Sök i Ratio Lex

Angående vissa pensionsfrågor för statsanställda m. fl

1959-04-10 · 74 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:151, Angående vissa pensionsfrågor för statsanställda m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i51 år 1959

1

Nr 151

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående vissa pensionsfrågor

för statsanställda m. fl.; given Stockholms slott

den 10 april 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till statens pensionslöneförordning)

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den pensionsreglering, som enligt beslut vid

1958 års B-riksdag skall genomföras den 1 juli 1959 för statsanställda m. fl.,

skall omfatta jämväl de grupper av icke-statliga anställningshavare, som nu

är underkastade det s. k. SPA-reglementet. Förslag framlägges också angående

vissa andra frågor, som sammanhänger med genomförandet av nämnda

pensionsreglering och med den förutsatta gemensamma utbetalningen av

personalpension och vissa förmåner på grund av socialförsäkring, samt angående

pensionsförmåner i vissa individuella fall m. m.

1 Bihang till riksdagens protokoll i959. 1 samt. Nr 151

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

Förslag

till

statens pensionslöneförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

De bestämmelser om pensionslön, som innehållas i denna förordning,

skola tillämpas i den utsträckning, som angives i pensionsreglementen utfärdade

av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.

2 §•

För anställningshavare, vilken är underkastad i 1 § avsett pensionsreglemente,

är under varje kalendermånad tillämplig den pensionslön, som gäller

för sådan i reglementet avsedd anställning som han under hela månaden

eller del därav innehaft eller uppehållit med vikariatslöneförordnande. Där

anställningshavaren under viss kalendermånad innehaft eller med vikariatslöneförordnande

uppehållit mer än en sådan anställning, skall, i den mån ej

annat följer av tillämpligt pensionsreglemente, den högsta av pensionslönerna

beaktas.

Har anställningshavaren under förordningens giltighetstid innehaft eller

med vikariatslöneförordnande uppehållit anställning, som avses i ovan angivet

pensionsreglemente, utan att därunder vara underkastad detsamma,

skall så anses som om pensionslön, bestämd i enlighet med förordningen,

varit gällande för honom jämväl under denna tid.

Med vikariatslöneförordnande skall likställas annat därmed jämförligt

förordnande inom icke-statlig verksamhet, i den mån Kungl. Maj:t härom

förordnar.

3 §•

1 mom. Såsom pensionslöner skola vid varje tid gälla då tillämpliga månadslöner

enligt statens löneförordning.

2 mom. För lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens löneförordning är

tillämplig, utgöres pensionslönen av månadslönen för den lönegrad, till vilken

tjänsten hör, eller, vad angår tjänst tillhörande någon av lönegraderna

C 1, D 1 och E 1, månadslönen för respektive lönegrad A 23, A 20 och A 1.

Hänsyn skall härvid tagas, inom lönegrad, som omfattar flera löneklasser,

till den högsta löneklassen, och inom löneklass, som upptager flera lönebelopp,

till det av dessa lönebelopp, efter vilket anställningshavarens lön bestämmes.

I pensionslönen må dock icke inräknas mer än hälften av belopp, varmed

månadslönen överskjuter den, som gäller för lönegrad B 4, och icke till någon

del belopp, varmed månadslönen överskjuter den, som gäller för lönegrad

B 7. .

3 mom. För arbetare i statens tjänst skola tillämpas de pensionslöner,

som enligt följande sammanställning gälla för de pensionslöneklasser, till

vilka vederbörande arbetare skola vara hänförliga enligt grunder fastställd

av statens avtalsnämnd eller efter Kungl. Maj:ts bestämmande av ann

myndighet i samråd med avtalsnämnden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

Pensionslöneklass Pensionslönen utgöres av månadslönen för

vederbörande ortsgrupp 1 nedan angiven löneklass

enligt löneplan A i statens löneförordning

A...................... 1

B...................... 5

C ...................... 7

D...................... 10

E...................... 11

F 12

G...................... 13

I de särskilda fall Kungl. Maj :t härom beslutar skall likväl pensionslönen

bestämmas enligt de i 6 mom. angivna grunderna eller enligt särskilda av

Kungl. Maj :t bestämda grunder.

4 "mom. För beställning å reservstat med beteckningen Rs är pensionslönen

densamma som för motsvarande beställning på aktiv stat, beräknad

enligt den ortsgrupp, efter vilken reservstatsarvodet bestämmes.

5 mom. För sådan med statlig pensionsrätt förenad icke-statlig anställning,

å vilken tillämpas av huvudmannen antagna och hos statens pensionsanstalt

registrerade lönebestämmelser, vilka enligt pensionsanstaltens bedömande

i huvudsak motsvara avlöningsbestämmelserna för lönegradsplacerade

statliga anställningshavare, skola bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande

tillämpning.

6 mom. För annan anställning än i 2—5 inom. avses fastställes pensionslönen

av vederbörande pensionsmyndighet att motsvara det största månadslönebelopp

i statens löneförordning, i förekommande fall beräknat för vederbörande

ortsgrupp, som icke överstiger en tolftedel av den för anställningen

beräknade årslönen.

I fråga om beräkning av årslönen skall härvid gälla, dels att, om enligt

anställningsvillkoren lönen i samma anställning skall höjas efter vissa på

förhand bestämda tidsintervaller, hänsyn tages till de löneförhöjningar,

som beräknas tillkomma efter längst nio år, dels att, om avlöningen bestämts

att jämte pension enligt statliga pensionsbestämmelser motsvara

månadslön enligt statens löneförordning, såsom lön må beaktas de sammanlagda

förmånerna, dels ock att, om avlöningen delvis utgår i form av

ersättning för tjänstgöringstillfälle och enhetliga grunder i fråga om denna

ersättning gälla för den personalgrupp, till vilken anställningshavaren hör,

ersättningen skall beaktas med det för personalgruppen genomsnittliga beloppet.

Där med hänsyn till pensionslönen vid jämförlig, i 2, 3 eller 5 mom. avsedd

anställning så befinnes påkallat, må pensionsmyndigheten bestämma,

att pensionslönen skall överensstämma med den, som gäller för sådan anställning.

7 mom. Utan hinder av bestämmelserna i 2 mom. första stycket samt

3—6 mom. skola för vissa anställningar med hänsyn till avlöningsförhållandena

eller andra särskilda omständigheter gälla de bestämmelser om

pensionslön, som innefattas i bilaga till denna förordning.

Vid tillämpningen av 5 och 6 mom. må andra lönebelopp än sådana som

fastställas av Kungl. Maj:t icke utan Kungl. Maj :ts särskilda medgivande

beaktas med större belopp än det, som gäller för löneklass 27 enligt löneplan

A i statens löneförordning.

# mom. Innehavare av i 4—7 mom. avsedd anställning skall vid tillämpning

av statliga pensionsbestämmelser anses innehava tjänst i den lönegrad,

för vilken jämlikt 2 mom. gäller samma pensionslön inom vederbörande

ortsgrupp som den för anställningshavaren bestämda, eller, om pen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

sionslönen understiger den för lönegrad A 1 gällande, alltefter pensionslönens

storlek vara hänförd till pensionslöneklass A, Aa eller Ab, vilka skola motsvara

löneklasserna 1, 2 och 3 enligt löneplan A i statens löneförordning.

4 §•

Ulan hinder av bestämmelserna i 2 och 3 §§ skall pensionslönen i följande

fall bestämmas med hänsyn till annan, tidigare innehavd anställning.

a) Där tjänsteman i avlöningshänseende behandlas som om han kvarstode

i tidigare innehavd tjänst, skall han jämväl i fråga om pensionslön behandlas

som innehavare av denna tjänst.

Åtnjuter tjänsteman i annat fall på grund av tidigare tjänstinnehav lön

enligt högre löneklass än som omfattas av den lönegrad, som är tillämplig

för tjänst, vilken han innehar eller med vikariatslöneförordnande uppehåller,

skall tjänstemannen i fråga om pensionslön behandlas som innehavare

av sådan tjänst, för vilken pensionslönen bestämmes med hänsyn till lönen

i sagda löneklass.

b) Tjänsteman, vilken under minst 12 år i en följd innehaft tjänst eller

tjänster av följande slag, nämligen ordinarie medelst förordnande för viss

tid tillsatt tjänst eller tjänst såsom chef för bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen eller försäkringsinspektionen, äger efter övergång

till annan anställning i fråga om pensionslön behandlas som om han kvarstode

i tjänst inom lönegrad, till vilken hans närmast före övergången innehavda

tjänst hört. Avgår tjänstemannen med ålderspension, skall likväl, i

den mån ej Kungl. Maj :t annat medgiver, såsom förutsättning för vad nu

sagts gälla, att avgången sker tidigast vid nedre gränsen av den pensioneringsperiod

eller vid inträdet av den pensionsålder, som tillämpas för sistnämnda

tjänst.

c) För anställningshavare, som avgått med sjukpension enligt statliga pensionsbestämmelser

och för vilken nämnda pension indragits i samband med

att han på grund av ny anställning åter blivit underkastad sådana bestämmelser,

skall pensionslönen för därefter infallande månader icke understiga

det belopp, som kan beräknas hava gällt för anställningshavaren, därest han

kvarstått i den anställning han innehade vid tiden för pensioneringen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

5

Bilaga

Särskilda bestämmelser om pensionslön

Vid följande anställningar skall pensionslönen utgöras av månadslönen

enligt statens löneförordning för nedan angiven lönegrad respektive den lönegrad,

som är nedan angivna antal enheter högre än den för vederbörande

tjänst gällande1.

Försvarsstaben, flygförvaltningen, flygvapnet

Anställningshavare, som fullgjort flygtjänstgöring vid

flygvapnet under sådana förhållanden och i sådan

omfattning, att han därvid varit berättigad till flygtillägg,

och som antingen fullgjort flygtjänstgöringen

minst 12 år eller dels fullgjort flygtjänstgöringen

såsom flygförare, provflygare, kontrollflygare,

flygnavigatör, flygspanare eller meteorolog och dels

på grund av skada till följd av olycksfall vid flygning

eller på grund av sjukdom, till vilken flygtjänstgöringen

kan anses hava väsentligen bidragit,

blivit oförmögen till eller avstängts från flygtjänst
-

göring eller ock avlidit ........................ Två enheter

Undervisningsväsendet, forskningsinstitutioner

Skoldirektör och biträdande skoldirektör .......... Bl

Skolkantor, vilken åtnjuter kantorstillägg beräknat

efter högst sju veckotimmar.................... En enhet

Annan skolkantor .............................. Två enheter

Professor och föreståndare för Konung Gustaf V:s

forskningsinstitut.............................. B 3

Sjöfartsverket

Lots, lotsförman och överlots .................... Två enheter

Hälso- och sjukvården

Av Kungl. Maj:t utnämnd överläkare i lägst 27 lönegraden

å kommunal löneplan vid sjukhus, drivet

av landstingskommun eller av stad, som ej tillhör

dylik kommun................................ B 1

Annan av Kungl. Maj :t utnämnd icke-statlig överläkare

samt överläkare vid kuranstalt ............ A 24

Icke-slallig sjukstuguläkare, extra provinsialläkare

och läkare vid fristående centraldispensär........ A 23

Anställningshavare vid folktandvård inom landstingskommun

:

tandvårdsinspektör, lasarettstandläkare och tandläkare

med viss odontologisk specialitet (chefstandläkare

eller motsvarande) ................ B 1

1 För anställningshavare, vilken erhållit tjänstetidsbefordran, avses med vederbörande tjänst

den extra ordinarie tjänst, till vilken sådan befordran erhållits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

förste distriktstandläkare och biträdande lasaretts
tandläkare

................................. A 26

distriktstandläkare eller assistenttandläkare...... A 25

Tandläkare vid folktandvård i stad, som icke tillhör

landstingskommun ............................ Den lönegrad, som

gäller för närmast

jämförlig anställning

hos landstingskommun1
Statens

järnvägar

Lokförare ...................................... En enhet

Statens vattenfallsverk

Lotskapten ..................................... Två enheter

De kungl. teatrarna

Teaterchef...................................... B 4

1 Där avlöningsförhållandena det föranleda äger statens pensionsanstalt för viss anställning

fastställa lägre lönegrad än här angives.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

7

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 april

1959.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, vissa pensionsfrågor för

statsanställda m. fl. samt anför därvid följande.

I. Vissa pensionsregleringsfrågor

Inledning

Enligt beslut vid 1958 års B-riksdag (prop. B 31 jämförd med A 157; SU

B 52; rskr B 79) skall den 1 juli 1959 genomföras en pensionsreglering för

statsanställda m. fl. Kungl. Maj:t har genom nämnda beslut bemyndigats

utfärda ett nvtt pensionsreglemente, statens allmänna tjänstepensionsreglemente

(SPR), i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid prop. 1958: 157

fogat författningsförslag ävensom att, med iakttagande av vissa för riksdagen

redovisade huvudgrunder, utfärda erforderliga övergångs- och tillläggsbestämmelser

till reglementet. Beslutet innefattar vidare bemyndigande

för Kungl. Maj :t att —- i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen

förordats — utfärda erforderliga bestämmelser angående omreglering

av pensioner till sådana personer, som under tiden den 1 april 1958 den 30

juni 1959 avgått med rätt till pension, samt av motsvarande familjepensioner

och att i överensstämmelse med vad i propositionen förordats meddela

bestämmelser angående särskilda grunder för samordning av folkpension

och pensioner, beviljade enligt tidigare bestämmelser. Enligt den överenskommelse

med statstjänstemännens huvudorganisationer om grunderna för

pensionsregleringen, vilken godkändes av riksdagen genom nämnda beslut,

skulle vidare fr. o. in. den 1 januari 1957 kompensation enligt vissa grunder

utgå för höjda folkpensionsavgifter. Beslut om den anslagsmässiga regleringen

för budgetåret 1958/59 av kostnaderna för angivna förmån fattades

av riksdagen i annat sammanhang (1958 ars statsverksprop. B, bil. 2, p. 2,

och bil. 14 jämförda med prop. A 158, SU B 14 och 12, rskr Bil och 10), därvid

Kungl. Maj :t jämväl bemyndigades meddela närmare föreskrifter om

beräkning och utbetalning av dylik kompensation.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

1958 års beslut om pensionsreglering omfattar ej de grupper av anställda

hos kommuner eller eljest icke-statligt anställda, som av staten pensioneras

genom statens pensionsanstalt med tillämpning av det s. k. SPA-reglementet.

I prop. 1958: 157 uttalades, att de frågor, som sammanhänger med SPApensioneringen,

skall upptagas i ett senare sammanhang.

Vid anmälan av sistnämnda proposition förutsattes, att förslag till den —

jämte pensionsreglementet — viktigaste pensionsförfattningen, statens pensionslöneförordning,

senare komme att slutligt underställas riksdagen. Förslag

till lydelse av förordningen fanns fogat redan vid nämnda proposition

men förutsågs skola behöva ändras i händelse av en pensionsreglering även

för SPA-området. I avvaktan på vissa undersökningar hölls vidare enligt

propositionen den frågan öppen, huruvida även i det nya pensionssystemet

skall ingå en motsvarighet till den i hittillsvarande pensioneringssystem förekommande

förordnandepensionsformen med viss rätt till genast börjande

pension vid förtidsavgång.

Förenämnda kvarstående frågor har numera beretts inom civildepartementet

och, särskilt vad gäller frågan om finansieringen av SPA-pensioneringen,

inom finansdepartementet. Härvid har, liksom vid senare förda överläggningar

med personalorganisationerna, biträtt arbetsutskottet inom 1951

års pensionsutredning under ordförandeskap av expeditionschefen F. Ericson

samt särskilt tillkallade experter och sakkunniga.

Vid behandlingen av frågan angående SPA-pensioneringen har samråd

ägt rum med representanter för Svenska landskommunernas förbund, Svenska

landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet.

I enlighet med vad som förutsattes vid den överenskommelse, som låg till

grund för förra årets riksdagsbeslut, har överläggningar med Statstjänarkartellen,

Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation

och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion

ägt rum angående såväl frågan om pensionsreglering för SPA-omrädet

som angående statens pensionslöneförordning m. fl. återstående frågor.

Härvid har jämväl behandlats bl. a. vissa samordningsfrågor rörande

såväl »nya» som »äldre» personalpensioner, som ansetts böra anmälas för

riksdagen. Överläggningarna mellan representanter för civildepartementet,

å ena sidan, samt för de förenämnda organisationerna, å andra sidan, har

med vissa uppehåll pågått under tiden den 23 december 1958—den 25 mars

1959. Sistnämnda dag har — under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande — med samtliga organisationer träffats överenskommelse

i berörda frågor.

Den sålunda träffade överenskommelsen innebär till en början, att parterna

enats om vissa ändringar i det förslag till statens allmänna tjänstepensionsreglemente,

som fanns fogat vid propositionen 1958: 157, främst innebärande

att jämväl SPA-grupperna medtages i reglementet, och om särskilda

tj änstårsberäkningsbestämmelser för SPA-grupperna, innefattade i

en särskild avgiftskungörelse. Härutöver avser överenskommelsen den definitiva

utformningen av statens pensionslöneförordning, detaljutformningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

9

av systemet för samordning av tjänstepension och förmåner på grund av

socialförsäkring — jämväl såvitt angår pensioner beviljade enligt hit tills

gällande pensionsbestämmelser —, frågan om förordnandepensionsrätt för

vissa tjänstemän och frågan om kompensation för folkpensionsavgifter för

vissa SPA-anslutna anställningshavare.

Inom civildepartementet har upprättats förslag till lydelse av statens pensionslöneförordning,

vilket förslag torde få underställas riksdagen för antagande.

Förslaget överensstämmer i sak med det, om vilket enighet uppnåddes

vid de senast förda förhandlingarna.

De förslag till vissa ändringar i SPR och till kungörelse om avgifter m. m.

beträffande vissa i SPR avsedda icke-statliga anställningar, om vilka enighet

uppnåtts vid förhandlingarna, torde såsom bilagorna A och B få fogas

vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Såsom bilaga C vid statsrådsprotokollet

torde vidare få fogas ett inom civildepartementet i anslutning till överenskommelsen

utarbetat förslag till kungörelse med särskilda bestämmelser

angående tillämpningen av SPR beträffande vissa ordinarie, medelst förordnande

för viss tid tillsatta tjänster m. fl.

Jag torde i det följande få lämna en närmare redogörelse för innebörden

av den träffade överenskommelsen i de delar den berör frågor, som bör underställas

riksdagen, för författningsförslagen och för det fortsatta arbetet

med pensionsregleringen i övrigt.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av här avsedda

frågor prövats vissa i särskilda till Kungl. Maj :t inkomna framställningar

framförda yrkanden i pensionsfrågor.

Det fortsatta pensionsregleringsarbetet

A. Frågan om pensionsreglering för SPA-området

Att frågan om överföring av SPA-grupperna till det nya statliga pensionssystemet

inte upptogs till närmare behandling i samband med pensionsregleringen

för de statsanställda berodde väsentligen på att beträffande SPApensioneringen

föreligger vissa specialfrågor rörande förmånssystemet och

pensionsfinansieringen, som vid tiden för fjolårets pensionsreglering ansågs

behöva ytterligare övervägas.

SPA-pensioneringens förmånssystem bygger i och för sig på de hittills tilllämpade

huvudgrunderna för pensionering av statsanställda. Av skäl sammanhängande

med sättet för finansieringen av SPA-pensioneringen avviker

emellertid dennas förmånssystem i vissa hänseenden från vad som gäller för

de statsanställda. Finansieringen är f. n. ordnad på det sättet, att huvudmännen

— med eller utan statsbidrag — till statens pensionsanstalt inbetalar

dels vissa vid SPA-anslutning obligatoriska, fortlöpande avgifter, dels

fakultativa engångsavgifter under resp. anställningshavares aktivlid, under

det att staten svarar för kostnaden för utgående pensioner. Den omständigheten,

att SPA-reglementet bygger på fakultativa engångsavgifter, har med
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

fört, att pensionsförmånerna enligt reglementet fått göras beroende av om

sådana avgifter erlägges eller ej. Detta har tekniskt åstadkommits genom

särskilda regler i fråga om tjänstårsberäkningen, som bl. a. innebär att

tjänstår, som tillgodoräknats för pension enligt viss lönegrad, på visst sätt

nedräknas, om befordran till högre lönegrad sker och engångsavgift ej erlägges.

Systemet är emellertid förhållandevis komplicerat, och obestämdheten

i förmånssystemet, som är utan motsvarighet inom pensioneringen för

anställda hos stat och kommun, har givit anledning till kritik.

Yad beträffar de fortlöpande avgifterna beräknades det i samband med

systemets införande år 1950, att dessa avgifter svarade mot i runt tal hälften

av pensionskostnaderna. Beräkningen grundade sig på den förutsättningen,

att pensionsnivån var oförändrad under anställningshavarnas hela aktivoch

passivtid. Av olika skäl har emellertid denna förutsättning blivit i avsevärd

mån rubbad. Sålunda har pensionsnivån successivt höjts i ungefär

samma grad som lönenivån. Särskilt under de senaste åren har utbyggnaden

av folkpensioneringen m. m. och den därigenom nödvändiggjorda samordningen

mellan socialförsäkring och personalpensionering av ifrågavarande

slag medfört utvecklingstendenser i motsatt riktning. Det är emellertid inte

möjligt att ange vilken samlad effekt dessa förskjutningar i olika riktningar

haft eller vid bibehållande av nuvarande finansieringssystem skulle komma

att få på kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen.

Såsom förut nämnts har vissa överläggningar förekommit angående ett

nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen mellan, å ena sidan, representanter

för finans- och civildepartementen och, å andra sidan, Svenska

landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet och Svenska

stadsförbundet. Överläggningarna fördes på grundval av ett inom 1951 års

pensionsutrednings arbetsutskott utarbetat förslag, avsett att möjliggöra

uppdelning mellan staten och huvudmännen av de verkliga pensionskostnaderna

i på förhand bestämda kvotdelar och att samtidigt för berörda

personalgrupper åstadkomma förutsättning för ett fixerat förmånssystem

av samma typ som det rent statliga och de rent kommunala systemen. Enighet

har härvid uppnåtts om att det framtida finansieringssystemet bör vara

uppbyggt på sådant sätt, att kraven på kontrollerbarhet i fråga om kostnadsfördelningen

blir tillgodosedda och att förmånssystemet får ett i de individuella

fallen bestämt innehåll. Skäl har emellertid ansetts föreligga för

att i avbidan på ytterligare utredningar och överväganden angående tänkbara

lösningar i antydd riktning bibehålla det nuvarande finansieringssystemet

ytterligare någon kortare tid. Vid det fortsatta utredningsarbetet borde

dessutom övervägas olika uppkomna frågor om SPA-pensioneringens omfattning

och bl. a. prövas frågan om en rationellare gränsdragning mellan

statlig och annan personalpensionering i fråga om icke-statligt anställda.

Överläggningarna utmynnade i enighet om att, under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, i huvudsak följande riktlinjer

bör följas för den fortsatta behandlingen av de med SPA-pensioneringen

sammanhängande frågorna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

1. De! nya statliga pensionssystemet tillämpas i princip inom SPA-området

fr. o. m. den 1 juli 1959, dock med bibehållande tills vidare av de förut

berörda särreglerna i fråga om tjänstårsberäkningen. Härvid utfärdar staten

föreskrifter i fråga om kompensation för höjda folkpensionsavgifter beträffande

sådana obligatoriskt SPA-anslutna anställningshavare, i fråga om

vilka staten meddelar avlöningsbestämmelser, varjämte det förutsättes att i

övrigt från statsmakternas sida hinder ej skall möta mot att huvudmannen

medger dylik kompensation.

2. Fortlöpande avgifter skall fr. o. m. den 1 juli 1959 utgå med 7,5 procent

på de verkliga pensionslönerna. Såväl staten som kommunförbunden skall

likväl äga att — mot bakgrunden av de erfarenheter, som kan vinnas vid

den fortsatta SPA-utredningen — upptaga frågan om ändrad procentsats

för den fortlöpande SPA-avgiften att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1960.

Den fortlöpande avgiften skall fr. o. in. den 1 januari 1960 tills vidare intill

den 1 juli 1961 — efter närmare tekniska undersökningar angående detaljutformningen

— minskas med vad som motsvarar hälften av de avgifter,

som huvudmännen kan komma att för de SPA-anslutna anställningshavarna

få erlägga i obligatoriska avgifter till en allmän tilläggspensionering.

Engångsavgifter utgår fr. o. in. den 1 juli 1959 enligt i princip hittills tilllämpade

beräkningsgrunder.

3. Fortsatt utredning skall ske av frågorna om ett nytt finansieringssystem

för SPA, om SPA-pensioneringens omfattning samt om vissa samordningsfrågor

inom de statliga och kommunala pensionssystemen. Utredningen skall

i fråga om SP A-pensioneringen syfta till åstadkommande av ett system, enligt

vilket kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen blir kontrollerbar.

I fråga om kostnadsfördelningen beträffande nu anslutna grupper

förutsättes det,"att i samband med genomförandet av ett nytt finansieringssystem

ett återställande sker av den ursprungliga hälftendelningen. Vad i

punkt 2 sagts skall gälla i avvaktan på resultatet av utredningen och innebär

ej att ställning tagits till hur en allmän tilläggspensionering skall påverka

SP A-finansieringen efter den 1 juli 1961.

De förut nämnda överläggningarna i ämnet mellan företrädare för civildepartementet

och för berörda personalorganisationer har — sedan representanter

för kommunförbunden jämväl lämnat ett inom civildepartementet

i samråd med finansdepartementet upprättat förslag till avgiftsbestämmelser

för provisorietiden utan erinran — förts med utgångspunkt i de sålunda

angivna riktlinjerna. Uppgörelsen innebär, såvitt här är i fråga, att de SPAanslutna

grupperna införes under samma huvudpensionsförfattningar, som

skall reglera pensionsförhållandena för statsanställda in. fl. av 1958 års pensionsregleringsbeslut

omfattade grupper, d. v. s. statens pensionslöneförordning

och SPR. Bestämmelserna om SPA-avgifter och med dessa sammanhängande

speciella tjänstårsbestämmelser avses emellertid såsom tidigare

nämnts skola meddelas i särskild författning och omfattas inte av överenskommelsen

med personalorganisationerna i vad de innehåller bestämmelser

om storleken av avgifterna. En närmare redogörelse för bestämmelserna

lämnar jag i efterföljande specialmotivering. I fråga om kompensation för

förhöjda folkpensionsavgifter följer överenskommelsen de förut återgivna

riktlinjerna.

