Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1959160

1959-03-06 · 123 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 119 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:87, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1959160

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

1

Nr 87

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

för budgetåret 1959160; given Stockholms slott den

6 mars 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under kapitalbudgeten beräknas för Vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus m. m. en ökning av medelsanvisningen från 35 850 000 till

51 090 000 kronor eller med 15 240 000 kronor. Av sistnämnda belopp avser

dock något mer än 12 000 000 kronor arbeten av beredskapskaraktär för

att möjliggöra sysselsättning av arbetslösa. För fortsättande av byggnadsarbetena

vid de tre redan beslutade nya sinnessjukhusen i Falköping, Örebro

och Bollnäs beräknas sammanlagt 17 800 000 kronor. Förstnämnda sjukhus

beräknas vara färdigt att tagas i bruk hösten 1961.

Förslag framlägges även om påbörjande av ett sjukhus i Sala om 540

platser för vissa höggradigt psykiskt efterblivna patienter.

Vidare förordas, att ett sjukhus för vård av s. k. psykopater om cirka

250 vårdplatser uppföres i Katrineholm. Sjukhuset avses i huvudsak för

sådant psykopatklientel, som f. n. vårdas på de statliga sinnessjukhusen.

Vidare föreslås, att två specialavdelningar vid S:t Sigfrids och Sidsjöns

sjukhus med sammanlagt omkring 200 vårdplatser tills vidare helt tages i

anspråk för vård av sådana psykopater, som icke lämpligen bör omhän1

— Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

dertas på det nya sjukhuset. Byggnadskostnaderna för sjukhuset beräknas

enligt prisläget den 1 juli 1958 till 14 900 000 kronor.

Beträffande de befintliga sinnessjukhusen förordas en betydande upprustning.

Bl. a. beräknas medel för projektering eller påbörjande av nya

vårdpaviljonger med sammanlagt omkring 480 vårdplatser vid S:ta Gertruds,

S:t Jörgens och Säters sjukhus. Ytterligare omkring 300 vårdplatser

avses skola renoveras.

Vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium, som enligt beslut vid 1958

års riksdag redan börjat beläggas med höggradigt vanföra psykiskt efterblivna,

föreslås ombyggnadsarbeten för en kostnad av 1 500 000 kronor

för att möjliggöra att hela sanatoriet kan disponeras för ändamålet.

Slutligen äskas under reservationsanslaget till Utrustning av nya sinnessjukhus

m. m. en medelsanvisning om 2 990 000 kronor. Av anslaget,

som till större delen är avsett för nytillkommande vårdplatser m. m., beräknas

omkring 420 000 kronor för att möjliggöra en angelägen upprustning

också av sådana vårdavdelningar m. in. vid befintliga sjukhus,

som renoveras med anlitande av till medicinalstyrelsens förfogande ställda

underhållsmedel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 7959

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social- och finansdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 32, har reservationsanslaget

till Utrustning av nya sinnessjukhus in. in. upptagits med ett

preliminärt beräknat belopp om 3 120 000 kronor. Anledningen härtill var

att beredningen av anslagsfrågan vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande

icke kunnat slutföras.

Vidare har Kungl. Maj :t i sagda proposition på min hemställan under

kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,

punkten 4, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. för budgetåret

1959/60 beräkna ett investeringsanslag av 39 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I. Uppförande av ett sjukhus för vård av s. k. psykopater

Inledning

Frågan om inrättande av särskilda anstalter för vård av psykopater har

vid flera tillfällen varit föremål för övervägande. I enlighet med en efter

förslag av medicinalstyrelsen framlagd proposition i frågan (nr 231) fattade

19H års riksdag principbeslut om inrättande vid Sundby sjukhus vid

Strängnäs av en specialpaviljong med omkring 100 vårdplatser för svårskötta

och opålitliga manliga sjuka, företrädesvis psykopater. År 1945

framlade medicinalstyrelsen en tioårsplan för utbyggande av sinnessjukvården

och vården av psykiskt efterblivna. Styrelsen förordade i denna

plan bl. a., att den vid Sundby sjukhus beslutade specialpaviljongen i stället

skulle anslutas till ett nytt sinnessjukhus i Västerås. Inberäknat de tidigare

inrättade specialpaviljongerna vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö och Sidsjöns

sjukhus i Sundsvall skulle en organisation för vård av svårskötta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kangl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

psykopater därmed omfatta tre till befintliga sinnessjukhus anslutna paviljonger

med cirka 300 vårdplatser, avsedda för manliga patienter. För

kvinnliga psykopater föreslog styrelsen inrättandet av en paviljong med

plats för cirka 80 patienter, även denna ansluten till ett sinnessjukhus.

I enlighet med departementschefens uttalande i propositionen nr 177

förordade 1946 års riksdag en komplettering av medicinalstyrelsens utredning.

Med anledning härav framlade medicinalstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj :t den 14 december 1946 vissa riktlinjer för omhändertagande

av psykopater på särskilda anstalter. I skrivelsen anfördes bl. a. att styrelsen

vid sina överväganden av frågan kommit till den uppfattningen, att

särskilda anstalter, sidoordnade med sinnessjukvården i mera inskränkt

betydelse, borde organiseras. Vidare framhölls att anstalterna borde till

sin slutna del organiseras såsom väl utrustade sjukhus med 200 ä 250 vårdplatser.

Styrelsen fann behov föreligga av minst två anstalter för manliga

och en för kvinnliga psykopater. Anstalterna skulle övertaga såväl det

patientmaterial, som vårdades å specialavdelningarna vid S:t Sigfrids och

Sidsjöns sjukhus som ett avsevärt antal psykopater, som försvårade vården

å vanliga sinnessjukhus. För de allra farligaste psykopaterna måste de befintliga

fasta paviljongerna vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik och

Säters sjukhus fortfarande tagas i anspråk.

Medicinalstyrelsens förslag redovisades i propositionen nr 244 till 1947

års riksdag, vari föredragande statsrådet anslöt sig till förslaget, att de

svårskötta psykopaterna skulle överföras från sinnessjukhusen till särskilda

anstalter, organiserade direkt med tanke på de speciella krav, som

vården av detta klientel ställde. Då den nya vårdorganisationen under förslagets

remissbehandling ansetts väl ägnad att tillgodose även nykterhetsvårdens

behov av ett särskilt omhändertagande av dess svårskötta psykopatklientel,

kunde organisationen avses jämväl för detta. Därutöver borde

den stå öppen för psykopatklientelet även från andra områden inom socialvården.

Med prövning av frågan om ett omhändertagande å dessa anstalter

jämväl av de psykopater, som undergår frihetsstraff eller eljest är intagna

å fångvårdens anstalter, borde emellertid anstå, till dess erfarenheter vunnits

av den nya organisationen. Medicinalstyrelsens förslag rörande organisationens

närmare utformning vore endast att betrakta som en principskiss,

avsedd att ligga till grund för en fortsatt utredning i ärendet.

Vad i propositionen sålunda anförts och föreslagits vann riksdagens bifall.

I anslutning härtill tillkallades särskilda sakkunniga, vilka antog

benämningen 1947 års psykopatvårdsutredning, för fortsatt utredning

rörande psykopatvårdens organisation och därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor.

I direktiven för utredningen anfördes bl. a., att delade

meningar kommit till uttryck rörande de nya anstalternas storlek. Denna

fråga borde därför övervägas på nytt. Särskild uppmärksamhet borde ägnas

spörsmålet om de lämpligaste formerna för att bereda patienterna erfor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

derlig skolning och utbildning för deras återinträde i livet utanför anstalterna.

För bedömande av detta och andra spörsmål i samband med

patienternas sysselsättning borde ledning kunna erhållas av de erfarenheter,

som vunnits på motsvarande område inom fångvården.

I ett den 1 december 1952 avgivet betänkande (SOU 1952: 46, del I) framlade

psykopatvårdsutredningen förslag rörande de ifrågasatta psykopatanstalternas

planering och närmare utformning. Sedan betänkandet varit

föremål för remissbehandling, överlämnades det jämte avgivna yttranden

av Kungl. Maj :t genom beslut den 4 december 1953 till statens kommitté

för sinnessjukvårdens utbyggande — i det följande benämnd sinnessjukvårdskommittén

•— med förmälan, att Kungl. Maj :t funnit den år 1947

beslutade anstaltsorganisationen böra anordnas inom den statliga sinnessjukvårdens

ram. Kommittén erhöll samtidigt uppdrag att pröva frågan,

hur och i vilken ordning organisationen borde uppbyggas, samt att därvid

samordna planerna för den nya anstaltsorganisationen med de förslag beträffande

modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen,

som kommittén hade att avgiva. Kommittén borde vidare undersöka möjligheterna

att anordna en enklare och mindre kostnadskrävande organisation

än den av psykopatvårdsutredningen föreslagna.

Med skrivelse den 20 juni 1957 har sinnessjukvårdskommittén avgivit

betänkande angående uppförande av ett sjukhus för vård av psykopater

(stencilerat). Kommittén har därvid inledningsvis anmärkt, att kommittén

vid fullgörandet av sitt uppdrag utgått från att de allmänna principerna

för en psykopatvårdsorganisation inom sinnessjukvårdens ram sålunda

redan fastslagits av statsmakterna. Kommittén har därför sett som sin

huvudsakliga uppgift att pröva frågan, hur ett för psykopater avsett specialsjukhus

bör organiseras och utformas.

Över kommitténs betänkande har yttranden avgivits av statskontoret,

statens lönenämnd, medicinalstyrelsen, socialstyrelsen, fångvårdsstyrelsen,

centrala sjukvårdsberedningen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i

Södermanlands län, överstyrelsen för yrkesutbildning, mentalsjukvårdsdelegationen

inom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket,

nykterhetsvårdsutredningen, kommittén för ungdomsvårdsskolorna, Södermanlands

läns landsting och statens sjukhuspersonals förbund. Vidare har

Sveriges läkarförbund och svenska psykiatriska föreningen avgivit ett gemensamt

yttrande.

Kommitténs förslag

Psykopatibegreppet, psykopatityper och psykopatiernas orsaker

På vetenskapens nuvarande ståndpunkt föreligger betydande svårigheter

att avgränsa en diagnosgrupp med beteckningen psykopati. I allmänhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

torde man dock därmed avse svårare utvecklingsrubbningar på känslo- och

viljelivets område, som kan påvisas redan i den tidiga barndomen.

Någon ur medicinsk synpunkt tillfredsställande definition av begreppet

psykopati, som dessutom kunnat accepteras av alla, har hittills icke presterats.

Psykopatibegreppet har varit föremål för stark kritik från flera författares

sida. Man har påpekat, att psykopatigruppen innefattar tillstånd

med olikartade orsaker, att psykopaterna icke representerar en enhetlig

psykologisk typ samt att de olika kriterierna på psykopati innefattar även

sociala och etiskt-moraliska värderingar.

Även om delade meningar sålunda råder om den medicinska innebörden

av begreppet psykopati, synes det i förevarande sammanhang böra särskilt

uppmärksammas, att de rubbningar, som brukar hänföras till psykopatierna,

angives som långvariga, ofta bestående, och kan föras tillbaka till

den tidiga barndomen. Vidare anses de någorlunda konstanta och därför

åtminstone i viss utsträckning oberoende av omgivningens skiftande inflytelser.

Slutligen räknas hit endast sådana rubbningar, som är av mera

uttalad eller svårare karaktär.

En kortfattad och klar beskrivning av hur psykopati kliniskt och

symtomatologiskt ter sig är svår att lämna. Detta sammanhänger med att

i psykopatibegreppet ingår en rad psykopatityper, som var för sig har en

olikartad symtomatologi. Det gemensamma för de olika typerna är emellertid

den bristande måttligheten och harmonin inom känslolivet samt benägenheten

för överdrivna och inadekvata reaktioner på omgivningens inflytelser.

Psykopaterna upplever även bagatellartade konfliktanledningar

mycket intensivt och reagerar på grund härav på ett överdrivet sätt.

En fullständig redovisning av de psykopatityper, som uppställts av olika

författare och som användes i det vanliga psykiatriska språkbruket, skulle

i detta sammanhang bli alltför omfattande. En beskrivning av vissa typer

kan dock vara av värde.

Med hysteroida psykopater brukar man mena sådana psykopatiska personlighetstyper,

där suggestibiliteten och den psykiska påverkbarheten är

särskilt stora. Stor suggestibilitet är ofta förenad med lätthet att övertyga

andra människor och verka förtroendeingivande. I sina extrema varianter

blir psykopater av denna typ dupörer och fantasilögnare. Andra fall karakteriseras

av en önskan att dominera omgivningen, att framstå i mycket

fördelaktig dager eller att tilldraga sig uppmärksamheten. En ytterligare

variant av den hysteroida psykopattypen är den som ibland går under

beteckningen hållningslösa psykopater. Hos dessa dominerar den bristande

målsättningen och oförmågan såväl att hålla en linje i fråga om utbildning

och sociala intentioner som att genomföra enkla och rutinbetonade arbetsuppgifter.

På känslolivets område framträder också en rad olika varianter. Till de

stämningslabila (affektlabila) psykopaterna hör sådana människor, hos

vilka stämningsläget växlar plötsligt och på ett höggradigt sätt från den

ena stunden till den andra och mycket snabbt påverkas av omgivningens in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

flytelser. Dessa psykopater blir därför ofta påfrestande i umgängesliv och

i olika former av arbetsgemenskap. Med depressiva psykopater menar man

personer med ett mera konstant depressivt stämningsläge, där hela inställningen

till livet och människorna präglas av pessimism, kritiklusta och

vresighet. — De ixoida (explosiva) psykopaterna företer tendenser till

affektuppladdning och vredesutbrott. Dessa psykopater brukar fastna i

föreställningar om orättvis behandling eller negativ inställning från omgivningens

sida. Till de känslokalla psykopaterna brukar hänföras individer

med bristande människointresse och bristande förmåga till känslomässigt

engagemang i omgivningens förhållanden. Bland andra psykopattyper kan

nämnas de fanatiska och expansiva samt de uttalat asteniska typerna

jämte de schizoida psykopaterna, som framför allt karakteriseras av inbundenhet

och kontaktsvårigheter.

De psykiska egenskaperna hos psykopater behöver icke med nödvändighet

leda till bristande social anpassning eller oförmåga att uträtta ett

yrkesarbete. Härav följer att ett stort antal psykopater aldrig blir i behov

av vård på sinnessjukhus eller kräver läkarkontakt eller rådgivning. Det

är först i sådana fall, där psykopatin leder till kriminalitet, till alkoholism

eller till andra mera avsevärda komplikationer i socialt avseende, som ett

behov av omhändertagande eller sjukhusvård blir aktuellt. Sjukhusvård

kan också behövas i samband med mera uttalade depressioner, psykiska

omtöckningstillstånd eller svårare neuroser. I dylika fall brukar vårdbehovet

som regel vara kortvarigt. I de fall däremot, där de psykopatiska reaktionerna

medfört komplikationer i förhållande till samhällslivet, kan vårdbehovet

bli mera långvarigt. Detta gäller i särskilt hög grad de straffriförklarade

psykopaterna. Det torde också bli i huvudsak denna kategori

av psykopater, som kommer att vårdas inom sinnessjukvårdens psykopatvårdsorganisation.

Vad psykopatiernas orsaker beträffar har flera undersökningar givit vid

handen, att de ärftliga faktorerna har viss betydelse för psykopatiernas

uppkomst och symtom. Emellertid spelar miljöfaktorerna en stor roll för

den sociala anpassningsförmågan. Om påfrestningarna i livet är av relativt

ringa omfattning, tycks även svårare personlighetsavvikelser kunna kompenseras

av andra mera gynnsamma egenskaper, så att en hygglig social

anpassning kan äga rum.

På senare år har uppmärksamheten riktats på betydelsen av s. k. lesionella

faktorer, d. v. s. skador inom centrala nervsystemet av huvudsakligen

traumatisk eller infektiös art. I vissa fall har man kunnat konstatera, att

det efter huvudskador uppkommit rubbningar på känslo- och viljelivets

område, som symtomatologiskt står de konstitutionellt betingade psykopatierna

nära. Även efter cerebrala infektioner, t. ex. hjärninflammationer,

kan liknande rubbningar uppträda.

Viktiga bidrag till frågan om psykopatiernas orsaker har på senare tid

lämnats av den barnpsykialriska och den psykoanalytiska forskningen.

Man har härvidlag uppmärksammat inflytelserna av ogynnsamma miljö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

faktorer i den tidiga barndomen och under uppväxttiden. Det har bl. a.

påvisats, att uppväxtförhållanden med splittrade hem förekommer i större

utsträckning bland psykopater än hos genomsnittsbefolkningen. De emotionella

relationerna mellan föräldrar och barn och dessa relationers felaktiga

utveckling synes vidare ha en viss betydelse för utvecklingen av sådana

egenskaper, som förekommer hos psykopater.

Sjukhusklientelets avgränsning

1947 års principbeslut innebar, att en särskild sjukhusorganisation

skulle inrättas för vård av psykopater. Till psykopatsjukhus borde överföras

dels sinnessjukhusens svårskötta psykopater, dels nykterhetsvårdens

svårskötta psykopatklientel och dels psykopatklientelet från andra områden

inom socialvården. Frågan om fångvårdens psykopatklientel skulle

omhändertagas å sjukhusen borde däremot tills vidare anstå.

Sinnessjukvårdskommittén — som icke ansett det falla inom det givna

uppdraget att ytterligare pröva frågan om avgränsningen av den nya vårdorganisationens

klientel — ifrågasätter om rådande uppdelning av psykopatvården

på skilda vårdområden — sjukvård, socialvård och fångvård —

kan anses rationell. De väsentliga likheterna i psykopatins yttringar och

härav föranledd likhet i behandlingsmetoderna talar för en gemensam

vårdorganisation under enhetlig ledning. Nu berörda ämne innefattar en

rad svårbemästrade frågeställningar, bl. a. vissa problem rörande rättssäkerhet

vid intagning å sjukhus, frihetsberövande och straffverkställighet,

vilkas lösning torde förutsätta särskild lagstiftning. Skäl talar enligt

kommittén för att detta frågekomplex upptages till behandling.

V årdplatsbehovet

Kommittén har hos de statliga sinnessjukhusen och sinnessjukhusen

i Stockholm, Göteborg och Malmö efterfrågat bl. a. antalet av de å

sjukhusen under huvuddiagnosen psykopati den 1 maj 1956 inneliggande

patienter, som är i behov av vård å särskilt psykopatsjukhus samt antalet

exspektanter med samma huvuddiagnos.

Av lämnade uppgifter framgår, att ifrågavarande psykopater vid de statliga

sinnessjukhusen utgjorde 399 män och 85 kvinnor, varav omkring 160

på specialavdelningarna vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus. De psykopater,

som finns på de fasta paviljongerna vid S:ta Gertruds och Säters

sjukhus har ej ansetts lämpade för vård på psykopatsjukhus och har därför

ej medräknats i nämnda antal. Antalet exspektanter — i huvudsak

straffriförklarade, som å fångvårdens sinnessjukavdelningar avbidar intagning

å sinnessjukhus — uppgick till 38 män och 16 kvinnor. Det sammanlagda

vårdplatsbehovet för sinnessjukvårdens del var sålunda 437 för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

män och 101 för kvinnor eller tillhopa 538 platser. År 1950 hade detta behov

av psykopatvårdsutredningen beräknats till 534 platser.

Angivna behov av 85 platser för kvinnliga psykopater är måhända väl

högt. Svårigheterna att sköta det kvinnliga psykopatklientelet vid sinnessjukhusen

blir möjligen mindre uttalade, sedan de manliga avdelningarna

befriats från de mera svårdisciplinerade psykopaterna.

Då det avtalsmässigt ankommer på städerna Stockholm, Göteborg och

Malmö att själva svara även för den vård å särskilt psykopatsjukhus, som

erfordras för klientelet i dessa städer, synes de för sinnessjukhusen där

redovisade platssiffrorna -— i olikhet mot vad som skett vid 1950 års inventering

— icke böra upptagas vid beräkningen av vårdplatsbehovet vid

särskilda statliga psykopatsjukhus. Hur behovet av specialvård för de på

storstädernas sinnessjukhus intagna psykopaterna med hänsyn till de gällande

avtalen lämpligen bör tillgodoses är en fråga, som torde böra bliva

föremål för särskilda överväganden och förhandlingar med städerna. Vid

ett eventuellt överförande av den kvalificerade sinnessjukvården till lokala

huvudmän blir även frågan om huvudmannaskapet för psykopatvården

aktuell. Med hänsyn till psykopatvårdens förhållandevis ringa anstaltsbehov

kan skäl därvid komma att tala för att psykopatklientelet bör omhändertagas

å statliga sjukhus, i vilket fall även storstädernas psykopater

bör beredas vård å dessa sjukhus.

För kommitténs räkning har socialstyrelsen inhämtat uppgifter om platsbehovet

för nykterhetsvårdens psykopatklientel. Av de inskrivna

å allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare, 2 758 män och 61 kvinnor,

ansågs 253 manliga och 8 kvinnliga klienter erfordra vård å särskilda

psykopatsjukhus. Då 75—100 patienter kan antagas vara hemmahörande

i Stockholm, Göteborg och Malmö, bör liksom i fråga om sinnessjukvårdens

klientel behovet kunna nedräknas till i runt tal 150 platser för män och

ungefär 5 platser för kvinnor.

För psykopaterna inom lösdrivar klientelet samt å arbetsh

e m och ungdomsvårdsskolor beräknas ett behov av 30 platser

för män och 10 för kvinnor.

Det sammanlagda vårdplatsbehovet uppgår således till (400 + 150 + 30)

580 platser för män och (85 + 5 + 10) 100 för kvinnor.

Vårdplatsbehovets tillgodoseende

Psykopatvårdsutredningen fann med stöd av gjorda utredningar

i vårdfrågan det lämpligast att inrätta speciella sjukhus för psykopater.

Förslaget tillstyrktes eller lämnades utan erinran av remissmyndigheterna.

Enligt psykopatvårdsutredningen var det ur psykologisk synpunkt

mycket ogynnsamt alt vårda psykopater tillsammans med personer, som

lider av mer eller mindre framträdande sjukliga symtom i form av hallucinationer

och vanföreställningar. Psykopaterna kände sig missförstådda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

och blev från början fientligt inställda till regimen på sjukhuset, vilket

försvårade möjligheterna att nå terapeutiska resultat.

Psykopatklientelet krävde mycken tid, om erforderlig kontakt skulle

kunna etableras mellan de vårdade och personalen, men kunde endast erhålla

en ringa del av den erforderliga tiden. Följden hade blivit irritation

och misstämning samt en negativ attityd gentemot praktiska terapeutiska

åtgärder. Härtill kom att övriga sjuka på sinnessjukhusen, vilka vore

mindre påträngande och fordrande, berövades välbehövlig kontakt med

läkare och övrig sjukvårdande personal.

Beträffande frågan, huruvida psykopatklientelet bör vårdas å specialsjukhus

eller specialavdelningar, anknutna till sinnessjukhus, framhöll utredningen

att den störande inverkan, som klientelet utövade på de i egentlig

mening sinnessjuka, och de bristande vårdmöjligheterna på sinnessjukhusen

givit vid handen, att psykopatvården måste i lokalhänseende utbrytas

ur den allmänna sinnessjukvården, så att en erforderlig differentiering

möjliggjordes. Utredningen räknade dock med att en del psykopater kunde

vårdas på vanliga sinnessjukhus. Dessa skulle alltså även i fortsättningen

i viss utsträckning tjänstgöra som vårdanstalter för psykopater.

Vården av de kvinnliga psykopaterna, vilka visat sig mindre besvärande

än de manliga, ansåg utredningen kunna ordnas vid specialpaviljonger

inom ramen för ett vanligt sinnessjukhus.

Vad patientantalet beträffar ansåg psykopatvårdsutredningen 125 patienter

per överläkaravdelning vara ett maximum. Utredningen avvisade

tanken att sammanslå flera avdelningar till ett sjukhus i syfte att förbilliga

driften och anläggningskostnaderna. Utredningen ansåg vidare erforderligt

alt till en början inrätta fem psykopatsjukhus för män och omkring

100 vårdplatser å specialavdelningar för kvinnliga psykopater.

I vissa remissyttranden över psykopatvårdsutredningens betänkande

ifrågasattes, om det icke vore lämpligast att tills vidare upprätta

endast ett sjukhus med karaktär av försökssjukhus. Med ledning av erfarenheterna

från detta sjukhus skulle fortsatt utbyggnad kunna äga rum.

Försökssjukhuset borde utformas på sådant sätt, att möjligheter till utbyggnad

funnes för den händelse en begränsad medicinsk utrustning skulle

visa sig icke vara .tillfyllest. Ytterligare en möjlighet till förenkling ansågs

vara att minska föreslaget antal enkelrum. Flera remissmyndigheter framhöll,

att det totala platsantalet borde höjas från 125 till 200—250, enär

den administrativa personalen annars skulle draga en onaturligt stor kostnad

per vårdplats. Vidare borde det vara lättare att bemästra personalproblemen

vid ett större sjukhus, där differentieringsmöjligheterna för

personalen bleve bättre. Förslag väcktes även om att låta psykopatsjukhusen

bilda annex till redan befintliga sinnessjukhus, vilket skulle väsentligt

reducera både anläggnings- och driftkostnaderna. Vad beträffar differentieringsfrågan

framställdes önskemål om en tuberkulosavdelning vid

ett av sjukhusen. För det äldre kroniska klientelet förordades enklare

sjukhus, i första hand avsedda för rena asylfall. Slutligen föreslog socialstyrelsen

inrättandet av en särskild ungdomsanstalt med omkring 80 vårdplatser.

Sinnessjukvår dskommittén förordar, i likhet med psykopatvårdsutredningen,

att en särskild vårdorganisation för psykopatklientelet

inrättas. De hittillsvarande möjligheterna att terapeutiskt påverka de psyko
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

patiska tillstånden har delvis försvårats av sammanblandningen på de vanliga

sinnessjukhusen av psykopater och annat klientel. Nya behandlingsmöjligheter

vid psykiska sjukdomar medger bl. a. de intagna en betydligt

större frihet under sjukhusvistelsen än tidigare. Då det gäller straffriförklarade

patienter har man emellertid ofta varit nödsakad att iakttaga stor

försiktighet med hänsyn till de gärningar som föranlett omhändertagandet

och till den psykiska abnormitet de visat. Detsamma gäller andra patienter,

som visat prov på farlighet, aggressiva tendenser eller sexuella rubbningar.

En stor del av dessa patienter kan hänföras till gruppen psykopater. Det

har visat sig svårt att vårda dylika patienter med svårare former av

psykopati och med mera långvarigt vårdbehov på avdelningar med öppna

dörrar eller tillsammans med andra patientkategorier. Särskilda regler för

beviljande av frigång, permissioner m. m. har måst tillämpas. För att kunna

införa enhetliga och för psykopatklientelet lämpade vårdprinciper torde det

således vara ändamålsenligt att anordna särskilda vårdenheter för detta

klientel. Det gäller härvidlag framför allt vissa kategorier av straffriförklarade,

vissa svårskötta alkoholister och vissa andra patienter med relativt

uttalad farlighet.

Kommittén delar även psykopatvårdsutredningens uppfattning, att för

det manliga psykopatklientelet bör inrättas sjukhus, som är lokalt helt

skilda från de vanliga sinnessjukhusen. Kravet att förhindra varje kontakt

mellan manliga svårskötta psykopater och kvinnliga patienter skulle icke

kunna effektivt tillgodoses, om speciella psykopatavdelningar anordnades

inom sinnessjukhusen eller såsom annex till dessa. De av säkerhetsskäl

betingade speciella lokaliteter och anordningar för beredande av sysselsättning

och arbete åt särskilt det manliga psykopatklientelet talar också för

att specialsjukhus anordnas.

Avgörande för frågan om storleken av ett psykopatsjukluis är det antal

patienter, som en överläkare lämpligen bör ha om hand. Psykopatvårdsutredningen

ansåg 125 patienter vara maximum. En ökning av detta antal

är icke heller enligt sinnessjukvårdskommitténs mening tänkbar. Utredningen

synes emellertid ha fäst alltför stor vikt vid nackdelarna av att

sammanföra flera sådana överläkaravdelningar till en enhet. I vart fall torde

olägenheterna ur vårdsynpunkt av att sammanföra åtminstone två överläkaravdelningar

icke vara så påtagliga, att de uppväger de fördelar ur

anläggnings- och driftsekonomiska synpunkter, som därigenom otvivelaktigt

ernås. Flera remissyttranden över utredningens betänkande ger också

stöd för denna mening. Såsom inledningsvis angivits ankommer det på

kommittén att utarbeta ett mindre kostnadskrävande förslag än det av utredningen

framlagda. Vid prövningen av olika alternativa möjligheter i

detta syfte har någon annan framkomlig väg icke visat sig stå till buds än

att utöka sjukhusens storlek. Någon sänkning av sjukhusens standard och

medicinska utrustning i förhållande till psykopatvårdsutredningens för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

slag synes icke kunna övervägas i annan mån än att platsantalet på en del

avdelningar kan ökas något och att en inskränkning av antalet enkelrum

torde vara möjlig på vissa avdelningar.

Kommittén förordar sålunda, att ett psykopatsjukhus erhåller omkring

250 vårdplatser, uppdelade på två överläkaravdelningar, och förses med

fullständig medicinsk utrustning av ungefär den kvalitet, varmed ett modernt

sinnessjukhus numera utrustas. Kommittén föreslår, att ett sjukhus

av nu angivna storlek uppföres som en första etapp i utbyggnaden av en i

den statliga sinnessjukvården ingående psykopatvårdsorganisation. En

väsentlig arbetsuppgift vid detta första specialsjukhus bör även vara att

utprova nya diagnostiska och terapeutiska metoder inom psykopatvården

och att utbygga och förbättra redan befintliga metoder. Det är därför ett

önskemål, att verksamheten i viss omfattning kan bedrivas i form av forskningsarbete.

Hänsyn härtill måste tagas vid prövningen av vilka materiella

och personella resurser, som bör ställas till sjukhusets förfogande.

Med hänsyn till psykopatsjlikhusets karaktär av specialsjukhus torde det

jämlikt bestämmelserna i sinnessjukvårdsstadgan komma att åvila medicinalstyrelsen

att besluta om intagning å sjukhuset. Vid valet av patienter

bör hänsyn tagas till möjligheterna att med tillgängliga terapeutiska resurser

påverka klientelet. Det synes vara angeläget att åtminstone till en början

belägga sjukhuset med ett klientel, som bedömes vara förbättringsbart, så att

en god terapeutisk atmosfär upparbetas inom sjukhuset. Sedan viss erfarenhet

av behandlingsmöjligheterna vunnits, torde det vara möjligt att till

sjukhuset hänvisa även mera svårbehandlade fall. Vid klientelets uttagning

måste vidare avgränsningssvårigheterna beaktas. Det torde därför i allmänhet

icke böra ifrågakomma att, så snart diagnosen psykopati ställes eller

förmodas vara för handen, omedelbart intaga patienten på psykopatsjukhuset.

Som regel synes böra gälla att en patient av denna kategori först

intages på vanligt sinnessjukhus och att en överflyttning till psykopatsjukhus

sker, om placerings- eller vårdsvårigheter uppstår. Å andra sidan bör

intagning på sjukhus eller avdelning för psykopater kunna komma i fråga

även i enstaka fall av egentlig sinnessjukdom, där beteenderubbningarna

är likartade dem hos psykopatklientelet.

Av det föregående har framgått, att 400 manliga psykopater på de statliga

sinnessjukhusen är i behov av vård å särskilt psykopatsjukhus. Kommittén

finner lämpligt, att de befintliga specialavdelningarna å S:t Sigfrids

och Sidsjöns sjukhus med tillhopa 202 platser fortsättningsvis helt tages

i anspråk företrädesvis för sådana mindre påverkbara manliga psykopater,

för vilka ej heller någon yrkesutbildning i egentlig mening kan komma

i fråga. Ett frigörande av de övriga statliga sinnessjukhusen från psykopatklientelet

och ett omhändertagande av exspektanterna kommer i dylikt fall

att kräva (400 + 38 — 202) 236 nya vårdplatser. Inrättandet av ett nyrtt

sjukhus för omkring 250 manliga patienter innebär sålunda ett avsevärt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

steg mot förverkligandet av det sedan lång tid gällande önskemålet att till

särskild vård kunna överföra de svårskötta psykopaterna.

Tillkomsten av ett psykopatsjukhus för manliga patienter torde enligt

kommitténs mening komma att medföra vissa lättnader i vården av de

förhållandevis fåtaliga kvinnliga psykopaterna. Även om svårigheter ur

vård- och sysselsättningssynpunkt beträffande det kvinnliga klientelet

alltjämt kommer att uppstå, har kommittén emellertid ansett att ett så

trängande behov av specialplatser för detta klientel f. n. icke föreligger, att

en första utbyggnadsetapp av psykopatvården jämväl bör innefatta en

speciell vårdenhet för kvinnor. Frågan härom torde framdeles få prövas.

Med ledning av då vunna erfarenheter torde därvid ytterligare böra övervägas

möjligheten att inrätta kvinnliga specialavdelningar i anslutning

till något av sinnessjukhusen.

Beträffande psykopaterna inom mjkterhetsvården torde gälla att det stora

flertalet icke företer vårdbehov å sinnessjukhus enligt nu rådande praxis.

Farliga alkoholister visar i allmänhet sin farlighet endast under alkoholpåverkan

och är på anstalterna ofta relativt välanpassade. Under vården på

sinnessjukhus försvinner ofta beteenderubbningarna efter kort tid och

indikationerna för kvarhållande på sjukhuset bortfaller. Möjligheterna att

bereda det svårbemästrade nykterhetsvårdsklientelet en ändamålsenlig och

mer långvarig vård å sjukhus, som är underkastade sinnessjuklagens bestämmelser,

torde därför vara starkt begränsade utan stöd av vissa kompletterande

föreskrifter om intagning och kvarhållande å sjukhuset.

I sammanhanget erinrar kommittén om att vården vid den beslutade

vårdanstalten för manliga alkoholmissbrukare i Gudhem — med 150 platser

— avses få ett starkt medicinskt inslag. Den medicinska verksamheten

har föreslagits omfatta även kvalificerad psykoterapi under medverkan av

läkare, psykologer och socialarbetare, en behandlingsform, som tidigare

icke prövats inom anstaltsvården för alkoholmissbrukare. Vidare har förutsatts

ett nära samarbete mellan anstalten och det nya sinnessjukhuset i

Falköping. En medicinsk inriktning av nykterhetsvården torde dessutom

vara att förutse vid vårdanstalterna å Venngarn och Svartsjö, där särskilda

sjukavdelningar inrättats eller beslutats.

Enligt kommitténs mening kan det icke anses uteslutet, att de utökade

medicinska behandlingsmöjligheterna på nykterhetsvårdens eget område,

som sålunda förordats, kommer att visa sig lämpade även för psykopatklientelet

inom denna vårdgren. Under denna förutsättning synes man

kunna räkna med att psykopatsjukhusets vårdmöjligheter endast i begränsad

utsträckning skulle behöva tagas i anspråk för ifrågavarande klientel.

Kommittén har i vart fall funnit motiverat, att ett ställningstagande till

frågan om psykopatvårdens utbyggande speciellt med tanke på detta klientel

icke bör ske, förrän möjlighet föreligger atl bedöma behandlingsresultatet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

av de nya former för anstaltsvård, som bl. a. nykterhetsvårdsutredningens

förslag innebär.

Frågan om behovet av specialvård för psykopater från andra socialmedicinska

vårdgrenar än nykterhetsvården torde ha blivit särskilt aktuell på

ungdomsvårdens område. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 17 december 1955

har socialstyrelsen påtalat behovet av ökade vårdresurser för de unga

svårbehandlade psykopaterna och hemställt, att frågan blir föremål för

utredning. Styrelsen har ifrågasatt, om icke ett gemensamt psykopatsjukhus

för ungdom borde inrättas, avsett för ett klientel i åldern 15—18 år

dels från ungdomsvårdsskolorna och dels från andra vårdområden. Kommittén

— som anmodats avgiva yttrande över socialstyrelsens framställning

— har i samband med fullgörandet av sitt uppdrag angående psykopatvårdens

organisation övervägt frågan, huruvida även ett sjukhus för ungdomspsykopater

bör inordnas inom sinnessjukvården. Kommittén har

emellertid funnit, att en sådan anordning icke utan vidare kan anses lämplig.

Såsom ett alternativ till inrättande av ett särskilt sjukhus synes också

kunna övervägas, om icke det psykiatriska vårdbehov, som föreligger för

detta klientel, skulle mera ändamålsenligt tillgodoses genom en utbyggd

medicinsk verksamhet inom den befintliga ungdomsvårdsskoleorganisationens

ram. Härmed sammanhängande frågor torde komma att prövas av

kommittén för ungdomsvårdsskolorna. Enligt direktiven för denna kommitté

bör samråd med sinnessjukvårdskommittén äga rum i nu berörda

ämne.

I samband härmed erinrar sinnessjukvårdskommittén om att den med

detta spörsmål sammanhängande frågan om hur vården av barn- och ungdomsklientelet

inom sinnessjukvården lämpligen bör vara anordnad icke

erhållit sin lösning. Kungl. Maj :t har uppdragit åt mentalsjukvårdsdelegationen

inom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket att i

samråd med kommittén utreda spörsmålet om inrättande av särskilda vårdplatser

för sinnessjuka barn. Av delegationen med anledning härav inledda

undersökningar av platsbehovet har omfattat även det å sinnessjukhus

vårdade ungdomsklientelet, sålunda även de till psykopatgruppen hänförliga

ungdomarna. Behovet av specialvård för dessa inom sinnessjukvårdens

ram kan alltså väntas bli belyst i delegationens utredning.

Av det anförda framgår att sinnessjukvårdskommittén icke nu är beredd

förorda, att en första utbyggnad av psykopatvården skall omfatta flera

vårdenheter än det sjukhus, som kommittén föreslagit. Kommittén har i

stället ansett vägande skäl tala för att det fortsatta utbyggandet av denna

helt nya vårdform bör bli beroende av den erfarenhet, som vinnes av vårdoch

behandlingsmetoderna vid det första sjukhuset. Det synes icke möjligt

att nu avgöra, om anstaltsorganisationen i mer utbyggt skick skall omfatta

ytterligare sjukhus med i stort sett samma organisation och planläggning

som det nu föreslagna eller om den bör utformas så, att det nya sjukhuset

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

vid sidan av en viss forskningsverksamhet får speciella funktioner i förhållande

till andra sjukhus, exempelvis att verkställa en fullständig medicinsk

utredning av psykopatvårdsfall och att i särskilda fall meddela specialbehandling.

Tänkbart är också att det framdeles kan befinnas ändamålsenligt

att begränsa vårdorganisationens utbyggande till att såsom ett

komplement till specialsjukhuset inrätta mindre, för vissa grupper av

psykopater lämpade specialavdelningar. Vunna erfarenheter inom psykopatvården

får utvisa, om sådana avdelningar lämpligen kan anslutas till vissa

befintliga sinnessjukhus. Av verksamheten vid det nya sjukhuset bör

värdefulla synpunkter kunna inhämtas för ställningstagandet till nu berörda

frågor.

Vård- och behandlingsformer

En angelägen uppgift för en för psykopater avsedd vårdorganisation

måste vara att söka åstadkomma behandlingsmetoder, som är speciellt

lämpade för detta klientel. Behandlingen måste givetvis rikta sig emot de

orsaksfaktorer, som i det individuella fallet konstateras eller förmodas vara

för handen. På vetenskapens nuvarande ståndpunkt torde dock de allmänna

behandlingsprinciperna bli de mest betydelsefulla.

Forskningen har bl. a. visat, att behandlingsresultaten vid psykiska sjukdomstillstånd

delvis är beroende av terapeutens inställning och förväntningar.

Det har bestyrkts — bl. a. av erfarenheterna från utländska psykopatinstitutioner

— att terapeuter med en positiv och aktiv inställning till

möjligheterna att påverka även svåra sjukdomstillstånd erhåller bättre

resultat än sådana med en pessimistisk inställning.

Forskningen har vidare uppmärksammat sådana faktorer som de känslomässiga

relationerna mellan olika personalgrupper, särskilt de i aktivt

terapeutiskt arbete verksamma personernas egna konflikter m. m. Betydelsen

av en god anda och en effektiv sammanhållning av personalen på en

sjukvårdande institution har därför med skärpa framhållits.

För att kunna sätta in en adekvat behandling erfordras ofta en omfattande

utredning som syftar till en såvitt möjligt klar diagnos i det enskilda

fallet. Sjukhuset måste därför utrustas med tillräckliga lokaler för den

diagnostiska verksamheten. Även om en del av de intagna genomgått rättspsykiatrisk

undersökning och tidigare varit intagna på vanliga sinnessjukhus,

är det av stor vikt att man får tillfälle till en ny och omfattande genomgång

av fallet. Det är också viktigt att konstatera, om några förändringar

i det vid tidigare undersökningar beskrivna tillståndet inträtt. För beliandlingsverksamheten

är det slutligen av betydelse att kunna följa förändringar

i tillståndets utveckling med avseende å såväl kroppsliga som

psykiska symtom.

Med hänsyn till vad nu anförts erfordras för den diagnostiska verksam
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

heten laboratorium för sedvanliga blod- och urinundersökningar m. in.,

undersökningsrum och behandlingsrum för kroppsliga undersökningar

och ingrepp, röntgenavdelning samt electroencephalografiskt och psykotekniskt

laboratorium.

Behandlingsverksamheten bör omfatta vanlig psykiatrisk-medikamentell

behandling, psykoterapi och arbetsterapi. På grund av klientelets art måste

den terapeutiska aktiviteten vara annorlunda utformad än på ett vanligt

sinnessjukhus. Behandlingsmetoder som elektrochock- och insulincomabehandling

får säkerligen relativt liten betydelse. Lokaler för sådan och annan

speciell medicinsk behandling måste dock finnas. Den medikamentella

behandlingen åter kan som regel genomföras på de vanliga vårdavdelningarna.

Huvudvikten i den terapeutiska verksamheten kommer emellertid att

ligga på de psykoterapeutiska och arbetsterapeutiska områdena. Målsättningen

för all behandling bör vara, att varje intagen skall kunna återanpassas

i samhällslivet. Psykoterapi och arbetsterapi bör härvidlag gå hand i

hand. På grund av klientelets sammansättning måste speciella behandlingsformer

inom dessa båda områden komma till användning.

Psykoterapien kan genomföras individuellt eller i grupp. Syftet med

denna behandling bör vara att uppspåra och klarlägga konfliktsituationerna

i det individuella fallet, att försöka åstadkomma, att patienten själv upplever

och accepterar sambandet mellan konflikterna och det egna beteendet

samt att försöka att få vederbörande att förstå sin egen personlighet och de

olika egenskaper, som bildar grundvalen för de individuella reaktionerna.

Vidare gäller det att träna individen att orka med påfrestningar i anstaltsrutinen

och i vardagslivet samt att successivt vänja vederbörande vid livet

utanför sjukhuset.

Åtgärder i här angivna syfte är ofta lämpliga att genomföra i s. k. gruppterapi

antingen i form av en vanlig diskussionscirkel eller en terapeutisk

grupp, där deltagarna får tillfälle att uppleva konflikter och reaktionssätt

gentemot andra individer i gruppen.

Vid den s. k. socioterapien försöker man att huvudsakligen genom fritidsverksamhet

göra de intagna förtrogna med det vanliga livets villkor

under umgänge med andra människor. Denna behandlingsform kan bedrivas

såsom studiecirkelverksamhet, föredragsverksamhet, idrott m. m.

Resultaten av nu berörda terapiformer kan ännu icke med säkerhet bedömas,

men erfarenheterna är i allmänhet såtillvida positiva som klientelet

ur anstaltssynpunkt visat sig bli mera lättskött.

Arbetsterapien bör endast delvis utformas på det sätt, som numera sker

inom sinnessjukvården i övrigt. På de hittillsvarande psykopatavdelningarna

har huvudsakligen bedrivits arbetsterapi av sysselsättningskaraktär

med undantag för specialavdelningen vid Sidsjöns sjukhus, där en kom

fektionsverkstad inrättats efter industriella principer.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

För patienter med begränsade möjligheter att uträtta ett regelbundet

och långvarigt arbete eller en mera uttalad benägenhet att råka i konflikt

med omgivningen torde en sysselsättningsbetonad arbetsterapi vara att

föredraga. Lokalerna för en sådan verksamhet bör vara så anordnade, att

patienterna kan arbeta tillsammans i små grupper. Det bör också finnas

möjlighet att ordna ett mindre antal individuella arbetsplatser.

För en stor del av klientelet torde ett mera yrkesbetonat arbete vara den

lämpligaste formen för arbetsterapi. En fortgående träning för det vanliga

livets arbetsvillkor torde bäst kunna ske i en sådan verksamhet. För sådant

ändamål är lokaler av industrikaraktär mest ändamålsenliga. Erfarenheterna

från fångvårdens område har visat, att närmast motsvarande klientel

till övervägande del föredrager mekaniskt och träindustriellt arbete samt

vissa former av tillverkning av specialartiklar. För att möjliggöra dylik

sysselsättning bör ett samarbete kunna upprättas med lämpliga industrier

i orten, bl. a. genom att vissa tillverkningsmoment förlägges till verkstäder

inom sjukhuset. Det torde också i likhet med vad som sker vid en del fångvårdsanstalter

vara möjligt att i verkstäder inom sjukhuset bedriva egen

tillverkning av vissa artiklar. För sålunda utförda arbetsprestationer bör

ersättning utgå till patienterna, i stort sett beräknad efter avtalsenliga

löner och, där så befinnes skäligt, med avdrag för kost och logi vid sjukhuset.

