Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete

1959-04-03 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:131, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

1

Nr 131

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete; given Stockholms slott

den 3 april 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 16

maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den särskilda regleringen av arbetstidens

förläggning inom bagerinäringen i fortsättningen inte skall äga tillämpning

på tillverkning av spis- eller knäckebröd, käx eller annat därmed

jämförligt bakverk. I fråga om tillverkningen av annat bröd föreslås vissa

uppmjukningar i nu gällande regler. Sålunda föreslås angående tidpunkten

för arbetets början, förutom en viss utvidgning av möjligheten att

utföra förberedelsearbeten före påbörjandet av det egentliga bageriarbetet,

att under natten till söckendag, som närmast föregår sön- eller helgdag,

varje slag av bageri- och konditoriarbete skall få utföras mellan klockan 5

och 6 på morgonen. Beträffande tiden för arbetets slut innebär förslaget, att

arbete, som bedrives med regelbunden skiftindelning, på söckendag skall

få utföras till klockan 23. Slutligen föreslås en viss utvidgning av arbetarskyddsstyrelsens

dispensrätt. 1

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 131

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete

Härigenom förordnas, att 1—4 §§ och 7 § lagen den 16 maj 1930 om vissa

inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

(Föreslagen lydelse)

Arbete för tillverkning av bagerieller

konditorivaror må icke bedrivas

å sön- eller helgdag eller å tid mellan

klockan 8 eftermiddagen och klockan

6 förmiddagen å söckendag. Vad

sålunda stadgats äger dock icke tilllämpning

å tillverkning för eget hushåll,

vilken bedrives utan biträde av

annan än medlem av hushållet.

Arbete för tillverkning av bagerieller

konditorivaror må icke bedrivas

å sön- eller helgdag eller å tid mellan

klockan 8 eftermiddagen och

klockan 6 förmiddagen å söckendag.

Vad sålunda stadgats äger dock icke

tillämpning å tillverkning av spiseller

knäckebröd, käx eller annat därmed

jämförligt bakverk eller å tillverkning

för eget hushåll, vilken bedrives

utan biträde av annan än medlem

av hushållet,

bakverk.

Om arbete

jämförligt

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid

vilkas framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under

högst tre timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;
b)

i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan

samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag

under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar

mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen; 1

1 Senaste lydelse av 1, 2 och 7 §§ se SFS 1939:202.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

d) uppeldning eller deggörning ut- d) uppeldning, deggörning eller

föras å söckendag mellan klockan 4 flyttning av brödämnen till och från

och klockan 6 förmiddagen; jäsrum utföras å söckendag mellan

klockan 4 och klockan 6 förmiddagen;
e)

uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid,

då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag,

som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- och helgdagar,

uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 2 och

klockan 4 förmiddagen och annat arbete

mellan klockan 3 och klockan 6

förmiddagen.

3

Arbete för tillverkning av spiseller

knäckebröd må, dår arbetet är

indelat i skift, å söckendag fortgå

jämväl mellan klockan 8 och klockan

10 eftermiddagen ävensom, i den

mån så kräves för det tillverkade

brödets torkning, mellan klockan 10

eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4

Därest särskilt förhållande påkallar

avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3

är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör

att meddela tillstånd därtill.

Sådant tillstånd, vilket skall sökas

för varje särskilt tillfälle, må ej

avse mer än två dygn i sänder eller

f) under natten till söckendag,

som närmast föregår sön- eller helgdag,

jämväl annat arbete ån som

under d) sägs utföras mellan klockan

5 och klockan 6 förmiddagen;

g) under natten till söckendag.

som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- och helgdagar,

uppeldning, deggörning eller

flyttning av brödämnen till och från

jäsrum utföras jämväl mellan klockan

2 och klockan 4 förmiddagen

och annat arbete mellan klockan 3

och klockan 6 förmiddagen.

§•

Bedrives arbete för tillverkning av

bageri- eller konditorivaror med regelbunden

skiftindelning, må det å

söckendag fortgå jämväl mellan klockan

8 och klockan 11 eftermiddagen.

§■

Därest särskilt förhållande påkallar

avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§

är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör

att meddela tillstånd därtill.

Sådant tillstånd, vilket skall sökas

för varje särskilt tillfälle, må ej

avse mer än två dygn i sänder eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

(Nuvarande lydelse)

för samma arbetsställe meddelas

mer än tio gånger under ett och samma

kalenderår. Är ytterligare eftergift

av särskilt förhållande tillfälligtvis

påkallad, må sådan eftergift meddelas

av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift

av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare

nattarbete, äge yrkesinspektionens

chefsmyndighet att lämna

medgivande därtill; och skola därvid

meddelas de föreskrifter om nattarbetets

anordnande, som kunna finnas

erforderliga.

Är på

(Föreslagen lydelse)

för samma arbetsställe meddelas mer

än tio gånger under ett och samma

kalenderår. När särskilda skäl föranleda

därtill, må ytterligare eftergift

meddelas av yrkesinspektionens

chefsmyndighet.

vederbörande yrkesinspektör.

7 §■

Därest innehavare av företag, som

i denna lag avses, försummar att

fullgöra anmälningsskyldighet, varom

stadgats i 4 § tredje stycket, eller

skyldighet, som är föreskriven i 5 §

andra stycket, straffes med dagsböter.

Därest innehavare av företag, som

i denna lag avses, försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet, varom

stadgats i 4 § andra stycket, eller

skyldighet, som är föreskriven i 5 §

andra stycket, straffes med dagsböter.

Denna lag tråder i kraft den 1 juli

1959.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

o

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om ändrad lagstiftning

rörande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete samt anför.

Inledning

Arbetstid och arbetsförhållanden i bagerier och konditorier regleras, förutom

av allmänna arbetstidslagen och arbetarskyddslagen, av lagen om

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och

konditoriarbete. Den sistnämnda, som i allmänhet benämnes bagerilagen,

utfärdades den 16 maj 1930 (nr 139; ändr. 202/39 och 78/45) och innehåller

i väsentliga delar bestämmelser, vilka dessförinnan varit gällande

sedan 1919.

