsefull särskilt för

barn och som ofta ordineras vid vård av sjuka.

Svenska choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. påyrkar tullfrihet

för kokosnötter, paranötter och kasjunötter.

Departementschefen

I enlighet med den tidigare angivna principen att icke ingå på någon

allmän omprövning av de fiskala tullarna har departementsförslaget, liksom

kommitténs förslag, utformats med i stort sett oförändrade tullsatser.

08.02. Citrusfrukter

Nuvarande tullförhållanden

Apelsiner, cedrat- och grapefrukter, klementiner och mandariner är f. n.

tullfria. För citroner utgår tull med 5 öre per kg och för pomeranser med 10

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

281

öre per kg. Övriga färska frukter drager under liden 1/5—31/1 en tull av

20 öre per kg och under annan tid 10 öre per kg. För torkade frukter utgår

tullen med 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén konstaterar att de viktigaste hithörande fruktslagen enligt

gällande bestämmelser är fria från tull. Beträffande de övriga anses ur

skyddssynpunkt icke föreligga något hinder att avskaffa tullen. Kommittén

har emellertid av samma skäl som under föregående position upptagit nu

utgående tullar i stort sett oförändrade.

Yttrande

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att tullarna för

citroner och pomeranser icke rimligen kan motiveras ens av fiskala skäl.

Departementschefen

Vad som anförts under föregående rubrik äger tillämpning jämväl vid

denna position.

08.03. Fikon

Nuvarande tullförhållanden

För färska fikon utgår tullen under tiden 1/5—31/1 med 20 öre per kg

och under annan tid med 10 öre per kg; torkade fikon drager en tull av 15

öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att liksom när det gäller de båda föregående positionerna

det från skyddssynpunkt icke torde föreligga något hinder att avskaffa

tullarna. Kommittén har emellertid även här upptagit varorna med

tull, för den händelse en viss tullbeskattning av fiskala skäl skulle befinnas

lämplig. Den för torkade fikon gällande tullen 15 öre per kg har därvid

ansetts böra gälla för hela rubriken.

Yttrande

Sveriges grossistförbund föreslår att tullen, som helt anses vara av fiskal

natur, slopas.

Departementschefen

Liksom vid de båda föregående rubrikerna följer departementsförslaget

kommitténs förslag.

08.04. Vindruvor (färska eller torkade)

Nuvarande tullförhållanden

För färska druvor utgår tull under tiden 1/7—31/12 med 25 öre per kg;

för färska druvor under annan tid samt för torkade druvor utgår icke någon

tull.

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén har icke funnit anledning föreslå någon ändring av tullsatsens

storlek. Vad beträffar skyddstidens längd har kommittén däremot, med

hänsyn dels till att vindruvor i första hand konkurrerar med inhemska bär

och stenfrukter för vilka säsongen är relativt kort, dels till den prisförskjutning

som synes inträda mot slutet av året, funnit en avkortning motiverad

till den 31/10. Beträffande torkade vindruvor (russin och korinter) ifrågasättes

icke någon ändring av den nuvarande tullfriheten.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår med hänsyn till den konkurrens som importen

av vindruvor under höstmånaderna utgör för svenskodlad frukt av annat

slag att skyddstiden bibehålies oförändrad.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. framhåller under hänvisning

till fraktkostnaderna att kommitténs förslag innebär ett ganska högt

gränsskydd.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs

enhälliga förslag.

08.05. Nötter och liknande frukter

Nuvarande tullförhållanden

Valnötter är, sedan den tidigare utgående tullen reducerats och slopats

i samband med GATT-förhandlingarna åren 1955 och 1956, numera

tullfria. Hasselnötter, mandel och kastanjer är belagda med en tull av 20 öre

per kg och hasselnötskärnor med 40 öre per kg. Andra nötkärnor samt

pistachmandel drager en tull av 50 öre per kg. Övriga här avsedda nötter

är belagda med en tull av 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att ur skyddssynpunkt hinder icke föreligger att avskaffa

tullarna. Med hänsyn till möjligheten att ett bibehållande av tullarna ur fiskal

synpunkt kan befinnas lämpligt har emellertid kommittén upptagit tullsatserna

i stort sett oförändrade.

Yttranden

Sveriges grossistförbund uttalar att tullarna vid denna rubrik är helt av

fiskal natur och ur dessa synpunkter ej längre motiverade. Liknande uppfattning

framföres av Sveriges konditorförening genom Sveriges hantverksoch

småindustriorganisation.

Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a. hemställer

att tullfrihet måtte fastställas för mandel och nötkärnor. Den övervägande

delen av importen av dessa varor anser man förbrukas av choklad- och konfektyrindustrin.

Med den höga beskattning som ändå råder på industrins

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

283

produkter förefaller det föreningen omotiverat med ytterligare extrabeskattning

av dessa råvaror.

Departementschefen

Under erinran om vad jag tidigare anfört rörande tullar av fiskal natur

föreslår jag att tullarna upptages i enlighet med kommitténs förslag, dock

med undantag för oskalade valnötter, som med hänsyn till numera föreliggande

GATT-bindning bör upptagas med tullfrihet.

08.06. Äpplen, päron och kvittenfrukter

Nuvarande tullförhållanden

Äpplen och päron är belagda med en tull av 25 öre per kg under skyddsperioden,

vilken för äpplen utgör tiden 1/7—29/2 och för päron tiden 1/7—

31/12; under andra tider av året är såväl äpplen som päron tullfria. Före

den 1 januari 1956 utgick tull för äpplen med 20 öre per kg under tiden

1/7—31/12 och 10 öre per kg under tiden 1/1—31/1, samt för päron med 20

öre per kg under nu gällande skyddstid. Ändringarna vidtogs sedan informationer

erhållits om tulltaxekommitténs utredningar, och de nya tullsatserna

överensstämmer med det förslag som sedermera framlagts av kommittén.

Tulltaxekommittén

I sin motivering till nyssnämnda förslag anför kommittén hl. a. följande.

Förutom av tullarna skyddas produktionen även av kvantitativa restriktioner,

vilka tillämpats så att de hindrat import före en viss för varje år

särskilt fastställd tidpunkt. Dylika restriktioner kan enligt internationella

överenskommelser i princip motiveras endast av valutapolitiska skäl. Vid

en avveckling av dessa restriktioner är ett ökat utbud av utländsk frukt på

den svenska marknaden att motse. Vidare kommer den inhemska tillförseln

på grund av den betydande nyplantering som ägt rum att öka avsevärt under

de närmaste åren, och fråga är huruvida icke denna omständighet kommer

att påverka prisbildningen i väl så hög grad som den ökade utländska konkurrensen.

Fruktodlingen här i landet kommer sålunda otvivelaktigt att ställas

inför betydande svårigheter. Det kan göras gällande att fruktodlarna

liksom andra företagare vidtagit den genomförda utvidgningen på egen risk.

Kommittén har likväl ansett sig icke kunna underlåta att fästa avseende vid

de sociala aspekter på frågan som i förevarande fall gör sig gällande, ehuru

kommittén givetvis är medveten om att sådana aspekter är i hög grad

relevanta även med hänsyn till konsumenternas intresse. Även om de ökade

svårigheterna såsom redan nämnts endast till en del torde komma att sammanhänga

med en skärpning av den utländska konkurrensen har kommittén

funnit läget vara sådant att en viss förstärkning av tullskyddet får

anses befogad. Kommittén föreslår därför att skyddstiden för äpplen utsträckes

t. o. in. februari månad och att tullen för såväl äpplen som päron

höjes från 20 till 25 öre per kg under skyddsperioden. Vad beträffar de

päron närstående kvittenfrnkterna, vilka här i landet icke spelar någon större

roll, har kommittén funnit dessa lämpligen böra tullbeläggas efter samma

grunder som päron.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Lantbruksstyrelsen anser att ett tullskydd av 25 öre per kg icke är tillräckligt

för att garantera avsättningen av svenskodlad frukt till lönsamma

priser och föreslår att tullen höjes till 35 öre per kg samt att skyddstiden

för äpplen utsträckes till den 31 mars. Enligt styrelsens uppfattning kan

emellertid även ett tullskydd av 35 öre per kg bli otillräckligt för den händelse

nu tillämpade importrestriktioner beträffande dessa båda varuslag

skulle bortfalla. Styrelsen understryker därför vikten av att importrestriktionerna

bibehålies så länge andra fruktimporterande länder av betydelse i

Europa tillämpar sådana. I annat fall kommer vårt land att bli en avstjälpningsplats

för det överflöd av frukt, som produceras i andra länder och där

icke finner köpare.

Statens jordbruksnämnd har icke yttrat sig angående tullskyddets storlek

men förordat en utredning i syfte att utröna om behov föreligger av

annat statsstöd åt fruktodlingen utöver det nuvarande tullskyddet.

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens

förhandlingsorgan föreslår likaledes en höjning av tullen till 35

öre per kg och anför till stöd härför bl. a. följande.

Erfarenheten har visat att den nya tullen icke är tillfyllest för att under

den tid, som den svenska frukten marknadsföres, ge den inhemska frukten

företräde på den svenska marknaden. Äpple- och päronproduktionen har

nämligen expanderat kraftigt i hela Europa under sistlidna decennier. Genom

denna utveckling uppstår ofta betydande överskott av äpplen och päron

på den europeiska marknaden, vilka överskott vid fri import medför svåra

störningar å den inhemska marknaden i de fruktimporterande länderna.

Samtliga importländer av äpplen och päron har också hittills tillämpat olika

former av kvantitativa importrestriktioner. Det synes under rådande förhållanden

nödvändigt, att tullskyddet för äpplen och päron liksom hittills kan

kompletteras med kvantitativ importbegränsning. Vad skyddsperiodens

längd för äpplen beträffar synes en utsträckning av tiden t. o. m. mars månad

erforderlig inom en snar framtid. Den svenska fruktodlingen har nämligen

under senare decennier inriktats på senmognande äppelsorter, som

marknadsföres under vintern och våren.

Statens priskontrollnämnd förordar en återgång till de tullförhållanden

som gällde före den 1 januari 1956. Enligt nämndens uppfattning torde en

tullhöjning ej lösa de problem som för närvarande vidlåder den svenska

fruktodlingen. Tullhöjningarna torde medföra prishöjningar för konsumenterna

under tiden december—februari, säkerligen med större belopp än

tullhöjningarna, då handelsmarginalerna beräknas procentuellt på importpriset

inklusive tullen. Möjligen kan de nya tullarna väntas medföra en något

minskad kvantitativ import, som dock sannolikt icke skulle komma den

svenska fruktodlingen till godo utan resultera i ökad import av de tullfria

citrusfrukterna.

Stockholms handelskammare, Svenska importföreningen för färsk frukt

u. p. a. och Sveriges köpmannaförbund uttalar sig likaledes emot den genomförda

höjningen av tullsatsen. De vänder sig vidare samtliga emot ut
-

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

285

sträckningen av skyddstiden för äpplen, och de två förstnämnda instanserna

påyrkar en förkortning av skyddstiden för päron till den 30/11. Till stöd

för den intagna ståndpunkten anföres i importföreningens yttrande bl. a.

följande.

Det är utan vidare klart, att normala år kommer den svenska produktionen

att mer än väl kunna svara för behovet under hösten. Ett överskottsproblem

av betydande mått hotar. Import under hösten kommer därför sannolikt

icke framdeles ifråga, enär den inhemska konkurrensen kommer att

pressa fram sådana priser, att import ej blir lönande. Under sådana förhållanden

blir givetvis tullsatsens höjd av mindre betydelse. För handeln och

konsumenterna vore det mer naturligt att bibehålla 20-örestullen, enär import

framdeles endast torde vara att påräkna vid mera ogynnsamma skördeår

i landet och det alltså vore onödigt att ytterligare fördyra en erforderlig

import. Enär man icke har kunnat få fram några mer otvetydiga belägg

för att lagring av svenska äpplen skulle vara möjlig eller ekonomiskt försvarbar

någon längre tid in på det nya året, förefaller kommitténs förslag

om ett ökat tullskydd under januari/februari mindre välbetänkt. Mätt på

den senaste säsongens import (inklusive päron) skulle detta ha inneburit

en med nära 2 milj. kr. ökad tulluppbörd. Om man räknar med vissa kvarstående

kvantiteter svensk frukt under december, torde kostnadsökningen

kunna uppskattas till åtminstone 3 milj. kr. i första led. Denna merkostnad

är emellertid icke den, som drabbar konsumenterna, då man även måste

räkna med motsvarande höjning av handelsmarginalerna. Den höjning av

tullarna som skett och den utsträckning av skyddsperioden som vidtagits

gynna ett mycket litet antal medborgare på bekostnad av den stora allmänheten.

Under januari och februari påverkar tullhöjningen direkt konsumentpriset.

Visserligen finnes då i regel tillgång till citrusfrukt till jämförelsevis

förmånliga priser. Någon avsikt att söka tvinga en del av konsumtionen under

nämnda period över från äpplen till citrusfrukter kan ju icke gärna föreligga

hos producenterna.

Vad päron beträffar torde enligt föreningen några kvantiteter inhemsk

vara av betydelse för marknaden icke föreligga efter den 1 december, varför

tullfrihet bör stadgas under december månad. Föreningen förutsätter

slutligen att, sedan tullfrågan för äpplen och päron blivit definitivt löst, den

kvarstående importregleringen slopas.

Departementschefen

Enligt vad som framgår av det föregående har de tullsatser, som kommittén

enhälligt föreslagit, redan godtagits av statsmakterna; jag finner

icke anledning föreligga att nu frångå detta beslut.

I anledning av framkomna yrkanden om stöd åt fruktodlingen i andra

former än genom tullskydd vill jag hänvisa till att 1957 års riksdag hos

Kungl. Maj :t anhållit om en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens

problem.

Ur 08.07. Körsbär

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår under tiden 1/6—31/7 med 35 öre per kg och under annan tid

med 5 öre per kg.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

I fråga om tullens storlek under skyddsperioden finner kommittén icke

anledning föreslå någon ändring. Däremot anses skyddsperioden utan större

olägenheter för odlarna kunna avkortas till att omfatta endast juli månad.

Vidare föreslås att tullen slopas under icke-skyddsperiod.

Ledamoten Hansson uttalar i en reservation att den föreslagna begränsningen

av skyddstiden icke kan anses motiverad. Den svenska skörden av

körsbär infaller från medio av juni t. o. m. mitten av augusti, varför skyddstiden

bör omfatta tiden 15/6—15/8.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen bestämmes till 35 öre per kg under

tiden 1/6—31/7. Med hänsyn till nuvarande möjligheter att kyllagra frukt

skulle den föreslagna avkortningen av skyddsperioden innebära, att den

svenska körsbärsodlingen bleve praktiskt taget oskyddad mot utländsk konkurrens.

Sveriges lantbrnksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens

förhandlingsorgan ansluter sig till den framförda reservationen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. hävdar att något utbud

av svenska körsbär under sista hälften av juli och första hälften av augusti

icke är känt av handeln samt framhåller att till tullen kommer en frakt för

italienska körsbär om 28 öre per nettokilo.

Departementschefen

I fråga om storleken av tullen finner jag icke anledning frångå kommitténs

enhälliga förslag; däremot anser jag mig böra förorda att skyddsperioden

utvidgas något i förhållande till kommittéförslaget och får omfatta

tiden 16/6—31/7.

Ur 08.07. Persikor

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 10 öre per kg under tiden 1/3—30/4 och 20 öre per kg

under tiden 1/5—31/12; under annan tid av året är persikor tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser tvekan kunna råda i vilken grad persikor konkurrerar

med inhemsk frukt, men att detta i viss mån är fallet kan enligt kommitténs

uppfattning knappast bestridas. Med hänsyn till att här icke föreligger direkt

konkurrens på samma sätt som då fråga är om svensk och utländsk

frukt av enahanda slag finner kommittén det likväl icke motiverat med en

höjning av den nu utgående tullen. Skyddsperioden synes kunna begränsas

till tiden 1/7—15/10; under övriga delar av året torde anledning icke föreligga

att bibehålla tullen.

Ledamöterna Fagerholm och Hansson påyrkar i gemensam reservation en

tullsats av 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10, 10 öre per kg under

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 287

tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12 samt tullfrihet under resten av året; till

stöd för detta yrkande anföres i huvudsak följande.

Importen av persikor har under senare år i hög grad försvårat avsättningen

av svenska äpplen, päron och plommon under höstmånaderna. Persikorna

tillhör de fruktslag som enbart synes importeras på konsignationsbasis,

vilket medfört att större partier kommit in i landet än som motsvarat

konsumtionsutrymmet även vid utförsäljning till synnerligen låga priser.

Enligt vår mening måste det anses rimligt med en höjning av tullen under

tiden 1/7—15/10, då konkurrensen med den svenskodlade frukten är

hårdast. Däremot anser vi att tullen under tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12

bör kunna nedsättas och under tiden 1/1—30/4 helt avskaffas. Dessa sänkningar

bör väl kompensera en höjning under den för svensk fruktodling mest

aktuella tiden.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen ävensom Sveriges lantbriiksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk och Fruktodlingens förhandlingsorgan föreslår med i

huvudsak samma motivering som reservanterna att tullen fastställes till 35

öre per kg under tiden 1/7—15/10.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att skyddsterminen

bör avse perioden 1/7—30/9 men ifrågasätter huruvida icke varuslaget

skulle kunna göras helt tullfritt; föreningen anför bland annat följande.

Reservanternas framhållande av att importen av persikor under senare

år i hög grad försvårat avsättningen av inhemska äpplen, päron och plommon

under höstmånaderna är svårförståeligt. Import av italienska persikor

tilläts första gången 1952, då 3 400 ton infördes. 1956 uppgick importen emellertid

blott till 1 300 ton. Någon inverkan av betydelse på avsättningen av

svensk frukt torde denna import i vart fall numera knappast ha.

Departementschefen

Enligt min uppfattning är det endast i undantagsfall som importen av

persikor kan sägas innebära nämnvärd konkurrens för den svenska frukten;

jag finner icke anledning föreligga att frångå kommitténs förslag.

Ur 08.07. Plommon

Nuvarande tullförhållanden

Under tiden 1/7-—15/11 utgår tullen med 35 öre per kg; tullfrihet gäller

för resten av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén har ansett sig kunna föreslå bibehållande av tullens höjd

med hänsyn bl. a. till alt tullen icke torde ha någon egentlig betydelse för prisbildningen

under den svenska produktionssäsongen; däremot föreslås att

skyddsperioden avkortas till tiden 16/7—30/9.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen finner det vara skäligt alt tullen sättes till 35 öre per

kg under tiden 1/7—15/10.

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att skyddsperioden

bör fastställas till tiden 1/8-—30/9 och anför till stöd därför följande.

Något utbud av svenska plommon under juli är icke av handeln känt.

Inom handeln är man tveksam om att bibehålla nuvarande höga tullskydd.

Detta uppgick 1955 till nära 30 %. Tages hänsyn även till frakten (från

Italien 28 öre per nettokilo) har svensk plommonodling ett totalt gränsskydd

om 42 %. Om skyddsperioden emellertid begränsas till den faktiska

produktionssäsongen augusti—september, kan handeln acceptera den föreslagna

tullsatsen.

Departementschefen

Tillräckliga skäl för avvikelse från det på förevarande punkt enhälliga

kommittéförslaget kan enligt min uppfattning icke anses föreligga.

Ur 08.07. Övriga stenfrukter

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 10 öre per kg under tiden 1/2—30/4 och 20 öre per kg

under annan tid.

Tulltaxekommittén

Här avsedda slag av stenfrukter är icke av nämnvärd betydelse, framhåller

kommittén. Hinder torde icke i och för sig möta att medgiva tullfrihet

under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten av

att ett bibehållande av tullen ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt upptagit

de nuvarande tullsatserna oförändrade.

Yttrande

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. föreslår tullfrihet. Man

anser att tullen utgör en finanstull, som helt saknar betydelse för statsverket.

Departementschefen

I enlighet med vad som tidigare anförts rörande fiskala tullar har nuvarande

tullsatser upptagits oförändrade i departementsförslaget.

08.08. Jordgubbar, hallon och andra bär, ej hänförliga till nr 08.07

Nuvarande tullförhållanden

För jordgubbar utgår tullen under tiden 1/5—31/8 med kr. 1:— per kg

och under annan tid med kr. 0: 25 per kg; hjortron är tullfria och övriga

bär (däribland hallon, krusbär och vinbär) belagda med en tull av kr. 0: 10

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande jordgubbar att tullsatsen under skyddsperioden

bibehålies oförändrad. Vad beträffar den tid då tull för närvarande

utgår med lägre belopp anser kommittén anledning icke föreligga att bibehålla

tullen.

s. 289 Kontrollera mot PDF

289

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Beträffande hallon, krusbär och vinbär föreslår kommittén att tullen

höjes till 25 öre per kg under tiden 1/6—31/8 men avskaffas under resten

av året; till stöd för förslaget anför kommittén följande.

Den import som förekommit torde i huvudsak ha varit avsedd för konservfabrikerna,

men något hinder för import även för direkt konsumtion

torde icke föreligga. För att avse produkter av här ifrågavarande slag torde

den nuvarande tullen få betraktas som låg. Enligt kommitténs uppfattning

får en tullsats av 25 öre per kg anses innebära ett lämpligt avvägt tullskydd.

Denna tull torde böra utgå under juni—augusti månader; under den övriga

delen av året torde icke behövas något tullskydd.

För övriga till denna position hänförliga bär föreslås tullfrihet.

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för hallon, vinbär

och krusbär bör utgå med 40 öre per kg men har intet att erinra mot

kommitténs förslag om en begränsning av tullbeläggningen till tiden 1/6

31/8.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå kommitténs enhälliga

förslag.

08.09. Andra färska frukter

Nuvarande tullförhållanden

För meloner utgår tullen under hela året med 40 öre per kg; övriga hit

hänförliga frukter är under tiden 1/5—31/1 belagda med en tull av 20 öre

per kg och under annan tid med 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen för meloner skall bibehållas vid 40 öre

per kg men anser att tullen liksom beträffande andra trädgårdsprodukter

endast bör utgå under den egentliga säsongen och finner tiden 1/7—30/9

vara en lämplig skyddsperiod. Beträffande övriga frukter anser kommittén

hinder icke från skyddssynpunkt möta att medgiva tullfrihet för desamma

under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten att

ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt upptagit

dessa varor med oförändrade tullsatser.

Ledamoten Hansson påyrkar i en reservation starkare skydd för meloner

med följande motivering.

På grund av allt svårare avsättningsmöjligheter i konkurrensen med

importerad vara har melonodlingen inom landet gått kraftigt tillbaka under

senare år. Kulturen odlas huvudsakligen i drivbänkar och är synnerligen

arbetskrävande, varför det med nuvarande löneläge torde vara nödvändigt

att ge odlingen ett bättre stöd under försäljningssäsongen, om ej

prisbildningen skall bli sådan att denna produkt helt försvinner ur svensk

odling. Den lämpligaste skyddstiden torde vara den av odlarna föreslagna

li) Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tiden 15/6—30/9. Genom att den nuvarande tullen på 40 öre per kg borttages

under resten av året bör det vara rimligt att tullen under här angiven tid

höjes till 75 öre per kg.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen på meloner fastställes till 75 öre

per kg under tiden 1/7—30/9 och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

att den bestämmes till 1 krona per kg under tiden 15/6—30/9, båda med

i huvudsak samma motivering som reservanten i tulltaxekommittén.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anför bl. a. följande.

Melonimporten har under de senaste åren varit tämligen konstant. Från

odlarhåll har man uppgivit, att konkurrensen de senaste två åren skulle ha

medfört ett så pressat prisläge, att man tvingats avstå från fortsatt odling.

Ett av de största handelsföretagen har meddelat följande medelpriser på

svensk melon, betalda till odlare i Skåne per kg: 1952 kr. 1:65, 1953 kr.

1: 67, 1954 kr. 1: 92, 1955 kr. 2: 06 och 1956 kr. 1: 90. Därav kan icke utläsas

någon markerad nedgång. Om man till tullskyddet lägger fraktskyddet

(15—25 öre per kg från Holland, som är mest närbeläget konkurrensland)

utgör odlarens skydd 55—65 öre per kg. Handeln anser att ett skydd

av denna storleksordning mer än väl bör kunna utjämna skillnaden i kostnader

och odlingsbetingelser. Totalt sett har emellertid försäljningen av

melon under senare år gått tillbaka. Den nuvarande svenska odlingen förmår

dock icke tillfredsställa behovet, varför import är nödvändig under de

aktuella månaderna juli, augusti och september. Det vill synas som om

prisbildningen å inhemska bär och melon t. ex. i år (1956) blivit sådan, att

allmänheten i större utsträckning föredragit bär framför meloner. Därest

reservantens förslag till tullhöjning skulle genomföras, skulle detta medföra

att den tydliga tendens till konsumtionsminskning, som föreligger beträffande

meloner, bleve kraftigt accentuerad.

Departementschefen

Någon höjning av tullen på meloner, vilken under den aktuella skyddsperioden

uppgår till omkring 25 % av importvärdet, bör enligt min mening

icke komma i fråga. Jag delar således kommitténs uppfattning rörande tullens

storlek. I fråga om skyddsperiodens längd finner jag däremot skäl tala

för reservantens förslag. Jag föreslår därför att tullen på meloner skall utgå

under tiden 16/6—30/9. Beträffande andra hithörande varor än meloner

föreslår jag att nuvarande tullsatser bibehålies oförändrade.

08.10. Frukter, frysta

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter tulltaxeras enligt vad som stadgas för motsvarande

färska produkter, innebärande bl. a. att tullen på de flesta varorna är

olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Tills vidare erfarenhet vunnits bör enligt kommitténs uppfattning här

ifrågakomna varor under hela året beläggas med samma tull som motsva
-

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

291

rande färska produkter under skyddstid. När det gäller jordgubbar anses

dock den för färska bär gällande tullen kr. 1: — per kg utgöra ett alltför

högt tullskydd; kommittén har funnit en tullsats av kr. 0: 50 per kg innebära

en lämpligare avvägning av tullskyddet för detta varuslag.

Departementschefen

Vad kommittén föreslagit ger icke anledning till erinran från min sida.

08.11. Frukter, tillfälligt konserverade

Nuvarande tullförhållanden

Av här ifrågavarande produkter belägges de i saltvatten inlagda med tull

efter samma grunder som torkade (jfr nr 08.12), under det att de övriga

tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (jfr nr 08.01—08.09); beträffande

sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen på de flesta

varor är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Tulltaxekommittén anser det i princip riktigast att varorna i analogi med

vad som föreslagits på grönsaksområdet belägges med samma tull som motsvarande

färska produkter under dessas skyddstid (beträffande jordgubbar

dock liksom för den frysta varan reducerad till 50 öre per kg). Härvid gör

kommittén dock undantag för äppelpulp, beträffande vilket varuslag kommittén

föreslår en tull av 10 öre per kg med följande motivering.

Äppelpulp torde i viss mån ha en annan karaktär än vad fallet i regel är

med annan pulp, i det att varan endast torde framställas av fallfrukt eller

eljest sämre kvaliteter. Priset på densamma kan därför icke på något sätt

jämföras med priset på vanlig färsk frukt. Det har uppgivits att äppelpulp

betingar ett pris av 15 å 20 öre per kg. Liksom andra tillfälligt konserverade

produkter bör den, såsom odlarna yrkat, vara belagd med tull under hela

året. Det kan emellertid icke vara rimligt att belasta en dylik produkt med

samma tull som färska äpplen. En tullsats av 10 öre per kg får anses innebära

ett rimligt stöd för avsättningen av den sämre svenska frukten men

torde å andra sidan trots att även den är hög i förhållande till varans värde

icke omöjliggöra import av varan i situationer då en sådan bör ifrågakomma.

Departementschefen

Även beträffande denna rubrik biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

08.12. Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05

08.13. Skal av citrusfrukter eller melon

För skal av apelsin, citron och pomerans utgår tullen med 15 öre per kg,

för skal av melon med 25 öre per kg och för s. k. chopped äpples med 25

öre per kg; flertalet övriga produkter är fria från tull. I enlighet med tulltaxekommitténs

förslag bar hinder ansetts icke möta att stadga tullfrihet

för rubrikerna i deras helhet.

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Knngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

Nuvarande tullförhållanden

Gällande tullförhållanden framgår av tabell 5, i vilken uppgifter även lämnas

om storleken av import och tulluppbörd år 1956.

Tabell 5. Gällande tullsatser m. m. för kaffe, te, matte och kryddor

Tulltaxe-

Varuslag

Nuvarande

tull kr/kg

Incidens

Import år 1956

Tullupp-

börd

tkr

ton

tkr

09.01

Kaffe, orostat1..........

0: t0

11,1

57 962

418 520

46 370

Kaffe, rostat2 ..........

1:05

9,2

149

1 702

156

09.02

Te ....................

1:00

9,5

1327

14 010

1327

09.03

Matte..................

fri

6

15

—

09.04

Krvddpeppar, omalen....

0: 50

6,4

281

2218

141

Annan peppar, omalen ..

0: 50

11,9

485

2 045

243

Peppar in. m., malen3 ..

0:55

11,7

47

223

26

09.05

Vanilj..................

7:00

9,1

3

197

18

09.06

Kanel, omalen..........

0:50

40,2

273

341

137

Kanel, malen............

Nejlikor, omalna........

1: 05

15,6

1

9

1

09.07

0:30

5,9

64

320

19

Nejlikor, malna4........

0: 55

09.08

Muskot, muskotblomma..

1: 50

in,3

26

240

39

Kardemumma ..........

2:00

8,6

205

4 792

410

09.09

Anis, kummin m. m.5 ..

fri

—

295

517

—

09.10

Saffran ................

6:00

1,4

2

745

11

Ingefära, omalen........

0:50

20,5

89

219

45

Ingefära, malen1........

Summa nr 09.01—09.10..

Summa nr 09.04—09.10..

0:55

11,0

9,2

446 113

11866

48 943

1090

1 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0:35 per kg).

2 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0: 45 per kg).

3 Angivna siffror avser även malna nejlikor (nr 09.07) och malen ingefära (nr 09.10).

4 Ingår i de för malen peppar angivna siffrorna under nr 09.04.

5 Anaivna siffror avser även lagerblad m. m. (nr 09.10). Vid tiden för kommitténs arbete

utgick tull med 95 öre per kg; tullen slopades i samband med GATT-förhandlingarna år 1956.

Tulltaxekommittén

Kommittén anför beträffande kaffe att kommittén icke gått in på någon

prövning av frågan om beskattningens storlek men funnit sig böra ägna

viss uppmärksamhet åt beskattningens utformning. För närvarande utgår

beträffande kaffe såväl tull som särskild skatt. Någon anledning att i fortsättningen

ha beskattningen uppdelad på detta sätt torde icke föreligga, utan

skatten bör slås samman med tullen. Kommittén har i enlighet härmed upptagit

kaffetullen till kr. 0:80 per kg för orostad och kr. 1:05 per kg för

rostad vara och därvid förutsatt att den särskilda skatten avskaffas. Till rubriken

för kaffe hänföres även avfall, skal och hinnor av kaffe. Dylik vara

torde knappast förekomma till införsel här i landet. Eventuell införsel för

tekniska eller liknande ändamål bör emellertid icke rimligen belastas med

den höga kaffetullen. För undvikande härav har kommittén under denna

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

rubrik upptagit avfall, skal och hinnor med tullfrihet, varvid emellertid förutsatts

att sådana produkter som till äventyrs kan finna användning som

kaffe skall rubriceras såsom dylik vara.

Vad beträffar t e har kommittén utan någon prövning av tullbeskattningens

storlek upptagit nu gällande tullsats oförändrad; enligt kommitténs förslag

till regler för beräkning av tullvikten skulle emellertid tullen komma

att beräknas efter rena nettovikten och icke såsom nu är fallet efter nettovikten

inklusive visst emballage.

För matte föreslår kommittén att nu gällande tullfrihet bibehålies.

Beträffande kryddor framhåller kommittén att dessa artiklar i alla

tider torde ha tillhört de varuslag som i första hand kommit i åtanke för

tullbeläggning, och att de fortfarande i och för sig icke torde vara olämpliga

som skatteobjekt, men att de utgör så obetydliga konsumtionsartiklar att

man även med höga tullsatser icke får in några större summor. Kommittén

har, utan att taga ställning till frågan om tullarnas bibehållande eller avskaffande,

i tulltaxeförslaget upptagit de nuvarande tullsatserna, dock med

vissa smärre jämkningar av huvudsakligen praktiska skäl.

Yttranden

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening framhåller beträffande

te att tulltaxekommitténs förslag kommer att innebära, att den teblandnings-

och teförpackningsindustri, som finns i Sverige, icke endast utsättes

för en tullsänkning utan även kommer att sakna manufaktureringsskydd.

I samband härmed påpekas att andra länder söker hålla tillbaka sin

import av färdigförpackat te. Föreningen hemställer att nuvarande beräkningssätt

för tullen bibehålies. Liknande synpunkter har framförts genom

handelskammaren i Göteborg.

Sveriges grossistförbund framhåller att de intäkter, som tullarna vid nr

09.04—09.10 ger, är jämförelsevis obetydliga och anser dessa tullar ur fiskala

synpunkter icke längre motiverade. Beträffande tullarna vid nr 09.08 och

09.10 framför Sveriges konditorförening genom Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation enahanda uppfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar hela detta kapitel.

Utskottet föreslår att samtliga varuslag upptages med tullfrihet i den gemensamma

tulltaxan. För tillgodoseende av eventuella statsfinansiella intressen

hänvisas till användning av inre beskattning.

Departementschefen

Tullarna på detta område är våra mest typiska finanstullar. Såsom jag

förut anfört talar övervägande skäl för alt icke för närvarande ingå på

någon allmän omprövning av finanstullarna. De bör därför i huvudsak

lämnas oförändrade.

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Vad särskilt beträffar kaffe kan i och för sig goda skäl åberopas för

kommitténs uppfattning att nuvarande skatt och tull bör sammanslås och

utgöra tull. Emellertid torde det vid ett realiserande av den gemensamma

nordiska marknaden bli nödvändigt att hela avgiften ges formen av skatt.

Vid sådant förhållande finner jag lämpligast att icke i detta sammanhang

vidtaga någon ändring i berörda hänseende utan föreslår att såväl tull som

skatt bibehålies oförändrade.

I fråga om te finner jag icke tillräckliga skäl att frångå kommitténs förslag

rörande beräkningen av tullen.

Beträffande övriga varuslag följer departementsförslaget det av kommittén

uppgjorda med de avvikelser som betingas av att tullarna på vissa till

nr 09.09 och 09.10 hänförliga varuslag avskaffats såsom resultat av 1956

års GATT-förhandlingar.

Kap. 10. Spannmål

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande varuslag med undantag av ris (nr 10.06) och vissa till nr 10.07

hänförliga produkter faller under jordbruksregleringen och är i enlighet därmed

fria från tull men i regel belagda med importavgift. Risgryn var tidigare

belagda med tull av 2 öre per kg, men tullen avskaffades fr. o. m. den

1 januari 1956 efter förhandlingar inom GATT; ändringen skedde efter informationer

om tulltaxekommitténs utredningar och överensstämmer med

kommitténs sedermera framlagda förslag. Oskalat ris har sedan länge varit

tullfritt. För de till nr 10.07 hänförliga produkter, som icke omfattas av jordbruksregleringen,

kvarstår nominellt den gamla tullsatsen, kr. 3: 70 per 100

kg, men tullen är enligt särskilt förordnande suspenderad.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att samtliga rubriker i sin helhet upptages med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommitténs förslag, vilket icke föranlett några erinringar

från remissinstansernas sida.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

295

Köp. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

Nuvarande tullförhållanden

Produkter för vilka skyddsintresse föreligger ur jordbrukssynpunkt är inbegripna

under importavgiftssysteinet för jordbruksprodukter och i tulltaxan

upptagna med tullfrihet; övriga hit hänförliga varuslag är belagda

med tullsatser av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser det icke föreligga andra skyddsintressen än som tillgodoses

genom importavgiftssysteinet och föreslår tullfrihet för samtliga rubriker.

Yttrande

Maskin AB Plavia hemställer om tullskydd för gluten (nr 11.09) under

åberopande av att bolaget ämnar upptaga tillverkning av denna vara med

användande av inhemskt fodervete. Härigenom skulle produktionsöverskottet

av sådant vete reduceras, varjämte behovet av att importera proteinrikt

vete eller gluten skulle minska.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Gluten belägges f. n. såsom ej särskilt nämnt kemiskt preparat med en

tull av 15 % av värdet. Med hänsyn till vad som upplysts rörande planerna

på upptagande av inhemsk tillverkning kan skäl anföras för att icke

nu göra varan tullfri. Jag förordar att varuslaget i fråga upptages med den

tullsats av 12 % av värdet som föreslås beträffande organiska kemiska produkter

i allmänhet. I övrigt biträder jag tulltaxekommitténs förslag om

tullfrihet för hithörande varuslag.

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;

växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor för vilka skyddsintresse föreligger ur jordbrukssynpunkt

är inbegripna under importavgiftssysteinet för jordbruksprodukter

och i enlighet därmed upptagna med tullfrihet i taxan. Däremot utgår tull

för åtskilliga andra varuslag, exempelvis för rödklöver- och timotejfrö (nr

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

12.03) med 20 resp. 10 öre, för skurna och torkade sockerbetor (nr 12.04)

samt cikoriarötter (nr 12.05) med 5 öre, för humle (nr 12.06) med 65 öre,

för aprikos-, persiko- och plommonkärnor (nr 12.08) med 20 öre samt för

kålrötter (nr 12.10) med 10 öre, allt per kg räknat.

Tulltaxekommittén

Kommittén har ansett föreliggande skyddsbehov tillgodosedda genom importavgiftssystemet

och föreslagit tullfrihet för samtliga varuslag med undantag

av aprikos-, persiko- och plommonkärnor. Detta varuslag har ansetts

böra liksom hittills behandlas pa samma sätt som mandel och därför upptagits

med en tullsats av 20 öre per kg (jfr nr 08.05).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har inbegripit de till nr 12.05—12.09 hänförliga varuslagen ävensom

linfrö, bokollon, ricinusfrö och oiticicafrö (nr 12.01) under den föreslagna

gemensamma marknaden. Enligt utskottets förslag skulle tullfrihet

stadgas för samtliga varuslag, dock med undantag för torkade cikoriarötter,

vilka skulle beläggas med en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Vad angår torkade cikoriarötter torde med hänsyn till det nordiska förslaget

tullfrihet icke nu böra genomföras; jag förordar att denna ur svensk

synpunkt föga betydelsefulla vara belägges med tull enligt samarbetsutskottets

förslag.

Beträffande övriga varuslag biträder jag tulltaxekommitténs förslag under

erinran, såvitt angår aprikos-, persiko- och plommonkärnor, om principen

att icke ingå på någon prövning av nuvarande finanstullar.

Kap* 13• Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning;

naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter

och växtextrakter

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet hit hänförliga produkter är enligt gällande tulltaxa tullfria. Tull

utgår dock för vissa till nr 13.03 hänförliga produkter, nämligen pektin

(15 % av värdet) samt växtsafter och växtextrakter (flertalet 15 % av värdet).

Vid tiden för kommitténs arbete utgick tull för agar-agar med 20 öre

per kg, vilken tull avskaffades i samband med GATT-förhandlingarna år

1955.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag utom pektin, för vilket

föreslås en tullsats av 12 % av värdet med följande motivering.

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

297

Beträffande pektin framgår av vad industrin anfört att någon större tillverkning

icke förekommer inom landet men att en försökstillverkning igångsatts

och att man fortsätter att bearbeta problemet. Dessa strävanden att förbättra

sockertillverkningens räntabilitet har skett med ett tullskydd på 15 %

av värdet. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att icke nu avskaffa

tullen men ansett en nedsättning till den för organiska kemiska produkter

i allmänhet föreslagna siffran 12 % av värdet motiverad. Därest förhoppningarna

på den inhemska produktionen icke skulle infrias, bör frågan

upptagas till förnyad prövning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har inbegripit hela kapitlet under förslaget till gemensam marknad

samt föreslagit en tull av 10 % för pektin och tullfrihet för övriga hil

hänförliga produkter. Beträffande pektin har för Sveriges del förutsatts

en övergångstid av 5 år för anpassning till nämnda tullsats.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida;

vad särskilt beträffar pektin torde den omständigheten att det nordiska

förslaget upptager lägre tull icke böra föranleda att den svenska tullen nu

underkastas större reduktion än som föreslagits av tulltaxekommittén.

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter

av vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna

eller inbegripna

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är i allmänhet tullfria; så är fallet bl. a. med kapock

och annat växtdun (nr 14.02). Bland tullbelagda varuslag märkes särskilt

krollsplint och liknande produkter (nr 14.02), vilka drager en tull av 7 öre

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga rubriker och avvisar ett yrkande

från industrins sida att införa tull på bearbetad kapock.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen vidhåller sitt till tulltaxekommittén

framförda yrkande om en tull av 5 % av värdet på bearbetad

kapock.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad innefattar hela kapitlet och upptager

samtliga rubriker med tullfrihet.

Departementschefen

.lag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt

spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter;

växer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt

spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer

av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Flertalet till detta kapitel hänförliga varuslag faller under importavgiftssystemet

för jordbruksprodukter och har därför i tulltaxeförslaget liksom i

gällande tulltaxa upptagits med tullfrihet. Framställningen begränsas i det

följande till varuslag som faller utanför det jordbruksreglerade området

(inkl. vissa frågor om smärre jämkningar av gränsdragningen för detta område).

Nämnas må att nordiska ekonomiska samarbetsutskottets hittills

framlagda förslag till gemensam marknad icke omfattar till detta kapitel

hörande varuslag.

Ur 15.07, ur 15.08. Linolja m. fl. produkter.

Nuvarande tullförhållanden

Av de till förevarande rubriker hänförliga varuslagen faller endast linolja,

ricinolja, träolja och oiticicaolja utanför jordbruksregleringen. Linolja drager

en tull av 7 öre per kg, om den är rå, och 10 öre per kg, om den är kokt

eller på annat sätt modifierad (inkl. blekt); övriga här avsedda oljor är tullfria,

om de är råa (inkl. blekta), men belagda med tull av 10 öre per kg,

om de är kokta eller på annat sätt modifierade.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit nedsättning av den nu med 10 öre utgående tullen

till 9 öre men i övrigt oförändrade tullförhållanden.

Till stöd för sitt förslag att bibehålla tullen på rå linolja har kommittén

anfört bl. a. följande.

Importen av rå linolja har tidigare i allmänhet varit obetydlig i jämförelse

med den inhemska produktionen. Under åren 1953 och 1954 har emellertid

importen ökat synnerligen kraftigt, och den inhemska produktionen torde till

stor del ha måst nedläggas. Detta förhållande synes huvudsakligen bero på

en utländsk diskriminerande prispolitik beträffande linfrö med syfte att

främja exporten av olja. Vid ett tullskydd av nuvarande storlek torde indu
-

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

299

strin vara fullt konkurrenskraftig, förutsatt att den kan täcka sitt råvarubehov

på lika villkor. Att detta på grund av utländska prispolitiska åtgärder

icke är fallet för närvarande och tillverkningen på grund därav till stor del

ligger nere synes icke böra föranleda att tullen nu tages bort. Kommittén har

funnit övervägande skäl tala för att tills vidare bibehålla den nuvarande tullen.

Kommittén bar vidare berört frågan om gränsdragningen mellan jordbruksvaror

och icke-jordbruksvaror i vad avser de till nr 15.08 hänförliga

kokta eller på annat sätt modifierade oljorna och därom anfört följande.

Avsikten torde vara att gränsdragningen mellan jordbruksvaror och ickejordbruksvaror

skall ske efter samma grunder som när det gäller den i nr

15.07 upptagna råvaran. Detta får i princip anses vara riktigt. Framhållas må

dock att de bearbetningar varom här är fråga i vissa fall torde kunna så modifiera

varornas egenskaper att en gränsdragning efter denna princip kan

vara förenad med avsevärda svårigheter. Kommittén finner det icke uteslutet

att det kan visa sig nödvändigt att grunda gränsdragningen på andra omständigheter

än beskaffenheten av råvaran. Innan ytterligare erfarenhet

härav vunnits ter det sig emellertid naturligast att gränsdragningen sker på

sätt ovan angivits, och kommittén har vid utformningen av tulltaxan utgått

från att detta kommer att tills vidare bli fallet.

Yttranden

Sveriges färgfabrikanters förening förordar tullfrihet för rå linolja. Därest

tull skulle anses motiverad, bör den utgå efter värdet. Till stöd för sin

uppfattning anför föreningen bl. a. följande.

Hållbarheten av kommitténs argumentering torde kunna diskuteras. Väsentligt

i sammanhanget är emellertid, att den starka utvecklingen av handeln

med linolja på bekostnad av linfrö utan tvivel är en följd av att de

linfröproducerande länderna själva har börjat pressa sin olja. Vi anser oss

lia starka skäl för den uppfattningen att en återgång till handel med linfrö

av tidigare storlek icke kommer att äga rum, och att därför även i framtiden

förutsättningarna för en svensk tillverkning av linolja i någorlunda omfattning

måste bedömas med stor försiktighet. Under åren 1954 och 1955 har

importerats 1 215 resp. 675 ton linfrö, vilket i färdigpressad rå olja hör ha

givit ca 400 resp. 225 ton; samtidigt har under de nämnda åren importen

av linolja utgjort 13 190 resp. 12 284 ton. Det synes icke rimligt att, för att

tullskydda eu så obetydlig produktion som det här är fråga om, belasta konsumenterna

av linolja och därav framställda produkter med en tullkostnad

av den storleksordning, varom här är fråga.

Utan att här ingå på tullsatsens storlek vill vi framhålla, att vi finner det

inkonsekvent, att kommittén utan närmare motivering föreslår en kvantitetstull

å ifrågavarande varuslag. Kommittén bär i sitt betänkande framhållit

att kvantitetstull om möjligt icke hör tillämpas på varuslag, som ingår i

eu produktionskedja vars övriga led drager värdetull, eftersom inträdande

prisändringar då skulle verka förryckande på sambandet mellan tullsatserna.

Linoljan intar en nyckelställning inom färgindustrien, vars färdigprodukter

i förslaget till lulltaxa helt är åsatta värdetullar. Kommittén anför i

annat sammanhang att tullen å linolja är relativt låg och att linolja i allmänhet

endast utgör eu mindre del av den färdiga produktens värde. Av dessa

orsaker hävdar kommittén att någon olägenhet icke är förknippad med att

råvaran är belagd med vikttull och färdigvaran med värdetull. Vad först

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tullsatsens storlek beträffar kan växlingar i råvarupriset rubba detta förhållande,

och några skäl för att just i detta fall frångå en nästan allmänt genomförd

princip med värdetullar har icke anförts. Man torde icke heller med

fog kunna göra gällande, att linoljans värde genomgående utgör endast »en

mindre del» av varuvärdet.

Avgörande skäl föreligga att liksom beträffande flertalet andra varuslag

föreslå övergång till värdetull.

Sveriges grossistförbund ansluter sig i princip till färgfabrikantföreningcns

yttrande, och även Sveriges köpmannaförbund ifrågasätter om anledning

finns att fördyra den råa linoljan genom en tull som icke skyddar någon

inhemsk produktion.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår att samtliga till nr 15.08 hänförliga

produkter (alltså även sådana som nu faller inom jordbruksregleringen)

åsättes en enhetlig tull av 9 öre per kg och anför till stöd härför i

huvudsak följande.

Enligt Kemikontorets mening hade det i och för sig varit naturligt om

hithörande produkter hänförts till kap. 38. Den behandling av oljorna, som

angives i rubriken, gör nämligen varorna otjänliga till föda. De på annat

sätt än genom kokning, oxidering, dehydratisering, faktisering eller blåsning

modifierade oljorna stå i själva verket ganska nära plastområdet; för

modifieringen användas ofta sådana typiska plastråvaror som styren och

maleinsyra. En sådan modifiering kan väntas få allt större praktisk betydelse

även i fråga om andra oljor än under 15.08 A upptagna (linolja, träolja,

oiticicaolja och ricinolja), nämligen beträffande alla flytande vegetabiliska

oljor med någorlunda högt jodtal.

Departementschefen

Bedömningen av frågan om tullen på rå linolja beror i hög grad av

utvecklingen på linfrömarknaden. Importmöjligheterna för linfrö har under

flera år varit mycket begränsade. En viss förbättring i detta hänseende

synes emellertid ha inträtt under de två senaste åren, vilket möjliggjort

en ökning av den inhemska linoljeproduktionen. Innan läget kan klarare

överblickas torde det vara lämpligast att i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag bibehålla den nuvarande tullen oförändrad. Vad beträffar

den av fettvaruregleringen beroende uppdelningen under nr 15.08 finner

jag likaledes övervägande skäl tala för att tills vidare följa kommitténs förslag.

I enlighet med vad sålunda anförts biträder jag kommitténs förslag

beträffande de här ifrågavarande produkterna.

Ur 15.10. Linoljefettsyra m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hänföres följande varuslag utanför jordbruksregleringen,

nämligen olein, ullfettsyra, linoljefettsyra och ricinolj ef ettsyra (även

dehydraliserad) samt fettalkoholer. Linoljefettsyra är belagd med en tull av

7 öre per kg, under det att övriga produkter är tullfria.

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

301

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 7 öre per kg för linoljefettsyra ävensom

andra fettsyror med ett jodtal av minst 160, en tull av 10 % av värdet för

fettalkolioler samt tullfrihet för övriga varuslag.

I fråga om gränsdragningen mellan jordbruksvaror och icke-jordbruksvaror

under denna rubrik framhåller kommittén att svårigheterna här kan

bli ännu större än vid nr 15.08. Del förekommer nämligen i avsevärd utsträckning

att fettsyror genom olika förfaranden delas upp i skilda komponenter,

varvid man bl. a. får fram produkter som till sina egenskaper står

nära linoljefettsyra och har samma användning. Varorna i fråga karakteriseras

liksom linoljefettsyran av sitt höga jodtal; enligt kommitténs uppfattning

bör produkter med ett jodtal av minst 160 likställas med linoljefettsyra.

Beträffande fettalkolioler anför kommittén till stöd för sitt förslag bl. a.

följande.

Produkter av detta slag, vilka främst användes för tillverkning av vissa

tvättmedel och andra ytaktiva preparat, drog tidigare tull med 15 % av

värdet. Tullen borttogs emellertid för att undvika ett negativt tullskydd för

de lågt tullskyddade färdigfabrikaten, varvid även beaktades att någon inhemsk

tillverkning av fettalkolioler icke förekom. Anledning torde eljest icke

i och för sig föreligga att behandla dessa preparat annorlunda än den organiska

kemiska industrins produkter i allmänhet. Då nu inhemsk tillverkning

upptagits och tullen på färdigfabrikaten enligt kommitténs förslag (se

nr 34.02) omregleras med beaktande av normala tullar på såväl här ifrågavarande

som andra halvfabrikat, finnes enligt kommitténs uppfattning icke

anledning lämna dessa produkter utan tull. För organiska kemiska produkter

i allmänhet föreslår kommittén en tull av 12 % av värdet (se kap. 29).

Då tullen på de av här ifrågavarande produkter tillverkade färdigfabrikaten

med hänsyn bl. a. till föreliggande GATT-bindning föreslås till allenast 10 %

av värdet, synes det emellertid lämpligt att stanna vid denna siffra även

här.

Yttranden

Förslaget att med linoljefettsyra likställa andra fettsyror med ett jodtal

av minst 160 har mött motstånd från Sveriges färgfabrikanters förening, som

i denna fråga anför bl. a. följande.

I kommitténs motivering anföres att dehydratiserad ricinolj ef ettsyra bör

likställas med vanlig ricinolj ef ettsyra och således vara fri från tull. Emellertid

har så icke blivit fallet i förslaget, emedan där »andra fettsyror med

ett jodtal av minst 160» likställes med linoljefettsyra och följaktligen drabbas

av tull. Dehydratiserad ricinoljefettsyra har nämligen oftast ett jodtal

som överstiger 160, även om vissa partier kan ha lägre jodtal. Redan sistnämnda

förhållande gör denna diskriminering betänklig: en viss vara bör

icke tulltaxeras olika beroende på viss variation i en sådan egenskap som

jodtalet. Detta gäller så mycket mera som jodtalet icke är en rent objektiv

egenskap utan i avsevärd grad beroende av den valda bestämningsmetoden.

I huvudsak gäller vad ovan sagts även ett antal andra i färgfabrikationen

förekommande fettsyror. Något skäl all tullskydda sådana fettsyror har icke

anförts och torde knappast heller kunna anföras.

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Däremot har statens jordbruksnämnd icke funnit anledning till erinran

mot att fettsyror med ett jodtal av minst 160 oavsett ursprunget avföres ur

jordbruksregleringen.

Departementschefen

I likhet med kommittén förordar jag, att med linoljefettsyra likställes

andra fettsyror med högt jodtal. I anslutning härtill får jag, närmast med

anledning av yttrandet från Sveriges färgfabrikanters förening, påpeka att

vad kommittén anfört om likställande av ricinolja och dehydratiserad ricinolja

icke avser denna fråga. För att så långt möjligt undvika de olägenheter

i fråga om klassificeringen av den dehydratiserade produkten, som

den av kommittén föreslagna gränsdragningen skulle kunna medföra, synes

det emellertid lämpligt att gränsen höjes till ett jodtal av 170. Enligt

vad jag inhämtat har chefen för jordbruksdepartementet för avsikt att såvitt

angår jordbruksregleringen framlägga förslag i överensstämmelse härmed.

Frånsett nu berörda jämkning finner jag icke anledning till erinran

mot kommitténs förslag.

Övriga icke jordbruksreglerade varuslag

Förutom förut omnämnda varuslag hänföres till detta kapitel följande

produkter, vilka icke faller under jordbruksregleringen, nämligen vitaminkoncentrat

(ur nr 15.04), ullfett och fettämnen ur ullfett (nr 15.05), garvfett

(nr 15.09), glycerol och närstående produkter (nr 15.11), spermaceti

(nr 15.14), insektsvaxer och vegetabiliska vaxer (nr 15.15 och 15.16) samt

andra återstoder från bearbetning av fetter o. dyl. än raffinationsfettsyror

(ur nr 15.17). Enligt gällande taxa är glycerol och insektsvaxer tullbelagda,

medan tullfrihet åtnjutes för övriga varor. I enlighet med tulltaxekommitténs

förslag, som icke mött någon erinran från remissinstansernas sida,

har samtliga varuslag upptagits med tullfrihet i departementsförslaget.

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

303

AVDELNING IV

Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och

ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

16.01. Korv och liknande varor

16.02. Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade

Nuvarande tullförhållanden

För gåsleverpastej utgår tull med 5 kronor per kg; övriga produkter inbegripes

under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter och är i tulltaxan

upptagna utan tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfrihet stadgas för rubrikerna i deras helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs förslag.

16.03. Köttextrakt och köttsaft

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varuslag är belagda med en tull av 75 öre per kg och icke

inbegripna under importavgiftssystemet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet med följande motivering.

Här ifrågavarande produkter användes som tillsats till köttsoppor o. dyl.

Någon inhemsk tillverkning av desamma förekommer icke, och det förefaller

tveksamt huruvida de konkurrerar med inhemskt kött. I den mån så likväl

kan anses vara fallet bör erforderligt gränsskydd enligt kommitténs uppfattning

lämnas inom ramen för importavgiftssystemet. Kommittén föreslår

därför att denna rubrik upptages med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

16.04. Fisk, beredd eller konserverad

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande varuslag är i allmänhet belagda med vikttull av varierande

storlek; tullfrihet åtnjutes dock för torskrom och skarpsill i tunnor samt

enbart kryddad eller sockersaltad fisk (annan än skarpsill och sardeller)

i icke hermetiskt slutna kärl.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att några egentliga ändringar på detta område icke bör

vidtagas i avvaktan på resultatet av fiskeriutredningens arbete. Kommittén

har därför i tulltaxeförslaget bibehållit nuvarande tullsatser med allenast

smärre jämkningar av samma karaktär som föreslagits beträffande kap. 3.

Yttranden

Kommitténs principiella ståndpunkt i tullfrågan har icke föranlett någon

erinran från remissinstanserna.

Beträffande avgränsningen av tullfriheten för torskrom och skarpsill har

åtskilliga remissinstanser gjort invändningar av enahanda innebörd som

de under kap. 3 redovisade.

Vidare har statens jordbruksnämnd tagit upp vissa terminologifrågor

samt föreslagit en omgruppering av underpositionerna i syfte att ta hänsyn

till den senaste tidens utveckling i fråga om konsumentförpackningarna för

hithörande produkter. Jordbruksnämnden anför bl. a. följande.

Från den svenska beredningsindustriens sida har hos jordbruksnämnden

starka önskemål framställts om att den nya tulltaxan måtte ges sådan

utformning, att beteckningen »kaviar» icke förbehålls enbart för störrom

och att av beskrivningarna otvetydigt skall framgå, att enligt officiell

svensk nomenklatur beteckningarna »sardiner» och »ansjovis» får användas

även för inläggningar av de sillarter, vilka i Sverige kommer till användning

för dylika inläggningar och sålunda icke förbehålls inläggningar

av sardinfisken(clupea pilchardus) och av fiskarten ansjovis (engraulis

enchrasicholus). Dessa önskemål som anknyter till en väl inarbetad svensk

terminologi av ett sannolikt ganska betydande kommersiellt värde, anser

sig nämnden kunna biträda. Något hinder mot att de av industrien önskade

formuleringarna används i tulltaxan (och den statistiska varulörteckningen)

föreligger, såvitt nämnden har sig bekant, icke på grund av något

internationellt åtagande.

I en inom nämndens kansli upprättad sammanställning över varuslag

under positionen nr 16.04 har beaktats bl. a. de i det föregående anförda

synpunkterna i fråga om beskrivningen av hithörande varuslag. Positionen

har i sammanställningen, liksom har skett i kommitténs förslag, indelats

med hänsyn tagen till de nuvarande tullförhållandena. Härjämte har emellertid

—- i överensstämmelse med den indelningssystematik, som under

ifrågavarande nummer övervägs för den blivande statistiska varuförteckningen

— tillämpats en annan gruppering av underavdelningarna än den

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 90 år 1958

305

som har föreslagits av tulltaxekommittén. Den föreslagna omgrupperingen

är enligt nämndens mening påkallad med hänsyn till den senaste tidens utveckling

i fråga om konsumentförpackningarna för hithörande varor.

Sveriges grossist förbund anser att den nuvarande finanstullen på störrom

ur fiskala synpunkter är betydelselös och därför bör slopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om avgränsningen av tullfriheten för torskrom och skarpsill

delar jag den uppfattning som kommit till uttryck i de under kap. 3 redovisade

remissyttrandena och ansluter mig därvid i vad avser formuleringen

till generaltullstyrelsens förslag.

Vad beträffar de av jordbruksnämnden berörda terminologifrågorna har

nämndens synpunkter i det väsentliga beaktats vid utformningen av departementsförslaget.

Den av jordbruksnämnden föreslagna omgrupperingen av underpositionerna

skulle bl. a. innebära att kryddad eller sockersaltad fisk, som nu är

fullbelagd endast om den inkommer i hermetiskt slutna detaljhandelsförpackningar,

skulle beläggas med tull i alla slag av konsumentförpackningar.

Enligt min uppfattning är detta en fråga av sådan saklig innebörd att den

bör upptagas först i samband med den förutsedda allmänna omprövningen

av tullförhållandena på detta område. Departementsförslaget har därför i

nu berörda hänseende utformats i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs

förslag.

Tullen på störrom torde i enlighet med den eljest tillämpade principen

för behandling av finanstullar böra lämnas oförändrad.

16.05. Kräftdjur och blötdjur

Nuvarande tullförhållanden

Ostron är belagda med en tull av 1 krona per kg. För övriga hit hänförliga

varuslag utgår tullen med 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén har beträffande dessa varuslag föreslagit att nuvarande tullar

bibehålies oförändrade (i fråga om ostron dock med den skillnaden att

tullen liksom för andra konserver bör utgå efter vikten inklusive detaljhandelsemballage

och icke såsom för närvarande efter bruttovikten).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

20 liiliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år i958

Departementschefen

Beträffande ostron har jag under kap. 3 föreslagit en omräkning av tullen

till 1 kr. 20 öre per kg i samband med övergång till förtullning efter

nettovikten. Enligt min uppfattning bör tullen upptagas till samma belopp

vid denna rubrik, dock med den av kommittén bär föreslagna beräkningsgrunden.

I övrigt har jag icke någon erinran mot kommitténs förslag.

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

17.01—17.03. Bet- och rörsocker

Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga produkter är med undantag av maltsocker

och konstgjord honung inbegripna under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter

och i enlighet därmed fria från tull; för maltsocker utgår tull

med 40 öre per kg och för konstgjord honung med 23,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att föreliggande skyddsintressen är tillgodosedda genom

importavgiftssystemet. Införandet av tullfrihet för konstgjord honung

skulle emellertid, ehuru varan normalt icke är någon artikel av betydelse,

öppna möjligheter att kringgå såväl införselavgiften för socker som tullen

på naturhonung. Kommittén föreslår därför att konstgjord honung samt

blandningar av konstgjord och naturlig honung åsättes samma tull som naturhonung

eller 30 öre per kg.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind, som reserverat sig för en tull

av 25 öre per kg för naturlig honung, föreslår samma tull för konstgjord

honung.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till annan erinran mot kommitténs förslag än

att tullen på konstgjord honung, i överensstämmelse med vad jag under nr

04.06 föreslagit beträffande naturhonung, bör upptagas till 50 öre per kg.

17.04. Sockerkonfektyrer

18.06. Choklad och chokladvaror

Dessa rubriker äger så nära samband med varandra att de liksom i tulltaxekommitténs

betänkande lämpligen behandlas i ett sammanhang.

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för choklad, chokladvaror och andra hithörande konfektyrer utgår

med resp. kr. 0: 80, 1: 50 och 0: 50 per kg; glass, glasspulver och pud
-

s. 307 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

307

dingpulver, av vilka endast de som innehåller choklad här kommer i fråga

(de övriga hänföres till nr 21.07), faller dock, om de är beredda av mjölk

eller ägg, under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter och är i

enlighet därmed tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande samtliga varuslag eu tull av 70 öre per

kg, beräknad på vikten inkl. detaljhandelsemballage. Härvid har kommittén

utgått från att importavgifterna för jordbruksprodukter skulle bli av

den storlek som angivits i jordbruksprisutredningens betänkande. Till stöd

för sitt förslag anför kommittén i huvudsak följande.

Problemet framför andra på här ifrågavarande område är den av jordbrukspolitiska

åtgärder förorsakade fördyringen av råvarorna. Detta problem

förenklas vid övergång till importavgiftssystemet enligt 1955 års jordbruksproposition,

då man kan beräkna kompensationen efter samma metod

som vid fördyring av råvarorna genom vanliga tullar. Beräkningarna erbjuder

dock stora vanskligheter. Produkternas varierande sammansättning

gör att normaltullsatserna, uttryckta i procent av värdet, företer mycket betydande

variationer för olika varuslag. Räknas normaltullsatserna ut i öre

per kg blir emellertid skillnaden mellan varugrupperna avsevärt mindre,

varför en enhetlig vikttull i stort sett skulle ge en ganska god avvägning av

tullskyddet.

Genomsnittligt sett torde normallullsatsen ligga något under 70 öre per

nettokilogram. Vid jämförelse mellan denna och nuvarande tullsatser bör

observeras att de senare beräknas på nettovikten inklusive visst emballage,

såsom pappersomslag, kartonger, burkar o. dyl. Tages hänsyn härtill torde

man kunna konstatera att en tullsats av nyssnämnda storlek skulle innebära

en viss höjning för »sockerkonfektyrer», en klar minskning för »choklad»

samt en mycket betydande minskning för »chokladkonfektyrer»; därest

tullen på kakaobönor i enlighet med kommitténs förslag (se nr 18.01)

avskaffas, blir dock minskningen i nettotullskyddet för de två senare grupperna

mindre än vad skillnaden mellan tullsatserna anger. Genomsnittligt

sett skulle emellertid en tillämpning av normaltullsatsen innebära en avsevärd

nedsättning av nuvarande tullskydd. Med hänsyn därtill får det enligt

kommitténs uppfattning anses befogat med ett något starkare skydd än

normaltullsatsen, och kommittén har funnit en sådan förstärkning lämpligen

kunna ske genom att tullsatsen 70 öre per kg appliceras, icke på rena

nettovikten utan liksom för närvarande på nettovikten med tillägg av visst

emballage; denna beräkningsgrund torde även av praktiska skäl vara att

föredraga framför ren nettoviktsförtullning.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd erinrar om att glass, glasspulver och puddingpulver,

om de är tillverkade av ägg eller mjölk, för närvarande inbegripes

under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter och föreslår alt de bibehålies

under systemet samt att dylika produkter tillverkade av andra råvaror

överföres dit (jfr nr 21.07).

Jordbruksnämnden har vidare verkställt vissa beräkningar angående betydelsen

ur här ifrågavarande synpunkter av att importavgifterna fastställts

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

till högre belopp än som förutsatts av tulltaxekommittén, och nämnden har

härom anfört hl. a. följande.

Den högre råvarubelastning, som framkommer med tillämpning av de gällande

avgiftssatserna, medför alt den av kommittén för detta område föreslagna

enhetliga tullsatsen, 70 öre per kg, kommer att i större utsträckning än

vad fallet var vid kommitténs beräkningar understiga normaltullarna för

särskilda, med kalkylerna avsedda varutyper och dessutom kommer att —

till ej oväsentliga belopp -— understiga medeltalen för normaltullarna på

choklad och konfektyrer, innehållande kakao. En reducering av manufaktureringsskyddet

uppkommer härvid för choklad till i genomsnitt 11,4 %

(lägst 8,1 %) och för konfektyrer, innehållande kakao till i genomsnitt

11,1 % (lägst 0,0 %).

Från chokladindustriens sida har som ett särskilt skäl för en begärd avsevärd

höjning av tullskyddet för chokladvarorna åberopats, att i utlandet numera

i viss omfattning förekommer en chokladproduktion, vid vilken som fettråvara

i stället för kakaosmör används andra, billigare vegetabiliska fettvaror,

varor som vid import till Sverige drabbas av relativt höga införseloch

regleringsavgifter. Med hänsyn till ovissheten om i vad mån en mera

väsentlig omläggning av chokladindustriens råvarubas till »regleringsfetter»

i framtiden kan komma att påverka prisförhållandena på detta område, har

emellertid jordbruksnämnden, åtminstone på detta stadium, för egen del

icke kunnat beakta verkningarna av den åberopade speciella omständigheten,

när det gäller avvägningen av importskyddet på här ifrågavarande område.

Sveriges grossistförbund yrkar att nuvarande tull av 50 öre per kg för

konfektyrer utan choklad (nr 17.04) hibehålles oförändrad och anför bl. a.

följande.

Även om en enhetlig tullsats för hela detta varuområde skulle innebära en

avsevärd förenkling, medför förslaget emellertid en så kraftig höjning för

varor hänförliga till position 17.04, att vi anse att de allvarliga nackdelar,

som härigenom uppslå, icke motsvara de fördelar, som vinnas genom tilllämpningen

av en enhetlig tullsats. Den import, som för närvarande förekommer,

avser till övervägande del till position 17.04 hänförliga konfektyrvaror

och för dessa uppgår den nuvarande genomsnittliga importincidensen

till något mer än 20 %. Den av kommittén föreslagna tullsatsen om 70 öre

per kg (inkl. visst emballage) skulle, räknat på importens genomsnittspris

för 1055 för position 17.04, komma att motsvara en genomsnittlig importincidens

om 20 %, d. v. s. en tullsats, som i jämförelse med kommitténs förslag

på övriga varuområden ter sig onormalt hög. (Angivna importincidenser

är beräknade på 55 öre respektive 75 öre per kg, varav 5 öre per kg beräknats

för tull på visst emballage.) För de billigaste artiklarna, t. ex. vissa

slag av lakritskonfekt, vilka dock importeras i kvantiteter överstigande 500

ton per år, innebär den föreslagna tullsatsen en importincidens om 35—

50 %. Härvid är att märka, att tullsatsen för position 17.04 är GATT-bunden

till 20 % för varuslag hänförliga till nuvarande stat. nr 302 samt till 25 %

för nuvarande stat. nr 200:4. Dessa GATT-hindningar skulle alltså enligt

kommitténs förslag komma att överskridas högst väsentligt. Vi kunna icke

finna, att de argument, som industrien åberopar som skäl för ett ökat skydd,

äro av sådan styrka, att ett överskridande av GATT-bindningarna kan anses

motiverat. Kommittén har föreslagit tullsatser över GATT-nivån endast

i sådana fall, där särskilt starka skäl härför bedömts föreligga. Vi vill vidare

framhålla, att såväl konfektyrer som choklad äro helagda med varuskatt,

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

309

vilken för närvarande utgår med 05 % av priset till grossist. Den ovan relaterade

tullhöjningen kommer därför att öka med ytterligare 13 öre per kg.

Till följd härav kan man befara så kraftiga prisstegringar för ett flertal

konfektyrvaror, att en fortsatt import kommer att allvarligt försvåras.

Handelskammaren i Göteborg och Svenska handelsagenters förening har

framfört vissa synpunkter från ett större importföretag, vilka synpunkter i

huvudsak överensstämmer med vad som anförts av grossistförbundet men

utmynnar i att en lämplig värdetull — ej överstigande GATT-bindningen —

ur rättvisesynpunkt vore att föredraga såväl för nr 17.04 som 18.06 framför

vikttull.

Skånes handelskammare hemställer, att tullsatserna för hit hänförliga produkter

göres till föremål för omprövning under beaktande av de förändrade

förhållanden i fråga om råvarupriserna, som uppstått till följd ov omläggningen

av jordbrukspolitiken.

Svenska choklad- och konfektyrfabrikanlföreningen u. p. a., till vars yttrande

Kemisk-lekniska och livsmedelsfabrikanters förening anslutit sig, påyrkar

i första hand en tullsats av kr. 0: SO per kg vid nr 17.04 och kr. 1: 20

vid nr 18.06, i andra hand en tullsats av kr. 1: — för båda rubrikerna. Föreningen

understryker att den svenska chokladindustrin i och för sig torde

vara relativt konkurrenskraftig men att man måste påyrka normalt manufaktureringsskydd

utöver de tullar, vilka erfordras för att eliminera den

råvarufördyring som jordbruksregleringen åsamkar den svenska industrin.

Beträffande tullsatsens storlek anför föreningen bl. a. följande.

För att erhålla en förenklad tulltaxering har kommittén föreslagit en enhetlig

tull för hela varuområdet och fixerat tullsatsen till 70 öre per kg.

Härom säger kommittén att »genomsnittligt sett torde normaltullsatsen ligga

något under 70 öre per nettokilo» samt påpekar att ett visst ytterligare tullskydd

åstadkommes genom att tullen utgår på vikten inklusive visst emballage.

Vikten av det här ifrågavarande emballaget torde emellertid som regel

vara så obetydligt, att man kan bortse från denna faktor. Vi vill vidare

bestämt bestrida påståendet, att normaltullskyddet i genomsnitt skulle ligga

något under 70 öre. Av de till kommittén översända kalkylerna framgår, att

normaltullskyddet med hänsynstagande till det sedermera fastställda prissystemet

för jordbruksprodukterna för flertalet av branschens viktigaste

produkter överstiger 70 öre per kg. Detta gäller bl. a. choklad, chokladkonfektyrer

och kola, vilka sammanlagt svarar för mer än 75 % av branschens

försäljningssumma. Härtill kommer det förhållandet att numera en betydande

chokladproduktion, baserad på vegetabiliskt fett förekommer i många

länder. För dylika produkter ligger den s. k. råvaruincidensen högre än det

föreslagna tullskyddet 70 öre per kg och industrin skulle alltså alltjämt 1''å

räkna med att bli belastad med ett direkt negativt tullskydd. Normaltullskyddet

för dylika produkter kan beräknas till kr. 1: 25 per kg.

Vi hemställer i första hand att tullen differentieras på så sätt, att tulltaxans

position 18.06 åsättes eu tullsats av kr. 120:— per 100 kg och position

17.04 en tullsats av kr. 80:— per 100 kg. Finner man sig av tekniska skäl

icke böra göra en differentiering, anser vi det helt orimligt att åberopa ett

sådant begrepp som »det genomsnittliga tullskyddet för hela branschen»

för alt motivera en tullsats, innebärande elt obefintligt eller rent av negativt

tullskydd för vissa varor. De företag, som specialiserat sig på produktion av

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

just dessa varor kan därigenom bli tvingade att nedlägga sin produktion på

grund av det svaga tullskyddet.

Vi har full förståelse för att tulltekniska fördelar vinnes genom att tullen

göres enhetlig för hela varugruppen choklad och konfektyrer. Tullsatsen

måste dock i så fall fixeras så att icke direkt negativt tullskvdd erhålles för

någon produkt. För att fylla detta minimikrav erfordras en tullsats av minst

kr. 100: — per 100 kg.

I en bilaga till Landsorganisationens i Sverige remissvar framhåller Svenska

livsmedelsarbetareförbundet bl. a. att den höga varuskatten på chokladvaror

medfört en icke oväsentlig nedgång av konsumtionen av dessa varor.

Detta har i sin tur lett till att problem uppstått inom chokladindustrin för

att kunna upprätthålla en hög och jämn sysselsättning. När det gäller tullen

på färdiga chokladvaror anser förbundet det motiverat med ett högre tullskydd

än vad som motsvaras av de framräknade normaltullsatserna. Som ett

ytterligare understrykande av angelägenheten av ett högre tullskydd framhålles,

att till en inte ringa del dessa industrier är så lokaliserade, att de utgör

ett komplement till andra tyngre industrier. Genom den inträffade konsumtionsminskningen

finns också en produktionsreserv, varför man inte behöver

befara, att en på detta sätt begränsad konkurrens från utländska tillverkare

kommer att resultera i att den inhemska konkurrensen och rationaliseringsviljan

avtar. Främst med tanke på de under nr 18.06 upptagna

choklad- och konfektyrvarorna framhåller förbundet att detta tullskydd

ytterligare bör förstärkas.

Svenska diabetesförbundet framhåller att vissa diabetikersötsaker såsom

choklad, tabletter o. d. som importeras blir fördyrade genom tullavgifter

och att varuskatt höjer priset betydligt på de inhemska produkterna. Förbundet

hemställer därför att man vid revideringen av tulltaxan måtte ta hänsyn

till de sockersjuka och reducera tullsatsen på deras specialvaror samt

att vid en eventuell översyn av varuskatterna diabetessötsaker måtte befrias

från skatt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag omfattar icke hithörande varuslag.

Departementschefen

Vid bestämmande av tullen på choklad och konfektyrer måste avgörande

vikt fästas vid storleken av de import- och andra avgifter vilka belastar de

såsom råvaror använda jordbruksprodukterna. Dessa avgifter har, såsom

flera remissinstanser påpekat, i regel blivit högre än i det förslag, från

vilket kommittén utgått. Detta innebär en ökad belastning av 5 å 10 öre per

kg färdiga konfektyrer, vilket medför att den genomsnittliga normaltullen

kommer att ligga mellan 75 och 80 öre per kg. Även om en motsvarande

justering uppåt vidtages i den av kommittén föreslagna tullsatsen, skulle

denna beträffande chokladvaror innebära en betydande reducering av den

nu till 1 kr. 50 öre uppgående tullen. Å andra sidan skulle höjningen beträffande

sockerkonfektyrer, vilka nu drager en tull av 50 öre per kg, bli

ytterligare accentuerad. Enligt min uppfattning kan man ifrågasätta lämp
-

s. 311 Kontrollera mot PDF

311

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Hgheten av så stora omkastningar i tullförhållandena. Dessa skulle reduceras

betydligt om man övergår till värdetull, och jag har funnit övervägande

skäl tala för att tullen utformas på detta sätt. Jag föreslår sålunda att varorna

belägges med en tull av 20 % av värdet, motsvarande den genomsnittliga

normaltullen vid nuvarande avgiftsbelastning. Tillämpning av denna

tullsats medför även fördelen att man icke behöver bryta gällande GATTbindningar.

Framhållas må att den skatt på socker, som jag har för avsikt att föreslå,

är avsedd att erhålla sådan utformning, att den icke belastar produkter, som

enligt gällande bestämmelser är belagda med varuskatt. De enda hithörande

varuslag av nämnvärd betydelse, som icke är belagda med varuskatt, torde

vara olika slag av mandelmassor. För dessa synes emellertid en tull av

nyssnämnda storlek i allmänhet vara tillräcklig för att innefatta jämväl

kompensation för den tilltänkta skatten på socker.

Från nämnda tullsats bör under nr 18.06 göras undantag för glass, glasspulver

och puddingpulver. I den mån dylika preparat innehåller mjölk eller

ägg faller de f. n. under jordbruksregleringen och är i enlighet därmed

fria från tull. Denna anordning torde tills vidare böra bibehållas och synes

lämpligen böra utsträckas till alla dylika preparat oavsett sammansättningen.

Enligt vad jag erfarit har chefen för jordbruksdepartementet för avsikt att,

såvitt angår jordbruksregleringen, framlägga förslag till sådan ändring.

Tillräckliga skäl att i tullhänseende behandla diabetessötsaker enligt speciella

regler kan enligt min uppfattning icke anses föreligga.

17.05. Socker m. m. försatt med smakämne eller färg

Nuvarande tullförhållanden

Vaniljsocker drager samma tull som vanilin eller 18 % av värdet; flertalet

andra hithörande varuslag belägges med tull av 50 öre per kg såsom

konfektyrer icke innehållande choklad.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att dessa produkter, vilka icke inbegripes under importavgiftssystemet

för jordbruksprodukter, belägges med samma tull som

de i föregående rubrik upptagna varuslagen, d. v. s. enligt kommitténs förslag

70 öre per kg. Genom tillämpning av en specifik tull som torde överstiga

varje tänkbar importavgift för socker undgår man även, framhåller

kommittén, risken för ett kringgående av nämnda importavgift genom färgning

av socker för vanliga konsumtionsändamål.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag omfattar icke hithörande varuslag.

Departementschefen

Till den av kommittén antydda risken för ett kringgående av importavgiften

för socker kommer, vid bifall till det förslag om skatt på socker som

jag har för avsikt att inom kort framlägga, motsvarande risk i fråga om

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nämnda skatt; med hänsyn härtill synes det icke lämpligt att här tillämpa

den värdetull som jag förordat under nr 17.04. Jag föreslår därför att varorna

liksom enligt kommittéförslaget belägges med specifik tull. Tullens

storlek torde vara av relativt underordnad betydelse, förutsatt att den icke

understiger importavgiften för socker (f. n. 33 öre per kg) plus den avsedda

skatten (20 öre per kg); jag förordar att tullen upptages till det i

kommittéförslaget angivna beloppet 70 öre per kg.

Kap. 18. Kakao och varor därav

18.01. Kakaobönor

Nuvarande tullförhållanden

Kakaobönor är belagda med en tull av 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen avskaffas och anför till stöd härför följande.

Under åren 1951—1953 har den årliga importen av detta varuslag legat

mellan 6 000 och 7 000 ton, varför statens inkomst av den på varan lagda

finanstullen rör sig omkring 1 mkr per år. Intresset av att utnyttja kakaoprodukter

såsom skatteobjekt tillgodoses numera till alldeles övervägande

del genom varuskatt på de färdiga chokladvarorna. Den nuvarande tullen

på kakaobönor har till följd av varuskattens införande icke samma berättigande

som tidigare, och statens inkomster av densamma är icke så stora

att det fiskala intresset behöver stå hindrande i vägen för ett slopande av

tullen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har inbegripit kakaobönor i den gemensamma marknaden och

föreslagit tullfrihet för rubriken.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att här frångå

principen att icke i detta sammanhang ompröva gällande finanstullar.

Framhållas må att 1952 års kommitté för indirekta skatter framlagt förslag

om införande av en särskild råvaruskatt på kakaobönor; även med hänsyn

därtill synes det mig lämpligast att icke nu avskaffa tullen på detta

varuslag. I enlighet med vad sålunda anförts förordar jag att den nuvarande

tullen av 15 öre per kg tills vidare bibehålies.

18.02. Kakaoskal och kakaoavfall

Tullfrihet gäller för närvarande för detta varuslag och har i enlighet med

tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutslcottets uttalanden

bibehållits i förslaget.

18.03. Kakaomassa

Nuvarande tullförhåltanden

Kakaomassa är belagd med en tull av 45 öre per kg.

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

313

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 öre per kg; varan anses enligt gällande

bestämmelser hänförlig till rubriken för kakaopulver, och kommittén

har funnit lämpligt att den i taxan upptages med samma tullsats som detta

varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tullsats av 15 öre per kg för detta varuslag.

Departementschefen

Jag delar kommitténs uppfattning att varan bör beläggas med samma

tull som kakaopulver; i överensstämmelse med det förslag som jag framlägger

under nr 18.05 förordar jag därför en tull av 35 öre per kg.

18.04. Kakaosmör

18.05. Kakaopulver

Nuvarande tullförhållanden

För kakaosmör utgår tullen med 10 öre per kg och för kakaopulver med

45 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 öre per kg för båda varuslagen och har

därvid utgått från att tullfrihet införes för kakaobönor (förslaget motsvarar

enligt kommitténs beräkningar en ca 20 öre högre tullsats vid bibehållen

tull på sistnämnda varuslag).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tullsats motsvarande i svenskt mynt 15 öre per kg.

Departementschefen

Med hänsyn till att jag förordat bibehållande av nuvarande tull på kakaobönor

föreslår jag att tullsatsen för kakaosmör och kakaopulver med ledning

av tulltaxekommitténs beräkningar sättes till 35 öre per kg.

18.06. Choklad och chokladvaror

Behandlat i samband med nr 17.04.

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

19.01. Maltextrakt

Nuvarande tullförhållanden

Varan är belagd med en tull av 40 öre per kg; för maltextrakt avsett uteslutande

för textilindustriens behov eller för användning inom tvättinrättningar

utgår tullen dock med 15 % av värdet.

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet och anför i huvudsak följande.

Enligt jordbruksprisutredningens förslag skulle den normala importavgiften

för korn uppgå till 4 öre per kg, motsvarande i genomsnitt ca 5 öre

per kg för malt. Med tillämpning av denna råvarubelastning erhålles för

maltextrakt en normaltullsats av ca 11 % eller 17 öre per kg. Emellertid har

marknadsförhållandena beträffande korn och malt under långa perioder varit

sådana att man ansett varorna i fråga icke böra belastas med någon avgift

vid import utan tvärtom suspenderat den enligt tulltaxan utgående

tullen. Därest även framdeles dylika förhållanden skulle bli rådande och importavgift

på korn och malt följaktligen icke skulle ifrågakomma, är det i

princip icke befogat med en tullsats för maltextrakt som innefattar kompensation

för dylik avgift. Räknar man med tull- och avgiftsfrihet för råvaran

blir normaltullsatsen i genomsnitt 7 å 8 % av värdet eller ca 12 öre

per kg. Med hänsyn till den ovisshet som råder i nu berörda hänseende

skulle man kunna ifrågasätta att inbegripa maltextrakt under importavgiftssystemet;

förhållandet torde dock icke böra tillmätas så stor betydelse att

gränsskyddet för maltextrakt icke skulle kunna lämnas i form av tull. Vid

bestämmandet av tullsatsen torde böra beaktas att det nuvarande tullskyddet

delvis ligger på en hög nivå. Kommittén har med hänsyn bl. a. till detta förhållande

funnit den organisk-kemiska industrins standardtullsats 12 % av

värdet (se kap. 29) innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Denna tullsats

hör anses innefatta kompensation för eventuell importavgift på malt,

för så vitt icke denna skulle komma att väsentligt överskrida ovan angivna

siffra.

Yttrande

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening hemställer att de

nuvarande tullsatserna för maltextrakt bibehålies. Föreningen framhåller att

den föreslagna tullsatsen av 12 % av värdet innebär en sänkning, som är särskilt

avsevärd i fråga om maltextrakt för näringsändamål, och anför vidare

följande.

Såsom tidigare framhållits från industriens sida, är den inbördes fördelningen

i olika länder av produktion och förbrukning av de båda slagen maltextrakt

mycket olika och dessutom i hög grad varierande. Det skulle därför

vålla betydande svårigheter för den inhemska tillverkningen, om genom den

föreslagna tullsänkningen den svenska marknaden lämnades praktiskt taget

öppen för en av tillfälligheter bestämd konkurrens utifrån. Fråga är, om det

i ett sådant läge skulle bli möjligt att i fortsättningen upprätthålla denna

tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till att importavgiften för korn och malt bestämts till

avsevärt högre belopp än kommittén räknat med har jag funnit 15 % av

värdet innebära en lämpligt avvägd tull.

s. 315 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 315

19.02. Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål)
Nuvarande

tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är i gällande tulltaxa belagda med vikttullar av

varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet och anför bl. a. följande.

Till denna rubrik hänförliga preparat kan ha mycket växlande sammansättning

men består till övervägande del av jordbruksprodukter. Värdet av

dessa produkter kan uppgå till 50 % eller däröver av den färdiga varans

pris. Emellertid rör det sig oftast om flera olika slag av jordbruksprodukter

i ett och samma preparat, vilket minskar risken för att ändringar i importavgifterna

på dessa produkter skall rubba tullförhållandena alltför mycket.

Beräkningen av tullens storlek erbjuder vissa vanskligheter på grund av

varornas växlande sammansättning. Importavgiften för de olika slag av jordbruksprodukter

som ingår i dessa preparat rör sig emellertid enligt jordbruksprisutredningens

förslag normalt om 15 å 20 % av värdet. Trots att importavgifterna

för råvarorna beräknas efter vikten, visar det sig därför

lättare att anpassa kompensationen för dessa avgifter genom en värdetull.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd har på grundval av tillgängliga kalkyler beräknat

råvarubelastning och normaltull med tillämpning av i oktober 1956

gällande införselavgifter samt anför i anslutning härtill följande.

För vissa varuslag inom här ifrågavarande varugrupp föranleder den genomförda

jordbruksregleringen, att det föreslagna tullskyddet blir negativt

eller endast kommer att motsvara råvarubelastningen. För s. k. kakmix

och vissa typer av barnmat blir det negativa tullskyddet särskilt starkt framträdande.

I synnerhet »kakmix» i mindre bearbetat skick (bulkvara), utgörande,

praktiskt taget helt, blandningar av olika jordbruksregleringsvaror,

skulle vid den föreslagna tullen med fördel kunna importeras i konkurrens

icke blott med motsvarande svenska tillverkningar (vilka under de senaste

åren torde ha undergått en kraftig expansion) utan sannolikt även med de

däri ingående jordbruksregleringsvaror na, vilka nu — i form av avgifter

—- åtnjuter ett betydligt högre importskydd (t. ex. mjöl omkring 30 %, raffinerat

socker över 50 %). Om de under nr 19.02 avsedda produkterna

skall åtnjuta ett mera »normalt» importskydd bör alltså den föreslagna

tullen höjas icke oväsentligt.

Sveriges grossistförbund föreslår en tullsats av 10 % av värdet. Förbundet

hävdar att de svenska näringspreparaten dominerar marknaden och

ligger ca 30 % under importvaran i pris. Importen avser endast högre kvaliteter

än de inom landet tillverkade. På grund av den redan nu betydande

prisskillnaden befarar man, att även en obetydlig höjning av tullsatsen skulle

medföra väsentliga svårigheter för importen. 1 detta sammanhang framliålles

att kostnaderna för kontroll av vitaminiserade preparat även utgör en avsevärd

belastning av importen.

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges kemiska industrikontor föreslår en tullsats av 50 öre per kg. Kontoret

framhåller att kommittén för en produkt, kakmix, föreslagit en tullsats

av 15 % medan normaltullsatsen vid i oktober 1956 rådande förhållanden

ligger så högt som 30 %. Vid den av kommittén föreslagna tullsatsen

skulle det enligt kontorets uppfattning ställa sig betydligt gynnsammare att

importera produkten i bulk och inskränka den inhemska bearbetningen till

paketering av varan. Kontoret anser att det icke kan vara något samhällsintresse

att främja en dylik utveckling.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Importavgifterna för råvarorna till här ifrågavarande produkter har bestämts

till högre belopp än kommittén förutsatt, och deras storlek företer

avsevärt större spridning än i det förslag på vilket kommitténs beräkningar

var baserade. Vid bifall till det förslag om skatt på socker, som jag avser

att inom kort framlägga, blir belastningen på många produkter ytterligare

skärpt. Dessa förhållanden komplicerar avvägningen av tullen och gör det

bl. a. svårt att undvika att för vissa artiklar kan uppstå ett negativt tullskydd.

Nämnas kan sålunda att den av kemikontoret föreslagna tullsatsen

(även utan sockerskatt) genomsnittligt sett torde innebära ett negativt skydd

för vällingpulver och liknande produkter. Man bör emellertid icke överdriva

betydelsen av att tullskyddet i vissa fall kan bli negativt utan bedöma frågan

med beaktande av föreliggande konkurrensförhållanden. Tydligt är dock

att en råvarubelastning av den omfattning, som förut angivits, motiverar

högre tull än den av kommittén föreslagna, och jag har funnit 20 % av värdet

innebära en lämplig avvägning.

19.03. Makaroner

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är belagda med en tull av 20 öre per kg.

TuIItaxekommittén

Kommittén föreslår att den nuvarande tullsatsen bibehålies oförändrad

men framhåller, att tullsatsens storlek är beroende av införselavgiften för

råvaran och att, därest sådan avgift kommer att uttagas för s. k. durumvete,

det bör prövas huruvida och i vad mån en höjning av tullen kan vara befogad.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd framhåller att råvarubelastningen med den i oktober

1956 gällande införselavgiften på vetemjöl blir väsentligt ökad i förhållande

till kommitténs beräkningar. Nämnden föreslår därför att tullen höjes

till 25 öre per kg. Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk yrkar likaledes på en tull av 25 öre per kg.

s. 317 Kontrollera mot PDF

317

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

I en bilaga till statens jordbruksnämnds remissvar framhåller Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening att makaroner och liknande produkter

bör inordnas under jordbruksregleringen och beläggas med import- och

kompensationsavgifter. Föreningen anser ingen anledning finnas att göra

någon åtskillnad i fråga om formen för gränsskyddet mellan å ena sidan

vetemjöl och mannagryn och å andra sidan makaroner och spagetti.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Frågan om inbegripande av hithörande produkter under jordbruksregleringen

torde icke böra prövas i detta sammanhang. Enär införsel- och andra

avgifter för vid tillverkningen använda varuslag sammanlagt uppgår till

högre belopp än kommittén räknat med, föreslår jag att tullen i enlighet

med jordbruksnämndens förslag höjes till 25 öre per kg. Jag förutsätter

därvid att råvaran avgiftsbelägges efter de grunder som i allmänhet gäller

för varor av ifrågavarande slag.

19.04. Gryn och flingor, framställda av stärkelse

Hit hänförliga produkter inbegripes under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter

och har i enlighet med tulltaxekommitténs förslag liksom i

gällande tulltaxa upptagits utan tull. Produkterna i fråga omfattas ej av

förslaget till gemensam nordisk marknad.

19.05. Majsflingor och liknande varor

Nuvarande tullförhållanden

För hithörande produkter utgår tullen med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall den nuvarande tullsatsen bibehållas oförändrad.

En omprövning av tullsatsen anses dock påkallad, därest införselavgift

skall utgå för råvaran (majsgryn).

Yttrande

Statens jordbruksnämnd framhåller att råvarubelastningen för majsflingor

med den i oktober 1956 gällande införselavgiften på majs blir väsentligt

ökad i förhållande till kommitténs beräkningar. Nämnden föreslår

därför att tullen höjes till 20 öre per kg. I syfte alt utjämna importskyddet

mellan majsflingor, som tillverkas av hel majs, och sådana som framställs

ur importerad, förarbetad majs (»grits») överväger nämnden att för framliden

fastställa något högre importavgifter på den förarbelade än för den

hela majsen.

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn till vad jordbruksnämnden anfört anser jag en viss höjning

av tullen motiverad. Vikttullsatsen är emellertid i GATT bunden vid nuvarande

belopp. Vid sådant förhållande finner jag lämpligast att förstärkningen

av tullskyddet sker genom övergång till den värdetull om 10 %, varom

förbehåll gjorts i GATT. Jag föreslår således att tullen bestämmes till

10 % av värdet.

19.06. Nattvardsbröd, oblatkapslar o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Dessa produkter faller i nuvarande tulltaxa under rubriken för varor, som

icke kan hänföras under någon av taxans övriga rubriker, och är i enlighet

därmed belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tullfrihet stadgas för

dessa speciella produkter, vilka säges icke vara föremål för inhemsk tillverkning

under sådana förhållanden att tullskydd är erforderligt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från remissinstansernas

sida och kan av mig biträdas.

19.07. Matbröd och andra enklare bakverk

19.08. Andra bakverk

Nuvarande tullförhållanden

Tulltaxan upptager under rubriken bröd, dessertkäx med tull av 30 öre,

andra finare bakverk med tull av 60 öre samt övriga varuslag med tull av

20 öre per kg; bakverk med överdrag eller mellanlägg av socker, fruktgelé

o. d. tulltaxeras emellertid som konfektyrer med tull av 1 kr. 50 öre per kg

om varan innehåller choklad och 50 öre per kg om detta icke är fallet

(wafers innehållande mer än 20 % fett faller dock under jordbruksregleringen

och är fria från tull men belagda med införselavgift och fettregleringsavgift).

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

319

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet vid båda rubrikerna och anför

till stöd därför i huvudsak följande.

Ingredienserna i dessa varor utgöres praktiskt taget helt av jordbruksprodukter,

men olika slag av dylika produkter kan ingå i varierande proportioner,

varför kompensationen för importavgiften på råvarorna per kilogram

räknat uppgår till mycket växlande belopp. Beträffande flertalet ingredienser

gäller emellertid att importavgiften i normalläget beräknas utgöra 15 ä 20 %

av värdet. Räknat i procent av värdet blir därför kompensationen för råvaruavgifterna

betydligt enhetligare. Denna omständighet talar för att tullskyddet

utformas såsom värdetull, bl. a. därför att man då kan undvika en differentiering

av tullsatsen, vilken är förenad med avsevärda tulltekniska olägenheter.

Tillverkningen av bakverk är i allmänhet en typisk hemmamarknadsproduktion,

som har ett naturligt skydd mot utländsk konkurrens, främst i närheten

till marknaden men ofta även i en viss nationell smakriktning. Den inhemska

produktionen har också här i landet en dominerande ställning, och

importen torde huvudsakligen bestå av mera exklusiva typer och kvaliteter.

Detta gäller givetvis i första hand mjukt matbröd och andra »färskvaror»,

vilka oavsett lullskyddets storlek knappast kan bli föremål för nämnvärd

utländsk konkurrens. Även i fråga om käx och liknande artiklar, beträffande

vilka utländsk konkurrens är mera naturlig, är emellertid importen av relativt

ringa omfattning, trots att det rådande tullskyddet är av måttlig storlek.

Normal tullsatsen för hithörande produkter ligger, främst på grund av importavgifter

på råvarorna, i regel mellan 20 och 25 % av värdet. I fråga om

finare bakverk är det nuvarande tullskyddet avsevärt lägre. Med hänsyn till

förut anförda omständigheter bör det enligt kommitténs uppfattning vara

möjligt att även i fortsättningen hålla sig betydligt under normaltullsatsen.

För det ur konkurrenssynpunkt måhända viktigaste varuslaget, nämligen

dessertkäx (smörgåskäx), är tullen genom GATT maximerad till 15 % av

värdet. En tullsats av denna storlek skulle visserligen för de flesta artiklar

kalkylmässigt innebära ett visst negativt tullskydd, men delta torde på förevarande

område vara av mera teoretisk än praktisk betydelse. Genomsnittligt

sett torde en tullsats av nämnda storlek snarast innebära en förbättring av

det nuvarande tullskyddet. Detta skulle i alla händelser vara fallet med dessertkäx,

som för närvarande har en tullincidens av ca 10 % för de importerade

och ca 11 % för de inhemska produkterna. Enligt kommitténs uppfattning

är en brytning av GATT-bindningen för detta varuslag icke av behovet

påkallad. Kommittén anser det icke heller motiverat med högre tullskydd

för övriga produkter, beträffande vilka den utländska konkurrensen i stort

sett torde vara mindre än när det gäller nämnda dessertkäx. Vad därefter

beträffar matbröd motsvarar nuvarande tullsats en tullnivå av 20 å 25 %

av värdet, men på detta område är konkurrensförhållandena såsom förut antytts

knappast beroende av tullen. Hinder synes därför icke böra möta att

genomföra eu i praktiken närmast nominell sänkning av tullen på sådant

bröd och därmed undvika en gränsdragning mellan detta och finare bakverk.

Kommittén föreslår i enlighet härmed att tullen för alla slag av bakverk

fastställes till 15 % av värdet.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd har på grundval av tillgängliga kalkyler beräknat

råvarubelastning och normaltull med tillämpning av i oktober 1956 gällande

införselavgifter samt i anslutning därtill anfört bl. a. följande.

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

För här avsedda typer av kex och småbröd blir det föreslagna tullskyddet,

15 % av värdet, ehuru fortfarande mycket lågt, något förbättrat (på

grund av lägre fettregleringsavgift). För mjukt matbröd och knäckebröd

blir det föreslagna tullskyddet, vilket redan enligt tulltaxekommitténs beräkningar

något understeg råvarubelastningen, starkt negativt. Även om

— såsom kommittén framhåller — tullskyddet på ifrågavarande område

icke är avgörande för tillverkningens lönsamhet — kan den föreslagna tullen

för mjukt matbröd och knäckebröd nu icke anses tillfredsställande.

Nämnden vill förorda en uppjustering till belopp, ungefär motsvarande råvarubelastningen

(ca 15 resp. ca 22 öre per kg). Nämnden är dock medveten

om att positionen 19.07, som bl. a. omfattar hithörande slag av bröd,

av tulltekniska skäl helst bör behandlas enhetligt. En lämplig lösning vore

måhända, att den nuvarande tullen för matbröd, 20 öre per kg, bibehålls

för hela positionen i fråga.

I en bilaga till statens jordbruksnämnds remissvar framhåller Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening att föreningen beträffande huvudparten

av hithörande varor icke har något att invända emot att de icke ingår

i avgiftssystemet. Föreningen har ej heller något emot att tullskyddet

får den av kommittén föreslagna schematiska utformningen. Beträffande

knäckebröd finner emellertid föreningen att man bör överväga huruvida

icke denna produkt bör hänföras till jordbruksregleringssystemet. Ett skäl

härför anses vara att råvaran i det närmaste helt utgöres av brödsäd med

i stort sett konstant kvantitet.

Skånes handelskammare anför beträffande käx och wafers.

Vid handelskammarens behandling av ärendet har från industriens sida

gjorts gällande, att den kompensation, som avsetts att lämnas den inhemska

produktionen till följd av den fördyring av råvarorna, som uppstått genom

jordbruksregleringen, icke varit tillfyllest, och att industrien med de föreslagna

tullsatserna skulle få ett negativt tullskydd, övergången till det nya

importavgiftssystemet enligt senaste årets riksdagsbeslut uppgives icke ha

medfört ett förbättrat läge i angivna hänseende. Snarare hade kostnadsbelastningen

för chokladindustrien ökat till följd av det gränsskydd, som tillerkänts

sockerindustrien. Huru med nu avsedda omständigheter kan förhålla

sig, saknar handelskammaren självfallet möjligheter att bedöma. Den

växande importen synes emellertid visa, att visst fog finnes för de från

industriens sida framförda påpekandena. Att uppmärksamma är, att importavgiften

å socker, för närvarande 32 öre per kg, är icke oväsentligt större

än den importavgift å 15 å 20 % å värdet, vilken tulltaxekommittén ansett

sig höra räkna med. Även för fettvarornas del ligger gränsskyddet något

högre än vad kommittén utgått ifrån. Handelskammaren hemställer, att

tullsatserna för ifrågavarande produkter göres till föremål för omprövning

under beaktande av de förändrade förhållanden i fråga om råvarupriserna,

som uppstått till följd av omläggningen av jordbrukspolitiken.

Sveriges grossistförbund anser att den föreslagna tullsatsen om 15 %

för flertalet hithörande varuslag innebär en icke obetydlig tullhöjning. Någon

motivering för en dylik tullhöjning anser förbundet icke föreligga utan

hemställer att tullen fastställes till högst 10 % av värdet.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening framhåller beträffande

käx och liknande artiklar att importen visserligen tidigare varit av

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

321

ringa omfattning men att detta icke längre är förhållandet. Importen är betydande

och utvecklingstendensen beträffande densamma klar. Detta tyder

på att käx icke har »ett naturligt skydd mot utländsk konkurrens» på

grund av närheten till marknaden och nationell smakriktning. Att importen

av käx trots den svenska industrins höga standard erhållit sådan omfattning

beror på de höga råvarukostnaderna i Sverige. Dessa är i sin tur

en följd av de statliga åtgärderna till skydd för jordbruket. För att belysa

detta förhållande har föreningen gjort följande sammanställning av de

väsentliga råvarukostnaderna vid tillverkning av olika slag av käx i Sverige

respektive Danmark (uppgifterna avser kostnaderna för mjöl, fett, socker

och torrmjölk och är uttryckta i svenska kronor per kg färdigvara):

Sverige Danmark

Hårddeg (Marie och Albert) .................... 0: 91 0: 67

Mjukdeg (käx i sorteringar) .................... 1:04 0:77

Crackers ...................................... 0: 98 0: 72

Sandwiches .................................. 1: 23 0:86

Wafers ...................................... 1:40 0: 90

Föreningen anser att liknande resultat — i vissa fall än mer ofördelaktiga

för den svenska industrin — torde erhållas vid en jämförelse mellan de

svenska råvarukostnaderna och dessa kostnader i andra länder samt anför

i anslutning härtill följande.

Mot bakgrund av dessa uppgifter torde det utan vidare framgå, att tulltaxekommitténs

förslag är i hög grad otillfredsställande. I vissa fall medför

förslaget — såsom även tulltaxekommittén påpekar — ett negativt tullskydd.

Detta förhållande, som ingalunda har endast teoretisk betydelse, är

desto mer anmärkningsvärt, som tulltaxekommittén principiellt och på enligt

vår mening riktiga grunder hävdat, att tullarna å produkter, som tillverkas

av tullbelagda respektive importavgiftsbelagda svenska råvaror, skall

fastställas med beaktande av belastningen på dessa. Vi hemställer därför,

att tulltaxekommitténs förslag omarbetas med beaktande av dels den belastning

av råvarorna, som följer av stödåtgärderna för jordbruket, och

dels principerna för utformningen av det manufaktureringsskydd, som i

övrigt ligger till grund för tulltaxekommitténs förslag. Med hänsyn till att

importavgifterna för jordbruksprodukter utgår per vikt, vill vi därjämte

hemställa, att tullsatserna å de varuslag, som inrymmes under ovan angivna

rubriker, bestämmes efter vikt.

Liknande synpunkter anföres av Svenska choklad- och konfektyrfabrikant
-

föreningen u. p. a., som preciserar sitt yrkande sålunda:

Käx, helt eller delvis överdragna med choklad .......... kr. 1: 30 per kg

Rån eller s. k. wafers med överdrag eller mellanlägg av

choklad, socker, fruktgelé e. d..................... kr. 1: 20 per kg

Käx med fyllning av choklad, socker, fruktgelé e. d. eller

innehållande kakaopulver .......................... kr. 1: — per kg

Dessertkäx, pepparkakor och andra slag av finare bakverk kr. 0: 70 per kg

Smörgåskäx, ofyllda rån och käx av crackertyp ........ kr. 0:90 per kg

21 liihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Frågan om överförande av knäckebröd till jordbruksregleringen torde

icke böra prövas i detta sammanhang.

Vid bedömandet av tullfrågan kan man icke underlåta att beakta de ändringar

i avgifterna på råvarorna, som föreligger i jämförelse med det förslag

på vilket tulltaxekommittén grundat sina beräkningar. I fråga om matbröd

har härigenom inträtt en avsevärd ökning av råvarubelastningen, vilket enligt

min uppfattning får anses motivera en motsvarande uppräkning av kommitténs

förslag.

Beträffande finare bakverk har vidtagna höjningar tidigare gott och väl

kompenserats genom sänkning av fettregleringsavgiften, men efter den nyligen

genomförda allmänna justeringen av importavgifterna är den totala

belastningen av ungefär den höjd som kommittén utgått från. Den av kommittén

föreslagna tullsatsen innebär emellertid genomsnittligt sett icke mer

än nätt och jämnt kompensation för råvarubelastningen, d. v. s. den innefattar

icke något skydd för manufaktureringen, vilket förhållande torde

förtjäna mera beaktande här än när det gäller exempelvis matbröd. Härtill

kommer att råvarubelastningen, vid bifall till det förslag om skatt på socker

som jag har för avsikt att framlägga, kommer att undergå en viss ökning.

Även beträffande här ifrågavarande bakverk finnes därför enligt min uppfattning

skäl för en höjning av tullen i jämförelse med kommittéförslaget.

För undvikande av svårigheter med gränsdragningen såväl mellan nr 19.07

och nr 19.08 som mellan olika varuslag inom dessa nummer är det önskvärt

med en enhetlig tullsats, vilket endast kan ernås genom att tullen såsom

kommittén föreslagit beräknas efter värdet. Med beaktande av anförda

synpunkter förordar jag att tullen för hit hänförliga varor i allmänhet fastställes

till 20 % av värdet.

I fråga om dessertkäx (smörgåskäx) är tullen emellertid bunden i GATT

vid nuvarande belopp, 30 öre per kg, dock med rätt att övergå till en tull av

15 % av värdet. Tillämpning av sistnämnda tullsats skulle innebära en icke

oväsentlig förstärkning av det nuvarande tullskyddet. Jag finner därför

icke tillräckliga skäl föreligga att bryta den föreliggande tullbindningen

utan anser att tullen för detta varuslag bör begränsas till 15 % av värdet.

Från den tidigare föreslagna tullen bör vidare undantagas s. k. wafers

innehållande mer än 20 % fett, vilka f. n. är inbegripna under fettvaruregleringen

och i enlighet därmed fria från tull.

I enlighet med vad sålunda anförts förordar jag tullfrihet för wafers

innehållande mer än 20 % fett, en tull av 15 % av värdet för dessertkäx

(smörgåskäx) och en tull av 20 % av värdet för övriga till förevarande

rubriker hänförliga varor.

s. 323 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

323

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra

växter och växtdelar

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar under detta kapitel inledningsvis vissa spörsmål

av principiell betydelse, som gäller alla eller flertalet hithörande varuslag,

däribland frågan om kompensation för tull och andra avgifter på råvar^na,

och anför beträffande detta spörsmål bl. a. följande.

\ ad först beträffar frågan om kompensation för den av jordbruksregleringen

förorsakade fördyringen av råvarorna har denna såvitt angår egentliga

jordbruksprodukter i hög grad förenklats genom det framlagda förslaget till

importavgifter. För dessa avgifter bör kompensation lämnas vid fastställandet

av tullsatserna på samma sätt som kompensation i andra fall lämnas för

vanliga råvarutullar. Förhållandena kompliceras dock i viss mån därav, att

importavgifterna lör socker och druvsocker, vilka är de enda egentliga jordbruksprodukterna

av större betydelse i detta sammanhang, är avsedda att

successix t nedsättas. Det visar sig emellertid att denna reduktion av råvarubelastningen

även beträffande mycket sockerrika produkter medför en relativt

obetydlig sänkning av normaltullsatsen, varför det även i sådana fall

bör vara möjligt att liksom när det gäller konfektyrer tillämpa en konstant

tullsats på färdigfabrikaten. I de uppgifter som lämnas beträffande normaltullsatserna

för olika varuslag har av praktiska skäl räknats med de

högre avgifter, i huvudsak baserade på nuvarande förhållanden, som enligt

jordbruksprisutredningens förslag skulle bilda utgångsläget för den successiva

nedsättningen; särskilt när det gäller sockerrika produkter bör hänsyn

tagas till detta förhållande vid bedömande av tullsatsernas storlek.

De i allmänhet viktigaste råvarorna för konservindustrin, nämligen färska

frukter, bär och köksväxter, faller emellertid utanför den nuvarande jordbruksregleringen,

och de skall icke heller inbegripas under det planerade

avgiftssystemet. För dessa råvaror har kommittén föreslagit höga tullsatser,

ofta motsvarande en incidens av 25 % eller däröver (se kap. 7—8). Detta’

sammanhänger med de speciella förhållandena på ifrågavarande område

och kan icke utan vidare jämföras med ett skydd av siffermässigt samma

storlek för industriell produktion. 1 ullskyddet kan nämligen endast i vissa

situationer helt utnyttjas i prishöjande syfte, under andra förhållanden och

i synnerhet under högsäsongen kan det endast delvis eller icke alls utnyttjas.

Att vid beräkning av normaltullsatser för konservindustrins produkter

utan vidare tillämpa de föreslagna tullsatserna för dessa råvaror

skulle vara helt verklighetsfrämmande. I själva verket torde det ofta av

produktionstekniska skäl vara omöjligt för konservindustrin att använda

utländska råvaror, i vilket fall den prisskillnad som kan föreligga mellan

inhemska och utländska råvaror icke har något direkt samband med tullen.

Emellertid torde det icke kunna förnekas att skillnaden i råvarupriser till

en del kan bero på att prisnivån även för här ifrågavarande produkter pressats

upp genom jordbruksregleringen. Detta förefaller åtminstone högst antagligt

när det gäller exempelvis kontraktsodlade bär och grönsaker. Kommittén

anser det motiverat att en sådan verkan av jordbruksregleringen

återspeglas i normaltullsatserna. Verkställda beräkningar har ansetts ge vid

handen alt prisnivån för egentliga jordbruksprodukter här i landet ligger

ca 20 % över världsmarknadsnivån. Det synes rimligt att antaga att de

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

jordbrukspolitiska åtgärderna icke höjer prisnivån lika mycket för de produkter

varom här är fråga som för de varuslag vilka direkt beröres av

nämnda åtgärder. Vidare torde det vara tveksamt huruvida de anordningar

av skilda slag, varigenom tillverkare av exportvaror i många länder beredes

möjligheter att arbeta med jordbruksråvaror till världsmarknadspris oaktat

den inhemska prisnivån ligger högre, är lika utvecklade när det gäller

produkter av här ifrågavarande slag. Med hänsyn till nu anförda omständigheter

har kommittén funnit det motiverat att vid bestämmandet av normaltullsatserna

räkna med en kompensation för här avsedd råvarufördyring

motsvarande ett tullskydd av 15 % av värdet. De normaltullsatser som angives

i det följande är beräknade med användande av denna siffra. Det må

redan här framhållas att betydande avvikelser från normaltullsatserna

kommer att föreslås beträffande de individuella varuslagen, oftast innebärande

jämkningar uppåt på grund av att nuvarande tullskydd ligger på en

avsevärt högre nivå.

20.01. Köksväxter inlagda i ättika

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår i allmänhet beträffande varor i hermetiskt slutna kärl med

75 öre per kg (för tomater och pickels dock med 50 öre per kg) och beträffande

övriga produkter med 25 öre per kg (för kapris dock 50 öre per kg).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 25 öre per kg och anför till stöd härför

i huvudsak följande.

Viktigast av de hit hänförliga produkterna torde vara ättiksgurka, och

tullsatsen för rubriken i dess helhet torde kunna baseras på detta varuslag.

För nämnda artikel varierar normaltullsatsen mellan 12 och 21 öre per kg.

1 och för sig föreligger måhända knappast anledning att överskrida normaltullsatsen.

Emellertid får det av praktiska skäl anses vara önskvärt att samma

tullsats åsättes köksväxtkonserver vare sig de inlagts med eller utan

ättika; För produkter utan ättika, vilka är hänförliga till nr 20.02, föreslås

en tullsats av 25 öre per kg. Enligt kommitténs uppfattning bör samma

tullsats fastställas även vid här ifrågavarande rubrik.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anser att tullen på kapris är helt av fiskal natur

och ur denna synpunkt icke längre motiverad.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening påyrkar en tull av

35 öre per kg för gurkor i förpackningar om minst 5 kg och 75 öre per kg

för gurkor i mindre förpackningar. Föreningen konstaterar att råvaran föreslås

fullbelagd med 25 öre per kg och att inläggningsindustrin sålunda

skulle tillerkännas ett nettotullskydd, motsvarande endast den ökning i tullvikten

som varan undergår genom beredning och förpackning. Detta skydd

anses icke stå i rimlig proportion till manufaktureringskostnaden. Föreningen

anser vidare att tulltaxekommitténs uppskattning av den av jordbruksskyddet

förorsakade råvarufördyringen till 15 % icke kan tillämpas på ifrågavarande

slag av gurkor. Odlingen av sådana gurkor sker huvudsakligen

s. 325 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 325

som fältodlingar enligt kontrakt, i konkurrens med jordbrukets konventionella

grödor, varför det kan förutsättas, att dessa kontraktsodlingar i full

utsträckning påverkas av de pris- och kostnadsförhållanden, som skapas av

jordbruksskyddet och som medför en prisnivå ca 20 % över världsmarknadsnivån.

Beträffande gurkor i mindre förpackningar framhålles bland annat

att sockringen och inläggningen omöjligen kan mekaniseras och därför är

synnerligen arbetskrävande. Föreningen anser att den av tulltaxekommittén

föreslagna tullsänkningen med största sannolikhet måste leda till att tillverkningen

av gurkinläggningar i konsumentförpackningar finge nedläggas.

Utom de omställningsförluter som detta skulle medföra för industrin anses

konsekvensen bli att även odlarna komme i ett mycket svårt läge.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om gurkor innebär kommitténs förslag att nettotullskyddet, även

om man räknar med avsevärt större råvarufördyring än som gjorts vid

normaltullberäkningarna, icke kommer att understiga vad som tillerkännes

svensk industri i allmänhet; jag kan därför icke biträda yrkandet att höja

den av kommittén förordade tullen för detta varuslag. Vad beträffar kapris

anser jag icke tillräckliga skäl föreligga att avskaffa tullen. Icke heller i

övrigt finner jag anledning till erinran mot kommitténs förslag.

20.02. Köksväxter, konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor inkommer mestadels i hermetiskt slutna kärl och är

då belagda med tull av 75 öre per kg (sparris och tomater dock endast 50

öre per kg); för varor inkommande på annat sätt kan flera olika tullsatser

ifrågakomma (tomatpuré är dock fri från tull).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för tomatpuré samt en tull av 50 öre per kg

för svamp, 60 öre per kg för sparris och 25 öre per kg för övriga varuslag.

Sistnämnda tullsats är baserad på förhållandena i fråga om ärter och morötter,

vilka kommittén ansett böra bli bestämmande för tullen på hit hänlörliga

varor i allmänhet. Beträffande de högre tullsatserna på svamp och

sparris anför kommittén i huvudsak följande.

Inom landet förekommer en icke obetydlig tillverkning av konserver av

svamp och sparris. För dessa produkter blir på grund av varans högre pris

normaltullsatsen, uttryckt i öre per kg, avsevärt högre än för ärter och morötter

och även högre än den nyss föreslagna tullsatsen 25 öre per kg. För

konserver av svamp har normaltullsatsen beräknats till 40 öre per kg. Enligt

kommitténs uppfattning föreligger icke i och för sig anledning att stödja

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Kungl. Maj:ts proposition nr SO år 1958

produktionen av detta varuslag med högre tull än normal tull satsen. Med

hänsyn till att den nuvarande tullen är betydligt högre (75 öre per kg) torde

dock även här en viss jämkning uppåt vara motiverad. Vad därefter beträffar

konserver av sparris har normaltullsatsen beräknats till 59 öre per kg.

Eftersom nuvarande tullsats endast uppgår till 50 öre finnes här icke samma

anledning att överskrida normaltullsatsen som när det gäller förut behandlade

konserver. Tullen är för övrigt bunden i GATT vid nuvarande belopp.

Tvekan kan råda huruvida tillräckliga skäl föreligger att bryta denna

bindning. Enligt kommitténs uppfattning bör emellertid, med hänsyn bl. a.

till att de tullsatser som eljest i allmänhet föreslås på konservområdet innebär

betydande tullnedsättningar, hinder icke möta att på denna grund vidtaga

en mindre höjning.

Mot kommittémajoritetens förslag beträffande sparriskonserver har ledamoten

Hansson anmält följande reservation.

Den svenska sparrisodlingen är i huvudsak koncentrerad till Gotland med

en produktion som för närvarande uppgår till ca 150 ton. Ur näringspolitisk

synpunkt är det önskvärt med en utvidgning av sparrisodlingarna och tillverkningen

av sparriskonserver på Gotland. Möjligheterna att åstadkomma

en industrialisering av Gotland synes nämligen av olika anledningar mindre

gynnsam, varför man även i framtiden måste räkna med jordbruket som

den viktigaste näringsgrenen. En intensifiering av jordbruksdriften genom

odling av lämpliga specialgrödor samt anläggande av erforderliga industrier

för produkternas tillvaratagande synes här vara den enda framkomliga vägen

att skapa ett näringsliv med tillfredsställande sysselsättningsmöjligheter,

vilket är nödvändigt för att bromsa den katastrofala utflyttning som nu

pågår. Tullen på sparriskonserver är därför av väsentlig betydelse för det

gotländska jordbruket och näringslivet över huvud taget. Den av kommittémajoriteten

föreslagna höjningen från 50 öre till 60 öre per kg på sparriskonserver

är klart otillräcklig för en sparrisodling av önskvärd omfattning

på Gotland. Det synes därför motiverat att här något överskrida normaltullsatsen

(59 öre per kg) och införa en tullsats av 1: 00 per kg för sparriskonserver.

Yttranden

Kommitténs förslag har föranlett erinringar från remissinstansernas sida

endast i vad avser konserver av champinjoner, sparris, vissa slag av bönor

samt gurkor.

För c b a in p i n j oner yrkar Sveriges champinjonodlares förening under

framhållande av enahanda synpunkter som redovisats vid nr 07.01 att

tullen fastställes till 1 krona per kg. — Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters

förening hemställer att tullsatsen för svamp fastställes till

75 öre per kg.

Beträffande sparris har ett flertal remissinstanser påyrkat högre tull

under åberopande av i huvudsak enahanda skäl som anförts i den inom tulltaxekommittén

avgivna reservationen. Lantbruksstijrelsen föreslår sålunda

en tull av 80 öre, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens

folk och Fruktodlingens förhandlingsorgan en tull av av 1 krona per kg. En

tullsats av sistnämnda storlek påyrkas även i en av Gotlands handelskammare

överlämnad skrift från tre producentföretag i branschen. — 195i års

ö-utredning hemställer att frågan om tullskyddet måtte tagas under om
-

s. 327 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

327

prövning i syfte att ge detsamma sådan storlek att odlingen och konserveringen

av sparris på Gotland kan bibehållas och vidareutvecklas. Utredningen

framhåller bl. a. att arbetstoppen för sparrisen infaller under månaderna

maj och juni och att den därför för småbruket utgör ett utmärkt

komplement till andra grödor. Även för konservfabrikerna säges sparrisen

vara betydelsefull därigenom att skörden sker i maj och juni och därför

medför förlängd säsong med ökade sysselsättningsmöjligheter.

I fråga om bönor har ett flertal remissinstanser påyrkat högre tull (i regel

bibehållande av nuvarande tull 75 öre per kg).

Lantbruksstyrelsen framhåller till stöd härför följande.

Produktionen av bönor — haricots verts, brytbönor och vaxbönor — för konservindustriens

behov bedrives i stor omfattning av mindre jordbrukare i

södra Sverige såsom kontraktsodlingar. Odlingen av bönor är mera arbetskrävande

än flertalet andra för konservindustrien avsedda produkter och

bönor betinga ett pris per kg som ligger flera hundra procent över kilopriset

på andra viktiga konservväxter såsom ärter och morötter. Kommitténs

förslag innebär, att tullen på konserverade bönor, ärter och morötter skall

sänkas från 75 öre till 25 öre per kg. Ett tullskydd av 25 öre per kg torde

vara tillräckligt för att trygga den inhemska produktionen av ärter och morötter

men däremot icke av bönor. Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen bibehålies

vid 75 öre per kg för konserver av haricots verts, brytbönor och

vaxbönor.

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Fruktodlingens

förhandlingsorgan, Nordvästra Skånes konservväxtodlareförening

samt Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening anför liknande

synpunkter och enahanda yrkande som lantbruksstyrelsen. Skånes handelskammare

föreslår med i huvudsak samma argumentering en tull av 60 öre

per kg för berörda varuslag.

Vad slutligen angår gurkor har Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters

förening hemställt att alla slag av gurkinläggningar oberoende av

beredningssättet i tullhänseende måtte behandlas lika. Följande tullsatser

påyrkas: för gurkor i förpackningar om minst 5 kg 35 öre per kg; för gurkor

i andra förpackningar 75 öre per kg. Beträffande motiveringen till detta

yrkande hänvisas till nr 20.01.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om svamp synes kommitténs förslag grunda sig på ett mindre

representativt varuslag. Förnyade beräkningar på basis av införskaffat material

ger vid handen att normaltullen för vanliga champinjonkonserver

avsevärt överstiger den av kommittén angivna siffran. Med hänsyn därtill

vill jag förorda att tullen för svamp bibehålies vid 75 öre per kg.

För sparris föreslår kommittén höjning av tullen till ett belopp motsvarande

normaltullen. Denna är baserad på tillverkningskalkyler för svensk

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

produktion, som torde vara dubbelt så dyr som den importerade varan.

Tullens utformning som vikttull innebär under sådana förhållanden i och

för sig en högre belastning på importvaran än normalt. Med hänsyn till

sparrisodlingens stora betydelse för vissa delar av vårt land, särskilt för

Gotland, vill jag likväl, om än med viss tvekan, tillstyrka någon höjning

utöver vad kommittén föreslagit; jag föreslår att tullen bestämmes till

samma belopp som nyss förordats beträffande svampkonserver, d. v. s. 75

öre per kg. Framhållas må att varje höjning av den nuvarande tullen kräver

ändring i GATT-avtalet.

Vad angår i remissyttrandena berörda slag av bönor torde den vanligaste

konserverade varan icke i prishänseende förete sådan skiljaktighet från konserverade

ärter att en differentiering av tullen kan anses motiverad; enligt

min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att här frångå den av

kommittén föreslagna tullsatsen 25 öre per kg.

Beträffande gurkor finner jag av skäl som anförts under nr 20.01 icke

anledning frångå kommitténs förslag.

I enlighet härmed föreslår jag tullfrihet för tomatpuré, en tull av 75 öre

per kg för svamp och sparris samt en tull av 25 öre per kg för övriga

varuslag.

20.03. Frukter, frysta, med tillsats av socker

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för meloner med 25 öre per kg, för bär med 40 öre per kg och

för övriga hit hänförliga produkter med 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall hit hänförliga produkter beläggas med

tull efter samma grunder som motsvarande osockrade produkter (nr 08.10),

dock att tullen av bl. a. praktiska skäl skall beräknas på vikten inkl. kartonger

o. d. emballage. Kommittén framhåller att de sålunda föreslagna

bestämmelserna i enlighet med vad som anförts under nr 07.02 i viss mån

får betraktas som ett provisorium i avvaktan på ytterligare erfarenheter

rörande de frysta produkterna.

Yttranden

Beträffande förslaget att här beräkna tullen efter vikten inkl. visst emballage

anför generaltullstgrelsen följande.

Härmed vinnes givetvis en fördel, därest vikten bestämmes genom direkt

vägning. Tullvikten torde emellertid i regel kunna beräknas med ledning

av faktura eller andra handlingar. Enär dessa i allmänhet upptaga varornas

nettovikt, torde det mestadels vara enklast att lägga denna till grund

för tullen. Härtill kommer att enligt kommitténs förslag frysta frukter utan

tillsats av socker (nr 08.10) skulle beläggas med tull efter rena nettovikten.

Från praktisk tulltaxeringssynpunkt är det önskvärt att samma beräkningsgrund

tillämpas för den sockrade och den osockrade varan. På grund av vad

sålunda anförts föreslår styrelsen att tullen vid nr 20.03 liksom vid nr

08.10 beräknas efter rena nettovikten.

s. 329 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

329

Sveriges grossistförbund har förklarat sig kunna acceptera förslaget som

ett provisorium och i övrigt anfört samma synpunkter som beträffande motsvarande

icke sockrade produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke annan erinran från min sida än att

jag i enlighet med vad generaltullstyrelsen anfört finner tullen höra beräknas

efter varans nettovikt; någon ändring av bestämmelserna med hänsyn

till den skatt på socker som jag har för avsikt att föreslå torde icke vara

erforderlig.

20.04. Kanderade frukter

Nuvarande tullförhållanden

För kanderade fruktskal utgår tullen med 40 öre per kg och för övriga

hit hänförliga varor med 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Under framhållande av att tullen är av fiskal natur, föreslår kommittén

att den tull av 40 öre per kg, som i GATT är bunden för kanderade fruktskal,

bibehålies och utsträckes till att gälla den nu ifrågavarande rubriken

i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

20.05. Sylter, marmelader m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För hit hänförliga produkter kan ett flertal olika tullsatser ifrågakomma;

de ligger frånsett rena undantagsfall mellan 40 och 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 30 öre per kg och anför till stöd härför

följande.

Normaltullsatserna för de till här ifrågavarande rubrik hänförliga produkterna

uppgår till något högre procentsiffror än motsvarande tullsatser

för de i nr 20.01—20.02 upptagna grönsakskonserverna. Anledningen härtill

är att socker ingår i stora mängder. Även efter vikten räknat torde normaltullsatserna

mestadels bli högre vid denna rubrik. Variationerna i de efter

vikten beräknade normaltullsatserna är emellertid ganska avsevärda på

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

grund av olikheter i varornas prisläge. I stort sett håller sig dock normaltullsatserna

mellan 20 och 30 öre per kg. Då nuvarande tullsatser ligger

mellan 40 och 75 öre, har kommittén liksom beträffande flertalet grönsakskonserver

ansett det vara befogat att något överskrida den genomsnittliga

normaltullsatsen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt vad tidigare anförts har jag för avsikt att föreslå införande av särskild

skatt på socker. Vid bifall till detta förslag torde normaltullsatserna

för här ifrågavarande produkter (inkl. kompensation för skatten) komma

att i genomsnitt uppgå till närmare 35 öre per kg. Med hänsyn därtill förordar

jag att tullen upptages till nämnda belopp.

20.06. Frukter, beredda på annat sätt

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för dessa varuslag varierar mellan 30 och 75 öre per kg; förstnämnda

tullsats gäller bl. a. för ananas, grapefrukt, aprikoser, persikor, päron

och blandad frukt i smärre, hermetiskt slutna kärl. Vid tiden för kommitténs

arbete utgick tullen för aprikoser, persikor, päron och blandad frukt

med 35 öre per kg; nedsättningen vid togs i samband med GATT-förhandlingarna

år 1955.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att ifrågavarande produkter uppvisar ungefär samma

normaltullsats (efter vikten räknat) som de till föregående rubrik hänförliga.

Enligt kommitténs uppfattning bör de åsättas samma tull som dessa.

Från handelns sida framförd argumentering för tullfrihet beträffande

varor av tullfri frukt synes förutsätta, dels att någon inhemsk tillverkning

av konserver av frukt av ifrågavarande slag icke förekommer, dels att

dylika konserver icke konkurrerar med inom landet tillverkade fruktkonserver.

Även om den förstnämnda förutsättningen, så vitt angår förevarande

rubrik, kan vara för handen, torde detta icke vara förhållandet med

den sistnämnda. Kommittén anser icke tillräckliga skäl föreligga att särbehandla

ifrågavarande artiklar.

Yttranden

Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund föreslår tullfrihet

för konserver av ananas och citrusfrukter; den förstnämnda organisationen

anför till stöd härför följande.

Produktionen av fruktkonserver inom landet är ytterst obetydlig. Vad beträffar

konserver av citrusfrukter och ananas torde någon produktion icke

förekomma. De viktigaste slagen av citrusfrukter äro föreslagna tullfria.

Förbundet delar helt den av Svenska Importföreningen för Färsk Frukt

s. 331 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

331

u. p. a. framförda åsikten, att samtliga citrusfrukter samt ananas utan

men för den svenska fruktodlingen torde kunna göras tullfria. Av denna

anledning föreslå vi, att jämväl konserver av citrusfrukter och ananas icke

beläggas med tull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Här ifrågavarande konserver innehåller icke socker i lika hög grad som de

till föregående rubrik hänförliga produkterna. Med hänsyn därtill finner

jag, även med beaktande av det förslag till skatt på socker, som jag har

för avsikt att framlägga, icke anledning frångå den av kommittén föreslagna

tullsatsen. Jag delar även kommitténs uppfattning att tillräckliga skäl icke

föreligger att särbehandla konserver av ananas och grapefrukt.

20.07. Saft av frukter eller köksväxter

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med belopp varierande mellan 15 och 40 öre per kg, beroende

på saftens art, förekomsten av sockertillsats samt kärlens storlek (i fråga

om smärre kärl beräknas tullen på vikten inkl. kärl).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 öre per kg för osockrad citrussaft i kärl

över 3 kg bruttovikt, 20 öre per kg för annan osockrad saft i dylika kärl

samt 25 öre per kg för övriga varuslag; de två förstnämnda tullsatserna

skulle beräknas efter rena nettovikten, den sistnämnda efter vikten inkl.

detaljhandelsemballage. Som motivering för sitt förslag anför kommittén

följande.

Normaltullsatsen för dessa produkter håller sig vid 15 % av värdet för

osockrade och något däröver för sockrade produkter men visar uttryckt i

öre per kilogram avsevärda variationer allt efter koncentrationen. Eftersom

det skulle erbjuda stora svårigheter att verkställa en differentiering

av tullen efter koncentrationen talar nämnda omständighet för att här tilllämpa

värdetull. Enligt kommitténs uppfattning skulle en enhetlig tull av

15 % av värdet i och för sig innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. Tillämpningen

av denna lullsats skulle emellertid kräva en omfattande revidering

av GATT-bindningarna, och den skulle även innebära en radikal förändring

av den nuvarande tullstrukturen. Kommittén har därför funnit övervägande

skäl föi*eligga att liksom beträffande övriga varuslag inom detta

kapitel bibehålla systemet med vikltullar. Det torde då icke finnas tillräcklig

anledning att bryta de i GATT gjorda bindningarna för osockrad saft

i kärl över 3 kg vikt (15 öre per kg för citrussaft och 20 öre per kg foa*

annan saft). Dessa ligger visserligen såvitt angår starkt koncentrerad saft

under normalnivån, men å andra sidan ligger de över denna nivå när det

gäller icke koncentrerad vara. I fråga om övriga produkter har kommittén

funnit 25 öre per kg vara eu lämplig tull. Den torde i regel ligga över normaltullen

men får anses motiverad 1)1. a. med hänsyn till att de flesta

varorna för närvarande är underkastade högre tull.

s. 332 Kontrollera mot PDF

332 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Ledamoten Hansson har reserverat sig mot kommitténs förslag och anfört

följande.

Under denna tullposition innefattas bl. a. must av äpplen. Den svenska

tillverkningen av äppelmust, som för närvarande utgör ca 3 milj. liter, har

utökats kraftigt under senare år framför allt genom användning av äppelmust

som råvara för tillverkning av kolsyrade läskedrycker. Utvecklingen är

synnerligen tillfredsställande med hänsyn till de avsättningssvårigheter som

varit rådande speciellt i fråga om de lägre äppelkvaliteterna. Under senare

år har man emellertid i allt större utsträckning särskilt i utlandet börjat indunsta

fruktsafterna och sålunda leverera koncentrat. Saft av såväl äpplen

som citrusfrukter är sålunda ofta indunstad 8 till 10 ggr. Om dylika koncentrat

belägges med samma tull som en icke koncentrerad vara blir tullskyddet

i hög grad illusoriskt. För äppelmuslens vidkommande skulle det

reella tullskyddet för normalmust endast bli 2 ä 2,5 öre per kg, vilket innebär

att det avsättningsutrymme som skapats inom detta område och som

kan vidgas betydligt för svensk frukt kommer att ödeläggas. Tullsatserna bör

därför sättas i relation till mustens koncentrering.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår en tullsats av 20 öre per kg för vanlig äppelmust

och 1 krona per kg för koncentrerad must under åberopande av i huvudsak

samma skäl som reservanten i tulltaxekommittén.

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens

förhandlingsorgan hemställer att mustkoncentrat av äpplen och

bär skiljes från icke koncentrerade muster och åsättes en tull av 90 öre

per kg. Om olägenheter kan tänkas uppstå med en vikttull å ifrågavarande

koncentrat, anser de alternativt en värdetull av motsvarande storlek böra

ifrågakomma. Till stöd för sitt yrkande anför de bl. a. följande.

I utlandet har man i betydande omfattning börjat indunsta musten och

exportera koncentrat. Koncentrationsgraden synes som regel vara konstant

och utgöra 5—6 ggr. Kommittéförslaget innebär oförändrad tull eller 20 öre

per kg för såväl koncentrerad som icke koncentrerad äppelmust, vilket innebär

ett fullkomligt illusoriskt tullskydd i fråga om koncentraten. Den föreslagna

tullen innebär för koncentratens vidkommande, om dessa omräknas

till icke koncentrerad vara, ett nettotullskydd av 3—4 öre per kg eller ca 8 %

av äppehnustkoncentratens importvärden. I syfte att ge fruktodlingen ett

effektivare skydd har de s. k. normaltullsatserna för färska äpplen överskridits

och i fråga om äppelpulpen (nr 08.11), som ävenledes spelar en viktig

roll för avsättningen av enklare äppelkvaliteter, har kommittén uttalat

sig för »ett rimligt stöd för den sämre svenska frukten». Mot bakgrunden

härav synes det inkonsekvent att lamslå den inhemska musttillverkningen

genom en orimligt låg tull å äppelmustkoncentraten. Då koncentraten kan

betraktas som ett nytt varuslag i så måtto, att de icke förekommo i någon

större omfattning vid tillkomsten av nuvarande tulltaxa och indunstningsgraden

konstant utgör 5—6 ggr, synes förutsättningar föreligga att åsätta dessa

koncentrat ett särskilt nummer. Koncentrat förekommer i stigande omfattning

även av bärmuster, framställda av svarta och röda vinbär, hallon,

jordgubbar, körsbär m. fl. och de synpunkter, som ovan anförts beträffande

äppelmustkoncentraten gälla även dessa bärmustkoncentrat. Priserna för

dessa ligger emellertid som regel avsevärt högre än för äppelmustkoncentraten,

varför importincidensen vid en tull av 20 öre endast utgör 1—5 % för

s. 333 Kontrollera mot PDF

333

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

dessa bärmustkoncentrat. Indunstningsgraden uppgår även för dessa bärmuster

till 5—6 ggr.

Sveriges köpmannaförbund påyrkar tullfrihet för saft av ananas och

citrusfrukter under åberopande av att någon inhemsk produktion med behov

av tullskydd icke torde förekomma och att tullen därför endast skulle medföra

att dessa för folkhälsan önskvärda varor onödigtvis fördyras.

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för ananas- och citrusjuice

i kärl med en bruttovikt av högst 3 kg samt vindruvsmust ävensom lägre

tull för annan saft genom övergång till nettoviktsförtullning.

Vad de förstnämnda varuslagen beträffar framhåller förbundet att någon

produktion av citrus- och ananasjuicer icke förekommer inom landet men

medger, att frågan huruvida dessa juicer är substituerbara med inom landet

tillverkade safter måste tillmätas viss betydelse. Med hänvisning särskilt

till den inom tulltaxekommittén avgivna reservationen framhålles emellertid

att äppelmust och citrusjuicer icke är jämförbara ur näringsfysiologiska

och medicinska synpunkter, och det anses icke vara möjligt att öka

konsumtionen av den svenska äppelmusten genom att tullbelägga citrusjuicer.

Förbundet anser åtskilliga vägande skäl kunna angivas för att speciellt

citrusjuicerna icke onödigtvis fördyras för konsumenterna och framhåller

särskilt att en ökad konsumtion av juicer kan komma att få stor betydelse

för nykterheten. Vidare erinras om att de viktigaste slagen av citrusfrukter

är föreslagna tullfria samt att vad beträffar övriga citrusfrukter och ananas

de föreslagna tullarna icke har ansetts motiverade ur skyddssynpunkt. Vad

som anförts beträffande citrus- och ananasjuicer säges i princip gälla även

vindruvsmust. Denna vara betingar ett avsevärt högre pris än flertalet andra

juicer och safter, varför dess substituerbarhet med safter av denna anledning

anses vara av mindre betydelse.

Beträffande andra slag av saft än de nyss behandlade anför grossistförbundet

följande.

Den föreslagna differentieringen efter förpackningsstorlek av tullsatserna

för saft innebär ett alltför högt tullskydd för de mindre förpackningarna,

emedan tullvikten för dessa beräknas på nettovikten inklusive förefintligt

emballage, t. ex. flaskor, burkar och liknande. Detta medför, att exempelvis

saft, som importeras i glasemballage om 3 kg brutto och där glasemballagets

vikt i allmänhet uppgår till omkring 50 % av varans bruttovikt, erhåller

ett tullskydd, som är två och en halv gånger större än vad beträffar

motsvarande saft i andra kärl. Visserligen kan med fog hävdas, att en inhemsk

industri, som ompackar saft i konsumtionsförpackningar, icke borde

lämnas helt utan tullskydd, men vi kunna icke finna den föreslagna differentieringen

stå i rimlig proportion till manufaktureringskostnaderna för

sådan ompackning. Vi yrka därför, att tullvikten för all saft beräknas på

rena nettovikten. Vad gäller sockrad saft enligt position 20.07 B föreslås en

tull, beräknad efler lullsatsen på osockrad saft i kärl över 3 kg brutto med

tillägg av kompensation för sockerinförselavgift och rimligt skydd för ompack

ningsind ustr ien.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottct

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs förslag har föranlett erinringar dels beträffande koncentrerad

äppelmust, dels beträffande saft av ananas, citrusfrukter och vindruvor,

dels ock beträffande beräkningen av den tullpliktiga vikten.

Vad beträffar äppelmust är det givetvis icke helt tillfredsställande med

samma tullsats för koncentrerad och icke koncentrerad vara, ett förhållande

som f. ö. gäller icke blott äppelmust utan även saft av annan art. I

princip vore uppenbarligen en differentiering motiverad, så att den koncentrerade

varan åsattes högre, den icke koncentrerade varan lägre tull än

enligt kommitléförslaget. Importen av koncentrerad must torde emellertid

hittills icke ha varit av nämnvärd betydelse för avsättningsmöjligheterna

för den svenska frukten, och kommitténs förslag innebär icke någon ändring

av den nu gällande tullsatsen. Av skäl som kommittén anfört och med

hänsyn jämväl till nyss angivna omständigheter finner jag övervägande skäl

tala för att tills vidare godtaga kommitténs förslag. Därest det skulle visa

sig att importen av koncentrerad äppelmust blir av sådan omfattning att

den i nämnvärd grad påverkar avsättningen av svensk frukt, torde frågan

om en differentiering av tullen få upptagas till ny prövning.

Vad angår saft av ananas, citrusfrukter och vindruvor anser jag icke tillräckliga

skäl föreligga att avskaffa tullen.

Frågan huruvida tullen skall beräknas efter nettovikten eller efter vikten

inkl. visst emballage är närmast av praktisk natur, då det får förutsättas

att tullsatsen anpassas med hänsyn till de regler som fastställes för bestämmande

av vikten. Tullen är för närvarande bestämd utifrån förutsättningen

att flaskor, burkar o. d. emballage skall inräknas i vikten, och den

av kommittén föreslagna tullsatsen (för annan än osockrad saft i kärl över

3 kg) är baserad på samma förutsättning. Att en tullberäkning efter denna

metod här som på andra områden kan förorsaka vissa ojämnheter i avvägningen

av tullskyddet är en olägenhet som i förevarande fall torde väl uppvägas

av den förenklade tullbehandlingen.

I fråga om sockrad saft bör beaktas det förslag till skatt på socker, som

jag enligt vad förut anförts har för avsikt att framlägga. Den ökning av råvarubelastningen,

som uppkommer vid bifall till detta förslag, varierar

inom ganska vida gränser. Emellertid torde normaltullsatsen i allmänhet

icke komma att överstiga 30 öre per kg (beräknat på vikten inkl. vanliga

glasflaskor). Med hänsyn därtill förordar jag att tullen för sockrad saft bestämmes

till nämnda belopp.

Vad den osockrade saften beträffar ansluter jag mig under hänvisning till

vad förut anförts till tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 21. Diverse näringsmedel

21.01. Kaffesurrogat

Nuvarande tullförhållanden

Kaffesurrogat är belagt med en tull av 20 öre per kg.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

335

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för här ifrågavarande position under framhållande

av att dessa produkter under normala förhållanden utgör mycket

obetydliga artiklar här i landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

21.02. Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är alltefter förpackningens storlek belagda med

tull av kr. 4:— eller 5:— per kg; förutsatt att varan icke innehåller sprit

är tullen dock maximerad till 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att den nu utgående tullen får anses ha karaktär

av ren finanstull. Då varan betingar sådant pris att tullen f. n. utgår med

10 % av värdet, har kommittén funnit det lämpligt att här upptaga en

tullsats av denna storlek.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

21.03. Senapspulver och beredd senap

Nuvarande tullförhållanden

För beredd senap utgår tullen med 80 öre per kg och för senapspulver med

60 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet för båda varuslagen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag, vilket av remissinstanserna

lämnats utan erinran.

s. 336 Kontrollera mot PDF

336 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

21.04. Såser och andra för smaksättning avsedda preparat

21.05. Soppor och buljonger

Nuvarande tullförhållanden

Såser innehållande mer än 20 % fett inbegripes under fettvaruregleringen

och är fria från tull men belagda med såväl införsel- som regleringsavgift.

I övrigt utgår tull för såser med 50 öre, för soja med 40 öre samt för soppor

med 50 eller 75 öre per kg, beroende på om varan inkommer i hermetiskt

slutna förpackningar eller ej (för koncentrerad hönsbuljong dock 40 öre

per kg resp. tullfrihet).

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit en tull av 15 % av värdet vid båda rubrikerna.

Härvid har kommittén förutsatt att för varor, som innehåller mer än 20 %

fett, fettregleringsavgift uttages jämsides med tullen.

Yttranden

Frågan om behandlingen av varor med mer än 20 % fett beröres

av generaltullstyrelsen, som därom anför följande.

Rubrikerna 21.04 och 21.05 äro i kommitténs förslag båda upptagna med

en tull av 15 % av värdet, och kommittén har ansett dem böra jämställas

även i fråga om de jordbrukspolitiska avgifterna. Enligt de nya importavgiftsbestämmelserna

ha såser (nr 21.04) med en fetthalt av mer än 20 %

inbegripits under detta system och i samband därmed gjorts tullfria, under

det att soppor (nr 21.05) med motsvarande fetthalt faila utanför nämnda

system och fortfarande äro belagda med tull i vanlig ordning. Gränsdragningen

mellan å ena sidan såser och andra preparat, hänförliga till nr 21.04,

samt å andra sidan soppor med flera produkter, hänför liga till nr 21.05, har

emellertid visat sig i många fall erbjuda stora svårigheter. Styrelsen vill

därför understryka det välmotiverade i kommitténs förslag att likställa

dessa rubriker och föreslår att båda i tulltaxan uppdelas sålunda, att produkter

med en fetthalt av mer än 20 % göras tullfria och övriga produkter beläggas

med den av kommittén föreslagna tullen 15 % av värdet; i samband därmed

bör även soppor med en fetthalt av mer än 20 % inbegripas under avgiftssystemet.

Statens jordbruksnämnd instämmer i generaltullstyrelsens förslag att soppor

innehållande mer än 20 % fett överflyttas till jordbruksregleringen, och

även Sveriges kemiska industrikontor anser det sannolikt bli nödvändigt att

uttaga fettregleringsavgift för sådana soppor om statsmakterna skulle fastställa

den av kommittén föreslagna tullsatsen.

Beträffande tullskyddets storlek framhåller Kemisk-tekniska

och livsmedels fabrikanters förening att hithörande produkter har en mycket

växlande sammansättning, varför de i likaledes mycket växlande grad påverkas

av jordbruksskyddet, vilket av helt naturliga skäl bestämmer priserna på

de inhemska råvarorna. Härvid är det icke endast fråga om fettregleringsavgiften

utan även om andra stödåtgärder. Föreningen hemställer att tullarna

bestämmes så att dels full kompensation uppnås för de av jordbruksskyddet

s. 337 Kontrollera mot PDF

337

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

föranledda råvaruprishöjningarna och dels ett rimligt nettotullskydd upprätthålles.

Till belysning av förhållandena anför föreningen följande.

För en i detta sammanhang så förhållandevis betydelsefull produkt som

fabrikstillverkad köttsoppa, skulle tullen enligt tulltaxekommitténs förslag

komma att uppgå till ca 30 öre per kg. Det har beräknats, att denna tull, som

är väsentligt lägre än den nu gällande vikttullen, icke ens lämnar ett skydd,

motsvarande den av jordbruksskyddet föranledda höjningen av råvarupriserna.

Denna förhöjning kan nämligen uppskattas till 45 öre per kg.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges

lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och statens jordbruksnämnd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Till nr 21.05 hör bl. a. vissa soppreparat i fast form, vilka regelmässigt

innehåller mer än 20 % fett. Dessa produkter är helt jämförliga med motsvarande

såspreparat i nr 21.04, vilka är inbegripna i jordbruksregleringen.

Enligt vad jag erfarit kommer chefen för jordbruksdepartementet att framlägga

förslag om överförande av ifrågavarande soppreparat till jordbruksregleringen.

I överensstämmelse härmed bör varor med mer än 20 % fett

upptagas med tullfrihet under båda rubrikerna.

I övrigt föranleder kommitténs förslag ingen annan erinran än att jag

finner en höjning av tullen på köttsoppor motiverad och därför föreslår

att soppor innehållande kött upptages med en tull av 20 % av värdet; med

kött torde därvid böra förstås alla till kap. 2 hänförliga varor (även beredda

till sådan form som avses i kap. 16).

21.06. Jäst och bakpulver

Nuvarande tullförhållanden

Jäst är belagd med en tull av 20 öre per kg och bakpulver med en tull av

30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för båda varuslagen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

22 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

21.07. Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänföres bl. a. alkoholfria extrakt för tillverkning av

drycker ävensom fettemulsioner, bakhjälpmedel samt glass och glasspulver.

Nyssnämnda extrakt är belagda med en tull av kr. 4: — eller 5: — per kg,

vilken tullsats dock maximerats till 10 % av värdet. Fettemulsioner, bakhjälpmedel

innehållande mer än 10 % fett samt glass och glasspulver beredda

av mjölk eller ägg är inbegripna under fettvaruregleringen och i enlighet

därmed fria från tull (gräddliknande fettemulsioner är dock belagda

med en mot den inhemska accisen svarande tull varierande mellan 30 öre

och 2 kronor per kg beroende på fetthalten). Glass och glasspulver beredda

av andra produkter än mjölk och ägg drager en tull av 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall den nu i praktiken för alkoholfria extrakt

gällande tullsatsen 10 % av värdet bibehållas oförändrad och tullfrihet stadgas

för rubriken i övrigt. Kommittén framhåller att jordbruksnämnden bör

få möjlighet att vid behov belägga även andra än de nu under jordbruksregleringen

hörande produkterna med importavgift.

Yttrande

Statens jordbruksnämnd instämmer i tulltaxekommitténs förslag, att alla

hithörande varor med undantag för alkoholfria extrakt bör kunna inbegripas

i jordbruksregleringen. Nämnden framhåller att inom landet förekommer

en ganska betydande tillverkning av glass och glasspulver med användande

av annat fett än mjölkfett. Dessa varor bör lämpligen åtnjuta samma importskydd

som glass och glasspulver, beredda av mjölk eller ägg (20 eller

25 % av värdet). Beträffande avgiftsbeläggningen av andra varor, som kan

komma att hänföras till nr 21.07, vill nämnden återkomma när fråga härom

blir aktuell. Nämnden föreslår att i varje fall glass och glasspulver, oberoende

av råvarans beskaffenhet, föres över till jordbruksregleringen och avgiftsbelägges

i enlighet med vad nyss har sagts.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida. Den av

jordbruksnämnden väckta frågan om ändrad omfattning av jordbruksregleringen

torde icke böra prövas i detta sammanhang.

s. 339 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

339

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

22.01. Mineralvatten m. m.

22.02. Lemonader m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Frånsett vanligt vatten, is och snö, vilka är inbegripna i nr 22.01, är hithörande

varor i allmänhet belagda med en tull av 21 öre per liter, motsvarande

skatt på inhemsk tillverkning av sådana produkter.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullsatsen 21 öre per liter bibehålies och får gälla

samtliga varuslag med förut angivna undantag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt de förut berörda förslag till höjd indirekt beskattning, som jag har

för avsikt att framlägga, skall skatten på läskedrycker utgöra 33 öre per

liter. Med hänsyn härtill ävensom till den skatt på socker, som jag likaledes

ämnar föreslå, förordar jag, under förutsättning att skatteförslagen bifalles,

att tullsatsen bestämmes till 35 öre per liter.

22.03. Maltdrycker

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för maltdrycker utgår med följande belopp per liter: klass I 32 öre,

klass II 78 öre och klass III 186 öre. Av dessa belopp utgör 42 öre för klass

II och 135 öre för klass III kompensation för den inhemska maltdrycksbeskattningen.

Tullskyddet utgör således för klass I 32 öre, för klass II 36 öre och

för klass III 51 öre per liter.

Tulltaxekommittén

Kommittén anför efter att ha lämnat en redogörelse för utvecklingen av

tull- och skatteförhållandena bl. a. följande.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå att tullsatserna på maltdrycker

bestämts efter föga rationella grunder, och bevillningsutskottet framhöll år

1954 att de är att betrakta som provisoriska och att frågan om deras avvägning

innefattas i tulltaxekommitténs uppdrag. Tydligt är att tullen genom

de ändringar som gjorts under årens lopp bragts upp till en i jämförelse med

vad som gäller för andra näringsgrenar mycket hög nivå. Normaltullen för

maltdrycker av klass II uppgår till 6 öre per liter, under det att nu gällande

tullskydd för samma vara utgör 36 öre per liter. För drycker av klass III

torde normaltullsatsen ligga omkring 9 öre per liter, medan det fr. o. in. den

1 oktober 1955 gällande tullskyddet utgör 51 öre per liter. Förutom

genom tullen har den inhemska produktionen ett visst skydd genom

de från handelns sida åberopade förhållandena, men betydelsen

av dessa torde dock när det gäller maltdrycker och i synnerhet sådana

drycker av klass III vara avsevärt mindre än när fråga är om läske
-

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

drycker. Enligt kommitténs uppfattning kan dessa förhållanden icke motivera

att tillverkningen lämnas utan tullskydd. Innebörden i praktiken av en

nedsättning till exempelvis normalnivån är svår att bedöma, då man saknar

erfarenhet av i vad mån det skydd kan anses ha utnyttjats, som industrin

såväl genom den höga tullen som genom andra omständigheter hittills

otvivelaktigt åtnjutit, liksom även av den förskjutning i konsumtionen, som

den friare försäljningen av maltdrycker av klass III efter den 1 oktober 1955

kan komma att medföra. Kommittén har i fall av liknande natur ansett det

motiverat att icke sänka tullen ända till normalnivån. Från de synpunkter

kommittén eljest plägat anlägga synes en tullsats av 12 öre per liter innebära

en lämpligt avvägd tull för maltdrycker av klass II. Med tillämpning av

den prisindex som användes vid bestämmandet av tullsatserna år 1954 blir

motsvarande siffra 10 öre per liter för klass I och 18 öre per liter för klass

III.

