Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om statlig krigsförsäkring

17 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:3, Med förslag till lag om statlig krigsförsäkring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

1

Nr 3

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

statlig krigsförsäkring; given Stockholms slott den

11 december 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag om statlig krigsförsäkring.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till ny lag om statlig krigsförsäkring,

som skall ersätta 1939 års lag i ämnet. Förslaget, som i huvudsak innefattai

en redaktionell modernisering av nuvarande bestämmelser, ar utformat som

en permanent beredskapslag av fullmaktskaraktär.

Avsikten är att den statliga krigsförsäkringsverksamheten - liksom fallet

var under det andra världskriget — skall handhavas av en särskild kngsförsäkringsnämnd.

Det föreslås av beredskapsskäl, att sådan namnd tillsattes

redan i samband med ikraftträdandet av den nya lagen.

1

hihaiuj till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. JVr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 3 år 1960

Förslag

till

lag om statlig krigsförsäkring

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2—4 §§ äga tillämpning.

Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den

riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke

vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån bestämmelserna

alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt

andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna att nämnda bestämmelser

skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det

eljest förfaller, inom en månad eller, om riksdagssession ej pågår, inom en

månad från början av nästkommande session underställas riksdagen för

dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet

icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen

gillat, är detsamma förfallet.

2 §.

Staten äger meddela transportförsäkring mot krigsrisk samt mot risk

att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik

åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller

söker tillvälla sig makten. Mot samma risker må försäkring meddelas även

av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket.

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana

bolag meddela återförsäkring av försäkring, varom i första stycket

förmäles, av transportförsäkring i övrigt samt av brandförsäkring.

Med avseende å statlig försäkring, som avses i första stycket, skall lagen

om försäkringsavtal icke äga tillämpning.

3 §•

Riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring,

äga att för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å

fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring

till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest.

Bolag, som nyss sagts, må med delägare i bolaget sluta avtal om försäkring

för olycksfall, varom här är fråga, att gälla för annan tid eller träda i kraft

vid annan tidpunkt än i 43 § samma lag stadgas.

4 §•

Staten må åt riksförsäkringsanstalten eller bolag, som avses i 3 §, meddela

återförsäkring av försäkring, som anstalten eller bolaget meddelat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

5 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna lag upphäves lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig

krigsförsäkring m. m.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till stadgande, som ersatts

genom bestämmelse i den nya lagen, skall hänvisningen i stället gälla den

bestämmelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 6 november 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga angående ny lag

om statlig krigsförsäkring samt anför därvid följande.

Nuvarande lagstiftning

Den av enskilda försäkringsföretag bedrivna verksamheten för försäkring

mot krigsrisker är icke anpassad för de påfrestningar som uppstår om

vårt land dragés in i krig eller eljest mera kännbart beröres av ett krigsutbrott.

Under såväl det första som det andra världskriget ansågs därför nödvändigt

att staten trädde till för att genom särskild försäkring täcka de av

krigsförhållandena starkt ökade riskerna främst i fråga om transportförsäkring

och viss återförsäkring. Statens befogenheter att meddela sådan

försäkring regleras alltjämt i den från tiden för det andra världskrigets

utbrott kvarstående lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig krigsförsäkring

m. m. (ändr. SFS 1940: 942, 1942: 369 och 1954: 166).

Enligt 1 § första stycket krigsförsäkringslagen äger staten vid krig,

krigsfara eller eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden meddela

transportförsäkring mot krigsrisk samt eljest mot risk att egendom

lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik åtgärd anhålles

av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker tillvälla

sig makten. Försäkring mot nu angivna risker kan även meddelas beträffande

egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket. Statlig försäkring

som meddelas enligt dessa regler är undantagen från tillämpning av

lagen om försäkringsavtal. Enligt paragrafens andra stycke äger staten vidare

under nyss angivna förhållanden meddela återförsäkring åt svenskt

försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag av försäkring, som

ovan nämnts, av transportförsäkring av annat slag samt av brandförsäkring.

— Enligt lagrummets ursprungliga lydelse gavs möjlighet endast till

transportförsäkring mot krigsrisk. Genom lagändringen år 1940 utvidgades

området för den statliga krigsförsäkringen att omfatta även risk för

uppbringande av egendom eller liknande åtgärder. Lagändringen år 1942

innebar, att försäkringen kunde avse också varor, som lagrats i utlandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kiingl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

för införsel till riket. År 1954 slutligen infördes bestämmelsen om återförsäkring

av brandförsäkring.

Enligt 2 § första stycket äger riksförsäkringsanstalten och de ömsesidiga

socialförsäkringsbolagen — under extraordinära förhållanden som förut

sagts — för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller

annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre

ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Enligt lagrummet

äger vidare bolag, som nyss nämnts, sluta avtal med delägare i bolaget

om försäkring för olycksfall, varom här är fråga, att gälla för annan

tid eller träda i kraft vid annan tidpunkt än som skulle följa av lagen om

försäkring för olycksfall i arbete. Nämnda lag har sedermera ersatts av lagen

den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring.

Enligt andra stycket samma paragraf äger staten, förutsatt att sådana

utomordentliga förhållanden råder som förut nämnts, åt riksförsäkringsanstalten

eller ömsesidigt socialförsäkringsbolag meddela återförsäkring av

försäkring, som anstalten eller sådant bolag meddelat.

Tillämpningen av 1 och 2 §§ förutsätter särskilt förordnande av Kungl.

Maj :t. Under tid, då riksdagen är samlad, må jämlikt 3 § sådant förordnande

givas allenast med riksdagens samtycke. Då riksdagen ej är samlad, äger

Kungl. Maj :t meddela förordnande för tiden till dess trettio dagar förflutit

från det riksdagen sammanträtt.

Tillämpningsföreskrifter utfärdas av Kungl. Maj:t med stöd av 4 § i

lagen.

Krigsförsäkringslagen var i tillämpning under krigsåren och den närmaste

tiden därefter. Genom kungörelser den 3 september 1939 (nr 597) och

den 6 oktober samma år (nr 689) förordnades sålunda, att staten tills vidare

fick meddela försäkring och återförsäkring jämlikt 1 § krigsförsäkringslagen.

Efter utvidgningarna av försäkringsområdet 1940 och 1942 utfärdades

den 22 november 1940 (nr 943; respektive den 12 juni 1942 (nr

370) däremot svarande förordnanden. Enligt kungörelse den 13 december

1946 (nr 752) upphörde tillämpningen av 1 § krigsförsäkringslagen att

gälla med utgången av år 1946.

Beträffande 2 § lagen förordnade Kungl. Maj:t den 20 oktober 1939 (nr

747), att i paragrafens andra stycke avsedd återförsäkring fick tills vidare

meddelas av staten. Förordnandet har formellt icke upphävts men i praktiken

satts ur kraft.

Krigsförsäkringslagen har under senare tid icke tillämpats.

Genom kungörelse den 3 september 1939 (nr 596) har meddelats närmare

föreskrifter angående tillämpningen av krigsförsäkringslagen.

Enligt kungörelsen skall frågor angående krigsförsäkring handläggas och

avgöras av en särskild nämnd, statens krigsförsäkringsnämnd.

Krigsförsäkringsnämnden skall bestå av minst fem och högst nio ledamöter,

vilka förordnas av Kungl. Maj:t. Nämndens beslut i försäkringsfråga

kan icke överklagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nv 3 år 1960

Av särskild betydelse är 3 § kungörelsen, vilken —- efter ändringar den

20 oktober 1939 (nr 748) och den 3 december 1943 (nr 810) — stadgar, att

försäkring och återförsäkring, som avses i 1 § krigsförsäkringslagen, må

beviljas allenast när så prövas vara av väsentlig betydelse för tillförseln av

förnödenheter eller eljest för vidmakthållande av handel eller annan näring.

Utan dylik prövning må dock försäkring beviljas för sådant sjösatt men ännu

ej färdigbyggt fartyg samt sådant upplagt fartyg — jämte tillbehör —

som undantagits från bestämmelserna i lagen den 21 juni 1940 om krigsskadeersättning.

Sistnämnda lag är numera ersatt av lagen den 5 december

1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Krigsförsäkringsnämnden upphörde vid utgången av år 1946 med sin försäkringsgivande

verksamhet. Den upplöstes i juli 1948, varvid uppdrogs åt

särskilt utsedda likvidatorer att avveckla rörelsen. Likvidationen är nu praktiskt

taget slutförd.

Beträffande den del av den statliga krigsförsäkringen som rör sjöfartens

skydd har det ansetts viktigt ur beredskapssynpunkt, att visshet redan på

förhand föreligger om att fartyg och varor liksom även befäl och besättning

vid ett plötsligt krigsutbrott blir skyddade genom den av staten garanterade

försäkringen. Före det senaste kriget bemyndigades därför krigsförsäkringsnämnden

att sluta vissa återförsäkringsavtal dels rörande kasko-,

intresse- och varuförsäkring, dels ock rörande försäkring för olycksfall, som

till följd av krigsåtgärd drabbade å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande

person. Dylikt återförsäkringsavtal, vanligen benämnt krigsutbrotts(iv

t al, slöts år 1939 rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring. Det upphörde

att gälla i och med att krigsförsäkringen i dessa hänseenden övertogs

av staten. Något avtal rörande återförsäkring för olycksfall blev däremot

aldrig slutet. Krigsförsäkringen på sistnämnda område handhades under

hela kriget förutom av riksförsäkringsanstalten av svenska olycksfallsförsäkringsbolagens

pool för krigsolycksfallsförsäkring. Beträffande riksförsäkringsanstaltens

krigsförsäkringar ägde dock under kriget i viss omfattning

återförsäkring rum hos krigsförsäkringsnämnden.

I samband med att den statliga krigsförsäkringsverksamheten efter kriget

upphörde bemyndigades krigsförsäkringsnämnden att med de privata

försäkringsanstalterna eller sammanslutningar av sådana anstalter träffa

nytt avtal som skulle ersätta 1939 års krigsutbrottsavtal (se prop. 338/1946).

Det nya avtalet kom sedermera till stånd i december 1946 och gäller sedan

den 1 januari 1947. Enligt det nya avtalet med sjöassuradörerna övertar staten

i händelse av utbrott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra

svensk handel och sjöfart, automatiskt hela ansvaret för de av försäkringsgivaren

tecknade krigsförsäkringarna med retroaktiv verkan från

fientligheternas öppnande. Det har denna gång icke ansetts erforderligt att

ge avtalet formen av ett återförsäkringsavtal, utan staten träder vid krigsutbrottet

direkt in såsom försäkringsgivare. Bolagen har endast att till krigsförsäkringsnämnden

inom 30 dagar anmäla samtliga vid krigsutbrottet löpande

krigsrisker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960 ‘

Under senare tid har med krigsutbrottsavtalet sammanhörande frågor

handhafts närmast av kommerskollegium.

Förslag till ny krigsförsäkringslag

I skrivelse den 15 december 1958 till Kungl. Maj:t har riksnämnden föi

ekonomisk försvarsberedskap anmält att nämnden verkställt översyn av

krigsförsäkringslagen och upprättat förslag till ny lag i ämnet. Förslaget

redovisas närmare i en skrivelsen bifogad inom nämnden utarbetad promemoria

angående vissa ändringar i lagen om statlig krigsförsäkring.

I promemorian erinrar riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap om

att man vid tillkomsten av krigsförsäkringslagen framhöll hur statlig krigsförsäkringsverksamhet

under det första världskriget länt till utomordentlig

nytta och att man fann anledning saknas att i huvuddragen frångå den organisation

av verksamheten, som då tillämpats. Även erfarenheterna av verksamheten

under det andra världskriget måste enligt riksnämnden anses

svnnerligen gynnsamma. Härvidlag hänvisar nämnden till den ledogörelse

i ämnet, som intagits i översikten »Kristidspolitik och kristidshushållning

i Sverige under och efter andra världskriget» (SOU 1952: 50, sid.

1051_1069). Nämnden uttalar, att det mot bakgrunden av vunna erfaren
heter

under två världskrig lärer vara ställt utom tvivel, att en statlig medverkan

i krigsförsäkringssammanhang även under framtida ofredsförhål1

anden blir av största värde.

Riksnämndens förslag till ny lag innefattar en i huvudsak redaktionell

modernisering av gällande regler. Den viktigaste ändringen hänför sig till de

inledande bestämmelserna om förutsättningarna för lagens tillämpning. Förslaget

har på denna punkt utformats såsom en permanent fullmaktslag

efter mönster från de beredskapslagar som tillkommit på senare tid. Nämnden

framhåller att det under oroliga utrikespolitiska förhållanden är särskilt

angeläget att krigsförsäkringen utan minsta dröjsmål genomföres. Enligt

nämndens mening bör vid krig lagbestämmelserna automatiskt tiäda i tilllämpning.

Vid krigsfara och andra utomordentliga förhållanden bör Kungl.

Maj :t äga förordna om deras tillämpning.

Vad beträffar den organisatoriska sidan förordar riksnämnden, att eu

krigsförsäkringsnämnd på nytt tillsättes med uppgift att handlägga beredskapsfrågor

rörande den statliga krigsförsäkringen. Det påpekas, att företrädare

för försäkringsväsendet för riksnämnden framhållit önskvärdheten

av att en krigsförsäkringsnämnd inrättas såsom beredskapsorgan redan i

fredstid och därvid åberopat vissa aktuella frågor rörande bl. a. tolkningen

av gällande krigsutbrottsavtal. Sedan numera ny lag om ersättning för

krigsskada å egendom trätt i kraft har en sådan nämnd även uppgifter med

avseende på samordningen mellan krigsförsäkringen och krigsskadeskyddet.

Åt en krigsförsäkringsnämnd hör även, anför riksnämnden, uppdragas

att handhava med krigsutbrottsavtalet sammanhörande frågor. Det torde

också få ankomma på en ny nämnd att uppgöra förslag till tillämpningskungörelse

till krigsförsäkringslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 3 år 1960

Den nya krigsförsäkringsnämnden bör enligt riksnämnden i fredstid bestå

av, förutom ordförande, en representant för en var av följande fem intressegrupper,

nämligen kasko- och varuförsäkringsintressena samt sjöfarts-,

export- och importintressena. Om krigsförsäkringslagen sättes i tilllämpning,

anser riksnämnden, att krigsförsäkringsnämnden bör utökas med

representanter för personförsäkringsintressen och eventuellt även för andra

intressen.

Remissyttranden över riksnämndens förslag

Över riksnämndens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

försäkringsinspektionen, statens krigsskadenämnd, sjöfartsstyrelsen,

luftfartsstyrelsen, kommerskollegium, riksförsäkringsanstalten, likvidatorerna

i statens krigsförsäkringsnämnd, Sjöassuradörernas förening,

Svenska försäkringsbolags riksförbund och Sveriges allmänna exportförening.

Sjöfartsstyrelsen har bifogat yttranden från Svenska sjöfolksförbundet,

Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska

stewardsföreningen, Sveriges redareförening och Rederiföreningen för mindre

fartyg. Kommerskollegium har bilagt utlåtanden från Stockholms handelskammare,

Skånes handelskammare, handelskammaren i Göteborg och

handelskammaren i Gävle.

Riksnämndens förslag till ny krigsförsäkringslag vinner

i allt väsentligt anslutning från remissinstanserna. Från flera liåll vitsordas

betydelsen av statens medverkan för att ordna en effektiv krigsförsäkring.

Allmänt understrykes vikten av att lagen kan sättas i tillämpning

med kort varsel.

Försäkringsinspektionen och sjöfartsstyrelsen erinrar om erfarenheterna

av krigstörsäkringsverksamheten under de två världskrigen och understryker

betydelsen av att staten medverkar på detta område även under framtida

ofredsförhållanden.

Kommerskollegium tillstyrker förslaget att den nya lagen ges karaktären

av en permanent fullmaktslag. Kollegium har icke något att erinra mot att

lagen i sin helhet automatiskt skall träda i tillämpning vid krig samt att

Kungl. Maj :t under de förutsättningar som angivits i lagförslaget kan sätta

lagen i tillämpning vid krigsfara eller eljest under utomordentliga av krig

föranledda förhållanden. De betänkligheter som eljest kan göra sig gällande

beträffande fullmaktslagar är enligt kollegiets mening knappast aktuella

i detta sammanhang, eftersom en lagstiftning av detta slag icke _

sasom fallet är med andra fullmaktslagar — innebär några ingrepp i den

enskildes frihet och egendom.

I yttrandena från försäkringsgivareorganisationerna understrykes särskilt

betydelsen av att lagen automatiskt träder i tillämpning om landet indrages

i krig samt i beredskapslägen snabbt kan sättas i tillämpning. — Samma

synpunkter framföres även av Sveriges allmänna exportförening och

ett par handelskammare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 3 år 1960

Luft fartsstyrelsen anför att riksnämndens förslag synes på ett tillfredsställande

sätt tillgodose luftfartens speciella intressen. Styrelsen framhåller,

att luftfarten vid vissa avspärrningstillstånd kan komma att bli del

enda möjliga transportsättet för oundgängliga person- och varutransporter

till och från riket.

Riksförsäkringsanstalten vänder sig mot att riksnämnden i sitt lagförslag

bibehållit bestämmelserna i 2 § första stycket gällande lag, enligt

vilket lagrum anstalten och socialförsäkringsbolagen medgivits rätt att

för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat

transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre ersättningsbelopp

samt med ersättningar av annan art än eljest. Anstalten anföi;,

att motivet till en lagstiftning av här ifrågavarande karaktär främst

torde vara landets behov av att vid utomordentliga förhållanden som medför

exceptionella risker för fartyg och andra transportmedel bereda sjöfolk

in. fl. ett så högt försäkringsskydd, alt samfärdseln icke försvåras på grund

av personalbrist. I en krigssituation, då Sverige icke är indraget i kriget,

kan det för förverkligande av ett sådant intresse enligt anstaltens mening

otvivelaktigt vara betydelsefullt, att ett dylikt högre försäkringsskydd står

till buds. I ett krigsläge av denna art får nämligen de berörda personalkategorierna

antagas vara i förhållande till den alldeles övervägande majoriteten

av befolkningen utsatta för särskilda risker. Riksförsäkringsanstalten

har därför intet att erinra mot en lagstiftning av ovan angiven innebörd,

med giltigheten begränsad till krigiska konflikter, i vilka Sverige icke deltager.

Däremot finner anstalten sig icke för närvarande kunna tillstyrka,

att bestämmelser av detta slag göres tillämpliga vid ett krig, i vilket Sverige

deltager. Den totala krigföring, som man numera har att räkna med.

måste enligt anstaltens mening antagas medföra utomordentliga risker icke

endast för personal, som tjänstgör å transportmedel, utan även för stora

grupper av befolkningen i övrigt, exempelvis personer, som arbetar inom

krigsviktiga industrier, inom kraftförsörjning, i stationstjänst inom transportväsendet,

i polisväsende och brandskydd, inom civilförsvaret osv. Alla

sådana särskilt riskfyllda uppgifter kommer att kräva personella insatser.

Givetvis kommer även krigsmakten att kräva en omfattande insats av personal.

Något försäkringsskydd för krigsskada vid sådant krigsfall har ännu

icke tillskapats för vare sig krigsmaktens personal eller andra för krigsrisker

utsatta befolkningsgrupper; varken militärersättningsförordningen eller lagen

om yrkesskadeförsäkring är nämligen tillämplig å krigsskada. Enligt

riksförsäkringsanstaltens mening bör en ny lagstiftning om ett särskilt

försäkringsskydd för sjöfolk in. fl. i krig, vari Sverige är indraget, icke

antagas, förrän frågan om det ekonomiska skyddet i en dylik situation för

andra här avsedda grupper blir löst. Riksförsäkringsanstalten har icke funnit

sig övertygad om alt härvid personal, som tjänstgör å fartyg eller annat

transportmedel, bör tillförsäkras högre ekonomiskt skydd än exempelvis

krigsmaktens personal. En sådan särställning skulle leda till alt den, som

erhåller frikallelse från militärtjänst exempelvis inom marinen för tjänst
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1930

göring inom handelsflottan, därigenom tillförsäkras större ekonomiskt skydd

för krigsskada än vid tjänstgöring å ett krigsfartyg.

Remissinstanserna har allmänt godtagit riksnämndens förslag att

tillsätta en krigsförsä k ringsnämnd i samband med att den

nya lagen antages. Från flera håll nnderstrykes starkt behovet ur beredskapssynpunkt

av att krigsförsäkringsnämnden snarast träder i verksamhet.

Statens krigsförsäkringsnämnds likvidatorer erinrar om att det s. k. krigsutbrottsavtalet

automatiskt träder i kraft vid krig eller krigsfara och att det

ankommer på en blivande krigsförsäkringsnämnd att handlägga därmed

förknippade frågor samt att därefter bedriva statlig krigsförsäkringsverksamhet.

Det är emellertid enligt likvidatorerna icke praktiskt möjligt för

krigsförsäkringsnämnden att på ett ändamålsenligt sätt bedriva denna verksamhet

utan ett omfattande förberedelsearbete. Likvidatorerna erinrar i

detta sammanhang bl. a. om frågan om nyordning av de svenska varvens

försäkringar av sina nybyggnader, speciellt för utländska beställare — ett

spörsmål som redan föregående år funnit sin lösning i våra nordiska grannländer.

Vidare nämnes att det existerande samarbetsavtalet mellan Scandinavian

Airlines System (SAS) och Swissair aktualiserat frågan om krigsförsäkring

av de av SAS disponerade schweiziska flygplanen. — Sjöassuradörernas

förening hänvisar till erfarenheterna från det senaste världskrigets

utbrottsskede, vilka enligt föreningens mening bestyrker vikten av att en

krigsförsäkringsnämnd finnes färdigorganiserad och funktionsduglig redan

innan en krigssituation inträder.

Statens krigsskadenämnd understryker särskilt behovet av att olika samordningsproblem

med avseende på krigsskadeskyddet och krigsförsäkringen

snarast löses. Nämnden erinrar i detta sammanhang om de uttalanden som

bl. a. vid riksdagsbehandlingen av förslaget till den nya lagen om ersättning

för krigsskada å egendom gjordes om vikten av att redan i fredstid erforderligt

organisatoriskt förberedelsearbete utfördes. — Statskontoret anför, att

ifrågavarande arbetsuppgifter svårligen kan anförtros åt något befintligt

statligt organ med hänsyn till det behov av särskild försäkringsteknisk expertis

som föreligger. Ämbetsverket vill därför icke motsätta sig att krigsförsäkringsnämnden

inrättas redan i fredstid.

Den föreslagna sammansättningen av krigsförsäkringsnämnden tillstyrkes

eller lämnas utan erinran i flertalet remissyttranden. Från några remissinstanser

föreslås emellertid, att nämnden kompletteras med företrädare

för ytterligare intressen.

Luf tf artsstyrelsen föreslår sålunda att i krigsförsäkringsnämnden får ingå

en representant för luftfartens intressen. — Sjöassuradörernas förening

anser med hänsyn till kaskoförsäkringsmarknadens struktur, att praktiska

skäl talar för att kaskoförsäkringsintressena erhåller representation i nämnden

från såväl försäkringsaktiebolagen som de ömsesidiga försäkringsbolagen.

Svenska sjöfolksförbundet och Svenska stewardsföreningen anför att, om

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 3 år 1960

krigsiörsäkringslagen sättes i tillämpning, krigsförsäkringsnämnden bör utökas

med representanter för de ombordanställdas organisationer.

Sveriges allmänna exportförening erinrar om den utökning av representantskapet

i nämnden som enligt förslaget skall ske därest krigsförsäkringslagen

sättes i tillämpning. Föreningen pekar i detta hänseende på landtransport-,

lufttransport- samt speditionsintressena. Föreningen utgår från

att det — även om någon utökning av nämndens ledamöter i förhållande

till förslaget för närvarande ej befinnes påkallad — kommer att sörjas för

att representanter för nyssnämnda och andra ifrågakommande intressegrupper

får tillfälle att i lämplig form göra sina synpunkter hörda i samband

med nämndens verksamhet även i fredstid.

Departementschefen

Genom den gällande lagen om statlig krigsförsäkring har Kungl. Maj:t

givits befogenhet att under krigsförhållanden meddela vissa försäkringar

mot krigsrisker, i första hand i fråga om transportförsäkring och återförsäkring.

Lagen var i tillämpning under det andra världskriget och de närmaste

åren därefter. Erfarenheterna av den statliga krigsförsäkringsverksamheten

är omvittnat utomordentligt goda och det torde icke råda delade

meningar om att statens medverkan på detta område är nödvändig för att

trygga folkförsörjningen i en krigssituation som allvarligt berör vårt land.

1939 års lag är numera delvis föråldrad och det förslag till ny lagstiftning

som framlagts av riksnämnden syftar i första hand till en modernisering.

Förslaget har i stort sett godtagits vid remissbehandlingen, och jag anser

det nu böra läggas till grund för en ny lag i ämnet. Till den närmare utformningen

av denna ämnar jag återkomma i det följande.

Såsom förut nämnts handhades på sin tid den statliga krigsförsäkringsverksamheten

av en särskild nämnd, krigsförsäkringsnämnden. Nämnden

upphörde strax efter krigets slut med sin försäkringsverksamhet och upplöstes

under 1948. Riksnämndens förslag innehåller icke några principiella

förändringar av organisationen för tillämpningen av den nya lagen. Försäkringsverksamheten

är tänkt att såsom tidigare åvila en särskild krigsförsäkringsnämnd.

Av beredskapsskäl föreslår riksnämnden att krigsförsäkringsnämnden

tillsättes redan i samband med att den nya lagen träder i

kraft. Förslaget har i denna del vunnit enhällig anslutning bland remissinstanserna.

En förutsättning för att den statliga krigsförsäkringen i en krissituation

skall kunna effektivt träda in är att viktigt förberedelsearbete undangjorts.

Delvis är det fråga om att uppdraga gränserna för försäkringsområdet.

Även planläggningen för en samordning av den statliga krigsförsäkringen

med det krigsskadeskydd som åtnjutes enligt lagen den 5 december 1958

(nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom är en angelägen uppgift

som måste lösas på ett förberedande stadium. Till detta kommer bl. a. aktuella

spörsmål rörande statens övertagande av krigsriskansvaret i fråga om

annan transportförsäkring än sjöförsäkring. Ifrågavarande beredskapsupp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr 3 år 1960

gifter är, såsom statskontoret påpekat, av speciellt försäkringsteknisk natur

och kan icke lämpligen uppdragas åt något redan förefintligt organ utan

torde få ankomma på den myndighet som anförtros tillämpningen av den

tillämnade lagen. Vägande skäl talar sålunda även enligt min mening för

att den nya krigsförsäkringsnämnden träder i verksamhet snarast möjligt.

Av det nyss sagda följer, att nämnden bör övertaga den funktion som kommerskollegium

för närvarande utövar såsom statens företrädare i frågor

rörande den statliga krigsförsäkringen.

Beträffande krigsförsäkringsnämndens sammansättning föreslår riksnämnden

en mera begränsad representation i fredstid och att komplettering

sker om krigsförsäkringslagen skulle sättas i tillämpning. På beredskapsstadiet

skall krigsförsäkringsnämnden enligt förslaget bestå av ordförande

och fem ledamöter, vilka representerar kaskoförsäkrings- och varuförsäkringsintressena

samt sjöfarts-, export- och importintressena. Under

remissbehandlingen har önskemål framkommit att även en representant

för luftfarten får ingå i nämnden. För egen del vill jag understryka vikten

av att krigsförsäkringsnämndens beredsltapsorganisation icke utbygges

utöver vad som oundgängligen krävs för att nämnden skall kunna fullgöra

sina förberedande uppgifter. Vad riksnämnden härutinnan föreslagit

synes mig vara ett minimum och jag är medveten om att åtskilliga spörsmål

som kommer att möta krigsförsäkringsnämnden i dess arbete är av

den natur att de kan motivera representation i nämnden av andra intressen,

bl. a. luftfartsintressena. Till en början synes dock lämpligt att stanna

vid den sammansättning av krigsförsäkringsnämnden som riksnämnden

föreslagit. Några svårigheter att tillföra nämnden nödig sakkunskap från

icke representerade intresseområden synes icke behöva föreligga.

I det läge att krigsförsäkringslagen träder i tillämpning torde vara nödvändigt

att bredda representationen i krigsförsäkringsnämnden. Frågan om

bur nämnden då skall vara sammansatt för att kunna fungera på effektivast

möjliga sätt bör lösas bl. a. med ledning av den beredskapsplanläggning

av krigsförsäkringsverksamheten som utgör en av nämndens första

uppgifter. Först sedan denna planläggning slutförts torde det vara möjligt

att närmare bedöma nämndens sammansättning i ett tillämpningsskede.

Kostnaderna för krigsförsäkringsnämndens verksamhet i fred torde få

bestridas från tionde huvudtitelns förslagsanslag till Kostnader för vissa

nämnder in. in.

På grundval av riksnämndens förslag har inom handelsdepartementet

upprättats förslag till lag om statlig krigsförsäkring. Förslaget torde såsom

Bilaga1 få fogas till detta protokoll. Jag övergår nu till alt redogöra för lagförslaget.

1 §-

Gällande krigsförsäkringslag är av permanent natur. För att de materiella

bestämmelserna skall kunna tillämpas fordras särskilt förordnande av

1 Bilagan, som frånsett en mindre jämkning av redaktionell natur överensstämmer med det

vid propositionen fogade lagförslaget, har här utelämnats.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kangl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

Kung]. Maj :t. Sådant förordnande om tillämpning förutsätter att riket befinner

sig i krig eller krigsfara eller att eljest utomordentliga av krig föranledda

förhållanden råder. Är riksdagen samlad skall förordnande meddelas

först sedan riksdagens samtycke inhämtats. I annat fall äger Kungl.

Maj:t ensam förordna om tillämpning intill viss begränsad tid räknad från

det riksdagen sammanträtt. Kungl. Maj :ts befogenhet att ensam meddela

förordnande torde dock ha mist sin betydelse, enär riksdagen numera anses

samlad hela året (se särskilda utskottets utlåtande nr 1/1948 s. 24 och 27).

Riksnämndens förslag innefattar en modernisering av lagens fullmaktskonstruktion

i enlighet med vad som numera gäller för flera beredskapslagar.

Sålunda skall enligt förslaget den tillämnade lagen automatiskt träda

i tillämpning när riket indrages i krig. Vid krigsfara eller eljest under utomordentliga

av krig föranledda förhållanden föreslås att Kungl. Maj :t skall

kunna förordna om tillämpning av lagens bestämmelser. Sådant förordnande

skall enligt vanligt mönster underställas riksdagen för godkännande.

Vad riksnämnden föreslagit angående förutsättningarna för lagens sättande

i tillämpning har allmänt godtagits av remissinstanserna.

Erfarenheten visar att även relativt avlägsna krigshändelser oväntat kan

utgöra ett allvarligt hot mot våra transportleder och därmed vår varuförsörjning.

I ett sådant plötsligt uppkommande krisläge måste den statliga

krigsförsäkringen snabbt kunna träda i funktion. Det är därför av vikt att

lagstiftningen utan dröjsmål kan utnyttjas icke blott vid krig eller krigsfara

som direkt berör vårt land utan även i andra lägen, där krigsförhållanden

ute i världen medför betydande krigsrisker för vår transportapparat.

Jag tillstyrker därför den utformning av lagens inledande bestämmelser

som riksnämnden föreslagit.

2 §■

Riksnämndens förslag innebär att de i 1 § gällande lag upptagna bestämmelserna

om försäkringsverksamheten utan saklig ändring överföres till den

nya lagen. Förslaget har icke föranlett någon erinran under remissbehandlingen

och jag biträder detsamma. I departeinentsförslaget har bestämmelserna

intagits närmast efter den inledande paragrafen.

3 §.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen innehåller 2 § nuvarande

krigsförsäkringslag bestämmelser om olycksfallsförsäkring avsedd att komplettera

den gängse obligatoriska försäkringen för skada till följd av olycksfall

i arbetet. I sistnämnda hänseende gäller numera lagen den 14 maj 1954

(nr 243) om yrkesskadeförsäkring vilken ersatt 1916 års olycksfallsförsäkringslag.

Med hänsyn till de risker för krigsolycksfall för vilka de som har

sitt arbete förlagt ombord på fartyg är utsatta, finns vidare sedan tiden före

det andra världskriget särskilda bestämmelser om krigsförsäkring för de

ombordanställda. Nu upptages reglerna härom i lagen den 14 maj 1954 (nr

246) om krigsförsäkring för sjömän in. fl. Genom denna lag utvidgas det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

försäkringsskydd, som yrkesskadeförsäkringslagen erbjuder, till att avse

krigsolycksfall icke blott i arbetet utan även utom arbetet. Vidare kompletteras

yrkesskadeförsäkringslagens ersättningsregler med särskilda bestämmelser,

som medför att försäkringsskyddet för den ombordanställde blir

mer omfattande.

Det är att märka, att varken yrkesskadeförsäkringslagen eller 1954 års

lag om krigsförsäkring för sjömän är tillämplig i fråga om skada som orsakats

av krigsåtgärd under krig vari Sverige befinner sig. Ytterligare må

nämnas, att man vid tillkomsten av 1939 års lag om statlig krigsförsäkring

framhöll att behov kunde tänkas uppkomma av särskild krigsolvcksfallsförsäkring

även i fråga om andra transportmedel än fartyg.

Gentemot riksnämndens förslag att till den nya lagen överföra den nuvarande

befogenheten för Kungl. Maj :t att förordna om utvidgat försäkringsskydd

mot krigsolycksfall har riksförsäkringsanstalten riktat den anmärkningen

att befogenheten icke bör gälla i det läge att riket befinner sig i krig.

I en sådan situation är enligt anstaltens mening riskerna även för annan

personal än sådan som tjänstgör på transportmedel så stora att någon särställning

i försäkringshänseende för transportmedlens personal icke är befogad.

För egen del kan jag icke helt dela anstaltens synpunkter. Det är

nämligen icke möjligt att på förhand med någon säkerhet bedöma hur förhållandena

kommer att gestalta sig vid ett krig, i vilket vårt land är indraget.

Man kan tänka sig ett läge, då personal ombord på fartyg och andra

transportmedel även när vårt land indragits i krig får anses avsevärt mer

utsatt för olycksrisker än andra jämförbara grupper medborgare. Som en

beredskapsåtgärd synes därför böra bibehållas den möjlighet nuvarande

lagstiftning erbjuder att även vid ett krig i vilket vårt land blivit indraget

anordna ett rimligt krigsförsäkringsskydd för sjöfolket och likställda

grupper. Jag förordar således att riksnämndens förslag följes på denna

punkt.

4 §.

Enligt 2 § andra stycket nuvarande lag öppnas möjlighet för staten att

meddela återförsäkring av försäkring, som riksförsäkringsanstalten eller

ömsesidigt socialförsäkringsbolag meddelat. Samma återförsäkringsmöjlighet

bör även stå till buds enligt den blivande lagen. I departementsförslaget

har bestämmelse härom upptagits under en särskild paragraf.

5 §.

I överensstämmelse med vad nu gäller torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter till lagen.

Lagens ikraftträdande.

Med hänsyn till att lagen skall ligga till grund för den fortsatta planeringen

för den statliga krigsförsäkringsverksamheten torde den böra träda

i kraft omedelbart efter utfärdandet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

15

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över det inom handelsdepartementet

upprättade lagförslaget måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Pierre Vinde

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 3 år 1960

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 4 december

1959.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E. SÖDERLUND,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 19 november 1959 tillhandakonnnet utdrag av protokoll

över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen

av Halland, i statsrådet den 6 november 1959, hade Kungl. Maj:t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om statlig krigsförsäkring.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av lagbyråchefen Göran Borggård.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Trggve Hcllners

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3 år 1960

17

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 december 1959.

Närva länder

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, lagrådets den 4 december

1959 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 6 november 1959 remitterade

förslaget till lag om statlig krigsförsäkring.

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen föreläggas

1960 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Björn Bergman

2 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre anslag. a1 i texten
  2. 2LU 1960:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statlig krigsförsäkring. s. 1 i texten