Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 19^6 (nr £31) om folkpensionering, m. m

1959-01-03 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:29, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 19^6 (nr £31) om folkpensionering, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

1

Nr 29

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 29 juni 19^6 (nr £31) om

folkpensionering, m. m.; given Stockholms slott den

3 januari 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;
2)

lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen; samt

3) lag angående ändring i lagen den 1 juni 1956 (nr 264) om höjning

av folkpensioner m. m.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Folkpensioneringens invalidpension och sjukbidrag består av grundpension

och tilläggspension. Grundpensionen utgör 200 kronor om året och

är icke inkomstprövad, under det att tilläggspensionen, som förhöjes med

indextillägg och s. k. standardtillägg, är i sin helhet inkomstprövad.

I propositionen föreslås, att grundpensionen förbättras genom att nyssnämnda

indextillägg fr. o. in. den 1 juli 1959 i stället anordnas som förhöjning

av grundpensionen och i samband därmed befrias från inkomstprövning.

Förslaget medför, att de som enligt nu gällande regler är berättigade

till enbart grundpensionen 200 kronor får pensionen höjd så att

den — med nuvarande åtta indextillägg — utgår, om vederbörande är

ogift eller hans make inte har folkpension, med 600 kronor och eljest med

520 kronor om året. För dem, som med nuvarande regler erhåller grundpension

och tilläggspension vilka sammanlagt ej uppgår till de belopp som

nyss nämnts för angivna fall, höjes pensionen till ifrågavarande belopp.

Vidare föreslås vissa andra, mindre ändringar i folkpensioneringslagen.

Förslaget beräknas medföra en årlig kostnadsökning av omkring 5 milj.

kronor, varav ungefär hälften beräknas komma att belöpa på statsverket

och resten på kommunerna.

t —Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 29 år 1959

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 4 § 1 och 2 mom., 6 § 1 och 3 mom., 8 och

9 §§, 19 § 1 mom. samt 38 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

4

1 mom. Till envar som är berättigad

till ålderspension utgår allmän

ålderspension. Allmän

ålderspension utgör, där ej annat

följer av vad nedan sägs, för år räknat

för gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller till vars

hustru i 5 § omförmält hustrutilllägg

utgår, 1 360 kronor, för gift

pensionsberättigad, vars make åtnjuter

enbart grundpension, 1 500 kronor

samt för annan pensionsberättigad

1 700 kronor.

2 mom. Till envar-----—

Jämte grundpension utgår, där ej

annat följer av vad nedan sägs, tilläggspension

med 1160 kronor

om året till gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller

vars hustru uppbär hustrutillägg,

1 300 kronor till gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter enbart

grundpension, samt 1 500 kronor till

annan pensionsberättigad. 1 2

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Till envar som är berättigad

till ålderspension utgår a 11- rnän ålderspension. Allmän

ålderspension utgör, där ej annat följer

av vad nedan sägs, för år räknat

för gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller till vars

hustru i 5 § omförmält hustrutilllägg

utgår, 1 360 kronor samt för

annan pensionsberättigad 1 700 kronor.

----om året.

Jämte grundpension utgår, där ej

annat följer av vad nedan sägs,

tilläggspension med 1 160

kronor om året till gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller

vars hustru uppbär hustrutillägg,

samt 1 500 kronor till annan pensionsberättigad.

1 Senaste lydelse, se beträffande 4 §, 6 § 3 mom. och 9 § SFS 1955:394, beträffande 6 § 1 mom.,

8 § och 38 § 1 mom. SFS 1952:396, beträffande 19 § 1 mom. SFS 1953:291 samt beträffande 38 §

2 mom. SFS 1955:400.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 ar 1959

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

1 moin. Allmän ålderspension, tilllåggspension,

änkepension och hustrutillägg

förhöjas genom indextillägg

under de förutsättningar

och enligt de grunder, som angivas

i denna paragraf.

3 mom. För varje hel mångfald

av tre, varmed pensionspristalet

överstiger 100, utgör indextillägget

för år räknat

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller

vars hustru uppbär hustrutillägg,

ävensom för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär hustrutillägg,

samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet, -------

1 mom. Allmän ålderspension,

grundpension, änkepension och hustrutillägg

förhöjas genom indextillägg

under de förutsättningar

och enligt de grunder, som angivas

i denna paragraf.

3 mom. För varje hel mångfald

av tre, varmed pensionspristalet

överstiger 100, utgör indextillägget

för år räknat

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

-----av tre.

8

Tilläggspension, änkepension,--

Minskning skall, där rätt till såväl

tilläggs- eller änkepension eller

hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg

föreligger, med bortseende

från indextillägg ske proportionellt

å tilläggs- eller änkepensionen

eller hustrutillägget och bostadstillägget.

Indextillägg minskas först

sedan tilläggs- eller änkepensionen

eller hustrutillägget i övrigt bortfallit.

9

Har gift pcnsionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmögen

till arbete, må, där särskilda skäl

därtill föranleda, utan hinder av vad

§•

--annan pensionsberättigad.

Minskning skall, där rätt till såväl

tilläggs- eller änkepension eller

hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg

föreligger, med bortseende

från indextillägg ske proportionellt

å tilläggs- eller änkepensionen

eller hustrutillägget och bostadstillägget.

Indextillägg till änkepension

och hustrutillägg minskas först

sedan änkepensionen eller hustrutillägget

i övrigt bortfallit.

§•

Har gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmögen

till arbete, må, där särskilda skäl

därtill föranleda, utan hinder av vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1959

(Gällande lydelse)

i 8 § är stadgat tilläggspension tillerkännas

honom med, bortsett från

indextillägg, högst 1 100 kronor om

året. Sådan förmån må utgå även

om folkpension sedermera tillerkännes

den pensionsberättigades make,

dock endast i den mån makarnas

sammanlagda pensionsförmåner icke

därigenom komma att överstiga beloppet

av den tidigare utgående folkpensionen.

Vad nu----------

(Föreslagen lydelse)

i 8 § är stadgat tilläggspension tillerkännas

honom med högst 1 100

kronor om året. Sådan förmån må

utgå även om folkpension sedermera

tillerkännes den pensionsberättigades

make, dock endast i den mån

makarnas sammanlagda pensionsförmåner

icke därigenom komma att

överstiga beloppet av den tidigare

utgående folkpensionen.

---10 §.

19 §•

1 mom. Såsom bidrag---— -—

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som under december månad

året näst före taxeringsåret ägt uppbära

folkpension, eller för den, som

avlidit före ingången av året näst

före taxeringsåret. Ej heller skall

pensionsavgift erläggas av den, för

vilken den till statlig inkomstskatt

taxerade inkomsten icke uppgår till

1 200 kronor eller, om han är gift

och skall taxeras enligt för sådan

skattskyldig gällande bestämmelser

samt andre maken icke enligt vad

förut sagts är fritagen från skyldighet

att erlägga pensionsavgift, makarnas

till statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomster sammanlagt

icke uppgå till minst 1 200

kronor.

-------svensk medborgare.

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad året

näst före taxeringsåret ägt uppbära

folkpension, eller för den, som avlidit

före ingången av året näst före

taxeringsåret. Ej heller skall pensionsavgift

erläggas av den, för vilken

den till statlig inkomstskatt

taxerade inkomsten icke uppgår till

1 200 kronor eller, om han är gift

och skall taxeras enligt för sådan

skattskyldig gällande bestämmelser

samt andre maken icke enligt vad

förut sagts är fritagen från skyldighet

att erlägga pensionsavgift, makarnas

till statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomster sammanlagt

icke uppgå till minst 1 200

kronor.

38

1 mom. Folkpension utgår---

Lag samma--------

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den, bortsett från indextilllägg,

må anses belöpa på december

månad med högst elva kronor högre

§•

-----— tidigare förvärvats.

— av pension.

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den, bortsett från indextilllägg,

må anses belöpa på december

månad med högst elva kronor högre

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

(Gällande lydelse)

belopp än på envar av årets övriga

månader. Uppgår indextillägg för

månad räknat icke till helt krontal,

skola öretal, som hänföra sig till

månaderna januari—november, anses

belöpa på december månad. Utgöres

invalidpension eller sjukbidrag

av enbart grundpension, må pensionen

utbetalas kvartalsvis.

