Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar inom taxeringsorganisationen i Stockholm

1959-01-30 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:47, Angående vissa ändringar inom taxeringsorganisationen i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposilion nr W år 1959

1

Nr 47

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

inom taxeringsorganisationen i Stockholm; given

Stockholms slott den 30 januari 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623),

dels ock bifalla de förslag i övrigt om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I samband med 1956 års taxeringsreform beslöts, att taxering av rörelseidkare

och andra skattskyldiga med svårkontrollerade inkomstförhållanden

skulle verkställas av särskilda taxeringsnämnder med biträde av heltidsanställda

tjänstemän, taxeringsassistenter. Denna organisation skulle dock

tills vidare inte tillämpas inom Stockholm.

Efter särskild utredning i ämnet föreslås, att taxeringsassistenttjänster

skall inrättas även i huvudstaden. Under de två närmaste budgetåren skall

enligt förslaget anställas högst 15 assistenter. Avsikten är, att nyanställningen

av assistenter så snart ske kan skall motsvaras av indragningar på

överståthållarämbetets taxeringsavdelning av vissa tjänster i akademikerkarriären.

Mot bakgrunden av vissa vid remissbehandlingen diskuterade förhållanden

förordas, att en utredning om taxeringsavdelningens framlida organisation

skall verkställas av överståthållarämbetet samt att det slutliga antalet

taxeringsassistenter skall fastställas först sedan denna utredning slutförts.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959

Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956

(nr 623)

Härigenom förordnas, att 16 § 4 mom. taxeringsförordningen den 23 november

1956 skall upphöra att gälla samt att 6 § 2 mom. och 16 § 1 mom.

samma förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §• 6 §.

2 in o m. För särskild —--2 mom. För särskild------

biträda nämnden. biträda nämnden.

Vad nu sagts skall dock icke gälla

Stockholm.

16 §.

1 m o m. Det åligger---vid

taxeringsarbetet.

16 §.

1 m o m. Det åligger---vid

taxeringsarbetet.

Vad ovan vid 3) stadgas skall icke

gälla Stockholm.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för inrikes- och civildepartementen fråga om

ändrad taxeringsorganisation i Stockholm samt anför därvid följande.

I. Inledning

Nu gällande taxeringsförordning antogs vid 1956 års riksdag på grundval

av propositionen nr 150. Reformen innebar betydelsefulla omläggningar av

både taxeringsorganisationen och förfarandet vid taxeringen. För taxering

av rörelseidkare m. fl. svårkontrollerade skattskyldiga tillskapades särskilda

taxeringsnämnder, vilka skulle erhålla biträde av fast anställda taxeringsassistenter.

Med hänsyn till de särskilda förhållandena i Stockholm skulle

emellertid taxeringsassistenter tills vidare inte anställas där.

Genom beslut den 29 juni 1956 tillkallades skattedirektören A. F. Bsekkevold

och numera byråchefen C. G. Blomqvist med uppdrag att verkställa utredning

och inkomma med förslag rörande de åtgärder som erfordras för

att inom Stockholms stad genomföra den organisation med särskilda taxeringsnämnder,

biträdda av taxeringsassistenter, som för landet i övrigt föreslagits

genom nyssnämnda proposition. Såsom ytterligare utredningsman

tillkallades sedermera landskamreraren G. Löfstedt.

Utredningen, som antagit benämningen 1956 års sakkunniga för taxeringsorganisationen

i Stockholm, har den 14 maj 1958 avgivit betänkande med

förslag till ändrad taxeringsorganisation i Stockholm (stencilerat). Förslaget

innebär i huvudsak, att taxeringsassistenter skall anställas jämväl

i huvudstaden samt att i samband härmed en omorganisation, medförande

på längre sikt indragning av viss annan personal, skall verkställas av taxeringsavdelningen

vid överstålhållarämbetets skatteavdelning.

över betänkandet bär efter remiss yttranden inkommit från statskontoret,

riksräkenskapsverket, riksskattenämnden, statens organisationsnämmt,

statens lönenämnd, överståthållarämbetet, 1955 års stadsutredning, Slalstjänstemännens

riksförbund och Sveriges juristförbund.

överståthållarämbetet har bifogat yttranden från direktionen för uppbördsväsendet

i Stockholm samt ämbetets personalförening.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1959

I yttrandena har allmänt tillstyrkts, att taxeringsassistenter anställes i

Stockholm som biträden åt de särskilda taxeringsnämnderna för rörelseidkare

m. fl. Kritik mot denna del av förslaget har endast anförts av sammanslutningar,

som kan sägas företräda den nuvarande personalen vid ämbetet.

Däremot har den föreslagna omorganisationen av taxeringsavdelningen

föranlett gensagor från flera håll, och överståthållarämbetet och riksskattenämnden

har förordat, att ställning icke nu tas i denna fråga.

Innan jag går in på de sakkunnigas förslag, torde i sammandrag få återgivas

den i betänkandet lämnade redogörelsen för nuvarande förhållanden.

II. Nuvarande förhållanden m. m.

Taxeringsväsendet i Stockholm har sedan gammalt delvis avvikit från

vad som gällt för landet i övrigt. Bland annat har särskilda taxeringsnämnder

med biträde av kvalificerade tjänstemän från överståthållarämbetets

skatteavdelningar redan långt före 1956 års reform verkställt taxering av

skattskyldiga med mera invecklade inkomstförhållanden.

Vid genomförandet av deklarationsplikt år 1902 handhades arbetet med

taxering, debitering, uppbörd och redovisning av skatt utav uppbördsavdelningen

vid överståthållarämbetet. Den utökning av arbetsbördan, som bl. a.

deklarationsplikten medförde, ledde till att uppbördsavdelningen omorganiserades

år 1921. Arbetet med taxering och debitering skildes från uppbördsarbetet

och anförtroddes åt tjugu taxeringskommissarier, vilka förestod

lika många taxeringskontor; de biträddes av taxeringsassistenter. Taxeringskontoren

omfattade som regel en församling. Själva taxeringen verkställdes

av lokala taxeringsnämnder, i vilka taxeringskommissarie och taxeringsassistent

regelmässigt tjänstgjorde som kronoombud. Även annan personal

vid överståthållarämbetet anlitades som kronoombud, medan däremot

ordföranden i taxeringsnämnden i princip utsågs bland personer som icke

var anställda vid ämbetet.

Denna 1921 års organisation gällde fram till år 1936, då uppbördsavdebningen

vid överståthållarämbetet ånyo omorganiserades. Avdelningen ändrade

namn flera gånger och benämndes från år 1942 skatteverket. På avdelningen

handlades ärenden rörande folkbokföring, taxering, uppbörd in. in.

Vid 1936 års omorganisation inrättades en taxeringsavdelning för taxeringsarbetet

med en taxaringsintendent som chef. Taxeringskontoren koncentrerades

till fem, ettvart omfattande viss avgränsad del av staden, med en

taxeringsinspektör som föreståndare och en förste taxeringsassistent som

hans närmaste man. Vidare inrättades ett för hela staden gemensamt bolagstaxeringskontor

och ett bokgranskningskontor. I princip bibehölls tjänstemannataxeringen,

d. v. s. skatteverkets personal tjänstgjorde som kronoombud

i taxeringsnämnderna. Detta gällde regelmässigt i de vid denna tidpunkt

inrättade särskilda taxeringsnämnderna, som handhade taxering av

bolag, samt i de s. k. speciella taxeringsnämnderna, vilka taxerade andra

rörelseidkare, utövare av fria yrken och överhuvudtaget skattskyldiga med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1959

mera invecklade inkomstförhållanden. I de vanliga taxeringsnämnderna

anlitades även utom verket stående personer som kronoombud.

Den organisation av taxeringsväsendet i Stockholm som antogs år 1936

består alltjämt i sina huvuddrag. Vissa betydelsefulla ändringar beslöts

emellertid år 1947 med verkan fr. o. m. år 1948. Skatteverket, som förut

varit en av överståthållarämbetets fem avdelningar och varit uppfört på

kommunens stat, omorganiserades till fyra avdelningar, varav en övertogs

av staten och benämndes skatteavdelningen. De andra organiserades som

tre från ämbetet skilda kommunala verk för folkbokföring, uppbörd och indrivning.

Skatteavdelningen fick en skattedirektör som chef och uppdelades på eu

allmän avdelning och den år 1936 inrättade taxeringsavdelningen. Taxeringsavdelningen

ställdes under ledning av en förste taxeringsintendent med

bibehållen uppdelning på fem lokala taxeringskontor, ett bolagstaxeringskontor

och ett bokgranskningskontor. Ettvart av taxeringskontoren fick en

taxeringsintendent som chef, medan bokgranskningskontoret ställdes under

ledning av en revisionsintendent. Bortsett från personalen vid bokgranskningskontoret

tjänstgjorde skatteavdelningens personal under taxeringsperioden

såsom kronoombud vid stadens särskilda och speciella taxeringsnämnder.

Från och med år 1948 tjänstgjorde däremot inga befattningshavare

från skatteavdelningen som kronoombud i de lokala taxeringsnämnderna.

Från år 1948 och fram till år 1958 har antalet avlämnade deklarationer

ökat från i runt tal 471 000 till 550 000, d. v. s. med ca 80 000. Antalet deklarationer,

som hänförts till speciella eller särskilda taxeringsnämnder har

ökat med ca 12 000 eller från ca 80 000 till ca 92 000.

Denna tillväxt av deklaralionsmaterialet har haft till följd att antalet

taxeringsnämnder ökats, de lokala taxeringsnämnderna från 82 år 1948 till

115 år 1957 samt de speciella och särskilda nämnderna från 42 till 49. Till

de speciella nämnderna har liksom tidigare hänförts deklarationer från

rörelseidkare och fria yrken samt personer med en bruttoförmögenhet som

överstigit 150 000 kr. De särskilda taxeringsnämnderna, som utgjort åtta

till antalet, har handhaft taxering av aktiebolag och andra juridiska personer.

Stegringen av antalet deklarationer har enligt de sakkunniga medfört

vissa olägenheter. Skatteverkets kvalificerade personal har icke räckt till

för alt fylla platserna som kronoombud i de särskilda och speciella nämnderna,

utan i viss utsträckning har även personal, som varit avsedd för

bokgranskningsuppgifter, måst tagas i anspråk.

När antalet deklarationer i särskild eller speciell taxeringsnämnd överstigit

1 700, har man som regel måst anlita även ett biträdande kronoombud.

