Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1959/60 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården in. m

1959-03-06 · 104 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 103 av 104 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:88, Angående anslag för budgetåret 1959/60 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

1

Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1959/60 till statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården in. m.; given Stockholms slott den 6 mars

1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogöres för de åtgärder, som på grund av det starkt

ökade platsbehovet vid ungdomsvårdsskolorna vidtagits för att säkerställa

ett effektivt utnyttjande av skolorganisationens nuvarande resurser samt

för att genom provisoriska åtgärder öka platstillgången vid skolorna.

Vidare redovisas av kommittén för ungdomsvårdsskolorna framlagda förslag

angående utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna. Organisationen föreslås

förstärkt genom att Broby lantbruksskola för döva ombildas till yrkesskola

för pojkar samt genom att sex mottagningsavdelningar och en specialavdelning

uppföres vid olika skolor. Syftet med mottagningsavdelningarna

är i första hand att möjliggöra ett effektivt omhändertagande av s. k.

utredningsfall, främst för brott misstänkta ungdomar under 18 år.

På grund av tidigare av riksdagen fattade beslut samt de nu föreslagna

åtgärderna beräknas skolorganisationen komma att tillföras ca 215 mer

permanenta platser utöver de ca 750 platser, som var tillgängliga den

1 mars 1959. Vid sidan om denna utbyggnad kommer inom de närmaste

månaderna ca 70 platser att färdigställas vid provisoriska förläggningar.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Medel äskas vidare för projektering av en ny ungdomsvårdsskola på Gotland

för psykiskt abnorma manliga elever.

Personalorganisationen vid skolorna föreslås förstärkt med i första hand

ett 50-tal befattningshavare. Medel beräknas därjämte till anställande av

personal vid de nämnda mottagningsavdelningarna och vid provisoriska

förläggningar, ökat anslag till utbildning av personal föreslås även.

Anslag till ungdomsvårdsskolorna äskas för budgetåret 1959/60 med

sammanlagt ca 13,9 milj. kronor på driftbudgeten och 3,6 milj. kronor på

kapitalbudgeten, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär ökningar

med ca 2,2 milj. kronor på driftbudgeten och 1,25 milj. kronor på kapitalbudgeten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet åt Stockholms slott den 6 mars

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, ap Geijerstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 37—42 samt under kapitalbudgeten (bilaga

26 punkten 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1959/60 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten

Kronor

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag ...................................... 8 160 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag .................................. 4 619 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs
anskaffning

av inventarier m. m., reservationsanslag ...... 110 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande

och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag

................................................ 500 000

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

reservationsanslag .......................... 59 200

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. in., reservationsanslag

................................................ 100

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m., reservationsanslag

.......................................... 73 000

B. Kapitalbudgelen

Under statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården, invcsteringsanslag .................. 4 000 000

Jag anhåller nu alt få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 dr 1959

I. Inledning

Under de senaste åren har efterfrågan på vårdplatser vid ungdomsvårdsskolorna

avsevärt stegrats och en betydande platsbrist har uppstått vid

vissa skolor. Då med anledning härav en utökning av vårdresurserna inom

ungdomsvårdsskoleorganisationen befanns påkallad tillkallade jag enligt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 sex utredningsmän med uppdrag

att utreda vissa frågor rörande ungdomsvårdsskolorna.

Enligt direktiven skulle såsom en allmän riktpunkt för utredningen

gälla att organisationen skall vara så avpassad, att den kan ta hand om och

effektivt behandla de ungdomar som är i behov av vård inom barna- och

ungdomsvårdens ram och som befinnes inte kunna lämpligen tagas om

hand i annan ordning. Utredningsmännen borde i första hand undersöka

vilka åtgärder som bör vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen.

I andra hand borde utredningsmännen — med utgångspunkt från

det dåvarande läget och den bedömning av det framtida platsbehovet som

utredningsmännen funne sig kunna göra — utarbeta ett program för organisationens

utbyggnad under de närmaste åren, varvid provisoriska åtgärder

genom förhyrning av lokaler o. dyl. syntes kunna komma i fråga. Bland

de frågor som borde särskilt uppmärksammas vid utredningen märktes

frågan om ökade vårdresurser för det psykiskt abnorma klientelet samt

för omhändertagande av för brott misstänkta underåriga under den s. k.

utredningstiden.

Utredningsmännen, som antagit benämningen kommittén för ungdomsvårdsskolorna,

har varit ledamoten av riksdagens första kammare G. Pettersson,

ordförande (fr. o. m. den 7 november 1957), ledamoten av riksdagens

andra kammare Sigrid Ekendahl, ledamoten av riksdagens första kammare

C. Eskilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare E. Jacobsson,

ledamoten av riksdagens första kammare Margret Nilsson och e. o. kanslirådet

L.-Å. Åström.

Under år 1957 avgav kommittén förslag om anordnande av en ungdomsvårdsskola

på Visingsö samt om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola i

Uddevalla ävensom vissa förslag i anledning av den akuta platsbristen vid

vissa ungdomsvårdsskolor. Förslagen underställdes 1958 års riksdag. Beslut

fattades av riksdagen om förstärkning av organisationen i huvudsaklig

överensstämmelse med kommitténs förslag.

Kommittén har med skrivelse den 11 oktober 1958 avgivit ett betänkande

med förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna.

över betänkandet har yttranden avgivits av Svea hovrätt, hovrätten för

Västra Sverige, riksåklagarämbetet, fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen (efter

hörande av styrelserna för ungdomsvårdsskolorna), medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, skolöverstyrelsen, överståthållarämbetet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år i959

5

länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus

län, statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, nykterhetsvårdsutredningen,

Svenska stadsförbundet, Svenska socialvårdsförbundet

samt barnavårdsnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Riksåklagarämbetet har bifogat ett yttrande av ungdomsåklagarna i Stockholm.

Vissa länsstyrelser har bifogat yttranden av socialvårdskonsulenter

in. fl. Därjämte har skrivelser ingivits av Svenska stadsförbundet, Stockholms

socialdemokratiska kvinnodistrikt m. fl.

Över kommitténs förslag till placering av en ny ungdomsvårdsskola för

flickor har yttrande avgivits av länsstyrelsen i Örebro län.

Genom beslut den 28 november 1958 har Kungl. Maj :t anbefallt kommittén

att skyndsamt utreda och inkomma med förslag rörande ombildning

av Broby lantbruksskola för döva till ungdomsvårdsskola för pojkar.

I skrivelse den 12 januari 1959 har kommittén inkommit med förslag i

nämnda avseende.

över detta förslag har yttranden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret,

skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) hemställt om anvisande av medel

för verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret 1959/60.

II. Gällande bestämmelser och nuvarande organisation

Bestämmelser angående ungdomsvårdsskolorna och deras verksamhet

finnes meddelade i barnavårdslagen (BvL) och i Kungl. Maj :ts stadga den

28 juni 1946 (nr 582; ändr. 1947:777, 1952:128) för skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården. Vidare finnes särskilda föreskrifter i instruktionen

den 28 juni 1946 (nr 584) för statens inspektör för skolorna, bl. a.

beträffande intagningsförfarandet, samt i instruktionen den 16 augusti

1946 för konsulent för eftervården vid skolorna.

Enligt barnavårdslagen kan barnavårdsnämnd för skyddsuppfostran omhändertaga

barn under 18 år, som befinnes vara så vanartat, att särskilda

uppfostringsåtgärder kräves för dess tillrättaförande (22 § c/), samt person

i åldern mellan 18 och 21 år, som befinnes föra ett oordentligt, lättjefullt

eller sedeslöst liv eller eljest visat svår oart och beträffande vilken särskilda

åtgärder från samhällets sida kräves för hans tillrättaförande (22 § dl).

Av betydelse i detta sammanhang är lagen den 30 december 1952 (nr 789)

med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig, vilken lag trädde

i kraft den 1 juli 1954. Enligt denna lag må rätten, därest tilltalad är i sådan

ålder att skyddsuppfostran kan förekomma och övertygas om brott

som kan medföra fängelse eller straffarbete, i stället för att döma till sådan

påföljd, efter hörande av barnavårdsnämnd överlämna åt nämnden att

vidtaga åtgärd för hans omhändertagande för skyddsuppfostran. Den som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

cj fyllt 18 ar må ej dömas till fängelse, straffarbete eller förvaring, om ej

särskilda skäl föreligger.

För beredande av skyddsuppfostran skall enligt 43 § 1 mom. BvL finnas

av staten eller andra upprättade skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

(ungdomsvårdsskolor). Organisationen skall omfatta följande särskilda

skolor eller skolavdelningar, nämligen skolhem för barn i skolplikt^

ålder, yrkesskolor dels för barn, som vid omhändertagandet avslutat sin

skolgång men icke fyllt 18 år, dels för personer, som avses i 22 § d) BvL,

samt hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda barn. Särskilda

yrkesskolor skall finnas för omhändertagna över skolplikt^ ålder,

som är efterblivna till förståndsutvecklingen, samt särskilda skolhem och

yrkesskolor för omhändertagna, vilka på grund av själslig abnormitet bör

stå under särskild läkartillsyn. Elever av olika kön må ej intagas i samma

skola.

Enligt 44 § 2 mom. BvL skall i skolhem meddelas skolundervisning, motsvarande

den som förekommer i sjuårig folkskola och därpå följande fortsättningsskola

enligt gällande bestämmelser om folkundervisningen. I yrkesskola

och hemskola skall meddelas yrkesutbildning i den omfattning Kungl.

Maj .t föreskriver. Närmare bestämmelser beträffande undervisningen är

intagna i 17 § stadgan för ungdomsvårdsskolorna.

Ungdomsvårdsskola skall enligt 44 § 1 mom. BvL stå under ledning av en

styrelse, som har att besluta om bl. a. intagning i skolan. Tillsynen över

verksamheten utövas enligt 3 § ungdomsvårdsskolestadgan under överinseende

av socialstyrelsen av chefen för styrelsens skolbyrå (skolbyråchefen).

Undervisningen vid skolorna är underkastad inspektion av skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen. Medicinalstyrelsen

inspekterar vården av elever i skolor för själsligt abnorma.

Ansökan om intagning i ungdomsvårdsskola göres av vederbörande barnavårdsnämnd.

Ansökan göres hos skolbyråchefen, som efter samråd med

byråns rådgivande psykiater beslutar i ärendet. Vid bifall till ansökan avgör

skolbyråchefen vid vilken skola den omhändertagne får mottagas samt om

intagning skall ske enbart för observation. Sedan ett flertal år tillbaka är

det praxis att samtliga fall först mottages för observation. Har omhändex-- tagcn överlämnats till skola för observation ankommer det på skolans styrelse

att, efter inhämtande av skriftligt läkarutlåtande, i samråd med skolbyråchefen

besluta, huruvida den omhändertagne skall intagas i skolan

eller erhålla vård i annan form. Då plats blir ledig på en skola, meddelar

skolan detta till vederbörande barnavårdsnämnd.

Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns f. n. 22 skolor med ett

fastställt platsantal av 798 (555 vid pojkskolorna och 243 vid flickskolorna).

Det för varje skola fastställda platsantalet ävensom det klientel, för vilket

resp. skola är avsedd, framgår av följande förteckning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

7

Fastställt

Skola

antal vård-

platser

För manliga elever

Lövsta yrkesskola

48

och skolhem

32

80

Långanäs yrkesskola

48

Fagareds »

45

Forsane »

46

Sundbo »

46

Johannisbergs »

35

Råby yrkesskola

31

Margretelunds »

38

Gräskärrs »

20

Hammargårdens »

20

329

östra Spångs skolhem

50

Vemyra »

50

Gudmundsgårdens »

25

Folåsa »

21

146

S:a

555

För kvinnliga elever

Ryagårdens yrkesskola

66

Bistagårdens liemskola

21

Brättegårdens yrkesskola

20

Skolan avsedd för

elever såväl i som över skolåldern,

vilka på grund av psykisk abnormitet

eller kroppslig sjukdom bör stå

under särskild läkartillsyn

elever över 18 år samt elever över 15

år med allvarliga uppförandebrister

elever över skolpliktig ålder, som i begåvningshänseende

är särskilt väl

utvecklade

normalt utvecklade elever över skolpliktig

ålder men under 18 år

samma kategori som Forsane

samma kategori som Forsane

elever över skolpliktig ålder, som i begåvningshänseende

är något efterblivna
hjälpklassmässiga

elever över 15 år

med allvarligare beteenderubbningar

icke skolpliktiga elever i åldern 14—

16 år

icke skolpliktiga elever i åldern 14—

16 år

elever i skolåldern

elever i skolåldern

välbegåvade elever i skolåldern

psykiskt abnorma elever i skolåldern

elever över skolpliktig ålder, som på

grund av psykisk abnormitet eller

eljest bör stå under särskild läkartillsyn
väntande

och nyblivna mödrar

elever över skolpliktig ålder, vilka i

begåvningshänseende är särskilt väl

utvecklade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Hornö yrkesskola

30

normalt utvecklade elever över skol- pliktig ålder men under 18 år

Härsjögårdens yrkesskola 24

debila elever i åldern 18—20 år

Eknäs yrkesskola

27

debila elever över skolpliktig ålder

Morängens yrkesskola

19

hjälpklassmässiga elever över skol- pliktig ålder

Broby skolhem

28

elever i skolåldern

S:a 243

III. Förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Skolornas uppgifter och verksamhetsområde

Kommittén har inledningsvis berört vissa allmänna frågor rörande ungdomsvårdsskolornas

uppgifter och verksamhetsområde m. m.

Vad först angår skolornas uppgifter erinrar kommittén om att bestämmelser

härom meddelas i barnavårdslagen och ungdomsvårdsskolestadgan.

Enligt kommitténs mening är skolornas uppgifter på grundval av dessa

bestämmelser att bereda vård, behandling, fostran och utbildning åt sådana

för skyddsuppfostran omhändertagna vanartade barn och asociala ungdomar,

för vilka särskilda uppfostringsåtgärder anses erforderliga för deras

återanpassning i samhällslivet och vilka inte är i behov av vård på sjukvårdsanstalt

eller anstalt för psykiskt efterblivna.

Kommittén anser, att även sådana fall, där beslut om skyddsuppfostran

på grund av vanart eller asocialitet föreligger men där en fullständig utredning

ej är helt klar, bör kunna för observation och fortsatt utredning

intagas på ungdomsvårdsskola. Platsresurserna vid skolorna bör därför

vara sådana att intagningsbeslut kan gå i omedelbar verkställighet. Ungdomsvårdsskolornas

mål bör vara att genom samverkan av miljöterapi och

individuell behandling, fostran, karaktärsformning och undervisning söka

hjälpa de unga att vinna en viss insikt i sina egna problem och förutsättningar,

att etablera normala kontakter med sin omgivning samt anpassa

sig ute i arbetslivet och samhället i övrigt.

Beträffande klientelets sammansättning vid skolorna upplyser kommittén,

att under senare år kriminalitet blivit alltmer dominerande som intagningsorsak.

Klientelet har efter hand blivit mer svårbemästrat. Förändringarna

av klientelet belyses bl. a. av gjorda undersökningar rörande elevernas

anpassning efter utskrivning från ungdomsvårdsskola. Av en av ungdomsvårdsskoleutredningen

verkställd undersökning (SOU 1954: 5) fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

9

går, att 34 procent av de under år 1946 slutligt utskrivna manliga ungdomsvårdsskoleeleverna

dömts för straffregisterbrott under en period av 5 år

efter utskrivningen. Enligt en förberedande undersökning av socialstyrelsen

har 73 procent av de manliga elever, som den 1 januari 1951 var intagna

på ungdomsvårdsskolor och som varit slutligt utskrivna 4—5 år, dömts för

brott som registreras i straffregistret.

Kommittén har härefter berört vissa problem i fråga om gränsdragningen

mellan ungdomsvårdsskolorna och andra vårdformer för barn och ungdom.

Därvid har kommittén främst uppehållit sig vid vården av psykiskt

sjuka, unga alkoholmissbrukare och kriminell ungdom.

Av de undersökningar kommittén företagit framgår, att på ungdomsvårdsskolorna

finns ett antal psykiskt sjuka elever, för vilka specialvård

inom mentalsjukhus eller psykopatsjukhus från skolornas sida bedömts

som indicerad men vilka inte kunnat beredas dylik vård. Särskilda vårdmöjligheter

för psykiskt sjuka barn och ungdomar saknas nu. Denna brist

torde komma att avhjälpas om de av mentalsjukvårdsdelegationen föreslagna

mentalsjukhusen och mentalsjukhemmen kommer till stånd. Vidare

kommer vårdmöjligheterna för neurotiska barn samt barn och ungdomar

med tidiga karaktärsstörningar att förbättras om de av mentalsjukvårdsdelegationen

föreslagna behandlingshemmen anordnas. Tillströmningen av elever

till ungdomsvårdsskolorna kan komma att påverkas härav.

Beträffande vården av unga psykopater framhålles, att kommittén för

sinnessjukvårdens utbyggande i ett år 1957 avgivet betänkande med förslag

om uppförande av ett sjukhus för vård av vuxna manliga psykopater

avvisat tanken att till detta sjukhus knyta vården av de unga psykopaterna.

Som ett alternativ till inrättande av ett sjukhus för ungdomspsykopater

borde enligt nämnda kommitté övervägas om inte vårdbehovet för

dessa ungdomar skulle mera ändamålsenligt tillgodoses genom en utbyggd

medicinsk verksamhet inom den befintliga ungdomsvårdsskoleorganisationens

ram. I anslutning härtill föreslår kommittén för ungdomsvårdsskolorna

i det följande, att organisationen förstärkes för att detta vårdbehov

skall kunna tillgodoses.

I fråga om vården av unga alkoholmissbrukare har kommittén haft samråd

med nykterhetsvårdsutredningen. Kommittén föreslår, att anstaltsvården

för alkoholmissbrukare som omhändertas för skyddsuppfostran skall

handhas av ungdomsvårdsskolorna. Kommittén anför härom bl. a. följande.

Unga alkoholmissbrukare kan f. n. omhändertas av barnavårdsnämnd

endast om alkoholmissbruket är kombinerat med vanart. Enligt vad som

framgår av kommitténs undersökningar ingår alkoholmissbruk i vanartsbilden

för en stor del av ungdomsvårdsskoleeleverna och erfarenheten har

utvisat att antalet dylika fall är i tillväxt. Endast sällan är det beträffande

ungdomar fråga om alkoholmissbruk utan kombination med annan vanart.

Däremot förekommer, att vederbörande endast under inflytande av alkohol

begått brottsliga handlingar. I stort sett torde alkoholmissbruket i denna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

åldersgrupp vara ett av de många uttrycken för en mer eller mindre allvarlig

personlighetsstörning. I fråga om det kvinnliga klientelet torde alkoholmissbruk

ofta vara inledningen till social vanart och prostitution. Erfarenheterna

från bl. a. Långanäs och Ryagården har visat, att specialvård

är nödvändig för alkoholmissbrukarna. Det torde vara givet, att där en

intensiv medicinsk behandling är erforderlig, denna måste ges på sjukhus.

Först då det blir fråga om rehabilitering och återanpassning i samhället

kan ungdomsvårdsskolorna ge den lämpliga behandlingen, under förutsättning

att de erhåller tillräckliga behandlingsresurser.

Kommittén har diskuterat frågan om särskilda ungdomsvårdsskolor bör

inrättas för de unga alkoholmissbrukarna. Den nuvarande sammanblandningen

av alkoholmissbrukare och kriminella ungdomar har nämligen visat

sig olämplig. Kommittén anser emellertid, att man tills vidare bör avvakta

erfarenheterna från den nya specialavdelning för alkoholmissbrukare, som

enligt statsmakternas beslut skall uppföras vid Långanäs. Även beträffande

de kvinnliga eleverna anser kommittén, att man tills vidare bör avvakta utvecklingen.

Kommittén är emellertid medveten om att det kan komma att

visa sig nödvändigt att längre fram inrätta särskilda anstalter inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

för de underåriga alkoholmissbrukarna.

Beträffande gränsdragningen mellan barna- och ungdomsvården och kriminalvården

erinrar kommittén om att strafflagberedningen i sitt betänkande

med förslag till skyddslag (SOU 1956:55) framhållit, att ungdomsvårdsskolorna

i största möjliga utsträckning hör få slutföra behandlingen

av de ungdomar som har omhändertagits på skolorna. Beredningen har sålunda

ansett det viktigt, att — när det gäller ungdomsvårdsskoleelever som

begått brott efter fyllda 18 år — pågående behandling inte avbrytes.

Kommittén ansluter sig till strafflagberedningens ståndpunkt i denna del.

Om beredningens förslag genomföres kommer detta att få till följd att

största delen av de ungdomsvårdsskoleelever, som nu utskrives för att avtjäna

straff i bl. a. ungdomsfängelse, i stället kommer att erhålla fortsatt

vård inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Kommittén tar också upp frågan om en nedre åldersgräns för vård på

ungdomsvårdsskolorna. Kommittén, som framhåller att någon sådan gräns

inte finns fastslagen i barnavårdslagen, ansluter sig till nuvarande praxis

att endast i undantagsfall barn under 12 år tas in på skolorna. Fosterhemsanskaffningen

för dessa barn bör — anser kommittén — intensifieras. Placering

på barnavårdsanstalt eller psykopatbarnhem kan dessutom ifrågakomma

liksom även på av mentalsjukvårdsdelegationen föreslagna behandlingshem,

om sådana kommer till stånd.

Kommittén påtalar att den rådande splittringen mellan olika vårdformer

och olika myndigheter leder till svårigheter bl. a. när det gäller bedömningen

och placeringen av vårdfallen. Kommittén anser, att frågan om en

samordning av olika vårdformer för barn och ungdom bör bli föremål för

särskild utredning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

11

Platsbehovet

Kommittén har enligt sina direktiv haft att med utgångspunkt från det

aktuella läget och en bedömning av det framtida platsbehovet utarbeta ett

program för organisationens utbyggnad under de närmaste åren. Kommittén

framhåller, att behovet av platser på ungdomsvårdsskolorna påverkas av

flera olika faktorer mer eller mindre möjliga att statistiskt mäta eller

bedöma. Det är därför förenat med stora svårigheter att uppskatta platsbehovet

vid skolorna.

Som underlag för sin bedömning av platsbehovet har kommittén företagit

vissa undersökningar rörande antalet exspektanter till skolorna samt

ingående belyst en rad faktorer som kan påverka platsbehovet såsom befolkningsutvecklingen,

barnavårdsnämndernas praxis, ungdomsbrottslighetens

utveckling in. in. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse

för det av kommittén framlagda materialet.

Kommittén har i första hand undersökt platssituationen vid skolorna den

1 februari 1958. Antalet vårdplatser och antalet vid skolorna intagna vid

nämnda tidpunkt framgår av följande tabell.

Skoltyp

Fastställt

Antal intagna

platsantal

elever

Yrkesskolor för pojkar

357

358

Skolhem för pojkar

204

142

Yrkesskolor för flickor

199

172

Skolhem för flickor

28

24

788

696

Antalet exspektanter till skolorna utgjorde 228, varav 48 var sådana elever

som enligt skolbyråchefens beslut skall överflyttas från en skola till

en annan. Av de senare befann sig vid undersökningstillfället 24 på skolorna.

Med frånräknande av dessa utgjorde det totala antalet exspektanter

204. Vid kommitténs genomgång av materialet har 56 fall av olika anledningar

befunnits inte vara aktuella för intagning varför antalet aktuella

exspektanter beräknades utgöra 148.

Kommittén har också inhämtat uppgifter från vissa barnavårdsnämnder

rörande sådana ungdomar för vilka ansökan om intagning på ungdomsvårdsskola

inte gjorts men vilka enligt nämndernas bedömande var i behov

av vård i denna form. Antalet av barnavårdsnämnderna redovisade fall

var 331. Av dessa var 142 vid den aktuella tidpunkten omhändertagna för

skyddsuppfostran. Vid bedömningen av platsbehovet har endast sistnämnda

fall räknats med, då övriga fall ej ansetts vara aktuella för intagning.

Kommittén understryker, att de av barnavårdsnämnderna redovisade fallen

inte kunnat prövas ur intagningssynpunkt, varför det inte kan anges

hur många av fallen som skulle kunna utgallras vid en intagningsprövning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj.ts proposition nr 88 år 1959

Det av kommittén på grundval av nu nämnda uppgifter framräknade

platsbehovet den 1 februari 1958 framgår av följande tabell.

Kategori

Manliga

intagna elever

exspektanter

överflyttningsfall

av barnavårdsnämnderna redovisade

Kvinnliga

intagna elever

exspektanter

överflyttningsfall

av barnavårdsnämnderna redovisade

S:a

Antal elever m. m. vid s:a

skolhem yrkesskolor

142

358

500

12

74

86

1

11

12

25 180

77 520

102 700

24

172

196

3

35

38

—■

12

12

8

35

32

251

40

286

215

771

986

Kommittén redogör härefter för vissa faktorer som kan beräknas påverka

platsbehovet på skolorna på längre sikt. I första hand har kommittén

härvid sökt beräkna den sannolika utvecklingen av antalet personer i de

åldersgrupper, varifrån ungdomsvårdsskolorna hämtar sitt klientel. Kommittén

betonar starkt, att beräkningarna är approximativa. Det uppskattade

antalet personer i åldrarna 12—21 år under åren 1958—1968 redovisas

av kommittén i följande tabell.

Beräknat antal

(1 000-tal)

personer i åldern

År

12—15

16—18

19—21

S :a

år

år

år

1958

511

302

275

1 088

59

514

330

280

1 124

60

508

362

285

1 155

61

496

381

300

1 177

62

480

388

329

1 197

63

462

384

361

1 207

64

446

377

379

1 202

65

435

366

387

1 188

66

425

353

383

1 161

67

422

337

376

1 135

68

418

327

365

1 no

Av tabellen framgår, att antalet personer i skolhemsåldern når sitt maximum

1959 medan åldersgruppen 16—18 år ökar fram till 1962 och gruppen

19—21 år ökar fram till 1965.

Utgående från det sålunda beräknade antalet personer i ifrågavarande

åldersgrupper och den förut redovisade bedömningen av platsbehovet den

1 februari 1958 har kommittén gjort en uppskattning av platsbehovet med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

13

hänsyn enbart till befolkningsutvecklingen. Denna uppskattning ger följande

resultat för åren 1959—1968.

Platsbehov, antal platser

manliga kvinnliga

År

skolhem

yrkes-

skolor

s:a

skolhem

yrkes-

skolor

s :a

samtliga

1959

190

590

780

40

280

320

1 100

60

190

635

825

35

300

335

1 160

61

185

660

845

35

310

345

1 190

62

180

675

855

35

315

350

1 205

63

175

670

845

35

315

350

1 195

64

170

655

825

30

315

345

1 170

65

165

640

805

30

310

340

1 145

66

160

620

780

30

300

330

1 no

67

160

595

755

30

290

320

1 075

68

160

580

740

30

280

310

1 050

Kommittén har vidare lämnat vissa uppgifter rörande antalet barn och

ungdomar, som omhändertagits för skyddsuppfostran under vart och ett av

åren 1950—1957. Av uppgifterna framgår att antalet dylika fall var 1 077 år

1950. År 1953 hade antalet sjunkit till 955. Därefter steg det till 966 år 1954,

1 074 år 1955 och 1 398 år 1956. För 1957 beräknades antalet uppgå till

1 325. En relativt kraftig ökning inträdde sålunda år 1956, då antalet nytillkomna

låg nära 30 procent över 1950 års nivå. Denna ökning ligger helt

på åldersgruppen under 18 år.

I följande tabell har kommittén gjort en jämförelse mellan antalet enligt

22 § c) och d) barnavårdslagen för skyddsuppfostran omhändertagna

(dvs. de skyddsuppfostringsfall som kan komma i fråga för intagning på

ungdomsvårdsskola), ansökningar om intagning och antalet nyintagna elever

vid ungdomsvårdsskolorna under åren 1952—1957.

Inkomna Nyintagna elever i % av

År

Antal omhänder-

ansökningar

Antal

antalet

antalet

tagna enl. BvL

om intag-

nyin-

omhänder-

ansökning-

22 § c) och d)

ning

tagna

tagna

ar

1952

592

484

403

68,1

83,3

53

550

490

414

75,3

84,5

54

558

486

394

70,6

81,1

55

592

557

450

76,0

80,8

56

641

648

495

77,2

76,4

57

706

591

443

62,7

75,0

Av tabellen framgår att antalet ansökningar om intagning på ungdomsvårdsskola

ökade med omkring 16 procent från år 1955 till år 1956. Antalet

nyintagningar ökade med 10 procent från år 1955 till år 1956.

I fråga om ungdomsbrottslighetens utveckling under de senaste åren

konstaterar kommittén, alt antalet för brott misstänkta personer under 21

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

år ökat under åren 1950—1956. ökningen har därvid varit särskilt betydande

i de yngre åldrarna. I följande tabell lämnar kommittén uppgifter

om den relativa ökningen i förhållande till år 1950.

År

Antal personer

Tillsammans

under 18 år

18 men ej 21 år

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

1950

100

100

100

100

100

100

51

118,0

95,2

111,6

99,0

114,7

97,1

52

129,3

96,6

115,3

89,1

122,0

93,2

53

148,5

124,1

135,8

105,2

142,0

115,8

54

165,9

132,6

140,4

101,0

153,0

118,8

55

192,2

156,8

163,9

108,6

178,0

135,6

56

204,0

153,4

175,7

108,8

189,7

133,7

Kommittén har hos riksåklagarämbetet inhämtat

närmare uppgifter he-

träffande åtalseftergifter enligt 1944 års lag

om eftergift av åtal mot vissa

underårig

a. I följande tabell redovisas antalet meddelade dylika åtalsefter-

gifter under vart och ett av åren

1950—1957 samt i

samband

därmed vid-

tagna åtgärder.

År

Redovisade

fall av

Åtgärd

i samband med åtalseftergift

skydds-

övervak-

psyk. un-

intagning

åtal

åtalsefter-

upp-

ning el.

dersök-

på sin-

gifter

fostran

liknande

ning

nessjukhus

1950

814

1 677

165

653

_

4

51

1 042

2 237

223

882

_

2

52

993

2 380

237

1 007

4

2

53

1 016

2 428

247

947

2

2

54

934

2 938

259

1 089

6

1

55

1 179

3 073

373

1 115

9

—

56

1 328

3 560

403

1 303

12

a

57

1 956

4 598

479

1 569

21

2

Av tabellen framgår, att antalet åtal och åtalseftergifter ökat framför

allt under åren 1956 och 1957. Antalet fall med skyddsuppfostran i samband

med åtalseftergift visar en betydande ökning från år 1954 till år 1955. ökningen

har därefter fortsatt.

Antalet ungdomar som häktats framgår av följande sammanställning avseende

åren 1950—1956.

Antal i åldern

År

män

under 18 år

kvinnor

s :a

män

18 men ej 21

kvinnor

år

s :a

1950

101

3

104

294

16

310

51

87

3

90

359

8

367

52

98

2

100

395

19

414

53

114

6

120

404

28

432

54

77

4

81

445

22

467

55

163

2

165

466

13

479

56

196

4

200

685

35

720

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

15

Även antalet häktade i angivna åldrar

ökat betydligt under åren 1955 och 1956.

har såsom

framgår

av tabellen

Beträffande tillämpningen av 1952 års lag om påföljder för brott av un-

deråriga har

kommittén lämnat följande

uppgifter

rörande

antalet per-

soner som av

domstol överlämnats för skyddsuppfostran åren

1954—1956.

Under 18 år

1954

1955

1956

män

21

57

69

kvinnor

2

1

—

S:a

23

58

69

18—20 år

män

29

41

54

kvinnor

8

4

2

S:a

37

45

56

Samtliga

60

103

125

För år 1957 har kommittén endast redovisat preliminära uppgifter. Enligt

dessa uppgick sammanlagda antalet ungdomar, som överlämnats för

skyddsuppfostran, till 169 i angivna åldrar.

Antalet i första instans till ovillkorliga frihetsstraff dömda brottslingar

under 18 år utgjorde år 1954 11, 1955 21 och 1956 19.

Kommittén har med utgångspunkt från det sålunda redovisade materialet

sökt göra en bedömning på längre sikt av platsbehovet vid skolorna. Kommittén

framhåller därvid till en början, att redan en bedömning av det

aktuella läget i fråga om platstillgången stöter på vissa svårigheter. Det för

varje skola fastställda platsantalet är sålunda inte alltid lika med den

verkliga beläggningsmöjligheten vid skolan. Av olika skäl, t. ex. ombyggnader,

reparationer in. m., kan skolorna inte alltid ta emot det fastställda

antalet elever. Vidare redovisas såsom på skolorna intagna även elever,

som tillfälligt på grund av avvikande, permission, sjukhusvistelse, häktning

e. dyl. inte är faktiskt närvarande på skolorna men väntas återvända.

Enligt en av kommittén gjord undersökning var av de 715 elever, som redovisades

som intagna den 1 juni 1958, sammanlagt 44 permitterade. Av dessa

hade 19 permission i högst 10 dagar, 3 i 11—20 dagar samt en i 21—30 dagar.

21 hade icke tidsbegränsad permission. Enligt senare av socialstyrelsen

verkställda undersökningar var av de den 1 juli 1958 intagna 707 eleverna

166 permitterade eller avvikna; den 1 augusti 1958 var av 718 intagna

149 permitterade eller avvikna.Den 1 september 1958 uppgavs det verkliga

platsantalet vid skolorna vara 729 och antalet intagna elever 684. Av dessa

redovisades 16 som häktade, 5 som anhållna, 29 som avvikna, 4 som vårdade

på sjukhus samt 94 som permitterade. Antalet på skolorna vid rcdovisningstillfället

faktiskt närvarande var således 536.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. \laj:ts proposition nr 88 år 1959

Beträffande nämnda förhållande anför kommittén ytterligare följande.

På grund av den korta observationstid, under vilken ifrågavarande uppgifter

om de faktiskt på skolorna närvarande eleverna särredovisats och

enär uppgifterna avser sommarmånaderna, under vilka särskilda förhållanden

är rådande, kan härav inga bestämda slutsatser dragas beträffande

den verkliga möjligheten till visst ökat utnyttjande av befintliga vårdplatser.

Sålunda kan exempelvis sommartid fler elever beredas permission än

under vintern samt en viss del av skolhemsklientelet vistas i hemmet eller

i sommarhem, vilka elever vid höstterminens början måste återtagas till

ungdomsvårdsskolan.

Av det anförda framgår emellertid, att elever av olika skäl inte är närvarande

på skolorna. Att vid vart och ett av tre skilda räkningstillfällen

en fjärdedel av elevplatserna i själva verket inte varit belagda — i huvudsak

beroende på att såsom intagna betecknade elever inte varit närvarande

på skolorna — tyder på att ytterligare ett antal elever skulle kunna placeras

vid de befintliga skolorna genom ett rationellare utnyttjande av dessa.

Man borde med andra ord kunna öka antalet intagningar vid åtminstone

en del av skolorna utan att de därmed i realiteten får ett större elevantal än

vad skolorna är avpassade för. Enligt vad kommittén erfarit har socialstyrelsen

nyligen vidtagit åtgärder i denna riktning. Beläggningssiffrorna för

den 1 oktober 1958 visar en viss ökning av antalet närvarande elever vid

skolorna. Det synes dock ännu vara för tidigt att avgöra, hur de vidtagna

åtgärderna kommer att påverka platssituationen. Detta utgör en icke oväsentlig

osäkerhetsfaktor vid bedömningen av platsbehovet.

Kommittén understryker, att då den i betänkandet använder uttrycket

»platsbrist» därmed menas det platsunderskott som framkommer vid utnyttjande

av elevplatserna i den utsträckning som skett innan socialstyrelsen

vidtog de nämnda åtgärderna för ett bättre utnyttjande av skolornas

kapacitet.

Enligt den förut lämnade redogörelsen för undersökningsresultatet skulle

platsbehovet den 1 februari 1958 kunna beräknas till sammanlagt 986. Det

för skolorna vid samma tidpunkt fastställda platsantalet utgjorde 788. Vid

skolhemmen för manliga elever fanns ett överskott på ett 20-tal platser.

Platsunderskott förelåg vid yrkesskolorna för manliga elever med omkring

160 platser, vid skolhemmet för kvinnliga elever med ett 15-tal platser och

vid yrkesskolorna för kvinnliga elever med ett 50-tal platser. Vid dessa

beräkningar gör kommittén flera reservationer. Sålunda har inte räknats

med något bortfall av platser på grund av reparationer eller av annan anledning.

Vidare torde ett visst antal av de på skolorna intagna eleverna

kunna utackorderas. För 36 elever ifrågasättes om de överhuvudtaget är

behandlingsbara på ungdomsvårdsskola. Dessutom måste det av kommittén

redovisade antalet exspektanter och antalet övriga av barnavårdsnämnderna

omhändertagna fall bedömas med en viss försiktighet. Å andra sidan

kan det föreligga ett dolt behov av platser genom att barnavårdsnämndernas

praxis påverkas av platsbristen. Även om hänsyn tas till de gjorda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

17

reservationerna får man räkna med att platsbrist föreligger vid yrkesskolorna

samt skolhemmet för flickor.

Vid bedömningen av det framtida platsbehovet är avgränsningen av ungdomsvårdsskolornas

verksamhetsområde av grundläggande betydelse. Kommittén

erinrar om att den härvidlag icke funnit sig böra föreslå några

väsentliga ändringar. En viss ökning av platsbehovet kan tänkas uppkomma

genom att de unga alkoholmissbrukarna samt utredningsfallen enligt kommitténs

förslag skall beredas plats. Med den av kommittén föreslagna avgränsningen

av verksamhetsområdet inträder någon minskning av anspråken

på platser inte i annan mån än att vissa av de som icke behandlingsbara

betecknade bör placeras inom andra vårdformer.

Kommittén anför härefter, att man vid bedömande av det framtida platsbehovet

i första hand måste ta hänsyn till befolkningsutvecklingen. Enligt

kommittén kan man räkna med en betydande ökning av platsbehovet på

ungdomsvårdsskolorna med hänsyn till befolkningsutvecklingen, ökningen

skulle enligt förut återgivna beräkningar nå sitt maximum år 1962.

Kommittén erinrar dock om att ökningen av ungdomsvårdsskoleklientelet

under de senare åren inte varit proportionsvis så stor som ökningen i de

berörda åldersklasserna.

Kommittén framhåller, att platsbehovet inte kan bedömas enbart med hänsyn

till befolkningsutvecklingen. Utvecklingen på andra områden kan leda

till att kravet på ytterligare platser på ungdomsvårdsskolorna kan öka

proportionsvis mer än vad som motsvaras av befolkningsutvecklingen, men

kravet på platser kan också bli mindre.

Av de faktorer som är av betydelse i detta sammanhang hänvisar kommittén

i första hand till barnavårdsnämndernas praxis vid tillämpningen av

lagstiftningen. Även utvecklingen i fråga om ungdomsbrottsligheten är av

stor vikt vid bedömningen av platsbehovet. Av det av kommittén nu redovisade

siffermaterialet framgår, att antalet för brott misstänkta personer

ävensom antalet åtalseftergifter ökat avsevärt under de senaste åren. Enligt

kommitténs mening ger de f. n. tillgängliga uppgifterna vid handen, att ungdomsbrottsligheten

visar en betydligt ökande tendens. Om denna ökning fortsätter

kommer de rättsvårdande myndigheterna att ställa allt större krav på

skolornas platsresurser. Kommittén hänvisar i detta sammanhang till att

om strafflagberedningens förslag till skyddslag genomföres, i nuvarande

läge ytterligare ett 100-tal platser skulle behövas inom organisationen för

sådana ungdomsvårdsskoleelever över 18 år, som nu utskrives för att avtjäna

straff i ungdomsfängelse men som enligt förslaget skall erhålla fortsatt

vård inom ungdomsvårdsskoleorganisationen. Enligt kommitténs mening

torde platsbehovet för denna elevkategori vid ett genomförande av

förslaget kunna tillgodoses genom att en eller ett par ungdomsanstalter

inom fångvården överföres till ungdomsvårdsorganisationen.

Kommittén framhåller vidare, att också utvecklingen i fråga om antalet

2 — Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 88

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

unga alkoholmissbrukare samt utvecklingen på arbetsmarknaden kan komma

att öka platsbehovet.

Kommittén betonar, att samhällets åtgärder på andra områden kan eliminera

en viss del av den ökning av ungdomsvårdsskoleklientelet som är

att vänta till följd av befolkningsutvecklingen m. fl. orsaker. Sålunda torde

ett förverkligande av föreliggande förslag om utbyggnad av den psykiska

barna- och ungdomsvården, särskolorna och familjerådgivningen kunna

verka i minskande riktning. Effektivare förebyggande åtgärder av annat slag

inom barna- och ungdomsvården måste även få stor betydelse.

Genom beslutade åtgärder kommer antalet platser vid skolorna att under

de närmaste åren öka med ca 100. För att det förut angivna platsbehovet

den 1 februari 1958 skall tillgodoses skulle, sedan dessa åtgärder genomförts,

behövas ytterligare ca 110 platser, därav ca 70 för manliga och ca 40

för kvinnliga elever. Därutöver torde ytterligare ett antal platser behövas.

Med hänsyn till de många ovissa faktorer som påverkar platsbehovet anser

kommittén, att detta antal inte kan närmare anges. Bedömningen av platsbehovet

försvåras också av att det ännu är för tidigt att avgöra hur platssituationen

påverkas av de av socialstyrelsen vidtagna åtgärderna för att

få till stånd ett mer rationellt utnyttjande av de befintliga elevplatserna.

Om kommitténs förslag om nybyggnader av skolor och avdelningar genomföres,

kommer ungdomsvårdsskoleorganisationen att tillföras ca 160 platser,

dvs. 50 mer än det framräknade behovet den 1 februari 1958. Kommittén

har härvid vid sin bedömning tagit hänsyn till att elevavdelningar

på vissa skolor är otidsenliga och i dåligt skick, varför de måste förnyas

inom de närmaste åren. Med hänsyn till nuvarande läge måste de dock

fortfarande användas. Skulle platsbehovet så småningom minska, kan de

nya avdelningarna visa sig tillräckliga, varför ifrågavarande otidsenliga avdelningar

då kan slopas.

Placeringen av utredningsfall

Kommittén har i detta sammanhang till en början lämnat en redogörelse

för gällande bestämmelser. Enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § rättegångsbalken

må den som på sannolika skäl misstänkes för brott, varå straffarbete

kan följa, häktas, om med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes

förhållande eller annan omständighet skäligen kan befaras, att

han avviker eller annorledes undandrager sig lagföring eller straff eller

genom undanröjande av bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning,

eller ock anledning förekommer, att han fortsätter sin brottsliga verksamhet.

Beslut om häktning meddelas av rätten.

Om skäl till häktning finns mot någon må han i avbidan på rättens beslut

härom anhållas. Föreligger ej fulla skäl till häktning, må den miss
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

19

tänkte dock anhållas, om det finnes vara av synnerlig vikt, att han i avbidan

på rättens beslut därom anhålles.

Där häktning kan antagas medföra allvarligt men på grund av den misstänktes

ungdom eller sjukdom, må han ej häktas, om övervakning kan

ordnas. Den som är under 18 år må ej häktas, med mindre det är uppenbart,

att betryggande övervakning ej kan ordnas. Som allmän förutsättning

för att övervakning må sättas i ställe för häktning gäller, att den

misstänkte skall frivilligt underkasta sig övervakning. Enligt 26 § förundersökningskungörelsen

må övervakning anordnas i den misstänktes hem

eller annat enskilt hem eller genom intagning på lämplig anstalt, övervakning

i ungdomsvårdsskola eller i inackorderingshem, som står under socialstyrelsens

omedelbara tillsyn, må ej ordnas utan särskilt medgivande av

socialstyrelsen.

Barnavårdslagen anvisar vissa möjligheter för att i särskilda fall snabbt

få till stånd omhändertagandebeslut och verkställighet eller preliminärt

tagande i förvar. Enligt 25 § 3 mom. i lagen äger sålunda barnavårdsnämnd

förordna om omedelbar verkställighet av beslut om skyddsuppfostran,

om verkställigheten finnes ej kunna utan våda uppskjutas. I 31 §

stadgas bl. a., att barnavårdsnämndens ordförande i avbidan på nämndens

beslut äger omhändertaga den unge i det fall behovet av omhändertagande

befinnes vara så trängande, att därmed icke kan anstå till dess barnavårdsnämnden

hinner meddela beslut. Ordföranden skall omedelbart sammankalla

nämnden för att besluta i ärendet. När det gäller person som fyllt 18

men ej 21 år äger polismyndighet i vissa fall på lämpligt sätt omhändertaga

vederbörande till dess barnavårdsnämnden eller dess ordförande beslutat

i ärendet.

Enligt 12 § ungdomsvårdsskolestadgan äger barnavårdsnämnd att i särskilt

brådskande fall hos skolbyråchefen begära medgivande, att omhändertagen

under utredningstiden må tillfälligt vistas i ungdomsvårdsskola.

Kommittén erinrar om att barnavårdskommittén den 30 september 1955

avlämnat ett betänkande med förslag om utredningshem (SOU 1955:37).

Enligt detta förslag skall domstol äga besluta om intagning i utredningshem

i stället för häktning i fråga om brottsmisstänkt i åldern 15—17 år

samt underårig som fyllt 18 år, om denne inte kan antagas bli vare sig

dömd ovillkorligt till frihetsstraff eller dömd till förvaring. Vidare föreslår

kommittén, att anhållna för brott misstänkta underåriga skall kunna

tas in på hemmen. Dessutom förordas, att utredningshemmen även skall avses

för barnavårdsklientel i åldern 15—20 år. Härmed avses dels underåriga

som — till förekommande av fortsatt grav asocial verksamhet samt

till förbättring av resocialiseringsutsikterna in. in. — bör kunna omhändertas

för utredning, dels ock i vissa fall underåriga som omhändertagits för

skyddsuppfostran men som ej omedelbart kan erhålla lämplig placering

på t. ex. en ungdomsvårdsskola (s. k. väntefall). Något förslag om ändring

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

av gällande barnavårdslag för att möjliggöra omhändertagande för utredning

framlades inte av barnavårdskommittén i detta sammanhang men bestämmelser

i ämnet har intagits i kommitténs förslag till ny barnavårdslag.

Enligt barnavårdskommitténs mening är utredningshemmen att anse

som anstalter för ett straffprocessuellt betingat frihetsberövande. Kommittén

anser det därför lämpligast, att i en särskild lag meddelas bestämmelser

om anstaltsorganisationen och huvudmannaskapet för densamma m. m. Skälen

för en sådan lagreglering — vid sidan av barnavårdslagen — är särskilt

starka, om man fullföljer planerna på inrättande av utredningshem utan

att avvakta antagandet av en ny barnavårdslag, och — i avbidan på den

nya barnavårdslagstiftningen — tills vidare begränsar klientelet till de

brottsmisstänkta.

Barnavårdskommittén anser, att särskilda utredningshem är motiverade

endast för mottagande av klientel från de tre största städerna med omgivande

regioner. För tillgodoseende i övrigt av platsbehovet bör ungdomsvårdsskolor

med specialavdelningar kunna anlitas. Där sådan avdelning

saknas eller dess resurser visar sig otillräckliga eller läget är olämpligt

med hänsyn till pågående polisutredning torde andra resurser böra stå till

buds. Möjligen kan det vara en acceptabel lösning, att ett par rum eller

en mindre avdelning på något eller några ungdomsupptagningshem eller

kroppssjukhus förses med erforderliga anordningar för att kunna vid behov

fungera som utredningshem.

Kommittén föreslår, att särskilda utredningshem med tio platser anordnas

vid envar av Hammargårdens, Fagareds och Råby yrkesskolor för manliga

underåriga och vid Morängens yrkesskola för kvinnliga underåriga.

Till ungdomsvårdsskola anknutet särskilt utredningshem bör förläggas

helt avskilt från den övriga skolan. Utredningshemmen skall vara slutna

anstalter samt ha psykiatrisk tillsyn och vara inriktade på observation av

de intagna.

Staten föreslås bli huvudman för verksamheten. En reservant i kommittén

föreslår, att landstingen och de städer som ej tillhör landsting skall anförtros

huvudmannaskapet för verksamheten, som bör anknytas till den av

landstingen bedrivna psykiska barna- och ungdomsvården.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna framhåller, att -—- om samhällsreaktionen

mot ett av en underårig begånget brott eller visad vanart eller

asocial livsföring skall kunna sättas in med önskvärd snabbhet — barnavårdsnämnden

behöver ha möjligheter att i förekommande fall omedelbart

skilja den unge från hans miljö. Enligt gällande bestämmelser kan i vissa

brådskande fall en för skyddsuppfostran omhändertagen person placeras

på ungdomsvårdsskola för tillfällig vistelse under utredningstiden. Intagning

på ungdomsvårdsskola sker numera alltid först för observation innan

beslut om definitiv placering fattas.

Om det under observations- och utredningstiden visar sig, att en fortsatt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

vård på ungdomsvårdsskola icke är den för den unge mest ändamålsenliga

vårdformen, kan han återlämnas till barnavårdsnämnden för vård i annan

form. Samma blir givetvis förhållandet, om beslutet om skyddsuppfostran

inte kan fastställas. I sådana fall utskrives den unge omedelbart.

Platsbristen vid vissa ungdomsvårdsskolor har, anför kommittén, medfört,

att beslut om intagning i många fall inte kan verkställas med önskvärd

snabbhet. På grund härav har placering av omhändertagna på ungdomsvårdsskola

under utredningstiden inte alltid kunnat göras. Den unge

har därför under väntetiden ofta ytterligare fixerats i asocialitet. Vidare

har i många fall underåriga måst häktas emedan plats inte omedelbart

kunnat beredas. Kommittén anser, att en ökning av ungdomsvårdsskolornas

platsresurser i stort sett skulle lösa problemet med placering av fall

under utredningstiden.

Kommittén framhåller, att om ungdomsvårdsskolorna utbygges i sådan

omfattning att ett intagningsbeslut omedelbart kan verkställas behov av särskilda

utredningshem inte torde föreligga för de fall där beslut om skyddsuppfostran

fattats. För flertalet av de lagöverträdare under 18 år, för vilka

häktning är påkallad, torde indikationer för omhändertagande för skyddsuppfostran

samt placering på ungdomsvårdsskola föreligga. Undantagen

från denna regel torde enligt kommittén vara ytterst sällsynta. Kommittén

anser, att ett omhändertagande som enbart avser förvaring för utredande

av skuldfrågan inte hör hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Beträffande ungdom över 18 år erinrar kommittén att intagning på ungdomsvårdsskola

endast kan ske på grund av sådan asocial livsföring, som

avses i 22 § d) barnavårdslagen. Sådana fall kan i fortsättningen liksom

hittills omhändertas för skyddsuppfostran och intas på ungdomsvårdsskola

under utredningstiden. Om förutsättningar för omhändertagande för

skyddsuppfostran inte föreligger bör ungdomar i nämnda ålder — om kriminalvård

i frihet eller böter är en antaglig påföljd — kunna förvaras i

öppna former under utredningstiden eller — om förutsättningarna för häktning

finns —- häktas.

De barn och ungdomar, för vilka ett omhändertagande för skyddsuppfostran

ifrågasättes men där förutsättningarna härför ännu inte klarlagts,

bör enligt kommittén erhålla vård genom vederbörande barnavårdsnämnd.

Kommittén framhåller, att om ungdomsvårdsskolorna skall kunna ta

hand om det nämnda utredningsklientelet de måste utrustas med sådana

platsresurser, att en beslutad intagning på ungdomsvårdsskola kan ske

omedelbart. Kommittén föreslår, att särskilda mottagnings- och observationsavdclningar

inrättas vid vissa skolor. I första hand bör sådana avdelningar

anordnas för manliga elever vid Hammargården, Fagared, Johannisberg

och Vemyra samt för kvinnliga elever vid Bistagården, Härsjögården

och Brättegården. I annat sammanhang har kommittén redan föreslagit

inrättande av en mottagningsavdelning vid Sundbo. Vidare bör de nya

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ta proposition nr 88 år 1959

ungdomsvårdsskolor för svårbehandlade psykiskt abnorma elever, som kommittén

i det följande föreslår, förses med dylika mottagningsavdelningar.

Vid lokaliseringen av de nämnda avdelningarna har kommittén tagit hänsyn

till att de i första hand bör förläggas vid sådana skolor, där de kan

tillgodose behovet av placering av elever från de tre största städerna och

angränsande områden.

Beträffande mottagningsavdelningarnas anordnande och funktion m. m.

har kommittén anfört i huvudsak följande. Avdelningarna bör inrättas

med åtta vårdplatser jämte två sjuk- och isoleringsrum, verkstads- och

gemensamhetsutrymmen, vaktrum m. m. De bör konstrueras med mer effektiva

tekniska anordningar i rymningshindrande syfte än de nuvarande

halvöppna avdelningarna, dock utan att ha samma slutna karaktär som

specialavdelningarna. Under särskilt svåra förhållanden, t. ex. vid tillfälliga

orosperioder på skolan, skall det finnas möjligheter att tillfälligt ge avdelningarna

en mer sluten karaktär. Avdelningarna avses dels för elever, beträffande

vilka fortsatt utredning är erforderlig för att utröna den lämpligaste

vård- och behandlingsformen, dels för andra nyintagna elever, beträffande

vilka det står klart, att vård på skolan är den för vederbörande

lämpligaste. Efter observation och utredning på mottagningsavdelningen

skall avgöras om eleven bör placeras på annan avdelning på skolan, överflyttas

till annan skola eller återlämnas till barnavårdsnämnden för vård i

annan form eller för annan åtgärd. Den tid eleven skall behöva vara intagen

på mottagningsavdelningen får bestämmas från fall till fall. Kommittén

räknar dock med att vistelsen på sådan avdelning icke i något fall

skall behöva överstiga tre månader.

Ungdomsvårdsskolorna och den allmänna, skolreformen

Kommittén har i anslutning till den inom det allmänna skolväsendet pågående

försöksverksamheten med enhetsskola behandlat frågan om anordnandet

av undervisningen för det yngre klientelet vid ungdomsvårdsskolorna.

Kommittén erinrar om att f. n. vid skolhemmen bedrives vanlig folkskoleundervisning

t. o. m. klasserna 7 och 8. Enligt bestämmelserna i ungdomsvårdsskolestadgan

skall vid ifrågavarande undervisning de i gällande

författningar om folkundervisningen givna föreskrifterna och anvisningarna

iakttagas så långt sig göra låter. Några elever undervisas i läroverk

eller på annat sätt. Vid Vemyra har försöksvis prövats ett system med ämneslärare

i stället för klasslärare i klasserna 7 och 8 ävensom viss undervisning

för de äldre eleverna enligt planerna för klass 9 y i enhetsskolan.

Enligt beslut av 1957 års riksdag skall den nuvarande försöksverksamheten

med enhetsskola fr. o. m. läsåret 1962/63 följas av en allmän övergång

till enhetsskolesystemet. Detta skall vara fullt genomfört läsåret 1972/73,

såvitt inte Kungl. Maj :t i något fall medger uppskov.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t» propotition nr SS dr 7959

23

Kommittén anser, att varje elev vid ungdomsvårdsskolorna i princip bör

ha samma utbildningsmöjligheter inom organisationen som på hemorten.

För att denna målsättning skall kunna följas måste ungdomsvårdsskolorna

kunna bereda elever som kommer från distrikt med nioårig skolplikt fortsatt

undervisning av motsvarande slag. Då flertalet ungdomsvårdsskoleelever

kommer från större städer, där enhetsskolans högstadium först kommer att

införas, kan det tänkas att enhetsskoleundervisning måste införas snabbare

vid ungdomsvårdsskolorna än i det allmänna skolväsendet.

Kommittén har gjort ett försök att uppskatta det antal enhetsskolepliktiga

elever som under de närmaste åren kan beräknas vara intagna på ungdomsvårdsskolorna.

Det beräknade antalet sådana elever framgår av följande

tabell.

Antal

elever

År

Klass 7

Klass

8

Klass 9

Tillhopa

m.

kv.

s:a

m.

kv.

s:a

m.

kv.

s:a

kl. 7—9

1959/60

8

1

9

<10

3

13

10

4

14

36

1960/61

11

1

12

13

4

17

13

6

19

48

1961/62

14

2

16

17

4

21

16

7

23

60

1962/63

16

2

18

20

5

25

19

9

28

71

1963/64

19

2

21

24

6

30

23

10

33

84

Kommittén betonar, att de gjorda beräkningarna är approximativa. Vid

en fullt genomförd enhetsskoleplikt torde enligt kommittén antalet skolpliktiga

uppskattas till omkring 30 procent av det totala elevantalet. Med

utgångspunkt från det av kommittén beräknade platsbehovet den 1 februari

1958 skulle detta innebära omkring 200 platser för skolpliktiga manliga

och 80 för kvinnliga elever. Av den nyss återgivna tabellen framgår, att

antalet enhetsskolepliktiga elever vid skolorna kan beräknas öka för varje

läsår. Kommittén finner därför att en differentierad undervisning efter

enhetsskolans mönster bör successivt införas på ungdomsvårdsskolorna så

att — när enhetsskolan är fullt utbyggd i det allmänna undervisningsväsendet

— den även är utbyggd vid ungdomsvårdsskolorna. Möjligheter måste

därvid beredas till undervisning i 9 a, g och y samt hjälpklass. Allt efter

behov bör 9 y inrättas vid vissa av de nuvarande yrkesskolorna.

Med hänsyn härtill och i syfte att skapa en elastisk organisation, som lätt

kan anpassas efter de olika behov som uppkommer, föreslår kommittén, att

den nuvarande uppdelningen i yrkesskola och skolhem slopas och att endast

beteckningen ungdomsvårdsskola användes i fortsättningen. Inom varje

ungdomsvårdsskola bör såväl den teoretiska som den praktiska undervisningen

anpassas efter klientelets beskaffenhet och behov. I och med att

uppdelningen på skolhem resp. yrkesskola slopas, bör möjligheter även

skapas till en smidigare anordning och differentiering av undervisningen

inom de olika ungdomsvårdsskolorna.

Kommittén framhåller, att det på grund av det ringa elevantalet inte

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

f. n. är möjligt att inom ungdomsvårdsskoleorganisationen differentiera enhetsskoleundervisningen

eller i övrigt bedriva denna undervisning enligt

de för den allmänna enhetsskolan fastställda undervisningsplanerna. Kommittén

har samrått med representanter för skolöverstyrelsen, som förklarat,

att enhetsskoleundervisningen inom ungdomsvårdsskolorna tills vidare

kunde bedrivas i modifierad form och anpassas efter rådande förhållanden.

Som ett första led i utbyggnaden av enhetsskolan inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

föreslår kommittén, att enhetsskoleundervisning organiseras

vid Vemyra skolhem fr. o. m. budgetåret 1959/60 på sätt socialstyrelsen

föreslagit i sin petitaskrivelse för nämnda budgetår. Kommittén bär

for avsikt att i sitt slutbetänkande ta upp de praktiska åtgärder som erfordras

för att genomföra enhetsskoleundervisning vid övriga skolor.

A llmänna differentieringsgrunder

Kommittén framhåller, att de nuvarande bestämmelserna innebär, att

skolorna i huvudsak är differentierade med hänsyn till elevernas kön, ålder,

begåvningsgrad och psykiska hälsa. Kommittén har gjort en jämförelse

mellan antalet fastställda vårdplatser och det beräknade platsbehovet för

olika elevkategorier den 1 februari 1958 enligt nuvarande differentieringsprinciper.

Resultatet härav framgår av följande tabell.

Elevkategori

Skolor för

manliga elever

normalbegåvade och

hjälpklassmässiga

övernormalt begåvade

debila

psykiskt abnorma

Skolor för

kvinnliga elever

normalbegåvade och

hjälpklassmässiga

övernormalt begåvade

debila

psykiskt abnorma

hemskola

Skolhem Yrkesskolor Summa

antal

beräk-

antal

beräk-

antal

beräk-

vård-

nat

vård-

nat

vård-

nat

plat-

plats-

plat-

plats-

plat-

plats-

ser

behovi

ser

behovi

ser

behov^

126

103

195

192

321

295

25

7

45

20

70

27

—

—

69

91

69

91

53

69

48

206

101

275

204

179

357

509

561

688

28

7

30

69

58

76

— •

3

20

12

20

15

. -- .

13

62

41

62

54

—

12

66

117

66

129

—

—

21

2

21

2

28

35

199

239

227

274

1 De s. k. överflyttningsfallen icke inräknade.

2 Platsbehovet för hemskoleklientelet har icke kunnat beräknas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

25

Vid den ifrågavarande jämförelsen har kommittén till kategorin psykiskt

abnorma även hänfört elever som betecknas som psykiskt särartade.

Härmed avser kommittén elever med avsevärda psykiska särdrag, vilka dock

ej är i behov av specialvård.

Enligt kommittén visar de gjorda undersökningarna, att differentieringen

mellan de olika skolhemmen för manliga elever i stort sett fungerar tillfredsställande.

Dock har bristen på platser vid yrkesskolorna medfört, att

ej skolpliktiga äldre elever i viss utsträckning måste vårdas på skolhemmen.

Av de den 1 februari 1958 på dessa skolor intagna eleverna hade sålunda

20 fullgjort sin skolplikt.

I fråga om yrkesskolorna för pojkar förelåg svårigheter att tillämpa

differentieringsprinciperna i fråga om debila och psykiskt abnorma elever.

För flickskolorna gällde motsvarande förhållande beträffande psykiskt abnorma

elever.

Kommittén anser, att de nuvarande differentieringsprinciperna i och för

sig kan anses ändamålsenliga. Principerna har emellertid inte kunnat helt

upprätthållas i praktiken främst på grund av att skolorna för psykiskt

abnorma elever är underdimensionerade. På grund härav har sådana elever

i viss utsträckning måst placeras på andra skolor. Även i övrigt har den

rådande platsbristen medfört, att elever måst hänvisas till andra skolor

än där de enligt gällande differentieringsplaner bort vårdas.

Kommittén har övervägt huruvida en differentiering av eleverna efter

graden av visad kriminalitet bör genomföras. Med hänsyn till antalet kriminella

elever som varit föremål för domstolsbehandling — av de den 1

februari 1958 intagna eleverna hade sammanlagt 82 varit föremål för sådan

behandling i samband med omhändertagandet — skulle det enligt kommittén

vara möjligt att disponera vissa skolor enbart för dem. Kommittén anser

sig emellertid inte kunna förorda en differentiering efter dessa grunder.

Som skäl härför anför kommittén bl. a. följande.

Det förhållandet att en elev varit föremål för domstolsbehandling innebär

inte nödvändigtvis att han är mera gravt belastad eller svårbehandlad än ett

fall, som enbart behandlats av en barnavårdsnämnd. Ibland kan förhållandet

vara det motsatta. En dylik differentiering skulle i så fall avse alla

med mera betydande kriminalitet eller vanart, oavsett huruvida de varit

föremål för domstolsbehandling eller direkt omhändertagits av barnavårdsnämnd.

Kommittén avvisar tanken på att allmänpreventiva synpunkter skall få

vara avgörande vid en elevs placering inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

och anser att differentiering efter dylika grunder skulle vara en återgång

till äldre tiders system med uppfostringsanstalterna som en vårdform

med starkare disciplinär anstrykning än de dåvarande skyddshemmen.

Redan nu finnes möjlighet att placera elever, som vållar större disciplinära

svårigheter än andra, på skolor utrustade med specialavdelning, därest så

anses nödvändigt t. ex. för att skydda de övriga eleverna. Differentieringen

av skolor och elever måste emellertid ske på djupare liggande grunder än

själva uttrycket för vanarten och missanpassningen. Det är enligt kommit
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts proposition nr 88 år i959

téns mening riktigare med en differentiering som den nuvarande, där man

söker taga hänsyn till varje elevs särart och behandlingsbehov.

I fråga om differentiering av eleverna efter ålder föreslår kommittén i

anslutning till sina förslag beträffande ett successivt genomförande av enhetsskoleundervisning

vid skolorna, att den nuvarande gränsdragningen

mellan skolor för skolpliktiga och icke skolpliktiga elever bör ersättas med

en differentiering efter åldersgrupper och inom dessa efter skolstadiet.

ökade vårdresurser för psykiskt abnorma elever

Kommittén framhåller, att det inte synes vara möjligt att draga en skarp

gräns mellan normal- och abnormklientel på ungdomsvårdsskolorna. Ett i

strängare mening normalt klientel finns inte på skolorna, eftersom intagning

på ungdomsvårdsskola i och för sig förutsätter avvikelser från vad

som betecknas som normalt beteende.

Trots de sålunda föreliggande svårigheterna har kommittén sökt få en

uppfattning om antalet elever inom skolorganisationen som är i behov av

särbehandling på grund av sin psykiska beskaffenhet. Av kommitténs undersökningar

framgår, att den 1 februari 1958 313 eller ca 45 procent av de på

skolorna intagna eleverna kunde betecknas som psykiskt särartade eller psykiskt

abnorma. Av dessa ansågs 277 som behandlingsbara — därav 192 på

pojkskolorna och 85 på flickskolorna —- medan 36 betecknades som ej behandlingsbara

eller i behov av annan vårdform. Av dessa fanns 13 på pojkskolorna

och 23 på flickskolorna. Av de aktuella exspektanterna till skolorna

vid samma tidpunkt betecknades över en tredjedel som psykiskt särartade

eller psykiskt abnorma. Även om de angivna siffrorna måste tas

med viss försiktighet, framgår det dock enligt kommitténs uppfattning att

en stor del, 40—50 procent, av klientelet vid skolorna företer grava psykiska

brister och därför är i behov av medicinsk och psykologisk särbehandling.

I fråga om vårdresurserna för psykiskt abnorma elever erinrar kommittén

att för pojkar f. n. finns två skolor helt avsedda för denna kategori

nämligen Lövsta skolhem och yrkesskola samt Folåsa skolhem. Det sammanlagda

platsantalet på dessa skolor utgör 101, varav 48 för yrkesskoleelever.

Därtill kan fr. o. m. hösten 1958 15 platser på Fagareds yrkesskola

provisoriskt användas för ifrågavarande klientel.

De förefintliga platserna på Lövsta och Fagared för psykiskt abnorma

manliga yrkesskoleelever fyller inte behovet. Psykiskt abnorma elever har

därför måst placeras på de övriga yrkesskolorna, de flesta på Långanäs

och Margretelund.

För psykiskt abnorma kvinnliga elever finns, anför kommittén, en skola,

nämligen Ryagårdens yrkesskola med plats (år 1958) för 66 elever. Ytter
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SS dr 1959

27

ligare 27 platser för vissa yngre elever av ifrågavarande klientel kommer

att bli disponibla vid Eknäs yrkesskola sedan en sjuk- och observationsavdelning

— som är under uppförande — blivit färdig. Ett eller flera fall av

psykiskt abnorma finns intagna på alla flickskolor. Med hänsyn till att

nämnda skolor i stor utsträckning saknar differentieringsmöjligheter är

svårigheterna för dem att handha det ifrågavarande klientelet särskilt besvärande.

Kommittén erinrar om att såväl kommittén för sinnessjukvårdens utbyggande

som mentalsjukvårdsdelegationen utrett frågan om vården av

psykopater samt psykiskt sjuka barn och ungdomar. Den förstnämnda kommittén

har — såsom förut framhållits —- i sitt år 1957 avgivna förslag om

uppförande av ett sjukhus för vård av vuxna manliga psykopater avvisat

tanken att anordna ett sjukhus för unga psykopater inom sinnessjukvården.

I stället borde enligt nämnda kommitté övervägas om inte detta vårdbehov

skulle mera ändamålsenligt tillgodoses genom en utbyggd medicinsk

verksamhet inom den befintliga ungdomsvårdsskoleorganisationens ram.

Mentalsjukvårdsdelegationen har i sitt betänkande angående den psykiska

barna- och ungdomsvården (SOU 1957:40) föreslagit inrättande av mentalsjukhus

och mentalsjukhem för sinnessjuka barn och ungdomar. Delegationen

har dock inte ansett sig böra ta ställning till frågan om psykopatsjukhus

för ungdomar med grav psykisk abnormitet.

Kommittén har haft samråd med de båda nämnda utredningarna i fråga

om vårdmöjligheterna för sådana fall, som visar sig oemottagliga för vård

på ungdomsvårdsskolorna med dessas nuvarande resurser. Därvid har kommittén

framhållit, att det är önskvärt att medicinalstyrelsen främjar förtur

till intagning på sinnessjukhus för ungdomsvårdsskoleelever, som behöver

sådan vård och för vilka vårdattest kan utfärdas.

Enligt kommitténs mening löses problemet om vården av ungdomsvårdsskolornas

psykopatklientel inte av de förslag som framlagts av de nämnda

utredningarna. Kommittén anser sig därför böra utgå ifrån att de ifrågavarande

eleverna även i fortsättningen får tills vidare tas om hand på skolorna.

För att så skall kunna ske måste skolorganisationen tillföras ökade

resurser. En sådan förstärkning är angelägen även med hänsyn till det

stora antalet psykiskt särartade och psykiskt abnorma i övrigt på skolorna.

Förstärkningen måste avse både kvalitativa behandlingsresurser och ökning

av antalet vårdplatser, vilket f. n. inte är tillräckligt. Platsbehovet för

framtiden kan inte beräknas. Enligt kommitténs uppfattning talar dock

många faktorer, bl. a. befolkningsutvecklingen och klientelförsämringen,

för att ökade anspråk kommer att ställas på organisationen i detta avseende.

Kommittén anser det uteslutet att genom en utbyggnad av de båda nuvarande

specialskolorna, Lövsta och Ryagården, tillgodose platsbehovet för

det ifrågavarande psykopatklientclet. Ej heller anses någon av de övriga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

skolorna lämpad att omdisponeras för ett svårare klientel, fngen av dem

har inrättats med tanke härpå eller har ett med hänsyn härtill lämpligt

läge. På grnnd av anförda omständigheter finner kommittén det mest rationellt

att nya skolor anordnas för ändamålet. Kommittén föreslår därför

att två nya skolor uppföres, en avsedd för manliga och en för kvinnliga

elever. Till desSa skolor bör enligt kommittén hänvisas svårbehandlade

psykiskt abnorma elever, långtidsfall och över huvud taget det gränsklientel,

som ungdomsvårdsskoleorgänisationen måste ta hand om.

Vardera skolan bör avses för högst 46 elever. Med hänsyn till klientelets

beskaffenhet bör varje anstalt utformas så att tillräckliga differentieringsmöjligheter

skapas. Kommittén föreslår därför, att varje skola uppdelas på

fem avdelningar, nämligen en mottagningsavdelning med åtta platser, tre

s. k. mellangradsavdelningar med tio platser i varje samt en specialavdelning

med åtta platser. I elevförläggningarna bör förutom sovrum — ett för

varje elev — anordnas sjuk- och isoleringsrum, mat- och dagrum, fritidsrum,

jourrum, pentry, förråd samt sanitära utrymmen. I varje mottagningseller

specialavdelning bör finnas verkstadsutrymmen för elevernas sysselsättning.

Vidare erfordras verkstadslokaler, läkarmottagningsrum och undersökningsrum,

administrationslokaler med arkiv, centralkök med ekonomiutrymmen,

personalmatsal med dagrum, tre gästrum, förråd, syrum,

bastu, samlings- och gymnastiklokal samt enklare idrottsplan m. m.

Kommittén föreslår, att den psykiatriska vården vid de nya skolorna

skall ombesörjas av läkare vid närbelägna statliga sinnessjukhus. Härom

anför kommittén bl. a. följande.