Med tillägg beträffande klasserna II och III av ett belopp motsvarande

skatten skulle tullsatserna således bli, för klass I 10 öre, för klass II 54 öre

och för klass III 1 kr. 53 öre per liter. Kommittén upptager i sitt förslag

dessa tullsatser men uttalar att den med hänsyn till ovissheten om utvecklingen

efter den 1 oktober 1955 finner det lämpligt att med ett slutligt ställningstagande

får anstå till dess någon tids erfarenhet vunnits i detta hänseende.

Yttranden

Nya systemaktiebolaget framhåller att de inhemska bryggerierna åtnjuter

en förmånsställning dels med hänsyn till att de — med undantag för

vissa danska bryggerier — har lägre fraktkostnader än de utländska fabrikanterna

och dels emedan deras kostnader för glas blir avsevärt mycket

lägre än de utländska fabrikanternas. Bolaget finner därför att något tullskydd

för maltdrycker icke är erforderligt och anser att tullen i fortsättningen

endast bör utgå med ett belopp som direkt motsvarar den inhemska

maltdrycksbeskattningen. Emellertid har bolaget intet att erinra mot att

starköl under en kortare övergångstid (förslagsvis fram till den 1 januari

1958) erhåller ett visst tullskydd och föreslår att tullen under övergångstiden

sättes till ett belopp som ej överstiger den av kommittén beräknade normaltullen

av 9 öre per liter. Motsvarande borttagning respektive sänkning

av tullskyddet anses även böra ske för övriga maltdrycker.

Enligt bolagets uppfattning bör vidare en övergång till värdetull ske. Bolaget

säger sig vara medvetet om att en sådan övergång icke kan ske utan

en samtidig förändring av maltdrycksbeskattningen och hemställer att denna

fråga tages upp till övervägande i detta sammanhang. Nuvarande system

för uttagande av maltdrycksskatt innebär nämligen, att priskonkurrensen

emellan fabrikanterna motverkas. Skulle en fabrikant överväga att vidtaga

en sänkning av sitt partipris på starköl, kommer en sådan sänkning

med nuvarande konstruktion av maltdrycksbeskattningen och maltdryckstullen

att medföra en procentuell sänkning av utförsäljningspriset till allmänheten

med endast ungefär fjärdedelen av den procentuella partiprissänkningen.

Förhållandet blir helt annorlunda, därest i stället värdeskatt

s. 341 Kontrollera mot PDF

341

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

och värdetull, baserad på fabrikantens partipris inklusive skatt införes. Bolaget

är för sin del övertygat om, att fabrikanterna vid en sådan konstruktion

av skatten i långt större utsträckning än vad som hittills varit fallet

skulle komma att genom prissänkningar konkurrera om marknaden.

Svenska bryggareföreningen uttalar att de till tulltaxekonnnittén framförda

farhågorna för stark konkurrens från Danmark efter den 1 oktober

1955 besannats. Vidare betonar man att export av svenskt starköl till Danmark

omöjliggjorts dels genom de danska myndigheternas avvisande inställning

till import av maltdrycker till Danmark dels ock genom att den

danska marknaden skyddas av hög tull på maltdrycker; för närvarande är

tullen 1: 20 danska kronor per liter motsvarande cirka 90 öre omräknat i

svenskt mynt. Föreningen understryker det av bryggeriindustrin till kommittén

framförda kravet att de nuvarande tullsatserna bibehålies oförändrade

och ifrågasätter även om icke lämpligen tullsatsen för maltdrycker av

klass III borde höjas till 90 öre per liter.

I ett särskilt yttrande bemöter föreningen de av Nya systemaktiebolaget

framförda synpunkterna. Föreningen anser det helt naturligt att en inhemsk

producent i fråga om med varudistributionen sammanhängande avbräck

intar en viss förmånsställning i förhållanade till en utländsk konkurrent,

men denna fördel för den inhemske producenten anser föreningen icke alltid

innebära en så stor nackdel för den utländske konkurrenten att denne

blir missgynnad. För bryggeriindustrin, som arbetar med dyrbara produktionsanläggningar

och sålunda har stora fasta kostnader, kan en ny marknad

i ett annat land representera så stora marginaler att en tillverkare helt

kan eliminera nackdelarna av de dyrbara distributionskostnaderna på den

nya marknaden och med god vinst i pris konkurrera med importlandets egen

industri. Föreningen anför vidare bl. a. att importen av maltdrycker icke

torde vara betydelselös ur valutasynpunkt. Avslutningsvis avråder föreningen

från den av systembolaget föreslagna övergången till värdetull för maltdrycker

och den i samband därmed likaledes föreslagna ändringen av maltdrycksbeskattningen

på inhemska produkter. Genom införandet av värdeskatt

och värdetull måste varje av kostnadsutvecklingen förorsakad höjning

av producentpriset medföra ökad beskattning och ökad tullbelastning

till konsumenternas nackdel.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening hemställer med liknande

argumentering att de nuvarande tullsatserna på maltdrycker bibehålies.

Föreningen framhåller bl. a. att resonemanget om de inhemska bryggeriernas

förmånsställning beträffande frakt- och emballagekostnader icke

är tillämpligt i förhållande till de danska bryggerierna, vilka svarar för mer

än hälften av den svenska importen av maltdrycker av klass III och bar i

geografiskt hänseende goda konkurrensmöjligheter inom de södra delarna

av vårt land. Denna mycket stora marknad kan på ett effektivt sätt bearbetas

av de danska bryggerierna, medan exempelvis Skåne-bryggerierna icke

har möjlighet att på samma sätt bearbeta den danska marknaden.

Sveriges grossistförbund anser del överflödigt med skyddstull för malt
-

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

dryckstillverkningen och föreslår att tullsatsen fastställes till samma belopp

som gäller för den inhemska beskattningen. Det framhålles att utländska

maltdrycker av klasserna I och II efter den 1 oktober 1955 praktiskt taget

försvunnit från den svenska marknaden medan Öl av klass III i stället importerats.

Vad beträffar Öl av klass III utgjordes under juli månad 1956 icke

mindre än 20 % av hela försäljningskvantiteten av utländska ölsorter, detta

trots att utförsäljningspriset på det billigaste utländska ölet var kr. 1:36

mot kr. 0: 81 för det inhemska ölet (båda priserna är beräknade utan flaskemballage

och med i det närmaste lika handelsmarginaler).. Det anses härav

klart framgå att andra faktorer än i första hand priset är avgörande för

konsumentens val av Öl.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Av kommittén föreslagna tullsatser innebär en betydande reduktion i

jämförelse med nuvarande belopp men ligger likväl avsevärt över vad kommittén

föreslår för industriprodukter i allmänhet. Med hänsyn till de erfarenheter

som numera föreligger rörande konkurrensen såväl mellan maltdrycker

av klass II och klass III som mellan svenska och importerade maltdrycker

inom vardera klassen finner jag producenternas farhågor för konsekvenserna

av en tullnedsättning överdrivna. Tillräckliga skäl att nu helt

avskaffa tullen finner jag å andra sidan icke föreligga. Jag anser icke heller

anledning föreligga att i detta sammanhang överväga någon ändring i fråga

om beräkningsgrunden för tull och skatt på maltdrycker. Enligt min uppfattning

innebär kommitténs förslag en lämplig avvägning av tullskyddet.

Jag har emellertid, såsom tidigare nämnts, för avsikt att framlägga förslag

till viss utvidgning och höjning av maltdrycksbeskattningen; förslaget avser

införande av skatt på lättöl, klass I, med 12 öre samt höjning av skatten

på Öl, klass II, till 48 öre och på starköl, klass III, till 1 kr. 41 öre allt per

liter. Med biträdande av kommitténs förslag beträffande lullskyddets storlek

förordar jag därför, under förutsättning av bifall till skatteförslaget, att tullsatserna

upptages till resp. 22 öre, 60 öre och 1 krona 59 öre per liter.

22.04—22.07, 22.09. Vin och spritdrycker; vissa extrakt

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår efter olika specifika tullsatser, för vin och spritdrycker varierande

mellan 20 öre per kg (lätta viner på fat) och 2 kronor per liter (musserande

viner); för hit hänförliga extrakt utgör tullen 4 eller 5 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén har ansett att man i praktiken kan behandla tullarna på vin

och spritdrycker uteslutande som finanstullar. Med hänsyn härtill har kom
-

s. 343 Kontrollera mot PDF

343

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

mittén icke gått in på någon prövning av tullsatsernas storlek utan upptagit

nuvarande tullsatser med allenast sådana smärre jämkningar som påkallas

av den ändrade nomenklaturen eller eljest befunnits lämpliga av praktiska

skäl. Ändringarna i nomenklaturen innebär bl. a. att någon gränsdragning

efter alkoholhalt mellan de olika baspositionerna icke längre skall förekomma,

varigenom vissa nu föreliggande skiljaktigheter i detta hänseende

mellan tulltaxa och spritlagstiftning elimineras. Nämnas må vidare att

tullen för vin på fat enligt förslaget skall beräknas efter litertalet och icke

som nu är fallet efter vikten; det har ansetts att en sådan övergång kan ske

utan ändring av tullsatsens belopp.

Beträffande till nr 22.09 hänförliga extrakt har kommittén föreslagit en

tull av 10 % av värdet men framhållit att detta förutsätter genomförande

av kommitténs i annat sammanhang (jfr kap. 33) framlagda förslag att avskaffa

skatten för sprit som användes för tekniska ändamål (vartill tillverkningen

av likörextrakt anses höra). Skulle detta förslag icke vinna bifall, bör

i fråga om de alkoholhaltiga preparaten lämnas kompensation för spritskatten

på sätt föreslås beträffande parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat

(nr 33.06), nämligen genom att värdetullen kombineras med en vikttull

av kr. 2: — per nettokilogram.

Yttranden

AB Vin- & spritcentralen tillstyrker tulltaxekommitténs förslag till uppdelning

av vin och spritdrycker varvid de nu i tullhänseende gällande alkoholgränserna

skulle slopas. Därjämte finner bolaget det tillfredsställande att

kommittén beaktat bolagets önskemål att tullen för vin på fat beräknas efter

litertalet och tillstyrker kommitténs förslag att tullen per liter fastställes till

samma belopp som nu utgår per kilogram. Bolaget erinrar vidare om att

mynt- och justeringsverket erhållit i uppdrag att inkomma med förnyat

förslag till areometerförordning; i den mån därvid spörsmålet om en övergång

från volym- till viktprocent skulle komma att aktualiseras, torde frågan

om en samordning av hithörande bestämmelser böra ägnas uppmärksamhet.

Nya systemaktiebolagct framhåller beträffande importen av vin och sprit

för konsumtionsändamål att den tull som uttages är av förhållandevis ringa

betydelse i jämförelse med de skatter som belastar varan. På grund av

denna omständighet och då därtill såväl parti- som detaljhandeln utövas av

statliga monopolbolag anser bolaget icke samma skäl föreligga för övergång

till värdetull beträffande dessa varor som i fråga om maltdrycker. Dock

anses det otvivelaktigt vara så att en övergång till värdetull skulle utgöra en

värdefull stimulans till ökad konkurrens mellan de olika utländska leverantörerna.

Svenska handelsagenters förening hemställer att gränsen för alkoholhalten

vad beträffar vermut måtte utsträckas från 14 till 16 %. Vidare hemställes

att tullsatsen för vermut med högre alkoholhalt fastställes till 80

öre per liter när varan importeras på andra kärl än fat. Föreningen på
-

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

pekar att spritcentralen importerar vermut med en alkoholhalt understigande

14 % på fat för att komma i åtnjutande av en tull om 20 öre per kg

i stället för 1 krona per kg och sedan inom landet tillsätter sprit. Vidare

framhålles att vermut i många andra länder tulltaxeras som lättvin och

även i Sverige jämställes med detta i utskänkningshänseende.

Kontrollstyrelsen har endast yttrat sig beträffande hit hänförliga extrakt

och har intet att erinra mot kommitténs förslag att tullsatsen 10 % av värdet

kombineras med en vikttullkomponent av kr. 2:— per nettokilogram

därest den nu gällande omsättningsskatten på sprit för tekniskt ändamål

skall bibehållas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med principen att icke ingå på någon allmän omprövning

av finanstullarna delar jag kommitténs uppfattning att nuvarande

tullsatser bör bibehållas med allenast sådana smärre jämkningar som påkallas

av den ändrade nomenklaturen eller eljest befinnes lämpliga av praktiska

skäl. Vad kommittén i sådant hänseende föreslagit ger icke anledning

till erinran från min sida. I fråga om extrakt under nr 22.09 föreslår jag

med hänsyn till mitt ställningstagande beträffande frågan om beskattningen

av sprit för tekniska ändamål (jfr kap. 33) att värdetullsatsen på sätt

kommittén för dylikt fall förutsatt kompletteras med en vikttull om 2 kronor

per kg. Med denna komplettering samt vissa tekniska justeringar biträder

jag således tulltaxekommitténs förslag.

22.08. Alkohol (etanol, etylalkohol)

Nuvarande tullförhållanden

För denaturerad sprit utgår tull med 10 öre per kg, under det att icke denaturerad

sprit är belagd med en tull av kr. 0: 35 eller 1: 35 per kg, beroende

på om varan inkommer på fat eller på andra kärl; tullen på denaturerad

sprit har fastställts som ett provisorium vid den prövning av sulfitspritindustrins

framtida produktions- och avsättningsförhållanden som företogs år

1955.

Tulltaxekommittén

Kommittén konstaterar att denna rubrik närmast avser etylalkohol för

tekniska ändamål men att även högprocentig alkohol för tillverkning av

spritdrycker faller under detta nummer samt framhåller i anslutning därtill

följande.

Avsättningen av alkohol för sistnämnda ändamål är till följd av beslut av

riksdagen år 1934 praktiskt taget förbehållen inhemsk sprit av jordbruksprodukter.

I enlighet med detta beslut stadgas i gällande avtal mellan staten

s. 345 Kontrollera mot PDF

345

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

och AB Vin- & spritcentralen, att spritcentralen icke må utan Kungl. Maj:ts

tillstånd till förtäringsändamål försälja annan inom riket tillverkad sprit

än sådan, som framställts ur potatis och spannmål, med mindre under samma

år i stort sett motsvarande mängd sprit av sistnämnda slag använts för

tekniska ändamål. Någon formell skyldighet för spritcentralen att använda

inhemsk sprit av ifrågavarande slag innebär detta icke, men det har förutsatts

att dess behov av råsprit skall tillgodoses genom inköp från de inhemska

brännerierna; detta sker också enligt årliga avtal i vilka bl. a. tillverkningskvantiteter

och priser för råspriten fixeras. Råsprit är vidare underkastad

samma tullbestämmelser som färdiga spritdrycker, vilket med hänsyn till

produktens värde innebär en mycket hög tullsats. Kommittén förutsätter att

den inhemska produktionen av förtäringssprit, oavsett tullens storlek, även

i fortsättningen beredes skydd genom spritcentralens inköp och att, om så

erfordras, avtal härom kan träffas mellan staten och spritcentralen.

Fastställandet av tullsatsen blir under nyss angiven förutsättning enligt

kommitténs uppfattning närmast en fråga om tullskyddet för sulfitspritindustrin,

och kommittén erinrar om den provisoriska lösning som detta

spörsmål erhållit vid prövningen av sagda industris produktions- och avsättningsförhållanden.

Kommittén föreslår att tullen fastställes till 12 % av värdet och anför till

stöd härför följande.

För organiska kemiska produkter i allmänhet föreslår kommittén en tull

av 12 % av värdet (se kap. 29). I fråga om den här avsedda spriten skulle

en tillämpning av denna tullsats innebära en avsevärd nedsättning, särskilt

i jämförelse med den till helt nyligen gällande tullen av 40 öre per kg,

eftersom varan för närvarande kan importeras till sådana priser att nämnda

värdetull motsvarar endast 4 å 5 öre per kg. Innebörden av denna nedsättning

kan dock icke bedömas enbart genom dessa siffror, då den tidigare höga tullen

i allmänhet icke på långt när kan ha utnyttjats. Behovet av tullskydd synes i

själva verket närmast hänföra sig till konkurrens med utländsk sprit, som

utbjudits till onormalt låga priser, och sulfitspritutredningen har för övrigt

ansett en rationaliserad svensk tillverkning kunna komma ned även till dessa

priser. Några omständigheter av beskaffenhet att på längre sikt motivera en

högre tullsats än 12 % kan enligt kommitténs uppfattning icke anses föreligga.

Med hänsyn till spritens betydelse såsom råvara för ett stort antal

kemiska och kemisk-tekniska produkter får det också anses synnerligen angeläget

att tullen reduceras till denna nivå.

Därest en viss övergångstid skulle befinnas påkallad, anser kommittén det

vara lämpligt att tullen bestämmes till 12 % men kombineras med en efter

vikt beräknad minimitull, vilken successivt reduceras för att slutligen helt

bortfalla.

Kommittén har beräknat tullsatserna för produkter som på elt eller annat

sätt tillverkas av etylalkohol under förutsättning av eu tull av 12 % av värdet

på sistnämnda varuslag. Tillämpningen under en övergångstid av annan

tullsats skulle, framhåller kommittén, medföra rubbning av den åsyftade

balansen mellan tullsatserna. Många gånger spelar dock tullen på alkohol

icke större roll än att det, i varje fall under en övergångstid, bör vara möjligt

att avstå från att tillgripa några särskilda tillrättaläggande åtgärder.

När del gäller produkter av den egentliga kemiska industrin är förhållan
-

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

det ett annat, eftersom alkoholpriset och därmed alkoholtullen här i regel

spelar en mera avgörande roll. Kommittén anser det möjligt att undgå olägenheterna

för denna industri genom att redan från början sätta 12 %

tullen i kraft beträffande alkohol som användes såsom råvara i denna industri.

Anordningen skulle icke innebära någon mera avsevärd försämring

för sulfitspritindustrin, eftersom dess försäljningar för ifrågavarande ändamål

endast utgör en obetydlig del av produktionen. Nedsättningen till

12 % av värdet bör avse alkohol som kommer till användning för tillverkning

av andra produkter genom kemisk omvandling av alkoholen. Med dylik

användning torde ur vissa synpunkter kunna likställas användning för tillverkning

av sprängämnen eller fuktning av nitrocellulosa, varför skäl synes

föreligga att låta den lägre tullen gälla även vid sådan användning.

Tullsatsen vid här ifrågavarande rubrik bör enligt kommitténs uppfattning

i princip vara oberoende av huruvida spriten är denaturerad eller icke

denaturerad. I allmänhet kan man räkna med att de ur skatte- och nykterlietssynpunkt

påkallade kontrollföreskrifterna kräver denaturering av varan,

men i den mån detta krav skulle kunna ur nämnda synpunkter eftergivas

har man icke anledning att vidhålla det för tullens del. Från tullsynpunkt

bör det icke möta något hinder att den denaturering, som likväl i allmänhet

torde komma att fordras, verkställes först i samband med varans

tullbehandling.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd har med ledning av införskaffade kalkyler beräknat

normaltullsatsen för brännvin med 50 volymprocent alkohol till 30

öre per liter, med 80 procent alkohol till 48 öre per liter och med 93 procent

alkohol till 56 öre per liter. Nämnden konstaterar att det föreslagna tullskyddet

vad beträffar till nr 22.09 hänförligt brännvin med en alkoholhalt av

mindre än 80 procent väl täcker råvarubelastning och normalt manufaktureringsskydd

men att det under nr 22.08 föreslagna tullskyddet för brännvin

med en alkoholhalt av minst 80 procent endast kommer att motsvara

omkring en tiondel av normaltullen. Jordbruksnämnden utgår i likhet med

tulltaxekommittén från att den inhemska förtäringsspriten (potatisbrännvinet)

alltjämt kommer att vinna avsättning genom spritcentralen. Det måste

emellertid enligt nämndens mening anses ur ekonomisk synpunkt mera tillfredsställande,

att den inhemska brännvinstillverkningen liksom hittills

skyddas mot priskonkurrens från utlandet genom ett tullskydd, som inrymmer

kompensation för råvarubelastningen och ett skäligt manufaktureringsskydd.

Nya systemaktiebolaget har intet att erinra mot kommitténs förslag till

tullsats vid detta nummer.

AB Vin- & spritcentralen förordar en generell tull på hithörande varor av

12 % av värdet och framhåller att en högre tull torde kunna förväntas påverka

prissättningen på sulfitsprit inom landet och därmed verka kostnadsfördyrande.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

347

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I proposition till 1955 års riksdag angående sulfitspritindustrins framtida

produktions- och avsätlningsförhållanden föreslogs att tullen skulle bestämmas

till 10 öre per kg. Föredragande departementschefen förordade

därvid att denna tullsats skulle tillämpas under fem år från och med den

1 juli 1955. Hur tullskyddet skulle utformas för framtiden finge övervägas

senare, eventuellt i anslutning till prövningen av tulltaxekommitténs blivande

förslag. Bevillningsutskottet tillstyrkte den föreslagna tullsatsen och

framhöll särskilt att en slutgiltig prövning av tullfrågan förutsattes skola

såvitt möjligt ske i anslutning till att statsmakterna tog ställning till kommittéförslaget.

Utskottets betänkande godkändes av riksdagen.

Enligt min uppfattning föreligger icke hinder för att nu upptaga denna

tullfråga till slutgiltigt avgörande, och jag kan förorda den av tulltaxekommittén

föreslagna tullsatsen, mot vilken någon erinran icke framställts från

remissinstansernas sida. Med hänsyn till det uttalande som år 1955 gjordes

angående giltighetstiden för den nuvarande provisoriska tullen torde emellertid

den nya tullsatsen icke böra träda i kraft förrän den 1 juli 1960; intill

dess torde tullen liksom för närvarande böra utgå med 10 öre per kg.

Någon ytterligare övergångsanordning med hänsyn till tullskyddet för

sprittillverkningen torde icke vara påkallad. I betraktande av att den definitiva

tullsatsen skulle komma att sättas i kraft inom relativt kort tid torde

det icke heller vara påkallat med någon dylik anordning med hänsyn till

den kemiska industrins intressen.

Vad beträffar stödet åt den inhemska tillverkningen av sprit av potatis

och andra jordbruksprodukter torde anledning saknas att i detta sammanhang

överväga någon ändring i den nuvarande anordningen, som innebär

att spritcentralen uppköper denna produktion; vid sådant förhållande torde

behov av särskilda tullbestämmelser beträffande hit hänförlig sprit för

förtäringsändamål icke föreligga, utan de förut nämnda tullsatserna torde

kunna gälla för rubriken i dess helhet.

22.10. Ättika

Nuvarande tullförhållanden

För ättika inkommande på fat utgår tullen med 10 öre per kg. Annan

ättika är belagd med en tull av 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen fastställes till 12 % av värdet eller samma

tull som föreslagits för den till nr 29.14 hänförliga ättiksyran.

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;

beredda fodermedel

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är tullfria med undantag av hundbröd som drager

en tull av 20 öre per kg. Åtskilliga varor är dock inbegripna under importavgiftssystemet

för jordbruksprodukter och belagda med införselavgift.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för här ifrågavarande rubriker under framhållande

av att de jordbrukspolitiska intressena tillgodoses genom importavgiftssystemet.

Vad beträffar det för närvarande tullbelagda hundbrödet

anses detta vara en så obetydlig artikel att kommittén icke funnit något

tullskydd påkallat.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet vid nr 23.01, 23.05 och 23.06; övriga rubriker

omfattas icke av förslaget till gemensam marknad.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

Kap. 24. Tobak

Nuvarande tullförhållanden

Tobak och tobaksvaror är tullfria, men denna tullfrihet avser icke den

import, som är medgiven bl. a. resande för eget bruk. För sådan import gäl
-

ler följande tullsatser:

cigarrer ................................................ 1 st. 0: 50

cigarrcigarretter ......................................... 1 st. 0:25

cigarretter utan fast papper smunstycke .................... 1 st. 0: 10

cigarretter med fast pappersmunstycke .................... 1 st. 0: 05

andra slag av färdiga tobaksvaror.......................... 1 kg 50: —

s. 349 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

349

Tulltaxekommittén

Kommittén erinrar om att tillverkningen av tobaksvaror tidigare åtnjöt

skydd genom tullar. Dessa avskaffades emellertid efter införandet av tobaksmonopol

och ersattes med en anordning innebärande att tobaksskatten utgår

med högre belopp för importerade varor än för svensktillverkade. Kommittén

har ansett sig icke böra gå in på någon prövning av tobaksbeskattningen

men framhåller önskvärdheten av att allmänt näringspolitiska synpunkter

icke lämnas ur räkningen vid skattens avvägning mellan importerade och

inhemska produkter. Tullsatserna för sådana tobaksvaror som medföres av

resande har av kommittén utan prövning upptagits oförändrade i taxeförslaget.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag att bibehålla oförändrade tullförhållanden på detta

område torde icke ge anledning till erinran.

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING V

Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);

gips, kalk och cement

Hithörande varuslag med undantag av vissa i det följande särskilt behandlade

produkter är enligt gällande taxa fria från tull och har i överensstämmelse

med tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets

förslag (vilket senare dock icke omfattar rubrikerna 25.16 och

25.17) upptagits med tullfrihet även i det nu framlagda taxeförslaget.

Ur 25.08. Krita, malen eller slammad

Nuvarande tullförhållanden

Malen eller slammad krita drager en tull av 1 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet och anför till stöd därför

följande.

Den krita som tillverkas av inhemsk råvara synes i regel vara av så överlägsen

kvalitet att tillverkningen icke är beroende av något tullskydd; detta

torde å andra sidan innebära att en tullsänkning knappast kommer att inverka

på priset för denna kvalitet. Behovet av tull hänför sig främst till den

verksamhet som består i bearbetning av importerad råkrita. Enligt kommitténs

uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att avskaffa tullskyddet

för denna industri, men kommittén har ansett det tillräckligt med en tullsats

av 10 % av värdet.

Mot kommitténs förslag har ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverat

sig. De framhåller att den krita som tillverkas av inhemsk råvara

icke torde ha något egentligt behov av tullskydd. Några starkare skäl att ge

stöd från det allmänna i form av tullskydd åt den verksamhet som består

i bearbetning av importerad råkrita anser de icke föreligga. Enligt deras

uppfattning bör tullen på malen eller slammad krita avskaffas.

Yttranden

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet under åberopande i huvudsak

av samma skäl som reservanterna.

Sveriges kemiska industrikontor innefattar detta varuslag i ett allmänt

bemötande av föreliggande reservationer, vilket redovisas i samband med

den följande behandlingen av oorganiska kemiska produkter (kap. 28).

s. 351 Kontrollera mot PDF

351

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Generaltullstyrelsen påpekar att vissa svårigheter kan föreligga att skilja

malen eller slammad krita från pulveriserad kalksten, som är hänförlig till

nr 25.17 eller 25.21 och där upptagits med tullfrihet, varför det av tulltekniska

skäl vore önskvärt att dessa varuslag behandlades på samma sätt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall varan inbegripas under den gemensamma

marknaden och åsättas en tull av 5 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till det föreliggande nordiska förslaget förordar jag att

tullsatsen för detta varuslag upptages till 5 % av värdet.

25.23. Cement

Nuvarande tullförhållanden

Cement är belagd med en tull av 60 öre per 100 kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att den nuvarande tullsatsen bibehålies oförändrad.

Tullen anses i vissa lägen kunna ha en uppgift att fylla som skydd mot störningar

från utlandet, och ett avskaffande av densamma skulle knappast

medföra någon sänkning av den inhemska prisnivån.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar i avgiven reservation

tullfrihet under åberopande bl. a. av att de finner det principiellt felaktigt

att fota en tull på diffusa antaganden om risker för en framtida skärpning

av konkurrensläget.

■Yttranden

Statens priskontrollnämnd anser att det aktuella konkurrensförhållandet

icke motiverar något tullskydd och föreslår likaså införande av tullfrihet;

samma uppfattning uttalas av Sveriges grossistförbund.

Sveriges kemiska industrikontor innefattar denna rubrik i sitt förut berörda

allmänna bemötande av föreliggande reservationer.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har i sitt förslag till gemensam marknad upptagit detta varuslag

med den av tulltaxekommittén föreslagna tullsatsen.

Departementschefen

I enlighet med de allmänna principerna för samordningen med det nordiska

tulltaxeförslaget föreslår jag, att tullen upptages till 60 öre per 100 kg.

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Hithörande varuslag är enligt gällande taxa fria från tull och har i enlighet

med tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskoltets

förslag upptagits med tullfrihet även i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter

därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Flertalet till detta kapitel hänförliga varuslag är för närvarande fria från

tull och har i enlighet med vad som föreslagits av tulltaxekommittén och

nordiska ekonomiska samarbetsutskottet upptagits med tullfrihet även i

det nya tulltaxeförslaget; varuslag för vilka detta icke gäller behandlas särskilt

i det följande.

27.06. Stenkols-, brunkols- och torvtjära

Nuvarande tullförhållanden

För rå tjära (även separerad) utgår icke någon tull, under det att beredd

tjära drager en tull av 2 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att det med hänsyn bl. a. till möjligheten att utnyttja

råtjäran genom vidare förädling inom landet kan vara befogat med tull på

beredd tjära och föreslår en tull av 7 % av värdet för detta varuslag.

Yttrande

Statens väginstitut framhåller i sin av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

överlämnade promemoria, att den mest tunnflytande sorten vägtj ära till

sin sammansättning liknar separerad eller centrifugerad råtjära och ibland

t. o. m. består av separerad råtjära, som icke ytterligare förädlats; att i

dylika fall avgöra huruvida en dylik produkt är tullfri eller fullbelagd anses

bli mycket svårt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hela rubriken har upptagits med tullfrihet i förslaget till gemensam

marknad, varvid för Sveriges del förutsetts en övergångstid av 5 år för avveckling

av nuvarande tull.

Departementschefen

Även om vissa skäl kunde tala för tullfrihet jämväl för den nu fullbelagda

varan, är jag icke beredd att i detta sammanhang föreslå ett borttagande

av tullen; jag finner övervägande skäl tala för att tills vidare bibehålla den

nuvarande tullsatsen.

s. 353 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

353

27.10. Oljor, erhållna ur råpetroleum

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för bensin med 0,1 öre per liter och för vissa smörjmedel med

2 öre per kg; övriga varor är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår oförändrad tull av 2 öre per kg för smörjfetter samt

tullfrihet för övriga varuslag.

I fråga om bensin framhåller kommittén att tullsatsens ringa storlek gör

att den kan betraktas som rent nominell. Emellertid finner kommittén, att

det medför vissa praktiska olägenheter att varan belägges med såväl tull

som skatt; på grund härav och då syftet med tullen lika väl kan tillgodoses

på annat sätt föreslår kommittén att tullen avskaffas.

Vad angår tullen för vissa smörjmedel torde få hänvisas till vad som

anföres i det följande under nr 34.03.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager hithörande varuslag

med en tull av 3 öre per kg för smörjfetter och ljusa smörjoljor samt tullfrihet

för övriga produkter.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs förslag och hänvisar i fråga om de tullbelagda

smörjmedlen till vad jag i det följande anför under nr 34.03.

Avskaffandet av tullen för bensin påkallar vissa ändringar i förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit.

27.11. Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för dessa produkter utgår med 5 öre per kg bruttovikt.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullsatsen 5 öre per kg bibehållas men

tullen beräknas efter varornas nettovikt. Kommittén framhåller att den av

vissa importörer framförda synpunkten att varan såsom utgörande bränsle

icke bör vara tullbelagd självfallet kan förtjäna beaktande, men å andra

sidan kan varan ännu så länge knappast likställas med traditionella bränslen.

Enligt kommitténs uppfattning bör det med hänsyn bl. a. till den betydelse

som varan torde ha för den svenska skifferoljeindustrins ekonomi icke

ifrågakomma att nu avskaffa tullen. Kommittén har dock icke funnit det

befogat att sätta tullen högre än för den organisk-keiniska industrin i allmänhet

utan föreslår alt tullen genom ändring av tullviktsberäkningen nedsättes

till en nivå som i stort sett torde motsvara standardtullsatsen på

detta område (se kap. 29).

23 ffihany till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttrande

Caltex Oil AB framhåller i en skrivelse i anledning av tulltaxekommitténs

betänkande att stadsgas kan framställas från petroleumgas till för konsumenterna

fördelaktiga priser, att ett stort intresse finnes speciellt bland

gasverken för dessa nya framställningsmöjligheter, samt att transportfrågan

för petroleumgas redan nu kan lösas såväl tekniskt som ekonomiskt. Bolaget

föreslår under åberopande härav att till detta nummer hänförliga produkter

befrias från tull, då desamma importeras i bulk och skall användas

för framställning av gas avsedd för distribution inom städer och samhällen

(stadsgas) eller för industriuppvärmning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är medtagen i förslaget till gemensam marknad och där upptagen

med tullfrihet, varvid för Sveriges del förutsetts en successiv nedsättning

av tullen under loppet av 10 år.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av förslaget till gemensam nordisk marknad förordar

jag att varorna i enlighet med kommitténs förslag belägges med en

efter nettovikten beräknad tull av 5 öre per kg.

27.12. Vaselin

Vaselin är för närvarande belagt med en tull av 2 öre per kg men har i

enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets

förslag upptagits med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

27.16. Bituminösa blandningar

Nuvarande tullförhållanden

Flytande beck- och asfaltpreparat drager en tull av 2 öre per kg; övriga

produkter är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle flytande och med vatten direkt emulgerbara

produkter beläggas med samma tull som beredd stenkolstjära eller 7 %

av värdet (jfr nr 27.06) under det att övriga hithörande produkter liksom

f. n. skulle lämnas tullfria. Kommittén framhåller bl. a. att flytande preparat

av här ifrågavarande slag enligt gällande taxa drager samma tull som

beredd stenkolstjära och att detta får anses naturligt i betraktande av att

varuslagen i fråga med avseende på egenskaper och användning står varandra

mycket nära.

Yttranden

I den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade promemorian från

statens väginstitut påpekas bl. a. vissa svårigheter vid gränsdragningen

s. 355 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

355

mellan vissa till förevarande rubrik och till nr 27.14 hänförliga produkter.

Väginstitutet tar vidare upp frågan om tulltaxeringen av s. k. vägoljor

(för behandling av grusvägar). Enligt institutets uppfattning motiverar

oljornas sammansättning knappast att de betraktas som flytande asfaltlösningar;

om så likväl skulle bli fallet kunde detta få ett mycket skadligt

inflytande på vägteknikens utveckling. För att vara ekonomiskt användbara

måste oljorna ha mycket lågt pris och tål därför icke att beläggas

med tull. Samtidigt är det sannolikt, att deras lämplighet som vägmaterial

är starkt beroende av den kemiska sammansättningen, sålunda bl. a. av den

råoljekälla, från vilken de härstammar. Om oljorna tullbelägges kan detta,

anser institutet, leda till att det svenska vägväsendet blir hänvisat till produkter

av svensk tillverkning, vare sig dessa är vägtekniskt lämpliga eller ej.

Smörjoljecentralen framhåller att förslaget beträffande stabila emulsioner

för industriellt bruk innebär en fördyring för konsumenten av upp till

2 öre per kg och förordar ett bibehållande av nuvarande tullsats för nämnda

produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hela rubriken har upptagits med tullfrihet i förslaget till gemensam

marknad, varvid för Sveriges del förutsetts en övergångstid av 5 år.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad som anförts under nr 27.06 förordar jag

att tullsatsen för de fullbelagda varorna tills vidare upptages till oförändrat

belopp eller 2 öre per kg. Vad beträffar de av väginstitutet berörda s. k.

vägoljorna torde dessa i regel vara av beskaffenhet att falla under nr 27.10

och sålunda bli fria från tull.

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VI

Produkter av kemiska och närstående industrier

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar;

oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av

radioaktiva grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller

och av isotoper

Allmänna synpunkter

Nuvarande tullförhållanden

Avsnittet om oorganiska kemikalier i kommitténs betänkande inledes med

följande allmänna orientering rörande nuvarande tullförhållanden.

I nuvarande tulltaxa är ett betydande antal oorganiska kemiska föreningar

särskilt nämnda, några med tullfrihet men de flesta med vikttullsatser av olika

höjd. Taxan innehåller vidare en omfattande tullfri samlingsrubrik, avseende

huvudsakligen oorganiska produkter av vissa särskilt angivna klasser. Övriga

varuslag blir hänförliga till slumprubriken för kemiska preparat med tull av

15 % av värdet. De oorganiska produkter som hänföres till denna rubrik är

dock i stort sett av mindre vikt.

Förefintligheten av nyssnämnda tullfria samlingsrubrik medför att den

oorganiska kemiska industrin ofta saknar tullskydd såväl för redan befintlig

produktion som för potentiell tillverkning. I detta hänseende skiljer sig förhållandena

avsevärt från vad som gäller för den organiska kemiska industrin

(jfr kap. 29). Tullens höjd varierar synnerligen starkt för olika tullbelagda

varuslag. Någon genomsnittssiffra för tullnivån kan knappast angivas.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att många av de faktorer som kan inverka på tullfrågans

bedömande självfallet är gemensamma för stora delar av den kemiska

industrins område. Förhållandena är dock så skiftande med avseende

på olika varuslag, att kommittén icke funnit det möjligt att uppdraga

någon generell riktlinje beträffande tullsättningen för oorganiska kemikalier.

De olika varuslagen måste därför behandlas var för sig.

I fråga om förslagets innebörd beträffande olika varuslag torde få hänvisas

till det följande.

Yttranden

Vissa remissinstanser har anfört generella synpunkter på den oorganiska

kemiska industrins tullskydd, vilka synpunkter torde böra redovisas i

detta sammanhang.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 ‘557

Sveriges kemiska industrikontor erinrar om alt tulltaxekommittén gör

ett särskilt för den oorganiska kemiska industrin mycket väsentligt avsteg

från normaltullprincipen genom afl utgå från all f. n. tullfria varuslag

som regel skall förbli tullfria även i fortsättningen. Kommittén har föreslagit

införande av tull på sådana produkter endast om särskilda skäl ansetts

föreligga, vilket på det kemiska området endast skett i ett fåtal fall i

motsats till vad som varit fallet på andra områden. Omkring 40 % av produktionen

år 1958 skulle enligt kommitténs förslag förbli utan något som

helst skydd i form av tullar. Kontoret finner kommitténs förslag och än

mer de av ledamöterna Gustafsson och Westerlind reservationsvis framförda

yrkandena anmärkningsvärda med hänsyn icke minst till de uttalanden

om önskvärdheten av ett betryggande skydd för den kemiska industrin som

reservanterna gjort i sin principiella reservation.

Kemikontoret understryker särskilt behovet av tullar som skydd mot

dumping och anför därom bl. a. följande.

Det viktigaste motivet för införande av tullar å vissa nu tullfria produkter,

liksom för bibehållandet av eventuellt nu förefintligt tullskydd, är i regel

behovet av skydd mot dumping. Den kemiska industrin är ju i allmänhet

synnerligen kapitalkrävande, vilket medför att tendenser till dumpingexport

från ett visst land mycket ofta framträda så snart produktionsöverskott

föreligger. Kemiska produkter äro särskilt utsatta för sådan dumping

även av det skälet, att de äro helt standardiserade och därför lätt kunna

vinna insteg på en ny marknad, om blott de priser till vilka produkterna

erbjudas konsumenterna på denna marknad äro tillräckligt låga: den producent,

som håller de lägsta priserna, kommer automatiskt att få åtminstone

större delen av marknaden. På många andra varuområden är det i allmänhet

icke möjligt att annat än successivt tränga in på en ny marknad genom

en längre tids intensiv bearbetning av denna.

Det är självklart att tullar av den storleksordning, som kan ifrågakomma

i vårt land, icke utgöra ett tillräckligt skydd mot dumping av det kraftigare

slaget. (Det är dock ostridigt att även sådana till sin storlek begränsade

tullar verksamt bidraga till att minska den ekonomiska förlusten för eu

svensk tillverkare, som blir utsatt för svårartad dumping.) Härför erfordras

speciella antidumpingåtgärder. Erfarenheten visar emellertid att det är

otänkbart att tillgripa en speciell antidumpinglagstiftning för att förhindra

en måttlig dumping av storleksordningen 10—15 %. De normala tullarnas

uppgift i fråga om flertalet kemikalier är just att utgöra ett skydd mot eu

sådan dumping, som är begränsad till sin storlek men nästan automatiskt

uppträder på det kemiska varuområdet, så snart ett produktionsöverskott

förefinns inom något land.

Kontoret bemöter därefter vissa av förut nämnda reservanter gjorda uttalanden

av innebörd alt ett permanent dumpingskydd av ovannämnda slag

kan medföra att industrin rationaliseras långsammare än eljest samt möjliggöra

monopolistiska höjningar av priserna. Det framhålles sålunda att

rationalisering av produktionen i särskilt hög grad genomföres av företag

som haft gynnsam vinstmarginal. Vad risken för monopolistisk prissättning

beträffar hänvisas bl. a. till konsumentkooperationens ansenliga del av produktionen

inom flera viktiga branscher tillhörande kontorets verksamhets
-

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

område och hävdas att även i övrigt enskilda företag i allmänhet visat att

ett förefintligt dumpingskydd icke oskäligt utnyttjas. Kontoret framhåller

i detta sammanhang att det just i fråga om kapitalkrävaude kemiska industrier

även är ett samhällsekonomiskt intresse att tillverkningen av eu

vara bedrives endast vid en eller ett fåtal fabriker inom landet.

Kemikontoret konstaterar slutligen att kommitténs förslag i fråga om kaj).

28 innebär en mycket kraftig nedskärning av det genomsnittliga tullskyddet

i jämförelse med normaltullnivån och än mer i förhållande till nuvarande

tullnivå. I fråga om en mängd varuslag utgör de föreslagna tullsatserna

ingalunda »ett betryggande skydd, som främjar en fortsatt utbyggnad»

av den oorganiska kemiska industrin. Under förutsättning dock att

möjlighet hålles öppen att i framtiden tullbelägga vissa nu tullfria oorganiska

kemikalier — härvid syftas bl. a. på fosfor och högvärdiga fosforsyragödselmedel

samt kalciumklorid och natriumsulfat — begränsar sig kemikontoret

till att yrka på en ändring av kommitténs förslag endast beträffande

ett fåtal varuslag.

I särskild skrivelse har Sveriges kemiska industrikontor behandlat vissa

problem, som aktualiserats dels genom det nordiska ekonomiska samarbetsutskottets

förslag till gemensam tulltaxa, dels genom planerna på ett

västeuropeiskt frihandelsområde. Vad beträffar samarbetsutskottets förslag

anser kemikontoret att man vid framläggandet av ett svenskt tulltaxeförslag

ej bör taga hänsyn till detsamma på grund av den allmänna osäkerhet

som råder angående tillkomsten av en nordisk tullunion och de särskilda

omständigheter som spelat in vid kompromisserna om de yttre tullarna. Ett

svenskt tulltaxeförslag bör i första hand baseras på svenska förhållanden

och ej på de förutsättningar, vilka kan gälla i en eventuell nordisk tullunion.

Det kan med vida större berättigande argumenteras att hänsyn bör

tagas till sådana omständigheter, som påverka vårt deltagande i ett europeiskt

frihandelsområde. Kemikontoret anser det troligt att särskilda svårigheter

kommer att uppstå för svensk industri under den tidigare delen

av awecklingsperioden. Det är därför av största betydelse att svårigheterna

under övergångstiden icke ytterligare förvärras genom onödiga tullsänkningar

i den nya tulltaxa, som skall bilda utgångspunkt för tullavtrappningen

i frihandelsoinrådet.

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare framhåller att en

stark och väl utvecklad kemisk industri är av stor betydelse för landets

näringsliv. Emellertid kommer tullnivån för de oorganiska kemiska produkterna

enligt förslaget att ligga betydligt lägre än för praktiskt taget alla

andra varugrupper. Orsaken härtill är bl. a. att söka i det förhållandet att

en stor del av de oorganiska kemiska produkter, som tillverkas inom landet

och vilka f. n. ej har något tullskydd fortfarande skall vara tullfria enligt

kommitténs förslag. Kammaren anser att hänsyn icke tagits till de genomgiipande

förändringar, som skett på det kemiska området och som i många

fall redan tidigare skulle ha väckt krav på en tulltaxerevision, därest icke

industrin ansett det lämpligare att avvakta den nu pågående revisionen.

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

359

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola fäster

uppmärksamheten på att vetenskapliga institutioner f. n. ofta har betydande

utgifter för tull å vissa dyrbara specialkemikalier för vetenskapliga

ändamål. Någon tillverkning inom riket av de åsyftade kemikalierna

förekommer ej, och ämnena saknar all betydelse utom för den vetenskapliga

forskningen. Enligt fakultetens uppfattning kan det ej vara rimligt, att de

vetenskapliga institutionerna skall genom erläggande av tull å dylika varor

tvingas avstå avsevärda delar av sina anslag för forskning, statliga och andra,

och därigenom hindras i sitt arbete. Fakulteten för fram tanken, att tullfrihet

generellt skulle kunna beviljas för kemikalier i mängder under viss

maximigräns, exempelvis 5 g.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad omfattar hela förevarande kapitel; av

utskottet föreslagna tullsatser, vilka redovisas i det följande under de olika

rubrikerna, sammanfaller i stor utsträckning med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Liksom tulltaxekoinmittén finner jag det icke möjligt att föreslå generella

regler för tullsättningen på detta område. Frågan om tullsatsernas storlek

torde i stället lämpligen böra behandlas vid de olika rubrikerna. Framställningen

torde dock kunna begränsas såtillvida att det icke torde vara erforderligt

att särskilt beröra rubriker, beträffande vilka tulltaxekommitténs

förslag innebär bibehållande eller införande av tullfrihet, förutsatt att avvikande

uppfattning icke kommit till uttryck under remissbehandlingen

eller i det förslag som framlagts av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet.

Vad beträffar den av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid

Stockholms högskola väckta frågan om tullfrihet för vissa kemikalier för

vetenskapligt bruk synes de av fakulteten åberopade skälen icke böra inverka

på tullsättningen för varuslagen som sådana. Frågan torde i stället

böra upptagas i samband med revision av tulltaxeförordningen, vilken innehåller

bestämmelser om tullfrihet för materiel för undervisnings-, vetenskapliga

eller kulturella ändamål.

28.01. Halogener

Nuvarande tullförhållanden

Klor och fluor (i form av förtätade gaser) är belagda med en tull av 5 öre

per bruttokg; brom och jod är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 7 % av värdet för klor och tullfrihet för

övriga produkter; den föreslagna tullsatsen för klor innebär en mycket

betydande nedsättning.

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer på denna punkt

med vad som föreslagits av tulltaxekommittén.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets förslag.

28.03. Kol (kimrök, carbon black m. m.)

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick tull med 5 öre per kg.

Efter förhandlingar inom GATT har tullen fr. o. m. den 1 januari 1957 avskaffats.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit tullfrihet under motivering att tillverkningen

inom landet är obetydlig och avser kvaliteter som icke torde konkurrera

med de importerade produkterna.

Yttrande

Osby kimröksfabriks AB framhåller i en skrivelse att manufaktureringskostnaderna

är mycket höga och att industrin arbetar under ganska knappa

förhållanden. Bolaget önskar därför behålla tullen i vad den avser kimrök,

som är en förmalningsprodukt av antracit eller träkol medan tullfrihet

kan införas för carbon black, antracensvart och liknande förbränningsprodukter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för hela rubriken.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå kommitténs och

nordiska utskottets samstämmiga förslag.

28.04. Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga gasformiga ämnen, t. ex. syre, väte och kväve, inkommer

vanligen i komprimerad form och drager då en tull av 5 öre per kg; kisel

är belagd med en tull av 7 öre per kg, under det att övriga varor är fria från

tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande syre en tull av 10 % av värdet, beträffande

kisel en tull av 7 öre per kg och beträffande övriga varor tullfrihet.

s. 361 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

361

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skulle tullen bestämmas till 10 % av värdet för

syre samt tullfrihet stadgas för övriga varuslag, därvid för Sveriges vidkommande

förutsetts att tullen på kisel skulle få behållas under en övergångstid

av 5 år.

Departementschefen

Tulltaxan synes i avvaktan på prövningen av det nordiska förslaget böra

utformas i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

28.06—28.08. Saltsyra, klorsulfonsyra, svaveldioxid och svavelsyra

Nuvarande tullförhållanden

Saltsyra och svavelsyra drager en tull av 0,6 öre per kg, svaveldioxid (i

form av förtätad gas) en tull av 5 öre per bruttokg samt klorsulfonsyra en

tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för samtliga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår eu tull av 5 % av

värdet.

Departementschefen

Anledning synes icke föreligga att frångå den av tulltaxekommittén och

nordiska utskottet föreslagna tullsatsen.

28.09. Salpetersyra

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 2,2 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 10 % av värdet. Kommittén

framhåller att till skillnad från vad fallet är med saltsyra och svavelsyra

förekommer normalt viss import av salpetersyra. Tullen spelar

därför här en mera påtaglig roll än när det gäller syror av förstnämnda

slag.

Yttrande

Sveriges grossistförbuntl påpekar att importen kommer praktiskt taget

enbart från Norge och att den totalt endast uppgår till ca 10 % av konsumtionen.

Den nuvarande vikttullen motsvarar på importen räknat endast

7 %, och med hänsyn till importens omfattning synes en tullhöjning icke

motiverad, varför tullsatsen bör sältas till 7 eller högst 8 %.

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet, d. v. s. samma tullsats som

föreslagits av tulltaxekommittén.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs

med nordiska utskottets sammanfallande förslag.

28.10. Fosforpentoxid och fosforsyra

Nuvarande tullförhållanden

Fosforpentoxid är belagd med en värdetull av 15 % och fosforsyra med en

vikttull av 1,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för hela rubriken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 5 % av

värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

Tullen torde i enlighet med kommitténs och utskottets förslag böra upptagas

till 5 % av värdet.

28.13. Andra oorganiska syror och andra oxider

Nuvarande tullförhållanden

Fluorväte och cyanväte är fria från tull; koldioxid liksom andra gaser i

förtätad form drager en tull av 5 öre per bruttokg, svaveltrioxid en tull av

0,6 öre per kg och övriga produkter en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för svaveltrioxid, en tull av

12 % av värdet för koldioxid och perklorsyra samt tullfrihet för övriga

varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande

denna rubrik med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till vad kommittén och utskottet föreslagit.

s. 363 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 90 år 1958

363

28.14. Halogenider och oxidhalogcnider

Nuvarande tullförhållanden

Klorsvavel samt arsenikhalogenider är fria från tull; övriga föreningar

drager tull, i form av förtätade gaser efter 5 öre per bruttokg och i andra

fall efter 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % för fosforklorider och fosforylklorid

samt tullfrihet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 7 % för fosforklorider och fosforylklorid

samt tullfrihet för övriga produkter.

Departementschefen

Tullen synes i avvaktan på prövning av frågan om den nordiska marknaden

böra upptagas i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

28.15. Sulfider av ickemetaller

Nuvarande tullförhållanden

Ivoldisulfid, fosforseskvisulfid och arseniksulfider är fria från tull, medan

övriga produkter drager en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén har funnit visst tullskydd befogat för koldisulfid (kolsvavla)

men i betraktande av att det här rör sig om en förut tullfri vara icke ansett

sig kunna förorda högre tull än 5 % av värdet; övriga produkter skall enligt

kommitténs förslag vara tullfria.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har reserverat sig mot kommitténs

förslag beträffande koldisulfid. De framhåller att den i förhållande till

produktionen utomordentligt ringa importen icke synes ge någon grund för

ett antagande, att det skulle föreligga potentiella risker för en sådan stark

konkurrens som motiverar införande av tullskydd för det nu tullfria varuslaget.

Över huvud taget måste det krävas synnerligen starka skäl om man

vill vidta åtgärden att införa tull på en förut tullfri vara.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontors förut berörda allmänna bemötande av

föreliggande reservationer avser bl. a. koldisulfid.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att koldisulfiden

till övervägande del användes för framställning av rayon och den ur

beredskapssynpunkt synnerligen viktiga rayoncorden samt till flotationsmedel.

Koldisulfid är svårlagrad; den årliga lagerkostnaden för ett beredskapslager,

intill dess en produktion som nedlagts åter skulle hinna komma

i gång, skulle därför med all sannolikhet bli större än den extra belastning

förbrukaren kan åsamkas genom den föreslagna tullen.

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 5 % av värdet

för koldisulfid och tullfrihet för övriga varuslag.

Departementschefen

Ehuru viss tvekan synes kunna råda angående hehovet av att införa tull

på koldisulfid, anser jag mig med hänsyn till det nordiska utskottets ståndpunkt

kunna biträda förslaget om en tull av 5 % av värdet.

28.16. Ammoniak

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för ammoniak utgår med 5 öre per kg (för kaustik ammoniak beräknad

på nettovikten och för förtätad ammoniak efter bruttovikten).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet.

Yttrande

Smorjoljecentralen förordar ett bibehållande av den nuvarande vikttullsatsen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har liksom tulltaxekommittén föreslagit en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

28.17. Natrium- och kaliumhydroxid, natrium- och kaliumperoxid

Nuvarande tullförhållanden

För natriumhydroxid samt för kaliumhydroxid i lösning utgör tullen 2,5

öre per kg, för kaliumhydroxid i fast form 4,5 öre per kg; peroxiderna är

fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet och anför till stöd härför

följande.

Tillverkningen av natrium- och kaliumhydroxid har mångdubblats sedan

före kriget, under det att importen gått tillbaka och på senare år varit mycket

obetydlig. Något aktuellt hot mot den inhemska produktionens dominerande

ställning på den svenska marknaden synes icke föreligga. Industrin

har dock uttryckt farhågor för en stötvis insättande konkurrens, sammanhängande

bl. a. med att man vid framställningen erhåller bestämda proportioner

klor och alkali, vilket lätt medför avsättningssvårigheter för endera

produkten med åtföljande risk för dumping. Enligt kommitténs uppfattning

s. 365 Kontrollera mot PDF

365

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 dr 1958

föreligger dock icke tillräckliga skäl att vidtaga en så stor höjning av tullen

på ifrågavarande produkter i fast form som en tillämpning av normaltullsatsen

(9 å 10 %) skulle innebära. För lösningar skulle denna tullsats visserligen

i regel innebära en betydande sänkning, men denna torde i huvudsak

vara av nominell karaktär; en vara av detta slag åtnjuter självfallet redan i

fraktkostnaderna ett avsevärt skydd. Kommittén har funnit 8 % av värdet

innebära eu lämpligt avvägd tullsats. Vad beträffar de till denna rubrik

hänförliga peroxiderna, vilka f. n. är tullfria, har kommittén funnit en

tullbeläggning motiverad med hänsyn bl. a. till deras samband med den numera

tullbelagda väteperoxiden (nr 28.54); den för hydroxiderna föreslagna

tullen 8 % har ansetts kunna tillämpas även här.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har avgivit följande reservation

mot kommittéförslaget.

Såsom majoriteten konstaterar, har importen av ifrågavarande varuslag

gått tillbaka och på senare år varit mycket obetydlig, medan produktionen

mångdubblats. De faktorer som ligger bakom denna utveckling skulle i och

för sig kunna motivera krav på tullsänkning. I varje fall kan vi icke finna

det befogat att för dessa artiklar fastställa högre tullsatser än 5 %. Beträffande

de till denna rubrik hänförliga peroxiderna, vilka för närvarande är

tullfria, har vi med hänsyn till sambandet med väteperoxiden (position

28.54) ansett en tullsats av 5 % vara lämplig även för de här ingående peroxiderna.

Yttranden

Sveriges grossistförbund uttalar sig endast om natriumhydroxid beträffande

vilken vara förbundet ansluter sig till reservanternas yrkande. Kommitténs

föreslagna tullsats har motiverats, säger förbundet, med risken för

dumping, vilken emellertid bör mötas med särskilda antidumpingtullar.

Sveriges kemiska industrikontor uttalar att det endast är med tvekan

man kan acceptera kommitténs förslag om en tull av 8 %. Man har nämligen

all anledning räkna med att den internationella konkurrensen i fråga om

natriumhydroxid i framliden kommer att bli mycket hård. Därest statsmakterna

likväl i enlighet med vissa reservanters förslag skulle anse eu

nedsättning av denna industrigrens tullskydd befogad, bör en sådan hellre

taga sig uttryck i en sänkning av tullen å klor (vid elektrolys av koksalt

erhålles natriumhydroxid och klor i ungefär lika stora kvantiteter).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken har upptagits med en tull av 5 % av värdet i utskottets förslag

till gemensam nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Enär nuvarande tullsatser för natrium- och kaliumhydroxid i fast form,

vilka är de produkter som här främst är av intresse, ungefär motsvarar den

av reservanterna och nordiska utskottet föreslagna tullen 5 % av värdet,

har tullsatsen i det nu framlagda förslaget upptagits till detta belopp.

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Kungl. Maj.is proposition nr 90 år 1958

28.19. Zinkoxid och zinkperoxid

Nuvarande tullförhållanden

Varorna är enligt gällande taxa tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet med följande motivering.

Produktion av zinkoxid (zinkvitt) i större skala har tagits upp under

kriget och täcker numera närmare hälften av behovet. Industrin har till

stöd för yrkandet om tullskydd åberopat att de utländska konkurrenterna,

som har en säker tullskyddad marknad, kan dumpa förefintliga produktionsöverskott

utan att detta i praktiken kan mötas med antidumpingtull;

en viss ordinär tull anses därför nödvändig och principiellt riktig. Några

aktuella avsättningssvårigheter synes dock icke föreligga, utan yrkandet

torde ha gjorts med tanke på ett skärpt konkurrensläge i framliden.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor vidhåller sitt tidigare till tulltaxekommittén

framförda önskemål om en tull av 3 % av värdet för zinkvitt och

framhåller att konkurrensen på världsmarknaden i fråga om zinkvitt i hög

grad har skärpts under de snart tre år, som förflutit sedan kommitténs

»hearing». Orsaken härtill är framför allt att söka i utbud från Polen till

mycket låga priser. Den inhemska tillverkarens andel av den svenska marknaden

har successivt sjunkit, och marginalen mellan försäljningspriset å

zinkvitt och råvarukostnaden har i hög grad försämrats. Den av priskontrollnämnden

år 1950 för viss kvalitet godkända marginalen av 280 kronor

per ton zinkvitt, avsedd att läcka tillverkningskostnader och skälig vinst,

har sålunda successivt sjunkit till 150 kronor för första halvåret 1956, vilken

marginal ingalunda ger täckning för tillverkningskostnaderna, varför

situationen för den svenska tillverkaren nu bedömes som utomordentligt allvarlig.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar att därest ett nedläggande

av produktionen av zinkoxid skulle bli aktuellt, bör ur beredskapssynpunkt

en avvägning göras mellan stöd åt produktionen i form av tull

eller i annan form resp. kostnad för lagring.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har upptagit rubriken med en tull av 5 % av värdet.

Departementschefen

Tillgängliga siffror stöder knappast uppgiften att den inhemska produktionens

andel av marknaden sjunkit. Importen har under senare år huvudsakligen

kommit från Västtyskland och Nederländerna; den relativt obetydliga

importen från Polen har betingat ungefär samma pris som leveranserna

från andra länder. Zinkpriset har under föregående år sjunkit avsevärt,

vilket i och för sig bör innebära, att eventuella nackdelar i fråga om

råvarupriset minskat i betydelse. Enligt min uppfattning föreligger icke till
-

s. 367 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

367

räckliga skäl att nu frångå kommitténs ståndpunkt att bibehålla gällande

tullfrihet för zinkvitt.

28.27. Blyoxider

Nuvarande tullförhållanden

Blyoxider är enligt nuvarande taxa fria från tull.

T ulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet.

Yttrande

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framför beträffande blyoxider

enahanda synpunkter som beträffande zinkoxid (nr 28.19)

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom tulltaxekommittén tullfrihet för blyoxider.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag att gällande

tullfrihet bibehålies.

28.28. Andra oxider, hydroxider och peroxider m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För hydrazin, hydroxylamin samt oorganiska salter därav utgår tull med

15 % av värdet; övriga varor är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen för hydrazin och oorganiska salter därav

nedsättes till 10 % samt att tullfrihet stadgas för övriga här avsedda varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam tulltaxa avviker från lulltaxekommitténs förslag

endast däri att kopparoxidul upptagits med en tull av 5 % av värdet i stället

för tullfrihet.

Departementschefen

Jag finner icke skäl att i detta sammanhang avvika från det av tulltaxekommittén

framlagda förslaget.

28.30. Klorider och oxidklorider

Nuvarande tullförhållanden

Samtliga hit hänförliga varor är upptagna med tullfrihet i den nuvarande

tulltaxan.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén har övervägt fråga om införande av tull på kalciumklorid

(vägsalt) men vid rådande förhållanden ansett övervägande skäl tala för

att tullfriheten hibehålles; för övriga hit hänförliga varuslag har icke ifrågasatts

någon ändring av den nu gällande tullfriheten.

Yttrande

Vad Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anfört beträffande

zinkoxid (nr 28.19) avser även kalciumklorid.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för hela rubriken.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå kommitténs och utskottets samstämmiga

förslag.

28.31. Kloriter och hypokloriter

Nuvarande tullförhållanden

Kalciumhypoklorit och klorkalk är tullfria, medan övriga varor är belagda

med 15 % värdetull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för kalciumhypoklorit och klorkalk

samt nedsättning av tullen till 10 % av värdet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en enhetlig tull av 7 %

för hela rubriken.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till att tullfriheten för kalciumhypoklorit och klorkalk

är bunden i GATT förordar jag t. v. tulltaxekommitténs förslag.

28.32. Klorater och perklorater

Nuvarande tullförhållanden

För klorater åtnjutes tullfrihet, medan perklorater är belagda med en

tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår införande av en tull av 5 % av värdet för natriumklorat,

bibehållen tullfrihet för andra klorater samt nedsättning av tullen

till 12 % av värdet för perklorater.

Ledamöterna Gustafsson, Westerlind och Hansson reserverar sig mot

kommitténs förslag att införa tull på natriumklorat.

s. 369 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

369

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor anför beträffande natriumklorat bl. a.

att det enligt tillverkarnas mening föreligger mycket stor risk för dumping

och att en påtaglig dumping för övrigt redan förekommit. Industrin yrkar

därför på att tullsatsen i varje fall icke sättes lägre än 8 %.

Sveriges grossistförbund ansluter sig till reservanternas mening och framhåller

att därest dumping skulle föreligga möjlighet finnes att införa särskild

antidumpingtull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för samtliga klorater och 12 % värdetull för

perklorater.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till den nordiska samordningen och i enlighet med reservationen

inom kommittén föreslår jag att natriumklorat upptages med

tullfrihet; i övrigt finner jag icke anledning till erinran mot kommitténs

förslag.

28.36. Ditioniter (hydrosulfiter)

Nuvarande tullförhållanden

Samtliga varor är enligt gällande taxa tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande natriumformaldehydsulfoxylat en tull av

5 % av värdet, i huvudsak motsvarande tullbelastningen på de vid tillverkningen

använda råvarorna; beträffande övriga varor ifrågasättes icke någon

ändring av gällande tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer i fråga om denna

rubrik med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon

erinran från min sida.

28.38. Sulfater; peroxisulfater

Nuvarande tullförhållanden

För närvarande är aluminiumsulfat (inkl. kaliumaluminiumsulfat), ferrosulfat

och kopparsulfat belagda med vikttullar om respektive 1 öre, 0,5

öre och 5 öre per kg; metallperoxisulfater drager 15 % värdetull under det

att övriga produkter är tullfria.

24 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för aluminiumsulfat (inkl.

kaliumaluminiumsulfat), ferrosulfat och kopparsulfat samt tullfrihet för

övriga varuslag.

■Yttrande

Th. Sack AB hemställer i den av Stockholms handelskammare överlämnade

skrivelsen om tullfrihet för kopparsulfat.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag aluminiumsulfat (inkl. kaliumaluminiumsulfat)

med 5 % tull och övriga varor med tullfrihet.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär någon höjning av tullen för ferrosulfat och

kopparsulfat, vilka produkter i det nordiska förslaget upptagits med tullfrihet.

Önskvärdheten av samordning med sistnämnda förslag skulle i och för

sig närmast föranleda till att nuvarande tullsatser tills vidare bibehålies i

den svenska taxan. Då det här är fråga om relativt obetydliga artiklar, finner

jag emellertid övervägande skäl tala för att icke på dessa punkter bryta

sönder kommitténs förslag utan föreslår att detta tills vidare genomföres

även i vad avser nu berörda produkter.

28.39. Nitriter och nitrater

Här skall endast fästas uppmärksamheten på att ammoniumnitrat, som

enligt den av tulltaxekommittén använda versionen av Brysselnomenklaturen

under vissa förutsättningar hänfördes till denna rubrik, enligt nomenklaturens

slutliga utformning alltid hänföres till nr 31.02.

28.40. Fosfiter, hypofosfiter och fosfater

Nuvarande tullförhållanden

För benprecipitat och annat dikalciumfosfat åtnjutes tullfrihet; natrium-,

kalium- och ammoniumfosfater är belagda med en tull av 1,5 öre per kg

och övriga till detta nr hänförliga artiklar med 15 % värdetull. Dinatriumfosfat,

avsett för framställning av kreatursfoder eller för användning som

fodermedel, är dock tullfritt.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för natrium-, kalium- och

ammoniumfosfater (utan något undantag betiäffande dinatriumfosfat med

viss användning), samma tullsats 5 % av värdet för kalciumfosfater (med

undantag av benprecipitat) samt tullfrihet för övriga varuslag. Motiveringen

för förslaget är i huvudsak följande. Belräffande de tre förstnämnda

fosfaterna har kommittén med hänsyn bl. a. till de ojämna utländska

s. 371 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

371

utbuden funnit en viss förbättring av tullskyddet motiverad men icke ansett

det påkallat med en höjning ända till normaltullnivån (ca 10 %) utan

funnit en tullsats av 5 % av värdet innebära en rimlig avvägning mellan

de skilda intressen som kan göra sig gällande. Kommittén bär funnit denna

tullsats böra tillämpas jämväl för kalciumfosfater, vilka därigenom skulle

bli belagda med en enhetlig tull, i stället för nuvarande tullfrihet eller 15 %

av värdet; undantag har dock med hänsyn till föreliggande GATT-bindning

ansetts böra göras för den speciella form av dikalciumfosfat som benämnes

benprecipitat. Vad beträffar dinatriumfosfat, avsett uteslutande för framställning

av kreatursfoder eller användning som fodermedel, har kommittén

framhållit bl. a. att förutsättningarna för tullfrihet får anses ha i väsentlig

mån förändrats i och med att inhemsk produktion av dylik vara upptagits.

Yttrande

Sveriges grossistförbund framhåller att nuvarande vikttullar för fosfater

i allmänhet motsvarar en importincidens om 1—2 %. Importen uppgår till

endast ca 1/3 av produktionen och avser till övervägande del högvärdiga

fosfater, vilka icke är föremål för tillverkning inom landet. Dylika fosfater

användes huvudsakligen inom tvättmedelsindustrin. Då någon direkt

konkurrens mellan importen och den svenska produktionen icke föreligger

och då dessutom knapphet för närvarande råder på fosfater, anser förbundet

det angeläget, att importen icke ytterligare fördyras. En tullsats om 5 %

måste därför anses vara väl hög.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa avviker från tulltaxekommitténs förslag endast

däri att tullfrihet skulle ålnjutas för alla slag av kalciumfosfater.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs förslag i vidare mån

än att alla slag av dikalciumfosfat med hänsyn till det nordiska förslaget torde

böra lämnas utan tull.

28.42. Karbonater

Nuvarande tullförhållanden

Ammoniumkarbonat är belagt med en vikltull av 7 öre per kg, peroxikarbonater

med en värdetull av 15 %; övriga artiklar är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår nedsättning av tullen på ammoniumkarbonat till 10 %

av värdet, borttagande av tullen på peroxikarbonater samt bibehållande av

tullfriheten för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag

tulltaxekommitténs förslag.

28.45. Silikater

Nuvarande tullförhållanden

Natrium- och kaliumsilikater (vattenglas) är belagda med en tull av 1 öre

per kg, andra silikater i regel med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för natrium- och kaliumsilikat

samt tullfrihet för andra silikater.

Yttrande

Sveriges grossistförbund framhåller att en tull om 5 % skulle på grund

av den hårda priskonkurrensen komma att innebära ett monopol för den

svenska tillverkaren av metasilikat och anser att tullen bör kunna slopas

för både metasilikat och vattenglas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag natriummetasilikat med 5 % tull och

övriga produkter med tullfrihet.

Departementschefen

I fråga om natriummetasilikat finner jag icke anledning frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tull av

5 % av värdet. Vad beträffar andra natrium- och kaliumsilikater är jag icke

beredd att i detta sammanhang förorda ett borttagande av tullen utan föreslår

att även dessa i enlighet med kommitténs förslag belägges med en tull

av nyssnämnda storlek. För övriga hithörande varuslag torde i enlighet med

vad såväl kommittén som utskottet föreslagit böra föreskrivas tullfrihet.

28.46. Borater och perborater

Nuvarande tullförhållanden

Samtliga hithörande varor är f. n. tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för natriumperborat.

Yttrande

Förslaget att införa tull på natriumperborat avstyrkes av Sveriges grossistförbund,

som ifrågasätter lämpligheten av att genom tullskydd uppmuntra

en ökad inhemsk produktion, då det synes som om den europeiska

perboratindustrin vore överdimensionerad.

s. 373 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

373

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 5 % av värdet

för natriumperborat och tullfrihet i övrigt.

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén och nordiska utskottet finner jag ett tullskydd

för natriumperborat befogat och har ingen erinran mot den föreslagna

tullsatsen.

28.47. Salter av metalloxidsyror

Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hänföres ett stort antal produkter, som nu drager en

tull av 15 % av värdet; vissa viktiga grupper, däribland kromater, är emellertid

enligt gällande taxa fria från tull.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullfrihet stadgas för rubriken i dess

helhet.

yttrande

Skånes handelskammare framför en till kammaren gjord hemställan om

15 % tull för analysrent natriumkromat. Produkten i fråga uppgives finna

användning bl. a. som korrosionsskydd inom krigsindustrin och anses därför

spela en viss roll ur beredskapssynpunkt. Som skäl för hemställan anföres

en tilltagande utländsk konkurrens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager 10 % tull för zink- och

blykromater och tullfrihet för övriga produkter.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av förslaget om en nordisk marknad biträder jag

tulltaxekommitténs förslag.

28.49. Vissa produkter av ädla metaller

Nuvarande tullförh&llanden

För silvernitrat utgår en tull av kr. 2: 50 per kg; av övriga hithörande

produkter är en del tullbelagda efter olika tullsatser, medan en del är fria

från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 3 % av värdet för silvernitrat och tullfrihet

för övriga produkter.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttrande

AB Ceaverken påyrkar i sin av Östergötlands och Södermanlands handelskammare

överlämnade skrivelse tullfrihet för silvernitrat. Bolaget använder

sådan vara för tillverkning av röntgenfilm, som är tullfri såväl enligt gällande

taxa som enligt tulltaxekommitténs förslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för såväl silvernitrat som övriga varuslag.

Departementschefen

Även om vissa skäl kan anföras för avskaffande av tullen på silvernitrat,

är jag icke beredd att i detta sammanhang förorda en sådan åtgärd. Jag

biträder kommitténs förslag, som vid rådande prisläge i stort sett torde motsvara

den nuvarande tullen.

28.54. Hydrogenperoxid (väteperoxid, vätesuperoxid)

Nuvarande tullförhållanden

Väteperoxid är belagd med en värdetull om 8 %; dessutom utgår f. n.

under vissa förutsättningar antidumpingtull enligt särskilda bestämmelser.

Tulltaxekommittén

Kommittén har i enlighet med samstämmiga yrkanden från industrins

och handelns sida funnit tullen böra fastställas till den mot normaltullsatsen

svarande nivån 10 % av värdet.

I en reservation uttalar ledamöterna Gustafsson och Westerlind att tullen

på detta varuslag fastställdes så sent som år 1952 och att de med hänsyn

till att producenten torde sakna inhemsk konkurrens icke finner något skäl

att biträda den föreslagna tullhöjningen.

Yttranden

Sveriges grossistförbund hemställer att antidumpingtullen slopas i samband

med den föreslagna tullhöjningen.

Flygförvaltningen framhåller att väteperoxid användes inom flygvapnet

som bränsle i raketmotorer. Tullkostnaderna enligt nuvarande tullsats för

importbehovet under år 1957 kan beräknas till omkring 35 000 kronor, och

importen för detta ändamål kommer att öka avsevärt under de närmaste

åren. Flygförvaltningen anser det därför önskvärt att tullrestitution kunde

i särskild ordning beredas för väteperoxid, som använts som bränsle i raketmotorer.

Om restitution icke anses böra ifrågakoinma föreslår förvaltningen

att tullen sänkes i lämplig mån eller i varje fall icke höjes.

Sveriges kemiska industrikontors förut berörda allmänna bemötande av

föreliggande reservationer avser bl. a. väteperoxid.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet.

s. 375 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

375

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag. Frågan om antidumpingtullens slopande synes icke böra prövas i

detta sammanhang.

28.56. Karbider

Nuvarande tullförhållanden

Kalcium- och bariumkarbid är belagda med en tull av 2,5 öre per kg;

andra metallkarbider är tullfria, och övriga karbider drager en tull av 15 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för kalciumkarbid och tullfrihet

för övriga varuslag. Beträffande kalciumkarbid anför kommittén att

den inhemska produktionen helt dominerar marknaden och att någon

import praktiskt taget icke förekommer. Tullen torde likväl spela viss roll

för att skydda marknaden mot tillfälliga störningar, vilket kan vara av

särskilt värde med hänsyn till varans betydelse som bas för en stor del av

den organisk-kemiska industrin. Kommittén har dock icke funnit högre

tull än den nyss nämnda vara för detta ändamål påkallad.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 5 % av värdet

för kalciumkarbid och tullfrihet för övriga varuslag.

Departementschefen

Nuvarande tull torde motsvara ca 5 % av värdet, varför kommitténs förslag

skulle innebära en icke oväsentlig höjning av tullen. För att icke avlägsna

den svenska taxan från det nordiska förslaget förordar jag att tullen

i enlighet med detta förslag upptages till 5 % av värdet.

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Allmänna synpunkter

Nuvarande tullförhållanden

Vissa organiska kemiska föreningar är särskilt upptagna i gällande tulltaxa,

antingen med tullfrihet eller med vikltullar av mycket varierande

storlek. Andra faller under speciella rubriker, såsom förtätade gaser, luktämnen

och sprängämnen, i allmänhet med olika vikttullsatser. Det stora

flertalet organiska kemikalier hänföres emellertid till slumprubriken för

kemiska preparat och drager en tull av 15 % av värdet. Härigenom har i regel

den organisk-kemiska industrin så att säga automatiskt fått ett starkt

tullskydd för nyupptagna och framför allt potentiella tillverkningar. Im
-

s. 376 Kontrollera mot PDF

376

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

portincidensen för de tullbelagda varorna utgjorde år 1953 i genomsnitt ca

13 %; räknat efter hela konsumtionen av de tullbelagda varorna torde

tullnivån ligga omkring 15 %.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att den nya nomenklaturen innebär en långtgående

specificering av varorna i enlighet med den kemiska systematikens krav.

Följden härav är att nuvarande tulltaxenummer i allmänhet splittras upp

på ett flertal rubriker i den nya taxan. Framför allt gäller detta förut

berörda slumprubrik, varav delar återfinnes under praktiskt taget samtliga

positioner.

Några normaltullsatser för individuella varuslag har, fortsätter kommittén,

icke kunnat beräknas. Det förekommer ofta att en vara kan tillverkas

på helt olika sätt ur olika råvaror och på grund därav i princip få helt

olika normaltullsatser. Som exempel på de komplicerade förhållandena anföres

av industrin, att ett visst ämne ibland kan vara utgångsmaterial för,

ibland åter produkt av ett visst annat ämne. Enligt industrins uppskattning

av de organiska produkternas manufaktureringsgrad uppgår emellertid

normaltullsatsen i genomsnitt till 10 % av värdet.

Kommittén finner det i överensstämmelse med vad som kommit till uttryck

på såväl handels- som industrisidan vara riktigt att icke eftersträva

någon gradering av tullskyddet utan gå in för en standardtullsats för organiska

produkter i allmänhet. Från denna tullsats bör undantag göras när

särskilda skäl kan anses motivera annan tullsats. Som det viktigaste undantaget

kan betraktas att för närvarande tullfria produkter här som på

andra områden som regel även i fortsättningen bör lämnas utan tull.

I fråga om storleken av standardtullsatsen framhåller kommittén att den

siffra, som föreslagits av industrin och tillstyrkts av handeln, nämligen

15 % av värdet, ligger avsevärt över den genomsnittliga normaltullsatsen

10 %. Även om normaltullsatsen för vissa produkter skulle ligga vid exempelvis

12 %, kan angelägenheten av en enhetlig tullsats icke få föranleda

att dessa produkter tages till riktpunkt för bedömandet, och den motiverar

än mindre att man därutöver jämkar standardtullsatsen uppåt till 15 %.

Med hänsyn bl. a. till att tullskyddet för närvarande ligger på en högre

nivå har kommittén emellertid funnit det befogat att något överskrida den

genomsnittliga normalnivån och stannat för en standardtullsats av 12 % av

värdet.

I enlighet härmed har kommittén inom detta kapitel i stort sett följt den

principen, att för närvarande tullfria varor lämnats utan till], medan för

närvarande tullbelagda varor oavsett den nuvarande tullens storlek upptagits

med en tullsats av 12 % av värdet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor anser sig kunna acceptera den föreslagna

standardtullsatsen om 12 %, ehuru detta säges innebära en klar sänkning

i förhållande till nuvarande nivå och till industrins förslag, mot vilket från

handelns sida någon erinran icke gjorts.

s. 377 Kontrollera mot PDF

377

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Vad kemikontoret anfört i sin under kap. 28 refererade tilläggsskrivelse

äger även sin giltighet bl. a. för till här behandlade kapitel hänförliga varor.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förevarande kapitel är med undantag av position 29.43 (vissa sockerarter)

i sin helhet inbegripet under förslaget till en gemensam nordisk marknad,

och samarbetsutskottets förslag till tulltaxa överensstämmer på de flesta

punkter med tulltaxekommitténs förslag (förekommande avvikelser redovisas

i det följande).

Departementschefen

Enighet torde råda om att en enhetlig standardtullsats i allmänhet bör

tillämpas för fullbelagda varor inom detta kapitel, och jag finner den av tulltaxekommittén

och nordiska utskottet föreslagna tullsatsen 12 % av värdet

lämplig för detta ändamål.

Framställningen i det följande torde frånsett vissa av kommittén särskilt

behandlade varugrupper få begränsas till i huvudsak sådana varuslag,

beträffande vilka under remissbehandlingen framställts erinringar mot

kommitténs förslag eller av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet framlagts

förslag som avviker från kommitténs.

Varuslag som icke tillverkas inom landet

Kommittén tar i ett särskilt avsnitt upp frågan om tullfrihet för kemikalier

som icke tillverkas inom landet och hänvisar därvid till sitt förslag om

generellt bemyndigande för Kungl. Maj :t att förordna om tullfrihet för sådana

varuslag. Enligt vad som tidigare anförts (jfr avd. IV) är jag av skäl,

som sammanhänger med frågan om en nordisk marknad, icke beredd att

nu upptaga kommitténs ifrågavarande förslag till prövning.

Läkemedel; råvaror för tillverkning av läkemedel; kemikalier för vissa tekniska

användningsområden

Nuvarande tulltaxa innehåller vissa bestämmelser om tullfrihet för varor

hänförliga till nämnda kategorier. Dessa varuslag faller enligt den nya nomenklaturen

under en mångfald olika rubriker inom förevarande och i

viss utsträckning även andra kapitel, varför kommittén funnit tullfrihet

icke lämpligen kunna stadgas vid varje särskild rubrik. Kommittén föreslår

i stället införande i tulltaxeförordningen av generella bestämmelser om tullfrihet

för ifrågavarande varuslag. Denna fråga kommer att behandlas i det

förslag till ändringar i tulltaxeförordningen, som jag har för avsikt att inom

kort anmäla för Kungl. Maj :t.

Föreningar av arsenik, antimon och vismut

Nuvarande tullförh&llanden

I nuvarande tulltaxa är föreningar av arsenik, antimon och vismut oavsett

sammansättningen särskilt upptagna utan tull.

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén anför att produkter av detta slag särskilt finner användning

för tillverkning av läkemedel och att det närmast torde vara denna omständighet

som föranlett tullfriheten. I den nya nomenklaturen blir dessa produkter

spridda över hela kemikalieavsnittet. Därest varorna är avsedda för

tillverkning av läkemedel skulle de emellertid fortfarande bli fria från tull

enligt föreslagen bestämmelse i tulltaxeförordningen (2 § 1 mom.). För de i

praktiken mindre viktiga fall då varorna är avsedda för annat ändamål har

kommittén icke funnit anledning föreligga att föreslå någon särbehandling,

utan varorna kommer då enligt förslaget att tullbehandlas efter vad taxan

eljest stadgar vid ifrågavarande rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer i förevarande

hänseende med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Vad kommittén i nu berörda hänseende anfört ger icke anledning till erinran

från min sida.

Luktämnen

Nuvarande tullförhållanden

Inom parfym-, livsmedels- in. fl. industrier använda vällukiande ämnen

av olika slag är i gällande taxa upptagna under en särskild rubrik med tull

av 4 ä 5 kronor per kg (i regel dock högst 10 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén tar i sitt betänkande (s. 252 f.) upp frågan om tullfrihet

eller maximering av tullen på luktämnen. Efter att ha framhållit att dylika

ämnen enligt den nya nomenklaturen faller dels under kap. 29 och dels

under kap. 33 anför kommittén bl. a. följande.

Nomenklaturens utformning medför att de till kap. 29 hänförliga luktämnena,

såsom ovan antytts, kan bli hänförliga till en mångfald olika

rubriker inom nämnda kapitel. En eventuell särbehandling av dessa produkter

— vare sig i form av tullfrihet eller maximering av tullen — kräver

därför en generell bestämmelse som griper över specificeringen i taxan.

Dylika anordningar är i princip föga tilltalande, låt vara att de i vissa fall

befunnits nödvändiga (exempelvis då det gäller läkemedel). För här ifrågavarande

produkter skulle den tull av 12 % av värdet, som föreslagits beträffande

organiska kemikalier i allmänhet, genomsnittligt sett innebära

en obetydlig tullhöjning. Importen av dessa kemiskt definierade luktämnen

är emellertid obetydlig — under den tid särskild statistik funnits beträffande

dylika produkter har importen icke något år överstigit 200 tkr

— varför frågan om tullättnad för desamma icke kan anses vara av någon

större betydelse.

s. 379 Kontrollera mot PDF

379

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

I betraktande av nu anförda omständigheter har kommittén funnit övervägande

skäl tala för att icke på sätt ifrågasatts undantaga de till kap. 29

hänförliga luktämnena från tillämpning av nyssnämnda tull.

(Däremot föreslår kommittén enligt vad som i det följande kommer att

redovisas tullfrihet för till kap. 33 hänförliga luktämnen.)

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa innehåller icke heller några särbestämmelser

beträffande hit hänförliga luktämnen.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs förslag i de hänseenden

varom här är fråga.

Vissa råvaror för tillverkning av plaster och uppblötningsmedel

Nuvarande tullförhållanden

Vissa produkter som enligt gällande tulltaxa i och för sig är belagda med

en tull av 15 % av värdet, nämligen alkylbensoler, alkylnaftaliner, alkylfenoler

och arylfenoler, skall enligt en anmärkning i taxan vara fria från

tull, när de är avsedda att användas vid tillverkning av plaster eller uppblötningsmedel;

anmärkningen i fråga tillkom i samband med en år 1950

genomförd provisorisk reglering av tullarna på plastområdet i avvaktan på

en allmän revision av taxan.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår icke någon särbehandling av ifrågavarande produkter

med undantag av att butylfenol och amylfenol i enlighet med ett från

industrins sida framfört förslag (oavsett användningen) upptagits i nr

29.06 med tullfrihet. Varorna i fråga skulle därför med nämnda undantag

bli belagda med en tull av 12 % av värdet och detta vare sig de såsom

isolerade kemiska föreningar faller under förevarande kapitel eller såsom

blandningar blir hänförliga till den under nr 38.19 upptagna slumprubriken

för kemiska preparat.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor uttalar beträffande butylfenol och

amylfenol att om kontoret haft kännedom om kommitténs förslag till

suspenderingsbestämmelser skulle kontoret ej ha framkommit med förslaget

att slopa tullen för dessa produkter.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening hemställer å andra

sidan om bibehållen tullfrihet för alkylbensoler; alternativt yrkas

att i tulltaxeförordningen införes en bestämmelse av innebörd, att alkylbensoler

avsedda för tillverkning av uppblötningsmedel skall vara tullfria.

— Liknande synpunkter anföres i en bilaga till Kooperativa förbundets

yttrande.

s. 380 Kontrollera mot PDF

380

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer i nu berörda hänseenden

med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Tullfriheten för här åsyftade produkter vid användning såsom råvaror vid

vissa tillverkningar har införts i avvaktan på en allmän revision av tulltaxan.

Med hänsyn till den omprövning av tullskyddet för de berörda färdigvarorna,

som nu verkställts, torde ifrågavarande användning icke längre motivera

befrielse från tull. Detta hindrar icke att sådana varuslag, beträffande vilka

eljest föreligger skäl härför, i taxan upptages såsom tullfria. På grund härav

och med hänsyn jämväl till den nordiska samordningen finner jag icke

anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

Ur 29.01. Nonen och dodecen samt styrener

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande tulltaxa hänföres dessa produkter till rubriker för vilka

tullfrihet är stadgad.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit att nämnda produkter samtliga upptages med

tullfrihet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor anför att dessa kemikalier icke tillverkas

inom landet och att det f. n. ej heller torde finnas några planer på

upptagande av sådan tillverkning. Kemikontoret har därför tidigare föreslagit

tullfrihet för nämnda kemikalier. Förslaget att Kungl. Maj :t skulle

äga rätt att suspendera tullar för kemikalier, vilka icke är föremål för inhemsk

tillverkning, innebär emellertid en vida mer tillfredsställande lösning

av problemet, enär därigenom en nystartad inhemsk tillverkning automatiskt

skulle komma i åtnjutande av standardtullskyddet. Kemikontoret

återtager därför sina tidigare förslag och hemställer att de nämnda produkterna

icke upptages med tullfrihet i själva tulltaxan.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer med tulltaxekommitténs

förslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

s. 381 Kontrollera mot PDF

381

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Ur 29.01. Cyklopropan

Nuvarande tullförhållanden

Denna produkt drager f. n. i egenskap av förtätad gas en tull av 5 öre

per kg brutto.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle varan, som icke är särskilt nämnd i

förslaget, beläggas med standardtullsatsen 12 % av värdet.

Yttrande

Stockholms handelskammare har överlämnat en framställning av Svenska

AB Gasackumulator, vari anhålles om tullfrihet under åberopande av att

varan, som användes såsom narkosmedel, enligt förslaget skulle komma

att drabbas av en betydande tullhöjning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag överensstämmer i förevarande hänseende med tulltaxekommitténs

förslag.

Departementschefen

Jag finner icke tillräckliga skäl föreligga att frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

Ur 29.04. Metanol

Nuvarande tullförhållanden

I gällande tulltaxa är metanol (metylalkohol) upptagen med en tull av

10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle standardtullsatsen 12 % av värdet bli

tillämplig, innebärande en nedsättning till ungefär hälften av den nuvarande

tullen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager metanol med tullfrihet.

Departementschefen

Anledning synes icke föreligga att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs

förslag, vilket av remissinstanserna lämnats utan erinran.

Ur 29.04. Acykliska alkoholer, avsedda att användas uteslutande för tillverkning

av natrium- eller kaliumxantogenat

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande tulltaxa åtnjutes tullfrihet för amylalkohol, avsedd att

användas för tillverkning av kalium- eller natriumxantogenat; för isopropylalkohol

och flertalet övriga alkoholer utgår tull med 15 % av värdet.

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för amylalkohol med nyssnämnda

användning; för övriga här avsedda produkter skulle enligt kommitténs

förslag standardtullsatsen 12 % av värdet bli tillämplig.

Yttranden

Elektrokemiska AB hemställer i särskild framställning om tullfrihet

även för isopropylalkohol, som användes för tillverkning av kalium- eller

natriumxantogenat. — Sveriges kemiska industrikontor tillstyrker den gjorda

framställningen och ifrågasätter utvidgning av tullfriheten till att omfatta

alla till nr 29.04 hänförliga acykliska alkoholer med här ifrågavarande

användning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer i förevarande

hänseende med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att i detta sammanhang

vidtaga någon ändring i kommitténs och utskottets samstämmiga

förslag.

Ur 29.04. Envärda alkoholer, innehållande minst 10 kolatomer (s. k. fettalkoholer)
Beträffande

s. k. fettalkoholer framhåller tulltaxekommittén att dessa

liänföres till nr 29.04 om de förekommer som isolerade föreningar, under

det att vanligen förekommande blandningar av olika fettalkoholer faller

under nr 15.10. För sistnämnda produkter har kommittén föreslagit en tull

av 10 % av värdet, och kommittén har ansett lämpligt att denna tullsats får

gälla även för de hit hänförliga varorna. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet,

som icke medtagit nr 15.10 i hittills framlagt förslag till gemensam

nordisk marknad och därför icke haft anledning ta ställning till frågan

om tullsatsens storlek vid denna rubrik, låter i sitt förslag beträffande nr

29.04 standardtullsatsen, 12 % av värdet, gälla även för nu ifrågavarande

produkter. Denna omständighet synes icke utgöra anledning att i dagens läge

avvika från tulltaxekommitténs förslag.

Ur 29.04. Etylenglykol

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgick tidigare med 4 öre per kg men har genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift fr. o. m. den 10 juli 1955 höjts till 8 % av värdet.

s. 383 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

383

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall varan beläggas med standardtullsatsen

12 % av värdet. Kommittén erinrar om att tullen på etylenglykol före år

1927 utgjorde 15 % av värdet men sagda år nedsattes (till 4 öre per kg)

på grund av att någon inhemsk tillverkning av varuslaget då icke förekom.

Sedan inhemsk tillverkning upptagits gjordes från tillverkarhåll år 1950

framställning om höjning av tullen till det för flertalet andra glykolprodukter

gällande beloppet 30 öre per kg eller vid dåvarande prisläge något över

15 % av värdet. Framställningen tillstyrktes av kommerskollegium och

generaltullstyrelsen men blev sedermera överlämnad till tulltaxekommittén

för att tagas i övervägande vid utredningsuppdragets fullgörande. Kommittén

anför vidare.

Då den nuvarande tullen för etylenglykol endast motsvarar ett par procent

av värdet, skulle en tillämpning av standardtullen för detta varuslag innebära

en mycket betydande tullhöjning. Den utländska konkurrensen synes

emellertid numera vara mycket hård, och detta säges ha bidragit till att

produktionen hållits nere. Tillverkningskapaciteten efter en pågående utbyggnad

uppgives ungefär komma att motsvara det inhemska behovet. Enligt

kommitténs uppfattning finnes icke tillräcklig anledning att på denna

punkt frångå standardtullsatsen för organiska kemikalier.

Yttranden

Svenska handelsagenters förening anser en höjning av tullen utöver 1955

års nivå vara obefogad med hänsyn till att den inhemska produktionen ej

är tillräcklig för behovet i Sverige, ett behov som ökar i takt med utvecklingen

mot fler motorfordon. Föreningen hemställer därför om ett bibehållande

av den provisoriska tullsatsen 8 % av värdet.

Smörjoljecentralen påyrkar att tidigare gällande vikttullsats 4 öre per kg

bibehålies. Förslaget innebär en ökning för importören med 20 öre per kg,

vilket för konsumenten-bilägaren blir nära 30 öre.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommilténs förslag innebär även samarbetsutskottets förslag

en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Vad som anförts från vissa remissinstansers sida utgör enligt min uppfattning

icke tillräcklig anledning att avvika från standardtullsatsen, utan

jag anser i likhet med tulltaxekommittén och nordiska samarbetsutskottet

att denna tullsats bör tillämpas även här.

Ur 29.05. Mentol

Mentol var tidigare belagd med en tull av 50 öre per kg; enligt tulltaxekommitténs

förslag, som dock icke baserats på särskilda överväganden beträffande

mentol, skulle varan draga standardtullsatsen 12 % av värdet. Ef
-

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ter förhandlingar inom GATT har varan emellertid fr. o. m. den 19 september

1956 gjorts tullfri, och den har upptagits med tullfrihet även i det nu

framlagda tulltaxeförslaget (liksom i nordiska ekonomiska utskottets förslag

till nordisk tulltaxa).

Ur 29.11. Formaldehyd

Nuvarande tullförhållanden

Formaldehyd i vattenlösning drager en tull av 15 öre, formaldehyd i fast

form en tull av 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle standardtullsatsen 12 % av värdet bli

tillämplig, innebärande en mycket betydande nedsättning av den nuvarande

tullen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall varuslaget i fråga draga en tull av 6 %

av värdet.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs

förslag, vilket icke föranlett någon erinran från remissinstansernas

sida; framhållas må att det nordiska förslaget till skillnad från

kommittéförslaget bygger på tullfrihet för metanol.

Ur 29.13. Metyletylketon

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår enligt gällande taxa med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle standardtullsatsen 12 % av värdet bli

tillämplig på detta varuslag.

Yttrande

Smörjoljecentralen påyrkar oförändrad tullsats för metyletylketon. En

tull av 12 % av värdet uppgives komma att innebära en ökning av tullen

från 15 öre till 19 öre per kg. Detta anses omotiverat, då varan ej tillverkas

inom landet. Vidare uppgives att varan i många fall ej kan ersättas med annan

produkt i motsvarande prisklass.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa överensstämmer i förevarande

hänseende med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

s. 385 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

385

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

förslag.

Ur 29.14, ur 29.16. Myrsyra och mjölksyra samt salter därav

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande tulltaxa är dessa produkter tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag upptager varorna med bibehållen tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall myrsyra och mjölksyra samt salter därav

beläggas med standardtullsatsen 12 % av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag att

tullfriheten bibehålies.

Ur 29.16. Acetylsalicylsyra

Nuvarande tullförhållanden

Acetylsalicylsyra är för närvarande tullfri i egenskap av apoteksvara.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att standardtullsatsen 12 % av värdet göres tillämplig

på detta varuslag och anför till stöd härför bl.a. följande.

För att undvika fördyring av läkemedel har det sedan gammalt varit

regel i svensk tullpolitik att apoteksvaror icke belägges med tull. Emellertid

torde det få anses vara lika angeläget att säkerställa försörjningen med viktiga

läkemedel. Kan detta icke ske utan stöd från det allmänna, bör man

enligt kommitténs uppfattning icke utan vidare ställa sig avvisande till ett

undantag från den först angivna principen, om detta visar sig vara den mest

ändamålsenliga vägen, och ett sådant undantag har också nyligen gjorts i

fråga om penicillin (se nr 29.44 A). Vad acetylsalicylsyra beträffar har

det beräknats att en tull av 15 %, därest skyddet utnyttjas vid prissättningen,

skulle medföra en fördyring av en 50-ask magnecyltabletter med endast

omkring 2 öre. Från konsumentsynpunkt kan detta icke spela någon avgörande

roll. Den omständigheten att en inhemsk läkemedelsindustri kunnat

utvecklas utan tullskydd berättigar icke till slutsatsen att tull skulle kunna

undvaras i detta fall. Det föreligger nämligen en avsevärd skillnad i konkurrensförhållandena

mellan de mera speciella artiklar, som den egentliga läkemedelsindustrin

i allmänhet tillverkar, och en stapelvara som acetylsalicylsyra,

vilken i tillverkningsavseende har samma karaktär som vilken annan

kemisk produkt som helst. Tillverkningen av acetylsalicylsyra har icke heller

tillkommit utan stöd från det allmännas sida, eftersom produktionen

25 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

upptogs enligt ett med staten träffat avtal om bl. a. vissa prisgarantier; giltighetstiden

för detta avtal har emellertid numera utlöpt. Kommittén har

kommit till den uppfattningen att ett tullskydd för acetylsalicylsyra är motiverat

och beträffande storleken av detta icke funnit anledning föreligga att

avvika från den standardtullsats av 12 % av värdet som eljest föreslås beträffande

organiska kemikalier.

Mot kommitténs förslag har ledamöterna Gustafsson och Westerlind anfört

följande reservation.

Sedan gammalt upprätthålles med rätta den principen, att läkemedel skall

vara tullfria. Denna princip bör hävdas utan undantag. Skulle någon viss

tillverkning av beredskaps- eller andra skäl befinnas vara i behov av stöd

från det allmänna, bör detta lämnas i annan ordning än genom tullskydd.

Acetylsalicylsyra är för närvarande tullfri. Redan mot bakgrunden av den i

det föregående hävdade principen, att det bör krävas en synnerligen stark

motivering för att sätta tull på en förut tullfri vara, framstår majoritetens

förslag som betänkligt. I ännu liögre grad blir detta fallet, när majoriteten

ifrågasätter tullbeläggning på ett läkemedel.

Yttranden

Medicinalstyrelsen förklarar sig finna det angeläget att en inhemsk produktion

av acetylsalicylsyra säkerställes; eftersom andra statliga stödåtgärder

härför icke tillgripits, vill styrelsen icke motsätta sig att kommitténs

förslag i denna del genomföres. — Försvarets sjukvårdsstyrelse har intet

att erinra mot kommitténs förslag utan finner den föreslagna tullsatsen

lämpligt avvägd och ägnad att ge det skydd för den inhemska tillverkningen

som är erforderligt ur beredskapssynpunkt. — Sveriges kemiska industrikontor

tillstyrker den föreslagna tullen och framhåller bl. a. att, sedan läkemedelsrabatter

införts i vårt land, de sociala skälen mot att ge den kemiska

industrin ett visst tullskydd även i fråga om läkemedel icke kan tillmätas

samma styrka som tidigare.

Priskontrollnämnden uttalar att därest beredskapsskäl talar för ett stödjande

av inhemsk produktion, bör ett sådant stöd utformas på annat sätt

än genom tullar. Sveriges grossistförbund anför i huvudsak samma synpunkter

som priskontrollnämnden. Förslaget avstvrkes också i den av Stockholms

handelskammare redovisade skrivelsen från Apoteksvarucentralen

Vitrum apotekare AB.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har upptagit acetylsalicylsyra med tullfrihet i sitt förslag till

gemensam nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Med hänsyn till önskvärdheten av en samordning med det nordiska förslaget

har acetylsalicylsyra upptagits utan tull i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

s. 387 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

387

Ur 29.25. Acetanilid

Nuvarande tullförhållanden

Varan är f. n. såsom ej särskilt nämnt kemiskt preparat belagd med tull

av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag blir varan belagd med standardtullsatsen 12 %

av värdet.

Yttrande

Skånes handelskammare anför att en tillverkare av pigmentfärger anmärkt

på att acetanilid, vilken användes som råvara för framställning av

ett färgpigment, skulle beläggas med en tull av 12 % medan slutprodukten

är tullfri.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag blir acetanilid belagd med samma tull som enligt

tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Jag finner icke skäl vidtaga någon ändring i tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

Ur 29.25. Urinämne (innehållande mer än 45 % kväve)

Nuvarande tullförhållanden

Urinämne drager enligt gällande taxa en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för varuslaget i fråga.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en gemensam nordisk marknad biträder

jag tulltaxekommitténs förslag.

Ur 29.30. Cyklohexylsulfaminsyra och dess salter

Tulltaxekommittén har (under nr 29.36) upptagit natriumcyklohexylsulfamat

med tullfrihet; kommittén har därvid utgått från att nämnda

vara utgjorde det enda jämte sackarin och dess alkalisalter tillåtna sötningsmedlet

för livsmedel. Enär numera cyklohexylsulfaminsyra och dess

salter samtliga får användas för nämnda ändamål, har i det nu framlagda

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

förslaget tullfrihet upptagits för alla dessa produkter. Förslaget överensstämmer

härutinnan med nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag

till nordisk tulltaxa.

29.36. Sulfonamider

För sulfonamider utgår f. n. tull med 15 % av värdet, för så vitt de icke

utgör apoteksvara, i vilket fall de är fria från tull. Tulltaxekommitténs förslag

innebär ingen annan ändring än att i stället för nyssnämnda tullsats

skulle tillämpas den till 12 % av värdet uppgående standardtullsatsen. Förslaget

till nordisk tulltaxa upptager alla sulfonamider med tullfrihet. I avvaktan

på prövning av frågan om en gemensam marknad förordar jag tulltaxekommitténs

förslag.

Ur 29.38. Nikotinsyra och nikotinsyraamid

Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor är i gällande taxa särskilt nämnda med tullfrihet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet och anför i samband därmed

bl. a. följande.

Industrin har föreslagit tullfrihet för samtliga till detta nummer hänförliga

varor med undantag av nikotinsyra och nikotinsyraamid. Anledningen

till detta undantag torde vara att ämnena i fråga till skillnad från de

flesta andra vitaminer icke har sin huvudsakliga användning som läkemedel

utan för vitaminering av mjöl. Tullfriheten har emellertid införts

med tanke på denna användning, och kommittén har funnit övervägande

skäl tala för att bibehålla densamma.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor hävdar att tullfriheten införts främst

med utgångspunkt från att varorna näppeligen ansågs komma att bli föremål

för inhemsk tillverkning, en utgångspunkt som senare visat sig felaktig.

Att varorna användes för vitaminering av livsmedel var visserligen

ett vägande argument för att förmå statsmakterna att frångå sin då

förda återhållsamma politik när det gällde tulländringar över huvud taget

men kan enligt kemikontorets uppfattning icke utgöra tillräckliga skäl

för avslag å industrins önskemål om tullens återinförande. I här föreliggande

fall skulle en tull av 12 % medföra en ytterst liten fördyring av livsmedlet

i fråga. I 1 kg berikat vetemjöl, vilket i handeln kostar nära 1 krona,

ingår 40 milligram nikotinsyra. En tull av 12 % härå skulle medföra en

fördyring av vetemjölet med endast 0,01 öre per kg.

Medicinalstyrelsen anser att samtliga vitaminpreparat bör förbli tullfria.

s. 389 Kontrollera mot PDF

389

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för dessa varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

29.40. Enzymer

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande taxa är ostlöpe upptaget med en tull av 12 öre per kg,

under det att övriga enzymer är hänförliga till slumprubriken för kemikalier

och sålunda belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för hela rubriken, beträffande ostlöpe under

åberopande av att tillverkningen inom landet till övervägande del äger

rum hos ett företag inom jordbrukskooperationen och att tullen under sådana

förhållanden knappast kan spela någon roll vare sig för avsättningen

av löpe till mejerierna eller för avsättningen av kalvmagar till löpefabrikationen.

Beträffande övriga varor har kommittén hänvisat till att industrin

själv föreslagit tullfrihet.

Yttranden

Kommitténs förslag om tullfrihet för o s 11 ö p e tillstyrkes av Sveriges

Icmtbruksförbund och Riksförbundet Landsbggdens folk; däremot anser

Sveriges kemiska industrikontor att tullen bör bestämmas till 5 % av värdet

(motsvarande i GATT gjord tullbindning).

Sveriges kemiska industrikontor avstyrker även förslaget om tullfrihet

för andra enzymer. Kontoret framhåller bl. a. att vissa enzymer

redan tillverkas inom landet och att enzymtillverkningen här måste anses

ha goda utvecklingsmöjligheter. Biokemisk grundforskning bedrives nämligen

i Sverige i relativt stor omfattning och på ett mycket kvalificerat plan.

För att man industriellt och ekonomiskt skall kunna utnyttja i forskningen

vunna rön är det emellertid nödvändigt att enzymer tillerkännes ett lämpligt

avvägt tullskydd. Kontoret återtager därför sitt tidigare förslag om tullfrihet

för enzymer och hemställer att sådana i tulltaxan åsättes samma tull

som organiska kemikalier i allmänhet. Detta anses även nödvändigt för

att icke göra det av tulltaxekommittén föreslagna tullskyddet om 12 %

för maltextrakt (nr 19.01) för avklistringsändamål helt fiktivt. Under senare

år har nämligen vissa enzymer funnit användning för nämnda ändamål.

En suspendering av tullen bör dock kunna ske för sådana enzymer,

som icke tillverkas inom landet och icke konkurrerar med inom landet tillverkade

varor. Vidare framhålles att enligt kommitténs förslag beträffan
-

s. 390 Kontrollera mot PDF

390

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

de läkemedelsråvaror tullfrihet under alla förhållanden skulle kunna påräknas

för enzymer för detta ändamål. — Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters

förening hemställer, under åberopande av samma skäl som

framföres av Sveriges kemiska industrikontor, om bibehållande av den nuvarande

tullen för bakterieamylas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager denna rubrik med

tullfrihet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag förordar

jag att tullfrihet stadgas för hithörande varuslag.

Ur 29.44. Penicillin, dess salter och andra derivat därav

Nuvarande tullförhållanden

Dessa produkter är f. n. belagda med en tull av 30 öre för 1 miljon internationella

enheter (MIE).

Tulltaxekommittén

Kommittén har upptagit produkterna i fråga med oförändrad tullsats

samt anför bl. a. följande.

Tullen på penicillin samt derivat och beredningar därav tillkom genom

beslut av 1952 års riksdag. I den i ärendet avlåtna propositionen framhöll

chefen för finansdepartementet angelägenheten ur beredskapssynpunkt av

att den svenska produktionen av penicillin hölles i gång. De svårigheter som

mötte denna industri syntes främst vara orsakade av att den utländska

penicillinindustrin besutte en överkapacitet som under fredstid kunde utnyttjas

för export. Vidare hindrades den svenska penicillinindustrins egen

export av i många fall prohibitiva tullar. Då förutsättningen för en ekonomisk

tillverkning dessutom syntes vara att produktionen kunde bedrivas i

relativt stor skala, fann departementschefen det motiverat att denna industri

åtminstone under en övergångstid bereddes visst marknadsskydd.

Efter att ha redovisat handelns och industrins synpunkter, innefattande

bl. a. åtskilliga uppgifter angående prisförhållandena, fortsätter kommittén.

Med hänsyn till den prissänkning som inträtt sedan år 1952 torde den nuvarande

tullen, i synnerhet då det gäller vissa slag av penicillin, få anses

vara för svenska förhållanden anmärkningsvärt hög. Tullen har emellertid

införts i syfte att säkerställa en inhemsk produktion av ifrågavarande preparat,

och kommittén finner skäl tala för att den i dagens läge icke kan reduceras

utan risk för produktionens bestånd. Med hänsyn härtill har kommittén

ansett övervägande skäl tala för att icke för närvarande vidtaga

någon ändring i tullen. Därest ett permanent tullskydd av nuvarande storlek

skulle vara nödvändigt för upprätthållande av en penicillintillverkning

här i landet, måste detta emellertid anses innebära en icke oväsentlig förändring

i de förutsättningar på vilka statsmakterna år 1952 grundade sitt

s. 391 Kontrollera mot PDF

391

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

beslut. Frågan om stöd åt penicillintillverkningen bör därför enligt kommitténs

uppfattning underkastas en förutsättningslös omprövning, sedan

ytterligare några års erfarenheter vunnits rörande storleken av det tullskydd

som på längre sikt kan erfordras för tillverkningens upprätthållande.

Reservation mot kommitténs förslag har avgivits av fyra av kommitténs

tio ledamöter. Herrar Boo och Spetz anför att gällande tullsats nu visar

höga incidenser, i vissa fall upp mot 100 %. Efter tullens införande har

inom landet upptagits tillverkning av andra antibiotika utan att något som

helst tullskydd ifrågasatts. Principen om tullfrihet för läkemedlen bör därför

omfatta även penicillin. Som ett första led i avvecklingen av denna tull

föreslår dessa reservanter en nedsättning till 20 öre per MIE. Återstående

tullskydd bör upptagas till prövning inom en relativt kort tidrymd. Herrar

Gustafsson och Westerlind föreslår tullfrihet för ifrågavarande produkter

under hänvisning till sin reservation beträffande acetylsalicylsyra (jfr nr

29.16) och med åberopande i övrigt av liknande synpunkter som de förut

nämnda reservanterna.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor ansluter sig till kommitténs förslag. Kontoret

vänder sig särskilt mot att reservanterna som argument för tullfrihet

åberopat att tillverkningar av andra antibiotika än penicillin upptagits

inom landet utan att önskemål om tullskydd för dessa framförts till kommittén.

I själva verket föreligger ett påtagligt behov av tullskydd även för

streptomycin, som närmast torde åsyftas i uttalandet, men kontoret har ansett

att läkemedelsindustrin med hänsyn till alltjämt rådande fördomar

mot tullar på läkemedel tills vidare bör i görligaste mån begränsa sina

yrkanden på tullskydd, och på dess inrådan har vederbörande tillverkare

icke officiellt framfört önskemål om tull på streptomycin. Kemikontoret

säger sig icke ha kunnat tänka sig att denna återhållsamhet i yrkandena

skulle kunna användas som argument mot kravet på att nu gällande tull

å penicillin tills vidare skall bibehållas.

Medicinalstyrelsen erinrar om att styrelsen 1951 tillstyrkt tull för penicillin,

dess salter och andra derivat därav, och finner ej anledning att nu

ändra sin då intagna ståndpunkt. Styrelsen ansluter sig emellertid till den

av kommittén uttalade uppfattningen att frågan om tullskyddets storlek bör

förutsättningslöst omprövas, sedan ytterligare några års erfarenheter vunnits.

— I det till medicinalstyrelsens skrivelse bifogade yttrandet från föreståndaren

för kemiska avdelningen vid statens farmacevtiska laboratorium

anför denne bl. a. att det förefaller som om penicillintullen salts onaturligt

högt och konstruerats på ett föga ändamålsenligt sätt. Enligt hans uppfattning

skulle en förhållandevis låg värdetull vara rättvisare och göra lika god

nytta.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser lullsatsen för penicillin lämpligt avvägd

och ägnad att giva det skydd för den inhemska tillverkningen, som är

erforderligt ur beredskapssynpunkt.

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap instämmer i kommitténs

uttalande att tullen på penicillin bör omprövas. Nämnden erinrar om att

den i samband med tullskyddets införande föreslog att andra stödformer

skulle övervägas, t. ex. en direkt statlig subvention till de inhemska tillverkarna

av penicillin. Om en tull på penicillin skulle kunna tillräckligt motiveras

av andra skäl än beredskapssynpunkter, hade riksnämnden dock icke

något att erinra mot en sådan tull.

Statens priskontrollnåmnd föreslår tullfrihet för ifrågavarande produkter;

om beredskapsskäl talar för ett stödjande av inhemsk produktion, bör

sådant stöd enligt nämndens åsikt utformas på annat sätt än genom tullar.

— Sveriges grossistförbund anser att principen om tullfrihet för läkemedel

konsekvent bör upprätthållas. —- Tullfrihet påyrkas även i den av Stockholms

handelskammare redovisade skrivelsen från Apoteksvarucentralen

Vitrum apotekare AB.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet därvid emellertid

för Sveriges vidkommande förutsatts, att nuvarande tull skulle få behållas

under 5 år efter införandet av den gemensamma marknaden.

Departementschefen

Tulltaxekommittén har funnit övervägande skäl tala för att icke omedelbart

vidtaga någon ändring av tullen på penicillin och derivat därav men

förordat en omprövning av frågan efter ytterligare några års erfarenheter.

Fyra av kommitténs tio ledamöter har emellertid direkt uttalat sig för en

omedelbar eller successiv avveckling av tullen med hänvisning till den eljest

i tulltaxan genomförda principen om tullfrihet för läkemedel. Denna princip

är accepterad i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, enligt vilken tullfrihet

således skall gälla även för nu ifrågavarande preparat. Enligt min

uppfattning talar övervägande skäl för att tullen avvecklas. Jag finner det

emellertid skäligt med en viss övergångstid och förordar därför att den nuvarande

tullen bibehålies under två år efter den nya svenska tulltaxans

ikraftträdande.

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

30.01. Körtlar och andra organ

Gällande tullfrihet föreslås i enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska

ekonomiska samarbetsutskottets förslag bibehållen.

30.02. Immunsera; mikrobvacciner, mikrobkulturer och liknande produkter

Hithörande produkter är med vissa undantag enligt gällande taxa fria från

tull, och rubriken i sin helhet har i enlighet med vad som föreslås av såväl

tulltaxekommittén som nordiska ekonomiska samarbetsutskottet upptagits

med tullfrihet i det nu framlagda taxeförslaget.

s. 393 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

393

30.93. Läkemedel

Denna position motsvarar den nuvarande rubriken för apoteksvaror

men omfattar till skillnad från denna endast beredningar men icke enkla

kemikalier och droger (bulkvaror); å andra sidan omfattar förevarande

position även läkemedel som enligt gällande bestämmelser icke är att anse

som apoteksvara.

Nuvarande tullförhållanden

Produkter som är hänförliga till apoteksvaror är tullfria med undantag

av penicillinpreparat, vilka drager en tull av 30 öre per en miljon internationella

enheter; produkter som icke är hänförliga till apoteksvaror faller

i regel under tullpliktiga rubriker, ofta under slumprubriken för kemiska

preparat med tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår oförändrad tull för penicillinpreparat, en tull av 12 %

av värdet för varor innehållande acetylsalicylsyra (även jämte mindre mängd

narkotiskt ämne) såsom enda läkemedel samt tullfrihet för övriga varuslag.

Vad beträffar penicillinpreparaten erinrar kommittén att den vid behandlingen

av kapitel 29 föreslagit bibehållande av den nu utgående tullen för

penicillin och derivat därav (nr 29.44 A). I överensstämmelse därmed anses

någon ändring icke heller böra vidtagas i fråga om tullen på hit hänförliga

beredningar av dessa ämnen. Kommittén framhåller att tullen på grund

av sin konstruktion blir betydligt lägre i förhållande till värdet när det

gäller beredningar än då fråga är om bulkvaran penicillin. Enligt tillgängliga

uppgifter skulle den för beredningar motsvara i genomsnitt 10 å 15 % av

värdet.

I fråga om acetylsalicylsyrapreparaten sammanhänger förslaget med att

kommittén föreslagit införande av tull på acetylsalicylsyra med 12 % av värdet

(jfr nr 29.16). För att icke detta tullskydd skall bli illusoriskt har kommittén

ansett det vara nödvändigt att åtminstone i viss utsträckning införa

tull jämväl på hit hänförliga beredningar innehållande acetylsalicylsyra.

Förslaget har erhållit sin förut angivna utformning i syfte att begränsa

tullbeläggningen till preparat, vilkas övervägande värde ligger i acetylsalicylsyran.

Beträffande övriga preparat framhåller kommittén att till denna position

kommer att hänföras även vissa preparat, som icke anses utgöra apoteksvara

utan hänföres till andra, oftast tullbara rubriker i gällande taxa (s. k.

fria läkemedel). Exempel på dylika preparat utgör åtskilliga liniment, mentolpreparat,

tanddroppar, vissa pastiller och tabletter m. m. Kommittén har

funnit övervägande skäl tala för att dessa preparat befrias från tull. Häri Senom

skulle man även undgå en mindre tilltalande konsekvens av nuvarande

anordning, nämligen att ett läkemedel automatiskt blir belagt med tull, om

det med hänsyn till önskvärdheten av att främja dess användning undantages

från att anses som apoteksvara.

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Ledamöterna Boo och Spetz har beträffande penicillinpreparat, ledamöterna

Gustafsson och Westerlind beträffande såväl penicillin- som acetylsalicylsyrapreparat

avgivit reservationer av enahanda innebörd som i fråga

om motsvarande enkla kemikalier (jfr nr 29.16 och 29.44).

Yttranden

Under nr 29.16 och 29.44 redovisade remissyttranden beträffande acetylsalicylsyra

och penicillin avser även hit hänförliga beredningar av dessa

ämnen.

Beträffande acetylsalicylsyrapreparat har i det av medicinalstyrelsen

överlämnade yttrandet från föreståndaren för kemiska avdelningen

vid statens farmacevtiska laboratorium föreslagits att en eventuell tullbeläggning

av acetylsalicylsyra endast får träffa substansen som sådan och

icke till detta nummer hänförliga beredningar.

Förslaget om tullfrihet för s. k. fria läkemedel avstyrkes av medicinalstyrelsen,

som föreslår bibehållande av nuvarande bestämmelser. De

i bilaga III till apoteksvarustadgan upptagna varorna, vilka torde vara de

som tulltaxekommittén närmast åsyftat, är föråldrade och av tvivelaktigt

medicinskt värde, och det allmännas möjlighet att utöva kontroll över varorna

i fråga mindre god. De skäl, som kan åberopas för tullfrihet för läkemedel,

saknar därför i stor utsträckning giltighet då det gäller de s. k. fria

läkemedlen. Styrelsen åberopar även ett yttrande i samma riktning av föreståndaren

för kemiska avdelningen vid statens farmacevtiska laboratorium.

I det av medicinalstyrelsen överlämnade yttrandet från direktionen för apotekarsocieteten

biträdes däremot kommitténs förslag på denna punkt; det uttalas

emellertid att full överensstämmelse synes böra råda mellan läkemedelsdefinitionen

i tulltaxan och den som tillämpas vid handeln med läkemedel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för rubriken i dess helhet;

för Sveriges vidkommande har dock förutsatts att nuvarande tull på

penicillinpreparat får behållas under 5 år efter införandet av den gemensamma

marknaden.

Departementschefen

I enlighet med den ståndpunkt jag tagit i fråga om penicillin och acetylsalicylsyra

(jfr nr 29.16 och 29.44) bör tullfrihet stadgas för preparat av

dessa ämnen, beträffande penicillinpreparat dock först efter en tvåårig

övergångstid med oförändrad tull.

Vad beträffar de s. k. fria läkemedlen skulle i och för sig kunna göras

gällande att här icke föreligger samma skäl för tullfrihet som när det gäller

apoteksvaror. I den mån varorna faller under förevarande position bör

man emellertid enligt min uppfattning icke komplicera tulltaxan genom att

utbryta dessa föga betydelsefulla preparat och åsätta dem särskilda tulisat
-

s. 395 Kontrollera mot PDF

395

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ser. En sådan åtgärd skulle icke heller vara förenlig med det nordiska förslaget.

Vad angår det under remissbehandlingen uttalade önskemålet om

överensstämmelse mellan vissa läkemedelsdefinitioner vill jag endast framhålla

att man härvidlag i vad avser tulltaxan principiellt blir bunden av den

internationella nomenklaturen på samma sätt som när det gäller andra

varudefini tioner.

I enlighet med vad sålunda anförts förordar jag att tullfrihet stadgas för

rubriken i dess helhet med förut angivna övergångsanordning i fråga om

penicillinpreparat.

30.04. Vadd, bindor och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Häftplåster och gipsbindor drager en tull av 15 % av värdet. Icke impregnerad

vadd och icke impregnerade gasbindor, vilka artiklar vid tiden för

tulltaxekommitténs arbete var belagda med vikttullar, drager efter 1955 års

beslut om särskild tullavgift en tull av 10 % resp. 12 % av värdet. Med

läkemedel impregnerade artiklar är i princip att anse som apoteksvara och

därmed för närvarande befriade från tull. Enligt gällande bestämmelser är

emellertid förbandsartiklar, impregnerade uteslutande i antiseptiskt syfte,

undantagna från att anses såsom apoteksvara, varigenom de i regel blir belagda

med nyssnämnda tullsatser. Detsamma gäller vissa speciella artiklar,

som även faller under förevarande position, exempelvis spanskpepparbomull

(Thermogenevadd).

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i huvudsak följande tullsatser för de varuslag,

som numera faller under denna position, nämligen för häftplåster och

gipsbindor 12 %, för icke impregnerad vadd 10 % samt för icke impregnerade

gasbindor 14 % av värdet; för impregnerade artiklar av de två sistnämnda

slagen föreslår kommittén tullfrihet.

Beträffande häftplåster (varunder även innefattas s. k. snabbförband o. d.)

framhåller kommittén att detta i allmänhet torde vara av sådan beskaffenhet

att det icke blir hänförligt till apoteksvaror. Varan beläggas då med

en tull av 15 % av värdet enligt rubriken för ej särskilt nämnda kemiska

preparat. Enligt kommitténs förslag skulle denna tullsats såvitt angår kemikalierna

reduceras till 12 % (standardtullsatsen för kap. 29), och kommittén

har funnit sistnämnda tullsats lämplig även för häftplåster.

Tullsatsen för gipsbindor har enligt vad som framgår av kommitténs uttalande

(under nr 30.05 i betänkandet) bestämts med beaktande av att för

gasbindor och annan bomullsväv föreslagits en tull av 14 % av värdet och

att i gipsbindor ingår jämväl tullfritt material.

Förslaget beträffande icke impregnerad vadd avser alla slag av vadd och

överensstämmer ungefär med normaltullsatsen (varan behandlad under nr

59.01 i betänkandet).

s. 396 Kontrollera mot PDF

396

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Vad beträffar icke impregnerade gasbindor har förslaget icke utformats

med tanke speciellt på detta varuslag utan avser bomullsvävnader i allmänhet

(behandlas i betänkandet under nr 55.07—55.10).

Beträffande slutligen de till positionen hänförliga impregnerade artiklarna

har kommittén ansett dem icke vara av nämnvärd betydelse och funnit

tullfrihet kunna medgivas i likhet med vad som föreslagits beträffande

de till föregående position hänförliga »fria läkemedlen».

Yttrande

Beträffande häftplåster yrkar Mölnlycke väfveriaktiebolcig att varan

skall jämställas med vävnader, impregnerade eller överdragna med

gummi, för vilka tulltaxekommittén föreslagit en tull av 14 % av värdet.

— I fråga om vadd och gasbindor föreligger vissa yttranden, vilka

redovisas i det följande under nr 59.01 resp. 55.07—55.09.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke här berörda

varuslag.

Departementschefen

Till detta nummer hänförliga artiklar är i regel till stor del tillverkade

av textilvara, varför tullen bör fastställas med beaktande av vad som eljest

kan bli bestämt för varor av sistnämnda slag.

Beträffande häftplåster och gipsbindor anser jag mig kunna biträda kommittéförslaget,

oaktat jag i det följande föreslår något lägre tull på textilvaror

än kommittén; framhållas må att mitt förslag på textilområdet innebär en

tullsats av 12 % av värdet även för de med gummi behandlade vävnader,

som avses i det nyss återgivna yttrandet rörande häftplåster.

Vadd och gasbindor faller under denna rubrik, om de inkommer i detaljhandelsförpackningar,

och torde i sådant fall liksom enligt kommitténs förslag

böra draga samma tull som när de inkommer i förpackningar av annan

art. För sistnämnda fall föreslår jag beträffande vadd under nr 59.01 en tull

av 10 % och beträffande gasbindor (förbandsgas) under nr 55.07—55.09 en

tull av 12 % av värdet, vilka tullsatser således torde böra tillämpas även här.

Med den nya utformning nomenklaturen erhållit torde någon anledning

icke föreligga att från nämnda tullsatser undantaga vadd och bindor med

impregnering. Framhållas må att dylika artiklar av beskaffenhet att utgöra

apoteksvaror avses skola enligt bestämmelse i tulltaxeförordningen fortfarande

bli fria från tull.

I enlighet med vad sålunda anförts föreslår jag en tull av 10 % av värdet

för vadd och 12 % av värdet för övriga hit hänförliga varuslag.

s. 397 Kontrollera mot PDF

397

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

30.05. Andra farmaceutiska produkter och artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för tandcement och tandfyllnadsmedel, vilken vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete utgjorde 15 %, har i samband med GATT-förhandlingarna

år 1956 fr. o. m. den 1 januari 1957 reducerats till 12 % av värdet.

Bariumsulfat (röntgenkontrastmedel) är tullfritt; etuier och lådor med utrustning

för första förband drager olika tullsatser alltefter beskaffenhet;

övriga varor är i stort sett belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tandcement och andra tandfyllnadsmedel

samt etuier och lådor med utrustning för första förband beläggas med

tull av 12 % av värdet, under det att tullfrihet skulle åtnjutas för övriga

artiklar. Vad särskilt beträffar etuier och lådor med utrustning för första

förband framhåller kommittén, att tullsatsen med hänsyn till den föreslagna

tullen på förbandsgas icke bör överstiga 14 %; då vanligen även lägre

tullbeskattade varor ingår, finner kommittén att tullsatsen bör bestämmas

till en något lägre siffra.

Yttranden

Mölnlgcke väfveriaktiebolag påyrkar en tull av 16 % för etuier och lådor

med utrustning för första förband, d. v. s. samma tullsats som bolaget yrkar

beträffande förbandsgas.

Generaltullstgrelsen anför beträffande gipsbindor, som i den av

tulltaxekommittén använda versionen av nomenklaturen var upptagna under

denna position och av kommittén föreslagits bli belagda med en tull av 12 %

av värdet, att detta varuslag enligt den slutliga versionen av nomenklaturen

icke faller under förevarande nummer. Gipsbindor i detalj handelsförpackningar

har överförts till nr 30.04, under det att andra gipsbindor kommer att

tulltaxeras efter sin beskaffenhet. Tullbeläggningen av sistnämnda slag av

gipsbindor får enligt styrelsens uppfattning bli beroende av vad som eljest

stadgas för varor av ifrågavarande material.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag överensstämmer med tulltaxekommitténs.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag. Framhållas må att jag beträffande förbandsgas under nr 55.07—

55.09 föreslår en tull av 12 % av värdet. Vad generaltullstyrelsen anfört rörande

tulltaxeringen av gipsbindor föranleder ingen erinran från min sida.

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 31. Gödselmedel

31.01. Guano m. fl. gödselmedel

31.03. Fosforgödselmedel

31.04. Kaligödselmedel

Varorna är f. n. tullfria och har i enlighet med vad som föreslagits av såväl

tulltaxekommittén som nordiska ekonomiska samarbetsutskottet upptagits

med tullfrihet även i det nu framlagda förslaget.

31.02. Kvävegödselmedel

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för ammoniunmitrat (inklusive kalkammonsalpeter och annan

kalksalpeter innehållande mer än 10 % ammoniunmitrat) med 10 öre per kg,

för ammoniumsulfat med 3 öre per kg och för karbamid (urinämne) med 15 %

av värdet; övriga produkter (däribland kalkkväve) är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i stort sett följande, nämligen för ammoniumnitrat

med över 33 % kväve en tull av 12 % av värdet (förslaget framlagt

under nr 28.39 i betänkandet), för ammoniumnitrat med högst 33 % kväve

samt ammoniumsulfat och vissa andra produkter en tull av 3 öre per kg,

för urinämne en tull av 12 % av värdet och för övriga varuslag (däribland

kalkkväve) tullfrihet.

Viktigast av de föreslagna ändringarna, som praktiskt taget alla innebär

mer eller mindre betydande tullsänkningar, torde vara nedsättningen av tullen

på lågprocentigt ammoniumnitrat, i praktiken främst avseende kalkammonsalpeter.

Kommittén framhåller att den nuvarande tullen för denna vara i

vanliga fall är prohibitiv och anser att en betydande nedsättning av tullen

bör vidtagas men finner icke skäl föreligga att helt avskaffa densamma. Enligt

kommitténs uppfattning får en tull av 3 öre per kg, vilket föreslagits av

industrin och ungefär motsvarar normaltullsatsen (ca 11 %), anses innebära

ett lämpligt avvägt tullskydd.

Vad särskilt angår kalkkväve, beträffande vilket varuslag från industrins

sida framställts krav på tullskydd, anför kommittén följande.

Industrins krav på tullskydd för kalkkväve motiveras icke med något

aktuellt behov därav utan med tullens betydelse som marknadsskydd i ett

till följd av överproduktion skärpt konkurrensläge. Även om kommittén icke

är främmande för den tankegång som ligger bakom den förda argumenteringen,

måste enligt kommitténs uppfattning stor varsamhet iakttagas, i

synnerhet om det som här gäller att med en sådan motivering tullbelägga en

förut tullfri vara. I förevarande fall tillkommer ytterligare bl. a. den omständigheten

att tullfriheten är bunden i GATT. Kommittén har icke funnit

tillräckliga skäl föreligga att frångå gällande tullfrihet.

s. 399 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 399

Yttranden

Kommitténs förslag har frånsett vissa tekniska spörsmål föranlett erinringar

i remissyttrandena endast beträffande ammoniumnitrat och kalkkväve.

Beträffande ammoniumnitrat framhåller Sveriges kemiska industrikontor

att förevarande rubrik i sin nuvarande lydelse omfattar sådan

vara oavsett kvävehalten. För rent ammoniumnitrat skulle den tull av 3 öre

per kg, som kommittén föreslagit under detta nummer, motsvara en mycket

lägre incidens än de 12 % kommittén åsyftat för denna vara under nr 28.39.

Kontoret anser det därför under alla förhållanden nödvändigt att i nr 31.02

bryta ut ammoniumnitrat med högre kvävehalt och för denna vara fastställa

en tullsats av 12 % samt anför vidare följande.

Från industriens sida har man redan vid förarbetena till Brysselnomenklaturen

kraftigt reagerat mot den tidigare beslutade gränsdragningen vid

33 % kväve, då man befarat att även sådant ammoniumnitrat, som icke avsetts

att användas som gödselmedel, skulle kunna tillsättas med något ämne,

som icke omöjliggjorde varans användning för andra ändamål men medförde

att kvävehalten sjönk under 33 %, så att importören kom i åtnjutande

av en lägre tullsats. När Sverige nu får möjlighet att oberoende av Brysselnomenklaturen

draga en gräns mellan ammoniumnitrat och kalkammonsalpeter,

bör denna gräns väljas så att industriens farhågor för ett kringgående

av tullbestämmelserna bortfalla.

Kemikontoret föreslår att denna gräns sättes vid 27 %, motsvarande en

halt av 77 % ammoniumnitrat.

Förslaget om en tull av 3 öre per kg för ammoniumnitrat med högst 33 %

kväve har i övrigt icke föranlett annan erinran än att Svenska salpeterverken

i en bilaga till Kooperativa förbundets yttrande ansett det vara principiellt

riktigt, om tullsatsen fått olika höjd under gödselårets perioder med

förstärkning under den tid produkten har det högsta priset på den svenska

marknaden (1/1—30/6).

Vad beträffar kalkkväve framhåller Sveriges kemiska industrikontor

nödvändigheten av att ett dumpingskydd erhålles för sådana viktiga oorganiska

produkter som kalkkväve och att det just i fråga om detta gödselmedel

av speciella skäl icke är ens tänkbart att utnyttja en tull i prisstegrande

syfte. Några betänkligheter bör icke föreligga att tillmötesgå industrins

krav på återinförande av tull å kalkkväve med 3 kronor för 100 kg. Detta

är så mycket mer motiverat, som jordbruket nu erhållit ett skydd av väsentligt

större omfattning än det tullskydd som industrin kan räkna med.

Kontoret erinrar om att tullen slopades år 1928 i anledning av inom riksdagen

väckta motioner men anmärker att bevillningsutskottet avstyrkte tullens

borttagande och därvid kunde stödja sig på ett yttrande av lantbruksstyrelsen.

Behovet av att tullen å kalkkväve återinföres anses ha accentuerats

av den prispolitik, som kol- och stålunionen tillämpar i fråga om koks, som

indirekt är en viktig råvara för tillverkning av kalkkväve. Kontoret anser

att det icke bör möta några svårigheter att riva upp den föreliggande GATThindningen

med hänsyn till de mycket betydande tullsänkningar som kom
-

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

mitténs förslag innebär i fråga om oorganiska produkter (däribland kalkammonsalpeter,

som är ett viktigare gödselmedel än kalkkväve).

Liknande synpunkter anföres av Stockholms handelskammare, som därjämte

framhåller bl. a. att även de svenska konsumenterna av kalkkväve

torde ha ett särskilt intresse av ett bibehållande av en jämn inhemsk produktion

med hänsyn till det system, som sedan lång tid tillbaka tillämpas

för distribution av denna vara. I samma riktning uttalar sig Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare, som särskilt understryker att en

ohämmad kalkkväveimport kan medföra, att karbidproduktionens existens

äventyras och därmed dess möjligheter att utgöra grunden för en alltmer

betydande och högt utvecklad svensk produktion av plaster, syntetfibrer och

organiska kemikalier.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för hela denna rubrik.

Beträffande ammoniumnitrat, ammoniumsulfat och ammoniumsulfatnitrat

samt blandningar innehållande över 1,8 viktprocent ammoniakkväve förutses

för Sveriges del att tullen avvecklas successivt under loppet av 10

år. Oavsett denna bestämmelse skall Sverige ha rätt att uttaga en tull av

3 öre per kg, om ifrågavarande produkter införes till ett kvävepris som är

lägre än ett på förhand fastställt jämförelsepris.

Departementschefen

Beträffande ammoniumnitrat har kommitténs förslag till tullsatser —

bortsett från det i ett yttrande framförda önskemålet om säsongmässig

differentiering av tullen — icke i och för sig föranlett någon erinran under

remissbehandlingen. Yrkande har emellertid framställts om ändrad gränsdragning

mellan vikttullen och värdetullen. Även om risken för ett kringgående

av värdetullen förefaller mig ganska liten, vill jag med anledning av

vad som i detta hänseende anförts förorda en sänkning av gränsen till 30 %

kväve. Vad beträffar den ifrågasatta säsongmässiga differentieringen finner

jag icke tillräckliga skäl föreligga att införa en sådan anordning.

I fråga om kalkkväve finner jag, med hänsyn jämväl till den nordiska

samordningen, icke anledning frångå kommitténs förslag.

Frånsett nyssnämnda jämkning i fråga om kvävehalten är jag i sak beredd

att biträda kommitténs förslag. Till följd av senare vidtagna ändringar

i nomenklaturen har emellertid en viss överarbetning av detsamma befunnits

påkallad. I samråd med kemisk och tullteknisk expertis har sålunda utarbetats

ett modifierat förslag, innebärande bl. a. att differentieringen beträffande

produkter med ammoniumnitrat grundas på halten ammoniakkväve

(ammoniumnitrogen) i stället för totala kvävehalten. Förslaget innebär såvitt

angår vanligen förekommande gödselmedel, frånsett jämkningen av den

övre kvävegränsen, icke någon saklig ändring i jämförelse med det av kommittén

framlagda förslaget. Jag förordar att tulltaxan utformas i enlighet

med det sålunda modifierade förslaget.

s. 401 Kontrollera mot PDF

401

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

31.05. Andra gödselmedel; gödselmedel i småförpackningar

Nuvarande tullförhållanden

Gödselmedel i småförpackningar belägges i regel med 15 % tull; för övriga

varuslag kan olika tullsatser eller tullfrihet ifrågakomma alltefter varornas

sammansättning.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet dels för preparat i småförpackningar,

dels för andra preparat om de är kvävehaltiga, samt tullfrihet

för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I förslaget till gemensam nordisk tulltaxa har upptagits tullfrihet för

rubriken i dess helhet; för Sveriges del förutses dock liknande övergångsanordningar

som under nr 31.02.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

kommitténs förslag.

Kap. 32. Garvämnes- och förgämnesextrakter; garvsyror och derivat

därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt- och

spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

32.01. Vegetabiliska garvämnesextrakter

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varuslag är enligt gällande taxa fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållande av nuvarande tullfrihet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor framhåller att den svenska produktionen

under avspärrningstider fått inrikta sig på den svenska marknaden medan

den under mellanliggande perioder ej kunnat hävda sig på hemmamarknaden

gentemot den utländska konkurrensen. Med hänsyn härtill framfördes

krav på ett tullskydd om 8 % till tulltaxekommittén, vilket krav emellertid

återtogs sedan ett avtal mellan producenter och förbrukare kommit

till stånd, varigenom de förra tillförsäkrades viss del av konsumtionen. Då

nämnda avtal är uppsägbart med en månads varsel, anser kemikontoret, att

den ursprungliga hemställan nu bör tagas upp till prövning. Kontoret tänker

sig härvid en anordning med en suspendering av fastställd tull, så länge

2(t Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 90

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Knngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

de inhemska förbrukarna köper garvextrakl tillverkade av inhemska råvaror

efter samma principer som fastställts i den nu gällande överenskommelsen.

I en senare inkommen skrivelse har AB Tannin, med förmälan att det av

kemikontoret omnämnda konsumtionsgarantiavtalet uppsagts av läderindustrin

och att förhandlingar om nytt avtal icke lett till något resultat,

hemställt om en tull av 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är upptagen med tullfrihet i utskottets förslag till gemensam

nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Enligt vad jag erfarit har numera ett nytt konsumtionsgarantiavtal träffats

mellan läderindustrin och den förut nämnda tillverkaren. Vid sådant

förhållande anser jag icke anledning föreligga att i detta sammanhang överväga

införande av tull på ifrågavarande produkter.

32.02. Garvsyror (tannin) m. fl. produkter

Varorna i fråga är f. n. tullfria och har i enlighet med tulltaxekommitténs

och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag upptagits med tullfrihet

i det nu framlagda förslaget till ny tulltaxa.

32.03. Syntetiska garvämnen; konstgjorda pyrmedel

Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hörande varuslag är f. n. fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för syntetiska garvämnen

med en askhalt av högst 20 viktprocent samt tullfrihet för övriga varuslag:

till stöd för sitt förslag att införa tull på förstnämnda varuslag anför kommittén

i huvudsak följande.

Av den i ärendet åberopade sakkunskapen har bl. a. framhållits, att intimt

samarbete fordras mellan tillverkaren av syntetiska garvmedel och lädertillverkaren,

vilket underlättas betydligt om garvmedelsproducenten finnes

inom landet. Detta förhållande torde i sig själv få anses utgöra ett stöd

för inhemsk produktion av varorna i fråga. I den mån läderindustrin emellertid

trots anförda omständigheter finner sig med större fördel kunna tillgodose

behovet av garvmedel genom import, torde såvitt angår normala förhållanden

ur allmän synpunkt knappast föreligga anledning att genom särskilt

stöd söka upprätthålla en produktion, för vilken vårt land med hänsyn

till ringa hemmamarknad och små exportmöjligheter synes ha mindre goda

förutsättningar. Däremot synes en inhemsk produktion i händelse av avspärrning

vara värdefull. Tvekan torde dock råda huruvida beredskapsintresset

kan anses vara så stort, att det motiverar upprätthållande av en

s. 403 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

403

inhemsk produktion, därest härför skulle fordras en så hög tull som 15 %

av värdet. Även en lägre tull torde emellertid kunna vara av betydelse för

upprätthållande av produktionen, och kommittén har funnit det motiverat

att tillerkänna denna ett mot normaltullen svarande tullskydd av 8 % av

värdet.

Yttrande

Riksnänmden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar, att produktionen

av syntetiska garvämnen ur beredskapssynpunkt otvivelaktigt är värdefull

och att nämnden, om tillverkningen skulle nedläggas, får ompröva sin lagringsberedskap

beträffande garvämnen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 6 % för de

syntetiska garvämnena och tullfrihet för rubriken i övrigt.

Departementschefen

Liksom tulltaxekommittén finner jag det befogat med viss tull på syntetiska

garvämnen (med en askhalt av högst 20 %) men föreslår att tullen

i enlighet med det nordiska förslaget upptages till 6 % av värdet.

32.04. Vegetabiliska och animaliska färgämnen

Nuvarande tullförhållanden

Samtliga till detta nummer hänförliga varuslag är tullfria, med undanlag

av smör- och ostfärger innehållande andra lösningsmedel än olja, för

vilka utgår en tull av 7 öre per kg; smör- och ostfärger beredda med olja

är fria från tull men inbegripna under gällande fettvarureglering.

Tulltaxekommittén

Kommittén har upptagit samtliga ifrågavarande produkter med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar icke smör- och ostfärger

beredda med olja; övriga varuslag har upptagits med tullfrihet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs förslag.

32.05. Syntetiska organiska färgämnen m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Optiska blekmedel samt vissa luininoforer är belagda med 15 % tull; övriga

varor är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för alla hithörande varuslag.

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för pigment (andra än svarta)

och blandningar av pigment (härunder inbegripet preparat enligt anmärkning

3 till kap. 32), samt tullfrihet för övriga varuslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs

förslag.

32.06. Substratpigment

Varorna är f. n. tullfria, och tulltaxekommittén ifrågasätter icke någon

ändring härvidlag. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår en tull

av 10 % av värdet, men detta torde icke ge anledning att i dagens läge avvika

från kommittéförslaget.

32.07. Andra färgämnen m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Luminoforer drager en tull av 15 % av värdet; övriga varor är tullfria (vid

tiden för kommitténs arbete utgick tull för skiffersvärta o. d. med 5 öre per

kg men borttogs i samband med GATT-förhandlingarna år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga hit hänförliga produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för vissa bestämda varugrupper men en tull

av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om den gemensamma marknaden biträder

jag tulltaxekommitténs förslag.

32.08. Beredda porslins-, glas- och emaljfärger m. m.

Flertalet av dessa produkter är f. n. tullfria, och tullfrihet föreslås beträffande

hela rubriken i såväl tulltaxekommitténs betänkande som nordiska

samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa; i enlighet härmed

har rubriken upptagits med tullfrihet i det nu framlagda förslaget.

32.09. Lacker, kallvattenfärger och andra målningsfärger m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

För de viktigare hit hänförliga varuslagen utgår tull efter följande grunder,

nämligen för asfaltlacker med 20 öre per kg, för sprithaltiga lacker med

40 öre per kg, för andra lacker med 15 % av värdet, för emulsionsfärger i

större förpackningar med 5 öre per kg samt för emulsionsfärger i detalj
-

s. 405 Kontrollera mot PDF

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

handelsförpackningar, oljefärger, skeppsbottenfärger och s. k. hemfärger

med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i huvudsak en tull av 12 % av värdet för

lacker, 9 % av värdet för emulsionsfärger samt bronspasta och till lackfärger

ej hänförliga bronsfärger samt 6 % av värdet för andra färger (däribland

vanlig oljefärg).

Beträffande 1 a c k e r framhåller kommittén att den för sådana varor

med undantag av sprit- och asfaltlacker år 1950 vidtagna höjningen av tullen

endast utgjorde ett provisorium i avvaktan på en allmän revision av tulltaxan.

Någon avsikt att öka lackindustrins nettotullskydd förelåg icke,

även om en avsevärd sådan ökning i allmänhet kom att inträda. Någon

anledning att överskrida normaltullsatsen (10 å 11 %), som även den medför

ett avsevärt bättre nettotullskydd än de före 1950 gällande tullsatserna,

torde i och för sig icke föreligga. Med hänsyn till att tullskyddet f. n. ligger

på en högre nivå har kommittén dock funnit det befogat med en jämkning

uppåt till 12 % av värdet. Vad beträffar sprit- och asfaltlacker har kommittén

av bl. a. praktiska skäl ansett lämpligt att dessa, vilka är av relativt liten

betydelse, åsättes samma tull som de förut behandlade eller 12 % av värdet.

I fråga om emulsionsfärger anföres, att normaltullsatsen för

de nya typer av sådana färger, som tillkommit under senare är och som består

av konstplaster i vattenemulsion, utgör ca 11 % av värdet. En tillämpning

av denna tullsats skulle innebära en kraftig höjning av nu utgående

tull, som enligt kalkylmaterialet motsvarar ca 2 % av värdet (den nuvarande

tullen lämnar icke kompensation för råvarutullarna, utan tillverkningen

har att vidkännas ett negativt tullskydd om 1 å 2 %). Enligt kommitténs

uppfattning får en höjning till 9 % anses vara tillfyllest och denna

tullsats bör gälla även för sådana emulsionsfärger som innehåller olja i stället

för konstplast och för vilka normaltullsatsen sannolikt är något lägre

än för de förut behandlade färgerna.

Vad angår bronspasta och bronsfärger framgår av betänkandet

att den föreslagna tullsatsen bestämts med beaktande bl. a. av att pigmentet

(bronspulver) till skillnad från de flesta andra färgpigment är tullbelagt

och att det kan ingå i varorna till mycket betydande del.

Angående oljefärger konstaterar kommittén att en tillämpning av

normaltullsatsen, som ligger vid 8 å 9 %, skulle innebära en viss tullhöjning.

I betraktande av den inhemska produktionens dominerande ställning har

en sådan åtgärd icke ansetts motiverad. Kommittén har funnit tullsatsen

böra fastställas till 6 % av värdet, vilket motsvarar den nuvarande tullens

storlek i förhållande till det inhemska produktionsvärdet. Den omständigheten

att linolja enligt kommitténs förslag skulle bibehållas vid vikttull har,

då tullen är relativt låg och linolja i allmänhet endast utgör en mindre del

av den färdiga produktens värde, icke ansetts böra utgöra hinder för att

tullen för oljefärger liksom för andra färger utformas som värdetull.

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Kommitténs förslag har föranlett generaltull styrelsen att framföra eu allmän

erinran från mera tekniska synpunkter; styrelsen anför i

detta hänseende följande.

Teknikens utveckling på färgområdet har medfört uppkomsten av en

mångfald nya färgtyper, som icke låta sig naturligt inrangeras under tidigare

vedertagna begrepp, och gränsdragningen mellan olika varuslag har

blivit synnerligen vansklig. Från tullteknisk synpunkt tala mycket starka

skäl för en enhetlig tull. Därest det likväl skulle bli nödvändigt att tillgripa

en differentiering i enlighet med kommitténs förslag, torde klassificeringen

i första hand få baseras på en vidsträckt tolkning av begreppet emulsionsfärger.

Beträffande lacker påyrkar Sveriges färgfabrikanters förening att nuvarande

tull om 15 % av värdet bibehålies oförändrad. Föreningen framhåller

att importen under senare år ökat mer än produktionen och att denna

tendens är oroväckande och inger allvarliga betänkligheter mot förslaget

om sänkning av nuvarande tullskydd. Därest tullskyddet skulle komma att

försämras torde man nödgas räkna med att det erforderliga forskningsarbetet

måste inskränkas med därav följande negativa återverkningar för färgindustrin

och folkhushållet. Under den utvecklingsfas, vari färgindustrin

befinner sig, är det vidare av betydelse att riskvilligt kapital icke skrämmes

bort av fruktan för åtgärder, som kan tänkas komma att minska räntabiliteten.

Svenska färgimportörföreningen föreslår däremot beträffande samma varuslag

en tullsats av 5 % av värdet för större och 7 % av värdet för mindre

förpackningar. Föreningen framhåller att kommittén överskridit norinaltullsatsen

under motivering att det nuvarande tullskyddet ligger högre. Em

ligt föreningens åsikt har gällande tullsats inneburit ett tullskydd som för

vissa lackeringsprodukter med 300—400 % överstigit nettotullskyddet före

år 1950. Då ingen avsikt att höja nettotullskyddet förelegat, anser föreningen

att detta missförhållande bör rättas till.

I fråga om emulsionsfärger hemställer Sveriges färgfabrikanters

förening om en mot normaltullsatsen svarande tull av 11 %. Föreningen

anser att varje jämförelse mellan nuvarande tull och normaltullen för de typer

av emulsionsfärg som framkommit under senare år måste bli missvisande.

Dessa emulsionsfärger var helt okända då den nuvarande tulltaxan fastställdes,

och de har därför kommit att införtullas under närmast till hands

liggande rubrik, varigenom utgångspunkten för jämförelsen blivit felaktig.

De nya emulsionsfärgerna är ännu i början av sin utveckling, nya typer

tillkommer ständigt och allt fler fabriker upptar dessa på sitt tillverkningsprogram.

Konkurrensen utifrån kan väntas bli av helt annan storleksordning

än vad fallet är i dag.

Förslaget beträffande h rons pasta och hron sfärger har icke

föranlett någon erinran i avgivna yttranden.

Beträffande oljefärger påyrkar Svenska färgfabrikanters förening en

s. 407 Kontrollera mot PDF

407

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

tull av 9 % av värdet. Föreningen anser att man icke kan utgå från den

inhemska produktionens dominerande ställning, då relationerna mellan import

och produktion snabbt kan ändras. Utvecklingstendensen anses vara

klart ogynnsam genom att importen ökat procentuellt mer än produktionen.

Slutligen har vissa detaljspörsmål tagits upp i ett par yttranden.

Sålunda har kommerskollegium överlämnat en inlaga från Eric Törnros

AB, i vilken hävdas att övergången från kvantitetstull till värdetull på

skeppsbottenf ärger i hög grad skulle försvåra eller rent av omöjliggöra

för varven att erhålla varvsindustrirestitution på nämnda vara. Detta

kunde medföra att varven såge sig nödsakade att uteslutande använda

skeppsbottenfärg av inhemsk tillverkning. Då importvaran användes uteslutande

för ändamål, som berättigar till varvsindustrirestitution, skulle enligt

bolaget betydande fördelar vinnas om varan gjordes tullfri, åtminstone

i förpackningar om minst 25 kg. — Kommerskollegium har uttalat att de anförda

synpunkterna torde förtjäna att övervägas.

Vidare har Sveriges färgfabrikanters förening vänt sig mot den i anm. 4

till kap. 32 gjorda gränsdragningen mellan förevarande rubrik och nr 39.01—

39.06; föreningen anser att gränsen bör gå vid en lösningsmedelshalt av

40 % i stället för 50 % som angives i sagda anmärkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa upptager en enhetlig

tullsats av 12 % av värdet för den nu ifrågavarande rubriken.

Departementschefen

Vad först beträffar differentieringen av tullen kan, såsom generaltullstyrelsen

påpekat, vissa svårigheter icke undgås vid gränsdragning mellan färger

av olika typ. Jag är emellertid icke beredd att i detta sammanhang föreslå

en enhetlig tullsats av den höjd som skulle erfordras med hänsyn till

samordningen med det nordiska förslaget.

Frågan om tullen på lacker är föremål för delade meningar i remissyttrandena.

Det av tulltaxekommittén framlagda förslaget, som på denna punkt

överensstämmer med nordiska utskottets, synes emellertid innebära en lämplig

avvägning av tullen.

I fråga om emulsionsfärger anser jag mig icke kunna tillstyrka större tullhöjning

än kommittén föreslagit. Vad generaltullstyrelsen anfört angående

tolkningen av begreppet emulsionsfärger ger icke anledning till erinran från

min sida.

Beträffande bronspasta och bronsfärger biträder jag kommitténs förslag,

vilket icke föranlett någon erinran i de avgivna yttrandena.

Vad angår oljefärger finner jag i likhet med kommittén någon tullhöjning

icke vara påkallad och jag biträder därför kommitténs förslag även på denna

punkt.

Med anledning av vad som anförts rörande skeppsbottenfärger vill jag

framhålla, att värdetull redan förekommer på åtskilliga varuslag inom resti
-

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tutionsrörelsen. Kontrollen av denna rörelse kan i vissa fall bli mera komplicerad

när det gäller värdetullbelagda varor än då fråga är om vikttullbelagda

produkter. Denna omständighet kan emellertid icke få vara avgörande

för utformningen av tullsystemet. Vad särskilt beträffar varvsindustrirestitutionen

pågår f. ö. inom generaltullstyrelsen utredningar i syfte att åstadkomma

förenklingar. Någon anledning att ur förevarande synpunkter föreslå

en särbehandling av ifrågavarande färger kan enligt min uppfattning

icke anses föreligga.

Beträffande slutligen den anmärkning som framställts mot gränsdragningen

mellan förevarande rubrik och nr 39.01—39.06 vill jag endast erinra att

den ifrågavarande bestämmelsen ingår såsom en del av den internationellt

fastställda Brysselnomenklaturen.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslår jag att tulltaxan

beträffande denna position utformas i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag.

