Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad Igdelse av 53 § 1 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

1960-03-25 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:118, Med förslag till förordning om ändrad Igdelse av 53 § 1 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1960

1

Nr 118

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad Igdelse av 53 § 1 mom. och 69 §

1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr

272); given Stockholms slott den 25 mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 53 § 1 mom.

och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i uppbördsförordningen för att möjliggöra

förenklingar i skatteredovisningen för vissa statliga arbetsgivare.

Vidare föreslås, i syfte att motverka vissa tendenser till missbruk, att ränta

å överskjutande preliminär skatt icke skall utgå med högre belopp än

100 000 kronor. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 118

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1960

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. och 69 § 1 mom.

uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 53 § 1 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

53 §.

1 m o m. Debiterad skatt---

52 § sägs.

Inbetalning, som — — — sista

dag.

Arbetsgivare med minst två arbetstagare

så ock annan arbetsgivare, beträffande

vilken länsstyrelsen eller i

stad den lokala skattemyndigheten så

förordnat, skall inbetala under uppbördstermin

förfallande skatt, som

innehållits å arbetstagares lön, sålunda,

att det sammanlagda skattebeloppet

medelst inbetalningskort eller girokort

inbetalas eller överföres till

postgirokontot för skatteavdelningen

vid postkontoret i residensstaden.

Samtidigt skola skatteanvisningar

jämte summerad förteckning över de

olika skattebeloppen insändas till

skatteavdelningen; arbetsgivare med

minst etthundra arbetstagare må

dock efter tillstånd av vederbörande

länsstyrelse insända skatteanvisningar

avseende preliminär Askatt

jämte summerad förteckning

över de olika, vid varje uppbördstermin

till skatteavdelningen inbetalda

skattebeloppen allenast en gång om

året i samband med inbetalning av

skatt förfallande till betalning under

uppbördsterminen i januari månad. I

sist avsett fall skall arbetsgivaren för

varje arbetstagare insända allenast en

skatteanvisning på vilken upptagits

sammanlagda beloppet av de för ar
-

(Föreslagen lydelse)

53 §.

1 mom. Debiterad skatt---

52 § sägs.

Inbetalning, som — — — sista

dag.

Arbetsgivare med minst två arbetstagare

så ock annan arbetsgivare, beträffande

vilken länsstyrelsen eller i

stad den lokala skattemyndigheten så

förordnat, skall inbetala under uppbördstermin

förfallande skatt, som

innehållits å arbetstagares lön, sålunda,

att det sammanlagda skattebeloppet

medelst inbetalningskort eller girokort

inbetalas eller överföres till

postgirokontot för skatteavdelningen

vid postkontoret i residensstaden.

Samtidigt skola skatteanvisningar

jämte summerad förteckning över de

olika skattebeloppen insändas till

skatteavdelningen. Dock äger statlig

myndighet efter anmälan till skatteavdelningen

vid postkontoret i residensstaden,

så ock annan arbetsgivare,

om han har minst etthundra arbetstagare,

efter tillstånd av vederbörande

länsstyrelse insända skatteanvisningar

avseende preliminär Askatt

jämte summerad förteckning

över de olika, vid varje uppbördstermin

till skatteavdelningen inbetalda

skattebeloppen allenast en gång om

året i samband med inbetalning av

skatt förfallande till betalning under

uppbördsterminen i januari månad. I

sist avsett fall skall arbetsgivaren för

1 Senaste lydelse av 53 § 1 mom. se 1958: 300 och av 69 § 1 mom. se 1959: 174.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1960

3

(Nuvarande lydelse)

betstagaren gjorda skatteavdragen.

Arbetsgivare, varom i detta stycke

förmäles, må samtidigt med inbetalning

av arbetstagares skatt inbetala

jämväl arbetsgivaren själv påförd

preliminär och kvarstående skatt.

För att inbetalning skall anses verkställd

under uppbördsterminen, skall

inbetalningskortet eller girokortet

ävensom i förekommande fall försändelsen

hava inkommit till postanstalt

senast den 18 i den månad, under vilken

terminen infaller.

Vid inbetalning -— -— — avräknas

härå.

69 §.

1 mom. Därest den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig vid debitering

av slutlig skatt, till den del densamma

erlagts överstiger den slutliga

skatten, äger den skattskyldige erhålla

ränta med fem procent, för en

beräknad tid av ett år, å den del av det

överskjutande beloppet, som överstiger

ettusen kronor; dock att det belopp,

varå ränta sålunda skall beräknas,

skall avrundas till närmast lägre

hundratal kronor. Vid bedömandet av

om och med vilket belopp ränta skall

utgå, skall i den preliminära skatten

icke inräknas sådan i 27 § 2 mom.

under 3) omförmäld preliminär

skatt, som erlagts efter den 30 april

året näst efter inkomståret; vidare

skall med slutlig skatt likställas sådan

tillkommande skatt, som enligt

vad i 68 § 4 mom. andra stycket sägs

helt eller delvis skall gäldas med där

omförmäld preliminär skatt.

Ränta som —- -— — den skattskyldige.

(Föreslagen lydelse)

varje arbetstagare insända allenast en

skatteanvisning på vilken upptagits

sammanlagda beloppet av de för arbetstagaren

gjorda skatteavdragen.

Arbetsgivare, varom i detta stycke

förmäles, må samtidigt med inbetalning

av arbetstagares skatt inbetala

jämväl arbetsgivaren själv påförd

preliminär och kvarstående skatt.

För att inbetalning skall anses verkställd

under uppbördsterminen, skall

inbetalningskortet eller girokortet

ävensom i förekommande fall försändelsen

hava inkommit till postanstalt

senast den 18 i den månad, under vilken

terminen infaller.

Vid inbetalning — — — avräknas

härå.

69 §.

1 mom. Därest den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig vid debitering

av slutlig skatt, till den del densamma

erlagts överstiger den slutliga

skatten, äger den skattskyldige erhålla

ränta med fem procent, för en

beräknad tid av ett år, å den del av det

överskjutande beloppet, som överstiger

ettusen kronor; dock att det belopp,

varå ränta sålunda skall beräknas,

skall avrundas till närmast lägre

hundratal kronor. Räntebcloppet må

icke överstiga 100 000 kronor. Vid bedömandet

av om och med vilket belopp

ränta skall utgå, skall i den preliminära

skatten icke inräknas sådan

i 27 § 2 mom. under 3) omförmäld

preliminär skatt, som erlagts efter

den 30 april året näst efter inkomståret;

vidare skall med slutlig skatt

likställas sådan tillkommande skatt,

som enligt vad i 68 § 4 mom. andra

stycket sägs helt eller delvis skall gäldas

med där omförmäld preliminär

skatt.

Ränta som---den skattskyl
dige.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.

lf Dihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 118

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 dr 1960

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Edenman,

Netzén, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om

vissa ändringar i uppbördsförordningen samt anför därvid följande.

I en den 2 april 1959 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj :t har statens

organisationsnämnd föreslagit viss omläggning av källskatteredovisningen

från statliga myndigheter. Yttranden över förslaget har, efter remiss, inkommit

från riksräkenskapsverket, centrala uppbördsnämnden, generalpoststyrelsen,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Hallands och Örebro

län samt uppbördsorganisationskommittén. överståthållarämbetet har därjämte

överlämnat ett från Stockholms stads uppbördsverk infordrat yttrande.

Jag avser nu att upptaga denna fråga. I samband därmed ämnar jag framlägga

förslag till viss begränsning i rätten att åtnjuta ränta å överskjutande

preliminär skatt.

Skatteredovisningen från statliga myndigheter

Gällande bestämmelser. Arbetsgivares redovisning av preliminär A-skatt,

som arbetsgivaren innehållit genom skatteavdrag, kan sägas bestå av två

moment: dels inbetalas skattebeloppet och dels lämnas uppgift om debetsedelnuinmer

och belopp för de anställda som inbetalningen avser. Skattebeloppet

skall inbetalas vid varje uppbördstermin för nästföregående tvåmånadersperiod.

I fråga om redovisning av debetsedelnummer m. m. förekommer

flera olika tillvägagångssätt.

I princip skall skatten inbetalas medelst skatteanvisning. Med ledning av

skatteanvisningens nummer och påtecknade skattebelopp kan skatten krediteras

den anställde.

I fråga om arbetsgivare med minst två anställda gäller emellertid i stället,

att skattebeloppet skall inbetalas eller överföras medelst inbetalnings- eller

girokort samt att skatteanvisningarna skall bifogas jämte en numrerad förteckning

över de olika skattebeloppen.

Arbetsgivare med minst 25 arbetstagare har möjlighet att underlåta att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 är 1960

insända skatteanvisningarna. Såsom förutsättning härför gäller dock bl. a.

att förteckningen över skattebeloppen anger även vederbörandes debetsedelnummer.

Numren skall anges på förteckningen medelst hålkorts- eller adresseringsmaskin.

För arbetsgivare med minst 100 arbetstagare har öppnats möjlighet till

ytterligare en förenkling i fråga om skatteredovisningen. Efter tillstånd av

vederbörande länsstyrelse kan nämligen sådan arbetsgivare, trots att skatten

på vanligt sätt inbetalas vid varje uppbördstermin, få insända förteckningen,

i förekommande fall jämte skatteanvisningar, endast en gång årligen.

Därvid skall på förteckningen och skatteanvisningarna anges det sammanlagda

beloppet av de för arbetstagaren gjorda skatteavdragen. Denna

redovisningsmetod benämnes den »summariska» redovisningsmetoden.

Författningsbestämmelserna om de olika redovisningssätten återfinnes i

53 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) och 22 och

23 §§ kungörelsen den 16 oktober 1953 (nr 628) med vissa föreskrifter angående

tillämpningen av uppbördsförordningen.

Statens organisationsnämnds skrivelse. Nämnden understryker i skrivelsen

fördelarna av den summariska skatteredovisningen. Bortfallet av arbetet

med att upprätta specifikationer varannan månad innebär, påpekar nämnden,

en avsevärd tidsvinst. Vidare elimineras de tämligen tidsödande momenten

med summering och annotation på lönekort av varje särskild arbetstagares

skatteavdrag per tvåmånadersperiod. Nämndens undersökningar

ger vid handen att skatteredovisning enligt det »traditionella» systemet upptar

en icke obetydlig andel i avlöningsarbetet vid de statliga myndigheterna.

Nämnden tillägger, att den summariska skatteredovisningen ställer sig

fördelaktig icke endast beträffande tidsåtgången för varje särskild myndighet

utan också ur uppbördsmyndigheternas synpunkt. För dessa innebär den

summariska redovisningen nämligen en påtaglig arbetsbesparing jämfört

med det traditionella redovisningssystemet. Till belysande av möjliga kostnadsbesparingar

enbart i detta avseende nämnes att man inom postverket

räknar med en kostnad av 28 öre per bokförd skatteanvisning. En övergång

från traditionellt system till summariskt innebär att antalet bokföringstransaktioner

(= insända skatteanvisningar) per inbegripen löntagare och

år nedbringas från sex till en.

Med hänsyn till dessa omständigheter finner nämnden det önskvärt att

det förenklade förfaringssättet kommer i tillämpning för de statliga myndigheterna

i största möjliga utsträckning. Detta har också framhållits i den

rapport över nämndens ifrågavarande undersökningar, vilken enligt Kungl.

Maj :ts beslut har delgivits myndigheterna inom den civila statsförvaltningen.

Emellertid kan, fortsätter nämnden, den summariska redovisningen komma

i fråga endast för arbetsgivare med minst 100 arbetstagare och blott efter

särskilt tillstånd av länsstyrelse. Med hänsyn till de fördelar ur kostnadssynpunkt

som står att vinna för statsverket genom eu ökad anslutning till

delta redovisningssätt finner nämnden det angeläget att statliga verk un
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1960

dantages från de nämnda restriktionerna. Statliga myndigheter intar en sådan

särställning såsom arbetsgivare att de riskmoment som kan förmodas

ha dikterat den ifrågavarande inskränkningen icke bör vara aktuella i

detta sammanhang.

Organisationsnämnden föreslår fördenskull att begränsningen till arbetsgivare

med minst 100 arbetstagare inte skall gälla för statliga myndigheter

och att ansökningsförfarandet för dessa myndigheter skall ersättas

med ett anmälningsförfarande.

Remissyttrandena. Centrala uppbördsnämnden, generalpoststyrelsen, överståthållarämbetet,

de hörda länsstyrelserna, uppbördsorganisationskommittén

och Stockholms stad har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

I vissa yttranden påpekas dock, att summarisk redovisning för närvarande

inte användes i den omfattning man väntat. Knappt 500 av de sammanlagt

2 700 arbetsgivarna med 100 arbetstagare eller däröver har skaffat

sig tillstånd till sådan redovisningsmetod. Centrala uppbördsnämnden förmodar,

att detta kan bero därpå att större arbetsgivare numera i stor utsträckning

anskaffat hålkortsmaskiner, varigenom det system, som gäller

för arbetsgivare med minst 25 arbetstagare, utan olägenhet kan tillämpas.

Många arbetsgivare anser det även angeläget att avstämma skattekontot vid

varje uppbördstermin för att lättare kunna upptäcka eventuella fel. Stockholms

stads uppbördsverk nämner vissa nackdelar med den summariska

redovisningen. Genom att den inbetalda källskatten inte redovisas på den

enskilde arbetstagarens kreditkort förrän efter inkomstårets utgång, försvåras,

påpekar uppbördsverket, i vissa hänseenden verkets kontroll av arbetsgivarna

liksom även prövningen av ansökningar om jämkning och restitution

av preliminär skatt. Fall av felredovisningar har även förekommit vid

summarisk redovisning, särskilt när arbetstagaren slutat sin anställning

före inkomstårets utgång. Uppbördsverket anser dock att de fördelar som

vinnes vid summarisk redovisning, främst genom kostnadsbesparing, väsentligt

överväger nackdelarna.

Generalpoststyrelsen, överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Hallands

län förutsätter att, om reformen beslutas, vederbörande statliga myndighet

själv skall ha att pröva huruvida den önskar tillämpa summarisk redovisning

eller icke.

Stockholms stads uppbördsverk anser att det med hänsyn bl. a. till de

besparingar, som står att vinna för såväl stat som kommun, kan ifrågasättas

om inte också kommunala myndigheter skulle kunna undantagas från nu

gällande inskränkningar i fråga om summarisk redovisning. Även riksräkenskapsverket

anser att samma skäl som anförts för att statliga myndigheter

skall få tillämpa ett mindre kostnadskrävande redovisningsförfarande

än för närvarande talar för att kommunala myndigheter får ett sådant

medgivande. Ämbetsverket anser, att denna fråga bör närmare utredas.

Uppbördsorganisationskommittén erinrar om att kommittén har att pröva

ett av organisationsnämnden i annat sammanhang framlagt förslag om

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1960

att möjligheten till summarisk skatteredovisning eventuellt skall utsträckas

till arbetsgivare med minst 50 anställda. Kommittén har inte ansett sig ännu

ha anledning att ta ställning till detta förslag.

Generalpostshjrelsen berör i förevarande sammanhang frågan om ersättning

till postverket för bestyret med skatteuppbörden. Ersättning utgår för

närvarande med 28 öre för varje skatteanvisning eller, om enbart förteckning

användes, för varje å förteckning upptagen post. För varje summarisk

inbetalning utgår således ersättning endast med 28 öre motsvarande

postverkets kostnader under sista uppbördsterminen. Arbetsgivare som tilllämpar

den summariska redovisningsmetoden insänder emellertid årligen,

utan samband med skatteinbetalning, till posten en skatteanvisning från

varje anställds debetsedel. Dessa skatteanvisningar användes för att å de anställdas

kreditkort utmärka att summarisk redovisning tillämpas beträffande

arbetstagaren. Enligt gällande bestämmelser erhåller postverket inte ersättning

för detta arbete. Ersättning utgår icke heller för arbetet med bokföring

och redovisning av de medel som summariskt inbetalas undei de fem

första uppbördsterminerna. Postverket beräknar sina kostnader för dessa

arbetsmoment till desamma, som kostnaderna för bokföring av en inbetalning

från arbetsgivare, eller 28 öre. Generalpoststyrelsen anser det skäligt att

postverket får ersättning för dessa kostnader, särskilt om rätten till summarisk

redovisning utsträckes såsom föreslagits. På grund härav tillstyrker

styrelsen förslaget under den förutsättningen att postverket förutom ersättning

för den inbetalning som äger rum under sista uppbördsterminen

— får ersättning med 28 öre för varje skattskyldig för vilken summarisk

redovisning tillämpas.

Departementschefen. Den summariska redovisningsmetoden innebär, att

skatten på vanligt sätt inbetalas varannan månad men att uppgift om hur

den fördelar sig på de olika arbetstagarna lämnas blott en gång årligen. Den

summariska redovisningen har för arbetsgivarna vissa uppenbara fördelar

framför vanlig redovisning, enligt vilken fördelningen av skatten på arbetstagarna

skall göras sex gånger om året. Med hänsyn till de krav på ordnad

avlöningsbokföring in. m„ som måste ställas på arbetsgivare med summarisk

redovisning, gäller för närvarande det villkoret, att arbetsgivaren skall

ha minst 100 anställda. Dessutom skall en särskild prövning ske hos länsstyrelsen.

Syftet med organisationsnämndens förslag är, att statliga myndigheter

oavsett antalet anställda skall kunna tillgodogöra sig de arbets- och kostnadsbesparingar

som kan uppnås med den summariska metoden. \id remissbehandlingen

har erinringar inte framkommit. De riskmoment, som

motiverat nu gällande begränsningar i möjligheten att tillämpa summarisk

redovisning, föreligger uppenbarligen inte i fråga om statliga arbetsgivare,

.lag kan därför tillstyrka förslaget.

I något yttrande har ifrågasatts om inte en uppmjukning av villkoren för

summarisk redovisning bör komma till stånd även för andra kategorier ar
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1960

betsgivare. Emellertid framgår av vad uppbördsorganisationskommittén anfört,

att kommittén har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga. Med

hänsyn därtill torde längre gående åtgärder på området icke böra vidtagas nu.

Antalet av de statliga myndigheter som till följd av den nu förordade

författningsändringen kan väntas övergå till summarisk redovisning torde

bli jämförelsevis ringa. Anledning synes därför inte föreligga att, på sätt

generalpostslyrelsen antytt, i detta sammanhang ompröva grunderna för ersättning

till postverket för bestyret med skatteuppbörden.

Ränta å överskjutande preliminär skatt

Gällande bestämmelser m. m. I syfte att förmå skattskyldiga, som i mera

väsentlig mån själva kan bestämma storleken av sina inbetalningar av preliminär

skatt, att så nära som möjligt anpassa dessa till den slutliga skatten

har i uppbördsförordningen upptagits vissa bestämmelser om skyldighet

att erlägga ränta å kvarstående skatt. I konsekvens härmed får skattskyldig,

som inbetalat för mycket preliminär skatt, i vissa fall ränta vid

utbetalning av den överskjutande preliminära skatten.

Bestämmelserna om ränta å överskjutande preliminär skatt (69 § 1 mom.

uppbördsförordningen) innebär att ränta utgår å den del av den överskjutande

skatten som, efter viss avrundning, överstiger 1 000 kronor. Räntebeloppet

beräknas till fem procent å nämnda del av skatten.

Förutsättning för att ränta å kvarstående skatt skall utgå är att den kvarstående

skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller till

minst 10 000 kronor. Räntebeloppet beräknas till nio procent av den del av

den kvarstående skatten som, efter viss avrundning, överstiger 1 000 kronor.

Möjlighet föreligger för de skattskyldiga att undgå räntepåföring genom

att inbetala preliminär skatt utöver det belopp som enligt debetsedeln skall

inbetalas för inkomståret. De bedömningar av den slutliga skattens storlek

som kan göras under inkomståret blir dock i regel tämligen osäkra. Detta

gäller särskilt företagare med bokföring, vilkas skattepliktiga inkomster i

betydande grad bestämmes av värderingar av olika slag i samband med

bokslutet. Först i samband med självdeklarationens upprättande i februari—mars

året efter inkomståret erhåller den skattskyldige en säkrare grund

for beräkningen av storleken av den slutliga skatt som kommer att påföras

honom. Möjlighet har därför öppnats för de skattskyldiga att inbetala

ytteiligare preliminär skatt efter utgången av den sista uppbördsterminen.

Sista inbetalningsdagen är den 30 april året näst efter inkomståret. Genom

sådan fyllnadsinbetalning kan alltså skattskyldig, som under det gångna

uppbordsåret betalat för litet preliminär skatt, tillrättalägga detta och därigenom

undgå att bli påförd kvarstående skatt och ränta å sådan skatt.

Skulle det t. ex. i samband med deklarationens upprättande visa sig att

den preliminära skatten överstiger den beräkneliga slutskatten har den

skattskyldige vissa möjligheter till omedelbar restitution av för mycket

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kangl. MajAs proposition nr it8 år 1960

erlagd preliminär skatt. Om den preliminära skatten kan beräknas komma

att överstiga den slutliga skatten med minst en femtedel av slutskatten (dock

minst 100 kronor), kan sålunda den skattskyldige enligt bestämmelse i 45 §

2 mom. uppbördsförordningen utverka beslut om restitution av det överskjutande

skattebeloppet. När särskilda omständigheter det föranleder,

kan lokal skattemyndighet besluta om sådan restitution aven om den överskjutande

preliminärskatten inte uppgår till en femtedel av slutskatten.

Räntebestämmelserna tillkom genom beslut av 1951 års riksdag. Nu gällande

procentsatser för räntan bestämdes av 1957 års riksdag. Av uttalanden

i proposition nr 186/1957 och i 1957 års bevillningsutskotts betänkande nr 9

framgår, att räntan för Överskjutande preliminär skatt avvägts så att den

ungefärligen skulle motsvara bankernas inlåningsränta.

Departementschefen. Bestämmelserna om ränta å överskjutande preliminär

skatt får ses mot bakgrund av skyldigheten för den som har mera betydande

kvarstående skatt att erlägga ränta. Det har ansetts naturligt att,

likaväl som ränta skall erläggas på större kvarskattebelopp, den som under

inkomståret erlagt för mycket preliminär skatt på motsvarande satt erhåller

viss räntegottgörelse. Räntan har avvägts med hänsyn till bankernas

inlåningsränta och till det förhållandet att det förflyter ett knappt år mellan

sista uppbördsstämman och den tidpunkt då skatten återbetalas.

Av den föregående redogörelsen framgår emellertid, att de skattskyldiga

har möjlighet att inbetala preliminär skatt även efter sista uppbördsstämman,

och vid ränteberäkningen beaktas all preliminär skatt som inbetalats

före utgången av april månad under taxeringsåret. Den överskjutande preliminära

skatten återbetalas i december månad under taxeringsåret. Detta

innebär, att om någon inbetalat tillräcklig preliminär skatt under inkomståret

och gör en ytterligare inbetalning under april nästa år, får han tillbaka

det då erlagda beloppet redan sju ä åtta månader senare. Även i detta fall

utgår — om förutsättningarna för ränta i övrigt föreligger — ränta med

fem procent å det överskjutande skattebeloppet. Per helt år räknat erhålles

i sådana fall en förräntning efter ungefär- åtta procent.

Att en skattskyldig sålunda kan erhålla högre ränta än i bank spelar i

och för sig inte någon större roll så länge det rör sig om jämförelsevis begränsade

belopp. Det har emellertid visat sig, att vissa större företag utnyttjat

de föreliggande möjligheterna till att på det allmännas bekostnad göra

mycket vinstgivande korttidsplaceringar.

En undersökning, som omfattar tre län, har visat att fyra företag i ränta

genom dylika åtgärder var för sig fick räntebelopp som översteg 100 000

kronor. Sammanlagt fick dessa fyra företag över 1 800 000 kronor i ränta.

Då här föreligger ett uppenbart missbruk av bestämmelserna, synes en

begränsning av rätten till ränta erforderlig. Därvid skulle i och för sig kunna

övervägas att inskränka rätten att få ränta till Överskjutande skatt, som

inbetalts under inkomståret. En regel av denna innebörd skulle emellertid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1960

avsevärt komplicera ränteberäkningen. Jag förordar därför i stället att en

maximigräns sättes för vad som får utgå i ränta på överskjutande skatt.

Denna gräns synes lämpligen kunna sättas vid 100 000 kronor. Den föreslagna

regeln innebär, att ränta skall kunna erhållas på skattebelopp upp till

något mer än två miljoner kronor.

Departementschefens hemställan

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 53 §

1 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Sohlman

600596 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december 1945 a1 i texten
  2. BevU 1960:52 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni s. 1 i texten