Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m

1960-04-22 · 76 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 62 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:153, Angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

1

Nr 153

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m.;

given Stockholms slott den 22 april 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till provisorisk lösning av vissa problem

för livsmedelsindustrien och jordbruket till följd av Sveriges anslutning till

Europeiska frihandelssammanslutningen. Förslagen grundas pa vissa av statens

jordbruksnämnd efter överläggningar med företrädare för berörda livsmedelsindustrier

och jordbrukets förhandlingsdelegation gjorda framställningar.

Enligt förslagen skall tillverkarna av choklad- och konfektyrvaror, wafers,

biscuits, färdiglagad senap, såser, soppor och fiskkonserver från och med

den 1 juli 1960 för produktionen av nämnda varor få tillgång till de viktigaste

jordbruksråvarorna till världsmarknadspriser. Den härför erforderliga

utjämningen föreslås för jordbrukets del skola genomföras kollektivt genom

jordbrukets regleringsföreningar, vilka därefter av statsmedel erhåller

täckning för kostnaderna för utjämningen. Erforderliga medel — 25 miljonor

kronor — skall anvisas över anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.

I anslutning härtill behandlas vissa åtgärder i vad angår skatt och tull av

chefen för finansdepartementet i en särskild proposition.

I fråga om jordbruksregleringsvarorna föreslås bland annat, att nu utgående

införselavgifter på fettsyror m. m. — utom det i införselavgiften för

stearin ingående manufaktureringsskyddet — slopas och ersältes med en

regleringsavgift.

Det förutsättes ankomma på jordbruksnämnden att på såväl livsmedels
1

liihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 153

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

industriens som jordbrukets område noggrant följa utvecklingen, sedan

EFTA-konventionen trätt i kraft, och att, när viss tids erfarenhet av konventionens

verkningar vunnits, efter överläggningar med berörda parter framlägga

förslag till eventuella ytterligare åtgärder.

I propositionen föreslås vidare, att vid skördeskador 4-procentregeln i modifierad

form skall tillämpas för 1960 års skörd och att majsstärkelse i detalj

handelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kilogram netto, samt

lusern- och hömjöl från och med den 1 juli 1960 skall överföras till jordbruksregleringen.

Därjämte framlägges bland annat förslag beträffande användningen

av införsel- och regleringsavgiftsmedlen på jordbrukets område

under regleringsåret 1960/61.

Slutligen behandlas frågan om anpassning av import- och exportförordningarna

på jordbrukets och fiskets områden till den nya tulltaxeförordning,

varom proposition nyligen förelagts riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 april 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, frågan om vissa åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. samt anför därvid.

I årets statsverksproposition (IX ht, p. 29) har jag anmält min avsikt att

i senare sammanhang återkomma till dels frågan om den närmare beräkningen

samt användningen av de medel, som influtit eller under innevarande

och nästkommande regleringsår inflyter genom upptagande av införselavgifter

på jordbrukets område, dels frågan om användningen under nästa

regleringsår av de medel, som inflyter genom upptagande av interna regleringsavgifter

på jordbrukets område, dels spörsmålet om statligt stöd för

förluster genom skördeskador på 1960 års skörd.

I en den 2 april 1960 dagtecknad skrivelse har statens jordbruksnämnd

framlagt förslag till lösning av vissa problem för livsmedelsindustrien till

följd av Sveriges anslutning till Europeiska frihandelssammanslutningen.

Förslaget har behandlats i jordbruksnämndens råd. över förslaget har vidare,

efter remiss, yttrande avgivits av kommerskollegium, som handlagt

ärendet i den till kollegium knutna särskilda delegationen för frihandelsfrågor.

I ärendet har Sveriges grossistförbund inkommit med den 5 och 8

april 1960 dagtecknade skrifter.

Vidare har jordbruksnämnden i en den 5 april 1960 dagtecknad skrivelse

framlagt förslag i vissa frågor rörande den fortsatta jordbruksregleringen

m. m. samt i promemoria den 21 april 1960 förslag om anpassning till

ny tulltaxeförordning.

I detta sammanhang torde även få anmälas en av jordbruksnämnden den

6 oktober 1959 gjord framställning om att överföra vissa varor till jordbruksregleringen.

över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av

kommerskollegium och generaltullstyrelsen.

Likaså torde här till behandling få upptagas en av veterinärstyrelsen i

skrivelse den 26 augusti 1959 gjord framställning om anslag till kontroll å

uppvärmning av mjölk och grädde m. m. samt i anslutning härtill inkomna

skrivelser från 1.954 års mjölkkommilté och jordbruksanslagsutredningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

Jordbruksnämndens förslag till lösning av vissa problem för livsmedelsindustrien

till följd av Sveriges anslutning till Europeiska

frihandelssammanslutningen

Jordbruksnämnden erinrar inledningsvis i sin skrivelse den 2 april 1960

om att det till följd av den gränsdragning mellan jordbruksvaror och industrivaror,

som överenskommits i konventionen angående upprättandet av

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTTA-konventionen), uppkommer

speciella problem för vissa svenska livsmedelsindustrier, vilkas produkter

enligt gränsdragningen blir industrivaror och alltså får sitt nuvarande

tullskydd successivt avvecklat. Nämnden hänvisar därvid till att i propositionen

1960: 25 angående godkännande av Sveriges anslutning till konventionen

(s. 55—57) de närmast aktuella frågeställningarna i korthet redovisats,

samt anmäler, att de i nämnda proposition omförmälda överläggningarna

i ämnet mellan jordbruksnämnden och företrädare för den berörda

livsmedelsindustrien nu avslutats. I anslutning härtill redovisar nämnden

i det följande resultatet av ifrågavarande överläggningar och framlägger

förslag till lösning av de närmast aktuella problemen.

Jordbruksnämnden upplyser, att som centralt kontaktorgan med nämnden

i hithörande frågor har för industriens del fungerat dels en av Sveriges

industriförbund särskilt tillsatt fyramannakommitté, dels Sveriges kemiska

industrikontors livsmedelssektion. I överläggningarna har ävenledes deltagit

representanter för Sveriges lantbruksförbund, Svensk industriförening,

Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a., Svenska kexfabrikantföreningen

u. p. a., Svenska sockerfabriks aktiebolaget, Sveriges

bageriidkareförening, Sveriges konditorförening, Svenska bryggareföreningen,

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund samt Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters

förening (KeLiFa).

I samband med överläggningarna och utarbetandet av förslagen har jordbruksnämnden

vidare tagit del av de synpunkter, som framförts dels i en

av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet den 14 december 1959

till nämnden remitterad skrivelse från KeLiFa beträffande fiskkonservindustriens

problem, dels i ett flertal från olika branschorganisationer och

enskilda företag direkt till nämnden inkomna skrifter, vilka i avskrift fogats

till nämndens skrivelse. Vidare upplyser jordbruksnämnden, att den

vid utarbetandet av de i det följande redovisade förslagen samrått med kontrollstyrelsen

i skattetekniska frågor och med generaltullstyrelsen i tulltekniska

frågor.

Jordbruksnämnden erinrar därefter om att den svenska livsmedelsindustriens

här berörda problem i främsta rummet härledes från den högprislinje

för jordbruksvaror, som tillämpas i den svenska jordbruksregleringen.

Till följd av denna högprislinje får de livsmedelsindustrier, som använder

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

jordbruksprodukter som råvaror, vid sin tillverkning erlägga ett högre pris

för dylika råvaror än motsvarande industrier i länder, som tillämpar en mer

eller mindre utpräglad lågprislinje (t. ex. Storbritannien). F. n. utjämnas

detta handikapp i stort sett genom de tullar, som utgår på de ifrågavarande

industriernas färdigprodukter. I och med att dessa tullar avvecklas, kan

emellertid betydande svårigheter i konkurrenshänseende uppkomma för vissa

svenska livsmedelsindustrier och därmed även svårigheter för avsättningen

av svenska jordbruksprodukter. Krav har därför från såväl industriens

som jordbrukets sida rests på att de berörda livsmedelsindustrierna

i en eller annan form skall få tillgång till sina råvaror till »världsmarknadspris».

Till de livsmedelsindustriprodukter, för vilka de angivna problemen uppkommer

hör, anför jordbruksnämnden, uppenbarligen chokladvaror och

andra konfektyrer, käx och wafers, maltdrycker och söta läskedrycker, konserverade

soppor, såser och färdiglagad senap samt vissa fiskkonserver.

Även vissa av bageri- och konditorinäringens produkter kommer enligt

nämnden utan tvivel att bli berörda. I vilken utsträckning så blir fallet kan

dock f. n. icke med säkerhet bedömas, då verkningarna av gränsdragningen

mellan industrivaror och jordbruksvaror på detta område ännu icke låter

sig överblickas.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att likartade problem uppkommer

för några jordbruksreglerade produkter, i främsta rummet äggalbumin, fettsyror,

glass, glasspulver och puddingpulver samt dextrin och vissa andra

stärkelseprodukter. Nämnden anmäler sin avsikt att i annat sammanhang

återkomma till de härmed sammanhängande problemen. I fråga om de råvaruproblem,

som till följd av fiskprisregleringen uppkommer för vissa

fiskkonserver samt för djupfrysta fiskfiléer, erinrar nämnden, att den behandlat

dessa frågor i skrivelse till Kungl. Maj :t den 23 februari 1960 angående

reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61 m. in. (prop.

1960:82).

A. Problemets omfattning

Beträffande omfattningen av det problem, som beräknas uppstå för livsmedelsindustrien

i samband med Sveriges anslutning till EFTA-konventionen,

anför jordbruksnämnden följande.

1. Inhemsk produktion av berörda produkter

Värdet av produktionen i Sverige (exklusive produktskatter) år 1957 av

viktigare livsmedelsprodukter, som enligt EFTA-konventionen har klassificerats

som industrivaror, utgjorde enligt den officiella industristatistiken

(vilken endast omfattar produktionen vid företag med minst 5 anställda)

följande (milj. kr.)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

Choklad och konfektyrer ...................................... 233

Käx och wafers............................................... 32

Söta läskedrycker.............................................. 105

Maltdrycker .................................................. 140

Fiskkonserver ................................................ 75

Såser, soppor och senap........................................ 46

Summa 631

Vad beträffar bageri- och konditorivaror har Sveriges bageriidkareförening

beräknat det årliga produktionsvärdet av de produkter, som kan tänkas

bli klassificerade helt eller delvis som industrivaror, till följande belopp

(milj. kr.).

Skorpor ...................................................... 45

Wienerbröd................................................... 67

Pepparkakor.................................................. 25

Konditorivaror (tårtor, bakelser, sockerkakor, småbröd m. m.)____ 280

Summa 417

2. Förbrukning av jordbruksråvaror

De berörda industriernas förbrukning av jordbruksreglerade råvaror uppgick

år 1957 i runda tal till följande kvantiteter (ton).

Socker .................................................... 45 000

Glykos .................................................... 5 500

Fettvaror.................................................. 5 000

Mjölk (kondens- och torrmjölk).............................. 6 500

Mjöl ...................................................... 7100

Malt ...................................................... 30000

övrigt (smör, ägg, kött, stärkelse, grädde).................... 1 800

För mera detaljerade uppgifter hänvisar jordbruksnämnden till särskilda

tablåer, vilka såsom bilaga 1 torde få fogas till detta protokoll.

Bageri- och konditorinäringens råvaruförbrukning för tillverkning av nyss

angivna produkter har beräknats till ca 35 000 ton mjöl, 19 000 ton fettvaror

och 17 000 lon socker per år.

3. Råvarufördyring till följd av jordbruksregleringen

I särskilda tablåer, vilka såsom bilaga 2 torde få fogas till detta protokoll,

redovisar jordbruksnämnden den till följd av jordbruksregleringen uppkomna

råvarufördyringen för de berörda industribranschernas viktigare produkter.

Som mått på skillnaden i råvarupriser för svensk industri och motsvarande

»världsmarknadspris» har använts den 1 januari 1960 utgående

införselavgifter jämte, i förekommande fall, kompensationsavgifter eller regleringsavgifter

för fett samt sockerskatt. Siffrorna grundar sig på detaljkalkyler

uppgjorda av vissa representativa industriföretag. Fördyringen uttryckt

i procent av färdigproduktpriset för de olika branscherna sammanfattas av

nämnden sålunda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

Chokladvaror....

Sockerkonfektyrer

Käx och wafers...

Söta läskedrycker ,

Maltdrycker.....

Senap ...........

Majonnäs........

Tomatketchup ...

Soppor..........

3.0 — 10,4

3,9 — 15,7

6.1 — 19,6

12,8

2,8— 4,0

4.8

20,0

5.8

7,0— 8,7

Råvarufördyringen för bageri- och konditorivaror synes, anför nämnden,

genomsnittligt ligga vid omkring 10 procent av färdigproduktens pris.

4. Utjämningskostnader

I den vid detta protokoll fogade bilaga 1 redovisas den av jordbruksnämnden

beräknade storleken av de belopp, som erfordras för att olika industribranschers

kostnader för jordbruksreglerade råvaror skall utjämnas till

»världsmarknadspris». Siffrorna har nämnden erhållit genom att multiplicera

förbrukade råvarukvantiteter med utgående avgifter och skatter vid

import. Utjämningskostnaderna för viktigare branscher, baserade på en produktion

av 1957 års storlek, blir enligt detta beräkningssätt följande (milj.

kr.).

Choklad och konfektyrer.....

Käx och wafers .............

Läskedrycker och maltdrycker

Soppor, såser och senap ......

Fiskkonserver...............

....... 16,4

....... 3,8

....... 12,4

....... 3,5

....... 2,1

Summa 38,2

De angivna beloppen är enligt jordbruksnämnden att betrakta som »brutt

okostnader», d. v. s. hänsyn har icke tagits till det faktum, att redan vid nu

gällande system skillnaden mellan inhemskt råvarupris och »världsmarknadspris»

i vissa fall utjämnas.

För de förut angivna bageri- och konditorivarorna har, upplyser jordbruksnämnden,

utjämningskostnaderna av bageriidkareföreningen angivits

till ca 37 milj. kr., varav mjöl svarar för ca 8 milj. kr., fettvaror för ca 20

milj. kr. och socker för ca 9 milj. kr.

Ser man på de olika råvarornas andel av utjämningskostnaderna får man

enligt jordbruksnämndens beräkningar följande bild (milj. kr.).

Socker ..

Glykos ..

Fettvaror

Mjöl

Mjölk....

Malt ....

Övriga ..

Summa

19,5

2,3

4.5

1,7

4.6

4,0

1.6

38,2

Sockret svarar som synes värdemässigt för drygt hälften av råvarufördyringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

B. Jordbruksnämndens förslag till lösning

1. Allmänna synpunkter

Jordbruksnämnden anför, att det vid ett övervägande av möjligheterna att

tillmötesgå de krav, som framställts om att livsmedelsindustrien skall få

tillgång till inhemska råvaror till »världsmarknadspris», i första hand gäller

att taga ställning till frågan om storleken av den erforderliga prisutjämningen,

till frågan om det lämpligaste systemet för ett prisutjämningsförfarande

och den tekniska utformningen av ett sådant system ävensom till frågan

om finansieringen av kostnaderna för en prisutjämning.

Det synes emellertid jordbruksnämnden icke nu möjligt eller ens önskvärt

att varaktigt lösa frågan om livsmedelsindustriens råvaruutjämning. Verkningarna

av frihandelsöverenskommelsen för berörda industrier måste enligt

nämndens mening ännu på de flesta områden betraktas som mycket ovissa.

Särskilt gäller detta bageri- och konditorinäringen samt bryggeri- och läskedrycksindustrien.

Det är vidare ovisst, hur övriga medlemsländer i frihandelssammanslutningen

avser att lösa motsvarande problem. Då dessutom

hela frågan torde komma i ett helt annat läge, därest ett av huvudsyftena

med EFTA-konventionens upprättande nås, nämligen en närmare anknytning

till sexmaktsunionen, har nämnden tills vidare icke velat föreslå annat

än en provisorisk lösning av det föreliggande problemkomplexet. När mera

erfarenheter vunnits av EFTA-konventionens verkningar och större klarhet

föreligger rörande möjligheterna till ett närmare samarbete med EEC,

förutsätter nämnden, att hela frågan om livsmedelsindustriens problem får

tagas upp till omprövning i ljuset av då föreliggande fakta.

Skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknads pris

Vad först gäller storleken av en sådan prisutjämning, som här avses, bör

denna enligt jordbruksnämnden, bl. a. med hänsyn till EFTA-konventionens

innehåll, icke bestämmas till högre belopp än som motsvarar råvarornas

fördyring till följd av den svenska jordbruksregleringen. Som mätare på

denna fördyring torde enligt nämnden med hänsyn till grunderna för jordbruksregieringen

— såsom redan skett i de förut återgivna beräkningarna

- lämpligen kunna användas den för vederbörande varuslag gällande införselavgiften

(jämte i förekommande fall kompensationsavgift eller regleringsavgift

för fetlvaror samt sockerskatt). Om man väljer en lösning, som innebär,

att dylika avgifter slopas (t. ex. en allmän lågprislinje) skulle prisnedsättningen

i princip automatiskt bli lika med sagda belopp. Anledning synes

å andra sidan icke heller föreligga att, i fall annat prisutjämningssystem väljes

vid ett bortfall av motsvarande tullskydd, överväga en prisnedsättning

med lägre belopp än som motsvarar den faktiska avgifts-(och skatte-)belastningen

på använd råvara. Vid prisutjämning enligt den metod, som nämnden

föreslår i det följande, bör utjämningsbeloppets storlek lämpligen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

varje månad eller annan utjämningsperiod kunna avpassas efter de avgiftssatser,

som gäller vid periodens ingång.

Olika typer av utjämningssystem

Jordbruksnämnden övergår därefter till att redogöra för olika typer av

utjämningssystem och lämnar först följande definitioner av olika använda

begrepp.

I den följande redogörelsen för olika utjämningssystem användes uttrycket

lågprislinje för att beteckna ett system, där jordbruksråvarorna (samtliga

eller vissa av dem) erhålles till »världsmarknadspris». Med allmän lågprislinje

avses ett lågprissystem, som genomgående tillämpas såväl för livsmedelsindustrien

som för konsumenterna i övrigt, vare sig ett dylikt är totalt,

d. v. s. omfattar alla eller så gott som alla jordbruksvaror eller endast

är partiellt, d. v. s. omfattar endast en eller ett fåtal jordbruksvaror (t. ex.

socker), medan för de övriga en högprislinje tillämpas. Med industriell lågprislinje

åsyftas ett system, genom vilket endast livsmedelsindustrien eller

en begränsad del av denna får tillgång till jordbruksråvarorna till »världsmarknadspris»,

under det att man för förbrukningen i övrigt tillämpar en

liögre prisnivå.

När det gäller att finna ett ur administrativ synpunkt lätthanterligt system,

är det, anför jordbruksnämnden, helt naturligt, att frågan om en övergång

från nuvarande högprislinje för jordbruksvaror till någon form av allmän

lågprislinje för samtliga de jordbruksprodukter, som användes som råvara

av ifrågavarande industrier, först kommer i blickpunkten. Även om en övergång

till en dylik lågprislinje skulle innebära en ur internationell och administrativ

synpunkt god lösning, när det gäller att tillgodose livsmedelsindustriens

kompensationskrav, kan man enligt nämndens mening emellertid

icke bortse från att en allmän lågprislinje i sin tur skulle skapa andra

problem. Ett av dessa skulle bli att bestämma storleken av det inkomstbortfall,

som en övergång till en allmän lågprislinje skulle medföra för det svenska

jordbruket. Det skulle här självfallet komma att under alla förhållanden

röra sig om mycket stora belopp. En ersättning till jordbruket för konstaterat

inkomstbortfall skulle, anför nämnden, uppenbarligen ställa statsmakterna

inför betydande finansieringsproblem. Övergången till lågprislinje

skulle för övrigt innebära en så radikal omläggning av den nuvarande jordbruksregleringen,

att den helt naturligt måste föregås av ingående undersökningar

och förhandlingar med jordbrukets representanter.

Jordbruksnämnden anför i detta sammanhang, att jordbrukets förhandlingsdelegation

vid den kontakt, som nämnden i denna fråga haft med delegationen,

bestämt framhållit, att en omläggning av jordbruksregleringen

till lågprislinje enligt delegationens mening måste motiveras av andra och

långt starkare skäl än lösandet av nu föreliggande problem. Nämnden har

därför ansett sig i detta sammanhang icke vidare böra ingå på frågan om

övergång till en total allmän lågprislinje.

Jordbruksnämnden upplyser, att den till övervägande även upptagit ett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

alternativ, innebärande övergång till en partiell allmän lågprislinje. I främsta

rummet har därvid åsyftats socker, som i detta sammanhang är den viktigaste

jordbruksråvaran, samt eventuellt någon annan råvara (t. ex. glykos).

Mot detta alternativ, som självfallet innebär betydligt lägre finansieringskostnader

än en total allmän lågprislinje, kan emellertid, framhåller

nämnden, ehuru med mindre styrka, anföras i stort sett samma skäl, som

mot en total allmän lågprislinje. Detta alternativ skulle vidare lämna kompensationsproblemen

olösta för andra än de nu berörda råvarorna. Även

detta alternativ har nämnden därför nu låtit förfalla.

Sedan frågan om övergång till någon form av allmän lågprislinje sålunda

avförts, har jordbruksnämnden av övriga tänkbara alternativ för lösning av

föreliggande problem funnit en industriell lågprislinje ligga närmast till

hands. En sådan kan antingen utsträckas att gälla all livsmedelsindustri

eller begränsas till produktionen av de varor, som enligt EFTA-konventionen

hänförts till industrivaror. I det förra fallet blir, konstaterar nämnden,

finansieringsproblemen fortfarande av relativt betydande omfattning, medan

det senare alternativet medför större kontrollproblem med hänsyn till de

många företagen med ur denna synpunkt »blandad» produktion (d. v. s. såväl

jordbruksvaror som industrivaror). Med hänsyn till att nämnden nu endast

åsyftat en provisorisk lösning av problemet, har nämnden ändock

stannat vid det sistnämnda alternativet, eftersom detta medför de minst ingripande

omläggningarna av nu tillämpade regleringar och vidare i stort

sett kan finansieras med en kompensatorisk varubeskattning. Denna ståndpunkt

hindrar självfallet icke, framhåller nämnden, att när frågan skall

omprövas och ges en varaktig lösning, de nu av olika skäl avfärdade lösningarna

ånyo bör tagas under övervägande. Innebörden av det av nämnden

föreslagna provisoriska systemet är, att de därav berörda livsmedelsindustrierna

för tillverkning av sådana färdigprodukter, som enligt EFTAkonventionen

klassificerats som industrivaror, får tillgång till jordbruksråvaror

till »världsmarknadspris».

Jordbruksnämnden lämnar därefter en kortfattad redogörelse för hur en

prisutjämning, som bygger på principen partiell industriell lågprislinje, tekniskt

sett lämpligen skulle kunna utformas. Nämnden anknyter därvid för

några av de berörda industriprodukterna till den kontrollverksamhet, som i

samband med uppbörden av varuskatt handhaves av kontrollstyrelsen, och

beträffande andra varuslag till den löpande reglerings- och kontrollverksamhet,

som utövas av nämnden.

De företag, vilkas färdigprodukter är, eller enligt vad i det följande föreslås,

kommer att bli belagda med varuskatt (choklad och konfektyrer, käx

och wafers), skulle i samband med den deklaration de enligt skattebestämmelserna

har att avge till kontrollstyrelsen även redovisa sin förbrukning

av jordbruksråvaror för tillverkning av skattebelagda färdigprodukter. På

grundval av förbrukningsuppgifterna skulle företagen enligt fastställda regler

tillgodoföras belopp, motsvarande de införselavgifter (samt eventuellt

andra avgifter eller skatter), som vid import belastar de i färdigprodukten

använda kvantiteterna jordbruksråvaror.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

Vad beträffar sådana färdigprodukter, som icke är eller icke avses skola

bli skattebelagda (bl. a. såser och soppor samt fiskkonserver), skulle företagen

till jordbruksnämnden få redovisa sin förbrukning av jordbruksråvaror

och erhålla bidrag för täckande av råvarufördyringen i huvudsaklig

överensstämmelse med de regler, som f. n. tillämpas på fettvaruområdet,

när det gäller att tillhandahålla den kemisk-tekniska industrien fettvaror

till »världsmarknadspris».

Till frågorna om finansieringen av här skisserade prisutjämningsförfarande

och om gränsskyddet för den berörda industriproduktionen återkommer

jordbruksnämnden längre fram i sin skrivelse.

Omfattningen av nu aktuell prisutjämning

Enligt EFTA-konventionen är som ett minimikrav förutsatt en avveckling

inom loppet av tio år av nu utgående tullar för industrivaror. En första

20-procenlig nedtrappning av tullskyddet skall ske den 1 juli 1960. Jordbruksnämnden

framhåller, att det givetvis kan ifrågasättas, om redan denna

första tullnedsättning för samtliga i förevarande sammanhang berörda

industribranscher kommer att innebära så väsentligt försämrade konkurrensvillkor,

att ett genomförande i full utsträckning av det föreslagna utjämningssystemet

kan anses nödvändigt redan fr. o. m. den 1 juli 1960. Ett

sådant system för utjämningen av livsmedelsindustriens råvarukostnader

skulle därför kunna övervägas, att utjämningen genomföres endast successivt

i samma mån som tullskyddet avvecklas eller alternativt att man över

huvud taget icke vidtager några utjämningsåtgärder redan i samband med

den första tullsänkningen. Vad beträffar en successiv råvaruutjämning har

nämnden emellertid redan med hänsyn till det uppenbara ekonomiska intresset

för de berörda industrierna att på en gång erhålla en lösning av råvaruproblemet

och till de betydande tekniska svårigheter, som skulle vara

förknippade med en successivt stigande råvarukompensation, funnit övervägande

skäl tala för att prisutjämningen för jordbruksråvarorna — med

visst undantag beträffande fiskkonserver — redan från början lämnas i full

utsträckning. Vad härefter beträffar frågan, huruvida utjämning över huvud

taget är påkallad redan den 1 juli 1960 har nämnden bedömt situationen

något olika för de berörda industribranscherna.

När det gäller produktionen av chokladvaror och sockerkonfektgrer samt

käx och wafers ävensom färdiglagad senap, såser och konserverade soppor

synes enligt jordbruksnämndens bedömning behovet av en råvaruprisutjämning

inträda redan i och med att den första tullavtrappningen äger rum.

Utan en prisnedsättning på jordbruksråvarorna skulle denna produktion

vid EFTA-konventionens genomförande till följd av den svenska jordbruksrcgleringen

enligt nämnden uppenbarligen få vidkännas en stark försämring

i konkurrensläget mot övriga i frihandelssammanslutningen deltagande

länder i den mån de tillämpar en lågprislinje, och som en följd härav

skulle även allvarliga risker uppstå för en försämrad avsättning till de berörda

livsmedelsindustrierna av det svenska jordbrukets produkter. Nämn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

den förordar på anförda skäl, att de här ifrågavarande industrierna redan

fr. o. m. EFTA-konventionens ikraftträdande den 1 juli 1960 tillförsäkras

en fullt genomförd utjämning av den av jordbruksregleringen föranledda

fördyringen av deras råvaror. Samtidigt skulle då även behovet av tullskydd,

till den del detta motsvarar en av jordbruksregleringen förorsakad

råvarufördyring bortfalla. Nämnden föreslår sålunda, att tullskyddet för

de här ifrågavarande produkterna till nyss angiven del avskaffas i ett sammanhang

från ingången av juli 1960 och att en dylik tullreduktion genomföres

jämväl mot länderna utanför Europeiska frihandelssammanslutningen.

Såvitt avser fiskkonserver har jordbruksnämnden för den viktigaste råvaran,

fisken, icke ifrågasatt någon lösning på en gång av de till följd av den

svenska fiskprisregleringen uppkommande problemen. Jordbruksråvarorna

— bortsett från oljan till sardiner o. d., vilken redan nu, inom ramen för

fettvaruregleringen, tillhandahålles industrien till »världsmarknadspris» —

spelar för fiskkonservindustrien en relativt obetydlig roll. Med hänsyn till

anförda omständigheter är det enligt nämndens mening icke motiverat att

för fiskkonserverna redan vid EFTA-konventionens ikraftträdande den 1

juli 1960 genomföra en tullsänkning motsvarande hela råvarufördyringen

till följd av de inhemska prisregleringarna. Tillräcklig anledning synes därför

icke heller föreligga att från början lämna denna industri full kompensation

även för andra jordbruksråvaror än olja. Nämnden anser sig emellertid

lämpligen böra bemyndigas att för dylika råvaror -— främst socker och

mjölk — lämna kompensation i den omfattning, som med hänsyn till omständigheterna

kan befinnas skälig.

Vad beträffar läskedrycker erinrar jordbruksnämnden om att nuvarande

tull från svensk sida i EFTA-sammanhang anmälts som finanstull och därför

icke — i varje fall såvitt f. n. kan bedömas — behöver avvecklas. EFTAkonventionens

ikraftträdande bör således i detta fall enligt nämnden icke

medföra någon ändring av nu rådande konkurrensförhållanden. Även tullen

för maltdrycker är delvis anmäld som finanstull. Som framgår av uppgifterna

i bilaga 2 är vidare, framhåller nämnden, råvarufördyringen till följd

av jordbruksregleringen förhållandevis obetydlig för maltdrycker. Nämnden

anser med hänsyn till anförda omständigheter tillräckliga skäl icke föreligga

att redan den 1 juli 1960 genomföra något prisutjämningsförfarande vad

beträffar läskedrycker och maltdrycker. Nämnden anmäler emellertid sin

avsikt att, efter det konventionen trätt i kraft, noggrant följa utvecklingen

på ifrågavarande område och att, när en viss tids erfarenhet av konventionens

verkningar vunnits, taga mera definitiv ställning till de berörda industriernas

kompensationskrav.

När det gäller bageri- och konditorivaror kan — som jordbruksnämnden

tidigare framhållit — verkningarna av gränsdragningen mellan jordbruksoch

industrivaror enligt EFTA-konventionen ännu icke överblickas. Delta

förhållande — liksom svårigheten att på nuvarande stadium över huvud

taget bedöma EFTA-konventionens eventuella följdverkningar på detta varuområde

— gör, att nämnden — bortsett från varugruppen »biscuits» och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

»wafers» — i sitt här framlagda förslag till provisorisk lösning icke anser

sig böra föreslå några särskilda åtgärder i fråga om ett utjämningsförfarande

beträffande nämnda produkter. En bedömning, huruvida och i vilken utsträckning

en prisutjämning erfordras även på detta område, bör —- liksom

ställningstagandet till frågan hur ett ur teknisk och administrativ synpunkt

godtagbart utjämningsförfarande i dylikt fall skulle utformas — enligt

nämndens mening lämpligen få anstå intill dess gränsdragningsfrågan definitivt

lösts och viss tids erfarenhet vunnits rörande verkningarna för bageri-

och konditorinäringen av de tullreduktioner, som kommer att genomföras.

2. Jordbruksnämndens detaljförslag för olika branscher

Jordbruksnämnden lämnar därefter en redogörelse för den närmare utformningen

av regleringsanordningarna för de olika industribranscherna.

Choklad och konfektyrer

Enligt EFTA-konventionen skall samtliga till tulltaxenr 17.04 och 18.06

hänförliga chokladvaror, konfektyrer och liknande varuslag anses som industrivara

med undantag dock för »fondantmassor, pastor och andra liknande

halvfabrikat, innehållande minst 80 % sötningsmedel, i bulk» (ur 17.04),

vilka här rubricerats som jordbruksvara. En prisutjämning för jordbruksråvaror

skall enligt jordbruksnämndens förut skisserade system utgå till

de inhemska tillverkarna av de som industrivara sålunda betecknade varuslagen,

med undantag dock för dels de till tulltaxenr 18.06 hänförliga varuslagen

glass, glasspulver och puddingpulver, vilka — såsom förut berörts

— icke behandlas i detta sammanhang, dels mandelmassa, nougatmassa,

kolamassa och liknande halvfabrikat, vilka icke omfattas av nuvarande varuheskaltning

och vilka av bl. a. kontrolltekniska och skattetekniska skäl icke

ansetts kunna inrymmas i det här föreslagna provisoriska utjämningssystemet.

Prisutjämningen föreslås av jordbruksnämnden skola lämnas för socker,

glykos, fettvaror, mjölk och mjöl. I fråga om övriga jordbruksråvaror —•

smör och stärkelse — har man enligt nämnden från industriens sida icke

ifrågasatt kompensation.

Kostnaderna för utjämningen — beräknade till 16 milj. kr. per år — föreslås

av jordbruksnämnden täckta genom att, utöver nu utgående 65-procentiga

varuskatt, en viktskatt uttages, uppgående till 50 öre per kg. De härigenom

ökade skatteinkomsterna har beräknats i stort sett täcka såväl nyssnämnda

kostnadsbelopp som det skattebortfall, som kan förutses till följd

av att den 65-procentiga varuskatten på grund av prisutjämningen på jordbruksråvarorna

kommer alt räknas på ett lägre beskattningsvärde än vad

nu är förhållandet. I detta sammanhang anmärker nämnden, att vid de

?kostnadsberäkningar», som nämnden gjort, hänsyn icke tagits till det bort
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

fall av statsinkomster, som blir en följd av i det följande föreslagna tullsänkningar

till 10 eller 8 procent för vissa produkter, som avses skola omfattas

av utjämningssystemet.

Jordbruksnämnden framhåller, att nämnden och kontrollstyrelsen ansett

sig böra förorda en viktskatt i stället för en höjning av nu utgående procentuella

skatt främst beroende på att man härigenom uppnår ett rättvisare

förhållande mellan skattehöjning och utjämningsbelopp för de olika produkter,

varom här är fråga. Råvarukostnadsfördyringen och slutproduktens

pris per kg varierar högst väsentligt inom gruppen »choklad och konfektyrer».

De dyrare produkterna, som i allmänhet har en låg procentuell råvarufördyring,

drabbas vid en viktskatt av en likaledes låg procentuell skatteökning.

För flertalet billigare produkter, där råvarufördyringen till följd

av exempelvis hög sockerhalt är mera betydande, skulle däremot såväl skatteökningen

som råvarukompensationen bli procentuellt sett större. Vissa

uppgifter till ledning vid bedömningen av hithörande förhållanden har

nämnden sammanställt i särskilda tablåer, vilka såsom bilaga 3 torde få

fogas till detta protokoll. Nämnden framhåller vidare, att en konsekvens av

det här föreslagna utjämningssystemet och de i anslutning härtill i det följande

förutsatta nedjusteringarna av nu utgående tullar till ett rent manufaktureringsskydd

skulle vidare bli, att de billigare produkterna skulle få

ett i förhållande till de dyrare produkterna mera rättvist avvägt importskydd

än vad nu är förhållandet.

Jordbruksnämnden konstaterar att, även om en viktskatt tillämpas, full

rättvisa självfallet icke kan åstadkommas mellan olika produktslag. Som

framgår av uppgifterna i bilaga 3 kommer sålunda t. ex. mjölkchoklad, fylld

choklad, kola, karameller och dragéer att enligt det föreslagna systemet få

en något lägre skattebelastning än f. n., medan exempelvis för mörk choklad,

vissa tabletter och pastiljer samt lakrits en viss nettoökning av skattebelastningen

blir följden. I konsumentledet torde •— som framgår av uppgifterna

i bilaga 3 — en viss prissänkning bli möjlig i fråga om flertalet

såväl inhemska som importerade produkter.

För samtliga produkter, hänförliga till tulltaxenr 17.04 och 18.06 utgår

f. n. tull med 20 procent av värdet, med undantag dock för de till stat. nr

18.06 hänförliga varuslagen glass, glasspulver och puddingpulver, vilka såsom

jordbruksregleringsvaror är belagda med införselavgift. Nämnda tull

innefattar, förutom ett manufaktureringsskydd av varierande storlek (mellan

5 och 16 procent), jämväl ett råvaruskydd av likaledes varierande

storlek.

I anslutning till vad jordbruksnämnden tidigare i sin skrivelse anfört

angående avvecklingen av ett dylikt råvaruskydd föreslår nämnden, efter

samråd med generaltullstyrelsen, att tullen för de produkter under tulltaxenr

17.04 och 18.06, som nu är avsedda att omfattas av utjämningssystemet,

fr. o. m. den 1 juli 1960 sänkes generellt till 10 procent, vilket enligt

nämndens mening kan anses vara ett rimligt avvägt genomsnittligt manufaktureringsskydd,

och vid import från de till Europeiska frihandelssam
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

manslutningen anslutna länderna till 8 procent. Nämnden påpekar, att den

senare tullsatsen självfallet kommer att successivt avvecklas i enlighet med

EFTA-konventionens regler.

Vad beträffar de förutnämnda halvfabrikaten (mandelmassa m. m.), vilka

icke avses skola omfattas av utjämningssystemet, föreslås däremot den

nuvarande 20-procentiga tullen skola bibehållas (och avtrappningen den 1

juli 1960 gentemot länderna i frihandelssammanslutningen således bli 20

procent härav, d. v. s. ned till 16 procent).

Det prisutjämningsförfarande för choklad- och konfektyrvarorna, som

enligt jordbruksnämndens förslag skall anknyta till den nyss beskrivna, utökade

varuskatten, kan enligt nämnden enklast genomföras i form av en

kvittning inom kontrollstyrelsen. Kontroll styrelsen har då att till statsverket

endast inleverera nettot av influtna skattemedel, d. v. s. den 65-procentiga

nuvarande skatten jämte den nya viktskatten om 50 öre/kg minskade

med de verkställda avdragen för råvaruutjämning.

Jordbruksnämnden anmäler, att Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen

för sin del i skrivelse till nämnden den 9 mars 1960 samt

Svensk industriförening under hand i princip godkänt de nu redovisade

förslagen.

Vad beträffar själva detaljutformningen av prisutjämningssystemet föreslår

jordbruksnämnden, att det skall få ankomma på kontrollstyrelsen att

i samråd med nämnden utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Biscuits och wafers

Som industrivaror har enligt EFTA-konventionen klassificerats de i tulllaxenr

19.08 ingående varuslagen »biscuits», »wafers», skorpor, »slab-cake»

och »Danish pastry».

Det förslag till närmare definition av vissa av nyssnämnda varuslag, som

helt nyligen utarbetats av en inom Europeiska frihandelssammanslutningen

tillsatt särskild expertgrupp synes enligt jordbruksnämndens uppfattning

innebära, att i varje fall sockerkakor och liknande produkter samt wienerbröd

kommer att inrymmas under begreppen »slab-cake» resp. »Danish

pastry» och alltså hänföras till industrivaror. Det är dock icke möjligt,

framhåller nämnden, att på detta stadium klart bedöma, i vilken utsträckning

konditorinäringens produkter i övrigt kommer att hänföras till denna

kategori. Som tidigare nämnts är detta förhållande en av anledningarna till

att nämnden icke nu ansett sig kunna föreslå ett utjämningsförfarande för

bageri- och konditorinäringens produkter i allmänhet.

Vad härefter beträffar varugruppen biscuits och wafers har någon detaljerad

definition av vad som skall anses innefattas härunder icke utarbetats.

Enligt jordbruksnämndens mening torde man tills vidare få utgå ifrån att

med biscuits avses förutom rena käx jämväl pepparkakor och åtminstone

vissa slag av torra småbröd. Det utgör självfallet en komplikation i sammanhanget

att någon entydig definition på detta område icke kunnat åstadkommas

inom frihandelssammanslutningen. Det förslag till provisoriskt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

utjämningssystem för biscuits och wafers, som nämnden föreslår i det följande,

avses emellertid tills vidare skola gälla för de produkter, som enligt

nyss redovisade, från svensk sida hävdade, tolkning bör inbegripas under

sagda varugrupp.

För biscuits och -wafers föreslår jordbruksnämnden, att vad förut anförts

i fråga om choklad och konfektyrer skall gälla i tillämpliga delar. För att

förenkla utjämningsförfarandet och få en likformig behandling av hela varugruppen

föreslår nämnden vidare, att -wafers innehållande mer än 20 procent

fett, vilka f. n. ingår i fettvaruregleringen, avföres därifrån.

Kompensationskostnaderna för industriens förbrukning av mjöl, socker,

fettvaror och mjölk vid tillverkningar av biscuits och wafers, vilka för käx

och wafers (i inskränkt betydelse) kan beräknas till ca 3,8 milj. kr. per år,

föreslår jordbruksnämnden skola täckas genom införande av en viktskatt

av 50 öre/kg på såväl importerade som hemmaproducerade varor. Den 65- procentiga värdeskatt, som f. n. uttages på vissa slag av wafers, föreslås

samtidigt skola avskaffas. Den nya viktskatten beräknas på nuvarande inhemska

produktion av käx och wafers (således icke pepparkakor och småbröd)

ge ca 4,5 milj. kr. i inkomster. Inkomsterna från skatten på importerade

biscuits och wafers kan på grundval av 1959 års importsiffra beräknas

uppgå till ca 0,8 milj. kr. Bortfallet genom att nuvarande värdeskatt på

vissa wafers avskaffas torde uppgå till ca 3 milj. kr. Nettokostnaden för

utjämningsarrangemanget kan således beräknas bli ungefär 1,5 milj. kr.

Jordbruksnämnden anmäler, att Svenska kexfabrikantföreningen för sin

del i skrivelse till nämnden den 9 mars 1960 i princip accepterat det nu

redovisade systemet, dock med den reservationen, att man från föreningens

sida anser det oundgängligen nödvändigt, att den föreslagna viktskatten differentieras

till 35 öre/kg för käx och 60 öre/kg för wafers.

I anledning härav framhåller jordbruksnämnden, att kontrollstyrelsen av

skattetekniska och kontrolltekniska skäl anfört betänkligheter mot ett införande

av den ifrågavarande skatten på biscuits och wafers. Styrelsen har

därvid särskilt framhållit svårigheten att nu göra något mera bestämt uttalande

angående möjligheterna att tillfredsställande administrera en beskattning,

där förutsättningarna för densamma i ett så väsentligt avseende

som varuområdets avgränsning icke är kända. Trots nu anförda betänkligheter

har kontrollstyrelsen dock enligt nämnden förklarat sig beredd att

medverka till anordnandet av den ifrågasatta lågprislinjen jämte slcatteläggning,

därest en lösning av det föreliggande problemet icke kan ernås på något

annat sätt. Styrelsen har därvid förutsatt, att skattskyldigheten i likhet

med vad som gäller för varubeskattning i allmänhet blir obligatorisk för

alla tillverkare med yrkesmässig verksamhet och att skatten utgår med

visst enhetligt belopp för kg av de ifrågakommande varorna.

Med hänsyn till de av kontrollstyrelsen framförda synpunkterna har jordbruksnämnden

icke ansett sig kunna förorda en differentierad skatt utan

har, såsom förut har angivits, ansett sig böra föreslå, att för biscuits och

wafers uttages en enhetlig viktskatt av 50 öre/kg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

I analogi med vad som förut föreslagits beträffande choklad och konfektyrer

föreslår jordbruksnämnden vidare, att nuvarande tullsatser för stat.

nr 19.08.102 — dessertkäx (smörgåskäx) — samt 19.08.109 — käx och

wafers, andra — sänkes den 1 juli 1960 till generellt 10 procent och vid

import från länder anslutna till Europeiska frihandelssammanslutningen

till 8 procent. Samma tullsatser föreslås också skola gälla för stat. nr

19.08.101 — wafers, innehållande mer än 20 procent fett — vilka varor nu

är tullfria men belagda med olika jordbruks- och fettregleringsavgifter.

Färdiglagad senap, såser, soppor och fiskkonserver

Hela ifrågavarande varuområde ligger inom EFTA-konventionens industrisektor.

Ett prisutjämningsförfarande — utöver den kompensation, som

redan nu lämnas för oljor i fiskkonservindustrien och vid export av

inom jordbruksregleringen — blir här aktuellt för varuslag, hänförliga till

stat. nr 21.03.200, tulltaxenr 21.04 och 21.05 samt stat.nr 16.04.059, 165,

171, 179, 189, 209, 240, 250, 260 och 270.

1 fråga om nämnda varuslag har jordbruksnämnden, såsom förut berörts,

stannat för ett något annorlunda utformat system än det, som föreslås

för konfektyrer, käx och wafers. Att i detta fall finansiera utjämningskostnaderna

genom att pålägga en särskild skatt har nämnden ansett mindre

lämpligt redan av den anledningen, att dessa varuslag ligger helt utanför

det nuvarande området för kontrollstyrelsens beskattningsverksamhet.

Hithörande eller närbesläktad produktion ligger däremot redan till stor del

inom jordbruksnämndens kontroll. Sådan kontroll sker exempelvis i samband

med att nämnden utbetalar regleringsbidrag för fett och andra avgiftsrestitutioner

vid exporten av senap, majonnäs och soppor m. in. samt regleringsbidrag

för all oljeförbrukning inom fiskkonservindustrien. När det

gäller senap, såser och soppor samt fiskkonserver föreslås kostnaden skola

läckas av till nämnden inflytande regleringsavgifter för fettvaror. Nämnden

framhåller, att, då nya skatter här icke ifrågasätts, skulle — i motsats

till vad som blir fallet för chokladvaror, käx in. in. — den föreslagna prisnedsättningen

för råvarorna för senaps-, sås-, sopp- och fiskkonservindustrien

kunna skapa förutsättningar för en viss prissänkning även i konsunientledet.

Enligt jordbruksnämndens förslag skall berörda företag till nämnden deklarera

sin förbrukning av socker, fettvaror, kött, ägg och mjölk samt erhålla

bidrag i anledning av fördyringen, beräknat enligt tidigare redovisade grunder.

(Beträffande fiskråvaror för tillverkning av fiskkonserver förutsätts —

såsom förut berörts — prisfrågorna bli lösta i annan ordning.) I fråga om övriga

jordbruksråvaror torde enligt nämndens mening med hänsyn till de ringa

kvantiteter, som här kan komma i fråga, någon prisutjämning icke vara

erforderlig. Vad beträffar såser och soppor, innehållande mer än 20 procent

fett, vilka omfattas av fettvaruregleringen, förutsättes fettregleringsuvgift

och sockerskatt skola utgå även i fortsättningen. Beträffande dessa

produkter skall enligt nämndens förslag någon utjämning givetvis icke utgå

2 liihang till riksdagens protokoll 1060. 1 samt. Nr 153

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

för den fördyring, som orsakas av fettregleringsavgiften och sockerskatten,

eftersom ju även importerade produkter belastas på motsvarande sätt.

De totala nettoutjämningskostnaderna för de under detta avsnitt behandlade

produkterna uppskattas av jordbruksnämnden till ca 4,4 milj.kr. Delta

belopp föreslår nämnden skola täckas av inflytande regleringsavgifter

för fettvaror. I bilaga 1 bar råvarukostnadsfördyringen på detta område av

jordbruksnämnden angivits till totalt 5,6 milj. kr. Häri ingår emellertid

ett belopp av ca 0,7 milj. kr., vilket utgör regleringsavgift för fett i såser

och soppor med mer än 20 procent lett, för vilken avgift — såsom framgår

av det förut anförda — kompensation icke skall utgå. Av totalbeloppet motsvaras

vidare ca 0,5 milj. kr. av redan nu utgående kompensation för i fiskkonserver

ingående fett. Sistnämnda bidrag finansieras nu till ca 40 procent

av införselavgiftsmedel och till återstående del av inflytande regleringsavgifter.

Nämndens förslag innebär, att bidragen även här skulle helt bestridas

av regleringsavgiftsmedel.

\ ad beträffar importskyddet för hithörande varuslag efter ingången av

juli 1960 anför jordbruksnämnden följande.

I fråga om soppor och såser, innehållande mer ån 20 procent fett, föreslås

den nuvarande speciella införselavgiften (motsvarande manufaktureringsskyddct)

av 7,3o öre/kg skola kvarstå oförändrad mot tredje land och mot

de i Europeiska frihandelssammanslutningen deltagande länderna reduceras

med 20 procent. Härutöver skall — som nyss anförts — utgå (såväl mot

tredje land som mot sammanslutningens länder) oförändrad regleringsavgift

på i varorna ingående fett samt oförändrad avgift motsvarande skatt

på sockerinnehållet. Övriga införselavgifter föreslås skola avskaffas helt

såväl mot tredje land som mot frihandelssammanslutningens länder.

För andra soppor och såser samt senap föreslår jordbruksnämnden, att

i stället för nu utgående tullar på 15 och 20 procent — i likhet med vad som

förut föreslagits i fråga om konfektyrer, biscuits och wafers — fr. o. in. den

1 juli 1960 fastställes en tull av 10 procent (vid import från länderna tillhörande

Europeiska frihandelssammanslutningen 8 procent). De stat.nr,

beträffande vilka dylik tullsänkning skall genomföras, är 21.03.200, 21.04.

009, 21.05.119, 129, 199, 219, 229 och 299.

För fiskkonserver föreslår jordbruksnämnden icke annan förändring av

Inllskyddet än som betingas av den i EFTA-konventionen föreskrivna 20- procentiga avtrappningen.

För flertalet av de varuslag, för vilka enligt jordbruksnämndens förslag

skulle åtnjutas a iss prisutjämning för råvaror, utbetalas redan nu, såvitt

gällei exporterade kvantiteter, genom nämndens försorg en viss prisutjämning

för råvarorna (bl. a. för socker och fettvaror). Denna exportprisutjämning

betalas nu, förutom av regleringsavgiften för fettvaror, till ett årligt

belopp av ca 0,4 milj. kr., av inflytande införselavgifter på jordbrukets område.

Enligt det av nämnden förordade systemet förutsättes exportprisutjämningen

komma att inkluderas i de föreslagna nya prisutjämningarna

och även helt komma att bestridas av samma medel som dessa.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

19

3. Jordbrukets medverkan m. m.

Jordbruksnämnden framhåller, att upprätthållandet av produktionen vid

de här berörda livsmedelsindustrierna uppenbarligen är en angelägenhet av

betydande intresse för jordbruket. Till belysning härav anför nämnden, alt

de i nämndens skrivelse behandlade industriernas årliga inköp av svenska

jordbruksprodukter uppgår till ett värde av i runt tal 125 milj. kr. (varvid

bageri- och konditorinäringen icke inkluderats). Nämnden upplyser, att

vid de överläggningar, som efter EFTA-konventionens tillkomst ägt rum

mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, delegationen också

starkt understrukit vikten av att sådana åtgärder vidtages, att det garanterade

successiva återställandet av inkomstlikställigheten för jordbruket

icke äventyras genom försämrade inhemska avsättningsmöjligheter för jordbrukets

produkter. Förhandlingsdelegationen har, som nämnden redan förut

påpekat, motsatt sig, att livsmedelsindustriens råvaruproblem löses genom

en allmän lågprislinje, total eller partiell, beträffande ifrågavarande

jordbruksprodukter. Delegationen har däremot enligt nämnden tillstyrkt

en uppläggning, som möjliggör för de berörda industrierna att erhålla sina

jordbruksprodukter till nedsatt pris. Delegationen har, med hänsyn till

problemets utomordentliga betydelse för jordbruket, även förklarat sig införstådd

med nämnden om att jordbruket — förutsatt att kompensation

för inkomstbortfallet erhålles — om så skulle påkallas, på lämpligt sätt skall

lämna sin medverkan vid genomförandet av de vid en dylik uppläggning erforderliga

åtgärderna.

Jordbruksnämnden finner, att jordbrukets utlovade medverkan exempelvis

kan få tagas i anspråk, därest hinder skulle anses föreligga mot att

kontrollstyrelsen enligt förut beskrivet system tager i anspråk inflytande

skattemedel för choklad- och konfektyrvaror samt för biscuits och wafers

till bestridande av kostnaderna för råvarmttjämning åt tillverkare av berörda

produkter. För sådant fall anser nämnden finansieringsfrågan lämpligen

kunna lösas genom att nämnden för ändamålet får anlita jordbrukets

regleringsföreningar tillkommande regleringsmedel. En gottgörelse härför

skulle då i efterhand kunna lämnas till jordbruket exempelvis på det sättet,

att nämnden för regleringsändamål fick disponera inflytande regleringsavgifter

på fettvaror. Jordbrukets förhandlingsdelegation har enligt nämnden

förklarat sig icke ha något att erinra mot ett sådant förfarande som det

nu angivna.

4. Författningsändringar m. ni.

Jordbruksnämnden upplyser, att förslag till de författningsbestämmelser,

som erfordras för genomförande av föreslagen ändrad beskattning och föreslagen

prisutjämning för choklad och konfektyrer samt biscuits och wafers,

utarbetas inom kontrollstyrelsen och av styrelsen torde komma att överlämnas

till Kungl. Maj :t. Vidare anför nämnden, att vid utarbetandet av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

förslag till de ändringar i tulltaxan och de övriga föreskrifter, som må föranledas

av de förut föreslagna tulländringarna, generaltullstyrelsen torde

komma att medverka under ärendets fortsatta behandling. Författnings1''örslag,

innebärande bl. a. ett avförande ur jordbruksregleringen (fettvaruregleringen)

av varuslaget »wafers, innehållande mer än 20 % fett», har

nämnden för avsikt att foga vid den skrivelse angående vissa prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område, som nämnden avser att senare avlåta

till Kungl. Maj :t.

5. Administrationskostnader

Jordbruksnämnden anför vidare, att den föreslagna särskilda beskattningen

av choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers enligt vad kontrollstyrelsen

uppgivit för styrelsens del kan medföra något ökat personalbehov.

I avsaknad av närmare erfarenhet beträffande det blivande kontrollarbetets

omfattning är det emellertid icke möjligt att nu närmare ange eventuell

merkostnad för sådan kontroll. Nämnden anser det därför i fall av

behov böra ankomma på kontrollstyrelsen att i annan ordning till Kungl.

Maj :t anmäla sådant förhållande. Detsamma gäller enligt nämnden även

sådan kostnadsökning, som vid förslagens genomförande kan komma att

uppstå för nämnden.

C. Utlåtande av jordbruksnämndens råd

Som förut nämnts har ifrågavarande ärende behandlats i jordbruksnämndens

råd. Samtliga närvarande rådsledamöter har därvid enats om följande

utlåtande.

Vi anser, att de kompensationsarrangemang, som jordbruksnämnden i

samband med tullsänkningen den 1 juli 1960 inom EFTA-området föreslår

för ett antal livsmedelsindustrier borde på ett motsvarande sätt komma även

bageri-, bryggeri- och läskedrycksnäringarna till del.

Herr Meidner, med instämmande av fru Magnusson samt herrar Johansson,

Wallén och Jansson, ville till det av rådet gjorda uttalandet göra följande

tillägg.

I samband med denna utvidgning av varuområdet kan vissa omläggningar

av det tekniska utjämningsförfarandet bli erforderliga, innebärande beträffande

vissa varor en modifiering av nämndens förslag till restitutionsrespektive

bidragsförfarande i riktning mot en mera renodlad industriell

lågprislinje. Vi kan dock inte för det närvarande ta ståndpunkt i denna

fråga.