Efter den första bagerilagens tillkomst har vid olika tillfällen framställningar

gjorts såväl om lagens upphävande som om ändringar i densamma.

Den senaste mera betydelsefulla ändringen gjordes 1939, då de s. k. familjebagerierna,

vilka tidigare varit undantagna från lagens tillämpning, inordnades

under lagen. Frågan om utredning rörande bagerilagen aktualiserades

sedermera genom skrivelser den 6 juli 1949 och den 6 juni 1951 från Sveriges

bageriidkareförening och Kooperationens förhandlingsorganisation till chefen

för socialdepartementet. Skrivelserna jämte vissa yttranden överlämnades

den 22 oktober 1951 av chefen för socialdepartementet till arbetstidsutredningen,

som fick i uppdrag att ta handlingarna under övervägande vid

fullgörandet av det utredningen tidigare meddelade uppdraget att verkställa

en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen.

Arbetstidsutredningen1 framlade den 24 maj 1955 betänkande (SOU 1955:

1 Häradshövdingen Ove Hesselgren, ordförande, ordföranden i Svenska industritjänstemannaförbundet

Harald Adamsson, ledamöterna av riksdagens andra kammare fru Elsa Johansson och

traflkinspektoren Olof Nilsson, direktören i Järnbruksförbundet Gustaf Rudenstam samt ombudsmannen

i Landsorganisationen i Sverige Edvard Vilhelmsson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

24) med förslag till ny lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för

förläggande av bageri- och konditoriarbete.

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av arbetar skyddsstyrelsen

(efter hörande av yrkesinspektörerna), arbetsmarknadsstyrelsen,

socialstyrelsen, kommerskollegium (efter hörande av Stockholms handelskammare,

Skånes handelskammare och Handelskammaren i Gävle), Svenska

arbetsgivareföreningen, Svensk industriförening, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,

Sveriges bageriidkareförening, Sveriges konditorförening,

Kooperationens förhandlingsorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,

Landsorganisationen i Sverige, Svenska livsmedelsarbetareförbundet

och Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga hithörande spörsmål.

Gällande bestämmelser

Bagerilagen

Bagerilagens huvudstadgande i 1 § innefattar förbud mot arbete för tillverkning

av bageri- eller konditorivaror å sön- eller helgdag eller å tid mellan

klockan 20 och klockan 6 å söckendag. Förbudet gäller såväl arbetstagare

som företagare men avser inte tillverkning för eget hushåll, vilken

bedrives utan biträde av annan än medlem av hushållet.

Från det sålunda stadgade förbudet mot nattarbete och arbete på söneller

helgdag gives vissa undantag. Beträffande söndagsförbudet gäller, att i

bageri- eller konditorirörelse tillverkning av konditorivaror får utföras

under högst tre timmar mellan klockan 6 och klockan 18, att i hotell-,

restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av bröd, bakelser

eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband

med bageri- eller konditorirörelse, får utföras under samma tid som nyss

sagts samt att s. k. anrörning får utföras under högst två timmar mellan

klockan 8 och klockan 20 (2 § a—c). Beträffande nattarbetsförbudet är

föreskrivet, att varje söckendag uppeldning och deggörning får utföras mellan

klockan 4 och klockan 6, att å söckendag, som närmast föregår två eller

flera på varandra följande sön- och helgdagar nämnda förberedelsearbeten

får utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 och annat arbete mellan

klockan 3 och klockan 6 samt att uppeldning får utföras av annan än bagerieller

konditoriarbetare å tid, då eljest arbete enligt bagerilagen ej får bedrivas

(2 § d—f). Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd får, om

arbetet är indelat i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 20 och

klockan 22 och, i den mån det kräves för brödets torkning, mellan klockan

22 och klockan 24 (3 §).

Om särskilt förhållande påkallar avvikelse från natlarbets- eller söndagsarbetsförbudet,

utöver vad tidigare nämnts, kan tillstånd därtill meddelas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

Vederbörande yrkesinspektör kan meddela dispens från förbudet, vilken

dock inte får avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe

meddelas mer än tio gånger varje kalenderår. Är ytterligare eftergift av

särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, kan sådan meddelas av arbetarskyddsstyrelsen.

Beträffande spis- och knäckebrödstillverkningen kan

arbetarskyddsstyrelsen meddela tillstånd till ytterligare nattarbete, om

sådant erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkningen (4 §).

Slutligen innehåller bagerilagen bestämmelser angående tillsyn å efterlevnaden

av lagen (5 §), straffbestämmelser (6—8 §§) och vissa regler angående

fördelningen av ansvaret för iakttagandet av lagens bestämmelser

(9 §).

Arbetar skyddslag en

Även arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1; ändr. 70/50, 100/55

och 111/58) innehåller bestämmelser om arbetstidens förläggning, vilka

dock endast avser arbetstagare. Sålunda stadgas, att arbetstagare skall

åtnjuta erforderlig ledighet för nattvila. I denna ledighet skall ingå tiden

mellan klockan 23 och klockan 5. Avvikelse får dock ske, där visst arbete

med hänsyn till sin natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet

måste fortgå jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före klockan

5 eller efter klockan 23 (19 §). När särskilda skäl föranleder därtill, kan

arbetarskyddsstyrelsen medgiva, att arbetstagare användes till arbete å tid

mellan klockan 23 och klockan 5 i vidare utsträckning än som följer av förenäinnda

bestämmelser (20 §). Beträffande kvinnlig arbetskraft gäller, att

kvinna som användes till hantverks- eller industriellt arbete skall för nattvila

beredas oavbruten ledighet från arbetet under minst elva timmar varje

dygn, i vilken ledighet skall ingå tiden mellan klockan 22 och klockan 5

(36 §). Vissa möjligheter till dispens från sistnämnda bestämmelser föreligger

enligt 37 §.

