Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt, m. m

1959-10-09 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:163, Med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1959

1

Nr 163

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen

den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt,

m. m.; given Stockholms slott den 9 oktober 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj

1957 (nr 262) om allmän energiskatt; samt

2) förordning om tillfällig energiskatt å bensin och vissa andra bränslen

som finnas i riket den 1 januari 1960.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att energiskatten på bensin samt andra flytande

och fasta bränslen höjes fr. o. m. den 1 januari 1960. Den föreslagna höjningen

utgör i fråga om bensin fem öre per liter och beträffande motorbrännolja

och eldningsolja 10 kronor per m3. I fråga om de fasta bränslena

föreslås att skattesatserna per ton höjes med 8 kronor för stenkol och 9

kronor för koks.

Skattehöjningen beräknas tillföra statsverket omkring 225 milj. kronor

för helt budgetår. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 103

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1959

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj

1957 (nr 262) om allmän energiskatt

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 31 maj 1957 om allmän

energiskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att den

vid nämnda förordning fogade förteckningen över vissa bränslen, för vilka

allmän energiskatt skall erläggas1, skall erhålla den ändrade lydelse, som

framgår av härvid fogad bilaga.

5 «.

Energiskatten å bensin och motorsprit utgår med fjorton öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960. Förordningen skall

äga tillämpning jämväl å sådant bränsle, som införts till riket före den 1

januari 1960 och som nämnda dag oförtullat kvarlåg i frihamn eller å tulllager,

i tullpackhus eller eljest i tullverkets vård. 1

1 Senaste lydelse av 5 J och av förteckningen se 1958: 32.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

3

Bilaga

Förteckning

över

vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa hänförliga till nedanstående

tulltaxenummer

Tulltaxe-

nummer

Bränsle

Skattesats

ur 27.01

ur 27.01

20 kronor för ton

Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande

10 kronor för ton

10 kronor för ton

ur 27.02

fasta bränslen, framställda av stenkol........

Brunkolsbriketter ............................

ur 27.04,

ur 27.08,

ur 27.14

ur 27.04,

ur 27.08,

23 kronor för ton

Koksstybb och koksbriketter..................

10 kronor för ton

ur 27.14

ur 27.10

Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor

ur 27.10,

med en viskositet i cSt-enheter av:

högst 20 vid 20°C (skatteklass I)............

mer än 20 vid 20"C (skatteklass II)..........

Blandningar, innehållande alkohol (etanol, etylal-

35 kronor för m3

26 kronor för m3

ur 38.19

kohol), avsedda för användning till motordrift

14 öre för liter

Anm. Allmän energiskatt skall icke erläggas för inom

riket framställd blandning, hänförlig till nr 27.10

eller 38.19, i den mån energiskatt erlagts för i

blandningen ingående produkter, för vilka dylik

skatt skall erläggas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1959

Förslag

till

förordning om tillfällig energiskatt å bensin och vissa andra bränslen som

finnas i riket den 1 januari 1960

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För bensin och de andra bränslen som nedan sägs skall, i den mån bränslena

den 1 januari 1960 klockan 6 f. m. finnas i riket, erläggas tillfällig energiskatt.

Den tillfälliga energiskatten utgör i fråga om

bensin fem öre för liter,

stenkol åtta kronor för ton,

koks nio kronor för ton samt

motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor tio kronor för in3.

Vad som är att hänföra till stenkol, koks och nyssnämnda oljor angives i

förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt.

År bensin blandad med annan vara, skall vid skattskyldighetens bestämmande

hänsyn tagas till den myckenhet, varmed bensin ingår i blandningen.

2 §•

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där

ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. eller 9 § stadgas, den som vid den

i 1 § angivna tidpunkten innehar

bensin till en myckenhet överstigande 2 000 liter eller

stenkol eller koks eller bådadera till en myckenhet sammanlagt överstigande

100 ton eller

oljor av i 1 § angivna slag till en myckenhet sammanlagt överstigande

80 m3.

2 mom. Skattskyldighet enligt denna förordning skall icke åvila staten,

ej heller den som registrerats enligt 6 § förordningen om allmän energiskatt.

Skatt enligt denna förordning utgår icke för inhemska fasta bränslen, ej

heller för bensin, som tillverkats inom landet och som vid den i 1 § angivna

tidpunkten ännu icke utlämnats från tillverkningsstället.

