Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 19i6 (nr 99)

27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:33, Med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 19i6 (nr 99)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

1

Nr 33

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag

till förordning om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 19i6 (nr 99); given Stockholms

slott den 30 december 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i familj ebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99).

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att maximibeloppen för familj epenning enligt

6 § familjebidragsförordningen med hänsyn till allmän standardhöjning

under de senaste åren skall höjas med omkring tio procent. Bidragen, som

nu utgår med sex kronor, tre kronor 60 öre och två kronor 40 öre, föreslås

skola höjas till sex kronor 60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre.

Begravningsbidragen föreslås skola höjas till 600 kronor för hustru (nu

500 kronor) och 300 kronor för barn eller adoptivbarn (nu 250 kronor).

Det föreslås att begravningsbidrag skall kunna utgå även till värnpliktig,

som icke uppbär familj epenning för familjemedlem eller åtnjuter näringsbidrag.

Bestämmelserna om statsbidrag för sådana kostnader, som icke till

fullo ersättes av statsmedel, föreslås skola förenklas. Sådana statsbidrag

utgår för närvarande med olika procentsatser, 95, 90 och 80 procent. I propositionen

föreslås att dessa statsbidrag skall utgå efter en enhetlig procentsats

om 88 procent. Bestämmelserna om familjebidragsnämnds organisation

och arbetsformer har i propositionen anpassats till bestämmelserna

i kommunallagen. I övrigt föreslås bland annat en klarare utformning av

stadgandet om behörighet alt fullfölja talan mot beslut rörande familjebidrag.

1—1782 59 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

Förslag

till

Förordning om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99)

Härigenom förordnas att 6, 19, 21, 23—26, 29, 35 och 39 §§ familje
-

bidragsförordningen1 skola erhalla ä

(Nuvarande lydelse)

6

Familj epenning utgår — — —

för dag: Kronor

1) För hustru — — —- 16 år 6: —

2) För annan—■■—--—■ under 1) 3:60

3) För annan---under 1) 2: M

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå med högst 6 kronor

för dag, oaktat den värnpliktige icke

har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§•

Familj epenning utgår — — —

för dag: Kronor

1) För hustru — — — 16 år 6:60

2) För annan---under 1) 3:95

3) För annan--— under 1) 2:65

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå med högst 6 kronor

60 öre för dag, oaktat den värnpliktige

icke har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i

3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära

familj epenning för familjemedlemmen

eller åtnjöt den värnpliktige

vid nämnda tidpunkt näringsbidrag

som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag

tillerkännas den värnpliktige.

Sådant bidrag utgår med femhundra

kronor för hustru och med tvåhundrafemtio

kronor för barn eller adoptivbarn.

Har familjemedlem, som avses i

3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära

familj epenning för familjemedlemmen

eller åtnjöt den värnpliktige

vid nämnda tidpunkt näringsbidrag

som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag

tillerkännas den värnpliktige.

Begravningsbidrag må utgå jämväl

till annan värnpliktig, som kan anses

vara i behov av sådant bidrag.

Begravningsbidrag utgår med sex
-

Senaste lydelse, av 6 § se SFS 1958:440 samt av 19 och 39 §§ se SFS 1951:117.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

hundra kronor för hustru och med

trehundra kronor för barn eller

adoptivbarn.

21

1 mom. När skäl------

2 mom. Skyldighet, som — — —

3 mom. Om vad som förstås med

lämpligt arbete gäller vad därom

stadgas i förordningen den 15 juni

1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor.

§■

— ock indragas.

--- bör avbrytas.

3 mom. Om vad som förstås med

lämpligt arbete gäller vad därom

stadgas i förordningen den 14 december

1956 (nr 629) om erkända

arbetslöshetskassor.

23 §.

Kommun skall antingen inrätta

särskild familj ebidragsnämnd eller

ock uppdraga åt annan kommunal

myndighet att vara familj ebidragsnämnd.

Kommun skall antingen inrätta

särskild familjebidragsnämnd eller

ock uppdraga åt annat kommunalt

organ att vara familj ebidragsnämnd.

24

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd

utses av dem, som i allmänhet

utöva kommunens beslutanderätt,

samt består av tre eller fem

ledamöter. Jämte ledamöterna utses

suppleanter till lika antal. Därvid

bestämmes tillika, i vilken ordning

suppleanterna skola inkallas.

Vid val av ledamöter och suppleanter

skall tillses, att erfarenhet på den

sociala behovsprövningcns område

blir företrädd inom nämnden. Därjämte

skall beaktas stadgandet i 26

§ 1 mom. andra punkten.

2 mom. Uppdraget att vara ledamot

av familjebidragsnämnden gäller

för fyra år. Avgår ledamot under

den för honom bestämda tjänst
-

§•

Ledamöter och suppleanter i särskild

familj ebidragsnämnd väljas

av kommunens fullmäktige till det

antal fullmäktige bestämma. Antalet

ledamöter må dock icke vara under

fem.

Valet skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så

många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal

personer valet avser, ökat med 1.

Om förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat. Sker

ej val av suppleanter proportionellt,

skall tillika bestämmas den ordning,

i vilken suppleanterna skola inkallas

till tjänstgöring.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

(Nuvarande lydelse)

göringstiden, anställes fyllnadsval;

och skall den sålunda valde tjänstgöra

under den tid, som för den

avgångne återstått.

25

1 mom. Ledamot eller suppleant

i särskild familjebidrag snämnd må

ej vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre

års ålder;

b) den, som icke råder över sig

och sitt gods.

2 mom. Ledamot eller suppleant

i särskild familjebidragsnämnd må

kunna avsäga sig uppdraget:

a) om han icke är boende inom

kommunen;

b) om han är ämbets- eller tjänsteman

och av sin befattning hindras

att fullgöra uppdraget;

c) om han efter fyra års tjänstgöring

såsom ledamot i nämnden är

i tur att därifrån avgå;

d) om han uppnått sextio års

ålder eller eljest uppgiver hinder,

som av den väljande myndigheten

godkännes.

26

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd

utser inom sig ordförande

och vice ordförande för ett år i sänder.

Endera av ordföranden eller

vice ordföranden skall vara icke

krigstjänstskyldig person. Äro både

ordföranden och vice ordföranden

hindrade att bevista sammanträde,

utses ordförande för tillfället.

2 mom. Består nämnden av fem

ledamöter, må ärende ej av nämnden

företagas till avgörande, där ej minst

tre ledamöter eller suppleanter äro

(Föreslagen lydelse)

§•

I fråga om familjebidragsnämnd

i annan kommun än Stockholm skall

utöver bestämmelserna i 24 § vad i

32—42 §§ kommunallagen är stadgat

rörande kommunens styrelse ävensom

i 45 § andra och tredje styckena

samma lag i fråga om där avsedd

nämnd äga motsvarande tillämpning,

dock att det ej är erforderligt

att protokollet upptager annat än

förteckning å närvarande ledamöter

och beslutet i varje ärende.

§•

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

5

(Nuvarande lydelse)

tillstädes samt, för det fall att de

närvarande äro allenast tre, dessa

tillika äro om beslutet ense. Består

nämnden av tre ledamöter, må ärende

icke företagas till avgörande, med

mindre samtliga ledamöter eller

suppleanter äro tillstädes. Vid val

inom nämnden så ock vid tillsättande

av tjänstebefattning sker omröstning

med slutna sedlar, där så begär

es, och skilje lotten mellan dem,

som erhållit lika antal röster. I övrigt

verkställes omröstning öppet,

och blive den mening gällande, varom

de flesta röstande sig förena.

Äro vid öppen omröstning rösterna

på vardera sidan lika många, gälle

den mening, som biträdes av ordföranden.

Vid nämndens sammanträde skall

föras protokoll, vars riktighet granskas

senast vid nästa ordinarie sammanträde.

Nämnden äger att, där sådant

av behovet påkallas, uppdraga

åt en eller flera av sina ledamöter

eller suppleanter, som närvarit vid

sammanträdet, att verkställa denna

granskning.

3 mom. Nämnden skall på lämpligt

sätt tillkännagiva, varest och på

vilka tider till nämnden ställda ansökningar

eller andra handlingar

mottagas.

(Föreslagen lydelse)

Beträffande familjebidrag snämnd

i Stockholm skola, utöver vad i 2b §

är stadgat, bestämmelserna i 51 §

kommunallagen för Stockholm äga

tillämpning, varjämte skall gälla vad

stadsfullmäktige med tillämpning av

stadgandena i sagda lag föreskriva.

Protokoll som föres vid familjebidragsnämndens

sammanträde behö
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

(Nuvarande lydelse)

29

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familj epenning avseende

familjemedlem, som i 3 § a)

sägs, ävensom för begravningsbidrag

med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt H § med nittiofem

procent av bidraget, för bostadsbidrag

med nittio procent av bidraget

samt för familj epenning i annat

fall än ovan sagts, näringsbidrag

jämlikt 15 § och sjukbidrag med

åttio procent av utgivet belopp; dock

att vad Stockholms stad på grund av

stadgandet i 27 § utgivit till värnpliktig,

bosatt utom riket, skall i sin

helhet återgäldas av staten. För hemortslönens

hela belopp utgår gottgörelse

av staten.

Då särskilda------

(Föreslagen lydelse)

ver dock ej upptaga annat än förteckning

å närvarande ledamöter och

beslutet i varje ärende.

§•

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familj epenning avseende

familjemedlem, som i 3 § a)

sägs, ävensom för begravningsbidrag

med hela utgivna beloppet samt

för familjepenning i annat fall än

ovan sagts, för bostadsbidrag, näringsbidrag

och sjukbidrag med

åttioåtta procent av utgivet belopp;

dock att vad Stockholms stad på

grund av stadgandet i 27 § utgivit till

värnpliktig, bosatt utom riket, skall

i sin helhet återgäldas av staten. För

hemortslönens hela belopp utgår

gottgörelse av staten.

stycket sägs.

Har familjebidrag på grund av

felaktigt förfarande från militär

myndighet rörande åtgärd, som jämlikt

meddelade föreskrifter ålegat

militärmyndigheten, utgått med för

högt belopp eller för längre tid än

som rätteligen skolat ske och hade

familjebidragsnämnden icke skäligen

bort inse, att sådan felaktighet förekommit,

äger kommun, som utgivit

ersättningen, på villkor som Konungen

äger fastställa efter ansökan hos

tillsynsmyndigheten av statsmedel

erhålla åter det för mycket utgivna

beloppet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

35 §.

Behörighet att fullfölja talan mot

beslut i ärende, som avses i denna

förordning, tillkommer värnpliktig,

vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga

om familjebidrag, jämväl familjemedlem,

som av den värnpliktige

angivits såsom betalningsmottagare

för bidraget, ävensom, därest annan

än den värnpliktige gjort ansökning

om bidrag, sökanden.

Talan mot---

Talan mot beslut i ärende, som

avses i denna förordning, må fullföljas

av värnpliktig, vars rätt beslutet

rörer, samt i fråga om familjebidrag

jämväl av den, för vilken

familjebidrag kan utgå. För barn må

barnavårdsman fullfölja talan.

beslutet rörer.

39 §.

Sådant medgivande----

Har familj ebidragsnämnd icke

funnit skäl att hos tillsynsmyndigheten

göra ansökan om medgivande,

som avses i 3 § andra stycket, äger

den värnpliktige ävensom sådan anhörig

eller husföreståndarinna som

där sägs göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.

I övriga i första

stycket avsedda fall tillkommer sådan

rätt den värnpliktige samt familjemedlem,

som av den värnpliktige

angivits såsom betalningsmottagare

för bidraget, ävensom, därest

annan än den värnpliktige hos familjebidrag

snämnd gjort ansökan om

bidrag, sökanden.

--tillsynsmyndigheten återkallas.

Har familjebidragsnämnd icke

funnit skäl att hos tillsynsmyndigheten

göra ansökan om medgivande,

som avses i 3 § andra stycket, äger

den värnpliktige ävensom sådan anhörig

eller husföreståndarinna som

där sägs göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.

I övriga i första

stycket avsedda fall tillkommer sådan

rätt den värnpliktige samt den,

för vilken familjebidrag kan utgå.

För barn må barnavårdsman göra

sådan ansökan.

Tillsynsmyndigheten äger medgiva

familjebidragsnämnd befrielse

från skyldighet att inhämta medgivande

enligt första stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

Har kommun tillsatt särskild familjebidragsnämnd enligt äldre bestämmelser

skall val av sådan nämnd enligt de nya bestämmelserna i annan

kommun än Stockholm första gången äga rum under år 1963. Tjänstgöringstiden

för enligt äldre bestämmelser valda ledamöter och suppleanter

i särskild familjebidragsnämnd skall i Stockholm upphöra med utgången

av år 1960 och i annan kommun med utgången av år 1963.

I fråga om kommuns rätt att erhålla gottgörelse av statsmedel för familjebidrag,

som utgått för tiden före den 1 juli 1960, skola bestämmelserna

i 29 § första stycket äldre lydelsen äga tillämpning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

9

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 december 1959.

Närvarande :

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng,

Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med cheferna för finans- och inrikesdepartementen

fråga om ändring i familjebidragsförordningen och anför därvid följande.

1954 års värnpliktsavlöningsutredning1 har den 30 december 1958 framlagt

förslag till ny familjebidragsförordning.

Över förslaget har efter remiss följande myndigheter och sammanslutningar

yttrat sig, nämligen överbefälhavaren, efter försvarsgrenschefernas

hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, försvarets upplysnings-

och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

statskontoret, kammarrätten, överståtliållarämbetet, länsstyrelserna i

Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens

län, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,

tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation,

svenska arbetsgivareföreningen, landsorganisationen i Sverige, statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Sveriges lantbruksförbund, riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges

förenade studentkårer, folkpartiets ungdomsförbund, högerns ungdomsförbund

och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.

I det följande redogör jag kortfattat för dels gällande familjebidragssystem,

dels utredningens förslag och däröver avgivna yttranden.

Nuvarande familjebidragssystem

Gällande bestämmelser återfinnes i familjebidragsförordningen och familjebidragskungörelsen,

båda givna den 29 mars 1946, med däri sedermera

vidtagna ändringar.

Familjebidrag kan utgå på närmare angivna villkor för familjemedlemmar

—- hustru, barn, föräldrar och husföreståndarinna — samt undantagsvis

för annan anhörig. Bidragsformerna är familjepenning, bostads
1

T.f. expeditionschefen G. Söderberg, ordförande, numera byråchefen U. S. Rosenblad

samt ledamöterna av riksdagens första kammare, numera talmannen G. V. Sundelin

och E. B. Holmqvist.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

bidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidrag utgår i princip

efter behovsprövning. När det gäller familjepenningen bestämmes

i familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar.

Familjepenningen utgör för närvarande för hustru och frånskild

hustru ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever med hustru

eller hustru, med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen -— för

annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande

familjemedlem under 16 år, sex kronor för dag, för annan familjemedlem

över 16 år tre kronor 60 öre för dag samt för annan familjemedlem

under 16 år två kronor 40 öre för dag. Bostadsbidrag utgår i första

hand för bestridande av kostnader för bostad, där värnpliktig sammanbor

med familjemedlem. Det utgår högst med belopp svarande mot de faktiska

kostnaderna. Näringsbidrag kan utgå dels för upprätthållande av näring

eller rörelse, som drives av den värnpliktige, eller för upprätthållande av

näring eller rörelse, som innehaves av den värnpliktiges hustru och i vilken

den värnpliktige är anställd, dels ock för att möjliggöra återupptagande av

näring eller rörelse, som under värnpliktigs militärtjänstgöring måst nedläggas.

Bidragen utgör för närvarande i det förra fallet högst 22 kronor 50

öre för dag och i det senare fallet högst 225 kronor för månad. Näringsbidrag

för upprätthållande av rörelse utesluter familjepenning och bostadsbidrag,

medan näringsbidrag för nedlagd rörelse kan utgå vid sidan av dessa bidrag.

Sjukbidrag och begravningsbidrag är avsedda att täcka de

särskilda behov, som uppkommer med anledning av familjemedlems sjukdom

eller frånfälle. Sjukbidrag utgår högst med belopp svarande mot de

verkliga kostnaderna, medan begravningsbidrag utgör 500 kronor för hustru

och 250 kronor för barn och adoptivbarn. Begravningsbidrag utgår för

hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för barn och adoptivbarn

under sexton år, som står under hans vård, medan sjukbidrag kan

utgå även till annan familjemedlem. Familjebidragen är beskattningsbara.

Vid behovsprövningen av familjepenning och bostadsbidrag för hustru,

med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för hans barn och adoptivbarn

under 16 år som står under hans vårdnad skall s.k. normerad behovsprövning

tillämpas. Bestämmelserna härom, som är meddelade i

14 § familjebidragskungörelsen, innebär i huvudsak följande. Den värnpliktiges

under militärtjänstgöringen från civil anställning behållna inkomst

skall, i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, avdragas

från familjebidraget. Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst,

som uppgår till eller överstiger 800 kronor för månad, utgör en fjärdedel

av inkomsten avdragsfritt belopp, medan överskjutande del skall med

hälften avdragas familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst än 800

kronor för månad är det avdragsfria beloppet 200 kronor för månad. Återstoden

föranleder med halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt

barns liksom vissa andra inkomster kan även påverka familjebidraget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

Familjebidrag utgår i princip för den värnpliktiges tjänstgöringstid. I

vissa fall kan emellertid bidrag beviljas även för tid efter tjänstgöringens

upphörande — s. k. förlängt familjebidrag. Därest särskilda skäl och föreliggande

behov därtill föranleder, kan t. ex. sålunda familjepenning utgå

för högst tjugo dagar efter tjänstgöringens slut — i fråga om värnpliktig,

som tjänstgjort jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, dock allenast därest

tjänstgöringen upphört tidigare än som vid tjänstgöringens början kunde

förutsättas. Bostadsbidrag kan i vissa fall och om särskilda skäl föreligger

utgå för högst trettio dagar utöver tjänstgöringstiden.

Familjebidragsärendena handlägges i kommunerna av familjebidragsnämnder.

Kommun har att antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd

eller också uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familj ebidragsnämnd.

För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m.m.

finnes en särskild tillsynsmyndighet, försvarets socialbyrå. I vissa fall

erfordras denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna

beviljas av familjebidragsnämnd. Medgivande erfordras sålunda alltid

t. ex. för att familjebidrag skall få utgå för annan anhörig än i familjebidragsförordningen

angivna familjemedlemmar och för att bostadsbidrag

skall kunna beviljas för mer än en bostad. Vidare erfordras då det gäller

värnpliktig under första tjänstgöring medgivande t. ex. för att bostadsbidrag

skall kunna utgå till värnpliktig, som ej sammanbor med person,

som är familjemedlem enligt förordningen, för att näringsbidrag skall

kunna utgå för upprätthållande av rörelse och för att näringsbidrag skall

kunna utgå för under tjänstgöringen nedlagd rörelse. Den direkta tillsynen

över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna, vilka

även, bland annat, har att pröva ansökningar från familjebidragsnämnder

om statsbidrag och förskott, verkställa utbetalningar därav, pröva bes%är

över familjebidragsnämnds beslut samt utöva medelskontroll och verkställa

fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet. Över länsstyrelses

beslut rörande tillämpningen av förordningen må besvär anföras

hos kammarrätten.

Familjebidragen utbetalas av kommunerna, i regel den kommun där den

värnpliktige är bosatt. Kommunernas utgifter för familjebidrag täckes till

största delen av statsbidrag. Staten ersätter sålunda helt familjepenning till

hustru, med vilken den värnpliktige sammanbor, samt till barn och adoptivbarn

under 16 år, som står under hans vårdnad, ävensom begravningsbidrag.

Familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjukbidrag

ersättes med 80 % . Bostadsbidrag gottgöres med 90 % och näringsbidrag

för upprätthållande av rörelse med 95 %.

Gällande familjebidragsförordning innehåller förutom bestämmelser om

familjebidrag i egentlig mening även föreskrifter om s. k. hemortslön till

värnpliktiga. Hemortslön utbetalas kontant såsom bcfälslön och langtidslön.

Befälslönen avses utgöra en kompensation för det ansvarsfullare och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

mera kvalificerade arbete, som följer med högre tjänsteställning, och långtidslönen,

som tillskapades under den senaste beredskapstiden, är närmast

avsedd att utgöra ersättning för den längre tjänstgöring, som ålägges vissa

värnpliktiga. Bestämmelserna om hemortslön skall träda i kraft å tidpunkt,

varom framdeles förordnas. Sådant förordnande har icke meddelats.

Utredningens förslag

Till en början må erinras om att värnpliktsavlöningsutredningen enligt

sina direktiv haft att pröva frågan om familjebidragssystemet under krig,

varvid möjligheterna till samordning mellan familjebidragsformerna och

hjälpåtgärder genom civilförsvarets och den allmänna socialtjänstens försorg

även borde undersökas. Enligt direktiven skulle utredningen vidare

verkställa allmän översyn av de nuvarande familjebidragsbestämmelserna

med hänsyn till deras ändamålsenlighet under fred och beredskapstillstånd.

Bland frågor som utredningen därvid särskilt borde uppmärksamma nämndes

lämpligheten av den normerade behovsprövningen och frågan om förlängt

familjebidrag.

Utredningen framlägger förslag till bestämmelser, vilka enligt utredningen

i princip är avsedda att tillämpas såväl i fred som under beredskapsoch

krigstillstånd. Vissa särbestämmelser för krigs- och beredskapstillstånd

anses dock vara erforderliga. Utredningen anmäler sin avsikt att framdeles

avge förslag härutinnan.

Utredningen förutsätter, att samtliga nu existerande familj ebidragsformer

bibehålies. Likaså förutsätter utredningen, att nuvarande bestämmelser

angående familjebidragsberättigade familjemedlemmar m. in. skall

bibehållas oförändrade.

Familjepenning och bostadsbidrag föreslås skola utgå utan behovsprövning

för den trängre familjekretsen, d. v. s. för den värnpliktiges barn och

adoptivbarn under 16 år som står under hans vårdnad och för hustru med

vilken han sammanlever och som sammanbor med nu nämnt barn. I övrigt

förutsättes familjepenning och bostadsbidrag alltjämt skola utgå efter behovsprövning.

Som motivering för sitt ställningstagande anför utredningen bland annat

följande.

»I tidigare diskussioner angående familjebidragssystemets utformning

har man skilt på å ena sidan en understödsprincip, enligt vilken bidrag utgår

i mån av behov, och å andra sidan en löneprincip, enligt vilken bidragen

betraktas som vederlag för det för staten nödvändiga och betydelsefulla

arbete, som den värnpliktige utför, och därför utgår utan prövning av

behovet. —---Ehuru statsfinansiella skäl talar för att man i fråga om

familjebidrag åt de värnpliktiga tillämpar understödsprincipen, har utredningen

funnit löneprincipen ur psykologisk synpunkt så värdefull, att

den i den utsträckning, som är statsekonomiskt försvarbar, bör på understödsprincipens

bekostnad få en plats i vårt familjebidragssystem. Enligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

13

utredningens mening bör detta i princip tillgå så, att staten — liksom den

utan behovsprövning under tjänstgöring tillhandahåller den värnpliktige

mat, kläder, husrum och sjukvård samt därutöver ett kontant bidrag, avsett

att tillgodose rimliga behov av förströelse, personlig hygien in. m. — i de

fall den värnpliktige har familj att försörja, utan att pröva behovet, ger den

värnpliktige ett familjebidrag så tilltaget, att det i ungefär motsvarande

mån täcker familjens levnadsomkostnader under tiden för den värnpliktiges

tjänstgöring. Utredningen har funnit en dylik eftergift åt löneprincipen även

såtillvida ändamålsenlig, att den medger en betydande förenkling av familjebidragssystemet.

Vad nyss sagts om den värnpliktiges familj gäller familjen

i trängre mening — i första hand med den värnpliktige sammanboende

hustru, som icke är självförsörjande, samt barn och adoptivbarn under 16

år. Men även andra den värnpliktiges anhöriga kan för sin försörjning vara

mer eller mindre beroende av den värnpliktige och i dylika fall bör möjlighet

finnas för den värnpliktige att efter behovsprövning erhålla familjebidrag

för att under tjänstgöringstiden kunna fullfölja sina försörjningsåtaganden».

Ett genomförande av utredningens förslag i denna del kan medföra, att

vissa värnpliktiga under militärtjänst kan erhålla sammanlagt högre inkomst

än eljest. Härom anför utredningen.

»Utredningen har övervägt huruvida man i familjebidragsbestämmelserna

borde söka införa regler, som förhindrar en sådan förbättring, måhända

begränsade till att gälla anställningshavare hos staten. En utväg, som utredningen

prövat, innebär att medgiva arbetsgivare, som låter värnpliktig behålla

lön under värnpliktstjänstgöringen, rätt att få till sig utbetalat så stor

del av familjebidraget, som motsvarar den behållna lönen. Utredningen har

emellertid funnit, att regler i förevarande hänseende icke kan åstadkommas

utan att den förenkling utredningen eftersträvat tillspilloges. Enligt utredningens

mening är det påvisade förhållandet en ofrånkomlig följd av löneprincipens

tillämpning och måste, om man överhuvudtaget vill åstadkomma

en mera väsentlig förenkling av systemet, godtagas. För att det föreslagna

systemet invändningsfritt skall kunna accepteras, förutsättes emellertid, att

de förbättringar utredningens förslag medför för de värnpliktiga vinner

beaktande vid kommande löneförhandlingar och att regler därvid tillskapas,

som undanröjer det förhållandet, att värnpliktig under militärtjänst till

följd av familjebidrag kan komma att åtnjuta sammantaget högre inkomst

än eljest. Det må dock erinras om att då det gäller värnpliktiga, som gör sin

första tjänstgöring, det stora flertalet icke lär få behålla något av sin civila

lön. Statens tjänstemän har t. ex. först det år de fyller 23 år möjlighet att

under vissa förutsättningar behålla viss del av lönen (B-avdrag) vid värnpliktstjänstgöring.

Under repetitionsövningar är det vanligare att en del av

den civila lönen bibehålies även om det då endast rör sig om en tjänstgöringsperiod

på omkring en månad. För krigs- och beredskapsförliållanden

kan måhända särskilda föreskrifter bli erforderliga. Utredningen återkommer

till denna fråga under sitt fortsatta arbete».

Några förslag till normer för bebovsprövningen i de fall sådan skall ske

enligt utredningens förslag avges inte. Att märka är att enligt utredningens

förslag familjebidrag till hustru utan bidragsberättigat barn endast kan

utgå efter behovsprövning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

I konsekvens med utredningens ståndpunktstagande till behovsprövningen

förutsattes näringsbidrag för upprätthållande av rörelse kunna utgå

jämsides med familjepenning och bostadsbidrag, varvid hänsyn dock skulle

tagas till vad som utgår i familjepenning eller bostadsbidrag.

Nuvarande regler för förlängt familjebidrag föreslås oförändrade. Då

utredningen finner starka skäl tala för att staten i olika avseenden underlättar

för den värnpliktige och hans familj att efter tjänstgöringstidens slut

återgå till levnadsförhållandena före tjänstgöringen, föreslår utredningen

dessutom, att familjepenning alltid skall utgå till och med utgången av den

kalendervecka, under vilken tjänstgöringen upphört, i de fall då tjänstgöringen

varat minst 45 dagar. Som motivering för förslaget anför utredningen

vidare att dess förslag om utryckningsbidrag icke vunnit statsmakternas

bifall (jfr prop. 1958: 110, s. 334).

I fråga om familjepenningens storlek påpekar utredningen, att bidragen

under senare år — utan att från början ha satts i bestämd relation till livsmedelskostnaderna

— förhöjts i ungefärlig proportion till stegringen av

nämnda kostnader. Utredningen för sin del är av den uppfattningen, att

familj epenningen bör vara så tilltagen, att den icke endast täcker skäliga

kostnader för mat och dryck utan också i rimlig omfattning sådana

utgifter som för kläder och skor, för personlig hygien, för lyse, för förenings-

och försäkringsavgifter m.m. Enligt vissa undersökningar utredningen

företagit rörande konsumtionsförhållandena inom olika kategorier

av hushåll i landet har utredningen funnit, att nuvarande familjepenningbelopp

bör uppräknas med 20 procent, för att de skall förslå till en måttlig

konsumtion av sådana varor och tjänster, vartill hänsyn i förevarande

sammanhang skäligen bör tagas. Utredningen räknar i sitt förslag även

med att de nuvarande familjepenningbeloppen uppräknas med 20 procent.

I fråga om bostadsbidraget föreslås bl. a. den ändringen att bidraget

för den som fullgör första tjänstgöring skall vara maximerat till högst nio

kronor för dag. Beträffande näringsbidragens belopp och beträffande sjukbidrag

anses skäl till ändring ej föreligga. Begravningsbidragen slutligen

föreslås höjda till 600 kronor för hustru och 300 kronor för barn och adoptivbarn.

Utredningen förutsätter, att bidragen alltjämt skall vara beskattningsbara.

Några ändringar i nuvarande administration förutsättes icke. Tillsynsmyndighetens

befattning med familjebidragsärenden anses dock böra få en

något annan karaktär än för närvarande. Utredningen föreslår nämligen,

att tillsynsmyndighetens medgivande för utgivande av familjebidrag ej

längre skall behöva inhämtas. Enligt utredningens uppfattning har nämligen

familj ebidragsnämndcrna numera vunnit en sådan erfarenhet och stadga,

att de bör kunna betros med att själva besluta i de fall, där tillstånd av tillsynsmyndigheten

nu erfordras. Utredningen anser, att ett avförande av till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

15

ståndsinstitutet ur familjebidragssystemet är ägnat att väsentligt förenkla

systemet och att avsevärt förkorta berörda ärendens behandlingstid.

I fråga om familjebidragens bestridande förutsättes staten helt skola

bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till familj i

trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande samtliga övriga bidragsformer

anses kommun böra bidraga med 20 % av utgivet belopp.

Beträffande hemortslön intager utredningen den ståndpunkten, att bestämmelserna

icke bör vara intagna i en förordning om familjebidrag. I den

mån regler om förmåner av ifrågavarande slag alltjämt anses behövliga,

bör föreskrifterna enligt utredningens mening närmast ha sin plats i krigsavlöningsreglementet

eller annan för avlöning under beredskap och krig

avsedd författning.

Ett genomförande av utredningens förslag bedömes medföra relativt

betydande kostnadsökningar. Vid oförändrat antal tjänstgöringsdagar och

oförändrad sammansättning av värnpliktskontingenten beräknas sålunda

förslagen om att familjepenning och bostadsbidrag i viss omfattning skall

utgå utan behovsprövning samt om ändrade grunder för familjebidragskostnadernas

bestridande öka medelsbehovet med omkring 5 miljoner kronor.

Härtill kommer kostnaderna för av utredningen föreslagen höjning av

familjepenningens maximibelopp. Dessa kostnader uppskattas av utredningen

under angivna förutsättningar till omkring 5,5 miljoner kronor, övriga

förslag synes enligt utredningen icke vara av sådan beskaffenhet att

de nämnvärt kan påverka kostnadsberäkningarna. Vid ett genomförande av

föreliggande förslag räknar utredningen sålunda med en ökning av statens

utgifter för familjebidrag med omkring 10,5 miljoner kronor per år.

Yttranden

De myndigheter och organisationer som yttrat sig över det framlagda

förslaget har i flertalet fall intagit en kritisk inställning till detta och flera

har ifrågasatt om det utan viss översyn och omarbetning kan läggas till

grund för en ny familjebidragsförordning. I fråga om de olika punkterna

i utredningens förslag har i huvudsak följande anförts.

Överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning anför, att förhållandena

under krig kan väntas bli så olikartade förhållandena i fred, att tillämpningen

av förordningen svårligen kan genomföras under krigsförhållanden.

I stället torde under krig familjehjälpen få bedrivas enligt mera schablonmässiga

normer. Sveriges förenade studentkårer framhåller likaså, att bestämmelserna

för familjehjälp under krig måste vara enklare utformade än

de som avses tillämpas i fredstid. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund

ifrågasätter, om den föreslagna förordningen kan ligga till grund

för bestämmelser om familjeförsörjningen under krig. Enligt förbundet

måste under krigstid en myndighet på den bidragsberättigades uppehållsort

utbetala bidragen i stället för som i fredstid familjebidragsnämnden

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

i hemortskommunen. Överhuvud erfordras enligt förbundet en långtgående

samordning mellan olika bidragstyper. Försvarets socialbyrå och försvarets

upplysnings- och personalvårdsnämnd anser sig ej ha möjlighet att bedöma

förslaget i denna del innan förslag till särbestämmelser för beredskap och

krig framlagts.

Beträffande förslaget om slopande av den normerade beliovsprövningen

biträder kammarrätten för sin del grundtanken att värnpliktig med försörjningsplikt

mot hustru och barn utan behovsprövning skall tillerkännas ett

familjebidrag så avpassat att det kan beräknas täcka familjens oundgängliga

levnadskostnader under inkallelsetiden. Tjänstemännens centralorganisation

tillstyrker förslaget i denna del. Ett genomförande härav anses medföra

vidgade möjligheter för arbetsmarknadens parter att nå överenskommelse

om samordning mellan familjebidragen och lönebidragen under militärtjänstgöring.

Folkpartiets ungdomsförbund och riksförbundet landsbygdens

folk tillstyrker likaså förslaget. Sveriges akademikers centralorganisation

önskar en mera radikal omläggning av familjebidragssystemet — enligt den

s. k. inkomstbortfallsprincipen — än den utredningen föreslår. Slopandet

av den normerade behovsprövningen finner organisationen dock vara ett

framsteg. Landskommunernas förbund finner förslaget godtagbart, då det

medför en förenkling av administrationen för kommunerna. Då förslaget ur

andra synpunkter inger betänkligheter, ifrågasätter förbundet dock om det ej

ur rättvisesynpunkt måste anses förkastligt att vissa grupper av värnpliktiga,

d.v.s. sådana som under militärtjänstgöring bibehåller del av lön från civilt

arbete, kan bli överkompenserade om behovsprövningen slopas. Försvarets

socialbyrå anser däremot, att gällande regler i huvudsak är ändamålsenliga

och relativt enkla att tillämpa. Länsstyrelserna i Malmöhus och Gotlands

län samt överståthållarämbetet anför liknande synpunkter eller ifrågasätter

om förslaget innebär en förenkling. Av samma skäl avstyrker arbetisgivareföreningen

och stadsförbundet. Arbetsgivareföreningen påpekar även,

att lönefrågan under militärtjänstgöring aldrig varit föremål för förhandlingar.

Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anser, att en förenklad

»standardprincip» för behovsprövning bör kunna utformas. Länsstyrelsen

i Gotlands län anser, att familjebidragens karaktär av understöd

aldrig kan ändras. Sveriges förenade studentkårer anför, att så länge samhället

ej helt kan lämna kompensation för militärtjänstgöring, nuvarande

system för familjebidrag är bättre än det av utredningen föreslagna. Länsstyrelserna

i Stockholms och i Götetborgs och Bohus län samt lantbruksförbundet

anser sig ej kunna tillstyrka förslaget bland annat med hänsyn till

de ökade kostnader det skulle medföra. Försvarets civilförvaltning anser,

att frågan ytterligare bör övervägas i all synnerhet med hänsyn till de ökade

kostnaderna.

Utredningens förslag att familjebidrag efter minst 45 dagars tjänstgöring

skall fortsätta att utgå till och med utgången av den kalendervecka tjänst
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

17

göringen upphör tillstyrkes eller lämnas utan erinran av socialstyrelsen,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, landsorganisationen och folkpartiets

ungdomsförbund, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets

socialbyrå, kammarrätten, länsstyrelsen i Stockholms län och stadsförbundet

biträder likaså tanken på en obligatorisk förlängning av familjebidraget

men anser, att bidraget bör utgå för ett bestämt, för alla lika antal dagar.

Tre—sju dagar föreslås. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

tillstyrker förslaget men anser, att fem dagars förlängning bör vara minimum.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att om särskilda skäl föreligger bör

bidrag kunna utgå intill 60 dagar efter tjänstgöringens upphörande. Sveriges

förenade studentkårer är av den meningen att det föreslagna systemet medför

alltför stor slumpmässighet. Studentkårerna föreslår i stället att om

särskilda skäl föreligger och om tjänstgöringsperioden varat mer än fyra

månader skall bidrag kunna utgå en månad efter tjänstgöringens slut. Socialdemokratiska

ungdomsförbundet föreslår, att familjepenning normalt

skall utgå tjugo dagar efter tjänstgöringens slut, om tjänstgöringsperioden

vid inkallelsen var avsedd att pågå minst tre månader, och att denna anordning

kombineras med generellt utgående utryckningsbidrag. Statskontoret

kan ej tillstyrka förslaget med motivering, att statsmakterna tidigare ej

accepterat utredningens förslag om utryckningsbidrag till värnpliktiga.

Länsstyrelsen i Uppsala län avvisar även förslaget. Arbetsgivareföreningen

anför, att förslaget innebär ett alltför slumpmässigt system och ifrågasätter

om obligatoriskt förlängd familjepenning alls bör ifrågakomma.

1 anslutning till förslaget att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse

skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag anför

försvarets socialbyrå, att det för familjebidragssystemet enligt byråns uppfattning

är likgiltigt om erforderligt bidrag utgår för att hålla rörelse

i gång under militärtjänstgöring eller för att möjliggöra densammas återupptagande

efter sådan tjänstgörings slut. Enligt byrån behövs därför ej

två former av näringsbidrag. Då förslaget kan tänkas medföra överkompensation

för vissa grupper — familjepenning och bostadsbidrag föreslås delvis

utgå utan behovsprövning — anser sig byrån även av den anledningen

ej kunna biträda förslaget. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

avstyrker likaså. Statskontoret finner ej förslaget innebära en förenkling.

Enligt ämbetsverket är behovet av näringsbidrag avhängigt av frågan om

villkoren för erhållande av värnpliktslån. Arbetsgivareföreningen anser, att,

i den mån rörelseidkare bör få eu förbättrad ställning, detta bör ske genom

ett generösare medgivande av näringsbidrag, överbefälhavaren och försvarets

civilförvaltning delar utredningens uppfattning, att näringsbidrag

skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag och under

hänsynstagande till eventuellt utgående sådana förmåner. Arbetsmarknadsstyrelsen,

tjänstemännens centralorganisation, folkpartiets ungdomsförbund

och hantverks- och småindustriorganisationen ställer sig positiva till förslaget

i denna del eller lämnar det utan erinran.

2—1782 50 Bihang titt riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 33

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960

I fråga om avskaffande av försvarets socialbyrås tillståndsgivande verksamhet

ifrågasätter försvarets socialbyrå om administrativ förenkling eller

tidsvinst kommer att uppnås om medgivandeärendena slopas. Enligt byråns

mening kommer i stället länsstyrelsernas befattning med familjebidragsäiendena

att öka. Möjlighet att göra socialbyrån till besvärsmvndighet

synes även föreligga. Länsstyrelserna i Stockholms och Gotlands län anser,

att nuvarande system bör bestå. För att vinna en mera enhetlig tillämpning

av bestämmelserna är det nämligen önskvärt att vissa mera kvalificerade

ärendesgrupper underställs tillsynsmyndighetens prövning. Stadsförbundet

är inte övertygat om lämpligheten att generellt avföra tillståndsinstitutet

ur familjebidragssystemet. Lantbriiksförbundet avstyrker likaså ett slopande

av kravet på medgivande i vissa ärenden. Länsstyrelsen i Uppsala

län tillstyrker däremot förslaget i denna del. Tillsynsmyndigheten skall

dock utfärda anvisningar för familjebidragsnämndernas verksamhet. Länsstyrelsen

i Malmöhus län lämnar förslaget utan erinran. Överbefälhavaren

och socialdemokratiska ungdomsförbundet, vilka synes biträda förslaget att

regler om medgivandeärendena numera ej erfordras, anser dock, att det

bör prövas om ej tillsynsmyndigheten kan bli besvärsmyndighet. Enligt

ungdomsförbundet skulle härigenom den administrativa verksamheten

ytterligare vinna i effektivitet.

Beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun anser statskontoret,

att nuvarande regler är lämpliga. Någon kostnadsövervältring från

kommun till stat får ej ske. Ämbetsverket biträder dock förslaget om mera

enhetliga fördelningsnormer för de olika bidragen. Försvarets socialbyrå

samt länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län tillstyrker

en förenkling eller lämnar förslaget utan erinran. Landskommunernas

förbund lämnar förslaget utan erinran förutsatt att utredningens förslag

även i övrigt genomföres. Riksförbundet landsbygdens folk föreslår,

att statsbidrag helt skall utgå för familjepenning och bostadsbidrag till

familj i trängre mening. I samtliga Övriga fall och beträffande samtliga

övriga bidragsformer föreslår riksförbundet, att statsbidrag skall utgå med

90 procent av totalkostnaderna.

I fråga om utredningens förslag till höjd familjepenning anser överbefälhavaren,

att höjningen är väl motiverad och att den bör genomföras utan

dröjsmål. Kostnadsökningen måste dock enligt överbefälhavaren bestridas

av medel anvisade utanför de enligt 1958 års försvarsbeslut angivna

kostnadsramarna. Socialstyrelsen finner enligt vissa inom styrelsen gjorda

beräkningar en höjning med 25 procent av bidragsbeloppen nödvändig för

att uppnå den angivna kostnadstäckningen. Landsorganisationen tillstyrker

en höjning av beloppen med hänsyn till att nuvarande belopp synes för

snävt tilltagna för att medge ett någorlunda tillfredsställande bottenskydd.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet föreslår på samma grunder en kraftigare

höjning än utredningen föreslagit. Tjänstemännens centralorganisa
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

tion tillstyrker förslaget med hänsyn till standard- och levnadskostnadsutvecklingen.

Försvarets socialbyrå, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus och Norrbottens län samt statstjänstemännens riksförbund

tillstyrker likaså en höjning av beloppen. Försvarets civilförvaltning

avstyrker däremot den föreslagna höjningen med hänsyn dels till att

denna ej är motiverad av några höjda livsmedelspriser, dels till det statsfinansiella

läget. Statskontoret avstyrker likaså. Landskommunernas förbund

finner föreslagen höjning i och för sig rimlig. Då höjning nyligen

genomförts ifrågasätter förbundet dock om ytterligare höjning ej bör anstå

för närvarande. Arbetsgivareföreningen och högerns ungdomsförbund avstyrker

med hänsyn till att utvecklingen sedan senaste höjningen ej motiverar

ytterligare höjning. Länsstyrelsen i Gotlands län avstyrker höjning

under förutsättning att bidragen blir skattefria.

Landskommunernas förbund, riksförbundet landsbygdens folk och hantverks-

och småindustriorganisationen framhåller som sin mening att

näringsbidragen bör uppräknas.

Beträffande frågan om familjebidragen bör vara beskattningsbara anser

stadsförbundet i likhet med utredningen att bidragen även i fortsättningen

bör vara beskattade. Förbundet synes då utgå ifrån att behovsprövningen

delvis försvinner på sätt utredningen föreslagit. Folkpartiets ungdomsförbund

är likaså av åsikten att ett system enligt »löneprincipen» medför skatteplikt.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser att bidragen ej bör åtnjuta skattefrihet

med hänsyn till den föreslagna uppräkningen av bidragen. Landsorganisationen

är av den meningen att om behovsprövningen kvarstår

frågan om beskattningen bör omprövas. Högerns ungdomsförbund ifrågasätter

om ej skattefrihet är att föredraga framför en höjning av beloppen.

Försvarets socialbyrå, länsstyrelserna i Gotlands och Norrbottens län samt

statst jänstemännens riksförbund anser att fragan om skattefrihet ytterligare

bör övervägas. Sveriges förenade studentkårer betraktar familjebidragen

som en social förmån som bör vara skattefri. Överbefälhavaren,

försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd och socialdemokratiska

ungdomsförbundet anser likaså att bidragen ej bör beskattas.

I förevarande sammanhang bör jämväl anmälas en av 1958 ars besparingsutredning

(betänkande den 6 aug. 1959) upptagen fråga om förskott

av familjebidragskostnaderna. — Kommun är för närvarande berättigad

att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebidragen. Sådant

förskott utbetalas av länsstyrelserna med anlitande av förevarande anslag

efter ansökan av familjebidragsnämnd. Besparingsutredningen har ansett

det böra prövas om inte kommunerna skulle kunna förskottera de inte

alltför avsevärda belopp det under normala förhållanden rör sig om. Avskaffandet

av förskottssystemet skulle enligt besparingsutredningens upp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

fattning föra med sig betydande förenklingar i bokförings- och redovisningshänseende.

Av remissmyndigheterna tillstyrker bl. a. försvarets civilförvaltning

besparingsutredningens förslag under det att bl. a. försvarets socialbyrå

inte anser sig böra biträda detsamma.

Departementschefen

Det nuvarande familjebidragssystemet är reglerat i familj ebidragsförordningen

och familjebidragskungörelsen, båda av år 1946, med däri sedermera

vidtagna ändringar. I det föregående har lämnats en redogörelse över

värnpliktsavlöningsutredningens förslag till ny familjebidragsförordning.

Sammanfattningsvis innebär detta förslag i sina huvuddrag följande. Bestämmelserna

avses i princip skola tillämpas såväl i fred som under krigsoch

beredskapstillstånd. Den nuvarande administrationen av familjebidragen

bibehålies oförändrad, dock att sådant medgivande av tillsynsmyndigheten

som nu i vissa fall erfordras för utgivande av familjebidrag icke längre föreskrives.

Nuvarande bestämmelser för erhållande av statsbidrag för vad

kommun utgivit i familjebidrag föreslås ändrade. Staten förutsättes helt

skola bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till familjemedlemmar

i trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande

samtliga övriga bidragsformer förutsättes kommun böra bidraga med tjugo

procent av kostnaderna. Den föreslagna förordningen avses bli tillämplig

på samma personalkategorier som den nu gällande. Nuvarande bidragsformer

förutsättes skola bibehållas. Den s. k. normerade behovsprövningen

föreslås slopad. För familjemedlemmar i den trängre kretsen avses familjepenning

och bostadsbidrag sålunda utgå utan behovsprövning. Enligt förslaget

skall vidare, om tjänstgöringen varar minst 45 dagar, familj epenning

obligatoriskt utgå till utgången av den kalendervecka varunder tjänstgöringen

upphört. Familjepenningens belopp förutsättes vidare höjda med tjugo

procent med hänsyn till den allmänna standardhöjningen. Begravningsbidragen,

som skulle utgå utan behovsprövning, föreslås slutligen höjda

till 600 respektive 300 kronor.

Vid remissbehandlingen har flertalet myndigheter och organisationer

intagit en kritisk inställning till förslaget och flera har ifrågasatt om det

utan viss översyn och omarbetning kan läggas till grund för en ny förordning.

För egen del anser jag icke att utredningens förslag kan tjäna som

underlag för en allmän revision av familj ebidragssystemet i fred och krig.

Förhållandena i krig torde enligt mitt förmenande fordra ett betydligt förenklat

förfaringssätt och en radikal samordning av olika former av hjälpatgärder.

Frågan bör alltsa övervägas ytterligare. Däremot har jag inte

funnnit något hinder mot att en begränsad revision av familjebidragssystemet

i fred företages och jag anser, att en sådan bör ske med utgångspunkt

i utredningens förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

21

Jag räknar icke med att principiella ändringar vidtages i nuvarande

regler om behovsprövning. Familjepenning och bostadsbidrag till den

trängre kretsen av familjemedlemmar förutsätter jag alltså även i fortsättningen

skola utgå efter s. k. normerad behovsprövning. Jag räknar följaktligen

även med att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse i fortsättningen

— liksom för närvarande — icke skall kunna utgå jämsides

med familjepenning och bostadsbidrag. Jag anser mig dock böra föreslå,

att bestämmelserna i 14 § familjebidragskungörelsen om normerad behovsprövning

ändras i viss utsträckning (jfr sid. 10). Förslaget innebär, att

för den s. k. normerade behovsprövningen beträffande hustrus arbetsinkomst

kommer att gälla följande. Överstiger hustruns arbetsinkomst

1 200 kronor i månaden, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt

belopp, medan hälften av återstoden avdrages från familjepenning enligt

7 § 1 mom. första stycket eller bostadsbidrag enligt 12 § 1 mom.

första stycket familjebidragsförordningen. Har hustrun lägre inkomst

utgör det avdragsfria beloppet 300 kronor. Hälften av återstoden avdrages

från familjebidraget. Stadgandet i 14 § familj ebidragskungörelsen

har sedan dess införande 1952 varit oförändrat. Beloppen enligt

6 § familjebidragsförordningen utgick då för de olika kategorierna med

4 kronor 60 öre, 2 kronor 70 öre och 1 krona 85 öre. Med hänsyn till de

höjningar av beloppen som därefter företagits och nu föreslås skola företagas

anser jag skäligt att det avdragsfria beloppet höjes.

Jag förutsätter, att gällande regler för förlängt familjebidrag tills vidare

bibehålies oförändrade. Beträffande utredningens förslag att familjepenningen

obligatoriskt skall utgå till och med utgången av den kalendervecka

tjänstgöringen upphört i de fall då tjänstgöringen varat minst 45 dagar,

vill jag erinra om att en av 1954 års befälsutredning ifrågasatt omläggning

av de värnpliktigas in- och utryckningstider -— innebärande att inryckning

sker i början av vecka och utryckning i slutet av vecka — för närvarande

är under beredning inom försvarsdepartementet.

Under senare år har familjepenningens belopp höjts i ungefärlig proportion

till stegringen av livsmedelskostnaderna. Den senaste höjningen

vidtogs från och med den 1 september 1958. Efter den tidpunkten har livsmedelspriserna

stigit endast obetydligt. Med hänsyn härtill och till att utvecklingen

i vad gäller livsmedelspriserna ter sig osäker räknar jag för

närvarande icke med att familjepenningens belopp höjes på grund av levnadskostnadsutvecklingen.

Däremot biträder jag den av värnpliktsavlöningsutredningen

framförda tanken att familjepenningen bör uppräknas med utgångspunkt

från den allmänna standardförbättringen i landet. Med hänsyn

till avvägningen mellan andra utgiftsändamål inom fjärde huvudtiteln anser

jag mig emellertid inte böra räkna med en större höjning av familjepenningens

belopp än med cirka tio procent. Maximibeloppen för de olika

kategorierna av familjemedlemmar, vilka nu uppgå till sex kronor, tre kro
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

nor 60 öre och två kronor 40 öre för dag, föreslås skola höjas till sex kronor

60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre för dag.

Jag föreslår vidare höjning av begravningsbidragen från 500 respektive

250 kronor till 600 respektive 300 kronor. Begravningsbidrag kan nu utgå

endast till värnpliktig, som åtnjuter familjepenning för familjen i trängre

mening eller som åtnjuter näringsbidrag. Jag anser det skäligt att begravningsbidrag

skall kunna utgå för samma kategori familjemedlemmar

även till annan värnpliktig, som kan anses vara i behov av sådant bidrag.

Ett dödsfall inom familjen kan ställa t. ex. en värnpliktig, vars hustru haft

sådan arbetsinkomst att familjebidrag ej kunnat utgå, inför plötsligt behov

av bidrag till de med begravningen förenade utgifterna.

Jag föreslår icke några ändringar i sättet för familjebidragens administrerande.

Därest försvarets socialbyrå i enlighet med vad jag avser att

föreslå (statsverkspropositionen, bilaga 6) indrages och byråns arbetsuppgifter

i huvudsak överföres till försvarets civilförvaltning, bör civilförvaltningen

bli tillsynsmyndighet. Med hänsyn till vad vissa remissmyndigheter

ifrågasatt om att förenklat förfarande skulle ernås, om tillsynsmyndighetens

medgivande i vissa fall för utgivande av familjebidrag ej längre skall

erfordras, vill jag förklara att jag inte räknar med några principiella ändringar

i tillsynsmyndighetens befattning med familjebidragsärendena.

Enligt min mening bör dock tillsynsmyndigheten få befogenhet att medgiva,

att familjebidragsnämnd må besluta i s. k. medgivandeärenden utan

att höra tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall.

Jag föreslår vidare, alt reglerna om familjebidragsnämnd i förevarande

sammanhang anpassas till den nya kommunallagstiftningen. Vissa mindre

ändringar av formell nati r föreslås även. Jag hänvisar i dessa avseenden

till specialmotiveringen.

För närvarande bestrider staten helt kostnaderna för familjepenning

till den trängre kretsen familjemedlemmar och för begravningsbidrag, med

80 procent kostnaderna för familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd

rörelse och sjukbidrag, med 90 procent för bostadsbidrag och med 95

procent för näringsbidrag för upprätthållande av rörelse. Totalt sett ersätter

staten för närvarande omkring 95 procent av alla kostnader för familjebidrag.

I likhet med utredningen anser jag att reglerna för familjebidragens

bestridande bör förenklas. Någon procentuell genomsnittlig ökning för

staten i fråga om de delvis bidragsberättigade kostnaderna — vilket utredningens

förslag torde innebära — bör emellertid enligt min mening inte

äga rum i detta sammanhang. För egen del föreslår jag därför att staten

liksom nu helt skall bestrida kostnaderna för familjepenning till familj i

trängre mening och för begravningsbidrag men att för kostnaderna i övrigt

statsbidrag skall utgå med 88 procent. Enligt mina beräkningar torde detta

innebära att statens kostnader relativt sett blir oförändrade liksom den

totala kommunandelen. För budgetåret 1958/59 utgick statsbidrag för ifrå
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960

gavarande kostnader med 88,21 procent. För de enskilda kommunerna kan

det däremot bli smärre kostnadsförskjutningar beroende på befolkningsstruktur

m.m.

Jag ansluter mig till utredningens principiella uppfattning att bestämmelserna

om hemortslön ej bör vara intagna i familjebidragsförordningen.

Utan ytterligare överväganden anser jag emellertid att någon ändring för

närvarande icke bör vidtagas härutinnan.

Jag anser mig icke böra biträda besparingsutredningens förslag att kommuns

rätt att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebidragen

skall avskaffas. De besvär som orsakas för de administrativa myndigheterna

kan icke anses särskilt betydande.

I gällande familj ebidragsförfattningar finnes icke något stadgande

rörande ersättning för sådan oriktig utbetalning av familjebidrag, som

föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet m.m. Hittills på

området meddelade föreskrifter har grundats på särskilt beslut av Kungl.

Maj:t efter riksdagens hörande (jfr prop. 1947: 309). Det synes mig ändamålsenligt

att en föreskrift härom intages i familjebidragsförordningen.

Rörande utformningen får jag hänvisa till specialmotiveringen.

Det föreslås att ändringarna i förordningen skall gälla från och med

den 1 juli 1960.

Kostnadsökningen med anledning av de föreslagna ändringarna beräknas

för budgetåret 1960/61 uppgå till drygt 2 000 000 kronor.

Speeialmotivering

I enlighet med de riktlinjer, som uppdragits i det föregående, har inom

försvarsdepartementet upprättats förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen.

Rörande de särskilda stadgandena torde utöver

vad tidigare anförts böra nämnas följande.

19 §.

Som tidigare nämnts föreslås att begravningsbidrag icke, såsom nu äi

fallet, endast skall kunna utgå till värnpliktig, som uppbär familjepenning

för familjemedlem eller åtnjuter näringsbidrag, utan skall kunna utgå

jämväl till annan värnpliktig, som kan anses i behov av sådant bidrag.

Prövningen härav har lagts hos vederbörande familjebidragsnämnd. Några

generella regler för beliovsprövningen har icke uppställts utan bidrag far

utgå i sådana fall, där familjebidragsnämnden finner att begravningsbidrag

skäligen bör utgå. Begravningsbidrag utgick för budgetåret 1958/59

med sammanlagt 1 750 kronor. Begravningsbidrag ersättes för närvarande

av statsmedel med 100 procent. I de fall då begravningsbidrag skulle utgå

till värnpliktig, som icke uppbär familjepenning eller åtnjuter näringsbidrag,

borde rätteligen vederbörande kommun bidraga med någon del av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

utgivet bidrag. Med hänsyn till att statsverkets kostnader för ifrågavarande

slag av bidrag blir förhållandevis obetydliga och till att enhetliga bestämmelser

bör gälla rörande alla begravningsbidrag, torde statsbidrag med 100

procent böra utgå även för dessa begravningsbidrag.

21 §.

Den föreslagna ändringen i 3 mom. är huvudsakligen av formell natur.

Förordningen den lo juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor

har upphört att gälla från och med den 1 september 1957, då förordningen

den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor trädde i

kraft.

23—26 §§.

I värnpliktsavlöningsutredningens förslag till familj ebidragsförordning

var nuvarande bestämmelser i 23—26 §§ om familjebidragsnämnds organisation

och arbetsformer oförändrade intagna i 14_17 §§.

I remissyttranden erinrade svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas

förbund, att utredningen upptagit nuvarande bestämmelser

om familjebidragsnämnds organisation och arbetsformer och icke anpassat

dessa till bestämmelserna i kommunallagen.

Jag ansluter mig till stadsförbundets och landskommunernas förbunds

uppfattning att bestämmelserna om familjebidragsnämnd bör anpassas till

bestämmelserna i kommunallagen. Den rekommendation, som uttalades

såväl i propositionen nr 210/1953 med förslag till ny kommunallag som

av riksdagen vid behandlingen av samma proposition, innebärande att de

organisatoriska bestämmelserna i speciallagstiftningen icke onödigtvis

skulle avvika från kommunallagens motsvarande bestämmelser, bör iakttagas.

De i 24—26 §§ i propositionen upptagna stadgandena om familj ebidragsnämnd

har utformats i enlighet med vad som föreslagits rörande civilförsvarsnämnd

i propositionen nr 5/1960 med förslag till ny civilförsvarslag.

Bestämmelserna i 24 § om särskild familj ebidragsnämnd innebär några

ändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser. För närvarande gäller

att särskild familj ebidragsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter.

I socialhjälpslagen, nykterhetsvårdslagen, kommunalförbundslagen och

hälsovårdsstadgan — liksom i förslaget till civilförsvarslag — finnes bestämmelser

om att ledamöter i respektive styrelser eller nämnder skall vara

minst fem; i skolstyrelselagen stadgas minst sju ledamöter. För att ernå

såvitt möjligt enhetliga bestämmelser och då en nämnd om tre ledamöter

synes väl liten i de nuvarande storkommunerna föreslås, att särskild familjebidragsnämnd

skall bestå av minst fem ledamöter. En följd härav är att

särskilda beslutförhetsregler kan undvaras i familjebidragsförordningen.

Nuvarande stadgande i 24 § 1 mom. att vid val av ledamöter eller supple
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

25

anter i särskild familjebidragsnämnd skall tillses att erfarenhet på den

sociala behovsprövningens område blir företrädd inom nämnden torde få

utgå. Man kan nämligen icke räkna med att en sådan regel generellt sett

går att tillämpa vid proportionellt val. Krav på sådan erfarenhet uppställes

för närvarande icke i fråga om ledamot i annan nämnd, som fungerar som

familj ebidragsnämnd. Man torde dock kunna förutsätta att i varje särskild

familjebidragsnämnd kommer att inväljas åtminstone någon person med

erfarenhet från socialvårdande verksamhet.

I nuvarande 24 § 1 mom. hänvisas till en bestämmelse i 26 § av innehåll

att endera av ordföranden eller vice ordföranden i särskild familjebidragsnämnd

skall vara icke krigstjänstgöringsskyldig person. Då det

icke kan räknas med att ifrågavarande bestämmelse alltid kan upprätthållas

föreslås att stadgandet får utgå. Det får även räknas med att bestämmelserna

om familjebidragsnämnd främst få avseende vid fredsförhållanden.

Påpekas må att beträffande annan nämnd, som fungerar som familjebidragsnämnd,

icke finnes något sådant stadgande.

Ändringen i 23 § av begreppet kommunal myndighet till kommunalt

organ är endast av formell natur.

29 §.

Första stycket föranleder icke några kommentarer utöver vad som redovisats

i den allmänna motiveringen.

Till paragrafen har gjorts ett tillägg angående rätt för kommun att av

statsmedel erhålla åter vad den utgivit för mycket i familjebidrag på

grund av felaktigt förfarande av militär myndighet. Felaktiga uppgifter

kan t. ex. ha lämnats rörande in- och utryckningsdagar. Vid hemförlovning,

rymning m. m. kan ha underlåtits att omedelbart göra anmälan till familjebidragsnämnden.

I proposition nr 40 till 1944 års riksdag upptogs fråga om

bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade familjebidrag. Med stöd

av riksdagens skrivelse nr 346 utfärdade Kungl. Maj :t i brev den 22 juni

1944 bestämmelser rörande ersättning för vissa oriktigt utbetalade familjebidrag

m. in., vilka bestämmelser gällde för tiden den 1 juli 1944—den 30

september 1945. I proposition nr 309 till 1947 års riksdag (anslag till avveckling

av beredskapen m. m.) upptogs bland annat fråga om statsbidrag

för vissa felaktigt utbetalade familjebidrag. Sedan riksdagen i skrivelse

nr 399 bland annat anmält att den godkänt av föredragande departementschefen

angiven ändring i grunderna för bestridande av kostnader för oriktigt

utbetalade familjebidrag m. m., utfärdade Kungl. Maj :t bestämmelser

därom i brev den 30 juni 1947, vilka förklarades gälla för tiden efter den

30 september 1945 och tills vidare. Ifrågavarande bestämmelser är fortfarande

i tillämpning.

Det synes lämpligt att stadgande om ersättning av statsmedel för oriktigt

utbetalade familjebidrag intages i familjebidragsförordningen i anslut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960

ning till bestämmelserna om statsbidrag. Bestämmelsen har utformats så

att i familjebidragsförordningen angives de allmänna förutsättningar, som

skall föreligga, för att kommun på villkor som Kungl. Maj :t äger fastställa

skall av statsmedel erhålla åter vad den utgivit för mycket i familjebidrag.

De villkor som Kungl. Maj :t skulle fastställa avser, dels att kommun skall

visa sig ha vidtagit åtgärd för att av den värnpliktige återfå det för mycket

utgivna beloppet, dels att kommunen överlåtit sin rätt mot den eller de återbetalningsskyldiga

till kronan samt förbundit sig att lämna erforderligt

biträde vid utkrävande av kronans fordringsrätt.

35 §.

I remissyttrande har kammarrätten förklarat att nuvarande stadgande

i 35 § första stycket vid kammarrättens handläggning av besvärsmål visat

sig kunna medföra viss tvekan om besvärsrättens omfattning. Kammarrätten

framlade förslag om följande ändrade lydelse av stadgandet: Talan

mot beslut i ärende, som avses i denna förordning, må fullföljas av värnpliktig,

vars rätt beslutet rörer, samt i fråga om familjebidrag av den för

vilken familjebidrag kan utgå. För barn må jämväl barnavårdsman fullfölja

talan.

Jag finner — med utgångspunkt från att envar, vars rätt beröres av ett

beslut, skall vara behörig att fullfölja talan mot beslutet — den av kammarrätten

föreslagna lydelsen lämpligare än den nuvarande.

Bestämmelsen i förslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse

med kammarrättens förslag.

Det föreslagna stadgandet innebär i förhållande till nuvarande bestämmelse

en utvidgning av besvär srätten på så sätt att den, för vilken familjebidrag

enligt familjebidragsförordningens bestämmelser kan utgå, alltid är

behörig att fullfölja talan i familjebidragsärende. Enligt nuvarande stadgande

är familjemedlem behörig att fullfölja talan endast om han av den

värnpliktige angivits som betalningsmottagare.

Rätt att fullfölja talan mot beslut om familjebidrag beträffande barn

tillkommer förmyndaren. Därutöver bör barnavårdsman äga rätt att fullfölja

talan mot sådant beslut.

39 §.

Bestämmelserna i andra stycket föreslås ändrade i överensstämmelse

med den ändrade utformningen av 35 §.

Som tidigare angivits anser jag att det icke bör göras annan ändring i

bestämmelserna rörande de s. k. medgivandeärendena än att tillsynsmyndigheten

skall äga meddela familj ebidragsnämnd befrielse från skyldighet

att inhämta medgivande från tillsynsmyndigheten. Sådan befrielse avses

kunna givas generellt rörande alla slag av medgivandeärenden eller också

beträffande vissa slag av sådana ärenden. Avsikten är att familjebidragsnämnder,

som enligt tillsynsmyndighetens erfarenhet handlägger med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

givandeärenden på sådant sätt att inhämtande av tillsynsmyndighetens

medgivande kan anses vara endast en onödig formalitet, skall kunna medgivas

befrielse från angivna skyldighet. Ett dylikt medgivande kan givetvis

återkallas om förhållandena ger anledning därtill.

Övergångsbestämmelser m. m.

De nya bestämmelserna föreslås som tidigare angivits skola träda i kraft

den 1 juli 1960.

Bestämmelserna om särskild familjebidragsnämnd påkallar övergångsbestämmelser,

varigenom familjebidragsnämndernas tjänstgöringstid bringas

att löpa parallellt med andra kommunala nämnders. Sådana nämnder

skall, bortsett från Stockholm, utses år 1963, varför de nya reglerna

för familj ebidragsnämnderna bör komma i allmän tillämpning först

under detta år. För Stockholms del bör de dock gälla redan vid det val,

som förrättas under hösten 1960 och som avser den familjebidragsnämnd,

vilken skall tjänstgöra från och med år 1961. Någon särregel i fråga om

ikraftträdande av de nya bestämmelserna är för Stockholms del med hänsyn

härtill ej erforderlig i vidare mån än att det bör föreskrivas att tjänstgöringstiden

för nu utsedd nämnd löper ut först med utgången av år 1960.

Ikraftträdandet av de nya bestämmelserna den 1 juli 1960 medför sålunda

icke i något fall, att nya nämnder måste utses omedelbart. I den mån nya

val till familj ebidragsnämnder skall ske under tiden till dess de nya reglerna

skall tillämpas får mandattiden göras kortare än fyra år.

I fråga om kommuns rätt till gottgörelse för familjebidrag, som utgått

för tid före den 1 juli 1960, skall de nuvarande bestämmelserna i 29 §

första stycket gälla även efter angivna tidpunkt.

I övrigt synes de föreslagna ändringarna icke påkalla några övergångsbestämmelser.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de ändringar i

familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101), som föranledes av

mina här ovan framlagda förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att antaga upprättat förslag till förordning om ändring i

familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Lindwall

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1960:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 till Familjebidrag. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1960:137 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 a1 i texten
  3. ABU 1960:13 Utlåtande i anledning av väckta motioner om en allmän översyn av familjepoliiiken. s. 2 i texten
  4. 2LU 1960:7 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidrag sförordningen den 29 mars 1946 s. 1 i texten