32.10. Konstnärsfärger och liknande färger

Nuvarande tullförhållanden

Färger i tuber eller liknande förpackningar, vägande högst 250 g, samt

färglådor drager en tull av kr. 1: 50 per kg, övriga artiklar en tull av

kr. 0: 15 per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall samtliga varor åsättas en tull av 9 %

av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 12 % av värdet för

dessa varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av det nordiska förslaget förordar jag att tullen

i enlighet med kommittéförslaget upptages till 9 % av värdet.

32.11. Beredda sickativ

Nuvarande tullförhållanden

Tull för beredda sickativ utgår enligt nuvarande taxa med 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen fastställes till 6 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag till nordisk tulltaxa skall tullen vid denna rubrik

fastställas till 10 % av värdet.

s. 409 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

409

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning av frågan

om den gemensamma marknaden.

32.12. Kitt och spackelfärger; ympvax

Nuvarande tullförhållanden

Kitt och spackelfärger av konstplast är belagda med 10 % värdetull, dylika

artiklar av olja e. d. med en tull av 5 öre per kg; ympvax drager en tull av 15

öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen bestämmes till 6 % av värdet eller samma

tullsats som föreslagits beträffande oljefärg.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager vid denna rubrik en tull av 10 %

av värdet.

Departementschefen

Liksom vid föregående rubriker ansluter jag mig tills vidare till tulltaxekommitténs

förslag.

32.13. Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger

Nuvarande tullförhållanden

För trycksvärta utgår tull med 7 öre per kg, för bok-, sten- och koppartrycksfärger

med 10 öre per kg, för dupliceringsfärger med 15 öre per kg samt

för bläck och tusch med 8 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för tryckfärger och 5 % av

värdet för övriga varuslag. Beträffande tryckfärger påpekar kommittén att

nuvarande tullsatser är mycket låga och i många fall innebär ett negativt nettotullskydd.

En förstärkning av tullskyddet är motiverad, men en höjning ända

till normal tullsatsen (ca 11 %) anses icke påkallad. I alla händelser torde

tillräckliga skäl icke föreligga att bryta gällande GATT-bindning vid 10 %,

och kommittén finner med hänsyn bl. a. till den inhemska produktionens

dominerande ställning en tullsats av 8 % vara tillfyllest. Denna tullsats bör

tillämpas även för dupliceringsfärger, som närmast är att jämställa med

enklare tryckfärger. För stämpelfärger, bläck och tusch anser kommittén

en tullsats av 5 % av värdet utgöra ett lämpligt avvägt tullskydd.

Yttrande

Sveriges färgfabrikanters förening påyrkar av skäl, analoga med dem föreningen

anfört under nr 32.09, en mot normaltullsatsen svarande tull av 11 %

för tryckfärger.

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 8 % för svarta tryckfärger,

12 % för övriga tryckfärger samt 7 % för stämpelfärger, bläck och

tusch.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke tillräckliga skäl att i detta sammanhang

frångå tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,

toalettmedel och kosmetiska preparat

Beskattning av sprit för tekniska ändamål

Nuvarande tullförhållanden

Frågan om tullen på vissa sprithaltiga preparat, främst de i nr 33.06 avsedda

produkterna men även vissa andra i förevarande eller andra kapitel

upptagna varuslag, kompliceras av skatten på den vid tillverkningen använda

spriten. Dylik sprit kan i allmänhet icke denatureras på sådant sätt

att skattefrihet åtnjutes, varför den enligt gällande bestämmelser i likhet

med spritdrycker för förtäringsändamål belägges med omsättningsskatt,

ehuru skatten utgår med avsevärt lägre belopp än för nämnda drycker. Tulltaxekominittén

har därför upptagit frågan om avveckling av denna skatt till

särskild behandling.

Tulltaxekommittén

Efter att ha erinrat om att den år 1920 införda omsättningsskatten på

spritdrycker ursprungligen gällde endast spritdrycker för förtäringsändamål

men år 1933 utvidgades till att avse jämväl sprit för tekniska m. fl.

ändamål samt redogjort för motiven härför ävensom för vissa ändringar

som sedermera vidtagits i beskattningen anför kommittén följande.

Beskattningen av ifrågavarande sprit för tekniska ändamål medför krav

på kompensation i form av motsvarande förstärkning av tullskyddet, ett

krav som i princip torde få anses berättigat. För att innefatta en rättvis

kompensation för spritbeskattningen borde tullsatsen graderas efter varornas

alkoholhalt, vilket emellertid självfallet skulle medföra mycket stora

svårigheter ur praktisk tullbehandlingssynpunkt. En schematisk differentiering

i sprithaltiga och icke sprithaltiga preparat blir icke rättvis, då de

inhemska producenterna blir antingen över- eller underkompenserade beroende

på varans sprithalt. Även en så enkel differentiering som den nu

nämnda kan för övrigt medföra avsevärda olägenheter ur praktisk synpunkt.

Med hänsyn till de svårigheter som sålunda är förenade med ett fastställande

av tullsatserna på hit hänförliga alkoholhaltiga preparat, därest hänsyn

skall tagas till gällande beskattning av den vid preparatens tillverkning

använda spriten, har kommittén funnit anledning överväga huruvida de

skäl som anförts för nämnda beskattning fortfarande kan anses tillräckligt

vägande. I fråga om det ena huvudmotivet för beskattningens införande, näm
-

s. 411 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

411

ligen att prisskillnaden mellan sprit till förtäring och sprit för tekniskt

ändamål eljest bleve alltför stor, må framhållas att man kunnat upprätthålla

den avsevärt större prisskillnad, som uppkommit på grund av den sedermera

starkt ökade olikheten i beskattningen. Vad beträffar det andra

skälet för beskattningens införande, nämligen intresset ur statsfinansiell

synpunkt av en beskattning av vissa lyxbetonade eller mer eller mindre

umbärliga varor, torde detta numera få anses vara tillgodosett genom varuskatten,

vilken i allmänhet för hithörande preparat uppgår till flera gånger

skatten på den ingående spriten. Kommittén har för sin del kommit till den

uppfattningen att skatten på sprit för tekniska ändamål utgör en kvarleva

från en tid då förhållandena i väsentliga avseenden var helt annorlunda än

för närvarande. Enligt kommitténs åsikt talar övervägande skäl för skattens

avskaffande. Därest detta skulle anses möta betänkligheter ur statsfinansiell

synpunkt — det torde röra sig om ett årligt skattebelopp av ca 4

mkr — synes det lämpligare att motsvarande skattebelopp i stället uttages

genom höjning av nyssnämnda varuskatt. Kommittén föreslår därför att

nu utgående omsättningsskatt på sprit för tekniska ändamål avskaffas.

Yttranden

Förslaget att avskaffa skatten på sprit för tekniska ändamål lillstyrkes av

kontrollstyrelsen och Sveriges grossistförbund, vilka är de enda remissinstanser

som uttalat sig i frågan.

Kontrollstyrelsen vitsordar att omsättningsskatten på sprit för tekniska

ändamål numera icke har någon nämnvärd betydelse för förhindrande av

obehörig användning av sådan sprit. För att belysa prisförhållandena anför

styrelsen att 1 kg skattefri odenaturerad 95 % extra finsprit kostar kr. 1: 40,

samma vara inklusive omsättningsskatt på teknisk sprit kr. 4: 80 och samma

vara prissatt som utminuteringsvara (efter de principer som tillämpades

före den 1 oktober 1955) kr. 52: 30. Styrelsen framhåller vidare att den beskattade

tekniska spriten till övervägande del användes för tillverkning av

alkoholhaltiga preparat (G5 % för kosmetiska preparat, 25 % för essenser,

7 % för livsmedels- och sötvaruindustrierna samt resterande 3 % för diverse

tekniska ändamål). Det finns enligt styrelsens mening knappast anledning

antaga, att den prissänkning på dylika preparat, som skulle bli följden av

skattens borttagande, skulle öka riskerna för missbruk av preparaten. Enär

en avveckling av skatten ur de synpunkter styrelsen har att företräda knappast

skulle medföra olägenheter, och då skattebortfallet relativt sett är av

ringa statsfinansiell betydelse, anser styrelsen sig kunna biträda kommitténs

förslag om skattens slopande.

Däremot avvisar styrelsen tanken att ett motsvarande skattebelopp skulle

uttagas genom höjning av varuskatten under framhållande bl. a. av att den

nuvarande spritskatten utgår även för annan sprit än sådan som användes

för tillverkning av varuskattepliktiga preparat och att sådana preparat har

mycket olika alkoholhalt. Därest omsättningsskatten på sprit för tekniskt

ändamål kvarstår, har styrelsen icke något att erinra mot kommitténs förslag

till tullsatser.

Sveriges grossistförbund understryker angelägenheten av att skatten på

teknisk sprit slopas, särskilt som vissa praktiska olägenheter kan väntas

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

uppstå vid tillämpningen av en additiv vikttull enligt kommitténs förslag.

Att kompensera den borttagna skatten genom en ökning av varuskatten anser

förbundet helt oantagbart, då de nuvarande varuskatterna är så betungande

att en ytterligare höjning under inga förhållanden bör ifrågakomma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets mening föreligger behov av en utjämning mellan de

nordiska länderna i fråga om beskattningen av sprit för kemisk-tekniskt

ändamål. Denna utjämning anser utskottet böra ske genom att samtliga

dessa länder upphäver nuvarande skatter på sådan sprit.

Departementschefen

Även om de skäl som på sin tid föranledde införande av omsättningsskatt

på sprit för tekniska ändamål icke längre är lika vägande, är jag icke

beredd att upptaga den av tulltaxekommittén väckta frågan om skattens

avskaffande till prövning i detta sammanhang. En särskild vikttull bör därför

i enlighet med kommitténs alternativa förslag upptagas vid sidan av

värdetullen under ifrågavarande rubriker.

33.01—33.05. Flyktiga vegetabiliska oljor m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet av de till dessa nummer hänförliga varuslagen drager en tull av

4 resp. 5 kronor per kg alltefter förpackningens vikt; tullen är dock för

icke sprithaltiga produkter maximerad till 10 % av värdet. Andra tullsatser

gäller för bl. a. bittermandelolja (40 öre per kg), rosenvatten och pomeransblomvatten

(10 öre per kg) samt resinoider (15 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för alla hithörande varuslag. Beträffande nr

33.04 göres dock den reservationen att, därest nuvarande beskattning av sprit

för tekniska ändamål skulle bibehållas, en mot spritskatten svarande tull

av kr. 3: 50 per kg skall utgå för dit hänförliga sprithaltiga produkter. Förslaget

att avskaffa tullarna baseras främst på det förhållandet att nämnvärd

tillverkning av ifrågavarande produkter icke förekommer inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för dels resinoider (ur nr

33.01) dels varor hänförliga till nr 33.04; för övriga hithörande varor föreslår

utskottet i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet.

Departementschefen

Kommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från remissinstansernas

sida. I betraktande bl. a. av att produktionen inom landet är obetydlig

och att en fullständig anpassning efter det nordiska förslaget skulle kräva

brytande av föreliggande GATT-bindningar, finner jag övervägande skäl tala

för att i avvaktan på prövningen av frågan om en nordisk marknad genom
-

s. 413 Kontrollera mot PDF

413

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

föra kommitténs förslag. Med hänsyn till den ståndpunkt jag intagit till

frågan om skatten på teknisk sprit bör vid nr 33.04 stadgas en tull av 3

kronor 50 öre per kg för sprithaltiga preparat, under det att tullfrihet bör

medges för övriga här avsedda produkter.

33.06. Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för rakkräm med 50 öre per kg, för tandpulver och tandpasta

med 1 krona per kg, för schainponeringsmedel med 10 öre, 1 krona eller

5 kronor per kg, för puder, smink, hudkräm och näskitt med 15 % av värdet

(vid tiden för kommitténs arbete 5 kronor per kg; ändringen föranledd

av GATT-förhandlingarna år 1956) samt för parfym, lukt- och toalettvatten

m. m. med 5 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för hela rubriken; därest

nuvarande spritbeskattning bibehålies, föreslås dock att tullen på sprithaltiga

preparat bestämmes till 12 % av värdet plus kr. 2:— per kg, varvid

vikttullkomponenten skulle utgöra kompensation för spritskatten.

Vad först beträffar det fall att skattefrihet medgives för spriten anför

kommittén följande.

Normaltullsatsen visar i dylika fall ungefär samma siffra för samtliga hithörande

preparat. Den rör sig för de flesta varorna omkring 12 % av värdet,

eller en å två enheter lägre, om reklamkostnaderna icke medräknas i manufaktureringskostnaderna.

Allmänt sett torde anledning icke föreligga att

medgiva den här ifrågavarande industrin högre tullskydd än normaltullsatsen.

För de kanske viktigaste av hithörande produkter, nämligen puder,

smink och hudkräm samt i synnerhet parfymer, lukt- och toalettvatten,

skulle detta visserligen innebära en mycket betydande nedsättning av det

nuvarande tullskyddet. I betraktande av att det här i stor utsträckning rör

sig om märkesvaror, beträffande vilka konkurrensförhållandena i hög grad

påverkas av andra faktorer än priset, torde emellertid följderna av en sådan

reduktion icke bli lika kännbara som eljest. Tillräckliga skäl synes därför

knappast föreligga att vidtaga någon jämkning uppåt från normaltullsatsen,

åtminstone icke om denna enligt det för producenterna gynnsammaste alternativet

beräknas till i genomsnitt 12 %. I fråga om tandkräm och tandpulver

torde i och för sig knappast finnas anledning att tillämpa en så hög tullsats,

men med hänsyn till att importen är mycket obetydlig och tullen knappast

kan väntas få någon inverkan på prissättningen inom landet synes det likväl

i enhetlighetens intresse vara lämpligt, att tullsatsen fastställes till 12 %

av värdet för såväl dessa som andra hithörande varuslag (t. ex. rakkräm och

schamponeringsmedel). Vad beträffar frågan om tullens utformning såsom

vikt- eller värdetull skulle en tullsats av förstnämnda slag, därest den icke

skulle innebära ett onödigt högt tullskydd för varor i lägre prisklasser, enligt

kommitténs uppfattning bli alltför låg för att innefatta ett rimligt tullskydd

för de högre kvaliteter, som åtminstone i viss utsträckning är föremål

för tillverkning inom landet.

Beträffande avvägningen av tullsatsen vid ett bibehållande av spritskatten

anför kommittén att det i sådant fall torde vara nödvändigt med eu sär
-

s. 414 Kontrollera mot PDF

414

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

behandling av hit hänförliga sprithaltiga preparat. För att kompensera skattebelastningen

på spriten torde det vara lämpligt att den nyss föreslagna

värdetullsatsen på färdigprodukterna (12 %) kombineras med en specifik

tull. Med hänsyn till anordningens syfte synes skäl tala för att tullen

ges formen av en additivt kombinerad tull, d. v. s. får utgå med 12 % av

värdet plus en vikttullkomponent, vilken avväges så att den motsvarar skatten

på den vid tillverkningen använda spriten. Vid denna avvägning bär

kommittén utgått från att spritskatten räknat efter 96-procentig sprit motsvarar

ungefär kr. 3: 50 per kg och att de vanligaste artiklarna av ifrågavarande

slag, såsom hårvatten och rakvatten, i allmänhet icke torde bestå av

sprit till mer än ca 50 %. Med hänsyn härtill har kommittén icke ansett skäl

föreligga att sätta vikttullkomponenten högre än till ett avrundat belopp

av kr. 2:— per kg av den färdiga varans nettovikt.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anser sig kunna acceptera den föreslagna tullen

om 12 %, ehuru detta för ett stort antal varuslag innebär en avsevärd

höjning av nuvarande tullskydd; för rakkräm bör tullsatsen dock enligt förbundets

åsikt fastställas till 40 öre per kg, d. v. s. samma tullsats som kommittén

föreslår för raktvål under nr 34.01.

Sveriges köpmannaförbund framhåller att en värdetull skulle höja tullen

på dyrare utländska produkter, medan tullskyddet för i landet tillverkade

billigare produkter skulle bli lågt. Detta skulle kunna leda till en import av

kvalitetsmässigt enklare produkter med en onödig utökning av sortimentet

inom vissa varugrupper. Förbundet föreslår därför en tull av 5 kronor per

kg eller, därest en värdetull anses ofrånkomlig, en övre gräns om högst

5 kronor per kg för hithörande varuslag.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening hemställer att nuvarande

tullsatser bibehålies oförändrade. Föreningen framhåller att den föreslagna

tullen innebär en mycket avsevärd tullsänkning, som kommer att helt

ändra konkurrensförhållandena inom branschen. Vidare vänder sig föreningen

mot kommitténs resonemang att följderna av föreslagna tullreduktioner

icke torde bli lika kännbara som eljest med hänsyn till att det här i

stor utsträckning rör sig om märkesvaror, beträffande vilka konkurrensförhållandena

i hög grad påverkas av andra faktorer än priset. Härom anföres

följande.

Väl kan sägas, att dessa märkesvaror icke är lika priskänsliga som många

andra produkter. En inverkan på prissättningen i den avsevärda omfattning,

som skulle bli följden av tullkommitténs förslag, måste dock komma

att påverka konkurrensförhållandena. Därjämte må framhållas, att kommittén

icke tagit hänsyn till att tullreduktionen gör det möjligt att i de fall,

ilå en prissänkning icke skulle ge den bästa konkurrenseffekten, genom

ökad reklam för importvarorna och/eller högre rabatter till återförsäljarna

konkurrera i andra hänseenden än med lägre konsumentpriser. Tvärtemot

vad tulltaxekommittén uttalar, skulle den föreslagna tullsänkningen därför

komma att få utomordentligt vittgående konsekvenser för den inhemska tillverkningen.

s. 415 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

415

Föreningen åberopar vidare konkurrensförhållandena vid export till följd

av utlandets tullpolitik. Vad tullarnas art beträffar anser föreningen att svårigheterna

att tillämpa värdetull blir särskilt stora beträffande denna varugrupp.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager liksom kommittéförslaget

en tullsats av 12 % av värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag förordar

jag en tull av 12 % av värdet, vilken tullsats dock i fråga om sprithaltiga

preparat bör kompletteras med den tull av 2 kronor per kg, som tulltaxekommittén

föreslagit vid ett bibehållande av skatten på teknisk sprit.

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; putsoch

skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa

och dentalvax

34.01. Tvål och såpa

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgör för toalettvål 1 krona, för rak tvål 50 öre, för annan tvål 10

öre samt för såpa 5 öre, allt per kg räknat.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall toalettvål och raktvål beläggas med en

tull av 40 öre per kg och andra hithörande varuslag med en tull av 10 % av

värdet.

Kommittén framhåller att tillämpning av nonnaltullsatsen (8 ä 9 % avvärdet)

beträffande toalettvål skulle innebära en avsevärd nedsättning av

nuvarande tullskydd. Detta anses dock icke vara av den betydelse som nedsättningens

nominella storlek kan ge anledning förmoda, eftersom det här i

stor utsträckning är fråga om märkesvaror som i väsentlig mån konkurrerar

med andra medel än priset. När det gäller tvål torde dock de billigare anonyma

produkterna, för vilka tullnedsättningen skulle bli särskilt betydande,

spela större roll än i vissa andra fall. Med hänsyn därtill kan en viss förstärkning

av normaltullskyddet enligt kommitténs uppfattning vara motiverad

här. Denna torde kunna genomföras antingen genom eu viss höjning

av värdetullsatsen eller genom att skyddet ges formen av vikttull. Kommittén

bar med hänsyn till omständigheterna i detta fall funnit sig böra förorda

den sistnämnda lösningen och föreslår att tullen på toalettvål bestämmes

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

till 40 öre per kg. Denna tullsats bör tillämpas även på raktvål. När det

gäller tvål i andra former, har kommittén icke funnit anledning avvika från

normaltullsatsen i vidare mån än att en jämkning till 10 % av värdet ansetts

lämplig.

Yttranden

Sveriges köpmannaförbund föreslår utan närmare motivering en tull av

kr 1: — per kg för toalettvål och raktvål.

Kemisk-tekniska och livsmedelabrikanters förening hemställer att tullen

på toalettvål i formade handstycken och raktvål bestämmes till 50 öre

per kg. Föreningen hävdar att i fråga om dylik tvål priskonkurrensen spelar

en icke obetydlig roll. Härtill kommer alt tullsänkningen gör det lättare

att beträffande importerade varor öka reklamen och andra försäljningsfrämjande

åtgärder, vilka kostnader kan rymmas inom ramen för tullsänkningen.

Vidare framhålles den inhemska tvålproduktionens betydelse

för avsättningen av svenskt slakterifett.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för samtliga hithörande varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag synes mig i och för sig innebära en lämplig avvägning

av tullen för hithörande varuslag. Då förslaget beträffande toalettvål

och raktvål torde medföra en sänkning under den av nordiska utskottet föreslagna

nivån för en icke oväsentlig del av produktionen, finner jag dock

lämpligt att tills vidare något begränsa tullsänkningen och kan för den

skull biträda industrins yrkande att tullen för nämnda artiklar bestämmes

till 50 öre per kg. Vad övriga artiklar beträffar biträder jag i avvaktan på

prövningen av frågan om den nordiska marknaden tulltaxekommitténs förslag

om en tull av 10 % av värdet.

34.02, Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och rengöringsmedel
Nuvarande

tullförhållanden

Varor innehållande fett, tvål, såpa etc. drager en tull av 10—25 öre per kg

(den sistnämnda tullsatsen avser tvättpulver); övriga hithörande produkter

belägges i regel med en värdetull av 12 % (före den 1 januari 1957 utgick

tullen för dessa produkter med 15 % av värdet; nedsättningen vidtagen

i anledning av GATT-förhandlingarna år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en enhetlig tull av 10 % av värdet; härvid har kommittén

beaktat bl. a. att tullen för viktiga produkter i GATT är bunden vid

nämnda belopp och att en differentiering skulle vara förenad med tulltekniska

olägenheter.

s. 417 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

417

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 12 % av värdet för

dessa varuslag.

Departementschefen

Någon erinran har icke under remissbehandlingen framkommit mot

kommitténs förslag. För vissa produkter innebär detta en sänkning under

den nivå som kan komma att gälla i en gemensam nordisk marknad. Att

särskilja dessa produkter skulle emellertid innebära en avsevärd komplicering

av såväl tulltaxans utformning som det praktiska tullbehandlingsarbetet.

Då vidare tullskillnåden är obetydlig och en eventuell jämkning av

kommittéförslaget endast skulle avse en mindre del av rubriken finner jag

icke tillräckliga skäl för en sådan åtgärd. Jag biträder följaktligen kommitténs

förslag.

34.03. Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter

Nuvarande tullförhållanden

För smörjoljor utgörande blandningar av fet olja och mineralolja med

den feta oljan som huvudbeståndsdel utgår tull med 7 öre per kg, för övriga

smörjmedel med 2 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår eu tull av 2 öre per kg för smörj fetter och tullfrihet

för övriga varuslag.

Tullskyddet för dessa smörjmedel har, framhåller kommittén, närmast

varit avsett såsom kompensation för tullbelastning på råvarorna. Kommittén

har förutsatt att fetter och oljor för tekniskt ändamål icke kommer

att fördyras genom vare sig tull eller importavgift; under denna förutsättning

bortfaller således den ursprungliga anledningen att tullbelägga här

ifrågavarande produkter. Från tullteknisk synpunkt anser kommittén ett

avskaffande av tullen innebära mycket stora fördelar, då tullbehandlingen

av smörjmedel enligt gällande bestämmelser är förenad med stort besvär.

I fråga om maskin- och vagnssmörja samt andra fasta produkter (smörjfetter),

beträffande vilka de tulltekniska olägenheterna av en tullbeläggning

är mindre framträdande, har kommittén dock funnit sig böra förorda bibehållande

av nuvarande tull (beräknad på nettovikten och icke såsom för

närvarande på bruttovikten).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 3 öre per kg för smörjfettcr och ljusa smörjoljor

samt tullfrihet för övriga produkter.

Departementschefen

Kommitténs förslag har av remissinstanserna lämnats utan erinran. Vissa

av de varor för vilka kommittén föreslår borttagande av nuvarande tull om

27 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 418 Kontrollera mot PDF

418

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

2 eller 7 öre per kg torde vid ett realiserande av det nordiska förslaget komma

att i egenskap av ljusa smörjoljor beläggas med en tull av 3 öre per kg,

varför det skulle kunna ifrågasättas att icke nu avskaffa tullen. Härigenom

skulle dock åstadkommas en avsevärd komplicering av tulltaxan och av

varuundersökningsarbetet. Med hänsyn därtill har jag funnit övervägande

skäl tala för att kommitténs förslag tills vidare genomföres även i vad avser

här åsyftade varuslag.

34.04. Konstgjorda och beredda vaxer

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande taxa är konstgjorda vaxer tullfria, men vissa produkter,

som faller under förevarande position, däribland i vatten lösliga eller med

vatten emulgerbara preparat, anses icke utgöra konstgjorda vaxer i svenska

tulltaxans bemärkelse utan hänföres till andra rubriker, med tull av 10 eller

oftast 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall lösliga eller emulgerbara produkter åsättas

samma tull som organiska kemikalier i allmänhet eller 12 % av värdet och

tullfrihet stadgas för övriga produkter. Kommittén framhåller att det vid

detta nummer rör sig om en ur kemisk och tillverkningssynpunkt mycket

heterogen grupp och att gränsdragningen mot andra rubriker erbjuder icke

obetydliga svårigheter. Avgränsningen i gällande taxa mellan den tullfria

och den tullbara sektorn anses av kommittén vara ganska godtycklig

och delvis beroende på subjektiva bedömningar. En differentiering i den

nya tulltaxan bör grundas på mera objektivt fastställbara grunder, varvid

egenskapen att vara löslig eller emulgerbar med vatten synes motsvara dessa

krav; en gränsdragning efter denna egenskap synes även vara sakligt motiverad.

Yttrande

Föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium har i en under hand

överlämnad promemoria framhållit, att tulltaxekommittén torde ha utgått

ifrån att mono- och diglycerider vore hänförliga till nr 38.19 med en föreslagen

tull av 12 % av värdet. Av kommentarerna till Brysselnomenklaturen

framgår emellertid att vaxliknande mono- och diglycerider skall hänföras

till nr 34.04. Då avsikten med tulltaxekommitténs förslag torde ha varit att

alla mono- och diglycerider skulle beläggas med tull av 12 % av värdet,

föreslås att vaxliknande glycerider upptages i nr 34.04 bland de med 12 %

värdetull belagda varuslagen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en enhetlig tull om 12 % av värdet för hela positionen.

s. 419 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

419

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

kommitténs förslag med den av föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium

föreslagna jämkningen.

34.05. Puts- och polermedel, skurpulver och liknande preparat

Nuvarande tullförhållanden

Putsmedel för läderarbeten är belagda med en tull av 30 eller 40 öre per

kg; övriga hit hänförliga produkter drager i småförpackningar en tull av

15 % av värdet och i andra förpackningar en tull av i regel 10 eller 15 öre

per kg; preparat bestående enbart av mineraliska ämnen är dock tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för hela rubriken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning

av frågan om en nordisk marknad.

34.06. Stearin-, paraffin- och vaxljus

Nuvarande tullförhållanden

Ljus är enligt nuvarande taxa belagda med en tull av 12 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall dessa varor åsättas en tull av 8 % av

värdet. Kommittén framhåller att tullen bör bestämmas med beaktande av

vilken importavgift som åsättes stearin (nr 15.10) och har i sina beräkningar

utgått från att importerat stearin icke kommer att fördyras genom någon

importavgift utöver vad som motsvarar ett manufaktureringsskydd för tillverkningen

av stearin. Antages detta oförändrat till 9 öre per kg uppskattar

kommittén normaltullen till 11 % eller 44 öre per kg. I jämförelse med

denna normaltullsats anser kommittén den nuvarande tullen låg och finner

en viss höjning motiverad.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager en tull av 12 % av värdet i sitt förslag till gemensam

nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Hittills har den belastning på ljustillverkningen, som förorsakas av importavgiften

för stearin, varit något lägre än kommittén förutsatt, men

s. 420 Kontrollera mot PDF

420

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

skillnaden har icke någon mera betydande inverkan på tillverkningens nettotullskydd;

i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder

jag kommitténs förslag.

34.07. Modelleringsmassor, dentalvax m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Modelleringsmassa är belagd med en tull av 5 öre per kg och dentalvax

med en tull av 12 % av värdet (vid tiden för kommitténs arbete utgick tullen

för dentalvax med 15 % av värdet; ändringen föranledd av GATT-förhandlingarna

år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att något egentligt

skyddsintresse icke synes föreligga beträffande dessa artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet vid denna

rubrik.

Departementschefen

Kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag ger mig icke

anledning till någon erinran.

Kap. 35. Proteiner, lim. och klister

35.01. Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim

Nuvarande tullförhållanden

Kasein är tullfritt, kaseinater drager en tull av 40 öre per kg och kaseinlim

en tull av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår ingen annan ändring än att den för kaseinlim gällande

tullsatsen 20 öre per kg utsträcks till att avse även kaseinater och

andra kaseinderivat.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar icke

denna rubrik.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs förslag, vilket lämnats utan erinran av remissinstanserna,

föreslår jag bibehållen tullfrihet för kasein och en tull av 20

öre per kg för övriga varuslag.

s. 421 Kontrollera mot PDF

421

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

35.02. Albuminer, albuminater och andra albuminderivat

Varorna i fråga är f. n. tullfria och har i enlighet med tulltaxekonnnitténs

och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag (vilket sistnämnda

dock icke avser äggalbumin) upptagits med tullfrihet även i det nu framlagda

förslaget.

35.03. Gelatin, gelatinderivat, benlim, hudlim m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är i allmänhet belagda med en tull av 20 öre per kg;

gelatinfolier drager dock för såvitt de icke är avsedda för vissa angivna

ändamål en tull av 1 krona per kg (sistnämnda tullsats är resultat av GATTförhandlingarna

år 1955, varvid den dåvarande tullen 1 krona 70 öre per kg

reducerades till sagda belopp).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullsatsen 20 öre per kg utsträckes till att gälla alla

hithörande varuslag. Vikttullens bibehållande sammanhänger med att övergång

till värdetull skulle innebära en i förevarande fall mindre lämplig omfördelning

av tullskyddet.

Yttrande

I den av Östergötlands och Södermanlands handelskammare överlämnade

skrivelsen från AB Ceaverken anhålles att gelatin för fotografiskt bruk göres

tullfritt. Som skäl härför anföres att färdigvaran är tullfri och att gelatin av

ifrågavarande slag icke tillverkas inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 8 % för gelatin och

derivat därav samt husbloss och en tull av 12 % för övriga varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

tulltaxekommitténs förslag.

35.04. Andra proteiner m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Peptoner utgörande näringsmedel drager en tull av 75 öre per kg; övriga

varor är belagda med 15 % värdetull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att dessa produkter

icke i nämnvärd omfattning torde vara föremål för inhemsk tillverkning.

s. 422 Kontrollera mot PDF

422

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet för denna

rubrik.

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommitténs och utskottets förslag.

35.05. Dextrin; löslig stärkelse; stärkelseklister

Varorna är inbegripna under jordbruksprisregleringen och har på grund

därav i enlighet med tulltaxekommitténs förslag upptagits med tullfrihet i

det nu framlagda tulltaxeförslaget (varorna beröres ej av hittills framlagt

förslag till gemensam nordisk marknad).

35.06. Andra slag av lim och klister (härunder inbegripet produkter i småförpackningar)
Nuvarande

tullförhållanden

Tull utgår för lim etc. i småförpackningar med 20 öre — 1 krona per kg

och för andra hithörande produkter (varav den viktigaste är glutenlim)

med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för varor i småförpackningar

och 20 öre per kg för övriga varuslag.

Yttrande

Statens jordbruksnämnd framhåller att det kan tänkas förekomma produkter

på stärkelsebas, för vilka det föreslagna tullskyddet kan bli otillräckligt

i förhållande till råvarubelastningen. Nämnden avser att följa utvecklingen

på området och om förhållandena så påkallar återkomma med förslag

i ämnet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 12 % vid

denna position; förslaget omfattar dock icke stärkelsehaltiga produkter.

Departementschefen

Jag förordar att tulltaxekommitténs förslag genomföres i avvaktan på

prövning av den nordiska frågan.

s. 423 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

423

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

36.01. Krut

Nuvarande tullförhållanden

Tullen uppgår för svartkrut till 12 öre per kg och för röksvagt krut till

50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för svartkrut och 12 % av

värdet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer med kommittéförslaget.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

36.02. Beredda sprängämnen

Nuvarande tullförhållanden

Beredda sprängämnen drager en tull av 20 öre per kg enligt gällande

tulltaxa.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet under framhållande bl. a. av

att flertalet hithörande produkter utgöres av eller baseras på kemikalier,

för vilka tullen enligt kommitténs förslag skulle utgå efter nämnda procentsats.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik är även i samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa

upptagen med en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Förslaget om en tull av 12 % av värdet föranleder icke någon erinran från

min sida.

36.03. Stubin (inkl. detonerande stubin)

Nuvarande tullförhållanden

För svartkrutsstubin utgår tull med 15 öre per kg och för detonerande

stubin med 20 öre per kg.

s. 424 Kontrollera mot PDF

424

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att stubin i princip bör beläggas med samma tull som

det verksamma materialet och föreslår i enlighet därmed en tull av 5 % avvärdet

för svartkrutsstubin och 12 % av värdet för annan stubin; vad särskilt

beträffar svartkrutsstubin framhålles att någon import trots låg tull

och liberala säkerhetsföreskrifter praktiskt taget icke förekommit.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor framhåller att svartkrutet i svartkrutsstubinen

endast utgör en relativt obetydlig del av tillverkningskostnaderna.

Den viktigaste råvaran är jutegarn, som i kommitténs förslag åsatts en tull

av 9 %. Normal tullsatsen ligger över den av industrin begärda tullsatsen

av 10 %. Sistnämnda tullsats anses utgöra ett minimum för att möta utländsk

konkurrens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa sammanfaller med det av tulltaxekommittén

framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

36.04. Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel

Nuvarande tullförhållanden

Tändhattar inkl. sprängkapslar är fria från tull, medan övriga varor drager

en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga hithörande varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet vid denna

rubrik.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag förordar

jag tullfrihet för hithörande varuslag.

36.05. Pyrotekniska artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för pyrotekniska artiklar utgjorde tidigare kr 5: — per kg men nedsattes

fr. o. m. den 19 september 1956 genom GATT-avtal till kr 3: — per kg;

enligt en anmärkning i tulltaxan åtnjutes dock tullfrihet för fyrverkeriarbeten

avsedda att användas för livräddningsändamål eller för avgivande av

nödsignal.

s. 425 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

425

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet, dock med bibehållen

tullfrihet för artiklar som användes för livräddningsändamål eller avgivande

av nödsignal.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer med tulltaxekommitténs

förslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå vad kommittén och utskottet föreslagit.

36.06. Tändstickor

Nuvarande tullförhållanden

Tändstickor är belagda med en tull av 5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att tändsticksindustrin

intager en så stark ställning att något behov av tullskydd icke f. n.

kan anses föreligga.

Yttrande

Svenska tändsticks AB uttrycker i sin av Smålands och Blekinge handelskammare

överlämnade skrivelse önskemål om bibehållande av nuvarande

tullskydd under åberopande av att bolagets starka ställning på den svenska

marknaden vunnits först efter andra världskriget och att konkurrens från

utländska fabrikanter ej är utesluten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa är varuslaget upptaget

med en tull motsvarande i svenskt mynt 15 öre per kg.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av det nordiska förslaget har rubriken i departeinentsförslaget

upptagits med oförändrad tull.

36.07. Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar

Nuvarande tullförhållanden

Tillformade produkter drager en tull av 50 öre per kg, medan övriga varor

är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår alt tullfriheten utsträckes till att omfatta hela rubriken.

s. 426 Kontrollera mot PDF

426

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet för rubriken

i dess helhet.

Departementschefen

Förslaget om tullfrihet vid denna rubrik torde icke ge anledning till någon

erinran.

36.08. Andra brännbara produkter

Nuvarande tullförhållanden

De under denna slumprubrik fallande artiklarna drager högst varierande

tullsatser. Som exempel kan nämnas att torrsprit är belagd med en tull av

40 öre per kg samt metatabletter och liknande bränslen med en tull av 15 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att produktionen av till detta nummer hänförliga

artiklar icke torde vara av den art och omfattning att ett tullskydd kan

anses behövligt samt föreslår tullfrihet för hela rubriken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för torrsprit och dylika

bränslen samt tullfrihet för övriga artiklar.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke i och för sig någon erinran från min

sida, och den omständigheten att ett realiserande av det nordiska förslaget

skulle innebära återinförande av tull för vissa produkter torde, med hänsyn

till dessa produkters ringa betydelse i den inhemska produktionen, icke

behöva föranleda någon modifiering av kommittéförslaget; departementsförslaget

upptager i enlighet härmed tullfrihet vid denna position.

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

37.01, 37.02. Plåtar och film, icke exponerade

Nuvarande tullförhållanden

Torrplåtar drager en tull av 30 öre per kg, medan övriga artiklar numera

är tullfria (före den 1 januari 1957 drog kinofilm en tull av 80 öre per kg och

annan film en tull av 1 krona 50 öre per kg; tullarna avskaffades i samband

med GATT-förhandlingarna år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfrihet stadgas för samtliga varuslag.

s. 427 Kontrollera mot PDF

427

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet vid dessa

positioner.

Departementschefen

Enligt vad som framgår av det anförda har förslaget om tullfrihet redan

delvis genomförts; jag finner ingen anledning till erinran mot ett fullständigt

genomförande av detta förslag.

37.03. Papper, papp och väv, ljuskänsliga

Nuvarande tullförhållanden

Fotografiskt papper är tullfritt (före den 1 januari 1957 drog varan eu

tull av 30 öre per kg; tullen avskaffades i samband med GATT-förhandlingarna

år 1956). Ljuskopieringspapper är belagt med en tull av 20 öre per kg,

ljuskopieringsväv med en tull av 12 % av värdet (före den 10 juli 1955

drog sistnämnda varuslag en tull av 60 öre per kg; tullen ändrades genom

beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för artiklar med silversalter som ljuskänsligt

ämne och en tull av 8 % av värdet för övriga varuslag. Tullfriheten

skulle i praktiken närmast bli tillämplig på fotografiskt papper och värdetullen

på ljuskopieringspapper och ljuskopieringsväv.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik har i förslaget till nordisk tulltaxa upptagits med en enhetlig

tullsats av 10 % av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag

tulltaxekommitténs förslag med den jämkningen att tullen på ljuskopieringsväv

med hänsyn till den nordiska samordningen torde böra upptagas

till 10 % av värdet.

37.04. Plåtar och film, exponerade men icke framkallade

37.05. Plåtar och film, annan än kinofilm, exponerade och framkallade

37.06. Kinofilm, exponerad och framkallad, endast med ljudspår

Varuslagen under dessa rubriker är i allmänhet av ganska speciell karaktär

och knappast föremål för handel i vanlig bemärkelse. För vissa av dem utgår

f. n. tull, medan andra är tullfria; tullfriheten har delvis tillkommit med

beaktande av tulltaxekommitténs utredningar. Kommittén föreslår tullfrihet

för samtliga rubriker, detsamma är fallet med nordiska ekonomiska sam
-

s. 428 Kontrollera mot PDF

428

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

arbetsutskottet. I enlighet härmed har rubrikerna i fråga upptagits med

tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

37.07. Annan exponerad och framkallad kinofilm

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgick före den 1 januari 1957 med kr. 15: 80 per kg; fr. o. in. nämnda

dag har tullen i anledning av GATT-förhandlingarna år 1956 nedsatts till

kr. 10: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för negativ film samt positiv film avsedd

att användas uteslutande för kopiering (beträffande sistnämnda varuslag

har förslaget framlagts i betänkandet angående tulltaxeförordningen) och

en tull av kr. 8: — per kg för andra slag av film.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa kan anses överensstämma med

tulltaxekommitténs förslag (tullsatsen för den fullbelagda filmen är upptagen

till 11 norska kronor per kg).

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

37.08. Kemiska produkter för fotobruk

Nuvarande tullförhållanden

Ljuskänslig kollodiumemulsion är belagd med en tull av kr. 1:— per kg

och övriga varor med en tull av 5 % av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete utgjorde tullen för sistnämnda varor 15 % av värdet;

nedsättningen har vidtagits i anledning av GATT-förhandlingarna åren 1955

och 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för ljuskänslig kollodiumemulsion

och tullfrihet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa överensstämmer med kommittéförslaget.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon

erinran från min sida.

s. 429 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

429

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

38.01—38.10. Vissa kemiska produkter

Flertalet av de till nr 38.01—38.10 hänförliga produkterna är fria från

tull; några är belagda med vikttullar av varierande storlek och ett mindre

antal med 15 % värdetull. Tulltaxekommittén föreslår att tullfrihet stadgas

för alla hithörande varuslag och någon erinran mot detta förslag har icke

framförts i remissyttrandena. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet förordar

likaledes tullfrihet för de varuslag, som omfattas av utskottets

förslag till gemensam nordisk marknad (samtliga hithörande varuslag utom

vissa i nr 38.09 upptagna produkter), dock med undantag för de till nr 38.07

hänförliga produkterna rå dipenten och »pine oil», för vilka utskottet föreslår

att standardtullsatsen 12 % av värdet skall tillämpas. Med hänsyn till

att dessa produkter, vilka enligt gällande svenska taxa belägges med en tull

av 5 öre per kg, är av ringa betydelse torde ifrågavarande skiljaktighet icke

nu behöva påkalla någon modifiering av tulltaxekommitténs förslag. I överensstämmelse

härmed har samtliga här avsedda rubriker i sin helhet upptagits

med tullfrihet i departementsförslaget.

38.11. Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel

m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Varor innehållande fett, olja o. d. är belagda med en tull av 10 eller 15

öre per kg, medan flertalet övriga artiklar drager en tull av 12 eller 15 %

av värdet. Vid tiden för kommitténs arbete drog de med 12 % tull belagda

varorna en tull av 15 %; nedsättningen föranledd av GATT-förhandlingarna

år 1956.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen bestämmas till 10 % av värdet.

Kommittén framhåller bl. a. att hithörande preparat ofta såsom verksam

beståndsdel innehåller organiska kemikalier för vilka föreslagits en tull av

12 % av värdet. Även om dessa kemikalier i vissa fall uppblandas med en

betydande mängd tullfritt material, torde värdet i allmänhet till övervägande

del bestämmas av den ingående verksamma beståndsdelen, varför

avsevärt lägre tull än nyssnämnda siffra enligt kommitténs uppfattning icke

bör ifrågakomma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 5 % av värdet.

s. 430 Kontrollera mot PDF

430

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommittéförslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Nominellt

ligger det över det nordiska förslaget, men vid bedömande härav bör

beaktas, att det sistnämnda bygger på tullfrihet för använda råvaror. Jag

finner övervägande skäl tala för att tullsatsen tills vidare i enlighet med

kommitténs förslag bestämmes till 10 % av värdet.

38.12. Beredda glätt-, appretur- och betmedel

Nuvarande tullförhållanden

Glätt- och appreturmedel innehållande stärkelseprodukter är, frånsett detaljhandelsförpackningar,

inbegripna under jordbruksprisregleringen och

upptagna med tullfrihet i taxan; andra glätt- och appreturmedel drager under

förutsättning att de innehåller olja, harts e. d. en tull av 5—15 öre per

kg; för betmedel kan olika tullsatser ifrågakomma beroende på varans sammansättning.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för stärkelsebaltiga produkter och en tull

av 10 % av värdet för övriga varuslag. Tullfriheten för stärkelsehaltiga produkter

förutsätter att varorna belägges med införselavgift enligt jordbruksprisregleringen.

yttrande

Sveriges kemiska industrikontor framhåller beträffande stärkelsehaltiga

produkter att jordbruksnämnden författningsenligt medgivit generell befrielse

från införselavgift och kompensationsavgift för produkter med högst

20 % stärkelse. För produkter av sistnämnda slag kommer således varken

avgift enligt jordbruksprisregleringen eller tull att utgå. Härigenom öppnas

vissa möjligheter till ett kringgående av eljest stadgad tull. Kontoret hemställer

därför att bestämmelserna får en sådan utformning att de varor,

som icke i praktiken blir belagda med införselavgift, skall draga samma

tull som fastställes för motsvarande produkter utan stärkelse.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, vilket icke omfattar stärkelsehaltiga

produkter, upptager en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

Med den avgränsning jordbruksregleringen erhållit i fråga om hithörande

varuslag synes tullfrihet böra stadgas för preparat innehållande stärkelse

eller stärkelseprodukter med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar

om högst 1 kg nettovikt; härvid torde med stärkelseprodukter böra

avses druvsocker (ur nr 17.02) samt dextrin, löslig stärkelse, rostad stärkelse

och stärkelseklister (nr 35.05). Frånsett denna jämkning beträffande

s. 431 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

431

gränsdragningen mellan de tullfria och de tullbelagda varuslagen biträder

jag tulltaxekommitténs förslag. Jag förutsätter därvid att jordbruksnämnden

vid utnyttjande av sina dispensmöjligheter med avseende å importregleringen

icke medgiver befrielse från den del av föreskrivna importavgifter

som är att anse som manufaktureringsskydd för industriproduktion i

egentlig mening.

38.13. Betmedel för metaller, fluss-, löd- och svetsmedel m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för betmedel med olika tullsatser beroende på varans sammansättning

och för övriga varuslag med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för samtliga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även utskottet föreslår en tull av 5 % vid denna rubrik.

Departementschefen

Kommitténs förslag ger icke anledning till erinran från min sida.

38.14. Tillsatsmedel för mineraloljor

38.15. Beredda vulkningsacceleratorer

Till dessa rubriker hänförliga produkter är f. n. fria från tull. Tulltaxekommittén

ifrågasätter icke någon ändring därvidlag, och nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet föreslår likaledes tullfrihet. I enlighet härmed har

rubrikerna upptagits utan tull i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

38.16. Beredda närsubstrat för odling av mikrober

Hit hänförliga produkter drager f. n. en tull av 15 % av värdet, men såväl

tulltaxekommittén som nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har

föreslagit tullfrihet för dem; i enlighet härmed har de i tulltaxeförslaget

upptagits utan tull.

38.17. Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater

Nuvarande tullförhållanden

Tullen är beroende på varornas sammansättning, till följd varav många

olika tullsatser kan ifrågakomma.

Tulltaxekommittén

Varorna i fråga har upptagits med en tull av 5 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även samarbetsutskottet föreslår en tull av 5 % av värdet.

s. 432 Kontrollera mot PDF

432 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Någon anledning till erinran mot kommitténs och samarbetsutskottets

förslag torde icke föreligga.

38.18. Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d. (utgörande blandningar)

Nuvarande tullförhållanden

Tullsatserna för hit hänförliga varor varierar alltefter varornas sammansättning.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 12 % av värdet under framhållande

bl. a. av att hithörande varuslag i regel till övervägande del består av produkter,

för vilka föreslagits en tullsats av nämnda storlek.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 12 % av värdet för dessa produkter.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot den föreslagna tullsatsen.

38.19. Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående industrier

m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Ifrågavarande rubrik utgör formellt sett närmast en motsvarighet till den

nuvarande taxans slumprubrik för ej särskilt nämnda kemiska preparat

(tulltaxenr 223:8, statistiskt nr 540:44) med en tull av 15 % av värdet.

Emellertid kommer dessa slumprubriker på grund av olikheterna i övriga

rubriker att till sitt omfång skilja sig avsevärt från varandra. Åtskilliga till

nuvarande slumprubrik hänförliga produkter kommer sålunda icke att falla

under nr 38.19, medan detta nummer å andra sidan kommer att innefatta

många produkter som icke hänföres till den nuvarande slumprubriken. Att

i förväg bilda sig en fullständig uppfattning om vilka olika varuslag som

kommer att hänföras till den nu förevarande rubriken är svårt, men den i

kommentarerna till nomenklaturen lämnade exemplifieringen tyder på att

det icke kan vara fråga om några mera betydande artiklar. Anmärkas må

att de under A—G i det nu framlagda förslaget upptagna produkterna är

tullfria även i nuvarande taxa; under G upptagna kärnbindemedel innehållande

stärkelse är inbegripna under jordbruksregleringen.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall vissa uppräknade produkter (jfr A—G

i det nu framlagda förslaget) vara fria från tull, vissa blandningar (jfr H i

förslaget) draga tull som den beståndsdel som är underkastad högsta tullsatsen

samt övriga varuslag beläggas med en tull av 12 % av värdet.

Kommittén framhåller att med hänsyn till det heterogena varusortiment,

som kommer att inbegripas under denna position, det icke är möjligt med

någon systematisk uppdelning. Man får i mån av behov tänka sig att specificera

individuella varuslag, medan övriga produkter behandlas »i klump».

s. 433 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

433

Enligt kommitténs uppfattning bör de varuslag som icke kommer att specificeras

beläggas med samma tull som den organisk-kemiska industrins

produkter i allmänhet (12 % av värdet).

Med en tullsats av nämnda storlek för de icke specificerade varorna anser

kommittén det naturligt att specificeringen närmast kommer att avse

produkter som bör upptagas med lägre tull, varvid den grupp av varor som

utgöres av enkla blandningar av tullfria eller lägre tullbeskattade kemikalier

eller andra ämnen särskilt kommer i åtanke.

Åsyftade blandningar belägges f. n. i regel med tull efter den högst tullbeskattade

beståndsdelen, och kommittén har funnit övervägande skäl tala

för att i huvudsak bibehålla de nuvarande reglerna oförändrade. Kommittén

har emellertid för undvikande av vissa praktiska olägenheter funnit det

lämpligt att bestämmelserna endast tillämpas på blandningar av oorganiska

ämnen. Vidare har kommittén ansett den nuvarande principen att blandningsbestämmelserna

i regel icke tillämpas på varor i detaljhandelsförpackningar

böra bibehållas; kommittén har dock funnit tillämpningsområdet

böra avgränsas genom en klart angiven styckevikt och ansett en viktgräns

av 10 kg vara för ändamålet lämplig. Kommittén framhåller att det får anses

ligga i sakens natur att dessa bestämmelser endast tillämpas på varor

som fortfarande kan anses ha karaktär av blandningar.

Beträffande produkter som icke beröres av de föreslagna bestämmelserna

angående blandningar anser kommittén att en eventuell avvikelse från den

generella tullen 12 % av värdet får göras genom att de individuella varuslagen

upptages i särskilda underrubriker samt framhåller beträffande

denna specificering följande synpunkter. Av praktiska skäl bör en sådan

specificering icke drivas alltför långt. Det kan icke anses motiverat att belasta

rubriceringen i tulltaxan med varuslag av ringa betydelse vilkas tullbeläggning

icke spelar någon större roll. Kommittén har ansett sig böra intaga

en något restriktiv hållning i detta avseende, bl. a. med hänsyn till

svårigheten att överblicka vilka varuslag som kan komma att falla under

denna rubrik. Tillmötesgående i detta sammanhang av framställda önskemål

om specificering av särskilda varuslag kan lätt få prejudicerande betydelse

för behandlingen av framtida yrkanden i detta hänseende och således

medföra risk för en långt gående komplicering och sönderbrytning av denna i

och för sig relativt betydelselösa position. Av nu anförda skäl har kommittén

i huvudsak begränsat sig till att i särskilda underrubriker med tullfrihet

upptaga de varuslag som för närvarande är nämnda i tulltaxan ulan tull.

Frågan om tullfrihet eller lägre tull för andra hithörande produkter bör

enligt kommitténs uppfattning anstå till dess praktisk erfarenhet vunnits

om rubrikens tillämpning.

Yttranden

Kommitténs förslag har icke föranlett någon principiell erinran från remissinstansernas

sida men vissa yrkanden har framförts om ändringar i fråga

om enstaka varuslag.

28 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr DO

s. 434 Kontrollera mot PDF

434

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges kemiska industrikontor önskar sålunda att vissa eld- eller

syrafasta produkter, nämligen eldfasta murbruk och massor samt

syrafasta murbrukspulver, upptages särskilt med en tull av 8 % av värdet

(samma tullsats som industrin påyrkar för eldfast tegel). Kontoret påpekar

att normaltullsatsen för ovannämnda produkter är densamma som för

eldfast tegel, vilket ofta ersättes av de nämnda varuslagen, samt att prisläge

och fraktskydd torde vara av samma storleksordning för ifrågavarande

produkter. Beträffande stärkelsehaltiga kärnbinde medel

gör kemikontoret samma påpekande som beträffande stärkelsehaltiga glätloch

appreturmedel (jfr nr 38.12).

En av Kemisk-tekniska och livsmedelsfahrikanters förening gjord framställning

angående alkylbensoler har redovisats i avsnittet rörande

vissa råvaror för tillverkning av plaster och uppblötningsmedel under

kap. 29.

Smörjoljecentralen påyrkar bibehållande av tullfriheten för no nen och

dodecen under framhållande av att någon svensk tillverkning av dessa

produkter icke förekommer.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar icke

kärnbindemedel innehållande stärkelseprodukter; beträffande övriga produkter

överensstämmer samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa med

tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag torde, såvitt kan bedömas utan erfarenhet av den

nya nomenklaturens praktiska tillämpning, innebära en i princip lämpligutformning

av taxebestämmelserna vid denna rubrik, och jag kan i huvudsak

biträda detsamma.

I fråga om stärkelsehaltiga kärnbindemedel torde emellertid bestämmelserna

böra utformas och tillämpas i överensstämmelse med vad som anförts

rörande motsvarande produkter i nr 38.12.

Vidare torde de f. n. tullfria produkterna nonen och dodecen, vilka såsom

isolerade kolväten faller under nr 29.01 och där upptagits med tullfrihet

men ofta förekommer i sådan form att de blir hänförliga till förevarande

rubrik, även här böra upptagas med tullfrihet; de har inbegripits i den av

kommittén med A betecknade underrubriken, vilken därjämte underkastats

vissa huvudsakligen tekniska jämkningar.

Förslaget om införande av tull på vissa eld- eller syrafasta produkter kan

jag med hänsyn bl. a. till den nordiska samordningen icke tillstyrka.

Beträffande alkylbensoler torde få hänvisas till behandlingen av motsvarande

produkter under kap. 29; enligt vad som därvid anförts finner jag

icke anledning att beträffande dessa produkter frångå kommittéförslaget.

s. 435 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

435

AVDELNING VII

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk),

syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser

och andra plaster) samt varor därav

Allmänna synpunkter

Nuvarande tullförhållanden

Nuvarande bestämmelser innebär i stort sett att obearbetade plaster (basplaster)

drager en tull av 10 % av värdet och bearbetade plaster (plastfabrikat)

en tull av 15 % av värdet (efter slutförandet av kommitténs arbete

har tullen på vissa plattor nedsatts till 13 % av värdet i samband med

GATT-förhandlingarna år 1956). Från denna regel har undantag gjorts såtillvida

att vissa basplaster och halvfabrikat är fria från tull. Bestämmelserna

i fråga har tillkommit genom beslut år 1950 och är enligt vad som

då anfördes att betrakta som ett provisorium, vilket icke skall utgöra hinder

för en allsidig prövning av frågan vid en allmän revision av tulltaxan.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag går i stort sett ut på en tull av 10 % av värdet för

basplaster och 13 % av värdet för plastfabrikat. Nuvarande tullfrihet för

vissa basplaster och halvfabrikat föreslås dock bibehållen och i vissa fall

något utvidgad.

Beträffande basplaster framhåller kommittén att tillverkningen av dessa

produkter är en gren av den organisk-kemiska industrin, varför uppfattningen

att basplaster bör beläggas med tull som organiska kemikalier (enligt

kommitténs förslag 12 %) icke kan anses omotiverad. Detta bör dock

enligt kommitténs uppfattning icke hindra att en sådan avgränsad och i

viss mån särpräglad kategori som basplaster åsättes lägre tull om skäl eljest

föreligger. Visserligen kan på detta sätt teoretiskt föreligga viss risk för ett

negativt tullskydd, men tillverkningen torde som helhet betraktad icke löpa

någon risk i berörda hänseende. Det framhålles även alt tullen på organiska

kemikalier f. n. i allmänhet ligger över 12 %. Kommittén har funnit övervägande

skäl föreligga att icke vidtaga någon ändring av tullen på basplaster

i allmänhet (inkl. sprut- och pressmassor).

s. 436 Kontrollera mot PDF

436

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 195S

Kommittén berör i detta sammanhang särskilt frågan om tuilen på basplaster

som icke är föremål för tillverkning inom landet; eitei att ha eiinrat

om att vissa sådana produkter enligt gällande taxa är fria från tull

anför kommittén följande.

När det gäller tullfrihet för varor som icke är föremål för inhemsk tillverkning

bör observeras, att sådan tullfrihet får betydelse för konsumenterna

endast om den tar sig uttryck i ett lägre pris. Beträffande råvaror och

halvfabrikat gäller det därvid huruvida tullfriheten slår igenom i form av

lägre pris på de färdiga konsumtionsvarorna. Detta pris regleras emellertid

av tullen på sistnämnda varor, varför man icke har någon säkerhet för att

tullfriheten för råvarorna och halvfabrikaten kommer konsumenterna tillgodo,

med mindre hänsyn tages till densamma vid fastställandet av tullsatsen

på färdigfabrikaten. Såsom i det följande närmare utvecklas Jean detta

icke ske med plastfabrikat i allmänhet, eftersom man icke kan åstadkomma

en differentiering av tullen allt efter som de tillverkats av tullfria eller

fullbelagda basplaster. Vid sådant förhållande blir frågan om tullfrihet for

vissa basplaster närmast en fråga om fördelningen av tullskyddet mellan de

olika kategorierna av tillverkare. Då olika fabrikattillverkare använder

skilda slag av basplaster, skulle följden bli att vissa av dem komme i åtnjutande

av högre nettotullskydd än andra. Enligt kommitténs uppfattning

har man därför anledning att i princip ställa sig tveksam till att medgiva

tullfrihet för vissa basplaster — alldeles oavsett den vanskliga frågan om

plasternas inbördes utbytbarhet och konkurrens — och angelägenheten av

en sådan åtgärd framstår i alla händelser icke så stark som man från fabrikafindustrins

och handelns sida vill göra gällande. Vidare medför det även

om man begränsar sig till de obearbetade produkterna avsevärda tulltekniska

olägenheter att i större utsträckning särskilja olika slag av plaster.

Gränsdragningen mellan skilda kategorier kan ofta redan nu val a vansklig,

och utvecklingen går mot framställning av nya material genom modifiering

och blandning av olika plaster, vilket kommer att ytterligare försvåra varuslagens

systematiska avgränsning och identifiering. Industrin får emellertid

antagas ha inrättat sig efter den nuvarande tullfriheten för vissa basplaster,

varför skäl kan anföras för att låta detta förhållande bestå i den mån så kan

ske utan större olägenheter.

Beträffande tullen på plastfabrikat i allmänhet framhåller kommittén att

denna tull med hänsyn till plastfabrikatens alltmer ökade betydelse som

konsumtionsvaror innebär en avsevärd belastning på konsumenterna. Enligt

kommitténs uppfattning är det angeläget att tullsatsen hålles på lägsta

möjliga nivå. Med hänsyn till nuvarande tullskydd har kommittén emellertid

icke ansett tillräckliga skäl föreligga att underskrida den mot normaltullsatsen

svarande siffran 13 % av värdet.

Kommittén berör särskilt frågan om att eventuellt sätta lägre tull på

plastfabrikat som tillverkas av tullfria basplaster och anför härom följande.

En differentiering med hänsyn till det ingående materialets beskaffenhet

skulle emellertid såvitt angår färdiga plastartiklar erbjuda mycket stora svårigheter

i tulltekniskt hänseende. Vidare skulle en sådan differentiering

medföra att likartade varor med enahanda användning ofta^ komme att

beläggas med olika tull. För konsumenterna skulle detta framstå såsom obilligt,

och det skulle även kunna leda till en viss snedvridning av konsumtionen.

Man måste således enligt kommitténs uppfattning av flera skäl avsta

s. 437 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 437

från den lättnad i tullbelastningen på konsumenterna som teoretiskt skulle

kunna vinnas på nu antydda sätt.

Tullen på sådana plasthalvfabrikat som plattor, stänger och rör m. m.

anser kommittén höra i princip utgå efter samma grunder som för färdiga

plastvaror; kommittén framhåller att tillverkningen kan vara väl så komplicerad

för dessa halvfabrikat som för färdiga plastvaror.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 12 % av värdet för

basplaster och i konsekvens därmed en tull av 15 % av värdet å bearbetade

plaster. Kemikontoret framhåller att det råder en enhällig uppfattning bland

tillverkarna av basplaster att dessa produkter logiskt sett bör draga samma

till'' som organiska kemikalier. Normaltullsatsen är i allmänhet högre och

understiger 12 % endast i de fall då någon av de viktigare vid tillverkningen

använda råvarorna är tullfri. Nämnda tullsats måste betraktas som

ett minimum om den organisk-kemiska industrin i vårt land skall beredas

betryggande skydd, som främjar en fortsatt utbyggnad. Liknande synpunkter

framföres av Skånes handelskammare.

Svenska plastföreningen anser att nu rådande tullförhållanden bör bibehållas.

Den av tulltaxekommittén föreslagna tullen på hel- och halvfabrikat

av plast skulle enligt föreningen leda antingen till en terms of trade förlust,

vilken icke innebär någon fördel för konsumenterna, eller till en hårdare

konkurrens. Denna skulle medföra en prissänkning, varvid strävanden till

besparingar komme att gå ut över kvalitet och omsorg i utförandet till nackdel

för konsumenterna. Föreningen har sin uppmärksamhet riktad på frågan

om plasternas rätta utnyttjande och har vidtagit en rad åtgärder för att

hos industrin upprätthålla höga krav på kvalitet, vilka åtgärder emellertid

icke skulle kunna fullföljas vid en tullsänkning.

I en tilläggsskrivelse uttrycker föreningen den uppfattningen att en sänkning

av nuvarande tullsatser skulle vara olämplig jämväl med hänsyn till

det nu framlagda förslaget till gemensam nordisk tulltaxa ävensom till planerna

på ett västeuropeiskt frihandelsområde.

Sveriges grossistförbund upprepar ett till kommittén framfört krav om

tullfrihet för basplaster, som icke är föremål för inhemsk tillverkning. Enligt

förbundet är det för närvarande endast ett fåtal stora råvaror, som tillverkas

inom landet. Riskerna med hänsyn till substituerbarhet bedömes som

ringa. Man påpekar att kommittén föreslagit ett bibehållande av en dylik

differentiering beträffande vissa cellulosaplaster. För att ett borttagande av

tullen på vissa basplaster skall komma konsumenterna till godo föreslås en

reducering av tullskyddet för hel- och halvfabrikat i allmänhet till 10 % av

värdet. Frågan om vilka basplaster som skall göras tullfria bör prövas genom

en särskild utredning; i varje fall bör icke polyeten, polyamider och

cellulosaplaster tullbeläggas. Sveriges köpmannaförbund ansluter sig till

de av Sveriges grossistförbund framförda synpunkterna.

s. 438 Kontrollera mot PDF

438

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % för basplaster och

15 % för hel- och halvfabrikat därav; tulltaxekommitténs förslag till tullfrihet

för vissa produkter saknar med ett undantag motsvarighet i det nordiska

förslaget.

Departementschefen

Med hänsyn till samordningen med det nordiska tulltaxeförslaget torde

någon ändring av den nu i allmänhet gällande tullnivån av 10 % för obearbetade

och 15 % för bearbetade plaster icke nu böra vidtagas. Hinder kan

icke ur nämnda synpunkt anses föreligga att tillsvidare bibehålla den tullfrihet

eller lägre tull som för närvarande i vissa fall är föreskriven.

39.01. Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter

39.02. Polymerisationsprodukter

39.05. Modifierade naturhartser m. fl. produkter

39.06. Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster

Nuvarande tullförhållanden

Laminerade plattor samt plattor av akrylharts med en tjocklek av 0,6 mm

eller däröver är belagda med en tull av 13 % av värdet; i övrigt drager hithörande

varuslag frånsett vissa speciella produkter tull i enlighet med vad

fom angivits i det allmänna avsnittet, d. v. s. 10 % av värdet för obearbetade

produkter och 15 % av värdet för bearbetade produkter (halvfabrikat).

Tulltaxekommittén

Kommittén har icke föreslagit särbehandling av några hithörande produkter

utan i enlighet med de allmänna principerna upptagit 10 % av värdet

för obearbetade produkter (inkl. lim- och lackartade varor) och 13 %

för övriga varuslag.

Yttranden

Generaltullstyrelsen påpekar att till nr 39.06 numera har överförts alginsyra

samt salter och estrar därav, vilka varor tidigare skulle falla under

nr 38.19 med tull av 12 % av värdet; enligt styrelsens åsikt torde hinder

icke möta att låta de vid nr 39.06 föreslagna tullsatserna gälla även för dit

överförda varor av ifrågavarande slag.

Handelskammaren i Göteborg påyrkar tullfrihet för ett plastpreparat, benämnt

»Acronal», som användes inom pappers- och textilindustrierna; någon

tillverkning av liknande produkt uppgives icke förekomma inom landet.

Handelskammaren föreslår vidare tullfrihet för polyvinylacetatdispersioner.

Dessa kommer till övervägande del till användning för framställning av

s. k. emulsionsfärger, för vilket ändamål de är helt suhstituerbara med

ett sampolymerisat på basis av polystyren-polybutadien. Sistnämnda produkt

blir i regel liänförlig till nr 40.02 med tullfrihet. Tillämpning av en tull

s. 439 Kontrollera mot PDF

439

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

av 10 % för den ena produkten och tullfrihet för den andra kommer enligt

handelskammarens uppfattning att medföra en allvarlig rubbning i marknadsförhållandena.

Frågan om tullen för polyvinylacetatdispersioner tas också upp av Sveriges

grossistförbund. Förbundet anser att sådana produkter, som på grund

av definitionen i anmärkning 4 under kap. 40 icke kan betraktas som syntetiskt

gummi, bör upptagas i särskild underrubrik under kap. 39 och göras

tullfria, eventuellt under villkor att varan användes för annat ändamål än

tillverkning av styckevaror. (Beträffande grossistförbundets generella yrkande

om tullfrihet för basplaster som icke tillverkas inom landet hänvisas

till det föregående allmänna avsnittet.)

Firma Leo A. Larsson yrkar i sin av kommerskollegium överlämnade

framställning att rör samt delar därtill av hård polyvinylklorid skall beläggas

med samma tull (8 %) som järnrör och isolerrör för elektriska ändamål;

yrkandet motiveras med att dylika plaströr ersätter järnrör vid byggnadsinstallationer.

Svenska handelsagenters förening framför beträffande rör av hård polyvinylklorid

enahanda yrkande som nyssnämnda företag. Vidare anser föreningen

det inkonsekvent att obearbetade produkter enligt nr 39.05 skall

draga en tull av 10 % medan ebonit enligt nr 40.15—40.16 endast drager 8 %;

tullen vid nr 39.05 bör därför nedjusteras till 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % för

obearbetade produkter och 15 % för övriga varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till den ståndpunkt som intagits av det nordiska utskottet

kan jag icke biträda de yrkanden om särbehandling av vissa varor som

framställts i remissyttrandena. I enlighet med vad förut anförts har nuvarande

tullsatser om 10, 13 och 15 % av värdet för resp. obearbetade produkter,

vissa plattor samt övriga artiklar bibehållits i departementsförslaget. Härvid

har 13 % tullen, i anslutning till en i nomenklaturen använd gruppering

(jfr anm. 3 d till kap. 39), gjorts tillämplig icke blott på plattor av ifrågavarande

slag utan även på motsvarande duk, folier och band samt till

förevarande nummer hänförliga varor av dylikt material, vilket emellertid

knappast innebär någon saklig ändring. Tillämpning av nu anförda bestämmelser

även på alginsyra och produkter därav torde icke föranleda någon

erinran.

39.03. Cellulosaregenerat; cellulosanitrat och andra cellulosaderivat; vulkanfiber
Nuvarande

tullförhållanden

Tullfrihet gäller för närvarande för cellulosaacetat, cellulosapropionat och

cellulosabutyrat utan inblandning av andra ämnen, för plattor, stänger och

s. 440 Kontrollera mot PDF

440

Kungl. Mai:ts proposition nr 90 år 1958

rör av cellulosanitrat samt för plattor av andra cellulosaplaster med en

tjocklek av minst 1,5 mm, ävensom för plattor och folier för tillverkning av

röntgenfilm. Vulkanfiber i form av plattor drager en tull av 15 öre per kg

och i form av stänger eller rör en tull av 50 öre per kg. För laminerade plattor

utgör tullen i regel 13 % av värdet. I övrigt utgår tull beträffande de

flesta hithörande varuslag i enlighet med vad som angivits i det allmänna

avsnittet, d. v. s. med 10 % av värdet för obearbetade produkter och 15 %

av värdet för bearbetade produkter (halvfabrikat).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår viss utvidgning av tullfriheten, bl. a. genom inbegripande

av varuslaget etylcellulosa. För vulkanfiber upptager kommittén en

tull av 5 % av värdet (samma tull som för papp). Beträffande övriga varuslag

föreslår kommittén i överensstämmelse med den allmänna principen

en tull av 10 % av värdet för obearbetade och 13 % av värdet för bearbetade

produkter (halvfabrikat).

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor framhåller att tullfriheten för etylcellulosa

endast bör avse s. k. högetylerad vara; för den lågetylerade varan bör

tull alltjämt utgå.

Svenska plastföreningen säger sig icke kunna dela kommitténs uppfattning

att vulkanfiber bör jämställas med papp. Enligt föreningens åsikt bör

varan betraktas som en plastvara och i konsekvens härmed beläggas med en

tull av 15 % av värdet.

Beträffande Sveriges grossistförbunds generella yrkande om tullfrihet

för basplaster som icke tillverkas inom landet hänvisas till det föregående

allmänna avsnittet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall ofärgad och olackerad vulkanfiber draga

en tull av 5 % och annan vulkanfiber en tull av 6 % av värdet. För övriga

varuslag föreslås de generella tullsatserna 10 % av värdet för obearbetade

och 15 % av värdet för bearbetade produkter med allenast det undantaget,

att varor avsedda för tillverkning av ljuskänslig film liksom enligt kommittéförslaget

lämnats fria från tull.

Departementschefen

Icke heller vid denna rubrik är jag beredd att tillstyrka vid remissbehandlingen

framkomna yrkanden. Departementsförslaget har i överensstäm*

melse med vad förut anförts utformats med bibehållande av nu gällande

tullfrihet samt 10, 13 och 15 % tull för resp. varugrupper, vilka härvid

av tekniska skäl underkastats vissa smärre modifikationer av huvudsakligen

formell natur, däribland samma jämkning av 13 % tullens tillämpningsområde

som berörts under föregående rubrikgrupp. Det vid remiss
-

s. 441 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

441

behandlingen framställda önskemålet beträffande etylcellulosa har vid sådant

förhållande icke längre någon relevans. För vulkanfiber har i överensstämmelse

med tulltaxekommitténs förslag upptagits en tullsats av 5 %

av värdet.

39.04. Härdade proteiner

Nuvarande tullförhållanden

Konsttarmar drager en tull av 15 % av värdet; övriga produkter är fria

från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en till 13 % nedsatt tull för konsttarmar och bibehållen

tullfrihet för övriga produkter.

Yttranden

Från ett flertal håll har berörts frågan om tullen på konsttarmar; denna

fråga behandlas i det följande under nr 39.07.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 15 % av

värdet för hela rubriken.

Departementschefen

Någon ändring av tullen på konsttarmar torde bl. a. med hänsyn till det

nordiska förslaget icke kunna förordas. Jag finner icke skäl att i detta sammanhang

föreslå någon ändring av tullfriheten för övriga hithörande varor.

39.07. Varor av material, hänförliga till 39.01—39.06 (färdigvaror av plast)

Nuvarande tullförhållanden

Varor av här ifrågavarande slag drager i regel en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår i enlighet med vad förut angivits en tull av 13 % av

värdet för samtliga hithörande artiklar.

Framkomna yrkanden om tullfrihet för varor som icke är föremål för inhemsk

tillverkning avvisas med följande motivering.

När det gäller en slumprubrik som den här ifrågavarande är det självklart

att man kan finna åtskilliga artiklar som icke är föremål för inhemsk tillverkning.

Framhållas må emellertid att även om inhemsk tillverkning av en

viss bestämd artikel icke förekommer konkurrens kan föreligga med inom

landet producerade varor av närstående slag. Icke minst på nu ifrågavarande

område går vidare utvecklingen mycket snabbt, och det är ofta blott en

tidsfråga när en nyframkommen produkt skall börja tillverkas här i landet.

s. 442 Kontrollera mot PDF

442

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kommittén behandlar vidare särskilt frågan om tullen på konsttarmar

och anför härom följande.

Från handelns sida har ifrågasatts upptagande av konsttarmar i en särskild

underrubrik med lägre tull än den för närvarande tillämpade; till stöd

härför har åberopats att varan utgör en nödvändighetsartikel som av livsmedelsindustrin

förbrukas i stora mängder. En tillverkare av s. k. naturintarmar

har hemställt att tullen på såväl dylika tarmar som tarmar av cellofan

måtte höjas från 15 till 20 % eller i alla händelser kvarstå oförändrad;

nedsättning eller borttagande av tullen skulle betyda favorisering av mindre

goda utländska produkter framställda i länder med lägre standard och lägre

arbetskostnader. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke anledning

att behandla något av dessa varuslag annorlunda än plastartiklar i allmänhet.

Yttranden

Stockholms handelskammare och handelskammaren i Göteborg samt Sveriges

grossistförbund redovisar framställningar från importörhåll om tullfrihet

eller lägre tull för konsttarmar; man vänder sig i dessa framställningar

bl. a. mot det i betänkandet återgivna uttalandet om de utländska

produkternas kvalitet.

Sveriges grossistförbund yrkar vidare att bijouterier upptages med

en tull av 10 % av värdet. Till stöd härför åberopas att kommittén föreslagit

en tull av denna storlek för andra oäkta bijouterier (nr 71.16). Tillämpningen

av skilda tullsatser för olika slag av bijouterier skulle komma att

innebära stora praktiska svårigheter och medföra avsevärt merarbete vid

varornas tulltaxering. Nedsättningen av tullen anses icke komma att innebära

någon nackdel för den svenska industrin, då den inhemska tillverkningen

av bijouterier av såväl plast som övrigt material är synnerligen obetydlig.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik har av utskottet föreslagits i sin helhet upptagen med en

tull av 15 % av värdet.

Departementschefen

Av remissinstanserna framställda yrkanden om särbehandling av vissa

varor kan jag, bl. a. med hänsyn till det nordiska förslaget, icke biträda.

I enlighet med vad tidigare anförts har rubriken i departementsförslaget

upptagits med oförändrad tull av 15 % av värdet.

Kap. 40. Natur gummi (kautschuk), syntetiskt gummi och

faktis samt varor därav

Allmänna synpunkter

Tulltaxekommittén

Inledningsvis redovisar kommittén under detta kapitel vissa av gummiindustrin

framförda allmänna synpunkter på den internationella konkur
-

s. 443 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

443

rensen. Kommittén anser att vad sålunda anförts icke i och för sig motiverar

någon särbehandling av nämnda industri. Import- och produktionsstatistiken

tyder heller icke på att konkurrensen skulle vara särskilt hård,

och industrins uppgifter anses ge vid handen att det snarast är den inhemska

konkurrensen som är avgörande för priserna på den svenska marknaden.

Även om därför i nu rådande läge ett tullskydd av den storlek som

svarar mot normaltullsatserna ej skulle behöva utnyttjas, utesluter detta

enligt kommitténs uppfattning icke att ett starkare behov av tullskydd

kan göra sig gällande i situationer av skärpt konkurrens. Med hänsyn till

förhållandena anser emellertid kommittén att några generella regler för bestämmande

av tullsatserna icke bör uppställas.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor anser att den internationella konkurrensens

skiftande karaktär icke nog beaktats vid den konkreta utformningen

av tuilsatserna och att detta är den kanske allvarligaste principiella invändning

som kan riktas mot kommittéförslaget.

Kemikontoret framhåller att gummiindustrins produkter i stor utsträckning

utgöres av internationella standardvaror, som tillverkas i stora serier

med höga fasta kostnader och karakteriseras av en begränsad elasticitet i

utbudet. Enligt kemikontorets uppfattning ger en systematisk genomgång

av de ekonomiska argument, som anförts i den allmänna delen av kommitténs

betänkande, vid handen att såväl majoriteten som reservanterna uttalar sig

till förmån för ett tullskydd åt industrier av den karaktär som gummiindustrin

representerar. Kemikontoret anser sig kunna konstatera att kommittén icke

desto mindre för flertalet rubriker föreslagit ett otillräckligt skydd, och

detta gäller i än högre grad reservanterna.

Att kommittén icke tillmötesgått industrins krav på tullskydd har tydligen,

anför kemikontoret, delvis sin grund i att tullskyddet ofta icke alls eller

endast till en del prismässigt utnyttjas. Denna omständighet borde i stället

räknas industrin till godo. Som stöd för att de prismässiga konsekvenserna

av tullar icke behöver ingiva allvarliga farhågor nämnes även, att den

svenska gummiindustrins vinstmarginal icke varit större än genomsnittet

för hela den svenska industrin.

Kemikontoret framhåller i detta sammanhang att kommitténs förslag

innebär en kraftig sänkning av tullarna för bl. a. däck och gummiskor. Resultatet

härav anses bli att landet gör eu terms of trade-förlust. Däremot

får konsumenterna ingen fördel av tullsänkningen, eftersom den inhemska

prisnivån icke ytterligare sänkes.

En annan omständighet som tydligen även spelat en viss roll då kommittén

föreslagit ett lägre tullskydd än det av industrin begärda, är, säger kemikontoret,

den kraftiga expansionen av den svenska gummiindustrin sedan

förkrigstiden. Det erkännes allmänt att denna industri är högt rationaliserad.

Enligt reservanterna Gustafssons och Westerlinds principiella mening

skulle tullskyddet för t. ex. däck och gummiskor ha hämmat rationalise
-

s. 444 Kontrollera mot PDF

444

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

ringstakten inom industrin. Det torde svårligen låta sig bevisas, att den

höga expansionstakten inom gummiindustrin skulle varit ännu högre, om

industrin under denna utbyggnadstid saknat tullskydd eller haft ett lågt

sådant.

Kemikontoret kommer därefter in på frågan om exportoffensiver i olika

konjunkturlägen och framhåller riskerna för att vårt land kan komma att

utsättas för sådana kampanjer. Eftersom gummiindustrin mycket lätt blir

utsatt för hård priskonkurrens, ofta av dumpingnatur, så snart överskottsproduktion

förekommer i utlandet, anses det befogat att gummiindustrin

tillerkännes ett visst sltvalpskydd. Det är sannolikt otänkbart att genomföra

permanenta tullsatser, som innebär ett effektivt skydd mot dumping av det

kraftigare slaget. Ett skydd mot måttlig dumping kan emellertid inbegripas

i de permanenta tullsatserna utan frångående av landets allmänna lågtullpolitik,

i synnerhet som någon allvarlig risk icke föreligger att ett sådant

skydd oskäligt utnyttjas.

Kemikontoret anser vidare att man bör resa en viss barriär mot utländsk

dumping genom att föreskriva en kombinerad vikt- och värdetull. En sådan

tull anses dessutom vara av största betydelse för att begränsa import av lågkvalitetsvaror.

Skånes handelskammare understryker från gummiindustrins sida gjorda

påpekanden om det oförmånliga konkurrensläge, som den svenska industrin

intager i förhållande till utlandet med avseende å lönenivå och skiftarbete.

Konkurrensen utifrån är uppenbarligen i starkt stigande. En väsentlig ökning

av importens andel i den svenska förbrukningen måste komma att resultera

i ett krympande underlag för den inhemska gummifabrikationen

med därav följande kortare serier och högre kostnader. Ur beredskapssynpunkt

anser handelskammaren det angeläget att de olika grenarna av gummiindustrin

beredes sådant tullskydd att produktionen kan upprätthållas i

nuvarande omfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar hela detta kapitel

med ett par mindre betydelsefulla undantag. De föreslagna tullsatserna

överensstämmer i flertalet fall med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Allmänna regler för tullsättningen på detta område torde icke kunna uppställas,

utan jag torde i det följande få ta ställning till frågan under resp.

rubriker.

s. 445 Kontrollera mot PDF

445

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

40.01. Naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga produkter

40.02. Syntetiskt gummi; faktis, framställd av oljor

40.03. Gummiregenerat

40.04. Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än hårdgummi

Här avsedda varor är f. n. med undantag av faktis fria från tull. Tulltaxekommittén

föreslår tullfrihet för samtliga varuslag, och detsamma är fallet

med nordiska ekonomiska samarbetsutskottet. Rubrikerna har i enlighet

härmed upptagits med tullfrihet i det nu framlagda taxeförslaget.

40.05. Plattor, duk och band av ovulkat gummi

Nuvarande tullförhållanden

Material avsett att upplösas drager en tull av 15 öre per kg; för andra varor

utgår tull med 25 eller 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för alla hithörande varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa har för hela rubriken upptagits

en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot den föreslagna tullsatsen.

40.06. Ovulkat gummi i andra former

Nuvarande tullförhållanden

Av hit hänförliga varor är impregnerat garn belagt med samma tull som

motsvarande icke impregnerade garn, isoleringsband, tejp o. d. med olika

tullsatser beroende på grundmaterialet samt gummilösningar med en tull

av 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att impregnerat garn av textilmaterial skall draga

samma tull som det icke impregnerade garnet, att andra varor av gummi i

förening med annat material åsättes en tull av 10 % av värdet samt att övriga

varuslag belägges med 8 % värdetull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa omfattar icke impregnerat garn

men sammanfaller beträffande övriga varuslag med tulltaxekommitténs förslag.

s. 446 Kontrollera mot PDF

446

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

40.07. Tråd och rep av mjukgummi

Nuvarande tullförhållanden

Icke överklädd tråd är tullfri; med silke överklädd tråd drager en tull

av 6 kronor per kg och med bomull överklädd tråd en tull av 13 % av värdet

(vid tiden för kommitténs arbete utgick tullen med 2 kronor per kg;

ändringen tillkom genom 1955 års beslut om särskild tullavgift); för andra

artiklar varierar tullen efter varans beskaffenhet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår fortsatt tullfrihet för icke överklädd tråd och en tull

av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Yttrande

Textilrådet uttalar att tillverkningen av överklädd gummitråd genom

förslaget får sitt tullskydd så allvarligt försämrat att det torde medföra allvarliga

konsekvenser för fortsatt svensk produktion. Då tråden i fråga om

användning och konsumtion nära överensstämmer med elastiska band och

då dessutom normaltullsatsen är praktiskt taget densamma, talar alla

skäl enligt textilrådet för att överklädd gummitråd ges samma tullskvdd

som elastiska band.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för icke överklädd tråd; övriga

varuslag beröres icke av hittills framlagt förslag till nordisk marknad.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag i

enlighet med tulltaxekommitténs förslag att tullfriheten för icke överklädd

tråd bibehålies.

Vad den överklädda tråden beträffar skulle kommitténs förslag enligt i

betänkandet återgivna, på industrins kalkyler grundade uppgifter innebära,

i fråga om bomullsöverklädd vara en betydande höjning av den före juli

1955 gällande tullen och i fråga om silkeöverklädd vara en mindre sänkning

av tullen. Att den överklädda tråden drager lägre tull än de av textilrådet

åsyftade elastiska banden, vilka utgör fabrikat av dylik tråd, finner jag icke

särskilt anmärkningsvärt; kommitténs förslag överensstämmer i detta hänseende

med industrins hos kommittén framlagda förslag, ehuru detta beträffande

såväl tråd som band låg på en högre nivå. Enligt min uppfattning

finns icke heller beträffande den överklädda tråden anledning frångå kommittéförslaget.

s. 447 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

447

40.08. Plattor, duk och band m. m. av nrjukgummi

40.09. Rör och slangar av mjukgummi

40.10. Driv- och transportremmar av mjukgummi

Nuvarande tullförhållanden

Av ifrågavarande s. k. tekniska gummivaror drager plattor och duk en

tull av 25 eller 50 öre per kg, strängar och stänger en tull av 50 öre—kr.

1: 20 per kg, slangar i allmänhet en tull av 50 öre per kg, spiral- och pansarslangar

samt driv- och transportremmar en tull av 8 % av värdet (sistnämnda

tullsats har tillkommit genom 1955 års beslut om särskild tullavgift;

tidigare utgick tullen med 30 resp. 35 öre per kg).

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit en tull av 8 % av värdet för spiral- och pansarslangar

samt 10 % av värdet för övriga varuslag samt till stöd för sitt förslag

anfört följande.

Nuvarande tullsatser innebär en i förhållande till värdet av olika varuslag

mycket varierande tullbeskattning. För många betydelsefulla artiklar

är tullen emellertid låg. Tillämpning av normaltullsatserna på detta område

skulle därför i många fall innebära en mycket betydande tullhöjning. Kommittén

anser icke de aktuella konkurrensförhållandena motivera en sådan

höjning, än mindre en ytterligare förstärkning av det slag, som från industrins

sida begärts för vissa varuslag. Även om man vill i tullsatserna inrymma

en viss marginal för skärpt konkurrens föreligger enligt kommitténs

uppfattning icke tillräcklig anledning att höja dem ända till normaltullsatsernas

nivå. Nämnas bör å andra sidan, att kommitténs förslag beträffande

textilvaror innebär en höjning av tullbelastningen på ingående

textilmaterial av bomull. Däremot innebär förslaget i allmänhet en sänkning

av tullen på rayonmaterial. Skillnaden i tullbelastning vid användning

av dessa olika material blir därför i själva verket relativt obetydlig — enligt

tillgängligt kalkylmaterial skulle den för drivremmar röra sig om 1 å 2 %

och för transportremmar om 2 å 3 % av värdet — och kan enligt kommitténs

uppfattning icke motivera en ur praktisk synpunkt mycket besvärande

differentiering i tullhänseende. Icke heller anser kommittén en sådan åtgärd

påkallad av den omständigheten att tullen beträffande vissa hithörande artiklar

för närvarande ligger på en hög nivå. Kommitténs överväganden har

lett till den uppfattningen att den för de viktigaste varorna bundna GATTnivån

10 % av värdet innebär en lämplig avvägning av tullskyddet för hithörande

artiklar. Tillräckliga skäl har dock icke befunnits föreligga att bryta

den i GATT gjorda bindningen vid 8 % av värdet för spiral- och pansarslangar.

Reservationer mot kommitténs förslag har avgivits av ledamöterna Boo

och Westerlind.

Herr Boo har föreslagit en tull av 8 % för rubrikerna 40.09 och 40.10 med

hänvisning Lill den starka ställning svensk industri intager.

Herr Westerlind har beträffande hela varugruppen anfört följande.

De svenska producenterna av tekniska gummivaror synes mycket väl

kunna hävda sig på marknaden redan med nuvarande låga tullsatser. Enligt

s. 448 Kontrollera mot PDF

448

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

vad industrin själv framhållit beträffande flertalet hithörande varor är behovet

av tullskydd ej särskilt framträdande. Tillgängliga prisuppgifter ger

vid handen, att de svenska artiklarna för närvarande i allmänhet är betydligt

billigare än motsvarande utländska. Dessa förhållanden torde få betraktas

såsom ett uttryck för att den svenska gummiindustrin är väl utvecklad

och högt rationaliserad — en sak som branschens företrädare själv

starkt framhävt. Vidare bör observeras, att en väsentlig del av importen sker

från våra grannländer. Under sådana omständigheter finns det inga skäl

att höja den nuvarande tullnivån mera än som behövs för att kompensera

de förhöjda tullarna på det textilmaterial som ingår i många av dessa gummiartiklar.

Med utgångspunkt från det förslag till textila tullsatser som i

det följande kommer att läggas fram, synes en tull om 6 % för de i förevarande

positioner ingående artiklarna vara lämpligt avvägd.

Yttranden.

Sveriges kemiska industrikontor anför att gummiindustrin beträffande nr

40.09 och 40.10 icke motsätter sig kommitténs förslag med hänsyn till gällande

GATT-bindningar; detta gäller även för GATT-bundna artiklar under

nr 40.08 (plattor och duk med vävinlägg), dock endast under den förutsättningen

att tullen för bil- och cykelgummi höjes till 16 % med en minimitull

av 85 öre per kg; för resterande till nr 40.08 hänförliga produkter

yrkas en tull av 13 % av värdet.

Enligt kemikontorets beräkningar skulle kommitténs förslag i fråga om

tekniska gummivaror (vartill man räknat även vissa andra varor än de i

förevarande rubriker upptagna) innebära en sänkning av bruttotullskyddet.

från 11,4 till 9,7 % eller till ungefär 25 % under normaltullnivån. Kemikontoret

anser att reservanternas förslag, då fråga är om varor i vilka textilvaror

ingår i större mängd, i många fall icke ens skulle täcka råvarubelastningen

utan ge ett negativt tullskydd. Man förnekar att industrin skulle

ha framhållit att behovet av tullskydd för tekniska gummivaror icke vore

särskilt framträdande. Industrins representanter har endast uttalat att sådana

tekniska gummivaror, som tillverkas på individuell beställning av kunderna,

icke har behov av ett lika högt tullskydd som de standardiserade

massartiklarna. Gummiindustrins sortiment av tekniska gummivaror utgöres

emellertid till två tredjedelar av internationella standardvaror, och

kemikontoret finner det anmärkningsvärt att reservationerna hänför sig

just till dessa artiklar. För sådana varor är ett relativt högt tullskydd motiverat;

det bör enligt kemikontorets uppfattning icke ligga under normaltullarna.

Skånes handelskammare uttalar att av gummiindustrin förebragt utredning,

enligt handelskammarens mening, ger vid handen att de av kommittén

för vissa positioner föreslagna tullsatserna är otillräckliga; handelskammaren

nämner särskilt nr 40.08 bland de åsyftade positionerna.

Sveriges grossistförbund är av den uppfattningen att den svenska industrins

dominans ytterligare förstärkts genom införandet av värdetullarna år

1955. Någon ytterligare höjning av dessa tullar bör under inga förhållanden

ifrågakomma, utan tullsatsen för rör och slangar samt driv- och transportremmar

bör begränsas till 6 % av värdet.

s. 449 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

449

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga här ifrågavarande

artiklar.

Departementschefen

I fråga om de varuslag, beträffande vilka tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets förslag sammanfaller, d. v. s. samtliga varuslag med undantag

av spiral- och pansarslangar, tillstyrker jag den föreslagna tullsatsen

10 % av värdet. Vad beträffar spiral- och pansarslangar förordar jag, med

hänsyn bl. a. till föreliggande GATT-bindning, att tullen tills vidare i enlighet

med tulltaxekommitténs förslag bibehålies vid 8 % av värdet.

40.11. Ringar, däck, slangar och fälgband för hjul

Nuvarande tullförhållanden

Massiva hjulringar drager en tull av 80 öre per kg; andra artiklar belägges

med tull av kr. 1: — eller 1: 20 per kg, varvid den förstnämnda tullsatsen

i vissa fall maximeras till 16 % av värdet (denna maximering har tillkommit

efter GATT-förhandlingar år 1956). För det viktigaste varuslaget,

nämligen bildäck, utgår sålunda tull med kr. 1: —■ per kg, dock högst 16 %

av värdet. Därest däck eller andra hithörande artiklar är avsedda för tillverkning

av bilar gäller emellertid en tull av 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

För massiva ringar föreslås en tull av 10 % av värdet, för andra varuslag

en tull av 13 % av värdet, dock minst 85 öre per kg.

I fråga om massiva ringar hänvisar kommittén till sitt förslag under nr

40.08.

Beträffande andra varuslag anför kommittén i huvudsak följande.

Nuvarande läge kännetecknas av att tullskyddet prismässigt icke utnyttjas

av de svenska tillverkarna. Industrins motståndskraft är å andra sidan

icke prövad i starkare konkurrens och vikande konjunktur. Enligt kommitténs

uppfattning kan det med hänsyn bl. a. till dessa varuslags dominerande

betydelse för gummiindustrins verksamhet vara berättigat att vid tullens

fastställande taga hänsyn till att situationer kan uppkomma, då en skärpt

konkurrens från utlandet medför större behov av skydd, i synnerhet som

den inhemska konkurrensen av hittillsvarande erfarenheter att döma skapar

vissa garantier mot ett otillbörligt utnyttjande av tullen i andra lägen.

Kommittén har dock icke funnit skäl föreligga att av denna anledning överskrida

normaltullsatsen, utan ansett denna i princip innefatta en tillräcklig

marginal för nu ifrågavarande ändamål. På grund härav föreslår kommittén

att tullsatsen såvitt angår däck fastställes till en nivå motsvarande

13 % av värdet; för slangar ligger normaltullsatsen något lägre men detta

varuslag är av mindre betydelse och torde lämpligen böra draga samma tull

som däck. Tullens uppgift att främst tjäna som ett skydd i prisfallssituationer

gör emellertid alt kommittén funnit lämpligt att värdetullen i detta fall

kombineras med eu efter vikten beräknad minimitull. Kommittén har fun29

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 450 Kontrollera mot PDF

450

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nit en tullsats av 85 öre per kg lämpligt avvägd för detta ändamål. Enligt

kommitténs uppfattning bör tullen vara oberoende av huruvida fråga är om

däck och slangar i allmänhet (ersättningsringar) eller dylika artiklar för

biltillverkning (monteringsringar). Den särskilda tullsats som kan komma

att fastställas för sammansättningsdelar till bilar (se nr 87.02 in. fl.) bör

således icke äga tillämpning på varor av här ifrågavarande slag.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 16 % av värdet, dock

minst 85 öre per kg, motsvarande den tullbindning som gjordes vid GATTförhandlingarna

år 1956. Kemikontorets huvudsakliga argumentering återfinnes

i de allmänna synpunkter, som refererats inledningsvis under detta

kapitel och som främst avser nu ifrågavarande, för gummiindustrin dominerande

varuslag. Vad där anförts från kemikontorets sida belyses med

vissa uppgifter, som särskilt hänför sig till nu ifrågavarande artiklar. Med

hänsyn till den försämring i terms of trade, som enligt kemikontorets uppfattning

kan väntas uppstå, och till det förhållandet, att de låga svenska priserna

innebär att tullskyddet icke utnyttjas, anser kemikontoret någon fördel

för vårt land icke vara att vinna genom en sänkning av tullen.

Skånes handelskammare ansluter sig till förslaget om en tull av 16 %

av värdet, dock minst 85 öre per kg under framhållande av att man anser industrins

motivering för ett högre tullskydd än kommittén föreslagit vara

tungt vägande.

AB Teat påyrkar i den av Stockholms handelskammare överlämnade

framställningen en tull av 12 % av värdet för däck och slangar.

Handelskammaren i Göteborg återger vissa av tillverkare av traktorer anförda

synpunkter rörande tullen på delar för tillverkning av traktorer (jfr

nr 87.06); för dylika delar inklusive däck och slangar önskas en tull av 8 %

av värdet.

Sveriges grossistförbund föreslår en tull av 50 öre per kg och anför till

stöd härför följande.

Kommitténs framhållande av att man måste taga hänsyn till eventuella

situationer, då en skärpt konkurrens från utlandet skulle medföra ökat behov

av skydd, synes icke mera motiverat beträffande gummiindustrin än i

fråga om andra industrier. Kommitténs uppfattning att den föreslagna tullen

främst skulle tjäna som ett skydd i prisfallssituationer motiverar i själva

verket en specifik tull på däck och slangar. Även med hänsyn till den stora

betydelse som råvarupriset har för färdigvarans pris synes en vikttull vara

att föredraga. Därför föreslå vi, att tullskyddet för däck- och slangtillverkningen

utformas såsom en vikttull och att den på grund av den inhemska

industrins dominerande ställning icke sättes högre än kr. 0: 50 per kg.

Generaltullstyrelsen påpekar att genom en ändring i nomenklaturen fälgband

överflyttats från nr 40.14 till nr 40.11; den vid nr 40.11 B föreslagna

tullsatsen torde enligt styrelsen böra gälla även beträffande fälgband.

Sveriges gummiindustriförening har, efter det att nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet framlagt förslag till gemensam nordisk tulltaxa, vari

för andra ringar än massiva upptagits en tullsats av 13 % av värdet, fram
-

s. 451 Kontrollera mot PDF

451

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

fört vissa synpunkter på detta förslag. Föreningen anser det anmärkningsvärt

att förslaget upptager en enkel värdetull utan kombination med vikttull.

Förslaget anses få särskilt stora återverkningar på den svenska bildäcksindustrin.

Sverige är nämligen det enda av de nordiska länderna som

har bilindustri, och konkurrensen säges vara ytterligt skärpt vid försäljning

till bilfabrikanter. Hela tullfrågan har för övrigt, uttalar föreningen, kommit

i ett nytt skede genom de västeuropeiska integrationssträvandena. Föreningen

befarar att de europeiska företag, som vill erövra en större marknad

i ett västeuropeiskt frihandelsområde, kommer att börja sin expansion

under den tidigare delen av övergångsperioden och därvid främst kommer

att inrikta sina ansträngningar på de länder, som i utgångsläget har relativt

låga tullar. Föreningen fäster utomordentlig vikt vid att den av tulltaxekommittén

föreslagna minimivikttullen icke slopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår för massiva ringar en tull av 10 % av värdet och för

övriga hit hänförliga artiklar en tull av 13 % av värdet.

Departementschefen

I fråga om massiva ringar har jag ingen erinran mot tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets förslag om en tull av 10 % av värdet.

Vad beträffar andra slag av ringar, vilka är det helt dominerande varuslaget,

upptager såväl kommitténs som utskottets förslag en tull av 13 % av

värdet, men denna är i kommitténs förslag kombinerad med en minimitull,

uppgående till 85 öre per kg. Anordningen med minimitull skulle vid

rådande prisläge icke ha någon större betydelse i fråga om ersättningsringar,

men beträffande monteringsringar skulle den innebära en klar höjning

över den föreslagna nordiska nivån. Vad som anförts till stöd för införande

av en minimitull kan enligt min uppfattning icke i dagens läge motivera

ett sådant avsteg från den nordiska samordningen. Jag förordar sålunda

att tullsatsen för icke massiva ringar bestämmes till 13 % av värdet. Förslagets

genomförande kräver, såvitt angår monteringsringar, ändring i

GATT-avtalet.

40.12. Hygieniska och farmaceutiska artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga artiklar är belagda med en tull av kr. 1: 20

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet under framhållande av alt

varor av detta slag endast i ringa utsträckning tillverkas inom landet och att

det med hänsyn därtill är motiverat att bibehålla eu låg tullnivå.

s. 452 Kontrollera mot PDF

452

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tullsats om 8 % av värdet för dessa artiklar.

Departementschefen

I avvaktan på prövningen av frågan om en nordisk marknad biträder jag

tulltaxekommitténs förslag.

40.13. Kläder och tillbehör därtill

Nuvarande tullförhållanden

Dykardräkter drager en tull av 10 % av värdet; övriga artiklar är belagda

med en tull av kr. 1: 20 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet eller samma tull som beträffande

slumprubriken (nr 40.14) för arbeten av mjukgummi.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår beträffande denna

rubrik en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder det av tulltaxekommittén och nordiska utskottet framlagda

förslaget.

40.14. Andra varor av mjukgummi

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för packningar och tätningar med 25 eller 50 öre per kg, för

andra tekniska artiklar ävensom stoppningsmaterial av porös gummimassa

med 80 öre per kg, för mattor med 50 öre per kg och för övriga varor med

kr. 1: 20 per kg.

Tulltaxekommittén

Denna rubrik har i kommitténs förslag upptagits med en tull av 10 % av

värdet. Kommittén framhåller att under denna slumprubrik faller till stor

del varor som tillverkas på beställning och för vilka behovet av tullskydd

enligt vad industrin själv framhållit icke är så framträdande. Å andra sidan

hänföres hit även mera standardbetonade artiklar, exempelvis mattor, beträffande

vilka den utländska konkurrensen har större möjligheter att göra

sig gällande. Kommittén har emellertid icke ansett tillräckliga skäl föreligga

att differentiera tullen utan funnit en tullsats av nyss angivna storlek innebära

en lämpligt avvägd tullsats för rubriken som helhet betraktad.

Reservationer mot kommitténs förslag har avgivits av vissa av kommitténs

ledamöter.

s. 453 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

453

Herrar Boo och Gustafsson föreslår sålunda en tull av 8 % av värdet under

åberopande av att för de flesta hithörande varuslag behovet av tullskydd

enligt vad industrin själv framhållit ej är särskilt framträdande.

Herr Westerlind föreslår en tullsats av 6 % för packningar och tätningar

med åberopande av vad han anfört under nr 40.08—40.10.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor yrkar av skäl som anföres under nr

40.08—40.10 på en tull av 13 % för icke GATT-bundna varor, d. v. s. mattor

samt varor för tekniskt bruk med undantag av packningar och tätningar i

förening med textilmaterial.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager en tull av 10 % av

värdet för denna rubrik.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekoinmitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

40.15—10.16. Hårdgummi och varor därav

Nuvarande tullförhållanden

Avfall och pulver är tullfria; övriga varor drager tull efter olika vikttullsatser.

Tulltaxekommittén

Kommittén ifrågasätter icke någon ändring av tullfriheten för avfall

(inkl. skrot) och pulver samt föreslår en tull av 8 % av värdet för övriga

varuslag.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 10 % av värdet. Kemikontoret

framhåller att för flertalet hithörande högt förädlade artiklar

spelar råvarukostnaden underordnad roll, varför normaltullsatsen blir i stort

sett densamma som för motsvarande artiklar i plast. Ehuru gummiindustrin

anser att för här ifrågavarande artiklar en tull av 13 % vore befogad, begränsar

den sitt yrkande till förut angivna procentsats.

Skånes handelskammare stöder industrins yrkande om en tull av 10 %

av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för avfall (inkl. skrot)

och pulver samt en tull av 8 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå kommitténs och

utskottets samstämmiga förslag.

s. 454 Kontrollera mot PDF

454

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VIII

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar;

varor av tarmar

Köp. 41. Hudar, skinn och läder

41.01. Hudar och skinn, oberedda

Tullfrihet gäller f. n. för detta varuslag och har i enlighet med tulltaxekommitténs

och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag bibehållits

i det nu framlagda förslaget.

41.02—41.05. Läder i allmänhet

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för hithörande varuslag utgick vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete efter olika vikttullsatser men ändrades genom 1955 års beslut om

särskild tullavgift till 7 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit en tull av 8 % av värdet för alla dessa rubriker.

Förslaget har främst baserats på förhållandena i fråga om ovanläder,

beträffande vilket varuslag kommittén anfört bl. a. följande.

I själva verket torde garverinäringen för närvarande ha att kämpa med

betydande svårigheter, vilka till stor del torde få tillskrivas en på senare år

alltmer skärpt utländsk konkurrens. Mot denna lämnar de nuvarande tullarna,

som endast uppgår till 2 å 3 %, uppenbarligen icke något nämnvärt

skydd. Enligt kommitténs bedömande är vid rådande konkurrensförhållanden

icke heller normaltullnivån — denna uppgår i genomsnitt till ca 5 % av

värdet — tillräcklig för att hindra en kraftig hopkrympning av den inhemska

garverinäringen. Även om det starka tullskyddsbehovet kan tyda på att

en utveckling i denna riktning från vissa synpunkter icke är omotiverad,

har kommittén med hänsyn till garverinäringens betydelse i olika hänseenden

ansett det önskvärt att undvika en häftig strukturförändring. Enligt

kommitténs uppfattning föreligger därför i detta fall skäl att överskrida normaltullnivån.

Kommittén har dock icke funnit en tullhöjning av påyrkad

storlek befogad utan ansett en tullnivå av 8 % av värdet vara för det avsedda

ändamålet tillräcklig.

s. 455 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

455

Kommittén har i enlighet med yrkanden som framställts hos kommittén

från såväl industrins som handelns sida funnit övervägande skäl tala för en

övergång till värdetullar på detta område.

Enligt kommitténs uppfattning är den för ovanläder föreslagna tullen i

princip lämplig även för bottenläder, ehuru tullen med hänsyn till

gällande förbud mot införsel av förtyngt läder icke har någon större betydelse.

Ledamoten Hansson har reserverat sig och föreslagit en tull av 10 % av

värdet med följande motivering.

Dessa varor är nu belagda med vikttullar, vilka emellertid genom penningvärdesförsämringen

har reducerats i så hög grad att de numera icke

lämnar tillräckligt skydd mot andra länders strävan att placera sin överskottsproduktion

här. Den svenska garveriindustrin kämpar därför med

betydande svårigheter. Enligt en utredning angående ovanlädersfabrikernas

lönsamhet hade denna industri för åren 1951—52 en negativ räntabilitet

av 2,2 %. Vad beträffar bottenlädersfabrikationen torde situationen vara

ungefär densamma. Det brydsamma läget avspeglas också i att ett antal

företag inom garveribranschen tvingats nedlägga driften under senare tid.

Utöver att garveriindustrin har ett högt beredskapsvärde, är den av dominerande

betydelse för de orter där den är belägen. Då industrin är väl rationaliserad,

producerar varor av hög kvalitet, har en skicklig arbetarstam och

bedriver ett omfattande forskningsarbete torde även detta tala för att den

beredes ett något bättre tullskydd än vad kommittén föreslagit.

Yttranden

Svenska garveriidkareföreningen vidhåller ett hos kommittén framställt

yrkande om en tull av 10 % av värdet men önskar få det kompletterat med

en minimitull av 65 öre per kg för ovanläder. Föreningen anser att den år

1955 införda tullen om 7 % icke begränsat importen, utan en ökning av

importen av framförallt billigt s. k. spaltläder för tillverkning av reseffekter

o. d. säges ha inträffat. Föreningen anför härom följande.

Denna ökning torde bero på det försvagade tullskydd för mycket billiga

lädersorter, som den provisoriska värdetullen innebär. Det torde icke ha

varit avsikten att en övergång till värdetull på läderområdet skulle medföra

sådana negativa verkningar. Vi måste därför påyrka, att lädertullen konstrueras

på ett sådant sätt att skyddet för denna del av lädertillverkningen

i varje fall inte försämras. Vi hemställa därför att en minimitull införes,

som motsvarar den tidigare för dylikt läder gällande specifika tullen.

Industrins yrkande om en tull av 10 % av värdet får stöd i yttranden av

Östergötlands och Södermanlands handelskammare samt handelskammaren

i Gävle ävensom i det av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

redovisade yttrandet från Sveriges skomakarmästarförbund.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 456 Kontrollera mot PDF

456

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Tullen på läder blev såsom förut nämnts år 1955 provisoriskt bestämd till

7 % av värdet, vilket genomsnittligt innebar en avsevärd förstärkning av

garverinäringens tullskydd. Med hänsyn till att inom nordiska samarbetsutskottet

för närvarande pågår utredning rörande en gemensam nordisk

marknad jämväl på detta område finner jag övervägande skäl tala för att

icke nu vidtaga någon ändring av den år 1955 införda tullen. Jag förordar

således att tullen tills vidare bibehålies vid 7 % av värdet.

41.06. Sämskläder

41.07. Pergament

41.08. Lackläder och metalliserat läder

Nuvarande tullförhållanden

Vad som anförts beträffande tullförhållandena under nr 41.02—41.05 gäller

även här.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle vid de två förstnämnda rubrikerna stadgas

en tull av 8 % och vid den sistnämnda rubriken en tull av 7 % av värdet.

Kommittén har icke funnit anledning i och för sig föreligga att behandla

dessa varuslag annorlunda än läder i allmänhet; tullen för lackläder är

emellertid bunden i GATT vid 7 % av värdet och kommittén har ansett tillräckliga

skäl saknas att bryta bindningen.

Yttranden

Under nr 41.02—41.05 redovisade yttrandena avser i regel även hithörande

varor.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört under föregående rubrikgrupp föreslår

jag att den nuvarande tullen 7 % av värdet tills vidare bibehålies.

41.09. Avklipp och annat avfall av läder

41.10. Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer

Nuvarande tullförhållanden

Konstläder drager en tull av 28 öre per kg, eller samma tull som tidigare

utgick för bottenläder i hela eller halva hudar, medan avklipp och annat

avfall är tullfritt.

s. 457 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

457

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit tullfrihet vid båda dessa rubriker; av kommitténs

betänkande framgår att kommittén därvid, såvitt angår konstläder, utgått

från att varan icke vore föremål för inhemsk tillverkning.

Yttranden

AB United. Shoe Machinery Company upplyser att bolaget byggt en fabrik

för framställning av läderfiberplattor och att fabriken försöksvis igångsattes

i augusti 1956. Då de ekonomiska förutsättningarna för fabriken undersöktes

räknade man med ett visst tullskydd. Gällande tull 28 öre per kg beräknades

motsvara ca 10 %, men med hänsyn till penningvärdeförsämringen

förutsatte man en uppräkning av tullen till ca 15 %, och bolaget anhåller

om ett tullskydd av nämnda storlek under hänvisning dels till att tullskyddsbehovet

är stort under en start- och uppbyggnadsperiod, dels till att

vissa länder tillämpar lägre priser vid export än på den egna hemmamarknaden.

Man framhåller även att den igångsatta produktionen möjliggör avsättning

på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt för skofabrikernas läderavfall.

Sveriges skomakarmästarförbund föreslår i den av Sveriges hantverksoch

småindustriorganisation överlämnade skrivelsen en tull av 10 % under

motivering att användningen av konstläder torde komma att öka genom

ändring av kvalitetsförordningen för skotillverkningen, varvid konstlädret

skulle gynnas i förhållande till naturellt läder. Visst skydd anses även önskvärt

med hänsyn till pågående förberedelser för inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I sitt förslag till nordisk tulltaxa har utskottet upptagit läderavfall o. d.

med tullfrihet; förslaget omfattar däremot icke konstläder.

Departementschefen

För avklipp och annat avfall av läder bör tullfrihet stadgas i enlighet

med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag.

Beträffande konstläder finner jag övervägande skäl tala för att varan liksom

tidigare i tullhänseende likställes med bottenläder; i enlighet med det

förslag jag framlagt beträffande sistnämnda varuslag förordar jag således

en tull av 7 % av värdet.

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor

och liknande artiklar; varor av tarmar

42.01. Sadelmakeriarbeten för djur

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för hithörande varuslag utgick tidigare med kr. 1: 20 per kg men

har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 8 % av värdet.

s. 458 Kontrollera mot PDF

458

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullen för dessa varor fastställas till

10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag anfört under nr 41.02—41.05 finner jag

övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga någon ändring av den år 1955

bestämda tullen.

42.02. Resväskor, koffertar, hattaskar

Nuvarande tullförhållanden

För reseffekter utgår en tull av kr. 0: 60—1: 50 per kg; för övriga varor

utgör tullen kr. 1:50—17:— per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 13 % av värdet, beträffande damväskor

maximerad till kr. 7: — per kg, och anför bl. a. följande.

Flertalet av nu ifrågavarande artiklar hör till dem, för vilka tullen år 1932

av statsfinansiella skäl avsevärt höjdes. Bland annat på grund härav har

tullnivån i många fall kommit att bli anmärkningsvärt hög. Det bör emellertid

framhållas att tullnivån är synnerligen ojämn och för många artiklar

närmast får betraktas som låg. Av det erhållna kalkylmaterialet att döma

ligger den nuvarande tullen lika ofta under som över normaltullsatsen. Tilllämpning

av denna tullsats skulle därför snarare innebära en utjämning

av omotiverade tullskillnader än en reduktion av den allmänna tullnivån.

Därest en utjämning av tullsatserna skulle komma att medföra en viss förändring

av produktionens inriktning bör detta enligt kommitténs uppfattning

icke utgöra hinder för en sådan välbehövlig sanering av tullförhållandena.

Enligt kommitténs uppfattning kan det ur allmän synpunkt icke vara

motiverat att upprätthålla en produktion av nuvarande omfattning, i den

mån härför skulle krävas ett tullskydd av den storlek som nu råder och av

tillverkarna begäres för vissa artiklar. Kommittén har därför icke funnit

skäl föreligga att här avvika från normaltullsatsen utan föreslår en mot dennas

genomsnittsvärde svarande tullsats av 13 % av värdet för hit hänförliga

artiklar i allmänhet. Några bärande skäl att beträffande damväskor ge tullen

form av vikttull finnes icke enligt kommitténs uppfattning; den påyrkade

tullsatsen 19:00 per kg skulle beträffande billigare väskor i många fall

leda till orimligt hög tullbeskattning. Däremot kan värdetullen anses onödigt

hårt drabba de dyrbarare väskorna, vilket enligt såväl industrins som

handelns uppfattning bör undvikas. Detta kan ske genom en maximering av

värdetullen, vilket också påkallas av de i GATT gjorda tullbindningarna.

Yttranden

Generaltullstyrelsen tar upp frågan om tulltaxeringen av tillbehör

till här ifrågavarande artiklar. Styrelsen framhåller att den av

s. 459 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

459

kommittén använda versionen av nomenklaturen innehöll en bestämmelse,

enligt vilken flaskor, borstar, saxar och dylika föremål skulle tulltaxeras

för sig, om de kunde borttagas utan att skada uppstode, men att denna bestämmelse

uteslutits i den slutliga versionen av nomenklaturen, varigenom

varje land kan reglera detta tulltaxeringsspörsmål efter eget gottfinnande.

Enligt styrelsens uppfattning bör tillbehör av ifrågavarande slag, liksom

enligt nuvarande bestämmelser, tulltaxeras tillsammans med de reseffekter

etc. för vilka de är avsedda, så snart de inkommer samtidigt med dessa.

Styrelsen finner det lämpligast med en uttrycklig bestämmelse för detta

speciella fall och föreslår därför att i kap. 42 införes en anmärkning av följande

lydelse.

Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, tillhörande reseffekter, necessärer

och liknande varor, tulltaxeras tillsammans med dessa, för så vitt de

inkomma samtidigt.

Frågan om tullsatsens storlek har varit föremål för delade meningar

i remissyttrandena.

Föreningen Svenska väskfabriker påyrkar en tull av 20 % av värdet för

portföljer och 15 % av värdet för övriga varuslag; skulle en maximering

icke kunna undvikas beträffande damväskor, bör denna bestämmas till 10

kronor per kg. Föreningen framhåller att den av kommittén föreslagna tullen

ger ett ökat tullskydd endast när det gäller plastväskor. För övriga damväskor

blir skyddet oförändrat eller minskat. Kommittén har helt bortsett från föreningens

yrkande om bättre tullskydd för skinnväskor i den lägre prisklassen;

vid ett försämrat penningvärde skulle skyddet mot import av skinnväskor

så gott som helt komma att bortfalla. Föreningen understryker att

produktionen av reseffekter och damväskor under senare år företett en kraftig

utveckling på grund av att dessa produkter alltmer blivit behovs- och förbrukningsartiklar.

Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet, avdelning 61, samt AB

Bröderna Claesson, ABC-fabrikerna, hemställer gemensamt om ett tullskydd

av 20 % för portföljer och necessärer samt 15 % för övriga reseffekter. De

framhåller att kommitténs förslag till tullsatser för reseffekter innebär ej obetydliga

sänkningar och betonar ytterligare vissa från industrihåll tidigare

framförda och i kommitténs betänkande redovisade synpunkter. Det upplyses

att ifrågavarande företag för några år sedan slutförde uppförandet

av en fabriksbyggnad om ca 2 300 kvm för tillverkning av framför allt reseffekter

samt beräknar att under år 1957 avsluta en pågående nybyggnad om

2 100 kvm.

Sveriges sadelmakare- och tapetseraremästares riksförbund finner i den

av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation överlämnade skrivelsen

de av kommittén föreslagna tullsatserna alltför låga och tillstyrker i stället

de av industrin förordade tullsatserna.

Sveriges grossistförbund yrkar att värdetullen bestämmes till endast 10 %

och att viss maximering stadgas för samtliga varuslag; för andra artiklar

s. 460 Kontrollera mot PDF

460

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

än damväskor anses en maximering till kr. 1: 50 per kg vara väl avvägd.

Förbundet uttalar bl. a. att kommitténs förslag med hänsyn till den inhemska

industrins dominerande ställning innebär en alltför kraftig förstärkning

av tullskyddet och framhåller att importerade artiklar i högre

prislägen endast i ringa mån direkt konkurrerar med inhemska varor.

Sveriges köpmannaförbund föreslår en tull av 10 % av värdet, maximerad

till kr. 7: -— per kg för handväskor och kr. 1: 50 för reseffekter. Förbundet

framhåller att den svenska industrin med nu gällande låga tullar väl hävdal

sin sfällning och anser någon väsentlig höjning utöver importincidensen

knappast vara befogad. Förslaget om maximering av tullen för reseffekter

motiveras med att importen främst omfattar dyrare produkter, av vilka den

svenska tillverkningen är obetydlig.

Stockholms handelskammare redovisar i sitt yttrande en framställning

från AB Nordiska kompaniet; bolaget framför enahanda yrkande som grossistförbundet

under framhållande bl. a. av att reseffektområdet utgör en

expanderande marknad, som torde ge utrymme för en ökning av den inhemska

tillverkningen även vid oförändrat tullskydd, samt att de skrymmande

reseffekterna har ett högt frakt- och emballageskydd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär för vissa artiklar höjning, för andra sänkning

i förhållande till nuvarande tullnivå. Från handelns sida har riktats

kritik mot den förra, från industrins sida mot den senare konsekvensen av

förslaget. Tydligt är emellertid att sådana ändringar icke kan undvikas, om

man vill ernå ett rationellt utformat tullskydd. Enligt inin uppfattning får

kommitténs förslag anses innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.

I fråga om tulltaxeringen av tillbehör biträder jag med vissa formella jämkningar

generaltullstyrelsens förslag.

42.03. Kläder och andra beklädnadspersedlar

Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med

olika vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen

ändrats till 10 % av värdet för handskar och 8 % av värdet för övriga

varor.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit en tull av 12 % av värdet för handskar och

10 % av värdet för övriga varuslag.

s. 461 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

461

Beträffande handskar har kommittén anfört följande.

Importen av handskar visar efter frilistningen en kraftigt stigande tendens,

vilket bl. a. torde bero på att det nuvarande tullskyddet är ringa.

Detta är särskilt förhållandet med lättare handskar, beträffande vilka den

utländska konkurrensen torde vara störst. Även om en tillämpning av normaltullsatsen

(11 å 13 %) för dessa handskar innebär en mycket kraftig

tullhöjning, har kommittén med hänsyn till konkurrensförhållandena funnit

en tullsats av denna storlek motiverad. Någon anledning överskrida

denna nivå anser kommittén däremot icke föreligga, liksom icke heller att

ytterligare förstärka skyddet för de tyngre handskarna genom att utforma

det som vikttull.

Vad avser övriga varuslag har kommittén funnit en tullhöjning

motiverad, men i betraktande av den inhemska produktionens dominerande

ställning ansett en tullsats av 10 % vara tillfyllest.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har avgivit följande reservation

beträffande handskar.

Den av kommittémajoriteten föreslagna tullsatsen innebär en mycket

kraftig höjning av nuvarande tull. Kommittémajoritetens motivering härför

grundar sig på de aktuella konkurrenssvårigheterna inom branschen. De av

industrin framhållna svårigheterna sammanhänger emellertid enligt vår

uppfattning med vissa omställningsproblem till följd av att importen återtagit

sin från förkrigstiden traditionella omfattning. En viss anpassning

hos den svenska industrin torde vara oundviklig i samband med denna

återgång till normala förhållanden. I detta läge anser vi oss icke kunna

tillstyrka en högre tullsats än 10 %. Även denna tullsats innebär en icke

oväsentlig förstärkning av nuvarande tullskydd. Den skulle nämligen ge

ungefärligen en fördubbling av nu gällande tull. Detta måste anses vara

tillfyllest för att täcka skyddsbehovet för här ifrågavarande varuslag.

Yttranden

Frågan om tullen på handskar har berörts i åtskilliga av de inkomna

yttrandena.

Svenska handskfabrikantföreningen och Malungs skinnvarufabrikantförening

upprepar sina till tulltaxekommittén framförda yrkanden om en tull

av 15 % av värdet, dock minst 18 kronor per kg för handskar vägande

mer än 80 g per par. Föreningarna berör särskilt den under senare år inträdda

krympningen av den inhemska produktionen. Antalet handskfabriker

inom det s. k. franska handskmakeriet säges ha nedgått från 21 till 13,

medan antalet anställda från år 1953 till 1956 nedgått från 2 000 till 1 400.

En motsvarande utveckling uppgives ha skett inom Malungsdistriktet där

den s. k. blockningsmetoden dominerar. Föreningarna anser att den nuvarande

tullsatsen 10 % är otillräcklig och att den föreslagna tullsatsen om

12 % ej heller är tillfyllest. Om det svenska handskmakeriet skall bestå måste

tullskyddet höjas; jämförelse göres här med textilindustrin.

Sveriges grossistförbund anser att tullhöjningen bör begränsas till den

för närvarande gällande provisoriska tullsatsen om 10 % av värdet under

framhållande av artskillnaden mellan produktion och import på detta område.

Tullsatsen It) % av värdet förordas även av Sveriges köpmannaförbund

s. 462 Kontrollera mot PDF

462

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

samt i en av Stockholms handelskammare redovisad framställning från AB

Nordiska kompaniet.

Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening upprepar till kommittén

framförda synpunkter och vidhåller ett där framställt yrkande om

5 % tull på handskar; alternativt föreslås 5 % för bättre kvaliteter som

suéde och glacé samt 10 % för övriga varuslag.

Skånes handelskammare tillstyrker den av handskindustrin begärda 15 %

tullen.

Beträffande övriga varuslag har kommitténs förslag icke föranlett

några uttalanden av remissinstanserna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad som anförts under nr 41.02—41.05 förordar

jag att de år 1955 bestämda tullsatserna tills vidare bibehålies oförändrade.

42.04. Varor för tekniskt bruk

42.05. Andra varor av läder eller konstläder

Frånsett vissa skiljaktigheter i fråga om tidigare utgående tullsatser äger

vad som anförts under nr 42.01 tillämpning jämväl beträffande dessa rubriker;

jag förordar även här bibehållande tills vidare av den år 1955 bestämda

tullsatsen, vilken utgör 8 % av värdet.

42.06. Varor av tarmar m. m.

Till detta nummer hänförliga artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete belagda med en tull av kr. 1: 20 per kg men genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift har tullen ändrats till 8 % av värdet med undantag

dock för strängar för sportartiklar. Tulltaxekommittén föreslår tullfrihet

för samtliga varuslag; hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad

omfattar icke varor enligt detta nummer. I enlighet med kommitténs

förslag upptages ifrågavarande artiklar med tullfrihet i det nu framlagda

förslaget.

Kap. 43. Päl8skinn och konstgjord päls samt varor därav

43.01. Pälsskinn, oberedda

Nuvarande tullförhållanden

Pälsverk av får, gasell, get, bisam, opossum m. fl. är tullfria; övriga

pälsverk är belagda med en tull av kr. 1: 50 per kg eller 5 eller 10 % av

värdet. (Vissa av tullsatserna är ett resultat av GATT-förhandlingarna år

1956.)

s. 463 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

463

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag under framhållande

bl. a. av att nu utgående tullar införts av statsfinansiella skäl men icke är

av någon större betydelse ur sådana synpunkter.

Yttrande

Svenska pälsdjursuppfödares riksförbund tillstyrker den föreslagna tullfriheten

för oberedda pälsskinn; av handelspolitiska skäl önskar förbundet

få tullfriheten genomförd med det snaraste.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet vid denna rubrik i den gemensamma nordiska

tulltaxan.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets av branschorganisationen tillstyrkta förslag om tullfrihet

för detta varuslag.

43.02. Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor

43.03. Varor av pälsskinn

Nuvarande tullförhållanden

Tullarna på hit hänförliga varuslag är beroende av slaget av pälsverk och

varans beskaffenhet i övrigt; de s. k. ädelpälsverken är belagda med värdetull

om 10 eller 15 % (den senare tullsatsen kombinerad med en additiv

vikttull) och de övriga pälsverken med vikttullar.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning bör tullsatserna i princip fastställas, för

lösa skinn till 6 %, för tavlor till 8 % och för andra varor till 10 % av värdet;

med hänsyn till gällande bestämmelser om pälsvaruskatt har emellertid

i kommitténs taxeförslag för samtliga artiklar upptagits en tull av

6 % av värdet.

Kommittén finner icke någon omständighet föreligga, som i och för sig

kan motivera ett överskridande av normaltullsatserna. Även om dessa varierar

något bör det vara möjligt att inom varje position tillämpa en enhetlig

värdetull. Då den utländska konkurrensen torde vara starkast beträffande

de billigare skinnslagen, anses vissa skäl tala för att normaltullsatsen för

varor av dylika skinn i huvudsak blir normerande. I överensstämmelse

härmed har kommittén funnit tullsatsen i princip böra fastställas, för lösa

skinn till 6 % och för färdiga persedlar av pälsskinn till 10 % av värdet;

för tavlor av pälsskinn har en tullsats av 8 % befunnits i princip vara

lämplig. Emellertid måste enligt kommitténs uppfattning vid tullsatsernas

fastställande beaktas även den för hithörande varor utgående pälsvaruskat
-

s. 464 Kontrollera mot PDF

464

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ten. Denna belastar visserligen även svensktillverkade varor men har av

tekniska skäl utformats på ett sådant sätt att den inhemska produktionen

de facto erhåller en icke obetydlig favör. I fråga om lösa skinn är förhållandena

dock icke sådana att kommittén finner anledning att med hänsyn

till skatten föreslå någon reducering av den ovan angivna tullsatsen 6 %

av värdet. Vad åter angår varor av pälsverk uttalar kommittén med åberopande

av verkställda beräkningar rörande skattens skyddsverkan att det

icke finnes anledning tillämpa högre procentsats för tullen på dessa varor än

på lösa pälsskinn. Kommittén föreslår därför att, så länge pälsvaruskatten

bibehåller sin nuvarande utformning, tullen för tavlor och andra varor av

pälsverk fastställes till samma procentsats som för lösa skinn eller 6 % av

värdet.

Yttranden m. m.

Svenska pälsbranschens centralkommitté vidhåller ett till tulltaxekommittén

framfört yrkande, innebärande en tull för beredda lösa skinn av

6 % (får- och kaninskinn 8 %), för tavlor och ämnen 8 % samt för färdiga

persedlar 12 % av värdet; dessa tullsatser bör inskrivas i tulltaxan

och en eventuell reducering med hänsyn till pälsvaruskatten utformas som

en suspendering.

Kontrollstyrelsen uttalar bl. a. att den finner det naturligt att kommittén

vid uppgörandet av sitt förslag beaktat det skydd som finns i form av den

högre skatten på importerade skinn.

Generaltullstyrelsen påpekar att enligt den reviderade Bryssel-nomenklaturen

hänföres alla beredda hudar och skinn med hårbeklädnad till kap. 43;

tidigare föll dylika artiklar under nämnda kapitel endast om de var beredda

som pälsskinn. Vissa beredda hudar och skinn med hårbeklädnad överföres

härigenom från nr 41.02—41.05 med föreslagen tull av 8 % av värdet tlil

nr 43.02 med föreslagen tull av 6 % av värdet. Varorna i fråga torde, enligt

tullstyrelsens uppfattning, icke vara av sådan betydelse att någon ändring

av tullsatsen under nr 43.02 kan anses påkallad.

1952 års kommitté för indirekta skatter föreslår i sitt betänkande (SOU

1957: 13) en avveckling av pälsvaruskatten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Det förslag till gemensam nordisk tulltaxa, som utskottet framlagt, upptager

en tull av 10 % av värdet vid nr 43.02 och 15 % av värdet vid nr

43.03 (det nordiska förslaget förutsätter att diskriminerande beskattning

icke förekommer).

Departementschefen

Enligt min uppfattning får de av tulltaxekommittén i princip förordade

tull satserna anses innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. Tillämpning av

dessa tullsatser skulle för vissa artiklar innebära en sänkning under den

nordiska nivån, men i betraktande av att detta endast skulle gälla en mindre

del av produktionen torde denna omständighet icke böra utgöra hinder

s. 465 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

465

för att tills vidare godtaga den av kommittén föreslagna avvägningen. Med

beaktande härav och då jag icke är beredd att i detta sammanhang förorda

ett avskaffande av pälsvaruskatten föreslår jag att tullen i överensstämmelse

med tulltaxekommitténs för detta fall anpassade förslag bestämmes

till 6 % av värdet. Tillräckliga skäl att i tulltaxan särskilt utmärka den med

pälsvaruskatten sammanhängande reduktionen av tullen anser jag icke

föreligga.

43.04. Konstgjord päls och varor därav

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga imitationer av pälsskinn är numera i regel

belagda med en tull av 14 eller 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner det lämpligt att här ifrågavarande varuslag likställes

med naturliga pälsvaror; materialet som sådant anses närmast motsvara

s. k. tavlor och kommittén föreslår följaktligen en värdetull av 8 % för

konstgjord päls och 10 % för färdiga varor.

Ledamoten Westerlind anför i en reservation mot kommitténs förslag följande.

Inhemsk tillverkning av hithörande artiklar torde icke förekomma. Ett

tullfrihetsmedgivande kan icke gärna skada pälsbranschen, eftersom de

konstgjorda pälsskinnen icke utgör några verkliga substitut för riktigt

pälsverk. För konsumenterna representerar konstgjorda pälsskinn och riktigt

pälsverk helt åtskilda ting. Det vore därför onödigt att med hänsyn till

förmodade konkurrensrisker för vissa inhemska industribranscher åsätta

positionen en så hög tullsats som den kommittémajoriteten föreslagit, nämligen

8 % respektive 10 %. Det ter sig för mig motbjudande att under sådana

förhållanden betunga de konsumenter med blygsamma inkomster,

som är hänvisade att huvudsakligen köpa konstgjorda pälsvaror, med tullskydd

av denna storlek. I själva verket framstår denna form av »lyx» för

konsumenterna såsom en konventionell nödvändighet. Extra pålagor kommer

icke att begränsa inköpen utan endast att öka levnadskostnaderna för

de mindre inkomsttagarna. Utifrån detta resonemang bör tullskyddet utmätas

med all den försiktighet som är möjlig. En rimlig avvägning pekar

närmast på 5 % respektive 6 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager 10 resp. 15 % av värdet

vid de av tulltaxekommittén föreslagna underpositionerna, d. v. s. varorna

likställes på sätt även skett i kommitténs förslag med naturliga pälsvaror.

Departementschefen

Kommitténs förslag skulle innebära en sänkning under den föreslagna

nordiska nivån; för undvikande av att den svenska taxan avlägsnas från

det nordiska förslaget förordar jag att tullen tills vidare upptages i enlighet

med detta förslag, d. v. s. till 10 % av värdet för konstgjord päls och

15 % av värdet för varor av detta material.

:(0 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 466 Kontrollera mot PDF

466

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING IX

Trä och varor därav, träkol; kork och varor därav;

korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Allmänna synpunkter

Tulltaxekommittén

Kommittén inleder behandlingen av detta kapitel med vissa allmänna

synpunkter på trämanufakturprodukter — härunder icke inbegripet produkter

av sågverk, hyvlerier, låd- eller fanerfabriker —- vilka torde få återgivas

i detta sammanhang såsom bakgrund till kommitténs förslag på området;

kommittén anför i huvudsak följande.

Frånsett specialområden behärskas den svenska marknaden för tränianufakturartiklar

helt av den inhemska produktionen. Att den inhemska produktionen

har en dominerande ställning förefaller naturligt i ett land som

vårt. Träförädlingsindustrin får nämligen anses höra till de produktionsgrenar

för vilka vårt land har de bästa naturliga förutsättningarna. Industrin

har också undergått en stark utveckling och torde i tekniskt avseende

väl kunna mäta sig med sina utländska medtävlare. Utvecklingen har haft

karaktär av en rationalisering och utbyggnad av tidigare befintlig hantverksmässig

verksamhet men knappast inneburit upptagande av ny produktion

i konkurrens med utländska tillverkare. Enligt kommitténs uppfattning

finnes föga grund för ett antagande att hittillsvarande tullar

skulle ha påverkat den allmänna utvecklingen i positiv riktning. Någon anledning

att tillerkänna denna produktionsgren högre tullskydd än industrin

i allmänhet torde i princip icke föreligga, utan branschen får i stället anses

höra till dem för vilka man kan överväga ett lägre skydd än genomsnittet,

även om detta skulle innebära en viss sänkning i förhållande till den tullnivå

som råder enligt nuvarande taxa. Denna nivå är för övrigt synnerligen

ojämn. För många varor ligger tullen avsevärt över, för andra däremot avsevärt

under normalnivån. Genomsnittssiffran säger därför icke mycket om

lullförhållandena. Vidare är tullskyddet på stora områden närmast av nominell

karaktär, då utländsk konkurrens på hemmamarknaden hittills i stor

utsträckning saknats. Nedsättning av de nuvarande tullsatserna medför

därför icke i praktiken så stora ändringar i hittillsvarande förhållanden som

de matematiskt uträknade siffrorna antyder. Med hänsyn till de olikheter

i såväl nu berörda som andra hänseenden, vilka föreligger mellan skilda

varuslag, har kommittén emellertid funnit det icke vara möjligt att på nu

ifrågavarande område uppdraga några generella riktlinjer för tullsättningen,

utan de olika varuslagen kommer att i det följande behandlas var för

sig.

s. 467 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

467

44.01—44.12. Vissa huvudsakligen grövre trävaror

Vissa till dessa rubriker hänförliga produkter är belagda med tull efter

olika vikttullsatser, men flertalet är fria från tull. Tulltaxekommittén föreslår

tullfrihet för samtliga varuslag, och detsamma är fallet med nordiska

ekonomiska samarbetsutskottet. I överensstämmelse härmed har alla dessa

rubriker upptagits med tullfrihet i det nu framlagda förslaget.

44.13. Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat eller eljest bearbetat

Nuvarande tullförhållanden

För varor av furu eller gran utgår tull med 5 öre per kg, för varor av övriga

träslag med 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet med undantag för parkettstav, som enligt

förslaget skall beläggas med en tull av 6 % av värdet. Beträffande hyvlat

virke i allmänhet framhåller kommittén att någon import oavsett tullens

storlek i regel icke är aktuell. Tullen får därför anses i stort sett vara av

enbart nominell karaktär, men den har likväl reell betydelse för den import

som i särskilda fall kan komma i fråga. Enligt kommitténs uppfattning

föreligger icke behov av att tullbelägga denna import.

Vad angår parkettstav konstaterar kommittén att marknaden helt domineras

av den inhemska produktionen. Denna har för närvarande ett nominellt

mycket högt tullskydd, men det torde vara tveksamt i vad mån dess

dominerande ställning beror därpå. Tillverkningen har dock icke samma

förutsättningar som produktionen av vanligt hyvlat virke, utan tullskydd

för densamma får enligt kommitténs uppfattning även i fortsättningen anses

vara motiverat. Med hänsyn till nuvarande tullnivå har kommittén ansett

det befogat att något överskrida normaltullsatsen.

Ledamoten Hansson har reserverat sig mot kommitténs förslag i vad avser

parkettstav och föreslår en tull av 8 % av värdet för detta varuslag.

Han framhåller att den svenska parkettillverkningen i stor utsträckning

sker inom små företag och att konkurrentländerna har betydligt lägre produktionskostnader

än vad fallet är i vårt land. Med hänsyn till den hårda

konkurrensen och den betydelse vederbörande industrier har för sysselsättningen

inom vissa orter måste en tullsats av nyss angiven storlek enligt

reservantens mening anses väl motiverad.

Yttranden

Förslaget om tullfrihet för hit hänförligt virke i allmänhet godtages

av Svenska trävaruexport föreningen och AD Statens skogsindustrier

och lämnas utan erinran av övriga remissinstanser.

Beträffande parkett stav yrker Träindustrins branschorganisation

att tullsatsen bibehålies oförändrad och i vart fall ej sänkes under den nivå

av 10 % som föreslagits beträffande många andra träalstcr; i andra hand

s. 468 Kontrollera mot PDF

468

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

yrkas en gradvis inträdande sänkning under en femårsperiod. Organisationen

framhåller att tulltaxekominittén genom att föreslå en tullsats som

ligger ca 2 enheter över normaltullnivån på ett fullt riktigt sätt antytt att

skillnaden ur kommersiell synpunkt är för markant mellan gällande tull

och framräknad normaltull. En justering av nämnda storleksordning anses

dock icke tillräcklig. Till stöd för denna uppfattning hänvisar organisationen

till de fördelar som utländska tillverkare har i form av billigare råvaror

och lägre arbetslöner. I detta sammanhang understrykes parkettindustrins

betydelse för avsättningen av svenskt ekvirke, vilket uppgives icke

ha någon annan praktiskt lämplig användning. Vidare hävdas att ständig

risk för dumping föreligger inom denna bransch.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har i huvudsak samma

yrkande som Träindustrins branschorganisation.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa sammanfaller med tulltaxekommmitténs

förslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

44.14. Faner (sågat, knivskuret eller svarvat)

44.15. Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ

44.16. Cellplattor av trä

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för enkelt faner med 10 öre, för kryssfaner av björk med 7 öre,

för kryssfaner av annat material ävensom för övriga till nr 44.15 hänförliga

artiklar med 10 öre samt för cellplattor med 5—60 öre, allt per kilogram

räknat.

Tulltaxekommittén

För enkelt faner föreslår kommittén bibehållande av den nuvarande tullen

10 öre per kg.

Beträffande kryssfaner och övriga till nr 44.15 hänförliga varor föreslår

kommittén en tull av 7 öre per kg med följande motivering.

Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning överskrida normaltullsatsen.

Med hänsyn bl. a. till att tullen närmast kommer att fungera som

skydd i ett skärpt konkurrensläge samt att vissa dyrare kvaliteter icke tillverkas

inom landet har kommittén funnit lämpligt att tullen liksom för enkelfaner

(nr 44.14) även i fortsättningen utgår efter vikt. Normaltullsatsen

motsvarar då för ordinära kvaliteter ungefär den tullsats av 7 öre per kg

som nu utgår för björkplywood.

För cellplattor föreslår kommittén samma tullsats som för kryssfaner

m. m. eller 7 öre per kg.

s. 469 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

469

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs

förslag beträffande kryssfaner och andra till nr 44.15 hänförliga varor

samt föreslår med hänvisning till den allmänna avvägning av tullskyddet

som de redovisat i det principiella avsnittet av sin reservation tullfrihet

för dessa varuslag. Det framstår enligt deras uppfattning såsom orimligt att

ett exportland på skogsvaruområdet genom en tull skall avskärma en sådan

produkt som plywood från en del konkurrens. De kritiserar även uttalandet

om tullen som skydd i ett skärpt konkurrensläge såväl principiellt

som i föreliggande speciella fall. Att här tillämpa den s. k. normallullsatsen,

vilken motsvarar fi å 7 %, innebär ett övergivande av varje tanke

på en differentiering av tullskyddet. Här om någonsin är platsen för en

tull som ligger under genomsnittsnivån. Även med majoritetens ställningstagande

i allmänhet ter sig en tull av 6 å 7 % på plywood såsom en inadvertens

för denna position. Reservanterna framhåller också att det av hänsyn

till det nordiska samarbetet är önskvärt, att ett fritt varuutbyte kan äga

rum på nu ifrågavarande område.

Yttranden

Svenska phjwoodföreningen anför bl. a. att det försämrade penningvärdet

lett till en minskning av tullskyddet och uttalar farhågor för ökad utländsk

konkurrens under framhållande av den utbyggnad av plywoodindustrin

som ägt rum på vissa håll i utlandet. Även skogsägarna kommer,

framhåller man, att få känning av en ökad import genom försämrade avsättningsmöjligheter

för rundvirke. Föreningen anser det icke motiverat

att sänka en redan låg tull och därmed ytterligare animera importen av

varor som utan svårighet kan framställas här i landet. I stället vore en höjning

av tullsatserna väl motiverad. Om detta f. n. skulle vara omöjligt yrkar

man att de nuvarande tullsatserna för kryssfaner icke sänkes.

Statens priskontrollnämnd uttalar den uppfattningen att nu utgående tull

för kryssfaner kan slopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager en tull av 3 % av värdet

för enkelt faner (nr 44.14), 6 % av värdet för kryssfaner (ur nr 44.15)

och 9 % av värdet för övriga här avsedda varuslag (ur nr 44.15, nr 44.16).

Departementschefen

Hithörande varuslag företer mycket varierande värde per kvantitetsenhet,

varför en jämförelse mellan tulltaxekommitténs och samarbetsutskottets

förslag erbjuder vissa vanskligheter. I fråga om exempelvis kryssfaner ligger

förslagen dock i stort sett på samma nivå. Med hänsyn till önskvärdheten

av en samordning mellan den svenska taxan och det nordiska förslaget

finner jag mig kunna förorda att tullsatserna fastställes i enlighet

med samarbetsutskottets förslag.

s. 470 Kontrollera mot PDF

470

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

44.17. Specialbehandlat trä i skivor, block e. d.

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är f. n. belagda med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att någon inhemsk

produktion icke torde förekomma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet för dessa

varor.

Departementschefen

Förslaget om tullfrihet för detta varuslag föranleder icke någon erinran

från min sida.

44.18. Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån e. d.

Nuvarande tullförhållanden

Ifrågavarande produkter är belagda med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

44.19—44.20. Ram- och möbellister samt andra profilerade lister; ramar för

tavlor m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Ram- och tapetlister drager en tull av 55 öre per kg, byggnadslister en tull

av 5—30 öre per kg och ramar en tull av 55 öre—1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet. Detta motsvarar enligt

kommittén nuvarande tullnivå för ram- och tapetlister. Av praktiska skäl

bör samma tullsats fastställas för lister för byggnadsändamål. Tullen för

ramar bör utgå efter samma grunder som för nyssnämnda halvfabrikat.

Yttrande

Träindustrins branschorganisation yrkar att tullen under inga omständigheter

sättes lägre än 10 % av värdet.

s. 471 Kontrollera mot PDF

471

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs

förslag.

44.21. Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpackningar

Nuvarande tullförhållanden

Sågade lådämnen är fria från tull, för övriga varuslag hlir i regel en tull

av 5 öre per kg tillämplig.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga hithörande varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag finner jag tullfrihet böra stadgas

^ id denna rubrik.

44.22. Tunnbinderiarbeten

Nuvarande tullförhållanden

För tunnbinderiarbeten av furu eller gran utgår tull med 1 öre per kg,

för dylika arbeten av annat träslag med 4 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 6 % av värdet för dessa artiklar.

Yttranden

Sveriges grossistförbund framhåller att den föreslagna tullsatsen i fråga

om arbeten av furu eller gran innebär en 4-dubbling av gällande tullnivå;

i likhet med motsvarande artiklar under nr 44.21 bör även nämnda artiklar

göras tullfria. Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening föreslår

med liknande motivering ett bibehållande av nuvarande tullar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

.lag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs förslag.

s. 472 Kontrollera mot PDF

472

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

44.23. Byggnadssnickerier (inkl. inonteringsfärdiga hus och sammansatt

parkettstav)

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande varuslag drager en tull av 5 öre per kg, om de är tillverkade

av furu eller gran, och 30 öre per kg, om de är tillverkade av annat träslag,

allt under förutsättning att de icke undergått lackering, polering eller dylik

efterbehandling.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 6 % av värdet för sammansatt parkettstav

och tullfrihet för rubriken i övrigt.

I fråga om sammansatt parkettstav hänvisas till vad som anförts rörande

den icke sammansatta staven under nr 44.13.

Vad beträffar övriga byggnadssnickerier anser kommittén att något aktuellt

behov av tullskydd icke föreligger på detta område, och vad som från

industrins sida anförts rörande farhågor för en eventuell framtida konkurrens

på hemmamarknaden är enligt kommitténs uppfattning icke av beskaffenhet

att motivera ett tullskydd.

Ledamoten Hanssons under nr 44.13 anförda reservation beträffande

parkettstav avser även till förevarande rubrik hänförlig sammansatt parkettstav.

Yttranden

Snickeiifabrikernas riksförbund uttalar farhågor för en framtida konkurrens

till följd av branschens f. n. låga lönsamhet och upprepar ett tidigare

till tulltaxekommittén framfört önskemål om en tull av 5 % för byggnadssnickerier.

AB Gustaf Kähr, Ji-Te AB, Lenna Bruks AB, AB WST-Hus och AB Vänerns

träförädlingsfabrik hemställer i en gemensam skrivelse om en tull

av 8 % av värdet för andra byggnadssnickerier än sammansatt parkettstav.

Ifrågavarande tillverkare, vilkas skrivelse närmast berör tullen på dörrar,

framhåller att det aktuella utvecklingsskedet i och för sig erbjuder så många

problem att det icke kan vara riktigt att ytterligare komplicera situationen

genom en tullsänkning. Även om dörrfabrikanterna kommit längst med rationalisering

och standardisering inom snickeribranschen, torde känsligheten

för utländsk konkurrens vara störst inom denna sektor. Man påpekar

slutligen att den av kommittén föreslagna tullfriheten innebär ett negativt

tullskydd av storleksordningen 3 å 4 %.

Träindustrins branschorganisation vidhåller tidigare yrkande om 10 %

tull för inonteringsfärdiga trähus. Organisationen utgår från att lägen kan

uppstå med konkurrens från Finland, eventuellt även Ryssland och mellaneuropeiska

länder, vilka alla har lägre arbetskostnader än Sverige, och anser

det oklokt att helt blottställa detta stora industriområde. Vad beträffar

övriga snickerier instämmer man i nyss återgivna yrkande från Snickerifabrikernas

riksförbund.

s. 473 Kontrollera mot PDF

473

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

För sammansatt parkettstav torde tullen böra utgå efter samma tullsats

som för den icke sammansatta varan (ur nr 44.13); liksom beträffande sistnämnda

artikel biträder jag kommitténs förslag om en tull av 6 % av värdet.

Beträffande andra byggnadssnickerier (inkl. monteringsfärdiga hus) delar

jag tulltaxekommitténs uppfattning att något aktuellt behov av tullskydd

icke föreligger. Farhågor för en framtida utländsk konkurrens kan enligt

min uppfattning icke motivera ett bibehållande av tullskyddet på detta område.

Förekomsten av ett negativt tullskydd är ett förhållande som i princip

gäller alla tullfria varuslag och torde i förevarande fall icke vara av någon

större reell betydelse. Jag biträder därför tulltaxekommitténs förslag att

avskaffa tullen. Liksom eljest i sådana fall bör man givetvis med uppmärksamhet

följa utvecklingen och, därest ändrade konkurrensförhållanden så

påkallar, vara beredd att taga frågan under omprövning.

44.24. Hushållsartiklar av trä

Behandlas tillsammans med nr 44.27.

44.25. Verktyg och redskap av trä samt delar därtill; borstträn, skoblock,

läster m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med vikttullar, varierande mellan 5 och

60 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för ämnen till skoläster och skoblock samt

en tull av 10 % av värdet för färdiga sådana artiklar; beträffande övriga

varuslag föreslår kommittén en tull av 5 % av värdet utom för varor av

hickory, vilka upptagits med tullfrihet.

Yttrande

Träindustrins branschorganisation påyrkar en tull av 15 % av värdet

för skoblock och läster. Av kommittén föreslagen tullsats förklaras vara

otillräcklig som skydd mot tysk och tjeckisk konkurrens, då prisskillnaden

till hemmaproduktionens nackdel kan uppgå till 25 å 45 %. Skillnaden beror

enligt organisationen huvudsakligen på lönerna, men även vissa förhållanden

i fråga om modellkostnaderna åberopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 474 Kontrollera mot PDF

474

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

förslag.

44.26. Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Bobiner och spolpipor drager en tull av 20 öre per kg, trådrullar och övriga

artiklar i regel en tull av 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen upptagas till 5 % av värdet. Kommittén

uttalar att en viss höjning av tullen för bobiner och spolpipor är

motiverad, men kommittén har icke funnit tillräcklig anledning föreligga

att bryta den i GATT gjorda bindningen vid 5 % av värdet. Beträffande

trådrullar anser kommittén tullen icke vara av någon större praktisk betydelse;

tullsatsen bör lämpligen upptagas till samma siffra som för de förut

nämnda varuslagen.

yttrande

Träindustrins branschorganisation påyrkar en tullsats av 10 % av värdet

för bobiner och spolpipor. Organisationen framhåller att kommittén föreslår

en tullsats av nämnda storlek för motsvarande artiklar av papp och

att samma konkurrens föreligger beträffande träartiklarna. Enligt organisationens

mening kan förekomsten av en GATT-bindning icke få inverka

på avvägningen av tullen. Tillverkningen av bobiner och spolpipor av trä

har under de senaste åren drabbats av stark tillbakagång, särskilt på grund

av betydligt lägre löner i det viktigaste konkurrentlandet, och ett övervägande

antal av fabrikerna säges ha gjort konkurs eller lagt om tillverkningen.

Vissa har gått över till produktion av träleksaker, för vilka kommittén

nu föreslår en sänkning av tullen från ca 50 % till 12 % av värdet.

Företag som på sådant sätt beröres av förändringar i sina väsentligaste

planerings- och investeringsfrågor rubbas allvarligt och kan få mycket svårt

att fortleva, särskilt som företagen på något undantag när är utpräglade

småindustrier.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att höja tullen för

bobiner och spolpipor utöver den GATT-bundna nivån eller att eljest frångå

tulltaxekommitténs förslag.

s. 475 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

475

44.24. Hushållsartiklar

44.27. Belysningsartiklar, rumsinventarier, prydnadsartiklar m. fl. varuslag

44.28. Andra varor av trä

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är enligt gällande tulltaxa belagda med vikttullar

mellan 5 och 60 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Dessa rubriker upptages i kommitténs förslag med en tullsats av 10 %

av värdet. Kommittén framhåller att bakom ojämnheterna i den rådande

tullnivån icke ligger någon avsikt att differentiera lullskyddet, utan förhållandet

har i huvudsak uppkommit rent slumpartat genom de specifika

tullarnas bristande anpassning efter värdet. En utjämning av tullnivån

genom en enhetlig värdetullsats anses därför ligga nära till hands. Någon

anledning att därvid avvika från normaltullsatsen föreligger enligt kommitténs

uppfattning icke. Tillämpning av denna tullsats kommer självfallet

att innebära avsevärda höjningar eller sänkningar för enskilda varuslag

men detta bör icke få stå hindrande i vägen för en normalisering av tullförliållandena.

Yttranden

Träindustrins branschorganisation framhåller i fråga om k 1 ä d h ä n g ar

e att den tidigare betydande exporten av denna artikel gått starkt tillbaka.

Minskningen har sin grund i våra höga arbetskostnader. Organisationen

uppger att priserna på vissa utländska klädliängare, oaktat de tillverkats av

dyrbarare material än de svenska, ligger ända till 20 % under de svenska

priserna, trots att dessa är så hårt pressade att de ej täcker de fasta kostnaderna.