För detta uppdrag har icke kunnat användas personal från skatteavdelningen.

Taxeringsavdelningen har år 1952 utökats med ytterligare ett lokalt taxeringskontor

och består således numera av bolagstaxeringskontoret, bok
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959

granskningskontoret och sex lokala taxeringskontor, nämligen norra taxeringskonloret

omfattande Nikolai, Klara, Jakobs, Johannes, Adolf Fredriks

och Gustaf Vasa församlingar, södra taxeringskontoret omfattande Maria,

Högalids, Katarina och Sofia församlingar, östra taxeringskontoret omfattande

Engelbrekts, Hedvig Eleonora och Oscars församlingar, västra taxeringskontoret

omfattande Matteus, Kungsliolms och S:t Görans församlingar,

taxeringskontoret för Brännkyrka m. fl. församlingar omfattande i huvudsak

förutvarande Brännkyrka församling och Spånga församling samt taxeringskontoret

för Bromma m. fl. församlingar omfattande med visst undantag

förutvarande Bromma och Enskede församlingar. Till norra taxeringskontoret

har hänförts den för riket gemensamma taxeringsnämnden. Bolagstaxeringskontoret,

som omfattar hela staden, handlägger förutom bolagstaxeringar

även taxeringar av läkare, tandläkare och handelsresande. Ärenden

rörande allmän fastighetstaxering handlägges å de lokala taxeringskontoren,

medan den särskilda fastighetstaxeringen handhaves av taxeringskontoret

för Brännkyrka in. fl. församlingar (»fastighetstaxeringskontoret»).

I enlighet med 1956 års taxeringsförordning har från och med den 1 januari

1958 organiserats ett under allmänna avdelningen lydande kansli för

prövningsnämnden med en assessor, fyra kanslister och tre biträden.

På taxeringsavdelningen tjänstgjorde under 1957 — förutom förste taxeringsintendenten

—- sju taxeringsintendenter (envar chef för ett taxeringskontor),

en revisionsintendent (bokgranskningskontoret) samt ytterligare

88 mera kvalificerade befattningshavare. Av dessa 88 tjänstemän var 64

tilldelade de lokala kontoren och bolagstaxeringskontoret samt 24 bokgranskningskontoret.

Härjämte tjänstgjorde på avdelningen tre kanslister

samt biträdespersonal.

För behörighet till de kvalificerade tjänsterna å skatteavdelningen kräves

juris kandidatexamen, statsvetenskaplig-juridisk examen eller examen från

handelshögskola. För tjänstgöring på bokgranskningskontoret gäller examen

från handelshögskola som behörighetskrav.

Då den statliga skatteavdelningen tillskapades år 1948, besattes de kvalificerade

tjänsterna med personal från skatteverket. Denna personal var

underkastad de kommunala avlöningsbestämmelserna. Kompetenskravet för

att erhålla kvalificerad tjänst vid skatteverket hade varit enbart studentexamen.

I samband med skatteavdelningens förstatligande meddelades därför

bestämmelser, som innebar, att skatteverkets personal under vissa villkor

befriades från kravet på akademisk examen vid anställning på skatteavdelningen.

Den 1 januari 1958 upprätthöll drygt hälften eller 58 av 97

utav taxeringsavdelningens befattningshavare kvalificerade tjänster på grund

av sålunda meddelad dispens.

Beträffande arbetsuppgifterna på taxeringsavdelningen framhåller de sakkunniga

bl. a., att förste taxeringsintendenten som chef för avdelningen har

en väsentlig uppgift att upprätthålla likformigheten av taxeringarna inom

de olika taxeringskontoren.

Den övriga kvalificerade personalen, bortsett från bokgranskningskonto
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959 7

rets personal, sysselsättes under tiden augusti—mars dels med utredningar

och upprättande av förslag till intendentsyttranden i besvärsmål och dels

med eftergranskning av deklarationer samt upprättande av förslag till intendentens

ändringsyrkanden. Under tiden mars—juli tjänstgör större delen

av personalen som kronoombud i de särskilda och speciella nämnderna

samt biträder i övrigt taxeringsintendenten med ankommande göromål.

Bokgranskningskontorets personal tas huvudsakligen i anspråk för räkenskapsgranskning.

Den stegring av taxeringsavdelningens arbetsuppgifter, som fortgått alltsedan

1948 års omorganisation, bär enligt de sakkunniga medfört att den då

tänkta arbetsgången icke helt kunnat hållas. Antalet besvärsmål till prövningsnämnden

beräknades år 1948 till 6 000 men har visat sig uppgå under

perioden 1948—1958 till mellan 9 000 och 13 000. Vid omorganisationen antogs,

att en befattningshavare på lokalt taxeringskontor skulle medhinna

i medeltal fem besvärsmål per dag. Detta antagande har ej heller besannats.

Medeltalet under perioden 1948—1958 torde, säger de sakkunniga, ha —

ovisst av vilken orsak — genomgående varit väsentligt lägre och har inte

kunnat mera påtagligt höjas.

Nu nämnda omständigheter ävensom ökningen av inkomna deklarationer

har enligt de sakkunniga medfört att viktiga arbetsuppgifter måst åsidosättas.

De sakkunniga konstaterar sålunda att under senaste tioårsperiod

bär övervakningsarbetet i första instans i hög grad måst inskränkas och att

eftergranskning förekommit blott i ringa omfattning. Det påpekas, att flera

av befattningshavarna på bokgranskningslcontoret har måst tagas i anspråk

som kronoombud samt som biträde vid beredning av mål till prövningsnämnden,

vilket givetvis inverkat på bokgranskningsarbetets effektivitet.

De sakkunniga anser utredningen klart visa att tillgången på kvalificerad

arbetskraft på taxeringsavdelningen varit för knapp för att personalen tillfredsställande

skulle ha kunnat lösa sina arbetsuppgifter samt uppskattar

bristen till åtminstone tolv befattningshavare i kvalificerad tjänst.

III. De sakkunnigas förslag

Organisationen i första instans

De sakkunniga erinrar om att 1956 års taxeringsreform bl. a. innebär, att

den tjänstemannataxering, som sedan gammalt ägt rum i Stockholm, har

genomförts för landet i övrigt. I fögderi och stad med egen uppbördsförvaltning

har svårkontrollerade deklarationer, som avgivits av fysiska personer,

dödsbon och familjestiftelser, sammanförts till en eller flera särskilda taxeringsnämnder.

Utredning, granskning och förslag till taxering skall i dessa

nämnder utföras av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter, vilka

förordnas av länsstyrelsen att biträda taxeringsnämnderna. Taxeringsassislcnterna

skall ha förskaffat sig praktisk erfarenhet av arbetet på lands

kontor samt ha genomgått eu av länsstyrelsernas utbildningsnämnd anordnad

utbildningskurs.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 4/ år 1959

De sakkunniga påpekar, att de arbetsuppgifter, som taxeringsassistenterna

utför i länen, i Stockholm handhas av akademiskt utbildad personal vid

överståthållarämbetets skatteavdelning. I anslutning härtill anföres följande.

Beskaffenheten av taxeringsmaterialet i de särskilda nämnderna för taxering

av vissa fysiska personer m. fl. i Stockholm avviker, typiskt sett, icke i

mera väsentlig mån från det taxeringsmaterial, som i länen skall behandlas

av taxeringsassistenter. På denna grund saknas alltså anledning att föi

de tjänstemän, vilka i Stockholm skola biträda avsedda taxeringsnämnder,

föreskriva andra kompetenskrav än de, som uppställts för taxeringsassistenterna

i länen. De sakkunniga ha inte heller funnit några skäl i övrigt, soin

tala för en särställning för ifrågakomna tjänstemän i Stockholm. De sakkunniga

finna sålunda hinder ej möta, att även i Stockholm taxeringsassistenter

förordnas att biträda i 4 § fjärde stycket taxeringsförordningen avsedda

särskilda taxeringsnämnder och att beträffande dessa taxeringsassistenter

liknande kompetenskrav uppställas, som nu gälla för taxeringsassistenterna

i länen. I lönehänseende böra taxeringsassistenterna i Stockholm

placeras lika med taxeringsassistenterna i länen, d. v. s. i lönegrad Ao

17.

De sakkunniga utgå alltså från, att taxeringsassistenter skola anställas

även i Stockholm, och att dessa med hjälp av biträden för de enklare göromålen

skola övertaga det arbete, som nu under månaderna mars till och med

juni åvilar tjänstemännen vid taxeringsavdelningen som kronoombud vid

taxeringen av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser.

De sakkunniga föreslår vidare, att assistenterna skall placeras på överståthållarämbetets

skatteavdelning. Enligt 1956 års taxeringsförordning skall

länsstyrelsernas taxeringsassistenter placeras hos de lokala skattemyndigheterna.

Skälet härtill har bl. a. varit, att de för taxeringsarbetet erforderliga

handlingarna finns samlade hos den lokala skattemyndigheten samt alt

en placering därstädes underlättar kommunikationen med de skattskyldiga.

Sådana eller liknande skäl kan enligt de sakkunniga icke åberopas för att

placera de vid överståthållarämbetet anställda taxeringsassistenterna hos den

lokala skattemyndigheten.

Vid bestämmandet av det erforderliga antalet taxeringsassistenter inverkar

två faktorer, framhåller de sakkunniga, nämligen dels antalet inkomna

deklarationer av beskaffenhet att böra behandlas av i 4 § fjärde stycket taxeringsförordningen

omförmäld särskild taxeringsnämnd, d. v. s. deklarationer

av mera invecklad beskaffenhet, avgivna av fysiska personer m. fl., och

dels antalet deklarationer, som varje taxeringsassistent kan medhinna att

granska under taxeringsperioden.

Antalet deklarationer, som skall handläggas av särskilda taxeringsnämnder,

beräknar de sakkunniga år 1960 uppgå till omkring 83 000.

De sakkunniga har på grundval av en inom taxeringsavdelningen företagen

utredning beräknat att omkring 1 400 av nyssnämnda 83 000 deklarationer

bör medhinnas av varje taxeringsassistent. Av dessa 1 400 knnde i genomsnitt

200 antagas vara av enklare beskaffenhet.

De sakkunniga erinrar i detta sammanhang om att det i 1956 års proposition

om taxeringsreformen förutsatts, att envar av taxeringsassistenterna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr tf år 1959

vid länsstyrelserna borde hinna granska omkring 1 200 rörelsedeklaratio

ner nnder taxeringsperioden.