Vid överläggningarna med personalorganisationerna har förutsatts, att

den omständigheten, att under det nya pensionssystemet avses skola införas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

sådana personalgrupper, som hittills omfattats av SPA-reglementet, inte skall

innefatta någon bindning av den avsedda utredningen angående den framtida

omfattningen av statlig personalpensionering av icke-statligt anställda

och i fråga om finansieringen av sådan pensionering. I samband med utredningen

förutsattes skola övervägas frågan om borttagande ur pensionssystemet

av sådana särskilda bestämmelser i fråga om tjänstårsberäkning

och maximering av pensionslön m. m., som innebär att pensioneringen av

SPA-grupperna till sitt sakinnehåll skiljer sig från pensioneringen inom

det rent statliga området. Den ytterligare undersökning av frågan om förutsättningarna

för samordning av statlig tjänstepensionsrätt och pensionsrätt

på grund av pensionering anordnad av annan än staten, som förutsattes i

den överenskommelse, som låg till grund för 1958 års beslut om pensionsreglering

för statsanställda m. fl., skulle ske i anslutning till nyssnämnda

utredning och avse även SPA-området.

B. Frågan om förordnandepensionsrätt inom det nya pensionssystemet

För ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman samt

cheferna för bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen

är pensioneringen enligt nu gällande statliga pensionsreglementen

konstruerad såsom en i förhållande till pensioneringen för andra

anställda i princip separat anordning, för vilken i väsentliga hänseenden

gäller andra grunder än för den ordinära pensioneringen. Den mest framträdande

avvikelsen härvidlag är att här avsedd tjänsteman, oberoende av levnadsåldern,

har rätt till genast börjande pension (förordnandepension), därest

hans förordnande utlöper och av annan anledning än av honom därom

uttryckt önskan ej förnyas eller han efter 12 års fortlöpande förordnande

på egen begäran får detsamma upphävt eller vid dess utlöpande inte får det

förnyat. Ifrågavarande rätt till genast börjande pension oberoende av levnadsåldern

tillkommer dock ej rektorer in. fl. tjänstemän inom undervisningsväsendet;

dessa tjänstemän har i princip att vid upphört förordnande träda

tillbaka till annan tjänst, varefter förutsättningarna för pension bedöms

efter denna tjänst. En annan väsentlig avvikelse från huvudbestämmelserna

är att gällande regler för förordnandepensions beräkning medför hel pension

efter i allmänhet 12 förordnandeår och endast en mindre betydande

avkortning vid en förordnandetid av kortare varaktighet. I berörda hänseenden

är förordnandepensioneringen förmånlig för berörda tjänstemän. I gengäld

är bestämmelserna därom i andra hänseenden strängare än huvudbestämmelserna.

Såsom tjänstetid av betydelse för rätten till egenpensionsförinåner

tillgodoräknas sålunda i princip endast tid i senast innehavd förordnandetjänst.

Till följd härav kan, trots att möjlighet föreligger att bestämma

egenpensionsförmån under hänsynstagande på annat sätt till tidigare

innehavd annan anställning, uppkomma mindre tillfredsställande konsekvenser

i vissa fall, då här avsedd tjänsteman under lång tid innehaft

statlig pensionsrätt men endast under relativt kort tid innehaft förordnan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

13

detjänsten, samt i fall av förtidsavgång med rätt till livränta. Familj epensioneringen

sker i huvudsak enligt de grunder, som gäller för övriga anställningshavare.

För cheferna för de kungl. teatrarna, vilka likaledes tillsättes

medelst förordnande för viss tid, är pensioneringen anordnad på liknande

sätt.

Såsom förut nämnts lämnades vid 1958 års förhandlingar i samband med

utarbetandet av förslag till SPR och statens pensionslöneförordning frågan,

huruvida i det nya pensionssystemet skulle ingå en pensionsform av den

typ, som enligt nu gällande statliga pensionsreglementen förekommer för

ordinarie, visstidsförordnad tjänsteman, öppen i avbidan på vissa undersökningar.

I enlighet härmed har i 1958 års förslag till SPR med avseende å

berörda tjänstemän endast intagits vissa särbestämmelser, betingade av anställningens

speciella natur.

De vid nämnda förhandlingar förutsatta undersökningarna har numera

ägt rum. Frågan om ett ev. eliminerande av de visstidsförordnade tjänstemännens

hittillsvarande särställning i pensionshänseende har därvid granskats

främst ur synpunkterna av löne- och pensionsförmånernas inbördes

beroende och eventuella olägenheter vid en ensidig beskärning av pensionsförmånerna

med hänsyn till konkurrensen om kvalificerad arbetskraft. Sett

ur nu nämnda synpunkter har det ansetts vara motiverat, att andra ordinarie

visstidsförordnade tjänstemän än rektorer m. fl. får tills vidare, i avbidan

på en allmän översyn av anställningsvillkoren, åtnjuta förordnandepensionsrätt

även inom ramen för det nya pensionssystemet. Motsvarande

gäller beträffande cheferna för bank- och fondinspeklionen, sparbanksinspektionen,

försäkringsinspektionen samt de kungl. teatrarna.

Enligt den nu träffade överenskommelsen skall tills vidare föreligga förordnandepensionsrätt

i princip överensstämmande med den nuvarande och

tillämplig beträffande dels andra medelst förordnande för viss tid tillsatta

tjänster än såsom skoldirektör, biträdande skoldirektör, rektor eller biträdande

rektor eller såsom försöksledare vid statens försöksskola i Linköping,

dels ock tjänsterna såsom chef för något av nyssnämnda ämbetsverk eller

för någon av de kungl. teatrarna. Vissa jämkningar i nuvarande regelsystem

har härvid vidtagits för eliminerande av förenämnda mindre tillfredsställande

resultat. Därest ny tjänst av ifrågavarande slag skulle komma att

inrättas, har det förutsatts böra upptagas till särskild bedömning, huruvida

de speciella förordnandepensionsbestämmelserna skall göras tillämpliga beträffande

tjänsten. Närmare redogörelse för det upprättade författningsförslaget

(Bilaga C till statsrådsprotokollet) lämnas i efterföljande specialmotivering.

C. Viss omläggning av systemet för förändring av äldre pensioner, m. m.

I fråga om pensioner beviljade enligt SPR kommer inte att finnas någon

motsvarighet till den nuvarande anordningen med uppdelning av pensionsbeloppet

i grundbelopp och rörligt tillägg. SPR-pensionerna beräknas på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

grundval av totala lönebelopp och anpassningen enligt 15 § reglementet av

beviljade pensioner förutsättes skola ske genom förändring av pensionernas

bruttobelopp. Av tekniska skäl finnes med hänsyn härtill anledning att i

fråga om anpassningen av de äldre pensionerna göra jämkningar i vissa

hänseenden i förhållande till nuvarande system. Skälen för en systemomläggning

beträffande de äldre pensionerna accentueras på grund av att —

enligt den av 1958 års B-riksdag godkända förliandlingsöverenskommelsen

med personalorganisationerna — dessa pensioner skall via de kommande

folkpensionshöjningarna på visst sätt anpassas till den nya pensionsnivån.

Vid de nu förda överläggningarna med personalorganisationerna har överenskommelse

träffats om att vid förändring efter år 1958 av pensioner enligt

före utfärdandet av SPR gällande bestämmelser skall som beräkningsunderlag

tjäna s. k. basbelopp. Intill dess förändring av pensionerna närmast efter

1958 genomförts skall basbeloppen utgöras av summan av pensionernas

grundbelopp för månad och rörligt tillägg, beräknat enligt år 1958 gällande

grunder, d. v. s. efter 80 procent på då gällande tilläggsunderlag. Härvid

skall i fråga om pension, som har olika grundbelopp för tid före och för

tid från 67 års ålder, gälla skilda basbelopp avseende begynnelse- resp. slutpensionen.

Efter varje framtida förändring av pensionerna skall gälla nya

basbelopp, som framräknas genom motsvarande förändring av närmast dessförinnan

gällande basbelopp. Anordningen kan sägas innebära, att man på

pensionsområdet tillämpar samma teknik som sedan flera år kommit till

användning inom löneområdet. Samordning med folkpension av pension,

för vilken sålunda beräknas basbelopp, skall fr. o. in. den 1 juli 1959 ske

med beaktande av en särskild s. k. riktnivå, som utgöres av ett enligt särskilda

regler bestämt pensionsbelopp, i princip beräknat såsom om SPR trätt

i kraft ett år och ett kvartal — motsvarande tiden 1 april 1958—30 juni 1959

— före avgången från anställningen. Enligt basbeloppssystemet beräknade

pensioner skall inte minskas med hänsyn till folkpension med mindre de

sammanlagda förmånerna annars skulle överskjuta riktnivån. Där så skulle

bli fallet, skall däremot personalpensionerna, om inte annat följer av vissa

övergångsbestämmelser, minskas med det överskjutande beloppet. En ev.

sådan minskning skall emellertid göras endast i fråga om tilläggsförmåner

till grundbeloppet, vilket sålunda liksom hittills under alla förhållanden

skall vara intakt.

Anpassningen av de äldre pensionerna enligt de nya grunderna har ansetts

inte nödvändiggöra några ändringar i ifrågavarande äldre pensionsreglementen

m. m. utan kunna, på liknande sätt som hittills förekommit beträffande

det rörliga tillägget, regleras genom särskilda föreskrifter i anslutning

till de beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen, genom vilka i princip årligen

fastställes i vilken grad pensionerna skall förändras.

I detta sammanhang må erinras om att enligt fjolårets pensionsregleringsbeslut

omräkning av pensioner beviljade enligt före SPR:s ikraftträdande

gällande bestämmelser i förekommande fall skall få ske som om det nya

pensionssystemet trätt i kraft redan den 1 april 1958. En sådan omräkning,

vars resultat skall påverka pensionen endast när det är till förmån för pen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

sionstagaren, har vid de nu förda överläggningarna förutsatts skola ske

också beträffande SPA-grupperna. Omräkningarna — vilkas resultat skall

få beaktas med avseende å pensionstid, som infallit efter den 30 juni 1959

— avses skola göras så snart som möjligt och vara avslutade under innevarande

år.

Vidare må i sammanhanget nämnas, att anordningen med basbelopp är

avsedd att tillämpas också beträffande reservpensioner. Dessa samordnas

emellertid inte f. n. med folkpension, och någon ändring härvidlag är ej nu

avsedd. Reservpensionerna skiljer sig från andra statliga personalpensioner

även i det avseendet, att under det att dessa i sin helhet samordnas sinsemellan

och med statlig lön, så äger samordning rum endast i fråga om den

del av reservpensions belopp, som överskjuter grundförmånen. Ej heller i detta

hänseende har ändring åsyftats. Vid samordning i sålunda begränsad utsträckning

av reservpension med pension enligt det nya pensionssystemet

förutsättes det, att dennas bruttobelopp skall beaktas utan åldersförhöjning

och att i övrigt skall tillses att försämring inte uppkommer. Därest riksdagen

ej har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att

utfärda ändrade bestämmelser i här avsedda hänseenden. Med hänsyn till

angelägenheten av att bestämmelserna i ämnet inte skall bli mera komplicerade

än som nödvändiggöres av den åsyftade saklösningen torde det härvid

få godtagas, om mindre förbättringar uppkommer i vissa fall.

Specialmotivering till författningsförsiagen

Jag övergår nu till en redogörelse för det närmare innehållet i dels förslaget

till statens pensionslöneförordning och dels de författningsförslag, vilka

såsom bilagorna A—C fogats vid statsrådsprotokollet i ärendet. I anslutning

härtill torde jag också få redogöra för vissa med författningsförsiagen sammanhängande

förhållanden.

1. Förslaget till statens pensionslöneförordning

Enligt det vid 1958 års riksdag beslutade nya pensionssystemet för statsanställda

m. fl. avväges pensionsförmånerna i princip med hänsyn till anställningshavarens

pensionslön. Pensionsreglementet innehåller vissa närmare

bestämmelser i fråga om vilken eller vilka av anställningshavarens

successivt tillämpliga pensionslöner, som härvid skall beaktas, och även

stadganden, enligt vilka pensionslön i viss utsträckning skall beaktas med

på ena eller andra sättet förändrat belopp, såsom med motsvarande vid

avgången gällande belopp eller med belopp, som vid avgången eller vid

annan tidpunkt gäller för den då tillämpliga lönegraden eller pcnsionslöneklassen,

eller med ur ortsgruppssynpunkt förändrat belopp. De grundläggande

bestämmelserna om pensionslönebegreppet har emellertid förutsatts

skola meddelas i en särskild, av Kungl. Maj :t och riksdagen antagen författning,

statens pensionslöneförordning. Det inom civildepartementet nu
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

mera upprättade förslaget till sådan förordning innebär i jämförelse med

det motsvarande förslag, som fanns fogat vid prop. 1958: 157, förutom

smärre jämkningar, delvis av redaktionell art, väsentligen en komplettering

med stadganden föranledda av att SPA-området avses skola inordnas

i pensionssystemet, och överensstämmer med resultatet av förut nämnda

förhandlingsöverenskommelse med personalorganisationerna.

1 §■

Förordningen skall tillämpas i den utsträckning, som angives i pensionsreglementen

utfärdade av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut, och

utgör sålunda en viss parallell till statens löneförordning.

2 §.

Enligt denna paragraf, som innehåller bestämmelser avsedda att klargöra

vilken anställning som är avgörande för pensionslönen, skall hänsyn få tagas

till varje i pensionsreglementet avsedd anställning, som vederbörande

innehar eller uppehåller med vikariatslöneförordnande, och med sådant

förordnande skall likställas annat därmed jämförligt förordnande inom

icke-statlig verksamhet, i den mån Kungl. Maj :t härom förordnar. I första

hand är pensionslönebegreppet tillämpligt för anställningshavare under tid,

då denne är underkastad pensionsreglementet, men om anställningshavaren

under förordningens giltighetstid innehaft eller uppehållit i pensionsreglementet

avsedd anställning utan att därunder vara underkastad detsamma,

skall så anses som om också under denna tid varit för honom gällande pensionslön

bestämd i enlighet med förordningens bestämmelser. Om en anställningshavare

under en och samma kalendermånad innehaft eller med

vikariatslöneförordnande (motsvarande) uppehållit mer än en anställning,

skall regelmässigt den högsta av pensionslönerna beaktas. I samband härmed

må erinras om att för pensionssystemets tillämpning särskilt under

de första åren erfordras en bestämning av vad som skall anses ha utgjort

pensionslön under tiden före förordningens giltighetstid och att Kungl. Maj :t

av riksdagen bemyndigats utfärda bestämmelser härom. Pensionsregleringsbeslutet

innebar därvidlag, att förordningen skulle tillämpas som om

den trätt i kraft redan den 1 april 1958 och att för tid dessförinnan skulle

beaktas en pensionslön, som i huvudsak bestämts tekniskt med utgångspunkt

i tidigare gällande belopp av hel tjänstepension. Det torde få förutsättas,

dels att dylik tekniskt bestämd pensionslön i viss utsträckning må

fastställas även beträffande sådan anställning (vikariatslöneförordnande),

som medför pensionsrätt enligt det nya pensionsreglementet utan att tidigare

ha varit pensionsberättigande, dels att för SPA-grupperna skall gälla

samma övergångsanordningar som för andra personalgrupper.

3 §.

I 1 mom. av denna paragraf har fastslagits grundsatsen att såsom pensionslöner

skall vid varje tid gälla då tillämpliga månadslöner enligt statens

löneförordning. På motsvarande sätt som för närvarande skall alltså

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

pensionerna även för anställningshavare, som inte åtnjuter lön enligt löneförordningen,

avvägas med hänsyn till lönegrader och löneklasser enligt

denna. Stadgandet i 8 mom. sammanhänger härmed och är närmast av teknisk

natur.

Av de i 2—6 mom. meddelade normalbestämmelserna angående vilka månadslöner

som skall gälla såsom pensionslöner för olika anställningar överensstämmer

bestämmelserna i 2—4 inom., som anger tillämplig pensionslön

beträffande dels lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens löneförordning

är tillämplig, dels arbetare i statens tjänst, dels ock innehavare av sådan

beställning på reservstat, som avses i det nya pensionsreglementet, i

allt väsentligt med vad som förutsattes vid pensionsregleringsbeslutet. Beträffande

arbetarna har emellertid möjlighet ansetts böra öppnas dels för

inplacering i pensionslöneklass genom annan myndighets än statens avtalsnämnds

försorg, vilket likväl skall ske i samråd med avtalsnämnden, dels

för tillämpning av eu avvikande pensionslönebestämning i de särskilda fall

Kungl. Maj:t härom beslutar. Stadgandena i 5 och 6 mom. sammanhänger

med det avsedda inordnandet under pensionssystemet av SPA-grupperna,

varjämte sistnämnda moment har avseende å sådana statsanställda, som

kan få pensionsrätt utan att tillhöra någon av de i 2—4 mom. avsedda grupperna.

Bestämmelserna för statliga lönegradsplacerade tjänster skall sålunda

tillämpas också beträffande sådan med statlig pensionsrätt förenad

icke-statlig anställning, å vilken tillämpas av huvudmannen antagna och

hos statens pensionsanstalt registrerade lönebestämmelser, vilka enligt pensionsanstaltens

bedömande i huvudsak motsvarar avlöningsbestämmelserna

för lönegradsplacerade statliga anställningshavare. I övrigt skall tillämpas

individuell pensionslöneinplacering på den statliga löneskalan med beaktande

av vederbörandes avlöning, dock att jämkning härvid skall, om detta

anses påkallat, kunna ske med hänsyn till vad som gäller för lönegradsplacerad

tjänst eller anställning som arbetare i statens tjänst. För den individuella

inplaceringen har meddelats vissa bestämmelser angående beräkningen

av vederbörandes avlöning. Det torde få förutsättas, att om behov

av ytterligare sådana bestämmelser visar sig föreligga, dessa må meddelas

av Kungl. Maj :t.

Enligt 7 mom. skall för vissa anställningar med hänsyn till avlöningsförhållandena

eller andra särskilda omständigheter gälla de bestämmelser om

pensionslön, som innefattas i bilaga vid förordningen, varjämte andra lönebelopp

än sådana som fastställes av Kungl. Maj :l inte må utan Kungl. Maj :ts

särskilda medgivande beaktas med större belopp än det, som gäller för löneklass

27 enligt löneplan A i statens löneförordning. De i bilagan åsyftade

fallen är delvis sådana, i vilka enligt nuvarande bestämmelser pensionsunderlaget

höjts en eller två enheter ur lönegradssynpunkt med beaktande av

löneförmåner, som ansetts böra påverka pensionsavvägningen. Till denna

grupp har även hänförts skolkantorer, vilka f. n. åtnjuter särskilda kantorstillägg.

I övrigt är fråga om vissa anställningar inom SPA-området, som

enligt med vederbörande personalorganisationer träffad överenskommelse

2 Ilihang till riksdagens protokoll l!).r>0. I samt. Nr l!il

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

skall under den fortsatta utredningen om nytt finansieringssystem bibehålla

pensionsställning efter i princip samma lönegrad som nu.

4 §.

Enligt stadganden i nuvarande pensionsreglementen äger i vissa specialfall

den, som från viss tjänst övergått till lägre tjänst, i pensionshänseende

behandlas som om han alltjämt bibehållit den tidigare tjänsten. Liknande

bestämmelser har meddelats i denna paragraf i fråga om dels tjänsteman,

som enligt tillämpliga lönebestämmelser äger bibehålla lön för den tidigare

tjänsten, dels den som under minst 12 år i oavbruten följd innehaft förordnandetjänst

och därefter övergått till annan anställning, dels ock den

som avgått med sjukpension och för vilken denna indragits i samband med

att anställningshavaren ånyo blivit underkastad statliga pensionsbestämmelser.

2. Förslaget till vissa ändringar i statens allmänna

tjänstepensionsreglemente

(Bilaga A)

I fråga om reglementets allmänna utformning har vidtagits den förändringen,

att den i 17 § i 1958 års förslag upptagna sammanställningen utbrutits

ur reglementet och utformats såsom en bilaga till reglementet. Omredigeringen

är föranledd av att sammanställningens omfång ökat till följd

av att den utbyggts med uppgifter angående de grupper av anställningshavare,

som nu är underkastade SPA-reglementet. Som en konsekvens av

att 17 § i 1958 års förslag utgår, motsvaras 18 och 19 §§ i detta av 17 och

18 §§ i det nu föreliggande ändringsförslaget.

i §■

I 1958 års förslag var 1 mom. andra stycket utformat med tanke på att SPAreglementets

tillämpningsområde skulle kunna inordnas under SPR. Härvid

förutsattes, att SPA-pensioneringens finansiering skulle ske enligt ett

nytt system i och med nämnda inordnande. Med hänsyn till att, såsom i det

föregående framhållits, SPA-finansieringen tills vidare skall ordnas enligt

provisoriska grunder, som i princip överensstämmer med de nuvarande,

har i nämnda stycke tillagts en ny andra punkt.

SP A-reglementets tillämpningsområde är i huvudsak bestämt genom en

i 39 § reglementet intagen förteckning. På grund av föreskrifter i särskilda

kungl. brev eller kungörelser är reglementet emellertid tillämpligt i viss

ytterligare utsträckning. Detta gäller bl. a. vissa befattningshavare vid hovstaterna,

poliser i distrikt som på grund av indelningsändring upphört att

tillhöra reglementets reguljära tillämpningsområde samt vissa personalgrupper,

huvudsakligen inom sjuk- och hälsovård samt halvöppen barnavård,

som hade pensionsrätt i statens pensionsanstalt före det nuvarande

SP A-reglementets ikraftträdande och som vid tillkomsten av detta regle
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

19

mente, i avvaktan på ytterligare utredning om pensionsanstaltens verksamhet,

ansågs böra tills vidare ha pensionsrätt enligt reglementet.

Det nya reglementets tillämplighet med avseende å det av SPA-reglementet

nu omfattade området angives i den bilaga, som fogats vid ändringsförslaget

i fråga om det nya reglementet. SPR-bilagan svarar i huvudsak mot

förteckningen i 39 § SPA-reglementet. Den upptar emellertid även vissa

sådana nyss angivna anställningshavare, som f. n. är underkastade SPAreglementet

utan att vara förtecknade i 39 § reglementet. Härutöver har, i

enlighet med överenskommelsen, i SPR-bilagan upptagits vissa anställningshavare,

som inte f. n. omfattas av SPA-reglementet. SPR skall sålunda äga

tillämpning på -— förutom nu SPA-anslutna skoldirektörer och biträdande

skoldirektörer, vilka är underkastade statens allmänna avlöningsreglemente

— jämväl sådan skoldirektör och biträdande skoldirektör, som innehar ordinarie

medelst förordnande för viss tid tillsatt anställning med lön enligt

kommunala avlöningsbestämmelser. Vidare skall SPR äga tillämpning på

överläkare vid Eugeniahemmet, där f. n. all annan personal är SPA-ansluten.

Personalgrupper, vilkas anslutning till den nuvarande SPA-pensioneringen

reglerats i särskild ordning men som inte finns upptagna i SPR-bilagan,

förutsättes skola inordnas under SPR på motsvarande sätt som de f. n.

anknytes till SPA-reglementet, där inte särskilda skäl talar för ett bibehållande

vid sistnämnda reglementes förmånssystem. Någon ändring har alltså

i stort sett inte åsyftats i fråga om bestämningen av de icke-statliga verksamhetsområden,

som skall omfattas av den statliga pensioneringen genom

statens pensionsanstalt. Inom den sålunda bibehållna ramen kan förslaget

emellertid leda till en något vidgad omfattning av denna pensionering såtillvida

som -—- i överensstämmelse med vad som kommer att gälla i fråga

om SPR:s tillämplighetsområde i övrigt — pensionsrätt i allmänhet skall

kunna erhållas inte bara för ordinarie och extra ordinarie samt med dem

jämförliga befattningshavare utan även för andra anställningshavare. Möjlighet

för deltidsanställd personal att erhålla pensionsrätt införes för fall,

då avlöningen bestämmes enligt sådana grunder, som gäller för statlig

eller kommunal lönegradsplacerad personal.

I 2 mom. har gjorts en viss jämkning i syfte att SPR skall kunna, om

riksdagen därom beslutar, göras tillämpligt jämväl för anställningshavare

vid riksdagens verk. Anledning har inte ansetts finnas att här ingå på frågan

vilka tillägg till eller undantag från reglementets bestämmelser, som i

så fall kan ifrågakomma.

I detta sammanhang må erinras om att Kungl. Maj:t jämlikt särskilda

riksdagsbemyndiganden äger besluta i fråga om pension eller årlig ersättning

åt statliga anställningshavare, som vid avgång ur tjänst inte har rätt

till pension. Även om det nya reglementet öppnar möjlighet till regnljär

pensionering av fler personalgrupper än det nuvarande, torde behov av sådan

»bemyndigandepensionering» i viss utsträckning föreligga även i fortsättningen.

Det har förutsatts, all härvidlag inte skall ske annan ändring

än att Kungl. Maj:t skall äga att, i den mån skäl härför anses föreligga,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

anpassa de vid pensionsbestämningen tillämpade grunderna efter det nya

pensionssystemet. Det motsvarande gäller i fråga om de mera begränsade

bemyndiganden, med stöd av vilka pension i några fall beviljats icke-statligt

anställda, exempelvis vissa skogsförmän hos skogsvårdsstyrelserna. Frågan

om förutsättningar för här avsedd statlig pensionering av icke-statligt anställda

har avsetts skola upptagas i samband med den blivande utredningen

om SPA-pensioneringen.

4 §.

I 1958 års reglementsförslag meddelades samtliga detaljbestämmelser angående

tidpunkten för inträdet av pensioneringsperiods nedre och övre gräns

och för pensionsåldern i pensionsreglementet. Den för reguljära fall avsedda

bestämmelsen om att pensioneringsperiods nedre resp. övre gräns infaller

vid utgången av den kalendermånad, varunder föreskriven levnadsålder

uppnås, meddelades i 4 §, under det att kompletterande bestämmelser i övrigt

fanns upptagna bland de i dåvarande 18 § angivna särbestämmelserna

till 4 §, varjämte i sammanställningen i dåvarande 17 § markerades, i vilka

fall resp. särbestämmelser skulle vara tillämpliga. I samband med den omredigering

av reglementsförslaget, som företagits med hänsyn till inordnandet

av SPA-grupperna, har det befunnits vara förenat med administrativa

fördelar att endast meddela den detaljbestämmelse, som är avsedd för

de reguljära fallen, i själva reglementet. I 4 § 3 mom. tredje stycket har i

enlighet härmed angivits, att denna bestämmelse skall gälla, där ej annat

följer av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser. Avsikten är

att sådana bestämmelser skall meddelas i anslutning till de föreskrifter om

pensioneringsperioder, pensionsåldrar och antal för hel pensionsförmån

erforderliga tjänstår, som, Kungl. Maj :t skall äga meddela. Någon avvikelse

i sak från vad som innefattades i de nyssnämnda detaljbestämmelserna är

i princip inte avsedd att vidtagas.