Som bilaga till protokollet från rådssammanträdet har vidare, på herr Möllers

begäran, fogats ett av Möller vid sammanträdet föredraget skriftligt

utlåtande i ärendet, i vilket Möller som sin bestämda uppfattning framför,

att samtliga under tulltaxenr 17.04, 19.07 och 19.08 angivna varor (bagerioch

konditorivaror samt mandelmassa m. in.), som enligt EFTA-konventio
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

nen rubriceras som industrivaror, redan den 1 juli 1960 bör erhålla en kostnadsutjämning

på sätt jordbruksnämnden föreslagit för biscuits och träffas

av en varuskatt av 50 öre/kg.

Yttrande över jordbruksnämndens förslag till lösning av vissa problem för

livsmedelsindustrien till följd av Sveriges anslutning till

Europeiska frihandelssammanslutningen, m. m.

Kommerskollegium upplyser, att jordbruksnämndens förslag till lösning

av vissa problem för livsmedelsindustrien till följd av EFTA-konventionen

handlagts i den till kollegium knutna särskilda delegationen för frihandelsfrågor.

Kollegium har granskat förslagens förenlighet med de svenska

åtagandena enligt Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och enligt

konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA).

De svenska åtagandena enligt GATT har hedömts icke utgöra hinder för

införande av det föreslagna systemet. Det har vidare konstaterats, att EFTAkonventionen

icke innehåller någon bestämmelse, som direkt reglerar de

frågor, som upptages i jordbruksnämndens skrivelse. En allmän bedömning

av det av nämnden föreslagna kompensationssystemet har vidare enligt kollegium

givit vid handen, att förslaget i sin allmänna uppläggning synes vara

förenligt med konventionens huvudprinciper. Icke heller har det föreslagna

systemet ansetts strida mot något direkt stadgande i konventionen, även

om det måhända i ett eller annat avseende kan möta invändningar vid en

behandling inom EFTA. Prövningen har avsett det föreslagna systemet, medan

någon närmare granskning av utformningen av de olika delförslagen

icke medhunnits. Nämndens förslag att åtgärderna skall få provisorisk karaktär

har ansetts vara av särskilt värde med hänsyn till det ovissa läget

i fråga om olika handelspolitiska frågor av stor vikt.

Med hänsyn till den korta tid som stått till buds, har kommerskollegium

icke ansett sig kunna pröva övriga av nämndens skrivelse aktualiserade problem

av mera saklig natur. Nämndens förslag för olika industribranscher

har därför ej varit föremål för ställningstagande av kollegium. Kommerskollegium

anmäler, alt vid handläggning av ärendet inom delegationen dock

från herrar Engström, Grundström, Hedberg och Iveroth avgivits särskilt

yttrande av följande lydelse.

Jordbruksnämnden har ansett, all frågan om en prisutjämning för jordbruksråvaror

för närvarande bör lösas endast provisoriskt och endast för

vissa av de varor, som enligt EFTA-konventionen hänförts till »industrivaror».

När det gäller andra industrivaror, som likaledes drabbas av eu råvarufördyring,

har nämnden ansett att någon prisutjämning icke nu bör

komma till stånd, utan alt frågan om och på vad sätt en sådan skall genomföras

tills vidare bör anstå. Del sagda gäller särskilt läskedrycker och

maltdrycker samt bageri- och konditorivaror med vissa undantag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

Enligt vår uppfattning saknas bärande skäl för ett dylikt uppskov. De

berörda företagen kan härigenom komma att ogynnsamt påverkas av konventionens

ikraftträdande. Vi anser fördenskull — i likhet med jordbruksnämndens

råd — att det utjämningsförfarande, som nämnden föreslagit för

vissa varugrupper, bör utsträckas till att avse samtliga industrivaror på

livsmedelsområdet och att detta bör ske utan uppskov.

Sveriges grossistförbund anför i skrift den 5 april 1960, att förbundet i

och för sig intet har att erinra mot att den berörda industrien får kompensation

motsvarande råvarornas kostnadsfördyring till följd av jordbruksregleringen.

Inte heller vill förbundet motsätta sig, att ett utjämningssystem

i full utsträckning genomföres redan fr. o. m. den 1 juli 1960.

Den av jordbruksnämnden valda formen för utjämningssystemet ger grossistförbundet

emellertid anledning till vissa erinringar. Nämndens förslag

innebär enligt förbundets uppfattning inte endast att livsmedelsindustrien

får kompensation för de högre råvarukostnaderna utan nämnden har härutöver

utformat systemet så, att de billigare produkterna får ett i förhållande

till de dyrare ökat importskydd. Ett genomförande av nämndens förslag

skulle innebära en diskriminering av importen för vissa varuslag. Särskilt

skulle denna drabba dessertkäx samt karameller och lakrits.

Syftet med ifrågavarande kompensationsförfarande bör enligt grossistförbundets

mening dock inte vara att rubba konkurrensförhållandet mellan

inhemsk produktion och import. En överarbetning av förslaget synes därför

enligt förbundet böra övervägas. Förslagsvis kan detta ske genom en justering

nedåt av tullsatserna för ifrågavarande varor. De tullsatser, som enligt

förbundet ger oförändrat skydd för här berörda varor, är ungefärligen

följande.

ofyllda karameller .................................... 6 procent

lakritskonfekt.......................................... 7 ,>

Uessertkäx ............................................ 1 »

andra käx ............................................ 5 ,>

Om en justering nedåt av tullsatserna för dessa varor icke skulle anses

komma i fråga i enlighet med förenämnda procentsatser, bör enligt grossistförbundets

mening åtminstone, för att i någon mån mildra de icke avsedda

verkningarna i konkurrensförhållandet, tullen för konfektyrer och choklad

sänkas till 8 procent (för EFTA-länderna minus 20 procent) samt för dessertkäx

och andra käx till 5 resp. 8 procent. En tull på 8 procent för konlektyrer

och choklad skulle, anför förbundet, för de mest aktuella importvarorna,

ofyllda karameller och lakritskonfekt, innebära ett ökat importskydd

med 5,6 procent resp. 1,5 procent, räknat på importen. För fylld

choklad skulle ett minskat importskydd uppstå med 8 procent. En tull om

5 procent för dessertkäx ger ett ökat importskydd med 4 procent. En tull

om 8 procent för andra käx ger likaledes ett ökat importskydd med 4 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer grossistförbundet, att de

tramförda synpunkterna och önskemålen måtte beaktas vid utarbetandet

av proposition i ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

23

Jordbruksnämndens skrivelse med förslag i vissa frågor rörande den

fortsatta jordbruksregleringen, m. m.

I sin skrivelse den 5 april 1960 anmäler statens jordbruksnämnd vissa

frågor rörande jordbruksregleringen, m. in., vilka nämnden, till fullgörande

av uppdrag enligt Ivungl. Maj :ts brev till nämnden av den 28 maj 1959 ellei

eljest, sett sig föranlåten att underställa Kungl. Maj:t.

Tillämpningen av 4-procentregeln på 1960 års skörd

Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden i sin skrivelse den 28 augusti

1959 med framställning rörande anslag för budgetåret 1960/61 (redovisad

i statsverkspropositionen, IX ht p. 29) bl. a. föreslagit, att — under förutsättning

att något permanent system för reglering av skördeskador icke heller

under regleringsåret 1960/61 kan sättas i tillämpning — även såvitt avser

1960 års skörd elt skydd för förluster genom skördeskador skall ges enligt

den för de senaste åren gällande 4-procentregeln, sådan denna utformats

för 1959 års skörd. I denna angelägenhet, vilken icke upptagits till behandling

i årets statsverksproposition, anför nämnden nu ytterligare följande.

Nämnden har för avsikt alt i enlighet med förfarandet år 1959 inom kort

låta upprätta en begränsad normkalkyl för produktionsåret 1960/61. En beräkning

av produktionsutfallet sker sedan under hösten 1960, om så påfordras

av jordbrukets organisationer. Bedömningen av skördeutfallet bör

i sådant fall ske med ledning av skörderapporterna per den 15 oktober 1960.

För fastställandet av produktionsbortfallets värde bör därvid såväl normproduktionens

som den på hösten uppskattade produktionens värde beräknas

med användning av de nu (april 1960) gällande mittpriserna in. m.

Skillnaden mellan de härvid erhållna produktionsvärdena representerar värdet

av produktionsbortfallet. Detta innebär, att man vid dålig skörd endast

lar hänsyn till volymförändringarna. Vid värderingen av bortfallet bör dock

även avvikelser från normalkvalitet i möjligaste mån beaktas. Därest sagda

skillnad överstiger 4 procent av normproduktionens värde bör statsmakterna

liksom hittills lämna kontant ersättning för överskjutande belopp, dock

högst 50 miljoner kr. Skulle större kontant kompensation erfordras bör frågan

härom bli prövad av Kungl. Maj:t och riksdagen i särskild ordning. En

eventuell kompensation enligt 4-procentregeln bör enligt nämndens mening

utformas på sådant sätt att stödåtgärderna i första hand kommer de av ett

produktionsbortfall drabbade jordbrukarna till godo.

Jordbruksnämnden upplyser i detta sammanhang, att normkalkylen på

sedvanligt sätt kommer att upprättas med ledning av bl. a. normskördevärden

för olika grödor enligt den s. k. subjektiva skördeuppskattningsmetoden.

Kalkylsakkunniga har emellertid till nämnden anmält, att de har för

avsikt att nu göra ett försök att jämväl upprätta en normkalkyl på grundval

av de värden för hektarskördarna, som under senare år framkommit vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

de av statistiska centralbyrån utförda objektiva skördeuppskattningarna.

Man kan dock enligt nämnden icke räkna med att kalkyler av sistnämnd art

skall kunna redan i fråga om 1960 års skörd läggas till grund för en eventuell

prövning av 4-procentregelns tillämplighet.

Slutredovisning av arbetet inom 1957 års m.jölkutredning

Jordbruksnämnden erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 9 november

1956 uppdrog åt nämnden att verkställa utredning rörande den

framtida mjölkproduktionen och avsättningen av mjölk och mjölkprodukter.

Chefen för jordbruksdepartementet bemyndigades samtidigt att tillkalla

högst fem sakkunniga afl biträda nämnden i utredningsarbetet. Efter förslag

av nämnden tillkallades med stöd bärav den 16 maj 1957 såsom sakkunniga

professor Lennart Hjelm, iantbrukshögskolan, direktören Waldemar

Ljung, Svenska mejeriernas riksförening, professor Ragnar Nilsson.

Iantbrukshögskolan, agronomen Ulf Renborg, jordbrukets utredningsinstitut,

och professor K. E. G. Thomé, Alnarps lantbruksinstitut.

Beträffande utredningsarbetet anför jordbruksnämnden först följande.

I inledningsskedet av utredningsarbetet föreslog jordbruksnämnden, att

en arbetsgrupp vid lantbrukshögskolans ekonomiska institutioner skulle

kartlägga de faktorer, som kan tänkas påverka utvecklingen av mjölkproduktionen

på längre sikt. Arbetsgruppens slutrapport, Utvecklingstendenser

inom svensk mjölkproduktion, framlades den 24 januari 1959. Med sin skrivelse

den 25 mars 1959 angående prissättningssystemet för jordbrukets produkter

under sexårsperioden 1959/60—1964/65 överlämnade jordbruksnämnden

denna rapport till Kungl. Maj :t. Nämnden framhöll därvid, att

de prognoser, som intagits i rapporten inte ägde den grad av säkerhet, att

hänsyn till desamma kunnat tagas vid utformningen av riktlinjerna för prissättningen

på mjölk och mjölkprodukter under den sexårsperiod, som började

den 1 september 1959. Detta uttalande vill nämnden nu komplettera såtillvida,

att den i rapporten använda prognostekniken torde ha ett betydande

värde vid fortlöpande bedömningar av den tänkbara utvecklingen i mjölkproduktionen.

De faktorer, som påverkar produktionen, är emellertid så

många och därtill så komplicerade, att man icke, i vart fall icke hittills, med

användning av ekonometriska hjälpmedel och med utgångspunkt från gjorda

alternativa antaganden, vågar uppställa prognoser, vilka gör anspråk på

att verkligen kunna tillnärmelsevis förutse den kommande utvecklingen på

längre sikt.

Redan i skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 november 1958 med redogörelse

för utredningsarbetet inom 1957 års mjölkutredning framhöll jordbruksnämnden

bl. a. svårigheterna att bedöma avsättningsmöjligheterna för mjölkproduktionen.

Nämnden anförde också, att det knappast torde vara möjligt

för ett organ av jordbruksnämndens karaktär att vidtaga något egentligt

utredningsarbete beträffande möjligheterna att finna nya marknader

eller nya användningsområden för de i mjölken ingående näringsämnena.

Den förra frågan syntes vara av rent kommersiell natur och den senare framför

allt en forskningsuppgift. Vidare framhöll nämnden, att den tveksamhet,

som jordbruksnämnden från början hyst beträffande möjligheterna att

utföra sitt uppdrag, inte minskats under arbetets gång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

Jordbruksnämnden meddelar nu, att 1957 års mjölkutredning, sedan den

utfört det utredningsarbete, som tillgänglig personal och förefintligt statistiskt

material givit möjlighet till, den 18 februari 1960 beslöt att avsluta sitt

arbete.

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att Svenska mejeriernas

riksförening, enligt vad som närmare meddelats i nyssnämnda skrivelse

till Kungl. Maj :t, redan år 1957 tillsatte ett vetenskapligt råd, som bl. a.

arbetar med problem, vilka speciellt berör mjölken och mjölkprodukterna

som näringsmedel. I rådets regi pågår två större undersökningar av dels

mjölkfettets näringsvärde, dels mjölkäggvitans användning. Riksföreningen

har anmält, att en orienterande utredning om mjölkfettets näringsfysiologiska

betydelse nu har genomförts. Riksföreningen har även beviljat betydande

forskningsanslag för experimentell belysning av frågan, varjämte

en fortlöpande registrering av litteraturen på området genom riksföreningens

försorg har inrättats vid universitetsbiblioteket i Lund. Riksföreningen

har vidare upplyst, att en på litteraturstudier grundad redogörelse för speciella

användningsområden för mjölk och vassleäggvita har utförts under

ledning av professor K. E. G. Thomé. Utredningens hittillsvarande resultat

föreligger i en omfattande stencilerad skrift: Mjölkäggvitans användningsområden,

Del. I. Utredningen fortsättes med bedömning av möjligheterna

att vidga nuvarande användningsområden samt en undersökning av tänkbara

nya sådana områden.

Prisorterna vid inlösen av brödsäd

I fråga om prisortsystemet för brödsäd anför jordbruksnämnden, att

Kungl. Maj :t i brev till nämnden den 28 maj 1959 angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område in. in. erinrat om ett uttalande i

jordbruksutskottets utlåtande 1959:29, enligt vilket utskottet utgått från

»att, därest utvecklingen av kvarnindustriens lokalisering och av handelsvägarna

för brödsäd så skulle motivera, jordbruksnämnden kommer att framlägga

förslag till ändringar beträffande prisortsystemet». Nämnden upplyser

vidare, att den i yttrande den 23 februari 1960 över motionerna vid 1960

års riksdag I: 478 och II: 605, likalydande — under erinran om att starka

skäl talar mot införandet av ytterligare prisorter för brödsäd, där fullt pris

skall betalas vid inlösen av brödsäd — förklarat sig ämna till Kungl. Maj:t

inkomma med en anmälan i prisortsfrågan, sedan vissa av föreningen Svensk

spannmålshandel igångsatta utredningar i ämnet redovisats till nämnden,

vilket antogs komma att ske i så god tid att frågan kunde anmälas till 1960

års riksdags vårsession.

I skrivelse till jordbruksnämnden den 16 mars 1960 har föreningen Svensk

spannmålshandel härefter meddelat, att föreningen vid verkställda undersökningar

visserligen funnit skäl tala för ett slopande av någon av de nuvarande

prisorterna men att erfarenheterna av det nu gällande prisorl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr i53 år 1960

26

systemet ännu icke kunde anses tillräckliga för en allsidig bedömning av

systemets funktionsduglighet. Enligt föreningens uppfattning skulle det

vidare vara lämpligt, att frågan om ändring av prisortsysteinet fick anstå

i avvaktan på en inom föreningen ifrågasatt omläggning av vissa kvalitets*

avräkningsregler för brödsäden, vilken kunde tänkas bli aktuell för 196!

års skörd.

Jordbruksnämnden har av samma skäl, som framförts av föreningen

.Svensk spannmålshandel, även för egen del funnit lämpligt, att reglerna för

föreningens inlösen av brödsäd bibehålies oförändrade såvitt gäller brödsäd

av 1960 års skörd.

Tillverkningsavgiften för potatisbrännvin

Jordbruksnämnden anmäler, att AB Vin- & spritcentralen i skrivelse till

nämnden den 10 februari 1960 hemställt om borttagande snarast möjligt

av den tillverkningsavgift, som enligt Kungl. Maj :ts kungörelse den 7 juni

1956 (nr 418) med tillämpningsföreskrifter till förordningen samma dag

(nr 405) angående tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis, m. in.

utgår vid framställning av råsprit, då det enligt bolagets mening ej kan anses

vara riktigt, att brännvinspriset skall belastas med en avgift, som enbart

kommer stärkelsehanteringen till godo. Jordbruksnämnden underställer

nu denna framställning Kungl. Maj:ts avgörande och avstyrker därvid

av skäl, som anföres i det följande, den gjorda framställningen.

Jordbruksnämnden anför, att det nuvarande systemet för regleringen på

fabrikspotatisområdet är grundat på förslag i propositionen 1956: 165. Det

innebär bl. a., att Sveriges stärkelseproducenters förening skall tjänstgöra

såsom prisuljämningsorgan på fabrikspotatisområdet och att de priser, som

stärkelsefabrikerna betalar lör sin potatis, blir normerande även för prissättningen

på bränneripotatis. Nämnden erinrar, att i propositionen 1956: 165

i s. 159) härom anfördes följande.

Den »konjunkturutjämning», varom här är fråga, ingår som ett led i prisregleringen

för fabrikspotatisen och avser sålunda ytterst fabrikspotatisodlingens

förhållanden. För brännerinäringens del är läget det, att Aktiebolaget

Vin- & spritcentralen bestämmer, vilken mängd sprit som får tillverkas,

och uppköper densamma till ett pris, som är baserat bland annat på brännarnas

inköpspris för potatis. Härigenom är i realiteten avsättningen av polatisbrännvinet

garanterad. I fråga om odlingen av den potatis, som levereras

till brännerier, skulle således icke föreligga behov av särskilda konjunkiurutjämningsmöjligheter

med hänsyn till svängningarna i utlandspriserna

på potatis och potatisprodukter. Då emellertid samma pris måste tillämpas

på bränneripotatis som på den potatis, som användes inom stärkelseinduslrien,

och priset på sistnämnda slag av fabrikspotatis kommer att bli beroende

av det pris, stärkelseföreningen med hänsyn till gällande importpriser

på stärkelse och stärkelseprodukter kan betinga sig vid försäljning

av potatisstärkelse, blir det konjunkturkänsliga priset på stärkelsepotatis

i realiteten avgörande även för prissättningen på bränneripotatis. Att med

utgångspunkt från ett givet potatispris — gemensamt för bränneri- och

slärkelsepotatis — möta de förlustrisker, som uppstår i samband med varia
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

tioner i produktionen och i utlandspriserna, blir sålunda en uppgift, som

helt kommer att åvila stärkelseföreningen. Med hänsyn till dessa omständigheter

bör de nyss nämnda avgiftsmedlen av uppbördsmyndigheten tillföras

stärkelseföreningen för att, i den mån de ej blir tagna i anspråk till förlusttäckning,

i form av överskott å den prisreglerande verksamheten tillföras

den nya fonden. Vad som här anförts utgör bakgrund till det förhållandet,

att ändamålet med den för stärkelse- och bränneriidkareföreningarna

gemensamma stiftelsen i avtalet angivits vara, att mellan olika år utjämna

vinster och förluster i stärkelse föreningens prisreglerande verksamhet.

Samtidigt med att detta system genomfördes, inrättades för handhavandet

av vissa för stärkelse- och bränneriindustrierna gemensamma frågor ett

Stärkelse- och bränneriindustriernas samarbetsorgan. Efter remiss har samarbetsorganet

i skrivelse till jordbruksnämnden den 13 februari 1960 bestämt

avstyrkt den av AB Vin- & spritcentralen nu föreslagna åtgärden.

Enligt jordbruksnämndens mening inrymmer prisregleringssystemet, sådant

detta uppbyggdes år 1956, icke någon marginal, som skulle kunna avstås

genom alt man slopar tillverkningsavgiften för potatisbrännvin. De bet5rdande

växlingar, som förekommer i fråga om utfallet av potatisskörden

och importpriserna på potatisstärkelse m. m., nödvändiggör att stärkelseföreningen

förfogar över dessa regleringsmedel. Härtill kommer, anför nämnden

vidare, den ökade belastning på regleringssystemet, som i form av minskade

intäkter av införselavgifter och ökat behov av regleringsmedel kan

bli följden av vårt lands anslutning till EFTA-överenskommelsen. Reglcringsekonomiska

skäl talar sålunda starkt emot att man i nuvarande läge

avstår från den intäkt, som tillverkningsavgiften för potatisbrännvin utgör.

Jordbrukets förhandlingsdelegation har enligt nämnden uttalat sin anslutning

t ill här av nämnden anförda synpunkter. Därvid har även framhållits,

att ifrågavarande avgiftsmedel ingår bland dem, med vilka jordbruket haft

att räkna vid ingåendet av sexårsavtalet för tiden 1959/60—1964/65.

Införselavgiftsmedlen för regleringsåren 1959/60 och 1960/61

Jordbruksnämnden erinrar först om alt den i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 24 november 1959 bl. a. lämnat beräkningar över storleken av de till

nämnden under regleringsåren 1959/60 och 1960/61 inflytande inkomsterna

av införselavgiftsmedel ävensom avgivit förslag till disposition av införselavgiftsmedlen

för det senare regleringsåret. En redogörelse för nämndens

beräkningar och förslag har meddelats i statsverkspropositionen för år 1960,

IX ht, p. 29, s. 58—64.

Jordbruksnämnden finner sina tidigare beräkningar av införselavgiftsmedlens

storlek nu på grund av i det följande redovisade omständigheter

höra i viss mån revideras.

Minskade avgiftsinkomster till följd av E F T Ak

o nventionc n. Införselavgifterna för vissa varuslag inom ramen för

gällande svenska författningar på jordbruksregleringcns område kommer

att fr. o. in. den 1 juli 1960 avtrappas med 20 procent gentemot övriga län
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

der inom den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) till följd av

att varuslagen enligt EFTA-konventionen skall behandlas som industrivaror.

Till här ifrågavarande varuslag, vilka närmare specificeras i författningsavsnittet

i det följande, hör framförallt glass och glasspulver, äggalbumin,

dextrin, stärkelseklister och vissa andra produkter på stärkelsebasis

samt fettsyror och liknande fettvaror. I jordbruksnämndens skrivelse till

Kungl. Maj:t den 2 april 1960 angående vissa problem för livsmedelsindustrien

till följd av EFTA-konventionens ikraftträdande har vidare föreslagits

ett slopande gentemot alla länder av hela införselavgiften för wafers,

innehållande mer än 20 procent fett, och den del av införselavgifterna för

såser och soppor, innehållande mera än 20 procent fett, som motsvarar ett

råvaruskydd (större delen av dessa avgifter). För såserna och sopporna föreslås

därvid, att en införselavgift på 7,35 öre per kg, motsvarande ett manufaktureringsskydd,

bibehålies. Denna avgift skall avtrappas mot EFTA1

änderna. I senare avsnitt av skrivelsen föreslår nämnden slutligen som etl

ied i de åtgärder, som ansetts erforderliga i anledning av EFTA-konventionens

ikraftträdande, att införselavgifterna för fettsyror o. d. slopas med undantag

för en mindre avgift för stearin (manufaktureringsskydd), vilken

även den skulle avtrappas mot EFTA-länderna.

Jordbruksnämnden har vid beräkning av inkomstbortfallet för jordbruksregleringen

i anledning av att vissa införselavgifter på sätt nyss anförts sänkes

eller bortfaller, utgått ifrån alt dextrin och övriga förut angivna stärkelseprodukter

liksom hittills kommer att huvudsakligen importeras från länder

utanför EFTA (framför allt Holland), medan övriga av här ifrågavarande

varuslag till övervägande del kommer att införas från länder inom EFTA-området.

Under dessa förutsättningar beräknar nämnden inkomstbortfallet

av införselavgiftsmedel för regleringsåret 1959/60 till endast något

tiotal tusen kr., varav större delen inom varugruppen fettråvaror och fettvaror,

samt för regleringsåret 1960/61 till ett sammanlagt belopp i storleksordningen

omkring 75 000 kr. Härav antages ett tiotal tusen kr. belöpa pa

vardera av varugrupperna mjölk och mejeriprodukter (avgiftsminskningen

på glass och glasspulver) samt stärkelse och stärkelseprodukter (avgiftsminskningen

för dextrin in. in.). Återstoden faller på varugruppen fettråvaror

och fettvaror (sänkning eller slopande av avgifterna för wafers, såser,

soppor och fettsyror). För fettsyrorna blir nettobortfallet praktiskt taget

intet, då avgifterna härför redan nu till alldeles övervägande delen åtgår till

restitutioner i form av regleringsbidrag till den berörda industrien.

Ökade avgiftsinkomster i anledning av överflyttning

av vissa varor till jordbruks regler ingen. Jordbruksnämnden

erinrar om att den i skrivelse till Kungl. Maj :t den 6 oktober

1959 föieslagit, att majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar, vägande per

styck högst 1 kg netto, lusernmjöl, kemiskt rent druv- och stärkelsesocker

(glukos) och kemiskt rent mjölksocker skulle behandlas som jordbruksvaror.

Vid bifall till detta förslag — som närmare beröres i avsnittet om för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

fattningsfrågor i det följande — beräknas inkomsterna av införselavgifter

under regleringsåret 1960/61 komma att öka med omkring 300 000 kr., varav

omkring 175 000 kr. beräknas falla på införselavgifter för fodermedel och

125 000 kr. på införselavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter.

Enligt de av jordbruksnämnden nu verkställda beräkningarna skulle alltså

någon nettominskning i inkomsterna av inflytande införselavgifter icke

komma att uppstå under tiden intill utgången av nästa regleringsår. Skulle

emellertid framdeles, på grund av EFTA-konventionens återverkningar, för

jordbrukets vidkommande visa sig komma att uppstå ett i sexårsuppgörelsen

icke förutsatt nettobortfall av avgiftsinkomster, anser sig nämnden böra

upptaga frågan till behandling i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

och därefter inkomma till Kungl. Maj :t med förslag till reglering av

det inkomstbortfall, som må ha konstaterats.

Beträffande användningen av inflytande införselavgifter erinrar jordbruksnämnden

om att nämnden i skrivelse den 24 november 1959 föreslagit,

att införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1960/61 måtte få användas

på samma sätt som har angivits för hithörande avgiftsmedel för innevarande

regleringsår. Nämnden anför nu, med motsvarande ändring i nyssnämnda

förslag, såvitt gäller införselavgiftsmedlens användning för r a t i o n aliserings

uppgifter inom stärkelseindustrien, följande.