Läkarvården föreslås anordnad så att en överläkare eller annan läkare

med specialistkompetens mot särskilt arvode ansvarar för den psykiatriska

verksamheten vid skolan. I arbetsuppgiften bör ingå undersökning av nyintagna

elever, deltagande i uppgörandet av behandlingsprogram för dessa

och individuell terapi där så anses erforderligt. Dessutom bör psykiatern

genom konferenser och konsultationer med personalen vid skolan deltaga

såväl i den individuella behandlingen som i gruppbehandlingen av elever.

Härigenom kommer också psykiatern att konstruktivt medverka i skolans

behandlingsteam. I den psykiatriska verksamheten kan även under

den ansvarige läkarens överinseende deltaga underläkare vid sjukhuset,

varvid arbetet vid ungdomsvårdsskolan bör få tillgodoräknas som merit

under utbildningstiden. Även med hänsyn till behovet av ungdomspsykiatrisk

forskning och undervisning torde en anordning som den nu skisserade

kunna vara av värde.

Med hänsyn till de stora svårigheter som föreligger att tillsätta befintliga

tjänster som chef, tillika läkare, vid de nuvarande specialskolorna Lövsta

och Ryagården med kvalificerade psykiatrer föreslår kommittén, att de

nya skolorna organiseras med en väl kvalificerad rektor som chef. Något

närmare förslag till personalplan för de nya skolorna framlägger kommittén

inte i detta sämmanhang.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 dr 1959

29

Sysselsättning och yrkesundervisning vid skolorna bör enligt kommittén

organiseras enligt följande.

Vid skolan för manliga elever sysselsättes mottagningsavdelningens elever

dels i handräckningsarbeten (kök, städning m. m.) dels i en arbetsträningsverkstad.

Specialavdelningens elever sysselsättes utomhus eller i verkstadslokal

ansluten till avdelningen. För de återstående eleverna synes det

lämpligt med 3—4 verkstadsgrenar.

Vid skolan för kvinnliga elever organiseras sysselsättning och yrkesundervisning

vid mottagnings- och specialavdelningarna såsom arbetsterapi.

För återstående elever erfordras förutom hushållet minst tre yrkesgrenar.

Skolorna bör komma till stånd snarast och arbetet med inrättandet av

dem påbörjas under budgetåret 1959/60.

Beträffande de nya skolornas förläggning framhåller kommittén, att det

är angeläget att de — med hänsyn till vad som föreslagits i fråga om anordnandet

av den psykiatriska vården — förlägges i närheten av statliga

mentalsjukhus. Enligt kommittén är det vidare av vikt att skolorna inte

ligger för långt från tätort. De bör dessutom ligga så avskilt, att konflikter

med traktens befolkning i görligaste mån elimineras.

Kommittén har i första hand undersökt möjligheterna att förvärva någon

eller några fastigheter som efter om- eller tillbyggnad skulle kunna

användas för det ifrågavarande ändamålet. Då någon sådan fastighet inte

stått att uppbringa har kommittén funnit sig böra föreslå, att lämplig mark

förvärvas och skolorna nybygges.

Kommittén föreslår, att skolan för manliga elever förlägges till Lummelunda

socken i Tingstäde kommun, Gotlands län. Kommunen har där erbjudit

ett markområde omfattande 25 hektar. Området, som är beläget ca 15 km

från Visby, är obebyggt och utgöres av åker och hagmark samt ett strandområde

på ca 200 meter. Kommittén har slutit ett preliminärt avtal med

Tingstäde kommun. Enligt nämnda avtal upplåter kommunen området till

staten utan vederlag. Kommunen har vidare förbundit sig att på ett närbeläget

tomtområde låta uppföra erforderliga personalbostäder. Den psykiatriska

vården vid skolan föreslås anknuten till S:t Olofs sjukhus i Visby.

Beträffande den nya skolan för kvinnliga elever föreslår kommittén att

den förlägges till Lekebergs kommun i Örebro län ca 20 km från Örebro.

Nämnda kommun har erbjudit sig, att för en köpeskilling av 66 000 kronor

överlåta två fastigheter på tillsammans 18,8 hektar, som kommunen har

för avsikt att förvärva. Kommittén har slutit ett preliminärt avtal härom

med kommunen. Kommunen har bl. a. förbundit sig att uppföra erforderliga

personalbostäder, anordna bilväg samt framdraga ledningar för vatten,

avlopp och elektricitet till fastigheten. Den psykiatriska vården vid skolan föreslås

anknuten till det under uppförande varande mentalsjukhuset i Örebro.

De av kommittén i olika sammanhang föreslagna nya skolorna och avdelningarna

kommer inte att kunna färdigställas på ett par år. Enligt kom
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

mitténs uppfattning är det aktuella läget vid ungdomsvårdsskolorna sådant,

att en förstärkning av de personella resurserna för den psykiatriska

och psykologiska vården är erforderlig vid de skolor som — i avvaktan på

att nya skolor för psykiskt abnorma elever inrättas — måste ta emot dylika

elever. Kommittén föreslår därför, att för budgetåret 1959/60 ett anslag

på 50 000 kronor ställes till socialstyrelsens förfogande att sättas in vid ungdomsvårdsskolor,

där en förstärkning av den psykiatriska och psykologiska

vården visar sig nödvändig.

Differentiering inom skolorna

Kommittén har härefter anfört några synpunkter på differentieringen av

eleverna på ungdomsvårdsskolorna på olika avdelningar inom skolorna.

Kommittén uttalar därvid, att den redan påbörjade uppdelningen av skolorna

på mindre elevförläggningar bör fortsättas. Enligt kommittén bör

nya elevavdelningar inte avses för fler än högst tio elever, vilket erfarenhetsmässigt

visat sig vara lämpligast.

I fråga om behovet av specialavdelningar vid skolorna erinrar kommittén,

att beslut fattats om uppförande av specialavdelningar vid Gräskärr,

Hammargården och Råby. Härtill kommer en specialavdelning för alkoholmissbrukare

vid Långanäs och en sjuk- och observationsavdelning vid Eknäs.

Sedan nämnda avdelningar färdigställts blir det sammanlagda antalet

platser på specialavdelningar 97, varav 81 för manliga och 16 för kvinnliga

elever. Kommittén har i det föregående förutsatt, att en specialavdelning

inrättas vid var och en av de nya ungdomsvårdsskolor som kommittén föreslagit.

Kommittén anser, att därefter några ytterligare specialavdelningar

av traditionell typ inte bör inrättas. Kommittén räknar med att de föreslagna

mottagningsavdelningarna i någon mån kommer att avlasta specialavdelningarna.

I fråga om flickskolorna bör tillkomsten av mottagningsavdelningarna

lösa vissa differentieringsproblem och möjliggöra tillfällig sluten

vård där detta f. n. inte är möjligt.

Det nuvarande systemet med s. k. mellangradsavdelningar föranleder inte

någon erinran från kommitténs sida. Kommittén anser dock, att vissa av

dessa avdelningar vid flickskolorna och skolhemmen är alltför stora. Platsantalet

vid dem bör så snart som möjligt nedskäras till ett lämpligt antal.

Kommittén upplyser, att de nuvarande öppna utskrivningsavdelningarna

vid skolorna på grund av elevernas svårighetsgrad sällan kan fullbeläggas.

Kommittén föreslår, att dylika avdelningar inte i fortsättningen anordnas

vid skolorna.

Däremot tillstyrker kommittén en fortsatt försöksverksamhet med utskrivningsavdelningar

i tätort. Dessa bör förläggas till hyreslägenheter o. dyl.

Nybyggnader bör sålunda inte uppföras för ändamålet. Avdelningarna bör

avses för elever, som kan placeras i arbete ute på arbetsmarknaden utan

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

31

att dock vara mogna att helt klara sig på egen hand. Den nuvarande åtstramningen

på arbetsmarknaden har visat sig menlig för ungdomsvårdsskolornas

elever. Härtill kommer svårigheterna att anskaffa bostad för de elever,

som ännu är i viss mån opålitliga. Till skillnad från inackorderingshemmen

bör utskrivningsavdelningarna betraktas som avdelningar av skolan,

varifrån överflyttning till annan avdelning på skolan vid behov skall kunna

ske omedelbart. Avdelningarna bör förses med heltidsanställd personal.

Kommittén föreslår, att dylika avdelningar inrättas för Lövsta, Margretelund

och Härsjögården.

Byggnadsprogram och kostnadsberäkningar

Kommittén har inventerat byggnadsbeståndet vid skolorna. I anledning

av vad som därvid framkommit framlägger kommittén ett byggnadsprogram

avsett att genomföras under de närmaste åren. Utbyggnaden bör ske etappvis.

Sådana projekt som innebär en utökning av platsantalet bör därvid

komma i första etappen och påbörjas under budgetåret 1959/60 medan

övriga projekt anses böra utföras under budgetåret 1960/61 och senare.

Det av kommittén föreslagna byggnadsprogrammet jämte de beräknade

kostnaderna för detsamma m. m. framgår av följande specifikation.

Manliga elever:

Plats-

Beräknad

Därav

Skola

ökning

Projekt totalkostnad

1959/60

1960/61

och senare

1.

Ny skola för

psykiskt abnorma

elever

+

46

2 750 000

600 000

2 150 000

2.

Lövsta

+

2

Ombyggnad av elevavd.

Kupan

50 000

50 000

Ombyggnad av kök

Lokaler för teoriundervis-

65 000

65 000

ning m. m.

85 000

85 000

3.

Långanäs

Ombyggnad av elevavd.

Slottet efter påfordran av

brandskyddsmyndigheterna

35 000

35 000

4.

Fagared

+

8

Mottagningsavd.

325 000

325 000

5.

Sundbo

Ombyggnad av vatten- o.

avloppssystem

300 0001

100 000

150 000

6.

Johannisberg

+

8

Mottagningsavd.

325 000

325 000

Mekanisk verkstad

180 000

180 000

Snickeriverkstad

500 000

500 000

7.

Hammargården

+

8

Mottagningsavd.

325 000

325 000

8.

Vemyra

+

8

Mottagningsavd. jämte

administrationslokaler

425 000

425 000

9.

Gudmundsgården

+

8

Elevavdelning

325 000

325 000

Skolbyggnad

250 000

250 000

10.

Folåsa

+

10

Elevavdelning

300 000

300 000

Skolbyggnad

160 000

160 000

Gymnastikbyggnad

310 000

310 000

+

98

Summa kronor

6 710 000

1 435 000

5 225 000

l 50 000 kronor har beräknats utgå 1958/59 i samband med återuppförande av en genom

brand förstörd elevförläggning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

Kvinnliga elever:

Skola

Plats- _ . .

ökning Projekt

Beräknad

Därav

totalkostnad

1959/60

1960/61

och senare

11.

Ny skola för

psykiskt abnorma

12.

elever

+ 46

2 600 000

600 000

2 000 000

Ryagården

— Verkstadslokaler

475 000

475 000

13.

Bistagården

+ 8 Ombyggnad av elevförlägg

-

ning

250 000

Mottagningsavd.

325 000

400 000

325 000

Friliggande personalbo-

städer

150 000

14.

Brättegården

+ 8 Mottagningsavd.

325 000

325 000

15.

Härsjögården

— Mottagningsavd.

325 000

Verkstadslokaler

475 000

400 000

740 000

Ombyggnad av pannrum

Ombyggnad av vatten o.

40 000

avloppssyst.

300 000

+ 62 Summa

kronor

5 265 000

1 400 000

3 865 000

Pojk- och flick-

skolor tillhopa

+ 160

Kronor

11 975 000

2 835 000

9 090 000

B. Yttranden

Kommitténs allmänna målsättning för vårdområdet godtas av

de flesta remissorganen. Behovet av en snabb och omfattande utbyggnad av

skolorganisationen vitsordas allmänt. De framlagda förslagen biträdes sålunda

i huvudsak av bl. a. riksåklagaren, fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Stockholms, Gotlands och Malmöhus län, statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande, styrelserna för ungdomsvårdsskolorna och Svenska

socialvårdsförbundet.

Av de hörda remissorganen motsätter sig endast statskontoret att ungdomsvårdsskolorna

utbygges i den utsträckning kommittén förordat. Ämbetsverket

anser, att en sådan utbyggnad knappast torde kunna bli avslutad

förrän platsbehovet — om hänsyn tas enbart till den förutsebara befolkningsutvecklingen

— kan väntas ha nått sin kulmen.

I några av yttrandena framhålles, att det tar lång tid att förverkliga de

av kommittén framlagda förslagen samt att behovet av en omedelbar ökning

av platsantalet inte i tillräcklig utsträckning har uppmärksammats av

kommittén.

Riksåklagaren uttalar sålunda, att vad kommittén tidigare föreslagit i

fråga om snabbåtgärder inte kan anses tillräckligt för att bemästra den närmaste

tidens svårigheter. Enligt riksåklagarens mening måste extraordinära

åtgärder i form av inrättande av provisoriska anstalter vidtas för att avhjälpa

den akuta platsbristen. Riksåklagaren anför härom ytterligare följande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

33

Göres ingenting för att snabbt få fram tillräckligt antal platser, föreligger

risk för att brottsligheten stiger i ännu starkare takt än vad de siffror

som hittills framkommit ge vid handen. Å andra sidan är det icke osannolikt,

att ett radikalt ingripande mot det svårast belastade klientelet är ett

verksamt medel att motverka en stegring, genom att dessa unga förhindras

att draga med sig andra ungdomar i sin brottslighet.

Riksåklagaren anser vidare, att frågan om vårdtidens längd bort upptagas

till diskussion i detta sammanhang. Likaså synes det befogat att snarast

möjligt överväga att införa möjlighet till behandling på kort sikt av

ungdomsvårdsskoleelever, följd av intensifierad eftervård.

Även Svenska socialvårdsförbundet anser det angeläget, att ytterligare

provisoriska åtgärder vidtages.

Vad kommittén anfört rörande skolornas uppgifter och verksamhetsområde

godtas i stort sett i yttrandena.

I anslutning till kommitténs uttalande att barn under 12 års ålder i regel

inte bör intas på ungdomsvårdsskola uppger socialstyrelsen, att barn

som inte fyllt 13 år numera endast i undantagsfall beredes vård på sådan

skola. Erfarenheten visar enligt styrelsens mening, att missanpassade underåriga

upp till sistnämnda ålder i allmänhet är så psykiskt outvecklade att

ungdomsvårdsskola endast sällan är den för dem mest lämpade vårdformen.

Även Svenska landstingsförbundet har berört frågan om behandlingen

av de yngre omhändertagna. Förbundet delar kommitténs uppfattning att

de mindre barnen bör tillrättaföras på annat sätt än genom placering på

ungdomsvårdsskola och betonar, att placering i fosterhem i många fall

är en lämplig lösning. I vissa fall kan placering i barnhem också tänkas.

Vid sådan placering uppkommer emellertid ofta problem, som barnhemmen

har svårt att bemästra. Underlaget för erforderlig specialisering av

barnhemmen är ofta — även vid ett samgående mellan flera landsting —

allt för litet. Vidare framhålles, att psykopatbarnhemmen, vilkas framtid

är oviss, till följd av platsbrist f. n. inte kan motta patienter i önskvärd

utsträckning. Med hänsyn till att psykiska störningar ofta orsakar vårdbehovet

för det ifrågavarande klientelet synes det lämpligast, att det i görligaste

mån kommer att omhändertas på behandlingshem av den typ mentalsjukvårdsdelegationen

föreslagit. Terapin kan där bedrivas intensivare

än på ett barnhem.

Frågan om samarbetet mellan ungdomsvårdsskolorna och organen för

psykisk barna- och ungdomsvård beröres av medicinalstyrelsen. Styrelsen

ställer sig positiv till kommitténs uppfattning, att fall som är i behov av

en mer ingående psykiatrisk undersökning innan beslut om skyddsuppfostran

fattas, bör erhålla sådan inom den psykiska barna- och ungdomsvårdens

ram. Styrelsen erinrar dock om att bristen på barn- och ungdomspsykiatriska

lasarettsavdelningar begränsar kapaciteten härvidlag.

Vad angår frågan om de av kommittén omnämnda icke behandlingsbara

— liihang till riksdagens protokoll 1959. t samt. Nr 88

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

eleverna anser medicinalstyrelsen generellt, att de bör behandlas på mentalsjukhus.

När de av mentalsjukvårdsdelegationen föreslagna mentalsjukhusen

för barn och ungdom kommer till stånd bör vården och behandlingen

av det nämnda klientelet givetvis lämnas å dessa sjukhus.

Kommitténs förslag rörande vården av unga alkoholmissbrukare och

gränsdragningen mellan ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvården tillstyrkes

eller lämnas utan erinran i yttrandena. Nykterhetsvårdsutredningen

finner det sålunda i likhet med kommittén mest ändamålsenligt, att de unga

alkoholmissbrukarna omhändertas inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

i stället för på nykterhetsvårdens anstalter. Utredningen framhåller, att en

förstärkning av skolornas resurser på grund härav inte behöver innebära

några principiella förändringar av skolornas verksamhet. Den på skolorna

tillämpade behandlingsgången synes i stora drag kunna följas även då det

gäller alkoholmissbrukare. Medicinalstyrelsen anser, att en stor del av detta

klientel bör kunna vårdas vid den nya specialavdelningen för alkoholmissbrukare

på Långanäs, när denna blir färdig.

Förslaget om en utredning av frågan om samordning av olika vårdformer

för barn och ungdom tillstyrkes av medicinalstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms

län, nykterhetsvårdsutredningen, Svenska stadsförbundet och barnavårdsnämnden

i Malmö, medan skolöverstyrelsen anser, att man först bör

avvakta resultatet av kommitténs förslag om utökning av platsantalet vid

skolorna. Nykterhetsvårdsutredningen framhåller, att det är angeläget att

man vid en dylik utredning överväger möjligheterna att på den öppna förebyggande

vårdens område få till stånd en gränsdragning mellan ungdomsvård

och nykterhetsvård motsvarande den som nu föreslås på anstaltsplanet.

Utredningen finner det otillfredsställande, att några allmänna principer för

ansvarsfördelningen inte finns angivna på detta område.

Kommitténs bedömning av platsbehovet inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

har föranlett erinringar och synpunkter i åskilliga

yttranden.

Riksåklagaren ifrågasätter sålunda om kommitténs beräkningar skall

visa sig hållbara. Ilan erinrar om att kommittén vid sina beräkningar utgått

från en oförändrad brottslighetsfrekvens och anför i anslutning härtill

följande.

Då den relativa ungdomsbrottsligheten under senare år företett en kraftig

stegring, synes det vara föga realistiskt att vid beräkning av det framtida

platsbehovet antaga, att denna utveckling nu skulle vara avslutad.

Olägenheterna med den nuvarande svåra platsbristen är så stora, att det

torde vara av synnerlig vikt, att man icke genom alltför optimistiska prognosberäkningar

konserverar en dylik platsbrist för obestämd tid framåt.

Riksåklagaren framhåller vidare, att platsantalet måste beräknas så, att

den erforderliga differentieringen av klientelet på skilda skolor och avdel
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

35

ningar alltid kan genomföras. Riksåklagaren förordar en översyn av kommitténs

beräkningar av platsbehovet.

Socialstyrelsen — som kraftigt understryker kommitténs uttalande om

osäkerheten i bedömningen av det framtida platsbehovet — betecknar det

framlagda utbyggnadsprogrammet som ett minimiprogram. Behovet av en

längre gående utbyggnad måste allvarligt ifrågasättas, anser styrelsen.

Svenska stadsförbundet beklagar, att kommittén stannat vid att föreslå

en så knapp utbyggnad. Kommitténs redovisning av de faktorer, som för de

närmaste åren måste påverka platsbehovet i ökande riktning, synes enligt

förbundet peka mot behovet av en betydligt större utbyggnad av skolorna

än kommittén förordat. Det förefaller förbundet som om kommittén bedömt

de förhållanden, som kan tänkas minska omfattningen av ungdomsvårdsskoleklientelet,

med mindre försiktighet än de negativa faktorerna.

Förbundet erinrar i detta sammanhang om att den psykiska barna- och

ungdomsvården f. n. endast förekommer inom tio landstingsområden och

två städer utom landsting. Orsakerna härtill torde vara brist på såväl läkare

som övrig personal. Det torde — fortsätter förbundet — få anses ytterst

tveksamt om denna organisation kommer att ha någon återhållande effekt

på kravet på ungdomsvårdsskoleplatser under i vart fall de närmaste åren,

då belastningen på skolorna kan beräknas bli som störst. Förbundet erinrar

vidare i anslutning härtill om att de kommuner som har de största och alltjämt

ökande behoven av vårdplatser sedan lång tid haft tillgång till institutioner

för psykisk barna- och ungdomsvård.

Svenska socialvårdsförbundel anser, att det f. n. med all säkerhet föreligger

ett stort dolt behov av platser på grund av att barnavårdsnämndernas

praxis påverkas av platsbristen. Detta förhållande gäller inte minst det

kvinnliga klientelet. Även om kommitténs olika förslag genomföres befarar

förbundet, att antalet platser vid skolorna kommer att bli otillräckligt. Liknande

synpunkter anföres av barnavårdsnämnden i Malmö, som ifrågasätter

om det inte vore lämpligt att i beredskapssyfte planera eu utbyggnad i en

eller annan form att genomföras, därest de kommande årens utveckling

blir ogynnsam. Också Stockholms barnavårdsnämnd anser, att ett genomförande

av det framlagda förslaget sannolikt ej kan väntas täcka behoven.

Som motivering härför anför nämnden i huvudsak följande.

Bortsett från ökningen av de aktuella åldrarna har kommittén icke tagit

hänsyn till övriga faktorer, som sannolikt komma att medföra ett ökat

behov, såsom stigande ungdomsbrottslighet, alkoholmissbruk och väntad

ny strafflagstiftning. Härtill kommer vissa faktorer, som ej herörts i detta

sammanhang, av vilka den viktigaste är frågan om utformningen av vårdprinciperna.

Krav på en förbättring av vårdresultatet torde leda till behov

av en längre gående differentiering och uppdelning i smågrupper än vad

som nu kan ske. Kommittén har ej heller räknat med någon platsreserv,

vilket är nödvändigt ur såväl vårdsynpunkt som säkerställande av snabb

intagning. Kommitténs bedömande att sådana faktorer som utbyggnad av

psykisk barna- och ungdomsvård, familjerådgivning samt rationellare ut
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

nyttjande av platstillgången skulle komma att i huvudsak uppväga de faktorer

som verka för ökat behov, synes icke realistisk.

Även överståthållarämbetet och barnavårdsnämnden i Göteborg befarar,

att kommittén beräknat platsbehovet i underkant.

Statskontoret anser däremot, att kommittén överskattat behovet av platser

inom organisationen. Vid planeringen av skolornas utbyggnad torde en

rad platsbegränsande faktorer förtjäna större avseende än vad kommittén

tillmätt dem. Statskontoret hänvisar till den platsökning, som kan väntas

efter genomförandet av redan beslutade åtgärder, såsom tillkomsten av provisoriska

förläggningar, ökning av antalet i enskilda hem utackorderade elever

samt ökningen av skolornas kapacitet genom höjning av den faktiska

beläggningen. Ämbetsverket hävdar, att — jämfört med förhållandena den

1 februari 1958 — de nämnda åtgärderna skulle medföra att ytterligare 120

elever kan beredas plats med oförändrade vårdresurser och att organisationen

dessutom kommer att förstärkas med ett 100-tal platser. Detta skulle

innebära, att om i framtiden större krav inte kommer att ställas på organisationen

än vid undersökningstillfället skulle någon platsbrist inte föreligga.

Kommitténs uttalande att för ungdomar över 18 år en påbörjad ungdomsvårdsskolevistelse

som regel inte bör avbrytas på den grund att den

unge begått brott, godtas av remissorganen. Riksåklagaren anser det emellertid

ej vara realistiskt att — såsom kommittén gjort — räkna med att en

eller ett par ungdomsanstalter inom fångvården skulle kunna överföras

till ungdomsvårdsskoleorganisationen för att möta den ökade platsefterfrågan,

som skulle uppstå om de ifrågavarande ungdomarna allmänt skulle

erhålla fortsatt vård på skolorna. Riksåklagaren påpekar, att den nuvarande

och sannolikt bestående överbeläggningen å fångvårdens anstalter

är så stor, att den minskning av klientelet som i förevarande sammanhang

kan ifrågakomma knappast skulle få till följd att någon anstalt kan friställas.

Fångvårdsstyrelsen inger för sin del en bestämd gensaga mot uppfattningen

att en ungdomsanstalt inom fångvården skulle kunna överföras

till ungdomsvården. Styrelsen upplyser, att fångvården inte på långt när

kan omhänderta hela sitt unga klientel mellan 18 och 21 år på speciellt

för unga avsedda anstalter. Om en ungdomsanstalt skulle bli ledig kommer

den enligt styrelsen omedelbart att behövas för ungdomar, som dömts

till tidsbestämt straff.

I några remissyttranden har frågan om utnyttjandet av skolornas

kapacitet i det rådande läget berörts.

Socialstyrelsen anför härom bl. a. följande.

Enligt styrelsens uppfattning bör man eftersträva att vid varje tillfälle

tillvarata alla möjligheter att helt utnyttja skolornas kapacitet. En sådan

strävan varken behöver eller kan emellertid innebära, att det också är önskvärt

att alla skolor är fullt belagda vid varje tidpunkt. En viss platsreserv

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

37

är nämligen erforderlig för att skolbyrån skall bli i stånd att till en viss

bestämd skola hänvisa den som är i behov av vård just vid den skolan. I

dagens situation med en efterfrågan av platser vid ungdomsvårdsskolorna,

som vida överstiger tillgängliga platsresurser, har socialstyrelsen visserligen

bedömt det vara ofrånkomligt att utnyttja skolornas kapacitet så långt

att vårdbehövande intagits även på skolor som ej varit avsedda för ett

sådant klientel, som den aktuella omhändertagna tillhört. Härigenom har

den differentiering av klientelet, som är en av grundprinciperna i vårdarbetet,

i viss utsträckning tillfälligt måst uppgivas. Vid en bedömning av platsbehovet

för framtiden bör emellertid målet sättas högt och utgångspunkten

följaktligen bli att erforderlig differentiering möjliggöres fullt ut.

Socialstyrelsen har i detta sammanhang redovisat en del av styrelsen vidtagna

åtgärder för att bättre utnyttja platserna på skolorna. Sålunda har en

tjänsteman vid styrelsens skolbyrå särskilt avdelats för att verka i detta

syfte. Vidare har styrelsen i cirkulärskrivelse till skolorna uppmanat dem

att pröva varje möjlighet att bereda till skolorna hänvisade vård så skyndsamt

som möjligt. Normalt bör, framhåller styrelsen, hela platsantalet vara

belagt med fysiskt närvarande elever även om inkallelse av en ny elev

uppenbarligen ej kan ske i anslutning till att en elev rymmer. Till följd av

de vidtagna åtgärderna har ett större antal elever än tidigare kunnat placeras

på skolorna. Sålunda har antalet intagna ökats från 703 den 1 februari

till 758 den 1 december 1958 medan antalet exspektanter till skolorna under

samma tid minskat från 228 till 209.

Även Svenska landstingsförbundet anser det önskvärt att möjligheterna

att nå en högre genomsnittlig beläggning tillvaratas.

Enligt Svenska stadsförbundet kan några invändningar inte resas mot

önskemålen om ett mer rationellt utnyttjande av platserna på skolorna.

Förbundet understryker dock vikten av att det här finns en viss marginal

i fråga om tillgängliga platser. Först därigenom kan man få tillfredsställande

möjligheter att ingripa snabbt vid behov.

Kommitténs allmänna synpunkter på frågan om placering av u tredningsfall

och anordnande av in ottagningsa v delningar

vid vissa skolor har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan.

Behovet av bättre resurser för förvaring av det ifrågavarande klientelet

ifrågasättes inte i något yttrande. Till dem som intagit en positiv inställning

till förslaget hör Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, riksåklagaren,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms

och Malmöhus län, styrelserna för flera ungdomsvårdsskolor samt Svenska

landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och barnavårdsnämnden i

Stockholm. Statskontoret och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län avvisar

däremot kommitténs förslag till lösning, vilket ej heller biträdes av

barnavårdsnämnden i Malmö.

Svea hovrätt anför, att häktning i såväl fysiskt som psykiskt avseende

måste anses vara en synnerligen olämplig förvaringsform för brottsmiss
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

tänkta ungdomar och därför bör förekomma endast i undantagsfall. Kommitténs

förslag syftar till att häktning av detta klientel skall kunna undvikas.

Förslaget innebär en lösning av problemet inom ramen för gällande

lagstiftning. Detta kan anses vara en fördel åtminstone för tidsvinstens

skull. Hovrätten erinrar om att två kategorier av ungdomar, beträffande

vilka häktningsskäl i och för sig föreligger, inte omfattas av den föreslagna

reformen, nämligen de fall där skyddsuppfostran trots ådagalagd brottslighet

inte är indicerad samt de fall där skuldfrågan ännu inte är utredd

och vanartsvillkoret ej anses uppfyllt förrän vederbörande övertygats om

brottsligheten. Härom anför hovrätten ytterligare följande.

Enligt kommittén kan mottagningsavdelningarna icke anlitas för omhändertagande

av nämnda klientel. I realiteten innebär detta att häktning

regelmässigt måste tillgripas, eftersom de i förundersökningskungörelsen

eljest anvisade övervakningsformerna visat sig mindre användbara och

sällan anlitas. Strävandena att undvika häktning av underåriga ha sålunda

här i viss mån eftergivits. Det skall icke förnekas, att det endast är fråga

om sällsynta fall. Emellertid innefattar förslaget på denna punkt en brist.

Det bör övervägas, huruvida ej mottagningsavdelningarna lämpligen kan

anlitas även för förvaring av nu angivna ungdomar.

Hovrätten anser, att det även framdeles säkerligen kommer att inträffa

fall där skyddsuppfostran är i och för sig indicerad men där beslut härom

ej hinner fattas eller — åtminstone före organisationens fulla utbyggnad —

där lämplig plats inte kan beredas inom sådan tid att häktning kan undvikas.

Hovrätten framhåller vidare, att inrättandet av inottagningsavdelningar

kan medföra att anhållande av brottsmisstänkt ungdom undvikes.

Hovrätten för västra Sverige uttalar, att förslaget inte utgör någon principiell

ändring i gällande ordning. Förslaget avser blott att vidga de möjligheter

som redan nu står till buds att undvika häktning av personer under

18 år genom att bereda dem plats på ungdomsvårdsskola. I likhet med Svea

hovrätt anser hovrätten, att intagning på mottagningsavdelning inte i alla

lägen kan träda i stället för häktning.

Socialstyrelsen framhåller, att ett genomförande av förslaget skulle innebära

att den sedan flera år tillbaka aktuella frågan om utredningshem för

missanpassade underåriga skulle få en slutgiltig lösning. Enligt styrelsen

bör avdelningarna — därest barnavårdskominitténs förslag om befogenhet

för barnavårdsnämnd att omhänderta barn och ungdom för utredning vinner

bifall — kunna användas även för dessa utredningsfall.

Stockholms barnavårdsnämnd anser, att praktiska skäl talar för att utredningsfallen

omhändertas på ungdomsvårdsskolorna. Nämnden erinrar

om att de ungdomar det här är fråga om efter utredningen regelmässigt

kommer att vårdas på dessa skolor. Bedömningen av platsbehovet för utredningsfallen

sammanfaller i praktiken med planeringen av resurserna för

organisationen i dess helhet. Om ungdomsvårdsskolorna inte tillföres erforderliga

platsresurser kan inrättande av utredningshem inte lösa proble
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

39

mct med vården av dem. Antalet utrcdningsfall skittar i mycket stor utsträckning.

Den föreslagna lösningen är därför fördelaktig, då det varierande

behovet lättare kan tillgodoses genom att utnyttja skolornas resurser

än vid ett speciellt inrättat utredningshem.

Länsstyrelsen i Malmöhus län, som inte har något att erinra mot anordnandet

av de föreslagna mottagningsavdelningarna, anser att frågan inte

är löst därmed. Länsstyrelsen förutsätter, att spörsmålet om utredningshem

blir föremål för fortsatta överväganden i samband med arbetet på ny barnavårdslag.

Statskontoret erinrar om att ämbetsverket i sitt yttrande över barnavårdskommitténs

förslag om utredningshem inte framställde erinran mot att

särskilda sådana hem inrättades. Statskontoret vidhåller sin då framförda

uppfattning att det bör anförtros åt landstingen resp. de landstingsfria staderna

att driva hemmen. Ämbetsverket finner med hänsyn härtill ej skäl

biträda förslaget om anordnandet av särskilda mottagningsavdelningar vid

skolorna. Dessas funktion skulle bl. a. vara att medge observation av eleverna

och bedömning av den för var och en lämpligaste placeringen och

behandlingen. Enligt statskontorets mening torde nuvarande vårdsystem

i princip kunna erbjuda samma möjligheter genom specialavdelningarna.

Statskontoret anser vidare, att en alltför stark differentiering på avdelningar

kan komma att motverka ett rationellt utnyttjande av tillgängliga

vårdplatser.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vidhåller sin i yttrande över

barnavårdskommitténs betänkande redovisade ståndpunkt att — åtminstone

vad de större städerna beträffar — utredningshem bör inrättas av kommun

och drivas i barnavårdsnämndernas eller eventuellt polisens regi. Kommitténs

förslag att mottagningsavdelningarna även skall användas som observations-

och sjukavdelningar för elever inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

innebär enligt länsstyrelsens mening närmast en försämring i förhållande

till barnavårdskommitténs förslag.

Barnavårdsnämnden i Malmö anser, att de föreslagna mottagningsavdelningarna

inte kan ersätta särskilda utredningshem. Om sådana hem inrättas

i stället för mottagningsavdelningar synes det i högsta grad sannolikt

att ungdomsvårdsskolorna kan byggas ut i mer försiktig takt.

Några remissorgan ifrågasätter om inte självständiga institutioner för

utredningsfallen — helt avpassade för ändamålet — bör anordnas åtminstone

för de tre största städerna. Till dem som har denna uppfattning hör

riksåklagaren. Som motiv härför anföres i huvudsak följande.

Omhändertagandet av ett stort antal utrcdningsfall på ungdomsvårdsskolorna

kommer ofrånkomligt att påverka dessa skolors hela pedagogiska

atmosfär. Åtskilliga av dem som blir omhändertagna för utredning efter

genomförd undersökning torde inte behöva intagas för vård å ungdomsvårdsskola.

Det måste då vara olämpligt att över huvud placera dem på

ungdomsvårdsskola. Det torde också föreligga en viss risk för att de som

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

val placerats på en mottagningsavdelning på ungdomsvårdsskola alltid slutligen

föras över till den ordinära vården å skolan.

I liknande riktning uttalar sig Svenska stadsförbundet. Medicinalstyrelsen,

som tillstyrker att mottagningsavdelningar inrättas, anser dock att de bör

göras fristående från skolorna medan styrelsen för Fagareds yrkesskola

hävdar att för utredningsfall avsedda avdelningar inte under några förhållanden

bör knytas till skolorna.

Flera remissorgan har uttalat farhågor för att det av kommittén beräknade

platsbehovet på mottagningsavdelningarna skall visa sig otillräckligt.

Hovrätten för Västra Sverige anser sålunda, att kommitténs uppskattning

är alltför låg. Samma uppfattning har länsstyrelsen i Stockholms län och

Svenska stadsförbundet. Svea hovrätt räknar med att det föreslagna sammanlagda

platsantalet vid avdelningarna endast kommer att motsvara ett

minimibehov.

Beträffande vistelsetiden på mottagningsavdelning har riksåklagaren anfört,

att man när det gäller utredningsfallen bör kunna räkna med kortare

genomsnittstid än vad kommittén gjort, bl. a. med hänsyn till att det i vissa

fall redan vid anhållningstidens slut står klart att intagning å ungdomsvårdsskola

skall ske och plats på viss sådan skola står till förfogande. Riksåklagaren

har för de tre största städernas vidkommande och med utgångspunkt

från en genomsnittlig vistelsetid av tre veckor kommit fram till ett

platsbehov av 15 under förutsättning att platserna kan kontinuerligt utnyttjas.

Detta kan dock inte ske, bl. a. med hänsyn till brottslighetens säsongvariationer.

Kommitténs förslag beträffande utformningen av mottagningsavdelningarna

har mött invändningar i några remissyttranden. Härvid har främst

ställts krav på att avdelningarna skall anordnas med en större grad av

slutenhet än kommittén tänkt sig. Svea hovrätt anför sålunda i denna

fråga bl. a. följande.

Hovrätten vill erinra om att häktning enligt 24 kap. 1 § rättegångsbalken

tillgripes, då det anses erforderligt att förhindra en misstänkt "från att avvika

eller undanröja bevis eller fortsätta sin brottsliga verksamhet. I de fall,

då intagning på mottagningsavdelningarna skall ersätta häktning, blir det

därför ett oeftergivligt krav att dessa avdelningar få helt sluten karaktär,

så att den intagne förhindras att rvmma. Av samma skäl är det angeläget

att astadkomma sadan kontroll över den intagne, att han i erforderlig utsträckning

kan hindras från att taga kontakt med yttervärlden eller med

andra intagna. Vid organiserandet av dessa avdelningar måste förvisso vårdsynpunkterna

ha en framträdande plats. I de fall, som det här gäller, får

emellertid dessa synpunkter icke förhindra den för rättsvården nödvändiga

kontrollen. Dessutom torde ett snabbt ingripande genast, åtföljt av

säker förvaring under en kortare tid, ofta kunna fylla den funktionen att

dämpa den unges lust att begå brott.

I detta sammanhang må beaktas, att det är domstolens sak att avgöra,

huruvida den i 24 kap. 3 § rättegångsbalken stadgade övervakningen är

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

41

betryggande eller ej. Någon parallell till de socialvårdande myndigheternas

rätt att bestämma om placeringen på verkställighctsstadiet föreligger således

icke. Man kan utgå från att domstolarna icke anser sig kunna godtaga

övervakning i stället för häktning, därest ej garantier givas för att den misstänkte

skall vistas på sluten avdelning. Eftersom öppna avdelningar kunna

tänkas för annat klientel än brottsmisstänkta, lära de sociala myndigheterna

icke kunna undgå skyldighet att lämna domstolarna upplysning, huruvida

man ämnar låta den intagne vistas på sluten eller öppen avdelning under

utredningstiden. Självfallet bör ett besked, att vistelsen skall äga rum på

sluten avdelning, vara bindande och lämnas i så god tid, att domstolens

ståndpunktstagande till frågan om häktning icke fördröjes.

Även socialstyrelsen och Svenska socialvårdsförbundet uttalar sig för att

mottagningsavdelningarna ges helt sluten karaktär. Socialstyrelsen anser,

att avdelningarna bör vara utrustade med effektiva rymningsförhindrande

byggnadstekniska säkerhetsåtgärder. Detta gäller framförallt sådana avdelningar

som skall betjäna de tre största städerna. Styrelsen betraktar

kravet på slutenhet som ett framförallt ur vårdsynpunkt förestavat krav.

Förslaget till lokalisering av de föreslagna mottagningsavdelningarna har

föranlett uttalanden i åtskilliga remissyttranden.

Kommitténs förslag godtas härvid av socialstyrelsen, styrelserna för

Sundbo, Johannisbergs, Råby och Hammargårdens yrkesskolor samt Vemyra

skolhem. Socialstyrelsen anser dock, att en mottagningsavdelning bör anordnas

också vid Råby yrkesskola. I liknande riktning uttalar sig Svenska

socialvårdsförbundet och barnavårdsnämnden i Malmö. Styrelsen för Råby

yrkesskola anser, att den blivande specialavdelningen vid skolan inte — såsom

kommittén tänkt sig -— bör användas som mottagningsavdelning för

utredningsfall.

Av styrelserna för de skolor, som föreslagits erhålla mottagningsavdelningar,

är det endast styrelsen för Härsjögårdens yrkesskola som direkt

motsätter sig att en sådan avdelning förlägges till skolan. Enligt styrelsens

uppfattning bör en sådan avdelning placeras så att erforderliga utredningar

inte försvåras på grund av bristfälliga kommunikationer. Om en mottagningsavdelning

förlägges till skolan skulle på denna komma att sammanblandas

utredningsfall och på skolan redan intagna svårbehandlade elever,

vilket skulle vara i hög grad olämpligt.

Styrelsen för Bistagårdens hemskola är — främst med hänsyn till skolans

läge i närheten av riksvägen Stockholm—Enköping — ganska betänksam

mot förslaget att förlägga en mottagningsavdelning till skolan men

motsätter sig inte förslaget härom.

I några remissyttranden har hävdats, att de mottagningsavdelningar som

är avsedda för de tre största städerna kommer att ligga på ett obekvämt

avstånd från resp. stad. Denna uppfattning framföres främst av Svea hovrätt.

Enligt hovrätten kan det ifrågasättas, om inte brottsutredningen kan

bli avsevärt lidande på att den misstänkte ej finnes omedelbart tillgänglig

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

för förhör. Anhållande av en misstänkt underårig måste därför vara tilllåtet.

Hovrätten erinrar vidare om att det kan uppkomma svårigheter att

åstadkomma erforderlig kontakt mellan den misstänkte och hans försvarare.

Dessutom finns det i vissa fall behov av att vederbörande står till

polisens omedelbara förfogande även efter anhållandetidens utgång. Även

Svenska socialvårdsförbundet anser, att utredningarna kommer att försvåras

med hänsyn till att avstånden till mottagningsavdelningarna blir för

stora i alltför många fall.

Ungdomsåklagarna i Stockholm har i anslutning till förslaget om förläggning

av en mottagningsavdelning till Hammargårdens yrkesskola framhållit,

att ganska stora transportkostnader kan uppkomma i fall då den

unge måste föras till kriminalavdelningen i staden för att förhöras. Därest

de anhållna inte intas på hemmet torde emellertid sådana transporter inte

behöva förekomma i någon större utsträckning, då förhören med mycket

få undantag kan avslutas redan under anhållningstiden.

Vad kommittén anfört om ungdomsvårdsskolorna och den

allmänna skolreformen har i huvudsak lämnats utan erinran i

yttrandena. Kommitténs målsättning att varje elev vid skolorna i princip

bör ha samma utbildningsmöjligheter som på hemorten godtas allmänt.

Skolöverstyrelsen betonar angelägenheten av att en differentierad undervisning

efter enhetsskolans mönster successivt införes vid skolorna. Enligt

överstyrelsen bör enhetsskoleorganisationen vid alla ungdomsvårdsskolor

samtidigt utredas för att man skall få en uppfattning om hur behovet av

tillvalsmöjligheter och lärartjänster skall tillgodoses, överstyrelsen förutsätter,

att styrelserna för berörda ungdomsvårdsskolor efter samråd med

länsskolnämnden planerar verksamheten vid vederbörande skola. Möjligheterna

till samarbete med övriga närbelägna skolor i fråga om undervisning,

lärartjänster och lokaler bör därvid särskilt beaktas. Skolöverstyrelsen

framhåller vidare, att det är angeläget att hjälpklasser inrättas i tillräcklig

omfattning vid skolorna.

Kommitténs förslag, att den nuvarande uppdelningen av skolorna i yrkesskolor

och skolhem slopas och ersättes med beteckningen ungdomsvårdsskola

för samtliga skolor, godtas av socialstyrelsen. Statskontoret anser, att

kommittén inte anfört bärande skäl för den föreslagna ändringen. Även

styrelsen för Gudmundsgårdens skolhem är negativ till förslaget. Styrelsen

framhåller, att den gamla beteckningen är inarbetad och lättsam. Frågan

om en smidig anordning och differentiering av undervisningen synes styrelsen

vara helt oberoende av institutionernas beteckning.

De av kommittén förordade principerna för differentiering av

eleverna på ungdomsvårdsskolorna godtas i huvudsak av

remissorganen.

Socialstyrelsen anser sålunda, att de nuvarande differentieringsprinciper
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

43

na — till vilka kommittén anslutit sig — i stort sett är tillfredsställande

och bör behållas för framtiden. Styrelsen framhåller, att tillräcklig platstillgång

är av grundläggande betydelse för att goda differentieringsmöjligheter

skall kunna upprätthållas. Endast om erforderligt platsantal finns

är det möjligt att vid behov flytta en elev mellan olika avdelningar och

skolor. Den på sistone alltmer skärpta platsbristen vid yrkesskolorna kan

visserligen nödvändiggöra anordningar, som innebär en i och för sig inte

önskvärd klientelblandning vid vissa skolor. Dessa anordningar kan inte

godtas som en lösning på längre sikt och under ändrade förhållanden. Enligt

styrelsens mening bör man vid en planläggning av verksamheten för

framtiden utgå från att organisationen skall anpassas efter en mera normal

beläggning och att de nämnda provisoriska anordningarna för tillgodoseende

av det mest trängande platsbehovet avvecklas. Beträffande

flickskolorna framhåller styrelsen, att de nuvarande differentieringsgrunderna

— även bortsett från av platsbristen föranledda förhållanden — kunnat

upprätthållas endast i begränsad omfattning. Den mest framträdande

bristen i detta avseende är att de nämnda skolorna oftast saknar möjligheter

att särskilja klientelet på olika avdelningar. Styrelsen finner det angeläget

att resurserna i detta hänseende förbättras.

Svenska socialvårdsförbundet anför, att om eleverna i kriminellt eller

socialt avseende är mycket belastade, drar sig barnavårdsnämnderna ofta

för att ansöka om plats på ungdomsvårdsskola för en omhändertagen som

är mindre belastad, även om denne är i stort behov av vård. Det sagda

gäller särskilt flickorna. Förbundet anser det därför angeläget, att vid

differentieringen hänsyn också tas till graden av kriminalitet eller asocialitet.

I anslutning till kommitténs förslag att nya elevavdelningar vid skolorna

inte bör avses för fler än 10 elever ifrågasätter medicinalstyrelsen,

om det inte kan anses motiverat att göra avdelningarna ännu mindre. Styrelsen

för Lövsta skolhem och yrkesskola anser, att elevgrupperna för det

psykiskt abnorma klientelet inte bör vara större än 5—6 per arbetsledare

och 8—10 per elevförläggning. Styrelsen för Bistagårdens hemskola instämmer

helt i kommitténs uppfattning om lämplig storlek på elevgrupperna.

Styrelsen för Ryagårdens yrkesskola däremot hävdar, att antalet elever

per avdelning inte bör överstiga 15. Styrelsen för Hornö yrkesskola anser

det önskvärt, att en uppdelning av de nuvarande stora elevavdelningarna

på mindre avdelningar blir förverkligad.

Kommitténs förslag om inrättande av två nya skolor för psykiskt

abnorma elever tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga

remissorgan utom statskontoret. I yttrandena har nödvändigheten av

att öka vårdresurserna för det ifrågavarande klientelet allmänt vitsordats.

Stockholms barnavårdsnämnd anser t. ex., att behovet av de två nya skolorna

står utom all diskussion. Enligt nämndens uppfattning är sålunda

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

bristen på resurser för vård och behandling av psykiskt skadade ungdomar

en av de viktigaste anledningarna till krisläget inom organisationen.

Statskontoret, som inte kan tillstyrka att den föreslagna nya skolan för

flickor inrättas, hänvisar till att en ny elevavdelning nyligen tillkommit

vid Eknäs för det ifrågavarande klientelet. Ämbetsverket anser, att de

brister som därefter kommer att vidlåda flickskolorna framförallt synes

bero på att tillräckliga differentieringsmöjligheter saknas vid dessa skolor.

För att öka skolornas resurser i detta avseende bör ytterligare ett par specialavdelningar

för flickor inrättas.

Socialstyrelsen ifrågasätter, om den föreslagna platsökningen för det

ifrågavarande klientelet kommer att bli tillräcklig. Som motiv härför anför

styrelsen i huvudsak följande.

Av allt att döma måste man för flertalet av dessa fall räkna med betydligt

längre vårdtider än de nu gängse. Det kan inte uteslutas, att skolorna

i realiteten kommer att bli vårdanstalter för längre tids vård, med vårdtider,

som i vissa fall måste röra sig om två till tre år. Om skolorna skall kunna

fylla sitt syfte, måste omsättningen av elever följaktligen bli låg. Man måste

därför vara beredd att framdeles ytterligare öka antalet platser för den

grupp varom nu är fråga. I avbidan på närmare erfarenheter vill styrelsen

emellertid icke nu påyrka någon utbyggnad utöver den av kommittén föreslagna.

Lokaliseringen av den föreslagna nya skolan för manliga elever till Gotland

har godtagits eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan. Länsstyrelsen

i Gotlands län understryker kraftigt betydelsen för länet av att

skolan förlägges dit. Skulle olägenheter av väsentlig betydelse anses förknippade

med den föreslagna placeringen i Tingstäde kommun nämner länsstyrelsen

som en lämplig alternativ förläggningsplats Havdhems kommun.

Några remissorgan har emellertid ställt sig tveksamma till den föreslagna

lokaliseringen. Bland dem märks medicinalstyrelsen. Styrelsen befarar,

att det kommer att visa sig svårt att på Gotland i erforderlig utsträckning

få tillgång till barnpsykiatriskt och psykiatriskt skolad personal. Det

är sålunda ovisst när en barnpsykiatrisk lasarettsavdelning kan komma

att inrättas i Visby. Vid det statliga sinnessjukhuset på ön finns f. n. endast

en överläkare, varför sjukhusets kapacitet är förhållandevis begränsad.

Behovet av psykiatrisk expertis vid skolan synes därför kunna tillgodoses

endast under förutsättning att ytterligare en överläkartjänst inrättas

vid sjukhuset. Liknande synpunkter anföres av statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande, som dessutom erinrar om att de underordnade

läkartjänsterna på sjukhuset i åratal har uppehållits av korttidsvikarier,

i regel utlänningar utan särskild psykiatrisk skolning. Även länsstyrelsen i

Stockholms län, styrelsen för Fagareds ungdomsvårdsskola samt barnavårdsnämnden

i Malmö framställer erinringar mot förläggningen av skolan

till Gotland. Enligt länsstyrelsen talar många skäl för att skolan i

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

45

stället placeras i Mälardalsräjongen, exempelvis i närheten av Sundby sjukhus

i Strängnäs.

Beträffande den nya skolan för kvinnliga elever föreslår medicinalstyrelsen,

att den — för att behovet av psykiatrisk expertis skall kunna tillgodoses

— förlägges i närheten av Uppsala, medan statens kommitté för

sinnessjukvårdens utbyggande förordar örebrotrakten.

Förslaget att förlägga den nya skolan för flickor på det av Lekebergs

kommun erbjudna markområdet tillstyrkes av socialstyrelsen. Länsstyrelsen

i Örebro län kan däremot inte tillstyrka förslaget. Enligt länsstyrelsen

skulle kostnaderna för framför allt avlopp med hänsyn till terrängens

beskaffenhet bli alltför höga. Skolan bör förläggas så att den utan

större kostnad kan anslutas till ett redan befintligt vatten- och avloppsnät

med erforderligt reningsverk. Vidare bör förläggningsplatsen väljas så att

tillgång finns till viss kontinuerlig polisuppsikt över det närmaste grannskapet.

Olägenheter torde också uppkomma till följd av områdets närhet

till rikshuvudvägen mellan Örebro och Karlskoga och en omfattande sommarstugebebyggelse.

Stockholms stads barnavårdsnämnd anser, att möjligheten att ge de båda

skolorna tillgång till barnpsykiatrisk expertis — eventuellt i samarbete med

ett landstingssjukhus — bör undersökas.

Kommitténs förslag till utformning av de nya skolorna har berörts i

några remissyttranden.

Socialstyrelsen anser, att skolorna bör anordnas med en högre grad av

slutenhet än vad kommittén föreslagit. Med hänsyn till klientelets beskaffenhet

bör mellangradsavdelningarna konstrueras så, att elevrummen kan

slutas på ett sätt som förhindrar rymningar.

Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter, om inte en specialavdelning

vid vardera skolan är otillräcklig på grund av det särskilda behov av rymningshindrande

anordningar som föranledes av klientelets sammansättning.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande ifrågasätter, om man

inte vid planeringen av skolorna bör tillse att möjligheter föreligger för en

framtida utökning av varje vårdenhet med 8—10 vårdplatser.

Statskontoret uttalar, att lokalprogrammet inte synes ha uppgjorts med

iakttagande av all nödig sparsamhet. Som exempel härpå nämner ämbetsverket,

att tre gästrum föreslås anordnade vid var och en av skolorna liksom

bastu i såväl gymnastik- och samlingslokaler som mottagnings- och

specialavdelningar, vilket knappast är erforderligt.

I ett par yttranden har vissa frågor rörande personalen vid de nya skolorna

berörts.

Medicinalstyrelsen anser det sålunda önskvärt, att chefsposterna vid de

båda skolorna hesättes med en utbildad barn- eller ungdomspsykiater. Om

sådan läkare inte finns att tillgå, har styrelsen inte något att invända mot

att läkare vid de statliga sinnessjukhusen utnyttjas för verksamheten un
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

der förutsättning att läkarantalet samtidigt utökas i motsvarande omfattning.

Enligt styrelsens mening bör dock barnpsykiater inom den statsunderstödda

psykiska barna- och ungdomsvården om möjligt först utnyttjas.

Styrelsen för Lövsta skolhem och yrkesskola uttalar, att personal till de

nya skolorna bör anställas snarast så att den kan utbildas och eventuellt

samtränas vid redan befintliga skolor.

Behovet av förstärkning av den psykiatriska behandlingen

vid skolorna vitsordas allmänt i yttrandena. Kommitténs förslag, att 50 000

kronor skall ställas till socialstyrelsens förfogande att sättas in vid ungdomsvårdsskolor,

där behov av en sådan förstärkning finns, tillstyrkes

eller lämnas utan erinran. Statskontoret anser dock, att medlen bör få disponeras

av socialstyrelsen endast efter Kungl. Maj :ts medgivande.

Vad kommittén anfört angående differentieringen inom skolorna

har föranlett uttalanden främst såvitt angår förslaget om anordnande

av utskrivningsavdelningar i tätorter.

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget samt anför, att den nuvarande åtstramningen

på arbetsmarknaden gör det nödvändigt att en elev -— under

den tid han söker arbete — befinner sig i omedelbar närhet av den blivande

arbetsplatsen. Eleven bör dessutom under denna tid stå under betryggande

tillsyn.

Styrelsen för Sundbo yrkesskola ifrågasätter, om inte utskrivningsavdelningar

skulle kunna inrättas på flera platser än vad kommittén föreslagit.

Stockholms barnavårdsnämnd anser det synnerligen önskvärt, att den

nu föreslagna formen för successiv återanpassning utvidgas genom att dylika

hem inrättas för utskrivna elever utan anknytning till bestämd skola.

Detta skulle — särskilt i de större städerna — vara ett värdefullt medel för

återanpassning av klientelet till ett normalt levnadssätt. Nämnden uppger,

att ett stort antal ungdomsvårdsskoleelever, som driver omkring i Stockholm

ofta utan både arbete och bostad, påträffas av den av nämnden bedrivna

uppsökande verksamheten vid den s. k. utesektionen. Barnavårdsnämnden

anser det angeläget, att någon form av utskrivningshem för ungdomsvårdsskoleelever

anordnas i Stockholm eller dess närhet.

Kommitténs förslag att utskrivningsavdelningar av sedvanlig typ inte

längre skall anordnas vid skolorna föranleder invändning endast från styrelsen

för Sundbo yrkesskola. Styrelsen ställer sig tveksam till förslaget åtminstone

så länge särskilda utskrivningshem inte inrättas i större omfattning.

Styrelsen uppger, att vistelse på utskrivningsavdelning i ett stort antal

fall visat sig vara mycket stimulerande för eleverna.

Frågan om förfarandet vid intagning av elever till ungdomsvårdsskolorna

har berörts i ett par remissyttranden. Hovrätten för Västra

Sverige anför sålunda, att den nuvarande ordningen för verkställighet av beslut

om skyddsuppfostran bör — sedan skolorna utbyggts i tillräcklig om
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

47

fattning — ersättas med ett mindre omständligt förfarande. I liknande riktning

uttalar sig Stockholms barnavårdsnämnd, som anser att de nuvarande

intagningsreglerna inte lämpar sig för de fall, som avses skola beredas vård

på mottagningsavdelning i avvaktan på resultatet av pågående utredning

och definitivt beslut om vårdform.

Det av kommittén framlagda programmet för upprustning av de

nuvarande skolorna tillstyrkes eller föranleder ej erinran i flertalet

yttranden.

Statskontoret hävdar dock, att något långtidsprogram för detta ändamål

inte nu bör fastställas. Skolornas tillstånd och behov av modernisering

bör prövas i samband med de årligen återkommande petitaframställningarna.

I några yttranden anföres vissa synpunkter på programmet.

Svenska socialvårdsförbundet anser sålunda, att det av kommittén för

budgetåret 1959/60 beräknade anslaget till ombyggnadsarbeten vid skolorna

inte tillnärmelsevis motsvarar det trängande behovet av ombyggnadsoch

underhållsarbeten.

Styrelsen för Folåsa skolhem uttalar, att den föreslagna utbyggnaden

av skolan bör utföras redan under budgetåret 1959/60.

Socialstyrelsen ifrågasätter, om inte behov föreligger av ytterligare en

specialavdelning vid Hammargården.

De av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna har granskats

av byggnadsstyrelsen. Styrelsen erinrar om att kommittén inte haft

tillfälle upprätta några ritningar till de föreslagna nya anläggningarna.

Byggnadsstyrelsen kan därför inte med någon större grad av säkerhet yttra

sig över de i betänkandet angivna byggnadskostnaderna för dessa byggnadsföretag.

Styrelsen anser sig dock kunna göra det uttalandet, att de angivna

kostnaderna för de nya skolorna förefaller rimliga. Styrelsen förutsätter,

att den före statsmakternas slutliga ställningstagande i anslagsfrågan

får tillfälle att med ritningsförslag som underlag verkställa en detaljberäkning

av kostnaderna.

Beträffande övriga av kommittén föreslagna byggnadsföretag har byggnadsstyrelsen

verkställt en preliminär kostnadsberäkning. De preliminärt

beräknade kostnaderna fördelar sig på de olika arbetena enligt följande

specifikation.

Skola Arbete Totalkostn.

Lövsta Ombyggnad av elevavdelningen »Kupan» ...... 25 000

Ombyggnad av centralkök .................... 65 000

Lokaler för teoriundervisning samt hobbyrum . . 85 000

Långanäs Ombyggnad av huvudbyggnaden (Slottet) ...... 35 000

Fagared Mottagningsavdelning ........................ 240 000

Sundbo Ombyggnad av vatten- och avloppsanläggn..... 300 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

Johannis- Mottagningsavdelning ........................ 235 000

berg Mekanisk verkstad (exkl. maskinutrustning) .... 180 000

Snickeriverkstad (exkl. maskinutrustn. o. anordningar

för spånutsugn.) .................... 500 000

Hammar- Mottagningsavdelning ........................ 235 000

gården Ombyggnad av vatten- o. avloppsanläggningarna 300 000

Vemyra Mottagningsavdelning jämte administrationsloka
ler

...................................... 310 000

Gudmunds- Elevavdelning .............................. 280 000

gården Skolbyggnad ................................ 250 000

Folåsa Elevavdelning................................ 300 000

Skolbyggnad ................................ 160 000

Gymnastikbyggnad .......................... 310 000

Ryagården Verkstadslokaler för tvätt, bageri o. skolkök (exkl.

maskinutrustning) ........................ 425 000

Bista- Ombyggnad av elevhemmet .................. 275 000

gården Mottagningsavdelning ........................ 235 000

Personalbostäder (1 om 90 m2 + 1 om 65 m2)

jämte yttre lednings- o. planeringsarbeten m. m. 180 000

Brätte- Mottagningsavdelning ........................ 240 000

gården

Härsjö- Mottagningsavdelning ........................ 235 000

gården Verkstadslokaler för tvätt o. vävning (exkl. maskinutrustn.

) .............................. 475 000

Ombyggnad av pannrum .................... 40 000

Ombyggnad av vatten- o. avloppsanläggn....... 300 000

Vid beräkningarna har normala grundförhållanden förutsatts. I kostnaderna

har inte kunnat inräknas erforderliga servisförstärkningar, transformatorsbyte

m. m.

IV. Förslag till ombildning av Broby lantbruksskola för döva

till ungdomsvårdsskola

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Kommittén erinrar inledningsvis om att skolöverstyrelsen i sin petitaskrivelse

för budgetåret 1959/60 föreslagit, att lantbruksskolan för döva å Broby

nedlägges fr. o. m. den 1 juli 1959 samt att Kungl. Maj :t den 28 november

1958 anbefallt kommittén att inkomma med förslag rörande ombildning

av skolan till ungdomsvårdsskola för pojkar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

49

Beträffande skolfastighetens beskaffenhet, läge och nuvarande användning

m. m. lämnar kommittén följande uppgifter. Fastigheten Broby gård

omfattar 120 tunnland åkerjord och 80 tunnland skogsmark. Den är belägen

i Vaksala kommun 11 km från Uppsala och 1 km från Bärby järnvägsstation

å järnvägen Uppsala—Faringe. I närheten av fastigheten ligger

fångvårdskolonien Åby och ett vårdhem för lättskötta sinnessjuka, Gråmunkehöga.

Ca 20 km från Broby ligger Morängens yrkesskola för flickor.

Fastigheten övertogs av staten 1938 och har därefter använts till sitt nuvarande

ändamål. Å fastigheten finns en skolbyggnad, en matsalsbyggnad

jämte kök, ett elevhem — uppfört i sten i två våningar och med plats för

28 elever — tre bostadshus, en snickeriverkstad, en smedja och ett lagerhus

samt ekonomibyggnader för jordbruket. Byggnaderna är i gott skick

samt välskötta och trivsamma.

Kommittén har sökt bedöma frågan om fastighetens lämplighet för ungdomsvårdsskoleändamål.

Enligt kommitténs mening har skolans läge både

för- och nackdelar. På grund av närheten till Uppsala torde psykiatrisk

och annan expertis utan svårighet kunna knytas till skolan. Å andra sidan är

närheten till de nämnda anstalterna — Åby fångvårdskoloni, Gråmunkehöga

vårdhem och Morängens yrkesskola -— en nackdel. I fråga om byggnadernas

beskaffenhet framhåller kommittén, att sjuk- och isoleringsrum,

fritidsutrymmen i elevförläggningen samt rum för jourhavande nattpersonal

saknas. Dylika utrymmen kan dock anordnas utan större kostnad. En

ytterligare nackdel är att endast dubbelrum finns i förläggningsbyggnaden.

Trots de angivna nackdelarna anser kommittén, att lantbruksskolan är

av sådan beskaffenhet att den utan större anordningar kan omdisponeras

till ungdomsvårdsskola. Härigenom skulle ungdomsvårdsskolorna snabbt

erhålla ett värdefullt platstillskott. Kommittén föreslår därför att lantbruksskolan

ombildas till ungdomsvårdsskola för pojkar fr. o. m. den 1 juli 1959.

I fråga om det klientel, för vilket den nya skolan bör avses, har kommittén

i första hand övervägt om skolan kan användas för vård av psykiskt

abnorma elever och därvid ersätta något av de av kommittén tidigare framlagda

byggnadsprojekten, i första hand den föreslagna nya skolan på Gotland.

Med hänsyn till fastighetens beskaffenhet och läge anser kommittén

dock, att den i sitt nuvarande skick inte ens provisoriskt kan användas

för det ifrågavarande klientelet. För att skolan på längre sikt skall kunna

användas härför måste den enligt kommitténs mening tillföras en specialavdelning,

en mottagningsavdelning, två andra elevavdelningar, verkstadslokaler

m. in. Vidare måste elevantalet nedskäras i den nuvarande förläggningsbyggnaden,

som också måste ombyggas i vissa avseenden. Kommittén

uppskattar kostnaderna för erforderliga ny- och ombyggnadsarbeten till

ca två miljoner kronor. Kommittén anser det ekonomiskt oförmånligt att investera

så stort belopp i ny- och ombyggnader vid Broby. Då Brobyskolan

även efter en investering av nämnda belopp inte skulle bli lika ändamålsenlig

4 — Uihang till riksdagens protokoll 1959. t samt. Nr 88

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

som en nyuppförd skola anser sig kommittén inte kunna förorda, att skolan

användes för vård av psykiskt abnorma elever.

Kommittén har också övervägt huruvida skolan bör användas för skolpliktiga

elever och något av de nuvarande skolhemmen omdisponeras till

yrkesskola men kan — bl. a. av kostnadsskäl — inte förorda en sådan

lösning. Med hänsyn till platssituationen för yrkesskoleklientelet anser

kommittén, att det är angeläget att de nytillkomna platserna utnyttjas

för detta klientel utan att nybyggnader behöver ske. Under denna förutsättning

finner kommittén det mest ändamålsenligt, att Broby tills vidare

användes för sådana yrkesskoleelever, som inte bedömes vara i behov av

vård på specialavdelning. Kommittén föreslår därför, att skolan användes

för yngre debila manliga yrkesskoleelever. Sådana elever kan beredas vård

på Broby utan att större förändringar göres vid anstalten. Debila yrkesskoleelever

vårdas nu främst på Råby och Margretelunds yrkesskolor. Enligt en

av kommittén tidigare gjord klientelundersökning finns emellertid sådana

elever även på andra skolor, bl. a. på Lövsta. Om Broby användes för debilklientel

kommer trycket att minska på Råby och Margretelund. Dessa skolor

skulle i så fall kunna ta emot vissa debila elever, som nu måste placeras

på Lövsta. Kommittén beräknar, att härigenom ca 15 platser skulle kunna

frigöras på Lövsta. Kommittén framhåller vidare, att om skolan användes

för debila elever kan den övertagas utan större investeringar f. n. Nu förefintliga

sysselsättningsmöjligheter är också lämpliga för debilklientel. Ombildningen

av skolan till ungdomsvårdsskola torde lättare kunna genomföras,

om inte anstalten från början tillföres ett alltför svårt klientel, för vilket

den saknar resurser.

Vad angår behovet av personalbostäder utöver de å fastigheten förefintliga

sju familjebostäderna, en dubblett och tre enkelrum räknar kommittén

med att detta skall kunna tillgodoses under medverkan av vederbörande

kommun.

I fråga om verksamheten vid skolan föreslår kommittén, att undervisning

och sysselsättning anordnas i jordbruks- och trädgårdsarbete samt

snickeri. Vidare kan några elever sysselsättas i skolans smedja m. m.

Beträffande lokalerna föreslås f. n. inga andra förändringar än att elevhemmet

förses med dagrumsutrymme, jourrum samt sjuk- och isoleringsrum,

varjämte två elevrum bör omändras till fyra enkelrum.

Om Broby permanent skall användas som ungdomsvårdsskola behöver

en gymnastiklokal inrättas. Sannolikt erfordras då även bättre verkstadslokaler.

Kommittén anser emellertid, att dessa arbeten tills vidare bör anstå

i avvaktan på den vidare utvecklingen inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år i959

51

Kommittén föreslår följande personalplan för skolan.

Tjänstebenämning

Löne- Antal tjänster

grad nu förslag

Rektor 23

Föreståndare 21

Lärare 19

Assistent 17

Yrkeslärare 15

Rättare—jordbruksförman 12

Lärare i trädgårdsarbete—trädgårdsmästare 12

Husmor 12

Husföreståndare 10

Tillsynsman 12

Förste vårdare 10

Ladugårdsförman 9

Vårdare 8

Hantverkare 8

Kanslibiträde 7

Ekonomibiträde 7

» 5

» 4

* 2 el. 3

Summa

1

1

1

1

1

1

1

1

2

4

14

1

2

1

1

1

1

1

1

1

3

1

1

1

3

19

Om den nuvarande föreståndaren, som inte har föreskriven kompetens

som rektor vid ungdomsvårdsskola, förordnas som rektor vid skolan bör

han placeras i lönegrad 21. På grund av det merarbete, som kommer att

åvila den av skolans assistenter som närmast kommer att ansvara för elevbehandlingen,

föreslår kommittén att denne, utöver lönegrad 17, tills vidare

erhåller ett arvode motsvarande skillnaden i lön mellan en assistenttjänst

— lönegrad 17 — och en avdelningsföreståndaretjänst — lönegrad 19

— dvs. omkring 169 kronor per månad. Om husföreståndartjänsten besättes

med den nuvarande husmodern, bör hon, så länge hon kvarstår i tjänst,

erhålla personlig placering i lönegrad 12. Motsvarande bör gälla ekonomibiträdet

i lönegrad 7.

Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena beräknas till ca 20 000

kronor. För avlöningar beräknas ca 235 000 kronor, för arvoden och särskilda

ersättningar till styrelse och psykiater ca 4 000 kronor, till omkostnader

ca 130 000 kronor och för inventarieanskaffning ca 30 000 kronor. Inkomster

från jordbruks- och verkstadsdriflen vid skolan beräknas uppgå

till ca 75 000 kronor och utgifterna för de båda verksamhetsgrenarna till

ca 85 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

B. Yttranden

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget i princip. Styrelsen delar kommitténs

uppfattning att skolan inte är användbar för det s. k. psykopatklientelet.

Om verksamheten vid skolan blir permanent är det på grund av klientelets

svårighetsgrad och rymningsbenägenhet nödvändigt att skolan förses med

en specialavdelning. Projekteringen av en dylik avdelning torde ta så lång

tid i anspråk att därunder tillräckliga erfarenheter kan vinnas om skolan

med hänsyn till närbelägna andra anstalter bör göras permanent.

Styrelsen har intet att invända mot den föreslagna personalplanen eller

de av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna.

Statskontoret har inte något att erinra mot att lantbruksskolan ombildas

till ungdomsvårdsskola för yngre debila manliga elever. Personaluppsättningen

vid skolan bör bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som gäller vid övriga ungdomsvårdsskolor av motsvarande storlek och

typ. Statskontoret kan sålunda inte tillstyrka, att tjänsten som husmoder

placeras högre än lönegrad 10. Om den nuvarande husmodern i

lönegrad 12 vid skolan kvarstår efter ombildningen bör hon dock i den lägre

tjänsten i avlöningshänseende behandlas som innehavare av den högre

tjänsten. Förslaget om lönetillägg till den av assistenterna, som närmast

skulle komma att ansvara för elevbehandlingen, kan ämbetsverket inte

stödja. Ej heller biträder statskontoret förslaget om att ett ekonomibiträde

i lönegrad 7 med oförändrad lönegradsplacering övertages av den nya skolan.

Enligt vad statskontoret inhämtat skulle den nuvarande innehavaren

kunna tänkas bli anställd som vårdare i lönegrad 8. Statskontoret biträder

inte förslaget om att inrätta en kanslibiträdestjänst för kontorsgöromål.

För ändamålet bör tills vidare anvisas förslagsvis 5 000 kronor. Den

föreslagna befattningen såsom rättare—jordbruksförman bör benämnas

jordbruksföreståndare. Helt allmänt synes personalstaten något överdimensionerad.

Statskontoret ifrågasätter, om inte antalet befattningar bör kunna

minskas med en assistent och en förste vårdartjänst.

Skolöverstyrelsen ser med tillfredsställelse, att egendomen kommer till

användning inom ett område, där den fyller ett verkligt behov, överstyrelsen

tillstyrker därför förslaget.

Byggnadsstyrelsen har inte något att erinra mot att skolan omdisponeras

för ungdomsvårdsskoleändamål. Styrelsen har i huvudsak inte heller

något att erinra mot de av kommittén föreslagna ändringarna i elevbyggnaden

eller de uppgivna kostnaderna för desamma.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

53

V. Socialstyrelsens anslagsäskanden

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården : Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1957/58 ...................................... 5 825 000 6 282 663

1958/59 (statsliggaren s. 323) .................. 7 030 000

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) lagt fram förslag till anslagsberäkning

för nästa budgetår.

Efter samråd med kommittén för ungdomsvårdsskolorna har socialstyrelsen

ansett sig inte böra nu framlägga sådana förslag som faller inom

ramen för kommitténs uppdrag.

Beträffande platssituationen meddelar styrelsen, att antalet exspektanter

till skolorna från barnavårdsnämnderna den 1 augusti 1958 utgjorde 266

av vilka 164 var i behov av omedelbar intagning. Vid samma tidpunkt uppgick

det fastställda platsantalet vid skolorna till 782. Av dessa kunde av

olika orsaker vid nämnda tidpunkt endast 739 beläggas med elever.

Styrelsen erinrar om att det fastställda platsantalet vid en del skolor av

olika anledningar måste minskas. Med hänsyn till att skolhemmen Östra

Spång och Vemyra numera tar emot ett äldre och mera svårskött klientel

bör platsantalet vid var och en av de båda skolorna minskas från 50 till 40.

Vad angår Vemyra upplyser styrelsen, att vissa elevutrymmen genom ombyggnadsarbeten

tagits i anspråk för andra ändamål. Antalet platser vid

skolan kan därför under inga förhållanden sättas högre än 43. Socialstyrelsen

föreslår vidare, att elevantalet minskas vid huvudförläggningen på

Långanäs från 27 till 19, vid Ryagården med tre, vid Härsjögården med

två, vid Bistagården med en samt vid skolhemmet Broby med åtta. Antalet

platser skulle sålunda minskas med sammanlagt 42. Efter tillkomsten av

nya avdelningar och skolor beräknar styrelsen, att 854 platser skall finnas

tillgängliga under nästa budgetår.

Yrkanden

Socialstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med — avrundat —

1 361 100 kronor på sätt framgår av följande uppställning.

Löneregleringar m. m. ökning Minskning

1. 1 rektor Ao 21—Ao 24 ...................... 3 936

2. 1 rektor Ao 23—Ao 24 .................... 1 356

3. 1 rektor Ae 23—Ao 24 ...................... 1 380

4. 3 folkskollärare Ao 16—Ao 19 ................ 8 856

5. 1 jordbruksföreståndare Ae 10—Ae 12........ 1 356

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

ökning Minskning

6. 2 trädgårdsmästare Ao 10—Ao 12............ 2 712

7. Utbyte av 1 ladugårdsskötare Ao 8 vid Gräskärr

mot ladugårdsförman Ae 9 .................. 552

Personalökningar m. m.

8. 1 rektor Ao 25 vid vardera Lövsta och Rya
gården,

1 biträdande läkare Ae 24 vid Ryagården

och en tjänst som psykolog Ae 23 vid Lövsta,

ombildning av 1 tjänst som chef tillika läkare

Bo 1 vid Lövsta till överläkare för skolorganisationen

samt indragning av 1 tjänst som chef

tillika läkare Bo 1 vid Ryagården. 1 tjänst som

biträdande läkare eller psykolog i Ae 24 avses

enbart för biträdande läkare ................ 101 460 36 288

9. 1 kanslibiträde Ae 7 vid Lövsta.............. 9 852

10. 1 arbetsledare Ae 11 vid Vemyra ............ 12 852

11. 1 yrkesmästare Ae 9 vid Sundbo ............ 10 908

12. 1 tillsynsman Ae 12, 1 förste vårdare Ae 10,

1 yrkesmästare Ae 9 och 1 vårdare Ae 8 vid

Råby ...................................... 45 564

13. 24 vårdare Ae 8 ............................ 247 544

14. 9 vårdare Ae 8 vid specialavdelningarna...... 91 596

15. 1 biträde i reglerad befordringsgång vid Ryagården

.................................... 8 364

16. 1 rektor Ao 23, 1 ämneslärare Ae 21, 1 assis
tent

Ae 17, 1 yrkeslärare Ae 16, 1 tillsynsman

Ae 12, 1 husföreståndare Ae 10, 1 förste vårdare

Ae 10, 3 vårdare Ae 8, 1 ekonomibiträde Ae 5 och

2 ekonomibiträden Ae 4 vid ny yrkesskola på

Visingsö .................................. 170 916

17. 2 yrkeslärare Ae 16, 2 tillsynsmän Ae 12, 1 förste

vårdare Ae 10, 1 yrkesmästare Ae 9 och 4 vårdare

Ae 8 vid Hammargården; 1 folkskollärare Ao 16

och 1 biträdande husföreståndare Ae 9 utgår .. 128 652 28 428

18. 1 assistent Ae 17, 2 tillsynsmän Ae 12, 1 trädgårdsmästare

Ae 12, 2 förste vårdare Ae 10,

1 yrkesmästare Ae 9, 6 vårdare Ae 8 och 1 kanslibiträde

Ae 7 vid Gräskärr .................. 169 740

19. 9 tillsynsmän Ae 12 ........................ 114 710

20. Ytterligare medel till kontorshjälp .......... 9 000

21. Ytterligare medel till vikarier, praktikanter och

obekvämhetstillägg ........................ 188 400

22. Löneklassuppflyttningar m. m............... 96 041

1 425 747 64 716

+ 1 361 031

23. Ordinariesättning föreslås beträffande 2 assistenter Ae 17, 2 folkskollärare

Ae 16, 1 bokhållare Ae 15, 1 tillsynsman Ae 12, 1 hantverkare

Ae 8 och 7 vårdare Ae 8.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

55

Motivering

1—3. I likhet med övriga rektor stjänster vid skolor med specialavdelningar

bör rektorsbefattningarna vid Gräskärr, Hammargården och Råby

placeras i 24 lönegraden. En av befattningarna är extra ordinarie och bör

nu ordinariesättas.

4. En avdelning med elever tillhörande klass 9 y har försöksvis varit

organiserad vid Vemyra skolhem sedan höstterminen 1955. Undervisning

har meddelats i läroämnen samt i praktiskt arbete i anslutning till jordbruk

med ladugårdsskötsel, trädgårdsskötsel och hantverk. Styrelsen anser

det önskvärt, att denna undervisning och utbildning upplägges helt

efter mönster av den nioåriga enhetsskolan. För att så skall kunna ske

erfordras tre folkskollärartjänster för den teoretiska undervisningen i lärooch

övningsämnen. F. n. finns fyra folkskollärartjänster vid skolorna. En

av dessa kan vakantsättas eller utnyttjas vid annan skola. De återstående

bör — liksom motsvarande tjänster på enhetsskolans högstadium — placeras

i lönegrad 19. För den praktiska undervisningen samt undervisningen i

yrkesämnen erfordras en jordbruksföreståndare, en trädgårdsmästare samt

en arbetsledare.

5. I samband med införandet av enhetsskoleundervisning vid Vemyra

bör tjänsten som jordbruksföreståndare vid skolan placeras i samma lönegrad

som jordbruksföreståndarbefattningarna vid yrkesskolorna.

6. Trädgårdsmästartjänsten vid Hammargården bör placeras i samma

lönegrad som övriga trädgårdsmästartjänster vid yrkesskolorna. Vid Vemyra

avses trädgårdsmästaren medverka vid enhetsskoleundervisningen.

Tjänsten bör därför uppflyttas till samma lönegrad som tillämpas för trädgårdsmästarbefattningarna

vid yrkesskolorna.

7. Utbytet bör ske på grund av skolans omändring från skolhem till

yrkesskola.

8. Vid var och en av specialskolorna för själsligt abnorma elever Lövsta

och Ryagården finns f. n. en tjänst som chef, tillika läkare, i Bo 1. Dessutom

finns vid Lövsta en tjänst som biträdande läkare eller psykolog i Ae

24. Innehavaren av chefstjänsten vid Lövsta har att tjänstgöra som rådgivande

psykiater åt skolbyråchefen och därvid biträda vid intagningen

och differentieringen av elever. Det har inte lyckats socialstyrelsen att mera

permanent besätta ifrågavarande läkartjänster. Olika provisoriska anordningar

har därför måst tillgripas för att tillförsäkra skolorganisationen

erforderlig psykiatrisk expertis. Sålunda har särskilda rådgivande psykiatrer

fått anlitas vid de båda skolorna samt av skolbyråchefen. På chefstjänsterna

vid skolorna har förordnats befattningshavare med pedagogisk

och administrativ utbildning och erfarenhet. Dessa provisoriska anordningar

är ur vård- och behandlingssynpunkt inte tillräckligt effektiva och

dessutom kostnadskrävande. Vidare torde bristen på utbildade ungdoms
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1950

psykiatrer, villiga att fungera även såsom administrativa chefer för en ungdomsvårdsskola,

icke komma att hävas inom överskådlig framtid. Socialstyrelsen

föreslår därför en omorganisation och personalförstärkning enligt

följande plan.

Till styrelsens skolbyrå knytes en tjänst som överläkare för ungdomsvårdsskoleorganisationen

med samma avlöningsförmåner som nuvarande

chef, tillika läkare. Tjänsteinnehavaren bör under en tredjedel av sin arbetstid

fungera som chefsläkare vid Lövsta, en tredjedel vara rådgivande

psykiater vid två andra ungdomsvårdsskolor belägna i Stockholms närhet

(t. ex. Hammargården och Eknäs) samt under en tredjedel biträda vid

intagning och differentiering av elever, samordna övriga rådgivande psykiatrers

arbete och i övrigt genom resor, råd och anvisningar verka för en

intensifiering av elevbehandlingen och personalutbildningen inom hela organisationen.

Vid envar av Lövsta och Ryagården inrättas en rektor stjänst. Med hänsyn

till dessa skolors storlek, klientelets art och arbetets omfattning bör

nämnda tjänster placeras en lönegrad över rektor stjänsterna vid skolor med

specialavdelning, dvs. i Ao 25.

Vid Lövsta bör inrättas en tjänst som psykolog i lönegrad Ae 23. Den

nuvarande tjänsten som biträdande läkare eller psykolog i Ae 24 bör avses

enbart för en biträdande läkare. Sistnämnda tjänst bör få räknas som utbildningstjänst.

Härigenom torde den kunna locka yngre läkare att under

sin specialistutbildning under några år tjänstgöra vid Lövsta. Vid Ryagården

bör jämväl inrättas en tjänst som biträdande läkare i Ae 24.

9. Motsvarande förslag framfördes senast inför innevarande budgetår

(prop. 1958: 117 s. 38) men bifölls ej. Kontorsarbetet vid Lövsta är av sådan

omfattning, att det föreligger starkt behov av den ifrågavarande befattningen.

10. Befattningen avses för undervisning i verkstadsarbete sedan undervisningen

vid skolan anordnats efter mönster av den nioåriga enhetsskolan.

11. Motsvarande förslag framfördes inför innevarande budgetår men bifölls

ej (prop. 1958: 117 s. 38). Sidoavdelningen vid Baggå beräknas träda i

verksamhet under budgetåret 1958/59. Eleverna skall sysselsättas med reparationsarbeten,

skogsvård och rensning av parkanläggningen vid Baggå

herrgård. Den personal —- 1 tillsynsman, 1 vårdare och 1 ekonomibiträde

— som avsetts för avdelningen, behövs för vård- och tillsynsuppgifter under

elevernas fritid. En särskild befattningshavare bör därför anställas med

uPPgift att handleda eleverna vid de nämnda arbetsuppgifterna.

12. Vid ingången av nästa budgetår kommer en specialavdelning att vara

i verksamhet vid Råby. För avdelningen erfordras samma personaluppsättning

som vid övriga liknande avdelningar.

13. F. n. räknas viss nattjänst som 50 procent av full tjänstgöringstid.

Sådan tjänstgöring fullgöres i särskilt jourrum eller i den egna bostaden,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

57

om denna är belägen i elevförläggningen. Vederbörande tjänsteman är

skyldig att vid behov vaka över eleverna vid sjukdoms- eller orostillfällen

m. m. men tillätes eljest sova. Enligt styrelsens mening skulle en övergång

till fulltidsberäkning av nattjänstgöringen dvs. till vakande nattvakter medföra

en mer effektiv och betryggande tillsyn nattetid och därför vara till

fördel för verksamheten. För att i full utsträckning genomföra fulltidsberäkning

av nattjänstgöring behövs ytterligare 17 vårdare. Försök med vakande

nattvakter bör till en början göras vid de större skolorna.

Vidare bör yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna få samma undervisningsskyldighet

som yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna. Arbetstiden

för dem bör därför minskas från f. n. 46,75 till 42 timmar per

vecka. I samband härmed bör yrkeslärarna frikopplas från viss vakttjänstgöring.

Den generella arbetstidsförkortning till 46 resp. 45 timmar per vecka,

som skall vara genomförd under nästa budgetår, kommer att medföra

behov av personalförstärkningar vid skolorna. Någon exakt beräkning av

detta behov är inte nu möjlig. Det bör uppdragas åt socialstyrelsen att tillsammans

med statens organisationsnämnd vid varje skola utreda behovet

härav. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör organisationen förstärkas

med 14 heltidsanställda befattningshavare.

För de angivna ändamålen skulle sålunda totalt erfordras ytterligare 36

befattningshavare. Då detta antal torde kunna nedbringas genom ett mera

rationellt utnyttjande av den tillgängliga personalen föreslås, att 24 vårdartjänster

inrättas och ställes till socialstyrelsens förfogande för att tilldelas

de skolor där behovet av en personalförstärkning är särskilt angeläget.

14. Förslag om utökning av personalen vid specialavdelningarna gjordes

inför 1957 och 1958 års riksdagar (V ht 1957 s. 123 och prop. 1958: 117 s.

38) men bifölls ej. Specialavdelningarnas behov av ytterligare en vårdare

kvarstår dock. Förhållandena vid avdelningarna — där stundom ett ytterst

svårbemästrat, rymningsbenäget och våldsamt klientel mottages ■—• har

tvingat skolorna att anställa extra personal för att möjliggöra att under

dagtid alltid två befattningshavare är i tjänst på avdelningen. För att kunna

erhålla tillräckligt stabil och erfaren personal måste särskilda tjänster inrättas.

15. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår

(prop. 1958: 117 s. 38) men bifölls ej. Platsantalet vid skolan har nu utökats

genom tillkomsten av en utskrivningsavdelning. Behovet av befattningen

har därför ytterligare skärpts.

16. Skolan beräknas vara i verksamhet under nästa budgetår. Personaluppsättningen

överensstämmer med vad som tidigare föreslagits av socialstyrelsen

och kommittén för ungdomsvårdsskolorna med undantag av att

en vårdare i Ae 8 utbytts mot en förste vårdare i Ae 10.

17. De föreslagna personalförändringarna behövs på grund av skolans

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

omändring från skolhem till yrkesskola och tillkomsten av en specialavdelning

vid skolan. För specialavdelningen avses en tillsynsman, en förste vårdare,

en yrkesmästare och två vårdare, övrig personal avses för undervisning

och tillsyn av eleverna på de öppna vårdavdelningarna. En ordinarie

folkskol lärartjänst bör föras på övergångsstat och en folkskollärartjänst

och en tjänst som biträdande husföreståndare bör indragas.

18. Styrelsen förutsätter, att de beslutade byggnadsarbetena vid skolan

fortskrider så långt att den ifrågavarande personalen måste anställas under

nästa budgetår.

19. östra Spång och Vemyra får numera mottaga ett äldre och mer svårskött

och rymningsbenäget klientel än förut. Personalorganisationen vid

dessa skolor bör på grund härav bringas i närmare överensstämmelse med

organisationen vid skolor för äldre klientel. Det är därför nödvändigt, att

vård- och tillsynspersonalen vid skolorna förstärkes med en tillsynsman

vid varje avdelning. Beträffande övriga tillsynsmannatjänster har förslag

framförts senast inför innevarande budgetår (prop. 1958: 117 s. 38) men

ej bifallits.

20. På grund av tillkomsten av ytterligare två skolor behöver de för

kontorshjälp avsedda medlen räknas upp.

21. Under icke-ordinarieposten finns för innevarande budgetår tillgängligt

ett belopp av 560 000 kronor för avlönande av vikarier och praktikanter

samt utbetalning av obekvämhetstillägg. Medelsförbrukningen för

ifrågavarande ändamål under budgetåret 1957/58 uppgick till ca 582 000

kronor. Medelsbehovet för såväl vikarier som obekvämhetstillägg ökar i

samma mån som antalet befattningshavare. För nästa budgetår erfordras

ytterligare 91 500 kronor för avlönande av vikarier och 89 200 kronor för

utbetalning av obekvämhetstillägg.

Yttranden

Över socialstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret,

skolöverstyrelsen, statens organisationsnämnd och statens lönenämnd.

Statskontoret har härvid haft att yttra sig över de yrkanden som inte avser

löneregleringar, statens lönenämnd över punkterna 4—6 och 10, samt

statens organisationsnämnd över punkterna 8, 13, 18 och 19 i förslaget.

Skolöverstyrelsen har endast utlåtit sig över förslaget till omläggning av

undervisningsverksamheten vid Vemyra skolhem och därmed sammanhängande

frågor.

Statskontoret anser det högeligen angeläget, att förefintliga möjligheter

till ett mer rationellt utnyttjande av tillgänglig personal vid skolorna med

det snaraste tillvaratas. Ämbetsverket förutsätter, att kommittén för ungdomsvårdsskolorna

i sitt fortsatta arbete ägnar denna fråga tillräcklig

uppmärksamhet. Socialstyrelsens yrkanden om personalförstärkningar bör

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

59

mot bakgrunden härav bedömas med största försiktighet. Sålunda bör det

anstå med ställningstagandet till förslaget om uppräkning av avlöningsanslaget

på grund av arbetstidsförkortningen.

Ämbetsverket ifrågasätter om inte den föreslagna tjänsten som yrkeslärare

vid den nya yrkesskolan på Visingsö bör utbytas mot en yrkesmästarbefattning.

Med hänsyn till bl. a. skolans belägenhet bör vidare antalet

vårdartjänster kunna begränsas.

Hammargården bör inte erhålla större personaluppsättning än vad kommittén

för ungdomsvårdsskolorna förutsatt i sitt tidigare avgivna förslag.

Härvid torde dock de av kommittén föreslagna arbetsledartjänsterna böra

ersättas med yrkesmästartjänster i 9 lönegraden.

Den av socialstyrelsen föreslagna personalplanen för Gräskärr innebär

att personalen vid skolan skulle ökas med 21 till 33 eller sex mer än vid

Forsane yrkesskola, med vilken Gräskärr närmast kan jämföras. Enligt

statskontorets mening bör med hänsyn till det anförda personalplanen för

Gräskärr omarbetas i syfte att begränsa antalet tjänster. Begränsningen

bör i första hand gå ut över vårdpersonalen, som i förslaget är påfallande

överdimensionerad. Ämbetsverket ifrågasätter vidare om skolan hinner

utbyggas i den takt socialstyrelsen förutsatt.

Då ungdomsvårdsskoleorganisationen innevarande budgetår tillförts en

bokhållarbefattning kan statskontoret inte tillstyrka, att de för kontorshjälp

avsedda medlen räknas upp med mer än 4 000 kronor.

Statskontoret anser, att ställningstagandet till förslaget om omorganisation

och förstärkning av ledningen för Lövsta och Ryagården bör anstå

i avvaktan på kommitténs slutbetänkande.

Frågan om ordinariesättning av vissa tjänster bör anstå i avvaktan på

att kommittén för ungdomsvårdsskolorna slutfört sitt arbete.

Slutligen erinrar statskontoret, att medel inte beräknats för kompensation

till tjänstemännen för förhöjda folkpensionsavgifter.

Statens lönenämnd har — därest undervisningen vid Vemyra skolhem

finnes böra organiseras i form av nioårig enhetsskola — inte något att erinra

mot de föreslagna tjänsteförändringarna vid skolan, dvs. utbyte av

en tjänst som jordbruksförman i Ae 10 mot en tjänst som jordbruksföreståndare

i Ae 12 samt uppflyttning av en trädgårdsmästare från Ao 10 till

Ao 12 och tre folkskollärare från Ao 16 till Ao 19. Nämnden har ej heller

något att invända mot lönegradsplaceringen av den föreslagna tjänsten som

arbetsledare vid skolan.

Skolöverstyrelsen erinrar om att undervisningen vid Vemyra skolhem

redan anpassats till viss överensstämmelse med den undervisning som

meddelas vid försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Undervisningen

bedrivs sålunda i huvudsak i anslutning till för försöksverksamheten gällande

timplaner och huvudmoment och omfattar innevarande läsår årskurserna

7, 8 och 9 y. Med hänsyn till försöksverksamhetens betydande om
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 år 1959

fattning finner överstyrelsen denna anpassning av ungdomsvårdsskolans

undervisning redan före ett beslut om allmän omorganisation av verksamheten

synnerligen önskvärd.

För att anpassningen skall kunna ske i största möjliga utsträckning, bör

skolan enligt överstyrelsens mening få tillgång till sådana lärarkrafter, som

normalt erfordras för genomförandet av enhetsskolans utbildningsprogram.

Sålunda synes undervisningen i årskurs 7 och 8 samt i läro- och övningsämnen

i årskurs 9 y böra handhas av lärare, som genomgått eller erhållit

dispens från sådan utbildning som medför behörighet för innehav av folkskollärartjänster

i lönegrad Ao 19 inom det obligatoriska skolväsendet.

För att undervisningen i yrkesämnen inom årskurs 9 y skall få den omfattning

och stadga, som försöksverksamhet med enhetsskola förutsätter,

krävs tillgång till kvalificerade lärarkrafter. Utan att taga ställning till

ifrågavarande lärartjänsters lönegradsplacering finner överstyrelsen det

angeläget, att ytterligare en tjänst för denna undervisning inrättas avsedd

speciellt för den praktiska utbildningen inom befintlig snickeri- och mekanisk

verkstad.

överstyrelsen tillstyrker förslagen om utbyte av tre folkskollärartjänster

i Ao 16 mot tjänster i Ao 19 och inrättande av en tjänst som arbetsledare.

Statens organisationsnämnd motsätter sig inte, att chefsfrågan vid Lövsta

och Ryagården löses genom att två rektorsbefattningar inrättas. Den föreslagna

lösningen av chefsfrågan vid Lövsta utgör i och för sig inte något

motiv att dela upp den nuvarande tjänsten vid skolan för biträdande läkare

eller psykolog i en läkartjänst och en psykologtjänst. Huruvida behovet

av läkar- och psykiatrisk expertis vid Ryagården bör tillgodoses på

föreslaget sätt eller om frågan bör lösas genom att anlita rådgivande psykiater

undandrar sig nämndens bedömande.

Enligt nämndens uppfattning torde det genom den generella arbetstidsförkortningen

uppkomna personalbehovet sannolikt till stor del kunna

täckas genom schemaförändringar. Försiktighet bör därför iakttas vid beräkning

av den erforderliga personalförstärkningen. Nämnden finner det

lämpligt, att behovet härav ■— i avvaktan på mera definitiva schemalösningar

— liksom hittills täcks genom anslag till vikarier och extra personal.

Förslaget att införa ett system med vakande nattvakter synes starkt förändra

förutsättningarna för goda schemalösningar. Nämnden föreslår därför

att denna fråga närmare utreds. Härvid bör även uppmärksammas,

vilka konsekvenser ett sådant system kan ha för personalens arbets- och

utbildningsförhållanden.

Nämnden finner, att den föreslagna personalorganisationen för Gräskärr

skulle innebära en högre vårdstandard än på Forsane, som har samma elevantal

som Gräskärr skulle få efter utbyggnaden. Detta beror delvis på att

avdelningarna på Gräskärr har genomsnittligt färre platser. En i övrigt

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts proposition nr 88 år 1959

61

mot Forsanes svarande vårdstandard kan beräknas kräva i genomsnitt två

vårdare per avdelning, tjänster som förste vårdare inberäknade. Det är

inte osannolikt, att mot arbetstidsförkortningen svarande personalbehov

vid skolan kan täckas genom schemarationalisering eller mindre vårdbehov

vid någon avdelning av en med utskrivningsavdelning jämförbar karaktär.

Normal vårdstandard skulle enligt nämndens uppfattning — under

förutsättning att nattjänst tills vidare räknas som 50 procent av full arbetstid

— kräva ca tio vårdartjänster vid den utbyggda skolan, dvs. fyra tjänster

färre än vad socialstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till att elever över skolpliktsåldern på grund av platsbristen

vid yrkesskolorna i viss utsträckning måste återtas till östra Spång och

Vemyra anser nämnden, att en förstärkning av vård- och tillsynspersonalen

vid skolorna är befogad. De återtagna eleverna torde inte vara fler än

att de utan olägenheter kan placeras inom en och samma avdelning. Nämnden

finner det därför inte motiverat att mer än en tjänst som tillsynsman

inrättas på vardera skolan.

Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över kommitténs för ungdomsvårdsskolorna

betänkande angående utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna berört

socialstyrelsens förslag om inrättande av en överläkartjänst vid skolbyrån.

Medicinalstyrelsen tillstyrker inte förslaget. Enligt styrelsens mening

bör en heltidsanställd chefläkare finnas vid Lövsta, medan uppgifter

av organisatorisk natur bör anförtros en specialföredragande i socialstyrelsen.

Med hänsyn till den knappa tillgången på utbildade barnpsykiatrer

och de begränsade utbildningsmöjligheterna inom den barnpsykiatriska

vårdgrenen bör underläkartjänster inrättas på Lövsta och Ryagården i

stället för biträdande läkartjänster. Medicinalstyrelsen framhåller, att endast

underläkartjänster betraktas som utbildningstjänster medan biträdande

läkartjänster bör besättas med inom resp. vårdgrenar utbildade läkare.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1957/58 ...................................... 3 683 900 3 864 938

1958/59 (statsliggaren s. 326) .................. 4 249 000

Yrkanden

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) hemställt, att anslaget höjes med

438 850 kronor.

ökning Minskning

1. Sjukvård in. in. åt befattningshavare ...... 3 250

2. Reseersättningar ........................ 21 300

3. Bränsle, lyse och vatten .................. 111 000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

4. Övriga expenser ........................

5. Inventarier m. m.........................

6. Tvätt och renhållning ....................

7. Utspisning ..............................

8. Beklädnad ..............................

9. Hälso- och sjukvård ....................

10. Undervisning, lek och idrott ..............

11. Elevbelöning ............................

12. Diverse ................................

13. Eftervård och utackordering ..............

14. Utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften

a. Jordbruksdriften ......................

b. Verkstadsdriften ......................

15. Särskilda uppbördsmedel..................

Motivering

Ökning Minskning

43 200

55 000

5 000

63 600

64 000

12 000

12 000

12 000

28 000

36 000

130 500

42 000

_200 000

638 850 200 000

+ 438 850

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare. Utgift 1956/57 9 935, 1957/58

10 056; anslag 1958/59 13 000. -— Med hänsyn till ökningen av antalet befattningshavare

bör posten räknas upp med 3 250 kronor.

2. Reseersättningar. Utgift 1956/57 115 100, 1957/58 113 895; anslag

1958/59 142 600. — Antalet återtagningar och utskrivningar av elever

ökar. Merkostnaden på grund härav beräknas till 10 000 kronor. Vidare

bör posten räknas upp med 7 300 kronor med anledning av tillkomsten av

två nya skolor och med 4 000 kronor med hänsyn till den föreslagna nya

tjänsten som överläkare vid skolbyrån.

3. Bränsle, lyse och vatten. Utgift 1956/57 953 658, 1957/58 1 021 015;

anslag 1958/59 1 015 000.

4. Övriga expenser. Utgift 1956/57 95 100, 1957/58 119 350; anslag 1958/59

124 600. — För att kontorsarbetet vid skolorna skall kunna skötas rationellt

erfordras en tillfredsställande utrustning av kontorsmaskiner. Vidare

behövs komplettering av kontorsmöbler. För dessa ändamål bör 20 000 kronor

beräknas. Vidare bör posten räknas upp med 8 000 kronor för anskaffning

av inventarier och med 5 200 kronor för installation av telefon och

löpande telefonkostnader vid två nya skolor. Den starka elevomsättningen

har medfört en kraftig ökning av antalet telefonsamtal och telegram. Posten

bör därför höjas med 10 000 kronor.

5. Inventarier m. m. Utgift 1956/57 125 000, 1957/58 154 991; anslag

1958/59 130 000. —- Vid vissa skolor föreligger ett trängande behov av komplettering

av inventariebeståndet. För detta ändamål bör anslagsposten

räknas upp med 50 000 kronor. Vidare bör posten höjas med 5 000 kronor

för underhåll av vissa inventarier m. m., som före budgetåret 1957/58 belastat

den numera utgångna delposten Underhåll av byggnader.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1950

63

6. Tvätt och renhållning. Utgift 1956/57 76 898, 1957/58 80 774; anslag

1958/59 86 000. — Med hänsyn till den utökade organisationen bör posten

räknas upp med 5 000 kronor.

7. Utspisning. Utgift 1956/57 869 221, 1957/58 899 038; anslag 1958/59

973 000. — Indextalet för livsmedel vid beräkning av konsumentprisindex

har för tiden maj 1957 — maj 1958 ökat med åtta enheter eller ca fem

procent. Till följd härav ökar medelsbehovet med 48 600 kronor. Vidare

bör posten räknas upp med 15 000 kronor på grund av det ökade elevantalet.

8. Beklädnad. Utgift 1956/57 468 907, 1957/58 495 677; anslag 1958/59

525 000. — På grund av prishöjningar och ökad elevomsättning bör posten

höjas med 19 000 kronor. Vidare bör posten räknas upp med 45 000 kronor

med hänsyn till tillkomsten av två nya skolor.

9. Hälso- och sjukvård. Utgift 1956/57 144 597, 1957/58 144 576; anslag

1958/59 162 000. — Ungdomsvårdsskolornas elever är undantagna från det

s. k. utomlänsavtalet. På grund härav utgör dagskostnaden för sjukhusvård

av elever, som är utomlänspatienter, 35—50 kronor mot eljest 3 kronor

per dag. Styrelsen föreslår, att centrala förhandlingar upptas i avsikt

att få utomlänsavtalet tillämpligt på ungdomsvårdsskolornas elever. Med

hänsyn till ökat elevantal bör posten höjas med 12 000 kronor.

10. Undervisning, lek och idrott. Utgift 1956/57 103 355, 1957/58 109 170;

anslag 1958/59 115 000. —- På grund av ökat elevantal bör posten räknas

upp med 12 000 kronor.

11. Elevbelöning. Utgift 1956/57 201 576, 1957/58 210 084; anslag 1958/59

224 200. — Medelsbehovet ökar med 12 000 kronor på grund av ökat platsantal.

12. Diverse. Utgift 1956/57 75 344, 1957/58 84 618; anslag 1958/59 105 600.

— Kungl. Maj :t har godkänt ett avtal med stiftelsen Råby Räddningsinstitut

om uppförande och inredning av en specialavdelning vid Råby yrkesskola.

Anslagsposten kommer på grund härav att belastas med 24 000 kronor utgörande

ersättning till stiftelsen enligt avtalet. Förutom med nämnda belopp

hör anslagsposten höjas med 2 000 kronor för vissa hyreskostnader för

sidoavdelningen till Sundbo vid Baggå och med 2 000 kronor på grund av

tillkomsten av två nya skolor.

13. Eftervård och utackordering. Utgift 1956/57 398 577, 1957/58 418 881;

anslag 1958/59 658 000. — Antalet utackorderade elever, som den 1 juni

1958 var 119, beräknas öka till ca 160 under nästa budgetår. Den genomsnittliga

nettokostnaden per elev och månad beräknas till 150 kronor. Medelsbehovct

till utackorderingskostnader kan sålunda uppskattas till (150

X 12 X 160) 288 000 kronor. Antalet villkorligt utskrivna elever torde under

budgetåret 1959/60 komma att utgöra ca 700. Genomsnittskostnaden för

varje sådan elev beräknas till 580 kronor per år och den sammanlagda

kostnaden till (580 X 700) 406 000 kronor. Mcdelsbchovct under posten

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 dr i959

beräknas alltså till 694 000 kronor, vilket innebär en ökning med 36 000

kronor.

14. Utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften. Anslagsposten bör höjas

med 172 500 kronor enligt följande specifikation.

A. Jordbruksdriften

a. Avlöningar och arvoden till personal. Utgift 1956/57 230 754, 1957/58

252 316; anslag 1958/59 255 000. — Delposten bör räknas upp med 4 000

kronor på grund av 1958 års lönereglering och med 17 000 kronor med

hänsyn till tillkomsten av nya skolor.

b. Avlöningar och flitpengar till elever. Utgift 1956/57 57 195, 1957/58

48 799; anslag 1958/59 50 000. — På grund av Hammargårdens omändring

från skolhem till yrkesskola och det ökade elevantalet vid skolorna bör delposten

höjas med 7 000 kronor.

c. Skatter, onera m. m. Utgift 1956/57 17 196, 1957/58 21 704; anslag

1958/59 17 500. — Delposten bör räknas upp med 4 500 kronor.

d. Underhåll av byggnader m. m. Utgift 1956/57 124 714, 1957/58 112 501;

anslag 1958/59 100 000. — Enligt uppgifter från skolorna behövs ca 160 000

kronor för erforderlig upprustning av jordbrukens byggnader utöver löpande

underhåll. Delposten bör för detta ändamål nu räknas upp med 45 000

kronor. Kostnaderna för löpande byggnadsunderhåll har vidare stigit med

omkring fem procent. Posten bör därför höjas med ytterligare 5 000 kronor.

e. Stängsel, markförbättringar o.d. Utgift 1956/57 24 760, 1957/58 21 524;

anslag 1958/59 20 000. — Posten bör räknas upp med 4 000 kronor.

f. Inventarier. Utgift 1956/57 127 054, 1957/58 110 769; anslag 1958/59

90 000. — På grund av prisstegringar m. m. bör posten räknas upp med

10 000 kronor.

g. Diverse utgifter. Utgift 1956/57 109 242, 1957/58 107 926; anslag 1958/59

79 500. — Från denna anslagspost bestrides driftkostnader för jordbrukets

maskiner och motorfordon. Dessa kostnader kommer att öka till

följd av jordbrukets motorisering. Posten bör på grund härav och med

hänsyn till belastningen under de båda senaste budgetåren räknas upp med

30 000 kronor. Vidare bör posten höjas med 4 000 kronor på grund av prisstegringar

och tillkomsten av nya skolor.

B. Verkstadsdriften

a. Avlöningar och flitpengar till elever. Utgift 1956/57 42 668, 1957/58

44 802; anslag 1958/59 45 000. — Posten bör räknas upp med sammanlagt

10 000 kronor på grund av utökning av verkstadsdriften och ökat elevantal.

b. Material. Utgift 1956/57 223 149, 1957/58 230 288; anslag 1958/59

235 000. — På grund av prishöjningar och tillkomsten av nya skolor bör

posten höjas med 30 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 år 1959

65

c. Diverse utgifter. Utgift 1956/57 15 921, 1957/58 14 806; anslag 1958/59

15 500. — Posten bör höjas med 2 000 kronor med hänsyn till prisstegringar,

inrättande av nya skolor och omändring av ett skolhem till yrkesskola.

15. Särskilda uppbördsmedel. Inkomst 1956/57 1 292 729, 1957/58

1 343 860; beräknat 1958/59 1 290 000. — Inkomsterna beräknas för nästa

budgetår stiga med 140 000 kronor från försäljning av jordbruksprodukter,

med 50 000 kronor från försäljning av verkstadsprodukter m. m. och med

10 000 kronor i ersättningar för elektrisk energi, kost och tvätt m. m.

Yttrande

Lantbruksstyrelsen, som avgivit utlåtande över socialstyrelsens framställning

i vad den avser förslagen under anslagsposten till utgifter för

jordbruks- och verkstadsdriften samt beräkningen av inkomsterna från

nämnda verksamhetsgrenar, har inte funnit anledning till erinran mot

framställningen i denna del.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier in. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 110 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) erinrat om att redovisningssystemet

för jordbruks- och verkstadsdriften omlagts fr. o. m. innevarande budgetår,

varvid inkomsterna från ifrågavarande verksamhetsgrenar redovisas såsom

särskilda uppbördsmedel. På grund härav kan inköp av inventarier inte

längre finansieras på sätt tidigare skett. Under förevarande anslag bör därför

upptas inköp av inventarier till skolornas jordbruk och verkstäder. Socialstyrelsen

avser att senare i samband med redovisning av resultatet av en

inom styrelsen pågående utredning rörande jordbruksdriften vid skolorna

hemställa om medel för inköp av inventarier till skoljordbruken. Beträffande

behovet av inventarier vid skolornas verkstäder framhåller styrelsen, att

flertalet av verkstäderna erhöll huvuddelen av sin nuvarande inventarieutrustning

för ca 20 år sedan. Maskinparken är därför i stor utsträckning

nedsliten.

Under budgetåret 1959/60 bör 167 000 kronor anvisas till förnyelse av

maskinparken vid vissa skolor enligt följande fördelning.

Lövsta

10 000

Långanäs

12 000

Fagared

20 000

Forsanc

10 000

Sundbo

8 000

Johannisberg

35 000

Råby

25 000

Gräskärr

10 000

Ryagården

20 000

Hornö

2 000

Härsjögården

15 000

Summa kronor

167 000

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr HH

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Vidare hemställer socialstyrelsen, att för inköp av inventarier till nya

elevavdelningar vid Gräskärr beräknas 49 400 kronor och till ny specialavdelning

vid Hammargården 16 000 kronor.

Dessutom hemställer styrelsen (skr. 25/7 1958 och 24/2 1959), att 37 200

resp. 40 000 kronor anvisas till inköp av ersättning för genom brand förstörda

inventarier vid Sundbo och Gräskärr m. m.

Medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till (167 000 + 49 400 +

16 000 + 37 200 + 40 000) 309 600 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 41 000 kronor, vilket avsetts för anordnande av dels

en kurs för personal, som inte tidigare bevistat någon av styrelsen anordnad

kurs, dels en fortbildningskurs för sådan personal, som tidigare med

godkända vitsord genomgått en allmän kurs. Vardera kursen avses pågå

tre veckor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) hemställt om anvisande av 41 000

kronor till två kurser på vardera tjugo dagar för sammanlagt sjuttio deltagare.

Styrelsen framhåller, att behovet av en grundlig och intensifierad

personalutbildning blir allt mer framträdande. Detta gäller även ungdomsvårdsskolorna

närliggande vårdområden såsom nykterhetsvården och fångvården.

Enligt socialstyrelsens mening torde personalutbildningen för de

nämnda vårdområdena i viss utsträckning kunna organiseras gemensamt.

Styrelsen föreslår, att frågan härom blir föremål för särskild utredning.

Socialstyrelsen föreslår vidare, att 8 200 kronor anvisas till en informationskurs

på åtta dagar för skolornas rektorer. Härjämte föreslår styrelsen,

att 10 000 kronor anvisas till bestridande av kostnader för intern utbildning

av personalen vid vissa skolor samt 5 150 kronor till en internatkurs

för skolornas företagsnämnder.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m.m.

Under denna rubrik har fr. o. m. budgetåret 1946/47 anvisats reservationsanslag

på tillhopa 271 600 kronor, varav för inrättande av inackorderingshem

224 100 kronor, för förnyelse av inventarier till vissa inackorderingshem

24 000 kronor och för bidrag till I.O.G.T. 23 500 kronor. — Reservationen

den 30 juni 1958 uppgick till 66 786 kronor.

Inackorderingshemmen drives av I.O.G.T. Staten betalar första årets hyra

och bestrider kostnaderna för inventarier med för varje hem högst 13 000

kronor. Fr. o. m. andra året må av statsmedel utbetalas underskottsersättningar

med högst årshyrans belopp (se nästföljande anslag).

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

67

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) erinrat om att behovet av eftervårdsanordningar

för ungdomsvårdsskoleeleverna utredes av kommittén för ungdomsvårdsskolorna.

Styrelsen framlägger därför inte några förslag om utvidgning

eller förändring av inackorderingsheinsverksamheten.

Till ett inackorderingshem, för vilket den första sjuåriga avtalstiden

löper ut under budgetåret 1958/59, bör i enlighet med beslut vid 1956 års

riksdag bidrag med 3 000 kronor utgå till förnyelse av inventariebeståndet.

För detta ändamål kan befintlig reservation på anslaget utnyttjas. Vidare

föreslås, att I.O.G.T. erhåller 2 000 kronor för sin verksamhet till förmån

för inackorderingshemmen. — Anslaget bör enligt styrelsens förslag alltså

uppföras med 2 000 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster in. in.

Inackorderingshemmen erhåller fr. o. m. andra året ersättning av staten

för uppkomna driftförluster, dock högst med ett belopp som motsvarar

årshyran. Fr. o. m. budgetåret 1956/57 utgår därjämte till husmoder vid

inackorderingshem kontant ersättning med 1 000 kronor för år utöver utgående

naturaförmåner. Till nämnda ändamål har för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 60 000 kronor. — Reservationen den 30

juni 1958 uppgick till 40 649 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1957) anfört, att åtta hem beräknas vara

1 verksamhet under nästa budgetår. Årshyran uppskattas till i genomsnitt

9 000 kronor per hem. Kostnaderna för underskottsersättningar beräknas

därför till 72 000 kronor för budgetåret.

Styrelsen upprepar sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår

framförda förslag att den kontanta ersättningen till husmödrarna vid inackorderingshemmen

höjes från 1 000 till 2 000 kronor om året, vilket innebär

att medelsbehovet för sådana ersättningar skulle bli 16 000 kronor.

Av den å anslaget förefintliga reservationen beräknas 10 000 kronor

komma att återstå vid utgången av innevarande budgetår. Anslagsbehovet

skulle alltså uppgå till (72 000 + 16 000—10 000) 78 000 kronor.

Under rubriken Bidrag till frälsningsarmens flickhem har för innevarande

budgetår anvisats ett obetecknat anslag å 3 000 kronor som bidrag

till frälsningsarmens två flickhem i Stockholm och Malmö.

Ledaren för frälsningsarmen i Sverige har (skr. 10/7 1958) hemställt

om anslag för nästa budgetår med oförändrat belopp.

Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården

För innevarande budgetår har under denna rubrik på kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond anvisats ett investeringsanslag av

2 350 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1950

Yrkanden

Socialstyrelsen har (skr. 29/4, 11/6, 25/7, 30/8 och 24/11 1958 samt 21/1

och 24/2 1959) anmält ett behov av — avrundat — 6 090 600 kronor för

nästa budgetår. Därjämte har byggnadsstyrelsen (skr. 11/11 1958) efter

samråd med socialstyrelsen anmält ett behov av 240 000 kronor för uppförande

av en specialavdelning vid Hammargården.

1. Merkostnader för sjuk- och observationsavdelning m. m.

vid Eknäs ........................................ 20 000

2. Nya verkstadslokaler m. m. samt ombyggnad av tvättstuga

vid Eknäs ........................................ 315 000

3. Fortsatt om- och tillbyggnad vid Gräskärr ............ 1 650 000

4. Ytterligare medel för uppförande av bostadshus vid

Fagared ............................................ 208 600

5. Slutförande av ombyggnad av vatten- och avloppssystemet

vid Långanäs ...................................... 200 000

6. Mekanisk verkstad vid Johannisberg .................. 180 000

7. Verkstadslokaler vid Härsjögården.................... 475 000

8. Verkstadslokaler vid Ryagården ...................... 425 000

9. Stängsel kring specialavdelningen vid Forsane ........ 50 000

10. Vissa förbättringsarbeten vid Ryagården .............. 31 000

11. Brandskyddsåtgärder och vissa omdispositioner av huvudförläggningen

vid Långanäs .......................... 35 000

12. Ombyggnad av kök vid Råby.......................... 130 000

13. Ombyggnad av kök vid Lövsta........................ 65 000

14. Ombyggnad av kök vid Hornö........................ 35 000

15. Påbörjande av omläggning av vatten- och avloppssystemet

vid Sundbo och Härsjögården.................... 300 000

16. Ombyggnad av pannrum vid Härsjögården ............ 40 000

17. Inköp av fastighet vid Fagared ...................... 15 000

18. Nya personalbostäder................................ 750 000

19. Uppförande av sjuk- och mottagningsavdelning vid Sundbo 300 000

20. Ytterligare medel för iordningställande av avloppssystemet

vid Vemyra skolhem ............................ 24 300

21. Merkostnader för uppförande av ladugårdsbyggnad vid

Långanäs .......................................... 26 000

22. Merkostnader för specialavdelning vid Fagared.......... 25 656

23. Uppförande av ladugård vid Forsane.................. 110 000

24. Ytterligare medel för uppförande av en specialavdelning

vid Hammargården.................................. 240 000

25. Uppförande av mottagningsavdelning och administrations
byggnad

vid Gräskärr .............................. 680 000

Reträffande yrkandena under punkterna 1—19 och 25 har samråd ägt rum

med byggnadsstyrelsen och i fråga om yrkandena under punkterna 1—18

jämväl med kommittén för ungdomsvårdsskolorna.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

69

Motivering

1. Efter beslut vid 1957 års riksdag har 330 000 kronor anvisats för uppförande

av en sjuk- och observationsavdelning jämte nya kontorslokaler

vid Eknäs. Tidigare har medel beviljats för en tillbyggnad till den vid skolan

befintliga elevförläggningen. Vid utförandet av ifrågavarande arbeten

har det visat sig att grundläggningsförhållandena varit besvärligare än som

förutsatts. Härigenom har en merkostnad av 20 000 kronor uppkommit.

2. Den av riksdagen godtagna planen angående ombyggnad av Eknäs

bör fullföljas. För påbörjande av arbeten med nybyggnad av lektionssal

för teoretisk undervisning, gymnastiksal, lokaler för tvättinrättning samt

arbetssalar för vävning och arbetsterapi har 200 000 kronor beräknats för

innevarande ''budgetår. För fullföljande av byggnadsprogrammet behövs

ytterligare 315 000 kronor.

3. Kostnaderna för utförande av en första byggnadsetapp vid Gräskärr —

nybyggnad av tre elevhem med vardera tio platser och en specialavdelning

med åtta platser — har beräknats till 1 350 000 kronor. Härav har 700 000

kronor anvisats för budgetåret 1958/59. För fullföljande av denna byggnadsetapp

bör 650 000 kronor anvisas för nästa budgetår. Med hänsyn till

platsbristen vid skolorna bör återstående av kommittén för ungdomsvårdsskolorna

föreslagna byggnadsarbeten vid skolan utföras så snart som möjligt.

Härför bör ytterligare högst 1 000 000 kronor beräknas för nästa budgetår.

4. Vid 1957 års riksdag har 321 300 kronor anvisats till uppförande av

personalbostäder för fyra befattningshavare vid vardera Fagared och Ryagården.

Härvid har 160 650 kronor avsetts för var och en av skolorna. Av

det för Fagared avsedda beloppet måste sammanlagt 110 500 kronor tagas

i anspråk för uppförandet av de ifrågavarande bostäderna vid Ryagården

och för att bestrida vissa merkostnader för nybyggnad av en specialavdelning

vid Långanäs. Av det för personalbostäderna vid Fagared avsedda beloppet

återstår därefter endast 50 150 kronor. Ytterligare 208 600 kronor

behövs för att genomföra detta byggnadsföretag.

5. För slutförande av beslutad ombyggnad av vatten- och avloppsanläggningarna

vid Långanäs erfordras 200 000 kronor.

6. Ett likalydande förslag lades fram senast inför innevarande budgetår

(prop. 1958: 117 s. 47). Den barack, i vilken den mekaniska verkstaden

vid skolan nu är inrymd, är trång, otidsenlig och hårt sliten. Den är dessutom

kall och dragig. Golvet och fundamenten för maskinerna är vidare

i sådant skick att maskinerna inte kan arbeta med erforderlig precision.

Yrkesinspektionen har vid inspektion av lokalerna konstaterat, att dessa

inte motsvarar de krav som man i våra dagar med stöd av arbetarskyddslagen

ställer på arbetslokaler. Även överstyrelsen för yrkesutbildning har

riktat kritik mot lokalernas beskaffenhet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

7. Samtliga elevutrymmen vid skolan ävensom kontorslokaler finns inom

samma byggnad. Verkstadslokalerna är trånga och illa planerade samt belägna

i tre våningsplan. Den nuvarande planlösningen är olämplig ur vårdsynpunkt.

Det är därför nödvändigt att nya arbetslokaler anordnas utanför

förläggningsbyggnaden.

8. De nuvarande lokalerna vid Ryagården för yrkesgrenarna bageri,

tvätt och skolkök är trånga och otidsenliga. De är i behov av omfattande

reparationer. Då antalet elever som samtidigt kan undervisas i nämnda

yrkesgrenar är för litet kan den tillgängliga lärarpersonalen inte rationellt

utnyttjas. Det är därför angeläget att lokalerna utökas och moderniseras.

Kostnaderna för arbetena beräknas till 425 000 kronor, varav 65 000 kronor

för ombyggnad av bageri, 65 000 kronor för ombyggnad av skolkök

samt 55 000 kronor för värmeanläggning.

9. Motsvarande förslag framställdes senast inför innevarande budgetår

(prop. 1958: 117 s. 47). Staket behöver uppföras kring avdelningen för att

hindra rymningar.

10. Motsvarande förslag gjordes inför innevarande budgetår (prop. 1958:

117 s. 47 och 49).

11. Vissa omdispositioner inom huvudbyggnaden blir nödvändiga på

grund av tillkomsten av en specialavdelning, utökning av personalen samt

utflyttning av elever från huvudbyggnaden. I samband härmed bör vissa

personal-, kontors- och ekonomiutrymmen utökas och brandskyddsåtgärder

vidtagas.

12—14. Vid besiktningar har framgått, att centralköken vid Råby, Lövsta

och Hornö är bristfälliga och omoderna. Inredningar bör moderniseras och

tillfredsställande kylanordningar installeras.

15. Avloppsanordningarna vid Sundbo och Härsjögården är anordnade

på ett otillfredsställande sätt efter den utbyggnad av nämnda skolor som

skett under senare år. Avloppsledningarna bör omläggas och anordningar

utföras för rening av avloppsvattnet. Vidare bör ny vattentäkt anordnas vid

Härsjögården. Kostnaderna för angivna åtgärder uppskattas preliminärt till

300 000 kronor för envar av Sundbo och Härsjögården. För påbörjande av

arbetena bör för nästa budgetår anvisas 150 000 kronor för vardera skolan.

16. De nuvarande eldningspannorna vid Härsjögården är gamla och behöver

utbytas. Anläggningen bör förses med anordningar för oljeeldning.

17. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår (prop.

1958:117 s. 47).

18. Den stora bristen på personalbostäder gör det allt svårare att få tillräcklig

personal för skolornas skötsel. Styrelsen befarar, att utökningen

av platsantalet inte kan fullt utnyttjas om personalens bostadsfråga inte

löses. Vid några skolor har elevutrymmen måst tas i anspråk som personalbostäder,

vilket givetvis inte är tillfredsställande i nuvarande platssituation.

Socialstyrelsen är medveten om att personalens bostadsbehov i första

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1959

71

hand bör lösas av den kommun där skolan är belägen. Styrelsen har i samarbete

med kommittén för ungdomsvårdsskolorna sökt utröna möjligheterna

härtill vid vissa skolor. Denna fråga bör hänskjutas till byggnadsstyrelsen

och bostadsstyrelsen för lämpliga åtgärder. Ungdomsvårdsskolornas

hela bostadsbehov torde dock inte kunna lösas av kommunerna. Ett

antal personalbostäder behöver därför uppföras av staten. Då kommunernas

möjligheter att bygga bostäder är oviss kan styrelsen inte precisera

ett byggnadsprogram. Styrelsen föreslår, att ett engångsbelopp ställes till

förfogande för uppförande av ett antal bostäder och att lokaliseringen av

dessa bestämmes då klarhet vunnits rörande kommunernas insatser i detta

hänseende. Medelsbehovet till personalbostäder för de närmaste åren uppskattas

till 1 500 000 kronor. För nästa budgetår bör 750 000 kronor beräknas

för ändamålet.

19. Vid Sundbo nedbrann den 1 maj 1958 elevförläggningen Nygård till

grunden. I stället för den brunna byggnaden bör — förutom en öppen elevavdelning

— uppföras en sjuk- och mottagningsavdelning med sammanlagt

åtta platser. Kostnaderna härför beräknas till 300 000 kronor.

20. Vid 1954 och 1956 års riksdagar har sammanlagt 111 000 kronor

anvisats till omändring av avloppssystemet vid skolhemmet. Kostnaderna

för arbetena beräknades härvid till 138 400 kronor, varav 27 400 kronor

enligt överenskommelse skulle bestridas av Sollefteå stad. De sammanlagda

kostnaderna beräknas numera komma att uppgå till 179 541 kronor. De

ökade kostnaderna har huvudsakligen föranletts av att markförhållandena

i betydande utsträckning visat sig vara av annan karaktär än vad som

framkom vid provborrningar före arbetenas utförande. Detta har medfört

större kostnader för sprängning, borttransport av sten etc. än beräknats.

Av kostnaderna för arbetenas färdigställande — 179 541 kronor — beräknas

88 653 kronor belöpa sig på arbeten med en anslutningsledning till Sollefteå

stads avloppsnät. Av sistnämnda belopp bestrides hälften eller 44 326 kronor

av staden. De å statsverket belöpande kostnaderna för arbetena kan

beräknas uppgå till (179 541—44 326) 135 215 kronor. För slutförande av

arbetena erfordras sålunda ytterligare (135 215—111 000) 24 215 kronor eller

i avrundat belopp 24 300 kronor.

21. Till uppförande av nya ekonomibyggnader vid Långanäs anvisades

190 000 kronor på tilläggsstat för budgetåret 1956/57. Det sålunda beviljade

anslaget har visat sig inte vara tillräckligt för ändamålet. De sammanlagda

kostnaderna för arbetena beräknas numera till 216 000 kronor. Kostnader

för avlopps- och vissa andra ledningar samt schaktningsarbeten har blivit

högre än beräknat. Vidare bar kostnadsfördyringar föranletts av den höjning

av byggnadskostnaderna, som inträffat efter den 1 juli 1956 då kostnaderna

beräknats.

22. För budgetåret 1956/57 anvisades under reservationsanslaget till Statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten in. in.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

234 000 kronor för uppförande av en specialavdelning vid Fagared. Enligt

sluträkning för byggnadsarbetena uppgår kostnaderna till 268 636 kronor.

Den ursprungliga kostnadsberäkningen baserades på kostnadsläget den 1

juli 1955. Byggnadskostnadsstegringen sedan arbetet projekterades till dess

det färdigställts kan beräknas till 12 procent. Dessutom har kostnaderna

för aikitektarvode ökats till följd av ändrade regler för beräkning av dylika

arvoden vid statliga byggnadsföretag. Den sammanlagda kostnadsökningen

uppgår till 34 636 kronor. Styrelsen anmäler, att vid utförandet av

vissa andra byggnadsföretag uppkommit besparingar å det nämnda reservationsanslaget

med tillsammans 8 980 kronor. Nämnda belopp synes kunna

utnyttjas för det här ifrågavarande ändamålet. Om så sker behöver endast

25 636 kronor anvisas.

23. överbyggnaden a en vid Forsane befintlig ladugård jämte en med

denna sammanhängande lada förstördes genom brand den 24 april 1958.

Vid branden förblev vissa ladugårdsutryminen oskadda varjämte djurbesättningen

räddades. Ladugården måste helt återuppbyggas, om jordbruket

vid skolan skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen har

darfor låtit utarbeta förslag till en ny ladugårdsbyggnad. Kostnaderna härför

beräknas till 110 000 kronor.

24. Den totala kostnaden för uppförandet av specialavdelningen har beräknats

till 375 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1958. Därtill kommer

en kostnad av 15 000 kronor för stängsel kring avdelningen. 150 000 kronor

har anvisats för budgetåret 1958/59. Ytterligare 240 000 kronor erfordras

sålunda.

25. Huvudbyggnaden vid Gräskärr ödelädes genom brand den 8 december

1958. Den brunna byggnaden innehöll elevförläggning och fritidsutrymmen

för ca 20 elever, centralkök, elevmatsal, personalmatsal, administrationslokaler,

familjebostad för assistent, husmorsdubblett, sex enkelrum för biträdespersonal

in. m. Samtliga inventarier i byggnaden förstördes.

Byggnadsstyrelsen har låtit upprätta förslag till ersättningsbyggnader

för den förstörda byggnaden. Denna bör enligt förslaget ersättas med två

byggnader, nämligen en mottagningsavdelning med åtta elevplatser jämte

tva sjuk- och isoleringsrum samt en administrationsbyggnad inrymmande

kontorslokaler, arkiv, centralkök, personalmatsal, förrådslokaler samt bostäder

för en kokerska och två ekonomibiträden.

Kostnaderna för arbetena har av byggnadsstyrelsen beräknats till 680 000

kronor, varav 450 000 kronor för administrationsbyggnaden och 230 000

kronor för mottagningsavdelningen. Arbetena bör utföras snarast.

Yttranden

Över socialstyrelsens framställningar under punkterna 20 och 22 har yttranden

avgivits av byggnadsstyrelsen. Vidare har utlåtanden avgivits av

s. 73 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

73

kommittén för ungdomsvårdsskolorna över framställningen under punkten

19 och av lantbruksstyrelsen i vad avser yrkandena under punkterna 21

och 23.

Byggnadsstyrelsen anför, att styrelsen saknar möjlighet att i efterhand

bedöma skäligheten av de uppgivna merkostnaderna för iordningställandet

av avloppssystemet vid Vemyra. Med hänsyn bl. a. till att en del av dessa

kostnader torde kunna hänföras till den allmänna kostnadsstegring som inträffat

efter det att de ursprungliga kostnadsberäkningarna utfördes, anser

sig byggnadsstyrelsen kunna tillstyrka framställningen.

Mot de av socialstyrelsen uppgivna merkostnaderna för uppförandet av

en specialavdelning vad Fagared har byggnadsstyrelsen intet att erinra.

Styrelsen anser dock, att de av socialstyrelsen angivna besparingarna å

vissa andra redan slutförda byggnadsföretag bör ställas till byggnadsstyrelsens

disposition till sådana kompletteringsarbeten vid ifrågavarande byggnadsföretag,

som inte är att betrakta som underhållsarbeten i egentlig mening

men som snarast bör utföras.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna tillstyrker förslaget om anordnande

av en sjuk- och mottagningsavdelning vid Sundbo.

Lantbruksstyrelsen finner — med hänsyn till att den beräknade byggnadskostnaden

å 190 000 kronor grundade sig på en skiss och en preliminär

kostnadsberäkning — kostnadsökningen för ekonomibyggnaderna vid

Långanäs rimlig och den slutliga kostnaden skälig. Styrelsen har vidare i

huvudsak intet att erinra mot förslaget till ladugårdsbyggnad vid Forsane.

Styrelsen föreslår dock, att vissa anordningar vidtages i syfte att öka brandsäkerheten.

Den beräknade kostnaden för arbetena synes skälig.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande över kommitténs för ungdomsvårdsskolorna

betänkande angående utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna upplyst,

att styrelsen verkställt en preliminär utredning rörande avloppsförhållandena

vid Gräskärr. Härvid har framkommit, att — i samband med

utförandet av den första byggnadsetappen vid skolan — 75 000 kronor bör

anvisas till omläggning av avloppssystemet och till anordningar för en höggradig

rening av avloppsvattnet. Med anledning härav bör 725 000 kronor

beräknas för fullföljande av den första byggnadsetappen.

VI. Departementschefen

Sedan ett par år är det svårt eller omöjligt att tillgodose behovet av platser

för äldre elever på ungdomsvårdsskolorna. På grund av en stigande

efterfrågan bar läget trots betydande ansträngningar inte förbättrats under

det senaste året. Dagens situation präglas av eu tillsynes fortgående stegring

av ungdomskriminaliteten i de lägre åldersgrupperna. Därför måste

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

ytterligare åtgärder av jämförelsevis stor omfattning snabbt vidtas för att

göra det möjligt att bereda vård och fostran av de ungdomar, för vilka ungdomsvårdsskolorna

är avsedda. Särskilt angeläget är det att ungdomsvårdsskoleorganisationen

får möjlighet att ta hand om sådana ungdomar, som

eljest riskerar att häktas och eventuellt ådömas frihetsstraff.

Innan jag går in på platsbehovet vid ungdomsvårdsskolorna och förslagen

till nya åtgärder vill jag redogöra för bakgrunden till det aktuella läget,

belysa den rådande situationen och i korthet redovisa de åtgärder som

vidtagits för att öka vårdmöjligheterna och minska väntelistan. Denna redogörelse

innebär en sammanfattning av material, som lagts fram i tidigare

propositioner — särskilt prop. 1957: 117 — eller redovisats av kommittén

för ungdomsvårdsskolorna vilken tillkallades 1957 för att se över organisationen.

Platsbristens uppkomst

Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns dels pojkskolor, dels flickskolor.

Inom vardera gruppen finns dels skolhem för elever i skolpliktig

ålder, dels yrkesskolor för äldre elever.

Sedan ett tiotal år har det totala antalet platser inom organisationen legat

omkring 800. Mellan åren 1949 och 1955 gick elevantalet emellertid ned

med nära 30 procent eller från ca 850 till ca 600. Nedgången i platsefterfrågan

medförde att vissa skolor kunde läggas ned. Senast inträffade ett

nedläggande år 1953, då Lingatans yrkesskola för flickor upphörde.

Under 1955 började platsefterfrågan öka på nytt. Summan av intagna elever

och väntefall steg under loppet av 1956 över det totala platsantalet och

utgjorde den 1 januari 1957 drygt 800. Därefter har efterfrågan fortlöpande

stegrats. Vid 1958 års ingång redovisades en efterfrågan på drygt 900

platser, och siffran 1 000 överskreds vid 1959 års ingång.

I takt med åldersförskjutningen inom befolkningen har efterfrågan på

ungdomsvårdsskoleplatser under senare år alltmer kommit att avse skolorna

för äldre elever. Behovet av skolhemsplatser minskade under en tid

i samma mån som efterfrågan på platser vid yrkesskolorna ökade. Ännu i

sin anslagsframställning för budgetåret 1956/57 ansåg sig socialstyrelsen

kunna räkna med att det totala behovet av ungdomsvårdsskoleplatser inom

de närmast följande åren komme att bli oförändrat. Inom skolorganisationen

har en omläggning skett så att skolhemssektorn minskat och yrkesskolesektorn

ökat. Senast vidtogs en sådan åtgärd 1958, då Hammargårdens

skolhem ombildades till yrkesskola. F. n. finns omkring 200 skolhemsplatser

och 550 yrkesskoleplatser.

Inom ramen för ett ungefärligen oförändrat platsantal har även andra

förändringar skett än överföringar från skolhems- till yrkesskolesektorn.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 dr 1959

75

Frekvensen av särskilt svårbehandlade elever har successivt ökat, inte minst

efter ikraftträdandet den 1 juli 1954 av 1952 års lag om påföljd för brott

av underårig. Denna lag innebär att brottslingar under 18 år i regel skall

tas om hand inom barna- och ungdomsvården i stället för att ådömas frihetsstraff.

Utvecklingen mot en ökad svårhetsgrad hos eleverna har lett till

att en rad slutna avdelningar, s. k. specialavdelningar, inrättats vid yrkesskolorna.

F. n. finns åtta sådana avdelningar med sammanlagt drygt 60

platser. Två nya specialavdelningar står inför sitt färdigställande och ytterligare

en har beslutats. Efterfrågan på platser vid dessa avdelningar har

ökat särskilt kraftigt — liksom överhuvud trycket på de få skolor som avsetts

för elever med svåra psykiska särdrag. Inom de olika skolsektorerna

— t. o. m. inom vissa skolor — har det uppstått flaskhalsar, vilka dessvärre

avsett det slag av ungdomar, för vilka ett snabbt och effektivt omhändertagande

varit som mest av nöden ur såväl den enskildes som samhällets

synpunkt.

Utvecklingen under 1950-talet har vidare inneburit en fortgående standardhöjning

vid skolorna. Äldre byggnader har byggts om eller ersatts med

nya och stora elevavdelningar har delats eller minskats. Tillkomsten av

nya platser har alltså inte alltid inneburit en ökad kapacitet kvantitativt

sett.

Tillkomsten av specialavdelningarna samt den nämnda standardhöjningen

är de väsentliga anledningarna till att personalen vid skolorna ökat

med ett 50-tal under loppet av några få år eller från ca 430 i början av

1955 till f. n. ca 480.

Ett annat drag i utvecklingen är strävandena att alltmer anlita helt öppna

vårdformer, dvs. omhändertagande utanför skolorna, huvudsakligen i enskilda

hem. Denna utveckling är svår att mäta, då denna vårdform delvis

innebär att ungdomar, som blivit föremål för barnavårdsnämndernas ingripande,

utplacerats utan kontakt med den statliga ungdomsvårdsorganisationen.

Ungdomsvårdsskolorna har emellertid ansvar inte endast för de elever

som vistas på skolorna utan även för ett betydande antal villkorligt utskrivna

och utackorderade elever. Under de senaste åren har det totala antalet

elever inom dessa tre kategorier sammanlagt förändrats endast föga.

Vid 1955 års ingång låg det totala elevantalet vid ca 1400, och vid 1959 års

ingång uppgick det till ca 1 500. Av dessa redovisades i början av 1955

nära 600 som intagna på skolorna, fyra år senare 750. Antalet villkorligt

men ej slutligt utskrivna sjönk under perioden från drygt 700 till ca 600.

De från skolorna utackorderades antal steg däremot från knappt 100 till

drygt 150. I syfte främst att avlasta skolorna genom ökad utackordering

höjdes genom riksdagsbeslut 1958 anslagsposten till eftervård och utackordering

med drygt 200 000 kronor, vilket innebar en ökning med ca 50 procent.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 är 1959

Till strävandena att anlita helt öppen vård ansluter sig en utveckling

mot kortare vårdtider. I och för sig ökas intagningskapaciteten då vårdtiden

förkortas, men ökningen är skenbar om i stället återintagningsfrekvensen

stiger. Utvecklingen i dessa hänseenden är svår att f. n. belysa med

siffror.

Ökningen av platsantalet och intagningskapaciteten har dessvärre motverkats

av att flera stora elevavdelningar eldhärjats. Enbart under 1958

gick 15 platser förlorade genom en brand vid Sundbo och 20 platser av

samma skäl vid Gräskärr. Omplaceringen av de därmed husvilla eleverna

till andra skolor har ökat svårigheterna att minska väntelistan.

Dagens läge och platsbehovet

Den aktuella situationen inom vårdområdet präglas dels av en pågående

betydande utbyggnad, dels av en akut och kvarstående platsbrist, vilken

påkallat ytterligare åtgärder.

De beslut som fattades av riksdagen 1957 och 1958 skulle enligt planerna

ge ett nettotillskott av drygt 100 platser. Inom yrkesskolesektorn för flickor

skulle en sjuk- och observationsavdelning med 8 platser uppföras vid Eknäs,

en utskrivningsavdelning i anslutning till Ryagården inrättas i Landskrona

med 8 platser och en ny, provisorisk flickskoleavdelning med 14 platser

anordnas i hyrda lokaler vid Håkanstorp. Vid yrkesskolorna för pojkar

skulle uppföras specialavdelningar med 8 platser på varje vid Långanäs,

Råby och f. d. skolhemmet Hammargården. Gräskärr skulle byggas ut med

tre elevhem och en specialavdelning, vilket skulle medföra ett nettotillskott

på 26 platser, Sundbo skulle få ca 10 platser vid en sidoavdelning i Baggå,

och en ny skola, Stigby, med 24 platser skulle inrättas på Visingsö.

Vidare skulle den aktuella platsbristen motverkas genom försök att placera

ungdomsvårdsskoleelever i skogligt arbete samt genom ökade ansträngningar

för utackordering av elever. 1958 års B-riksdag anslöt sig också till

ett uttalande från min sida till förmån för största möjliga utnyttjande av

befintliga platser och extrautrymmen. Ett särskilt anslag på 100 000 kronor

till anordnande och drift av provisoriska förläggningar uppfördes i riksstaten

för innevarande budgetår. Vissa omdispositioner inom organisationen förordades

i syfte att öka behandlingskapaciteten för de svåraste fallen.

Vad angår antalet tillgängliga vårdplatser måste tyvärr ännu vid ingången

av mars månad 1959 redovisas ett antal av endast omkring 750.

Detta antal är t. o. m. lägre än för ett år sedan. Skälet härtill är att det antal

platser, som hittills tillkommit på grund av tidigare fattade beslut, är mindre

än det antal som under 1958 gick förlorat genom brand.

I fortlöpande samråd med socialdepartementet har socialstyrelsen under

det senaste året dels sökt påskynda färdigställandet av beslutade nya platser,

dels gjort ansträngningar att öka utnyttjandet av befintliga platser.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 nr 1959

77

Samtidigt har väntelistan granskats noga i syfte att utrensa icke aktuella

fall och därmed få ett realistiskt mått på den akuta platsbristen.

Socialstyrelsens månatliga sifferuppgifter om situationen vid ungdomsvårdsskolorna

anger numera, till skillnad mot tidigare, inte endast antalet

intagna på skolorna utan också de vid varje tillfälle närvarande, varvid

alltså permittenter m. fl. frånräknats, och vidare inte endast totalantalet

fall på väntelistan utan även antalet fall som anses aktuella för omedelbar

intagning. Följande uppgifter ur denna statistik torde belysa läget och utvecklingen

under det senaste året.

Tidpunkt

Tillgängliga Intagna

platser ca elever

Närvarande

elever

totalt

Väntefall

aktuella

Hela organisationen

1.6

1958

760

715

636

307

203

1.9

1958

760

686

536

339

256

1.11

1958

760

742

651

203

136

1.2

1959

750

756

649

264

203

1.3

1959

750

794

672

263

189

Yrkesskolor för pojkar

1.6

1958

350

333

280

195

136

1.9

1958

350

351

276

202

158

1.11

1958

360

386

338

129

97

1.2

1959

350

379

309

164

136

1.3

1959

350

394

315

163

123

Yrkesskolor för flickor

1.6

1958

195

181

158

86

35

1.9

1958

195

175

132

93

62

1.11

1958

195

199

166

50

28

1.2

1959

210

198

168

72

53

1.3

1959

210

206

172

70

50

Som kommentar till dessa siffror må anföras följande. Antalet tillgängliga

platser liksom antalet intagna och närvarande har påverkats av branden

vid Gräskärr, varigenom 20 platser gick förlorade. En del av de såsom

tillgängliga redovisade platserna har tillfälligtvis inte kunnat utnyttjas på

grund av reparationsarbeten in. in. Minskningen av antalet aktuella väntefall

heror dels på ökad beläggning vid skolorna, dels på att en noggrannare prövning

av intagningsbehovet genomförts.

Utvecklingen i fråga om beläggningen får ses mot bakgrunden av att

socialstyrelsen den 25 augusti 1958 i rundskrivelse uppmanade ungdomsvårdsskolornas

ledning att pröva varje möjlighet att bereda de till skolan

hänvisade så skyndsam vård som möjligt. Normalt borde sålunda hela platsantalet

vara belagt med närvarande elever. Vidare uttalade styrelsen: »Härvid

bortses självfallet från tillfällig frånvaro t. ex. på grund av permission.

Ej heller kan uppenbarligen inkallelse av ny elev ske i omedelbar anslut
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Mai:is proposition nr 88 år 1959

ning till att en elev rymmer, då ju ofta ett återförande av förrymd elev sker

inom några få dygn. Skolledningen torde dock erfarenhetsmässigt kunna

bedöma, hur långt man kan gå i fråga om inkallande av ny elev utan att en

konstant överbeläggning blir resultatet. En tillfällig överbeläggning på

grund av oväntad återkomst av förrymd elev eller en nödvändig snabb återtagning

måste dock i nuvarande läge tolereras.»

De vidtagna åtgärderna har medfört, att antalet vid skolorna omhändertagna

elever kunnat ökas inte oväsentligt inom ramen för totalt sett oförändrad

platstillgång. Endast i rena undantagsfall har antalet närvarande

elever överstigit skolans platsantal. I regel har alltså den ökade beläggningen

kunnat genomföras utan att några extra förläggningsutrymmen behövt utnyttjas.

Det bör tilläggas, att den ökade beläggningen medfört, att uppställda differentieringsprinciper

inte alltid kunnat tillämpas på det sätt som i och för

sig är önskvärt. Svårbehandlade elever, som bort hänföras till vissa särskilda

skolor eller till särskilda avdelningar, har inte alltid omedelbart kunnat

få den lämpligaste placeringen. Detta har ställt ökade krav på arbetsinsatser

från personalens sida. I rådande läge har detta inte kunnat undvikas.

Socialstyrelsen har under hand rapporterat, att erfarenheterna av den

ökade beläggningen på skolorna hittills är i stort sett gynnsamma. Med anledning

av uppgifter eller uttalade farhågor om en avsevärt ökad rymningsfrekvens

på skolorna har jag låtit utföra en undersökning rörande rymningarna

från skolorna under senare år. Det har därvid visat sig, att frekvensen

av rymningar från skolorna varierar mycket starkt från skola till skola

och från tid till annan. En skola med hög beläggning kan t. ex. under en

period utvisa en avsevärt lägre rymningsfrekvens än andra skolor. Ehuru

det självfallet inte kan uteslutas, att ett starkare utnyttjande av skolorna

kan leda till flera rymningar, har hittills ingenting framkommit som ger

underlag för slutsatsen att den ökade beläggningen medfört en väsentligt

högre rymningsfrekvens.

önskemålet att i första hand tillgodose de mest trängande vårdbehoven

och såvitt möjligt undvika häktningar och utdömande av frihetsstraff har

föranlett en viss omläggning av intagningsförfarandet. Vissa väntefall har

sålunda på sistone hänförts till en central väntelista för snabbast möjliga

utplacering vid uppkommande platstillgång någonstädes inom organisationen.

Resultatet av detta förfaringssätt, som tillkommit efter samråd även

med riksåklagaren, är det ännu för tidigt att uttala sig om.

I början av innevarande år har ansträngningarna att direkt från socialstyrelsen

utplacera elever i öppen vård intensifierats. Vidare har nya kontakter

etablerats mellan ungdomsvårdsskoleväsendet och arbetsmarknadsorganen

i syfte att öka ansträngningarna att även i rådande sämre arbetsmarknadsläge

bereda arbete åt ungdomsvårdsskoleelever.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

79

I dagens läge är antalet aktuella väntefall troligen en bättre mätare på

det faktiska behovet av ytterligare platser inom organisationen än tidigare

uppgifter om antalet exspektanter. Situationen är onekligen sådan, att behovet

av platstillskott är betydande och dessutom alltjämt växande. Att i

siffror ange det framtida behovet av flera platser är emellertid ytterst

vanskligt. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har också omgärdat sina

uppskattningar av behovet med så många reservationer, att stor försiktighet

är påkallad.

Det bör också anmärkas, att platsbehovet och antalet väntefall kan påverkas

inte endast genom att flera platser kommer till utan också genom förändringar

i frekvens av utplacering i öppen vård, genom ändringar av vårdtidernas

längd m. m. Jag återkommer till dessa frågor i det följande.

Åtgärder för omedelbar ökning av platsantalet

Närmast vill jag redovisa ansträngningarna att snabbt öka antalet platser

inom ramen för tillgängliga medel.

Till en början redovisas åtgärder avseende yrkesskolorna för

pojkar.

1. Lövsta. Kungl. Maj:t har den 9 januari 1959 anvisat medel till ombyggnad

av f. d. elevförläggningen Kupan. Arbetena beräknas kunna avslutas

i juli 1959. Därigenom ökas platstillgången vid skolan med 8. En provisorisk

förläggningsbyggnad av trä uppföres under våren 1959. Den kommer

till en början att användas som personalförläggning med hänsyn till den

utbildningsverksamhet för vårdare, som avses bli förlagd till skolan.

2. Långanäs. Den år 1957 beslutade specialavdelningen med 8 platser,

vilken främst är avsedd att bereda särskilda vårdmöjligheter för unga alkoholmissbrukare,

beräknas bli färdig att tas i bruk i april månad i år. En

provisorisk förläggning med 9 platser uppföres under våren 1959. Den är

avsedd att möjliggöra ett något minskat utnyttjande av den stora huvudbyggnaden,

som f. n. har 27 vårdplatser.

3. Fagared. En provisorisk elevförläggning med 9 platser uppföres under

våren 1959.

4. Forsane. En provisorisk elevförläggning med 9 platser uppföres under

våren 1959.

5. Sundbo. Den tidigare beslutade sidoförläggningen i Baggå, som är inredd

i en för ändamålet bättre lämpad byggnad än den ursprungligen föreslagna,

har tagits i bruk under innevarande vinter och ökat platsantalet

vid skolan med 10. I maj 1958 förstördes genom brand en elevförläggning

med 15 platser. Enligt nyligen av riksdagen fattat beslut (prop 1959:2, SU

17, rskr 51) skall en nybyggnad med 20 platser uppföras. Den beräknas bli

färdig i april 1960. I avvaktan härpå har en provisorisk förläggning med

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

9 platser uppförts under innevarande vinter genom arbetsmarknadsstyrelsens

försorg. Ytterligare en sådan byggnad med 9 platser är under uppförande

och beräknas bli klar i april 1959. Därmed uppnår skolan under våren

1959 en kapacitet som med ca 10 platser överstiger platsantalet före branden.

6. Råby. Den 1958 beslutade specialavdelningen med 8 platser beräknas

bli färdig i juli 1959.

7. Gräskärr. Hela elevförläggningen med 20 elevplatser och personalbostäder

förstördes genom brand natten till den 8 december 1958. Samma dag

åtog sig arbetsmarknadsstyrelsen på hemställan från socialdepartementet

att i samarbete med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen uppföra tre provisoriska

förläggningsbyggnader. Dessa beräknas bli färdiga i mars 1959.

De kommer att utnyttjas för 18 elever samt för personal. Ett provisoriskt

kök med matsal inredes i skolans gymnastikhus. Skolan kommer därmed

tre månader efter branden att kunna utnyttjas i ungefär samma utsträckning

som tidigare. — Den 1958 beslutade ombyggnaden av hela skolan fullföljes

enligt programmet. Uppförandet av nya permanenta elevförläggningar

påbörjas i mars 1959 och förläggningarna beräknas bli färdiga omkring

den 1 januari 1960. Därmed får skolan 38 permanenta platser.

8. Hammargården. Ombildning av skolan till yrkesskola beslöts 1958 och

har nu genomförts. En verkstadsbyggnad är under uppförande, och skolan

kan därmed inom kort utnyttjas fullt, dvs. för 20 elever. En 1958 beslutad

specialavdelning med 8 platser skall påbörjas under våren 1959 och beräknas

bli färdig i höst. En provisorisk förläggning för 9 elever uppföres under

våren 1959 och beräknas bli tagen i bruk i maj månad.

9. Stigby. Den 1958 beslutade nya skolan på Visingsö med 24 platser

har tidigare beräknats börja sin verksamhet under sommaren 1959. Kungl.

Maj:t har den 9 januari 1959 beslutat åtgärder i fråga om personal m. in.,

som skall möjliggöra att Stigby-skolan börjar sin verksamhet redan i mars

1959 i syfte att skolan skall kunna utnyttjas helt i slutet av 1959.

10. Skogsförläggningar. Den 1958 beslutade försöksverksamheten med särskilda

förläggningar för ungdomsvårdsskoleelever i skogligt arbete m. m.

har hittills endast givit blygsamma resultat. På förslag av socialstyrelsen

medgav Kungl. Maj:t den 9 januari 1959, att en förläggning för 5 elever,

organisatoriskt anknuten till Hammargården, fick inrättas vid Simpnäs på

Väddö. Den kom igång under februari 1959. Socialstyrelsen har ställt i utsikt

att under våren 1959 inkomma med förslag om likartade förläggningar

för ytterligare ett tiotal elever.

11. Bärby. Härutöver torde jag redan här få meddela, att Kungl. Maj :t

den 13 februari 1959 på mitt förslag beslutat anslå medel till vissa förberedelsearbeten

för inrättande av en ny yrkesskola för pojkar vid Bärby nära

Uppsala, som under sommaren 1959 beräknas kunna börja sin verksamhet.

Denna skola får 28 platser och inrättas i de lokaler, som f. n. utnyttjas för

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

81

en lantbruksskola för döva. Ytterligare förslag rörande denna skola redovisas

i det följande.

De härmed redovisade åtgärderna beräknas medföra, att platsantalet

inom yrkesskolesektorn för pojkar i jämförelse med läget vid ingången av

budgetåret 1958/59 ökas med ca 90 under detta budgetår och med ytterligare

ca 110 under nästa budgetår.

Vad härefter angår yrkesskolorna för flickor kan följande

åtgärder nämnas.

1. Ryagården. Den tidigare omnämnda utskrivningsavdelningen för 8

elever i Landskrona har tagits i bruk i januari 1959.

2. Eknäs. Den förut nämnda sjuk- och mottagningsavdelningen med 8

platser, som i stort sett är att jämställa med en specialavdelning, togs i

bruk i januari 1959.

3. Bistagården. Sedan det visat sig, att Bistagårdens hemskola, som har

plats för 20 elever jämte spädbarn, under lång tid haft en mycket liten

beläggning, har Kungl. Maj :t den 9 januari 1959 godkänt ett avtal, enligt

vilket Frälsningsarmén vid sitt mödrahem i Borås ställer fem platser till

förfogande för unga mödrar som hör hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Hittills har 2—4 av dessa platser kunnat utnyttjas. Genom

denna åtgärd har Bistagården kunnat tas i anspråk även för yrkesskoleelever.

Elevintagningen har ökat successivt under vintern, och skolan beräknas

nu kunna utnyttjas fullt.

4. Håkanstorp. Denna skola skall kunna ta emot 14 elever. Verksamheten

beräknas komma igång omkring den 1 april 1959.

Platstillgången för kvinnliga yrkesskoleelever ökas sålunda med närmare

50 platser under detta budgetår i jämförelse med läget vid budgetårets

ingång.

Beträffande skolhemmen har platstillgången hittills i stort sett varit

tillfredsställande. Någon platsbrist råder sålunda inte på skolhemmen för

pojkar. Däremot har under senare tid trycket på skolhemmet för flickor

ökat så att en mindre platsbrist uppstått vid denna skola.

De redovisade åtgärderna har avvägts så, att de skulle få snabbast möjliga

effekt på de områden där bristen på platser är störst.

Jag vill emellertid framhålla, att de provisoriska åtgärder, som vidtagits

under budgetåret, inte i och för sig ökar möjligheterna till omhändertagande

i helt sluten vård. Färdigställandet inom kort av två nya permanenta

specialavdelningar (vid Långanäs och Båby) ger här ett värdefullt

tillskott. Ytterligare en specialavdelning (vid Hammargården) beräknas

bli färdig innevarande år.

De omnämnda provisoriska förläggningsbyggnaderna — sammanlagt 10

— uppföres genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg. Byggnaderna är av

trä och är i huvudsak av samma slag som användes vid beredskapsarbeten.

De är av god kvalitet — i varje fall bättre än vissa äldre träbyggnader vid

6 — Bilxang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 88

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

ungdomsvårdsskolorna — och väl lämpade för sitt ändamål, dvs. för en övergångstid.

De uthyres av arbetsmarknadsstyrelsen till socialstyrelsen. Då de

inte längre behövs skall de kunna flyttas.

Till frågan om medelsbehovet för de provisoriska avdelningarna återkommer

jag i det följande.

Förslag till fortsatt utbyggnad av organisationen

Vid den fortsatta utbyggnaden måste ansträngningarna koncentreras på

sådana elevavdelningar, där man kan ta emot svårhanterliga och rymningsbenägna

elever. Vidare bör man inrikta sig på behandlingsmetoder som kan

väntas bidra till att minska väntelistan och möjliggöra snabbt omhändertagande

av akuta fall. Av största betydelse är att de åtgärder som beslutas

kan förverkligas i en nära framtid.

I fråga om skolornas uppgifter och verksamhetsområde har kommittén

för ungdomsvårdsskolorna i stort sett godtagit nu rådande förhållanden.

Kommittén har redovisat vissa synpunkter på frågan om gränsdragningen

mellan ungdomsvårdsskolorna och vissa andra vårdområden främst mentalsjukvården,

alkoholistvården och kriminalvården.

Kommittén har erinrat om att på ungdomsvårdsskolorna f. n. vårdas ett

inte obetydligt antal psykiskt sjuka, som inte är behandlingsbara på skolorna.

Beträffande vården av dessa elever kan jag helt biträda den uppfattning

medicinalstyrelsen givit uttryck för i sitt remissyttrande, nämligen att

de generellt bör behandlas på mentalsjukhus. Så länge särskilda mentalsjukhus

för barn och ungdom inte finns kan man dock inte komma ifrån att ta

emot och behandla dessa ungdomar på ungdomsvårdsskolorna, ökade resurser

måste tillföras skolorna för denna vårduppgift. Jag återkommer i

det följande med förslag i detta avseende.

Vad kommittén föreslagit i fråga om vården av unga alkoholmissbrukare

och gränsdragningen mellan ungdomsvårdsskolorna och nvkterhetsvården

överensstämmer i huvudsak med vad nu gäller. Jag har i princip intet att

erinra mot att för skyddsuppfostran omhändertagna unga alkoholmissbrukare

— såsom f. n. i stor utsträckning sker — omhändertages inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Jag har redan erinrat om att en ny specialavdelning,

avsedd främst för alkoholmissbrukare, är under uppförande vid

Långanäs yrkesskola. Enligt vad jag inhämtat kommer denna avdelning att

bli färdig under april månad i år. Så snart erfarenheter av vården på denna

avdelning vunnits kan frågan om att tillskapa ytterligare vårdresurser för

detta klientel tas upp till prövning.

Vad beträffar gränsdragningen mellan ungdomsvården och kriminalvården

har kommittén anslutit sig till strafflagberedningens uppfattning, att

ungdomsvårdsskolorna i största möjliga utsträckning bör få slutföra be
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år t959

83

handlingen av de ungdomar som omhändertagits på skolorna och efter fyllda

18 år begått brott. F. n. utskrives sådana ungdomar i regel från skolorna

för att avtjäna straff i bl. a. ungdomsfängelse. Enligt vad jag inhämtat

kommer strafflagberedningens förslag att underställas riksdagen tidigast

nästa år. Det finns därför enligt min mening inte någon anledning att nu

ta ställning till denna speciella fråga. Vid bedömningen av platsbehovet för

den ifrågavarande elevkategorin synes det befogat att utgå från att nuvarande

praxis i stort sett tillämpas tillsvidare.

Kommittén har uttalat, att frågan om en samordning av olika vårdformer

för barn och ungdom bör särskilt utredas. Jag är inte nu beredd att ta

ställning till frågan om en dylik utredning. De svårigheter som uppkommer

på grund av den av kommittén påtalade splittringen på detta område

synes i första hand böra lösas genom samarbete mellan berörda myndigheter.

Kommittén har lämnat vissa uppgifter från en inom socialstyrelsen pågående

undersökning rörande resultatet av vården på ungdomsvårdsskolorna.

Enligt denna har 73 procent av de manliga elever, som den 1 januari

1951 var intagna på yrkesskolor och varit slutligt utskrivna 4—5 år, efter

utskrivningen dömts för straffregisterbrott. Det bör uppmärksammas, att

undersökningen avser elever, som inskrivits på skolorna innan 1952 års

lag om påföljd för brott av underårig trädde i kraft och innan den aktuella

platsbristen uppstått på skolorna. Det finns skäl att frukta, att lika nedslående

uppgifter om återfall i brottslighet skulle framkomma, om undersökningen

utsträcktes till att omfatta senare årgångar av elever vid skolorna.

De redovisade siffrorna är ägnade att inge bekymmer. De aktualiserar

frågan om ändamålsenligheten av de på skolorna tillämpade vårdmetoderna

ävensom frågan om personalens rekrytering och lämpliga utbildning.

Jag har för avsikt att ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet i

fortsättningen.

Med anledning av vad riksåklagaren anfört rörande frågan om behandling

på kort sikt av ungdomsvårdsskoleelever vill jag meddela, att socialstyrelsen

har för avsikt att vid Hammargårdens yrkesskola försöksvis pröva

korttidsbehandling för vissa elever. Någon tids erfarenhet av detta försök bör

avvaktas innan ytterligare åtgärder överväges. Riksåklagaren har i sitt

remissyttrande vidare uttalat, att frågan om vårdtidens längd bort upptas

till diskussion. Denna fråga torde komma att uppmärksammas av kommittén

för ungdomsvårdsskolorna vid dess fortsatta arbete.

I fråga om placering av s. k. ulredningsfall har olika förslag avgivits av

barnavårdskommittén och kommittén för ungdomsvårdsskolorna.

Barnavårdskommittén föreslog 1955, att utredningshem med tio platser

i varje skulle anordnas i anslutning till fyra yrkesskolor. Hemmen skulle

i första hand avses för förvaring av för brott misstänkta ungdomar under

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

den tid brottsutredningen pågår. Syftet var att i viss utsträckning onödiggöra

häktning och minska omfattningen av anhållande när det gäller sådana

ungdomar. I viss utsträckning räknade kommittén också med att hemmen

skulle kunna utnyttjas för barnavårdsklientelet i åldrarna 15—20 år.

Härmed avsågs bl. a. underåriga, som omhändertagits för skyddsuppfostran

men som ej omedelbart kunde erhålla lämplig placering på t. ex. en ungdomsvårdsskola

(s. k. väntefall). Barnavårdskommittén ansåg även, att

underåriga i vissa fall borde kunna omhändertas för utredning, innan vanarten

var ådagalagd, till förekommande av grav asocial verksamhet, förbättring

av återanpassningsutsikterna m. m. Kommittén föreslog, att bestämmelser

om anstaltsorganisationen och huvudmannaskapet för densamma

m. m. skulle meddelas i särskild lag. Beslut om intagning i utredningshem

i stället för häktning förutsattes i regel skola fattas av domstol. I barnavårdskommitténs

år 1956 avgivna betänkande med förslag till ny barnavårdslag

intogs bestämmelser i syfte att möjliggöra omhändertagande för

utredning.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har tagit upp barnavårdskommitténs

förslag om utredningshem till förnyat övervägande och föreslår,

att problemet om placering av utredningsfallen löses inom ramen för nu

gällande bestämmelser. Kommittén erinrar om att dessa bestämmelser medger,

att en för skyddsuppfostran omhändertagen person placeras på ungdomsvårdsskola

för tillfällig vistelse under en observationstid. I själva verket

sker numera intagning på ungdomsvårdsskola alltid först för observation

innan beslut om definitiv placering fattas. Kommittén framhåller, att

barnavårdsnämnderna behöver ha möjlighet att i förekommande fall omedelbart

skilja den unge från hans miljö. Platsbristen vid vissa skolor har

dock medfört, att beslut om intagning i många fall inte kan verkställas med

önskvärd snabbhet. Enligt kommittén skulle en ökning av ungdomsvårdsskolornas

platsresurser i stort sett lösa problemet med placering av fall

under utredningstiden. Om ungdomsvårdsskolorna utbygges i sådan omfattning,

att intagningsbeslut omedelbart kan verkställas, anser kommittén

att behov av särskilda utredningshem inte torde föreligga i de fall där beslut

om skyddsuppfostran fattats. Kommittén utgår ifrån att för flertalet av de

lagöverträdare under 18 år, för vilka häktning är påkallad, indikationer

för skyddsuppfostran samt placering på ungdomsvårdsskola föreligger. Enligt

kommittén torde undantagen från denna regel vara ytterst sällsynta.

Ett omhändertagande, som enbart avser förvaring för utredande av skuldfrågan,

hör enligt kommitténs uppfattning inte hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

För att ta hand om det nämnda klientelet bör särskilda

mottagnings- och observationsavdelningar inrättas vid vissa skolor.

Vid den allmänna diskussion, som har förts i frågan om anordnande av

övervaknings- eller utredningshem, har det väsentliga spörsmålet varit hur

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år t959

85

behovet av förvaring av för brott misstänkta unga i åldrarna 15—17 år

lämpligen bör tillgodoses. Det torde vara en allmänt godtagen uppfattning,

att det är angeläget att sådana ungdomar kan omhändertas inom barnaoch

ungdomsvårdens ram så att häktning endast undantagsvis behöver

komma i fråga. Till denna uppfattning kan jag helt ansluta mig. Såsom

kommittén för ungdomsvårdsskolorna framhållit torde i fråga om flertalet

av brottsmisstänkta ungdomar under 18 år, för vilka häktning är påkallad,

förutsättningar föreligga för omhändertagande för skyddsuppfostran.

Undantagen härifrån torde, såsom bl. a. Svea hovrätt påpekat i sitt

remissyttrande, vara relativt sällsynta. Det finns därför skäl anta, att problemet

i huvudsak kan bemästras inom ramen för gällande bestämmelser

om erforderliga resurser tillföres ungdomsvårdsskoleorganisationen. Jag tillstyrker

därför i princip kommitténs förslag att vissa skolor utbygges med

särskilda mottagningsavdelningar.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i sitt remissyttrande uttalat

att utredningshem — åtminstone vad de större städerna beträffar — bör

inrättas av kommun och drivas i barnavårdsnämndernas eller eventuellt

polisens regi. I anslutning härtill vill jag framhålla, att redan nuvarande

bestämmelser inte torde lägga hinder i vägen för barnavårdsnämnderna att

vidta erforderliga åtgärder för betryggande förvaring av för skyddsuppfostran

omhändertagna och behövlig begränsning av deras rörelsefrihet. I det

förslag till ny barnavårdslag, som torde komma att föreläggas årets riksdag,

kan barnavårdsnämndernas befogenheter i detta avseende förväntas

komma till klarare uttryck än som skett tidigare.

Beträffande mottagningsavdelningarnas anordnande har kommittén bl. a.

föreslagit, att varje avdelning bör avses för åtta elever och förses med två

sjuk- och isoleringsrum jämte arbetslokaler m. fl. utrymmen. Avdelningarna

bör enligt kommittén konstrueras med mer effektiva tekniska anordningar

i rymningshindrande syfte än de nuvarande halvöppna avdelningarna,

dock utan att ha samma slutna karaktär som specialavdelningarna.

Under särskilt svåra förhållanden, t. ex. vid tillfälliga orosperioder på skolan,

skall det finnas möjligheter att tillfälligt ge avdelningen en mer sluten

karaktär. Med hänsyn till vad främst socialstyrelsen anfört i sitt remissyttrande

anser jag det nödvändigt att åtminstone de för pojkskolorna avsedda

mottagningsavdelningarna ges en helt sluten karaktär. I övrigt har

jag inte någon erinran mot den av kommittén föreslagna utformningen av

avdelningarna.

Kommittén har förutsatt, att mottagningsavdelningarna skall användas

för observation och för utredning av den lämpligaste vård- och behandlingsformen

för nya elever överhuvudtaget. Jag har i och för sig inte något

att erinra häremot men vill framhålla, att under alla förhållanden brottsmisstänkta

ungdomar, som eljest skulle häktas, i första hand bör beredas

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

plats på avdelningarna. Dessa bör också i vissa fall och särskilt på flickskolorna

kunna användas för elever, som av olika anledningar behöver sluten

vård.

Beträffande vistelsetiden på mottagningsavdelning har kommittén ansett

att denna bör få bestämmas från fall till fall. Kommittén räknar dock med

att vistelsetiden inte i något fall skall behöva överstiga tre månader. Riksåklagaren

har i sitt remissyttrande anfört, att man såvitt avser utredningsfallen

bör kunna räkna med en kortare vistelsetid än tre månader.

Enligt min uppfattning bör vistelsetiden på mottagningsavdelningen vara

kort. F. n. tillämpas på specialavdelningarna en längsta sammanhängande

vistelsetid av högst två månader. Vistelsetiden på mottagningsavdelningarna

bör normalt inte få överskrida denna tid.

I fråga om lokaliseringen av mottagningsavdelningarna har kommittén

föreslagit, att sådana avdelningar skall i första hand anordnas för manliga

elever vid Hammargården, Fagared, Johannisberg och Vemyra samt för

kvinnliga elever vid Bistagården, Härsjögården och Brättegården. Av dessa

avses tre att påbörjas under nästa budgetår. Socialstyrelsen föreslår, att

mottagningsavdelningar dessutom anordnas vid Sundbo och — såsom ersättning

för en nedbrunnen förläggningsbyggnad vid Gräskärr — även vid

denna skola och Råby. I några remissyttranden har hävdats att de mottagningsavdelningar,

som är avsedda för de tre största städerna, komme att

ligga på ett obekvämt avstånd från staden med följd att utredningen komme

att försvåras. Såsom ungdomsåklagarna i Stockholm anfört torde man

kunna räkna med att förhören med mycket få undantag kan avslutas redan

under anhållandetiden, varför den ifrågavarande invändningen inte torde

ha väsentlig betydelse.

Jag tillstyrker att mottagningsavdelningar nu anordnas vid pojkskolorna

Hammargården, Fagared, Sundbo och Gräskärr samt vid flickskolorna Bistagården

och Brättegården. Av dessa avses Hammargården och Bistagården i

första hand för Stockholmsområdet och Fagared för Göteborgsområdet.

För Malmö och närliggande område bör den nya specialavdelningen vid

Råby tills vidare kunna fylla samma funktion som en mottagningsavdelning.

Även specialavdelningarna vid övriga skolor bör vid behov kunna

användas för ifrågavarande fall.

Såsom påpekats av kommittén och i några remissyttranden kommer vissa

kategorier av ungdomar, beträffande vilka häktningsskäl i och för sig föreligger,

inte att kunna tas om hand vid ungdomsvårdsskolorna därför att

skäl till omhändertagande för skyddsuppfostran inte anses föreligga. Dessa

fall synes som nämnts vara sällsynta. I det förslag till ny barnavårdslag

som förberedes f. n. torde komma att upptas bestämmelser som medger, att

fall av denna kategori skall av barnavårdsnämnd kunna omhändertas för

utredning. Om en sådan möjlighet till omhändertagande införes skulle —- under förutsättning att tillräckliga resurser ställes till ungdomsvårdsskole
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år i959

87

organisationens förfogande — häktning av ungdomar under 18 år behöva

tillgripas endast i undantagsfall.

För att de föreslagna mottagningsavdelningarna skall kunna fullgöra sin

främsta uppgift att i största möjliga utsträckning onödiggöra häktning av

för brott misstänkta underåriga är det nödvändigt, att barnavårdsnämnderna

utnyttjar barnavårdslagens möjligheter till snabba ingripanden och

att plats på ungdomsvårdsskola sökes utan dröjsmål. I åtskilliga uppmärksammade

fall av häktning och ovillkorliga frihetsstraff, som jag låtit undersöka,

har det visat sig att ansökan om intagning vid ungdomsvårdsskola

inkommit alltför sent. Det är också angeläget, att förfarandet vid intagningen

av elever till skolorna ytterligare förenklas. I samband med den

förestående revisionen av den nuvarande ungdomsvårdsskolestadgan får

denna fråga upptas till övervägande.

Vad beträffar ungdomsvårdsskolorna och den allmänna skolreformen

kan jag i huvudsak instämma i vad kommittén anfört. Jag har ej något att

erinra mot att enhetsskoleundervisning organiseras vid Vemyra fr. o. m. nästa

budgetår på sätt socialstyrelsen föreslagit. Jag återkommer i det följande

med preciserade förslag i anledning härav vid min behandling av medelsbehovet

till skolorganisationen under nästa budgetår.

.Kommittén har för avsikt att i sitt slutbetänkande behandla frågan om

ett fortsatt genomförande av enhetsskoleundervisning vid ungdomsvårdsskolorna.

Härvid bör, i syfte att trots det förhållandevis ringa elevantalet

åstadkomma bästa möjliga organisation av högstadiet inom rimliga kostnader,

särskilt beaktas vad skolöverstyrelsen anfört i sitt remissyttrande i

fråga om samråd med länsskolnämnderna vid planeringen av verksamheten

och samarbete med övriga närbelägna skolor om undervisning, lärartjänster

och lokaler.

Förslaget att slopa de nuvarande beteckningarna skolhem och yrkesskolor

vill jag inte tillstyrka. Att de gamla beteckningarna bibehålies synes

inte behöva utgöra något hinder mot en smidigare anordning och differentiering

av undervisningen vid skolorna.

Kommittén har föreslagit en kraftig förstärkning av vårdresurserna för

psykiskt abnorma elever. Sålunda föreslås, att två nya skolor med vardera

46 vårdplatser anordnas för detta klientel, en avsedd för manliga och en för

kvinnliga elever. Kommittén utgår ifrån att de nya skolorna skall ta emot

främst svårbehandlade psykiskt abnorma elever, som behöver vårdas under

längre tid än som f. n. tillämpas.

I likhet med kommittén anser jag, att vårdresurserna för ifrågavarande

ungdomar behöver förstärkas. Under de senaste aren har det blivit allt

svårare att placera psykiskt abnorma yrkesskoleelever på de för dem avsedda

specialskolorna Lövsta och Ryagården. Väntetiderna till dessa skolor

har blivit allt längre. Detta är särskilt beklagligt eftersom det här ofta

är fråga om de ungdomar, för vilka vårdbehovet är störst. Den 1 februari

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

1959 fanns ett 30-tal fall på väntelistan till envar av dessa skolor. Såsom

kommittén framhållit finnes dessutom åtskilliga elever på andra skolor

inom organisationen, som borde erhålla specialvård med hänsyn till sitt

psykiska tillstånd.

Jag vill här nämna, att chefen för inrikesdepartementet senare denna dag

i samband med anmälan av frågan om anslag till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. under budgetåret 1959/60 torde komma att

föreslå, att ett nytt sjukhus för vård av s. k. psykopater skall uppföras.

Detta sjukhus avses emellertid inte för det yngre klientelet. Tillkomsten

av sjukhuset torde därför inte i någon nämnvärd utsträckning komma att

avlasta de för psykiskt abnorma elever avsedda ungdomsvårdsskolorna.

I fråga om psykiskt abnorma manliga elever har resurserna fr. o. m.

innevarande budgetår förstärkts genom att Fagareds yrkesskola satts i stånd

att provisoriskt ta emot 15 elever av denna kategori. Som jag redan förutskickat

kommer jag strax att föreslå, att Broby lantbruksskola för döva ombildas

till ungdomsvårdsskola för manliga debila yrkesskoleelever. Härigenom

beräknas Lövsta avlastas ca 15 elever. Enligt min mening kan de

härefter tillgängliga resurserna för vård av den ifrågavarande elevkategorien

komma att visa sig otillräckliga. Skulle detta bli fallet talar övervägande

skäl för att den behövliga förstärkningen sker genom att en ny skola

uppföres för svårbehandlade psykiskt abnorma manliga elever.

Enligt kommitténs förslag skulle en sådan skola förläggas till Lummelunda

i Tingstäde kommun på Gotland. Mot förläggningen till Gotland har

gjorts invändningar i flera remissyttranden, bl. a. av medicinalstyrelsen, som

befarar att det kommer att visa sig svårt att på ön i erforderlig utsträckning

få tillgång till barnpsykiatriskt och psykiatriskt skolad personal. Enligt

medicinalstyrelsen synes behovet av psykiatrisk expertis vid skolan kunna

tillgodoses endast under förutsättning, att ytterligare en överläkartjänst

mrattas vid det statliga mentalsjukhuset i Visby. Även mot valet av plats

för skolan på Gotland har viss tveksamhet uttalats av länsstyrelsen i Gotlands

län. I samband härmed får jag anmäla att besvär anförts över Tingstäde

kommunalfullmäktiges beslut att godkänna det med kommittén preliminärt

slutna avtalet och att fullmäktige därefter återtagit sitt erbjudande

att tillhandahålla i avtalet avsett markområde men i princip vidhållit sina

åtaganden enligt avtalet. Något giltigt beslut från kommunens sida i fråga om

det område, varpå skolan kan byggas, föreligger sålunda inte. Länsstyrelsen

har alternativt angivit Havdhems kommun som lämplig plats för skolan.

För egen del finner jag Gotland vara en lämplig placering för en ny skola.

Möjligheter torde finnas att tillgodose skolans behov av psykiatrisk expertis

från S:t Olofs sjukhus i Visby. Jag vill i anslutning härtill erinra om att i

årets statsverksproposition (XI ht s. 127) har föreslagits, att vid nämnda

sjukhus fr. o. m. nästa budgetår skall inrättas en tjänst som förste läkare i

Ao 24 med biträdande överläkares ställning.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

89

Beträffande den exakta förläggningen av skolan föreligger ännu inte tillräcklig

klarhet. Ritningsförslag har inte heller ingivits av kommittén.

Slutlig ställning till frågan om inrättande av den föreslagna skolan bör därför

ej tagas nu. Planeringsarbetet bör emellertid fullföljas snarast. Vid det

fortsatta arbetet bör kommitténs förslag i stort sett kunna tjäna till vägledning.

De erinringar som bl. a. socialstyrelsen och statskontoret gjort

i remissyttrandena bör i görligaste mån beaktas och alla möjligheter att nedbringa

kostnaderna tillvaratas. För nästa budgetår bör medel äskas för ritning

och projektering av företaget. Jag återkommer härtill i det följande.

För vården av psykiskt abnorma kvinnliga elever har hittills endast en

skola disponerats, nämligen Ryagårdens yrkesskola med 71 platser. Fr. o. m.

början av detta år har Eknäs yrkesskola tillförts en särskild sjuk- och

observationsavdelning. Skolan har nu 27 platser. Avsikten är, att Eknäs

efter hand skall ta emot elever av samma slag som Ryagården. En del av

det förutvarande Eknäsklientelet -— flickor som är efterblivna till förståndsutvecklingen

—- skall behandlas på den nya yrkesskola vid Håkanstorp,

som inom kort träder i verksamhet. Genom dessa anordningar kommer

vårdresurserna för psykiskt abnorma flickor att avsevärt ökas. Såsom

kommittén påpekat torde svårigheterna vid flickskolorna till en del bottna

i alltför små möjligheter att på de stora elevförläggningarna differentiera

eleverna i grupper. Genom tillkomsten av de av mig i det föregående föreslagna

mottagningsavdelningarna vid två flickskolor förbättras dessa möjligheter,

samtidigt som flickskolorna totalt sett får ett värdefullt platstillskott.

Det bör ytterligare övervägas om inte en fortsatt utbyggnad av de befintliga

flickskolorna med ökning av differentieringsmöjligheterna är behövlig.

På grund av angivna förhållanden är jag inte nu beredd att tillstyrka

kommitténs förslag om att uppföra en helt ny skola för psykiskt abnorma

kvinnliga elever.

Kommittén har vidare föreslagit, att ett särskilt anslag på 50 000 kronor

skall ställas till socialstyrelsens förfogande för att sättas in till förstärkning

av den psykiatriska och psykologiska behandlingen vid de ungdomsvårdsskolor,

där behov finnes av sådan förstärkning. I likhet med kommittén anser

jag det betydelsefullt, att ökade resurser ställes till förfogande för detta

ändamål. Jag vill emellertid framhålla, att tillgången på personer med psykiatrisk

utbildning inte är så stor att man kan undvika svårigheter att i

erforderlig utsträckning knyta sådan expertis till skolorna. Möjligheterna

härtill bör dock inte försvåras av hrist på medel. Jag tillstyrker därför en

viss ökning av medelsanvisningen härför.

I fråga om differentiering av eleverna på olika skolor och på skilda avdelningar

inom skolorna har kommittén i stort sett godtagit nu gällande principer.

I fråga om differentiering på avdelningar inom skolorna har kommittén

dock föreslagit, att några nya öppna utskrivningsavdelningar inte skall

anordnas. Behovet av specialavdelningar inom organisationen anser kom
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 år 1959

mittén bli täckt sedan av riksdagen beslutade specialavdelningar färdigställts

och de av kommittén föreslagna nya skolorna kommit till stånd. Den

redan påbörjade uppdelningen av skolorna på mindre elevförläggningar bör

fortsättas. Vidare bör enligt kommittén nya s. k. halvöppna elevavdelningar

inte avses för fler än högst tio elever.

För egen del anser jag i likhet med kommittén att de allmänna differentieringsgrunder

som nu tillämpas bör bibehållas. På grund av den bristande

platstillgången på vissa skolor har differentieringen av eleverna enligt de

uppgjorda planerna i viss utsträckning inte helt kunnat upprätthållas under

de senaste åren. När den nu föreslagna upprustningen av skolorna blir

genomförd bör det bli möjligt att övergå till en mer tillfredsställande ordning

i detta hänseende. En alltför långt gående differentiering av eleverna på

olika skolor och avdelningar inskränker uppenbarligen rörligheten inom organisationen,

eftersom elevmaterialets sammansättning förändras från tid

till annan. Det är därför viktigt att sådana förändringar noga följes, så att

omdispositioner mellan olika skolor och avdelningar vid behov kan snabbt

verkställas.

Beträffande behovet av specialavdelningar inom organisationen är jag inte

beredd att nu ta någon definitiv ståndpunkt. I det följande kommer jag att

föreslå att ytterligare en sådan avdelning inrättas vid en ny yrkesskola för

pojkar.

Vad angår storleken på nya s. k. halvöppna elevavdelningar vill jag erinra

om att de avdelningar av denna typ, som nu är under uppförande vid Gräskärr,

är avsedda för tio elever. Då förslaget om dessa nybyggnader lades

fram (prop. 1958:117) tillstyrkte jag denna storlek på elevförläggningarna

med hänsyn till att skolan är avsedd för det yngsta yrkesskoleklientelet.

Frågan om nya avdelningars storlek och om eventuell fortsatt uppdelning

av kvarvarande större elevförläggningar på mindre enheter bör bedömas

från fall till fall.

Vad beträffar förslaget om anordnande av utskrivningsavdelningar i tätort

har jag redan erinrat om att en sådan avdelning förlagd till Landskrona

och anknuten till Ryagårdens yrkesskola trätt i verksamhet i början av innevarande

år. Med hänsyn till läget på hyresmarknaden har det varit förenat

med stora svårigheter att anskaffa lokaler till den nämnda avdelningen. Då

möjligheterna att förhyra lokaler för sådan verksamhet i anslutning till de

av kommittén föreslagna skolorna även torde vara begränsade, är jag inte

beredd att föreslå att sådana avdelningar inrättas vid vissa bestämda skolor.

Det synes i stället lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t att med anlitande

av medel från anslaget till anordnande och drift av provisoriska

förläggningar i varje särskilt fall få bestämma om anordnande av sådana

avdelningar sedan närmare erfarenheter vunnits av verksamheten vid den

förenämnda utskrivningsavdelningen i Landskrona.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

91

Kommitténs förslag att utskrivningsavdelningar av vanlig typ inte längre

skall anordnas vid skolorna är enligt min mening väl motiverat. Enligt

vad jag inhämtat har det nämligen under senare tid visat sig allt svårare

att effektivt utnyttja förefintliga sådana avdelningar. Antalet elever som

lämpar sig för denna fria vårdform har, såsom kommittén påpekat, blivit

allt mindre. Tillsyn av personal har avsetts förekomma endast i mindre

omfattning vid dessa avdelningar. För att vissa sådana avdelningar skall

kunna utnyttjas har tillsynspersonal emellertid måst anställas.

Det av kommittén framlagda programmet för upprustning av de nuvarande

skolorna på längre sikt är jag inte beredd att ta ställning till i detta

sammanhang. I likhet med vad statskontoret uttalat i sitt remissyttrande

bör skolornas byggnadsbehov m. m. prövas vid behandlingen av socialstyrelsens

årligen återkommande anslagsäskanden. I rådande läge bör resurserna

främst insättas på åtgärder som ökar platstillgången, övriga önskemål

om investeringar måste därför — även om de i och för sig är starkt motiverade

— stå tillbaka. Framlagda förslag torde emellertid efter Kungl.

Maj :ts prövning kunna komma ifråga som beredskapsarbeten, om arbetsmarknadsläget

ger anledning därtill.

Kommitténs förslag angående ombildning av Broby lantbruksskola för

döva till yrkesskola med plats för 28 manliga elever har tillstyrkts av de

myndigheter som yttrat sig över förslaget. Kommittén föreslår, att skolan

skall avses för debilklientel. För sådana elever finns f. n. två skolor, Råby

och Margretelund. Debila elever vårdas också på andra skolor, bl. a. Lövsta.

Kommittén beräknar att, om den nya skolan avses för det ifrågavarande

klientelet, ca 15 platser skulle kunna frigöras på Lövsta. För egen del kan

jag ansluta mig till kommitténs förslag. Jag finner det särskilt värdefullt

om den nya skolan, såsom kommittén räknat med, indirekt kan öka vårdresurserna

för det psykiskt abnorma manliga yrkesskoleklientelet. Kommittén

har inte föreslagit, att skolan tillföres några resurser för sluten vård.

Erfarenheterna från Margretelund och Råby tyder dock på att det är förenat

med stora svårigheter att tillfredsställande ta hand om detta klientel

utan tillgång till en sluten avdelning. Det torde därför vara realistiskt att

så snart som möjligt anordna en dylik avdelning vid den nya skolan. Beslut

härom bör därför fattas redan nu.

I fråga om anordnandet av verksamheten vid skolan kan jag godtaga

vad kommittén föreslagit.

Socialstyrelsen har föreslagit vissa nedskärningar av platsantalet vid

Vemyra, Östra Spång, Långanäs, Ryagården, Härsjögården, Bistagården

och Broby. I nuvarande läge bör enligt min mening antalet platser även på

de större avdelningarna vid skolorna inte nedbringas utan mycket starka

skäl. Vid Vemyra, som har ett fastställt platsantal av 50, har sedan flera

år endast 43 elever kunnat tas emot. Antalet platser bör fastställas i

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

enlighet härmed. Av liknande skäl bör platsantalet vid Broby fastställas

till 22. Elevantalet vid den största elevförläggningen vid Ryagården

bör minskas med tre. Förslag om minskning av elevantalet vid den största

elevförläggningen på Långanäs från 27 till 19 har tidigare framställts av

socialstyrelsen men ej bifallits. Skolan kommer — såsom jag förut framhållit

— inom kort att tillföras en sluten elevavdelning med åtta platser

och en tillfällig förläggningshyggnad med nio platser. Med hänsyn härtill

är jag beredd förorda att elevantalet vid den ifrågavarande förläggningsbyggnaden

— som är den största inom organisationen — när efterfrågan på

platser så medger minskas till 19. Socialstyrelsens övriga förslag att nedbringa

platsantalet kan jag inte tillstyrka.

Vad jag nu föreslagit innebär i korthet följande utöver de åtgärder som

redovisats i det föregående.

Yrkesskolor för pojkar:

1. Fagared. Skolan tillföres i slutet av 1959 en mottagningsavdelning

med åtta platser avsedd främst för s. k. utredningsfall från Göteborgsområdet

och får därefter 53 permanenta platser.

2. Hammargården. En mottagningsavdelning med åtta platser tillkommer

i slutet av 1959. Avdelningen avses i första hand för s. k. utredningsfall

från Stockholmsområdet. Skolans platsantal ökas därmed till 36 permanenta

platser.

3. Sundbo. En mottagningsavdelning för åtta elever tillkommer i slutet

av 1959. Skolans platsantal ökar till 69 permanenta platser.

4. Bärby. Skolan kompletteras i slutet av 1959 med en specialavdelning

på åtta platser och får därefter 36 platser.

5. Gräskärr. Skolan tillföres en mottagningsavdelning, som kan beräknas

bli färdig omkring den 1 juli 1960. Skolan får härefter 46 permanenta

platser.

6. Ny yrkesskola på Gotland projekteras.

Yrkesskolor för flickor:

7. Bistagården. Skolan utökas i slutet av 1959 med en mottagningsavdelning

med åtta platser och får därefter 29 platser.

8. Brättegården. En mottagningsavdelning med åtta platser bygges och

blir färdig i slutet av 1959. Platsantalet vid skolan ökas till 28.

Sammanlagt kommer de av mig i det föregående i olika sammanhang

redovisade åtgärderna att tillföra skolorganisationen ca 215 permanenta

platser utöver de ca 750 platser som var tillgängliga den 1 mars 1959. Det

totala platsantalet vid skolorna skulle sålunda stiga till omkring 965. Av

det nämnda tillskottet på 215 platser faller 185 på yrkesskolorna för pojkar,

varav 72 på slutna avdelningar, och 30 på yrkesskolorna för flickor, varav

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år i959

93

16 på slutna avdelningar. Antalet slutna vårdplatser, som nu är sammanlagt

64, kommer sålunda att mer än fördubblas. Av de 185 platserna vid yrkesskolor

för pojkar tillkommer ca 15 under första halvåret 1959, ca 95 under

andra halvåret samma år och ca 75 under 1960. Dessutom projekteras en

yrkesskola för manliga elever med ca 45 platser. Härtill kommer inom de

närmaste månaderna ca 70 platser för manliga yrkesskoleelever vid provisoriska

förläggningar. Av de 30 platserna vid yrkesskolorna för flickor tillkommer

14 under första halvåret 1959 och återstoden i slutet av året.

Genom de angivna åtgärderna torde en platsefterfrågan av nuvarande omfattning

kunna tillgodoses och — såvitt avser pojkskolorna — en viss platsreserv

tillskapas för att möta en ökad efterfrågan på platser på grund

av befolkningsutvecklingen, en eventuell ytterligare ökning av ungdomskriminaliteten

m. fl. orsaker. Vid flickskolorna torde dock på något längre

sikt en viss ytterligare utbyggnad bli nödvändig, främst i syfte att öka

differentieringsmöjligheterna vid vissa av de nuvarande skolorna och resurserna

för vård av psykiskt abnorma elever.

Jag övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under de olika anslagen

för nästa budgetår.

Avlöningar

Av de av socialstyrelsen föreslagna löneregleringarna tillstyrker jag, att

rektorstjänsten vid Gräskärr uppflyttas från Ao 21 till Ao 23. I det föregående

har jag tillstyrkt att undervisningen vid Vemyra skolhem försöksvis

anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med den undervisning, som meddelas

vid försöksverksamheten med nioårig enhetsskola. I anslutning härtill

tillstyrker jag, att tre folkskollärartjänster i Ao 16 utbytes mot folkskollärartjänster

i Ao 19. En folkskollärartjänst i Ae 16 bör i samband härmed

dras in. De i övrigt föreslagna löneregleringarna kan inte tillstyrkas.

För undervisning i verkstadsarbete vid Vemyra bör inrättas en tjänst

som yrkesmästare i Ae 11.

Beträffande Hammargården har jag tidigare anmält, att yrkesskoleelever

numera tas emot vid skolan i enlighet med beslut av 1958 års B-riksdag.

Utbildning och sysselsättning av dessa elever sker i trädgårds-, byggnadsoch

snickeriarbete samt cykel- och mopedreparationer. Kungl. Maj :t har

medgivit, att vid skolan må tills vidare under innevarande budgetår finnas

inrättade befattningar för två yrkesmästare i Ag 11, en tillsynsman i Ag 12

och två vårdare i Ag 8. Ifrågavarande befattningar bör göras extraordinarie.

På grund av skolans omändring från skolhem till yrkesskola kan två folkskollärartjänster

i Ae 16 och en tjänst som biträdande husföreståndare i

Ae 9 indragas. För den nya specialavdelningen vid skolan tillstyrker jag, att

tjänster inrättas för en tillsynsman i Ac 12, en förste vårdare i Ae 10, en

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

yrkesmästare i Ae 9 och en vårdare i Ae 8. Den nya avdelningen torde inte

bli färdig förrän omkring den 1 oktober 1959. På grund härav behöver

medel för de sistnämnda tjänsterna inte beräknas för de första månaderna

av nästa budgetår.

För den nya specialavdelningen vid Råby bör inrättas en tjänst som tillsynsman

i Ae 12, en tjänst som förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästaretjänst

i Ae 9 och en vårdartjänst i Ae 8.

Vad angår den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby, som jag föreslagit

skola inrättas genom ombildning av Broby lantbruksskola för döva, kan

jag med vissa undantag godtaga den av kommittén beräknade personaluppsättningen.

Jag tillstyrker, att befattningar beräknas för en rektor i

Ae 21, två assistenter i Ae 17, en jordbruksföreståndare i Ae 12, en trädgårdsmästare

i Ae 10, en tillsynsman i Ae 12, en yrkesmästare i Ae 11,

en husföreståndare i Ae 10, en förste vårdare i Ae 10, en ladugårdsförman

i Ae 9, två vårdare i Ae 8, en hantverkare i Ae 8, ett ekonomibiträde i Ae 5

och två ekonomibiträden i Ae 4. Jag förutsätter, att den nuvarande personalen

vid skolan i största möjliga utsträckning erhåller fortsatt anställning

efter skolans ombildning till ungdomsvårdsskola. Lönen till den nuvarande

innehavaren av husmorstjänsten vid skolan bör — därest hon förordnas

på tjänsten som husföreståndare — bestämmas på sätt statskontoret föreslagit

i sitt remissyttrande. Förslaget att en av assistenterna vid skolan skall

tillerkännas ett särskilt arvode kan jag inte tillstyrka.

För den nya ungdomsvårdsskolan på Visingsö bör inrättas en rektorstjänst

i Ae 21, en assistenttjänst i Ae 17, en tjänst som tillsynsman i Ae 12,

en yrkesmästartjänst i Ae 11, en tjänst som husföreståndare i Ae 10, en

tjänst som förste vårdare i Ae 10, två vårdartjänster i Ae 8 samt tjänster för

ett ekonomibiträde i Ae 5 och två ekonomibiträden i Ae 4. Inrättandet av den

av socialstyrelsen föreslagna ämneslärartjänsten i Ae 21 — avsedd för folkhögskoleundervisning

— är jag inte beredd att nu tillstyrka. Emellertid bör

10 000 kronor beräknas till arvode åt timlärare för försöksverksamhet med

teoretisk undervisning vid skolan.

Vad beträffar personal till Gräskärr efter färdigställandet av den nu pågående

första byggnadsetappen vid skolan kan jag endast tillstyrka, att

befattningar inrättas för en assistent i Ae 17, två tillsynsmän i Ae 12, en

trädgårdsmästare i Ae 10, en förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästare i Ae 9,

fyra vårdare i Ae 8 och ett kanslibiträde i Ae 7. Då byggnadsarbetena inte

torde bli färdiga förrän omkring den 1 januari 1960 beräknar jag medel

för dessa tjänster under ett halvt budgetår.

Socialstyrelsens förslag om indragning av de nuvarande tjänsterna som

chef, tillika läkare, vid Lövsta och Ryagården samt inrättande av en överläkartjänst

knuten till socialstyrelsens skolbyrå är jag, med hänsyn till vad

medicinalstyrelsen anfört, inte beredd att tillstyrka. Intill dess att chefstjänsten

på Lövsta kan besättas med en läkare bör skolbyråns behov

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

95

av läkarbiträde tillgodoses genom arvodesanställning. Jag tillstyrker, att

en tjänst som psykolog i Ae 23 inrättas vid Lövsta och att den nuvarande

tjänsten som biträdande läkare eller psykolog i Ae 24 ombildas till enbart

en läkartjänst.

För att den nuvarande öppna utskrivningsavdelningen (Kupan) vid Lövsta

skall kunna beläggas med elever och skolans kapacitet fullt utnyttjas

bör skolan tillföras två vårdartjänster i Ag 8. Vidare bör medel motsvarande

lönekostnaden för två vårdartjänster beräknas för den i det föregående

omnämnda praktiska personalutbildningen vid skolan.

Med hänsyn till att numera äldre och troligen mer rymningsbenägna

elever tas emot på skolhemmen Östra Spång och Vemyra bör vårdstandarden

vid dessa skolor höjas. Jag tillstyrker därför, att vardera skolan tillföres

en tjänst som tillsynsman i Ae 12.

Socialstyrelsen har upprepat sina tidigare gjorda förslag om utökning

av den nuvarande personaluppsättningen vid specialavdelningarna, som

f. n. består av en tillsynsman, en förste vårdare, en yrkesmästare och en

vårdare. Såsom framgår av framställningen har styrelsen i viss utsträckning

med anlitande av de för avlönande av vikarier m. fl. avsedda medlen

anställt ytterligare personal vid nämnda avdelningar. Jag är medveten om

att en sådan personalförstärkning kan vara behövlig. Jag är dock inte beredd

att tillstyrka, att särskilda tjänster inrättas härför. Jag har däremot

intet att erinra mot att extra personal liksom f. n. anlitas vid specialavdelningar

med särskilt svårbehandlade elever. Med hänsyn härtill kan jag tillstyrka,

att de för vikarier m. m. avsedda medlen i enlighet med socialstyrelsens

förslag räknas upp med 188 400 kronor.

I det föregående har jag bl. a. föreslagit att mottagningsavdelningar skall

anordnas vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården

samt att en specialavdelning skall byggas vid den nya ungdomsvårdsskolan

vid Bärby. Då ifrågavarande avdelningar kan beräknas bli färdigställda

redan i slutet av 1959 bör medel nu anvisas för personal vid avdelningarna.

Jag upptar 135 000 kronor för detta ändamål. Det synes böra

få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med avdelningarnas färdigställande

meddela erforderliga bestämmelser angående personal vid avdelningarna.

Jag tillstyrker, att en befattning för arbetsledning inrättas vid sidoavdelningen

Baggå vid Sundbo. Befattningen bör placeras i lönegrad Ag 8.

Skolan bör dessutom —- med anledning av tillkomsten av två provisoriska

förläggningar — tillföras två vårdartjänster i Ag 8.

Socialstyrelsen har föreslagit en kraftig personalförstärkning på grund

av den allmänna arbetstidsförkortningen och övergång till vakande nattvakter

vid vissa skolor samt som följd av en av styrelsen föreslagen minskning

av arbetstiden för yrkeslärarna. Någon närmare utredning av behovet

av ifrågavarande personalförstärkning föreligger dock inte. Med anledning

härav vill jag erinra, att Kungl. Maj :t den 27 februari 1959 uppdragit åt

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

statens organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda behovet

av arbetskraft vid skolorna till följd av arbetstidsförkortningen. I

avbidan på resultatet av denna utredning är jag inte beredd att ta ställning

till styrelsens framställning i denna del. Enligt vad jag inhämtat tillämpas

systemet med vakande nattvakt redan nu vid vissa skolor. Ytterligare försök

härmed bör göras. Jag föreslår, att 21 600 kronor beräknas för ändamålet.

Förslaget om minskning av arbetstiden för yrkeslärarna kan jag

däremot inte biträda.

I avbidan på slutförande av det inom kommittén för ungdomsvårdsskolorna

pågående utredningsarbetet bör tjänster inom arbetsdriften samt yrkeslärartjänster

vid skolorna tills vidare inte få återbesättas utan Kungl.

Maj:ts prövning av tjänsternas lönegradsplacering.

I det föregående har jag tillstyrkt kommitténs förslag att särskilda medel

skall ställas till socialstyrelsens förfogande för anlitande av psykiatrisk

och psykologisk expertis vid skolorna. Posten till arvoden åt rådgivande

psykiater, vilken f. n. är uppförd med 49 700 kronor, bör i anledning härav

höjas med 25 000 kronor. Till årsarvoden åt verkställande ledamöterna i

styrelserna för tre nya ungdomsvårdsskolor bör beräknas 2 100 kronor.

På grund av tillkomsten av nya skolor bör de till kontorshjälp vid skolorna

avsedda medlen räknas upp med 9 000 kronor.

Socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet till löneklassuppflyttningar

m. m. kan jag godtaga. Såsom statskontoret framhållit har socialstyrelsen

inte beräknat medel för kompensation till tjänstemännen för förhöjda folkpensionsavgifter.

För nämnda ändamål bör 49 000 kronor beräknas.

Jag tillstyrker slutligen, att en assistenttjänst i Ae 17, en bokhållartjänst

i Ae 15, en tjänst som tillsynsman i Ae 12 och tre vårdartjänster i Ae 8 uppföres

på ordinarie stat.

De av mig i det föregående förordade förslagen medför en ökning av anslagsbehovet

med 1 180 000 kronor. Anslaget bör uppföras med (7 030 000

+ 1 180 000) 8 210 000 kronor.

Omkostnader

Någon uppräkning av posten till sjukvård in. m. till befattningshavare

anser jag inte nödvändig.

I enlighet med socialstyrelsens förslag bör följande delposter räknas upp,

nämligen posterna till bränsle, lyse och vatten med 111 000 kronor, till

tvätt- och renhållning med 5 000 kronor, till beklädnad med 64 000 kronor,

till undervisning, lek och idrott med 12 000 kronor, till diverse med 28 000

kronor samt till elevbelöning med 12 000 kronor.

Socialstyrelsen har upprepat ett tidigare framfört förslag, att förhandlingar

bör upptagas med landstingen i syfte att få det s. k. utomlänsavtalet

tillämpligt på ungdomsvårdsskolornas elever. Om nämnda avtal finge

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

97

tillämpas skulle utgifterna under delposten till hälso- och sjukvård minskas.

Jag är inte beredd att nu ta ställning till detta förslag. Delposten bör såsom

socialstyrelsen föreslagit räknas upp med 12 000 kronor.

Beträffande posten till reseersättningar tillstyrker jag endast en uppräkning

med 15 000 kronor.

För upprustning av inventariebeståndet höjdes posten till inventarier

med 20 000 kronor år 1955 och 5 000 kronor år 1958. Socialstyrelsen har

nu för nämnda ändamål begärt en ytterligare uppräkning av posten med

50 000 kronor och dessutom föreslagit, att posten räknas upp med 5 000

kronor för inventarieunderhåll. Jag kan endast tillstyrka att posten höjes

med 15 000 kronor.

Delposten till övriga expenser bör vidare höjas med 40 000 kronor och

delposten till utspisning med 60 000 kronor.

Posten till eftervård och utackordering har för innevarande budgetår

räknats upp med 223 000 kronor bl. a. för att möjliggöra en utökad verksamhet

med utackordering av elever i familjevård. Antalet utackorderade

elever har till följd härav kunnat ökas med ett 40-tal sedan budgetårets

ingång. En ytterligare ökning av utackorderingsverksamheten är önskvärd.

Posten bör därför räknas upp med av socialstyrelsen föreslaget belopp,

36 000 kronor.

Posten till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften hör med hänsyn

främst till tillkomsten av nya skolor och angelägenheten att i viss utsträckning

förnya inventariebeståndet vid verkstäder och jordbruk räknas upp

med 230 000 kronor. Inkomstposterna bör samtidigt räknas upp med 270 000

kronor.

Anslaget bör i enlighet med vad jag således förordat ökas med (111 000

+ 5 000 + 64 000 + 12 000 + 28 000 + 12 000 + 12 000 + 15 000 + 15 000

+ 40 000 + 60 000 + 36 000 + 230 000) 640 000 kronor och minskas med

270 000 kronor och alltså uppföras med (4 249 000 + 370 000) 4 619 000

kronor.

Engångsanskaffning av inventarier in. in.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående samt till de förslag jag i

det följande lägger fram vid behandlingen av investeringsanslaget till byggnadsarbeten

m. in. förordar jag, att för anskaffning av inventarier och annan

utrustning beräknas 37 500 kronor till nya elevavdelningar vid Gräskärr,

25 000 kronor till den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby, 15 000

kronor till en specialavdelning vid Hammargården samt 85 000 kronor till

fem nya mottagningsavdelningar och en ny specialavdelning. Vidare bör

27 500 kronor beräknas till en ny clevavdelning vid Sundbo. Då uppförandet

av de av mig i det följande föreslagna ersättningsbyggnaderna på Gräs7

— Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 88

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

kärr inte torde kunna slutföras under nästa budgetår, beräknar jag inte

medel för inventarier till dessa byggnader.

Under föregående punkt har jag tillstyrkt uppräkning av posten till utgifter

för jordbruks- och verkstadsdriften vid skolorna bl. a. för att möjliggöra

viss förnyelse av inventarierna vid verkstäderna. Medel för dessa ändamål

bör sålunda inte — såsom socialstyrelsen föreslagit — beräknas under

förevarande anslag.

Anslaget bör alltså uppföras med (37 500 + 25 000 + 15 000 + 85 000 +

27 500) 190 000 kronor.

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört pågår eller planeras uppförandet

av tio provisoriska förläggningsbyggnader vid olika skolor. Byggnaderna

uppföres genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg och är av samma typ

som av styrelsen utnyttjas till förläggning av arbetslösa på orter, där arbete

eller omskolning kan ordnas men bostäder eller förläggningsmöjligheter

saknas. Byggnaderna uthyres till socialstyrelsen.

Kostnaderna för anskaffning och uppförande av byggnaderna beräknas

uppgå till sammanlagt 563 000 kronor. Härav beräknas anskaffningskostnaderna

uppgå till 271 000 kronor och uppförandekostnaderna till 292 000

kronor. De sistnämnda kostnaderna bör bestridas ur förevarande anslag

medan anskaffningskostnaderna bör belasta reservationsanslaget till kostnader

för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för nästa budgetår.

De sammanlagda kostnaderna förskotteras under innevarande budgetår

från reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m.

Kostnaderna för hyror för byggnaderna under nästa budgetår kan beräknas

till 33 600 kronor, för inventarieanskaffning till ca 40 000 kronor och för

personal vid förläggningarna till ca 120 000 kronor. Kostnaderna för en

provisorisk förläggning på Väddö beräknas till 32 000 kronor. Därjämte

bör 132 400 kronor beräknas till kostnaderna för eventuellt erforderliga

ytterligare provisoriska förläggningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med (292 000 + 33 600 + 40 000 + 120 000 +

32 000 + 132 400) 650 000 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Under nästa budgetår kommer personalen vid ungdomsvårdsskolorna att

avsevärt öka i antal på grund av tillkomsten av nya skolor och avdelningar.

På grund härav bör utbildningen av särskilt vård- och tillsynspersonalen

så långt möjligt intensifieras. I det föregående har jag beräknat medel till

avlönande av aspiranter till vårdartjänster under utbildningstjänstgöring

vid Lövsta. Medel har också beräknats för anordnande av en förläggnings
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

99

byggnad vid skolan för ifrågavarande personal. För övriga kostnader för

nämnda utbildning liksom för annan utbildning av personal vid vissa skolor

bör beräknas 14 000 kronor.

Jag tillstyrker vidare, att medel anvisas för anordnande under nästa budgetår

av två kurser på vardera tre veckor i enlighet med socialstyrelsens

förslag. Styrelsens beräkning av kostnaderna härför, 41 000 kronor, synes

kunna godtas.

Till socialstyrelsens förslag om utredning av frågan om personalutbildningen

inom olika vårdområden är jag inte beredd att ta ställning i detta

sammanhang.

Anslaget bör sålunda uppföras med (14 000 + 41 000) 55 000 kronor.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.

Vid 1956 års riksdag beslöts, att de inackorderingshem, för vilka den

första sjuåriga avtalsperioden löpt ut, vid fortsatt verksamhet skulle erhålla

ett bidrag av 3 000 kronor per hem till förnyelse av inventariebeståndet.

Motsvarande bidrag synes böra utgå till det hem, för vilket avtalsförlängning

blir aktuell under nästa budgetår. Det torde — i likhet med vad

tidigare skett — få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa lämplig avskrivningstid

för bidraget.

Till I.O.G.T. bör också under nästa budgetår utgå ett anslag av 2 000

kronor.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas

med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder

vid inackorderingshem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Jag är fortfarande

inte beredd att tillstyrka höjning av ifrågavarande ersättning. För

nästa budgetår bör därför 8 000 kronor anvisas för detta ändamål. Till ersättning

för driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas

72 000 kronor. Det tidigare från särskilt anslag utgående bidraget å

3 000 kronor till frälsningsarméns flickhem i Stockholm och Malmö bör

utgå även under nästa budgetår och bestridas från förevarande anslag.

Medelsbehovet under anslaget utgör sålunda (8 000 + 72 000 + 3 000) 83 000

kronor. Med hänsyn till storleken av beräknad reservation vid utgången av

innevarande budgetår bör anslaget uppföras med 73 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Till bestridande av merkostnader för redan påbörjade eller färdigställda

byggnadsföretag tillstyrker jag, att 24 300 kronor anvisas för iordningstäl
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

lande av avloppssystemet vid Vemyra skolhem, 26 000 kronor till ladugårdsbyggnad

vid Långanäs, 20 000 kronor för tillbyggnad av elevförläggning

vid Eknäs och 26 000 kronor till specialavdelning vid Fagared. För sistnämnda

ändamål bör vidare i enlighet med socialstyrelsens förslag medgivande

lämnas att använda högst 8 980 kronor av ännu ej disponerade

medel å reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården: Byggnadsarbeten in. m.

Kostnaderna för den vid förra årets B-riksdag beslutade första byggnadsetappen

vid Gräskärr beräknas nu av byggnadsstyrelsen till 1 425 000 kronor.

Härav har 700 000 kronor anvisats för innevarande budgetår. Jag tillstyrker,

att återstoden, 725 000 kronor, anvisas till färdigställande av arbetena

i denna etapp.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har bl. a. föreslagit, att medel anvisas

till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid utskrivningsavdelningen på

Lövsta ävensom till vissa ombyggnadsarbeten å förläggningsbyggnaden på

den av kommittén föreslagna nya skolan vid Bärby. Då det framstått som

angeläget, att dessa arbeten kommer till utförande redan innevarande budgetår

har Kungl. Maj :t — med utnyttjande av riksdagens medgivande att

inom det förevarande anslagets ram omdisponera medel till andra byggnadsföretag

än de som underställts riksdagen — medgivit, att tillsammans

45 000 kronor må disponeras till de båda angivna ändamålen. Med hänsyn

härtill bör för nästa budgetår motsvarande belopp anvisas för färdigställande

av de byggnadsföretag, till vilka medel anvisats under anslaget för innevarande

budgetår.

Jag tillstyrker vidare, att 200 000 kronor anvisas till slutförande av påbörjade

arbeten med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Långanäs.

Kostnaderna för uppförande av en specialavdelning vid Hammargården

har, såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen, av byggnadsstyrelsen

beräknats till 375 000 kronor. Dessutom beräknas kostnaderna för

uppförande av ett staket kring avdelningen till 15 000 kronor. Kostnaderna

för uppförandet av avdelningen kan numera, enligt vad jag inhämtat av

byggnadsstyrelsen, beräknas till 300 000 kronor. Då endast 150 000 kronor

tidigare anvisats för påbörjande av arbetena, bör ytterligare 150 000 kronor

anvisas för nästa budgetår.

I det föregående har jag förordat, att mottagningsavdelningar skall uppföras

vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården

samt en specialavdelning vid den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby. Kostnaderna

härför beräknas till sammanlagt 1 495 000 kronor. Vidtagna undersökningar

om möjligheterna att få dessa byggnadsföretag snabbt påbörjade

och genomförda har gett mig underlag för uppfattningen att byggnaderna

bör kunna färdigställas redan i slutet av innevarande år. Med hänsyn härtill

bör hela nämnda belopp anvisas för nästa budgetår.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

101

Till upprättande av ritningar och för projektering av en ny ungdomsvårdsskola

för psykiskt abnorma manliga elever bör beräknas 150 000

kronor.

Med anledning av vad socialstyrelsen anfört rörande medverkan från

vederbörande kommuner för att lösa bostadsbehovet för personalen vid

ungdomsvårdsskolorna får jag erinra, att Kungl. Maj:t den 30 januari

1959 uppdragit åt bostadsstyrelsen att i samråd med socialstyrelsen och

byggnadsstyrelsen utreda möjligheterna att med anlitande av sedvanliga former

för finansiering av bostadsbyggande tillgodose föreliggande behov av

bostäder åt personal vid bl. a. ungdomsvårdsskolorna. I avvaktan på resultatet

av denna utredning bör försiktighet iakttas vid anvisande av medel

till nybyggande av bostäder. Den betydande utvidgning av organisationen

som nu föreslås gör det emellertid nödvändigt att vid vissa skolor uppföra

ytterligare bostadshus. Jag beräknar 740 000 kronor för nämnda ändamål.

Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma vid vilka skolor bostäder

bör uppföras under nästa budgetår.

Frågan om medelsanvisning till vissa förbättringsarbeten vid Ryagården,

omändring av huvudförläggningen vid Långanäs, påbörjande av arbeten

med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Sundbo och Härsjögården

samt ombyggnad av kök vid Råby, Lövsta och Hornö har behandlats

av chefen för finansdepartementet vid anmälan i årets statsverksproposition

av förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid

tillstyrktes en särskild medelsanvisning av 350 000 kronor till de angivna

ändamålen. Då beredningen av frågan om anslag till ungdomsvårdsskolorna

för nästa budgetår inte var avslutad vid nämnda tidpunkt angavs

inte någon definitiv disposition av medlen på olika objekt. Efter samråd

med chefen för finansdepartementet förordar jag, att 31 000 kronor beräknas

till vissa förbättringsarbeten vid Ryagården, 25 000 kronor till viss omläggning

av vatten- och avloppssystemet vid Ryagården, 35 000 kronor för

omändring av huvudförläggningen vid Långanäs samt 259 000 kronor till

påbörjande av arbeten med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid

Sundbo och Härsjögården.

De i socialstyrelsens anslagsframställning i övrigt upptagna förslagen kan

jag inte tillstyrka.

För det av mig angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda (24 300 +

26 000 -r 20 000 + 26 000 + 725 000 + 45 000 + 200 000 + 150 000 +

1 495 000 + 150 000 + 740 000) 3 601 300 kronor, vilket belopp bör avrundas

till 3 600 000 kronor. Jämfört med anslaget för innevarande budgetår innebär

detta en ökning med 1 250 000 kronor.

De av socialstyrelsen ingivna förslagen om uppförande av en administrationsbyggnad

och en mottagningsavdelning vid Gräskärr samt en ladugårdsbyggnad

vid Forsane såsom ersättning för nedbrunna byggnader kan jag

godtaga. Kostnaderna för arbetena beräknas till 680 000 resp. 110 000 kro
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

nor. Jag tillstyrker, att för ändamålet erforderliga medel, 790 000 kronor,

anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Med hänsyn till läget inom vårdområdet synes Kungl. Maj:t -— i likhet

med vad som gäller för innevarande budgetår — böra erhålla medgivande

att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram omdisponera medel till

annat byggnadsföretag än de nu nämnda.

VII. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården, som föranledes av vad jag i det föregående

förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 2 425 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... 161900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

................................ 4 550 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 1 024 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis...................... 49 000

Summa kronor 8 210 000;

III. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

anvisa å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
till

Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten m. m. vid

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag

av 790 000 kronor;

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

103

IV. för budgetåret 1959/60 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 8 210 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 4 619 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag

av 190 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

ett reservationsanslag av 650 000 kronor;

5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården ett reservationsanslag av 55 000 kronor;
6)

till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

ett reservationsanslag av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

in. m. ett reservationsanslag av 73 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
till

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag av

3 600 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar

Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Bagger-Sjöbäck

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen ............................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ...................... 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 6 mars 1959 .............. 3

I. Inledning ................................................ 4

II. Gällande bestämmelser och nuvarande organisation............ 5

III. Förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna.............. 8

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna.......... 8

B. Yttranden ............................................ 32

IV. Förslag till ombildning av Broby lantbruksskola för döva till ungdomsvårdsskola

.......................................... 48

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna.................... 48

B. Yttranden ............................................ 52

V. Socialstyrelsens anslagsäskanden............................ 53

VI. Departementschefen ...................................... 73

VII. Hemställan .............................................. 102

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1959

590298

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1959/60 till utbgggnad av tekniska högskolan i Stockholm m. a1 i texten
  2. SU 1959:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1959160 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. jämte i ä s. 2 i texten