Med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete
1959-04-03 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1959:131, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
1
Nr 131
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete; given Stockholms slott
den 3 april 1959.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 16
maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att den särskilda regleringen av arbetstidens
förläggning inom bagerinäringen i fortsättningen inte skall äga tillämpning
på tillverkning av spis- eller knäckebröd, käx eller annat därmed
jämförligt bakverk. I fråga om tillverkningen av annat bröd föreslås vissa
uppmjukningar i nu gällande regler. Sålunda föreslås angående tidpunkten
för arbetets början, förutom en viss utvidgning av möjligheten att
utföra förberedelsearbeten före påbörjandet av det egentliga bageriarbetet,
att under natten till söckendag, som närmast föregår sön- eller helgdag,
varje slag av bageri- och konditoriarbete skall få utföras mellan klockan 5
och 6 på morgonen. Beträffande tiden för arbetets slut innebär förslaget, att
arbete, som bedrives med regelbunden skiftindelning, på söckendag skall
få utföras till klockan 23. Slutligen föreslås en viss utvidgning av arbetarskyddsstyrelsens
dispensrätt. 1
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 131
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar
beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete
Härigenom förordnas, att 1—4 §§ och 7 § lagen den 16 maj 1930 om vissa
inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
1 §•
(Föreslagen lydelse)
Arbete för tillverkning av bagerieller
konditorivaror må icke bedrivas
å sön- eller helgdag eller å tid mellan
klockan 8 eftermiddagen och klockan
6 förmiddagen å söckendag. Vad
sålunda stadgats äger dock icke tilllämpning
å tillverkning för eget hushåll,
vilken bedrives utan biträde av
annan än medlem av hushållet.
Arbete för tillverkning av bagerieller
konditorivaror må icke bedrivas
å sön- eller helgdag eller å tid mellan
klockan 8 eftermiddagen och
klockan 6 förmiddagen å söckendag.
Vad sålunda stadgats äger dock icke
tillämpning å tillverkning av spiseller
knäckebröd, käx eller annat därmed
jämförligt bakverk eller å tillverkning
för eget hushåll, vilken bedrives
utan biträde av annan än medlem
av hushållet,
bakverk.
Om arbete
jämförligt
2 §•
Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må
a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid
vilkas framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under
högst tre timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;
b)
i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning
av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan
samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag
under tid, som under a) sägs;
c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar
mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen; 1
1 Senaste lydelse av 1, 2 och 7 §§ se SFS 1939:202.
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
3
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
d) uppeldning eller deggörning ut- d) uppeldning, deggörning eller
föras å söckendag mellan klockan 4 flyttning av brödämnen till och från
och klockan 6 förmiddagen; jäsrum utföras å söckendag mellan
klockan 4 och klockan 6 förmiddagen;
e)
uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid,
då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;
f) under natten till söckendag,
som närmast föregår två eller flera
på varandra följande sön- och helgdagar,
uppeldning eller deggörning
utföras jämväl mellan klockan 2 och
klockan 4 förmiddagen och annat arbete
mellan klockan 3 och klockan 6
förmiddagen.
3
Arbete för tillverkning av spiseller
knäckebröd må, dår arbetet är
indelat i skift, å söckendag fortgå
jämväl mellan klockan 8 och klockan
10 eftermiddagen ävensom, i den
mån så kräves för det tillverkade
brödets torkning, mellan klockan 10
eftermiddagen och klockan 12 midnatt.
4
Därest särskilt förhållande påkallar
avvikelse från det i 1 § stadgade
förbud, utöver vad enligt 2 och 3
är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör
att meddela tillstånd därtill.
Sådant tillstånd, vilket skall sökas
för varje särskilt tillfälle, må ej
avse mer än två dygn i sänder eller
f) under natten till söckendag,
som närmast föregår sön- eller helgdag,
jämväl annat arbete ån som
under d) sägs utföras mellan klockan
5 och klockan 6 förmiddagen;
g) under natten till söckendag.
som närmast föregår två eller flera
på varandra följande sön- och helgdagar,
uppeldning, deggörning eller
flyttning av brödämnen till och från
jäsrum utföras jämväl mellan klockan
2 och klockan 4 förmiddagen
och annat arbete mellan klockan 3
och klockan 6 förmiddagen.
§•
Bedrives arbete för tillverkning av
bageri- eller konditorivaror med regelbunden
skiftindelning, må det å
söckendag fortgå jämväl mellan klockan
8 och klockan 11 eftermiddagen.
§■
Därest särskilt förhållande påkallar
avvikelse från det i 1 § stadgade
förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§
är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör
att meddela tillstånd därtill.
Sådant tillstånd, vilket skall sökas
för varje särskilt tillfälle, må ej
avse mer än två dygn i sänder eller
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
(Nuvarande lydelse)
för samma arbetsställe meddelas
mer än tio gånger under ett och samma
kalenderår. Är ytterligare eftergift
av särskilt förhållande tillfälligtvis
påkallad, må sådan eftergift meddelas
av yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Erfordras för ändamålsenlig drift
av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare
nattarbete, äge yrkesinspektionens
chefsmyndighet att lämna
medgivande därtill; och skola därvid
meddelas de föreskrifter om nattarbetets
anordnande, som kunna finnas
erforderliga.
Är på
(Föreslagen lydelse)
för samma arbetsställe meddelas mer
än tio gånger under ett och samma
kalenderår. När särskilda skäl föranleda
därtill, må ytterligare eftergift
meddelas av yrkesinspektionens
chefsmyndighet.
vederbörande yrkesinspektör.
7 §■
Därest innehavare av företag, som
i denna lag avses, försummar att
fullgöra anmälningsskyldighet, varom
stadgats i 4 § tredje stycket, eller
skyldighet, som är föreskriven i 5 §
andra stycket, straffes med dagsböter.
Därest innehavare av företag, som
i denna lag avses, försummar att fullgöra
anmälningsskyldighet, varom
stadgats i 4 § andra stycket, eller
skyldighet, som är föreskriven i 5 §
andra stycket, straffes med dagsböter.
Denna lag tråder i kraft den 1 juli
1959.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
o
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om ändrad lagstiftning
rörande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete samt anför.