Ett dylikt arrangemang kan förutsättas stimulera patienterna till

en ökad arbetsinsats och därmed såväl befordra lugn och trivsel vid sjukhuset

som underlätta patienternas anpassning till samhällslivet.

För en liten del av klientelet torde utearbete vara mest lämpat. Vid ett

nytt sjukhus torde under flera år planeringsarbeten finnas att tillgå. En

del av klientelet kan väntas ha intresse även för trädgårdsarbete. En härför

lämpad verksamhet bör anordnas med arbetsvillkor, som ansluter till

dem, som gäller för sjukhusets verkstäder.

En del av psykopatklientelet inom sinnessjuk vården utgöres av unga

personer, av vilka många saknar yrkesutbildning. Dessa patienter bör efter

sjukhusvistelsen kunna placeras i så kvalificerade yrken och sysselsättningar

som möjligt. Det är därför önskvärt att i anslutning till sjukhusvården

kunna bedriva en regelrätt yrkesutbildning. Då det icke torde vara

möjligt att låta dessa patienter skaffa sig utbildning i skolor utanför sjukhuset,

bör erforderlig utbildningsverksamhet anordnas inom detta. Verksamheten

bör inskränkas till två eller tre utbildningsgrenar. Erfarenheterna

från fångvården ger vid handen att mekaniskt verkstadsarbete och

bilmekaniskt arbete är mest lockande för det yngre klientelet. För att ernå

eu effektiv utbildning bör undervisningen meddelas i små elevgrupper. I

anslutning till den praktiska utbildningen bör anordnas erforderlig teoretisk

utbildning.

Slor vikt bör ur behandlingssynpunkt läggas vid patienternas sysselsättning

under fritid. Det är i hög grad angeläget att klientelet beredes så stor

2 liiliang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 87

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

trivsel som möjligt. Lustbetonade inslag måste införas icke blott då klientelet

är sysselsatt inom arbetsterapi och verkstadsdrift, utan också på

eftermiddagar och kvällar. Här kommer olika former av idrott att vara av

betydelse, men även filmförevisningar, föredrag, uppträdanden av skilda

slag, föreläsningsverksamhet, gudstjänster och annan andlig vård bör ingå

i sjukhusrutinen. Fritidsverksamheten bör i största möjliga utsträckning

bygga på patienternas egen medverkan. Särskilda fritidsassistenter, som

deltager i detta arbete, torde dock bli nödvändiga.

Sjukhusets allmänna organisation och planläggning

Sjukhuset bör såsom tidigare framhållits organiseras med två likvärdiga

överläkaravdelningar. Då särskilda administrativa arbetsuppgifter kommer

att åvila den av överläkarna, som är sjukhuschef, bör dennes avdelning

omfatta ett något mindre antal vårdplatser.

Sjukhuset bör vidare organiseras så, att olika kategorier på ett tillfredsställande

sätt kan skiljas från varandra. Med hänsyn härtill bör vårdavdelningarna

för flertalet av klientelet icke inrymma mer än 20 vårdplatser,

fördelade på 12 enkelrum och 2 fyrapatientrum. Den ena överläkaravdelningen

föreslås omfatta fyra, den andra fem sådana avdelningar.

Även om till en början ett mycket svårskött klientel icke avses bli placerat

på sjukhuset, kan dock bli nödvändigt att under någon tid isolera

vissa patienter. Tre avdelningar om högst 15 vårdplatser med enbart enkelrum

och anordningar i övrigt, som möjliggör en effektiv isolering, bör därför

inrättas. Inom dessa vårdavdelningar bör särskild arbetsterapi kunna

anordnas.

Vissa grupper av klientelet torde redan efter en relativt kort sjukhusvistelse

kunna placeras på avdelningar med öppna dörrar och beredas möjlighet

till frigång. Även som en övergång till utskrivning från sjukhuset

bör finnas möjlighet till vård på avdelningar, där patienterna i så stor utsträckning

som möjligt själva svarar för ordningen och där helt öppna

vårdförhållanden kan tillämpas. Vistelsen på sådana s. k. koloniavdelningar

förutsättes icke bli långvarig utan relativt snart övergå i försöksutskrivning

eller utskrivning. Varje överläkaravdelning bör ha tillgång till en

sådan avdelning med 10 vårdplatser, alla i enkelrum.

Psykopatsjukhuset kommer sålunda att erhålla följande indelning av

vårdplatserna.

överläkaravdelning I Antal vårdplatser

4 avdelningar, vardera med 20 vårdplatser, fördelade på 12 enkelrum och

2 fyrapatientrum.................................................. gO

1 avdelning med 15 vårdplatser, fördelade på enkelrum.................. 15

1 avdelning med 10 vårdplatser, fördelade på enkelrum (koloniavdelning).. 10 iq5

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

19

överläkaravdelning 11

5 avdelningar, vardera med 20 vårdplatser (= avd. I)................... 100

2 avdelningar, vardera med 15 vårdplatser (= avd. I)................... 30

1 avdelning med 10 vårdplatser (koloniavdelning = avd. I)............... .10 140

Summa vårdplatser 245

Vad utbildningsverksamheten beträffar förordar kommittén, att sådan

anordnas i bilmekaniskt arbete och mekaniskt verkstadsarbete. En allsidig

yrkesutbildning kan självfallet icke anordnas utan utbildningen måste få

formen av modifierade verkstadsskolekurser. Även en begränsad utbildning,

där eleven exempelvis lär sig att sköta en viss grupp av maskiner,

har visat sig användbar i förvärvslivet. För utbildningen torde företrädesvis

det yngre klientelet, i ålder upp till 30 år, ifrågakomma. Med hänsyn till

klientelets art kan man icke räkna med att en yrkeslärare kan handleda

och undervisa en större grupp än åtta elever. Den bilmekaniska utbildningen

synes lämpligen böra omfatta en sådan grupp och utbildningen i

mekaniskt verkstadsarbete två elevgrupper.

Den industriella verkstadsdriften föreslås omfatta mekanisk industri och

träindustri. Genom samarbete med motsvarande lokala näringsgrenar bör

lämpliga arbetsobjekt kunna erhållas. Omkring 40 patienter torde kunna

sysselsättas inom den mekaniska industrin och ungefär 30 patienter inom

träindustrin.

Egentlig arbetsterapi (sysselsättningsterapi) förutsättes komma att bedrivas

dels i anslutning till »isoleringsavdelningarna», dels i särskilda lokaler,

som bör beräknas för ett 60-tal patienter. Arbetsterapien synes kunna

omfatta i huvudsak samma verksamhetsgrenar som på vanliga sinnessjukhus:

vävning, läder- och plastarbeten, bokbinderi, pappslöjd, modellering,

träslöjd och olika slag av monteringsarbeten. Viktigt är emellertid att även

denna sysselsättning i största möjliga utsträckning bedrives såsom produktivt

arbete. I detta syfte bör kontakt sökas med lokala företag och firmor

inom olika branscher.

Minst ett tjugutal patienter torde kunna sysselsättas med utearbete

bl. a. i sjukhusets trädgård och såsom biträden inom ekonomiavdelningarna.

Det bör vara möjligt att i patienternas sysselsättning i sjukhusets kök

infoga olika till kockutbildning hörande undervisningsmoment.

Olika handräckningsarbeien inom vårdavdelningarna kan beräknas komma

att sysselsätta ett 20-tal patienter.

De 20 patienterna på koloniavdelningarna förutsättes samtliga ha utsträckt

frigång till arbetsplatser utanför sjukhuset. Möjligheter att sysselsätta

dessa patienter inom sjukhuset har därför icke planerats.

Patienterna vid sjukhuset kommer sålunda att fördelas på olika sysselsättningsgrenar

enligt följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Yrkesutbildning:

bilmekaniskt arbete.......

mekaniskt verkstadsarbete

Industriell sysselsättning:

mekanisk industri........

träindustri...............

Arbetsterapi...............

Utearbete m. m............

Handräckningsarbeten......

Arbete utanför sjukhuset. . . .

8

16 24 pat.

40

30 70 »

_ 60 »

20 *

20 »

20 *

Summa 214 pat.

Återstoden av klientelet, ett 30-tal patienter, förutsättes på grund av

kroppslig ohälsa eller av psykiska skäl icke kunna sysselsättas. Patienter

av sistnämnda kategori torde i regel komina att vårdas å isoleringsavdelningarna.

Det torde vara lämpligt, att de verkstads- och undervisningslokaler, som

erfordras för arbetsdriften vid sjukhuset, ävensom flertalet arbetsterapilokaler

sammanföres i en gemensam verkstadsbyggnad eller till en sluten

grupp av byggnader. Det är emellertid angeläget att lokaliteterna anordnas

så, att olika grupper av patienter kan hållas relativt avskilda från varandra.

Inom sjukhusområdet bör en särskild idrottsplats iordningställas och

förläggas så, att en del av övervakningen kan ske från de olika vårdbyggnaderna.

Samlingssal och klubblokaler bör förläggas på liknande sätt.

Sjukhusets förläggning. Markförvärv

Enligt psykopatvårdsutredningen borde de tre största städerna icke

ifrågakomma som förläggningsort med hänsyn till patienternas möjligheter

att vid besök i städer knyta förbindelser med asociala kretsar. Även

om vissa risker härför förelåge också i de mindre industristäderna, vore

dessa risker icke så stora att de kunde motväga de skäl, som talade för en

förläggning till medelstora städer med tillgång till industrier.

Utredningens invändningar mot det nya sjukhusets förläggande till storstäderna

torde enligt sinnessjukvårdskommitténs mening numera ha ökat

i styrka, bl. a. med hänsyn till det icke minst i dessa städer under senare tid

tilltagande alkoholmissbruket. Sjukhuset bör därför lämpligen lokaliseras

till en centralt belägen större ort, helst i anslutning till en medelstor stad.

I det föregående har antytts, att sjukhuset skulle kunna erhålla speciella

funktioner i förhållande till andra sjukhus av liknande slag. Med hänsyn

härtill och till landets befolkningsfördelning bör lokaliseringsorten om

möjligt vara belägen i Mellansverige. Ett väsentligt krav är vidare, att i

orten finnes tillgång till en väl differentierad industriell verksamhet, som

kan erbjuda lämpliga sysselsättningsmöjligheter för patienterna.

Sjukhuset bör vidare om möjligt förläggas i närheten av ett kroppssjukhus

med neurologisk avdelning. Sådana sjukhus finnes emellertid endast

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1951)

på ett fåtal större orter, som av andra skäl icke lämpligen kan ifrågakomma

för ett psykopatsjukhus. Behovet av samarbete med kroppssjukvården i

övrigt synes främst komma att gälla kirurgi och röntgen.

Utifrån i första hand nu anförda synpunkter har kommittén på flera

håll i Mellansverige undersökt förutsättningarna för sjukhusets förläggande.

Något livligare intresse för sjukhusets tillkomst har emellertid icke

visats från kommunernas sida. Kommittén har slutligen trätt i förbindelse

med Katrineholms stad, som förklarat sig villig att för en skälig kostnad

upplåta ett välbeläget och för ändamålet lämpat markområde.

Katrineholm är i första hand en industri- och hantverksstad med ett väl

differentierat näringsliv omfattande bl. a en tung järnindustri, finmekanisk

industri och träförädlingsindustri. Stadens praktiska skolor har fackavdelningar

för bl. a. maskin- och elektroteknik, husbyggnad samt väg- och

vattenbyggnad. Yrkesutbildningen sker bl. a. i lärlings- och yrkesskolor

samt i de verkstadsskolor, som vissa större industriföretag inrättat. Det

torde sålunda vara möjligt för sjukhuset att knyta erforderliga lokala förbindelser

för att organisera sjukhusets verkstadsdrift och utbildningsverksamhet

samt bereda arbete åt en del patienter under utsträckt frigång.

Det i Katrineholm befintliga lasarettet, Kullbergska sjukhuset, är f. n.

ett odelat lasarett. En avdelning för röntgenologisk diagnostik och behandling

med särskild överläkare har emellertid nyligen inrättats. Vidare skall

lasarettet enligt föreliggande godkända planer utökas med en självständig

medicinsk avdelning till ett s. k. treläkarlasarett. Vårdplatsantalet kommer

därvid att uppgå till 170. Efter den planerade utbyggnaden kan lasarettet

sålunda förutsättas komma att tillfredsställande tillgodose det somatiska

undersöknings- och vårdbehovet för psykopatsjukhusets klientel.

Då Katrineholm sålunda får anses fylla de primära krav, som kan ställas

på lokaliseringsorten för ett psykopatsjukhus, anser sig kommittén kunna

förorda, att det planerade nya sjukhuset förlägges till denna stad.

Det av staden såsom lämplig tomtmark för sjukhuset anvisade området,

som f. n. är i enskild ägo och delvis utgör fideikommissegendom, har en yta

av omkring 376 000 in2. Det är beläget cirka 1 500 in norr om den egentliga

stadsbebyggelsen invid allmänna vägen Katrineholm—Eskilstuna och begränsas

på motstående västra sidan av sjön Näsnaren. Området utgöres till

större delen av åkermark och till återstoden av skogsmark och hagmark

med lövskogsdungar. Det har ett naturskönt läge och får anses väl lämpat

för avsett ändamål.

Staden har förklarat sig villig att utan kostnad för kronan låta ansluta

sjukhuset till stadens ledningsnät för vatten och avlopp och elektrisk

kraft samt alt tillhandahålla bostäder för sjukhusets personal till antal

och typ, som kommittén bestämmer. Vidare har staden medgivit, att hyresrätten

till vissa höstäder, som förutsättes bli uppförda inom visst angivet

markområde i omedelbar anslutning till sjukhusområdet, endast upplåtes

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

till befattningshavare vid sjukhuset. Dessa bostäder avses skola ersätta de

bostäder, som genom kronans försorg eljest måste uppföras inom sjukhusets

område för oundgängligen erforderlig jour- och tillsynspersonal. Vad särskilt

angår bostäderna för sjukhusets överläkare synes förslag om deras

uppförande genom stadens eller Kronans försorg böra anstå till dess närmare

uppgifter föreligger bl. a. om förläggningen och den närmare utformningen

av de bostäder, som staden skall uppföra i omedelbar närhet av

sj ukhusområdet.

Staden har såsom ersättning för det anvisade markområdet begärt

370 000 kronor, motsvarande ett pris av i runt tal en krona per kvadratmeter,

vilket kommittén funnit skäligt.

På grundval av de förda förhandlingarna har kommittén slutit preliminärt

avtal med staden av följande lydelse.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande såsom företrädare

för Kungl. Maj :t och Kronan, här nedan kallad Kronan, å ena, och

Katrineholms stads drätselkammare såsom företrädare för Katrineholms

stad, här nedan kallad staden, å andra sidan, är -— under förutsättning av

Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges i Katrineholm godkännande — träffat

följande avtal.

§ 1.

Staden — som har för avsikt att förvärva bl. a. nedannämnda markområde

— överlåter med full äganderätt till Kronan sammanlagt cirka

376 000 m2 av stadsägan nr 1546 i Katrineholms stad, vilket område närmare

angivits inom heldragen röd linje på en vid detta avtal fogad karta

och i bilagda beskrivning över stadsägan benämnts ''Område beläget väster

om vägen’.

I överlåtelsen ingå å området befintliga, säljaren tillhöriga byggnader.

Därest vid den under § 7 här nedan avsedda tomtindelningen, den blivande

tomtens gränser skulle undergå mindre justering i förhållande till

de å kartan angivna, skall överlåtelsen avse i tomten ingående mark.

Området överlåtes gravationsfritt.

§ 2.

Området tillträdes av Kronan den 1 juli 1958.

§ 3.

I ersättning för marköverlåtelsen erlägger Kronan till staden vid tillträdet

ett belopp av trehundrasjuttiotusen (370 000) kronor.

§ 4.

Kronan utfäster sig att snarast möjligt efter områdets tillträdande vidtaga

erforderliga åtgärder för uppförande å detsamma av ett sjukhus för

vård av psykopater, vilket i utbyggt skick beräknas inrymma omkring

250 vårdplatser.

§ 5.

Staden, som medgiver att sjukhuset anslutes till stadens vatten- och

avloppsnät samt ledningsnät för elektrisk kraft, förbinder sig att till den

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

tidpunkt, varom överenskommelse senare kan träffas, ha framdragit för

anslutningen erforderliga ledningar till områdets gräns samt att från

samma tidpunkt leverera vatten och elektrisk energi.

För vatten- och elleverans erlägger Kronan ersättning enligt de för konsument

med motsvarande förbrukning inom staden vid varje tillfälle gällande

taxor och för respektive verk gällande reglemente. Motsvarande skall

gälla för sjukhusets avlopp, därest särskilda avloppsavgifter beslutas av

staden.

§ 6.

Staden förbehåller sig jakträtten inom det försålda området intill dess

arbeten för sjukhusets uppförande påbörjas.

§ 7.

Staden ombesörjer — utan avvaktan av Kungl. Maj:ts godkännande av

detta avtal — upprättandet av förslag till stadsplan och tomtindelning av

området, vilket utlägges till en tomt. Området betecknas i stadsplanen som

kvartersmark för allmänt ändamål.

§ 8.

Staden åtager sig att inom det å kartan med blå gränslinjer markerade

området omedelbart öster om sjukhusområdet låta uppföra bostäder till

antal och av typ, som statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

bestämmer och som ur stadsplaneteknisk synpunkt kan godkännas, samt

förbinder sig att tillse att — efter anvisning av sjukhusets direktion —

hyresrätt till dessa bostäder endast upplåtes åt befattningshavare vid sjukhuset.

Kronan ansvarar för hyran för dessa bostäder.

Staden svarar för att tillräckligt antal lämpliga bostäder jämväl för övrig

personal vid sjukhuset kommer att uppföras i staden och tillhandahållas

denna personal.

Stadens här gjorda åtaganden skola gälla endast i den mån av staten

beslutade begränsningar inom byggnads- och kreditmarknaden icke förhindra

deras fullgörande. Med anledning av åtagandena beviljade tillstånd

och krediter förutsättas icke verka återhållande på övrig gängse bostadsproduktion

i staden.

En förutsättning för stadens åtagande enligt första stycket är vidare, att

för erforderliga bostadsbyggnader kunna erhållas — förutom utgående

primär- och sekundärlån — statliga tertiär- och tilläggslån till belopp, som

beräknas med utgångspunkt från det av den långivande myndigheten godkända

högsta belåningsvärdet för byggnaderna.

§ 9.

Kronan förbinder sig att icke inom området utan stadens tillstånd utföra

grundvattenbrunnar.

§ 10.

Kronan svarar för samtliga kostnader för lagfarts vinnande samt för

tomtmätning, tomtkarta och sammanläggning.

§ 11.

Detta avtal är träffat under förutsättning att Kungl. Maj:t medgiver, att

stadsägan nr 1546, varav en del utgör fideikommissegendom och i vilken

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Stora Malms pastorat äger en ideell andel, får försäljas till staden mot en

köpeskilling, som överensstämmer med en av ordföranden i andra boställsdistriktet

av Strängnäs stift den 24 juli 1956 verkställd värdering av

stadsägan.»

Stadsfullmäktige i Katrineholm har vid sammanträde den 25 februari

1957 för sin del godkänt avtalet.

Beskrivning av sjukhuset

Vid placeringen av de olika byggnaderna har beaktats, att möjligheter

bör finnas för en eventuell utbyggnad av sjukhusanläggningen.

De nio vårdavdelningarna med vardera 20 vårdplatser — såsom tidigare

föreslagits fördelade på 12 enkelrum och 2 fyrapatientrum —- avses bli

inrymda i tre L-formade paviljonger med en avdelning i varje våning. De

tre vårdavdelningarna om vardera 15 platser med enbart enkelrum sammanföres

till en paviljong, medan de båda s. k. koloniavdelningarna föreslås

inrymda i två envåningsbyggnader med enbart enkelrum.

Patientrummens storlek föreslås inom vårdavdelningarna med 15 platser

utgöra omkring 9 m2. Denna rumsyta medgiver en mera långvarig sjukhusmässig

vård. Inom övriga vårdavdelningar torde enkelrummen kunna

göras något mindre eller omkring 7,5 m2. Rumsytan i fyrapatientrummen

har beräknats efter ungefär 6 m2 per vårdplats.

I en trevåningsbyggnad för medicinskt centrum och administration inrymmes

bl. a. lokaler för röntgen, fysikalisk terapi, EEG- och EKG-undersökningar,

laboratorium, tandklinik samt insulinbehandlingsavdelning.

Sjukhusets tre verkstadsbyggnader har grupperats kring en gård, som

gjorts sluten för att underlätta övervakningen av patienterna. Erforderliga

lagerförråd m. m. är inrymda i en särskild byggnad.

Personalbehov m, m,

I fråga om läkarbehovet har kommittén räknat med en överläkare för

vardera av sjukhusets två överläkaravdelningar. I övrigt föreslår kommittén,

att läkarpersonalen skall omfatta en biträdande överläkare och en

förste läkare vid varje överläkaravdelning. Till sjukhuset bör vidare knytas

en röntgenkonsult och en internmedicinsk konsult.

För den gruppterapeutiska och socioterapeutiska verksamheten bör sjukhuset

disponera över en psykolog och tre socialkuratorer.

Kommittén berör i detta sammanhang frågan om eftervården av patienterna.

Kommittén -— som erinrar om att kommittén i denna del icke har

att framlägga något förslag — räknar med att den eftervårdande verksamheten

i viss omfattning skall kunna bygga på ett samarbete med sinnes
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Iiungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

sjukvårdens hjälpverksamhetsorganisation —- en uppgift som torde förutsätta

en förstärkning av organisationen. I vad mån en utökning av sjukhusets

egna resurser i detta avseende blir nödvändig torde erfarenheter av

verksamheten få utvisa.

Behovet av sjukvårdspersonal inom de 14 avdelningarna uppgår — förutom

en förste uppsyningsman vid vardera överläkaravdelningen, en uppsyningsman

för utomhusarbeten och en över skötare för nattjänst som

central tillsynspersonal — till 13 överskötare och 13 förste skötare (för de

båda koloniavdelningarna gemensamt tjänstgör 1 överskötare och 1 förste

skötare) samt 101 skötare eller tillhopa 127 anställda, vilket motsvarar ett

antal patienter per befattningshavare av (245: 127) 1,92. Motsvarande tal

vid de av psykopatvårdsutredningen föreslagna sjukhusen var cirka 1,96.

Då det med hänsyn till patientmaterialets särart måste förutsättas att

kvinnlig vårdpersonal skulle medföra svårigheter, har kommittén utgått

från en till övervägande del manlig personal. Kommittén delar emellertid

psykopatvårdsutredningens uppfattning att ett inslag av omsorgsfullt utvald

kvinnlig personal vore ägnat att minska sjukhusets karaktär av specialsjukhus.

En tänkbar möjlighet vore att vid vårdavdelningarna för

lugna och pålitliga patienter anställa översköterskor och första sköterskor.

För tjänstgöring i sjukhusets medicinska centrum bör anställas två översköterskor.

För yrkesutbildning och industriell verkstadsdrift kräves en yrkeslärare

i bilmekanik och två i mekaniskt verkstadsarbete. För handledning och

tillsyn inom den industriella driften beräknas fyra yrkesmästare för den

mekaniska industrin och tre för träindustrin. En yrkesmästare inom vardera

industrigrenen bör ha förmansställning.

För att leda den egentliga arbetsterapin bör sjukhuset disponera över

två arbetsterapeuter. Bland personalen för patienternas sysselsättning bör

slutligen upptagas en hantverksföreståndare (skräddare) för bl. a. tillsyn

och skötsel av patienternas kläder.

Vid vanliga sinnessjukhus ombesörjes alla materialinköp och all försäljning

av patienternas arbetsprodukter av sjukhuskontoret under ledning

av intendenten. Då arbetsdriften vid psykopatsjukhuset blir av helt

annan omfattning och kräver kännedom om och intimt samarbete med

olika industriföretag inom ortens näringsliv, föreslår kommittén att en

särskild arbetsföreståndare med ingenjörsutbildning anställes vid sjukhuset.

På denne skulle jämväl ankomma att ha ansvaret för ledningen av

såväl patienternas yrkesutbildning som den industriella verkstadsdriften

och att deltaga i den teoretiska undervisningen.

Av kanslipersonal erfordras, förutom en intendent, ett kanslibiträde för

tjänstgöring på sjukhuschefens expedition och ett kontorsbiträde på den

andre överläkarens expedition. Såsom biträde åt intendenten och en kassör

krävs ett kontorsbiträde. För skrivarbete in. m. åt de båda uppsyningsmän
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

nen och socialkuratorerna bör också ett kontorsbiträde beräknas. Arbetsföreståndaren

bör till sin hjälp ha ett kanslibiträde.

Vad ekonomipersonalen beträffar kan maskinpersonalen begränsas till

en maskinmästare, en reparatör och två eldare. Personalen för kökets behov

bör förutom köksföreståndaren beräknas till sammanlagt nio ekonomibiträden.

övrig ekonomipersonal föreslås omfatta två ekonomibiträden,

ett för tjänstgöring såsom förrådsman och ett för skötseln av sjukhusets

trädgård m. in., en telefonist och två biträden för städning.

Psykopatsjukhusets personalstat upptager sålunda sammanlagt 182

tjänster, motsvarande en personaltäthet av 1,35 patienter per befattningshavare.

Enligt psykopatvårdsutredningens förslag utgjorde motsvarande

förhållandetal 1,24.

Vid full beläggning av sjukhuset kommer de fasta avlöningskostnaderna

per patient och vårddag att uppgå till omkring 23 kronor. Enligt psykopatvårdsutredningens

förslag till avlöningsstat för de av utredningen förordade

sjukhusen uppgick motsvarande lönekostnad, omräknad enligt löneläget

den 1 juli 1957, till drygt 25 kronor. Sinnessjukvårdskommitténs personalorganisation

innebär alltså även lönemässigt ett mindre kostnadskrävande

alternativ.

Beräkning av byggnadskostnader

Kostnaderna för uppförande av det föreslagna psykopatsjukhuset har av

by£§nadsstyrelsen beräknats till 14 400 000 kronor, motsvarande en vårdplatskostnad

av 58 775 kronor.

För ett av psykopatvårdsutredningen förordat sjukhus med 124 vårdplatser

redovisades en byggnadskostnad av 6 993 000 kronor, varav för personalbostäder

1 450 000 kronor. Med hänsyn till inträffade byggnadskostnadsstegringar

bör kostnaden höjas till 7 693 000 kronor, motsvarande ungefär

62 000 eller — exklusive bostäder — cirka 50 000 kronor per vårdplats.

Vid en kostnadsmässig jämförelse efter enhetliga beräkningsgrunder

mellan det av sinnessjukvårdskommittén förordade sjukhuset och ett psykopatsjukhus,

utformat enligt psykopatvårdsutredningens förslag, uppgår

emellertid kostnaden till 53 625 kronor per vårdplats. Platskostnaden enligt

kommitténs förslag överstiger alltså utredningens med (58 775 — 53 625)

5 150 kronor.

Vid nu gjorda jämförelse måste beaktas, att erfarenheterna inom den

psykiatriska forskningen och av behandlingsmetoderna visat, att vården

av psykopatklientelet i väsentligt högre grad än tidigare måste taga sikte på

att genom psykoterapi samt arbetsträning och yrkesutbildning söka återanpassa

patienten till ett normalt samhällsliv. Detta har självfallet ställt

ökade krav på lokalutrymmen. Att förverkligandet av kommitténs förslag

förutsätter högre byggnadskostnad per vårdplats än utredningens ehuru av
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

seende ett sjukhus med dubbelt så många patienter är nära nog helt betingat

av dessa förhållanden.

Sjukhusets ökade storlek måste givetvis i och för sig medföra en utökning

av lokalerna för patienternas sysselsättning. Härtill kommer att man tidigare

icke räknat med så väl differentierade sysselsättningsmöjligheter, som

utvecklingen enligt kommitténs mening numera gjort ofrånkomliga för att

nå ett gott behandlingsresultat. Utrymmen för sysselsättningsbetonad arbetsterapi

av vanlig karaktär upptar en yta av omkring 600 m2 och de särskilda

avdelningarna för yrkesutbildning samt för industriell drift tillsammans

ungefär 2 100 in2. Sysselsättningslokalerna uppgår alltså till omkring

2 700 m2, motsvarande 11 m2 per patient. Motsvarande lokaler enligt

psykopatvårdsutredningens förslag utgjorde cirka 550 resp. 4,5 m2. Den

ur vårdsynpunkt föranledda ökningen med (11—4,5) 6,5 m2 per patient

motsvarar en ökning av sjukhusets byggnadskostnad per vårdplats med

ungefär 4 850 kronor.

Utvecklingen av redan tillämpade och tillkomsten av nya behandlingsmetoder

ävensom kravet på att vid ett nytt psykopatsjukhus kunna bedriva

forskning har medfört en ökning av sjukhusets medicinska centrum utöver

vad som betingas av det fördubblade patientantalet.

Från medicinskt håll har bl. a. framhållits nödvändigheten av att anordna

en centralt belägen behandlingsavdelning. Utrymmen har vidare tillkommit

bl. a. för en internmedicinsk konsult, för gruppterapi och fysikalisk

terapi, för överläkarnas kanslipersonal och för läkarnas undersökning av

patienter. Större utrymmen än i 1952 års förslag har också måst beräknas

bl. a. för EEG- och EKG-undersökningar samt röntgen. Detta har ökat

lokalytan med ungefär 600 m2, vilket representerar en byggnadskostnad av

omkring 2 140 kronor per vårdplats.

De nu redovisade, uteslutande av vårdhänsyn dikterade kostnadsökningarna

om tillhopa (4 850 + 2 140) 7 000 kronor per vårdplats uppväger sålunda

mer än väl nyssnämnda höjning av de totala byggnadskostnaderna

med 5 150 kronor per vårdplats. Det bör även anmärkas, att kostnaderna

för yttre arbeten, vartill hänförts även förbindelse- och värmekulvertar

samt vatten- och avloppsledningar mellan byggnaderna, enligt kommitténs

förslag uppgår till 9 550 kronor per vårdplats mot av utredningen beräknade

6 800 kronor per plats.

Kommittén erinrar också i detta sammanhang om att den av psykopatvårdsutredningen

planerade vårdorganisationen förutsatte uppförande av

fem vårdenheter med samma planläggning och utformning. Ett sjukhus,

som organiseras och utrustas med behandlingsmöjligheter enligt kommitténs

förslag, bör skapa förutsättningar att väsentligt begränsa vårdorganisationens

fortsatta utbyggande.

Sinnessjukvårdskommittén kommer givetvis att vid den fortsatta detaljbearbetningen

av psykopatsjukhuset söka i största möjliga mån in
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

skränka omfattningen av lokaler och utrustning för att därmed nedbringa

byggnadskostnaderna utan att eftersätta de medicinska och driftsekonomiska

synpunkterna.

Yttranden

Allmänna synpunkter

Kommitténs förslag att försöksvis anordna ett psykopatsjukhus som en

törsta etapp i utbyggnaden av en särskild psykopatvårdsorganisation tillstyrkes

av medicinalstyrelsen, socialstyrelsen, länsstyrelsen i Södermanlands

län, mentalsjukvårdsdelegationen (majoriteten), Sveriges läkarförbund,

svenska psykiatriska föreningen och statens sjukhuspersonals förbund.

Socialstyrelsen erinrar därvid om att psykopatvården är en helt ny

vårdform. Behovet härav är otvivelaktigt, och det är ingen svårighet att ange

minimibehovet av platser. Den rätta utformningen av vården föranleder

dock viss osäkerhet. Under sådana förhållanden bör utbyggnaden av vården

ske etappvis men tiden mellan etapperna göras så kort som möjligt. Med

hänsyn härtill är det försvarligt att första etappen omfattar föreslagna

245 platser.

Läkarorganisationerna anser att benämningen psykopatsjukhus bör undvikas

och föreslår att sjukhuset kallas »mentalsjukhuset vid Katrineholm».

Statskontoret betonar att i avvaktan på resultatet av utredningen om

huvudmannaskapet för mentalsjukvården endast sådana förändringar bör

vidtagas beträffande sinnessjukhusens organisation och vårdklientelets fördelning,

vilka bedömes icke kunna uppskjutas. Ämbetsverket anser sig ej

kunna bestrida, att vägande skäl talar för uppförande av ett försökssjukhus

för psykopater men finner det framlagda projektet i icke oväsentlig grad

överdimensionerat. Enligt ämbetsverkets mening har möjligheterna till

besparingar icke tillvaratagits i önskvärd utsträckning.

Kritiska synpunkter anföres av fångvårdsstyrelsen, ledamoten av mentalsjukvår

dsdelegationen Inghe, som avgivit särskilt yttrande till delegationens

utlåtande, samt Södermanlands läns landsting. Fångvårdsstyrelsen finner

förslaget till psykopatsjukhus otillfredsställande med hänsyn till bl. a. lokalisering,

storlek och det summariska tillvägagångssättet vid urval av patienter.

Styrelsen anser — liksom landstinget — att vårdplatsantalet ej bör

sättas högre än till av psykopatvårdsutredningen föreslagna 125. Som skäl

härför anför styrelsen bl. a., alt en ökning av antalet intagna minskar möjligheterna

till en terapeutiskt gynnsam atmosfär på sjukhuset. Även om

vissa resurser finnes för behandling av psykiskt abnorma inom fångvården

och alkoholistvården, kan alla behandlings- och vårdbehov ej tillgodoses,

särskilt i fråga om de mest svårbedömda och svårbehandlade fallen. Styrelsen

efterlyser därför specialsjukhus av kliniktyp med 50—75 platser inord
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

nade i sinnessjukvårdens ram. Specialsjukhusen borde vara utrustade med

vidsträckta resurser för grundlig diagnostisering och intensiv medicinsk

vård samt vara så belägna att bekväma förbindelser erhölles med större

centrala sjukhus. Till specialsjukhusen skulle överföras bl. a. själsligt abnorma

fångar, vilka visserligen ej är många till antalet men vållar allvarliga

störningar i fångvårdsanstalternas verksamhet. Efter en i regel kortvarig

vistelse på specialsjukhuset skulle fången återföras till anstalten med anvisningar,

som byggts på säkrare diagnostisering, beträffande den fortsatta

behandlingen. En organisation av sådana specialsjukhus skulle föra

psykopatvården in på nya vägar och leda till vidgad forskning i syfte att

förebygga sådana mentalt betingade uppföranderubbningar som medför

risker ur samhällssynpunkt. Inghe anser det vara ett missgrepp att skapa

en särorganisation för de s. k. psykopaterna skild från mentalsjukvården

i övrigt. Smärre avdelningar borde inrättas vid större mentalsjukhus. Ett

par försöksavdelningar av denna typ borde inrättas, förslagsvis förlagda till

mentalsjukhus, där professurer i psykiatri av allt att döma kommer att

inrättas. Härigenom skulle helt andra forskningsmöjligheter komma att

stå till buds än vid ett sjukhus i Katrineholm. Landstinget anför att de tilltänkta

psykopatsjukhusen i särskilt hög grad kommer att beläggas med

straffriförklarade psykopater, d. v. s. det för den allmänna personliga säkerheten

farligaste klientelet. Även om allt bör göras för att återföra detta

klientel till dugande och samhällsnyttiga medborgare, får detta dock inte

ske på sådant sätt att övriga medborgares säkerhet till liv och egendom

eftersättes. Med hänsyn härtill borde en anstalt för ifrågavarande klientel

förläggas till områden med små möjligheter att avvika.

Psykopatibegreppet, psykopatityper och sjukhusklientelets avgränsning

Mentalsjukvårdsdelegationen anser att kommittén i sin redogörelse för

psykopatibegreppet bättre borde ha belyst, att osäkerheten om

vad som är psykopati är stark inom vida psykiatriska kretsar.

Mot den av kommittén gjorda avgränsningen av sjukhusklientelet

synes enligt medicinalstyrelsen inga vägande invändningar kunna göras.

V årdplatsbeho vet

Vid sina beräkningar av vårdplatsbehovet har kommittén såsom framgått

av det föregående bortsett från det å storstädernas sinnessjukhus vårdade

klientelet ävensom från nykterhetsvårdens i samma städer hemmahörande

klientel. I anslutning härtill anför mentals jukvårdsdelegationen, att man

inte kan bortse från detta tillskott, så länge storstäderna enligt gällande

avtal mellan staten och dessa städer kan skicka svårskötta och opålitliga

psykopater till specialavdelningar å statliga sinnessjukhus. På detta och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

andra sätt har kommittén underskattat antalet psykopater. Anspråken på

vårdplatser vid ett blivande psykopatsjukhus kommer därför att bli betydligt

större än kommittén räknat med. Enligt socialstyrelsen bör nykterhetsvårdens

psykopatklientel i storstäderna medräknas vid bestämningen

av vårdplatsbehovet. Staten har nämligen åtagit sig svara för all anstaltskostnad

för alkoholmissbrukare och bör icke rimligen undandraga sig detta

åtagande beträffande alkoholmissbrukarna endast på den grund att vården

av tekniska skäl kommer att ske inom sinnessjukvårdens ram. Med hänsyn

till att vårdtiden vid nykterhetsvårdens anstalter är kort, är det verkliga

antalet psykopater inom nykterhetsvården betydligt större än uppgifterna

från anstalterna ger vid handen. Därtill kommer — framför allt inom nykterhetsvården

men även beträffande lösdrivarklientelet — ett latent vårdbehov,

som kommer att ge sig till känna sedan tillfredsställande vårdmöjligheter

skapats. Med ledning härav beräknar styrelsen ett behov av 750

vårdplatser, vilket behov efter hand kommer att öka.

Vårdplatsbehovets tillgodoseende

Anordnandet av ett psykopatsjukhus med 250 vårdplatser har,

såsom i det föregående redovisats, mött invändningar från vissa remissmyndigheter.

Jämväl medicinalstyrelsen — som dock icke motsatt sig förslaget

— har givit uttryck för tveksamhet. Styrelsen anför bl. a.

Från olika håll har ansetts att psykopatsjukhusen icke borde göras större

än för 125 patienter. Kommittén har ej övertygat styrelsen om att icke

psykologiska, medicinska och disciplinära synpunkter talar för den mindre

sjukhustypen. Förslaget innebär också vissa organisatoriska nackdelar. Det

kan bl. a. starkt ifrågasättas, om icke alltför lätt intressekollisioner kan

uppstå mellan överläkaravdelningarna i fråga om användningen av de för

avdelningarna gemensamma personella och terapeutiska resurserna, exempelvis

psykologverksamheten, placering i sjukhusets yrkesutbildning eller

i den industriella verkstadsdriften och konkurrens i fråga om arbetsplacering

under utsträckt frigång. Personalen på koloniavdelningarna liksom

den icke avdelningsbundna personalen får i frågor rörande patienterna

vända sig till olika befattningshavare (överläkare, uppsyningsmän, kuratorer),

beroende på vilken avdelning patienten tillhör, vilket förhållande

kan komma att menligt inverka på enhetligheten i sjukhusets verksamhet.

Det synes styrelsen nära nog nödvändigt med hänsyn till en effektiv vård

av särskilt det yngre och det akuta klientelet, att anstalten präglas av enhetlig

medicinsk ledning. Divergerande uppfattningar mellan tvenne överläkare

i terapeutiska och andra frågor skulle beträffande detta känsliga

och svårbehandlade klientel verka i hög grad ogynnsamt.

Sveriges läkarförbund och svenska psykiatriska föreningen anser, att två

överläkaravdelningar kan sammanföras till sjukhuset, men finner tveksamt,

om varje avdelning bör omfatta mer än 100 vårdplatser. Å andra

sidan anser organisationerna kunna övervägas, om inte tre överläkaravdel
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Mcij. ts proposition nr 87 år 1959

ningar med vardera 80—100 platser skulle kunna sammanföras. Ett ökat

antal överläkare skulle verka befruktande på forskningen vid sjukhuset

och befrämja rekryteringen av läkare. En tredje avdelning skulle i främsta

rummet kunna avses för ungdoinsklientelet.

Mentalsjukvårdsdelegationen kritiserar kommitténs uttalande, att sju khusklientelet

åtminstone till en början skulle bestå av sådana, som

bedömes vara förbättringsbara, för att möjliggöra upparbetandet av en god

terapeutisk atmosfär inom sjukhuset. Delegationen tillråder, att sjukhuset

från början får allsidig beläggning. Behandlingsbara fall kommer ändå ej

att saknas. Socialstyrelsen uttalar, att det nya psykopatsjukhuset främst

bör ha till uppgift att omhändertaga det klientel, som genom anpassningssvårigheter

äventyrar ordningen och vården på andra sjukhus eller anstalter.

Socialstyrelsen och nykterhetsvårdsutredningen framhåller att det föreslagna

sjukhuset inte kommer att få nämnvärd betydelse för behandlingen

av nykterhetsvårdens psykopatklientel. Nykterhetsvårdens anstalter är

emellertid icke rustade för vård av ett svårskött psykopatklientel. Utbyggnaden

och förbättringen av de statliga vårdanstalterna på nykterhetens område,

fortsätter utredningen, bör visserligen rimligtvis, såsom kommittén

understrukit, leda till att en del patienter, vilkas överflyttning till psykopatsjukhus

nu framstår som önskvärd, framdeles kan erhålla ändamålsenlig

behandling inom nykterhetsvårdens anstaltssystem. I vilken utsträckning

detta kan ske, kan dock f. n. ej närmare bedömas, och det kan ifrågasättas,

om nykterhetsvården bör eftersträva att inom sin egen organisation skapa

resurser för psykopatvård. — Såväl styrelsen som utredningen uttalar farhågor

för att nuvarande möjlighet för nykterhetsvårdsanstalterna att placera

mycket störande och svårskötta psykopater på vårdavdelningen för

alkoholmissbrukare vid Salberga sjukhus kommer att upphöra. Ett ersättande

av Salbergaanstalten med det nya psykopatsjukhuset, anför styrelsen,

medför att nykterhetsvården beträffande sitt mest svårskötta klientel får

konkurrera med sinnessjukvården om lediga platser på sjukhuset. Styrelsen

anför vidare.

Kommittén synes sikta till att det nya sjukhuset praktiskt taget helt skall

beläggas med psykopatklientel från sinnessjukhusen. Socialstyrelsen måste

häremot bestämt hävda, att psykopatklientelet på socialvårdsanstallerna,

framför allt på nykterhetsvårdsanstalterna, får belägga en avsevärd del

av detta sjukhus. Mot elt vårdplatsbehov för sinnessjukhusens del av omkring

200 står ett vårdplatsbehov för socialvårdsanstalternas del av omkring

300. Vid ett någorlunda likformigt tillgodoseende av detta vårdbehov bör

sålunda det nya psykopatsjukhusets vårdplatser till omkring sextio procent

stå öppna för socialvårdsanstalternas psykopatklientel.

Socialstyrelsen och ungdomsvårdsskolekommittén beklagar atl förslag

icke framlagts rörande förbättrad vård för det yngre svårhehandlade psyko
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

patklientelet samt erinrar om att frågan om andra vårdresurser för yngre

psykopater än inom ungdomsvårdsskoleorganisationen ej torde inrymmas

under det ungdomsvårdsskolekominittén givna uppdraget. Vårdfrågan för

hela ungdomsklientelet bör prövas i ett sammanhang.

Mentalsjukvårdsdelegationen samt Sveriges läkarförbund och svenska

psykiatriska föreningen finner anmärkningsvärt, att kommittén ej närmare

diskuterat den kvinnliga psykopatvården, och framhåller, att här

otvivelaktigt föreligger ett behov av specialvård. Frågan om inrättande av

antingen en fristående anstalt för kvinnor eller särskilda avdelningar i anslutning

till vissa mentalsjukhus bör sålunda ägnas större uppmärksamhet

än som skett i betänkandet.

Medicinalstyrelsen delar kommitténs uppfattning att intagning på

psykopatsj ukhus bör ske centralt genom beslut av styrelsen. Styrelsen

erinrar om att styrelsen i yttrande över psykopatvårdsutredningens

betänkande anfört att ett i en första etapp uppfört psykopatsjukhus sannolikt

kommer att huvudsakligen beläggas med patienter från nuvarande sinnessjukhus

och andra vårdanstalter samt betonat nödvändigheten av ett

centralt dirigerat intagningsförfarande på samma sätt som varit fallet beträffande

intagning på specialavdelningar inom sinnessjukvården. Styrelsen

anförde vidare, att för intagning för vård av psykopater, som icke redan

på ett eller annat sätt är omhändertagna, torde man ännu under lång tid få

anlita de vanliga sinnessjukhusen.

Vård- och behandlingsformer

Mot kommitténs förslag till vård- och behandlingsformer anser medicinalstyrelsen

och mentals jukvårdsdelegationen, att inga väsentliga erinringar

kan riktas. I fråga om föreslagen yrkesutbildning anmärker

överstyrelsen för yrkesutbildning, att den genomsnittliga behandlingstiden

icke angivits. Behandlingstiden är dock givetvis av betydelse vid valet av

ifrågakommande yrkesutbildning. Klarhet härom liksom om psykopaternas

möjligheter att tillgodogöra sig den föreslagna utbildningen måste vinnas

före ett definitivt fastställande av utbildningsgrenarna. Innan så sker,

bör överläggningar äga rum med företrädare för överstyrelsen.

Statskontoret, medicinalstyrelsen och mentals jukvårdsdelegationen finner

tveksamt, om utbildning bör anordnas i bilmekaniskt arbete. Medicinalstyrelsen

uttalar att ifrågavarande klientel endast undantagsvis är lämpliga

förare av körkortspliktiga fordon. Avsaknad av körkort medför emellertid

placeringssvårigheter. Styrelsen föreslår att utbildning i stället meddelas

i snickeri- eller byggnadsfacken.

Beträffande förslaget att ersättning för av patienter utfört

arbete i stort sett skall utgå efter avtalsenliga löner uttalar

statskontoret, att vid arbete för sjukhusets räkning bör liksom vid andra

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

anstalter utgå flitpengar. Vid arbete för annans räkning vill ämbetsverket

icke motsätta sig, att lön utgår enligt överenskommelse, i regel efter avdrag

för kost och logi.

Statskontoret kan icke tillstyrka, att särskilda fritidsassistenter

anställes vid sjukhuset.

Sjukhusets förläggning. Markförvärv

Förslaget om förläggning av sjukhuset vid Katrineholm vinner

anslutning från medicinalstijrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen

i Södermanlands län och statens sjukhuspersonals förbund. Mentalsjukvårdsdelegationen

finner läget gott ur geografisk synpunkt. Ur forskningssynpunkt

är däremot enligt delegationens samt Sveriges läkarförbunds

och svenska psykiatriska föreningens mening förläggningen mindre tillfredsställande.

Södermanlands läns landsting finner anmärkningsvärt, att

— då kommittén förutsatt att Kullbergska sjukhuset i Katrineholm skulle

tillgodose det somatiska undersöknings- och vårdbehovet för psykopatsjukhusets

klientel — någon kontakt ej tagits med sjukhusets huvudman. Om

landstinget tidigare fått kännedom om nu föreliggande planer, hade landstinget

sökt planera pågående ombyggnad av sjukhuset på sådant sätt att

detsamma utan olägenheter för övriga patienter kunnat upplåtas vid behov

för psykopatsjukhusets klientel. Huruvida erforderlig vård kan beredas

nämnda klientel får därför avgöras från fall till fall eller med hänsyn till

övriga patienters blivande reaktion. I varje fall förutsättes, att erforderlig

personal, där så påkallas, tillhandahålles för bevakningen. — Till psykopatsjukhuset

har vidare avsetts att knyta röntgen- och intermedicinkonsulter.

Då arbetsbelastningen för vid Kullbergska sjukhuset anställda lasarettsläkare

redan nu är mer än tillräcklig, torde det komma att erbjuda svårigheter

att lokalt erhålla önskvärda specialister för dessa konsultuppdrag.

Vad gäller det med Katrineholms stad slutna preliminära avtalet

avstyrker statskontoret den i 8 § intagna bestämmelsen, att kronan skall

svara för hyran för de bostäder, som av staden upplåles åt befattningshavare

vid sjukhuset.

Beskrivning av sjukhuset

Inledningsvis har anmärkts statskontorets allmänt kritiska ståndpunkt

beträffande byggnadsprogrammet. Ämbetsverket anför vidare.

Byggnadsprogrammet har uppgjorts utan tillbörligt hänsynstagande till

kostnadsfrågan. Utan eu genomgripande överarhetning — hl. a. syftande till

koncentration av sjukhuset på färre byggnader — torde detsamma icke

vara ägnat att läggas till grund för beslut. Utrymmena synes i flera fall

alltför spatiöst tilltagna. Olika rum föreslås för ändamål, för vilka samma

rum skulle kunna användas. Sålunda har räknats med samlingssal, rum

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 87

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

för andakt, sällskapsrum, bibliotek och studierum. Inskränkningen av

enskilda sjukrum i förhållande till tidigare förslag torde icke ha drivits

tillräckligt långt. Genom att sjukhuset spritts på ett stort antal byggnadsenheter

har en del lokaliteter behövt dubbleras.

Centrala sjukvårdsberedningen har å andra sidan i princip ingen erinran

mot ritningsförslaget. Medicinalstyrelsen anser en viss minskning av antalet

enkelrum försvarlig. Mentalsjukvårdsdelegationen samt Sveriges läkarförbund

och svenska psykiatriska föreningen ifrågasätter, om rumsplaneringen

är gynnsam med tanke på vårdklientelet och varnar för att anordna

enkelrum med en yta av blott 7,5 m2 med hänsyn till risken för reaktioner

i form av cellpsykos eller klaustrofobi. Delegationen anser att inskränkning

av rumsutrymmet ej bör ske av kostnadsskäl, om vårdresultatet därigenom

äventyras.

Vad beträffar behovet av lokaler för tandpoliklinik anför medicinalstyrelsen,

att möjligheterna till avtal med folktandvården eller praktiserande

tandläkare bör övervägas i syfte att spara kostnaderna för tandvårdsutrustning.

Överstyrelsen för yrkesutbildning finner föreslagna utrymmen för yrkesundervisningen

alltför små. Lokalerna borde snarast vara större än i en

verkstadsskola för normal ungdom, bl. a. med hänsyn till att vårdpersonalen

skall deltaga i övervakningen av eleverna.

Personalbehov m. m.

Medicinalstyrelsen finner att en enklare organisation av det föreslagna

sjukhuset och en minskning av läkarpersonalen skulle kunna prövas

utan att därigenom den tänkta verksamheten vid sjukhuset alltför mycket

inskränkes. Förutsättningen härför är att sjukhuset tillföres ett »medelklientel»

av patienter genom medicinalstyrelsens försorg. I varje fall i början

av sjukhusets verksamhet och i avbidan på vidare erfarenheter torde

följande organisation böra prövas.

Sjukhuset utgöres av en överläkaravdelning, varigenom man vinner en

enhetlig ledning för sjukhuset och dess olika avdelningar. Dessutom anställes

två förste läkare och två läkare. Klientelet differentieras i »behandlingsfall»

och övriga fall. Genom att de många små vårdavdelningarna

möjliggör god differentiering av klientelet, torde en grupp kunna samlas till

en »behandlingsavdelning» under ledning av överläkaren, som till sin hjälp

har en förste läkare (ev. biträdande överläkare) och en läkare. Den andre

förste läkaren (biträdande överläkare) svarar med hjälp av en läkare för

övriga avdelningar. Den närmare uppdelningen av arbetsuppgifterna torde

kunna göras av medicinalstyrelsen, sedan sjukhusdriften kommit i gång.

Genom den av styrelsen föreslagna ändringen av sjukhusorganisationen blir

en tjänst som förste uppsyningsman obehövlig. Även en tjänst som socialkurator

torde f. n. kunna utgå.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Ej heller statskontoret finner sig kunna biträda förslaget om uppdelningen

på två överläkaravdelningar eller i fråga om läkaruppsättningen.

Ämbetsverket anser, att läkarpersonalen bör bestå av, förutom en överläkare,

förste läkare och läkare. Statens lönenämnd har i och för sig ingen

erinran mot föreslagen löneställning för läkarpersonalen men ifrågasätter,

om icke —- bortsett från överläkarna — läkartjänsterna bör fördelas på

samma sätt som statskontoret föreslagit.

Statskontoret har icke blivit övertygat om nödvändigheten av att inrätta

en särskild psykologbefattning med hänsyn till att sjukhusets

läkare får anses äga erforderliga insikter i psykologi. Socialstyrelsen samt

läkarförbundet och psykiatriska föreningen hävdar, att arbetsuppgifterna

kommer att föranleda behov av ytterligare en psykolog, enligt läkarorganisationerna

alternativt en psykologassistent.

I fråga om behovet av kuratorer anser statskontoret i likhet med

medicinalstyrelsen, att mer än två kuratorer i varje fall till en början icke

behöver anställas. Socialstyrelsen och mentalsjukvårdsdelegationen åter

understryker behovet av ytterligare en kurator utöver vad kommittén föreslagit.

Styrelsen framhåller, att erfarenheterna från Venngarns- och Svartsjöanstalterna

visar, att det å dessa anstalter föreligger ett mycket stort

behov av välutbildade befattningshavare, som kan bistå klienterna i olika

sociala angelägenheter.

Vad angår erforderlig central tillsynspersonal föreslår statskontoret

—— liksom medicinalstyrelsen — att, därest uppdelning på två överläkaravdelningar

ej kommer till stånd, en förste uppsyningsmannatjänst

indrages.

Kommitténs förslag rörande sj ukvårdspersonalen inom sjukhusets

olika avdelningar finner medicinalstyrelsen väl avvägt. Tanken att

i viss utsträckning anlita kvinnlig personal vinner instämmande från medicinalstyrelsen

samt Sveriges läkarförbund och svenska psykiatriska föreningen.

I fråga om den för yrkesutbildning och industriell verkstadsdrift

föreslagna personalen anser statskontoret, att behov knappast

föreligger av en ingenjörsutbildad arbetsföreståndare.

Statskontoret förutsätter, att hantverksföreståndaren främst anlitas för

den arbetsterapeutiska verksamheten.

Föreslagen kanslipersonal anses för knappt beräknad av medicinalstyrelsen,

mentals jukvårdsdelegationen samt Sveriges läkarförbund och

svenska psykiatriska föreningen, vilka anser, att ytterligare skrivbiträden

bör anställas.

Statskontoret anser, att avvägningen av ekonomipersonalen

bl.a. bör ske med beaktande av de synpunkter, vilka framlagts i det av

utredningen rörande maskin- och byggnadspersonalen vid sinnessjukhusen

avgivna betänkandet. Medicinalstyrelsen föreslår viss justering av köks
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

personalens sammansättning i enlighet med erfarenheterna från försöks*

verksamheten vid statens sinnessjukhus.

Den av kommittén i detta avsnitt berörda frågan om eftervården har

föranlett kritiska meningsyttringar från remissmyndigheterna. Medicinalstyrelsen

framhåller, att den eftervårdande verksamheten måste ägnas stor

uppmärksamhet. Verksamheten torde till en början till stor del få läggas

på sinnessjukvårdens hjälpverksamhetsorganisation. Av stor vikt är därför

att denna utbygges med personella resurser för att tillfredsställande kunna

handha hithörande uppgifter.

Fångvårdsstyrelsen anför.

Liksom fallet är inom modern kriminalvård torde väl någon skarp gräns

icke kunna dragas mellan anstaltsvård och vården därefter. Skulle uppförande

av psykopatsjukhus komma i fråga, innan den omorganisation och

de förbättringar inom den öppna vården genomförts, som f. n. utredes av

kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket, synes det nödvändigt

att provisoriskt skaffa fram mera omfattande och effektiva eftervårdsresurser

än dem kommittén föreslagit. Styrelsen erinrar om att det här

gäller öppen vård för ett i många fall mycket problematiskt och svårskött

klientel.

Mentalsjukvårdsdelegationen samt Sveriges läkarförbund och svenska

psykiatriska föreningen anser att kommittén behandlat eftervårdsfrågan

alltför knapphändigt. Delegationen, som avser att i sitt betänkande behandla

frågan om den öppna psykopatvårdens organisation, yttrar.

Delegationen måste med beklagande konstatera, att kommittén låtit utarbeta

ett förslag till byggande av en psykopatvårdanstalt utan att närmare

diskutera hur den öppna eftervården skall organiseras. Om man, som här

är fallet, planerar en djupgripande psykoterapi med gruppterapi, måste

man räkna med att kontakten mellan patienterna och anstalten med dess

terapeuter är en så viktig faktor i den kommande resocialiseringen, att ett

överlämnande av de försöksutskrivna till ett främmande hjälporgan i hög

grad kommer att äventyra de uppnådda förbättringarna. Även om man på

grund av de stora avstånden i vårt land svårligen kan organisera en eftervård,

som helt ledes från den centrala anstalten, måste denna dock ha ett

mycket effektivt eftervårdsorgan, som kan samarbeta med de personer och

myndigheter på andra ställen i landet, som skall medverka i resocialiseringen

av de försöksutskrivna. Det finns för denna eftervård ett personaloch

lokalbehov, som är oavvisligt och som ej tillfredsställande tillgodosetts

i den. framlagda organisationsplanen.

Läkarorganisationerna uttalar, att man vid planeringen av sjukhusets

personalorganisation måste räkna med att åtminstone en kurator för varje

överläkaravdelning och helst även en läkare ägnar sig åt eftervården.

Departementschefen

För omhändertagande och vård av s. k. psykopater finns f. n. inom sinnessjukvården

en särskild specialpaviljong om cirka 100 platser vid vart
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

dera av S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus. Dessa sammanlagt omkring 200

platser är närmast avsedda för svårskötta manliga patienter, i första hand

kriminella psykopater. Härutöver finns för de farligaste psykopaterna

sammanlagt omkring 70 platser, fördelade på en s. k. fast paviljong vid

vartdera av S:ta Gertruds och Säters sjukhus. Det övervägande antalet psykopater

vårdas emellertid på samma avdelningar som sinnessjukhusens

övriga patienter.

Det torde råda allmän enighet om att sistnämnda förhållanden inte är tillfredsställande

vare sig för psykopatvården eller för sinnessjukvården.

Spörsmålet om det lämpligaste sättet för omhändertagande och vård av

psykopaterna vid sinnessjukhusen har också sedan många år tillbaka varit

föremål för utredning och diskussion. Vissa åtgärder från statsmakternas

sida har också vidtagits. Sålunda fattades redan vid 1947 års riksdag (prop.

244; rskr. 352) på grundval av ett av medicinalstyrelsen år 1946 framlagt

förslag principbeslut beträffande vissa riktlinjer för omhändertagandet av

psykopater inom sinnessjukvårdens ram. Enligt dessa riktlinjer skulle för

ändamålet inrättas en särskild sjukhusorganisation. Till de nya psykopatsjukhusen

skulle i första hand överföras sinnessjukhusens svårskötta

psykopatklientel. Den nya vårdorganisationen skulle vidare tillgodose också

nykterhetsvårdens behov av särskilt omhändertagande av dess svårskötta

psykopatklientel. Härutöver skulle den nya organisationen stå öppen för

psykopatklientelet också från andra områden inom socialvården. Med prövning

av frågan om ett eventuellt omhändertagande på dessa anstalter jämväl

av psykopater, som undergår frihetsstraff eller eljest är intagna på fångvårdens

anstalter, ansågs emellertid böra anstå, till dess erfarenheter vunnits

av den nya organisationen. Däremot skulle till den föreslagna organisationen

överföras sådana straffriförklarade psykopater, som på fångvårdens

anstalter nu måste avvakta plats vid sinnessjukhusen.

1947 års riksdagsbeslut var emellertid, som förut nämnts, endast ett principbeslut.

Frågan om den nya organisationens närmare utformning ansågs

fordra ytterligare utredning. I enlighet härmed uppdrogs den fortsatta utredningen

av psykopatvårdens organisation åt en särskild kommitté, 1947

års psykopatvårdsutredning, vilken i december 1952 avlämnade betänkande

i ämnet (SOU 1952:46). Enligt utredningens förslag skulle till en början

inrättas fem särskilda psykopatsjukhus om vartdera 125 vårdplatser för

män. Vidare skulle omkring 100 vårdplatser för kvinnor inrättas vid specialavdelningar,

lokalt anslutna till sinnessjukhusen. Psykopatsjukhusen skulle

därvid utgöra specialsjukhus inom den statliga sinnessjuk vårdens ram. De

nuvarande specialpaviljongerna vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus skulle

framdeles icke utnyttjas för vård av psykopater. Däremot skulle på de fasta

paviljongerna vid S:ta Gertruds och Säters sjukhus även i fortsättningen

omhändertas de farligaste psykopaterna.

1 remissyttrandena över betänkandet kritiserades utredningens förslag

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

på flera punkter. Bl. a. ifrågasattes lämpligheten av att nu inrätta mer än

ett av de föreslagna psykopatsjukhusen, vilket då skulle få karaktären av

för sökssjukhus. Beträffande utformningen av sjukhusen framhölls särskilt

angelägenheten av en förenkling i olika hänseenden för att nedbringa de höga

anläggningskostnaderna.

Kungl. Maj :t fann vid sin prövning av psykopatvårdsutredningens förslag,

att den nya anstaltsorganisationen — såsom utredningen föreslagit — borde

anordnas inom den statliga sinnessjukvårdens ram. Under sådana förhållanden

syntes frågan om uppförande av psykopatsjukhus naturligt nog böra

bedömas i samband med den då redan pågående och planerade upprustningen

av sinnessjukvården i dess helhet. I december 1953 beslöt därför

Kungl. Maj :t att överlämna psykopatvårdsutredningens betänkande till statens

kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, vilken kommitté i enlighet

med beslut av 1950 års riksdag tillkallats just för att biträda med den

fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering och utbyggnad av

de statliga sinnessjukhusen. Kommittén fick i uppdrag att pröva frågan

hur och i vilken ordning den nya anstaltsorganisationen borde uppbyggas

samt att samordna planerna för denna anstaltsorganisation med de förslag

beträffande modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen,

som kommittén hade att avgiva. Kommittén fick även i uppdrag att undersöka

möjligheterna att anordna en enklare och mindre kostnadskrävande

organisation än den av psykopatvårdsutredningen föreslagna.

Kommitténs nu framlagda förslag innebär, att ett specialsjukhus för omhändertagande

och vård av psykopater skall inrättas såsom en första etapp

i utbyggnaden av den nya anstaltsorganisationen. Sjukhuset skall enligt förslaget

omfatta omkring 250 vårdplatser och förläggas till Katrineholms stad.

För egen del vill jag till en början erinra om att betydande svårigheter

föreligger då det gäller att medicinskt avgränsa psykopatibegrepp

e t. Någon ur medicinsk synpunkt tillfredsställande definition av begreppet

psykopati, som dessutom kunnat allmänt accepteras, torde sålunda hittills

icke ha presterats. I allmänhet torde man dock med psykopati avse

svårare utvecklingsrubbningar på känslo- och viljelivets område, vilka som

regel kan påvisas redan i barndomen. Vissa svårigheter kan därför tänkas

uppstå beträffande avgränsningen av psykopatklientelet inom den nya anstaltsorganisationen.

Det bör dock understrykas, att det först är i sådana fall, där psykopatin

leder till kriminalitet, till alkoholism eller till andra mera avsevärda

komplikationer i socialt hänseende som ett behov av omhändertagande eller

sjukhusvård blir aktuellt. I vissa fall föreligger ett klart medicinskt vårdbehov

men i regel torde sociala eller samhällspreventiva synpunkter komma

att få tillerkännas dominerande betydelse vid ett omhändertagande. Härav

följer att ett delvis likartat klientel kommer att finnas både inom sinnessjukvården

och inom andra vårdgrenar, främst fångvården. Det kan, såsom

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

kommittén framhållit, ifrågasättas, om detta ur vårdsynpunkt är den mest

rationella ordningen.

Emellertid torde tillräckliga skäl icke nu föreligga att till omprövning

upptaga frågan om avgränsningen av den nya vårdorganisationens

klientel i förhållande till psykopatklientelet inom

andra vårdområden. Det av 1947 års riksdag fattade principbeslutet, enligt

vilket till psykopatsjukhusen skulle kunna överföras såväl sinnessjukhusens

och nykterhetsvårdens svårskötta psykopatklientel som psykopatklientelet

från andra områden inom socialvården, torde sålunda åtminstone

till vidare böra tjäna som utgångspunkt för den nya sjukhusorganisationen.

Det yngsta psykopatklientelet bör i princip icke omhändertagas inom denna

organisation. Vårdresurserna för detta klientel är visserligen som framhållits

i ett par remissyttranden f. n. otillräckliga. Hithörande frågor kommer

emellertid att upptagas till närmare behandling dels i en förut denna

dag av chefen för socialdepartementet anmäld proposition angående anslag

för budgetåret 1959/60 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

in. m., dels ock i anslutning till mentalsjukvårdsdelegationens båda

första betänkanden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att för intagning på sinnessjukhus

erfordras att vederbörande är sinnessjuk och i behov av vård på sinnessjukhus.

Begreppet sinnessjuk har alltså bl. a. när det gäller psykopater

fått en ganska vidsträckt tillämpning. Frågan om vilka bestämmelser som

bör gälla för intagning och kvarhållande på de särskilda psykopatsjukhusen

prövas f. n. av sinnessjuklagstiftningskommittén, vilken har att verkställa

en fullständig översyn av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill

utfärdade föreskrifter. Då psykopatsjukhusen åtminstone tills vidare är avsedda

att utgöra specialsjukhus inom sinnessjukvårdens ram, skall utredningens

förslag till lagstiftning enligt meddelade direktiv omfatta samtliga

de lagbestämmelser, som befinnes erforderliga för att ligga till grund för

omhändertagande och vård av psykopater å såväl sinnessjukhus som psykopatsjukhus.

Utredningens förslag kan beräknas föreligga inom sådan tid

att proposition i ämnet bör kunna föreläggas riksdagen innan den nya

psykopatvårdsorganisationen står färdig.

Det psykopatklientel, som redan nu vårdas inom sinnessjukvården, består

till stor del av vissa kategorier straffriförklarade, av vissa svårskötta alkoholister

och av andra patienter med relativt uttalad farlighet. Enighet torde

råda därom att psykopater i allmänhet icke hör vårdas på samma avdelningar

som egentligt sinnessjuka. Psykopaterna verkar i hög grad störande

på dessa patienter och kan heller icke där erhålla en för dem speciellt avpassad

vård. I psykopatvård bör bl. a. ingå såväl arbetsterapi av annan

omfattning och karaktär än på vanliga sinnessjukhus som speciell yrkesutbildning.

Starkt behov föreligger därför alt skapa särskilda vårdmöjligheter

för psykopatklientelet inom sinnessjukvården. Med hänsyn härtill och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

för att underlätta strävandena inom sinnessjukvården mot friare vårdformer

är det synnerligen angeläget, att det av kommittén såsom en första

etapp föreslagna nya psykopatsj ukhuset snarast möjligt kommer

till stånd. Ett ytterligare skäl att snarast tillgodose nämnda vårdbehov

är betydelsen av ökade möjligheter till vetenskaplig forskning på

området. I anslutning till ett nytt psykopatsjukhus skulle sannolikt behovet

av sådan forskning kunna i viss utsträckning tillgodoses. De resultat som

därvid uppnås och de erfarenheter, som vinnes av ett sådant specialsjukhus,

skulle sedan kunna ge vägledning för den fortsatta utbyggnaden av vårdmöjligheterna

på detta område.

Det nya sjukhuset skall som nämnts anordnas inom sinnessjukvårdens

ram och bör därför åtminstone tills vidare drivas med staten som huvudman.

Jag har emellertid därmed icke tagit ställning till frågan om huvudmannaskapet

på längre sikt för denna gren av mentalsjukvården. Likheter

i klientelets art kan anses tala för att såväl sinnessjukvård som psykopatvård

också i fortsättningen handhas av samma huvudman medan å andra

sidan vissa organisatoriska skäl möjligen kan motivera ett fortsatt statligt

huvudmannaskap, även om sinnessjukvården i övrigt överföres till landstingen.

Frågan om vilka grenar av mentalsjukvården, som staten bör svara

för, har nyligen utretts av mentalsjukvårdsdelegationen och den nu aktuella

frågan bör prövas först i sammanhang med övriga spörsmål på detta område.

Med den avgränsning av psykopatklientelet som förut angivits har kommittén

beräknat vårdplatsbehovet till sammanlagt 580 för män

och 100 för kvinnor. Då emellertid städerna Stockholm, Göteborg och Malmö

avtalsenligt är skyldiga att svara för vården av andra psykopater än strafffriförklarade,

har därvid vårdplatsbehovet ansetts kunna minskas med 150.

Enbart på de statliga sinnessjukhusen vårdas närmare (400 män + 85 kvinnor)

500 psykopater, lämpade för vård på särskilt psykopatsjukhus, vartill

kommer omkring (38 + 16) 50 exspektanter. För nykterhetsvårdens del

beräknas vårdplatsbehovet till (150 + 5) 155 och för övrig socialvård till

(30 + 10) 40.

Kommitténs beräkningar, som i huvudsak överensstämmer med psykopatvårdsutredningens

siffror och som med vissa erinringar i stort sett accepterats

av remissmyndigheterna, torde kunna godtagas i varje fall som utgångspunkt

för en bedömning av det nu aktuella vårdplatsbehovet. Enbart

antalet på statens sinnessjukhus vårdade psykopater motiverar jämte antalet

exspektanter inrättandet av det nu föreslagna sjukhuset.

Enligt kommitténs förslag skall föreliggande vårdplatsbehov

tillgodoses dels genom inrättande av förenämnda särskilda psykopatsjukhus,

dels genom bibehållande av de båda nuvarande specialavdelningarna

om sammanlagt cirka 200 vårdplatser vid S:t Sigfrids och Sidsjöns

sjukhus. Det nya sjukhusets vårdplatsantal skulle bestämmas till omkring

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959 41

245, fördelade på två särskilda överläkaravdelningar om 105 resp. 140 vårdplatser.

Såsom medicinalstyrelsen framhållit talar visserligen såväl psykologiska

och medicinska som disciplinära synpunkter för relativt små sjukhusenheter

för vård av psykopater. Kommittén -— som haft att utarheta ett

mindre kostnadskrävande förslag än psykopatvårdsutredningens — har å

andra sidan ansett olägenheterna ur vårdsynpunkt av att sammanföra

åtminstone två överläkaravdelningar icke kunna med säkerhet bedömas

vara så påtagliga, att de överväger de fördelar ur anläggnings- och driftsekonomiska

synpunkter, som därigenom kan uppnås. Med hänsyn härtill

och till angelägenheten av att snarast möjligt kunna tillgodose föreliggande

vårdbehov anser jag mig böra förorda, att sjukhuset får en storlek av omkring

250 vårdplatser. I likhet med kommittén förordar jag vidare, att de

båda specialavdelningarna vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus om sammanlagt

202 vårdplatser till vidare helt tages i anspråk för vård av sådana

manliga psykopater, vilka icke lämpligen bör omhändertas på det nya sjukhuset.

För vården av de farligaste psykopaterna, vilka icke heller ansetts

lämpade för vård på psykopatsjukhuset och vilka icke medräknats vid redovisningen

av vårdplatsbehovet, bör de fasta paviljongerna vid S:ta Gertruds

och Säters sjukhus alltjämt tagas i anspråk. I anslutning till vad socialstyrelsen

anfört beträffande vårdavdelningen för alkoholmissbrukare vid

Salberga sjukhus, vill jag vidare framhålla, att denna i varje fall tills vidare

bör bibehållas för nuvarande klientel.

Kommittén har icke ansett erforderligt, att denna första utbyggnadsetapp

jämväl innefattar en vårdenhet för kvinnliga psykopater. Jag vill emellertid

framhålla, att även dessa patienter synes vålla sådana vårdsvårigheter

på sinnessjukhusen att frågan om inrättande av särskilda vårdplatser också

för deras del bör närmare övervägas av kommittén.

Förut har nämnts, att kommittén beträffande sjukhusets allmänna

organisation och planläggning föreslagit, att sjukhuset

uppdelas på två överläkaravdelningar. Såsom medicinalstyrelsen framhållit

torde det emellertid med hänsyn till en effektiv vård av det speciella

klientel, som skall vårdas på sjukhuset, vara nära nog nödvändigt, att detsamma

präglas av en enhetlig medicinsk ledning. Med hänsyn härtill och

då därigenom också en viss personalbesparing torde bli möjlig, anser jag

mig böra förorda, att sjukhuset åtminstone tills vidare i avbidan på erfarenheter

av verksamheten ställes under ledning av en överläkare och sjukhuschef.

Sjukhuset bör dock kunna organiseras på två avdelningar, den ena

under direkt ledning av överläkaren och den andra under en biträdande

överläkare. Mot kommitténs förslag i övrigt i dessa hänseenden har jag i

huvudsak intet annat alt erinra än att möjligheterna att minska antalet

enkelrum — som enligt psykopatvårdsutredningens förslag utgjorde cirka

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

66 procent och enligt kommitténs förslag cirka 70 procent av totalantalet

rum — bör beaktas vid det fortsatta planeringsarbetet.

Kommitténs förslag innebär att betydande lokalutrymmen kan disponeras

för såväl vanlig arbets- och sysselsättningsterapi som för mera yrkesbetonat

arbete av industrikaraktär och för regelrätt yrkesutbildning. Då

psykopatklientelet i alldeles särskilt hög grad är i behov av möjligheter

till arbete och yrkesutbildning och därmed återanpassning till samhällslivet

har jag i och för sig intet att erinra mot dessa förslag. Det bör emellertid

undersökas om ej dessa syften kan tillgodoses inom ramen för en mera

begränsad utbyggnad. Det torde icke heller vara lämpligt att redan nu binda

sig för de verksamhetsgrenar eller de utbildningslinjer, som i framtiden

skall finnas vid sjmkhuset. Jag förutsätter därför, att vid den fortsatta planeringen

beaktas att dessa lokaler göres så allsidigt användbara som möjligt.

Beträffande sjukhusets förläggning har kommittén som

nämnts stannat för att förorda Katrineholms stad. Kommittén har också

med staden träffat preliminärt avtal om överlåtelse fr. o. in. den 1 juli 1958

av ett område om 376 000 in2 för ändamålet. Den avtalade köpeskillingen

utgör 370 000 kronor.

Det i staden befintliga lasarettet, Kullbergska sjukhuset, är f. n. ett odelat

lasarett men skall enligt godkända planer utökas till ett s. k. treläkarlasarett

med cirka 170 platser. Då psykopatsjukhusets somatiska undersöknings-

och vårdbehov främst torde komma att avse kirurgi och röntgen

torde en sådan utbyggnad i och för sig vara tillräcklig. Från vederbörande

landsting har emellertid framhållits bl. a. att utformningen av lasarettets

vårdavdelningar kommer att medföra svårigheter att bereda erforderlig

vård åt patienter från psykopatsjukhuset. Det har vidare framhållits, att

det torde komma att erbjuda svårigheter att erhålla önskvärda specialister

för uppdrag som intern-medicinsk konsult och röntgenkonsult. För egen

del vill jag framhålla, att det givetvis varit önskvärt att dessa frågor kunnat

lösas redan under ärendets förberedande handläggning. Jag vill emellertid

erinra om att erfarenheterna från såväl S:t Sigfrids som Sidsjöns sjukhus

tyder på en ringa besöksfrekvens vid lasaretten och att antalet intagningar

för operation o. dyl. endast utgör ett fåtal per år. Vid eventuell intagning

kan vårdtiderna med hänsyn till psykopatsjukhusets sjukvårdsresurser

beräknas bli relativt korta. Då vidare om så erfordras särskild vårdpersonal

bör kunna avdelas från psykopatsjukhuset, är det min förhoppning, att dessa

spörsmål skall kunna erhålla en för alla berörda parter godtagbar lösning.

Då staden ur övriga synpunkter får anses väl fylla de krav, som bör uppställas

på förläggningsort för ett blivande psykopatsjukhus, anser jag mig

böra förorda, att Kungl. Maj :t bemyndigas godkänna förenämnda med staden

preliminärt upprättade avtal om förvärv av markområde

in. m. för sjukhuset. Stadsfullmäktige i staden har för sin del godkänt

avtalet. Enär den fortsatta närmare planeringen och utformningen av sjuk
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

huset kan beräknas pågå fram till sommaren 1959, behöver området icke

tillträdas förrän den 1 juli samma år. Enligt vad jag inhämtat har staden

intet att invända häremot, dock under villkor att köpeskillingen ökas med

5 procent per år efter den 1 juli 1958 av värdet av den skog, som befinner

sig på det försålda området. Kostnadsökningen i anledning härav kan uppskattas

till högst 3 000 ä 4 000 kronor och torde böra godtagas.

Avtalet innebär bl. a. att staden förbundit sig att uppföra vissa bostäder

också för det begränsade antal befattningshavare, som måste bo i omedelbar

anslutning till sjukhuset. Kronan skulle svara för hyran av dessa bostäder.

Motsvarande förfaringssätt har tillämpats beträffande örebrosjukhuset.

Med hänsyn härtill och då anordningen torde vara till fördel för statsverket

har jag intet att erinra häremot.

Kostnaderna för uppförande av det nya psykopatsjukhuset har

beräknats till 14 400 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1956, vilket fördelat

på 245 vårdplatser motsvarar en byggnadskostnad per plats om 58 775

kronor. Då motsvarande platskostnad för ett av psykopatvårdsutredningen

föreslaget sjukhus beräknats till 53 625 kronor, innebär alltså kommitténs

förslag en merkostnad med (58 775—53 625) 5 150 kronor. Kommitténs förslag

har emellertid i väsentligt högre grad än utredningens tagit sikte på

behovet av att genom psykoterapi, arbetsträning och yrkesutbildning söka

återanpassa psykopaterna till ett normalt samhällsliv. Detta har givetvis

ställt ökade krav på lokalutrymmen av olika slag. Medan sysselsättningslokalerna

enligt psykopatvårdsutredningens förslag uppgick till omkring

4,5 in2 per patient, motsvarar kommitténs förslag icke mindre än 11 in2 per

patient, ökningen, 6,5 m2 per patient, motsvarar en ökning av byggnadskostnaderna

med omkring 1 188 000 kronor eller cirka 4 850 kronor per

vårdplats. För att bereda utrymme för nya behandlingsmetoder m. in. har

vidare sjukhusets medicinska centrum måst utökas med omkring 600 in2,

vilket motsvarar en ökad byggnadskostnad med omkring 524 000 kronor

eller cirka 2 140 kronor per vårdplats. Redan dessa av vårdhänsyn motiverade

kostnadsökningar uppgår sålunda till omkring 7 000 kronor per

vårdplats, d. v. s. betydligt mer än förenämnda kostnadsskillnad. Enligt

kommitténs i det följande redovisade anslagsäskanden för budgetåret

1959/60 har emellertid byggnadskostnaderna bl. a. på grund av de svårartade

markförhållandena numera ansetts böra uppräknas med 500 000 kronor

eller med cirka 2 000 kronor per vårdplats. Jag förutsätter, att kommittén

vid den fortsatta detaljbearbetningen söker i möjligaste mån göra de inskränkningar

i programmet och i övrigt iakttaga de besparingsmöjligheter,

som utan att eftersätta rimliga krav på en tillfredsställande vårdstandard,

kan befinnas genomförbara. Vissa möjligheter i detta hänseende har antytts

i det föregående. Med dessa utgångspunkter har jag ansett mig kunna i

huvudsak godtaga kommitténs förslag. Vidtagna besparingsåtgärder torde

böra redovisas för Kungl. Maj:t.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

För utarbetande av förslag till sjukhusets närmare planläggning och utformning

har redan av 1957 års riksdag anvisats ett belopp av 200 000 kronor.

För det fortsatta planeringsarbetet och för ersättning till Katrineholms

stad i samband med tillträdet av markområdet m. in. erfordras härutöver

för nästa budgetår en medelsanvisning om 600 000 kronor. Den

egentliga byggnadstiden för sjukhuset kan beräknas till högst fyra år. Jag

förutsätter, att tidpunkten för bostädernas färdigställande anpassas efter

den takt, i vilken sjukhuset uppföres.

Vad slutligen angår personalbehovet för det nya sjukhuset har

frågan härom något berörts i det föregående såvitt angår sjukhusets organisation

i stora drag. Något ställningstagande till denna fråga i övrigt torde

icke f. n. vara påkallat. Det bör ankomma på medicinalstyrelsen att — givetvis

med utnyttjande av den kartläggning av personalbehovet som framkommit

i kommitténs förslag och däröver avgivna yttranden — i god tid före

sjukhusets färdigställande inkomma med vederbörliga förslag och äskanden

i detta hänseende. Också frågan om eftervården bör därvid uppmärksammas

av styrelsen.

II. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Framställning från sinnessjukvårdskommittén

Inledning

I skrivelse den 8 december 1958 anför statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande.

Det fastställda antalet vårdplatser vid de egentliga sinnessjukhusen

uppgick den 31 december 1957 till 20 050, vilket innebär en ökning i

jämförelse med 1956 med 733 platser. Vid sjukhusen var under år 1957 i

medeltal 21 905 platser belagda, vilket sålunda utgjorde en överbeläggning

med 1 855 patienter eller 9,3 procent av det fastställda platsantalet. Jämfört

med föregående år föreligger en minskning i överbeläggningen med

780 eller med i runt tal en tredjedel. Antalet exspektanter minskade från

år 1956 med 116 till 1 352.

Kommittén framhåller, att dess förslag i huvudsak ansluter sig till den

av 1956 års riksdag godtagna reviderade generalplanen för sinnessjukvårdens

upprustning. Förslagen till upprustning av vissa äldre sjukhus

innebär dock vissa avvikelser, i huvudsak med avseende på sjukhusens

framtida storlek.

Kommittén föreslår att uppförandet av Falbygdens, Mellringe och Bollnäs

sjukhus planenligt fortsättes. Kommittén framlägger vidare förslag till

planläggning och utformning av det beslutade nya sinnessjukhuset i

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Upplands Väsby och ett likaledes beslutat sjukhus för höggradigt psykiskt

efterblivna, förlagt i anslutning till Salberga sjukhus i Sala. Enligt preliminära

tidsplaner beräknas båda dessa sjukhus kunna färdigställas under

år 1964. Slutligen föreslås att ett av kommittén i särskilt betänkande

föreslaget sjukhus i Katrineholm för vård av psykopater börjar uppföras.

Kommitténs förslag i detta hänseende har redovisats i det föregående.

För psykopatsjukhuset, som beräknas kunna påbörjas under hösten 1959

och färdigställas under år 1963, föreslår kommittén en medelsanvisning

om 1 milj. kronor för nästa budgetår. Av det sammanlagda medelsbehovet

för nästa budgetår avser ungefär 26 miljoner kronor arbeten vid nu angivna

nya sjukhus.

Medelsbehovet för arbeten vid de befintliga sjukhusen uppgår till sammanlagt

omkring 21,5 miljoner kronor. Av detta belopp avser cirka 12,1

miljoner kronor fortsatt uppförande respektive påbörjande av nya vårdpaviljonger

samt upprustningsarbeten inom gamla paviljonger. Föreslagna

nya vårdpaviljonger ger ett tillskott av 480 vårdplatser. Å andra sidan innebär

renovering av vårdpaviljonger vid två sjukhus en minskning med

51 vårdplatser. Ungefär 6,2 miljoner kronor hänför sig vidare till lokaler

för en aktiv terapeutisk verksamhet, nämligen för diagnostik och behandling,

arbets- och rörelseterapi samt socioterapi in. m. Återstående omkring

3,2 miljoner kronor belöper på upprustning eller utbyggnad av lokaler för

administration, ekonomi och drift samt anordningar för vatten och avlopp.

Kommittén erinrar om, att vissa av kommittén förordade arbeten i

prop. nr 86/1958 upptagits såsom beredskapsarbeten. Dessa arbeten har

hittills icke utförts i sin helhet, och man torde ej heller kunna räkna med

att de ianspråktages såsom beredskapsarbeten före nästa budgetårsskifte.

Med hänsyn till angelägenheten av att vissa av arbetena snarast igångsättes,

föreslår kommittén att sammanlagt 940 000 kronor anvisas för

ändamålet.

Kommitténs övriga medelsäskanden om 960 000 kronor hänför sig till

elektriska arbeten vid vissa befintliga sjukhus samt kommitténs utredningsarbete.

Kostnaderna för nya byggnadsförslag grundar sig på prisläget den 1

juli 1958.

Oaktat en sedan flera år intensifierad byggnadsinässig upprustning är

lokalförhållandena vid flertalet sjukhus ännu ur allmän vårdsynpunkt synnerligen

otillfredsställande. Ofta kan de icke ge utrymme för de behandlingsmöjligheter,

som de senaste rönen inom denna vårdgren erbjuder. I

sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 framhöll kommittén bl. a.

nödvändigheten av att för en följd av år kunna i medelsavseende räkna med

någorlunda stabila investeringsmöjligheter för alt åstadkomma en rationell

och effektiv planering av upprustningsarbetet. Att så blir förhållandet är

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

en oundgänglig förutsättning för att den fortsatta upprustningen och utbyggnaden

av vårdresurserna skall i någon mån kunna tillfredsställa de föreliggande

behoven och bedrivas efter en planläggning, som för att vara ändamålsenlig

och ekonomisk måste äga en viss fasthet. Därigenom skulle

även en tillförlitlig grund erhållas vid avvägningen av medelsbehoven för

befintliga och nya sjukhus. Kravet härpå framstår såsom än starkare med

tanke på de stora investeringsbehov, som kommitténs i det följande framlagda

förslag om en intensifierad upprustning och modernisering av de

äldre sjukhusen kommer att medföra under de närmaste 5—10 åren.

Principer för upprustning av äldre sjukhus

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 februari 1958 angående omdisposition

av anvisade medel för vissa beslutade byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus föreslog kommittén, att medel skulle få tagas i anspråk för

moderniseringsarbeten vid S:ta Gertruds och Ryhovs sjukhus. Kommittén

hade då påbörjat en förnyad genomgång av byggnadsbeståndet vid dessa

sjukhus i syfte att utarbeta detaljerade generalplaner för hur den fortsatta

upprustningen lämpligen borde genomföras. I prop. nr 86/1958 framhöll

departementschefen angelägenheten av att den av kommittén påbörjade

inventeringen av byggnadsbestånden snarast möjligt utsträcktes att

omfatta även övriga äldre sjukhus. Denna genomgång borde göras i samråd

med medicinalstyrelsen för att en lämplig avgränsning till och samordning

med de underhållsarbeten, som utföres genom styrelsens försorg,

skulle kunna ske. Det vore synnerligen angeläget att på så sätt skapa ett

fastare underlag för en bedömning av de åtgärder, som borde vidtagas för

att åstadkomma åtminstone godtagbara vårdförhållanden på dessa ofta

otidsenliga och hårt nedslitna sjukhus. Genom beslut den 25 april 1958

har Kungl. Maj :t härefter uppdragit åt kommittén alt i samråd med medicinalstyrelsen

utarbeta närmare planer för den fortsatta upprustningen av

befintliga äldre sjukhus.

Kommittén har numera slutfört inventeringen av lokalförhållandena vid

S:ta Gertruds, Ryhovs och Säters sjukhus och i samråd med medicinalstyrelsen

utarbetat preliminära planer för sjukhusens upprustning. Innan

en närmare redogörelse lämnas för planerna beträffande dessa sjukhus,

framför kommittén vissa allmänna synpunkter.

Ledmotivet för en definitiv upprustning av de äldre sinnessjukhusen

bör vara att giva dessa en standard, som från medicinsk och byggnadsleknisk

synpunkt gör dem i huvudsak likvärdiga med de nya sinnessjukhusen.

Med hänsyn till medelsbehovet under ett flertal år framåt för redan

beslutade och planerade byggnadsåtgärder inom den statliga mentalsjukvården

i sin helhet måste man emellertid räkna med att en förhållandevis

lång tidrymd kommer att förflyta, innan en upprustning av sjukhusen

kan bli genomförd. Byggnaderna är dock genomgående så hårt förslitna, att

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 195!)

eu förbättring av lokalförhållandena framstår som synnerligen angelägen.

Det bör dessutom beaktas, att utvecklingen inom förevarande vårdområde

kan leda till en framtida vårdorganisation med flera och mindre sjukhusenheter.

Å andra sidan torde det med hänsyn till föreliggande platsbehov

icke vara möjligt att under den närmaste framtiden minska platsantalet

inom sinnessjukvården. Tvärtom föreligger f. n. ett stort behov av ytterligare

vårdmöjligheter.

I avbidan på den närmare prövningen av dessa frågor i samband med

mentalsjukvårdsdelegationens förslag om de allmänna riktlinjerna för sinnessjukvårdens

organisation inom ett sjukvårdsområde bör en mera genomgripande

upprustning begränsas till att omfatta allenast en så stor del av

sjukhusens vårdplatser, som sjukhusen kan tänkas få i en framtida vårdorganisation.

De delar av sjukhusen, som alltså icke beröres av denna

upprustning, bör moderniseras i begränsad utsträckning. En definitiv modernisering

kan nämligen i regel icke åstadkommas annat än genom nybyggnader.

Planeringen bör sålunda i nuläget gå ut på dels att genom omeller

nybyggnader för varaktigt bruk tillskapa en kärna inom sjukhusen

och dels att genom begränsade iståndsättningsåtgärder för en övergångsperiod

upprusta sjukhusen i övrigt. Härvid bör noga övervägas, icke minst

från ekonomisk synpunkt, om det kan vara lämpligt att utnyttja gamla

vårdpaviljonger för behandlingsverksamhet.

Lokaler för behandling och expeditioner har vid flertalet av de äldre

sjukhusen väsentligt förbättrats genom vidtagna om- och tillbyggnader.

Med hänsyn till utvecklingen under senare år på det diagnostiska och

terapeutiska området kan befintliga anläggningar emellertid i flesta fall

icke längre anses motsvara aktuella krav. Kommitténs lokalprogram för

medicinska centra vid nya sinnessjukhus upplager ett betydligt större och

mera differentierat lokalbehov än det som i regel finnes vid de gamla

sjukhusen. Svårigheter föreligger allmänt att tillgodose detta behov inom

befintliga byggnader. Då det är av största vikt att just dessa lokalfrågor

får en god lösning, torde nybyggnader för ändamålet komma att visa sig

mest ändamålsenliga.

Lokaler för arbets- och sysselsältningsterapi, gruppterapi och socioterapi

in. m. enligt numera vedertagna principer finnes i regel icke vid de äldre

sjukhusen. För ändamålet erforderliga lokaler torde ofta utan nackdelar

kunna anordnas i vårdpaviljonger, som icke lämpar sig för sitt ursprungliga

ändamål.

Upprustningsplanerna innefattar även en översyn av sjukhusens centralkök,

panncentraler och ledningssystem ävensom anläggningar för försörjning

med färskvatten och för rening av avloppsvatten. Möjligheterna att

i dessa angelägenheter samarbeta med vederbörande kommuner bör tillvaratagas.