Med hänsyn till nämnda beräkningar om antalet deklarationer och assistenternas

arbetsprestationer beräknar de sakkunniga, att 59 taxeringsassistenter

blir erforderliga. Då emellertid viss reserv för sjukdomsfall och

annat tjänstehinder synes nödvändig, föreslår de sakkunniga, att 65 taxeringsassistenttjänster

inrättas vid överståthållarämbetets skatteavdelning.

Taxeringsassistenterna i Stockholm bör enligt de sakkunniga som nyss

nämnts i princip ha samma löneställning som taxeringsassistenterna i länen,

d. v. s. lönegrad Ao 17. Under utbildningstiden bör för aspirant på taxeringsassistenttjänst

tillämpas samma befordringsgång, som gäller för icke

ordinarie kanslister vid överståthållarämbetet (Af 9—Ae 13). I lönefrågan

anför de sakkunniga vidare.

Det torde emellertid vara ofrånkomligt att för den stora kategori tjänstemän,

varom här är fråga, öppna möjligheter till befordran. Den utväg, som

härutinnan erbjuder sig, synes i första hand vara att ett antal befordringstjänster

i lönegrad Ao 19, förslagsvis 10, inrättas. Av dessa böra några inrättas

redan i samband med organisationens ikraftträdande för att underlätta

personalanskaffningen samt de återstående sedermera i mån av behov

efter framställning av överståthållarämbetet. Vidare torde få förutsättas, att

mera dugande assistenter skola kunna erhålla dispens till sådan befattning

vid taxeringsavdelningen, till vilken fordras akademisk examen.

Beträffande de särskilda taxeringsdistriktens storlek yttrar de sakkunniga

följande.

Om vid indelningen i särskilda taxeringsdistrikt dessa givas en omfattning,

avpassad efter det antal deklarationer e n taxeringsassistent kan beräknas

medhinna att granska, skulle — i enlighet med de sakkunnigas förut

uttalade mening — varje särskild taxeringsnämnd få att handlägga omkring

1 400 deklarationer. Antalet nu ifrågavarande särskilda taxeringsdistrikt för

taxering av fysiska personer m. fl. skulle komma att uppgå till 59 mot för

närvarande 40. Ett så stort antal distrikt synes icke lämpligt, varför de sakkunniga

vilja förorda att distrikten göras större och i regel avpassas så, att

två taxeringsassistenter kunna tilldelas varje nämnd. Den ändrade ställning,

som ordföranden i nämnden tilldelats enligt den nya taxeringsorganisationen,

talar för att vid kommande indelning i särskilda taxeringsdistrikt i

Stockholm dessa göras så stora som möjligt, varigenom även enhetligheten

i taxeringen skulle befrämjas.

De sakkunniga föreslår att taxeringsassistentorganisationen träder i kraft

den 1 juli 1959, varvid överståthållarämbetet under hösten samma år skulle

kunna anställa dels ett antal taxeringsassistenter för tjänstgöring i 1960 års

särskilda taxeringsnämnder och dels ett antal aspiranter å taxeringsassistenttjänst.

Vid genomförandet av taxeringsassistentorganisationen i länen hade man,

påpekar de sakkunniga, att tillgå kåren av landskanslister vid länsstyrelserna.

Då någon motsvarighet härtill icke finns vid överståthållarämbetet, får

organisationen i huvudsak uppbyggas från grunden. De sakkunniga bedömer

emellertid möjligheterna att anskaffa lämpliga aspiranter för ifrågavarande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959

tjänster som relativt goda. Det förutsattes emellertid, att under en följd av

år åtminstone fem aspiranter från överståthållarämbetet årligen beredes möjlighet

påbörja sin teoretiska utbildning vid av länsstyrelsernas utbildningsnämnd

anordnade kurser.

Uppbyggnaden av assistentorganisationen bör enligt de sakkunniga ske i

tre etapper. Härvid anföres bl. a.

Den första etappen skulle omfatta de båda första åren efter organisationens

ikraftträdande. Under denna tid anställas 15 tjänstemän av vilka åtminstone

5 förutsättas redan ha föreskriven utbildning. Detta antal, 15 stycken,

överstiger visserligen något den förut omnämnda akuta bristen på kvalificerade

tjänstemän vid taxeringsavdelningen, men då större delen av de nyanställda

befattningshavarna först efter praktisk och teoretisk utbildning

kunna mera verksamt biträda i taxeringsarbetet, skulle nämnda brist vid

periodens utgång endast delvis vara avhjälpt.

Den andra etappen skulle omfatta de fem därpå följande åren. Under dessa

år anställas ytterligare aspiranter, av vilka åtminstone fem varje år få

påbörja genomgången av den föreskrivna utbildningskursen. Under denna

etapp avvecklas successivt systemet med att ordförandena granska visst antal

deklarationer, och utvidgas tjänstemannataxeringen till nya grupper

skattskyldiga på sätt förut beskrivits. Vid slutet av denna etapp skulle 40

taxeringsassistenter eller aspiranter å taxeringsassistenttjänst finnas tillgängliga.

För den tredje etappen kan någon tidsgräns icke angivas. Införandet av

taxeringsassistentorganisationen leder till att ett antal tjänster såsom amanuenser,

taxeringsinspektörer och förste taxeringsinspektörer vid skatteavdelningen

bliva överflödiga och sålunda måste indragas. Antalet dylika tjänster

beräkna de sakkunniga till 23. Under denna tredje etapp böra ytterligare

2 aspiranter på taxeringsassistenttjänst anställas samt taxeringsassistenttjänster

inrättas endast successivt i den mån så finnes lämpligt vid uppkommande

vakanser på sådana förste taxeringsinspektörs-, taxeringsinspektörseller

amanuenstjänster, vilka anses böra indragas.

De rutinmässiga göroinålen inom särskild taxeringsnämnd förutsättes

kunna utföras av biträdespersonal. De sakkunniga beräknar erforderligt antal

biträden till 30 under förutsättning att i varje taxeringsnämnd finns två

taxeringsassistenter.

De sakkunniga erinrar om att enligt 16 § 1 mom. gällande taxeringsförordning

de lokala skattemyndigheterna i länen skall ombesörja sortering av

deklarationer m. in. samt längdföring. Motsvarande arbetsuppgifter bör enligt

de sakkunniga ankomma på den lokala skattemyndigheten i Stockholm.

Därvid förutsättes, att överståthållarämbetet icke kommer att — i enlighet

med bestämmelsen vid 2) i angivna moment — påkalla någon ändring

beträffande ombesörjandet av sorteringen och längdföringen i Stockholm.

Överståthållarämbetets skatteavdelning

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag till ändrad organisation av

taxeringsarbetet i första instans i Stockholm torde enligt de sakkunniga

även kräva en omorganisation av skatteavdelningens taxeringsavdelning.

De sakkunniga har den principiella inställningen, att en bestämd åtskill
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1]

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1959

nåd bör göras mellan å ena sidan taxeringsarbetet i första instans och å

andra sidan de arbetsuppgifter, som sammanhänger med processföringen

samt att taxeringsrevisionsverksamheten bör förstärkas. Med utgångspunkt

härifrån har de sakkunniga föreslagit, att de på överståthållarämbelets taxeringsavdelning

ankommande göromålen med taxering i första instans sammanföres

för hela staden till en underavdelning, kallad taxeringssektionen,

att taxeringsrevisionsärendena för vinnande av ökad effektivitet uppdelas

på två underavdelningar, benämnda första och andra revisionssektionerna,

samt att beredning och handläggning av besvär eller framställningar och

ansökningar till prövningsnämnden ävensom av besvär till skattedomstolarna

fördelas på fyra underavdelningar, nämligen första, andra, tredje och

fjärde besvärssektionerna. Chef för envar av nämnda sektioner utom revisionssektionerna

skall vara en taxeringsintendent. Var och en av revisionssektionerna

skall stå under ledning av en revisionsintendent. Såsom redan

antytts är avsikten, att de 65 taxeringsassistenterna skall knytas till en sålunda

organiserad taxeringsavdelning. Det för avdelningen erforderliga behovet

av mera kvalificerad personal beräknar de sakkunniga till 72 mot för

närvarande 95 tjänstemän; 23 tjänstemän skulle sålunda bli övertaliga,

vilket nödvändiggör särskilda övergångsanordningar. Härutöver föranleder

förslaget indragning av en ordinarie taxeringsintendenttjänst och en extra

ordinarie taxeringsintendenttjänst. Å andra sidan föreslås nyinrättande av

en tjänst som revisionsintendent och en tjänst som biträdande taxeringsintendent.

I fråga om biträdespersonalen förutsättes icke någon annan utökning

än som må föranledas av behovet av ökad biträdeshjälp å prövningsnämndens

kansli, uppskattningsvis beräknat till 7 biträden.

Taxeringssektionens huvuduppgift blir enligt de sakkunnigas förslag att

leda och övervaka taxeringsarbetet i första instans samt att biträda vid

granskningsarbetet.

Taxeringsassistenterna skall enligt förslaget närmast knytas till taxeringssektionen.

De skall, som nämnts, under taxeringsperioden biträda de särskilda

nämnderna med utredning och föredragning av inkomna deklarationer.

Under tiden augusti—februari kommer enligt de sakkunnigas förslag

taxeringsassistenterna huvudsakligen att sysselsättas med den s. k. eflergranskningen,

d. v. s. den granskning som enligt 17 § första stycket taxeringsförordningen

ytterst ankommer å förste taxeringsintendenten. En del

av assistenterna skall emellertid, som framgår av det följande, under ieketaxeringsperiod

tilldelas andra sektioner, bl. a. revisionssektionerna.

Taxeringssektionen skall enligt förslaget uppdelas på sju detaljer, varav

eu avses skola handlägga taxering av bolag och föreningar in. in. i hela staden

och de övriga sex detaljerna givas territoriellt avgränsade verksamhetsområden.

Mellan taxeringssektionen och besvärssektionerna förutsättes ett nära

samarbete. Bl. a. tänker sig de sakkunniga att utredningen i de mål, där fråga

om intendentsbesvär kan uppkomma, skall utföras inom taxeringssektionen.

Fördelningen av mål mellan besvärssektionerna avses skola ske på så

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj yls proposition nr 47 år 1959

sätt att tre av sektionerna tilldelas mål från var sitt territoriellt avgränsat

verksamhetsområde i staden samt till den fjärde sektionen hänföres mål

rörande aktiebolags och andra juridiska personers taxering. Samtliga besvär

rörande fastighetstaxeringar föreslås skola handläggas på första besvärssektionen.

Genom införandet av taxeringsassistentorganisationen kommer, framhåller

de sakkunniga, den viktiga revisionsverksamheten att avsevärt kunna

förstärkas. Under den tid då taxeringsarbetet i första instans icke pågår

skulle en stor del av taxeringsassistenterna kunna ägna sig åt bokgranskningsuppgifter.

Det nyss nämnda förslaget, att det nuvarande bokgranskningskontoret

skall uppdelas på två revisionssektioner, har tillkommit hl. a.

för att på bästa sätt kunna utnyttja den sålunda ökade granskningspersonalen.

Det förutsättes, att till den första revisionssektionen skulle hänföras

de mera kvalificerade granskningsuppgifterna.

Under perioden augusti—februari skulle enligt de sakkunnigas förslag

taxeringsassistenterna föreläggas arbetsuppgifter vid de skilda underavdelningarna

på taxeringsavdelningen. En tänkbar fördelning av taxeringsassistenterna

är enligt de sakkunnigas uppfattning följande: 25 stannar kvar

å taxeringssektionen, 25 sysselsättes med taxeringsrevision, 10 biträder med

beredningen av besvärsmål och ärenden till prövningsnämnden samt 5 avdelas

att biträda med göromål inom prövningsnämndens kansli. Vidare anföres.

En sådan fördelning, varom det skall tillkomma överståthållarämbetet att

besluta, bör ske årligen och avvägas med hänsyn till de vid varje tillfälle

rådande förhållandena. Härigenom undvikes, att personalen låses fast i en

viss organisationsplan, och möjlighet skapas att på bästa sätt utnyttja tillgängliga

arbetskrafter. Det sagda gäller självfallet — med den modifikation,

som föranledes av detaljföreståndarnas ställning — icke blott taxeringsassistenterna

utan även övrig personal inom taxeringssektionen. I fråga om

förslaget att överföra viss personal till prövningsnämndens kansli vilja de

sakkunniga framhålla, att den stora besvärsfrekvensen otvivelaktigt leder

till en stark arbetsbelastning för prövningsnämndens kansli under hösthalvåret.

Det torde därför vara uteslutet, att den för kansliet avdelade personalen

ensam förmår att bemästra det omfattande arbetsmaterialet. För undvikande

av stockning i prövningsarbetet torde det därför vara ofrånkomligt att

förstärka kansliets personal, såväl den kvalificerade personalen som biträdespersonalen.

För en sådan förstärkning får man räkna med att personal

å taxeringsavdelningen skall slå till förfogande.

Den kvalificerade personalen i övrigt, d. v. s. den personal, för vilken i

princip kräves akademisk examen, skall enligt den av de sakkunniga föreslagna

organisationen fördelas med 10 befattningshavare på taxeringssektionen,

26 på revisionssektionerna och 20 på besvärssektionerna. Nämnda

indelning, i vilken taxerings- och revisionsintendenterna men icke förste

taxeringsintendenten medräknats, avses skola gälla under hela året. Under

tiden augusti—februari kommer emellertid de 15 tjänstemän, som under

taxeringsperioden tjänstgjort som kronoombud i de särskilda nämnderna

för taxering av juridiska personer, att förstärka personalen å besvärssektionerna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr tf år 1959

13

De åtta kansliskrivare som f. n. tjänstgör på taxeringsavdelningen föreslås

placerade vid taxeringssektionen.

Den föreslagna organisationen av taxeringsavdelningen föreslås skola träda

i kraft den 1 juli 1959 samt tillämpas första gången vid 19G0 års taxering.

Vissa författningsfrågor

Vad de sakkunniga föreslagit aktualiserar vissa smärre ändringar i taxeringsförordningen.

Sålunda bör enligt de sakkunniga 6 § 2 mom. andra

stycket, vari Stockholm undantas från bestämmelserna om taxeringsassistenter,

upphävas. — Vidare förordas vissa jämkningar i 16 §, som behandlar

kommunernas medverkan i taxeringsarbetet. Därvid bör 4 mom., som

förutsätter att beträffande Stockholm särskilda bestämmelser i detta ämne

skall meddelas av Kungl. Maj :t, kunna utgå och ersättas av en föreskrift,

som undantar den lokala skattemyndigheten i Stockholm från skyldighet

enligt 1 mom. 3) att vaka över att taxeringsassistent fullgör sina åligganden

samt tillhandahålla honom biträdeshjälp. — De sakkunniga ifrågasätter

även en jämkning av 68 § sista stycket av innebörd att taxeringslängd

skall i särskild nämnd, som icke har assistent, underskrivas jämväl av kronoombudet.

Slutligen framhålles, att kungörelsen 1948: 150 med provisoriska bestämmelser

om biträde av kommunala tjänstemän vid taxeringsarbetet i Stockholm

kan upphävas samt att ändringar erfordras i instruktionen för överståthållar

ämbetet.

De sakkunniga erinrar om att den nya taxeringsförordningen saknar bestämmelser

om när organisationen i första instans skall vara helt genomförd.

Det förutsättes att organisationen skall genomföras så snart sig göra

läter bl. a. med hänsyn till tillgången på personal. Under ett övergångsskede

kommer sålunda den gamla taxeringsnämndsorganisationen att delvis

bestå. Vissa övergångsbestämmelser har meddelats härom i den nya taxeringsförordningen.

Ej heller för Stockholm kan enligt de sakkunniga någon sista tidpunkt

fastställas för genomförande av den nya taxeringsorganisationen i första

instans. De problem, som uppkommer vid genomförandet av taxeringsassistentorganisationen,

torde i stort sett bli desamma i Stockholm som i länen.

Enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen skall

— intill dess taxeringsassistenter förordnats för i 4 § fjärde stycket samma

förordning angivet särskilt taxeringsdistrikt — sistnämnda författningsbestämmelse

icke gälla. Genomföres de sakkunnigas förslag blir 4 § fjärde

stycket taxeringsförordningen tillämplig också beträffande Stockholm, och,

i den mån överståthållarämbetet ej har taxeringsassistenter alt förordna i de

särskilda nämnderna, får fortfarande tjänstemän vid ämbetet förordnas som

kronoombud. Någon speciell övergångsbestämmelse därutöver för Stockholms

vidkommande synes enligt de sakkunniga icke vara erforderlig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1959

Kostnadsberäkningar

Den kostnadsökning för statsverket, som skulle uppkomma om de sakkunnigas

förslag genomföres, kommer, enligt vad de sakkunniga framhåller,

helt att falla på den utbyggda taxeringsorganisationen i första instans. Den

huvudsakliga kostnadsökningen utgöres nämligen av lönekostnader för de

föreslagna taxeringsassistenterna.

Kostnadsökningen kommer enligt de sakkunnigas beräkningar att nå

sitt högsta belopp 7 å 8 år efter reformens genomförande. Först vid den

tidpunkten har så många laxeringsassistenter eller 42 stycken anställts, att

en successiv avlösning av de 23 mera kvalificerade tjänster vilka tidigare

berörts kan påbörjas. De sakkunniga uppskattar den maximala kostnadsökningen

till i runt tal 750 000 kronor, varvid den besparing avräknats som

en avveckling av uppdragen som biträdande kronoombud in. m. skulle medföra.

Hänsyn har härvid icke tagits till pensioneringskostnader eller till kostnader

för lokaler, utrustning m. m.

För första utbyggnadsåret beräknas kostnadsökningen till ca 125 000

kronor och för andra året till ca 250 000 kronor.

IV. Remissyttrandena

Organisationen i första instans

Såsom inledningsvis antytts har de sakkunnigas förslag att även i Stockholm

införa den för landet i övrigt beslutade taxeringsassistentorganisationen

biträtts av samtliga remissinstanser, som icke kan sägas företräda den

nuvarande personalen vid överståthållarämbetet.

Statskontoret har intet att erinra mot att den för landet i övrigt gällande

organisationen med taxeringsassistenter genomföres även i Stockholm. Ämbetsverket

anför bl. a. följande.

Statskontoret är av den meningen, att ställning icke nu kan tagas till antalet

taxeringsassistenter vid en fullt utbyggd organisation utan att erfarenheten

av verksamheten under de första verksamhetsåren får avvaktas, innan

ett mera definitivt ställningstagande till personalbehovet kan göras. Ämbetsverket

vill emellertid tillstyrka den föreslagna utbyggnaden i en första etapp.

Det hade dock varit önskvärt, att utredningsmännen kunnat ange, i vilken

ordning och omfattning rekryteringen av befattningshavare skulle ske,

tramför allt under vartdera av de båda första åren, även om — som i betänkandet

framhålles — vissa rekryterings- och utbildningsbekymmer kunna

föreligga. En mera i detalj gående bedömning av dessa frågor framstår

för statskontoret som särskilt värdefull, eftersom de åberopade svårigheterna

skulle kunna äventyra syftet med den föreslagna reformen.

De sakkunnigas förslag om inrättande av befordringstjänster i lönegraden

Ao 19 anser statskontoret sig för närvarande icke kunna biträda. Med

ett ståndpunktstagande härutinnan torde få anstå, till dess närmare erfarenheter

vunnits av den föreslagna omorganisationen.

Riksräkenskapsverket har ingen invändning att göra mot förslaget att

taxeringsassistenter anställes även i Stockholm. Ämbetsverket kan emeller
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959

15

tid icke tillstyrka, att statsmakterna binder sig för att fastställa antalet

assistenter till föreslagna 65, utan anser lämpligare, att organisationen får

växa fram successivt med hänsyn till det faktiska personalbehovet.

Riksskattenämnden finner den föreslagna taxeringsorganisationen i första

instans lämplig för Stockholm. Nämnden tillstyrker, att taxeringsassistenterna

placeras i den föreslagna lönegraden Ao 17 med ett antal befordringstjänster

i lönegrad Ao 19. Befordringsmöjliglieterna för assistenterna

synes emellertid enligt nämndens mening alltför begränsade, och det ifrågasättes

om icke rekryteringssvårigheter kan uppkomma.

Statens organisationsnämnd tillstyrker, att taxeringsassistenterna placeras

på taxeringsavdelningen, men vänder sig mot de sakkunnigas beräkningar

av antalet taxeringsassistenter. När de sakkunniga angivit detta antal

till 65, har de, påpekar nämnden, byggt på förutsättningen att varje

assistent skulle hinna granska 1 400 deklarationer under taxeringsperioden.

Härom anföres vidare.

Av betänkandet framgår emellertid att de nuvarande kronoombuden medhunnit

ungefär samma pensum fram till dåvarande gräns för taxeringsperioden,

d. v. s. 15 juni, och därjämte en eftergranskning av cirka 500 deklarationer,

som granskats av ordföranden i taxeringsnämnden. Det torde

icke föreligga någon anledning att antaga, att prestationerna skulle behöva

försämras genom den ifrågasatta reformen. Eftersom taxeringsperioden

utsträckts med 15 dagar, bör man därför — även med hänsynstagande till

under denna tid inträffande helger — kunna räkna med att varje taxeringsassistent

skall kunna granska i genomsnitt minst 1 600 deklarationer

med den av de sakkunniga förutsatta sammansättningen, d. v. s. cirka 1/7 av

enkel beskaffenhet. Med denna beräkningsgrund skulle det behövas 52 taxeringsassistenter

plus erforderlig reserv.

Statens lönenämnd anför i samma fråga bl. a. följande.

Enligt lönenämndens mening föreligger ej anledning att vid beräkningen

av antalet erforderliga taxeringsassistenttjänster räkna med ett visst antal

såsom reserv för sjukdom in. in. För detta ändamål torde nämligen böra

disponeras kanslister i reglerad befordringsgång. Antalet taxeringsassistentbefattningar

bör därför på sätt eljest sker fastställas till 59, eller vad som

behövs för arbetsuppgifternas bestridande.

Lönenämnden har icke något att erinra mot att hefordringstjänster i lönegrad

Ao 19 inrättas såsom en påbyggnad på taxeringsassistentkarriären

men förutsätter att så sker endast i den mån för tjänsterna avdelas arbetsuppgifter,

som motivera en sådan lönegradsplacering.

Ö verståt hållarämbe te t ansluter sig till de sakkunnigas uppfattning, att

hinder ej möter mot att i Stockholm genomföra den för landet i övrigt gällande

organisationen med taxeringsassistenter. Inte heller antalet föreslagna

tjänster eller den etappvisa uppbyggnaden av organisationen föranleder någon

erinran från ämbetets sida. Däremot framhålles — i anledning av de

sakkunnigas uttalande alt taxeringsassistenter borde efter dispens kunna

ifrågakomma till högre tjänster — alt dispens till befattningar, som kräver

akademisk examen, bör givas endast i undantagsfall och då till sällsynt dugande

assistenter. Till den föreslagna indragningen av ett antal tjänster i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år i959

akademikerkarriären anser sig ämbetet icke nu böra taga ställning utan

anför bl. a.

Lösningen av dessa frågor är helt beroende av assistentorganisationens

successiva uppbyggnad, vilken i sin första etapp i viss mån får anses utgöra

en försöksverksamhet. Ämbetet finner sig således icke nu kunna binda sig

för en framtida indragning av ett bestämt antal tjänster eller för tidpunkten

därför. Av utredningen framgår dock tydligt, att det under den första etappen,

då tillhopa 15 assistenter skola nyanställas, över huvud taget icke kan

bliva fråga om någon indragning av tjänster. Ämbetet vill därjämte redan

nu bestämt uttala, att en eventuell framtida indragning av befordringstjänster

måste ske med yttersta försiktighet, så att rekryteringen av amanuenspersonal

under övergångsåren icke försvåras.

Förslaget att placera taxeringsassistenterna vid ämbetets taxeringsavdelning

förklarar sig ämbetet biträda. Likaså tillstvrkes, att den lokala skattemyndigheten

medverkar vid taxeringen med sortering av deklarationer,

längdföring in. m.

Överståthållarämbetets personalförening avstyrker förslaget att inrätta

en organisation med taxeringsassistenter i de särskilda taxeringsnämnderna.

Föreningen anser inte, att taxeringsarbetet i första instans skulle gagnas

av att de nuvarande akademiskt utbildade kronoombuden ersättes av taxeringsassistenter

i kanslistkarriär. Föreningen framhåller vidare, att de sakkunnigas

förslag om assistenternas befordringsmöjligheter icke tillfredsställande

lösts. Det föreslagna dispensinstitutet torde på grund av den åldersfördelning,

som råder bland innehavarna av de högre tjänsterna inom skatteavdelningen,

icke inom överskådlig framtid kunna tillämpas.

Direktionen för uppbördsväsendet i Stockholm tillstyrker de sakkunnigas

förslag till alla delar och understryker särskilt vikten av att överståthållarämbetets

skatteavdelning genom assistentorganisationen tillföres en välbehövlig

personalförstärkning. Direktionen finner det lämpligt, att den lokala

skattemyndigheten skall biträda vid sortering av deklarationer, längdföring

in. m. För att bibehålla ett verkligt lekmannainflytande i nämnderna är det

enligt direktionen önskvärt, att till ordförande utses person, som icke är

anställd inom skatte- och taxeringsväsendet.

1955 års stadsutredning tillstyrker i princip förslaget om en taxeringsassistentorganisation

i Stockholm samt framhåller, att en sådan reform

icke torde föregripa stadsutredningens kommande förslag. I yttrandet förordas

emellertid, att statsmakterna icke nu binder sig för ett definitivt antal

assistenttjänster eller antager förslaget att inrätta befordringstjänster i Ao

19. Härvid erinras bl. a. om att en hålkorts- eller databehandlingsreform

inom uppbördsväsendet kan leda till en ytterligare omorganisation av taxeringsväsendet.

Statstjänstemannens riksförbund anser de sakkunnigas förslag icke vara

av beskaffenhet att böra läggas till grund för lagstiftning.

I sammanfattning av sitt yttrande framhåller riksförbundet bl. a.

att en effektivisering av taxeringen i Stockholm bör ske i första hand ge
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1959

17

nom förstärkning av den nuvarande, beprövade organisationen, varvid

täckandet av den av de sakkunniga påtalade bristen om 12 kvalificerade befattningshavare

framstår såsom den mest praktiska och minst kostsamma

åtgärden,

att åtgärder snarast bör vidtagas för att förbättra befordringsutsikterna

för skatteavdelningens kvalificerade personal samt

att, därest en laxeringsassistentorganisation ändå skulle befinnas lämplig

även för Stockholm, redan från början bör tillskapas rimligare och bättre

befordringsutsikter för dessa tjänstemän än de sakkunniga föreslagit med

hänsyn till förekommande mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Sveriges juristförbiind ifrågasätter om, med hänsyn till de speciella förhållanden

som råder i Stockholm, ett genomförande av de sakkunnigas förslag

kommer att medföra en rättvisare och effektivare taxering i första

instans. Förbundet anför bl. a. följande.

Ehuru införandet av taxeringsassistenter helt står i överensstämmelse

med förbundets i skilda sammanhang uttryckta uppfattning att huvudsakligen

utnyttja den kvalificerade personalen för arbetsuppgifter, som motiverar

den högre utbildningen, anser förbundet det icke vara tillfredsställande

utrett, huruvida en omläggning enligt de sakkunnigas förslag utan olägenheter

kan komma till stånd i föreliggande fall. Förbundet anser därför att

starka skäl talar för att icke nu ta definitiv ställning till frågan om införandet

av taxeringsassistentorganisationen i Stockholm. Några nämnvärda olägenheter

med ett uppskov har icke heller förebragts. Till stöd för ett uppskov

talar dessutom, att det kan vara befogat att något avvakta erfarenheterna

från taxeringsreformen i länen.

Om en taxeringsassistentorganisation likväl genomföres, anser sig förbundet

inte vilja motsätta sig att speciellt duktiga och kunniga taxeringstjänstemän

ges möjlighet till dispens för tjänst inom den högre karriären. Förbundet

avvisar emellertid bestämt, att denna möjlighet utnyttjas för att

kompensera ett ogynnsamt löneläge eller en icke nöjaktig befordringsgång.

ÖverståthåHarämbetets skatteavdelning

De sakkunnigas förslag till omorganisation av skatteavdelningen har blivit

föremål för delade meningar. Direkt avstyrkande uttalanden göres av

riksskattenämnden, överståthållarämbetet, samma ämbetes personalförening,

Statstjänstemännens riksförbund och Sveriges juristförbund. Övriga

remissinstanser har i princip tillstyrkt förslaget. Dock framhålles allmänt,

alt antalet sektioner blivit för stort.

Statskontoret finner, att genomförandet av taxeringsassistentorganisalionen

nödvändiggör en omorganisation av taxeringsavdelningen, men anser,

att en uppdelning av avdelningen i sju sektioner skulle medföra alltför små

enheter. I vart fall vill statskontoret förorda att endast en revisionssektion

och högst två besvärssektioner inrättas. Statskonoret finner det icke tillfredsställande

utrett, hur den kvalificerade personalen, taxeringsinspektörer, taxeringsrevisorer

och amanuenser, skall fördelas på de skilda sektionerna eller

i vilka lönegrader de skall placeras.

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 47

opaginerad Kontrollera mot PDF

]8

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1959

Riksräkenskapsverket tar icke direkt ställning till förslaget till omorganisation

av taxeringsavdelningen men framhåller det angelägna i att de föreslagna

taxeringsassistenterna främst förstärker taxeringsrevisionen.

Riksskattenämnden anser, att en jämförande undersökning av arbetsmetoder

och personalresurser mellan taxeringsavdelningen och taxeringssektionerna

vid några av de större länsstyrelserna hade varit värdefull vid bedömningen

av förslaget till ny organisation av taxeringsavdelningen i Stockholm.

Det synes riksskattenämnden som om antalet kvalificerade befattningshavare

vid skatteavdelningen vore stort i jämförelse med länens laxeringssektioner.

Företagna undersökningar synes enligt nämnden ge helägg

för att skillnaden i arbetsuppgifter mellan de största länen, särskilt Malmöhus

län samt Göteborgs och Bohus län, å ena sidan, och Stockholms stad, å

den andra, icke är så betydande att den förklarar olikheten i personalresurser.

De berörda olikheterna aktualiserar, säger nämnden, frågan om icke

arbetet vid skatteavdelningen bedrives efter delvis andra principer än i länen.

Nämnden anför vidare.

Betänkandet innefattar icke någon jämförelse mellan Stockholm och länen

utan utgår endast från den nuvarande organisationen i Stockholm och

föreslår de ändringar i denna, som betingas av det föreslagna systemet med

taxeringsassistenter. Då man emellertid åtminstone beträffande assistenterna

eftersträvar att närma sig den organisation, som numera gäller i länen,

skulle enligt riksskattenämndens mening en sådan på närmare undersökning

grundad jämförelse vara värdefull. En jämförande undersökning

av arbetsmetoderna vid skatteavdelningen och vid länens taxeringssektioner

skulle måhända även kunna belysa det i förslaget berörda förhållandet att

befattningshavarna å de lokala taxeringskontoren icke kunnat medhinna

de vid 1948 års omorganisation förutsatta fem besvärsmålen per man och

dag. De sakkunniga säga härom (sid. 28): »medeltalet under tioårsperioden

1948—1958 torde — ovisst av vilken orsak — genomgående ha varit väsentligt

lägre och har icke kunnat mera påtagligt höjas». Riksskattenämnden

har — på grundval av det knapphändiga material, som stått till förfogande

— försökt göra en preliminär beräkning i förevarande hänseende och kommit

till att man i medellal medhunnit — ehuru givetvis även andra arbetsuppgifter

förekommit — allenast ett besvärsmål per man och dag. Därvid

har nämnden gått till väga sålunda. Antalet besvär och yrkanden har beräknats

till 15 000 (jfr uppgifter å sid. 28 i betänkandet). Från det totala

antalet kvalificerade befattningshavare, 97 stycken, har först avräknats 25

tjänstemän hos bokgranskningskontoret, vilka äro avsedda för taxeringsrevision.

Vidare har borträknats 17 personer för att kompensera den tjänstetid,

som kronoombudsuppdragen taga i anspråk. Härefter återstå 55 befattningshavare.

Antalet arbetsdagar per år synes efter avdrag för helgdagar och

semester i genomsnitt kunna beräknas till 270. Antalet avverkade mål per

man och dag skulle då i medeltal bli — 1,01. Vid denna beräkning

55 X 270

har ändå hortsetts från det (å sid. 31 i betänkandet omnämnda) förhållandet,

att personal från bokgranskningskontoret måst lagas i anspråk för beredning

av taxeringsmål till prövningsnämnden. Att märka är vidare att

det mest tidsödande arbetet, nämligen bokgranskningen, icke med denna beräkningsmetod

inverkat på resultatsiffran.

Med hänsyn till önskvärdheten av en utredning i nyssnämnt hänseende

finner riksskattenämnden det vanskligt att utan vidare lägga förslaget till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr tf år 1959 19

grund för en omorganisation av taxeringsväsendet i Stockholm. Nämnden

anför vidare.

Skäl synas tala för att, innan ståndpunkt i frågan tages, en närmare undersökning

i ämnet först göres genom exempelvis statens organisationsnämnd,

som redan sysslat med motsvarande organisationsfrågor för länsstyrelserna.

Eventuellt bör även en representant för finansdepartementet

deltaga i utredningen, liksom även eu representant för Stockholm och en för

länsstyrelsen i något av de största länen.

Beträffande den föreslagna uppdelningen av taxeringsavdelningen på en

taxeringssektion och fyra besvärssektioner ifrågasätter riksskattenämnden

om en sådan uppdelning mellan sektionerna är ändamålsenlig. Härvid anföres.

Det framgår icke klart av betänkandet om taxeringsintendenten å taxeringssektionen

skall godkänna promemorian innan denna överlämnas till

vederbörande besvärssektion. Är så emellertid fallet måste dubbelarbete uppkomma,

då ju taxeringsintendenten vid besvärssektionen därefter skall pröva

ärendet. Om åter taxeringsintendenten å taxeringssektionen icke avses

skola först godkänna promemorian, böra de befattningshavare, som syssla

med upprättandet av dylika promemorior, i stället sortera direkt nnder besvärssektionen

och tillhöra personalen å denna. Eljest uppstår även enligt

detta alternativ dubbelarbete, låt vara av mindre omfattning än enligt det

förstnämnda alternativet. Det torde finnas möjligheter att tillse, att erforderlig

personal avdelas för eftergranskning och ej tages i anspråk för andra

uppgifter, även om personalen hänföres till besvärssektionerna. Den i betänkandet

föreslagna anordningen synes även medföra risk för att taxeringssektionen

lägger ned ett måhända omfattande arbete på ärenden, som besvärssektionen

sedan anser sig icke böra upptaga.

Riksskattenämnden konstaterar vidare, att, på grundval av de sakkunnigas

förslag om antalet tjänstemän å besvärssektionerna och det beräknade

antalet inkommande mål, varje befattningshavare å andra och tredje besvärssektionen

komme i medeltal alt avverka två mål per man och dag.

Motsvarande prestation på den fjärde besvärssektionen, som bl. a. handlägger

bolagsbesvär, skulle understiga elt mål per man och dag.

Den föreslagna uppdelningen av bokgranskningskontoret på två revisionssektioner

vill riksskattenämnden icke tillstyrka. Bokgranskningsverksamheten

bör enligt nämnden bedrivas allenast på eu sektion och under ledning

av en befattningshavare.

Riksskattenämnden kan icke heller godtaga förslaget att vissa taxeringsassistenter

under tiden mellan taxeringsperioderna skulle tjänstgöra på prövningsnämndens

kansli. Ur rättssäkerhetssynpunkt bör, framhåller nämnden,

någon sammanblandning av kansliets personal med personal från taxeringsavdelningen

icke ske.

Statens organisationsnåmnd anser, alt vissa fördelar kan vinnas genom

att taxeringsavdelningens organisation baseras i huvudsak på eu funktionell

indelning i stället för den nuvarande territoriella. Inrättandet av en taxeringssektion

tillstyrkes, medan däremot uppdelningen av bokgranskningskontoret

på två sektioner avstyrkes, bl. a. med hänsyn till svårigheterna att

åstadkomma en jämn arbetsfördelning. De invändningar som riktats mot

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959

uppdelningen av bokgranskningskontoret anser sig organisationsnämnden

i princip kunna göra även mot förslaget om fyra besvärssektioner.

Statens lönenämnd anför bl. a. följande.

Såsom framgår av betänkandet finnas f. n. å överståthållarämbetets taxeringsavdelning,

förutom amanuenstjänster, ett antal befattningar som taxeringsinspektör

och förste taxeringsinspektör, fördelade på lönegraderna

A 19, 21, 23, 24 och 25. De sakkunniga ha icke angivit, vilka av dessa befattningar,

som skola indragas och ersättas med taxeringsassistenttjänster.

Lönenämnden anser emellertid, att detta förhållande bör klarläggas, varvid

de tjänster, som avses skola indragas, i vanlig ordning böra föras å övergångsstat

och ersättas med taxeringsassistenttjänster. Sistnämnda tjänster

böra vakantsättas i avvaktan på att övergångsstatbefattningarna kunna indragas.

En översyn av sakkunnigförslaget i sådant syfte bör därför verkställas.

Beträffande biträdespersonalen föreslår utredningen bl. a., att de nu befintliga

8 kansliskrivartjänsterna på överståthållarämbetets taxeringsavdelning

skola placeras på den nya taxeringssektionen. Av förslaget framgår

ej vilka arbetsuppgifter, som avses skola ankomma på dessa tjänster. Nämnden

anser därför skäl föreligga för att den översyn av de sakkunnigas förslag,

som nämnden förordat, även får omfatta frågan om behovet av dessa

tjänster.

Överståthållarämbetet, som före avgivandet av sitt utlåtande tagit del av

övriga remissyttranden, uttalar, att ämbetet finner det svårt att utan bearbetat

statistiskt material, som täcker en längre tidsperiod, göra en rättvisande

jämförelse mellan Stockholm och de större länen — endast om de större kan

här bliva fråga. Ämbetet finner det för sin del icke uteslutet, att personaluppsättningen

på de större länens taxeringssektioner är alldeles för knappt

tilltagen. Detta styrkes enligt ämbetet bl. a. av det förhållandet, att övertidsarbete

i betydligt större omfattning torde förekomma inom dessa läns taxeringssektioner

än vad som sker i Stockholm. Av lokalt betingade skäl torde

därjämte sedan ett antal år taxeringspersonalen i Stockholm ha varit mera

inriktad direkt på besvärsmålens handläggning i prövningsnämnden än vad

fallet är ute i länen. Till följd av det stora antalet besvärsmål till prövningsnämnden

och de täta sammanträdena med denna har nämligen — för att

underlätta arbetet för prövningsnämndens ledamöter — upprättats betydligt

fylligare promemorior i de enskilda målen än vad som i allmänhet torde

ha skett i länen. Det skall, uttalar ämbetet, icke bestridas, att dessa promemorior

kommit att, till såväl innehåll som form, bliva omständligare än

syftet med desamma påkallat — något som helt visst sammanhänger med

den numera borttagna rätten för prövningsnämnden att utan yrkande frångå

taxeringsnämnds beslut. Ovedersägligt lärer i allt fall vara, att detta omfattande

promemorieskrivande varit mycket tyngande för taxeringskontoren.

Dessutom har arbetsförhållandena i Stockholm varit besvärliga till följd

av taxeringsavdelningens spridning på många olika lokaler på ett flertal

ställen i staden, vilket starkt försvårat samordningen. Dessa och även

andra faktorer måste, framhåller ämbetet, hållas i minnet vid ett försök till

jämförelse mellan prestationerna i de större länen och i Stockholm. Ämbetet

fortsätter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1959

21

Överståthållarämbetet anser sig emellertid ha grundad anledning att räkna

med ett effektivare arbete inom taxeringsavdelningen alldeles oavsett

om en större organisationsförändring sker eller icke. Förutom vissa interna

åtgärder är härutinnan att framhålla, att genom införandet av prövningsnämndens

kansli och skatteavdelningens nära förestående inflyttning i det

s. k. skattehuset dels de olika taxeringskontoren starkt avlastas den mest

tyngande delen av prövningsnämndsarbetet, dels ock väsentliga fördelar

komma att ernås beträffande samordningen inom taxeringsavdelningen.

Den genomgripande omorganisation, som de sakkunniga föreslagit, anser

ämbetet icke nödvändig. Ämbetet framhåller, att den nuvarande organisationen

trots vissa brister likväl fungerat på ett tillfredsställande sätt

under ett par decennier. Fn anknytning av taxeringsassistentorganisationen

till nu bestående taxeringskontor torde enligt ämbetets uppfattning

kunna ske utan att dessas indelning och uppgifter i väsentlig mån ändras.

Ämbetet förordar därför bibehållande tills vidare av den nuvarande organisationen,

uppbyggd på taxeringskontor.

Beträffande assistenternas inplacering i organisationen samt övervakningen

av taxeringsnämndernas arbete anför ämbetet följande.

Vid en inplacering av taxeringsassistenterna i nuvarande organisation

böra dessa således anknytas till respektive taxeringskontor. Under den del

av året, som icke sammanfaller med taxeringsperioden, böra assistenterna

indelas till tjänstgöring å bokgranskningskontoret och de olika taxeringskontoren.

I princip böra assistenterna icke tjänstgöra å prövningsnämndens

kansli. Dylik tjänstgöring må dock kunna förekomma i utbildningssyfte.

Vid sin tjänstgöring å taxeringskontoren skola assistenterna avdelas huvudsakligen

för eftergranskande och utredande verksamhet. Särskilda föreskrifter

böra i arbetsordningen intagas därom att de endast i undantagsfall

— och efter särskilt medgivande av överståthållaren — må anlitas för beredande

av mål och ärenden, anhängiggjorda hos prövningsnämnden utav

skattskyldiga. Vid dylikt förhållande komma deras arbetsuppgifter delvis

att motsvaras av de eftergranskande uppgifter, som vissa landskanslister

inom länens taxeringssektioner bruka tilldelas — eu anordning som visat

sig mycket fördelaktig.

I anslutning till vad ovan upptagits bör inom ramen för gällande organisation

prövas en annan ordning för övervakningen av taxeringsarbetets

bedrivande i första instans. I likhet med de sakkunniga finner överståthållarämbetet

det nuvarande arrangemanget med övervakningen utförd av tre

särskilt avdelade befattningshavare icke tillfredsställande; en utökning av

den därmed avsedda verksamheten måste betecknas såsom högeligen angelägen.

De sakkunniga ha i sådant syfte föreslagit, att inom den av dem

förordade nya taxeringssektionen skulle finnas sju detaljföreståndare, som

skulle ha det närmaste ansvaret för övervakningen, var och eu inom sitt

område. Då såsom framgår av det föregående, överståthållarämbetet icke

kunnat biträda de sakkunnigas vittgående omorganisationsförslag, kommer

med ämbetets ståndpunkt någon särskild taxeringssektion ej att inrättas.

Det synes emellertid överståthållarämbetet mycket lämpligt att av de

sakkunnigas förslag i detta hänseende upptaga tanken med de sju detaljföreståndarna.

Inom ramen för nuvarande organisation skulle detta kunna

ske så, att varje taxeringsintendents närmaste man — förste taxeringsinspektör

i Ao 24 — finge sig ålagt att, under taxeringsperioden, beträffande

de taxeringsnämnder, som lyda under kontoret, ha det omedelbara ansvaret

för övervakningen. Detta åläggande bör även kunna ske genom delegation.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959

Genom ett sådant system vinnes jämväl den fördelen, att taxeringsnämndernas

ordförande få en speciell förbindelseman inom kontoret. Genom nu skisserade

ordning kommer enligt ämbetets mening att beträffande övervakningen

nås samma mål, som de sakkunniga i detta avseende åsyftat med den

av dem föreslagna nya taxeringssektionen. Några särskilda kostnader för

statsverket torde icke uppkomma.

Med den ståndpunkt som intagits till de sakkunnigas förslag angående

omorganisation av taxeringsavdelningen saknar ämbetet anledning att gå in

på någon detalj granskning av förslaget. Det framhålles emellertid som angeläget,

att antalet besvärssektioner icke beräknas till mindre än fyra, medan

däremot uppdelningen av bokgranskningskontoret på två sektioner

förefaller mindre lämplig med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig ledning.

Ämbetet tror sig vidare kunna förutse, att visst dubbelarbete kommer

att uppstå mellan taxeringssektion och besvärssektioner.

Överståthållarämbetets personalförening förklarar sig icke vara övertygad

om att den föreslagna organisationen skulle erbjuda en bättre lösning

av taxeringsavdelningens arbetsuppgifter än den nuvarande kontorsorganisationen.

Personalföreningen har däremot intet att erinra emot att bokgranskningskontoret

uppdelas på två avdelningar.

Föreningen understryker vidare vikten av att taxeringsassistenterna under

tiden mellan taxeringsperioderna icke sysselsättes med annat arbete än

revisionsarbete. Förslaget att överföra en del av taxeringsassistenterna till

prövningsnämndens kansli måste ur rättssäkerhetssynpunkt anses mindre

lämpligt, framhåller föreningen.

Föreningen avvisar slutligen förslaget om indragning av vissa tjänster vid

taxeringsavdelningen.

Stockholms stads uppbördsdirektion finner den föreslagna organisationen

i stort sett ändamålsenlig även om en koncentration av besvärsärendena

till en å två sektioner hade varit att föredraga.

I huvudsak samma uppfattning redovisar 1955 års stadsutredning.

Statstjänstemannens riksförbund avstyrker i princip förslaget till omorganisation

av skatteavdelningen. Riksförbundet framhåller emellertid vikten

av att taxeringsassistenterna mellan taxeringsperioderna sysselsättes

med revisionsarbete och i vart fall inte, som föreslagits, med arbetsuppgifter

på prövningsnämndens kansli.

Sveriges juristförbund förklarar, att även om man inför en taxeringsassistentorganisation

detta inte torde nödvändiggöra en så genomgripande

omorganisation som de sakkunniga föreslagit. Bl. a. påpekar förbundet,

att förslaget synes ge upphov till betydande dubbelarbete mellan taxeringssektion

och besvärssektioner. En bestämd åtskillnad bör enligt förbundet

göras mellan den dömande och den fiskala verksamheten, varför det inte

bör ifrågakomma att taxeringsassistenter tjänstgör på prövningsnämndens

kansli. Förbundet understryker, att assistenterna mellan taxeringsperioderna

bör sysselsättas med taxeringsrevision. Förbundet påpekar, att de sakkunniga

icke synes ha utrett behovet av kvalificerad personal på prövnings
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1959

nämndens kansli. Det framstår emellertid för juristförbundet som ytterst

angeläget, att en personalförstärkning här kommer till stånd.

V. Departementschefen

Inom Stockholm har sedan länge funnits tjänstemannataxering i den meningen

att befattningshavare vid överståthållarämbetet förordnats att såsom

ett åliggande i tjänsten vara kronoombud i särskilda taxeringsnämnder, som

handhar taxering av bl. a. rörelseidkare och andra skattskyldiga med svårkontrollerade

inkomstförhållanden. Denna anordning togs i viss mån till

förebild vid 1956 års taxeringsreform, då för landet i övrigt beslöts en organisation

med särskilda, av taxeringsassistenter biträdda nämnder för taxering

av sådana skattskyldiga. Skiljaktigheterna gentemot den i huvudstaden

tillämpade ordningen blev emellertid ganska betydande. I motsats till kronoombudet

är sålunda taxeringsassistenten inte ledamot av nämnden. Han har

uteslutande att biträda denna med utredning, föredragning och expeditionellt

arbete. Taxeringskontrollen skall i princip helt ankomma på assistenten,

medan ordföranden är befriad härifrån; i Stockholm är denna uppgift fördelad

på ordföranden och kronoombudet. Slutligen utväljes kronoombuden

i huvudstaden bland de akademiskt utbildade tjänstemännen vid överståthållarämbetet,

medan taxeringsassistenterna i länen tillhör kanslistkarriären.

Under förarbetena till 1956 års taxeringsreform ansågs det angeläget, att

den för landet i övrigt beslutade organisationen blev genomförd även i Stockholm.

Härför ansågs emellertid ytterligare utredning erforderlig.

Den utredning i ämnet som numera verkställts har utmynnat i ett enhälligt

förslag att i Stockholm övergå till den för landet i övrigt beslutade organisationsformen.

Uppenbart är, att genomförandet av en organisation med taxeringsassistenter

måste få återverkningar på överståthållarämbetets skatteavdelning.

Utredningen har härvidlag framlagt långtgående förslag, innebärande en genomgripande

omorganisation och förstärkning av taxeringsavdelningen. Antalet

kvalificerade befattningshavare skulle vid fullt genomförd organisation

utgöra 137, inbegripet taxeringsassistenterna, mot nu 97.

I anledning av detta förslag bar riksskattenämnden, såsom framgår av den

förut lämnade redogörelsen, gjort vissa jämförelser i fråga om personaluppsättning

och arbetsprestationer mellan taxeringsavdelningen vid överståthållarämbetet

och taxeringssektionerna på länsstyrelserna. Därvid har nämnden

funnit, att taxeringsavdelningen i Stockholm i förhållande till arbetsuppgifterna

har en rikligare personaluppsättning än de större länsstyrelseinas

taxeringssektioner. I nämndens yttrande verkställes även en beräkning

av hur många prövningsnämndsmål per arbetsdag som taxeringsavdelningens

kvalificerade personal — sedan personalen på bokgranskningskontoret

frånräknats — i medeltal medhunnit. Beräkningen har givit till resultat, att

per befattningshavare och arbetsdag endast ett mål har medhunnits. Upp
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kung/. Maj. ts proposition nr 47 år 1959

lysningsvis kan nämnas, att enligt uppgifter som jag under hand inhämtat

från länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorr lands

län ligger arbetsresultatet, beräknat på motsvarande sätt, där mellan två och

tre mål per befattningshavare och arbetsdag.

Överståthållarämbetet, som tagit del av riksskattenämndens beräkningar,

har icke bestritt riktigheten av desamma men har framhållit, att det utan

bearbetat statistiskt material, som täcker en längre tidsperiod, är svårt att

göra en rättvisande jämförelse mellan Stockholm och de större länen. Ämbetet

har även pekat på en rad omständigheter som varit ägnade att dra ned

arbetsresultatet i Stockholm, bl. a. den service i form av vidlyftiga promemorior

som med tidigare tillämpad ordning tillhandahållits prövningsnämnden.

Även om vederbörlig hänsyn tas till de av ämbetet åberopade förhållandena,

är likväl skillnaden mellan Stockholm och de större länen påfallande.

Det kan här förtjäna framhållas, att någon nämnvärd skillnad i fråga om

målens genomsnittliga svårighetsgrad inte torde föreligga mellan Stockholm

och de större länen. Vad som anförts från ämbetets sida ger även vid handen,

att man inom ämbetet är medveten om att här föreligger förhållanden, som

snarast måste rättas till.

Under angivna omständigheter torde det icke vara möjligt att nu bilda sig

en säker uppfattning om personalbehovet vid taxeringsavdelningen och den

lämpliga organisationsformen för denna. En ny utredning i organisationsfrågan

synes därför ofrånkomlig. Denna utredning bör gå hand i hand med

åtgärder inom ramen för nuvarande organisation. Överståthållarämbetet har

redan vidtagit vissa förberedande åtgärder. Jag vill i sammanhanget anmärka,

att jag icke har något att erinra mot vad ämbetet förordat i fråga om

ordnandet av arbetet med att övervaka och handleda taxeringsnämnderna.

För den nya utredningen är olika former tänkbara. En sådan är den av

riksskattenämnden antydda, som skulle innebära att organisationsnämnden

blir huvudman för utredningen. Vissa skäl talar emellertid för att överståthållarämbetet

självt bör ombesörja det erforderliga utredningsarbetet. Med

hänsyn bl. a. till det nära sambandet med nyss antydda åtgärder finner jag

det senare alternativet vara att föredraga. Jag förutsätter härvid att ämbetet

anlitar expertis från organisationsnämnden i likhet med vad som skett

vid organisationsundersökningar på länsstyrelserna.

I fråga om det utredningsarbete som sålunda bör ankomma på överståthållarämbetet

synes särskilda direktiv icke vara erforderliga. Om riksdagen

icke har någon erinran mot vad jag här förordat, kommer ämbetet, enligt

vad jag under hand inhämtat, att snarast påbörja arbetet. Jag vill emellertid

i sammanhanget anmärka följande.

Såväl utredningsarbetet som de åtgärder ämbetet självt kan vidtaga bör

ta sikte på att nå fram till en effektivt arbetande organisation. I samband

med utredningen synes organisationen av prövningsnämndens kansli

böra överses med ledning av vunna erfarenheter. Huruvida taxeringsavdelningen

i dess framtida gestaltning bör ha större eller mindre personalupp
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 195!)

25

sättning än hittills kan självfallet icke nu bedömas med någon säkerhet. Det

förut sagda tyder emellertid på alt den nuvarande organisationen i vissa

hänseenden snarast är överdimensionerad.

Ett särskilt problem, som framförts från personalorganisationernas sida,

är hur rimliga befordringsmöjligheter skall kunna skapas. Bl. a. mot bakgrunden

härav kan ställas frågan, om icke åtskilliga arbetsuppgifter, som

nu utföres av akademiskt utbildad personal i lägre befattningar, med fördel

skulle kunna överlämnas till kanslistpersonal. Detta skulle innebära, att man

utbygger en mellangradskarriär av samma typ som vid länsstyrelserna.

Utredningen bör bedrivas så skyndsamt omständigheterna tillåter. I samband

med utredningens framläggande torde det vara lämpligt att redogörelse

lämnas för de åtgärder på området överståthållarämbetet vidtagit inom den

nuvarande organisationens ram.

Jag övergår härefter till det föreliggande förslaget att i Stockhom skapa

en motsvarighet till den organisation av taxeringsassistenter som enligt 1956

års reformbeslut håller på att utbyggas i övriga delar av landet. Detta förslag

har i princip tillstyrkts av det stora flertalet remissinstanser, däribland

överståthållarämbetet och direktionen för uppbördsväsendet i Stockholm.

Kritik har endast anförts av remissinstanser, som kan sägas företräda den

nuvarande personalen vid ämbetet. Från dessa håll har huvudsakligen gjorts

gällande, att det skulle innebära en kvalitetsförsämring, om arbetsuppgifter,

som nu utföres av akademiskt utbildad personal, skulle överlämnas till befattningshavare

i mellangradskarriären.

I anledning av dessa invändningar bör framhållas, att det icke kan vara

till fördel för vare sig det allmänna eller personalen att anlita befattningshavare

med högre utbildning än som är erforderlig. Från såväl utredningens

som ett flertal remissinstansers sida har konstaterats, alt de arbetsuppgifter

som skulle ankomma på assistenterna i Stockholm föga skiljer sig från motsvarande

uppgifter för de nu verksamma assistenterna ute i länen och att

dessa uppgifter med fördel kan anförtros åt tjänstemän i mellangradskarriären.

Tilläggas kan, att erfarenheterna från det första året av assistenternas

verksamhet i länen enligt samstämmiga vittnesbörd är genomgående

goda. Det kan också förtjäna erinras om att den nuvarande kvalificerade

personalen vid överståthållarämbetets taxeringsavdelning till större delen

saknar akademisk utbildning; de innehar sina befattningar på grund av en

generell dispens.

Jag kan därför inte finna, alt bärande skäl anförts mot att, i överensstämmelse

med vad som förutsattes vid 1956 års taxeringsreform, införa

eu assistentorganisation även i Stockholm. Självfallet kan mot bakgrunden

av vad tidigare anförts råda viss tvekan om beslut i frågan bör fattas innan

den nyss förordade utredningen slutförts. Det bör emellertid beaktas, att

uppbyggandet av en assistentorganisation tar tämligen lång tid. Ett uppskov

med beslutet skulle ytterligare framskjuta den tidpunkt, då denna i

och för sig önskvärda reform kan bli genomförd. Det sagda innebär också,

!5 Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 47

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 ur 1959

att under de närmaste åren endast ett mindre antal assistenter kan anställas.

Ett ställningstagande i frågan kan därför knappast vara till hinders vid

utredningen om taxeringsavdelningens organisation. Tvärtom synes anställandet

av ett mindre antal assistenter kunna ge värdefulla erfarenheter för

utredningsarbetet och måhända även underlätta de åtgärder inom den nuvarande

organisationens ram som överståthållarämbetet kommer alt vidtaga.

Å andra sidan saknas uppenbarligen förutsättningar för att nu fixera det

slutliga antalet assistenter eller att ange hur assistenterna skall inpassas i

den framtida organisationen. Detsamma gäller spörsmålet om tjänster i

högre lönegrad än Ao 17. Dessa frågor får närmare prövas vid utredningen.

Redan i detta sammanhang vill jag emellertid framhålla, att jag delar

de betänkligheter som i flera yttranden anförts mot alt låta taxeringsassistenter

tjänstgöra på prövningsnämndens kansli. Jag kan även instämma

i de uttalanden som gjorts till förmån för att, så långt detta är praktiskt

möjligt och lämpligt, använda assistenternas arbetskraft under icketaxeringsperiod

för att intensifiera taxeringsrevisionsverksamheten.

Med ledning av det anförda anser jag mig böra förorda, att beslut nu

fattas om att även i Stockholm införa den för landet i övrigt föreskrivna

assistentorganisationen. I samband därmed bör fastställas det antal assistenter

som skall anställas under de första två åren. Detta antal synes i enlighet

med utredningens förslag böra angivas till högst 15. Härav synes något

fler än hälften lämpligen kunna anställas omkring årsskiftet 1959/60

och de övriga ett år senare. Tjänsterna bör, i likhet med vad som gäller

länsstyrelserna, ordinariesättas med lön enligt Ao 17. Såsom utredningen

föreslagit bör i förekommande fall icke-ordinarie personal inplaceras i vederbörlig

befordringsgång. I personalförteckningen för överståthållarämbetet

bör, utöver de ändringar som föreslagits i statsverkspropositionen (XI

ht. s. 379), vidtagas häremot svarande kompletteringar. Beträffande utbildning

och andra kvalifikationskrav bör gälla detsamma som vid länsstyrelserna.

Assistenterna bör på sätt utredningen föreslagit placeras på överståthållarämbetet

och inte hos uppbördsverket. Även detta verk är nämligen gemensamt

för hela staden, och de fördelar i form av lokal anknytning m. m., som

i övriga delar av landet kunnat erhållas genom att placera assistenterna hos

de lokala skattemyndigheterna, kan inte vinnas i Stockholm. I fråga om storleken

av de taxeringsdistrikt i vilka assistenterna skall tjänstgöra synes, i

avbidan på närmare erfarenheter, utredningens förslag kunna följas. För

den på budgetåret 1959/60 belöpande kostnadsökningen, vilken beräknats

till 125 000 kronor för avlöningar och 34 000 kronor för omkostnader, har

medel begärts i statsverkspropositionen (XI ht. s. 379 och 381) under överståthållarämbetets

avlönings- och omkostnadsanslag. Beträffande användningen

av taxeringsassistenterna mellan taxeringsperioderna torde det få

ankomma på överståthållarämbetet att meddela närmare föreskrifter under

beaktande av de nyss anförda synpunkterna.

Om taxeringsassistenter anställes i Stockholm enligt vad jag här förordat,

kommer antalet kvalificerade befattningshavare vid taxeringsavdel
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1953

ningen att öka. Det är angeläget att denna ökning, i avbidan på ett slutligt

ställningstagande till avdelningens organisation, hålles inom en så snäv

ram som möjligt. De med assistentorganisationens införande följande indragningarna

av andra tjänster bör därför påbörjas så snart som möjligt

och alltså på ett avsevärt tidigare stadium än utredningen räknat med.

Med hänsyn härtill bör vid uppkomna vakanser noga övervägas, om tjänsten

bör upprätthållas i fortsättningen. Tjänster som kan ifrågakomma till

indragning bör i vart fall icke återbesättas med ordinarie innehavare.

Assistenlorganisationens införande i Stockholm föranleder vissa ändringar

i taxeringsförordningen. Vad utredningen härvidlag förordat har lämnats

utan erinran vid remissbehandlingen och synes i huvudsak böra biträdas.

Den föreslagna kompletteringen av reglerna om underskrivande av taxeringslängd

synes dock knappast erforderlig. I enlighet med det anförda har

inom finansdepartementet upprättats förslag till förordning om ändring i

taxeringsförordningen. Kungörelsen om biträde av kommunala tjänstemän

vid taxeringsarbetet i Stockholm bör, såsom utredningen förordat, upphävas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

genom proposition föreslå riksdagen att

a) antaga förenämnda förslag till förordning om ändring

i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623);

b) besluta, att den för riket i övrigt gällande organisationen

med taxeringsassistenter skall införas i Stockholm enligt

de riktlinjer som angivits i det föregående; samt

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

överståthållarämbetet uppföra 15 tjänster såsom taxeringsassistent

i Ao 17.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

590147 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. BevU 1959:31 Betänkande i anledning av väckta motioner om skärpta åtgärder mot skattefusk. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1959:154 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad p a1 i texten
  3. SU 1959:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1959/60 till Övers s. 2 i texten
  4. BevU 1959:21 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar inom taxeringsorganisationen i Stockholm, såvitt propositionen hänvisats till bevil s. 1 i texten