I propositionen 1959: 147 angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets

område in. m. har på s. 59—61 redogörelse lämnats för rationaliseringsverksamheten

inom stärkelseindustrien och för det då aktuella medelsbehovet

för denna verksamhet.

Hittills tillgängliga rationaliseringsmedel, inberäknat det belopp på 1 milj.

kr., som för ändamålet har anvisats enligt Kungl. Maj :ts brev den 28 maj

1959, beräknas bli helt tagna i anspråk i samband med genomförandet av

den i propositionen angivna centraliseringen av stärkelsefabrikationen på

Listerlandet i västra Blekinge och inom Viilands härad i östra delen av

Kristianstads län. De tvenne centralfabriker, som är under uppförande inom

dessa områden, beräknas kunna tagas i drift hösten 1960 resp. hösten 1961.

Sveriges slärkelseproducenters förening, som den 9 mars 1960 till jordbruksnämnden

inkommit med en framställning i ämnet, avser att under det

närmast förestående regleringsåret till stor del inrikta rationaliseringsarbetet

på förberedelserna till" en centralisering av produktionen i Kristianstadsområdet,

där en ny centralfabrik är avsedd att tillskapas för att stå färdig

hösten 1962, varjämte föreningen räknar med att ett antal äldre fabriker

kommer att få inlösas i samband med att driften koncentreras till nytillkomna

centralfabriker i olika orter. Behovet av rationaliseringsmedel i nu

nämnda sammanhang har av föreningen för tiden fram till hösten 1961

uppskattats till sammanlagt ca 1,25 milj. kr. Härav har endast omkring 0,4

milj. kr. beräknats kunna täckas genom upptagande av rationaliseringsavgift

från stärkelsefabrikerna (1 kr./dt försålt potatismjöl). Föreningen

framhåller angelägenheten av att tillräckliga medel anvisas för att centralfabriken

i Kristianslads-området skall kunna färdigställas till hösten 1962.

Om så ej sker, skulle rationaliseringsverksamheten, vilken enligt föreningens

uppfattning helst borde ske i snabbare takt än som motsvarar den nuvarande

planläggningen, i realiteten få avbrytas på minst ett år.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

Stärkelseföreningen hemställer i anslutning till det anförda om anvisande

av ytterligare medel för att upprätthålla rationaliseringsarbetet inom stärkelseindustrien.

Jordbruksnämnden uppger sig, liksom jordbrukets förhandlingsdelegation,

ej ha funnit anledning till erinran mot stärkelseföreningens planering av den

närmast förestående rationaliseringsverksamheten eller mot föreningens beräkningar

av medelsbehovet härför. För att möjliggöra fortsatta angelägna

rationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrien föreslår nämnden, med

instämmande av förhandlingsdelegationen, att nämnden bemyndigas att till

föreningens förfogande för rationaliseringsändamål ställa ytterligare 750 000

kr. av under innevarande eller nästkommande regleringsår influtna eller

inflytande införselavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter.

Överskott av införselavgiftsmedel från treårsperioden 1956/57—1958/59

I statsverkspropositionen för år 1960 (IX ht p. 29) har (bl. a. i form av en

på s. 64 intagen sammanställning) redovisats av jordbruksnämnden med skrivelse

till Kungl. Maj:t den 24 november 1959 överlämnade beräkningar angående

storleken av vissa för treårsperioden 1956/57—1958/59, utöver tidigare

angivna »normalbelopp», uppkomna överskjutande inkomster av införselavgiftsmedel

på jordbruksregleringens område. Som resultat av dessa

beräkningar har, sedan avdrag skett för vissa poster, som icke ansetts motsvara

en nettoinkomst för jordbruksregleringen, framkommit ett överskoltsbelopp

för hela treårsperioden på i runt tal 23 milj. kr. Nämnden anmäler

nu, att den, efter det nämnda skrivelse avlåtits, med stöd av Kungl. Maj :ts

brev den 28 maj 1959, för rationaliseringsändamål till Sveriges stärkelseproducenters

förenings förfogande ställt ett belopp av 1 milj. kr. av sådana införselavgifter

för stärkelse och stärkelseprodukter, vilka influtit under den

gångna treårsperioden. Det beräknade överskottet från treårsperioden bör

enligt nämndens mening med hänsyn härtill minskas med motsvarande belopp.

Beträffande användningen av uppkommet överskott — vilket enligt principbeslut

vid 1956 års riksdag skall »balanseras över» till den nu iöpande

prissättningsperioden (sexårsperioden 1959/60—1964/65) — har Kungl.

Maj:t enligt brevet den 28 maj 1959 anbefallt jordbruksnämnden att inkomma

med förslag efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation. Till ett

belopp av 5 milj. kr. har överskottsmedlen härefter enligt propositionen

1960 : 84 föreslagits få tagas i anspråk till kontantbidrag i anledning av

skadorna på 1959 års skörd. Sistnämnda belopp är avsett att avräknas till 3

milj. kr. på införselavgifterna för brödsäd och till 2 milj. kr. på införselavgifterna

för fettvaror.

Beträffande användningen av återstoden av överskottsmedlen, i runt tal

(23—1—5=) 17 milj. kr., har jordbruksnämnden samrått med jordbrukets

förhandlingsdelegation. Man har därvid enat sig om att föreslå, att dessa

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

31

återstående medel tills vidare skall som ett allmänt tillgodohavande få kvarstå

hos nämnden. Nämnden föreslår, att den, allteftersom sådana medelsbehov

uppstår, som anses böra tillgodoses av här avsedda avgiftsmedel, efter

överläggning med förhandlingsdelegationen framdeles får återkomma med

förslag till disposition av hithörande medel.

Inkomstbortfall för jordbruket till följd av EFTA-konventionen

Jordbruksnämnden erinrar om att i förenämnda proposition 1959: 147 angående

sexårsuppgörelsen på jordbrukets område återgivits vissa av nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation gjorda uttalanden i anledning

av bl. a. de då pågående överläggningarna om ett europeiskt frihandelsområde.

Enligt dessa uttalanden har nämnden och förhandlingsdelegationen vid

ingåendet av sexårsöverenskommelsen förutsatt, att det, vid ett förverkligande

av planerna på ett frihandelsområde, från statsmakternas sida även

kommer alt vidtagas sådana åtgärder, som erfordras för att hindra alt möjligheten

till den successiva utfyllnad av inkomstklyftan mellan jordbruket

och andra yrkesgrupper, vilken är en av grundtankarna i den träffade överenskommelsen,

skall förhindras genom åtaganden på det internationella planet.

Därest beslut skulle komma att fattas om ett vidgat handelspolitiskt

samarbete i form av ett frihandelsområde, ansåg nämnden det därför böra

ankomma på denna att efter överläggningar med förhandlingsdelegationen

framlägga förslag till de åtgärder, som i så fall kunde anses påkallade med

hänsyn till syftet med den träffade sexårsuppgörelsen. Nämnden erinrar vidare

om att enligt ett i nämnda proposition gjort uttalande av föredragande

departementschefen, vilket av riksdagen lämnats utan erinran, skulle Kungl.

Maj :t och riksdagen under den nu påbörjade prissättningsperioden för jordbrukets

produkter kunna vidtaga de åtgärder, som påkallades, om planerna

på ett europeiskt frihandelsområde skulle bli förverkligade.

Sedan Sverige härefter anslutit sig till konventionen om det Europeiska

frihandelsområdet (EFTA), har i propositionen härom (1960: 25) och i utrikesutskottets

utlåtande över denna (1960: 2), såvitt gäller jordbrukets

problem, anförts bl. a. följande (s. 56).

Den svenska jordbruksregleringcn påverkas direkt av bestämmelserna i

EFTA-konventionen såtillvida att vissa nu jordbruksreglerade, speciella varor

enligt konventionen skall behandlas som industrivaror, vilket bl. a. innebär,

att gällande införselavgifter vid import från övriga medlemsstater

successivt måste avvecklas. Vilket inkomstbortfall för jordbruket som kan

följa av uppgörelsen i denna del, är det ännu för tidigt att yttra sig om. När

så visar sig påkallat, torde emellertid överläggningar få upptagas med jordbrukets

förhandlingsdelegation och resultatet av sådana överläggningar i

särskild ordning få föreläggas riksdagen.

I utrikesutskottets i anledning av propositionen avgivna utlåtande, vilket

godkänts av riksdagen, har utskottet, under hänvisning till de i propositionen

avsedda överläggningarna, sagt sig förutsätta, att Kungl. Maj:t, i den mån

EFTA-avtalet kommer alt förorsaka inkomstbortfall för jordbruket, skulle

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

komma att bemyndiga jordbruksnämnden att efter förhandlingar med jordbrukets

förhandlingsdelegation framlägga förslag till sådana åtgärder, att

syftet med sexårsuppgörelsen med jordbruket förverkligas.

Till de varuslag, för vilka avgiftsskyddet till följd av EFTA-konventionen

skall avvecklas, hör såsom förut angivits främst glass och glasspulver, äggalbumin,

dextrin och vissa andra produkter på stärkelsebasis ävensom fettsyror

o. d. Jordbruksnämnden berör i det följande några förhållanden, som

sammanhänger med EFTA-överenskommelsens återverkningar på den inhemska

produktionen av hithörande varuslag och avger tillika förslag till

vissa lösningar av några av de i detta sammanhang uppkommande problemen.

De problem, som kvarstår olösta, anser nämnden, att den, sedan tillräcklig

erfarenhet vunnits av konventionens verkningar i förevarande avseenden,

hör få upptaga till övervägande tillsammans med jordbrukets förhandlingsdelegation.

En beräkning torde därvid få göras av storleken av eventuellt inkomstbortfall

för berörda produktionsgrenar, varefter förslag torde få framläggas

rörande det sätt, på vilket ersättning för sådant inkomstbortfall bör

utgå.

Glass och glasspulver in. m. Jordbruksnämnden erinrar om att frågan om

den nuvarande varubeskatlningen för glass under senare år i olika sammanhang

varit under debatt. Kontrollstyrelsen har också, enligt vad nämnden

har sig bekant, f. n. till bedömning vissa förslag rörande en omläggning av

varubeskatlningen i fråga. Denna omständighet måste enligt nämndens mening

anses utgöra ytterligare ett skäl till att de problem, som för hithörande

produkter uppkommer i samband med EFTA-konventionens ikraftträdande,

icke nu upptages till avgörande.

Äggalbumin. Jordbruksnämnden framhåller, att endast importen av icke

flytande äggalbumin (stat. nr 35.02.102) f. n. spelar någon roll som konkurrent

till den inhemska produktionen av äggalbumin. Importen av flytande

äggalbumin (äggvita) har däremot hittills på grund av veterinärhygieniska

skäl varit spärrad. För icke flytande äggalbumin är den i detta

sammanhang aktuella införselavgiften visserligen relativt hög. Med det prisläge,

som f. n. råder på den internationella marknaden, får man enligt

nämnden likväl räkna med att ofördelaktiga återverkningar kommer att uppstå

för de svenska producenterna redan efter de första tullavtrappningarna

inom frihandelsområdet. Läget skärpes givetvis, anför nämnden, i samma

mån som en import medges även av flytande äggalbumin.

Dextrin m. m. Den inhemska fabrikationen av dextrin, stärkelseklister

o. d. (tulltaxenr 35.05) och vissa till tulltaxenr 38.12 och 38.19 hänförliga

andra stärkelsehaltiga industriprodukter (appreturmedel, kärnbindemedel

in. m.) svarar f. n. för avsättningen av 25 å 30 procent av den svenska produktionen

av potatisstärkelse. Avvecklingen av importskyddet för slutprodukterna

— beträffande omfattningen av den första avtrappningen hänvisar

jordbruksnämnden till avsnittet om författningsfrågor längre fram —

kan alltså för den här ifrågavarande jordbruksproduktionen efter hand

komma att skapa avsättnings- och lönsamhetsproblem av ganska betydan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

de storleksordning. Framställning om vidtagande av härav betingade åtgärder

har också hos nämnden gjorts av vissa företag inom den berörda

industrien. Det bör emellertid enligt nämnden beaktas, att den utländska

konkurrensen på detta område hittills huvudsakligen har kommit fian

länder utanför frihandelsområdet, närmast Belgien, Nederländerna och

Tyskland. Det synes nämnden mindre sannolikt att den svenska importen

av hithörande produkter redan från början, såsom följd av de första avgiftslättnaderna

mot EFTA-länderna, kommer att mera väsentligt flyttas

över till dessa länder. Tills vidare synes sålunda försämringen i den svenska

industriens konkurrensläge och i avsättningsmöjligheterna för svensk

potatisstärkelse enligt nämndens mening icke behöva bli alltför besvärande.

Nämnden utgår från att svårigheterna till en början icke kommer att

bli större än att de skall kunna bemästras av Sveriges stärkelseproducenters

förening genom ett fortsatt prisutjämningsförfarande för potatisstärkelsen

i hittills tillämpade former.

Jordbruksnämnden erinrar om att stärkelseföreningen för prisutjämning

på stärkelse till industriella ändamål f. n. enligt nämndens medgivande

äger disponera medel, som inflyter genom upptagande av införsel- och

kompensationsavgifter på stärkelse och stärkelseprodukter, ävensom i andra

hand tillverkningsavgifter för potatisprodukter m. m. I den mån dessa

medel skulle visa sig otillräckliga, har nämnden för avsikt att medge föreningen

att för ändamålet, i avvaktan på en slutlig reglering, förskottsvis

taga i anspråk medel, som influtit eller inflyter i form av införselavgifter

för potatis och som icke befinnes erforderliga för andra, redan beslutade

ändamål.

Vid de överläggningar och överväganden angående jordbrukets inkomstbortfall

till följd av EFTA-konventionens ikraftträdande, vilka jordbruksnämnden

förutsatt skola komma att äga rum framdeles, bör enligt nämnden

även få upptagas till bedömande, huruvida och i vilken utsträckning de utgifter

stärkelseföreningen haft för prisutjämningsändamål, som nyss anförts,

föranletts av återverkningar av EFTA-konventionen.

Fettsyror och vissa andra fettvaror. Införselavgiften för fettsyror o. d.

(stat. nr 15.10.200, 502, 503 och 509) utgör f. n. 34 kr. per 100 kg utom

för stearin, där avgiften är 41 kr. 35 öre per 100 kg. Avgiften för stearin

innefattar ett manufaktureringsskydd av 7 kr. 35 öre. I övrigt utgör införselavgiften

uteslutande ett prisskydd för jordbruket. En avtrappning av

införselavgiften på fettsyrorna skulle enligt jordbruksnämnden komma att

leda till en ändrad prisrelation mellan dessa produkter och övriga fettvaror.

En sådan utveckling skulle medföra allvarliga konsekvenser, särskilt för

avsättningen av inhemskt slakterifett, som i stort sett har samma användningsområde

inom den kemisk-tekniska industrien som fettsyrorna. Nämnden

anför i sammanhanget, att den inhemska förbrukningen av slakterifett

uppgår till omkring 22 000 ton per år, medan årsförbrukningen av fettsyror

stannar vid 3 500 ton.

För att förhindra en diskriminering av övriga fettvaror i förhållande till

;} Iiihnng till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. AV 153

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

fettsyrorna föreslår jordbruksnämnden, alt hela införselavgiften på fettsyrorna

— utom manufaktureringsskyddet för stearin — avvecklas gentemot

samtliga länder (alltså även länderna utanför frihandelssammanslutningen)

fr. o. m. den 1 juli 1960. Samtidigt föreslår nämnden, att den bemyndigas

att på nämnda fettsyror (stat. nr 15.10.200, 502, 503 och 509) fr. o. in.

sistnämnda dag uttaga en regleringsavgift för fettvaror med belopp, motsvarande

summan av den på oblandade fettvaror utgående införsel- och

regleringsavgiften. Genom åtgärden kommer jordbruket att åtnjuta oförändrat

avsättningsskydd på detta område.

Den på stearin kvarstående införselavgiften (manufaktureringsskyddet)

av 7 kr. 35 öre förutsättes enligt jordbruksnämndens förslag komma att

avtrappas gentemot EFTA-länderna med 20 procent fr. o. in. den 1 juli

1960.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att enligt EFT A-konventionen

även s. k. sjödjursoljor (stat. nr 15.04.100—400, 600 och 900)

samt härdade fetter och feta oljor helt från fisk eller havsdäggdjur (stat.

nr 15.12.100) skall tillhöra EFTA-avtalets industriella sektor. Enligt de vid

avtalet fogade tillämpnings- och tolkningsreglerna, punkt 16, har dock medgivits,

att de regleringsåtgärder m. m., som tillämpas beträffande andra fettprodukter,

jämväl må tillämpas beträffande nu nämnda fettvaror, under

förutsättning att olika fettprodukter behandlas på ett icke-diskriminerande

sätt och att icke något skydd beredes förädlingsindustrierna genom tullar,

kontingenter etc. Då de svenska regleringsbestämmelserna till alla delar

uppfyller de villkor, som enligt EFTA-konventionen erfordras för att de

skall få bibehållas efter konventionens ikraftträdande, torde enligt jordbruksnämndens

mening överförandet av produkterna till EFTA-konventionens

industrisektor icke f. n. behöva föranleda någon åtgärd.

F örfattningsfrågor

Ändringar betingade av ändrad avg ränsning av

jordbruksregleringsområdet och av åtaganden i

anledning av EFT A-k onventionen, m. m.

Jordbruksnämnden anmäler, att nämnden för sitt verksamhetsområde låtit

upprätta förslag till de författningsändringar, som enligt nämndens mening

bör föranledas av Sveriges anslutning till EFTA-konventionen. I samband

härmed har nämnden även beaktat de ändringar i avgränsningen av

jordbruksregleringsområdet som blir följden av ett bifall till en av nämnden

i skrivelse till Kungl. Maj :t den 6 oktober 1959 gjord framställning om överförande

till jordbruksregleringen av majsstärkelse i vissa förpackningar, lusernmjöl

m. in. och vissa kemiskt rena sockerarter. Författningsförslagen

omfattar härjämte dels en omarbetning av avgiftsbestämmelserna för vissa

konserverade charkuterivaror i anslutning till en av nämnden i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 17 september 1959 gjord framställning i ämnet, dels

en inarbetning av vissa varunummerändringar beträffande oljekr af Ifoder,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

vilka trätt i kraft redan den 1 januari 1960, dels en huvudsakligen formell

jämkning av avgiftsreglerna inom positionen »dextrin, löslig stärkelse och

rostad stärkelse; stärkelseklister» (35.05).

Jordbruksnämndens förslag medför ändringar i förordningarna 1956: 401,

1956:402, 1956:403 och 1956:405 samt i kungörelserna 1959:383, 1956:

417 (med ändring 1959: 385) och 1956: 418 ävensom en föreskrift om maximering

av vissa införselavgifter i anledning av EFTA-konventionen.

Såvitt författningsförslagen hänför sig till EFTA-konventionen, föranleder

de följande kommentarer från jordbruksnämndens sida.

Nämndens förslag omfattar endast varuslag, som f. n. faller inom ramen

för de särskilda importförfattningarna på jordbruksprisregleringens och

1''iskprisregleringens områden. Utformningen av författningsbestämmelser i

fråga om varuslag, som enligt EFTA-konventionen är att anse som jordbruksvara

eller som fisk eller annan marin produkt men icke faller inom

nyssnämnda ram, har däremot icke ansetts ankomma på jordbruksnämnden.

Vissa varuslag inom jordbruksregleringsförfattningarnas varuområde

skall — enligt vad som förut berörts — enligt EFTA-konventionen icke utgöra

jordbruksvara och kommer således att falla under EFTA-reglerna för

tullavtrappning in. m. Inom jordbruksregleringsförfattningarnas varuområde

kommer på detta sätt olika regler att tillämpas inom vissa grupper av

varandra närstående varuslag.

I några fall måste på grund av det nyss anförda uppspaltningar ske av

hittills enhetliga varupositioner i jordbruksförfattningarna. För möjliggörande

av en förutsatt särbehandling efter de inom frihandelssammanslutningen

gällande reglerna föreslås sålunda, att i kungörelserna 1959: 383

och 1956: 417 separata stat.nr redovisas för dels vissa nu ej särskilt specificerade

beredda näringsmedel inom tulltaxenr 21.07 (andra än med väsentligt

innehåll av fett, ägg, mjölk och/eller spannmål i tolkning enligt senaste

överläggningar inom EFTA), dels tångmjöl (inom tulltaxenr 23.06), dels

s. k. fish solubles (inom nuvarande 23.07.903). Till tulltaxenr 15.04 hänförligt

»fett och oljor av fisk och havsdäggdjur» samt i 15.12 ingående »härdade

fetter och feta oljor, helt från fisk- eller havsdäggdjur» skall enligt EFTA-konventionen

tillhöra konventionens industrisektor. Enligt de vid konventionen

fogade tillämpnings- och tolkningsreglerna, punkt 16, har dock —

såsom framgår av tidigare redogörelse ■— medgivits, att de regleringsåtgärder

m. in., som tillämpas beträffande andra fettprodukter, må jämväl tilllämpas

beträffande nu nämnda marina fettvaror. Nämnden har med hänsyn

härtill icke ansett sig ha anledning att föreslå någon författningsändring

i syfte att möjliggöra eu särbehandling av de ifrågavarande marina

produkterna.

Av skäl, som anföres i jordbruksnämndens skrivelse till Kungl. Maj :t den

2 april 1960 angående vissa problem för livsmedelsindustrien till följd av

EFTA-konventionens ikraftträdande, föreslås varuslaget »wafers, innehållande

mer än 20 % fett» helt avfört ur jordbruksregleringen. Viss i

den svenska jordbruksregleringen ingående s. k. fondantmassa, vilken även

enligt EFTA-konventionen skall utgöra jordbruksvara, överföres enligt en

i anslutning till konventionen antagen ändrad tolkning av den s. k. brysselnomenklaluren

från tulltaxenr 17.02 till tulltaxenr 17.04. Vissa författningsändringar

föreslås för bibehållande av detta varuslag inom jordbruksregleringen.

Jordbruksnämnden har, såsom framgår av ell tidigare avsnitt av denna

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

skrivelse, ansett lämpligt, att för fettsyror och liknande produkter (tulltaxenr

15.10), vilka enligt EFTA-konventionen icke hänförts till jordbruksvarorna,

fr. o. m. den 1 juli 1960 ej längre skall uttagas någon införselavgift.

Däremot bör, enligt vad likaledes förordats i det föregående, de ifrågavarande

produkterna beläggas med högre fettregleringsavgift än vad nu är

förhållandet. Förslag till de författningsändringar, som erfordras för genomförande

av den ifrågasatta ändrade avgiftsbeläggningen av fettsyror,

innefattas i ett av nämnden utarbetat författningsförslag.

En precisering av de högsta avgiftssatser inom jordbruks- och fiskregleringarna,

som skall få tillämpas under EFTA-konventionens första avtrappningsperiod

(1 juli 1960—31 december 1961) föreslår jordbruksnämnden

skola ske i form av ett Kungl. Maj :ts brev till nämnden. Vid utarbetandet

av förslaget har nämnden utgått från reglerna i EFTA-konventionen sådana

de för dagen är utformade. Det bör enligt nämndens mening få bli föremål

för senare överväganden, i vad mån jämkningar i tillämpningen skall

vidtagas till följd av uppkommande svårigheter "att strikt tillämpa de i

EFTA-konventionen uppdragna reglerna (exempelvis i fråga om avgränsningen

mellan frysta och färska fiskfiléer eller i fråga om en utsträckning

av de överenskomna avgiftsnedsättningarna att omfatta import även från

områden utanför frihandelssammanslutningen).

De av EFTA-konventionens ikraftträdande påkallade författningsändringar,

som nu föreslagits av jordbruksnämnden, finner nämnden redan med

hänsyn till ett av riksdagen utan erinran lämnat uttalande i propositionen

1960: 25 (s. 56) kunna meddelas av Kungl. Maj:t utan ytterligare medverkan

av riksdagen.

I fråga om de av jordbruksnämnden nu framlagda förslag, som icke anknyter

till EFTA-konventionen, hänvisar nämnden till de vid nämndens

skrivelse fogade författningstexterna. Såvitt författningsförslagen berör tulltaxeringen

m. m. har enligt nämnden samråd med vederbörande avdelningar

inom generaltullstyrelsen ägt rum.

Ändringar betingade av förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
Genom

beslut den 17 april 1959 har Kungl. Maj:t uppdragit åt jordbruksnämnden

att utreda, i vilken utsträckning författningarna på jordbruks- och

fiskprisregleringarnas områden kan anpassas till ett av riksdagen, genom

godkännande av propositionen 1959: 3, antaget förfarande vid viss konsumtionsbeskattning.

Till fullgörande av uppdraget framlägger nämnden i sin

förevarande skrivelse ett förslag till en begränsad tillämpning av ifrågavarande

förfarande. Med hänsyn till att även en begränsad tillämpning avsevärt

skulle komplicera arbetet med att upptaga avgifter inom jordbruks- och

fiskprisregleringarna ifrågasätter nämnden, om icke reglerna härför tills

vidare skulle kunna bibehållas oförändrade.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

37

Vissa andra frågor

Genom beslut den 28 maj 1959 bär Ivungl. Maj :t anbefallt jordbruksnämnden

att inkomma med förslag i anledning av vad i jordbruksutskottets utlåtande

1959: 29 anförts beträffande stärkelsepreparat, på basis av majsstärkelse,

vilka användes vid framställning av wellpapp. Utskottet framhöll

i sitt utlåtande, att det borde övervägas, huruvida restitution icke skulle

kunna lämnas av införsel- och kompensationsavgifter för sådana preparat

och om icke dessa preparat kunde avföras från jordbruksregleringen.

Jordbruksnämnden upplyser nu, att nämnden med anledning av frågans

principiella räckvidd funnit angeläget att, innan nämnden tar ställning i

saken, få utrönt, huruvida icke preparat på basis av potatisstärkelse kan

användas vid ifrågavarande tillverkning. Vissa försöksarbeten i detta syfte

har därför på nämndens initiativ igångsatts av wellpappindustrien och de

svenska stärkelseproducenterna. Nämnden hemställer, sedan dessa försök

avslutats, få återkomma i frågan.

Genom nyssnämnda beslut ålades jordbruksnämnden även att i anslutning

till den bedömning enligt den s. k. inkomstregeln, som skall äga rum i börjen

av år 19(50, uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med det förslag till

avräkning av i propositionen 1959:147 och jordbruksutskottets utlåtande

1959: 29 omförmäld merintäkt för smör under regleringsåret 1958/59, som

bedömningen kan föranleda till. Enär tillräckligt material för en bedömning

enligt inkomstregeln ännu icke framkommit, har nämnden i detta sammanhang

icke kunnat företaga en dylik bedömning. Nämnden anmäler därför

sin avsikt att senare under året inkomma med sådant förslag, som här

avses.

Jordbruksnämndens promemoria om anpassning till ny tulltaxeförordning

I sin promemoria den 21 april 1960 anför jordbruksnämnden följande.

Hänvisningar till författningsrum i tulltaxeförordningen förekommer i förordningarna

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med

fisk, in. in., den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa

slag av fisk och skaldjur in. m., den 5 juni 1953 (nr 374) angående reglering

av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur, den 7 juni 1956 (nr 401) angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. in., den 7 juni 1956 (nr 402) angående reglering av utförseln av vissa

levande djur och jordbruksprodukter in. m. samt den 7 juni 1956 (nr 403)

angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. in. Genom

dessa hänvisningar har allmänt gjorts undantag från stadgad tillstånds- och

avgiftsskyldighet vid import och export av fisk- och jordbruksvaror, omfattade

av förordningarna, för vissa fall, där tulltaxeförordningen beträffande

fullbelagda varor medger befrielse, definitivt eller temporärt, från skyldighet

att betala tull.

