Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

1959-10-09 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:164, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959

1

Nr 164

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig

inkomstskatt; given Stockholms slott den 9 oktober

1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 §

1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till de förslag om en allmän varuskatt m. m. som framlagts

i propositionerna nr 162 och 163 föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten

för små och medelstora inkomster. Skattebortfallet beräknas

till 225 milj. kronor per år.

Det lägre skatteuttaget skall enligt förslaget gälla redan vid källskatteuppbörden

år 1960.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 164

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.*

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enIigt

8 § 1 mom. andra stycket och som varit här i riket bosatt under hela

eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10

procent av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

8 000 men icke

10 000 kr: 800 kr

för

8 000

kr och

15 i. av återstoden

10 UOO

»

»

12 000

»: 1 100

»

10 000

»

20 %

»

12 000

»

»

16 000

»: 1 500

»

»

12 000

»

»

27 %

»

16 000

20 000

»: 2 580

»

»

16 000

»

»

32 %

»

»

20 000

»

1

30 000

*: 3 860

»

20 000

»

»

38 %

»

»

30 000

»

»

40 000

»: 7 660

»

»

30 000

»

»

43 %

»

»

40 000

»

»

60 000

» : 11960

»

»

40 000

»

»

48 a

»

»

60 000

»

»

100 000

* : 21 560

»

»

60 000

»

54 %

»

100 000

»

»

150 000

*: 43 160

»

»

100 000

»

»

59 %

»

»

150 000

kr

: 72 660

»

»

150 000

»

»

65 %

»

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stvcke

sags utgör grundbeloppet: 17

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten; r

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

4 000 men icke

6 000 kr: 400 kr för

4 000 kr och

15 %

6 000

»

»

8 000

»> : 700

»

»

6 000

»

»

21 %

8 000

»

»

10 000

*: 1 120

»

»

8 000

*

»

25 %

10 000

»

»

12 000

»: 1 620

»

»

10 000

»

»

29 %

12 000

»

16 000

» : 2 200

»

»

12 000

»

33 %

16 000

»

»

20 000

» : 3 520

»

»

16 000

»

»

37 %

20 000

»

»

30 000

» : 5 000

»

»

20 000

»

»

41 %

30 000

»

»

40 000

» : 9100

»

30 000

»

»

45 %

40 000

»

»

60 000

» : 13 600

»

»

40 000

»

»

49 %

60 000

»

»

100 000

» : 23 400

»

»

60 000

»

»

54 %

100 000

)>

»

150 000

» : 45 000

»

»

100 000

»

t>

59 %

150 000

kr

: 74 500

»

»

150 000

»

65 %

av återstoden

» »

» »

» »

)> »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

Ändå att —---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1956: 243.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1959

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år. Vid beräkning av preliminär

A-skatt för år 1960 skola de i denna förordning intagna bestämmelserna

lända till efterrättelse från och med den tidpunkt Konungen förordnar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 9 oktober 1959.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell,

Lindholm, Kling, Edenman, Netzén, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om en sänkning

av den statliga inkomstskatten för fysiska personer samt anför därvid följande.

Tidigare denna dag har jag lämnat en allmän översikt över det samhällsoch

budgetekonomiska läget. Jag har därvid tillika i stora drag angivit de

åtgärder på skatteområdet som jag finner påkallade. Huvudinnebörden av

vad jag sålunda förordat är, att de erforderliga statsinkomsterna bör anskaffas

genom indirekt beskattning. Samtidigt härmed har jag ansett mig

böra föreslå vissa andra skattepolitiska åtgärder. Den viktigaste skulle, enligt

vad jag vidare framhöll, vara att genomföra en sänkning av den statliga inkomstskatten

för små och medelstora inkomster. För sådant ändamål har

jag ansett, att utrymme finnes för en reform i storleksordningen 225 milj.

kronor. Jag avser nu att upptaga nämnda fråga.