Arbetstidsutredningen

Arbetstidsutredningen anför beträffande arbetsförhållandena

inom bagerinäringen inledningsvis, att det var den rikliga förekomsten

av nattarbete, som föranledde den första bagerilagens tillkomst

år 1919. Allmänhetens önskan att erhålla färskt bröd redan till dagens första

måltid medförde att nattarbete på den tid laga hinder härför inte fanns

blev en vanlig företeelse inom bagerinäringen. Nattarbetet inom delta

näringsområde hade en annan och för arbetstagarna mera påfrestande

natur än nattarbete inom flertalet andra områden, främst den skiftgående

industrien. Inom denna senare äger skiftbyte rum, så att nattarbete i regel

förekommer endast varannan eller var tredje vecka. Inom mjukbrödsindustrien

åter blev nattarbete eu permanent företeelse för arbetstagarna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

Den stora omfattningen av nattarbete inom bagerinäringen föranleddes

även av ett annat förhållande, fortsätter utredningen. Antalet företag inom

näringen var stort med ett jämförelsevis litet antal arbetare per arbetsställe.

Ofta drevs ett företag helt av företagaren själv och hans familjemedlemmar.

Konkurrensen företagen emellan var stor och medverkade till

strävan att börja arbetet redan tidigt under natten, emellanåt till och med

på kvällen.

Utredningen konstaterar, att under den tid, som. förflutit sedan den

första bagerilagens tillkomst, förhållandena inom bagerinäringen i hög grad

omgestaltats. Medan tillverkningen av mjukt bröd tidigare nästan uteslutande

skedde manuellt, användes numera olika maskinella hjälpmedel.

Bland förändringarna må nämnas kylrumsteknikens utveckling, vilken

möjliggör en annan produktionsordning än tidigare. Medan man förr var

hänvisad till att utföra uppslagningsarbetet på morgonen, är det vid företag

med kylrum möjligt att i varje fall i viss utsträckning utföra detta föregående

dag. Vidare har transporterna omgestaltats genom att bilen ersatt

hästskjutsarna. Trots att fråga här är om framställning av varor, som skall

konsumeras inom kort tid, har det blivit möjligt att vidga transportavstånden.

Ett bageriföretag kan sålunda i dag sälja mjukbröd inom väsentligt större

områden än vad tidigare var fallet. Denna utveckling har inneburit att det

tillkommit ett antal större och medelstora företag med avsevärt vidare

försäljningsområden än vad man tidigare haft inom mjukbrödsindustrien.

Rörande tillverkningen av hårt bröd anför utredningen, att det redan

tidigt förekom en viss mekanisering av produktionsprocessen. Efter den

första bagerilagens tillkomst har emellertid produktionsmetoderna väsentligt

rationaliserats, en utveckling som för övrigt ännu icke är avslutad. Blir

den fullt genomförd, synes tillverkningen inom spisbrödsfabrikerna komma

att drivas dygnet runt med ett minimum av mänsklig arbetskraft. Sannolikt

är dock att några mindre företag kommer att bibehålla de äldre och mera

manuellt betonade tillverkningsmetoderna. Om en spis- och knäckebrödsfabrik

redan år 1919 påminde om ett ordinärt industriföretag, är så i än

högre grad fallet i dag. Över huvud taget är produktionsprocessen en

helt annan än den som förekommer vid mjukbrödsbagerierna, med undantag

emellertid för ett litet antal större företag som framställer limpor o. d.

Vid mindre och medelstora spis- och knäckebrödsfabriker drives enligt vad

utredningen funnit tillverkningen på tvåskift. Detta möj liggöres genom

bagerilagens bestämmelser om att arbetstiden vid dylik tillverkning kan

få utsträckas till klockan 22. Vid de största spisbrödsfabrikerna, nämligen

Wasakoncernens och Kooperativa förbundets, förekommer emellertid arbete

på treskift. Detta möj liggöres med hänsyn till undantags- och dispensbestämmelserna

i 19 och 20 §§ arbetarskyddslagen. Vidare har med stöd

av 4 § bagerilagen dispens för nämnda fabriker beviljats av arbetar skyddsstyrelsen

för arbete nattetid.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år l!)ö''J

Beträffande frågan huruvida spis- och knäckebröds!'' abrikerna

bör vara inordnade under en särskild bagerilag

uttalar utredningen, att arbetsförhållandena i en spis- och knäckebrödsfabrik

numera är sådana, alt anledning saknas att reglera arbetstidens förläggning

på annat sätt än som sker vid industriföretag i allmänhet. Utredningen

finner med hänsyn härtill, att bagerilagen — därest denna anses

böra bibehållas — icke för framtiden bör vara tillämplig på spis- och knäckebrödsfabriker.

Det skydd mot nattarbete, som arbetarskyddslagen tillförsäkrar

arbetstagarna, får vad detta näringsområde beträffar anses vara

tillräckligt. Företagarna bör enligt utredningens uppfattning ha de möjligheter

till anordnande av skiftarbete, som denna lag medger, och icke dessutom

vara beroende av särskild dispens enligt en bagerilag. Viss annan

brödtillverkning bedrives under former, som mycket påminner om dem

varunder spis- och knäckebrödsfabrikerna arbetar. Så är fallet med tillverkning

av käx, wafers samt käxliknande småbröd. Företag, som uteslutande

tillverkar dylika varor, bör jämväl ligga utanför bagerilagen.

På grund av det anförda föreslår utredningen, att bagerilagen inte skall

äga tillämpning på ifrågavarande tillverkning.

Vad angår företag sysselsatta med mjukbrödstillverkn

i n g är problemställningen enligt utredningen, å ena sidan att nattarbetsförbudet

otvivelaktigt medför vissa olägenheter för arbetsgivarna,

bl. a. i form av forcering av morgonarbetet, medan å andra sidan bageriarbetarna

av naturliga skäl är angelägna att tillse, att en återgång till tidigare

ogynnsamma förhållanden undvikes. Beträffande argumenteringen för

de båda sidornas motsatta uppfattningar rörande nattarbetsförbudet lämnar

utredningen följande redogörelse.

Enligt arbetsgivarsidans uppfattning finns det icke någon anledning

att för bageriarbetarna ha ett längre gående nattarbetsförbud än arbetarskyddslagens.

Förhållandena i dag är annorlunda än då den första bagerilagen

genomfördes 1919, då något generellt nattarbetsförbud icke fanns.