6 §■

I anslutning till 6 § reglementsförslaget angavs i prop. 1958: 157 de i

överenskommelsen den 26 mars 1958 innefattade riktlinjerna för samordning

av förmåner enligt reglementet med folkpension och andra förmåner

på grund av socialförsäkring m. m. Vid de fortsatta överläggningarna med

personalorganisationerna har samordningsfrågorna behandlats mera i detalj,

varvid enighet uppnåtts angående bl. a. ett utkast till tilläggsbestämmelser

till 6 och 7 §§ SPR. Enligt detta författningsutkast skall samordningen

med nu ifrågavarande förmåner på grund av socialförsäkring m. m.

ske på sätt framgår av följande sammandrag av de tilltänkta bestämmelserna.

1. De i 6 § SPR avsedda förmåner på grund av socialförsäkring m. in.,

som skola beaktas vid bestämmande av pension enligt reglementet, utgöras

tills vidare av

a) folkpension, vilken ej är föremål för inkomstprövning,

b) yrkesskadelivränta, varmed här avses livränta, som på grund av bestämmelser

om obligatorisk försäkring fastställes av eller utbetalas från

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

21

riksförsäkringsanstallen eller i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring avsett

försäkringsbolag, ävensom sådan däremot svarande ersättning, som enligt

särskilda bestämmelser skall utgivas av statsmedel, samt

c) sjukpenning (hempenning) enligt lagen om allmän sjukförsäkring eller

enligt yrkesskadeförsäkring (jämförlig anordning), utgående till egenpensionstagare

under sjukperiod påbörjad före avgången från anställningen.

2. Vid avvägningen av personalpension med hänsyn till förmåner, som

enligt punkt 1 skola beaktas, skall bortses dels från vårdtillägg eller blindtillägg

till folkpension, dels från vårdbidrag till yrkesskadad ävensom sådant

tillägg till yrkesskadelivränta, som är avsett för täckande av merkostnader,

dels från barntillägg till sjukpenning, dels ock från i punkt 1 avsedda förmåner

i övrigt i den utsträckning, som nedan angives.

a. Folkpension. Vid avvägning av familjepension för änka eller frånskild

hustru skall såvitt angår tid före den månad, varunder vederbörande fyller

07 år, bortses från hälften av det belopp, varmed folkpension i form av

ålderspension utgår till gift pensionsberättigad, vars make uppbär sådan

pension, och såvitt angår annan tid bortses från hälften av vederbörande

tillkommande folkpension.

Vidare skall vid avvägning av egen- eller familjepension bortses från folkpensionsbelopp

eller, i fall, som avses i föregående stycke, från återstående

folkpensionsbelopp, i vad sagda belopp överskjuter det belopp det skulle

hava haft, om folkpensionen avkortats i samma grad som enligt reglementet

utgående pension.

För den som i sådant fall, som avses i 7 § 5 inom. SPR eller motsvarande

stadgande i före SPR:s utfärdande meddelade bestämmelser, åtnjuter mer

än eu personalpension enligt statliga pensionsbestämmelser, skall folkpension

beaktas vid fastställande av varje särskild pensionsförmån för sig enligt

de i fråga om denna meddelade bestämmelserna. Härvid skall folkpensionen,

sedan en av personalpensionerna avvägts med hänsyn till densamma, vid

därpå följande avvägning av annan personalpension anses hava allenast det

belopp, från vilket enligt bestämmelserna här ovan bortsetts vid förut gjord

pensionsavvägning. Utgör någon av personalpensionerna familjepension för

änka eller frånskild hustru, skall i första hand denna pension avvägas med

hänsyn till folkpensionen samt vid avvägning av egenpension för tid före

fi7 års ålder bortses från minst hälften av det folkpensionsbelopp, från vilket

enligt första stycket här ovan under a bortsetts vid familjepensionens

avvägning, även om delta ej skulle följa av vad förut angivits. Det minimibelopp

av folkpension, från vilket sålunda skall bortses, må likväl icke

överstiga det belopp, varmed familjepensionen på grund av 7 § 5 inom. reglementet

eller däremot svarande äldre bestämmelse understiger det eljest

gällande beloppet.

b. Yrkesskndelivränla. Vid avvägning av egenpension med hänsyn till

yrkesskadelivränta, som utgår till den skadade, resp. vid avvägning av familjepension

med hänsyn till yrkesskadelivränta till efterlevande efter samma

person, efter vilken familjepensionen utgår, skall bortses från livräntebeloppet

i vad det överskjuter tre fjärdedelar av livräntans belopp, i förekommande

fall beräknat med samma avkortning som berörda pension.

Förekommer i fall som avses i första stycket jämväl annan fråga om

sammanträffande av pension och yrkesskadelivränta eller sammanträffar

pension och yrkesskadelivränta i fall, där första stycket icke är tillämpligt,

skall bortses från så stort livräntebelopp, att de sammanlagda förmånerna

av pension och yrkesskadelivränta uppgå till det belopp, som vid tillämpning

av 7 t) 5 mom. reglementet skulle hava framkommit, om yrkesskadeförmånerna

utgjort pensionsförmåner. Där jämväl sådant fall föreligger.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

som avses i första stycket, skola i nämnda stycke avsedda förmåner vid

tillämpning av vad nyss sagts anses som en egenpension resp. en familjepension.

c. Sjukpenning enligt lagen om allmän sjukförsäkring eller enligt yrkesskadeförsäkring

(jämförlig anordning), utgående till egenpensionstagare

under sjukperiod påbörjad före avgången från anställningen. Vid avvägningen

av egenpensionen skall bortses från sjukpenningbeloppet i vad det

överskjuter tre fjärdedelar av sjukpenningens belopp, i förekommande fall

beräknat med samma avkortning som egenpensionen.

3. I fråga om den, som fyllt 67 år och kan komma i åtnjutande av folkpension,

skall 6 § reglementet tillämpas såsom om folkpension i form av

ålderspension utgått fr. o. in. den månad, då nämnda ålder uppnåtts, även

om förmånen då ej uttagits.

Där folkpension ej utgår men vederbörande är berättigad till utländsk förmån

med väsentligen samma syfte, skall frågan, i vilken utsträckning denna

förmån skall beaktas vid tillämpningen av 6 § reglementet, av vederbörande

myndighet underställas Kungl. Maj:ts prövning. I avbidan på sådan prövning

äger myndigheten bestämma tjänstepensionen som om svensk folkpension

utgått.

Har i utbyte mot yrkesskadelivränta utgått engångsbelopp eller utbytes

för viss tid sådan livränta mot sjukpenning, skall 6 § reglementet tillämpas

så som om vederbörande åtnjutit livränta, i förstnämnda fall till belopp, som

enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot

engångsbeloppet, och i sistnämnda fall till det belopp som skolat utgå, om

utbytet ej skett.

4. Där förutom personalpension, vilken avväges med tillämpning av 6 §

SPR, jämväl därmed sammanträffande icke-statlig personalpensionsförmån

avväges såsom bruttoförmån med hänsyn till i 6 § SPR avsedda förmåner

på grund av socialförsäkring m. in., och i bruttoförmånerna skulle enligt

de eljest gällande bestämmelserna sammanlagt ingå större belopp på grund

av socialförsäkring m. m. än som tillkommer vederbörande, äger vederbörande

myndighet avräkna så stor del av det överskjutande beloppet, som

svarar mot förhållandet mellan vad som skolat ingå i den statliga bruttoförmånen

och vad som skolat sammanlagt ingå i båda bruttoförmånerna, från

det i den statliga bruttoförmånen eljest ingående beloppet. På Kungl. Maj:ts

prövning beror, huruvida annan icke-statlig pensionering än kommunal pensionering

skall anses innefatta tillämpning av bruttosystem.

5. Egen- eller familjelivränta skall samordnas med folkpension, yrkesskadelivränta

och sådan sjukpenning som träder i stället för sist nämnd livränta,

som om den utgjorde avkortad egen- resp. familjepension. Härvid

skall likväl i förekommande fall så anses, som om vederbörande tillkommande

folkpension utginge med ett belopp, bestämt genom omräkning enligt

särskilda av Kungl. Maj:t föreskrivna grunder av det gällande beloppet.

I anslutning till punkt 1 i det återgivna sammandraget må i fråga om samordningen

med yrkesskadeersättning i klarläggande syfte framhållas, att

denna samordning avses skola ske med tillämpning av 6 § andra stycket (ej

tredje stycket) SPR. Detta innebär att i de pensionsfall, på vilka SPR är

tillämpligt, samordningen — oberoende av tidpunkten för yrkesskadans inträffande

— skall ske på pensionssidan i stället för som för närvarande genom

avdrag enligt 25 § yrkesskadeförsäkringslagen eller därmed jämställd författningsbestämmelse.

Beträffande sammandraget må vidare påpekas, att

överenskommelsen med organisationerna innebär en viss ändring i förhållande

till förra årets uppgörelse i fråga om grunderna för samordning av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

23

änka eller frånskild hustru tillkommande pension enligt reglementet med

folkpension. Enligt fjolårets överenskommelse skulle för angivna pensionstagare

från samordning »friläggas» för tid före 67 års ålder halva folkpensionen

och för tid därefter hälften av folkpensionens belopp för äkta make.

Denna utformning hade valts under den förutsättningen, att beloppet av

den för tid före 67 års ålder utgående änkepensionen från folkpensioneringen

skulle komma att i enlighet med förslag i prop. 1958: 55 sammanfalla

med folkpensionsbeloppet för äkta make. Det vid samordningen frilagda

beloppet skulle alltså ha blivit lika stort före som efter 67 års ålder. Enligt

riksdagens ställningstagande (Särsk. U 1958: 1; rskr 272) i anledning av

nämnda proposition skulle emellertid folkpensionens belopp för änka komma

att överensstämma med det folkpensionsbelopp, som tillkommer ensamstående

folkpensionär. Härigenom förändrades den avsedda innebörden av

samordningen, så att det före 67 års ålder frilagda beloppet skulle komma

att bli större än det efter 67 års ålder frilagda beloppet. Då en sådan konsekvens

ansetts omotiverad och olämplig, har i den nu ifrågavarande överenskommelsen

med personalorganisationerna förutsatts, att, på sätt framgår av

det nyss återgivna sammandraget, en omkastning skall göras i fråga om de

för tid före och för tid från 67 års ålder frilagda folkpensionsbeloppen, så

att det större frilagda beloppet kominer att hänföra sig till tid från 67 års

ålder. En sådan omkastning kan, enligt vad en företagen försäkringsteknisk

utredning ger vid handen, göras utan att merkostnader för pensioneringen

uppstår.

Den omständigheten att i de nyss återgivna tilläggsbestämmelserna uppräknas

de socialförsäkringsförmåner in. in., med vilka samordning skall

ske, innebär inte, att någon ändring är avsedd i fråga om grunderna i 6 §

SPR, enligt vilka varje socialförsäkringsförmån skall vara föremål för samordning,

om och i den män ej Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut

annat föreskrivit. Vid tillkomst av nya socialförsäkringar m. in. skall alltså

de nu avsedda tilläggsbestämmelserna kompletteras beträffande förmåner

på grund av dessa försäkringar, om inte annat särskilt beslutas i angiven

ordning.

7 §.

Föreskriften i 2 mom. angående den som inom område, för vilket .statliga

pensionsbestämmelser eljest äger tillämpning, innehaft anställning

med avlöning avvägd med hänsyn till att med anställningen inte skall vara

förenad statlig pensionsrätt, skall — i överensstämmelse med vad som förutsatts

vid 1958 års överenskommelse angående pensionsregleringen —

gälla enbart sådana, hittills mera undantagsvis förekommande fall, då för

viss högre teknisk personal tillämpas en speciell form av kontraktsanställning

eller eljest i motsvarande syfte tillämpas särskilda anordningar i fråga

om anställningsvillkoren.

9 §.

I förevarande paragraf, vars 2 mom. av redaktionella skäl delats upp i

tre stycken, bar i fråga om beräkning av pensionsunderlag för sjukpen
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

sionsfall gjorts omformuleringar innebärande vissa sakliga förändringar i

förhållande till motsvarande avsnitt i 1958 års förslag. Detta var så utformat,

att sjukpension för den, som vid avgången inte kunde åberopa pensionslöner

för fem årsperioder, skulle bli särskilt reducerad på grund av

den i underlagsbestämningen ingående femtedelsberäkningen. Vid årets

överenskommelse med personalorganisationerna har man enats om att sådan

särskild reduktion av sjukpension inte skall förekomma, och omformuleringen

av tredje stycket har gjorts i enlighet härmed.

I 3 mom. har gjorts en mindre jämkning i fråga om bestämningen av

de där avsedda, beträffande ortsgruppsplaceringen relevanta årsperioderna.

10 §.

1 1 mom. har ordningsföljden mellan styckena b) och c) omkastats, så

att i den nya versionen i sista hand, d. v. s. under c), reglerats tillgodoräkningen

av tid för icke pensionsberättigande anställning. Denna ändring har

gjorts med hänsyn till de särskilda föreskrifter angående tjänstårsberäkning,

som erfordras beträffande sådana icke-statliga anställningar inom

SPA-sektorn, för vilka ifrågakommer engångsavgifter. Vidare har i 1 mom.

b), som gäller tillgodoräkning av tjänstår enligt äldre pensionsbesiämmelser,

gjorts ett tillägg, innebärande att sådan tillgodoräkning skall ske

beträffande egenpension, egenlivränta, familjepension och familjelivränta

var för sig i den omfattning, som följer av nämnda bestämmelser eller av

i anslutning till dem meddelade beslut. Tillägget är föranlett av den differentiering

i fråga om tjänstårsberäkningen för de olika förmånsslagen,

som i vissa fall föreligger på grund av äldre bestämmelser och beslut, och

ersätter eljest erforderliga särskilda övergångsbestämmelser. En konsekvensändring

till ifrågavarande tillägg har gjorts i 14 § 1 mom. genom ett

där infört nytt andra stycke.

2 mom. har omarbetats i huvudsakligen redaktionellt avseende och dessutom

kompletterats med en hänvisning till de särskilda tjänstårsbestämmelser,

som skall gälla för SPA-grupperna.

3 mom. innehåller inte någon motsvarighet till 3 mom. andra stycket i

1958 års reglementsförslag. Detta innebär inte någon egentlig saklig ändring

i förhållande till detta förslag utan sammanhänger med i det följande

redovisad ändring i 12 § 2 mom.

12 §.

Enligt 1958 års förslag lämnades i 12 § 2 mom. reaktiverade sjukpensionstagare

och förflyttade ordinarie tjänstemän garanti emot skärpt avkortning

av egenpension till följd av reaktiveringen eller förflyttningen, dock endast

under förutsättning att i samband med denna blivit för anställningshavaren

gällande annan pensioneringsperiod eller annat för hel pension erforderligt

antal tjänstår än närmast före sjukpensioneringen eller förflyttningen. Enligt

den nu föreliggande överenskommelsen skall garantien för nämnda fall

vara generell och sålunda gälla oberoende av nyss angivna förutsättning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

25

15 §.

Enligt denna paragraf i 1958 års reglementsförslag skall bruttobeloppet

av beviljad egenpension och familjepension förändras i den mån Kungl.

Maj :t och riksdagen beslutar. I bestämmelsen, som åsyftar motsvarigheten

till det hittillsvarande rörliga tillägget, föreslås ej nu någon ändring. Till

närmare klargörande av det avsedda nya systemets innebörd i förevarande

hänseende må emellertid i detta sammanhang nämnas följande.

Det hittillsvarande pensionssystemet har varit utformat på sådant sätt,

att pensionsförmånernas belopp i första hand avvägts såsom grundbelopp

på basis av vissa nominella belopp, pensionsunderlag, bestämda med hänsyn

till 1947 års grundlöner. Genom särskilda, i princip årliga beslut av

Kungl. Maj:t och riksdagen har vidare bestämts, om och i vilken utsträckning

grundbeloppen skall kompletteras med på dem beräknat rörligt tilllägg.

Denna anordning medför, att det rörliga tillägget kommit att på en

gång fylla två funktioner, nämligen dels att bringa upp beloppet av nybeviljad

pensionsförmån till en nivå, som anses skälig i betraktande av lönenivån

närmast före avgången, och dels att medföra efterreglering av beloppet

av beviljad pensionsförmån. Efter hand har det visat sig mindre lämpligt

att på detta sätt begagna sig av ett och samma instrument för dessa båda syften.

Av den nuvarande anordningen har nämligen bl. a. följt, att de såsom

livräntor betecknade förmånerna vid förtidsavgång, vilka liksom inom annan

personalpensionering inte ansetts böra efterregleras, under hela perioden

från den 1 juli 1947 avvägts på basis av 1947 års löner. Med hänsyn

till omständigheter sammanhängande med folkpensionssamordningen har

emellertid svårighet mött att lägga om systemet med grundbelopp och rörligt

tillägg annat än i sammanhang med en genomgripande omläggningav

systemet för den statliga personalpensioneringen.

Förra årets beslut om det nya pensionssystemet innebär att pensionsförmåns

belopp avväges med beaktande av den närmast före avgången gällande

lönenivån i dess helhet, alltså även i vad den överskjuter en grundlönenivå.

Härigenom kommer beloppet av nybeviljad pensionsförmån att automatiskt

bli i avsedd utsträckning anpassat efter lönenivån vid avgången,

både vad gäller livräntor och pensioner, och frågan om efterreglering av beviljad

pension kan prövas för sig. Vid de överläggningar med personalorganisationerna,

som föregick fjolårets överenskommelse om pensionsregleringen,

dryftades olika alternativ i fråga om efterreglering, bl. a. en anordning

med automatiskt verkande indexbindning. I enlighet med önskemål

från organisationernas sida stannade man emellertid vid att hålla frågan

öppen för bedömning i samband med de årliga löneförhandlingarna. Härom

uttalades i prop. 1958: 157, att del förutsatts, att förändringen av enligt reglementet

beviljade pensioner skall fastställas genom beslut av Kungl. Maj:t

och riksdagen efter det att de statsanställdas huvudorganisationer berclls

tillfälle till överläggningar i ämnet.

Under de senaste åren har löneförändringarna i allmänhet beslutats sedan

en del av del löpande året förflutit, och bestämmelserna om de ändrade lö
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

nebeloppen bär trätt i kraft vid en tidpunkt i nära anslutning till beslutens

fattande. Till följd av särskild förhandlingsöverenskommelse har emellertid

samtidigt brukat beslutas om utgivande för den redan förflutna delen av

året av ett särskilt retroaktivt lönetillägg, schablonmässigt svarande mot löneökningen.

Vid det hittillsvarande pensionssystemet har den motsvarande

frågan om pensionsbelopp belöpande på förfluten del av året också blivit

föremål för förhandlingsöverenskommelse, som brukat medföra att ändrat

procenttal för rörligt tillägg tillämpas räknat från årsskiftet. Inom det nya

pensionssystemet blir tydligen frågan om eventuell efterreglering av pension,

som utbetalats tidigare under året än ändring av pensionsbeloppen

skett, konstruktionsmässigt helt likartad med motsvarande lönefråga. Bortsett

från detta spörsmål, vars saklösning lika litet som motsvarande lönefråga

bör bindas genom något generellt ståndpunktstagande, uppkommer

emellertid med hänsyn till det nya pensionssystemets konstruktion spörsmålet

om vad som för varje tid skall avses med pensionslön. Härvidlag torde

i princip med månadslön, som gällt enligt statens löneförordning, böra

få likställas sådant retroaktivt lönetillägg, som enligt särskilt beslut utbetalas

med avseende å samma tid. Bestämmelse härom har förutsatts skola

meddelas av Kungl. Maj :t.

Ett från det nu anförda i viss mån fristående spörsmål gäller förfaringssättet

i sådana fall, där pensionsberäkning sker någon tid före avgången ur

tjänst och det därefter hinner inträffa en pensionslöneförändring av beskaffenhet

att böra påverka pensionsberäkningen. Detta kan förutses inträffa

i jämförelsevis stor utsträckning, eftersom pensionsfrågan normalt bör vara

prövad i god tid före avgången. Det synes uppenbart att en i detalj genomförd

ny pensionsberäkning inte bör ske. För nu berörda fall bör därför

förutsättas, att den i förväg beräknade pensionen skall, utan att analyseras

i sina av olika pensionslöner beroende beståndsdelar, anpassas till den vid

avgången gällande lönenivån genom att det i förväg uträknade beloppet

förändras med tillämpning av de i 15 § avsedda grunderna.

16 §.

Ett nytt tredje moment har tillagts. I detta moment regleras samordningen

med i 6 § reglementet avsedda förmåner på grund av socialförsäkring

in. in. för vissa speciella situationer, nämligen där den myndighet, som

har att ombesörja utbetalning av personalpension, av den ena eller andra

anledningen får kännedom om socialförsäkringsförmåner, som skall samordnas

därmed, först sedan på samma tid belöpande personalpension utbetalats.

I sådant fall skall, såvitt angår förhållandet mellan personalpensionsmyndigheten

och pensionstagaren, det för mycket utbetalade personalpensionsbeloppet

anses som förskott å socialförsäkringsförmånen, och i den

mån så erfordras för slutlig reglering av de sammanlagda förmånerna

skall kunna innehållas skäligt belopp av reglementsförmån, som förfaller

till betalning senare. Frågan om personalpensionsmyndighets möjlighet att

inträda i pensionstagarens rätt till socialförsäkringsförmåner kommer att

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

beröras i ett senare sammanhang i samband med de spörsmål, som gäller

gemensam utbetalning av personalpension och socialförsäkringsförmåner.

17 § och bilagan till reglementet

På motsvarande sätt som skett i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

intogs i 1958 års reglementsförslag särbestämmelser

för vissa personalgrupper. I formellt hänseende uppdelades dessa bestämmelser

på två paragrafer, 17 och 18 §§, av vilka den förra innehöll en katalog

över olika personalgrupper med angivande av beteckningen på för dem

tillämpliga särbestämmelser, under det att den senare upptog själva bestämmelserna.

För denna anordning hade SPA-reglementet i viss mån tjänat

som förebild.

Såsom inledningsvis framhållits motsvaras 17 § i 1958 års reglementsförslag

i det nu föreliggande förslaget av en bilaga till reglementet och 18 §

av förevarande paragraf. Beträffande de ändringar, som sistnämnda paragraf

innefattar i jämförelse med 1958 års förslag, har redan under 4 § anmärkts,

att särbestämmelserna i fråga om tidpunkten för pensioneringsperiods

början och slut och för pensionsålderns inträde ansetts böra utgå ur

reglementet och meddelas i särskild ordning. Flertalet av de nya särbestämmelser,

som i enlighet med den träffade förhandlingsöverenskommelsen

intagits i paragrafen, gäller SPA-grupperna och innebär en överflyttning

av bestämmelser, som funnits i SPA-reglementet, oförändrade eller

med smärre sakliga ändringar. Fn närmare redogörelse för bestämmelsernas

innehåll torde inte vara påkallad.

I detta sammanhang må framhållas, att det för SP A-grupperna förutsatts

skola även efter övergången till det nya pensionssystemet tills vidare gälla

vissa särskilda grunder, om vilka f. n. stadgas i 36 och 37 §§ SPA-reglementet,

angående samordning av pensionsförmånerna med lön enligt statliga

avlöningsbestämmelser samt med av huvudmannen utgiven kompletteringspension.

I sistnämnda hänseende har förutsatts, att pensionstagaren

inte på grund av samordningsreglerna skall få mindre pensionsförmåner än

om han varit statsanställd.

Beträffande den som punkt 9 c meddelade bestämmelsen, som enligt bilagan

är tillämplig beträffande skogsarbetare vid domänverkets skogsförvaltning,

må nämnas att denna bestämmelse är avsedd att lämna möjlighet

till en pensionsbeslämning enligt särskilda grunder med hänsyn till

för dessa arbetare föreliggande speciella förhållanden, såsom extrema variationer

i fråga om arbetsinkomsten under en och samma tidsperiod och

starkt fallande lönekurva från medelåldern till pensionsåldern. Ett av domänstyrelsen

— i enlighet med överenskommelse mellan styrelsen och vederbörande

personalorganisationer — framlagt förslag i ämnet har vid förut

nämnda överläggningar mellan representanter för civildepartementet och

huvudorganisationerna ansetts kunna godtagas med hänsyn till de speciella

förhållandena för ifrågavarande skogsarbetare. Härvid har förutsatts, att

de avsedda specialanordningarna inte må åberopas i fråga om andra personalgrupper.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Det förtjänar påpekas, att särbestämmelserna i 17 § å ena sidan endast

gäller beträffande de anställningshavare, för vilka punktbeteckningarna

angivits i SPR-bilagan, men å andra sidan, i vad de avser tjänstårsberäkning,

får verkan beträffande tid, varunder de varit tillämpliga, även om anställningshavaren

därefter övergått till anställning, beträffande vilken särbestämmelserna

inte är tillämpliga.

Ikraftträdandebestämmelsen

Det nya pensionsreglementet förutsättes träda i kraft den 1 juli 1959, då

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning finnes stridande mot

reglementets bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt angår anställningshavare,

å vilken reglementet må vinna tillämpning. Härvid är att märka, att

reglementet inte utan Kungl. Maj :ts medgivande skall bli tillämpligt för anställningshavare,

som vägrat underkasta sig statens löneförordning eller

däremot svarande kommunala lönebestämmelser. För anställningshavare,

som inte blir underkastade SPR, skall ifrågavarande äldre bestämmelser

alltjämt gälla, kompletterade med samma särskilda föreskrifter i fråga om

dels anordning motsvarande hittillsvarande rörliga tillägg och dels folkpensionssamordning

med beaktande av de SPR-grunder, som kommer att bli tilllämpliga

för dem som redan pensionerats enligt äldre bestämmelser. I detta

sammanhang må erinras om att tjänsteman, som på grund av att han därom

uttryckt önskan inte blivit underkastad statens löneförordning, enligt

föreskrifterna i punkt 4 övergångsbestämmelserna till förordningen skall,

där ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda beslutar, intill dess han må

bliva underkastad förordningen, kvarstå å för honom närmast före den 1

juli 1957 tillämpliga löne- och pensionsbestämmelser i den lydelse dessa

hade vid utgången av år 1956. Om det nya reglementet inte på grund av

särskilt medgivande från Kungl. Maj :ts sida må tillämpas på sådan tjänsteman,

avses någon ändring i vad för honom gäller enligt den relaterade övergångsbestämmelsen

till löneförordningen inte komma till stånd i fråga om

rörligt tillägg på pension eller däremot svarande anordning.

3. Förslaget till kungörelse om avgifter m. m. beträffande vissa i

statens allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda icke-statliga

anställningar

(Bilaga B)

2 §.

De fortlöpande avgifterna — vilka nu består av grundavgift, motsvarande

omkring 7 1/2 procent av 1947 års grundlöner i slutlöneklass på 2-ort, samt

rörlig tilläggsavgift beräknad efter samma procenttal som samtidigt gäller

för sådant tillägg på pensionerna — skall tills vidare utgöra 7 1/2 procent

av anställningshavarens pensionslön, därvid denna skall beräknas efter den

verkliga ortsgruppen, dock lägst efter ortsgrupp 3. Såsom i annat sammanhang

angivits har det emellertid förutsatts, att procenttalet skall, om detta

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

29

anses motiverat av erfarenheter gjorda vid den fortsatta SPA-utredningen,

kunna ändras redan den 1 juli 1960. De fortlöpande avgifterna skall vidare

fr. o. in. den 1 januari 1960 tills vidare intill den 1 juli 1961 minskas med

i princip vad som motsvarar hälften av de avgifter, som huvudmännen kan

komma att för anställningsliavarna få erlägga i avgifter till en allmän tillläggspensionering.

Slutligen avses någon ändring ej nu skola ske i det förhållandet,

att i vissa fall skall erläggas fortlöpande avgift, avvägd i syfte att

den i princip skall täcka hela pensionskostnaden i det individuella fallet.

Det har förutsatts att utformningen av de närmare bestämmelserna i dessa

hänseenden skall få ankomma på Kungl. Maj :t.

På motsvarande sätt som f. n. skall i fråga om skolkantor inte erläggas

avgift för vad som motsvarar folk- eller småskollärarlönen.

Avgiftsskyldigheten åvilar huvudman, hos vilken vederbörande innehar

i pensionsregiementet avsedd anställning eller på grund av vikariatslöneförordnande

eller därmed jämförligt förordnande inom icke-statlig verksamhet

uppehåller sådan anställning. Undantag skall dock gälla vid vissa tjänstledigheter

och till förekommande av dubbelbetalning.

I detta sammanhang må nämnas, att det i vissa fall förekommit, att huvudman

uraktlåtit att i föreskriven tid inbetala honom åvilande fortlöpande

avgift och att statens pensionsanstalt därvid — i den mån förhållandet inte

varit föranlett av försenad debitering från pensionsanstaltens sida till följd

av arbetsanhopning eller liknande förhållande — efter prövning av föreliggande

omständigheter antingen debiterat avgift beräknad med hänsyn till

vid inbetalningen föreliggande allmän löne- och pensionsnivå eller ock debiterat

viss dröjsmålsränta. Motsvarande har förutsatts skola gälla även i

fortsättningen och kunna tillämpas jämväl där pensionsanstalten undantagsvis

finner skäl bevilja registrering med retroaktiv verkan.

3 §.

Det enligt SPA-reglementet gällande sambandet mellan tjänstårsberäkningsrätt

och engångsavgiftsbetalning avses skola tills vidare bestå i väsentligen

oförändrad omfattning.

Tjänstårsberäkning mot engångsavgift kan enligt SPA-reglementet avse

dels tillgodoräkning av anställningstid innan anställningshavaren fått statlig

pensionsrätt, dels tillgodoräkning av tid, varmed för viss pensionsklass

beräknade tjänstår — till förhindrande av att uppflyttningen automatiskt

skall medföra höjning av dessförinnan intjänt pension och därmed ensidigt

öka statens kostnader — nedräknats i samband med uppflyttning till högre

pensionsklass. Sistnämnda anordning, som alltså syftar till att göra den relativa

fördelningen av pensionskostnaderna mellan staten och huvudmännen

mindre påverkbar av pensionsklassuppflyttningar, innebär att de för

den lägre pensionsklasscn beräknade tjänståren reduceras med så stor del

som motsvarar förhållandet mellan å ena sidan skillnaden mellan pensionsunderlagen

för den högre och den lägre pensionsklasscn samt å andra sidan

pensionsunderlaget för förstnämnda pensionsklass. En genom uppflyttning i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

pensionsklass möjlig ökning i pensionsförmånerna förutsätter m. a. o. —

till den del den inte kan grundas på tillräckligt antal tjänstår för tid efter

uppflyttningen — att däremot svarande engångsavgift erlägges. Vissa modifikationer

göres likväl i detta system, bl. a. i samband med övergång mellan

statsanställning och anställning inom SPA-området.

Vid inordnandet av SPA-anslutna grupper under det nya pensionssystemet

uppkommer till en början frågan om förfaringssättet för sådana fall,

där vederbörande i och för sig skulle ha kunnat förvärva ytterligare tjänstår

mot engångsavgift enligt SPA-reglementet men sådan engångsavgift ej erlagts.

Övervägande skäl har ansetts tala för att dylika »tjänstårsköp» under

provisorietiden får ske helt och hållet som om det äldre reglementet alltjämt

ägde tillämpning. Ett stadgande härom har meddelats i 2 mom. av förevarande

paragraf.

Med denna utgångspunkt uppkommer behov av nya bestämmelser i ämnet

endast för de fall, i vilka fråga är om engångsavgifter för förvärvande

av tjänstår på grund av omständigheter, inträffade vid eller efter pensionsregleringen.

Sådana bestämmelser har intagits i 3—5 mom. av paragrafen.

Fråga kan vara om tillgodoräkning av tid för icke pensionsberättigande anställning,

som ej tidigare kunnat beaktas (3 mom.), eller om förvärvande av

tjänstår, som motsvaras av tjänstårsnedräkning i samband med eller efter

det nya reglementets ikraftträdande (å mom.). I sistnämnda hänseende har

med hänsyn till att fråga nu är endast om ett provisorium förutsatts, att

nedräkning av tjänstår i allmänhet inte skall förekomma på grund av den

nivåhöjning, som övergången på det nya pensionssystemet i och för sig innebär,

och därmed inte heller på grund av sådan förmånshöjning, som flyttning

till högre ortsgrupp medför. För den som kvarstår i en lönegrad, som

direkt svarar mot den omedelbart före övergången på det nya reglementet

gällande pensionsklassen enligt SPA-reglementet, aktualiseras i enlighet

härmed inte någon ny engångsavgiftsfråga. Där högre lönegrad erhålles i

samband med eller efter det nya systemets införande, skall däremot på motsvarande

sätt som hittills en nedräkning av tjänståren ske. Härvid skall beaktas

förhållandet mellan två enligt det nya systemets teknik bestämda

pensionsunderlag, av vilka det ena (A-underlaget) beräknas med beaktande

av pensionslönen för den högre lönegraden och det andra (B-underlaget)

bestämmes utan beaktande av lönegradshöjningen. Båda dessa underlag skall

i vad angår ortsgrupperad pensionslön beräknas efter ortsgrupp 3. Under

förutsättning att eventuella engångsavgifter enligt SPA-reglementet erlagts

skall på liknande sätt som f. n. tjänstårsnedräkningen återställas i den mån

engångsavgift erlägges. Engångsavgiften skall — utom i fall då enligt vad

förut sagts individuellt avvägd fortlöpande avgift utgår — enligt 5 mom.

motsvara 50 procent av kapitalvärdet, bestämt enligt av Kungl. Maj :t fastställda

grunder, av så stor del av för anställningen beräkneliga pensionsförmåner

— i förekommande fall differentierade efter ortsgrupp — som

är hänförlig till de erhållna tjänståren.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

31

4. Förslaget till kungörelse med särskilda bestämmelser angående

tillämpningen av statens allmänna tjänstepensionsreglemente

beträffande vissa ordinarie, medelst förordnande för viss

tid tillsatta tjänster m. fl.

(Bilaga C)

i §.

Enligt denna paragraf skall de särskilda bestämmelserna i fall, där Kungl.

Maj :t härom förordnar, vara tillämpliga beträffande ordinarie, medelst förordnande

för viss tid tillsatt tjänst, tjänst såsom chef för bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen eller försäkringsinspektionen samt anställning

såsom chef för någon av de kungl. teatrarna. Såsom i det föregående

anförts, innebär den med personalorganisationerna träffade överenskommelsen,

att bestämmelserna tills vidare skall tillämpas beträffande dels

andra medelst förordnande för viss tid tillsatta tjänster än såsom skoldirektör,

biträdande skoldirektör, rektor eller biträdande rektor eller såsom

försöksledare vid statens försöksskola i Linköping, dels ock förut angivna

särskilda tjänster. Det har förutsatts att det, om under kungörelsens giltighetstid

skulle komma alt inrättas nya tjänster av här avsett slag, får särskilt

övervägas, om dessa skall vara förenade med förordnandepensionsrätt.

Därest kungörelsens bestämmelser skall tillämpas, förutsättes det att särskild

föreskrift härom meddelas av Kungl. Maj :t.

Behov av särbestämmelserna till 7 och 9 §§ reglementet har ansetts föreligga

av den anledningen, att i kungörelsen avsedda pensionsförmåner i

princip beräknas endast på grundval av tjänstetid i förordnandetjänsten.

Enligt särbestämmelserna till 11 § reglementet saknar begreppen ålderspension,

sjukpension och förtidspension direkt tillämplighet för i kungörelsen

avsedda tjänstemän och er sättes med rätt till förordnandepension.

Förutsättningarna för afl sådan pension skall utgå överensstämmer med de

nu gällande.

Särbestämmelserna till 12 § reglementet överensstämmer med motsvarande

nu gällande bestämmelser i fråga om ev. avkortning av förordnandepension

och egenlivränta på grund av i kungörelsen avsedd tjänst. Också i fråga

om systemet för hänsynstagande till tidigare tjänstinnehav överensstämmer

förslaget väsentligen med nuvarande bestämmelser. Det har emellertid observerats,

att dessa i vissa fall av långvarigt innehav av med statlig pensionsrätt

förenade anställningar samt i fall av avgång med rätt till egenlivränta

efter successivt innehav av olika förordnandetjänster kan medföra

inte avsedda eller eljest mindre skäliga resultat. Vissa jämkningar har med

hänsyn härtill ansetts böra göras.

Enligt särbestämmelserna till lk § reglementet skall förordnandepensionsrätten,

på motsvarande sätt som nu gäller, inte bilda utgångspunkt för

bestämning av familjepensionsförmån utgående efter här avsedd tjänsteman.

Förmånernas storlek skall i stället bestämmas som om egenpensionsförmånerna

till beloppet fastställts med direkt tillämpning av reglementsbe
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

stämmelserna. I vissa fall skall dock, liksom hittills, familjepensionsförmån

kunna bestämmas under hänsynstagande till tidigare innehavd annan anställning

på liknande sätt som gäller i fråga om förordnandepension.

Särbestämmelsen till 17 § reglementet avser att reglera militär förordnandetjänstemans

skyldighet att efter avgång med förordnandepension

kvarstå i reserven och innebär oförändrad saklig reglering av frågan.

2 §.

Enligt paragrafen föreligger samma skyldighet för vederbörande att underkasta

sig ändringar i kungörelsens bestämmelser som den som gäller

i fråga om bestämmelserna i själva pensionsreglementet.

Departementschefen

Såsom av det föregående framgår har nu varit föremål för beredning vissa

frågor, som av olika skäl lämnades öppna i samband med 1958 års beslut

om en pensionsreglering för statsanställda m. fl. I anslutning till vad som

vid de då förda förhandlingarna förutsattes har huvudorganisationerna beretts

tillfälle till överläggningar jämväl rörande de nu aktuella frågorna,

och överenskommelse härutinnan har — under förbehåll för Kungl. Maj:ts

och riksdagens godkännande — kunnat träffas med samtliga huvudorganisationer.

Av de frågor, som berörts vid överläggningarna, rör den viktigaste pensionsregleringen

för de av SPA-reglementet omfattade icke-statliga grupperna.

Anledningen till att dessa grupper inte togs med i förra årets uppgörelse

var främst att med deras pensionering är förknippade särskilda

problem, som sammanhänger med finansieringen av pensionskostnaderna.

Denna finansiering går ut på en fördelning av kostnaderna mellan staten

och huvudmännen, bland vilka, vid beaktande av antalet berörda anställningshavare,

kommunerna intar en alldeles dominerande ställning. Finansieringssystemet

har varit föremål för undersökningar inom 1951 års pensionsutrednings

arbetsutskott, bl. a. syftande till att möjliggöra en mera rationell

gränsdragning i fråga om SPA-pensioneringens tillämpningsområde.

Härvid har man även eftersträvat att skapa förutsättningar för att eliminera

vissa i denna pensionerings förmånssystem nu förefintliga avvikelser i förhållande

till de inom den statliga personalpensioneringen i övrigt gällande

grunderna. Angivna avvikelser sammanhänger med att finansieringen till

viss del bygger på frivilliga pensionsavgifter från huvudmännen och innebär,

att pensionsförmånerna enligt vissa regler göres beroende av om sådana

avgifter inbetalas eller ej.

Vid överläggningar, som förts mellan representanter för finans- och civildepartementen

samt för de tre kommunförbunden, har utformats vissa

riktlinjer för SPA-frågornas vidare behandling. I enlighet härmed bör det

framtida finansieringssystemet vara så beskaffat, att fördelningen av kost
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1959

33

naderna mellan staten och huvudmännen blir kontrollerbar och att förmånssystemet

kan anpassas efter vad som gäller för de statsanställda. I fråga om

kostnadsfördelningen beträffande nu anslutna grupper förutsättes det, att

i samband med genomförandet av ett nytt finansieringssystem ett återställande

sker av den ursprungliga hälftendelningen. Den närmare utformningen

av finansieringen efter dessa linjer skall ske efter ytterligare utredning,

som förutsättes skola påbörjas snarast möjligt.

Pensionsregleringen för SPA-grupperna skall enligt överenskommelsen

med personalorganisationerna ske samtidigt som för de statsanställda eller

alltså den 1 juli i år. Intill dess en omläggning av finansieringssystemet eniigt

nyss antydda principer genomförts skall gälla provisoriska finansieringsgrunder,

som väsentligen ansluter till de nu gällande. Härav följer att

bestämmelserna angående pensionsförmånerna för SPA-grupperna under

provisorietiden måste inrymma i princip samma avvikelser från det rent

statliga förmånssystemet, exempelvis i fråga om tjänstårsnedräkning vid

bristande betalning av engångsavgifter, som för närvarande. Så långt det

är möjligt skall dock anpassning göras till det nya statliga förmånssystemet.

Enligt överenskommelsen skall avgiftsfrågorna och vissa därmed sammanhängande

tjänstårsberäkningsfrågor regleras i en särskild avgiftskungörelse

och frågorna angående förmånssystemet i övrigt regleras genom

att SPA-grupperna inordnas under statens allmänna tjänstepensionsreglemente

och statens pensionslöneförordning. Lydelsen av de förslag till

angivna författningar, som nu torde få underställas riksdagen, överensstämmer

i sak med de författningsförslag, som är fogade vid den senaste

överenskommelsen med personalorganisationerna. I fråga om tilläggs- och

övergångsbestämmelser har förutsatts skola för SPA-grupperna gälla i tilllämpliga

delar samma grunder som för de statsanställda. Vad beträffar enligt

SPA-reglementet och enligt äldre motsvarande bestämmelser beviljade

pensioner omfattas dessa av förra årets överenskommelse i vad denna gäller

särskilda grunder beträffande folkpensionssamordningen. Vid det avsedda

inordnandet av anställningshavarna inom SPA-området under det nya statliga

personalpensionssystemet har förutsatts, att anordningen med särskild

omräkning enligt det nya systemets grunder av äldre pensioner i fall, där

avgången ägt rum under tiden 1 april 1958—30 juni 1959, skall gälla även

i fråga om SPA-sektorn.

Slutligen skall enligt överenskommelsen med organisationerna frågan

om kompensation för förhöjda folkpensionsavgifter, räknat fr. o. in. år

1957, regleras genom statliga föreskrifter beträffande sådana anställningshavare

inom SPA-området, som skall vara obligatoriskt anslutna till pensioneringen

och som omfattas av statliga avlöningsbestämmelser, samt genom

att i fråga om övriga SPA-grupper hinder inte skall resas från statens

sida mot att dylik kompensation medges.

Den träffade överenskommelsen i vad den avser SPA-frågan bör enligt min

mening godtagas och underställas riksdagens prövning. Jag förordar även

3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 151

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

att de i det föregående angivna grunderna i fråga om pensionsavgifter för

huvudmännen underställes riksdagen. I samband härmed bör förslaget till

statens pensionslöneförordning underställas riksdagen för antagande samt

bemyndigande inhämtas för Kungl. Maj:t att dels vid utfärdandet av statens

allmänna tjänstepensionsreglemente vidtaga ändringar i förhållande till

det av 1958 års B-riksdag godkända förslaget i huvudsaklig överensstämmelse

med det som bilaga A vid statsrådsprotokollet i detta ärende fogade förslaget,

dels utfärda kungörelse om avgifter m. m. beträffande vissa i statens

allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda icke-statliga anställningar

i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet

i ärendet fogade författningsförslaget, dels i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts utfärda föreskrifter angående

kompensation för förhöjda folkpensionsavgifter, dels ock meddela sådana

tilläggs- och övergångsbestämmelser, som erfordras med hänsyn till

den nu ifrågavarande överenskommelsen.

Vad härefter angår frågan om den s. k. förordnandepensionsrätten —

varmed jag här främst avser frågan om den f. n. föreliggande rätten för

förordnandetjänstemän att vid frivillig förtidsavgång efter 12 års fortlöpande

förordnande komma i åtnjutande av genast börjande pension — har

i enlighet med vad som förutsattes vid förra årets pensionsregleringsbeslut

gjorts vissa undersökningar om huruvida denna speciella form av pensionsrätt

skall ingå i det nya pensionssystemet. Härvid har man kommit

tili det resultatet, att det utan en allmän översyn av anställningsvillkoren

för de kategorier av tjänstemän, som omfattas av denna pensionsrätt, inte

finnes förutsättningar för att slopa densamma. Vid överläggningarna med

de berörda personalorganisationerna har i enlighet härmed överenskommits,

att sådana tjänster, vid vilka nu föreligger här avsedd förordnandepensionsrätt,

skall tills vidare vara förenade med dylik rätt även inom ramen för

det nya pensionssystemet. Vid inrättande av nya tjänster av ifrågavarande

slag bör emellertid särskilt prövas, om de speciella förordnandepensionsgrunderna

skall bli tillämpliga.

De erforderliga bestämmelserna förutsättes skola meddelas vid sidan av

reglementet i en kungörelse med särskilda bestämmelser angående tillämpningen

av statens allmänna tjänstepensionsreglemente. Bestämmelserna innebär

i sak, att de nuvarande grunderna bibehålies i princip oförändrade.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts skall likväl göras vissa

jämkningar, främst i fråga om beräkningen av livränteförmåner till förordnandetjänstemän.

Den nya pensionsnivån skall vidare gälla, och pensionsförmånerna

skall avvägas som bruttopensionsförmåner enligt det nya

reglementet.

För egen del vill jag förorda, att de särskilda förordnandepensionsgrunderna

utformas i enlighet med vad nu sagts. Därest riksdagen ej har något

att erinra häremot, bör i huvudsak samma grunder gälla i fråga om statsråden,

för vilka pensionsrätten nu regleras genom kungörelsen 1950:364.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att nu berörda frågor an
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

gående förordnandepensionsrätten underställes riksdagens prövning och att

bemyndigande utverkas för Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med det förslag, vilket såsom bilaga C fogats vid statsrådsprotokollet

i ärendet, utfärda kungörelse med särskilda bestämmelser angående tilllämpningen

av statens allmänna tjänstepensionsreglemente beträffande

vissa ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatta tjänster m. fl.

Jag förutsätter, att, för den händelse det framdeles skulle befinnas lämpligt

att inarbeta bestämmelserna i SPR, Kungl. Maj :t skall äga vidtaga härför

erforderliga författningsändringar.

Vad angår SPR erhöll Kungl. Maj:t genom 1958 års riksdagsbeslut bemyndigande

att vidtaga ändringar i sådana fall, då motsvarande möjlighet

föreligger beträffande de nuvarande pensionsreglementena. Ett bemyndigande

av samma räckvidd bör inhämtas jämväl i fråga om bilagan till statens

pensionslöneförordning och i fråga om kungörelserna angående pensionsavgifter

för anställningshavare, tillhörande SPA-grupperna, och angående

förordnandepensionsrätt.

Med hänsyn till den förestående pensionsregleringens genomgripande natur

kan det erfordras vissa konsekvensändringar i pensions- eller avlöningsförfattningar,

utfärdade med stöd av riksdagens beslut, utan att behovet

av ändringarna redan nu framträtt. Kungl. Maj :t torde böra inhämta bemyndigande

att företaga ändringar av här avsedd art.

Vad slutligen angår de särskilda frågor, som enligt vad som förut angivits

bör anmälas för riksdagen, vill jag framhålla följande.

I fråga om sådana enligt nuvarande eller äldre statliga pensionsbestämmelser

beviljade pensioner, på vilka utgår rörligt tillägg, skall enligt den av

förra årets B-riksdag godkända förhandlingsöverenskommelsen ske en anpassning

efter vissa grunder till den nya pensionsnivån. För underlättande

av denna tekniskt krävande anpassning skall, enligt en vid det fortsatta

pensionsregleringsarbetet nu träffad överenskommelse med personalorganisationerna,

göras en viss omläggning av systemet för förändring av de

äldre pensionerna. För dessa pensioner skall sålunda såsom beräkningsunderlag

vid framtida förändring tillämpas särskilda s. k. basbelopp. Intill

dess förändring av pensionerna närmast efter år 1958 genomförts, skall

basbeloppen utgöras av summan av pensionernas grundbelopp och rörligt

tillägg enligt nu gällande grunder, d. v. s. efter 80 procent på nuvarande

tilläggsunderlag. I fråga om pension, som har olika grundbelopp för tid

före och för tid från 07 års ålder, skall gälla skilda basbelopp avseende begynnelse-

resp. slutpensionen. Efter varje framtida förändring av pensionerna

skall gälla nya basbelopp, som framräknas genom motsvarande förändring

av närmast dessförinnan gällande basbelopp. Samordning med

folkpension av nu avsedd personalpension skall framdeles ske med beaktande

av eu med viss tillämpning av det nya pensionssystemet beräknad s. k.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

riktnivå. I enlighet härmed skall minskning med hänsyn till folkpensionshöjningar

inte göras, om inte de sammanlagda förmånerna annars skulle

överskjuta riktnivån.

Anpassningen av pensionerna enligt de nya grunderna torde inte nödvändiggöra

några ändringar i vederbörande pensionsreglementen m. m. utan

torde, på liknande sätt som i fråga om den hittillsvarande regleringen via

det rörliga tillägget, kunna ske med tillämpning av särskilda föreskrifter,

meddelade i anslutning till de beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen, genom

vilka undan för undan fastställes i vilken grad pensionerna skall förändras.

Bemyndigande torde böra utverkas för Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser,

som erfordras för genomförande av anordningen med basbelopp

beträffande pensioner, beviljade enligt tidigare bestämmelser.

Framhållas bör, att den nu förestående omläggningen av den statliga personalpensioneringen

är av betydligt mera genomgripande natur än tidigare

pensionsregleringar för de statsanställda m. fl. och att det därför med hänsyn

till den korta förberedelsetiden måste tagas i beräkning, att de erforderliga

omläggningarna måhända inte i alla avseenden kan hinna bli genomförda

redan till den 1 juli i år, då de nya bestämmelserna skall träda i kraft.

Detta gäller närmast omräkningen med hänsyn till det nya systemet av pensionerna

i de fall, där avgången inträffat under perioden 1 april 1958—30

juni 1959. Jag räknar emellertid med att pensionsregleringen i huvudsak

skall kunna genomföras under loppet av innevarande år.

Vad angår kostnaderna för pensionsregleringen för SPA-grupperna vill jag

slutligen framhålla följande. Vid anmälan av prop. 1958: 157 meddelades, att

kostnaderna för pensionsregleringen för den av fjolår söverenskommelsen

omfattade personalen — anställda i statens tjänst samt folk- och småskollärare

in. fl. — kunde uppskattas till ca 4 miljoner kronor för budgetåret

1959/60 och till omkring 8 miljoner kronor för det därpå följande budgetåret.

Vidare framhölls, att kostnaderna därefter successivt komme att stiga.

Då 1958 års beslut omfattade inemot 250 000 anställda, under det att pensionsregleringen

för SPA-grupperna berör blott omkring 30 000 anställda,

representerar kostnaderna för de sistnämnda grupperna endast en mindre

del av de sammanlagda kostnadsökningarna på grund av det nya statliga

personalpensionssystemet. För SPA-sektorn är dessutom att märka, att kostnaderna

på visst sätt blir uppdelade mellan staten och huvudmännen. Såsom

framgår av det föregående är det emellertid vid det nuvarande finansieringssystemet

för SP A-pensioneringen inte möjligt att närmare ange hur

denna kostnadsfördelning utfaller för de olika finansiärerna. De provisoriska

bestämmelser om SP A-finansieringen, för vilka i det föregående redogjorts,

innebär emellertid en ökning i statens intäkter av SP A-avgifter.

Det bör observeras, att de nyss angivna kostnadssiffrorna avser de nya

bruttopensionsförmånerna och därför inkluderar i dessa förmåner ingående

folkpension m. m. Nettokostnaderna för personalpensioneringen blir därför

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

mindre än de sålunda angivna siffrorna i och för sig ger vid handen. Å andra

sidan uppkommer i sammanhang med pensionssystemet vissa statsbidragskostnader

för kompensation åt de av pensionssystemet omfattade anställningsliavarna

för höjda folkpensionsavgifter.

Hemställan

Under åberopande av vad sålunda i det föregående i skilda hänseenden

anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

A. godkänna de framlagda grunderna för pensionsreglering

för de av SPA-reglementet omfattade personalgrupperna

m. fl.,

B. antaga förberörda förslag till statens pensionslöneförordning,

C. bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) vid utfärdandet av statens allmänna tjänstepensionsreglemente

vidtaga ändringar i förhållande till det av 1958

års B-riksdag godkända förslaget i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga A vid statsrådsprotokollet i detta

ärende fogade förslaget,

2) utfärda kungörelse om avgifter m. m. beträffande vissa

i statens allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda ickestatliga

anställningar i huvudsaklig överensstämmelse med

det såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet i ärendet fogade

författningsförslaget,

3) utfärda kungörelse med särskilda bestämmelser angående

tillämpningen av statens allmänna tjänstepensionsreglemente

beträffande vissa ordinarie, medelst förordnande för

viss tid tillsatta tjänster m. fl. i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga C vid statsrådsprotokollet i ärendet

fogade författningsförslaget,

4) under de förutsättningar och i den omfattning, som i

det föregående angivits, vidtaga ändringar i bilagan till statens

pensionslöneförordning ävensom i de under 2) och 3)

berörda kungörelserna,

5) under de förutsättningar, som angivits i det föregående,

vidtaga av pensionsregleringen betingade ändringar i pensions-

eller avlöningsförfattningar, utfärdade med stöd av

riksdagens beslut,

6) meddela sådana tilläggs- och övergångsbestämmelser,

som erfordras i anslutning till pensionsregleringen,

7) meddela de bestämmelser, som erfordras för genomförande

av den i del föregående förordade anordningen med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

basbelopp beträffande pensioner, beviljade enligt tidigare bestämmelser,

samt

8) utfärda föreskrifter angående kompensation för förhöjda

folkpensionsavgifter i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i det föregående förordats.

II. Frågor rörande gemensam utbetalning av personalpensionsförmåner

och folkpension, m. m.

Vid förra årets överenskommelse med personalorganisationerna om det

nya pensionssystemet utgick parterna från att gemensam utbetalning av personalpension

samt folkpension och annan allmän pension skulle anordnas. I

enlighet härmed förutsattes vid anmälan av prop. 1958: 157, att det skulle

ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de administrativa föreskrifter, som

erfordras för genomförande snarast möjligt av anordningen med gemensam

utbetalning. Med hänsyn till den korta tid, som stod till förfogande före den

avsedda tidpunkten för pensionsregleringen, ansågs planeringen av utbetalningsfrågorna

böra igångsättas utan att riksdagens beslut i anledning av

överenskommelsen avvaktades. Redan i början av maj 1958 tillsattes därför

en särskild utredning, vilken uppdrogs åt generaldirektören A. E. V. Swartling,

för behandling av frågan om gemensam utbetalning av personalpension

och allmän pension.

I direktiven för utredningen framhölls bland skälen för en gemensam

utbetalning, att det s. k. bruttosystemet, som ligger till grund för den nya

statliga personalpensioneringen, under alla förhållanden kräver en rapportering

av uppgifter mellan berörda myndigheter samt att det var angeläget

att undvika, att missförstånd uppkom hos pensionärerna om pensioneringens

sakliga innebörd. Det förutsattes att gemensam utbetalning borde komma

till stånd även i fråga om pensionsförmåner enligt de äldre bestämmelserna.

Under utredningsarbetets gång visade det sig vara angeläget, att inom utredningen

framkomna förslag och planerade åtgärder beträffande förberedelserna

för utbetalningsreformen utan dröjsmål kunde genomföras. På

grund härav anbefallde Kungl. Maj :t genom beslut den 9 oktober 1958 berörda

myndigheter att vidta vissa förberedelser för omläggningen. Efter

hand erfordrades emellertid mera omfattande medverkan av förvaltningsmyndighet

och det ansågs härvid, att vidgade uppgifter i rådande läge inte

lämpligen kunde åläggas de redan existerande personalpensionsmyndigheterna

utan borde uppdragas åt ett särskilt förvaltningsorgan av provisorisk

karaktär.

Med hänsyn härtill förordnade Kungl. Maj:t den 30 december 1958, att

— i avbidan på ett slutligt ståndpunktstagande till frågan om vilket organ

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1959

som skall handha gemensam utbetalning av personalpensionsförmån och

folkpension m. m. — för handläggning av frågor rörande förvaltningsarbetet

i samband med förberedelserna för utbetalningsreformen och sedermera

för den gemensamma utbetalningen skall fr. o. in. den 1 januari 1959 tills

vidare finnas ett provisoriskt utbetalningsorgan, benämnt delegationen för

pensionsutbetalning.

Delegationen, vars ordförande är den förut nämnde utredningsmannen,

består av fem ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t. På framställning från

delegationen har vidare förordnats en sekreterare, varjämte tre experter

ställts till dess förfogande.

Expenser — däri inberäknat kostnader för användning av elektroniska

databehandlingsmaskiner — utbetalas efter av delegationen fattade beslut

av pensionsstyrelsen från styrelsens anslag till omkostnader.

De myndigheter, som beviljar personalpension, har ålagts att — envar i

ungefärligt förhållande till dess andel i det gemensamma pensionsutbetalningsarbetet

— ställa erforderlig personal till delegationens förfogande. Vidare

har pensionsstyrelsen fått lämna delegationen biträde med lämplig personal.

Den sålunda tillhandahållna personalen har — med bibehållande av

anställning hos den myndighet som ställt vederbörande till förfogande —

sammanförts till en arbetsgrupp med en av delegationens ledamöter som

föreståndare.

Under nu angivna förutsättningar bedriver delegationen f. n. sitt arbete.

Enligt vad jag inhämtat står det nu klart, att det inte kommer att bli möjligt

för delegationen att redan från tidpunkten för genomförandet av det

nya pensionssystemet överta utbetalningen av samtliga personalpensioner.

Delegationen avser emellertid att successivt, efter hand som de tekniska förutsättningarna

härför är för handen, överta utbetalningen, varvid i förekommande

fall pensionstagarna kommer att få sin personalpension och sin folkpension

genom en och samma utbetalningshandling. Intill dess utbetalningen

kan överföras till delegationen, måste ifrågavarande förmåner utbetalas

av de nuvarande utbetalningsmyndigheterna. Såvitt nu kan bedömas skall

under loppet av innevarande år i fråga om sådana pensionstagare, som uppbär

både personalpension och folkpension, utbetalning av sådana pensionsförmåner

kunna överföras till delegationen. Av praktiska skäl bör emellertid

utbetalningen av statlig personalpension centraliseras hos delegationen

även beträffande andra pensionstagare, men denna centralisering kan genomföras

först i en senare etapp. Vad beträffar de anordningar, som kan befinnas

erforderliga på grund av att separat utbetalning av personalpension

och folkpension m. in. måste ske under en kortare tid efter ikraftträdandet

av det nya pensionssystemet, torde, därest riksdagen ej har något häremot

att erinra, Kungl. Maj:t böra äga meddela beslut.

Beträffande vissa särskilda frågor, som sammanhänger med samordning

av personalpension och folkpension m. in. och med gemensam utbetalning,

må framhållas följande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

I vissa fall kan det inträffa, att socialförsäkringsförmån, som skall påverka

personalpensions storlek, inte varit känd vid tiden för personalpensionens

utbetalning, med påföljd att personalpensionen kommit att utbetalas

med högre belopp än som följer av samordningsreglerna. I fråga om

folkpension kan så bli fallet exempelvis beträffande det först till betalning

förfallande beloppet av nybeviljad folkpension samt då, under tiden för fortlöpande

utbetalning av samordnade förmåner, civilståndsändring föranleder

ändrat folkpensionsbelopp. Frågan är av betydelse såväl då personalpensionsförmånen

utgår enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente som då

den utgår på grund av äldre pensionsbestämmelser. Också i fråga om yrkesskadelivränta

uppkommer motsvarande fråga, som emellertid här är av betydelse

endast då personalpensionsförmånen utgår enligt det nya pensionsreglementet.

Med avseende å nu berörda frågor har i de ändringar i pensionsreglementet,

om vilka överenskommelse med personalorganisationerna

träffats, intagits föreskrifter enligt vilka det i personalpensionsförmåner för

mycket utbetalade beloppet skall betraktas som förskott å socialförsäkringsförmånen.

I den mån så erfordras för slutlig reglering av de sammanlagda

förmånerna må i sådant fall enligt dessa föreskrifter innehållas skäligt

belopp av senare förfallande personalpensionsförmån. Liknande föreskrifter

har förutsatts skola — såvitt angår folkpensionssamordningen — meddelas

beträffande pension enligt äldre bestämmelser. I allmänhet förefaller det

emellertid mindre ändamålsenligt att först verkställa utbetalning av retroaktivt

socialförsäkringsbelopp och därefter verkställa avdrag å senare förfallande

personalpensionsförmån. Det synes naturligare, att täckning för

vad som utbetalats för mycket i personalpensionsförmån erhålles ur retroaktivbeloppet.

18 § 1 mom. folkpensioneringslagen innehåller vissa bestämmelser

för fall, då retroaktivbelopp av folkpension skall eller kan utbetalas

till annan än pensionstagaren. Angående sådan utbetalning äger pensionsstyrelsen

förordna. Föreskrifterna i nämnda lagrums andra stycke förutsättes

vara tillämpliga för de fall, som här avses. Något motsvarande stadgande

finnes inte f. n. i yrkesskadelagstiftningen. En viss möjlighet synes

emellertid föreligga att här lösa frågan på så sätt, att förmånstagaren lämnar

delegationen fullmakt att av retroaktivbelopp av yrkesskadelivränta

bereda sig täckning för vad som för mycket utbetalats i personalpension.

Därest egentligt behov av särskild föreskrift i ämnet inom yrkesskadelagstiftningen

skulle visa sig finnas, har förutsatts, att frågan om meddelande

av sådan föreskrift senare får upptagas.

Beträffande tiden för den gemensamma utbetalningen vill jag framhålla,

att folkpension f. n. normalt utbetalas den 15 i förfallomånaden. Retroaktivbelopp

utbetalas dock i särskild ordning. Personalpensionsförmån utbetalas

f. n. i regel i slutet av den månad som beloppet avser, den utbetalande

myndigheten likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis

reglera återstående personalpensionsbelopp. Med hänsyn såväl till hittillsvarande

praxis i fråga om folkpensionernas utbetalning som till arbetstekniska

förhållanden torde det emellertid vara lämpligt, att tidpunkten

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

41

för utbetalning av de statliga personalpensionsförmånerna ändras till tidigast

den 15 i månaden, dock med rätt för den utbetalande myndigheten att

reglera personalpensionsförmån och socialförsäkringsförmån in. in. förskottsvis

vid förmånstagarens dödsfall och i särskild ordning vid utbetalning av

retroaktivt belopp. I vissa fall, då pensionsförmån f. n. utbetalas i förskott,

kan omläggningen till utbetalning tidigast den 15 i varje månad föranleda

att ett något för högt belopp kommer att utbetalas. Detta gäller i huvudsak

egenpension till pensionär från av staten övertagen enskild järnväg, då dödsfall

inträffat i slutet av en månad. Med hänsyn till att fråga är om en övergångsföreteelse

av speciell natur torde denna konsekvens få tas.

Folkpension utbetalas f. n. med helt krontal varje månad, varvid sådan rest,

som uppkommer om årsbeloppet inte är jämnt delbart med tolv, utbetalas i

december månad. Genom denna anordning har man syftat till att förenkla

utbetalningsarbetet. I och med att samordnad utbetalning genomföres förutsättes

emellertid att av nämnda utbetalningsanordning berörd folkpension

skall beräknas och utbetalas med samma belopp för varje månad.

I anslutning till nu berörda frågor bör uppmärksammas, att det ur administrativ

synpunkt är väsentligt, att föreliggande möjligheter tillvaratas i

fråga om förenkling av beräknings- och utbetalningsarbetet genom lämpliga

avrundningsregler beträffande personalpensionsförmånerna. Såvitt gäller sådana

avrundningsfrågor och frågor i övrigt av övervägande teknisk natur

angående utbetalning av personalpensionsförmåner torde det, oavsett om förmånerna

beviljats enligt det nya reglementet eller enligt äldre bestämmelser,

böra få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser.

Slutligen vill jag erinra om mitt uttalande vid anmälan av prop. 1958: 157

om att ett genomförande av den då överenskomna pensionsregleringen torde

medföra behov av ökade resurser i fråga om personal in. m. för pensionsmyndigheterna.

I anledning härav lämnades bemyndigande för Kungl.

Maj :t att medgiva av kostnadsökningarna betingade överskridanden av

maximerade anslag och anslagsposter för budgetåret 1958/59. Då det innan

det nya pensionssystemet slutligt utformats är omöjligt att vinna en säker

överblick över de ökade administrationskostnaderna erfordras motsvarande

bemyndigande för Kungl. Maj:t även för nästa budgetår. Bemyndigandet

bör gälla de ökade kostnader, som må föranledas av pensionsregleringen för

statsanställda in. fl. och för SPA-grupperna ävensom av den gemensamma

utbetalningen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen alt bemyndiga Kungl. Maj :t

att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda angående

gemensam utbetalning av personalpension och folkpension

m. in. förordats, meddela de föreskrifter, som må

befinnas erforderliga, samt

att, med iakttagande av vad i det föregående förordats,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

medgiva överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter

för budgetåret 1959/60 med hänsyn till administrationskostnader

i samband med pensionsregleringen.

III. Vissa särskilda pensionsfrågor m. m.

Jag torde i det följande få anmäla frågor om särskilda eller förbättrade

förmåner in. m. i vissa fall ävensom fråga om inräknande av viss tjänstgöring

i övningslärartjänst.

Särskilda förmåner åt viss personal

Under denna punkt upptager jag frågor om årlig ersättning och avskedsersättning

åt anställningshavare, vilka såsom övertaliga nödgats frånträda

sina anställningar utan att i samband därmed ha beretts annan anställning

i statens tjänst.

1. Postbiträden vid statens järnvägar

Kungl. Maj :t utfärdade genom brev den 27 juni 1957 med stöd av 1957

års riksdags bemyndigande (prop. 1957: 159; SU 119; rskr 302) föreskrifter

om årlig ersättning och avskedsersättning åt vid statens järnvägar anställda

väg- och platsvakter, vilka blir övertaliga till följd av rationaliseringsåtgärder

och i anledning därav entledigas från innehavande anställningar före

60 års ålder utan att kunna beredas likvärdigt arbete inom statlig verksamhet.

För närmare upplysningar rörande ifrågavarande ersättningar torde få

hänvisas till prop. 1957: 159 (s. 4).

Svenska järnvägsmannaförbundet har i skrivelse den 6 februari 1959 hemställt,

att rätt till årlig ersättning och avskedsersättning enligt förenämnda

brev måtte beredas postbiträden vid statens järnvägar, vilka entledigas från

sina anställningar på grund av rationalisering och inte kan beredas liknande

anställning inom annan statlig verksamhet.

Järnvägsstyrelsen tillstyrker bifall till förbundets framställning.

2. Förre djurskötaren vid Gudhems remontdepå S. H. Billman m. m.

Den till egendomen Gudhems kungsgård förlagda Gudhems remontdepå

indrogs fr. o. m. den 1 juli 1956. Driften av det till egendomen hörande jordbruket,

vilken tidigare åvilade remontdepån, har därefter handhafts till en

början av III militärbefälsstaben och senare av domänstyrelsen. Den 14 mars

1959 uppläts huvuddelen av kungsgården såsom föreningsjordbruk åt en

sambruksförening.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1956: 110;

SU 121; rskr 279) genom brev den 29 juni 1956 utfärdat bestämmelser om

särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret. Dessa bestämmelser

innebär rätt att under vissa angivna förutsättningar komma i åtnjutande

av årlig ersättning, avskedsersättning, omskolningsbidrag m. m. Förmåner

enligt ifrågavarande brev har, i den mån stadgade förutsättningar

förelegat, tillerkänts civila anställningshavare vid remontdepån, vilka blivit

övertaliga i samband med depåns avveckling och på den grund frånträtt

sina anställningar. De som varit anställda vid remontdepån för tjänstgöring

vid det till kungsgården hörande jordbruket har däremot vid entledigande ej

rätt till förmåner enligt förenämnda brev, då entledigandet ej betingats av

depåns avveckling.

Svenska lantarbetareförbundet har i skrivelse den 18 januari 1958 hemställt,

att förre jordbruksarbetaren S. H. Billman, som är född den 22 februari

1903 och som — efter att fr. o. m. den 1 november 1931 ha varit anställd

i statens tjänst för tjänstgöring vid det till Gudhems kungsgård hörande jordbruket

— beräknades komma att entledigas från anställningen fr. o. m. den

14 mars 1958, måtte få komma i åtnjutande av årlig ersättning som om förenämnda

brev den 29 juni 1956 varit tillämpligt å honom. Billman har i en

den 20 januari 1958 dagtecknad skrift gjort ansökning i liknande syfte.

Såväl försvarets personalnämnd som försvarets civilförvaltning finner det

skäligt, att Billman får komma i åtnjutande av årlig ersättning enligt omförmälda

brev.

Sedermera har upplysts, att Billman kvarstått i sin anställning till den tidpunkt,

från vilken huvuddelen av Gudhems kungsgård överlåtits såsom föreningsjordbruk

till en sambruksförening.

Departementschefen

Statsmakterna har tidigare vid vissa tillfällen meddelat beslut om särskilda

förmåner åt anställningshavare, som efter en längre tids anställning i statens

tjänst blivit övertaliga och på den grund tvingats lämna sina anställningar.

Härvid må nämnas anställningshavare vid försvaret, föreståndare vid televerkets

växelstationer och i ärendet åberopade väg- och platsvakter vid statens

järnvägar.

Jag vill ej motsätta mig att de här avsedda postbiträden, som blir övertaliga

i samband med antingen omorganisation av större omfattning eller postverkets

successiva övertagande från statens järnvägar av vissa postala uppgifter

och som på den grund nödgas frånträda sina anställningar utan att kunna

beredas likvärdigt arbete inom statlig verksamhet, må efter Kungl. Maj :ts

närmare bestämmande kunna komma i åtnjutande av årlig ersättning eller

avskedsersättning. Ifrågakominande ersättningar avses skola utgå under de

förutsättningar och beräknas enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gäller

beträffande väg- och platsvakterna. Kostnaderna för ersättningarna torde få

bestridas av trafikmedel.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Med hänsyn till det påtagliga samband, som föreligger mellan Gudhems

remontdepås indragning och Billmans entledigande, vill jag inte heller motsätta

mig, att Billman får rätt till årlig ersättning under de förutsättningar

och med beräkning enligt de grunder, som anges i förenämnda brev den 29

juni 1956 med bestämmelser om särskilda förmåner för viss övertalig personal

vid försvaret. Kostnaderna härför förutsättes skola bestridas från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. in. Enligt vad jag under hand

inhämtat är en ansökning i liknande syfte att emotse från Billmans hustru,

som likaledes varit verksam inom det till Gudhems kungsgård hörande jordbruket.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva, huruvida även hon

bör komma i åtnjutande av förmån enligt omförmälda brev.

Förbättrade förmåner åt vissa personer

Under denna punkt redovisar jag vissa frågor om retroaktiv tjänstårsberäkning

samt om förbättrade förmåner för vissa personer, som avgått ur

tjänst i förtid.

1. Vissa fast anställda tandläkare inom folktandvården

Jag anmäler här fråga om retroaktiv tjänstårsberäkning i pensionshänseende

för tandläkare inom folktandvården hos städer utanför landsting.

De huvudsakliga bestämmelserna rörande folktandvårdens organisation

och om statsbidrag till densamma är meddelade i kungörelsen den 22 september

1950, nr 605 (ändr. SFS 1951: 238 och 1956: 291). I denna kungörelse,

vilken trädde i kraft den 1 juli 1951, stadgas att arbetstiden för annan inom

folktandvården fast anställd tandläkare än vissa tandvårdsinspektörer skall

utgöra i genomsnitt 42 timmar per vecka. Enligt den ändring i kungörelsen,

som genomförts fr. o. m. den 1 juli 1956, må dock för tandläkare, vars befattning

inrättats för vård enbart av ur behandlingssynpunkt svårhanterliga

barn, arbetstiden minskas till 39 timmar i veckan. Rätt till statsbidrag föreligger

i princip endast under förutsättning att sålunda gällande arbetstidsbestämmelser

iakttages.

I de fyra största städerna utanför landsting har i vissa fall sedan lång tid

tillbaka beträffande tandläkare inom folktandvården tillämpats kortare

tjänstgöringstider än i statsbidragskungörelsen förutsättes. Enligt särskilda

riksdagsbeslut (senast prop. 1956: 160; SU 146; rskr 307) må de fast anställda

tandläkare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping, som tidigare

hade kortare arbetstider än 42 resp. 39 timmar per vecka, övergångsvis

bibehållas vid dessa arbetstider. Vederbörande stads rätt att komma i åtnjutande

av statsbidrag till folktandvård påverkas ej härav.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

45

Redan år 1938 meddelades föreskrifter om delaktighet i statens pensionsanstalt

för fast anställda tandläkare vid landstingens folktandvård. År 1945

bereddes jämväl fast anställda tandläkare inom folktandvården i städer utanför

landsting möjlighet att vinna delaktighet i pensionsanstalten.

I samband med ikraftträdandet den 1 januari 1951 av nu gällande statsbidragskungörelse

gjordes vissa ändringar i SPA-reglementet. De väsentligaste

ändringarna sammanhängde med den från angivna tidpunkt genomförda

omläggningen av arbetstidsvillkoren till att omfatta i genomsnitt 42

timmar per vecka. I anslutning härtill ersattes det tidigare villkoret om skyldighet

att tjänstgöra visst minsta antal timmar årligen med krav på heltidsanställning

för andra tandläkare än lasarettstandläkare. Det är avsett att

begreppet heltidsanställning skall tolkas i anslutning till statsbidragskungörelsens

arbelstidsbestämmelser (jfr prop. 1956: 160, s. 15). SPA-reglemenlet

är alltså ej tillämpligt beträffande tandläkare i Stockholm, Göteborg,

Malmö eller Norrköping, för vilka övergångsvis tillämpas kortare arbetstider

än de i kungörelsen stadgade. Ej heller är det möjligt att vid tillämpning

av sagda reglemente medge tillgodoräkning av tjänstår med avseende å tid,

varunder reguljär tjänstgöringsskyldighet ej fullgjorts.

Den 12 december 1957 träffade Svenska stadsförbundet och Sveriges tandläkarförbund

central överenskommelse rörande löne- och anställningsvillkor

för tandläkare inom de landstingsfria städernas folktandvård. Överenskommelsen,

vilken gäller fr. o. m. den 1 februari 1958, innebär bl. a. att statsbidragskungörelsens

bestämmelser om arbetstid skall tillämpas beträffande

ifrågavarande tandläkare samt förutsätter att SPA-reglementet skall gälla

för dem. De tandläkare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping, som

underkastat sig överenskommelsen, har av statens pensionsanstalt tillerkänts

pensionsrätt enligt SPA-reglementet med giltighet från tidpunkten för

överenskommelsens ikraftträdande.

Svenska stadsförbundets löne- och förhandlingsdelegation och Sveriges

tandläkarförbund har i gemensam skrivelse den 29 maj 1958 på anförda skäl

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i erforderlig mån medgiva ifrågavarande

tandläkare att såsom tjänstår i pensionshänseende tillgodoräkna förfluten

tid, varunder för dem tillämpats kortare tjänstgöringstider än de i statsbidragskungörelsen

föreskrivna.

Statens pensionsanstalt, som den 13 januari 1959 avgivit utlåtande över

framställningen, har hemställt att densamma ej måtte för det dåvarande

föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

2. Vissa förutvarande rådhusrättsledamöter

Rådhusrätterna i Skanör med Falsterbo och i Filipstad upphörde fr. o. m.

den 1 januari 1947 resp. fr. o. in. den 1 januari 1945 i samband med att ifrågavarande

städer i judiciellt avseende förenades med domsaga.

F. d. borgmästaren i Skanör med Falsterbo E. Torslow och f. d. förste råd
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

mannen i Filipstad G. S. Carlsson fick sina tjänster indragna vid vederbörande

rådhusrätts upphörande. Den enligt 2 § lagen den 17 juni 1932 (nr

263) om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende på grund därav

för statsverket inträdda skyldigheten att övertaga städernas förpliktelser

gentemot dem skulle enligt åtagande från statsverkets sida fullgöras på så

sätt, att från allmänna indragningsstaten utbetalades

a) till Torslow icke dyrtidsreglerad årlig ersättning med 9 000 kronor

fr. o. m. den 1 januari 1947 intill den 9 februari 1952, då han fyllde 70 år,

och med 7 200 kronor under hans därefter återstående livstid (prop. 1946:

344; SU 264; rskr 495); samt

b) till Carlsson fr. o. m. den 1 januari 1945 under hans återstående livstid

årlig ersättning med 4 300 kronor jämte »rörligt tillägg» med 599 kronor 36

öre för år (prop. 1944: 161; SU 128; rskr 288).

Efter av Torslow, Carlsson och numera avlidne f. d. förste rådmannen i

Simrishamn F. W. G. Rosencrantz gjorda ansökningar upptog jag i prop.

1956: 157 fråga om viss uppräkning av dem från allmänna indragningsstaten

tillkommande årliga ersättningar. Jag uttalade därvid, att den dittillsvarande

utvecklingen på det kommunala löne- och pensionsområdet syntes mig

ge vid handen, att Torslow, Carlsson och Rosencrantz, därest deras tjänster

inte kommit att indragas, skulle ha tillerkänts viss förbättring av sina förmåner,

samt att det på den grund inte längre framstod såsom skäligt, att de

alltjämt kvarstod vid den ersättningsnivå, som gällde enligt vederbörande

riksdagsbeslut. Under åberopande av det anförda hemställde jag om bemyndigande

för Kungl. Maj :t att besluta, att ifrågavarande årliga ersättningar

skulle med giltighet fr. o. m. den 1 juli 1956 uppräknas med 25 procent, varvid

dock i förekommande fall avdrag skulle göras för utgående dyrtidstilllägg

eller liknande tillägg. Enligt riksdagens beslut erhöll Kungl. Maj :t det

begärda bemyndigandet (SU 120; rskr 273). Restämmelser härom utfärdades

genom brev den 29 juni 1956.

Carlsson har i en den 25 mars 1958 dagtecknad skrift under hänvisning

bl. a. till det sedan år 1956 ändrade levnadskostnadsläget anhållit om viss

ytterligare förbättring av den honom tillkommande ersättningen från allmänna

indragningsstaten.

Statskontoret, som avgivit utlåtande över ansökningen, har i betraktande

av att förbättring av ifrågavarande ersättningar från allmänna indragningsstaten

medgivits så nyligen ansett sig inte kunna förorda, att åtgärder vidtages

i syfte att tillmötesgå Carlssons förevarande ansökning.

3. F. d. justitierådet S. J. K. W. Lawski

S. J. K. W. Lawski, som är född den 1 september 1884 och således f. n.

74 år gammal, blev efter långvarig tjänstgöring vid olika statliga domstolar

och fullgörande av olika lagstiftningsuppdrag utnämnd till justitieråd

fr. o. in. den 1 juni 1930. På egen begäran erhöll han avsked från justitie
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kiingl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

rådsämbetet fr. o. m. den 1 september 1948. Med hänsyn till att Lawski vid

sin avgång från ämbetet ännu inte hade uppnått den pensionsålder, som var

gällande för honom såsom justitieråd, blev han inte berättigad till annan

pensionsförmån än tjänstelivränta från 65 års ålder. Tjänstelivräntans belopp,

beräknat för tid efter det Lawski fyllt 67 år, utgör 13 294 kronor 80

öre för år.

Kungl. Maj:t förordnade enligt beslut den 29 juni 1950 om inrättande av

den nämnd, som sedermera antog benämningen likvidationsnämnden, och

uppdrog i samband därmed åt Lawski att vara ordförande i nämnden. Vid

uppdragets fullgörande åtnjöt Lawski ersättning med belopp motsvarande

skillnaden mellan justitieråds lön och utgående tjänstelivränta samt därutöver

ett belopp av 2 000 kronor för år. Lawski avgick från posten som ordförande

i nämnden i samband med att dess verksamhet upphörde, vilket

skedde den 31 oktober 1956.