3 §.

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast den 29 februari

1960 på heder och samvete avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin

och andra enligt denna förordning skattepliktiga bränslen han vid den i

1 § angivna tidpunkten innehade, varvid tillika skall angivas den plats, där

bränslena då förvarades.

Deklaration skall ingivas till länsstyrelsen i det län, där den skattskyldige

författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven eller, om han avlidit,

senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman

eller ombud är bosatt,

eller, då nämnda regler ej äro tillämpliga, i det län, där huvuddelen av

den med deklarationen avsedda myckenheten bränsle finnes vid den tidpunkt,

som angives i 1 §.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

4 §•

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma

från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga

och riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel med

eldfarliga oljor, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet. Den, som

icke avgivit deklaration men kan antagas vara deklarationspliktig eller som

avgivit ofullständig deklaration, må föreläggas att inom viss tid inkomma

med deklaration eller med erforderliga uppgifter.

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att

granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes

inneliggande lager av bränslen verkställes, bör länsstyrelsen föranstalta om

sådan granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid, i mån

av behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse

eller av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller

annan upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring

och därtill hörande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelsen och skall jämte annan

kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas

av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

3 mom. Kungl. Maj :t må ock förordna om granskning av deklarationer

och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Maj :t förordnad granskningsman

äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning

av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

Kostnad för granskning, varom Kungl. Maj :t förordnat, bestrides av medel,

som i 2 mom. sägs.

5 §•

Länsstyrelsen åligger att på grundval av inkomna deklarationer och eljest

inhämtade uppgifter i särsldld längd förteckna dem, som avgivit deklaration,

samt fastställa de myckenheter bränslen, för vilka skatt skall erläggas

enligt denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

6 §•

Skatten skall erläggas under uppbörd stermin från och med den 23 till och

med den 28 maj 1960.

Så snart ske kan och senast den 20 april 1960 skall till envar skattskyldig

i rekommenderat brev översändas utdrag av längden, såvitt honom angår, tilllika

med underrättelse om tid och sätt för skattens erläggande samt vad

den skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens

beslut eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

7 §.

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning

avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit

avlämna deklaration eller infordrad upplysning, och bär därav föranletts,

att skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för lågt belopp,

skall skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda

förfarande eller underlåtenhet undandragils.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1965.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

8 §•

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt förfarit oriktigt,

må besvär anföras hos kammarrätten.

Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen i det län, där skatten

påförts, inom ett år efter det skatten blivit klaganden avfordrad, vid påföljd,

om den tid försittes, att besvären icke upptagas till prövning. Den omständigheten

att besvären ingivits eller insänts till kammarrätten i stället för

till länsstyrelsen skall icke utgöra hinder för prövning av klagandens talan,

därest besvären inkommit till kammarrätten inom besvärstiden. I sådant

fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till länsstyrelsen

för vidare behandling på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade

beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,

har länsstyrelsen att skyndsamt till kammarrätten översända samtliga handlingar

med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

9 §.

Visar skatt skyldig, att bränsle, som han innehaft vid den i 1 § angivna tidpunkten,

levererats till annan, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,

som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Maj :t,

där den skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller

eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma att skattskyldigheten

skall åligga köparen eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse från

eller återbäring av skatten.

Ansökan om sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom en månad

efter det skatt avfordrats vederbörande.

10 §.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola i fråga

om bensin bestämmelserna i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild

skatt å bensin och motorsprit samt beträffande övriga bränslen förordningen

den 3 april 1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

äga motsvarande tillämpning. 11

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må

ej verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 2 eller 3 mom. förordnad

person.

Deklarationerna skola tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, som

i och för sin befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke

vara för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit

dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj."t förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,

åt vilken Kungl. Maj :t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, som stadgandena i nästföregående

stycke föranleda, hos länsstyrelsen förvaras intill utgången av år 1965,

varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter alt inom föreskriven tid avlämna deklaration eller inkomma

med annan uppgift, straffes med böter, högst 300 kronor; och må

länsstyrelsen förelägga den uppgiftsskyldige lämpligt vite.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

13 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration eller annorledes lämnat

oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som

i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs

bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare

sig innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande, varom

han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad

ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse,

som nu sagts, straffes med dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger utdöma vite, som förelagts enligt 12 §.