Branschen tar detta som ett varningstecken. Ett kraftigt reducerat

tullskydd skulle öppna marknaden för stor import. Kommitténs förslag

innebär, framhåller organisationen, en reducering från 31 å 97 % till 10 %

av värdet. Man anser det vara synnerligen oförsiktigt att nu sänka tullskyddet

så kraftigt. Organisationen erinrar om att den tidigare yrkat att

1 ullen icke måtte sänkas under nuvarande miniminivå och uttalar att förslaget

om en tull av 10 % i varje fall är alldeles otillräckligt; i andra hand

yrkas på en gradvis inträdande sänkning under en femårsperiod.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation förordar en måttligare

tullsänkning än ilen kommittén föreslagit och vill i varje fall bestämt rekommendera

en successiv sänkning under eu flerårsperiod.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 476 Kontrollera mot PDF

476

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs förslag torde genomsnittligt sett icke innebära någon större

förändring av tullnivån men kan sägas innebära en viss omfördelning av

tullskyddet mellan olika varuslag. Härigenom kan givetvis uppkomma avsevärda

tullsänkningar såväl som tullhöjningar. Vad särskilt tullsänkningarna

beträffar är dessa i vissa fall siffermässigt sett mycket betydande. Innebörden

av sådana sänkningar bör emellertid icke överdrivas, då det nuvarande

höga tullskyddet oftast icke på långt när utnyttjats. Enligt min uppfattning

innebär kommitténs förslag ett lämpligt avvägt tullskydd och kan

därför tillstyrkas. Jag finner icke tillräckliga skäl föreligga att införa någon

särskild övergångsanordning.

Kap. 45. Kork och varor därav

Nuvarande tullförhållanden

Naturkork, obearbetad, och korkavfall är tullfria; för expanderad kork

utgår tull med 15 % av värdet, för livbojar m. m. samt block och dylika

grövre arbeten av korkavfall med 10 öre per kg och för övriga varor med

20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 7 % av värdet för presskork och varor

därav (nr 45.04) samt tullfrihet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa omfattar endast naturkork och

vissa halvfabrikat därav (nr 45.01 och 45.02); för dessa varor föreslås tullfrihet

liksom i det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

46.01—46.02. Flätor, vävnader och liknande varor av flätningsmaterial

Nuvarande tullförhållanden

Hattflätor av vegetabiliska ämnen är fria från tull, dylika flätor av plast

drager en tull av 10 kronor per kg; andra hithörande varuslag är belagda med

vikttullar mellan 5 öre och 1 krona per kg, varor av plast dock med en tull

av 15 % av värdet.

s. 477 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

477

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att varor av plast åsättes samma tull som plastvaror

i allmänhet, d. v. s. 13 % av värdet, och att tullfrihet stadgas för övriga

varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager vid nr 46.01 en tull av

15 % av värdet för varor av konstplast och tullfrihet för övriga varor samt

vid nr 46.02 en tull av 15 % för samtliga varuslag.

Departementschefen

Varor av plast torde i överensstämmelse med det förslag jag framlagt

beträffande plastvaror i allmänhet (jfr kap. 39) böra upptagas med en

tull av 15 % av värdet.

För varor av annat material har under nr 46.01 såväl kommittén som utskottet

föreslagit tullfrihet. Jag finner icke anledning till erinran mot detta

förslag. Under nr 46.02 har kommittén för här åsyftade varor föreslagit

tullfrihet men nordiska utskottet en tull av 15 % av värdet. Med hänsyn till

samordningen med det nordiska förslaget synes tullen icke nu böra avskaffas,

utan jag finner lämpligt att varorna liksom motsvarande artiklar i

nr 46.03 upptages med en tull av 10 % av värdet.

46.03. Korgmakeriarbeten och andra artiklar av flätningsmaterial

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av konstplast samt av s. k. luffasvamp drager en tull av 15 % av

värdet, grövre artiklar av vegetabiliska flätningsmaterial en tull av 7 eller

10 öre per kg och övriga arbeten en tull av 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 13 % av värdet för varor av plast och 10 %

av värdet för varor av annat material samt anför bl. a. följande.

Oavsett i vad mån det kan vara berättigat att söka tillgodose de speciella

sociala intressen, som här i viss utsträckning kan göra sig gällande, genom

tillgripande av högre tull än som eljest skulle vara motiverat, är kommittén

därför icke övertygad om att en sådan åtgärd skulle leda till avsett resultat.

Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl för särbehandling

av denna produktionsgren. Kommittén har därför beträffande

korgmakeriarbeten av vegetabiliskt material funnit sig icke böra överskrida

normaltullsatsen i vidare mån än att det för ernående av likformighet med

närstående trämanuf ak turartiklar ansetts lämpligt med en jämkning uppåt

till 10 % av värdet. Artiklar av konstplast har även under denna rubrik

upptagits med den tullsats av 13 % av värdet som föreslagits för sådana

artiklar i allmänhet.

Yttrande

Sveriges korgmakeriidkares grkesförening förklarar sig i den av Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation överlämnade skrivelsen under före
-

s. 478 Kontrollera mot PDF

478

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

liggande förutsättningar anse kommitténs förslag godtagbart. I samband

härmed uttrycker föreningen emellertid oro över att en låg tullsats uppmuntrar

import av underhaltiga varor men anser att endast ett importförbud

skulle kunna skydda häremot.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa upplager en tull av 15 % av värdet

för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

För varor av plast torde tullen i överensstämmelse med vad som föreslagits

beträffande plastvaror under kap. 39 böra bibehållas vid 15 % av värdet.

I fråga om varor av annat material biträder jag tulltaxekommitténs förslag

i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad.

s. 479 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

479

AVDELNING X

Material för papperstillverkning; papper och papp

samt varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning

Hit hänförliga produkter är f. n. tullfria. Tulltaxekommittén ifrågasätter

icke någon ändring härvidlag, och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

föreslår också tullfrihet. I överensstämmelse härmed har varorna

upptagits med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

Allmänna synpunkter

Nuvarande tullförhållanden

Frånsett tidningspapper är hithörande produkter belagda med tull efter

olika vikttullsatser; om tullnivån ger tulltaxekommitténs i det följande refererade

uttalanden viss uppfattning.

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar i enlighet med sakens natur och nomenklaturens

uppställning först pappersindustrin (till skillnad från pappersvaruindustrin).

Härvid framhåller kommittén inledningsvis den svenska pappersindustrins

starka inriktning på export. Exporten uppgår sålunda kvantitetsmässigt sett

till ungefär hälften av produktionen. I jämförelse därmed är importen mycket

obetydlig. Av vissa speciella varuslag finnes dock ingen eller blott obetydlig

inhemsk tillverkning, varför förbrukningen på dessa punkter helt

eller till huvudsaklig del tillgodoses genom import. Detta är fallet bl. a. med

pergamentpapper, kondensatorpapper och cigarrettpapper. I stort sett behärskas

emellertid den svenska marknaden helt av den inhemska produktionen.

Enligt kommitténs beräkningar rör sig normaltullsatsen för papper och

papp, om man i enlighet med den princip som eljest tillämpats utgår från

tullfri pappersmassa, i genomsnitt omkring 7 % av värdet. De nuvarande

tullsatsernas storlek i förhållande till värdet ligger i regel avsevärt högre än

s. 480 Kontrollera mot PDF

480

Knngl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

nyssnämnda siffra. Incidensen är emellertid mycket olika för skilda kvaliteter,

vilket visar sig även däri, att importen åren 1952 och 1953 ger en incidens

av omkring 3 % av värdet. Grunden till den inhemska produktionens

dominerande ställning på den svenska marknaden är dock, framhåller kommittén,

självfallet att söka i andra förhållanden än det nominellt höga tullskyddet.

Kommittén går härefter in på frågan om det framtida tullskyddet för pappersindustrin

och anför därom följande.

I betraktande av industrins ställning som en av våra främsta exportindustrier

torde kunna ifrågasättas huruvida under normala förhållanden tullskydd

över huvud taget är erforderligt. Industrins yrkande synes närmast

vara betingat av farhågor för utländsk konkurrens i speciella situationer.

Enligt kommitténs uppfattning finnes visst fog för ett skydd mot sådana

störningar, och kommittén har därför icke ansett sig böra föreslå ett avskaffande

av de sedan länge bestående tullarna. Ett tullskydd av den storlek

industrin begärt (10 % av värdet) anser kommittén dock icke böra ifrågakomma,

utan kommittén har funnit en tullnivå av 5 % av värdet vara för

ändamålet lämplig. I överensstämmelse härmed föreslår kommittén, som

delar industrins och handelns uppfattning om önskvärdheten av en i möjligaste

mån enhetlig tullsats på detta område, att papper och papp åsättes en

generell tull av 5 %, i den mån icke särskilda skäl föreligger att tillämpa

annan tullsats.

Vad därefter beträffar den med vidare bearbetning av papp och papper

sysselsatta pappersvar uindustrin har denna enligt kommittén i

stort sett en lika dominerande ställning på hemmamarknaden som den

egentliga pappersindustrin. Liksom beträffande sistnämnda industri torde

förhållandet väsentligen ha sin grund i andra omständigheter än tullen. Denna

är visserligen genomsnittligt sett hög, på vissa punkter exceptionellt hög,

men den är mycket ojämn, och någon större importkonkurrens spåras i allmänhet

icke heller på sådana punkter, där tullskyddet är av måttlig höjd

(t. ex. kuvert och papeterier). Att de höga incidenser som i vissa fall uträknats

på det erhållna kalkylmaterialet är rent nominella och icke kan tillnärmelsevis

utnyttjas torde ulan vidare stå klart. En reduktion av tullsatserna

till exempelvis normalnivån har därför, anser kommittén, icke den revolutionerande

innebörd som en jämförelse mellan tullsatsernas storlek i vissa

fall kan ge sken av. Enligt kommitténs uppfattning finnes icke någon anledning

varför pappersvaruindustrin skulle ha starkare tullskydd än svensk

industri i allmänhet. Normaltullsatsen för ifrågavarande produkter kan variera

ganska avsevärt men håller sig i allmänhet omkring 10 %. I denna siffra

ingår kompensation för tullen på papper och papp, vilken emellertid

knappast kan förutsättas utnyttjad under normala förhållanden. Med hänsyn

därtill och i betraktande jämväl av den ställning industrin förvärvat på

den svenska marknaden anser kommittén en viss jämkning nedåt vara motiverad.

T den mån icke särskilda skäl talar för en annan tullsats föreslår

kommittén därför beträffande här avsedda artiklar en tullsats av 8 % av

värdet.

s. 481 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

481

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs uttalanden och påyrkar

tullfrihet för hithörande varuslag med undantag av mera manufakturerade

artiklar (nr 48.11—48.14, 48.16—48.21), för vilka han föreslår en tull

av 5 % av värdet. Därest den svenska tulltaxan skall avpassas efter samhällsekonomiska

grunder, så att vissa grenar av näringslivet erhåller ett särskilt

starkt stöd, medan andra delar endast avskärmas i mindre grad eller

lämnas helt utan skydd, bör, framhåller reservanten, pappersindustrin uppenbarligen

anses vara ett område där riktpunkten måste vara tullfrihet.

Herr Westerlind anför vidare.

Även kommittémajoriteten ifrågasätter, huruvida under normala förhållanden

tullskydd över huvud taget kan anses erforderligt. Majoriteten utgår

emellertid från farhågor för utländsk konkurrens i speciella situationer och

vill ge skydd mot sådana störningar genom en tullnivå av i princip 5 %

samt 8 % för mera manufakturerade varor. Jag har redan i tidigare sammanhang

påvisat, att en tull av måttlig omfattning ej kan ha någon betydelse

vid svårare kriser och rubbningar för en bransch. Är det däremot frågan

om mindre fluktuationer, som skulle kunna fångas upp av en tullmur

av 5 %, måste detta lika väl kunna klaras av företagen själva. Det ligger i

företagandets normala funktioner att möta växlande pris- och konkurrensförhållanden

inom den marginal där ett 5-procentigt tullskydd skulle vara

ett verksamt stöd. Särskilt måste detta gälla en industri som pappersbranschen,

där konjunkturerna enligt erfarenheten ständigt undergår snabba

och starka skiftningar. Det ingår så att säga i branschens natur att möta

väsentligt större prisrörelser än sådana för vilka en 5-procentig tullmur har

någon betydelse. Jag vänder mig alltså principiellt mot kommittémajoritetens

tanke på ett potentiellt marknadsskydd i form av tullar för pappersindustrin,

samtidigt som en stark expansion och utbyggnad av kapaciteten

pågår.

Yttranden

Kommitténs förslag beträffande pappersindustrins produkter

bär berörts i ett stort antal yttranden.

Kommerskollegium framhåller att det i och för sig kan vara tveksamt om

pappersindustrin såsom en av landets viktigaste exportindustrier skall behöva

tullskydd. Något speciellt behov av ett generellt dylikt skydd anses

kommittén icke ha redovisat, men kollegium motsätter sig icke att förslaget

lägges till grund för den framtida tullsättningen. En viss överarbetning

skulle emellertid enligt kollegiets uppfattning kunna göras beträffande

sådana varor, som icke tillverkas inom landet och för vilka något skyddsintresse

inte gärna kan föreligga.

Svenska pappersbruksföreningen säger sig med tillfredsställelse ha noterat

att kommitténs majoritet funnit fog för ett visst skydd mot störningar av

utländsk konkurrens i speciella situationer. Föreningen framhåller emellertid

att förslaget skulle innebära en betydande reduktion av nuvarande tullskydd

och anmärker på att kommittén vid sina normaltullberäkningar utgått

från tullfrihet för pappersmassa. Något verkligt skäl för att ur dessa

beräkningar utesluta sådan del av manufakturcringskostnaderna, som hänför

sig till mekanisk sönderdelning, upplösning och beredning av fiberrå:tl

Rihaag till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr''JO

s. 482 Kontrollera mot PDF

482

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

varan, har enligt föreningens åsikt icke förebragts. Även med kommitténs

beräkningssätt ligger, påpekar föreningen, normaltullsatsen över kommitténs

förslag. Föreningen understryker vidare att ett tullskydd för papper och

papp under normala förhållanden, i första hand med hänsyn till exportintressena,

icke kan beräknas ha något inflytande på den svenska inhemska

prisnivån. Gentemot reservantens uppfattning att det föreslagna tullskyddet

skulle sakna betydelse vid svårare kriser hävdas att även ett måttligt skydd

i åsyftade situationer, eventuellt i samband med antidumpingåtgärder, måste

mildra verkningarna av ett starkt tryck utifrån. Föreningen anför i detta

sammanhang bl. a. följande.

Med den starka expansion, som pappersindustrien över hela världen för

närvarande undergår, är det mycket möjligt att tillgången kanske redan om

något eller några år, åtminstone temporärt, kan komma att väsentligt överstiga

efterfrågan. En sådan överskottssituation skulle givetvis få ännu allvarligare

verkningar om den uppstod i samband med en konjunkturavmattning.

I en sådan situation kan man räkna med ett i hög grad stegrat utbud,

i första hand från den nordamerikanska industrien, som ju arbetar under

helt andra och gynnsammare förutsättningar än den svenska. Den amerikanska

industrien har som bekant med sin kolossala hemmamarknad och

sina i förhållande till den nordiska pappersindustrien i allmänhet mångdubbelt

större produktionsenheter en oerhörd slagkraft.

AB Statens skogsindustrier ansluter sig till de av Svenska pappersbruksföreningen

framförda synpunkterna, och liknande synpunkter anföres av

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare och i viss mån av

handelskammaren i Göteborg. Till yttrandena från Östergötlands och Södermanlands

handelskammare, handelskammaren i Gävle samt från Kooperativa

förbundet är bilagda skrivelser eller referat därav, vari framföres

synpunkter överensstämmande med av pappersbruksföreningen framförda.

Skånes handelskammare påyrkar med hänvisning till den utländska konkurrensen

i fråga om finpapper och till de på detta område högre manufaktureringskostnaderna

en tull av 10 % för nämnda slag av papper. Även

handelskammaren i Göteborg har antytt liknande uppfattning.

Statens priskontrollnämnd föreslår, under hänvisning till Sveriges ställning

som utpräglat exportland på detta område, tullfrihet, möjligen med undantag

för vissa starkt manufakturerade artiklar, för vilka föreslås en tull

av 5 % av värdet.

Sveriges grossistförbund anser den svenska industrin ha en så stark

ställning, att något tullskyddsbehov i regel icke torde föreligga. De föreslagna

tullsatserna innebär i de flesta fall en förhöjning av tullen på importerade

artiklar; importen är f. ö. helt obetydlig i förhållande till produktionen

och konkurrerar icke med denna. Förbundet ifrågasätter i likhet med reservanten

huruvida icke tullskyddet i allmänhet skulle kunna slopas på detta

område. Sveriges köpmannaförbund uttalar likaledes sin anslutning till herr

Westerlinds reservation.

Vad beträffar pappersvaruindustrins produkter har endast

Sveriges grafiska industriförbund anfört mera generella synpunkter. Förbun
-

s. 483 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

483

det säger sig ha förståelse för kommitténs förslag men anser att tullsänkningar

icke ensidigt bör genomföras av ett land. Andra länder behåller i

regel ett högt tullskydd. Vid ett genomförande av kommitténs förslag skulle

dessa länder få ökad möjlighet att exportera till Sverige, under det att de

svenska producenterna förhindras att sälja till utlandet. Man befarar särskilt

ökad konkurrens från Västtyskland med dess betydligt lägre arbetarlöner.

Förbundet yrkar att, därest tullsänkningar skall genomföras, detta

skall ske först efter överenskommelser om motsvarande ändringar av tullskyddet

i andra länder.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande

papper och papp i stort sett med tulltaxekommitténs förslag; beträffande

pappersvaror ligger de nordiska tullsatserna ofta ett par enheter högre än

vad kommittén föreslagit.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets i princip samstämmiga förslag att bibehålla visst tullskydd

för papper; frågan om tullens storlek för såväl papper som pappersvaror

torde jag få återkomma till vid behandlingen av de olika rubrikerna.

48.01—48.06. Papper och papp utan överdrag eller impregnering

Nuvarande tullförhållanden

Tidningspapper är tullfritt; grålumppapp och vissa andra slag av papp

drager en tull av 1 öre per kg, annan papp i regel en tull av 5 öre per kg,

grovt omslagspapper en tull av 2 öre per kg samt annat papper i allmänhet

en tull av 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår den tidigare omnämnda generella tullsatsen 5 % av

värdet för alla varuslag med undantag av tidningspapper, som skulle förbli

tullfritt, samt grålumppapp (inkl. grålumppapper), kondensatorpapper och

karbonråpapper, för vilka föreslås tullsatser av respektive 3, 3 och 4 % av

värdet.

Bibehållandet av tullfriheten för tidningspapper överensstämmer med de

principer som eljest tillämpats av tulltaxekommittén.

I fråga om grålumppapp framhåller kommittén att tillverkningen av

detta varuslag kan sägas intaga en särställning inom vår pappersindustri

genom att den i stor utsträckning arbetar med importerad råvara. Det är

icke osannolikt att den svenska produktionen härigenom får arbeta med

högre råvarukostnader än de utländska konkurrenterna, men det är enligt

kommitténs uppfattning icke motiverat att påverka den naturliga strukturen

av vår pappersindustri genom kompensation härför i form av högre tull

än för papper och papp i allmänhet. Kommittén framhåller vidare hl. a. att

s. 484 Kontrollera mot PDF

484

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tullen måste ses i samband med tullen på asfaltpapp, en artikel vars tillverkning

baseras på grålumppapp. Med beaktande av de olika produktionsoch

konsumentintressen som här föreligger finner kommittén 3 % av värdet

vara en lämpligt avvägd tullsats.

Vad beträffar kondensatorpapper och karbonråpapper är tullsatsen i

GATT bunden vid 3 respektive 4 %, och någon anledning att bryta dessa

bindningar anser kommittén icke föreligga.

Ledamoten Westerlinds förut berörda reservation innefattar yrkande om

tullfrihet för samtliga hithörande varuslag.

Yttranden

Förutom de i föregående allmänna avsnitt refererade uttalandena föreligger

följande yttranden beträffande speciella varuslag.

Munksjö AB påyrkar i den av Sveriges industriförbund överlämnade framställningen

för grålumppapp en tullsats som i varje fall icke understiger

den av kommittén beräknade normaltullen 6 % av värdet. Kommitténs förslag

anses innebära ett avsteg från de synpunkter som eljest varit vägledande

för kommitténs arbete. Därest ett skäligt tullskydd ej kommer till

stånd, måste man till följd av den utländska konkurrensen överväga att lägga

ned tillverkningen av grålumppapp, vilket bl. a. skulle kunna leda till en

förskjutning uppåt av prisnivån.

I den av Östergötlands och Södermanlands handelskammare överlämnade

skrivelsen från AB Ceaverken påyrkas, till undvikande av negativt tullskydd

för bolagets produktion av ljuskänsligt fotografiskt material, tullfrihet

för papper som användes i denna produktion.

Vidare fäster generaltullstyrelsen uppmärksamheten på en nomenklaturfråga

rörande anmärkning 4 b till detta kapitel. Däri angiven dimensionsgräns

har enligt den reviderade nomenklaturtexten ändrats från 50 till 36

cm, innebärande att visst papper i rektangulära ark överflyttas från rubrikerna

för pappersvaror till rubrikerna för papper med lägre tull enligt förslaget.

Enligt styrelsens uppfattning torde anledning icke föreligga att på

grund härav vidtaga någon ändring av föreslagna tullsatser inom sistnämnda

varugrupp.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande dessa

rubriker helt med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

48.07. Papper och papp med överdrag eller impregnering

Nuvarande tullförhållanden

Asfaltpapp och liknande artiklar drager en tull av 1 öre per kg; i övrigt

utgår tullen för hithörande varor i regel med 10 öre per kg i fråga om papp

och 20 öre per kg beträffande papper.

s. 485 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

485

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 4 % av värdet för varor behandlade med

bitumen, asfalt eller grafit, och 5 % av värdet för övriga varuslag.

Beträffande asfaltpapp anser kommittén konkurrensförhållandena vara

sådana att ett relativt obetydligt nettotullskydd är till fyllest; tullsatsen har

bestämts med beaktande av sambandet med tullen på den vid tillverkningen

använda grålumppappen. Av praktiska skäl bör tullsatsen 4 % av värdet gälla

för alla slag av papp och papper, som behandlats med bitumen eller asfalt,

och kommittén har funnit denna tullsats lämplig även för vara som

bestrukits med grafit.

Vad angår övriga till denna rubrik hänförliga varuslag anför kommittén

följande.

Här kan föreligga den anledningen till avvikelse från den generella tullsatsen,

att bearbetningen ibland utföres av fristående företag med inköpt

papper. I den mån pappersfabrikanten utnyttjar sitt tullskydd, skulle detta

innebära att den efterföljande bearbetningen finge ett skydd av endast 5 %

av manufaktureringskostnaden, under det att norinaltullsatserna beräknas på

basis av 13 % manufaktureringsskydd. Oavsett vilket tullskyddsbehov som

kan föreligga för själva bearbetningen, torde man emellertid kunna räkna

med att papperstullen normalt icke utnyttjas, och om detta likväl undantagsvis

skulle ske, riskerar man på grund av värdetullen knappast något negativt

tullskydd för bearbetningen. På grund härav och med hänsyn till det

icke minst ur tullteknisk synpunkt starka önskemålet om en såvitt möjligt

enhetlig tullsats för allt papper och papp har kommittén funnit den generella

tullsatsen 5 % böra tillämpas även här.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och föreslår

under hänvisning till vad han anfört i det allmänna avsnittet tullfrihet

för samtliga hit hänförliga varuslag.

Yttranden

Beträffande inkomna yttranden torde få hänvisas till det inledande allmänna

avsnittet; vad särskilt angår till detta nummer hänförliga varuslag

föreligger dessutom följande uttalanden angående gummerat papper.

Sveriges gummeringsfabrikanters förening påyrkar för detta varuslag en

tull av 10 % av värdet. Föreningen framhåller att den föreslagna tullsatsen

beträffande gummerade förseglingsremsor o. d. innebär en betydande sänkning

av gällande tullnivå. Nu gällande tull uppgår till 20 öre per kg, medan

förslagets 5 % beräknas motsvara ca 8 öre per kg. Föreningen anser att

den föreslagna tullsatsen kommer att för flertalet produkter innebära ett

negativt tullskydd. Vid kommitténs bedömning har man endast tagit hänsyn

till papperstullen; gummeringen uppgår dock till 25 å 30 % av vikten.

För benlim föreslår kommittén oförändrat 20 öre per kg, medan dextrin

är belagt med jordbruksavgifter om sammanlagt 45 öre per kg. Skånes handelskammare

framför liknande synpunkter men påyrkar i första hand bibehållande

av den nuvarande tullsatsen. Till yttrandena från Stockholms

handelskammare samt från Östergötlands och Södermanlands handelskam
-

s. 486 Kontrollera mot PDF

486

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

mare är fogade skrivelser från tillverkare av gummeringsremsor med erinringar

mot kommitténs förslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för papper eller papp behandlade

med bitumen eller asfalt samt 6 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

Tullen för de viktigaste artiklarna inom den grupp, för vilken tulltaxekommittén

föreslagit en tull av 4 % av värdet, är i GATT bunden vid denna

nivå; med hänsyn bl. a. till detta förhållande finner jag icke skäl att beträffande

denna underrubrik frångå tulltaxekommitténs förslag.

Vad beträffar andra hithörande artiklar förordar jag att tullen i enlighet

med nordiska utskottets förslag bestämmes till 6 % av värdet.

48.08. Fil ter plattor av pappersmassa

Dessa varor är f. n. fria från tull. Tulltaxekommittén ifrågasätter icke

någon ändring i detta förhållande, och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

föreslår likaledes tullfrihet. I enlighet härmed har rubriken upptagits

med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

48.09. Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer e. d. (wallboard)

Nuvarande tullförhållanden

För ytbehandlade plattor utgår tull med 10 öre per kg och för andra plattor

med 5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 3 öre per kg och anför till stöd därför följande.

Industrin har med avseende på konkurrensförhållandena en ställning liknande

den som intages av pappersindustrin. Liksom beträffande den sistnämnda

industrins produkter finner kommittén det kunna ifrågasättas huruvida

tullskydd över huvud taget kan anses erforderligt. Kommittén har

dock av samma skäl som anförts beträffande papper och papp ansett sig

böra förorda bibehållandet av en tull av ungefär samma storlek som för

dessa varuslag. Med hänsyn till tullens syfte och varuslagets enhetliga karaktär

har kommittén dock funnit lämpligt att tullen här även i fortsättningen

utgår som vikttull. Kommittén föreslår i enlighet härmed en tullsats

av 3 öre per kg, motsvarande ca 6 % av det genomsnittliga inhemska produktionspriset

för åren 1951—1953.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind yrkar i reservationer tullfrihet

under hänvisning till den svenska industrins dominerande ställning. Herr

Westerlind anför dessutom.

Jag kan icke finna det rimligt att såsom kommittémajoriteten förorda ett

marknadsskydd enbart för att möta potentiella risker för ökad konkurrens.

Tvärtom finns det mycket som talar för att ett skärpt medvetande om dessa

s. 487 Kontrollera mot PDF

487

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

risker skulle utgöra en hälsosam hämsko på tendenser till en alltför sangvinisk

utbyggnad av industrin. Nackdelarna av en forcerad expansion av den

svenska wallboardindustrin gav sig till känna för några år sedan, då en besvärande

överkapacitet rådde för en tid. Utifrån dessa synpunkter har jag

icke funnit skäl att bibehålla någon del av det nuvarande tullskyddet. Jag

föreslår alltså, att de under rubriken fallande varuslagen göres tullfria.

Yttranden

Svenska wallboardföreningen föreslår att tullskyddet utformas som en

värdetull, helst i kombination med specifik minimitull. Kommitténs uppfattning

om varuslagets enhetliga karaktär anser man felaktig; det förekommer

en mängd olika specialplattor i högre prisklasser. Tullsatsen bör icke sättas

lägre än den lägsta tull som tillämpas av de europeiska lågtulländerna. I ett

skärpt konkurrensläge får Sverige icke bli ett »vakuum» med lägre tull än

alla andra länder. Med hänsyn därtill bör tullen enligt föreningens åsikt icke

understiga 10 % av värdet, och om det är genomförbart med en minimivikttull

bör denna icke vara lägre än nuvarande 5 öre per kg. Föreningen bemöter

vidare herr Westerlinds uttalanden i reservationen och framhåller

bl. a. att industrins kapacitet kunnat helt utnyttjas sedan importrestriktionerna

i andra länder numera blivit i stort sett upphävda. Samtidigt har emellertid

wallboardindustrin i närliggande länder utbyggts, och man anser att

detta i vissa situationer kan föranleda import till underpris. Föreningen anser

den internationella wallboardmarknaden vara mera känslig än exempelvis

marknaderna för trävaror och massa och belyser detta med olika exempel.

Slutligen framhåller föreningen att en tull icke kan medföra någon

risk för konsumenternas intresse, då priset på träfiberplattor i Sverige hålles

på en mycket låg nivå bl. a. till följd av den starka inhemska konkurrensen.

AB Statens skogsindustrier förklarar sig icke kunna biträda Svenska wallboardföreningens

yttrande utan anser att det vore av stor betydelse om importen

av wallboard till Sverige blev tullfri.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en vikttull motsvarande

i svenskt mynt 5 öre per kg för detta varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad torde tullen

böra upptagas till det nu för hithörande varor i allmänhet gällande beloppet

5 öre per kg.

48.10. Cigarrettpapper, tillskuret

Nuvarande tullförhållanden

För ifrågavarande varuslag utgår vikttullar av varierande höjd.

s. 488 Kontrollera mot PDF

488

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet; med hänsyn till den ringa

bearbetning, som i regel är nedlagd på den viktigaste hit hänförliga artikeln

(papper i rullar för cigarrettmaskiner) anser kommittén det icke föreligga

skäl att sätta tullen högre än för papper i allmänhet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till

vad han anfört i det allmänna avsnittet tullfrihet för detta varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 5 % av värdet.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag föranleder

icke någon erinran från min sida.

48.11. Papperstapeter och s. k. fönsterpapper

Nuvarande tullförhållanden

Bottentapeter samt pressade och lackerade tapeter drager en tull av 50

öre per kg och övriga tapeter en tull av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Denna rubrik har i kommitténs förslag uppförts med en tull av 10 % av

värdet. Kommittén framhåller att här torde vara ett av de områden där den

utländska konkurrensen har lättast att göra sig gällande. Med hänsyn därtill

och då normaltullsatsen ligger relativt högt anser kommittén det motiverat

att här sätta tullen något över den föreslagna standardtullsatsen.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser med hänsyn till produktionens

dominerande ställning en tullsats av 5 % av värdet utgöra ett rimligt

tullskydd.

Yttrande

Svenska litografförbundet föreslår i den till Landsorganisationens yttrande

bilagda skrivelsen en tullsats av 20 % av värdet för tapeter; en reducerad

tullsats skulle med all säkerhet komma att öka trycket från den utländska

konkurrensen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

s. 489 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

489

48.12. Golvbeläggningsmaterial av papper eller papp

Nuvarande tullförhållanden

För ifrågavarande golvbeläggningsmaterial utgår enligt gällande taxa tull

med 10 % av värdet (vid tiden för kommitténs arbete utgick tullen med

25 öre per kg; ändringen föranledd av 1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet under framhållande bl. a.

av att råvaran är grålumppapp, beträffande vilken tullskyddet sannolikt

helt utnyttjas, varför man här icke har samma anledning att jämka normaltullsatsen

nedåt som när det gäller artiklar av vanlig papp eller papper.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till

vad han anfört i det allmänna avsnittet en tull av 5 % av värdet för detta

varuslag; ledamoten Gustafsson instämmer beträffande denna rubrik i herr

Westerlinds yrkande.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag upptager liksom tulltaxekommitténs en tull av 10 %

för detta varuslag.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag en tull av

10 % av värdet.

48.13. Karbonpapper och liknande kopieringspapper; stenciler och övertryckspapper
Nuvarande

tullförhållanden

Tull utgår för karbonpapper och övertryckspapper med 20 öre per kg och

för stenciler med 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner den för pappersvaruindustrins produkter föreslagna

standardtullsatsen 8 % innebära en lämplig avvägning av tullen för dessa

varuslag.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser alt anledning till en så

kraftig höjning av gällande tull som den kommittén föreslår ej föreligger

utan förordar en tull av 5 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 8 % av värdet.

s. 490 Kontrollera mot PDF

490

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

48.14. Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort m. m.

Nuvarande tullförhåltanden

Tullsatserna för hit hänförliga artiklar varierar mellan kr. 0: 30 och 1: 50

per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning till avvikelse från

standardtullsatsen 8 % av värdet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till

vad han anfört i det allmänna avsnittet en tull av 5 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av värdet

för dessa varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag

i enlighet med tulltaxekommitténs förslag en tull av 8 % av värdet.

48.15. Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga artiklar är belagda med vikttullar av varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår samma tullsats som för papper och papp i allmänhet,

d. v. s. 5 % av värdet, under framhållande av att artiklarna i allmänhet endast

har undergått en mycket enkel bearbetning.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till

vad han anfört i det allmänna avsnittet tullfrihet för dessa artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varorna i fråga är i utskottets förslag till nordisk tulltaxa upptagna med

en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Jag förordar att tullen i avvaktan på prövning av det nordiska förslaget

bestämmes till 6 % av värdet, d. v. s. samma tullsats som jag föreslagit beträffande

papper och papp med viss bearbetning (ur nr 48.07).

s. 491 Kontrollera mot PDF

491

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

48.16. Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar

48.17. Kortregisterlådor, brevkorgar och liknande artiklar

48.18. Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker in. fl. artiklar

48.19. Etiketter av papper eller papp

Nuvarande tullförhållanden

De till dessa nummer hänförliga artiklarna drager vikttullar, i regel liggande

mellan kr. 0: 30 och 1: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke någon anledning att frångå standardtullsatsen

8 % av värdet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till

vad han anfört i det allmänna avsnittet en tull av 5 % av värdet vid dessa

rubriker.

Yttrande

Förutom i det allmänna avsnittet redovisat yttrande från Sveriges grafiska

industriförbund föreligger ett uttalande av Skånes handelskammare beträffande

till nr 48.16 hänförliga artiklar. Handelskammaren framhåller att

kommitténs förslag innebär en tullsänkning med 2/3 för dessa varuslag.

Med hänsyn till konkurrensen från Västtyskland och de tyska tullsatsernas

höjd bör den föreslagna sänkningen enligt handelskammarens åsikt ej genomföras

med mindre nämnda land genomför motsvarande reduktion av

tullarna på samma produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår vid nr 48.16 och 48.17 en tull av 10 % av värdet och vid

nr 48.18 och 48.19 en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

tulltaxekommitténs förslag om en tull av 8 % av värdet vid samtliga dessa

rubriker.

48.20. Bobiner, spolpipor och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Ifrågavarande artiklar drager f. n. en tull av 16 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Denna rubrik har i kommitténs förslag upptagits med en tullsats av 10 %

av värdet. Kommittén framhåller att beträffande dessa varuslag synes, till

skillnad från vad eljest i allmänhet är fallet på förevarande område, en stark

utländsk konkurrens göra sig gällande. Då vidare normaltullsatsen ligger på

en högre nivå än för många andra varor av papper eller papp är det enligt

s. 492 Kontrollera mot PDF

492 Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

kommitténs uppfattning befogat med en något högre tull än standardtullsatsen

8 %.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en gemensam reservation

följande.

Då varje fördyring av här ifrågavarande varuslag medför ökade kostnader

för den svenska textilindustrin och då några vägande skäl ej anförts

av majoriteten för en höjning av nuvarande tull, föreslår vi att densamma

fastställes till 5 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Dessa varor är i förslaget till nordisk tulltaxa upptagna med en tull av

8 % av värdet.

Departementschefen

Jag förordar att tullen i enlighet med nordiska utskottets förslag bestämmes

till 8 % av värdet.

48.21. Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varuslag är belagda med vikttullar av varierande höjd.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke anledning att avvika från

standardtullsatsen 8 % av värdet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till

vad han anfört i det allmänna avsnittet en tull av 5 % av värdet.

Yttranden

Förutom det i allmänna avsnittet redovisade yttrandet från Sveriges grafiska

industriförbund föreligger vissa uttalanden rörande särskilda varuslag

under den här föreliggande rubriken.

AB Nyfa anför i den av Stockholms handelskammare överlämnade skrivelsen

att den föreslagna 8 % tullsatsen i fråga om pappersservetter

skulle innebära en sänkning jämfört med nuvarande ca 11 %, vilket

skulle vara till betydande men för den svenska produktionen av dessa varor.

AB Otto Lion & Co nordisk industri, Svenska chenillefabriken samt AB

Fredrik Gedin påyrkar en tullsats av 15 % av värdet för vissa attrapper

(påskägg o. d.). Företagen framhåller att konkurrensen från öststaterna

beträffande dylika varor är mycket hård. Hittills har man hjälpligt

kunnat upprätthålla produktionen till följd av egna mönster och idéer, men

denna fördel börjar försvinna allt mer och mer. Skånes handelskammare

anför liknande synpunkter men föreslår ett bibehållande av nuvarande vikttull.

s. 493 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

493

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 8 % av

värdet, d. v. s. samma tullsats som i det av tulltaxekommittén framlagda

förslaget.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Allmänna synpunkter

Tulltaxekommittén

Kommittén inleder detta kapitel med vissa allmänna synpunkter vilka här

må redovisas såsom bakgrund till de av kommittén framlagda förslagen.

Tryckerinäringen har enligt kommitténs uppfattning till följd av språkförhållandena,

den nära kontakt som fordras mellan tryckeri och beställare

samt nationella särdrag i fråga om produkternas utförande ett naturligt

skydd, även om detta naturligtvis kan göra sig mer eller mindre starkt gällande

beträffande olika slag av tryckalster. Kommittén framhåller även att

i den mån ett tullskyddsintresse kan föreligga står häremot beträffande

många artiklar önskvärdheten av att underlätta utbytet av tryckalster av

litterär, vetenskaplig eller eljest kulturell karaktär. I överensstämmelse

med här anförda synpunkter medger den nuvarande taxan tullfrihet för

böcker och tidskrifter samt vissa andra tryckalster, trots att tryckerinäringens

råvaror är tullbelagda, medan tull stadgas för vissa artiklar som mera

har karaktär av vanliga industriprodukter, såsom dekalkomanier och vykort.

Kommittén finner det naturligt att en sådan distinktion bibehålies även

i den kommande tulltaxan, ehuru gränsdragningen mellan den tullfria och

den tullbelagda sektorn givetvis kan bli föremål för jämkningar.

49.01—49.07. Böcker, tidningar, musiknoter, kartor, ritningar, frimärken

m. fl. artiklar

Med undantag för vissa till nr 49.07 hänförliga artiklar är i dessa nummer

upptagna varuslag fria från tull. Tulltaxekommittén föreslår tullfrihet vid

samtliga rubriker, och detsamma är förhållandet med nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet. Varorna i fråga har i överensstämmelse härmed upptagits

med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

49.08. Dekalkomanier

49.09. Vykort, födelsedagskort, julkort och liknande kort

Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar drager enligt nuvarande taxa en tull av kr. 1: — per kg.

s. 494 Kontrollera mot PDF

494

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Varorna i fråga är i kommitténs förslag upptagna med en tull av 8 % av

värdet. Kommittén framhåller att varorna hör till de slag av tryckalster, beträffande

vilka konkurrensen från utlandet har relativt lätt att göra sig gällande,

varför de även i fortsättningen bör hänföras till den tullbelagda sektorn

av tryckalster. Enligt kommitténs uppfattning bör den för pappersvaror

i allmänhet under kap. 48 föreslagna tullsatsen tillämpas även här.

Ledamoten Westerlind åberopar sin reservation under kapitel 48 och föreslår

i enlighet härmed en tull av 5 % av värdet vid dessa båda nummer.

Y ttranden

Sveriges grossistförbunds under kap. 48 refererade yttrande avser även

till kap. 49 hänförliga artiklar och torde beträffande nu föreliggande rubriker

få anses innefatta en anslutning till reservantens yrkande.

Firma B. Forshell framhåller att kommitténs förslag beträffande dekalkomanier

innebär en mångdubbling av gällande tull och påyrkar en nedsättning

av den föreslagna tullen. Enligt företagets uppfattning är den svenska

produktionen, som uppstod i samband med avspärrning vid senaste världskriget,

icke i klass med vissa utländska tillverkares. Handelskammaren i

Göteborg framhåller likaledes den stegring i tullskyddet som förslaget innebär

för nämnda artiklar och påyrkar för dessa en tullsats av 4 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager liksom kommitténs

förslag en tull av 8 % av värdet vid dessa rubriker.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

49.10. Almanackor

Nuvarande tullförhållanden

Vissa med bild försedda almanackor drager en tull av 1 krona per kgr

andra almanackor är tullfria, såvida de icke är försedda med svensk text, i

vilket fall de belägges med en tull av 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner övervägande skäl tala för att tullfrihet stadgas för rubriken

i dess helhet.

Yttrande

Sveriges grafiska industriförbund har intet att erinra mot den föreslagna

tullfriheten men framför önskemål om en anmärkning i tulltaxan beträffande

vetenskapsakademiens privilegium att utge almanackor.

s. 495 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

495

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekoinmittén tullfrihet för detta varuslag.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag tullfrihet

vid denna rubrik.

Beträffande önskemålet om en anmärkning i tulltaxan angående vetenskapsakademiens

almanacksprivilegium vill jag framhålla, att åtskilliga

varor är underkastade restriktioner av olika slag med avseende å import

eller försäljning; jag finner intet skäl varför just här ifrågavarande förhållande

skulle särskilt utmärkas i tulltaxan, i synnerhet som privilegiet

icke i och för sig har avseende å införsel av almanackor.

49.11. Andra tryckalster, härunder inbegripet bilder, planscher och fotografier
Nuvarande

tullförhållanden

Bilder, planscher och fotografier drager en tull av 1 krona per kg, merkantilt

tryck med svensk text en tull av 75 öre per kg; övriga tryckalster är

fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag under framhållande

bl. a. av att de artiklar inom grupperna bildtryck såväl som merkantilt tryck,

beträffande vilka utländsk konkurrens närmast ifrågakommer, hänföres till

andra, enligt förslaget tullbelagda rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa är tullfrihet upptagen för

rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

s. 496 Kontrollera mot PDF

496

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XI

Textilvaror

Kap. 50—60. Textilvaror i allmänhet (exkl. konfektion)1

Nuvarande tullförhållanden

Enligt tulltaxan var textilindustrins produkter tidigare belagda med vikttullar

av varierande storlek. Räknat efter den totala konsumtionen av vävnader

och trikå av annat material än silke skulle den genomsnittliga tullnivån

enligt tulltaxekommitténs beräkningar år 1950 ha utgjort något över

9 % och år 1954 ha sjunkit till något under 8 % av värdet; tullsatserna för

garn av samma material torde i allmänhet ha motsvarat 2 å 3 % av värdet.

Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har emellertid tullarna på

ifrågavarande område ändrats till 12 % av värdet för de flesta vävnader och

14 % av värdet för trikå; garntullarna utgör enligt samma beslut 5 å 9 %

av värdet. Redan här må nämnas att de sålunda införda värdetullarna i huvudsak

motsvarar den tullnivå som påyrkats av vissa reservanter inom tulltaxekommittén.

Tulltaxekommittén

Kommittén konstaterar att självförsörjningsgraden uppgått till i runt tal

70 % såväl före som efter kriget men att trycket av den utländska konkurrensen

ökat efter kriget och i stor utsträckning torde ha mötts genom

förlustbringande priser; kommittén fortsätter.

Även om en viss förbättring i lönsamheten skulle inträda jämfört med de

senaste åren, förefaller det därför sannolikt att textilindustrin kommer att

utsättas för en så hård konkurrens från utlandet, att ett bibehållande av

den nuvarande tullnivån skulle medföra ödesdigra verkningar för stora delar

av densamma. Med hänsyn till den viktiga roll som textilindustrin spelar

i vårt lands näringsliv finner kommittén en sådan utveckling innebära

allvarliga olägenheter även ur samhällets synpunkt. Detta betyder icke att

kommittén skulle avvisa strukturförändringar inom textilindustrin, men

det bör enligt kommitténs uppfattning vara angeläget att undvika en stark

och häftig hopkrympning av denna industri som helhet betraktad, även om

därför skulle fordras ett något högre tullskydd än genomsnittet för andra

industrier.

Härefter redovisar kommittén vissa inom kommittén verkställda beräkningar

angående tullarnas höjd på detta område. Enligt dessa beräkningar

1 Framställningen i detta avsnitt avser i regel icke varor av silke, på vilket område tullförhållandena

i hög grad avviker från vad som gäller för varor av andra textilmaterial. Beträffande

varor av silke torde därför få hänvisas till den under resp. kapitel (kap. 50 och 51) lämnade

redogörelsen.

s. 497 Kontrollera mot PDF

497

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

uppgick tullnivån, räknat efter hela konsumtionen av vävnader och trikå

av annat material än silke, år 1950 till 9,3 %, en siffra som beräknas år 1954

ha sjunkit till 7,7 % av värdet. Normaltullnivån ligger vid 11,2 %. Enligt

industrins yrkande hos kommittén skulle tullnivån stiga till 16,0 %, medan

den skulle stanna vid 8,5 % enligt handelns förslag. Kommittén beräknar att

industrins yrkande skulle innebära en tullbelastning på 1950 års konsumtion

av 160 mkr, vilket omräknat till 1954 års prisnivå skulle motsvara ungefär

193 mkr, eller en ökning med 67 mkr resp. 100 mkr, och anför därefter

följande.

Även om ökningen icke skulle behöva drabba konsumenterna med hela

det nominella beloppet, rör det sig således om betydande siffror. Kommittén

anser det icke ådagalagt att ett tullskydd av den begärda storleken är nödvändigt

för att tillgodose det av kommittén avsedda syftet. Bland annat torde

rationaliseringsmöjligheter stå den svenska textilindustrin till buds, om

man kunde undvika den uppsplittring av sortimentet som enskilda företag

ofta uppvisar. Kommittén anser det icke önskvärt att genom en alltför hög

tullnivå fördröja en rationalisering i detta hänseende. Å andra sidan är kommittén

av den uppfattningen att en höjning av tullskyddet till normalnivån

icke skulle vara tillräcklig för att undvika allvarliga rubbningar i näringslivet.

Med hänsyn härtill har kommittén funnit skäl föreligga att vid avvägningen

av textilindustrins tullskydd godtaga en något högre nivå. De tullsatser

som kommittén i det följande föreslår beträffande vävnader och trikåvaror

ligger genomsnittligt sett omkring 3 enheter över normaltullsatsen.

Enligt kommitténs förslag skulle den genomsnittliga tullnivån bli 14,3 %,

motsvarande en nominell tullbelastning på 1950 års konsumtion av 143 mkr

eller omräknat till 1954 års nivå 173 mkr, d. v. s. en ökning från nu gällande

siffra med 50 mkr resp. 80 mkr.

Kommitténs förslag går ut på tullsatser om 14 % av värdet för flertalet

vävnader och 15 % av värdet för trikåvaror.

Beträffande garntullarna framhåller kommittén att tullbelastningen för

konsumenternas del i princip bestämmes av tullarna på de vidare manufakturerade

artiklarna. Avvägningen mellan garntullarna samt vävnads- och

trikåtullarna kan däremot få stor betydelse för förhållandet mellan å ena

sidan spinnerier samt å andra sidan väverier och trikåfabriker. Kommittén

framhåller emellertid att tullsatserna till stor del är bundna i GATT vid

belopp, som ligger vid eller under normaltullsatserna, och man har i allmänhet

icke från industrins sida ifrågasatt någon brytning av dessa bindningar.

Dessa omständigheter har i regel blivit vägledande för kommittén vid fastställande

av tullsatserna för garn.

Kommittén diskuterar även frågan om vikt- eller värdetull och fiuner

övervägande skäl tala för att här liksom på flertalet andra varuområden

övergå till värdetullar. Möjligheten överväges att beträffande vissa viktigare

varuslag kombinera värdetullen med en specifik maximitull, men på grund

av de olägenheter som skulle vara förenade därmed finner kommittén sig

icke kunna förorda en sådan anordning.

Reservationer mot kommitténs ståndpunktstagande har avgivits av ordföranden

samt av ledamöterna Gustafsson och Westcrlind.

32 liihnng till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

s. 498 Kontrollera mot PDF

498

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Ordföranden berör frågan om differentiering av tullen för vävnader av olika

material och anför därom följande.

Kommitténs förslag beträffande vävnader innebär en differentiering av

tullen med hänsyn till ingående material. För vävnader av flertalet spånadsämnen,

nämligen natursilke, ull, lin, rami, bomull, rayon- och syntetull

samt mjuk hampa, ligger förslagen vid 14 eller 15 % av värdet. En sådan

gradering kan visserligen motiveras med olikheter i normaltullsatserna men

torde i praktiken icke spela någon nämnvärd roll. På grund härav och med

hänsyn till de avsevärda praktiska fördelar som en enhetlig tull skulle innebära

vill jag förorda att vävnader av nämnda spånadsämnen belägges med

samma tull. Enligt min mening skulle en enhetlig tull av 14 % för sådana

vävnader utgöra ett lämpligt avvägt tullskydd.

Herrar Gustafsson och Westerlind anför i sin gemensamma reservation

hl. a. att det vid avvägningen av textiltullarna gäller att balansera mellan

önskemålen att trygga en fortsatt svensk industri på området och intresset

av att vidmakthålla de krafter som pådriver en sanerings- och anpassningsprocess

inom industrin; reservanterna fortsätter.

När vi mot varandra balanserat de två nu anförda synpunkterna, har vi

kommit fram till att en viss förstärkning av marknadsskyddet för textilområdet

tyvärr är nödvändig. Ett icke oväsentligt stöd från det allmännas och

konsumenternas sida i form av tullar är därför ofrånkomligt. Så långt är vi

överens med kommittémajoriteten. Däremot är vi icke eniga med majoriteten

i fråga om hur stor höjning som behövs. Vi anser, att majoriteten vid sin

avvägning av tullsatserna på textilområdet kommit för högt, såväl utifrån

en bedömning av situationen inom textilnäringen i förhållande till övriga

områden av det ekonomiska livet som med hänsyn till näringens egna intressen

på längre sikt.

Enligt dessa reservanters mening har kommittémajoriteten ej till fullo

beaktat tullhöjningens konsekvenser för pris- och kostnadsläget inom landet

och återverkningarna därav på hela den svenska industrins internationella

konkurrensmöjligheter. Vidare framhåller de att textilindustrins aktuella

läge heror mera på andra faktorer än på det låga tullskyddet, bl. a. på en

viss omläggning av konsumtionsinriktningen, samt att textilkonsumtionen

är relativt starkt priskänslig, varför tullhöjningen måste avpassas så att

en konsumtionshämmande priseffekt undvikes. Hänsyn till pågående strukturutredningar

borde också leda till större försiktighet beträffande tullhöjningen

än vad kommittémajoriteten visat. Enligt reservanterna hör man icke

heller bortse från att övergången till värdetullar, vartill reservanterna ansluter

sig, sätter en spärr för den tullsänkningsprocess, som uppnås vid vikttullar

till följd av den sekulära prisstegringen.

Reservanterna i fråga förordar följande riktpunkter för tullsättningen på

detta område, nämligen en enhetlig tull av 12 % för vävnader samt 14 %

för trikåvaror.

Herrar Gustafsson och Westerlind kommenterar sitt förslag på följande

sätt.

Vårt förslag till tullsatser för textilområdet innebär en dryg fördubbling

av nuvarande tullskydd i fråga om vävnader, där den nuvarande importinci
-

s. 499 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 dr 1958

499

densen torde vara 5 å 6 %, medan vårt förslag avser 12 %. De av oss förordade

tullsatserna överstiger något kommittémajoritetens normaltullsatser,

varvid vi dock funnit oss föranledda att för speciella tillverkningsgrenar

föreslå avvikelser både uppåt och nedåt av skäl som framgår av detalj motiveringen

i det följande. I själva verket är vi tveksamma, huruvida de av

oss föreslagna tullsatserna icke är onödigt höga, särskilt med hänsyn till

den senaste utvecklingen i näringsgrenen och de väntade vinsterna av en

kommande strukturrationalisering. Det är möjligt, att även vi i alltför hög

grad tagit intryck av det tillfälliga läget i textilindustrin under den tidrymd

kommittén arbetat. Hade sakbehandlingen inom kommittén ägt rum under

sommaren 1955, är det icke uteslutet, att vi sett oss föranlåtna att föreslå

lägre tullsatser på textilområdet än dem vi nu reserverat oss för. Vi förutsätter

emellertid, att frågan om möjligheten att stanna vid en lägre tullhöjning

för textilvaror än de reservationsvis angivna tullsatserna blir föremål

för en grundlig och realistisk prövning vid remissbehandlingen.

Yttranden

Kommitténs ståndpunkt i fråga om tullnivån delas i huvudsak av kommerskollegium

samt Svenska textilarbetareförbundet. För herrar Gustafssons

och Westerlinds reservation eller de därmed i stort sett sammanfallande

provisoriska tullsatserna av år 1955 uttalar sig statens priskontrollnärnnd,

Stockholms handelskammare, handelskammaren i Västernorrlands

och Jämtlands län, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund

och Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening. Högre

tullskydd än det av kommittén föreslagna påyrkas av Textilrådet, Svensk

industriförening, Sektionen för råvaror och maskiner för textilindustrien

inom Svenska handelsagenters förening, Skånes handelskammare, Västergötlands

och Norra Hallands handelskammare samt Östergötlands och Södermanlands

handelskammare; även handelskammaren i Gävle uttalar sig

närmast för en viss höjning i jämförelse med kommitténs förslag.

Kommerskollegium fastslår till en början att det torde vara ställt utom

tvivel att textilindustrin för närvarande hör till de industrigrenar i landet,

som bäst behöver tullskvdd, ävensom att det får anses vara ett angeläget

intresse att vi har en textilindustri av relativt stor omfattning inom landet.

Efter att ha berört vissa orsaker till de nuvarande konkurrensförhållandena

uttalar kollegium alt någon väsentlig förändring i detta hänseende icke

synes vara att vänta inom snar framtid.

Kollegium framhåller vidare att vid bedömningen av tullbehovet för textilindustrin

måste även beaktas frågan om produktiviteten och rationaliseringsmöjligheterna

samt anför härom följande.

1 stort sett får den svenska textilindustrin anses ha en god produktivitet

även om utan tvivel ytterligare rationaliseringsmöjligheter stå till buds,

vilket även framhållits av kommittén. Kommittén pekar särskilt på den

uppsplittring av sortimentet, som enskilda företag ofta uppvisa. Detta torde

enligt kollegii mening i och för sig vara riktigt, men uppsplittringen av sortimenten

måste i många fall ses som uttryck för den hårdnande konkurrensen

på en begränsad marknad. Med den svenska marknadens krav på hög

klädstandard och stora variationer torde en sådan uppsplittring i viss utsträckning

vara ofrånkomlig. Under det senaste kriget, då konkurrensen ut
-

s. 500 Kontrollera mot PDF

500

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ifrån var obefintlig, skuros sortimenten ned betydligt. Om den svenska textilindustrin

i dag i mera avsevärd utsträckning skulle reducera sortimenten,

torde detta i många fall leda till att konfektionsindustrin, som är den

ojämförligt största avnämaren, skulle se sig nödsakad att i större utsträckning

vända sig till utlandet för att få de variationer i utföranden och mönster,

som den anser sig behöva. Möjligheterna att rationalisera måste emellertid

genom den ringa lönsamheten och den kapitalavtappning som skett

vara relativt mindre än för andra industrigrenar.

Under beaktande av föreliggande omständigheter anser kollegium, att textilindustrin

genom höjt lullskydd tills vidare hör stödjas i den omfattning

det är möjligt, och tillstyrker därför i princip den av kommittén föreslagna

tullnivån. Förslaget hör emellertid överarbetas för att utröna vid vilka positioner

specifika minimitullar enligt industrins yrkande kan vara önskvärda.

Vidare uttalar kollegium att det i och för sig vore lämpligare med en

enhetlig nivå för vävnadstullarna på sätt kommittéordföranden föreslagit.

Svenska textilarbetareförbundet framhåller i den till Landsorganisationens

yttrande fogade skrivelsen bl. a. att textilindustrins krympning på vissa orter

blivit så omfattande att det börjar bli svårt att placera ytterligare arbetskraft

inom andra branscher. Det anses därför viktigt, att textilindustrin erhåller

ett sådant skydd, att anpassningen i fortsättningen kan ske i ett lugnare

tempo. Man påpekar att under 1950-talet framför allt de manliga textilarbetarnas

relativa löneläge i förhållande till samtliga industrigrupper starkt

försämrats. Även om en förbättring av det textila tullskyddet sedermera i

någon mån skulle fördyra textilkonsumtionen synes detta med hänsyn till

prisutvecklingen på andra områden knappast vara något att reagera emot.

Förbundet anser att vårt land även i fortsättningen behöver en betydande

inhemsk textilindustri, som kan bjuda utlandet effektiv priskonkurrens,

men att det för konkurrenskraften avgörande inte är antalet företag utan

effektiviteten hos företagen. Även om den svenska textilindustrin blir ytterligare

något reducerad bör en fullt tillräcklig självförsörjningsgrad och

konkurrensförmåga kunna upprätthållas genom fortsatt rationalisering och

specialisering samt koncentration av företagen. Den nu på förbundets initiativ

pågående partsutredningen inom textilbranschen syftar till detta. De

åtgärder som utredningen kan komma att rekommendera torde i allt väsentligt

kunna ge resultat först på längre sikt. Förbundet anser det därför nödvändigt,

att textilindustrin också kan beredas lättnad i sitt beträngda läge

genom åtgärder, som mera snabbt kan ge resultat och underlätta en mera

långsiktig anpassning och förbättring av konkurrensläget.

Med åberopande av bl. a. nu anförda synpunkter uttalar förbundet sin

anslutning till tulltaxekommitténs förslag. För vissa varor, vilka är särskilt

utsatta för dumping, föreslås emellertid kombinerade vikt- och värdetullar.

Åtgärder bör vidare övervägas för att mera effektivt komma till rätta med

fall av verklig dumping.

Stockholms handelskammare framhåller att textilindustrins tryckta läge

främst är en avspegling av den internationella textilkrisen. De jämförelsevis

talrika nedläggelser av textilföretag som förekommit är ett resultat av rå
-

s. 501 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

501

dande överkapacitet och splittring av produktionen. Även om den inhemska

textilindustrin utan tvivel under den pågående krympningsprocessen har

vissa svårigheter i gemen, är utvecklingen dock enligt handelskammarens

uppfattning rätt skiftande; en del har genom anpassning till de ändrade

förhållandena och genom en specialiserad produktion kunnat drivas med

framgång.

Handelskammaren framhåller vidare att den svenska handeln med textilvaror,

vars omsättning till långt övervägande del omfattar inhemska varor,

icke har något intresse av en ändring i relationerna mellan svenska och

utländska textilvaror. Den svenska produktionen är av genomgående hög

klass, varorna tillförlitliga och väl anpassade efter svenska förhållanden.

Sett på sikt torde någon anledning till oro för den inhemska textilindustrins

framtid icke behöva föreligga. Genom en koncentration på goda brukskvaliteter,

på vilka den fortgående standardstegringen automatiskt kommer att

medföra ökad efterfrågan, har vår textilindustri goda möjligheter att i

längden kunna väl hävda sig.

Beträffande avvägningen av tullskyddet finner handelskammaren den av

såväl kommittémajoriteten som reservanterna gjorda bedömningen med ett

skydd över normalnivån motiverad; handelskammaren fortsätter.

Fastställandet av den exakta tullnivå som kan anses motiverad erbjuder

emellertid stora vanskligheter icke minst på grund av förutberörda ojämnheter

i utvecklingen. Handelskammaren skulle för sin del varit beredd att

åtminstone för en övergångsperiod tillstyrka den höjning utöver sommartullarnas

nivå, som majoritetens förslag innebär, därest handelskammaren varit

övertygad om att en sådan åtgärd skulle vara av väsentlig betydelse för

att trygga en lugn utveckling i branschen och underlätta anpassningssvårigheterna.

Såsom kammaren i det föregående sökt att visa, äro emellertid

de svårigheter och problem, som föreligga, av den art, att lösningen av desamma

icke är beroende av ett par enheter högre eller lägre tullnivå. Huruvida

en ytterligare tullhöjning skulle vara ägnad att något fördröja den

nödvändiga — men för enskilda företag och deras anställda beklagliga och

svåra — anpassningsprocessen är svårt att bedöma; säkert är likväl att

denna anpassningsprocess icke kan undvikas. Resultatet av en tullförhöjning

skulle i varje fall på sikt bli en allmän prisfördyring utan att därmed

vunnits någon varaktig fördel för industrien ur räntabilitetssynpunkt.

Handelskammaren anser sig av skäl som sålunda anförts icke kunna tillstyrka

en höjning av textiltullarna utöver sommartullarnas nivå utan vill

för sin del förorda en tullnivå av den storlek som reservanterna i tulltaxekommittén

föreslagit.

Sveriges grossistf(irland uttalar den uppfattningen att textilindustrins

svårigheter i större utsträckning sammanhänger med konkurrensen mellan

inhemska leverantörer än med utlandets konkurrens. Enligt textilhandelns

uppfattning är sålunda en höjning av tullnivån utöver de år 1955 provisoriskt

genomförda tullsatserna icke av avgörande betydelse för textilindustrins

framtid. Förbundet motsätter sig icke att dessa tullsatser blir definitiva,

även om de enligt förbundet måste betecknas som höga. I detta sammanhang

understrykes önskvärdheten av enhetlig tullsats för vävnader av

s. 502 Kontrollera mot PDF

502

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

olika material. Förbundet framhåller vidare angelägenheten av att man i

görligaste mån söker befria sådana varor från tull som icke tillverkas inom

landet. Tulltekniska svårigheter föreligger härvid men i vissa fall torde dessa

vara överkomliga. Beträffande tullarnas art anser förbundet med stöd av erfarenheter

från 1955 års provisorium att det är ett i hög grad angeläget önskemål

att värdetullsatserna icke kombineras med vikttullar. Skulle emellertid

minimitullar komma att införas beträffande någon position, måste detta

system kombineras med maximitullar. Enligt förbundets mening kan man

nämligen icke endast fördyra de billigaste varorna för konsumenten genom

införande av minimitullar utan måste man i så fall även tillse att de dyrare

varorna, vilka i allmänhet konkurrerar i relativt ringa grad med den svenska

produktionen, icke fördyras utöver vad skyddssynpunkter motiverar.

Sveriges köpmannaförbund uttalar den uppfattningen att en tullnivå i

stort enligt det av herrar Gustafsson och Westerlind framlagda förslaget bör

förordas och anför till stöd härför i huvudsak samma skäl som Sveriges

grossistförbund. Till underlättande av import av varor, som kan tjäna som

modeller för svensk tillverkning, föreslår köpmannaförbundet därjämte en

ökad användning av maximitullar, framför allt för modebetonade varor. Vidare

bör textiltullarna göras till föremål för översyn efter förslagsvis fem år

för att hindra att rådande missförhållanden inom branschen i skydd av

tullarna konserveras för framtiden.

Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening biträder i princip

herrar Gustafssons och Westerlinds reservation, ehuru sektionen säger sig

icke dela uppfattningen att en så hög tull som 12 % är den ur samhällelig

synpunkt lämpligaste. Sektionen befarar emellertid att ett undantagslöst genomförande

av värdetullar skulle medföra allvarliga förskjutningar inom

importen. Detta gäller särskilt vissa nouveautébetonade m. fl. speciella varuslag,

vilka i mycket ringa utsträckning tillverkas inom landet. Sektionen

föreslår därför, liksom Sveriges köpmannaförbund, maximitullsatser för

vissa varuslag.

Statens priskontrollnämnd delar tulltaxekommitténs uppfattning att textilområdet

bör erhålla ett förbättrat tullskydd. Nämnden anser sig emellertid

ur konsumentsynpunkt icke kunna förorda en höjning utöver den som genomfördes

i juli 1955. Uttryckt i konsumentpriser har tullhöjningen beräknats

innebära en prisökning med cirka 65 milj. kr. I konsumentprisindex

har denna höjning ej återspeglats. Vissa råvaruprissänkningar — t. ex. för

ull — liksom andra pris justeringar nedåt har hittills uppvägt den höjda

tullen. Uteslutet är icke att prisnivån inom det textila området i landet hade

sjunkit, om tullhöjningarna uteblivit.

Textilrådet yrkar att tullskyddet i princip återföres till förkrigsnivån med

de modifikationer som föranledes av våra åtaganden i GATT och att värdetullsatserna

på för dumping särskilt utsatta områden kompletteras med specifika

minimitullar.

Rådet karakteriserar detta sitt yrkande som »önskemål om en modifierad

förkrigsnivå om vilken man vet, att den medförde eu hög och jämn syssel
-

s. 503 Kontrollera mot PDF

503

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

sättning utan att förhindra vare sig en livlig inhemsk konkurrens eller eu

betydande textilimport».

Beträffande rådets argumentering för det gjorda yrkandet må till en början

redovisas vissa synpunkter, som rådet framfört i sina kommentarer till

de principiella delarna av kommitténs betänkande. Rådet uttalar där bl. a.

att det i likhet med kommittén funnit övervägande skäl tala för en mera

allmän tillämpning av värdetullar. Kommittén har emellertid enligt rådets

uppfattning icke tillräckligt beaktat värdetullarnas svagheter vid onormal

prissättning. För textilindustrin med dess i stor utsträckning mode- och

säsongbetonade karaktär och därmed följande tvång att avsätta produkterna

inom begränsad tid anses det vara ett livsvillkor att man kommer till rätta

med värdetullens svagheter i detta avseende. För detta ändamål förordar

rådet kombinerade vikt- och värdetullar och anser i motsats till kommittén

att sådana tullar icke behöver bli särskilt arbetskrävande. Rådet uttalar

vidare vid behandlingen av frågan om vår tullpolitiks beroende av utlandets

tullar, att dispariteten i tullskydd ur konkurrenssynpunkt är av särskilt stor

betydelse för textilindustrin, där exempelvis serielängden per mönster spelar

en vital roll för kostnaderna per varuenhet. Vad angår tullskyddets

betydelse för sysselsättningen understryker rådet de anställningsproblem

som här kan uppkomma. Dessa problem anses vara speciellt framträdande

för beklädnadsindustrin, vars arbetarstam till ca 75 % utgöres av kvinnor,

vilka vid sysselsättningssvårigheter i stor utsträckning kommer att

draga sig ur den industriella produktionen. På detta sätt friställd och icke

omflyttbar arbetskraft medför förutom alla sociala problem och personliga

svårigheter en direkt nationalekonomisk förlust. För textilindustrin medför

dessutom den geografiska koncentrationen att sysselsättningsrubbningar

i större skala orsakar sociala problem och kostnader av en vanligen icke

förutsebar storleksordning. Rådet berör slutligen kommitténs uppfattning

om tullarnas ringa betydelse ur beredskapssynpunkt och uttalar, att denna

uppfattning icke överensstämmer med de förhållanden som rådde under

och efter kriget.

Textilrådet har vidare framfört en utförlig argumentering rörande förhållandena

på textilområdet och sammanfattar denna argumentering sålunda.

Tulltaxekommittén har vid sina bedömanden icke haft tillgång till senare

statistikuppgifter än för år 1953. Med utgångspunkt från detta material har

man bedömt textilindustriens läge såsom allvarligt, men dock icke så allvarligt

att man ansåg det ådagalagt att ett tullskydd av begärd storlek vore

nödvändigt. Numera föreligger emellertid uppgifter för år 1954, 1955 och

delvis för 1956. Dessa visa,'' att textilindustriens läge har förvärrats. Förlustsiffrorna

ha blivit allt större, avtappningen av eget kapital har numera

nått så långt, att i många fall endast bottenresurserna återstå. Produktionen

har stagnerat och importen har ökat med ca 10 % per år. Företagsnedläggelser

ha skett slag i slag i ett allt mer accelererat tempo och beröra numera

ingalunda enbart marginella företag. Mot denna utveckling står en på lång

sikt fullkomligt klar tendens till ökad efterfrågan och konsumtion. Kombinationen

minskad produktion och sönderslagen produktionsapparat samt

s. 504 Kontrollera mot PDF

504

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

en på lång sikt väsentligt stigande konsumtion medför ett kraftigt ökat

behov av importvaluta. Därest de ökade importvalutabehoven, som belöpa

sig till miljardbelopp, icke kunna tillgodoses, kommer en återuppbyggnad

av beklädnadsindustriens produktionsapparat att draga mycket stora kostnader

för maskinutrustning, fabriksbyggnader och utbildning av personal.

Svensk industriförening påyrkar ett återställande av textiltullarnas höjd

till 1930-talets nivå; föreningen uttalar sig vidare allmänt för en mera utsträckt

tillämpning av kombinerade vikt- och värdetullar. Vad föreningen

anfört beträffande textilområdet överensstämmer i huvudsak med synpunkter

som återfinnes i textilrådets nyss berörda yttrande.

Skånes handelskammare, Västergötlands och Norra Hallands handelskammare

samt Östergötlands och Södermanlands handelskammare ävensom

sektionen för råvaror och maskiner för textilindustrin inom Svenska

handelsagenters förening uttalar sig samtliga för ett tullskydd av den från

industrihåll påyrkade storleken; Skånes handelskammare föreslår dock att

den höjning som industrins yrkande innebär i jämförelse med kommitténs

förslag ges formen av provisoriska tilläggstullar. Handelskamrarnas argumentering

ansluter sig till de synpunkter som anförts av Textilrådet, med

särskilt understrykande av textilindustrins dominerande betydelse för vissa

orter inom respektive områden.

Handelskammaren i Gävle anser att de år 1955 vidtagna provisoriska tullhöjningarna

icke medfört någon nämnvärd minskning av importen och att

textilindustrin alltjämt har stora svårigheter att hävda sig mot den utländska

konkurrensen. Detta beror även på andra faktorer än tullskyddet, men i den

mån sådant skydd kan medverka till att åt landet bevara en ur många synpunkter

nödvändig industri, bör stödet av en avpassad tull utnyttjas. Handelskammaren

säger sig hysa stor sympati för kommittéordförandens reservation

om en enhetlig tull för textilvaror men ifrågasätter om icke i nuvarande

läge och för avsevärd tid framåt en tull av 15 % vore bättre avpassad.

Generaltullstyrelsen yttrar sig icke angående tullnivån i allmänhet men

understryker, under åberopande av ordförandens samt herrar Gustafssons

och Westerlinds reservationer, de betydande fördelar som tillämpningen av

enhetliga vävnadstullar skulle innebära för det praktiska tulltaxeringsarbetet

genom en eliminering av vissa nackdelar i Brysselnomenklaturens regler

för tulltaxering av textilvaror.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar på textilområdet endast

vissa råvaror.

Departementschefen

Såsom förut anmärkts genomfördes år 1955 provisoriska tulländringar,

vilka innebar en avsevärd förstärkning av tullskyddet för textilvaror. Tullarna

på detta område är f. n. föremål för övervägande inom nordiska eko
-

s. 505 Kontrollera mot PDF

505

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nomiska samarbetsutskottet i samband med utskottets fortsatta utredningar

rörande en gemensam nordisk marknad. Under sådana förhållanden finner

jag övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga någon ändring i de år 1955

bestämda tullsatserna. Detta bör dock icke utesluta smärre jämkningar, i

den mån sådana av tekniska eller liknande skäl befinnes påkallade. Framhållas

må att de år 1955 genomförda tullböjningarna icke avser varor av

silke (med undantag av strumpor av syntetsilke).

Kap. 50. Natursilke

Nuvarande tullförhållanden

Silkeskokonger, råsilke och dylika produkter av råvarukaraktär är tullfria,

under det att garn drager en tull av kr. 5: — eller 5: 50 per kg (för

viss speciell användning kr. 2: — per kg) och vävnader en tull av kr. 6: —

per kg (shantung m. in.), 10:— per kg (halvsidenvävnader) eller 20: — per

kg (helsidenvävnader).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår fortsatt tullfrihet för de nu tullfria produkterna (nr

50.01—50.03 ävensom nr 50.08, där förslaget även innebär slopande av nuvarande

tull för visst varuslag) samt en tull av 6 % av värdet för garn (nr

50.04—50.07) och 14 % av värdet för vävnader (nr 50.09 och 50.10).

Kommittén framhåller att en tillämpning av samma tullsatser för natursilkevaror

som för motsvarande varor av rayon- eller syntetsilke kan ligga

nära till hands med hänsyn till att varorna i viss utsträckning är substituerbara.

Med hänsyn bl. a. till prisförhållandena torde dock ett dylikt likställande

icke kunna anses nödvändigt ur konkurrenssynpunkt. Vidare är

att märka att någon tillverkning av garn av natursilke, frånsett viss beredning

av sysilke, icke förekommer inom landet, och att den inhemska tillverkningen

av vävnader av detta material är obetydlig. Kommittén anser

det icke motiverat att likställa natursilke med rayon- eller syntetsilke men

finner vissa skäl tala för att tills vidare bibehålla tullsatser av ungefär nuvarande

storlek. Någon anledning anses icke föreligga att bibehålla nuvarande

särbehandling av silke för viss användning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation till nr

50.09 och 50.10, att de i likhet med kommittémajoriteten funnit tullen böra

fastställas till samma tullsats som för vävnader av ull och bomull, i följd

varav de för sin del föreslår en tull av 12 % av värdet vid dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar endast

nr 50.01—50.03, vid vilka rubriker utskottet i likhet med tulltaxekommittén

föreslår tullfrihet.

s. 506 Kontrollera mot PDF

506

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I fråga om andra varor av natursilke än vävnader föranleder kommitténs

förslag icke någon erinran från min sida.

För vävnader av natursilke (nr 50.09 och 50.10) upptager kommitténs

förslag en tull av 14 % av värdet eller samma tullsats som kommittén i allmänhet

föreslår för vävnader av annat material än silke. Beträffande sistnämnda

varugrupp har jag i det föregående uttalat mig för bibehållande

t. v. av den år 1955 provisoriskt fastställda tullnivån eller 12 % av värdet.

Med hänsyn därtill förordar jag en tullsats av sistnämnda storlek även för

här ifrågavarande vävnader.

ap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

51.01. Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (syntetsilke

resp. rayonsilke)

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförligt garn drager enligt gällande taxa en tull av

kr. 2: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet, vilken tull dock beträffande

garn av syntetsilke icke skulle sättas i kraft, förrän den inhemska

produktionen nått viss omfattning.

I fråga om rayonsilke uttalar kommittén att industrins hos kommittén

framställda förslag, 30 % av värdet med minimitullar av kr. 1:50—3: —

per kg, skulle innebära en för svenska förhållanden anmärkningsvärt hög

nivå. Läget synes enligt kommittén knappast berättiga rayonsilkeindustrin

till en så markerad särställning som den påyrkade tullen skulle innebära. Å

andra sidan är det tydligt, att en stark nedsättning av rådande höga tullskydd

— kommittén anger en incidens för inom landet producerade kvaliteter

av 26 å 27 % — skulle kunna medföra allvarliga svårigheter för industrin.

På grund härav synes enligt kommittén skäl föreligga att tills vidare

tillerkänna rayonsilkeindustrin starkare skydd än såväl den näraliggande

organisk-kemiska industrin som övriga delar av textilindustrin. Kommittén

föreslår att tullen fastställes till 20 % av värdet men att den efter

förslagsvis fem år omprövas i syfte att om möjligt ernå bättre överensstämmelse

med den tullnivå som i allmänhet föreslagits för jämförbara varuslag.

Vad beträffar syntetsilke framhåller kommittén att någon tillverkning av

detta varuslag icke förekommer inom landet men att enligt uppgift avancerade

planer föreligger på att ta upp tillverkning av olika slag av syntetiska

textilmaterial. Detta skulle betyda utveckling av en i viss mån ny typ

av kemisk industri och kunna draga med sig tillverkning av andra kemiska

produkter samt möjliggöra utbildning av specialister, uppbyggnad av labo
-

s. 507 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr DO år 1958

507

ratorier m. in. för ett i framtiden mycket betydelsefullt område av den kemiska

industrin. Skulle det visa sig möjligt att inom landet tillverka syntetiska

textilråvaror till internationellt sett rimliga kostnader, öppnas därmed

en möjlighet att motverka de påfrestningar på betalningsbalansen,

som kan bli följden av det vid stigande levnadsstandard alltmera differentierade

och växande importbehovet. Kommittén anser det icke uteslutet

att en minskning av importen av textilråvaror genom ökad inhemsk

tillverkning i ett sådant betalningsläge kan visa sig vara eu framkomligare

utväg än andra alternativ, exempelvis ökning av verkstadsindustrins exportproduktion.

Säkrare hållpunkter för bedömning av denna viktiga fråga

saknas. Utsikten att uppnå en gynnsam effekt på betalningsbalansen får vägas

mot riskerna att genom en uppfostringstull uppamma en industri som

icke ens på lång sikt får tillfredsställande konkurrenskraft. Kommittén finner

det för sin del befogat att genom måttligt tullskydd möjliggöra en inhemsk

syntetfiberproduktion och anser det vara en lämplig lösning att redan

nu fastställa vilket tullskydd en sådan industri skall åtnjuta men suspendera

tullen till dess en produktion sättes igång. Vidare anför kommittén.

Beträffande tullens storlek torde man i fråga om syntetsilke kunna anlägga

i stort sett samma synpunkter som när det gäller rayonsilke. Här föreligger

dock icke det förhållandet att en befintlig industri redan ånjuter ett högt

skydd. Enligt kommitténs uppfattning bör det knappast ifrågakomma att

stödja upprättandet av en syntetsilkeproduktion, därest denna för sitt bestånd

skulle fordra ett permanent tullskydd av den för rayonsilke tills vidare

föreslagna storleken 20 % av värdet. Å andra sidan har en dylik ny industri

under uppbyggnadsperioden behov av särskilt skydd. Kommittén har

därför funnit sig kunna förorda att produktionen under denna tid tillerkännes

ett tullskydd av nyssnämnda storlek. Det förutsättes emellertid att tullen

därefter avsevärt reduceras och att tullen underkastas omprövning i detta

syfte, förslagsvis tio år efter tullens ikraftträdande. Kungl. Maj :t bör äga

förordna om ikraftträdandet sedan den inhemska produktionen nått sådan

omfattning att tullskydd kan anses motiverat. Sådant förordnande bör även

dessförinnan kunna meddelas beträffande visst varuslag, om den tullfria

importen skulle visa sig lända produktionen av rayonsilke till avsevärt

förfång.

Kommittén berör även den inom landet bedrivna framställningen av flertrådigt

garn av syntetsilke genom lioptvinning av importerat enkelt garn.

Denna verksamhet åtnjuter f. n. icke något tullskydd, eftersom enkelt och

flcrtrådigt garn är belagt med vikttull av sannna storlek. Enligt kommitténs

uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att åsätta tvinnat garn tull under

den tid då garnet eljest skulle vara tullfritt.

Mot kommitténs förslag anför ledamöterna Gustafsson och Westerlind följande

reservation.

Enligt vår uppfattning finnes icke längre några vägande skäl att tillerkänna

rayonsilkeindustrin ett högre tullskydd än vad som tillerkännes andra

grenar av textilindustrin. Den inhemska rayonindustrin har under de senaste

20 åren utbyggts och rationaliserats på ett sådant sätt, att vi anser den av

kommiltémajoriteten föreslagna senare omprövningen av det 20-procentiga

tullskyddet påkallad redan i samband med nu pågående tulltaxerevision.

s. 508 Kontrollera mot PDF

508

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Härvid bör observeras, att den organisk-kemiska industrin, beträffande vars

tullskydd man med rätta i viss grad tagit hänsyn till uppfostringstullsargumentet,

likväl blott erhållit ett i förhållande till normaltullsatsen obetydligt

högre tullskydd. Enligt vår uppfattning bör tullen på garn av rayonsilke

fastställas till 13 % av värdet.

Vad sedan angår syntetsilkeindustrins tullskydd accepterar vi majoritetens

uttalande, att det kan vara av värde för landet att få en större sådan industri

till stånd. Men enligt vår uppfattning gäller detta allenast under den

förutsättningen, att en sådan industri visar sig konkurrenskraftig vid ett

utifrån allmänna synpunkter rimligt tullskydd. Uppenbara risker synes oss

föreligga, att det kan komma att visa sig mycket svårt i praktiken att senare

minska ett högre tullskydd på detta område, även om kommittén nu

framhåller angelägenheten härav. Icke minst exemplet från rayonindustrins

tullskyddsfråga ger anledning befara, att konsumtionen av syntetmaterial

under långa tider kommer att få bära en extra tullbelastning. Skulle utvecklingen,

som många tror, gå mot en ökad användning av syntetmaterial, kan

prisbildningen på textilområdet komma att påverkas av en hög tull på ett

icke förutsett vis. Enligt vår åsikt bör tullen även för garn av syntetsilke

fastställas till 13 % av värdet. Liksom kommittémajoriteten förutsätter vi

suspendering av tullen, till dess att en inhemsk industri av betydelse uppkommit

i landet.

Yttranden

Kommitténs förslag beträffande rayonsilke beröres i följande yttranden.

Textilrådet framhåller de dumpingrisker, som till följd av produktionsförhållandena

är särskilt framträdande beträffande rayonsilke. Enligt rådets

uppfattning är det nödvändigt att värdetullsatsen kompletteras med de

av industrin begärda minimivikttullarna för att åtminstone hjälpligt skydda

industrin mot dumpingfall. Denna textilrådets uppfattning delas av Svenska

textilarbetareförbundet. Svenska rayon AB påyrkar i en bilaga till Kooperativa

förbundets yttrande tull enligt GATT-bindningen och understryker särskilt

intresset för de därtill knutna minimivikttullarna.

Kommerskollegium ifrågasätter huruvida icke en viss sänkning av den

föreslagna tullen för rayonsilke skulle kunna närmare prövas dels med hänsyn

till att industrin under så lång tid haft ett så stort uppfostringsskydd,

dels med tanke på det tullskydd, som av kommittén tillerkänts kemisk industri

i allmänhet. En sänkning av rayonsilketullen skulle öppna möjligheter till

en betydligt enhetligare tullsättning för vävnader och konfektionsartiklar.

Kollegium anser en dylik överarbetning önskvärd.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap berör särskilt frågan om

tullen på cord och anför därom följande.

Riksnämnden får framhålla att rayoncord för bildäck ur krigs- och beredskapssynpunkt

är synnerligen betydelsefull bl. a. på grund av svårigheten

att lagra däck. Tillverkningen av rayoncord, som upptagits på statligt

initiativ, är utbyggd till att motsvara de svenska gummifabrikernas förbrukning.

När det gäller frågan om den erforderliga tullens höjd vill riksnämnden

endast framhålla möjligheten av att kombinera en tull av normal höjd

med särskild dumpingtull vid behov. Den höga tull industrin begärt för

rayonsilke (30 % mot av kommittén föreslagna 20 %) synes nämligen i

stor utsträckning sammanhänga med farhågor för dumping.

s. 509 Kontrollera mot PDF

509

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges köpmannaförbund anser att tullen för rayonsilke bör bringas i

nivå med tullen för andra textilfibrer.

Beträffande syntetsil k e föreligger följande yttranden över kommittéförslaget.

Sveriges kemiska industrikontor understryker den betydande inverkan

på självförsörjningsgraden som en tillverkning av syntetisk textilråvara

inom landet kan erhålla. Vidare framhåller kemikontoret att det är av väsentlig

betydelse för en industri på området att man i förväg äger kännedom

om storleken av det tullskydd som kan påräknas för densamma. Vid

avvägningen av tullskyddet får man icke blott ta hänsyn till att tillverkningskostnaderna

särskilt under en uppbyggnadsperiod är högre än i utlandet

utan även till de dumpingrisker som föreligger då fråga är om produkter

från industrier med höga fasta kostnader.

Sveriges köpmannaförbund uttalar att takten för avvecklingen av eventuella

uppfostringstullar för syntetsilke bör bestämmas i samband med antagandet

av tullarna i fråga.

Textilrådet behandlar i sitt yttrande endast vissa speciella frågor. Rådet

framhåller sålunda att kapaciteten för tvinning av syntetsilke under senaste

år ytterligare ökats. Då tvinningsprocessen utgör en stor del av garnets manufaktureringskostnad,

i de flesta fall ca 50 % av totalkostnaden, anses alla

skäl tala för att även denna produktionsgren får ett i förhållande till övrig

produktion proportionellt skydd. Rådet hemställer vidare att den föreslagna

suspenderingen av tullen för syntetsilke ej skall avse nyloncord. I dag finnes

dylik cord som i pris och egenskaper överensstämmer med av rayonsilke

tillverkad s. k. super-supercord. Av substituerbarhetsskäl bör således tull

även uttagas på cord av nylon.

Kommerskollegium framhåller att enligt uppgift en viss uppdelning av

världsmarknaden för syntetsilke ägt rum mellan producenterna. Vid denna

marknadsuppdelning har emellertid undantag gjorts för Sverige. Den konkurrens

som härigenom kommit till stånd på den svenska marknaden har

varit värdefull för den svenska textilindustrin, såväl ur prissynpunkt som

ur andra synpunkter. Kollegium anser det osannolikt att en svensk fabrik

skulle kunna tillgodose hela det skiftande behovet av syntetsilke; man måste

snarare räkna med att endast en mindre del kan täckas genom inhemsk

tillverkning. Kollegium fortsätter.

Redan av sådana skäl kan det vara tveksamt om man genom tullskydd

skall uppmuntra tillkomsten av en svensk syntetsilkeindustri. Den närliggande

rayonsilkeindustrins anspråk på ett fortsatt högt tullskydd visar även

vilka risker som föreligga att genom uppfostringstullar främja uppkomsten

av i förhållande till andra tillverkningar särskilt tullkrävande produktion.

En uppfostringstull av föreslagen storlek skulle leda till att den ställning

Sverige i dag har som fri och nästan tullfri marknad skulle radikalt förändras.

Konsekvensen kan bli att t. ex. hela strumpindustrins kostnader för

syntetsilke ökas med 20 % liksom även, ehuru i mindre grad, priserna på

importerade färdiga strumpor utan att den svenska fabriken ens tillverkar

strumpsilke eller den framställer sådant av mindre god kvalitet. Kolle
-

s. 510 Kontrollera mot PDF

510

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

gium anser därför att tullen på syntetsilke icke nu bör fastställas. Tullens

storlek får bedömas mot bakgrunden av det behov och de övriga omständigheter,

som kunna föreligga om och när skydd blir aktuellt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om rayonsilke är den nuvarande tullen anmärkningsvärt hög, och

en nedsättning av densamma får enligt min mening anses motiverad. Kommitténs

förslag innebär också en avsevärd sänkning av tullen, och jag har

kommit till den uppfattningen att den av kommittén föreslagna tullnivån

i dagens läge får anses vara väl avvägd. Någon ytterligare sänkning är jag

således inte nu beredd att förorda. Jag delar emellertid kommitténs uppfattning

att tullen senare bör göras till föremål för omprövning. Tillfälle

därtill kan eventuellt givas i samband med det fortsatta arbetet på eu gemensam

nordisk marknad. I enlighet med vad sålunda anförts biträder jag

tulltaxekommitténs förslag om en tull av 20 % av värdet. Vad beträffar yrkandet

om minimivikttullar får jag hänvisa till vad som anförts om sådana

tullar vid behandlingen i avd. III av frågan om kvantitets- eller värdetull.

Vad beträffar syntetsilke finner jag i likhet med tulltaxekommittén skäl

tala för att nu fastställa ett tullskydd som en inhemsk produktion kan räkna

med men att suspendera tullen i avvaktan på att en sådan produktion

kommer till stånd. Jag kan emellertid inte tillstyrka ett tullskydd av den

storlek kommittén föreslagit. Enligt min uppfattning får en tull av 12 % av

värdet, alltså samma tullsats som föreslagits bl. a. för den organiska kemiska

industrin, anses vara för ändamålet lämpligt avvägd. Tullens ikraftträdande

bör på sätt kommittén föreslagit bli beroende på särskilt beslut av Kungl.

Maj :t. Att såsom från industrihåll påyrkats redan nu sätta tullen i kraft

för nyloncord finner jag icke tillräckligt motiverat, liksom icke heller att införa

särskilt tullskydd för tvinning av syntetsilkegarn. I enlighet med vad

sålunda anförts biträder jag vad kommittén föreslagit i fråga om syntetsilke

med den ändringen att tullsatsen upptages till 12 % av värdet.

51.02. Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.)

51.03. Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i detaljhandelsuppläggningar
Nuvarande

tullförhållanden

Hit liänförligt borstmaterial drager en tull av kr. 0:07 per kg, finare

strängar och remsor en tull av kr. 2: — eller 2: 50 per kg, vilken senare

tullsats är tillämplig på allt syntetsilke och rayonsilke i detaljhandelsuppläggningar,

samt grövre strängar och remsor en tull av 15 % av värdet.

s. 511 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

511

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att av praktiska skäl bör de vid nr 51.01 föreslagna

tullarna gälla även vid dessa positioner.

Ledamöterna Gustafsson och Westcrlind åberopar sin under nr 51.01 anförda

reservation.

Yttrande

Importörer av fisklinor har hos handelskammaren i Göteborg påtalat att

grövre fisklinor kommer att draga tull som plastvara medan finare artiklar

blir hänförliga till detta nummer. Båda typerna förekommer ofta samtidigt

till import, varigenom gränsdragningen kommer att medföra vissa komplikationer.

En enhetlig tull för fisklinor vore därför önskvärd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén anser jag — även vid ett hänsynstagande

till olika praktiska spörsmål av den art som upptagits i ett yttrande — att

samma tullbestämmelser bör gälla vid dessa rubriker som vid nr 51.01.

51.04. Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för cordväv med kr. 2: 50 per kg, för helsidenväv med kr. 7: 50

eller 10:— per kg samt för halvsidenväv med kr. 5:—- eller 7: 50 per kg

(differentieringen hänför sig till huruvida vävnaderna i fråga väger över eller

under 200 g per m2).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet, dock med vissa modifikationer

i fråga om vävnader av syntetsilke under den tid, då tullen på garn

av detta material skulle vara suspenderad.

I fråga om rayonsilkevävnader framhåller kommittén att den nuvarande

tullen är mycket hög. Med hänsyn härtill och till att kommittén beträffande

andra vävnader föreslagit en tull av i genomsnitt 3 enheter över normaltullsatsen

föreslås en tull av 20 % för rayonsilkevävnader. Tullen bör göras

till föremål för förnyat övervägande i samband med den föreslagna omprövningen

av tullen på rayonsilkegarn (jfr nr 51.01).

Vad därefter angår syntetsilkevävnader finner kommittén det vara lämpligast

att dessa, under tid då syntetsilkegarn i likhet med rayonsilkegarn

drager en tull av 20 % av värdet, likställes med rayonsilkevävnader och således

belägges med en tull av likaledes 20 % av värdet. Detta ger ett manufaktureringsskydd

av ca 14 % av värdet, till vilken siffra tullen följaktligen

bör reduceras under den tid då tullen på syntetsilkegarn enligt vad förut

sagts skulle vara suspenderad; cordväv av syntetsilke torde dock även under

denna lid böra likställas med garnet och sålunda vara fri från tull.

s. 512 Kontrollera mot PDF

512

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommittén berör därefter frågan om biandvävnader och framhåller att

tullskillnaden mellan å ena sidan rayon- och syntetsilkevävnader och å andra

sidan övriga vävnader är så stor att gränsdragningen i tullbeskattningsavseende

här torde böra ägnas större uppmärksamhet än när det gäller

andra textilmaterial. I klassificeringshänseende tillämpar Brysselnomenkla*

turen i allmänhet en gränsdragning vid 50 % av vikten. Enligt kommitténs

uppfattning bör emellertid gränsen i tullbeskattningsavseende gå vid 50 %

av värdet, vilket enligt kommitténs beräkningar beträffande biandvävnader

innehållande rayonsilke motsvarar ca 40 viktprocent rayonsilke. Även praktiska

skäl talar för att nämnda gräns är lämplig. I fråga om biandvävnader

innehållande syntetsilke torde gränsen, framhåller kommittén, med hänsyn

till materialets högre pris i princip böra dragas vid en lägre procentsiffra

än 40. Siffran blir emellertid beroende av prisförhållandena, som är mycket

växlande på detta område. På grund härav och då frågan saknar praktisk

betydelse så länge tullen på syntetsilkevävnader skulle utgå med 14 %

av värdet finner kommittén det lämpligast att nomenklaturens 50 % gräns

tills vidare får bli avgörande även för tullens storlek.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslår kommittén att

tullen för vävnader av ull, bomull, rayonull och syntetull differentieras på

så sätt, att dylika vävnader innehållande mer än 40 % rayonsilke belägges

med 20 % tull och övriga vävnader med den för vävnader helt av förstnämnda

spånadsämnen avsedda tullen 14 å 15 %. Biandvävnader av rayonsilke

med andra textilmaterial än de nyss nämnda torde, enligt kommitténs uppfattning,

icke vara av den betydelse att en dylik anordning kan anses erforderlig

utan här torde differentieringen i tullbeskattningsavseende utan olägenhet

kunna följa nomenklaturens regel för klassificeringen (50 viktprocent).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs

förslag. Med den av reservanterna föreslagna tullsatsen 13 % på garnet finner

de en tullsats av 14 % för vävnader lämpligt avvägd. Under den tid

tullen på syntetsilkegarn är suspenderad bör tullen på vävnader av detta

material utgå med 10 %.

Yttranden

Textilrådet föreslår att värdetullen för rayonsidenvävnader kombineras

med minimivikttull. Detta motiveras bl. a. med den avsevärda försämring

kommitténs förslag innebär samt risken för dumping och sammanhänger

även med rådets förslag till kombinerad tull för garnet.

Stockholms handelskammare anser att tullarna på rayonsilkevaror icke

bör sättas högre än 12 %, d. v. s. den av reservanterna förordade tullsatsen

för vävnader av andra material, och framhåller till stöd härför att tullen

icke kan betraktas vare sig som uppfostringstull eller som lyxtull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 513 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

513

Departementschefen

Beträffande rayonsilkevävnader biträder jag tulltaxekommitténs förslag

med understrykande av att frågan bör göras till föremål för förnyat övervägande

i samband med den förutsedda omprövningen av tullen på rayonsilkegarn.

I fråga om syntetsilkevävnader i allmänhet förordar jag, med hänsyn till

den ståndpunkt jag intagit beträffande syntetsilkegarn, en tullsats av 14 %

av värdet; under den tid då tullen på garnet är suspenderad finner jag en

tull för vävnaderna av 10 % av värdet lämpligt avvägd. För cordväv av

syntetsilke bör emellertid såsom kommittén föreslagit i tullhänseende gälla

samma bestämmelser som för garn av nämnda material (jfr nr 51.01).

Vad kommittén anfört rörande biandvävnader kan jag — även om en

modifikation av kommitténs resonemang i vissa punkter kan vara påkallad

till följd av de ändringar i olika vävnadstullar som jag förordat — i huvudsak

ansluta mig till.

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall

Nuvarande tullförhållanden

Gulddragartråd drager en tull av kr. 9: — per kg (dylik vara för tillverkning

av elektriska ledningssnören dock endast kr. 1:— per kg). S. k. briljantgarn

tulltaxeras som garn av ifrågavarande textilmaterial. Vävnader är

belagda med en tull av kr. 20: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande hithörande varor i allmänhet en tull av

20 % av värdet under framhållande av att dessa varuslag ofta innehåller

rayonsilke, varför det ansetts lämpligt att de belägges med samma tull som

motsvarande rayonsilkevara. I fråga om sådant garn som användes för tillverkning

av elektrisk ledningstråd förekommer enligt uppgift icke någon

fristående inhemsk produktion, varför kommittén ansett hinder icke möta

att helt avskaffa den redan med nuvarande bestämmelser avsevärt nedsatta

tullen.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind uttalar i en reservation att de i

likhet med kommittémajoriteten anser att ifrågavarande material bör jämställas

med rayonsilke. Reservanterna föreslår således 13 % vid nr 52.01

(med undantag av garn för tillverkning av elektriska ledningssnören) samt

14 % vid nr 52.02.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

33 Jlihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 90

s. 514 Kontrollera mot PDF

514

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I överensstämmelse med den ståndpunkt jag intagit till frågan om tullen

på rayonsilkevaror biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 53. Ull och andra djurhår

53.01—53.05. Ull och andra djurhår, även kardade eller kammade

Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga varuslag är enligt gällande taxa fria från

tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för samtliga varuslag.

Yttrande

Textilrådet upprepar ett till tulltaxekommittén framfört önskemål om tull

för kammad fårull. Manufaktureringsgraden för detta varuslag kan vara

lika hög som för vissa kardgarner. Den nuvarande kamningskapaciteten, i

stor utsträckning tillkommen under kriget på myndigheternas initiativ, torde

icke längre kunna hållas i stånd utan tullskydd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom tulltaxekommittén tullfrihet vid samtliga ifrågavarande

rubriker.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

53.06—53.10. Garn av ull eller andra djurhår

Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga varuslag var vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete belagda med vikttullar av varierande höjd. Genom 1955 års

beslut om särskild tullavgift har tullen för garn av fårull och fina djurhår

ändrats till 5 % av värdet. För garn av grova djurhår utgår fortfarande den

tidigare gällande tullen av 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande varor av fårull och fina djurhår en tull

av 5 % av värdet för kardgarn och 7 % av värdet för kamgarn samt beträffande

varor av grova djurhår en tull av 5 % av värdet för grövre garn

(t. o. m. nr 6 metrisk numrering) och tullfrihet för finare garn; vid den särskilda

rubriken för garn i detaljhandelsuppläggningar föreslås dock en tull

av 7 % av värdet oavsett materialet.

s. 515 Kontrollera mot PDF

Yttrande

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

515

Textilrådet återkommer till ett hos kommittén framfört yrkande om en

tullsats för garn i detalj handelsuppläggningar, som icke understiger normaltullsatsen

(9 å 10 %); till stöd för yrkandet åberopas att dylikt garn på

samma sätt som vävnader utgör en textil slut- eller färdigprodukt med avsevärt

mycket högre manufaktureringsgrad än annat garn.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min tidigare uttalade uppfattning förordar jag att den år

1955 bestämda tullen 5 % av värdet t.v. bibehålies för garn av fårull och

fina djurhår; jag föreslår vidare att samma tullsats åsättes garn av grova

djurhår med undantag för visst finare garn som i enlighet med kommitténs

förslag torde böra upptagas utan tull.

53.11—53.13. Vävnader av fårull eller andra djurhår

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete var ifrågavarande vävnader belagda

med vikttullar av varierande storlek, i vissa fall maximerade till 25 %

av värdet, en bestämmelse som dock endast undantagsvis spelat någon roll,

då vikttullarna i allmänhet torde ha motsvarat endast 5—10 % av värdet.

Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullsatsen ändrats till

12 % av värdet för samtliga här avsedda vävnader med undantag av halvsidenvävnader,

för vilka tullen liksom tidigare utgår med kr. 5:— eller

7: 50 per kg.

Thlltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande hithörande vävnader i allmänhet en tull

av 14 % av värdet, för lättare vävnader av fårull dock en tull av 15 % av

värdet, samt för vävnader av nämnda material innehållande minst 40 %

rayonsilke en tull av 20 % av värdet.

Beträffande yllevävnader anför kommittén i huvudsak följande.

Med hänsyn till erfarenheterna från den utländska konkurrensen under

efterkrigstiden har kommittén ansett det befogat att ylleindustrin ges något

starkare tullskydd än den övriga textilindustrin. Kommittén har därför

funnit sig böra föreslå att tullen, oaktat normaltullsatsen genomsnittligt

sett endast uppgår till ca 10 %, beträffande flertalet yllevävnader bestämmes

till 14 % av värdet. Differentiering av tullen efter vikten per m2 bör

av bl. a. praktiska skäl undvikas, och kommittén har funnit en sådan åtgärd

i allmänhet icke vara av behovet påkallad. De lättaste vävnaderna företer

emellertid en så avgjort högre norinaltullsats än de övriga vävnaderna att

en ändamålsenlig avvägning av tullskyddet ansetts påkalla en något högre

tullsats eller 15 % av värdet för dessa vävnader. Angående underrubriken

för vävnader innehållande minst 40 viktprocent rayonsilke hänvisas till vad

som under nr 51.04 anförts rörande biandvävnader.

s. 516 Kontrollera mot PDF

516

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Vävnader av tagel eller andra grova djurhår företer ofta, framhåller kommittén

vidare, större eller mindre inblandning av ull och anses av bl. a.

detta skäl böra i tullhänseende likställas med grövre yllevävnader.

Mot kommitténs förslag har ordföranden samt ledamöterna Gustafsson

och Westerlind reserverat sig.

Ordföranden föreslår i enlighet med de synpunkter, som han anfört i det

allmänna avsnittet, en tull av 14 % för alla yllevävnader, innehållande

mindre än 40 % rayonsilke.

Herrar Gustafsson och Westerlind föreslår en tull av 12 % av värdet för

samtliga hithörande varuslag och anför i en under nr 53.11 intagen och under

övriga rubriker åberopad reservation följande.

De av kommittémajoriteten anförda skälen, varför ylleindustrin borde givas

ett starkare tullskydd än den övriga textilindustrin, har vi icke funnit

vara av sådan styrka, att man bör frångå den av oss förordade enhetsprincipen

beträffande tullskyddet för vävnader i allmänhet. Observeras bör vidare,

att 12 % innebär ett något starkare tullskydd än den av kommittémajoriteten

beräknade normaltullsatsen. Vidare kan vi icke acceptera den av

kommittémajoriteten föreslagna differentieringen av tullarna på yllevävnader,

vilket innebär, att de lättare yllevävnaderna, som endast torde göras i begränsad

omfattning inom landet, skulle draga en extra hög tull. Tvärtom

synes oss anledning föreligga att vid den kommande prövningen av tulltaxekommitténs

förslag närmare undersöka förutsättningarna för en kompletterande

specifik maximitull i syfte att förhindra en i vissa fall onödigt

hög tullbelastning för sådana vävnader beträffande vilka kan visas, att de

icke alls eller i blott obetydlig omfattning framställes inom landet. Med

detta förbehåll påyrkar vi således en enhetlig tullsats av 12 % vid denna

rubrik.

Yttranden

Textilrådet framhåller att ylleindustrin är den textilbransch, som under

den rådande textilkrisen haft att kämpa med de största svårigheterna. Resultatet

för år 1954 innebär en mycket kraftig försämring relativt 1953; år

1955 försämrades resultatet ytterligare. Antalet nedlagda företag inom yllebranschen

anses vara starkt oroande. Konkurrensproblemet för ylleindustrin

säges vara säreget såtillvida att konkurrensen föreligger beträffande

såväl lägre som högre kvaliteter. Import förekommer sålunda dels av lägre

kvaliteter till priser som ligger avsevärt under de svenska produktionskostnaderna

och i sig innefattar såväl reell som social dumping, dels av kvalitetsvaror,

för vilka solomönsterproblemen är direkt hämmande för den svenska

produktionens serielängd. Priserna på de förstnämnda varorna uppges

ofta ligga så lågt att kommittéförslaget innebär en direkt och avsevärd försämring

av tullskyddet. För att komma till rätta med dessa problem måste

värdetullsatsen dels kombineras med minimivikttullar, dels läggas på en

sådan nivå att mönsterserierna kan förlängas genom export på samma villkor

som i våra konkurrentländer.

AB Freese & Bruno påpekar i den Östergötlands och Södermanlands handelskammares

yttrande bilagda skrivelsen att vissa tyngre kardullsvaror genom

övergången till värdetull fått sämre tullskydd.

s. 517 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

517

Förslag om minimitullar framställes, utom av Textilrådet, även

av Svenska textilarbetareförbundet. Andra remissinstanser uttalar sig för

maximitullar. Sveriges hantverks- och småindustriorganisation tillstyrker

sålunda ett förslag av Sveriges skrädderiarbetsgivares centralförening

och Skräddarmästarnas riksförbund om en maximitull av kr. 3:50

per m2 för vävnader vägande 250 g eller däröver per m2. Det framhålles att

den av kommittén föreslagna värdetullen på dylika vävnader särskilt drabbar

beställningsskrädderierna i deras redan hårt beträngda läge. Norrbottens

och Västerbottens läns handelskammare framför enahanda önskemål.

Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening föreslår en maximitullsats

om kr. 2: 40 per m2, vilken tullsats anses ge den inhemska industrin

ett betryggande skydd.

Beträffande remissyttrandena i övrigt hänvisas till den förut i det allmänna

avsnittet lämnade redogörelsen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med principen att icke nu vidtaga någon ändring i de år 1955

bestämda textiltullarna förordar jag att tullen upptages till 12 % av värdet;

för vävnader av fårull innehållande minst 40 % rayonsilke bör tullen dock

i enlighet med kommitténs förslag upptagas till 20 % av värdet (samma

tullsats som vid nr 51.04).

Kap. 54. Lin och rami

54.01—54.02. Lin och rami (ospunnet material)

Till dessa nummer hänförliga varuslag är f. n. fria från tull. Tulltaxekommittén

ifrågasätter icke någon ändring härvidlag, och nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet föreslår likaledes tullfrihet. Rubrikerna i fråga har i enlighet

härmed upptagits utan tull i det nya taxeförslaget.

54.03—54.04. Garn av lin eller rami

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick för hithörande varor tull

efter olika vikttullsatser, dock att enkelt garn över nr 75 var fritt från tull.

Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 9 % av

värdet, och gränsen för tullfrihet beträffande enkelt garn bar sänkts så att

numera garn över nr 35 är tullfritt.

s. 518 Kontrollera mot PDF

518

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 9 % av värdet för enkelt garn t. o. m. nr

35 och tullfrihet för enkelt garn över nr 35 samt en tull av 11 % av värdet

för flertrådigt garn; sistnämnda tullsats föreslås även gälla för allt garn i

detaljhandelsuppläggningar.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs

förslag och föreslår 9 % även för flertrådigt garn; skillnaden i manufaktureringskostnad

mellan enkelt och flertrådigt garn motiverar enligt deras

uppfattning icke en tvåprocentig tullskillnad.

Yttranden

Kommerskollegium ifrågasätter, med hänsyn till att linneindustrin i Sverige

är fullständigt integrerad, om det är nödvändigt med uppdelning i enkelt

och flertrådigt garn.

Textilrådet vidhåller ett till kommittén framfört krav på en tull av 12 %

av värdet för flertrådigt garn.

Vissa yttranden med allmänna synpunkter på linneindustrins tullskydd

torde få redovisas under följande rubrik.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med vad tidigare anförts förordar jag bibehållande t.v. av de

genom 1955 års beslut fastställda tullsatserna.

54.05. Vävnader av lin eller rami

Nuvarande tullförhållanden

Dessa vävnader var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med

vikttullar av varierande storlek, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift

har tullen för samtliga varor ändrats till 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår, med beaktande av bl. a. sambandet mellan linneindustrin

och den inhemska linodlingen, en tullsats av 15 % av värdet.

Med hänvisning till sina reservationer under det allmänna avsnittet föreslår

ordföranden en tull av 14 % av värdet samt ledamöterna Gustafsson

och Westerlind en tull av 12 % av värdet.

Yttranden

Följande allmänna synpunkter rörande tullskyddet på linområdet

har framkommit i avgivna yttranden.

Textilrådet framhåller att den svenska linodlingen saknar tullskydd för

sin produktion; avsättningen garanteras genom åtaganden från den sven
-

s. 519 Kontrollera mot PDF

519

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ska linneindustrins sida. Dessa åtaganden innebär för industrin avsevärda

belastningar såväl i fråga om rörlighet som kostnader. En förutsättning för

inlösen av den svenska årsproduktionen av lin är att industrins egen avsättning

icke alltför mycket försvåras. Industrins önskemål i fråga om tullskyddets

höjd måste därför tillmötesgås för att säkerställa en rimlig avsättning

för industrin.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk betonar

linodlarnas intresse av att linneindustrin skall erhålla ett effektivt tullskydd.

De av kommittén föreslagna tullsatserna anses alltför låga för att utgöra

ett effektivt gränsskydd. Om dessa tullsatser fastställes måste linneindustrin

på annat sätt beredas skydd mot import till dumpingpriser.

Sveriges köpmannaförbund anser att erfarenheterna från krigsåren visat

att en svensk linproduktion i händelse av avspärrning kan byggas upp tämligen

hastigt. I tider med normal import kan den svenska råvaruproduktionen

icke konkurrera med importvarorna. Då denna produktion icke torde

ha större betydelse ur sysselsättningssynpunkt föreslår förbundet samma

tullsatser som för bomullsvaror.

Beträffande särskilda varuslag föreligger följande uttalanden.

Handelskammaren i Göteborg återger vissa synpunkter, som anförts av

en importör av oblekt, ofärgad linneväv för tillverkning av presenningar.

Denne föreslår en utbrytning av vävnader vägande över 600 g per m2, varvid

tullen skulle sättas till 9 % för varor av vanligt lingarn och 11 % för varor

av towgarn.

Textilrådet hemställer i anslutning till den förut återgivna allmänna argumenteringen

om ett skydd av 17 1/2 % för mönstrade linnevävnader.

Riksförbundet Lin och hampa, producentförening u. p. a. har intet att

erinra mot den föreslagna tullfriheten för lin, då ifrågavarande produktion

erhåller statligt stöd på annat sätt. De föreslagna tullarna för halv- och helfabrikat

synes föreningen väl låga för att bereda industrin ett effektivt

skydd, men kan dock tillstyrkas under den förutsättningen att skydd på annat

sätt beredes mot import till rena dumpingpriser.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå principen om bibehållande t.v.

av de år 1955 införda tullsatserna; jag förordar i enlighet härmed en tull

av 13 % av värdet för hithörande varuslag.

s. 520 Kontrollera mot PDF

520

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år t958

Kap. 55. Bomull

55.01—55.03. Bomull, okardad och okammad, m. m.

Till dessa positioner hänförliga varor är f. n. fria från tull. Tulltaxekommittén

föreslår bibehållande av tullfriheten. Även i nordiska ekonomiska

samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa är varorna upptagna utan

tull. I enlighet härmed har positionerna lämnats tullfria i det nu framlagda

tulltaxeförslaget.

55.04. Bomull, kardad eller kammad

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgick vid tiden för tulltaxekommitténs arbete med 10 eller 25 öre

per kg; enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till

10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att varan bör draga samma tull som vadd (nr 59.01),

för vilken vara kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken i fråga är upptagen med tullfrihet i förslaget till gemensam nordisk

tulltaxa.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag

att den år 1955 införda tullen om 10 % av värdet bibehålies.

55.05—55.06. Garn av bomull

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgick vid tiden för tulltaxekommitténs arbete med 8 % av värdet

för sytråd och med olika vikttullsatser för annat garn. Genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12 % av värdet för sytråd

och 8 % av värdet för annat garn, dock att tullfrihet stadgats för garn med

högre nummer än 89 (i fabriksuppläggningar).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 14 % av värdet för sytråd och 8 % av värdet

för annat garn, dock med tullfrihet för garn över nr 89 (i fabriksuppläggningar).

Förslaget motiveras beträffande sytråd med att denna artikel i fråga om

manufaktureringsgrad närmast är att likställa med vävnader och är i övrigt

utarbetat med beaktande av föreliggande GATT-bindningar.

s. 521 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

521

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår under hänvisning till

sin reservation beträffande vävnader att tullen på sytråd bestämmes till

12 % av värdet.

Yttranden

Kommerskollegium ifrågasätter en sänkning av tullfrihetsgränsen under

åberopande av att tillverkning inom landet av garn över nr 69 endast undantagsvis

torde förekomma.

I en framställning om ändring av kungörelsen angående särskild tullavgift

anhåller firman Tunavantar att garn fr. o. m. nr 60 befrias från tull.

Textilrådet upprepar tidigare hos tulltaxekommittén framförda yrkanden

om en tull av 16 % för sytråd och 12 % för annat garn i detaljhandelsuppläggningar

under framhållande av att manufaktureringsgraden för dessa artiklar

i stort sett ligger på samma nivå som för vissa vävnader.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min tidigare angivna principiella ståndpunkt förordar jag

bibehållande t.v. av de år 1955 införda tullbestämmelserna.

55.07—55.09. Vävnader av bomull

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för kommitténs, arbete var hithörande vävnader belagda med

vikttullar av olika höjd. Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har

tullen ändrats till 12 % av värdet för samtliga här avsedda vävnader med

undantag av halvsidenvävnader, för vilka tullen liksom tidigare utgår med

kr. 5:—- eller 7:50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 14 % av värdet för här avsedda vävnader,

dock med undantag för vanliga vävnader innehållande minst 40 viktprocent

rayonsilke; dylika vävnader upptages i enlighet med vad som anförts under

nr 51.04 med en tull av 20 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar i enlighet med sin allmänna

reservation en tull av 12 % för samtliga vävnader; någon differentiering

för biandvävnader är icke påkallad med hänsyn till reservanternas

förslag på rayonsilkeområdet.

Yttranden

Textilrådet påyrkar en tull av 16 % av värdet för de lättaste bomullsvävnaderna

(under 125 g per in2), inom vilken grupp bl. a. faller den ur beredskapssynpunkt

viktiga förbandsgasen.

s. 522 Kontrollera mot PDF

522

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Mölnlycke väfveriaktiebolag framhåller beträffande förbandsgas betydelsen

ur beredskapssynpunkt av en inhemsk produktion. F. n. tillgodoser bolaget

praktiskt taget hela det svenska sjukhusbehovet. Att försäljningen har

kunnat upprätthållas i denna omfattning beror på att vid prissättningen

avkall gjorts på framställningskostnaderna. En betydande import äger dock

rum, huvudsakligen för andra konsumenter än sjukhusen. Bolaget har tagit

upp ett samarbete med sjukhusen för att genom industriell tillverkning bearbeta

förbandsgasen till bindor, kompresser, operationsdukar m. m. (nr

30.04). Härigenom kan dessa göra avsevärda ekonomiska besparingar och

lätta sina personalproblem. Den högt kvalificerade organisation och de

specialmaskiner, som bär upp denna verksamhet, kräver emellertid, framhåller

bolaget, som underlag en stor och varaktig avsättning. Ett måttligt

tullskydd, som avskräcker utländska tillverkare från tillfälliga underbud i

pris eller kvalitet, torde därför i längden medföra en besparing för det

svenska samhället. Ur ekonomisk synpunkt är det svårt att se hur man

skulle kunna försvara en fortsatt tillverkning av förbandsgas med lägre

tullskydd än den nu gällande GATT-bindningens 16 % av värdet.

Sveriges grossistförbund framhåller önskvärdheten av tullfrihet för bomullsväv

med en bredd av över 2 m och avsedd för mangelbeklädnad; dylik

väv är enligt förbundet icke föremål för tillverkning inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå principen att t.v. bibehålla 1955 års tullsatser

oförändrade och föreslår därför en tull av 12 % av värdet för hithörande

vävnader i allmänhet; till nr 55.09 hänförliga vävnader innehållande

minst 40 % rayonsilke torde i enlighet med tulltaxekommitténs förslag

böra upptagas med en tull av 20 % av värdet (samma tullsats som vid

nr 51.04).

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

56.01. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (syntetull resp. rayonull),

okardade och okammade

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter drog vid tiden för kommitténs arbete en tull av

15 öre per kg; genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen för

rayonull ändrats till 8 % av värdet, under det att tullen för syntetull fortfarande

utgår med förut angivna belopp.

s. 523 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

523

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet, vilken tull dock beträffande

syntetull icke skulle sättas i kraft, förrän den inhemska produktionen nått

viss omfattning.

Beträffande rayonull framhåller kommittén att normaltullsatsen uppgår

till 9 å 10 % men att kommittén icke funnit denna omständighet utgöra

tillräckligt skäl att bryta den vid 8 % liggande GATT-bindningen.

Vad beträffar syntetull framhåller kommittén att vad som anförts rörande

syntetiska textilmaterial under nr 51.01 i huvudsak torde äga tillämpning

även här. Tullsatsen torde emellertid liksom när det gäller rayonfibrer

icke böra sättas lika högt för det här ifrågavarande kortfibriga materialet

som för det i nyssnämnda nr 51.01 avsedda långfibriga. Tvekan kan

råda huruvida den för rayonull föreslagna tullsatsen 8 % är tillfyllest, men

kommittén finner skäl tala för att varan tills vidare upptages med denna

tullsats. Tullens ikraftträdande bör liksom i fråga om syntetsilkegarn bli

beroende på särskilt förordnande av Kungl. Maj :t.

Yttranden

Frågan om tullen på rayonull beröres av Svenska rayon AB i en bilaga

till Kooperativa förbundets yttrande. Bolagets uttalanden avser närmast

rayonsilke, för vilket varuslag bolaget påyrkar tull enligt GATT-bindningen.

Därest emellertid rayonsilketullen skulle bestämmas till lägre nivå,

yrkar bolaget att rayonullstullen höjes utöver de i GATT bundna 8 % till

samma nivå som för kemiska produkter eller 12 % (15 %); varjämte i så

fall en minimivikttull på 40 öre per kg bör införas.

Textilrådet framhåller att tillverkningens angelägenhetsgrad utan vidare

torde motivera en högre tullsats än den föreslagna, vilket emellertid förutsätter

brytning av gällande GATT-bindning. Därest en sådan uppbrytning

av andra skäl skulle komma till stånd, är det enligt rådets uppfattning angeläget

att även rayonullen får sitt tullskydd förbättrat.

Beträffande syntetull har uttalanden gjorts av följande remissinstanser.

Vad som av kommerskollegium anförts om syntetsilke gäller i tillämpliga

delar även syntetull (jfr nr 51.01).

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 15 % av värdet för

syntetull. Kemikontoret framhåller att kommittén beträffande detta varuslag

icke visat samma förståelse för tullskyddsbehovet som i fråga om syntetsilke

och anför därefter bl. a. följande.

Detta bristande intresse för syntetull är så mycket mer ägnat att förvåna

som planerna på en inhemsk tillverkning av syntetfibrer kommit längst i

fråga om syntetull, där en inhemsk försöksproduktion redan påbörjats efter

många års forskningsarbete. Det är självklart att detta projekt aldrig skulle

ha upptagits, om icke vederbörande företag ansett sig kunna påräkna en

skälig tull å varan.

Normaltullsatsen måste såväl för syntetsilke som syntetull ligga myckel

nära 15 %, och det bör framhållas att man även vid syntetulltillverk
-

s. 524 Kontrollera mot PDF

524

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

ningen i första hand får fram en ändlös fiber, som sedan klippes i små

längder. Att kommittén då kan föreslå en tullsats av endast 8 % för syntetull

finner Kemikontoret obegripligt.

Det föreligger visserligen en GATT-bindning vid 8 %, men denna bindning

gjordes med Frankrike i Annecy år 1949 och avser enligt Kemikontorets

mening endast rayonull. Frankrike hade vid dåvarande tidpunkt icke

någon tillverkning av syntetull. Ingenstans torde för övrigt då ha förekommit

annan tillverkning av syntetull än nylon (i U. S. A.). Tillverkningen av

akrylnitrilull, till vilken vara det svenska tillverkningsintresset främst knyter

sig, upptogs i industriell skala först år 1950 (i U. S. A.). Det bör därför

ur GATT-synpunkt i varje fall icke möta några större svårigheter att i enlighet

med industrins förslag fastställa en tull av 15 % för syntetull.

Våsternorrlands och Jämtlands läns handelskammare anför att råvarorna

för tillverkning av syntetull enligt förslaget får ett tullskydd av 12 %. Tillverkningen

av syntetull kunde härigenom drabbas av ett negativt tullskydd,

vilket vore märkligt, särskilt under en uppbyggnadsperiod. Handelskammaren

anser en tullsats av åtminstone 13 % erforderlig.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om rayonull finner jag icke anledning frångå principen att t.v.

bibehålla 1955 års tullsatser; jag föreslår därför att varan upptages med

oförändrad tull av 8 % av värdet.

Vad beträffar syntetull biträder jag tulltaxekommitténs förslag om en

tull av 8 % av värdet även för detta varuslag; då en produktion av viss

betydenhet numera förekommer inom landet, förordar jag att tullen blir

gällande omedelbart vid ikraftträdandet av den nya taxan.

56.02. Fiberknippen för framställning av syntetull eller rayonull

Denna rubrik förekommer icke i den av tulltaxekommittén använda versionen

av nomenklaturen, utan tulltaxeringen av hithörande varor regleras

där av en anmärkning (anm. 3 till kap. 51); beträffande denna i den slutliga

versionen slopade anmärkning anför generaltullstyrelsen följande.

Denna anmärkning föreskriver bland annat att vissa fiberknippen med en

fiberlängd överstigande 2 meter skola jämställas med ändlösa fibrer; detta

innebär att varuslaget i fråga skulle falla under nr 51.01 med en föreslagen

tull av 20 % av värdet. I den slutliga Bryssel-texten ha dylika fiberknippen

upptagits i en ny rubrik under kap. 56 (nr 56.02 enligt den definitiva numreringen),

varjämte artikeln närmare definierats i en ny anmärkning till

nämnda kapitel; förevarande anmärkning 3 har i samband därmed uteslutits

ur kap. 51. Tullsatsen 20 % av värdet är icke fastställd med hänsyn till

den här omhandlade varan, vilken för vårt lands vidkommande icke torde

vara av något större intresse. Enär varuslaget i fråga utgör ett halvfabrikat

för tillverkning av korta fibrer, torde tullsatsen vid den nya rubriken böra

fastställas efter samma grunder som för dylika fibrer (se nr 56.01 i kommitténs

förslag).

s. 525 Kontrollera mot PDF

525

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I enlighet med generaltullstyrelsens förslag har vid denna rubrik upptagits

samma tullsats som vid nr 56.01.

56.03—56.04. Avfall av syntet- eller rayonfibrer; syntet- eller rayonull, kardad

eller kammad

Till dessa rubriker hänförliga produkter likställes f. n. med motsvarande

fibrer under nr 56.01. Tulltaxekommittén föreslår att detta skall bli fallet

även i fortsättningen. Någon erinran häremot har icke framkommit under

remissbehandlingen. Det nu framlagda tulltaxeförslaget upptager i enlighet

härmed samma tullsatser vid dessa rubriker som vid nr 56.01.

56.05—56.06. Garn av syntetull eller rayonull

Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförligt garn drog vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete en tull av 50 öre per kg. Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift

har förhållandena ändrats, så att garn helt av rayonull nu drager en tull

av 12 % medan annat garn är belagt med en tull av 5 % av värdet; garn

med högre nummer än 89 är dock tullfritt.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall hit hänförligt garn i allmänhet draga en

tull av 12 % av värdet. Garn med högre nummer än 89, annat än sådant i

detaljhandelsuppläggningar, skall dock vara fritt från tull. Vidare skall tullen

på garn av syntetull reduceras till 5 % under den tid då tullen på

nämnda material är suspenderad.

Förslaget överensstämmer beträffande garn av rayonull med normaltullsatsen;

tullfriheten för finare garn sammanhänger med en i GATT föreliggande

bindning.

Vad beträffar garn av syntetull i fabriksuppläggningar ligger normaltullsatsen,

framhåller kommittén, ett par enheter under motsvarande siffra för

garn av rayonull. Skillnaden blir emellertid mindre, om priset på syntetullmaterialet

sjunker, vilket icke förefaller osannolikt. På grund härav och

med hänsyn till önskvärdheten av att behandla varor av rayon- och syntetull

lika anser kommittén berörda förhållande icke böra föranleda någon differentiering

av tullen. Även för garn av syntetull har tullen därför upptagits

till 12 % (garn över nr 89 tullfritt enligt GATT). Nämnda tullsats ger ett

nettotullskydd av 4 å 5 % av värdet, varför tullen under den tid då fibertullen

skulle vara suspenderad föreslås till 5 %.

Yttrande

Kommerskollegium ifrågasätter liksom beträffande garn av bomull en

sänkning av tullfrihetsgränsen till nr 69.

s. 526 Kontrollera mot PDF

526

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt det år 1955 genomförda provisoriet har tullsatserna för rayonullprodukter

fastställts, för fibrer till 8 %, för garn till 12 % och för vävnader

likaledes till 12 % av värdet. Det har anmärkts att den sålunda uppkomna

relationen mellan tullsatserna icke är tillfredsställande, enär tullskyddet

för vävningen blivit avsevärt lägre än vad fallet är beträffande andra

textilmaterial. Denna anmärkning kan enligt min uppfattning icke anses

sakna fog. Då någon ändring av tullsatserna för fibrer och vävnader icke nu

synes böra ifrågakomma, vill jag här förorda den jämkningen av 1955 års

beslut att tullen för garn av rayonull sänkes till 10 % av värdet. Framhållas

må att den nuvarande 12 % tullen endast avser garn helt av rayonull,

under det att förevarande rubriker även omfattar biandgarn med över

50 % rayonull; för sådant garn skulle tullen enligt mitt förslag komma att

höjas från 5 till 10 % av värdet.

Nämnda tullsats 10 % av värdet torde, med hänsyn till mitt förslag beträffande

syntetull (jfr nr 56.01), böra tillämpas jämväl för garn av sådant

material.

Från tillämpningen av den föreslagna tullsatsen torde böra undantagas

garn med högre nummer än 89, vilket fortfarande i överensstämmelse med

1955 års beslut bör vara tullfritt; detta undantag torde dock i enlighet med

tulltaxekommitténs förslag böra begränsas till garn i fabriksuppläggningar

(nr 56.05).

56.07. Vävnader av syntetull eller rayonull

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete drog hit hänförliga vävnader tull

efter olika vikttullsatser, i vissa fall maximerade till 25 % av värdet (vikttullarna

torde i genomsnitt ha motsvarat 10 å 15 % av värdet). Genom 1955

års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12 % av värdet, dock

icke för halvsidenväv, vilken artikel fortfarande är belagd med tidigare utgående

tull av kr. 5: — eller 7: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för hithörande vävnader i

allmänhet men 20 % av värdet för vävnader innehållande minst 40 % rayonsilke.

Förslaget baseras såvitt angår vävnader av rayonull på normaltullsatsens

storlek i jämförelse med motsvarande tullsats för vävnader av andra textilmaterial;

beträffande den särskilda tullsatsen för vävnader innehållande

rayonsilke hänvisas till vad som under nr 51.04 anföres rörande dylika biandvävnader.

s. 527 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

527

Vad angår vävnader av syntetull anför kommittén, efter att ha preciserat

förslaget beträffande varor av rayonull till 15 %, följande.

Nämnda tullsats torde böra tillämpas även för syntetullvävnader under

den tid då garn av syntetull belägges med samma tull som garn av rayonull.

Nedsättningen av garntullen till 5 % (under den tid då tullen på syntetull

föreslagits vara suspenderad) motiverar emellertid i princip en reduktion

av tullen på vävnaderna till ungefär 11 % av värdet. Med hänsyn till

önskvärdheten av att även under denna period kunna tillämpa en enhetlig

tull på vävnader av rayon- och syntetull har kommittén emellertid funnit

övervägande skäl tala för att tullen på syntetullvävnader trots nedsättningen

av garntullen får utgå med 15 %. Höjningen av tullen på garnet från 5 %

till 12 % efter suspenderingsperiodens slut bör alltså i detta fall icke föranleda

någon höjning av vävnadstullen.

Kommitténs ordförande samt ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår

i enlighet med sina allmänna reservationer, den förstnämnde en tullsats

av 14 % för vävnader innehållande mindre än 40 % rayonsilke och de

två sistnämnda en tullsats av 12 % för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Textilrådet hemställer att nettotullskyddet för hit hänförliga vävnader sättes

lika med skyddet för annan vävnadsproduktion. Genom att skillnaden

mellan garn- och vävnadstullarna endast utgör 3 procentenheter i vad avser

rayonull mot i regel det dubbla för andra spånadsämnen får förstnämnda

produktion ett sämre tullskydd än övrig vävnadsproduktion. De föreslagna

tullsatserna för rayonullsvävnader innebär dessutom, framhåller rådet, en

avsevärd försämring av tidigare gällande nettotullskydd beroende dels på en

sänkning av bruttotullskyddet, dels på en höjning av tullbelastningen för

halvfabrikaten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min förut angivna principiella ståndpunkt förordar jag

att den år 1955 fastställda tullsatsen 12 % av värdet t.v. bibehålies för hit

hänförliga vävnader i allmänhet; beträffande vävnader innehållande minst

40 % rayonsilke biträder jag kommitténs förslag om en tull av 20 % av

värdet (samma tull som vid nr 51.04).

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper

och vävnader därav

57.01—57.04. Mjuk hampa m. fl. textilfibrer (ospunnet material)

Till dessa nummer hänförliga lextilfihrer är f. n. fria från tull, och någon

ändring härvidlag ifrågasättes icke av vare sig tulltaxekominittén eller nor
-

s. 528 Kontrollera mot PDF

528

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

diska ekonomiska samarbetsutskottet; i enlighet härmed har rubrikerna i

tulltaxeförslaget upptagits utan tull.

57.Q5—57.08. Garn av mjuk hampa m. fl. textilmaterial

Nuvarande tullförhållanden

Garn av kokosfibrer ävensom enkelt garn av hampa med ett garnnummer

av mer än 75 har sedan länge varit tullfritt. Annat garn var vid tiden för

tulltaxekommitténs arbete belagt med olika vikttullsatser, men genom 1955

års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 8 % av värdet för

garn av jute och 9 % av värdet för garn av övriga här avsedda fibrer; i samband

därmed har tullfriheten för enkelt garn av hampa utsträckts till att

avse sådant garn över nr 35.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner lämpligt att de för lingarn föreslagna tullsatserna (9 %

för enkelt och 11 % för flertrådigt garn) i allmänhet tillämpas även på garn

av fibrer, hänförliga till förevarande kapitel, eftersom varorna i fråga står

varandra nära och i större eller mindre utsträckning är substituerbara sinsemellan;

tullfrihet föreslås dock bibehållen för kokosgarn och finare enkelt

hampgarn, i fråga om sistnämnda varuslag utsträckt till garn över nr 35 i enlighet

med gällande GATT-bindning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser liksom beträffande lingarn,

att någon uppdelning i enkelt och flertrådigt garn ej är befogad; vad angår

tullsatsens storlek föreslår de 8 % för det tullbelagda hampgarnet samt 7 %

för övrigt fullbelagt garn.

Yttranden

Förut återgivna remissyttranden med allmänna synpunkter på tullskyddet

för produkter av lin gäller även produkter av mjuk hampa.

Kommerskollegium ifrågasätter liksom beträffande lingarn huruvida det

är nödvändigt med uppdelningen i enkelt och flertrådigt garn under nr

57.05—57.07.

Skånes handelskammare hemställer att tullsatsernas höjd för produkter

av jute (garn, vävnader och säckar) göres till föremål för förnyat övervägande

med hänsyn till den diskriminerande prispolitik, som föres av de råvaruproducerande

länderna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om garn av annat material än papper finner jag i enlighet med min

principiella ståndpunkt icke anledning frångå de tullsatser som gäller enligt

1955 års beslut. Vad beträffar garn av papper, som i nuvarande taxa faller

s. 529 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

529

under en samlingsrubrik och således icke specifikt berörts i 1955 års beslut,

finner jag skäl tala för tillämpning av samma tullsats som för garn av

jute; jag förordar en tull av 8 % av värdet även för pappersgarn.

57.09. Vävnader av mjuk hampa

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgick vid tiden för kommitténs arbete efter olika vikttullsatser men

har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att ifrågavarande vävnader i många hänseenden är att

likställa med vävnader av lin och därför bör beläggas med samma tull som

dessa, d. v. s. 15 % av värdet.

Kommitténs ordförande samt ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår

under hänvisning till sina reservationer i det allmänna avsnittet, den

förstnämnde en tull av 14 % och de två sistnämnda en tull av 12 % av värdet.

Yttranden

Vad som av Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk

och Riksförbundet Lin och hampa, producentförening u. p. a. framförts beträffande

lin (se nr 54.05) gäller även beträffande mjuk hampa.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med principen att t. v. bibehålla de år 1955 bestämda tullsatserna

föreslår jag att tullen upptages till 13 % av värdet.

57.10. Vävnader av jute

Nuvarande tullförhållanden

Vävnader av jute var vid tiden för kommitténs arbete belagda med olika

vikttullar men drager enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift numera

en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 11 % av värdet och anför följande.

Vissa skäl talar för att den för lin- och hainpvävnader föreslagna tullen

kunde vara lämplig även för vävnader av jute. Sistnämnda slag av vävnader

finner emellertid till alldeles övervägande del användning för tillverkning

av säckar vid samma företag som framställer vävnaderna. Kommittén har

därför ansett det riktigast att betrakta tullen på säckarna som det primära

och avpassa tullen på vävnaderna därefter. Såsom framgår av vad som an34

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 530 Kontrollera mot PDF

530

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

föres under nr 62.03 har kommittén funnit säckarna böra beläggas med en

tull av 11 % av värdet. Vid sådant förhållande synes tullen på jutevävnader

böra upptagas till samma belopp.

Yttranden

I avgivna remissyttranden förutsättes liksom enligt kommitténs förslag

samma tullsats för jutevävnader som för jutesäckar; yttrandenas innehåll

torde få redovisas vid den följande behandlingen av frågan om tullen på sistnämnda

varuslag (nr 62.03).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå principen att t. v. bibehålla 1955 års tullsatser

och förordar därför en tull av 10 % av värdet.

57.11. Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete var hithörande vävnader belagda

med olika vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har

tullen ändrats, för vävnader av kokosfibrer till 7 % och för vävnader av

övriga fibrer till 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anför att hithörande vävnader huvudsakligen torde utgöra

grövre artiklar, närmast jämförbara med exempelvis mattor, varför de ansetts

böra beläggas med samma tull som dylika artiklar (nr 58.02), d. v. s.

7 % för varor av kokos och 12 % för vävnader av andra textilmaterial.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om vävnader av kokosfibrer finner jag icke skäl nu frångå den år

1955 införda tullen 7 % av värdet.

Andra hithörande vävnader har enligt 1955 års beslut åsatts en tull av

13 % av värdet närmast av den anledningen att de i nuvarande tulltaxa är

sammanförda med vävnader av lin och mjuk hampa; då de i den nya taxan

är upptagna i en särskild rubrik, finnes enligt min uppfattning icke anledning

belägga dem med högre tull än vävnader i allmänhet eller 12 % av

värdet.

s. 531 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

531

57.12. Vävnader av pappersgarn

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgick vid tiden för tulltaxekoinmitténs arbete med olika vikttullar

men har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 13 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser alt hit hänförliga vävnader till övervägande del utgör

substitut för jutevävnader såsom material för tillverkning av säckar och har

därför funnit dem böra i tullhänseende likställas med vävnader av jute och

beläggas med en tull av 11 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Anledningen till att vävnader av papper enligt 1955 års beslut belagts med

13 % tull torde vara att de i nuvarande taxa är upptagna tillsammans med

vävnader av lin och mjuk hampa; jag förordar att de nu i enlighet med vad

tulltaxekommittén förordat likställes med vävnader av jute (nr 57.10), vilket

med hänsyn till vad jag där anfört bör innebära att ifrågavarande varor

åsättes en tull av 10 % av värdet.

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och

sniljvävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

58.01. Mattor, knutna

Nuvarande tullförh&llanden

Tull utgår för mattor av silke med 12—20 kronor per kg och för mattor

av ull med 2: 50—6 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår, under framhållande av alt tullarna får anses ha karaktär

av finanstullar, att de för mattor av ull gällande vikttullarna bibehålies

och tillämpas även på mattor av annat material.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och anser att

varorna skulle ha upptagits med tullfrihet tillika med en anmärkning om

att nuvarande tullar endast har fiskala funktioner.

Yttrande

Sveriges köpmannaförbund anser att tullfrihet bör stadgas vid den här

ifrågavarande rubriken.

s. 532 Kontrollera mot PDF

532

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt vad tidigare anförts har jag funnit övervägande skäl tala för att

icke f. n. ingå på någon allmän prövning av våra finanstullar; i överensstämmelse

härmed biträder jag kommitténs förslag.

58.02. Andra mattor

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete var hithörande mattor belagda

med olika vikttullar, men genom 1955 års beslut har tullen ändrats till 7 %

av värdet för mattor av kokosfibrer utan inblandning av annat textilmaterial

och till 12 % av värdet för andra kokosmatlor samt för mattor av ull och

jute; i övrigt kvarstår tidigare utgående tullsatser, nämligen för mattor av

silke 12—20 kronor per kg och för mattor av övriga textilmaterial 1 krona

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 7 % av värdet för mattor av kokosfibrer

utan inblandning och 12 % av värdet för övriga varuslag samt anför till stöd

härför följande.

Enligt kommitténs uppfattning får vad som inledningsvis anförts rörande

behovet av att bereda textilindustrin ett något högre skydd än som motsvarar

normaltullsatserna i huvudsak anses gälla även mattor. Kommittén har

emellertid beträffande detta varuslag ansett sig kunna stanna vid en tullsats

av 12 % av värdet, vilken i första hand avvägts med hänsyn till mattor av

ull men av praktiska skäl bör tillämpas även på mattor av annat spånadsämne.

Undantag har dock gjorts för mattor av kokosfibrer utan inblandning

av annat material, beträffande vilka tillräckliga skäl icke ansetts föreligga att

bryta gällande GATT-bindning.

■yttranden

Textilrådet påyrkar en tull av 14 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Rådet framhåller bl. a. att mattor är att jämställa med vissa andra vävnader,

för vilka kommittén föreslagit en tullsats av nämnda storlek. Vidare anses

det förhållandet alt mattor ofta tillverkas av blandningar innehållande

rayon vara ett vägande skäl för att tullsatsen icke sättes lägre än för nämnda

vävnader. Vad särskilt beträffar kokosmattor anser rådet att de i betraktande

av normal tullsatsen såväl som tullsatsen för jämförbara produkter

samt med hänsyn till konkurrens från vissa låglöneländer bör ha samma

tullskydd som andra mattor.

Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening hemställer att den

föreslagna tullen 7 % för vissa kokosmattor skall gälla jämväl vid en effektinblandning

av högst 15 % andra fibrer.

s. 533 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år J958

533

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om de varuslag som beröres av 1955 års beslut torde någon ändring

i därigenom fastställda tullsatser icke f. n. böra vidtagas. Den enligt

nämnda beslut godtagna 12 % tullen torde i enlighet med kommitténs förslag

böra tillämpas jämväl för de slag av mattor som icke omfattas av beslutet.

58.03. Gobelänger och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Ifrågavarande artiklar är belagda med varierande tullar allt efter material

och framställningssätt.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller, att tullen liksom i fråga om knutna mattor huvudsakligen

har karaktär av finanstull samt föreslår en tull av 12 % av värdet,

vilket anses ungefär motsvara den föreslagna tullen för nämnda varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs förslag.

58.04. Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga vävnader drog vid tiden för kommitténs arbete

tull efter olika vikttullsatser, och dessa gäller fortfarande i fråga om

vävnader av natursilke (20 kronor per kg) och konstsilke (10 kronor per

kg; en nedsättning vidtogs vid GATT-förhandlingarna år 1956 från 12 till

10 kronor per kg), under det att tullen för övriga hithörande vävnader genom

1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en enhetlig tull av 14 % av värdet, d. v. s. samma

tullsats soin föreslagits för tyngre yllevävnader samt för bomullsvävnader,

under framhållande bl. a. av de praktiska olägenheter, som är förenade med

en differentiering av tullen efter ingående material.

s. 534 Kontrollera mot PDF

534

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i en reservation en tull

av 12 % av värdet, d. v. s. samma tull som av dem föreslagits för vävnader i

allmänhet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund framhåller att av hit hänförliga vävnader endast

cordsammet av bomull torde vara föremål för inhemsk tillverkning. Vävnaderna

anses icke i nämnvärd omfattning vara substituerbara med andra i

Sverige tillverkade vävnader. Med hänsyn härtill ifrågasätter förbundet tullfrihet

för andra hithörande vävnader än cordsammet av bomull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå principen om bibehållande t. v.

av 1955 års tullsats, d. v. s. 12 % av värdet, och jag förordar att denna tullsats

tillämpas för samtliga hithörande varuslag.

58.05—58.06. Band samt vävda etiketter m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Band och etiketter innehållande silke är belagda med vikttullar mellan

9 och 20 kronor per kg; även övriga band och etiketter var vid tiden för

kommitténs arbete belagda med vikttullar, men genom 1955 års beslut om

särskild tullavgift har tullen för dessa ändrats till 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet för varor av syntet- eller

rayonsilke med undantag av sammetsband och liknande samt en tull av

15 % av värdet för andra varuslag (sistnämnda tullsats skulle gälla även

för varor av syntetsilke under den tid då tullen på detta material är suspenderad);

till stöd för sitt förslag anför kommittén följande.

Hithörande artiklar av rayon- eller syntetsilke har ansetts böra i tullhänseende

jämställas med vävnader i allmänhet av dylikt material (jfr nr 51.04).

För artiklar av annat spånadsämne har kommittén funnit en enhetlig tullsats

böra tillämpas, och denna har med hänsyn till manufaktureringsgraden

satts något högre än beträffande flertalet vävnader. I analogi med vad som

skett i fråga om plyschartade vävnader, hänförliga till nr 58.04, har sistnämnda

tullsats föreslagits äga tillämpning på plyschartade band, oavsett

materialet, d. v. s. även på dylika band av rayon- eller syntetsilke.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår, med hänsyn till de avvikande

förslag som de framlagt under kap. 50—57, en tull av 14 % för

samtliga varuslag (för varor av syntetsilke dock 10 % under den tid då tullen

på detta material är suspenderad).

s. 535 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

535

Yttrande

Textilrådet framhåller att den svenska bandindustrin under senare år visat

förluster uppgående till ca 10 % av omsättningen. De föreslagna tullsatserna

innebär att utgående tullskydd nominellt reducerats till icke fullt

hälften. Visserligen ligger försämringen till huvudsaklig del på områden, där

tullskvddet icke utnyttjas, men den torde likväl medföra sådana påfrestningar

för den inhemska bandproduktionen att denna i stor utsträckning kommer

att duka under. Rådet yrkar därför att de tidigare av industrin begärda

tullsatserna införes eller, därest detta icke är möjligt, ett i proportion

till normaltullarna lika högt skydd som föreslagits för vävnader. Detta

skulle för varor av rayonsilke innebära 22 %, för varor av syntetsilke 22 %

(t. v. 17 %) samt för varor av andra textilmaterial 18 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Beträffande varor av annat material än silke förordar jag att den år 1955

bestämda tullsatsen tills vidare bibehålies. Nämnda tullsats bör enligt min

uppfattning tillämpas även på varor av syntetsilke; tullen bör dock här reduceras

till 10 % av värdet vid den föreslagna suspenderingen av garntullen.

I fråga om varor av rayonsilke biträder jag tulltaxekommitténs förslag

om en tull av 20 % av värdet. I överensstämmelse med kommitténs förslag

bör emellertid de särskilda tullsatserna för varor av syntet- och rayonsilke

icke avse sammetsband och dylika artiklar, utan dessa bör oavsett materialet

draga tull som varor av annat material än silke, d. v. s. enligt vad jag nyss

förordat en tull av 14 % av värdet.

58.07. Sniljgarn och sniljer; flätor och snörmakeriarbeten

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för kommitténs arbete var hithörande varor belagda med olika

vikttullar, och dessa gäller fortfarande i fråga om varor av silke, som drager

en tull av 15 eller 30 kronor per kg; beträffande varor av annat material har

tullen genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats, för sniljgarn av

ull till 5 %, för sniljgarn av bomull till 8 % och för övriga artiklar i allmänhet

till 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner en tullsats av 12 % lämplig för sniljer och sniljgarn

i allmänhet; för artiklar av bomull har dock tillräckliga skäl ej ansetts

föreligga att bryta GATT-bindningen 8 % av värdet. Andra till denna rubrik

bänförliga artiklar än sniljgarn och sniljer har ansetts i tullhänseende böra

likställas med icke plyschartade band och upptagits med de tullsatser som

under föregående rubriker angivits för dessa varor.

s. 536 Kontrollera mot PDF

536

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar för andra varor än sniljer

och sniljgarn samma tull som av dem föreslagits under föregående

rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om sniljer och sniljgarn biträder jag tulltaxekommitténs enhälliga

förslag (de avvikelser härifrån som 1955 års beslut innebär sammanhänger

med den nuvarande taxans utformning).

Även beträffande övriga varuslag biträder jag kommitténs förslag såtillvida

att jag finner dem böra i tullhänseende likställas med icke plyschartade

band; jag föreslår således bär samma tullsatser som för varor i allmänhet

under nr 58.05—£8.06.

58.08—58.09. Tyll, trådgardinsvävnad, spetsar och spetsvävnader

Nuvarande tullförh&llanden

Artiklar innehållande silke drager en tull av 20 kronor per kg; övriga artiklar

var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete likaledes belagda med

vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen för

dessa artiklar ändrats till 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att hithörande artiklar i fråga om manufaktureringsgrad

står närmare band och snören än vanliga vävnader och föreslår

samma tullsatser som under nr 58.05—58.07 angivits beträffande de förstnämnda

varuslagen.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar en tullsats av 12 % av

värdet för tyll av annat material än silke och 14 % av värdet för övriga

varuslag (för artiklar av syntetsilke dock 10 % under den tid då tullen på

detta material är suspenderad).

Yttranden

Sveriges grossistförbund föreslår tullfrihet för slät och mönstrad tyll av

enahanda skäl som anförts beträffande till nr 58.04 hänförliga vävnader i

allmänhet. —- Sveriges köpmannaförbund framhåller att inom dessa varuområden

finnes flera produkter som icke tillverkas inom landet och anser

att möjligheten till tullfrihet för sådana varor bör beaktas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 537 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

537

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén anser jag dessa artiklar böra — såsom

även skett enligt 1955 års beslut — tullbeläggas efter samma grunder som

till nr 58.05—58.07 hänförliga varuslag i allmänhet.

58.10. Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv

Nuvarande tullförhillanden

Tullen för broderier på silke utgår efter den för motsvarande vävnad gällande

vikttullen med tillägg av 50 %; andra broderier var likaledes vid tiden

för tulltaxekommitténs arbete belagda med olika vikttullar, men genom

1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen för dessa artiklar ändrats

till 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tull utgå med 20 % av värdet för varor

av syntet- eller rayonsilke samt med 15 % av värdet för varor av annat material

(sistnämnda tullsats föreslås även tillämpad på varor av syntetsilke

under den tid då tullen på detta material är suspenderad).

Kommittén säger sig i princip kunna ansluta sig till ett från såväl industrins

som handelns sida hos kommittén framställt förslag att belägga hithörande

artiklar med samma tull som motsvarande vävnader. I syfte att

åstadkomma förenkling och likformighet finner sig kommittén dock böra

förorda att alla artiklar av annat material än rayon- eller syntetsilke belägges

med en enhetlig tull av 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar en tullsats av 14 % av

värdet för varor av rayon- eller syntetsilke (för varor av syntetsilke dock

10 % under den tid då tullen på detta material är suspenderad) och 12 %

av värdet för varor av annat material.

Yttranden

Sveriges grossistförbund föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet av

enahanda skäl som anförts beträffande till nr 58.04 hänförliga varor i allmänhet.

— Sveriges köpmannaförbund påyrkar tullfrihet för artiklar, som

ej är föremål för inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs förslag innebär att broderier skall tullbeläggas på

samma sätt som till nr 58.05—58.09 hänförliga varor i allmänhet; jag ansluter

mig till denna jämväl i 1955 års beslut iakttagna princip och får beträffande

tullsatsernas storlek hänvisa till vad jag anfört under nr 58.05—

58.06.

s. 538 Kontrollera mot PDF

538

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och

linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

59.01. Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för vadd utgick vid tiden för tulltaxekommitténs arbete med 10

eller 25 öre per kg men har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift

ändrats till 10 % av värdet. För sanitetsbindor utgår tull liksom tidigare med

75 öre per kg, och för andra varor av vadd med 15 % av värdet. Stoft, noppor

o. d. material är i regel tullfritt.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för vadd samt andra varor

av vadd än sanitetsbindor, en tull av 13 % av värdet för sanitetsbindor samt

tullfrihet för övriga varuslag; av betänkandet framgår att de föreslagna tullsatserna

i fråga om såväl vadd som sanitetsbindor ungefär motsvarar normaltullsatsen.

Yttranden

Apoteksvarucentralen Vitrum apotekare AB påyrkar i sin av Stockholms

handelskammare överlämnade skrivelse tullfrihet för förbandsbomull.

Sveriges köpmannaförbund föreslår att tullarna för vadd sättes lika med

motsvarande garntullar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs förslag i fråga om vadd överensstämmer med den år

1955 bestämda tullsatsen. Jag biträder kommitténs förslag i dess helhet med

den jämkningen att med sanitetsbindor torde böra jämställas sanitetstamponger.

59.02—59.03. Stampad filt och fiberduk samt varor av dessa material

Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med olika

vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats

till 12 % av värdet för impregnerade och 10 % av värdet för icke impregnerade

varor.

s. 539 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

539

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet under framhållande bl. a.

av att stampad filt i viss mån kan sägas intaga en mellanställning mellan

vadd och vävnader.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar med hänvisning till sin

reservation i det allmänna avsnittet en tull av 10 % av värdet vid dessa

rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Att impregnerad filt enligt 1955 års beslut drager högre tull än icke impregnerad

filt sammanhänger med den tekniska utformningen av nuvarande

tulltaxa. Jag förordar att den tullsats av 10 % av värdet, som år 1955 bestämts

för den icke impregnerade varan, t. v. bibehålies och får avse jämväl

den impregnerade varan.

59.04. Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor

Nuvarande tullförhållanden

Varor av natursilke drager en tull av kr. 5: —, 5: 50 eller 30: — per kg,

varor av rayon- eller syntetsilke en tull av kr. 2: — eller 15: — per kg; den

högsta tullsatsen blir i regel tillämplig på grövre artiklar. (I fråga om grövre

artiklar av syntetsilke har tullen genom GATT-förhandlingarna år 1950

maximerats till 25 % av värdet.) Bast-, säv- och halmrep ävensom visst för

tillverkning av fisknät avsett hampgarn är tullfria. Övriga varor av vegetabiliska

textilfibrer drog vid tiden för tulltaxekommitténs arbete olika vikttullar,

men tullen har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats

till 9 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande varor av syntet- eller rayonsilke en tull

av 20 % av värdet och beträffande varor av annat material en tull av 9 %

av värdet för enkelt garn och 11 % av värdet för övriga varuslag.

Enligt kommitténs uppfattning framstår en likformig behandling av

bindgarn och vanligt garn ur olika synpunkter såsom naturlig och önskvärd.

Kommittén finner bl. a. av detta skäl lämpligt att hithörande artiklar av

andra vegetabiliska spånadsämnen än bomull belägges med samma tull som

vanligt garn av dylikt material eller 9 % för enkelt och 11 % för flertrådigt

garn. Dessa tullsatser torde böra tillämpas jämväl på hithörande artiklar

av bomull, trots att tullen på vanligt garn av detta material föreslagits till

allenast 8 % av värdet; fördelen av en så vitt möjligt enhetlig behandling av

bind- och segelgarn in. in. anses av kommittén större än olägenheten av ett

s. 540 Kontrollera mot PDF

540

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

särskiljande mellan dylika artiklar av bomull och vanligt garn av detta material.

I fråga om artiklar av silke (syntetsilke) anför kommittén (före den

år 1956 genomförda maximeringen av tullen) att tullen åtminstone för tågvirke

och linor i egentlig bemärkelse är mycket hög men att detta icke bör

inverka på det tullskydd som på längre sikt tillerkännes här ifrågavarande

tillverkning, utan att det synes lämpligt att även dessa artiklar i princip

belägges med samma tull som garn av enahanda material (jfr nr 51.01).

Kommittén har dock funnit skäligt att hänsyn tages till det anförda förhållandet

på så sätt, att man även under den tid då tullen på garn av syntetsilke

skulle vara suspenderad låter tullen på hit hänförliga artiklar utgå

med 20 % av värdet, varigenom de inhemska tillverkarna av exempelvis

nylontågvirke erhåller en viss övergångsperiod för anpassning till de nya

tullförhållandena.

Ledamöterna Gustafsson och Wcsterlind föreslår för artiklar av synteteller

rayonsilke en tull av 14 % och för artiklar av annat material en tull

av 8 % av värdet; beträffande frågan om differentiering i enkelt och flertrådigt

garn hänvisar de till sin reservation beträffande lingarn (jfr nr

54.03—54.04).

Yttranden

Kommerskollegium framhåller bl. a. att tågvirke numera tillverkas även

av syntetull.

Textilrådet föreslår en enhetlig tull av 11 % av värdet för alla hithörande

varor av »annat textilmaterial». Även enkelt garn utgör en textil färdigvara

på samma sätt som exempelvis sytråd, och rådet anser fördelarna av en

enhetlig behandling av bind- och segelgarn större än olägenheten av att skilja

dessa varor från vanligt garn.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

För varor av annat material än silke förordar jag i enlighet med min principiella

ståndpunkt bibehållande tills vidare av den år 1955 bestämda tullsatsen

9 % av värdet. I fråga om varor av syntetsilke finner jag med hänsyn

till mitt förslag rörande garn av sådant material en tull av 14 % av värdet

lämpligt avvägd; av skäl som tulltaxekommittén anfört förordar jag att

denna tull tills vidare tillämpas även under tid då tullen på garnet kan komma

att vara suspenderad. Vad beträffar varor av rayonsilke biträder jag

kommitténs förslag om en tull av 20 % av värdet.

s. 541 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 90 år 1958

541

59.05. Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04

Nuvarande tullförhållanden

Nät av bomull är belagda med en tull av 25 öre per kg och andra nät med

en tull av 45 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande fisknät en tull av 10 % av värdet, dock

högst 2 kronor per kg, och beträffande övriga varuslag en tull av 20 % av

värdet för varor av syntet- eller rayonsilke och 11 % av värdet för varor av

annat material; till stöd för sitt förslag anför kommittén följande.

Fisknätstillverkningen har för närvarande närmast ett negativt tullskydd,

vilket med de föreslagna nya garntullarna skulle ytterligare accentueras,

därest tullen på näten bibehölles oförändrad eller helt avskaffades. Kommittén

har icke funnit denna produktionsgren äga så mycket bättre konkurrenskraft

än textilindustrin i allmänhet att den under sådana förhållanden

skulle kunna upprätthållas i nämnvärd omfattning. Enligt kommitténs

åsikt är emellertid vidmakthållandet av fisknätstillverkningen ur olika synpunkter

av intresse, förutsatt att härför icke erfordras ett tullskydd som ur

förbrukarsynpunkt kan anses otillbörligt betungande. Vad tullsatsens storlek

beträffar har kommittén, som icke ansett förhållandena beträffande denna

speciella artikel vara direkt jämförbara med vad som gäller för exempelvis

beklädnadstextilier, närmast stannat för en nivå av 10 %. Detta skulle

emellertid innebära en högst betydande tullhöjning för de finare näten, vilka

endast i begränsad omfattning tillverkas inom landet, och således utgöra

eu onödig belastning på förbrukarna av dylika nät. Med hänsyn härtill har

kommittén funnit sig böra föreslå att tullen maximeras till 2: 00 per kg,

vilket innebär att tullen i fråga om finare fisknät kommer att motsvara en

betydligt mindre del av värdet. Med nuvarande priser torde gränsen beträffande

nät av bomull gå ungefär vid nr 30; för de finaste näten av detta material

skulle tullen endast motsvara ett par procent av värdet. Förslaget är

närmast utformat med tanke på fisknät av bomull eller andra vegetabiliska

material, men det synes innebära en lämplig lösning även i fråga om nät av

syntetsilke (t. ex. nylon), så länge tullen på garn av detta material är suspenderad;

när tullen sättes i kraft på dylikt garn torde böra övervägas, huruvida

icke tullfrihet även i fortsättningen bör åtnjutas för garn för tillverkning

av fisknät. De sålunda föreslagna bestämmelserna kan enligt kommitténs

uppfattning icke anses innebära en oskälig belastning av fiskerinäringen

eller fiskkonsumtionen. Framhållas må att fisket för närvarande

är föremål för prisreglerande åtgärder och att en utredning pågår om översyn

av riktlinjerna för denna prisreglering. Därvid bör vederbörligt beaktande

kunna skänkas jämväl åt tullbelastningen på näten. En möjlighet att

kompensera den förhöjda tullen på fisknät skulle måhända kunna ligga i en

anordning liknande den som tillämpas i fråga om restitution av skatt på

bensin som användes för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande

av fiske.

Till förevarande nr 59.05 hänföres även andra nät än fisknät, förutsatt att

de är tillverkade av bind- och segelgarn eller andra i nr 59.04 upptagna varor;

bland dylika nät kan nämnas kamouflagenät samt vissa hängmattor.

Artiklarna i fråga torde icke vara av någon större betydelse. Kommittén har

funnit dem lämpligen böra beläggas med samma tull som det material, av vilket

de är tillverkade, varvid dock tullsatsen för enkelt bind- och segelgarn

ansetts sakna aktualitet.

s. 542 Kontrollera mot PDF

542

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Mot kommitténs förslag beträffande fisknät har ledamöterna Hansson och

Spet: med instämmande av ledamöterna Gustafsson och Westerlind anfört

följande reservation.

Nuvarande tull för fisknät 25 öre per kg motsvarar på grövre nät en ineidens

av 1 å 1,5 %, medan den på finare nät (som delvis icke tillverkas inom

iandet) endast utgör 0,3 %. En tullsats av 10 % med en maximering av

2: 00 per kg innebär i stort sett en 8-dubbling av nuvarande tull.

Av statistiken framgår att industrin väl hävdat sin ställning, varför något

behov av skydd icke synes föreligga. Slutsatsen blir att en så betydande tullhöjning

som kommittémajoriteten ifrågasatt endast hindrar en rationalisering

av den svenska tillverkningen. Vi finner det alltså rimligt att fisknät

lämnas tullfria.

Herrar Gustafsson och Westerlind föreslår dessutom beträffande andra

artiklar än fisknät en tullsats av 14 % för varor av syntet- eller rayonsilke

och 10 % för varor av annat material.

Yttranden

Textilrådet påyrkar samma lullskydd för nät som för motsvarande bomullsvävnad.

Rådet erinrar om att större delen av tillverkningskapaciteten tillkommit

på direkt initiativ av myndigheterna under senaste kriget. Till följd

av hård utländsk konkurrens kan den utbyggda kapaciteten numera icke

utnyttjas till mer än 50 %. De stora fasta kostnaderna medför därvid att

kostnaden per kg nät blir onormalt hög. Ett tillräckligt tullskydd skulle

möjliggöra tillverkning i mera ekonomiska serier och således verka direkt

kostnadssänkande. Textilrådet anser därför att en inhemsk fisknätstillverkning

ur bl. a. beredskaps- och prissynpunkt uppenbarligen är av största intresse

såväl för det allmänna som för de enskilda konsumenterna. Fastställandet

av de tullsatser kommittén förordat skulle med största sannolikhet

äventyra en fortsatt inhemsk produktion. Ett återupptagande av en nedlagd

nättillverkning under ett avspärrningsläge skulle enligt rådets uppfattning

ta mycket lång tid.

AB Laxen fiskredskapsfabrik hemställer om ett tullskydd av 10 % för

fisknät, varvid förutsättes tullfrihet för garn, vilket användes för nättillverkning.

Bolaget framhåller bl. a. att fisknätstillverkarnas konkurrensmöjligheter

väsentligt försämrades genom att år 1955 genomfördes tullhöjning

på garn utan motsvarande justering av tullen för fisknät. Särskilt

kännbari blev detta för tillverkarna av fina nät. Det nuvarande nettotullskyddet

torde vara klart negativt. Vidare framhålles produktionens betydelse

ur beredskapssynpunkt och dess prispressande effekt på marknaden.

Statens jordbruksnämnd går icke in på frågan om tullens storlek utan

framhåller endast, att möjligheterna för fisket att inom ramen för gällande

prisregleringar erhålla kompensation för eventuell kostnadsfördyring är

tämligen begränsade. I en del fall föreligger icke sådana möjligheter, medan

i vissa andra fall en kompensation kan leda till att fisket får en ur marknadssynpunkt

olämplig inriktning. Härtill kommer att de gällande prisregleringarna

är föremål för översyn inom 1954 års fiskeriutredning och afl så
-

s. 543 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

543

lunda även de begränsade möjligheter, som nu föreligger att genom prisreglering

lämna vissa fiskarekategorier en kompensation för inträdande

kostnadsfördyringar, icke med visshet kan påräknas för framtiden.

Fiskeristyrelscn konstaterar att tullarna på varor, som har betydelse för

fiskets utövande, enligt kommitténs förslag skulle höjas i betydande omfattning.

I synnerhet gäller detta fisknäten. Ur synpunkten av de intressen

styrelsen har att företräda är detta förslag helt oantagbart.

Vad beträffar möjligheten att kompensera den förhöjda tullen på fisknät

genom en anordning liknande den som tillämpas i fråga om restitution av

skatt på bensin som användes vid yrkesmässigt fiske, framhåller styrelsen,

att den kollektiva återbäringen av fiskarenas bensinskatt visserligen varit

till betydande gagn för fiskerinäringen som helhet betraktad men lider av

den väsentliga olägenheten, att den enskilde fiskarens ökade omkostnader

vid fisket icke eller endast i mindre grad därigenom kompenseras, varjämte

de åtgärder, som vidtages med hjälp av bensinskattemedlen, ofta verkar

mycket ojämnt. Den kollektiva återbäringen av bensinskatten får därför befraktas

som en nödlösning, som måst tillgripas enär annan form för kompensation

för bensinskatten trots upprepade utredningar icke kunnat finnas.

En kollektiv återbäring av tull å fisknät avstyrkes därför på det bestämdaste.

Enligt fiskeristyrelsens mening bör fisknäten av skäl som anförts av reservanterna

göras tullfria eller i varje fall icke bli föremål för någon höjning

av den nuvarande tullen. Vid bifall härtill bör, om den inhemska nätproduktionen

skall kunna bibehållas, vilket givetvis särskilt ur beredskapssvnpunkt

är önskvärt, även tullen å det garn, varav näten tillverkas, vara

tullfritt eller belagt med låg tull.

Sveriges fiskares riksförbund framför i huvudsak samma synpunkter och

yrkande som fiskeristyrelsen.

Ostkustfisk centralförening u. p. a. hemställer att nuvarande tullar för

fisknät in. m. samt garner för tillverkning av fisknät måtte helt slopas eller

i varje fall icke höjas. Föreningen framhåller bl. a. att, eftersom det är textilindustrin

som skall stödjas, detta icke bör ske genom att kostnaderna ökas

för fisket som därefter kompenseras härför utan dessa kompensationer bör

lämnas direkt till den enligt tulltaxekommitténs mening nödlidande produktionsgrenen

inom textilindustrin.

Svenska västkustfiskarnas centralförbund avstyrker likaledes kommitténs

förslag beträffande fisknät. Förbundet framhåller bl. a. att den snabba

rationaliseringen av fisket medfört betydligt ökade redskapskostnader. I stället

för att påbörda fisket ytterligare utgifter på detta område borde undersökas

vilka möjligheter som kan finnas till subsidier av ett eller annat slag.

Beträffande frågan om kollektiv återbäring av tullen på fisknät är förbundet

av samma mening som fiskeristyrelsen. Förbundet uttalar vidare att det

i ofredstider visat sig värdefullt att den inhemska nätproduktionen hålles

igång i största möjliga utsträckning. Man anser det därför ur beredskapssvnpunkt

synnerligen nödvändigt att garner, varav nät tillverkas, belägges

med så låg tull som möjligt, eller helst är helt tullfria.

s. 544 Kontrollera mot PDF

544

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Svenska fiskredskapshandlarnas förening yrkar att tullförhållandena beträffande

fisknät bibehålies oförändrade. Föreningen anser bl. a. att nätfabrikationen

inom landet har ytterst ringa omfattning och att det svenska

fisket är tills vidare i största utsträckning beroende av importen av fisknät.

Vid sådant förhållande kommer en ökad tullkostnad att oundgängligen avsevärt

påverka fiskerinäringens omkostnadskonto och lönsamhet med oberäkneliga

skador för livsmedelsförsörjning och sysselsättning m. m. som

följd. Fabrikationsintresset i förevarande sammanhang måste därför enligt

föreningens mening vika.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Frågan om tullen på fisknät har varit föremål för delade meningar. Tydligt

är att ett avgörande i ena eller andra riktningen kan få betydande konsekvenser

för de berörda näringsgrenarna. Såväl fiskerinäringen som textilindustrin

inbegripes emellertid i de fortsatta utredningarna rörande en gemensam

nordisk marknad, och resultatet av dessa utredningar bör enligt

min mening icke föregripas genom att ändringar nu vidtages i tullsatserna

för fisknät. Jag förordar därför att nuvarande tullsatser tills vidare bibehålies.

Vid sådant förhållande finner jag emellertid skäligt att fisknätstillverkningen

befrias från tullbelastningen på det vid tillverkningen använda

garnet, vilken belastning genom de år 1955 vidtagna tullhöjningarna blivit

avsevärt större än tidigare. Frågan om tullfrihet för garn för fisknätstillverkning

kommer att behandlas i det förslag till ändringar i tulltaxeförordningen

som jag har för avsikt att senare anmäla.

Vad beträffar andra nät än fisknät förordar jag, med beaktande av de förslag

jag eljest framlagt på textilområdet, en tull av 20 % av värdet för varor

av rayonsilke, 14 % av värdet för varor av syntetsilke och 10 % av värdet

för varor av annat material.

59.06. Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor

Nuvarande tullförhållanden

Varor av silke drager en tull av kr. 6: — per kg; övriga varor var vid tiden

för kommitténs arbete ävenledes belagda med vikttull, men genom 1955

års beslut om särskild tullavgift utgår tullen numera i regel med 8 % av

värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår samma tullsatser som för andra nät än fisknät under

nr 59.05, d. v. s. 20 % för artiklar av syntet- eller rayonsilke och 11 % för

artiklar av annat material.

s. 545 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

545

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar i en reservation liksom

under nr 59.05 en tull av 14 resp. 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med tulltaxekommitténs enhälliga uppfattning föreslår

jag att varorna belägges med samma tull som andra nät än fisknät (jfr

nr 59.05).

59.07—59.09, 59.11—59.12. Impregnerade eller överdragna vävnader

Nuvarande tullförhållanden

Dessa vävnader var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med

olika vikttullar, och dessa gäller fortfarande i fråga om cordväv av silke

(kr. 2: 50 per kg) och andra vävnader av silke (kr. 4:-— per kg); beträffande

vävnader av annat material än silke har tullen genom 1955 års beslut om

särskild tullavgift ändrats till 8 % av värdet för bokbindarklot och vissa

tekniska vävnader samt 12 % av värdet för andra varor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet för cordväv av synteteller

rayonsilke (för cordväv av syntetsilke dock suspenderad under den

tid då tullen på dylikt material är suspenderad), 8 % av värdet för bokbindarklot

och 14 % av värdet för övriga varuslag.

Enligt kommitténs uppfattning behöver den bearbetning, varom här är

fråga, icke i och för sig föranleda, att varorna åsättes annan tullsats än obehandlade

vävnader av ifrågavarande material. Kommittén finner det emellertid

lämpligt att tillämpa en enhetlig tullsats, åtminstone när det gäller

vävnader av annat material än rayon- eller syntetsilke. Denna bör i så fall

sättas till samma belopp som för vanlig bomullsvävnad eller 14 % av värdet.

I fråga om vävnader av rayon- och syntetsilke, vilka i obehandlat skick

skulle draga en tull av 20 %, får i princip en högre tullsats än 14 % anses

vara motiverad. Då tillverkningen av hithörande vävnader, innehållande

silke, i allmänhet torde vara mycket obetydlig, anser kommittén emellertid

det lämpligt att låta dylika vävnader draga samma tull som vävnader av

annat material.

Från denna enhetliga tullsats undantages, såsom nämnts, bokbindarklot

samt cordväv av rayon- eller syntetsilke. Beträffande bokbindarklot beror

undantaget på att kommittén icke ansett det motiverat att bryta gällande

GATT-bindning. Vad angår cordväv avser undantaget att förhindra ett kringgående

av tullen på den oimpregnerade varan (jfr nr 51.04).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser i likhet med kommittémajoriteten

att hit hänförliga varor i allmänhet bör beläggas med samma tull

85 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 546 Kontrollera mot PDF

546

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

som vanlig bomullsvävnad, vilket enligt reservanternas förslag innebär en

tull av 12 % av värdet; i fråga om bokbindarklot ansluter de sig till majoriteten,

och beträffande cordväv av syntet- eller rayonsilke anser de tullen

böra fastställas till 14 % med av majoriteten föreslagen suspendering beträffande

sådan väv av syntetsilke.

Yttrande

Textilrådet framhåller att en tull av 8 % av värdet för bokbindarklot innebär

en oformlighet genom att en negativ tullsats redan från början införes

i tulltaxan. Den svenska produktionen har under senare år minskat

kraftigt till följd av den allt hårdare, i vissa fall dumpingartade konkurrensen

från framför allt öststaterna. Vidare anser rådet den föreslagna

uppdelningen medföra vissa tolkningssvårigheter; rullgardinsväv och tavelväv

tillverkas efter liknande metoder som bokbindarklot. Dylik klot bör enligt

rådets uppfattning beredas samma skydd som andra vävnader.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Inom tulltaxekommittén har enighet rått om att dessa vävnader, frånsett

bokbindarklot samt cordväv av rayon- eller syntetsilke, skulle beläggas med

samma tullsats som icke impregnerade vävnader i allmänhet. Jag delar denna

uppfattning och föreslår, i enlighet med den ståndpunkt jag intagit till

tullen på sistnämnda varuslag, att varorna i fråga tills vidare belägges med

en tull av 12 % av värdet.

I fråga om bokbindarklot ansluter jag mig till kommitténs förslag om en

tull av 8 % av värdet.

Vad beträffar cordväv av rayon- eller syntetsilke förordar jag, liksom för

den icke impregnerade varan under nr 51.04, tillämpning av samma tullbestämmelser

som för garn (nr 51.01).

59.10. Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader

Nuvarande tullförhållanden

Varan drog vid tiden för tulltaxekommitténs arbete en tull av 25 öre per

kg, men enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår tullen numera

med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet, vilket ungefär motsvarar

den tidigare utgående tullsatsen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 547 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

547

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekoinmitténs förslag, vilket överensstämmer med 1955

års beslut.

59.13. Elastiska vävnader, andra än trikåväv

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar innehållande silke drager en tull av kr. 4: — eller 6: — per kg;

för andra artiklar utgick tidigare likaledes vikttullar, men enligt 1955 års

beslut om särskild tullavgift utgör tullen numera 12 % eller 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 18 % av värdet för varor av syntet- eller

rayonsilke (med viss modifikation beträffande varor av syntetsilke under

den tid då tullen på detta material är suspenderad) och 14 % av värdet för

varor av annat material; till stöd för sitt förslag anför kommittén följande.

Artiklar hänförliga till detta nummer karakteriseras till skillnad från de

i nr 59.11 upptagna av att gummi ingår i själva vävnaden i form av (eventuellt

överspunna) strängar. I fråga om varor av annat material än rayoneller

syntetsilke påverkas icke normaltullsatsen nämnvärt av detta förhållande,

varför det får anses naturligt att sådana varor i analogi med de i

nyssnämnda nummer upptagna belägges med samma tull som vanliga bomullsvävnader

(d. v. s. 14 %). När det gäller artiklar av rayon- eller syntetsilke,

vilka här är av sådan betydelse att hänsyn måste tagas till desamma,

dragés emellertid normaltullsatsen ned ett par enheter under den nivå,

som gäller för vanliga vävnader av dessa material. Tullsatsen för dessa artiklar

har därför ansetts lämpligen böra sättas till 18 %. I fråga om varor

av syntetsilke bör denna tullsats gälla endast då tullen på garn av dylikt

material utgår med 20 %, medan varorna under den lid då sistnämnda tull

är suspenderad lämpligen bör beläggas med den för varor av bomull o. dyl.

föreslagna tullen 14 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind finner med hänsyn till sina förslag

i övrigt på textilområdet tullsatsen böra fastställas till 14 % för varor

av syntet- och rayonsilke (varor av syntetsilke 10 % under suspenderingstiden)

samt 12 % för varor av annat material.

Yttrande

Textilrådet framhåller beträffande elastiska band att det icke föreligger

något egentligt motiv för att belägga dessa med lägre skydd än andra band.

De elastiska banden tillverkas numera till övervägande del av omspunnen

gummitråd, varigenom normaltullsatsen icke påverkas på sätt antytts av

kommittén beträffande varor av rayonsilke.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 548 Kontrollera mot PDF

548

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Med beaktande av de förslag i övrigt som jag framlagt på textilområdet

förordar jag en tull av 18 % av värdet för varor av rayonsilke, 14 % av

värdet för varor av syntetsilke (10 % under den tid då garntullen kan komma

att vara suspenderad) samt 12 % av värdet för varor av annat material.

59.14. Vekar, glödstrumpor m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Efter genomförandet av 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår tullen

för hithörande artiklar med följande belopp, nämligen för vekar med

12 % av värdet, för glödstrumpor av silke med kr. 9:— per kg, för andra

icke avbrända glödstrumpor med 14 % av värdet och för avbrända glödstrumpor

med kr. 2: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 13 % av värdet, ungefär motsvarande normaltullsatsen

för dessa artiklar.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i en reservation, med

hänsyn till sina förslag i övrigt på textilområdet, en tull av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning bör tullen, i anslutning närmast till den enligt

1955 års beslut fastställda tullen för vekar, tills vidare upptagas till 12 %

av värdet.

59.15. Brandslangar och liknande slangar

Nuvarande tullförhållanden

Slangar av bomull, hampa eller lin med ett högst 2 mm tjockt invändigt

gummilager är fria från tull, och slangar av silke belagda med en tull

av kr. 6: — per kg; andra slangar drog vid tiden för tulltaxekommitténs arbete

en tull av 35 öre per kg, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift

har tullen ändrats till 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för vissa slangar med invändig beklädnad

samt en tull av 14 % av värdet för andra slag av slangar.

Beträffande slangar med invändig beklädnad anför kommittén följande.

För närvarande är slangar av bomull, hampa eller lin med ett högst 2 mm

tjockt invändigt gummilager fria från tull, en bestämmelse som tillkommit

på grund av att slangar av detta slag icke varit föremål för inhemsk produktion.

Enligt uppgift har emellertid försökstillverkning av sådana slangar

s. 549 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

549

numera påböljats inom landet. Från producenthåll begär man icke tullskydd

förrän varan kommit i marknaden men påyrkar då samma skydd som

för annan brandslang. Kommittén har ansett sig icke böra på detta stadium

taga ställning till denna fråga. På grund härav föreslås att nu gällande tullfrihet

för slangar av ifrågavarande slag bibehålies. Numera förekommer förutom

slangar av de förut uppräknade textilmaterialen även dylika artiklar

av syntetiskt material, t. ex. nylon, varjämte gummibeläggningen i vissa fall

börjar ersättas med beläggning av konstplast. Då anledning icke synes föreligga

att behandla slangar i dessa modifierade utföranden annorlunda än de

ursprungligen avsedda har tullfriheten ansetts böra gälla även för dylika

slangar.

Vad beträffar andra slag av slangar, av vilka de viktigaste är vanliga

brandslangar av lin eller hampa, anser kommittén, som finner dylika artiklar

närmast vara att jämställa med vävnader av nämnda textilmaterial men

i fråga om manufaktureringsgrad ligga något under genomsnittet för vanliga

vävnader, en tull av 14 % innebära ett lämpligt tullskydd.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation följande.

Beträffande brandslang synes oss skäl icke ha framförts för att förstärka

tullskyddet i sådan utsträckning, som den av kommittémajoriteten beräknade

normaltullsatsen skulle innebära. Vi föreslår en tull av 8 %, vilket

innebär fyra gånger nu utgående tull.

Yttranden

Beträffande slangar med invändig beläggning anför Textilrådet

följande.

Under de väl två år som förflutit sedan tullskyddet för brandslang diskuterades

med tulltaxekommittén har i kommittéyttrandet omnämnd försökstillverkning

av belagd slang resulterat i anläggandet av en fabrik för

tillverkning därav. Kapaciteten inom denna kommer innan den nya tulltaxan

hunnit träda i kraft att uppgå till ungefär 60 % av det svenska behovet.

Gjorda undersökningar av marknaden visa, att lanserandet av den

svenskproducerade slangen på marknaden med största sannolikhet kommer

att medföra en icke obetydlig reducering av priserna för importprodukterna.

Denna slangs manufaktureringsgrad kommer att ligga icke obetydligt över

manufaktureringsgraden för annan slang. Normaltullsatsen kommer att

uppgå till något över 12 %. I likhet med vad som från industrihåll påyrkades

vid hearing inför kommittén anser Textilrådet att denna slang bör få

samma tullskydd som annan slang, d. v. s. 15 %.

Sveriges kemiska industrikontor anser beträffande samma varuslag att

ett principbeslut bör fattas om införande av tull, vilken bör sättas till 14 %,

d. v. s. samma tull som föreslagits beträffande icke belagda slangar; i avvaktan

på alt varan i fråga blivit föremål för väsentlig produktion inom

landet kan tullen suspenderas.

Vad beträffar andra slangar framhåller Textilrådet att tillverkningen

är ytterst komplicerad och att manufaktureringsandelen absolut sett

är mycket större än för vanlig väv. De höga fasta kostnaderna samt brandslangens

karaktär av typisk beredskapsvara medför tidvis mycket pressande

utländsk konkurrens. Rådet anser del motiverat att brandslang får samma

skydd som motsvarande vävnad, d. v. s. 15 % av värdet.

s. 550 Kontrollera mot PDF

550

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges grossistförbund ansluter sig däremot i fråga om detta varuslag

till det av reservanterna framförda yrkandet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Tullen för brandslangar i allmänhet höjdes år 1955 i den utsträckning

som är medgiven i förordningen om rätt för Kungl. Maj :t att åsätta särskild

tullavgift. Enligt min uppfattning kan emellertid den tull av 8 % av värdet,

som därigenom provisoriskt fastställdes, icke anses tillfredsställande avvägd

i förhållande till den allmänna nivå som karakteriserar nämnda beslut. Jag

finner sålunda skäl tala för en viss jämkning av tullsatsen och föreslår att

den bestämmes till 10 % av värdet. Med hänsyn till den numera förekommande

inhemska tillverkningen av slangar med invändig beklädnad finner

jag icke skäl undantaga dylika slangar från tillämpningen av nämnda tullsats.

59.16. Driv- och transportremmar av textilmaterial

Nuvarande tullförhållanden

Driv- och transportremmar av silke drager en tull av kr. 1: 75 per kg;

dylika remmar av annat material var vid tiden för kommitténs arbete belagda

med en tull av 35 öre per kg, men tullen har genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift ändrats till 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner tullen lämpligen böra upptagas till samma belopp som

föreslagits för remmar impregnerade eller belagda med gummi eller 10 %

av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i en reservation liksom

för remmar impregnerade eller belagda med gummi en tull av 6 % av värdet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund uttalar sin anslutning till reservanternas uppfattning

beträffande detta varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Inom tulltaxekommittén har enighet rått om att hithörande remmar bör

draga samma tull som remmar av gummi. Med biträdande av denna upp
-

s. 551 Kontrollera mot PDF

551

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

fattning och med hänvisning till mitt förslag beträffande sistnämnda varuslag

(jfr nr 40.10) förordar jag en tull av 10 % av värdet.

59.17. Andra textilvaror för tekniskt bruk

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda

med olika vikttullar. Av dessa kvarstår den för flertalet varor innehållande

silke gällande tullen 6 kronor per kg. För övriga varor har tullen genom

1955 års beslut om särskild tullavgift eller i anledning av GATT-förhandlingar

ändrats och utgår numera, för maskinfilt innehållande högst 20 %

syntetsilke med 18 %, för maskinfilt av ull eller bomull med 8 %, för andra

vävnader med 12—13 % samt för konfektionerade artiklar med 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en enhetlig tullsats av 12 % av värdet med följande

motivering.

Från produktionsteknisk synpunkt torde i regel icke föreligga sådana skiljaktigheter

mellan vävnader för tekniskt bruk och andra vävnader att en lägre

tullsats i förhållande till varuvärdet på grund därav är motiverad. Emellertid

rör det sig här otvivelaktigt om specialartiklar, för vilka avsättningsförhållandena

kan vara helt annorlunda än för exempelvis beklädnadstextilier.

Beträffande det utan jämförelse viktigaste varuslaget inom denna varugrupp,

nämligen maskinfilt av ull, domineras sålunda den inhemska marknaden

av den svenska produktionen, vilken år 1952 uppgick till 33 mkr, under

det att importen stannade vid ett belopp av 1,8 mkr. Det vill synas som

om den inhemska produktionen, trots att tullen är mycket låg, väl har hållit

sin ställning på marknaden. Under sådana förhållanden har kommittén icke

ansett motiverat att här tillgripa en tull av den storlek, som föreslagits beträffande

yllevävnader i allmänhet, men å andra sidan icke heller ansett

lämpligt att avvika alltför mycket från vad som eljest tillämpas på textilområdet.

Kommittén har funnit en tullsats av 12 % innebära en ändamålsenlig

avvägning. En tullsats av denna storlek har ansetts lämplig även för

andra till bär ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar. I fråga om varor av

rayonsilke kan den förefalla väl låg, men detta material torde endast sällan

finna användning för artiklar av här ifrågavarande slag, varför det icke synts

nödvändigt att införa en särskild underrubrik med högre tull för sådana

artiklar. Även för varor av syntetsilke kan tullen måhända bli väl låg, sedan

den förutsatta suspenderingen av syntetsilketullen upphört, men prövningen

av denna fråga torde kunna anstå till dess saken blir aktuell. Självfallet

kan under en rubrik av den karaktär varom här är fråga förekomma varuslag,

som icke eller endast i obetydlig omfattning är föremål för inhemsk

tillverkning, men kommittén har icke funnit tillräckliga skäl att av denna

anledning bryta ut något särskilt varuslag.

Ledamöterna Gustafsson och Wcsterlind anför följande reservation mot

den föreslagna tullsatsen.

I likhet med kommittémajoriteten anser vi, att andra för tekniskt bruk

avsedda textilvaror i allmänhet icke företer några likheter i avsättningsför
-

s. 552 Kontrollera mot PDF

552

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

hållandena med andra textilvaror. Då industrin också under nuvarande tullförhållanden

synes vara konkurrenskraftig bör ett tullskvdd om 10 % vara

fullt tillräckligt.

Yttranden

Handelskammaren i Göteborg refererar ett uttalande från importörer av

maskinpackningar, vari påyrkas enhetlig tulltaxering av maskinpackningar

och tätningsplattor.

Sveriges grossistförbund anser att tullsatsen för maskinfilt samt silkeband

för tekniskt bruk bör begränsas till högst 10 % av värdet och att tullfrihet

bör medges för mangelbeklädnad (s. k. padding) samt bomullsfilt

med en bredd överstigande 2 m, vilka sistnämnda varuslag uppges icke vara

föremål för inhemsk tillverkning.

Textilrådet framhåller beträffande maskinfilt av ull att denna vara bör

erhålla samma tullskydd som annan yllevävnad. Varan utgör en ovanligt

högförädlad produkt, som har högre normaltullsats än vanlig vävnad. Fölen

uppjustering av den föreslagna tullsatsen talar även det förhållandet att

tullsatsen skall gälla jämväl för maskinfilt innehållande konstfibrer, för vilken

filt den föreslagna tullsatsen innebär en avsevärd sänkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Här ifrågavarande artiklar faller i nuvarande tulltaxa under många olika

rubriker. Då de i den nya taxan samlats i en särskild position, torde de i

enlighet med vad tulltaxekommittén enhälligt förordat böra åsättas en enhetlig

tullsats. Denna synes tills vidare böra, på sätt i regel skedde vid 1955

års beslut, fastställas i enlighet med reservanternas förslag. Jag förordar således

vid denna rubrik en tullsats av 10 % av värdet.

Kap. 60. Trikåvaror

60.01—60.04. Trikåväv samt vantar, strumpor och underkläder av trikå

Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete belagda med olika vikttullar, och dessa kvarstår beträffande varor

av silke med undantag av strumpor av syntetsilke; sålunda utgår tull

för strumpor av rayonsilke med kr. 20: — per kg, för underkläder av

syntet- eller rayonsilke med kr. 9: — per kg, för andra varor av synteteller

rayonsilke med kr. 12: — per kg och för varor av natursilke med kr.

30:— per kg. För övriga hithörande varuslag har tullen genom 1955 års

beslut om särskild tullavgift ändrats, beträffande strumpor av syntetsilke

s. 553 Kontrollera mot PDF

553

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

till 15 % av värdet och beträffande trikåvaror av annat material än silke till

14 % av värdet; sistnämnda tullsats är i viss utsträckning kombinerad med

minimitullar av kr. 3: 50 eller 4: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet för varor av syntet- eller

rayonsilke och 15 % av värdet för varor av annat material (under den tid då

tullen på syntetsilke är suspenderad skulle dock tullen på varor av detta

material reduceras, för strumpor av kräpperat garn till 8 %, för andra

strumpor till 16 % och för övriga artiklar till 11 % av värdet); förslaget motiveras

sålunda.

Enligt vad som framgår av det inledande avsnittet till kap. 50—60 har

kommittén ansett skäl föreligga att vid avvägningen av textilindustrins

tullskydd godtaga en nivå något över normaltullsatsen och i stort sett behandla

trikåvaror och vävnader efter samma grunder. Beträffande trikåvaror

har kommittén emellertid funnit det möjligt att tillämpa en enhetlig

tullsats för artiklar av annat material än rayon- och syntetsilke. Denna tullsats

har med hänsyn till att trikåvaror genomsnittligt företer en något högre

manufaktureringsgrad än vävnader satts till 15 % av värdet mot 14 % beträffande

flertalet vävnader. Tullsatsen i fråga tar närmast sikte på underkläder

men bör äga tillämpning för artiklar hänförliga till samtliga nr

60.01—60.04. För artiklar av rayon- och syntetsilke med undantag av strumpor

har kommittén funnit tullen böra fastställas till samma belopp som

föreslagits för vävnader av nämnda material eller 20 % av värdet.

Vad särskilt beträffar tullen på strumpor av syntetsilke påpekar kommittén

att förslaget innebär en mycket betydande höjning av tidigare utgående

tull; denna låg emellertid enligt kommitténs uppfattning på en i förhållande

till tullen på andra silkevaror anmärkningsvärt låg nivå. Kommittén

finner därför icke berörda omständighet ge anledning till avvikelse från

den för trikåvaror av rayon- och syntetsilke i allmänhet föreslagna 20 %

tullen. Den reduktion av nämnda tullsats som bör inträda under den tid då

tullen på garn av syntetsilke är suspenderad kommer emellertid på grund

av skiljaktigheter i garnets andel av varuvärdet att avvika från vad som

föreslagits beträffande andra trikåvaror; enligt det förebragta kalkylmalerialet

bör tullfriheten för garnet medföra en nedsättning av tullen till 8 %

för strumpor av kräpperat garn och 16 % för andra strumpor.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation, att de

med hänsyn till sina förslag på övriga textilområden funnit en tullsats av

14 % lämpligt avvägd. Med deras förslag beträffande tullen på garn av syntet-

och rayonsilke kan nämnda tullsats tillämpas även på hit hänförliga varor

av dessa material. Under den tid då tullen på syntetsilke förutsättes

vara suspenderad föreslår reservanterna följande tullsatser för varor av

detta material, nämligen för strumpor av kräpperat garn 6 %, för andra

strumpor 11 %, samt för övriga artiklar 8 % av värdet.

s. 554 Kontrollera mot PDF

554

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år J958

Yttranden

Kommerskollegium anser tullsatserna för syntetsilkestrumpor böra omprövas

till följd av prisfall på syntetsilket.

Textilrådet påyrkar en tullsats av 25 % av värdet för varor av synteteller

rayonsilke och 18 % av värdet för varor av bomull men accepterar

15 % för varor av ull (under tiden för suspenderingen av tullen på syntetsilke

bör enligt rådets uppfattning tullen på varor av detta material reduceras

till 15 % av värdet); vidare yrkar rådet att värdetullarna kombineras med

specifika minimitullar.

Rådet framhåller att lönsamheten för trikåindustrin i princip företer

ungefär samma bild som för övrig textilindustri. Den för flertalet andra

textilbranscher markanta försämringen under senare år har dock icke varit

lika markerad för trikåindustrin som helhet betraktad. Denna något gynnsammare

utveckling anses utan tvekan bottna i att de år 1955 införda provisoriska

värdetullarna kombinerades med vissa minimivikttullar på bl. a. bomullstrikå.

Vad beträffar avvägningen av tullskyddet förmodar textilrådet att en bidragande

orsak till att kommittén stannat vid en tullsats om 15 % för

trikåvaror av annat material än silke torde ha varit, att trikåvaror av ull

bundits vid just denna nivå i GATT. Någon ändring av denna tullsats påyrkas

heller icke av industrin. Att på grund härav ge även trikåvaror av bomull

ett så lågt tullskydd finner rådet däremot icke motiverat. Då bomullsvaror

dels har en normaltullsats, som med några enheter överstiger normaltullsatsen

för ylletrikå, dels icke är bundna i GATT, dels är utsatta för betydligt

starkare utländsk konkurrens än ylletrikå, torde alla skäl tala för

en högre tull. Beträffande varor av silke åberopas likartade förhållanden.

Vad särskilt angår silkestrumpor framhålles vidare artiklarnas karaktär av

internationell konsumtionsvara, fraktkostnadernas ringa betydelse och industrins

höga fasta kostnader genom strumpmaskinernas relativt korta ekonomiska

livslängd. Nämnda faktorer medför, anför Textilrådet, att strumpindustrin

är utsatt för oproportionerligt hård internationell konkurrens,

vilken i vissa fall är av dumpingkaraktär.

Förslaget angående tullen på varor av syntetsilke under den tid syntetsilketullen

är suspenderad motiveras med att tullen under denna tid i analogi

med vad som föreslagits beträffande vävnader bör sättas på samma

nivå som för trikåvaror i allmänhet.

Beträffande den av kommittén föreslagna uppdelningen av syntetsilkestrumpor

under den tid, då tullen på garn av syntetsilke är suspenderad,

framhåller rådet att den skillnad i pris som förelegat mellan kräppgarn

och annat garn och som föranlett den gjorda uppdelningen tenderar att

försvinna. Rådet anser därför, att det icke längre är motiverat att göra någon

åtskillnad i tullhänseende mellan olika slag av syntetsilkestrumpor.

Mot bakgrunden av de goda erfarenheter man haft av de minimivikttullar,

vilka vid vissa positioner kompletterar de provisoriska värdetullarna,

anser Textilrådet det synnerligen angeläget att även övriga trikåpositioner,

s. 555 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

555

där våra GATT-åtaganden icke utgör hinder för en sådan anordning, kombineras

med specifika minimitullar, i fråga om strumpor beräknade efter

dussin par.

Svenska textilarbetareförbundet ansluter sig till det av Textilrådet framförda

kravet på specifika minimitullar.

Skånes handelskammare framför beträffande strumpor av syntetsilke i

huvudsak samma synpunkter som textilrådet; under suspenderingstiden bör

tullen å detta varuslag enligt handelskammarens mening utgå med 20 %

av värdet.

Sveriges grossistförbund ifrågasätter tullfrihet för bomullsvantar under

åberopande av att inhemsk tillverkning icke förekommer i nämnvärd omfattning

och Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening framför

med liknande motivering yrkande om låg tull på trikåvantar i allmänhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Varor av annat material än silke bör, enligt principen att tills vidare bibehålla

1955 års tullsatser, beläggas med en tull av 14 % av värdet. Den år

1955 för vissa artiklar genomförda anordningen med minimitull har huvudsakligen

åsyftat underkläder och torde tills vidare böra bibehållas för detta

varuslag (nr 60.04).

Även beträffande strumpor av syntetsilke (bl. a. nylonstrumpor), vilka

är den enda silkevara som beröres av 1955 års beslut, förordar jag att tullskyddet

bibehålies vid sin då bestämda nivå. Det bör emellertid observeras

att den härvid fastställda tullsatsen, 15 % av värdet, motsvarar ungefär

18 % av värdet vid den av mig i princip föreslagna garntullen och 14 % av

värdet vid den förutsedda suspenderingen av garntullen. I enlighet härmed

förordar jag för strumpor av syntetsilke en tullsats av 18 % av värdet med

reduktion till 14 % under suspenderingstiden.

För andra varor av syntetsilke finner jag 14 % av värdet utgöra en lämpligt

avvägd tull, under suspenderingstiden dock reducerad till 8 % av värdet.

Vad slutligen beträffar varor av rayonsilke biträder jag tulltaxekommitténs

förslag om en tull av 20 % av värdet.

60.05. Överkläder av trikå

Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar var vid tiden för tulltaxekominitténs arbete belagda med

olika vikttullar, och tullen utgår fortfarande för varor av natursilke med

kr. 30:— per kg och för varor av syntet- eller rayonsilke med kr. 12: —

per kg; för varor av annat material än silke har tullen genom 1955 års

beslut om särskild tullavgift ändrats till 14 % av värdet, beträffande vissa

artiklar i förening med minimitullar av kr. 3: 50 eller 4: 50 per kg.

s. 556 Kontrollera mot PDF

556

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 17 % av värdet för varor av syntet- eller

rayonsilke och 15 % av värdet för varor av annat material (under den tid

då tullen på syntetsilke är suspenderad skulle dock tullen på varor av detta

material reduceras till 15 % av värdet); förslaget motiveras med att ifrågavarande

artiklar i regel är att anse som alster av konfektionsindustri, och

tullsatserna överensstämmer med dem som kommittén under kap. 61 föreslår

för nämnda industris produkter.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin reservation

under kap. 61 en tull av 14 % av värdet (varor av syntetsilke 12 %

under suspenderingstiden).

Yttrande

Textilrådet anser att överkläder av silketrikå bör draga samma tull som

underkläder av detta material. Tillverkningsprocess, användningssätt och

normaltullsats är praktiskt taget desamma för en herrskjorta, vilken hänföres

till underkläder, som för en damblus, vilken klassificeras som överkläder.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

För varor av annat material än silke torde, i enlighet med principen att

tills vidare bibehålla 1955 års tullsatser, böra upptagas en tull av 14 % av

värdet. Vad beträffar den år 1955 genomförda anordningen med minimitullar,

vilken kan komma i tillämpning för vissa hithörande varuslag, har

denna i första hand åsyftat underkläder (nr 60.04). Enligt min uppfattning

finnes icke tillräckliga skäl att bibehålla anordningen vid förevarande rubrik.

I fråga om varor av silke förordar jag, i överensstämmelse med den av

tulltaxekommittén angivna principen, samma tullsatser som för konfektionsartiklar

av motsvarande material (jfr kap. 61), nämligen för varor av

syntetsilke 14 % av värdet, med reduktion till 12 % av värdet under suspenderingstiden,

och för varor av rayonsilke 17 % av värdet.

60.06. Trikåväv och andra trikåvaror, innehållande gummi

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick för dessa varor olika vikttullar,

vilka fortfarande är i kraft för varor av silke (kr. 4:— eller 6: —

per kg); för varor av annat material har tullen genom 1955 års beslut om

särskild tullavgift ändrats till 12 % av värdet.

s. 557 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

557

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 18 % av värdet för varor

av syntet- eller rayonsilke och 14 % av värdet för varor av annat material

(under den tid då tullen på syntetsilke är suspenderad skall dock

tullen även för varor av dylikt silke utgå med 14 % av värdet).

Kommittén framhåller att här ifrågavarande varor står mycket nära gummielastiska

vävnader, vilka är upptagna i kap. 59 och för vilka där föreslagits

tullsatser av 18 % för varor innehållande rayon- eller syntetsilke och

14 % för andra varor. Med hänsyn till de svårigheter och olägenheter som

skulle vara förenade med ett särskiljande av dessa varuslag har kommittén

funnit övervägande skäl tala för att nämnda tullsatser tillämpas även

vid förevarande rubrik.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation följande.

Även om det ur vissa synpunkter kan vara lämpligt att likställa hithörande

artiklar med gummielastiska vävnader — för vilka vi föreslagit tullsatser

av 14 och 12 % av värdet — har vi med hänsyn till önskvärdheten

av att tillämpa en enhetlig tullsats för hela kap. 60 funnit övervägande skäl

tala för att rubriken i dess helhet åsättes en tull av 14 % (för artiklar av

syntetsilke dock 10 % under suspenderingstiden).

Yttranden

Under nr 60.01—60.04 redovisade yttranden av vissa remissinstanser gäller

i tillämpliga delar även här ifrågavarande position.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs uppfattning att hithörande varor bör

beläggas med tull efter samma grunder som elastiska vävnader; beträffande

tullsatsernas storlek torde jag få hänvisa till vad som anförts under nr 59.13.

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill

Allmänna synpunkter

Nuvarande tullförhållanden

Tullen på hithörande varuslag utgick vid tiden för tulltaxekommitténs arbete

efter olika vikttullsatser; genomsnittstullen år 1950 har av tulltaxekommittén

angivits till ca 15 % på produktionen räknat och ca 10 % på importen

räknat. Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullsatserna

för varor av annat material än silke ändrats till i regel 12 % av värdet

för herrkonfektion och 14 % av värdet för andra varor.

s. 558 Kontrollera mot PDF

558

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år i958

Tulltaxekommittén

Kommittén redovisar inledningsvis vissa beräkningar angående tullskyddsförhållandena

på detta område. Enligt dessa beräkningar skulle konfektionsindustrins

neUotullskydd år 1954 genomsnittligt sett ha uppgått till

omkring 7 % av varornas värde, vilket ungefär motsvarar nettotullskyddet

vid tillämpning av normaltullsatserna på såväl textil- som konfektionsindustrins

produkter, och även handelns hos kommittén framställda yrkanden

beträffande textil- och konfektionsartiklar skulle innebära ett nettotullskydd

för konfektionsindustrin av ungefär denna nivå, under det att industrins

motsvarande yrkanden skulle innebära ett avsevärt högre tullskydd

(ca 11 % av värdet).

Härefter anför kommittén beträffande avvägningen av tullskyddet bl. a.

följande.

Konfektionsindustrin torde i de flesta länder vara en typisk heminamarknadsindustri,

och i vårt land behärskas marknaden helt av den inhemska

produktionen. Någon omständighet av beskaffenhet att rent allmänt motivera

ett högre tullskydd för denna industri än genomsnittet torde icke föreligga.

Importökningen under den senaste tiden förändrar icke bilden i stort

och utgör enligt kommitténs uppfattning icke skäl för ett starkare tullskydd.

Framhållas må å andra sidan att nära samband råder mellan textiloch

konfektionsindustrierna, varför ett stöd åt textilindustrin genom ökat

tullskydd skulle kunna bli illusoriskt, om icke även konfektionsindustrin

i stort sett kunde hålla sin ställning på marknaden. Kommittén har med

hänsyn bl. a. till denna omständighet icke heller funnit skäl föreligga att i

stort sett underskrida normaltullnivån. Denna ligger omkring 17 % för

varor av rayon- eller syntetsilke och omkring 14 å 15 % för varor av annat

material.

Emellertid föreligger vissa olikheter mellan skilda områden av konfektionsindustrin,

varför kommittén anser det befogat att på vissa punkter avvika

från normaltullsatsen; dylika spörsmål behandlas i det följande under

resp. positioner.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför beträffande detta kapitel

följande reservation.

Med de av oss föreslagna vävnadstullarna blir den skillnad som teoretiskt

kan vara motiverad mellan varor av silke och av annat material så

ringa att den enligt vår uppfattning icke kan uppväga de praktiska olägenheterna

av en differentierad tull. Vi föreslår därför en enhetlig tull av 14 % för

till detta kapitel hänförliga artiklar i allmänhet. För mansöverkläder (nr

61.01), näsdukar (nr 61.05) och schalar etc. (nr 61.06) av annat material än

syntet- eller rayonsilke anser vi det dock tillräckligt med en tull av 12 %.

Beträffande dylika överkläder har vi nämligen, i likhet med kommittémajoriteten,

funnit konkurrensförhållandena vara sådana, att en tullsats uppgående

till den av kommittémajoriteten beräknade normaltullsatsens storlek

icke torde vara nödvändig, och i fråga om näsdukar och schalar har vi,

likaledes i överensstämmelse med kommittémajoritetens uppfattning, ansett

tullen böra upptagas till samma belopp som beträffande vävnader. Under

den tid då tullen på syntetsilke förutsättes vara suspenderad föreslår

vi att 14 % tullen för artiklar av sådant material reduceras till 12 % (beträffande

näsdukar och schalar etc. till 10 %).

s. 559 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

559

Yttranden

Stockholms handelskammare uttalar sin anslutning till reservanternas

förslag. Handelskammaren framhåller härvid, att kommittémajoriteten och

reservanterna är ense om konfektionsindustrins nettotullskydd; skiljaktigheterna

hos de båda förslagen beror på olika uppfattning i fråga om tullarna

för konfektionsindustrins råvaror, d. v. s. de egentliga textiltullarna.

Sveriges köpmannaförbund tillstyrker likaledes reservanternas förslag,

dock i kombination med specifika maximitullsatser. Vidare anser förbundet

att tullfrihet ur alla synpunkter är motiverad för originalmodeller för modets

anpassning.

Konfektionsindustriföreningen vidhåller sina tidigare till tulltaxekommittén

framförda krav (vilka enligt vad som framgår av förut lämnade uppgifter

skulle innebära tullsatser som med i genomsnitt 4 enheter överstiger

de av tulltaxekommittén föreslagna).

Föreningen anmärker särskilt på att skillnaden mellan vävnadstullarna

och tullsatserna på de konfektionerade artiklarna är praktiskt taget obefintlig

och i vissa fall negativ, ett förhållande som icke lär återfinnas i någon

utländsk tulltaxa. Mest markant är nämnda förhållande beträffande silkevaror,

där tullsatsen för färdigvarorna understiger halvfabrikatens med tre

procentenheter. Enligt industrins bestämda uppfattning bör konfektionsartiklarna

åtminstone ha samma tullsats som materialet.

Till stöd för sin uppfattning anför föreningen bl. a. att importen sedan år

1953 fördubblats, medan någon motsvarande ökning icke inträtt på produktionssidan.

Den ökade importen har man sökt hålla tillbaka genom avkall

i fråga om priser, varigenom branschens räntabilitet genomgått en successiv

försämring med resultat att ett antal konfektionsindustriföretag fått

lägga ned sina rörelser. Den ökning i konsumtion och efterfrågan som kan

förutses på längre sikt befarar man komma att täckas genom ökad import

till följd av de tullpolitiska handikappen (låga tullar på hemmamarknaden

och höga tullar på exportmarknaderna).

Vidare framhåller föreningen att det manuella arbetet inom konfektionsindustrin

spelar större roll än inom de flesta andra industrier, varigenom

vårt höga löneläge fått motsvarande större betydelse. Det torde vara orealistiskt

att tro att svensk konfektionsindustri med den belastning avsevärt

lägre tullar och högre läner än omvärlden medför skulle vara så mycket

effektivare än andra länders industri att den i längden skall kunna bibehålla

sin nuvarande position på marknaden. Den importökning industrin

befarar till följd av en felaktig avvägning av tullskyddet kommer enligt

föreningens åsikt att medföra allvarliga konsekvenser för vår valutabalans,

varigenom en återuppbyggnad av den svenska konfektionsindustrin blir nödvändig

i en relativt nära framtid.

Mot de på sina håll uttalade farhågorna för återverkningar på prisnivån

anför föreningen, att de föreslagna tullsatserna kommer att möjliggöra en

inhemsk rationell produktion, som erfarenhetsmässigt är en importprispressande

faktor av stora mått.

s. 560 Kontrollera mot PDF

560

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Svenska beklädnadsarbetareförbundet anser att det till följd av svårigheterna

att på längre sikt bedöma konfektionsindustrins behov av tullskydd

är lämpligt att frågan ägnas fortlöpande uppmärksamhet genom en tullberedning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå principen att tills

vidare i stort sett bibehålla de år 1955 bestämda tullsatserna, vilka innebär

ett nettotullskydd för konfektionsindustrin av ungefär samma storlek som

enligt tulltaxekommitténs förslag. Även vad beträffar varor som icke beröres

av 1955 års beslut, d. v. s. varor av rayon- eller syntetsilke, kan jag

i huvudsak ansluta mig till kommitténs uppfattning i fråga om storleken

av konfektionsindustrins nettotullskydd.

61.01. överkläder för män eller gossar

Nuvarande tullförhållanden

Kläder av material innehållande silke är belagda med tullsatser mellan

kr. 6:— och 50:— per kg; även kläder av annat material drog vid tiden

för tulltaxekommitténs arbete tull efter vikten, men genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 17 % av värdet för varor av syntet- eller

rayonsilke och 13 % av värdet för varor av annat material (för varor av

syntetsilke dock 15 % under den tid då tullen på nämnda material är suspenderad).

Enligt kommitténs beräkningar skulle en tillämpning av normaltullsatserna

i fråga om de viktigaste hithörande artiklarna, nämligen ylle- och

boinullskonfektion, innebära en avsevärd höjning av den nuvarande tullen,

och detta gäller icke blott bruttotullen (från ca 11 % år 1950 och ca 9 % år

1954 till 14 å 15 %) utan även konfektionsindustrins nettotullskydd (från

4 å 5 % år 1950 och 3 å 4 % år 1954 till ca 7 %). Då herrkonfektion torde

vara den gren av nämnda industri som är minst utsatt för utländsk konkurrens,

synes, anser kommittén, anledning icke föreligga att vidtaga en så

stor tullhöjning, utan kommittén föreslår en jämkning nedåt av normaltullsatsen

till 13 % av värdet. Denna tullsats anser kommittén kunna tillämpas

jämväl för artiklar av annat spånadsämne med undantag av rayon- och syntetsilke.

För varor helt eller till huvudsaklig del bestående av rayon- eller syntetsilke

(t. ex. morgonrockar) innebär förslaget samma tullsats som för damkonfektion

av sådant material (jfr nr 61.02).

s. 561 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj.ts proposition nr 90 år 1958

561

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår enligt sin under allmänna

synpunkter återgivna reservation en tull av 14 % av värdet för varor av

syntet- eller rayonsilke och 12 % av värdet för varor av annat material (för

varor av syntetsilke 12 % under suspenderingstiden).

Yttranden

Konfektionsindustriföreningen yrkar samma tullskydd för herrkonfektion

som för annan konfektion (jfr följande positioner). Importtryck, konkurrensfrågor

och andra förhållanden för herrkonfektion avviker enligt föreningen

icke på något sätt från övrig konfektion. Föreningen erinrar även

om att i fråga om vissa artiklar den enda skillnaden mellan herr- och damplagg

ligger i knäppningen och finner det absurt att knäppningsförhållandena

skall motivera en differens i tullskyddet på 2 procentenheter.

Skånes handelskammare delar de av konfektionsindustrin framförda synpunkterna

på avvägningen av tullskyddet mellan herr- och damkonfektion.

Härjämte erinras om de yttranden rörande konfektionsindustrins produkter

i allmänhet som redovisats i avsnittet med allmänna synpunkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I fråga om varor av annat material än syntet- eller rayonsilke förordar

jag i enlighet med vad tidigare anförts att den år 1955 bestämda tullsatsen

12 % av värdet tills vidare bibehålies.

Beträffande varor av syntetsilke föreslår jag, med beaktande av det förslag

jag framlagt rörande vävnader av detta material (nr 51.04), att tullen

upptages till 14 % av värdet, med reduktion till 12 % av värdet under suspenderingstiden.

Vad beträffar varor av rayonsilke finner jag icke anledning frångå tulltaxekommitténs

förslag om en tull av 17 % av värdet.

61.02. överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn

61.03. Underkläder för män eller gossar

61.04. Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn

Nuvarande tullförhållanden

Beträffande tullförhållandena gäller vad som anförts under föregående

rubrik med den skillnaden att tidigare utgående vikttullar ändrats till

14 % av värdet för de flesta hithörande varuslagen.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 17 % av värdet för varor av syntet- eller

rayonsilke och 15 % av värdet för varor av annat material (för varor av syn86

llihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 562 Kontrollera mot PDF

562 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tetsilke dock 15 % under den tid då tullen på nämnda material är suspenderad).

Enligt kommitténs beräkningar ligger normaltullsatsen för hithörande

artiklar av annat material än rayon- eller syntetsilke vid en nivå av 14 å 15 %

brutto och 7 å 8 % netto. För varor av ull skulle tillämpningen av normaltullsatsen

enligt kommittén innebära en nedsättning av det nuvarande genomsnittliga

tullskyddet (år 1954: brutto 17 å 18 %, netto 11 å 12 %), medan

den i fråga om varor av bomull m. m. skulle innebära en höjning av

den nuvarande tullnivån (1954: brutto 8 å 9 %, netto ca 4 %).

Nedsättningen i fråga om varor av ull hänför sig i huvudsak till kappor,

under det att för klänningar av nämnda material en viss höjning skulle inträda.

Även om dylika omkastningar i tullförhållandena kan vara förenade

med vissa olägenheter, anser kommittén övervägande skäl tala för att i enlighet

med kalkylernas utslag tillämpa en enhetlig tullsats för artiklar av

ifrågavarande slag. Då den utländska konkurrensen torde ha större möjligheter

att göra sig gällande på detta område än när det gäller egentlig herrkonfektion

(nr 61.01), har kommittén icke funnit anledning att här avvika

från normaltullsatsen utan föreslår såsom nämnts en tullsats av 15 % av

värdet.

Beträffande artiklar av syntet- eller rayonsilke har den föreslagna tullen

bestämts i anslutning till normaltullsatsen för varor av rayonsilke.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår enligt sin under allmänna

synpunkter återgivna reservation en tull av 14 % av värdet för samtliga

varuslag (för varor av syntetsilke 12 % under suspenderingstiden).

Yttranden

Konfektionsindustriföreningen framhåller beträffande damkappor att produktionen

är utpräglat säsong- och modebetonad samt allt som oftast utsättes

för konkurrens genom dumpingutbud. Föreningen anser alla skäl finnas

att utnyttja föreliggande GATT-bindning om 18 % av värdet och yrkar

dessutom att tullen kombineras med minimivikttull. (Föreningens hos tulltaxekommittén

gjorda yrkanden, vilka enligt vad förut anförts vidhålles, innebar

vid här ifrågavarande rubriker en tull av 25 % av värdet för varor av

silke, 22 % av värdet för varor av annat material i förening med silke samt

17,5—20 % av värdet för övriga varuslag.) — Skånes handelskammare anser

ävenledes minimivikttull vara en tänkbar möjlighet att bereda industrin

ett dumpingskydd för vissa varor.

Härjämte erinras om de yttranden rörande konfektionsindustrins produkter

i allmänhet som redovisats i avsnittet med allmänna synpunkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 563 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

563

Departementschefen

Vad som anförts under föregående rubrik gäller även här med den skillnaden

att tullen för varor av annat material än silke i överensstämmelse

med 1955 års beslut bör upptagas till 14 % av värdet.

61.05. Näsdukar

61.06. Sjalar, scarfar, halsdukar och liknande artiklar

61.07. Slipsar och liknande artiklar

61.08. Kragar, isättningar och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av silke är belagda med olika tullsatser mellan kr. 5: 50 och 50: —

per kg; även artiklar av annat material var vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete belagda med vikttullar av varierande storlek, men genom 1955 års

beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12, 13 eller 14 % av

värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande näsdukar samt sjalar, scarfar o. d. (nr

61.05 och 61.06) samma tullsatser som för motsvarande vävnader eller 20 %

av värdet för rayon- och syntetsilkevaror samt 14 % av värdet för varor av

annat material (för varor av syntetsilke 14 % under den tid då tullen på

nämnda material är suspenderad). Slipsar (nr 61.07) anses av praktiska

skäl böra beläggas med en enhetlig tull, vilken anknutits till tullen på konfektionsartiklar

av rayonsilke (17 % av värdet). För kragar, isättningar etc.

(nr 61.08) bör enligt kommittén gälla samma tullsatser som för damkonfektion

i allmänhet, d. v. s. 17 % av värdet för rayon- och syntetsilkevaror

och 15 % av värdet för övriga varor (för varor av syntetsilke 15 % under

suspenderingstiden).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår av deras ställningstagande

beträffande andra rubriker betingade jämkningar i enlighet med den under

allmänna synpunkter återgivna reservationen.

Yttranden

Konfektionsindustri öreningen framhåller att den föreslagna tullsatsen

för slipsar innebär en sänkning av bruttotullskyddet samtidigt som råvarubelastningen

ökar. Ifrågavarande artikel skiljer sig i de flesta avseenden

icke på något avgörande sätt från sjalar, scarfar m. fl. varor i nr 61.06 och

bör i varje fall tillerkännas samma tullskydd som dessa. Liknande synpunkter

framföres av Skånes handelskammare samt av Vica kravattfabrik i den

av Stockholms handelskammare överlämnade skrivelsen.

Sveriges grossistförbund ifrågasätter tullfrihet för näsdukar av bomull

under åberopande av att tillverkning i nämnvärd omfattning icke förekommer

inom landet, och textilscktioncn inom Svenska handelsagenters förening

förordar införande av maximitull för näsdukar.

s. 564 Kontrollera mot PDF

564

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Inom tulltaxekommittén har enighet rått om att varor hänförliga till nr

61.05 och 61.06 bör jämställas med vävnader, varor hänförliga till nr 61.08

med damkonfektionsartiklar och varor hänförliga till nr 61.07 med konfektionsartiklar

av rayonsilke; jag biträder denna uppfattning och har låtit

utarbeta departementsförslaget enligt nämnda principer med användande

av de tullsatser jag föreslagit beträffande varugrupperna i fråga.

61.09. Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga artiklar innehållande silke är belagda med

tullar varierande mellan kr. 6:—- och 50:— per kg; även övriga artiklar

var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med olika vikttullar,

men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12

eller 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 17 % av värdet för varor

av rayon- eller syntetsilke samt 15 % av värdet för artiklar av annat material

(under den tid tullen på syntetsilke är suspenderad skall dock varor

därav beläggas med en tull av 15 % av värdet).

Kommittén framhåller att nuvarande tullsatser för dessa artiklar företer

mycket varierande incidenser. Det ligger därför i sakens natur att en

rationalisering av tulltaxan för åtskilliga varuslag måste innebära en avsevärd

tullsänkning och för andra en betydande tullhöjning. Kommittén finner

dock icke tillräckliga skäl föreligga att behandla dessa artiklar annorlunda

än konfektionsartiklar i allmänhet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår enligt sin under allmänna

synpunkter återgivna reservation en tull av 14 % av värdet för samtliga

varuslag (för varor av syntetsilke 12 % under suspenderingstiden).

Yttranden

Konfektionsindustriföreningen anser att tullsänkningarna för här ifrågavarande

artiklar är avgjort större och avser flerfaldigt större kvantitet

än tullhöjningarna, varigenom totalresultatet blir ett betydligt försämrat

skydd. Då vidare den utländska konkurrensen är synnerligen hård, hemställer

föreningen att tullskyddet fastställes enligt industrins tidigare till

tulltaxekommittén framställda önskemål (innebärande tullar på 17,5—30 %

av värdet) med nuvarande vikttullar som minimitullar.

s. 565 Kontrollera mot PDF

565

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Skånes handelskammare förordar, under framhållande av i huvudsak

samma synpunkter som konfektionsindustriföreningen, att tullen sättes något

högre än vad kommittén föreslagit samt att de sänkningar, som kan

komma att vidtagas i nuvarande tullskydd, genomföres successivt under en

längre tidsperiod.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

enhälliga uppfattning att varorna bör behandlas som konfektionsartiklar

i allmänhet; jag föreslår i enlighet härmed samma tullsatser som

för nr 61.02 m. fl. rubriker.

61.10. Vantar, strumpor och sockor

61.11. Ärmlappar, axelvaddar, skärp och dylika tillbehör till kläder

Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga varuslag drager tull enligt en mångfald

olika tullsatser i enlighet med vad som tidigare angivits i detta kapitel.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att ifrågavarande artiklar åsättes samma tull som

konfektionsartiklar i allmänhet, d. v. s. 17 % av värdet för varor av rayoneller

syntetsilke samt 15 % av värdet för övriga varor (för varor av syntetsilke

15 % av värdet under den tid då tullen på nämnda material är suspenderad).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår enligt sin under allmänna

synpunkter återgivna reservation en tull av 14 % av värdet för

samtliga varuslag (för varor av syntetsilke 12 % under suspenderingstiden).

Yttrande

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för bomullsvantar (jfr nr

60.02).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Vad som anförts under föregående rubrik äger tillämpning även här.

s. 566 Kontrollera mot PDF

566

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror

62.01. Res- och sängfiltar

Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar var vid tiden för kommitténs arbete belagda med olika

vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen såvitt

angår varor av ull eller bomull ändrats till 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att varorna belägges med samma tull som ylle- och

bomullsvävnader eller 14 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser tullen böra upptagas till

12 % i enlighet med deras förslag på vävnadsområdet.

Yttrande

Vad som av Textilrådet under kap. 53 anförts om yllevävnader äger i tilllämpliga

delar giltighet även beträffande filtar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Varorna bör i överensstämmelse med tulltaxekommitténs uppfattning beläggas

med samma tull som ylle- och bomullsvävnader, d. v. s. enligt vad jag

tidigare förordat med den år 1955 bestämda tullsatsen 12 % av värdet.

62.02. Sänglinne, borddukar, handdukar, gardiner m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av silke drager tull enligt en mångfald olika vikttullsatser; även

artiklar av annat material var vid tiden för kommitténs arbete belagda med

tull efter vikten, men enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår

numera värdetullar om 12—14 %.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet för varor av syntet- eller

rayonsilke och 15 % av värdet för varor av annat material (för varor av

syntetsilke dock 14 % under den tid då tullen på detta material är suspenderad).

Liksom de till föregående rubrik hänförliga varorna bör här avsedda artiklar

enligt kommitténs åsikt beläggas med tull som motsvarande vävnader.

Här föreligger emellertid större variation i fråga om materialet, i det

att förutom bomull och ull även silke samt lin och rayonull kommer i fråga.

Med hänsyn härtill skiljer kommittén mellan varor av rayon- och syntet
-

s. 567 Kontrollera mot PDF

567

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

silke och varor av annat material; för de senare har tullsatsen bestämts med

särskilt beaktande av förekomsten av linne- och rayonullsvaror.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig och förordar i

enlighet med sina förslag beträffande vävnader en tull av 14 % av värdet för

artiklar av rayon- eller syntetsilke (artiklar av syntetsilke 10 % under suspenderingstiden)

och 12 % av värdet för artiklar av annat material.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I likhet med kommittén anser jag dessa varor böra beläggas med tull som

vävnader, såvitt angår varor av annat material än silke närmast som vävnader

av lin. Jag föreslår i enlighet härmed för varor av syntetsilke en tull

av 14 % av värdet, med reduktion till 10 % under suspenderingstiden, för

varor av rayonsilke en tull av 20 % av värdet och för varor av annat material

en tull av 13 % av värdet.

62.03. Säckar och påsar för förpackning av varor

Nuvarande tullförhållanden

Begagnade säckar är tullfria; för andra varor utgick vid tiden för kommitténs

arbete olika vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift

har tullen ändrats till 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för begagnade säckar och påsar samt i övrigt

en tull av 11 % av värdet; till stöd för sistnämnda förslag anför kommittén

följande.

Enligt kommitténs uppfattning föreligger här icke samma anledning som

beträffande textilvaror i allmänhet att överskrida normaltullsatsen, vilken

redan den skulle innebära ungefär fördubbling av det nuvarande tullskyddet,

och viss tvekan har gjort sig gällande huruvida man har anledning att

höja tullsatsen upp till denna nivå. Konkurrensen från utlandet synes dock

ha skärpts under de senare åren och i vissa fall vara av mer eller mindre

duinpingartad karaktär. Även om det kan vara tveksamt i vad mån man bör

genom höjning av den vanliga tullen söka komma till rätta med företeelser

av ifrågavarande slag har kommittén med hänsyn bl. a. till detta förhållande

funnit sig icke böra underskrida normaltullsatsen. I överensstämmelse

härmed föreslås att tullsatsen för hit hänförliga jutesäckar fastställes till

11 % av värdet. Denna tullsats torde i enlighet med vad som tidigare anförts

böra tillämpas jämväl på vävnader av jute (nr 57.10). Av övriga till denna

rubrik hänförliga artiklar torde säckar av pappersgarn vara de viktigaste.

Kommittén har funnit tullen för dylika säckar böra fastställas till samma

nivå som föreslagits beträffande jutesäckar. Liksom i fråga om jute har

samma tullsats föreslagits för själva vävnaden (nr 57.12). Vad slutligen

beträffar säckar av annat material än jute- eller pappersgarn torde dessa

s. 568 Kontrollera mot PDF

568

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

vara av mindre betydelse, och kommittén har icke funnit tillräckliga skäl

föreligga att specificera dem i tulltaxan utan föreslår att tullsatsen 11 % tilllämpas

även för sådana säckar.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför följande reservation.

Beträffande säckar är enligt vår uppfattning konkurrensläget sådant, att

det icke motiverar en tullsats, uppgående till den av kommittémajoriteten

beräknade normaltullsatsen. Vi föreslår en tull av 8 %, vilket utgör en väsentlig

förstärkning av nu förefintligt tullskydd. Bland annat med hänsyn

till jordbrukets intresse avstyrkes en ytterligare tullhöjning.

Ledamoten Hansson reserverar sig ävenledes mot förslaget och anför följande.

Importincidensen för nya jutesäckar är 5,7 % om man räknar med importvärdet

1953, varför den av kommittén föreslagna tullen utgör ungefär

en fördubbling av den nuvarande. Den svenska industrin på detta område

torde vara väl skyddad genom den nu utgående tullsatsen, vilket uppgifter

angående importpriserna för utländska säckar av motsvarande kvalitet utvisat.

Därest ett prisfall skulle uppstå på den internationella jutemarknaden

torde konkurrensläget icke förändras därav, enär detta kommer den svenska

producenten till godo i form av sänkta råvarupriser.

Vad beträffar jutesäckar av indiskt fabrikat är dessa så väsentligt skiljaktiga

gentemot de europeiska att någon konkurrens därifrån ej bör medräknas.

Någon anledning att ur beredskapssynpunkt uppehålla en högre prisnivå

för att vara bättre skyddad i ett krisläge torde ej finnas, särskilt som industrin

då har svårt att importera råvarorna.

Enligt min uppfattning bör därför tullen för nya säckar fastställas till

samma nivå som nu gällande eller 6 %.

Yttranden

Textilrådet anser det ofrånkomligt med en tull av minst 15 % av värdet,

därest man vill bibehålla en inhemsk produktion på detta område.

Rådet vänder sig mot kommitténs uttalande att det beträffande säckar

icke föreligger samma anledning som beträffande textilvaror i allmänhet

att överskrida normaltullsatsen. Lönsamhetsutveckling, importtrend etc.

företer samma bild som för övriga textilvaror. Rådet framhåller även att de

råvaruproducerande länderna bedriver en råvarupolitik, som är direkt diskriminerande

mot andra länder; diskrimineringen anses motsvara en 14 %-ig

tull på råvaran. Produktionen av färdigvarorna i ifrågavarande länder är

högklassig och kvaliteten fullt jämförbar med vad som kan åstadkommas i

Europa.

Vidare framhåller rådet att jutesäckar är en typisk säsongvara, som tillverkas

under en längre period, men vars avsättning sker under några hektiska

höstveckor. En felslagen skörd på någon större marknad ute i världen

(vars skörd mognar tidigare än den svenska) innebär att den svenska marknaden

utsättes för onormalt hård importkonkurrens. Som en följd härav

måste den svenska produktionen dragas ned och kan ett följande år icke

täcka det svenska behovet.

s. 569 Kontrollera mot PDF

569

Kurigl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

De rådande svårigheterna för den svenska produktionen är enligt textilrådets

uppfattning av sådan storleksordning att ett tullskydd av kommittéförslagets

höjd med största sannolikhet omöjliggör fortsatt inhemsk produktion.

Förutom det begärda tullskyddet kan det med tanke på de råvaruproducerande

ländernas pris- och tullpolitik bli nödvändigt att för import från

ifrågavarande länder införa särskilda utjämningsavgifter.

Skånes handelskammare anser att de råvaruproducerande ländernas prispolitik

talar för någon höjning av den föreslagna tullsatsen och hemställer,

att frågan om tullsatsernas höjd för produkter av jute — såväl garner och

vävnader som säckar — göres till föremål för förnyat övervägande under

beaktande av detta förhållande.

Svenska textilarbetareförbnndet föreslår i den av Landsorganisationen

överlämnade skrivelsen under åberopande av enahanda skäl att samma tullsatser

tillämpas på juteområdet som på linneområdet.

Sveriges grossistförbund påyrkar en tull av 8 % av värdet och åberopar

till stöd härför en skrivelse från Svenska säck AB, Handelsaktiebolaget Ultramare

samt Jean O. Erikson & Co. Företagen i fråga framhåller bl. a. att

kommittébetänkandet ger en oriktig uppfattning om importutvecklingen genom

att utgå från 1950 års import; i jämförelse med åren 1948 och 1949 har

importen avsevärt sjunkit. Vidare bestrider de bl. a. förekomsten av dumping.

Företagen anser att en tull av 8 % av värdet skulle ge rättvisa åt

bägge parter i form av ett avsevärt förbättrat tullskydd för den inhemska

juteindustrin och en möjlighet till fortsatt existens för importörerna. En

naturlig balans mellan import och inhemsk tillverkning skulle uppnås och

den svenske konsumenten skulle därigenom kunna tillföras ett billigt emballage.

I detta sammanhang torde få anmälas en tidigare av Svenska textilarbetareförbundet

efter 1955 års tullhöjning gjord framställning om undersökning

av möjligheterna att införa ett bättre tullskydd för juteindustrin. Framställningen

i fråga är närmast föranledd av ett större köp av indiska säckar, som

verkställts av en av jordbrukets organisationer. Vissa jämförande prisuppgifter

lämnas, varjämte redogöres för permitteringar, som förekommit inom

branschen. Enligt förbundets mening bör juleindustrin icke komma i ett

sämre läge än annan textilindustri, och med hänsyn till att jordbruket åtnjuter

betydligt större skydd såväl i tullhänseende som i andra hänseenden

vore det, anser förbundet, även ur den synpunkten rimligt, att den inhemska

juteindustrin tillerkändes ett effektivare tullskydd. — Framställningen

i fråga har föranlett en skrivelse från Svenska säck AB, Handelsaktiebolaget

Ultramare och Jean O. Erikson & Co, d. v. s. samma företag som

åberopas i det förut berörda remissyttrandet av Sveriges grossistförbund.

Företagen lämnar här vissa kompletterande upplysningar angående prisförhållandena

och framhåller att den prisdifferens som föreligger mellan svenska

och indiska jutesäckar är väl motiverad med hänsyn till utförandet.

Den svenske konsumenten är väl medveten om detta och använder därför

indiska säckar endast för speciella ändamål. De säckar som kvalitetsmässigt

s. 570 Kontrollera mot PDF

570

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

närmast kan jämföras med de svenska är av tyskt ursprung. Gentemot dessa

har den inhemska industrin enligt företagens uppfattning icke några svårigheter

att hävda sig. Svårigheterna för den svenska juteindustrin anses närmast

vara att hänföra till vissa rationaliseringar inom jordbruket.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå den eljest i allmänhet tillämpade

principen att tills vidare bibehålla de år 1955 bestämda tullsatserna; jag

förordar därför att tullen upptages till 10 % av värdet för detta varuslag.

62.04. Presenningar, segel, markiser m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med

olika vikttullar, men enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår tullen

numera i regel med 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet; förslaget sammanhänger

med att en tullsats av denna storlek föreslagits för lin- och hampvävnader

samt för kläder av annat material än rayon- och syntetsilke.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig och föreslår med

hänsyn till sina förslag i övrigt på textilområdet en tull av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag föreslår att den år 1955 bestämda tullsatsen 13 % av värdet bibehålies

och tillämpas för rubriken i dess helhet.

62.05. Andra konfektionerade textilvaror

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar var vid tiden för kommitténs arbete belagda med

tullar av varierande storlek; enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift

är dock flertalet varor av annat material än silke belagda med en tull av

12 å 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att tullen för här ifrågavarande artiklar bör bestämmas

till samma belopp som beträffande flertalet konfektionsartiklar inom

s. 571 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

571

kap. 61, d. v. s. 17 % för artiklar av rayon- eller syntetsilke och 15 % för

artiklar av annat material (för artiklar av syntetsilke 15 % under den tid

då tullen på nämnda material är suspenderad).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sitt förslag

beträffande kap. 61 en tull av 14 % av värdet (för varor av syntetsilke

12 % under suspenderingstiden).

Yttrande

AB Specialband har i en särskild framställning med anledning av genomförandet

av de provisoriska tullarna år 1955 anmärkt på den försämring

i tullskydd som bolaget fått vidkännas för hak- och hyskband av bomull.

Den gamla vikttullen motsvarade ca 16 öre per meter medan den nya värdetullen

icke uppgår till mer än 9 öre per meter vid ett inhemskt försäljningspris

av 80 öre per meter. Tullsänkningen medför att handelsvinsten

praktiskt taget bortfaller och att bolaget måste överväga att nedlägga sin

produktion, varigenom den inhemska, prispressande konkurrensen skulle

bortfalla.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs uppfattning att dessa varor bör beläggas med

tull som konfektionsartiklar i allmänhet och föreslår i enlighet härmed

samma tullsatser som vid nr 61.02 m. fl. rubriker.

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01. Kläder, filtar m. fl. textilvaror, skodon och huvudbonader, begagnade

och inkommande oförpackade eller i balar eller liknande förpackningar
Nuvarande

tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar tulltaxeras efter vad i taxan är stadgat för obegagnade

artiklar av ifrågavarande slag.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att det här är fråga om import av kommersiell natur

och att den omständigheten att varorna är begagnade icke motiverar

annan lättnad i tullhänseende än som vid tillämpning av värdetull automatiskt

följer av den inträdda minskningen i varuvärdet. Av praktiska skäl

bör en enhetlig lullsats tillämpas, och kommittén finner denna lämpligen

böra fastställas till 15 % av värdet, vilket torde utgöra en ungefärlig genomsnittstull

för de olika rubriker, till vilka ifrågavarande artiklar eljest skulle

vara hänförliga.

s. 572 Kontrollera mot PDF

572

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag omfattar icke hithörande varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn till att jag på textilområdet föreslår vissa nedsättningar i

jämförelse med tulltaxekommitténs förslag finner jag en viss reduktion

jämväl av den här föreslagna tullsatsen motiverad och förordar att tullen

upptages till 14 % av värdet.

63.02. Lump samt avklipp och liknande avfall

Dessa varor är f. n. tullfria, och någon ändring i detta förhållande ifrågasättes

icke av vare sig tulltaxekommittén eller nordiska ekonomiska samarbetsutskottet;

rubriken är i enlighet härmed upptagen med tullfrihet i förslaget

till ny tulltaxa.

s. 573 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

573

AVDELNING XII

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade

fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor;

varor av människohår; solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt

delar därtill

64.01, ur 64.02. Skodon av gummi eller plast eller med sulor av dylikt material

och överdelar av spånadsvara

Nuvarande tullförhållanden

Skodon av gummi drager en tull av kr 1: 20 per kg, skodon med sulor

av nämnda material och överdelar av spånadsvara en tull av kr. 1: 50 per

kg; skodon av plast liksom skodon med sulor av detta material och överdelar

av spånadsvara är belagda med en tull av kr. 3: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet för alla hithörande

varuslag. Enligt kommitténs uppfattning kan det med hänsyn till nuvarande

relativt höga tullskydd vara befogat att något överskrida normaltullsatserna

(12 å 13 %), och kommittén finner den tullsats av 15 % av värdet, som

föreslås för skodon av läder, lämplig även för här ifrågavarande slag av

skodon. För en förstärkning av detta tullskydd genom minimivikttullar finner

kommittén icke tillräckliga skäl förebragta.

Ledamoten Westerlind har, med instämmande av ledamoten Gustafsson

i vad avser yrkandet, anfört följande reservation.

I fråga om här avsedda skodon erinrar jag om vad jag anfört under kap.

40 angående gummiindustrins allmänna läge. Mina synpunkter beträffande

nämnda kapitel torde i huvudsak vara tillämpliga även beträffande skodon

som tillverkats av gummi. Jag anser dock riskerna för en kommande starkare

konkurrens med utlandet något mera påtagliga beträffande gummiskodon

än i fråga om tekniska varor i allmänhet och föreslår därför en tullsats

av 12 %.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor yrkar att den föreslagna värdetullen

kombineras med nuvarande vikttullar som minimitullar. Till stöd för sitt

yrkande åberopar kemikontoret i första hand vad som anförts om gummi
-

s. 574 Kontrollera mot PDF

574

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

industrins förhållanden i allmänhet under kap. 40. Vidare anföres bl. a. att

importen av här ifrågavarande skodon framför allt består av lägre kvaliteter,

vilka är så billiga att de trots en hög tullincidens kan tränga in på den

svenska marknaden. Det framhålles i detta sammanhang att kvaliteten ofta

icke kan bedömas av den köpande allmänheten, som därför lätt lockas av

låga priser till ofördelaktiga inköp. Kemikontoret anser det uppenbart att

när det är fråga om import av så extrem karaktär som det här ofta gäller

är den av kommittén föreslagna tullen otillräcklig.

Förslag om specifika minimitullar framställes även av Skånes handelskammare,

vars yrkande beträffande tullsatsens storlek överensstämmer

med kemikontorets, samt av Sveriges skomakarmästarförbiind, som i det av

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation redovisade yttrandet hemställer,

vid nr 64.01 om en tull av 25 % av värdet med en minimitull av

kr. 1: 50 per par och vid nr 64.02 om en tull av 17 % av värdet med en minimitull

av kr. 3: — per par.

Sveriges grossistförbund ansluter sig till reservanternas förslag om en

tull av 12 % för gummiskodon under det att Sveriges köpmannaförbund

med åberopande bl. a. av vad som anföres i reservationen förordar en tull

av 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Tullskyddet för dessa varor är f. n. relativt högt, och jag anser mig icke

kunna förorda en så kraftig sänkning som den, vilken föreslagits av reservanterna

inom tulltaxekommittén. Å andra sidan finner jag det tveksamt

huruvida tullen bör sättas fullt så högt som kommittémajoriteten föreslagit.

Enligt min uppfattning innebär den tullsats av 14 % av värdet, som jag

i det följande föreslår för läderskodon, en lämplig avvägning av tullen jämväl

för här ifrågavarande slag av skodon.

Vad beträffar yrkandena om minimitullar torde få hänvisas till vad jag

anfört om dylika tullar i det allmänna avsnittet om kvantitets- eller värdetullar.

Ur 64.02. Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon med sulor

av gummi eller plast och med överdelar av annat material än

spånadsvara

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda varor utgöres huvudsakligen av skinnskodon, vilka i allmänhet

drager en tull av kr. 4: 50 eller 6: — per kg (den lägre tullen gäller

för skodon med en vikt överstigande 750 g per par, den högre tullen för

lättare skodon); för skodon med bottnarna fastsatta medelst pligg e. d.

ävensom för skodon av pälsverk utgår tullen dock med kr. 2: -— per kg.

s. 575 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

575

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 15 % av värdet, vilket

motsvarar i GATT föreliggande bindning av tullen för tyngre skodon.

Kommittén framhåller att den nuvarande tullen ligger på en relativt hög

nivå och anser sig icke böra föreslå en så kraftig nedsättning som tillämpning

av normaltullen (11 å 12 %) skulle innebära. Vad beträffar ett yrkande

om specifik minimitull finner kommittén — frånsett de skäl som ur praktisk

synpunkt kan anföras mot en sådan anordning — icke en dylik förstärkning

av tullskyddet påkallad.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot förslaget och

anför följande.

Den av kommittémajoriteten föreslagna tullen för skodon överskrider

väsentligt den av kommittémajoriteten beräknade normaltullsatsen. Detta

kan vi icke anse försvarbart, vare sig med hänsyn till konsuxuentintresset

eller med hänsyn till önskvärdheten av att genom konkurrens utifrån

tvånget till strukturrationalisering inom branschen underhålles. Vi föreslår

därför, att riktpunkten för tullsättningen beträffande skodon blir 12 %.

Yttranden

Svenska skofabrikantföreningen vidhåller ett tidigare till tulltaxekommittén

framfört krav om en tull av 17 % av värdet med en minimitull av

kr. 3: — per par.

Föreningen framhåller bl. a. att importen av läderskor, som före kriget

var obetydlig, efter kriget successivt ökat mycket starkt. Samtidigt har läget

för den svenska skoindustrin försämrats. Lönsamheten inom industrin

är svag och ett 20-tal fabriker har tvingats nedlägga sin verksamhet. Skulle

importen öka ytterligare och den svenska produktionen minska i motsvarande

omfattning, föreligger stor risk att det inom branschen uppbyggda

systemet för beredande av jämn sysselsättning komme att äventyras. De

påfrestningar på den bestående industrin, som skulle bli följden av eu ytterligare

importökning, kan skapa stora sociala problem, bl. a. på grund av

skoindustrins lokalisering till vissa centra.

Vidare framhåller föreningen alt en betydande del av den starkt ökade

importen ligger i prisklasserna under 20 kronor och utgöres av skor av

lägre kvalitet. Det är inte minst mot en import av ifrågavarande slag, som

den svenska skoindustrin behöver ett rimligt tullskydd, och det är med

tanke därpå, som föreningen yrkar på en minimitull. Enligt föreningens

mening råder på skoområdet så speciella förhållanden, att en dylik anordning

mycket väl kan tillämpas här utan att detta behöver medföra konsekvenser

för tulltaxans utformning i stort.

Förslag om specifika minimitullsatser framföres även av Skånes handelskammare

och Sveriges skomakarmästarförbund, vilkas yrkanden beträffande

tullens storlek överensstämmer med skofabrikantföreningens, samt

av Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet i den av Landsorganisationen

överlämnade skrivelsen; förbundet förordar däri en kombinerad tull

avpassad så att nivån kommer att bli den av kommittén föreslagna.

s. 576 Kontrollera mot PDF

576 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Västemorrlands och Jämtlands läns handelskammare tillstyrker kommitténs

förslag.

Stockholms handelskammare föi-ordar, med instämmande av Norrbottens

och Västerbottens läns handelskammare, den av reservanterna påyrkade tullen

12 % av värdet, under framhållande av att detta innebär ett ungefär lika

starkt tullskydd för skodon som handelskammaren tillstyrkt beträffande

textilvaror.

Sveriges köpmannaförbund förordar med åberopande bl. a. av vad som

anförts i reservationen en tullsats av 10 % av värdet, och Sveriges grossistförbund

överlämnar en skrivelse från ett importföretag med enahanda yrkande.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Skoindustrin har länge hört till de högt tullskyddade industrierna här i

landet, och dess tullskydd ligger fortfarande betydligt över genomsnittet.

Tulltaxekommitténs majoritet har endast ansett sig böra föreslå en mindre

sänkning, under det att två reservanter förordat en omedelbar nedsättning

till normalnivån. I likhet med kommittémajoriteten finner jag en viss varsamhet

i fråga om sänkning av tullskyddet tillrådlig, men jag ifrågasätter

huruvida icke en något lägre nivå än majoritetsförslaget är motiverad. Med

beaktande jämväl av att jag beträffande läder föreslår en lägre tullsats

än kommittén, förordar jag att tullen för skodon bestämmes till 14 % av

värdet.

Beträffande yrkandena om minimitullar får jag hänvisa till vad jag anfört

därom vid behandlingen av frågan om kvantitets- eller värdetullar.

64.03—64.04. Andra slag av skodon

Nuvarande tullförhållanden

Träskor drager en tull av 10 öre per kg och träbottnade skodon en tull av

25 öre per kg; andra här avsedda skodon drager tull efter olika vikttullsatser

beroende på beskaffenheten.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att dessa skodon bör beläggas med samma tull av 15 %

av värdet som i övrigt föreslagits på detta område.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig med hänvisning

till vad de anfört beträffande läderskodon för en tullsats av 12 % av värdet.

Yttranden

Under nr 64.01 och 64.02 redovisade synpunkter från vissa remissinstanser

gäller i tillämpliga delar även här ifrågavarande skodon.

s. 577 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

577

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med det förslag jag framlagt beträffande skodon i allmänhet

förordar jag en tullsats av 14 % av värdet.

64.05. Delar till skodon

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för nåtlade överdelar av skinn med 6 kronor per kg, för

klackar och sulor av gummi med 50 öre per kg, för klackar och toffelbottnar

av trä med 30 öre per kg, för inläggssulor med 20 eller 40 öre per kg

samt för bakkappor med 8 % av värdet (efter 1955 års beslut om särskild

tullavgift; tidigare 1 kr. 20 öre per kg).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för nåtlade överdelar och

10 % av värdet för övriga varuslag.

Nåtlade överdelar bör enligt kommitténs uppfattning av såväl praktiska

som principiella skäl beläggas med samma tull som kompletta skodon.

Beträffande delar i övrigt framhåller kommittén att klackar och sulor

av gummi samt klackar av trä torde vara de viktigaste, och förslaget innebär

att dessa varor belägges med samma tullsats som förordats för varor

i allmänhet av nämnda material. Övriga till detta nummer hänförliga delar

torde icke enligt kommitténs uppfattning vara av den betydelse att en differentiering

av tullen efter ingående material är nödvändig utan en tull av

10 % bör gälla även för dessa.

Reservation mot kommittémajoritetens förslag beträffande nåtlade överdelar

har avgivits av ledamöterna Gustafsson och Westerlind, vilka i enlighet

med sitt förslag beträffande kompletta skodon förordar en tull av 12 %

av värdet även för överdelarna.

Yttranden

Svenska skofabrikantföreningen vidhåller beträffande nåtlade överdelar

sitt i kommitténs betänkande redovisade önskemål om en tull av 17 % av

värdet med en minimitull av 1 kr. 50 öre per par.

Träindustrins branschorganisation önskar samma tull för träklackar som

tidigare yrkats för block och läster (nr 44.25), d. v. s. 15 % av värdet.

AB United Shoe Machinerg Compang hemställer om ett tullskydd motsvarande

18 % av värdet för bak kappor till skodon; bolaget har startat tillverkning

av dylika artiklar och därvid räknat med dåvarande tull (kr.

1: 20 per kg), vilken beräknats motsvara eu incidens av nyssnämnda storlek.

!17 Hihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Xr90

s. 578 Kontrollera mot PDF

578

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med det förslag jag framlagt beträffande kompletta

skodon bör tullen för nåtlade överdelar upptagas till 14 % av värdet; i övrigt

finner jag icke anledning till erinran mot tulltaxekommilténs förslag.

64.06. Damasker, benläder och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för kommitténs arbete drog dessa varor tull efter olika vikttullsatser,

men enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår numera tullen

för artiklar av läder med 8 % och för artiklar av textilmaterial med 14 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår för artiklar av textilmaterial samma tull som för konfektionsartiklar

i allmänhet eller 15 % av värdet och för övriga varor en

tull av 10 % av värdet, d. v. s. en tull av samma storlek som föreslagits för

lädervaror.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sitt förslag

beträffande konfektionsartiklar i allmänhet en tull av 14 % av värdet

för artiklar av textilmaterial.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Liksom kommittén finner jag tullsatserna böra fastställas i överensstämmelse

med vad som skall gälla för konfektionsartiklar och lädervaror; med

beaktande av de förslag jag framlagt på dessa områden förordar jag en

tull av 14 % av värdet för varor av textilmaterial och 8 % av värdet för

varor av annat material.

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill

Allmänna synpunkter

Nuvarande tullförhållanden

Tulltaxan skiljer i fråga om huvudbonader mellan hattar och mössor.

Hattar är belagda med stycketullar, differentierade bl. a. efter materialets

beskaffenhet och hattarnas utstyrsel, under det att mössor tulltaxeras som

s. 579 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

579

varor av det material, varav de tillverkats, vilket innebär att de tidigare i

regel drog tull efter vikten men numera, till följd av 1955 års beslut om

särskild tullavgift, oftast drager en tull av 14 % av värdet. Beträffande de

specifika tullarnas höjd torde få hänvisas till resp. rubriker.

Tulltaxekommittén

Beträffande hattar konstaterar kommittén att gällande tullsatser, frånsett

hattar av silke, vilka dock är av mindre betydelse, i allmänhet ligger

under de beräknade normaltullsatserna. Det förefaller kommittén som om

den inhemska industrin skulle ha svårt att med ett tullskydd av nuvarande

storlek hålla sin ställning i konkurrensen med importen, även om man icke

kan bortse från att särskilt de minskade produktionssiffrorna för herrhattar

kan sammanhänga med ändrade konsumtionsvanor. Enligt kommitténs

uppfattning får det anses befogat att hattindustrin tillerkännes ett tullskydd

som ungefär motsvarar normalnivån. Praktiska hänsyn talar vidare

för en såvitt möjligt enhetlig tullsats på hela varuområdet. Kommittén finner

i enlighet härmed lämpligt att inrikta sig på en tullnivå av 14 % av

värdet, i den mån icke gällande GATT-bindningar lägger hinder i vägen för

en tullsats av denna storlek.

Kommittén anser icke de skäl som anförts för bibehållande av stycketullar

övertygande; tvärtom synes det kommittén som om nackdelarna med

värdetull vore mindre än nackdelarna av stycketull. Beträffande mössor

uttalar kommittén att det av bl. a. praktiska skäl är önskvärt att dessa

åsättes samma tullsats som hattar och framhåller att detta vid tillämpning

av värdetull låter sig väl genomföra.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind uttalar i en reservation att de

icke anser någon anledning föreligga att höja nuvarande tullar upp till eller

över normalnivån. Den minskade konsumtionen av i första hand herrhattar

och därmed följande svårigheter för den inhemska produktionen får i huvudsak

antas vara beroende av andra faktorer än utländsk konkurrens. Enligt

deras uppfattning uppnår man en rimlig avvägning av tullskyddet genom

en enhetlig tullsats av 10 % av värdet.

Ittranden

Statens priskontrollnämnd och Sveriges köpmannaförbund biträder reservanternas

förslag om en 10 %-ig tullnivå för detta kapitel, och samma ståndpunkt

intages i ett av Stockholms handelskammare redovisat uttalande av

AB Nordiska kompaniet.

Karlskrona hattfabriks AB yrkar i den av Smålands och Blekinge handelskammare

överlämnade skrivelsen, i första hand att tullsatserna återföres till

det procentuella värde de hade år 1939, kombinerade med vissa angivna

minimilullar, i andra hand att tullsatserna sättes lika med GATT-bindningarna

(med minimilullar) och i tredje hand att tullsatserna sättes till 14 %

(med minimitullar och utan viss av kommittén föreslagen maximering).

Till stöd för yrkandet framhålles bl. a. alt fabriken under det senaste

s. 580 Kontrollera mot PDF

580

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

decenniet undergått en genomgripande modernisering och rationalisering

med anskaffande av moderna maskiner. Genom att de svenska arbetslönerna

ligger högre än motsvarande i utlandet har tanken varit att så mycket

som möjligt rationalisera och övergå till maskindrift för att därigenom kompensera

de högre lönekostnaderna. Skulle tull skyddet förbli vid nuvarande

nivå eller höjas endast obetydligt bedömes det medföra allvarliga konsekvenser.

F. n. täckes icke de fasta kostnaderna, någon avskrivning på maskiner

kan ej göras, och någon vinst uppstår ej heller. Konsekvensen av ett

icke tillräckligt tullskydd kommer att bli, anför bolaget, att fabrikationen

under i övrigt lika förhållanden inom en mycket nära framtid måste nedläggas.

Detta innebär ur beredskapssynpunkt att landet blir utan möjlighet till

inhemsk hattförsörjning i ett eventuellt avspärrningsläge. Bolaget framhåller

vidare att en minskad sysselsättning eller ett nedläggande av driften

skulle vara särdeles olyckligt för Blekinge läns vidkommande, enär detta

iän uppvisar en i förhållande till övriga landet dålig sysselsättningsgrad.

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning hemställer att tullen för

herrhattar under inga omständigheter måtte sättas lägre än 14 % av värdet.

Sveriges damhattfabrikanters förening yrkar med åberopande av sina tidigare

inlagor till tulltaxekommittén i första hand stycketullar (för hattar

av annat material än silke höjda, beträffande ogarnerade hattar från kr.

1: — till kr. 2: — och beträffande garnerade hattar från kr. 1: 50 å 1: 75 till

kr. 2:60 per styck) och i andra hand att värdetullen icke sättes lägre än

15 %.

Departementschefen

I fråga om hattar överstiger nuvarande tullnivå, bortsett från hattar av

silke, endast på enstaka punkter 12 %, och den ligger i många fall avsevärt

under denna siffra. Enligt min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl

att fastställa den allmänna tullnivån för hattar till högre siffra än den nu

nämnda.

Mössor drager i enlighet med 1955 års provisoriska beslut en tull av 14 %

av värdet. Denna tullsats är emellertid i och för sig icke tillkommen med

tanke på behovet av tullskydd för mössor, ehuru den på grund av taxans

konstruktion blir tillämplig jämväl på detta varuslag. Med hänsyn bl. a. till

önskvärdheten av en såvitt möjligt enhetlig tullsats för alla huvudbonader

finner jag övervägande skäl tala för en tullnivå av 12 % av värdet även för

mössor.

Tullen bör enligt min uppfattning, icke minst med hänsyn till nyssnämnda

önskemål om en enhetlig tullsats, såsom kommittén föreslagit beräknas efter

värdet. Beträffande yrkandena om minimitullar får jag hänvisa till vad jag

anfört om sådana tullar vid behandlingen av frågan om vikt- eller värdetullar.

s. 581 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

581

65.01—65.02. Hattstumpar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 3 kronor, 40 öre och 50 öre per styck för hattstumpar

av resp. silke, halm eller annat material.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår standardtullsatsen 14 % av värdet med undantag för

stumpar av hårfilt, beträffande vilka enligt kommitténs uppfattning icke

föreligger tillräckliga skäl att bryta en vid 10 % av värdet liggande GATTbindning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår med hänvisning till sin

reservation i det allmänna avsnittet en tull av 10 % av värdet för samtliga

varuslag.

yttranden

Generaltullstijrelsen framhåller att den av tulltaxekommittén föreslagna

differentieringen mellan hårfilt och ullfilt tulltekniskt är mycket vansklig

och finner det tveksamt om GATT-bindningen kan anses utgöra tillräcklig

motivering för en sådan åtgärd. Enligt styrelsens uppfattning kan det ifrågasättas

huruvida icke det föreslagna underskridandet av föreliggande GATTbindningar

beträffande huvudbonader av annat material än hårfilt ger sådana

kompensationsmöjligheter att en brytning av bindningarna för artiklar

av hårfill bör tagas i övervägande.

Beträffande yttrandena i övrigt hänvisas till det allmänna avsnittet i detta

kapitel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag anfört i det inledande avsnittet till detta

kapitel förordar jag en tull av 12 % av värdet med undantag för hattstumpar

av hårfilt, beträffande vilket varuslag jag i likhet med kommittén icke

finner tillräckliga skäl föreligga att bryta GATT-bindningen vid 10 % av

värdet.

65.03—65.05. Hattar och andra huvudbonader i allmänhet

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgör för capeliner samt ogarnerade herrhattar kr. 0: 50 per styck,

för garnerade herrhattar kr. 0: 75, 1: — eller 1: 25 per styck, för ogarnerade

damhattar kr. 1: — eller 3: — per styck, för garnerade damhattar kr. 1: 50,

1: 75, 4: 50 eller 5: —- per styck samt för mössor (efter 1955 års beslut om

särskild tullavgift) 14 % av värdet.

s. 582 Kontrollera mot PDF

582

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för capeliner av hårfilt och

14 % av värdet, dock högst 5 kronor per styck, för övriga hithörande varuslag.

Beträffande capeliner av hårfilt sammanhänger förslaget, liksom i fråga

om stumpar av samma material (ur nr 65.01), med en vid 10 % av värdet

liggande GATT-bindning.

Maximeringen av värdetullen för övriga hatlar sammanhänger också i

viss mån med GATT-avtalet. I fråga om damhattar monterade med blommor

eller plymer har nämligen den nuvarande tullen, kr. 5:— per styck, bundits

i GATT med rätt att övergå till en tull av 10 % av värdet. Emellertid

skulle det uppenbarligen kunna leda till mindre önskvärda konsekvenser,

framhåller kommittén, om tullen på dylika hattar sattes till 10 %, medan

den för hattar i allmänhet fastställdes till 14 % av värdet; i dylikt fall

skulle man genom anbringande mer eller mindre provisoriskt av en enkel

blomma eller fjäder kunna kringgå den högre tullsatsen. Kommittén anser

emellertid vissa skäl tala för en maximering av 14 % tullen till visst belopp

per styck, och om detta belopp sättes till kr. 5: — per styck, kan damhattar

monterade med blommor eller plymer utan brytande av GATT-bindningen

inrangeras under standardtullsatsen.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår under hänvisning till

sin reservation i det allmänna avsnittet en tull av 10 % av värdet för samtliga

varuslag men ansluter sig till kommittémajoriteten i fråga om tullens

maximering.

Yttranden

Förut berörda erinringar från generaltullstyrelsens sida mot en differentiering

mellan hårfilt och ullfilt gäller även motsvarande förslag under dessa

nummer.

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning framhåller att den för maximitullen

avgörande GATT-bindningen gäller damhattar, varför avdelningen

icke kan finna någon anledning att maximeringen även skall omfatta

herrhattar.

Sveriges grossistförbund ifrågasätter tullfrihet för baskermössor under

åberopande av att tillverkning av nämnvärd omfattning icke förekommer

inom landet, och Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening

föreslår av samma anledning införande av maximitull för nämnda varuslag.

Beträffande yttrandena i övrigt hänvisas till det allmänna avsnittet i

början av detta kapitel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 583 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

583

Departementschefen

Med hänvisning till den ståndpunkt jag intagit beträffande den allmänna

tullnivån på detta område förordar jag i princip en tull av 12 % av värdet;

i fråga om tullen på capeliner av hårfilt samt maximeringen av tullen på

övriga varuslag biträder jag emellertid kommitténs förslag.

65.06. Hattar och andra huvudbonader av gummi, plast, läder m. fl. material

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande artiklar tulltaxeras i regel såsom varor av det material, varav

de tillverkats, vilket innebär att en mångfald olika tullsatser kan bli tilllämpliga.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att dessa varuslag i allmänhet icke är alster av

hatt- och mössindustri i egentlig mening utan tillverkas av de industrier

som bearbetar material av ifrågavarande slag. Enligt kommitténs uppfattning

talar emellertid övervägande skäl för en enhetlig tull, och kommittén

finner denna lämpligen böra bestämmas till 10 % av värdet, d. v. s. samma

tullsats som föreslagits för varor i allmänhet av gummi eller läder, vilka

ämnen hör till de viktigaste material som här ifrågakommer.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

65.07. Svettremmar, foder m. fl. delar till huvudbonader

Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor är enligt gällande taxa belagda med tullar av varierande storlek;

för i det följande omnämnda svettremmar utgick vid tiden för kommitténs

arbete en tull av kr. 1: — å 1: 20 per kg, men tullen har genom

1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner det mest praktiskt att här tillämpa den för hattområdet

i allmänhet föreslagna tullsatsen 14 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser med hänsyn till sina förslag

angående hattar att tullen bör upptagas till 10 % av värdet.

Yttrande

Karlskrona hattfabriks AU påyrkar tullfrihet för svettremmar, vilken

artikel uppgives icke vara föremål för inhemsk tillverkning.

s. 584 Kontrollera mot PDF

584

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med den av kommittén angivna principen förordar

jag en tull av 12 % av värdet. Tillräckliga skäl för medgivande av tullfrihet

för svettremmar anser jag icke föreligga.

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor

och ridspön samt delar därtill

66.01. Paraplyer och parasoller

Nuvarande tullförhållanden

Vanliga paraplyer och parasoller drager en tull av kr. 3: 75 per styck, om

de innehåller silke, och eljest en tull av kr. 1: 35 per styck; trädgårdsparasoller

var vid tiden för kommitténs arbete belagda med en tull av kr. 1: 50

per kg, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen för

dessa artiklar ändrats till 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall vanliga paraplyer (inkl. käpparaplyer)

och parasoller beläggas med en tull av kr. 3: — per styck samt trädgårdsparasoller

och liknande varor med en tull av 15 % av värdet.

Kommittén framhåller att nettotullskyddet för paraplyindustrin genom

olika tulländringar kommit att bli anmärkningsvärt högt och att en ytterligare

höjning av detsamma enligt kommitténs uppfattning icke kan ifrågakomma.

Kommittén finner icke anledning föreligga att — i varje fall på

längre sikt — stödja tillverkningen genom högre tullskydd än som motsvarar

normaltullsatsen, vilken beräknats till omkring 15 % av värdet. För

att icke alltför mycket rubba de nuvarande tullförhållandena finner sig kommittén

emellertid, trots de invändningar som ur olika synpunkter kan göras,

böra förorda att tullen även i fortsättningen utformas som en stycketull.

Denna har ansetts lämpligen kunna baseras på ett uppskattat medelpris av

kr. 20:— och följaktligen upptagits till det förut angivna beloppet kr.

3: — per styck.

I fråga om trädgårdsparasoller och liknande varor, vilka för närvarande

tulltaxeras enligt samma bestämmelser som tält, finner kommittén denna

princip lämplig även i fortsättningen, varför tullen föreslås till samma belopp

som vid nr 62.04.

Yttranden

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning hemställer att den nuvarande

stycketullen åtminstone icke måtte sänkas. Avdelningen framhåller

s. 585 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

585

att prisklyftan mellan de importerade och de svensktillverkade paraplyerna

icke kan helt överbryggas medelst tull, men att det framstår som ett önskemål

från industrins sida att tullen sättes så högt som möjligt, och erinrar

om att samtliga paraplyfabrikanter i skrivelse till tulltaxekommittén anfört,

att en stycketull av kr. 5: 50 betraktas som ett absolut minimum för industrins

fortbestånd. Här må också nämnas att avdelningen beträffande vissa

delar till paraplyer (jfr nr 66.03) anmärker på att kommitténs förslag innebär

en höjning av tullen och yrkar att delarna i fråga befrias från tull. —

För ett bibehållande av nuvarande tullsats kr. 3: 75 per styck uttalar sig

även Skånes handelskammare, som uttrycker farhågor för att den föreslagna

tullsatsen skall medföra ett nedläggande av paraplyindustrin.

G. Johansson fabriks- & handelsaktiebolag framför i en till kommerskollegium

ställd skrivelse vissa synpunkter, som i huvudsak överensstämmer

med vad som från industrins sida anförts hos tulltaxekommittén och redovisats

i dess betänkande.

Sveriges grossistförbund uttalar sig för att paraplyer och parasoller, tillverkade

av papper på bambu- eller trästomme, upptages i en underrubrik

med samma tullsats som för pappersvaror i allmänhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår beträffande rubriken i dess helhet en tull av 15 % av

värdet, dock minst ett belopp motsvarande i svenskt mynt 3 kronor per

styck.

Departementschefen

Med hänsyn till den nordiska samordningen förordar jag i enlighet med

samarbetsutskottets förslag för rubriken i dess helhet en tull av 15 % av

värdet, dock minst 3 kronor per styck, vilket för vissa prislägen kan innebära

någon förstärkning av tullskyddet i jämförelse med tulltaxekommitténs

förslag.

66.02. Promenadkäppar, piskor, ridspön m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Promenadkäppar drager en tull av kr. 2: 70 per kg; piskor och ridspön

var tidigare belagda med en tull av kr. 1: 20 per kg, men genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift har tullen ändrats till 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 10 % av värdet, d. v. s. samma tullsats

som föreslagits för trä- och lädervaror i allmänhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag överensstämmer på denna punkt med tulllaxekommitténs.

s. 586 Kontrollera mot PDF

586

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag en tullsats

av 10 % av värdet.

66.03. Delar, beslag och tillbehör till paraplyer och andra varor, hänförliga

till nr 66.01—66.02

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för spröt med 50 öre per kg, för ställningar med 80 öre per

kg samt för skaft och kryckor med 25 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet under framhållande av att

en differentiering av tullskyddet med hänsyn till artiklarnas relativt ringa

betydelse icke synts nödvändig.

Yttrande

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning yrkar tullfrihet för spröt

och ställningar till paraplyer under åberopande av att någon tillverkning av

ifrågavarande artiklar numera icke förekommer inom landet. Skånes handelskammare

framför enahanda yrkande samt anser att tullfriheten bör utsträckas

att omfatta jämväl skaft och kryckor, vilka produkter säges icke

vara föremål för nämnvärd inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet

för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

67.01. Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav

Nuvarande tullförhållanden

De viktigaste hit hänförliga varuslagen, nämligen prydnadsfjädrar, drager

en tull av 90 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet, vilket ungefär motsvarar

importincidensen för de viktigaste varorna.

s. 587 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1958

587

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam ma; knad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag ger icke anledning till c inran från min sida.

67.02. Konstgjorda blommor, blad och frukter

Nuvarande tullförhållanden

För besättning eller montering avsedda artiklar drager en tull av kr.

40:— per kg, för annat ändamål avsedda artiklar en tull av kr. 10: —

per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen för samtliga varor utgå med 15 %

av värdet.

Kommittén betecknar de nuvarande tullarna som höga (importincidenserna

uppgår till 20 å 30 %) och finner icke anledning skydda ifrågavarande

produktion med högre tull än som ungefär motsvarar normaltullsatsen

(13 å 15 %).

Yttranden

Blomsterfabriks AB jämte fem andra företag hemställer i gemensam skrivelse

om bibehållande av nuvarande tullsatser. Företagen i fråga uttrycker

farhågor för industrins framtid, därest kommitténs förslag sättes i kraft, och

betonar särskilt svårigheter till följd av östeuropeisk konkurrens, vilken

säges vara av ren dumpingkaraktär. — Skånes handelskammare anför i

stort sett liknande synpunkter och delar även industrins uppfattning om

skyddets höjd och utformning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

förslag.

67.03—67.04. Människohår och annat hår för perukmakeriarbeten samt färdiga

peruker och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Hår för tillverkning av perukmakeriarbeten är tullfritt, medan färdiga

arbeten är belagda med en tull av 2 kronor per kg.

s. 588 Kontrollera mot PDF

588

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfriheten utvidgas till att omfatta samtliga hithörande

artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

67.0.5. Solfjädrar och delar därtill

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med tullsatser av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning är en tullsats av 10 % av värdet lämplig

för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Anledning till erinran mot kommitténs förslag torde icke föreligga.

s. 589 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

589

AVDELNING XIII

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande

material; keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer

eller liknande material

68.01. Gatsten, kantsten och trottoarsten

68.02. Varor av naturlig monument- eller byggnadssten

68.03. Bearbetad skiffer och varor av skiffer

Nuvarande tullförhållanden

Arbeten huvudsakligen avsedda för prydnad är belagda med en tull av

1 krona per kg (för vikt över 5 kg per styck utgår tullen med 10 öre per kg),

takskiffer, flertalet artiklar för tekniskt bruk samt opolerade och oslipade

arbeten av mjuka stenarter (andra än skivor av marmor) med en tull av

1 öre per kg och polerade eller slipade arbeten av andra slag än förut nämnts

med en tull av 10 öre per kg (för vikt över 100 kg per styck utgår tullen

i regel med 4 öre per kg); övriga hit hänförliga varor är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för gatsten och andra till nr 68.01 hänförliga

varor ävensom för oslipade och opolerade artiklar under nr 68.02 och

68.03 samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Kommittén framhåller att importen av sten är obetydlig, att stenindustrin

i allmänhet torde åtnjuta ett avsevärt fraktskydd och att de svårigheter,

som industrin tidtals haft att kämpa med, icke i nämnvärd grad torde

ha berott på utländsk konkurrens på den svenska marknaden. Det ifrågasattes

huruvida tullskydd är erforderligt, men kommittén finner dock icke

tillräckliga skäl föreligga att allmänt avskaffa tullskyddet för artiklar, som

för närvarande är tullbelagda. Att bibehålla nuvarande tullsatser anser kommittén

dock icke böra ifrågakomma, då de synes innebära en föga rationell

avvägning av lullskyddet. Kommitténs förslag innebär en viss utjämning

av det nuvarande tullskyddet för varor av hårda och mjuka stenarter.

Ledamöterna Gustafsson och Wcsterlind reserverar sig mot kommitténs

förslag och påyrkar en tullsats av 5 % för de polerade eller slipade varuslagen

under framhållande av att ett tullskydd av denna storleksordning —

kompletterat med det fraktskydd som föreligger för det övervägande antalet

artiklar — torde få anses fullt betryggande.

s. 590 Kontrollera mot PDF

590

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke rubrikerna

68.01 och 68.02; vid nr 68.03 överensstämmer utskottets förslag med tulltaxekommitténs

förslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag, som i berörda delar överensstämmer

med nordiska utskottets.

68.04. Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor och liknande artiklar
Nuvarande

tullförhållanden

Artiklar av naturlig sten är i allmänhet fria från tull. För konstgjorda defibrörstenar

utgår tull med 1 öre per kg för konstgjorda kvarn- och kollergångsstenar

med 2 öre per kg, för diamantslipskivor med 15 öre per kg och

för andra konstgjorda slipstenar med 8 % av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs

arbete var de två sistnämnda varuslagen belagda med en tull av

25 öre per kg; nuvarande tullsatser har tillkommit, beträffande diamantslipskivor

som resultat av GATT-förhandlingar år 1956 och beträffande

andra konstgjorda slipskivor genom 1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för alla artiklar av naturlig sten, för konstgjorda

kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar samt för diamantslipskivor

och en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Den föreslagna tullsatsen för konstgjorda slipskivor i allmänhet motiveras

av kommittén på följande sätt.

Tillgängligt utredningsmaterial ger knappast några säkra hållpunkter

för bedömande av konkurrensförhållandena på slipmaterialområdet. Importens

storlek torde sålunda i väsentlig mån ha varit beroende av den förda

licenspolitiken, och såväl import som produktion torde ha påverkats av en

lagerökning 1951—52. Tillverkningen inom landet domineras vidare av ett

enda företag, och mellan detta och importörerna föreligger en överenskommelse

av konkurrensbegränsande innebörd. Kommittén har emellertid icke

funnit sådana omständigheter föreligga att en mera väsentlig avvikelse från

ett mot normaltnllsatserna (ca 12 %) svarande tullskydd i och för sig kan

anses motiverad. Med hänsyn bl. a. till att tullen för närvarande ligger vid

en avsevärt lägre nivå har kommittén dock funnit sig böra stanna något under

normaltullsatserna. I överensstämmelse härmed föreslår kommittén beträffande

slipskivor i allmänhet en tullsats av 10 %.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig och föreslår beträffande

konstgjorda slipskivor i allmänhet en tull av 8 % av värdet med

följande motivering.

Till en början må erinras om att den inhemska industrin kunnat förskaffa

sig en stark position även med nuvarande låga tullsatser. Det må också

framhållas, att tullskyddet för ifrågavarande varuslag var jämförelsevis lågt

s. 591 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

591

under mellankrigstiden. Produktionen domineras helt av ett enda företag.

Mellan detta och importörerna föreligger en överenskommelse av konkurrensbcgränsande

innebörd. Tilläggas må även, att det förefaller sannolikt,

att normaltullsatsen icke torde vara helt representativ för det importerade

materialet. Flera länder med en allmänt sett betydligt högre tullnivå än den,

som blir resultatet av kommitténs förslag, upprätthåller på detta område —

oaktat att de har en betydande inhemsk produktion — ett lägre tullskydd

än det av majoriteten föreslagna. Främsta orsaken härtill är sannolikt, att

man i länder med en utvecklad verkstads- och stålindustri funnit det vara

av stor betydelse, att tekniska förbättringar i fråga om slipmedel så snabbt

som möjligt kan komma den förbrukande industrin till godo såväl genom import

som därigenom att den inhemska industrin av konkurrens utifrån

tvingas att ligga väl framme i den tekniska utvecklingen. Dessa skäl synes

oss även bärande för frågans bedömning i Sverige. Uppgifterna om hotet

från utlandets sida mot den inhemska produktionen förefaller väsentligt

överdrivna. Prisbildningen i Sverige på in- och utländska slipmedel synes

även ge belägg härför. Om man å andra sidan tar hänsyn till betydelsen för

landet att äga en livskraftig slipmaterialindustri, finner vi en tullsats om

8 %, vilket innebär ungefär eu fördubbling av nuvarande tullbelastning på

importen, vara lämpligt avvägd.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikonior åberopar en promemoria från AB Slipmaterial-Naxos

och understryker däri framfört yrkande om bifall till kommitténs

förslag. Promemorian ger vid handen bl. a. att bolaget icke anser sig

intaga en så stark och i fråga om den inhemska produktionen dominerande

ställning som göres gällande särskilt av reservanterna. Bolaget har visserligen

trots lågt tullskydd undergått en kraftig utveckling, men konkurrensen

har numera blivit en helt annan än under mellankrigstiden. Minst ett 20- tal utländska företag konkurrerar på den svenska marknaden. Inom landet

finns ytterligare fyra företag som tillverkar slipmaterial; dessa uppges tillsammans

ha ca 90 arbetare mot ca 290 hos bolaget. Alla konkurrentfabrikat

med undantag av två säges betinga lägre priser än bolagets noteringar.

Bolaget hävdar vidare att en i kommittébetänkandet omnämnd överenskommelse

med importörerna icke är konkurrensbegränsande i egentlig mening

och f. ö. kan upphöra vilken dag som helst. Att avtalet icke i praktiken har

någon betydelse anses framgå av att bolaget under de senaste fjorton åren

icke höjt sina priser på slipskivor mer än 18 %, trots att råvarorna stigit

med 65 % och arbetarlönerna med 160 %. Tullhöjningen år 1955 säges icke

heller ha medfört någon prishöjning från bolagets sida. Vad beträffar reservanternas

uttalanden angående tullförhållandena i utlandet anförcs i

promemorian att man icke kunnat finna mer än två industriländer med en

allmänt sett betydligt högre tullnivå som på slipskivor har lägre tull än

10 %, nämligen Västtyskland och Belgien. Vad det förstnämnda landet beträffar

uppges detta i stället ha haft kraftiga importrestriktioner, och bolaget

anser det vara just detta starka skydd som gjort det möjligt för den

tyska slipmaterialindustrin att växa sig så stark att den i dag kan nöja sig

med ett tullskydd av 5 % av värdet. I fråga om Belgien anses den inhemska

s. 592 Kontrollera mot PDF

592

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

industrin föra en tynande tillvaro, då den icke kunnat tillkämpa sig en sådan

andel av marknaden att den kunnat följa med i utvecklingen.

Sveriges grossistförbund hävdar i sitt yttrande att importpriserna i fråga

om österrikiska och engelska varor ligger 5—10 % och i fråga om amerikanska

varor ca 30 % högre än motsvarande inhemska. Att relativt stor import

likväl förekommer beror enligt förbundet dels på att den svenska industrin

icke förmår täcka landets behov, dels på att de importerade varorna

är av helt annat slag vad beträffar kvalitet än de inhemska. Man understryker

i detta sammanhang vad reservanterna anfört om betydelsen av att tekniska

förbättringar i fråga om slipmedel så snabbt som möjligt kommer den

förbrukande industrin till godo. Förbundet framhåller att den år 1955 införda

tullsatsen innebär ett återställande av tullnivån före kriget, vilket sällan

är fallet med kommitténs förslag, och ifrågasätter, huruvida icke den

från handelns sida hos tulltaxekommittén påyrkade tullsatsen 7 % av värdet

vore ett mera lämpligt avvägt tullskydd. — Vissa andra remissinstanser har

i sina yttranden refererat eller eljest bragt till kännedom liknande synpunkter

från importörhåll.

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening förordar såsom i annat sammanhang

närmare kommer att utvecklas tullfrihet för slipskivor liksom för andra

verktyg till verktygsmaskiner.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer med tulltaxekommitténs

förslag utom beträffande kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar

av annat material än naturlig sten, vilka i det nordiska förslaget upptagits

med en tull av 5 % av värdet i stället för med tullfrihet.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag skiljer sig endast i

fråga om kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar av annat material än naturlig

sten. Den nuvarande tullen för dessa varuslag motsvarar endast omkring

1 % av värdet och torde sakna betydelse ur skyddssynpunkt. Med

hänsyn därtill finner jag övervägande skäl tala för att varorna, i avvaktan

på prövning av frågan om en nordisk marknad, i enlighet med kommitténs

förslag upptages med tullfrihet. I fråga om övriga hithörande varuslag finner

jag icke skäl frångå kommitténs och utskottets samstämmiga förslag.

68.05. Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av naturlig sten samt trippelsten och wienerpimsten är tullfria;

brynen av trä med beläggning av slipmedel drager en tull av 10 öre per kg,

medan övriga varuslag är belagda med en tull av 8 % av värdet (vid tiden

för tulltaxekommitténs arbete var sistnämnda varuslag belagda med en tull

av 25 öre per kg; nuvarande tullsats har införts genom 1955 års beslut om

särskild tullavgift).

s. 593 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

593

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för artiklar av naturlig sten samt

trippelsten och wienerpimsten och finner sig beträffande andra varuslag

kunna stanna vid en något lägre tullsats än vid nr 68.04 och föreslår här en

tull av 8 % av värdet.

Yttranden

Vad som anförts av vissa remissinstanser under nr 68.04 gäller i tillämpliga

delar även denna rubrik.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för artiklar av naturlig

sten samt en tull av 5 % av värdet för övriga artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke skäl att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs

förslag om bibehållande av gällande tullfrihet icke blott för varor av naturlig

sten utan även för trippelsten och wienerpimsten. Beträffande övriga

varuslag förordar jag med hänsyn till den nordiska samordningen att tullen

i enlighet med samarbetsutskottets förslag upptages till 5 % av värdet.

68.06. Slipduk, slippapper och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Numera utgår för slipduk en tull av 8 % och för slippapper en tull av 5 %

av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick tull med 35 resp.

10 öre per kg; nuvarande tullsatser har införts genom 1955 års beslut om

särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för slipduk och andra hithörande

artiklar med undantag av slippapper och eu tull av 5 % av värdet

för sistnämnda varuslag samt anför till stöd härför följande.

När det gäller slipduk har kommittén, som i överensstämmelse med vad

tidigare (under nr 68.04) sagts funnit sig böra stanna något under normallullsatsen,

ansett tullen böra fastställas till 10 % av värdet, d. v. s. samma

tullsats som föreslagits för slipskivor i allmänhet. Slippapper företer en avsevärt

lägre normaltullsats än slipduk, bl. a. på grund av att tillverkningen

icke belastas av höjda textiltullar, och tullen är i GATT bunden vid 5 %;

enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att bryta

denna bindning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår med hänvisning till sin

reservation under nr 68.04 en tull av 8 % för slipduk.

38 llihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 594 Kontrollera mot PDF

594

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Vad som av vissa remissinstanser anförts under nr 68.04 gäller i tillämpliga

delar även denna rubrik. Sveriges grossistförbunds yrkande avser här

en tull av 7 % för slipduk och 3 % för slippapper; förbundet framhåller särskilt

beträffande slippapper att importvaran endast utgöres av vissa specialartiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 6 % för slippapper och

10 % för slipduk.

Departementschefen

I fråga om slipduk och därmed jämställda artiklar finner jag icke skäl

frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

Beträffande slippapper förordar jag med hänsyn till föreliggande GATTbindning

tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning av frågan om

en nordisk marknad.

68.07. Slaggull, stenull och liknande mineralull, expanderad vermikulit m. fl.

isolerande produkter

Nuvarande tullförhållanden

För slaggull, stenull och liknande mineralull utgår tull med 15 % av värdet

enligt tulltaxans slumprubrik; vermikulit och isolermassa är tullfria,

under det att varor av isolermassa drager en tull av 4 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för slaggull, stenull och liknande

mineralull samt varor därav och tullfrihet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag till nordisk tulltaxa en tull av 8 % för

rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Vad angår slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor därav biträder

jag kommitténs och utskottets samstämmiga förslag om en tull av

8 % av värdet; i fråga om övriga artiklar förordar jag med hänsyn bl. a.

till föreliggande GATT-bindningar kommitténs förslag om tullfrihet.

68.08. Varor av naturasfalt eller liknande material

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är belagda med en tull av kr. 1; 25 per 100 kg.

s. 595 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

595

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet vid denna rubrik under framhållande bl. a.

av att någon nämnvärd tillverkning av hithörande varor icke torde förekomma

inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 8 % av värdet

för detta varuslag.

Departementschefen

För de varor som förekommer till import är den nuvarande tullen mycket

obetydlig. Med hänsyn därtill förordar jag, i avvaktan på prövning av

frågan om en nordisk marknad, att rubriken i enlighet med kommitténs

förslag upptages med tullfrihet.

68.09. Plattor, block och liknande varor av vegetabiliska fibrer agglomererade

med mineraliskt ämne som bindemedel

Nuvarande tullförhållanden

Tull för här ifrågavarande artiklar utgår med 15 % av värdet enligt tulltaxans

slumprubrik.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår i likhet med vad fallet är beträffande slaggull o. d.

under nr 68.07 en tull av 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska utskottets förslag upptager en tull av 8 % av

värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

68.10. Varor av gips eller av blandningar på basis av gips

Nuvarande tullförhållanden

Formar för industriella ändamål är tullfria; för prydnadsartiklar utgår

tull med 1 krona per kg (för vikt över 5 kg per styck utgår tullen med 10

öre per kg), för byggnadsplattor med 2 öre per kg och för övriga artiklar

med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall alla hithörande varor beläggas med en

tull av 8 % av värdet.

s. 596 Kontrollera mot PDF

596

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager hithörande varuslag

med en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon

erinran från min sida.

68.11. Varor av betong eller konstgjord sten m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Prydnadsartildar drager en tull av 1 krona per kg (för vikt över 5 kg

per styck utgår tullen dock med 10 öre per kg); i övrigt utgår tull med BO

öre — 2 kronor 50 öre för 100 kg, dock med undantag för varor av gasbetong,

för vilka den tidigare utgående tullen avskaffats år 1957.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för hela rubriken. Till stöd härför framhålles

att den inhemska produktionen bl. a. på grund av transportkostnaderna

i stort sett torde sakna utländsk konkurrens och att den svenska industrin

synes ha nått en sådan utveckling att den är mycket konkurrenskraftig.

Att cement är tullbelagd anser kommittén i detta sammanhang ha mera

teoretisk än praktisk betydelse.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för varor av armerad betong

och tullfrihet för övriga varuslag.

Departementschefen

Nordiska utskottets förslag om tull för varor av armerad betong torde

sammanhänga med speciella förhållanden som icke gäller vårt land; med

hänsyn därtill finner jag icke skäl att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs

förslag om tullfrihet för hela rubriken.

68.12. Varor av asbestbetong eller annan fiberbetong

Nuvarande tullförhållanden

Plattor med en tjocklek av högst 3 cm drager en tull av kr. 1: 25 per

100 kg och övriga varor en tull av kr. 0: 80 per 100 kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen för samtliga varuslag utgå med

kr. 1: 25 för 100 kg.

Kommittén konstaterar i fråga om plattor, att utlandets konkurrensmöjligheter

är avsevärt större än då det gäller vanliga betongarbeten, vilket yttrar

sig däri att en betydande import av varor av asbestbetong förekommer.

s. 597 Kontrollera mot PDF

597

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommittén finner därför icke såsom vid föregående rubrik skäl föreligga

att avskaffa tullen, men är å andra sidan icke heller övertygad om angelägenheten

av en från industrins sida påyrkad tullhöjning. Att bryta den i

GATT gjorda tullbindningen (kr. 1: 25 för 100 kg, alternativt 5 % av värdet)

torde sålunda icke böra ifrågakomma. Kommittén finner övervägande

skäl tala för bibehållande av nuvarande vikttull; den anses böra gälla icke

blott för plattor utan även för andra hithörande arbeten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager vid denna rubrik en

tullsats av 8 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till föreliggande GATT-bindning förordar jag att tullen tills

vidare upptages i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

v

68.13. Bearbetad asbest och varor av asbest

Nuvarande tullförhållanden

Packningar och tätningar drager en tull av 25 öre per kg, medan övriga

varuslag är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för hela rubriken under framhållande av

att inhemsk tillverkning av hithörande varuslag förekommer endast i obetydlig

omfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för bearbetad asbest, garn, väv och papp samt

en tull av 8 % för övriga varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag

tulltaxekommitténs förslag.

68.14. Bromsband, kopplingsbelägg och dylika friktionselement

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för bromsband med 25 öre per kg och för kopplingsbelägg

med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för hela rubriken och anför

till stöd härför följande.

Tillverkningen av här ifrågavarande artiklar torde, icke minst ur beredskapssynpunkt,

få anses vara en för vårt land värdefull industri, och den

synes i tekniskt avseende stå på hög nivå. Även om importstatistiken icke

s. 598 Kontrollera mot PDF

598

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tyder på någon skärpning av den utländska konkurrensen, förefaller det som

om det nuvarande tullskyddet skulle vara alltför lågt för att i längden skydda

industrin. Tillverkningen utgör emellertid endast en mindre del av förbrukningen,

och även om den i enlighet med industrins uppgift skulle kunna

fördubblas, skulle likväl en stor del av behovet komma att täckas genom

import. Att märka är vidare att tullen för bromsband i GATT är bunden vid

5 %. Under för handen varande omständigheter har kommittén icke funnit

tillräckliga skäl föreligga att bryta den i GATT föreliggande bindningen. I

den mån det särskilt av beredskapsskäl kan finnas påkallat att lämna tillverkningen

ytterligare stöd, torde detta lämpligen böra ske genom beställningar

från militära och andra statliga myndigheter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 10 %

av värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

Med hänsyn till den nordiska samordningen förordar jag att tullen på

andra hithörande varor än bromsband i enlighet med samarbetsutskottets

förslag upptages till 10 % av värdet; i fråga om bromsband biträder jag med

hänsyn bl. a. till föreliggande GATT-bindning tulltaxekommitténs förslag

om en tull av 5 % av värdet.

68.15. Bearbetad glimmer och varor av glimmer

Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hänförliga varuslag är enligt gällande tulltaxa fria från

tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén ifrågasätter icke någon ändring av gällande tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 6 % av värdet

vid denna rubrik.

Departementschefen »

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad ansluter jag

mig till tulltaxekommitténs förslag att bibehålla den nuvarande tullfriheten.

68.16. Varor av mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer

Nuvarande tullförhållanden

För kolpackningar nedsattes tullen vid GATT-förhandlingarna år 1955

från 10 till 5 % av värdet; för övriga varuslag utgör tullen 15 % av värdet

enligt tulltaxans slumprubrik.

s. 599 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

599

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att någon inhemsk

produktion av beskaffenhet att påkalla tullskydd knappast torde föreligga

på detta område.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för hit hänförliga

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

Kap. 69. Keramiska produkter

69.01. Värmeisolerande produkter av kiselgur o. d. material

69.02. Eldfast tegel och liknande konstruktionsmaterial

69.03. Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar och mufflar

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter är i regel belagda med vikttullar varierande mellan

10 och 30 öre per 100 kg.

Tulltaxeko mmittén

Kommittén föreslår tullfrihet för produkter hänförliga till nr 69.01 och

69.03; i fråga om nr 69.02 föreslår kommittén tullfrihet för magnesittegel

och en tull av 5 % av värdet för övriga varuslag.

Förslagen om tullfrihet sammanhänger med att varorna i fråga enligt

kommitténs uppfattning endast i obetydlig omfattning är föremål för inhemsk

tillverkning.

Beträffande andra till nr 69.02 hänförliga varuslag än magnesittegel framhåller

kommittén, med anledning av vissa uttalanden från industrins sida,

att det knappast förefaller som om industrins ställning på hemmamarknaden

skulle vara allvarligare hotad. Enligt kommitténs uppfattning kan dock

en viss höjning av tullen vara befogad, då därigenom skapas en viss buffert

mot tillfälliga störningar. Med hänsyn bl. a. till det icke obetydliga skydd i

form av frakter in. m. som industrin åtnjuter finner kommittén en tullsats

av 5 % av värdet vara för ändamålet tillräcklig.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs

förslag beträffande nr 69.02; enär nu utgående tullsats saknar betydelse

och det oaktat import endast synes förekomma då den svenska produktionen

är otillräcklig eller då mera speciella kvaliteter kräves, beträffande vilka

pris- och tullfrågan är av underordnad betydelse, föreslår de tullfrihet

för hela denna position.

s. 600 Kontrollera mot PDF

600

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Beträffande eldfast tegel (nr 69.02) föreligger följande remissyttranden.

Statens priskontrollnämnd samt Sveriges grossistförbund delar de av reservanterna

framförda synpunkterna.

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 8 % av värdet för

annat eldfast tegel än magnesittegel. Enligt kemikontorets uppfattning har

kommittén på detta område uppställt betydligt skarpare krav på konkurrens

från utlandets sida än för flertalet andra varor. Kemikontoret framhåller

att de utländska leverantörerna för varje år vinner insteg på den

svenska marknaden, samtidigt som de undantränger den svenska industrin

från dess traditionella exportmarknader. Den omfattande importen av dylikt

tegel har sin orsak i en kraftig utbyggnad av den utländska produktionskapaciteten

och är icke en följd av otillräcklig produktion inom landet eller

begränsning i sortiment. Kemikontoret anser en tullsats av normaltullens

storlek (av kommittén uppgiven till 10 å 15 % av värdet) motiverad, men

med hänsyn till förefintligheten av ett visst fraktskydd, hemställes endast

att tullen icke sättes lägre än 8 % av värdet. — Skånes handelskammare anför

liknande synpunktér men föreslår tillämpning av normaltullen.

Vad angår andra eldfasta varor (nr 69.03) påyrkar Sveriges kemiska

industrikontor en tull av 8 % av värdet med undantag för deglar

och retorter samt produkter av magnesit. Kemikontoret framhåller att dessa

artiklar i motsats till vad som angives i betänkandet är föremål för inhemsk

tillverkning i betydande skala; den sammanlagda kvantiteten motsvarar 20

å 25 % av hela den inhemska tillverkningen av eldfast tegel. Konkurrenssituationen

är densamma vid båda numren, varför industrin yrkar samma

tullskydd för de artiklar, som är föremål för inhemsk tillverkning. Denna

tullsättning skulle innebära en brytning av gällande GATT-bindning för

mufflar, men då importen av mufflar är tämligen obetydlig kan detta enligt

kemikontorets uppfattning icke beräknas medföra några allvarligare

olägenheter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag sammanfaller med tulltaxekommitténs i vad gäller nr

69.01 och 69.02; vid nr 69.03 föreslås tullfrihet för artiklar av magnesit

ävensom för deglar och retorter, oavsett materialet, och en tull av 5 % av

värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

I fråga om nr 69.01 och 69.02 finner jag icke skäl frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag. Vad beträffar nr

69.03 förordar jag i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad

tulltaxekommitténs förslag.

s. 601 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

601

69.04. Murtegel

69.05. Takpannor och andra varor för byggnadsändamål

69.06. Rör och rännor

Nuvarande tullförhållanden

För vanligt murtegel utgår tull med 10 öre per 100 kg, för annat murtegel

med 30 öre per 100 kg, för syrafast tegel med 25 öre per 100 kg, för oglaserat

taktegel med 30 öre per 100 kg, för glaserat taktegel med 1 krona per

100 kg samt för rör med 75 öre per 100 kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för murtegel och rör av syrafast

material under nr 69.04 och 69.06, tullfrihet för murtegel och rör av annat

material under samma nummer samt en tull av 5 % av värdet för takpannor

och andra i nr 69.05 upptagna artiklar.

Förslaget om tull på murtegel och rör av syrafast material anknyter till

det under nr 69.02 framlagda förslaget om tull på liknande varor av eldfast

material.

Beträffande murtegel och rör av annat än syrafast material saknas enligt

kommitténs bedömning praktiskt taget konkurrens, och möjligheten av att

den framdeles skulle kunna bli av nämnvärd betydelse anses icke vara så

stor att den motiverar ett tullskydd för nämnda produkter.

Takpannor anses av kommittén utgöra den del av tegelområdet där utländsk

konkurrens har vissa möjligheter att göra sig gällande. Kommittén

finner därför icke lika starka skäl för ett avskaffande av tullen som när det

gäller murtegel utan anser tullskydd böra bibehållas. Tullen har ansetts böra

sättas till samma belopp som för eldfast tegel.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs

förslag beträffande varor av syrafast material samt taktegel och föreslår

tullfrihet för dessa varuslag. I fråga om de syrafasta produkterna hänvisar

de till sin reservation under nr 69.02 rörande eldfast tegel, och i fråga om

takpannor anser de att konkurrensläget är ungefär detsamma som för vanligt

tegel.

Yttranden

I fråga om murtegel och rör av syrafast material påyrkar

Sveriges kemiska industrikontor en tull av 8 % av värdet under åberopande

av samma skäl som beträffande eldfast tegel (jfr nr 69.02). Däremot

ansluter sig statens priskontrollnämnd och Sveriges grossistförbund

liksom i fråga om det eldfasta teglet till reservanternas krav på tullfrihet.

Beträffande murtegel och rör av annat material yrkar

Sveriges tegclindustriförening att den nuvarande tullen, omräknad till värdetull,

måtte bibehållas för fasadtegel och dräneringsrör. Importen av fasadtegel

är enligt föreningen icke oväsentlig, och en avsevärd ökning av den

tidigare obetydliga importen av dräneringsrör har ägt rum. Vid tullfrihet

s. 602 Kontrollera mot PDF

602

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

kan importen, framhåller föreningen, få sådan omfattning att den blir störande

för den svenska produktionen.

Vad angår takpannor och andra till nr 69.05 hänförliga varor ansluter

sig statens priskontrollnämnd och Sveriges grossistförbund till reservanternas

förslag om tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag sammanfaller i vad avser här behandlade positioner

med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

69.07—69.08. Golv-, vägg- och andra beklädnadsplattor, oglaserade eller glaserade
Nuvarande

tullförhållanden

Tullen utgår för oglaserade plattor av 3 cm tjocklek eller däröver med

0,35 eller 1 öre per kg, för oglaserade plattor av mindre tjocklek med 5 eller

16 öre per kg, för glaserade plattor av 9 mm tjocklek eller däröver med 10

eller 16 öre per kg och för glaserade plattor av mindre tjocklek med 18 eller

28 öre per kg; de lägre tullsatserna avser enfärgade och de högre flerfärgade

plattor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för oglaserade plattor av minst 3 cm tjocklek,

en tull av 10 % av värdet för oglaserade plattor av mindre tjocklek och

en tull av 15 % av värdet för glaserade plattor.

Vad beträffar de tjockare oglaserade plattorna framhåller kommittén att

den nuvarande tullen är mycket obetydlig men att trots detta någon import

praktiskt taget icke förekommer. Kommittén finner konkurrensförhållandena

vara ungefär desamma som för vanligt tegel och anser att plattor av denna

dimension i likhet med nämnda varuslag bör kunna göras fria från tull.

I fråga om de tunnare oglaserade plattorna förekommer icke heller någon

nämnvärd import, men detta förhållande kan, anför kommittén, i viss

mån bero på tullen, vilken betecknas såsom relativt hög (redovisad importincidens

15 å 30 %). Kommittén finner en nedsättning av densamma motiverad

och anser sig med hänsyn bl. a. till frakt- och emballageförhållanden

böra stanna vid den förut nämnda siffran 10 % av värdet.

Beträffande glaserade plattor uttalar kommittén att man tidigare som

skäl för ett högt tullskydd kunnat anföra att industrin befann sig i en uppbyggnadsperiod

men att industrin numera torde vara väl utbyggd och rationaliserad

samt fullt konkurrensduglig gentemot utländska tillverkare. På

den svenska marknaden intager den en dominerande ställning, även om

denna icke är fullt så utpräglad som beträffande de oglaserade plattorna.

s. 603 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

603

Kommittén anser icke anledning föreligga att överskrida norinaltullsatsen

é 13 %) i vidare mån än att en jämkning synts lämpligen böra ske till samma

belopp som föreslås för bords-, hushålls- och toalettartiklar m. m. av

porslin.

Två av kommitténs ledamöter har avgivit reservation mot kommitténs

förslag beträffande glaserade plattor. Herr Hansson föreslår sålunda en mot

normaltullsatsen svarande tull av 13 % av värdet under framhållande av

den svenska industrins dominerande ställning samt de höga frakt- och emballagekostnaderna.

Herr Westerlind anser den svenska produktionen vara

så väl utbyggd och konsoliderad att ett tullskydd av 12 % bör vara tillräckligt.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor motsätter sig icke tullfriheten för de

tjockare oglaserade plattorna, men en förutsättning härför är att tullen för

de tunnare oglaserade plattorna sättes till 15 % av värdet, kombinerad med

en minimitull av 5 öre per kg; för de glaserade plattorna yrkas att den av

kommittén föreslagna 15 % tullen kombineras med minimitullar av 10 öre

per kg för tjockare och 18 öre per kg för tunnare plattor.

Kemikontoret framhåller inledningsvis riskerna för dumping på detta

område. För att få bidrag till de fasta kostnaderna ter det sig motiverat för

en producent att placera marginalproduktionen på exportmarknaden till låga

priser.

Beträffande de tunnare oglaserade plattorna påpekar kemikontoret att

importen åren 1952—1955 stigit från 800 till 3 200 ton, medan produktionen

trots att erforderlig kapacitet finnes var lika stor år 1954 som 1952.

Importpriserna fob för vissa oglaserade plattor från ett östeuropeiskt land

uppges understiga de rörliga kostnaderna hos svenska tillverkare. Kontoret

framhåller vidare med anledning av vissa uttalanden från handelns

sida (s. 518 i kommitténs betänkande) att de vanligast förekommande

plattorna till format, utseende och användning är identiska från de båda

svenska tillverkarna och att några marknadsreglerande överenskommelser

icke förefinnes. Emballage- och fraktskyddet spelar enligt kemikontorets

åsikt icke en sådan roll att det motiverar en sänkning av tullskyddet. Värdetullen

bör därför motsvara nuvarande importincidens för de vanligaste

(enfärgade) plattorna, vilken beräknats till 15 %; kombinationen med minimitull

efter vikten anses oundgängligen nödvändig som skydd mot dumping.

Vad åter angår de glaserade plattorna framhåller kemikontoret att den

inhemska produktionskapaciteten byggts ut efter år 1952. Tillverkningen

har dock icke ökat i samma takt, och orsaken härtill är att finna i importens

utveckling. Från år 1952 till 1955 har denna stigit från 1 300 till 3 500 ton.

Denna utveckling kan väntas fortgå, i synnerhet om tulltaxekommitténs

förslag genomföres. I och för sig inger enligt industrins uppfattning en värdetull

av 15 % icke allvarliga farhågor, om det gäller import till normala

s. 604 Kontrollera mot PDF

604

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

priser. Emellertid är importen av dumpingbetonad karaktär, varvid nämnda

tullsats är otillräcklig. För att möta denna import kräver industrin, att

värdetullen kompletteras med nuvarande vikttullar för enfärgade plattor,

d. v. s. 10 öre per kg för plattor med en tjocklek av 9 mm eller däröver och

18 öre per kg för tunnare plattor.

Skånes handelskammare framför liknande synpunkter och enahanda yrkanden

som Sveriges kemiska industrikontor.

Sveriges grossistförbund finner den föreslagna tullsatsen 10 % för de

tunnare oglaserade plattorna med hänsyn till konkurrensförhållandena vara

mer än tillräcklig. Beträffande de glaserade plattorna anser förbundet en

tullsats om 12 % lämpligt avvägd. Förbundet kan icke finna att skillnaden

i tullskyddsbehov tillnärmelsevis skulle motivera en differens av 5 % mellan

oglaserade och glaserade plattor, även om hänsyn tages till det förhållandet,

att fraktskyddet för glaserade plattor sannolikt är något större än

för oglaserade. Kommitténs normaltullsatsberäkningar ger vidare vid handen,

att ett ungefär lika stort tullskydd skulle vara motiverat för båda slagen

av plattor. Under alla förhållanden bör därför enligt förbundets uppfattning

en tullsats om 12 % vara tillräcklig för de glaserade plattorna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 5 % av värdet för oglaserade

plattor med en tjocklek av mer än 3 cm, 10 % av värdet för oglaserade

plattor av mindre tjocklek och 15 % av värdet för glaserade plattor.

Departementschefen

I fråga om glaserade plattor samt tunnare oglaserade plattor biträder jag

tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag. Vad beträffar

tjockare oglaserade plattor finner jag med hänsyn bl. a. till att den

nuvarande tullen är mycket obetydlig övervägande skäl tala för att varorna

tills vidare i enlighet med kommitténs förslag upptages med tullfrihet.

69.09. Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk

m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar för tekniskt bruk är belagda med en tull av 1 krona 75 öre per

100 kg, hoar m. fl. artiklar för lantbruket med en tull av 75 öre per 100 kg

samt övriga varor med tullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för varor av syrafast stengods

och tullfrihet för varor av annat material. Endast de förstnämnda anses

vara föremål för nämnvärd inhemsk produktion, och tullsatsen upptages

till samma belopp som för andra artiklar av syrafast material.

s. 605 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

605

Y ttrande

Sveriges kemiska industrikontor yrkar att den tullbelagda rubriken upptages

med 8 % av värdet eller samma tull som yrkas för eldfast eller syrafast

tegel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner ej skäl frångå tulltaxekommitténs förslag.

69.10. Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika sanitetsartiklar
Nuvarande

tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar av porslin drager en tull av 10 öre per kg, under

det att artiklar av grövre material (»fire clay») är belagda med en tull av

3 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 10 % av värdet för rubriken

i dess helhet.

Kommittén framhåller att den svenska industrin under och efter kriget

arbetat sig upp till en mycket stark ställning, och detta har skett trots att

tullskyddet enligt gällande tulltaxa får anses vara lågt (redovisad importincidens

för varor av porslin ca 5 %). Man kan emellertid icke härav draga

alltför vittgående slutsatser angående den svenska industrins konkurrensmöjligheter

i fortsättningen. Kommittén anser det vara motiverat med ett

tullskydd som mera ansluter sig till vad som gäller för industrin i allmänhet.

Att därför tillgripa en så hög tullsats som normaltullsatsen (ca 14 %)

synes dock knappast vara befogat, bl. a. med hänsyn till att industrin torde

ha ett visst skydd jämväl i andra förhållanden än tullen. Enligt kommitténs

uppfattning får en tull av den föreslagna storleken anses vara för ändamålet

fullt tillräcklig. Nämnda tullsats bör tillämpas även för sanitetsartiklar av

annat keramiskt material än porslin (»fire clay»); med hänsyn till att importen

av detta varuslag är obetydlig torde det icke möta någon större svårighet

att frigöra sig från den GATT-bindning som här föreligger.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor förklarar att industrin med tvekan kan

acceptera den av en enhällig tulltaxekommitté föreslagna tullsatsen.

Sveriges grossist förbund hemställer att den nuvarande tullen bibehålies,

under framhållande bl. a. av angelägenheten av att den traditionella importen

från Finland icke hindras.

s. 606 Kontrollera mot PDF

606

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Wärtsilä-koncernen AB Arabia, Helsingfors, säger sig med oro ha tagit

del av tulltaxekommitténs förslag. Efter att ha redogjort för sina insatser

för tillverkning av högklassigt sanitetsporslin och introduktion av detta på

den svenska marknaden framhåller bolaget bl. a. att den nu föreslagna tullhöjningen

beräknas medföra en kraftig reduktion i försäljningen av det

finska sanitetsporslinet. Ett upprätthållande av nuvarande distributions- och

servicenät kan därigenom bli omöjligt. Vidare påpekas den inverkan på

handelsutbytet mellan de båda länderna, som en begränsning i den traditionella

finska exporten skulle innebära.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs

enhälliga förslag. Såsom framgår av vad förut anförts kräver förslagets genomförande

i vad avser varor av s. k. fire clay ändring i GATT-avtalet.

69.11. Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin

69.12. Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material

69.13. Statyetter och andra prydnadsföremål

Nuvarande tullförhållanden

Bordsartiklar etc. av porslin drager en tull av 45 eller 75 öre per kg, dylika

varor av andra keramiska material en tull av 20 eller 25 öre per kg (de

lägre beloppen avser enfärgade, de högre flerfärgade artiklar): prydnadsföremål

av porslin är belagda med en tull av 60 öre per kg, dylika föremål

av andra keramiska material med en tull av 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall hithörande varuslag beläggas med en

enhetlig tull av 15 % av värdet.

Kommittén framhåller att den svenska porslinstillverkningen kunnat väl

hävda sig i konkurrensen, och detta trots att tullskyddet numera genomsnittligt

sett icke kan anses vara högt (i betänkandet redovisas incidenser

om 1—14 %). Förhållandet torde sammanhänga med att den svenska industrin

är högt rationaliserad och i detta hänseende snarast torde ligga före

sina utländska medtävlare. Konkurrensen från dessa är dock såvitt kommittén

kunnat bedöma stark och delvis av dumpingbetonad karaktär. Rationaliseringen

har vidare medfört relativt stora fasta kostnader, varför industrin

är känslig för variationer i produktionsvolymen. Den omständigheten

att industrin hittills kunnat hålla sin ställning med ett tullskydd av nuvarande

storlek anses därför icke motivera en avvikelse från normalnivån

(13 ä 15 %), utan kommittén finner sig böra förorda en tullsats av unge
-

s. 607 Kontrollera mot PDF

607

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

lär denna storlek. Däremot har kommittén icke funnit skäl föreligga att

överskrida denna nivå.

Beträffande frågan om vikt- eller värdetullar vid dessa positioner anför

kommittén följande.

Artiklar av keramiskt material utgör med hänsyn till varornas mycket

varierande priser och manufaktureringskostnader ett område där tekniskt

sett starka skäl talar för användningen av värdetull. Detta yttrar sig bl. a.

däri att stora vanskligheter föreligger när det gäller att bedöma vilka vikttullar

som skulle motsvara den förut angivna nivån 15 % av värdet. Tilllämpning

av vikttull innebär en relativt sett högre tull för billigare artiklar.

Även om en effekt av detta slag under vissa förhållanden, t. ex. vid import

av dumpingbetonad karaktär, kan vara berättigad, är emellertid ökningen

av skyddseffekten så ringa, att den icke motiverar de olägenheter i andra

avseenden, som tillämpningen av en vikttull på detta område skulle innebära.

Kommittén har av skäl som här i korthet antytts funnit tullskyddet

på förevarande område liksom på flertalet andra industriområden böra ges

formen av en värdetull. Framhållas må att det oavsett vilket alternativ man

väljer blir nödvändigt med vissa ändringar i GATT men att dessa vid övergång

till värdetull endast berör ett relativt obetydligt varuslag. Detta alternativ

har även den fördelen att man därigenom på ett praktiskt sätt löser

frågan om tullskydd för dekorering av importerat vitt porslin; denna verksamhet

får nämligen vid tillämpning av 15 % värdetull för såväl dekorerad

som odekorerad vara automatiskt ett skydd motsvarande normaltullskyddet.

Reservationer mot kommitténs förslag har avgivits av tre av kommitténs

ledamöter.

Herrar Gustafsson och Westerlind anför följande.