Lawski har i en den 9 december 1957 dagtecknad skrift anhållit att räknat

fr. o. m. den 1 december 1956 få komma i åtnjutande av tjänstepensionsförmåner

bestämda med tillämpning av pensionsunderlag, som fr. o. m.

den 1 juli 1951 gäller för justitieråd.

Statskontoret har i utlåtande över ansökningen på anförda skäl förklarat

sig inte vilja motsätta sig att Lawski från i ansökningen avsedd tidpunkt

får åtnjuta tjänste- och familjepensionsrätt som om han kvarstått i justitierådsäinbetet

t. o. m. den 30 september 1951, då han skulle ha varit skyldig

avgå från ämbetet. Härvid förutsätter ämbetsverket att avdrag skall ske

med utgående tjänstelivränta eller i förekommande fall familjelivränta.

4. F. d. överdirektören och souschefen vid statens vattenfallsverk

5. H. Ekefalk

S. H. Ekefalk, som är född den 3 maj 1909, var under tiden den 15 april

1937—30 juni 1958 fortlöpande anställd vid statens vattenfallsverk. Efter

c:a ett års anställning av mer tillfällig natur blev Ekefalk fr. o. m. den 1

april 1938 förordnad såsom e. o. tjänsteman och sedermera fr. o. m. den 1

augusti 1946 konstituerad till direktörsassistent i lönegrad Ca 27. Den 1

juli 1947 tillträdde Ekefalk sin första förordnandetjänst, en tjänst såsom

distriktsingenjör i lönegrad Cp 9, vilken han innehade intill den 1 juli 1950,

fr. o. m. vilken dag han befordrades till avdelningsdirektör i lönegrad Cp 10.

l)å det några år senare ansågs motiverat med en högre löneställning för Ekefalk,

erhöll denne fr. o. m. den 1 februari 1953 anställning med avlöning

enligt personligt kontrakt. Efter att ha innehaft denna anställning under

ett halvt år utnämndes Ekefalk först till teknisk direktör i lönegrad Cp 18

och sedermera fr. o. in. den 1 mars 1956 till överdirektör och souschef i

lönegrad Cp 21. Den 30 juni 1958 avgick han på egen begäran från sistnämnda

tjänst för tillträde av anställning hos privat arbetsgivare.

På grund av sin anställning hos statens vattenfallsverk är Ekefalk berät
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Iiungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

tigad till tjänstelivränta från 65 års ålder. Livräntans belopp utgör för år

2 251 kronor 80 öre före 67 års ålder och 2 133 kronor för tiden därefter.

Ifrågakommande familjelivräntas belopp blir 3 408 kronor för år.

Ekefalk har från svenska personal-pensionskassan utfått ett engångsbelopp

av 3 603 kronor genom återköp av en för honom såsom kontraktsanställd

under tiden 1 februari—31 juli 1953 tecknad pensionsförsäkring hos

kassan. Därest återköp ej skett, hade Ekefalk på grund av försäkringen varit

berättigad till uppskjuten ålderspension med 455 kronor för år. Pensionsförsäkringen

hos kassan innefattade därutöver rätt till sjuk- och invalidpension

samt familjepension.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 24 maj 1958 gjort framställning

om förhöjd tjänstelivränta åt Ekefalk.

Statskontoret framhåller i sitt utlåtande, att enligt bestämmelserna i 1947

års allmänna tjänstepensionsreglemente kan vid bestämmande av tjänstelivränta

för Ekefalk såsom tjänstår tillgodoräknas endast de tider, varunder

han innehaft tjänst som teknisk direktör och som överdirektör och souschef.

Även om Ekefalk medgives att tillgodoräkna tiden 1 februari—31 juli

1953, under vilken han var kontraktsanställd, kan, med den avfattning bestämmelserna

erhållit, den dessförinnan liggande anställningstiden författningsenligt

inte räknas såsom tjänstår för bestämmande av tjänstelivränta.

Gällande bestämmelser om tjänstårsberäkning för tjänstelivränta kan alltså

i vissa fall, där fråga är om förordnandetjänstemän, komma att leda till

resultat som ur pensionssynpunkt förefaller obilliga. Statskontoret förordar,

att Ekefalk — mot överlåtande på statsverket av pensionsförsäkringen

hos svenska personal-pensionskassan — tillerkännes en tjänstelivränta, beräknad

på eu tjänstetid av 20 år 3 månader (1 april 1938—30 juni 1958)

och efter de pensionsunderlag, som gäller för tjänst som direktörsassistent,

ökade med halva mellanskillnaden mellan resp. underlag för denna tjänst

och motsvarande underlag för tjänsten som överdirektör och souschef. Under

förutsättning av bifall till detta förslag bör Ekefalk medgivas rätt att

tillgodoräkna kontraktsanställningstiden även såsom tjänstår för eventuell

familjelivränta.

Departementschefen

Jag finner skäl kunna anföras för att förut nämnda fast anställda tandläkare

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping må, under förutsättning

att engångsavgifter erlägges, i viss omfattning såsom tjänstår för

pension tillgodoräkna sådan här avsedd tid, varunder för dem tillämpats

kortare arbetstider än de i statsbidragslcungörelsen stipulerade. Frågan härom

bör prövas såsom om tillgodoräkning kunnat medges enligt SPA-reglementet.

Riksdagens bemyndigande härtill torde böra utverkas.

Vad härefter angår Torslow och Carlsson vill jag erinra om att 1953 års

riksdag vid dess höstsession efter hemställan av statsutskottet bemyndigade

Kungl. Maj:t att besluta om en uppräkning med 25 procent av vissa

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1959

icke dyrtidsreglerade pensioner, företrädesvis tillkomna i samband med

förstatligandet av vägväsendet och vissa andra icke-statliga verksamhetsobjekt

(SU 1953: 174; rskr 405). Vidare erhöll Kungl. Maj :t enligt beslut

av 1958 års A-riksdag efter förslag i prop. 150 bemyndigande att besluta

om ytterligare höjning av nämnda pensioner, denna gång med 12 procent

av de sålunda uppräknade beloppen (SU 107; rskr 252). Den vid 1956

års riksdag beslutade uppräkningen av Torslows, Carlssons och Rosencrantz’

årliga ersättningar med 25 procent innebar en avvägning i anslutning

till grunderna för 1953 års reglering av omförmälda pensioner. Med

beaktande härav vill jag inte motsätta mig, att Torslow och Carlsson tillkommande

årliga ersättningar på nytt förbättras i motsvarande mån som

omförmälda pensioner eller således med 12 procent av de med 25 procent

uppräknade beloppen. Vad beträffar Carlsson bör liksom f. n. avdrag göras

med belopp motsvarande till honom utgående tillägg. De förhöjda ersättningsbeloppen

torde böra utgå fr. o. m. den 1 juli 1959.

Vad Lawski beträffar vill jag fästa uppmärksamheten på att han vid sin

avgång från justitierådsämbetet hade bakom sig en långvarig och synnerligen

välmeriterad tjänstgöring i statens tjänst samt att han, om han kvarstått

i tjänst under ytterligare ett år och en månad, hade blivit berättigad

till pension. Efter avgången har Lawski under mer än sex år innehaft ett

av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag, som inneburit tjänstgöring på heltid

och för vars fullgörande förutsatts beprövad och kvalificerad erfarenhet

i domarvärv. Med beaktande härav finner jag det skäligt, att Lawski får

komma i åtnjutande av pension i stället för livränta. Jag förordar, att

Lawski i anslutning till statskontorets förslag tillerkännes tjänste- och

familjepensionsrätt enligt 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

som om han kvarstått i justitierådsämbetet t. o. in. den dag

— den 30 september 1951 — då skyldighet att avgå från ämbetet skulle

ha inträtt för honom. Tjänstepensionen, vilken torde böra utgå fr. o. in.

den 1 december 1956, och i förekommande fall familjepension förutsättes

skola träda i stället för författningsenlig tjänste- resp. familjelivränta.

Ekefalk är efter mer än 21 års fortlöpande statstjänst, därav 10 år 6 månader

i olika förordnandeljänster, berättigad till tjänstelivränta, som endast

obetydligt överstiger 2 000 kronor för år. I likhet med vattenfallsstyrelsen

och statskontoret finner jag det skäligt, att Ekefalk får komma i

åtnjutande av förhöjd tjänstelivränta. Jag kan dock inte biträda vad statskontoret

föreslagit härutinnan utan förordar i stället, att Ekefalk tillerkännes

rätt till tjänstelivränta som om han kvarstått i den av honom den 1 juli

1947 tillträdda tjänsten som distriktsingenjör intill den tidpunkt, då han

avgick från tjänsten såsom överdirektör och souschef. Jag räknar härvid

med all Ekefalk skall inte bara för tjänstelivränta utan även för familjelivränta

få såsom tjänstår tillgodoräkna den lid av sex månader, varunder

han innehaft kontraktsanställning. Vid bifall till vad jag nu förordat blir

Ekefalk vid tillämpning'' av 1947 års allmänna tjänstcpensionsreglementc

4 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Xr 151

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

berättigad till tjänstelivränta från 65 års ålder utgörande för år räknat

5 244 kronor för tiden intill den månad, varunder han fyller 67 år, och

4 819 kronor 20 öre för tiden därefter. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att besluta om minskning av Ekefalks livränteförmåner under hänsynstagande

till de rättigheter som, därest återköp ej skett, skulle ha förelegat

på grund av den för honom såsom kontraktsanställd tecknade pensionsförsäkringen

hos svenska personal-pensionskassan.

Emeritilön åt amiralitetspastorn G. A. Brandt

I samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet tar jag under denna

punkt upp fråga om emeritilön åt amiralitetspastorn G. A. Brandt.

Brandt, som är född den 26 januari 1883, avlade teologie kandidatexamen

1906, folkskollärarexamen 1908, teologie licentiatexamen och filosofie kandidatexamen

1913 samt promoverades till teologie doktor 1918.

Efter ca 10 års tjänstgöring som extra, lärare vid olika allmänna läroverk

blev Brandt 1923 utnämnd till läroverksadjunkt, en befattning som han innehade

under tre läsår. Brandt tjänstgjorde vidare viss tid som bataljonspredikant

vid flottans station i Stockholm och blev sedermera — efter att

år 1925 ha prästvigts för ärkestiftet — fr. o. m. den 1 november 1926 utnämnd

till amiralitetspastor därstädes och tillika kyrkoherde i Skeppsholms

församling. Sedan 1926 är Brandt medlem av hovkonsistorium och sedan

1927 sjukhuspredikant vid Garnisonssjukhuset i Stockholm.

Brandt har anmält sig ej vilja övergå å prästlönereglemenlet och kvarstår

alltså å äldre lönestat. Kungl. Maj :ts resolution den 14 februari 1941

angående lönereglering för prästerskapet i Skeppsholms församling i Stockholm

äger tillämpning å honom. Enligt denna resolution äger han såsom

kyrkoherde av församlingen åtnjuta lön med 5 000 kronor för år ävensom

vissa lönetillägg. Enligt resolutionen åligger det vidare församlingen att

bestrida den emeritilön jämte tillägg, som Kungl. Maj:t kan komma att

bestämma för honom i angivna egenskap.

I sin egenskap av amiralitetspastor åtnjuter Brandt arvode med 1 860 kronor

för år jämte tillägg, vilka förmåner numera utgår ur kyrkofonden,

ävensom rätt till fri, av kronan tillhandahållen bostad.

I en den 1 mars 1956 dagtecknad skrift har Brandt anhållit, att Kungl.

Maj :t måtte bestämma den emeritilön, vartill han enligt nämnda resolution

vore berättigad, ävensom tillerkänna honom pension avvägd med beaktande

av honom såsom amiralitetspastor tillkommande förmåner i form av arvode

jämte tillägg samt hyresfri bostad.

Hovkonsistoriet, kyrkorådet i Skeppsholms församling och chefen för marinkommando

ost tillstyrker bifall till ansökningen.

Kammarkollegiet framhåller bl. a., att den Brandt jämlikt bestämmelserna

i 1910 års lag om emeritilöner för präster tillkommande emeritilönen

skulle för år räknat utgöra 5 000 kronor eller efter teknisk nyreglering

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

51

6 684 kronor, vartill kommer rörligt tillägg. Någon bestämmelse, som berättigar

Brandt till den begärda tilläggspensionen finnes ej. Kammarkollegiet

finner det emellertid med beaktande av den långa tid, varunder Brandt

mot särskild avlöning tjänstgjort som amiralitetspastor, skäligt att han utöver

emeritilön kommer i åtnjutande av viss pension, att utgå ur kyrkofonden.

Pensionen bör enligt kollegiet grundas på de kontanta avlöningsförmåner

Brandt vid avgång ur tjänst uppbär från kyrkofonden. Däremot anser

sig kollegiet av principiella skäl ej kunna biträda förslaget, att förmånen

av fri bostad beaktas vid beräkningen av Brandts tilläggspension.

Statskontoret har med hänsyn till förhandenvarande särskilda kyrkliga

förhållanden inom Skeppsholms församling ej något att erinra mot att

Brandt medgives viss förhöjning av emeritilönen på grundval av det arvode,

som utgår till honom såsom amiralitetspastor. Med beaktande av emeritilönelagens

maximeringsstadgande synes emeritilönen dock inte böra bestämmas

till högre belopp än 5 500 kronor för år. Tekniskt nyreglerat utgör sistnämnda

belopp 7 128 kronor, vartill kommer rörligt tillägg enligt eljest gällande

bestämmelser.

Samtliga i ärendet hörda myndigheter förordar, att kostnaderna för

Brandt efter avgången tillkommande förmåner skall helt bestridas ur kyrkofonden.

Kyrkorådet erinrar i detta sammanhang om att lagen om kyrkofond

(SFS 1932:404) och prästlönekostnadslagen (SFS 1951:570) äger tilllämpning

å Skeppsholms församling sedan den 1 januari 1952. Härigenom

bär för församlingen fr. o. in. sistnämnda dag inträtt skyldighet att erlägga

allmän kyrkoavgift till kyrkofonden. Kammarkollegiet anför följande motivering

för sitt ställningstagande i denna fråga.

Föreskriften i löneregleringsresolutionen, att församlingen skulle bestrida

kyrkoherdens emeritilön, motiverades av det förhållandet att församlingen

ej hade skyldighet att erlägga allmän kyrkoavgift till kyrkofonden. Sedan

detta förhållande numera ändrats, måste den i resolutionen stadgade anordningen

uppenbarligen anses innebära en orättvisa mot församlingen. Med

hänsyn härtill och till att flottans utflyttning från Skeppsholmen betingar

en avveckling av församlingen inom ej avlägsen framtid tillstyrker kollegiet

att såväl emeritilönen som tilläggspensionen bestridas ur kyrkofonden.

Departementschefen

Brandt, som enligt egen önskan ej övergått å moderna löne- och pensionsbestämmelser,

bör från den tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer komma i åtnjutande

av emeritilön. Med beaktande av det arvode jämte tillägg, som

Brandt uppbär såsom amiralitetspastor, vill jag i likhet med statskontoret

inte motsätta mig att för Brandt fastställes den högsta emeritilön, som kan

komma i fråga vid tillämpning av 1910 års lag om emeritilöner för präster.

Beloppet av emeritilönen kommer i så fall, efter teknisk nyreglering enligt

nu gällande bestämmelser, att utgöra 7 128 kronor för år, vartill kommer

rörligt tillägg. Jag kan däremot ej biträda förslaget att Brandt skall vid sidan

av emeritilönen åtnjuta särskild förmån i form av pension. Kostnaderna

för emeritilönen torde böra utgå ur kyrkofonden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Inräknande i övningsiärartjänst av viss tjänstgöring

I samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet tar jag till sist upp

fråga om inräknande i övningsiärartjänst av tjänstgöring såsom konsulent

och instruktör vid det obligatoriska skolväsendet.

I övningsiärartjänst inräknas endast i begränsad omfattning annan tjänstgöring

än undervisning enligt tim- och kursplaner eller övriga för vederbörande

skola gällande föreskrifter. Bestämmelserna härom, vilka finnes intagna

i övningslärarstadgan, ger ej möjlighet att i övningsiärartjänst inräkna

tjänstgöring som konsulent eller instruktör vid skola tillhörande det obligatoriska

skolväsendet.

1941 års lärarlönesakkunniga, vilkas betänkande (SOU 1947: 15) låg till

grund för det principbeslut om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden,

som meddelades vid 1948 års riksdag (prop. 1948: 136; SU

192; rskr 390), förordade i senare avgivet förslag till avlöningsreglemente

för nämnda lärare, att ordinarie och extra ordinarie lärare i gymnastik och

idrott skulle för tjänstgöring såsom instruktör i gymnastik för lärare vid

folkskolan få i lärartjänsten inräkna det antal veckotimmar skolöverstyrelsen

bestämde, överstyrelsen biträdde förslaget och förordade samtidigt, att

motsvarande anordning skulle genomföras även för övningslärare i andra

ämnen. Statskontoret däremot avstyrkte förslaget under åberopande att det

skulle kunna medföra avsevärda kostnader för statsverket. Frågan härom

upptogs i prop. 1950:234 men föredraganden förklarade sig för det dåvarande

icke vara beredd framlägga förslag i ämnet.

Folkskolestyrelsen i Hälsingborg hemställer i skrivelse den 29 december

1950, att i övningsiärartjänst må inräknas verksamhet såsom konsulent och

instruktör. Styrelsen anför därvid bl. a., att sedan ett fyrtiotal år har i Hälsingborg

funnits särskilda överlärare för goss- resp. flickslöjden. Under

1940-talet ändrades dessa tjänster till slöjdkonsulenttjänster. Vidare har

efter hand inrättats nya konsulenttjänster för teckning, hushållsgöromål och

gymnastik. Härigenom har sörjts för en fortlöpande tillsyn och omvårdnad

av samtliga övningsämnen utom sång. Erfarenheterna av systemet med deltidsanställda

konsulenter har under de gångna åren varit alltigenom positiva.

Genom instruktions- och rådgivningsverksamhet har dessa befattningshavare

medverkat till en påtaglig höjning av undervisningsresultaten i resp.

ämnen. Genom att noga vaka över befintlig materiel och väl organisera

inköp av ny sådan har de härjämte åstadkommit betydande besparingar

av allmänna medel. Framställningen har tillstyrkts av vederbörande statens

folkskolinspektör.

Skolöverstyrelsen framhåller i utlåtande över framställningen, att enligt

gällande bestämmelser i detta syfte endast kan medgivas partiell tjänstledighet,

vilket medför avdrag vid beräkning av tjänstår för pension och även

kan försena uppflyttning i löneklass. Då överstyrelsen anser nämnda verk
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

samhet vara av stort värde, föreslår överstyrelsen ett tillägg till övningslärarstadgan

av innebörd att i övningslärartjänst, vari ingår minst 15 veckotimmars

egentlig undervisning, skall under förutsättning av överstyrelsens

medgivande kunna inräknas av kommunala medel helt bekostad tjänstgöring

som konsulent eller instruktör. Statens lönenämnd har ej något att erinra

mot överstyrelsens förevarande förslag.

Vissa andra skolmyndigheter har gjort framställningar i liknande syfte.

Departementschefen

Vid de obligatoriska skolorna fullgöres undervisningen i övningsämnen

i betydande omfattning av folk- och småskollärare och så torde även framdeles

komma att bli fallet. Om än dessa lärare därvid i allmänhet uppnår

goda resultat tack vare sin grundliga pedagogiska utbildning, torde ett visst

stöd från lärare med fackutbildning i dessa ämnen vara önskvärd. Skolöverstyrelsen

och övriga i ärendet hörda skolmyndigheter anser det vara

av värde för undervisningen, att övningslärare tjänstgör som konsulenter

och instruktörer i sina ämnen vid obligatoriska skolor. Enligt gällande bestämmelser

kan emellertid sådan tjänstgöring ej inräknas i övningslärartjänst,

vilket för kommunerna försvårar vidtagandet av sådana anordningar.

Jag anser i likhet med chefen för ecklesiastikdepartementet att möjlighet

nu bör öppnas att i övningslärar tjänst, vari ingår minst 15 veckotimmars

egentlig undervisning, inräkna visst antal veckotimmar för konsulentoch

instruktörsverksamhet vid det obligatoriska skolväsendet. Därest övningslärare

vid skola, som ej tillhör kommunens obligatoriska skolväsende,

anlitas för ifrågavarande verksamhet, bör den jämställas med fyllnadstjänstgöring

och således även i sådant fall ingå i övningslärartjänsten. Jag

förutsätter att statsverket genom den avsedda anordningen ej skall åsamkas

andra kostnader än som följer av den indirekta statsbidragsgivningen

vid den statliga pensioneringen. De veckotimmar, som avses för konsulentoch

instruktörsverksamheten, skall alltså ej vara bidragsgrundande enligt

kungörelsen den 19 december 1958 (nr 665) om statsbidrag till di ^kostnader

för det allmänna skolväsendet. De uppkommande pensionskostnaderna,

vilka blir av jämförelsevis ringa ekonomisk betydelse, avses skola beaktas

vid framtida omprövning av beloppet av den kommunandel, varmed det

allmänna driftbidraget till obligatoriska skolor skall minskas enligt vad därom

stadgas i förenämnda kungörelse.

Det ankommer på Kungl. Maj :t alt utfärda de bestämmelser som påkallas

för inräknande i övningslärartjänst av konsulent- och instruktörsverksamhet.

Då den nuvarande regleringen av övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden

som nämnts tillkommit efter principbeslut vid 1948

års riksdag samt den avsedda anordningen i varje fall t. v. kommer att

medföra vissa kostnader för statsverket, synes det mig att frågan härom,

innan slutlig ställning tages, bör för riksdagen anmälas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr löt år 1959

Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående under III i skilda hänseenden

anfört och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

A. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta

a) om årlig ersättning och avskedsersättning åt vissa

övertaliga postbiträden vid statens järnvägar,

b) om årlig ersättning åt f. djurskötaren vid Gudhems

remontdepå S. H. Billman m. in.,

c) om tjänstårsberäkning i pensionshänseende för vissa

fast anställda tandläkare inom folktandvården i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Norrköping, och

d) om reglering av vissa förutvarande rådhusrättsledamöter

från allmänna indragningsstaten tillkommande årliga

ersättningar,

B. medge att

a) f. d. justitierådet S. J. K. W. Lawski må räknat fr. o. in.

den 1 december 1956 åtnjuta den rätt till pensionsförmåner,

som skulle ha tillkommit honom, därest han kvarstått i

justitierådsämbetet t. o. in. den 30 september 1951,

b) f. d. överdirektören och souschefen vid statens vattenfallsverk

S. H. Ekefalk må åtnjuta den rätt till livränteförmåner,

som skulle ha tillkommit honom, därest han kvarstått

i tidigare innehavd tjänst som distriktsingenjör intill

den 1 juli 1958, och

c) ur kyrkofonden må till amiralitetspastorn G. A. Brandt

från den tidpunkt Kungl. Maj :t bestämmer utgå emeritilön

av 7 128 kronor för år jämte rörligt tillägg.

Med bifall till vad föredraganden sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Axel Lindholm

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

65

Bilaga A

Förslag

till

vissa ändringar i statens allmänna tjänstepensionsreglemente

I det såsom bilaga A till prop. 1958: 157 fogade förslaget till statens allmänna

tjänstepensionsreglemente göras de ändringar och tillägg, som framgå

av det följande.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde

1 mom. I detta reglemente stadgas angående egenpensions- och familjepensionsrätt

på grund av anställningen (tjänstepensionsrätt) samt avgångsskyldighet

i samband med pensionering för

a) innehavare av statlig lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens allmänna

avlöningsreglemente, avlöningsreglementet för övningslärare eller polislönereglementet

äger tillämpning,

b) arbetare i---- -— verk, samt

c) innehavare av sådan statlig eller icke-statlig'' anställning, som angives

i vid reglementet fogad bilaga1.

Vad i första stycket sägs om icke-statlig anställning avser fall, i vilka de

kostnader, som följa av reglementets tillämpning, enligt beslut av Kungl.

Maj :t och riksdagen skola efter viss plan fördelas mellan staten och en eller

flera icke-statliga huvudmän eller mellan sådana huvudmän inbördes, i den

mån de ej skola helt åvila staten eller viss icke-statlig huvudman. Därmed

avses också tills vidare fall, i vilka för huvudman enligt vad av bilagan

framgår gälla särskilda, i anslutning till reglementet meddelade bestämmelser

angående pensionsavgifter.

2 mom. I den utsträckning Kungl. Maj:t eller, vad angår anställning vid

riksdagens verk, riksdagen förordnar skola reglementets bestämmelser

ävensom särskilda bestämmelser, innefattande tillägg till eller undantag

från reglementet, gälla i fråga om innehavare av annan anställning hos staten

än som avses i 1 mom.

4 §.

Avgångsskyldighet på grund av uppnådd ålder

3 mom. Kungl. Maj:t fastställer------III: 65—66 år.

Beträffande särskilda —- --- andra åldersgränser.

Pensioneringsperiods nedre respektive övre gräns infaller, där ej annat

följer av särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, vid utgången

av den kalendermånad, varunder föreskriven levnadsålder uppnås.

Ersätter 17 § i 1958 Ars förslag.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

5 §•

Avgångsskyldighet på grund av sjukdom m. m.

Reglementet underkastad------straff, samt

d) därest, såvitt angår innehavare av ordinarie, medelst fullmakt eller

konstitutorial tillsatt tjänst eller därmed jämförlig icke-statlig tjänst, anstallmngshayaren

befinnes urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra

små tjänståligganden samt för honom högst fem år återstå till pensioneringsperiodens

nedre gräns.

Avgångsskyldighet skall----förenad anställning.

7 §.

Samordning av tjänstepensionsförmåner m. m.

1 mom. Tjänstepensionsrätt enligt---persons anställning.

Å ena sidan skola sasom tjänstar för bestämmande av pensionsförmån

enligt reglementet tillgodoräknas jämväl tjänstår, på vilka annan samtidigt

eller tidigare tillerkänd pensionsförmån är grundad, utan annan begränsning

än att för tidsperiod, varunder innehafts mer än en anställning, icke

ma tillgodoräknas flera tjänstår än som motsvarar tiden för samtidigt innehav

av anställningarna.

Å andra---Kungl. Maj :t förordnar.

2 mom. Beträffande den, som under viss tid inom område, för vilket statliga

pensionsbestämmelser eljest äga tillämpning, innehaft icke lönegradsplacerad

anställning med avlöning avvägd med hänsyn till att med anställningen

icke skall vara förenad statlig pensionsrätt, skall, där ej Kungl. Maj :t

annat bestämmer, vid reglementets tillämpning — oavsett vad som skulle

tolja av eljest gällande bestämmelser — iakttagas, att sagda anställningstid

eJ ™å tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 10 § men skall tagas i beräkning

vid bestämmande av det för hel pensionsförmån erforderliga antalet tjänstår

som om tillgodoräkning skett.

Pensionsunderlag

2 mom. Pensionsunderlaget ma icke överstiga en femtedel av sammanlagda

beloppet av följande pensionslöner, nämligen för var och en av de senaste

fem årsperioder, under vilka anställningshavaren må hava varit

underkastad statliga pensionsbestämmelser minst tre månader, en pensionslön

för månad, varvid för det fall, att olika pensionslöner gällt under en

och samma årsperiod, må beaktas den högsta, som varit för anställningshavaren

tillämplig minst tre månader under årsperioden. För uppnående av

sådan tremanaderstid för viss pensionslön må tillgodoräknas tid, varunder

gällt högre pensionslön.

Vid bestämmande av pension skall härvid sådan pensionslön, som varit

gällande inom en sammanhängande period av fem år närmast före avgången,

beaktas med det belopp, som vid avgången gäller för respektive

lönegrad eller pensionslöneklass.

Där fråga är om sjukpension, skall vidare vid tillämpning av detta moment

anställningshavaren anses hava under sådan tid, som infallit inom fem

år före avgången och tillika tidigare än fem år före pensioneringsperiodens

övre gräns, innehaft anställning med pensionslön för den lönegrad eller

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

57

pensionslöneklass, som för anställningshavaren gäller vid avgången, eller, om

denna sker senare än fem år före pensioneringsperiodens övre gräns, den

lönegrad eller pensionslöneklass, som må hava varit för anställningshavaren

gällande vid eller närmast före ingången av sistnämnda period av fem år.

3 mom. Ortsgrnpperad pensionslön skall vid pensionsunderlagets bestämmande

beaktas med beloppet för ortsgrupp 3, i förekommande fall förhöjt

med hänsyn till ortsgrupperingen av orter, på vilka anställningshavaren

varit stationerad under de senaste femton årsperioder, under vilka han må

hava varit underkastad statliga pensionsbestämmelser minst tre månader.

Förhöjning skall ske med en femtondel av skillnaden mellan beloppen för

ortsgrupperna 3 och 5 för varje årsperiod, under vilken anställningshavaren

varit minst tre månader stationerad på ort tillhörande ortsgrupp 5, och med

en femtondel av skillnaden mellan beloppen för ortsgrupperna 3 och 4 för

varje annan årsperiod, under vilken anställningshavaren varit minst tre månader

stationerad på ort tillhörande högre ortsgrupp än ortsgrupp 3. Vid

tillämpning härav skall beaktas den vid avgången gällande ortsgrupperingen.

10 §.

Tjänstårsberäkning

1 mom. Anställningshavare äger, i den mån ej annat framgår av 2 mom.

här nedan, såsom tjänstår tillgodoräkna följande tid, i den mån den infallit

före övre gränsen av den för honom gällande pensioneringsperioden eller

den tidigare tidpunkt, vid vilken anställningshavaren upphört att vara underkastad

reglementet, nämligen

a) tid, varunder---detta reglemente,

b) tid, som han ägt tillgodoräkna såsom tjänstår enligt de statliga pensionsbestämmelser,

som må hava varit för honom senast gällande innan han

blev underkastad detta reglemente, beträffande egenpension, egenlivränta,

familjepension och familjelivränta var för sig i den omfattning, som följer

av nämnda bestämmelser eller av i anslutning till dem meddelade beslut,

samt

c) i fråga om tid, varunder han efter fyllda 18 år utan pensionsrätt innehaft

sådan anställning, som pensionsmyndigheten finner hava varit av

det slag, som åsyftas i reglementet, och hava avsett minst halvtidstjänstgöring,

dels två tredjedelar av tid före reglementets ikraftträdande, dels ock

tid efter ikraftträdandet med undantag för 21 månader, i förekommande

fall minskade med tid som tillgodoräknas till två tredjedelar, allt i den mån

tiden icke tillgodoräknas enligt b).

2 mom. Vid beräkning av tjänstår skall gälla,

a) att tid, under vilken anställningshavaren icke varit berättigad åtnjuta

någon kontant avlöning, icke må vid tillämpning av 1 mom. a) och c) beaktas,

b) att vidare tid, under vilken anställningen avsett avkortad tjänstgöring

eller varunder anställningshavaren åtnjutit partiell ledighet med mot

tjänstgöringens omfattning svarande avlöning, dels icke må vid tillämpning

av 1 mom. a) och c) beaktas, i den mån denna tid, i förekommande fall

jämte tid, varunder fullgjorts tjänstgöring med arbetstid av större omfattning,

överskjuter det antal tjänstår, som enligt 12 § 1 mom. eller med stöd

därav meddelat förordnande minst erfordras för hel pensionsförmån, dels

i övrigt icke må vid tillämpning av 1 mom. a)—c) beaktas till större del än

som svarar mot förhållandet mellan den avlöning, som åtnjutits, och hel avlöning,

samt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr i 51 år 1959

c) att beträffande den som innehaft anställning av sådant slag, som avses

i 1 § 1 mom. andra stycket, skola iakttagas de särskilda föreskrifter, som

innefattas i eller meddelats i anslutning till sådan plan eller sådana avgiftsbestämmelser,

som i nämnda författningsrum avses.

Med tid för fullgjord tjänstgöring skall härvid likställas tid, varunder

anställningshavaren åtnjutit ledighet från av honom innehavd anställningför

att fullgöra offentligt uppdrag, tjänstgöring i statlig anställning, tjänstgöring

i icke-statlig anställning där denna varit förenad med statlig pensionsrätt

eller anställningshavaren jämlikt särskilt meddelad föreskrift

varit pliktig att åtaga sig tjänstgöringen, eller sådan tjänstgöring, som ålegat

honom jämlikt allmän lag eller förordning.

Kungl. Maj :t äger, där så finnes påkallat med hänsyn till förhållandena

inom visst förvaltningsområde eller skäl därtill eljest anses föreligga, meddela

från föreskrifterna i detta moment avvikande bestämmelser eller medgiva

undantag från vad i första stycket här ovan sägs.

3 mom. Anställningshavare, vilken avgår med sjukpension, äger därvid

såsom tjänstår tillgodoräkna, förutom tid i övrigt som tillgodoräknas enligt

denna paragraf, tiden från avgången intill pensioneringsperiodens övre

gräns. Härvid skola bestämmelserna i 2 mom. bär ovan tillämpas med beaktande

av tjänstgöringsförhållandena närmast före sjukpensioneringen,

dock med bortseende från sådana ändringar i tjänstgöringsförhållandena,

som av pensionsmyndigheten bedömas vara av tillfällig art.

11 §•

Förutsättningar för egenpensionsförmåner

1 mom. Reglementet underkastad anställningshavare äger rätt att komma

i åtnjutande av ålderspension, därest han tidigast vid pensioneringsperiodens

nedre gräns avgår från anställningen och sådant fall ej föreligger

som avses i 5 §, av sjukpension, därest han entledigas i fall som avses i 5 §,

samt av egenlivränta, därest han i annat fall avgår från anställningen och

därvid kan tillgodoräkna minst tre tjänstår eller under minst tre år varit

underkastad statliga pensionsbestämmelser samt icke övergår till eller kvarstår

i annan med statlig pensionsrätt förenad anställning.

Anställningshavare må---nedre gräns.

Där för ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman

förordnandet utlöper och av annan anledning än att tjänstemannen därom

uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande, eller där innehavare

av förtroendesyssla entledigas med stöd av § 35 regeringsformen, äger

tjänstemannen, oavsett vad som må följa av föregående stycke, erhålla förtidspension

i stället för egenlivränta.

2 mom. Ålders- eller sjukpension---tidigare tidpunkt.

Egenlivränta samt förtidspension, som enligt vad nu sagts skulle börja utgå

vid viss framtida tidpunkt, må i förekommande fall jämväl utgå under

sådan tid dessförinnan, då den till förmånen berättigade uppbär invalidpension

enligt lagen om folkpensionering.

Egenpensionsförmån utgår----rätten upphört.

12

Egenpensionsförmåners storlek

2 mom. För anställninghavare, som tidigare avgått med sjukpension enligt

detta reglemente eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vil
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

ken nämnda pension indragits i samband med att han på grund av ny anställning

blivit underkastad reglementet, skall egenpension icke avkortas

i större utsträckning än som beräknas hava blivit fallet, därest avgången

med sjukpension icke ägt rum. Motsvarande skall gälla, där ordinarie tjänsteman

utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst ävensom där

under innehav av ordinarie tjänst genomförts ändring av beskaffenhet

att inverka på pensionens avkortningsgrad.

För ordinarie-----tredje stycket.

1 mom. Familjepensionsförmåns belopp-----egenpensionsförmånens

belopp.

Överensstämmer det antal tjänstår, som anställningshavaren jämlikt 10 §

1 mom. b) ägt tillgodoräkna för familjepensionsförmånen, icke med det antal

tjänstår, som enligt samma stadgande tillgodoräknats för i första stycket

avsedd egenpensionsförmån, skall familjepensionsförmånen avvägas med

hänsyn till egenpensionsförmånen beräknad, i vad på nämnda stadgande

beror, på grundval av förstnämnda antal tjänstår.

3 mom. Har någon för viss tid erhållit pensionsförmån enligt reglementet

med för högt belopp på grund av att vid avvägning av förmånen enligt 6 §

icke beaktats eller icke kunnat beaktas där avsedd förmån på grund av socialförsäkring

m. in., vilken belöper på samma tid, skall det för mycket utbetalade

beloppet anses utgöra förskott å socialförsäkringsförmånen.

I den mån så erfordras för slutlig reglering av de sammanlagda förmånerna

må i fall, som avses i föregående stycke, innehållas skäligt belopp av

pensionsförmån enligt reglementet, som därefter förfaller.

Såsom tillägg till eller undantag från reglementets huvudbestämmelser

skola, i den mån detta angives i den vid reglementet fogade bilagan, gälla de

särskilda bestämmelser, som här nedan upptagas med angivande av de paragrafer,

till vilka bestämmelserna närmast hänföra sig.

Till 1 § in. m.

1 e. Anställning under visst verksamhetsår (kalenderhalvår) å sådan ordinarie

eller extra ordinarie tjänst, vid vilken lönen utgår såsom läsårsdaglön eller för

undervisningstimme, skall vid reglementets tillämpning anses hava avsett hela

året (kalenderhalvåret), i förekommande fall dock högst så stor del därav som

motsvarar förhållandet mellan å ena sidan det antal dagar anställningen varat

eller antalet därå belöpande undervisningstimmar samt å andra sidan det till

tjänsten hörande antalet anställningsdagar respektive undervisningstimmar.

1 f. Där anställning såsom extra lärare eller läraraspirant, vid vilken lönen utgår

såsom läsårsdaglön, under visst kalenderhalvår avser eller enligt beslut av

Kungl. Maj:t skall anses avse hela den därunder infallande terminen, skola återstående

delar av halvåret vid reglementets tillämpning behandlas som om anstiillningshavaren

därunder innehade samma anställning som under terminen.

14 §.

Familjepensionsförmåners storlek och fördelning

16

17 §.

(motsvarar 18 § i 1958 års förslag)

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Till 3 §.

3 a. Sådan ordinarie eller extra ordinarie tjänst, vid vilken tjänstgöringsskyldighetens

omfattning skall bestämmas för läsår eller annan motsvarande tidsperiod

och för vilken månadslönen med hänsyn därtill i förekommande fall skall

motsvara löneklassbeloppet med viss minskning eller vid vilken månadslönen eljest

skall motsvara viss procentuell del av löneklassbeloppet, skall vid reglementets

tillämpning icke anses avse avkortad tjänstgöring.

3 b. Såsom förutsättning för att anställningshavare skall vara underkastad reglementet

gäller utöver vad i 3 § sägs, dels att huvudmannen anmält anställningshavaren

hos statens pensionsanstalt för erhållande av pensionsrätt, dels att anställningen,

där avlöningen vid densamma icke utgår enligt statlig eller kommunal

lönegrad, avser heltidstjänstgöring, dels att å anställningshavaren äger tilllämpning

antingen statliga avlöningsbestämmelser eller tjänstereglemente, som

antagits av huvudmannen och i enlighet med vad därom särskilt stadgats registrerats

hos statens pensionsanstalt, dels ock att pensionsanstalten icke, på grund

av att huvudmannen åsidosätter honom åvilande skyldighet att bidraga till pensioneringskostnaderna,

bestämmelse i registrerat tjänstereglemente eller vad som

eljest åvilar honom enligt detta reglemente och i anslutning därtill utfärdade föreskrifter,

förklarat anställningshavaren icke skola vara underkastad reglementet.

3 c. Såsom särskild förutsättning för i punkt 3 b avsedd registrering skall gälla,

att Kungl. Maj:t lämnat medgivande därtill och att vederbörande kommun (kommuner)

ställt av statens pensionsanstalt godkänd garanti med avseende å huvudmannens

bidrag till pensioneringen.

3 d. Om för anställningshavare gällande bestämmelser i fråga om anställningens

fasthet befinnas jämförbara med vad i sådant hänseende gäller beträffande ordinarie

eller extra ordinarie anställningshavare, som är underkastad något av Kungl.

Maj :t utfärdat avlöningsreglemente, må han enligt statens pensionsanstalts avgörande

med avseende å i 3 § 1 mom. stadgade förutsättningar och eljest vid tilllämpning

av detta reglemente likställas med ordinarie, medelst fullmakt eller

konstitutorial tillsatt tjänsteman respektive med extra ordinarie tjänsteman.

3 e. Anställningshavare må bliva underkastad reglementet före i 3 § 1 mom.

första stycket angiven levnadsålder, dock tidigast från fyllda 18 år.

Till 4 §.

4 b. Vad i reglementet sägs om pensioneringsperiod eller gräns för sådan period

skall i stället avse den levnadsålder, som av Kungl. Maj :t bestämts såsom

pensionsålder.

Ordinarie beställningshavare--— därom stadgar.

4 d. Pensioneringsperioden skall omfatta två år.

Till 5 §.

Till 7 §.

Till 9 §.

9 a. Pensionsunderlaget utgöres av en tiondel av den största summa pensionslöner

för månad, som vid tillämpning i övrigt av i 9 § 2 mom. första stycket

angivet förfarande kan beräknas genom sammanläggning av pensionslönerna un
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

der tio verksamhetsår. Understiger antalet här avsedda verksamhetsår tio, skall

pensionsunderlaget utgöras av summan av de ifrågakommande pensionslönerna,

delad med antalet, dock med minst fem.

Vid bestämmande av pension skall härvid sådan pensionslön, som varit gällande

inom en period av femton år närmast före avgången, beaktas med det belopp,

som vid avgången gäller för vederbörande lönegrad. Om anställningshavaren

under längre tid än femton år närmast före avgången utan längre avbrott än

om tillhopa fem år innehaft anställning, på grund av vilken han varit underkastad

statliga pensionsbestämmelser, skall vad nu sagts iakttagas med avseende å

varje pensionslön under denna tid.

Där fråga är om sjukpension, må pensionsunderlaget vidare icke bestämmas

till lägre belopp än som skulle hava beräknats, därest anställningen innehafts ytterligare

så lång tid, som från avgången återstår till pensioneringsperiodens övre

gräns och under denna tid tillämpats pensionslön motsvarande medeltalet av enligt

föregående stycke beräknade pensionslöner för de tre verksamhetsår, som

infallit närmast före det, varunder avgången sker.

9 b. Har anställningshavare, som under minst tio år i oavbruten följd innehaft

anställning, å vilken denna punkt äger tillämpning, fått sin löneställning sänkt

på grund av ändring i tjänstgöringsförhållandena, och har detta skett av annan

anledning än att han därom uttryckt önskan eller eljest utan något hans förvållande,

må pensionsunderlaget, såvitt beror på pensionslön för anställningstid efter

tioårsperioden, beräknas på grundval av månadslönen i den löneklass, efter

vilken den för honom närmast före sänkningen gällande pensionslönen bestämts,

dock icke på grundval av månadslönen i högre löneklass än den lägsta, som under

nämnda period varit gällande för honom.

9 c. Vid bestämmande av pensionsförmån skola i fråga om pensionsunderlagets

beräknande gälla särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Till 10 §.

10 c. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 10 § 1 mom. a) med avseende å tid för innehav

av ordinarie eller extra ordinarie tjänst, som avses i punkt 3 a, skall iakttagas
att

tiden medräknas till så stor del som svarar mot förhållandet mellan den

lön, vartill tjänstgöringen berättigar, och löneklassbeloppet samt

att, där samtidigt annan likartad tjänstgöring regelbundet under visst antal

veckotimmar fullgjorts vid i detta reglemente avsedd läroanstalt, tiden medräknas

till så stor del som enligt vad ovan sagts skulle hava skett, om för lönens bestämmande

hänsyn tagits jämväl till berörda tjänstgöring.

10 d. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 10 § 1 mom. a) med avseende å verksamhetsår,

varunder innehafts extra ordinarie tjänst vid vilken lönen utgått som läsårsdaglön,

skall den tid, som enligt punkt 1 e är att anse såsom anställningstid,

medräknas till så stor del som motsvarar förhållandet mellan summan av för anställningshavaren

beräkneliga läsårsdaglöner samt löneplanslönen för berörda anställningstid.

Vad i föregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning vid tjänstårsberäkning

med avseende å verksamhetsår eller kalenderhalvår, varunder innehafts

sådan ordinarie eller extra ordinarie tjänst, vid vilken lönen utgått för undervisningstimme.

Till 11 §.

11 a. Beträffande sådan innehavare av rektorstjänst eller annan ordinarie, medelst

förordnande för viss tid tillsatt tjänst, som tillika innehar lärartjänst, skall

gälla följande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Under tid---äga tillämpning.

Under tid efter nedre gränsen av den för lärartjänsten bestämda pensioneringsperioden

må, oavsett vad som eljest må gälla i fråga om tjänsteförening, förordnandetjänsten

kunna innehavas även om avgång från lärartjänsten ägt rum.

11 d. Anställningshavare, för vilken tjänståren, beräknade utan iakttagande av

bestämmelserna i 10 § 2 mom., motsvara minst 4/5 av det för hel pensionsförmån

föreskrivna lägsta antalet tjänstår, må förklaras berättigad att komma i åtnjutande

av förtidspension utan hinder av vad i 11 § 1 mom. andra stycket stadgas i

fråga om erforderligt antal tjänstår.

18 §.

(motsvarar 19 § i 1958 års förslag)

Den, som är underkastad detta reglemente, är skyldig att underkasta sig

ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet förmäles.

Reglementet träder med de ändringar och tillägg, som framgå av det föregående,

i kraft den 1 juli 1959, då vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad

författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser

upphör att gälla, såvitt angår anställningshavare, å vilken reglementet må

vinna tillämpning. Utan att särskilt beslut härom fattats av Kungl. Maj :t

må reglementet icke vinna tillämpning å den som på grund av att han därom

uttryckt önskan icke blivit underkastad statens löneförordning eller däremot

svarande kommunala lönebestämmelser.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

63

Bilaga

Bilaga

till

statens allmänna tjänstepensionsreglemente

I nedanstående sammanställning angivas

dels i 1 § 1 mom. c) statens allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda

anställningshavare, i sammanställningen betecknade med * eller, där i fråga

om anställningen skola för huvudman gälla särskilda, i anslutning till reglementet

meddelade bestämmelser angående pensionsavgifter, med **,

dels ock de särskilda, i 17 § reglementet upptagna bestämmelser, som skola

gälla vid reglementets tillämpning beträffande nyssnämnda eller i 1 § 1

mom. a) eller b) avsedda anställningshavare.

Förvaltningsområde, anställningshavare Tillämpliga sär
skilda

bestämmelser

i 17 § reglementet
1.

Hovstaterna

** Anställningshavare i den utsträckning Kungl. Maj:t med stöd

av riksdagens beslut förordnar .......................... 3b, 3d

II. Domstolarna

Justitieråd eller regeringsråd .............................. la, 4a, 5a

Annan ordinarie innehavare av domarämbete .............. 4a, 5a

III. Utrikesförvaltningen

Ordinarie tjänsteman i disponibilitet ...................... Ib

IV. Försvarsväsendet

Militär eller civilmilitär beställningshavare på aktiv stat .... 4b, 7a, 11c

* Innehavare av beställning å reservstat med beteckningen Rs 4b, 7a, 10a, 11c

Ordinarie beställningshavare i disponibilitet ................ Ib, 4b, 7a, 11c

** Anställningshavare hos Centralförbundet för befälsutbildning

eller Skytteförbundens överstyrelse ...................... 3b, 3d

V. Socialvården

** Anställningshavare vid erkänd vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

föreståndare för och husmoder vid av kommun,

allmännyttig sammanslutning eller stiftelse driven vårdinrättning

av följande slag, nämligen statsunderstött barnhem,

statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

statsunderstött arbetshem, som avses i lagen om

socialhjälp, samt ålderdomshem, lärarinna vid statsunderstött

barnhem (mödrahem) för sådan särskild utbildning i

barnavård eller husligt arbete, som står under tillsyn av

överstyrelsen för yrkesutbildning, ävensom inom statsunderstödd

social hemhjälpsverksamhet anställd hemvårdarinna 3b, 3d

\Vl. Bank- och fondinspeklionen. Sparbanksinspektionen

Bankinspektör, sparbanksinspektör ........................ lc, ld

Annan anställningshavare.................................. lc

VII. Undervisningsväsendet, forskningsinstitutioner m. m.

a) Anställningshavare vid konsthögskolan .................... 10b, 11b

b) Anställningshavare vid musikhögskolan .................... 3a, 10b, 10c, 11b

c) Anställningshavare vid konstfackskolan .................... lf, 3a, 10b, 10c,

11a, 11b

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Förvaltningsområde, anställningshavare Tillämpliga sär
skilda

bestämmelser

i 17 § reglementet
d)

Anställningshavare vid försvarets läroverk, lärarhögskolorna,

statens försöksskola i Linköping, folkskoleseminarierna, statens

skolköksseminarinm, slöjdlärarseminariet, de allmänna

läroverken, skolorna för blinda, skolorna för döva, de högre

tekniska läroverken, sjöbefälsskolorna:

anställningshavare, å vilken avlöningsreglementet för öv
-

ningslärare äger tillämpning ........................ 3a, 10c

annan anställningshavare.............................. lf, 11a

e) Anställningshavare vid statens skolor tillhörande baraa- och

ungdomsvården ........................................ lf

f) Icke-statlig lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken sta
-

tens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning eller

beträffande vilken bestämmelserna i sagda reglemente jämlikt

av Kungl. Maj:t meddelade särskilda föreskrifter skola

i tillämpliga delar gälla:

anställningshavare vid Stockholms högskola............

** skoldirektör och biträdande skoldirektör................ 11a

* rektor vid högre kommunal skola och lärare i läroämnen

vid sådan skola eller vid realskollinje, som är inbyggd

i folkskola.......................................... lf, 11a

** rektor och lärare i läroämnen vid privatläroverk eller vid

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.............. lf, 11a

** rektor vid seminariet för huslig utbildning i Umeå eller

vid Göteborgs skolköksseminarium .................. —-

* anställningshavare vid särskolor och epileptikerskolor .. lf

g) ** Skoldirektör eller biträdande skoldirektör, vilken innehar ordinarie,

medelst förordnande för viss tid tillsatt anställning

med lön enligt kommunala avlöningsbestämmelser........ 3b, 11a

h) Lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken avlöningsreglementet

för folkskolan äger tillämpning eller för vilken bestämmelserna

i sagda reglemente jämlikt av Kungl. Maj:t

meddelade särskilda föreskrifter skola i tillämpliga delar

gälla:

** lärare i läroämnen, dock ej folkskollärare, på försöksskolans

högstadium samt skolkantor.................... tf

* annan anställningshavare.............................. tf, 11a

i) ** Icke-statlig lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken av
löningsreglementet

för övningslärare äger tillämpning eller

för vilken sagda reglemente gäller jämlikt av Kungl. Maj:t

meddelade särskilda föreskrifter,

vid folkhögskola eller fortsättningsskola................ le, lOd

vid annan läroanstalt.................................. 3a, 10c

j) ** Lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken avlöningsregle
mentet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksuudervisningsanstalter

m. m. äger tillämpning............ le, 3a, 10c, lOd

k) ** Anställningshavare, vars löneställning följer av bestämmelser

som meddelats av Kungl. Maj:t eller fastställts i anslutning

till lönegrad som enligt dylika bestämmelser skall utgöra

utgångspunkt vid beräkning av underlag för statsbidrag till

avlöning,

vid institut för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning (annan än timlärare) .................. —

vid handelsgymnasium (annan än timlärare)............ tf

vid handelshögskolan i Göteborg, bergsskolan i Filipstad,

textilinstitutet i Borås, Lennings textiltekniska institut

i Norrköping eller statsunderstödd yrkesskola för jordbruket

.............................................. 3b, 3d

vid central verkstadsskola:

rektor och fast anställd lärare ...................... 3b, 3d

1) ** Lärare vid kommunalt gymnasium, som med stöd av Kungl.

Maj:ts medgivande är förenat med allmänt läroverk, samt

ovan ej avsedd lärare vid fortsättningsskola eller försöksskola

.................................................. tf, 3b, 3d

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

65

Förvaltningsområde, anställningshavare

m) ** Lärare vid statsunderstödd institution av följande slag, näm
ligen

handarbetsseminarium, skola för svensk undervisning

åt svenska barn i utlandet, förskola för döva barn eller arbetshem

för psykiskt efterblivna ävensom ovan ej avsedd

lärare vid statsunderstödd yrkesskola ....................

n) ** Anställningshavare vid Konung Gustaf V:s forskningsinstitut,

Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik, Oceanografiska institutet i Göteborg, statens hantverksinstituts

icke statliga del, lexikonredaktionen hos Samfundet

för svenskt biografiskt lexikons utgivande eller Centralförbundet

för nykterhetsundervisning ................

o) ** överläkare, rektor, förste psykolog och terapeut vid Ericastif
telsens

läkepedagogiska institut i Stockholm, med bidrag av

statsmedel avlönad anställningshavare inom landsantikvarieorganisationen,

bibliotekarie vid huvudbiblioteket i Tornedalen

samt till administrationspersonal hänförlig anställningshavare

vid Svenska institutet för kulturellt utbyte med

utlandet................................................

VIII. Kyrkoväsendet

a) * Lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken prästlöneregle
mentet

äger tillämpning ................................

b) ** Lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken avlöningsregle
mentet

för kyrkomusiker äger tillämpning (annan än skolkantor).

................................................

c) ** Direktor och sekreterare hos Svenska kyrkans diakonistyrelse,

föreståndaren för Svenska kyrkans lekmannaskola i Sigtuna,

direktor, sekreterare och missionär hos Svenska kyrkans

missionsstyrelse, sjömanspräst och sekreterare hos Svenska

kyrkans sjömans vårdsstyrelse, föreståndare för och biträdande

pastor vid sådan diakonianstalt inom svenska kyrkans

diakoniverksamhet, för vilken gälla av Kungl. Maj:t

fastställda stadgar, föreståndare för Stockholms stadsmission

samt predikant vid S:t Johanneskyrkan i Göteborg ......