Inledning
Arbetstid och arbetsförhållanden i bagerier och konditorier regleras, förutom
av allmänna arbetstidslagen och arbetarskyddslagen, av lagen om
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och
konditoriarbete. Den sistnämnda, som i allmänhet benämnes bagerilagen,
utfärdades den 16 maj 1930 (nr 139; ändr. 202/39 och 78/45) och innehåller
i väsentliga delar bestämmelser, vilka dessförinnan varit gällande
sedan 1919.
Efter den första bagerilagens tillkomst har vid olika tillfällen framställningar
gjorts såväl om lagens upphävande som om ändringar i densamma.
Den senaste mera betydelsefulla ändringen gjordes 1939, då de s. k. familjebagerierna,
vilka tidigare varit undantagna från lagens tillämpning, inordnades
under lagen. Frågan om utredning rörande bagerilagen aktualiserades
sedermera genom skrivelser den 6 juli 1949 och den 6 juni 1951 från Sveriges
bageriidkareförening och Kooperationens förhandlingsorganisation till chefen
för socialdepartementet. Skrivelserna jämte vissa yttranden överlämnades
den 22 oktober 1951 av chefen för socialdepartementet till arbetstidsutredningen,
som fick i uppdrag att ta handlingarna under övervägande vid
fullgörandet av det utredningen tidigare meddelade uppdraget att verkställa
en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen.
Arbetstidsutredningen1 framlade den 24 maj 1955 betänkande (SOU 1955:
1 Häradshövdingen Ove Hesselgren, ordförande, ordföranden i Svenska industritjänstemannaförbundet
Harald Adamsson, ledamöterna av riksdagens andra kammare fru Elsa Johansson och
traflkinspektoren Olof Nilsson, direktören i Järnbruksförbundet Gustaf Rudenstam samt ombudsmannen
i Landsorganisationen i Sverige Edvard Vilhelmsson.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
24) med förslag till ny lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för
förläggande av bageri- och konditoriarbete.
Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av arbetar skyddsstyrelsen
(efter hörande av yrkesinspektörerna), arbetsmarknadsstyrelsen,
socialstyrelsen, kommerskollegium (efter hörande av Stockholms handelskammare,
Skånes handelskammare och Handelskammaren i Gävle), Svenska
arbetsgivareföreningen, Svensk industriförening, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,
Sveriges bageriidkareförening, Sveriges konditorförening,
Kooperationens förhandlingsorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,
Landsorganisationen i Sverige, Svenska livsmedelsarbetareförbundet
och Sveriges husmodersföreningars riksförbund.
Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga hithörande spörsmål.
Gällande bestämmelser
Bagerilagen
Bagerilagens huvudstadgande i 1 § innefattar förbud mot arbete för tillverkning
av bageri- eller konditorivaror å sön- eller helgdag eller å tid mellan
klockan 20 och klockan 6 å söckendag. Förbudet gäller såväl arbetstagare
som företagare men avser inte tillverkning för eget hushåll, vilken
bedrives utan biträde av annan än medlem av hushållet.
Från det sålunda stadgade förbudet mot nattarbete och arbete på söneller
helgdag gives vissa undantag. Beträffande söndagsförbudet gäller, att i
bageri- eller konditorirörelse tillverkning av konditorivaror får utföras
under högst tre timmar mellan klockan 6 och klockan 18, att i hotell-,
restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av bröd, bakelser
eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband
med bageri- eller konditorirörelse, får utföras under samma tid som nyss
sagts samt att s. k. anrörning får utföras under högst två timmar mellan
klockan 8 och klockan 20 (2 § a—c). Beträffande nattarbetsförbudet är
föreskrivet, att varje söckendag uppeldning och deggörning får utföras mellan
klockan 4 och klockan 6, att å söckendag, som närmast föregår två eller
flera på varandra följande sön- och helgdagar nämnda förberedelsearbeten
får utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 och annat arbete mellan
klockan 3 och klockan 6 samt att uppeldning får utföras av annan än bagerieller
konditoriarbetare å tid, då eljest arbete enligt bagerilagen ej får bedrivas
(2 § d—f). Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd får, om
arbetet är indelat i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 20 och
klockan 22 och, i den mån det kräves för brödets torkning, mellan klockan
22 och klockan 24 (3 §).
Om särskilt förhållande påkallar avvikelse från natlarbets- eller söndagsarbetsförbudet,
utöver vad tidigare nämnts, kan tillstånd därtill meddelas.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
Vederbörande yrkesinspektör kan meddela dispens från förbudet, vilken
dock inte får avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe
meddelas mer än tio gånger varje kalenderår. Är ytterligare eftergift av
särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, kan sådan meddelas av arbetarskyddsstyrelsen.
Beträffande spis- och knäckebrödstillverkningen kan
arbetarskyddsstyrelsen meddela tillstånd till ytterligare nattarbete, om
sådant erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkningen (4 §).
Slutligen innehåller bagerilagen bestämmelser angående tillsyn å efterlevnaden
av lagen (5 §), straffbestämmelser (6—8 §§) och vissa regler angående
fördelningen av ansvaret för iakttagandet av lagens bestämmelser
(9 §).
Arbetar skyddslag en
Även arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1; ändr. 70/50, 100/55
och 111/58) innehåller bestämmelser om arbetstidens förläggning, vilka
dock endast avser arbetstagare. Sålunda stadgas, att arbetstagare skall
åtnjuta erforderlig ledighet för nattvila. I denna ledighet skall ingå tiden
mellan klockan 23 och klockan 5. Avvikelse får dock ske, där visst arbete
med hänsyn till sin natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet
måste fortgå jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före klockan
5 eller efter klockan 23 (19 §). När särskilda skäl föranleder därtill, kan
arbetarskyddsstyrelsen medgiva, att arbetstagare användes till arbete å tid
mellan klockan 23 och klockan 5 i vidare utsträckning än som följer av förenäinnda
bestämmelser (20 §). Beträffande kvinnlig arbetskraft gäller, att
kvinna som användes till hantverks- eller industriellt arbete skall för nattvila
beredas oavbruten ledighet från arbetet under minst elva timmar varje
dygn, i vilken ledighet skall ingå tiden mellan klockan 22 och klockan 5
(36 §). Vissa möjligheter till dispens från sistnämnda bestämmelser föreligger
enligt 37 §.