I proposition nr 98 till årets riksdag bar framlagts förslag till ny lulltaxeförordning,

avsedd att träda i kraft den 1 juli 1960. Förslagets allmänna bestämmelser

om undantag från tullplikt motsvarar i stort sett den nuvarande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

förordningens men företer dock såväl materiellt som framför allt redaktionellt

icke oväsentliga avvikelser från denna. Till följd av stadgande i punkten

3 i förslagets övergångsbestämmelser är icke givet, att hänvisningarna

till tulltaxeförordningen i fiske- och jordbruksförfattningarna under alla förhållanden

måste genom författningsändringar hringas till överensstämmelse

med den nya förordningen för att gällande bestämmelser om allmänna undantag

från tillstånds- och avgiftsplikt skall bibehållas oförändrade. Till

undvikande av missförstånd vid tillämpningen av övergångsbestämmelserna

synes det dock önskvärt att sådana ändringar vidtagas och att de ges giltighet

från den dag då den nya tulltaxeförordningen träder i kraft. EU utkast

till författningsändringar, utarbetat inom jordbruksnämndens kansli, är såsom

bilaga fogad vid denna promemoria. Vid utkastets uppgörande har samråd

ägt rum med generaltullstyrelsens revisionsbyrå.

I den mån utkastet företer andra än rent språkliga avvikelser från gällande

bestämmelser är avvikelserna och skälen för dem redovisade i efterföljande

kommentarer. Den enligt utkastet föreslagna ändringen i förordningen

1953: 374 under c) är till skillnad från övriga ändringsförslag icke föranledd

av den nya tulltaxeförordningen utan sammanhänger med en under 1958

vidtagen ändring i tullstadgan. Förslaget innebär i denna del ingen ändring

i sak (jämför punkten 2 i övergångsbestämmelserna till kungörelsen 1958:

318).

Till utkastet kan fogas ytterligare följande kommentarer.

1952: 320, 8 § tredje stycket hänvisar i sin nuvarande lydelse till 5, 6 och

8 §§ tulltaxeförordningen. Genom hänvisningen till 5 § har medgivits befrielse

från avgift bl. a. vid sådan återinförsel i oförändrat skick av inom landet

alstrad eller tillverkad ävensom här förut förtullad utländsk vara, som avses

under s) i paragrafen. Befrielsen är emellertid kringskuren genom tillägg

i 8 § tredje stycket, som stadgar avgiftsskyldighet om vid utförseln erhållits

återbäring av förut erlagd avgift. Reglerna om tullfrihet vid återinförsel i

obearbetat skick är i nya tulltaxeförordningen upptagna i 6 § 1 mom. Någon

hänvisning til! delta författningsrum har icke gjorts i utkastet, vilket innebär,

att avgift i hithörande fall alltid skall erläggas, oavsett om återbäring

förut erhållits eller icke. För anledningen till denna avvikelse från gällande

regler har redogjorts i propositionen 1960:98 (se s. 57 jfrd med s. 60). Då

det nyssnämnda tillägget i 8 § tredje stycket synes sakna praktisk betydelse,

sedan hänvisningen till återinförselfallet slopats, har ej heller tillägget medtagits

i utkastet. — Genom hänvisningen till 6 § tulltaxeförordningen är

avgiftsfrihet i viss utsträckning medgiven för vad befolkningen i gränsområdena

mot Norge (norr om Mitanderfors) och mot Finland medför vid resa

utifrån. Hänvisningen torde redan nu sakna praktisk betydelse enär reglerna

för resandetrafiken i allmänhet — i tulltaxeförordningen 5 § under e)

till vilken hänvisas i 8 § tredje stycket — medger avgiftsfrihet i vidare omfattning

än 6 §. Den nya tulltaxeförordningen innehåller ingen bestämmelse

motsvarande den i 6 upptagna men stadgar i 9 $ allmänt tullfrihet för

varor som införs i egentlig gränstrafik, i den omfattning Konungen förordnar.

Någon hänvisning till 9 § har icke ansetts påkallad i utkastet. — Tulltaxeförordningens

bestämmelser om temporär tullfrihet (7 och 8 §§) fyller

inget ändamål på jordbrukets och fiskets område och har såvitt kunnat utrönas

hittills icke tillämpats som grund för avgiftsfrihet. I praktiken har

sådana fall som avses med dessa bestämmelser i stället reglerats restitutionsvägen

med stöd av de i fiske- och jordbruksförfattningarna meddelade bestämmelserna

om återbäring vid export eller eljest när särskilda skäl föreligger.

Med anledning härav har det ansetts obehövligt att i utkastet uppta

någon hänvisning till bestämmelserna i 10 § nya tulltaxeförordningen, som

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

i stort sett motsvarar 7 och 8 §§ i nuvarande förordning. — I utkastet har

hänvisningsvägen från avgiftsskyldighet undantagits samtliga i 8 § nya

tulltaxeförordningen angivna fall utom det i punkten 13 upptagna. Nämnda

punkt, som avser bl. a. gåvor, saknar motsvarighet i nuvarande tulltaxeförordning.

Dess medtagande i utkastet skulle såvitt rör fisk och jordbruksvaror

innebära en ändring av gällande regler på området, som icke är sakligt

motiverad.

1953: 372, i § andra stycket a). Varor, som införes i egentlig gränstrafik

är redan enligt momentets nuvarande lydelse direkt undantagna från importlicensbestämmelserna.

Genom att undantaget bibehållits oförändrat i

utkastet och icke där iakttagits genom hänvisning till 9 § nya tulltaxeförordningen

har undvikits sådant särskilt förordnande av Kungl. Maj:t, som enligt

9 § utgör förutsättning för paragrafens tillämpning. — Momentet hänvisar

i sin" nuvarande lydelse till annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen

än den under s) upptagna och till 6 eller 8 § samma förordning.

Genom att s) uteslutits ur hänvisningen har stadgats licensskyldighet vid

återinförsel av vara i oförändrat skick. Genom att underlåta att i utkastet

hänvisa till 6 § 1 mom. nya tulltaxeförordningen, som upptar bestämmelserna

i 5 § s), har nuvarande regler bibehållits oförändrade. — Vad ovan vid

kommentaren till 1952:320 anförts rörande nuvarande 6 § tulltaxeförordningen

gäller även i här förevarande sammanhang. — Hänvisningar till nuvarande

regler om temporär tullfrihet i 7 eller 8 § tulltaxeförordningen torde

i importlicenssammanhanget få betraktas som mindre lämpliga. I utkastet

har därför icke gjorts någon hänvisning till motsvarande regler i nya förordningen

(10 §). — 6 § andra stycket. Rörande utkastet i denna del kan hänvisas

till vad som anförts i kommentaren till 1952: 320.

1956: W1, 5 § andra stycket a) och 7 § andra stycket. De avvikelser från

gällande bestämmelser som gjorts i utkastet och skälen för avvikelserna är i

stort sett desamma som redovisats i kommentarerna till 1952: 320 och 1953:

372. Att märka är emellertid att jordbruksförfattningarna till skillnad från

de berörda fiskeförfattningarna icke hänvisar till tulltaxeförordningens regler

om tullfrihet för varor, som utifrån medföres av resande. Detta sammanhänger

med att resandetrafiken beträffande såväl licenstvång som avgiftsskyldighet

är reglerad i särskild ordning genom kungörelsen 1958: 167. — 9 §.

Nuvarande 9 § upptar ett första stycke där genom hänvisning till 9 § tulltaxeförordningen

stadgas vissa lättnader i avgiftsskyldigheten vid återinförsel

av vara som undergått bearbetning utomlands. Bestämmelserna i 9 g

tulltaxeförordningen bär influtit i 6 § 2—6 mom. i nya förordningen. Därvid

har emellertid bestämmelserna givits större räckvidd än de nu gällande.

Tullindring medges sålunda till skillnad från nu även i fall där vara utomlands

undergått eu väsentlig strukturförändring. Med hänsyn härtill bär i

utkastet icke ansetts kunna göras någon hänvisning till 6 § 2—6 mom. Ej heller

har det ansetts lämpligt att i utkastet uppta ett särskilt stadgande motsvarande

det i nuvarande 9 § tulltaxeförordningen upptagna, eftersom det

icke kan uteslutas att stadgandet kan utnyttjas för en återinförsel i strid mot

gällande regler för återinförsel av vara vid vars utförsel erhållits exportbidrag

(prop. 1958: 122).

1956: U)3. ''i och 7 §§. Utkastet föranleder i denna del inga andra kommentarer

än som framgår av vad ovan anförts under 1956: 401.

Det vid promemorian fogade utkastet till lörfattningsändringar torde få

såsom bilaga i fogas till delta protokoll.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

Jordbruksnämndens framställning om överförande av vissa varor till

jordbruksregleringen jämte yttranden häröver

I skrivelse den 6 oktober 1959 har statens jordbruksnämnd

hemställt, att majsstärkelse i detalj handelsförpackningar, vägande per

styck högst 1 kilogram netto, lusernmjöl samt kemiskt druv- och stärkelsesocker

(glukos) och kemiskt rent mjölksocker (laktos), så snart kan ske,

iörslagsvis fr. o. in. den 1 december 1959, överföres till jordbruksregleringen

med vissa i skrivelsen närmare angivna möjligheter till avgiftsbeläggning.

Ur nämndens skrivelse inhämtas i huvudsak följande.

Majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1

kilogram netto. Jordbruksnämnden erinrar först om att ifrågavarande vara

före den 1 september 1956 var belagd med en tull av 20 kr. för 100 kg och

dessutom kunde, liksom annan majsstärkelse, av nämnden åsättas införselavgift

inom ramen för jordbruksregleringen. Sistnämnda möjlighet skulle

dock enligt särskilt beslut av nämnden tills vidare icke utnyttjas. Vidare

anför nämnden.

I tulltaxekommitténs betänkande förutsattes all stärkelse, således även

här ifrågavarande majsstärkelse i småförpackningar, komma att beläggas

med införselavgift, varför tullfrihet föreslogs för hela tulltaxepositionen

stärkelse. Från ingången av september 1956, då majsstärkelsen i småförpackningar

avfördes från jordbruksregleringen, och intill utgången av år

1958 var varan emellertid alltjämt belagd med tull av 20 kr. för 100 kg.

I den nya tulltaxa, som gäller fr. o. in. den 1 januari 1959, har däremot varan

upptagits såsom tullfri, oaktat den av tulltaxekommittén angivna förutsättningen

för tullfrihet —- avgiftsbeläggning såsom jordbruksregleringsvara

— nu icke föreligger.

Jordbruksnämnden framhåller, att bortfallet av allt importskydd för majsstärkelse

i vissa småförpackningar (konsumenlförpackad »majsena» o. d.),

medan majsstärkelse i övrigt (bulkvara) är belagd med en införselavgift

av normalt 36 kr. 75 öre per 100 kg, uppenbarligen kan innebära ökade

risker för den inhemska stärkelseindustrien och i varje fall är ägnat att

leda till en ur allmän svensk synpunkt ekonomiskt ofördelaktig snedvridning

av majsstärkelseimporten. Den tid, som gått efter importskyddets borttagande,

torde, anför nämnden, ännu vara för kort för att någon klar tendens

i fråga om importutvecklingen skall kunna påvisas. Tillgänglig statistik

över importen av majsstärkelse i småförpackningar ger i varje fall vid handen,

att det här är fråga om ur den inhemska stärkelseindustriens synpunkt

ingalunda betydelselösa kvantiteter. Importen (huvudsakligen från Västtyskland)

utgjorde sålunda under år 1957 222 ton (282 000 kr.), under år

1958 211 ton (300 000 kr.) och under januari—juli 1959 142 ton (216 000

kr.).

Jordbruksnämnden hemställer därför, att majsstärkelse i detaljhandels
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

förpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto, snarast överföres till

jordbruksregleringen med rätt för nämnden att belägga varan med högst

samma avgift som annan majsstärkelse.

Lusernmjöl (inbegripet fälttorkat hömjöl). Lusernmjöl kunde före ingången

av september 1956 såsom jordbruksregleringsvara beläggas med införselavgift.

Denna möjlighet ansågs i dåvarande läge dock icke behöva utnyttjas.

Sedan varan efter nämnda tidpunkt avförts från jordbruksregleringen,

har den saknat varje form av importskydd. Nämnden anför vidare följande.

Jordbruksnämnden upplyser, att vid frågans behandling våren 1959 en

framställning i ämnet förelåg från Sveriges lusernfabrikanters förening,

Kvarnby, vilken framställning genom jordbrukets förhandlingsdelegation

hade tillställts nämnden. Enligt denna framställning sysselsätter tillverkningen

av lusernmjöl f. n. ett tiotal särskilda torkerier i södra och mellersta

Sverige. Lusernodlingen är dessutom lokalt av icke oväsentlig betydelse såsom

avsalugröda för särskilt det kreaturslösa jordbruket.

Beträffande prisutvecklingen för importerat lusernmjöl har jordbruksnämnden

nu från Sveriges lantbruksförbund inhämtat, att importpriset —

bortsett från innevarande år, som i fråga om vallväxtskörden väsentligt avviker

från ett normalår — ständigt har varit fallande. För att kunna konkurrera

med importvaran har därför, enligt vad som upplyses från lantbruksförbundet,

de svenska producenterna tvingats att avsätta sin tillverkning

till priser understigande framställningskostnaden.

Importstatistiken har, framhåller jordbruksnämnden, före den 1 januari

1959 icke varit så specificerad, att storleken av lusernmjölsimporten har

kunnat med säkerhet fastställas. Den kan enligt nämnden antagas ha per

år uppgått till 5 000 å 10 000 ton till ett värde av 2 å 4 miljoner kr. Viktigaste

importland torde i allmänhet ha varit Danmark. Först efter det senaste

årsskiftet föreligger möjlighet att exakt konstatera importens storlek. Importen

har under tiden januari—juli 1959 uppgått till 6 164 ton (varav

4 067 ton från Danmark) med ett värde av 2 306 000 kr. (varav från Danmark

1 479 000 kr.).

De nu tillgängliga specificerade imporlsiffrorna bestyrker enligt jordbruksnämndens

uppfattning, att det här är fråga om en import, som icke

blott är ägnad att påverka förutsättningarna för fortsatt inhemsk produktion

av lusernmjöl utan även har en viss betydelse, då det gäller att åstadkomma

en sådan disposition av åkerjorden, som kan motverka en icke

önskvärd överskottsproduktion inom vissa sektorer. Nämnden anser därför,

att i fråga om lusernmjöl möjligheter snarast bör tillskapas att reglera importen

genom en rörlig importavgift på samma sätt, som redan gäller i fråga

om likvärdiga vegetabiliska fodermedel, exempelvis de till tulltaxenr 23.06

hänförliga.

Kemiskt rent druv- och stärkelsesocker (glukos) samt kemiskt rent mjölksocker.

Jordbruksnämnden erinrar om att båda dessa varuslag före ingången

av januari 1959 såsom jordbruksregleringsvaror var åsatta samma införselavgift

som motsvarande icke kemiskt rena produkt. Vid årsskiftet 1958/50

avfördes de från jordbruksregleringen och belädes enligt den nya tulltaxan,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

liksom ett flertal andra kemiska produkter, med en värdetull av 12 procent.

Annat druv- och stärkelsesocker i fast form än det kemiskt rena åtnjuter

f. n. såsom jordbruksregleringsvara importskydd med en införselavgift av

47 kr. 25 öre och en kompensationsavgift av 9 kr. per 100 kg. Införselavgiften

för jordbruksregleringsvaran mjölksocker, annat än kemiskt rent, är 26

procent av värdet.

Jordbruksnämnden framhåller, att erfarenheten visat, att en skarp gräns

ur kvalitets- och prissynpunkt icke alltid kan dragas mellan kemiskt ren och

icke kemiskt ren vara av de slag, varom här är fråga. Beträffande mjölksocker

har tullverket i samråd med nämnden uppställt en hjälpregel, att den

kemiska varan skall fylla fordringarna på »sacharum lactis» enligt den

svenska farmakopén. Denna hjälpregel torde enligt nämnden emellertid icke

helt ha undanröjt svårigheterna vid den kvalitativa avgränsningen av denna

vara.

Beträffande nu aktuella genomsnittliga importpriser anför jordbruksnämnden,

att från Sveriges lantbruksförbund i fråga om druv- och stärkelsesocker

uppgivits för kemiskt ren vara ett pris av ca 100 kr. per 100 kg eller således

med tillägg av tull ca 112 kr. och för annan vara ett pris av 56 kr. 65 öre per

100 kg eller således med tillägg av införsel- och kompensationsavgift 112 kr.

90 öre. I fråga om mjölksocker har redovisats för kemiskt ren vara ett

importpris av 125 kr. per 100 kg eller således med tillägg av tullen ca 140

kr., medan förbrukarpriset för samma vara av inhemskt ursprung har angivits

till 120 kr. per 100 kg.

De anförda uppgifterna synes enligt jordbruksnämndens mening bestyrka

angelägenheten av alt de ifrågavarande kemiskt rena sockerarterna, så snart

kan ske, återföres till jordbruksregleringen och i avgiftshänseende får behandlas

på samma sätt som den icke kemiskt rena produkten. Nämnden

förutsätter därvid, att möjligheten för läkemedelsindustrien att erhålla befrielse

från eller restitution av eljest utgående avgifter bibehålies.

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att tullstatistiken möjliggör en redovisning

av importen av kemiskt rena sockerarter endast fr. o. m. den 1

januari 1959 och då endast i klump för samtliga dylika sockerarter, andra än

sacharos. Importen uppgick under tiden januari—juli 1959 till ett värde av

sammanlagt 394 000 kr., varav från Danmark 89 000 kr., från Västtyskland

79 000 kr. och från Amerikas Förenta Stater 122 000 kr.

Av yttrandena framgår i huvudsak följande.

Kommerskollegium anför, att avgiftsbeläggningen av majsstärkelse i

detalj handelsförpackningar, vägande per styck högst

1 kilogram netto, torde sammanhänga med intresset av att skydda

den svenska produktionen av potatisstärkelse, med vilken vara den i stor

utsträckning konkurrerar. För sådan majsstärkelse, där ett sådant konkurrensförhållande

icke föreligger, skulle emellertid behov av avgiftsbeläggning

av detta skäl icke behöva förekomma. Detta har uppenbarligen ansetts

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960 43

vara fallet vid 1956 års beslut att från jordbruksregleringen undantaga s. k.

majsenamjöl.

Av betydelse för frågan huruvida maj sstärkelse i småförpackningar (huvudsakligen

majsenamjöl) nu bör avgiftsbeläggas synes enligt kollegii uppfattning

vara, om sådana förskjutningar inträtt i importen, att man med

skäl kan räkna med att ett kringgående av avgiftsbeläggningen för övrig

majsstärkelse ägt rum. Som framgår av jordbruksnämndens skrivelse har

importen kvantitetsmässigt sjunkit från 1957 till 1958. Medelpriset för importen,

som under 1959 ligger högre än under 1958, har emellertid månadsvis

varit mycket stabilt och legat vid omkring 1 kr. 54 öre per kg, d. v. s.

det importpris som enligt vad kollegium inhämtat betalas för konsumentförpackad

majsena. Detta kan ge en antydan om att — i varje fall hittills — farhågorna

icke besannats för en överflyttning av importen av bulkvaran till

det tullfria numret för majsstärkelse i småförpackningar. Medelpriset för

majsstärkelse i bulkvara utgör 42 öre per kg och importavgiften utgår med

36,75 öre per kg.

Det kan, anför kommerskollegium, givetvis vara svårt att bedöma de

framtida riskerna för en förskjutning av importen. En möjlighet för undvikande

av detta och samtidigt att förhindra ett fördyrande av importen av

den konsumentförpackade majsenan, som huvudsakligen torde användas

som barn- och dietmat och som icke torde tillverkas i Sverige, vore en

föreskrift om att till stat. nr 11.08.101 endast skall hänföras majsstärkelse

i detaljhandelsförpackningar vägande per styck högst 1 kg netto och avsedda

uteslutande för människoföda och för direktförbrukning. Detta skulle enligt

kollegii mening vara i överensstämmelse med det av statsmakterna 1956

fattade beslutet.

I fråga om kemiskt rent druv- och stärkelsesocker och

kemiskt rent mjölksocker erinrar kommerskollegium, att dessa

varor till stor del torde komma till användning inom läkemedelsindustrien.

Med hänsyn till att möjlighet för avgiftsfri införsel för läkemedelstillverkning

förutses bestå, synes syftet med överförandet av ifrågavarande vara

till jordbruksregleringen med åtföljande avgiftsbeläggning främst vara att

förhindra det kringgående av regleringen, som skulle kunna bli en följd av

att priset på den kemiskt rena varan plus den 12-procentiga tullen sjunker

under priset för den tekniska produkten inkl. införselavgiften. Under sådana

omständigheter har kollegium intet att erinra mot den föreslagna överföringen

till jordbruksregleringen men ifrågasätter om det nyssnämnda syftet

att motverka en omläggning av importen icke kan nås vid en något lägre

införselavgift för den rena produkten än den, som uttages för den tekniska

varan.

Beträffande 1 u ser n mjöl har kommcrskollegium intet att erinra mot

att denna vara överföres till jordbruksregleringen, varigenom möjligheter

skapas alt reglera importen på sätt, som redan sker i fråga om likvärdiga

vegetabiliska fodermedel.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

Kommerskollegium framhåller vidare, att frågan om gränsdragningen mellan

jordbruksregleringsvaror och andra varor i nuvarande läge även får ses

i samband med de vid yttrandets avgivande pågående förhandlingarna om ett

frihandelsområde, samt anför härom.

Därest icke mycket starka skäl eller särskilda omständigheter föreligger

kan det enligt kollegium anses tveksamt, om man till jordbruksregleringen

skall överföra varor, som inom frihandelsområdet kommer att betraktas som

industrivaror. I föreliggande fall torde samtliga varor, utom de till tulltaxenr

29.43 hänförliga kemiskt rena sockerarterna, i frihandelsstadgan komma att

betraktas som jordbruksvaror och erbjuder sålunda ur denna synpunkt inga

svårigheter. Vad de kemiskt rena sockerarterna beträffar synes de enligt kollegii

mening mera höra samman med livsmedelsprodukternaän med det kemiska

området och deras hänförande dit torde vara en nomenklaturteknisk fråga.

Enligt vad kollegium under hand inhämtat, synes också frågan om överförandet

av dessa produkter till tulltaxenr 17.02, d. v. s. rubriken för de icke

kemiskt rena sockerarterna, ha upptagits i nomenklaturkommittcn i Bryssel.

Härtill kommer att importen av ifrågavarande varor till huvudsaklig

del härrör från länder utanför det blivande sjustatsområdet. Enligt kollegii

mening synes sålunda nyssnämnda principiella ståndpunkt icke böra utgöra

hinder för att ifrågavarande varor inom industriområdet överföres till

jordbruksregleringen.

Generaltullsti/relsen anför i fråga om majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar

vägande per styck högst 1 kilogram

netto i huvudsak följande.

Majsstärkelse av detta slag, som normalt förekommer till import, betingar

ett helt annat pris än vanlig majs- eller potatisstärkelse, vilka torde vara de

varuslag, som är av praktisk betydelse i detta sammanhang. Enligt importstatistiken

för de sju första månaderna av år 1959 utgjorde sålunda iinportpriset

för majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck

högst 1 kg netto, 1 kr. 54 öre per kg, medan motsvarande siffra för annan

majsstärkelse uppgick till 42 öre per kg och för potatisstärkelse till 64 öre

per kg. Även med beaktande av införselavgifterna för de båda sistnämnda

slagen av stärkelse synes enligt styrelsens mening prisrelationerna vara sådana,

att det icke ur konkurrenssynpunkt föreligger något behov av att

uttaga införselavgift för majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar, när det

gäller den normalt förekommande importen. Frågan blir närmast, huruvida

det finnes anledning befara, att frånvaron av införselavgift för majsstärkelse

i detaljhandelsförpackningar skulle kunna leda till ett kringgående

av införselavgiften för den billigare bulkvaran genom att denna fördelas i småförpackningar

(med en vikt av högst 1 kg netto). Med hänsyn till de kostnader,

som skulle vara förenade med ett sådant förfarande, torde risken härför

icke vara stor.

Generaltullstyrelsen finner sig emellertid icke ha anledning motsätta sig,

att majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar överföres till jordbruksregleringen,

om det anses erforderligt att på detta sätt skapa möjlighet att, för

den händelse behov därav skulle yppas, föreskriva införselavgift jämväl för

nämnda varuslag.

Generaltullstyrelsen anför i fråga om lusern in j ö 1, att huruvida avvägningen

mellan de av nämnden anförda till synes motstridande intressena

kan motivera en avgiftsbeläggning av lusernmjöl undandrager sig stv
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

relsens bedömande. Vid ett eventuellt genomförande av jordbruksnämndens

förslag är det enligt styrelsen med hänsyn till klassificeringssvårigheterna

ur tullteknisk synpunkt angeläget att allt hömjöl överföres till jordbruksregleringen.

I fråga om kemiskt rent drnv- och stärkelsesocker

<glukos) samt kemiskt rent mjölksocker (1 aktos) vitsordar

generaltullstyrelsen för sin del de berörda klassificeringssvårigheterna

på detta område. Dessa har enligt styrelsen uppmärksammats även inom

tullsamarbetsrådet och förslag har framlagts att överföra kemiskt ren

glukos och kemiskt ren laktos från tulltaxenr 29.43 till tulltaxenr 17.02,

d. v. s. till samma rubrik som de icke kemiskt rena produkterna. Styrelsen

har icke något att erinra mot att berörda varor inbegripes under

jordbruksregleringen. I samband därmed bör den nu utgående tullen avskaffas,

vilket i avvaktan på en eventuell ändring av Bryssel-nomenklaturen

— vars genomförande torde taga åtskillig tid — bör ske genom att tulltaxenr

29.43 uppdelas, så att de ifrågavarande sockerarterna upptages i en särskild

underrubrik med tullfrihet.

Veterinärstyrelsens framställning om anslag till kontroll å uppvärmning

av mjölk och grädde, m. m.

I skrivelse den 26 augusti 1959 har veterinärstyrelsen hemställt, såvitt

nu är i fråga, att Kungl. Maj :t måtte till kontroll å uppvärmning av mjölk

och grädde m. in. under budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kr. Medelsåtgången för ändamålet hade under budgetåret 1958/59

utgjort 101 307 kr. mot beräknade 115 000 kr. Med hänsyn till den fortgående

tendensen att nedlägga mindre mejeriföretag fann styrelsen ett belopp

av 100 000 kr. tillräckligt för budgetåret 1960/61.

Genom beslut den 6 november 1959 uppdrog Kungl. Maj:t åt 1954 års

mjölkkommitté att vid fullgörande av det åt kommittén anförtrodda uppdraget

— i samråd med jordbruksanslagsutredningen — jämväl framlägga

förslag till sådan omläggning av pastöriseringskontrollen, att de statliga

kostnaderna för denna kunde upphöra fr. o. in. den 1 juli 1960.

Med anledning härav har överläggningar ägt rum mellan jordbruksanslagsutredningen

och ordföranden i 1954 års mjölkkommitté. I skrivelse den

8 mars 1960 har 195b års mjölkkommitté föreslagit, att nuvarande ordning

angående pastöriseringskontrollen skall äga bestånd ytterligare ett år och

att statliga medel ställes till förfogande i samma omfattning som hittills under

samma tidrymd. Till stöd för sitt förslag har mjölkkommittén anfört

följande.