IX. Jordbruk och skogsbruk m. m.

a) * Lönegradsplacerad anställningshavare hos hushållningssällskap

eller skogsvårdsstyrelse, å vilken statens allmänna avlöningsreglemente

äger tillämpning..............................

b) ** Annan anställningshavare hos hushållningssällskap i verksam
het

till främjande av jordbruk med binäringar ävensom fiske

och hemslöjd............................................

c) ** Anställningshavare vid skogs- och lantbruksakademien, å vil
ken

statens allmänna avlöningsreglemente icke äger tilllämpning,

anställningshavare vid hushållningssällskapens förbund,

lokal frökontrollanstalt, för vilken gälla av statlig

myndighet fastställda stadgar, statsunderstödd lokal lantbrukskemisk

kontrollstation, Sveriges utsädesförening, Svenska

jägareförbundet, Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter

och ägg, Sveriges fjäderfäavelsförening ävensom

förädlings- eller försöksledare vid statsunderstödd praktiskt

vetenskaplig verksamhet å Weibullsholm................

d) Skogsarbetare vid domänverkets skogsförvaltning ..........

e) ** Besiktnings veterinär med heltidstjänstgöring vid kontroll
slakteri

................................................

X. Sjö/artsväsendet

** Fast anställd befattningshavare vid sjömanshus ............

XI. Försäkringsinspektionen

Generaldirektör............................................

5 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 151

Tillämpliga särskilda

bestämmelser

i 17 § reglementet
3b,

3d

3b, 3d

3b, 3d

4d

3a, 10c

3b, 3d

3b, 3d

3b, 3d

9c

3d

3b, 3d

ld

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Förvaltningsområde, anställningsbavare

XII. Hälso- och sjukvården

a) ** Av Kungl. Maj :t utnämnd överläkare vid lasarett, sanatorium

eller epidemisjukhus, drivet av landstingskommun eller av

stad, som ej tillhör dylik kommun, eller vid kustsanatorium

eller vanlöreanstalt, av Kungl. Maj:t utnämnd lasarettstandläkare

eller läkare vid sjukstuga, av medicinalstyrelsen

förordnad läkare vid fristående centraldispensär samt med

bidrag av statsmedel avlönad extra provinsialläkare ......

b) ** Överläkare vid sanatorium tillhörigt Konung Oscar II:s jubi
leumsfond

eller vid kuranstalt, ansluten till pensionsstyrelsen,

förste underläkare tillika biträdande överläkare vid

dylik kuranstalt, biträdande överläkare och förste underläkare

vid vanföreanstalten i Stockholm (Norrbackainstitutet),

biträdande överläkare och underläkare vid vanföreanstalterna

i Hälsingborg och Härnösand, överläkare vid

Eugeniahemmet samt vid den statsunderstödda folktandvården

på annat sätt än genom utnämning av Kungl.

Maj:t fast anställd tandläkare............................

c) ** Barnmorska och sjuksköterska anställd för sjuk- eller hälso
vård

(förlossningsvård) inom statsunderstödd eller eljest av

kommun eller av allmännyttig sammanslutning eller stiftelse,

med särskilt tillstånd där sådant förekommer, driven verksamhet,

husmoder (föreståndarinna) vid sluten inrättning

för sådan vårdverksamhet, sjukgymnast anställd för nyss

nämnd vård inom kommunalt driven verksamhet, föreståndare

för statsunderstödd anstalt för vård av psykiskt efterblivna

eller av epileptiker, sjuksköterska med anställning

hos svensk utlandsförsamling, tandsköterska och tandtekniker

i statsunderstödd folktandvård, föreståndare och instruktionssköterska

(lärare) vid godkänd sjuksköterskeskola

samt föreståndarinna för godkänd byrå för arbetsförmedling

för sjuksköterskor ......................................

d) ** Till läkarpersonal ej hänförlig eller eljest ovan ej angiven an
ställningshavare

vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Konung

Oscar II:s jubileumsfond tillhörigt sanatorium, till

pensionsstyrelsen ansluten kuranstalt, statsunderstött kustsanatorium,

statsunderstödd vanföreanstalt, Eugeniahemmet

eller Svenska röda korsets med bidrag från pensionsstyrelsen

drivna hem för barn med gomdefekter ..............

XIII. Polisväsendet m. m.

a) Anställningshavare vid Norrbottens statliga poliskår, å vilken

polislönereglementet äger tillämpning ....................

b) ** Lönegradsplacerad polisman, å vilken polislönereglementet

äger tillämpning, med anställning hos polisdistrikt, bestående

helt eller delvis av annan kommun än stad eller köping

c) ** Anställningshavare hos Sveriges civilförsvarsförbund........

XIV. De kungl. teatrarna

** Personal med heltidsanställning:

Teaterchef ..............................................

Solist (operasångare), skådespelare och regissör............

Dansör.................................................

Annan anställningshavare................................

XV. De statsunderstödda stadsteatrarna i Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Norrköping-Linköping och Uppsala samt Göteborgs lyriska teater

** Solist, skådespelare och regissör............................

** Dansör...................................................

** Annan anställningshavare..................................

XVI. De statsunderstödda symfoniorkestrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Norrköping och Gävle

** Kapellmästare och annan musiker..........................

Tillämpliga särskilda

bestämmelser

i 17 § reglementet
-

3d

3b, 3d

3b, 3d

3b, 3d

4c, 11c

3b

3b, 3d

3d, 9a, Hd

3d, 3e, 9b, Hd

3d, 9b, Hd

3b, 3c, 3d, 9a, Hd

3b, 3c, 3d, 3e, 9b,

Hd

3b, 3c, 3d, 9b, Hd

3b, 3c, 3d, 9b

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 195!)

67

Bilaga B

Förslag

till

kungörelse om avgifter m. in. beträffande vissa i statens allmänna

tjänstepensionsreglemente avsedda icke-statliga anställningar

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Bestämmelserna i denna kungörelse skola gälla i fråga om sådan i statens

allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) avsedd icke-statlig anställning,

beträffande vilken enligt vad i bilaga till reglementet angives avgift skall

erläggas av huvudmannen.

2 §.

1 mom. Huvudman har att beträffande i kungörelsen avsedd anställning

erlägga fortlöpande avgift för tid, varunder den som innehar eller med vikariatslöneförordnande

uppehåller anställningen, är underkastad SPR. Avgift

skall dock ej erläggas för tid som skall, såvitt på denna anställning beror,

avdragas vid beräkning av tjänstår eller för tid, under vilken anställningshavaren

varit tjänstledig för offentligt uppdrag eller militärtjänstgöring

eller för att innehava eller uppehålla statlig anställning eller sådan annan

anställning, som avses i SPR men beträffande vilken kungörelsens bestämmelser

ej äro tillämpliga. Beträffande den, som med frånträdande av

utövningen av i kungörelsen avsedd anställning innehar eller med vikariatslöneförordnande

uppehåller annan i kungörelsen avsedd anställning, skall

avgiftsskyldighet föreligga endast i den mån detta följer av de beträffande

sistnämnda anställning^gällande bestämmelserna.

Vid tillämpning härav skall med vikariatslöneförordnande likställas därmed

jämförligt förordnande inom icke-statlig verksamhet, i den mån detta

följer av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

2 mom. Den fortlöpande avgiften skall tills vidare, i den mån ej annat särskilt

stadgas, för månad räknat utgöra 7 1/2 procent av anställningshavarens

pensionslön, dock med iakttagande

att ortsgrupperad pensionslön härvid skall beaktas med lägst beloppet för

ortsgrupp 3,

att pensionslönen beträffande den som innehar anställning med avkortad

tjänstgöring skall beaktas med ett i förhallande till avkortningen nedsatt

belopp och att vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å anställningstid, som avses i punkt 10 c av de i 17 § SPR meddelade

särskilda bestämmelserna,

samt att avgiften för skolkantor skall minskas med det avgiftsbelopp,

som enligt angivna grunder beräknas med hänsyn till pensionslönen för den

enligt avlöningsregleincntet för folkskolan gällande lönegraden.

3 mom. Där ej Kungl. Maj :t annat förordnar, skall fortlöpande avgift inbetalas

till statens pensionsanstalt på den tid och i den ordning anstalten

bestämmer.

3 §•

/ mom. Vid tjänstårsberäkning enligt SPR skola tills vidare gälla nedan i

2—4 mom. meddelade särskilda bestämmelser, dock med iakttagande, dels

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

att tjänst som skolkantor skall likställas med anställning av annat slag än

1 kungörelsen avses, dels att vad enligt 4 mom. gäller beträffande anställning,

som avses i kungörelsen, icke skall tillämpas i fråga om medelst förordnande

för viss tid tillsatt tjänst eller sådan anställning, beträffande vilken

punkt 9 a av de i 17 § SPR meddelade bestämmelserna äger tillämpning,

dels ock att enligt SPA-reglementet eller enligt 4 mom. här nedan

ifrågakommande nedräkning av tjänstår icke skall tillämpas för den som

vid avgången innehar sådan i SPR avsedd anställning, å vilken kungörelsen

icke äger tillämpning, såvitt angår tid, för vilken tjänstårsberäkning sker

på grund av dylik anställning.

2 mom. Med tjänstår enligt 10 § 1 mom. b) SPR avses, såvitt angår anställningshavare,

som varit underkastad SPA-reglementet, tjänstår till det

antal som anställningshavaren äger tillgodoräkna för pension efter den

pensionsklass, som för honom varit senast tillämplig.

I den mån huvudman kunnat mot erläggande av engångsavgift enligt

SPA-reglementet bereda anställningshavaren ytterligare tjänstår för pension

enligt nämnda pensionsklass, skall likväl så kunna ske utan hinder

av att anställningshavaren är underkastad SPR. Vid beräkning av avgift enligt

SPA-reglementet skall härvid basbelopp enligt för äldre pensioner gällande

grunder anses motsvara grundbelopp jämte rörligt tillägg.

Engångsavgifter, om vilka i 3 och 4 mom. förmäles, må ej erläggas med

mindre för anställningshavaren enligt SPA-reglementet för tid efter 1949

års utgång ifrågakommande engångsavgift blivit helt erlagd.

3 mom. Sådan i 10 § 1 mom. c) SPR omförmäld tid, varunder anställningshavare

innehaft i kungörelsen avsedd anställning, må, där ej annat följer av

2 mom. tredje stycket, tillgodoräknas i den mån huvudmannen erlägger mot

tiden svarande engångsavgift enligt 5 mom. här nedan. Detta må ske, om

och i den utsträckning så erfordras för uppnående av för hel pensionsförmån

föreskrivet lägsta antal tjänstår, dock med iakttagande, i fråga om

anställning som ej är jämförlig med ordinarie eller extra ordinarie tjänst, av

i nämnda författningsrum stadgad begränsning samt, i fråga om anställning

som avsett avkortad tjänstgöring, att tillgodoräkning ej må ske med

avseende å före den 1 juli 1959 förfluten tid. Beträffande tid före 1950 års

ingång skall, såframt engångsavgift, varom här är fråga, erlägges till minst

sådan del som kan hänföras till senare tid, vad i 13 och 17 punkterna övergångsbestämmelserna

till SPA-reglementet sägs äga motsvarande tillämpning.

i mom. Blir för anställningshavare på grund av anställning, som avses i

kungörelsen, i samband med ikraftträdandet av SPR eller därefter tillämplig

högre lönegrad eller pensionslöneklass än den som för honom närmast

dessförinnan varit tillämplig på grund av sådan anställning, och blir i följd

härav det enligt SPR med övergångsbestämmelser beräknade pensionsunderlaget

(A-underlnaet) högre än motsvarande utan beaktande av höjningen

beräknade pensionsunderlag (B-underlnaet). skola för föregående tid tillgodoräknade

tjänstår nedräknas med så stor del, som svarar mot förhållandet

mellan skillnaden i underlag och det högre av underlagen.

Kan anställningshavaren till följd härav icke erhålla ålderspension av eljest

möjlig storlek vid pensioneringsperiodens nedre gräns eller, om denna

gräns redan uppnåtts, vid den senare tidpunkt till vilken anställningen avses

skola fortgå, skall likväl huvudmannen — där ej annat följer av 2 mom.

tredje stycket — äga att genom erläggande av engångsavgift bereda anställningshavaren

rätt att helt eller delvis tillgodoräkna jämväl den mot nedrakningen

svarande tiden, dock ej i vidare mån än som erfordras för uppnående

av det för hel pensionsförmån föreskrivna lägsta antalet tjänstår.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

69

Vid tillgodoräkning av tjänstår genom återställande av nedräknad tid skall

vad i 13 och 17 punkterna övergångsbestämmelserna till SPA-reglementet

sägs äga motsvarande tillämpning.

Vid tillämpning av första stycket här ovan skall iakttagas,

dels, med avseende å lönegrad eller pensionslöneklass före den 1 juli 1959,

att sådan pensionsklass enligt äldre bestämmelser, för vilken det för anställningshavare

i allmänhet gällande begynnelseunderlaget finnes angivet i

bilaga till denna kungörelse, skall anses svara mot i bilagan angiven lönegrad

eller pensionslöneklass, samt att den pensionslön enligt statens pensionslöneförordning,

av vilken B-underlaget är beroende, skall bestämmas

efter denna lönegrad eller pensionslöneklass eller i förekommande fall genom

interpolering mellan närmast lägre och högre pensionslöner,

dels, med avseende å tid, för vilken tjänstår sberäkning sker på grund av

annan anställning än som avses i kungörelsen, att samma lönegrad eller

pensionslöneklass anses därunder hava varit gällande som är för anställningshavaren

tillämplig i fråga om närmast därefter innehavd anställning av

i kungörelsen avsett slag,

dels ock att A- och B-underlagen skola beräknas under antagande att anställningen

icke upphör före pensioneringsperiodens nedre gräns samt, i

den mån de äro beroende av ortsgrupperad pensionslön enligt statens pensionslöneförordning,

bestämmas efter månadslön för ortsgrupp 3.

5 mom. Engångsavgift enligt 3 eller 4 mom. skall, i den mån ej annat

särskilt stadgas, motsvara 50 procent av kapitalvärdet, bestämt enligt av

Kungi. Maj :t fastställda försäkringstekniska grunder, av så stor del av för

anställningshavaren beräknelig ålderspension och däremot svarande familjepension,

som är hänförlig till det antal tjänstår avgiften avser.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1959.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Bilaga

Jämförelsetabell

i anslutning till 3 § 4 mom. kungörelsen

För pensionsklass enligt äldre be- stämmelser gällande begynnelse- underlag för anställningshavare

i allmänhet,

kronor

Pensionsklass med vidstående begyn- nelseunderlag skall vid tillämpning

av 3 § 4 mom. kungörelsen anses

svara mot nedan angiven

lönegrad

pensionslöneklass

2 520 eller därunder..............

A

2 640 ............................

Aa

2 772 ............................

Ab

2 904 ............................

A 1

3 048 ............................

A 2

B

3 204 ............................

A 3

3 372 ............................

A 4

C

3 528 ............................

A 5

3 696 ............................

A 6

4 008 ............................

A 7

D

4 152............................

A 8

E

4 476 ............................

A 9

F

4 644 ............................

A 10

G

4 860 ............................

A 11

5 412............................

A 12

5 712............................

A 13

6 024 ............................

A 14

6 360 ............................

A 15

6 744 ............................

A 16

7 128............................

A 17

7 536 ............................

A 18

7 944 ............................

A 19

8 364 ............................

A 20

8 772 ............................

A 21

9 168............................

A 22

9 912............................

A 23

10 248 ............................

A 24

10 584 ............................

A 25

11 256 ............................

A 26

12 264 ............................

B 1

12 408 ............................

B 1

12 816............................

B 3

13 608 ............................

B 4

14 412............................

B 5

15 216............................

B 6

15 612............................

B 7—10

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

71

Bilaga C

Förslag

till

kungörelse med särskilda bestämmelser angående tillämpningen av statens

allmänna tjänstepensionsreglemente beträffande vissa ordinarie,

medelst förordnande för viss tid tillsatta tjänster m. fl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid tillämpningen av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR)

beträffande dels annan ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt

tjänst än tjänst såsom skoldirektör, biträdande skoldirektör, rektor eller

biträdande rektor eller såsom försöksledare vid statens försöksskola i Linköping,

dels tjänst såsom chef för bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen

eller försäkringsinspektionen, dels ock anställning såsom chef

för någon av de kungl. teatrarna, skola i fall, där Kungl. Maj :t härom förordnar,

gälla följande särskilda bestämmelser, här nedan upptagna med

angivande av de paragrafer i reglementet, i förhållande till vilka bestämmelserna

innefatta tillägg eller undantag.

Till 7 § SPR.

Föreligger beträffande den, som kommer i åtnjutande av egenpensionsförmån

för i denna kungörelse avsedd tjänst, sådant fall, som avses i 7 § 1 eller 2 mom.

reglementet, skall, oavsett vad som må följa av nämnda författningsrum, på Kungl.

Majrts prövning bero, om och i vad mån den i denna kungörelse avsedda egenpensionsförmånen

av sådan anledning skall minskas eller helt bortfalla.

Till 9 § SPR.

Vid bestämmande av pensionsunderlag för beräkning av egenpension för i denna

kungörelse avsedd tjänst skola föreskrifterna i 9 § 2 mom. tredje stycket reglementet

tillämpas jämväl där sådant fall ej föreligger, som avses i 5 § reglementet.

Till 11 § SPR.

1. I stället för vad i It § 1 mom. reglementet sägs skall följande gälla.

Tjänsteman, vilken avgår från tjänsten utan att i samband därmed övergå till

antingen annan med statlig pensionsrätt förenad anställning eller i 7 § 2 mom.

reglementet avsedd anställning, äger rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,

därest sådant fall är för handen, att vid tillämpning av It § 1 mom.

första och tredje styckena reglementet och i förekommande fall punkt 1 d av

de i 17 § reglementet meddelade särskilda bestämmelserna rätt till egenpension

skulle hava förelegat, eller i annat fall tjänsten av honom innehafts minst 12 år

i oavbruten följd.

Jämväl i annat fall än ovan sägs äger tjänsteman, vilken samtidigt med frånträdande

av tidigare innehavd tjänst av i denna kungörelse avsett slag tillträtt

och därefter i oavbruten följd innehaft annan sådan tjänst, vid avgång från den
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

na tjänst rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension, under förutsättning

att han skulle hava varit berättigad till dylik pension för den tidigare tjänsten,

om han kvarstått i denna intill tidpunkten för avgången.

Tjänsteman, som vid avgång från tjänsten icke äger rätt till förordnandepension

enligt ovan meddelade föreskrifter, må kunna av Kungl. Maj:t under i It §

1 mom. andra stycket reglementet angivna förutsättningar förklaras berättigad att

komma i åtnjutande av dylik pension.

Därest tjänstemannen vid avgång från tjänsten ej kommer i åtnjutande av förordnandepension,

skall i fråga om rätt för honom att komma i åtnjutande av egenlivränta

gälla vad i reglementet stadgas.

2. Förordnandepension utgår från och med dagen efter den, då avgången från

tjänsten ägt rum.

Till 12 § SPR.

1. I stället för vad i 12 § 1 mom. reglementet sägs skola gälla nedan meddelade

bestämmelser.

2. Förordnandepensions belopp för månad skall

a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen, som nedan

under b) sägs, utgöra 65 procent av tjänstemannens pensionsunderlag (hel

förordnandepension );

b) där tjänsteman, som innehaft tjänsten minst 12 men icke 18 år och ej uppnått

en levnadsålder av 55 år, på grund av därom av honom uttryckt önskan antingen

får förordnandet upphävt eller vid utlöpande av förordnandet icke får detsamma

förnyat, motsvara hel förordnandepension minskad med en sjättedel för

varje påbörjat antal av fem år, varmed levnadsåldern vid avgången understiger

55 år, dock med högst tre sjättedelar; samt

c) eljest motsvara hel förordnandepension minskad med 1/166 för varje full

fjärdedel av år, varmed den tid tjänsten innehafts understiger 12 år, dock med

högst 24/160 samt med iakttagande att i fall som avses i 5 § reglementet minskning

icke skall ske i vidare mån än som beräknas hava skett, därest tjänstemannen

kvarstått i tjänst intill pensioneringsperiodens övre gräns.

3. Egenlivräntas belopp för månad bestämmes med tillgodoräknande såsom

tjänstår enligt 10 § reglementet av endast tid, under vilken tjänstemannen i oavbruten

följd före avgången innehaft den tjänst, på vilken rätten till livräntan grundats,

och i övrigt med tillämpning av bestämmelserna i 12 § 1 mom. reglementet.

4. I fråga om den, som vid tillträdandet av i kungörelsen avsedd tjänst innehade

med statlig pensionsrätt förenad anställning, skall tillses, att beloppet av

egenpensionsförmån, vartill han efter oavbruten anställning må bliva berättigad

enligt denna kungörelse, icke understiger det belopp, vartill förmånen skulle hava

beräknats, om tjänstemannen intill tidpunkten för avgången kvarstått i nämnda

tidigare anställning och det pensionsunderlag, som i så fall skulle hava gällt, varit

ökat med hälften av det belopp, varmed detsamma må understiga för honom i senare

tillträdd tjänst gällande pensionsunderlag eller, under förutsättning av Kungl.

Maj:ts medgivande, hela detta belopp. Härvid skola beaktas de pensionsbestämmelser,

som gälla vid avgången från den senast innehavda tjänsten, varjämte i

fråga om tidigare innehavd anställning av annat slag än som avses i denna kungörelse

pensioneringsperioden skall, där tjänstemannen avgått med förordnandepension

i annat fall än i 5 § reglementet avses, anses hava inträtt vid tidpunkten

för avgången.

5. Där rätten till förordnandepension är grundad på den ovan i anslutning till

It § reglementet under punkten 1 tredje stycket intagna föreskriften, skall pensionens

belopp beräknas som om tjänstemannen intill tidpunkten för avgången

kvarstått i den tidigare tjänst, som där avses.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1959

73

6. För anställningshavare, vilken på grund av förordnande under minst 12 år

i en följd innehaft tjänst eller tjänster av i denna kungörelse avsett slag och icke

åtnjuter förordnandepension för dylik tjänst, skall egenpensionsförmån enligt

reglementet för senare tillträdd annan anställning icke understiga vad som skulle

hava tillkommit honom, om han vid ifrågavarande förordnandes upphörande avgått

med förordnandepension.

Till 14 § SPR.

1. Vid tillämpning av vad i 14 § 1 mom. reglementet sägs skola iakttagas nedan

meddelade föreskrifter.

2. Familjepensionsförmåns normalbelopp bestämmes på grundval av den egenpensionsförmån,

som skulle hava ifrågakommit vid direkt tillämpning av reglementet.

Härvid skall sådan rätt till förordnandepension, som inträtt utan att

förutsättningar för rätt till pension enligt 11 § 1 mom. första eller tredje stycket

reglementet förelegat, anses förvärvad jämlikt sistnämnda stycke.

3. I fråga om den som vid tjänstens tillträdande innehade annan med statlig

pensionsrätt förenad anställning skall tillses, att familjepensionsförmåns normalbelopp

ej må understiga det belopp, vartill förmånen skulle hava beräknats, om

tjänstemannen intill dödsfallet eller avgången från tjänsten kvarstått i den förra

anställningen. Härvid skola beaktas de pensionsbestämmelser, som gälla vid dödsfallet

eller avgången.

4. Där förordnandepension beviljats med stöd av den ovan i anslutning till 11 §

reglementet under punkten 1 tredje stycket intagna föreskriften, skall familjepensions

normalbelopp beräknas som om tjänstemannen intill avgången från

tjänsten kvarstått i den tidigare tjänst, som där avses.

Till 17 § SPR.

Vid tillämpning av stadgandet 4 b andra stycket i 17 § reglementet skall med

där avsedd egenpension likställas förordnandepension, vartill rätt inträtt i annat

fall än som avses i 5 § reglementet.

2 §•

Tjänsteman, å vilken denna kungörelse äger tillämpning, är skyldig underkasta

sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i kungörelsen

förmäles.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1959.

tf liihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 151

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Innehållsförteckning

Propositionen............................................................. 1

Förslag till statens pensionslöneförordning ............................... 2

Utdrag av statsrådsprotokollet den 10 april 1959 ............................ 7

I. Vissa pensionsregleringsfrågor.......................................... 7

Inledning ............................................................ 7

Det fortsatta pensionsregleringsarbetet ................................ 9

A. Frågan om pensionsreglering för SPA-området.................... 9

B. Frågan om förordnandepensionsrätt inom det nya pensionssystemet 12

C. Viss omläggning av systemet för förändring av äldre pensioner, m. m. 13

Specialmotivering till författningsförslagen............................. 15

1. Förslaget till statens pensionslöneförordning ...................... 15

2. Förslaget till vissa ändringar i statens allmänna tjänstepensions
reglemente

...................................................... 18

3. Förslaget till kungörelse om avgifter m. m. beträffande vissa i statens

allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda icke-statliga anställningar

.......................................................... 28

4. Förslaget till kungörelse med särskilda bestämmelser angående tilllämpningen

av statens allmänna tjänstepensionsreglemente beträffande

vissa ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatta tjänster m. fl. 31

Departementschefen .................................................. 32

Hemställan .......................................................... 37

II. Frågor rörande gemensam utbetalning av personalpensionsförmåner och

folkpension, m. m.................................................... 38

III. Vissa särskilda pensionsfrågor m. m................................... 42

Särskilda förmåner åt viss personal.................................... 42

1. Postbiträden vid statens järnvägar .............................. 42

2. Förre djurskötaren vid Gudhems remontdepå S. H. Billman m. m. 42

Förbättrade förmåner åt vissa personer................................ 44

1. Vissa fast anställda tandläkare inom folktandvården.............. 44

2. Vissa förutvarande rådhusrättsledamöter.......................... 45

3. F.d. justitierådet S. J. K. W. Lawski.............................. 46

4. F.d. överdirektören och souschefen vid statens vattenfallsverk S. H.

Ekefalk......................................................... 47

Emeritilön åt amiralitetspastorn G. A. Brandt ........................ 50

Inräknande i övningslärartjänst av viss tjänstgöring .................. 52

Hemställan .......................................................... 54

Bilagor................................................................... 55

590604 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa pensionsfrågor för statsanställda m. fl. a1 i texten
  2. BU 1959:42 Utlåtande i anledning av framställning från delegerade för riksdagens verk angående pensionsreglering för anställningshavare vid dessa verk. Delegerade för riks s. 11 i texten
  3. BU 1959:41 Utlåtande i anledning av framställning från delegerade för riksdagens verk angående tjänstemännens vid dessa verk löner under år 1959, m. m. Delegerade för riks s. 1 i texten
  4. SU 1959:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa pensionsfrågor för statsanställda m. fl. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten