Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om utjämningsskatt d vissa varor, m. m

1960-04-22 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:154, Med förslag till förordning om utjämningsskatt d vissa varor, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15''t år 1960

l

Nr 154

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om utjämningsskatt d vissa varor, m. m.; given

Stockholms slott den 22 april 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om utjämningsskatt å vissa varor;

2) förordning om upphävande i viss del av den vid förordningen den

25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen; samt

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I förevarande proposition föreslås -— i anslutning till propositionen nr 153

angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m.

— att en särskild utjämningsskatt införes på vissa choklad- och konfektyrvaror

samt på wafers och biscuits.

Utjämningsskatten avses utgå med 50 öre för kilogram av nämnda varor.

Samtidigt skall enligt förslag i propositionen nr 153 särskilda bidrag lämnas,

så "att tillverkarna kan erhålla flertalet jordbruksråvaror till världsmarknadspris.

Det föreslås vidare, att tullen på färdigvarorna sänkes till

10 procent, vilken nivå beräknas motsvara det genomsnittliga manufaktureringsskyddet.

Den nya tullen är avsedd att utgöra bastull gentemot EFTAländerna.

I propositionen förordas ytterligare att tullfrihet införes för vissa vegetabiliskt

förgarvade hudar och skinn.

De föreslagna bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1960.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt Nr 151

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1960

Förslag

till

förordning om utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas som följer.

1 §''

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna förordning erläggas särskild

skatt (utjämningsskatt) för sådana i 2 § angivna varor, som inom riket

yrkesmässigt tillverkas för försäljning eller till riket införas.

2 §•

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror, som äro skattepliktiga enligt förordningen

den 25 maj 1941 om varuskatt, med undantag för glass samt för pulver

och tabletter, som försatts med socker eller sötningsmedel och äro avsedda

för framställning av läskedrycker;

b) wafers och biscuits, i tulltaxan hänförliga till tulltaxenummer 19.08.

3 §•

I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder

skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt äga

motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning

av wafers och biscuits i allenast ringa omfattning.

4 §>

Skatten utgår med 50 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant

förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljas i

detaljhandeln.

5 §.

I fråga om utjämningsskatt som utgår annorledes än vid införsel är

kontrollstyrelsen beskattningsmyndighet. Därvid skall vad i förordningen

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat äga tillämpning,

dock att kontrollstyrelsen må bevilja anstånd med skattens erläggande

jämväl i andra fall än som angivas i nämnda förordning.

Vid införsel är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. Bestämmelserna

i 46 § nyssnämnda förordning skola gälla jämväl beträffande införsel.

6 §''

Beträffande den som skall erlägga utjämningsskatt till kontrollstyrelsen

ager styrelsen utfärda för skattekontrollen erforderliga föreskrifter om bokföring

och redovisning rörande försäljning av enligt denna förordning skattepliktiga

varor samt rörande inköp och användning av råvaror till sådana

varor.

7 §•

Bestämmelserna i 5 § förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt skola

aga motsvarande tillämpning i fråga om utjämningsskatt. Anmälningsskyldighet

som där sägs skall dock endast föreligga för den som är skattskyldig

till utjämningsskatt för tillverkning av i 2 § avsedda wafers och biscuits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1960

3

8 §■

Deklaration till kontrollstyrelsen skall avlämnas för varje kalendermånad

eller, där styrelsen så medger, för varje kalenderkvartal, varunder

skattskyldighet uppkommit.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods

utgång. Kontrollstyrelsen må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva,

att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader

efter utgången av den beskattningsperiod deklarationen avser.

I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet skattepliktiga

varor, som under beskattningsperioden levererats till köpare. Från denna

myckenhet må avdrag göras för varor som återtagits ävensom för varor som

enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn.

9 §•

Utjämningsskatt, som skall utgå vid införsel till riket, uppbäres i den

ordning som är föreskriven beträffande tull. Även i övrigt skall vad i gällande

författningar stadgas i fråga om tull i tillämpliga delar lända till

efterrättelse beträffande sådan utjämningsskatt.

10 §.

Vid bestämmande av beskattningsvärde enligt förordningen den 25 maj

1941 om varuskatt skall icke inräknas beloppet av utjämningsskatten.

11 §•

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

12 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. Förordningens bestämmelser

skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på åtgärder,

som erfordras för tillämpningen därefter. Vidare skall iakttagas,

att anmälningsskyldighet som i 7 § sägs skall, om där avsedd tillverkning

påbörjats före förordningens ikraftträdande, fullgöras senast den 14 juli

1960.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 154 år 1960

Förslag

till

förordning om upphävande i viss del av den vid förordningen den 25 maj

1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen

Härigenom förordnas, att ur den vid förordningen den 25 maj 1941 om

varuskatt fogade förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas1,

skola utgå rån eller s. k. wafers med överdrag eller mellanlägg av choklad,

socker, fruktgelé eller dylikt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960 men skall icke äga tilllämpning

i fråga om förhållanden som hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av förteckningen se 1958:31 (förteckningen omtryckt 1953:247).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b år 1960

5

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 "(nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna

delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. I fråga om tulltaxenr

17.04 B 1, 18.06 B 1, 19.08 A, 21.03 B, 21.04 B och 21.05 B skall, vid tillämpningen

av förordningen angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna

om avvikelse från tulltaxan m. m., avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt

från tullsatsen enligt den nu utfärdade förordningen.

Bilaga

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, in
-

nehållande minst 80 % socker eller sirap, i bulk ...... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt ................ 10 %

2. andra slag ....................................... 20 %

Kap. 18. Kakao och varor därav

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållan
-

de kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver.................... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt ................ 10 %

2. andra ............................................ 20 %

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao

(oavsett mängden):

A. varor belagda med utjämningsskatt .................... 10 %

B. andra slag .......................................... 20 %

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 154 år 1960

Kap. 21. Diverse näringsmedel

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver ........................................ 15 %

B. beredd senap ........................................ 10 <yG

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett........................ fri

B. andra slag .......................................... 10 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:

A. innehållande mer än 20 % fett ........................ fri

B. andra slag .......................................... 10 %

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och liästdjur, ej hänförligt till nr

41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas

uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas

uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas

uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas

uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 b åt 1960

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 april 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om införande av särskild

utjämningsskatt på vissa livsmedelsprodukter, m. m. samt anför därvid

följande.

I. Fråga om utjämningsskatt på vissa livsmedelsprodukter

Inledning

Kungl. Maj :t har förut denna dag på hemställan av chefen för jordbruksdepartementet

beslutat avlåta proposition (nr 153) till riksdagen angående

vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. och däri

framlagt förslag bl. a. om särskild provisorisk reglering beträffande tillverkning

och import av vissa livsmedelsprodukter.

De nämnda förslagen är, såsom chefen för jordbruksdepartementet framhållit,

föranledda av att vissa av jordbruksregleringen berörda produkter

enligt konventionen angående upprättande av Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) skall behandlas som industrivaror. För dessa varor

utgående tullar — varav en betydande del motsvarar avgifter, som uttages

inom jordbruksregleringen — avses liksom tullarna på övriga industrivaror

komma att avvecklas i enlighet med konventionens bestämmelser. De svenska

livsmedelsindustrier, som tillverkar ifrågavarande produkter, får emellertid

för sina råvaror erlägga ett med jordbruksavgifterna förhöjt pris. De skulle

därför — om icke särskilda åtgärder vidtoges -— genom avvecklingen av berörda

tullar komma att bli missgynnade i förhållande till företag inom

EFTA-länderna som exporterar till Sverige. I enlighet med vad chefen för

jordbruksdepartementet, på grundval av en framställning från statens jordbruksnämnd,

förordat avses nu dessa svårigheter bli eliminerade genom

ett särskilt utjämningsförfarande. De berörda livsmedelsindustrierna skall

härigenom få tillgång till råvarorna till världsmarknadspris samtidigt som

den del av tullen på färdigvarorna, som motsvarar den hittillsvarande råvarufördyringen,

slopas. Dessa åtgärder förutsätter införandet av en sär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1960

skild utjämningsskatt, som uttages såväl i samband med tillverkning inom

riket som vid införsel. I övrigt utgår förslaget från att den del av de ifrågavarande

tullarna, som återstår efter nyssnämnda nedskrivning och motsvarar

manufaktureringsskyddet, skall gälla som bastull gentemot EFTAländerna.

Jag avser nu att upptaga frågan om den särskilda utjämningsskattens utformning

och därmed sammanhängande spörsmål. I sådant hänseende har

— i anslutning till jordbruksnämndens förenämnda framställning — kontrollstyrelsen

och generaltullstyrelsen framlagt förslag till förordning om

utjämningsskatt å vissa varor respektive ändringar i tulltaxan beträffande

vissa livsmedelsprodukter.

Jordbruksnämndens framställning m. m.

De varor, som enligt jordbruksnämnden avses skola beröras av utjämningsskatteförfarandet,

omfattar dels de choklad- och konfektyrvaror som

är belagda med särskild varuskatt enligt 1941 års förordning om varuskatt

med undantag för glass samt för vissa pulver och tabletter, avsedda för framställning

av läskedrycker, dels wafers och biscuits.

För närvarande utgår på de ifrågavarande choklad- och konfektyrvaroma

ävensom på vissa wafers särskild varuskatt motsvarande 65 procent av varornas

beskattningsvärde. För övriga wafers och för biscuits uttages i princip

ingen sådan varuskatt. Vad beträffar de råvaror, som användes vid tillverkningen

av nu angivna produkter, är den väsentliga delen av dessa —

socker, fettvaror m. m. — belastad med jordbruksavgifter. Wafers innehållande

mer än 20 procent fett ingår i den särskilda fettvaruregleringen. För

socker utgår också särskild varuskatt, som dock såvitt gäller tillverkningen

av choklad- och konfektyrvaror får avdragas vid erläggande av varuskatten

för färdigvaran.

Tull utgår för de nu aktuella choklad- och konfektyrvaroma med 20 procent

av värdet. För wafers innehållande mer än 20 procent fett uttages ingen

tull; för vissa biscuits (dessertkäx) uttages tull med 15 procent och för

övriga wafers och biscuits tull med 20 procent.

Jordbruksnämndens förslag beträffande varuskattebelagda choklad- och

konfektyrvaror samt wafers och biscuits innebär att en särskild utjämningsskatt

med 50 öre för kilogram införes på såväl inhemska som importerade

produkter. Den nya skatten föreslås utgå vid sidan av nu förekommande

särskild varuskatt. Samtidigt skall tillverkarna genom särskilda åtgärder

få tillgång till jordbruksråvaror — socker, glykos, fettvaror, mjölk och

mjöl — till världsmarknadspris. I anslutning härtill föreslås, att nu gällande

tullsatser ändras till 10 procent, vilken tullsats skall gälla som bastull gentemot

EFTA-länderna. I övrigt förordar jordbruksnämnden, att den särskilda

varuskatt som nu utgår på vissa wafers slopas och att wafers innehållande

mer än 20 procent fett avföres från den särskilda fettvaruregleringen.

Som beskattningsmyndighet för ntjämningsskatten, i vad avser den in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b år 1960

hemska tillverkningen, föreslås konlrollstyrelsen. Uppbörden avses ske i

anslutning till uppbörden av den särskilda varuskatten.

Vad beträffar choklad- och konfektyrvaror beräknar jordbruksnämnden

att inkomsterna av utjämningsskatten i stort sett skall täcka

såväl kostnaderna för råvaruprisutjämningen — beräknade till 16 miljoner

kronor per år -—- som det skattebortfall som kan förutses till följd av att

varuskatten på grund av prisutjämningen på jordbruksråvarorna kommer

att räknas på ett lägre beskattningsvärde än nu. Härutöver uppkommer ett

visst inkomstbortfall för statsverket på grund av ändringen i tullsatserna

för de berörda varorna.

Såsom motivering för att utjämningsskatten utformats som en viktskatt

anför jordbruksnämnden följande.