Mjölkkommittén har utarbetat två förslag till omläggning av pastöriseringskonti

ollen men har ännu ej beslutat, vilket förslag den skall förorda.

Ingetdera av förslagen avser emellertid, att pastöriseringskontrollen till någon

del skall bestridas av statsmedel. Kommittén kommer att under innevarande

år avgiva betänkande men därav följande administrativa åtgärder

torde icke kunna genomföras till den 1 juli.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

Jordbruksanslagsutredningen, som tagit del av mjölkkommitténs nyssnämnda

skrivelse, finner del för sin del tillfredsställande, att 1954 års mjölkkommitté

kommer att föreslå en sådan ordning för pastöriseringskontrollens

framtida handhavande, att statsmedel icke skall behöva utgå för bestridande

av kostnaderna för densamma. Med avseende å mjölkkommitténs förslag, att

kontrollen även under budgetåret 1960/61 skall ske på samma sätt som nu

är fallet samt att viss del av kostnaderna under nämnda budgetår skall bestridas

av statsmedel, framhåller utredningen, att alternativet härtill troligen

skulle vara, att pastöriseringskontrollen åtminstone på sina håll icke kan

genomföras under budgetåret 1960/61. Om ett sådant avbrott i kontrollen

ur allmänna synpunkter icke anses kunna accepteras, har jordbruksanslagsutredningen

för sin del icke något att erinra mot bifall till det av

1954 års mjölkutredning framlagda förslaget.

Emot utredningens uttalande har ledamoten Mossberger anfört reservation,

varjämte experten Thorselius avgivit särskilt yttrande. I reservationen

och det särskilda yttrandet, vilka är likalydande, förordas, att mejerierna

belastas kollektivt med kostnaderna för pastöriseringskontrollen genom

ianspråktagande av ett belopp av 100 000 kr. eller något därutöver av

jordbrukets regleringsmedel. Till stöd härför anföres i reservationen och yttrandet

följande.

Vi vill ej ifrågasätta att pastöriseringskontrollen skall upphöra men anser

att kostnaderna för densamma i fortsättningen inte skall belasta statsverket.

1954 års mjölkkommitté har också anmält, att den inom en nära

framtid kommer att framlägga förslag av sådan innebörd. Mjölkkommitténs

förslag beräknas dock inte kunna förverkligas förrän tidigast den 1 juli

1961. Emellertid bör ej heller under mellanliggande tid någon del av kontrollkostnaderna

bestridas med medel över riksstaten. Vi kan alltså inte dela

uppfattningen att statsmedel skall ställas till förfogande för ändamålet under

nästa budgetår. Vi vill i stället föreslå att berörda statliga kostnader tills

vidare intill dess förenämnda kommittés förslag genomförts får bäras av

mejerinäringen, vilken redan nu bestrider utgifter för samma ändamål som

är långt större än den statliga andelen. För ett individuellt kostnadsöverförande

på mejerierna synes emellertid erfordras att frågan underställes riksdagen

i särskild ordning. Då ett sådant förfarande skulle få anses vara alltför

omständligt, förordar vi att mejerisidan belastas kollektivt av sagda

kostnader genom ianspråktagande av ett belopp av 100 000 kr. eller något

därutöver ur jordbrukets regleringsmedel.

Departementschefen

Enligt konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA-konventionen) tillätes medlemsstaterna i stort sett

bibehålla sina nationella regleringar på jordbruksområdet. Detta innebär

bland annat, att föreliggande olikheter mellan medlemsstaterna i prisnivåerna

på jordbruksråvaror tills vidare kan beräknas bli bestående, samtidigt

som för industrivarorna tullskyddet successivt kommer att avvecklas. Med

hänsyn härtill har den beslutade gränsdragningen mellan jordbruks- och

industrivaror blivit av väsentlig betydelse för såväl jordbruket som livsmedelsindustrien.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

47

Den svenska jordbruksregleringen påverkas direkt av den i EFTA-konventionen

gjorda gränsdragningen därigenom att vissa nu jordbruksreglerade

varor skall behandlas som industrivaror. Detta innebär, att gällande införselavgifter

vid import från övriga medlemsstater successivt måste avvecklas.

De svenska livsmedelsindustrier, som använder jordbruksreglerade produkter

som råvara, får som följd av den svenska jordbruksregleringen för

dessa råvaror erlägga högre priser än eljest skulle vara fallet. För närvarande

utjämnas denna belastning för berörda industrier i stort sett genom att de

avgifter, som uttages inom jordbruksregleringen, beaktats, då tullsatserna

för färdigvarorna fastställts. I de fall dessa färdigvaror enligt EFTA-konventionen

förts till industrisektorn -— vilket medför en successiv avveckling

av de för dessa varor nu utgående tullarna — kan sålunda betydande svårigheter

i konkurrenshänseende uppkomma för berörda industrier. En ökad

import av dylika industriellt bearbetade livsmedelsprodukter minskar även

jordbrukets möjligheter att på hemmamarknaden få avsättning för berörda

råvaror. Från såväl industrien som jordbruket har därför krav framställts

om att de berörda livsmedelsindustrierna i en eller annan form skall få tillgång

till de jordbruksreglerade råvarorna till världsmarknadspriser.

I propositionen 1960: 25 angående godkännande av Sveriges anslutning till

konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

anförde föredragande departementschefen bland annat, att man från

myndigheternas sida var medveten om de problem, som det nya läget skapat,

och förklarat sig beredd att närmare överväga, vilka lösningar som borde

tillgripas. Överläggningar i ämnet pågick redan då mellan statens jordbruksnämnd

och företrädare för industrierna. I den mån ett inkomstbortfall

skulle uppstå för jordbruket till följd av de direkta verkningarna på jordbruksregleringen

eller av de åtgärder, som kunde bli aktuella för en lösning

av livsmedelsindustriens problem, skulle förhandlingar få upplagas

med jordbrukets förhandlingsdelegation. Samtliga hithörande problem borde

därefter i särskild ordning redovisas för riksdagen.

Riksdagen har vid behandlingen av propositionen 1960: 25 understrukit

det föreliggande problemets betydelse och ansett det önskvärt, att resultatet

av nyssnämnda överläggningar, innan årets riksdag avslutats, skulle underställas

densamma (UU 1960:2; rskr. 140).

Som framgår av den föregående redogörelsen har jordbruksnämnden, sedan

överläggningarna i ämnet med såväl företrädare för de berörda livsmedelsindustrierna

som jordbrukets förhandlingsdelegation nu avslutats, i särskilda

skrivelser redovisat resultatet av desamma och framlagt förslag till

vissa lösningar.

Vad först gäller de problem, som i anledning av Sveriges anslutning till

EFTA-konventionen uppkommer för livsmedelsindustrien, utgör

det av jordbruksnämnden utarbetade förslaget en provisorisk lösning av de

närmast aktuella problemen.

Sammanfattningsvis innebär jordbruksnämndens förslag, alt choklad- och

konfeklyr- samt wafers- och biscuitsindustrierna ävensom de industrier,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

som framställer färdiglagad senap, såser, soppor och fiskkonserver, från och

med den 1 juli 1960 — d. v. s. det datum då den första tullsänkningen enligt

EFTA-konventionen skall äga rum — skall få tillgång till de väsentligaste

jordbruksråvarorna till världsmarknadspris. Tekniskt sett föreslås detta i

fråga om choklad, konfektyrer, wafers och biscuits ske genom ett utjämningsförfarande,

som i kontrollhänseende anknytes till kontrollstyrelsens

nuvarande varubeskattningssystem. Bland annat för att undvika en inte

önskvärd snedvridning av konsumtionen föreslås, att de med utjämningsförfarandet

förenade kostnaderna skall finansieras genom en viktskatt av 50

öre per kilogram, vilken i fråga om choklad och konfektyrer skall tillkomma

utöver den nuvarande skatten av 65 procent på beskattningsvärdet. I fråga

om senap, såser, soppor och fiskkonserver avses att kostnaderna skall täckas

av de till jordbruksnämnden inflytande regleringsavgifterna å fettvaror.

I samband med att utjämningsförfarandet införes, avses enligt förslaget

nuvarande tullar å berörda varor utom fiskkonserver skola sänkas från 20

procent (i några fall från 15 procent) till 10 procent. I förhållande till de

i frihandelssammanslutningen ingående länderna skall den 10-procentiga

tullen, vilken är att betrakta som manufaktureringsskydd, den 1 juli 1960

sänkas med 20 procent till 8 procent.

Som framgått av den föregående redogörelsen har jordbruksnämnden inte

ansett sig redan nu böra föreslå ett utjämningsförfarande för läskedrycksoch

bryggeriindustrien samt bageri- och konditorinäringen.

Jordbruksnämndens förslag till provisorisk lösning av föreliggande problem

synes enligt min mening i sin allmänna uppläggning kunna godtagas.

De föreslagna åtgärderna torde sålunda utan tvekan vara av stor betydelse

för avsättningen av det svenska jordbrukets produkter. Vidare är åtgärderna

utformade i avsikt att ge de berörda industrierna tillgång till råvaror

till världsmarknadspriser utan att därför ändra det manufaktureringsskydd,

som enligt EFTA-konventionen under varje period får förefinnas. Systemet

innebär enbart en av jordbruksregleringen betingad anpassning till det nya

läge, som uppstår efter Sveriges anslutning till nämnda konvention.

Då jag sålunda anser jordbruksnämndens förslag i sin allmänna uppläggning

böra godtagas, vill jag ävenledes i likhet med nämnden och kommerskollegium

understryka, att såväl denna uppläggning som de i det följande

förordade detaljåtgärderna har karaktären av ett provisorium. Enligt

min mening förefaller detta lämpligt, då det är önskvärt att vinna erfarenheter

av de föreslagna åtgärdernas verkningar och med hänsyn till det

ovissa läget i olika internationella hänseenden. Jag vill därvid särskilt framhålla

värdet av en viss rörelsefrihet, dels vid förhandlingarna inom frihandelssammanslutningen

om gemensamma lösningar av hithörande problem,

dels vid eventuella förhandlingar om bildande av en sådan större västeuropeisk

marknad, som man från svensk sida eftersträvar.

Min anslutning till jordbruksnämndens allmänna uppläggning till lösning

av livsmedelsindustriens förevarande problem innebär vidare, att jag

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

funnit mig böra förorda en prisutjämning, som bygger på principen om

partiell industriell lågprislinje. En dylik linje medför, såvitt jag kunnat finna,

de minst ingripande omläggningarna av nu tillämpade regleringar, vilket

synes vara av särskild betydelse med hänsyn till att endast en provisorisk

lösning åsyftas. Uppläggningen möjliggör vidare, att åtgärderna i viss

utsträckning kan genomföras i anslutning till ett redan existerande beskattningsförfarande.

Den medför dessutom — såsom förut nämnts — att en inte

önskvärd snedvridning av konsumtionen kan undvikas.

I fråga om prisutjämningens omfattning har jag i likhet med jordbruksnämnden

funnit övervägande skäl tala för att utjämningen — med undantag

för fiskkonserver •— redan från början lämnas i full utsträckning. I

anslutning härtill bör tullskyddet — även gentemot länder utanför frihandelssammanslutningen

— till den del detta motsvarar en av jordbruksregleringen

förorsakad råvarufördyring borttagas. För detta tillvägagångssätt

talar enligt min mening bland annat det självklara ekonomiska intresset

hos de berörda industrierna att på en gång få en lösning av problemet med

jordbruksråvarorna. Vidare förefaller en omedelbar prisutjämning i full

utsträckning rent tekniskt sett vara mera tilltalande än en i takt med tullsänkningarna

inom frihandelssammanslutningen successivt stigande utjämning

med åtföljande administrativa svårigheter.

Frågan om vilka industribranscher som redan från och med den 1 juli

1960 skall bli delaktiga av en prisutjämning har av jordbruksnämnden bedömts

från fall till fall. Förfarandet synes lämpligt mot bakgrund av svårigheterna

att på nuvarande stadium bedöma EFTA-konventionens verkningar

på vissa av ifrågavarande varuområden. Särskilt gäller detta bagerioch

konditorivaror. Gränsdragningen mellan jordbruks- och industrivaror

på detta varuområde låter sig nämligen ännu inte överblickas. I likhet med

jordbruksnämnden anser jag mig därför inte nu böra föreslå några prisutjämningsåtgärder

för bageri- och konditorivaror i allmänhet. Frågan om

hur ett godtagbart utjämningsförfarande på detta område skall utformas

synes därför böra anstå, tills gränsdragningsfrågan definitivt lösts och viss

tids erfarenhet vunnits beträffande verkningarna för bageri- och konditorinäringen

av de tullsänkningar, som kommer att ske.

Inte heller i fråga om läskedrycker och maltdrycker har jordbruksnämnden

funnit tillräckliga skäl föreligga att redan från och med den 1 juli

1960 genomföra en prisutjämning. Nämnden har därvid beträffande läskedrycker

hänvisat till att nuvarande tull från svensk sida hos frihandelssammanslutningen

anmälts som finanstull och därför inte behöver avvecklas

samt att således nuvarande konkurrensförhållanden inte kommer att

ändras. I fråga om maltdrycker har nämnden anfört, att nuvarande tull delvis

anmälts som finanstull samt att råvarufördyringen till följd av jordbruksregleringen

blir förhållandevis obetydlig.

Även i fråga om läskedrycker och maltdrycker finner jag mig böra godtaga

jordbruksnämndens förslag att låta frågan om prisutjämning anstå. Jag

vill emellertid understryka, att det bör ankomma på nämnden alt på dessa

4 Hihang till riksdagens pro!okoll l!)60. 1 samt. .Vr 153

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

områden •— liksom på bageri- och konditorinäringens område — noggrant

följa utvecklingen, sedan EFTA-konventionen trätt i kraft, och att, när

viss tids erfarenhet av konventionens verkningar vunnits, föreslå de åtgärder,

som finnes påkallade och möjliga att genomföra.

I fråga om chokladvaror och soekerkoniektyrer, wafers och biscuits samt

färdiglagad senap, såser och konserverade soppor har jordbruksnämnden

funnit, att behovet av en råvaruprisutjämning inträder redan från och med

EFTA-konventionens ikraftträdande den 1 juli 1960. För dessa produkter

föreligger inga nämnvärda gränsdragningsproblem, om man undantager

biscuits, till vilka enligt nämndens tolkning emellertid förutom rena käx

hänförts pepparkakor och vissa slag av torra småbröd.

Om inte några åtgärder vidtages för att nedbringa kostnaderna för de

jordbruksreglerade råvarorna för tillverkning av nämnda produkter, kan

man otvivelaktigt befara en allvarlig försämring av berörda industriers konkurrensläge.

Som en följd härav skulle stora risker uppstå för en försämrad

avsättning till de berörda industrierna av det svenska jordbrukets produkter.

Med hänsyn härtill finner jag mig böra föreslå, att för ifrågavarande

produkter redan från och med den 1 juli 1960 genomföres en prisutjämning

enligt förut förordade riktlinjer.

Vad gäller fiskkonserver ansluter jag mig till jordbruksnämndens förslag

att från nyssnämnda tidpunkt nämnden bemyndigas att företaga en prisutjämning

även för andra i konserverna ingående jordbruksreglerade varor än

olja, för vilken utjämning redan sker — d. v. s. närmast för socker och mjölk

— och att denna prisutjämning får ske i den omfattning, som med hänsyn

till omständigheterna kan befinnas lämplig.

Sett utifrån syftet med den förordade prisutjämningen skulle det tekniska

systemet kunna utformas så, att råvarorna av leverantörerna tillhandahålles

de berörda industrierna till världsmarknadspris. Skillnaden mellan det inhemska

priset och världsmarknadspriset skulle därvid ersättas leverantörerna

ur de interna regleringsmedel, som finnes tillgängliga inom jordbrukets

regleringsföreningar. Dessa skulle — med hänsyn till det gällande jordbruksavtalet

— i sin tur erhålla ersättning på annat sätt. Emellertid föreligger

möjligheter att tillämpa ett ur administrativ synpunkt enklare system.

Detta anknyter till den kontrollverksamhet, som i samband med uppbörden

av varuskatt utövas av kontrollstyrelsen, och till den reglerings- och kontrollverksamhet,

som handhas av jordbruksnämnden. Övervägande praktiska

skäl talar enligt min mening för att prisutjämningen anordnas enligt

sistnämnda system.

Enligt det system, som jag förordar, skall sålunda tillverkarna liksom hittills

inköpa sina råvaror i fria marknaden till gällande inhemska marknadspriser

och först i efterhand av jordbruket erhålla den prisutjämning, som

erfordras för att utjämna skillnaden mellan den inhemska prisnivån och

världsmarknadsprisnivån. Denna utjämning bör därvid beräknas så, att den

motsvarar de införselavgifter samt andra avgifter, som vid import belastar

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

de i färdigprodukterna använda kvantiteterna jordbruksråvaror. Utjämningen

bör för jordbrukets del genomföras kollektivt genom jordbrukets regleringsföreningar,

vilka därefter av statsmedel erhåller täckning för kostnaderna

för utjämningen. Erforderliga uppgifter för beräkning av de utjäinningsbelopp,

som skall utgå till tillverkarna, och för kontrolländamål bör,

beträffande de företag som tillverkar vissa varuskattebelagda choklad- och

konfektyrvaror samt wafers, inhämtas så att tillverkarna i samband med den

deklaration, som de enligt skattebestämmelserna har att avge till kontrollstyrelsen,

även redovisar de för tillverkning av skattebelagda färdigprodukter

förbrukade kvantiteterna av de jordbruksreglerade råvaror, som närmare

anges i det följande. Motsvarande bör gälla i samband med skattebeläggning

av övriga slag av wafers samt av biscuits, vilka varor inte är skattebelagda

enligt 1941 års varuskatteförordning. På grundval av förbrukningsuppgifterna

tillgodoföres därefter företagen de utjämningsbelopp, som skall tillkomma

dem, d. v. s. i enlighet med vad nyss angivits, belopp som motsvarar

de införselavgifter samt andra avgifter, som vid import belastar de i färdigprodukterna

använda kvantiteterna jordbruksråvaror.

Nu nämnda uppgifter bör självfallet ligga till grund ej blott för bestämmande

av storleken av de utjämningsbelopp, som skall utgå från jordbruket

till företagen, utan även för bestämmande av de kompensationsbelopp, som

från det allmänna skall utbetalas till jordbruket. Fastställandet av sistnämnda

belopp bör ankomma på jordbruksnämnden. I praktiken torde det

kunna betinnas ändamålsenligt att gransknings- och utbetalningsarbetet ombesörjes

av jordbruksnämnden i samråd med regleringsföreningarna.

Utjämningsbeloppen bör — i syfte att underlätta företagens pris- och kostnadskalkylering

— fastställas av jordbruksnämnden med utgångspunkt från

de avgiftssatser, som gäller vid ingången av kalendermånaden närmast före

varje utjämningsperiod. Såvitt gäller de varor, som är belagda med utjämningsskatt,

bör bidrag inte lämnas de tillverkare, som enligt skattebestämmelserna

är fritagna från skattskyldighet på grund av tillverkningens ringa

omfattning. Bidrag bör självfallet inte heller utgå med mindre än att den

skattskyldige i vederbörlig ordning lämnat uppgift om sin råvaruförbrukning.

Ett från Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen och Svenska

kexfabrikantföreningen framfört önskemål om en särskild övergångsbestämmelse

rörande lagren den 1 juli 1960 kan jag inte biträda med hänsyn

till svårigheterna att på lämpligt sätt infoga en sådan bestämmelse i det

tilltänkta regleringssystemet.

I fråga om senap, såser, soppor och fiskkonserver bör företagen på motsvarande

sätt till jordbruksnämnden redovisa de för tillverkning av dessa

produkter använda kvantiteterna av jordbruksråvaror och tillgodoföras prisutjämningsbeloppen

i huvudsaklig överensstämmelse med de regler, som för

närvarande tillämpas i fråga om regleringsbidrag för fettvaror till den kemisk-tekniska

industrien, vilken redan nu erhåller dessa varor till världsmarknadspris.

It Dihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 153

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

Därest riksdagen inte har något att erinra häremot, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden

att utfärda bestämmelser om erforderliga regleringsåtgärder för att genomföra

de här framlagda förslagen.

I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör prisutjämningen på choldadoch

konfektyrområdet omfatta varuskattebclagda choklad- och konfektyrvaror

med undantag för glass samt vissa pulver och tabletter, vilka försatts med

socker eller sötningsmedel och är avsedda att användas för framställning av

läskedrycker. Glass, glasspulver och puddingpulver, vilka är jordbruksregleringsvaror,

behandlas i särskild ordning i det följande. För följande jordbruksråvaror,

vilka använts i tillverkningen av de sålunda i utjämningssystemet

ingående varorna, bör prisutjämning lämnas till berörda industrier,

nämligen för socker, glykos, fettvaror, mjölk och mjöl.

I anslutning till vad förut anförts bör prisutjämningen i fråga om wafers

och biscuils omfatta de i tulltaxenummer 19.08 ingående varuslagen. Wafers,

innehållande mer än 20 procent fett, vilka för närvarande ingår i fettvaruregleringen,

bör avföras därifrån och beläggas med en mot det erforderliga

manufaktureringsskyddet avpassad tull av 10 procent. Prisutjämning bör

lämnas för följande i de bidragsberättigade varorna använda jordbruksråvaror,

nämligen socker, glykos, fettvaror, mjölk och mjöl.

Till färdiglagad senap, såser, soppor och fiskkonserver bör i enlighet med

jordbruksnämndens förslag räknas de varuslag, som är hänförliga till stat.

nummer 21.03.200, tulltaxenummer 21.04 och 21.05 samt följande under

tulltaxenummer 16.04 upptagna stat. nummer, nämligen 059, 165, 171, 179,

189, 209, 240, 250, 260 och 270. Prisutjämning i fråga om senap, såser och

soppor bör lämnas för vid tillverkning av dessa varor använda kvantiteter

socker, fettvaror, kött och ägg. För fiskkonserver bör, såsom förut anförts,

bidrag utgå för i produktionen använda fettvaror samt efter jordbruksnämndens

bedömning även för vid tillverkningen förbrukade kvantiteter socker

och mjölk.

För de industrivaror, varom här är fråga, utgår såsom förut nämnts för

närvarande vid import en tull, i vilken även hänsyn tagits till den fördyring

av i produktionen använda råvaror, som följer av jordbruksregleringen.

Tullskyddet utgör för vissa av de i gruppen såser, soppor och senap ingående

varorna 15 procent och för övriga varor 20 procent. I anslutning till

vad som förut förordats bör tullsatserna på de varor, som ingår i utjämningssystemet,

med undantag av fiskkonserver från och med den 1 juli

1960 sänkas till vad som i princip motsvarar det i tullsatserna nu ingående

manufaktureringsskyddet. Efter närmare granskning av de utav jordbruksnämnden

i detta hänseende framlagda förslagen har jag i samråd med chefen

för finansdepartementet funnit mig böra godtaga dessa. Detta innebär,

att tullsatserna för ifrågavarande varuslag bör fastställas till 10 procent.

Vid import från de i Europeiska frihandelssammanslutningen deltagande sta
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

terna avses, att dessa tullsatser från och med den 1 juli 1960 skall sänkas

med en femtedel till 8 procent.

Vidare förordar jag i fråga om soppor och såser innehållande mer än 20

procent fett, att det i den nuvarande införselavgiften ingående manufaktureringsskyddet

å 7,35 öre per kilogram skall kvarstå och liksom beträffande

andra industrivaror successivt avtrappas vid import från frihandelsammanslutningens

medlemsstater. Därutöver bör liksom hittills för i nämnda varor

ingående fettvaror uttagas regleringsavgift samt oförändrad avgift motsvarande

skatt på sockerinnehållet. Införselavgifterna i övrigt på ifrågavarande

produkter bör slopas helt vid import från såväl frihandelssammanslutningens

medlemsstater som övriga stater.

Såsom jordbruksnämnden föreslagit bör i fråga om fiskkonserver inte någon

annan ändring av lullskyddet företagas än vad som betingas av den i

EFTA-konventionen föreskrivna 20-procentiga tullsänkningen den 1 juli

1960.

Den närmare utformningen av åtgärderna vad angår skatt och tull och

de i anslutning därtill erforderliga författningsbestämmelserna behandlas

och anmäles av chefen för finansdepartementet.

Jordbruksnämnden har, såsom framgår av föregående redogörelse, föreslagit,

att i fråga om choklad, konfektyrer, wafers och biscuits utjämningen

skall genomföras med hjälp av en viktskatt av 50 öre per kilogram på de av

utjämningen berörda färdigvarorna. I fråga om choklad och konfektyrer avses

enligt förslaget viktskatten skola utgå utöver den varuskatt av 65 procent,

som nu tillämpas. Enligt jordbruksnämndens beräkningar skulle genom de

ökade eller nya varuskatterna på dessa områden den till 19,8 miljoner kronor

per år uppgående prisutjämningskostnaden netto kunna täckas.

Prisutjämningskostnaderna för senap, såser, soppor och fiskkonserver har

av jordbruksnämnden föreslagits skola helt täckas av de till nämnden inflytande

regleringsavgifterna för fettvaror. Kostnaden för den nu aktuella

utjämningen på dessa områden har av nämnden beräknats till 4,4 miljoner

kronor per år.

Genom den i det föregående förordade sänkningen av tull satserna, bortsett

från vad som följer av Sveriges anslutning till EFTA-konventionen, kan

vidare beräknas ett bortfall av tullinkomster av cirka 2 miljoner kronor

per år.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag funnit mig böra

förorda, att de medel, som erfordras för alt täcka prisutjämningskostnaderna,

anvisas över riksstatens driftbudget. Med hänsyn till den förut föreslagna

omfattningen av prisutjämningen, särskilt i fråga om biscuits, beräknar

jag det för budgetåret 1960/61 erforderliga medelsbehovet till 25 miljoner

kronor. Beloppet synes böra anvisas under det å nionde huvudtiteln upptagna

reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,

punkt 29, föreslagit riksdagen att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 95 miljoner

kronor. Med hänsyn till vad jag nyss förordat synes Kungl. Maj:t med

ändring av Sitt omförinälda förslag böra hemställa, att till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område under budgetåret 1960/61 anvisas ett reservationsanslag

av 120 miljoner kronor.

Prisregleringsanslaget bör liksom hittills ställas till jordbruksnämndens

förfogande. Ur anslaget bör nämnden i enlighet med de närmare föreskrifter,

som torde få meddelas av Kungl. Maj:t, äga utbetala de medel, som erfordras

för att täcka kostnaderna för den omförmälda prisutjämningen.

Vad därefter gäller de problem, som i anledning av Sveriges anslutning

till EFTA-konventionen uppkommer för j o r d b r u k e t, har jordbruksnämnden

efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation i

fråga om vissa varuslag framlagt förslag till lösningar och beträffande övriga

anmält sin avsikt att, sedan tillräcklig erfarenhet vunnits av konventionens

verkningar, efter överläggningar med förhandlingsdelegationen

återkomma med förslag.

De jordbruksreglerade varuslag, som i förevarande sammanhang beröres

av gränsdragningen enligt EFTA-konventionen, är glass, glasspulver och

puddingpulver, äggalbumin, dextrin och vissa andra produkter på stärkelsebasis,

fettsyror och vissa andra fettvaror såsom sjödjursoljor samt härdade

fetter och feta oljor helt från fisk eller havsdäggdjur. Nämnda varor

har enligt konventionen hänförts till industrisektorn. De per den 1 januari

1960 gällande införselavgifterna för dessa varor skall vid import från frihandelssammanslutningens

medlemsstater med i det följande angivet undantag

för sjödjursoljor och vissa andra fettvaror — successivt avvecklas

med början den 1 juli 1960, då avgifterna skall sänkas med 20 procent.