Gällande bestämmelser. Den statliga inkomstskatten utgår enligt förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt. För fysiska personer

beräknas skatten på den beskattningsbara inkomsten. Denna framkommer,

sedan den taxerade inkomsten minskats med ortsavdrag och, i förekommande

fall, extra avdrag för existensminimum m. m. Kommunalskatten,

folkpensionsavgiften och vissa försäkringsavgifter avdrages, innan den

taxerade inkomsten beräknas. Vidare medges s. k. förvärvsavdrag för gift

kvinna. Ortsavdraget är för gifta och vissa därmed jämställda lägst 3 520

kronor och högst 4 000 kronor. För ogift skattskyldig, som har vårdnad om

barn, växlar ortsavdraget mellan 2 640 och 3 000 kronor. Ensamstående har

slutligen ortsavdrag med lägst 1 760 och högst 2 000 kronor. Ortsavdragen

för gifta är sålunda dubbelt så stora som för ensamstående.

På grundval av den beskattningsbara inkomsten uträknas skattens grundbelopp

efter progressiva skatteskalor. Varje år bestämmes med vilket procenttal

av grundbeloppet den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminär

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 16i år 1959

skatt under nästa kalenderår. Vad som beslutats i fråga om preliminär skatt

gäller också enligt särskild bestämmelse den slutliga skatten. Sedan år 1957

utgår den statliga skatten med 100 procent av grundbeloppet. Skatten uttages

sålunda för närvarande med de i skatteskalorna angivna beloppen.

För gifta och därmed jämställda är skatten följande.

Beskattningsbar

inkomst,

1 000-tal kr

0— 8 ...

8—10 ...

10— 12 ...

12— 16 ...

16— 20 ...

20— 30 . ..

30— 40 ...

40— 60 ...

60—100 ...

100—150 ...

150—

Procent inom

skiktet

11

17

21

27

31

37

43

48

54

59

65

Det kan förtjäna framhållas, att om en gift skattskyldig har en beskattningsbar

inkomst av 8 000 kronor, detta enligt de förut antydda reglerna

motsvarar en ungefärlig årsinkomst av 14 000 kronor. På samma sätt innebär

en beskattningsbar inkomst av 16 000 kronor, att årsinkomsten är ca

23 500 kronor. Är den beskattningsbara inkomsten 40 000 kronor, är den

ungefärliga årsinkomsten 51 000 kronor.

För alla ensamstående skattskyldiga gäller följande skiktskala.

Beskattningsbar

inkomst,

1 000-tal kr

0— 4 ...

4— 6 ...

6— 8 ...

8— 10 ...

10— 12 ...

12— 16 ...

16— 20 ...

20— 30 ...

30— 40 . ..

40— 60 . ..

60—100 ...

100—150 ...

150—

Procent inom

skiktet

11

17

22

25

28

32

36

41

45

49

54

59

65

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kangl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959

För dessa skattskyldiga motsvarar en beskattningsbar inkomst av 8 000

kronor en ungefärlig årsinkomst av 12 000 kronor. Beskattningsbara inkomster

om 16 000 respektive 40 000 kronor innebär årsinkomster om ca 21 500

respektive 49 000 kronor.

Efter sist återgivna skala beskattas även dödsbon och familjestiftelser.

Dessa skattskyldiga erhåller emellertid i regel inte något ortsavdrag.

Anmarkas kan, att skatten är proportionell i ett ganska stort bottenskikt.

Den utgår sålunda med 11 procent för beskattningsbara inkomster om högst

4 000 kronor for ensamstående och 8 000 kronor för gifta. I närmast hö«re

skikt, 8 000—10 000 för gifta och 4 000—6 000 för ensamstående, är skatten

17 procent. Utformningen av ortsavdragen och dessa skikt av skatteskalorna

medför, att en gift skattskyldig, som har en beskattningsbar inkomst av

högst 10 000 kronor (årsinkomst 16 500 kronor) har samma skatt som två

ensamstående med vardera hälften så stora inkomster. Först i högre inkomstskikt

leder sambeskatlningen till att en gift skattskyldig får högre

skatt an två ensamstående med vardera hälften av hans inkomst.

Här skall ytterligare erinras om 1957 års sambeskattningsrevisions på försommaren

avgivna betänkande (SOU 1959: 13), som upptar förslag till ändrad

fördelning av skattebördan mellan gifta och ensamstående.

Departementschefen. I samband med införandet av en allmän varuskatt

ar jag ansett erforderligt att föreslå vissa reformer rörande skattepolitiken

i övrigt. Den mest genomgripande av dessa reformer blir, såsom tidigare

antytts, att sänka inkomstskatten till staten. Enligt vad jag förut framhållit

torde utrymme finnas för en skattesänkning i storleksordningen 225

milj. kronor för år räknat.

Syftet harmed ar att motverka den merbelastning för de större löntagargrupperna

och med dem jämställda som blir en följd av den skärpta indirekta

beskattningen. Det kan visserligen sägas, att den allmänna varuskatten,

trots alt den utgår efter en proportionell skattesats, med hänsyn till

konsumtionsvan°rna kommer att verka starkare i högre inkomstlägen. Detta

forhållande, på vilket här inte finns anledning att ingå närmare, får emellertid

inte undanskymma, att varuskatten kommer att drabba även oumbärliga

varor, som vager tungt i en familjebudget av vanlig omfattning. Den här

toreslagna skattesänkningens konstruktion kommer emellertid att lindra

varuskattens verkningar där detta är mest befogat.

Hålles det sagda i minne, blir inriktningen av skattesänkningen självklar.

Den bor inte ha karaktär av en allmän reduktion av inkomstskatten

finnes det 1 daSens läge ej utrymme för — utan ha till syfte att

latta bordan av inkomstskatten för de breda lagren, där den ekonomiska

barkraften ar begränsad. Ett ytterligare skäl för den angivna inriktningen

av skattesänkningen ligger däri att de senaste årens höjningar av kommunalskatten

och folkpensionsavgifterna blivit förhållandevis mera kännbara

för de avsedda grupperna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959

7

Skattesänkningen bör i enlighet härmed främst avse de båda lägsta skikten

av inkomstskatteskalan. Ett viktigt önskemål bör också vara att avlägsna

den ojämnhet hos stegringen i de lägsta progressiva skikten som

kvarstår efter 1956 års allmänna skattesänkning. För att inte de som har

större inkomster skall få en opåkallad skattelättnad bör å andra sidan

skattesatsen i vissa högre skikt (marginalskatten) jämkas något uppåt. Någon

skatteskärpning föreslås emellertid icke.

Vid den nu aktuella skattesänkningen har jag vidare ansett, att man

inte bör ändra den gällande fördelningen av skattebördan mellan äkta makar

och ensamstående. Därmed sammanhängande frågor får upptas senare

i samband med prövningen av 1957 års sambeskattningsrevisions förslag.

I enlighet med dessa överväganden föreslår jag att skalorna för den statliga

inkomstskatten ändras på följande sätt.

Beskattningsbar Föreslagen Förändring i

inkomst, skatteskala, förhållande

1000-tal kr * inom varje till nu gällande

skikt skatteskala

Gifta

0— 8 .................... 10 —1

8—10 .................... 15 — 2

10— 12 .................... 20 —1

12— 16 .................... 27 =

16— 20 .................... 32 +1

20— 30 .................... 38 +1

30— 40 .................... 43 =

40— 60 .................... 48 ==

60—100 .................... 54 =

100—150 .................... 59 =

150— 65 =

Ensamstående

0— 4 .................... 10 —1

4— 6 .................... 15 —2

6— 8 .................... 21 —1

8—10 .................... 25 =

10— 12 .................... 29 +1

12— 16 .................... 33 +1

16— 20 .................... 37 +1

20— 30 .................... 41 =

30— 40 .................... 45 =

40— 60 .................... 49 =

60—100 .................... 54 =

100—150 .................... 59 =

150— 65 =

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 16b år 1959

Vad jag sålunda förordat innebär att skatten sänkes för makar med beskattningsbar

inkomst understigande 30 000 kronor (motsvarande årsinkomster

bortemot 40 000 kronor) och för ensamstående, när den beskattningsbara

inkomsten inte uppgår till 20 000 kronor (d. v. s. för årsinkomster

upp till omkring 25 000 kronor). Beträffande större inkomster blir skatten

oförändrad. Det förhållandet, att skatten i vissa skikt kommer att uttagas

efter högre procenttal än för närvarande, leder alltså inte i något fall

till att den statliga inkomstskatten höjes.

Skattesänkningen blir med den föreslagna skatteskalan högst 140 kronor

för makar och 100 kronor för ensamstående. Detta blir förhållandet, när

makarnas årsinkomst ligger mellan 18 500 och 23 500 kronor eller den

ensamståendes årsinkomst uppgår till 12 000—14 500 kronor. Skattelindring

om minst 100 kronor kan även påräknas för makar, vilkas årsinkomster

ligger mellan 15 000 och 18 500 eller 23 500 och 28 000 kronor. För årsinkomster,

som understiger 15 000 kronor för makar och 11 500 kronor för

ensamstående, blir skatteminskningen genomgående 9 å 10 procent av den

statliga inkomstskatten. Den procentuella skattelindringen sjunker sedan

med stigande inkomster för att vid årsinkomster av 34 000 kronor för makar

och 21 500 kronor för ensamstående uppgå till omkring en procent (50

resp. 40 kronor).

I fråga om verkningarna av förslaget i olika lägen torde i övrigt få hänvisas

till en vid statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang fogad

uppställning.

Det framlagda förslaget torde medföra ett årligt skattebortfall av den

omfattning som tidigare angivits, d. v. s. omkring 225 milj. kronor.

De nya skatteskalorna bör med hänsyn till sitt syfte tillämpas redan i

fråga om inkomster som åtnjutes efter årsskiftet 1959/60. Det sagda innebär,

att skatteskalorna bör användas i fråga om preliminär skatt för år

1960 samt slutlig skatt på grund av 1961 års taxering. Det härav föranledda

skattebortfallet kan för budgetåret 1959/60 beräknas uppgå till omkring 50

milj. kronor.

Särskilda åtgärder erfordras för att de nya skatteskalorna skall kunna

beaktas vid beräkning av källskatt under år 1960. Bakgrunden härtill är

följande.

Löntagare och andra, för vilka källskatten beräknas och avdrages av arbetsgivarna

(preliminär A-skatt), erhåller senast under andra hälften av

januari månad debetsedel jämte ett exemplar av den skattetabell som skall

användas vid beräkningen av skatteavdraget. Debetsedeln och skattetabellen

överlämnas av löntagaren till arbetsgivaren. Under januari och, då särskilda

förhållanden därtill föranleder, jämväl under februari får dock skatteavdrag

i stället beräknas efter den debetsedel och den skattetabell, som

användes under nästföregående år. Särskilda skattetabeller utges för de olika

ortsgrupperna och inom varje ortsgrupp för skilda utdebiteringssatser. An
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 16i år 1959

9

talet skattetabeller varierar år från år men överstiger regelmässigt 40. Under

år 1959 användes sålunda 43 olika tabeller.

Skattetabellerna fastställes av riksskattenämnden. Arbetet med iordningställande,

tryckning och distribution av tabellerna pågår under höstmånaderna.

I början av november månad igångsättes själva tryckningen. Distributionen

sker successivt och avslutas omkring årsskiftet.

För att de nya skatteskalorna skall kunna användas vid källskatten måste

nya skattetabeller distribueras. Förberedelserna för detta arbete kan igångsättas

så att de nya tabellerna kan vara i användning fr. o. m. den avlöningsutbetalning

som sker närmast efter februari månads utgång, d. v. s.

från den tidpunkt efter vilken avdrag inte längre får ske enligt föregående

års tabell. — Det bör understrykas, att den skatt, som för mycket avdragits

vid avlöningsutbetalningar innan den nya skattetabellen användes, kommer

den skattskyldige tillgodo vid slutavräkningen i form av överskjutande preliminär

skatt eller minskning av kvarstående skatt.

Utbytet av skattetabeller synes kunna ordnas i administrativ väg utan

särskilda författningsbestämmelser. På riksskattenämnden ankommer sålunda

att ombesörja fastställandet av de nya tabellerna. Givetvis behöver

blott de delar av tabellerna, som beröres av de nya skatteskalorna, omtryckas.

För att undvika sammanblandning av äldre och nyare tabeller kan

det vara lämpligt alt de nya tryckes på färgat papper.

Som förut nämnts utsändes skattetabellerna tillsammans med debetsedlarna

direkt till de skattskyldiga. Vid utbytet behöver man inte vända sig

till de skattskyldiga. Dessa har ju vid det laget överlämnat debetsedlarna

jämte tabeller till arbetsgivarna. Med hjälp av postverkets förteckning över

arbetsgivare kan i stället direkt kontakt tas med flertalet arbetsgivare för

tabellbytet. Vidare bör de nya tabellerna hållas tillgängliga på postanstalterna.

Särskilda åtgärder torde få övervägas för att bekantgöra utbytet av

skattetabeller för allmänheten.

Även om man torde kunna räkna med att de nya skattetabellerna kan

användas vid förut angiven tidpunkt, d. v. s. omedelbart efter utgången av

februari 1960, torde det med hänsyn till föreliggande omständigheter vara

lämpligt att inte redan nu fastställa exakt datum för de nya tabellernas

ikraftträdande. Jag vill i stället föreslå att det överlämnas åt Kungl. Maj:t

att förordna härom.

I fråga om preliminär B-skatt kommer de nya skatteskalorna att automatiskt

gälla fr. o. in. årsskiftet i den mån särskild beräkning av sådan skatt

skall äga rum, t. ex. om den skatlskyldige avgivit preliminär självdeklaration.

Vad andra fall angår synes det inte vara anledning att göra avsteg från

huvudregeln i 13 § 1 mom. uppbördsförordningen, som innebär att den preliminära

B-skattcn skall utgå med belopp, motsvarande den slutliga skatt

som påförts den skattskyldige under nästföregående år.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till förordning angående ändrad Igdelse av 10 § 1

2 Dihang till riksdagens protokoll 1059. 1 samt. Nr 164

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 164 år 1959

mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt. Jag

hemställer att förslaget måtte genom proposition framläggas för riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Bothén

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 dr 1959

11

Bihang

Beskattnings- bar inkomst,

1000 kr

Motsvarande

ungefärlig

årsinkomst,

kr

Nuva-

rande

skala,

% i

varje

skikt

Före-

slagen

skala,

% i

varje

skikt

Summa statlig inkomstskatt vid

skiktets övre gräns

nuva- rande

skala, kr

före- slagen

skala, kr

minskning i skatt

i kr

i %

1

2

3

4

5

6

7

8

Makar

0— 4

— 9 000

11

10

440

400

40

9,1

4— 6

9 000— 11 500

11

10

660

600

60

9,1

6— 8

11500— 14 000

11

10

880

800

80

9,1

8— 10

14 000— 16 500

17

15

1220

1100

120

9,8

10— 12

16500— 18 500

21

20

1640

1600

140

8,5

12— 16

18500— 23 500

27

27

2 720

2 580

140

6,1

16— 20

23 500— 28 000

31

32

3 960

3 860

100

2,5

20— 25

28 000— 34 000

37

38

6 810

5 760

60

0,9

25— 30

34 000— 39 500

37

38

7 660

7 660

30— 40

39600— 61000

43

43

11960

11960

—

—

40— 60

51 000— 74 500

48

48

21560

21560

_

60—100

74 500—121 000

54

54

43 160

43160

.

,

100—150

121000—179 000

69

59

72 660

72 660

_

- -

150—

179 000—

65

65

Ensamstående

0— 4

— 7 000

11

10

440

400

40

9,1

4— 6

7 000— 9 500

17

15

780

700

80

10,3

6— 8

9 500— 12 000

22

21

1220

1120

100

8,2

8— 10

12 000— 14 500

25

25

1720

1620

100

10— 12

14 500— 16 500

28

29

2 280

2 200

80

3,5

12— 16

16 500— 21 500

32

33

3 560

3 520

40

1,1

16— 20

21500— 26 000

36

37

5 000

5 000

20— 30

26 000— 37 500

41

41

9100

9100

_

,

30— 40

37 500— 49 000

45

45

13 600

13 600

—

—

40— 60

49 000— 72 500

49

49

23 400

23 400

60—100

72 500—119 000

54

54

45 000

45 000

_

___

100—150

119 000—177 000

59

69

74 500

74 500

_

_

160—

177 000—

65

65

691896 Stockholm 1969, Isaac Marens Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1959:66 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 s. 2 i texten
  2. BevU 1959:65 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående änd~ råd lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7 s. 1 i texten