16 §.

Närmare bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning

avses, så ock de föreskrifter, som eljest erfordras för tillämpning av denna

förordning, meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 9 oktober 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell,

Lindholm, Kling, Edenman, Netzén, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av energiskatten

på bensin och andra bränslen samt anför följande.

Tidigare denna dag har jag — vid anmälan av förslaget om införande

av en allmän varuskatt — lämnat en redogörelse för de åtgärder, som är

påkallade med hänsyn till det ekonomiska och budgetmässiga läget. Därvid

konstaterade jag, att behov föreligger att skattevägen tillföra staten ytterligare

inkomster med ca 225 milj. kronor för år vid sidan av vad den

allmänna varuskatten kan beräknas medföra. Jag uttalade även, att detta

inkomsttillskott borde anskaffas genom en höjning av energiskatten på

bensin samt andra flytande och fasta bränslen, vilka varor av skattetekniska

skäl inte avses bli omfattade av den allmänna varuskatten. Denna

fråga torde nu få upptagas till närmare behandling.

Gällande bestämmelser m. m.

Bensin och motorsprit. Skatt på bensin och motorsprit utgår enligt förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit

samt enligt förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt.

Skatten på bensin utgör för närvarande sammanlagt 41 öre per liter. Härav

är 32 öre vanlig bensinskatt, d. v. s. särskild skatt enligt 1929 års förordning.

Intäkterna skall användas för vägändamål. Återstående 9 öre uttages

såsom allmän energiskatt och tillföres den allmänna budgeten. För

bensin, som tillverkas av Svenska skifferoljeaktiebolaget genom utvinning

ur inhemsk skiffer, utgår dock den vanliga bensinskatten för närvarande

med endast 7 öre per liter.

Skatten på motorsprit är tills vidare 28 öre per liter, varav 19 öre uttages

för vägändamål enligt 1929 års förordning och 9 öre är energiskatt.

Såsom ett komplement till reglerna om energiskatt på bensin och motor
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

sprit har föreskrivits, att energiskatt med 9 öre per liter jämväl skall utgå

för spritblandningar, avsedda för motordrift. Denna skatt uttages icke för

spritblandning som framställts inom riket, om energiskatt erlagts för de i

blandningen ingående produkterna.

Förfarandet vid uttagande av skatterna regleras av 1929 års förordning,

till vilken förordningen om allmän energiskatt hänvisar. För den importerade

bensinen, vilken utgör huvuddelen, erlägges skatterna till tullverket. Skatterna

på inhemsk bensin och motorsprit erlägges däremot av tillverkarna till

kontrollstyrelsen. Frågor om restitution av bensinskatt prövas i allmänhet

av generaltullstyrelsen.

Konsumentpriserna på bensin vid försäljning från pump är för närvarande

i s. k. O-zon 73 öre per liter för lågoktanig bensin och 7G öre per liter för

liögoktanig bensin. En höjning av oktantalen skedde i april i år från 83 till

87 i fråga om den lågoktaniga bensinen och från 93 till 97 i fråga om den

högoktaniga. De nuvarande priserna överstiger med två öre per liter de priser,

som tillämpades efter energiskattens höjning i februari 1958. Prishöjningen

har föranletts bl. a. av de höjda oktantalen.

Andra fasta och flytande bränslen. Allmän energiskatt utgår på andra

bränslen än bensin och motorsprit enligt följande.

Stenkol................................................ 12 kronor per ton

Koks.................................................. 14 » » »

Stybb av kol och koks samt kolbriketter ................ 6 » » »

Motorbrännolja ........................................ 25 kronor per m3

Eldningsolja 1 och 2 .................................. 25 » » »

Eldningsolja 3 och högre .............................. 16 » » »

Från beskattning är undantagna inhemska fasta bränslen. Vidare må

nämnas att skatt icke utgår för eljest skattepliktigt bränsle, som utnyttjas

för bandrift eller förbrukas i fartyg eller luftfartyg. Detsamma gäller i fråga

om bl. a. bränsleförbrukning vid framställning av skattepliktigt bränsle och

elektrisk kraft.