De äldre sjukhusen saknar i flera fall kulvertförbindelse mellan byggnaderna.

Vid planläggningen av sjukhusens upprustning bör man därför

undersöka möjligheterna att på lämpligt säll förbinda behandlingslokalerna

med de vårdavdelningar för en mera intensiv behandling, som kan

förutsättas komma att utgöra kärnan i det framtida sjukhuset. Anordnandet

av kulvertförbindelser torde emellertid komma att medföra betydande

kostnader. I vissa fall torde dessa bli så stora, alt anläggandet av

ett i och för sig önskvärt k ulver t sys lem bör anstå under eu övergångsperiod.

1 de fall, där förhållandena icke medger anläggande av kulvert,

måste sjukhusets interna transporlproblem lösas på annat sätt exempelvis

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

med hjälp av härför lämpade motorfordon. Detta förutsätter bl. a., att sjukhusets

vägar permanentas.

Kommittén understryker alt principplanerna för upprustning av Ryhovs,

S:ta Gertruds och Säters sjukhus måste ytterligare bearbetas med särskilt

aktgivande på frågan om sjukhusens framtida storlek, innan ett mera

detaljerat program kan fastställas. Kommittén räknar med att kunna framlägga

förslag härom i samband med anslagsäskandena för budgetåret

1960/61. De förslag beträffande dessa sjukhus, som i det följande framlägges,

föregriper icke den fortsatta bearbetningen av principplanerna.

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm

Renovering av vårdavdelningar

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1957 års riksdag (prop.

nr 103; rskr. 237), att vårdavdelningarna vid sjukhuset skulle renoveras

för en beräknad kostnad av 900 000 kronor. För ändamålet har av 1957

och 1958 års riksdagar anvisats 600 000 kronor.

Av ifrågavarande arbeten, vilka utföres av medicinalstyrelsen, beräknas

återstå som sista etapp renovering av avdelningarna M 1—M 3. Arbetena

torde bli avslutade under budgetåret 1959/60. Återstoden av den beräknade

kostnaden, (900 000 — 600 000) 300 000 kronor, bör därför anvisas.

Medicinalstyrelsen har till kommittén anmält en merkostnad av 200 000

kronor för ifrågavarande byggnadsarbeten till följd av bl. a. vissa oförutsedda

åtgärder beträffande avdelningarnas värme- och ventilationssystem.

Erforderligt tilläggsanslag kommer att föreslås i kommitténs medelsäskanden

för budgetåret 1960/61.

Renovering och utvidgning av medicinskt centrum m. m.

Vid framläggande av förslag om renovering av vårdavdelningarna vid

sjukhuset i samband med medelsäskandena för budgetåret 1957/58 anförde

kommittén bl. a., att med hänsyn till ett ständigt ökat behov av vårdplatser

sjukhuset — som enligt generalplanen skall nedläggas — med all sannolikhet

måste bibehållas under ytterligare åtminstone 15—20 år. Vidare

framhöll kommittén, att man måste räkna med att sjukhuset framdeles

behövde tagas i anspråk för vård av i Stockholm insjuknade patienter utan

hemortsrätt i staden, för vilkas vård staden icke har att svara. Även en

förbättring av sjukhusets lokaler för undersökning och behandling, läkarexpeditioner

och sjukhuskontor borde såsom synnerligen angelägen genomföras

i samband med vårdavdelningarnas renovering.

Sedan medicinalstyrelsen hemställt om åtgärder för att tillgodose ifrågavarande

lokalbehov, har förslag till lokalfrågans lösning upprättats. Förslaget

avser i huvudsak att inom den befintliga administrationsbyggnaden

anordna lokaler för urin- och blodlaboratorium, röntgenavdelning och

apotek med mörk- och vågrum, samt lokaler för elektrobehandling, EEG,

BMB och fysikalisk terapi. Därjämte utökas sjukhuskontoret med två rum.

Expedition för läkare, föreståndarinna och uppsyningsman anordnas i in
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

tilliggande lokaler, som f. n. disponeras av den rättspsykiatriska stationen

vid sjukhuset. Ett mindre antal rum i byggnadens tredje våning kommer

att tills vidare upplåtas för den rättspsykiatriska verksamheten. Renoveringen

innefattar förutom lokalernas iståndsättande utbyte av fönster, förnyelse

av värme-, sanitets- och ventilationstekniska anordningar samt installation

av hiss. Även sjukhusets kyrksal bör renoveras.

Kostnaderna för renoveringsarbetena beräknas till 630 000 kronor. För

nästa budgetår bör anvisas 300 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Upplands Väsby

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1957 års riksdag (prop.

nr 103; rskr. 237), att ett nytt sinnessjukhus skulle uppföras i Stockholms

län och förläggas till Upplands Väsby. Genom beslut den 6 juni 1957 uppdrog

Kungl. Maj :t åt kommittén att upptaga erforderliga förhandlingar

med Stockholms läns landsting rörande det beslutade nya sinnessjukhuset

och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till sjukhusets närmare planläggning

och utformning.

Uppkommande utredningsfrågor har förberetts inom en av kommittén

och landstingets förvaltningsutskott utsedd samarbetsdelegation och därefter

prövats av kommittén och landstingets representanter gemensamt. De

förslag, som nedan framlägges, bör väsentligen uppfattas som resultatet

av med landstinget träffade förhandlingsöverenskommelser.

Då kommittén i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58 framlade förslag

till principbeslut om uppförande av det nya sinnessjukhuset, förutsattes

att detta skulle förläggas i nära anslutning till Löwenströmska

lasarettet i Upplands Väsby på ett av landstinget kostnadsfritt upplåtet

tomtområde. En förutsättning härför vore, att lasarettet — utöver en av

landstinget redan beslutad upprustning och utbyggnad —- försåges med

en gynekologisk-obstetrisk avdelning och att en befattning som narkosöverläkare

inrättades vid lasarettet. Vid kommitténs fortsatta förhandlingar

angående projekteringen av sinnessjukhuset har från landstingets

sida framhållits, att flera skäl talade för att ett helt nytt lasarett uppföres

i omedelbar anslutning till sjukhuset och sammanbygges med detta till

en gemensam sjukhusanläggning. Med anledning härav har kommittén

förklarat, att planläggningen och utformningen av sinnessjukhuset bör

ske med tillvaratagande av alla möjligheter till samordning såväl lokalmässigt

som i fråga om sjukhusets drift med landstingets planer för en

utbyggnad eller nybyggnad av lasarettet. Landstinget har sedermera fattat

principbeslut om uppförande av ett nytt lasarett med sammanlagt 235

platser, fördelade å avdelningar för medicin och kirurgi med vardera 90

platser samt obstetrik och gynekologi med 55 platser. Till kirurgavdelningen

fogas en avdelning för intagningsfall och postoperativ behandling.

Vad angår storleken av det nya sinnessjukhuset föreslog kommittén i

förenämnda anslagsäskanden, att sjukhuset icke borde erhålla ett större

vårdplatsantal än som föreslagits för Falbygdens sjukhus, d. v. s. cirka

780 platser. Vid kommitténs överläggningar i denna fråga med medicinal4

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 87

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Mcij:ts proposition nr 87 år 1959

styrelsen och landstinget har från styrelsens sida anförts, att platsantalet

för egentligt sinnessjuka icke bör överstiga 600. Medicinalstyrelsens mening

ansluter till en numera gängse strävan att så vitt möjligt begränsa

sinnessjukhusens storlek. Enär länets platsbehov framdeles kan komma

att behöva tillgodoses genom inrättande av ytterligare sjukhusenheter för

sluten vård, har kommittén ansett sig kunna biträda medicinalstyrelsens

uppfattning om sjukhusets storlek. Med utgångspunkt härifrån har, i samråd

med landstinget, det nya sjukhuset planlagts för tjugutvå vårdavdelningar

med sammanlagt 627 platser. Däri ingår två klinikavdelningar med

sammanlagt 32 vårdplatser för bedrivande av öppen vård och intagning

av sådana patienter, som bör beredas vård i friare former. Den gemensamma

sjukhusanläggningen kommer sålunda att omfatta sammanlagt

(235 + 627) 862 platser.

Den för sinnessjukhuset och lasarettet gemensamma sjukhusanläggningen

föreslås förlagd omkring 800 meter nordväst om det nuvarande lasarettet.

En tillfartsväg kommer att ansluta till den nuvarande Uppsala-vägen med

infart till en för hela anläggningen gemensam huvudentré. Lasarettets

vårdavdelningar och behandlingslokaler m. m. är förlagda i ett stort byggnadsblock.

Söder därom är sinnessjukhusets akutavdelningar inrymda i

et} byggnadsblock om sex våningar. De båda byggnadsblocken sammanbindes

av en byggnad i två våningar med lokaler för i huvudsak vissa

läkarexpeditioner, speciella behandlingsenheter för sinnessjukhusets behov

samt centralsterilisering och bibliotek. I en flygel till sammanbindningsbyggnaden

inrymmes undervisningslokaler och omklädningsrum för personal

samt poliklinik och läkarexpeditioner för sinnessjukhuset. För hela

sjukhusanläggningen gemensamma lokaler, omfattande bl. a. administration,

centralt läkemedelsförråd, röntgen, fysikalisk terapi, laboratorier,

operationslokaler samt entréhall och posLkontor är inrymda i lasarettsblocket.

Till de två första våningarna i detta har den psykiatriska klinikavdelningen

förlagts.

I sinnessjukhusblocket upptager källarvåningen omklädningsrum för

patienter samt förråd och skyddsrum. Bottenvåningen inrymmer dels en

intagningsavdelning med 10 vårdplatser och dels en vårdavdelning med

16 platser. Till våningen en trappa har förlagts eu vårdavdelning med 29

platser, närmast avsedd för insulinbehandling. Blockets övriga fyra våningar

inrymmer vardera en vårdavdelning om 30 vårdplatser, fördelade

på två grupper. Sammanlagda antalet vårdplatser inom detta byggnadsblock

uppgår sålunda till 175.

Sinnessjukhusets övriga fjorton vårdavdelningar — vardera med 30 vårdplatser

— är förlagda till sex envånings- och två fyravåningspaviljonger.

Vårdavdelningarna är utformade i huvudsaklig överensstämmelse med

föreslagna avdelningar vid de nya sinnessjukhusen i Örebro och Bollnäs.

De sex enplanspaviljongerna, som inrymmer en vårdavdelning vardera,

är anslutna till varandra med en förbindelsebyggnad.

Lokaler för arbets- och rörelseterapi ävensom för servering, försäljning

och frisör har förlagts i en byggnadsgrupp. Anläggningens centralkök med

matsalar, samlingssal och garage samt centralförråd, som förlagts i en

gemensam byggnad, har planlagts för att kunna betjäna såväl sinnessjukhuset

som lasarettet.

Anläggningens samtliga byggnadsenheter är förbundna med varandra genom

ett kulvertsystem.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

Sjukhusanläggningens värmeförsörjning kommer att tillgodoses från en

inom sjukhusområdet redan befintlig panncentral, som utbygges till erforderlig

kapacitet och förses med nödiga maskinverkstäder. Sjukhusets

behov av vatten beräknas bli tillgodosett genom anslutning till ett av

Upplands Väsby kommun planerat vattenverk. Sjukhusets avloppssystem

förutsättes framdeles kunna anslutas till ett av de norra förortskommunerna

planerat gemensamt avloppssystem, det s. k. Käppala-förbundet.

I avbidan härå kan sjukhuset anslutas till lasarettets nuvarande reningsanläggning,

som med anledning härav behöver i viss omfattning förbättras

och utbyggas.

Inom sjukhusområdet anordnas idrottsplan, tennisbana och miniatyrgolfbana.

Behovet av bostäder för såväl sinnessjukhusets som lasarettets personal

torde enligt därom med Upplands Väsby kommun förda förhandlingar

komma att tillgodoses genom kommunens försorg.

Kostnaderna för uppförande av sjukhusanläggningen beräknas till sammanlagt

47 000 000 kronor enligt följande sammanställning.

Centralbyggnad, inrymmande lasarettets vårdavdelningar, 207

vårdplatser för sinnessjukhuset, poliklinik- och behandlings
lokaler,

expeditioner och sjukhuskontor m. m.............

Vårdpaviljonger:

2 st. i fyra våningar 5 850 000

6 » »en våning.............................. 5 100 000

Byggnad för centralkök och matsalar, samlingssal, garage och

centralförråd in. in. ....................................

Byggnad för arbets- och rörelseterapi samt servering och försäljning

in. in.........................................

Om- och tillbyggnad av befintlig panncentral

Yttre arbeten:

Vägar, transportkulvert, yttre ledningar, planering och plantering,

idrottsplats in. in.

Ritningar, kontroll och oförutsett

47 000 000

21 350 000

10 950 000

3 550 000

2 650 000

2 500 000

5 000 000

1 000 000

I medvetande om önskvärdheten av att begränsa det statliga investeringsbehovet

avser kommittén att genom en planmässig bearbetning av upprättade

ritningar tillvarataga varje möjlighet att nedbringa byggnadskostnaderna

utan att eftersätta de medicinska och driftsekonomiska synpunkterna.

Bl. a. kan en överarbetning av förslaget beträffande enplanspaviljongerna

tänkas ge vissa besparingsmöjligheter.

Byggnadskostnaderna synes principiellt böra fördelas så, att staten svarar

för kostnaderna för uppförande av sinnessjukhusets lokaler och landstinget

för lasarettets lokaler samt att staten och landstinget tillskjuter det

belopp, som motsvarar vardera partens andel i gemensamma lokaler och

anordningar. En fördelning helt efter dessa principer har emellertid visat

sig nära nog ogörlig att genomföra, framför allt på grund av svårigheterna

att finna fördclningsgrunder, som i huvudsak överensstämmer med var
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

dera partens utnyttjande av de gemensamma lokalerna. Med hänsyn härtill

har kommittén och landstingets representanter ansett sig böra i stället

förorda en fördelning med utgångspunkt från anläggningskostnaden per

vårdplats för under senare år uppförda sinnessjukhus och lasarett av motsvarande

storlek och standard. Vad kostnaderna för sinnessjukhuset beträffar

torde det beslutade nya sinnessjukhuset i Bollnäs kunna tjäna som

lämpligt exempel. Vid nämnda sjukhus — avsett för 720 vårdplatser —

har platskostnaden beräknats till 47 200 kronor. Med den av statsmakterna

beslutade minskningen av sjukhusets vårdplatsantal till 660 torde

byggnadskostnaden komma att begränsas till 32 milj. kronor, vilket motsvarar

omkring 48 500 kronor per vårdplats. Denna platskostnad torde

kunna godtagas såsom genomsnittskostnad för ett självständigt sinnessjukhus

av motsvarande storlek. Från landstingets sida har uppgivits, att anläggningskostnaden

för lasarettet kan anses belöpa till 70 000 kronor per

plats. Med ledning av uppgifter från medicinalstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen

har kommittén funnit denna platskostnad i stort sett

riktig.

Med utgångspunkt från angivna platskostnader skulle byggnadskostnaden

för sinnessjukhuset utgöra (48 500 x 627) 30 410 000 kronor och för

lasarettet (70 000 x 235) 16 450 000 eller totalt (30 410 000 + 16 450 000)

46 860 000 kronor. Enligt av byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar

kommer anläggningens uppförande att kosta 47 milj. kronor. Skillnaden

mellan denna och den uppskattade totalkostnaden, (47 000 000 —

46 860 000) 140 000 kronor, bör belasta sinnessjukhuset respektive lasarettet

i proportion till deras platskostnader. Statens andel i den totala

byggnadskostnaden uppgår sålunda till (30 410 000 + 90 000) 30 500 000

kronor — eller drygt 48 600 kronor per vårdplats — och landstingets andel

till (16 450 000 + 50 000) 16 500 000 kronor motsvarande ungefär 70 200

kronor per plats.

Vid en bedömning av statens sålunda beräknade andel i byggnadskostnaderna

kan göras gällande, att en samordning av ett sinnessjukhus med

ytterligare en vårdenhet till en gemensam sjukhusanläggning borde nr

ekonomisk synpunkt ställa sig mera fördelaktig än uppförandet av ett

självständigt sjukhus. Med hänsyn till den allmänna utvecklingen har emellertid

en viss vårdteknisk standardhöjning ansetts skälig. Bl. a. har de båda

klinikavdelningarna försetts med egna matsalar och terapilokaler. Inom

övriga vårdpaviljonger har avdelningarna utökats med omkring 40 kvadratmeter

jämfört med de nya sinnessjukhusen i Örebro och Bollnäs. Föreslagna

sex enplanspaviljonger, som icke äger motsvarighet vid något annat statligt

sinnessjukhus, har medfört en ytterligare kostnadsökning. En ändrad

planläggning och utformning av sistnämnda paviljonger kan emellertid

tänkas medföra en minskning av anläggningskostnaderna.

Ökning av kostnaderna till följd av vidtagna ändringar i det fastställda

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år U)öi)

byggnadsprogrammet bör gäldas av den part, som påkallar en sådan ändring.

Självfallet bör också vardera parten bära kostnadsökningar till följd

av allmänna byggnadskostnadsstegringar. Besparingar i kostnaderna för

gemensamma lokaler och anordningar bör räknas båda parterna till godo i

proportion till deras andelar i den totala byggnadskostnaden. En minskning

av kostnaderna för vårdavdelningar eller andra lokaler avsedda enbart

för sinnessjukhuset eller lasarettet, bör däremot helt komma staten respektive

landstinget till godo.

Det gemensamma utnyttjandet av olika lokalenheter och yttre anordningar

har medfört, att sinnessjukhuset respektive lasarettet icke kan helt

avgränsas till vissa byggnader eller byggnadsdelar. Anläggningen kommer

att uppföras på mark, som disponeras av landstinget. Det synes tveksamt,

om staten och landstinget under sådana förhållanden lämpligen bör stå

som ägare till var sin del av sjukhusanläggningen. Med hänsyn härtill

och med beaktande av önskvärdheten av att driften av hela sjukhusanläggningen

icke administrativt försvåras har kommittén och landstinget lunnit

övervägande skäl tala för att landstinget står som ägare till hela anläggningen

och ansvarar för driften av densamma. Det har därvid förutsatts,

att landstinget förbinder sig att för vård av egentligt sinnessjuka upplåta

för detta ändamål avsedda vårdavdelningar, behandlings- och ekonomilokaler

samt övriga anordningar inom sjukhusanläggningen.

Enär hela anläggningen kommer att utgöra landstingets egendom, måste

statens på sinnessjukhuset belöpande andel i byggnadskostnaderna utgå

antingen i form av anläggningsbidrag eller såsom ett landstinget beviljat

lån. Med hänsyn till att fråga blivit väckt om ett överförande av hela

sinnessjukvården till landstingen och städerna utanför landsting och att

de ekonomiska villkoren för ett sådant överförande f. n. är föremål för

prövning av mentalsjukvårdens statbidragsutredning har det synts angeläget,

att statens ekonomiska mellanhavande med landstinget icke gives en

lösning, som kan anses prejudicerande. Från denna synpunkt torde låneformen

närmast vara att rekommendera. Vid en framtida överföring av

huvudmannaskapet för sinnessjukvården skulle härigenom ej föreligga

andra förutsättningar i ekonomiskt avseende för Stockholms läns vidkommande

än för övriga län.

Den föreslagna lösningen av finansieringsfrågan för statens del synes

föranleda, att ett statligt lån till landstinget icke bör göras räntebärande

eller avhängigt av säkerhet. Därest av budgettekniska hänsyn lånet till

äventyrs skulle anses böra förbindas med ränta, måste förutsättas, att

räntekostnaderna inkluderas i sinnessjukhusets driftkostnader och återbetalas

till landstinget. Denna ordning synes kommittén innebära en sakligt

sett omotiverad och administrativt tyngande omgång.

Vad angår kostnaderna för en första utrustning av den gemensamma

sjukhusanläggningen synes staten respektive landstinget böra bekosta ut
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

rustning och inredning av de lokaler, som kommer att utnyttjas uteslutande

av sinnessjukhuset respektive lasarettet. Frågan om kostnadsfördelningen

beträffande utrustning och inredning av gemensamma lokaler torde

endast kunna lösas efter särskild utredning och förhandlingar mellan parterna.

Kostnaden för ersättningsanskaffningar torde böra ingå i sjukhusanläggningens

driftkostnader. Frågor rörande det ekonomiska mellanhavandet

med landstinget vid framtida om- eller tillbyggnader m. in. torde i

förekommande fall få bli föremål för förhandlingar mellan parterna.

Sjukhusanläggningens uppförande samt inredning och utrustning torde

lämpligen uppdragas åt en av staten och landstinget utsedd byggnadskommitté.

I kommittén bör ingå tre ledamöter för staten och tre för landstinget.

Kungl. Maj :t torde utse en av ledamöterna till ordförande.

Byggnadsföretagets finansiering torde kunna ske genom årliga tillskott

från staten respektive landstinget i proportion till varderas andel i den

totala anläggningskostnaden. Av staten anvisade medel torde böra ställas

till byggnadskommitténs förfogande. Bestämmelser härom liksom de ytterligare

administrativa föreskrifter som erfordras för kommitténs verksamhet,

torde få utfärdas av Kungl. Maj :t efter hörande av landstingets förvaltningsutskott.

Om —- såsom i det föregående föreslagits — landstinget kommer att omhänderha

driften av hela sjukhusanläggningen, får i princip förutsättas, att

sinnessjukhusets driftkostnader ersättes av staten. Denna liksom övriga

med driften sammanhängande frågor bör bli föremål för särskilda förhandlingar.

Då byggnadstiden emellertid kan beräknas till fem år, torde av

mentalsjukvårdens statsbidragsutredning utarbetade allmänna riktlinjer för

ett överförande av huvudmannaskapet för sinnessjukvården till bl. a. landstingen

kunna förväntas föreligga, innan anläggningen är färdigställd. Kommittén

och landstingets representanter har ansett, att spörsmålen rörande

driften ej bör upptagas till närmare prövning i avbidan på utredningens

förslag. Det måste emellertid förutsättas, att erforderliga förhandlingar

kommer till stånd och att särskilt avtal i ämnet slutes mellan parterna i

god tid innan sjukhusanläggningen tages i bruk.

På grundval av de med landstinget sålunda förda förhandlingarna har

kommittén under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffat följande

preliminära avtal med landstingets förvaltningsutskott.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande såsom företrädare

för Kungl. Maj :t och Kronan, å ena, samt Stockholms läns landstings

förvaltningsutskott såsom företrädare för landstinget enligt särskilt

bemyndigande, å andra sidan, är — under förutsättning av Kungl. Maj:ts

godkännande — träffat följande avtal dels angående uppförande i Upplands

Väsby av en sjukhusanläggning, innefattande ett sinnessjukhus och ett

lasarett, dels ock angående grunderna för fördelningen mellan Kronan

och landstinget av kostnaderna för uppförandet samt anläggningens utrustning

och drift m. in.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

§ 1.

Kronan och landstinget förbinda sig att inom ett av landstinget för sjukvårdsändamål

disponerat markområde omedelbart norr om det nuvarande

Löwenströmska lasarettet i Upplands Väsby gemensamt låta uppföra en

sjukhusanläggning, innefattande dels ett sinnessjukhus med omkring 625

platser och dels ett lasarett med ungefär 235 platser, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med ett i kommitténs anslagsäskanden för budgetåret

1959/60 till Kungl. Maj :t framlagt förslag i ämnet jämte tillhörande skissritningar.

§ 2.

Äganderätten till hela sjukhusanläggningen tillkommer landstinget.

Landstinget förbinder sig dock att för vård av sådana psykiskt sjuka, som

mottagas på statens sinnessjukhus, tills vidare upplåta härför avsedda vårdavdelningar

samt för ändamålet erforderliga behandlings- och ekonomilokaler

jämte övriga anordningar inom anläggningen.

§ 3.

Kostnaderna för sjukhusanläggningens uppförande ha enligt prisläget

den 1 juli 1958 beräknats till 47 000 000 kronor. Enligt av parterna verkställd

beräkning fördela sig anläggningskostnaderna med 30 500 000 kronor

å lokaler och anordningar för sinnessjukhusets behov och med 16 500 000

kronor å lokaler och anordningar, som betjäna lasarettet.

§ 4.

Å sinnessjukhuset belöpande del av anläggningskostnaden, 30 500 000

kronor, bestrides av Kronan i form av ett landstinget beviljat ränte- och

amorteringsfritt statligt lån.

Därest för vården av psykiskt sjuka helt eller delvis utnyttjade lokaler

inom anläggningen av landstinget tagas i anspråk för annat ändamål, äger

Kronan uppsäga lånet till betalning med det belopp, som efter en beräknad

avskrivningstid av sextio år motsvarar kostnaderna för dessa lokaler i den

omfattning de varit utnyttjade. Betalningsvillkoren fastställas efter förhandlingar

mellan parterna.

§ 5.

Å lasarettet belöpande del av anläggningskostnaderna, 16 500 000 kronor,

bestrides av landstinget.

§ 6.

Ökning av anläggningskostnaderna till följd av vidtagen ändring i det för

sjukhusanläggningen fastställda byggnadsprogrammet, skall bestridas av

den av parterna, som påkallar sådan ändring. Den ökning av parternas kostnadsandelar,

som inträffade allmänna byggnadskostnadsstegringar kunna

medföra, skall bäras av Kronan respektive landstinget.

Uppkommer besparing i kostnader för lokaler eller anordningar, som äro

gemensamma för sinnessjukhuset och lasarettet, skall denna räknas Kronan

och landstinget till godo i proportion till deras andelar i den totala anläggningskostnaden.

En minskning av kostnaderna för vårdavdelningar eller

andra lokaler, avsedda enbart för sinnessjukhuset eller lasarettet, skall helt

komma Kronan respektive landstinget till godo.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

§ 7.

Vad angår kostnaderna för utrustning och inredning i samband med sjukhusanläggningens

färdigställande skall Kronan och landstinget var för sig

bekosta den utrustning och inredningen av de lokaler, som skola utnyttjas

uteslutande för sinnessjukhuset respektive lasarettet. Om fördelning av

kostnaderna för gemensam utrustning och för inredning av lokaler, som

skola betjäna båda vårdenheterna, skall särskild överenskommelse träffas

mellan Kronan och landstinget.

Framtida kostnader för ersättningsanskaffningar med avseende å utrustning

och inredning skola inräknas i omkostnaderna för sjukhusanläggningens

drift.

§ 8.

Därest sjukhusanläggningen behöver ombyggas eller tillbyggas, nya vårdenheter

anslutas till anläggningen eller om investeringskrävande åtgärder

eljest behöva vidtagas, skall i fråga om bestridandet av därav föranledda

anläggnings- och utrustningskostnader särskild överenskommelse träffas

mellan Kronan och landstinget.

§ 9.

Byggnadsföretagets genomförande — innefattande såväl sjukhusanläggningens

uppförande som dess utrustning och inredning — skall omhänderhavas

av en av Kungl. Maj :t och landstingets förvaltningsutskott utsedd

gemensam byggnadskommitté med sex ledamöter, varav tre för Kronan och

tre för landstinget. Kungl. Maj :t uppdrager åt en av ledamöterna att vara

ordförande i kommittén.

Inom ramen för den totala anläggningskostnaden äger byggnadskommittén

vidtaga sådana ändringar i de enskilda byggnadernas utformning

och konstruktion, som äro tekniskt betingade och icke innebära avvikelser

från principerna i det fastställda byggnadsprogrammet.

De ytterligare föreskrifter, som erfordras för byggnadskommitténs verksamhet,

utfärdas av Kungl. Maj :t efter förvaltningsutskottets hörande.

§ 10.

För sjukhusanläggningens uppförande erforderliga medel ställas till

byggnadskommitténs förfogande genom årliga tillskott under byggnadstiden

från Kronan respektive landstinget med en i proportion till varderas

andel i den totala anläggningskostnaden beräknad del av det belopp, vartill

medelsbehovet för varje budgetår uppgår.

§ 11-

Parterna äro ense om att förhandlingar skola upptagas beträffande frågan

om sjukhusanläggningens drift. Därest landstinget skall omhänderhava

driften av hela anläggningen skall i princip gälla, att kostnader, som äro

att hänföra till sinnessjukhusets drift, ersättas av Kronan.

Angående grunderna för driftskostnadernas beräkning och deras fördelning

mellan parterna jämte övriga med driften sammanhängande gemensamma

frågor skall särskilt avtal träffas mellan Kronan och landstinget.

§ 12.

Detta avtal — varav parterna tagit var sitt exemplar — gäller tills vidare

så länge staten är huvudman för sinnessjukvården inom Stockholms län.»

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommittén, ätt Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att det av 1957 års riksdag beslutade

nya sinnessjukhuset i Stockholms län skall i huvudsaklig överensstämmelse

med här framlagt förslag uppföras i omedelbar anslutning till

ett av Stockholms läns landsting beslutat nytt lasarett i Upplands Väsby

och samordnas med detta till en för sjukhuset och lasarettet gemensam

anläggning, dels ock godkänna det mellan kommittén och landstingets förvaltningsutskott

slutna preliminära avtalet.

Byggnadsarbetena avses kunna påbörjas under hösten 1959. Som tidigare

nämnts kan byggnadstiden beräknas till fem år. En med hänsyn härtill

lämplig indelning i byggnadsetapper torde medföra ett medelsbehov för

bestridande av statens andel i byggnadskostnaderna under budgetåren

1959/60—1963/64 av 1, 4, 10, 10 respektive 5,5 milj. kronor per budgetår.

För budgetåret 1959/60 bör alltså anvisas 1 000 000 kronor för påbörjande

av byggnadsföretaget.

Birgittas sjukhus i Vadstena

Uppförande av vårdpaviljongerna M5, K5 och K6

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1957 års riksdag

(prop. nr 103; rskr. 237), att vid sjukhuset skulle för en beräknad kostnad

av 4 800 000 kronor uppföras tre nya vårdpaviljonger, två avsedda för

kvinnliga patienter (K5 och K6) och en för manliga (M5). För ändamålet

har 1957 och 1958 års riksdagar anvisat (600 000 + 1 700 000) 2 300 000

kronor. För nästa budgetår bör anvisas 2 000 000 kronor för arbetenas fortsättande.

Uppförande av byggnader för arbetsterapi, samlingssal, rörelseterapi, servering

och försäljning samt anordnande av tvättbytesförråd och utökning

av centralköket

I överensstämmelse med i prop. nr 86 framlagt förslag anvisade 1958 års

riksdag (rskr. 198) 100 000 kronor för fortsatt projektering av byggnader

för arbetsterapi, samlingssal, rörelseterapi samt servering och försäljning

vid sjukhuset, kostnadsberäknade till sammanlagt 3 075 000 kronor. I

förenämnda proposition uttalade föredragande departementschefen, att förslaget

i och för sig icke föranlett någon erinran från hans sida. Med det

definitiva ställningstagandet finge emellertid enligt hans mening anstå.

Kommittén har låtit närmare bearbeta det tidigare framlagda förslaget.

Därvid har den tidigare föreslagna fristående byggnaden för servering och

försäljning kunnat utgå. 1 byggnaden för arbetsterapi har lokalytorna justerats,

medan någon ändring i förslaget till rörelseterapibyggnad icke har

vidtagits.

Kostnaderna enligt det bearbetade förslaget har beräknats till sammanlagt

2 825 000 kronor, varav för arbetsterapibyggnaden 1 400 000 kronor, för

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

rörelseterapibyggnaden 445 000 kronor, för samlingssalsbyggnaden 950 000

kronor och för vissa gemensamma yttre arbeten 30 000 kronor, vilket innebär

en kostnadsminskning med (3 075 000 — 2 825 000) 250 000 kronor.

Den renoverade tvättinrättningen vid sjukhuset är redan nu otillräcklig

och kommer icke att kunna tillgodose tvättbehovet, sedan de tre nya paviljongerna

blivit färdigställda. Sjukhusets tvätt bör därför framdeles utföras

vid det centraltvätteri, som uppföres i ödeshög och beräknas kunna tagas i

bruk i början av år 1960. Med hänsyn härtill måste anordnas ett för sjukhuset

centralt tvättbytesförråd. För ändamålet kan lämpligen iordningställas

en del av den befintliga tvättlokalen. Övrigt utrymme bör utnyttjas

för att förbättra lokalförhållandena i centralköket. För att ge detta den

ökade kapacitet, som erfordras bl. a. till följd av att den gamla mansavdelningen

vid sjukhuset tills vidare bibehålies, måste därutöver företagas en

mindre tillbyggnad. Nu angivna arbeten, vilka kostnadsberäknats till

275 000 kronor, bör lämpligen utföras i samband med övriga köksbyggnaden

berörande arbeten.

Totalkostnaden för byggnadsförslagen uppgår sålunda till (2 825 000 +

275 000) 3 100 000 kronor. För byggnadsarbetenas påbörjande bör 1 000 000

kronor anvisas.

Vissa yttre arbeten

Under åberopande av vad inledningsvis anförts bör för nästa budgetår

anvisas 250 000 kronor för utförande av de i prop. nr 86/1958 såsom beredskapsarbeten

godtagna yttre arbetena vid sjukhuset.

I detta sammanhang anmäler kommittén, att de beräknade kostnaderna

för beslutade vårdpaviljonger och terapilokaler icke inkluderar erforderliga

åtgärder för sjukhusområdets slutliga iordningsställande. Medelsbehovet

för angivna ändamål, som uppskattats till 160 000 kronor, avser kommittén

att anmäla i samband med slutliga anslagsäskanden för ifrågavarande byggnader.

Vissa iståndsättningsåtgärder inom gamla mansavdelningen

Sedan förutnämnda tre nya paviljonger vid sjukhuset blivit uppförda,

kan sjukhusets utbyggnad i fråga om vårdplatser anses vara avslutad. Så

snart paviljongerna blivit färdigställda, vilket beräknas ske i slutet av år

1960, kommer patienterna i den gamla mansavdelningen att överflyttas till

desamma. De omkring 300 vårdplatser, som därigenom friställes, bör under

en övergångsperiod kunna utnyttjas för evakuering av patienter från sjukhus,

som är under ombyggnad. Då byggnaden befinner sig i dåligt skick, erfordras

emellertid en upprustning av vårdavdelningarna. Vidare bör vissa

vårdavdelningar inredas som tillfälliga bostäder för den personal, som medföljer

överflyttade patienter. Kostnaderna för iståndsättningsåtgärderna uppskattas

till omkring 600 000 kronor. Med anlitande av tillgängliga under
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

hållsmedel har medicinalstyrelsen vidtagit vissa begränsade reparationsåtgärder.

För att påbörja iståndsättningen i anslutning härtill erfordras omkring

100 000 kronor. För ändamålet föreslås att 63 500 kronor tages i anspråk

av medel, som av 1957 års riksdag anvisats för utökning av panncentralen

vid Mariebergs sjukhus, vilket projekt av byggnadsstyrelsen ansetts

tills vidare böra anstå.

För nästa budgetår bör alltså anvisas (100 000 — 63 500) 35 000 kronor.

Bidrag till anläggande av reningsverk

För rening av avloppsvatten avser Vadstena stad att anlägga ett reningsverk

omedelbart väster om Mjölnaåns utlopp i Vättern. Kostnaderna för anläggningen

beräknas enligt infordrade anbud till högst 2 000 000 kronor. Då

Birgittas sjukhus är anslutet till stadens avloppsnät och alltså kommer att

betjänas av det nya reningsverket, har staden hemställt, att kronan bidrager

till kostnaderna för reningsverkets anläggande. Förutom staden och kronan

kommer Östergötlands läns landsting samt Vadstenas andelsmejeri att ingå

som intressenter i anläggningen. Fördelningen mellan dessa av anläggningskostnaderna

har föreslagits ske enligt följande grunder.

1. Kostnaden för sådana delar av anläggningen, som dimensioneras efter

den tillförda vattenmängden, fördelas i proportion till avloppsvattenmängden

från respektive intressent.

2. Kostnaden för sådana delar av anläggningen, som dimensioneras efter

den tillförda föroreningsmängden, fördelas i proportion till den ekvivalenta

folkmängden hos varje intressent.

En efter dessa grunder verkställd beräkning utvisar, att statens andel i

de totala anläggningskostnaderna skulle komma att uppgå till 30 procent och

således motsvara högst 600 000 kronor. Utöver detta engångsbidrag, kommer

årliga avgifter för anläggningens förnyelse, underhåll, skötsel och drift beräknade

till 18 öre per kubikmeter avloppsvatten.

Kommittén, som ansett staten icke kunna undandraga sig kostnaderna för

reningsanläggningens utförande och drift, har upptagit förhandlingar med

Vadstena stad om villkoren härför. Därvid har — under förutsättning av

Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges godkännande — följande preliminära

avtal träffats mellan kommittén och drätselkammaren.

*§ I
För

rening av avloppsvattnet i Vadstena avser staden att, i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av Vattenbyggnadsbyrån den 24 april 1958 upprättat

förslag, väster om Mjölnaån anlägga ett reningsverk, konstruerat för

s. k. höggradig rening av avloppsvatten, samt en ny pumpstation vid Fabriksgatan

ävensom tryckledning mellan pumpstationen och reningsverket, allt

för en beräknad kostnad av högst 2 000 000 kronor.

När i detta avtal talas om reningsverket avses därmed, om annat icke angives,

såväl själva reningsverket som pumpstationen och tryckledningen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

§ 2.

Det statliga sinnessjukhuset i Vadstena — Birgittas sjukhus — är anslutet

till stadens vatten- och avloppsnät. Från sjukhuset överfört avloppsvatten

tillföres stadens reningsverk genom befintliga ledningar och pumpstation.

§ 3.

Till kostnaderna för reningsverkets anläggande bidrager Kronan med

belopp, som motsvarar trettio procent av den totala anläggningskostnaden,

dock med högst sexhundratusen (600 000) kronor.

Med anläggningskostnad avses de verkliga, totala kostnaderna för reningsverkets

uppförande — inbegripet utredningskostnad, marklösen, kostnad för

förslags-, byggnads- och entreprenadhandlingar, kostnad för eventuellt erforderlig

domstolsbehandling samt skälig administrationskostnad — med

avdrag för eventuellt utgående ytterligare statsbidragsbelopp.

§ 4.

Av Kronans bidrag utbetalas till staden under juli respektive oktober

månad 1959 så stort belopp, som motsvarar trettio procent av de kostnader,

staden vid varje betalningstillfälle visar sig ha nedlagt för reningsverkets

uppförande, varje gång dock högst 200 000 kronor.

Återstoden av bidragsbeloppet utbetalas efter anläggningens färdigställande

och godkännande, så snart verifierade uppgifter om den totala anläggningskostnaden

tillhandahållas.

§ 5.

Beräkningen av Kronans bidrag till reningsverkets anläggningskostnader

förutsätter, att tvättinrättningen vid sjukhuset är nedlagd, när reningsverket

tages i drift. Skulle så icke vara förhållandet, skola särskilda förhandlingar

upptagas mellan parterna om utgivande av ytterligare bidrag till anläggningskostnaderna.

§ 6.

I ersättning för stadens omhändertagande och rening av avloppsvatten

från sjukhuset erlägger Kronan till staden en årlig avgift, beräknad efter

aderton (18) öre per kubikmeter spillvatten, som tillföres stadens reningsverk.

Spillvattenmängden skall anses motsvara sjukhusets uppmätta vattenförbrukning.

Den årliga avgiften, som skall vara indexreglerad enligt socialstyrelsens

konsumentprisindex, har beräknats enligt indextalet den 1 juli 1958. Mindre

växlingar i index än tio enheter skola icke föranleda ändring i avgiften.

Avgiften, som innefattar kostnader för förnyelse, underhåll, skötsel och

drift av reningsverket, skall erläggas årligen i efterskott.

§ 7.

Av staden levererat vatten till sjukhuset mätes i av staden tillhandahållen

vattenmätare.

Därest sjukhuset anordnar egen vattentäkt, skall mätning äga rum jämväl

av därifrån uttaget vatten.

§ 8.

Skulle behov av väsentlig utvidgning av reningsverket framdeles uppkomma,

skall i fråga om Kronans medgivande att utgiva bidrag till kost
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

naderna för sådan utvidgning och om grunderna därför särskild överenskommelse

träffas mellan parterna.

§ 9-

Uppsägning av detta avtal skall ske senast två år före den dag, från och

med vilken avtalet enligt uppsägningen skall upphöra.»

Stadsfullmäktige i Vadstena har för sin del godkänt avtalet.

Uppförandet av reningsverket kommer att påbörjas vid årsskiftet 1958/59

och vara avslutat inom sådan tid, att medel för statens bidrag bör finnas tillgängliga

under budgetåret 1959/60. För nästa budgetår bör därför anvisas

600 000 kronor.

Västra Ny sjukhus vid Motala

Åtgärder för rening av färskvatten

Vattenledningsvattnet vid sjukhuset har under senare år varit av mindre

god beskaffenhet. Tidvis är vattnet starkt brunfärgat och har dålig lukt.

Verkställda analyser har visat en riklig förekomst av colibakterier och en

osedvanligt hög järnhalt. Vattnet har dessutom hög halt av aktiv kolsyra,

som fräter på ledningarna. Förbättring av vattnets kvalitet torde icke kunna

förväntas. Anlitade experter har rekommenderat, att vattnet efter högklorering

filtreras genom granulerat aktivt kol. För att denna reningsprocedur skall

kunna genomföras, måste det befintliga reningsverket kompletteras med

kloreringsapparatur, kontaktbassäng, kol- och snabbfilter, erforderliga

pumpverk med elektrisk utrustning samt anslutningsledningar. Kostnaderna

härför beräknas till 135 000 kronor. Då föreslagna åtgärder måste vidtagas

snarast bör beloppet anvisas för nästa budgetår.

Ryhovs sjukhus i Jönköping

Principplan för upprustning

Antalet fastställda vårdplatser vid Ryhovs sjukhus uppgår f. n. till 1 390.

Medelbeläggningen har under de senare åren varit omkring 1 630. Enligt

1954 års reviderade generalplan skall sjukhusets upptagningsområde omfatta

Jönköpings län. Platsbehovet uppskattades i planen till 1 189 platser år

1970, och antalet platser vid sjukhuset beräknades efter företagen renovering

komma att uppgå till 1 131. Samtliga dessa vårdplatser förutsattes

kunna tillskapas genom ombyggnad av befintliga nio vårdpaviljonger (tre

tidigare kasernbyggnader, en förutvarande arrestbyggnad och fyra i början

av 1930-talet uppförda vårdpaviljonger samt en mindre paviljong av trä för

behandlingsavdelningar).

Folkmängden i länet uppgår till omkring 280 000 personer. Vid ett genom
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1950

snittligt vårdplatsbehov för egentligt sinnessjuka motsvarande 4 promille av

befolkningstalet erfordras 1 120 platser.

Den i inledningen omförmälda inventeringen av byggnadsbeståndet vid

sjukhuset har visat, att vård- och behandlingsavdelningarna i de gamla kasernbyggnaderna

och träpaviljongen — betecknade Kl, K2, Ml, M2 och

MK2 — icke kan genom ombyggnad komma att motsvara nutida krav på

ändamålsenliga sjukhuslokaler utan måste ersättas genom nybyggnader.

Av de under 1930-talet uppförda fyra paviljongerna är den s. k. upptagningspaviljongen,

MK1. nyligen renoverad. Övriga tre paviljonger (K3, M3

och M4) torde kunna bibehållas efter ombyggnad och upprustning. Platsantalet

inom samtliga fyra paviljonger beräknas efter modernisering till 526.

Som ett första led i sjukhusets upprustning bör en modernisering av paviljongerna

K3 och M4 komma till stånd.

För att täcka det för år 1970 beräknade vårdplatsbehovet erfordras ytterligare

(1 189—526) 663 vårdplatser. Inom sjukhusområdet finnes god byggnadsmark

för uppförande av nya vårdpaviljonger. Då ett sinnessjukhus

numera anses böra omfatta högst 700 å 800 platser och den framtida utvecklingen

kan leda till än mindre sjukhusenheter, bör planläggningen av den

erforderliga upprustningen av sjukhuset icke försvåra eller omöjliggöra en

fördelning av vårdplatserna på två sjukhusanläggningar.

För en tillfredsställande differentiering av patienterna, vilken är av stor

betydelse särskilt för vården av akutklientelet, bör vid sjukhuset tillskapas

förslagsvis åtta moderna avdelningar, vardera om 30 platser fördelade på två

vårdgrupper. Avdelningarna bör anordnas så, att korta och bekväma transportförbindelser

erhålles med sjukhusets medicinska centrum. Efter denna

utbyggnad kommer sjukhusets platsantal att uppgå till (526 + 8 X 30) 766.

För att täcka länets beräknade platsbehov återstår åtminstone (1 189—766)

cirka 425 platser, vilket antal utgör ett lämpligt underlag för ett nytt sjukhus

i länet.

Sjukhusets medicinska centrum och kontor m. in. inrymmes f. n. i det

tidigare kasernetablissementets kanslibyggnad samt i en till densamma ansluten

tillbyggnad, som färdigställts år 1955. Sjukhusens lokalbehov i förevarande

avseenden har numera ökat väsentligt. De nuvarande lokalerna är

otillräckliga och i viss omfattning otidsenliga. Denna lokalfråga bör emellertid

ej bli föremål för slutligt ställningstagande, förrän frågan om sjukhusets

framtida storlek och organisation kan säkrare överblickas. Ytterligare lokaler

för ändamålet torde under en övergångsperiod kunna erhållas genom att

taga i anspråk vissa bostäder inom kanslibyggnaden.