Det förhållandet att det egentliga bageriarbetet inte får börja förrän klockan

6 medför, att konsumenterna icke kan tillhandahållas färskt bröd till

dagens första måltid. Det medför också, att arbetet på morgnarna präglas

av stort jäkt. Frågan om tidpunkten för bageriarbetets början måste även

ses i förhållande till tiden för affärernas öppnande på morgnarna. För närvarande

är den mellanliggande tiden för kort. Det är vanligt att till en viss

affär bröd måste skickas två eller tre gånger samma dag. Detta fördyrar

transporterna och höjer brödpriset. Bagerilagen, som enligt vad från arbetsgivarsidan

anföres saknar förankring i det allmänna rättsmedvetandet,

bör av här angivna skäl upphävas. Finnes anledning all snävare begränsa

handlingsfriheten än vad arbetarskyddslagen gör, bör detta ske genom

avtal mellan berörda organisationer.

Från arbetstagarsidan framhåller man, att bagerilagen ur sociala syn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

punkter medfört betydande vinster för arbetstagarna. Det tidigare ofta förekommande

nattarbetet har försvunnit. Därest arbetet inom bagerinäringen

skulle drivas endast med iakttagande av arbetarskyddslagens nattarbetsförbud,

skulle till följd av den starka konkurrensen mellan företagarna

inom branschen arbetet i regel komma att börja klockan 5. Olägenheter

skulle då uppstå för arbetstagarna bl. a. därigenom att de allmänna kommunikationerna

vid denna tidpunkt endast i ringa utsträckning är i gång.

Vidare pekas på det i 19 § arbetarskyddslagen förefintliga undantaget, vilket

möjliggör arbete mellan klockan 23 och klockan 5, då allmänhetens

behov så föranleder. Bagerilagens avskaffande skulle därför öppna möjligheter

för en återgång till de för arbetstagarna ogynnsamma förhållanden,

som rådde före den första bagerilagens tillkomst. Vidare erinras om den

mekanisering och rationalisering som arbetet inom bagerinäringen under

senare tid genomgått, varjämte det påpekas, att mjölet har högre kvalitet

numera och att detta medför, att jäsningsförmågan förbättrats. Hela denna

utveckling underlättar bagerilagens bibehållande. Härtill bidrager även att

transporterna numera är motoriserade. Beträffande frågan om tillgodoseende

av konsumentintresset framhålles, att den stora industriarbetarklassen,

även om arbetet i bagerierna fick påbörjas klockan 5, inte skulle erhålla

färskt bröd till dagens första måltid. Visserligen medges, att brödet

på vissa orter når fram väl sent på dagen. De mindre justeringar i tiden för

morgonarbetets början som av den anledningen kan ifrågakomma kan

göras, om man vidgar dispensmöjligheterna.

Vad först beträffar de synpunkter som sålunda från arbetsgivar- respektive

arbetstagarsidan framförts på frågan om tidpunkten för arbetets

början anför utredningen, att efterfrågan på mjukbröd i regel

är starkt koncentrerad till ett litet antal morgontimmar. Det torde vara få

grenar av detaljhandeln, där en liknande koncentration av inköpen ger sig

till känna. Detta sammanhänger med de inom vårt land utvecklade konsumtionsvanorna,

som alltjämt i stor utsträckning är inriktade på dagsfärskt

bröd även om de under senare år blivit något mindre markerade i

detta hänseende än vad tidigare varit fallet.

Utredningen konstaterar, att det inom andra industrigrenar, om man

bortser från de skiftgående, är en mindre vanlig företeelse, att företagarna

tar arbetarskyddslagens möjligheter i anspråk för att börja arbetet så tidigt

som klockan 5. Då det åter gäller bagerinäringen, är det ett starkt företagarintresse

att igångsätta arbetet så tidigt som möjligt.

Bland de problem bagerilagen skapar framhåller utredningen de i det

föregående behandlade svårigheterna att i tid skicka färskt bröd till butikerna.

I de delar av landet, där kommunikationerna är glesa och avstånden

långa, händer det att färskt bröd kan säljas först sent på dagen. Emellertid

har dessa problem inte den räckvidd, att de enligt utredningens uppfattning

kan tagas som motiv för en ändring av lagen. De pekar endast på

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

11

lämpligheten av att i vissa ej särskilt talrika fall kunna taga hänsyn till

de lokala förhållandena. Detta kan emellertid ske genom ändringar i dispensmöjligheterna.

Utredningen anser, att därest arbetet vid bagerierna fick börja klockan 5,

detta skulle medföra avsevärt försämrade arbetsförhållanden för de anställda

och att tillgång till dagsfärskt bröd på morgonen tidigare än vad

för närvarande är fallet icke har en så hög angelägenhetsgrad, att den motiverar

denna försämring.

Av här anförda skäl föreslår utredningen, att nu gällande förbud för

påbörjande av bageriarbete bibehålies, dock med viss uppmjukning, som i

fortsättningen närmare skall beröras.

Icke heller beträffande tidpunkten för arbetets slut föreslår

utredningen i princip någon ändring i gällande regler. Jämväl härutinnan

föreslås emellertid visst undantag, som beröres i det följande.

Utredningen upptager även till bedömande frågan, huruvida företagarna

bör vara underkastade nattarbetsförbudet.

Härutinnan anför utredningen.

Det har i förarbetena till lagstiftningen på området i olika sammanhang

gjorts vissa erinringar mot förbudet för företagarna att före ett visst klockslag

arbeta inom det egna företaget. Man menar att det bör vara företagarnas

ensak att avgöra, vid vilken tid på dygnet de själva skall arbeta. Denna

ordning råder inom andra industrigrenar. Utredningen vill häremot anföra

att, därest företagarna inom bagerinäringen skulle ha möjligheter att arbeta

på samma sätt som inom andra industrigrenar, skulle de sannolikt utnyttja

möjligheterna till nattarbete väsentligt mera än företagare inom andra

verksamhetsområden. Starka skäl, bl. a. skyddssynpunkter, talar för att

bibehålla förbudet.

Utredningen tillägger, att internationella arbetsorganisationens av Sverige

år 1940 ratificerade konvention nr 20, enligt vilken det i princip är förbjudet

att tillverka bröd eller konditorivaror med undantag av torkat bröd

under en tidrymd av sju timmar innefattande tiden mellan klockan 23 och

klockan 5, är tillämplig på såväl arbetsgivare som arbetstagare. En ändring

av lagstiftningen på denna punkt förutsätter således att Sverige uppsäger

denna konvention. Någon ändring av vad som för närvarande gäller härutinnan

bör därför enligt utredningens mening icke ske.

Såsom tidigare nämnts anser utredningen vissa ytterligare undantag

från nattarbetsförbudet utöver de nu gällande böra införas i lagen. Vad

först beträffar tidpunkten för arbetets början föreslår utredningen,

att under natten till söckendag, som närmast föregår sön- eller

helgdag, egentligt bageriarbete må utföras jämväl mellan klockan 5 och

klockan 6. Som skäl härför anföres.

Inköpen å lördagar avser två dagars konsumtion. För närvarande är det

stundom icke möjligt för konsumenterna att å lördagarna tillhandla sig

erforderliga kvantiteter mjukt bröd. Det låter sig nämligen icke göra alt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

på den korta tid som står till förfogande tillverka mjukbröd i den omfattning

och sortering som konsumenterna önskar.

Då det gäller lördagarna tillkommer ett annat problem. Affärerna stänger

dessa dagar så mycket tidigare än andra dagar, att färskt bröd vid mindre

gynnsamma kommunikationsförhållanden icke hinner fram till butiker, belägna

på större avstånd från tätorterna, i rimlig tid före stängningsdags.

Över huvud taget är svårigheterna inom näringen å lördagar betydligt större

än å andra dagar.

Utredningen anser, att det här gäller tillgodoseendet av ett allmänt konsumentintresse.

En ändring av tidpunkten för arbetets början å enbart lördagar

får väsentligt mindre sociala återverkningar. Den omständigheten,

att bageriarbetarna en gång i veckan får infinna sig till arbetet en timme

tidigare än vad för närvarande är fallet, kan ur skyddssynpunkt icke betraktas

som en mera allvarlig försämring av förhållandena. Utredningen

utgår emellertid från att, därest arbetet på lördagarna börjar en timme tidigare,

det även kommer att sluta tidigare än vad för närvarande är fallet.

Utredningen upptager även till bedömning frågan i vad män undantag

bör medgivas från bestämmelserna om tidpunkten för arbetets

slut. Utredningen anser, att de större mjukbrödsfabrikerna,

vilka har maskinell utrustning och produktionsgång, som helt liknar spisoch

knäckebrödsfabrikerna, bör beredas möjligheter att genom att driva

arbetet på tvåskift tillfullo utnyttja den maskinella utrustningen. Förutsättningen

är dock att arbetet organiseras på sätt som är vanligt inom industrien.

Arbetet bör alltså vara ordnat så, att ett skift direkt avlöser ett

annat och att växling mellan de båda skiften regelbundet äger rum. Införandet

av möjligheter att driva tvåskiftsarbete inom bagerinäringen får

enligt utredningen icke medföra en försämring av arbetsförhållandena på

sådant sätt, att en del arbetstagare permanent eller under längre tid får

arbetstiden förlagd till eftermiddagen och kvällen, exempelvis klockan 14

—22.

Under åberopande av det anförda föreslår utredningen, att arbete inom

mjukbrödsbagerier skall få fortsätta till klockan 23 i de fall, då arbetet

bedrives i minst två skift med regelbunden skiftväxling. Anledningen till

att utredningen valt klockslaget 23 angives vara önskvärdheten att kunna

förkorta arbetstidens längd på lördagarna.

Yttranden

Utredningens förslag att spis- och knäckebrödsfabrikerna

skall undantagas från den föreslagna regleringen av arbetstidens förläggning

tillstyr kes av remissorganen med undantag av Svenska livsmedelsarbetareförbundet,

som förklarar att förslaget medför försämrade

arbetsförhållanden för arbetarna framför allt i de mindre och medelstora

fabrikerna, där arbetet för närvarande inte bedrives i treskift.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

Utredningens förslag att beträffande in j ukbrödslillverkningen

i princip bibehålla nu gällande regler angående begränsningar

i arbetstidens förläggning tillstyr k es eller lämnas utan erinran av

arbetarskyddssiyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, Skånes

handelskammare, Svensk industriförening, Tjänstemännens centralorganisation,

Landsorganisationen i Sverige, Svenska livsmedelsarbetareförbundet

och Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

I avstyrkande riktning går yttrandena från kommerskollegium,

Handelskammaren i Gävle och arbetsgivareorganisationerna, som uttalar,

att en särskild reglering av arbetstidens förläggning inom bagerinäringen

enligt deras mening icke är erforderlig.

Angående utredningens förslag att den särskilda lagstiftningen beträffande

arbetstidens förläggning inom bagerinäringen liksom för närvarande

skall gälla även företagarna anför socialstyrelsen.

För detta ställningstagande tala icke minst skyddssynpunkter, medan det

å andra sidan kan ifrågasättas, huruvida icke de konkurrenssynpunkter

som tidigare medverkade till att arbetsgivarna inordnats under lagen måste

anses ha förlorat sin bärkraft. Slopas konkurrensbegränsningarna, får man

emellertid räkna med en avsevärd försämring i arbetstidshänseende för de

många små företagarna, och en sådan utveckling ter sig betänklig ur sociala

synpunkter. Enligt socialstyrelsens mening erfordras alltjämt det skydd mot

nattarbete som bagerilagen ger företagarna, och detta skydd har Sverige

åtagit sig att upprätthälla genom att ratificera konventionen angående

nattarbete i bagerier.

Motsatt uppfattning uttalas av kommerskollegium och Svenska arbetsgivareföreningen.

Förslaget att det egentliga bageriarbetet skall få börja klockan 5

på lördagar och helgdagsaftnar har föranlett tillstyrkande

eller lämnats utan erinran av remissorganen på ett par undantag

när.

Endast Svenska livsmedelsarbetareförbundet avstyrker och framhåller,

att förslaget medför försämring av arbetsförhållandena och svårighet att

ta sig till arbetsplatsen. En ökad användning av kylrumsbröd kan enligt

förbundets mening eliminera de nu rådande olägenheterna.

Landsorganisationen anför.

Detta innebär självfallet en försämring av arbetsförhållandena för de

anställda, som endast i någon mån kompenseras av att arbetet också kan

sluta tidigare på lördagarna än vad för närvarande är fallet. Mot detta står,

som utredningen framhåller, tillgodoseendet av allmänna konsumentsynpunkter

genom ett tidigareläggande av lördagsarbetets början i bagerierna.

Det torde vara svårt att göra en rimlig och rättvis avvägning mellan dessa

båda intressen, och LO anser sig inte kunna ha någon bestämd mening

därvidlag. Ett alternativ till utredningens förslag skulle möjligen kunna

vara att begränsa frainflyttningen av lördagsarbetet till endast sommarmånaderna,

då de största olägenheterna kan uppstå för konsumenterna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

Vad utredningen föreslagit därom att arbetet skall få fortsätta

till klockan 2 3, om det bedrives i minst två skift med regelbunden

skiftväxling, tillstyrkes eller lämnas utan erinran av så gott

som samtliga remissorgan.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet uttrycker dock farhågor för försämrade

arbetsförhållanden och uttalar, att skiftarbetet i stället kan anordnas

genom dispens, vilket möjliggör bättre kontroll. Med hänsyn till att

kvinnlig arbetskraft enligt arbetarskyddslagen inte får användas längre än

till klockan 22, bör enligt förbundets mening arbete under alla förhållanden

ej medgivas längre än till detta klockslag. Socialstyrelsen har ingen

annan erinran mot förslaget än att tidpunkten för arbetets slut bör bestämmas

till klockan 22.

Departementschefen

Den första bagerilagen av år 1919 med dess nattarbetsförbud för bagerinäringen

tillkom för att stävja vissa från arbetar skyddssynpunkt betänkliga

förhållanden inom denna näringsgren. Samma arbetare kunde då för

tiden vara nödsakad att arbeta natt efter natt, och bageriarbetaren var

i fråga om arbetstidens förläggning i stor utsträckning sämre ställd än

andra nattarbetare, vilka i regel hade egentligt nattarbete endast varannan

eller var tredje vecka. Det tidiga uppstigandet på natten hade givetvis en

störande inverkan på hemlivet, och bageriarbetaren gick genom sitt behov

av sömn på eftermiddagen och kvällen miste om många tillfällen till

rekreation, förströelse och utbildning. Nattarbetsförbudet var således i

hög grad socialt motiverat. Med hänsyn till det nära sambandet mellan

regleringen av nattarbetet och det allmänt såsom befogat erkända kravet

på söndagsledighet ansågs det vidare lämpligt att med förbudet för nattarbete

förbinda ett förbud jämväl mot arbete på sön- och helgdagar.

Grunden för den särskilda lagstiftningen beträffande tiden för arbetets

förläggning inom bagerinäringen är alltjämt väsentligen att hänföra till de

sålunda nämnda arbetarskyddssynpunkterna. Bestämmelserna gäller emellertid

i motsats till vad som i regel är fallet beträffande arbetarskyddslagstiftningen

i övrigt även företagarna. Som skäl härför kan visserligen även

skyddssynpunkter av förut angiven art anföras, men i första hand torde

orsaken vara att eljest orättvisor i konkurrensavseende skulle uppstå mellan

de bagerier, som sysselsätter endast företagaren eller denne och dennes

närmaste anhöriga, och andra bageriföretag.

Under den relativt långa tidrymd som lagregleringen av tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete varit gällande i vårt land har förhållandena

inom ifrågavarande näringsgren inte förblivit opåverkade av

den utveckling mot allt längre driven rationalisering och mekanisering, som

varit utmärkande för hela vårt näringsliv under denna tid. Inte minst gäl
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

ler detta spis- och knäckebröds fabrikerna. Redan vid tillkomsten

av den första bagerilagen var ifrågavarande tillverkning i stor

utsträckning mekaniserad. Därför ifrågasattes redan då, huruvida dessa

fabriker borde vara underkastade de bestämmelser om arbetstidens förläggning

som i främsta rummet var avsedda för mjukbrödstillverkningen.

Vid denna tidpunkt gällde emellertid, att tillverkningen av hårt bröd i

många fall bedrevs tillsammans med framställningen av mjukt bröd. Ett

avskiljande från lagens tillämpning av spis- och knäckebrödstillverkningen

ansågs i väsentlig mån försvåra kontrollen och av konkurrensskäl ansågs

de fristående spis- och knäckebrödsfabrikerna icke kunna undantagas.

Under senare tid har dessa företags karaktär av vanliga industriföretag

blivit ännu mera framträdande. Vidare bedrives spis- och knäckebrödstillverkning

numera endast i rena undantagsfall tillsammans med mjukbrödstillverkning.

Arbetstidsutredningen har också föreslagit, att tillverkningen

av spis- och knäckebröd samt käx och liknande bakverk skall lämnas utanför

bagerilagens tillämpningsområde, och detta förslag har under remissbehandlingen

godtagits av alla med undantag för de närmast berörda arbetstagarnas

organisation. Även enligt min mening torde det numera vara tillräckligt,

att arbetet i spis- och knäckebrödsfabrikerna liksom tillverkningen

av käx och liknande bakverk faller under de bestämmelser om arbetstidens

förläggning som gäller enligt arbetarskyddslagen.

Beträffande mjukbrödstillverkningen är avgörandet huruvida

en särskild lagstiftning om arbetstidens förläggning är erforderlig

väsentligen beroende på frågan vid vilken tidpunkt arbetet bör

tillåtas börja på morgonen. Såsom framgått är bagerilagens föreskrifter

beträffande tiden för arbetets förläggning strängare än motsvarande

bestämmelser i arbetarskyddslagen. Medan bagerilagen i princip förbjuder

nattarbete mellan klockan 20 och klockan 6, gäller enligt arbetarskyddslagen

förbud för nattarbete mellan klockan 23 och klockan 5 (för

kvinnor klockan 22—5).

Det har gjorts gällande och kan väl inte helt bestridas, att den nuvarande

ordningen inte i allo tillgodoser konsumenternas intresse av att så tidigt

som möjligt på morgonen erhålla färskt bröd samt att med hänsyn härtill

vissa olägenheter uppstår för företagarna inom bagerinäringen, bl. a. till

följd av svårigheterna att i tid få ut färskt bröd till butikerna. Allteftersom

arbetsmetoderna inom bagerinäringen rationaliseras kan också skälen för

det särskilda nattarbetsförbudet för bagerinäringen i viss mån anses förlora

i styrka. Redan nu finnes vissa större mjukbrödsbagerier, där mekaniseringen

av arbetet gått så långt att tillverkningen är relativt likartad den som

förekommer inom spis- och knäckebrödstillverkningen. Emellertid är antalet

mindre bagerier, där arbetsmetoderna inte undergått några mera genomgripande

förändringar, fortfarande stort, och i det stora flertalet bagerier är

förhållandena ej sådana, att arbetet kan drivas i skift med regelbunden

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

skiftväxling. Beträffande mjukbrödstillverkningen måste bedömningen därför

bli en annan än i fråga om spis- och knäckebrödsfabrikationen.

Vid annan icke skiftgående verksamhet än brödtillverkning föreligger

som nämnts möjlighet att börja arbetet tidigare än klockan 6. Denna möjlighet

utnyttjas dock sällan och några olägenheter av de för andra näringsgrenar

än bagerinäringen gällande mindre snäva reglerna om arbetstidens

förläggning har inte försports. När det gäller mjukbrödstillverkningen däremot

föreligger på grund av intresset att leverera dagsfärskt bröd på morgonen

en tämligen utbredd strävan hos företagarna att börja arbetet så

tidigt som möjligt. Det finns därför vissa skäl att antaga, att därest en möjlighet

till tidigare början av arbetet medgives, den i relativt stor utsträckning

skulle komma att utnyttjas. Beträffande de företag, där regelbunden

skiftväxling inte kan anordnas, skulle detta kunna medföra nattarbete för

arbetstagarna i en utsträckning, som inte kan anses godtagbar.

För en relativt stor kategori arbetstagare föreligger således fortfarande

risk för en icke obetydlig försämring av arbetsförhållandena, om inte den

nu gällande bestämmelsen om bageriarbetets början bibehålies. En sådan

försämring måste för dessa synas så mycket mera svårförståelig som de

förbättrade produktionsmetoderna på andra områden medfört lättnader för

arbetstagarna.

På grund av det anförda anser jag i likhet med arbetstidsutredningen

och flertalet remissorgan, att förbudet att påbörja bageriarbete före klockan

6 på söckendag inte kan undvaras beträffande mjukbrödstillverkningen.

Detta utesluter dock inte att viss uppmjukning av förbudet kan genomföras.

Härtill återkommer jag i det följande.

Av vissa remissorgan har gjorts gällande, att företagarna inte

borde vara underkastade bestämmelserna om arbetstidens förläggning.

Enligt min mening är emellertid förhållandena alltjämt sådana att ett

undantagande av företagarna från lagstiftningens tillämpning sannolikt

skulle gynna de minsta företagen i förhållande till de större. Då jag inte

i detta sammanhang är beredd att ta ställning till frågor, som berör konkurrensförhållandena

inom bagerinäringen, förordar jag därför, att de i

detta avseende nu gällande bestämmelserna bibehålies.

Av vad sålunda anförts framgår, att enligt min mening den nuvarande

särskilda lagstiftningen om arbetstidens förläggning inom bagerinäringen

beträffande mjukbrödstillverkningen bör bibehållas väsentligen oförändrad.

I likhet med utredningen, från vars förslag i dessa delar de berörda

arbetsmarknadsparterna utgått vid årets avtalsförhandlingar, anser jag

dock, att vissa uppmjukningar i lagen bör göras. Liksom för närvarande

bör reglerna innefattas i en särskild lag. De ändringar av de nuvarande bestämmelserna

som jag ämnar föreslå är inte mera omfattande än att de kan

göras inom ramen för den gällande lagen.

Från företagarhåll har såsom särskilt angeläget framhållits, att a r h e
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Iiungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

tet på lördagar och helgdagsaftnar måtte tillåtas börja

klockan 5. Svårigheterna att sådana dagar förse allmänheten med färskt

bröd i erforderlig utsträckning har arbetstidsutredningen funnit betydande.

Eftersom det gäller att tillgodose två dagars konsumtionsbehov och butikerna

stänger tidigare dessa dagar, ställes bagerierna inför kravet att på

kortare tid än eljest framställa och distribuera en större mängd bröd än

övriga dagar. Ett tillmötesgående av företagens önskemål i detta begränsade

avseende kan enligt utredningens mening inte sägas medföra

några olägenheter av betydelse ur arbetarskyddssynpunkt och utredningen

föreslår därför, att under natten till söckendag, som närmast föregår söneller

helgdag, även annat arbete än förberedelsearbete må utföras mellan

klockan 5 och klockan 6. Detta förslag kan jag godtaga.

Arbetstidsutredningen har vidare föreslagit undantag från bestämmelserna

om arbetstidens slut såtillvida att arbete som bedrives i

minst två skift med regelbunden skiftväxling får fortgå även mellan klockan

20 och klockan 23. En sådan bestämmelse är ägnad att möjliggöra ett

mera ändamålsenligt utnyttjande av den maskinella utrustningen och hinder

bör enligt min mening inte föreligga att även inom bagerinäringen,

där så är möjligt och lämpligt, organisera arbetet på sätt som är vanligt

inom industrien i övrigt. Undantag från det i bagerilagen stadgade förbudet

mot arbete efter klockan 20 synes därför i det fall som här nämnts böra

medgivas i föreslagen utsträckning.