I fråga om glass, glasspulver och puddingpulver samt äggalbumin har

jordbruksnämnden i förevarande sammanhang lämnat de problem olösta,

som kan uppkomma efter EFTA-konventionens ikraftträdande. Vad beträffar

äggalbumin upplyser nämnden, att endast importen av icke flytande

äggalbumin för närvarande spelar någon roll som konkurrent till

den inhemska produktionen. Även om införselavgiften på denna vara är

förhållandevis hög, anser nämnden, att för de svenska producenterna ofördelaktiga

verkningar kommer att uppstå redan efter den första avgiftssänkningen.

För min del har jag inte något att erinra mot alt man, såsom nämnden

föreslagit, i fråga om nu berörda varuslag avvaktar utvecklingen, innan

frågan om eventuella åtgärder upptages till prövning.

I fråga om dextrin, stärkelseklister och dylikt samt vissa andra stärkelsehaltiga

produkter, såsom appreturmedel och kärnbindemedel, har, såsom

framgår av redogörelse i det föregående, jordbruksnämnden funnit, att

avvecklingen av införselavgifterna efter hand kommer att skapa betydande

avsättnings- och lönsamhetsproblem för fabrikspotatisodlingen. Tills vi
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

dare synes försämringen av den svenska industriens konkurrensläge och

avsättningsmöjligheterna för svensk potatisstärkelse enligt nämndens bedömande

dock inte behöva bli alltför besvärande. Nämnden har därför utgått

från att svårigheterna till en början skall kunna bemästras inom ramen

för nuvarande prisutjämningsförfarande på potatisstärkelseområdet.

Mot jordbruksnämndens ifrågavarande bedömning har jag inte något

att invända. I likhet med nämnden anser jag mig emellertid böra förorda

att, i den mån för ändamålet nu disponibla medel — införsel- och kompensationsavgifter

för stärkelse och stärkelseprodukter samt tillverkningsavgifter

för potatisprodukter in. in. skulle visa sig otillräckliga för prisutjämningen

skall, i avvaktan på slutlig reglering, förskottsvis få disponeras

medel, som influtit eller inflyter i form av införselavgifter för potatis och

som inte befinnes erforderliga för andra, redan beslutade ändamal. Därest

riksdagen inte har något att erinra däremot, torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att besluta därom.

I fråga om fettsyror m. in. (de till tulltaxenummer 15.10 hörande stat.

numren 200, 502, 503 och 509) har jordbruksnämnden föreslagit, att nu

utgående införselavgifter — utom det i införselavgiften för stearin ingående

manufaktureringsskyddet av 7,35 öre per kilogram -— avvecklas gentemot

alla länder från och med den 1 juli 1960. Samtidigt skall nämnden enligt

förslaget bemyndigas att för ifrågavarande fettsyror m. in. från nämnda

dag uttaga regleringsavgift för fettvaror med belopp, som motsvarar

summan av den per kilogram oblandade fettvaror utgående införsel- och

regleringsavgiften. Den för stearin kvarstående införselavgiften, som motsvarar

manufaktureringsskyddet, förutsattes komma att sänkas i enlighet

med reglerna i EFTA-konventionen.

Utgångspunkten för jordbruksnämndens förslag har varit, att eu avtrappning

av de av jordbruksregleringen betingade införselavgifterna för fettsyror

i enlighet med EFT A-konventionens regler skulle komma att leda till

cn ändrad prisrelation mellan dessa produkter och övriga fettvaror. En dylik

utveckling skulle medföra allvarliga följder för främst avsättningen av

inhemskt slakterifett, vilket i stort sett har samma användningsområde

inom den kemisk-tekniska industrien som fettsyrorna. Mot denna bedömning

synes intet vara att invända. Jag anser mig därför böra förorda de av

nämnden föreslagna åtgärderna, genom vilka jordbruket kommer att åtnjuta

oförändrat avsättningsskydd på detta område.

Vidare har jordbruksnämnden erinrat om att enligt EFTA-konventionen

även s. k. sjödjursoljor samt härdade fetler och feta oljor helt från

fisk eller havsdäggdjur skall tillhöra industrisektorn. Såsom nämnden framhållit,

behöver detta emellertid inte för närvarande föranleda någon intern

åtgärd. Enligt de vid konventionen fogade tillämpnings- och tolkningsreglerna

(punkt 16) har nämligen medgivits, att de regleringsåtgärder in. in.,

som tillämpas beträffande andra fettprodukter, jämväl må tillämpas beträffande

nu nämnda fettvaror, under förutsättning att olika fettprodukter

behandlas på eif icke-diskriminerande sill t och all icke något skydd bere
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj ds proposition nr 153 år 1960

des förädlingsindustrierna genom tullar, kontingenter in. in. De svenska

regleringsbestämmelserna synes till alla delar uppfylla de villkor, som enligt

konventionen erfordras för att bibehålla dem efter konventionens ikraftträdande.

Vissa av de problem för jordbruket, som uppkommit eller kan väntas

uppkomma i anledning av Sveriges anslutning till Europeiska frihandelssammanslutningen,

är såsom framgått av det föregående ännu olösta. Sedan

tillräcklig erfarenhet av EFTA-konventionens verkningar i förevarande

hänseenden vunnits, torde det få ankomma på jordbruksnämnden att

efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation överväga

lämpliga lösningar. Eventuella förslag till lösning av problemen torde få redovisas

för riksdagen.

I avvaktan på ytterligare beredning av frågan om ett permanent system

för reglering av skördeskador finner jag mig i likhet med

jordbruksnämnden böra föreslå, att det för 1959 års skörd av riksdagen godtagna

systemet för reglering av skördeskador med vissa av nämnden föreslagna

ändringar förlänges att gälla även 19G0 års skörd.

Enligt det för 1959 års skörd tillämpade systemet har gällt, att värdet av

ett produktionsbortfall skolat beräknas med användning av de i oktober enligt

prissättningssystemet gällande mittpriserna. Jordbruksnämnden har nu

föreslagit, att värdet av ett produktionsbortfall beträffande 1960 års skörd

skall beräknas med användning av de i april 1960 gällande mittpriserna.

Med hänsyn till de praktiska svårigheter att använda mittpriser för oktober,

som kan uppstå i samband med exempelvis en utlösning av 3-procentregeln

vid denna tid, finner jag mig böra tillstyrka nämndens förslag i denna del.

Enligt reglerna för 1959 års skörd har vidare gällt att, därest den med ledning

av skörderapporten för den 15 oktober uppskattade produktionen skulle

ge ett högre värde, om det beräknades med tillämpning av faktiskt gällande

priser än det, som skulle erhållas med tillämpning av mittpriserna, skillnaden

skulle anses utgöra kompensation för produktionsbortfallet. Vid bedömningen

av i vad mån kompensation kunde beräknas komma att uppnås,

borde emellertid bortses från sådana prishöjningar, som var föranledda av

stegring av världsmarknadspriserna, eftersom dessa höjningar i princip är

avsedda att elimineras vid utlösning av 3-procentregeln. Nu nämnda bestämmelser

har jordbruksnämnden föreslagit skola utgå. De var år 1959 motiverade

av de särskilda förhållanden, som förelåg i samband med övergången

till den nya prissättningsperioden. För innevarande år kan emellertid ifrågavarande

skillnadsbelopp beräknas sakna praktisk betydelse. Det torde

dessutom komma att föreligga stora svårigheter att söka beräkna detsamma.

Med hänsyn härtill finner jag mig böra biträda nämndens förslag att

slopa förevarande bestämmelser.

Vad jag sålunda föreslagit innebär, att den s. k. 4-procentregeln skall i

modifierad form tillämpas även i fråga om 1960 års skörd. Med hänsyn till

prisregleringssystemets uppbyggnad bör 4-procentregeln sålunda inte tilläm
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

pas i händelse av god skörd. Jordbruksnämnden bör i enlighet med förfarandet

år 1959 låta upprätta en begränsad normkalkyl för produktionsåret

1960/61. Beräkning angående produktionsutfallet bör ske endast om så påfordras

av jordbrukets organisationer. Bedömningen av skördeutfallet bör

i sådant fall ske med ledning av skörderapporten per den 15 oktober 1960.

För fastställande av produktionsbortfallets värde bör därvid såväl normproduktionens

som den då uppskattade produktionens värde beräknas med

användning av de i april 1960 enligt prissättningssystemet gällande mittpriserna.

Skillnaden mellan de härvid erhållna produktionsvärdena representerar

värdet av produktionsbortfallet. Detta innebär, att man vid dålig skörd

endast tager hänsyn till volymförändringarna. Vid värderingen av bortfallet

bör dock även avvikelser från normalkvalilet i möjligaste mån beaktas.

Därest sagda skillnad överstiger 4 procent av normproduktionens värde, bör

statsmakterna liksom hittills lämna kontant ersättning för överskjutande

belopp, dock högst 50 miljoner kronor. Skulle större kontant kompensation

erfordras, bör frågan härom bli prövad av Kungl. Maj:t och riksdagen i särskild

ordning. En eventuell kompensation enligt 4-procentregeln bör utformas

på sådant sätt, att stödåtgärderna i första hand kommer de av ett produktionsbortfall

drabbade jordbrukarna till godo.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har jordbruksnämnden

framlagt förslag om överförande till jordbruksregleringen

av vissa varor, nämligen majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kilogram netto, lusern- och hömjöl samt

kemiskt rent druv- och stärkelsesocker (glukos) och kemiskt rent mjölksocker

(laktos). Med hänsyn till vad som numera upplysts i frågan finner

jag mig böra tillstyrka jordbruksnämndens förslag att till jordbruksregleringen

överföra majsstärkelse i förenämnda småförpackningar samt lusernoch

hömjöl. Däremot anser jag mig inte kunna biträda förslaget i fråga om

de kemiskt rena sockerarterna. Dessa hänföres enligt EFTA-konventionen

till industrisektorn.

Majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar om per styck högst 1 kilogram

netto torde efter den av mig sålunda förordade överföringen ur jordbruksregleringssynpunkt

böra i princip behandlas på samma sätt som övrig

majsstärkelse. Varan bör dock inte beläggas med högre införselavgift än

som erfordras för att undvika den av jordbruksnämnden befarade snedvridningen

av majsstärkelseimporten. I fråga om lusern- och hömjöl hör i enlighet

med jordbruksnämndens förslag importen regleras genom eu rörlig införselavgift

på samma sätt, som redan gäller beträffande likvärdiga vegetabiliska

fodermedel, exempelvis de till tulllaxenummer 23.06 hänförliga.

Eftersom såväl ifrågavarande majsstärkelse som lusern- och hömjöl nu är

tullfria, erfordras inte någon ändring av tulltaxan. Bestämmelserna om

överföring av nu berörda varuslag till jordbruksregleringen ävensom de i anslutning

därtill förordade föreskrifterna om avgiftsbeläggning in. m. torde

böra träda i kraft den I juli 1960.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

I årets statsverksproposition (IX ht, p. 29) har lämnats en redogörelse

för av jordbruksnämnden verkställda beräkningar av de medel, som g en

o in uttagande av införselavgifter å jordbruksregleringsvaror

kan komma att inflyta under regleringsåren

1959/60 och 1960/61. Nämnden har i nu förevarande sammanhang

i viss utsträckning reviderat dessa beräkningar.

Till följd av att vissa jordbruksregleringsvaror — såsom framgått av det

föregående — enligt EFTA-konventionen från och med den 1 juli 1960

kommer att behandlas som industrivaror och därmed beläggas med lägre

införselavgifter än tidigare, beräknas för regleringsåret 1959/60 ett bortfall

av införselavgiftsmedel om något 10 000-tal kronor, varav större delen inom

varugruppen fettråvaror och fettvaror. För regleringsåret 1960/61 beräknas

bortfallet till omkring 75 000 kronor, varav drygt 50 000 kronor inom nyssnämnda

varugrupp och omkring 10 000 kronor inom vardera av varugrupperna

mjölk och mejeriprodukter samt stärkelse och stärkelseprodukter.

I anslutning till de förslag om överförande av lusern- och hömjöl samt

viss majsslärkelse, glukos och laktos till jordbruksregleringen, vilka redovisats

i det föregående, har jordbruksnämnden beräknat en ökning av under

regleringsåret 1960/61 inflytande införselavgiftsmedel för fodermedel med

omkring 175 000 kronor samt för stärkelse och stärkelseprodukter med omkring

125 000 kronor. Då jag i det föregående inte ansett mig kunna förorda,

att glukos och laktos överföres till jordbruksregleringen, reduceras emellertid

sistnämnda belopp till cirka 50 000 kronor.

De av jordbruksnämnden verkställda beräkningarna av de under regleringsåret

1960/61 inflytande införselavgiftsmedlen på jordbrukets område

föranleder eljest ingen erinran från min sida. Totalt bör sålunda inkomsterna

av sagda införselavgifter uppskattas till ett belopp av närmare 101

miljoner kronor. Jag vill emellertid framhålla osäkerheten i dessa beräkningar

till följd av svårigheterna att förutse bland annat importutvecklingen.

Av jordbruksnämndens i det föregående redovisade skrivelse framgår, att

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation tillstyrkt en av Sveriges

stärkelseproducenters förening hos nämnden gjord ansökning om att få disponera

ytterligare 750 000 kronor av de under innevarande eller nästkommande

regleringsår influtna eller inflytande införselavgifterna för stärkelse

och stärkelseprodukter för den fortsatta rationaliseringen av stärkelseindustrien.

Med hänsyn till angelägenheten av att denna verksamhet inte fördröjes,

finner jag mig böra förorda ett bifall till föreningens ansökning.

Kungl. Maj :t bör sålunda bemyndigas medge nämnden att av ifrågavarande

införselavgiftsmedel disponera högst 750 000 kronor för rationaliseringsändamål.

Såsom framgår av det föregående avser 1954 års mjölkkommitté att under

innevarande år framlägga förslag till sådan omläggning av kontrollen å uppvärmning

av mjölk och grädde m. m. (pastöriseringskonlrollen), att de stat
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

liga kostnaderna härför kan upphöra. Det är emellertid inte möjligt att genomföra

omläggningen redan från och med den 1 juli 1960. Enär sagda

kontroll i avvaktan på mjölkkommitténs förslag synes böra uppehållas i

oförändrad form och omfattning, bör även för budgetåret 1960/61 medel ställas

till förfogande för att bestrida de erforderliga kostnaderna. Mot den av

veterinärstyrelsen gjorda beräkningen av medelsbehovet å 100 000 kronor

har jag intet att erinra. Som en tillfällig åtgärd i rådande läge finner jag

mig böra förorda, att de för täckande av de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen

under budgetåret 1960/61 erforderliga medlen skall utgå

ur de införselavgiftsmedel, som upptagits under regleringsåren 1956/57—

1958/59 och ännu inte disponerats. Liksom tidigare torde de för pastöriseringskontrollen

erforderliga medlen böra utbetalas och disponeras av veterinärstyrelsen.

Vad gäller användningen i övrigt av införselavgiftsmedlen under regleringsåret

1960/61 har jordbruksnämnden hemställt, att totalramen härför

inte anges till lägre belopp än de för samma år nu beräknade totalinkomsterna

av sådana medel. Enligt min mening torde emellertid sagda totalram för

regleringsåret böra tills vidare fastställas till samma belopp som för innevarande

regleringsår eller 93 miljoner kronor. Därest särskilda skäl skulle

föreligga att höja denna ram, torde frågan härom efter framställning av

nämnden få anmälas för riksdagen. Inom sagda totalram torde under nästa

regleringsår inflytande införselavgiftsmedel i mån av behov böra överföras

till de olika regleringsföreningarna in. in. på jordbrukets område och i anslutning

till eu av nämnden i förväg upprättad preliminär fördelningsplan

användas i enlighet med följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter tillföres Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för ärter, bönor

hampfrö och fodermedel samt malt användes för prisregleringarna för ägg,

slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom respektive Sveriges expor toch

importförening för ägg, förening u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk

förening, och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. Medlen bör, i enlighet

med vad som gäller under innevarande regleringsår, av jordbruksnämnden

fördelas mellan de olika ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,

därvid avgifterna för majs och kli i första hand skall

tillföras äggprisregleringcn. Härutöver hör ifrågavarande införselavgiftsmedel,

liksom under innevarande regleringsår, kunna tagas i anspråk för

stödköp av fodersäd samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga

om matpotatis bör införselavgiftsmedlen i mån av behov — sedan i enlighet

med beslut av 1959 års riksdag (prop. 147, s. 63) högst 700 000 kronor ställts

till Sveriges potatisodlares riksförbunds förfogande för effektivisering av

matpotatisodlingen m. in. och i enlighet med beslut av 1960 års riksdag (IX

ht, p. 25) 50 000 kronor utgått till SMAK för upplysningsverksamhet på matpotalisområdet

— tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för den

föreningen åliggande prisregleringen för potatis samt — såsom föreslagits i

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

det föregående — enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis för den

prisutjämning på stärkelseområdet, som kan visa sig erforderlig, sedan

EFTA-konventionen trätt i tillämpning. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla,

förutom tidigare föreslagna belopp å 750 000 kronor ur influtna eller

inflytande införselavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter till fortsatt

rationalisering av stärkelseindustrien, de under nästa regleringsår inflytande

införselavgifterna på området för att användas för prisreglering på fabrikspotatisområdet.

Införselavgifterna för socker bör, i enlighet med vad jag

töreslagit i propositionen 1960:132 angående reglering av sockernäringen

i riket tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker och användas

för pristillägg på sockerregleringens område. I fråga om fettråvaror och

fettvaror bör införselavgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag,

dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för

täckande av förluster i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö. Införselavgifterna

för mjölk och mejeriprodukter in. in. bör tillföras Svenska mejeriernas

riksförenings regleringskassa för prisreglering på mejeriområdet.

Införselavgifterna för slakterivaror och slaktdjur (annat än fjäderfä) bör

för prisregleringen för kött och fläsk in. in. tillföras föreningen Svensk kötthandel.

I likhet med vad riksdagen beslutat för de båda senaste budgetåren,

torde vidare de för täckande av veterinärstyrelsens kostnader för importkontroll

av animala livsmedel för budgetåret 1960/61 erforderliga medlen —

30 000 kronor — böra utgå ur förevarande införselavgiftsmedel. Införselavgifterna

för ägg, äggprodukter och fjäderfäkött bör överföras till Sveriges

export- och importförening för ägg för att användas för prisregleringen för

ägg och äggprodukter.

I lråga om de internt inom jordbruket med stöd av statliga förordningar

upptagna regleringsavgifterna torde jag få erinra, att AB Vin&

spritcentralen hos jordbruksnämnden hemställt, att tillverkningsavgiften

vid framställning av råsprit av potatis snarast möjligt borttages, enär det enligt

bolagets mening inte kan anses vara riktigt, att brännvinspriset belastas

med en avgift, som enbart kommer stärkelsehanteringen till godo. I anledning

härav vill jag med hänvisning till det av riksdagen år 1956 (prop. 1956:

165; JoU 30; rskr. 316) godtagna systemet för prisregleringen på fabrikspotatisområdet

anföra följande.

Priset på fabrikspotatis, som användes inom stärkelseindustrien, är beroende

av det pris, som Sveriges stärkelseproducenters förening med hänsyn till

gällande importpriser på stärkelse och stärkelseprodukter kan betinga sig

vid försäljning av potatisstärkelse. Priset på fabrikspotatis, som användes vid

brännvinstillverkning, är inte på samma sätt beroende av svängningar i utlandspriserna.

Då samma pris måste tillämpas på fabrikspotatis till brännvinstillverkning

som till stärkelsetillverkning, blir de priser, som stärkelsctöreningen

betalar för sin potatis normerande även för prissättningen på bränneripotatis.

Prisutjämningen med hänsyn till variationer i produktion och

utlandspriser blir sålunda en uppgift för stärkelseföreningen. Enär fabrikspotatisen

alternativt kan användas för tillverkning av stärkelse eller bränn
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

vin, är det knappast lämpligt, att tillverkningsavgift skulle erläggas enbart

för den del, som går till stärkelseframställning. Avgiften kommer nämligen,

såsom torde framgå av det anförda, hela fabrikspotatisodlingen till godo.

Därvid torde även böra erinras om att — såsom jordbrukets förhandlingsdelegation

framhållit — ifrågavarande tillverkningsavgiftsmedel ingår bland

de medel, med vilka jordbruket räknat, när sexårsavtalet för perioden

1959/60—1964/65 ingicks. Jag anser mig sålunda inte kunna tillstyrka den

av AB Vin- & spritcentralen gjorda framställningen.

I fråga om användningen under nästa regleringsår av de medel, som inflyter

genom upptagande av interna regleringsavgifter på jordbrukets område

(förmalningsavgifter, tillverkningsavgifter, mjölkavgifter och utjämningsavgifter,

slaktdjursavgifter) samt av kompensationsavgifter, bör i enlighet med

jordbruksnämndens förslag gälla samma föreskrifter som för innevarande

år (prop. 1959: 147, s. 153—154).

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område

får enligt bemyndigande av 1959 års riksdag inom en ram av 1 miljon kronor

efter medgivande av jordbruksnämnden disponeras av regleringsföreningarna

på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas

intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt om ett motsvarande

bemyndigande för regleringsåret 1960/61. Häremot har jag intet

att erinra.

Enligt beslut av 1956 års riksdag skall det överskott av införselavgiftsmedel

på j or dbruk sregleringens område

under treårsperioden 195 6/5 7 — 1 9 5 8/5 9 -— inklusive ränteinkomster

å hos jordbruksnämnden inneslående införselavgiftsmedel -— som

kan uppkomma utöver den av samma riksdag angivna normalramen, balanseras

över till en ny prissättningsperiod. Vidare skall det enligt beslut av

1959 års riksdag ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av jordbruksnämnden

senare framlägga förslag om eventuella överskottsmedels

användning, i den mån sagda medel inte redan disponerats i enlighet med

beslut av riksdagen.

I årets statsverksproposition (IX ht, p. 29, s. 64) har redovisats en av

jordbruksnämnden verkställd beräkning av nyssnämnda överskott utöver

normalramen. Enligt denna beräkning kan överskottet anges till 23,4 miljoner

kronor. I enlighet med av 1959 års riksdag lämnat bemyndigande har

emellertid jordbruksnämnden därefter av medel, som under treårsperioden

influtit i form av införselavgifler för stärkelse och stärkelseprodukter, ställt

ett belopp av 1 miljon kronor till förfogande för Sveriges stärkelseproducenters

förening för rationaliseringsändamål. Vidare har Kungl. Maj :t i

propositionen 1960:84 föreslagit, att ett belopp av 5 miljoner kronor av

överskottet skall få tagas i anspråk för kontantbidrag i anledning av skadorna

på 1959 års skörd. Dessutom har jag i det föregående förordat, att

0,1 miljon kronor av överskottsmedlen användes för att täcka kostnaderna

5 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 153

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

för kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde, m. in. under budgetåret

1960/61. Efter avdrag för nu nämnda belopp kan återstoden av överskottsmedlen

anges till 17,3 miljoner kronor.

Jordbruksnämnden har efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

föreslagit, att det återstående överskottet av införselavgiftsmedel

från treårsperioden 1956/57—1958/59 tills vidare skall få kvarstå hos nämnden

som ett allmänt tillgodohavande. Vidare har jordbruksnämnden hemställt,

att nämnden —- allteftersom sådana medelsbehov uppstår, som

anses böra tillgodoses av sagda överskottsmedel — efter överläggning med

jordbrukets förhandlingsdelegation framdeles måtte få framlägga förslag

till disposition av ifrågavarande medel.

För min del har jag inte något alt erinra mot att ställning inte nu tages

till frågan om dispositionen av dessa återstående överskottsmedel. I enlighet

med nyss åberopade beslut av 1959 års riksdag torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter framställning av jordbruksnämnden senare framlägga

förslag härom.

1 sitt utlåtande 1959:29 anförde jordbruksutskottet utan erinran från

riksdagens sida i fråga om prisortsy stemet för brödsäd, att

utskottet utgick från att, därest utvecklingen av kvarnindustriens lokalisering

och av handelsvägarna för brödsäd så skulle motivera, jordbruksnämnden

skulle komma att framlägga förslag till ändringar beträffande prisortsystemet.

Såsom framgår av jordbruksnämndens i det föregående återgivna redogörelse

har Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, verkställt undersökningar

i ämnet. Föreningen har därvid visserligen funnit skäl tala

för att slopa någon av de nuvarande prisorterna men att erfarenheterna av

det nu gällande prisortsystemet ännu inte kunde anses tillräckliga för eu

allmän bedömning av systemets funktionsduglighet. Eu ändring borde enligt

föreningen dessutom anstå i avvaktan på en inom föreningen ifrågasatt

omläggning av vissa kvalitetsavräkningsregler för brödsäd, vilka kunde

bli aktuella för 1961 års skörd.

Jordbruksnämnden har på de av föreningen Svensk spannmålshandel

anförda skälen funnit det lämpligt att bibehålla de nuvarande reglerna för

föreningens inlösen av brödsäd oförändrade i fråga om 1960 års skörd. Med

hänsyn till vad som anförts i ämnet har jag för min del funnit mig böra

godtaga att så sker. Jag förutsätter emellertid därvid, att jordbruksnämnden

i anslutning till vad jordbruksutskottet anfört i nyssnämnda utlåtande

prövar frågan, så att resultatet härav kan redovisas för 1961 års riksdag.

1 anledning av i ämnet väckta motioner framhöll jordbruksutskottet utan

erinran från riksdagens sida i sitt utlåtande 1959: 29, att Kungl. Maj:t borde

överväga, huruvida wellpappfabriker inte skulle kunna erhålla restitution

å införsel- och kompensationsavgifter, som utgår för stärkelsepreparat,

på basis av majsstärkelse, som dessa fabriker använder i sin

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

63

fabrikation av wellpapp, samt om inte ifrågavarande industriprodukt

kunde avföras från jordbruksregleringen.

Kungl. Maj :t har anbefallt jordbruksnämnden atl inkomma med förslag

i ämnet. Nämnden har nu meddelat, att den med anledning av frågans principiella

räckvidd funnit angeläget att, innan den tager ställning till denna,

få utrönt, om inte preparat på basis av potatisstärkelse kunde användas i

ifrågavarande wellpapptillverkning. Vidare bär nämnden upplyst, att på

dennas initiativ av wellpappindustrien och de svenska stärkelseproducenterna

igångsatts vissa försöksarbeten.

Jordbruksnämnden har hemställt att, sedan nyssnämnda försök avslutats,

få återkomma i frågan. Med hänsyn till vad som enligt jordbruksnämndens

redovisning förevarit i ärendet föranleder framställningen inte någon

erinran från min sida. Jag förutsätter därvid, att nämnden ånyo upptager

frågan till behandling å sådan tid, att ett ställningstagande kan redovisas

för 1961 års riksdag.

I anledning av vad jordbruksutskottet utan erinran från riksdagens sida

anfört i sitt utlåtande 1958: B 14 i fråga om 1 9 5 7 års mjölkutredning

anbefallde Kungl. Maj :t jordbruksnämnden bland annat att vidtaga

åtgärder, så att utredningens arbete slutligt kunde redovisas för 1960

års riksdag. I propositionen 1959: 147 redovisades för riksdagen en av en

arbetsgrupp inom utredningen sammanställd rapport om utvecklingstendenser

inom svensk mjölkproduktion.

Jordbruksnämnden har nu anmält, att utredningen avslutat sitt arbete,

sedan den utfört det utredningsarbete, som tillgänglig personal och förefintligt

statistiskt material möjliggjort. Vidare har nämnden erinrat om att

utredningsarbetet m. in. på förevarande område fortsätter inom ett av Svenska

mejeriernas riksförening tillsatt vetenskapligt råd samt med stöd av medel

från riksföreningen.

Vad jordbruksnämnden anfört i förevarande fråga föranleder ingen erinran

från min sida.

Enligt beslut av 1959 års riksdag (prop. 1959: 80; JoU 21; rskr. 152) skall

viss vid försäljning av mejerismör m. m. under regleringsåret 1958/59 uppkommen

merintäkt komma konsumenterna till godo under innevarande

prissättningsperiod antingen genom en prissänkning, som svarar mot merintäkten,

eller genom en mot denna svarande minskning av eventuellt överenskomna

prishöjningar. Med hänsyn till bland annat de praktiska möjligheterna

att genomföra avräkningen av merintäkten beslöt 1959 års riksdag

(prop. 1959: 147; JoU 29; rskr. 283) vidare, att med avgörandet av denna

fråga skulle anstå till den bedömning enligt den i prisregleringssystemet

numera ingående s. k. inkomstregeln, som skall äga rum i början av år

1960. Jordbruksnämnden skulle därvid uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till avräkning.

Jordbruksnämnden har nu meddelat, att eu dylik avräkning hittills inte

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

kunnat ske, enär tillräckligt material för en bedömning enligt inkomstregeln

ännu inte framkommit.

Jag har på detta sätt velat anmäla frågans nuvarande läge. Det är emellertid

min avsikt att upptaga spörsmålet till behandling, så snart sig göra

låter, och i lämpligt sammanhang anmäla densamma.

Vad jag i det föregående anfört leder till vissa författningsändringar,

vilka delvis avser de i överensstämmelse med riksdagens beslut

utfärdade förordningarna den 7 juni 1956: 401—403 angående reglering av

in- och utförseln av vissa jordbruksprodukter m. m. Sålunda bör i de vid

förordningarna 401 och 402 fogade förteckningarna över varor, som omfattas

av dessa båda förordningar, upptagas stärkelse (ur tulltaxenr 11.08)

utan det nuvarande undantaget för majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto. Vidare bör i dessa förteckningar införas

lusernmjöl och annat hömjöl (ur 12.10). Med hänsyn till den av jordbruksnämnden

berörda tolkning av brysselnomenklaturen, varigenom varor

överförts från tulltaxenr 17.02 till 17.04, bör också bland de förtecknade

varuslagen upptagas fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat,

innehållande minst 80 procent socker eller sirap, i bulk (ur 17.04). Å

andra sidan bör ur de till förordningarna 402 och 403 hörande förteckningarna

avföras wafers, innehållande mer än 20 procent fett (ur 19.08). Därest

riksdagen ej har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att verkställa ändringarna i de tre förteckningarna1 liksom också att

— i huvudsaklig anslutning till jordbruksnämndens förslag — utfärda erforderliga

tillämpningsföreskrifter. De nya bestämmelserna torde böra träda i

kraft den 1 juli 1960. I samband därmed bör sådan ändring vidtagas i tulltaxan,

att nyssnämnda fondantmassor m. in. blir upptagna med tullfrihet i

tulltaxenummer 17.04. Denna fråga kommer att anmälas av chefen för finansdepartementet

i samband med behandlingen av de tulltaxeändringar,

som föranledes av genomförandet av det förut berörda prisutjämningssystemet.

Med anledning av särskilt uppdrag har jordbruksnämnden i sin skrivelse

den 5 april 1960 framlagt vissa förslag om anpassning av författningarna på

jordbruks- och fiskprisregleringarnas områden till det genom förordningen

den 3 april 1959: 92 reglerade förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Med hänsyn till frågans natur bör skrivelsen remissbehandlas i denna del.

Jag är därför ej i tillfälle att härutinnan framlägga förslag för årets riksdag.

I sin promemoria den 21 april 1960 har jordbruksnämnden vidare inkommit

med förslag om anpassning av import- och exportförordningarna på jordbrukets

och fiskets områden till den nya tulltaxeförordning varom förslag

framlagts genom propositionen 1960:98. Vad i promemorian anförts föranleder

inte någon erinran från min sida. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att verkställa erforderliga författningsändringar i anslutning till de

1 Senaste lydelse, se SFS 1958: 619—621.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

vid promemorian fogade textutkasten samt till den nya tulltaxeförordningen

sådan den antages av riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna de i det föregående framlagda förslagen

beträffande grunderna för en utjämning av priserna på vissa

jordbruksreglerade varor, vilka inom livsmedelsindustrien

användes vid tillverkningen av vissa förut angivna produkter,

dels — med ändring härutinnan av Sin i statsverkspropositionen

år 1960 under nionde huvudtiteln, punkt 29, gjorda

hemställan — till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 120 000 000 kronor,

dels medge Kungl Maj :t att bemyndiga statens jordbruksnämnd

att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som angivits i det föregående, ur förenämnda anslag utbetala

bidrag till täckande av kostnaderna för prisutjämningsförfarandet,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

medgivande, statens jordbruksnämnd att i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i det föregående,

vidtaga erforderliga regleringsåtgärder för att genomföra

omförmälda förslag,

dels godkänna de i det föregående framlagda förslagen

till lösning av'' vissa problem för jordbruket i samband med

Sveriges anslutning till Europeiska frihandelssammanslutningen,

dels godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

regleringen av skördeskador å 1960 års skörd,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande, statens jordbruksnämnd att vidtaga erforderliga

åtgärder för reglering av’ införseln av majsstärkelse samt

lusern- och hömjöl i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som angivits i det föregående,

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

användningen av de medel, som influtit under

regleringsåren 1956/57—-1958/59 och som inflyter under

regleringsåret 1960/61 genom upptagande av införselavgifter

ävensom andra i samband med jordbruksregleringen influtna

eller under nämnda rcgleringsår inflytande avgiftsmedel,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga ändringar i regle
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1960

ringsförfattningarna på jordbrukets och fiskets områden i

huvudsaklig överensstämmelse med vad som förut angivits,

dels lämna utan erinran vad i övrigt i det föregående anförts.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

67

Bilaga 1

Vissa uppgifter rörande livsmedelsindustriprodukter, som i konventionen

angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

klassificeras som industrivaror

2. Choklad och konfektyrer

Produktion 1057: 45 606 ton — 233 milj. kr.

Råvaruförbrukning:

socker ............................

glykos ............................

fettvaror ..........................

mjölk .............................

mjöl ..............................

övriga varor (smör, stärkelse, grädde)

2. Käx och wafers

Produktion 1957: 8 933 ton — 32 milj. kr.

Råvaruförbrukning (beräknad):

mjöl.........................

socker .......................

fettvaror.....................

mjölk........................

övriga varor .................

3. Läskedrycker och maltdrycker

Produktion 1957: 434 milj. 1. — 245 milj. kr.

Råvaruförbrukning:

socker ..........................

malt............................

4. Soppor, såser och senap

Produktion 1957: 12 269 ton — 46 milj. kr.

Råvaruförbrukning (beräknad):

fettvaror......................

kött ..........................

ägg ...........................

socker .......................

5. Fiskkonserver

Produktion 1957: 20 317 ton — 75 milj. kr.

Råvaruförbrukning (beräknad) 1 :

socker ........................

fettvaror......................

mjölk .........................

övrigt (smör, stärkelse) .........

Ton

23 723

5 507

1253

5 308

828

573

Ton

0 300

1900

1300

190

140

Ton

15750

30 000

Ton

1600

500

420

1600

Ton

2 000

700

1000

150

Beräknad utjämningskostnad,

milj. kr.

8,1

2,3

1,2

4,2

0,2

_04

Summa 16,4

Beräknad utjämningskostnad,

milj. kr.

1,5

1,0

1,1

0,2

_00

Summa 3,8

Beräknad utjämningskostnad,

milj. kr.

8,4

_40

Summa 12,4

Beräknad utjämningskostnad,

milj. kr.

1,5

0,8

0,3

_0;9

Summa 3,5

Beräknad utjämningskostnad,

milj. kr.

1,1

0,7

0,2

0,1

1 Fiskrftvara ej inkluderad.

Summa 2,1

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

(Forts. Bilaga 1)

6. Sammanfattning av de beräknade bruttokostnadema för råvaruutjämning till

»världsmarknadspriser» (milj. kr.)

Råvara

Choklad

och kon- fektyrer

Käx

och

wafers

Läske- och malt- drycker

Soppor,

såser och

senap

Fisk-

kon-

server

Totalt

Socker .........................

8,1

1,0

8,4

0,9

1,1

19,5

Glykos.........................

2,3

—

—

2,3

Fettvaror ......................

1,2

1,1

—

1,5

0,7

4,5

Mjöl ...........................

0,2

1,5

—

1,7

Mjölk..........................

4,2

0,2

—

—

0,2

4,6

Malt...........................

—

—

4,0

—

4,0

Övriga (ägg, kött, smör, stärkelse,

grädde) ......................

0,4

0,0

_

1,1

0,1

1,6

Sammanlagd utjämningskostnad

16,4

3,8

12,4

3,5

2,1

38,2

Bilaga 2

1. Tablå över kostnadsfördyringen för choklad- och konfektyrindustrien till följd av

jordbruksregleringen

Tull-

taxe-

nr

Produkt

Råvaru- åtgång

för fram- ställning

av 100 kg

färdig- vara, kg

Kost- nad för

vid- stående

råvaror

(kr. för

100 kg)

Färdig- varans

pris ab

fabrik

(kr. för

100 kg)

Råvaru- kostnad

i % av

priset på

färdig- varan

Kostnadsfördy- ring till följd av

jordbruksregle- ringen

Nu gäl- lande

tull på

färdig- varan

kr. per

100 kg

% av

färdig- varans

pris*

a

b

C

d

e

f

8

h

18.06

Blockchoklad, ljus ..

61

118

513

23

37

7,8

20 % av

värdet

Blockchoklad mörk

47

51

480

11

17

3,7

»

»

Ofylld mjölkchoklad

66

137

612

22

44

7,7

f>

»

Ofylld mörk choklad

50

46

595

8

17

3,0

»

»

Fylld choklad......

83

114

533

21

42

8$

»

Praliner............

70

73

607

12

27

4,7

»

Chokladöverdragen

kola................

95

143

499

29

47

10,4

»

17.04

Tabletter och pastiller

79

75

528

14

28

5,6

»

»

Tuggummi ........

85

79

604

13

30

5,2

»

»

Dragéer............

101

106

307

35

38

14,1

»

Fyllda karameller ..

104

109

358

30

40

12i6

»

»

Ofyllda karameller ..

107

101

288

35

39

15^7

»

Kola utan choklad-

överdrag ..........

107

157

405

39

51

14,4

»

Lakritsvaror........

82

73

295

25

26

9,7

»

Marsipan o. mandel-

massa..............

58

53

527

10

20

3,9

»

»

Marmelad i skivor el.

bitar ..............

87

84

418

20

32

8,3

D

»

Skum artiklar ......

101

93

399

23

36

9,9

»

Geléartiklar ........

87

82

336

24

32

10,5

it

,__kol, f

~ (kol.d—kol.f) 100

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

69

(Forts. Bilaga 2)

2. Tablå över kostnadsfördyringen för käxindustrien till följd av jordbruksregleringen

Tull- Produkt

taxe-

nr

Råvara - åtgång

för fram- ställning

av 100 kg

färdig- vara, kg

Kost- nad för

vid- stående

råva- ror, kr.

Färdig- varor- nas pris

ab fa- brik

(kr. för

100 kg)

Råvaru- kostnad

i % av

priset på

färdig- varan

Kostnadsfördy- ring till följd av

jordbruksregle- ringen

Nu gäl- lande

tull på

färdig- varan

kr. per

100 kg

% av

färdig- varans

pris1

a

b

C

d

e

f

g

h

19.08 Dessertkäx (smörgås- käx) ..............

115

117

342

34

40

13,2

15 % av

värdet

» Chokladkäx ........

95

101

574

18

33

6,1

20 % av

» Andra käx ........

114

149

340

44

49

16,8

värdet

20 % av

» Wafers, innehållande

mer än 20 % fett..

121

192

391

49

64

19,6

värdet

[(76:07)a

kol. f

1 “(kol. d—kol. f) 100

a Wafers, innehållande mer än 20 % lett omlattas av lettvaruregleringen och är belagda

dels med en införselavgift om 14.70 kr. per 100 kg, dels med avgifter motsvarande gällande

införsel- och regleringsavgift på i produkten ingående fett samt avgifter motsvarande gällande

införselavgifter på i produkten ingående jordbruksreglerade varor, dels slutligen avgift motsvarande

gällande varuskatt på i produkten ingående socker. Man kan således säga, att wafers erhåller

full kompensation för råvarufördyringen, sådan den beräknats enligt ovanstående kalkyl,

och härutöver har ett manufaktureringsskydd på 14.70 kr. per 100 kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-4

O

(Forts. Bilaga 2)

3. Tablå över lcostnadsfördyringen för bryggeri- och läskedrycksindustrien till följd av jordbruksregleringen

Tull- Produkt

taxe-

nr

Råvaru- åtgång

för fram- ställning

av 1001

färdig- vara, kg

Kostnad

för vid- stående

råvaror,

kr.

Färdig- varor- nas pris

ab

fabrik

(kr. för

100 1)

Råvaru- kostnad

i % av

priset på

färdig- varan

Kostnadsfördy- ring till följd

av jordbruks- regleringen

Nu gällande

tull på färdig- varan

Total

produk-

tion

1958»

av

färdig- varan

11000 1

Jord-

bruks-

råvaror

kr. per

100 1

% av

färdig- varans

pris3

finans-

tull

kr. per

100 1

skydds-

tull

kr. per

100 1

S: a

a

b

C

d

e

f

g

h

i

j

k

1

22.02''Söta läskedrycker ............

22.03 Lättöl, färskt ...............

* Lättöl, lagrat ................

* Öl (klass II)..................

» Starköl ..................

8,8

5,9

[8,2

12,3

18,9

9,70

4,60

6,40

9,59

14,74

42

26

39

42

68

23,1

17.7

16,4

22.8

[21,7

4,77

0,77

1,07

1,60

2,46

12,8

13,1

2,8

4,0

3,8

35a;

12

48

141

10

12

18

35

22

60

159

163 9021 * 3

i 50 345

25035

192 870

9 458

Socker

Malt

»

»

»

1 Avser för maltdrycker verksamhetsåret 1/10 1957—30/9 1958.

__kol, f_

“(kol. d—kol.f) 100

3 Därav produktskatt 33: — och sockerskatt 2: — (20 öre/kg)

* Totalproduktionen inklusive mineralvatten är 201 899 000 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

71

(Forts. Bilaga 2)

4. Tablå över kostnadsfördyringen vid tillverkning av såser, soppor och senap till följd

av jordbruksregleringen

Tull- Produkt

taxe-

nr

Råvaru- åtgång

för fram- ställning

av 100 kg

färdig- vara, kg

Kost- nad för

vid- stående

råva- ror, kr.

Färdig- varor- nas pris

ab fa- brik

(kr. för

100 kg)

Råvaru- kostnad

i % av

priset på

färdig- varan

Kostnadsfördy- ring till följd av

jordbruksregle- ringen

Nu gällande tull

på färdigvaran

kr. per

100 kg

% av

färdig- varans

pris1

a

b 1

b

d

e

1 1

g

h?

21.03 Beredd senap

21

35

305

ii

14

4,8

15 % av värdet

21.04 Majonnäs ..

103

300

570

53

95

20,0

(102: 45)2

» Tomatket-

chup ......

20

22

200

11

11

5,8

15 % av värdet

21.05 Nyponsoppa

30

33

245

13

16

7,0

15 % *

» Blåbärssoppa

45

50

300

17

24

8,7

15 % »

» Köttsoppa ..

20

120

320

38

23

7,7

20 % *

kol. f

’ “ (kol.d—kol.f) 100

2 Majonnäs omfattas av fettvaruregleringen och belägges dels med en införselavgift om 7.35

kr. per 100 kg, dels med avgifter motsvarande gällande införsel- och regleringsavgift på i produkten

ingående fett samt avgifter motsvarande gällande införselavgifter på i produkten ingående

jordbruksreglerade varor, dels slutligen avgift motsvarande gällande varuskatt på i produkten

ingående socker. Man kan sålunda säga, att majonnäs erhåller full kompensation för råvarufördyringen

sådan den beräknats enligt ovanstående kalkyl och härutöver har ett manufaktureringsskydd

på 7.35 kr. per 100 kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

1. Förändring i skattebelastningen för olika choklad- och konfektyrvaror, om det av statens jordbruksnämnd

föreslagna systemet genomföres

Produkt

Pris ab

fabrik

(öre/kg)

Kostnads -

fördyring

(öre/kg)

Nuvarande

skattebelastning

(65 % av vär- det enl. kol. b)

Föreslagen skatte- belastning brutto

(65 (kol. b-—kol. c)

Föreslagen

skattebe- lastning

netto (kol. e—

återbäring

enl. kol. c)

ökning ( + ) resp.

minskning (—)öre/

kg av nettoskatte- belastningen

(kol. f—kol. d)

100 1 50

a

b

C

d

e

f

g

Blockchoklad, ljus.....................

513

37

333

359

322

— 11

Blockchoklad, mörk ..................

480

17

312

351

334

+ 22

Ofylld mjölkchoklad .. ................

612

44

398

419

375

— 23

Ofylld mörk choklad....................

595

17

387

426

409

+ 22

Fylld choklad ...................

533

42

346

369

327

— 19

Praliner........................

607

27

395

427

400

+ 5

Chokladöverdragen kola ............

499

47

324

344

297

— 27

Tabletter och pastiljer, dragérade........

406

39

264

289

250

— 14

Tabletter och pastiljer, med gummi......

569

24

370

404

380

+ 10

Tuggummi..............................

604

30

393

423

393

+ 0

Dragéer..........................

307

38

200

225

187

— 13

Fyllda karameller ......................

358

40

233

257

217

— 16

Ofyllda karameller......................

288

39

187

212

173

— 14

Kola utan chokladöverdrag..............

405

51

263

280

229

— 34

Pressad lakrits......................

280

24

182

216

192

+ 10

Lakritskonfekt....................

255

32

166

194

162

+ 5

Marmelad i skivor eller bitar............

418

32

272

301

269

— 3

Skumartiklar ....................

399

36

259

286

250

— 9

Geléartiklar .........................

336

32

218

248

216

- 2

Kungl. Maj:ts proposition nr i 53 år 1960

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

73

(Forts. Bilaga 3)

2. Jämförande sammanställning utvisande förändringarna i konsumentriktpriser m. m.

vid genomförande av jordbruksnämndens förslag

Svenska varor

Importvaror

genomsnitt kr. per kg

genomsnitt kr. per kg

nu

etter 30/6—60

nu

efter 30/6—60

Tull..................................

Lägsta pris ..........................

4,13

4,13

0,56

3,40

0,22

3,06

Avgår kompensation..................

Nytt lägsta pris......................

Varuskatt, 65 %......................

+ 2,69

-0,35

3,78

+ 2,46

+ 2,21

+ 1,99

Utjämningsskatt, 50 öre/kg............

Lägsta pris inklusive skatter..........

6,82

+ 0,50

6,74

5,61

+ 0,50

6,55

Handelspålägg, ca 60 % resp. 70 % ..

+ 4,09

+ 4,04

+ 3,93

+ 3,89

Konsumentriktpris (exklusive allmän va- ruskatt) ...»..........................

10,91

10,78

9,54

9,44

(Forts. Bilaga 3)

3. Jämförelse mellan nuvarande system och jordbruksnämndens förslag med avseende

på vissa importerade produkter

Karameller och

lakritsvaror

kr. per kg

Billigaste lak- ritskonfekt

kr. per kg

Choklad

kr. per kg

Genomsnitt

(vägt), kr. per kg

nu

efter

30/6—60

nu

efter

30/6—60

nu

efter

30/6—60

nu

efter

30/6—60

Lägsta pris ..........

3,10

2,80

1,98

1,77

6,00

5,41

3,40

3,06

Varuskatt, 65 %......

+ 2,02

+ 1,82

+ 1,29

+ 1,15

+ 3,90

+ 3,52

+ 2,21

+ 1,99

Utjämningsskatt......

+ 0,50

+ 0,50

+ 0,50

+ 0,50

Lägsta pris inklusive

skatter ..............

5,12

5,12

3,27

3,42

9,90

9,43

5,61

5,55

Handelspålägg, 70 % ..

+ 3,58

+ 3,58

+ 2.29

+ 2,39

+ 6,93

+ 6,60

+ 3,93

+ 3,89

Konsumentriktpris ....

8,70

8,70

5,56

5,81

16,83

16,03

9,54

9,44

(exklusive allmän varu-

skatt)

Cif-värde ............

2,48

1,63

4,90

2,80

Tull..................

0,50

0,20

0,35

0,14

0,98

0,39

0,56

0,22

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1960

(Forts. Bilaga 3)

4. Jämförelse mellan nuvarande system och jordbruksnämndens förslag vad beträffar

vissa i Sverige producerade chokladvaror och konfektyrer

Nu Efter

kr. per kg 30/6 1960

A. Mork chokladkaka, markesvara per j^g

Lägsta pris .................................................. 6,69 6,69

Avgår kompensation.......................................... — 0,17

Nytt lägsta pris.............................................. 6,52

Varuskatt, 65 %.............................................. + 4,34 + 4,24

Utjämningsskatt.............................................. +0,50

Lägsta pris inklusive skatter .................................. 11,03 11,26

Handelspålägg, 55,38 % ...................................... + 6,11 + 6,06

Konsumentriktpris exklusive allmän varuskatt.................. 17,14 17,32

B. Mjölkchokladkaka, märkesvara

Lägsta pris .................................................. 5,91 5,91

Avgår kompensation.......................................... — 0,44

Nytt lägsta pris.............................................. 5,47

Varuskatt, 65 %.............................................. +3,84 + 3,56

Utjämningsskatt.............................................. + 0,50

Lägsta pris inklusive skatter .................................. 9,75 9,53

Handelspålägg, 55,40 % ...................................... + 5,40 + 5,28

Konsumentriktpris exklusive allmän varuskatt.................. 15,15 14,81

C. Tabletter och pastiller, märkesvaror

Lägsta pris .................................................. 5,00 5,00

Avgår kompensation.......................................... — 0,30

Nytt lägsta pris.............................................. 4,70

Varuskatt, 65 %.............................................. + 3,25 + 3,06

Utjämningsskatt ............................................ + 0,50

Lägsta pris inklusive skatter.................................. 8,25 8,26

Handelspålägg, 55,38 % ...................................... + 4,57 + 4,57

Konsumentriktpris exklusive allmän varuskatt.................. 12,82 12,83

D. Ofylld karamell, märkesvara

Lägsta pris .................................................. 4,04 4,04

Avgår kompensation.......................................... — 0,40

Nytt lägsta pris.............................................. 3,64

Varuskatt, 65 %.............................................. + 2,63 + 2,37

Utjämningsskatt........................... .................... + 0,50

Lägsta pris inklusive skatter .................................. 6,67 6,51

Handelspålägg, 55,47 % ...................................... + 3,70 + 3,61

Konsumentriktpris exklusive allmän varuskatt.................. 10,37 10,12

E. Ofylld karamell, ej märkesvara

Lägsta pris .................................................. 2,30 2,30

Avgår kompensation.......................................... — 0,40

Nytt lägsta pris.............................................. 1,90

Varuskatt, 65 %.............................................. + 1,50 + 1,24

Utjämningsskatt.............................................. + 0,50

Lägsta pris inklusive skatter .................................. 3,80 3,64

Grossistpålägg, ca 25 % ...................................... + 0,95 + 0,91

4,75 4,55

Detaljistpålägg, ca 43 %...................................... + 2,04 + 1,96

Konsumentriktpris exklusive allmän varuskatt.................. 6,79 6,51

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

75

Bilaga 4

Utkast

till ändringar i förordningarna 1952: 320, 1953: 372 och 374 samt

1956:401, 402 och 403

1952: 320

8 §•

Kungl. Maj :t----och förtullas.

Sådant förordnande ——--eller utrustning.

Beträffande fisk, som införes under sådana omständigheter vilka för tullpliktig

vara medföra tullfrihet enligt annan bestämmelse i 8 § tulltaxeförordningen

än den i punkten 13 upptagna, skall icke utgå prisregleringsavgift.

1953: 372

4 §•

Stadgandet i--— föreskriven ordning.

Ej heller skall stadgandet hava avseende å

a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana omständigheter

vilka för tullpliktig vara medföra tullfrihet enligt annan bestämmelse

i 8 § tulltaxeförordningen än den i punkten 13 upptagna;

b) vara som----inom riket.

Jordbruksnämnden äger ---- — il §.

6 §.

Bestämmelserna i — —- — eller utrustning.

Beträffande vara, som införes under sådana omständigheter vilka för tullpliktig

vara medföra tullfrihet enligt annan bestämmelse i 8 § tulltaxeförordningen

än den i punkten 13 upptagna, skall icke utgå införselavgift.

1953: 374

4 §•

Ulan hinder —----vara utföras:

a) därest varan införts under sådana omständigheter vilka för tullpliktig

vara kunna medföra tullfrihet enligt 10 § tulltaxeförordningen;

b) med fartyg — —- -— svensk ort;

c) under sådana förhållanden som avses i 77 § första eller femte stycket,

113 §, 115 § eller 153 § tullstadgan;

d) såsom skeppsproviant----—• inom riket.

Jordbruksnämnden äger-----första stycket.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1960

1956: 401

5 §.!

Förordnande enligt---- föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande hava avseende å

a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana omständigheter

vilka för tullpliktig vara medföra tullfrihet enligt annan bestämmelse

i 8 § tulltaxeförordningen än de i punkterna 4 och 13 upptagna;

b) vara som---inom riket.

7 §.2

Bestämmelserna i — — — eller utrustning.

Beträffande vara, som införes under sådana omständigheter vilka för tullpliktig

vara medföra tullfrihet enligt annan bestämmelse i 8 § tulltaxeförordningen

än de i punkterna 4 och 13 upptagna, skall icke utgå införselavgift.

9 § »

Införselavgift skall---öretal bortfaller.

1956:402

5 §.«

Utan hinder av förordnande enligt 1 § må gods utföras:

a) därest varan införts under sådana omständigheter vilka för tullpliktig

vara kunna medföra tullfrihet enligt 10 § tulltaxeförordningen;

b) med fartyg----inom riket.

1956: 403

4 §.6

Förordnande enligt----föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande hava avseende å

a) vara som införes under sådana omständigheter vilka för tullpliktig

vara medföra tullfrihet enligt annan bestämmelse i 8 § tulltaxeförordningen

än de i punkterna 4 och 13 upptagna;

b) vara som — —• — inom riket.

Förordnande enligt---egentlig gränstrafik.

7 §.®

Vara för---i allmänhet.

1 Senaste lydelse, se 1958:165.

2 Senaste lydelse, se 1958:189.

* Senaste lydelse, se 1958: 619.

4 Senaste lydelse, se 1959: 237.

6 Senaste lydelse, se 1958:166.

* Senaste lydelse, se 1958: 621.

C0073 1 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1960:64 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om utjämningsskatt å vissa varor, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. JoU 1960:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m., jämte i ämnet väckta motione s. 1 i texten