Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

1960-04-01 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:142, Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

1

Nr 142

Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en

för krigsmakten gemensam krigshögskola m. m.;

given Stockholms slott den 1 april 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att principbeslut fattas om inrättande av en

för krigsmakten gemensam krigshögskola. I samband härmed förutsättes

försvarsgrenarnas nuvarande högskolor, krigshögskolan, sjökrigshögskolan

och flygkrigshögskolan, skola utgå ur organisationen. Förslag framlägges

vidare om kompletterande utbildning av officerare för rekrytering

till särskilt kvalificerade befattningar.

1—423 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 142

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 dr 1960

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 april 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, viss fråga angående

inrättande av en för krigsmakten gemensam krigshögskola m. m. och

anför därvid följande.

Överbefälhavaren bemyndigades den 27 juni 1957 att tillkalla högst fem

utredningsmän för att verkställa utredning rörande samordning av studierna

vid de militära högskolorna. Den med stöd härav tillsatta utredningen1,

som antagit benämningen försvarets högskoleutredning 1958, i det

följande benämnd högskoleutredningen, har utarbetat ett betänkande med

förslag angående den högre stabsutbildningen, vilket med skrivelse den

30 november 1959 överlämnats till överbefälhavaren. Utredningen har begränsat

sina undersökningar till att avse den högre stabsutbildningen d. v. s.

utbildningen vid krigshögskolans stabslinje samt vid sjökrigshögskolans

och flygkrigshögskolans stabskurser. Viss samordning av denna utbildning

föreslås. Utbildningen vid högskolornas övriga kurser har behandlats endast

i den mån det varit erforderligt för att utredningen skulle kunna

bedöma utbildningen vid stabskurserna. Försvarsgrenscheferna har yttrat

sig över utredningens förslag, varefter överbefälhavaren med skrivelse den

11 februari 1960 till Kungl. Maj:t överlämnat betänkandet jämte eget förslag

i ämnet.

Innan jag upptager överbefälhavarens och högskoleutredningens förslag

till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse för den nuvarande

utbildningen vid de tre försvarsgrenshögskolorna i Sverige.

Nuvarande organisation m. m.

Den militära högskoleutbildningen i Sverige bedrives väsentligen försvarsgrensvis.

Vid envar av de tre krigshögskolorna — krigshögskolan,

sjökrigshögskolan och flygkrigshögskolan — meddelas dock viss under
1

Generalmajoren G. A. Westring, tillika ordförande, professorn F. K. G. Odqvist,

överstarna C. G. F. af Klintberg och S. O. H. Svenow samt kommendören M. O. Starck.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 År 1960

3

visning om andra försvarsgrenar och om det totala försvaret. De olika försvarsgrenarnas

krigshögskolor lyder direkt under försvarsgrenscheferna

utom i förvaltningshänseende, där högskolorna lyder under vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet. Varje högskolas uppgifter löses av dess

chef och av den stabs-, lärar- och övriga personal som står till chefens förfogande.

Cheferna för krigshögskolorna är beställningshavare i lönegrad

B 3. Rörande högskolornas personaluppsättning i övrigt torde få hänvisas

till särskilda sammanställningar (bilagorna A och B).

Krigshögskolan (KHS) har till uppgift att meddela de vidgade kunskaper

i krigsvetenskapens olika delar och de ökade insikter i icke militära

ämnen som är erforderliga för arméns högre befälspersonal samt för

den militära personalen vid högre staber och vissa förvaltningar. I anslutning

härtill anges i skolans undervisningsstadga målet för undervisningen

vara att göra eleverna skickade för tjänstgöring vid högre staber och förband,

främst under krigsförhållanden, samt vid särskilda utbildningslinjer

dessutom att göra eleverna skickade för tjänstgöring vid vissa förvaltningar.

Vid KHS meddelas undervisning på tre utbildningslinjer, stabslinjen

(linje I a) — undervisning anordnas för närvarande icke på linje I b —

vapentekniska linjen (linje II) samt ingenjörlinjen (linje III), vilken är

uppdelad på en underlinje för högre fältarbetsteknik (linje III a) och en

underlinje för fortifikationsutbildning (linje III b).

Utbildningstiden vid KHS är omkring två år på stabslinjen och drygt

två år vid de tekniska linjerna. En stabslinje börjar varje år, övriga linjer

vartannat år. Inryckning sker till samtliga kurser omkring den 15 oktober.

-— Inträde vid KHS vinnes efter inträdesprövning.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid linje I a 35, vid linje II 25

samt vid envar av linjerna III a och III b 10.

Slutbetyg sättes vid samtliga kurser. Vidare uppgöres efter undervisningens

avslutande aspirantförslag, upptagande elever som föreslås till

aspiranter vid generalstabskåren.

1954 års befälsutredning har föreslagit att en allmän krigshögskolekurs,

obligatorisk för alla arméns officerare och anknuten till den nuvarande

krigshögskolan, skall inrättas. I propositionen 1960: 109 har förslag framlagts

om tillkomsten av en dylik kurs.

Ändamålet med allmänna kursen vid sjökrigshögskolan (KSHS)

är att meddela eleverna de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens, särskilt

sjökrigsvetenskapens, olika delar och de ökade insikter i icke militära

ämnen som erfordras, vad beträffar flottans officerare för tjänst som fartygschef

samt vad beträffar kustartilleriets officerare för bestridande av

adjutantsbefattning inom lägre förbands staber och för tjänst som chef

för kompani (motsvarande förband).

Vid KSHS anordnas vidare högre kurser, vilka har till ändamål att med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 är 1960

dela eleverna den högre krigsvetenskapliga utbildning som erfordras för

tjänstgöring vid högre staber samt vid centrala och lokala förvaltningar.

De högre kurserna är stabskurs, förbindelsekurs och tekniska kurser (artillerikurs,

torpedkurs, minkurs och nautisk kurs).

Slutligen anordnas vid KSHS en marinintendenturofficerskurs, som har

till ändamål att meddela eleverna den krigsvetenskapliga och allmänt ekonomiska

utbildning som erfordras för tjänstgöring i mera kvalificerade

befattningar vid förvaltningar och staber.

Utbildningstiden är vid allmänna kursen och marinintendenturofficerskursen

sex månader. De högre kurserna utom stabskursen och artillerikursen

omfattar för närvarande ett år; stabskursen omfattar 14 månader,

och artillerikursen omfattar ett och ett halvt år. Allmänna kursen och

marinintendenturofficerskursen anordnas varje år, medan högre kurser

utom nautiska kursen anordnas vartannat år. Nautiska kursen anordnas

i allmänhet blott vart fjärde år. Inryckning sker till samtliga kurser omkring

den 15 oktober.

Inträdesprov förekommer icke vid KSHS. Som ordinarie elev till allmänna

kursen beordras samtliga sjö- och kustartilleriofficerare med en

tjänstetid såsom officer av minst fyra år. Till marinintendenturofficerskursen

beordras som ordinarie elev officer med en tjänstetid av minst sex

år. Till de högre kurserna beordras efter ansökan officerare ur marinen,

vilka genomgått allmänna kursen och därvid samt i övrigt uppfyllt av chefen

för marinen stadgade fordringar.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid allmänna kursen 12—20

sjöofficerare och 8—10 kustartilleriofficerare, vid marinintendenturofficerskursen

tre marinintendenturofficerare, vid stabskursen 8—12 sjö- och kustartilleriofficerare

samt vid samtliga övriga högre kurser 12—15 sjö- och

kustartilleriofficerare.

Slutbetyg sättes vid samtliga kurser.

Allmänna kursen vid flygkrigshögskolan (FKHS) har till ändamål

att bibringa eleverna de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens olika delar

och de ökade insikter i icke militära ämnen som främjar tjänsten vid flygvapnet.

Undervisningen vid allmänna kursen har vidare till syfte att öka

elevernas förmåga att utbilda och leda andra, att snabbt och logiskt lösa

olika problem och att muntligt eller skriftligt redovisa lösningen.

Vid FKHS anordnas vidare en stabskurs och en teknisk kurs. Ändamålet

med stabskursen är att meddela eleverna de ytterligare kunskaper

och insikter som är erforderliga för flygvapnets personal i högre staber.

Den tekniska kursen har till ändamål att bibringa eleverna kunskaper och

insikter, som är erforderliga för tjänst i motsvarande teknisk befattning

vid högre staber och flygförvaltningen.

Utbildningstiden är för närvarande vid allmänna kursen omkring sju

månader och vid de liögre kurserna omkring 12 månader. Allmänna kur
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 142 är 1960

5

sen skall anordnas varje år och de högre kurserna vartannat år. Inryckning

sker till samtliga kurser i början av oktober.