Sjukhusets lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi är f. n. inrymda

i byggnaderna VI, V2, V3 och K2. Verksamheten bör lämpligen sammanföras

till en gemensam byggnad. Någon av de befintliga paviljongerna, som ej kommer

att användas som vårdpaviljong, torde i och för sig vara lämpad för

ändamålet. Men enär ombyggnadskostnaderna torde komma att närma sig

kostnaderna för nybyggnad, bör övervägas om icke en nybyggnad bör uppföras

för ändamålet.

Lokaler för rörelseterapi finnes f. n. inom sjukhusets tvättbyggnad, vilken

tidigare användes som gymnastiksal. Sedan tvättanläggningen blivit

nedlagd, vilket kommer att ske så snart tvättbehovet kan tillgodoses vid det

blivande centraltvätteriet i ödeshög, kan erforderliga lokaler för sjukgymnastik

och fysikalisk terapi in. in. anordnas i anslutning till gymnastiksalen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

63

Vidare torde bl. a. en ny samlingssal för sjukhuset kunna anordnas i tvättbyggnaden.

Vid sjukhuset bör på lämpligt sätt anordnas lokaler för kiosk- och kaférörelse

samt postkontor. Centralköket skall enligt beslut av 1958 års riksdag

ombyggas för en beräknad kostnad av 790 000 kronor. Under utredningsarbetet

har framkommit skäl, som talar för att det på längre sikt kan

vara lämpligare att i stället uppföra ett nytt centralkök med matsalar och

kasinolokaler för personalen. I avbidan på närmare utredning härom bör

ombyggnaden anstå.

Panncentralen vid sjukhuset befinner sig i gott skick och skall enligt

beslut av 1958 års riksdag förses med anordningar för oljeeldning. Av driftsekonomiska

skäl bör de nuvarande ångpannorna inom centralen kompletteras

med en varmvattenpanna. Även sjukhusets ledningssystem behöver kompletteras.

Befintliga familjebostäder vid sjukhuset bör moderniseras. Behov av ytterligare

bostäder för ogift personal föreligger. Om administrationsbyggnaden

i sin helhet tages i anspråk för behandlingslokaler och kontor, måste ersättningsbostäder

för där befintliga lägenheter anskaffas. I övrigt bör föreliggande

bostadsfrågor lösas i samråd med vederbörande kommun.

Kostnaderna för sjukhusets upprustning enligt nu skisserad principplan

beräknas till omkring 15 milj. kronor. Därtill kommer kostnaderna för medicinskt

centrum och kulvertförbindelse, vilka approximativt beräknats till

4 milj. kronor. Kostnaderna för sjukhusets upprustning motsvarar sålunda

nytt sjukhus i länet med 425 platser torde kunna beräknas efter 50 000 kronor

per plats till omkring 21 milj. kronor.

I principplanen för sjukhusets upprustning har kommittén förordat, att

en modernisering av paviljongerna M4 och K3 kommer till stånd som ett

första led i upprustningsarbetet. Paviljongerna inrymmer f. n. sammanlagt

280 vårdplatser. Enär paviljongerna ansetts kunna bibehållas, bör moderniseringen

få sådan omfattning, att numera vedertagna principer om vårdavdelningars

utformning och utrustning i görligaste mån tillgodoses. Enligt

ett med utgångspunkt härifrån utarbetat förslag till ombyggnad beräknas

vårdavdelningarna komma att omfatta 30 platser vardera, fördelade på 6

enkelrum, 1 två-, 1 fyra- och 3 sexpatientrum. Kostnaderna för ombyggnaderna

har uppskattats till 1 450 000 kronor för envar av paviljongerna. Då

antalet vårdplatser efter ombyggnaden kommer att uppgå till sammanlagt

240, motsvarar denna kostnad ungefär 12 000 kronor per plats.

1958 års riksdag har medgivit, att 500 000 kronor må disponeras av Kungl.

Maj:t för påbörjande av renovering av vissa vårdpaviljonger vid sjukhuset.

Kommittén föreslår att ifrågavarande medel tages i anspråk för påbörjande

under budgetåret 1958/59 av renoveringsarbetena i vårdpaviljong M4. Arbe
-

15 + 4 milj. kr

inemot

- ) 25 000 kronor per vårdplats. Kostnaderna för ett

Upprustning av paviljongerna M4 och K3

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

tena beräknas kunna slutföras under budgetåret 1959/60. Under förutsättning

att nyssnämnda belopp, 500 000 kronor, ställes till förfogande, erfordras

sålunda ytterligare (1 450 000 — 500 000) 950 000 kronor under nästa budgetår.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik

Principplan för upprustning

Antalet fastställda vårdplatser vid S:ta Gertruds sjukhus uppgår f. n. till

952. Därtill kommer 34 riksplatser i den s. k. fasta paviljongen. Medelbeläggningen

har under de senare åren varit omkring 1 250.

Folkmängden i Kalmar län uppgår till cirka 240 000 personer. Vid ett

vårdplatsbehov motsvarande 4 promille av befolkningstalet erfordras sålunda

960 platser.

Enligt 1954 års reviderade generalplan skall sjukhusets upptagningsområde

omfatta Kalmar län. Enligt planen beräknas år 1970 föreligga ett

behov av 870 platser, medan antalet platser vid sjukhuset efter företagen

renovering beräknats till 794. I den reviderade planen har förutsatts, att

de s. k. kolonipaviljongerna med sammanlagt 304 vårdplatser skall utgå

och att sjukhusets övriga tio paviljonger skall ombyggas och därefter

komma att inrymma 682 vårdplatser. Återstående 112 platser skulle förläggas

till de två nya vårdpaviljonger, vilka nu är i det närmaste färdigställda.

I likhet med Ryhovs sjukhus är det icke möjligt att ens efter genomgripande

ombyggnad av de befintliga vårdpaviljongerna — med undantag

för M 32 och K 33 — åstadkomma godtagbara avdelningar. Vid en slutlig

ombyggnad av sjukhuset bör således vårdplatsbehovet i huvudsak tillgodoses

genom nybyggnader. Med hänsyn till medelsbehovet för redan beslutade

och planerade byggnadsåtgärder inom den statliga mentalsjukvården kan

en definitiv upprustning av sjukhuset bli genomförd först efter en förhållandevis

lång tidrymd. Å andra sidan är byggnaderna så hårt förslitna,

att en förbättring icke längre kan anstå. Byggnader, som icke bör definitivt

iståndsättas eller som kommer att ersättas med nybyggnader, bör dock

endast upprustas med sikte på ett utnyttjande under en övergångstid.

Vidare bör beaktas vad tidigare anförts om en framtida utveckling mot

mindre sjukhusenheter, vilket skulle innebära att ytterligare ett sjukhus

uppföres inom länet. Med hänsyn härtill bör upprustningsplanen tills

vidare endast upptaga nybyggnader, som kan ingå i en framtida sjukhusanläggning

med ett betydligt lägre vårdplatsantal än f. n.

Av sjukhusets vårdpaviljonger har, som tidigare nämnts, endast M 32

och K 33 ansetts böra bli föremål för en fullständig ombyggnad. I paviljongerna

kan därvid inrymmas sammanlagt 100 platser. Därutöver bör

ytterligare vårdpaviljonger med cirka 180 platser uppföras i anslutning till

de nya paviljonger för 112 patienter, som nu färdigställes. Härigenom

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

skulle erhållas (100 + 180 + 112) omkring 400 moderna och effektiva vårdplatser,

vilka skulle utgöra en lämplig kärna i en framtida mindre sjukhusenhet.

De nya paviljongerna bör om möjligt kunna anslutas med kulvert

till sjukhusets medicinska centrum.

Den begränsade upprustningen av sjukhusets övriga paviljonger bör i

första hand syfta till eu modernisering av värme-, vatten- och sanitetsanordningar

samt elektriska installationer och till anordnande av expeditioner,

förråd samt skölj-, personal- och besöksrum. Av de elva s. k. kolonipaviljongerna

har en redan moderniserats. Enligt beslut av 1958 års riksdag

skall ytterligare sju paviljonger renoveras. Återstående tre paviljonger

bör redan tidigt utgå som vårdavdelningar. De torde emellertid utan större

ombyggnad kunna användas under en övergångstid för arbetsterapi m. in.

Två av paviljongerna, MS och K 9, torde även framdeles kunna utnyttjas

för dessa ändamål, vilket bör beaktas vid planläggningen.

Efter en upprustning av sjukhusets vårdpaviljonger enligt angivna riktlinjer

kommer vårdplatsantalet vid sjukhuset att uppgå till omkring 1 100,

varav ungefär 700 endast kan utnyttjas under en övergångsperiod.

Den gällande reviderade generalplanen förutsätter, att Norrköpings stad

utgår ur sjukhusets upptagningsområde. Härav föranledd minskning av

vårdplatsbehovet bör kunna medge nyss förutsatta ianspråktagande av

paviljongerna M 8 och Iv 9 för arbetsterapi. I övrigt torde vårdplatsantalet

vid sjukhuset framdeles lätt kunna regleras genom att kolonipaviljongerna

nedlägges.

Frågan om sjukhusets behov av behandlingslokaler, läkarexpeditionei

och sjukhuskontor m. in. torde icke kunna lösas definitivt, förrän närmare

kännedom föreligger om sjukhusets framtida storlek. Redan dessförinnan

är emellertid en förbättring av lokalförhållandena starkt påkallad. Det

väsentliga lokalbehovet — med undantag för undervisningslokaler, lokaler

för arbetsterapeuter och sjukgymnast — kan i huvudsak tillgodoses inom

den befintliga administrationsbyggnaden, därest i tredje våningen belägna

bostäder utrymmes. Som alternativ härtill bör övervägas att uppföra en ny

behandlingsbyggnad och utnyttja den nuvarande byggnaden för sjukhuskontor

och expeditioner jämte lokaler för undervisning. Nu berörda lokalfråga

torde få ytterligare prövas vid den fortsatta detaljbearbetningen av

upprustningsplanen.

F. n. föreligger stora svårigheter ur lokalsynpunkt att tillfredsställande

driva den arbetsterapeutiska verksamheten, som är uppdelad på smärre

lokaler. 1 avbidan på att paviljongerna M8 och Iv 9 friställes, skulle en

förbättring kunna ernås, om bageriverksamheten nedlades och bageribyggnaden

iordningsställdes för verksamheten. Under en övergångsperiod torde

även de tre till rivning föreslagna kolonipaviljongerna kunna användas.

Vid sjukhuset bör anordnas lokaler för servering och försäljning, frisör

samt patientbibliotek med studierum m. in.

Byggnaden E 10, som för närvarande inrymmer lokaler för arbetsterapi,

bostäder och centralbad, hör ombyggas för rörelseterapi, sjukgymnastik

och centralförråd samt eventuellt tör undervisning.

Sjukhusets centralkök med personalmatsalar och sällskapsrum är i gott

skick. Så snart sjukhusets tvätt kan överföras till centrallvätteri, bör tvätterilokalerna

iordningställas till tvätlbytesförråd in. in.

Panncentralen med tillhörande lokaler samt anläggningar för vatten och

avlopp torde i stort sell ej behöva bli föremål för åtgärder utöver redan

beslutade ny- och ombyggnadsarbeten.

5 B i han g till riksdagens protokoll 1959. t samt. AV 87

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

Vid sjukhuset befintliga familjebostäder av omodern typ bör utgå, så

snart förhållandena det medgiver. I paviljongerna inrymda bostäder för

ogift personal kan bibehållas för vikarier, så länge paviljongerna kvarblir.

Därest administrationsbyggnaden i sin helhet tages i anspråk för behandlingslokaler

och kontor, erfordras en ny överläkarbostad. Därutöver kan

anoidnandet av bostad för ytterligare en läkare bli aktuellt. I övrigt uppkommande

behov av bostäder för personalen bör framdeles lösas i samråd

med vederbörande kommun.

Kostnaderna för sjukhusets upprustning — exklusive eventuell kulvertanläggning

har uppskattats till 15 milj. kronor. Lägges härtill kostnaderna

för de två paviljonger, som redan är under uppförande, samt för

beslutad renovering av kolonipaviljongerna kommer den totala upprustningskostnaden

att uppgå till överslagsvis 19 milj. kronor. Vid ett platsantal

om cirka 1 100 motsvarar denna kostnad ungefär 17 300 kronor per

plats. Franräknas vårdplatserna i de för arbetsterapi avsedda paviljongerna

M 8 och K 9 blir platskostnaden omkring 20 000 kronor.

Uppförande av nya vårdpaviljonger m. m.

I principplanen för upprustning av sjukhuset har förordats bl. a. att nya

vårdpaviljonger med omkring 180 vårdplatser uppföres. Paviljongerna är

avsedda att tillgodose behovet av lämpliga, för en mera intensiv medicinsk

behandling erforderliga vårdplatser vid sjukhuset. Bl. a. för att möjliggöra

en evakuering av de vårdavdelningar, som skall ombyggas, bör de

nya paviljongerna uppföras snarast. Ehuru förslag om paviljongernas förläggning

och utformning ännu icke hunnit upprättas, bör principbeslut

fattas i frågan. Kommittén utgår därvid från att paviljongerna utformas

i huvudsak i enlighet med kommitténs lokalprogram för vårdpaviljonger

vid nya sinnessjukhus. Med utgångspunkt härifrån beräknas kostnaderna

till sammanlagt högst 4,5 milj. kronor, motsvarande 25 000 kronor per

vårdplats.

Inledningsvis har kommittén framhållit, att en närmare bearbetning av

principplanen för sjukhusets modernisering bör komma till stånd, innan

ett mera detaljerat program för upprustningsarbetets utförande kan fastställas.

För bestridande av kostnaderna härför samt för paviljongernas

närmare utformning m. in. bör för nästa budgetår anvisas 100 000 kronor.

Renovering av sju vårdavdelningar

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1958 års riksdag

(prop. nr 86; rskr. 198), att sju vårdpaviljonger vid sjukhuset skulle renoveras

för en beräknad kostnad av sammanlagt 1 375 000 kronor. Genom

beslut den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen att

ombesörja utförandet av dessa arbeten och bemyndigade styrelsen att för

påbörjande av desamma disponera 400 000 kronor för innevarande budgetår.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kangl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

De anvisade medlen motsvarar kostnaderna för renovering av två kolonipaviljonger.

Under nästa budgetår torde ytterligare två paviljonger kunna

renoveras. Kostnaden härför beräknas till 400 000 kronor, vilket belopp

bör anvisas.

S:t Olofs sjukhus i Visby

Uppförande av byggnad för arbetsterapi

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1958 års riksdag

(prop. nr 86; rskr. 198), att en byggnad för arbetsterapi skulle uppföras

vid sjukhuset för en beräknad kostnad av 950 000 kronor. Genom beslut

den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att låta uppföra

byggnaden och bemyndigade styrelsen att för arbetets påbörjande

disponera 280 000 kronor för budgetåret 1958/59. För samma ändamål

ställdes 170 000 kronor till styrelsens disposition, vilket belopp 1956 års

riksdag anvisat för uppförande av en snickeriverkstad vid sjukhuset. Tillgängliga

medel uppgår sålunda till (280 000 + 170 000) 450 000 kronor.

Uppförandet av byggnaden beräknas bli påbörjat under första halvåret

1959 och vara avslutat under budgetåret 1959/60. Återstoden av den beräknade

kostnaden (950 000 — 450 000) 500 000 kronor bör därför anvisas.

Ombyggnad av lokaler för centralkök och tvätt

Kapaciteten vid sjukhusets centralkök uppgår till omkring 330 portioner

per dag och utnyttjas f. n. helt. I samband med färdigställandet av den av

1956 års riksdag beslutade nya vårdpaviljongen vid sjukhuset kommer det

erforderliga antalet portioner att öka med omkring 65 per dag. Kökets

golvyta, 255 m2, är otillräcklig redan för det nuvarande portionsantalet.

En utökning av kökslokalerna framstår sålunda som nödvändig för att

möta det framtida behovet. I första hand bör ökat utrymme givas kallskänken.

Vidare är utrymmena för köksdisk, mjölkkyl, renseri, varumottagning

och torrförråd alltför små. Köket saknar dessutom materielrum

Sjukhusets tvätteri avses komma att nedläggas och tvättbehovet tillgodoses

vid centraltvätteri i Visby. Genom att taga i anspråk vissa av de i anslutning

till köket belägna tvättlokalerna kan köket göras fullt funktionsdugligt.

En viss omdisposition av kökslokalerna måste dock vidtagas, varjämte

kökets utrustning måste utökas och kompletteras.

I samband med att sjukhusets egen tvättverksamhet nedlägges, måste

ett centralt tvättbytesförråd anordnas, vilket lämpligen kan ske genom att

taga i anspråk utrymmen inom tvätteriet.

Kostnaderna för nu angivna arbeten och komplettering av utrustning —

inklusive provisoriskt kök under ombyggnadstiden ■— har beräknats till

400 000 kronor, vilket belopp bör anvisas.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år J959

Utökning av panncentral

Sedan den nya klinikpaviljongen och den av 1958 års riksdag beslutade

nya terapiavdelningen vid sjukhuset blivit färdigställda, beräknas sjukhusets

totala värmebehov icke kunna tillgodoses med det nuvarande pannbeståndet

i sjukhusets panncentral. Man måste därför räkna med att sjukhuset

under vintermånaderna kommer att sakna pannreserv. Vidare är

en av pannorna så försliten, att den snarast måste ersättas.

Kommittén föreslår att tre lågtryckspannor ersättes med två nya varmvattenpannor

och eu ny lågtryckspänna. En fjärde lågtryckspanna bibehålies

som reserv. I anslutning härtill behöver vissa rörledningsarbeten

för värmesystemet vidtagas och värmetekniska kontrollinstrument insättas.

Slutligen hör panncentralens skorsten repareras och förlängas. Kostnaderna

för nu angivna arbeten beräknas till 170 000 kronor.

I samband med utredningen rörande panncentralens upprustning har

fråga uppkommit om lämpligheten alt övergå till oljeeldning. Sjukhusledningen

har sålunda anfört, att kolgården blir för liten, sedan de nya

pannorna installerats. Kolgården kan av utrymmesskäl icke heller utökas.

Övergång till oljeeldning kan vid nuvarande prisläge beräknas medföra

en årlig besparing för bränsle och arbetskraft med omkring 20 000 kronor.

Med hänsyn till nuvarande förhållandevis labila läge på oljemarknaden

bör emellertid viss försiktighet iakttagas vid valet av bränsle. Tills vidare

bör därför endast de båda nya varmvattenpannorna utrustas med helautomatiska

oljebrännare och kol alltjämt användas för eldning av ångpannorna.

Härigenom kommer den befintliga kolgården att vara tillfyllest.

Kostnaden för partiell övergång till oljeeldning beräknas till 140 000

kronor. Den totala kostnaden för ändringsåtgärderna inom sjukhusets

panncentral uppgår sålunda till (170 000 + 140 000) 310 000 kronor, vilket

belopp bör anvisas.

Gullberna sjukhus i Karlskrona

Vissa yttre arbeten

Under åberopande av vad inledningsvis anförts föreslår kommittén, att

390 000 kronor anvisas för utförande av de i prop. nr 86/1958 såsom beredskapsarbete

godtagna yttre arbetena vid sjukhuset. Ifrågavarande arbeten,

vilka icke upptagits i det ursprungliga byggnadsprogrammet, är numera

de enda som återstår för sjukhusets färdigställande.

S:t Lars’ sjukhus i Lund

Uppförande av byggnad för arbetsterapi m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 103 framlagt förslag beslöt 1957

års riksdag (rskr. 237), att vid sjukhuset skulle uppföras en byggnad för

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

arbetsterapi in. in. för en beräknad kostnad av 1 780 000 kronor. För ändamålet

har 1957 och 1958 års riksdagar anvisat (400 000 + 800 000) 1 200 000

kronor.

Byggnadsarbetena beräknas vara helt avslutade under budgetåret 1959/60.

Återstoden av den beräknade kostnaden, (1 780 000 — 1 200 000) 580 000

kronor, bör därför anvisas.

Vipeliolms sjukhus i Lund

Anordnande av lokaler för arbetsterapi m. m.

Vid sjukhuset bör anordnas lokaler för arbetsterapi. Vidare behöves en

större och mera ändamålsenlig samlingssal än den nuvarande. Kommittén

anser emellertid, att nämnda lokalfrågor bör prövas vid uppgörandet av den

plan för sjukhusets upprustning, som kommittén avser att upprätta. I avvaktan

härpå bör dock vissa begränsade förbättringsåtgärder vidtagas för

att tillgodose arbetsterapins lokalbehov genom att omdisponera lokalerna

i bottenvåningen till vårdpaviljong Ml, där ett personalbad och vissa omklädnadsutrymmen

kan tagas i anspråk. I samband med denna omdisposition

bör de i samma våning belägna central- och tvättbytesförråden ombyggas

och givas en ur förrådssynpunkt mera ändamålsenlig utformning

och inredning. — Anordnandet av en ny samlingssal bör däremot anstå.

Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena beräknas till sammanlagt

115 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1957 års riksdag

(prop. nr 103; rskr. 237), att vid sjukhuset skulle uppföras en ny byggnad

för arbetsterapi samt anvisade 100 000 kronor för ändamålet. Sedan 1958

års riksdag (rskr. 198) bifallit ett nytt förslag till arbetsterapibyggnad vid

sjukhuset, kostnadsberäknat till 1 600 000 kronor, uppdrog Kungl. Maj :t

genom beslut den 25 april 1958 åt byggnadsstyrelsen att låta uppföra byggnaden

i enlighet med det nya förslaget samt ställde för budgetåret 1958/59

ett belopp av 600 000 kronor till styrelsens disposition. För ändamålet tillgängliga

medel uppgår sålunda till (100 000 + 600 000) 700 000 kronor.

Byggnadsarbetet beräknas vara avslutat under budgetåret 1959/60. Återstoden

av den beräknade kostnaden (1 600 000 — 700 000) 900 000 kronor

bör därför anvisas.

Åtgärder till förbättring av sjukhusets värmeförsörjning

För utbyte av pannor i sjukhusets panncentral samt för anslutning av

vissa personalbostadshus till panncentralen har 1957 och 1958 års riksdagar

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 dr 1959

anvisat sammanlagt (350 000 + 335 000 + 350 000) 1 035 000 kronor, motsvarande

kostnaderna för det av byggnadsstyrelsen i november 1956 kostnadsberäknade

arbetsprogrammet. Styrelsen har sedermera anmält, att det

vid en närmare granskning befunnits önskvärt att förse de anslutna bostadshusen

med automatisk reglering av värmetillförseln, vilket tillstyrkts av

sjukhusets ledning och av medicinalstyrelsen. Kostnaderna härför beräknas

till 25 000 kronor. Det har enligt byggnadsstyrelsens uppfattning vidare ansetts

angeläget att anordna undercentraler samt varmvattencirkulationsledningar

i de till värmesystemet redan anslutna byggnaderna jämte kulvertar.

Kostnaderna för dessa arbeten — som berör 17 byggnader — beräknas till

210 000 kronor.

Medelsbehovet för sålunda tillkommande åtgärder uppgår alltså till (25 000

+ 210 000) 235 000 kronor. Enär åtgärderna bör vidtagas i omedelbar anslutning

till de redan påbörjade arbetena vid sjukhuset, bör beloppet anvisas

för nästa budgetår.

Av byggnadsstyrelsen framlagda förslag att förse vissa undercentraler

med automatisk variatorreglering samt installera nya pannor med oljeeldning

m. in. för en beräknad kostnad av sammanlagt 165 000 kronor har

kommittén ansett kunna anstå.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg

Uppförande av vårdpaviljongerna M4 och K4

För uppförande av två nya vårdpaviljonger, som efter revision av planläggning

och utformning kostnadsberäknats till 3 570 000 kronor, har 1956,

1957 och 1958 års riksdagar anvisat (800 000 + 500 000 + 500 000) 1 800 000

kronor.

Paviljongernas uppförande beräknas vara slutfört under budgetåret

1960/61. För nästa budgetår bör anvisas 1 200 000 kronor för arbetenas

fortsättande.

Uppförande av ny byggnad för administration och medicinskt centrum m. m.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1957 års riksdag (prop. nr

103; rskr. 237), att vid sjukhuset skulle uppföras ny byggnad för administration

och medicinskt centrum för en beräknad kostnad av 3 140 000

kronor, varav för själva byggnaden 2 400 000 kronor, för kulvertförbindelser

335 000 kronor, för yttre arbeten 115 000 kronor och för ombyggnad av

befintliga behandlingslokaler m. m. 290 000 kronor. Enligt den plan för

sjukhusets fortsatta upprustning och utbyggnad, för vilken i det följande

redogöres, kommer en förut planerad förbindelsegång till paviljong MK2

att utgå. Paviljongen kommer i stället att förbindas med sjukhusets medicinska

centrum via en ny vårdpaviljong MK3. Dessutom kommer en tidigare

inom byggnaden för administration och medicinskt centrum planerad kommunikationsled

att förläggas i kulvert utanför byggnaden.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

71

Enligt en förnyad beräkning kommer kostnaderna för själva byggnaden

att uppgå till 2 500 000 kronor. Hänsyn har därvid tagits till stegrade

byggnadskostnader. Förändringen av kulvertförbindelserna medför en

minskning av kostnaderna till 240 000 kronor. Kostnaden för de yttre arbetena

har beräknats till 150 000 kronor. För ombyggnad av behandlingslokalerna

beräknas oförändrat belopp. Sammanlagda byggnadskostnaden enligt

det reviderade förslaget uppgår sålunda till (2 500 000 + 240 000 + 150 000

+ 290 000) 3 180 000 kronor.

För uppförandet av byggnaden har 1957 och 1958 års riksdagar anvisat

(100 000 + 500 000) 600 000 kronor. För arbetenas fortsättande bör 2 000 000

kronor anvisas.

Uppförande av byggnad för samlingssal m. m.

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén, att

för uppförande av den i prop nr 86/1958 såsom beredskapsarbete godtagna

byggnaden för samlingssal m. m. vid sjukhuset för nästa budgetår anvisas

815 000 kronor.

Plan för fortsatt upprustning och utbyggnad

Det för sjukhuset fastställda vårdplatsantalet utgör f. n. 410. Medelbeläggningen

har under senare år uppgått till ungefär 510 patienter. Enligt 1954 års

reviderade generalplan skall sjukhusets upptagningsområde omfatta Göteborgs

och Bohus län med undantag för Göteborgs stad. Platsbehovet inom

detta område har i planen beräknats uppgå till 965 platser år 1970. Generalplanen

förutsätter emellertid, att sjukhusets utbyggnad begränsas till 775

vårdplatser. För länets behov skulle därtill komma 110 platser vid sekundäravdelningen

i Uddevalla.

Länets folkmängd utom Göteborgs stad uppgår f. n. till omkring 214 000

personer. Med ett beräknat vårdplatsbehov för egentligt sinnessjuka, som

motsvarar 4 promille av befolkningen, erfordras sålunda ungefär 850 platser.

Enligt kommitténs mening utgör detta icke tillräckligt underlag för två

sinnessjukhus i länet. På grund av den förskjutning i länets befolkningstal,

som en eventuellt ändrad länsindelning kan komma att medföra, är det

svårt att med ledning av den sannolika befolkningsutvecklingen beräkna

länets framtida vårdplatsbehov. Med hänsyn härtill bör man åtminstone

tills vidare icke räkna med ett högre platsantal för länet, än att det kan

inrymmas inom ett sjukhus av den storlek, som enligt den reviderade generalplanen

förordats för S:t Jörgens sjukhus. Frågan om en uppdelning på två

vårdenheter bör givetvis upptagas till förnyad prövning, därest platsbehovet

framdeles skulle komma att väsentligt öka.

Av de vid sjukhuset befintliga vårdpaviljongerna kan Ml och MK1 anses

lämpliga att ombyggas och infogas i den slutliga sjukhusanläggningen.

Dessa paviljonger beräknas kunna inrymma 92 resp. 70 vårdplatser eller

sammanlagt 162 platser. En av 1955 års riksdag beslutad vårdpaviljong,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

MK2, med 132 platser beräknas vara färdigställd vid årsskiftet 1958/59.

Paviljongerna K4 och M4, som är under uppförande, kommer att omfatta

tillhopa 120 platser. Sammanlagda antalet vårdplatser i nu angivna paviljonger

kommer sålunda att uppgå till (162 + 132 + 120) 414. För att tillgodose

det i generalplanen beräknade ytterligare behovet av (775—414)

360 platser bör uppföras tre nya vårdpaviljonger, vardera med 120 platser.

Övriga befintliga paviljonger är nämligen så dåliga, att en upprustning av

dem för varaktigt bruk icke lönar sig. Av dessa paviljonger måste Ivl och

M2 rivas för att lämna utrymme för upprustningen av sjukhuset, medan K2,

K3 och M3, torde kunna bibehållas under en övergångstid för evakueringsändamål.

Den av 1957 års riksdag beslutade nya byggnaden för administration och

medicinskt centrum beräknas kunna färdigställas under år 1961. Till följd

av terrängförhållandena inom sjukhuset har byggnaden måst förläggas så

nära den gamla administrationsbyggnaden, att den nya icke kan fullt utbyggas,

förrän den gamla blivit riven. Detta kan ske först då verksamheten

i den gamla administrationsbyggnaden kan flyttas över till den nya. Den

sålunda erforderliga utbyggnaden, som icke omfattas av beslutet om den

nya byggnaden, avser att inrymma bl. a. de medicinska behandlingslokaler,

som f. n. är belägna i en mindre tvåvåningsbyggnad. På längre sikt måste

även denna byggnad utgå.

För tillgodoseende av lokalbehovet för samlingssal jämte andaktsrum och

bibliotek samt servering och försäljning in. m. har kommittén framlagt förslag

till nybyggnad i sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.

Sjukhuset saknar särskilda lokaler för rörelseterapi samt för arbets- och

sysselsättningsterapi. Nya byggnader för dessa ändamål måste därför uppföras

i anslutning till byggnaden för samlingssal in. in.

Sjukhusets centralkök befinner sig i förhållandevis gott skick men har

otillräcklig kapacitet för att tillgodose sjukhusets behov i utbyggt skick.

Medel för utbyggnad av centralköket har anvisats.

Sjukhusets central- och tvättbyte sförråd förutsättas kunna förläggas i

suterrängvåningen till den blivande byggnaden för arbets- och sysselsättningsterapi.

Vid sjukhuset har under senare år uppförts en ny panncentral. För att

tillgodose värmebehovet för det utbyggda sjukhuset bör ytterligare en värmepanna

installeras. Den gamla panncentralen bör senare nedläggas.

En befintlig verkstadsbyggnad är i dåligt skick. Nödiga ersättningslokaler

jämte ytterligare förråd och garage bör anordnas genom en tillbyggnad till

den nya panncentralen.

Den upprättade utbyggnadsplanen förutsätter, att de egentliga sjukhusbyggnaderna

förbindes med transportkulvert. Hissar till kulvertsystemet

måste anordnas i de byggnader, som skall bibehållas.

För att förbättra sjukhusets vattenförsörjning har medel anvisats av

1958 års riksdag. Ledningssystemet måste utbyggas och anpassas till föreslagen

ny bebyggelse.

Ny infartsväg till sjukhuset måste anläggas. I övrigt behöver vägnätet

inom sjukhusområdet utbyggas och förbättras. Parkeringsplatser bör anordnas

liksom idrottsplan, tennisbana och miniatyrgolfbana in. in.

Sjukhusets framtida behov av bostäder för personal torde i huvudsak

kunna tillgodoses i samband med planerad bostadsbebyggelse inom Göteborgs

stad och angränsande Tuve kommun.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

Kostnaderna för de sedan år 1950 beslutade byggnadsobjekten för sjukhusets

upprustning och utbyggnad belöper till inemot 15 milj. kronor, merkostnader

till följd av inträffade byggnadskostnadsstegringar icke inräknade.

Härav har cirka 1,4 milj. kronor avsett uppförande av bostäder för

personal vid sjukhuset. Ett fullföljande av sjukhusets upprustning och utbyggnad

enligt nu skisserad plan kommer enligt byggnadsstyrelsens beräkningar

att kosta omkring 20 milj. kronor. Den totala byggnadskostnaden

för de egentliga sjukhusbyggnaderna kommer alltså att uppgå till i

runt tal (15 — 1,4 + 20) 33,6 milj. kronor, motsvarande ungefär 43 000

kronor per vårdplats. För beslutade, ännu icke slutförda byggnadsarbeten,

exklusive bostäder, har tidigare anvisats tillhopa ungefär 8 800 000 kronor

Medelsbehovet för slutförandet av sjukhusets upprustning och utbyggnad

uppgår sålunda till cirka (33 600 000 — 8 800 000) 24 800 000 kronor.

Den verkställda utredningen har visat, att det torde vara tekniskt möjligt

att genomföra utbyggnadsprogrammet under fem år. Det härför erforderliga

investeringsbehovet kan beräknas uppgå till omkring 5 milj. kronor

för budgetår.

Uppförande av vårdpaviljong MK3 m. m.

Den ovan redovisade planen för sjukhusets upprustning och utbyggnad

innefattar bl. a. uppförande av tre nya vårdpaviljonger med sammanlagt

360 vårdplatser. Som ett första led i tillskapandet av dessa platser bör en

paviljong benämnd MK3 uppföras. Denna föreslås uppförd i fyra våningar,

vardera inrymmande en vårdavdelning med 30 platser. Med hänsyn till

terrängförhållandena inom sjukhusområdet måste den västra delen av den

befintliga paviljongen Kl rivas för att bereda plats för den nya paviljongen.

Dessutom måste motsvarande del av den befintliga paviljongen M2 rivas

för att möjliggöra uppförandet av den föreslagna nya byggnaden för samlingssal.

Dessa paviljonger befinner sig i mycket dåligt skick och avses

skola utgå.

Planen förutsätter, att den nya paviljongen förbindes med byggnaden tör

medicinskt centrum genom gångbar kulvert. Med hänsyn till behovet av

goda förbindelser mellan vårdavdelningarna och sjukhusets behandlingslokaler

bör kulverten utföras samtidigt med paviljongen.

Kostnaderna beräknas till sammanlagt 3 970 000 kronor, varav för paviljongen

3 150 000 kronor, för yttre arbeten inklusive kulvertförbindelse

670 000 kronor samt för rivningsarbeten 150 000 kronor. För budgetåret

1959/60 bör 1 000 000 kronor anvisas för arbetenas påbörjande.

Anläggande av ny infartsväg m. m.

Av den ovan framlagda planen framgår bl. a., att ny infartsväg behöver

anläggas. Med hänsyn till rådande terrängförhållanden har de redan under

uppförande varande vårdpaviljongerna MK2, M4 och K4 måst förläggas så,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

att den nuvarande infartsvägen icke kan bibehållas. Härtill kominer att den

tunga trafiken till sjukhusets kök och panncentral m. m. under alla förhållanden

kräver en därför lämpad tillfartsväg.

Den nya infartsvägen bör ingå som första etapp i upprustningen av sjukhusets

vägar och markområde. Kostnaderna härför samt för anordnande

av anslutningsvägar och vägbanornas permanentbehandling, beräknas till

200 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Restads sjukhus i Vänersborg

Ombyggnad av vårdpaviljong K10

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 103 framlagt förslag beslöt 1957

års riksdag (rskr. 237), att vårdpaviljong K10 vid sjukhuset skulle ombyggas

för en beräknad kostnad av 1 640 000 kronor. För ändamålet har

1957 och 1958 års riksdagar anvisat (700 000 + 300 000) 1 000 000 kronor.

Arbetena beräknas i huvudsak bli färdigställda under budgetåret 1959/60.

Återstoden av den beräknade kostnaden (1 640 000 — 1 000 000) 640 000

kronor bör därför anvisas.

Uppförande av vårdpaviljongerna M15 och K16

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 86 framlagt förslag beslöt 1958

års riksdag (rskr. 198), att två vårdpaviljonger — benämnda M15 och K16

— skulle uppföras vid sjukhuset för en beräknad kostnad av 6 000 000

kronor. Genom beslut den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta utföra arbetet samt ställde 2 000 000 kronor till styrelsens

disposition för arbetets påbörjande.

Uppförandet av paviljongerna beräknas bli påbörjat under första halvåret

1959 och torde kunna helt slutföras under nästa budgetår. Kommittén

finner angeläget, att de nya paviljongerna snarast möjligt utföres. Återstoden

av det erforderliga beloppet (6 000 000 — 2 000 000) 4 000 000 kronor

bör därför anvisas.

Merkostnad för uppförande av vårdpaviljongerna M4 och K9

För uppförande av två nya vårdpaviljonger, benämnda M4 och K9, anvisade

1956 och 1957 års riksdagar i enlighet med då beräknade kostnader

sammanlagt 2 485 000 kronor. Sedan byggnadsstyrelsen anmält ett ökat

medelsbehov föranlett av att pålningsarbeten visat sig erforderliga i större

utsträckning än tidigare kunnat förutses, medgav Kungl. Maj:t genom

beslut den 29 mars 1957, att vårdpaviljongerna finge utföras för en beräknad

kostnad av (2 485 000 + 75 000) 2 560 000 kronor.

Enär medel icke anvisats för att täcka angivna merkostnad, bör beloppet

anvisas för nästa budgetår.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

75

Källshagens sjukhus i Vänersborg

Upprustning av vårdpaviljongerna Ml, M2 och Kl samt utbyte av vissa yttre

ledningar, etapp I

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1958 års riksdag (prop. nr

86; rskr. 198), att av arbeten, som förordats av kommittén för renovering

och modernisering av vårdpaviljongerna Ml, M2 och Kl samt utbyte av

vissa yttre ledningar, skulle utföras en första etapp för en beräknad kostnad

av 700 000 kronor. Genom beslut den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t åt

medicinalstyrelsen att låta utföra denna etapp samt bemyndigade styrelsen

att för arbetets påbörjande disponera 400 000 kronor för budgetåret

1958/59.

De i etapp I ingående arbetena beräknas bli avslutade under våren 1960.

Återstoden av den beräknade kostnaden (700 000 — 400 000) 300 000 kronor

bör därför anvisas.

Ombyggnad av sjukhusets gymnastiksalsbyggnad

Vid sjukhuset saknas f. n. lokaler för servering och försäljning. Vidare

saknar gymnastiksalen tillfredsställande omklädnings- och tvättrum. Erforderliga

kapprum och toaletter finnes icke heller för vissa arbetsterapilokaler,

som är inrymda i gymnastiksalsbyggnaden. Dessutom saknas bastu.

Kommittén har efter utredning funnit, att en tillfredsställande lösning

av dessa lokalfrågor kan erhållas genom ombyggnad av gymnastiksalsbyggnaden.

Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt 275 000 kronor, vilket

belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Falbygdens sjukhus i Falköping

Byggnadsarbetenas fortsättande

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 års riksdag

(prop. nr 103; rskr. 237), att ett nytt sinnessjukhus skulle uppföras i Falköping

för en beräknad kostnad i redovisade delar av 31 000 000 kronor.

För utförandet av byggnadsarbetena har 1956, 1957 och 1958 års riksdagar

anvisat sammanlagt (625 000 + 4 000 000 + 7 000 000) 11 625 000 kronor.

Byggnadsarbetena fortgår planenligt. Under budgetåret 1958/59 slutföres

den första byggnadsetappen. Vidare fortsättes den under budgetåret påbörjade

etappen II (ekonomi- och terapibyggnader). Under nästa budgetår

kommer byggnadsetapp III (byggnader för administration och medicinskt

centrum samt sju vårdpaviljonger) att igångsättas.

För byggnadsarbetenas fortsättande bör anvisas 8 500 000 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn

Vissa yttre arbeten

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén,

att för utförande av de i prop. nr 86/1958 såsom beredskapsarbete godtagna

yttre arbetena vid sjukhuset för nästa budgetår anvisas 150 000 kronor.

Mellringe sjukhus i Örebro

Byggnadsarbetenas fortsättande

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 års riksdag

(prop. nr 103; rskr. 237), att ett nytt sinnessjukhus skulle uppföras i

Örebro för en beräknad kostnad i redovisade delar av 32 000 000 kronor.

Genom beslut den 6 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att uppföra det nya sinnessjukhuset och förordnade, att styrelsen för

budgetåret 1957/58 skulle äga disponera 675 000 kronor för vissa förberedande

arbeten. För innevarande budgetår har anvisats 5 000 000 kronor,

varav 200 000 kronor avser bidrag till kostnaderna för flyttning av en elkraftledning

in. in. För byggnadsarbetena har sålunda hittills anvisats

(675 000 + 5 000 000 — 200 000) 5 475 000 kronor.

Enligt planerna för sjukhusets uppförande kommer den första byggnadsetappen

att slutföras under budgetåret 1958/59, varjämte etapp II (byggnader

för administration och medicinskt centrum, centralkök, matsalar och

samlingslokaler, terapilokaler och verkstäder) påbörjas. Byggnadsetapp III

(åtta vårdpaviljonger) kan planenligt igångsättas under budgetåret 1959/60.

För byggnadsarbetenas fortsättande bör 9 000 000 kronor anvisas för

budgetåret 1959/60.

Anslutning av sjukhuset till Örebro stads värmeverk

Vid planläggningen av sinnessjukhuset förutsattes, att värmebehovet

skulle tillgodoses från ett av Örebro stads industriverk drivet fjärrvärmeverk.

I överensstämmelse härmed har i det mellan Kronan och staden

träffade avtalet angående överlåtelse till Kronan av mark för sjukhuset

in. m. angivits, att parterna vore överens om att senare upptaga förhandlingar

rörande tillgodoseende av sjukhusets värmebehov. I anslutning härtill

har kommittén förhandlat med staden om anslutning av sjukhuset till

stadens värmeverk. Härvid har staden begärt, att statsverket för anslutningen

utgiver en engångsavgift av 900 000 kronor. Beloppet motsvarar i

runt tal halva kostnaden för uppförande av en panncentral inom sjukhuset.

Förhandlingarna har vidare gällt såväl omfattning och uppmätning av

värmeverkets leveranser som ersättning för tillhandahållen värme. Då avskrivningstiden

för pannutruslningen i en sjukhusets egen panncentral kan

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

beräknas till omkring 30 år, har verkets leveransskyldighet bundits till

motsvarande tidsperiod. Vidare har överenskommelse träffats att, därest

avtalet skulle uppsägas före utgången av denna period, en på visst sätt beräknad

del av den erlagda engångsavgiften skall återbetalas till statsverket.

I övrigt förutsättes att av industriverkets styrelse fastställda allmänna bestämmelser

för leverans av värme skall gälla i tillämpliga delar.

Kommittén, som funnit det från såväl ekonomisk som driftmässig synpunkt

förmånligt för statsverket, att sjukhusets värmebehov blir tillgodosett

genom stadens försorg, har — under förutsättning av Kungl. Maj :ts

godkännande — träffat följande preliminära avtal med Örebro stads industriverk.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, nedan kallad

Abonnenten, såsom företrädare för Kungl. Maj:l och Kronan, å ena,

och Örebro stads industriverk, nedan kallat Värmeverket, enligt bemyndigande

företrädare för Örebro stad, å andra sidan, är — under förutsättning

av Kungl. Maj :ts godkännande — träffat följande avtal angående leverans

av värme till Mellringe sjukhus i Örebro.

§ I
Värmeverket

respektive Abonnenten förbinder sig att i den omfattning

och på de villkor, som angives i detta kontrakt jämte tillämpliga delar av

bifogade Allmänna bestämmelser, tillhandahålla respektive mottaga värme

till i sjukhuset enligt gällande huvudritningar ingående byggnader.

Värmet tillhandahålles i Abonnentens servisrum, beläget inom sjukhusområdet

och leveransen skall kunna påbörjas den 1 september 1959.

Värmeverket äger rätt att intill dess värme kan levereras från planerat

kraftvärmeverk tillgodose Abonnentens värmebehov från en i närheten av

sjukhusområdet uppförd provisorisk värmecentral. Den provisoriska värmecentralen

skall anordnas och drivas på sådant sätt, att sanitära olägenheter

icke uppkomma för sjukhusets patienter och personal.

Värmeverket förhinder sig att hålla sådan av Abonnenten godkänd pannreserv,

att därest den normala värmetillförseln måste avbrytas för reparation

eller översyn, minst hälften av abonnerad värmeeffekt kan levereras

under tiden den 15 september—14 maj och minst en fjärdedel under

tiden den 15 maj—14 september.

§ 2.

Abonnentens värmeabonnemang skall tills vidare uppgå till en värmeeffekt

av minst 5 650 Mcal/h. Därest det maximala värmebehovet för sjukhuset

i enligt § 1 uthyggt skick medför ökat värmeuttag, höjes i motsvarande

mån den för abonnemanget gällande effekten.

Värmeverket enligt § D i Allmänna bestämmelser tillkommande rätt att

genom mätning kontrollera värmebehovets storlek ocli med retroaktiv verkan

justera värmeabonnemanget i enlighet med resultatet av kontrollmätningen

gäller med ovan angiven begränsning jämväl för Abonnenten.

§ 3.

Abonnentens värmeförbrukning uppmätes i servisrummet på sätl i Allmänna

bestämmelserna § C, mom. 1 a angives.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

§ 4.

Temperaturen på det från värmeväxlarnas sekundärsida utgående vattnet

skall icke understiga + 70 grader intill en yttertemperatur av -— 13 grader.

Vid lägre yttertemperatur skall vattnets temperatur höjas med 1 grad för

varje grad, varmed yttertemperaturen understiger — 13 grader. Abonnenten

äger dock icke påfordra högre vattentemperatur än + 80 grader.

Trycket i distributionsnätets framledning får i servisrummet ej överstiga

10 atö.

Abonnentens installation anslutes till distributionsledningarna med värmeväxlare.

Värmeväxlarna tillhöra Abonnenten, som bekostar anskaffande

och underhåll av desamma. Värmeväxlarnas dimensionering och utförande

bestämmes av Värmeverket.

§ 5.

Abonnenten utgiver till Värmeverket en anslutningsavgift med ett belopp

av niohundratusen (900 000) kronor, uppdelat i två poster om 450 000

kronor att erläggas den 1 juli 1959 och den 1 juli 1960.

§ 6.

Abonnenten förbinder sig att för tillhandahållen värme till Värmeverket

betala avgifter enligt följande.

Effektavgift (årlig) beräknad på basis av det maximala värmebehovet

5 650 Mcal/h intill dess Abonnentens anläggningar utbyggts till den omfattning

som nyssnämnda värmebehov avser och därefter på basis av det verkliga

maximala värmebehovet. Effektavgift erlägges från tidpunkten för

värmeleveransens påbörjande och beräknas enligt formeln

Y^X 10 xE kr/år

där E = max. värmebehovet enligt ovan.

I — socialstyrelsens konsumentprisindex (senaste offentliggjorda värdet

vid debiteringstillfället).

Förbrukningsavgift beräknad på basis av uppmätt värmeförbrukning

enligt formeln

(10 + 0,135 X W) x B kr

där W = uppmätt värmeförbrukning uttryckt i 1 000 Mcal.

B = referensbränslepris. För Mellringe sjukhus skall B vara gällande

listpris för eldningsolja 4 vid leverans i kvantiteter överstigande

6 m3 i Örebro, minskat med den rabatt, som av Värmeverkets styrelse

fastställes i anslutning till för motsvarande leveranser normalt

förekommande rabatter; dock skall referensbränslepriset

för Mellringe sjukhus ej överstiga det pris, till vilket Värmeverket

under bränsleåret kan inköpa eldningsolja 4 vid leveranskvantiteter

om cirka 500 m3 till tank vid Mellringe sjukhus. Därest hel

eller delvis övergång till eldning med annat bränsle än olja skulle

bli lämplig eller nödvändig med hänsyn till rådande prisförhållanden

eller tillgången på olja, skola kostnaderna för billigaste

fullgoda ersättningsbränsle läggas till grund vid bestämmande av

referensbränslepriset. Däri må även för Värmeverket uppkommande

extra kostnader för lagring och användning av sådant

bränsle inräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

75)

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Såväl effekt- som förbrukningsavgift debiteras månadsvis, varvid under

löpande debiteringsår användes ett referensbränslepris, som preliminärt

fastställes på basis av gällande listpris med samma avdrag, som tillämpats

under nästföregående år, såvida ej särskilda skäl motivera annan beräkningsgrund.

Efter debiteringsårets slut sker slutavräkning enligt ovan.

§ 7.

Kontraktet gäller till och med den 31 december 1989.

Parterna äga rätt att uppsäga kontraktet att upphöra efter den 31 december

1969, varvid en uppsägningstid av tre år skall gälla. Om dylik tidigare

uppsägning sker från Värmeverkets sida, skall så stor del av den erlagda

anslutningsavgiften återbetalas, som vid en räntefot av fem procent och

konstanta, efter 30 års amorteringstid beräknade annuiteter skulle återstå

oamorterad, då kontraktet upphör att gälla. Den sålunda beräknade summan

skall dessutom ökas eller minskas i samma proportion som socialstyrelsens

konsumentprisindex ökats eller minskats under den gångna

delen av kontraktstiden.

Från och med den 1 januari 1990 gäller kontraktet tills vidare med en

ömsesidig uppsägningstid av tre år.»

Av den kontrakterade anslutningsavgiften, 900 000 kronor, skall enligt

avtalet 450 000 kronor erläggas den 1 juli 1959. Beloppet bör därför anvisas

för nästa budgetår.

Säters sjukhus

Principplan för upprustning

Antalet vårdplatser vid Säters sjukhus — inklusive 112 platser i paviljonger,

som är under uppförande — uppgår f. n. till 1 127. Därtill kommer

37 riksplatser i den s. k. fasta paviljongen. Medelbeläggningen har under

de senare åren varit omkring 1 240. Till sjukhuset hör sekundäravdelningarna

i Pärlby och Olofsfors med 151 resp. 120 platser. Sammanlagda antalet

vårdplatser uppgår sålunda till (1 127 + 151 + 120) omkring 1 400.

Folkmängden i Kopparbergs län uppgår f. n. till ungefär 282 000 personer.

Efter ett antaget vårdplatsbehov av 4 promille motsvarar detta invånarantal

cirka 1 130 platser.

Enligt 1954 års reviderade generalplan skall länet utgöra sjukhusets

upptagningsområde. Länets platsbehov har i planen uppskattats till 1 591

platser år 1970, medan antalet platser för länets patienter vid sjukhuset

efter företagen renovering av vårdpaviljongerna beräknats till 1 046. Inklusive

sekundärsjukhusen, av vilka Olofsfors enligt beslut av 1955 års riksdag

kommer att erhålla ytterligare 40 vårdplatser, kommer antalet »kinsplatser»

inom det blivande upptagningsområdet alltså att uppgå till (1 046 +

151 + 160) 1 357.

Enligt planen skall platsbehovet vid huvudsjukhuset tillgodoses genom

uppförande av nio byggnader, som ersätter åtta till rivning föreslagna pa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

viljonger. Övriga tretton befintliga paviljonger skall byggas om. Sistnämnda

paviljonger innefattar elva s. k. kolonipaviljonger.

En förnyad undersökning av vårdpaviljongerna visar emellertid att godtagbara

avdelningar icke kan erhållas genom ombyggnad av äldre paviljonger,

möjligen med undantag av M30 och K31. Vid en slutlig renovering

av sjukhuset torde vårdplatsbehovet således i huvudsak få tillgodoses genom

nybyggnader.

För att täcka det för år 1970 beräknade vårdplatsbehovet erfordras utöver

de 151 platserna vid sekundäravdelningen i Pärlby omkring (1 591 — 151)

1 440 platser. Avdelningen i Olofsfors torde med hänsyn till anläggningens

läge långt ifrån tätort och byggnadernas mindre goda beskaffenhet på längre

sikt icke kunna bibehållas för sjukvårdsändamål. Vissa beslutade byggnadsåtgärder

bör därför omprövas och begränsas till sådana, som under

erforderlig övergångstid tillgodoser behovet av evakueringsplatser för de

statliga sinnessjukhusens upprustning.

Kommittén har vidare planlagt upprustningen av sjukhuset med tanke

på en eventuell uppdelning av del framtida vårdplatsbehovet inom länet på

ytterligare en sjukhusanläggning.

En förhållandevis lång tidrymd torde komma att förflyta, innan vårdplatsbehovet

inom länet kan tillgodoses enligt de riktlinjer, som nu förordas.

Byggnadsbeståndet vid sjukhuset är emellertid i stor utsträckning så dåligt,

att åtgärder till förbättring av lokalförhållandena icke kan anstå i avvaktan

på en slutlig lösning av sjukhusfrågorna inom upptagningsområdet. Då

vårdplatsantalet vid sjukhuset under upprustningsperioden icke heller i

högre grad torde kunna minskas, synes det nödvändigt att i begränsad omfattning

upprusta de av sjukhusets paviljonger, som icke tidigt bör ersättas

med nybyggnader.

Paviljongerna MK1, M2 och K3, som redan färdigställts, samt M4 och K5,

som påbörjats, kommer att inrymma 280 vårdplatser. Därutöver kan genom

ombyggnad av paviljongerna M30 och K31 erhållas ytterligare 100 fullgoda

vårdplatser. Såsom ersättning för paviljongerna M6 och K7 föreslås nya

paviljonger bli uppförda med cirka 180 platser. Härvid skulle sjukhuset förfoga

över sammanlagt (280 + 100 + 180) 560 moderna och rationella vårdplatser.

Vid en anpassning av sjukhusets storlek till 700 å 800 platser erfordras

därutöver omkring 200 platser, för vilka ytterligare vårdpaviljonger

bör uppföras. Platsantalet skulle då uppgå till (560 + 200) ungefär 750 eller

drygt hälften av det platsantal om 1 440 — platserna vid sekundäravdelningen

i Pärlby undantagna — som erfordras inom upptagningsområdet.

Sjukhusets övriga paviljonger bör endast iordningställas för ett utnyttjande

under en övergångsperiod. Åtgärderna bör i första hand syfta till att

upprusta anordningarna för vatten, värme och sanitet och elektriska installationer

ävensom att inom avdelningarna anordna lokaler för expeditioner

och förråd samt skölj- och personalrum. Två av dessa paviljonger, M8 och

KO, torde framdeles kunna utnyttjas för arbetsterapi m. m. Byggnaderna

bör med beaktande härav bl. a. förses med hissar och nya fönster.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kiingl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

Vid en upprustning av sjukhusets vårdpaviljonger enligt ovan angivna

riktlinjer kommer vårdplatsantalet att uppgå till omkring 1 125. Därutöver

skulle sjukhuset tills vidare för evakueringsändamål kunna disponera sammanlagt

126 platser i de äldre paviljongerna M2g och K3g, för vilka ersättningsbyggnader

redan blivit uppförda. å tterligare 40 evakueringsplatser

kommer att stå till sjukhusets förfogande efter ombyggnaden vid sekundäravdelningen

i Olof sfors. I övrigt synes vårdplatsantalet vid sjukhuset framdeles

lätt kunna regleras genom att nedlägga exempelvis de s. k. kolonipaviljongerna

med sammanlagt 324 vårdplatser.

Sjukhusets medicinska centrum och kontor in. in. inrymmes i byggnad

Al, i vilken även en kyrksal är förlagd. Byggnaden, som år 1954 genomgick

en fullständig renovering, befinner sig i gott skick. De nuvarande lokalerna

är dock med hänsyn till väsentligt ökade lokalbehov otillräckliga och i viss

omfattning otidsenliga. För att ge sjukhuset full funktionsduglighet bör en

särskild behandlingsbyggnad uppföras i anslutning till den befintliga byggnaden,

som därefter utnyttjas för sjukhuskontor och expeditioner av olika

slag. Alternativt bör dock prövas att uppföra ett nytt medicinskt centrum

i anslutning till förordade nya paviljonger, och iordningställa den nuvarande

administrationsbyggnaden för undervisning samt bostäder för elever

och ogift personal. Ett ställningstagande till dessa spörsmål synes dock

höra anstå, till dess sjukhusets framtida storlek och organisation kan säkrare

överblickas.

Den i det föregående föreslagna ombyggnaden av paviljongerna M8 och K9

för att tillgodose behovet av lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi bör

genomföras snarast möjligt. Därvid skulle byggnaden V10, som nu inrymmer

väv- och sysalar samt bostäder in. in., eller ombyggnad kunna tagas i

anspråk för rörelseterapi, sjukgymnastik och centralförråd.

Enligt beslut av 1957 och 1958 års riksdagar skall uppföras dels en byggnad,

inrymmande samlingssal och lokaler för personalens fritidsverksamhet,

dels en byggnad för servering och försäljning. Härigenom kommer ilrågavarande

lokalbehov att bli väl tillgodosedda.

Centralköket vid sjukhuset är nyligen ombyggt och moderniserat men kräver

viss komplettering av utrymmena för matutlämning. Sjukhusets tvätt

förutsättes bli överförd till centraltvätteri. Då de befintliga tvätterilokalerna

befinner sig i dåligt skick, måste denna fråga snarast lösas. Enligt uppgift

från försvarets fabrik sstyrelse förutsättes att sjukhusets tvätt ombesörjes

av en planerad centraltvätt- och reparationsanstalt i Ockelbo, som beräknas

kunna tagas i bruk under år 1960. Under cn övergångstid kan sjukhusets

tvättbehov tillgodoses vid en i det närmaste färdigbyggd centraltvättanläggning

i Karlstad. Sedan tvätteriet blivit nedlagt, bör inom de frigjorda lokalerna

anordnas dels nyssnämnda för centralköket erforderliga utrymmen,

dels tvättbytesförråd.

Sjukhusets panncentral, som är avsedd för angdrift, har otillräcklig kapacitet

och befinner sig i dåligt skick. Frågan om uppförande av ny panncentral

har sedan flera är varit aktuell. För att förbättra uppvärmningsförhållandena

har en varmvattenpanna installerats i en provisorisk tillbyggnad

till centralen. Vidare har medel anvisats för reparation, omläggning och komplettering

av kulveliar och ledningar inom sjukhusområdet. Något definitivt

ställningstagande i panncentralfrågan har hittills icke tagits, enär den

nya panncentralens utformning och utrustning är beroende av i vad man högtrycksånga

framdeles ertordras. Ånga krävs endast lör tvätteri och kök,

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 87

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

sedan nuvarande ånguppvärmningssystem i samband med sjukhusets renovering

kommer att ersättas med varmvattenuppvärmning. Efter en överflyttning

av tvätten till centraltvätteri kräver kökets ångbehov endast lågtrycksångpannor;

alternativt kan ångkokapparaterna anordnas för elektrisk drift.

Med utgångspunkt härifrån har kommittén funnit, att vid sjukhuset bör

uppföras en ny värmecentral. I anslutning till denna bör anordnas erforderliga

maskinverkstäder och förråd.

Sjukhuset är f. n. utrustat med eget vatten- och avloppsreningsverk. Avloppsreningsverket

bör nedläggas och avloppsledningarna från sjukhuset

anslutas till Säters stads avloppssystem och av staden planerat reningsverk.

Kommittén förhandlar med staden om de ekonomiska villkoren för en

sådan anslutning. Även de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för

sjukhusets anslutning till stadens vattenverk kommer att utredas".

Sjukhusets ledningssystem bör kompletteras och anpassas till den förordade

upprustningen av sjukhuset. Bl. a. bör utredas om en centralisering av

uppvärmningen för de fem friliggande kolonipaviljongerna inom området

Jönshyttan är ekonomiskt motiverad.

Flertalet av sjukhusets familjebostäder är omoderna och i mindre gott

skick. I den mån det från ekonomisk synpunkt icke kan anses försvarligt att

modernisera och upprusta bostadshusen, bör de därför rivas efter hand som

lägenhetsinnehavarna kan beredas bostäder utanför sjukhuset. Med hänsyn

till Säters stads begränsade möjligheter att tillhandahålla bostäder för ogift

personal, kan det emellertid bli nödvändigt att vid sjukhuset uppföra bostäder

såsom ersättning för sådana i vårdpaviljongerna befintliga rum, som enligt

upprustningsplanen kommer att tagas i anspråk för andra ändamål.

Enär med hänsyn till rådande terrängförhållanden särskilda svårigheter

föreligger att anordna kulvertförbindelse mellan de olika sjukhusbyggnaderna,

måste sjukhusets interna transportproblem till största delen "lösas

med hjälp av ändamålsenliga motorfordon. Vägarna inom sjukhuset bör

därför permanentbehandlas och i övrigt på lämpligt sätt anpassas för transporter

av patienter och förnödenheter. Skulle emellertid ett nytt medicinskt

centrum uppföras, kan invändiga förbindelser erhållas mellan behandlingslokaler

och ett betydande antal vårdplatser.

Kostnaderna för vårdpaviljongernas upprustning, anordnande av terapilokaler

och uppförande av ny panncentral enligt nu redovisad principplan

har approximativt beräknats till 18 milj. kronor. Vid ett platsantal av 1 124

motsvarar denna totalkostnad ungefär 16 000 kronor per plats. Lägges därtill

kostnaderna för nytt medicinskt centrum, ombyggnad av den befintliga

administrationsbyggnaden, anläggning av vägar och ledningar samt ny panncentral,

vilka kostnader uppskattas till omkring 6,5 milj. kronor, blir platskostnaden

cirka 22 000 kronor. Vid dessa beräkningar har hänsyn icke tagits

till de under senare år gjorda investeringarna för bl. a. fem nya vårdpaviljonger

med sammanlagt 280 platser.

Uppförande av nya vårdpaviljonger m. m.

I den ovan redovisade principplanen har förordats bl. a., att cirka 180

nya vårdplatser tillskapas vid sjukhuset. Redan den reviderade generalpla
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

nen förutsätter, att två nya vårdpaviljonger — avsedda att ersätta de nuvarande

paviljongerna M6 och K7 med 118 vårdplatser — uppföres som ett

led i en upprustning av sjukhuset.

Ehuru förslag om de nya paviljongernas förläggning och utformning ännu

icke hunnit upprättas, har kommittén ansett ett avgörande om paviljongernas

uppförande vara av så angelägen natur, att principbeslut därom redan

nu bör fattas. Kostnaderna för byggnadernas uppförande beräknas till

sammanlagt högst 4,5 milj. kronor, motsvarande 25 000 kronor per vårdplats.

För bestridande av kostnaderna för en närmare bearbetning av principplanen

för sjukhusets modernisering och för en närmare utredning av de

nu föreslagna paviljongernas utformning och förläggning in. in. bör anvisas

100 000 kronor.

Renovering av vårdpaviljong M30

I det föregående har förordats att den befintliga vårdpaviljongen M30 moderniseras.

Efter renovering beräknas paviljongen inrymma två vårdavdelningar,

vardera med 28 platser, fördelade på 8 enkelrum, 2 sjupatientrum

och 1 sexpatientrum ävensom erforderliga biutrymmen. Ny sänghiss installeras

och sop- och tvättnedkast anordnas. I källarvåningen iordningställes omklädnadsrum,

förråd m. in. Slutligen iordningställes vissa bostadsrum, avsedda

för vikarier.

Kostnaderna för renoveringen beräknas till 960 000 kronor, motsvarande

ungefär 17 000 kronor per vårdplats. Enär arbetena till följd av byggnadens

dåliga skick bör påbörjas snarast, bör 600 000 kronor anvisas.

Uppförande av ny panncentral

Frågan om en ny panncentral vid sjukhuset har berörts av kommittén i

dess anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 (se prop. 106/1956).

I den i det föregående redovisade principplanen för sjukhusets upprustning

har framhållits, att för att upprustningen skall kunna påbörjas, sjukhusets

värmeförsörjning måste få en tillfredsställande lösning. Ehuru förslag

om panncentralens utformning ännu icke upprättats, har kommittén

funnit frågan därom så angelägen, att principbeslut bör fattas om uppförande

av en ny panncentral vid sjukhuset. Kostnaderna för byggnaden jämte pannutrustning,

erforderliga anslutningsledningar samt tillhörande förråd och

maskinverkstäder beräknas till sammanlagt 2,5 milj. kronor. För närmare

utredning om panncentralens utformning och förläggning in. in. bör för

nästa budgetår anvisas 100 000 kronor.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Bollnäs

Enligt beslul av 1956 års riksdag skall ett nytt sinnessjukhus uppföras i

Gävleborgs län och förläggas lill Bollnäs. Genom beslut den 25 april 1958

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta uppföra det nya

sinnessjukhuset för en beräknad kostnad i redovisade delar av 34 milj.

kronor, reducerad med belopp, som föranledes av en av 1958 års riksdag

beslutad minskning av antalet vårdplatser från 720 till omkring 660. Vidare

förordnade Kungl. Maj :t, att styrelsen för budgetåret 1958/59 skulle äga

disponera 1 500 000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande.

Byggnadskostnaderna torde efter reduceringen av platsantalet konuna att

uPP§å till omkring 32 milj. kronor. Enligt en preliminärt upprättad tidsplan

beräknades hela sjukhusanläggningen kunna färdigställas under år 1962.

Kommittén har därefter upprättat en ny tidsplan med sikte på sjukhusets

färdigställande under år 1963. Denna förutsätter ett medelsbehov för budgetåren

1959/60—1962/63 av resp. 5, 12, 8 och 5,5 milj. kronor. Första byggnadsetappen,

anläggande av huvudvägar och ledningar, beräknas därvid

planenligt kunna i huvudsak utföras under budgetåret 1958/59. Byggnadsetapp

IT, avseende sjukhusets byggnader för administration, behandling och

ekonomi, kan planenligt påbörjas under samma budgetår och fortgå under

budgetåret 1959/60. Uppförandet av vårdpaviljongerna — byggnadsetapp III

— som ursprungligen var avsett att påbörjas under nästa budgetår, har däremot

uppskjutits ett år.

För byggnadsarbetenas fortsättande bör sålunda anvisas 5 000 000 kronor.

Gådeå sjukhus i Härnösand

Upprustning av vårdavdelningar m. m., etapp II

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1958 års riksdag

(prop. nr 86; rskr. 198), att av arbeten, som förordats av kommittén för

renovering och modernisering av sjukhusets vårdavdelningar, skulle en av

medicinalstyrelsen påbörjad första etapp slutföras, samt anvisade 450 000

kronor för ändamålet. Genom beslut den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t

åt medicinalstyrelsen att låta utföra denna etapp, avseende vårdavdelningarna

M3 och M4 samt påbörjande av renoveringsarbeten i paviljongerna

Ml och Kl, samt bemyndigade styrelsen att för budgetåret 1958/59 disponera

450 000 kronor.

Upprustningen av avdelningarna M3 och M4 är numera i det närmaste

slutförd. Med hänsyn till en jämsides med upprustningsarbetet pågående successiv

omläggning av värmeledningsinstallationen till cirkulationssystem

med temperering av varmvattnet bör en andra etapp i upprustningsarbetet

omfatta avdelningarna Ml, M2, Ivl och K2 i vårdpaviljongens mittparti, inrymmande

sammanlagt 87 vårdplatser. Med utgångspunkt från kostnaderna

för den utförda renoveringen av avdelningarna M3 och M4 — 7 700 kronor

per vårdplats — torde kostnaden för motsvarande arbeten inom paviljongens

mittparti uppgå till (87 x 7 700) 670 000 kronor. För nästa budgetår bör anvisas

450 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

85

Umedalens sjukhus vid Umeå

Merkostnad för anordnande av kloreringsanläggning

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av 100 000 kronor anordna en kloreringsanläggning vid

Umedalens sjukhus. Sedan styrelsen anmält uppkommen merkostnad av

(10 000 + 75 000) 85 000 kronor för nu ifrågavarande byggnadsföretag, medgav

Kungl. Maj :t genom beslut den 29 mars 1957, att kloreringsanläggningen

finge utföras för en kostnad av högst 185 000 kronor.

Enär medel icke anvisats för att täcka angiven merkostnad, bör beloppet

anvisas för budgetåret 1959/60.

Furunäsets sjukhus vid Piteå

Vissa yttre arbeten

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén, att

för utförande av de i prop. nr 86/1958 såsom beredskapsarbete godtagna yttre

arbetena vid sjukhuset anvisas 150 000 kronor.

Uppförande av sjukhus för vård av höggradigt psykiskt efterblivna

I enlighet med av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag

(prop. nr 123; rskr. 267), att i mellersta Sverige skulle uppföras ett sjukhus

för vård av psykiskt efterblivna.

I prop. nr 103/1957 förordade föredragande departementschefen, att det

nya sjukhuset skulle förläggas till Sala under förutsättning att en för staten

godtagbar överenskommelse om förvärv av lämpligt markområde kunde

komma till stånd. Med bifall härtill bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t

att godkänna avtal med Sala stad om överlåtelse till Kungl. Maj :t och Kronan

av markområde för det nya sjukhuset (rskr. 237). Genom beslut den 6 juni

1957 uppdrog Kungl. Maj :t härefter åt kommittén att med beaktande av vad

departementschefen anfört vidtaga åtgärder för sådant markförvärv och

att till Kungl. Maj :t inkomma med därav föranledda förslag.

Sala stad har anvisat tre alternativa markområden för det nya sjukhuset.

Av dessa har kommittén funnit ett söder om och i direkt anslutning till

Salberga sjukhus beläget område vara mest lämpat för ändamålet. Området,

som har en areal av omkring 238 800 kvadratmeter, begränsas i sydväst av

en föreslagen ny sträckning för riksväg nr 12 och i sydost av en planerad

förbindelseväg mellan den nya vägen och den nuvarande riksvägens sträckning

öster om Salberga sjukhusområde. Största delen av området utgöres

av plan åkermark och enligt utförda markundersökningar är grundförhållandena

i stort sett tillfredsställande.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Sala stad har erbjudit sig att utan vederlag överlåta ifrågavarande mark- ''

område till Kronan och att utan kostnad för statsverket ansluta det blivande

sjukhusområdet till stadens ledningar för vatten och avlopp. Staden har

emellertid begärt, att cirka 2 600 kvadratmeter av Salberga nuvarande sjukhusområde

kostnadsfritt överlåtes till staden. Enligt föreliggande planer

kommer detta mindre markområde att avskiljas från sjukhusområdet av

den förut nämnda förbindelsevägen. Med hänsyn till att området sålunda

framdeles icke torde kunna nyttiggöras för sjukhusets ändamål, har kommittén

ansett sig kunna tillstyrka områdets avstående till staden.

Staden har i princip förklarat sig villig att låta uppföra bostäder för sjukhusets

personal till antal och av typ, som kommittén bestämmer, samt medgivit,

att hyresrätten till vissa bostäder, som förutsättes bli uppförda i

omedelbar närhet av sjukhuset, upplåtes till befattningshavare vid sjukhuset.

På grundval av de förda förhandlingarna har kommittén träffat preliminärt

avtal med staden av följande lydelse.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande såsom företrädare

för Kungl. Maj :t och Kronan, här nedan kallad Kronan, å ena, och

Sala stads drätselkammare såsom företrädare för Sala stad, här nedan kallad

staden å andra sidan, är — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges

i Sala godkännande — träffat följande avtal.

§ I
Staden

överlåter utan ersättning med full äganderätt till Kronan ett markområde

om sammanlagt ungefär 238 800 m2, utgörande cirka 600 in2 av

stadsägan nr 161 + 162 + 166, cirka 17 400 in2 av stadsägan nr 165 + 167

+ 2636 + 2637, cirka 12 000 in2 av stadsägan nr 171, cirka 57 100 in2 av

stadsägan nr 172, cirka 37 100 in2 av stadsägan nr 172 A, cirka 100 000 in2

av stadsägan nr 173, cirka 11 700 in2 av stadsägan nr 174, cirka 20 m2 av

stadsägan nr 179 + 2642, cirka 280 in2 av stadsägan nr 180 + 2643, cirka

1 100 m2 av stadsägan nr 183 -f 2644, cirka 100 m2 av stadsägan nr 184 A

samt cirka 1 400 m2 av stadsägan nr 2697, allt i Sala stad, vilket område

angives närmare inom heldragen röd linje på den vid detta avtal fogade

kartan.

Området överlåtes gravationsfritt.

§ 2.

Kronan överlåter utan ersättning med full äganderätt till staden ett markområde

om cirka 2 600 in2, utgörande del av stadsägan nr 175 + 1809 + 1810,

vilket område med gul färg angives på den vid detta avtal fogade kartan.

Området överlåtes gravationsfritt.

§ 3-

Kronan och staden tillträda respektive områden den 1 oktober 1959.

§ 4.

Kronan utfäster sig att snarast möjligt efter tillträdande av det av staden

överlåtna området vidtaga erforderliga åtgärder för uppförande å detsamma

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

av ett sjukhus för höggradigt psykiskt efterblivna, vilket i utbyggt skick

beräknas inrymma omkring 500 vårdplatser.

§ 5.

Staden medgiver att sjukhuset anslutes till stadens vatten- och avloppsnät

samt ledningsnät för elektrisk kraft. Staden förbinder sig att till den

tidpunkt, varom överenskommelse senare kan träffas, ha framdragit för

anslutningen till vatten- och avloppsnätet erforderliga ledningar till områdets

gräns på sätt angives å den bifogade kartan.

För leverans av vatten och elektrisk kraft samt för omhändertagande av

avloppsvatten erlägger Kronan ersättning enligt de för konsument med

motsvarande förbrukning inom staden vid varje tillfälle gällande taxor och

för respektive verk gällande reglementen.

§ 6.

Kronan förbinder sig att icke inom det av staden överlåtna området utan

stadens tillstånd utföra grundvattenbrunnar.

§ 7.

Staden åtager sig att i omedelbar närhet till sjukhusområdet låta uppföra

bostäder till antal och av typ, som statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande bestämmer och som ur stadsplaneteknisk synpunkt kan

godkännas, samt förbinder sig att tillse att — efter anvisning av sjukhusets

direktion — hyresrätt till dessa bostäder endast upplåtes åt befattningshavare

vid sjukhuset. Kronan ansvarar för hyran för dessa bostäder.

Staden svarar för att tillräckligt antal lämpliga bostäder jämväl för övrig

personal vid sjukhuset kommer att uppföras i staden och tillhandahållas

denna personal.

Stadens här gjorda åtaganden skola gälla endast i den mån av staten beslutade

begränsningar inom byggnads- och kreditmarknaden icke förhindra

deras fullgörande. Med anledning av åtagandena beviljade tillstånd och

krediter förutsättas icke verka återhållande på övrig gängse bostadsproduktion

i staden.

En förutsättning för stadens åtagande enligt första stycket är vidare, att

för erforderliga bostadsbyggnader kunna erhållas — förutom utgående

primär- och sekundärlån — statliga tertiär- och tilläggslån till belopp, som

beräknas med utgångspunkt från det av den långivande myndigheten godkända

högsta belåningsvärdet för byggnaderna.

§ 8.

Staden ombesörjer — utan avvaktan av Kungl. Maj :ts godkännande av

detta avtal — upprättandet av förslag till stadsplan och tomtindelning av

det av staden överlåtna området, vilket utlägges till en tomt. Området betecknas

i stadsplanen som kvartersmark för allmänt ändamål.

§ 9-

Kronan svarar för samtliga kostnader för vinnande av lagfart å det av

staden överlåtna området samt för avstyckningar och sammanläggning av

områdets delar till en stadsäga. Motsvarande kostnader, avseende det av

Kronan till staden överlåtna området, gäldas av staden.»

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

Drätselkammaren har meddelat, att avtalet kommer att underställas stadsfullmäktige

för godkännande vid sammanträde den 18 december 1958.

Med utgångspunkt från att departementschefen i prop. nr 103/1957 förordat,

att den fortsatta planeringen inriktades på ett sjukhus med omkring

500 platser har kommittén under projekteringsarbetet funnit, att inom

sjukhuset lämpligen bör inrättas 18 vårdavdelningar, vardera om 30 vårdplatser.

Sjukhusets sammanlagda platsantal kommer sålunda att uppgå

till 540.

Såsom tidigare nämnts är det nya markområdet beläget i omedelbar

anslutning till området för Salberga sjukhus. Vid planläggningen av det

nya sjukhusets utbyggnad och dess samordning med Salberga sjukhus har

kommittén utgått från att nya byggnader för administration och medicinskt

centrum, centralkök och matsalar samt panncentral med tillhörande förråd

och verkstäder uppföres för de båda sjukhusenheterna. Motsvarande byggnader

inom det gamla sjukhuset är nämligen i synnerligen dåligt skick

och otillräckliga för att kunna tillgodose båda enheterna. Dessa byggnader

bör därför rivas, i den mån de icke kan utnyttjas för annat ändamål.

Lokalerna för administration och medicinskt centrum är inrymda i en

byggnad med tre våningar jämte källarvåning. Enligt upprättat lokalprogram

kommer byggnaden att inrymma i huvudsak samma lokalenheter som

motsvarande byggnader vid nya sjukhus för egentligt sinnessjuka. Lokaler

för sjukhusets centralkök och panncentral har sammanförts till en vinkelformad

byggnad i en våning jämte källarvåning. Sjukhusets tvättbytesförråd

har inrymts i denna byggnad.

Det nya sjukhusets sex vårdpaviljonger, vardera med tre avdelningar, förlägges

i en halvcirkel väster om centrumbyggnaderna. Paviljongerna anslutes

till dessa byggnader medelst gångbar kulvert. I likhet med vårdavdelningar

vid nya sinnessjukhus har avdelningarna i dessa paviljonger

uppdelats i två vårdgrupper, envar med femton platser. Med hänsyn till

klientelets art har avdelningarna dock givits en något annan utformning.

Bl. a. har det ökade behovet av sanitär utrustning tillgodosetts. Vidare har

de större patientrummen dimensionerats för sex platser mot högst fyra vid

andra sjukhus. En särskild byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi

har tills vidare icke ansetts erforderlig för ifrågavarande klientel. Lokaler

för dessa ändamål har i stället kunnat inrymmas i suterrängvåningen till

de fyra paviljongerna.

Vid det gamla sjukhuset finnes såväl gymnastiksal som samlingssal.

Klientelet vid det nya sjukhuset har emellertid icke ansetts kunna utnyttja

dessa lokaler. Kommittén föreslår därför, att en särskild byggnad med kombinerad

gymnastik- och samlingssal uppföres inom det nya sjukhusområdet,

förlagd mellan centrumbyggnaderna och vårdpaviljongerna. En ny huvudentré

med infart till sjukhusanläggningens centrum förutsättes bli anordad.

I anslutning härtill förlägges en mindre byggnad med lokaler för försäljning

och servering.

Det nya sjukhusets område förutsättes bli planerat och försett med planteringar

i erforderlig omfattning. Promenadgårdar föreslås anordnade vid

samtliga vårdpaviljonger. En befintlig bollplan bör iordningställas till

idrottsplats.

I likhet med de äldre statliga sinnessjukhusen är Salberga sjukhus i

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1950

behov av en genomgripande upprustning. En sådan torde emellertid icke

kunna genomföras, förrän huvuddelen av det nya sjukhuset blivit uppförd.

Kommittén har för avsikt att utarbeta en plan för upprustningen och framlägga

förslag om behövliga moderniseringsåtgärder.

Kostnaderna för uppförande av det nya sjukhuset har beräknats

till sammanlagt 24 200 000 kronor enligt följande sammanställning.

Byggnad för administration och medicinskt centrum.......... 2 135 000

Byggnad för centralkök och matsalar........................ 1 930 000

Panncentral.............................................. 2 490 000

Vårdpaviljonger .......................................... 13 260 000

Byggnad för gymnastik- och samlingssal.................... 560 000

Byggnad för försäljning och servering...................... 100 000

Yttre arbeten, transportkulvert m. m......................... 3 725 000

24 200 000

Med hänsyn till önskvärdheten av att iakttaga återhållsamhet i fråga om

de statliga investeringsbehoven avser kommittén att vid den fortsatta detaljbearbetningen

av förslaget till sjukhusets utformning söka i görligaste mån

nedbringa byggnadskostnaderna utan att eftersätta de medicinska och driftsekonomiska

synpunkterna.

Enligt upprättad investeringsplan beräknas det nya sjukhusets uppförande

kräva en tid av högst fem år. Det härför erforderliga medelsbehovet

kan uppskattas till respektive 1, 5, 9, 7 och 2,2 milj. kronor per budgetår

till och med budgetåret 1963/64. Kommittén räknar med att anläggande av

vägar och huvudledningar samt schaktningsarbeten kan påbörjas under

nästa budgetår. För detta ändamål samt för fortsatt bearbetning av det upprättade

förslaget bör därför 1 000 000 kronor anvisas.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus

Under senare år har medel regelbundet anvisats för renovering och utbyggnad

av de elektriska installationerna vid statens sinnessjukhus. Kostnadsberäkningar

för de arbeten, som bör utföras under budgetåret 1959/60,

har upprättats av aktiebolaget elektriska prövningsanstalten, varjämte

samråd i ärendet ägt rum med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen.

Arbe lena är att anse som nödvändiga med tanke på sjukhusens drift. De

berör icke sådana lokalenheter, där de kunde vara ägnade att föregripa en i

övrigt erforderlig upprustning eller modernisering, som kan beräknas komma

till stånd inom cn nära framtid. Till relativt stor del utgör arbetena fortsättning

på tidigare påbörjade, i etapper indelade åtgärder eller syfta till en

förstärkning av de elektriska systemen. En omdisponering av arbetsplanerna

eller en uppdelning av arbetena i underetapper utöver vad som i det följande

föreslås torde icke lämpligen kunna komma i fråga med hänsyn till att

detta kan väntas medföra ökade kostnader och i många fall fördröja avvecklingen

av oekonomiska anläggningsdelar. Kommittén föreslår följande.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Ulleråkers sjukhus. Vid sjukhuset pågår sedan flera år omläggningsarbeten

för övergång från likström till växelström. Avsikten är att likströmsdistributionen

helt skall avvecklas. För budgetåret 1958/59 anvisades för

omläggning inom kvarvarande byggnader inom norra sjukhusområdet

10 000 kronor och för omläggning inom paviljongerna M12, K14 och Klä

inom södra området 110 000 kronor.

I paviljongerna inom södra området förekommer äldre likströmsinstallationer.

Ledningarna är till största delen utförda som s. k. listledning, d. v. s.

förlagda rör i spår av trälister. Ledningssystemen är hårt överbelastade och

medger ej tillräcklig belysning inom avdelningarna. Eldsvådetillbud har

förekommit i samband med överslag och kortslutningar i listledningarna.

Kommittén anser nödvändigt, att nuvarande risker och olägenheter elimineras

genom omläggning till växelström. För att undvika mer omfattande

kyg''gnadstekniska ingrepp, bör nya installationer utföras med utanpåliggande

ledningar. Ombyggnadsetappen bör omfatta paviljongerna Mil, M13

och K16.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas till 43 000 kronor för

paviljong Mil, 30 000 kronor för paviljong M13 och 30 000 kronor för

paviljong K16 samt 12 000 kronor för yttre kablar in. in. eller tillhopa

115 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Västra Ny sjukhus. Inom paviljongerna M102 och M103 saknas sängbelysningar.

Belysningen i sovsalar utgöres av en enda lampa i taket. Vägguttag

saknas helt. För en tillfredsställande läsbelysning måste sänglampor anordnas.

Vid nyssnämnda paviljonger finnes f. n. icke centralradioanläggning. De

är utrustade med vanliga radiomottagare, till vilka extra högtalare är anslutna

i dagrum och sovsalskorridor. Paviljongerna användes för lugna, arbetande

patienter, som på fritid bör kunna syssla med läsning och lyssna på radioutsändningar.

Tillfredsställande anordningar kan erhållas genom individuellt

reglerbara kuddhögtalare vid varje säng. Den nuvarande radioanläggningen

bör därför utbytas mot centralradioanläggning.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas till sammanlagt 35 000

kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

S:t Sigfrids sjukhus. De yttre belysningsanordningarna består av armaturer

över ingångar till byggnader samt av vissa äldre stolpbelysningar.

Belysningen bör kompletteras med ett antal nya stolpar och armaturer. Samtidigt

behöver central manövrering med automatisk tändning och släckning

anordnas. Kostnaden härför beräknas till 55 000 kronor.

\ id avbrott i sjukhusets ordinarie kraftförsörjningsnät uppstår störningar

framför allt i driften av panncentralen. För att eliminera detta bör

ett förbränningsdrivet nödströmsaggregat med cirka 140 KV generatoreffekt

installeras i den nya panncentralen. Aggregatet beräknas vid strömavbrott

kunna törse även andra viktiga anläggningsdelar med elkraft. Härför

erfordras en viss sektionsindelning i den befintliga lågspänningsfördelningen.

Kostnaderna beräknas till 70 000 kronor.

Sammanlagt bör sålunda anvisas (55 000 + 70 000 ) 125 000 kronor.

S:t Lars’ sjukhus. Vid sjukhuset pågår omläggning av det elektriska

distributionssystemet från likström till växelström. Den sista etappen omfattar

sjukhusets ytterbelysningssystem. Nya belysningsstolpar har tidigare

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

uppsatts. För överkoppling till växelström erfordras nytt kabelsystem. Kostnaderna

för slutetappen beräknas till 25 000 kronor, vilket belopp bör anvisas.

S:ta Maria sjukhus. Vid sjukhuset pågår omläggning från likström till

växelström. Ett nytt distributionssystem för växelström har utbyggts och

vissa byggnader har omlagts till den nya strömarten. De återstående arbetena

omfattar huvudsakligen fortsatt omläggning av inomhusinstallationerna.

För dessa arbeten har tidigare anvisats tillhopa 182 000 kronor.

För det kvarvarande likströmssystemet alstras elkraft bl. a. i ångturbindrivna

generatorer. Även driften i panncentralen är beroende av egengenerering.

Då det är önskvärt att likströmssystemet avlastas, bör omläggningsarbetena

fortsätta och såsom etapp nr 5 avse omläggning av systemet inom

paviljong K3. Kostnaderna härför beräknas till 40 000 kronor.

Den nuvarande mycket otillfredsställande belysningen i sjukhusets kulvertar

behöver förbättras genom ökat antal ljuspunkter. Avståndet mellan

ljuspunkterna uppgår till 25 å 30 in. Vid den ökade trafik, som bl. a. planerade

mattransporter med truckdragna vagnar kommer att medföra, föreligger

risker för olyckor på grund av den dåliga belysningen. Manövreringen

bör ordnas genom tidsmanövrerad central. Ledningsinstallationerna bör

omläggas till plastisolerade kablar. För ledbelysningen bör även reservbelysning

anordnas. Kostnaderna för nu angivna arbeten beräknas till

25 Ö00 kronor.

Efter nedläggandet av likströmsanläggningen blir vårdavdelningarna helt

utan reservbelysning utom två avdelningar inom den ombyggda paviljong

K5, vilka har reservbelysning som matas av ackumulatorbatterier. Kommittén

föreslår, att batterianläggningar anskaffas för paviljongerna Kl, M2,

K3, M4, återstående del av K5, M6, K14 samt M15 jämte tillhörande armaturer.

Reservbelysningen bör automatiskt tillkopplas vid strömavbrott i det

ordinarie nätet. Kostnaderna för dessa anläggningar beräknas till 60 000

kronor.

Sammanlagt bör sålunda anvisas (40 000 + 25 000 + 60 000) 125 000

kronor.

Restads sjukhus. Belysningen inom vissa av sjukhusets vårdpaviljonger

är bristfällig. Befintliga äldre globarmaturer tillåter ej så starka glödlampor,

som behövs för en tillfredsställande belysning. Vidare saknas sängbelysningar

så gott som helt. För att förbättra belysningsförhållandena i nu

angivna hänseenden anvisades för budgetåret 1958/59 ett belopp av 30 000

kronor, avseende paviljongerna Ml, M5 och K6. Motsvarande förbättringar

bör vidtagas inom paviljongerna M2, M3 och K8. Kostnaderna härför beräknas

till 40 000 kronor.

Västra Marks sjukhus. Vid sjukhuset är eldistributionen uppdelad på två

spänningssystem, dels ett äldre för 220/127 V och dels ett nytt för 330/220

planerade utökningen och kompletteringen av belysningen inom

garna 1, 2 och 3 i paviljong Iv kan icke ske i full utsträckning, då

V. Den

avdelnin

byg

,Hgnaden

fuilbelastat.

är ansluten till den lägre spänningen och

Kabeln till byggnaden bör därför kopplas

ningssystemet, varvid även ledningssystemet inom övr

anslutna byggnader bör ändras till 330/220 V.

ledningssystemet

till det högre spänga

till samma kabel

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

ses med elvärme. Ny matarkabel måste anläggas, då en spänningshöjning

omöjliggöres av att den befintliga kabeln icke är utförd enligt gällande föreskrifter.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas till 30 000 kronor.

Säters sjukhus. En komplettering av ytterbelysningen inom sjukhusområdet

pågår i etapper. För första etappen anvisades budgetåret 1954/55 ett

belopp av 19 000 kronor, avseende belysningen inom det nya bostadsområdet.

Nästa etapp bör omfatta ytterbelysning för vägen till det s. k. Jönshytteområdet

och för vissa vägar inom detta. Kostnaderna för etappen beräknas

till 30 000 kronor.

Pårlby sjukhus. I paviljongernas sovsalar finnes endast takarmaturer

installerade. Denna belysning är otillräcklig såsom läsbelysning och bör

kompletteras med sänglampor.

Eltillförseln sker via långa friledningar, som i hög grad är utsatta för

störningar. För att eliminera olägenheterna vid uppkommande strömavbrott

bör nödbelysning anordnas med ackumulatorbatterier. Anläggningen bör

automatiskt tillkopplas vid strömavbrott. Kostnaderna för ifrågavarande

arbeten beräknas till 20 000 kronor.

Umedalens sjukhus. Elkraften för sjukhusets normala behov levereras

via en enda kabel för 10 KV. Då ett avbrott i denna medför stora svårigheter

för sjukhusets drift, bör en reservledning framdragas. Umeå elverk

kommer att höja spänningen från 6 till 10 KV för en separat matarledning

till en befintlig elångpanna. Från denna matarledning kan en reservledning

framdragas för sjukhusets allmänna elkraftsbehov. Kostnaderna för

matarledningen beräknas till 15 000 kronor.

För elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus skulle alltså för

nästa budgetår erfordras sammanlagt (115 000 + 35 000 + 125 000 + 25 000

+ 125 000 + 40 000 + 30 000 + 30 000 + 20 000 + 15 000) 560 000 kronor.

Utredningsmedel

Medelsbehovet för kommitténs verksamhet utöver vad i det föregående

föreslagits beräknas till 400 000 kronor.

Yttranden

Medicinalstyrelsen har ingen erinran mot kommitténs avvägning av medelsbehoven

för å ena sidan uppförande av nya sjukhus och å andra sidan

nybyggnads- och upprustningsarbeten vid befintliga sjukhus. I likhet med

kommittén framhåller styrelsen nödvändigheten av att för en följd av år vid

utbyggnaden av mentalsjukvården kunna räkna med någorlunda stabila

investeringsmöjligheter. Styrelsen kan intyga behovet av en snabb renovering,

då vissa avdelningar befinner sig i ett skick, som icke gör dem lämpade

för sjukvård.

Medicinalstyrelsen ansluter sig till av kommittén framlagda förslag om

principer för upprustning av äldre sjukhus och understryker vikten av kommitténs

målsättning att uppnå likvärdighet mellan de nu befintliga och de

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

nya sjukhusen. Härigenom kan realiseras avsikten att tillgodose den framtida

sjukvården genom mindre sjukhus, spridda inom vårdområdena och —

där så låter sig göra — i anslutning till somatiska sjukhus.

Vid Birgittas sjukhus synes det väl motiverat att snarast iståndsätta de

300 vårdplatser, som kommer att friställas, så att de under en övergångsperiod

kan utnyttjas för evakuering av patienter, vilken skapar svåra problem

på sjukhusen under renoveringstiden.

Under hänvisning bl. a. till numera tillämpad praxis har byggnadskommittén

förutsatt att tvättverksamheten vid sjukhusen generellt skall successivt

övertagas av centraltvätterier, varigenom verksamheten skall bli mera ekonomisk.

För anordnande av tvättbytesförråd har kommittén äskat anslag

bl. a. vid Birgittas sjukhus. Medicinalstyrelsen framhåller att styrelsen vid

ett flertal tillfällen till byggnadskommittén under hand framfört betänkligheter

mot ett dylikt generellt överförande av tvättverksamheten. Orsakerna

härtill har varit dels vissa konstaterade bristfälligheter beträffande behandlingen

av tvättgodset vid de sjukhus, vilkas tvätt redan ombesörjes av

centraltvätterier, dels att viss tvätt (nylonklänningar o. d.) ändå måste ombesörjas

på sjukhusen, varför särskilda lokaler härför bör anordnas inom

vårdavdelningarna, dels att vissa kostnader tillkommer för iordningställande

av förutvarande tvättlokaler för annat ändamål samt dels att vid vissa sjukhus

nya panncentraler har uppförts, vilka dimensionerats för egna tvättinrättningar.

Därjämte har betonats angelägenheten av att tillvarataga den

form av arbetsterapi, som arbetet i tvätterierna utgör. I anslutning härtill

har styrelsen framhållit att ekonomiska kalkyler borde utarbetas sjukhus

för sjukhus under hänsynstagande till nämnda och övriga lokala förhållanden.

Utan mera ingående kännedom om kommitténs planering av ombyggnadsarbetena

vid Birgittas sjukhus kan framhållas, att tvättinrättningen

vid detta sjukhus uppfördes för endast sju år sedan och delvis ombyggdes

för fyra år sedan. Vid detta sjukhus har en ny panncentral uppförts, dimensionerad

med hänsyn till tvättinrättningen. Tvättlokalerna är i mycket gott

skick. För behövlig ökning av kapaciteten torde möjligen erfordras att nuvarande

mangel utbytes mot en större samt att tvättutlämningen något utökas.

Genom en rationalisering av tvättarbetet kan eventuellt även dessa åtgärder

undvikas.

Vid Birgittas sjukhus synes sålunda vara motiverat att företaga en närmare

ekonomisk utredning angående resultatet av överförande av tvättverksamheten

vid detta sjukhus till centraltvätten i ödeshög. Enligt en av

centrala sjukvårdsberedningen verkställd undersökning angående lönsamheten

av tvättverksamheten vid hl. a. Birgittas sjukhus understiger kostnaden

per kg tvätt (51,5 öre) den beräknade kostnaden vid anlitande av försvarets

centraltvätterier med 7,5 öre.

Vad gäller Vipeholms sjukhus anser medicinalstyrelsen i likhet med kommittén

att i avvaktan på en slutlig lösning av sjukhusets lokalfrågor endast

begränsade åtgärder bör vidtagas för att förbättra arbetsterapins lokalförhållanden.

Beträffande Säters sjukhus har kommittén föreslagit, att vårdpaviljongerna

M30 och K31 skall upprustas, och äskat medel för påbörjande av arbetena

inom paviljong M30. Från sjukhusledningens sida har emellertid framhållits,

all upprustningen i stället hör påbörjas inom systerpaviljongen K31,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

enär rörledningarna inom denna paviljong är helt förslitna, under det att ledningarna

i paviljong M30 befinner sig i användbart skick. Enär samma arbeten

skall utföras inom paviljongerna, finner styrelsen, att paviljong K31 i

första hand bör upprustas.

Uppförandet av ett nytt sinnessjukhus i Upplands Väsby är en angelägen

uppgift och dessutom av betydande intresse. Det blir första gången som man

i Sverige får möjlighet att pröva hur ett mentalsjukhus och ett somatiskt

sjukhus i direkt anslutning till varandra kommer att fungera.

Beträffande uppförandet av nytt sjukhus i Mellansverige för vård av höggradigt

psykiskt efterblivna uttrycker medicinalstyrelsen sin glädje över att

förslag om påbörjandet av sjukhuset nu framlagts. Tillkomsten av detta

sjukhus är av allra största vikt. Uppförandet bör komma till stånd med

största möjliga skyndsamhet.

Den nuvarande bristen på platser för ifrågavarande klientel hotar att

äventyra genomförandet av den vårdorganisation, som fastställts i lagen

den 4 juni 1954 om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. I

enlighet med denna lag har landstingen byggt ut sina anstalter endast för det

klientel, för vilket de ålagts inrätta institutioner. Så länge adekvata vårdmöjligheter

saknas för de mest svårskötta psykiskt efterblivna, vilka är

undantagna denna lag (§4), måste de omhändertagas på de kommunala anstalterna,

där tillfredsställande vård icke kan beredas dem, samtidigt som

vården av landstingsklientelet försvåras.

Den föreslagna utformningen av sjukhuset med ett flertal vårdpaviljonger

synes styrelsen ändamålsenlig och lämplig.

Över förslaget till avtal angående uppförande av en ny sjukhusanläggning

i Upplands Väsby har yttranden avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket.

Statskontoret yttrar.

Enligt föreslagen byggnadsplacering skulle ett antal vårdavdelningar tillhörande

sinnessjukhuset förläggas till fyra- och envåningspaviljonger. Med

hänsyn till byggnadskostnaderna och personalåtgången bör allvarligt övervägas,

om icke större koncentration av vårdavdelningarna kan komma till

stånd.

Beträffande fördelningen av kostnaderna för hela sjukhusanläggningens

uppförande upptager avtalet bestämmelser av innebörd, att staten respektive

landstinget skall svara för kostnaderna i proportion till dels antalet vårdplatser

å sinnessjukhuset respektive lasarettet, dels den normala anläggningskostnaden

per vårdplats å sjukhus av ifrågavarande slag. Statskontoret

har icke något att erinra mot att sagda fördelningsmetod kommer till användning

med avseende å de gemensamma lokaliteterna. I fråga om de delar

av anläggningen, som exklusivt användes av endera parten, synes före ett

ställningstagande till spörsmålet om kostnadsfördelningen böra undersökas

vilket resultat, som skulle uppnås, därest parterna hade att var för sig svara

för sin del.

Driften av hela sjukhusanläggningen anses närmast böra tillkomma landstinget.

Av avtalstexten framgår att parterna är ense om att förhandlingar

skall upptagas beträffande driften och därmed sammanhängande spörsmål.

Statskontoret förutsätter, att staten under alla omständigheter under oförändrade

huvudmannaskapsförhållanden i en eller annan form erhåller medinflytande

med avseende å anläggningens drift.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

95

I formellt avseende må slutligen konstateras att avtalstexten icke upptager

någon egentlig uppsägningsklausul. Enligt ämbetsverkets åsikt bör avtalet

emellertid kompletteras på denna punkt.

Riksräkenskapsverket anför.

Kommittén har föreslagit, att det nya sinnessjukhuset skall förläggas i

omedelbar anslutning till det nya lasarett, som landstinget redan beslutat

uppföra därstädes, och sammanbyggas med lasarettet till en gemensam sjukhusanläggning,

vilken skall ägas och drivas av landstinget. En första förutsättning

för ett sådant sammanbyggande bör vara, att det fullt klarlagts,

att en dylik anordning icke blott är angelägen ur vårdsynpunkt utan även

medför väsentliga fördelar i ekonomiskt avseende. Enligt de av kommittén

framlagda kostnadsberäkningarna skulle emellertid samordningen icke leda

till lägre byggnadskostnader, och hur utrustningskostnader och löpande

driftkostnader skulle komma att påverkas av en samordning, belyses icke

alls. Det kan alltså icke anses påvisat, att ett sammanförande av de två sjukhusen

till en gemensam sjukhusanläggning är motiverat ur ekonomiska synpunkter

bortsett från vissa icke närmare preciserade standardförbättringar i

fråga om sinnessjukhusdelen.

I kommitténs framställning har vidare — i avbidan på särskilda förhandlingar

härom med landstingets förvaltningsutskott efter ytterligare utredning

— icke kunnat lämnas uppgifter rörande storleken av statens tillskott

till utrustningskostnaderna och på staten fallande andel av de löpande

driftkostnaderna. Innan klarhet härutinnan ernåtts, så att de ekonomiska

konsekvenserna av ett åtagande i enlighet med kommitténs förslag från statens

sida gentemot landstinget kan fullt överblickas, anser riksräkenskapsverket

ett sådant åtagande icke lämpligt.

Genom att landstinget förutsatts skola stå såsom ägare till hela anläggningen

och ansvara för driften av densamma måste enligt riksräkenskapsverkets

mening den av kommittén föreslagna samordningen — oavsett i vilken

form statens tillskott till anläggningskostnaderna lämnas — anses innebära

ett föregripande av resultatet av pågående utredning av frågan om ett

överförande av hela sinnessjukvården till landstingen och städerna utanför

landsting. Någon anledning till erinran i detta avseende skulle däremot icke

förefinnas vid en lösning, som innebure, att anläggningen ägdes av staten

och dreves i dess regi. Att det frånsett de statliga universitetssjukhusen ankommer

på landstingen och städerna utanför landsting att svara för den somatiska

sjukvården, medan förhållandet, om man bortser från de tre största

städerna, är det omvända inom sinnessjukvården, kan riksräkenskapsverket

icke i likhet med kommittén finna böra leda till den slutsatsen, att äganderätten

till och driften av hela den av kommittén föreslagna gemensamma

sjukhusanläggningen hör tillkomma landstinget. Det synes med hänsyn till

att statens tillskott till anläggningskostnaden avses skola bli ungefär dubbelt

så stort som landstingets ligga närmare till hands att anläggningen äges

och drives av staten, därvid landstingets kapitaltillskott och regleringen i

övrigt av förhållandet mellan landstinget och staten kan ske i den ordning,

som i motsvarande avseende tillämpats i fråga om karolinska sjukhuset.

Det kan också ifrågasättas, huruvida icke det av kommittén framlagda projektet

avser en sådan försöksanordning, som även frånsett önskemålet att

icke föregripa resultatet av utredningen om huvudmannaskapet för sinnessjukvården

hör handhas i statlig regi. Den samordning av sinnessjukvård

och kroppssjukvård, som skulle möjliggöras genom projektets realiserande,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

kan nämligen tänkas bli av viss betydelse för den medicinska forskningen.

Mot bakgrunden härav vill riksräkenskapsverket ifrågasätta, om icke det

kombinerade sjukhuset bör utnyttjas såsom undervisningssjukhus, för vilken

användning anläggningen på grund av sin belägenhet samt moderna planering

och utrustning synes kunna antagas bli väl lämpad. Vidare skulle

härigenom kunna vinnas en behövlig utökning även av antalet kliniska utbildningsplatser

vid kroppssjukhus. Det bör ur nu angivna synpunkter närmare

undersökas om icke den lösningen bör ges företräde, att staten står såsom

ägare till ifrågavarande sjukhusanläggning, oavsett hur frågan om huvudmannaskapet

för sinnessjukvården löses.

Därest hela den av kommittén föreslagna sjukhusanläggningen skulle

befinnas böra ägas av landstinget och drivas i dess regi, bör statens tillskott

icke blott till anläggningskostnaderna utan även till utrustningskostnaderna

lämnas i form av ett lån till landstinget. Detta lån bör av landstinget förräntas

och amorteras. Utgifterna för räntor och avskrivningar bör inkluderas

i de kostnader för driften av sinnessjukhusets del av anläggningen, för

vilka landstinget skall erhålla ersättning av staten. Riksräkenskapsverket

kan icke i likhet med kommittén finna en sådan ordning sakligt omotiverad,

eftersom på detta sätt erhålles en riktig och klar redovisning av statens kostnader

för sinnessjukhuset. Enligt riksräkenskapsverkets mening kan anordningen

icke heller såsom kommittén velat göra gällande anses innebära

någon administrativt tyngande omgång. Därest lånet skall förräntas, bör det

utlämnas från fonden för låneunderstöd. Skulle det däremot befinnas icke

böra förräntas, bör det utbetalas av medel, som anvisas för ändamålet på

driftbudgeten.

I avtalsförslagets fjärde paragraf finnes intagen en bestämmelse om att,

därest de för sinnessjukvården disponerade lokalerna av landstinget tages i

anspråk för annat ändamål, Kronan skall »äga uppsäga lånet till betalning

med det belopp, som efter en beräknad avskrivningstid av sextio år motsvarar

kostnaden för dessa lokaler i den omfattning de varit utnyttjade».

Denna bestämmelse synes i realiteten innebära, att landstinget äger häva

avtalet, om lånet återbetalas i den utsträckning i bestämmelsen stipuleras.

Dessutom avses tydligen enligt bestämmelsen avskrivningarna å sjukhusanIäggningen

skola tillgodoräknas landstinget. Bestämmelsen kan enligt riksräkenskapsverkets

mening komma att leda till ett oriktigt resultat, eftersom

utgifterna för avskrivningen av sjukhusanläggningen eller amorteringen av

lånet avses skola ersättas av staten, som också kommer att svara för täckningen

av kostnaderna för anläggningens underhåll. Vidare anser riksräkenskapsverket,

att någon rätt icke bör tillförsäkras landstinget att ensidigt

häva avtalet. Riksräkenskapsverket föreslår, att den nu berörda bestämmelsen

och den under tolfte paragrafen införda oklara bestämmelsen om att avtalet

skall gälla så länge staten är huvudman för sinnessjukvården inom

Stockholms län bör ersättas med en under sistnämnda paragrafnummer införd

bestämmelse om att avtalet skall gälla under BO år och att staten före

angivna tidrymds utgång skall äga påfordra förlängning av avtalet för en tid

av ytterligare 60 år. Vad som efter den av riksräkenskapsverket nu förordade

ändringen kommer att återstå av bestämmelsen under fjärde paragrafen bör

omformuleras så, att bestämmelsen kommer att utsäga, att staten för finansieringen

av å sinnessjukhuset belöpande del av anläggnings- och utrustningskostnaderna

skall lämna landstinget ett lån.

Bostadsstijrelsen — som avgivit yttrande beträffande förslaget till avtal

med Sala stad — anför.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

Enligt avtalsförslaget åtager sig staden att svara för viss bostadsproduktion—

enligt underhandsuppgift avseende cirka 130 lägenheter fördelade på

två år — i anslutning till sinnessjukhusets utbyggnad under förutsättning

att dessa åtaganden icke verkar återhållande på övrig gängse bostadsproduktion

i staden och att statliga tertiär- och tilläggslån kan erhållas.

Med anledning av denna avtalsbestämmelse kommer styrelsen vid fördelningen

på Västmanlands län av de ramar för den statliga långivningen, som

ställes till styrelsens förfogande, att beakta det ökade bostadsbehov, som

uppkommer för Sala till följd av sinnessjukhusets utbyggnad. Det förhållandet,

att de bostäder, som staden skall uppföra enligt § 7 i avtalet, endast

kommer att upplåtas till befattningshavare vid sjukhuset, kommer icke att

utgöra hinder för statliga lån.

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, utgår f. n. inga särskilda avgifter

för anslutning till stadens vatten- och avloppsnät. Ingenting hindrar dock

att staden med stöd av 1955 års lagstiftning om allmänna vatten- och avloppsanläggningar

inför sådana särskilda avgifter. Till förhindrande av

framtida eventuell oklarhet om avtalets innebörd bör kommittén infordra

uttalande från staden, att anslutningsavgifter icke heller i framtiden skall

utgå för sjukhusets område.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen yttrar beträffande förslaget till avtal

med Vadstena stad.

Mot de grundläggande principer, efter vilka anläggningskostnaderna skall

fördelas har styrelsen intet alt erinra. Emellertid synes de för Kronan framräknade

andelarna alltför höga.

Vid dimensioneringen av anläggningen synes man sålunda ha utgått från

en vattenförbrukning vid sjukhuset år 1980 och år 2000 av respektive 700

och 800 liter per patient och dygn. Enligt vad styrelsen inhämtat är det vid

projektering av motsvarande sjukhus normalt att räkna med avsevärt lägre

specifik vattenförbrukning. Härtill kommer att enligt handlingarna sjukhusets

tvätt skall utföras på annat håll. Styrelsen anser att de angivna mängderna

700 och 800 liter per patient och dygn kan anses inkludera en så stor

mängd i ledningarna inströmmande grundvatten, som belöper på sjukhuset.

Den borgerliga förbrukningen i staden har antagits till 250 liter per person

och dygn år 1980, medan motsvarande tal år 2000 angivits till 350.

Dessa värden synes onormalt låga; vanligt är att man för städer av Vadstenas

typ år 1980 räknar med förbrukningar av 350—400 liter per person

och dygn. Värdena gäller exklusive inläckande grundvatten.

En inom styrelsen gjord överslagsberäkning, baserad på enligt styrelsens

bedömande normala utgångsvärden, har givit vid handen att Kronan för

sjukhusets del icke skäligen bör deltaga i förevarande anläggningskostnad

med mera än omkring 20 procent.

Uppgift saknas efter vilka grunder Kronans avsedda andel i årskostnaden

beräknats. Styrelsen anser emellertid att man, bl. a. med hänsyn till att tvättgodset

från sjukhuset skall tvättas på annan plats, icke har anledning att

räkna med specifikt starkare nedsmutsat vatten från sjukhuset än från

staden.

Det vill synas som om eu kostnad av omkring 10 öre in3 uppmätt vattenförbrukning

skulle vid fullt utbyggd anläggning vara ett värde av någorlunda

riktig storlek. Emellertid anser styrelsen det olämpligt att i detta

sammanhang i avtalet fixera en viss avgift per in’ vatten. Lämpligare är att

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 87

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

bestämma att Kronan skall varje år deltaga i den på överenskommet sätt

fastställda årskostnaden efter förhållandet mellan sjukhusets vattenförbrukning

och den totala vattenförbrukningen inom anläggningsområdet.

Styrelsen får slutligen framhålla att styrelsen vid tidigare utförd teknisk

granskning av förslagshandlingarna ifrågasatt om icke föreslagen låggradig

rening jämte behandling i de biologiska dammarna samt klorering

kunde tills vidare anses tillräcklig. Minskningen i anläggningskostnad vid

ett sådant förfarande kan uppskattas till omkring 400 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda anser sig styrelsen på basis av tillgängligt

material icke kunna tillstyrka föreliggande preliminära avtal utan

jämkningar i berörda avseenden.

Departementschefen

I samband med behandlingen i årets statsverksproposition av anslaget

till statens sinnessjukhus: avlöningar lämnade jag en närmare redogörelse

för det nuvarande läget inom mentalsjukvården. Jag framhöll därvid bl. a.,

att det i flera avseenden alltjämt råder otillfredsställande vårdförhållanden

på detta område. Under de allra senaste åren har emellertid framstegen inom

den psykiatriska vetenskapen och de moderna behandlingsmetoderna ställt

mentalsjukvården i en ny dager och skapat förhoppningar om att i betydligt

större utsträckning än tidigare kunna varaktigt bota många av de människor,

som drabbas av psykisk sjukdom. Denna utveckling har redan ställt

och kommer uppenbarligen även i fortsättningen att ställa betydande anspråk

på sinnessjukhusens resurser av alla slag. Även om — såsom närmare

framgår av min redogörelse i nämnda proposition -— sedan flera år tillbaka

en omfattande upprustning i såväl personellt som materiellt hänseende

pågått, erfordras därför alltjämt betydande insatser innan en godtagbar

standard på detta område uppnåtts.

En väsentlig förutsättning för att nå det uppställda målet att utjämna

skillnaden mellan kroppssjukvård och mentalsjukvård är att byggnadsbeståndet

vid sinnessjukhusen blir föremål för en kraftig upprustning. Vid

flera av de äldre sinnessjukhusen är byggnader och inredning alltjämt föråldrade

och ofta i starkt nedslitet skick. Också platstillgången vid sjukhusen

är alltjämt otillräcklig även om antalet exspektanter (sjukhusen för psykiskt

efterblivna ej medräknade) minskat från omkring 1 470 år 1956 till

cirka 1 350 år 1957. Överbeläggningen vid de egentliga sinnessjukhusen,

som under åren 1954—1956 uppgick till resp. 17, 15 och 14 procent, visade

år 1957 en ytterligare minskning till omkring 9,4 procent. Överbeläggningen

varierade emellertid starkt de olika sjukhusen emellan och uppgick vid något

sjukhus till icke mindre än cirka 39 procent.

Samtidigt med nyssnämnda minskning av antalet exspektanter och av

överbeläggningen har en kraftig stegring av patientomsättningen ägt rum,

bl. a. genom den förbättrade medikamentösa terapin. Omsättningen, d. v. s.

antalet intagningar i procent av medelbeläggningen, uppgick sålunda åren

1953, 1956 och 1957 vid primärsjukhusen till resp. 52, 62 och 67 procent.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

När man diskuterar platstillgång, beläggningsförhållanden och antalet

exspektanter in. in. niåste man emellertid även beakta, att det finns ett

stort antal människor, som i och för sig torde vara i behov av vård å mentalsjukhus

men som av olika skäl icke är upptagna å exspektantlista. Enligt

mentalsjukvårdsdelegationen torde antalet vårdbehövande människor

sålunda uppgå till omkring 4 promille av befolkningen. Först genom att

mentalsjukvården verkligen utbyggs och upprustas på ett tillfredsställande

sätt skapas möjligheter att bereda dessa människor den hjälp och vård som

de är i behov av.

Jämsides med den såväl kvantitativa som kvalitativa upprustning som ägt

rum på personalsidan har också i fråga om byggnadsbeståndet betydande

insatser gjorts under senare år. Jag vill sålunda erinra om att enligt den vid

1950 års riksdag antagna och av 1956 års riksdag reviderade generalplanen

byggnadsarbeten — innefattande såväl nya sinnessjukhus som upprustning

av befintliga sjukhus — skall utföras för en sammanlagd kostnad

(i 1954 års prisläge) av omkring 500 miljoner kronor för de egentliga sinnessjukhusen.

Härtill kommer de till omkring 85 miljoner kronor beräknade

kostnaderna (i 1954 års prisläge) för planerade ny- och ombyggnader

av sjukhus för vård av psykiskt efterblivna. De totala investeringsanslagen

för dessa ändamål har under budgetåren 1950/51—1958/59 uppgått till omkring

234 miljoner kronor, varav omkring 180 miljoner kronor för en upprustning

av de befintliga sjukhusen. Medel har emellertid därvid i vissa fall

anvisats för arbeten, som icke förutsatts i generalplanen, samtidigt som

denna enligt beslut vid 1957 års riksdag kompletterats med ett sinnessjukhus

i Västmanlands län. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

hade i det år 1954 avgivna betänkande, som låg till grund för 1956

års reviderade generalplan, räknat med att upprustningen skulle vara slutförd

år 1967. Detta skulle med ett fr. o. in. budgetåret 1955/56 återstående

medelsbehov av 490 miljoner kronor — bortsett från beslutade ändringar i

och tillägg till generalplanen samt uppkomna byggnadskostnadsstegringar

— ha inneburit en medelsanvisning av i genomsnitt 41 miljoner kronor per

år. Då medelsanvisningen under budgetåren 1955/56—1958/59 uppgått till

i genomsnitt 32,5 miljoner kronor per ar bar sålunda, även bortsett från

nyss nämnda faktorer, redan uppkommit en betydande eftersläpning i planens

genomförande.

Kommitténs förslag till byggnadsarbeten för nästa budgetår förutsätter en

medelsanvisning av i runt tal 48 500 000 kronor mot för innevarande budgetår

anvisade 35 850 000 kronor. Av förstnämnda belopp avser omkring 26

milj. kronor nya sinnessjukhus. Därmed avses dels ett fullföljande av de tre

sjukhusen i Falköping, Örebro och Bollnäs, dels påbörjande av de beslutade

sjukhusen i Upplands Väsby och Sala med 627 resp. 540 platser, dels ock

uppförande av ett sjukhus om cirka 250 platser i Katrineholm för vård av

s. k. psykopater. Återstående del av det äskade beloppet hänför sig till upprustningsarbeten,

inkl. vissa elektriska arbeten, vid belintliga sjukhus samt

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

utredningsmedel. I fråga om de befintliga sjukhusen innebär kommitténs

förslag, såvitt avser arbeten som tidigare ej redovisats för riksdagen, ett

tillskott med sammanlagt 480 nya platser, fördelade på S:ta Gertruds, S:t

Jörgens och Säters sjukhus, samt renovering av ytterligare omkring 300

platser vid Ryhovs och Säters sjukhus.

Vad först angår de nya sinnessjukhusen har kommittén beträffande

de tre redan påbörjade sjukhusen i Falköping (Falbygdens sjukhus),

Örebro (Mellringe sjukhus) och Bollnäs äskat resp. 8 500 000, 9 000 000

och 5 000 000 kronor. Falbygdens sjukhus, som tidigare beräknats kunna

färdigställas till årsskiftet 1960—61, torde såvitt nu kan bedömas stå färdigt

först hösten 1961. Då jag av flera skäl anser angeläget, att byggnadsarbetena

där i möjligaste mån påskyndas, förordar jag en höjning av medelsanvisningen

med 500 000 till 9 000 000 kronor. Byggnadsarbetena vid

Mellringe sjukhus kan på grund av försenat projekteringsarbete icke drivas

i den takt kommittén räknat med. Av skäl som jag närmare redovisade i

propositionen nr 86 till 1958 års riksdag vid mitt ställningstagande till storleksordningen

av det nya sjukhuset i Bollnäs torde vidare böra undersökas

möjligheterna att minska det av 1957 års riksdag godtagna platsantalet om

780 till 720 eller 660. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda en med

1 700 000 kronor till 7 300 000 kronor reducerad medelsanvisning.

Byggnadsarbetena vid Bollnässjukhuset har av arbetsmarknadsskäl igångsatts

redan i början av år 1959. I detta sammanhang torde en medelsanvisning

om 1 500 000 kronor vara tillfyllest. Till frågan om ytterligare medelsanvisning

återkommer jag i det följande.

Principbeslut om uppförande av ett nytt sinnessjukhus i Stockholms län,

förlagt till Upplands Väsby, fattades redan vid 1957 års riksdag. I enlighet

med Kungl. Maj :ts samma år meddelade uppdrag har kommittén nu inkommit

med dels förslag till avtal med Stockholms läns landsting om uppförande

av ett sinnessjukhus om 627 platser i anslutning till ett av landstinget

beslutat nytt lasarett om 235 platser i Upplands Väsby, dels ock förslag

till sjukhusets närmare planläggning och utformning. Då vårdplatsbehovet

i Stockholms län är mycket stort och länet f. n. saknar eget sjukhus,

måste det anses angeläget, att 1957 års principbeslut fullföljes genom

ett ställningstagande till av kommittén nu framlagda förslag. Härtill kommer

det betydande intresse som ligger i att på detta sätt för första gången

få möjlighet att pröva en organisation, som innebär en direkt samordning

av ett sinnessjukhus med ett lasarett. Jag finner det därför i och för sig angeläget

att detta sjukhus snarast kan påbörjas.

Beträffande sjukhusets storleksordning framhölls i propositionen nr 103

till 1957 års riksdag att ett högre platsantal än 780 icke syntes önskvärt

ur vårdsynpunkt. Såväl kommittén som medicinalstyrelsen har nu föreslagit,

att platsantalet begränsas till något mer än 600. En sådan begränsning

överensstämmer helt med de överväganden som legat till grund för

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

mitt ställningstagande beträffande Bollnässjukhuset och den förut ifrågasatta

minskningen av Mellringesjukhuset. Då vidare i detta fall en alltför

stor disproportion mellan sinnessjukhuset och lasarettet bör undvikas och

man därjämte torde få räkna med att även andra sjukhusenheter så småningom

kommer att erfordras för att tillgodose länets platsbehov, har jag

för egen del ansett mig böra förorda att sjukhuset i enlighet med kommitténs

förslag får ett platsantal av omkring 630.

Totalkostnaden för hela sjukhusanläggningen har beräknats till 47 000 000

kronor, varav för sinnessjukhuset 30 500 000 och för lasarettet 16 500 000

kronor. Utslaget på de 627 föreslagna vårdplatserna vid sinnessjukhuset

motsvarar statens andel i anläggningskostnaden en platskostnad om 48 644

kronor. Då platskostnaden för det senast beslutade statliga sinnessjukhuset,

d. v. s. i Bollnäs, vid ett platsantal om 720 beräknats till 47 222 kronor och

vid ett till 660 platser reducerat sjukhus till 48 485 kronor, måste nämnda

platskostnad för sjukhuset i Upplands Väsby anses alltför hög. Anledningen

härtill torde bl. a. vara att vissa avvikelser i standardhöj ande syfte gjorts

från det lokalprogram som accepterats för Bollnässjukhuset. Då tillräckliga

skäl icke synes föreligga att redan nu frångå ett av statsmakterna så nyligen

accepterat program, synes platskostnaden redan av detta skäl böra minskas.

Då härtill kommer att vissa ekonomiska fördelar rimligen måste vara förenade

med en samordning av sinnessjukhuset och lasarettet samt därav

följande gemensamt utnyttjande av åtskilliga lokaler, har jag icke ansett

mig kunna godtaga ett statligt engagement av denna storleksordning.

Såsom kommittén föreslagit kan bl. a. praktiska skäl anses tala för att

landstinget står som ägare till och ansvarar för driften av hela den gemensamma

anläggningen. Landstinget bör i så fall åtaga sig att — så länge staten

är huvudman för sinnessjukvården i Stockholms län — för statens räkning

uppföra och driva ett sinnessjukhus om minst 627 platser, avsedda

för det klientel som skall mottagas på de statliga sinnessjukhusen. Sjukhuset

bör då uppföras, utrustas och drivas efter lägst den standard som tilllämpats

beträffande de senast beslutade statliga sinnessjukhusen.

Frågorna om beräkning och fördelning av driftskostnaderna mellan staten

och landstinget har kommittén ansett böra göras till föremål för särskilda

förhandlingar. För egen del anser jag emellertid att ett statligt engagement

i anläggningskostnaden icke kan ske utan att åtminstone grunderna

för fördelningen av driftskostnaderna dessförinnan klarlagts. I avbidan

på ett ställningstagande till frågan om huvudmannaskapet för sinnessjukvården

och därmed sammanhängande spörsmål om statsbidrag

synes kunna övervägas, all landstinget erhåller ersättning för driftskostnaderna

med visst belopp per vårddag. Även frågan om fördelning av utrustningskostnaderna

bör klarläggas.

Vissa av de av riksräkenskapsverket och statskontoret berörda spörsmålen

i anslutning till det av kommittén framlagda avtalsförslaget torde vidare

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

även med nu angivna riktlinjer fordra ytterligare överväganden. Med hänsyn

härtill och då landstingets ställningstagande till nu angivna spörsmål

givetvis bör avvaktas, anser jag mig böra förorda, att nya förhandlingar

upptages med landstinget och att dessa frågor därefter ånyo underställes

riksdagens prövning. För att täcka uppkommande kostnader för det

fortsatta planerings- och ritningsarbetet in. in. bör för nästa budgetår anvisas

500 000 kronor, en minskning av äskade medel med samma belopp.

Vid 1957 års riksdag erhöll Kungl. Maj:t riksdagens bemyndigande att

— under förutsättning att en för staten godtagbar överenskommelse kunde

komma till stånd — godkänna avtal med Sala stad om förläggning in. in.

i staden av ett sjukhus för höggradigt psykiskt efterblivna patienter. Kommitténs

nu framlagda förslag till avtal med staden föranleder ingen erinran

från min sida och detsamma torde därför kunna godkännas av Kungl.

Maj :t. Stadsfullmäktige har för sin del godkänt avtalet vid sammanträde

den 18 december 1958. Mot kommitténs förslag till utformning av sjukhuset,

innebärande bl. a. ett platsantal om 540 fördelade på 18 avdelningar,

har jag icke heller något att erinra. Jag utgår därvid från att alla

de möjligheter till samordning i olika hänseenden med Salberga sjukhus,

som ur praktiska och vårdsynpunkter anses genomförbara noga tillvaratages.

Vårdmöjligheterna för ifrågavarande klientel är f. n. begränsade till

Vipeholms sjukhus. Överbeläggningen där är synnerligen besvärande samtidigt

som vårdbehovet — såsom framgått vid anmälan av dessa frågor för

1955 års riksdag — är betydande. Det måste därför anses i hög grad angeläget

att detta nya, redan beslutade sjukhus kommer till stånd utan ytterligare

dröjsmål. Jag förordar därför en ökning av medelsanvisningen för

nästa budgetår med 600 000 till 1 600 000 kronor.

Såsom framgår av vad jag anfört vid min anmälan av kommitténs betänkande

om psykopatvården är också tillkomsten av det föreslagna psykopatsjukhuset

i Katrineholm synnerligen angeläget ur vårdsynpunkt. Under

hänvisning till vad jag där anfört förordar jag, att för ändamålet beräknas

600 000 kronor utöver det belopp om 200 000 kronor som redan av

1957 års riksdag ställts till förfogande för sjukhusets planläggning in. m.

Vad härefter angår av kommittén framförda förslag till byggnadsåtgärder

vid de befintliga sinnessjukhusen vill jag erinra

om att kommittén i enlighet med vad jag anförde i propositionen nr 86

till 1958 års riksdag erhållit i uppdrag bl. a. att utarbeta detaljerade generalplaner

för hur den fortsatta upprustningen av de äldre sjukhusen lämpligen

bör genomföras. Kommittén har numera slutfört inventeringen av

byggnadsbeståndet vid S:ta Gertruds, Ryhovs och Säters sjukhus samt

upprättat preliminära planer för en upprustning av dessa sjukhus. Såsom

kommittén framhållit bör därvid ledmotivet för en definitiv upprustning

av sjukhusen vara att ur framför allt medicinska men även byggnadstekniska

synpunkter göra dem i huvudsak likvärdiga med nya sinnes
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

sjukhus. Kommitténs genomgång har visat, att det inom flertalet vårdpaviljonger

är ogörligt att genom en upprustning åstadkomma avdelningar

som uppfyller dessa krav. Det synes därför ofrånkomligt att åtminstone

i viss utsträckning tillgodose vårdplatsbehovet genom nybyggnader. Därvid

bör emellertid beaktas att utvecklingen inom sinnessjukvården och den

närmare anknytning till kroppssjukvården som nu eftersträvas förmodligen

kommer att leda till en vårdorganisation med flera och mindre sjukhusenheter.

Det synes därför riktigt att i avbidan på närmare erfarenheter

i dessa hänseenden tills vidare begränsa den mera genomgripande upprustningen

till det antal vårdplatser som vederbörande sjukhus under alla förhållanden

kan beräknas få i en framtida vårdorganisation. Då emellertid

byggnadsbeståndet vid de äldre sjukhusen genomgående är hårt förslitet

bör även återstående delar bli föremål för en om också mera begränsad

upprustning med sikte på fortsatt användning under en övergångsperiod.

Sjukhusen skulle på så sätt få ett antal moderna effektiva vårdplatser, som

antingen kunde användas som kärna i ett framtida större sjukhus eller

som ett fristående mindre sjukhus därest en uppdelning på flera vårdenheter

skulle visa sig mera lämplig.

Jag vill emellertid därvid framhålla angelägenheten av att kommittén vid

sin fortsatta prövning av dessa upprustningsfrågor ur såväl medicinska

som ekonomiska synpunkter ingående prövar möjligheterna att också på

längre sikt åstadkomma tillfredsställande vårdenheter in. in. utan nybyggnad,

d. v. s. genom ombyggnad av befintliga byggnader. Med hänsyn till nu

angivna omständigheter och med de reservationer som framgår av det föregående

anser jag mig i stort sett kunna tillstyrka de förslag till principer

för upprustning av de äldre sjukhusen, som kommittén nu redovisat. Jag

vill emellertid därvid understryka, att mitt ställningstagande endast är att

anse som allmänna riktlinjer för det fortsatta planläggningsarbetet och

icke föregriper den prövning av de enskilda byggnadsobjekten som givetvis

får ske i den män de aktualiseras. Med hänsyn härtill och då det förslag

till nya vårdpaviljonger, som kommittén i enlighet med angivna riktlinjer

framlagt för nästa budgetår innebär en utökning i jämförelse med

gällande generalplan endast beträffande S:ta Gertruds sjukhus, har jag

ansett mig kunna godtaga förslagen i dessa hänseenden.

Kommitténs förslag till byggnadsåtgärder i övrigt vid de särskilda sjukhusen

ger mig anledning till följande uttalanden.

Den föreslagna utökningen av centralköket vid Birgittas sjukhus synes

visserligen ofrånkomlig på grund av bl. a. kökets bristande kapacitet. Med

hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört är jag dock tveksam beträffande

lämpligheten alt för detta ändamål taga i anspråk tvättlokalerna vid sjukhuset.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter närmare prövning

taga ställning till detta spörsmål. För detta och övriga i sammanhanget föreslagna

arbeten — byggnader för arbets- och rörelseterapi in. in. — be
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

räknar jag en från 1 000 000 till 500 000 kronor reducerad medelsanvisning.

Medelsanvisningen för de yttre arbetena torde böra begränsas med

150 000 till 100 000 kronor. Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört i sitt yttrande är jag icke heller beredd att nu taga slutlig

ställning till storleken av statens bidrag till anläggande av avloppsreningsverk

i Vadstena. Även i detta hänseende torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att efter erforderlig kompletterande utredning taga närmare ställning.

Av kommittén äskade medel för upprustning av paviljongerna M 4 och

K 3 vid Ryhovs sjukhus torde kunna reduceras med 350 000 kronor.

Medelsanvisningen för uppförande av paviljongerna M 15 och K 16 vid

Restads sjukhus torde med hänsyn till numera beräknad byggnadstakt

kunna minskas med 1 000 000 kronor.

Såsom kommittén framhållit är tillgången på arbetsterapilokaler vid

Vipeholms sjukhus mycket begränsad. Lämpligheten av den av kommittén

föreslagna lösningen för att tillskapa bättre lokaler synes mig dock

kunna ifrågasättas. Även från sjukhusets sida har framförts önskemål om

en annan lösning av lokalfrågan. Det mest angelägna behovet av bättre

lokaler torde dock kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt inom

ramen för det av kommittén angivna beloppet. Jag förordar därför att

för ändamålet beräknas av kommittén äskat belopp, 115 000 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om medlens användning.

Reträffande S:t Jörgens sjukhus vill jag erinra om att 1958 års riksdag

fattat principbeslut om uppförande av en byggnad för samlingssal m. m.

Några medel för ändamålet anvisades emellertid icke. Jag är icke heller nu

beredd tillstyrka att medel i förevarande sammanhang beräknas för byggnadsarbetenas

påbörjande. Av kommittén äskade medel för administrationsbyggnad

in. in. samt uppförande av vårdpaviljong MK 3 torde kunna

reduceras med 600 000 resp. 250 000 kronor.

För ombyggnad av gymnastiksalen vid Källshagens sjukhus kan enligt

vad byggnadsstyrelsen och kommittén framhållit disponeras 140 000 kronor

av de medel om 220 000 kronor, som anvisats för anordnande av oljeeldning

vid sjukhuset. Återstående 80 000 kronor avses skola disponeras

för vissa åtgärder i syfte att förbättra driftförhållandena inom panncentralen

m. m.

Medelsanvisningen för yttre arbeten vid Mariebergs och Furunäsets sjukhus

torde för nästa budgetår kunna reduceras med 100 000 vid vartdera

sjukhuset.

De av kommittén föreslagna renoveringsarbetena vid Säters sjukhus

torde på av medicinalstyrelsen anförda skäl böra påbörjas inom vårdpaviljong

K 31 i stället för M 30.

För de nu aktuella byggnadsarbetena vid Gådeå sjukhus har medel ställts

till förfogande av arbetsmarknadsstyrelsen. I detta sammanhang minskas

sålunda medelsbehovet med 450 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

Beträffande de föreslagna elektriska arbetena har jag intet annat att

erinra än att niedelsanvisningen torde kunna begränsas med 40 000 kronor,

avseende vissa arbeten vid Restads sjukhus. Jag vill emellertid framhålla

angelägenheten av att den påbörjade genomgången av sjukhusen även omfattar

de elektriska installationerna och att erforderliga planer för arbetenas

rationella bedrivande uppgöres. Bl. a. torde böra undersökas om icke

planläggningsarbetet skulle kunna övertagas av kommittén eller av byggnadsstyrelsen,

eventuellt av båda dessa i samråd.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga av kommittén framlagda förslag

såväl med avseende på byggnadsföretagens utformning som kostnadsberäkningarna,

vilka såvitt avser nya ändamål grundar sig på prisläget den

1 juli 1958. Jag förutsätter emellertid, att kommittén ingående prövar alla

möjligheter till besparingar, som kan föreligga beträffande planerade byggnadsföretag

m. m.

Medelsbehovet för kommitténs verksamhet beräknar jag liksom för innevarande

budgetår till i runt tal 400 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget för nästa budgetår

behöva upptagas till (48 540 000 + 500 000 — 1 700 000 — 3 600 000 —

500 000 + 600 000 — 400 000 — 500 000 — 150 000 — 350 000 — 1 000 000 —

815 000 — 600 000 — 250 000 — 140 000 — 200 000 — 450 000 — 40 000)

39 045 000 kronor. Härav belöper i runda tal 20 500 000 kronor på nya

sjukhus, 6 525 000 kronor på nya arbeten vid befintliga sjukhus och

12 020 000 kronor på fortsättningsarbeten in. m. vid dessa sjukhus.

Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att det ur sysselsättningssynpunkt

kan visa sig önskvärt att öka de statliga investeringarna.

Möjligheter härtill föreligger bl. a. inom den statliga sinnessjukvården.

Ur teknisk synpunkt föreligger sålunda inga hinder att genom tidigare

igångsättning eller genom intensifiering av byggnadsarbetena öka investeringarna

i förut redovisade byggnadsföretag med omkring 7 600 000 kronor,

därav 2 500 000 kronor för det nya Bollnässjukhuset. Härutöver kan ytterligare

arbeten med en beräknad medelsförbrukning av omkring 4 500 000

kronor påbörjas under hösten 1959. Sammanlagt skulle sålunda i nämnda

syfte investeringarna på detta område — men bortsett från underhållsarbeten

på fastighetsfondens medel — kunna öka med (7 600 000 + 4 500 000)

12 100 000 kronor. Med hänsyn till behovet av beredskap och den bedömning

av sysselsättningsläget vintern 1959—60, som nu kan göras, förordar

jag alt för ändamålet beräknas 12 045 000 kronor, att disponeras efter samråd

med arbetsmarknadsstyrelsen. Beträffande den närmare fördelningen

av dessa medel torde jag få hänvisa till en i det följande återgiven sammanställning.

I förevarande sammanhang vill jag vidare anmäla, att byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 24 september 1958 hemställt om anvisande av medel,

8 000 000 kronor, för att täcka hittills förskotterade och under budgetåret

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

1959/60 erforderliga medel för att täcka till följd av kostnadsstegringar

uppkomna merkostnader för vissa byggnadsföretag vid

sinnessjukhusen. De sammanlagda utgifterna för dessa merkostnader beräknas

t. o. m. budgetåret 1959/60 uppgå till 17 035 000 kronor, varav hittills

anvisats 8 650 000 kronor. En brist på 8 385 000 kronor skulle alltså

komma att föreligga. Med hänsyn till de betydande reservationer, som förelegat

på ifrågavarande anslag, har emellertid Kungl. Maj :t erhållit riksdagens

bemyndigande att av anslaget disponera sammanlagt högst 8 730 000

kronor för att bestrida uppkommande merkostnader (jfr senast prop. nr

86/1958). Då reservationen vid utgången av budgetåret 1957/58 uppgick

till omkring 33 500 000 kronor och nämnda brist väl ryms inom det av riksdagen

lämnade bemyndigandet, torde icke heller under nästa budgetår särskilda

medel erfordras för ändamålet. Jag vill emellertid framhålla, att

detta endast innebär en förlängd förskottering från tillgängliga medel under

anslaget och att särskilt täckningsanslag så småningom måste anvisas.

Slutligen vill jag i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t av 1958

års riksdag bemyndigats att inom en kostnadsram av 1 220 000 kronor besluta

om Vissa byggnadsarbeten vid Kronprinsessan Victorias

kustsanatorium i Barkåkra, vilka erfordras för att

111 öjliggöra dess användning för vård av i första hand vissa psykiskt efterblivna.

För ändamålet har hittills anvisats 950 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

har nu i skrivelse den 19 november 1958 anmält, att styrelsen — som

på tidigare föreliggande skissförslag endast kunnat preliminärt uppskatta

kostnaderna för byggnadsarbetena — på grundval av föreliggande bearbetade

ritningar beräknat kostnaderna till 1 400 000 kronor. Härtill kommer

ett belopp om 100 000 kronor såsom sanatoriets del i kostnaderna för en

lösning av avloppsfrågan. Då någon besparing i angivna kostnader icke har

varit möjlig, anser jag mig böra godtaga den nu angivna kostnadsramen,

1 500 000 kronor. Därest byggnadsarbetena påbörjas i maj 1959, erfordras

emellertid ingen ytterligare medelsanvisning under budgetåret 1959/60.

III. Utrustning av nya sinnessjukhus m.m.

Förslag av medicinalstyrelsen

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 29 december 1958 hemställt, att reservationsanslaget

till Utrustning av nya sinnessjukhus in. in. för budgetåret

1959/60 uppföres med 2 875 600 kronor.

Styrelsen har därvid beträffande frågan om anvisande av medel för

utrustning av nytillkommande, ombyggda och renoverade

lokaler vid statens sinnessjukhus anfört i huvudsak

följande.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm. Under innevarande budgetår har

30 000 kronor anvisats för komplettering och modernisering av utrustningen

å vårdavdelningarna. Efter granskning av föreliggande utrustningsförslag å

76 000 kronor, avseende avdelningar, som beräknas bli färdigrenoverade under

innevarande och nästa budgetår, tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen

att 70 300 alternativt 71 300 kronor anvisas. Medicinalstyrelsen förordar

det senare alternativet, som innebär anskaffning av 4 \ -apparater i

stället för ljudfilmsprojektor. För nästa budgetår bör alltså anvisas (71 300

— 30 000) 41 300 kronor.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Byggnadsarbeten för en provisorisk forskningsavdelning

avses bli påbörjade innevarande budgetår. För utrustning har

preliminärt beräknats ett belopp av 20 000 kronor.

S:ta Annas sjukhus i Nyköping. Avdelningarna 4 a och 4 b samt 2 a och

2 b renoveras. Kostnaderna för komplettering och utbyte av utrustning beräknas

till 41 985 kronor. Då centrala sjukvårdsberedningen icke granskat

förslaget, bör preliminärt 30 000 kronor anvisas.

Birgittas sjukhus i Vadstena. Paviljongerna M 5, K 5 och K 6 — med sammanlagt

180 vårdplatser — beräknas stå färdiga under nästa budgetår eller

i början av budgetåret 1960/61. Föreliggande utrustningsförslag å 292 820

kronor har ännu icke granskats av centrala sjukvårdsberedningen. Preliminärt

bör 260 000 kronor anvisas.

I ett tidigare utrustningsförslag, som omfattade huvuddelen av den nya

administrationsbyggnaden, upptogs icke inventarieutrustning för läkarexpeditioner

och expeditioner för annan administrativ personal, tillhörande

mansavdelningen, i avvaktan på färdigställandet av de flesta nybyggnaderna

för denna avdelning. Direktionens utrustningsförslag å 23 100 kronor har

granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som tillstyrker att 21 100 kronor

anvisas.

I den del av gamla mansavdelningen, som numera utrymts, skall anordnas

21 enkelrum för ogift personal. Direktionens utrustningsförslag å 23 640

kronor har granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som tillstyrker att

29 500 kronor anvisas.

Sammanlagt bör alltså (260 000 + 21 100 + 29 500) 310 600 kronor anvisas.

Västra Ny sjukhus i Motala. Preliminärt har för utrustning av verkstadsbyggnaden

anvisats 50 000 kronor. Direktionens utrustningsförslag uppgår

till 84 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker att 62 500 alternativt

58 500 kronor anvisas. Det större beloppet innefattar kostnader för

måleriverkstad. Enär frågan om inrättande av sådan verkstad ingår i styrelsens

utredning om maskin- och byggnadsverksamheten vid sjukhusen, föreslår

styrelsen''alt allenast (58 500 — 50 000) 8 500 kronor anvisas.

Byhovs sjukhus i Jönköping. För komplettering och modernisering av utrustningen

i paviljong M K 1 har preliminärt anvisats 30 000 kronor. Efter

granskning av föreliggande utrustningsförslag å 37 000 kronor, vari även

ingår utrustning av två nytillkomna expeditioner, tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen

ett belopp av 33 200 kronor.

Kommittén för sinnessjukvårdens utbyggande har beträffande sjukhuset

bl. a. föreslagit, att renovering av paviljong M 4, avsedd för 120 patienter,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

skall påbörjas. Direktionen har framlagt ett utrustningsförslag å 202 800

kronor. För utrustning av de avdelningar, som eventuellt färdigrenoveras

under nästa budgetår, och i avvaktan på granskning av förslaget bör 100 000

kronor preliminärt anvisas.

Sammanlagt bör alltså (33 200 — 30 000 + 100 000) 103 200 kronor anvisas.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö. Paviljongerna 57 och 58 beräknas stå färdiga

under innevarande budgetår. Preliminärt har för utrustning anvisats

210 000 kronor. Efter granskning av direktionens förslag å 400 600 kronor

tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen, att 306 600 kronor anvisas.

Paviljong 59, avsedd för 48 patienter, beräknas stå färdig redan i slutet

av innevarande budgetår. Direktionens utrustningsförslag å 82 000 kronor

har ännu icke granskats. Ett belopp av 70 000 kronor bör preliminärt anvisas.

Direktionen har vidare för utrustning av expeditioner å specialavdelningen

och å sjukhuskontoret anmält ett medelsbehov av 13 500 respektive

15 500 kronor. Preliminärt bör 24 000 kronor anvisas.

Vid inspektion av avdelningarnas läkemedelsförråd har anmärkningar

riktats mot medicinskåpen, som är av äldre typ och för små. Direktionen

hemställer om 10 750 kronor för anskaffande av 20 nya medicinskåp. Efter

prisgranskning föreslås, att 9 400 kronor anvisas.

Renovering av paviljong M 4 samt anordnande av dels vissa lokaler för

arbets- och sysselsättningsterapi, dels undervisningslokaler och bibliotek

planeras bli utförda under nästa budgetår, i fråga om paviljong M 4 under

förutsättning av erforderlig medelstilldelning. I likhet med direktionen föreslår

styrelsen, att preliminärt 80 000 kronor anvisas för utrustning.

Paviljong M 2 inrymmer cirka 60 platser och är avsedd att under ett antal

år användas för evakuerade patienter från andra sjukhus. Befintlig utrustning

är mycket gammal och endast nödtorftig. Förslag till komplettering

och förbättring föreligger ej. Preliminärt bör 30 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör alltså (306 600 — 210 000 + 70 000 + 24 000 + 9 400 +

80 000 + 30 000) 310 000 kronor anvisas.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. Preliminärt har under innevarande

budgetår 210 000 kronor anvisats för utrustning av paviljongerna K 61 och

M 63, som beräknas vara färdiga i april 1959. Efter granskning av direktionens

utrustningsförslag å 257 940 kronor tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen

236 000 kronor.

Vid sjukhuset skall sju vårdpaviljonger renoveras. Arbetena med de två

första, 16 Ö och 18 N med vardera 40 vårdplatser, beräknas vara avslutade

hösten 1959. Direktionens utrustningsförslag å 60 762 kronor har icke

granskats. I avvaktan härpå bör 50 000 kronor preliminärt anvisas.

Sammanlagt bör alltså (236 000 — 210 000 + 50 000) 76 000 kronor anvisas.

S:t Olofs sjukhus i Visby. För utrustning av klinikpaviljongen har preliminärt

anvisats 275 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker

ett belopp av 282 500 kronor. Ytterligare (282 500 — 275 000) 7 500 kronor

bör anvisas.

S:t Lars’ sjukhus i Lund. Avdelning 13 b — med 24 platser — helrenoveras

f. n. i egen regi med beräknat färdigställande omkring den 1 januari

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

109

1960. Befintlig utrustning är i hög grad försliten. I avbidan på granskning av

föreliggande utrustningsförslag å 39 500 kronor bör 30 000 kronor anvisas.

För den beslutade centrala utbildningen av sjuksköterskeelever skall lokaler

anordnas genom ombyggnad av vissa lokaler i paviljong M 11. Direktionens

förslag till utrustning å 81 000 kronor har ännu icke granskats av centrala

sjukvårdsberedningen. Ett preliminärt belopp av 70 000 kronor bör

anvisas.

Arbetsterapibyggnaden beräknas stå färdig nästa budgetår. Direktionens

utrustningsförslag å 176 000 kronor har ännu ej granskats av centrala sjukvårdsberedningen.

Ett belopp av 150 000 kronor bör anvisas under nästa

budgetår.

Liksom vid Ulleråkers sjukhus avses en forskningsavdelning provisoriskt

bli anordnad vid S:t Lars’ sjukhus. Utrustningskostnaderna uppskattas till

25 000 kronor.

Sammanlagt bör alltså (30 000 + 70 000 + 150 000 + 25 000) 275 000 kronor

anvisas.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker

9 600 kronor för utrustning av nybyggnad för kiosk och serveringslokal.

Preliminärt har under innevarande budgetår 9 000 kronor anvisats.

Arbetsterapibyggnaden beräknas vara färdig omkring den 1 januari 1960.

I avvaktan på granskning av ett av direktionen överlämnat utrustningsförslag

å 150 000 kronor bör 125 000 kronor preliminärt anvisas.

Nybyggnaden för undervisning in. m. beräknas vara färdig omkring den

1 juli 1959. I avvaktan på granskning av ett av direktionen överlämnat utrustningsförslag

å 75 000 kronor bör 60 000 kronor preliminärt anvisas.

Direktionen har föreslagit, att den otidsenliga möbleringen i 21 dagrum i

nyrenoverade vårdavdelningar utbytes mot mera modern för en kostnad av

141 000 kronor. Utrustningsförslaget har ännu icke granskats av centrala

sjukvårdsberedningen. Då enligt styrelsens mening utbytet av möblerna

icke bör anstå ytterligare ett budgetår, bör 120 000 kronor preliminärt anvisas.

Sammanlagt bör alltså (9 600 — 9 000 + 125 000 + 60 000 + 120 000)

305 600 kronor anvisas.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. För utrustning av den nybyggda paviljongen

M K 2 (förut benämnd paviljong 1) med 148 platser har preliminärt

anvisats 290 000 kronor. Direktionens utrustningsförslag å 742 538 kronor

bar granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som tillstyrker att 481 000

kronor anvisas. De relativt höga kostnaderna beror på att paviljongen är

avsedd för akut sjuka samt att i paviljongen ingår ej blott vårdavdelningar

utan även behandlings- och arbetsterapilokaler. Styrelsen föreslår att ytterligare

(481 000 — 290 000) 191 000 kronor anvisas.

Restads sjukhus i Vänersborg. Av de nybyggda paviljongerna M 4 och K 9

är M 4 så utrustad, att den kan tagas i bruk, medan K 9 kommer att utrustas

i början av år 1959. För ändamålet bar preliminärt 200 000 kronor anvisats.

Efter granskning av direktionens utrustningsförslag å 269 000 kronor tillstyrker

centrala sjukvårdsberedningen 233 500 kronor.

Paviljong K 10 skall ombyggas i två etapper, varav den första beräknas

vara slutförd hösten 1959. Efter ombyggnaden kommer paviljongen alt

inrymma 100 platser. Direktionen har överlämnat ett utrustningsförslag

å 87 000 kronor, avseende förnyelse av säng- och möbelbeståndet samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungi. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

viss komplettering av utrustningen i övrigt. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens

granskning bör preliminärt 75 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör alltså (233 500 — 200 000 + 75 000) 108 500 kronor anvisas.

Källshagens sjukhus i Vänersborg. Renovering av paviljong M 1, M 2 och

K 1 påbörjas under våren 1959 och kommer att utföras i etapper. Direktionen

har överlämnat ett utrustningsförslag å 150 000 kronor för komplettering

och modernisering av utrustningen å avdelningarna A 4, A 6, B 4, BO,

C 1 och C 5. I avvaktan på granskning av förslaget torde ett belopp av

100 000 kronor vara tillfyllest under nästa budgetår.

Falbygdens sjukhus i Falköping. Styrelsen har föreslagit, att vissa tjänster

inrättas vid det nya sjukhuset under nästa budgetår. För anskaffning

av erforderlig expeditionsutrustning bör ett belopp av 25 000 kronor

preliminärt anvisas.

Styrelsen förutsätter att granskade förslag till utrustning av sjukhuset

föreligger hösten 1959 ifråga om de enheter, som beräknas bli utrustade

under budgetåret 1960/61, såsom underlag för anslagsäskanden för samma

budgetår. Upphandlingarna bör därefter verkställas så, att de första leveranserna

inträffar vid sjukhuset omkring den 1 juli 1960. På grund härav

måste erforderliga beställningar kunna utläggas under budgetåret 1959/60.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden

beräknas vara avslutad sommaren 1959. Direktionen har

framlagt ett utrustningsförslag å 188 200 kronor för möblering av nytillkommande

expeditioner, komplettering av utrustning i övrigt samt medicinsk

utrustning. Preliminärt har 60 000 kronor anvisats. I avvaktan på

granskning av förslaget bör för fortsatt utrustning ytterligare 70 000 kronor

preliminärt anvisas.

Renovering av avdelning M Ö 1 (33 patienter) fortgår i egen regi. Direktionen

föreslår kompletteringar och utbyten av bl. a. sittmöbler och sängar

för en kostnad av 13 962 kronor. I avvaktan på granskning av förslaget bör

preliminärt 10 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör sålunda (70 000 + 10 000) 80 000 kronor anvisas.

Säters sjukhus i Säter. Nybyggnaden för samlingssal skall vara färdig

våren 1959. Av direktionen framlagt utrustningsförslag å 62 300 kronor har

granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som tillstyrker ett belopp av

52 000 kronor. För innevarande budgetår har 45 000 kronor preliminärt

anvisats.

Behandlingsavdelning med 42 platser, som kommer att anordnas genom

ombyggnad av en beredskapspaviljong, beräknas stå färdig i början av år

1960. Direktionens utrustningsförslag å 38 500 kronor har ännu icke granskats

av centrala sjukvårdsberedningen. Ett preliminärt belopp av 30 000

kronor bör anvisas.

Sammanlagt bör alltså (52 000 — 45 000 + 30 000) 37 000 kronor anvisas.

Gådeå sjukhus i Härnösand. I det av staten förhyrda kommunala vårdhemmet

har tillkommit 25 platser, för vilkas utrustning preliminärt anvisats

45 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker ett belopp av

56 500 kronor.

Genom beslut den 25 april 1958 har Kungl. Maj :t ställt medel till förfogande

för upprustning av vårdavdelningar in. m., etapp I. Etappen omfattar

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

avdelningarna M 3 och M 4, som nu är färdigrenoverade. Renovering av

avdelningarna M 1—2 avses bli påbörjade våren 1959. Efter granskning av

direktionens utrustningsförslag å 56 655 kronor tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen

ett belopp av 49 300 kronor alternativt 49 625 kronor. I

förstnämnda belopp ingår kostnader för anskaffning av en ljudfilmsapparat

i stället för två TV-apparater. Ljudfilmsapparaten är avsedd att användas

även på nedannämnda avdelningar K 1—2, där merkostnaden för TV-apparater

beräknas till 5 075 kronor. Styrelsen, som beträffande andra sjukhus

förordat anskaffning av TV-apparater, tillstyrker att det högre beloppet,

49 625 kronor, anvisas.

Avdelningarna K 1—2 avses bli renoverade under nästa budgetår. Ett av

centrala sjukvårdsberedningen granskat utrustningsförslag å 72 300 kronor

alternativt 77 375 kronor (inklusive kostnader för TV-apparater) föreligger

avseende såväl avdelningarna K 1—2 som K 3—4. I enlighet med vad i föregående

stycke förordats, tillstyrker styrelsen ett slutligt belopp av 77 375

kronor. Då avdelningarna K 3 och 4 icke kommer att renoveras under nästa

budgetår, bör tills vidare endast 37 375 kronor anvisas.

Renovering av apotek och laboratorium samt kyrksal och bibliotek kommer

att utföras under nästa budgetår i samband med renoveringen av avdelningarna

1—2. För utrustning bör preliminärt anvisas 15 000 respektive

20 000 kronor eller sammanlagt 35 000 kronor.

F. n. renoveras 5 enkelrum och 1 dubblett. Rummens i hög grad otidsenliga

möbler bör utbytas. Ett utrustningsförslag å 15 000 kronor har ännu

icke granskats. Preliminärt bör 10 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör sålunda (56 500 — 45 000 + 49 625 + 37 375 + 35 000 +

10 000) 143 500 kronor anvisas.

Frösö sjukhus vid Östersund. Fortlöpande renoveras i enlighet med uppgjort

program vårdavdelningar i egen regi. I avvaktan på granskning av

direktionens utrustningsförslag å 47 699 kronor, avseende bl. a. utbyte av

224 sängar, bör preliminärt 35 000 kronor anvisas.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall. I anslagsäskandena för innevarande budgetår

redovisades beträffande nybyggnad och renovering av administrationen ett

utrustningsförslag å 24 564 kronor, vilket senare kompletterats med ett

förslag å armatur in. in. å 18 900 kronor. Efter granskning tillstyrker centrala

sjukvårdsberedningen sammanlagt (23 600 + 14 400) 38 000 kronor.

Då preliminärt anvisats 20 000 kronor, bör ytterligare (38 000 — 20 000)

18 000 kronor anvisas.

Vmedalens sjukhus vid Umeå. Ett belopp av 70 000 kronor bar preliminärt

anvisats för utrustning av byggnad för undervisningslokaler in. in.

Efter granskning av utrustningsförslag å 95 934 kronor tillstyrker centrala

sjukvårdsberedningen 82 000 kronor.

Till komplettering och modernisering av utrustningen å avdelningarna

K C 1 och K C 2, som renoveras, har uppgjorts ett förslag å 34 959 kronor.

Renoveringen av avdelningarna, som rymmer 92 platser, beräknas vara

avslutad hösten 1959. I avvaktan på granskning av förslaget bör preliminärt

25 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör alltså (82 000 — 70 000 + 25 000) 37 000 kronor anvisas.

Furunäsets sjukhus vid Piteå. För utrustning av ett bostadshus, vars

ombyggnad beräknas vara slutförd under innevarande budgetår, har preli
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 är 1959

minärt anvisats 40 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker

efter granskning av föreliggande utrustningsförslag ett belopp av 60 500

kronor.

Uppförandet av paviljong M K 1, med 90 vårdplatser, beräknas vara avslutat

under hösten 1959. I avvaktan på granskning av direktionens utrustningsförslag

å 318 500 kronor och då utrustningen i huvudsak bör genomföras

under nästa budgetår, bör 275 000 kronor preliminärt anvisas.

Sammanlagt bör sålunda (60 500 — 40 000 + 275 000) 295 500 kronor anvisas.

Beträffande vissa preliminärt anvisade belopp anför

styrelsen följande.

Preliminärt har under innevarande budgetår anvisats sammanlagt 145 000

kronor till Sundby sjukhus, 80 000 kronor till Birgittas sjukhus, 180 000 kronor

till S:t Lars’ sjukhus, 345 000 kronor till S:ta Maria sjukhus, sammanlagt

42 000 kronor till Restads sjukhus, 120 000 kronor till Mariebergs sjukhus,

50 000 kronor till Västra Marks sjukhus, 80 000 kronor till sekundäravdelningen

i Olof sfors samt 30 000 kronor till Umedalens sjukhus. Då slutgiltiga

utrustningsförslag ännu icke föreligger, kan styrelsen f. n. icke beräkna

det definitiva medelsbehovet.

För innevarande budgetår har preliminärt anvisats 80 000 kronor för utrustning

av avdelningarna vid södra delen av det till Ulleråkers sjukhus

hörande sjukhusområdet. Enär avsedd renovering av avdelningarna ej kunnat

utföras, föreslår styrelsen att beloppet definitivt anvisas för att avhjälpa

de svåraste bristerna i utrustningen å sjukhusets B-paviljonger (med

360 platser), där vissa iståndsättningsarbeten utföres.

Styrelsen anmäler vidare, att sedan 50 000 kronor preliminärt anvisats

till utrustning av avdelningarna 4 och 5 vid Västra Marks sjukhus, centrala

sjukvårdsberedningen efter granskning av direktionens utrustningsförslag

tillstyrkt samma belopp. Bedan anvisat belopp är sålunda tillfyllest.

För utrustning av ett bostadshus vid S:ta Gertruds sjukhus har 80 000

kronor preliminärt anvisats. Då centrala sjukvårdsberedningen för ändamålet

endast tillstyrkt 75 500 kronor, återredovisas 4 500 kronor.

Styrelsen erinrar vidare om att för anskaffande av modern med icinsk

utrustning har under de senaste budgetåren beviljats 150 000

kronor årligen. Enär det visat sig i hög grad ändamålsenligt att medel

linnes disponibla för ändamålet, särskilt med hänsyn till utvecklingen inom

det medicinska området, föreslår styrelsen att jämväl för nästa budgetår

ett belopp av 150 000 kronor anvisas.

Därjämte föreslår styrelsen, att medel ställes till förfogande för anskaffande

av röntgenapparatur vid Umedalens sjukhus och en ny EEG-apparat

vid S:t Jörgens sjukhus. Styrelsen anför.

I brist på för ändamålet lämpliga lokaler har Umedalens sjukhus icke

försetts med röntgenapparatur. Erforderliga lokaler kan emellertid anordnas

genom ombyggnad av källarvåningen i administrationsbyggnaden. Efter utredning

tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen att för ändamålet anvisas

149 000 kronor.

Befintlig EEG-apparat vid S:t Jörgens sjukhus anskaffades år 1949.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Apparaten uppvisar störande defekter, även om den kunnat göras funktionsduglig

efter reparationer. Med hänsyn härtill och då de moderna apparaterna

undergått en rad konstruktionsförbättringar, bör en ny apparat

inköpas för ett belopp av 27 000 kronor.

Sammanlagt bör alltså för anskaffande av modern medicinsk utrustning

anvisas (150 000 + 149 000 + 27 000) 326 000 kronor.

Det totala medelsbehovet skulle i enlighet härmed uppgå till

(41 300 + 20 000 + 30 000 + 310 600 + 8 500 + 103 200 + 310 000 + 76 000 +

7 500 + 275 000 + 305 600 + 191 000 + 108 500 + 100 000 + 25 000 + 80 000

+ 37 000 + 143 500 + 35 000 + 18 000 + 37 000 + 295 500 — 4 500 + 326 000)

2 879 700 kronor. Av detta belopp avser 2 067 500 kronor utrustning av

byggnadsobjekt, till vilka medel särskilt anvisats av Kungl. Maj:t, 486 200

kronor utrustning av ombyggnader och renoveringar, som bekostas genom

användning av till medicinalstyrelsens disposition ställda medel av statens

allmänna fastighetsfond för underhåll av byggnader samt 326 000 kronor

medicinsk utrustning. Efter avdrag av vissa ackumulerade besparingar å

4 100 kronor föreligger för budgetåret 1959/60 ett medelsbehov av (2 879 700

— 4 100) 2 875 600 kronor.

Förslag av utrustningskommittén för statens sinnessjukhus

I. Utrustningskommittén (skr. 31/10 1958) hemställer, att ett belopp av

162 000 kronor anvisas för anskaffande av ett buffertlager av beklädnadspersedlar.

II. Utrustningskommittén hemställer vidare i skrivelse den 14 februari

1959, att 63 000 kronor anvisas för fullföljande av utrustningen av Gullberna

sjukhus.

I. Tvätten vid Gullberna sjukhus ombesörjes av försvarets fabriksverks

tvättanstalt i Gullberna. Tvättanstalten kommer inom kort att övertaga

tvätten vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö, vilket medför att ett buffertlager

av sådana beklädnadspersedlar, som kommer att cirkulera mellan de båda

sjukhusen, måste läggas upp. Med hänsyn härtill och då av försvarets

fabriksverk tidigare i samband med utrustningsförslagens uppgörande lämnade

uppgifter angående behovet av beklädnadspersedlar visat sig vara för

knappt beräknade, bör för anskaffande av i buffertlagret ingående persedlar

anvisas ett belopp av 162 000 kronor.

I yttrande häröver anför försvarets fabriksstyrelse.

Utrustningskommittén bar uttalat att de av labriksverket tidigare lämnade

uppgifterna i samband med utrustningsförslagens uppgörande synts

vara för knappt beräknade. De tidigare behovssiffrorna baserade sig på att

sjukhuset enligt uppgift skulle få ett ovanligt gott klientel. Det bar emellertid

visat sig, att klientelet till stor del utgöres av osnygga patienter. Detta

inverkar i första hand på behovet av skjortor och underkläder men även

på behovet av sänglinne.

Beträffande skjortor och underkläder hölls de ursprungliga behovsupp8

— Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 87

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

gifterna låga på grund av att nya typer föreslagits, vilka tidigare endast

i begränsad omfattning använts vid statliga sinnessjukhus. Detta förhållande

i förening med det oväntat stora persedelbehovet har nödvändiggjort

en kraftig komplettering av dessa persedlar.

Det nu framräknade persedelbehovet grundar sig på sjukhusets nuvarande

tvättgodsförbrukning omräknad med hänsyn till de ytterligare vårdplatser,

som kommer att beläggas. Persedelbeståndet kommer sålunda efter

denna komplettering att vara tillräckligt för det fullt belagda sjukhuset

med cirka 800 patienter.

Styrelsen far därför tillstyrka, att 162 000 kronor ställes till utrustningskommitténs

förfogande för anskaffning av de begärda persedlarna.

II. För utrustning av Gullberna sjukhus har anvisats sammanlagt 3 375 000

kronor, medan kostnaderna för köpt, beställd men ej betald samt tillkommande

utrustning ävensom för administration m. in. uppgår till 3 415 948

kronor. Till följd härav föreligger sålunda ett ytterligare medelsbehov av

(3 415 948 — 3 375 000) i runt tal 40 000 kronor.

Enär det ej visat sig möjligt att utarrendera konditori med terrasservering

vid sjukhuset utan utrustning, bör ett belopp av 12 500 kronor anvisas för

anskaffande av erforderlig utrustning för ändamålet.

Slutligen bör 10 500 kronor anvisas för att täcka av kommittén förskotterat

belopp till utrustning av maskin- och handsnickeriverkstaden i terapibyggnaden.

Kommittén erinrar om att för första, andra och tredje utrustningsetapperna

äskats tillhopa 3 524 500 kronor, medan 3 375 000 kronor anvisats.

Nu äskade medel (40 000 + 12 500 + 10 500) 63 000 kronor ligger sålunda

inom ramen för framlagda utrustningsförslag. Kommittén framhåller vidare,

att i utrustningsförslagen ingående poster beträffande oförutsedda utgifter

och administrationskostnader upptagits med jämförelsevis låga belopp.

Departementschefen

För utrustning av om- eller nybyggda lokaler vid de statliga sinnessjukhusen

samt för anskaffande av modern medicinsk utrustning till sjukhusen

har medicinalstyrelsen anmält ett medelsbehov av 2 875 600 kronor.

Vissa av de av styrelsen angivna utrustningskostnaderna har endast kunnat

preliminärt angivas i avbidan på centrala sjukvårdsberedningens granskning

av utrustningsförslagen, och i ett par fall har sådant förslag ännu icke

upprättats av vederbörande sjukhusdirektion. De slutliga kostnaderna torde

emellertid i dessa fall otvivelaktigt komma att överstiga de av styrelsen preliminärt

angivna beloppen.

I propositionen nr 86/1958 angående anslag till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus in. in. framhöll jag angelägenheten av att utrustningsarbetet

så planlades och samordnades med byggnadsarbetena, att

i varje fall utrustningsförslag förelåge vid tidpunkten för anslagsäskandena.

Om möjligt borde också centrala sjukvårdsberedningens granskning

då vara slutförd. Jag förklarade mig vidare ha för avsikt att ta upp frågan

om hur dessa spörsmål skulle tillfredsställande lösas till närmare över
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

vägande i samband med att utrustningskommittén för Gullberna sjukhus

avslutade sitt arbete. Då kommittén numera i huvudsak slutfört utrustningsarbetet

vid sjukhuset, avser jag att snarast möjligt pröva såväl frågan om

en samordning av byggnadskommitténs och utrustningskommitténs arbete

som övriga hithörande spörsmål.

I nämnda äskanden har medicinalstyrelsen bl. a. föreslagit, att ett belopp

av (20 000 + 25 000) 45 000 kronor anvisas för anskaffande av sådan utrustning

till blivande forskningsavdelningar vid Ulleråkers och S:t Lars’

sjukhus, som erfordras för att arbetet skall kunna igångsättas i begränsad

omfattning redan fr. o. in. budgetåret 1960/61. Jag vill erinra om att proposition

framlagts till årets riksdag om inrättande av professurer i psykiatri

vid Uppsala och Lunds universitet med placering vid nämnda sjukhus.

Då styrelsens förslag ansluter sig till i propositionen angivna riktlinjer,

har jag intet att erinra mot detsamma.

Den vid Falbygdens sjukhus pågående byggnadsetappen II, avseende

ekonomi- och terapibyggnader, beräknas vara färdig i början av budgetåret

1960/61. Sjukhuset i sin helhet torde i huvudsak vara färdigställt under

hösten 1961. För att möjliggöra att de i etapp II ingående byggnaderna

kan börja utrustas i anslutning till färdigställandet, förordar jag, att Kungl.

Maj :t bemyndigas att intill ett belopp av högst 400 000 kronor medgiva

utläggande av beställningar å utrustning till sjukhuset. Jag torde i sammanhanget

få anmäla, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 29 november

1958 hemställt om bemyndigande att utlägga beställningar å telefonväxlar

till Falbygdens och Mellringe sjukhus för en kostnad av sammanlagt omkring

200 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att inom

angivna kostnadsram medgiva utläggandet av erforderliga beställningar.

För utrustning av paviljong M 4 samt lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi

in. in. vid Sit Sigfrids sjukhus har medicinalstyrelsen föreslagit,

att ett belopp av 80 000 kronor preliminärt anvisas. Enligt vad jag

under hand inhämtat torde renoveringsarbetena beträffande dessa lokaler

ej såsom tidigare förutsatts komma att utföras under nästa budgetår. Med

hänsyn härtill torde medelsanvisning för ändamålet tills vidare kunna

anstå. Enligt vad jag vidare under hand erfarit, har centrala sjukvårdsberedningen

numera slutfört granskningen av föreliggande utrustningsförslag

beträffande vissa avdelningar vid S:ta Annas sjukhus och nybyggnad för

undervisning in. m. vid S:ta Maria sjukhus. De av styrelsen för angivna

ändamål preliminärt äskade heloppen bör i anslutning härtill uppräknas

med 10 700 kronor respektive nedräknas med 2 000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att Umedalens sjukhus förses med

röntgenapparatur och att en EEG-apparat vid S:t Jörgens sjukhus uthytes

har jag ansett mig böra tillstyrka styrelsens äskanden i dessa hänseenden.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga av medicinalstyrelsen framlagda

utrustningsförslag.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

Vid utrustningen av Gullberna sjukhus synes antalet klädespersedlar ha

beräknats alltför knappt för att tvättbyte skall kunna ske i avsedd omfattning.

Jag vill därför ej motsätta mig utrustningskommitténs hemställan

om medel för uppläggande av ett buffertlager av persedlar. Då enligt vad

jag under hand inhämtat vissa i lagret ingående persedlar kan anskaffas

av medel, som ställts till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för arbetslöshetens

bekämpande, kan det av kommittén äskade beloppet, 162 000

kronor, minskas med i runt tal 40 000 kronor.

Vad slutligen gäller av kommittén äskat belopp, 63 000 kronor, för fullföljande

av utrustningen av Gullberna sjukhus vill jag erinra om att för

utrustning av sjukhuset förut äskats tillhopa 3 736 800 kronor — varav dock

ett mindre belopp avser upprepande av tidigare äskande — medan för ändamålet

anvisats 3 375 000 kronor. Trots vidtagna besparingsåtgärder har det

ej varit möjligt för kommittén att fullgöra utrustningsuppdraget inom den

av statsmakterna begränsade kostnadsramen. I fråga om en i merkostnaden

ingående post om 12 500 kronor för utrustning av konditori och terrassservering

vid sjukhuset kan sålunda nämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 16 maj 1958 uppdrog åt sjukhusets direktion att undersöka möjligheterna

att i första hand utarrendera bl. a. dessa lokaler utan utrustning.

Med skrivelse den 29 november 1958 har direktionen överlämnat en

utredning i ärendet, varav framgår att en utarrendering av sistnämnda lokaler

på ifrågasatta villkor ej är möjlig. Jag finner mig därför med hänsyn till

det anförda böra tillstyrka att av kommittén nu äskat belopp anvisas.

I enlighet härmed skulle alltså anslaget för nästa budgetår behöva uppföras

med (2 875 600 — 80 000 + 10 700 — 2 000 + 162 000 — 40 000 +

63 000) 2 989 300 eller i runt tal 2 990 000 kronor.

IV. Hemställan

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda

medelsbehovet under kapitalbudgeten för Vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus m. in. för budgetåret 1959/60 uppgå till 39 045 000 kronor

eller, om hänsyn jämväl tages till föreslagna beredskapsarbeten om cirka

12 000 000 kronor, 51 090 000 kronor enligt i det följande redovisad sammanställning.

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande

eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj :ts bestämmande

en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske

mot det att motsvarande minskning vidtages för ett annat, oavsett för vilket

budgetår ifrågavarande medel anvisats.

Under reservationsanslaget till Utrustning av nya sinnessjukhus m. in.

skulle anvisas 2 990 000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta

a) att i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordade

förslag må dels utföras de nya arbeten, som redovisas

i följande sammanställning, dels ock beräknas medel

för nämnda arbeten ävensom för övriga i sammanställningen

angivna ändamål med de belopp, som framgår av

densamma:

Förslag 1959/60

Sjukhus och arbete

Beräknad

kostnad

Anvisat

Fort-

sättnings-

arbeten

Nya

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

1

2

3

4

5

6

Psykiatriska sjukhuset:

900 000

600 000

300 000

Renovering och utvidgning av lokaler

630 000

300 000

Nytt sjukhus i Stockholms län:

500 000

500 000

UIleråkers sjukhus i Uppsala:

400 000

400 000

Birgittas sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljongerna M5,

K5 och K6......................

4 800 000

2 300 000

2 000 000

Uppförande av byggnader för dels ar- betsterapi, dels samlingssal med loka- ler för servering och försäljning m. m.

och dels rörelseterapi samt anordnan- de av tvättbytesförråd och utökning

3 100 000

500 000

1 140 000

250 000

100 000

150 000

Vissa iståndsättningsåtgärder inom gam-

600 000

163 500

35 000

200 000

Bidrag till anläggande av reningsverk

600 000

600 000

Västra Ny sjukhus:

Åtgärder för rening av färskvatten. . .

135 000

135 000

Ryhovs sjukhus:

Upprustning av paviljongerna M4 och

K3..............................

2 900 000

500 000

600 000

350 000

S:ta Gerlruds sjukhus:

Uppförande av nya vårdpaviljonger

4 500 000

100 000

Renovering av sju vårdavdelningar...

Ombyggnad av vårdpaviljong M2 eller

K3..............................

1 375 000

650 000

400 000

400 000

650 000

200 000

200 000

S:t Olofs sjukhus:

Uppförande av byggnad för arbetsterapi

Ombyggnad av lokaler för centralkök

950 000

400 000

450 000

500 000

400 000

Utökning av panncentral............

310 000

310 000

Beloppet anvisat för annat ändamål.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

Förslag 1959/60

Sjukhus och arbete

Beräknad

kostnad

Anvisat

Fort-

sättnings-

Nya

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

arbeten

1

2

3

4

5

6

Gullberna sjukhus:

Vissa yttre arbeten.................

390 000

390 000

S:t Lars’ sjukhus:

Uppförande av byggnad för arbetsterapi

m. m..........................

1 780 000

2 000 000

1 200 000

580 000

Ombyggnad av paviljong K44 eller M47

900 000

Vipeholms sjukhus:

Anordnande av lokaler för arbetsterapi

m. m.............................

115 000

115 000

S:la Maria sjukhus:

Uppförande av ny byggnad för arbets-

terapi.........................

1 600 000

700 000

900 000

Åtgärder till förbättring av sjukhusets

värmeförsörjning..................

235 000

235 000

S:t Jörgens sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljongerna M4

och K4........................

3 570 000

1 800 000

1 200 000

Uppförande av ny byggnad för admi-

nistration och medicinskt centrum

m. in.............................

3 180 000

600 000

1 400 000

600 000

Uppförande av byggnad för samlingssal

m. m..........................

815 000

3 970 000

Uppförande av vårdpaviljong MK3 m.m.

750 000

750 000

Anläggande av ny infartsväg m. m. ..

200 000

200 000

Restads sjukhus:

Ombyggnad av vårdpaviljong K10 . . .

Uppförande av vårdpaviljongerna Ml5

1 640 000

1 000 000

640 000

och K16.........................

6 000 000

2 000 000

3 000 000

Merkostnad för uppförande av vårdpa-

viljongerna M4 och K9............

75 000

75 000

Källshagens sjukhus:

Upprustning av vårdpaviljongerna Ml,

M2 och Kl samt utbyte av vissa yttre

ledningar, etapp I................

700 000

400 000

300 000

Ombyggnad av sjukhusets gymnastik-

byggnad........................

275 000

1140 000

135 000

Falbygdens sjukhus:

Byggnadsarbetenas fortsättande......

9 000 000

31 000 000

11 625 000

Mariebergs sjukhus:

Vissa yttre arbeten.................

300 000

50 000

250 000

1 200 000

Uppförande av samlingssal..........

1 200 000

Mellringe sjukhus:

Byggnadsarbetenas fortsättande......

5 475 000

7 300 000

32 000 000

Anslutning av sjukhuset till Örebro

stads värmeverk..................

900 000

450 000

Säters sjukhus:

Uppförande av nya vårdpaviljonger

m. m.............................

4 500 000

100 000

1 Beloppet anvisat för annat ändamål.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1959

119

Sjukhus och arbete

Beräknad

kostnad

Anvisat

Fö

Fort-

sättnings-

arbeten

rslag 1959/

Nya

arbeten

60

Bered-

skaps-

arbeten

1

2

3

4

5

6

Renovering av vårdpaviljong K31....

960 000

600 000

360 000

Uppförande av ny panncentral.......

2 500 000

100 000

Renovering av vårdpaviljong M30....

960 000

960 000

Nytt sinnessjukhus i Bollnäs..........

32 000 000

1 900 000

1 500 000

2 500 000

Gådeå sjukhus:

Upprustning av vårdavdelningar m. m.,

etapp II.........................

670 000

Umedalens sjukhus:

Merkostnad för anordnande av klore-

ringsanläggning...................

75 000

75 000

Uppförande av garage...............

135 000

135 000

Furunäsets sjukhus:

Vissa yttre arbeten.................

350 000

50 000

300 000

Uppförande av sjukhus för vård av hög-

gradigt psykiskt efterblivna..........

24 200 000

1 600 000

Uppförande av sjukhus för vård av s. k.

psykopater.......................

14 900 000

600 000

800 000

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnes-

sjukhus..........................

520 000

520 000

Utredningsmedel.....................

600 000

400 000

200 000

Summa kronor

29 770 000

9 275 000

12 045 000

Totalsumma

51 090 000

b) att vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i

Barkåkra må i huvudsaklig överensstämmelse med av mig

förordat förslag och med ändring därutinnan av 1958 års

riksdags beslut verkställas de ombyggnadsarbeten, som erfordras

för dess användning för vård av vissa psykiskt efterblivna,

tillika höggradigt vanföra, för en beräknad kostnad

av högst 1 500 000 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med

a) Katrineholms stad om överlåtelse till Kungl. Maj:t

och Kronan av markområde för ett nytt psykopatsjukbus

in. in., varvid tillträdet må äga rum den 1 juli 1959 och köpeskillingen

enligt förut redovisade grunder må bestämmas

till högst 374 000 kronor;

b) Vadstena stad angående bidrag till kostnaderna för

anläggande och drift av reningsverk in. in.;

c) Örebro stad angående leverans av värme till Mellringe

sj u khus;

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1959

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att intill ett belopp av omkring

600 000 kronor medgiva utläggande av beställningar

å dels utrustning till Falbygdens sjukhus, dels ock telefonväxlar

till Falbygdens och Mellringe sjukhus;

IV. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 51 090 000 kronor;

V. till Utrustning av nya sinnessjukhus m. m. för budgetåret

1959/60 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 990 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bo Stenfors

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959 121

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Uppförande av ett sjukhus för vård av s. k. psykopater................. 3

Inledning........................................................... 3

Kommitténs förslag.................................................. 5

Psykopatibegreppet, psykopatityper och psykopatiernas orsaker........ 5

Sjukhusklientelets avgränsning...................................... 8

Vårdplatsbehovet.................................................. 8

Vårdplatsbehovets tillgodoseende.................................... 9

Vård- och behandlingsformer....................................... 15

Sjukhusets allmänna organisation och planläggning................... 18

Sjukhusets förläggning. Markförvärv................................ 20

Beskrivning av sjukhuset.......................................... 24

Personalbehov m. m............................................... 24

Beräkning av byggnadskostnader................................... 26

Yttranden........................................................... 28

Allmänna synpunkter.............................................. 28

Psykopatibegreppet, psykopatityper och sjukhusklientelets avgränsning.. 29

Vårdplatsbehovet.................................................. 29

Vårdplatsbehovets tillgodoseende.................................... 30

Vård- och behandlingsformer....................................... 32

Sjukhusets förläggning. Markförvärv................................ 33

Beskrivning av sjukhuset.......................................... 33

Personalbehov m. m............................................... 34

Departementschefen..................... 36

II. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m.m................. 44

Framställning från sinnessjukvårdskommittén........................... 44

Inledning......................................................... 44

Principer för upprustning av äldre sjukhus............................. 46

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm.................................... 48

Renovering av vårdavdelningar................................... 48

Renovering och utvidgning av centrum m. m...................... 48

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Upplands Väsby.................... 49

Birgittas sjukhus i Vadstena......................................... 57

Uppförande av vårdpaviljongerna M5, K5 och K6................... 57

Uppförande av byggnader för arbetsterapi, samlingssal, rörelseterapi,

servering och försäljning samt anordnande av tvättby tesförråd och

utökning av centralköket...................................... 57

Vissa yttre arbeten.............................................. 58

Vissa iståndsättningsåtgärder inom gamla mansavdelningen........ 58

Bidrag till anläggande av reningsverk............................. 59

!) — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 87

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959

Sid.

Västra Ny sjukhus vid Motala....................................... 61

Åtgärder för rening av färskvatten................................. 61

Ryhovs sjukhus i Jönköping......................................... 61

Principplan för upprustning...................................... 61

Upprustning av paviljongerna M4 och K3......................... 63

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik..................................... 64

Principplan för upprustning...................................... 64

Uppförande av nya vårdpaviljonger m. m.......................... 66

Renovering av sju vårdavdelningar............................... 66

S:t Olofs sjukhus i Visby............................................ 67

Uppförande av byggnad för arbetsterapi.......................... 68

Ombyggnad av lokaler för centralkök och tvätt..................... 67

Utökning av panncentral. . ...................................... 67

Gullberna sjukhus i Karlskrona...................................... 68

Vissa yttre arbeten.............................................. 68

S:t Lars’ sjukhus i Lund............................................ 68

Uppförande av byggnad för arbetsterapi m. m..................... 69

Vipeholms sjukhus i Lund........................................... 68

Anordnande av lokaler för arbetsterapi m. m........................ 69

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.................................... 69

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi......................... 69

Åtgärder till förbättring av sjukhusets värmeförsörjning.............. 69

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg....................................... 70

Uppförande av vårdpaviljongerna M4 och K4....................... 70

Uppförande av ny byggnad för administration och medicinskt centrum

m. m......................................................... 70

Uppförande av byggnad för samlingssal m. m........................ 71

Plan för fortsatt upprustning och utbyggnad........................ 71

Uppförande av vårdpaviljong MK3 m. m............................ 73

Anläggande av ny infartsväg m. m................................ 73

Restads sjukhus i Vänersborg........................................ 74

Ombyggnad av vårdpaviljong K10................................ 74

Uppförande av vårdpaviljongerna M15 och K16..................... 74

Merkostnad för uppförande av vårdpaviljongerna M4 och K9.......... 74

Källshagens sjukhus i Vänersborg.................................... 75

Upprustning av vårdpaviljongerna Ml, M2 och Kl samt utbyte av

vissa yttre ledningar, etapp 1.................................. 75

Ombyggnad av sjukhusets gymnastiksalsbyggnad................... 75

Falbygdens sjukhus i Falköping.................................... 75

Byggnadsarbetenas fortsättande................................... 75

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn................................... 76

Vissa yttre arbeten.............................................. 76

Mellringe sjukhus i Örebro........................................... 76

Byggnadsarbetenas fortsättande................................... 76

Anslutning av sjukhuset till Örebro stads värmeverk................. 76

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1959 123

Sid.

Säters sjukhus..................................................... 79

Principplan för upprustning...................................... 79

Uppförande av nya vårdpaviljonger m. m........................... 82

Renovering av vårdpaviljong M30................................. 83

Uppförande av ny panncentral.................................... 83

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Bollnäs............................ 83

Gådeä sjukhus i Härnösand.......................................... 84

Upprustning av vårdavdelningar m. m., etapp II.................... 84

Umedalens sjukhus vid Umeå........................................ 85

Merkostnad för anordnande av kloreringsanläggning.................. 85

Furunäsels sjukhus vid Piteå........................................ 85

Vissa yttre arbeten.............................................. 85

Uppförande av sjukhus för vård av höggradigt psykiskt efterblivna......... 85

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus....................... 89

Utredningsmedel................................................... 92

Yttranden........................................................... 92

Departementschefen.................................................. 98

III. Utrustning av nya sinnessjukhus m. m............................... 106

Förslag av medicinalstyrelsen.....................................• ••• 166

Förslag av utrustningskommittén för statens sinnessjukhus................ 113

Departementschefen.................................................. 114

IV. Hemställan....................................................... 116

'' V.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SS

908107

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. a1 i texten
  2. SU 1959:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. m. jämte i äm s. 1 i texten