2 mom. Vid utbetalning

Vad i första stycket är stadgat

skall icke gälla, såframt utbetalningen

av folkpension är föranledd enbart

av att förordnande enligt 3 mom.

första stycket av denna paragraf

upphävts, och skall, där invalidpension

eller sjukbidrag utgöres av enbart

grundpension, gälla endast om

utbetalningen avser längre tid än

ett kvartal. Vid jämkning av pension

skall vad i första stycket sägs avse

allenast fall där pensionen ökats på

grund av att årsinkomsten minskat;

och må härvid avdrag ske endast å

det belopp, med vilket pensionen

ökat.

(Föreslagen lydelse)

belopp än på envar av årets övriga

månader. Uppgår indextillägg för

månad räknat icke till helt krontal,

skola öretal, som hänföra sig till

månaderna januari—november, anses

belöpa på december månad.

till sjukkassan.

Vad i första stycket är stadgat

skall icke gälla, såframt utbetalningen

av folkpension är föranledd

enbart av att förordnande enligt 3

%

mom. första stycket av denna paragraf

upphävts. Vid jämkning av pension

skall vad i första stycket sägs

avse allenast fall där pensionen ökats

på grund av att årsinkomsten minskat;

och må härvid avdrag ske endast

å det belopp, med vilket pensionen

ökat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959. Bestämmelserna i 19 § 1 mom.

i äldre lydelsen skola dock fortfarande

gälla i fråga om pensionsavgifter,

som påföras för år 1958 eller

tidigare år.

Det åligger pensionsstyrelsen att

omräkna utgående folkpensioner i

enlighet med bestämmelserna i denna

lag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

F ö r s 1 a g

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas bidrag

till kostnaderna för folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ lagen den 30 juni 1947 om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Kommun skall---■— -----

Därest tilläggspensioner, änkepensioner

och hustrutillägg förhöjts

genom indextillägg, skall vad i första

stycket stadgats om kommuns skyldighet

att bidraga till kostnaderna

för dylika pensioner avse även indextillägg

därå.

3

Varje kommuns bidrag uträknas

av pensionsstyrelsen. Därvid skall en

tolftedel av pensionsberättigad årligen

tillkommande tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg och vårdtillägg,

i förekommande fall jämte

indextillägg, ävensom kommunalt

bostadstillägg anses belöpa på varje

månad. Angående tid och sätt för

gäldande av kommunbidrag förordnar

Konungen.

--— sagda kostnad.

Vad i första stycket stadgats om

kommuns skyldighet att bidraga till

kostnaderna för tilläggspensioner,

änkepensioner, hustrutillägg och

vårdtillägg skall avse även indextilllägg

till grundpensioner, änkepensioner

och hustrutillägg.

§•

Varje kommuns bidrag uträknas

av pensionsstyrelsen. Därvid skall en

tolftedel av pensionsberättigad årligen

tillkommande tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg och vårdtillägg

ävensom indextillägg och

kommunalt bostadstillägg anses belöpa

på varje månad. Angående tid

och sätt för gäldande av kommunbidrag

förordnar Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959.

1 Senaste lydelse se SFS 1954:135.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

7

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 1 juni 1956 (nr 264) om höjning av folkpensioner

m. m.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 1 juni 1956 om höjning

av folkpensioner m. m.1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1

Folkpension i form av allmän ålderspension,

tilläggspension, änkepension

eller hustrutillägg skall höjas

för år räknat med

280 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg, ävensom

för änkepensionsberättigad och

för hustru, som uppbär hustrutilllägg,

samt

350 kronor för annan pensionsberättigad.

Bidrag enligt--------

2

Vad i lagen den 29 juni 1946 om

folkpensionering, lagen den 30 juni

1947 om kommunernas bidrag till

kostnaderna för folkpensioneringen

och lagen om bidrag till änkor och

änklingar med barn stadgas rörande

indextillägg skall i tillämpliga delar

gälla med avseende å höjning enligt

förevarande lag.

(Föreslagen lydelse)

§•

Folkpension i form av allmän

ålderspension, tilläggspension, änkepension

eller hustrutillägg skall höjas

för år räknat med

280 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt

350 kronor för annan pensionsberättigad.

--för år.

§•

Vad i lagen den 29 juni 1946 om

folkpensionering, lagen den 30 juni

1947 om kommunernas bidrag till

kostnaderna för folkpensioneringen

och lagen om bidrag till änkor och

änklingar med barn stadgas rörande

indextillägg skall i tillämpliga delar

gälla med avseende å höjning enligt

förevarande lag, dock att i fråga om

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1958:193.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

höjning av tilläggspension skall vid

tillämpning av 8 § förstnämnda lag

gälla vad som stadgas rörande indextillägg

till änkepension.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1959

9

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga angående förbättring

av folkpensioneringens grundpensionsförmåner till invalider m. m.

samt anför.

Vid behandlingen tidigare denna dag av det i årets statsverksproposition

(femte huvudtiteln punkt 118) upptagna anslaget till Bidrag till folkpensioner

m. m. nämnde jag, att jag hade för avsikt att föreslå förbättring av

folkpensioneringens grundpensionsförmåner till invalider på grundval av det

betänkande härom, som framlagts av 1958 års socialförsäkringskommitté.

Jag anhåller nu att få upptaga nämnda spörsmål till närmare behandling.

Översikt av gällande bestämmelser

Lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering (nr 431; ändr. 221/1947,

527/1947, 732/1948, 264/1950, 157/1951, 332/1951, 396/1952, 291/1953,

134/1954, 394/1955, 400/1955, 265/1956, 168/1957, 172/1957 och 192/1958)

skiljer mellan å ena sidan ålderspension, som utgår efter 67 års ålder, samt

å andra sidan invalidpension, sjukbidrag och änkepension, vilka förmåner

utgår för tid dessförinnan.

Ålderspensionen utgöres i första hand av allmän ålderspension,

vilken förmån är förhöjd dels med indextillägg, dels ock med s. k. standardtillägg

genom lagen den 1 juni 1956 om höjning av folkpensioner (nr 264;

ändr. 193/1958). Ålderspensionen är icke inkomstprövad och uppgår för närvarande

till följande belopp per år räknat. För gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter ålderspension eller invalidpension (sjukbidrag), vari

ingår tilläggspension, eller vars hustru uppbär hustrutillägg, utgår 1 360 kr. i

grundbelopp, 320 kr. i indextillägg (åtta tillägg å 40 kr.) och 280 kr. i standardtillägg

eller sammanlagt 1 960 kr. Gift pensionsberättigad, vars make

åtnjuter invalidpension (sjukbidrag) som utgöres av enbart grundpension,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1959

erhåller 1 500 kr. i grundbelopp, 400 kr. i indextillägg (åtta tillägg å 50 kr.)

och 350 kr. i standardtillägg eller tillhopa 2 250 kr. För annan pensionsberättigad

utgives 1 700 kr. i grundbelopp, 400 kr. i indextillägg (åtta tillägg å 50

kr.) och 350 kr. i standardtillägg eller sammanlagt 2 450 kr.

Invalidpension utgår till den, som på grund av kropps- eller sinnessjukdom,

sinnesslöhet, vanförhet eller annat lyte är ur stånd att försörja

sig genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter, under

förutsättning att nedsättningen av arbetsförmågan kan anses som varaktig.

Den som är blind skall alltid anses lida av sådan höggradig nedsättning av

arbetsförmågan som berättigar till invalidpension.

Till den, som oavbrutet under minst sex månader lidit av sådan höggradig

nedsättning av arbetsförmågan som erfordras för erhållande av invalidpension,

utgår i stället s j ukbidrag, om nedsättningen av arbetsförmågan

inte kan anses som varaktig men kan antagas bestå ytterligare avsevärd tid.

Såväl invalidpensionen som sjukbidraget består av grundpension och tilläggspension.

Grundpensionen utgör 200 kr. om året och utgår utan hänsyn

till vederbörandes inkomst och förmögenhet. Tilläggspensionen, som däremot

är inkomstprövad, förhöjes liksom ålderspensionen med indextillägg

och standardlillägg. För närvarande utgör tilläggspensionen högst 1 760 kr.

(varav 1 160 kr. i grundbelopp, 320 kr. i indextillägg och 280 kr. i standardtillägg)

om året för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, högst 2 050

kr. (varav 1 300 kr. i grundbelopp, 400 kr. i indextillägg och 350 kr. i standardtillägg)

för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter enbart grundpension,

samt högst 2 250 kr. (varav 1 500 kr. i grundbelopp, 400 kr. i indextillägg

och 350 kr. i standardtillägg) för annan pensionsberättigad.

Änkepension utgår till änka, som vid mannens död uppnått viss

ålder. Änkepensionen, som i sin helhet är inkomstprövad, uppgår för närvarande

till högst 1 960 kr. om året (1 360 kr. i grundbelopp, 320 kr. i indextillägg

och 280 kr. i standardtillägg).

Hustrutillägg utgår till pensionsberättigad mans hustru, som uppnått

viss högre ålder men inte själv är pensionsberättigad. Hustrutillägget,

som är inkomstprövat, utgår med högst samma belopp som änkepensionen,

d. v. s. för närvarande med totalt högst 1 960 kr. om året.

I fråga om indextilläggen gäller, att socialstyrelsen skall verkställa

beräkning av förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje

månad och prisläget i december 1951. På grundval härav fastställer Kungl.

Maj :t senast den 5 i andra månaden efter den, som beräkningen avser, det

procenttal (pensionspristalet) som utmärker angivna förhållande. Sålunda

fastställt pensionspristal skall gälla under tredje månaden efter den, som

beräkningen avser. För varje hel mångfald av tre, varmed pensionspristalet

överstiger 100, utgör indextillägget för år räknat —• såsom framgår av det

föregående — 40 kr. för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålders
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1959

pension eller tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, ävensom

för änkepensionsberättigad och för hustru, som uppbär hustrutillägg, samt

50 kr. för annan pensionsberättigad. Om pensionspristalet, efter att ha stigit

med hel mångfald av tre, åter nedgår, skall indextillägget utgå efter oförändrade

grunder, så länge pensionspristalet överstiger närmast lägre hela

mångfald av tre. Antalet indextillägg utgör för närvarande åtta.

Varje kommun äger besluta, att i kommunen skall utgå kommunalt

bostadstillägg till den som uppbär folkpensionsförmån. Därvid äger

kommunen bestämma såväl tilläggets storlek som grunderna i övrigt för

beräkningen. I sistnämnda hänseende gäller dock vissa begränsningar, bl. a.

att inkomstprövning av tillägget skall ske enligt folkpensioneringslagens

regler.

Utöver ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag utgår i vissa fall

blindtillägg till den som är blind och vårdtillägg till den som

eljest är ur stånd att reda sig själv och på grund härav är i behov av ständigtillsyn

och vård. Dessa tillägg, som inte är inkomstprövade, utgör 1 200 kr.

om året.

Inkomstprövningen innebär, att tilläggspension, änkepension och

hustrutillägg jämte index- och standardtillägg å dessa förmåner ävensom

kommunalt bostadstillägg minskas med en tredjedel av den del av ogift pensionsberättigads

årsinkomst, som ligger mellan 1 000 och 1 400 kr., och med

två tredjedelar av inkomst därutöver. För gift pensionsberättigad är motsvarande

gränsbelopp 750 resp. 1 050 kr. Rörande beräkningen av vederbörandes

årsinkomst skall blott nämnas, att folkpension, barnbidrag och sjukhjälp

från allmän sjukkassa inte räknas såsom inkomst, att förmögenhet

överstigande 20 000 kr. (för gift pensionsberättigad 15 000 kr.) medför höjning

av årsinkomsten med 20 procent av det belopp, varmed förmögenheten

överstiger nämnda gränsbelopp, samt att gift pensionssökandes årsinkomst

och förmögenhet anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomst

resp. förmögenhet.

I några fall kan viss dispens medges från inkomstprövningen för gift

invalidpensionär eller sjukbidragsberättigad, vars make ej åtnjuter folkpension.

Ehuru inkomstprövningen skulle föranleda att tilläggspensionen

bleve ringa eller ingen må, när särskilda skäl föranleder därtill, likväl i

sådan pension, bortsett från index- och standardtillägg, utges upp till t 100

kr. om året, s. k. hjälplös betstill ä g g.

Kostnaderna för folkpensionerna bestrides av staten, dock med bidrag

av kommunerna såvitt angår de inkomstprövade förmånerna och vårdtilläggen.

Staten tillgodogör sig vidare de folkpensionsavgifter, som upptages

i samband med de allmänna skatterna, samt avkastningen av folkpensioneringsfonden.

Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna regleras

genom lagen den SO juni 19i7 om kommunernas bidrag Ull kostnaderna för

folkpensioneringen (nr 398; ändr. 266/1950, 159/1951, 397/1952 och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1959

135/1954). Enligt denna lag skall kommun för varje kalenderår bidraga till

kostnaderna för tilläggspensioner, änkepensioner, hustrulillägg och vårdtilllägg,

som under året utbetalats för inom kommunen mantalsskrivna pensionsberättigade,

med en andel som motsvarar 3/20 procent för varje fullt tiotal

skatteören per invånare i kommunen (d. v. s. 1,5 procent för varje skattekrona

per invånare), dock högst 60 procent av nämnda kostnader. Beträffande

kostnaderna för kommunala bostadstillägg gäller motsvarande, dock

att procentsatsen här i stället är V» procent för varje fullt tiotal skatteören

(d. v. s. 2 procent för varje skattekrona) och att även en minimigräns satts

för kommunens delaktighet i kostnaderna, nämligen lägst 25 procent.

Index- och standardtilläggen finansieras på samma sätt som den pensionsförmån

som förhöjes genom tillägget. Sådana tillägg till tilläggspensionen

bekostas sålunda av staten och kommunerna.

Såsom bidrag till statens kostnader för de i folkpensioneringslagen stadgade

förmånerna skall i princip varje svensk medborgare i åldern 18—66 år

erlägga pensionsavgift. Denna avgift utgör för närvarande 4 procent

av den avgiftspliktiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst med viss

maximering.

1958 års socialförsäkringskommittés förslag

I samband med att 1958 års A-riksdag fattade beslut om förbättringar av

folkpensioneringen i anledning av förslag härom i propositionen nr 55 begärde

riksdagen, att utredning skulle verkställas om en råd frågor rörande

folkpensioneringen, bl. a. avseende invalid- och familjepensioneringen. Med

stöd av Kungl. Maj :ts den 9 maj 1958 givna bemyndigande tillkallade jag en

parlamentarisk utredning för behandling av dessa frågor, 1958 års socialförsäkringskommitté.

I oktober 1958 har kommittén1 såsom ett första led i

sitt arbete avgivit ett förslag om förbättrade grundpensionsförmåner in. m.

(stencilerat).

Kommittén har i förslaget inledningsvis framhållit, att dess utredningsarbete

på invalidpensionsområdet skulle komma att kräva relativt lång tid

och att detta förhållande aktualiserade frågan om provisoriska ändringar

av folkpensionslagstiftningen i avbidan på mera definitiva lösningar. I enlighet

med 1958 års A-riksdags därom uttalade önskan och ett motsvarande

uttalande i utredningsdirektiven hade kommittén därför utarbetat förslag

om provisorisk förbättring av grundpensionen till invalidpensionärer och

sj ukbidragsberättigade.

Kommittén erinrar om bakgrunden till att folkpensioneringens invalidpension

och sjukbidrag uppdelats i en icke inkomstprövad del, nämligen

1 Ledamöter i kommittén var förste vice talmannen i riksdagens första kammare, riksgäldsfullmäktigen

A. Strand, ordförande, dåvarande ledamoten av samma kammare M. A. Andersson,

ledamoten av andra kammaren I. Bengtsson, överdirektören R. Broberg samt ledamöterna av

sistnämnda kammare R. Eliasson och T. Königson.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1959

grundpensionen om 200 kr., och en inkomstprövad del, nämligen tilläggspensionen.

Grundpensionsbeloppet utgör sålunda en relikt från 1913 års

pensionsförsäkringslag, enligt vilken förelåg rätt till pension motsvarande

det efter försäkringsmässig metod beräknade värdet av erlagda avgifter.

Efter införandet av folkpensioneringslagstiftningen, där motsvarande samband

mellan avgifter och pension inte förelåg, ansågs de, som erlagt avgifter

enligt 1913 års lag, skola bibehållas vid sin rätt att utfå tillförsäkrad valuta

för sistnämnda avgifter. Konstruktionen med den icke inkomstprövade

grundpensionen å 200 kr. medförde att de erforderliga övergångsbestämmelserna

ej föranledde större administrativt besvär, enär det övervägande flertalet

pensioner på grund av den tidigare lagstiftningen rymdes inom detta

belopp.

Kommittén konstaterar, att en höjning av grundpensionen inte medför

ökade förmåner för alla invalidpensionärer och sjukbidragsberättigade, såvida

inte den maximala pensionsnivån samtidigt höjes. En sådan höjning

vore det emellertid nu inte fråga om. I detta avseende skulle invalidpensionen

följa den successiva standardhöjning av den allmänna folkpensionsnivån,

som 1958 års A-riksdag i princip beslutat skola ske under 1960-talet. Den

avsedda grundpensionsförbättringen skulle för det stora flertalet invalidpensionärer

i huvudsak blott innebära en omfördelning av de förmånsdelar,

varav invalidpensionen är sammansatt. Av den inkomstprövade delen av

invalidpensionen (tilläggspension, standardtillägg, indextillägg) skulle en

del överföras till den icke inkomstprövade pensionsdelen (grundpensionen).

Härav följde att de, som enligt nuvarande regler är berättigade till en invalidpension

uppgående till eller överstigande summan av den pensionsdel som

överföres och den nuvarande grundpensionen, inte skulle få någon förhöjning

av sina sammanlagda pensionsförmåner genom den åsyftade reformen.

För budgetåret 1958/59 har antalet invalidpensionärer och sjukhidragsberättigade

uppskattats till 137 000. Enligt kommittén kunde omkring

105 000 av dessa beräknas ha fulla förmåner, under det att cirka 9 000 uppbär

endast grundpension och återstående cirka 23 000 åtnjuter grundpension

jämte reducerade inkomstprövade tilläggsförmåner.

Rörande motiven för en förbättring av grundpensionen

framhåller kommittén, att samtliga folkpensionsförmåner med undantag

av grundpensionsbeloppet genom olika åtgärder sedan lagstiftningens

ikraftträdande fått ett ökat realvärde trots penningvärdeförsämringen. Vissa

olägenheter med den nuvarande inkomstprövningen inom invalidpensioneringen

skulle enligt kommitténs mening minskas, om den icke inkomstprövade

delen av pensionen höjes genom att till den överföres cn del av den inkomstprövade

delen. I detta sammanhang uttalar kommittén bl. a. följande.

Flertalet av dem som har enbart grundpension är gifta och uteslutna från

inkomstprövade förmåner på grund av andra makens inkomst. Detta har

väckt mycken irritation, eu irritation som inte kan frånkännas berättigande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1959

då en invalidiserad man eller hustru, även om invaliditeten ej är så svår att

rätt till hjälplöshets- eller vårdtillägg föreligger, ofta utgör en ej ringa belastning

på makarnas ekonomi. Den ganska hårda inkomstprövningen kan

även sägas i och för sig motivera att också de invalidpensionärer, som enligt

nuvarande regler är berättigade till enbart en grundpension om 200 kr., får

sin pension höjd.

Kommittén framhåller vidare, att den nuvarande inkomstprövningen i

viss mån fyller funktionen av medel att gradera invalidpensionen efter invaliditetens

storlek. Kommitténs utredningsarbete på invalidpensioneringens

område borde enligt utredningsdirektiven ske med utgångspunkt från att

den nuvarande inkomstprövningen om möjligt slopades och att storleken av

invalidpensionen i stället bestämdes på grundval av en uppskattning av vederbörandes

eventuellt kvarstående arbetsförmåga. Kommittén håller för

sannolikt att, om partiell invalidpension skulle utgå och fastställas i relation

till vederbörandes uppskattade kvarstående arbetsförmåga, denna partiella

invalidpension inte kunde sättas till en så ringa bråkdel av full invalidpension

som 200 kr. I avbidan på den definitiva lösningen kunde en höjning

av detta belopp vara motiverad.

Kommittén tillägger.

Vidare må nämnas att man i anslutning till en förbättring av grundpensionen

lätt kan vinna en mer tillfredsställande lösning än den nuvarande i de

fall där ena maken har ålderspension och andra maken därefter får invalidpension

men på grund av inkomstprövningen begränsad till enbart grundpension.

I sådant fall skall nämligen ålderspensionen minskas med 200 kr.,

d. v. s. från 1 700 till 1 500 kr. — med gällande index- och standardtillägg

alltså från 2 450 till 2 250 kr. Det förhållandet att den yngre maken erhåller

invalidpension ökar alltså inte familjens folkpensionsinkomst. Denna

effekt av de nuvarande reglerna hade påtalats vid skilda tillfällen. Omkring

500 pensionärsfamiljer uppbär för närvarande pension med tillämpning av

ifrågavarande regler.

En grundpensionsförbättring skulle givetvis medföra visst administrativt

merarbete för pensionsorganen — omfattningen härav blir beroende på vilken

metod för förbättringen som användes — men kommittén anser att administrativa

skäl inte bör få utgöra hinder för att en önskvärd förbättring

av grundpensionsförmånen genomföres.

Rörande storleken av g rundpension sförbättringen finner

kommittén det i föreliggande läge vara rimligt med en förhöjning till

omkring 600 kr. En sådan förhöjning skulle enligt kommitténs mening inte

innebära ett föregripande av utredningsarbetet i fråga om invalidpensioneringens

slutliga utformning och inte heller beträffande invalidpensioneringens

blivande samordning med sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna.

Kommittén har övervägt olika metoder att åstadkomma

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 dr i959

förbättringen av grundpensionen, varvid valet närmast stått

mellan följande tre alternativ.

Alt. i. Själva grundpensionsbeloppet 200 kr. ändras till ett högre belopp,

exempelvis 600 kr., utan att index- och standardtilläggen beröres.

A It. 2. Grundpensionsbeloppet lämnas i och för sig oförändrat men indextilläggen

överflyttas helt från tilläggspensionen till grundpensionen. Standardtilläggen

beröres ej. Detta alternativ skulle med åtta indextillägg innebära

en höjning med 400 kr. till 600 kr. för ensam pensionär och med 320 kr.

till 520 kr. för pensionär, vars make också har pension.

Alt. 3. Grundpensionsbeloppet lämnas oförändrat men utgånde standardtillägg

till tilläggspensionen överflyttas helt till grundpensionen. Indexliilläggen

beröres ej. Detta alternativ skulle med gällande standardtillägg innebära

en höjning med 350 kr. till 550 kr. för ensam pensionär och med 280 kr.

till 480 kr. för pensionär, vars make också har pension.

Kommittén har stannat för att förorda alt. 2. Därvid har kommittén fäst

avseende bl. a. vid att detta alternativ är administrativt enkelt, vilket är av

särskild betydelse eftersom det gäller en provisorisk reform, samtidigt som

alternativet medför en tillfredsställande höjning av grundpensionen.

Kommitténs förslag att indextilläggen skall konstrueras som en förhöjning

av grundpensionen och inte av tilläggspensionen innebär att vid nuvarande

indexläge med åtta indextillägg alla de som har enbart grundpension

— d. v. s. cirka 9 000 invalider — och de som utöver grundpensionen har en

inkomstprövad pension om högst 400 resp. 320 kr. — cirka 500 personer —

får sin pension höjd till 600 resp. 520 kr. Vid nio indextillägg blir de nya

grundpensionsförmånerna 650 resp. 560 kr., vid tio indextillägg 700 resp. 600

kr. etc. Kommittén tillägger, att bortåt 95 procent av alla dem, som enligt nuvarande

regler har rätt till enbart grundpension, inte är gifta med annan

pensionsberättigad. De skulle alltså få det större beloppet, d. v. s. 600 kr. vid

nuvarande indexläge.

Kommittén nämner, att den minskning, som sker å den inkomstprövade

delen av invalidpension och sjukbidrag genom indextilläggets överflyttande

till grundpensionen, i ett fåtal fall kan medföra omräkning även av samtidigt

utgående särskilt barnbidrag. Inkomstprövningen av sådana bidrag är nämligen

samordnad med folkpensionernas inkomstprövning.

Kommittén diskuterar härefter det förut berörda fallet dä av två makar

den ene har ålderspension från folkpensioneringen och den andre därefter

får invalidpension eller sjukbidrag, som på grund av inkomstprövningen

begränsas till enbart grundpension. Kommittén erinrar därvid om att enligt

4 § 1 mom. folkpensioneringslagen ålderspensionärerna uppdelas i följande

tre grupper, för vilka årspensionen utgår med nedan angivna belopp exklusive

resp. inklusive nu utgående åtta indextillägg jämte standardlillägg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

Belopp kr.

Grupp exkl. inkl.

tilläggen

a) Gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller till vars hustru utgår

hustrutillägg ....................................

1 360

1 960

b)

Gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter enbart

grundpension.....................................

1 500

2 250

c)

Annan pensionsberättigad.........................

1 700

2 450

Kommittén framhåller att enligt 4 § 2 mom. folkpensioneringslagen en

motsvarande uppdelning göres i fråga om invalidpensionens och sjukbidragets

maximala storlek före avdrag till följd av inkomstprövningen. Beloppen

är 200 kr. mindre än motsvarande ålderspensionsbelopp, enär för

invaliderna tillkommer grundpensionen om 200 kr.

Kommittén erinrar vidare om att varje indextillägg utgör 40 kr., då

pensionären tillhör grupp a), och 50 kr., då han tillhör grupp b) eller

grupp c), samt om att standardtilläggen följer indextilläggen på det sättet,

att de för grupp a) motsvarar sju indextillägg om 40 kr., d. v. s. tillhopa

280 kr., och för grupperna b) och c) motsvarar sju indextillägg om 50 kr.,

d. v. s. sammanlagt 350 kr.

Av denna översikt framgår, att i det nu diskuterade fallet den make, som

är ålderspensionär, enligt gällande regler får vidkännas en minskning av

sin pension med 200 kr., d. v. s. med samma belopp som den andre maken

erhåller i grundpension; makarna erhåller sålunda inte högre pension

trots den andre makens invaliditet. I syfte att bereda en pensionsförbättring

i sådana fall föreslår kommittén, att gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter

enbart grundpension jämte nu föreslaget indextillägg därå, skall i

fråga om storleken av det egentliga pensionsbeloppet hänföras till grupp

c), d. v. s. erhålla 1 700 kr. i ålderspension och 1 500 kr. i maximal

tilläggspension, och i fråga om index- och standardtilläggen hänföras till

grupp a), där varje indextillägg är 40 kr. och standardtillägget utgör

280 kr. Vid åtta indextillägg skulle då ålderspensionärens årspension

bli (1 700 320 -f- 280 =) 2 300 kr. Eftersom den andre maken

skulle erhålla 200 kr. i grundpension och 320 kr. i indextillägg, skulle

makarna sammanlagt få (2 300 -f- 520 =) 2 820 kr. Familjens pensionsinkomst

skulle således öka med (2 820 — 2 450 =) 370 kr., när andra

maken får invalidpension bestående enbart av grundpension jämte indextiHägg.

För varje ytterligare indextillägg utöver åtta skulle ökningen bli

30 kr. större.

Ikraftträdandet av den provisoriska förbättringen av grundpensionsförmånerna

anser kommittén böra ske vid tidigast möjliga tidpunkt

eller den 1 juli 1959. Det skall enligt kommitténs förslag ankomma på pen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

sionsstyrelsen att utan ansökan omräkna utgående invalidpensioner och

sjukbidrag i enlighet med de nya bestämmelserna.

Vad angår kostnads- och finansieringsfrågorna uppger

kommittén, att den förslagna förbättringen av grundpensionsförmånen medför

en kostnadsökning för folkpensioneringen, som uppskattas till omkring

3 3/» milj. kr. för helt år under förutsättning att antalet indextillägg är

oförändrat åtta och att antalet pensionärer, som åtnjuter enbart grundpension

eller dessutom en mindre inkomstprövad pension, är oförändrat

cirka 9 500. Varje ytterligare indextillägg kunde antagas höja nyssnämnda

belopp med cirka Va milj- kr- Antalet pensionärer kunde väntas öka om

grundpensionen förbättrades. Enligt kommitténs mening vore en ökning

med omkring 2 000 pensionärer ingalunda osannolik. Detta skulle medföra

en ytterligare årlig kostnadsökning om nära 1,2 milj. kr., ett belopp som

finge räknas upp med 0,1 milj. kr. för varje nytillkommande indextillägg.

Kommittén erinrar om att enligt nuvarande regler för kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna staten ensam bestrider kostnaderna

för grundpensionerna, medan tilläggspensionerna bekostas av staten och

kommunerna gemensamt, och att indextillägg och standardtillägg finansieras

i samma ordning som den förmån vilken förhöjes genom tillägget. Kommittén

anser att det för närvarande saknas anledning till annat än att bibehålla

dessa regler, vilket innebär att de nyss nämnda kostnadsökningarna

helt skulle falla på staten.

Statens utgifter för folkpensioneringen kommer emellertid enligt vad

kommittén framhåller att dessutom öka genom att vissa kostnader överföres

från kommunerna till staten. De indextillägg som utgår vid reformens

ikraftträdande — för ett beräknat antal av nära 130 000 invalidpensionärer

och sjukbidragsberättigade — finansierades till ungefär hälften (f. n.

51 %) av kommunerna och till knappt hälften av staten. Dessa indextillägg

skulle genom reformen överföras till grundpensionerna och med tillämpning

av nyssnämnda kostnadsfördelningsprinciper i fortsättningen helt bekostas

av statsmedel. Detta medförde en kostnadsminskning för kommunernas

del, som kommittén uppskattade till cirka 26 milj. kr. vid åtta indextillägg

(cirka 3 V* milj. kr. högre belopp vid varje tillkommande indextillägg).

Kommittéförslaget skulle sålunda enligt kommitténs beräkningar föranleda

att de årliga folkpensionskostnaderna (om åtta indextillägg utgår) för

statens del ökade med (3,75 + 1,2 + 26 =) cirka 31 milj. kr. och för kommunernas

del minskade med cirka 26 milj. kr.

Kommittén erinrar i detta sammanhang om att 1958 års A-riksdag fattat

principbeslut om en väsentlig förbättring lr. o. in. den 1 juli 1960 av bl. a.

familjepensionsförmånerna från folkpensioneringen. Denna förbättring

skulle, om nu gällande principer för kommunernas bidrag till inkomstprövade

folkpensionsförmåner tillämpas, komma att medföra en kraftig

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 29

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

ökning av kommunernas utgifter för folkpensionsändamål fr. o. in. den

1 juli 1960, en ökning som kunde antagas överstiga den betydande utgiftsminskning

för kommunerna som kommittéförslaget skulle föranleda fr. o. in.

den 1 juli 1959. Kommittén har ansett det vara angeläget att i möjlig mån

undvika sådan ojämnhet under de närmaste åren i fråga om belastningen på

kommunerna för folkpensionsändamål. Detta kunde enligt kommitténs

mening ske genom att en del av de staten enligt nuvarande regler åvilande

kostnaderna för kommunala bostadstillägg successivt överfördes på kommunerna

samtidigt som en reduktion av kommunansvaret för andra inkomstprövade

pensionsförmåner genomfördes. Kommittén, som enligt sina

direktiv har att utreda frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och

kommun men givetvis inte redan nu kunnat la definitiv ståndpunkt till

detta frågekomplex, har funnit sig böra förorda, att i samband med den

reduktion av kommunernas kostnader för invalidpensioneringen, som följer

av kommittéförslaget beträffande grundpensionerna, skall fr. o. in. den 1

juli 1959 vidtas en viss höjning av kommunbidraget till de kommunala bostadstilläggen.

Kommittén tillägger att, om en mindre ökning av kommunandelen i kostnaderna

för bostadstilläggen nu genomföres, det senare blir en mindre påfrestning

för kommunerna, därest statsmakterna framdeles skulle stanna

för den principen, som torde ha många förespråkare, att kommunerna —

mot det att de befrias från att bidraga till de egentliga folkpensionskostnaderna

— själva skall helt bekosta de kommunala bostadstillägg, som befinnes

erforderliga i framtiden.

Efter övervägande av olika spörsmål rörande formen för och storleken

av höjningen av kommunandelen i kostnaderna för bostadstilläggen har

kommittén stannat för att förorda en tioprocentig höjning innebärande dels

att kommunandelen ökas med en tiondel från procent till ”/so procent

för varje fullt tiotal skatteören per invånare i kommunen och dels att maximigränsen

för kommunandelen höjes från 60 till 66 procent. Kommittén

beräknar att kommunbidraget till de kommunala bostadstilläggen därigenom

skulle för budgetåret 1959/60 öka med nära 17 l/2 milj. kr. Den

kostnadsminskning för kommunerna om cirka 26 milj. kr., som enligt

vad förut nämnts skulle i nuvarande indexläge bli följden av den föreslagna

grundpensionsförbättringen, skulle sålunda reduceras till (26—17 i/, =)

8 7* niilj. kr. För statens del skulle den till cirka 31 milj. kr. beräknade

kostnadsökningen på grund av grundpensionsreformen komma att stanna

vid cirka 13''/2 milj. kr.

Remissyttrandena

Över 1958 års socialförsäkringskommittés förslag har efter remiss yttranden

avgivits av statskontoret, pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

1958 års skatteutjämningskommitté, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund, Sveriges folkpensionärers riksorganisation, De

blindas förening, De lungsjukas riksförbund, De vanföras riksförbund och

Svenska vanförevårdens centralkommitté.

Vid remissbehandlingen har inte framförts någon invändning mot tanken

att genomföra en provisorisk förbättring av

grundpensionen. Några remissinstanser, såsom De blindas förening

och Svenska vanförevårdens centralkommitté uttalar sin tillfredsställelse

över att förslag härom framlagts. Pensionsstyrelsen framhåller att en höjning

av grundpensionen är ett gammalt önskemål från styrelsens sida.

Storleken av den föreslagna förbättringen har allmänt

godtagits. Pensionsstyrelsen och Sveriges folkpensionärers riksorganisation

har därvid dock givit uttryck för uppfattningen att höjningen vore

väl låg.

Endast statskontoret förordar en mindre höjning än den av kommittén

föreslagna. Eftersom det gällde en provisorisk reform borde enligt statskontorets

mening försiktighet iakttas i fråga om höjningens storlek. Eljest

kunde komplikationer med avseende å den planerade samordningen med

andra socialförsäkringsgrenar lätt inträffa. Den provisoriska förbättringen

borde begränsas till att i huvudsak återställa grundpensionens realvärde,

vilket syfte skulle väl ernås med en ökning till 400 kr. Riksförsäkringsanstalten

uttalar emellertid alt den av kommittén föreslagna höjningen

inte synes ge anledning till några betänkligheter från yrkesskadeförsäkringsoch

sjukförsäkringssynpunkt.

Den av kommittén förordade metoden att åstadkomma förbättringen

av grundpensionen har till styrkts eller lämnats

utan erinran av alla remissorgan utom statskontoret. Därvid anför statskontoret,

att den av kommittén förordade metoden skulle föranleda, att nya

indextillägg automatiskt skulle utgå å grundpensionen. Med en provisorisk

reform borde man inte sträcka sig så långt som till att införa ett system

med indexreglerade grundpensionsförmåner. I stället borde användas metoden

att höja själva grundpensionsbeloppet (kommitténs alt. 1).

Pensionsstyrelsen framhåller att man, när det gäller ett provisorium,

bör ur arbetsteknisk synpunkt välja en enklare metod än alt. 1, om sådan

står till buds. Med en omgruppering av index- och standardtilläggen från

tilläggspensionen till grundpensionen bleve omläggningen betydligt enklare

arbetstekniskt sett. Pensionsstyrelsen hade ingen erinran mot kommitténs

förslag att överföra hela indextillägget till grundpensionen. För att åstadkomma

en större grundpensionsförbättring än den av kommittén föreslagna

kunde emellertid övervägas att till grundpensionen överföra inte endast indextilläggel

utan även standardtillägget helt eller delvis.

De remissinstanser, som berört förslaget om pensionsförbättr

i n g i vissa fall då folkpensionärs make erhåller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

invalidpension, har som regel tillstyrkt förslaget eller lämnat det

utan erinran. Statskontoret, som i likhet med kommittén finner gällande

bestämmelser i denna del otillfredsställande, anser att grundpensionen bör

medföra ett verkligt tillskott till ifrågavarande pensionärsfamiljs försörjning

och sålunda vid en pensionsreglering i enlighet med statskontorets

förslag bör utgå med 400 kr. utöver redan beviljad ålders- eller invalidpension.

Rörande finansieringsfrågan går meningarna isär i remissyttrandena.

Endast pensionsstyrelsen och De vanföras riksförbund har uttryckligen

godtagit kommitténs förslag beträffande såväl finansieringen av

indextilläggen till invaliderna som höjningen av kommunbidragen till de

kommunala bostadstilläggen.

Statskontoret erinrar om att kommittén enligt sina direktiv har att ta

ställning till spörsmålet om fördelningen mellan staten och kommunerna av

kostnaderna för folkpensioneringen i dess helhet och att samtliga på problemet

inverkande omständigheter härvid torde komma under bedömande

i ett sammanhang. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den tilltänkta

reformens provisoriska natur borde enligt statskontorets mening den tekniska

metoden för förbättring av grundpensionsförmånerna ej få leda till

någon förändring i kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Vilket

alternativ för förbättringen av grundpensionen som än valdes borde därför

reformen förknippas med regler som förhindrade att det ekonomiska ansvaret

för folkpensionerna på detta stadium av utredningsarbetet mer eller

mindre övervältrades på staten.

Majoriteten inom 1958 års skatteutjämningskommitté (ordföranden och

fyra ledamöter) förklarar sig inte vara beredd att nu ta ställning till förslaget

i kostnadsfördelningsfrågan. Med hänsyn till att förslaget syftade

till en allenast provisorisk ändring ville kommittémajoriteten dock inte

motsätta sig att en viss jämkning av reglerna för de kommunala bostadstilläggens

finansiering genomfördes.

Övriga fyra ledamöter i 1958 års skatteutjämningskommitté framhåller att

förslaget om ändring av bidragsreglerna för de kommunala bostadstilläggen

utgör endast en del av ett större problem. Därför borde en eventuell omfördelning

av kostnaderna för dessa tillägg anstå i avvaktan på att frågan i

sin helhet upptoges till omprövning.

Sistnämnda uppfattning delas av Svenska stadsförbundet och Svenska

landskommunernas förbund, vilka båda dels erinrar om att de gemensamt

hemställt om omprövning av kostnadsfördelningsproblemet för att få till

stånd en minskning av kommunandelen och dels bestämt avstyrker den

föreslagna höjningen av kommunbidraget till bostadstilläggen.

Svenska stadsförbundet anser det i sak riktigt att indextilläggen efter

överflyttning till grundpensionen bekostas helt av staten. Ingen anledning

förelåge emellertid att koppla samman frågan om grundpensionens höjning

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1959

med frågan om bostadstilläggens finansiering. Verkningarna för de särskilda

kommunerna skulle, om de båda reformerna genomfördes samtidigt,

bli synnerligen varierande. Preliminära beräkningar för Stockholm gåve vid

handen att staden med nuvarande index- och bostadstillägg skulle drabbas

av en merutgift på inemot 1 milj. kr., ett belopp som dock minskade

i den mån nya indextillägg tillkomme.

Svenska landskommunernas förbund framhåller, att en utveckling mot

kommunernas övertagande av kostnaderna för de kommunala bostadstillläggen

i deras helhet under det att staten bestrider övriga folkpensionskostnader

kan befaras leda till att de mera skattetyngda kommunerna av ekonomiska

skäl nödgas avstå från att bevilja kommunala bostadstillägg eller

knappa in på tidigare utgående dylika tillägg. En kostnadsfördelning som

på detta sätt medförde en standardsänkning i mera skattetyngda kommuner

syntes inte vara att eftertrakta. Någon allmän samling kring en sådan lösning

av kostnadsfördelningsproblemet vore därför knappast att räkna med innan

en effektiv skatteutjämning åstadkommits.

Även De lungsjukas riksförbund anser att frågan om en omfördelning av

kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen bör anstå. Om kommunernas

andel i kostnaderna för bostadstilläggen höjdes kunde antas, att kommuner

med hög invalidfrekvens skulle iaktta återhållsamhet vid beviljande

av bostadstillägg samt att indragning av dem kunde befaras. En försämring

för pensionärerna, särskilt i kommuner med lågt skatteunderlag, kunde

alltså bli följden.

Sveriges folkpensionärers riksorganisation finner det angeläget att framhålla,

att kommunernas del av de kommunala bostadstilläggen inte bör

ökas på ett sådant sätt att det uppstår ännu större svårigheter att utbetala

sådana tillägg.

Departementschefen

Enligt 1946 års folkpensioneringslag gäller som bekant, att den som fyllt

67 år äger rätt till ålderspension och att den, vars arbetsförmåga dessförinnan

blivit höggradigt nedsatt genom sjukdom eller lyte, är berättigad till

invalidpension eller den tidsbegränsade form därav som benämnes sjukbidrag.

Bortsett från de kommunala bostadstilläggen utgår ålderspensionen

oberoende av vederbörandes inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Motsvarande

gäller i fråga om de index- och standardtillägg, varigenom ålderspensionen

förhöjes. Vad åter angår invalidpensionen och sjukbidraget utgår

blott en mindre del utan inkomstprövning, nämligen den till 200 kr. om

året uppgående grundpensionen. Återstoden av invalidpensionen och sjukbidraget,

d. v. s. tilläggspensionen, är däremot inkomstprövad, liksom de

till de förmånsberättigade i dessa fall utgående index- och standardtilläggen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-- Kungl. Maj.ts proposition nr 29 ur 1959

vilka konstruerats såsom förhöjningar av tilläggspensionen och inte av

grundpensionen.

Att grundpensionsbeloppet utgår utan inkomstprövning sammanhänger

— såsom närmare angivits i det föregående — med den vid 1946 års folkpensionsreform

förfäktade meningen att de, som förvärvat rätt till viss

valuta bl. a. vid invalidfall för erlagda avgifter enligt den första allmänna

pensionslagstif t ningen av år 1913, därigenom skulle bibehållas vid rätt till

invalidförmån av viss storlek.

Rörande de nämnda folkpensionsförmånernas storlek kan nämnas, att

ålderspensionens årsbelopp för närvarande för gift pensionsberättigad, vars

make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension eller vars hustru uppbär

hustrutillägg utgör 1 960 kr. (varav 1 360 kr. i grundbelopp, åtta indextillägg

om 40 kr. och 280 kr. i standardtillägg). För gift pensionsberättigad, vars

make åtnjuter invalidpension eller sjukbidrag med enbart grundpension,

är beloppet 2 250 kr. (varav 1 500 kr. i grundbelopp, åtta indextillägg om 50

kr. och 350 kr. i standardtillägg) samt för annan pensionsberättigad 2 450 kr.

(varav 1 700 kr. i grundbelopp, åtta indextillägg om 50 kr. och 350 kr. i

standardtillägg).

Invalidpensionen och sjukbidraget uppgår för motsvarande grupper högst

till nyss angivna belopp, varav såsom förut nämnts 200 kr. av grundbeloppet

utgör icke inkomstprövad grundpension.

I olika sammanhang har aktualiserats spörsmålet om en höjning av

giundpensionen. Senast skedde det vid 1958 års A-riksdag i samband med

ntt pi opositionen nr 55 i pensionsfrågan behandlades. Nämnda spörsmål

ingick bland dem som enligt riksdagens mening borde anförtros åt en parlamentarisk

utredning, vilken i övrigt skulle behandla eu rad andra frågor

rörande en förbättrad folkpensionering. Den utredning som tillkallades för

denna uppgift, 1958 års socialförsäkringskommitté, har mot bakgrund av

liksdagens önskemål upptagit fragan om en provisorisk höjning av grundpensionen

i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet i övrigt. Det förslag

som kommittén framlagt härom innebär, att de indextillägg, som nu utgör

en inkomstprövad förhöjning av tilläggspensionen, i stället skall utgå som

förhöjning av grundpensionen och liksom denna utges utan inkomstprövning.

Härigenom kommer omkring 9 000 personer, som enligt nu gällande

bestämmelser åtnjuter enbart grundpensionen 200 kr., att få sin pension

höjd så att den med nuvarande åtta indextillägg utgör, om vederbörande är

ogift eller hans make inte har pension, (200 + 400 =) 600 kr. och eljest

(200 + 320 =) 520 kr. Beloppet 600 kr. skulle komma att utgå till cirka

95 procent av dessa pensionärer. I de omkring 500 fall, då nuvarande

regler ger rätt till jämte grundpensionen — en inkomstprövad pension

som understiger 400 resp. 320 kr., kommer i stället att utgå förutnämnda

högre belopp om 600 resp. 520 kr. Om nya indextillägg tillkommer, skall

dessa i fortsättningen utgå till alla som har invalidpension eller sjukbidrag

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 2!) ar 1959 23

och inte som nu endast till dem som har inkomstprövad pension utöver

grundpensionen.

Däremot innebär förslaget ingen förbättring för dem, som enligt vad

nu gäller äger rätt till invalidpension eller sjukbidrag med högsta belopp

eller till sådan förmån med ett på grund av inkomstprövningen reducerat

belopp som överstiger 600 resp. 520 kr. Frågan om att öka invalidpensionens

och sjukbidragets maximibelopp sammanhänger med den större

frågan om folkpensionernas successiva höjning under 1960-talet.

Det kan tilläggas, att den föreslagna förbättringen av grundpensionen

går längre än vad ett rent återställande av realvärdet å denna pension

skulle påkalla.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har tanken att göra en

provisorisk höjning av grundpensionen vunnit allmän anslutning, och de

flesta remissinstanserna har godtagit förslaget i fråga om förhöjningens

storlek och metoden för att åstadkomma densamma. För egen del ansluter

jag mig till förslaget.

Av vad jag tidigare anfört rörande den nuvarande storleken av ålderspensionen

i olika fall framgår, att en gift ålderspensionär, vars make inte

uppbär folkpensionsförmån, får ålderspensionen minskad med 200 kr., om

maken senare tillerkännes invalidpension eller sjukbidrag och denna förmån

på grund av inkomstprövningen endast utgår med grundpensionsbeloppet

200 kr. I detta fall föranleder den inträdda invaliditeten ingen

ökning av familjens pensionsförmåner. Detta förhållande har ansetts

mindre tillfredsställande och kommittén har för fall, då gift ålderspensionärs

make åtnjuter invalidpension eller sjukbidrag i form av enbart grundpension

jämte nu föreslaget indextillägg därå, förordat att ålderspensionens

grundbelopp skall utgå med 1 700 kr. i stället för nuvarande 1 500 kr.

Samtidigt finner dock kommittén viss minskning av dennes index- och

standardtillägg påkallad. Eftersom båda makarna erhåller indextillägg —

något som enligt hittills tillämpade principer föranleder att tilläggen utgår

med det lägre beloppet om 40 kr. för varje tillägg — föreslår kommittén

att ålderspensionären i detta fall skall åtnjuta indextillägg av nämnda storlek,

d. v. s. med 320 kr. Vidare föreslår kommittén att även standardtillägget

till ålderspensionären skall utgå med det lägre beloppet eller med 280 kr.

Förslaget innebär sålunda att ålderspensionären i det nu aktuella fallet får

grundförmånen höjd med 200 kr., under det att tilläggen sänks med 150

kr. i förhållande till vad nu utgår. Å andra sidan förbättras grundpensionen

för den invalidiserade maken såsom förut nämnts med indextilläggen å

320 kr., vilket får till följd att makarnas pensionsinkomst genom invalidfallet

ökar med 370 kr. Härvid har förutsatts att åtta indextillägg utgår

såsom för närvarande. Vad sålunda föreslagits borde även få tillämpning i

vissa fall då den först pensionerade maken uppbär invalidpension eller sjukbidrag

i stället för ålderspension.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

Även detta förslag har godtagits vid remissbehandlingen, och jag ansluter

mig till kommitténs förslag, som innebär en viss pensionsförbättring för de

fall det gäller och dessutom medför en förenkling av lagstiftningen.

De sålunda förordade ändringarna i folkpensionslagstiftningen bör såsom

kommittén föreslagit träda i kraft den 1 juli 1959.

De föreslagna åtgärderna har beräknats medföra en merkostnad för folkpensioneringen

av omkring 5 milj. kr. för år vid nuvarande åtta indextilllägg.

Härvid har förutsatts att omkring 2 000 personer, som med nuvarande

regler inte bryr sig om att söka pension, efter höjningen av grundpensionen

kommer att ansöka om och få sådan pension. Om de indextillägg, som överföres

till grundpensionen, alltjämt bekostas på samma sätt som nu, dvs.

av staten med bidrag från kommunerna — detta bidrag uppgår för närvarande

till i genomsnitt 51 procent — kommer merkostnaden att till ungefär

hälften belöpa på staten och i övrigt på kommunerna.

Kommittén föreslog i finansieringsfrågan en kombination av två olika

åtgärder, nämligen dels att kommunbidraget till kostnaderna för invalidpensionärernas

och de sjukbidragsberättigades indextillägg skulle slopas

och att staten i likhet med vad som gäller beträffande grundpensionerna

skulle ensam svara för finansieringen — en årlig merkostnad för staten

om cirka 26 milj. kr. med nuvarande åtta indextillägg, vartill kommer

förutnämnda 5 milj. kr., och en lindring för kommunernas del med cirka

26 milj. kr. — dels att kommunernas bidrag till kostnaderna för de kommunala

bostadstilläggen skulle ökas med 10 procent, varigenom en kostnad

om cirka 17,5 milj. kr. skulle överföras från staten till kommunerna. Slutresultatet

skulle bli en ökning av statens kostnader för folkpensionsändamål

med omkring (26 + 5 — 17,5=) 13,5 milj. kr. och en minskning för

kommunernas del med cirka (26 — 17,5 =) 8,5 milj. kr.

Kommittén har bl. a. framhållit, att dess förslag beträffande höjningen

av kommunbidraget till bostadstilläggen åsyftade att utgöra ett steg i riktning

mot att låta kommunerna helt övertaga finansieringen av bostadstilläggen,

varvid staten skulle svara för kostnaderna för övriga folkpensionsförmåner.

I flertalet remissyttranden har förslaget i denna del starkt

kritiserats, varvid framhållits att en ändring av reglerna för bostadstilläggens

finansiering på sätt kommittén förordat inte borde övervägas innan

hela spörsmålet om fördelningen mellan staten och kommunerna av folkpensionskostnaderna

blivit utrett.

Mot bakgrund av remisskritiken anser jag att i detta sammanhang, då

fråga blott är om en provisorisk omreglering av vissa folkpensionsförmåner,

inte bör göras någon omfördelning av statens och kommunernas andelar

i folkpensionskostnaderna och att ifrågavarande pensionsförmåner

alltså alltjämt bör bekostas på sätt som nu sker. Mitt förslag i detta avseende

innebär, att den årliga mer utgiften för reformen om cirka 5 milj. kr.

som tidigare nämnts fördelas med ungefär hälften eller omkring 2,5 milj. kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds proposition nr 2!) år 1959

på staten och resten på kommunerna. Hänsyn till kostnadsökningen för

statsverket har tagits vid anslagsberäkningen för budgetåret 1959/60 (femte

huvudtiteln punkt 118).

Vad jag föreslagit i det föregående föranleder ändringar i lagen om folkpensionering,

lagen om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen

och lagen om höjning av folkpensioner in. in. Inom socialdepartementet

har upprättats förslag till sådana lagändringar. Rörande

dessa förslag torde följande böra framhållas.

Förslaget att invalidpensionärernas och de sjukbidragsberättigades indextillägg

skall utgöra förhöjning av grundpensionen och inte av tilläggspensionen

har föranlett de ändringar, som berör 6, 8 och 9 §§ folkpensioneringslagen

samt lagen om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen.

De åtgärder som i övrigt föreslagits för att förbättra förmånerna

för makar, som båda är folkpensionärer och av vilka den ena åtnjuter blott

grundpension med indextillägg, gör ändringar påkallade i 4 § folkpensioneringslagen

samt 1 § lagen om höjning av folkpensioner in. in.

Eftersom inkomstprövningen av invalidpensionärernas och de sjukbidragsberättigades

indextillägg föreslås slopad, under det att deras standardtillägg

bibehålies inkomstprövade, kan den rörande standardtilläggen

i 2 § lagen om höjning av folkpensioner in. in. gjorda allmänna hänvisningen

till vad som stadgas om indextillägg inte kvarstå oförändrad. Hänvisningen

föreslås ändrad till att i inkomstprövningshänseende anknyta till

vad som gäller för indextillägg till änkepension.

Enligt 88 § 1 mom. tredje stycket folkpensioneringslagen skall folkpension

utbetalas månadsvis, dock att om enbart grundpension utgår utbetalningen

må ske kvartalsvis. Undantagsbestämmelsen, som föranletts av

önskemålet att undvika pensionsutbetalningar med mycket små belopp,

bör kunna slopas, om grundpensionen höjes i enlighet med vad jag förordat

i det föregående. -lag ansluter mig därför till kommitténs förslag om att

undantagsbestämmelsen i ifrågavarande lagrum skall utgå, vilket får till

följd viss motsvarande ändring i 2 mom. andra stycket av samma paragraf.

Det synes lämpligt att i detta sammanhang upptaga en fråga om befrielse

i visst fall från skyldighet att erlägga folkpensionsavgift. Enligt 19 § 1 mom.

andra stycket folkpensioneringslagen är den som under december månad

visst år ägt uppbära folkpension fritagen från skyldighet att erlägga folkpensionsavgift

för påföljande år. Det är därvid inte tillfyllest att pensionsrätt

föreligger för december månad utan folkpension skall faktiskt ha kunnat

lyftas under nämnda månad. Ett senare meddelat beslut om folkpension

retroaktivt för tid som innefattar december månad medför sålunda

ingen avgiftsbefrielse. Folkpensionsavgift kommer då alt debiteras, ehuru

pensionsrält sedermera befinnes ha förelegat för den avgörande månaden.

I olika sammanhang har gjorts gällande, alt avgiftsbefrielse borde föreligga

8 — Bilumg till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 29

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1959

även i sådana fall. Stadgandet skulle få denna innebörd, om i lagtexten uttrycket

»under december» utbytes mot »för december».

En inom Kungl. Maj:ts kansli verkställd utredning har givit vid handen

att det ur de lokala skattemyndigheternas synpunkt, vilka verkställer debiteringen

av folkpensionsavgifter, inte möter hinder att debiteringssystemet

omlägges så att även retroaktiva pensionsbeslut, som berör december månad

föregående år iakttas. Pensionsstyrelsen har yttrat sig i ärendet och har

därvid tillstyrkt ändringen. Jag finner mig därför böra förorda, att stadgandet

i 19 § ändras på angivet sätt.

Eftersom debiteringsarbetet pågår under tiden juli—oktober det år, som

avgiften avser, torde de lokala skattemyndigheterna före debiteringsarbetets

avslutande hinna få del av så gott som alla folkpensionsbeslut som berör

december månad föregående år. De få pensionsbeslut av sådant slag som

fattas efter debiteringsarbetets avslutande torde för omdebitering få beaktas

i vederbörlig ordning.

Ändringen av 19 § folkpensioneringslagen bör liksom övriga föreslagna

lagändringar träda i kraft den 1 juli 1959. 19 § i dess nya lydelse blir därvid

tillämplig vid debiteringen av avgifterna för år 1959. Däremot skall lagrummet

i dess äldre lydelse givetvis gälla i fråga om debiteringen av pensionsavgifter

för föregående år. Föreskrift härom har upptagits i övergångsbestämmelserna

till ändringarna i folkpensioneringslagen.

I samma övergångsbestämmelser har även intagits föreskrift om att pensionsstyrelsen

skall utan särskild ansökan omräkna vid reformens ikraftträdande

utgående folkpensioner i enlighet med de nya bestämmelserna i

folkpensioneringslagen.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet

upprättade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;
2)

lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen; samt

3) lag angående ändring i lagen den 1 juni 1956 (nr 264) om höjning av

folkpensioner m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 50

801763

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 a1 i texten
  2. 2LU 1959:3 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 19i6 s. 1 i texten