I likhet med förhållandet vid KSHS förekommer ej några inträdesprov

vid FKHS. Som ordinarie elev till allmänna kursen beordras samtliga officerare

på stat vid flygvapnet efter fem (från och med 1960 sex) års anställning

som officer. Kommendering till stabskursen eller tekniska kursen

kan komma i fråga för officer, som under allmänna kursen erhållit sådana

betyg och allmänna vitsord, att han dels bedömes kunna tillgodogöra

sig utbildningen vid vederbörande kurs, dels ock bedömes lämplig för tjänst

i högre staber och i flygförvaltningen.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid allmänna kursen 30—35

samt vid stabskursen och tekniska kursen tillhopa 15—20.

Slutbetyg sättes vid allmänna kursen. Vad angår de högre kurserna har

principerna för betygssättningen varierat. Betygssättning avses ske från

och med läsåret 1959—1960.

Det är förutsatt, att högskoleutbildningen i viss utsträckning skall vara

samordnad. Således skall undervisningen i krigsvetenskapliga ämnen

vid KHS avse att bibringa eleverna kännedom om de gemensamma grundläggande

principerna för Sveriges försvar, kunskap om samverkan mellan

såväl högre som lägre förband ur olika försvarsgrenar samt fördjupad insikt

om krigets totala karaktär. Eleverna vid KHS skall även deltaga i

samövningar i form av krigsspel, stabstjänstövningar och andra tillämpningsövningar

med elever från andra försvarsgrenars högskolor.

Frågan om en vidgad samordning av den militära högskoleutbildningen

har även berörts av tidigare utredningar. Arméns officersutbildningskommitté

förordade således (SOU 1946:38), att undervisningen vid försvarsgrenshögskolorna

i viss utsträckning samordnades. Samundervisning borde

enligt detta förslag främst ske i ämnen av informatorisk karaktär. Vidare

borde gemensamma stabstjänstövningar förekomma. Ett chefskollegium

skulle handha för högskolorna gemensamma frågor. Även försvarets officersutbildningskommitté

förordade i sitt år 1950 avgivna betänkande

(stencilerat), att undervisningen vid de militära högskolorna samordnades

så långt det var möjligt. Samordning borde ske i syfte att åvägabringa

en enhetlig utbildning inom hela försvaret och att på bästa sätt utnyttja

disponibla lärarkrafter och utbildningsresurser. I första hand borde undervisningen

i ämnen som strategi och stabstjänst samordnas. Denna samordning

avsågs skola regleras av ett chefsråd, bestående av de tre högskolecheferna.

De av arméns officersutbildningskommitté och försvarets officersutbildningskommitté

framförda förslagen har endast i ringa omfattning förverkligats.

Kungl. Maj :t har dock den 2 februari 1951 föreskrivit, att cheferna

för försvarsgrenshögskolorna skall sammanträda minst en gång årligen

eller eljest då någon av högskolecheferna så påyrkar för att samordna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1960

undervisningen vid högskolorna och i övrigt vidtaga de åtgärder som kan

hidraga till enhetlighet i utbildningen (högskolornas chefsråd).

Inom ramen för undervisningen om strategiska förhållanden genomföres

även vissa applikatoriska studier. Årligen anordnas sålunda två—tre strategiska

tillämpningsexempel, vari deltager eleverna vid KHS äldre årskurs

och eleverna vid KSHS och FKHS stabskurser eller tekniska kurser. Mot

bakgrunden av dessa teoretiska exempel avhålles en vecka årligen en för

högskolorna gemensam fältövning, vari deltager samma elever som i de

strategiska tillämpningsexemplen. Vidare föreläser årligen högre företrädare

för totalförsvaret m. m. inför de församlade högskolorna.

Kompletterande stabs utbildning förekommer för närvarande i

form av s. k. aspiranttjänstgöring. Vid armén tjänstgör de officerare som

efter genomgång av KHS (företrädesvis stabslinjen) uttagits till aspiranter

vid generalstabskåren, under sammanlagt två—två och ett halvt år vid försvarsstaben,

arméstaben, KHS, försvarets kommandoexpedition och centrala

värnpliktsbyrån. Tjänstgöringen i varje befattning omfattar omkring ett

halvt år. Väl vitsordad aspiranttjänstgöring grundad på en särskild betygssättning

utgör villkor för senare utnämning till generalstabsofficer.

Vid marinen tjänstgör samtliga officerare, som med godkända betyg genomgått

KSHS stabskurs, under sammanlagt ett och tre kvarts år vid försvarsstaben,

marinstaben, marinkommandostabs operationsavdelning eller

försvarets kommandoexpedition. Varje officer tjänstgör vid två av dessa

enheter, varvid tjänstgöringen vid varje enhet omfattar ungefär halva den

sammanlagda tjänstgöringstiden. Den ena tjänstgöringsperioden avses i

princip för tjänst i operativ befattning, den andra för tjänst i befattning

berörande organisation eller utbildning. Utöver ordinarie vitsord ges under

aspiranttjänstgöringen inga särskilda betyg. Vid flygvapnet kommenderas

enstaka officerare, som genomgått FKHS stabskurs, till aspiranttjänstgöring

vid försvarsstaben. Härutöver förekommer icke aspiranttjänstgöring.

Vid försvarsstaben skall enligt uttalanden i samband med 1948 års försvarsbeslut

(prop. 1948:206, s. 140 och 295 samt prop. 1948:209, s. 44)

finnas 16 aspiranter (10 ur armén, 3 ur marinen och 3 ur flygvapnet).

Detta antal aspiranter har dock aldrig uppnåtts.

Högskoleutredningens förslag

Målsättningen för stabsutbildningen

Utredningen har undersökt, om den nuvarande målsättningen för den

högre stabsutbildningen är ägnad att ge klara riktlinjer för utbildningen.

Mot bakgrunden av överväganden rörande det framtida krigets natur och

den framtida strukturen av den svenska krigsmakten bar utredningen kommit

till den uppfattningen, att den nuvarande målsättningen för den högre

stabsutbildningen måste höjas. Målsättningen för ifrågavarande utbildning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1960

får emellertid enligt utredningen ej sättas högre än att den kan uppnås

under en rimlig utbildningstid och med rimliga utbildningsresurser. Utredningen

har ansett sig kunna förutsätta, att högskolorna skall meddela

hela den utbildning som erfordras för tjänstgöring i kvalificerade befattningar

vid högre staber och i kvalificerade lärarbefattningar. För tjänstgöring

i särskilt kvalificerade befattningar vid högre staber och i särskilt

kvalificerade lärarbefattningar och för tjänstgöring som chef för högre

förband erfordras emellertid enligt utredningens uppfattning viss kompletterande

stabsutbildning utöver den nu avsedda högskoleutbildningen.

Mot bakgrunden av de anförda synpunkterna föreslår utredningen följande

målsättning för den högre stabsutbildningen vid högskolorna.

Utbildningen har till allmänt syfte att ge eleverna de vidgade kunskaper

om krigsmakten och det övriga totalförsvaret samt de ökade insikter om

samhällslivet i övrigt som är erforderliga för att göra eleverna skickade

att tjänstgöra i kvalificerade befattningar vid högre staber samt i kvalificerade

lärarbefattningar;

att _ efter ytterligare utbildning — tjänstgöra i särskilt kvalificerade

befattningar vid högre staber och i särskilt kvalificerade lärarbefattningar;

samt

att — efter ytterligare utbildning och praktisk tjänstgöring — tjänstgöra

som chefer för högre förband.

Utbildningen skall främst ta sikte på verksamheten under krig.

Utbildningen skall befrämja utvecklingen av de grundläggande egenskaper

som i krig erfordras hos högre chefer.

Utbildningen skall bibringa eleverna en enhetlig grundsyn på försvarsproblemen.

Utbildningen för krig bör ge samtliga elever ingående kännedom om den

egna försvarsgrenen samt god kännedom om vårt lands strategiska problem,

om andra försvarsgrenar och om övriga komponenter inom totalförsvaret.

Utbildningen bör härjämte ge eleverna vana att lösa de problem, som uppkommer

genom att verksamheten inom det totala försvaret måste samordnas

i betydande utsträckning.

Utbildningen för tjänsten i fred bör ge eleverna kännedom om planering

och krigsplanläggningsarbete, om beredskapsåtgärder i fred, om anslagsberäkningar

och budgetarbete samt om planläggning av större övningar.

Utbildningen bör vidare ge eleverna grundlig insikt om tekniska faktorers

inverkan på operationer och på behov av stridsmedel ävensom en god förmåga

att i samarbete med representanter för olika delar av totalförsvaret

göra jämförande analyser av t. ex. vapensystem med hänsynstagande till

ekonomiska faktorer.

Utbildningen skall bedrivas så att urval efter likartade normer kan

ske av dem som bedömes äga förutsättningar att senare tjänstgöra i särskilt

kvalificerade befattningar vid högre staber och i särskilt kvalificerade

lärarbefattningar samt som chefer för högre förband.

Omfattning av den högre stabsutbildningen

På grundval av den angivna målsättningen har utredningen verkställt

en översyn av de kursplaner som för närvarande gäller för den högre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

stabsutbildningen. Utredningen har därvid sökt klarlägga erforderliga förändringar

i utbildningen. En vidgad kännedom om andra försvarsgrenars

förhållanden och om det totala försvaret bär sålunda ansetts nödvändig.

Vidare har utredningen undersökt i vilken utsträckning elever ur olika

försvarsgrenar bör bibringas ett ensartat kunskapsstoff, d. v. s. i vilken

utsträckning utbildningen bör samordnas. Därvid har bland annat

eftersträvats att sammanföra eleverna i gemensamma studiegrupper för att

lösa gemensamma problem.

Utredningen har sett som en viktig uppgift att inventera utbildningsbehoven

och att fastställa erforderligt timantal för undervisningsämnena.

Efter samråd med lärare från de olika högskolorna har nya kursplaner

uPP8Jorts för KHS stabslinje samt för KSHS och FKHS stabskurser. Kursplanerna

har utarbetats ämnesområdesvis. Sålunda har all utbildning i

ämnen av strategisk natur sammanförts till ämnesområdet strategi. På

samma sätt har ämnen av teknisk art sammanförts till ämnesområdet

teknik. I kursplanerna föreslår utredningen för varje ämnesområde viss

undervisningstid samt dennas fördelning på samordnad och separat undervisning.

En översikt av nuvarande och föreslagna kursplaner erhålles av följande

sammanställning.

Kurs

Nuvarande

undervis-

ningstid

(timmar)

Föreslagen undervisningstid (timmar)

Samordnad

Separat

Total

KHS stabslinje ..................

2 910

1 682/1 690

1 2241

mmar.

837

672/737

686

2 063

1 274/1 270

1 056

2 900

1 946 /2 007

1 7421

KSHS stabskurs (sjö/ka)..........

FKHS stabskurs .................

1 Tillkommer för flygtjänst 200 ti

Av sammanställningen framgår — med utgångspunkt i att ett år omfattar

cirka 1 400 timmar — att den nuvarande två-åriga utbildningstiden

vid KHS stabslinje ej föreslås skola överskridas. I fråga om KSHS och

FKHS stabskurser innebär förslaget en utbildningstid av omkring 18

respektive 17 månader. Då allmänna kursen vid KSHS har en längd av

sex och vid FKHS en längd av sju månader, kommer med den av utredningen

föreslagna tiden för de högre kurserna den totala utbildningstiden

vid KSHS och FKHS att utgöra omkring två år.

För närmare kännedom om de föreslagna kursplanerna torde få hänvisas

till utredningens betänkande. I korthet innebär förslagen, att eleverna

ges en vidgad kännedom om andra försvarsgrenars strategiska, taktiska och

operativa förhållanden och om det totala försvarets problem. Utbildningen

i stabstjänst har tillmätts stort utrymme för att eleverna skall bli i huvud
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

sak i lika mån rutinerade i stabsarbete efter i möjligaste mån enhetliga

grunder. Teknikens inflytande på den militära organisationen och på

operationerna har givits ökad plats i utbildningen. Huvudvikten har

vidare lagts vid applikatorisk och motsvarande undervisning, eftersom

eleverna enligt utredningen bör beredas tillfälle till omfattande självstudier

och utbildningen bör genomföras under så aktiv medverkan från

eleverna som möjligt. I utbildningstiden har även inlagts tjänstgöring vid

egen försvarsgren, varjämte utredningen föreslagit, att alla elever skall

beredas tillfälle till omkring två veckors tjänstgöring vid andra försvarsgrenar.

Omfattningen av den föreslagna samordnade undervisningen varierar i

olika ämnesområden. I strategi är huvuddelen av undervisningen samordnad,

och tiden för den samordnade undervisningen — tid för fem

applikatoriska exempel inbegripen — uppgår till cirka 200 timmar. I taktik

och operationer har likaledes föreslagits cirka 200 timmar samordnad undervisning,

utgörande omkring hälften av den sammanlagda undervisningstiden.

Den samordnade undervisningen hänför sig till mark-, sjö- och

lufttaktik, till grunderna för operativ samverkan samt till applikatoriska

exempel rörande sådan samverkan. Utöver de angivna 200 timmarna har

tid upptagits för en gemensam fältövning i taktik och en gemensam fältövning

i operationer. Även i övriga ämnen är den samordnade undervisningen

av stor omfattning. Av den totala utbildningstiden utgöres sålunda

omkring 40 % av samordnad undervisning.

Högskoleutredningen har funnit, att den samordnade applikatoriska

undervisningen i princip bör bedrivas gemensamt. Strävan bör därvid

vara att i största möjliga utsträckning sammanföra eleverna i blandade

studiegrupper för att lösa de gemensamma problemen. I vilken utsträckning

den samordnade undervisningen i övrigt kan göras gemensam säges

bli beroende av programtekniska faktorer, vilka utredningen icke haft

möjlighet att helt överblicka. Utredningen har emellertid kommit till den

uppfattningen, att omkring hälften av den samordnade undervisningen

bör kunna bedrivas gemensamt.

För närvarande har stabskurserna vid de skilda högskolorna inryckning

ungefär vid samma tidpunkt — i början eller mitten av oktober. Då emellertid

utbildningstiden är olika lång, avslutas kurserna icke samtidigt. Med

hänsyn till att den föreslagna samordningen av undervisningen huvudsakligen

avses skola koncentreras till senare delen av stabslinjernas årskurser,

måste dock dessa framdeles avslutas vid ungefär samma tidpunkt. Högskoleutredningen

föreslår därför, att KSHS och FKHS stabskurser påbörjas

först sedan KHS stabslinje pågått ett halvt år. Härigenom tillgodoses

det angivna önskemålet — KSHS och FKHS stabskurser föreslås ju,

såsom framgått av det föregående, förlängda till omkring 18 respektive 17

månader. Då det emellertid säges vara lämpligt, alt de allmänna kurserna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kangl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

alltjämt påbörjas i början av oktober, föreslås det nuvarande uppehållet

på ett halvt år mellan allmänna kurserna och stabskurserna vid KSHS

och FKHS försvinna. Detta innebär vissa olägenheter i förhållande till

nuläget, men utredningen har funnit, att övriga tänkbara alternativ för

att tillmötesgå önskemålet medför än större olägenheter, såsom ökat behov

av lärare, halvårsuppehåll i stabskurserna vid KHS, KSHS eller FKHS eller

återgång till vårinryckning vid KHS.

I detta sammhanhang pekar utredningen även på ett annat problem,

nämligen frågan om samordning mellan stabsutbildningen och den tekniska

utbildningen. För KHS vidkommande innebär samordningen av högskolornas

stabsutbildning, att den nuvarande gemensamma utbildningen i taktik

och stabstjänst vid KHS stabslinje och de tekniska linjerna måste slopas.

Detta är enligt utredningens uppfattning beklagligt, men å andra sidan anser

utredningen det vara mera betydelsefullt, att samordningen av undervisningen

mellan KHS stabslinje samt KSHS och FKHS stabskurser kommer

till stånd. Och en viss samordning mellan KHS tekniska linjer och stabslinje

av undervisningen i taktik och stabstjänst torde ändock enligt utredningen

kunna ske i fortsättningen, även om denna samordning icke som

hittills i någon högre grad kan få formen av gemensam undervisning. Ett

särskilt problem erbjuder vidare KSHS, där stabskurs och tekniska kurser

anordnas vartannat år. Detta innebär, att endast varannan av övriga högskolors

stabskurser kan samordnas med en stabskurs vid KSHS. Då elevantalet

är så litet, att en inryckning varje år icke kan äga rum vid KSHS,

föreslås att samordning, låt vara i begränsad omfattning, kommer till stånd

vartannat år mellan KSHS tekniska kurser och övriga högskolors stabskurser.

Motsvarande problem är icke aktuellt vid FKHS, eftersom där delvis

hopslagna stabs- och tekniska kurser torde komma att anordnas varje år.

Den allmänna krigshögskolekurs vid armén vilken enligt propositionen

1960: 109 föreslagits skola tillkomma bör enligt utredningens mening icke

inordnas i KHS.

Ledning av stabsutbildningen

Enligt utredningens mening kommer den föreslagna samordnade undervisningen

att kräva en kontinuerligt verksam ledning såväl vid de olika

årskurserna som centralt.

I fråga om ledningen vid de olika årskurserna föreslår utredningen, att

för varje årskurs inom de olika operativa linjerna en lärare utses att tillika

vara kurschef. Vid armé- och flyglinjerna blir det två kurschefer -— en för

äldre och en för yngre kursen. På marinlinjen anordnas stabskurs endast

vartannat år. Även vid de årskurser, där marin stabskurs saknas och ersättes

av teknisk kurs, säges dock en lärare ur marinen erfordras för

samordning av undervisningen vid den marina tekniska kursen med undervisningen

vid armé- och flyglinjernas samtidiga stabskurser. Enligt för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

11

slaget kominer det alltså att ständigt finnas sex kurschefer, två ur vardera

armén, marinen och flygvapnet.

De tre kurscheferna för en årskurs bildar ett lag, som upprättar dels

förslag till undervisningsplan för den samordnade utbildningen, dels förslag

till period- och månadsprogram, som anger fördelningen av den till

buds stående tiden mellan å ena sidan samordnad och å andra sidan separat

utbildning.

I fråga om den centrala ledningen anser utredningen, att ett centralorgan

kan anförtros befogenhet och ansvar jämväl för den separata utbildningen.

Det är emellertid enligt utredningens uppfattning även möjligt

att låta den separata utbildningen alltjämt vara underställd särskilda chefer

ur armén, marinen och flygvapnet. Med dessa utgångspunkter diskuterar

utredningen följande två huvudalternativ, nämligen dels en organisation

med tre högskolor och beslutande samordningsorgan för den samordnade

undervisningen, dels ock en organisation med en högskola.

En organisation med tre högskolor och beslutande samordningsorgan

innebär enligt förslaget, att de nuvarande högskolorna bibehålies.

Den samordnade undervisningen ledes av samordningsorganet, medan den

separata undervisningen ledes av varje högskolechef för sig. Samordningsorganet

bör vara direkt underställt överbefälhavaren. Beträffande den

separata undervisningen bör högskolechefen fortfarande lyda under vederbörande

försvarsgrenschef. Högskolecheferna svarar för att samordningsorganet

erhåller erforderlig orientering om de order och anvisningar som

av försvarsgrenschef utfärdas beträffande den separata undervisningen.

Av naturliga skäl föreslås all planläggning av undervisningen vid de tre

högskolorna skola uppbyggas kring den samordnade undervisningen. Fördelningen

i detalj av undervisningen mellan å ena sidan samordnad och å

andra sidan separat undervisning fastställes — efter förslag av kurschefslagen

och med iakttagande av överbefälhavarens direktiv — av samordningsorganet.

Vidare kommer samordningsorganet att få stort inflytande

på tillsättandet av lärare för den samordnade utbildningen, på det gemensamma

urvalet av elever in. in.

Utredningen har övervägt att låta den samordnade undervisningen ledas

av en högskolestyrelse, bestående av de tre högskolecheferna. En sådan

högskolestyrelse skulle ersätta det nuvarande chefsrådet. Utredningen har

emellertid funnit, att eu dylik styrelse — även med stor samarbetsvilja hos

högskolecheferna — icke är funktionsduglig, och i stället föreslagit, att den

samordnade undervisningen skall ledas av en särskild befattningshavare,

som benämnes högskoleinspektör. Denne bör vara beställningshavare i

lönegrad B 4. Högskoleinspektören bör biträdas av en regementsofficer i

lönegrad A 24 eller A 2(i.

Högskolecheferna, som i allt väsentligt har samma uppgifter och samma

ansvar som i nuvarande organisation, föreslås alltjämt skola vara placerade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kmujl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

i lönegrad B 3. I övrigt innebär förslaget viss personalförstärkning. Den

föreslagna personaluppsättningen framgår av särskilda sammanställningar

(bilagorna A och B).

En organisation med en gemensam högskola innebär enligt utredningens

uppfattning, att personalen är sammanhållen i en fast organisatorisk

ram och underställd en chef. Däremot kan icke det kravet uppställas

på eu sådan högskola, att undervisningen skall vara helt gemensam. Såsom

framgått av det föregående kan ju undervisningen vid högskolornas olika

linjer enligt utredningens uppfattning endast delvis bedrivas gemensamt.

Den högre stabsutbildningen måste även i en gemensam högskola enligt

utredningen organiseras på en markoperativ linje, motsvarande KHS stabslinje,

en sjöoperativ linje, motsvarande KSHS stabskurs, och en luftoperativ

linje, motsvarande FKHS stabskurs. I en gemensam högskola bör vidare

KSHS och FKHS allmänna och tekniska kurser ingå. För att kunna bedöma

personalbehovet i en gemensam högskola räknar utredningen slutligen med

att även KHS tekniska linjer skall ingå i organisationen.

Vad angår en gemensam högskolas lydnadsförhållanden till högre myndighet

bör såväl överbefälhavarens inflytande på den samordnade undervisningen

som försvarsgrenschefs inflytande på den separata undervisningen

säkras. Det säges härutinnan vara naturligt, att högskolan underställes

överbefälhavaren, men att försvarsgrenscheferna tillförsäkras rätt

att ge högskolechefen anvisningar och att inspektera utbildningen, envar

såvitt rör hans verksamhetsområde.

Högskolechefen i en gemensam högskola förutsättes skola utöva ledningen

av samtliga kurser och fatta beslut i alla frågor, som berör såväl

den samordnade som den separata undervisningen. Högskolechefen kan och

bör dock delegera vissa ärenden till kurscheferna. I fråga om den samordnade

undervisningen skall högskolechefen särskilt svara för dess organisation

samt — med iakttagande av de direktiv överbefälhavaren kan finna

gott meddela — fastställa de kursplaner m. m. som uppgöres av kurschefslagen.

Högskolechefen föreslås vara generalmajor eller konteramiral i lönegrad

B 5. Till hans förfogande bör stå två regementsofficerare i lönegrad

A 26 och 24. Dessa bör tillhöra andra försvarsgrenar än högskolechefen.

Högskoleutredningen har övervägt att direkt under högskolechefen ställa

linjechefer, närmast motsvarande de nuvarande högskolecheferna. Dessa

skulle dels vara högskolechefens rådgivare, dels svara för att den separata

utbildningen mellan olika årskurser inom samma linjer koordineras. Utredningen

har funnit, att sådana linjechefer med säkerhet är nödvändiga

under en övergångstid till den nya organisationen, bedömd till högst ett

utbildningsår, men anser att de därefter bör avvecklas. Uppgiften att biträda

högskolechefen och att samordna undervisningen inom varje linje synes

efterhand kunna lösas av äldste kurschefen för den berörda linjen. Denne

bör vara överste (motsvarande) i lönegrad B 1.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242 är 1960

13

Av sammanställningen (Bilaga A) framgår i övrigt det beräknade personalbehovet

för skolans ledning och administration. Behovet av lärarbefattningar

(Bilaga B) beräknas i huvudsak vara detsamma för en gemensam

högskola som för separata högskolor med en högskoleinspektör.

För egen del anser högskoleutredningen alt förutsättningar i och för sig

föreligger för att sammanföra högskoleutbildningen till en gemensam högskola

genom att högskolorna avses skola förläggas till en gemensam byggnad.

Utredningen anser emellertid icke, att några mera väsentliga fördelar

föreligger med en gemensam högskola. Utredningen är i stället av den uppfattningen

att nackdelarna med en gemensam högskola överväger de fördelar

som står att vinna med en sådan organisation. Med hänsyn härtill

anser sig utredningen böra förorda en organisation med en högskoleinspektör

och tre högskolor.

I denna del anför utredningen följande.

Utredningen har beaktat, att utvecklingen med stor sannolikhet går mot

allt större sammanhang mellan krigsmaktens olika delar. Den omläggning

av den högre stabsutbildningen som föreslås får vidare praktiskt resultat

först under senare hälften av 1960-talet, då enligt den nya ordningen utbildade

stabsofficerare kan beräknas träda i verksamhet. Dessa förhållanden

talar för att redan nu sammanföra den nuvarande försvarsgrensvis bedrivna

stabsutbildningen i en högskola. Å andra sidan har ett flertal skäl

mot en gemensam högskola anförts. Även om vissa av de anförda skälen

icke kan anses övertygande, måste emellertid vikt fästas vid att försvarsgrenschefs

möjlighet att utöva inflytande på undervisningen försvåras vid

en sammanslagning av högskolorna. Utredningen vill framhålla, att den tidpunkt

för närvarande icke kan skönjas, då de nuvarande försvarsgrenarna

kommer att bilda en enhet. Det inflytande som försvarsgrenarnas ökade

sammanhang har medfört illustreras visserligen av att omkring 40 procent

av utbildningstiden för stabslinjerna bör samordnas, inkluderande de viktigaste

och styrande ämnesområdena. Återstående del av undervisningstiden

är emellertid alltjämt i huvudsak separat och »försvarsgrensvis»,

vilket kräver inflytande från försvarsgrensledningen. Vid en organisation

med en gemensam högskola blir emellertid försvarsgrenschefs inflytande

mera medelbart, eftersom försvarsgrenschefens direktiv skall riktas till

den gemensamme högskolechefen. Chefen för en gemensam högskola måste

vidare antagas sakna erforderlig sakkunskap för att i detalj kunna bedöma

alla uppkommande frågor rörande utbildningen. Han har heller icke samma

möjlighet som en högskolcchef i den nuvarande organisationen att kontinuerligt

följa och utveckla undervisningen inom varje område. Härtill kommer,

att eu gemensam högskola innebär ett kraftigt ingrepp i nuvarande

på långvarig tradition och erfarenhet grundade högskoleutbildning inom

krigsmakten.

Utredningen anser sammanfattningsvis, att goda förutsättningar för att

sammanföra högskoleutbildningen i en gemensam högskola i och för sig

föreligger genom att högskolorna avses skola förläggas till en gemensam

byggnad i f. d. Al etablissement. Väsentliga fördelar med en gemensam

högskola måste emellertid påvisas för att ett sådant ingrepp i bestående

organisation överhuvudtaget skall kunna försvaras. Sådana fördelar före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1960

ligger enligt utredningens mening icke. Utredningen är tvärtom av den uppfattningen,

att de påvisade nackdelarna med en gemensam högskola vida

överväger de fördelar som må vara förenade med en sådan organisation.

Undervisningssystemet är vidare detsamma i bägge de ifrågasatta alternativen,

på grund varav stabsutbildningen kan bedrivas i stort sett lika effektivt

i en organisation med tre högskolor och en högskoleinspektör som i en

gemensam högskola. Med hänsyn till det anförda anser utredningen sig

böra förorda en organisation med tre högskolor och en högskoleinspektör.

Därvid utgår utredningen från att det förhållandet, att en organisation med

en gemensam högskola är mindre kostnadskrävande, icke kan tillmätas avgörande

betydelse. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om möjligheten

att på motsvarande sätt som skett i samband med andra reformer

genom rationaliseringar inom andra delar av krigsmakten frigöra för högskoleutbildningen

erforderlig personal.

Utredningen vill slutligen framhålla, att en organisation enligt förslaget,

därest utvecklingen framdeles skulle så påfordra, lätt kan omvandlas till

en gemensam högskola.

Kompletterande stabsutbildning

Såsom tidigare antytts erfordras enligt utredningens uppfattning viss

kompletterande stabsutbildning för tjänstgöring i särskilt kvalificerade befattningar

vid högre staber och särskilt kvalificerade lärarbefattningar

samt för tjänstgöring som chef för högre förband. Denna utbildning för

vissa särskilt uttagna officerare — stabsaspiranter — föreslås i princip

skola vara densamma för officerare ur samtliga försvarsgrenar. Utbildningen

föreslås skola meddelas i form av stabstjänstgöring, varigenom

också ett visst behov av arbetskraft vid högre staber täckes, samt i form

av fältövningar och annan praktisk tjänstgöring. Utredningen anser vidare,

att det bör upptagas till övervägande att senare under officerskarriären införa

en för krigsmakten gemensam kompletterande operativ kurs för regementsofficerare.

Målet för stabstjänstgöringen bör enligt utredningen vara att dels ge de

unga officerarna en allmänt praktisk erfarenhet från den högre stabstjänsten,

dels göra dem kompetenta att efter avslutad utbildning bekläda särskilt

kvalificerade kompaniofficersbefattningar vid högre staber eller högskolor.

Erfarenheten anses visa, att de vid armén praktiserade principerna för

utbildning av generalstabsaspiranter i huvudsak är lämpliga och bör kunna

tillämpas även vid de andra försvarsgrenarna. Kraven på att utbildningen

verkligen tillgodoser syftet anser utredningen dock böra skärpas. Högskoleutredningen

föreslår, att officeren under aspiranttiden om möjligt

skall tjänstgöra såväl vid de tre försvarsgrenarna som vid försvarsstaben.

För att stabsaspiranten skall få tillfälle att se problemen ur annan synvinkel

än högkvarterets är det vidare utredningens uppfattning, att någon

del av tjänstgöringen bör vara förlagd till regional stab (militärbefälsstab,

marinkommandostab eller flygeskader stab).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 är 1960

15

För att de blivande stabsofficerarna inom rimlig tid skall nå de befattningar,

för vilka de är avsedda bör enligt utredningen stabstjänstgöringens

längd helst icke överstiga två år. Å andra sidan anses varje tjänstgöringsperiod

icke böra omfatta kortare tid än cirka sex månader. Totalt förutsättes

sålunda fyra tjänstgöringsperioder skola medhinnas under aspiranttiden.

Ändamålet med fältövningarna bör enligt utredningens uppfattning vara

att komplettera tidigare högskoleundervisning, främst i vad rör utvecklingen

på det taktiska och operativa området, samt att skapa ytterligare

underlag för bedömningen av aspiranterna inför deras förestående inplacering

i staberna. Antalet fältövningar under aspiranttiden föreslås skola

vara två, vardera om cirka en veckas längd.

Utredningen framhåller slutligen betydelsen av att stabsaspiranterna

under den kompletterande stabsutbildningen i största möjliga utsträckning

beredes tillfälle att medverka vid större övningar med staber och förband.

Ungefär hälften av denna tjänstgöring anses böra ske vid annan än egen

försvarsgren.

Ansvaret för stabsaspiranternas utbildning anser utredningen böra åvila

försvarsstabschefen beträffande de aspiranter som tjänstgör vid försvarsstaben

samt vederbörande försvarsgrensstabschef beträffande de aspiranter

som tjänstgör inom försvarsgrenen. Frågor rörande stabsaspiranternas

tjänstgöring föreslås skola handläggas av en aspirantnämnd, bestående av

försvarsstabschefen och försvarsgrensstabscheferna med den förre som ordförande.

På grundval av den fördelning som denna nämnd gör upp förutsättes

stabsaspiranterna skola kommenderas till tjänstgöring i olika staber

av vederbörande försvarsgrenschef.

Krigshögskolornas lokaler

Vid flera tillfällen har framhållits betydelsen av att högskolorna förlägges

till en gemensam byggnad (jfr prop. 1939: 154 och 1946: 91). Av

skilda anledningar har detta önskemål emellertid ännu icke kunnat förverkligas.

I samband med att Svea artilleriregemente utflyttade till Sundbyberg,

har Kungl. Maj:t emellertid den 27 september 1957 medgivit, att

högskolorna fick förläggas till nämnda regementes gamla etablissement.

Beslutet har ännu icke verkställts. Enligt utredningens uppfattning är det

en ovillkorlig förutsättning att de olika stabslinjerna blir förlagda i nära

anslutning till varandra i en gemensam byggnad för att den föreslagna samordningen

i utbildningen vid högskolorna skall kunna genomföras. Innan

Kungl. Maj:ts beslut att högskolorna skall förläggas i f. d. Svea artilleriregementes

etablissement förverkligas, säges därför utredningens förslag

icke kunna genomföras, endast förberedas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

Kostnadsberäkningar

Utredningens förslag i fråga om den samordnade undervisningen med

tre högskolor och en högskoleinspektör förutsätter viss personalförstärkning,

vilket medför ökade kostnader i förhållande till nuläget. Kostnadsökningen

uppgår till omkring 290 000 kronor per år, varav omkring 170 000

kronor hänför sig till fem nya lärarbeställningar. Det är utredningens uppfattning,

att den beräknade kostnadsökningen är ringa i förhållande till

den stegring av stabsutbildningens värde som erhålles, därest utredningens

förslag genomföres.

Utredningen beräknar merkostnaderna vid den alternativt dryftade lösningen

med en gemensam högskola till sammanlagt cirka 177 000 kronor,

varav 170 000 kronor avser nya lärarbefattningar.

Yttranden

Över högskoleutredningens förslag har försvarsgrenscheferna yttrat sig.

I huvudsak har de anfört följande.

Chefen för armén finner inriktningen av utredningens förslag lämplig

och är beredd acceptera vissa olägenheter för försvarsgrensutbildningen.

Arméchefen föreslår, att principbeslut snarast fattas om utökad samordning

mellan försvarsgrenarnas högskolor. Denna samordning bör emellertid

ta sig uttryck i skapandet av en gemensam högskola. Arméchefen bedömer

en sammanslagning av högskolorna som en av de viktigaste åtgärderna

för att åstadkomma en enhetlig militär grundsyn. Sannolikt skulle

en sådan åtgärd även verksamt bidraga till att påskynda den integration

av försvarsgrenarna som den tekniska och taktiska utvecklingen kommer

att kräva. Vidare föreslår chefen för armén, att den gemensamma undervisningen

för KHS stahslinje och tekniska linjer bibehålies. Enligt arméchefen

bör även möjligheterna att samordna den högre tekniska officersutbildningen

inom försvaret närmare utredas. I avvaktan härpå bör i vart

fall den gemensamma undervisningen för stabslinjen och de tekniska linjerna

vid KHS bibehållas i så stor omfattning som är praktiskt möjligt.

Arméchefen hävdar vidare att den föreslagna allmänna krigshögskolekursen

bör anslutas till KHS.

Chefen för marinen förordar en fortsatt och vidgad samordning av undervisningen

vid de tre försvarsgrenshögskolorna med början redan hösten

1960. Marinchefen biträder utredningens förslag, att de nuvarande tre högskolorna

bör bibehållas och liksom hittills lyda under respektive försvarsgrenschef.

Den samordnade undervisningen bör emellertid icke ledas av

en högskoleinspektör. I stället föreslås ledningen skola utövas av en högskolestyrelse

bestående av de tre högskolecheferna. Marinchefen föreslår

vidare, att stabslinjerna vid samtliga skolor skall pågå under omkring 18

månader med inryckning på hösten. De år då stabskurs ej anordnas vid

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

17

KSHS, bör viss samundervisning ske mellan denna skolas tekniska kurser

och övriga skolors stabslinjer. Efter avslutad stabsutbildning bör de bästa

eleverna ur alla tre försvarsgrenarna meddelas kompletterande utbildning

i form av aspiranttjänstgöring. Slutligen föreslår marinchefen, att generalstabskåren

avskaffas och eventuellt ersättes med en försvarsstabskår.

Chefen för flygvapnet tillstyrker i huvudsak högskoleutredningens förslag.

Sålunda biträdes i princip den angivna målsättningen och förslaget

till ökad utbildningstid för den högre stabsutbildningen. Enligt flygvapenchefen

kommer emellertid förlängningen av utbildningstiden att för flygvapnet

medföra behov av statökningar motsvarande antalet officerare och

den tid som de kommenderas till utbildning vid FKHS högre kurs. Orsaken

härtill anges vara, att flygvapnets personaltillgång icke innefattar någon

kommenderingsreserv för officerare. Utredningens förslag till organisation

av den högre stabsutbildningen med bibehållande av tre högskolor

biträdes. Därest inrättande av en beställning för högskoleinspektör av ekonomiska

skäl ej är möjlig, bedömes dock samordning av undervisningen

kunna ske genom samverkan mellan högskolecheferna i en högskolestyrelse.

Den föreslagna stabsaspiranttjänstgöringen anses i varje fall för flygvapnets

officerare böra modifieras, så att sammanlagda tiden för aspiranttjänstgöring

och stabstjänst blir högst fyra år.

Överbefälhavarens förslag

Överbefälhavaren anser, att utredningens förslag till målsättning för

undervisningen i huvudsak är lämpligt. Den ökade samordningen av utbildningen

bör om möjligt försöksvis tillämpas redan vid de kurser som

inrycker hösten 1960. För att nå önskad samordning mellan de skilda

linjerna är det emellertid nödvändigt att kurstiderna i största möjliga utsträckning

bringas att sammanfalla. En förlängning av marinens och flygvapnets

stabskurser är därför enligt överbefälhavarens uppfattning önskvärd

och även ur andra synpunkter ett starkt krigsmaktsintresse. I princip

finner överbefälhavaren en kurslängd av högskoleutbildningen om cirka

två år vara ett önskemål för samtliga försvarsgrenar. Härigenom anses

eleverna erhålla möjlighet att i erforderlig utsträckning studera problemen

inom såväl krigsmakten som totalförsvaret i övrigt.

Grundtanken vid utformandet av undervisningen vid krigsmaktens

högre skolor bör enligt överbefälhavaren vara en gemensam högskola

för samtliga försvarsgrenar. Denna skola bör lyda direkt under överbefälhavaren

men försvarsgrenscheferna bör tillförsäkras erforderligt inflytande

på de delar av undervisningen, som faller inom deras ansvarsområde.

Den slutliga utformningen av lydnadsställningen kan dock bli beroende

av resultaten av pågående utredningar rörande krigsmaktens högsta

ledning, överbefälhavaren motiverar sitt ställningstagande sålunda.

2—4 2:t 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 1-12

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

Den högre officersutbildningen inom krigsmakten bör, som tidigare

framhållits i ett flertal sammanhang, bland annat leda till att bibringa

den personal, som avses bekläda viktigare poster i staber och förband, eu

entydig militär grundsyn på våra försvarsproblem och på principerna för

vårt försvar, att oberoende av försvarsgrenstillhörighet skapa ett rekryteringsunderlag

för högre, gemensamma staber och att bilda en fast grund

för samverkan såväl inom och mellan försvarsgrenarna som inom totalförsvaret.

För att nå detta mål anser jag det lämpligast att undervisningen sker

vid en gemensam skola. Ett flertal skäl mot en gemensam högskola bar

anförts nu liksom av tidigare utredningar. Främst har uttalats farhågor

för att försvarsgrenschefs möjlighet att utöva inflytande på undervisningen

skulle försvåras vid en sammanslagning av högskolorna.

Sammanslagningen av högskolorna är en viktig åtgärd för att åstadkomma

den enhetliga militära grundsynen. Sannolikt skulle en sammanslagning

också i hög grad bidraga till att påskynda den integration av försvarsgrenarna,

som utvecklingen troligen kommer att kräva. Traditioner

och försvarsgrensmässiga skäl får härvid icke skjutas i förgrunden.

Högskoleutredningen av 1958 har visat, att omkring 40 % av utbildningstiden

för stabslinjerna bör samordnas, inkluderande de viktigaste och

styrande ämnesområdena. Återstående 60 % av utbildningen på stabslinje

samt huvudparten av utbildningen på tekniska och allmänna kurser är

alltjämt separat och »försvarsgrensvis», vilket givetvis kräver inflytande

från berörd försvarsgrenschef. Även om den föreslagna fördelningen mellan

samordnad och separat undervisning samt den nuvarande instruktionsmässiga

fördelningen av ansvarsområden mellan överbefälhavare och försvarsgrenschefer

kan föranleda diskussion om den lämpligaste organisationsformen,

anser jag dock inriktningen mot en gemensam högskola vara

att föredra. En sådan låser icke kommande organisationsändringar. Frågan

om försvarsgrenschefernas inflytande på separat utbildning kan lösas

genom att de tillförsäkras direktiv- och inspektionsrätt beträffande den

här avsedda verksamheten. Jag anser det även nödvändigt att acceptera

vissa nackdelar beträffande den ur försvarsgrenarnas synpunkt lämpligaste

tidsplanen för utbildningen i syfte att åstadkomma erforderlig samordning.

Även ur ekonomisk och praktisk synpunkt torde det på lång sikt vara

gynnsammare med en gemensam skola än med försvarsgrensvisa sådana.

Till den av överbefälhavaren föreslagna gemensamma högskolan bör

enligt överbefälhavaren hänföras ej enbart stabskurser utan även tekniska

och allmänna kurser vid alla försvarsgrenar. Även då det gäller de tekniska

linjerna anser överbefälhavaren, att vissa möjligheter finnes att i

varje fall delvis samordna undervisningen mellan försvarsgrenarna. Denna

fråga avses emellertid skola utredas särskilt. Det förutsättes, att den

redan beslutade sammanflyttningen av högskolorna till f. d. Svea artilleriregementes

etablissement genomföres. Sammanslagningen av högskolorna

bedömes kunna genomföras utan ökade kostnader. Därest principbeslut

fattas, anser överbefälhavaren, att övergång till ny organisation bör kunna

påbörjas under budgetåret 1961/62.

överbefälhavaren biträder högskoleutredningens uppfattning att hela

s. 19 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 142 är 1960

19

den utbildning som erfordras för att bekläda särskilt kvalificerade befattningar

vid högre staber in. in. icke kan inrymmas i utbildningstiden vid

högskolorna. Med hänsyn härtill räknar överbefälhavaren med att särskilt

uttagna officerare — stabsaspiranter — ges kompletterande stabsutbildning

(aspiranttjänstgöring), vilken bör meddelas i form av praktisk stabstjänstgöring

och fältövningar och annan praktisk tjänstgöring. Stabstjänstgöringen

föreslås i princip skola ske på samma sätt som nu sker för generalstabsaspiranter

vid armén. Tjänstgöringen bör dock enligt överbefälhavaren

utsträckas till att omfatta tjänstgöring även vid andra försvarsgrensstaber

än egen, helst även regional stab. Hur uttagning m. m. till

aspiranttjänstgöring bör tillgå, avser överbefälhavaren att närmare utreda.

Sammanfattningsvis innebär överbefälhavarens förslag, att försvarsgrenarnas

högskolor organiseras som en gemensam skola, att längden för den

högre stabsutbildningen bör vara cirka två år, varför marinens och flygvapnets

stabskurser bör förlängas, att i högskoleorganisationen bör ingå

även tekniska och allmänna kurser, att genom den nya högskoleordningen

uppstående behov av personal får tillgodoses främst genom omflyttning

av stater inom krigsmaktens ramar, samt att utbildningen för särskilt

kvalificerade befattningar kompletteras med aspiranttjänstgöring för vissa

uttagna officerare.

Överbefälhavaren anför slutligen, att han avser fortsätta utredningsarbetet

för att utarbeta detaljplaner för den föreslagna omorganisationen.

Departementschefen

Den militära högskoleutbildningen bedrives i Sverige försvarsgrensvis

vid krigshögskolan (KHS), sjökrigshögskolan (KSHS) och flygkrigshögskolan

(FKHS). Dessa högskolor lyder direkt under försvarsgrenscheferna

utom i förvaltningshänseende, där de lyder under vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet.

Vid KHS meddelas undervisning på tre utbildningslinjer, nämligen stabslinjen,

vapentekniska linjen samt ingenjörlinjen. Utbildningstiden vid

KHS är två år eller något längre. Vid KSHS anordnas allmän kurs samt

högre kurser, nämligen stabskurs, förbindelsekurs och tekniska kurser.

Även en marinintendenturofficerskurs anordnas vid KSHS. Utbildningstiden

är för närvarande vid allmänna kursen sex månader och vid stabs''

kursen 14 månader. Vid FKHS anordnas allmän kurs, stabskurs och teknisk

kurs. Allmänna kursen omfattar för närvarande omkring sju månader

och högre kurserna omkring 12 månader. —- De olika högskolornas verksamhet

är endast i obetydlig omfattning samordnad.

I det föregående har jag redogjort för huvudpunkterna i högskoleutredningens

betänkande angående den högre stabsutbildningen, för försvarsgrenschefernas

yttranden däröver samt för överbefälhavarens förslag

i ämnet.

2*—423 <io Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 142

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

Högskoleutredningens förslag som i huvudsak begränsats till den högre

stabsutbildningen innebär i huvudsak följande. Med hänsyn till den

militärtekniska utvecklingen förutses ett ökat sammanhang mellan totalförsvarets,

främst krigsmaktens olika delar, vilkas inbördes beroende

jämväl kan förutses komma att öka. Utvecklingen betingar krav på fördjupad

kännedom om totalförsvarets olika delar hos officerare i samtliga

operativa ledningsorgan. Mot bakgrunden härav anses erforderligt att dels

förlänga utbildningstiden vid KSHS och FKHS stabskurser dels i görligaste

mån samordna utbildningen för elever ur olika försvarsgrenar i syfte bibringa

eleverna eu enhetlig grundsyn på försvarsproblemen. Enligt utredningens

bedömanden kan cirka 40 % av stabsutbildningen samordnas.

Verksamheten kan enligt utredningen principiellt bedrivas antingen vid

en gemensam högskola eller inom en organisation med tre högskolor och

beslutande samordningsorgan för den samordnade undervisningen. Utredningen

har för sin del stannat för den senare lösningen. I enlighet härmed

föreslås ett överbefälhavaren underställt samordningsorgan, eu högskoleinspektör,

skola leda den samordnade undervisningen vid KHS,

KSHS och FKHS. Dessa kvarstår och förutsättes alltjämt vara underställda

respektive försvarsgrenschefer. Inrättandet av samordningsorganet

och erforderlig utökning av lärarpersonalen beräknas medföra eu kostnadsökning

av cirka 290 000 kronor. Utbildningen Aid högskolorna förutsättes

omfatta — förutom den högre stabsutbildningen — de allmänna och

tekniska kurserna vid KSHS och FKHS. Utredningen tar inte ställning till

huruvida undervisningen Aid KHS tekniska linjer alltjämt bör bedrhns

vid högskolan eller annorstädes; i vart fall anses någon gemensam utbildning

för KHS stabslinje och dess tekniska linjer ej möjlig. Utredningen

anser det däremot olämpligt att ansluta den föreslagna allmänna krigshögskolekursen

för armén till KHS. — All erforderlig högre stabsutbildning

anses icke kunna äga rum Aid krigshögskolorna. Eu kompletterande stabsutbildning

för vissa särskilt kvalificerade befattningar bedömes erforderlig.

Det föreslås att denna utbildning för särskilt uttagna officerare — stabsaspiranter

— skall bli tATåårig. Aspiranterna bör tjänstgöra en period vid

försvarsstaben, en period vid annan än egen försvarsgren och tATå perioder

Aid egen försAarsgren. Tjänstgöringen Aid försvarsgrenarna bör ske i central

och regional instans. I aspirantutbildningen hör också ingå fältövningar

och större övningar vid staber eller förband.

Försvarsgrenscheferna, som yttrat sig ÖA*er utredningens förslag, har i

princip tillstyrkt, att en ökad samordning av utbildningen vid högskolorna

kommer till stånd. Arméchefen har emellertid ansett, att detta lämpligast

hör ske genom tillskapandet av en gemensam högskola. Arméchefen hävdar,

att utbildningen Arid arméns allmänna krigshögskolekurs och vid de

tekniska linjerna också bör vara knuten till högskolan. Chefen för marinen,

som anser, att nuvarande tre högskolor bör bibehållas, föreslår, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

KiiikjI. Maj:ts proposition nr Ut2 dr 1960

21

ledningen av den samordnade undervisningen skall ledas av en högskolestyrelse

bestående av de tre högskolecheferna i stället för av en liögskoleinspektör.

Även flygvapenchefen har ansett, att de nuvarande högskolorna

bör bibehållas och att samordning av undervisningen bör ske i en högskolestyrelse,

därest inrättande av en beställning för högskoleinspektör av

ekonomiska skäl icke kan komma till stånd. Cheferna för marinen och

flygvapnet har i princip biträtt förslaget om kompletterande stabsutbildning.

Överbefälhavaren har i huvudsak biträtt utredningens förslag till målsättning

för stabsutbildningen. För alt nå ökad samordning av undervisningen

mellan de olika linjerna är det enligt överbefälhavarens mening

nödvändigt att kurstiderna så långt möjligt överensstämmer. Marinens och

flygvapnets högskoleutbildning föreslås därför förlängd till två år. Enligt

överbefälhavarens mening bör grundtanken vid utformandet av högskoleutbildningens

organisation vara en gemensam högskola för samtliga försvarsgrenar.

Denna högskola bör lyda direkt under överbefälhavaren men

försvarsgrenscheferna bör tillförsäkras erforderligt inflytande på de delar

av undervisningen som faller inom deras ansvarsområde. Överbefälhavaren

föreslår vidare, att till högskolan bör hänföras ej enbart stabskurserna

utan även tekniska och allmänna kurser vid alla försvarsgrenar. Enligt

överbefälhavaren torde det nämligen vara möjligt att även samordna den

tekniska utbildningen. Vidare föreslår överbefälhavaren, att utbildningen

för särskilt kvalificerade befattningar kompletteras med aspiranttjänstgöring

för vissa uttagna officerare.

Den militärtekniska utvecklingen skärper enligt min mening kraven

på smidig och effektiv samverkan mellan olika försvarsfunktioner. Den

tekniska och taktiska utvecklingen bidrager till att sudda ut gränserna

mellan olika försvarsgrenar. Om disponibla resurser skall kunna brukas

effektivt måste en ökad integration av försvarsgrenarna ske. Förståelse

för och kunskap om samtliga stridsmedel kommer att krävas av krigsmaktens

personal i ledande befattningar.

Mot bakgrunden härav är del erforderligt att söka samordna utbildningen

av dem som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens

ledning. Härom råder enighet. Det synes ej heller råda delade meningar

om behovet av en förstärkning av den högre stabsutbildningen särskilt

för marinens och flygvapnets officerare. Åsiktsmotsättningar förekommer

däremot i fråga om hur utbildningen organisatoriskt skall inpassas

inom krigsmakten.

För min egen del anser jag övervägande skäl tala för att den högre

utbildningen inom krigsmakten organisatoriskt inordnas i en gemensam

högskola. Pågående omprövning av krigsmaktens högsta ledning bör

ej utgöra hinder för att beslut härom fattas nu. En gemensam högskola

hör nämligen lätt kunna inpassas i organisationen oavsett vilken ställning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 ar 19(10

som tages till organisationen av den högsta militärledningen. Vid nuvarande

organisation bör högskolan lyda direkt under överbefälhavaren

och försvarsgrenschefernas inflytande säkerställas genom direktiv- och

inspektionsrätt med avseende på den icke samordnade delen av undervisningen.

Vid den nya högskolan bör bedrivas utbildning som svarar mot de nuvarande

högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska kurser.

Jag vill erinra om att jag vid anmälan av proposition rörande befälsordningen

vid armén m. in. föreslagit inrättande av en allmän krigshögskolekurs

om cirka 8 månaders längd, obligatorisk för alla arméns

officerare (prop. 1960: 109, s. 52). Kursen bör som jag då underströk

vara organisatoriskt fast knuten till nuvarande krigshögskoleutbildning.

Även den allmänna kursen vid armén bör följaktligen anslutas till den

gemensamma krigshögskolan. Vad gäller marinintendenturkursen vid nuvarande

KSHS förutsätter jag att ställning i denna del tas i anslutning

till pågående utredningar rörande inrättandet av en gemensam intendenturkår.

Vad gäller den högre stabsundervisningen bör den samordnas i den

utsträckning som är erforderlig för att åstadkomma förutsättningar för en

gemensam militär grundsyn hos personal i ledande befattningar inom krigsmakten.

Jag kan i princip biträda föreslagen förlängning av stabskurserna

för marinens och flygvapnets officerare. Högskoleutredningen har icke behandlat

frågan om samordning av försvarsgrenarnas tekniska undervisning.

I likhet med överbefälhavaren utgår jag emellertid från att en samordning

även i fråga om denna undervisning skall vara möjlig i icke ringa utsträckning.

Förutsättningarna härför bör närmare utredas. En viss samordnad

undervisning bör eftersträvas även vid de allmänna kurserna.

Jag ansluter mig till uppfattningen att hela den utbildning som behöver

bibringas officerare för att de skall kunna bekläda särskilt kvalificerade

befattningar vid högre staber och särskilt kvalificerade lärarbefattningar

samt för att de sedermera skall kunna tjänstgöra som chefer för högre

förband, icke kan meddelas inom den föreslagna utbildningstiden vid högskolan.

Jag räknar därför med att vissa särskilt uttagna officerare, stabsaspiranter,

ges kompletterande stabsutbildning — aspiranttjänstgöring —

i form av praktisk stabstjänstgöring och fältövningar in. m. Stabstjänslgöringen

bör enligt min mening i huvudsak utformas i överensstämmelse

med högskoleutredningens förslag. Det synes betydelsefullt att tjänstgöringen

även omfattar tjänstgöring vid andra försvarsgrenar än den egna

och om möjligt även regional stab.

Under det hittillsvarande utredningsarbetet synes icke ha gjorts någon

precisering av antalet befattningar för vilka bör krävas genomgång av högre

stabsutbildning vid krigshögskola eller fullgjord stabsaspiranttjänstgöring.

Detta oaktat synes i princip ha förutsatts oförändrat antal elever på de

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr li‘2 ur 1960

23

högre stabskurserna. Antalet elever bör enligt min mening stå i bestämd relation

till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov. En kvantitativ begränsning

har emellertid betydelse icke blott med hänsyn till utbildningens

kvalitativa nivå utan även ur ekonomiska synpunkter. Jag förutsätter att

frågan uppmärksammas ytterligare vid det fortsatta utredningsarbetet.

Vid bifall till föreliggande principförslag bör enligt min mening tidpunkten

för högskoleutbildningens organiserande på en gemensam högskola

bestämmas av när inflyttning kan ske i f. d. Svea artilleriregementes

etablissement. Jag räknar med att detta skall kunna ske under de närmaste

budgetåren. Jag vill i detta sammanhang erinra om att under det i årets

statsverksproposition (bil. 26, s. 9—10) äskade investeringsanslaget Vissa

byggnadsarbeten för armén medel beräknats för en första etapp för erforderliga

bvggnadsarbeten in. in. inom nämnda etablissement för tillgodoseende av

högskolornas behov. Jag anser emellertid, att även innan en flyttning verkställts

inom nuvarande organisation med tre högskolor en viss samordning

av i vart fall stabsutbildningen skall kunna ske redan vid de kurser som

inrycker instundande höst.

Den principiella utformningen av den högre militära utbildningen är

enligt min mening av sådan betydelse för krigsmaktens utveckling att riksdagens

godkännande bör inhämtas. I det föregående har jag redovisat mina

förslag i ämnet. Däremot tager jag i förevarande sammanhang icke ställning

till personalbehovet för den gemensamma krigshögskolan. Denna fråga

torde på sedvanligt sätt få prövas i samband med de årliga medelsäskandena.

Icke heller är jag för närvarande beredd att framlägga förslag till

detaljorganisation m. in. för den nya högskolan. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att framdeles besluta härom liksom att i övrigt reglera erforderliga

övergångsåtgärder in. in. i anledning av den nya organisationen.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående

inrättande av en för krigsmakten gemensam krigshögskola

in. in.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A.

Heltidstjänstgörande personal för ledning och administration i nuvarande organisation, i organisation med

tre högskolor och högskoleinspektör samt i organisation med en högskola.

Befattningshavare

Nuvarande organisation

Tre högskolor och högskoleinspektör

En högskola

KHS

KSHS

FKHS

Centralt

KHS

KSHS

FKHS

ökning -f- Minskning —

Antal

Ökning -j- Minskning —

Högskolechcf (B 5)......................

1

+ 1

Högskoleinspektör (B 4)..................

—

—

—

1

_

_

_

+ 1

Högskolechef (B 3)......................

1

1

1

_

1

1

1

± o

— 31

Souschef vid de tekniska linjerna (Bl) ...

—

—

—

_

1

_

+ 1

1

-f- 1

Regementsofficer till förfogande (A 24 eller A 26)

—

—

—

1

—

—

_

+ 1

2

+ 2

Adjutant (A 21).........................

1

—

—

—

1

_

_

± o

1

4- 0

Expeditionsofficer (A 21).................

—

1

—

—

_

1

_

± 0

— 1

Expeditionsofficer (Arvode) ..............

—

—

1

—

_

_

1

± o

2

-f i

Expeditionsunderofiicer (A 13)............

1

—

—

—

1

—

± 6

1

4- 0

Expeditionsunderofficer (Arvode)..........

—

1

1

—

—

1

1

± o

1

— 1

Bibliotekarie (Arvode)...................

1

—

—

1

—

_

± 0

i

4- 0

Förste kansliskrivare; kassatjänst (A 12) ....

Kontorist; sekreterare och biträdande biblio-

1

—

—

—

1

—

—

±0

i

±0

tekarie (A 9).........................

Kanslibiträde; sekreterare och handbibliote-

—

—

1

1

—

—

—

±0

i

±0

karie (A 7)...........................

1

1

—

—

1

1

1

+1

3

+1

Skrio-, rit- och dupliceringscentral

Chef (All)............................

—-

1

—

1

_

_

_

± 0

1

4- 0

Kanslibiträde (A 7) .....................

2

1

—

2

—

—

_

— 1

2

— 1

Kontorsbiträde (A 5).....................

4

2

1

7

—

—

_

± 0

7

-j- 0

Biträde för skriv- ocli konlorsgöromål.....

1

1

—

2

—

—

—

±0

2

±0

Telefonväxel

Telefonist (A 7).........................

—

—

—

1

—

—

—

+1

1

+1

Vaktmäst aravdelning

Chef (All) ............................

1

—

—

1

_

_

_

± 0

1

in 0

Vaktmästare (A 7) ......................

1

—

—

1

_

_

_

± o

1

4- 0

Ordonnanser m.m......................

1 De nuvarande beställningarna för högsko

6

lechef k

2

varstår u

2

nder en

10

övergån

gstid av

ett ulbih

iningsår.

±0

10

± o

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 är 1960

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1960

25

Bilaga B.

Heltidstjänstgörande lärarpersonal i nuvarande organisation och i organisation

med tre högskolor och högskoleinspeklör.

Ämne

Nuvarande

organisation

Tre högskolor

och högskoleinspektör

KHS

KSHS

FKHS

KHS

KSHS

FKHS

Ökning +

Minskning —

Strategi...................

1

2

1

1

1

1

— 1

Taktik och operationer.....

7

2

2

21 + 72

21 + 2

21 + 1

+ 5

Stabstjänst................

Organisation..............

l

4- 1

Underrättelsetjänst.........

Personaltjänst.............

UnderhåUstjänst...........

4- 0

Förvaltningstjänst..........

Sambandstjänst............

1

1

—

—

l1

—

— i

Fältarbetstjänst ............

1

—

—

1

—

—

±0

Krigshistoria...............

1

—

—

l4

—

—

±0

Tekniska ämnen...........

65

1

1

65

1

2

+1

Summa lärare

18

8

4

19

9

7

+ 5

varav för undervisning enbart

vid KHS tekniska linjer ..

5

—

—

7

—

—

+ 2

1 En kurschef för varje stabslinjes årskurs.

2 Två av dessa lärare avses

för undervisning enbart vid KHS tekniska linjer.

3 Undervisningen ombesörjes

av lärare i taktik och operationer.

4 För högskolorna gemensam lärare

ur armén, marinen eller flygvapnet.

5 Fem av de angivna lärarna undervisar enbart vid KHS tekniska linjer i ballistik, kon-

struktionslära, matematik, befäslningslära resp. förbindelselära.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 till anordnande av vissa lo a1 i texten
  2. SU 1960:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av eu för krigsmakten gemensam krigshögskola m. m. s. 3 i texten