Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående byggnadsforskningsavgift, m. m

1960-02-05 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:56, Med förslag till förordning angående byggnadsforskningsavgift, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

1

Nr 56

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående byggnadsforskningsavgift, m. m.; given

Stockholms slott den 5 februari 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning angående byggnadsforskningsavgift; och

2) förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 18 december

1959 (nr 552) angående uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för

allmän tilläggspension, m. m.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om byggnadsforskningsavgift,

i huvudsak innebärande att beteckningen av de avgiftsbelagda

verksamhetsområdena anslutes till den som numera tillämpas vid

riksförsäkringsanstaltens debitering av yrkesskadeförsäkringsavgifter, samt

att byggnadsforskningsavgifterna beräknas på samma underlag, som gällei

för avgiftsberäkningen bl. a. inom yrkesskadeförsäkringen. Med dessa ändringar

avses varken att utsträcka avgiftsskyldigheten till nya verksamhetsgrenar

eller att höja avgiften.

Rihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

(Gällande förordning)

(Departementsf årslaget)

Nr 269

Kungl. Maj:ts förordning angående

byggnadsforskningsavgift1;

Förslag

till

förordning angående byggnadsforskningsavgift
-

given Stockholms slott den 22 maj Härigenom förordnas som följer.

1953.

1 §•

Den som yrkesmässigt bedriver byggnadsverksamhet under sådana förhållanden,

att han är att anse såsom arbetsgivare enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,

så ock kommun, vilken såsom arbetsgivare i nämnda lags

mening bedriver byggnadsverksamhet, är skyldig att, i enlighet med vad

nedan sägs, till främjande av forsknings- och rationaliseringsverksamhet

inom byggnadsfacket erlägga en särskild avgift (byggnadsforskningsavgift).

Från avgiftsskyldighet är staten befriad.

2 §■

Byggnadsforskningsavgift utgår för

kalenderår med tjugufem kronor för

varje fullt antal av tvåtusen arbetstimmar,

som under uret fullgjorts av

arbetstagare, för vilken arbetsgivaren

skall påföras avgift enligt lagen

om yrkesskadeförsäkring och vilken

vid debitering i riksförsäkringsanstalten

av dylik avgift är att hänföra

till någon av följande i anstaltens

premietariff för arbetstagare med i

regel minst fem arbetstagare under

näringsgrenen byggnads- och

anläggnings verksamhet

upptagna undergrupper eller specialgrupper,

nämligen

A. Schaktning och grundläggning.

1 Senaste lydelse, sewbeträffande 1—2 och

4—10 §§ SFS 1958:201 samt beträffande 3 §

SFS 1959:566.

2 §.

Byggnadsforskningsavgift utgår för

kalenderår med femton hundradels

procent av den lön i penningar eller

naturaförmåner i form av kost eller

bostad, som arbetsgivare under året

utgivit till arbetstagare, för vilken

arbetsgivaren skall påföras avgift

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

och vilken vid debitering i riksförsäkringsanstalten

av dylik avgift

är att hänföra till någon av de i

anstaltens premietariff under näringsgrenen

byg g nådsinrfus

t r i upptagna undergrupperna

husbyggnad (kodnummer W1) och

byggnadshantverk m. in. (kodnummer

W3).

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

(Gällande förordning)

B. Hus- och fabriksbyggnad

1) hus- och fabriksbyggnadsarbete,

2) skorstensbyggnadsarbete,

3) stållningsbyggnadsarbete.

C. Installations- och annan verksamhet

i regel hänförlig till husbyggnad.

F. Kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.

Vid tillämpning av vad i föregående

stycke föreskrivits skall iakttagas,

att vid schaktning och grundläggning

samt kombinerad byggnadsoch

anläggningsverksamhet avgift

skall erläggas endast i den mån fråga

är om arbete, som även eljest är

belagt med avgift enligt denna förordning.

3 §■

Byggnadsforskning savgift påföres

av riksförsäkringsanstalten.

Beträffande byggnadsforskningsavgiften

skall i tillämpliga delar gälla

vad i förordningen angående uppbörd

av avgifter enligt lagen om försäkring

för allmän tilläggspension,

m. m. är stadgat rörande arbetsgivaravgift.

( Departementsf årslaget)

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift

skall hänsyn icke tagas

till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren

under året ej uppgått till

trehundra kronor, och e j heller till

arbetstagares lön i vad lönen överstiger

femtontusen kronor för år

räknat.

Angående debitering och uppbörd

av avgiften gäller vad därom är särskilt

stadgat.

Arbetsgivaren är pliktig att när

helst begäran därom framställes till

riksförsäkringsanstalten lämna de

uppgifter, vilka anstalten må finna

erforderliga för bestämmande av

byggnadsforskningsavgift.

I den utsträckning riksförsäk1*

_ Bilmng till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 56

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

(Gällande förordning) (Departementsförslaget)

ringsanstalten prövar nödigt för ändamål,

som avses i första stycket,

åligger det uppgiftsskyldig att på begäran

för granskning tillhandahålla

riksförsäkringsanstalten förda avlöningslistor,

handelsböcker eller motsvarande

anteckningar jämte därtill

hörande handlingar. Granskningen

skall såvitt möjligt ske så, att den

icke medför hinder i den uppgiftsskyldiges

verksamhet samt skall, om

han så begår och det lämpligen kan

ske, verkställas hos honom. Handelsböcker

och andra handlingar,

som överlämnats för granskning,

skola återställas utan dröjsmål.

Meddelande om resultatet av granskningen

skall lämnas snarast.

5 §.

Den, som på grund av tjänsteåliggande

för riksförsäkringsanstaltens

räkning har eller haft att taga

befattning med uppgift eller handling,

som i 4 § sägs, må ej röja eller

obehörigen nyttja yrkeshemlighet,

som därigenom blivit känd för honom,

och ej heller, där det ej kan

anses påkallat i tjänstens intresse,

yppa arbetsförfarande eller affärsförhållande,

vilket sålunda blivit honom

kunnigt.

6 §.

Försummar arbetsgivare att ställa

sig till efterrättelse vad i 4 § är föreskrivet

eller lämnar han medvetet

eller av grov vårdslöshet i uppgift,

som enligt samma paragraf skall avgivas,

oriktigt meddelande, straffes

med dagsböter.

Bryter någon mot vad i 5 § är

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

(Gällande förordning) (Departementsförslaget)

stadgat, straffes med dagsböter eller

fängelse. Ä brott som nu sagts må

allmän åklagare tala allenast efter

angivelse av målsäganden.

7 §.

Riksförsåkringsanstaltens beslut

om byggnadsforskningsavgifts belopp

skall, även där beloppet blivit

allenast provisoriskt bestämt, utan

hinder av förd klagan tills vidare

lända till efterrättelse. Vinnes nedsättning

i eller befrielse från avgift,

återbetalas vad för mycket blivit erlagt.

8 §. 3 §.

Besvär över riksförsåkringsanstaltens beslut i ärende, som avses i denna

förordning, må föras i den ordning, varom stadgas i 44 § lagen om yrkesskadeförsäkring.

9 §. 4 §.

Byggnadsforskningsavgifterna skola av riksförsäkringsanstalten överföras

till en fond, som förvaltas enligt grunder, som fastställas av Kungl.

Maj :t.

10 §. 5 §.

Kungl. Maj :t och, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, riksförsäkringsan
stalten

äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter.

(Ikraftträdandebestämmelser) Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1961, då förordningen

den 22 maj 1953 (nr 269) angående

byggnadsforskningsavgift skall upphöra

att gälla; dock skall sistnämnda

förordning alltjämt äga tillämpning

beträffande byggnadsforskningsavgift

för år 1960 eller tidigare år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående

uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 18 december 1959 angående

uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension,

m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1

Angående debitering och uppbörd

av avgift från arbetsgivare enligt lagen

om försäkring för allmän tillläggspension,

bidrag från arbetsgivare

jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring

och lagen om moderskapshjälp

samt avgift för obligatorisk

försäkring i riksförsäkringsanstalten

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

jämte tilläggsavgift enligt

39 § sistnämnda lag och avgiftstillägg

jämlikt 14 § lagen angående

omreglering av vissa ersättningar enligt

lagen den 17 juni 1916 (nr 235)

om försäkring för olycksfall i arbete

m. m. skall gälla vad nedan stadgas.

Avgift jämte

(Föreslagen lydelse)

§•

Angående debitering och uppbörd

av avgift från arbetsgivare enligt lagen

om försäkring för allmän tillläggspension,

bidrag från arbetsgivare

jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring

och lagen om inoderskapshjälp

samt avgift för obligatorisk

försäkring i riksförsäkringsanstalten

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

jämte tilläggsavgift enligt

39 § sistnämnda lag och avgiftstillägg

jämlikt 14 § lagen angående

omreglering av vissa ersättningar enligt

lagen den 17 juni 1916 (nr 235)

om försäkring för olycksfall i arbete

m. in. ävensom avgift enligt förordningen

angående byggnadsforskningsavgift

skall gälla vad nedan

stadgas.

--anstalten bestämmer.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1961.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1960

7

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 februari

1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler vissa frågor

rörande bgggnadsforskningsavgiften samt anför.

Enligt beslut av 1953 års riksdag uttages en särskild byggnadsforskningsavgift

från vissa arbetsgivare inom byggnadsfacket. Dessa avgifter fonderas

och står till förfogande för statens nämnd för byggnadsforskning, som därmed

finansierar sin forsknings- och rationaliseringsverksamhet.

I årets statsverksproposition (V ht p. 94) har föreslagits vissa ändringar

i byggnadsforskningens organisation, innebärande i huvudsak att nämnden

för byggnadsforskning uppdelas på ett byggnadsforskningsråd och ett institut

för byggnadsforskning. Vid anmälan i statsrådet av sagda fråga

nämnde jag, att riksförsäkringsanstalten i november och december 1959

inkommit med förslag till vissa ändringar i förordningen angående byggnadsforskningsavgift,

främst betingade av en teknisk omläggning av tariffering

och avgiftsdebitering inom yrkesskadeförsäkringen. Jag förklarade

mig därvid ha för avsikt att senare under våren anmäla fragan om proposition

i detta ämne till riksdagen. Sedan riksförsäkringsanstaltens förslag

nu remissbehandlats, hemställer jag att få upptaga detta ärende till behandling.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om byggnadsforskningsavgift har meddelats i förordningen

den 22 maj 1953 (nr 269; ändrad 1955: 67, 1958: 201 och 1959: 566) angående

byggnadsforskningsavgift.

Skyldighet att erlägga byggnadsforskningsavgift åvilar enligt 1 § i förordningen

den som yrkesmässigt bedriver byggnadsverksamhet under sådana

förhållanden, att han är att anse såsom arbetsgivare enligt lagen om

yrkesskadeförsäkring, så ock kommun, vilken såsom arbetsgivare i nämnda

lags mening bedriver byggnadsverksamhet. Från avgiftsskyldighet är staten

befriad. Avgiftsplikten är närmare bestämt knuten till vissa i riksförsäkringsanstaltens

premietariff för yrkesskadeförsäkringen angivna verk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1960

samhetsgrenar, vilka är uppräknade i 2 § i förordningen. Dessa verksamhetsgrenar

utgöres av följande i premietariffen för arbetsgivare med i regel

minst fem arbetstagare under näringsgrenen byggnads- och anläggningsverksamhet

upptagna undergrupper eller specialgrupper, nämligen

A. Schaktning och grundläggning.

B. Hus- och fabriksbyggnad

1) hus- och fabriksbyggnadsarbete,

2) skorstensbyggnadsarbete,

3) ställningsbyggnadsarbete.

C. Installations- och annan verksamhet i regel hänförlig till husbyggnad.

F. Kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.

I fråga om schaktning och grundläggning samt kombinerad byggnadsoch

anläggningsverksamhet gäller avgiftsskyldighet endast i den mån fråga

är om arbete, som även eljest är belagt med avgift enligt förordningen.

Avgift utgår för kalenderår med 25 kronor för varje fullt antal av 2 000

arbetstimmar, som under året utförts av arbetstagare, för vilken arbetsgivaren

skall påföras avgift enligt lagen om yrkesskadeförsäkring (2 §).

Byggnadsforskningsavgift påföres av riksförsäkringsanstalten. Beträffande

uppbörden av byggnadsforskningsavgiften skall vad som är stadgat i

förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd av avgifter

enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m. gälla i tillämpliga

delar (3 §).

Arbetsgivare är skyldig att till riksförsäkringsanstalten lämna de uppgifter,

som anstalten finner erforderliga för att bestämma avgiften, samt

att på begäran tillhandahålla anstalten avlöningslistor, handelsböcker eller

motsvarande anteckningar jämte därtill hörande handlingar (4 §). Vidare

föreskrives för den, som på grund av tjänsteåliggande för riksförsäkringsanstaltens

räkning tagit befattning med sådana uppgifter eller handlingar,

tystnadsplikt i fråga om yrkeshemlighet och, där upplysning ej kan anses

påkallad i tjänstens intresse, i fråga om arbetsförfarande eller affärsförhållande,

som han fått kännedom om (5 §). Förordningen innehåller tillika bestämmelser

om straff för försummelser eller förseelser med avseende å vad

sålunda föreskrivits (6 §).

Riksförsäkringsanstaltens beslut om avgiftens storlek länder till efterrättelse

utan hinder av förd klagan. Om nedsättning eller befrielse sedermera

vinnes, skall återbetalning ske (7 §).

Besvär över riksförsäkringsanstaltens beslut i ärende, som avses i förordningen,

föres i samma ordning som över beslut i ärende angående yrkesskadeförsäkring,

alltså hos försäkringsrådet (8 §).

Influtna byggnadsforskningsavgifter överföres till en fond, som förvaltas

enligt grunder som fastställes av Kungl. Maj:t (9 §). Denna fond, benämnd

fonden för byggnadsforskning, förvaltas av statskontoret.

Avgifternas sammanlagda belopp beräknas till ca 3,2 milj. kr. om året.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

För förvaltningen av medlen och deras fördelning på olika forskningsuppgifter

redogöres i statsverkspropositionen (V ht p. 94).

Riksförsäkringsanstaltens förslag

De av riksförsäkringsanstalten föreslagna ändringarna i förordningen om

byggnadsforskningsavgift avser främst avgränsningen av de verksamhetsgrenar,

där avgiftsplikt föreligger, samt avgiftens beräkning.

Riksförsäkringsanstalten framhåller, att näringsgrensindelningen i den

premietariff, som anstalten tillämpat inom yrkesskadeförsäkringen för arbetsgivare

med i regel minst fem anställda, s. k. större arbetsgivare, också

varit avgörande för avgränsningen av de avgiftsbelagda verksamhetsområdena

såvitt avser byggnadsforskningsavgiften. Denna

avgift skall nämligen enligt förordningen utgå för arbetstagare, som vid anstaltens

debitering av yrkesskadeförsäkringsavgift är att hänföra till vissa av

de i tariffen upptagna verksamhetsgrenarna. Den i tariffen gjorda näringsgrensindelningen

har inom riksförsäkringsanstalten varit föremål för en

översyn som nyligen slutförts. Den fr. o. in. 1960 vid debitering av yrkesskadeförsäkringsavgiften

tillämpliga, reviderade indelningen av näringsgrenarna

gör vissa ändringar erforderliga i förordningen angående byggnadsforskningsavgift.

Den nya premietariffen, som skall gälla enhetligt för alla arbetsgivare,

alltså även för s. k. mindre arbetsgivare, ansluter sig, enligt vad riksförsäkringsanstalten

uppger, i allt väsentligt till den större internationella industrinomenklaturen

för näringsgrupper. Den reviderade indelningen medför, att

antalet näringsgrupper minskas. Näringsgrenen »Byggnads- och anläggningsverksamhet»,

vartill 2 § förordningen angående byggnadsforskningsavgift

anknyter, motsvaras i den nya tariffen av näringsgrenen »Byggnadsindustri»,

och de i förordningen angivna undergrupperna och specialgrupperna

får i huvudsak sin motsvarighet i de nya undergrupperna »401 Husbyggnad»

och »403 Byggnadshantverk m. m.». Undergruppen »401 Husbyggnad»

innefattar hus-, fabriks-, skorstens- och ställningsbyggnad, rivning,

taktäckning, grävning, schaktning, planering, grundläggning, uppförande

av järnkonstruktioner o. d., och undergruppen »403 Byggnadshantverk

m. m.» inrymmer glasmästeri, plåtslageri, snickeri, golvläggning, målning,

rör- och elinstallation samt avvägning, kontrollarbeten o. d.

Under näringsgrenen »Byggnadsindustri» i den nya tariffen upptages utöver

de två redan nämnda även en tredje undergrupp nämligen »402 Väg-,

vatten- och linjebyggnad in. m.» Denna undergrupp innefattar väg- och

järnvägsbyggnad, gatuarbeten, bro-, tunnel-, bergrums-, damm-, hamn-,

kaj-, kanal-, kraftstations-, sluss- och linjebyggnad o. d., dock att linjebyggnad

i samband med kraftverksdrift hänföres till annan näringsgren än

»Byggnadsindustri». Riksförsäkringsanstalten föreslår den utvidgningen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

av det avgiftsbelagda verksamhetsområdet att även denna undergrupp medtages,

varigenom hela byggnadsindustrin skulle bli omfattad av avgiftsplikten.

För den föreslagna utvidgningen av avgiftsskyldigheten anför riksförsäkringsanstalten

huvudsakligen administrativa skäl. Med den nuvarande

snävare avgränsningen är det vid debiteringsarbetet vanskligt och i vart fall

icke utan ett omfattande utredningsarbete möjligt att i fråga om byggnadsindustri

med blandad byggnads- och anläggningsverksamhet avgöra, i vad

mån avgiftspliktigt arbete föreligger eller ej. Sådana debiteringssvårigheter

skulle i betydande mån undvikas med den förordade utvidgningen. Även ur

andra synpunkter anser anstalten en dylik utvidgning motiverad. Bland

annat påpekas, att det under förarbetena till förordningen angående byggnadsforskningsavgift

framhölls av vissa remissorgan, att forskningsproblem

inom ett avgiftsbelagt byggnadsområde ofta omspände även områden, som

inte skulle vara avgiftsbelagda, samt att forskningsresultaten från ett område

ofta kunde få direkt tillämpning inom ett annat.

Riksförsäkringsanstalten tillägger, att den reviderade premietariffen medför

att ett företag i regel betraktas som en enhet, dvs. att — i motsats till

vad nu gäller — någon uppdelning av företagets anställda på skilda verksamhetsgrenar

inte sker. Detta innebär att i fortsättningen jämväl den hos

vederbörande företag anställda kontorspersonalen skall ingå i den för företaget

tillämpliga näringsgrenen. Enligt anstaltens mening skulle det bli

alltför betungande ur administrativ synpunkt att vid debitering av byggnadsforskningsavgift

utskilja denna personal.

Den kostnadsmässiga merbelastning, som åsamkas byggnadsfacket genom

utvidgningen till undergruppen med kodnummer 402 och genom att

avgift uttages jämväl för kontorspersonalen, bör enligt anstalten motverkas

genom en sänkning av avgiftssatsen så att de totala avgifterna kommer att

vara oförändrade.

Vad härefter angår byggnadsforskningsav giftens beräkning

anför riksförsäkringsanstalten, att samma system anlitats för debitering

av dessa avgifter som för debiteringen av arbetsgivares avgifter och

bidrag till yrkesskadeförsäkring i riksförsäkringsanstalten samt av sådana

bidrag enligt lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp,

som åvilar arbetsgivare med försäkring i anstalten. I samband

med införandet den 1 januari 1960 av försäkringen för allmän tilläggspension

ändras i viss mån grunden för debitering av arbetsgivares avgifter

och bidrag till nämnda socialförsäkringar. Debiteringen kommer då att ske

helt på grundval av årliga uppgifter om till arbetstagare utbetalda löner i

penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. Byggnadsforskningsavgiften

utgår däremot enligt nuvarande regler med visst belopp per

2 000 arbetstimmar. Om någon ändring ej sker, nödgas anstalten arbeta

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

med i grunden helt artskilda beräkningsunderlag, vilket ur administrativ

synpunkt är betungande. Förfarandet kompliceras ytterligare av att anstalten

på grund av de nya uppgifterna med tilläggspensioneringen måste

övergå till helt andra metoder, baserade på modern databehandlingsteknik.

Enligt riksförsäkringsanstaltens mening bör man därför övergå till att

debitera byggnadsforskningsavgifterna enligt samma system som övriga

arbetsgivaravgifter. Härför erfordras att byggnadsforskningsavgifterna beräknas

på grundval av de för anstaltens debiteringsverksamhet i övrigt

lämnade löneuppgifterna och att vid debiteringen hänsyn inte tages till

arbetstagare, vars lön under året understiger 300 kr. Vidare finner anstalten,

att vid beräkningen av byggnadsforskningsavgift hänsyn inte heller

bör tagas till arbetstagares lön i vad lönen överstiger 15 000 kr. för år

räknat, detta för att närmare ansluta till debiteringen av avgifterna till

yrkesskadeförsäkringen.

Vidare anför riksförsäkringsanstalten.

Den pågående arbetstidsförkortningen medför, att arbetstiden per årsarbetare

kommer att successivt nedgå. Härigenom minska med nuvarande

system för avgiftsuttaget byggnadsforskningens inkomster, försåvitt icke

avgiftssatsen i motsvarande mån höjes. En annan olägenhet av den nuvarande

konstruktionen utgör den omständigheten, att lönehöjning inom

byggnadsfacket icke återspeglar sig i högre inkomster via byggnadsforskningsavgiften,

trots att detta borde vara rimligt med hänsyn till att jämväl

forskningskostnaderna måste förutsättas samtidigt stiga. Dessa för byggnadsforskningen

ofördelaktiga förhållanden komma att elimineras vid en

övergång till debitering på lönesummorna.

Angående storleken av avgiftsuttaget uppger riksförsäkringsanstalten

att, om dess ändringsförslag helt godtages, avgiften bör fastställas

till 0,13 procent av de lönesummor, å vilka byggnadsforskningsavgift

skall debiteras. Om däremot undergruppen »402 Väg-, vatten- och linjebyggnad

m. m.» inte anses böra medtagas som avgiftspliktig verksamhet,

bör motsvarande procenttal bestämmas till 0,16. De angivna procenttalen

beräknas enligt anstalten tillföra byggnadsforskningen ett årligt belopp av

ungefär samma storlek som enligt nu gällande ordning uttages i byggnadsforskningsavgifter,

eller ca 3,2 milj. kr. Beträffande beräkningen av dessa

procenttal anföres, att som utgångspunkt valts de beräknade lönesummorna

för år 1955 för byggnadsarbetare hos större arbetsgivare med ca 8 procent

tillägg för kontorsanställda nämnda år, eller

för näringsgren 401 1 150 milj. kr.

» » 402 400 » »

» » 403 450 » »

Rörande beräkningen anföres vidare.

Den genomsnittliga timlönen för byggnadsarbetare har sedan år 1955 stigit.

Enligt riksförsäkringsanstaltens kostnadsstatistik utgjorde sålunda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

timlönen år 1955 kr. 5: 47, år 1956 kr. 5: 79 och år 1957 kr. 6: 08, d. v. s.

ökningar med omkring 6 resp. 5 %.

För uppskattning av den genomsnittliga timlönens höjning från år 1955

till år 1960 kunna följande preliminära uppgifter från socialstyrelsen vara

vägledande. Enligt dessa uppgifter skulle höjningen av byggnadsarbetarlönen

från år 1955 till år 1956 utgöra ca 7 %, från år 1956 till år 1957 ca 7 %,

från år 1957 till år 1958 ca 5 % och från år 1958 till år 1959 ca 5 %. Från år

1959 till år 1960 kan höjningen uppskattas till ca 5 %. Den totala höjningen

från år 1955 till år 1960 skulle sålunda kunna beräknas överstiga 25 %.

Emellertid bör beaktas, att lönen i vissa fall överstiger 15 000 kronor och

därför icke påverkas av höjningen.

På grund av vad ovan anförts torde för år 1960 kunna räknas med följande

lönesummor

näringsgren

401

1

450 milj.

kronor

»

402

500

»

»

»

403

550

»

»

Summa 401—

-403

2

500

» 401 och

403

2

000

»

»

Vid ifrågavarande beräkning har hänsyn ej tagits till att vid avgiftsberäkningen

skall bortses från arbetstagare, vars lön under året icke uppgått till

300 kronor, liksom icke heller till att en del andra mindre förändringar i

löneunderlaget kunna uppstå.

Å de sålunda framräknade lönesummorna 2 500 milj. kr. resp. 2 000 milj.

kr. har ett procentuttag av 0,13 resp. 0,16 befunnits ge ett belopp ungefär

motsvarande nuvarande avgiftsintäkt.

Slutligen har riksförsäkringsanstalten ifrågasatt, om inte vissa bestämmelser

i förordningen angående byggnadsforskningsavgift

bör utgå efter tillkomsten av förordningen angående

uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension,

m. m. De i 4 § förstnämnda förordning intagna bestämmelserna om viss

arbetsgivaren åliggande uppgiftsskyldighet motsvarar i allt väsentligt vad

som stadgas i 7 § andra och tredje styckena nämnda uppbördsförordning.

Till 5 § förordningen om byggnadsforskningsavgift, som avser tystnadsplikt

för vederbörande tjänsteman i riksförsäkringsanstalten, finns i viss

mån motsvarighet i 43 § sista stycket sagda uppbördsförordning. Visserligen

finns här inte något absolut förbud mot att »obehörigen nyttja

yrkeshemlighet», en bristande överensstämmelse som enligt anstalten emellertid

inte synes böra tillmätas betydelse. De i 6 § första stycket förordningen

om byggnadsforskningsavgift upptagna straffbestämmelserna för försummelse

m. m. i fråga om uppgiftsskyldigheten är i huvudsak desamma som

anges i 33 och 34 §§ nämnda uppbördsförordning. Någon motsvarighet till

bestämmelsen i 6 § andra stycket förordningen om byggnadsforskningsavgift

rörande straff för brott mot tystnadsplikten synes denna uppbördsförord
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

ning däremot inte innehålla. Eftersom i sådana fall straff torde kunna utkrävas

enligt 25 kap. strafflagen, finner riksförsäkringsanstalten att bestämmelsen

kan utgå.

Remissyttranden

Yttranden över riksförsäkringsanstaltens förslag har avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

statens nämnd för byggnadsforskning, Svenska stadsförbundet,

Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet,

Landsorganisationen i Sverige, Socialförsäkringsbolagens förening, Sveriges

industriförbund, Svenska vattenkraftföreningen, Svenska Riksbyggen,

Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen

samt Svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund. Från

de tre sistnämnda har gemensamt yttrande inkommit.

Beträffande de avgiftsbelagda verksamhetsområdena

har riksförsäkringsanstaltens förslag att göra den nya näringsgrensindelningen

i anstaltens premietariff för yrkesskadeförsäkringen tillämplig även

i fråga om byggnadsforskningsavgiften i princip tillstyrkts av samtliga

remissorgan. Den i samband därmed förordade utvidgningen av avgiftspliktig

verksamhet till att avse hela byggnadsindustrin, dvs. till att omfatta

även väg-, vatten- och linjebyggnad m. m. under kodnummer 402, avstyrkes

däremot av nästan alla remissorgan. Riksräkenskapsverket har lämnat

riksförsäkringsanstaltens förslag helt utan erinran. Svenska landstingsförbundet

ställer sig tveksamt till ifrågavarande utvidgning, enär förbundet

inte kan finna något nödvändigt samband mellan de redan avgiftsbelagda

grupperna och dem som utvidgningen avser.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller att, om undergrupp 402

avgiftsbelägges, det inte kan accepteras att därifrån inflytande avgifter reserveras

för forskning inom husbyggnadssektorn. På vägväsendets område

bedrives redan en betydande forskning bl. a. vid ett fristående forskningsinstitut,

Statens väginstitut. För speciella frågor anlitas särskild expertis

inom Statens geotekniska institut och Cement- och betonginstitutet. Angivna

institut utnyttjar för sin verksamhet, som avser såväl grundforskning som

målforskning, dels avlöningsanslag och dels medel som ställs till förfogande

av olika beställare för särskilda uppdrag. Vidare bedriver väg- och vattenbyggnadsslyrelsen

själv genom sina olika organ vissa forsknings- och

undersökningsarbeten för att ytterligare utveckla och rationalisera vägbyggnads-

och vägunderhållsverksamheten. Med hänsyn härtill avstyrker

styrelsen en utökning av avgiftsplikten även om byggnadsforskningsavgiftens

användningsområde i samband därmed skulle utvidgas.

I det gemensamma yttrandet från Svenska byggnadsindustriförbundet

in. fl. påpekas, att en sådan principiell förändring av avgiftsskyldigheten

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

som den föreslagna måste grundas på helt andra skäl än de rent administrativa.

Med tanke på det ökade intresse för forskning, som under senare år

visats inte minst från anläggningsindustrin, kan man vänta, att behovet av

forskning inom dess område skall bli tillgodosett utan att avgiftsplikten

utsträckes till att omfatta även anläggningsindustrin.

Svenska vattenkraftföreningen upplyser att, bland annat såsom en följd

av att kraftindustrins anläggningsarbeten inte ålades avgiftsskyldighet i nu

gällande förordning om byggnadsforskningsavgift, de större enskilda och

kommunala kraftföretagen år 1957 bildade Svenska vattenkraftföreningens

stiftelse för tekniskt utvecklingsarbete. Dess arbete bedrives på i princip

samma sätt som inom statens nämnd för byggnadsforskning, dvs. dels

genom egen forskningsverksamhet och dels genom bidrag och uppdrag till

andra forskningsinstitutioner. De kostnader, som de privata och kommunala

kraftföretagen här nedlägger, uppgår till större belopp än de som skulle

utgå om kraftföretagens anläggningsarbeten vore belagda med byggnadsforskningsavgift.

Om kraftindustrins anläggningsarbeten skulle beläggas

med byggnadsforskningsavgift måste följden bli, att även kraftindustrins

forskningsbehov skall tillgodoses genom dessa avgiftsmedel. Härför skulle

erfordras förändringar i den med ifrågavarande medel bedrivna verksamheten

varom ingen utredning nu föreligger. Det bör beaktas att om kraftindustrins

forskningsbehov sålunda skulle upptagas på nämndens arbetsprogram

så måste — eftersom den ekonomiska ramen för nämndens arbete

förutsättes oförändrad — den forskning nämnden nu bedriver inskränkas

för att bereda plats för de nya uppgifterna.

Förslaget att ta ut byggnadsforskningsavgift även på kontorspersonalens

löner har föranlett erinran i några remissyttranden. Svenska landskommunernas

förbund avstyrker förslaget i denna del och åberopar därvid, att den

kommunala kontorspersonalen är sysselsatt inom många olika förvaltningsgrenar,

som inte sammanhänger med kommunens byggnadsverksamhet. I

det gemensamma yttrandet från Svenska byggnadsindustriförbundet m. fl.

avstyrkes likaledes förslaget i denna del, emedan det skulle vara omöjligt

att inom ett företag med kombinerad husbyggnads- och anläggningsverksamhet

särskilja kontorspersonal inom det avgiftsbelagda resp. icke avgiftsbelagda

området. Sveriges industriförbund ansluter sig till denna mening.

Vad angår byggnadsforskningsavgiftens beräkning

tillstyrkes förslaget att övergå till en metod analog med den som nu tillämpas

för övriga socialförsäkringsavgifter, som påföres arbetsgivare av riksförsäkringsanstalten.

Från statskontorets sida har dock ifrågasatts nödvändigheten

av att begränsa avgiftsskyldigheten till lönebelopp under 15 000 kr.

Liknande synpunkter har uttalats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Angående storleken av avgiftsuttaget har Svenska byggnadsindustriförbundet

m. fl. i sitt gemensamma yttrande förklarat, att en

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

kontrollräkning av procenttalet med utgångspunkt från deras statistikmaterial

givit ett något avvikande resultat, och har därför föiutsatt överläggningar

härom mellan dem och riksförsäkringsanstalten.

Förslaget rörande procenttalets storlek har i övrigt inte föranlett erinran

från remissorganen.

Beträffande förslaget att vissa bestämmelser i förordningen

angående byggnadsforskningsavgift bör utgå

har inget särskilt uttalande gjorts vid remissbehandlingen.

Departementschefen

Den forsknings- och rationaliseringsverksamhet på byggnadsområdet,

som finansieras huvudsakligen med medel vilka inflyter genom bj ggnadsforskningsavgiften,

bedrives för närvarande av statens nämnd för byggnadsforskning

eller på uppdrag av denna genom institutioner, företag eller enskilda.

En omorganisation av denna verksamhet har föreslagits i årets statsverksproposition.

Nämndens uppgifter skall enligt förslaget uppdelas på

två organ, nämligen ett byggnadsforskningsråd och ett institut för byggnadsforskning.

Däremot innebär förslaget ingen principiell utvidgning av

det nuvarande forskningsområdet. Vid anmälan av organisationsfrågan

framhöll jag, att avgiften borde vara till beloppet oförändrad under nästa

budgetår och att det torde få förutsättas, att det blivande rådet för byggnadsforskning

i sinom tid får pröva frågan om avgiftens storlek och tilllämpningsområde.

Bestämmelserna om byggnadsforskningsavgiften är upptagna i förordningen

härom den 22 maj 1953 (nr 269). Avgifterna påföres av riksförsäkringsanstalten.

Bestämmelserna har utformats så att därvid skall kunna i

stor utsträckning anlitas det material, som ligger till grund för debiteringen

av arbetsgivares avgifter enligt lagen om yrkessKadeförsäkring. Uppbörden

samordnas likaså. Avgiftspliktig är arbetsgivare, som vid debiteiing i

riksförsäkringsanstalten av avgifter till yrkesskadeförsäkringen är att

hänföra till vissa i förordningen uppräknade verksamhetsgrenar med anknytning

till byggnadsfacket. Härvid ansluter sig förordningens uppräkning

till nomenklaturen och grupperingen i en av riksförsäkringsanstalten

fastställd premietariff för arbetsgivare med i regel minst fem anställda.

Avgiften utgår med visst belopp per 2 000 arbetstimmar som under året

utförts av arbetstagare i avgiftsbelagd verksamhet.

De ändringar, som riksförsäkringsanstalten nu föreslår i förordningen

om byggnadsforskningsavgift, avser att bringa förordningens bestämmelser

i överensstämmelse med vissa av riksförsäkringsanstalten

ändringar i premietariffens yrkesgruppering samt att anpassa bl. a. bestämmelserna

om avgiftens beräkning till vad som fr. o. in. 1960 gäller i fråga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

om yrkesskadeförsäkringsavgifterna och vissa andra socialförsäkringsavgifter.

Den nya premietariff, som riksförsäkringsanstalten nu tillämpar vid debitering

av yrkesskadeförsäkringsavgifter för såväl större som mindre arbetsgivare,

ansluter sig i fråga om yrkesgrupperingen nära till internationell

nomenklatur för näringsgrupper och medför vissa ändringar i gruppering

och beteckningar. De nu i förordningen under näringsgrenen »byggnadsoch

anläggningsverksamhet» uppräknade fyra undergrupperna motsvaras i

den nya tariffen i huvudsak av två under näringsgrenen »byggnadsindustri»

upptagna undergrupper, nämligen husbyggnad (kodnummer 401) och byggnadshantverk

m. m. (kodnummer 403). Vidare innebär tariffen den nyheten,

att samtliga anställda i ett företag — kontorspersonal lika väl som

Övriga arbetstagare — hänföres till den verksamhet som är företagets huvudsakliga.

i

En anpassning av förordningen i de angivna hänseendena till den för

yrkesskadeförsäkringsavgifterna nu tillämpade tariffen gör det möjligt att

även i fortsättningen lägga materialet för dessa avgifters beräkning — vid

vilken någon uppdelning på kontors- och annan personal inte förekommer —

till grund också för beräkningen av byggnadsforskningsavgiften. Jag tillstyrker

riksförsäkringsanstaltens förslag i denna del.

Riksförsäkringsanstalten har i detta sammanhang funnit det innebära administrativa

fördelar om byggnadsforskningsavgiftens tillämpningsområde

utsträckes till att omfatta även den tredje undergruppen under näringsgrenen

byggnadsindustri, nämligen väg-, vatten- och linjebyggnad m. m.

(kodnummer 402). Emellertid har nästan alla remissorgan givit uttryck

för den uppfattningen att en utvidgning av tillämpningsområdet inte nu

bör komma i fråga. Jag delar denna uppfattning. Såsom jag anförde vid

anmälan av organisationsfrågan torde man få förutsätta, att spörsmålet

om eventuell utvidgning av området för avgiftsplikten framdeles prövas av

det nya byggnadsforskningsrådet.

I samband med införandet den 1 januari 1960 av försäkringen för allmän

tilläggspension skedde en administrativ omläggning i vissa hänseenden av

debitering och uppbörd av yrkesskadeförsäkringsavgifterna för att såvitt

möjligt få en enhetlig ordning för dessa avgifter och för andra socialförsäkringsavgifter

som åvilar arbetsgivarna, främst avgifterna till den allmänna

sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen. De nya bestämmelserna härom

återfinns i förordningen den 18 december 1959 (nr 552) om uppbörd av

avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m. Genom

en samtidigt beslutad ändring i 3 § förordningen angående byggnadsforskningsavgift

blev nyssnämnda förordning i uppbördshänseende gällande i

tillämpliga delar även på byggnadsforskningsavgiften. Riksförsäkringsanstalten

har mot bakgrund härav föreslagit, att beräkningsgrunderna

för byggnadsforskningsavgiften i vissa avseenden skall närmare anpassas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

efter vad som nu gäller för yrkesskadeförsäkringsavgiften m. fl. socialförsäkringsavgifter.

Förslaget innebär, att byggnadsforskningsavgiften inte

längre skall beräknas på grundval av antalet arbetstimmar utan på den lön

i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som arbetsgivaren

utgivit under året till arbetstagare inom avgiftsbelagd verksamhet.

Därvid skall dock bortses från arbetstagare, vars lön under året inte uppgått

till 300 kr., och vidare skall hänsyn inte tagas till arbetstagares lön

i vad den överstiger 15 000 kr. för år räknat. Denna beräkningsmetod medför,

att avgiftsuttagets storlek bör bestämmas såsom en procentsats av den

för arbetsgivaren beräknade lönesumman avseende ifrågavarande verksamhet.

Jag finner i likhet med remissorganen, att den föreslagna omläggningen

bör ske, varvid avgiftsprocenten givetvis skall bestämmas så att avgiftsuttaget

såvitt möjligt blir detsamma som med nuvarande regler. Verkställda beräkningar

utvisar, att avgiften bör fastställas till 0,15 procent.

I samband med de ändringar i förordningen angående byggnadsforskningsavgift,

som följer av vad jag i det föregående förordat, bör — såsom

riksförsäkringsanstalten förutsatt — företagas vissa förenklingar i förordningen.

Med hänsyn till att byggnadsforskningsavgifterna kommer att beräknas

på grundval av uppgifter som avses i förordningen angående uppbörd

av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m.

bör 4—7 §§ förordningen angående byggnadsforskningsavgitt utgå. Dessa

paragrafer innehåller regler om arbetsgivares uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt

för tjänsteman, som handhar uppgiftsmaterialet, ävensom påfölj

dsbestämmelser och regler om återbetalning av för mycket erlagd avgift.

Av denna anledning bör i 1 § nämnda uppbördsförordning bland där uppräknade

avgifter och bidrag, å vilka förordningen äger tillämpning, införas

även byggnadsforskningsavgiften. Därmed kan även 3 § förordningen angående

byggnadsforskningsavgift utgå.

Med hänsyn till att de ändringar, som nu är aktuella i förordningen angående

byggnadsforskningsavgift, lagtekniskt blir omfattande, synes förordningen

böra erhålla ny lydelse. Den nya förordningen föreslås träda i kraft

vid nästa årsskifte.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet

upprättade förslag till

1) förordning angående byggnadsforskningsavgift; och

2) förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 18 december

1959 (nr 552) angående uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för

allmän tilläggspension, in. m.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1960

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karin Wickström

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:166 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om rätt till jakt. a1 i texten
  2. 3LU 1960:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående bgggnadsforskningsavgift, m. m. s. 1 i texten