Energiskattens uttagande beträffande här ifrågavarande bränslen är anknutet

till ett registreringsförfarande hos kontrollstyrelsen. Härvidlag föreligger

obligatorisk registreringsskyldighet för inhemsk producent av skattepliktigt

flytande bränsle. Därjämte kan den, som i större utsträckning återförsäljer,

förbrukar eller lagerhåller skattepliktigt bränsle, efter ansökan

bli registrerad hos kontrollstyrelsen såsom återförsäljare eller förbrukare av

dylikt bränsle. Registrerad producent, återförsäljare eller förbrukare redovisar

skatten till kontrollstyrelsen på grundval av deklaration angående de

kvantiteter bränsle, som under den redovisningsperiod deklarationen avser

försålts till icke registrerad köpare eller tagits i anspråk för annat ändamål

än försäljning. Härvid må avdrag göras för bränsle som förbrukats eller

försålts t. ex. för framställning av skattepliktigt bränsle och elektrisk kraft.

Införes skattepliktigt bränsle till riket av någon, som ej är registrerad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

hos kontrollstyrelsen, erlägges skatten till tullverket i den ordning som är

föreskriven beträffande tull.

I fråga om prisutvecklingen på bränsleområdet må erinras om de kraftiga

prishöjningar, som Suez-krisen medförde. Då energiskatten infördes den 1

juli 1957, hade en omsvängning redan skett, och under den tid som därefter

förflutit har priserna sänkts successivt. Denna utveckling åskådliggöres av

de i följande tablå sammanställda konsumentpriserna.

Varuslag

Konsumentpriser i kronor

Före Suez- krisen

Jan. 1957

April 1957

Aktuella priser1

inkl.

skatt

exkl.

skatt

Stenkol per ton

142

168

150

1124

(130

1112

\ 118

Koks » »

186

186

168

154

Motorbrännolja per ms

225

290

300

265

240

Eldningsolja 1 » »

176

244

226

178

153

» 2 » »

163

231

215

170

145

» 3 » »

136

210

188

117

101

» 4 » »

127

201

178

109

93

1 I fråga om kol och koks avser noteringarna listpriserna i Stockholm vid leveranser i poster

om ett ton. De högre aktuella priserna för kol avser stora ångkol och de lägre småkol

eller s.k. stokerkol. Noteringarna för motorbrännolja och eldningsolja gäller pris vid försäljning

i O-zon.

Departementschefen

Allmänna synpunkter. Såsom jag anfört vid anmälan av frågan om införandet

av den allmänna varuskatten avses denna skola vara i princip undantagslös

och alltså omfatta alla varor, oavsett om dessa i annan ordning

redan är föremål för beskattning, d. v. s. punktbeskattade. Av skattetekniska

skäl har det emellertid visat sig erforderligt att från den allmänna varuskatten

undantaga ett fåtal speciella varor, däribland drivmedel och andra

bränslen. Härigenom skulle dessa varor vid genomförandet av den allmänna

varuskatten komma att bli förhållandevis billigare än andra varor.

Då behov föreligger att skattevägen anskaffa ytterligare medel för staten

utöver vad den allmänna varuskatten kommer att inbringa, anser jag

det naturligt att man i första hand överväger möjligheterna att åstadkomma

detta inkomsttillskott från varuområden, som ej beröres av den allmänna

varuskatten. Härvidlag erbjuder bränsleområdet ett betydande skatteunderlag,

och tekniska förutsättningar att utnyttja detta underlag finnes genom

energiskatten. Såsom jag i det följande kommer att närmare utveckla synes

det från flera synpunkter befogat med en förhållandevis något större

skatteskärpning på bränsleområdet än som på andra områden blir följden av

den allmänna varuskatten. Det föreliggande behovet av ytterligare skatteintäkter

— som sammanhänger med önskemålet att hålla skattesatsen för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1959

den allmänna varuskatten låg — uppgår till ca 225 milj. kronor och synes i

sin helhet kunna tillgodoses inom ramen för energiskatten på bränslen. Mot

bakgrunden av vad nu sagts och med beaktande tillika av de ytterligare synpunkter

som jag i det följande kommer att anföra, har jag därför ansett

mig böra förorda en höjning av energiskatten på bensin samt andra flytande

och fasta bränslen i sådan omfattning att staten därmed tillföres ytterligare

inkomster av angiven storlek. Från dessa utgångspunkter behandlas i det

följande de av förslaget berörda varorna.

Bensin och motorsprit. För bestridande av det allmännas kostnader för vägväsendet

har sedan länge — jämte fordonsskatter och skatt på brännolja

— uttagits särskild skatt på bensin och motorsprit. Vid sidan härav har från

år 1957 utgått allmän energiskatt på dessa varor. Det har nämligen ansetts

skäligt, att den indirekta beskattningen för allmänna budgetändamål

även inbegriper bensinen.

Bilismen har visat sig vara det mest expansiva konsumtionsområdet under

efterkrigstiden. Motorfordonsparken liksom drivmedelsförbrukningen

växer snabbt. Under år 1957, d. v. s. det år energiskatten infördes, ökade

nyinregistreringarna av personbilar, jämfört med år 1956, med i runt tal

22 300 till 154 344. År 1958 nyinregistrerades 147 229 personbilar och under

perioden januari—augusti i år 110 274 sådana fordon. Sistnämnda antal innebär

en ökning med 7 863 eller inemot 8 % jämfört med motsvarande period

1958, och man synes kunna utgå ifrån att det totala antalet nyinregistreringar

under år 1959 kommer att nå upp till eller överstiga 1957 års

siffra. Mot bakgrunden av dessa siffror framstår det som uppenbart, att bilismens

expansion icke hindrats av den beskattning som utgått.

Beskattningen av bilismen omfattar i vårt land såväl innehavet som brukandet

av motorfordon. Skatt utgår i form av årlig fordonsskatt, omsättningsskatt

på nyinköp av vissa fordon samt skatt på drivmedel. Härtill kommer

tull vid import av motorfordon, låt vara att denna avgift för vårt lands

vidkommande bestämts utifrån andra synpunkter än fiskala. Efter i stort

sett samma principer är beskattningen utformad i flertalet västeuropeiska

länder, där dock ytterligare en beskattningsforin utan motsvarighet i vårt

land kommit till användning, nämligen särbeskattning av bilgummi. Enligt

tillgängliga uppgifter är bensinpriset i Sverige lägre än i bl. a. Finland,

Norge, Västtyskland, Frankrike och Italien. Ser man till den totala beskattningen

av bilismen, tullarna däri inbegripna, torde bilden vara ännu gynnsammare

från de svenska bilisternas synpunkt. Det torde kunna fastslås,

alt den svenska skattebelastningen ingalunda är särskilt hög. Tvärtom har

det vid olika tillfällen omvittnats, att bilkostnaderna i Sverige är förhållandevis

låga.

Mot bakgrunden av vad nu anförts och med beaktande tillika av de följdproblem

i form av krav på investeringar i gator, vägar, serviceanläggningar

in. m., som bilismens ansvällning drar med sig, framstår i det föreliggande

lägel en höjd beskattning på området såsom väl motiverad. Enär motorfor
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

don omfattas av den föreslagna allmänna varuskatten, bör i enlighet med

vad jag tidigare anfört företräde ges en höjning av bensinbeskattninger

framför en höjning av den särskilda omsättningsskatten på motorfordon.

Härtill kommer att en sådan åtgärd inte träffar innehavet utan användningen

av fordon, och skattebördan kan därför i viss utsträckning regleras av

den enskilde fordonsägaren själv.

Med ledning av dessa överväganden har jag ansett mig böra förorda, att

energiskatten på bensin, motorsprit och för motordrift avsedda spritblandningar

höjes med fem öre per liter. Det kan beräknas, att staten härigenom

kommer att erhålla en skatteintäkt av omkring 125 milj. kronor för år. Skattehöjningen

föreslås träda i kraft den 1 januari 1960. Med hänsyn till de

föreskrifter som gäller beträffande redovisningen torde man kunna räkna

med att omkring 40 milj. kronor kommer att inflyta under budgetåret

1959/60.

Höjningen av bensinbeskattningen bör, i likhet med vad som skett vid

tidigare sådana höjningar, kompletteras med en särskild beskattning av de

lager som vid tidpunkten för ikraftträdandet finnes i landet. I enlighet härmed

förordar jag, att en tillfällig energiskatt med fem öre per liter uttages

för bensin, som den 1 januari 1960 finnes i lager inom riket hos återförsäljare

och förbrukare. Beskattningen bör liksom vid tidigare tillfällen endast

omfatta större lager, förslagsvis om minst 2 000 liter. Länsstyrelserna bör

vara uppbörds- och kontrollmyndigheter för den tillfälliga skatten.

Andra flytande och fasta bränslen. Av den inledningsvis redovisade sammanställningen

över konsumentpriserna framgår, att prisutvecklingen varit

synnerligen gynnsam ur konsumentsynpunkt. Priserna på kol och koks ligger

för närvarande trots energibeskattningen väsentligt under de priser som

gällde före Suez-krisen. Detsamma gäller eldningsolja 3 och 4, medan priserna

på motorbrännolja och eldningsolja 1 och 2 ligger ungefär i paritet

med de dåvarande priserna. Ser man till prisläget vid tiden för energiskattens

tillkomst, framstår nuläget som ännu mera gynnsamt. I fråga om samtliga

skattebelagda bränslen utgår nu väsentligt lägre priser än vad då var

fallet. Särskilt stora prissänkningar noteras för eldningsolja 3 och 4, d. v. s.

sådan olja som huvudsakligen utnyttjas för industriändamål.

Med hänsyn till det nu sagda har jag såsom ett komplement till höjningen

av bensinbeskattningen ansett mig böra förorda en höjning jämväl

av energiskatten på här ifrågavarande bränslen.

För motorbrännolja samt eldningsolja 1 och 2 utgör skattesatsen nu 25

kronor per m3 och för eldningsolja 3 och 4 utgår skatt med 16 kronor per

m3. Då prissänkningarna varit större för de senare, finner jag mig böra förorda

att skattesatserna, oavsett deras inbördes relation, höjes med samma

belopp för samtliga nu nämnda oljeprodukter. Med beaktande av det erforderliga

inkomsttillskottet föreslår jag en höjning av skattesatserna med 10

kronor per m3 till 35 kronor per m3 för motorbrännolja och eldningsolja 1

och 2 samt till 26 kronor per in3 för eldningsolja 3 och 4.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

Beträffande de fasta bränslena förordar jag att skattesatserna höjes med

8 kronor till 20 kronor per ton för stenkol, med 9 kronor till 23 kronor per

ton för koks samt slutligen med 4 kronor till 10 kronor per ton för stenkolsoch

koksstybb samt kolbriketter. Dessa skattehöjningar motsvarar procentuellt

sett vad som föreslagits i fråga om eldningsolja 3 och 4.

De nu nämnda höjningarna av skattesatserna föreslås träda i kraft den

1 januari 1960 samtidigt med skattehöjningen på bensin. Det kan beräknas,

att den sålunda höjda bränslebeskattningen kommer att tillföra staten ett

inkomsttillskott på ca 100 milj. kronor för år. Härav kan med hänsyn till

de redovisningstekniska förhållandena ca 35 milj. kronor beräknas inflyta

under budgetåret 1959/60.

Enligt energiskatteförordningen äger skattskyldig i deklaration göra avdrag

för bränsle, som i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller

förbrukning. Självfallet skall avdrag verkställas på sådant sätt, att det motsvarar

den faktiska energiskattekostnaden.

Med hänsyn till erfarenheterna vid energiskattens införande synes viss

lagerbeskattning påkallad även i fråga om här avsedda bränslen. Gränsen för

skattskyldigheten synes lämpligen kunna sättas vid 100 ton för fasta bränslen

och 80 m3 för oljorna. Den som registrerats enligt energiskatteförordningen

skall givetvis inte betala lagerskatt.

I samband med genomförandet av de nu förordade ändringarna i energiskatteförordningen

bör de hittillsvarande statistiska numren i den vid förordningen

fogade förteckningen över skattepliktiga bränslen utbytas och

ersättas av de motsvarande nya nummer, som föranledes av tillkomsten av

1958 års tulltaxa. Därvid bör även viss modernisering av varubeskrivningarna

vidtagas.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj

1957 (nr 262) om allmän energiskatt; samt

2) förordning om tillfällig energiskatt å bensin och vissa andra bränslen

som finnas i riket den 1 januari 1960.

Jag hemställer, att nämnda författningsförslag måtte genom proposition

framläggas för riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Bothén

590GCH Stockholm 1959, Isaac Marcas Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj 1957 s. 8 i texten
  2. BevU 1959:71 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 64 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 163 med förslag till f s. 1 i texten
  3. BevU 1959:64 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj 1957 s. 1 i texten
  4. BevU 1959:65 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående änd~ råd lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7 s. 1 i texten