Arbetstidsutredningen
Arbetstidsutredningen anför beträffande arbetsförhållandena
inom bagerinäringen inledningsvis, att det var den rikliga förekomsten
av nattarbete, som föranledde den första bagerilagens tillkomst
år 1919. Allmänhetens önskan att erhålla färskt bröd redan till dagens första
måltid medförde att nattarbete på den tid laga hinder härför inte fanns
blev en vanlig företeelse inom bagerinäringen. Nattarbetet inom delta
näringsområde hade en annan och för arbetstagarna mera påfrestande
natur än nattarbete inom flertalet andra områden, främst den skiftgående
industrien. Inom denna senare äger skiftbyte rum, så att nattarbete i regel
förekommer endast varannan eller var tredje vecka. Inom mjukbrödsindustrien
åter blev nattarbete eu permanent företeelse för arbetstagarna.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
Den stora omfattningen av nattarbete inom bagerinäringen föranleddes
även av ett annat förhållande, fortsätter utredningen. Antalet företag inom
näringen var stort med ett jämförelsevis litet antal arbetare per arbetsställe.
Ofta drevs ett företag helt av företagaren själv och hans familjemedlemmar.
Konkurrensen företagen emellan var stor och medverkade till
strävan att börja arbetet redan tidigt under natten, emellanåt till och med
på kvällen.
Utredningen konstaterar, att under den tid, som. förflutit sedan den
första bagerilagens tillkomst, förhållandena inom bagerinäringen i hög grad
omgestaltats. Medan tillverkningen av mjukt bröd tidigare nästan uteslutande
skedde manuellt, användes numera olika maskinella hjälpmedel.
Bland förändringarna må nämnas kylrumsteknikens utveckling, vilken
möjliggör en annan produktionsordning än tidigare. Medan man förr var
hänvisad till att utföra uppslagningsarbetet på morgonen, är det vid företag
med kylrum möjligt att i varje fall i viss utsträckning utföra detta föregående
dag. Vidare har transporterna omgestaltats genom att bilen ersatt
hästskjutsarna. Trots att fråga här är om framställning av varor, som skall
konsumeras inom kort tid, har det blivit möjligt att vidga transportavstånden.
Ett bageriföretag kan sålunda i dag sälja mjukbröd inom väsentligt större
områden än vad tidigare var fallet. Denna utveckling har inneburit att det
tillkommit ett antal större och medelstora företag med avsevärt vidare
försäljningsområden än vad man tidigare haft inom mjukbrödsindustrien.
Rörande tillverkningen av hårt bröd anför utredningen, att det redan
tidigt förekom en viss mekanisering av produktionsprocessen. Efter den
första bagerilagens tillkomst har emellertid produktionsmetoderna väsentligt
rationaliserats, en utveckling som för övrigt ännu icke är avslutad. Blir
den fullt genomförd, synes tillverkningen inom spisbrödsfabrikerna komma
att drivas dygnet runt med ett minimum av mänsklig arbetskraft. Sannolikt
är dock att några mindre företag kommer att bibehålla de äldre och mera
manuellt betonade tillverkningsmetoderna. Om en spis- och knäckebrödsfabrik
redan år 1919 påminde om ett ordinärt industriföretag, är så i än
högre grad fallet i dag. Över huvud taget är produktionsprocessen en
helt annan än den som förekommer vid mjukbrödsbagerierna, med undantag
emellertid för ett litet antal större företag som framställer limpor o. d.
Vid mindre och medelstora spis- och knäckebrödsfabriker drives enligt vad
utredningen funnit tillverkningen på tvåskift. Detta möj liggöres genom
bagerilagens bestämmelser om att arbetstiden vid dylik tillverkning kan
få utsträckas till klockan 22. Vid de största spisbrödsfabrikerna, nämligen
Wasakoncernens och Kooperativa förbundets, förekommer emellertid arbete
på treskift. Detta möj liggöres med hänsyn till undantags- och dispensbestämmelserna
i 19 och 20 §§ arbetarskyddslagen. Vidare har med stöd
av 4 § bagerilagen dispens för nämnda fabriker beviljats av arbetar skyddsstyrelsen
för arbete nattetid.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år l!)ö''J
Beträffande frågan huruvida spis- och knäckebröds!'' abrikerna
bör vara inordnade under en särskild bagerilag
uttalar utredningen, att arbetsförhållandena i en spis- och knäckebrödsfabrik
numera är sådana, alt anledning saknas att reglera arbetstidens förläggning
på annat sätt än som sker vid industriföretag i allmänhet. Utredningen
finner med hänsyn härtill, att bagerilagen — därest denna anses
böra bibehållas — icke för framtiden bör vara tillämplig på spis- och knäckebrödsfabriker.
Det skydd mot nattarbete, som arbetarskyddslagen tillförsäkrar
arbetstagarna, får vad detta näringsområde beträffar anses vara
tillräckligt. Företagarna bör enligt utredningens uppfattning ha de möjligheter
till anordnande av skiftarbete, som denna lag medger, och icke dessutom
vara beroende av särskild dispens enligt en bagerilag. Viss annan
brödtillverkning bedrives under former, som mycket påminner om dem
varunder spis- och knäckebrödsfabrikerna arbetar. Så är fallet med tillverkning
av käx, wafers samt käxliknande småbröd. Företag, som uteslutande
tillverkar dylika varor, bör jämväl ligga utanför bagerilagen.
På grund av det anförda föreslår utredningen, att bagerilagen inte skall
äga tillämpning på ifrågavarande tillverkning.
Vad angår företag sysselsatta med mjukbrödstillverkn
i n g är problemställningen enligt utredningen, å ena sidan att nattarbetsförbudet
otvivelaktigt medför vissa olägenheter för arbetsgivarna,
bl. a. i form av forcering av morgonarbetet, medan å andra sidan bageriarbetarna
av naturliga skäl är angelägna att tillse, att en återgång till tidigare
ogynnsamma förhållanden undvikes. Beträffande argumenteringen för
de båda sidornas motsatta uppfattningar rörande nattarbetsförbudet lämnar
utredningen följande redogörelse.