Som bekant har under efterkrigstiden pågått en omfattande såväl utbyggnad

som rationalisering av den inhemska porslinsindustrin. Dessa åtgärder

har vidtagits under nu rådande moderata tullförhållanden. Importstatistiken

uppvisar sedan år 1952 en tillbakagång av införseln. I stort synes

den inhemska industrin väl ha kunnat hävda sin ställning. Eventuella dumpingförsök

torde vidare icke kunna avvisas med det av majoriteten föreslagna

tullskyddet. Med hänsyn till vad ovan anförts finner vi en tullnivå

om 12 % bättre avvägd än majoritetens förslag. I detta sammanhang erinras

om att emballage-, frakt- och försäkringskostnader torde utgöra ett ej

oväsentligt komplement till tullskyddet. Beträffande såväl industrins som

handelns önskemål om vikttullsatser på ifrågavarande område anser vi

de för vikttullar anförda argumenten förtjäna större beaktande än som

kommittén i övrigt gjort.

Herr Hansson anför följande.

Dessa varor är nu belagda med vikttullar, men kommittén föreslår att helt

övergå till värdetullar för desamma. Häremot kan emellertid resas allvarliga

invändningar, därför att ifrågavarande industrier är föremål för eu omfattande

konkurrens från länder som saluför varor av avsevärt lägre kvalitet

än de svenska.

Då det gäller att utestänga eller förhindra konkurrens från dylika mindervärdiga

fabrikat, är vikttullar ett effektivare medel än värdetullar. Från

industrins sida har också starka krav framförts för bibehållande av vikttullar.

Nämnas bör också att många småindustriföretag sysselsättes med produktion

av omförmälda varor. Ett eventuellt försvårat konkurrensläge kom
-

s. 608 Kontrollera mot PDF

608

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

mer otvivelaktigt att hårt drabba dessa små företagsenheter. Frågan torde

därför också ha en viss social aspekt.

Då kommitténs förslag emellertid så långt som möjligt baserats på värdetullar

anser jag mig böra biträda den föreslagna 15-procentiga tullen, men

föreslår att denna kombineras med minimitnllar av 1:25 per kg vid nr

69.11 och 69.13 samt 0: 60 per kg vid nr 69.12.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor yrkar att den föreslagna värdetullen

kombineras med de av reservanten Hansson föreslagna minimitullarna, i

fråga om vita artiklar under nr 69.11 dock med en minimitull av endast

1 krona per kg.

Kemikontoret vänder sig mot den uppfattningen att en industris konkurrenskraft

kan bedömas med ledning av i vilken utsträckning den kunnat

bibehålla sin andel av hemmamarknaden. Den svenska porslinsindustrins

verkliga konkurrenskraft kan endast bedömas genom ett studium av företagens

räntabilitet. Denna har under de senaste åren försämrats så kraftigt,

att tillverkningen av hushållsporslin nu vid samtliga företag är förlustbringande.

Läget är enligt kemikontorets uppfattning lika allvarligt som för t. ex.

textilindustrin, även om detta ännu icke visat sig i permitteringar av större

omfattning.

Importpriserna på hushållsartiklar av porslin (tätsintrat) har enligt kemikontoret

undergått en avsevärd sänkning på senare år, och detta belyses

med framräknade index för genomsnittliga importpriser från de viktigaste

konkurrentländerna. Dessa index visar för åren 1952—1955 en successiv nedgång

från 100 till 63 å 76, samtidigt som index för de svenska arbetslönerna

enligt kemikontoret stigit från 100 till 126. I fråga om hushållsartiklar av

annat keramiskt material kan man enligt kemikontoret icke ur importstatistiken

utläsa någon genomgående tydlig tendens till prissänkning. Varje

branschman säges emellertid kunna bekräfta att även priserna på sådana

varor under de senaste åren sjunkit till en synnerligen låg nivå på den svenska

marknaden.

Kemikontoret framhåller att ett genomförande av dess förslag praktiskt

taget icke skulle innebära någon fördyring av porslinsimporten från de

västeuropeiska industriländerna i jämförelse med den av kommittén föreslagna

värdetullsatsen men däremot medföra ett påtagligt bättre skydd för

den svenska porslinsindustrin gentemot den mer eller mindre dumpingbetonade

importen från Östtyskland, Tjeckoslovakien och Japan. Även om på

dessa länder år 1955 kom endast 20 % av Sveriges totala import av dekorerat

hushållsporslin, anses det icke möjligt för den svenska porslinsindustrin

att i längden upprätthålla produktionen utan att den får ett ökat skydd genom

kombinerade vikt- och värdetullar. Vikttullkomponenten bör dock för

vitt porslin sättas något lägre än enligt herr Hanssons förslag, i avsikt att

bereda ett visst nettotullskydd för den förädlingsverksamhet som består i

dekorering inom landet av importerat sådant porslin. Behovet av kombinerad

tull anses icke vara lika stort för prydnadsporslin som för hushållsporslin.

s. 609 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

609

Handelskammaren i Gävle samt Västernorrlands och Jämtlands läns

handelskammare ansluter sig till en utformning av tullskyddet enligt herr

Hanssons reservation (förstnämnda handelskammare dock endast beträffande

nr 69.11 och 69.12).

Statens priskontrollnämnd föreslår att branschen erhåller ett vikttullskydd,

som genomsnittligt och med utgångspunkt från nuvarande importsammansättning

ger 15 % av värdet. — Äkerholmska AB förordar i sin av

Stockholms handelskammare överlämnade skrivelse likaså ett bibehållande

av vikttullar, vilka bör sättas till 1 krona 25 öre per kg för tätsintrat porslin

och till 60 öre per kg för fajans.

Sveriges grossistförbund erinrar om de hos kommittén framförda yrkandena

om vikttullar och anser att kommittén borde ha beaktat dessa. Från

branschens sida vill man främst slå vakt om importen av högklassiga artiklar

och framhåller att en övergång till värdetullar skulle verka kraftigt fördyrande

på dessa. Förbundet kan icke finna att den vid vikttullar erforderliga

differentieringen skulle innebära några svårigheter ur tullbehandlingssynpunkt,

särskilt som den nuvarande taxan på detta område är avsevärt

mera differentierad. Därest en värdetull av principiella skäl skulle

ifrågakomma, förordar förbundets branschförening den av herrar Gustafsson

och Westerlind föreslagna tullsatsen 12 % av värdet under förutsättning

att den kombineras med en maximitull av 1 krona 25 öre per kg för samtliga

varuslag. ■—• Liknande synpunkter anföres av Sveriges köpmannaförbund,

som särskilt understryker att man icke kan acceptera någon kombination

med minimitull, samt av Svenska handelsagenters förening.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Hithörande varuslag företer mycket stora variationer i fråga om priserna,

varför det är vanskligt att bedöma nivån av de nuvarande specifika tullsatserna.

Från vissa länder förekommer import till anmärkningsvärt låga priser.

I fråga om denna import är emellertid konkurrensförhållandena av

allt att döma sådana att, i den mån skäl finnes att särskilt motverka importen,

detta icke lämpligen kan ske genom vanligt tullskydd. Frånsett här

åsyftade varor torde nuvarande tullsatser endast mera sällan överstiga

10 % av importvarornas värde och ofta ligga på en avsevärt lägre nivå.

Jag är icke övertygad om nödvändigheten av en så hög tullnivå som den

av kommittén föreslagna utan ansluter mig till den av vissa reservanter föreslagna

nivån 12 % av värdet. Liksom kommittén finner jag övervägande

skäl tala för att tullskyddet utformas som värdetull. Vad beträffar yrkandena

om förstärkning av värdetullen med specifika minimitullar får jag

hänvisa till vad jag anfört därom i det allmänna avsnittet om kvantitetseller

värdetullar.

89 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 610 Kontrollera mot PDF

610

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

69.14. Andra varor av keramiskt material

Nuvarande tullförhållanden

Tull för här avsedda produkter utgår enligt gällande tulltaxa med 10—60

öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning bör dessa artiklar i princip beläggas med

tull efter samma grunder som förut behandlade bords-, hushålls- och toalettartiklar,

och kommittén föreslår i enlighet härmed en tull av 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår, med hänvisning till vad

de anfört i sin reservation under nr 69.11—69.13, en tullsats av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen *

I överensstämmelse med det förslag jag framlagt beträffande föregående

rubriker förordar jag en tull av 12 % av värdet.

Kap. 70. Glas och varor därav

Allmänna synpunkter

Nuvarande tullförhållanden

Frånsett enstaka tullfria rubriker är hit hänförliga varor underkastade

vikttullar av mycket varierande storlek; beträffande tullsatsernas belopp

torde få hänvisas till vad som i det följande anföres under resp. rubriker.

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar hithörande rubriker var för sig men föreslår, i den

mån tullskydd anses påkallat, beträffande flertalet varuslag en tull av 15 %

av värdet, vilken därför kan betraktas som en standardtullsats på detta område.

Det viktigaste undantaget från nämnda tullsats avser emballageglas

(nr 70.10), för vilket varuslag kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet.

Motiveringen för kommitténs ställningstaganden kommer att anföras i

det följande under resp. rubriker, men det må redan här anföras att kommittén

beträffande de viktigaste varugrupperna (emballage-, hushålls- och

belysningsglas) finner den inhemska produktionen intaga en mer eller

mindre dominerande ställning på den svenska marknaden. Med hänsyn till

att det nuvarande tullskyddet, som på grund av tillämpningen av vikttullar

är synnerligen ojämnt, i vissa fall ligger avsevärt över normalnivån, anser

kommittén det likväl motiverat med det överskridande av nämnda nivå, som

förslaget genomgående innebär. Några avgörande skäl för tillämpning av

s. 611 Kontrollera mot PDF

611

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

vikttullar, vilket skulle kräva en omfattande differentiering av tullen, kan

enligt kommitténs uppfattning icke anses föreligga.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation beträffande

avvägningen av tullskyddet under detta kapitel följande.

Kommitténs majoritet har ansett 15 % vara ett lämpligt avpassat tullskydd

på ifrågavarande område. Detta tullskydd överstiger i allmänhet väsentligt

de av kommittémajoriteten beräknade normaltullsatserna. Enligt

vår åsikt kan man icke anse den utländska konkurrensen på ifrågavarande

område särskilt pressande. Det synes oss därför naturligare att fastställa tullskyddet

till 12 % beträffande de positioner där majoriteten föreslagit 15 %,

vilket i fråga om vissa artiklar, t. ex. fönsterglas, ligger något över normaltullen.

I likhet med majoriteten finner vi den föreslagna tullen för positionen

70.10 böra kunna fastställas till en något lägre nivå än vad som gäller

större delen av kapitlet i övrigt. Vi föreslår här 10 %.

Yttranden

Belysningsglasbrukens förening, Svenska flaskfabrikanternas förening,

Svenska hushållsglasfabrikanternas förening samt representanter för buteljglasbruken

och kolvglasbruken vidhåller i gemensamt yttrande de från

industrins sida till tulltaxekommittén framförda och i kommitténs betänkande

redovisade yrkandena beträffande tullskyddets avvägning (yrkandena

innebär för de flesta varugrupperna tillämpning av vikttullar som med

omkring 50 % överstiger de nuvarande).

Kommitténs förslag anses icke stå i överensstämmelse med dess principuttalande,

att när nuvarande tull är avsevärt högre än normaltullsatsen,

kommittén ofta föreslagit en något högre tullsats än den sistnämnda; för

vissa slag av glas anses differensen mellan nu gällande och föreslagna tullsatser

vara orimlig.

Vidare framhålles att industrin förordat vikttullar med den motiveringen

att det vore mer angeläget med ett skydd mot dumping än ett skydd mot

inflation. Att glas i särskilt hög grad göres till föremål för dumping angives

bero på att de fasta kostnaderna inom den helmekaniserade tillverkningen

utgör betydligt mer än hälften av försäljningspriset. Man framhåller

också att det för glödlampor befunnits lämpligt med vikttull och att de

argument, som ligger till grund härför, i lika hög grad gäller för annan

glastillverkning som sker eller kan ske i långa serier.

Föreningarna konstaterar att importen ökat starkt under senare år — en

i yttrandet gjord sammanställning visar en ökning med 71 % från år 1953

till 1955 — och anser det finnas grundad anledning antaga alt denna utveckling

skall fortgå i ökad takt. Man har stor anledning befara, sägs det i

yttrandet, att denna utveckling blir förödande för svensk glasindustri, dess

anställda och de kommuner, till vilka glashanteringen är koncentrerad. I

detta sammanhang understrykes också industrins betydelse ur bercdskapssynpunkt.

Sveriges köpmannaförbund föreslår, liksom beträffande porslin, ett bibehållande

av vikttullar på glasområdet. Härigenom skulle man förhindra att

varor av lägre kvalitet kommer att erhålla en prioriterad ställning.

s. 612 Kontrollera mot PDF

612

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Den av tulltaxekommittén i allmänhet föreslagna tullnivån på detta område,

15 % av värdet, överskrider i många fall avsevärt normaltullsatserna

och kan ur denna synpunkt anses hög. Av skäl som kommittén anfört och

med hänsyn jämväl till de senaste årens importutveckling, vilken antyder

en mera påtaglig utländsk konkurrens än den statistik som legat till grund

för kommitténs bedömande, finner jag mig emellertid kunna godtaga kommitténs

allmänna avvägning av tullskyddet. En höjning utöver kommitténs

nivå finner jag däremot icke motiverad. I likhet med kommittén finner

jag övervägande skäl tala för att tullskyddet utformas som värdetull.

Jag förordar således som riktpunkt för tullsättningen på glasvaror en tull

av 15 % av värdet, från vilken tullsats undantag dock bör göras i den mån

omständigheterna det påkallar.

70.01. Glasskärv och annat glasavfall samt glasmassa

70.02. Glasyr- och emaljmassa

70.03. Stänger, stavar, rör och massiva kulor

Nuvarande tullförhållanden

Till nr 70.01 och 70.02 hänförliga varuslag är fria från tull, under det

att stänger, stavar och rör drager en tull av 10 öre per kg och kulor en tull

av 65 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att tullfriheten bör kunna utsträckas till att omfatta

även de nu tullbelagda varuslagen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag förordar jag tullfrihet vid

dessa rubriker.

70.04. Planglas, gjutet eller valsat, icke bearbetat

Nuvarande tullförhållanden

Hit liänförligt glas drager enligt gällande taxa en tull av 6 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner tullen för detta varuslag böra fastställas till samma belopp

som föreslås vid nr 70.05 eller 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet.

s. 613 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

613

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén anser jag detta varuslag böra beläggas

med samma tull som varor hänförliga till nr 70.05, d. v. s. 15 % av värdet.

70.05. Planglas, draget eller blåst, icke bearbetat

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 10 eller 12 öre per kg brutto (den lägre tullsatsen avser

skivor med en sammanlagd längd och bredd av mindre än 245 cm, den

högre tullsatsen större skivor).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall varan beläggas med en tull av 15 % av

värdet. Kommittén framhåller att den inhemska produktionen åtnjuter ett

tullskydd som avsevärt överskrider normaltullsatsen (9 å 10 %) men likväl

synes vara utsatt för effektiv konkurrens. Med hänsyn därtill finner kommittén

skäl föreligga att stanna vid en något högre nivå än som motsvarar

normaltullsatsen. Några speciella skäl för vikttullar anses icke föreligga på

detta område.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tullsats av 18 % för ofärgat

glas med en tjocklek av upp till 4,2 mm.

Kemikonloret framhåller att konkurrensen från utlandets sida alltmera

skärpts. Importens andel av den svenska konsumtionen har under åren

1952—1955 fördubblats. I motsats till vad från handelns sida uppgivits (s.

531 i betänkandet) föreligger en för de svenska bruken kännbar priskonkurrens

med de kontinentala bruken och deras priskartell.

Nuvarande tullskydd för de glaskvaliteter som är föremål för inhemsk

produktion beräknas av kemikontoret till ca 25 % av värdet, varför kommitténs

förslag skulle innebära en avsevärd försämring av konkurrensläget.

Vid en sänkning enligt reservanternas förslag skulle industrin med sannolikhet

komma att ställas inför frågan att lägga ned tillverkningen. Redan

beredskapsskäl och sociala synpunkter äger emellertid enligt kemikontorets

uppfattning tillräcklig tyngd för att motivera en inhemsk industri

stödd av ett moderat tullskydd. Härtill kommer det förut berörda förhållandet

att bruken på kontinenten är sammanslutna i en priskartell. Därest

dessa skulle sakna konkurrens från svenska brnk skulle följden, anser kemikontoret,

mycket snart bli höjda priser på den svenska marknaden.

s. 614 Kontrollera mot PDF

614

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kemikontoret anser det av skäl som här i korthet refererats nödvändigt

med ett starkare tullskydd för glas av den tjocklek som direkt konkurrerar

med den inhemska produktionen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag anser mig böra tillstyrka tulltaxekommitténs förslag om en tull av

15 % av värdet, motsvarande den av mig förordade allmänna tullnivån för

glasvaror.

70.06—70.09. Planglas, bearbetat, inkl. säkerhetsrutor, metallbelagt glas och

speglar

Nuvarande tullförhållanden

För hit hänförliga artiklar utgår tull efter olika vikttullsatser, varierande

mellan 6 och 70 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet, innebärande att bearbetningen

av glaset tillerkännes normalt tullskydd.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tull av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till nordisk marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med det förslag jag framlagt beträffande föregående

rubrik biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

70.10. Damejeanner, flaskor, burkar och andra liknande kärl

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för hit hänförliga varuslag varierar med hänsyn till bearbetningen

och i viss utsträckning storleken och materialets beskaffenhet mellan 6 och

60 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 12 % av värdet. Kommittén

framhåller att den svenska industrin på hemmamarknaden synes

s. 615 Kontrollera mot PDF

615

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

vara praktiskt taget utan konkurrens och säger sig även med beaktande av

vad industrin anfört (jfr s. 534 i betänkandet) ha svårt att finna ett överskridande

av normaltullsatsen (ca 10 %) i och för sig motiverat. Då emellertid

det nuvarande tullskyddet för ordinära artiklar är avsevärt högre,

finner kommittén det befogat med en viss jämkning uppåt. Kommittén avvisar

från handelns sida framställda förslag om tullfrihet för vissa specialartiklar

med hänvisning till att en utbrytning av dessa artiklar skulle medföra

alltför stora praktiska svårigheter. *

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tull av 10 % av värdet.

yttranden

Beträffande av industrin framförda synpunkter torde i första hand få

hänvisas till det inledningsvis återgivna yttrandet av branschens organisationer.

Tilläggas må att Svenska flaskfabrikanternas förening här uttalar

den meningen, att inga skäl framlagts, som motiverar att emballageglas skall

åsättas en tullsats av 12 % mot 15 % för flertalet övriga glasvaror. Det bör

vidare nämnas att industrins hos kommittén framställda yrkanden beträffande

denna varugrupp i stor utsträckning begränsats till ett bibehållande

av nu gällande vikttullar.

I den av Smålands och Blekinge handelskammare överlämnade skriften

från Ekenäs bruks AB uttalas att tullen å emballageglas ej bör vara lägre

än för annat glas, d. v. s. 15 %.

Sveriges grossistförbund upprepar sitt till kommittén framförda önskemål

om tullfrihet för emballageglas av första hydrolytiska klassen med en

rymd understigande 100 cm3; de praktiska svårigheterna anses kunna undvikas

genom ett intygsförfarande.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening godtager i princip

kommitténs förslag. Föreningen framhåller emellertid att det förekommer

speciella typer av glasemballage med relativt höga kilopriser som icke tillverkas

i Sverige. För att undvika en tullhöjning på dessa hemställes att värdetullen

kombineras med en maximitull av 12 öre per kg.

Läkemedelsindustriföreningen framför ett yrkande av innebörd att ampullflaskor

skulle bli tullfria i likhet med till nr 70.17 hänförliga serumampuller.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Liksom tulltaxekommittén anser jag det motiverat att tullen för denna

varugrupp sättes något lägre än för glasvaror i allmänhet. I enlighet här
-

s. 616 Kontrollera mot PDF

616

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

med och då jag icke finner tillräckliga skäl att införa särskilda bestämmelser

med hänsyn till de i vissa remissyttranden berörda specialartiklarna biträder

jag kommitténs förslag.

70.11. öppna glaskolvar m. m. till elektriska glödlampor och liknande artiklar
Nuvarande

tullförhållanden

Tull för här ifrågavarande artiklar utgår enligt gällande taxa med 65 öre

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår den tullsats av 15 % av värdet som enligt vad förut

anförts kan anses som standardtullsats på detta område.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tull av 12 % av värdet.

Yttrande

Beträffande industrins synpunkter torde få hänvisas till det inledningsvis

refererade yttrandet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager till detta nummer hänförliga varor med tullfrihet.

Departementschefen

Med hänsyn till nordiska utskottets förslag förordar jag — i avvaktan

på prövning av frågan om en nordisk marknad — att den nuvarande tullsatsen

bibehålies oförändrad.

70i.l2. Glas till termosflaskor och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Råkolvar drager en tull av 12 öre per kg och färdiga glas en tull av 1 kr.

20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

I överensstämmelse med vad som anföres vid behandlingen av monterade

isoleringsfläskor under nr 98.15 finner kommittén tullen böra fastställas till

den för glasvaror i allmänhet föreslagna siffran 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tull av 12 % av värdet.

Yttrande

Beträffande industrins synpunkter torde få hänvisas till det inledningsvis

refererade yttrandet.

s. 617 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

617

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för icke försilvrade glas och

15 % av värdet för övriga artiklar.

Departementschefen

Med hänsyn till den nordiska samordningen förordar jag att tullen upptages

i enlighet med samarbetsutskottets förslag.

70.13. Bords-, köks-, toalett-, kontors- och prydnadsartiklar

Nuvarande tullförhållanden

Dekorerat glas drager en tull av 90 öre per kg och odekorerat glas en tull

av 65 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet och anför till stöd härför

i huvudsak följande.

Här avsedda varuslag utgör jämte emballageglas glasindustrins viktigaste

produkter, och statistiken ger ungefär samma bild som beträffande emballageglas

om än förhållandena icke är fullt så utpräglade. Produktionen intar

sålunda även på nu ifrågavarande område en dominerande ställning. Tullskyddet

motsvarar enligt beräkningar på basis av 1952 års produktionsstatistik

i genomsnitt ca 25 % av värdet (exkl. tull). Även om siffran är

ganska osäker synes det uppenbart att tullskyddet ligger på en hög nivå.

Vad som särskilt faller i ögonen är emellertid att tullarna verkar synnerligen

ojämnt. För finare glas utgör de en ganska låg procent av värdet, under det

att de för grövre artiklar innebär en mycket hög tullnivå. Denna fördelning

av tullskyddet framstår såsom irrationell bl. a. i betraktande av arbetskostnadernas

större andel i de förstnämnda och transportskyddets större betydelse

för de sistnämnda varorna. Enligt kommitténs uppfattning är därför

en utjämning av tullnivån påkallad, vilket även indikeras av att normaltullberäkningarna

ger i huvudsak ensartade resultat. Vad beträffar tullens höjd

har kommittén, även om den funnit åtskilligt tala för handelns uppfattning

att tullarna icke spelar någon avgörande roll på detta område, icke

funnit tillräckliga skäl att underskrida normalnivån. Med hänsyn till

vanskligheten att bedöma verkningarna av den tullnedsättning, som skulle

komma att ske för åtskilliga grövre artiklar, förordar kommittén i stället

en jämkning uppåt till 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet.

Yttranden

Beträffande industrins synpunkter torde få hänvisas till det inledningsvis

refererade yttrandet.

Stockholms handelskammare återger i sitt yttrande ett uttalande av AB

Nordiska kompaniet. Däri framhålles bl. a. att för reservanternas förslag talar

det förhållandet att importen främst består av ugnseldfast glas och högklassigt

prydnadsglas. Förstnämnda typ av glas framställes icke inom landet;

s. 618 Kontrollera mot PDF

618 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

det importerade prydnadsglaset åter uppges kvantitativt vara av ringa betydelse.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min förut deklarerade ståndpunkt rörande tullnivån för

glasvaror i allmänhet biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

70.14. Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt vissa närstående

artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Lampkupor drager en tull av 60 eller 90 öre per kg, varvid den högre tullen

utgår för dekorerade och den lägre för odekorerade artiklar. Linser till

signalanläggningar m. m. är fria från tull; reflexmaterial är belagt med

tullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % för rubriken i dess helhet och anför

härvid bl. a. följande.

Även om industrin har en dominerande ställning på den svenska marknaden

samt åtnjuter ett betydande transportskydd har kommittén funnit övervägande

skäl tala för att tillämpa samma tullsats som för hushållsglas eller

15 % av värdet.

Vad särskilt beträffar vissa hit hänförliga varuslag, som f. n. åtnjuter

tullfrihet, nämligen linser till fyr- och signalanläggningar, fartygslanternor

samt bil- och cykellyktor, har tullfriheten varit motiverad med att någon inhemsk

tilllverkning därav icke förekom. En bidragande orsak torde ha varit

att man funnit det svårt att skilja dylika artiklar från varor av optiskt

glas. Numera förekommer emellertid inom landet en industrimässig tillverkning

av ifrågavarande artiklar. På grund härav och då ett särskiljande

av dessa artiklar från liknande artiklar av optiskt glas i alla händelser påkallas

av Bryssel-nomenklaturen har kommittén icke funnit anledning föreligga

att låta dessa glasvaror intaga en särställning i tullhänseende.

Beträffande det från importörhåll berörda reflexmaterialet har kommittén

inhämtat att inhemsk tillverkning av material av detta slag numera igångsatts.

Kommittén har därför icke funnit skäl föreligga för någon särbehandling

av detta material.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet.

Yttranden

Beträffande industrins synpunkter hänvisas till det inledningsvis refererade

yttrandet.

s. 619 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

619

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för linser till billyktor. Förbundet

framhåller bl. a. att olika bilmärken i regel är utrustade med en för märket

i fråga speciellt tillverkad lins. Detta har medfört att den svenska produktionen

av linser i stort sett endast sker efter beställning, varvid beställaren

själv i allmänhet får betala kostnaderna för ritningar och formverktyg.

Sveriges mekanförbund återger en framställning från en tillverkare av

reflexer för bilar m. m., vilken påyrkar tullfrihet för totalreflekterande *

prismatiskt glas. Tillverkaren i fråga framhåller att nämnda material icke

är föremål för inhemsk produktion; hittills på försök framställda artiklar

har icke varit av sådan kvalitet att statens provningsanstalt kunnat godkänna

desamma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

förslag om en tull av 15 % av värdet för rubriken i dess helhet.

70.15. Glas till ur, solglasögon och liknande varor

70.16. Plattor, block, m. m. för byggnadsändamål; skumglas

Nuvarande tullförhållanden

Skumglas faller f. n. under taxans slumprubrik med en tull av 15 % av

värdet; glastegel är tullfritt (vid tiden för kommitténs arbete utgick tull

med 10 öre per kg; ändringen föranledd av tullförhandlingarna år 1956).

Övriga produkter är belagda med vikttullar varierande mellan 6 och 70 öre

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet vid båda rubrikerna under framhållande av

att någon tillverkning icke synes förekomma inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

70.17. Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar; serumampuller

och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Laboratorieartiklar drager en tull av 1 krona per kg, ampuller o. d. en

tull av 20 öre per kg och övriga artiklar i regel en tull av 65 öre per kg.

s. 620 Kontrollera mot PDF

620

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet för laboratorieartiklar

samt hygieniska och farmaceutiska artiklar samt tullfrihet för serumampuller

och liknande artiklar. I sin motivering konstaterar kommittén att tillverkning

förekommer inom landet av sjukhusglas samt, om än i begränsad omfattning,

av laboratorieartiklar; någon anledning att lämna denna produktion

utan tullskydd eller sätta tullen lägre än för glasindustrin i allmänhet

föreligger icke enligt kommitténs uppfattning. Någon inhemsk tillverkning

av serumampuller förekommer däremot icke, varför kommittén ansett att

nuvarande tull kan slopas.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet för de enligt förslaget

tullbelagda varuslagen.

■yttrande

Beträffande industrins synpunkter hänvisas till det inledningsvis refererade

yttrandet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekommitténs förslag, innebärande tillämpning

av den av mig förordade allmänna tullnivån för glasvaror.

70.18. Optiskt glas samt artiklar av optiskt glas

Ifrågavarande varuslag är i gällande tulltaxa upptagna med tullfrihet.

Enligt tulltaxekommitténs uppfattning bör tullfrihet alltjämt stadgas. Hittills

framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar icke denna

position. I enlighet med kommitténs förslag har rubriken upptagits utan

tull.

70.19. Glaspärlor, imitationer av naturpäVlor, glasbitar till mosaikarbeten

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är belagda med vikttullar av mycket varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande glaspärlor, imitationer av äkta pärlor

eller ädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav en

tull av 10 % samt beträffande övriga varuslag (inklusive reflcxpärlor) en

tull av 15 % av värdet och anför härvid följande.

Av hit hänförliga artiklar tillverkas inom landet glasbitar till mosaikarbeten

ävensom reflexpärlor. I fråga om dessa artiklar torde anledning knap
-

s. 621 Kontrollera mot PDF

621

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

past föreligga att avvika från den för glasvaror i allmänhet föreslagna tullsatsen

15 % av värdet. Beträffande glaspärlor (andra än reflexpärlor) och

liknande artiklar, konstgjorda ögon (för uppstoppade djur eller leksaker)

ävensom prydnadsartiklar framställda genom s. k. lamparbete förekommer

knappast någon inhemsk tillverkning. Enligt kommitténs uppfattning kan

det emellertid icke anses motiverat att dylika, i viss mån lyxbetonade artiklar

av denna anledning befrias från tull, under det att mera nyttobetonade föremål

är belagda med den relativt höga tullen 15 %. Kommittén har därför

funnit tull böra utgå med 15 % av värdet för hela rubriken med undantag av

glaspärlor och närstående artiklar, beträffande vilka tullen med hänsyn

till den för glaspärlor föreliggande GATT-bindningen ansetts böra fastställas

till 10 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet för de varor, som av kommittémajoriteten

upptagits med en tull av 15 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Med den ståndpunkt jag intagit beträffande tullnivån för glasvaror i

allmänhet finner jag mig böra biträda tulltaxekommitténs förslag.

70.20. Glasull och andra glasfibrer samt varor därav

Nuvarande tullförhållanden

Obearbetad glasull är tullfri, medan övriga artiklar drager en tull av 15 %

enligt taxans slumprubrik.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall garn och vävnader samt artiklar därav

beläggas med en tull av 15 % och övriga artiklar med en tull av 8 % av värdet.

Kommittén framhåller att här avsedda material kan förekomma i form

av såväl korta fibrer (glasull) som ändlösa fibrer (glassilke). Artiklar av

glasull bör enligt kommitténs uppfattning jämställas med motsvarande artiklar

av slaggull o. d. (nr 68.07) och upptages därför med samma tullsats som

dessa. Anledning har icke ansetts föreligga att härifrån undantaga obearbetade

glasullsfibrer, då denna artikel är en obetydlig handelsvara. Glassilke

har helt annan karaktär än glasull och kan närmast betraktas som ett textilmaterial.

Enligt kommitténs uppfattning finns därför icke samma anledning

att underskrida normaltullsatsen, och då den nuvarande tullen endast är

obetydligt högre, anser kommittén anledning icke föreligga att vidtaga någon

sänkning av denna. Med glassilke bör enligt kommitténs uppfattning

jämställas glasfibrer i korta längder, om della material förekommer i form

av garn eller andra glastextilier.

s. 622 Kontrollera mot PDF

622

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet för de varor som i förslaget

upptagits med 15 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag under hänvisning, i vad avser

garn och vävnader samt varor därav, till den ståndpunkt jag intagit beträffande

tullnivån för glasvaror i allmänhet.

70.21. Andra varor av glas

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varuslag är belagda med tullsatser varierande mellan 10

och 90 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bl. a. av tulltekniska skäl en tull av 15 % av värdet

även vid denna rubrik.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut

återgivna reservation en tull av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min allmänna uppfattning rörande tullnivån för glasvaror

biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

s. 623 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

623

AVDELNING XIV

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav;

bijouterivaror; mynt

Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

71.01—71.04. Naturpärlor och ädelstenar

Till dessa nummer hänförliga varuslag är enligt gällande tulltaxa fria från

tull. Någon ändring i detta förhållande ifrågasättes icke av vare sig tulltaxekommittén

eller nordiska ekonomiska samarbetsutskottet. Varorna har i

enlighet härmed upptagits med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

71.05—71.11. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall, obearbetade,

samt halvfabrikat därav

Nuvarande tullförhållanden

Ädel metall i obearbetat skick är tullfri; plåt, rör och tråd av sådan metall

är belagda med en tull av kr. 2: 50 per kg. Pläterade varor är i regel belagda

med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 3 % av värdet för formvaror av silver (andra

än rör) eller av oädel metall med plätering av silver samt tullfrihet för

övriga produkter.

Fråga är enligt kommitténs uppfattning huruvida särskilt tullskydd för

formvaror (plåt, tråd, stänger o. d.) är påkallat, eftersom bearbetningen

spelar en mycket underordnad roll i jämförelse med materialets värde. När

det gäller varor av silver är materialvärdet dock icke så dominerande, utan

förhållandena kan närma sig vad som gäller för oädla metaller. Kommittén anser

därför skäl föreligga att bibehålla tull för halvfabrikat av silver och har

funnit densamma böra fastställas till samma belopp som för motsvarande artiklar

av annan oädel metall än järn eller 3 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I förslaget till gemensam marknad har samtliga här berörda varuslag upptagits

med tullfrihet.

s. 624 Kontrollera mot PDF

624

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I fråga om halvfabrikat av silver eller av oädel metall med plätering av

silver biträder jag i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad

tulltaxekommitténs förslag om en tull av 3 % av värdet; beträffande

övriga varuslag föranleder kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag om tullfrihet icke någon erinran från min sida.

71.12—71.13. Bijouteri- och guldsmedsvaror av ädel metall eller med plätering

av ädel metall

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för varor av silver med kr. 35: — per kg samt för varor av

guld eller platina med 10 % av värdet plus kr. 50: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 5 % av värdet för knivar, gafflar och

skedar av silver samt 10 % av värdet för övriga varuslag.

Kommittén framhåller bl. a. att konkurrensen på detta område sammanhänger

med många andra faktorer än priset, varför tullen ofta icke torde

vara av någon större betydelse. Detta gäller givetvis särskilt beträffande mera

arbetade och individuellt präglade artiklar. Vidare understryker kommittén

att nuvarande tullar knappast fastställts i syfte att tjäna såsom skydd

för den inhemska tillverkningen.

För varor av guld och platina är 10 % en mycket hög tull, anser kommittén,

särskilt när det gäller mindre arbetade artiklar, vilkas värde till huvudsaklig

del ligger i själva metallen. Med hänsyn till varornas karaktär

synes emellertid inga större olägenheter vara förenade med en relativt hög

tull. Kommittén anser sig därför kunna föreslå ett bibehållande av den nuvarande

tullsatsen, dock med den rationaliseringen att den i praktiken betydelselösa

vikttullkomponenten slopas.

I fråga om knivar, gafflar och skedar av silver har kommittén funnit tullen

böra fastställas till den av industrin accepterade normalnivån 5 %.

Vad beträffar andra varor av silver ligger tullnivån enligt kommitténs

bedömande genomsnittligt sett någonstans mellan 7 och 10 %. Även om en

tullsats av 10 % av värdet således snarast skulle innebära en viss höjning

finner kommittén med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av ett (frånsett inatsilvret)

enhetligt tullskydd på ädelmetallområdet tullen böra fastställas till

denna siffra.

Ledamoten Westerlind uttalar i en reservation att för andra varor än matsilver

borde ha föreslagits en väsentligt lägre skyddstull, varefter det

finge bli statsmakternas uppgift att på andra grunder ta ställning till behovet

av en finanstull.

Yttranden

Sveriges mekanförbund återger ett yttrande av Guldsmedsbranschens leverantörförening,

vari föreningen upprepar ett till kommittén framfört krav

om en tull av 15 % för bijouteri- och guldsmedsvaror i allmänhet.

s. 625 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

625

Föreningen understryker sina i kommitténs betänkande (s. 548) redovisade

skäl härför samt berör dessutom frågan vilken betydelse en nyligen

vidtagen ändring i kontrollstämplingsbestämmelserna kan få för branschens

konkurrensförmåga; härom anför föreningen följande.

På förslag av 1952 års kontrollstämpelutredning skall minimihalten för

guld fr. o. in. den 1 januari 1957 sänkas från 760 till 750/000. I infordrat

remissyttrande har föreningen avstyrkt sänkning av guldhalten då man

anser, att svårigheter kan komma att uppstå för den inhemska tillverkning,

som vuxit upp i haltskyddets hägn. Dessutom anför föreningen, att en

sänkning av halten för närvarande innebär, att utländska tillverkare får en

otillbörlig fördel, då guldet här i landet är ransonerat och denna ransonering

icke tillåter en rationell tillverkning. Detta sistnämnda skäl har departementschefen

i propositionen (1956: 7) avfärdat under uttalande, att frågan

i vilken mån den svenska guldsmedsnäringen kunde vara i behov av skydd

mot utländsk konkurrens torde få prövas i samband med tullskyddets avvägning

samt under erinran om att guldsmedsnäringens tullskyddsfråga

skulle upptagas till bedömning i samband med behandlingen av tulltaxekommitténs

betänkande. Andra lagutskottet hade i sitt utlåtande till propositionen

likaså förklarat, att om förhållandena skulle anses påkalla vidgat

skydd för svensk fabrikation torde andra vägar härför böra sökas, exempelvis

genom förstärkning av tullskyddet.

I sitt betänkande har tulltaxekommittén ej berört ovannämnda uttalanden

av departementschefen och andra lagutskottet. Vi kunna ej bedöma,

om anledningen härtill är den att kommittén ej haft tillfälle att taga del

av dessa uttalanden före betänkandets avgivande eller om andra skäl därvid

väglett kommittén. Vi önska emellertid starkt understryka denna sänkning

av minimihalten för guld såsom ett för branschen tungt vägande ytterligare

skäl för vårt tidigare yrkande.

Liknande synpunkter framföres i ett av handelskammaren i Göteborg

återgivet uttalande från företag inom guldsmedsbranschen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I sitt förslag till gemensam nordisk tulltaxa upptager utskottet knivar,

gafflar och skedar av silver med en tull av 10 % och övriga varor med 12 %

av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

tulltaxekommitténs förslag i vad avser andra varor än knivar, gafflar och

skedar av silver, beträffande vilka senare artiklar jag förordar att tullen

upptages i enlighet med samarbetsutskottets förslag; jag föreslår således

en tull av 10 % av värdet för rubrikerna i deras helhet.

71.14. Andra varor av ädel metall eller med plätering av ädel metall

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar för tekniskt bruk är tullfria; andra artiklar drager en tull av

kr. 35:— per kg (silver) eller 10 % av värdet plus kr. 50:— per kg (guld

och platina).

40 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 00

s. 626 Kontrollera mot PDF

626

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att artiklar för tekniskt bruk alltjämt skall åtnjuta

tullfrihet medan övriga artiklar skall upptagas med samma tullsats som

föreslagits vid nr 71.12 och 71.13 eller 10 % av värdet.

Ledamoten Westerlind åberopar beträffande andra varor än artiklar för

tekniskt bruk sin under nr 71.12 och 71.13 återgivna reservation.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för artiklar för tekniskt bruk och en tull av

12 % för övriga artiklar.

Departementschefen

Förslaget om tullfrihet för artiklar för tekniskt bruk föranleder ingen

erinran från min sida; i fråga om övriga artiklar förordar jag i överensstämmelse

med mitt förslag under nr 71.12—71.13 en tull av 10 % av värdet.

71.15. Varor av naturpärlor eller ädelstenar

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är i allmänhet tullfria, men tull utgår bl. a. för vissa

varor av agat och liknande.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner tullfrihet böra stadgas för rubriken i dess helhet under

framhållande av att några skyddsintressen knappast föreligger beträffande

dessa artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptages varor för tekniskt

bruk med tullfrihet och övriga varor med en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

tulltaxekommitténs förslag om tullfrihet för rubriken i dess helhet.

71.16. Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15

Nuvarande tullförhållanden

Bijouterivaror är upptagna med en tull av kr. 10: — per kg i gällande taxa

(framhållas må dock att innehörden av uttrycket »bijouterivaror» här icke

är exakt densamma som i Bryssel-nomenklaturen).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår samma tullsats som för bijouterivaror av ädel metall

eller 10 % av värdet under framhållande av att tullen närmast får anses

ha karaktär av finanstull.

s. 627 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

627

Ledamoten Westerlind framhåller att vad han anfört under nr 71.12 och

71.13 gäller även för hit hänförliga artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tullsats av 12 % av värdet vid denna position.

Departementschefen

Jag förordar att tullen i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk

marknad upptages till 10 % av värdet.

Kap. 72. Mynt

Mynt är upptagna med tullfrihet i gällande taxa, och någon ändring i

detta förhållande ifrågasättes icke.

s. 628 Kontrollera mot PDF

628

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XV

Oädla metaller och varor därav

Allmänna synpunkter

Halvfabrikat av järn och stål

Nuvarande tullförhållanden

Frånsett enstaka tullfria varuslag är halvfabrikat av järn och stål belagda

med vikttullar, vilkas storlek närmare redovisas under de olika rubrikerna;

beträffande tullarnas genomsnittliga höjd må hänvisas till tulltaxekommitténs

i det följande återgivna uppgifter.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs beräkningar skulle tullnivån år 1950 ha legat vid 5,9 %

men år 1954 ha sjunkit till 4,5 % av värdet; normaltullarna ger 8,0 % och

av industrin hos kommittén framställda yrkanden omkring 10 % av värdet.

Industrins yrkanden om tullhöjningar grundar sig enligt kommitténs uppfattning

icke på dagens situation utan torde främst vara betingade av farhågor

för en framtida skärpning av konkurrensen framför allt genom utbud

av överskottsproduktion till låga priser. Kommittén ställer sig dock tveksam

till att av sådant skäl genomföra en tullhöjning på detta område, icke minst

med tanke på att en sådan åtgärd skulle innebära en fördyring av byggnadsverksamheten

och försämra den inhemska verkstadsindustrins konkurrensförmåga.

De omfattande investeringar som gjorts i den svenska järnindustrin

borde enligt kommittén även hädanefter ta sig uttryck i sänkta produktionskostnader

och därmed ökad konkurrenskraft från svensk sida.

Fortsatt utbyggnad av järnhanteringen i Europa kan dock komma att innebära

en allmän skärpning av konkurrensen. Kommittén anser det vidare

tydligt att järnhanteringen bl. a. på grund av växlingar i marknadsförhållandena

kan bli utsatt för påfrestningar, som det med hänsyn till näringsgrenens

betydelse för vårt lands ekonomi är angeläget att såvitt möjligt

undvika. Härefter fortsätter kommittén.

Kommittén har funnit det befogat att genom en viss höjning av nuvarande

tullar, vilka ligger avsevärt under normalnivån, ge den svenska järnhanteringen

bättre möjligheter att möta en skärpt konkurrens från utlandet.

Emellertid synes tvekan kunna föreligga huruvida en höjning ända till normalnivån

är motiverad. Detta gäller i synnerhet varor för vilka normaltullsatsen

ligger på en hög nivå. Enligt kommitténs uppfattning kan en lämplig

avvägning av tullskyddet i regel ernås genom tillämpning av normaltullsatserna,

i den mån dessa icke överstiger viss maximigräns, vilken kommittén

s. 629 Kontrollera mot PDF

629

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

funnit lämpligen böra sältas till 8 % av värdet eller samma nivå som i det

följande föreslås såsom standardtullsats för järn- och metallmanufaktur.

Dessa överväganden bär närmast utgått från att tullen skulle komma alt

beräknas efter värdet. Frågan om vikt- eller värdetullens företräde beror här

som på andra områden på vilken situation som är för handen och ur vilken

synpunkt frågan bedömes. Avser man skydd i tillfälliga situationer med

starkt sjunkande priser, talar vissa skäl till förmån för vikttullar, medan å

andra sidan värdetullar får anses vara att föredraga, om man avser skyddsverkan

på längre sikt. Fördelen av vikttullar i vissa lägen torde icke ha någon

större betydelse vid de relativt låga tullsatser om vilka här är fråga.

Däremot föreligger ett starkt skäl mot tillämpning av vikttull (enbart eller

i kombination med värdetull) i den omständigheten att färdigfabrikat av

järn och stål får förutsättas i allmänhet bli belagda med värdetull. I händelse

av avsevärt fallande priser skulle tillämpningen av vikttullar på järn

och stål betyda en kraftig minskning av verkstadsindustrins nettotullskydd

och i extrema fall ett negativt tullskydd. Kommittén har med hänsyn icke

minst till denna omständighet funnit övervägande skäl tala för att jämväl

tullarna för järn och stål utformas som rena värdetullar.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs

ställningstagande och anför följande.

Enligt vår uppfattning har några härande skäl icke framlagts av kommittémajoriteten

för den förordade avsevärda höjningen av järntullarna.

Den av industrin påyrkade tullhöjningen torde som framgår av vad kommittén

inledningsvis anfört icke grunda sig på dagens situation utan främst

betingas av farhågor för framtiden. De av industrin framlagda utredningarna

till belysande av dessa farhågor har vi icke funnit ge stöd åt uppfattningen,

att någon mera avsevärd försämring av den svenska järnindustrins konkurrensförmåga

vore att befara. För denna vår uppfattning talar främst den

kraftiga utbyggnad av den svenska industrin som under senare år ägt rum.

Denna utbyggnad måste, som också kommittén inledningsvis framhållit,

!>ta sig uttryck i sänkta produktionskostnader och därmed ökad konkurrensförmåga

från svensk sida». Att i ett sådant läge, där den svenska industrins

starka ställning är odisputabel, företa en alltför kraftig höjning av de nuvarande

tullarna har vi icke ansett försvarligt. Med stöd av tidigare erfarenheter

måste man vidare utgå ifrån, att varje tullhöjning slår igenom på järnpriserna

på den svenska marknaden och därmed innebär en fördyring av

byggnadsverksamheten och en försämring av den svenska verkstadsindustrins

konkurrensförmåga. Dessa skäl talar enligt vår mening för den yttersta

försiktighet då det gäller att genomföra tullhöjningar på hithörande område.

Det mellaneuropeiska kartellsamarbetet på järnområdet kan enligt vår

mening icke få öva inflytande på den svenska tullsättningen. Även om man

bortser från nu rådande goda konjunkturer för järnindustrin, ger utvecklingen

under efterkrigstiden och för övrigt under större delen av mellankrigstiden

icke något belägg för att de tendenser till samverkan, som förekommit

i utlandet, skulle ha inneburit något problem för svensk järnhantering

och för avsättningen av dess produktion inom landet. Det kartelliknande

samarbete som förekommit och del samarbete i prishänseende, som väl

alltjämt existerar bakom Montan-Unionen, torde mera syfta till att i vikande

konjunkturer upprätthålla och stabilisera eu prisnivå och alt söka hindra

s. 630 Kontrollera mot PDF

630

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

underbud från det ena eller andra hållet. Även om förhållandena kring

Montan-Unionen och tullnivåerna i de olika deltagarländerna har stor betydelse

för upprätthållandet av vår kvalitetsjärnexport, får detta enligt vår

uppfattning icke påverka tull- och prisnivån för vår tillförsel av handelsjärn,

vare sig inhemskt eller utländskt.

Mot bakgrunden av vad som nu anförts har vi därför i det följande föreslagit

värdetullsatser, vilka i stort sett är baserade på nuvarande tullnivå

med en viss avjämning uppåt. Det finns emellertid anledning att överväga,

huruvida icke vikttullar på detta område är mera lämpliga än värdetullar i

enlighet med de synpunkter, som framstående representanter för svensk

järnhantering och järngrosshandel givit tillkänna i olika sammanhang.

Möjligen kan konkurrensen på rörområdet tidvis vara något mer besvärande

för den svenska industrin, varför vi härvidlag föreslagit en viss förbättring

i förhållande till nuvarande tullnivå.

Reservanternas förslag ligger i flertalet fall 2 enheter under kommittéförslaget.

Yttranden

Jernkontoret framhåller att den svenska järnhanteringens behov av tullskydd

beror på följande grundläggande förhållanden:

(1) det relativa kostnadsläget, betingat av skillnaden i naturliga förutsättningar

och strukturell uppbyggnad mellan den svenska järn- och stålindustrien

å ena sidan och motsvarande kontinentala och engelska industrier å

andra sidan;

(2) de starka konjunkturfluktuationerna och de därmed sammanhängande

kraftiga prissvängningarna på den internationella stålmarknaden;

(3) förekomsten av mäktiga monopolistiska sammanslutningar i några

av de ledande stålländerna.

Industrins relativa kostnadsläge belyses av en sammanställning av fördelar

och nackdelar i fråga om olika kostnadselement. Enligt jernkontorets

åsikt ger denna, även om det icke varit möjligt att åsätta de olika fördelarna

och nackdelarna några aritmetiska mätvärden, obestridligen belägg för att

nackdelarna väger tyngre än fördelarna.

Beträffande konjunkturfluktuationerna framhåller jernkontoret att det är

karakteristiskt för järnindustrin att dessa sätter in plötsligt och ger starka

utslag i prissättningen. Ingen kan realistiskt räkna med det nuvarande marknadsläget

som för framtiden bestående; sedan någon tid säges svaghetstecken

ha börjat uppträda i form av bl. a. minskning i orderingången. Jernkontoret

fortsätter.

Som varje annan industri måste även järnhanteringen självfallet vara beredd

att anpassa sig efter rimliga prisförändringar, vare sig dessa äro av

konjunkturell eller strukturell art. För en näringsgren med så stort investerat

kapital som järnhanteringen, är emellertid en jämn och god sysselsättning

av många skäl — ej minst ur kostnadssynpunkt — av fundamental betydelse.

Om ett plötsligt prisfall oförmedlat och med hela sin styrka inträffar,

kunna följderna bli utomordentligt allvarliga. Ett tullskydd, som

kan absorbera de hårdaste stötarna har därför en viktig roll att fylla vid

sidan av den förut berörda uppgiften att motverka påtagliga skillnader i det

relativa kostnadsläget. Denna synpunkt tillmätes av allt att döma stor vikt

i de ledande stålländernas tullpolitik.

s. 631 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

631

Vad angår förekomsten av monopolistiska sammanslutningar erinrar jernkontoret

om de stora investeringar, som på kontinenten och i England gjorts

och göres i kontinuerliga valsverk. I dylika anläggningar blir de fasta kostnaderna

per ton så höga vid dåligt kapacitetsutnyttjande, att det blir möjligt

och företagsekonomiskt försvarligt för dessa verk att sänka sina exportpriser

till en nivå, som ligger under produktionskostnaderna och gentemot

vilken t. ex. svensk järnindustri ej kan hävda sig. Särskilt farlig blir en dylik

politik i den mån den underbygges av nationella och internationella kartellorganisationer.

Sådana har gamla traditioner i Västeuropa. Efter kol- och

stålunionens upprättande har det kontinentala prissamarbetet återuppstått

bl. a. i form av den s. k. Brysselkartellen. Jernkontoret förbiser icke att det

för stålkonsumenterna kan vara en förmån att i ett svagt marknadsläge för

stålet få köpa detta material till underpris. Erfarenhetsmässigt får emellertid

denna fördel, i ett land med outvecklad järnindustri, betalas med överpriser

under tider av stark efterfrågan på stål. Det måste sålunda ur en

vidare nationalekonomisk synpunkt anses vara av stor vikt, att ett land med

betydande egen stålförbrukning också upprätthåller en lönsam och utvecklingsduglig

inhemsk järnhantering. Det härför erforderliga tullskyddet för

det färdiga stålet bör därför också kunna accepteras av förbrukarna. Jernkontoret

kommer i detta sammanhang in på frågan om särskilda antidumpingtullar

och framhåller att man lägger synnerlig vikt vid en snar lösning

av frågan om särskilda åtgärder mot dumping.

Vid övervägandet av frågan om vikt- eller värdetull har jernkontoret funnit

riskerna och anpassningssvårigheterna vara sådana att det vore sakligt

befogat om tulltaxan för ett flertal för konjunkturväxlingar särskilt utsatta

positioner kunde utformas med ett system av värdetull i kombination

med en på vikten beräknad minimitull. Om emellertid statsmakterna

skulle tillmäta de från den tulltekniska sakkunskapens sida uttalade betänkligheterna

mot en dylik kombinerad tulltaxa avgörande betydelse, förordar

kontoret en blandad vikt- och värdetulltaxa, innebärande v i k 11 u 11

för de mera enhetliga och stora grupperna av lätt klassificerbart varmvalsat

handelsjärn ävensom kallvalsad tunnplåt samt v ä r d e t u 11 för kallbearbetat

stål (med undantag av tunnplåt), allt kvalitetsstål samt alla slags rör.

Med hänsyn bl. a. till den restriktiva ståndpunkt, som kommittén intagit

till praktiskt taget samtliga industribranschers framställningar om tullskydd

har jernkontoret noga prövat möjligheterna att närmare ansluta sina yrkanden

till den av kommittén föreslagna nivån. Härvid har det befunnits möjligt

att, under förutsättning att vikttullar tillämpas i den utsträckning jernkontoret

förordar, i fråga om stora grupper av varmvalsat handelsjärn godtaga

ungefär det skydd, som värdetullarna enligt kommitténs förslag skulle

ge på 1955 års medeliinporlpris. 1 andra fall har kontoret ansett de produktionstekniska

och ekonomiska betingelserna nödvändiggöra ett något högre

skydd.

Handelskammaren i Gävle föreslår en uppdelning av detta område mellan

vikt- och värdetullar i överensstämmelse med jernkontorets förut berörda

s. 632 Kontrollera mot PDF

632

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

förslag; vid handelskammarens yttrande är fogad en bilaga, i vilken såsom

industrins uppfattning anges, att en tullsättning närmare normaltullarna

vore skälig.

Kommerskollegium anför beträffande kommitténs förslag på förevarande

område bl. a. följande.

Enligt kollegii mening intar den svenska industrin på detta område en

stark ställning på marknaden och har under de senaste åren utbyggts och moderniserats

betydligt. Konjunkturläget för branschen har sedan länge varit

gott. Ifrågavarande produkter utgöra råmaterial till verkstadsindustrin och

med hänsyn till denna senares starka inriktning på exportproduktion är det

angeläget att kostnaderna för material hållas nere. Det bör sålunda icke utan

mycket starka skäl komma i fråga att höja tullarna för varorna på järn- och

stålområdet. Detta innebär att kollegium i allmänhet vill förorda de av reservanterna

föreslagna tullsatserna i fråga om halvfabrikat. Inom det nordiska

samarbetet syftar man till en lägre gemensam yttre tullmur än den av kommittémajoriteten

föreslagna. Detta kan även vara ett skäl mot att nu genomföra

en höjning på detta område.

Beträffande frågan om värdetull eller vikttull på ifrågavarande område

vill kollegium föreslå att det upptages till förnyad prövning om icke vikttullar

i större utsträckning kunde komma till användning.

Stockholms handelskammare anser att den svenska järnhanteringen under

det senaste decenniet trots allt lägre tullar utvecklat sig mycket tillfredsställande.

De ytterligare planer på stora utbyggnader, som föreligger,

tar främst sikte på varor, för vilka tullarna icke har någon betydelse. Handelskammaren

framhåller i detta sammanhang att den svenska järnindustrin

visserligen får betala högre kokspris men har lägre malm- och skrotpris

än sina utländska konkurrenter. Vidare hävdas att de svenska järnverken

genom fraktkostnaderna åtnjuter ett reellt skydd som uppskattas

till 10 å 20 % av värdet.

Montanunionen och dess prispolitik utgör självfallet ett ovisshetsmoment,

men handelskammaren anser det föga sannolikt, att den höga myndigheten

skulle medge export till lägre priser än som tillämpas på hemmamarknaden.

Däremot anses det möjligt att de kontinentala verken i ett visst

marknadsläge skulle för alla köpare tillämpa priser som icke täcker de fasta

kostnaderna. Det påpekas dock att den svenska järnhanteringen under

perioder av låga utlandspriser väl kunnat hävda sig på grund av att priserna

för råvaror — t. ex. för importerat skrot — i ett sådant läge i allmänhet

sjunker starkare än priserna på färdigfabrikat.

Handelskammaren anser att den icke oväsentliga höjning av tullskyddet,

som föreslås av kommittén, på lång sikt måste få en hämmande effekt på

den svenska järnkonsumtionen. Verkstadsindustrin skulle få svårare att

hävda sig såväl på exportmarknaden som på hemmamarknaden. Med hänsyn

till denna industris nyckelställning i vår framtida export synes särskild

varsamhet böra iakttagas med tullhöjningar i fråga om dess råvaror.

Visserligen spelar materialkostnaderna en underordnad roll för vissa högt

manufakturerade varor, men för en sådan produkt som exempelvis järnvägsvagnar

utgör materialkostnaderna i realiteten 60—65 % av den färdiga

s. 633 Kontrollera mot PDF

633

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

produktens värde. Den svenska varvsindustrins storartade utveckling sedan

1930-talet visar vad svensk teknik parad med tillgång på tullfria råvaror

kan prestera. Antalet anställda inom den mekaniska verkstadsindustrin är

mångdubbelt större än inom järnindustrin. Med hänsyn till såväl de skäl,

som här anförts, som ock handelns och reservanternas i kommittébetänkandet

återgivna uttalanden synes det handelskammaren, som om det funnes

anledning att noga överväga, huruvida icke reservanternas förslag till tullnivå

på järnområdet bör accepteras. Under inga omständigheter bör tullnivån

läggas högre än att en anslutning till en eventuell nordisk marknad

kan ske utan tullsänkning.

Beträffande frågan om vikt- eller värdetull framhåller handelskammaren

att grosshandeln anser att ett bibehållande av vikttullar på järnområdet är

ett mycket väsentligt önskemål, som motiveras av att här är fråga om varor,

där prisskillnaden mellan olika varor inom samma tullposition är obetydlig

på samma gång som varorna är underkastade mycket stora och hastiga

prissvängningar. För till nr 73.15 hänförligt kvalitetsstål anses dock värdetull

kunna ifrågakomma, enär det förekommer avsevärt större prisvariationer

mellan olika varor under denna rubrik än i fråga om handelsjärnet.

Statens priskontrollnämnd framhåller att kommitténs förslag beträffande

handelsjärn, plåt och rör innebär en genomgående höjning av nuvarande

tullsatser. Det finns enligt nämndens uppfattning icke bärande skäl för att

den svenska järnhanteringen i nuvarande läge tillerkännes ett ökat tullskydd.

Om vid en eventuell internationell lågkonjunktur de svenska järnverken

bör skyddas, sker detta enligt nämndens uppfattning bättre genom

att vikttullsystemet bibehålies än genom av kommittén föreslagna värdetullar.

Nämnden föreslår därför att vikttullar får gälla för varuslag inom detta

område och att vikttullarna utformas så att tullhöjningar undvikes.

Sveriges grossistförbund framhåller att järnpriserna varierar starkt med

konjunkturerna och belyser detta med att den nuvarande vikttullen för

grovplåt under åren 1950, 1952, 1954 och 1956 motsvarat resp. 10 %, 3 %,

6,5 % och 4 % av värdet. Enligt förbundets mening borde tulltaxekommittén,

som anser att den svenska industrin har behov av tullskydd i ett

skärpt konkurrensläge, med hänsyn till prisfluktuationerna ha förordat

vikttullar. Kommitténs farhågor för att dylika tullar i ett extremt läge skall

medföra negativt tullskvdd för den svenska järnbearbetande industrin anses

överdrivna. Ett negativt tullskydd kan endast i sällsynta fall befaras och då

endast för lågmanufaklurerade varor. I pressade prislägen säljes dessa av

utländska integrerade verk till priser, som icke står i rimlig relation till

priserna för råvaran, varför det obetydligt negativa tullskyddet i sådana

lägen saknar praktisk betydelse.

Förbundet anser att kommittén utgår från att perioder med låga priser

kommer att dominera och att den svenska järnhanteringen då på längre

sikt icke får sina kostnader täckta samt ifrågasätter om detta är eu riktig

bedömning. Allmänt utgår man ju i den ekonomiska politiken från alt långvariga

depressionsperioder numera hör historien till. Dessutom har Mun
-

s. 634 Kontrollera mot PDF

634

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tanunionens höga myndighet både skyldighet och befogenhet att vidtaga

marknadsstabiliserande åtgärder avseende såväl hemmamarknaden som exporten.

Grossistförbundet framhåller vidare att tullen återverkar på byggnadsoch

verkstadsindustrins kostnader. Det är därför angeläget att tullarna för

järn icke sättes högre än hänsynen till järnhanteringen oundgängligen fordrar.

Kommitténs farhågor för vad som kan inträffa, om konkurrensen i

framtiden skärpes, synes knappast motivera de föreslagna tullhöjningarna.

Förbundet föreslår därför att man går fram försiktigare och med hänsyn till

konsumenternas intressen nöjer sig med reservanternas förslag. Förslaget

bör dock, åtminstone för de priskänsligaste produkterna, nr 73.06—73.14,

omräknas till vikttullar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager i allmänhet tullsatser

som ligger en enhet under det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Inom tulltaxekommittén har rått delade meningar angående tullnivån på

detta område, i det att tre ledamöter förordat tullsatser, som med i regel

2 enheter understiger majoritetens förslag. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

har för sin del, såsom nyss anförts, föreslagit tullsatser som i

allmänhet ligger 1 enhet under nämnda förslag. Här föreligger således på

ett betydelsefullt område det förhållandet att det nordiska förslaget kan sägas

intaga en förmedlande ståndpunkt mellan kommittémajoriteten och reservanterna.

Jag har tidigare anfört att det synes mig naturligt att det nordiska

förslaget i dylika fall blir utslagsgivande.

I flera remissyttranden har yrkats att tullarna på ifrågavarande område

skulle beräknas efter vikten och icke såsom i kommittéförslaget efter värdet.

I och för sig kan vissa skäl anföras för en sådan ståndpunkt. Kommittén

har emellertid ingående behandlat denna fråga och funnit att fördelarna

med värdetullar överväger. Samma ståndpunkt har intagits av det nordiska

samarbetsutskottet. Tillämpning av vikttullar skulle innebära att den nya

svenska tulltaxan på ett betydelsefullt område skulle skilja sig från det nordiska

förslaget. Enligt min mening har de för vikttullar anförda skälen icke

den styrkan, att man bör godtaga en sådan konsekvens.

I överensstämmelse med det anförda förordar jag att tulltaxan, i den mån

icke särskilda skäl talar däremot, på förevarande område utformas i enlighet

med det nordiska förslaget.

Halvfabrikat av annan oädel metall än järn och stål

Nuvarande tullförhållanden

Halvfabrikat av aluminium, koppar och flertalet andra metaller är belagda

med vikttullar, under det att dylika artiklar av bly, tenn och zink i

s. 635 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

635

viss utsträckning är tullfria (för närmare upplysningar torde få hänvisas

till behandlingen av resp. rubriker); den genomsnittliga tullnivån framgår

av de uppgifter som i det följande redovisas ur tulltaxekommitténs betänkande.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs beräkningar skulle den genomsnittliga tullnivån för

aluminium och koppar (inkl. kopparlegeringar), vilka metaller helt dominerar

detta område, år 1950 ha legat vid 3,7 % men år 1954 ha sjunkit

till 2,6 % av värdet; normal tullarna motsvarar 4,4 % och industrins hos

kommittén framställda yrkanden likaledes 4,4 % av värdet.

Kommittén framhåller att trots att tullen för närvarande är mycket låg

domineras marknaden helt av den inhemska produktionen. Något större

behov av tullskydd föreligger enligt kommitténs uppfattning icke i dagens

läge. Industrins yrkande om höjt tullskydd anses närmast betingat av farhågor

för hårdare konkurrens i en skärpt konjunktur. Kommittén anser det

icke heller oberättigat att vid frågans bedömande taga hänsyn till möjligheten

av ett annat konkurrensläge än det för dagen rådande. Tillräckliga

skäl har därför icke ansetts föreligga att avskaffa tullskyddet, men å andra

sidan har icke heller ett tullskydd av den storlek industrin begärt ansetts

motiverat. Kommittén har funnit en tullnivå av 3 % av värdet innebära

ett lämpligt avvägt tullskydd för hela området.

Frågan om vikt- eller värdetull har här, anför kommittén, i huvudsak

samma aspekter som när det gäller halvfabrikat av järn och stål. Även om

de ofta förekommande prisfluktuationerna för råvaran förtjänar beaktande,

har kommittén funnit övervägande skäl tala för att tullen får utgå efter

värdet.

Yttrande

Kommerskollegium anför vissa kritiska synpunkter på kommitténs förslag.

För halvfabrikat av annan oädel metall än järn och stål (kap. 74—81)

föreslår kommittén generellt 3 % tull. Denna tull kommer även att belasta

sådana halvfabrikat som ha mycket låg manufaktureringsandel, t. ex. valstråd.

Då materialkostnaderna äro mycket höga innebär detta att manufaktureringsskyddet

blir mycket högt. Det svenska behovet tillgodoses på detta

område i ännu högre grad än på järnområdet av den inhemska produktionen.

Vad kollegium sagt om vikten att iakttaga försiktighet med tullhöjningar

för halvfabrikat av järn och stål gäller också här. Kollegium måste

dock konstatera alt kommitténs förslag även på detta område innebär en

dragning uppåt av tullskyddet för åtskilliga varuslag även om tullnivån i stort

sett anges bliva oförändrad. En omprövning av förslaget i vad avser de minst

bearbetade halvfabrikaten synes lämplig. Liksom för halvfabrikat av järn

och stål kunde man även för metallhalvfabrikat överväga att i viss utsträckning

tillämpa vikttullar.

s. 636 Kontrollera mot PDF

636

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer på de flesta

punkter med tulltaxekommitténs förslag; förekommande avvikelser innebär

någon gång en sänkning men i regel en höjning med 1 å 2 enheter i

jämförelse med kommittén.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå den samstämmiga

bedömning av tullnivån på detta område, som kommit till uttryck i

tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag; i den mån skiljaktighet

föreligger torde ställning få tagas till frågan vid behandlingen av de

enskilda varuslagen.

Järn- och metallmanufaktur

Nuvarande tullförhållanden

Järn- och metallmanufakturartiklar är med något undantag tullbelagda,

och tullen utgår i regel efter vikten, men även en del värdetullar förekommer

på detta område (tullsatserna angives närmare vid behandlingen av respektive

rubriker); tulltaxekommitténs i det följande refererade uttalande ger

vissa upplysningar om tullarnas genomsnittsnivå.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs beräkningar skulle den genomsnittliga tullnivån, som

år 1950 uppgått till 8,3 %, på grund av penningvärdesförsämringen ha sjunkit

till 6,5 % av värdet år 1954; normaltullsatserna motsvarar i genomsnitt

11 % av värdet, och industrins yrkanden hos kommittén sammanfaller i

huvudsak med sistnämnda nivå.

Kommittén framhåller att importen, trots det ringa tullskyddet, är obetydlig

i jämförelse med den inhemska produktionen; för flertalet sektorer

är exporten avsevärt större än importen. Detta kan dock icke med säkerhet

antagas vara uttryck för en bestående överlägsenhet hos den svenska produktionen.

Kommittén anser det därför icke berättigat att konsolidera tullskyddet

på nuvarande nivå, vilken uppgår till föga mer än hälften av normalnivån.

Konkurrensförhållandena kan dock enligt kommitténs uppfattning,

även med beaktande av möjligheten av en viss skärpning i läget, icke

anses motivera en höjning av tullsatserna ända till normaltullnivån. Enligt

kommitténs bedömande utgör en tullnivå av omkring 8 %, d. v. s. ungefär

1950 års nivå, i stort sett ett lämpligt avvägt tullskydd på detta område.

Detta skulle innebära en tullsats av i genomsnitt ungefär 3 enheter under

normalnivån.

Kommittén har övervägt huruvida man bör tillämpa en tullsats som för

varje individuellt varuslag ligger 3 enheter under normaltullsatsen för detta

varuslag eller en standardtullsats av 8 % för alla varuslag och funnit övervägande

skäl tala för den enklare principen med en för hela området enhetlig

tullsats. Avvikelser från denna tullsats bör givetvis icke vara uteslutna

s. 637 Kontrollera mot PDF

637

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

i fall då särskilda omständigheter gör sådana motiverade, men i den mån

dylika omständigheter icke ansetts vara för handen föreslår kommittén

tillämpning av nyssnämnda standardtullsats.

Yttranden

Sveriges mekanförbnnd har i sitt under kap. 84 närmare refererade remissvar,

avseende verkstadsindustrin i dess helhet, icke särskilt behandlat

här ifrågavarande gren av nämnda industri, men följande ur förbundets

sammanfattning hämtade synpunkter torde belysa förbundets inställning

även på detta område.

Förbundet erinrar om att från verkstadsindustrins sida tidigare till tulltaxekommittén

framförts yrkanden om att tullsatserna för verkstadsprodukter

generellt måtte fastställas till den av kommittén beräknade normaltullnivån.

Utvecklingen under den tid av mer än två år som förflutit sedan

frågan behandlats anses utgöra ett klart belägg för att de till stöd för verkstadsindustrins

yrkanden framförda synpunkterna icke varit betingade av

temporära förhållanden vid tiden för behandlingen av dessa frågor. Sålunda

har importen av verkstadsprodukter ökat kraftigare än exporten, och konkurrensen

på världsmarknaden har till följd av den ökade produktionskapaciteten

i industriländerna undergått en successiv skärpning. Vidare

framhålles att vårt kostnadsläge internationellt sett fortfarande är högt och

att de utländska tullhindren icke nämnvärt har reducerats. Förbundet påyrkar

sålunda att tullsatserna för verkstadsindustrins produkter måtte fastställas

i överensstämmelse med de av tulltaxekommittén beräknade normaltullsatserna.

Skånes handelskammare företräder beträffande verkstadsindustrins tullskydd

i huvudsak samma uppfattning som Sveriges mekanförbund och

hemställer i enlighet därmed att tullarna icke sättes lägre än normaltullarna.

Handelskammarens yttrande angående denna bransch refereras närmare

under kap. 84; några särskilda synpunkter på nu ifrågavarande gren

av verkstadsindustrin anföres icke i vidare mån än som framgår av handelskammarens

under nr 82.05 återgivna uttalande angående spiralborrar.

Sveriges grossistförbund framhåller att den inhemska industrin på järnmanufaktur

och verktygsområdet intager en dominerande ställning på marknaden.

Importen har till helt övervägande del karaktären av en komplettering

med sådana artiklar, som icke är föremål för inhemsk tillverkning. Så

gott som hela detta varuområde är för närvarande belagt med vikttullar,

för vilka importincidensen i många fall endast uppgår till 1 å 2 %. Den av

kommittén föreslagna tullsatsen anses därför för flertalet artiklar innebära

en kraftig höjning av nu utgående tull. Med anledning härav anser förbundet

anledning saknas att överskrida de tidigare hos kommittén av handeln

föreslagna tullsatserna om 7 eller 5 % av värdet.

Kommerskollegium uttalar att kommitténs förslag beträffande vissa varor

kommer att innebära betydande ökningar av importincidenserna. Enligt

kollegii mening ger motiven knappast belägg för att behov skulle före
-

s. 638 Kontrollera mot PDF

638

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ligga av en sådan förstärkning av skyddet, även om det med kommitténs

utgångspunkter anses förståeligt att förslaget fått denna utformning. Kollegium

framhåller vidare att tullsatsernas höjd på detta område måste ägnas

särskild uppmärksamhet, om kommitténs förslag till tullar för halvfabrikat

icke skulle följas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Inom de delar av förevarande område, som omfattas av hittills framlagt

förslag till gemensam nordisk marknad, föreslår utskottet i regel samma

tullsatser som tulltaxekommittén; framhållas må emellertid att järnmanufakturartiklar

(kap.73, 82 och 83) endast i begränsad utsträckning är inbegripna

under nämnda förslag.

Departementschefen

Enligt min mening innebär den av tulltaxekommittén föreslagna tullnivån

en lämplig avvägning av tullskyddet på förevarande område, och den

överensstämmer med den uppfattning som kommit till uttryck i det nordiska

förslaget; jag förordar därför i likhet med kommittén en standardtullsats

av 8 % av värdet för här åsyftade varor.

Kap. 73. Järn och stål

73.01. Tackjärn (inkl. spegeljärn)

73.03. Skrot och avfall

Varorna i fråga är enligt gällande taxa fria från tull, och någon ändring

i detta förhållande ifrågasättes icke av vare sig tulltaxekommittén eller

nordiska ekonomiska samarbetsutskottet; i enlighet härmed har varorna

upptagits med tullfrihet i det nu framlagda förslaget.

73.02. Ferrolegeringar

Nuvarande tullförhållanden

Volframjärn är belagt med en tull av 35 öre per kg. För kiseljärn och

kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 % kisel, utgår tullen med 7 öre

per kg. Övriga här avsedda produkter är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén upptager i sitt taxeförslag en tull av 7 öre per kg för kiseljärn

och kiselmanganjärn med över 15 % kisel samt tullfrihet för övriga varuslag.

Vad de förstnämnda varuslagen beträffar finner kommittén övervägande

skäl tala för att tullen bibehålies oförändrad i avvaktan på resultatet av

utredningen rörande en gemensam nordisk marknad.

Beträffande volframjärn framhåller kommittén att tullen på denna vara

infördes år 1933 bl. a. för att förhindra s. k. destruktiv dumping. Avsikten

var icke att tullen skulle utnyttjas i prisstegrande syfte utan endast för att

s. 639 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

639

vid kartellförhandlingar tillförsäkra den svenska industrin hela hemmamarknaden

och även en del av exportmarknaden, och tullen ansågs dessutom

ha betydelse för arbetslöshetens bekämpande, då tillverkningen krävde betydligt

mer arbetskraft per ton produkt än övriga inom landet framställda

ferrolegeringar. Förhållandena är nu helt andra än vid tiden för tullens införande,

säger kommittén, varför de skäl som föranlett denna åtgärd icke

längre kan anses äga giltighet. Kommittén finner icke tillräckliga skäl föreligga

att bibehålla tullen, vilken endast motsvarar någon procent av värdet

och enligt kommitténs uppfattning icke kan ha någon egentlig betydelse

ur skyddssynpunkt.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar beträffande volframjärn

en tull av minst 4 % av värdet. Kemikontoret framhåller att varje land med

kvalitetsstålindustri strävar efter att göra sig självförsörjande i fråga om

de behövliga legeringsämnena och att andra länder skyddar den inhemska

produktionen av sådana ämnen genom tullar eller importrestriktioner. I

Sverige motsvarar tullen på volframjärn f. n. endast omkring 1 1/2 % av

varuvärdet, vilket medför att den svenska marknaden, i motsats till alla

andra marknader med nämnvärd konsumtion av volframjärn, ligger praktiskt

tagen öppen för avsättning av den överskottsproduktion, som kan uppstå

i andra tillverkningsländer. Detta ogynnsamma förhållande har enligt

kemikontoret så småningom lett till fullständigt kaotiska prisförhållanden

på den svenska marknaden. Från Portugal samt Polen och Sovjetunionen

noteras f. n. priser på volframjärn, som ligger omkring 10 % under den

reguljära s. k. Londonnoteringen. Vissa svenska stålverk inser betydelsen

av att en inhemsk produktion av volframjärn kan upprätthållas, vilket ur

beredskapssynpunkt är av mycket stort intresse även för landet i sin helhet,

och köper därför alltjämt denna legeringsmetall inom landet, men åtskilliga

konsumenter för en annan inköpspolitik, som på kort sikt givetvis ställer

sig mera fördelaktig, och köper från svenska tillverkare endast då man

måste ha omedelbar leverans. Kemikontoret erinrar om att industrin hos

tulltaxekommittén begränsade sitt yrkande till bibehållande av nuvarande

tullsats. Industrin delar icke kommitténs uppfattning, att denna tull icke

kan ha någon egentlig betydelse ur skyddssynpunkt, men måste med hänsyn

till de helt ändrade förhållandena nu begära en tull av minst 4 % av varuvärdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för samtliga till denna rubrik hänförliga produkter.

Härvid har emellertid förutsatts att tullen för Sveriges vidkommande

skall få bibehållas under eu övergångstid av 5 år.

Departementschefen

I fråga om andra varor än kiseljärn och kiselmanganjärn med över 15 %

kisel finner jag icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska ut
-

s. 640 Kontrollera mot PDF

640

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

skottets samstämmiga förslag om tullfrihet; vad beträffar nyssnämnda kisellegeringar

förordar jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk

marknad, att tullen i enlighet med kommitténs förslag upptages med ett

oförändrat belopp av 7 öre per kg.

73.04. Granulerat järn och stål

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter drager enligt gällande taxa en tull av 2,5 öre

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en mot normaltullsatsen svarande tull av 6 % av

värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår en tull av 6 % av

värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

73.05. Pulveriserat järn och stål; järnsvamp

Nuvarande tullförhållanden

För pulveriserat järn och stål utgår tullen med 2 öre per kg; järnsvamp

är tullfri.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfrihet stadgas vid här ifrågavarande rubrik i

dess helhet.

Yttranden

Enligt vad Skånes handelskammare anför skulle industrin, med hänsyn

till den eventualiteten att utländska konkurrentföretag vid uppkommande

avsättningssvårigheter på de traditionella exportmarknaderna kan

komma att söka finna avsättning för sin överskottsproduktion på den oskyddade

svenska marknaden, anse ett tullskydd av 5 % av värdet motiverat, och

handelskammaren hemställer att detta yrkande göres till föremål för närmare

överväganden. Sveriges kemiska industrikontor anför emellertid att industrin

är villig att tills vidare frångå sina tidigare framförda krav om en tull av

5 % under förutsättning att myndigheterna är beredda att i såväl multilateralt

som bilateralt sammanhang med kraft hävda det svenska intresset

av att nuvarande tullar i andra länder borttages.

s. 641 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

641

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för samtliga

hithörande produkter.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs och utskottets samstämmiga

förslag.

73.06. Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter är enligt gällande taxa belagda med en tull av

2 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för smältstycken och råskenor samt en tull

av 4 % av värdet för göt.

Yttrande

Jernkontoret påyrkar en tull av 2,5 öre per kg för göt och framhåller att

denna tullsats avvägts med hänsynstagande till kontorets yrkande om en tull

av 4 öre per kg för stångstål (nr 73.10).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom kommittén tullfrihet för smältstycken och råskenor

men en tull av 3 % av värdet för göt.

Departementschefen

I fråga om smältstycken och råskenor biträder jag tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag om tullfrihet. Vad beträffar

göt förordar jag, med hänsyn till mina förslag i övrigt på förevarande område,

den av utskottet föreslagna tullsatsen 3 % av värdet.

73.07. Blooms, billets, slabs och platiner m. m.

73.08. Plåtämnen i ringar eller rullar

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är belagda med tullsatser som varierar mellan 2 och

5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 5 % av värdet för båda dessa rubriker.

Yttrande

Jernkontoret påyrkar en tull av 3 öre per kg och framhåller att denna

tullsats avvägts med hänsynstagande till den av kontoret föreslagna tullsatsen

av 4 öre per kg för stångstål (nr 73.10).

41 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 642 Kontrollera mot PDF

642

Kungl. Mnj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Båda rubrikerna är i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptagna

med en tull av 4 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till de förslag jag framlägger beträffande vidare bearbetade

produkter (nr 73.09 o. följ.) förordar jag att tullen i enlighet med samarbetsutskottets

förslag upptages till 4 % av värdet.

73.09. Universaljärn och universalstål

73.10. Stång, annan än profilstång, även kallbearbetad

Nuvarande tullförhållanden

Till nr 73.09 hänförliga varor är belagda med en tull av 2 eller 3 öre per

kg. Vid nr 73.10 utgår tullen med 2—3,5 öre per kg för varmvalsade produkter

och 7,5 öre per kg för smidda produkter; kallbearbetade varor drager en

tull av 4—8 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 7 % av värdet för varor hänförliga till

nr 73.09 samt för till nr 73.10 hänförliga varmbearbetade produkter; för

kallbearbetade produkter föreslås en tull av 8 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning

till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullsatserna fastställes

till 5 respektive 6 % av värdet.

Yttrande

Jernkontoret påyrkar en tull av 4 öre per kg för rubrik 73.09 och till nr

73.10 hänförliga varmbearbetade produkter samt en tull av 9 % av värdet

för till nr 73.10 hänförliga kallbearbetade produkter.

Vikttullen för de varmbearbetade produkterna anses motsvara kommitténs

förslag vid omräkning efter 1955 års importpriser.

Beträffande de kallbearbetade varorna anför jernkontoret, att dylika varor

utgör ett värdefullt komplement till den produktion av varmvalsat stångstål,

som bedrives vid en del medelstora eller mindre svenska stålverk. Konkurrensen

på detta område är även i nuvarande läge mycket stark med

pressade priser som följd. Utlandet kan här basera sig på sina relativt lägre

priser för det varmvalsade utgångsmaterialet. Jernkontoret anser det av behovet

påkallat, att detta varuslag erhåller ett tullskydd av den begärda storleken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 6 % av värdet vid nr 73.09 samt för till nr

73.10 hänförliga varmbearbetade produkter med undantag av valstråd, som

upptagits med en tull av 5 %; för kallbearbetade varor föreslås en tull av

s. 643 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

643

7 % av värdet. Varor överdragna med zink behandlas enligt förslaget som

varmvalsade, varor överdragna med annan metall som kallvalsade produkter.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag anfört i det allmänna avsnittet till detta

kapitel förordar jag att tullsatserna bestämmes i enlighet med det nordiska

förslaget.

73.11. Profilstång, även kallbearbetad; spontpålar, även borrade och sammanfogade
Nuvarande

tullförhållanden

Tull utgår i allmänhet med 1,5 eller 2,5 öre per kg för varmvalsad stång

(stång med en vikt av minst 60 kg per meter är dock fri från tull), 7,5 öre

per kg för smidd stång och 8 öre per kg för kallbearbetad stång; borrade

eller sammanfogade spontpålar drager en tull av 4,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfriheten för grövre profiljärn bibehålies och

utvidgas till spontpålar och bredflänsig stång oavsett vikten per löpmeter;

beträffande övriga här avsedda produkter föreslår kommittén en tullsats

av 7 % av värdet för varmbearbetade och 8 % av värdet för kallbearbetade

varor.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår under hänvisning

till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullen för de fullbelagda

artiklarna fastställes till 5 % för varmbearbetade och 6 % för kallbearbetade

produkter.

Yttranden

Jernkontoret framställer icke någon erinran mot den föreslagna tullfriheten

men påyrkar i övrigt för varmvalsat material en tull av 4 öre per kg

för profiler vägande mindre än 20 kg per löpmeter och 3 öre per kg för profiler

vägande mellan 20 och 60 kg samt för kallvalsat material en tull av

9 % av värdet; viktgränsen för de varmvalsade produkterna har varit och

är alltjämt betingad av produktionstekniska förhållanden, och de kallbearbetade

produkterna anses i tullhänseende böra behandlas på samma sätt

som de i nr 73.10 upptagna kallbearbetade varorna.

Sveriges grossistförbund ifrågasätter huruvida det är riktigt att undantaga

bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter, från tullbeläggning, då

denna vara konkurrerar med normalprofilstång.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för samma varuslag som tulltaxekommittén

samt i övrigt en tull av 6 % av värdet för varmbearbetade och 7 % av värdet

för kallbearbetade artiklar. Varor överdragna med zink behandlas enligt

s. 644 Kontrollera mot PDF

644

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

förslaget som varmvalsade, varor överdragna med annan metall som kallvalsade

produkter.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört förordar jag att tulltaxan

utformas enligt det nordiska förslaget.

73.12. Band, även kallbearbetat

Nuvarande tullförhållanden

Varmvalsat bandjärn drager en tull av 2,5 öre per kg och kallvalsat bandjärn

en tull av 5—8 öre per kg; kallvalsat bandjärn under 0,4 mm tjocklek

med överdrag av aluminium, bly eller tenn är dock tullfritt.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande hit hänförliga produkter i allmänhet en

tull av 7 % för varmbearbetat och 8 % för kallbearbetat material; tullfriheten

för kallvalsat bandjärn med överdrag av aluminium, bly eller tenn föreslås

utsträckt till att avse med nyssnämnda metaller överdraget bandjärn

oavsett tjockleken.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning

till sin reservation i det allmänna avsnittet, en tull av 5 % av värdet

för varmvalsade och 6 % av värdet för kallvalsade produkter.

Yttrande

Jernkontoret lämnar förslaget om tullfrihet för vissa artiklar utan erinran

men påyrkar i övrigt en tull av 4 öre per kg för varmvalsade produkter

samt 9—10 % av värdet för kallvalsade produkter.

Tullen för varm valsat bandjärn bör enligt jernkontorets uppfattning

överensstämma med tullen för stångstål enligt nr 73.10, enär produktionsbetingelserna

för dessa varor är praktiskt taget desamma.

Beträffande det kallvalsade bandjärnet anför jernkontoret att detta för

vissa kvalitetsståltillverkare och handelsjärnverk utgör ett värdefullt komplement

till produktionen av varmvalsat material. I flera fall vidarebearbetas

i dessa kallvalsverk en icke obetydlig del av varmvalsverkens produktion.

Liksom i fråga om det kallbearbetade stångstålet har de utländska

kallvalsverken förmånen av utgångsmaterialet, de varmvalsade banden, till

det inom respektive land gällande lägre priset. Konkurrensen från utlandets

sida är även på detta område mycket hård och den låga prissättningen tilllämpas

framför allt på större poster. Det kallvalsade bandstålet uppdelas

i nu gällande tulltaxa i två kategorier, med en tjocklek av 0,9 mm och mer

respektive under 0,9 mm. De tunnaste dimensionerna har undergått en långt

gående bearbetning och har många gånger underkastats en högre manufaktureringsgrad

än vissa manufakturprodukter. Jernkontoret hyser ett bestämt

önskemål om att tullen för de grövre tjocklekarna fastställes till 9 %

av värdet och för de tunnare till 10 % av värdet.

s. 645 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

645

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 6 % av värdet för varmvalsat och 7 % av

värdet för kallvalsat material i allmänhet; för bandjärn överdraget med aluminium,

bly eller tenn föreslås tullfrihet. Varor överdragna med zink behandlas

enligt förslaget som varmvalsade, varor överdragna med annan metall

(med nyssnämnda undantag) som kallvalsade produkter.

Departementschefen

Med åberopande av vad jag anfört i det inledande avsnittet till denna

avdelning förordar- jag en avvägning av tullskyddet i enlighet med det nordiska

förslaget.

73.13. Plåt, varm- eller kallvalsad

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår i allmänhet för varmvalsad plåt med 3—5 öre per kg, för kallvalsad

plåt med 6—-7 öre per kg och för metallöverdragen plåt med 7 öre per

kg; tullfrihet åtnjutes dock dels för varmvalsad plåt under 0,3 mm samt

viss annan plåt under 0,25 mm tjocklek, dels för tennöverdragen och viss

blyöverdragen plåt.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för plåt med överdrag av aluminium, bly

eller tenn samt i övrigt en tull av 6 % av värdet för plåt av 3 mm tjocklek

eller däröver och 8 % av värdet för plåt av mindre tjocklek.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning

till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullsatserna bestämmes

till 4 % för plåt med en tjocklek av 3 mm eller däröver och 6 % för

plåt av mindre tjocklek.

Yttranden

Jernkontoret godtager den föreslagna tullfriheten för viss överdragen plåt

och påyrkar i övrigt följande tullsatser, nämligen för plåt med en tjock
-

lek av:

över 8 mm.......................................... 3,5 öre per kg

8 mm och mindre men icke mindre än 3 mm............ 4,5 öre per kg

mindre än 3 mm men icke mindre än 1 mm............ 6 öre per kg

mindre än 1 mm .................................... 7 öre per kg

med ett tillägg i samtliga fall av 2 öre per kg för galvaniserad plåt. Vikttullsatserna

ger enligt jernkontorets beräkningar importincidenser i närheten

av de av tulltaxekommittén föreslagna värdetullsatserna.

Svenska aeroplan AB påyrkar tullfrihet för karosseriplåt (kallvalsad stålplåt

av djupdragningskvalitet med en tjocklek av 0,5—2 mm och med eu

bredd överstigande 600 mm). Bolaget framhåller att denna vara icke framställes

och icke inom överskådlig tid kommer att kunna framställas inom

s. 646 Kontrollera mot PDF

646

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

landet. AB Volvo hemställer att tullen på karosseriplåt fastställes till 7 %

av värdet. Denna tullsättning anses praktiskt taget motsvara nu gällande

tull. Då det nya tulltaxeförslaget icke innebär någon ökning av tullskyddet

för automobilindustrin, anser bolaget det oskäligt att industrin skall belastas

med ökad tull på ett viktigt material, som oundgängligen måste inköpas

från utlandet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för samma varor som kommittén och i övrigt

en tull av 6 % av värdet oavsett varornas tjocklek.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag tidigare anfört förordar jag nordiska utskottets

förslag.

73.14. Tråd, även med överdrag men utan elektrisk isolering

Nuvarande tullförhållanden

Tråd är alltefter dimensionen belagd med en tull av 4,5—9 öre per kg;

för tråd med överdrag av annan oädel metall än koppar och kopparlegeringar

förhöjes tullsatsen med 15 %.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för hit hänförlig tråd oavsett

dimension.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning

till sin reservation i det allmänna avsnittet, en tull av 5 % av

värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varan är i utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa upptagen

med en tull av 7 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med den ståndpunkt jag eljest intagit förordar jag den av nordiska

utskottet föreslagna tullsatsen.

73.15. Legerat stål och kolrikt stål

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter är belagda med varierande vikttullsatser, i genomsnitt

motsvarande 1 å 2 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att plåt och bredare band av rostfritt stål belägges

med en tull av 5 % av värdet och övriga varuslag med samma tull som

motsvarande artiklar hänförliga till nr 73.06—73.14; till stöd för förslaget

anför kommittén följande.

s. 647 Kontrollera mot PDF

647

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Hithörande produkter (specialstål) företer i vad avser normaltullsatserna

i regel icke några avvikelser från motsvarande artiklar i de föregående

rubrikerna 73.06—73.14 (handelsjärn). De nuvarande tullsatserna ligger

emellertid i regel på en avsevärt lägre nivå, och den utländska konkurrensen

är icke heller lika framträdande. Anledning kan därför föreligga att tilllämpa

lägre tullsatser för specialstål än för handelsjärn. Ur praktisk tullbehandlingssynpunkt

skulle emellertid så avsevärda fördelar vara förenade

med ett "likställande av dessa båda kategorier, att kommittén funnit

övervägande skäl tala för denna princip. Härifrån bör dock undantag göras

för rostfri plåt (inkl. rostfritt bandstål av mer än 250 mm bredd), beträffande

vilken artikel tillräckliga skäl icke ansetts föreligga att bryta GATTbindningen

vid 5 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind framhåller att de godlager

kommittémajoritetens förslag att dessa produkter skall beläggas med

samma tull som motsvarande artiklar av handelsjärn men vill erinra om

att detta med hänsyn till deras förslag under avsedda positioner i allmänhet

innebär en lägre tull.

Yttranden

Jernkontorct godtager för de hit hänförliga varorna de tullsatser som

kommittén föreslagit under nr 73.06—73.14 med undantag för plåt (kontoret

påyrkar en tull av 8 % för elektroplåt och 7 % för annan plåt) samt hemställer

att dessa tullsatser (med påyrkad jämkning beträffande plåt) specificeras

under förevarande position.

Sveriges grossistförbund framhåller beträffande rostfri plåt att den

svenska tillverkningen såväl som exporten haft en storartad utveckling

trots att den nuvarande tullen uppgår till endast ca 1 %. En höjning av

tullen till 5 % anses följaktligen icke vara behövlig för den svenska industrins

utveckling. Förbundet föreslår att tullen fastställes vid den

nivå som av kommittén föreslås för plåt av annan oädel metall än järn

d. v. s. 3 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager samma tullsats för plåt av rostfritt

stål och samma bestämmelse för tulltaxeringen av övriga varor som

det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå lulltaxekommitténs

med nordiska utskottets i huvudsak samstämmiga förslag rörande

tullbeläggningen av hithörande varuslag.

73.16. Banbyggnadsmateriel för järnvägar och spårvägar

Nuvarande tullförhållanden

Av hit hänförliga artiklar är korsningsspetsar, växelstag, underläggsplattor,

klämplattor, spårhållare och spårplattor belagda med en lull av 4 öre

per kg under det att övriga artiklar inkl. räler är tullfria.

s. 648 Kontrollera mot PDF

648

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för räler och en tull av 8 % av

värdet för övriga varuslag samt anför till stöd för sistnämnda förslag följande.

Den tullfrihet som f. n. gäller för viss banbyggnadsmateriel har ägt bestånd

sedan tiden före sekelskiftet och torde ursprungligen vara föranledd

av att inom landet icke förekom någon tillverkning av varor av ifrågavarande

slag. Numera tillverkas emellertid sådan materiel i avsevärd omfattning,

varför frågan befinner sig i annat läge än då tullfriheten infördes. Då

tillverkningen kunnat upptagas och bestå lång tid utan tullskydd, kan man

dock ha anledning ställa sig tveksam till att nu införa tull. Tillverkningen

har emellertid på grund av tullbelastningen på råvarorna obestridligen ett

negativt tullskydd. Importstatistiken tyder också på att en avsevärd utländsk

konkurrens förekommer. Kommittén har med hänsyn bl. a. till nämnda

förhållanden ansett den omständigheten att varorna hittills varit tullfria

icke utgöra tillräcklig motivering för att behandla denna gren av verkstadsindustrin

annorlunda än nämnda industri i allmänhet och föreslår därför

att den för järn- och metallmanufaktur angivna standardtullsatsen 8 %

tillämpas för de hittills tullfria liksom även för de nu fullbelagda varuslagen.

Yttrande

Järnvägsstyrelsen påyrkar tullfrihet för rubriken i dess helhet. Spårmateriel

utgör enligt styrelsens uppfattning en från andra varuslag relativt

väl avgränsad varugrupp, som kan bedömas i tullhänseende utan att för

andra varugrupper gällande eller blivande tullar behöver tillmätas alltför

stor betydelse. Styrelsen framhåller bl. a. att statens järnvägar svarar för

den alldeles övervägande delen av importen. Åren 1954 och 1955 var emellertid

importen obetydlig, och de jämförelsevis höga importsiffror, som

åren 1952 och 1953 uppvisar, säges bero på att den svenska industrin

icke hade tillräcklig kapacitet för att möjliggöra de leveranstider, som var

nödvändiga för ett rationellt bedrivande av då aktuella byggnadsarbeten. På

grundval av erfarenheterna från såväl inköpsverksamheten som framför

allt statens järnvägars egen tillverkning betecknar styrelsen den svenska

konkurrensförmågan på delta område som mycket god. Vad beträffar det av

kommittén anförda förhållandet, att den svenska tillverkningen på grund av

tullbelastningen på råvarorna har ett negativt tullskydd, anser styrelsen,

att kommittén överskattat råvarutullarnas betydelse. Styrelsen framhåller

också att behovet av vissa patenterade artiklar helt måste tillgodoses genom

import.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer med

tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag tullfrihet för räler och en tull av 8 % av värdet för

övriga varuslag.

s. 649 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

649

73.17. Rör av gjutjärn

Nuvarande tullförhållanden

Icke bearbetade rör med en diameter av 145 mm eller däröver är tullfria,

medan dylika rör med mindre diameter drager en tull av 1,5 öre per kg;

för bearbetade rör utgår tullen med 2,5 öre per kg (med visst tillägg för

emaljering).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rör med en diameter av 510 mm eller

däröver och en tull av 8 % av värdet för rör av mindre diameter.

Ändringen av dimensionsgränsen för de tullfria rören motiveras med att

numera rör upp till 500 mm diameter är föremål för inhemsk tillverkning.

Den föreslagna tullsatsen för de fullbelagda rören motiveras av kommittén

på följande sätt.

Den inhemska produktionen möter en hård utländsk konkurrens, vilken

tidvis synes ha tagit sig dumpingartade uttryck. Det kan därför göras gällande

att här icke föreligger samma anledning som beträffande järn- och

metallmanufaktur i allmänhet att underskrida normaltullsatsen, vilken för

detta varuslag ligger 2 å 3 enheter över den för nämnda område föreslagna

standardtullsatsen 8 % av värdet. Framhållas må dook att sistnämnda tullsats

avvägts med beaktande av möjligheten av en skärpning i konkurrensläget,

d. v. s. en situation av här föreliggande slag, och att den i förevarande

fall skulle innebära en betydande förstärkning av det nuvarande tullskyddet.

På grund härav och med hänsyn jämväl till varans betydelse för byggnads-

och anläggningsverksamheten har kommittén icke funnit skäl avvika

från standardtullsatsen 8 %.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning

till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullen på rör under

510 mm fastställes till 6 % av värdet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för gjutna flänsrör och framhåller

att någon tillverkning av denna vara icke förekommer inom landet.

I övrigt ansluter sig förbundet till reservationen men anser att den av reservanterna

föreslagna värdetullen bör omräknas till vikttull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande

denna rubrik med det av tulltaxekommittén framlagda.

Departementschefen

Jag anser mig böra biträda tulltaxekommitléns och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

s. 650 Kontrollera mot PDF

650

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

73.18. Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19

Nuvarande tullförhållanden

Varmvalsade rör drager en tull av 4 eller 5 öre per kg, kalldragna rör en

tull av 6 eller 8 öre per kg och galvaniserade rör en tull av 5 öre per kg.

Tulltaxekom mitten

Kommittén föreslår en tull av 7 % av värdet för icke kallbearbetade rör

och 8 % av värdet för kallbearbetade rör samt anför till stöd härför följande.

Den allmänna princip som uppställts för tullsättningen på järn- och stålområdet

skulle innebära tillämpning av maximitullen 8 % av värdet för alla

slag av rör. Kommittén har emellertid ansett det angeläget att i möjligaste

mån begränsa tullhöjningen för de varmbearbetade rören, vilka spelar stor

roll för byggnadsverksamheten, och funnit sig även med beaktande av rörtillverkningens

tullskyddsbehov kunna stanna vid en tullsats av 7 % av

värdet för detta varuslag. Vad beträffar rör med en diameter av mer än 225

mm har kommittén, med hänsyn bl. a. till de från industrins sida anförda

konkurrensförhållandena, icke funnit det motiverat att undantaga dessa

från tull.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning

till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullen fastställes till

6 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Yttranden

Jernkontoret föreslår en tull av 8 % av värdet för de icke kallbearbetade

och 9—10 % för de kallbearbetade rören.

Beträffande de icke kallbearbetade rören framhåller jernkontoret att konkurrensen

även under normala tider är mycket stark till följd av en betydande

överskottskapacitet. Den internationella rörkartellen har städse fört

och för alltjämt en prispolitik på Sverige, som medför att de svenska rörverken

i många fall icke får täckning för sina kostnader för handelsrören.

Även de mera kvalitetsbetonade rören är vid första tecken på konjunkturavmattning

utsatta för en synnerligen kännbar utländsk konkurrens. För att

icke få en från övriga järnprodukter alltför avvikande tullnivå har man

dock begränsat sitt yrkande till en tull av 8 % av värdet. Det torde icke

vara osannolikt, att denna sats kan komma att visa sig vara alltför låg för

handelsrören.

Vad angår kallbearbetade rör framhåller jernkontoret att importkonkurrensen

för de enklare rören är mycket hård. De utländska verken säges ha

tillgång till utgångsmaterial med väsentligt mycket lägre pris än de svenska

rörverken. Importkonkurrensen säges också göra sig alltmer gällande även

för mera kvalitetsbetonade kallbearbetade rör. Med hänsyn till tullönskemålen

för övriga järnslag säger sig emellertid jernkontoret vilja begränsa sitt

yrkande till en tull av 9 % för rör med en godstjocklek av 2 mm eller mer

och 10 % för rör med mindre tjocklek.

s. 651 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 90 år 1958

651

Sveriges grossistförbund framhåller beträffande icke kallbearbetade rör,

att endast handelsrör, kullagerrör och ämnesrör med en yttre diameter understigande

220 mm tillverkas inom landet; för andra rör av nämnda slag

bör enligt förbundets åsikt stadgas tullfrihet. I övrigt ansluter förbundet sig

till reservationen men anser att den av reservanterna föreslagna tullen bör

omräknas och fastställas som vikttull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Vid denna rubrik föreslår nordiska ekonomiska samarbetsutskottet samma

tullsatser som tulltaxekommittén. Varor överdragna med zink behandlas

enligt förslaget som icke kallbearbetade, varor överdragna med annan

metall som kallbearbetade produkter.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag

med den av utskottet gjorda preciseringen i fråga om rör med överdrag

av metall.

73.19. Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga rör är enligt gällande taxa belagda med en tull av 6 eller

8 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning finns ingen anledning avvika från den på

järn- och metallmanufakturområdet föreslagna standardtullsatsen; kommittén

föreslår således en tullsats av 8 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation att tullen

enligt deras uppfattning bör utgå med 6 % liksom för de i nr 73.18 upptagna

rören.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varorna är i förslaget till nordisk tulltaxa upptagna med en tull av 8 %

av värdet liksom i det av kommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Enligt min uppfattning bör tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag tillstyrkas.

73.20. Rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar

Nuvarande tullförhållanden

Icke bearbetade rördelar av gjutjärn med en diameter av 145 mm och däröver

är tullfria; övriga här avsedda artiklar är belagda med vikttullar som

varierar mellan 1,5 och 20 öre per kg.

s. 652 Kontrollera mot PDF

652

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för

rubriken i dess helhet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i en reservation att varorna

belägges med en tull av 6 % av värdet liksom de i nr 73.18 upptagna

rören.

Yttrande

Sveriges grossistförbund framhåller att tillverkningen inom landet av

normalrördelar icke täcker behovet och yrkar att nu gällande vikttull bibehålies

oförändrad för denna artikel. Beträffande positionen i övrigt ansluter

sig förbundet till reservationen men anser att den av reservanterna föreslagna

tullen bör omräknas och fastställas som vikttull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager liksom tulltaxekommittén rubriken i dess helhet med

en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag en tull av 8 % av värdet.

73.21. Järn- och stålkonstruktioner

73.22. Cisterner

73.23. Fat, burkar och liknande behållare

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är enligt gällande taxa belagda med vikttullsatser

av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för

alla dessa positioner.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

73.24. Cylindrar för förtätade gaser

Nuvarande tullförhållanden

Varor av detta slag är belagda med en tull av 9 öre per kg; acetylengasbehållare

med fyllning av porös massa drager dock en tull av 15 % av värdet.

s. 653 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

653

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall standardtullsatsen 8 % av värdet tillämpas

för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Svenska AB Gasaccumulator hemställer i den av handelskammaren i

Stockholm överlämnade skrivelsen dels om bibehållen tull av 15 % av värdet

för acetylengasbehållare med fyllning av porös massa, dels om en tull av

4 % av värdet för behållare utan sådan fyllning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs förslag.

73.25—73.28. Linor; taggtråd och vriden stängseltråd; duk, nät och galler

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda varor är belagda med tullar som varierar mellan 6 och 18

öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår för rubrikerna i deras helhet tillämpning av standardtullsatsen

8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tullsats av 8 % av

värdet för dessa rubriker.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag ger icke anledning till

erinran från min sida.

73.29. Kättingar och kedjor samt delar därtill

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för ledbultkedjor med 25 eller 50 öre per kg (den högre tullen

för kedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd) och för andra

kedjor med 5—20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rullkedjor med mindre

än 6 mm invändig länkbredd och 8 % av värdet för övriga varuslag samt

anför till stöd härför bl. a. följande.

s. 654 Kontrollera mot PDF

654

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Den utländska konkurrensen synes här vara starkare än beträffande flertalet

andra järn- och metallmanufakturprodukter, vilket får anses tala för

att icke underskrida normaltullsatsen i så hög grad som en tillämpning av

standardtullsatsen 8 % skulle innebära, i synnerhet som normaltullsatsen

för varuslaget i fråga ligger på en för detta område relativt hög nivå. Kommittén

har funnit 10 % av värdet innebära en lämplig avvägning av tullskyddet

för cykelkedjor; såsom sådana bör av praktiska skäl betraktas alla

rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd. Vad beträffar andra

hithörande artiklar har kommittén icke funnit anledning avvika från standardtullsatsen.

Yttrande

Ingeniörsfirman Rectus ifrågasätter lämpligheten av att beträffande kedjor

införa värdetull, då detta anses medföra en premiering i prishänseende

av importen av sämre och billigare kedjor, under det att de redan förut importerade

dyrare kvalitetskedjorna kommer att utsättas för en extra belastning.

Beträffande cykelkedjor framhåller firman att då den nu gällande

tullen infördes avsågs därmed att skydda den nystartade svenska tillverkningen.

Då den svenska tillverkningen nu synes väl etablerad ifrågasätter

firman en lägre tull än den nu föreslagna och påyrkar förslagsvis en tull av

8 %. Vidare anser firman att denna tull endast bör avse cykelkedjor av två

standarddimensioner och icke alla slag av kedjor som faller under kommitténs

definition. Vad beträffar andra slag av rullkedjor framhåller firman

att den svenska tillverkningen är liten, och att man icke kan tänka sig, att

de inhemska tillverkarna skall kunna erbjuda ett leveransprogram som helt

täcker marknadens mångskiftande behov. Firman uppger vidare att prisnivån

för svensktillverkade kedjor är avsevärt lägre än den som gäller för importerade

kedjor. Med hänsyn till här relaterade omständigheter anser firman

att den föreslagna tullen 8 % är för hög och ifrågasätter en tull av 5 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

förslag.

73.30. Ankaren och draggar

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager en tull av 6 eller 12 öre per kg, beroende på

om de per styck väger över eller under 30 kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för

dessa varuslag.

s. 655 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

655

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

73.31—73.32. Spik, stift och dylika varor; bultar, muttrar, nitar m. fl.

artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande taxa är dessa varor belagda med vikttullar av varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén har icke för dessa rubriker funnit anledning avvika från standardtullsatsen

8 % av värdet.

Yttrande

Järnvägsstyrelsen framhåller att förslaget innebär betydande höjningar

av de nuvarande tullsatserna för rälspik och rälskarvbult samt påyrkar

tullfrihet för dessa varuslag. I fråga om rälspik anser styrelsen att den

svenska industrin är konkurrenskraftig även bortsett från förekommande

tullskydd, och i fråga om skarvbult framhålles att priserna vid svensk tillverkning

är så höga i förhållande till priserna på utländsk bult, att varken

den nuvarande eller den av kommittén föreslagna tullen kan väntas möjliggöra

svensk konkurrens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke tillräckliga skäl att särbehandla rälspik och rälskarvbult

utan biträder kommitténs förslag att tillämpa standardtullsatsen 8 % av

värdet för rubriken i dess helhet.

73.33—73.34. Synålar, virknålar och liknande artiklar; knappnålar, säkerhetsnålar

m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Synålar och stoppnålar är tullfria; övriga varor är belagda med vikttullar

av varierande storlek (knappnålar och säkerhetsnålar 60 öre per kg); vid

tiden för tulltaxekommitténs arbete var även de förstnämnda varuslagen

belagda med vikttull, som emellertid avskaffades vid GATT-förhandlingarna

år 1956.

s. 656 Kontrollera mot PDF

656

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

T ulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för synålar och stoppnålar, en tull av 10 %

av värdet för knappnålar och säkerhetsnålar samt en tull av 8 % av värdet

för övriga varuslag.

Avvikelserna från standardtullsatsen 8 % sammanhänger beträffande

synålar och stoppnålar med att dylika varor icke är föremål för tillverkning

inom landet samt beträffande knappnålar och säkerhetsnålar med rådande

konkurrensförhållanden.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande dessa rubriker

med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

73.35. Fjädrar och blad därtill

73.36. Kaminer och spisar m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor är enligt gällande tulltaxa belagda med vikttullar av varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för

båda dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar endast

nr 73.36; för denna rubrik föreslår utskottet liksom kommittén en tull av

8 % av värdet.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

73.37. Apparater för centraluppvärmning

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar av gjutjärn drager en tull av 5 öre per kg, motsvarande

artiklar av plåt alltefter varans styckevikt en tull av 6—15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande samtliga varuslag tillämpning av standardtullsatsen

8 % av värdet.

s. 657 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

657

Yttrande

Ideal-Standard AB påyrkar en tull av 6 % för gjutna radiatorer och 5 %

för gjutna värmepannor under framhållande av att den av kommittén föreslagna

tullsatsen innebär en ökning av nu gällande tull med 50 % vad beträffar

radiatorer och med 65—100 % vad beträffar värmepannor.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke skäl att här frångå den av mig förordade standardtullsatsen

8 % av värdet.

73.38. Hushålls- och sanitetsartiklar

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med vikttullar av varierande storlek

(emaljerade plåtvaror 40 öre per kg).

Tulltaxekommittén

Kommittén anser en tullsats av 10 % av värdet motiverad för emaljerade

plåtvaror men finner i övrigt icke tillräckliga skäl föreligga att avvika från

den eljest tillämpade standardtullsatsen 8 % av värdet.

Yttranden

Kockums emaljverk påyrkar i den av Smålands och Blekinge handelskammare

överlämnade skrivelsen en tull av minst 15 % för plåtemalj artiklar.

Företaget påpekar att importen från år 1954 till år 1956 stigit med 150—

175 %. Denna importökning beror icke på någon varubrist, eftersom de

svenska tillverkarna har god leveransförmåga. Den viktigaste orsaken till

importökningen anses vara den nu gällande låga tullsatsen som beräknas

motsvara en incidens av ca 10 %.

Sveriges grossistförbund anser den föreslagna differentieringen av tullsatserna

icke vara tillräckligt motiverad och påyrkar en tull av 8 % för

rubriken i dess helhet under uttalande av att någon större risk för dumping

icke synes föreligga.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

förslag.

42 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 658 Kontrollera mot PDF

658

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

73.39. Stålull, putsvantar m. fl. artiklar

73.40. Andra varor av järn eller stål

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är enligt gällande taxa belagda med vikttullsatser

av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall vid dessa rubriker tillämpas standardtullsatsen

8 % av värdet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för till nr 73.40 hänförliga

kompensatorer, vilka uppges icke vara föremål för tillverkning inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar endast

nr 73.39; vid denna rubrik föreslår utskottet i likhet med tulltaxekommittén

en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 74. Koppar

Uppmärksamheten fästes på att den nya nomenklaturen med koppar likställer

legeringar som innehåller koppar såsom huvudbeståndsdel (med undantag

av legeringar som innehåller mer än 10 % nickel) och att varor av

dylika legeringar (t. ex. mässing) utgör de viktigaste artiklarna under många

av de i detta kapitel upptagna rubrikerna.

Nuvarande tullförhållanden

Koppar och kopparlegeringar i obearbetat skick är fria från tull, under

det att halvfabrikat såväl som andra varor är belagda med vikltullar, uppgående

exempelvis för stång, tråd, plåt och band till 10—25 öre per kg,

alltefter dimension och bearbetningsgrad, samt för artiklar i allmänhet till

50 öre—2 kronor 55 öre per kg, beroende bl. a. på varans ytbehandling.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för koppar och kopparlegeringar

i obearbetat skick (nr 74.01 och 74.02) samt för övrigt — i enlighet med

vad som anförts i det inledande avsnittet till denna avdelning — som regel

en tull av 3 % av värdet för halvfabrikat (nr 74.03—74.07) och 8 % av värdet

för andra artiklar (nr 74.08—74.19); från denna regel göres följande

undantag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1998

596

För pulver och fjäll (nr 74.06) föreslås eu tull av 10 % av värdet

om varorna är användbara till bronsering och eljest tullfrihet; beträffande

dessa varor torde få hänvisas till vad som anföres om motsvarande artiklar

under kap. 76.

I fråga om linor, kablar o. d. (nr 74.10) föreslår kommittén en tull

av 6 % av värdet under framhållande bl. a. av att dessa artiklar intager en

mellanställning mellan halvfabrikat och färdigvaror.

Även för spik, stift, bultar, muttrar o. d. (nr 74.14 och 74.15)

föreslås en tull av 6 % av värdet under åberopande av att normaltullsatsen

ligger betydligt under genomsnittet för metallmanufakturartiklar och även

underskrider den eljest föreslagna standardtullsatsen (8 % av värdet).

Slutligen finner kommittén det med hänsyn till konkurrensförhållandena

motiverat att knappnålar och säkerhetsnålar (ur nr 74.19) i

likhet med dylika artiklar av stål (nr 73.34) åsättes en tull av 10 % av

värdet.

Yttrande

Förutom de i allmänna avsnittet redovisade yttrandena har kommitténs

förslag på detta område icke föranlett andra uttalanden i remissvaren än att

Sveriges grossistförbund beträffande rör delar (nr 74.08) framför en

hemställan från rörbranschen om att tullen måtte sättas till 4 % av värdet,

vilket uppgives motsvara nuvarande importincidens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar hela detta kapitel; de

av utskottet föreslagna tullsatserna överensstämmer i regel med tulltaxekommitténs

förslag, men avvikelser förekommer beträffande följande positioner,

nämligen ur nr 74.03: valstråd (utskottet tullfrihet, kommittén 3 %),

nr 74.05: folier (utskottet 5 %, kommittén 3 %), nr 74.07: rör (utskottet

4 %, kommittén 3 %), nr 74.10: linor, kablar o. d. (utskottet 8 %, kommittén

6 %) samt ur nr 74.18: förgyllda eller försilvrade hushålls- och sanitetsartiklar

(utskottet 12 %, kommittén 8 %).

Departementschefen

I fråga om de varuslag beträffande vilka tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets förslag överensstämmer med varandra finner jag icke anledning

frångå dessa förslag. Vad angår övriga varuslag förordar jag, i avvaktan

på prövning av frågan om en nordisk marknad, de av kommittén

föreslagna tullsatserna, dock med undantag för folier, som jag finner böra

tullbeläggas i enlighet med utskottets förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

€60

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 75. Nickel

Det kan framhållas att den nya nomenklaturen med nickel likställer legeringar

som innehåller mer än 10 % nickel (för såvitt icke järn utgör huvudbeståndsdelen)

och att varor av dylika legeringar (särskilt nysilver)

utgör de viktigaste artiklarna under de flesta av de i detta kapitel upptagna

rubrikerna.

Nuvarande tullförhållanden

Nickel och nickellegeringar samt varor därav är i tullhänseende underkastade

samma bestämmelser som motsvarande produkter av koppar (jfr

föregående kapitel).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för nickel och nickellegeringar i

obearbetad form (nr 75.01) ävensom för pulver och fjäll (ur nr 75.03) samt

anoder (nr 75.05); i övrigt föreslår kommittén i enlighet med vad som anförts

i det allmänna avsnittet till avdelning XV en tull av 3 % av värdet för

halvfabrikat (nr 75.02, ur nr 75.03 samt nr 75.04, där nämnda tullsats anses

kunna tillämpas icke blott på rör utan även på rördelar) och 8 % av

värdet för övriga artiklar (nr 75.06).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Samtliga till detta kapitel hänförliga varuslag är inbegripna i förslaget

till gemensam nordisk marknad; av utskottet föreslagna tullsatser överensstämmer

med de av kommittén föreslagna med undantag för till nr 75.06

hänförliga förgyllda eller försilvrade hushålls- och sanitetsartiklar, beträffande

vilka utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet (8 % enligt kommittén).

Departementschefen

För de till nr 75.06 hänförliga förgyllda eller försilvrade artiklarna förordar

jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, att

tullsatsen upptages i enlighet med tulltaxekommitténs förslag; i fråga om

övriga varuslag biträder jag kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

Kap. 76. Aluminium

Nuvarande tullförhållanden

Tullförhållandena överensstämmer f. n. med vad som under kap. 74 angivits

för motsvarande artiklar av koppar.

s. 661 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

661

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår oförändrad tullfrihet för aluminium och aluminiumlegeringar

i obearbetat skick (nr 76.01) samt för övrigt i enlighet med förut

anförda principer i allmänhet en tull av 3 % av värdet för halvfabrikat (nr

76.02—76.06) och 8 % av värdet för andra artiklar (nr 76.07—76.16); från

denna regel förekommer emellertid följande avvikelser.

Beträffande pulver och fjäll (nr 76.05) föreslår kommittén tullfrihet

för de produkter som för närvarande är fria från tull, d. v. s. produkter

som icke är användbara för bronsering (härunder inbegripna alla för

tillverkning av gasbetong); för övriga produkter anser kommittén en viss

höjning av gällande tull motiverad och föreslår att tullsatsen fastställes till

10 % av värdet.

Tullsatsen för förpackningstuber (ur nr 76.10, i kommitténs

förslag upptagna under nr 76.16) föreslås till 10 % av värdet under framhållande

av att det enligt kommitténs uppfattning med hänsyn till konkurrensförhållandena

icke finns samma anledning att underskrida normaltullsatsen

som beträffande järn- och metallmanufakturområdet i allmänhet.

I fråga om linor, kablar o. d. (nr 76.12) föreslås liksom beträffande

motsvarande artiklar av koppar (nr 74.10) en tull av 6 % av värdet.

Yttrande

Förutom de mera generella uttalanden som redovisats i det allmänna avsnittet

föreligger ett genom Sveriges mekanförbund framfört yrkande av AB

Svenska metallverken om en tull av 6 % av värdet för profilerad stång (nr

76.02), folier (nr 76.04) och profilerade rör (nr 76.06). Bolaget påpekar att

materialkostnaden för dessa artiklar utgör endast ca 1/3 av den färdiga

produktens värde. För dessa produkter kan utländska tillverkare vid överkapacitet

i sin produktion utan svårigheter avstå från viss del av de fasta

kostnaderna och erbjuda priser som härigenom väsentligt understiger full

kalkyl. Vad speciellt folier beträffar finnes enligt bolagets uppgift en stark

europeisk kartell. Bolaget anser att dess ställning i förhållande till denna

kartell, om tullen på folier fastställes till 3 %, kommer att försvåras och lätt

kan utsättas för sådana angrepp, som gör tillverkningen helt förlustbringande.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag Ull gemensam nordisk marknad omfattar samtliga till

detta kapitel hänförliga varuslag; de föreslagna tullsatserna överensstämmer

med tulltaxekommitténs förslag utom vid följande positioner, nämligen

ur nr 76.02: valstråd (utskottet tullfrihet, kommittén 3 %), nr 76.04: folier

(utskottet 7 % för varor med viss bearbetning och 5 % för andra varor,

kommittén 3 % för hela rubriken) samt nr 76.12: linor, kablar o. d. (utskottet

8 kommittén 6 %).

s. 662 Kontrollera mot PDF

662

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I fråga om varuslag beträffande vilka tulltaxekoinmitténs och nordiska

utskottets förslag överensstämmer med varandra biträder jag dessa förslag.

Beträffande valstråd (ur nr 76.02) samt linor, kablar o. d. (nr 76.12) föreslår

jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, att tullsatserna

fastställes i enlighet med kommitténs förslag. Vad slutligen angår

folier förordar jag en tullsats av 5 % av värdet, d. v. s. den tullsats som utskottet

föreslagit beträffande dylika varor utan bearbetning.

Kap. 77. Magnesium och beryllium

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda varuslag är f. n. i tullhänseende underkastade samma bestämmelser

som motsvarande produkter av koppar (jfr kap. 74).

Tulltaxekommittén

Vad beträffar magnesium föreslår kommittén, i överensstämmelse med de

principer som tillämpats i fråga om förut behandlade metaller, tullfrihet

för den obearbetade varan (nr 77.01) ävensom för pulver och fjäll inkl.

jämstora spån (ur nr 77.02), en tull av 3 % av värdet för egentliga halvfabrikat

(ur nr 77.02) samt en tull av 8 % av värdet för andra artiklar

(nr 77.03).

Rubriken för beryllium och varor därav (nr 77.04) föreslås i sin helhet

upptagen med tullfrihet; till stöd för detta förslag anför kommittén följande.

Beträffande obearbetat beryllium har icke ifrågasatts ändring av den nuvarande

tullfriheten. Då beryllium för närvarande användes nästan uteslutande

som tillsatsämne i olika legeringar, torde import av beryllium i annan

än obearbetad form knappast komma i fråga. På grund härav har kommittén

funnit hinder icke möta att föreskriva tullfrihet för rubriken i dess

helhet. Skulle beryllium sedermera finna användning såsom självständigt

konstruktionsmaterial, torde frågan om eventuell tullbeläggning av varor

av detta material få upptagas till förnyad prövning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till tullsatser i detta kapitel, vilket är avsett att i sin

helhet ingå i den gemensamma marknaden, överensstämmer med det av

tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekoinmitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

s. 663 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

663

Kap. 78. Bly

Nuvarande tullförhållanden

Obearbetat bly samt halvfabrikat med undantag av folier är fria från tull,

övriga artiklar är i regel belagda med vikttullar av samma storlek som för

motsvarande varor av koppar, dock att tullen för varor utan ytbetäckning i

allmänhet utgör endast 20 öre per kg mot 50 öre för varor av koppar (blyull

och linor av bly är särskilt upptagna med tullfrihet).

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i stort sett att tullfriheten bibehålies för de

varor som nu är tullfria och utsträckes till att omfatta jämväl folier samt

att standardtullsatsen 8 % av värdet tillämpas för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad omfattar samtliga hithörande varuslag.

Den föreslagna tulltaxan avviker från tulltaxekommitténs förslag främst

genom att en tull av 2 % av värdet upptagits för halvfabrikat (nr 78.02—

78.05) med undantag av pulver och fjäll. Vidare föreslås att förpackningstuber

(ur nr 78.06) även under detta kapitel upptages särskilt och åsättes

en tull av 10 % av värdet. Slutligen bortfaller enligt förslaget tullfriheten

för blyull och linor av bly (tullen för dessa artiklar blir således enligt det

nordiska förslaget 8 % av värdet).

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

tulltaxekommitténs förslag, dock med undantag för förpackningstuber, beträffande

vilka jag förordar att tullen bestämmes i enlighet med samarbetsutskottets

förslag.

Kap. 79. Zink

Nuvarande tullförhållanden

Tullförhållandena överensstämmer i huvudsak med vad som angivits beträffande

bly under kap. 78 (spik, stift, bultar och nitar är särskilt upptagna

med tullfrihet).

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i stort sett att tullfriheten bibehålies för de

varor som nu är tullfria och utsträckes till att omfatta även nu tullbelagda

halvfabrikat ävensom den särskilda rubriken för takrännor och andra

byggnadsårtiklar (nr 79.05) samt att i övrigt standardtullsatsen 8 % av värdet

kommer i tillämpning.

s. 664 Kontrollera mot PDF

664

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hela kapitlet ingår i förslaget till gemensam nordisk marknad; den föreslagna

tulltaxan avviker från tulltaxekommitténs förslag däri att plåt, band

och folier (ur nr 79.03) drager en tull av 5 % av värdet och tullfriheten för

spik, stift, bultar och nitar (ur nr 79.06) bortfaller (tullen för dessa artiklar

blir således enligt det nordiska förslaget 8 % av värdet).

Departementschefen

Jag förordar att tullbestämmelserna i avvaktan på prövning av frågan

om en nordisk marknad utformas i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 80. Tenn

Nuvarande tullförh&llanden

Obearbetat tenn samt halvfabrikat därav med undantag av folier är fria

från tull, övriga artiklar är belagda med samma vikttullar som motsvarande

varor av koppar (jfr kap. 74).

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i stort sett att tullfriheten bibehålies för de

varor som nu är tullfria, att folier åsättes den för motsvarande artiklar av

exempelvis aluminium föreslagna tullen av 3 % av värdet samt att standardtullsatsen

8 % av värdet tillämpas för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår att samtliga hit hänförliga varuslag inbegripes i den

gemensamma marknaden och åsättes tullar enligt kommitténs förslag med

den skillnaden att förpackningstuber (ur nr 80.06) även under detta kapitel

upptages särskilt med en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med samarbetsutskottets förslag förordar jag att förpackningstuber

upptages med en tull av 10 % av värdet; i fråga om övriga varuslag

har jag icke någon erinran mot kommitténs och utskottets samstämmiga

förslag.

Kap. 81. Andra oädla metaller

Nuvarande tullförhållanden

För obearbetad metall samt tråd till glödlampor (vanligen av volfram

eller molybden) utgår icke någon tull; övriga varor är belagda med samma

vikttullar som motsvarande varor av koppar (jfr kap. 74).

s. 665 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

665

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår med i huvudsak enahanda motivering som anförts

beträffande beryllium under nr 77.04 att tullfrihet stadgas för samtliga här

avsedda produkter med undantag av tråd av volfram eller molybden. Beträffande

dylik tråd anför kommittén följande.

Tillverkning av tråd av ifrågavarande slag äger här i landet rum vid en

av de största glödlampsfabrikerna. En stor del av tråden användes i fabrikens

vidare produktion, och av återstoden säljes en betydande del på export, varför

endast en mindre del av produktionen har någon direkt nytta av en tull.

Kommittén har likväl funnit ett visst tullskydd motiverat. Med hänsyn bl. a.

till att varorna f. n. är fria eller praktiskt taget fria från tull har kommittén

emellertid, trots att normaltullsatsen är hög, ansett tullen böra begränsas

till samma storlek som för tråd i allmänhet av annan oädel metall än järn

och stål eller 3 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, vilket innefattar samtliga hit

hänförliga produkter, överensstämmer med det av tulltaxekommittén framlagda

förslaget.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke annan

erinran från min sida än att det synes böra uttryckligen angivas att underrubrikerna

för tråd av volfram och molybden omfattar jämväl spiraler.

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

82.01. Spadar, skyfflar m. fl. verktyg och redskap

82.02. Monterade handsågar samt sågblad

82.03. Tänger, skruvnycklar, plåtsaxar, filar och raspar m. fl. artiklar

82.04. Andra handverktyg och handredskap

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är i regel belagda med vikttullar varierande mellan

6 och 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår i enlighet med vad som anförts i det allmänna avsnittet

till avd. XV tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet, dock

med undantag för blad till rälsågar och bågfilar (ur nr 82.02), röravskärare

(ur nr 82.03) samt handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar, borroch

sparrsockar, tubpressar och skärcirklar (ur nr 82.04) ävensom delar till

dylika artiklar, för vilka varuslag kommittén icke anser tillräckliga skäl

finnas att bryta förefintliga (iATT-bindningar (7 % för blad till rälsågar

och bågfilar, 5 % för övriga varuslag).

s. 666 Kontrollera mot PDF

666

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Bilverkstädernas riksförbund framhåller i den av Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation överlämnade skrivelsen att tullen för handverktyg

kommer att stiga från 1 å 2 % till 8 % och hemställer att de taxehöjningar

som belastar bilreparationsbranschens omkostnader måtte begränsas.

Sveriges grossistförbund föreslår en tull av 5 % av värdet för fasta

skruvnycklar (ur nr 82.03). Förbundet framhåller att importen av

dylika skruvnycklar är betydande och i stor utsträckning innefattar specialskruvnycklar

för maskiner och transportfordon m. m. Den svenska tillverkningen

säges vara inriktad på mera standardbetonade typer och på detta

område utomordentligt konkurrenskraftig. Liknande synpunkter anföres

av Sveriges automobilhandlareförbund i den av statens biltrafiknämnd överlämnade

skrivelsen.

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för varor hänförliga

till nr 82.02—82.04 (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning avvika från den för järnoch

metallmanufakturområdet förordade standardtullsatsen i vidare mån

än som detta påkallas av gällande GATT-bindningar; jag biträder följaktligen

tulltaxekommitténs förslag.

82.05. Verktyg (utbytbara) för maskiner eller handverktyg

82.06. Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater

82.07. Plattor och andra omonterade delar av hårdmetall till verktyg

Nuvarande tullförhållanden

För spiralborrar, brotschar, fräsar och gängverktyg utgår tullen efter

sänkningar vid GATT-förhandlingar åren 1955 och 1956 med 10 % av värdet

(vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgjorde tullen 15 % av värdet)

; övriga hithörande artiklar är belagda med vikttullar varierande mellan

20 och 50 öre per kg (för vissa speciella artiklar förekommer dock högre

såväl som lägre tull).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen för borrar (andra än spiralborrar)

och skruvmejslar samt delar till sådana artiklar utgå med 5 % av värdet

och för övriga varuslag med 8 % av värdet.

Kommittén framhåller i fråga om den viktigaste rubriken, nr 82.05, att

den nuvarande tullen för åtskilliga hithörande varor ligger avsevärt under,

för andra däremot avsevärt över standardtullsatsen 8 % av värdet. Förhållandena

är beträffande de förstnämnda likartade med dem som gäller för

s. 667 Kontrollera mot PDF

667

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

föregående rubriker och bör enligt kommitténs uppfattning icke föranleda

andra avvikelser från standardtullsatsen än som påkallas av att tullen för

vissa artiklar i GATT är bunden vid 5 % av värdet. Kommittén anser icke

heller den omständigheten att tillämpningen av standardtullsatsen för vissa

varor skulle innebära en sänkning av nuvarande tullskydd utgöra tillräcklig

anledning att avvika från nämnda tullsats; de inhemska tillverkarna intager

på de områden varom här är fråga en dominerande ställning på den

svenska marknaden och exporterar en betydande del av sin produktion.

Yttranden

AB Malcus Holmquist framför genom Sveriges mekanförbund beträffande

spiralborrar yrkande i första hand att den tidigare gällande tullen

av 15 % måtte återställas och — om detta av tekniska skäl icke skulle vara

möjligt — i andra hand att tullen icke under några omständigheter fastställes

till lägre nivå än den nu gällande provisoriska tullen på 10 %. Genom

ett mångårigt arbete såväl på produktions- som försäljningssidan säges den

svenska tillverkningen av spiralborrar ha vunnit en betydande marknad

såväl inom landet som på export. För att kunna hålla ett konkurrenskraftigt

internationellt pris på denna masstillverkade produkt erfordras en betydande

tillverkningsvolym. Med hänsyn till instabiliteten på olika exportmarknader

anses det synnerligen betydelsefullt att kunna basera viss del

av försäljningen på den inhemska marknaden. Mycket höga tullar utomlands

säges för en priskänslig produkt som spiralborrar ofta ha en rent

prohibitiv inverkan. Vidare är risken för att lågkvalitetsborr kommer att

importeras till Sverige enligt bolagets uppfattning vid en svensk tullsänkning

betydande. Liknande synpunkter anföres av Skånes handelskammare.

Sveriges verktygsmaskinaffårers förening påyrkar tullfrihet för varor

hänförliga till nr 82.05 och 82.07 (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Vad som i yttrandena anförts rörande spiralborrar kan enligt min uppfattning

icke motivera att denna artikel ges ett högre tullskydd än järn- och

metallmanufakturartiklar i allmänhet. Jag biträder således tulltaxekommitténs

förslag på denna punkt och har icke heller i övrigt funnit anledning

till erinran mot kommitténs förslag.

82.08. Kaffekvarnar, köttkvarnar och andra mekaniska hushållsapparater

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar drager enligt gällande taxa i regel eu tull av 18 öre

per kg.

s. 668 Kontrollera mot PDF

668

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtnllsatsen 8 % av värdet för

dessa apparater.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

82.09. Knivar, ej hänförliga till annat nummer

82.10. Blad till knivar

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med vikttullsatser varierande mellan

50 öre och 5 kronor 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke anledning att avvika från standardtullsatsen 8 %

av värdet för dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

82.11. Rakknivar och rakhyvlar samt blad därtill

Nuvarande tullförhållanden

För rakknivar och rakhyvlar utgår tullen med 3 kronor per kg och för

rakblad med 12 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för rakknivar, 13 % av värdet

för rakhyvlar och 15 % av värdet för rakblad.

Beträffande rakknivar säger kommittén sig icke ha funnit anledning avvika

från standardtullsatsen.

I fråga om rakhyvlar framhåller kommittén att en betydande utländsk

konkurrens förekommer, trots att tullen ligger på en för metallmanufakturområdet

ovanligt hög nivå (redovisad incidens 14—18 %). Förhållandena

är således icke helt jämförbara med dem som varit avgörande vid bestämmandet

av den för detta område föreslagna standardtullsatsen. Kommittén

har funnit en mot normaltullsatsen (13 %) svarande tull i detta fall innebära

en lämplig avvägning av tullskyddet.

s. 669 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 669

Vad slutligen angår rakblad motiverar kommittén sitt förslag på följande

sätt.

Den nuvarande tullsatsen har gällt sedan år 1932, då tullen av statsfinansiella

skäl höjdes från 3: 00 till 12: 00 per kg. Genom att tullen beräknas efter

vikt verkar den helt olika på dyrare och billigare rakblad. Beträffande de

dyrare rakbladen är tullsatsen måttlig i förhållande till varuvärdet och utgör

icke något större hinder för importen. I fråga om billigare rakblad är

tullen däremot i förhållande till värdet så hög att den i praktiken närmast

är prohibitiv. En övergång till värdetull av måttlig storlek får därför olika

resultat för rakblad i skilda prisklasser. I fråga om de dyrare bladen skulle

i praktiken icke uppstå några större förändringar, medan tullsänkningen

för billigare blad får antagas komma att möjliggöra import av dylika varor.

Frågan synes således närmast vara huruvida man skall tillåta import av

rakblad i lägre prisklasser eller låta den inhemska produktionen behålla sin

skyddade ställning gentemot utländsk konkurrens i dessa prislägen. Kommittén

har icke funnit några bärande skäl varför detta område i princip skulle

vara undandraget utländsk konkurrens på i huvudsak samma villkor som övrig

järn- och metallmanufakturindustri. Med hänsyn till det nuvarande höga

tullskyddet och den starka potentiella konkurrensen har kommittén dock icke

ansett det befogat att här tillämpa den på andra förutsättningar grundade

standardtullsatsen utan funnit en tullsats av 15 % av värdet motiverad.

Tillräckliga skäl att skilja mellan rakblad av kolstål och av rostfritt stål kan

enligt kommitténs mening icke anses föreligga.

“Yttrande

AB Matadorverken framför genom Sveriges mekanförbund yrkande om

att den för rakblad nu gällande vikttullen 12 kronor per kg bibehålies

i vad avser kolstålblad. Bolaget framhåller att den svenska tillverkningen

förutom kvalitetsblad även omfattar kolstålblad i mellanprisläge. Förutsättningen

för att tillverkningen av rakblad skall kunna upprätthållas inom

landet säges vara att tillverkningskostnaderna kan slås ut på en tillräckligt

«tor produktionsvolym. Avsättningen på den svenska marknaden har hitintills

utgjort basen för försäljningen och den reduktion av försäljningsipöjligheterna

i Sverige, som bolaget väntar bli resultatet av den föreslagna

tullsänkningen, innebär att den ur kostnadssynpunkt erforderliga produktionsvolymen

icke kommer att kunna uppnås. Genom den föreslagna kraftiga

tullsänkningen för kolstålsblad anser bolaget att de utländska tillverkarna

skulle få vidgade möjligheter att lägga ned betydligt större kostnader

än hittills för en annonskampanj i Sverige, syftande till att slå ut den svenska

försäljningen av sådana rakblad.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag i fråga om denna rubrik bär endast mött invändningar

såvitt angår rakblad av kolstål. Från producenthåll har yrkats att den

s. 670 Kontrollera mot PDF

670

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nuvarande tullen skall bibehållas för detta varuslag. Enligt min mening

skulle det klart strida mot den frihandelsvänliga uppfattning, varom alla

är ense, att bibehålla en i praktiken prohibitiv tull på detta område. Jag

finner kommitténs förslag väl avvägt såväl i fråga om detta som övriga

varuslag och kan alltså tillstyrka förslaget.

82.12. Saxar och skär därtill

82.13. Andra skär- och klippverktyg

Nuvarande tullförhållanden

Saxar är alltefter storlek och utförande belagda med tullar av 50 öre—

4 kronor per kg; även för andra här avsedda verktyg utgår vikttullar av olika

storlek.

Tulltaxekom mittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för

båda dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekommitténs förslag.

82.14. Skedar, gafflar och liknande artiklar

82.15. Handtag och skaft till artiklar hänförliga till nr 82.09, 82.13 eller 82.14

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet till nr 82.14 hänförliga artiklar drager, om de är tillverkade av

nysilver, en tull av 2 kronor 30 öre per kg och eljest i regel en tull av 50—55

öre per kg; för varor hänförliga till nr 82.15 kan mycket olika tullsatser bli

tillämpliga.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke anledning föreligga att avvika från standardtullsatsen

8 % av värdet för dessa artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs förslag föreslår jag en tullsats av 8 % av

värdet.

s. 671 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

671

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

83.0(1. Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

För kappsäcks-, koffert- och portföljlås utgår tullen med 1 krona per kg;

övriga varor är belagda med vikttullar varierande mellan 30 och 85 öre

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår eu tull av 12 % av värdet för kappsäcks-, koffert- och

portföljlås samt standardtullsatsen 8 % av värdet för övriga varuslag.

Beträffande de förstnämnda varuslagen framhåller kommittén att den inhemska

tillverkningen byggts ut i skydd av en efter svenska förhållanden

anmärkningsvärt hög tull. Efter kriget har den utsatts för en skärpt konkurrens,

vilken visat sig i ökad import och minskad export. Med hänsyn till

rådande konkurrens- och tullförhållanden anser kommittén det motiverat

med en högre tull än för järn- och metallmanufaktur i allmänhet, men kommittén

har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att överskrida normaltullen

(11 å 12 %) utan föreslår en mot denna svarande tullsats.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag til) gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

83.02—83.10. Beslag, kassaskåp, prydnadsföremål, belysningsarmatur, slangar,

böjliga rör m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är belagda med vikttullar varierande mellan kr. 0; 15

och 2: 55 per kg (för paljetter utgår dock tullen med 9 kronor per kg).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning att beträffande

dessa rubriker avvika från den för metallmanufakturområdet föreslagna

standardtullsatsen 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad innefattar av dessa rubriker

endast nr 83.03, vid vilken utskottet i likhet med tulltaxekommittén

föreslår en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs förslag om tillämpning av standardtullsatsen

8 % av värdet vid dessa rubriker.

s. 672 Kontrollera mot PDF

672

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

83.11. Ringklockor, bjällror och gonggonger

Nuvarande tullförhållanden

För cykelringklockor utgår tull såsom för cykeldelar i allmänhet, d. v. s.

med 1 krona 60 öre per kg; för övriga varor utgår vikttullar varierande

mellan 20 öre och 2 kronor 55 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att cykelringklockor även i fortsättningen bör draga

samma tull som föreslås för cykeldelar (nr 87.12) eller 15 % av värdet

men finner i övrigt icke anledning föreligga att avvika från standardtullsatsen

8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag ger icke anledning till erinran från min sida.

83.12. Ramar för fotografier, tavlor o. d.

83.13. Proppar, kapsyler, plomber m. fl. artiklar

83.14. Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken och liknande artiklar

83.15. Tråd, stavar o. d. med flussmedel för svetsning, lödning m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med vikttullar varierande mellan 20 öre

och 2 kronor 55 öre.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning finns icke anledning avvika från den föreslagna

standardtullsatsen 8 % av värdet.

Yttranden

Firma B. Forshell framhåller att den av kommittén föreslagna tullsatsen

beträffande reklamskyltar m. m. innebär en ökning av nu utgående

tull med 280 % och påyrkar därför att en lägre tullsats fastställes. Handelskammaren

i Göteborg anför liknande synpunkter beträffande nämnda

varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs förslag.

s. 673 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

673

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;

elektrisk materiel

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt

mekaniska redskap

Allmänna synpunkter

Tulltaxekommittén

Efter att ha erinrat om att maskinindustrins tullskydd utvecklats på ett

helt annat sätt än de flesta andra industriers -— sammanhängande bl. a. med

att maskintullarna i allmänhet är värdetullar, vilka icke påverkats av penningvärdets

fall, under det att på andra områden specifika tullar är förhärskande,

vilkas skyddsverkan på grund av nämnda omständighet avsevärt

reducerats — anför kommittén bl. a. följande allmänna synpunkter i fråga

om tullskyddet för denna bransch.

Produktionen inom maskinområdet företer mycket stor variation i typer

och utföranden. Det är därför icke tänkbart att ett land, i varje fall icke ett

mindre land, skall kunna producera tillnärmelsevis alla slag av maskiner.

Importen torde ofta icke i samma grad som på andra områden utgöra en direkt

konkurrens till den inhemska produktionen. I den mån konkurrens likväl

förekommer torde ej sällan andra faktorer än priset vara avgörande. Det

konstruktiva utförandet av en maskin, vilket ibland är beroende av patent

eller dylikt, torde ofta vara av sådan betydelse, att priset spelar en underordnad

roll. I vissa hänseenden har den inhemska produktionen en förmånsställning,

exempelvis när det gäller möjligheten att tillhandahålla snabb

service och reservdelar eller då särskilt samarbete fordras mellan beställaren

och tillverkaren. Åtskilliga omständigheter talar således för att tullskyddet

på maskinområdet bör vara av förhållandevis mindre betydelse än på flertalet

andra varuområden.

Normaltullsatsen på maskinområdet ligger i genomsnitt vid omkring 13 %

av värdet, vilket skulle innebära en icke obetydlig höjning i jämförelse med

det nuvarande tullskyddet. Kommittén har mot bakgrunden av vad som förut

anförts funnit en dylik höjning icke vara motiverad. Enligt kommitténs uppfattning

talar i stället starka skäl för att överlag tillämpa den tullsats av 10 %

av värdet, som redan gäller för de flesta maskiner och som brukat anses som

det normala lullskyddet för maskinindustrin. Denna tullsats ligger omkring

3 enheter under den genomsnittliga normaltullsatsen, vilket också är fallet

med den standardtull som föreslagits för järn- och metallmanufakturområdet.

Det är vidare att märka att tullen för ett stort antal maskiner i GATT

är bunden vid 10 % av värdet.

43 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 674 Kontrollera mot PDF

674

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I enlighet med bl. a. sålunda gjorda överväganden finner kommittén lämpligt

att man på maskinområdet inriktar sig på en enhetlig tullsats av 10 %

av värdet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs uttalande och anför

bl. a. följande.

Beträffande tullen på maskiner får jag i huvudsak hänvisa till min allmänna

avvägning i den principiella delen av min reservation. För att bereda

utrymme för en uppjustering av tullskyddet inom vissa andra näringsgrenar,

och då främst textilbranschen, är det nödvändigt att åvägabringa en

kompenserande sänkning på andra områden. Kommittémajoritetens riktpunkt

för tullsättningen på maskinområdet innebär, att den nuvarande genomsnittliga

tullnivån i stort sett bibehålies. För min del anser jag, att riktpunkten

bör sättas till 8 %. Skall över huvud taget en översyn från samhällsekonomiska

synpunkter av tullsystemet ske, kan man icke komma ifrån

att verkstadsindustrins konkurrensskydd är för högt i förhållande till många

andra näringsgrenars, om hänsyn tas till branschens förutsättningar och internationella

konkurrensläge. Det bör vidare erinras om att mitt förslag till

tullsatser på maskinområdet baseras på en lägre tullnivå för handelsfärdigt

järn än vad kommittémajoriteten utgått från.

Yttranden

Sveriges mekanförbund framhåller att den svenska hemmamarknaden för

maskiner till följd av de internationellt sett mycket låga tullarna blivit en

alltmer lockande marknad för andra industriländer och att framförallt importen

från dollarområdet ökat mycket kraftigt. I detta sammanhang åberopas

en av OEEC:s maskinkommitté utgiven översikt, enligt vilken den

förbättring av Västtysklands och Storbritanniens handelsbalans, som inträtt

under åren 1952—-1954, i huvudsak är en följd av dessa länders ökade exportöverskott

beträffande verkstadsprodukter, under det att den försämring

av handelsbalansen, som under samma period inträffat i Sverige, Norge och

Belgien, sammanhänger med ökat importöverskott på verkstadsområdet.

Skärpningen av de internationella konkurrensförhållandena, vårt höga kostnadsläge

samt den på senare tid skärpta företagsbeskattningen har enligt

förbundet lett till en successiv reduktion av verkstadsföretagens vinstmarginaler.

Resultatet har blivit en fortgående försvagning i finansiellt hänseende

av företagens möjligheter att med bibehållen produktion och sysselsättning

möta en eventuell konjunkturavmattning. Genom den snabba tekniska

utvecklingen anses samtidigt kraven på kapitalinsatser från företagens sida

för rationalisering samt forsknings- och utvecklingsarbete öka. Tendensen

mot tillverkning av produkter med högre förädlingsvärde kommer enligt

förbundets uppfattning sannolikt att leda till att en gynnsam utveckling

inom den svenska verkstadsindustrin i högre grad än vad som varit fallet

under de senaste årtiondena i framtiden kommer att utgöra en väsentlig

grundval och förutsättning för fortsatt framåtskridande på det sociala och

ekonomiska området i vårt land. Mot bakgrunden av det förut antydda

ogynnsamma utgångsläget för svensk verkstadsindustri i internationellt

sammanhang är det därför enligt förbundets åsikt av stor vikt att verkstadsindustrin

beredes ett med hänsyn till arbetsinsatsen avvägt tullskydd.

s. 675 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

675

Efter att ha erinrat om sitt hos tulltaxekommittén framförda yrkande

om tillämpning av normaltullsatserna sammanfattar förbundet sina synpunkter

sålunda.

Utvecklingen under den tid av mer än två år, som förflutit sedan frågan

behandlats inför tulltaxekommittén utgör ett klart belägg för att de till stöd

för verkstadsindustrins yrkanden framförda synpunkterna icke varit betingade

av temporära förhållanden vid tiden för behandlingen av dessa frågor.

Det har tvärtom visat sig att de anförda förhållandena under de senaste

åren i ökad omfattning påverkat branschens utveckling. Importen av verkstadsprodukter

har ökat kraftigare än exporten. Konkurrensen på världsmarknaden

har till följd av den ökade produktionskapaciteten i industriländerna

undergått en successiv skärpning. De utländska tullhindren har icke

nämnvärt reducerats. Vårt kostnadsläge är internationellt sett fortfarande

högt. Under åberopande av de i tidigare skrivelser framförda yrkandena om

normaltullar för verkstadsindustrin samt i anslutning till vad som ovan anförts

får Mekanförbundet hemställa att tullsatserna för verkstadsindustrin

måtte fastställas i överensstämmelse med de av tulltaxekommittén beräknade

normaltullsatserna.

Skånes handelskammare anför liknande synpunkter och framhåller därjämte

bl. a. att depressiva tendenser erfarenhetsmässigt drabbar verkstadsindustrin

särskilt hårt. Enligt handelskammarens mening manar förhållandena

till stor försiktighet i fråga om tullskyddets avvägning. Handelskammaren

hemställer att tullsatserna för verkstadsindustrins produkter icke

sättes lägre än normaltullen.

Sveriges grossistförbund delar kommitténs uppfattning att en enhetlig

tullsats är önskvärd. Förbundet erinrar emellertid om att kommittén

för varor hänförliga till kap. 82 och 83 föreslagit en tull av 8 % av värdet.

Dessa varor anses i manufaktureringshänseende förete stora likheter

med maskiner. Å andra sidan visar konkurrensförhållandena skiljaktigheter

i så måtto att importen på maskinområdet icke i samma grad som på

verktygs- och järnmanufakturområdet direkt konkurrerar med den inhemska

produktionen. Med hänsyn härtill finner förbundet det motiverat att

standardtullsatsen på maskinområdet i enlighet med reservantens uppfattning

sättes till 8 % av värdet.

Kommerskollegium företräder närmast en motsatt uppfattning i det att

kollegium icke framför någon allmän erinran mot den föreslagna tullnivån

men anser en differentiering önskvärd; kollegium anför följande.

Kommitténs förslag innebär i stort sett oförändrad tullnivå. En del maskiner

och apparater ha sänkts från 15 till 10 %. I vissa fall medför

dock förslaget att varor, som för närvarande äro belagda med vikttull och

ha låg importincidens, komma att få ett avsevärt högre tullskydd än tidigare.

I många fall kunna de varor, som falla under kap. 84—85, sägas stå

mycket nära järn- och metallmanufakturen. Sådana varor ha ändock erhållit

det högre skydd, som tillmätts maskinområdet. Kommittén synes heller

icke på detta område annat än i enstaka fall ha gjort någon differentiering

av tullskyddet efter manufaktureringsgrad och varornas art.

Vad speciellt beträffar större metallbearbetningsmaskiner, som nu äro

tullfria eller praktiskt taget tullfria, är det enligt kollegium av vikt att man

s. 676 Kontrollera mot PDF

676

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

icke genom onödig tullbeläggning minskar verkstadsindustrins internationella

konkurrenskraft. Även för övrig industri måste gälla att med den

ökade andel maskinutgifterna får i produktionskostnaderna det är av största

betydelse att tullbeläggningen icke blir större än behovet oundgängligen

påkallar. En överarbetning av förslaget i enlighet med nu anförda synpunkter

skulle enligt kollegii uppfattning vara värdefull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar samtliga till detta

kapitel hänförliga varuslag, och utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén

en tullsats av 10 % av värdet för praktiskt taget hela detta område.

Departementschefen

Tulltaxekommittén och nordiska utskottet har båda föreslagit, att på

maskinområdet tillämpas en standardtullsats av 10 % av värdet, vilket är

samma tullsats som enligt nuvarande taxa gäller beträffande flertalet hithörande

artiklar. Förslaget ligger under de av kommittén framräknade normaltullsatserna,

vilket innebär att tullskyddet skulle bli något lägre än genomsnittet

för industrin. Enligt min uppfattning får detta anses motiverat

på grund av de omständigheter kommittén anfört. Tillräckliga skäl för en

mera omfattande differentiering av tullen på detta i stort sett enhetliga varuområde

anser jag icke föreligga. Jag ansluter mig således till kommitténs

och utskottets uppfattning i dessa hänseenden.

Maskiner som icke tillverkas inom landet

Kommittén tar i ett särskilt avsnitt upp frågan om tullfrihet för maskiner

som icke tillverkas inom landet och hänvisar därvid till sitt förslag om generellt

bemyndigande för Kungl. Maj :t att förordna om tullfrihet för sådana

varuslag. Enligt vad som tidigare anförts (jfr avd. IV) är jag av skäl, som

sammanhänger med frågan om en nordisk marknad, icke beredd att nu upptaga

kommitténs ifrågavarande förslag till prövning.

Delar till maskiner

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller bl. a. att delar till maskiner icke utgör någon speciell

artikel inom maskinindustrins produktion, utan denna består just i

tillverkning av delar, som sedan (eventuellt av annat företag) liopmonteras

till kompletta maskiner. Tullskyddet för maskinindustrin avser således i

första hand tillverkningen av maskindelar, och ett undantagande av vissa

delar från tull innebär motsvarande minskning av tullskyddet som helhet

betraktat. Beträffande delar till tullbelagda maskiner finnes därför enligt

kommitténs uppfattning ingen annan anledning till tullfrihet än som even
-

s. 677 Kontrollera mot PDF

677

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

tuellt kan ligga i att delar av visst slag icke är föremål för inhemsk tillverkning.

Detta är emellertid ett annat spörsmål och bör bedömas efter de principer

som eljest tillämpas vid avgörande av dylika frågor. Tänkbart vore

väl att sätta tullen på maskinerna så, att den omfattade även den på reservdelarna

belöpande tullen, varvid någon tull på reservdelarna icke behövde

uttagas vid importen. Kommittén finner emellertid för sin del alldeles

övervägande skäl tala för att maskinindustrins tullskydd jämnt fördelas

och att följaktligen såväl reservdelar som andra maskindelar i allmänhet

åsättes samma tull som de kompletta maskinerna. Det förslag till standardtullsats

för maskinområdet som kommittén framlagt avser en fördelning

av tullskyddet på detta sätt.

Ledamöterna Gustafsson och Hansson reserverar sig mot kommitténs

uttalanden. Beträffande reservdelar anser de att man starkt kan ifrågasätta

nödvändigheten av tullskydd. Sådana delar kommer att importeras

oavsett vilken tullsats som åsättes desamma. Vad beträffar delar avsedda

att monteras till kompletta maskiner eller ingå i maskiner, vilka i övrigt

tillverkas inom landet, måste tullfrågorna bedömas efter något andra utgångspunkter.

Man kan emellertid enligt reservanternas uppfattning ifrågasätta

om icke tullen på sådana delar kan sättas betydligt lägre än vad

som föreslagits, enär monteringskostnaderna m. m. representerar en ganska

betydande faktor i sammanhanget. Svårigheter finnes att vid tullbehandlingen

särskilja egentliga reservdelar från andra maskindelar, men de

fördelar som skulle vinnas genom reducering av onödigt höga tullsatser på

vissa slag av maskindelar är, anser reservanterna, så betydande att en undersökning

om framkomliga vägar härvidlag bör rekommenderas. Reservanterna

anser därför att frågan om tullfrihet, nedsättning av föreslagna

tullar eller differentiering av desamma samt det praktiska genomförandet

av sådana åtgärder bör göras till föremål för en speciell undersökning.

Yttranden

Sveriges mekanförbund framhåller att tullfrihet eller lägre tullar för maskindelar

otvivelaktigt skulle leda till att maskiner i allt större omfattning

kommer att importeras i separata delar. Hopsättning eller montering av

delarna skulle därefter komma att ske inom landet. I hägn av dessa skiljaktigheter

mellan tullen på färdiga maskiner och maskindelar skulle, anses

det, förutsättningar skapas för sammansättningsindustrier, som icke är

grundade på sunda företagsekonomiska kalkyler. Dessutom skulle härigenom,

enligt förbundets åsikt, utländska företag indirekt kunna få ett betydande

inflytande inom den svenska verkstadsindustrin, en utveckling som

icke kan anses önskvärd ur rent nationell synpunkt.

Sveriges grossistförbund accepterar kommitténs uppfattning att ett undantagande

av vissa maskindelar från tull skulle innebära cn minskning

av maskinindustrins tullskydd som helhet men anser detta icke utgöra något

skäl mot cn differentiering av tullen mellan å ena sidan maskiner och

å andra sidan maskindelar. I fråga om reservdelar till maskiner, vilka tidi
-

s. 678 Kontrollera mot PDF

678

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

gare importerats i färdigt skick, anser förbundet sålunda någon skyddstull

icke nödvändig, eftersom dessa delar endast tillverkas av den utländske

leverantören. Vad beträffar delar för inhemsk tillverkning av maskiner är

förhållandena enligt förbundet i stort sett likartade, då endast en relativt

blygsam tillverkning förekommer i vårt land. Enda mera vägande skälet

mot tullfrihet anser förbundet vara risken för att maskiner importeras i

söndertaget skick och monteras här i landet. Denna risk kan vara stor om

skillnaden mellan tullen på den färdiga maskinen och tullen på delarna är

betydande men avtager i den mån differensen mellan tullsatserna minskas.

Med en standard tullsats på maskiner om 10 % är det måhända, säger förbundet,

icke lämpligt att genomföra tullfrihet för nu berörda maskindelar.

Däremot är enligt förbundets uppfattning kostnaderna för en sammansättning

här i Sverige av den storleksordning, att några betänkligheter icke kan

resas emot att belägga dessa delar med en tull av 5 % av värdet. Förbundet

framhåller att det nu anförda icke gäller frågan om tullen på sammansättningsdelar

för maskiner, vilka normalt importeras för att monteras inom

landet. Tullen på sådana delar bör kunna anses motiverad som ett skydd

för den inhemska industri, som tillverkar maskiner av samma slag som de

färdigmonterade, och bör i princip avpassas så att tullen på sammansättningsdelarna

plus monterings- och övriga kostnader blir lika med tullen

•på den färdiga maskinen.

Beträffande maskiner som inkommer i delar med skilda lägenheter anför

generaltullstyrelsen följande i sitt yttrande över tulltaxekommitténs förslag

till tulltaxeförordning.

Sålunda inkommande maskiner skola nu enligt anmärkning till avdelning

XVI A i tulltaxan och 13 § tillämpningsföreskrifterna till tulltaxeförordningen

tulltaxeras såsom en enhet, därest varuhavaren så påyrkar. I

praxis ha tullmyndigheterna med stöd av 2 § c) i nuvarande tulltaxeförordning

ansetts äga rätt att såsom en enhet tulltaxera sålunda inkommande

maskiner även då varuhavaren icke gjort något yrkande därom

eller mot hans önskan. I anmärkning 4 respektive 6 till avdelning XVI och

XVII i förslaget till ny tulltaxa (sid. 116 och 126) stadgas, att maskiner

respektive transportmedel, inkommande i delar, tulltaxeras som sammansatta

artiklar av ifrågavarande slag. Då sistnämnda anmärkningar synas

oklara i vad det gäller behandlingen av med skilda lägenheter inkommande

delar och då denna fråga ej heller regleras i förslaget till tulltaxeförordning,

kan ifrågasättas om icke berörda anmärkningar borde kompletteras med

en föreskrift av innebörd, att vad i anmärkningen stadgas under vissa förutsättningar

skall gälla jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter,

och förslagsvis av följande lydelse:

Vad nu är sagt gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter,

därest varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna

tillsammans utgöra en artikel, som tulltaxeras såsom maskin (beträffande

transportmedel: en artikel hänförlig till denna avdelning).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa ger i denna fråga uttryck åt

samma uppfattning som den tulltaxekoinmittén företräder.

s. 679 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

679

Departementschefen

Tillämpning av andra tullsatser för delar än för kompletta maskiner skulle

uppenbarligen skapa problem i skilda hänseenden. Frånsett invändningar

av principiell natur kan det ifrågasättas, huruvida de fördelar man vill vinna

genom en differentiering uppväger de praktiska olägenheter, som skulle vara

förenade med en sådan anordning. Tydligt är i alla händelser att man i en

nordisk marknad måste ha en enhetlig behandling i detta hänseende. Nordiska

utskottet har i denna fråga intagit samma ståndpunkt som tulltaxekommittén,

och jag finner icke skäl frångå utredningarnas samstämmiga

uppfattning.

Vad generaltullstyrelsen föreslagit rörande maskiner som inkommer i

delar med skilda lägenheter biträdes av mig.

84.13. Brännare för eldstäder; mekaniska eldningsapparater

Nuvarande tullförhållanden

Brännare av ifrågavarande slag är belagda med en tull av 10 % av värdet.

För mekaniska eldningsapparater utgår tullen med 8 öre per kg och

för rostar till eldningsapparater med 2,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att standardtullsatsen 10 % tillämpas för hit hänförliga

artiklar i allmänhet. Beträffande eldningsapparater innebär denna tullsats

en avsevärd förstärkning av det nuvarande tullskyddet. Kommittén

finner med hänsyn bl. a. till detta förhållande icke anledning bryta den för

rostar till dylika apparater föreliggande GATT-bindningen utan anser tvärtom

praktiska skäl tala för att den ur skyddssynpunkt betydelselösa vikttullen

avskaffas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av

värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

i fråga om eldstadsrostar tulltaxekommitténs förslag; mot kommitténs och

utskottets i övrigt samstämmiga förslag har jag icke någon erinran.

84.16. Kalandrar och liknande maskiner ävensom valsar därtill

Nuvarande tullförhållanden

För här avsedda maskiner utgår tullen med 10 % och för valsar med

15 % av värdet.

s. 680 Kontrollera mot PDF

680

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för valsar och 10 % av värdet

för kompletta maskiner. Beträffande valsar anser kommittén en jämkning

av standardtullsatsen motiverad med hänsyn till rådande konkurrensförhållanden

och i betraktande jämväl av att här rör sig om företag, som

är av dominerande betydelse var på sin ort. (Samma tullsats föreslås även

för valsar hänförliga till nr 84.44.)

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har i sitt förslag till nordisk tulltaxa upptagit en tull av 10 %

av värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Med hänsyn till önskvärdheten av en anpassning såvitt möjligt till den

föreslagna gemensamma tulltaxan förordar jag i enlighet med det nordiska

förslaget att tullen bestämmes till 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

84.23. Maskiner och apparater, även transportabla, för jord- eller bergarbete

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga maskiner är belagda med en tull av 10 % av

värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund yrkar att grävmaskiner vägande 40 ton och däröver

upptages i en särskild underrubrik med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är i sin helhet upptagen med en tull av 10 % av värdet i utskottets

förslag till nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

84.24, 84.25, 84.28. Maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Vältar (andra än trädgårdsvältar), sladdar, såmaskiner, gödselspridare,

tröskverk, halm- och foderpressar samt rensnings- och sorteringsmaskiner

för säd, frön eller andra frukter drager en tull av 13 %, slåttermaskiner en

tull av 15 % och flertalet andra här avsedda maskiner en tull av 10 % av

värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick tullen för de nu med

s. 681 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

681

13 % tull belagda varorna efter 15 % av värdet; ändringen har vidtagits

efter GATT-förhandlingar år 1955). Beträffande delar till nämnda maskiner

gäller följande tullsatser: valsar till sädeskrossar 13 % av värdet (nedsättning

från 15 % vid nyss nämnda GATT-förhandlingar); delar till tröskverk,

halm- och foderpressar samt såmaskiner 10 % av värdet; andra delar

6—12 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Riksdagen begärde år 1948 utredning av frågan huruvida och i vilken

utsträckning gällande tullar för maskiner och redskap för jordbrukets behov

kunde sänkas; tulltaxekommittén har haft att överväga handlingarna

i detta ärende.

Nämnda begäran var föranledd av två motioner, i vilka anfördes i huvudsak

följande. Under den närmaste framtiden vore utsikterna att i tillräcklig

utsträckning tillgodose behovet av jordbruksmaskiner synnerligen mörka

på grund av de stränga valutarestriktionerna. Jordbrukets maskinuppsättning

bleve försliten utan att kunna ersättas, och den mekanisering av driften,

som vore det viktigaste villkoret för att det av jordbrukarna sedan många

år energiskt bedrivna rationaliseringsarbetet skulle krönas med framgång,

hotade att stoppas upp. De långa leveranstiderna för maskiner, tillverkade

inom landet, visade, att den svenska industrin icke på långt när kunde fylla

behovet, i varje fall icke med dåvarande produktionskapacitet. En mycket

stor import av jordbruksmaskiner kunde därför väntas komma i gång, så

snart valutaläget lämnade möjlighet därtill. Det spörsmålet bleve då aktuellt,

om det kunde vara rimligt att genom höga importtullar för maskiner

och redskap fördyra jordbruksdriften. Det vore möjligt att ett upphävande

av tullarna på jordbrukets maskiner och redskap icke omedelbart skulle

leda till mera avsevärda prissänkningar för inom landet tillverkade maskiner,

men då skulle man icke heller behöva befara några skadliga verkningar

därav för den inhemska industrin.

Tulltaxekommittén framhåller nu att läget på detta område förändrats

så att den dåvarande bristen på lantbruksmaskiner upphört och behovet av

dessa maskiner anses väsentligen kunna tillgodoses genom inhemsk produktion.

Ett borttagande av tullen innebär därför icke längre på samma

sätt som tidigare endast ett undanröjande av en onödig belastning på jordbruket

utan blir en fråga om avvägning mellan maskinindustrins behov

av tullskydd och jordbrukets önskemål om undvikande av tullbelastning

på ett viktigt produktionsmedel.

Beträffande maskiner som icke är föremål för inhemsk tillverkning bör

frågan om tullfrihet enligt kommitténs uppfattning bedömas efter samma

grunder som för andra maskiner och prövas i den ordning kommittén i detta

hänseende föreslagit. Maskiner av här ifrågavarande slag torde emellertid,

anför kommittén, i allmänhet tillverkas inom landet i väsentlig omfattning;

kommittén fortsätter.

s. 682 Kontrollera mot PDF

682

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Några omständigheter torde icke föreligga på grund av vilka denna

tillverkning skulle ha mindre behov av tullskydd än maskinindustrin i övrigt.

Frågan blir då huruvida det med hänsyn till jordbrukets eller konsumenternas

intresse kan vara motiverat att likväl tillämpa lägre tull eller

tullfrihet och acceptera den sammankrympning av produktionen av lantbruksmaskiner

som en sådan åtgärd får antagas komma att medföra. Även

om tullen i princip icke behöver inkräkta på det stöd, som livsmedelsproducenterna

erhåller genom jordbruksregleringen, kan det likväl ligga i producenternas

intresse att vid given storlek på detta stöd hålla prisnivån så låg

som möjligt, i vilket hänseende jordbrukets intresse således sammanfaller

med livsmedelskonsumenternas.

För bedömande av vad tullen kan betyda i detta hänseende gör kommittén

vissa beräkningar, enligt vilka belastningen (räknat efter 1952 års siffror)

matematiskt uppgår till ca 15 mkr, ett enligt kommitténs bedömande

obetydligt belopp i jämförelse med jordbrukskalkylens slutsumma på ca

4 100 mkr (1952/53). Kommittén anför härefter följande.

Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning att just på nu ifrågavarande

område tillmäta det omedelbara intresset av en prissänkning så

stor vikt att ett tullskydd av vanlig storlek icke skulle kunna accepteras.

Icke minst på detta område torde värdet av en inhemsk produktion ur olika

synpunkter vara så stort att det även ur jordbrukets och livsmedelskonsumenternas

synpunkt torde vara av intresse att genom ett måttligt tullskydd

vidmakthålla en sådan produktion. Kommittén har av nu anförda skäl funnit

en nedsättning av lantbruksmaskinindustrins tullskydd under det för

maskinindustrin i allmänhet föreslagna icke böra ifrågakomma. Enligt kommitténs

uppfattning föreligger å andra sidan icke heller skäl som kan motivera

ett högre tullskydd. Industrin har en dominerande ställning på hemmamarknaden.

Efter det av industrin berörda bakslaget för exporten år 1953

har en återhämtning skett 1954. Oavsett detta kan kommittén icke finna en

tullhöjning i syfte att söka förbättra exportmöjligheterna för denna gren av

maskinindustrin motiverad. Vad särskilt beträffar de tullsatser som för närvarande

överstiger standardtullsatsen beror dessa på handelspolitiska omständigheter

och är icke uttryck för någon uppfattning om att här skulle

föreligga behov av högre skydd.

Kommittén kommer således vid övervägande av de olika faktorer, som kan

inverka på bedömandet av den nu föreliggande frågan, till den uppfattningen

att det icke föreligger anledning avvika från standardtullsatsen. Denna

tullsats bör enligt kommitténs åsikt tillämpas jämväl för delar till hithörande

maskiner, oaktat detta för vissa av dem skulle innebära en icke

obetydlig tullförhöjning.

Yttrande

AB Överums bruk uttrycker i den av Smålands och Blekinge handelskammare

överlämnade skrivelsen sitt beklagande av att kommittén icke ansett

sig kunna tillmötesgå industrins tidigare framförda önskemål om tullsatser

på detta område. Bolaget befarar att i en del fall svårigheter skall uppkomma

som tidigare icke förefunnits. Läget på lantbruksmaskinmarknaden säges

nämligen ha skärpts ytterligare därigenom att flera stora lantbruksmaskinföretag

i U. S. A. och England på sista tiden fått avsättningssvårig
-

s. 683 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

683

heter, vilket anses öka den utländska lantbruksmaskinindustrins benägenhet

att pressa priserna och företaga dumping där så ske kan.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår att tullen vid dessa rubriker upptages till 10 % av värdet

men efter 5 år underkastas omprövning.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag att tullen upptages till 10 % av värdet.

84.34. Maskiner m. m. för typgjutning, sättning och klichétillverkning; trycktyper,

utfyllnadsmateriel, matriser, klichéer och andra tryckformar

m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för klichéer och andra tryckformar med 15 % och för vissa

maskiner för tillverkning av klichéer med 10 % av värdet; övriga här avsedda

artiklar är tullfria (vid tiden för kommitténs arbete utgick för bl. a.

trycktyper samt utfyllnadsmateriel en tull av 25 öre per kg; denna tull

avskaffades efter GATT-förhandlingar år 1955).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för klichéer och andra

tryckformar samt tullfrihet för övriga varuslag.

Vad beträffar de förstnämnda varuslagen anser kommittén att någon omständighet

av beskaffenhet att motivera ett högre tullskydd för klichéframställningen

än för industrin i övrigt icke föreligger. Tillverkningens karaktär

av beställningsarbete anses tvärtom ge den inhemska produktionen en

sådan favör att en lägre tull kan vara tillfyllest. Kommittén finner en tullsats

av 10 % av värdet innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.

Beträffande övriga hithörande artiklar framhåller kommittén att den inom

landet förekommande tillverkningen är av obetydlig omfattning och icke

synes vara beroende av något tullskydd.

Yttranden

Sveriges grafiska industriförbund påyrkar att den nu gällande tullen om

15 % för klichéer och andra tryckformar bibehålies oförändrad.

Förbundet framhåller att den utländska konkurrensen ständigt ökar

och alt utländska klichéanstalter erbjuder sig att leverera klichéer till priser,

som är så låga att icke ens den mest långtgående rationalisering av de

svenska klicbéanstalterna skulle kunna medföra sådana kostnadsbesparingar,

att konkurrens med dessa utländska anstalter vore möjlig. — Svenska

litografförbundet understryker i den av Landsorganisationen överlämnade

skrivelsen vad som från industrins sida anförts och hemställer likaledes att

nu gällande tull för klichéer och andra trycklormar bibehållcs oförändrad.

s. 684 Kontrollera mot PDF

684

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Berlingska boktryckeri- & stilgjuteri AB hemställer i en av Sveriges industriförbund

överlämnad skrivelse att tryck typer och utfyllnadsmateriel

belägges med tullsatser av lägst 3 % resp. 8 % av värdet. Bolaget

framhåller att denna produktion väl torde kunna jämställas med övrig

metallindustri, varför det anses motiverat att bolagets produkter medgives

samma tullskydd som generellt föreslagits för detta område. Beträffande

speciellt stilproduktionen påpekar bolaget att i vårt land nya stilar skapats,

som vunnit allmänt erkännande och upptagits i bolagets tillverkningsprogram.

Därigenom har den svenska stilproduktionen kompletterats och utbyggts.

Vidare anför bolaget bl. a. att det föreligger ett starkt beredskapsintresse

av att vidmakthålla denna tillverkning. — Skånes handelskammare

ansluter sig till bolagets yrkande under uttalande av att ett borttagande av

tullen såvitt handelskammaren kan bedöma skulle beröva bolaget möjligheten

att fortsätta med ifrågavarande tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer med det av tulltaxekommittén

framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

84.35. Tryckmaskiner (tryckpressar) och hjälpapparater till dylika maskiner

Nuvarande tullförhållanden

Digelpressar, handpressar (icke litografiska) och korrekturpressar samt separata

iläggningsapparater ävensom delar till nämnda maskiner är belagda

med en tull av 10 % av värdet; övriga hithörande artiklar är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för cylinderpressar (inkl. hjälpapparater

och delar), en tull av 5 % av värdet för rotationspressar (inkl. hjälpapparater

och delar) samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag (inkl.

separata iläggningsapparater); förslaget motiveras sålunda.

Tullfrihet för de viktigaste slagen av tryckpressar infördes vid en tidpunkt

då inhemsk tillverkning av dylika maskiner icke förekom. Då sådan

tillverkning numera upptagits har frågan om tullskydd i viss mån kommit

i ett annat läge, och kommittén finner det icke i och för sig vara något som

talar emot att även en sådan tillverkning skulle kunna skyddas genom tull.

Tullfrihet för maskinerna innebär för övrigt på grund av tullbelastningen på

materialierna att tullskyddet är negativt. Införandet av tull på en varugrupp

som varit tullfri sedan lång tid tillbaka är dock ägnat att ingiva betänkligheter

i synnerhet om den inhemska tillverkningen såsom här är fallet endast i

begränsad utsträckning kan tillgodose behovet. Vad som anförts mot beskattning

av tidningspressen förtjänar också beaktande, även om denna synpunkt

icke äger samma relevans i fråga om en skyddstull som när det gällde

en finanstull.

s. 685 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

685

Vad beträffar cylinderpressar (automat- och snällpressar) avsättes den

övervägande delen av produktionen på export och skulle således icke få något

stöd genom en tull. För detta slag av pressar är tullfriheten vidare bunden i

GATT. Kommittén har under sådana omständigheter funnit övervägande

skäl tala för att icke nu frångå tullfriheten. Beträffande rotationspressar

föreligger icke något avtalsmässigt hinder för tullbeläggning, och tillverkningen

är en utpräglad hemmamarknadsproduktion. Enligt kommitténs

uppfattning föreligger därför starkare skäl för tullskydd, men kommittén

har med hänsyn till förut berörda omständigheter ansett sig böra stanna vid

en tullsats av 5 % av värdet. Vad slutligen beträffar de för närvarande med

10 % värdetull belagda varuslagen, d. v. s. i huvudsak digelpressar samt

iläggningsapparater, har kommittén icke funnit anledning frångå den till

samma belopp uppgående standardtullsatsen. Tullfrihet bör emellertid kunna

medges för sådana typer av pressar som icke är föremål för tillverkning

inom landet enligt samma grunder som för andra maskiner och efter prövning

i den ordning som föreslås för detta ändamål.

Yttranden

Sveriges mekanförbund hemställer att tullen för samtliga till detta nummer

hänförliga produkter måtte fastställas till 10 % av värdet. Det framhålles

att en betydande svensk tillverkning föreligger även beträffande cylinder-

och rotationspressar. Denna tillverkning säges ha visat sig konkurrenskraftig

och undergått en betydande expansion framförallt under

åren 1946—1951. Sedan år 1951 har emellertid konkurrensen inom tryckerimaskinbranschen

skärpts såväl på hemmamarknaden som på utlandsmarknaderna,

och detta har resulterat i en nedgång av försäljningen av boktryckpressar

och rotationspressar. Bortsett från gällande GATT-bindning av tullfriheten

för cylinderpressar anser förbundet att tulltaxekommittén icke har

redovisat något skäl för tullfrihet för cylinder- och rotationspressar, som

icke i princip skulle kunna åberopas för varje slag av maskintillverkning

inom landet.

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 10 % av värdet för

tryckerivalsar.

Svenska trgckerileverantörernas förening anför att den relativt obetydliga

tillverkningen inom landet av rotationspressar upptagits utan tullskydd

och kan icke finna något skäl varför denna industri nu när den visat sig ha

jämförelsevis goda livsbetingelser skall erhålla tullskydd. Föreningen framhåller

bl. a. att de svenska fabrikanterna ej har och knappast heller i en

framtid kan beräknas få de ekonomiska och tekniska resurser, som de stora

utländska fabrikerna har tillgång till för forskning och experiment, erforderliga

för att uppfylla de ständigt stegrade tekniska krav, som framför

allt de större tidningsföretagen ställer på rotationspressar. Dessa tidningsföretag

belastas genom den föreslagna tullen med en merkostnad, som visserligen

procentuellt sett kan synas liten, men med hänsyn till kostnaden

för varje press i kronor räknat blir högst betydande. Beträffande lijälpapparatcr

till rotationspressar såsom stereotypimaskiner, prägelpressar o. d.

framhåller föreningen att dylika icke tillverkas i Sverige och att någon till
-

s. 686 Kontrollera mot PDF

686

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

verkning icke heller planeras. Med hänsyn härtill anses det mer befogat att

tullfrihet redan från början fastställes i tulltaxan än att prövningsprincipen

senare skall bli tillämplig.

Svenska tidningsutgivareföreningen anför enahanda synpunkter som

Svenska tryckerileverantörernas förening och hemställer dels att kommitténs

förslag om en tull av 5 % på rotationspressar samt hjälpapparater och

delar därtill icke måtte föranleda någon åtgärd, dels att tullfrihet måtte

införas för övriga tryckerimaskiner och iläggningsapparater, dels ock att, om

tull anses böra påläggas vissa tryckerimaskiner, tullfrihet i varje fall stadgas

för sådana maskiner som icke samtidigt är föremål för tillverkning i

Sverige.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för rotationspressar (inkl.

hjälpapparater och delar) samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

I fråga om cylinderpressar (inkl. hjälpapparater och delar) förordar jag

med hänsyn till gällande GATT-bindning att tullfriheten i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag bibehålies i avvaktan på prövning av frågan om en

nordisk marknad; beträffande övriga varuslag finner jag icke skäl frångå

kommitténs och samarbetsutskottets samstämmiga förslag.

84.38. Hjälpmaskiner och hjälpapparater för vävstolar, trikåmaskiner m. fl.

textilmaskiner

Nuvarande tullförhållanden

För flertalet hit hänförliga maskiner utgår tullen med 10 % av värdet.

Spinnmunstycken av ädel metall och stiokmaskinsnålar är tullfria (vid tiden

för kommitténs arbete utgick tull för nålarna med 40 öre per kg; tullen

har borttagits i anledning av GATT-förhandlingarna år 1956). Andra delar

och tillbehör är i regel belagda med olika vikttullar; så utgår exempelvis

tullen för kardbeslag med 75 öre per kg samt för skyttlar och andra delar

av trä med 20 öre per kg.

Tull taxeko mmittén

Kommittén föreslår tullfrihet för trikåmaskinsnålar. Beträffande skyttlar

och andra hithörande artiklar av trä upptar kommittén den i GATT bundna

tullsatsen 5 % av värdet. För övriga hithörande artiklar har kommittén

icke funnit anledning föreligga att avvika från standardtullsatsen 10 % av

värdet.

Yttranden

AB Kardbeslag påyrkar i särskild framställning en tull av 15 % av värdet

för kardbeslag. Bolaget framhåller att gällande vikttull före kri
-

s. 687 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

687

get motsvarade en importincidens av 8,3 % men numera till följd av ökade

varupriser endast motsvarar ca 3 % av värdet. Detta säges ha till följd att

den svenska kardbeslagsfabrikationen nu är utsatt för ett starkt ökat konkurrensbot.

Denna ogynnsamma utveckling har ytterligare förvärrats sedan

tullarna för de viktigaste halvfabrikaten, tekniska vävnader och läder, den

10 juli 1955 höjdes. Härigenom har ett negativt tullskydd uppkommit för

färdiga kardbeslag.

Sveriges mekanförbund hemställer att AB Kardbeslags önskemål måtte

vinna beaktande. Förbundet framhåller att den av kommittén föreslagna

tullsatsen 10 % av värdet skulle resultera i att kardbeslag skulle få ett

effektivt tullskydd av endast 2 å 3 %. Man anser det uppenbart att ett så

obetydligt tullskydd icke innebär något egentligt stöd för den svenska tillverkningen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager trikåmaskinsnålar med tullfrihet

och rubriken i övrigt med en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till att tullen för skyttlar och andra artiklar av trä är bunden

i GATT, förordar jag i enlighet med tulltaxekommitténs förslag att tullen

för dessa varor tills vidare fastställes till 5 % av värdet; i fråga om

övriga varuslag finner jag icke skäl frångå kommitténs och utskottets samstämmiga

förslag.

84.41. Symaskiner; symaskinsnålar

Nuvarande tullförhållanden

Symaskiner och egentliga delar därtill drager en tull av 10 % av värdet,

under det att ställningar m. in. för symaskiner är belagda med olika vikttullar;

symaskinsnålar är tullfria (vid tiden för kommitténs arbete utgick

tull med 40 öre per kg; tullen har borttagits i anledning av GATT-förhandlingarna

år 1955).

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke anledning till annan avvikelse från standardtullsatsen

än att symaskinsnålar i likhet med trikåmaskinsnålar (ur nr 84.38)

upptages med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag överensstämmer beträffande såväl symaskinsnålar som

rubriken i övrigt med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

s. 688 Kontrollera mot PDF

688 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

84.43. Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för metallindustrin
Nuvarande

tullförhållanden

Kontinuerliga roterande gjutmaskiner är tullfria. Götkokiller och icke

maskinella gjutskänkar är belagda med vikttullar av varierande storlek. För

konvertrar utgår tullen med 15 % och för övriga hit hänförliga artiklar med

10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser icke anledning föreligga att beträffande hit hänförliga

maskiner i allmänhet avvika från standardtullsatsen. Vad beträffar kontinuerliga

roterande gjutmaskiner, vilka icke tillverkas inom landet, är emellertid

den nuvarande tullfriheten bunden i GATT, och någon anledning att

bryta bindningen anses icke föreligga. Vidare bör enligt kommitténs uppfattning

götkokiller med hänsyn bl. a. till den mindre manufaktureringsgraden

hos detta varuslag upptagas med en tullsats av allenast 5 % av

värdet.

Yttrande

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för hit hänförliga

pneumatiska maskiner och verktyg (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag avviker från kommitténs endast däri att något undantag

från standardtullsatsen icke göres för kontinuerliga roterande gjutmaskiner.

Departementschefen

1 fråga om kontinuerliga roterande gjutmaskiner förordar jag att den

GATT-bundna tullfriheten bibehålies tills vidare i enlighet med kommitténs

förslag; beträffande övriga varuslag finner jag icke skäl frångå kommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

84.44. Valsverk för metallindustrin och valsar därtill

Nuvarande tullförhållanden

Valsverk drager en tull av 13 % av värdet, sedan tullsatsen vid GATTförhandlingarna

år 1955 reducerats från 15 % av värdet; valsar därtill är

belagda med en tull av 15 % av värdet, medan hit hänförliga obearbetade

gjutgodsdetaljer drager en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för valsverk och delar därtill

med undantag av obearbetade gjutgodsdetaljer samt valsar, vilka artiklar

föreslås belagda med tullar av 8 % resp. 12 % av värdet. Frågan om

tullen på valsverk är, framhåller kommittén, ett spörsmål om avvägningen

s. 689 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

689

av tullskyddet mellan järnverken och valsverksproducenterna. Kommittén

finner icke någon anledning föreligga varför järnframställningen, som själv

hör till de tullskyddade industrierna, skulle erhålla favören av lägre tullbeskattade

maskiner än svensk industri i allmänhet, då inhemsk tillverkning

av dylika maskiner förekommer i avsevärd omfattning. Enligt kommitténs

åsikt kan således järnverkens intresse icke utgöra något bärande

skäl att reducera valsverkstillverkningens tullskydd under vad som tillerkännes

maskinindustrin i övrigt. Däremot anses det av betydelse särskilt

med hänsyn till exporten att järnhanteringen icke utan starka skäl belastas

med högre tull på sina maskiner.

Vad beträffar gjutgodsdetaljer framhåller kommittén att normaltullsatsen

icke ligger avsevärt lägre för dessa än för de färdiga maskinerna. Tilllämpning

på importerade gjutgodsdetaljer av samma tullsats som gäller för

kompletta valsverk skulle därför icke medföra någon mera betydande förskjutning

av valsverksindustrins tullskydd för den här i landet utförda

delen av produktionen. Då emellertid förslaget beträffande färdiga valsverk

innebär en väsentlig nedsättning av den nuvarande tullen, anser kommittén

det angeläget att ifrågavarande halvfabrikat icke åsättes högre tull än som

i och för sig kan anses motiverat.

Förslaget beträffande valsar grundar sig på samma skäl som i fråga om

motsvarande till nr 84.16 hänförliga artiklar.

Yttrande

Handelskammaren i Gävle refererar till en skrivelse från ett av distriktets

ledande verkstadsföretag vari tullsänkningen avstyrkes.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa avviker från tulltaxekommitténs förslag

endast däri att något undantag från standardtullsatsen (10 % av värdet)

icke göres beträffande valsar.

Departementschefen

Med hänsyn till önskvärdheten av en anpassning så vitt möjligt till den

föreslagna nordiska tulltaxan förordar jag att tullsatserna bestämmes i enlighet

med samarbetsutskottets förslag.

84.45. Verktygsmaskiner för bearbetning av metall

Nuvarande tullförhållanden

Följande maskiner är tullfria, nämligen pressar och pressmaskiner vägande

mer än 30 ton, plåt- och fason järnssaxar etc. vägande mer än 8 ton,

borr- och hyvelmaskiner vägande mer än 20 ton samt andra skärande maskiner

vägande mer än 45 ton. För skärande maskiner med en vikt mellan

10 och 45 ton av annat slag än förut nämnts utgår tull med 2,5 eller 5 öre

per kg. Elektromekaniska kombinationer vägande högst 100 kg samt pneu44

Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 690 Kontrollera mot PDF

690

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

niatiska maskiner och kapsylmaskiner är belagda med en tull av 10 % av

värdet. Övriga till detta nummer hänförliga maskiner drager en tull av

13 eller i något fall 12 % av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs arbete

15 %; ändringarna har vidtagits i anledning av GATT-förhandlingar

åren 1955 och 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga varuslag och

anför till stöd härför bl. a. följande.

Marknaden här i landet torde icke erbjuda tillräckliga avsättningsmöjligheter

för eu serietillverkning av metallbearbetningsmaskiner annat än i

fråga om ett begränsat antal huvudsakligen slandardbetonade maskintyper.

Tillverkning i mindre skala har givetvis svårt att hävda sig i konkurrensen

med utlandets serietillverkade produkter, men kommittén finner det icke

befogat att söka vidmakthålla en dylik tillverkning genom högre tullskydd

än för maskinindustrin i allmänhet. Enligt kommitténs uppfattning föreligger

å andra sidan ingen omständighet som i och för sig kan motivera att

denna gren av maskinproduktionen beredes lägre tullskydd än andra grenar.

Maskiner av detta slag utgör visserligen ett viktigt produktionsmedel

för verkstadsindustrin, varför en låg tull skulle kunna vara önskvärd för

att hålla nere prisnivån för verkstadsprodukter, men man bör icke överdriva

tullens betydelse i detta hänseende. En tull av standardstorlek på

verktygsmaskiner torde i själva verket endast mycket obetydligt fördyra de

produkter som framställes i dessa maskiner. Oavsett detta finnes knappast

anledning förmoda att den verktygsmaskintillverkning som kan upprätthållas

med stöd av ett tullskydd av standardtullsatsens storlek skulle

erbjuda en sämre användningsmöjlighet för de produktiva resurserna än

maskinindustrin i allmänhet. Kommittén anser därför anledning icke föreligga

att avvika från standardtullsatsen.

Yttranden

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening uttalar att regelrätt serietillverkning

av verktygsmaskiner inom landet huvudsakligen förekommer endast

beträffande enklare, mera universellt användbara maskintyper, som även

utan tullskydd skulle kunna säljas inom landet, då de ur prissynpunkt är

fullt konkurrenskraftiga och motsvarande utländska maskiner icke ens vid

tullfrihet skulle inbjuda till import. Däremot säges tillverkning icke förekomma

beträffande det stora flertalet högproduktiva specialmaskiner, utan

vilka en rationell och tidsenlig produktion svårligen anses kunna upprätthållas.

Föreningen framhåller vidare att förutsättningar för en allsidig inhemsk

verktygsmaskinindustri saknas och påyrkar därför tullfrihet för

samtliga till detta nummer hänförliga maskiner. För den händelse att ett

fortsatt tullskydd emellertid skulle anses motiverat, anser föreningen att

detta icke bör överstiga 5 % av värdet och endast bör avse följande inom

landet serietillverkade maskintyper vägande högst 5 ton, nämligen bänkoch

pelarborrmaskiner, plan-, centerless- och innerslipmaskiner, supportsvarvar,

fräsmaskiner av knätyp, kipphyvlar, plåt- och fasonjärnssaxar samt

stans-, bocknings-, riktnings- och pressmaskiner.

s. 691 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

691

Föreningens yrkande om tullfrihet avser även pneumatiska maskiner och

verktyg hänförliga till nr 84.43, 84.56 och 84.60 samt artiklar hänförliga

till nr 68.04, 82.02—82.05, 82.07, 84.48, 84.49, 84.61, 85.05, 90.09, 90.16 och

90-27.

Sveriges grossistförbund ansluter sig i princip till de synpunkter som anförts

av Svenska verktygsmaskinaffärers förening.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet

för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Till denna rubrik hänförliga spånavskiljande maskiner med en styckevikt

av mer än 10 000 kg är f. n. tullfria eller belagda med mycket låg tull. Den

sålunda gällande tullbehandlingen är bunden i GATT. Enligt vad som framgår

av betänkandet har kommittén förutsatt, att den anordning för medgivande

av tullfrihet beträffande varor som icke är föremål för väsentlig tillverkning

inom landet, vilken föreslagits av kommittén, i regel skulle komma

i tillämpning på maskiner av detta slag. Såsom jag tidigare uttalat är jag

icke beredd att nu upptaga ifrågavarande förslag till prövning. Med hänsyn

därtill och då jag icke finner skäl föreligga att i detta sammanhang bryta

GATT-bindningarna, förordar jag att här åsyftade maskiner tills vidare i

taxan upptages utan tull.

I fråga om övriga hithörande varuslag finner jag icke skäl frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tull av

10 % av värdet.

84.59. Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej hänförliga

till annat nummer

Nuvarande tullförhållanden

Slaggranuleringsmaskiner är tullfria. För pressar utgår tullen med 13 %

och för emulsorer med 5 % av värdet. Övriga hit hänförliga maskiner drager

en tull av 10 % av värdet. (Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick

tullen för pressar med 15 % av värdet; ändringen har vidtagits i anledning

av GATT-förhandlingar år 1956.)

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för slaggranuleringsmaskiner (inkl. delar)

under hänvisning till att tullfriheten är bunden i GATT samt en tull av

10 % av värdet för rubriken i övrigt.

Yttrande

Sveriges grossistförbund yrkar att asfaltutläggningsmaskiner upplages i

en särskild position med tullfrihet; någon tillverkning av dessa maskiner

säges icke förekomma inom landet.

s. 692 Kontrollera mot PDF

692

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall rubriken i dess helhet upptagas med en tull

av 10 % av värdet.

Departementschefen

I fråga om slaggranuleringsmaskiner förordar jag att den GATT-bundna

tullfriheten bibehålies tills vidare i enlighet med kommitténs förslag; beträffande

övriga varuslag finner jag icke skäl frångå kommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

84.61. Kranar, ventiler och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

För grövre slussventiler utgår tullen med 2,5 öre per kg, medan övriga här

avsedda artiklar är belagda med en tull av 10 % av värdet (vid tiden för

tulltaxekommitténs arbete 15 %; ändringen vidtagen i två etapper med

anledning av GATT-förhandlingar åren 1955 och 1956).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke någon omständighet som

kan motivera annan behandling av armaturtillverkningen än av övriga grenar

av maskinindustrin; kommittén föreslår således för denna rubrik i dess

helhet en tull av 10 % av värdet.

Yttranden

Sveriges mekanförbund framhåller att den utländska konkurrensen på

detta område hårdnat avsevärt såväl inom landet som på exportmarknaderna

och understryker därför industrins generella yrkande om att tullsatserna

icke bör fastställas under normaltullnivån (13 %).

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för hit hänförliga

artiklar (jfr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet

för här ifrågavarande artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

Övriga till detta kapitel hänförliga maskiner1

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet här avsedda maskiner och delar därtill är belagda med en tull

av 10 % av värdet. För kondensorer, pressar, ugnar och blåsbälgar samt

vissa ångpannor, motorer och träbearbetningsmaskiner, ävensom vevaxlar,

1 Här avses följande nr: 84.01-84.12, 84.14, 84 15, 84.17—84.22, 84.26, 84.27, 84.29—84.33,

84.36, 84.37, 84.39, 84.40, 84.42, 84.46—84.58, 84.60 och 84.62-84.65.

s. 693 Kontrollera mot PDF

693

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

vevstakar och valsar utgår dock tullen med 12, 13 eller 15 % av värdet,

för mjölkseparatorer och vissa andra centrifuger med 5 % av värdet. Vidare

är bl. a. ekonomisers, överhettare, lyftblock och blockvagnar, gjutformar

och liknande artiklar, vissa vågar och klädvridningsmaskiner samt

fartygspropellrar belagda med vikttullar. För de med en tull av 12 eller

13 % av värdet belagda artiklarna ävensom för vissa med 10 % belagda

delar utgick tullen vid tiden för kommitténs arbete med 15 % av värdet;

ändringarna vidtagna i anledning av GATT-förhandlingarna åren 1955 och

1956.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet för

samtliga hithörande varuslag.

Yttranden

Vissa av dessa rubriker innefattas i det under nr 84.45 refererade yrkandet

om tullfrihet för verktygsmaskiner; i övrigt har från remissinstansernas

sida icke framförts några särskilda synpunkter utöver dem som

återgivits i de inledande allmänna avsnitten till detta kapitel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet en tull av 10 % av värdet

för samtliga här avsedda varor; utskottet anser dock att tullen för mjölkningsmaskiner

samt maskiner och apparater för mejerihanteringen (nr

84.26) bör omprövas efter en tid av 5 år.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag att standardtullsatsen 10 % av värdet tillämpas för

dessa varuslag.

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt

elektrisk materiel

Allmänna synpunkter

Tulltaxekommittén

Kommittén gör vissa jämförelser mellan tullförhållandena för å ena sidan

elektrotekniska artiklar och å andra sidan icke-elektriska maskiner och

apparater. Härvid konstateras bl. a. att genomsnittstullen år 1950 (beräknad

på konsumtionen) utgjorde 9,6 % för den förra gruppen mot 10,7 %

för den senare gruppen, under det att normaltullsatserna uppgår i genomsnitt

till 11,8 % för de elektriska och 12,9 % för de icke-elektriska artiklarna.

Sistnämnda olikhet förklaras till större delen av avvikande siffror för

vissa betydande varugrupper, såsom ackumulatorer och ledningskabel, vilka

i stort sett uppvisar en lägre norinaltullsats än elektriska maskiner och ap
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

€94

Kimgl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

parater i egentlig bemärkelse. För denna sistnämnda varugrupp överensstämmer

normaltullsatserna i huvudsak med motsvarande tullsatser för

icke-elektriska maskiner och apparater. På grund härav och då de allmänna

synpunkter, som anförts beträffande icke-elektriska maskiner och apparater,

i huvudsak får anses äga giltighet även för motsvarande elektriska materiel,

finner kommittén den standardtull sats om 10 % av värdet, som föreslagits

beträffande förstnämnda varugrupp, böra tillämpas jämväl på nu

ifrågavarande område. Avvikelser från denna standardtullsats kan dock

med hänsyn till varusortimentets mera heterogena karaktär vara påkallade i

större utsträckning.

I fråga om tullbehandlingen av maskiner som icke tillverkas inom landet

samt delar till maskiner hänvisas till vad därom anförts i det allmänna

avsnittet under kap. 84.

Ledamoten Westerlind anför i en reservation till kommitténs uttalanden

följande.

Vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet till kap. 84 gäller i huvudsak

även beträffande förevarande kap. 85. Det finns ingen anledning

för mig att under varje enstaka position återkomma med detalj reservationer.

Jag förutsätter i stället, att en erforderlig tullteknisk nedräkning av

majoritetsförslagets tullsatser kan ske vid det fortsatta arbetet på en ny

tulltaxa, därest mitt allmänna yrkande om en 8-procentig tullnivå för maskiner

vinner gehör. Under sådana förhållanden kommer jag i det följande

endast att beröra ett fåtal positioner, vilka jag anser kräver speciellt beaktande.

Yttranden

Beträffande remissinstansernas allmänna synpunkter hänvisas till referaten

i de inledande avsnitten till kap. 84; där återgivna yttranden avser i

allmänhet jämväl till förevarande kapitel hänförliga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa innefattar samtliga till detta

kapitel hänförliga varuslag. Flertalet av de föreslagna tullsatserna överensstämmer

med tulltaxekommitténs förslag, men åtskilliga avvikelser förekommer,

i regel innebärande en högre tullsats än kommittén föreslagit.

Departementschefen

Enligt min uppfattning är det naturligt, att den för icke elektriska maskiner

och apparater förordade standardtullsatsen, 10 % av värdet, i regel

blir tillämplig även på elektriska maskiner och apparater i egentlig bemärkelse.

Beträffande elektrisk materiel i övrigt kan däremot ej sällan andra

tullsatser visa sig innebära en lämpligare avvägning av tullen. Jag återkommer

härtill vid de särskilda rubrikerna.

85.01. Elektriska generatorer, motorer, omformare m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor drager enligt gällande tulltaxa en tull av 10 % av värdet.

s. 695 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

695

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet för

hela rubriken.

Yttrande

I den av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation överlämnade

skrivelsen från Elektromekaniska lindningsverkstädernas riksförbund yrkas

en tull av 20 % av värdet för elektriska motorer under åberopande av

vårt lands höga kostnadsläge.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet

för samtliga hithörande varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

85.03. Galvaniska element och batterier

Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor drager en tull av 10 öre per kg om de väger mer än 200 g

per styck och 20 öre per kg om de väger högst 200 g per styck.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till att det nuvarande tullskyddet är relativt lågt (redovisade

incidenser 2—6 %) och normaltullsatsen (10 %) ligger klart under genomsnittet

anser kommittén det icke motiverat att här tillämpa standardtullsatsen

utan finner 8 % av värdet utgöra en lämpligt avvägd tull.

Ledamoten Westerlind framhåller i en reservation att den svenska produktionen

väl torde hävda sin ställning på marknaden; en tullsats av 6 %

innebär en väsentlig förstärkning av tullskyddet och måste enligt hans uppfattning

vara tillfyllest.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anser att det aktuella konkurrensförhållandet

på detta område icke behöver föranleda ett utökat tullskydd. En tullsats

uppgående till 6 % anser förbundet vara mer än tillräcklig i beaktande av

dels att den innebär en fördubbling av nu utgående tull, dels att den innebär

en prolongering av nu åtnjutet tullskydd på inhemska produkter (i vilket

senare avseende åberopas konsumtionsincidensens storlek). Förbundet berör

särskilt frågan om tullen på batterier för hörapparater. Liknande skäl som

de vilka föranlett kommittén att föreslå tullfrihet för sådana apparater kan

enligt förbundets uppfattning anföras vad beträffar hörbatterier. En särbehandling

av sådana batterier anser förbundet av praktiska skäl icke genomförbar.

Då de i regel är av mindre dimensioner och i förhållande till sin

s. 696 Kontrollera mot PDF

696

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

vikt relativt dyra, skulle emellertid en värdetull av 8 % innebära en kraftig

merbelastning. Även med beaktande härav är en tullsats om 6 % för torrbatterier

av alla slag enligt förbundets uppfattning väl avvägd.

AB Nils Mattsson & Co framför genom Stockholms handelskammare yrkande

om en tullsats av 3 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av värdet

för detta varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag i

enlighet med tulltaxekommitténs förslag en tull av 8 % av värdet.

85.04. Elektriska ackumulatorer

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för alkaliska ackumulatorer och delar därtill med 40 eller 60

öre per kg samt för blyackumulatorer och delar därtill med 6 eller 32 öre

per kg; de högre tullsatserna avser kompletta ackumulatorer samt vissa delar,

däribland (i fråga om blyackumulatorer) kärl och lock av gummi.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller bl. a. att normaltullsatsen ligger klart under genomsnittet

för elektriska maskiner, beträffande blyackumulatorer t. o. m.

under standardtullsatsen, och kommer efter vissa jämförelser med nuvarande

tullsatser till den uppfattningen, att en tullsats av 8 % av värdet för

båda typerna av ackumulatorer innebär en lämplig avvägning av tullskyddet.

Denna tullsats anses lämplig även för hit hänförliga delar. Vad särskilt

beträffar kärl av hårdgummi finner kommittén icke tillräckliga skäl föreligga

att avvika från nämnda tullsats, vilken f. ö. nära ansluter sig till den

nivå som föreslås beträffande närstående artiklar inom gummiområdet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor ansluter sig till ett av Trelleborgs gummifabriks

AB framfört yrkande om bibehållande av nuvarande tullskydd

(32 öre per kg) för ackumulatorkärl. Bolaget anför bl. a. att ackumulatorkärl

visserligen tillverkas av gummi men står nära plastartiklar för vilka

kommittén föreslår en tull av 13 % av värdet. Varan utgör en extremt

konkurrensbetonad internationell standardvara, och konkurrensbenägenheten

förstärkes av att kostnadsstrukturen innebär relativt höga fasta kostnader

(ur denna synpunkt anses en vikttull vara att föredraga framför en värdetull).

Priserna på den svenska marknaden uppges vara utomordentligt

låga, vilket säges ha sin främsta orsak i förekomsten av en effektiv inhemsk

produktion. Effektiviteten hos de svenska producenterna framgår bl. a. av

att vår export visar god konkurrenskraft på marknader, där försäljning kun
-

s. 697 Kontrollera mot PDF

697

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nät ske på lika villkor; exporten har mer än fördubblats sedan år 1954 och

uppgår nu till mer än 25 % av den svenska produktionen. Importen har

emellertid under innevarande år uppvisat fortsatt kraftig stegring. Vidare

åberopas tillverkningens beredskapsviktiga betydelse och dess betydelse även

under normala tider för att hålla nere priserna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptar i sitt förslag till nordisk tulltaxa en tull av 10 % av värdet

för hela rubriken.

Departementschefen

Med hänsyn till att tullskyddet för viktiga hithörande varuslag f. n. ligger

på en nivå, som är högre än både kommitténs och nordiska utskottets förslag,

förordar jag att tullen bestämmes i enlighet med det högre av dessa

båda förslag, d. v. s. det nordiska utskottets, och sålunda upptages till 10 %

av värdet.

85.08. Elektriska apparater för tändning och start av förbränningsmotorer

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager enligt gällande taxa en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke tillräckliga skäl föreligga att avvika från den

eljest föreslagna standardtullsatsen 10 % av värdet. Fråga om eventuell

tullfrihet för tändstift anser kommittén böra prövas i den ordning som föreslagits

för varor som icke tillverkas inom landet.

Yttranden

Kommerskollegium anser något hinder att redan i taxan föreskriva tullfrihet

för tändstift icke föreligga. Enahanda uppfattning uttalas av Sveriges

grossistförbund.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet

för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

85.09. Elektrisk belysnings- och signalutrustning m. m. för cyklar eller

motorfordon

Nuvarande tullförhållanden

För lyktor utgår tullen ined 1 krona per kg; övriga här avsedda artiklar

är belagda med en tull av 10 % av värdet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■698

Kimgl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet

under framhållande av likheten med föregående position.

Yttrande

Sveriges grossistförbund yrkar att vindrutetorkare och signalhorn upptages

i en särskild underrubrik med tullfrihet under framhållande av att varorna

icke är föremål för inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av

värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

85.12. Elektriska varmvattenberedare, kaminer, stryk- och pressjärn m. fl.

elektriska värmeapparater

Nuvarande tullförhållanden

För stryk- och pressjärn utgår tullen med 18 öre per kg; andra här avsedda

artiklar är belagda med en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för hithörande varuslag.

Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke någon anledning att, såsom

från industrins sida yrkats, höja den nu för andra varor än stryk- och pressjärn

utgående 10 % tullen, utan kommittén finner tvärtom med hänsyn

bl. a. till den inhemska produktionens dominerande ställning en till 8 % av

värdet reducerad tullsats innebära en lämpligare avvägning av tullen. Beträffande

stryk- och pressjärn är den nuvarande tullen mycket låg men detta

bör, anser kommittén, med hänsyn bl. a. till att den utländska konkurTensen

här synes ha större möjligheter att göra sig gällande, icke utgöra

hinder för att nyssnämnda tullsats tillämpas även för detta varuslag.

Tttrande

Sveriges mekanförbund hemställer att tullsatsen vid detta nummer i

första hand sättes i nivå med normaltullsatsen (12 å 13 %) och under inga

förhållanden lägre än 10 % av värdet. Förbundet framhåller bl. a. att kommittén

för större delen av kapitel 85 föreslår tullsatser som ligger 2 å 3

procentenheter under normaltullsatserna men för denna rubrik en tullsats

som ligger 4 å 5 enheter under och att enda motiveringen för denna kraftiga

.avvikelse är att den inhemska produktionen är dominerande; förbundet fortsätter.

s. 699 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 dr 19ö8

699

Enligt uppgift har sådana åtgärder vidtagits av vissa stora utländska

tillverkare av nu ifrågavarande varor att man inom den närmaste tiden kan

förutse en betydligt ökad import av elvärmeapparater. Mot denna bakgrund

synes det av kommittén åberopade motivet för avvikelse från den s. k.

standardtullen inom verkstadsindustrins varuområde icke stå i överensstämmelse

med de faktiska förhållandena. Att den svenska dominansen även

med en tullsats av 10 % redan minskats och successivt kommer att ytterligare

reduceras står klart för branschen. Med hänsyn till vad som nu framhållits,

ser man inom den inhemska industrin synnerligen allvarligt på den

situation, som kan uppstå, därest den nuvarande tullen sänkes till 8 %.

Från branschens sida har inför tulltaxekommittén framhållits vikten av

att det stora antalet elektrifierade hushåll i Sverige ges möjlighet att såväl

under normala förhållanden som vid en avspärrning ha tillgång till service

och reservdelar för sina elvärmeapparater. Även ur rent samhällsekonomiska

synpunkter måste det anses vara av intresse, att de svenska tillverkarna

här får samma möjligheter som liknande svensk tillverkning av

andra produkter inom verkstadsindustrins område att även i fortsättningen

hålla sig tekniskt väl framme på detta för de svenska hushållen så betydelsefulla

område. Detta är emellertid möjligt endast under förutsättning att

produktionen inom landet kan upprätthållas i tillfredsställande omfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga till delta nummer

hänförliga artiklar.

Departementschefen

I fråga om stryk- och pressjärn biträder jag, i avvaktan på prövning av

frågan om en nordisk marknad, tulltaxekommitténs förslag om en tull av

8 % av värdet. Vad beträffar övriga varuslag förordar jag, med hänsyn till

den nordiska samordningen, att den nuvarande tullen 10 % av värdet bibehålies.

85.13. Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi

Nuvarande tullförhållanden

Telegraf- och telefonapparater samt telefonväxlar och delar därtill är belagda

med en tull av kr. 1: 50 per kg; för övriga här avsedda artiklar utgår

tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet och anför till stöd härför

följande.

Vissa till denna rubrik hänförliga artiklar är redan belagda med en tull

av 10 % av värdet; i fråga om dessa artiklar har kommittén icke funnit

anledning föreligga att avvika från standardtullsatsen. För vanliga telefonoch

telegrafapparater in. in. utgår däremot en vikttull, vilken för närvarande

är relativt låg. Importincidensen kan dock icke anses representativ för bedömande

av tullskyddets höjd, då importen är obetydlig och i huvudsak

utgöres av speciella artiklar. På kalkylmaterialet erhålles en genomsnittsincidens

av ca 7 %, vilket torde vara ett riktigare uttryck för industrins

s. 700 Kontrollera mot PDF

700

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

verkliga tullskydd. Tvekan kan råda huruvida anledning i och för sig föreligger

att vidtaga någon höjning av detta tullskydd, då den svenska tillverkningen

intager en dominerande ställning hemma och är konkurrenskraftig

på exportmarknaderna. Att märka är emellertid att detta gäller

apparater av hittills vedertagen typ. För de nya konstruktioner som befinner

sig under utveckling torde industrin i många fall ha lika stort behov

av tullskydd som elindustrin i allmänhet. I andra fall och främst beträffande

materiel som kan komma att finna avsättning inom televerket torde

tullskyddsbehovet vara mera teoretiskt. Då det emellertid knappast synes

föreligga något praktiskt behov att av denna anledning differentiera tullen

har kommittén funnit övervägande skäl tala för att standardtullsatsen 10 %

tillämpas för rubriken i dess helhet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och anför

därvid följande.

En tull av 10 % på telefonapparatur framstår med tanke på vederbörande

svenska industris avsättningsförhållanden såsom fullständigt överdriven.

Nuvarande importincidens är blott 2 %. Det torde rent av kunna övervägas

att helt avskaffa tullskyddet under denna position. Kommittémajoriteten

har även givit uttryck åt denna uppfattning. Emellertid har majoriteten

genom en tull som jag närmast skulle vilja beteckna som uppfostringstull

velat bereda skydd åt nya konstruktioner. Jag ställer mig ytterst tveksam

till att här plötsligt — i brist på andra argument för en tull — åberopa uppfostringssynpunkten.

I varje fall kan jag icke tillstyrka en så kraftig tullhöjning

på många artiklar som majoritetens förslag innebär. Enligt min

bedömning synes man icke kunna sträcka sig längre än till att föreslå en

tull av 5 %.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anför att om ett beredskapsskydd för nya konstruktioner

anses påkallat, detta icke bör få formen av en plötslig kraftig

tullhöjning på ett ganska betydande varuområde, som hittills endast varit

belagt med en tull motsvarande ej fullt 2 % av värdet. Om tullfrihet icke

skulle ifrågakomma hemställer man därför om en tull av av högst 5 % av

värdet.

Telestyrelsen föreslår att tullfrihet stadgas för fj ärr skrivmaskiner under

framhållande av att någon tillverkning av sådana artiklar icke förekommer

inom landet och heller icke kan komma i fråga.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av

värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag att tullen upptages till 10 % av värdet för hela rubriken.

s. 701 Kontrollera mot PDF

701

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

85.14. Mikrofoner, högtalare och tonfrekvensförstärkare

85.15. Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio och

television, m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Högtalare, förstärkare och radiomottagare (inkl. televisionsmottagare och

radiogrammofoner) samt delar därtill är belagda med en tull av 17 % av

värdet (vid liden för kommitténs arbete utgick tullen med 20 % av värdet;

ändringen har vidtagits i anledning av GATT-förhandlingar år 1956); för

övriga till dessa rubriker hänförliga artiklar utgår tullen i regel med 10 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för högtalare och förstärkare

(ur nr 85.14) samt rundradio- och televisionsmottagare (ur nr 85.15)

ävensom delar därtill och en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Beträffande de varuslag som för närvarande är belagda med 10 % tull anser

kommittén tillräckliga skäl icke föreligga att avvika från standardtullsatsen.

Vad beträffar radio- (inkl. televisions-) mottagare samt förstärkare och

högtalare erinrar kommittén om att 20 % tullen tillkom år 1932 av statsfinansiella

skäl (tidigare utgjorde tullen 10 %). Kommittén anser icke denna

gren av elektroindustrin intaga en sådan särställning att en från industrin

i övrigt avvikande behandling i tullhänseende i och för sig är motiverad.

Med hänsyn till att industrin anpassat sig efter den högre tullnivån

anser kommittén dock försiktigheten bjuda att icke omedelbart nedsätta

tullen till standardnivån utan såvitt angår rundradiomottagare samt förstärkare

och högtalare stanna vid en tullsats av 15 % av värdet. Kommittén

finner sig även böra fästa visst avseende vid tullens betydelse ur uppfostringssynpunkt

för den under utveckling varande produktionen av televisionsmateriel

och anser därför att nedsättningen bör begränsas till nämnda

tullsats även i fråga om televisionsmottagare. Frågan om tullskyddets

storlek bör emellertid enligt kommitténs åsikt i båda fallen efter förslagsvis

fem år underkastas förnyad prövning.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och anför

därvid bl. a. följande.

Majoriteten anser försiktigheten bjuda att icke omedelbart nedsätta tullen

så lågt som till standardtullsatsen för elektriska maskiner. Tulltaxearbetet

avser emellertid förhållandena på längre sikt, och man bör enligt min uppfattning

omedelbart fastslå, att produktionen i fråga icke skall åtnjuta

högre tullskydd än elektroindustrin i allmänhet, d. v. s. enligt vad jag tidigare

anfört 8 % av värdet. Skulle det anses svårt att genomföra en sådan

tullsänkning på en gång, torde det kunna diskuteras att fastställa eu övergångsperiod

på ett par tre år, varunder eu successiv nedsättning skulle

komma till stånd. Vad särskilt beträffar televisionsindustrin vill jag framföra

allvarliga betänkligheter mot att denna i uppbyggnadsskedet skulle få

s. 702 Kontrollera mot PDF

702

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

en artificiell stimulans genom att tullskyddet sattes så högt som 15 %, när

uppfattningen är, att denna tullnivå icke är riktig på längre sikt. Det är risk

för att det kan bli svårt att senare reducera tullskyddet, om televisionstillverkningen

byggts upp och expanderat tack vare den först rådande högre

tullnivån.

Yttranden

Sveriges grossistförbund ansluter sig till de av reservanten framförda

synpunkterna.

Svenska radioindustriföreningen vidhåller ett hos kommittén framställt

yrkande om en tull av 14 % av värdet för mikrofoner samt stativ och andra

delar därtill, 20 % av värdet för högtalare, förstärkare, rundradio- och televisionsmottagare

(inkl. radiogrammofoner) och delar därtill samt 15 % av

värdet för övriga här avsedda artiklar.

Föreningen framhåller att den inhemska radioindustrins andel på den

svenska marknaden minskat till hälften under den senaste femårsperioden.

Industrins lönsamhet har även kontinuerligt sjunkit; bruttoöverskottet utgjorde

år 1951—1952 20—25 % av den totala omsättningen men uppgår i

dagens läge endast till 2—3 %. I denna situation anses tullsatsens storlek

vara av primär betydelse för radioindustrins fortsatta existens, och en sänkning

av nu gällande tullsatser främst för rundradio och televisionsmottagare

skulle därför medföra risk för att den svenska industrin icke längre kan

fortbestå. Skulle den inhemska tillverkningen bortfalla anser man att den

inom landet rådande låga prisnivån på hithörande artiklar icke längre

skulle kunna bibehållas. Föreningen framhåller vidare att den svenska televisionsverksamheten

alltfort befinner sig i sitt begynnelseskede och att den

utländska radioindustrins försprång i fråga om tillverkningserfarenheter

och produktionsserier av televisionsmottagare under den senaste tiden ytterligare

ökat. Ett rimligt tullskydd är därför av stor betydelse allra helst

som man på grund av den långsamma takten i TV-nätets utbyggnad i Sverige

får räkna med en startperiod på flera år.

Föreningen uttalar under framhållande av sin positiva inställning till planerna

på en fri nordisk samhandel att det innan denna fråga lösts är nödvändigt

att icke någon sänkning av den svenska tullnivån vidtages.

Avslutningsvis anför föreningen att utvecklingen mot ökad automation

inom näringslivet och ökad användning av elektroniska apparater också

inom försvaret pekar på nödvändigheten av att man även i vårt land skapar

förutsättningar för bibehållande och utveckling av en högkvalificerad elektronikindustri.

Tillverkning i större skala av rundradio- och televisionsmottagare,

skivväxlare, etc. skapar en ekonomisk grundval för en sådan

utvecklingsverksamhet.

I en bilaga till Kooperativa förbundets remissvar uttalas tillfredsställelse

med den föreslagna tullsänkningen; det hävdas att en betydande bundenhet

råder inom radiohandeln och att en tullsänkning skulle medföra friare konkurrens

och lägre priser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

708

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för mikrofoner samt stativ

och andra delar därtill och en tull av 17 % av värdet för övriga här avsedda

artiklar.

Departementschefen

För mikrofoner och delar därtill föreslår både kommittén och utskottet,

att tullen upptages till nu gällande 10 % av värdet; jag finner mig böra biträda

detta förslag.

Vad beträffar högtalare och förstärkare samt radio- och televisionsmottagare

föreslår kommittén nedsättning till 15 % av värdet (i fråga om andra

radiomottagare än sådana för rundradio till 10 % av värdet), under det att

utskottets förslag innebär oförändrad tull av 17 % av värdet; med hänsyn

till samordningen med det nordiska förslaget förordar jag att tullen bibehålies

vid 17 % av värdet.

I fråga om övriga varuslag föreslår kommittén oförändrad tull av 10 %

av värdet, under det att utskottets förslag innebär höjning till 17 % av värdet;

jag biträder här, i avvaktan på prövning av det nordiska förslaget,

kommitténs uppfattning att tullén bör kvarstå vid 10 % av värdet.

Min ståndpunkt innebär således i fråga om samtliga varukategorier att

nuvarande tullsatser bibehålies.

85.18. Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla

Nuvarande tullförhållanden

Kondensatorer för radiomottagare drager en tull av 17 % av värdet (vid

tiden för kommitténs arbete utgick tullen med 20 %; ändringen har vidtagits

i anledning av 1956 års GATT-förhandlingar); för övriga kondensatorer

utgår tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner i överensstämmelse med vad som anförts rörande de

till nr 85.14—85.15 hänförliga varuslagen att 10 % tullen bör bibehållas

oförändrad men den högre tullen reduceras till 15 % av värdet i avvaktan

på förnyad prövning av tullskyddet för radioindustrin. Då gränsdragningen

mellan de båda kategorierna enligt hittills tillämpad praxis vållat svårigheter

är det enligt kommitténs åsikt en praktisk åtgärd att anknyta densamma

till eu viss styckevikt, och kommittén finner en styckevikt av 250 g utgöra

en lämplig gräns.

Ledamoten Westerlind föreslår under hänvisning till sin reservation under

nr 85.14—85.15 att tullen fastställes till 8 % av värdet för rubriken i dess

helhet.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anser kommitténs gränsdragning mellan den högre

och den lägre tullsatsen olämplig, enär den högre tullen skulle komma att

s. 704 Kontrollera mot PDF

704

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

drabba kondensatorer som användes för bilelektrisk utrustning eller liknande

ändamål. Enligt förbundets uppfattning bör frågan i stället lösas på

så sätt att man i tullhänseende gör åtskillnad mellan fasta och variabla kondensatorer.

Endast en obetydlig del av de fasta kondensatorerna säges nämligen

ingå i radiotillverkningen. Enär den svenska tillverkningen av fasta

kondensatorer dominerar den inhemska marknaden anser man för övrigt

att det beträffande denna vara icke finnes behov av ett högre tullskydd än

som eljest ansetts normalt för den elektrotekniska industrin. Förbundet

anser därför att endast variabla kondensatorer vägande högst 250 g per

styck bör underkastas den liögre tullsatsen. — Liknande synpunkter framföres

av AB Robo, som anser att, om icke en riktigare skiljegräns kan föreslås,

tullen bör fastställas till högst 10 % för samtliga här avsedda artiklar.

i

Svenska radioindustriföreningen vidhåller ett hos kommittén framställt

yrkande om en tullsats av 20 % för kondensatorer vägande högst 500 g

per styck (jfr nr 85.14—85.15). I en bilaga till radioindustriföreningens yttrande

framhåller AB Rifa att den föreslagna sänkningen av tullen på radiokondensatorer

kommer att bli ytterligt kännbar. Dessa kondensatorer och då

speciellt elektrolytkondensatorer säges nämligen redan nu av utländska tillverkare

utbjudas till priser som understiger de rörliga tillverkningskostnaderna

i Sverige. Bolaget föreslår därför att den nu gällande tullsatsen 20 % bibehålies

oförändrad. Vidare anser bolaget den föreslagna viktgränsen olämplig

då i televisionsmottagare ingår en del stora elektrolytkondensatorer vars

vikt överstiger 250 g. Följden skulle bli att olika tullsatser komme att tilllämpas

för till funktionen identiska kondensatorer. Bolaget säger sig emellertid

kunna godtaga en viktgräns om 400 g.

Nordiska ekonomiska sa marbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 17 % för kondensatorer vägande högst 500 g

och 10 % för övriga kondensatorer.

Departementschefen

I huvudsaklig anslutning till samarbetsutskottets förslag förordar jag att

nuvarande tullsatser bibehålies, dock med den ändringen att gränsdragningen

mellan den högre och den lägre tullsatsen bör ske i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag.

Ur 85.19, 85.25, 85.26. Keramiska artiklar för elektrotekniskt ändamål

Nuvarande tullförhållanden

För delar till spisar o. d. utgår tullen med 10 % av värdet. Isolatorer samt

kopplings- och avgreningsdosor är belagda med en tull av 20—25 öre per kg

och smältsäkringar med en tull av 50 öre per kg. Övriga här avsedda artiklar

drager en tull av 30 eller 60 öre per kg.

s. 705 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

705

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för smältsäkringar (ur nr

85.19) och 10 % av värdet för övriga här avsedda varuslag och anför till stöd

härför följande.

Nuvarande tullskydd är mycket ojämnt, i det att även närstående artiklar,

t. ex. olika slag av isolatorer eller olika slag av smältsäkringar, kan förete

vitt skilda incidenser. Det erbjuder därför vissa svårigheter att erhålla

en riktig uppfattning om den allmänna tullnivån på detta område. Beträffande

de vanligaste typerna av industrins viktigaste produkter, nämligen

smältsäkringar och isolatorer, torde det emellertid i stort sett förhålla sig

så, att smältsäkringarna har en incidens av 15 å 20 %, under det att isolatorerna

endast har ett tullskydd av omkring 10 %. Normaltullsatserna för

dessa båda varugrupper ligger vid ca 11 resp. 13 å 14 %. En tillämpning av

dessa tullsatser skulle således betyda en höjning av tullskyddet för isolatorer

men en sänkning för smältsäkringar och i själva verket innebära en

omkastning av tullskyddsförhållandet dessa varugrupper emellan. Frånsett

önskvärdheten av att iakttaga viss försiktighet i fråga om rubbning av bestående

tullförhållanden synes i förevarande fall särskilda skäl tala för att

det inbördes förhållandet mellan tullnivåerna snarare bör överensstämma

med det nuvarande. Den utländska konkurrensen är nämligen betydligt

starkare i fråga om smältsäkringar, som utgör en standardiserad massartikel,

beträffande vilken kvalitetsfrågan i regel spelar mindre roll. När det

gäller isolatorer och därmed jämställda artiklar, beträffande vilka kraven

på kvalitet är betydligt starkare synes konkurrensen utifrån icke vara lika

besvärande; exportsiffrorna tyder också på att denna gren av tillverkningen

har en betydande konkurrenskraft. Med hänsyn till anförda omständigheter

har kommittén funnit en tullsats av 15 % för smältsäkringar och 10 % för

isolatorer och andra artiklar innebära en lämplig avvägning av tullskyddet;

dessa tullsatser överensstämmer med vad kommittén efter liknande övervägande

föreslagit beträffande skilda grupper av porslinsvaror i allmänhet

(kap. 69). Liksom beträffande sistnämnda varuslag har kommittén icke funnit

tillräckliga skäl föreligga att utforma tullskyddet som specifika tullar

eller kombinerade specifika och värdetullar.

Ledamoten Westerlind föreslår under hänvisning till sin under följande

avsnitt av rubriken 85.19 intagna reservation att tullen fastställes till 8 %

för samtliga här avsedda artiklar.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor hemställer att för här avsedda artiklar

följande tullsatser fastställes:

smältsäkringar (ur nr 85.19) .......... 15 %, dock minst 50 öre per kg

isolatorer, vita (ur nr 85.25) ........... 10 %, dock minst 20 öre per kg

isolatorer, färgade (ur nr 85.25)........ 15 %, dock minst 25 öre per kg

isolerdetaljer (ur nr 85.26) ........... 15 %, (utan minimitull).

Kontoret framhåller att den inhemska tillverkningen av elporslin, vilken

ur beredskapssynpunkt måste anses ha mycket stor betydelse, sedan flera

år tillhaka har haft alt kämpa med stora svårigheter. Tillverkningen säges

45 Ililiang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 90

s. 706 Kontrollera mot PDF

706

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ske i ytterst moderna och rationella anläggningar och med tillgång till skickliga

teknici samt en arbetarstam med lång yrkeserfarenhet. Trots detta anses

möjligheterna att upprätthålla en ekonomisk produktion i fråga om

många viktiga slag av elporslin ytterligare ha försämrats sedan tulltaxekommittén

behandlade tullfrågorna på området.

Export i mindre omfattning har visserligen kommit till stånd, men den

har till övervägande delen skett till priser, som icke lämnar täckning för de

fasta kostnaderna. Det anses därför missvisande när tulltaxekommittén

framhåller att exportsiffrorna tyder på att den inhemska tillverkningen av

isolatorer och därmed jämställda artiklar »har en betydande konkurrenskraft»

och använder detta som motiv för att föreslå en sänkning av nu gällande

tullskydd.

Kommitténs förslag skulle enligt kontorets åsikt i fråga om nuvarande

importvaror i vissa fall innebära en för industrin välkommen ehuru relativt

obetydlig förstärkning av tullskyddet. För flertalet av de typer av

elektroporslin, som nu tillverkas inom landet, skulle emellertid en övergång

till de föreslagna värdetullarna innebära en avsevärd sänkning av tullskyddet,

vilket skulle medföra en ytterligare försämring av det redan förut

mycket bekymmersamma läget för elporslinstillverkningen. Förhållandet

belyses bl. a. med uppgiften att gällande vikttull av 50 öre per kg vid 1955

års importpriser motsvarar en incidens av omkring 20 % för den typ av

smältsäkringar som representerar mellan 80 och 90 % av den inhemska

konsumtionen (gänga Il-proppar). Om tullen skulle sänkas till 15 % av

värdet i enlighet med kommitténs förslag — och ett prisfall därigenom inträffa

på den svenska marknaden — torde tillverkaren bli nödsakad att

allvarligt överväga att nedlägga produktionen åtminstone beträffande denna

typ. En sådan åtgärd vore att beklaga icke endast med hänsyn till beredskapssynpunkter

och sociala skäl. I motsats till vad som anförts i kommittébetänkandet

spelar kvaliteten å propparna en mycket viktig roll. Lågt pris

på bekostnad av kvaliteten förorsakar konsumenterna merkostnader och

medför därjämte stora brandrisker.

Liknande synpunkter och enahanda yrkande i vad avser smältsäkringar

och isolatorer framföres av Skånes handelskammare, som därjämte framhåller

bl. a. att en intim teknisk kontakt mellan kund och leverantör ofta är

nödvändig, varför ett nedläggande av den inhemska produktionen enligt

handelskammarens åsikt skulle medföra stora olägenheter för de inhemska

förbrukarna och därjämte bli till skada för utbyggnaden av den svenska

elförsörjningen.

Sveriges grossistförbund föreslår en tull av 8 % av värdet för varor hänförliga

till nr 85.19 (jfr följande avsnitt av nämnda rubrik) men förklarar

sig med beaktande av vad som anförts i betänkandet icke ha något att erinra

mot kommitténs förslag om en något högre tull för smältsäkringar.

Svenska handelsagenters förening anser att ett höjt tullskydd är omotiverat

och påyrkar en tull av 8 % för här avsedda artiklar.

s. 707 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

707

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 15 % för artiklar hänförliga till nr 85.19

(inkl. smältsäkringar) och 12 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

I fråga om smältsäkringar anser jag mig böra biträda tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tull av 15 % av

värdet. Vad beträffar övriga här avsedda varuslag förordar jag att tullen,

i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, i enlighet med

kommitténs förslag upptages till 10 % av värdet.

Ur 85.19. Strömställare, reläer, säkerhetsapparater, vägguttag m. fl. artiklar

(med undantag av keramiska artiklar)

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för strömställare och tryckkontakter samt glödlampshållare

med 10 % av värdet (vid tiden för kommitténs arbete 55 öre per kg för vissa

artiklar; ändringen vidtagen genom 1955 års beslut om särskild tullavgift),

för vägguttag och stickproppar samt kopplings- och avgreningsdosor m. fl.

artiklar med 15 % av värdet, om varorna är tillverkade av plast, och eljest

med olika vikttullsatser, för smärre säkerhets- och överspänningsapparater

med 50 öre per kg, för motstånd av radiotyp med 17 % av värdet (tidigare

20 %, jfr nr 85.18) samt för övriga artiklar i regel med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för strömställare in. fl. artiklar

vägande högst 500 g per styck, 15 % av värdet för motstånd vägande

högst 25 g per styck samt 10 % av värdet för övriga varuslag.

Efter att ha framhållit bl. a. att denna position ur tillverkningssynpunkt

omfattar ett mycket heterogent varusortiment anför kommittén följande.

I fråga om smärre liandmanövrerade strömbrytare, vägguttag och annan

elektrisk installationsmateriel har man enligt kommitténs uppfattning icke

samma anledning att underskrida normal tullsatsen som beträffande elektriska

maskiner och apparater i egentlig bemärkelse. Med hänsyn bl. a. till

att här är fråga om typiska massproduktionsartiklar får den utländska

konkurrensen anses ha lättare att göra sig gällande på detta område. En omständighet

av viss betydelse vid fastställande av tullen på här ifrågavarande

artiklar är att konstplast ofta till viss del ingår i varorna. I allmänhet utgör

emellertid delta material endast en mindre del av varans värde, och den påverkar

icke normaltullsatsens storlek i nämnvärd grad. Icke heller kan tillverkningen

av ifrågavarande elektrotekniska artiklar som helhet betraktad

anses som en plastindustri, varför det tullskydd som föreslagits för denna

industrigren icke kan anses direkt tillämpligt på förevarande område. Enligt

kommitténs uppfattning föreligger emellertid skäl att sätta tullen något

högre än standardtullsatsen för elektriska maskiner, och kommittén har

funnit 12 % av värdet i allmänhet innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.

För vissa slag av kopplings- och avgreningsdosor är tullen emellertid

i GA TrI hunden vid 10 %. Då tillräckliga skäl icke synes föreligga att

s. 708 Kontrollera mot PDF

708

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

bryta denna bindning, har den högre tullen föreslagits endast beträffande

strömställare och tryckkontakter samt vägguttag, stickproppar och glödlampshållare;

den nuvarande viktgränsen för strömställare m. fl. artiklar

har ansetts kunna tillämpas för hela denna grupp.

Vad beträffar motstånd hänvisar kommittén till vad som anförts under

nr 85.18.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och anför

följande.

Jag anser icke tillräckliga skäl föreligga att avvika från standardtullsatsen,

vilken enligt min uppfattning bör fastställas till 8 %. Vad särskilt

beträffar strömställare och tryckkontakter in. m. innebär denna tull i allmänhet

en betydande förstärkning av nuvarande tullskydd. Det synes angeläget

att ej genom ett alltför starkt tullskydd inskränka den utländska konkurrensen

och att avväga tullskyddet så att den svenska prisnivån i möjligaste

mån anpassas efter läget på världsmarknaden. I fråga om de särskilt

berörda motstånden hänvisas till vad som anförts under nr 85.14—85.15.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor yrkar att artiklar, i vilka keramiskt material

ingår, beredes ett bättre tullskydd än det av kommittén föreslagna.

Svenska radioindustriföreningen påyrkar en tull av 20 % av värdet för

motstånd vägande högst 25 g per styck (jfr nr 85.14—85.15).

Sveriges grossistförbund anser i motsats till kommittén att här avsedda

artiklar i princip bör kunna jämställas med elektriska maskiner och apparater.

Frånsett möjligen vissa produkter, som har stark anknytning till

porslinstillverkningen, finnes enligt förbundets uppfattning icke någon anledning

att avvika från standardtullsatsen. Den omständigheten att konstplast

ofta till en viss del ingår i varorna anses icke böra tillmätas någon avgörande

betydelse, då detta material i allmänhet endast utgör eu mindre del

av varans värde och icke i nämnvärd grad påverkar normaltullsatsens storlek.

Förbundet framhåller vidare att kommitténs förslag i praktiken innebär

en mycket kraftig höjning av nu utgående tullar på flertalet av de här

avsedda varorna och för samtliga ger ett högre skydd för industrin än under

förkrigstiden. Frånsett förut behandlade smältsäkringar av keramiskt material

samt motstånd vägande högst 25 g per styck, beträffande vilka sistnämnda

artiklar förbundet hänvisar till vad det anfört under nr 85.15, yrkar

förbundet att till detta nummer hänförliga artiklar belägges med en enhetlig

tull av högst 8 % av värdet.

Svenska handelsagenters förening förordar beträffande strömställare och

vägguttag likaledes en tull av 8 % av värdet. Föreningen framhåller att trots

den år 1955 vidtagna tullhöjningen för strömställare blev de svenska fabrikantpriserna

oförändrade och att det därför är uppenbart att en höjning

till 12 % skulle göra det ytterst svårt för importvaror att konkurrera med

de inhemska fabrikerna. Även beträffande sådana vägguttag, som nu är belagda

med vikttull, skulle en tull av 12 % betyda att import praktiskt taget

konnne att omöjliggöras.

s. 709 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 är 1958

709

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall följande varor, nämligen strömställare, omkopplare

och omskiftare avsedda för en driftspänning av mer än 600 volt,

ledningsfrånskiljare, variabla motstånd (med undantag av vridmotstånd

med en maximibelastning av högst 5 W), samt reläer, överspänningsavledare

och automatiska spänningsregulatorer draga en tull av 10 % av värdet;

för övriga varuslag föreslås en tull av 15 % av värdet.

Departementschefen

Tulltaxekommittén och nordiska utskottet differentierar tullen efter olika

grunder, varför en jämförelse mellan de båda förslagen erbjuder vissa svårigheter.

I stort sett kan emellertid sägas att utskottets förslag beträffande

dels smärre motstånd, dels viss högspänningsmateriel m. m. överensstämmer

med kommitténs förslag men att det i fråga om övriga varuslag, däribland

vanlig installationsmateriel, ligger över kommittéförslaget. För viktiga

varuslag skulle en tillämpning av det nordiska förslaget innebära en

betydande tullhöjning. I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk

marknad förordar jag tulltaxekommitténs förslag.

85.20. Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 4 kronor 40 öre per kg för metalltrådslampor, 1 krona

50 öre per kg för koltrådslampor och 50 öre per kg för båglampor. Vakuumblixtlampor

och gasurladdningslampor är belagda med en tull av 10 % av

värdet. Socklar till glödlampor är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 4 kronor 40 öre per kg för metalltrådslampor,

tullfrihet för socklar till glödlampor och en tull av 10 % av värdet för

övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager beträffande metalltrådslampor en

tull söm i svenskt mynt motsvarar 3 kronor 30 öre per kg men sammanfaller

i övrigt med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

I fråga om metalltrådslampor biträder jag, i avvaktan på prövning av frågan

om en nordisk marknad, tulltaxekommitténs förslag om oförändrad

tull; beträffande övriga varuslag finner jag icke anledning till erinran mot

kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

85.21. Elektronrör, fotoelektriska celler, kristalldioder m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Ventilrör till röntgenapparater är tullfria, övriga artiklar är belagda med

en tull av 10 % av värdet.

s. 710 Kontrollera mot PDF

710

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxckommittén

Kommittén föreslår bibehållande av nuvarande tullfrihet resp. 10 % värdetull.

Med anledning av yrkande från industrins sida om höjning av

tullen framhåller kommittén att marknaden här i landet icke torde vara

tillräcklig för att möjliggöra en rationell serieproduktion av elektronrör

annat än beträffande de allra vanligaste typerna. Enligt kommitténs uppfattning

är det icke motiverat att söka kompensera de sämre produktionsförutsättningar

som de korta serierna innebär genom ett högre tullskydd än

för elektroindustrin i allmänhet. Direkt militära behov anses böra tillgodoses

på annat sätt än genom tullskydd. Kommittén anser icke tillräckliga

skäl föreligga att beträffande de för närvarande tullbelagda artiklarna

avvika från standardtullsatsen.

Yttrande

Svenska radioindustriföreningen vidhåller hos kommittén framställt yrkande

om en tull av 20 % för här avsedda artiklar med undantag av ventilrör

för röntgenapparater.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer med det av tulltaxekommittén

framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

85.23. För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel

Nuvarande tullförhållanden

Kablar med mantel av bly eller annan metall drager en tull av 9 eller 10

öre per kg, icke armerade artiklar med isolering av plast en tull av 10 %

av värdet, flertalet andra varuslag vikttullsatser varierande mellan 15 öre

och 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 6 % av värdet för varor med mantel av bly

eller annan metall och 10 % av värdet för övriga varuslag samt anför efter

att på sedvanligt sätt ha redovisat normaltullsatserna (ca 8 % för blymantlade,

10—12 % för flertalet andra artiklar) följande.

Hithörande varor har icke samma karaktär som maskiner och apparater,

varför standardtullsatsen här icke i och för sig kan anses vara indikerad.

Normaltullen ligger i allmänhet klart under genomsnittet för den elektriska

gruppen, men å andra sidan torde varorna i egenskap av mer eller mindre

standardbetonade artiklar vara mera känsliga för konkurrens än maskiner

s. 711 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

711

och apparater. Någon anledning överskrida normaltullsatsen torde i alla händelser

icke föreligga, i synnerhet som åtminstone den mantlade kabeln torde

kunna räkna med ett icke obetydligt fraktskydd. Kommittén har funnit en

tullsats av 6 % för mantlad kabel och 10 % för övriga hithörande artiklar

innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.

Yttranden

Sveriges mekanförbund hemställer att tullen även för metallmantlade

kablar fastställes till 10 % av värdet. Förbundet anser att det av kommittén

påtalade fraktskyddet är obetydligt och uppväges av en motsatt verkande

skillnad i fraktkostnad för råvarorna. För närvarande är situationen för de

svenska kabelfabrikerna synnerligen svår. Lönekostnaderna är avsevärt

högre i Sverige än i konkurrentländerna. Vårt tullskydd är obetydligt. Importen

ökar trots att kabelpriserna i Sverige torde vara lägre än i varje annat

land i Europa. Konkurrentländerna har avsevärt högre tullar än Sverige

och möjliggör därmed dumping i Sverige, under det att de svenska kabelfabrikerna

ej har möjlighet att försvara sig med motaktioner i form av aktiv

export.

Sveriges grossistförbund uttalar att den högsta tull som bör ifrågakomma

är 6 % för metallmantlade ledningar och 8 % för andra ledningar samt motsätter

sig bestämt att man vid en övergång till värdetull överskrider dessa

procenttal.

Förbundet framhåller att konstplast snabbt håller på att ersätta flertalet

andra isoleringsmaterial för ledningar. Enligt förbundets uppfattning kommer

även de ledningar, för vilka nu föreslagits en tull av 6 %, i stor utsträckning

att ersättas med ledningstyper, för vilka tullen enligt kommitténs

förslag skulle bli 10 % av värdet. Redan den föreslagna 6 % tullen för mantlade

ledningar innebär i det närmaste en fördubbling av tullen och måste

med hänsyn till den svenska industrins dominans betraktas som ett absolut

maximum. Beträffande andra slag av ledningar anser man kravet på en

lägre tull än 10 % icke kunna avvisas och anför till stöd härför bl. a. följande.

De svenska kabelfabrikerna, av vilka de tre stora ha en viss ekonomisk

intressegemenskap, äro såväl tekniskt som produktionsmässigt väl utbyggda

och redan med nuvarande tullförhållanden har, särskilt när det gäller vissa

plastisolerade ledningar, importen försvårats. Det är här fråga om ett för

den elektrotekniska branschen viktigt område, där enligt förbundets uppfattning

möjligheter böra hållas öppna för en fortsatt import i rimlig omfattning.

I fråga om tullskyddet för elektriska ledningar synes det särskilt

angeläget att man — såsom understrukits i 1947 års elbranschkommittés

betänkande — tillser, att utlandets konkurrens på hemmamarknaden ej

inskränkes på ett sätt, som motverkar en ändamålsenlig arbetsfördelning

med utlandet och förhindrar en anpassning av den svenska prisnivån efter

läget på världsmarknaden.

Svenska handelsagenters förening föreslår under framhållande av liknande

synpunkter att tullen för plastkablar fastställes till högst 6 % av

värdet.

s. 712 Kontrollera mot PDF

712

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager en tull av 10 % av

värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

1 fråga om kablar in. in. utan metallmantel finner jag icke skäl frångå

tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en

tull av 10 % av värdet. Vad beträffar artiklar med metallmantel förordar

jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, att tullsatsen

i enlighet med tulltaxekommitténs förslag bestämmes till 6 % av värdet.

85.24. Artiklar av kol för elektriskt ändamål

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar vägande per styck minst 3 kg är tullfria, om de

icke är grafiterade, i vilket fall de drager en tull av 3 öre per kg; i fråga

om artiklar av mindre styckevikt utgår tullen med 2 kronor 50 öre per kg

för elborstar och 20 öre per kg för flertalet andra varor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår oförändrade tullförhållanden för artiklar vägande

minst 3 kg per styck samt en tull av 10 % av värdet för artiklar av mindre

styckevikt; till stöd för sistnämnda förslag anföres följande.

Vad beträffar elborstar ligger den nuvarande tullen avsevärt under normaltullsatsen,

men importen företer likväl icke någon ökning under de senaste

åren. Kommittén har icke funnit anledning överskrida den i GATT

bundna nivån 10 % av värdet men ansett denna tullsats lämplig bl. a. med

hänsyn till att elborstarna utgör delar till maskiner med en tullsats av denna

storlek. Att tillämpa lägre tull för elborstar till bilar torde, oavsett i vad

mån skäl för en sådan differentiering eljest kan föreligga, av praktiska skäl

få anses uteslutet. En tullsats av 10 % av värdet har befunnits lämplig även

för andra artiklar med en vikt understigande 3 kg. Genom övergång till

värdetull får grafiteringen av mindre råelektroder automatiskt ett visst manufaktureringsskydd

utan att taxan behöver kompliceras genom stadgande

om särbehandling av dylika råelektroder.

Yttranden

Sveriges grossistförbund framhåller att den av kommittén föreslagna tullen

skulle innebära en betydande förhöjning bl. a. i fråga om elborstar för

bilar; tillverkningen i Sverige av dylika elborstar är emellertid obetydlig och

importen därav avser huvudsakligen specialtyper för olika i utlandet tillverkade

tändnings-, start- och belysningssystem. Förutom kolborstar innefattar

den varugrupp som enligt kommitténs förslag skulle beläggas med

10 % värdetull kol för båglampor, batterier eller mikrofoner samt kolelektroder

för svetsning eller elektrolys. Även dessa artiklar säges vara föremål

för endast obetydlig tillverkning inom landet. Enär kommittén anser

det av praktiska skäl uteslutet att utbryta elborstar för bilar ur rubriken,

s. 713 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

713

hemställer förbundet alternativt att samtliga artiklar med mindre vikt än

3 kg per styck belägges med en tull av 5 % av värdet.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att försörjningen

med grafitelektroder har stor beredskapsbetydelse och att riksnämnden

lagrar bl. a. betydande kvantiteter råelektroder för att trygga den inhemska

grafitelektrodtillverkningen. Nämnden finner det därför viktigt att

ekonomiska betingelser finnes för denna tillverkning. Då emellertid tulltaxekommittén

synes ha konstaterat att dessa ekonomiska betingelser föreligger

vid nuvarande tullskydd, finner riksnämnden icke anledning att f. n.

taga upp frågan om ett eventuellt ytterligare stöd för denna tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för kolborstar (oavsett vikten)

och tullfrihet för rubriken i övrigt. För Sveriges del har förutsatts att tullen

för grafitelektroder, med en vikt av minst 3 kg per styck, skall få bibehållas

under en övergångstid av 5 år.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag överensstämmer i

fråga om dels kolborstar, förutsatt att de väger mindre än 3 kg per styck,

dels icke grafiterade artiklar i allmänhet, därest de väger minst 3 kg per

styck; beträffande dessa varuslag finner jag icke skäl frångå de samstämmiga

förslagen om 10 % tull resp. tullfrihet. Vad angår övriga varuslag förordar

jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, bibehållande

av nuvarande tullsatser, d. v. s. 3 öre per kg för de tyngre och

20 öre per kg för de lättare artiklarna.

Ur 85.25. Elektriska isolatorer (andra än keramiska)

Ur 85.26. Isolerdetaljer (andra än keramiska) för elektriska maskiner och

apparater

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av plast är belagda med en tull av 15 % av värdet, artiklar av

glas med en tull av 25 öre per kg och övriga varuslag med vikttullar av

varierande storlek.

Tulltaxekommittcn

Kommittén finner den tullsats av 10 % av värdet, som föreslagits för artiklar

av keramiskt material, böra tillämpas även på hit hänförliga artiklar

av annat material, dock med undantag för till nr 85.26 hänförliga artiklar

av plast, vilka anses böra draga den för plastartiklar i allmänhet föreslagna

tullen av 13 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 15 % för de till nr 85.26 hänförliga artiklarna

av plast och 12 % för övriga varuslag.

s. 714 Kontrollera mot PDF

714

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag,

beträffande till nr 85.26 hänförliga artiklar av plast att tullen bibehålies vid

15 % av värdet och beträffande övriga artiklar att tullen i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag upptages till 10 % av värdet.

85.27. Isolerrör samt dosor och andra delar därtill

Nuvarande tullförhållanden

S. k. stålpansarrör är belagda med en tull av 10 öre per kg, förblyade rör

samt dosor till isoleringsrör med en tull av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att samtliga hithörande artiklar belägges med den

för järnmanufaktur artiklar i allmänhet föreslagna tullen 8 % av värdet.

Yttrande

Svenska handelsagenters förening uttalar att beträffande hit hänförliga

dosor och tillbehör samma synpunkter kan anföras som beträffande strömställare

och vägguttag (jfr nr 85.19) samt hemställer att nu gällande tullskydd

måtte bibehållas oförändrat.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 8 % av värdet

för hit hänförliga artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

Övriga till detta kapitel hänförliga varor1

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda varuslag är enligt gällande tulltaxa i regel belagda med en

tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén gör beträffande dessa rubriker icke något undantag från standard

tullsatsen utan föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga hithörande

varuslag.

Yttranden

Till nr 85.05 hänförliga artiklar innefattas i det under nr 84.45 refererade

yrkandet om tullfrihet för verktygsmaskiner; i övrigt framföres från re
1

Här avses följande nr: 85.02, 85.05—85.07, 85.10, 85.11, 85.16, 85.17, 85.22 och 85.28.

s. 715 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

715

missinstansernas sida icke några särskilda synpunkter utöver dem som återgivits

i de inledande allmänna avsnitten till kapitel 84.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet vid alla dessa rubriker en tull

av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

s. 716 Kontrollera mot PDF

716

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVII

Transportmedel

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,

icke elektriskt manövrerade

86.01—86.08. Rullande järnvägs- och spårvägsmateriel; godsbehållare

Nuvarande tullförhållanden

Lok och tendrar samt motorvagnar och motordressiner är belagda med en

tull av 10 respektive 15 % av värdet. För personvagnar och dressiner utan

motor utgår tullen med 15 öre per kg samt för godsvagnar och vissa arbetsvagnar

med 8 öre per kg. Godsbehållare är belagda med vikttullar av varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Innan kommittén själv ingår på bedömning av tullfrågan redogör den för

en ursprungligen av överrevisorerna vid statens järnvägar upptagen fråga

om vissa kartellförhållanden på förevarande område; av kommitténs redogörelse

framgår bl. a. följande.

överrevisorerna vid statens järnvägar fäste i sin berättelse för budgetåret

1949/50 uppmärksamheten på förekomsten av kartellavtal bland tillverkarna

av rullande järnvägsmateriel i Sverige. De underströk att kartellöverenskommelser

kunde vara av värde för att befordra rationalisering av driften

och befrämja utvecklingen av konstruktioner och tillverkningsmetoder men

ansåg också att invändningar i flera avseenden kunde riktas mot kartellväsendet

på detta område. Överrevisorerna ifrågasatte huruvida icke nya

former för upphandling av rullande materiel borde prövas och föreställde

sig att i framtiden mera ingående förhandlingar komme att erfordras mellan

järnvägsstyrelsen och tillverkarna. Med den struktur industrin att döma

av kartellbildningen hade kunde det vidare, ansåg överrevisorerna, ifrågasättas

huruvida i varje fall under rådande goda konjunkturer införseltull

på rullande materiel borde bibehållas eller om tullsatserna borde sänkas.

Järnvägsstyrelsen framhöll i yttrande över revisorernas berättelse att det

av revisorerna ifrågasatta tillvägagångssättet vid upphandling av rullande

materiel redan tillämpats då så ansetts erforderligt. I fråga om tullarna

framhöll styrelsen bl. a. att den oavsett tullsatsernas betydelse vänt sig till

den utländska marknaden för rullande materiel och placerat vissa beställningar

utomlands. Vid infordrande av anbud hade det visat sig, att viss utländsk

konstruktion varit billigare än lägsta svenska anbud, medan motsatt

förhållande gällt i fråga om viss annan materiel. Styrelsen sade sig ha för

avsikt att även i fortsättningen infordra anbud och göra beställningar i utlandet

om så befunnes lämpligt ur olika synpunkter. Man erinrade om att

s. 717 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

717

överrevisorerna tillmätt statens järnvägars möjligheter att bygga rullande

materiel vid egna eller allierade företag viss betydelse för upphandlingsresultaten.

Styrelsen ansåg att redan vetskapen härom har haft ett ur statens

järnvägars synpunkt gynnsamt inflytande på de helt privata verkstädernas

prissättning.

Kommerskollegium framhöll i ett yttrande att vissa modifieringar under

år 1951 vidtagits i kartellavtalen men underströk samtidigt att ett upphävande

av formella avtal icke i och för sig behövde innebära att fri konkurrens

återställes. Kollegium föreslog att frågan om eventuell tullsänkning

skulle hänskjutas till tulltaxerevisionen, då så lång tid kunde beräknas

ha förflutit att verkningarna av de förändrade avtalsförhållandena kunde

bättre bedömas.

Generaltullstyrelsen framhöll i sitt yttrande i ärendet att de flesta delar

för tillverkning av rullande järnvägsmateriel vore belagda med tull vid

införsel till riket samt utvecklade vilka konsekvenser nedsättning eller borttagande

av tullen för den färdiga materielen med hänsyn därtill skulle kunna

medföra för den svenska industrin på området.

Kommittén bedömer först tullfrågan i och för sig utan att taga hänsyn

till kartellfrågan. Härvid framhålles bl. a. att en betydande produktion av

vagnar förekommer inom landet, trots att tullskyddet är obetydligt, och att

i fråga om lok och motorvagnar, för vilka tullskyddet visserligen är högre,

en tidvis stor export tyder på en betydande konkurrenskraft hos den inhemska

industrin. Kommittén konstaterar vidare att tillverkningen av rullande

järnvägsmateriel till större delen utgör beställningsarbete och att statens

järnvägar är den här i landet dominerande köparen av dylik materiel.

Man kan antaga, anser kommittén, att statens järnvägar icke önskar driva

en sådan inköpspolitik, att vårt land i fråga om järnvägsmateriel skulle i

väsentlig mån bli beroende av utländska leveranser. Det framhålles vidare

att statsmakterna i alla händelser har möjligheter att genom ökade beställningar

stödja industrin för den händelse en allvarlig nedgång i sysselsättningen

skulle inträffa. Kommittén anser därför att den utländska konkurrensen

icke innebär ett hot mot den svenska produktionen på samma sätt

som inom många andra områden.

Detta säges dock icke innebära att den utländska konkurrensen skulle

vara betydelselös; förutom statens järnvägar finns nämligen även andra

förbrukare, för vilka ekonomiska synpunkter av mera kortsiktig karaktär

kan antagas spela en avgörande roll, och icke heller statens järnvägar kan

enligt kommitténs uppfattning bortse från sådana synpunkter. Någon omständighet

av beskaffenhet att motivera högre tullskydd än för verkstadsindustrin

i allmänhet anser kommittén emellertid icke föreligga. I fråga om

lok, motorvagnar och motordressiner (nr 86.Öl—86.04), vilka f. n. i likhet

med den övervägande delen av maskinindustrins produktion är belagd med

en tull av 10 eller 15 % av värdet, finns å andra sidan enligt kommitténs

uppfattning icke heller tillräckliga skäl att underskrida den för nämnda

industri föreslagna standardtullsatsen 10 % av värdet. Vad beträffar övriga

här avsedda varor, d. v. s. närmast person- och godsvagnar, framhåller kommittén

att den nuvarande vikttullen är mycket låg i förhållande till värdet

s. 718 Kontrollera mot PDF

718

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

och att normaltullsatsen i många fält ligger på samma nivå som för lok

och annan materiel inom den förut behandlade varugruppen. Kommittén

anser det emellertid icke motiverat att höja tullen till den för maskinindustrin

föreslagna standardtullsatsen. Materialkostnaderna utgör emellertid här

en stor del av värdet, och kommittén beräknar att med de föreslagna tullsatserna

för järn och stål ett negativt tullskydd uppkommer, om tullsatsen sättes

under en nivå av 5 å 6 % av värdet. Kommittén finner därför den tullsats om

8 % av värdet, som föreslagits beträffande järn- och metallmanufaktur i allmänhet,

innebära ett lämpligt avvägt tullskydd även på nu ifrågavarande

områden.

Härefter tar kommittén upp frågan i vad mån den avvägning av tullskyddet

som kommittén sålunda verkställt bör modifieras i anledning av de påtalade

kartellförhållandena och anför härom följande.

Eftersom avvägningen skett på basis av faktorer som icke synes vara påtagligt

influerade av nämnda förhållanden torde frågan i princip få besvaras

nekande. Tulltaxerevisionen går över huvud taget icke ut på en sådan

begränsning av den utländska konkurrensen att tullskyddet kan anses skapa

förutsättningar för skadliga kartellbildningar. Kommittén har bl. a. med

hänsyn därtill i allmänhet icke ansett sig böra tillmäta den eventuella förekomsten

av inhemska kartellbildningar någon större betydelse för tullsättningen.

I den mån dylika företeelser har skadliga verkningar bör man enligt

kommitténs uppfattning söka komma till rätta därmed på de vägar som anvisas

av kartellagstiftningen. Detta betyder icke att kommittén skulle, i den

mån fråga kan bli om att tillgripa direkta åtgärder i syfte att motverka

kartellsamarbete med skadliga verkningar, stå främmande för att jämväl

tullsänkningar kan användas i sådant syfte. Enligt kommitténs uppfattning

bör emellertid dylika förhållanden icke bli bestämmande för tullsatsernas

storlek i en tulltaxa avsedd att reglera näringspolitiken på längre sikt. Kommittén

har därför funnit sig icke böra på grund av de påtalade kartellförhållandena

vidtaga någon ändring av de förslag som ovan framlagts beträffande

tullsatserna på rullande järnvägsmateriel.

Kommittén föreslår sålunda en tull av 10 % av värdet för lok och tendrar,

motorvagnar och motordressiner (nr 86.01—86.04) och 8 % av värdet för

övrig materiel (nr 86.05—86.08).

Ledamoten Westerlind reserverar sig för en tull av 8 resp. 6 % av värdet

samt anför följande.

I likhet med kommittémajoriteten anser jag, att för lok och tendrar samt

motorvagnar och motordressiner bör tillämpas den för verkstadsindustrin

i allmänhet i kap. 84 och 85 föreslagna standardtullsatsen, vilken jag anser

böra ligga vid 8 %.

Beträffande vagnar av olika slag innebär emellertid en tullsats av 8 % en

oskälig och onödig höjning av det nuvarande tullskyddet. Kommittémajoriteten

har också föreslagit en lägre tullsats för dessa varor än för de ovan

behandlade, nämligen 8 %, vilket får bedömas mot bakgrunden av att majoriteten,

som tidigare framgått, för maskiner i allmänhet förordat ett tullskydd

av i princip 10 %. Majoriteten framhåller härvid bland annat, att

materialkostnaderna utgör en stor del av värdet i järnvägsvagnar o. d. I

full konsekvens med detta bör den av mig förordade lägre tullsättningen

s. 719 Kontrollera mot PDF

719

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

för jarn och stål i kap. 73 medföra ett lägre tullskydd för järnvägsvagnar

o. d. än vad majoriteten föreslagit. Jag reserverar mig därför till förmån för

en tullsats av 6 % för de positioner som avser järnvägsvagnar o. d.

Ett särskilt skäl till försiktighet vid avvägningen av tullskyddet inom förevarande

kapitel är de kartellförhållanden som beröres i betänkandet och som

tidigare påtalats av överrevisorerna vid statens järnvägar.

Yttranden

Järnvägsstyrelsen framhåller att statens järnvägars inköpspolitik till stor

del betingas av den fördel det ur bl. a. underhållssynpunkt innebär att

kunna vända sig till svenska tillverkare. Denna fördel, som icke gäller enbart

statens järnvägar utan lika mycket andra förbrukare av rullande materiel,

anses vara av stor betydelse och säges i realiteten kunna betraktas som

ett betydande tullskydd. De av kommittén anförda skälen för tullskydd,

d. v. s. en av kortsiktiga ekonomiska synpunkter motiverad import samt

nödvändigheten av viss tull för att förhindra uppkomsten av ett negativt

tullskydd, är därför enligt styrelsens mening icke avgörande.

Vad angår lok anför styrelsen att statens järnvägar hittills till huvudsaklig

del köpt större diesellok från utlandet. Främsta orsaken härtill säges

ha varit, att utländska leverantörer kunnat erbjuda betydligt lägre priser och

väsentligt kortare leveranstider. Mindre diesellok, lokomotorer, för vilka i

Sverige den konstruktiva utvecklingen pågått sedan i slutet av 1920-talet, har

däremot huvudsakligen anskaffats från inhemska leverantörer. Innan svensktillverkade

diesellok kan komma att finna mera omfattande användning vid

svenska järnvägar inom alla förekommande storleksklasser anser styrelsen

det vara nödvändigt, att provlok tillverkas och att de svenska konstruktionerna

prövas och befinnes fullt mogna. När det gäller annan dragkraft än

diesellok säges den svenska industrins konkurrenskraft ha kommit till uttryck

däri, att industrin kunnat tillgodose praktiskt taget hela det svenska

behovet samt därutöver efter de båda världskrigen också kunnat exportera.

Enligt styrelsens uppfattning bör betingelserna ej vara sämre för en konkurrenskraftig

inhemsk tillverkning även av åtminstone vissa tvper av diesellok.

En för våra förhållanden betydande export av stora, till större delen

i Sverige tillverkade diesellok förekommer redan. Styrelsen anser den svenska

industrins förmåga att hävda sig i den internationella konkurrensen tyda

på att det nuvarande tullskyddet är för högt, och då förutsättningarna enligt

styrelsens åsikt icke kan antagas vara sämre på längre sikt för en svensk

tillverkning av flertalet diesellok, anses en viss förutsebar förskjutning i lokanskaffningen

mot en större andel diesellok icke böra inverka på avvägningen

av tullskyddet.

I fråga om annan rullande materiel, nämligen personvagnar, standardgodsvagnar,

malmvagnar och andra specialgodsvagnar, påpekar styrelsen att

huvudskälet till alt statens järnvägar i viss utsträckning anlitat utländska

leverantörer varit kortare leveranstider än vad den svenska industrin kunnat

erbjuda, en omständighet som med hänsyn till den sedan länge hårt ansträngda

transportkapaciteten måst tillmätas stor betydelse.

s. 720 Kontrollera mot PDF

720

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Förutom vad i övrigt anförts framhåller styrelsen att bland skälen för

en liberal tullpolitik i fråga om rullande materiel även må erinras om det

av statsmakterna beslutade svenska deltagandet i Eurofima (europeiskt

bolag för finansiering av järnvägsmateriel). Även om i propositionen framhålles

möjligheten att genom deltagandet bevaka intresset av att ha tillgång

till en svensk järnvägsindustri, måste dock det grundläggande skälet för

svenskt deltagande vara att därigenom kunna bidraga till och draga fördel

av rationaliseringar i fråga om tillverkningen av rullande materiel. Då en

sådan rationalisering främst kan åstadkommas genom specialisering, måste

den också medföra en ökad in- och utförsel, som då icke bör motverkas av

tullhinder. Anslutningen till konventionen om Eurofima innebär också, att

statsmakterna åtager sig att på alla sätt underlätta in- och utförsel av materiel,

som faller inom bolagets verksamhetsområde.

Järnvägsstyrelsen hemställer att för rullande materiel måtte fastställas

betydligt lägre tullsatser än de av kommittén föreslagna och i varje fall icke

högre tullsatser än de av herr Westerlind reservationsvis förordade, nämligen

för dragkraft 8 och för vagnar 6 %.

Handelskammaren i Gävle framför från ett av sina medlemsföretag ett

yrkande om 15 % tull för diesellok och 10 % tull för godsvagnar. Företaget

anser det vara av värde att dylika lok kan erhållas inom landet, då underhåll

och service blir annorlunda än vad utländska firmor kan erbjuda. Såväl

ur beredskapssynpunkt som med hänsyn till normala förhållanden anses

det vara av samhällsekonomisk betydelse att en inhemsk tillverkning

beredes möjlighet att utvecklas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår för samtliga här ifrågavarande rubriker en tull av 12 %

av värdet.

Departementschefen

De olika förslag som inom kommittén framförts på förevarande område

bygger på samma utgångspunkter, nämligen tullsatserna för järnmanufaktur

och för maskiner. Skiljaktigheterna i fråga om tullnivå är i huvudsak

att föra tillbaka på vad som föreslagits på nämnda områden. Framhållas

må emellertid att det nordiska utskottets förslag innebär ett avsevärt högre

tullskydd än kommittéförslaget. I avvaktan på prövning av frågan om en

nordisk marknad förordar jag att tullsatserna bestämmes i enlighet med

tulltaxekommitténs förslag med den avvikelsen, att tullen för motorvagnar

och motordressiner (nr 86.04), vilken f. n. utgör 15 % av värdet, med hänsyn

till den nordiska samordningen icke synes böra reduceras mer än till

den av samarbetsutskottet föreslagna nivån 12 % av värdet.

86.09. Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel

Nuvarande tullförhållanden

Raka axlar, hjul, hjulringar och hjulsatser drager en tull av 5 öre per kg.

För buffertar samt drag- och koppelanordningar utgår tullen med 6 öre per

s. 721 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

721

kg och för boggier och underreden med 8 öre per kg. Bromsapparater är

belagda med en tull av 10 % av värdet. Övriga här avsedda artiklar är belagda

med tullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att hit hänförliga grövre varor såsom hjul och axlar

uppvisar lägre normaltullsatser än i föregående rubriker upptagna kompletta

vagnar in. in. Å andra sidan anses konkurrensen beträffande sådana

delar vara starkare bl. a. på grund av att standardisering här förekommer

i viss utsträckning. Vad beträffar delar till lok och motorvägnar framhålles

att de artiklar som kommer att falla under förevarande position i huvudsak

blir av samma karaktär som delar till vanliga person- och godsvagnar.

Kommittén framhåller vidare att till förevarande position även kan

komma att hänföras artiklar med betydligt högre manufaktureringsgrad

än de förut berörda, bl. a. sådana som i och för sig kan anses ha viss karaktär

av maskiner eller apparater (t. ex. bromsapparater). Att åstadkomma

någon gränsdragning mellan sådana artiklar och de förut berörda grövre

varorna anses emellertid erbjuda stora svårigheter. Kommittén finner övervägande

skäl tala för att tullsatsen 8 % av värdet tillämpas för rubriken i

dess helhet.

Yttrande

Järnvägsstyrelsen uppger att importen av här avsedda artiklar huvudsakligen

består av buffertar. Priserna på svenska tillverkningar säges vara så

höga i förhållande till priserna på de utländska, att varken den nuvarande

eller den av kommittén föreslagna tullen kan väntas möjliggöra svensk konkurrens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en enhetlig tullsats för

hela rubriken men upptager denna till 12 % av värdet liksom vid föregående

rubriker.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag

lulltaxekommitténs förslag med den ändringen att tullen för bromsapparater

bibehålies vid It) % av värdet.

86.10. Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel

NuVarande tullförhållanden

Spårramar är tullfria och övriga här avsedda artiklar är belagda med vikttullar

varierande mellan 4 och 16 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att den för järn- och metallmanufaktur i allmänhet

föreslagna standardtullsatsen 8 % av värdet här liksom beträffande

40 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 722 Kontrollera mot PDF

722

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

flertalet varor under föregående rubrik innebär en avsevärd tullhöjning,

men kommittén finner icke denna omständighet utgöra tillräcklig anledning

att avvika från nämnda tullsats.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa upptager även vid den

här föreliggande rubriken en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning av frågan

om en nordisk marknad.

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

87.01, ur 87.04, ur 87.06. Traktorer ävensom underreden samt delar och tillbehör

till traktorer

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager enligt gällande tulltaxa en tull av 10 % av

värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att frågan om tullen på traktorer, såvitt angår

traktorer för jordbruket, innefattas i det utredningsuppdrag rörande tullarna

på maskiner och redskap för jordbrukets behov, som lämnades av

1948 års riksdag. Beträffande denna utredning hänvisas till vad som anförts

vid behandlingen av övriga lantbruksmaskiner (se nr 84.24 m. fl.).

Liksom sistnämnda maskiner bör traktorer enligt kommitténs uppfattning

beläggas med maskinindustrins standardtull 10 % av värdet. Denna tullsats

anses i princip böra gälla för alla slag av traktorer, men hinder bör icke

föreligga att i föreslagen ordning medgiva tullfrihet för traktorer av sådant

slag som icke tillverkas inom landet.

Tullsatsen 10 % av värdet bör enligt kommitténs uppfattning (jfr avsnittet

om delar till maskiner under kap. 84) tillämpas även på hit hänförliga

delar till traktorer. Med anledning av framställt yrkande om lägre

tull för sammansättningsdelar anför kommittén att — även om genomsnittstullen

för delarna skulle komma att ligga något över tullen för traktorer —

tillverkningen av traktorer icke kommer att i detta hänseende intaga en

sådan särställning att någon särskild åtgärd är påkallad i syfte att bereda

densamma starkare tullskydd. Kommittén anser följaktligen icke tillräckliga

skäl föreligga att här införa en anordning med särskilt reducerad tullsats

för sammansättningsdelar.

s. 723 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 723

Yttranden

Kommerskollegium konstaterar att kommittén när det gäller traktorer

icke föreslagit något särskilt skydd för sammansättningsindustrin på sätt

som skett i fråga om bilar och anser att konsekvensen häri i och för sig kan

ifrågasättas.

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för hjultraktorer vägande 3

ton eller däröver samt för bandtraktorer. Förbundet framhåller att dessa

traktorer, som icke användes inom jordbruket utan endast såsom last- och

bogseringstraktorer, icke tillverkas inom landet.

Handelskammaren i Göteborg redovisar ett uttalande av tillverkare av

traktorer. Enligt detta skulle traktorindustrin f. n. ha ett negativt tullskydd.

Vidare skulle kommittén ha ansett att med dess förslag det negativa

tullskyddet skulle bli så litet att man kunde bortse därifrån. Industrin säger

sig icke kunna godtaga en sådan uppfattning. I fråga om traktorer bör

principiellt gälla samma förhållande mellan tullen å färdiga fordon och

delar, som enligt förslaget gäller beträffande bilar och bildelar. För traktorer

och delar (inklusive däck) till dem bör procentsatserna fastställas till

resp. 10 och 8. Ur allmänna synpunkter anses det vara önskvärt, att traktorindustrin

icke sättes i en sämre ställning än biltillverkningen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar endast

nr 87.01; utskottet föreslår vid denna rubrik en tull av 10 % av värdet,

vilken dock skall omprövas efter en tid av 5 år.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag att tullen för traktorer upptages till 10 % av värdet.

Denna tullsats bör i överensstämmelse med den allmänna regeln på maskinområdet

i princip gälla även för delar till traktorer. Anledning kan

nämligen enligt min mening icke anses föreligga att särskilt uppmuntra

tillkomsten av en sammansättningsindustri på detta område genom att

införa en anordning med reducerad tullsats för sammansättningsdelar.

87.02, 87.03, ur 87.04, ur 87.06. Bilar ävensom underreden samt delar och tillbehör

till bilar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för bilar och underreden därtill utgår med 15 % av värdet, och

flertalet av de till nr 87.06 hänförliga delarna är också underkastade en tull

av nämnda storlek. För delar som användes för tillverkning av bilar utgår

tullen emellertid med 12 % av värdet (denna bestämmelse gäller även delar

hänförliga till andra rubriker i taxan, t. ex. gummiringar under nr 40.11,

Vevaxlar och kamaxlar under nr 84.63).

s. 724 Kontrollera mot PDF

724

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén upptager i sitt förslag oförändrade tullsatser för dessa varuslag

(beträffande sammansättningsdelar dock med den under nr 40.11 angivna

ändringen i fråga om gummiringar).

Vad angår tullen på kompletta bila r, d. v. s. tullskyddet för den

industri, som tillverkar bilar av (huvudsakligen) inhemska delar, motiveras

förslaget på följande sätt.

Eftersom bilar mer än de flesta andra varor utgör en typisk märkesvara,

är konkurrensen på detta område ofullkomlig och föga beroende av smärre

prisskillnader. Detta innebär också att tullskyddet icke är av lika avgörande

betydelse för de inhemska produkternas konkurrensförmåga som när

det gäller många andra varor. Tydligt är likväl att tullskyddet är en icke

oväsentlig faktor för bestämmande av bilfabrikationens allmänna produktionsförutsättningar

här i landet och därmed för den inhemska produktionens

omfattning. Enligt kommitténs mening föreligger icke i och för sig anledning

att genom tullpolitiken vare sig främja eller hämma denna gren av

maskinindustrin i förhållande till nämnda industri i övrigt. Tillverkningen

har emellertid sedan gammalt haft ett högre tullskydd än maskiner i allmänhet,

vilket kan vara ett skäl att något överskrida den till 10 % uppgående

standardtullsatsen för maskinindustrin. Enligt vad som framgår av

den följande närmare utredningen rörande tullskyddet för sammansättningsindustrin

har kommittén vidare funnit en lämplig avvägning av tullskyddet

för denna industri kunna erhållas genom en tull av 12 % för

bilarna och 10 % för delarna. Vid bedömande av frågan från uteslutande

näringspolitiska synpunkter har kommittén därför kommit till den uppfattningen

att tullen på färdiga bilar bör bestämmas till 12 % av värdet.

Emellertid anmäler sig i detta sammanhang ytterligare synpunkter som närmast

är betingade av att det här gäller vår största importartikel på färdigfabrikatens

område och en av våra största införselvaror över huvud taget

med ett importvärde år 1954 av 497 mkr (inkl. delar 694 mkr). Sålunda torde

de statsfinansiella verkningarna av en tullnedsättning få uppmärksammas,

och vidare bör frågans handelspolitiska aspekter göras till föremål fölen

mera ingående prövning än kommittén kunnat verkställa. Under sådana

förhållanden har kommittén ansett sig böra i lulltaxeförslaget upptaga bilar

med en oförändrad tullsats av 15 % av värdet; enligt vad som närmare utvecklas

i följande avsnitt har kommittén funnit att i sådant fall sammansättningsdelarna

bör upptagas med en likaledes oförändrad tull av 12 % av

värdet.

Beträffande reservdelar framhåller kommittén att åtskilliga artiklar

(t. ex. motordelar, elektrisk utrustning) är särskilt nämnda under andra

kapitel. Dessa artiklar skulle enligt förslaget mestadels komma att draga en

tull av 10 % av värdet. Vad angår till nr 87.06 hänförliga reservdelar gäller

i huvudsak vad som anförts rörande samma fråga i det inledande avsnittet

till kap. 84. I enlighet därmed skulle sådana delar beläggas med samma

tull som kompletta bilar. Därest tullen på bilar och sammansättningsdelar

skulle komma att bestämmas till 12 resp. 10 % av värdet, anser kommittén

det emellertid möjligt att låta den sistnämnda, med maskinindustrins allmänna

tullnivå sammanfallande tullsatsen gälla även för här ifrågavarande

reservdelar. Bibehålies däremot de nuvarande tullsatserna 15 och 12 % för

s. 725 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

725

bilar resp. sammansättningsdelar, kan de skäl som motiverar detta åberopas

även för bibehållande av 15 % tull på reservdelar. En tullsats av nämnda

storlek är vidare i detta fall påkallad med hänsyn till önskvärdheten av en

lämplig relation mellan den genomsnittliga tullen på reservdelar (inkl. de

förut berörda särskilt nämnda delarna) och tullen på sammansättningsdelar.

Kommittén upptager i överensstämmelse härmed bildelar i nr 87.06

med en tull av 15 % av värdet.

Frågan om den särskilda tullen för sammansättningsdelar, vars

storlek i förhållande till tullen på kompletta bilar bestämmer tullskyddet

för den industri, som sammansätter bilar av (huvudsakligen) importerade

delar, göres av kommittén till föremål för en omfattande utredning, rörande

vars närmare detaljer torde få hänvisas till s. 733—744 i kommitténs betänkande;

här skall endast anföras de viktigaste synpunkterna i utredningen.

Kommittén redovisar i följande tablå vilken skyddskoefficient som olika

kombinationer av tullar på bilar och sammansättningsdelar innebär.

Tullsats för

sammansättnings-

Normaltull

för

Skyddskoefficient för erhållande av

angivna tull på bilarna

nedan

delar

bilar

15 %

12 %

10 %

15 %

15,0

12,9

13,0

Ti %

18,0

10,7

. ,

10 %

11,5

21,4

24,7

14,1

17,6

9,1

8 %

10,2

12,6

6 %

8,8

28,1

21,0

16,1

Tablån är upprättad på basis av uppgifter som lämnats av en av sammansättningsindustrierna;

i anslutning till densamma anför kommittén bl. a.

följande.

Av tablån framgår att den nuvarande biltullen (15 %) vid gällande tull

på sammansättningsdelar (12 %) innebär ett tullskydd som ligger klart över

normalnivån och att de yrkanden som framställts om ökning av marginalen

mellan biltullen och deltullen i princip skulle innebära ett synnerligen

kraftigt skydd. Tablåns siffror skall icke tolkas så att sammansättningsindustrin

vid de angivna tullkombinationerna faktiskt kan tillgodogöra sig

ett tullskydd motsvarande den andel av manufaktureringskostnaderna som

respektive skyddskoefficienter anger. Huruvida detta blir fallet är beroende

av priset på den importerade färdigvaran. Enligt bolagets uppgifter är detta

så lågt att det faktiska tullskyddet blir avsevärt lägre än det på basis av bolagets

sammansältningskalkyl beräknade. Detta förhållande har emellertid

motsvarighet vid all inhemsk produktion som har att möta konkurrens från

utlandet till priser som icke uppväges av normaltullen och påverkar i princip

icke bedömandet av tullskyddet ur samhällsekonomisk synpunkt.

Vad saken gäller i samhällsekonomiskt avseende får man enligt kommittén

en god illustration till genom ett exempel som ifrågavarande sammansättningsindustri

anfört. Enligt detta skulle man, vid en sammansättning

av 6 000 medelstora bilar, för att spara 4,2 mkr i utländsk valuta ge ut 8,9

s. 726 Kontrollera mot PDF

726

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 195S

mki- mer här i landet i arbetslön och materialkostnader, alltså en skillnad

på 4,7 mkr. Även om ett nislag i samma riktning crhålles i fråga om varje

tullskyddad industri, anför kommittén, synes proportionerna ge vid handen,

att bilsammansättningen icke kan höra till de samhällsekonomiskt mera

lönande företagen.

Kommittén går därefter in på frågan i vad män skäl likväl kan finnas att

särskilt understödja ifrågavarande verksamhet och anför härom följande.

För att motivera användandet av betydande produktivkrafter i en sådan

näringsgren bör det finnas starka skäl av annan art. Ett skäl som anförts i

detta sammanhang är beredskapssynpunkten, men kommittén finner det

tveksamt huruvida detta är något vägande skäl. Vid krigsfall torde beredskapen

i första hand grundas på det befintliga beståndet av bilar, och även

om sammansättningsindustrin skulle krympa saknas ju icke bilindustri här

i landet. Det synes icke heller uteslutet att de produktivkrafter, som motsvarar

nyssnämnda 8,9 mkr i det anförda exemplet, kan användas på ett

sätt, som är mera angeläget ur beredskapssynpunkt än bilsammansättningsindustrin.

Några sociala skäl att på längre sikt vidmakthålla en sammansättningsindustri

av nuvarande omfattning torde icke föreligga, och man

torde kunna förvänta att en eventuell sammankrympning av industrin sker

successivt, varför några allvarligare omställningssvårigheter för arbetskraften

icke heller torde behöva uppstå. Mot bakgrunden av vad ovan anförts

har kommittén kommit till den uppfattningen, att det icke finns anledning

att främja sammansättningsindustrin genom högre tullskydd än som motsvarar

normaltullsatsen, och kommittén anser det tveksamt, huruvida skäl

föreligger att lämna denna industri högre tullskydd än den helsvenska bilindustrin;

då sammansättningsindustrin för närvarande åtnjuter ett starkare

tullskydd, har kommittén dock funnit sig icke böra föreslå någon reducering

under normaltullnivån.

Vilken tullsats som mot bakgrunden av den sålunda gjorda bedömningen

av sammansättningsindustrins tullskyddsfråga bör fastställas för sammansättningsdelarna

beror givetvis på vilken tullsats som bestämmes för de

kompletta bilarna; kommittén yttrar härom.

I fråga om den »helsvenska» tillverkningen har kommittén enligt vad som

framgår av föregående avsnitt funnit skäl kunna anföras för att tillämpa

en något högre tullsats än den för maskinindustrin i allmänhet föreslagna

10 % av värdet. Bestämmes tullsatsen på bilar med beaktande härav till

12 % av värdet, får sammansättningsindustrin normaltullskydd vid en tullsats

för delarna av ungefär 10 %, d. v. s. maskinindustrins standardtullsats,

vilket av principiella skäl och med hänsyn till inhemsk tillverkning av delar

får anses önskvärt. Kommittén har således från näringspolitisk synpunkt

kommit till den uppfattningen av en tullsats av 12 % för bilarna och 10 %

för sammansättningsdelarna utgör en lämplig avvägning av tullskyddet.

Emellertid har kommittén såsom anförts med hänsyn till statsfinansiella

och handelspolitiska omständigheter funnit sig böra i tulltaxeförslaget

upptaga den nuvarande tullen om 15 % på färdiga bilar oförändrad. Vid

denna tullsats på bilarna erhåller sammansättningsindustrin normaltullskydd

med en tullsats av samma storlek på delarna. Tullen 15 % utgör

emellertid ett starkare skydd för biltillverkningen än som motsvarar normaltullsatsen,

och det får anses motiverat att i sådant fall även sammansättningsindustrin

kommer i åtnjutande av ett högre tullskydd. Vidare är

s. 727 Kontrollera mot PDF

727

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

tullsatsen för sammansättningsdelar i GATT bunden vid 12 % av värdet,

och kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att bryta denna

bindning. Kommittén föreslår därför att man vid en tull av 15 % av värdet

på bilarna bibehåller den nuvarande tullnivån 12 % av värdet för sammansättningsdelarna.

Enligt vad som framhållits vid behandlingen av gummiringar

(nr 40.11) bör den särskilda tullen för sammansättningsdelar icke

tillämpas på dylika ringar.

Någon särskild rubrik för sammansättningsdelar finnes icke i den nya

nomenklaturen, framhåller kommittén, utan sådana delar följer i princip

samma regler som andra bildelar (reservdelar); många är särskilt nämnda

under andra kapitel och övriga hänföres till nr 87.06. För att möjliggöra en

enhetlig tullbehandling av sammansättningsdelar föreslår kommittén därför

alt i tulltaxeförordningen intages en bestämmelse av innebörd att sådana

delar, med undantag av gummiringar, må införas mot den tullsats som i

enlighet med vad ovan anförts skulle bestämmas för sammansättningsdelar

(12 % av värdet vid de tullsatser på bilar och ej särskilt nämnda bildelar

som kommittén upptagit i tulltaxeförslaget). Med hänsyn till att frågan i

fortsättningen skulle vara av huvudsakligen praktisk innebörd utan större

betydelse ur tullbeskattningssynpunkt anses en viss förenkling kunna vidtagas

i de kontrollanordningar som nu är förknippade med tillämpningen

av den särskilda tullen på sammansättningsdelar.

Fyra av kommitténs tio ledamöter gör särskilda uttalanden i anslutning

till kommitténs förslag på detta område.

Herr Fagerholm anför.

Den förebragta utredningen ger ej vid handen att behov i och för sig finnes

av ett högre tullskydd för bilindustrin än för övrig maskinindustri

d. v. s. 10 %. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som gäller beträffande

sammansättningsdelar och reservdelar, får ett tullskydd för dessa

av 5 % anses tillfyllest.

Tullen på bilar och bildelar ingår som ett moment i de pålagor av skilda

slag som åvilar bilismen. Därför synes frågan om en sänkning av tullarna

till ovan angiven nivå böra upptagas i samband med en mer allmän översyn

av beskattningen av bilismen.

Herr Gustafsson anför.

I likhet med kommittémajoriteten anser jag icke skäl föreligga att sänka

den nuvarande tullen på bilar. Visserligen är den 15-procentiga biltullen

högre än vad som ur rena skyddssynpunkter kan anses erforderligt, men å

andra sidan skulle en tullsänkning kunna ytterligare stimulera den redan

nu våldsamma ansvällningen av bilbeståndet, vilket knappast kan vara önskvärt.

Jag kan därför ansluta mig till förslaget om en tull av 15 % för bilar.

Beträffande den inhemska sammansättningsindustrins tullskydd får detta

anses vara helt beroende av den marginal mellan tullen på färdiga bilar och

sammansättningsdelar, som kan komma att fastställas. För närvarande är

marginalen 3 %. En mindre utvidgning av denna marginal framstår ur flera

synpunkter som önskvärd. Med en tullskillnad av 5 % mellan bilar och sammansättningsdelar

skulle, enligt vad som framhållits från industrins sida,

elt något större antal bilmärken kunna sammansättas i de svenska fabrikerna,

vilket i sin tur skulle medföra möjligheter 1 il 1 en jämnare och plan
-

s. 728 Kontrollera mot PDF

728

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

mässigare produktion. I övrigt vill jag hänvisa till det i följande avsnitt redovisade

yttrandet från Sveriges Automobilindustriförening.

Med hänvisning härtill och till vad som av herr Hansson och mig anförts

i den allmänna maskindelsreservationen under kap. 84 får jag föreslå, att

tullen på sammansättningsdelar och reservdelar tills vidare fastställes till

10 %.

Herr Hansson anför.

Jag ansluter mig i vad avser kompletta bilar till herr Fagerholms reservation

och får beträffande delar hänvisa till vad som av herr Gustafsson och

mig anförts i den allmänna maskindelsreservationen under kap. 84.

Herr Westerlind anför.

Vid min bedömning av sApddstullbehovet för bilindustrin, har jag kommit

fram till att en skyddstull av 8 % är skälig. Denna tullsats motsvarar den av

mig för verkstadsindustrin i allmänhet föreslagna tullnivån. Frågan om

behovet av en finanstull för att skaffa statskassan inkomster torde få behandlas

i annan ordning och bland annat beaktas av Kungl. Maj :t i samband

med utarbetande av propositionen till riksdagen angående en ny tulltaxa.

Yttranden

Kommitténs förslag rörande tullen för kompletta bilar beröres i

följande yttranden.

Sveriges automobilimportörförbund anser att det knappast är motiverat

att av statsfinansiella skäl bibehålla en högre tull på bilar än som erfordras

för att skydda den svenska industrin. Skall åtgärder vidtagas för att ytterligare

fördyra bilismen anser man att de icke bör insmygas i tullsammanhang

utan öppet redovisas. Tullskyddet är numera icke av avgörande betydelse

för den svenska bilindustrin, framhåller förbundet vidare, utan skicklig

företagsledning, duktiga arbetare och närheten till marknaden bör tillmätas

större betydelse. Den svenska biltillverkningens ställning är numera

så stark att den blivit en exportindustri, och man anser att den har mindre

behov av tullskydd än maskinindustrin i allmänhet. Förbundet förordar

därför herr Westerlinds förslag att skyddstullen för färdiga bilar sättes till

8 % av värdet.

Sveriges grossistförbund ansluter sig till de av Sveriges automobilimportörförbund

framförda synpunkterna.

Statens biltrafiknämnd finner sig icke böra framställa någon erinran

mot den av kommittén föreslagna tullsatsen även om nämnden anser det

önskvärt, att den kunde begränsas till vad som vore betingat av uteslutande

näringspolitiska hänsyn.

Biltrafikens arbetsgivareförbund, Svenska droskbilägareförbundet, Svenska

lasttrafikbilägareförbundet och Svenska omnibusägareförbundet hemställer

i den gemensamma skrivelse, som överlämnats av statens biltrafiknämnd,

att tullen skall utgå efter samma grunder som inom maskinindustrin

i allmänhet.

s. 729 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

729

Kommerskollegium anser det kunna ifrågasättas om bilindustrin bör erhålla

ett i förhållande till annan industri så högt tullskydd, och generaltullstyrelsen

uttalar sig till förmån för en tull av 12 % av värdet; dessa yttranden

behandlar förevarande spörsmål i samband med frågan om tullen på

sammansättningsdelar och refereras senare i detta sammanhang.

Beträffande reservdelar föreslår Sveriges automobilimportörförbund

att de såsom kommittén föreslagit åsättes samma tull som kompletta

bilar, under det att Sveriges grossistförbund med hänvisning till vad förbundet

under kap. 84 anfört rörande maskindelar anser tullsatsen kunna

väsentligt reduceras och statens priskontrollnämnd med hänsyn till önskvärdheten

att nedbringa underhållskostnaderna för fordonen uttalar sig för

samma tullsats som för sammansättningsdelar. -— Förut återgivna uttalanden

av statens biltrafiknämnd samt av Biltrafikens arbetsgivareförbund,

Svenska droskbilägareförbundet, Svenska lasttrafikbilägareförbundet och

Svenska omnibusägareförbundet avser även reservdelar.

Frågan om tullen på sammansättningsdelar behandlas av följande

remissinstanser.

Sveriges automobilindustriförening hemställer att skillnaden i tull på hela

bilar och sammansättningsdelar måtte fastställas till minst 5 %. Föreningen

framhåller att två av de största sammansättningsfabrikerna meddelat att de

kommer att upphöra med sammansättning av bilar i Sverige. Till grund för

dessa beslut säges ligga flera omständigheter, bl. a. den inträffade strukturförändringen

beträffande efterfrågan på bilar samt kostnadsutvecklingen.

Den nuvarande och av kommittén föreslagna skillnaden mellan tullsatserna

på hela bilar och sammansättningsdelar anses för liten för att ekonomiskt

kunna bedriva ifrågavarande tillverkning. Skillnaden uppgives vara betydligt

större i andra länder.

I den av Östergötlands och Södermanlands handelskammare överlämnade

skrivelsen uttalar AB Nyköpings automobilfabrik att det är av synnerligen

stor betydelse, att de förutsättningar, under vilka industrin grundades,

och som bl. a. innebar en väsentligt större marginal mellan tullen på färdiga

bilar och tullen på sammansättningsdelar, icke förändras.

Sveriges automobilhandlareförbund uttalar i den av statens biltrafiknämnd

överlämnade skrivelsen att den senaste tidens händelser utvisat

behov av sänkning av tullen på delar för sammansättning av motorfordon,

vilken verksamhet med nuvarande relation till tullsatsen för hela fordon blivit

ekonomiskt otillfredsställande.

Sveriges automobilimportörförbund förordar däremot att tullen på sammansättningsdelar

sättes lika med tullen på hela bilar och anför till stöd

härför bl. a. följande.

Sedan kommitténs betänkande offentliggjordes ha de två största fabrikerna,

som här i landet sammansätta bilar av importerade delar, meddelat,

att de inom en nära framtid komma att nedlägga sin sammansättningsverksamhet.

De ha därvid båda låtit förstå, att verksamheten baserats på de

fraktbesparingar, som kunna göras genom att man tager in amerikanska

s. 730 Kontrollera mot PDF

730

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

bilar som sammansättningsdelar och att fabrikerna nu, då försäljningen av

amerikanska bilar är begränsad, icke längre lia möjlighet att bereda kontinuerlig

sysselsättning åt sina arbetare. Kommittén anser själv, att sammansättningsindustrin

icke är av sådant intresse för landet, att den bör beredas

särskilda förmåner, men har trots detta föreslagit att tullen för sammansättningsdelar

sättes tre enheter lägre än tullen för färdiga bilar. Då denna

differens såväl enligt kommitténs egen uppfattning som sammansättningsfabrikernas

icke är tillräcklig för att sammansättningsverksamhet skall bli

lönsam, och till yttermera visso de ledande sammansättningsfabrikerna nu

nedlägga verksamheten, synes anledning icke föreligga att bibehålla en

differens.

Statens biltrafiknämnds förut återgivna yttrande avser även här ifrågavarande

artiklar.

Kommerskollegium framhåller att tullsatserna 15 % för bilar och 12 %

för sammansättningsdelar enligt den av kommittén utarbetade tablån innebär

en skyddskoefficient för sammansättningsindustrin som betydligt överstiger

vad verkstadsindustrin i allmänhet erhållit. Då det såsom förut anförts

enligt kollegii uppfattning även kan ifrågasättas huruvida bilindustrin

bör erhålla ett i förhållande till annan industri så högt skydd som det föreslagna,

anser kollegium en överarbetning av förslaget icke vara omotiverad.

Generaltiillstyrelscn anför att en tillämpning av de lägre tullsatser, 12 %

för bilar och 10 % för sammansättningsdelar, som kommittén ur näringspolitiska

synpunkter funnit lämpliga, från tulltekniska synpunkter skulle

innebära stora fördelar. Enär någon tullskillnad då i allmänhet icke skulle

föreligga vare sig mellan reservdelar och sammansättningsdelar eller mellan

särskilt nämnda och icke särskilt nämnda reservdelar, skulle härigenom

elimineras åtskilliga med nuvarande tullförhållanden förenade olägenheter

av såväl praktisk som principiell natur.

Armétijgförvaltningen framhåller att därest den föreslagna differensen

mellan tullen på färdiga bilar och sammansättningsdelar skulle visa sig så

ogynnsam för sammansättningsindustrin, att den leder till nedläggande av

denna industri, därigenom vissa nackdelar ur beredskapssynpunkt kan uppkomma

till följd av minskad tillgång på bl. a. fackkunnig personal.

Slutligen har under remissbehandlingen följande speciella frågor

upptagits till behandling.

Sveriges mekanförbund hänvisar till ett uttalande av Tornborg & Lundberg

AB, vari framhålles att vissa varandra närstående typer av lyftkranar

enligt förslaget kommer att hänföras, den ena typen till nr 84.22 med tull

av 10 % av värdet och den andra till nr 87.03 med tull av 15 % av värdet;

en sådan skiljaktighet i tullsatserna anser bolaget icke motiverad utan hemställer

att även lyftkranar av den senare typen belägges med en tull av

10 % av värdet.

Bilverkstädernas riksförbund ifrågasätter i den av Sveriges hantverksoch

småindustriorganisation överlämnade skrivelsen, huruvida icke en irreguljär

import av begagnade fordon, vilka ur reservdels- och andra servicesynpunkter

ofta medför besvärliga och oangenäma problem för såväl kon
-

s. 731 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

731

sumenter som verkstäder, borde försvåras genom en högre tullsats än den

för nya fordon gällande. Liknande synpunkter anföres i den av statens

biltrafiknämnd överlämnade skrivelsen från Sveriges automobilhandlareförbund.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Även om man i likhet med tulltaxekommittén från rent näringspolitiska

synpunkter skulle kunna ifrågasätta en annan avvägning av tullskyddet

på detta område, finner jag övervägande skäl tala för att icke för närvarande

vidtaga någon egentlig ändring av tullsatserna för vare sig bilar

eller bildelar. I överensstämmelse härmed förordar jag med vissa tekniska

ändringar det förslag som kommittén framlagt. Ändringarna innebär främst

att den i nr 87.06 upptagna underrubriken för sammansättningsdelar uteslutes,

enär tullen på sådana delar bör regleras i tulltaxeförordningen; till

denna fråga återkommer jag i annat sammanhang. Tillräckliga skäl för en

särbehandling av vissa typer av hit hänförliga fordon eller av begagnade

fordon anser jag icke föreligga.

87.05. Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03

Nuvarande tullförhållanden

För här avsedda artiklar utgår tullen enligt gällande taxa i regel med 15 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att tullen vid denna rubrik närmast får anses ha

till syfte att förhindra ett kringgående av biltullen och därför bör fastställas

till samma belopp som denna.

Ledamoten Westerlind hänvisar beträffande denna rubrik till vad han

anfört under nr 87.02 m. fl.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med den ståndpunkt jag intagit beträffande tullen

på bilar förordar jag att tullen för här ifrågavarande karosserier upptages

till 15 % av värdet.

s. 732 Kontrollera mot PDF

732

Kangl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

87.06. Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03

Behandlas tillsammans med nr 87.01 resp. 87.02 in. fl.

87.07. Truckar för verkstäder, lager e. d.

Nuvarande tullförhållanden

Staplingstruckar är belagda med en tull av 10 %, andra truckar med en

tull av 12 % av värdet (vid tiden för kommitténs arbete 15 %; ändringen

vidtagen i anledning av GATT-förhandlingarna år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén erinrar bl. a. om att för vanliga traktorer (nr 87.01) utgår

en tull av 10 % av värdet, vilken enligt kommitténs förslag skall bibehållas

vid denna nivå, och kommittén finner icke heller beträffande nu avsedda

artiklar anledning avvika från denna maskinindustrins standardtull.

Yttrande

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare tillstyrker en hemställan

från AB Härnöverken om en tull av 15 % för truckar. Bolaget framhåller

bl. a. att en svenskbyggd truck, som helt kan jämföras med större delen

av de importerade truckarna, icke kan tillverkas till samma pris som

de utländska om skälig vinstmarginal skall erhållas. För tillverkningen

fordras stora kapitalinvesteringar, som de svenska tillverkarna måste slå ut

på ett mindre antal tillverkade enheter än exempelvis de amerikanska,

engelska och tyska tillverkarna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

förslag.

87.08. Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda fordon är enligt gällande tulltaxa belagda med en tull av 15 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet vid denna rubrik och hänvisar i fråga om

motiveringen till vad som anföres under kapitel 93.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

s. 733 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

733

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

87.09. Motorcyklar (mopeder härunder inbegripna); sidvagnar

Nuvarande tullförhållanden

Motorcyklar med en cylindervolym understigande 245 cm3 (inklusive mopeder)

är belagda med en tull av 15 % och övriga här avsedda fordon med

en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för motorcyklar av nyss

angivna storlek och 10 % av värdet för övriga varuslag samt anför till stöd

härför bl. a. följande.

De principiella synpunkter som kommittén anfört beträffande bilar (nr

87.02 m. fl.) gäller i stor utsträckning även här. Någon anledning att ge

motorcykeltillverkningen en särställning i förhållande till maskinindustrin

i övrigt torde sålunda icke i och för sig föreligga, men å andra sidan har

denna industri i likhet med biltillverkningen sedan gammalt haft ett högre

tullskydd. Tillverkningen befinner sig vidare i en viss omdaningsperiod genom

tillkomsten av mopeder och andra nya typer av motorcyklar, vilket avspeglar

sig i de senaste årens mycket betydande förskjutningar i importoch

produktionssiffrorna. Denna omständighet får anses påkalla viss försiktighet

i fråga om nedsättning av tullen. Kommittén har med hänsyn till

vad sålunda anförts funnit en tullsats av 12 % av värdet motiverad för

motorcyklar med en cylindervolym understigande 245 cm3 (inkl. mopeder).

I fråga om större motorcyklar samt sidvagnar har kommittén icke funnit

tillräckliga skäl föreslå annan avvikelse från samma nivå än att tullen med

hänsyn till föreliggande GATT-bindningar bör begränsas till 10 %.

Ledamoten Boo reserverar sig mot kommitténs förslag och anför följande.

Efterfrågan på detta område synes alltmer förskjutas från cyklar till

lättare motordrivna fordon. Det är angeläget att industrin i denna omställning

kan behålla sin plats på den svenska marknaden och därmed trygga

sysselsättningen på de orter där denna industri har en dominerande ställning.

Den kraftigt stegrade och av allt att döma fortfarande stigande importen

antyder att konkurrensen på detta område redan nu är betydligt

starkare än vad som gäller beträffande järn- och melallmanufakturområdet

i stort. För motorcyklar med en cylindervolym understigande 245 cm3 torde

en oförändrad tullsats av 15 %, motsvarande den för liemmamarknadsindustrin

i allmänhet föreslagna tullnivån, därför vara behövlig för tillgodoseende

av skyddsbehovet.

Yttranden

Svenska motorcykelfabrikanters förening och Svenska cykelfabrikant- &

grossistföreningen hemställer att den nuvarande 15 % tullen bibehålies oförändrad

beträffande motorcyklar med en cylindervolym understigande 245

cm3 eller att alternativt denna tull bibehålies för mopeder med en cylindervolym

understigande 50 cm3. Föreningarna anser att den av kommittén

föreslagna sänkningen av tullen för mopeder inger farhågor för avsevärt

s. 734 Kontrollera mot PDF

734

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

försämrade avsättningsmöjligheter för den svenska industrin. Redan nu

importeras ett starkt ökande antal mopeder, huvudsakligen från Västtyskland,

där överproduktion av sådana fordon säges föreligga. Även beträffande

andra motorcyklar säges överproduktion förekomma inom de viktigare industriländerna,

varför importpriserna blivit mycket tryckta. Härigenom har

den svenska industrin tvingats till en kraftig beskärning av sin produktion,

som endast omfattar motorcyklar med en cylindervolym understigande 245

cm3. En sänkning av tullen för denna kategori från 15 till 12 % anses

komma att helt omöjliggöra en svensk produktion.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning talar liksom i fråga om bilar övervägande skäl

för att icke för närvarande vidtaga någon ändring av tullsatserna; jag förordar

en tull av 15 % av värdet för motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym

och 10 % av värdet för övriga varuslag.

87.10. Cyklar

Nuvarande tullförhållanden

För vanliga cyklar utgår tullen med 20 kronor per styck; trehjuliga

transportcyklar är belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att nuvarande stycketull — som ungefär motsvarar

normalnivån, ehuru den på grund av sin konstruktion i viss mån har starkare

skyddsverkan — bibehålies och utsträckes till att avse hela rubriken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

87.11. Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda fordon drager enligt gällande taxa en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet vid denna rubrik; viss tillverkning av hit

hänförliga vagnar förekommer inom landet, men denna tillverkning bedrives

enligt kommitténs uppfattning icke under sådana förhållanden att något

tullskydd synes motiverat.

s. 735 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

735

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I likhet med kommittén förordar jag tullfrihet vid denna rubrik.

87.12. Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11

Nuvarande tullförhållanden

För delar av gummi utgår tullen med kr. 1: 20 per kg, för fotsteg, hjulskenor,

ramar, styr stänger, kedjeskydd och stänkskärmar till motorcyklar

med kr. 1: 30 per kg; övriga delar är belagda med en tull av kr. 1: 60 per kg

(för tillbehör utgår vikttullar av varierande storlek).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall samtliga artiklar draga en tull av 15 %

av värdet. Kommittén framhåller att de nuvarande tullsatserna innebär ett

mycket ojämnt tullskydd. Någon saklig motivering för en sådan ojämnhet

föreligger icke, anser kommittén, utan det naturliga är att för artiklar av

detta slag beräkna tullen efter värdet. Tullen anses i princip böra ligga på

samma nivå som tullen på kompletta cyklar och motorcyklar. För dessa

föreslås dels två olika värdetullsatser, dels en specifik tullsats. Någon häremot

svarande differentiering av tullen för delar och tillbehör anser kommittén

icke lämpligen kunna genomföras. Med hänsyn till att tullskyddet

för närvarande i många fall är avsevärt högre finner sig kommittén böra

föreslå en tullsats som något överstiger vad som får anses indikerat av

nyss anförda princip och stannar vid 15 % av värdet som en lämplig avvägning

av tullskyddet. Kommittén framhåller vidare att åtskilliga detaljer

i synnerhet till motorcyklar är särskilt nämnda under andra nummer, exempelvis

motordelar och vissa elektriska detaljer, vilka liksom för närvarande

blir hänförliga till rubriker med tull av allenast 10 % av värdet.

Yttranden

Svenska motorcykelfabrikanters förening och Svenska cykelfabrikant- &

grossistföreningen hemställer att övergången från vikt- till värdetull uppskjutes

under en femårsperiod för att lämna branschen tillräcklig tid för

nödvändig anpassning. Föreningarna anför bl. a. följande.

Den svenska produktionsapparaten har utbyggts till att omfatta tillverkning

av samtliga i cykeln ingående detaljer. På grund av dessas i förhållande

till sin vikt i allmänhet låga värde, innebär kommitténs förslag om

övergång från vikt- till värdetull en onormalt kraftig tullsänkning. Redan

nu förekommer till föl jd av överproduktion inom flera länders cykelindustri

och på grund av andra länders lägre produktionskostnader mycket låga importpriser,

vilka allvarligt inskränkt den svenska tillverkningen av cykeldetaljer.

Som exempel kan anföras cykelpedaler, som av tyska tillverkare

saluföras här i landet till priser, som understiga de svenska fabrikanternas

s. 736 Kontrollera mot PDF

736

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

råvarukostnader. Med sänkta tullsatser bleve en förvandling av de väl utbyggda

svenska cykelfabrikerna till monteringsverkstäder, arbetande huvudsakligen

med utländska detaljer, ofrånkomlig.

Sveriges grossistförbund föreslår en tull av 8 % av värdet. Förbundet

framhåller beträffande cykeldelar att större delen av de importerade varorna

användes av svenska fabrikanter för inmontering i cyklar och att

tullsatsen sålunda direkt påverkar priset på kompletta cyklar. Förbundet

anser vidare att konkurrensläget för cykeldelar icke är sämre än för maskiner

och järnmanufaktur i allmänhet. Beträffande motorcykeldelar framhålles

att motorcykelbranschen och bilbranschen arbetar under vitt skilda

ekonomiska förhållanden, varför någon anledning icke anses föreligga att

belägga delar till bilar och motorcyklar med samma tull. Det anses vidare

vara ett allmänt intresse att motorcyklarna, som till stor del äges av mindre

välsituerade, kan underhållas under relativt lång tid, och en förutsättning

härför säges vara att reservdelar kan tillhandahållas utan fördyrande tullhöjning.

Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundct, avdelning 61, samt AB

Bröderna Claesson, ABC-fabrikerna, påyrkar gemensamt en tull av 20 % av

värdet för cykelsadlar under framhållande av att produktionen skulle komma

i ett mycket svårt läge, om icke ett bättre tullskydd erhålles, än det av

kommittén föreslagna, eftersom denna vara på grund av minskad efterfrågan

i nästan alla länder är utsatt för en synnerligen hård dumping.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär ett högt tullskydd i jämförelse med vad som

föreslagits för järn- och metallmanufakturartiklar i allmänhet. Förslaget

är emellertid att se mot bakgrunden av det ännu högre tullskydd som f. n.

gäller för många här aktuella varuslag. Vidare må erinras om att jag i det

föregående uttalat mig för en tull av samma höjd för vissa motorcyklar.

Av nu anförda skäl finner jag den föreslagna tullsatsen motiverad. Däremot

kan jag icke förorda att tullen sättes högre, och jag finner icke heller tillräckliga

skäl för någon särskild övergångsanordning. I enlighet med vad sålunda

anförts biträder jag kommitténs förslag.

87.13. Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar

Nuvarande tullförhållanden

Barnvagnar är belagda med en tull av 20 öre per kg, invalid- och sjukvagnar

med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner en tull av 10 % av värdet utgöra en lämplig avvägning

av tullskyddet.

s. 737 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 är 1958

737

Nordiska ekonomiska saraarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs förslag.

87.14. Andra fordon

Nuvarande tullförhållanden

För skottkärror, magasinskärror o. d. utgår vikttullar av varierande storlek

och för övriga fordon en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % för rubriken i dess helhet under

framhållande av att fordon av här ifrågavarande slag närmast torde få

jämställas med produkter i allmänhet av järn- och trämanufakturindustrierna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag förordar jag att tullen upptages

till 10 % av värdet.

Kap. 88. Luftfartyg m. m.

88.01, 88.02. Flygmaskiner och andra luftfartyg

Nuvarande tullförhållanden

Helikoptrar samt flygplan med en tjänstetomvikt av mer än 7 500 kg är

tullfria. För andra motordrivna luftfartyg utgår tullen med 12 % och för

övriga luftfartyg med 15 % av värdet; vid tiden för kommitténs arbete utgick

tullen för de mindre motordrivna luftfartygen med 15 % men nedsattes

vid GATT-förhandlingarna år 1956 till 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för båda dessa rubriker, i fråga om nr

88.01 under framhållande av att inhemsk tillverkning icke torde förekomma

och i fråga om nr 88.02 med följande motivering.

Den svenska flygplansindustrin torde för närvarande arbeta praktiskt taget

helt för flygvapnets räkning. För en produktion av den omfattning som

erfordras för militärt ändamål torde behov av tullskydd icke föreligga, då

47 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 738 Kontrollera mot PDF

738

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

man torde kunna förutsätta att myndigheterna genom beställningar hos den

svenska industrin vidmakthåller en produktion av den storlek omständigheterna

påkallar. Industrins krav på bibehållande i viss utsträckning av tullskyddet

motiveras närmast med möjligheten av att de militära beställningarna

minskar. Emellertid torde den svenska marknaden för civila flygplan

för närvarande och inom överskådlig framtid vara mycket begränsad. Med

hänsyn till behovet av maskiner av olika typer torde det icke heller vara

tänkbart att en svensk flygindustri skulle kunna tillgodose mer än en mindre

del av behovet. Det vill därför synas som om möjligheterna att på den civila

hemmamarknaden finna nämnvärd ersättning för en väsentlig nedgång i de

militära beställningarna skulle vara små. Ett skydd för den civila tillverkningen

i form av tull skulle därför vara av ringa värde. En flygindustri här

i landet torde, i den mån den icke arbetar för militär räkning, vara nödsakad

att bygga sin tillverkning på export i stor skala, en export för vilken

hemmamarknaden, till skillnad från vad fallet är i många andra branscher,

icke skulle kunna utgöra något nämnvärt stöd. Med hänsyn till här anförda

omständigheter och då det i alla händelser icke för närvarande föreligger

behov av tullskydd föreslår kommittén tullfrihet för alla slag av flygplan.

1 samband därmed bör flygindustrirestitutionsförfarandet, vilket avser att

bereda flygindustrin möjlighet att tullfritt importera delar och tillbehör

såväl som annat material för tillverkning av flygmaskiner, utvidgas till att

avse alla slag av flygmaskiner. Därest läget inom flygindustrin skulle undergå

någon mera väsentlig förändring föreligger givetvis möjlighet att upptaga

tullfrågan till förnyad prövning.

Vidare föreslår kommittén (i sitt betänkande angående tulltaxeförordningen,

8 § 6 mom.) att under kap. 88 införes en anmärkning, enligt vilken

till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier

skall behandlas tillsammans med luftfartygen (förutsatt att de icke ilandföres).

Yttranden

Luftfartsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag om tullfrihet under uttalande

av sin tillfredsställelse med de lättnader för den civila luftfarten

som härigenom kan komma till stånd.

Generaltullstijrelsen ifrågasätter viss jämkning i den av kommittén föreslagna

anmärkningen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager liksom kommittéförslaget

tullfrihet vid båda dessa rubriker.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag om

tullfrihet för luftfartyg föranleder icke någon erinran från min sida; jag

förordar jämväl att i tulltaxan införes den av kommittén föreslagna anmärkningen

med de av generaltullstyrelsen ifrågasatta jämkningarna.

s. 739 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

739

88.03. Delar till luftfartyg

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande tulltaxa är delar till luftfartyg (andra än helikoptrar) i

princip belagda med tull (av varierande storlek), men genom stadganden

om flygindustrirestitution kan idkare av verkstadsrörelse ävensom flygplansägare

i praktiken åtnjuta tullfrihet för delar till sådana luftfartyg som

är tullfria. För vissa trafikföretag med regelbunden trafik tillämpas en förenklad

anordning, i det att tullfrihet medgives enligt en särskild rubrik i

tulltaxan under iakttagande av vissa kontrollföreskrifter. Flygindustrirestitutionen

såväl som den särskilda rubriken för trafikföretag med regelbunden

trafik avser även särskilt nämnda delar (t. ex. motordelar) samt tillbehör

och material.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår med hänsyn till sitt förslag om tullfrihet för alla

luftfartyg att tullfrihet även medgives för delar, tillbehör och material till

luftfartyg. Såvitt angår ej särskilt nämnda delar anses detta böra åstadkommas

genom att tullfrihet stadgas vid förevarande rubrik. Beträffande särskilt

nämnda delar samt tillbehör och material anser kommittén att det

närmast till hands att saväl stadgandena om flygindustrirestitution

som bestämmelserna om import för trafikföretag med regelbunden trafik anpassas

så att de blir tillämpliga oavsett storleken av luftfartygen. Sistnämnda

bestämmelser kan dock icke såsom för närvarande anknytas till någon

särskild rubrik i taxan, utan de bör enligt kommitténs uppfattning upplagas

i tulltaxeförordningen på sätt föreslagits beträffande sammansättningsdelar

för bilar.

Yttrande

Luftfartsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag om tullfrihet för delar,

tillbehör och material för luftfartyg.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik är liksom de föregående upptagen med tullfrihet även i förslaget

till gemensam nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Liksom beträffande kompletta luftfartyg bör på sätt kommittén och utskottet

föreslagit tullfrihet gälla för här avsedda delar till sådana fartyg.

Jag delar vidare kommitténs uppfattning att utvidgningen av tullfriheten

för luftfartyg bör föranleda motsvarande utvidgning av möjligheterna till

tullfrihet för annorstädes i taxan särskilt nämnda delar samt tillbehör och

materiel till luftfartyg. Tullrestitution enligt 3 a § tullrestitutionsförordningen

(flygindustrirestitution) bör sålunda i överensstämmelse med kommitténs

åsikt kunna medgivas oavsett luftfartygens storlek, och detsamma bör

s. 740 Kontrollera mot PDF

740

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

gälla tillämpningen av de särskilda bestämmelserna om tullfrihet vid import

för trafikföretag med regelbunden trafik.

Om storleksgränsen avskaffas i fråga om tullrestitutionen, skulle emellertid

alla flygplansägare bli restitutionsberättigade, vilket skulle kunna

medföra olägenheter för tullverket i form av ökat arbete med bokföringskontroll

o. d. Jag förordar därför att tillämpningen av ifrågavarande restitutionsbestämmelser

begränsas till idkare av verkstadsrörelse. I stället bör

det enklare förfaringssätt som nu gäller för trafikföretag med regelbunden

trafik utvidgas till att avse alla flygplansägare. Förslag till härav betingad

ändring i tullrestitutionsförordningen har utarbetats inom finansdepartementet.

Föreskrifter angående tullfrihet för trafikföretag med regelbunden

trafik, utvidgade på sätt nyss antytts, bör i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag intagas i tulltaxeförordningen; till denna fråga torde jag få

återkomma i annat sammanhang.

88.04. Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 6 kronor per kg för varor av natur-, rayon- eller syntetsilke

och med 8 % av värdet för varor av annat textilmaterial (vid tiden för

tulltaxekommitténs arbete utgick tullen för sistnämnda varor med 35 öre

per kg; ändringen vidtagen genom 1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet, närmast i syfte att undvika

ett negativt tullskydd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av

värdet för dessa artiklar.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag att tullen upptages till 10 % av värdet.

88.05. Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg samt markträningsapparater
Nuvarande

tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga varor drager enligt gällande tulltaxa en tull

av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för dessa varor, enär någon inhemsk tillverkning

icke torde förekomma.

s. 741 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

741

Yttrande

Luftfartsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är upptagen med tullfrihet även i förslaget till gemensam nordisk

tulltaxa.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon

erinran från min sida.

Kap. 89. Fartyg och båtar

89.01—89.03. Fartyg och båtar i allmänhet

Nuvarande tullförhållanden

Fartyg och båtar i allmänhet är tullfria; fartyg av järn med en nettodräktighet

av 40 ton eller därunder (t. ex. mindre bogserbåtar) drager dock en

tull av 10 % av värdet, och »lustfartyg» med vissa i praktiken betydelselösa

undantag en tull av 25 % av värdet; vidare tulltaxeras viss av den till nr

89.03 hänförliga materielen, nämligen mudderverk, sugverk, flodsprutor och

pontonkranar, enligt gällande taxa icke såsom fartyg utan såsom maskiner,

dragande en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet dels för krigsfartyg och fiskefartyg samt

roddbåtar av trä, dels för andra fartyg med en bruttodräktighet av mer än

70 ton, samt en tull av 10 % av väi-det för andra fartyg (d. v. s. fartyg med

en bruttodräktighet av högst 70 ton med nyss angivna undantag).

Vidare föreslår kommittén (i sitt betänkande angående tulltaxeförordningen,

8 § 6 mom.) att under kap. 89 införes en anmärkning, enligt vilken

till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier

skall behandlas tillsammans med fartygen och båtarna (förutsatt

att de icke ilandföres).

Vad angår lustfartyg framhåller kommittén att tullen tillkommit

av statsfinansiella skäl. Tullbeläggningen säges ha föranlett åtskilliga svårigheter

beträffande gränsdragningen mellan olika slag av fartyg, och det

anses icke vara uteslutet att tullen i viss utsträckning kringgås vid förvärv

av fartyg från utlandet. Den nuvarande tullen säges heller icke ha spelat

någon större roll ur statsfinansiell synpunkt, varför kommittén icke anser

det befogat att av denna anledning bibehålla tullen. Med hänsyn till det

höga skydd produktionen åtnjutit anser kommittén det emellertid motiverat

att lämna tillverkningen ett visst tullskydd. Vad beträffar tullens storlek anses

den omständigheten att tillverkningen i avsevärd utsträckning är be
-

s. 742 Kontrollera mot PDF

742

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ställningsarbete, beträffande vilket en nära kontakt mellan varv och beställare

är av stor betydelse, tala för att en relativt låg tull skulle kunna

vara tillfyllest. Utvecklingen säges dock gå mot en ökad serietillverkning.

På grund härav och med hänsyn till att tullen för närvarande är hög finner

kommittén den tullsats om 10 % av värdet som föreslås beträffande

flertalet av trämanufakturindustrins produkter utgöra en lämplig avvägning

av tullskyddet.

Beträffande de övriga fartyg som för närvarande är fullbelagda, d. v. s.

järnfartyg med en nettodräktighet av högst 40 ton,

ifrågasätter kommittén huruvida det finns starkare skäl för tullskydd än

beträffande större fartyg. Tullen har emellertid tillkommit för att icke tillverkarna

av mindre fartyg skulle komma i ett ogynnsamt läge när bestämmelserna

om varvsindustrirestitution infördes och restitutionsmedgivandet

där av praktiska skäl begränsades till fartyg med en bruttodräktighet av 70

ton eller däröver. Med hänsyn härtill och då den nuvarande tullsatsen överensstämmer

med vad som föreslås för maskinindustrins produkter i allmänhet

anser kommittén övervägande skäl tala för att bibehålla oförändrad tull.

Ehuru kommittén således föreslår bibehållande av tullskydd för de grupper

som för närvarande är belagda med tull, finner kommittén den nuvarande

gränsdragningen mellan tullfria och fullbelagda fartyg mindre lämplig.

Kommittén framhåller sålunda att det icke är befogat att anknyta tullpliktigheten

till fartygets art eller användningsområde utan att tullen i sin

egenskap av skyddstull bör avse smärre fartyg som företrädesvis bygges av

mindre varv. Enligt kommitténs uppfattning bör således i princip gälla att

fartyg över en viss storleksgräns är tullfria och under samma gräns belagda

med den föreslagna tullen 10 % av värdet. Härifrån anses sedan undantag

böra göras för sådana kategorier fartyg beträffande vilka detta är särskilt

motiverat. Gränsen mellan de tullbelagda och de tullfria fartygen bör enligt

kommitténs åsikt sammanfalla med den gräns om 70 tons bruttodräktighet

som gäller för möjligheten att erhålla varvsindustrirestitution.

Beträffande fartyg över 70 tons bruttodräktighet finnes enligt kommitténs

uppfattning icke anledning göra några undantag från tullfriheten, vilken

alltså bör gälla även sådana fartyg av denna storlek som enligt hittills tilllämpad

praxis betraktas som lustfartyg.

När det däremot gäller fartyg om högst 70 tons bruttodräktighet anser

kommittén att vissa kategorier bör undantagas från tull. Sålunda finner

kommittén med hänsyn bl. a. till fiskerinäringens intresse icke tillräcklig

anledning frångå den nuvarande tullfriheten för fiskefartyg. I fråga om

roddbåtar av trä finner kommittén likaledes att övervägande skäl talar för

att dylika båtar i likhet med fiskefartyg bibehålies vid nu gällande tullfrihet.

Anledning har icke heller ansetts föreligga att tullbelägga krigsfartyg,

även om storleken skulle understiga 70 tons bruttodräktighet.

Vad särskilt beträffar de till nr 89.03 hänförliga specialfartygen anser

kommittén anledning icke föreligga att behandla dem annorlunda än fartyg

i allmänhet. Härigenom skulle bl. a. ske den ändringen att mudderverk, sug
-

s. 743 Kontrollera mot PDF

743

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

verk, flodsprutor och pontonkranar blir utan tullskydd när bruttodräktigheten

överstiger 70 ton, vilket i regel säges vara fallet med mudderverk och

sugverk, ofta med pontonkranar och stundom med flodsprutor. Enligt kommitténs

uppfattning bör detta icke föranleda några betänkligheter i betraktande

bl. a. av att tullrestitutionsbestämmelserna torde kunna förutsättas

erhålla sådan tolkning att varvsindustrirestitution kan medges vid byggande

av dylika större specialfartyg (i fråga om mudderverk framgår detta

redan av författningens ordalydelse).

Yttranden

Träindustrins branschorganisation framhåller beträffande båtar av trä

att den svenska småvarvsindustrin är särpräglad och står mycket nära hantverket.

På grund av att nästan varje svensk beställning endast avser ett

exemplar anses standardiseringen av båtar ha fördröjts, dock i mindre mån

beträffande utombordsmotorbåtar, roddbåtar och jollar. På grund härav

säges ej heller rationaliseringen av tillverkningen ha kunnat komma så långt

som vid framställningen av standardartiklar, ehuru man numera eftersträvar

största möjliga elementstandardisering. Organisationen anför vidare att

arbetskostnaden i t. ex. Västtyskland för närvarande är hälften av den

svenska, varför självkostnaden där blir över 20 % lägre. Man anser därför

att den föreslagna tullsänkningen är för stor och yrkar i första hand att

nu gällande tull bibehålies. I andra hand yrkas att en eventuell tullsänkning

sker successivt under en övergångsperiod på fem år. — Liknande synpunkter

anföres av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.

Sjöfartsstyrelsen framhåller beträffande de till nr 89.03 hänförliga specialfartygen

att dessa ej är i behov av mätbrev och att tolkningen av mätningsbestämmelserna

på grund av konstruktionernas egenart ofta bleve

mycket vansklig. Enligt sjöfartsstyrelsens mening bör därför ett behov av

mätning av ifrågavarande fartyg om möjligt icke framtvingas. Styrelsen anser

frågan böra lösas genom att hela positionen blir tullfri och varvsrestitutionsbestämmelserna

utformas i enlighet härmed. — Liknande synpunkter

framföres av Sveriges redareförening.

Generaltullstyrelsen ifrågasätter viss jämkning i den av kommittén föreslagna

anmärkningen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för alla fartyg och båtar med undantag av

lustfartyg, för vilka föreslås en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till de skiljaktigheter som föreligger mellan tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets förslag vill jag, i avvaktan på prövning av

frågan om en nordisk marknad, förorda bibehållande i huvudsak av nuvarande

anordning med tullbeläggning av dels smärre järnfartyg, dels lustfartyg.

s. 744 Kontrollera mot PDF

744

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I fråga om den förstnämnda kategorin förordar jag i enlighet med kommitténs

förslag att tullen upptages till 10 % av värdet och att storleksgränsen

bestämmes till 70 tons bruttodräktighet.

Vad angår lustfartyg finner jag icke skäl frångå tulltaxekommitténs och

nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tullsats av 10 % av värdet;

det torde kunna förutsättas att såsom lustfartyg icke klassificeras fartyg

med en bruttodräktighet av mer än 70 ton.

Ehuru den nuvarande kategoriindelningen sålunda i huvudsak skulle bibehållas,

anser jag i likhet med tulltaxekommittén, vars förslag i detta hänseende

är av samma innebörd som nordiska utskottets, att krigsfartyg och

fiskefartyg bör upptagas med tullfrihet oavsett storlek och material. Vidare

finner jag övervägande skäl tala för att, i enlighet med nordiska utskottets

förslag och under remissbehandlingen framförda yrkanden, medgiva

tullfrihet jämväl för alla till nr 89.03 hänförliga fartyg. Jag förutsätter härvid

att varvsindustrirestitution kommer att medgivas i fråga om dylika fartyg

(i den mån icke den för sådan restitution gällande storleksgränsen utgör

hinder därför).

Jag biträder med av generaltullstyrelsen ifrågasatt jämkning tulltaxekommitténs

förslag om införande av en anmärkning rörande tullbehandlingen

av tillbehör och inventarier till fartyg.

89.04. Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas

Nuvarande tullförhållanden

För här avsedda fartyg och båtar gäller samma bestämmelser som för

de i nr 89.01—89.03 upptagna.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att en anledning att icke utan vidare medgiva tullfrihet

för här avsedda fartyg skulle kunna vara, att användbara motorer

eller andra delar, som tillvaratages vid upphuggningen, skulle kunna inkomma

i landet med kringgående av den eljest för dylika artiklar föreskrivna

tullen. Kommittén anser det dock föga troligt att en dylik import skulle

kunna förorsaka den inhemska industrin nämnvärd olägenhet. Enligt kommitténs

uppfattning bör tullfrihet utan särskilda villkor i berörda hänseende

kunna medges vid här ifrågavarande rubrik; skulle det visa sig att ett sådant

medgivande utnyttjas på sätt som leder till förfång för det inhemska

näringslivet anser kommittén emellertid att frågan bör tagas under förnyad

prövning.

Yttrande

Skånes handelskammare framhåller att nuvarande bestämmelser medfört

att svenska företag, som inköpt fartyg för nedskrotning, i vissa fall kommit

i sämre läge än sina utländska konkurrenter till följd av den tull de fått

erlägga för fartygsinventarierna.

s. 745 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

745

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén att denna rubrik upptages

med tullfrihet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

89.05. Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöjningsbojar och andra

bojar samt sjömärken

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedd materiel är enligt gällande taxa belagd med tull av varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för dessa varor under framhållande bl. a.

av att nämnvärd utländsk konkurrens icke torde förekomma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa är dessa varor upptagna

med tullfrihet.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets samstämmiga förslag förordar

jag tullfrihet vid denna rubrik.

s. 746 Kontrollera mot PDF

746

Kungl. Mcij:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument

samt apparater för upptagning eller återgivning av ljud

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och

kirurgiska instrument och apparater

Allmänna synpunkter

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att instrument och andra i detta kapitel upptagna

varor i allmänhet utgör produkter av verkstadsindustrin och i regel närmast

torde vara att jämställa med maskiner och apparater. De allmänna synpunkter

som från kommitténs sida anförts beträffande tullen på sistnämnda produkter

(se närmast allmänna avsnittet under kap. 84) får därför i huvudsak

anses äga tillämpning jämväl beträffande förevarande kapitel. En gränsdragning

mellan å ena sidan instrument samt å andra sidan maskiner och

apparater är för övrigt, understryker kommittén, även rent tekniskt synnerligen

vansklig, och Brysselnomenldaturens fördelning av olika artiklar

på dessa båda kategorier har med nödvändighet måst bli i viss mån godtycklig.

Detta gäller i många fall även gränsdragningen mellan de olika

positionerna inom instrumentgruppen. Kommittén finner av här anförda

skäl lämpligt att man, i den mån icke särskilda skäl talar för tullfrihet eller

eljest avvikande behandling, liksom beträffande maskiner och apparater i

allmänhet inriktar sig på en standardtullsats av 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa omfattar samtliga till detta kapitel

hänförliga varuslag, och tullsatsen 10 % av värdet är även i detta

förslag att anse som en standardtullsats på området, dock med undantag

för optiska instrument, för vilka samarbetsutskottet i regel föreslår en tull

av 8 % av värdet.

s. 747 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

747

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén och nordiska utskottet förordar jag att

samma standardtullsats tillämpas inom detta kapitel som för maskiner och

apparater eller 10 % av värdet. Vissa avvikelser från denna tullsats synes

emellertid påkallade. Jag återkommer härtill vid de särskilda rubrikerna.

90.01. Linser, prismor och andra optiska artiklar, oinfattade

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande artiklar av glas (inkl. kvartsglas) är för närvarande tullfria.

Artiklar av konstplast belägges däremot med den för konstplastartiklar i

allmänhet föreskrivna tullen (15 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag. En viss skillnad föreligger

visserligen mellan artiklar tillverkade av glas eller konstplast, nämligen

att plastråvaran är tullbelagd under det att glasråvaran är fri från

tull. Med hänsyn bl. a. till att den optiska bearbetningen framstår såsom

det väsentliga, anser kommittén emellertid någon differentiering av tullen

på färdigfabrikaten icke vara erforderlig.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för samtliga

hithörande artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

90.02. Linser, prismor och andra optiska artiklar, infattade

Nuvarande tullförhållanden

Sökare till kameror drager en tull av 2 kronor per kg. För andra delar

till kameror utgår tullen med 10 % av värdet eller 1 krona per kg, beroende

på om artiklarna väger högst 3 kg eller mer än 3 kg per styck. Övriga

här avsedda artiklar är belagda med en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén upptager i sitt taxeförslag en tull av 5 % av värdet för kameraobjektiv

med en vikt av mer än 3 kg per styck ävensom sökare till

kameror samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag; till stöd härför

anföres följande.

Till denna rubrik hänförliga artiklar utgör delar eller tillbehör till olika

slag av optiska instrument (apparater), beträffande vilka i det följande vanligen

föreslås standardtullsatsen 10 % av värdet men i vissa fall tullfrihet

s. 748 Kontrollera mot PDF

748

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

eller lägre tull. I princip vore det måhända riktigast att här åsyftade artiklar

behandlades på samma sätt som motsvarande instrument. Då det kan

erbjuda svårigheter att vid tullbehandlingen avgöra, för vilket slag av instrument

hithörande delar och tillbehör är avsedda, är emellertid denna

princip knappast genomförbar i praktiken. I fråga om objektiv och sökare

till kameror torde dock en särbehandling vara möjlig. Därest anledning

icke skulle anses föreligga att bibehålla tull på kameror (se nr 90.07—90.08),

bör därför tullfrihet kunna medgivas för objektiv och sökare, och en sådan

åtgärd framstår i dylikt fall såsom direkt motiverad, enär den på importerad

optik byggande svenska kameratillverkningen eljest skulle få ett stort negativt

tullskydd. Vid de tullsatser på kameror som av kommittén upptagits

under nr 90.07—90.08 bör däremot för hit hänförliga artiklar icke göras

annan avvikelse från standardtullsatsen än att med hänsyn till föreliggande

GATT-bindning kameraobjektiv med en vikt av mer än 3 kg per styck

ävensom sökare bör upptagas med allenast 5 % tull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 8 % av

värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad och med hänsyn

jämväl till den ståndpunkt jag intager beträffande tullen på kameror

(nr 90.07—90.08) förordar jag att tullsatserna upptages i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag.

90.03—90.04. Infattningar till glasögon ävensom kompletta glasögon (inkl.

skyddsglasögon)

Nuvarande tullförhållanden

Solglasögon med »glas» av konstplast drager en tull av 15 % av värdet;

för övriga här avsedda artiklar utgår tullen med 2 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall varorna draga en tull av 8 % av värdet.

Kommittén framhåller att glasögoninfattningar för närvarande är praktiskt

laget tullfria. En tillämpning av exempelvis normaltullsatsen (12 %) eller

den för plast varor i allmänhet föreslagna tullsatsen (13 %) skulle således

innebära en mycket betydande höjning av tullen. Även om visst fog kan

finnas för uppfattningen att tillverkningen bör erhålla samma tullskydd

som konstplastindustrin i allmänhet, har man enligt kommitténs uppfattning

anledning ställa sig tveksam till en sådan tullhöjning, i synnerhet som

den inhemska produktionen täcker endast en mindre del av förbrukningen

och behovet även i fortsättningen till övervägande del torde få tillgodoses

genom import. Enligt kommitténs uppfattning utgör en tull av föreslagen

storlek en lämplig avvägning av tullskyddet vid här ifrågavarande rubriker.

s. 749 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

749

Yttranden

Sveriges grossistförbund motsätter sig bestämt kommitténs förslag i vad

avser infattningar till glasögon och påyrkar tullfrihet för denna artikel. Enligt

förbundets uppfattning kan det icke vara riktigt att fördyra hela konsumtionen

av en sådan nödvändighetsartikel av medicinsk karaktär genom

tullskydd för en obetydlig inhemsk tillverkning, motsvarande högst ett par

procent av importen.

Special-optikernas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation överlämnade skrivelsen under åberopande av liknande

synpunkter tullfrihet för båda dessa rubriker.

Skandinaviska glasögonfabriken plast optik AB påyrkar en tull av minst

8 % för såväl glasögonbågar som färdiga glasögon.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 8 % av värdet

vid båda rubrikerna.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

90.05. Kikare

Nuvarande tullförhållanden

Vanliga kikare är tullfria (vid tiden för kommitténs arbete utgick tull

med 2 kronor per kg; ändringen har vidtagits i anledning av GATT-förhandlingarna

år 1956); batteri- eller observationskikare på stativ drager en

tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande bl. a. av att förutsättningar

icke torde vara för handen för en svensk kikarproduktion som i prishänseende

skulle kunna upptaga tävlan med de dominerande utländska

fabrikanterna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa har tullfrihet föreslagits

vid denna rubrik.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag tullfrihet för detta varuslag.

90.06. Astronomiska instrument

Nuvarande tullförhållanden

Instrument av detta slag drager enligt gällande taxa en tull av 10 % av

värdet.

s. 750 Kontrollera mot PDF

750

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande bl. a. av att instrumenten

till alldeles övervägande del torde vara avsedda för vetenskapligt

ändamål.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager likaledes denna rubrik

med tullfrihet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

90.07—90.08. Kameror, kinoprojektorer m. fl. apparater

Nuvarande tullförhållanden

För kameror utgår tullen med 1 krona per kg, om vikten överstiger 3 kg

per styck, och med 10 % av värdet om artiklarna har mindre vikt. Kassetter,

sökare, slutare och bländare samt delar därtill drager en tull av 2 kronor

per kg. För blixtljusapparater utgår tullen i regel med 10 % av värdet.

Ljudupptagningsapparater, kinoprojektorer och tontillsatser är belagda

med en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén har i sitt taxeförslag upptagit en tull av 5 % av värdet för

kameror vägande mer än 3 kg per styck ävensom kassetter, sökare, slutare

och bländare till kameror samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Beträffande kameror och delar därtill framhåller kommittén att endast

en relativt ringa inhemsk tillverkning förekommer. Hinder anses därför

icke möta att ur skyddssynpunkt lämna varorna utan tull, men kommittén

har i sitt tulltaxeförslag upptagit de tullsatser, som ansetts böra ifrågakomma,

därest det skulle befinnas lämpligt att bibehålla en viss finanstull på

dessa artiklar.

Vad beträffar projektionsapparater och andra hithörande artiklar, vilka

är föremål för inhemsk tillverkning, föreslår kommittén standardtullsatsen

med avvisande av framställt yrkande om högre tull.

Ledamoten Westerlind anser att kommittén borde ha upptagit kameror

och delar därtill som tullfria tillika med en anmärkning att nuvarande

tull endast har fiskala funktioner.

Yttranden

Sveriges grossistförbund avstyrker tullbeläggning av artiklar hänförliga

till nr 90.07 (stillbildskameror). Förbundet framhåller att nuvarande tullar

har tillkommit under en tid, då kameror var att anse såsom mera umbärliga

artiklar. Under de senaste årtiondena har emellertid fotografin utvecklats

s. 751 Kontrollera mot PDF

751

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

mycket snabbt, och i samband därmed har fotografiska artiklar kommit

att i ökad omfattning användas för vetenskapliga och tekniska ändamål,

inom försvarsmakten, vid undervisningsanstalter m. fl. betydelsefulla områden.

I detta sammanhang erinras om att utvecklingen på kameraområdet

medfört, att samma kamera i dag väl lämpar sig såväl för yrkesmässig som

för mera hobbybetonad användning. — Sveriges köpmannaförbund och Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation anför i huvudsak enahanda

synpunkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en lullsats av 8 % av värdet vid

båda dessa rubriker.

Departementschefen

Tullarna vid dessa nummer har beträffande flertalet artiklar karaktär

av finanstullar. I den mån så är fallet förordar jag, i överensstämmelse med

principen att icke i detta sammanhang företaga någon omprövning av finanstullarna,

de tullsatser som upptagits i kommitténs förslag. Beträffande

artiklar för vilka tullen har karaktär av skyddstull finner jag, i avvaktan

på prövning av frågan om en nordisk marknad, icke heller anledning

frångå kommittéförslaget. Nämnas må att detta i anledning av ändring i

Brysselnomenklaturen kompletterats med en särskild underrubrik för blixtljusapparater.

‘.*0.09—90.10. Stillbildsprojektorer, förstoringsapparater, utrustning för fotolaboratorier

m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Instrument och apparater är belagda med 10 % värdetull. För andra

här avsedda artiklar utgår i regel vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet för

dessa rubriker.

Yttranden

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för artiklar

hänförliga till nr 90.09 (jfr nr 84.45).

Sveriges köpmannaförbund påyrkar tullfrihet under åberopande av att

endast en mycket ringa del av varorna tillverkas inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom vid föregående rubriker föreslår utskottet en tull av 8 % för

rubrikerna i deras helhet.

s. 752 Kontrollera mot PDF

752

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad och med hänvisning

i tillämpliga delar till vad jag anfört under föregående rubrikgrupp

förordar jag tulltaxekommitténs förslag.

90.11. Elektron- och protonmikroskop m. fl. instrument

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda instrument är enligt gällande tulltaxa belagda med en tull av

10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under erinran om sitt förslag av enahanda

innebörd i fråga om astronomiska instrument.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet vid

denna rubrik.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag ger mig icke anledning

till någon erinran.

90.12. Andra mikroskop

Nuvarande tullförhållanden

Dessa instrument är enligt gällande taxa belagda med en tull av 10 % av

värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser skäl tala för att bibehålla den nuvarande mot standardtullen

svarande tullsatsen 10 % av värdet; det framhålles att enligt tulltaxeförordningen

tullfrihet under vissa förutsättningar kan erhållas för instrument

för vetenskapligt bruk.

Yttrande

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola framhåller

i den av universitetskanslersämbetet överlämnade skrivelsen att någon

större tillverkning av mikroskop för vetenskapligt bruk icke förekommer

i Sverige. Visserligen användes ljusmikroskop även på industrilaboratorier,

framhåller fakulteten vidare, men de har där icke enbart praktisk

betydelse. Fakulteten säger sig ha beaktat att tullfrihet i enskilda fall kan

medgivas efter ansökan, men den generella tullbeläggningen anses medföra

att instrumenten icke lagerföres av importfirmorna och leveranserna sålunda

fördröjes. Fakulteten hemställer därför att tullfrihet stadgas för ifrågavarande

instrument.

s. 753 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

753

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 8 % av värdet

för hithörande instrument.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad finner jag

icke skäl frångå tulltaxekommitténs förslag att bibehålla tullen vid 10 %

av värdet.

90.13. Andra optiska instrument och apparater (inkl. strålkastare)

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar drager i regel en tull av 10 % av värdet, men

vissa undantag förekommer, däribland strålkastare, som är belagda med en

tull av 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom för de flesta andra optiska instrument en tull av

8 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag förordar jag, i avvaktan på

prövning av frågan om en nordisk marknad, att tullen upptages till 10 %

av värdet.

90.14. Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager enligt gällande taxa en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser anledning icke föreligga att avvika från standardtullsatsen

10 % av värdet men framhåller att enligt tulltaxeförordningen tullfrihet

under vissa omständigheter kan erhållas för instrument med vetenskaplig

användning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik är i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa uppförd med

tullfrihet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning av frågan

om eu nordisk marknad.

48 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 754 Kontrollera mot PDF

754

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

90.15. Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 1 krona per kg för balansvågar och med 10 % av värdet

för andra vågar.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tull utgå med 10 % av värdet för rubriken

i dess helhet.

Yttrande

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola föreslår

i den av universitetskanslersämbetet överlämnade skrivelsen att tullfrihet

stadgas för vågar känsliga för 0,001 g eller mindre och anför samma

motivering härför som refererats under nr 90.12.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptagen med tullfrihet.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes, med hänsyn bl. a. till föreliggande möjligheter

att erhålla tullfrihet för artiklar för vetenskapligt bruk, icke anledning

att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs förslag.

90.16. Ritinstrument, räkneinstrument, skjutmått, tolkar o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 10 % av värdet för här avsedda artiklar med vissa

undantag, exempelvis ritbestick (2 kronor per kg), linjaler (ej precisionsgraderade),

mallar o. d. (15 % av värdet eller vikttullar av varierande

storlek).

Tulltaxekommittén

Kommittén anser med hänsyn bl. a. till de praktiska olägenheterna av en

uppsplittring av rubriken att övervägande skäl talar för att standardtullsatsen

10 % av värdet tillämpas för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Sveriges verktggsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet vid denna

rubrik (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet

för hela rubriken.

s. 755 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

755

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

90.17—90.18. Medicinska och kirurgiska instrument, apparater för mekanoterapi

m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 20—75 öre per kg för tänger och med 1 krona 20 öre

per kg för gasmasker; flertalet övriga artiklar är belagda med en tull av

10 % av värdet.

T ulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke anledning

standardtullsatsen 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även det nordiska utskottet föreslår en tull av 10 % vid

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon

erinran från min sida.

att avvika från

dessa rubriker.

90.19. Ortopediska artiklar, hörapparater för lomhörda m. fl. varuslag

Nuvarande tullförhållanden

Hörapparater är belagda med en tull av 10 % av värdet. Emaljögon samt

konstgjorda tänder av glas eller porslinsmassa är tullfria. För konstgjorda

tänder och ögon av konstplast utgår tullen med 15 % av värdet. I övrigt

kan en mångfald olika tullsatser ifrågakomma.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet under framhållande

av att den inhemska tillverkningen i den mån sådan förekommer icke

torde vara beroende av tullskydd.

Yttranden

Medicinalstyrelsen finner kommitténs förslag synnerligen välmotiverat.

Sveriges mekanförbund hemställer att tullen för hörapparater bibehålies

vid 10 % av värdet. Förbundet framhåller att en svensk tillverkning av hörapparater

startade år 1953 och att denna tillverkning förutsätter ett oavbrutet

forskningsarbete. Stora ekonomiska uppoffringar säges därför icke kunna

undvikas, och ett slopande av den nuvarande tullen skulle enligt förbundets

mening innebära ett direkt slag mot denna tillverkning. Enligt tulltaxekommitténs

förslag skall den svenske lillverkaren dessutom betala tull med

s. 756 Kontrollera mot PDF

756

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

10—15 % för import av vitala komponenter, såsom mikrofoner, transistorer,

motstånd och kondensatorer. Förbundet anför vidare.

En svensk hörapparatindustri torde ha en viktig funktion att fylla och

den borde beredas tillfälle att konkurrera på den svenska marknaden under

samma förutsättningar som utländska fabrikanter. Hörselvården kan utnyttja

den svenska industrin på detta område för service i detta ords vidaste

bemärkelse. Erforderliga reservdelar kunna lätt erhållas. En svensk

tillverkning innebär dessutom, att nödvändig hållhake erhålles på utländska

företag i fråga om pris och kvalitet, och vikten härav är uppenbar, då hörselvården

i Sverige utbygges i stegrad takt med därav följande ökad efterfrågan

på hörapparater.

Hörselfrämjandets riksförbund framhåller i den av Stockholms handelskammare

överlämnade skrivelsen att en försämring av den svenska hörapparatindustrins

villkor skulle lämna konkurrensen mera fri för mindre nogräknade

svenska importörer av utländska fabrikat. Förbundet understryker

vidare att en inhemsk hörapparattillverkning är av betydelse ur medicinska

och liknande synpunkter. Det samarbete, som hittills ägt rum mellan den

inhemska medicinska forskningen och den svenska industrin och som man

under förutsättning att industrins betingelser icke försämras även räknar

med skall fortsätta, säges för de hörselskadade vara av utomordentlig vikt

såväl allmänt sett som då det gäller uppbyggandet av en allsidig och ur

olika synpunkter förstklassig service.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för hörapparater och delar

därtill samt tullfrihet för rubriken i övrigt.

Departementschefen

I fråga om hörapparater och delar därtill förordar jag i enlighet med

samarbetsutskottets förslag att varan åsättes en tull av 5 % av värdet. Mot

kommitténs och utskottets samstämmiga förslag om tullfrihet för övriga

hithörande artiklar har jag icke någon erinran.

90.20. Röntgenapparater (även för fotografering)

Nuvarande tullförhållanden

Röntgenrör och delar därtill är tullfria; för övriga hit hänförliga artiklar

utgår tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär ett bibehållande av varornas nuvarande tullbehandling.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa överensstämmer vid denna rubrik

med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

s. 757 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

757

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

90.21—90.22. Instrument för demonstrationsändamål, maskiner för materialprovning
Nuvarande

tullförhållanden

Här avsedda instrument, maskiner och apparater drager en tull av 10 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för instrument m. m. för demonstrationsändamål

(nr 90.21) och en tull av 10 % av värdet för maskiner och apparater

för materialprovning (nr 90.22).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer i fråga om båda

rubrikerna med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag ger icke anledning till

erinran från min sida.

90.23. Areometrar, termometrar, barometrar m. fl. instrument

Nuvarande tullförhållanden

För termometrar utgår tullen med 8 % av värdet (vid tiden för kommitténs

arbete utgjorde tullen 1 krona per kg; ändringen har vidtagits genom

1955 års beslut om särskild tullavgift). Barometrar är belagda med en tull

av 1 krona per kg och övriga här avsedda instrument med en tull av 10 %

av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för termometrar och tullfrihet

för rubriken i övrigt. Vad beträffar termometrar framhåller kommittén

att inom landet förekommer en icke obetydlig tillverkning, vilken har

ett betydande beredskapsintresse, men att ett ur beredskapssynpunkt eventuellt

erforderligt ytterligare stöd bör lämnas i annan form än genom tull.

I fråga om övriga hit hänförliga instrument förekommer endast obetydlig

tillverkning inom landet.

Yttrande

Kommerskollegium ifrågasätter huruvida icke värdetullen för febertermometrar

borde ersättas med en stycketull.

s. 758 Kontrollera mot PDF

758

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager rubriken i dess helhet

med en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till den nordiska samordningen kan jag icke biträda förslaget

att avskaffa tullen för vissa instrument utan förordar att rubriken i sin

helhet upptages med en tull av 10 % av värdet.

90.24. Manometrar, termostater, nivåmätare m. fl. instrument

90.25. Polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar m. fl. instrument

90.27. Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar m. fl. instrument

Nuvarande tullförhållanden

Manometrar och vakuummetrar drager en tull av 2 kronor per kg; för

övriga här avsedda artiklar utgår tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet

för samtliga dessa rubriker.

yttrande

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för de till nr

90.27 hänförliga instrumenten (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet vid nr 90.24 och 90.27 samt

tullfrihet vid nr 90.25.

Departementschefen

I fråga om varor hänförliga till nr 90.24 och 90.27 finner jag icke anledning

frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag; beträffande varor hänförliga till nr 90.25 förordar jag att tullen

i enlighet med kommitténs förslag bibehålies vid 10 % av värdet i avvaktan

på prövning av frågan om en nordisk marknad.

90.26. Gas-, vätske- och elektricitetsmätare

Nuvarande tullförhållanden

Gasmätare vägande högst 100 kg per styck drager en tull av 50 öre per kg

och andra gasmätare en tull av 10 % av värdet. För vattenmätare utgår

tullen med 50 öre eller 1 krona per kg. Elektricitetsmätare är belagda med

en tull av 10 % av värdet dock minst 2 kronor 50 öre per styck.

s. 759 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

759

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke anledning att avvika från standardtullsatsen 10 %

av värdet beträffande vare sig gas-, vätske- eller elektricitetsmätare och anser

det heller icke motiverat att bibehålla den i nuvarande prisläge betydelselösa

minimitullsatsen för sistnämnda varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess

helhet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag en tullsats av 10 % av värdet.

90.28. Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Ekolod för däckade fiskefartyg är tullfria. Instrument för mätning avelektriska

storheter drager en tull av 12 % (vid tiden för kommitténs arbete

utgick tullen med 15 %; ändringen har vidtagits i samband med GATTförhandlingar

åren 1955 och 1956). För övriga här avsedda instrument

utgår tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att den nu gällande tullfriheten för ekolod bibehålies

och utvidgas till att gälla oavsett för vilket slag av fartyg de är avsedda;

beträffande övriga instrument anser kommittén icke tillräcklig anledning

föreligga att avvika från standardtullsatsen 10 % av värdet.

yttranden

Cewe mätinstrument AB hemställer om en tullsats av 20 % av värdet.

Bolaget framhåller att kalkylen för tillverkningen under de närmaste åren

måste belastas med rätt väsentliga startkostnader och att tillverkningen

fordrar en viss stabiliseringstid för att nå upp till ur kostnadssynpunkt tillräckligt

stora serier. En inhemsk tillverkning av elektriska mätinstrument

säges icke blott ha en prisreglerande betydelse utan även få betraktas som

värdefull ur beredskapssynpunkt. Inom landet förekommande tillverkning

av elektriska mätinstrument för militärt ändamål säges sålunda vara helt

beroende av leveranser av detaljer och halvfabrikat från bolaget.

Sveriges mekanförbnnd anför i huvudsak samma synpunkter och yrkar

att tullen fastställes till 20 % och under inga omständigheter sättes under

15 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av

värdet för rubriken i dess helhet.

s. 760 Kontrollera mot PDF

760

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I fråga om ekolod biträder jag tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på

prövning av frågan om en nordisk marknad; beträffande övriga varuslag

finner jag icke skäl frångå kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

90.29. Delar och tillbehör till artiklar hänförliga till nr 90.23, 90.24 eller

90.26—90.28

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet här avsedda varor är belagda med en tull av 10 % av värdet,

men även andra tullsatser kan ifrågakomma.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet

för dessa artiklar.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

Kap. 91. Ur

91.01. Fickur, armbandsur och liknande ur

Nuvarande tullförhållanden

Ur med boett av guld eller platina drager en tull av 6 kronor per styck

och ur med boett av annat ämne en tull av 1 krona per styck.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att tillverkning av ur av här ifrågavarande slag

icke förekommer inom landet, varför det ur skyddssynpunkt icke föreligger

anledning att bibehålla tullen på sådana ur. Därest ett uttagande av tull av

fiskala skäl skulle befinnas lämpligt anser kommittén det icke möta något

hinder ur näringspolitisk synpunkt att åsätta varorna en tull av 10 % av

värdet. Kommittén inskränker sig till att i förslaget redovisa de nuvarande

tullsatserna.

Ledamoten Westerlind anför i en reservation följande.

Tullarna på urmakeriområdet har i allmänhet en annan karaktär än av

skyddstullar. Tillverkning av exempelvis fickur, armbandsur och liknande

ur förekommer icke inom landet. Ur skyddssynpunkt föreligger i sådana

fall, såsom majoriteten också framhåller, ingen anledning att bibehålla

tullen. Majoriteten har emellertid inskränkt sig till att i texten framhålla

s. 761 Kontrollera mot PDF

761

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

detta, medan i själva förslaget till tulltaxa angivits antingen nu utgående tull

eller också en tullsats som kommittén ansett vara lämplig såsom finanstull.

Med mitt sätt att se borde kommittén i sitt skyddstullsystem uppföra vederbörande

positioner såsom tullfria tillika med en anmärkning, att nuvarande

tull endast har fiskala funktioner. Sedan blir det statsmakternas sak att pröva

frågan om den framtida finanstullen. Det är risk för att motsättningen

mellan finanstullar och skyddstullar icke röner behörig uppmärksamhet vid

tullfrågans fortsatta behandling, om man följer majoritetens redovisning av

tullsatserna för urpositionerna i kommitténs förslag till tulltaxa.

Yttranden

Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks-

och småindustriorganisation påyrkar tullfrihet vid denna rubrik.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för rubriken

i dess helhet.

Departementschefen

Jag har tidigare givit uttryck för uppfattningen att man icke i detta sammanhang

bör företaga någon allmän omprövning av gällande finanstullar.

Med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla en såvitt möjligt enhetlig

värdetullsats för ur förordar jag — även om detta i regel innebär en viss

höjning — att de nuvarande stycketullarna utbytes mot en tull av 5 %

av värdet, eller samma tullsats som kommittén i sitt förslag upptagit för

andra ur som icke är föremål för inhemsk tillverkning.

91.02—91.03. Väggur med fickursverk, ur till instrumentbräden o. d.

Nuvarande tullförhållanden

För ur med foder av porslin e. d. utgår tullen med 5 kronor per kg och

för ur med foder av annat ämne med 1 krona 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke tillräckliga skäl föreligga att bibehålla en skyddstull

för dessa varor, av vilka behovet även i händelse av tullskydd måste

förutsättas komma att i helt dominerande utsträckning tillgodoses genom

import. Därest ett bibehållande av tullen skulle anses motiverat av fiskala

skäl, är enligt kommitténs uppfattning en övergång till värdetull lämplig,

och kommittén har med hänsyn till denna möjlighet i förslaget upptagit

eu tullsats av 5 % av värdet.

Ledamoten Westerlind hänvisar till sin reservation under nr 91.01.

Yttranden

Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks-

och småindustriorganisation påyrkar tullfrihet för här avsedda artiklar.

s. 762 Kontrollera mot PDF

762

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet även vid dessa

rubriker.

Departementschefen

I överensstämmelse med den ståndpunkt jag intagit beträffande fickoch

armbandsur (nr 91.01) förordar jag den av tulltaxekommittén angivna

tullsatsen 5 % av värdet.

91.04. Andra ur

Nuvarande tullförhållanden

Ur med foder av porslin e. d. är belagda med en tull av 5 kronor per kg

och ur med foder av annat ämne med en tull av 1 krona 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Ehuru kommittén beträffande instrument av närmast jämförbart slag i

allmänhet föreslagit tillämpning av en standardtullsats av 10 % av värdet,

anser den med hänsyn till konkurrensförhållandena icke tillräckliga skäl

föreligga att här avvika från normaltullsatsen 13 % av värdet. Härifrån undantages

dock väckarur och skeppskronometrar, vilka artiklar icke är föremål

för inhemsk produktion; för dessa upptages liksom vid de föregående

rubrikerna en tullsats av 5 % av värdet, för den händelse en viss tullbeskattning

av fiskala skäl skulle befinnas lämplig.

Ledamoten Westerlind anför i en reservation följande.

Väckarur och skeppskronometrar har naturen av nödvändighetsartiklar.

Även kommittémajoriteten synes ha tagit hänsyn härtill och föreslagit en

lägre tullsats, nämligen 5 %, för väckarur och skeppskronometrar, medan

man för positionen i övrigt föreslagit 13 %. Majoriteten framhåller vidare

uttryckligen, att en tullbeläggning i skyddssyfte icke är motiverad för väckarur

och skeppskronometrar. Likväl har majoriteten för nu berörda slag

av ur i taxeförslaget upptagit en tullsats av 5 % av värdet »för den händelse

en viss tullbeskattning av fiskala skäl skulle befinnas lämplig». Emellertid

kan jag icke se något som helst skäl för att kommittén under sin bedömning

av skyddstullbehovet plötsligt skall slå ned på en enstaka vara och ge statsmakterna

en anvisning om att det här skulle vara möjligt att pålägga en

finanstull av en viss, preciserad storlek. I enlighet med vad jag nu anfört får

jag därför yrka på att väckarur och skeppskronometrar i tulltaxan upptages

som tullfria.

Yttranden

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för väckarur och skeppskronometrar

samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag. Till stöd för

sistnämnda yrkande framhålles bl. a. att värdetullen innebär en höjning,

som blir särskilt kännbar för de bättre och dyrare kvaliteterna. Vidare

framhålles att kommittén vid nr 91.05 och 91.06 föreslagit en tull av 10 %

av värdet, oaktat normaltullsatsen vid dessa rubriker är högre än för de

s. 763 Kontrollera mot PDF

763

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nu ifrågavarande uren. — Enahanda yrkande framställes i fråga om väckarur

och skeppskronometrar av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

och i fråga om övriga varuslag av Sveriges köpmannaförbund.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för väckarur och skeppskronometrar samt en

tull av 13 % av värdet för rubriken i övrigt.

Departementschefen

För väckarur och skeppskronometrar förordar jag liksom beträffande

förut behandlade slag av ur den av kommittén här angivna tullen 5 % av

värdet; vad angår skeppskronometrar vill jag erinra om de möjligheter

som föreligger att erhålla befrielse från tullen enligt gällande bestämmelser

om varvsindustrirestitution.

I fråga om övriga hithörande slag av ur har tullen mera karaktär av

skyddstull; beträffande dessa ur finner jag icke anledning frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tull av

13 % av värdet.

91.05—91.06. Tidkontrollur och liknande apparater; tidströmställare och

andra tidutlösare

Nuvarande tullförhållanden

Icke elektriska tidkontrollur och tidstämpelur drager en tull av 1 krona

50 öre per kg och övriga här avsedda artiklar en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga varuslag under

framhållande av att ifrågavarande tillverkning i tullhänseende bör likställas

med instrumentfabrikation i allmänhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % vid

dessa rubriker.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

91.07. Verk till fick- eller armbandsur

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda urverk drager enligt gällande taxa en tull av 1 krona per

styck.

s. 764 Kontrollera mot PDF

764

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att tillverkning av hithörande urverk icke förekommer

inom landet och att det därför ur skyddssynpunkt icke föreligger

anledning att tullbelägga varorna. Därest nuvarande tullar skulle bibehållas

för motsvarande kompletta ur (nr 91.01), anser kommittén emellertid att

även urverken bör tullbeläggas efter oförändrade grunder. Skulle däremot

värdetull införas för de kompletta uren bör enligt kommitténs åsikt samma

tullsats åsättas urverken.

1 ttranden

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet vid denna rubrik.

Sveriges urmakareförbund framhåller i den av Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation överlämnade skrivelsen att urverk bör tullbeläggas

efter samma grunder som kompletta ur.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för här avsedda

artiklar.

Departementschefen

I överensstämmelse med mitt förslag beträffande de kompletta uren (nr

91.01) förordar jag att tullen bestämmes till 5 % av värdet.

91.08. Andra urverk

Nuvarande tullförhållanden

För hit hänförliga urverk utgår tullen enligt gällande taxa i regel med

1 krona 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att hithörande artiklar belägges med tull efter samma

grunder som motsvarande kompletta ur.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår samma princip som tulltaxekommittén för tullbeläggningen

av dessa artiklar.

Departementschefen

Jag godtager den av tulltaxekommittén och utskottet föreslagna regeln

för tullbehandling av här ifrågavarande urverk.

91.09. Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01

Nuvarande tullförh&llanden

För boetter av guld eller platina utgår tullen med 5 kronor per styck;

övriga boetter är belagda med vikttullar av varierande storlek.

s. 765 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

765

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att tillverkning av här ifrågavarande artiklar icke

förekommer inom landet, varför det ur skyddssynpunkt icke föreligger anledning

belägga dem med tull. För den händelse kompletta ur samt urverk

skulle bibehållas vid nu gällande tullsatser (se nr 91.01 och 91.07), anses

emellertid att boetter av guld eller platinametall liksom för närvarande bör

åsättas en tull motsvarande tullskillnaden mellan urverk och kompletta ur,

under det att boetter av annat material bör lämnas tullfria, eftersom urverk

och kompletta ur av annat material än guld eller platinametall skulle

draga samma tull. Därest värdetull skulle införas för de kompletta uren,

bör enligt kommitténs åsikt boetterna oavsett materialet åsättas samma

tullsats som dessa.

Ledamoten Westerlind hänvisar till sin reservation under nr 91.01.

Yttranden

Sveriges grossistförbund och Sveriges urmakareförbund (genom Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation) påyrkar tullfrihet för samtliga

hithörande artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varorna i fråga är upptagna med tullfrihet i förslaget till gemensam

nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Med hänsyn till det förslag jag framlagt beträffande de kompletta uren

förordar jag, i överensstämmelse med vad tulltaxekommittén anfört, att tullen

för här åsyftade boetter upptages till 5 % av värdet.

91.10. Urfoder och delar därtill

Nuvarande tullförhållanden

Foder av porslin e. d. är belagda med en tull av 5 kronor per kg och foder

av annat material med en tull av 1 krona 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet under erinran om att en

tullsats av denna storlek föreslagits för flertalet trämanufakturprodukter

och att urfoder av annat material än trä icke utgör handelsvara i någon

större utsträckning.

Yttrande

Träindustrins branschorganisation anser cn tull av 12 % av värdet, vilket

beräknats motsvara nuvarande vikttull, vara ett absolut minimum.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet för

rubriken i dess helhet.

s. 766 Kontrollera mot PDF

766

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag ger mig icke anledning

till någon erinran.

91.11. Andra urdelar

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda delar är i regel belagda med vikttullar varierande mellan kr.

0: 50 och 1: 75 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att vad som kan motivera tullbeläggningen av urdelar

närmast är risken att här i landet kunde, till förfång för den befintliga

urtillverkningen, upptagas en sammansättningsindustri för ur med användande

helt eller till huvudsaklig del av importerade delar. Enligt kommitténs

uppfattning är emellertid risken härför ringa, och med hänsyn till de

praktiska fördelar, som ett tullfrihetsmedgivande skulle innebära, anser

kommittén att tullfrihet bör stadgas för här ifrågavarande urdelar, oavsett

huruvida de är avsedda för fullbelagda eller tullfria ur. Därest det likväl

skulle visa sig att detta medgivande otillbörligt utnyttjas för upprättande

av en sammansättningsindustri här i landet, bör frågan upptagas till förnyad

prövning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för här avsedda

artiklar.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekoinmitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag om tullfrihet vid denna rubrik. Härvid bör understrykas, att om

tullfrihetsmedgivandet skulle utnyttjas för kringgående av tullarna på kompletta

ur, anledning kan finnas att ånyo pröva frågan.

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning

av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater

92.01. Pianon och andra stränginstrument med klaviatur

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 225 kronor per styck för pianinon och tafflar samt med

300 kronor per styck för flyglar; cembalor och andra dylika klaviaturinstrument

samt harpor är belagda med en tull av 15 % av värdet.

s. 767 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr SO år 1958

767

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet, dock högst 300 kronor per

styck, för pianon, d. v. s. pianinon, tafflar och flyglar, samt tullfrihet för övriga

instrument.

Beträffande pianinon och tafflar framhåller kommittén att den nuvarande

tullsatsen genomsnittligt sett ungefär motsvarar den uträknade normaltullsatsen.

Detta tullskydd säges icke ha hindrat en mycket betydande ökning

av importen under de senaste åren. Även om importökningen till stor

del kan vara beroende på den inhemska tillverkningens otillräckliga leveransmöjligheler,

förefaller det kommittén som om den svenska produktionen

skulle ha vissa svårigheter att möta den utländska konkurrensen. Dessa svårigheter

anses emellertid icke så mycket hänföra sig till konkurrens med

likvärdiga instrument utan i första hand bero på konkurrens med instrument

av sämre kvalitet och i viss utsträckning med begagnade instrument.

Kommittén finner det emellertid i princip icke motiverat att söka genom en

tull utjämna prisdifferenser som beror på kvalitetsskillnader mellan importerade

och inhemska produkter. Enligt kommitténs uppfattning föreligger

vidare icke tillräckliga skäl att stödja en svensk industri på detta område

genom högre tullskydd än som motsvarar genomsnittet för industrin i allmänhet.

Nuvarande tullskydd ligger, såsom anförts, ungefär vid denna nivå.

Tillämpning av specifik tull på en vara med så varierande värde som här

ifrågavarande instrument kan emellertid i vissa fall leda till en onormalt

hög relativ tullbelastning, och kommittén finner därför övervägande skäl

tala för att tullen ges formen av en värdetull, vilken dock för att icke onödigtvis

fördyra instrument i högre prisklasser bör maximeras till visst belopp

per styck. Med hänsyn till den beskärning av tullskyddet som en dylik

maximering innebär, anser kommittén en viss justering uppåt av värdetullkomponenten

motiverad. Kommittén finner från dessa utgångspunkter

en kombinerad tull av föreslagen storlek innebära en lämplig avvägning av

tullskyddet för pianinon och tafflar.

Vad beträffar flyglar anser kommittén med hänsyn till konkurrensförliållandena,

vilka här i stor utsträckning bestämmes av andra faktorer än

priset, anledning icke föreligga att vidtaga någon reell ändring av tullen,

men denna bör enligt kommitténs uppfattning formellt erhålla samma

konstruktion som beträffande pianinon och tafflar (med hänsyn till prisläget

för flyglar innebär kommitténs förslag i praktiken oförändrad tull).

Ledamöterna Boo och Spetz yrkar i en reservation att nuvarande stycketullar,

225 kronor för pianinon och tafflar samt 300 kronor för flyglar, bibehålies

oförändrade. De anser en stycketull vara fördelaktigare än eu värdetull

med maximibestämmelse, eftersom den motverkar import av sämre

kvalitet men icke fördyrar införsel av goda och dyrbarare instrument.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår likaledes att de nuvarande

tullarna för pianon bibehålies oförändrade. De framhåller att kommitténs

förslag vad beträffar pianinon och tafflar i kostnadsläget 1 500—

2 000 kronor — d. v. s. de som torde vara mera allmänt efterfrågade —

s. 768 Kontrollera mot PDF

768

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

innebär en förstärkning av nu utgående tullskydd. Enligt deras åsikt ger

den inhemska pianoindustrins starka konkurrensläge icke belägg för behovet

av ett sådant högre tullskydd, och de påpekar även att den inhemska

industrin saknar möjlighet att fylla den svenska marknadens behov. Vidare

framför de enahanda synpunkter i kvalitetsfrågan som herrar Boo och Spetz.

Yttranden

Träindustrins branschorganisation yrkar, att tullen för pianinon och tafflar

fastställes till 20 % av värdet, dock högst 400 kronor per styck (i andra

hand tillstyrkes kommitténs förslag). Det framhålles att den inhemska produktionen

för närvarande lider av konkurrens från delvis undermåliga utländska

instrument. Denna konkurrens säges ha möjliggjorts bl. a. av låga

arbetslöner i vissa länder samt det sedan förkrigstiden sjunkande tullskyddet.

Organisationen anser en ökning av konsumtionen av goda instrument

eftersträvansvärd ur kulturella och sociala synpunkter. Ett verksamt medel

härför vore en sänkning av priserna, men en sådan kan endast åstadkommas

genom att produktionsserierna förlänges. Detta förhindras emellertid

av att den inhemska fabrikationens andel av försäljningen kontinuerligt

minskas. Industrin måste enligt organisationens uppfattning beredas tillfälle

att konkurrera på med utlandet mera likartade villkor genom en höjning

av tullskyddet. Organisationen framhåller även att fullt kapacitetsutnyttjande

icke förelegat något år efter kriget och att under vissa år industrins

kapacitet endast utnyttjats till mellan 65 och 70 %, varför möjlighet

finns att höja tillverkningsvolymen utan större kapitalinvesteringar.

Sveriges grossistförbund påyrkar oförändrade tullsatser för pianinon och

flyglar. Förbundet framhåller att försäljningen av sådana instrument stagnerat

något de senaste tre åren och att detta förhållande äger samband med

dels kredit svårigheterna och dels konsumtionsomsvängningen till förmån för

bilar, motorcyklar och hushållsmaskiner. Detta anses i hög grad öka risken

för att pianon av sämre kvalitet blir föremål för import. Det kan synas

principiellt mindre lämpligt, anför förbundet, att staten genom särskilda

anordningar skulle skydda köpare för sämre kvaliteter genom att fördyra

billigare typer av varor, men pianon bör behandlas som ett särfall. Förbundet

anser därför att pianon bör åsättas stycketullar men yrkar att dessa

icke sättes högre än 225 kronor för pianinon och 300 kronor för flyglar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 15 % av värdet, dock högst ett belopp motsvarande

i svenskt mynt 600 kronor per styck för pianon samt tullfrihet för

övriga här avsedda instrument.

Departementschefen

Tulltaxekommittén och nordiska utskottet har båda föreslagit, att tullen

för pianon skall utgå efter 15 % med maximering till visst belopp per styck;

maximibeloppet har av kommittén föreslagits till 300 kronor och av utskottet

till 600 kronor. I fråga om värdetullens storlek finner jag icke skäl

s. 769 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

769

frångå de härutinnan samstämmiga förslagen. Vad maximibeloppet angår

förordar jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, att

detta fastställes i enlighet med vad som föreslagits av tulltaxekoinmittén.

Den för andra instrument än pianon föreslagna tullfriheten kan jag tillstyrka.

92.02—92.08. Andra musikinstrument

Nuvarande tullförhållanden

Dragspel och munspel drager en tull av kr. 3: 50 respektive 2: — per kg.

Fagotter, flöjter, klarinetter, oboer och saxofoner är tullfria, andra biåsinstrument

belagda med en tull av 20 % av värdet. För övriga instrument

utgår tullen med 15 % av värdet (för vissa komponenter till elektroniska

instrument tillämpas dock andra tullsatser).

Tulltaxekoinmittén

Kommittén föreslår tullfrihet för fioler och andra stråkinstrument (ur

nr 92.02) samt för egentliga biåsinstrument (nr 92.05) och en tull av 12 %

av värdet för andra instrument. Tullfriheten för vissa instrument motiveras

med att någon nämnvärd tillverkning av dessa icke förekommer inom landet.

Beträffande övriga instrument motsvarar den föreslagna tullen ungefär

normaltullsatserna; dessa varierar visserligen något, men kommittén anser

det önskvärt med en i möjligaste mån enhetlig behandling.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa avviker från kommitténs förslag endast däri

att även slumprubriken (nr 92.08) upptagits med tullfrihet.

Departementschefen

I fråga om rubrikerna 92.02—92.07 finner jag icke anledning till erinran

mot tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

Vad beträffar nr 92.08 förordar jag, i avvaktan på prövning av frågan om

en nordisk marknad, den av kommittén föreslagna tullen 12 % av värdet.

92.09—92.10. Strängar samt andra delar och tillbehör till musikinstrument

Nuvarande tullförhållanden

Tullfrihet gäller för pianomekaniker och tonbord till orgelharmonier

ävensom för delar till dylika artiklar. I övrigt drager hit hänförliga varor

(inkl. stomryggar till pianon) i allmänhet samma tull som motsvarande instrument

(jfr nr 92.01—92.08); andra delar till pianon än de förut nämnda

är dock belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår i överensstämmelse med den nuvarande principen

och med beaktande av vad som föreslagits beträffande kompletta instrument

tullfrihet för mekaniker till pianon och tonbord till orgelharmonier samt för

delar till stråkinstrument (ej strängar) och egentliga biåsinstrument och en

tull av 12 % av värdet för övriga artiklar (inkl. strängar).

49 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

s. 770 Kontrollera mot PDF

770

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

För strängar (nr 92.09) föreslår utskottet tullfrihet. I fråga om övriga

varuslag (nr 92.10) företer utskottets förslag formellt betydande avvikelser

från tulltaxekommitténs; av betydelse i sak är dels att tullfrihet föreslås

för delar till instrument hänförliga till nr 92.08 (en konsekvens av utskottets

förslag om tullfrihet för instrumenten) samt för klaviaturer till pianon

m. fl. instrument, dels att en tull av 15 % av värdet föreslås för höljen och

stomryggar till pianon.

Departementschefen

I fråga om strängar biträder jag, i avvaktan på prövning av frågan om

en nordisk marknad, kommitténs förslag om en tull av 12 % av värdet.

Beträffande övriga varuslag förordar jag, med hänsyn till önskemålet om

anpassning såvitt möjligt efter det nordiska förslaget, att tulltaxan utformas

i enlighet med detta; delar till instrument hänförliga till nr 92.08 bör

dock, som en konsekvens av förslaget om tull på instrumenten, beläggas

med tull av 12 % av värdet.

92.11, 92.13. Grammofoner, dikteringsapparater och andra dylika apparater

jämte delar och tillbehör med undantag av grammofonskivor

och motsvarande materiel

Nuvarande tullförhållanden

För grammofoner med högtalare och förstärkare utgår tullen med 10 %

av värdet. Andra grammofoner och delar därtill är belagda med en tull av

50 öre per kg (elektriska motorer tulltaxeras dock för sig med en tull av

10 % av värdet). Övriga här avsedda artiklar drager en tull av 10 % av

värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning bör dessa artiklar i tullhänseende likställas

med verkstadsindustrins övriga produkter; kommittén föreslår därför

tillämpning av den för sådana produkter av jämförbart slag gällande

standardtullsatsen 10 % av värdet.

Yttrande

Svenska radioindustriföreningen påyrkar en tull av 15 % av värdet för

dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet

för här avsedda artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

s. 771 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

771

92.12. Grammofonskivor och liknande artiklar (rullar, band, tråd)

Nuvarande tullförhållanden

Vissa grammofonskivor för språkundervisning är tullfria, medan för andra

grammofonskivor tull utgår med 50 öre per kg. Skivor, rullar, band, remsor,

tråd o. d. för ljudupptagning är belagda med olika tullsatser beroende

på vilket material de är tillverkade av (exempelvis varor av plast 15 % av

värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga till denna rubrik hänförliga

varuslag.

Beträffande grammofonskivor framhåller kommittén att något tullskydd

för själva inspelningsverksamheten icke ifrågasättes och att frågan således

gäller tullskyddet för de inhemska presserierna. Från allmän synpunkt anses

det lämpligast att frågan var pressningen av skivorna skall ske avgöres

på rent ekonomiska grunder utan påverkan av någon tull. Nuvarande tull

har enligt kommitténs uppfattning icke inneburit någon större förskjutning

i berörda hänseende, i synnerhet som de inhemska priserna enligt presseriernas

uppgift legat väsentligt under de utländska, men detta säges å andra

sidan innebära att ett avskaffande av densamma icke heller kommer att i

högre grad påverka omfattningen av de inhemska presseriernas verksamhet.

Kommittén anser därför och med hänsyn till dels önskvärdheten ur vissa

synpunkter av att icke med tull belasta sådana inspelningar som under alla

omständigheter måste pressas i utlandet, dels svårigheten att för en vara

som grammofonskivor finna lämplig beräkningsgrund för tullen, övervägande

skäl tala för att sådana varor lämnas utan tull.

Vad angår ljudupptagningsmateriel för diktafoner o. d. framhåller kommittén

att inhemsk tillverkning icke förekommer annat än av metalltråd

för trådspelare o. d. apparater. Kommittén anser övervägande skäl tala

för att tullfrihet medgives för här avsedd materiel och finner icke tillräcklig

anledning att därvid göra undantag för nyssnämnda inspelningstråd.

Yttranden

Sveriges mekanförbund hemställer att grammofonskivor måtte beläggas

med en tull motsvarande normaltullsatsen, d. v. s. enligt förbundets uppgifter

5 till 8 % av värdet. Man ifrågasätter emellertid om icke med hänsyn

till de inom branschen rådande speciella förhållandena, där licenser och

royalties som regel ingår i importvärdena, tullen liksom hittills lämpligen

bör utgå som vikttull.

Förbundet framhåller att de svenska presseriernas andel av den totala

försäljningen på den svenska marknaden kraftigt minskats sedan 45-varvs

vinylskivor börjat efterfrågas. Till denna utveckling har enligt förbundets

uppfattning bidragit att dessa skivor är praktiskt taget tullfria, samtidigt

som de svenska presserierna har att för vinylpressmassa betala en tull av

10 % av värdet, vilket medför ett negativt tullskydd på 3 å 4 % (icke som

s. 772 Kontrollera mot PDF

772

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

kommittén angivit 1 å 2 %). Förbundet framhåller att pressningen av grammofonskivor

är ett rent industriellt förfarande, som ställer stora krav på

kunnande och fordrar betydande insats av kapital. Vidare framhålles att

importen av färdiga skivor förorsakar landet ett icke obetydligt valutautlägg.

Den obetydliga merbelastning, som en tull skulle innebära för konsumenterna,

anses mer än väl motvägas av de besparingar i distribution

och lagerhållning, som en större andel inhemsk produktion möjliggör. En

till sin kapacitet lämpligt avvägd och utnyttjad svensk pressindustri är

därför enligt förbundets åsikt till fördel för den inhemska konsumtionen

i sin helhet.

Skolöverstyrelsen förklarar sig varmt tillstyrka det av kommittén framlagda

förslaget.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår beträffande grammofonskivor med undantag av sådana

för språkundervisning en tull av 75 öre per kg för schellackskivor och 3 kronor

per kg för andra skivor; beträffande övriga här avsedda artiklar föreslår

utskottet liksom kommittén tullfrihet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag,

att nuvarande tullbestämmelser för grammofonskivor bibehålies. Nu gällande

tullfrihet beträffande skivor för språkundervisning, vilken avser skivor

»med allenast intalad text», synes dock, i enlighet med vad som torde

åsyftas i det nordiska förslaget, böra utsträckas till alla skivor, som genom

sitt innehåll är karakteriserade såsom avsedda för nämnda ändamål.

I fråga om andra artiklar än grammofonskivor föranleder kommitténs

och utskottets samstämmiga förslag om tullfrihet icke någon erinran från

min sida.

s. 773 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

773

AVDELNING XIX

Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition

Allmänna synpunkter på vapen m. m. för militärt ändamål

Tulltaxekommittén

Kommittén inleder behandlingen av detta kapitel med en principdiskussion

angående tullbeläggning av import för statens räkning och anför därvid

följande.

Enligt gällande bestämmelser åtnjuter import för statens räkning, exempelvis

för militära behov, icke någon särbehandling, utan varorna belägges

med tull i vanlig ordning. Kommittén anser det också i princip vara riktigt

att förbrukningen för statliga ändamål icke undandrages den reglering i näringspolitiskt

avseende som åsyftas genom tullsystemet. Tänkbart är givetvis

att vid statlig upphandling hänsyn skulle kunna tagas till denna reglering

även om tull icke behövde erläggas vid importen, exempelvis genom att utländska

produkter vid prisjämförelser belastades med ett fiktivt tullbelopp

beräknat efter gällande tullsats. Enligt kommitténs uppfattning får dock

nuvarande anordning med faktiskt erläggande av tullen vid import anses

vara bäst ägnad att säkerställa tullens syfte. Kommittén har därför icke

funnit sig böra föreslå någon ändring i den hittills tillämpade principen.

När det gäller militära vapen och annan typisk krigsmateriel ligger saken

i viss mån annorlunda till. Ett tullskydd kan här i praktiken endast avse

sådana varor som användes för vårt lands försvar, eftersom annan inhemsk

förbrukning icke förekommer och eventuell produktion för export icke kan

skyddas av någon tull. I vad mån försvarsmaktens behov av ifrågavarande

materiel bör tillgodoses genom anskaffning inom landet, trots att materielen

eventuellt kan erhållas billigare genom import, får bedömas främst med hänsyn

till angelägenheten ur militär synpunkt av att inom landet förekommer

tillverkning av sådant slag. Detta är emellertid frågor som man får förutsätta

att de för materielanskaffningen ansvariga myndigheterna är mest

kompetenta att bedöma, och kommittén finner det icke tänkbart att man

genom utformningen av tulltaxan skulle kunna uppdraga några riktlinjer

härför. Kommittén förutsätter med andra ord att vederbörande myndigheter

genom beställningar inom landet sörjer för vidmakthållande i den mån

resurserna så medger av den produktion av här ifrågavarande slag som av

militära skäl befinnes påkallad. Enligt kommitténs uppfattning bar en tull

på detta område icke någon uppgift att fylla, varför kommittén i det följande

föreslår att tullfrihet stadgas för här åsyftade varor.

Yttranden

Kommitténs bär ifrågavarande uttalanden har berörts i yttranden av

armé''-tyg förval t ningen, flggförvaltningen, försvarets förvalt ningsdirektion

s. 774 Kontrollera mot PDF

774

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

och försvarets sjukvårdsstyrelse och har därvid i vad avser den föreslagna

tullfriheten icke föranlett annan erinran än att sistnämnda ämbetsverk uttalat

sig för att möjlighet borde finnas att erhålla tullfrihet för varor i allmänhet,

vilka uteslutande är avsedda för krigsmaktens behov och av försvarsmyndighet

importeras för sådant ändamål.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager i likhet med kommitténs förslag

tullfrihet för vapen och ammunition för militärt ändamål.

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén och nordiska utskottet förordar jag att vapen

och ammunition, som är avsedda för militärt ändamål, icke belägges

med tull.

93.01. Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen

93.02. Revolvrar och pistoler

93.03. Vapen för militärt bruk

Nuvarande tullförhållanden

Sablar etc. samt eldhandvapen och kulsprutor är belagda med olika vikttullsatser,

övriga här avsedda vapen med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet med åberopande i huvudsak av den inledningsvis

utvecklade principen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet vid samtliga

här ifrågavarande rubriker.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

93.04. Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03

Nuvarande tullförhållanden

Jaktgevär är belagda med en tull av kr. 1: 50 per kg, linkastningsapparater

med en tull av 10 % av värdet; övriga här avsedda artiklar är belagda

med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 6 % av värdet. Kommittén

framhåller att här ifrågavarande artiklar och i synnerhet hagelgevären

kräver en mycket betydande insats av manuellt arbete och anser det natur
-

s. 775 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

775

ligt att de svenska fabrikanternas möjligheter att i prishänseende upptaga

konkurrens med utländska tillverkare är begränsade. En prisskillnad på

några procent är dock enligt kommitténs uppfattning av ringa betydelse i

jämförelse med de andra faktorer som bestämmer kundernas efterfrågan.

Kommittén finner det därför icke motiverat att bryta den i GATT föreliggande

bindningen vid 6 % av värdet, även om den för järn- och metallmanufakturindustrin

föreslagna standardtullsatsen 8 % av värdet i och för

sig skulle vara motiverad.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 8 % av värdet

för detta varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn till gällande GATT-bindning förordar jag att tullen, i avvaktan

på prövning av frågan om en nordisk marknad, såsom tulltaxekommittén föreslagit

upptages till 6 % av värdet.

93.05. Andra vapen, härunder inbegripet bl. a. luftgevär

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 75 öre per kg för luft- och fjäder pistoler och med

1 krona 50 öre per kg för luft- och fjäderbössor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av den för järn- och metallmanufakturvaror

i allmänhet föreslagna standardtullsatsen 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 8 % av värdet för ifrågavarande

artiklar.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon

erinran från min sida.

93.06. Delar till vapen

Nuvarande tullförhållanden

Gevärstockämnen är tullfria. Tull utgår med 75 öre per kg för delar till

revolvrar och pistoler och med 1 krona 50 öre per kg för delar till gevär,

kulsprutegevär och kulsprutor. Delar till andra vapen är belagda med en

tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser icke anledning föreligga att rubba den nuvarande tullfriheten

för gevärstockämnen och finner det lämpligt att tullfriheten får

s. 776 Kontrollera mot PDF

776

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

avse jämväl andra eventuellt förekommande delar (även färdiga) av trä

till olika slag av vapen; i övrigt föreslår kommittén att delar till vapen belägges

med tull efter samma grunder som motsvarande färdiga artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag företer ingen annan avvikelse från kommitténs än som

påkallas av skiljaktigheten i fråga om tullen på de till nr 93.04 hänförliga

eldvapnen.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag

tulltaxekommitténs förslag, vilket i princip överensstämmer med det av nordiska

utskottet framlagda.

93.07. Ammunition (inkl. bomber, torpeder, minor och robotprojektiler)

Nuvarande tullförhållanden

Patroner och patronhylsor samt projektiler till skjuthandvapen är belagda

med vikttullar av varierande storlek. För elektriska tändmedel utgår tullen

med 10 % och för övriga här avsedda artiklar med 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfrihet stadgas beträffande ammunition för

militärt bruk, vare sig den är avsedd för i nr 93.03 upptagna vapen eller av

beskaffenhet att användas utan samband med dylika vapen, samt beträffande

ammunition till i nr 93.02 upptagna revolvrar och pistoler; för annan

ammunition föreslår kommittén en tull av 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag till gemensam nordisk tulltaxa samma

tullbestämmelser som kommittén.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

s. 777 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

777

AVDELNING XX

Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

94.01—94.03. Möbler samt delar därtill

Nuvarande tullförhållanden

För möbler av vanligt trä utgår tullen med belopp varierande mellan 5

och 84 öre per kg, rottingmöbler är belagda med en tull av 1 krona per kg,

möbler av metall med tullar varierande mellan 5 och 85 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för möbler av trä (inkl.

rotting och andra vegetabiliska rör) och 8 % av värdet för möbler av annat

material; sistnämnda tullsats skall dock oavsett materialet tillämpas

på alla möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (nr 94.02).

Beträffande möbler av trä framhåller kommittén att möbeltillverkningen

är en produktionsgren som i allmänhet torde ha relativt lätt att göra sig gällande

på hemmamarknaden. Närheten till marknaden medför minskade

fraktkostnader, vilka för ett varuslag som möbler säges spela en ganska

väsentlig roll. Någon anledning varför svensk möbeltillverkning skulle vara

i behov av högre tullskydd än svensk industri i allmänhet anses därför lika

litet som beträffande trämanufakturprodukter i allmänhet vara för handen.

Kommittén framhåller vidare att liksom beträffande flertalet andra trämanufakturprodukter

gäller, att tullskyddet till stor del är nominellt, då

någon utländsk konkurrens hittills knappast förekommit på hemmamarknaden.

Kommittén finner den tullsats av 10 % av värdet, som föreslagits

beträffande åtskilliga trämanufakturprodukter inom kap. 44 och annorstädes,

jämväl beträffande möbler innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.

I fråga om möbler av metall anser kommittén anledning icke föreligga

att avvika från den standardtullsats av 8 % av värdet, som föreslagits beträffande

järn- och metallmanufaktur i allmänhet, och denna lullsats bör

enligt kommitténs uppfattning tillämpas även för eventuellt förekommande

möbler av annat material.

Vid nr 94.02 upptages såsom nämnts endast tullsatsen 8 %, enär dit hänförliga

möbler i allmänhet tillverkas av metall.

s. 778 Kontrollera mot PDF

778

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Träindustrins branschorganisation yrkar i första hand att tullsatsen för

ostoppade möbler fastställes till minst 20 % av värdet, i andra hand att

tullsänkningen till 10 % verkställes gradvis under en femårsperiod.

Nuvarande tull säges för vissa möbler motsvara 30 % av värdet, och en

sänkning till 10 % måste självfallet stimulera utländsk konkurrens. I detta

sammanhang framhålles att stilskillnaderna mellan svenska och kontinentala

möbler tidigare tillmätts viss betydelse men att dess vikt numera

minskat betydligt. Icke heller anser organisationen att fraktkostnaderna

från konkurrentländerna utgör något skydd för industrin, eftersom dels

möblerna numera är tillverkade så att de är staplings- eller sainmansättningsbara,

dels fraktkostnaderna från Danmark och delar av Västtyskland

till vissa delar av Sverige är lägre än åtskilliga svenska fabrikers

kostnader. Organisationen framhåller att under de senaste tio åren påbörjats

en genomgripande rationaliseringsprocess inom möbelbranschen vilken

i svåra fall helt skulle kunna stoppas, om utländska möbler genom för lågt

tullskydd skulle tillåtas översvämma den svenska marknaden.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation ifrågasätter för ostoppade

möbler en tullsats av 15 % av värdet och anser att under alla förhållanden

en anpassning till den lägre tullnivån bör ske successivt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har i sitt förslag till gemensam marknad upptagit en tull av

8 % av värdet för möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (nr 94.02)

och en tull av 10 % för andra möbler (nr 94.01 och 94.03).

Departementschefen

I fråga om möbler av trä föreslår tulltaxekommittén och nordiska utskottet

båda en tullsats av 10 % av värdet. Vad som från industrins sida anförts

kan enligt min uppfattning icke motivera ett frångående av utredningarnas

samstämmiga förslag, och jag finner icke heller tillräckliga skäl föreligga

att införa någon särskild övergångsanordning.

Även i fråga om möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk överensstämmer

kommitténs och utskottets förslag, i det att båda för nämnda varuslag

upptager en tull av 8 % av värdet. Jag finner icke anledning till erinran mot

denna tullsats.

För möbler i allmänhet av annat material än trä föreslår kommittén en tull

av 8 % av värdet. Med hänsyn bl. a. till att tullen för viktiga hithörande varuslag

enligt gällande taxa ligger på en högre nivå förordar jag att tullen

tills vidare upptages i enlighet med utskottets förslag, d. v. s. med 10 % av

värdet.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslår jag en tullsats av

10 % av värdet för rubrikerna 94.01 och 94.03 i deras helhet samt en tullsats

av 8 % av värdet för rubriken 94.02.

s. 779 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 90 år 1958

779

94.04. Resårbottnar till sängar; sängkläder med resårer eller stoppning eller

av poröst gummi

Nuvarande tullförhållanden

Resårbottnar drager en tull av 12—30 öre per kg. För kuddar, täcken och

madrasser av silke utgår tullen med 10 kronor, för dylika artiklar av annat

textilmaterial med 1 krona 50 öre och för dylika artiklar av skumgummi

med 1 krona 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 17 % av värdet för varor med överdrag av

rayon- eller syntetsilke, 15 % av värdet för varor med överdrag av annat textilmaterial,

10 % av värdet för varor av poröst gummi (utan överdrag) och

8 % av värdet för övriga varuslag.

Artiklar av här ifrågavarande slag med överdrag av textilvara står, framhåller

kommittén, i många hänseenden nära konfektionsindustrins alster,

och de bör åsättas samma tull som dylika produkter i allmänhet, d. v. s.

17 % av värdet om de är klädda med rayon- eller syntetsilke och 15 % av värdet

om de är klädda med annat material. I fråga om artiklar utan överklädnad

med textilvara bör tullen enligt kommitténs uppfattning bestämmas

med beaktande av vad som föreslagits beträffande andra artiklar av

motsvarande material. Artiklar av skumgummi bör därför åsättas den för

varor i allmänhet av gummi föreslagna tullsatsen 10 % av värdet, medan

artiklar av annat material lämpligen bör beläggas med den för järn- och

metallmanufakturartiklar föreslagna standardtullsatsen 8 % av värdet.

Ledamoten Westerlind föreslår i enlighet med sin reservation på textilområdet

att artiklar med överdrag av textilvara belägges med en tull av 14 %

av värdet.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar för här avsedda artiklar av gummi

en tullsats av 13 % av värdet.

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen påyrkar en tullsats av

20 % av värdet för varor med överdrag av siden och vidhåller beträffande

andra artiklar tidigare yrkanden, d. v. s. för madrasser en tull av 17 % av

värdet med en minimitull av 1 krona per kg samt för kuddar, täcken och

sovsäckar en tull av 18 % av värdet.

Föreningen framhåller alt en alltför kraftig reduktion av de nu utgående

tullarna, vilka betecknas som relativt höga, kan komma att medföra avsevärda

svårigheter för branschen samt anför därjämte följande.

Enligt föreningens uppfattning är det för konsumenterna av utomordentligt

intresse, att kvaliteten på sängutrustning är så hög som möjligt. Med

hänsyn härtill har varudeklarationsnämnden i samråd med föreningen infört

varudeklaration för dylik utrustning. Härigenom tillförsäkras konsumenterna

en fortlöpande kontroll av de svenska produkternas kvalitet, samtidigt

som de beträffande dessa varor givas möjlighet att väga priset mot

s. 780 Kontrollera mot PDF

780

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

utförandet. Denna möjlighet föreligger i regel icke beträffande utländska

varor, varför det ur konsumentsynpunkt måste anses vara till fördel att

den inhemska produktionen kan upprätthållas i största möjliga utsträckning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets hittills framlagda förslag till nordisk marknad omfattar icke

hithörande artiklar med överdrag av textilvara (utan väsentliga delar av

metall eller trä); beträffande övriga varor föreslår utskottet en tull av 8 %

för artiklar av metall eller trä, 10 % för artiklar av skumgummi och 15 %

för artiklar av annat material.

Departementschefen

För att underlätta en samordning med det nordiska förslaget förordar jag

en uppdelning i underrubriker, så att de varor som omfattas och de som icke

omfattas av nämnda förslag upptages var för sig.

Vad beträffar de varor som icke beröres av det nordiska förslaget, d. v. s.

varor som består huvudsakligen av textilvara, finner jag icke skäl frångå

tulltaxekommitténs uppfattning att de bör beläggas med samma tull som

konfektionsindustrins alster i allmänhet. I enlighet med de förslag jag framlagt

på sistnämnda område förordar jag således, att artiklar med överdrag

av rayonsilke åsättes en tull av 17 % och artiklar med överdrag av annan

textilvara en tull av 14 % av värdet.

Av de varuslag som beröres av det nordiska förslaget skulle enligt såväl

detta förslag som kommittéförslaget artiklar av metall eller trä beläggas

med en tull av 8 % och artiklar av skumgummi (poröst gummi) med en tull

av 10 % av värdet; jag finner icke skäl frångå de sålunda samstämmigt föreslagna

tullsatserna. För övriga av det nordiska förslaget berörda varuslag,

av vilka de viktigaste torde vara sådana som är överklädda med textilvara

men innehåller fjädrar, ramar eller andra väsentliga delar av metall eller trä,

förordar jag den för konfektionsartiklar av annat material än rayonsilke

föreslagna tullsatsen 14 % av värdet, vilket i princip överensstämmer med

tulltaxekommitténs förslag beträffande nyssnämnda viktigare varuslag.

Kap. 95. Varor av snidningsinaterial m. in.

95.01—95.07. Varor av sköldpadd, pärlemor, elfenben, ben, horn, korall,

stennöt, bärnsten, sjöskum, gagat och liknande ämnen

Nuvarande tullförhållanden

Varor av stennöt, bärnsten, sjöskum och gagat drager en tull av 15 % av

värdet. Beträffande övriga här avsedda material är halvfabrikat i form av

skivor och plattor samt skaft till knivar och andra verktyg tullfria, medan

andra artiklar är belagda med vikttullar av varierande storlek.

s. 781 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

781

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare

bearbetning upptages med tullfrihet. För övriga varor föreslår kommittén

en tullsats av 10 % av värdet under framhållande av att en tullsats

av denna storlek föreslagits för vissa med dessa artiklar jämförbara varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag till gemensam nordisk tulltaxa samma

tullbestämmelser som kommittén.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

95.08. Varor av vax, paraffin, harts, gelatin, modelleringsmassa m. fl. ämnen

Här avsedda artiklar är enligt gällande tulltaxa belagda med tullsatser

av varierande storlek. Tulltaxekommittén anser emellertid att tullfrihet bör

kunna medgivas för samtliga varuslag, och dessa är även tullfria enligt nordiska

ekonomiska samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa. I enlighet

härmed har rubriken uppförts med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;

handsiktar och handsåll

96.01. Kvastar m. m. av hopbundna kvistar eller fibrer

96.02. Andra borstbinderiarbeten

96.04. Dammvippor av fjädrar

96.(35. Pudervippor och liknande varor

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar med undantag av borstvalsar är belagda med en

tull av 10 % av värdet (tidigare utgick vikttullar varierande mellan 15 öre

och 1 krona 20 öre per kg; ändringen har vidtagits genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift); borstvalsar drager en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga dessa rubriker.

Förslaget hänför sig i första hand till den viktigaste rubriken, nr 96.02,

beträffande vilken kommittén anför följande.

Beträffande flertalet borstbinderiarbeten har de nuvarande specifika tullsatserna

på grund av penningvärdesförsämringen sjunkit till en obetydlig

s. 782 Kontrollera mot PDF

782

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

nivå, och nettotullskyddet har ytterligare reducerats genom övergång i betydande

utsträckning till tullbelagt plastmaterial i borstinfattningarna. Tilllämpning

av normaltullsatserna skulle innebära en i många fall mycket betydande

höjning av tullskyddet. För vissa slag av borstar, beträffande vilka

en höjning till normalnivån i och för sig kan framstå såsom motiverad, kan

en sådan åtgärd icke vidtagas utan att bryta den i GATT föreliggande bindningen,

uppgående till 10 % av värdet. I andra fall ligger däremot den tullsats,

som i och för sig kan anses motiverad, under den i GATT bundna nivån.

Kommittén har funnit det möjligt att utan brytande av GATT-bindningen

lämna borstfabrikationen som helhet betraktad ett lämpligt tullskydd

genom att tillämpa nyssnämnda tullsats 10 % av värdet för alla slag av

borstbinderiarbeten. Härigenom vinnes också en icke oväsentlig förenkling i

lulltaxeringsarbetet.

Ledamoten W est erlind reserverar sig mot kommitténs förslag i vad avser

penslar och anför därvid följande.

Då de länder som konkurrerar med den svenska industrin även måste

importera den för penseltillverkningen erforderliga borsten och då den inhemska

industrin bör ha naturliga förutsättningar att väl kunna hävda sig

i fråga om tillverkningen av träinfattningarna, finner jag en ökning av tullskyddet

för penslar till 5 % vara tillräcklig, varvid erinras om att importincidensen

för närvarande torde utgöra omkring 2 %.

Yttranden

Träindustrins branschorganisation framhåller att kommittén föreslår avsevärda

höjningar av tullarna på viktiga råvaror för borstfabrikationen

(bl. a. tagel och syntetiska fibrer). Kommitténs förslag betyder därför en

sänkning av det nettotullskydd, som industrin åtnjuter efter den år 1955 vidtagna

tullhöjningen. Skulle kommitténs förslag rörande råvarutullar genomföras,

yrkar organisationen därför att tullen för borstar (nr 96.01 och 96.02)

fastställes till minst 12 % av värdet.

AB Otto Lion & Co nordisk industri, Svenska chenillefabriken samt

AB Fredrik Gedin påyrkar en tull av 20 % av värdet för piprensare.

Företagen framhåller att konkurrensen från vissa länder, särskilt Japan,

är mycket hård och att den av kommittén föreslagna tullsatsen är helt

otillräcklig för att möjliggöra fortsatt produktion. Skånes handelskammare

förordar i anslutning härtill, under framhållande bl. a. av tillverkningens

betydelse för resp. orter ur sysselsättningssynpunkt, att en höjning av tullen

tages under övervägande.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för till nr 96.02 hänförliga

borstar med infattning av plast; för övriga här avsedda artiklar föreslås en

tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Frånsett borstar med infattning av plast föreslår både tulltaxekonnnittén

och nordiska utskottet en tull av 10 % av värdet; jag finner icke skäl frångå

den sålunda samstämmigt föreslagna tullsatsen.

s. 783 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

783

Vad beträffar borstar med infattning av plast förordar jag, i avvaktan på

prövning av frågan om en nordisk marknad, att tullen i enlighet med kommitténs

förslag upptages till den GATT-bundna nivån 10 % av värdet. I anslutning

härtill vill jag, närmast med anledning av vad som anförts från

branschorganisationens sida, framhålla, att denna tullsats innebär en betydande

förstärkning av det före 1955 års höjning rådande tullskyddet och att

jag beträffande de viktiga råvarorna tagel och syntetiska fibrer förordat avsevärt

lägre tullsatser än vad kommittén föreslagit.

96.03. Bindlar för borstfabrikation

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 20 öre per kg för varor av tagel och med 7 öre per kg för

varor av konstfiber; varor av annat material är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att här ifrågavarande artiklar utgöres av djurhår

eller fibrer i knippen, färdiga att utan isärtagning användas vid borstfabrikation;

enligt uppgift nyttjas dylika artiklar icke inom svensk borstindustri.

För att hindra ett kringgående av eventuell tull på borstmaterialet, exempelvis

konstborst av nylon eller liknande material (nr 51.02), anser kommittén

det likväl nödvändigt föreskriva, att varorna i fråga skall beläggas med

samma tull som motsvarande borstmaterial.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varorna i fråga är i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptagna

med tullfrihet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag

tulltaxekommitténs förslag.

96.06. Handsiktar och handsåll

Nuvarande tullförhållanden

För siktar med botten av tagel utgår tullen med 12 % av värdet (tidigare

utgjorde tullen 66 öre per kg; ändringen har vidtagits genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift) under det att dylika artiklar med botten av metalltrådsduk

vanligen drager en tull av 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet under framhållande av att

varorna ofta till väsentlig del tillverkas av trä och att för trämanufakturprodukter

i allmänhet föreslagits en tull av nämnda storlek.

s. 784 Kontrollera mot PDF

784

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet vid denna rubrik en tull av

10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

97.01—97.03. Leksaker

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för gummibollar med 1 krona 20 öre per kg och för övriga artiklar

med 2 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen vid dessa rubriker fastställas till

12 % av värdet.

Kommittén framhåller att då tullsatsen på leksaker år 1932 höjdes från

1 krona 20 öre till 2 kronor per kg, utgjorde åtgärden ett led i de nämnda år i

statsfinansiellt syfte vidtagna tullhöjningarna. Den höjda tullen motsvarade

samma år ca 45 % av värdet, räknat efter genomsnittet för de importerade

varorna, och importincidensen ligger fortfarande så högt som 15 %. Ehuru

tullhöjningen icke vidtogs för att bereda ökat skydd åt inhemsk produktion

anser kommittén att den sannolikt i många fall utnyttjats i sådant syfte.

Att leksaksindustrin likväl oaktat det för svenska förhållanden kraftiga

tullskyddet icke utvecklats mera än som varit fallet ger enligt kommitténs

uppfattning en antydan om att denna industri icke har särskilt goda förutsättningar

i vårt land. Kommittén fortsätter.

Leksaker tillverkas av många olika material och framstår såsom produkter

av flera olika industrigrenar. Det kan därför ur vissa synpunkter förefalla

naturligt att för leksaker tillämpa samma tullsatser som för produkter i allmänhet

av respektive industri. Leksaker får dock anses utgöra en ganska speciell

artikel, beträffande vilken konkurrensförhållandena ofta påverkas av

omständigheter, som icke gäller varor i allmänhet av samma material. Tydligt

är att en individuell tullsättning för olika slag av leksaker, med beaktande

av alla de faktorer som ur olika synpunkter kan påverka bedömandet,

skulle kunna leda till en vidlyftig differentiering av tulltaxan, vilken knappast

kan anses motiverad av varornas betydelse. Framhållas må även att

leksaker av olika material i viss utsträckning konkurrerar med varandra,

varför även ur denna synpunkt skäl kan anföras för en enhetlig tullsats.

Att en sådan ur tullbehandlings- och andra praktiska synpunkter är att

föredraga ligger i öppen dag. De tullsatser som närmast skulle ifrågakomma

vid beaktande av de speciella synpunkterna beträffande leksaker av

olika material skiljer sig icke heller från varandra i någon mera avsevärd

grad. Kommittén har funnit en enhetlig tullsats av 12 % av värdet innebära

en lämplig avvägning av tullskyddet.

s. 785 Kontrollera mot PDF

Yttranden

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

785

Kommerskollegium anför följande synpunkter i anledning av det av kommittén

framlagda förslaget.

Bland de många typer, för vilka kommittén föreslår enhetlig tullsats 12 %,

nämnas särskilt gummibollar, träleksaker och plastleksaker. För gummibollar

ligger såväl kalkyl- som importincidens relativt högt. För träleksaker

har industrin under åberopande av speciella sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkter

yrkat 20 % tull. Under positionen falla även en mängd finmekaniska

artiklar, såsom tåg och andra elektriska modelleksaker, vilka alls

icke tillverkas inom landet och där intet skyddsintresse föreligger. En överarbetning

av förslaget synes lämplig.

Träindustrins branschorganisation, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Skånes handelskammare samt Micki leksaker AB jämte 59

andra företag eller företagarföreningar och 8 avdelningar av Svenska träindustriarbetareförbundet

yrkar beträffande träleksaker en tull av

20 % av värdet med i huvudsak samstämmig argumentering, vilken i handelskammarens

utformning är av följande lydelse.

Tillverkningen av svenska träleksaker är koncentrerad till nordöstra Skåne

(Göingebygden), sydöstra Småland och Blekinge, där den bedrives huvudsakligen

på landsbygden som hemindustri och har betydelse ur sysselsättningssynpunkt.

Den bereder bl. a. även arbete åt partiellt arbetsföra. Arbetslönen

utgör den mest betydande posten i tillverkningskostnaden. Det är

att märka, att man lyckats upparbeta en icke obetydlig export av dylika

leksaker som märkesvaror bl. a. till dollarländer. Konkurrensen utifrån är

hård framför allt från Östtyskland, där den tyska träleksaksindustrien sedan

gammalt har sitt säte; dess produkter utbjudas med de valutapolitiska

och handelspolitiska möjligheter, som där erbjudas, till mycket låga priser,

med vilka de svenska tillverkarna ha svårt att konkurrera. Den föreslagna

kraftiga sänkningen av tullen från cirka 50 % till 12 % skulle, såvitt Handelskammaren

kan bedöma, med hänsyn till ifrågavarande konkurrens medföra

stora risker för den svenska träleksaksindustriens fortbestånd. Med

hänsyn till den stora sociala roll, som ifrågavarande tillverkning spelar i de

bygder, där den bedrives, hemställer Handelskammaren, att tullen icke sättes

lägre än till 20 % å värdet. Lämpligen bör därvid artikeln »träleksaker»

avskiljas från övriga leksaker och upptagas under egen underrubrik.

I vissa av ifrågavarande yttranden yrkas dessutom att reduceringen av

tullskyddet under alla förhållanden måtte ske stegvis under en femårsperiod.

Länsarbetsnämnden i Kristianstad uttalar i den av arbetsmarknadsstyrelsen

överlämnade skrivelsen, föranledd av en framställning till nämnden

från vissa av förut nämnda företag och avdelningar, hl. a. följande.

Vilka företagsekonomiska verkningar ett genomförande av tulltaxekommitténs

förslag skulle komma att medföra för den svenska träleksaksindustrien

undandrager sig länsarbetsnämndens bedömande. Om de emellertid

skulle bli av den art, som branschföreträdarna göra gällande, nämligen att

tillverkningen raseras, skulle därigenom mycket svårlösta försörjningsproblem

otvivelaktigt uppstå för ett flertal av företagarna och deras anställda.

50 Hihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

s. 786 Kontrollera mot PDF

786

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I den av Landsorganisationen överlämnade skrivelsen från Svenska träindustriarbetareförbundet

understrykes nödvändigheten av att eventuella

omställningar inom industrin, oavsett orsakerna till desamma, sker på ett

ur sociala synpunkter godtagbart sätt och att sålunda effektiva arbetsmarknadspolitiska

åtgärder vidtages för att skydda de anställda inom industrin,

om så skulle behövas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 12 % av värdet

för samtliga hithörande varuslag.

Departementschefen

I fråga om varor av trä är den nuvarande leksakstullen avsevärt högre i

förhållande till varuvärdet än den av tulltaxekommittén och nordiska utskottet

föreslagna tullsatsen, och det har från olika håll uttryckts farhågor

för konsekvenserna av den föreslagna tullsänkningen. Emellertid får man

vid bedömande av denna fråga beakta att tullskyddet sannolikt icke på

långt när utnyttjats, varför tullsänkningen till stor del torde vara av nominell

karaktär. Enligt min uppfattning föreligger icke anledning att här

frångå den av utredningarna samstämmigt föreslagna tullsatsen eller att

införa någon särskild övergångsanordning för successiv nedsättning av

tullen. Därest det skulle visa sig att ändringen av tullen leder till en sådan

ökning av importen att allvarliga svårigheter uppkommer för sysselsättningen,

bör självfallet frågan om en sådan anordning kunna upptagas till

förnyad prövning. I enlighet med vad sålunda anförts och då jag icke

heller i övrigt finner anledning till erinran mot kommitténs och utskottets

förslag förordar jag en tullsats av 12 % av värdet för här ifrågavarande

rubriker i deras helhet.

97.04. Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater, biljarder m. fl. artiklar
Nuvarande

tullförhållanden

Biljarder och liknande artiklar är belagda med vikttullar av varierande

storlek; för de flesta övriga varor (däribland spelkort) utgår tullen med

2 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för rubriken i dess helhet

under framhållande av att vad som anförts under föregående nummer i huvudsak

äger tillämpning även på här avsedda varuslag och att gränsdragningen

f. ö. i vissa fall torde vara ganska svävande.

Yttranden

Sveriges grafiska industriförbund påyrkar en tull av 15 % av värdet för

spelkort. Förbundet uppger att tyska, belgiska och österrikiska spel
-

s. 787 Kontrollera mot PDF

787

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

kort för närvarande säljes på världsmarknaden till ett cif-pris av omkring

1 krona per lek och att den nuvarande tullen motsvarar omkring 20 % av

värdet för dessa spelkort. Om tullen fastställes till den av kommittén föreslagna

nivån befaras detta medföra ett avsevärt avbräck för tillverkning och

försäljning av svenska spelkort.

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för bordtennisbollar

och hänvisar till en skrivelse från Dunlop rubber Co. AB, vari framhålles att

dessa bollar icke är eller inom överskådlig tid kan tänkas bli föremål för

inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom kommittén en tull av 12 % av värdet för rubriken

i dess helhet.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

97.05. Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader

Nuvarande tullförhållanden

Julgransprydnader är belagda med en tull av 2 kronor per kg. För masker

samt karnevals- och kotiljongsartiklar av papp eller papper utgår tullen

med 1 krona 50 öre per kg. övriga här avsedda artiklar är belagda med

vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår samma tull som under föregående rubriker föreslagits

beträffande leksaker och sällskapsspel eller 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes för denna rubrik en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag förordar jag en tull av 12 % av värdet.

97.06. Redskap för utomhusspel, gymnastik, sport eller idrott

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår i allmänhet för varor av trä med 30 eller 60 öre per kg, för

varor av metall med vikttullsatser av varierande storlek, för varor av gummi

med 1 krona 20 öre per kg, för varor av läder med 8 % av värdet (vid tiden

för kommitténs arbete utgick tullen för varor av läder efter vikten; ändringen

har vidtagits genom 1955 års beslut om särskild tullavgift) samt för

varor av plast med 15 % av värdet.

s. 788 Kontrollera mot PDF

788

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för varor av trä, 8 % av

värdet för varor av läder eller metall samt 12 % av värdet för varor av annat

material; förslaget motiveras sålunda.

I fråga om artiklar av trä är de nuvarande tullarna vanligen låga i förhållande

till värdet, men den utländska konkurrensen synes det oaktat i allmänhet

icke vara särskilt framträdande; kommittén har med hänsyn till

konkurrensförhållandena funnit den tullsats av 5 % av värdet, som för vissa

artiklar är bunden i GATT, innebära en lämplig avvägning av tullskyddet

för samtliga artiklar av trä (inkl. vegetabiliska rör).

När det gäller artiklar av läder är fotbollar det dominerande varuslaget.

Även för dessa är den nuvarande tullen genomsnittligt sett låg i förhållande

till värdet. Här torde emellertid importkonkurrensen vara hårdare än beträffande

artiklar av trä, även om import och produktion såsom handeln

framhållit har sin tyngdpunkt i skilda prisklasser. Kommittén har funnit en

höjning av tullsatsen motiverad men icke ansett tillräckliga skäl föreligga

att överskrida den i GATT bundna nivån 8 % av värdet. Nämnda tullsats har

befunnits vara lämplig även för andra artiklar av läder.

Vad beträffar artiklar av metall har kommittén icke funnit anledning föreligga

att avvika från den för järn- och metallmanufakturvaror i allmänhet

föreslagna tullen 8 % av värdet.

Artiklar av andra material torde i stort sett vara av mindre betydelse än

de förut behandlade. För att undvika en alltför stark uppsplittring av taxan

får det anses vara önskvärt att tillämpa en enhetlig tullsats för dessa artiklar.

Kommittén har funnit 12 % av värdet utgöra en lämplig tullsats för en

sådan samlingsgrupp.

Yttranden

Svenska skid fabrikant föreningen påyrkar en tull av 8 % av värdet för

skidor. Det framhålles att importen från Canada, Norge och Österrike

ökat under de senaste åren. Därtill kommer att den finska skidindustrin,

som tidigare hade stora leveranser till Ryssland, från och med år 1956 fått

dessa minskade till något 100-tal par. Den ryska skidindustrin säges nämligen

i dag kunna täcka det egna aktuella behovet. När detta väl är täckt, anser

föreningen att den ryska skidindustrin med sina jätteresurser kommer

att inrikta sig på export till grannländerna.

Träindustrins branschorganisation påyrkar i fråga om klubbor och

racketar av trä i första hand en tull av 15 % av värdet och i andra hand

att dessa varor hänföres till samma grupp som tennisbollar, med vilka de

säges ha ett starkt ekonomiskt sammanhang, och belägges med en tull av

12 % av värdet. Organisationen framhåller att den svenska racketproduktionen

särskilt under senare år kämpat med nästan övermäktiga svårigheter

och att inte ens de ökade löne- och råvarukostnaderna helt kunnat täckas

genom prisökningar.

Svenska garveriidkareföreningen hemställer att tullen för bollar av

läder måtte fastställas till 15 % av värdet. Det tullskydd som kommittén föreslagit

anser man vara otillräckligt som skydd för den inhemska produktionen

och framhåller att importen av här ifrågavarande artiklar har ökat

s. 789 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

789

kraftigt under de senaste åren. Vidare anser föreningen det anmärkningsvärt

att tullen på en manufakturerad produkt av detta slag icke sättes högre än

tullen på däri ingående material.

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för golfbollar och hänvisar

till en skrivelse från Dunlop rubber Co. AB, vari framhålles att dylika

bollar icke är och icke inom överskådlig tid kan tänkas bli föremål för inhemsk

tillverkning.

Sveriges gummiindustriförening har i anledning av nordiska ekonomiska

samarbetsutskottets rapport angående en gemensam nordisk marknad inkommit

med en skrivelse beträffande tullsatsen för tennisbollar, i

vilken föreningen såvitt angår detta varuslag uttalar starka betänkligheter

mot utskottets i det följande återgivna förslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag,

med hänsyn bl. a. till nuvarande tullförhållanden och föreliggande GATTbindningar,

att tulltaxan utformas i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

97.07. Fiskkrokar m. fl. redskap för fiske och jakt

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för håvar av textilvara med 25—45 öre per kg, för fiskkrokar

med 5 % av värdet och för andra fiskredskap med 10 % av värdet; redskap

för jakt är belagda med tullsatser av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till avsaknaden av inhemsk produktion föreslår kommittén

att tullfrihet föreskrives för fiskkrokar. I fråga om andra fiskredskap anses

den nu i allmänhet gällande tullsatsen om 10 % av värdet vara en

lämpligt avvägd tull, och denna tullsats bör enligt kommitténs uppfattning

tillämpas jämväl på hit hänförliga jaktredskap.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Vid denna rubrik upptager utskottet i sitt förslag till gemensam marknad

samma tullbestämmelser som kommittén.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

s. 790 Kontrollera mot PDF

790

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

97.08. Karuseller, gungor, skjutbanor o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är för närvarande belagda med tullsatser av varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för hit hänförliga

artiklar.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag en tull

av 10 % av värdet.

Kap. 98. Diverse

98.01. Knappar (inkl. tryckknappar, kragknappar och liknande artiklar)

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för pärlemorknappar med 75 öre per kg och för övriga knappar

med 10 % av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs arbete var även

dessa artiklar belagda med vikttullar; ändringen har vidtagits genom 1955

års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning framhåller att någon anledning

att fastställa lägre tull för plastknappar än för plastartiklar i allmänhet

icke föreligger. Eftersom vidare knappar av olika material i stort

sett är substituerbara, anser förbundet att tullen vid nr 98.01 bör fastställas

till samma nivå som beträffande till nr 39.07 hänförliga artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 12 % av värdet

för hit hänförliga artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

s. 791 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

791

98.02. Blixtlås och delar därtill

Nuvarande tullförhållanden

Blixtlås är belagda med en tull av 12 % av värdet (vid tiden för kommitténs

arbete utgjorde tullen 2 kronor per kg; ändringen har vidtagits genom

1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att för järn- och metallmanufakturindustrins produkter

i allmänhet föreslagits en standardtullsats av 8 % av värdet. Beträffande

blixtlås är det emellertid enligt kommitténs uppfattning med hänsyn

till konkurrensförhållandena icke motiverat att underskrida normaltullsatsen

(ca 14 %) i den utsträckning som en tillämpning av nämnda standardtullsats

skulle innebära. Kommittén finner en tull av 12 % av värdet utgöra ett

lämpligt avvägt tullskydd för detta varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 12 % av

värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

98.03. Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

För reservoarpennor utgår tullen med 1 krona per kg plus 10 % av värdet

(vikttullen saknar här i praktiken större betydelse), för stiftpennor med

1 krona per kg, dock högst 10 % av värdet, och för pennskaft med 1 krona

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén upptager i sitt lulltaxeförslag en tull av 10 % av värdet för

alla hithörande varuslag.

I fråga om vanliga reservoarpennor finner kommittén, med hänsyn till

att inhemsk tillverkning saknas, ur skyddssynpunkt icke motiverat att belägga

varorna med tull. Kommittén upptager dock i taxeförslaget dessa artiklar

under samma tullsats som rubriken i övrigt för den händelse en tullbeskattning

av fiskala skäl skulle befinnas motiverad. Vad beträffar kulspetspennor

föreligger däremot enligt kommitténs uppfattning icke anledning

ändra den nu utgående tullen i vidare mån än att vikttullkomponenten

bör avskaffas och tullen således i fortsättningen utgå med allenast

It) % av värdet. Kommittén anser vidare att en tullsats av denna storlek

utgör ett lämpligt avvägt tullskydd även för stiftpennor och övriga till denna

rubrik hänförliga artiklar.

s. 792 Kontrollera mot PDF

792

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år i958

Yttrande

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för reservoarpennor. Någon

tillverkning förekommer icke inom landet. Varan kan icke betraktas som en

lyxartikel, anser förbundet, som f. ö. finner den olämplig som skatteobjekt

även av den anledningen, att importen endast uppgår till ca 5 milj. kronor

årligen. Förbundet framhåller vidare att stiften utgör en så väsentlig del av

kostnaden för pennan att det vid en tull av 10 % kan vara lönande för importören

att införa stiften (för vilka kommittén föreslagit tullfrihet) separat

och därefter infoga dessa i pennan.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med kommittén en tull av 10 % av värdet för

rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag förordar

jag, under erinran i fråga om reservoarpennor om principen att icke

nu verkställa någon omprövning av finanstullarna, att rubriken i dess helhet

upplages med en tull av 10 % av värdet.

98.04. Skrivpennor (stålpennor o. d.)

Skrivpennor av ädel metall är belagda med en tull av 10 % av värdet plus

50 kronor per kg; för dylika artiklar av oädel metall utgår tullen med 1

krona 50 öre per kg. Tulltaxekommittén liksom även nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet föreslår att tullfrihet stadgas för dessa varuslag. Med hänsyn

till risken för ett kringgående i viss utsträckning av tullen på reservoarpennor

förordar jag att skrivpennor av ädel metall upptages med en tull av

10 % av värdet; i övrigt finner jag icke anledning till erinran mot den föreslagna

tullfriheten.

98.05. Blyerts-, anilin- och färgpennor m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet hit hänförliga artiklar är belagda med en tull av 10 % av värdet

(vid tiden för kommitténs arbete utgick tullen med 20 eller 35 öre per kg;

ändringen har vidtagits genom 1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén finner en tullsats av 10 % av värdet, motsvarande normaltullsatsen

för de viktigaste artiklarna, innebära ett lämpligt avvägt tullskydd

för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes för här avsedda artiklar en tull av 10 % av

värdet.

s. 793 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

793

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon

erinran från min sida.

98.06. Skrivtavlor

Nuvarande tullförhållanden

Varorna i fråga är belagda med tullsatser av varierande storlek beroende på

material och utförande (skrivtavlor av skiffer e. d. är dock tullfria).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptar vid denna rubrik en

tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

98.07. Sigillstämplar, pagineringsstämplar och liknande stämplar

Nuvarande tullförhållanden

Sigillstämplar är belagda med tullar av varierande storlek; för övriga här

avsedda artiklar utgår tullen med 25 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet, d. v. s. den tullsats som föreslagits

beträffande järn- och metallmanufakturartiklar i allmänhet.

Yttrande

Svenska stämpelfabrikantföreningen har intet att erinra mot att gummistämplar,

sigillstämplar och poststämplar belägges med en tull av 8 % av

värdet men hemställer om tullfrihet för stativstämplar, pagineringsstämplar

samt datum- och sifferstämplar med vridbara band under framhållande av

att tillverkningen inom landet av dylika stämplar är obetydlig.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I likhet med kommittén föreslår utskottet en tull av 8 % av värdet för

rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

s. 794 Kontrollera mot PDF

794 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

98.08. Färgband för skrivmaskiner e. d. samt stämpeldynor

Nuvarande tullförhållanden

Färgband innehållande silke är belagda med en tull av kr. 6:— per kg;

för andra färgband utgår tullen med kr. 2:— respektive 4:50 per kg, beroende

på om varan föreligger i detaljförpackningar eller icke. Färgdynor är

belagda med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning har den inhemska produktionen av färgband

en sådan ställning i konkurrenshänseende att en tullsats av 10 % av

värdet är tillfyllest, och kommittén finner vidare övervägande skäl tala för

att denna tullsats tillämpas för rubriken i dess helhet och således även på

hit hänförliga färgdynor.

Yttrande

AB Björnbandsfabriken jämte fyra andra företag hemställer i särskild skrivelse

med anledning av de år 1955 vidtagna provisoriska tulländringarna på

textilområdet att tullen för färgband måtte justeras så att den inträdda

minskningen av nettotullskyddet elimineras.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I likhet med kommittén föreslår utskottet vid denna rubrik en tull av

10 % av värdet.

Departementschefen

Jag förordar den av tulltaxekommittén och nordiska utskottet föreslagna

tullsatsen, vilken i huvudsak torde tillgodose det från industrihåll framförda

önskemålet.

98.09. Sigill- och buteljlack, hektografmassa och liknande produkter

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 50 öre per kg för sigill- och buteljlack och med 20 öre per

kg för hektograf- och valsmassa.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet en tull av 10 % av värdet

för dessa varor.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs och utskottets samstämmiga förslag om en tull

av 10 % av värdet.

s. 795 Kontrollera mot PDF

795

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

98.10. Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare

Nuvarande tullförhållanden

Elektriska artiklar drager en tull av 10 % av värdet och övriga artiklar

vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att här ifrågavarande artiklar utgör alster av järnoch

metallmanufakturindustrin och anser därför att de bör beläggas med

den för produkter av nämnda industri i allmänhet föreslagna tullen 8 %

av värdet.

Yttrande

Svenska tändsticks AB hemställer i sin av Smålands och Blekinge handelskammare

överlämnade skrivelse att vid denna rubrik måtte fastställas

en tull av kr. 2: 75 per tändare; om hänsyn skall tagas till en samordning

av tullsatserna i de nordiska länderna anser bolaget emellertid att tullen

bör fastställas till samma belopp som den för närvarande gällande sammanlagda

införselavgiften i Danmark. Bolagets yrkande motiveras i huvudsak

med att en betydande införsel av tändare, särskilt sådana av den

billiga typen såsom t. ex. de österrikiska och japanska, skulle medföra att

tändstickor i Sverige skulle få mindre avsättning, vilket skulle kunna leda

till driftsinskränkningar och ökade tillverkningskostnader samt äventyra

exporten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I likhet med kommittén föreslår utskottet en tull av 8 % av värdet vid

denna rubrik.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets

samstämmiga förslag.

98.11. Rökpipor, cigarr- och cigarrettmunstycken samt delar därtill

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av sjöskum eller bärnsten drager en tull av 10 kronor per kg i

fråga om pipor och 5 kronor per kg i fråga om munstycken; artiklar av trä

eller annat material är belagda med en tull av 3 kronor per kg, dock att

ämnen av trä till pipor är tullfria samt icke färdigarbetade huvuden och

skaft belagda med lägre tullar.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för ämnen samt icke färdigarbetade huvuden

av trä, en tull av 5 kronor per kg för munstycken av sjöskum eller

bärnsten samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

s. 796 Kontrollera mot PDF

796 Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tullfriheten för vissa artiklar baseras väsentligen på rådande förhållanden.

Beträffande munstycken av sjöskum eller bärnsten grundar sig förslaget

på att kommittén icke ansett anledning föreligga att bryta förefintlig GATTbindning.

Vad beträffar övriga varuslag, d. v. s. främst färdiga pipor av trä, anför

kommittén följande.

I fråga om färdiga rökpipor av trä ligger normaltullsatsen omkring 10 %,

d. v. s. samma tullsats som föreslagits beträffande ett stort antal andra trämanufakturprodukter.

Kommittén har funnit en tullsats av denna storlek,

vilken skulle innebära en avsevärd förstärkning av det nuvarande tullskyddet

utan att dock öka detsamma till den nivå vid vilken det låg då produktionen

startades, innebära en lämplig avvägning av tullskyddet för rökpipor.

Ur konsumentsynpunkt torde tullen, i varje fall jämfört med tobaksbeskattningen,

icke vara av någon större betydelse. Tullsatsen i fråga bör tillämpas

för alla pipor, oavsett materialets beskaffenhet, även om den beträffande

sjöskumspipor närmast har karaktär av finanstull.

Yttranden

Träindustrins branschorganisation påyrkar en tull av 15 % av värdet för

rökpipor och 12 % av värdet för cigarrettmunstycken.

Sveriges grossistförbund hemställer att tullfrihet måtte föreskrivas för

rökpipor. Då inhemsk pipindustri enligt förbundets uppfattning saknar naturliga

förutsättningar på grund av att den måste importera råmaterialierna,

anser förbundet det onödigt att genom tull fördyra den betydande del av

konsumtionen som utgöres av importvaror. (Förbundet uppger att mer än

90 % av konsumtionen täckes genom import.)

Sveriges köpmannaförbund påyrkar en tull av 5 % av värdet för pipor och

munstycken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för grovt tillformade ämnen till piphuvuden

och en tull av 10 % av värdet för rubriken i övrigt.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag,

med hänsyn till föreliggande GATT-bindning för vissa arbeten av sjöskum

och bärnsten, att bestämmelserna utformas i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag, vilket frånsett nämnda artiklar i huvudsak överensstämmer med

det nordiska förslaget.

98.12. Kammar, hårspännen o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Kammar av plast är belagda med en tull av 15 % av värdet och kammar

av andra ämnen med vikttullar av varierande storlek. Hårspännen drager

en tull av kr. 10: — per kg.

s. 797 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

797

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till att här ifrågavarande artiklar mestadels tillverkas av

plast föreslår kommittén att den för plastartiklar i allmänhet föreslagna

tullsatsen 13 % av värdet tillämpas även vid denna rubrik.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår för hithörande artiklar en tull av 15 % av värdet, d. v. s.

samma tullsats som utskottet föreslår beträffande plastartiklar i allmänhet.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag föreslagit beträffande plastartiklar i

allmänhet (kap. 39) förordar jag en tullsats av 15 % av värdet.

98.13. Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar av järn eller stål drager en tull av 40 öre eller 1

krona per kg; för artiklar av plast utgår tullen med 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall för rubriken i dess helhet fastställas en

tull av 10 % av värdet. Kommittén framhåller att här avsedda artiklar till

övervägande del utgör alster av järn- och metallmanufakturindustrin, beträffande

vars produkter i allmänhet föreslagits en tullsats av 8 % av värdet.

Till rubriken hänföres emellertid även vissa av andra ämnen tillverkade

artiklar, för vilka med hänsyn till materialets beskaffenhet en högre

tullsats i och för sig kunde vara motiverad (t. ex. varor av plast). Kommittén

anser dock icke de olika varuslagens betydelse motivera en uppdelning

av rubriken utan föreslår nyssnämnda enhetliga tullsats.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess

helhet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

98.14. Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer

Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar är enligt gällande tulltaxa belagda med vikttullar av varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Då rafräschissörer i regel är tillverkade av glas anser kommittén den för

glasvaror i allmänhet föreslagna tullsatsen 15 % av värdet böra tillämpas

vid denna rubrik.

s. 798 Kontrollera mot PDF

798 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 15 % av värdet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot den av tulltaxekommittén och

nordiska utskottet föreslagna tullsatsen, vilken överensstämmer med den

tullsats jag förordat beträffande glasvaror i allmänhet (kap. 70).

98.15. Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager enligt gällande taxa en tull av 1 krona 20

öre per kg.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn bl. a. till produktionens anknytning till glasindustrin, för

vars produkter i regel föreslagits en tull av 15 % av värdet, finner kommittén

lämpligt att en tullsats av denna storlek tillämpas även här.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 15 % av värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

I överensstämmelse med den ståndpunkt jag intagit till frågan om tullen

på glasvaror biträder jag kommitténs och utskottets samstämmiga förslag

om en tull av 15 % av värdet.

98.16. Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skyltställ

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är enligt gällande taxa belagda med tullar av varierande

storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet vid denna rubrik en tull av

10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

s. 799 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

799

AVDELNING XXI

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Artiklar av här ifrågavarande slag är, med de undantag som kan betingas

av smärre skiljaktigheter i varubeskrivning och tolkningspraxis, enligt gällande

bestämmelser fria från tull, och tulltaxekommittén föreslår att tullfrihet

stadgas vid samtliga rubriker.

Nationalmuseum hemställer att nuvarande tullfrihetsbestämmelser för antikviteter

med en ålder av över 100 år ändras så att tullfriheten endast avser

föremål tillverkade före år 1840.

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag förordar jag, under erinran

vad beträffar antikviteter om att såväl tulltaxepositionens lydelse som tullfrihetsbestämmelsens

materiella innehåll är beroende av internationella

överenskommelser, att samtliga rubriker i detta kapitel upptages med tullfrihet.

s. 800 Kontrollera mot PDF

800

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

VI. DEPARTEMENTSCHEFENS HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad som anförts hemställer föredragande departementschefen

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316);

3) förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit;

4) förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen

den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution;

dels ock för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen

den 15 december 1950 rörande nomenklatur för

klassificering av varor i tulltarifferna samt protokollet den

1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingrid Qvarnström

s. 801 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

801

Bihang

Convention on nomenclature for

the classification of goods in customs

tariffs

The Governments signatory to the

present Convention,

Desiring to facilitate international

trade,

Observing that the progressive removal

of quantitative restrictions results

in customs tariffs becoming an

increasingly important factor in international

trade,

Desiring to simplify international

customs tariff negotiations and to

facilitate the comparison of trade statistics

so far as the data for such statistics

are based on the classification

of goods in customs tariffs,

Being convinced that the adoption

of a common basis for the classification

of goods in customs tariffs will

constitute an important step towards

the attainment of these objects,

Having taken into consideration

the work already accomplished in

Brussels in this sphere by the European

Customs Union Study Group,

and

Considering that the best way of

achieving results in this respect is to

conclude an international Convention,

Have agreed as follows:

Article I

For the purpose of the present Convention,

(a) “Nomenclature” means the

headings and their relative numbers,

the section and chapter notes, and

the General Rules for the Interpretation

of the Nomenclature, set out in

the Annex to this Convention:

(b) “the Convention establishing

the Council” means the Convention

establishing the Customs Co-operation

Council opened for signature in

Brussels on the 15th December 1950;

(Översättning)

Konvention rörande nomenklatur

för klassificering av varor i tulltarifferna
De

regeringar, som undertecknat

föreliggande konvention,

vilka önska underlätta den internationella

handeln,

vilka finna, att det fortskridande

avskaffandet av kvantitativa restriktioner

medför att tulltarifferna få en

allt större betydelse för den internationella

handeln,

vilka önska förenkla internationella

tullförhandlingar och underlätta

jämförelsen av handelsstatistiska

uppgifter, i den mån dessa uppgifter

basera sig på klassificeringen av varor

i tulltarifferna,

vilka äro övertygade om att antagandet

av en gemensam grundval för

klassificering av varor i tulltarifferna

kommer att utgöra ett betydande steg

för uppnåendet av dessa syften,

vilka hava beaktat det arbete, som

på ifrågavarande område utförts i

Bryssel av Studiegruppen för en europeisk

tullunion, och

vilka anse, att bästa sättet att uppnå

resultat i nämnda avseende är att

avsluta en internationell konvention,

hava enats om följande:

Artikel I

I denna konvention förstås med:

a) nomenklaturen: de positioner

med tillhörande nummer, de anmärkningar

till avdelningar och kapitel

samt de allmänna regler för nomenklaturens

tillämpning som förekomma

i bilagan till denna konvention;

b) rådskonventionen: konventio
nen

avseende upprättandet av ett råd

för samarbete på tullområdet, öppnad

för undertecknande i Bryssel den

15 december 1950;

51 Rihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 90

s. 802 Kontrollera mot PDF

802

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

(c) -‘Ihe Council” means the Customs

Co-operation Council referred to

in paragraph (b) above;

(d) athe Secretary-General” means

t lie Secretarv General of the Council.

Article II

(a) Each Contracting Party shall

compile its customs tariff in conformity

with the Nomenclature, subject

to such textual adaptations as may

be necessary to give effect to the Nomenclature

in its domestic law, and

shall apply, in conformity with the

Nomenclature, the tariff so compiled

as from the dateon which the Convention

comes into force in respect of it.

(b) Each Contracting Party undertakes

that, as respects its customs tariff,

(i) it will not omit any of the

headings of the Nomenclature nor

add any new headings nor depart

from any of the numbers of the

headings;

(ii) it will make no changes in

the chapter or section notes in a

manner modifying the scope of the

chapters, sections and headings as

laid down in the Nomenclature;

and

(fn) it will include the General

Rules for the Interpretation of the

Nomenclature.

(c) Nothing in this Article shall

prevent any Contracting Party from

adopting, in its customs tariff, subdivisions

classifying goods under any

of the headings of the Nomenclature.

Artide III

(a) The Council shall supervise the

operation of the present Convention

with a view to securing uniformity

in its interpretation and application.

(b) To this end, the Council shall

establish a Nomenclature Committee

on which each Member of the Council

to which the present Convention applies

shall have the right to be represented.

c) rådet: det under b) åsyftade rådet

för samarbete på tullområdet;

d) generalsekreteraren: rådets generalsekreterare.

Artikel II

a) Varje fördragsslutandepart skall

upprätta sin tulltariff i överensstämmelse

med nomenklaturen, med förbehåll

för sådan formell anpassning,

som kan befinnas nödvändig för att

giva nomenklaturen avsedd rättsverkan,

och skall i överensstämmelse

med nomenklaturen tillämpa den sålunda

upprättade tariffen från och

med den dag, då konventionen träder

i kraft för parten i fråga.

b) Varje fördragsslutande part

förbinder sig i avseende å sin tulltariff
1.

att icke utesluta någon av nomenklaturens

positioner, ej heller

tillägga någon ny position eller avvika

från positionsnumren;

2. att icke göra några ändringar i

anmärkningarna till kapitel eller

avdelningar, som medföra ändrad

omfattning av kapitel, avdelningar

eller positioner i nomenklaturen;

samt

3. att i densamma intaga de allmänna

reglerna för nomenklaturens

tillämpning.

c) Bestämmelserna i denna artikel

skola icke utgöra hinder för fördragsslutande

part att för klassificering av

varor i den egna tariffen införa underpositioner

till nomenklaturens positioner.

Artikel III

a) Rådet skall övervaka efterlevnaden

av denna konvention för att

säkerställa en likformig tolkning och

tillämpning av densamma.

b) För detta ändamål skall rådet

upprätta en nomenklaturkommitté, i

vilken varje rådsmedlem, å vilken

denna konvention är tillämplig, skall

äga rätt att vara representerad.

s. 803 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

803

Article IV

The Nomenclature Committee shall

have the following functions which

shall be exercised under the authority

of the Council and in accordance

with any directions which the Council

may give:

(a) to collate and circulate information

concerning the application of

the Nomenclature in the customs tariffs

of the Contracting Parties;

(b) to study the procedures and

practices of the Contracting Parties

in relation to the classification of

goods for customs purposes and, accordingly,

to make recommendations

to the Council or to the Contracting

Parties to secure uniformity in the

interpretation and application of the

Nomenclature;

(c) to prepare explanatory notes as

a guide to the interpretation and application

of the Nomenclature;

(d) on its own initiative or on request,

to furnish to Contracting Parties

information or advice on any

matters concerning the classification

of goods for customs purposes;

(e) to submit to the Council proposals

för any amendments to the present

Convention which it may consider

desirable;

(f) to exercise such other powers

and functions of the Council in relation

to classification of goods for customs

purposes as the Council may

delegate to it.

Artide V

(n) The Nomenclature Committee

shall meet åt least three times a year.

(b) It shall elect its own Chairman

and one or more Vice-Chairmen.

(c) It shall draw up its own Rules

of Proccdure by decision taken by

not less than two-thirds of its members.

The Rules of Procedure so

drawn up shall be suhject to the approval

of the Council.

Article VI

The Annex to the present Convention

shall form an integral part

Artikel IV

Nomenklaturkommittén skall hava

följande uppgifter, vilka skola fullgöras

under rådets myndighet och i

enlighet med dess anvisningar:

a) att inhämta och distribuera

upplysningar beträffande tillämpningen

av nomenklaturen i de fördragsslutande

parternas tulltariffer;

b) att studera de föreskrifter och

den praxis, som tillämpas av de fördragsslutande

parterna vid klassificeringen

av varor i tulltarifferna samt

att framlägga förslag för rådet eller

de fördragsslutande parterna för att

säkerställa en likformig tolkning och

tillämpning av nomenklaturen;

c) att utarbeta anvisningar till ledning

vid tolkningen och tillämpningen

av nomenklaturen;

d) att på eget initiativ eller på anmodan

lämna de fördragsslutande

parterna upplysningar eller råd i alla

frågor, som röra klassificeringen av

varor i tulltarifferna;

e) att föreslå rådet sådana ändringar

i denna konvention, som kommittén

anser önskvärda;

f) att i övrigt utöva de befogenheter

och fullgöra de uppgifter, som rådet

tilldelar kommittén.

Artikel V’

a) Nomenklaturkommittén skall

sammanträda minst tre gånger om

året.

b) Den skall utse ordförande och

en eller flera vice ordförande.

c) Den skall upprätta arbetsordning

genom beslut med en majoritet

av minst två tredjedelar av medlemsantalet.

Arbetsordningen skall underställas

rådet för godkännande.

Artikel VI

Bilagan till denna konvention skall

utgöra en integrerande del av kon
-

s. 804 Kontrollera mot PDF

804

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

thereof, and any reference to the Convention

shall be deemed to include a

reference to the Annex.

Article VII

The Contracting Parties do not assume

by the present Convention any

obligation in relation to rates of customs

duty.

Artide VIII

(a) The present Convention shall

abrogate as between the Contracting

Parties all obligations under other international

agreements in so far as

they are inconsistent with the present

Convention.

(b) The present Convention shall

not derogate from the obligations,

under any other international agreement,

incurred by any Contracting

Party before the coming into force of

the present Convention in respect of

it towards any Government not a party

to the present Convention. However,

the Contracting Parties shall, as

soon as circumstances permit and in

any case on the renewal of such prior

agreements, arrange to make any necessary

amendments thereto in order

to bring them into conformity with

the provisions of the present Convention.

Artide IX

(a) Any dispute between two or

more Contracting Parties concerning

the interpretation or application of

the present Convention shall so far

as possible be settled by negotiation

between them.

(b) Any dispute which is not settled

by negotiation shall be referred

by the Contracting Parties in dispute

to the Nomenclature Committee

which shall thereupon consider the

dispute, and make recommendations

for its settlement.

(c) If tlie Nomenclature Committee

is unable to settle the dispute, it shall

refer the matter to the Council which

shall make recommendations in conformity

with Article III (e) of the

Convention establishing the Council.

ventionen och varje hänvisning till

konventionen skall anses innefatta en

hänvisning jämväl till bilagan.

Artikel VII

De fördragsslutande parterna ikläda

sig icke genom denna konvention

några förpliktelser med avseende å

sina tullsatser.

Artikel VIII

a) Genom denna konvention upphävas,

de fördragsslutande parterna

emellan, alla på andra internationella

avtal grundade förpliktelser, som stå

i strid med denna konvention.

b) Denna konvention gör icke intrång

i sådana på andra internationella

avtal grundade förpliktelser,

som någon fördragsslutande part kan

hava iklätt sig gentemot en utomstående

regering innan konventionen

trätt i kraft för den fördragsslutande

parten. Emellertid skola de fördragsslutande

parterna, så snart omständigheterna

medgiva och i varje fall

vid förnyandet av de ingångna avtalen,

vidtaga alla erforderliga åtgärder

för att bringa dessa i överensstämmelse

med bestämmelserna i

denna konvention.

Artikel IX

a) Varje tvist mellan två eller flera

fördragsslutande parter beträffande

tolkningen och tillämpningen av

denna konvention skall så vitt möjligt

biläggas genom direkta förhandlingar

mellan parterna.

b) Varje tvist, som icke bilägges

genom direkta förhandlingar, skall av

de tvistande parterna hänskjutas till

nomenklaturkommittén, som skall taga

tvisten under övervägande och

framlägga rekommendation till dess

biläggande.

c) Om nomenklaturkommittén icke

kan bilägga tvisten, skall den hänskjuta

frågan till rådet, som skall

framlägga rekommendation i enlighet

med artikel III e) i rådskonventionen.

s. 805 Kontrollera mot PDF

805

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

(rf) The Contracting Parties in dispute

may agree in advance to accept

the recommendations of the Committee

or Council as binding.

Article X

The present Convention shall be

open for signature until 31st March,

1951, by any Government which has

signed the Convention establishing

the Council.

Artide XI

(a) The present Convention shall

be subject to ratification.

(b) Instruments of ratification

shall be deposited with the Belgian

Ministry of Foreign Affairs, which

shall notify all signatory and acceding

Governments and the Secretary

General of each such deposit. However,

no Government may deposit its

instrument of ratification of the present

Convention until it has deposited

its instrument of ratification of the

Convention establishing the Council.

Artide XII

(a) Three rnonths after the date on

which the Belgian Ministry of Foreign

Affairs has received the instruments

of ratification of seven Governments,

the present Convention shall come into

force in respect of those Governments.

(b) For each signatory Government

ratifying after tliat date, the Convention

shall come into force three

rnonths after the date of the deposit

of its instrument of ratification with

the Belgian Ministry of Foreign Affairs.

Artide XIII

(a) The Government of any State

which is not a signatory to the present

Convention, but which has ratified

or acceded to the Convention

establishing the Council, may accede

to the present Convention as from 1st

April, 1951.

d) De tvistande parterna kunna på

förhand överenskomma om att rätta

sig efter kommitténs eller rådets rekommendation.

Artikel X

Denna konvention skall vara öppen

för undertecknande under tiden till

och med den 31 mars 1951 av de regeringar,

som undertecknat rådskonventionen.

Artikel XI

a) Denna konvention skall vara

underkastad ratificering.

b) Ratifikationsinstrumenten skola

deponeras hos belgiska utrikesministeriet,

som skall om varje sådan

deposition underrätta alla regeringar

som undertecknat konventionen eller

anslutit sig till densamma ävensom

generalsekreteraren. Dock må icke

någon regering deponera ratifikationsinstrumentet

till denna konvention,

förrän den har deponerat sitt

ratifikationsinstrument till rådskonventionen.

Artikel XII

a) Tre månader efter den dag, då

belgiska utrikesministeriet mottagit

ratifikationsinstrument av sju regeringar,

skall denna konvention träda

i kraft för dessa regeringar.

b) För varje signatärregering, som

ratificerar efter denna tidpunkt, skall

konventionen träda i kraft tre månader

efter dagen för depositionen av

ratifikationsinstrumentet hos belgiska

utrikesministeriet.

Artikel XIII

a) Regering i stat, som icke undertecknat

denna konvention men som

ratificerat rådskonventionen eller anslutit

sig till densamma, kan från

och med den 1 april 1951 ansluta sig

till denna konvention.

s. 806 Kontrollera mot PDF

806

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år i 958

(b) Instruments of accession shall

be deposited with the Belgian Ministry

of Foreign Affairs, which shall

notify all signatory and acceding Governments

and the Secretary General

of each such deposit.

(c) The present Convention shall

come into force for any acceding Government

three months after the date

of the deposit of its instrument of accession,

but not before it comes into

force in accordance with paragraph

(a) of Artide XII.

Article XIV

(a) The present Convention is of

unlimited duration but åt any time

after the expiry of five years from

its entry into force under paragraph

(a) of Article XII, any Contracting

Party may withdraw therefrom.

Withdrawal shall take effect one

year after the date of receipt by the

Belgian Ministry of Foreign Affairs

of a notification of withdrawal. The

Belgian Ministry of Foreign Affairs

shall notify each withdrawal to all

signatory and acceding Governments

and to the Secretary General.

(b) Any Contracting Party which

ceases to be a party to the Convention

establishing the Council shall

thereupon cease to be a party to the

present Convention.

Artide ÅT

(a) Any Government may åt the

time of its ratification or accession

or åt any time thereafter, declare by

notification given to the Belgian Ministry

of Foreign Affairs that the present

Convention shall extend to any

of the territories for whose international

relations it is responsible, and

the Convention shall extend to the

territories named in the notification

three months after the date of the receipt

thereof by the Belgian Ministry

of Foreign Affairs but not before the

Convention has come into force for

the Government concerned.

b) Anslutningsinstrumentet skall

deponeras hos belgiska utrikesministeriet,

som skall om varje sådan deposition

underrätta alla regeringar

som undertecknat konventionen eller

anslutit sig till densamma ävensom

generalsekreteraren.

c) Denna konvention skall för varje

regering, som anslutit sig till densamma,

träda i kraft tre månader efter

dagen för depositionen av anslutningsinstrumentet,

dock icke före tidpunkten

för konventionens ikraftträdande

i enlighet med bestämmelserna

i artikel XII a).

Artikel XIV

a) Denna konvention gäller obegränsad

tid, men varje fördragsslutande

part kan sedan fem år förflutit

från dess ikraftträdande i enlighet

med bestämmelserna i artikel XII a),

vid vilken tidpunkt som helst frånträda

konventionen. Frånträdandet skall

träda i kraft ett år efter den dag, då

belgiska utrikesministeriet erhållit

notifikation om frånträdandet. Det

belgiska utrikesministeriet skall om

frånträdandet underrätta alla regeringar

som undertecknat konventionen

eller anslutit sig till densamma

ävensom generalsekreteraren.

b) Varje fördragsslutande part,

som frånträder rådskonventionen,

skall därigenom upphöra att vara

part i denna konvention.

Artikel XV

a) Varje regering må vid sin ratifikation

eller anslutning eller närhelst

därefter genom notifikation till belgiska

utrikesministeriet förklara, att

denna konvention skall utsträckas att

gälla beträffande territorier, för vilkas

internationella förbindelser regeringen

är ansvarig, och konventionen

skall bliva gällande för sagda territorier

tre månader efter den dag då belgiska

utrikesministeriet erhållit notifikation

därom men icke innan konventionen

trätt i kraft för regeringen

i fråga.

s. 807 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

807

(b) Any Government which has

made a declaration under paragraph

(a) above extending the present Convention

to any territory for whose international

relations it is responsible

may by notification given to the Belgian

Ministry of Foreign Affairs withdraw

in respect of that territory in

accordance with the provisions of Artide

XIV.

(c) The Belgian Ministry of Foreign

Affairs shall inform all signatory

and acceding Governments and

the Secretary General of any notification

received by it under this Article.

Article XVI

(a) The Council may recommend

amendments to the present Convention

to the Contracting Parties.

(b) Any Contracting Party accepting

an amendment shall notify the

Belgian Ministry of Foreign Affairs

in writing of its acceptance and the

Belgian Ministry of Foreign Affairs

shall notify all signatory and acceding

Governments and the Secretary General

of the receipt of the notice of acceptance.

(c) An amendment shall come into

force three months after receipt by

the Belgian Ministry of Foreign Affairs

of notice of acceptance by all

the Contracting Parties. When any

amendment has been accepted by all

the Contracting Parties the Belgian

Ministry of Foreign Affairs shall notify

all signatory and acceding Governments

and the Secretary General

of such acceptance and of the date on

which the amendment will come into

force.

(d) After an amendment has come

into force, no Government may ratifv

or accede to the present Convention

unless it also accepts the amendment.

In witness whereof the undersigned,

having been duly authorised

thereto by their respective Governments,

have signed the present Convention.

b) Varje regering, som genom deklaration

enligt a) ovan utsträckt denna

konvention att gälla territorium,

för vars internationella förbindelser

den är ansvarig, kan genom notifikation

till belgiska utrikesministeriet

frånträda konventionen med avseende

å detta territorium i enlighet med

bestämmelserna i artikel XIV.

c) Belgiska utrikesministeriet skall

informera alla regeringar som undertecknat

denna konvention eller anslutit

sig till densamma ävensom generalsekreteraren

om varje notifikation,

som den mottagit enligt denna artikel.

Artikel XVI

a) Rådet må föreslå de fördragsslutande

parterna ändringar i denna

konvention.

b) Varje fördragsslutande part,

som godkänner en ändring, skall lämna

skriftligt meddelande om godkännandet

till belgiska utrikesministeriet,

vilket skall om mottagandet av

detta meddelande underrätta alla regeringar

som undertecknat konventionen

eller anslutit sig till densamma

ävensom generalsekreteraren.

c) Fn ändring skall träda i kraft

tre månader efter det belgiska utrikesministeriet

mottagit meddelande

om samtliga fördragsslutande parters

godkännande. När en ändring godkänts

av samtliga fördragsslutande

parter, skall belgiska utrikesministeriet

därom underrätta alla regeringar

som undertecknat konventionen eller

anslutit sig till densamma ävensom

generalsekreteraren, varvid dagen för

ändringens ikraftträdande skall tillkännagivas.

d) Efter det en ändring trätt i kraft

må icke någon regering ratificera

denna konvention eller ansluta sig

till densamma utan att även godkänna

ändringen.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,

av sina respektive regeringar

därtill behörigen bemyndigade, undertecknat

föreliggande konvention.

s. 808 Kontrollera mot PDF

808

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Done åt Brussels on the fifteenth

day of December, nineteen hundred

and fifty (December 15th, 1950) in

the English and French languages,

both texts being equally authentic, in

a single original, which shall be deposited

in the archives of the Government

of Belgium which shall transmit

certified copies thereof to each

signatory and acceding Government.

Protocol of amendment to the Convention

on Nomenclature for the

Classification of Goods in Customs

Tariffs

The Governments signatory to the

Gonvention on Nomenclature for the

Classification of Goods in Customs

Tariffs signed in Brussels on 15th December

1950, and the Government of

the Republic of Turkey which acceded

to that Convention,

Considering that it is advisable to

modify the Annex to the said Convention,

and to eliminate certain discrepancies

between the English and

the French texts thereof,

Considering that the said Convention

has not yet come into force,

Have agreed as follows:

Article 1

The Annex referred to in Article

Yl of the Convention on Nomenclature

for the Classification of Goods

in Customs Tariffs, signed in Brussels

on 15th December 1950 (hereinafter

referred to as »the Convention»)

shall be replaced by the Annex attached

hereto.

Article 2

The present Protocol shall be open

for signature until 31st December

Som skedde i Bryssel den femtonde

december nittonhundrafemtio (15 december

1950) på franska och engelska

språken, vilka båda texter skola

äga lika vitsord, i ett original, som

skall arkiveras hos belgiska regeringen,

vilken skall överlämna behörigen

styrkta kopior av detsamma till alla

regeringar, som undertecknat konventionen

eller ansluta sig till densamma.

Protokoll angående ändring i konventionen

rörande nomenklatur för

klassificering av varor i tulltarifferna
De

regeringar, som undertecknat

konventionen i Bryssel den 15 december

1950 rörande nomenklatur för

klassificering av varor i tulltarifferna,

och regeringen i republiken Turkiet,

som anslutit sig till denna konvention,

vilka anse, att det är lämpligt att

modifiera bilagan till sagda konvention

och att undanröja vissa skiljaktigheter

mellan den engelska och

den franska konventionstexten, och

vilka beakta, att sagda konvention

ännu icke trätt i kraft,

hava enats om följande:

Artikel 1

Den bilaga, vilken avses i artikel

VI av konventionen rörande nomenklatur

för klassificering av varor i

tulltarifferna, undertecknad i Bryssel

den 15 december 1950 (härnedan

benämnd »konventionen»), skall ersättas

med den härvid fogade bilagan.

1

Artikel 2

Detta protokoll skall vara öppet för

undertecknande under tiden till och

1 Bilagan här utelämnad; texten till det framlagda

förslaget till tulltaxa är en översättning

av bilagan. I nämnda text förekommande underavdelningar

av tulltaxenummer samt med

asterisk (*) betecknade anmärkningar tillhöra

dock icke konventionstexten.

s. 809 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

809

1955 by any Government which has

signed the Convention, and by the Government

of the Republic of Turkey.

Article 3

A. The present Protocol shall be

subject to ratification.

B. The instruments of ratification

shall be deposited with the Belgian

Ministry of Foreign Affairs, which

shall notify all signatory and acceding

Governments and the Secretary General

of the Customs Co-operation

Council of each such deposit. However,

no Government may deposit its

instrument of ratification of the present

Protocol unless it has previously

deposited or deposits åt the same tiine

its instrument of ratification of, or

of accession to, the Convention.

Article 4

A. The Convention and the present

Protocol shall come into force sirnultaneously.

B. Three months after the date on

which the Belgian Ministry of Foreign

Affairs has received, in respect of the

present Protocol, the instruments of

ratification of seven Governments

signatory to the Convention and to

the present Protocol, the Convention

and the present Protocol shall come

into force in respect of those Governments.

An instrument of ratification of

the present Protocol by the Government

of the Republic of Turkey shall

be considered as such an instrument

as aforesaid should the case arise.

C. For each Government signatory

to the present Protocol depositing its

instrument of ratification after that

date, the Convention and the present

Protocol shall come into force three

months after the date of deposit of

such instrument of ratification with

the Belgian Ministry of Foreign

Affairs.

med den 31 december 1955 av de regeringar,

som undertecknat konventionen,

och av regeringen i republiken

Turkiet.

Artikel 3

A. Detta protokoll skall vara underkastat

ratificering.

B. Ratifikationsinstrumenten skola

deponeras hos belgiska utrikesministeriet,

som skall om varje sådan deposition

underrätta alla regeringar som

undertecknat detta protokoll eller

som anslutit sig till detsamma ävensom

generalsekreteraren hos rådet

för samarbete på tullområdet. Dock

må icke någon regering deponera ratifikationsinstrumentet

till detta protokoll,

om den icke tidigare deponerat

eller samtidigt deponerar sitt ratifikations-

eller anslutningsinstrument

till konventionen.

Artikel 4

A. Konventionen och detta protokoll

skola träda i kraft samtidigt.

B. Tre månader efter den dag, då

belgiska utrikesministeriet mottagit

ratifikationsinstrument till detta protokoll

av sju regeringar, som undertecknat

konventionen och protokollet,

skola konventionen och protokollet

träda i kraft för dessa regeringar.

Ratifikationsinstrument till detta

protokoll av regeringen i republiken

Turkiet skall i förekommande fall anses

som ett sådant instrument som

ovan sagts.

C. För varje signatärregering till

detta protokoll, som deponerar sitt

ratifikationsinstrument efter denna

tidpunkt, skola konventionen och detta

protokoll träda i kraft tre månader

efter dagen för depositionen av nämnda

ratifikationsinstrument hos belgiska

utrikesministeriet.

52 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

s. 810 Kontrollera mot PDF

810

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Article 5

A. The Government of any State

which is not a signatory to the present

Protocol, but which has ratified

or acceded to the Convention, may

accede to the present Protocol as from

1st January 1956.

B. Instruments of accession shall

be deposited with the Belgian Ministry

of Foreign Affairs, which shall

notify all signatory and acceding Governments

and the Secretary General

of each such deposit.

C. The Convention and the present

Protocol shall come into force for any

acceding Government three months

after the date of deposit of its instrument

of accession to the present Protocol,

but not before it comes into

force in accordance with paragraph B

of Article 4 of the present Protocol.

Artide 6

Artides XII and XIII (c) of the

Convention are rescinded.

Artide 7

The present Protocol and its Annex

form an integral part of the Convention

and, inter alia, the provisions of

Artides XIV and XV of the Convention

shall apply to the present Protocol.

In witness whereof the undersigned,

having been duly authorised

thereto by their respective Governments,

hava signed the present Protocol.

Done åt Brussels on the 1st of July

1955 in the English and French

languages, both texts being equallji

authentic, in a single original which

shall be deposited in the archives of

the Government of Belgium which

shall transmit certified copies thereof

to each signatory and acceding Government.

Artikel 5

A. Regering i stat, som icke undertecknat

detta protokoll men som ratificerat

konventionen eller anslutit sig

till densamma, kan från och med den

1 januari 1956 ansluta sig till detta

protokoll.

B. Anslutningsinstrumentet skall

deponeras hos belgiska utrikesministeriet,

som skall om varje sådan deposition

underrätta alla regeringar

som undertecknat detta protokoll eller

anslutit sig till detsamma ävensom

generalsekreteraren.

C. Konventionen och detta protokoll

skola för varje regering, som anslutit

sig till desamma, träda i kraft tre

månader efter dagen för depositionen

av anslutningsinstrumentet till detta

protokoll, dock icke före tidpunkten

för protokollets ikraftträdande i enlighet

med bestämmelserna i artikel

4 B.

Artikel 6

Artiklarna XII och XIII c) av konventionen

upphävas.

Artikel 7

Detta protokoll med bilaga utgör

en integrerande del av konventionen;

bland annat skola bestämmelserna i

artiklarna XIV och XV av konventionen

gälla för detta protokoll.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,

av sina respektive regeringar

därtill behörigen bemyndigade,

undertecknat föreliggande protokoll.

Som skedde i Bryssel den 1 juli

1955 på franska och engelska språken,

vilka båda texter skola äga lika

vitsord, i ett original, som skall arkiveras

hos belgiska regeringen, vilken

skall överlämna behörigen styrkta

kopior av detsamma till alla regeringar,

som undertecknat detta protokoll

eller som ansluta sig till detsamma.

s. 811 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

811

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll.............................. 1

Författningsförslag

Förslag till tulltaxa...................................... 4

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeför
ordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) .................... 171

Förslag till förordning om ändring i förordningen den 3 maj

1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit...... 171

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen

den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution .... 172

I. Inledning .................................................. 173

II. Allmänna synpunkter

Tullarnas roll i samhällsekonomin ........................ 183

Tullarna som förhandlingsobjekt.......................... 195

Tullarna ur statsfinansiell synpunkt ...................... 199

III. Tulltaxans allmänna utformning

Nomenklaturen ......................................... 201

Kvantitets- eller värdetullar .............................. 205

Tullarnas höjd och avvägning ............................ 212

IV. Särskilda frågor

Tulltaxeförordningen .................................... 244

Varuslag som icke tillverkas inom landet.................. 244

Inrättande av en tullberedning............................ 245

Tulltaxan och jordbruksregleringen ...................... 246

Tullarnas samband med annan indirekt beskattning ........ 246

Tulltaxan och GATT .................................... 247

Tulltaxans ikraftträdande ................................ 248

V. Detalj motivering1 .......................................... 249

VI. Departementschefens hemställan ............................ 800

Bihang. Konvention rörande nomenklatur för klassificering av varor i

tulltarifferna ........................................... 801

1 Framställningen följer tulltaxeförslagets indelning (jfr innehållsförteckning på s. 6—9 och

sakregisler på s. 135—170).

571382 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1958 A:44 Betänkande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till tullrestitution för varvsindustrin. s. 2 i texten