Inför arbetstidsutredningen och under remissbehandlingen har önskemål

framförts om vissa uppmjukningar av de i bagerilagen stadgade inskränkningarna

i fråga om arbetstidens förläggning utöver vad jag nu föreslagit. I

den mån ytterligare lättnader bör medgivas, har jag ansett detta kunna ske

genom att arbetarskyddsstyrelsens dispensmöjligheter något vidgas. Härtill

återkommer jag i specialmotiveringen.

Specialmotivering

I enlighet med de riktlinjer, som uppdragits i det föregående, har inom

socialdepartementet upprättats förslag till lag angående ändring i lagen

den 16 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete. Beträffande förslaget torde utöver vad

förut anförts böra nämnas följande.

1 §•

Denna paragraf innehåller lagens huvudregel om förbud mot nattarbete

och arbete på sön- och helgdag samt eu bestämning av lagens tillämpningsområde.

I den allmänna motiveringen har jag föreslagit, att spis- och knäckebrödsfabrikerna

och de fabriker som tillverkar käx eller annat därmed

jämförligt bakverk skall undantagas från lagens tillämpning. Bestämmelser

härom har upptagits i förevarande paragraf.

2 Dihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 131

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

2 §.

Förevarande paragraf innehåller undantagen från de i 1 § stadgade förbuden

mot nattarbete och arbete på sön- och helgdag. I det föregående har

jag föreslagit, att egentligt bageriarbete under natten till söckendag, som

närmast föregår sön- eller helgdag, må uttöras jämväl mellan klockan

5 och 6. Bestämmelse härom har upptagits under 2 § f). Det för närvarande

under f) upptagna stadgandet har betecknats med g).

Till förberedelsearbeten, vilka enligt gällande 2 § d) och f) får utföras

före det egentliga bageriarbetet, räknas uppeldning och deggörning. Arbete

med flyttning av brödämnen till och från jäsrum får däremot inte utföras

före den i lagen angivna tidpunkten för det egentliga bageriarbetets

början. Till belysning av konsekvenserna härav anför arbetstidsutredningen

följande exempel.

I ett bageri i en av landets medelstora städer hade anordnats ett kylrum,

som med ett enkelt handgrepp på en ratt kunde förändras till värmerum.

Genom att göra detta före kl. 6 fick bageriet ett försprång före konkurrenterna,

vilka i anledning härav anförde klagomål. Handgreppet måste nämligen

rubriceras som uppslagningsarbete. Genom att automatisera handgreppet

kunde anmälan om lagstridig början av arbete undgås.

Det anförda är enligt utredningens uppfattning ett exempel på hur utvecklingen

gått förbi lagen, som på denna punkt måste anses vara föråldrad

och icke avpassad med hänsyn till numera tillämpade arbetsmetoder. Under

hänvisning härtill föreslår utredningen, att i bagerilagen införes en bestämmelse,

innebärande att flyttning av brödämnen till och från jäsrum må äga

rum å tid, då förberedelsearbete är medgivet.

Utredningens förslag härulinnan, vilket lämnats utan erinran av samtliga

remissorgan, anser jag mig böra tillstyrka. 2 § d) och g) har avfattats i

enlighet härmed.

3 §•

I denna paragraf upptages för närvarande bestämmelser, som möjliggör

skiftarbete vid spis- och knäckebrödstillverkningen. Eftersom ifrågavarande

tillverkning nu föreslås undantagen från lagens tillämpning, har

bestämmelsen fått utgå och ersatts med den i den allmänna motiveringen

föreslagna regeln för mjukbrödstillverkningens del om att arbetet vid skiftarbete

med regelbunden skiftväxling må fortgå jämväl mellan klockan 20

och klockan 23. I detta sammanhang bör påpekas, att kvinnlig arbetskraft

jämlikt 36 § arbetarskyddslagen inte får användas efter klockan 22 annat än

efter dispens.

4 §•

Denna paragraf innehåller reglerna för dispensgivningen. Arbetstidsutredningen

uttalar, att behov visat sig föreligga av en utvidgning av arbetarskyddsstyrelsens

dispensrätt till att avse även annat än tillfälliga förhål
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959

landen. Utredningen föreslår därför, att det i 4 § bagerilagen förekommande

uttrycket »av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad» ersätles med orden

»av trängande behov påkallad».

I likhet med utredningen finner jag en ändring av den gällande bestämmelsen

erforderlig. Dispensrätten bör såsom utredningen anfört icke vara

begränsad till att avse endast tillfälliga behov. Enligt 20 § arbetarskyddslagen

äger arbetarskyddsstyrelsen medgiva eftergift från det i nämnda lag

gällande nattarbetsförbudet »när särskilda skäl föranleda därtill». Detta

uttryck synes väl angiva den omfattning i vilken dispensgivning enligt

bagerilagen bör förekomma. Jag föreslår därför, att 4 § första stycket tredje

punkten bagerilagen ändras i enlighet med vad jag nu anfört.

Förevarande paragrafs andra stycke som avser spis- och knäckebrödstillverkningen

har uteslutits.

7 §•

I paragrafen har vidtagits en redaktionell jämkning.

Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer föredragande departementschefen,

att lagrådets yttrande över förenämnda inom socialdepartementet

upprättade förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930

(nr 139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av

bageri- och konditoriarbete, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar,

måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Veronika Nissen

1 Bilagan, vilken bortsett från en redaktionell jämkning av 7 § är av samma lydelse som

det vid propositionen fogade lagförslaget, bär här utelämnats.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Majt:s lagråd den 25 mars

1959.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E.Söderlund,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 16 mars 1959 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 13

mars 1959, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa

inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsfiskalen A. O. Rainer.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Clas Amilon

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1059

21

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 april

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, lagrådets den 24 mars

1959 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 13 i samma månad remitterade

förslaget till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr

139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch

konditoriarbete.

Föredragande departementschefen upplyser, att lagförslaget av lagrådet

lämnats utan erinran, samt hemställer, att förslaget med en redaktionell

jämkning av 7 § måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Lundin

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 a1 i texten
  2. 2LU 1959:32 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 s. 1 i texten