Enligt arbetsgivarsidans uppfattning finns det icke någon anledning
att för bageriarbetarna ha ett längre gående nattarbetsförbud än arbetarskyddslagens.
Förhållandena i dag är annorlunda än då den första bagerilagen
genomfördes 1919, då något generellt nattarbetsförbud icke fanns.
Det förhållandet att det egentliga bageriarbetet inte får börja förrän klockan
6 medför, att konsumenterna icke kan tillhandahållas färskt bröd till
dagens första måltid. Det medför också, att arbetet på morgnarna präglas
av stort jäkt. Frågan om tidpunkten för bageriarbetets början måste även
ses i förhållande till tiden för affärernas öppnande på morgnarna. För närvarande
är den mellanliggande tiden för kort. Det är vanligt att till en viss
affär bröd måste skickas två eller tre gånger samma dag. Detta fördyrar
transporterna och höjer brödpriset. Bagerilagen, som enligt vad från arbetsgivarsidan
anföres saknar förankring i det allmänna rättsmedvetandet,
bör av här angivna skäl upphävas. Finnes anledning all snävare begränsa
handlingsfriheten än vad arbetarskyddslagen gör, bör detta ske genom
avtal mellan berörda organisationer.
Från arbetstagarsidan framhåller man, att bagerilagen ur sociala syn
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
punkter medfört betydande vinster för arbetstagarna. Det tidigare ofta förekommande
nattarbetet har försvunnit. Därest arbetet inom bagerinäringen
skulle drivas endast med iakttagande av arbetarskyddslagens nattarbetsförbud,
skulle till följd av den starka konkurrensen mellan företagarna
inom branschen arbetet i regel komma att börja klockan 5. Olägenheter
skulle då uppstå för arbetstagarna bl. a. därigenom att de allmänna kommunikationerna
vid denna tidpunkt endast i ringa utsträckning är i gång.
Vidare pekas på det i 19 § arbetarskyddslagen förefintliga undantaget, vilket
möjliggör arbete mellan klockan 23 och klockan 5, då allmänhetens
behov så föranleder. Bagerilagens avskaffande skulle därför öppna möjligheter
för en återgång till de för arbetstagarna ogynnsamma förhållanden,
som rådde före den första bagerilagens tillkomst. Vidare erinras om den
mekanisering och rationalisering som arbetet inom bagerinäringen under
senare tid genomgått, varjämte det påpekas, att mjölet har högre kvalitet
numera och att detta medför, att jäsningsförmågan förbättrats. Hela denna
utveckling underlättar bagerilagens bibehållande. Härtill bidrager även att
transporterna numera är motoriserade. Beträffande frågan om tillgodoseende
av konsumentintresset framhålles, att den stora industriarbetarklassen,
även om arbetet i bagerierna fick påbörjas klockan 5, inte skulle erhålla
färskt bröd till dagens första måltid. Visserligen medges, att brödet
på vissa orter når fram väl sent på dagen. De mindre justeringar i tiden för
morgonarbetets början som av den anledningen kan ifrågakomma kan
göras, om man vidgar dispensmöjligheterna.
Vad först beträffar de synpunkter som sålunda från arbetsgivar- respektive
arbetstagarsidan framförts på frågan om tidpunkten för arbetets
början anför utredningen, att efterfrågan på mjukbröd i regel
är starkt koncentrerad till ett litet antal morgontimmar. Det torde vara få
grenar av detaljhandeln, där en liknande koncentration av inköpen ger sig
till känna. Detta sammanhänger med de inom vårt land utvecklade konsumtionsvanorna,
som alltjämt i stor utsträckning är inriktade på dagsfärskt
bröd även om de under senare år blivit något mindre markerade i
detta hänseende än vad tidigare varit fallet.
Utredningen konstaterar, att det inom andra industrigrenar, om man
bortser från de skiftgående, är en mindre vanlig företeelse, att företagarna
tar arbetarskyddslagens möjligheter i anspråk för att börja arbetet så tidigt
som klockan 5. Då det åter gäller bagerinäringen, är det ett starkt företagarintresse
att igångsätta arbetet så tidigt som möjligt.
Bland de problem bagerilagen skapar framhåller utredningen de i det
föregående behandlade svårigheterna att i tid skicka färskt bröd till butikerna.
I de delar av landet, där kommunikationerna är glesa och avstånden
långa, händer det att färskt bröd kan säljas först sent på dagen. Emellertid
har dessa problem inte den räckvidd, att de enligt utredningens uppfattning
kan tagas som motiv för en ändring av lagen. De pekar endast på
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
11
lämpligheten av att i vissa ej särskilt talrika fall kunna taga hänsyn till
de lokala förhållandena. Detta kan emellertid ske genom ändringar i dispensmöjligheterna.
Utredningen anser, att därest arbetet vid bagerierna fick börja klockan 5,
detta skulle medföra avsevärt försämrade arbetsförhållanden för de anställda
och att tillgång till dagsfärskt bröd på morgonen tidigare än vad
för närvarande är fallet icke har en så hög angelägenhetsgrad, att den motiverar
denna försämring.
Av här anförda skäl föreslår utredningen, att nu gällande förbud för
påbörjande av bageriarbete bibehålies, dock med viss uppmjukning, som i
fortsättningen närmare skall beröras.
Icke heller beträffande tidpunkten för arbetets slut föreslår
utredningen i princip någon ändring i gällande regler. Jämväl härutinnan
föreslås emellertid visst undantag, som beröres i det följande.
Utredningen upptager även till bedömande frågan, huruvida företagarna
bör vara underkastade nattarbetsförbudet.
Härutinnan anför utredningen.
Det har i förarbetena till lagstiftningen på området i olika sammanhang
gjorts vissa erinringar mot förbudet för företagarna att före ett visst klockslag
arbeta inom det egna företaget. Man menar att det bör vara företagarnas
ensak att avgöra, vid vilken tid på dygnet de själva skall arbeta. Denna
ordning råder inom andra industrigrenar. Utredningen vill häremot anföra
att, därest företagarna inom bagerinäringen skulle ha möjligheter att arbeta
på samma sätt som inom andra industrigrenar, skulle de sannolikt utnyttja
möjligheterna till nattarbete väsentligt mera än företagare inom andra
verksamhetsområden. Starka skäl, bl. a. skyddssynpunkter, talar för att
bibehålla förbudet.
Utredningen tillägger, att internationella arbetsorganisationens av Sverige
år 1940 ratificerade konvention nr 20, enligt vilken det i princip är förbjudet
att tillverka bröd eller konditorivaror med undantag av torkat bröd
under en tidrymd av sju timmar innefattande tiden mellan klockan 23 och
klockan 5, är tillämplig på såväl arbetsgivare som arbetstagare. En ändring
av lagstiftningen på denna punkt förutsätter således att Sverige uppsäger
denna konvention. Någon ändring av vad som för närvarande gäller härutinnan
bör därför enligt utredningens mening icke ske.
Såsom tidigare nämnts anser utredningen vissa ytterligare undantag
från nattarbetsförbudet utöver de nu gällande böra införas i lagen. Vad
först beträffar tidpunkten för arbetets början föreslår utredningen,
att under natten till söckendag, som närmast föregår sön- eller
helgdag, egentligt bageriarbete må utföras jämväl mellan klockan 5 och
klockan 6. Som skäl härför anföres.
Inköpen å lördagar avser två dagars konsumtion. För närvarande är det
stundom icke möjligt för konsumenterna att å lördagarna tillhandla sig
erforderliga kvantiteter mjukt bröd. Det låter sig nämligen icke göra alt
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
på den korta tid som står till förfogande tillverka mjukbröd i den omfattning
och sortering som konsumenterna önskar.
Då det gäller lördagarna tillkommer ett annat problem. Affärerna stänger
dessa dagar så mycket tidigare än andra dagar, att färskt bröd vid mindre
gynnsamma kommunikationsförhållanden icke hinner fram till butiker, belägna
på större avstånd från tätorterna, i rimlig tid före stängningsdags.
Över huvud taget är svårigheterna inom näringen å lördagar betydligt större
än å andra dagar.
Utredningen anser, att det här gäller tillgodoseendet av ett allmänt konsumentintresse.
En ändring av tidpunkten för arbetets början å enbart lördagar
får väsentligt mindre sociala återverkningar. Den omständigheten,
att bageriarbetarna en gång i veckan får infinna sig till arbetet en timme
tidigare än vad för närvarande är fallet, kan ur skyddssynpunkt icke betraktas
som en mera allvarlig försämring av förhållandena. Utredningen
utgår emellertid från att, därest arbetet på lördagarna börjar en timme tidigare,
det även kommer att sluta tidigare än vad för närvarande är fallet.
Utredningen upptager även till bedömning frågan i vad män undantag
bör medgivas från bestämmelserna om tidpunkten för arbetets
slut. Utredningen anser, att de större mjukbrödsfabrikerna,
vilka har maskinell utrustning och produktionsgång, som helt liknar spisoch
knäckebrödsfabrikerna, bör beredas möjligheter att genom att driva
arbetet på tvåskift tillfullo utnyttja den maskinella utrustningen. Förutsättningen
är dock att arbetet organiseras på sätt som är vanligt inom industrien.
Arbetet bör alltså vara ordnat så, att ett skift direkt avlöser ett
annat och att växling mellan de båda skiften regelbundet äger rum. Införandet
av möjligheter att driva tvåskiftsarbete inom bagerinäringen får
enligt utredningen icke medföra en försämring av arbetsförhållandena på
sådant sätt, att en del arbetstagare permanent eller under längre tid får
arbetstiden förlagd till eftermiddagen och kvällen, exempelvis klockan 14
—22.
Under åberopande av det anförda föreslår utredningen, att arbete inom
mjukbrödsbagerier skall få fortsätta till klockan 23 i de fall, då arbetet
bedrives i minst två skift med regelbunden skiftväxling. Anledningen till
att utredningen valt klockslaget 23 angives vara önskvärdheten att kunna
förkorta arbetstidens längd på lördagarna.
Yttranden
Utredningens förslag att spis- och knäckebrödsfabrikerna
skall undantagas från den föreslagna regleringen av arbetstidens förläggning
tillstyr kes av remissorganen med undantag av Svenska livsmedelsarbetareförbundet,
som förklarar att förslaget medför försämrade
arbetsförhållanden för arbetarna framför allt i de mindre och medelstora
fabrikerna, där arbetet för närvarande inte bedrives i treskift.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
Utredningens förslag att beträffande in j ukbrödslillverkningen
i princip bibehålla nu gällande regler angående begränsningar
i arbetstidens förläggning tillstyr k es eller lämnas utan erinran av
arbetarskyddssiyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, Skånes
handelskammare, Svensk industriförening, Tjänstemännens centralorganisation,
Landsorganisationen i Sverige, Svenska livsmedelsarbetareförbundet
och Sveriges husmodersföreningars riksförbund.
I avstyrkande riktning går yttrandena från kommerskollegium,
Handelskammaren i Gävle och arbetsgivareorganisationerna, som uttalar,
att en särskild reglering av arbetstidens förläggning inom bagerinäringen
enligt deras mening icke är erforderlig.
Angående utredningens förslag att den särskilda lagstiftningen beträffande
arbetstidens förläggning inom bagerinäringen liksom för närvarande
skall gälla även företagarna anför socialstyrelsen.
För detta ställningstagande tala icke minst skyddssynpunkter, medan det
å andra sidan kan ifrågasättas, huruvida icke de konkurrenssynpunkter
som tidigare medverkade till att arbetsgivarna inordnats under lagen måste
anses ha förlorat sin bärkraft. Slopas konkurrensbegränsningarna, får man
emellertid räkna med en avsevärd försämring i arbetstidshänseende för de
många små företagarna, och en sådan utveckling ter sig betänklig ur sociala
synpunkter. Enligt socialstyrelsens mening erfordras alltjämt det skydd mot
nattarbete som bagerilagen ger företagarna, och detta skydd har Sverige
åtagit sig att upprätthälla genom att ratificera konventionen angående
nattarbete i bagerier.
Motsatt uppfattning uttalas av kommerskollegium och Svenska arbetsgivareföreningen.
Förslaget att det egentliga bageriarbetet skall få börja klockan 5
på lördagar och helgdagsaftnar har föranlett tillstyrkande
eller lämnats utan erinran av remissorganen på ett par undantag
när.
Endast Svenska livsmedelsarbetareförbundet avstyrker och framhåller,
att förslaget medför försämring av arbetsförhållandena och svårighet att
ta sig till arbetsplatsen. En ökad användning av kylrumsbröd kan enligt
förbundets mening eliminera de nu rådande olägenheterna.
Landsorganisationen anför.
Detta innebär självfallet en försämring av arbetsförhållandena för de
anställda, som endast i någon mån kompenseras av att arbetet också kan
sluta tidigare på lördagarna än vad för närvarande är fallet. Mot detta står,
som utredningen framhåller, tillgodoseendet av allmänna konsumentsynpunkter
genom ett tidigareläggande av lördagsarbetets början i bagerierna.
Det torde vara svårt att göra en rimlig och rättvis avvägning mellan dessa
båda intressen, och LO anser sig inte kunna ha någon bestämd mening
därvidlag. Ett alternativ till utredningens förslag skulle möjligen kunna
vara att begränsa frainflyttningen av lördagsarbetet till endast sommarmånaderna,
då de största olägenheterna kan uppstå för konsumenterna.
14
Kungi. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
Vad utredningen föreslagit därom att arbetet skall få fortsätta
till klockan 2 3, om det bedrives i minst två skift med regelbunden
skiftväxling, tillstyrkes eller lämnas utan erinran av så gott
som samtliga remissorgan.
Svenska livsmedelsarbetareförbundet uttrycker dock farhågor för försämrade
arbetsförhållanden och uttalar, att skiftarbetet i stället kan anordnas
genom dispens, vilket möjliggör bättre kontroll. Med hänsyn till att
kvinnlig arbetskraft enligt arbetarskyddslagen inte får användas längre än
till klockan 22, bör enligt förbundets mening arbete under alla förhållanden
ej medgivas längre än till detta klockslag. Socialstyrelsen har ingen
annan erinran mot förslaget än att tidpunkten för arbetets slut bör bestämmas
till klockan 22.
Departementschefen
Den första bagerilagen av år 1919 med dess nattarbetsförbud för bagerinäringen
tillkom för att stävja vissa från arbetar skyddssynpunkt betänkliga
förhållanden inom denna näringsgren. Samma arbetare kunde då för
tiden vara nödsakad att arbeta natt efter natt, och bageriarbetaren var
i fråga om arbetstidens förläggning i stor utsträckning sämre ställd än
andra nattarbetare, vilka i regel hade egentligt nattarbete endast varannan
eller var tredje vecka. Det tidiga uppstigandet på natten hade givetvis en
störande inverkan på hemlivet, och bageriarbetaren gick genom sitt behov
av sömn på eftermiddagen och kvällen miste om många tillfällen till
rekreation, förströelse och utbildning. Nattarbetsförbudet var således i
hög grad socialt motiverat. Med hänsyn till det nära sambandet mellan
regleringen av nattarbetet och det allmänt såsom befogat erkända kravet
på söndagsledighet ansågs det vidare lämpligt att med förbudet för nattarbete
förbinda ett förbud jämväl mot arbete på sön- och helgdagar.
Grunden för den särskilda lagstiftningen beträffande tiden för arbetets
förläggning inom bagerinäringen är alltjämt väsentligen att hänföra till de
sålunda nämnda arbetarskyddssynpunkterna. Bestämmelserna gäller emellertid
i motsats till vad som i regel är fallet beträffande arbetarskyddslagstiftningen
i övrigt även företagarna. Som skäl härför kan visserligen även
skyddssynpunkter av förut angiven art anföras, men i första hand torde
orsaken vara att eljest orättvisor i konkurrensavseende skulle uppstå mellan
de bagerier, som sysselsätter endast företagaren eller denne och dennes
närmaste anhöriga, och andra bageriföretag.
Under den relativt långa tidrymd som lagregleringen av tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete varit gällande i vårt land har förhållandena
inom ifrågavarande näringsgren inte förblivit opåverkade av
den utveckling mot allt längre driven rationalisering och mekanisering, som
varit utmärkande för hela vårt näringsliv under denna tid. Inte minst gäl
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
ler detta spis- och knäckebröds fabrikerna. Redan vid tillkomsten
av den första bagerilagen var ifrågavarande tillverkning i stor
utsträckning mekaniserad. Därför ifrågasattes redan då, huruvida dessa
fabriker borde vara underkastade de bestämmelser om arbetstidens förläggning
som i främsta rummet var avsedda för mjukbrödstillverkningen.
Vid denna tidpunkt gällde emellertid, att tillverkningen av hårt bröd i
många fall bedrevs tillsammans med framställningen av mjukt bröd. Ett
avskiljande från lagens tillämpning av spis- och knäckebrödstillverkningen
ansågs i väsentlig mån försvåra kontrollen och av konkurrensskäl ansågs
de fristående spis- och knäckebrödsfabrikerna icke kunna undantagas.
Under senare tid har dessa företags karaktär av vanliga industriföretag
blivit ännu mera framträdande. Vidare bedrives spis- och knäckebrödstillverkning
numera endast i rena undantagsfall tillsammans med mjukbrödstillverkning.
Arbetstidsutredningen har också föreslagit, att tillverkningen
av spis- och knäckebröd samt käx och liknande bakverk skall lämnas utanför
bagerilagens tillämpningsområde, och detta förslag har under remissbehandlingen
godtagits av alla med undantag för de närmast berörda arbetstagarnas
organisation. Även enligt min mening torde det numera vara tillräckligt,
att arbetet i spis- och knäckebrödsfabrikerna liksom tillverkningen
av käx och liknande bakverk faller under de bestämmelser om arbetstidens
förläggning som gäller enligt arbetarskyddslagen.
Beträffande mjukbrödstillverkningen är avgörandet huruvida
en särskild lagstiftning om arbetstidens förläggning är erforderlig
väsentligen beroende på frågan vid vilken tidpunkt arbetet bör
tillåtas börja på morgonen. Såsom framgått är bagerilagens föreskrifter
beträffande tiden för arbetets förläggning strängare än motsvarande
bestämmelser i arbetarskyddslagen. Medan bagerilagen i princip förbjuder
nattarbete mellan klockan 20 och klockan 6, gäller enligt arbetarskyddslagen
förbud för nattarbete mellan klockan 23 och klockan 5 (för
kvinnor klockan 22—5).
Det har gjorts gällande och kan väl inte helt bestridas, att den nuvarande
ordningen inte i allo tillgodoser konsumenternas intresse av att så tidigt
som möjligt på morgonen erhålla färskt bröd samt att med hänsyn härtill
vissa olägenheter uppstår för företagarna inom bagerinäringen, bl. a. till
följd av svårigheterna att i tid få ut färskt bröd till butikerna. Allteftersom
arbetsmetoderna inom bagerinäringen rationaliseras kan också skälen för
det särskilda nattarbetsförbudet för bagerinäringen i viss mån anses förlora
i styrka. Redan nu finnes vissa större mjukbrödsbagerier, där mekaniseringen
av arbetet gått så långt att tillverkningen är relativt likartad den som
förekommer inom spis- och knäckebrödstillverkningen. Emellertid är antalet
mindre bagerier, där arbetsmetoderna inte undergått några mera genomgripande
förändringar, fortfarande stort, och i det stora flertalet bagerier är
förhållandena ej sådana, att arbetet kan drivas i skift med regelbunden
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
skiftväxling. Beträffande mjukbrödstillverkningen måste bedömningen därför
bli en annan än i fråga om spis- och knäckebrödsfabrikationen.
Vid annan icke skiftgående verksamhet än brödtillverkning föreligger
som nämnts möjlighet att börja arbetet tidigare än klockan 6. Denna möjlighet
utnyttjas dock sällan och några olägenheter av de för andra näringsgrenar
än bagerinäringen gällande mindre snäva reglerna om arbetstidens
förläggning har inte försports. När det gäller mjukbrödstillverkningen däremot
föreligger på grund av intresset att leverera dagsfärskt bröd på morgonen
en tämligen utbredd strävan hos företagarna att börja arbetet så
tidigt som möjligt. Det finns därför vissa skäl att antaga, att därest en möjlighet
till tidigare början av arbetet medgives, den i relativt stor utsträckning
skulle komma att utnyttjas. Beträffande de företag, där regelbunden
skiftväxling inte kan anordnas, skulle detta kunna medföra nattarbete för
arbetstagarna i en utsträckning, som inte kan anses godtagbar.
För en relativt stor kategori arbetstagare föreligger således fortfarande
risk för en icke obetydlig försämring av arbetsförhållandena, om inte den
nu gällande bestämmelsen om bageriarbetets början bibehålies. En sådan
försämring måste för dessa synas så mycket mera svårförståelig som de
förbättrade produktionsmetoderna på andra områden medfört lättnader för
arbetstagarna.
På grund av det anförda anser jag i likhet med arbetstidsutredningen
och flertalet remissorgan, att förbudet att påbörja bageriarbete före klockan
6 på söckendag inte kan undvaras beträffande mjukbrödstillverkningen.
Detta utesluter dock inte att viss uppmjukning av förbudet kan genomföras.
Härtill återkommer jag i det följande.
Av vissa remissorgan har gjorts gällande, att företagarna inte
borde vara underkastade bestämmelserna om arbetstidens förläggning.
Enligt min mening är emellertid förhållandena alltjämt sådana att ett
undantagande av företagarna från lagstiftningens tillämpning sannolikt
skulle gynna de minsta företagen i förhållande till de större. Då jag inte
i detta sammanhang är beredd att ta ställning till frågor, som berör konkurrensförhållandena
inom bagerinäringen, förordar jag därför, att de i
detta avseende nu gällande bestämmelserna bibehålies.
Av vad sålunda anförts framgår, att enligt min mening den nuvarande
särskilda lagstiftningen om arbetstidens förläggning inom bagerinäringen
beträffande mjukbrödstillverkningen bör bibehållas väsentligen oförändrad.
I likhet med utredningen, från vars förslag i dessa delar de berörda
arbetsmarknadsparterna utgått vid årets avtalsförhandlingar, anser jag
dock, att vissa uppmjukningar i lagen bör göras. Liksom för närvarande
bör reglerna innefattas i en särskild lag. De ändringar av de nuvarande bestämmelserna
som jag ämnar föreslå är inte mera omfattande än att de kan
göras inom ramen för den gällande lagen.
Från företagarhåll har såsom särskilt angeläget framhållits, att a r h e
-
17
Iiungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
tet på lördagar och helgdagsaftnar måtte tillåtas börja
klockan 5. Svårigheterna att sådana dagar förse allmänheten med färskt
bröd i erforderlig utsträckning har arbetstidsutredningen funnit betydande.
Eftersom det gäller att tillgodose två dagars konsumtionsbehov och butikerna
stänger tidigare dessa dagar, ställes bagerierna inför kravet att på
kortare tid än eljest framställa och distribuera en större mängd bröd än
övriga dagar. Ett tillmötesgående av företagens önskemål i detta begränsade
avseende kan enligt utredningens mening inte sägas medföra
några olägenheter av betydelse ur arbetarskyddssynpunkt och utredningen
föreslår därför, att under natten till söckendag, som närmast föregår söneller
helgdag, även annat arbete än förberedelsearbete må utföras mellan
klockan 5 och klockan 6. Detta förslag kan jag godtaga.
Arbetstidsutredningen har vidare föreslagit undantag från bestämmelserna
om arbetstidens slut såtillvida att arbete som bedrives i
minst två skift med regelbunden skiftväxling får fortgå även mellan klockan
20 och klockan 23. En sådan bestämmelse är ägnad att möjliggöra ett
mera ändamålsenligt utnyttjande av den maskinella utrustningen och hinder
bör enligt min mening inte föreligga att även inom bagerinäringen,
där så är möjligt och lämpligt, organisera arbetet på sätt som är vanligt
inom industrien i övrigt. Undantag från det i bagerilagen stadgade förbudet
mot arbete efter klockan 20 synes därför i det fall som här nämnts böra
medgivas i föreslagen utsträckning.
Inför arbetstidsutredningen och under remissbehandlingen har önskemål
framförts om vissa uppmjukningar av de i bagerilagen stadgade inskränkningarna
i fråga om arbetstidens förläggning utöver vad jag nu föreslagit. I
den mån ytterligare lättnader bör medgivas, har jag ansett detta kunna ske
genom att arbetarskyddsstyrelsens dispensmöjligheter något vidgas. Härtill
återkommer jag i specialmotiveringen.
Specialmotivering
I enlighet med de riktlinjer, som uppdragits i det föregående, har inom
socialdepartementet upprättats förslag till lag angående ändring i lagen
den 16 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete. Beträffande förslaget torde utöver vad
förut anförts böra nämnas följande.
1 §•
Denna paragraf innehåller lagens huvudregel om förbud mot nattarbete
och arbete på sön- och helgdag samt eu bestämning av lagens tillämpningsområde.
I den allmänna motiveringen har jag föreslagit, att spis- och knäckebrödsfabrikerna
och de fabriker som tillverkar käx eller annat därmed
jämförligt bakverk skall undantagas från lagens tillämpning. Bestämmelser
härom har upptagits i förevarande paragraf.
2 Dihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 131
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
2 §.
Förevarande paragraf innehåller undantagen från de i 1 § stadgade förbuden
mot nattarbete och arbete på sön- och helgdag. I det föregående har
jag föreslagit, att egentligt bageriarbete under natten till söckendag, som
närmast föregår sön- eller helgdag, må uttöras jämväl mellan klockan
5 och 6. Bestämmelse härom har upptagits under 2 § f). Det för närvarande
under f) upptagna stadgandet har betecknats med g).
Till förberedelsearbeten, vilka enligt gällande 2 § d) och f) får utföras
före det egentliga bageriarbetet, räknas uppeldning och deggörning. Arbete
med flyttning av brödämnen till och från jäsrum får däremot inte utföras
före den i lagen angivna tidpunkten för det egentliga bageriarbetets
början. Till belysning av konsekvenserna härav anför arbetstidsutredningen
följande exempel.
I ett bageri i en av landets medelstora städer hade anordnats ett kylrum,
som med ett enkelt handgrepp på en ratt kunde förändras till värmerum.
Genom att göra detta före kl. 6 fick bageriet ett försprång före konkurrenterna,
vilka i anledning härav anförde klagomål. Handgreppet måste nämligen
rubriceras som uppslagningsarbete. Genom att automatisera handgreppet
kunde anmälan om lagstridig början av arbete undgås.
Det anförda är enligt utredningens uppfattning ett exempel på hur utvecklingen
gått förbi lagen, som på denna punkt måste anses vara föråldrad
och icke avpassad med hänsyn till numera tillämpade arbetsmetoder. Under
hänvisning härtill föreslår utredningen, att i bagerilagen införes en bestämmelse,
innebärande att flyttning av brödämnen till och från jäsrum må äga
rum å tid, då förberedelsearbete är medgivet.
Utredningens förslag härulinnan, vilket lämnats utan erinran av samtliga
remissorgan, anser jag mig böra tillstyrka. 2 § d) och g) har avfattats i
enlighet härmed.
3 §•
I denna paragraf upptages för närvarande bestämmelser, som möjliggör
skiftarbete vid spis- och knäckebrödstillverkningen. Eftersom ifrågavarande
tillverkning nu föreslås undantagen från lagens tillämpning, har
bestämmelsen fått utgå och ersatts med den i den allmänna motiveringen
föreslagna regeln för mjukbrödstillverkningens del om att arbetet vid skiftarbete
med regelbunden skiftväxling må fortgå jämväl mellan klockan 20
och klockan 23. I detta sammanhang bör påpekas, att kvinnlig arbetskraft
jämlikt 36 § arbetarskyddslagen inte får användas efter klockan 22 annat än
efter dispens.
4 §•
Denna paragraf innehåller reglerna för dispensgivningen. Arbetstidsutredningen
uttalar, att behov visat sig föreligga av en utvidgning av arbetarskyddsstyrelsens
dispensrätt till att avse även annat än tillfälliga förhål
-
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1959
landen. Utredningen föreslår därför, att det i 4 § bagerilagen förekommande
uttrycket »av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad» ersätles med orden
»av trängande behov påkallad».
I likhet med utredningen finner jag en ändring av den gällande bestämmelsen
erforderlig. Dispensrätten bör såsom utredningen anfört icke vara
begränsad till att avse endast tillfälliga behov. Enligt 20 § arbetarskyddslagen
äger arbetarskyddsstyrelsen medgiva eftergift från det i nämnda lag
gällande nattarbetsförbudet »när särskilda skäl föranleda därtill». Detta
uttryck synes väl angiva den omfattning i vilken dispensgivning enligt
bagerilagen bör förekomma. Jag föreslår därför, att 4 § första stycket tredje
punkten bagerilagen ändras i enlighet med vad jag nu anfört.
Förevarande paragrafs andra stycke som avser spis- och knäckebrödstillverkningen
har uteslutits.
7 §•
I paragrafen har vidtagits en redaktionell jämkning.
Departementschefens hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer föredragande departementschefen,
att lagrådets yttrande över förenämnda inom socialdepartementet
upprättade förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930
(nr 139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av
bageri- och konditoriarbete, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar,
måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom
utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Veronika Nissen
1 Bilagan, vilken bortsett från en redaktionell jämkning av 7 § är av samma lydelse som
det vid propositionen fogade lagförslaget, bär här utelämnats.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1959
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Majt:s lagråd den 25 mars
1959.
Närvarande:
justitieråden Beckman,
E.Söderlund,
Tammelin,
regeringsrådet Nevrell.
Enligt lagrådet den 16 mars 1959 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 13
mars 1959, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för
det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa
inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av hovrättsfiskalen A. O. Rainer.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Clas Amilon
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1059
21
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 april
1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, lagrådets den 24 mars
1959 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 13 i samma månad remitterade
förslaget till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr
139) om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch
konditoriarbete.
Föredragande departementschefen upplyser, att lagförslaget av lagrådet
lämnats utan erinran, samt hemställer, att förslaget med en redaktionell
jämkning av 7 § måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bengt Lundin
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1959:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 a1 i texten
- 2LU 1959:32 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 s. 1 i texten