Att nämnden och kontrollstyrelsen ansett sig böra förorda eu viktskatt

i stället för en höjning av nu utgående procentuella skatt beror främst på

att man härigenom uppnår ett rättvisare förhållande mellan skattehöjning

och utj ämningsbelopp för de olika produkter, varom här är fråga. Råvarukostnadsfördyringen

och slutproduktens pris per kg varierar högst väsentligt

inom gruppen »choklad och konfektyrer». De dyrare produkterna, som

i allmänhet har en låg procentuell råvarufördyring, drabbas vid en viktskatt

av en likaledes låg procentuell skatteökning. För flertalet billigare produkter,

där råvarufördyringen till följd av exempelvis hög sockerhalt är mera

betydande, skulle däremot såväl skatteökningen som råvarukompensationen

bli procentuellt sett större. En konsekvens av det här föreslagna utjämningssystemet

och de i anslutning härtill förutsatta nedjusteringarna av

nu utgående tullar till ett rent manufaktureringsskydd skulle vidare bli,

att de billigare produkterna finge ett i förhållande till de dyrare produkterna

mera rättvist avvägt importskydd än vad nu är förhållandet.

Även om en viktskatt tillämpas, kan självfallet icke full rättvisa åstadkommas

mellan olika produktslag. Sålunda kommer t. ex. mjölkchoklad, fylld

choklad, kola, karameller och dragéer att enligt det föreslagna systemet få

en något lägre skattebelastning än för närvarande, medan exempelvis för

mörk choklad, vissa tabletter och pastiljer samt lakrits en viss nettoökning

av skattebelastningen blir följden.

I konsumentledet torde en viss prissänkning bli möjlig i fråga om flertalet

såväl inhemska som importerade produkter.

Beträffande tullarna på choklad- och konfektyrvaror erinrar nämnden om

att nu gällande tullsatser (20 procent) innefattar dels ett manufaktureringsskydd

av varierande storlek — mellan 5 och 16 procent — dels en

kompensation för avgiftsbelastningen på råvarorna av likaledes varierande

storlek. En tullsats på 10 procent efter climineringen av nämnda belastning

har av jordbruksnämnden i samråd med generaltullstyrelsen bedömts vara

ett rimligt avvägt genomsnittligt manufaktureringsskydd.

Vad härefter angår wafers och biscuits har påpekar jordbruksnämnden

— enligt EFTA-konventionen som industrivaror klassificerats

de i tulltaxenr 19.08 ingående varuslagen biscuits, wafers, skorpor,

»slab-cake», »sand-cake» och »Danish pastry».

Nämnden har emellertid icke ansett sig kunna nu föreslå ett utjämnings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 15i år 1960

förfarande för bageri- och konditorinäringens produkter i allmänhet. Förslaget

avser därför endast varugruppen wafers och biscuits. Någon detaljerad

definition av vad soin skall innefattas under denna grupp har icke utarbetats.

Man torde enligt nämnden tills vidare få utgå från, att till biscuits

är att häntöra förutom rena käx jämväl pepparkakor och åtminstone vissa

slag av torra småbröd. Det utgör självfallet en komplikation, framhåller

nämnden, att någon entydig definition på detta område icke kunnat åstadkommas

inom EFTA. Det förslag till provisoriskt utjämningssystem för

wafers och biscuits som föreslås avses emellertid tills vidare gälla för de

Produkter, som enligt den från svensk sida hävdade tolkningen bör inbegripas

härunder.

I fråga om kostnaderna för utjämningsförfarandet såvitt avser wafers

och biscuits har nämnden gjort följande beräkningar. Kompensationskostnaderna

för industrins förbrukning av råvaror beräknas för käx och wafers

till ca 3,8 miljoner kronor per år. Den nya viktskatten på dessa varor (således

icke pepparkakor och småbröd) beräknas ge ca 5,3 miljoner kronor i inkomster.

Inkomstbortfallet genom slopandet av varuskatten på vissa wafers

anses uppgå till ca 3 miljoner kronor. Nettokostnaden för utjämningsarrangemanget

kan således sägas bli ungefär 1,5 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har av skattetekniska och kontrolltekniska skäl anfört

betänkligheter mot ett införande av den ifrågavarande skatten på wafers

och biscuits. Styrelsen har därvid särskilt framhållit svårigheten att nu göra

något mera bestämt uttalande angående möjligheterna att tillfredsställande

administrera en beskattning, där förutsättningarna för densamma i ett så

väsentligt avseende som varuområdets avgränsning icke är kända. Trots dessa

betänkligheter har kontrollstyrelsen dock förklarat sig beredd att medverka

till anordnandet av den ifrågasatta lågprislinjen jämte skatteläggning,

därest en lösning av det föreliggande problemet icke kan ernås på något annat

sätt. Styrelsen har därvid förutsatt, att skattskyldigheten i likhet med

vad som gäller för varubeskattning i allmänhet blir obligatorisk för alla tillverkare

med yrkesmässig verksamhet och att skatten utgår med visst enhetligt

belopp för kilogram av de ifrågakommande varorna.

Svenska kexfabrikantföreningen har för sin del i princip accepterat det

törut redovisade systemet, dock med den reservationen att man anser det

oundgängligen nödvändigt att den föreslagna viktskatten differentieras till

35 öre/kg för käx och 60 öre/kg för wafers.

Med hänsyn till de av kontrollstyrelsen framförda synpunkterna har jordbruksnämnden

icke ansett sig kunna förorda en differentierad skatt utan

har, såsom nyss angivits, ansett sig böra föreslå att för wafers och biscuits

uttages en enhetlig viktskatt om 50 öre/kg.

Departementschefen

De nu aktuella åtgärderna är — såsom jag inledningsvis erinrat om —

avsedda att inför EFTA-konventionens ikraftträdande den 1 juli i år un
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1960

danröja den särskilda belastning som vissa svenska livsmedelsindustrier

har på grund av jordbruksregleringen och som eljest skulle missgynna dessa

industrier i konkurrensen med företag inom de andra EFTA-länderna. Jordbruksnämndens

förslag och därmed sammanhängande frågor av grundläggande

natur har tidigare denna dag anmälts av chefen för jordbruksdepartementet

(prop. nr 153). Därvid har förordats, att en utjämning av de berörda

industriernas råvarukostnader till världsmarknadsprisnivå skall ske

med anlitande av ett särskilt regleringssystem och att i anslutning härtill

vissa beskattningsåtgärder skall vidtagas. En sådan anordning är otvivelaktigt

förknippad med åtskilliga problem. Då emellertid den nämnda metoden

— såsom chefen för jordbruksdepartementet framhållit -— i nuvarande

läge synes erbjuda den tills vidare lämpligaste lösningen, har jag funnit

mig böra godtaga densamma. Jag förutsätter att utformningen av åtgärderna

upptages till förnyad prövning, då tillräckligt material för en mer ingående

bedömning föreligger.

Jordbruksnämnden bar i samråd med övriga berörda myndigheter föreslagit,

att för ändamålet från och med den 1 juli i år skall införas en särskild

skatt, benämnd utjämningsskatt. Denna skall omfatta dels sådana

choklad- och konfektyrvaror som är belagda med särskild varuskatt enligt

1941 års förordning — med undantag för glass och vissa pulver och tabletter

avsedda för framställning av läskedrycker — dels wafers och biscuits.

Såvitt avser choklad- och konfektyrvaror har utjämningsskatt sålunda ifrågasatts

endast beträffande produkter som redan är underkastade varuskatt

enligt 1941 års förordning. Uttagandet av den nya skatten torde därför icke

i nämnvärd utsträckning vara förenat med särskilda administrativa eller

kontrolltekniska svårigheter. Icke heller i avseende på wafers torde införandet

av en utjämningsskatt medföra några större problem.

I fråga om biscuits synes läget emellertid i viss mån vara ett annat. Någon

närmare bestämning av denna varugrupps omfattning har sålunda ännu

icke blivit fastställd inom EFTA-organisationen. Påpekas bör också att

antalet tillverkare är förhållandevis stort och att antalet skattskyldiga vid

införandet av en utjämningsskatt på biscuits skulle bli avsevärt större än

inom det övervägande flertalet punktbeskattade områden. Då emellertid de

svenska fabrikanterna skulle bli missgynnade efter sjustatsmarknadens införande,

har jag funnit mig böra tillstyrka att utjämningsförfarandet utsträckes

till att omfatta också produktionen av biscuits. Jag har därvid

inte någon erinran mot jordbruksnämndens uttalande angående vad som

bör inbegripas under detta varuslag. Eu förutsättning för det praktiska

genomförandet av den föreslagna anordningen är emellertid att antalet

skattskyldiga tillverkare kan på lämpligt sätt begränsas. Jag återkommer

strax till denna fråga.

I enlighet med vad nu anförts tillstyrker jag alt särskild utjämningsskatt

från och med den 1 juli 1960 uttages på de av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen

angivna choklad- och konfektyrvarorna samt på wafers och

biscuits.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 154 år 1960

Jordbruksnämndens förslag innebär, att utjämningsskatten utformas som

en viktskatt och att skattesatsen sättes till 50 öre för kilogram såväl för

choklad- och konfektyrvaror som för wafers och biscuits. Enligt min mening

är det av kontrolltekniska skäl ofrånkomligt att en enhetlig skattesats

gäller inom vardera varugruppen. Såsom de förslagsställandc myndigheterna

funnit synes en skattesats på 50 öre för kilogram utgöra en lämplig

avvägning för båda grupperna med hänsyn till rådande pris- och produktionsförhållanden.

Skatten torde också i stort seti komma att motsvara utjämningskostnaderna.

Jag tillstyrker sålunda förslaget på nu herörda punkter.

I samband med utjämningsskattens införande bör, såsom jordbruksnämnden

förordat, den nu utgående varuskatten på vissa wafers slopas.

Under hänvisning till vad chefen för jordbruksdepartementet anfört förordar

jag, att tullsatserna för de berörda varorna sänkes till It) procent av

värdet i samband med utjämningsskattens införande. Jag förordar även att

de ändringar vidtages av tullarna på senap, såser och soppor-in. in., som

föranledes av vad som härutinnan anförts i propositionen nr 153. I samband

därmed bör vidtagas en i nämnda proposition angiven ändring i fråga

om tulltaxeringen av vissa fondantmassor o. likn.

I sammanhanget må nämnas att Sveriges grossistförbund i en särskild

framställning yrkat på en ytterligare sänkning av tullen för vissa billigare

konfektyrvaror och i samband därmed en uppdelning av varuområdet på

ett flertal olika tullsatser. En differentiering av tullsatserna skulle emellertid

skapa kontrolltekniska svårigheter av samma art som skulle möta

vid eu differentiering av utjämningsskatten. Enligt min mening skulle en

differentiering i enlighet med förbundets förslag inte heller ur synpunkten

av en lämplig avvägning mellan olika varuslag innebära mera påtagliga

fördelar. Jag kan därför icke biträda grossistförbundets förslag. Slutligen

vill jag framhålla, att den nu förordade tullsatsen på 10 procent bör utgöra

bastull gentemot EFTA-länderna och sålunda bli föremål för successiv avveckling

i enlighet med konventionens bestämmelser.

Enligt jordbruksnämndens förslag skall kontrollstyrelsen vara beskattningsmyndighet

i avseende på tillverkningen inom riket. Jag biträder detta

förslag.

Såsom framgår av vad chefen för jordbruksdepartementet anfört bör utjämningen

av de berörda skattskyldiga livsmedelsindustriernas råvarukostnader

till världsmarknad snivå ske genom särskilda av statens jordbruksnämnd

beslutade bidrag. Chefen för jordbruksdepartementet har tillika förordat,

att medel för täckande av kostnaderna för dessa bidrag anvisas över

driftbudgeten. För att underlätta det administrativa förfarandet bör uppgifter

om råvaruförbrukningen lämnas i samband med skattedeklarationen till

kontrollstyrelsen. Denna myndighet bör även medverka vid kontrollen och

betalningstransaktionerna.

Såvitt angår kontrollen över utjämningsskatten vill jag framhålla att ett

stort antal tillverkare av biscuits har en förhållandevis liten produktion och

att de belopp som därvid skulle erläggas till kontrollstyrelsen skulle bli

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b år 1960

relativt obetydliga. Att indraga dessa tillverkare under förfarandet skulle

innebära ett betydande arbete både för dem och för myndigheterna utan

motsvarande nytta. En lämplig utväg att undgå en sådan konsekvens synes

vara att från skattskyldighet undantaga tillverkare, vars tillverkning av

biscuits och wafers är av allenast ringa omfattning. En föreskrift härom

bör upptagas i skatteförfattningen. Det torde få ankomma på kontrollstyrelsen

att utfärda närmare anvisningar i angivna hänseende.

Reglerna för beskattningen bör i övrigt anknyta till 1941 års förordning

om varuskatt, varjämte 1959 års förordning om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

bör göras tillämplig.

II. Fråga om tullfrihet för vissa hudar och skinn

1 gällande tulltaxa är oberedda hudar och skinn upptagna under nr 41.01

med tullfrihet. Beredda hudar och skinn (läder) hänföres till nr 41.02—

41.08 med en tull på 7 procent av värdet. Förgarvade hudar och skinn är att

anse som beredda. I enlighet med bestämmelserna i EFTA-konventionen

avses den nu berörda tullen komma att successivt avvecklas med början den

1 juli 1960.

Enligt bearbetningslistan till EFTA-konventionen skall varor hänförliga

till nr 41.02—41.05 och 41.08 anses ha ursprung inom frihandelsområdet,

om tillverkningen utgått från material som icke är hänförligt till nr 41.02—

41.08 eller från vegetabiliskt halvgarvat läder av »East-India»-typ, i vilket

senare fall bearbetningen måste omfatta vissa särskilt angivna tillverkningsprocesser.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 mars 1960 har Svenska garveriidkareföreriingen

hemställt om sådan ändring av tulltaxan, att tullfrihet

medges för vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, som införes till landet

av garverier för vidare beredning.

Enligt garveriidkareföreningen är tullfrihet för vegetabiliskt förgarvade

hudar och skinn en förutsättning för att den svenska garveriindustrien skall

kunna upptaga konkurrensen med engelska företag på lika villkor beträffande

läder som framställts av sådana hudar och skinn.

Garveriidkareföreningens framställning har i utlåtanden den 1 respektive

den 8 april 1960 biträtts av kommerskollegium och generallullstyreisen.

Kommerskollegium erinrar om att engelskt berett läder tillverkat av vegetabiliskt

förgarvat läder av East-lndia typ enligt EFTA-konventionen

skall kunna införas i landet med från och med den 1 juli 1960 efter hand

sjunkande tull. Medan den svenska garveriindustrien har att erlägga tull

för import av vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, åtnjuter engelska

förelag tullfrihet vid import av dessa varor från samväldesländerna.

I fortsättningen erinrar kollegium om alt rådande förhållanden inom läder
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 15''i år 1960

industrien vid den senast genomförda revisionen av tulltaxan ansågs motivera

ett relativt högt tullskydd och anför vidare.

Den avveckling av gällande tullskydd som förutses enligt EFTA-fördraget

kommer i och för sig uppenbart att skärpa nu rådande konkurrens på läderområdet.

Om härtill kommer att den svenska garveriindustrien tvingas möta

den brittiska konkurrensen med samma utgångsmaterial d. v. s. förgarvat

läder av »Fast India»-typ, skulle med bibehållande av gällande tull på dessa

varor den svenska produktionen få vidkännas ett negativt tullskydd. Skäl synes

sålunda enligt kollegii mening föreligga för borttagandet av nu utgående

tull för ifrågavarande produkter. Då det icke är uteslutet att det förgarvade

lädret i viss utsträckning kan komma till användning i förefintligt skick,

torde eu tullfrihet generellt icke nu böra ifrågakomma, utan bör begränsas

att gälla produkter avsedda som råvaror för vidare bearbetning.

Beträffande förhållandena inom läderbranschen lämnar kollegium följande

uppgifter.

Av material sammanställt i samband med EFTA-förhandlingarna framgår

att den engelska lädertillverkningen utgående från »East India» läder är av

betydande storlek: den omfattar cirka 1/3 av produktionen av berett läder.

Exporten av berett »East India» läder, med ett värde av närmare 50 miljoner

kronor, utgör ungefär 17 procent av totala läderexporten. För exporten

till EFTA-länderna har uppgivits en approximativ siffra 11 miljoner kronor

— som emellertid sannolikt är för stor -—, varav en relativt betydande del

torde ha gått till de nordiska länderna.

Förgarvat »East India» läder användes i England främst för tillverkning

av foder-, liandsk- och annat beklädnadsskinn. I Sverige har förgarvat

»East India» läder hittills begagnats, i relativt liten omfattning, för tillverkning

av foderskinn. Om industrien ges bättre konkurrensmöjligheter torde

även tillverkning av annat skinn med förgarvat »East India» läder av högre

kvalitet som utgångsmaterial komma att aktualiseras. Den svenska förbrukningen

av foderskinn uppgår till ett värde av cirka 7 miljoner kronor, varav

för cirka 2,5 miljoner inhemsk tillverkning. »East India» läder har använts

som utgångsmaterial för cirka 15 procent av det inhemska foderskinnet.

Nämnas kan att en del länder genom särskild utbrytning i tulltaxan infört

tullfrihet för vissa typer av förgarvat läder. Sålunda har bl. a. förgarvat

läder av får- och getskinn, ur nummer 41.03 resp. 41.04, upptagits med tullfrihet

i sexstaternas gemensamma tulltaxa, i den danska taxan och i förslaget

till gemensam nordisk tulltaxa. I sexstaternas taxa har särskilt nämnts

att indiskt läder åsyftas. Tullfriheten i Danmark gäller endast förgarvat

läder som införes av garverier för vidare garvning.

Generaltullstyrelsen anför i sitt yttrande följande.

I fråga om förgarvade hudar och skinn tjänar garvningen närmast som

ett slags konservering och medför enligt uppgift knappast någon minskning

av det manufaktureringsarbete som måste nedläggas vid den egentliga garvningen.

Från tullpolitisk synpunkt torde därför vissa skäl tala för att de

förgarvade varorna likställas med oberedda hudar och skinn och sålunda

befrias från tull. Varorna i fråga kunna emellertid icke utan ingående laboratorieundersökning

med säkerhet skiljas från färdiggarvat läder. Det kan

icke heller anses uteslutet att de för vissa ändamål kunna finna användning

i stället för sistnämnda material. Från tullteknisk synpunkt måste man därför

ställa sig tveksam till sökandens framställning. Enär tullfriheten endast

skulle avse import till garverier torde möjligheterna att utöva kontroll över

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 154 år 1960

15

varornas beskaffenhet och användning dock få anses relativt goda. Förutsatt

att anordningen i fråga blir underkastad enahanda bestämmelser i kontrollhänseende

som eljest gälla beträffande tullbefrielse för varor vid användning

för visst ändamål vill styrelsen därför icke motsätta sig bifall till sökandens

framställning. För ernående av överensstämmelse med den lokution

som i liknande fall användes i tulltaxan synes tullfriheten böra avse

»vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas uteslutande

för vidare garvning». Det torde närmast vara under tulltaxenr 41.02—41.04,

som medgivandet kan få någon större praktisk betydelse, men det bör av

tulltekniska skäl gälla även nr 41.05.

Departementschefen

Enligt gällande tulltaxa utgår tull med 7 procent av värdet på beredda

hudar och skinn (läder), som införes till riket. Till beredda varor hänföres

även sådana hudar och skinn, som endast undergått vegetabilisk förgarvning.

Detta material är emellertid i produktionshänseendc närmast att jämställa

med oberedda hudar. Skäl kan därför anföras för att det i likhet med

sistnämnda varuslag skall vara fritt från tull. Dessa skäl accentueras ytterligare

genom att de färdigberedda produkterna efter den 1 juli 1960 kan införas

från EFTA-länder mot en successivt reducerad tull; de förgarvade

hudarna är däremot i regel av sådant ursprung att någon tullreduktion icke

erhålles för dessa. Framhållas må vidare att vissa andra EFTA-länder redan

nu medger tullfri införsel av förgarvade hudar och skinn och att den

fortsatta beredningen av varorna i dessa länder ger varorna ursprung inom

EFTA-området, vilket kan medföra att den svenska garverinäringen kommer

i ett sämre läge än motsvarande företag i viktiga konkurrentländer

inom EFTA-området när det gäller försäljning av färdigberedda hudar och

skinn. Dessa olägenheter kan undgås därest förgarvade hudar och skinn, i

den mån de avses bli föremål för vidare beredning inom landet, får — såsom

Svenska garveriidkareföreningen hemställt — införas tullfritt. Kommerskollegium

och generaltullstyrelsen har icke haft något att erinra mot

att tullfrihet införes. Även för egen del kan jag tillstyrka en sådan åtgärd.

Tullfriheten bör gälla från och med den 1 juli 1960.

III. Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer föredragande

departementschefen, alt Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå

riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om utjåmningsskatt å vissa varor;

2) förordning om upphävande i viss del av den vid förordningen den 25

maj 194-1 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen; samt

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1956 (nr 475).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 15 i är 1960

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingrid von Otter

600790 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1960:64 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om utjämningsskatt å vissa varor, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten