Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1960/61 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m. m

66 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:77, Angående anslag för budgetåret 1960/61 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

1

Nr 77

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1960/61 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut m. m.; given Stockholms slott den

19 februari 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas på grundval av SMHI-utredningens betänkande

(SOU 1959:21) frågor rörande Sveriges meteorologiska och hydrologiska

instituts arbetsuppgifter och organisation.

Institutets allmänna verksamhet föreslås i princip böra omfatta — liksom

hittills i stort sett gällt — de olika näringsgrenarnas m. m. allmänna

behov av meteorologiska och andra underrättelser inom institutets verksamhetsområde.

I den mån ytterligare anspråk ställes på institutet, bör

härav föranledd utökning av verksamheten få formen av uppdrag, för vilka

institutet skall erhålla ersättning. Ställning tages till vissa konkreta

spörsmål i samband med gränsdragningen mellan institutets allmänna serviceverksamhet

och uppdragsverksamheten.

Med hänsyn till de stegrade anspråken på institutet har utredningen lagt

fram förslag till en allmän upprustning av detsamma. I propositionen föreslås

på grundval härav bl. a., att institutet för nästa budgetår erhåller en

ny byråchefstjänst i samband med uppdelning av den nuvarande meteorologiska

byrån i två byråer, att institutet därutöver förstärkes med ett 20- tal tjänster samt att observationsnätet utbygges i viss omfattning. Vidare

extraordinariesättes ett stort antal extra tjänster, varigenom institutets personalorganisation

får en ökad stadga. En betydande förstärkning förordas

av institutets tekniska utrustning. Förstärkningen av institutets personella

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. i samt. Nr 71

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

och materiella resurser avser i första hand flygväderlekstjänsten, den aerologiska

verksamheten och observationstjänsten.

I propositionen äskas slutligen anslag för nästa budgetår till institutets

verksamhet med sammanlagt 11 860 100 kr. De i propositionen framlagda

förslagen innebär för nästa budgetår en utgiftsökning med i runt tal

1 593 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

3

Utdrag ur protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 februari 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Netzén, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen,

anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund,

frågor angående anslag för budgetåret 1960/61 till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (VI ht p. 32—41) har Kungl. Maj:t på hemställan

av chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna

till:

a) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 356 800 kr.

b) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning ett

anslag av 27 700 kr.

c) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader ett

förslagsanslag av 295 500 kr.

d) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer ett

anslag av 974 700 kr.

e) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

ett förslagsanslag av 751 800 kr.

f) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av stationer

m. m. ett reservationsanslag av 150 400 kr.

g) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 1 988 300 kr.

h) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten ett förslagsanslag av 2 197 400 kr.

i) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska stationer

ett förslagsanslag av 1 003 200 kr.

j) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

ett förslagsanslag av 1 127 000 kr.

Hithörande frågor torde nu få upptas till fortsatt behandling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung/. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

I. Inledning

1. Utredningsuppdraget m. m.

För att verkställa en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska

instituts arbetsuppgifter och organisation tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet

den 10 maj 1957 med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

samma dag särskilda sakkunniga, nämligen generaldirektören R. G.

Renlund, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, elverkschefen

K. E. Hesselbom samt kanslirådet Å. Wirseen. Sedan Hesselbom

på egen begäran entledigats från uppdraget att vara ledamot i utredningen,

utsågs ledamoten av riksdagens första kammare, skyddskonsulenten

A. G. Pettersson den 14 oktober 1957 att vara ledamot i utredningen. De

sakkunniga, som antog benämningen SMHI-utredningen, överlämnade den

14 maj 1959 betänkandet Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts

arbetsuppgifter och organisation (SOU 1959: 21). Betänkandet var enhälligt.

över betänkandet har infordrade utlåtanden avgivits av vattenöverdomstolen

(efter hörande av rikets vattendomstolar), försvarsstaben, chefen för

flygvapnet, medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd, telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

(SMHI), meteorologiska och hydrologiska rådet, luftfartsstyrelsen

(efter hörande av Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB), statskontoret,

statens organisationsnämnd, statens sakrevision, kanslern för rikets

universitet (efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

och rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala samt av matematisknaturvetenskapliga

avdelningen och rektorsämbetet vid Stockholms högskola),

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen (i samråd med Sveriges lantbruksförbund

och efter hörande av Riksförbundet Landsbygdens folk), fiskeristyrelsen

med statens vatteninspektion, sjöfartsstyrelsen, Sveriges geologiska

undersökning, statens lönenämnd, statens skogsforskningsinstitut,

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (efter hörande av lärarkollegiet

och försökskollegiet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök),

skogs- och lantbruksakademien, utredningen beträffande organisationen

av undervisningen och forskningen vid universitet och högskolor i ämnet

meteorologi (meteorologiutredningen) samt internationella meteorologiska

institutet i Stockholm.

Härjämte har yttranden över betänkandet avgivits av Sveriges Radio AB,

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund samt Sveriges Akademikers

Centralorganisation.

2. Institutets nuvarande arbetsuppgifter och organisation

I betänkandet har på s. 12—20 lämnats en kort historik samt en redogörelse

för institutets nuvarande arbetsuppgifter och organisation. Här torde

följande böra återges.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:is proposition nr 77 år 1960

På grundval av en verkställd utredning föreslogs i 1945 års statsverksproposition

en omorganisation fr. o. m. den 1 juli av dåvarande statens meteorologisk-hydrologiska

anstalt. Organisationen gäller i stort sett alltjämt.

Anstaltens benämning ändrades i samband därmed till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut (SMHI).

Institutets verksamhet regleras i Kungl. Maj :ts instruktion den 21 november

1958 (nr 547). Enligt instruktionen ankommer det på institutet att

enligt vetenskapens fordringar och med hänsyn till näringslivets och försvarets

behov inhämta tillförlitlig kännedom om vårt lands meteorologi och

bydrologi. I detta syfte skall institutet anordna och övervaka meteorologiska

och hydrologiska observationer och mätningar inom landet, vattenhöjdmätningar

vid rikets kuster och meteorologiska iakttagelser ombord på svenska

civila fartyg och flygplan, granska, bearbeta och bevara därvid insamlat material

ävensom handha den allmänna väderlekstjänsten, stormvarningstjänsten

och israpporttjänsten samt den civila flygväderlekstjänsten. Institutet

skall göra resultaten av institutets arbeten tillgängliga — förutom genom

väderleksrapporter m. m. — genom utgivande av månads- och årsskrifter

med lämpliga sammanställningar och bearbetningar av observationsmaterialet

samt avhandlingar och uppsatser rörande såväl rent vetenskapliga

som ur praktisk synpunkt viktiga frågor. Undersökningar och utredningar

må utföras även på uppdrag av offentlig myndighet eller enskild.

Verksamheten bedrives under ledning av en överdirektör som chef. Institutets

arbetsuppgifter är fördelade mellan en meteorologisk och en hydrogisk

byrå. Därutöver finns en kansliavdelning samt en undervisningsavdelning.

De båda byråerna och kansliavdelningen är i sin tur uppdelade i avdelningar

och sektioner. Den nuvarande organisationen åskådliggöres i följande

sammanställning.

Institutets chef

Meteorologiska byrån

Väderleksavdelningen

Aerologiska avdelningen

Veckoprognosavdelningen

Istjänsten för sjöfarten

Teleavdelningen

Klimatavdelningen

Instrumentavdelningen

Flygväderleksavdelningen

Hydrologiska byrån

Allmänna hydrologiska avdelningen

Hydrografiska avdelningen

Kontrollavdelningen

Isavdelningen

Kansliavdelningen

Undervisningsavdel ningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Under institutet sorterar ett antal civila flygväderlekstjänster samt ett

omfattande nät av meteorologiska och hydrologiska observationsstationer.

Meteorologiska byrån

De arbetsuppgiftex-, som åvilar meteorologiska byrån, utgöres av observationstjänst,

allmän väderlekstjänst, aerologisk tjänst, veckoprognostjänst,

istjänst för sjöfarten, kliimattjänst, förbindelsetjänst, instrumenttjänst och

flygväderlekstjänst. Byrån skall utföra vetenskapliga undersökningar och

utredningar, följa utvecklingen på de olika områdena och delta i det internationella

samarbetet. Slutligen har byrån att inom sitt arbetsområde på

begäran av uppdragsgivare utföra utredningar, avge intyg o. d.

Väderleksavdelningen har att tillgodose allmänhetens och näringslivets

behov av väderleksunderi-ättelser samt svara för den meteorologiska säkerhetstjänsten

till sjöss. Aerologiska avdelningen skall centralt bearbeta de

aerologiska observationerna vid stationer på hela norra halvklotet. Veckoprognosavdelningen

utfärdar för bl. a. sjöfartsstyrelsens räkning temperatur-

och vindprognoser för en å två veckor. Istjänsten för sjöfarten har bl. a.

till uppgift att under issäsongen sammanställa rapporter från in- och utländska

isobservationsstationer till dagliga isberättelser och att utfärda isprognoser.

Teleavdelningen svarar för mottagning och utsändning av väderlekstelegrammen.

Klimatavdelningen ombesörjer utredningar rörande klimatet

i olika delar av landet och baserar dessa bl. a. på rapporter från ett

omfattande nät av temperatur- och nederbördsstationer. Utredningarna är

avsedda att tjäna näringslivets behov. Under avdelningen sorterar det meteorologiska

stationsnätet med undantag för istjänstens observationsstationer

och de aerologiska stationerna. Instrumentavdelningen handhar — förutom

inköp av instrument — utsändning, kontroll och översyn av materielen

samt utför även arbeten med nykonstruktion och förbättringar av instrument

för institutets verksamhet. Flygväderleksavdelningen svarar för den

centrala ledningen av väderlekstjänsten för den civila luftfarten. De under

avdelningen lydande lokala flygväderlekstjänsterna har till huvudsaklig

uppgift att tillhandahålla flygbolag och trafikledningar sådana prognoser

och obsei*vationer, som erfordras för flygningarnas planläggning före start

och under pågående flygning. F. n. finns sådana väderlekstjänster mer eller

mindre utbyggda vid flygplatser i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,

Visby, Sundsvall/Härnösand, Jönköping, Nordmaling och Karlstad.

Hydrologiska byrån

Byråns huvudsakliga uppgift var från början att lämna landets näringsliv

uPP8ifter om vattenföringens storlek i floderna. Jämsides med vattenkraftens

utbyggnad och arbetena med sjöregleringarna i Norrland har sedermera

tillkommit nya arbetsuppgifter, vilka blivit dominerande för byrån.

Vattendomstolarna anlitar byrån som sakkunnig i hydrologiska och närbesläktade

ämnen, däribland regleringarnas invei-kan på vattendragens isar,

virkesavläggning, vintervägar om. m., ävensom i fråga om kontrollen av att

domstolarnas bestämmelser efterleves.

Allmänna hydrologiska avdelningen har att mäta vattenstånd och vattenföring

i inlandsvattendragen och att föra statistik däröver. För utförande

av mätningarna har inrättats ett antal vattenstånds- och vattenföringsstatio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

ner. Hydrografiska avdelningen svarar för vattenståndsobservationerna vid

rikets kuster och det därpå grundade studiet av landhöjningens storlek. För

ändamålet finns ett observationsnät, omfattande tio mareografer. Kontrollavdelningen

utövar — efter förordnande i varje särskilt fall av vattendomstol

eller Kungl. Maj:t — kontrollen över sjöregleringarnas skötsel och utför

utredningar av hydroteknisk art. Medan den allmänna hydrologiska avdelningen

skall behandla frågor beträffande vattendrag, som ej varit föremål

för reglering eller blott är föga reglerade, har kontrollavdelningen att

handlägga ärenden, som har direkt anknytning till kraftverk och regleringsdammar.

Isavdelningen svarar för de uppdrag, som rör isförhållanden och

vattentemperaturer i landets sjöar och vattendrag.

Kansliavdelningen

Till denna avdelning hör — förutom kansli — registrators- och kassakontor,

bibliotek, förrådskontor och vakttjänst, ritkontor samt instrumentverkstad.

Undervisningsavdelningen

Den inom institutets undervisningsavdelning bedrivna utbildningen leder

fram till meteorologisk resp. hydrologisk tjänsteexamen. Vidare hålles kurser

för utbildning av värnpliktiga biträdande meteorologer.

II. Utredningen

1. Gränsdragningen mellan institutets och andra organs arbetsuppgifter

Den översyn av institutets arbetsuppgifter och organisation, som utredningen

haft att verkställa, har i första hand tagit sikte på att klargöra, vilka

arbetsuppgifter som bör ankomma på institutet. I betänkandet har på s. 21—

44 redogjorts för utredningens överväganden i dessa avseenden.

Vid utredningens bedömning, i vilken omfattning och hur föreliggande

och förutsebara krav på meteorologisk, klimatologisk och hydrologisk verksamhet

vid institutet bör tillgodoses, har beaktats, att landets resurser på

området rationellt utnyttjas. Av betydelse är att åstadkomma en lämplig

fördelning av såväl praktiska som vetenskapliga arbetsuppgifter och en organisatorisk

samordning mellan institutet och andra verk och institutioner,

som är verksamma inom detta område. Organ, soim därvid främst kommer

i fråga, är bl. a. den till flygstaben centralt knutna militära väderlekstjänsten,

luftfartsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och fiskeristyrelsen.

Försvarets behov av väderleksinformationer och biträde i meteorologiska

frågor under tioårsperioden 1956—65 utreddes vid en år 1955 inom flygledningen

verkställd översyn av den militära väderlekstjänstens organisation.

De på institutet ankommande uppgifterna för den militära väderlekstjänsten

torde ligga inom ramen för institutets allmänna verksamhet. I den mån

särskilda anspråk ställes på institutet från de militära organens sida, bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

därav föranledd utökad verksamhet få formen av uppdrag, för vilka institutet

har att betinga sig ersättning enligt gällande taxa. Institutet bör således

uppdragsvägen kunna tillmötesgå önskemål från militärt håll, som ligger

utanför de allmänna riktlinjerna för institutets verksamhet.

Utredningen finner det angeläget, att den vid institutet tjänstgörande militärassistenten

ges möjligheter att ägna mera tid åt institutet än vad som

hittills varit fallet. Militärassistenten bör enligt utredningen erhålla visst

årligt arvode.

Den verksamhet, som institutet f. n. bedriver för att tillgodose sjöfarten

och fisket med väderleksprognoser och israpporter, täcker i stort sett det

föreliggande behovet. Institutets insatser härvidlag anser utredningen vara

av den art, att de bör hänföras till institutets allmänna verksamhet.

I fråga om undersökningar rörande väderlekens och klimatets betydelse

för lantbruket och skogsbruket bör enligt utredningen institutets uppgifter

på föreliggande områden avgränsas så, att de tillgodoser berörda näringsgrenars

allmänna behov. I överensstämmelse härmed bör det ej ankomma

på institutet att upprätta observationsnät för speciella ändamål. Vad som

i fråga om prognostjänst anses erforderligt utöver de allmänna rapporterna

bör uppdragsvägen bekostas av vederbörande organ. Vidare bör forskare på

områden, varom här är fråga, vara knutna till respektive fackorgan. För

samordning av verksamheten på det agrikulturmeteorologiska området bör

enligt utredningens uppfattning en för ändamålet bildad samarbetskommitté

för agrikulturmeteorologisk forskning erhålla en av Kungl. Maj :t sanktionerad

ställning.

Institutets insatser på det hydrologiska området är av stor betydelse för

u*byggnaden av vårt lands vattenkraftsresurser. Omfattningen av denna

institutets verksamhet är beroende av den takt, i vilken vattenmålen handlägges.

En nyligen genomförd förstärkning av vattendomstolsorganisationen

beräknas komma att medföra en kraftig ansvällning av hydrologiska

byråns arbetsuppgifter.

Utredningen anser det ej möjligt att åstadkomma en klar gränsdragning

mellan institutets och Sveriges geologiska undersöknings uppgifter. Grundvattenfrågorna

bör emellertid i princip ankomma på sistnämnda organ. En

utbyggnad av ett speciellt observationsnät för grundvattenundersökningar

bör anstå i avvaktan på ett närmare klarläggande av betydelsen härav.

2. Uppdragsverksamhet

På s. 217—235 i betänkandet har lämnats en redogörelse för uppdragsverksamheten

inom institutet. I det följande lämnas en sammanfattning rörande

utredningens överväganden härvidlag.

Utredningen har dragit en skiljelinje mellan institutets allmänna verksamhet,

d. v. s. vad som instruktionsmässigt åvilar institutet att utföra, och

uppdragsverksamheten, för vilken institutet skall erhålla ersättning av uppdragsgivarna.

Det är framför allt hydrologiska byrån, som sysslar med uppdrag

av olika slag för myndigheter, institutioner och enskilda, men även

den meteorologiska byrån har i viss utsträckning kommit att tagas i anspråk

härför. Uppdragsverksamheten representerar f. n. ca 75 % av den

hydrologiska byråns totala verksamhet, medan motsvarande siffra för den

meteorologiska byrån är ca 3,5 %.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

I vilka fall institutet skall fordra ersättning för service, som lämnats på

begäran av enskild eller myndighet, har i instruktionen förutsatts vara en

bedömning, som får ankomma på institutet. Självfallet är, att inedelsanvisningen

till institutets allmänna verksamhet kommit att för institutet bli

vägledande i fråga om var gränsen i stort går för dess avgiftsfria service.

Icke desto mindre har en viss oklarhet härvidlag uppkommit. Utredningen

har räknat med att en restriktiv linje upprätthålles vid gränsdragningen.

Institutet bör ha att tillhandahålla speciella tjänster i form av uppdrag för

vilka ersättning utgår från de medel, som står till den uppdragsgivande

myndighetens förfogande. En statlig myndighet skall i princip inte kunna

begära utförande av undersökningar eller utredningar från institutets sida

utan att betala ersättning härför i större utsträckning än vad fallet är i fråga

om enskilda personer eller företag. Det blir institutet som har att avgöra,

om ifrågasatta undersökningar eller utredningar faller inom ramen för dess

allmänna verksamhet.

För de uppdrag hydrologiska byrån erhåller debiteras vederbörande uppdragsgivare

i regel institutets personal- och övriga kostnader, beräknade

enligt fastställda grunder. Eftersom det knappast kan komma i fråga att

debitera kostnaderna för yttranden med anledning av remisser från Kungl.

Maj :t eller statliga myndigheter, bör en förstärkning av institutets resurser

härför ske över institutets allmänna anslag. Utredningen har beaktat detta

vid behandlingen av institutets personalbehov.

Kostnaderna för en utbyggnad av stationsnätet för långa observationsserier

beträffande istäcket från vattendrag i olika delar av landet kan inte beräknas

bli omedelbart uttagna av regleringsföreningarna.

Utredningen anser, att kostnaderna för dessa observationer, i den mån de

ej kan direkt uttagas av reglerings- eller andra företag, måste bestridas av

anslagsmedel, liksom fallet är beträffande övriga grundläggande hydrologiska

och andra observationer. Dessa mätningar är emellertid avsedda att

läggas till grund för senare utredningar, vilka i betydande utsträckning

kommer att debiteras uppdragsgivare. Observationerna kan alltså betraktas

som ett förberedande led i institutets uppdragsverksamhet, varför en

uppräkning av omkostnadspålägget av denna anledning kan vara motiverad,

vilket möjliggör en indirekt finansiering av dessa kostnader över anslaget

till uppdragsverksamhet.

Vad det meteorologiska området beträffar bör grundläggande observationer

av markvädret och av de högre luftlagren bestridas av allmänna medel.

Luftfartsstyrelsens bidrag till de aerologiska stationerna bör i enlighet härmed

upphöra och motsvarande medel beviljas på institutets allmänna anslag.

Kostnaderna för insamling av observationer anser utredningen böra bestridas

från institutets allmänna anslag. Givetvis bör de militära observationsstationerna

i största möjliga utsträckning utnyttjas för att reducera

dessa kostnader.

Varken hyggesbränningsprognoser eller prognoser för timmersläp är enligt

utredningen av natur att böra ingå i institutets allmänna verksamhet.

Berörda intressenter bör alltså även i fortsättningen bidra till kostnaderna

härför.

Ledningen och övervakningen av den lokala flygväderlekstjänstens orga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

nisation har förutsatts ingå i institutets allmänna serviceuppgifter. Även säkerhetstjänsten

för fisket och sjöfarten betalas av staten, som emellertid i

viss utsträckning också åtagit sig att stödja sjöfarten genom prognoser av

huvudsakligen ekonomisk betydelse. Utredningen förutsätter därför, att

kostnaderna för all istjänst som är erforderlig för sjöfarten vid rikets nordliga

kuster ombesörjes av institutet.

Den s. k. lavinkommittén, som tillkom på privat initiativ i början av 1940- talet, har till uppgift att ägna sig åt vetenskaplig och praktisk verksamhet

för att förhindra lavinolyckor. Ifrågavarande undersökningar rörande de

meteorologiska förutsättningarna för lavinbildning bör enligt utredningen

anförtros åt institutet, som under alla förhållanden har att svara för det

härför erforderliga observationsnätet. Det torde få ankomma på institutet

att ta ställning till önskemål om kartläggning av lavinområdena och om en

utvidgad varningstjänst för fjälltrakterna. Såvitt utredningen kan bedöma

är uppgifterna på detta område till stor del av engångsnatur och knappast

av den art att de, även om de pågår under en längre tidsperiod, bör ingå i

institutets allmänna verksamhet. Uppgifterna bör falla under dess uppdragsverksamhet.

Utbildningen, som beträffande hydrologer hittills helt bekostats av vissa

uppdragsgivare och som i fråga om meteorologer delvis betalats av flygvapnet,

bör, så länge den är knuten till institutet, ingå bland institutets allmänna

åligganden och helt bekostas av dess anslagsmedel.

Beträffande den ersättning som nu utgår från radio, television och press

i fråga om väderleksinformation anser utredningen, att de ordinarie väderleksutsändningarna

i radio bör ske utan kostnad för Sveriges Radio AB.

För den medverkan i televisionen, som begärts hos institutet och givits en

för ändamålet speciell utformning, synes däremot t. v. viss ersättning böra

utgå såväl till institutet som till den i programmen deltagande ineteorologpersonalen,

vilken utför detta arbete vid sidan om sin ordinarie tjänst. Någon

justering av nu utgående ersättningsbelopp anser utredningen sig inte

böra föreslå. Inte heller har utredningen något att erinra mot att TT kostnadsfritt

erhåller institutets rapporter. I den mån särskilt material eller

prognoser därutöver tillhandahålles radio och pressen bör liksom hittills

ersättning uttagas.

Uppdragsgivarna skall i första hand betala direkta utlägg för uppdragen,

d. v. s. — förutom lön åt den personal, som direkt arbetar med uppdragen

- utgifter för resor, expenser och utrustning. Härtill kommer indirekta utgifter

för uppdragen, såsom administrationskostnader, utgifter för gemensam

kontorsutrustning och städning av lokaler, som användes för uppdragsverksamheten.

Dessutom har statsverket indirekta omkostnader, som inte

föres på institutets anslag, exempelvis lokalhyra och pensionskostnader för

personal, som direkt eller indirekt är sysselsatt med uppdragsverksamhet.

De indirekta kostnaderna har ansetts böra bestridas genom ett särskilt omkostnadspålägg

utöver de direkta utgifterna.

Enligt gällande taxa skall lönekostnader inklusive ett omkostnadspålägg

med 50 % debiteras i form av timersättning med varierande belopp för olika

personalkategorier.

Institutet äger av anslaget för uppdragsverksamhet disponera sammanlagt

högst så stort belopp, som motsvarar de ersättningar institutet betingar

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

sig av uppdragsgivare med avdrag av 54 % av däri ingående tillägg för pensions-

och allmänna administrationskostnader m. m. Då ersättningarna som

förut nämnts består av lön jämte 50 % tillägg därå, kommer avdraget att

uppgå till ca 27 % av lönebeloppen.

Med skrivelse den 17 november 1958 har statens sakrevision till Kungl.

Maj :t överlämnat en inom sakrevisionen verkställd utredning angående

taxesättningen vid institutet. Genom beslut den 19 december samma år har

ifrågavarande utredning av Kungl. Maj :t överlämnats till SMHI-utredningen

för att tagas under övervägande vid utredningsarbetets fullgörande.

Utredningen har funnit den nuvarande metoden för uttagande av indirekta

kostnader för uppdragsverksamheten enkel och praktisk. Utredningen,

som därför inte ansett sig böra föreslå en annan form för debitering av dessa

kostnader, anser emellertid, att man — för att erhålla full kostnadstäckning

— bör överväga en betydande höjning av omkostnadspålägget. Detta

bör avvägas så, att däri inrymmes såväl hel direkt kostnadstäckning för

staten som nödvändig marginal för institutet i fråga om uppdragsverksamhetens

upprätthållande. Med hänsyn härtill föreslår utredningen, att omkostnadspålägget

höjes till 100 %. Av pålägget föreslås institutet få disponera

70 %. Återstående 30 % skall tillföras statsverket.

3. Personalbehov

Utredningen föreslår inrättandet av två nya byråer. Den nuvarande meteorologiska

byråns arbetsuppgifter föreslås nämligen fördelade mellan en

väderleksbyrå, en klimatbyrå och en flygväderleksbyrå. Anledningen härtill

är den kraftiga expansionen av institutets verksamhet på det meteorologiska

området, som ägt rum sedan år 1945, då institutet fick sin nuvarande

organisation. Behovet av en byråuppdelning gör sig med ännu större

styrka gällande vid en upprustning av institutets personella resurser enligt

utredningens förslag.

Väderleksbyrån föreslås skola omfatta väderleksavdelningen, aerologiska

avdelningen, veckoprognosavdelningen, istjänsten för sjöfarten och teleavdelningen.

Till klimatbyrån skall hänföras, förutom klimatavdelningen,

de meteorologiska observationsstationerna och instrumentavdelningen.

Flygväderleksbyrån slutligen skall bestå av flygväderleksavdelningen och

de lokala flygväderleksjänsterna.

Den hydrologiska byrån har utredningen i nuläget inte tunnit så stor

eller dess uppgifter av sådan art att en uppdelning av byrån kan anses påkallad.

I betänkandet har på s. 45—192 samt 255—262 lämnats en utförlig redogörelse

för de olika avdelningarnas arbetsuppgifter och personalbehov m. in.

I det följande lämnas en sammanfattande redogörelse för utredningens förslag

rörande personalbehovet för institutets olika verksamhetsområden.

Väderleksavdelningen. Avdelningen bör, med hänsyn till den centrala ställning

som den kommer att inta inom den föreslagna nya väderleksbyrån,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

förestås av eu byrådirektör i Ae 26. Utredningen har funnit, att personalens

storlek — bortsett från assistentpersonalen — är tillfyllest för de aktuella

uppgifterna inom den allmänna väderlekstjänsten.

Enligt utredningens uppfattning erfordras en förstärkning med två meteorologassistenter

i Ae 11 för den allmänna väderlekstjänsten. Med hänsyn

till den specialutbildning av biträdespersonalen, som är nödvändig, räknar

utredningen vidare med att en kontoristtjänst måste inrymmas i avdelningens

fasta organisation.

För den omedelbara framtiden har man emellertid att emotse ökade krav

på väderlekstjänsten. Härvid torde jetflygets behov av ytterligare kartor

få bedömas såsom mest angeläget. I den mån härför erforderlig kartritning

m. m. kommer att utföras vid väderleksavdelningen, torde en ökning

av personalen med tre kanslibiträden bli erforderlig.

För underlättande av forskningsverksamheten inom väderleksavdelningen

föreslår utredningen, att tjänsten som förste statsmeteorolog, som finns på

avdelningen, icke indrages i samband med inrättandet av förenämnda byrådirektörstjänst

samt att biträdespersonalen förstärkes med ett kanslibiträde.

Institutet bör ges möjligheter att sörja för en tillfredsställande säkerhetstjänst

för sjöfarten, i första hand inom svenska farvatten. Utredningen

räknar med att i nuläget ytterligare en meteorologtjänst i Ae 19 behöves för

säkerhetst j änsten.

Som marginal för den speciella prognosverksamheten inom avdelningen

räknas med att en statsmeteorologtjänst i Ae 21 och en biträdestjänst i den

reglerade befordringsgången behöver inrättas. Med den ståndpunkt utredningen

intar i fråga om uppdragsverksamhetens finansiering bör dessa

tjänster belasta anslaget till uppdragsverksamhet.

Istjänsten för sjöfarten, närmast en sektion inom väderleksavdelningen,

har ansetts ej behöva någon förstärkning.

Aerologiska avdelningen. Utredningen anser det vara förenat med stora svårigheter

att nu bedöma det personaltillskott, som i framtiden kan komma

att erfordras i anledning av jetflyget.

Utredningen beräknar den omedelbart erforderliga ökningen till två meteorologer

i Ae 19, varefter man får räkna med en successiv ökning. I övrigt

torde en ökning med en meteorologassistent i Ae 11 och tre kanslibiträden

i Ae 7 i nuläget vara tillfyllest.

För arbetet med numeriska prognoser och utvecklingsarbeten m. m. anser

utredningen en förstärkning med en statsmeteorolog i Ae 23, en meteorolog

i Ae 19, en meteorologassistent i Ae 11 och två kanslibiträden i Ae 7

vara tillräcklig.

En viss rationalisering av arbetet bör kunna genomföras genom en sammanslagning

av den centrala aerologiska tjänsten och den aerologiska tjänsten

i Bromma.

Veckoprognosavdelningen. Under senare år har särskild personal inom institutet

fått avdelas för att ägna sig åt prognosverksamhet för längre tidrymder

än den tid om tre dygn, som de allmänna prognoserna avser. Utredningen

räknar med att denna speciella prognosverksamhet bör fortsätta

och erhålla en viss utbyggnad. Verksamheten befinner sig ännu delvis på

försöksstadiet. Dess fullföljande bör ligga inom ramen för institutets framlida

organisation på längre sikt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

För ledningen av denna under utbyggnad varande avdelning anser utredningen

att en såsom extra av institutet inrättad förste statsmeteorologtjänst

bör fast knytas till institutets organisation genom inrättande av en tjänst i

lönegrad Ao 24.

Med hänsyn till att utvecklingen inom meteorologien lett till att prognoser

för längre tidsperioder kan lämnas med allt större säkerhet och därigenom

ges allmännare spridning till samhällslivets fromma, anser utredningen,

att denna del av institutets verksamhet bör hänföras till dess allmänna

service. Detta gäller i första hand utvecklingsarbetena och den prognosverksamhet

som i framtiden kan komma att avse större områden av landet.

Den personalförstärkning, som nu är erforderlig för avdelningens allmänna

verksamhet, uppskattar utredningen till en statsmeteorolog i Ae 23,

en meteorolog i Ae 19, ett kanslibiträde i Ae 7 samt ett kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång.

Teleavdelningen bedömes icke kunna med nuvarande personaluppsättning

i längden på ett tillfredsställande sätt fullgöra de arbetsuppgifter, som f. n.

ankommer på den. Det är därvid att märka, att teleavdelningen närmast är

att betrakta som ett serviceorgan för tillgodoseende av den civila och militära

väderlekstjänstens anspråk på material. Avdelningen måste därför i

alla lägen funktionera tillfredsställande. Utredningen föreslår att avdelningen

förstärkes med en statsmeteorolog i Ae 23, en förste radiotelegrafist i

Ae 12 samt fem teleprinterbiträden i Ae 7.

Klimatavdelningens arbetsuppgifter är mycket omfattande och spänner

över för meteorologien mycket viktiga områden. Bl. a. med hänsyn härtill

har utredningen föreslagit inrättande av en särskild klimatbyrå med klimatavdelningen

som kärna. Chefsskapet för avdelningen har ansetts böra

utövas av en byrådirektör i Ae 26.

Institutet har ansett behov föreligga av en särskild sektion för skogs- och

lantbruksmeteorologi inom klimatavdelningen. Utredningen menar att

skogs- och lantbruksmeteorologiska frågor bör handläggas inom samarbetskominittén

för agrikulturmeteorologisk forskning med institutet som expertorgan.

Därvid har förutsatts, att speciella uppdrag bör bekostas av vederbörande

institutioner. Med hänsyn till den ökade betydelse detta slag av

verksamhet numera fått och då det måste förutsättas, att institutet bör

medverka inom ramen för den allmänna verksamheten anser utredningen

en förstärkning med en meteorolog i Ae 19 erforderlig härför.

Beträffande antalet meteorologer och assistenter i övrigt inom avdelningen

finner utredningen, att om till avdelningens fasta organisation knytes ytterligare

två meteorologtjänstcr i Ae 21 resp. Ae 19 och en assistenttjänst i

Ae 11, skulle avdelningen vara tillgodosedd för de uppgifter, som för den

närmaste framtiden kan överblickas.

Beträffande biträdespersonalen anser utredningen det befogat att inrätta

ytterligare en kontoristtjänst. Eu ökning av antalet hålkortsoperatriser

torde få emotses men en övergång till hålkortsbearbetning möjliggör en

motsvarande minskning av övrig biträdespersonal.

Enligt utredningen är det för tidigt att ta ställning till om vid klimatavdelningen

— eller i eu framtid såsom fristående avdelning — bör organiseras

en särskild forskningsgrupp för månadsprognoser. Den försöksverksamhet,

som på detta område bedrivits inom avdelningen, bör emellertid fortsät
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

ta så länge, att tillräckligt material finns för en bedömning, om denna verksamhet

kan vara samhällsekonomiskt motiverad. För att säkerställa den

fortsatta försöksverksamheten beräknar utredningen en förstärkning med

en statsmeteorolog i Ae 23 och ett kanslihiträde i Ae 7 vara erforderlig.

Instrumentavdelningen. Det synes ändamålsenligt att sammanföra all verksamhet

på instrumentområdet, som nu bedrives på meteorologiska och hydrologiska

byråerna, till en gemensam laboratorieavdelning och att till denna

avdelning hänföra instrumentverkstaden. Genom en sådan koncentration av

instrumentarbetet bör det bli möjligt att mera rationellt utnyttja de personella

och tekniska resurserna. Den teletekniska service, som institutet ej

lämpligen kan ombesörja, bör även i fortsättningen skötas genom televerkets

försorg.

Med hänsyn till de stora krav, som bör ställas på föreståndaren för avdelningen,

anser utredningen en laboratorstjänst eller avdelningsingenjörstjänst

i Ae 26 motiverad. Avdelningen bör förstärkas med en förste byråingenjör

eller statsmeteorolog i Ae 23, en hydrolog i Ae 19, en förste laboratorieassistent

i Ae 13, tre laboratorieassistenter i Ae 12, två instrumentmekaniker

i Ae 10 samt ett tekniskt biträde i Ae 9. Beträffande förstärkningen av

avdelningen i vad avser den från hydrologiska byrån överflyttade laboratorieverksamheten

och instrumenttjänsten räknar utredningen ej med en

motsvarande minskning av hydrologiska byråns personal.

Uppdragsverksamhetens omfattning och natur får bli utslagsgivande, om

ytterligare en civilingenjör eller akademiker erfordras för att leda densamma.

Personalbehovet för denna verksamhet i övrigt får likaså tillgodoses

inom ramen för institutets uppdragsverksamhet.

Flygväderleksavdelningen. Någon personalförstärkning anses inte erforderlig

för flygväderleksavdelningen. Den föreslås emellertid bli ombildad till en

särskild byrå inom institutet. Föreståndaren bör få byråchefs ställning.

De lokala flygväderlekstjänsterna. Personalbehovet på längre sikt sammanhänger

med hur den framtida trafikintensiteten kommer att utvecklas beträffande

såväl inrikes som den internationella flygtrafiken. Under de närmaste

åren beräknas Bromma fortfarande vara huvudflygplats för trafiken,

medan Arlanda förutses få en tämligen begränsad trafikmängd. Efter denna

period åter bedöms Bromma enbart komma att utnyttjas för inrikes flygtrafik.

Utredningen har ansett, att personalplanen för flygväderlekstjänsterna

endast kan bygga på den trafikutveckling, som kan överblickas för de

närmaste åren.

Vad den nya flygplatsen vid Arlanda beträffar, torde det vara angeläget,

att en statsmeteorolog i lönegrad Ae 23 erhålles som föreståndare, i första

hand för att biträda med de planläggningsarbeten som är nödvändiga för den

väntade utbyggnaden. Beträffande personalen i övrigt under första utbyggnadsskedet

beräknar utredningen denna — inklusive den förstärkning som

beräknats i statsverkspropositionen för budgetåret 1959/60 — till två meteorologer

i Ae 19, två förste meteorologassistenter i Ae 13, tre meteorologassistenter

i Ae 11 och tre kanslibiträden i Ae 7. Om trafiken på Arlanda

skulle öka i snabbare takt än som förutsatts, d. v. s. två å tre turer om dyg
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

15

net, får man räkna med ytterligare personalförstärkning. På längre sikt torde

man även få räkna med en viss personalöverflyttning från Bromma.

Flygväderlekstjänsten vid Bromma flygplats bör, med hänsyn till den ökade

inrikestrafiken och till att flygningar numera sker under större delen av

dygnet, förstärkas med en meteorolog i Ae 19, en förste meteorologassistent

i Ae 13 och ett kanslibiträde i Ae 7. Meteorologtjänsten har redan i statsverkspropositionen

för budgetåret 1959/60 förutsatts skola inrättas. Utredningen

har räknat med en centralisering av den aerologiska tjänsten till

aerologiska avdelningen vid institutet.

Vid Torslanda flygplats har utredningen utgått från att telefax införes

och att vid sådant förhållande en förstärkning icke behöves av meteorologoch

biträdespersonalen. En minskning med ett kontorsbiträde kan i stället

ske.

Vid Bulltofta flygplats, där telefax redan finns, räknar utredningen med

en förstärkning med en meteorolog i Ae 19 och ett kontorsbiträde. Utredningen

utgår från att landningsprognoser erfordras dygnet runt med hänsyn till

Bulltoftas utnyttjande som alternativflygplats.

I samband med den ökade trafiken har starka krav framförts på en förbättring

i fråga om den lokala väderlekstjänsten i Norrland. Utredningen

har stannat för att i nuläget föreslå en utbyggd väderlekstjänst i Sundsvall/

Härnösand, vilken emellertid fortfarande skall vara en s. k. beroende väderlekstjänst

under Bromma. Den erforderliga personalökningen beräknas till

en statsmeteorolog i Ae 21, en meteorolog i Ae 19, en förste meteorologassistent

i Ae 15, tre meteorologassistenter i Ae 11 och ett kanslibiträde

i Ae 7.

Den av utredningen föreslagna personalförstärkningen för de lokala flygväderlekstjänsterna

uppgår sålunda till 7 meteorologer, tio meteorologassistenter

och fem kanslibiträden.

Aerologiska stationer. Utredningen har funnit angeläget, att en ny areologisk

station inrättas i övre Norrland och i en framtid ytterligare en station i

Götaland. Utredningen förordar, att den nya areologiska stationen i Norrland

förlägges till Luleå-Kallax flygplats.

De aerologiska stationerna har enligt institutet den personal, som erfordras

för deras nuvarande arbetsuppgifter. Vid de båda stationerna i Torslanda

och Östersund kan enligt vad utredningen inhämtat vid var och en av

dessa stationer en meteorologtjänst ersättas med en förste laboratorieassistenttjänst.

Den föreslagna stationen i Norrland bör erhålla samma personaluppsättning,

som f. n. finns vid stationerna i Torslanda och Östersund d. v. s.

en meteorolog i Ae 19, två förste laboratorieassistenter i Ae 13 samt två

laboratorieassistenter i Ae 11.

Utredningen föreslår vid behandlingen av instrumentanskaffningen att

höjdvindradar successivt anskaffas vid samtliga stationer. Den vid Bromma

befintliga äldre apparaturen förutsättes omedelbart skola utbytas och övergångsvis

utnyttjas vid Torslanda. Med hänsyn härtill erfordras en förstärkning

vid sistnämnda station med tre laboratorieassistenter i Ae 11. Frågan

om eu personell upprustning av övriga två stationer blir beroende av der

framtida utbyggnadstakten.

Vad beträffar den aerologiska stationen i Bromma föreslås, att personalen

utökas med eu ingenjör i Ae 15.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

övrig observationstjänst. För de synoptiska stationerna och klimatstationema

har utredningen föreslagit dels en ökning av stationsnätet och dels

en höjning av observatörsarvodena. Kostnaderna vid ett genomförande av

utredningens förslag till arvodeshöjningar och utbyggnad av stationsnätet

beräknas uppgå till i runt tal 630 000 kr. Härtill kommer kostnaderna för

instrumentutrustningen till de nya stationerna ävensom ett ökat driftunderhåll.

Utredningens förslag tar sikte på en successiv arvodesförbättring och utbyggnad

av stationsnätet. Planen omfattar en tidrymd av fem år och utgår

från dels en utbyggnad med sammanlagt 127 stationer och dels en övergång

från oavlönade till arvodesbetalda observatörer vid 196 stationer. Med hänsyn

till angelägenheten av att en relativt snabb upprustning av observationsnätet

bör komma till stånd har tyngdpunkten av utbyggnaden och standardförbättringen

lagts på de första åren. Planen kommer att vara flexibel,

så att — om institutet skulle finna, att rekryteringsläget det medger — en

starkare utbyggnad av nya stationer möj liggöres mot det att stationer utan

arvoden övergångsvis behålles längre tid än som avsetts. Totalkostnaderna

med fördelning på resp. budgetår framgår av följande sammanställning.

Femårsplan för utbyggnad av det meteorologiska stationsnätet

Nuläge

Ökning

Summa

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Timobservationsstationer

Antal ..................

14

3

3

2

2

1

25

Kostnader..............

259 350

71079

58 311

38 874

62 202

20 409

510 225

Övriga synoptiska stationer

Antal ..................

129

—

—

—

—

—

129

Kostnader..............

440 019

87 978

—

—

—

87 978

615 975

Vamingsstationer

Antal..................

24

—

—

1

—

—

25

Kostnader.............

4 608

1536

—

256

—

1600

8 000

Klimatstationer:

a) Nederbörd I

Antal ................

148

24

24

8

8

8

220

Kostnader ............

15 096

5 544

8 760

1200

7 560

1440

39 600

b) Nederbörd II

Antal ...............

75

30

30

30

30

25

220

Kostnader ............

7 650

4 950

19 800

7 200

13 050

6 750

59 400

c) Temperatur

Antal ................

83

25

22

15

10

5

160

Kostnader ............

22 410

9 990

45 600

9 000

24 600

3 600

115 200

d) Journallöring

Antal ................

8

3

3

2

1

1

18

Kostnader ...........

3120

1520

5 440

1440

3 780

900

16 200

e) Fullständiga

15

Antal ................

7

2

2

2

1

1

Kostnader ............

3 360

1500

5 040

1800

3 420

1080

16 200

f) Icke-synoptiska fyr- stationer

Antal ................

4

—

—

—

—

—

4

Kostnader ............

1200

120

1080

—

480

—

2 880

Total kostnadsökning kr.

756 813

184 217

144 031

59 770

115 092

123 757

1 383 680

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

I institutets allmänna verksamhet bör enligt utredningen inte ingå sådana

uppgifter, som utgör ett mer eller mindre direkt led i andra organs arbetsuppgifter.

Särskilt gäller detta på forskningens område och närmast

jordbruks- och skogsforskningen. Institutet bör således inte hålla specialstationer

i vidare mån än som påkallas av institutets uppdragsverksamhet.

Det ordinarie stationsnätets observationsplatser bör ej heller utrustas med

speciella anordningar och instrument samt personal, som betjänar dessa,

annat än i samband med uppdrag.

För den hydrologiska byråns observationstjänst beräknas en kraftig utbyggnad

av stationsnätet bli erforderlig. Denna utbyggnad kommer att i vissa

delar sammanhänga direkt med omfattningen av den hydrologiska byråns

uppdragsverksamhet. Kostnaderna för instrumentutrustningen kommer

härigenom delvis att uttas från uppdragsgivarna. Emellertid är den erforderliga

anskaffningen av viss utrustning, framför allt den mareografiska, av

sådan karaktär, att den bör hänföras till den allmänna verksamheten och

därför bekostas av anslagsmedel. Utredningens ställningstagande till i vilken

omfattning och i vilken takt en utökning av hydrologiska byråns instrumentutrustning

bör ske redovisas emellertid senare under avsnittet om

institutets instrument och andra tekniska hjälpmedel. De ökade kostnaderna

för personal, som utbyggnaden av observationstjänsten med hänsyn till

uppdragsverksamheten kommer att medföra, beräknas bli täckta av uppdragsgivarna.

Allmänna hydrologiska avdelningen. De nuvarande hydrologiska och hydrografiska

avdelningarna bör sammanslås till en allmän hydrologisk avdelning

och erhålla en byrådirektör i Ae 26 som chef. En förste statshydrologtjänst

i Ao 24 kan i samband därmed indragas.

Beträffande den nuvarande personaluppsättningen torde det vara en påtaglig

brist, att assistentpersonal helt saknas. Inrättande av två assistenttjänster

— en förste hydrologassistent i Ae 13 och en hydrologassistent i

Ae 11 — är enligt utredningen erforderligt.

Härutöver föreslås en förstärkning med en statshydrolog i Ae 23, en hydrolog

i Ae 19 samt ett kanslibiträde i Ae 7, vilka tjänster bör belasta anslaget

till uppdragsverksamheten.

Beträffande instrumenttjänsten inom avdelningen erinras om förslaget

att centralisera all instrumenttjänst till instrumentavdelningen, som organisatoriskt

knutits till den nya klimatbyrån. Någon personalöverföring härför

till sistnämnda avdelning beräknas dock ej i personalplanen med hänsyn

till det rådande eftersatta personalläget på hydrologsidan.

Kontrollavdelningens uppgifter är av stor betydelse för utnyttjandet och

utbyggnaden av landets vattenkrafttillgångar. Utredningen anser det vara

av vikt, att avdelningen får möjligheter både att behålla och anställa väl

kvalificerad personal. Detta motiveras även av alt avdelningens kontrolloch

utredningsverksamhet i princip är självbärande genom de ersättningar,

som uppdragsgivarna har alt erlägga för institutets tjänster. Utredningen föreslår

inrättandet av tre högre tjänster, nämligen en byrådirektör i Ae 26,

en förste statshydrolog i Ae 24 ocli cn statshydrolog i Ae 23.

-> Ilihang till riksdagens protokoll l''JG0. 1 samt. Nr 77

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

Utredningen utgår från att avdelningens lönekostnader frånsett nyssnämnda

tjänst i Ae 26 kominer att belasta uppdragsverksamheten.

Isavdelningens uppgifter är av stor betydelse för utnyttjandet av vårt

lands vattenkrafttillgångar. På grund av personalbrist har avdelningen stora

svårigheter att lösa sina arbetsuppgifter på ett fullt tillfredsställande

sätt.

Den akuta bristen på vissa tekniker vid institutet kan enligt utredningen

inte lösas ensidigt genom inrättandet av ett antal högre tjänster, eftersom

bristsituationen får ses mot bakgrunden av den allmänna knappheten pa

tekniker i dagens samhälle, vilken i sin tur delvis bottnar i en eftersläpning

av utbildningsresurserna. Avdelningen bör doek inte vara utestängd

från möjligheten att konkurrera om tillgänglig arbetskraft.

Med hänsyn till de kvalifikationer, som måste ställas på avdelningens

högre befattningshavare, har utredningen föreslagit vissa högre tjänster.

För avdelningens föreståndare föreslås inrättande av en byrådirektörstjänst

i Ae 26. För uppdragsverksamheten bör avdelningen desutom förstärkas

med bl. a. en statshydrolog i Ae 23 och en statshydrolog i Ae 21.

Kansliavdelningens arbetsuppgifter är till största delen servicebetonade och

deras omfattning står därför i direkt relation till institutets utveckling. Eu

viss underbemanning har gjort sig gällande, vilken ökat i samma mån som

institutet vuxit ut. Genom att anlita tillfällig biträdeshjälp från andra avdelningar

och utnyttja övertid har svårigheterna hittills kunnat bemästras.

I annat sammanhang har utredningen föreslagit, att instrumentverkstaden

överflyttas från kansliavdelningen till instrumentavdelningen. I övrigt föreslås

ej någon förändring av kansliavdelningens arbetsområde.

Utredningen föreslår, att befattningen som chef för kansliavdelningen liöjes

från lönegraden Ae 24 till Ae 26, varjämte en tjänst som byråsekreterare

i Ae 19 bör ersättas med en förste byråsekreterartjänst i Ae 21. På grund

av kansliavdelningens karaktär av gemensamt organ bör även i fortsättningen

till denna vara knutet biblioteket. Tjänsten som föreståndare bör

göras till en heltidsbefattning med placering som bibliotekarie i Ae 21. Med

hänsyn till bl. a. behovet av en viss avlastning från de högre tjänsterna av

vissa rutingöromål, anser utredningen, att en förste kansliskrivartjänst i

Ae 12 och en kontoristtjänst i Ae 9 bör inrättas. I övrigt föreslås att avdelningen

tillföres två kanslibiträden i Ae 7, två expeditionsvakter i Ae 7 och

tre kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Undervisning och forskning. I betänkandet redogöres på s. 193—216 för

den undervisning och vetenskapliga verksamhet, som bedrives vid institutet.

I det följande lämnas en sammanfattning av utredningens förslag.

Såvitt man nu kan bedöma kommer behovet av särskild utbildning för

rekrytering av personal till institutets båda byråer att bestå under lång tid

framåt. Utredningen anser, att i varje fall den praktiska meteorolog- och

hydrologutbildningen och i viss mån vidareutbildningen även i fortsättningen

bör ankomma på institutet. Likaså torde undervisningen av assistenter

och kartriterskor — i den utsträckning sådan bör förekomma — under

alla förhållanden meddelas vid institutet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Vad angår den meteorologi- och hydrologiundervisning, som erfordras för

tjänsteexamen och i viss mån ingår i utbildningen av värnpliktiga biträdande

meteorologer, bör institutet — i avvaktan på resultatet av den utredning

som pågår rörande den meteorologiska forskningen och undervisninger.

vid universitet och högskolor — fortsätta att svara för denna. Den bör därvid

bedrivas i samma omfattning som hittills.

För att tillgodose institutets behov av en enhetlig ledning av undervisningsarbetet

och i viss mån av fasta lärarkrafter föreslår utredningen, att

två laboratorstjänster inrättas, en för vardera meteorologiska och hydrologiska

linjen. Dessa befattningshavare förutsättes vid sidan om undervisningen

ha till uppgift att bedriva systematisk forskning inom institutets

båda ämnesområden. Huruvida de i en framtid skall kvarstå vid institutet

även om den mera kvalificerade undervisningen flyttas över till universitet,

är en fråga som bör beaktas av den förut nämnda utredningen.

Utredningens förslag till personalförstärkning innebär jämväl en viss utökning

av assistentpersonalen. Enligt utredningens uppfattning bör därför

institutets önskemål om särskilda utbildningskurser för sådan personal tillgodoses.

Denna utbildningsverksamhet förutsättes emellertid bli av tillfällig

karaktär. Utredningen beräknar kostnaderna för meteorologassistentoch

hydrologassistentkurserna till 5 000 resp. 6 600 kr.

Kostnaderna för utbildningen bör i fortsättningen helt bestridas av institutets

anslagsmedel.

Forskningen har ej kunnat bedrivas i önskvärd omfattning vid institutet,

beroende på att rutintjänsten ökat och tagit allt större del av personalens

tid i anspråk. Med den föreslagna personalförstärkningen i fråga om kvalificerade

befattningshavare räknar utredningen emellertid med att förhållandena

i detta hänseende kommer att förbättras. Skulle det anses mest rationellt,

att särskilda undersökningar och observationer utföres genom institutets

försorg, förutsättes att medel härför genom uppdrag ställes till institutets

förfogande av vederbörande institution, som har att äska medel

härför.

Institutet disponerar ej några medel för igångsättande av undersökningar

av forskningskaraktär, som av olika skäl lämpligen anses böra ankomma på

någon av de akademiska institutionerna. Utredningen anser det vara av betydelse

för samordning av forskningen på berörda områden, om institutet

får möjlighet att använda medel för dylikt ändamål. Utredningen föreslår

därför, att ett särskilt reservationsanslag uppföres för institutet, från vilket

skall kunna bestridas kostnader för bl. a. sådana särskilda undersökningar.

I följande sammanställning redovisas den av utredningen föreslagna personalökningen

och därav töranledda lönekostnader. I sammanställningen

ingår ej personal för uppdragsverksamheten. Lönekostnaderna har beräknats

för meteorologer och hydrologer genomsnittligt enligt lönegrad 17, för

kontorsbiträden enligt lönegrad 5 samt för personalen i övrigt enligt bcgynnelselöneklassen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Nuvarande

Utred-

Ökning respektive

antal

ningens

minskning

förslag

Personal

Löne-

kostnader

a) Central meteorologisk verksamhet

Byråchef (B 1)....................

1

3

-j-

2

+

74 016

Byrådirektör (Ä 26)................

1

2

+

1

+

30108

Laborator (A 26)..................

—

1

~r

1

+

30108

Förste statsmeteorolog (A 24)......

6

6

—

—

Förste byråingenjör (Ä 23) ........

1

1

—

_

Statsmeteorolog (A 23) ............

2

7

+

5

+

128 880

* (A 21) ............

6

7

+

1

+

23 244

Meteorolog (A 19)..................

15

22

+

7

+

132 384

Hydrolog (A 19) ..................

—

1

+

1

+

18 912

Radiokommissarie (A 19) ..........

1

1

_

_

Radioföreståndare (A 16) ..........

1

1

_

_

Förste meteorologassistent (A 13) ..

5

5

—

—

Förste laboratorieassistent (A 13) ..

2

3

+

1

+

15 384

Förste radiotelegrafist (A 12) ......

7

8

+

1

4_

14 616

Meteorologassistent (A 11) ____....

4

9

4-

5

+

69 420

Laboratorieassistent (A 12) ........

2

4

+

2

+

29 232

Radiotelegrafist (A 11) ............

21

21

—

_

Förste instrumentmakare (A 12)....

1

1

—

—

Instrumentmakare (A 11)..........

1

1

—

_

Instrumentmekaniker (A 10)........

—

2

+

2

+

26 376

* (A 7) ........

1

—

—

1

11292

Kansliskrivare (A 10)..............

1

1

—

_

Kontorist (A 9)....................

5

7

+

2

+

25 008

Tekniskt biträde (A 9) ............

—

1

+

1

+

12 504

Teleprinterbiträde (A 7)............

16

21

+

5

+

56 460

Kanslibiträde (A 7)................

17

28

+

11

+

124 212

Kontorsbiträde (A 5) ..............

44

45

+

1

+

10176

Summa

161

209

+

48

+

809 748

b) Civila flygväderlekstjänsterna

Statsmeteorolog (A 23) ............

2

3

+

1

+

25 776

» (A 21) ............

2

3

+

1

+

23 444

Meteorolog (A 19)..................

22

27

+

5

+

94 560

Förste meteorologassistent (A 15) ..

5

5

—

—

» » (A 13) ..

11

14

+

3

+

46152

Meteorologassistent (A 12)..........

2

2

—

—

* (A 11)..........

16

22

+

6

+

83 304

* (A 9) ..........

6

3

—

3

—

37 512

Radiotelegrafist (A il) ... ........

1

1

—

—

Kanslibiträde (A 7)................

10

15

+

5

+

56 460

Kontorsbiträde (A 5) ..............

14

14

—

—

Summa

91

109

+

18

+

291 984

c) Aerologiska stationerna

Meteorolog (A 19).................

5

4

—

1

_

20 976

Ingenjör (A 15)....................

—

1

+

1

+

17 064

Förste laboratorieassistent (A 13) ..

4

8

+

4

+

61536

Laboratorieassistent (A 11) ........

9

14

+

5

+

69 420

Summa

18

27

+

9

+

127 044

d) övrig observationstjänst

Ökade arvoden ....................

—

—

—

+

184 217

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

21

Nuvarande

Utred-

ökning respektive

antal

ningens

minskning

förslag

Personal

Löne

-

kostnader

e) Central hydrologisk verksamhet

Byråchef (B 1)....................

1

1

—

—

Byrådirektör (A 26)...............

—

3

+

3

+

90 324

Förste statshydrolog (A 24)........

3

1

—

2

—

54 288

Statshydrolog (A 23)..............

1

—

—

1

—

25 776

» (A 21) ..............

2

1

—

1

—

23 244

Hydrolog (A 19) ..................

6

5

—

1

—

18 912

Förste hydrologassistent (A 13) ....

—

1

+

1

+

lö 384

Hydrologassistent (A 11) ..........

1

1

—

—

Kansliskrivare (A 10)..............

1

1

—

—

Kontorist (A 9)....................

2

2

—

—

Kanslibiträde (A 7)...............

2

2

—

—

Kontorsbiträde (A 5)..............

7

3

—

4

—

40 704

Summa

26

21

—

5

57 216

f) Kansligöromål m. m.

Byrådirektör (A 26)................

—

1

+

1

+

30108

* (A 24)................

1

—

—

1

—

27 144

Förste byråsekreterare (A 21)......

1

2

+

1

+

23 244

Bibliotekarie (A 21)................

—

1

+

1

+

19 2441

Kassör (A 12) ....................

1

1

—

—

Förste kansliskrivare (A 12)........

—

1

+

1

+

14 616

Kansliskrivare (A 10)..............

2

2

—

—

Materialförvaltare (A 9)............

1

1

—

—

Biblioteksbiträde (A 9) ............

1

1

—

—

Kontorist (A 9)....................

1

2

+

1

+

12 504

Tryckare (A 9)....................

2

2

—

—

Förste expeditionsvakt (A 8) ......

1

1

—

—

Expeditionsvakt (A 7) ............

5

7

+

2

+

22 584

Kanslibiträde (A 7)................

2

4

+

2

+

22 584

Kontorsbiträde (A 5) ........ .....

5

8

+

3

+

30528

Militärassistent ....................

1

1

—

—

Summa

24

35

+

11

+

148 268

g) Undervisning och forskning

Laborator (A 26)..................

—

2

+

2

+

60 216

Kanslibiträde (A 7)................

2

2

—

—

Ökade lärararvoden................

—

—

—

+

65 400

Summa

2

4

+

2

+

125 616

Summa a)—g)

322

405

+

83

+1629 661

1 Lönebeloppet minskat med nuvarande arvode 4 000 kr.

4. Institutets instrument och andra tekniska hjälpmedel

På s. 245—254 samt 262—265 i betänkandet bär utredningen i ett sammanhang

redovisat anskaffningsbehovet i fråga om instrument och annan

utrustning för institutet och dess lokala organ. En ökning av institutets instrumentuppsättning

nödvändiggöres enligt utredningen av dess förslag om

utbyggnad av såväl det meteorologiska som det hydrologiska stationsnätet. I

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

fråga om flygväderlekstjänsten bör särskilt beaktas, att dess framtida utveckling

kommer att i hög grad påverkas av dels inrikesflygets expansion

och dels användningen av reaktionsdrivna flygplan. Sammanfattningsvis innebär

utredningens förslag följande.

Instrumentbehovet för den civila flygväderlekstjänsten finner utredningen

svårbedömbart. Med nuvarande instrumentuppsättning är flygväderlekstjänsten

inte i stånd att i erforderlig utsträckning tillgodose jettrafikens behov

av väderleksinformation. Kostnaderna för den såsom nödvändig ansedda

nyanskaffningen måste emellertid vägas mot det av säkerhetsskäl betingade

instrumentbehovet i nuläget och vid en väntad trafikökning.

De större flygplatser, som kan komma att beröras av jettrafiken, bör enligt

utredningen successivt utrustas med för en kvalificerad väderlekstjänst

erforderliga precisionsinstrument. Väderradar anses t. v. endast behöva

installeras vid Arlanda. En teknisk upprustning av flygväderlekstjänsterna

enligt utredningens förslag beräknas dra en kostnad av sammanlagt

1 422 500 kr., fördelad under en femårsperiod enligt följande sammanställning.

Femårsplan för anskaffning av instrument till de

lokala flygväderlekstjänsterna

Antal

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Fjärrtermometer....... ....

5

1500

1500

1500

1500

1500

Hygrometer ................

5

4 200

4 200

4 200

4 200

4 200

Registrerande dagmolnhöjds- mätare ..................

5

76 000

76 000

76 000

76 000

76 000

Indikerande dagmolnhöjds- mätare ..................

10

90 000

90 000

90 000

90 000

90 000

Siktmätare .. .............

5

40 000

40 000

40 000

40 000

40 000

Byvindmätare..............

10

29 600

29 600

29 600

29 600

29 600

Väderradar ................

1

195 000

—

—

—

—

Installationskostnader ......

1

21000

—

—

—

—

Summa kr.

—

457 300

241 300

241300

241 300

241 300

Utredningen har vid behandlingen av institutets observationstjänst räknat

med att institutets nät av aerologiska stationer kommer att behöva utökas

med två nya stationer varav en förutsättes inrättas nästföljande budgetår.

Enligt utredningens uppfattning bör man räkna med att samtliga stationer

successivt förses med radarutrustning för höjdvindmätning. Utredningen

föreslår en femårsplan för instrumentanskaffning enligt följande

sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Femårsplan för anskaffning av instrument till aerologiska stationer

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Engångskostnader

180 000

180 000

180 000

180 000

180000

10 000

15 000

205 000

10 000

10 000

10 000

10 000

Automatisk radiosondmottagare.. ..

190 000

190 000

15 000

£05 000

190 000

Driftkostnader

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

75 000

220 000

15 000

30 000

45 000

60 000

—

—

110 000

110 000

35 000

70000

215000

250 000

395000

Summa kostnader

225000

260 000

420 000

440 000

600 000

365 000

365 000

365 000

365 000

330 000

Summa kr.

590 000

625 000

785 000

805 000

930 000

Vad gäller övriga meteorologiska observationsstationer får man enligt utredningen

räkna med ökade kostnader för utrustning m. in. i anslutning till

den planerade utbyggnaden av institutets stationsnät av olika slag. Utredningen

förordar en successiv utbyggnad av stationsnäten och en motsvarande

höjning av stationskostnaderna. Härför anvisade medel uppgår f. n.

till 46 800 kr. per år. För budgetåret 1960/61 föreslås beloppet höjt till

70 000 kr. I följande sammanställning redovisas utredningens förslag till

upprustning för budgetåren 1960/61—-1964/65.

Beräknat anslagsbehov under en femårsperiod för

markobservationsstationer

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

70 000

46 800

23 200

tk 1

M- ^ CO

O O O

o oo

o o o

o o o

88 000

80 000

8 000

94 000

88 000

6 000

98 000

94 000

4 000

Anslagshöjning kr...................

Anslagshöjningen avser att täcka dels instrumentanskaffning för nyinrättade

stationer och dels ersättningsanskaffning för redan existerande stationer.

Den ökade medelstilldelningen bör även möjliggöra en ökad lagerhållning.

Anslagssumman inkluderar vidare bl. a. kostnader för verkstadsutrustning

samt underhåll av nyinrättade stationer och specialinstrument.

Vad gäller hgdrologiska stationer föreslår utredningen en utökning av antalet

pegelstationer och mareografer. Kostnaderna härför beräknas av utredningen

till 947 500 kr. Utredningen föreslår, att även denna utbyggnad genomföres

under en femårsperiod och att kostnaderna fördelas på sätt som

framgår av följande sammanställning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Femårsplan för utbyggnad av det hydrologiska och hydrografiska

observationsstationsnåtct

Antal

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Registrerande peglar........

50

10 000

10 000

10 000

10 000

10 000

Byggnader..................

50

7 000

7 000

7 000

7 000

7 000

Fasta peglar................

75

7 500

7 500

7 500

7 500

7 500

Thompson-dammar..........

40

40 000

40 000

40 000

40 000

40 OCH)

Mareografinstrument........

15

45 000

45 000

45 000

45 000

45 000

Mareografhus ........

4

100 000

100 000

100 000

100 000

Summa kr.

—

209 500

209 500

209 500

209 500

109 500

Den av utredningen föreslagna upprustningen av institutets tekniska

resurser medför under femårsperioden 1960/61—1964/65 en ökning av

medelsbehovet för anskaffning och underhåll av instrument med sammanlagt

4 366 200 kr.

I följande sammanställning lämnas en specifikation över totalsumman

årsvis och med fördelning på olika slag av stationer.

Medelsbehovet för instrumentanskaffning under en femårsperiod

enligt utredningens förslag

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Flygväderlekstjänsten ..............

Aerologiska stationer................

Markobservationsstationer ........

Hydrologiska stationer..............

Summa kr.

457 300

225 000

23 200

209 500

915 000

241 300

260 000

10 000

209 500

720 800

241 300

420 000

8 000

209 500

878 800

241300

440 000

6 000

209 500

896 800

241300

600 000

4 000

109 500

954 800

Då de nuvarande sammanlagda anslagsanvisningarna för anskaffning

och drift av instrument vid institutet och dess lokala organ uppgår till

444 800 kr., skulle — med den föreslagna anslagshöjningen — det totala

medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 uppgå

till 1 359 800 kr.

Institutet har sedan budgetåret 1955/56 beviljats medel för försök med

numeriska prognoser med matematikmaskinen Besk, vilka av allt att döma

slagit väl ut. Utredningen räknar med en successiv utveckling av den verksamhet

varom här är fråga, förslagsvis under en tidsperiod av fem år. De

för ändamålet anvisade medlen uppgår f. n. till 30 000 kr. per år. För budgetåret

1960/61 föreslås beloppet höjt till 70 000 kr.

Institutet, som f. n. har telefaxförbindclscr med flygväderlekstjänsterna

i Stockholm-Bromma och Malmö-Bulltofta, bör enligt utredningen få sådan

förbindelse även med flygväderlekstjänsten i Göteborg-Torslanda och i sinom

tid med flygväderlekstjänsten i Sundsvall/Härnösand. Kostnaderna för

upprättande av telefaxförbindelser med de sistnämnda båda flygväderlekstjänsterna

beräknas till ca 104 000 kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

25

5. Kostnadsberäkningar m. m.

Ett genomförande av utredningens förslag beräknas medföra eu kostnadsökning

(s. 269—280 i betänkandet) om 2 702 661 kr. för budgetåret 1960/61.

Sammanfattningsvis innebär personalförslagen en nettoökning med 83

befattningshavare frånsett uppdragsverksamheten. Av nämnda ökning hänför

sig 56 till institutets olika avdelningar, 9 till de aerologiska stationerna

samt 18 till de civila flygväderlekstjänsterna. I jämförelse med nuvarande

personaluppsättning innebär utredningens förslag en ökning med ca

25 %. Kostnaden för den nya personalen har utredningen beräknat till

1 380 044 kr. jämte en ökning av lärararvoden med 65 400 kr. och av observatörsarvodena

med 184 217 kr. Den totala lönekostnadsökningen för budgetåret

1960/61 skulle i enlighet härmed uppgå till 1 629 661 kr. — Vidare

har utredningen föreslagit en ökning av materielanskaffningen med 4 366 200

kr. under en femårsperiod, varav 915 000 kr. för budgetåret 1960/61. I övrigt

har utredningen för nästa budgetår räknat med kostnadsökningar om

sammanlagt 158 000 kr. avseende omkostnader, telefaxutrustning på Torslanda

samt försöksverksamhet och särskilda undersökningar. Utredningen

har utgått från att institutet i samband med remissbehandlingen av betänkandet

eller petita för budgetåret 1960/61, med hänsyn till bl. a. den preliminära

karaktären av löne- och omkostnadernas uppskattning och dels

ovissheten beträffande uppdragsverksamhetens omfattning det aktuella budgetåret

inkommer med detaljerade anslagsberäkningar. — Beträffande anslagsindelningen

har utredningen framlagt vissa ändringsförslag, för vilka

redogöres under avsnittet rörande anslagsberäkningarna för budgetåret

1960/61.

III. Yttrandena

Av de myndigheter, som mera allmänt yttrat sig över utredningen,

har flertalet i huvudsak anslutit sig till de av utredningen framlagda förslagen

i stort. Sålunda tillstyrkes utredningens förslag i allt väsentligt av

vattenöverdomstolen, försvarsstaben, chefen för flygvapnet, telestyrelsen,

SMH1, lantbruksstyrelsen och fiskeristyrelsen. Eu upprustning av institutets

resurser i minst den föreslagna omfattningen förordas bl. a. av statens

skogsforskningsinstitut och meteorologiska och hydrologiska rådet.

SMH1 erinrar om att institutet för utredningen framhållit sina synpunkter

på erforderlig utbyggnad av institutet. De av utredningen framförda

förslagen innebär väsentliga nedskärningar i de önskemål, som institutet

lagt fram för utredningen. Utredningens förslag kan emellertid accepteras

såsom eu första etapp i den erforderliga utbyggnaden, varför institutet lagt

dem till grund för anslagsäskandena för budgetåret 1960/61.

Ett par myndigheter har emellertid varit kritiska mot den föreslagna upprustningen

av institutet. Sålunda anser statskontoret, att innan eu så betydande

utbyggnad av den civila väderlekstjänsten företas, som föreslagits i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

betänkandet, särskilda organisationsexperter bör undersöka vad som kan

göras för att nedbringa de sammanlagda civila och militära utgifterna för

väderlekstjänst. Oberoende härav hade det varit önskvärt, att utredningen

kunnat grundas på en noggrann analys av de vid institutets olika arbetsplatser

tillämpade arbetsrutinerna. En dylik undersökning borde redan tidigare

ha företagits på institutets eget initiativ. Även om utredningen uppenbarligen

haft ett omfattande material till sitt förfogande, anser sig statskontoret

böra föreslå, att en sådan analys kommer till stånd, innan de sakkunnigas

förslag till upprustning av institutet i personellt och materiellt avseende

upptas till slutlig prövning.

Statens organisationsnamnet finner, med hänsyn till den betydande utbyggnad

som utredningen föreslagit, att en organisationsundersökning bör

komma till stånd. I avvaktan härpå synes endast av säkerhetsskäl nödvändiga

och i övrigt angelägna organisationsändringar böra vidtas.

I fråga om gränsdragningen mellan institutets och

andra organs arbetsuppgifter ansluter sig flertalet myndigheter,

som yttrat sig i frågan, i stort sett till utredningens förslag. Betydelsen

av att institutets och militära väderlekstjänstens verksamhet samordnas

i största möjliga utsträckning understrykes av SMHI, som dessutom

framhåller, att sekretesskäl normalt icke bör få hindra samarbetet.

Utredningens förslag att samarbetskommittén för agrikulturmeteorologisk

forskning bör erhålla en av Kungl. Maj :t sanktionerad ställning biträdes

av SMHI, lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt

skogs- och lantbruksakademien, medan däremot statskontoret icke kan tillstyrka

förslaget.

Sveriges geologiska undersökning framhåller beträffande mätningarna av

grundvattnet, att man bör avvakta erfarenheterna från nu pågående arbeten.

Framdeles bör det ankomma på SMHI och Sveriges geologiska undersökning

att med ledning av de vunna erfarenheterna uppta hithörande frågor

till ett allmänt övervägande och för statsmakterna framlägga de synpunkter

och förslag, vartill arbetet kan ge anledning. SMHI anför, att institutet

efter hand kommer att i samarbete med Sveriges geologiska undersökning

söka att utarbeta ett preciserat förslag till undersökning av grundvattenförhållandena

i landet i sin helhet.

Medicinalstyrelsens strålskgddsnämnd finner vad som av utredningen

anföres om radioaktivitetsundersökningar utgöra en lämplig grundval för

samarbetet mellan strålskyddsnämnden och SMHI.

Beträffande gränsdragningen mellan SMHks allmänna

service och dess uppdragsverksamhet samt uppdragsverksamhetens

finansiering ansluter sig i stort sett samtliga

myndigheter, som uttalat sig i frågan, till utredningens principiella uppfattning,

att institutets allmänna service bör avgränsas så att den tillgodoser

vederbörande näringsgrenars allmänna behov av meteorologiska och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

andra underrättelser inom området för institutets verksamhet. Vissa remissinstanser

finner dock, att utredningen i en del fall till uppdragsverksamheten

hänfört sådant, som enligt deras uppfattning bör ligga inom ramen

för den allmänna servicen.

SMHI, lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

samt skogs- och lantbruksakademien finner sålunda utredningens tolkning

av begreppet berörda näringsgrenars allmänna behov alltför snäv. De

anser, att bl. a. observationerna rörande atmosfärens kemi, lokalklimatet

och mikroklimatet tillgodoser jordbrukets och skogsbrukets allmänna behov.

Vattenfallsstyrelsen anser, att en viss del av målforskningen, som icke

kan direkt debiteras någon uppdragsgivare, bör bekostas av allmänna medel.

Personalen bör därför ej överflyttas på uppdragsverksamheten i så stor

utsträckning som föreslagits. Telestyrelsen ifrågasätter om ej den väderleksinformation,

som lämnas allmänheten genom »Fröken Väder»-tjänsten,

hör avföras från kategorien uppdragsverksamhet och tillhandahållas televerket

av SMHI helt utan ersättning. Prognoserna till ledning för hyggesbränningsverksamheten

bör ingå i institutets allmänna verksamhet anser

domänstyrelsen och skogs- och lantbruksakademien. Akademien menar, alt

prognoserna för timmerflottning ej heller bör betraktas som specialuppdrag.

Sjöfartsstyrelsen anför, att kostnaderna för observationsarbeten vid de under

sjöfartsstyrelsen lydande fyrplatserna liksom hittills bör bestridas av

institutet. Ersättning till institutet för väderleksrapporter i ljudradio och

television bör enligt Sveriges Radio AB ej utgå. Institutets verksamhet är

en service åt allmänheten finansierad med allmänna medel och prognoserna

hör därför komma allmänheten till del utan ytterligare kostnad för denna.

Däremot bör ersättning utgå till enskilda tjänstemän för medverkan i vissa

program.

Utredningens förslag till finansiering av uppdragsverksamheten tillstyrkes

av bl. a. SMHI, statskontoret och statens sakrevision.

1 fråga om institutets organisation förordar meteorologiska

och hydrologiska rådet m. fl. utredningens förslag till byråorganisation medan

däremot statskontoret endast kan tillstyrka, att meteorologiska byrån

t. v. uppdelas på en väderleksbyrå och en klimatbyrå, varvid flygväderleksavdelningen

bör hänföras till väderleksbyrån. En uppdelning av hydrologiska

byrån i två byråer förordas av bl. a. vattenfallsstyrelsen.

Utredningens förslag till personalupprustning utgör enligt

vattenöver domstolens mening ett minimikrav. Institutets uppgifter inom

vattenrättsskipningen är av synnerligen omfattande och tidsödande beskaffenhet.

Den utbyggnad av vattendomstolarna, som ägt rum, måste ha medfört

svårigheter för institutet att fullgöra sina uppgifter i rätt lid. Statens

organisationsnämnd anser, att de delar av organisationsförstärkningen, som

motiveras av lufttrafikens ökning och utvecklingen mot snabbare flygplan

och högre flyghöjder samt utökningen av vattendomstolarna har den högsta

angelägenhetsgradcn. Statens skogsforskningsinstitut och skogs- och lant
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

bruksakademien menar, att skogs- och lantbruksmeteorologiska verksamheten

inte blivit tillräckligt beaktad av utredningen.

Beträffande utredningens överväganden rörande de olika avdelningarna

iörordar lantbruksstyrelsen, statens skogsforskningsinstitut, lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök samt skogs- och lantbruksakademien,

att en särskild sektion för skogs- och lantbruksmeteorologi inom klimatavdelningen

inrättas. I fråga om instrumentavdelningen ifrågasätter chefen

för flygvapnet lämpligheten att utvidga denna i föreslagen omfattning.

SMHI menar, att förstärkningen av institutets instrumentavdelning måste

på längre sikt bli betydande. I den mån expertis på viss del av instrumentområdet

kan erhållas utanför institutet, kommer institutet, när så är lämpligt,

givetvis att anlita denna expertis. Luftfarfsstyrelsen framhåller i fråga

om teleavdelningen behovet av en förstärkning av förbindelsetjänstens tekniska

och personella resurser samt delar utredningens uppfattning, att en

sammanslagning bör kunna ske av den centrala aerologiska tjänsten och den

aerologiska tjänsten vid Bromma. Luftfartsstyrelsen framhåller vidare behovet

av en ny aerologisk station i övre Norrland samt understryker vad utredningen

med hänsyn till jetflygets behov och inrikesflygets utveckling föreslagit

rörande utbyggnad av flygväderlekstjänsten. Styrelsen tillstyrker

utredningens förslag, att kostnaderna för de aerologiska stationerna helt

skall bestridas av institutet men anser i konsekvens därmed, att även kostnaderna

för väderleksstationerna i Nordatlanten helt bör stanna på institutet.

Slutligen förordar vattenfallsstyrelsen och lantbruksstyrelsen en utökning

av hydrologiska byrån utöver vad utredningen föreslagit.

Statens lönenämnd anser, att utredningens förslag i fråga om lönegradsplaceringar

innebär avsteg från de normer, som legat till grund för nuvarande

personalförteckning för institutet. Då de föreslagna löneförbättringarna

väsentligen synes motiverade av rekryteringsskäl och önskemål om ökade

insatser från institutets sida har lönenämnden icke ansett sig böra ingå

på närmare prövning av utredningens förslag. — Civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund och Sveriges Akademikers Centralorganisation har

framfört ett flertal synpunkter och förslag ifråga om personalfrågorna.

Beträffande observationsnätet finner chefen för flygvapnet och

domänstyrelsen m. fl. det synnerligen angeläget, att den av utredningen föreslagna

utbyggnaden kommer till stånd. Sjöfartsstyr elsen och SMHI framhåller,

att automatiseringen och därmed följande avbemanning av nuvarande

bemannade fyrplatser kommer att fortgå i snabbare takt än tidigare

kunnat förutses. Risker föreligger därför för att den av sjöfartsverket ombesörjda

observationstjänsten från bemannade fyrplatser kommer att avsevärt

försämras inom den närmaste tiden. Statens vatteninspektion ansluter

sig till utredningens förslag i fråga om utvidgningen av antalet vattenstånds-

och vattenföringsstationer.

Utredningens förslag rörande undervisningen och forskninge

n vid institutet delas i allt väsentligt av chefen för flygvapnet, SMHI och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

29

Internationella meteorologiska institutet. Vattenfallsstgrelsen anser det viktigt,

att medel anvisas för undervisning i hydrologi.

Statskontoret ansluter sig till uppfattningen att institutet — i avvaktan

på resultaten av meteorologiutredningen — bör fortsätta att svara för viss

undervisning i meteorologi och hydrologi. Med hänsyn till att undervisningen

vid institutet t. v. måste betraktas som ett provisorium kan statskontoret

inte tillstyrka, att några laboratortjänster inrättas för fasta lärarkrafter.

Kanslern för rikets universitet anser i likhet med utredningen, att den

praktiska meteorolog- och hydrologutbildningen och i viss mån vidareutbildningen

även i fortsättningen bör ankomma på institutet. Den lägre meteorologi-

och hydrologiundervisningen, som erfordras för tjänsteexamen,

är däremot av natur, att den bör ske vid akademiska lärosäten. Beträffande

utredningens förslag om kvalificerade befattningshavare för forskning bör

enligt kanslerns mening meteorologiutredningens arbete avvaktas, innan

slutlig ställning tas till utredningens förslag.

Meteorologiutredningen anför, att utbildningen till meteorologisk tjänsteexamen

i sin nuvarande utformning befunnits vara en för ifrågavarande

meteorologkategoris arbetsuppgifter lämplig utbildning. Undervisningsavdelningen

vid SMHI bör få en mer stadigvarande karaktär och till densamma

bör förläggas SMHI:s och flygvapnets gemensamma utbildning av meteorologer

till meteorologisk tjänsteexamen och likaledes den gemensamma

vidareutbildningen av meteorologer. Meteorologiutredningen tillstyrker inrättande

av en befattning med laborators ställning.

Ifråga om instrumentutrustningen ifrågasätter Scandinavian

Airlines System starkt om ej tillfredsställande utrustning för höjdvindsmätning

för Bromma, Göteborg och Östersund bör ges viss prioritet vid utbyggnaden

av det aerologiska nätet.

IV. Departementschefen

I 1957 års statsverksproposition (VI ht p. 34) anförde dåvarande chefen

för kommunikationsdepartementet, att utvecklingen inom det meteorologiska

området medfört väsentligt ökade och även delvis nya uppgifter för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, sedan det fick sin nuvarande

organisation år 1945. Departementschefen ansåg därför tiden vara

inne för en översyn av institutets arbetsuppgifter och organisation. För att

verkställa denna översyn tillkallades särskilda sakkunniga, vilka antog benämningen

SMHI-utredningen. I ett den 14 maj 1959 avlämnat betänkande

har utredningen till eu början dragit upp vissa allmänna riktlinjer rörande

vilka uppgifter, som bör ankomma på institutet. I anslutning härtill har utredningen

sökt draga en lämplig gräns mellan uppgifter, som bör ingå i institutets

ordinarie arbete och därför finansieras med dess egna anslag, samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

sådan verksamhet, som bör hänföras till uppdrag från olika organ och enskilda

och som bör bekostas av uppdragsgivare. Utredningen har därjämte

föreslagit en betydande utbyggnad av både institutets personal och dess tekniska

resurser.

Vid bedömningen av frågan i vilken omfattning och hur föreliggande och

förutsebara krav på meteorologisk, klimatologisk och hydrologisk verksamhet

vid institutet bör tillgodoses, har utredningen ansett det vara av betydelse,

att en lämplig fördelning sker av såväl praktiska som vetenskapliga

arbetsuppgifter mellan institutet och andra verk och institutioner. Utredningen

har icke funnit anledning att föreslå några väsentliga ändringar i

fråga om institutets uppgifter på de områden, som tangerar andra organs

verksamhet, eller beträffande formerna för det samarbete, som äger rum

mellan institutet och andra myndigheter.

För egen del anser jag, att den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifter

på ifrågavarande områden mellan institutet och andra organ i huvudsak

motsvarar kraven på ett rationellt utnyttjande av samhällets resurser.

Vad gäller samarbetet mellan institutet och den militära väderlekstjänsten

vill jag dock särskilt understryka vikten av att verksamheten i besparingssyfte

samordnas i största möjliga utsträckning. Beträffande samordningen

av meteorologiska och liydrologiska undersökningar av betydelse för lantbruket

och skogsbruket föreslår utredningen -— med instämmande av bl. a.

SMHI och skogs- och lantbruksakademien — att den samarbetskommitté,

som berörda myndigheter på eget initiativ bildat för ändamålet, bör erhålla

en av Kungl. Maj :t sanktionerad ställning. Nämnda kommitté synes mig

utgöra en lämplig form för samordningen av verksamheten på ifrågavarande

område. Någon ändring av kommitténs status har jag dock, i likhet med

statskontoret, inte funnit anledning att förorda.

I vad avser institutets medverkan och dess ställning till den s. k. lavinkommittén,

vilken bedriver vetenskaplig och praktisk verksamhet för att

förhindra lavinolyckor, har utredningen föreslagit, att undersökningar rörande

de meteorologiska förutsättningarna för lavinbildning bör anförtros

åt institutet. Enligt utredningens mening torde det vidare ankomma på institutet

att ta ställning till önskemål om kartläggning av lavinområdena och

om en utvidgad varningstjänst för fjälltrakterna. Såvitt jag kan finna bör

ifrågavarande uppgifter lämpligen handhas av institutet. Därvid bör arbeten

avseende kartläggning och andra sådana uppgifter av speciell karaktär inte

ingå i institutets allmänna verksamhet utan torde få falla under dess uppdragsverksamhet.

Utredningen har dragit en skiljelinje mellan institutets allmänna service

och dess uppdragsverksamhet. Ifrågavarande allmänna verksamhet bör enligt

utredningens mening, liksom hittills, bekostas helt av statsverket. Den

allmänna verksamheten synes utredningen böra i stort sett avgränsas så, att

den tillgodoser olika näringsgrenars m. in. allmänna behov av meteorologiska

och liydrologiska underrättelser. I den mån ytterligare anspråk ställes

på institutet, bör därav föranledd utökad verksamhet få formen av uppdrag,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

31

för vilka institutet skall erhålla ersättning motsvarande självkostnaderna.

Enligt utredningens uppfattning bör den allmänna verksamheten bl. a. omfatta

prognoser för en vecka rörande temperatur och nederbörd inom landets

olika delar. Vidare anser utredningen, att de temperaturprognoser, som

sjöfarten behöver för att få kännedom om den sannolika utvecklingen av

isförhållandena vid landets kuster, bör helt bekostas av institutets medel.

Det grundläggande arbetet på veckoprognosavdelningen synes utredningen

även böra ingå i institutets allmänna verksamhet.

De av utredningen framlagda förslagen rörande uppdelningen av institutets

verksamhet på en allmän del och en del, som skall bekostas av olika

uppdragsgivare, har i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinringar av

remissinstanserna. För egen del ansluter jag mig till utredningens principiella

ståndpunkt, att de olika näringsgrenarnas allmänna behov av meteorologiska

och andra underrättelser inom området för institutets verksamhet

bör betraktas som allmän serviceverksamhet och bekostas av staten.

Självfallet kan -vässa svårigheter uppkomma, när det gäller att avgöra

vad som är att hänföra till vederbörande näringsgrenars allmänna behov.

Det torde i allmänhet få ankomma på institutet att i det enskilda fallet

verkställa denna gränsdragning. Generellt bör dock gälla, att begreppet

allmänna behov ej får ges en alltför vid innebörd. Härför talar bl. a. det

förhållandet, att behovet av speciella undersökningar m. m. oftast bäst torde

kunna bedömas av det organ, som har att ta ställning i medelsfrågan.

Vad gäller utredningens ställningstaganden i vissa konkreta spörsmål rörande

gränsdragningen mellan allmänna serviceuppgifter och uppdragsverksamhet

är jag f. n. inte beredd att förorda den utvidgning av allmänna

verksamheten inom veckoprognosavdelningen, som utredningen föreslagit.

Som uppdrag bör således även i fortsättningen räknas den verksamhet rörande

vissa långtidsprognoser, vilken hitintills bekostats av bl. a. sjöfartsstyrelsen.

Någon ändring bör heller inte vidtas för nästa budgetår i fråga

om fördelningen av kostnaderna för den vid institutet bedrivna undervisningen.

Utredningen har ansett, att de ordinarie väderleksrapporterna i ljudradio

bör ske utan kostnad för Sveriges Radio AB, medan däremot motsvarande

rapporter i televisionen bör ersättas institutet. Någon större principiell skillnad

mellan dessa slag av rapporter torde emellertid inte föreligga. Med hänsyn

härtill och till det mycket stora intresse dessa rapporter har, förordar

jag, att samtliga ordinarie väderleksrapporter i såväl ljudradio som television

bör ske utan kostnad för Sveriges Radio AB. Däremot synes ingen erinran

kunna riktas mot atl, liksom hittills, viss ersättning utgår till den i programmen

deltagande ineteorologpersonalen, i den mån denna utför arbetet

härmed vid sidan om sin ordinarie tjänst. I den mån särskilt material utöver

de ordinarie rapporterna tillhandaliålles Sveriges Radio AB eller pressen,

bör givetvis fortfarande ersättning uttagas.

Utredningens förslag i övrigt rörande avgränsningen av institutets allmänna

verksamhet bör enligt min mening accepteras. Institutets verksamhet

i fråga om mera omfattande undersökningar av luftföroreningar, radio
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

aktiva ämnens spridning, atmosfärens kemi, lokal- och mikroklimat bör

således betraktas som uppdrag. Som uppdragsverksamhet bör vidare alltjämt

räknas hyggesbränningsprognoser, prognoser för s. k. timmersläp samt

»Fröken Väder»-tjänsten. Jag kan således inte biträda den av vissa remissinstanser

framförda åsikten, att dessa prognoser bör ingå i institutets allmänna

verksamhet. Jag delar även utredningens uppfattning, att grundläggande

observationer av markvädret och av de högre luftlagren bör bestridas

av allmänna medel. Luftfartsstyrelsens bidrag till de aerologiska stationerna

bör i enlighet härmed upphöra och kostnaderna för desamma helt stanna

på institutet. I gengäld bör, såsom institutet föreslagit, viss personal vid de

lokala flygväderlekstjänsterna, vilken hittills redovisats under institutets

avlöningsanslag, i fortsättningen betalas av luftfartsstyrelsen.

Som berörts i det föregående bekostas institutets allmänna serviceverksamhet

helt av statsverket, medan institutet erhåller ersättning för uppdrag,

som fullgöres av detsamma. Enligt gällande taxa, som fastställts av Kungl.

Maj :t, skall uppdragsgivarna betala institutets direkta kostnader för uppdragen

samt dessutom ett omkostnadspålägg om 50 % för allmänna administrationskostnader

m. m. För att full kostnadstäckning skall ernås, föreslår

utredningen, att omkostnadspålägget höjes till 100 %. Av pålägget föreslås

institutet få disponera 70 %, medan återstående 30 % skulle tillgodoföras

statsverket.

Jag anser det viktigt, att omkostnadspålägget avväges så, att däri inrvmmes

såväl hel kostnadstäckning för staten som nödvändig marginal för institutet

för att upprätthålla uppdragsverksamheten. Den föreslagna taxejusteringen

bör därför genomföras fr. o. m. nästa budgetår. Det är min avsikt

att låta utarbeta förslag till erforderliga föreskrifter i ämnet och därefter

underställa ärendet i dess helhet Kungl. Maj :ts prövning.

I fråga om förstärkning av institutets personal föreslår utredningen inrättandet

av två nya byråer samt en förstärkning med 83 nya tjänster för

den allmänna verksamheten och väderlekstjänsten för luftfarten, vilket i

jämförelse med nuvarande personaluppsättning innebär en ökning med ca

25 %. Huvuddelen av de föreslagna tjänsterna är avsedd för institutets centrala

del. De aerologiska stationerna, som för nästa budgetår föreslås skola

utökas från tre till fyra, anses böra förstärkas med nio befattningshavare.

De lokala flygväderlekstjänsterna föreslås få 18 nya tjänster. — Utredningen

har vidare framlagt en plan för en successiv ökning av det meteorologiska

stationsnätet jämte höjning av utgående observatörsarvoden. Planen omfattar

en tid av fem år. En kraftig utbyggnad av institutets hydrologiska

stationsnät beräknas också bli erforderlig. Avlöningskostnaderna härför förutsättes

dock böra i huvudsak bestridas med inkomster från uppdragsverksamheten.

I anslutning till utökningen av observationsnätet och den personella upprustningen

i övrigt, främst flygväderlekstjänsterna och de aerologiska stationerna,

har utredningen även lagt fram en femårsplan för anskaffning och

underhåll av instrument. Bl. a. föreslås, att de aerologiska stationerna förses

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960 33

med radioutrustning för höjdvindmätning samt att de större flygplatserna

utrustas med för en kvalificerad väderlekstjänst erforderliga precisionsinstrument.

Den för genomförande av utredningens förslag erforderliga kostnadsökningen

uppgår enligt utredningens preliminära beräkningar för budgetåret

1960/61 till ca 2,7 milj. kr., varav i löner ca 1,7 milj. kr. samt för instrument

och diverse omkostnader ca 1 milj. kr. Utredningen har härvid ej tagit hänsyn

till uppdragsverksamheten och automatiska kostnadsstegringar. SMHI har i

sina petita för nästa budgetår, vilka i allt väsentligt grundar sig på utredningens

förslag men som dessutom inkluderar uppdragsverksamheten och automatiska

utgiftsökningar, äskat en sammanlagd anslagshöjning med ca 3,8 milj. kr.

Utredningens förslag rörande förstärkning av institutets personella och

materiella resurser har tillstyrkts eller lämnats utan väsentliga erinringar

av flertalet remissorgan. En kritisk inställning har intagits av statskontoret

och statens organisationsnämnd. Båda dessa myndigheter har förordat,

att en särskild organisationsundersökning verkställes rörande institutets

verksamhet, innan utredningens förslag till upprustning upptas till slutlig

prövning.

För egen del har jag funnit, att den verkställda sakkunnigutredningen, som

grundats på djupgående undersökningar och ett vidlyftigt material, till fullo

klarlagt, att en upprustning av institutet i fråga om såväl personal som utrustning

är erforderlig, om institutet skall kunna på längre sikt tillfredsställande

ombesörja sina uppgifter. En ytterligare expertundersökning utöver

den nyligen verkställda grundliga sakkunnigutredningen — såsom

ifrågasatts i ett par remissyttranden — är sålunda enligt min mening inte

nödvändig för ett ställningstagande till institutets aktuella upprustningsbehov.

Som framgått av den förut lämnade redogörelsen innebär utredningens förslag

en mycket omfattande förstärkning av institutets resurser. Sålunda

föreslås en 25-procenlig ökning av institutets personalorganisation och vidare

en kraftig materiell upprustning av institutet. Genomförandet av utredningens

förslag får enligt min mening betecknas som synnerligen kostnadskrävande.

Att nu på en gång realisera förslaget i dess helhet synes mig därför

inte möjligt.

Med hänsyn till det på vissa punkter trängande behovet av en upprustning

av institutet anser jag mig likväl för nästa budgetår böra föreslå en

betydande förstärkning av dess personella och materiella resurser. De förslag,

som jag kommer att framlägga i del följande, medför jämte de s. k.

automatiska utgifIsstegringarna en sammanlagd anslagshöjning med ca 1,6

milj. kr. Härav hänför sig ca 860 000 kr. till avlöningar och ca 740 000 kr. till

materiel in. in. — I fråga om personalorganisationen innebär mina förslag

en förstärkning av institutets allmänna verksamhet m. m. — i första hand

den civila flygväderlekstjänsten, den aerologiska verksamheten och observalionstjänsten

— med ett 20-tal nya tjänster, varav en byråchefsbefattning.

Härvid bör beaktas, att institutet genom beslut av föregående års riksdag

it Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 77

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

redan för innevarande budgetår erhållit medel för tillhopa 13 nya tjänster,

vilka ingår i det förslag om personalupprustning, som lagts fram av utredningen.

Jag föreslår vidare, att ca 10 extra tjänster extraordinariesättes för

den allmänna verksamheten in. m. och att för uppdragsverksamheten må inrättas

inemot 20 nya fasta tjänster, varigenom institutets personalorganisation

får en ökad stadga. I samband härmed föreslås att vissa ändringar vidtas

i den nuvarande inbördes avvägningen mellan tjänster för den allmänna

verksamheten och uppdragsverksamheten. — Beträffande institutets materiel

avser mina förslag en upprustning av dels de nuvarande aeorologiska

stationerna och dels flygväderlekstjänsterna, främst vid Stockholm-Arlanda

flygplats och de norrländska flygplatserna.

Frågan om institutets fortsatta upprustning bör upptagas till prövning i

samband med den årliga granskningen av institutets anslagsäskanden. Med

hänsyn till vad jag förut anfört om de av sakkunnigutredningen verkställda

undersökningarna och de därpå baserade förslagen synes desamma böra

läggas till grund för den framtida prövningen av upprustningsbehovet.

Utredningen har räknat med att institutet — i avvaktan på resultatet av

den särskilda sakkunnigutredning, som pågår rörande den meteorologiska

undervisningen och forskningen vid universitet och högskolor — bör fortsätta

att svara för viss undervisning i meteorologi och hydrologi. Jag ansluter

mig till denna uppfattning. Det slutliga ställningstagandet till arten och

omfattningen av institutets undervisnings- och forskningsverksamhet torde

dock få anstå, tills resultatet av meteorologiutredningens arbete föreligger.

Vägande skäl talar emellertid för att i vart fall den praktiska meteorologoch

hydrologutbildningen och i viss mån vidareutbildningen även i fortsättningen

bör ankomma på institutet. Organisationen för ifrågavarande utbildningsverksamhet

bör likväl i nuvarande läge inte givas en definitiv form,

och jag är därför ej nu beredd att tillstyrka några fasta lärarkrafter för

denna verksamhet.

Mina närmare ställningstaganden till utredningens förslag i olika avseenden

kommer jag att redovisa i samband med prövningen av institutets petita

för nästa budgetår. Beräffande denna prövning hänvisas till efterföljande

avsnitt rörande anslagsberäkningar för budgetåret 1960/61.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda sådana övergångsbestämmelser,

som i anledning av den av mig förordade utbyggnaden av institutet

kan visa sig bliva erforderliga.

V. Anslagsberäkningar för budgetåret 1960 61

SMHI har i skrivelser den 9 och 26 september 1959 framlagt anslagsäskanden

för nästa budgetår. Framställningarna utgör samtidigt yttranden

över utredningens betänkande. Institutet, som anser sig kunna acceptera

utredningens förslag i allt väsentligt såsom en första etapp i utbyggnaden

av institutet, har lagt utredningens betänkande till grund för sina anslagsäskandcn.

Beträffande motiveringen har institutet därför nöjt sig med att

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 7960

hänvisa till innehållet i betänkandet. Institutet har endast angivit särskilda

motiv, när äskandena avviker från utredningens förslag eller ytterligare

kommentarer ansetts erforderliga.

Utredningen har (s. 269—277 i betänkandet) föreslagit viss omläggning

av den nuvarande anslagsindelningen för att bl. a. ernå en bättre överblick

över medelsanvisningen med hänsyn till ändamålets art och en viss koncentration

av anslagsfördelningen. Förslaget innebär, att antalet anslag minskar

från tio till åtta. Under avlöningsanslaget bör anvisas medel för samtliga

personalkostnader, bortsett från dem som är hänförliga till uppdragsverksamheten

och väderlekstjänsten för luftfarten. Omkostnadsanslaget bör inkludera

de nuvarande anslagen Omkostnader och Telegramkostnader m. m.

samt dessutom omkostnaderna under anslagen Undervisning och Observatörer

och utgifterna för sjukvård, resor och expenser under anslaget Aerologiska

stationer. Ett nytt förslagsanslag Underhåll av materiel m. m. föreslås

för utgifter, vilka avser drift och löpande underhall av instrument och

som hittills redovisats under anslagen Underhåll av stationer m. m. och

Aerologiska stationer. Ett nytt reservationsanslag Nyanskaffning av instrument

m. m. bör avses för medel, vilka anvisas för nyanskaffning av

instrument och som hittills upptagits under underhållsanslaget och anslaget

Aerologiska stationer. Ett nytt reservationsanslag Försöksverksamhet och

särskilda undersökningar in. m. föreslås för medel, som anvisas för försök

med matematik- och hålkortsmaskiner samt för andra specialundersökningar.

I fråga om de nuvarande anslagen Uppdragsverksamhet, Väderlekstjänst

för luftfarten samt Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och

på Grönland m. m. föreslår utredningen ej någon ändring ur redovisningsteknisk

synpunkt. De nuvarande anslagen Undervisning, Observatörer, Telegramkostnader

m. m., Underhåll av stationer m. m. samt Aerologiska stationer

föreslås utgå.

Institutet har i stort sett intet att erinra mot utredningens förslag till ny

anslagsindelning.

Med hänsyn till mina ställningstaganden till förslagen om undervisningen

och forskningen vid institutet anser jag, att det nuvarande anslaget Undervisning

t. v. bör bibehållas samt att något särskilt, nytt anslag ej behöver

upptagas för försöksverksamhet och särskilda undersökningar m. m. I övrigt

synes den av utredningen föreslagna anslagsindelningen böra godtagas. I

enlighet härmed föreslås den anslagsindelning, som framgår av följande

uppställning, vari som jämförelse även upptagits de nuvarande anslagen.

Nuv. anslag

Nya anslag

SMHI: Avlöningar, f.

» Undervisning

» Omkostnader, f.

» Observatörer

SMHI: Avlöningar, f.

» Undervisning

» Omkostnader, f.

» Underhåll av materiel m. in., f.

(nytt)

!lf Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 77

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

SMHI: Telegramkostnader m. m.,

» Underhåll av stationer m. m.,

r.

» Uppdragsverksamhet, f.

» Väderlekstjänst för luftfarten,

f.

» Aerologiska stationer, f.

Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m., f.

SMHI: Nyanskaffning av instrument

m. m., r. (nytt)

» Uppdragsverksamhet m. in.,

f.

» Väderlekstjänst för luftfar
ten,

f.

Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m., f.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1960

f.

Jag övergår härefter till att anmäla och taga ställning till institutets anslagsäskanden

för nästa budgetår. Institutet har i sina petita följt den nuvarande

anslagsindelningen, sådan den återfinnes i årets statsverksproposition.

!• Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 3 350 400 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 3 356 800 kr. beräknat belopp.

Y r k a n d e

Institutet hemställer, att anslaget höjes med i runt tal 1 071 800 kr.

ökning eller

minskning

1. Personalförstärkningar

(resp. indragningar)

Väderleksbyrån

väderleksavdelningen

a) 1 byrådirektör Ae 26 .................................... + 30 108

b) 1 meteorolog Ae 19 ..................................... + 20 976

c) 2 meteorologassistenter Ae 11 ............................ + 27 768

d) 1 kontorist Ae 9 ........................................ + 12 504

e) 4 kanslibiträden Ae 7................................... + 45 168

f) 3 kontorsbiträden Ae 5 .................................. + 30 528

aerologiska avdelningen

g) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

h) 2 meteorologer Ae 19................................... +41 952

i) 2 meteorologassistenter Ae 11 ............................ + 27 768

j) 4 kanslibiträden Ae 7................................... +45 168

k) 6 kontorsbiträden Ae 5.................................. +61 056

veckoprognosavdelningen

l) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

m) 1 meteorolog Ae 19 ..................................... + 20 976

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960 37

ökning eller

minskning

n) 1 kanslibiträde Ae 7.................................... +11 292

o) 1 kontorsbiträde Ae 5................................... +10 176

teleavdelningen

p) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

q) 1 radioassistent Ae 13 ................................... + 15 384

r) 8 teleprinterbiträden Ae 7 ............................... + 90 336

Klimatbyrån

s) 1 byråchef Bo 3 ........................................ + 39 648

klimatavdelningen

t) 1 byrådirektör Ae 26 .................................... + 30 108

u) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

v) 1 statsmeteorolog Ae 21 ................................. + 23 244

x) 2 meteorologer Ae 19................................... +41 952

y) 1 meteorologassistent Ae 11 .............................. + 13 884

z) 1 kontorist Ae 9 ........................................ + 12 504

å) 1 kanslibiträde Ae 7.................................... +11 292

ä) 2 kontorsbiträden Ae 5 .................................. + 20 352

instrumentavdelningen

ö) 1 laborator Ae 26 ...................................... + 30 108

aa) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................ + 25 776

ab) 1 hydrolog Ae 19 ...................................... + 20 976

ac) 1 förste laboratorieassistent Ae 13....................... +15 384

ad) 2 laboratorieassistenter Ae 12 ........................... + 29 232

ae) 1 tekniskt biträde Ae 9 ................................ + 12 504

af) 1 instrumentmekaniker Ae 10 (i stället för 1 instrumentmekaniker

Ag 7 å anslaget Uppdragsverksamhet).............. +13 188

Hydrologiska byrån

hydrologiska och hydrografiska avdelningen

ag) 1 förste hydrologassistent Ae 13 ......................... + 15 384

ah) 1 hydrologassistent Ae 11 .............................. + 13 884

kontrollavdelningen

ai) 1 byrådirektör Ae 26 ................................... + 30 108

aj) 1 förste statshydrolog Ae 24 ............................ + 27 144

ak) 1 förste statshydrolog Ao 24 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet

............................................ — 27 144

al) 1 hydrolog Ae 19 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet — 20 976

am) 1 hydrologassistent Ae 11 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet

............................................ —13 884

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

isavdelningen

an) 1 byrådirektör Ae 26...................................

ao) 1 statshydrolog Ao 23 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet

................................................

ap) 1 statshydrolog Ao 21 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet

................................................

aq) 4 kontorsbiträden Ao 5 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet

................................................

Kansliavdelningen

kansli med registrators- och kassakontor

ar) 1 förste byråsekreterare i Ae 21 (i stället för 1 byråsekreterare

Ae 19 å anslaget Uppdragsverksamhet)..................

as) 1 förste kansliskrivare Ae 12............................

åt) 2 kontorister Ae 9 (varav 1 i utbyte mot 1 i Ag 9 å anslaget

Uppdragsverksamhet)...................................

au) 1 kanslibiträde Ae 7...................................

av) 2 kontorsbiträden Ae 5.................................

bibliotek

ax) 1 bibliotekarie Ae 21...................................

avgår arvode..........................................

ay) 1 kanslibiträde Ae 7...................................

az) 1 kontorsbiträde Ae 5..................................

förrådskontor och vakttjänst

aå) 3 expeditionsvakter Ae 7...............................

aä) 1 kontorsbiträde Ae 5..................................

aö) Militärassistent: arvode.................................

Norrköpings flygväderlekstjänst

ba) 2 meteorologassistenter Ag 9 indrages....................

Visby flygväderlekstjänst

bb) 1 förste meteorologassistent Ae 15 samt..................

bc) 2 meteorologassistenter Ae 11 överföres till anslaget Väderlekstjänst

för luftfarten.................................

Karlstads flygväderlekstjänst

bd) 1 förste meteorologassistent Ae 13 samt..................

be) 3 meteorologassistenter Ae 9 överföres till anslaget Väderlekstjänst

för luftfarten....................................

bf) 1 meteorologassistent Ae 9 indrages.....................

Ökning eller

minskning

+ 30 108

— 25 776

— 23 244

— 40 704

+ 23 244

+ 14 616

-f 25 008

+ 11 292

+ 20 352

+ 23 244

— 4 000

+ 11 292

+ 10 176

+ 33 876

+ 10 176

+ 480

— 22 248

— 15 480

— 24 672

—13 836

— 33 372

— 11 124

2. Förändring av tjänster

Väderleksbyrån

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

39

a) 1 byråchef Bo 1 uppflyttas till Bo 3.....................

väderleksavdelningen

b) 1 statsmeteorolog Ag 21 förändras till Ae 21..............

veckoprognosavdelningen

c) 1 förste statsmeteorolog Ag 24 förändras till Ao 24........

d) 1 förste meteorologassistent Ag 13 förändras till Ae 13.....

teleavdelningen

e) 3 teleprinterbiträden Ag 7 förändras till Ae 7.............

Klimatbyrån

klimatavdelningen

f) 1 kanslibiträde Ag 7 förändras till Ae 7..................

instrumentavdelningen

g) 1 laboratorieassistent Ag 7 förändras till Ae 12............

Flygväderleksbyrån

h) 1 byrådirektör Ae 26: 29 förändras till byråchef Bo 3.....

Hydrologiska byrån

i) 1 byråchef Bo 1 uppflyttas till Bo 3.....................

hydrologiska och hydrografiska avdelningen

j) 1 förste statshydrolog Ao 24 uppflyttas till byrådirektör Ao 26

Kansliavdelningen

k) 1 byrådirektör Ae 24 uppflyttas till Ae 26................

l) 1 expeditionsvakt Ag 7 förändras till Ae 7................

m) 1 kontorsbiträde Ag 5 förändras till Ae 5.................

n) 1 skrivbiträde Ag 1 förändras till Ae 5...................

3. Omräkningar

a) Löneklassförändringar....................................

b) Ordinariesättning av ett kontorsbiträde....................

c) Uppflyttning av 1 förste radiotelegrafist i Ao 12, 5 i Ae 12

och 2 radiotelegrafister i Ae 11 till radioassistenter i Ao resp.

Ae 13, allt enligt prop. 152/1959 .........................

d) Uppflyttning av förste instrumentmakartjänsten i Ao 12 till

Ao 13 enligt anvisningen i prop. 152/1959 .................

e) ökning i övrigt på grund av regleringen av statstjänstemännens

löner för 1959 enligt prop. 152/1959 ......................

f) Omräkning av ordinarieposten............................

4. Arvoden åt meteorolog- och hydrologelever under utbildning till

meteorologisk resp. hydrologisk tjänsteexamen................

Ökning eller

minskning

+ 2 640

+ 3 324

+ 4 500

+ 2 640

+ 2 964

+ 2 964

+ 1884

+ 4 068

+ 7 608

+ 768

+ 80 000

—100 000

+ 50 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Ökning eller

minskning

5. Ökade obekvåmhetstillägg i anledning av vissa under punkt 1

angivna personalförändringar............................. +12 000

6. Ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter.............. + 52 000

+ 1 085 700

I särskild skrivelse den 14 november 1959 har institutet meddelat, att

vid bifall till ett förslag om att få flytta institutets radiomottagningsstation

från försvarets radioanstalts lokaler på Lovön till en fastighet vid Bromma

kan förevarande anslag minskas med 13 884 kr. för en radiotelegrafisttjänst

i Ae 11 vid teleavdelningen.

Motiv

I enlighet med utredningens förslag föreslår institutet inrättandet av två

nya byråer. Den nuvarande meteorologiska byråns arbetsuppgifter föreslås

nämligen fördelade mellan en väderleksbyrå, en klimatbyrå och en flygväderleksbyrå.

Nuvarande hydrologiska byrån delas icke. Innehavarna av byråchef

stjänster na bör enligt institutet icke placeras lägre än Bo 3.

1. a)—e) Lika med utredningens förslag.

1. f), k), ä) Av utredningens betänkande framgår att institutet utöver

de extra ordinarie kontorsbiträdena anställt tre extra biträden på väderleksavdelningen,

vilken förstärkning har kunnat genomföras med anlitande av

medel för tillfällig arbetshjälp och besparingar. Utredningen har räknat med

att dessa tre biträden göres till extra ordinarie. Institutet, som delar utredningens

uppfattning, framhåller emellertid, att då medel icke tidigare anvisats

med hänsyn till en sådan stadigvarande förstärkning måste dessa biträden

anslagsmässigt beräknas såsom en personalförstärkning.

1. g)—j) Den begärda förstärkningen överensstämmer med utredningens

förslag, dock med minskning av de tjänster som erhölls efter förslag i 1959

års statsverksproposition.

1. 1)—o) Lika med utredningens förslag.

1- p)—r) samt 2. e) I fråga om personalen vid teleavdelningen har utredningen

beräknat bl. a. 21 teleprinterbiträden. Institutet ansluter sig härtill.

Med hänsyn till att institutet nu har anslag för tio teleprinterbiträden i Ae 7

(statsverkspropositionen 1946 och 1947 samt proposition 245/1952) samt tre

i Ag 7 (statsverkspropositionen 1958), vilka sistnämnda tre enligt punkt

2. e) föreslagits förändrade till Ae 7, erfordras en anslagsökning, som medger

en förstärkning med åtta teleprinterbiträden i Ae 7.

1. s)—å) Lika med utredningens förslag.

1. ö)—af) samt 2. g) Institutet har beräknat instrumentavdelningens

personal i enlighet med utredningens förslag. Institutet förutsätter därvid,

att instrumentverkstaden överföres från kansliavdelningen till klimatbyråns

instrumentavdelning.

!• ag)—aq) Lika med utredningens förslag om personalförstärkningar och

överföringar av tjänster till uppdragsverksamheten, dock med det undantaget

att den av utredningen föreslagna nya förste statshydrologen (1. aj)

i Ae 24 upptages å förevarande anslag i stället för å anslaget för Uppdragsverksamhet

och användes mera för allmän verksamhet. Alternativt kan i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr il år 1960

41

stället nuvarande tjänst i Ao 24 kvarstå å avlöningsanslaget för detta ändamål

och den nya tjänsten inrättas å uppdragsverksamhetsanslaget.

1. ar)—au) Lika med utredningens förslag.

1. av) och 2. m) Utredningen har för kansliet beräknat tre kontorsbiträden

i Ae 5 mot nuvarande två i Ag 5. I 1959 års statsverksproposition har

institutet erhållit 10 000 kr. för förstärkning av dess administration, vilket

beräknas motsvara en kontorsbilrädestjänst. För den andra nuvarande

tjänsten i Ag 5 har medel icke anvisats. Beträffande denna gäller samma

förhållande som för tjänsterna under 1. f). Enligt institutets mening bör

medel anvisas för personalförstärkning med två tjänster i Ae 5, varjämte

en tjänst i Ag 5 bör förändras till Ae 5.

1. ax)—az) Lika med utredningens förslag.

1. aå) och 2. 1) Expeditionsvaktspersonalen har beräknats enligt utredningens

förslag. Då medel provisoriskt erhållits i 1958 års statsverksproposition

för anställning av en extra expeditionsvakt, har denna icke upptagits

under personalförstärkningar utan redovisats under förändring av tjänster.

Utredningens förslag innebär att i nuvarande regleringsbrev given föreskrift,

att en ordinarie expeditionsvakttjänst icke får uppehållas, bör utgå.

1. aä) Utredningen beräknar att tre kontorsbiträden i Ae 5 bör finnas

vid vakttjänsten. Härför finns sedan gammalt beräknat en tjänst i Ae 5,

varjämte medel erhållits för en extra tjänst i Ag 1 enligt 1958 års statsverksproposition.

Sistnämnda tjänst beräknas böra förändras till Ae 5. Såsom

personalförstärkning beräknar institutet därför ett kontorsbiträde i

Ae 5.

1. aö)—bf) och 2. b)—d), f), h), j), k), n) Lika med utredningens förslag.

3. f) Under senare år har tämligen betydande besparingar uppstått på

anslagsposten till ordinarie tjänstemän, medan å andra sidan anslagsposten

till icke-ordinarie personal fått överskridas efter Kungl. Maj :ts tillstånd.

Institutet anser därför att anslagsposten till ordinarie tjänstemän kan med

hänsyn till vakanser å ordinarie tjänster nedräknas med 85 000 kr. Under

förutsättning att Kungl. Maj :t godkänner institutets ställningstagande beträffande

posterna 1. f), 1. k) och liknande, behöver icke någon överföring

av medel till icke-ordinarieposten ske i detta sammanhang. Institutet anser

vidare hinder ej föreligga för en nedräkning av anslagsposten med det belopp,

vartill sjnkpenningavdragen för ordinarie tjänstemän i medeltal kan

beräknas eller 15 000 kr. Totala anslagsminskningen å ordinarieposten skulle

alltså utgöra 100 000 kr.

4. Arvodena åt elever vid kurserna för meteorogisk tjänsteexamen samt

för hydrologisk tjänsteexamen bör höjas med sammanlagt 50 000 kr. med

hänsyn till lönenivåns höjning under senare år. Arvodena är f. n. fastställda

genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 januari 1956 och utgår månatligen med

350 kr. för den som är bosatt utanför Stockholm och med 250 kr. för den

som är bosatt i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Då ingen ökning

skett i samband med löneregleringarna åren 1956, 1957 och 1959, bör arvodena

höjas till 400 respektive 285 kr. i månaden. Det lägre arvodet bör

utgå endast till den som kan bo i silt föräldrahem. Det har under senare år

flera gånger inträffat att framställningar gjorts från elever, som gift sig och

bildat eget hem i Stockholm, att erhålla det högre arvodet. Dessa framställningar

bär endast kunnat tillmötesgås efter Kungl. Maj:ts särskilda medgivande.

En omformulering bör därför göras så att det högre arvodet utgår

även i sistnämnda fall. För arvodeshöjningarna beräknas ett belopp om ca

8 000 kr. Till följd av nlökat elevantal beräknas en höjning om ytterligare

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

17 000 kr. Elevarvodena vid kurserna för meteorologisk tjänsteexamen beräknas

följaktligen höjda från 25 000 kr. till 50 000 kr. För kursen för hydrologisk

tjänsteexemen, som beräknas pågå endast vartannat år, d. v. s.

med en årskurs varje budgetår, beräknas elevarvodena till 25 000 kr.

Departementschefen

Såsom tidigare nämnts har utredningen på anförda skäl föreslagit en uppdelning

av institutets meteorologiska byrå i en väderleksbyrå, en klimatbyrå

och en flygväderleksbyrå.

I samband med utvecklingen på meteorologiens område har den nuvarande

meteorologiska byrån ur arbetsorganisatoriska synpunkter visat sig vara

för stor och ha för skiftande uppgifter för att med fördel kunna sammanhållas

som en byrå. En klyvning av byrån bör kunna bidraga till att undanröja

rådande olägenheter i den nuvarande organisationen och främja

ett rationellt utnyttjande av arbetskraften. Jag tillstyrker därför en sådan

ändring av den meteorologiska byrån, att den delas på två byråer, en väderleksbyrå

och en klimatbyrå, varvid flygväderleksavdelningen bör hänföras

till väderleksbyrån. Väderleksbyrån bör omfatta — förutom sistnämnda

avdelning jämte de lokala flygväderlekstjänsterna — väderleksavdelningen,

aerologiska avdelningen, veckoprognosavdelningen, istjänsten för sjöfarten

och teleavdelningen. Till klimatbyrån hänföres klimatavdelningen, de meteorologiska

observationsstationerna och instrumentavdelningen, till vilken

all verksamhet på instrumentområdet bör koncentreras.

Den hydrologiska byrån bibehålies odelad. Jag har intet att erinra mot

en sammanslagning av sistnämnda byrås hydrologiska och hydrografiska avdelningar.

Innan jag går in på de olika tjänsteförslagen, vill jag förorda förändrade

tjänstebenämningar för följande personal. Biträden med uppgift att upprätta

väderlekskartor torde i fortsättningen böra erhålla tjänstebenämningcn

kartbiträden. I samband härmed får jag erinra om att för ifrågavarande

biträden gäller — enligt de i prop. 1959: 152 upptagna och av riksdagen

godkända förslagen — befordringsgång enligt SFS 1958: 409. Vidare torde

tjänster vid institutets instrumentavdelning som laboratorieassistent i Ae

12 och förste laboratorieassistent i Ao 13 resp. Ae 13 utbytas mot tjänster

som biträdande ingenjörer i 13 lönegraden.

Beträffande den nya väderleksbyrån föreslår jag, att dess teleavdelning,

vars arbetsbörda är stor, förstärkes med ytterligare tre teleprinterbiträden

i Ae 7. Genom beslut den 27 november 1959 har Kungl. Maj :t bifallit institutets

hemställan om flyttning av institutets radiomottagningsstation. I enlighet

med institutets förslag kan i anledning av nämnda beslut en radiotelegrafisttjänst

i Ae 11 indragas. Möjlighet bör beredas institutet att avlöna

två kartbiträden i reglerad befordringsgång på väderleksavdelningen.

Härför erforderliga medel torde överföras från ordinarieposten till ickeordinarie

posten för avlöningar. — I anledning av mitt förslag om delning

av den nuvarande meteorologiska byrån bör en byråchefstjänst i Bo 1 upp
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

tagas i personalförteckningen. Den nya klimatbyråns instrumentavdelning

föreslås förstärkt med ett tekniskt biträde i Ae 9. — På den sammanslagna

hydrologiska och hydrografiska avdelningen torde böra inrättas en ny tjänst

som förste hydrologassistent i Ae 13. I enlighet med utredningens förslag

bör, såsom jag närmare behandlar under anslaget Uppdragsverksamhet, från

avlöningsanslaget till sistnämnda anslag överföras följande tjänster, nämligen

på kontrollavdelningen en förste statshydrolog i Ao 24, en hydrolog

i Ae 19 och en hydrologassistent i Ae 11 samt på isavdelningen en sfcatsliydrolog

i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21 och fyra kontorsbiträden i Ao 5.

— Kansliavdelningen, vilkens arbetsuppgifter står i direkt förhållande till

institutets utveckling och som är hårt belastad, synes böra erhålla en amanuenstjänst

i reglerad befordringsgång, vilken tjänst bör överföras från

uppdragsverksamheten. Tjänstens innehavare är f. n. placerad som byråsekreterare

i Ae 19. Till kansliavdelningen bör från uppdragsverksamheten

även överflyttas en kontoristbefattning i Ag 9, vilken samtidigt bör förändras

till extra ordinarie i samma lönegrad. Avdelningen föreslås vidare förstärkt

med ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Personalen vid Visby och Karlstads flygväderlekstjänster bör i enlighet

med utredningens förslag i fortsättningen redovisas under anslaget Väderlekstjänst

för luftfarten och dess avlöning alltså bekostas av luftfartsverket.

I överensstämmelse härmed torde till nämnda anslag böra överföras, vid

Visby flygväderlekstjänst en förste meteorologassistent i Ae 15 och två meteorologassistenter

i Ae 11 samt vid Karlstads flygväderlekstjänst en förste

meteorologassistent i Ae 13 och tre meteorologassistenter i Ae 9. Två meteorologassistenter

i Ag 9 vid Norrköpings flygväderlekstjänst och en meteorologassistent

i Ae 9 vid Karlstads flygväderlekstjänst kan, såsom utredningen

föreslagit, indragas.

Jag föreslår även ändrade anställningsformer för vissa tjänster. Sålunda

bör på veckoprognosavdelningen en extra befattning som förste statsmeteorolog

i Ag 24 förändras till extra ordinarie i samma lönegrad. Vidare bör

följande extra befattningar göras till extra ordinarie, nämligen på veckoprognosavdelningen

en förste meteorologassistent i Ag 13, på teleavdelningen

ett teleprinterbiträde i Ag 7 samt på kansliavdelningen en expeditionsvakt

i Ag 7. På kansliavdelningen bör även en extra skrivbiträdestjänst i

Ag 1 förändras till en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Dessutom bör på denna avdelning inrättas en tjänst som kontorsbiträde i

reglerad befordringsgång, vilket dock inte medför ökat anslagsbehov.

Slutligen torde ett kontorsbiträde i Ae 5 i enlighet med grunderna för den

reglerade befordringsgången erhålla ordinarie anställning.

I övrigt anser jag mig icke kunna biträda institutets förslag om personalökningar

eller löneregleringar m. m.

För automatiska kostnadsökningar i anledning av löneklassförändringar,

1959 års riksdags beslut om uppflyttning av vissa tjänster och reglering av

statstjänsteinännens löner för år 1959 samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter

upptager jag i enlighet med institutets beräkningar (4 068

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

+ 88 376 + 52 000) 144 444 kr. Anslagsposten Avlöningar till ordinarie

tjänstemän bör kunna nedräknas med 15 000 kr. För höjning av vissa elevarvoden

upptager jag ett belopp av 8 000 kr. Slutligen torde till ökade obekvämhetstillägg

böra beräknas 6 000 kr.

Vid bifall till mina förslag skulle avlöningsanslaget ökas med i runt tal

2 200 kr. Till förevarande anslag bör emellertid för nästa budgetår i enlighet

med utredningens förslag även hänföras avlöningskostnaderna för dels

observatörer, dels ock de aerologiska stationernas personal. Av mina ställningstaganden

under de nuvarande anslagen Observatörer och Aerologiska

stationer följer, att dessa kostnader av mig beräknas till 969 700 kr. resp.

384 200 kr. Förevarande anslag torde alltså för nästa budgetår böra uppföras

med (3 350 400 + 2 200 + 969 700 + 384 200) 4 706 500 kr.

I personalförteckningen för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

bör uppföras följande tjänster, nämligen en byråchef i Bo 1, en förste

statsmeteorolog i Ae 24, en biträdande ingenjör i Ao 13 och en förste instrumentmakare

i Ao 13. Ur samma personalförteckning bör utgå en förste

statshydrolog i Ao 24, en statshydrolog i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21,

en förste instrumentmakare i Ao 12, en förste laboratorieassistent i Ao 12

och tre kontorsbiträden i Ao 5.

2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 25 400 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 27 700 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 190 200 kr.

Ökning eller

minskning

1. Personalförstärkningar

a) 2 laboratorer Be 1 ...................................... + 74 016

b) Övriga lärar- och föreståndararvoden m. m................ — 6 200

2. Förändring av tjänster och omräkningar

a) 2 kanslibiträden Ag 7 överföres till Ae 7.................. —

b) Löneklassförändring m. m.............. + 2 284

3. Ökning av expensposten..................................... -f 12 400

+ 82 500

4. Flygvapnets bidrag upphör................................... + 107 700

+ 190 200

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

45

M o t i v

Institutet har intet att invända mot utredningens förslag, att kostnaderna

för undervisning för meteorologisk och hydrologisk tjänsteexamen helt bestrides

av institutets anslag.

1. a) I likhet med utredningen räknar institutet med två laboratorer, en

för vardera meteorologiska och hydrologiska linjen. Utredningen har upptagit

laboratorerna i lönegrad Ae 26. I enlighet med i propositionen 152/

1959 angivna riktlinjer anser institutet, att dessa tjänster bör placeras i

Be 1.

1. b) Vid bifall till inrättande av laboratorstjänsterna bortfaller större

delen av föreståndararvodena. För en biträdande föreståndare erfordras

dock ett arvode om 2 000 kr. per år.

Under budgetåret 1960/61 kommer lärararvoden att erfordras för det av

utredningen beräknade högre timantalet, 2 600 timmar. Utredningen beräknar

därför ett belopp om 104 000 kr. Om emellertid kostnaderna för

kursen för värnpliktiga biträdande meteorologer frånräknas, kan beloppet

begränsas till 75 000 kr. Härtill kommer 10 000 kr. för kompendieskrivning

och 5 200 kr. avseende lärararvoden för kurser för meteorolog- och hydrologassistenter

i enlighet med utredningens förslag. Totalkostnaden blir alltså

92 200 kr. Motsvarande kostnader i anslaget beräknas innevarande budgetår

till 98 400 kr., varför ett minskat behov om 6 200 kr. uppstår.

2. a) och b) För meteorologiundervisningen disponeras f. n. å förevarande

anslag två extra kanslibiträden. För den särskilda hydrologiundervisning,

som nu bedrives med medel från vattenkraftintressenter, disponeras

ett extra kanslibiträde å anslaget Uppdragsverksamhet. Sistnämnda biträde

skall alltså överföras till förevarande anslag. Däremot skall det biträde,

som nu avlönas å förevarande anslag men avses för den värnpliktiga biträdande

meteorologkursen, överföras till anslaget Uppdragsverksamhet.

3. Expensposten beräknas genom hydrologkursen öka med 9 000 kr. samt

genom assistentkurserna med 3 000 kr. för meteorologassistent- och 3 400

kr. för hydrologassistentkursen. Större delen härav utgör rese- och traktamentsersättningar

vid fältövningar. Om emellertid kostnaderna för kursen

för värnpliktiga biträdande meteorologer frånräknas, kan beloppet nedsättas

med 3 000 kr. till 12 400 kr.

Departementschefen

Utredningen har bl. a. föreslagit, att kostnaderna för den vid institutet bedrivna

undervisningen för meteorologisk och hydrologisk tjänsteexamen helt

bör bestridas av förevarande anslag och sålunda utan bidrag från flygvapnet

och kraftföretagen. Utredningens förslag innefattar även en utbyggnad

i olika avseenden av undervisningen jämte forskningen i anslutning härtill.

Institutets anslagsäskanden överensstämmer i allt väsentligt med utredningens

förslag.

Jag har tidigare vid mina allmänna ställningstaganden till utredningens

förslag ansett, att man t. v. i avvaktan på resultatet av pågående utredning

beträffande organisationen av den meteorologiska undervisningen och forskningen

vid universitet och högskolor, inte bör bygga ut dessa verksamhetsgrenar

vid institutet. Med hänsyn härtill och då jag icke är beredd att förorda

någon ändring av den ordning, i vilken verksamheten finansieras, tor
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

de anslaget med beaktande av automatiska kostnadsstegringar om 2 300 kr.

böra uppföras med (25 400 + 2 300) 27 700 kr. Härvid förutsättes sålunda,

att flygvapnets bidrag utgår oförändrat och att proportionen mellan antalet

civila och militära kursdeltagare blir i stort sett densamma som under senare

budgetår.

3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 267 500 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 295 500 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 119 500 kr.

1. Sjukvård m. m. (anvisat 1959/60 8 000 kr.; belastning 1958/59

9 200 kr.) ökning med hänsyn till föreslagen personalökning . ..

2. Reseersättningar (anvisat 1959/60 56 000 kr.; belastning 1958/59

54 600 kr.) ökning med hänsyn till belastning i följd av automatiska

kostnadsstegringar (6 000 kr.), föreslagen personalökning vid

institutets centrala delar samt utbyggnad av observationsnätet

19 000 kr..................................................

3. Bränsle, lyse och vatten (anvisat 1959/60 12 000 kr.; belastning

1958/59 16 900 kr.) ökning med hänsyn till belastning (5 000 kr.)

och personalökning (5 000 kr.)..............................

4. Övriga expenser (anvisat 1959/60 115 000 kr.; belastning 1958/59

113 000 kr.) ökning med hänsyn till prisökningar (3 000 kr.) och

föreslagen personalökning (35 000 kr.)........................

5. Publikationstryck (anvisat 1959/60 60 000 kr.; belastning 1957/58

och 1958/59 resp. 50 700 och 43 700 kr.) avgår för budgetåret

1959/60 beräknat engångsbelopp om 15 000 kr., ökning med hänsyn

till utvidgning av publikationsverksamheten (25 000 kr.).. .

6. Biblioteket (anvisat 1959/60 4 000 kr.) ökning med hänsyn till

föreslagen personalökning...................................

7. Kostnader för försök med matematikmaskin (anvisat 1959/60

30 000 kr.) ökning med hänsyn till utvidgad försöksverksamhet

8. Särskilda uppbördsmedel: försäljning av publikationer (beräknat

1959/60 17 500 kr., redovisat 1958/59 21 900 kr.) ökning med

7 500 kr. genom ökad försäljning............................

Ökning eller

minskning

+ 3 000

+ 25 000

+ 10 000

+ 38 000

+ 10 000

+ 1000

+ 40 000

— 7 500

+ 119 500

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

47

Motiv

7. I enlighet med utredningens förslag beräknar institutet en medelsökning

om 40 000 kr. för utvidgad försöksverksamhet med matematikmaskin.

Institutet erinrar om att Kungl. Maj:t i beslut den 30 juni 1959 angående

förslag av Nordiska rådet rörande samarbete i fråga om väderleksprognoser

bl. a. uppdragit åt institutet att i samarbete med motsvarande institutioner

i Danmark, Finland, Island och Norge uppgöra plan för samverkan

i syfte att åstadkomma långtida väderleksprognoser samt att bedriva för

ändamålet erforderlig forsknings- och försöksverksamhet. För sådan försöksverksamhet

är det nödvändigt att i betydande omfattning begagna sig

av beräkningsarbeten med hjälp av matematikmaskiner.

Departementschefen

För sjukvård m. m. torde böra beräknas en ökning med 1 000 kr.

Till ökade reseersättningar tillstyrker jag 8 000 kr.

För expenser bör upptagas 9 000 kr. till stegrade kostnader för bränsle,

lyse och vatten samt 10 000 kr. för ökade övriga expenser eller tillhopa

19 000 kr.

Posten publikationstryck torde böra nedräknas med 5 000 kr., vilket innebär

en reell ökning med 10 000 kr., då för innevarande budgetår anvisats

ett engångsbelopp med 15 000 kr.

De hittills bedrivna försöken med matematikmaskinen Besk synes motivera

en ökad medelsanvisning för ändamålet. Jag tillstyrker därför ytterligare

10 000 kr. härför. Kostnaderna för denna försöksverksamhet bör liksom

hittills redovisas som en särskild post under omkostnadsanslaget.

Särskilda uppbördsmedel kan beräknas komma att öka med 5 000 kr.

Under omkostnadsanslaget torde fr. o. m. nästa budgetår, förutom nuvarande

poster, även böra upptagas medel som anvisas till telegramkostnader

(758 400 kr.). Dessutom föreslås anslaget i fortsättningen böra inkludera

omkostnaderna för aerologiska stationer (17 000 kr.) och ett belopp om

5 000 kr. avseende reseersättningar m. m. under anslaget Observatörer.

Omkostnadsanslaget skulle alltså för nästa budgetår uppföras med

(267 500 + 1 000 + 8 000 + 19 000 — 5 000 + 10 000 — 5 000 + 758 400

+ 17 000 + 5 000) 1 075 900 kr.

4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 831 000 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 974 700 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 195 700 kr.

ökning

1. Utbyggnad av stationsnåtet

a) Inrättande av 3 nya timobsstationer......................... 58 300

b) Inrättande av nya klimatstationer........................... 16 400

c) Inrättande av vissa hydrologiska stationer.................... 5 500

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Ökning

2. Arvodeshöjningar för observatörer

a) Höjning i anledning av löneregleringen för 1959 (omräkning) ... 13 200

b) Höjning av arvoden för timobservatörer...................... 12 800

c) Höjning av arvoden för observatörer vid övriga synoptiska stationer

och varningsstationer................................. 89 500

195 700

Motiv

1. a) och 2. b) Lika med utredningens förslag.

1. b) Utredningen upptar för budgetåret 1960/61 en anslagsförstärkning

för klimatstationer om sammanlagt ca 23 600 kr. Härav beräknar institutet

16 400 kr. belöpa på inrättandet av nya stationer enligt utredningens förslag

och återstoden ca 7 200 kr. på arvodeshöjningar vid befintliga stationer.

Då emellertid sistnämnda höjning visat sig vara möjlig att genomföra

inom ramen för nuvarande anslag, upptar institutet icke någon anslagsökning

härför.

1. c) I sin redogörelse för erforderlig instrumentanskaffning beräknar

utredningen inrättande av vissa nya hydrologiska stationer under budgetåret

1960/61. Utredningen har icke beräknat någon kostnad för observatörer

för dessa ändamål. Institutet upptar för observatörsarvoden 5 500 kr.

2. c) Lika med utredningens förslag.

Departementschefen

Utredningen har lagt fram en plan för dels en utökning av nätet av synoptiska

stationer och klimatstationer och dels en arvodesförbättring till observationspersonalen

vid dessa stationer. För sådana fall, då observationer

begäres av utomstående och ej bedömes vara av betydelse för institutets

verksamhet, bör kostnaden bestridas av den som begär desamma.

Jag är icke beredd att föreslå, att statsmakterna binder sig för planens genomförande,

som innebär en totalkostnad av ca 1 380 000 kr. under en femårsperiod.

För nästa budgetår tillstyrker jag, att ytterligare ett belopp om

122 300 kr. anvisas för synoptisk stationstjänst. Till nya klimatstationer torde

böra anslås 8 200 kr. För automatiska kostnadsstegringar beräknar jag,

lika med institutet, 13 200 kr.

I överensstämmelse härmed skulle för observatörsarvoden m. m. för nästa

budgetår anvisas (831 000 + 122 300 + 8 200 + 13 200) 974 700 kr.

Av detta belopp torde för nästa budgetår 969 700 kr. böra redovisas under

en särskild anslagspost Arvoden till observatörer under institutets avlöningsanslag

samt 5 000 kr. för traktamentsersättningar m. m. upptagas under

omkostnadsanslagets reseersättningspost. Förevarande anslag föreslås

sålunda upphöra.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

49

5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

m. m.

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 693 100 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 751 800 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 70 248 kr.

Ökning eller

minskning

1. ökade kostnader för observationsinsamling

a) med hänsyn till föreslagna 3 nya timobsstationer .. + 8 000

b) på grund av indragning av den militära observations
insamlingscentralen

i Rommehed................. + 7 700

c) på grund av inrättandet av telex vid Sundsvall/Härnösands

och Kiruna flygplatser, periodavgifter...... + 14 000 + 29 700

2. ökade kostnader för teleprinterlinjer

a) abonnemangskostnad för ledning mellan Stockholm

och Arlanda................................... + 6 900

b) halva kostnaden för teleprinterlinje mellan Stockholm

och Helsingfors (Kungl. Maj:ts beslut den 22/5 1959) + 21 600

c) abonnemangskostnad på grund av flyttning av institutets

radiomottagningsstation från försvarets radioanstalts

lokaler på Lovön till Bromma (skr. den 14/11

1959).......................................... + 25 248

d) besparingar på teleprinternätet.................. — 8 500 + 45 248

3. ökade kostnader för telexabonnemang (nya abonnemang

för Sundsvall/Härnösands och Kiruna flygplatser, varav

2 200 i engångskostnader).......................... + 6 900

4. Utgår för budgetåret 1959/60 beräknat engångsbelopp —11600

+ 70 248

Motiv

2. a) I 1959 års statsverksproposition beräknades 6 900 kr. i abonnemangskostnad

för en teleprinterlinje mellan Stockholm-Arlanda och institutets

telecentral avseende ett halvt år. Fr. o. m. budgetåret 1960/61 kommer helårsabonnemangskostnaden

att belasta anslaget, varför en uppräkning med

6 900 kr. är erforderlig.

3. Flygväderlekstjänsten vid Sundsvall/Härnösands flygplats föreslås

komma att utfärda prognoser. Den måste då få tillgång till vissa observationsdata.

Från Sundsvall/Härnösand skall också observationsdata överbringas

till institutets telecentral för vidare befordran till andra flygväderlekstjänster

m. fl. För denna trafik anses t. v. ett telexabonnemang vara

tillräckligt i Sundsvall/Härnösand. Vid bifall till förslag om inrättande av

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Kiruna flygväderlekstjänst, vilken även skall fungera som observationsinsamlingscentral,

erfordras för överföring av data t. o. fr. flygväderlekstjänsten

likaledes ett telexabonnemang därstädes. Kostnaden beräknas enligt

följande.

Inträdesavgift

Årlig avgift

Periodavgift

Sundsvall/Härnösand ...

...... 1 100

2 360

3 000

Kiruna...............

...... 1 100

2 360

11 000

2 200

4 720

14 000

Periodavgifterna upptages under punkt 1, medan abonnemangs- och inträdesavgifterna,

ca 6 900 kr., varav 2 200 kr. i engångskostnader, beräknas

under denna punkt.

Departementschefen

Institutet är för sin verksamhet starkt beroende av väl utvecklade och differentierade

teletekniska kommunikationsmedel. Jag anser mig därför böra

praktiskt taget helt tillstyrka de framförda förslagen om ökade medel för

bestridande av telegramkostnader m. m. För en ny timobservationsstation

bör beräknas 3 000 kr. På grund av att den militära observationsinsamlingscentralen

i Rommehed indrages, ökar kostnaden för institutet med 7 700 kr.

Starka skäl talar för att institutet bör få teckna telexabonnemang vid flygväderlekstjänsterna

vid Sundsvall/Härnösand och Kiruna flygplatser. Kostnaderna

härför beräknar jag lika med institutet till sammanlagt 20 900 kr.,

varav 2 200 kr. i engångskostnader. Helårsabonnemang för en teleprinterlinje

mellan Arlanda och institutets telecentral förutsätter en ökad medelsanvisning

om begärda 6 900 kr. I anslutning till institutets hemställan om

medel för en teleprinterförbindelse mellan Stockholm och Helsingfors vill

jag anmäla, att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 maj 1959 medgivit institutet

att med Finland dela kostnaden för en sådan förbindelse. Kungl. Maj :ts

beslut medför ett ökat medelsbehov om 21 600 kr. för nästa budgetår. Vidare

har Kungl. Maj :t genom beslut den 27 november 1959 bemyndigat institutet

att, som jag nämnt under avlöningsanslaget, flytta institutets radiomottagningsstation

samt att i samband därmed bl. a. teckna erforderliga

abonnemang. Merkostnaderna för dessa abonnemang uppgår till 25 248 kr.

Då en besparing om 8 500 kr. kunnat göras på teleprinternätet och ett för

innevarande budgetår anvisat engångsbelopp om 11 600 kr. bortfaller, skulle

medelsanvisningen för telegramkostnader m. m. för nästa budgetår öka med

(3 000 + 7 700 + 20 900 + 6 900 + 21 600 + 25 248 — 8 500 — 11 600) i

runt tal 65 300 kr.

Vid bifall till mina förslag skulle alltså för nästa budgetår anvisas

(693 100 -f- 65 300) 758 400 kr. till telegramkostnader m. m.

Såsom jag tidigare anfört torde det nuvarande anslaget Telegramkostnader

m. m. fr. o. m. nästa budgetår böra upphöra och medel, som anvisas för

nämnda ändamål, i stället upptagas under omkostnadsanslaget.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1060

51

6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av stationer

m. m.

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 107 400 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 150 400 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 222 700 kr.

1. Instrumentanskaffning för nyinrättade meteorologiska markobser
vationsstationer,

ersättningsanskaffning för redan existerande stationer

samt ökad lagerreserv................................

2. Utbyggnad av hydrologiska byråns nät av peglar och mareografer

(hydrologiska och hydrografiska stationer)....................

3. Ökade underhållskostnader för hydrologiska stationer.........

4. Engångsbelopp för fartygsstationer i innevarande budgetårs anslag

frånräknas.................................................

Ökning eller

minskning

+ 23 200

+ 209 500

+ 2 000

— 12 000

+ 222 700

Motiv

1. och 2. Lika med utredningens förslag.

3. Utredningen har icke räknat med någon ökning av kostnaderna för

underhåll av den utökning av hydrologiska byråns stationsnät, som upptas

under punkt 2. I takt med utbyggnaden kommer sådana kostnader att successivt

uppkomma. För budgetåret 1960/61 bör de beräknas till 2 000 kr.

Departementschefen

Utredningens förslag till förstärkning av institutets instrumentuppsättning

i anslutning till utbyggnaden av det meteorologiska samt det hydrologiska

och hydrografiska observationsstationsnätet innebär en ökning av

medelsbehovet för anskaffning och underhåll av instrument med sammanlagt

ca en milj. kr. under en femårsperiod, varav ca 232 000 kr. för budgetåret

1960/61. Såsom framhållits tidigare under anslaget till Observatörer,

anser jag icke, att statsmakterna kan binda sig för den plan, som lagts fram

för den personella utbyggnaden av ifrågavarande stationer. Detsamma gäller

för den här ifrågavarande materielplanen.

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas ytterligare 55 000 kr. för instrumentanskaffning

in. in. för meteorologiska samt för hydrologiska och

hydrografiska stationer.

Då ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp om 12 000 kr.

bortfaller, skulle vid bifall till mitt förslag till anskaffning och underhåll

av ifrågavarande stationer under nästa budgetår upptagas ett belopp av

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

(107 400 + 55 000— 12 000) 150 400 kr. Av detta belopp torde fr. o. m.

budgetåret 1960/61 100 400 kr. avseende utgifter för drift och underhåll

av stationsinstrument m. m. böra upptagas under ett nytt förslagsanslag

Underhåll av materiel m. m. samt 50 000 kr. avseende kostnader för nyanskaffning

av sådana instrument under ett likaledes nytt reservationsanslag

Nyanskaffning av instrument m. m. Det nuvarande anslaget förutsättes upphöra

och därå förefintlig behållning vid budgetårets slut torde böra överföras

till anslaget Nyanskaffning av instrument m. m.

7. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 1 553 000 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 1 988 300 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 488 100 kr.

ökning eller

minskning

1. Personalförstärkningar

(resp. indragningar)

Väderleksavdelningen

a) 1 statsmeteorolog Ae 21 ................................. + 23 244

b) 1 kontorsbiträde Ae 5................................... + 10 176

Instrumentavdelningen

c) 1 laboratorieassistent Ae 12.............................. +14 616

d) 1 instrumentmekaniker Ag 7 överföres till avlöningsanslaget .. — 11 292

Hydrologiska och hydrografiska avdelningen

e) 1 statshydrolog Ae 23 ................................... + 25 776

f) 1 hydrolog Ae 19 ....................................... + 20 976

g) 1 kanslibiträde Ae 7.................................... +11 292

Kontrollavdelningen

h) 1 förste statshydrolog Ao 24 ............................. + 27 144

överföres från avlöningsanslaget

i) 1 statshydrolog Ae 23 ................................... + 25 776

j) 1 hydrolog Ae 19 samt.................................. + 20 976

k) 1 hydrologassistent Ae 11............................... _|_ 13 884

överföres från avlöningsanslaget

Isavdelningen

l) 1 statshydrolog Ao 23 ................................... + 25 776

överföres från avlöningsanslaget

m) 1 statshydrolog Ae 23 ................................... + 25 776

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

53

Ökning eller

minskning

n) 1 statshydrolog Ao 21 ................................... + 23 244

överföres från avlöningsanslaget

o) 1 statshydrolog Ae 21 ................................... + 23 244

p) 4 kontorsbiträden Ao 5 .................................. + 40 704

överföres från avlöningsanslaget

Kansliavdelningen

q) 1 byråsekreterare Ae 19 samt............................ — 20 976

r) 1 kontorist Ag 9 överföres till avlöningsanslaget........... —12 504

2. Förändring av tjänster

V äderleksavdelningen

a) 1 meteorologassistent Ag 9 uppflyttas till Ae 11........... + 1 380

Aerologiska avdelningen

b) 2 kontorsbiträden Ag 1—3 uppflyttas till Ae 5 ............ + 2 880

Veckoprognosavdelningen

c) 2 kanslibiträden Ag 7 förändras till Ae 7................. —

Klimatavdelningen

d) 1 meteorologassistent Ag 9 uppflyttas till Ae 11 ........... + 1 380

e) 1 kontorist Ag 9 förändras till Ae 9...................... —

f) 2 kanslibiträden Ag 7 förändras till Ae 7.................

Hydrologiska och hydrografiska avdelningen

g) 1 statshydrolog Ag 21 förändras till Ae 21................

Kontrollavdelningen

h) 1 statshydrolog Ag 23 förändras till Ae 23................

i) 1 statshydrolog Ag 21 förändras till Ae 21................ —

Isavdelningen

j) 10 hydrologassistenter Ag 11 förändras till Ae 11.......... —

Kansliavdelningen

k) 1 kanslibiträde Ag 7 förändras till Ae 7.................. —

+ 293 472

3. Överföring från anslaget Undervisning av personalkostnader för

kurs för värnpliktiga biträdande meteorologer

a) föreståndararvode....................................... + 2 500

b) lärararvoden.......................................:.... + 29 000

c) 1 kanslibiträde Ag 7.................................... +11 300

4 liihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 77

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

Ökning eller

minskning

4. Omräkningar av lönekostnader

a) löneklassförändringar..................................... -f 6 001)

b) 1959 års lönereglering.................................... +19 028

c) ordinariesättning av ett kontorsbiträde.................... —

d) kompensation för höjda folkpensionsavgifter............... + 26 800

+ 388 100

5. Expenser (anvisat 1959/60 75 000 kr.; belastning 1958/59 126 400

kr.)

a) ökning i anledning av överföring från expensposten å anslaget

till undervisning......................................... -j- 3 000

b) ökning med hänsyn till belastningen...................... +47 000

6. Utrustning (anvisat 1959/60 25 000 kr.; belastning 1957/58 och

1958/59 134 200 kr. resp. 77 800 kr.), ökning med hänsyn till

belastningen............................................... + 50 000

4- 488 100

Motiv

1. Institutet har beräknat personalökningen på detta anslag i enlighet med

utredningens förslag, vilket bl. a. innefattar överföring av viss personal på

hydrologiska byrån från avlöningsanslaget till förevarande anslag.

2. Institutet beräknar i enlighet med utredningens förslag, att vissa tjänster

överföres från extra till extra ordinarie anställningsform.

3. I enlighet med vad som anförts under anslaget Undervisning bör bi. a.

kursen för värnpliktiga biträdande meteorologer betraktas såsom uppdragsverksamhet

åt flygvapnet, varför institutet beräknat kostnaderna härför under

förevarande anslag.

Departementschefen

Utgifterna under detta anslag skall helt täckas av ersättningar från institutets

uppdragsgivare. Såsom jag tidigare anfört torde taxan å ersättning

för uppdrag, som verkställes av institutet, fr. o. in. nästa budgetår höjas

i enlighet med utredningens förslag.

Större delen av institutets uppdragsverksamhet faller på hydrologiska

byråns kontroll- och isavdelningar. Emellertid redovisas f. n. lönekostnaderna

för ordinarie och vissa icke-ordinarie befattningshavare vid dessa avdelningar

under det allmänna avlöningsanslaget. Jag har ingenting att erinra

mot förslaget att till anslaget Uppdragsverksamhet överflytta denna personal.

I enlighet härmed bör, som förut anförts, till förevarande anslag överföras,

på kontrollavdelningen en förste statsliydrolog i Ao 24, en hydrolog

i Ae 19 och en hydrologassistent i Ae 11 samt på isavdelningen en statshydrolog

i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21 och fyra kontorsbiträden i Ao 5.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kun/jl. Maj.ts proposition nr 77 är 1960

Under hänvisning till mina ställningstaganden under avlöningsanslaget

bör en amanuenstjänst i reglerad befordringsgång, vars innehavare f. n. är

placerad som byråsekreterare i Ae 19, och en kontorist i Ag 9 på kansliavdelningen

överföras från anslaget Uppdragsverksamhet till avlöningsanslaget.

För att möjliggöra för institutet att till sin uppdragsverksamhet förvärva

och behålla erforderlig personal anser jag, i likhet med utredningen, att ett

ökat antal tjänster bör inrättas. Jag föreslår sålunda följande nya tjänster,

nämligen på väderleksavdelningen en statsmeteorologtjänst i Ae 21 och en

kartbiträdestjänst i reglerad befordringsgång, på instrumentavdelningen en

teknisk tjänst, för vilken Kungl. Maj:t torde få fastställa lönegrad och

tjänstebenämning i anslutning till de i prop. 1959: 152 angivna normerna

för teknisk biträdespersonal, på den sammanslagna hydrologiska och hydrografiska

avdelningen en statshydrologtjänst i Ae 21, en hydrologtjänst i

Ae 19 för en tjänsteman med hydrologisk tjänsteexamen och en tjänst som

kontorsbiträde i reglerad befordringsgång samt på vardera kontrollavdelningen

och isavdelningen eu statshydrologtjänst i Ae 21.

Beträffande de förordade tjänsteförändringarna anser jag mig böra föreslå

följande.

Två tjänster som extra kontorsbiträden i Ag 1—3 på aerologiska avdelningen

samt eu tjänst som extra kanslibiträde i Ag 7 på veckoprognosavdelningen

förändras till tjänster som kartbiträden i reglerad befordringsgång.

Vidare torde följande extra befattningar göras till extra ordinarie, nämligen

på klimatavdelningen ett kanslibiträde i Ag 7, på kontrollavdelningen

en statshydrolog i Ag 21 samt på isavdelningen 6 hydrologassistenter i Ag 11.

I enlighet med institutets förslag bör ett kontorsbiträde i Ae 5 enligt grunderna

för den reglerade befordringsgången erhålla ordinarie anställning.

För automatiska kostnadsökningar i anledning av löneklassförändringar,

1959 års riksdags beslut om lönereglering samt kompensation för höjda

folkpensionsavgifter upptager jag, lika med institutet, (6 000 -\- 19 028 -j26

800) 51 828 kr.

Då jag ej kan tillstyrka övriga personalförslag, skulle vid bifall till vad

jag förordat avlöningskostnaderna öka med i runt tal 324 500 kr.

Med hänsyn till belastningen bör för ökade expenser beräknas 50 000 kr.

.lag föreslår vidare, all anslagsposten till utrustning förstärkes med 52 000

kr.

I överensstämmelse med vad jag här anfört bör anslaget för nästa budgetår

sålunda uppföras med (1 553 000 324 500 + 50 000 52 000)

1 979 500 kr.

1 institutets personalförteckning för uppdragsverksamhet bör uppföras

följande tjänster, nämligen en förste statshydrolog i Ao 24, eu statshydrolog

i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21, fyra statshydrologer i Ae 21, eu

statsmeteorolog i Ae 21 och fem kontorsbiträden i Ao 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för

luftfarten

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 1 663 200 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 2 197 400 beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 885 400 kr.

Ökning eller

minskning

Aolöningar

1. Personalförslärkningar

Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst

a) 1 förste meteorologassistent Ae 13........................ +15 384

b) 2 kanslibiträden Ae 7 ................................... +22 584

Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst

c) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

d) 1 förste meteorologassistent Ae 15 ........................ + 17 064

e) 1 kanslibiträde Ae 7.................................... +11 292

Malmö-Bulltofta flygväderlekstjänst

f) 1 meteorolog Ael9..................................... +19 428

g) 1 kanslibiträde Ae 7 .................................... + 10 044

Visby flygväderlekstjänst

h) 1 förste meteorologassistent Ae 15 samt.................. + 15 480

i) 2 meteorologassistenter Ae 11 överföres från avlöningsanslaget + 24 672

Jönköpings flygväderlekstjänst

j) 1 assistent Ae 12 ....................................... + 13 056

Karlstads flygväderlekstjänst

k) 1 förste meteorologassistent Ae 13 samt.................. + 13 836

l) 3 meteorologassistenter Ae 9 överföres från avlöningsanslaget + 33 372

Sundsvall-Härnösands flygväderlekstj änst

in) 1, statsmeteorolog Ae 21 ................................. + 22 512

n) 1 meteorolog Ae 19..................................... + 20 196

o) 1 förste meteorologassistent Ae 15........................ +16 272

p) 2 meteorologassistenter Ae 11 ............................ + 26 208

q) 1 kanslibiträde Ae 7 .................................... + 10 668

Kiruna flygväderlekstj änst

r) 1 förste meteorologassistent Ae 13 ........................ + 16 632

s) 4 meteorologassistenter Ae 11 ............................ + 60 528

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 dr 1960

57

2. Förändring av tjänster

Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst

a) 2 meteorologer Ag 19 förändras till Ae 19.................

b) 1 meteorologassistent Ag 11 förändras till Ae 11.........

Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst

e) 1 meteorologassistent Ae 11 uppflyttas till förste meteorologassistent

i Ae 13........................................

Göteborg-Torslanda flygväderlekstjänst

d) 1 meteorologassistent Ag 11 förändras till Ae 11...........

Malmö-Bulltofta flygväderlekstj änst

e) 1 meteorolog Ag 15 förändras till Ae 19..................

f) 1 meteorologassistent Ag 11 förändras till Ae 11...........

g) 2 kanslibiträden Ag 7 förändras till kanslibiträden Ae 7 ....

3. Omräkningar

a) Löneklassförändringar....................................

b) ökning på grund av regleringen av statstjänstemännens löner

för år 1959 .............................................

c) Ökning resp. minskning genom att i anslaget för 1959/60 tjäns
terna

i Stockholm-Arlanda resp. Norrköping beräknas för ett

halvt år................................................

d) Överföringar mellan ordinarie och icke-ordinarieposten (bespa
ringar

om 35 500 kr. överföres till icke-ordinarieposten för avlöning

av 4 biträden i den för kartritningspersonalen avsedda

reglerade befordringsgången)..............................

4. Obekvämhetstillägg åt den under punkt 1 upptagna assistent- och

biträdespersonalen..........................................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter.................

Summa avlöning skostnader

Omkostnader

6. Reseersättningar (anvisat 1959/60 25 900 kr.; belastning 1958/59

19 600 kr.). Ökning med hänsyn till höjda rese- och traktamentskostnader

(2 000 kr.) samt utökad verksamhet (34 000 kr.). Av

detta senare belopp utgör ca 27 000 kr. ersättning för resor mellan

bostad och arbetsplats för personalen vid Stockholm-Arlanda samt

Sundsvall/Härnösands flygplatser. Återstående 7 000 kr. erfordras

med hänsyn till föreslagen personalökning....................

Ökning eller

minskning

+ 1 500

+ 3 948

+ 3 700

+ 34 000

+ 59 490

— 7 742

+ 15 000

+ 23 500

528 400

36 000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 ur 1960

Ökning eller

minskning

7. Expenser (anvisat 1959/60 61 500 kr.; belastning 1958/59 28 700

kr.). Ökning med hänsyn till dels löpande kostnader för telefax

i Torslanda och Sundsvall (+ 12 000 kr.) samt dels föreslagna

personalförstärkningar (+9 000 kr.). Avgår engångskostnad för

1959/60 (— 10 500 kr.)..................................... + 10 500

8. Speciell instrumentutrustning

a) Reservmottagare för telefax vid Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst

............................................... + 20 000

b) Telefax vid Torslanda och Sundsvall/Härnösand............ + 104 000

c) 1 registrerande molnhöjdsmätare (Bromma)................ + 76 000

d) 1 fjärrtermometer, 1 hygrometer, 1 siktmätare samt 4 byvindmätare

................................................. + 104 900

e) 2 indikerande dagmolnhöj dsmätare (Visby, Sundsvall)...... +90 000

f) Utgår för 1959/60 beräknat engångsbelopp................. — 140 400

9. Speciell teleprinterutrustning för flygväderlekstjänsterna (MOTNE)

a) Inträdesavgift........................................... +15 000

b) Årliga avgifter.......................................... +41 000

Summa omkostnader + 357 000

Totalsumma kronor + 885 400

Motiv

1. a)—g), m)—q) samt 2. a)—g) Förslagen under dessa punkter motsvarar

utredningens förslag, dock med den avvikelsen att institutet under

1. d) beräknat en förste meteorologassistent i Ae 15 vara erforderlig vid

Stockholm-Arlanda flygplats, medan utredningen beräknat motsvarande

tjänst i Ae 13. Institutet åberopar att trafiken vid Arlanda är av helt ny

karaktär och att det därför fordras en särskilt erfaren förste assistent. Vid

andra flygplatser av motsvarande storleksordning finns redan förste assistenter

i Ae 15.

Institutet har efter förslag i 1957 års statsverksproposition erhållit vissa

medel för anställning av extra personal för provisorisk upprustning av

flygväderlekstjänsterna. I den mån denna personal av utredningen beräknats

böra bliva extra ordinarie har deras överföring till denna anställningsform

redovisats under punkt 2).

Beträffande de av utredningen upptagna kontorsbiträdena vid StockholmBromma

flygväderlekstjänst har medel icke förut anvisats för ett av dem,

varför denna tjänst bör betraktas som personalförstärkning. Den vid Göteborg-Torslanda

befintliga extra tjänsten för ett kontorsbiträde har också

inrättats med tillgängliga medel, varför dess indragning ej bör påverka anslagsberäkningen.

1. h)—i), k)—1) Personalen vid Karlstads flygplats samt viss del av personalen

vid Visby flygplats bör i överensstämmelse med utredningens förslag

icke längre redovisas under institutets avlöningsanslag utan upptagas

under de lokala flygväderlekstjänsterna.

1. j) På grund av utökad inrikestrafik och ökning av öppethållningstiderna

vid Jönköpings flygplats måste personalen utökas med en assistent.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

1 särskild framställning den 18 september 1959 har institutet hemställt att

under viss tid av budgetåret 1959/60 få anställa en assistent i högst Ag 12

vid flygplatsen i Jönköping.

1. r)—s) Då Kiruna flygplats fr. o. in. budgetåret 1960/61 beräknas bli

lagen i bruk, måste flygväderlekstjänst anordnas där. Av samma skäl som

anförts beträffande Karlstad och Visby flygplatser bör hela personalen belasta

detta anslag.

8. a) Såsom av 1959 års statsverksproposition framgår föreslog institutet,

att vid beräkning av medel för telefaxutrustning vid Arlanda anskaffning av

en reservmottagare om 20 000 kr. skulle anstå till budgetåret 1960/61. I enlighet

härmed upptar institutet nu detta belopp.

8. b)—e) Speciell instrumentutrustning vid flygplatserna har beräknats i

enlighet med utredningens förslag, dock med den ändringen, att väderradar

icke beräknats skola belasta institutets anslag samt att antalet byvindmätare

i enlighet med luftfartsstyrelsens önskemal ökats till fyra.

9. Till följd av jettrafikens utveckling har det blivit angeläget att söka

få fram det flygmeteorologiska material, som befordras på det nuvarande internationella

teleprinternätet, snabbare och därjämte alt bereda plats på befordringslinjerna

för ytterligare material. Enligt senaste uppgifter från en

av ICAÖ och WMQ tillsatt expertgrupp med uppgift att planera och genomföra

ett särskilt nät för det flygmeteorologiska materialet, det s. k. Meteorological

Operational Telecommunication Network of Europé (MOTNE), beräknas

systemet komma igång på kontinenten fr. o. in. 1 april 1960. Medel

måste därför beräknas för anskaffning av och abonnemang å de anknytningar

till systemet, som krävs inom Sverige. De anknytningar, som beräknats,

är en teleprinterlinje Köpenhamn—Stockholm med avtappning i Malmö,

genom vilken materialet till flygväderlekstjänsterna i Arlanda, Bromma

och Bulltofta befordras, samt en anknytning Torslanaa—Göteborg för avtappning

från en av Norge bekostad linje mellan Köpenhamn och Oslo.

Därjämte ingår erforderlig apparatur vid nämnda inhemska flygplatser och

vid institutet.

Departementschefen

Såsom jag tidigare framhållit är del angeläget, att den lokala väderlekstjänsten

för den civila luftfarten förstärkes i olika avseenden. Skälen härtill

är främst ianspråktagandet av storflygplatsen, inrikesflygets utveckling

och den därmed sammanhängande utbyggnaden av flygväderlekstjänsten i

Norrland.

Beträffande flygväderlekstjänsten vid Stockholm-Arlanda flygplats tillstyrker

jag en personalförstärkning för nästa budgetår med eu statsmeteorolog

i Ae 23, en meteorologassistent i Ae It och ett kartbiträde i reglerad

befordringsgång. En ytterligare förstärkning av denna flygväderlekstjänsl

kan ske genom överförande av en förste meteorologassistent i Ae 15 från

Norrköpings flygväderlekstjänst.

I anledning av förslaget om anställande av ytterligare en assistent i Ae 12

vid Jönköpings flygväderlekstjänst får jag anmäla, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 11 december 1959 medgivit institutet att överskrida anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinaric personal för anställande fr. o. in. den

15 december 1959 av en assistent i Ag 12 med placering vid flygplatsen i

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Jönköping. För nästa budgetår torde medel för en tjänst som assistent i Åt;

12 vid nämnda flygplats därför böra upptagas under detta anslag.

Flygväderlekstjänsten i Norrland bör utbyggas vid Sundsvall/Härnösands

och Kiruna flygplatser. För nästa budgetår tillstyrker jag för detta ändamål

eu sammanlagd personalförstärkning av en meteorolog med meteorologisk

tjänstexamen i Ae 19, en förste meteorologassistent i Ae 13 och två meteorologassistenter

i Ae 11.

I enlighet med utredningens förslag bör eu tjänst som förste meteorologassistent

i Ae 15 och två befattningar som meteorologassistenter i Ae 11 vid

Visby flygväderlekstjänst samt en tjänst som förste meteorologassistent i

Ae 13 och tre meteorologassistentbefattningar i Ae 9 vid Karlstads flygväderlekstjänst

överföras från avlöningsanslaget till förevarande anslag.

Beträffande förslagen till tjänsteförändringar föreslår jag följande löneregleringar

in. in. Vid Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst bör två meteorologtjänster

i Ag 19 förändras till extra ordinarie i samma lönegrad. Vidare

bör vid Malmö-Bulltofta flygväderlekstjänst en ineteorologassistenttjänst

i Ag 11 förändras till extra ordinarie i samma lönegrad och en kanslibiträdesbefattning

i Ag 7 förändras till kartbiträde i reglerad befordringsgång.

Institutets förslag till omräkningar tillstyrkes. Detta innebär dels en ökning

med 89 448 kr. och dels att besparingar om 35 500 kr. under anslagets

ordinariepost för avlöningar får överföras till icke-ordinarieposten för avlöning

av fyra biträden i den för kartritningspersonalen avsedda reglerade

befordringsgången.

För obekvämhetstillägg upptager jag 10 000 kr. och för kompensation för

höjda folkpensionsavgifter 23 500 kr.

Övriga framförda förslag rörande avlöningar för nästa budgetår anser jag

mig ej kunna biträda. De av mig här framlagda förslagen kan beräknas

medföra eu kostnadsökning av sammanlagt 341 400 kr.

I vad avser omkostnaderna bör ytterligare 32 000 kr. beräknas för reseersättningar.

Till ökade expenser upptager jag ett belopp av 1 500 kr., vilket,

med hänsyn till bortfallet av för budgetåret 1959/60 upptaget engångsbelopp

om 10 500 kr., innebär en reell ökning med 12 000 kr. Jag tillstyrker att en

reservmottagare för telefax anskaffas till Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst

till en beräknad kostnad av 20 000 kr. Vidare bör 52 000 kr. upptagas

för anskaffning av telefaxutrustning vid Torslanda flygplats. En ny registrerande

molnhöjdsmätare vid Bromma flygplats bör få köpas för 76 000 kr.

och en indikerande dagmolnhöjdsmätare vid Sundsvall/Härnösands flygplats

för 45 000 kr. För diverse annan materiel, bl. a. en siktmätare, upptager

jag 46 000 kr. Samtidigt bortfaller ett för innevarande budgetår anvisat

engångsbelopp om 140 400 kr. Slutligen bör ett belopp om 56 000 kr.,

varav 15 000 kr. avser engångskostnader, i enlighet med institutets äskande

anvisas för Sveriges deltagande i ett särskilt, nytt teleprinternät

(MOTNE) för snabbare befordran av det flygmeteorologiska material, som

krävs i samband med jettrafikens utveckling. Sammanlagt skulle omkostna
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kangl. Maj:ls proposition nr 77 år 1960

derna alltså öka med (32 000 + 1 500 + 20 000 -f- 52 000 + 76 000 +

45 000 + 46 000 — 140 400 + 56 000) 188 100 kr.

Vid bifall till mina förslag skulle anslaget uppföras med (1 663 200 +

341 400 + 188 100) till 2 192 700 kr.

I institutets personalförteckning för väderlekstjänst för luftfarten bör

upptagas ytterligare en statsmeteorolog i Ae 23.

9. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska stationer

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 712 300 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 1 003 200 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att medelsanvisningen till förevarande ändamål höjes

med 481 400 kr.

Ökning eller

minskning

1. Personalförstärkningar

(resp. indragningar)

a) 1 ingenjör Ae 15 vid Stockholm-Bromma.................. +17 064

b) 2 meteorologer i Ae 19 (en vid vardera av stationerna i Göte- — 20 196

borg-Torslanda och Östersund-Frösön) indrages och ersättes av — 19 428

förste laboratorieassistenter i Ae 13 + 14 616

+ 13 836

c) 3 laboratorieassistenter i Ae 11 för radiovindmätningar i Göte
borg-Torslanda.

......................................... + 39 312

d) Ny aerologisk station i övre Norrland

1 meteorolog Ae 19 ..................................... + 20 976

2 förste laboratorieassistenter Ae 13 ...................... + 30 768

2 laboratorieassistenter Ae 11 ............................ +27 768

2. Omräkningar av lönekostnader

a) Löneklassförändringar.................................... + 1 284

b) ökning på grund av regleringen av statstjänstemannens löner

för 1959 ................................................ + 6 700

c) ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter.......... + 5 900

Summa avlöningskostnader + 138 600

3. Omkostnader

a) Reseersättningar (av ökningen hänför sig 1 100 kr. till ny station

i Norrland)............................................. + 2 800

b) Expenser (ny station i Norrland)......................... + 5 000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Knngl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Ökning eller

minskning

c) Utrustning

engångskostnader........................................ + 190 000

årliga kostnader......................................... _)_ 145 000

Summa omkostnader + 342 800

Totalsumma -f 481 400

Motiv

1. Lika med utredningens förslag.

3. c) Utredningen beräknar ett ökat anslagsbehov om 225 000 kr., varav

190 000 kr. i engångskostnader. Dessa engångskostnader innefattar höjdvindradar

vid Bromma. Driftkostnaderna för densamma uppgår till 35 000 kr.

Utredningen, som förordar att en ny aerologisk station inrättas i Norrland,

bär emellertid icke beräknat kostnader för radiosonder, ballonger, välgas och

dylikt för den nya stationen. Institutet beräknar dessa kostnader till 110 000

kr.

Departementschefen

Den aerologiska observationstjänsten, bl. a. i fråga om höjdvindobservationer,

har alltmer ökat i betydelse. Detta förhållande återspeglas i de förslag,

vilka utredningen lagt fram på detta område och som syftar till en icke

oväsentlig utbyggnad av organisationen.

Innan jag går in på personalbehovet torde jag få anmäla, att tjänster vid

de aerologiska stationerna som laboratoxieassistent och förste laboratorieassistent

i fortsättningen bör erhålla tjänstebenämningen meteorologassistent

resp. förste meteorologassistent. — Utredningen har ansett, att en

viss rationalisering av del aerologiska arbetet bör kunna komma till stånd

genom en sammanslagning av det centralt bedxivna arbetet vid institutet och

den aerologiska tjänsten vid Bromma. För att underlätta denna samordning,

vilken bör överlämnas åt institutet självt att på bästa sätt genomföra, samt

med hänsyn till föreliggande personalbehov tillstyrker jag, att den aerologiska

stationen i Bromma förstärkes med en biträdande ingenjör i Ae 13.

Jag tillstyi-ker även det utbyte av tjänster, som föreslagits vid stationerna i

Torslanda och Östersund. Vid vardera platsen bör eu meteorolog i Ae 19

utbytas mot en förste meteorologassistent i Ae 13. För nästa budgetår har

utredningen föreslagit dels att den vid Bromma befintliga äldre höjdvindapparaturen

ersättes med en ny och övergångsvis utnyttjas vid Torslanda,

som saknar instrument för höjdvindmätning, och dels att en helt ny aerologisk

station inrättas i övre Norrland såsom komplettering till det stationsnät,

som nu omfattar en station vid Bromma, eu vid Torslanda och en vid

Östersund. Starka skäl talar för att man bör ge prioritet för upprustning av

de befintliga stationerna, innan man inrättar nya stationer. Med hänsyn

härtill förordar jag beträffande nästa budgetår, att inrättandet av den föreslagna

stationen i Norrland får anstå och att Torslanda aerologiska station

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Knngl. Maj.ts proposition nr 77 år 1060

i utrustningsavseende upprustas på sått som föreslagits. I anslutning härtill

bör stationen vid Torslanda tillföras ytterligare två meteorologassistcnter

i Ae 11 för skötsel av höjdvindapparaturen m. in. — Genomförande av

här förordade personalåtgärder beräknas medföra en merkostnad av sammanlagt

30 500 kr.

För löneklassförändringar, kostnadsökning på grund av 1959 års riksdags

beslut om reglering av statstjänstemännens löner och kompensation för

höjda folkpensionsavgifter upptager jag i enlighet med institutets beräkningar

(1 284 + 6 700 + 5 900) 13 884 kr.

I vad avser omkostnaderna bör ytterligare 1 400 kr. beräknas för reseersättningar

och 500 kr. för expenser. — Som jag tidigare nämnt bör en ny

höjdvindapparatur anskaffas. Härför bör i enlighet med utredningens beräkning

upptagas 190 000 kr. i engångskostnader. — Till ökade driftkostnader

för aerologisk apparatur beräknar jag 53 000 kr.

Som jag anfört i det föregående bör detta anslag upphöra fr. o. in. nästa

budgetår. Kostnaderna till de aerologiska stationernas personal har av mig

för nästa budgetår beräknats till (339 800 -j- 30 500 -]- 13 884) i runt tal

384 200 kr., med vilket belopp avlöningsanslaget bör uppräknas. Omkostnadsanslaget

bör i fortsättningen inkludera även omkostnaderna i vad avser

sjukvård in. in., reseersättningar och expenser för aerologiska stationer.

Detta förutsätter en uppräkning av omkostnadsanslaget med tillhopa (15 100

i 400 + 500) 17 000 kr. Det belopp om 190 000 kr., som föreslås för nyanskaffning

av aerologiska instrument, bör redovisas under det av mig föreslagna

nya reservationsanslaget Nyanskaffning av instrument in. m. Slutligen

bör de utgifter om (357 400 + 53 000) 410 400 kr., som avser drift och

underhåll av institutets aerologiska instrument, fr. o. in. nästa budgetår redovisas

under det i det föregående förordade nya förslagsanslaget Underhåll

av materiel in. m.

10. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 1 063 600 kr. och är i årets statsverksproposition

upptaget med ett till 1 127 000 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, alt medelsanvisningen till förevarande ändamål hojes

med 63 400 kr. till 1 127 000 kr. samt anför härom följande.

Budgeten för budgetåret 1960/61 för de svensk-norska väderleksfartygen

fastställdes vid ett sammanträde mellan svenska och norska myndigheter i

Stockholm den 4 september 1959 till 2 855 000 norska kr., vilket innebär en

ökning i förhållande till föregående budgetår om 155 000 norska kr. ökningen

beror huvudsakligen på höjda lönekostnader enligt i Norge gällande

kollektivavtal. Av ökningen belöper 59 % eller 91 450 norska kr. å Sverige.

De bidrag från ICAO, som kommer att utgå för de svensk-norska fartygen,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Iiungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

beräknas emellertid öka med ca 100 000 norska kr. Då av ICAO:s höjda bidrag

ca 59 000 norska kr. skall räknas Sverige till godo, kommer vårt lands nettokostnader

att stiga med i runt tal (91 450 — 59 000) 32 500 norska eller

24 000 svenska kr. I nuvarande budgetårs anslag har bidraget till väderleksstationer

i Nordatlanten beräknats till 863 000 kr. För budgetåret 1960/61

torde för detta ändamål böra upptagas 887 000 kr.

På grund av nu föreliggande uppgifter om de förhållanden som ligger

till grund för beräkningen av Sveriges bidrag till väderleksstationerna på

Grönland m. m., bör preliminärt räknas med ett bidrag om 240 000 kr. för

kalenderåret 1960, vilket innebär en ökning med 39 400 kr. Det i tidigare

statsverkspropositioner nämnda nya kommunikationssystemet i nordatlantområdet

torde sannolikt icke kunna färdigställas så snart, att några medel

härför behöva upptagas under budgetåret 1960/61.

Anslaget skulle alltså öka med (24 000 -f 39 400 ) 63 400 kr. till 1 127 000 kr.

Departementschefen

Institutets beräkning av medelsbehovet för väderleksstationerna i Nordatlanten

och på Grönland har icke givit mig anledning till erinran. I enlighet

med institutets förslag bör därför anslaget för nästa budgetår höjas med

63 400 kr. till 1 127 000 kr.

VI. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört heinställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningarna för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, för uppdragsverksamhet och för väderlekstjänst

för luftfarten vidtaga av mig förordade ändringar;

II. godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 785 100

2. Arvoden till sakkunniga.................................. 19 200

3. Arvoden till observatörer ................................ 969 700

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal...................... 2 317 100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 533 600

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis...... 81 800

Summa kr. 4 706 500

III. godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Stat

A vlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............

2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis........

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ....

Omkostnader, förslagsvis....................................

31 500

1 472 100

235 300

33 300

417 900

Summa kr. 2 190 100

IV. under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1960/61 anvisa till

1) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4 706 500 kr.

2) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning ett

anslag av 27 700 kr.

3) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader ett

förslagsanslag av 1 075 900 kr.

4) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel

m. m. ett förslagsanslag av 510 800 kr.

5) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av

instrument m. m. ett reservationsanslag av 240 000 kr.

6) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 1 979 500 kr.

7) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för

luftfarten ett förslagsanslag av 2 192 700 kr.

8) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

ett förslagsanslag av 1 127 000 kr.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Engdahl

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Innehållsförteckning

I. Inledning ........................................................ 4

1. Utredningsuppdraget m. m................................... 4

2. Institutets nuvarande arbetsuppgifter och organisation .......... 4

II. Utredningen ........ 7

1. Gränsdragningen mellan institutets och andra organs arbetsuppgifter

...................................................... 7

2. Uppdragsverksamhet ........................................ 8

3. Personalbehov .............................................. 11

4. Institutets instrument och andra tekniska hjälpmedel .......... 21

5. Kostnadsberäkningar m. m................................... 25

III. Yttrandena ........................................... 25

IV. Departementschefen ............................................ 29

V. Anslagsberäkningar för budgetåret 1960/61 .......................... 34

1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar . . 36

2. — Undervisning ........................................... 44

3. — Omkostnader ............................................ 46

4. — Observatörer ............................................ 47

5. —- Telegramkostnader m. in................................... 49

6. — Underhåll av stationer m. m............................... 51

7. — Uppdragsverksamhet .................................... 52

8. — Väderlekstjänst för luftfarten .............................. 56

9. — Aerologiska stationer .................................... 61

10. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. 63

VI. Hemställan ..................................................... 64

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

600240

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1960/61 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m a1 i texten
  2. SU 1960:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960161 till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut m. m. s. 1 i texten