Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61

1960-03-04 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:82, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1960

1

Nr 82

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1960/61; given

Stockholms slott den i mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

in. m.;

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen i övrigt hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen begäres bemyndigande att under budgetåret 1960/61 reglera

priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.

De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,

m. in., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

ävensom angående reglering av utförseln av fisk och skaldjur m. in., vilkas

giltighetstid utgår den 30 juni 1960, föreslås skola förlängas alt gälla till och

med den 30 juni 1961. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 82

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

Förslag

till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)

om viss reglering av handeln med fisk, m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering

av handeln med fisk, m. m.1, vilken enligt förordning den 17 april 1959

(nr 108) gäller till och med den 30 juni 1960, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1961.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur1 2, vilken enligt förordning

den 17 april 1959 (nr 109) gäller till och med den 30 juni 1960, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1961.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.3, vilken enligt

förordning den 17 april 1959 (nr 110) gäller till och med den 30 juni 1960,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1961.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373, beträffande 9 § SFS 1959:108 och beträffande

12 § SFS 1956:202.

2 Senaste lydelse av 7 § och den vid förordningen fogade bilagan, se SFS 1959:109.

3 Senaste lydelse av den vid förordningen fogade bilagan, se SFS 1959:110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1960

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén,

vissa frågor angående regleringen av priserna på fisk m. m. samt anför därvid

följande.

I. Inledning

I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna

1953; 373, 1956: 202 och 1959: 108) om viss reglering av handeln med fisk,

m. m., vilken förordning gäller t. o. m. den 30 juni 1960, är bestämmelser

meddelade om handelsreglering — grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar

— och om prisregleringsavgift på fisk. Importen och exporten

av fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen den 14

mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud samt förordningarna den

5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln av vissa slag

av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. m.

Enligt sistnämnda förordningar, vilka likaså äger giltighet t. o. in. den 30

juni 1960, fordras i princip tillstånd av statens jordbruksnämnd för import

av fisk och fiskprodukter.

Genom beslut den 17 april 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd

att — i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

angivits i propositionen 1959: 65 och i jordbruksutskottets utlåtande 1959:

20 — för tiden t. o. m. den 30 juni 1960 anordna reglering av priserna på

fisk samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag

ävensom att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift på svenskfångad

fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952:

320, dels enligt 12 § samma förordning meddela — såvitt angår täckande

av andra kostnader i samband med prisreglering på fisk än i jordbruksnämndens

centrala organisation uppkommande uppbörds- och kontrollkostnader

— närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som till

jordbruksnämndens prisrcgleringskassa för fisk inflyter genom upptagande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1960

av omförmälda prisregleringsavgifter in. in. I samma beslut föreskrev Kungl.

Maj:t, att medel, som inflyter vid upptagandet av införselavgifter på färsk,

kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling eller kungsfisk (rödfisk,

uer) skulle av jordbruksnämnden — med den begränsning, som anges i det

följande — tillföras nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för

med kassan avsedda ändamål. Vidare bemyndigades jordbruksnämnden att

av de medel, som innestår i prisregleringskassan för lisk, till regleringsföreningarna

på fiskets område jämväl under budgetåret 1959/60 utlämna

lån för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar av fisk till utlandet

på de villkor, som Kungl. Maj :t föreskrivit genom beslut den 3 september

1954 och den 11 april 1958. Samtidigt bemyndigades jordbruksnämnden att

under budgetåret 1959/60 — med beaktande av vad i förenämnda proposition

och utskottsutlåtande anförts — till bestridande av i propositionen omförmälda

eventuella tillskott till kvalitetskontrollen av konserver samt av

kostnaderna för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver — i

den mån sistnämnda kostnader icke kunde bestridas genom inflytande kontrollavgifter

-— använda i första hand i jordbruksnämndens clearingkassa

för fisk den 1 juli 1959 kvarstående medel och i andra hand ett belopp av

högst 35 000 kr. ur de genom upptagande av införselavgifter på fiskets område

för budgetåret 1959/60 inflytande eller dessförinnan influtna medlen.

Vidare bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden att för bestridande av

kostnaderna under budgetåret 1959/60 för den befattningshavare, som har

till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 90 000

kr., varav 45 000 kr. från reservationsanslaget Främjande av beredning och

avsättning av fisk in. in. och återstoden från de genom upptagande av införselavgifter

på fiskets område för budgetåret 1959/60 inflytande eller dessförinnan

influtna medlen. Slutligen hemställde Kungl. Maj:t i samma beslut

till fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med riksdagens omförmälda

beslut under budgetåret 1959/60 ställa garanti för lån i Sveriges kreditbank

aktiebolag mot gängse ränta åt Sydkustfisk, förening u. p. a„ intill

ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta och åt Västkustfisk, förening u. p. a.,

intill ett belopp av 3 000 000 kr. jämte ränta.

Med stöd av Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut och enligt däri angivna

grunder har hittills under innevarande budgetår upprätthållits prisreglering

på fisk ävensom reglering av handeln med strömming samt av importen och

exporten av fisk. Med stöd av kungörelsen den 17 april 1959 (nr 111) om

införselavgift på vissa slag av filéad fisk, vilken kungörelse fr. o. m. den 1

juli 1959 ersatt kungörelsen den 20 januari 1956 (nr 11) om införselavgift

på vissa slag av färska och frysta fiskfiléer, utgår vidare vid införsel till riket

av dylika filéer av gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling en avgift av 45

öre per kg av varans nettovikt. I

I skrivelse, som inkommit till jordbruksdepartementet den 1 mars 1960,

har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna på

fisk under budgetåret 1960/61, m. in. Nämnden erinrar därvid om att enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1954 en utredning tillsattes

med uppdrag att verkställa översyn av riktlinjerna för prisregleringen på

fiskets område (1954 års fiskeriutredning). I skrivelse till statsrådet och

chefen för jordbruksdepartementet den 12 januari 1960 har utredningen —- under hänvisning till de ändrade förutsättningar i utredningens arbete, som

uppkommit genom upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) — anhållit att bli befriad från uppdraget med utformningen av

prisregleringssystemet och med de frågor, som sammanhänger härmed. Vidare

erinrar nämnden, att chefen för jordbruksdepartementet den 19 februari

1960 befriat utredningen från dess uppdrag i sagda hänseenden. Kungl.

Maj :t har därefter genom beslut samma dag uppdragit åt jordbruksnämnden

att — i anslutning till den i artikel 28 EFTA-konventionen omförmälda undersökningen

av förhållandena i fråga om handeln med vissa slag av fisk

och andra marina produkter inom Europeiska frihandelssammanslutningen

— under samråd med representanter för fiskerinäringen och andra därav

berörda utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets

område och därmed sammanhängande spörsmål samt att till Kungl.

Maj :t inkomma med därav föranledda förslag.

Jordbruksnämnden har vidare anmält, att den berett representanter för

vederbörande fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrien tillfälle

att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna

på fiskets område, överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med jordbruksnämndens

råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område. Slutligen

har nämnden i de frågor, som berörts i skrivelsen, samrått med fiskeristijrelsen,

som därvid förklarat sig i sak biträda nämndens förslag. II.

II. Reglering av priserna på fisk m. m.

Nuvarande förhållanden

Innebörden av prisregleringen. Prisregleringarna på fisk har utformats i

viss mån olika för, å ena sidan, väst- och sydkustens prisregleringsområden

och, å andra sidan, ostkustens prisregleringsområde. På v ä s t- o c h sydkusten

innebär prisregleringarna, att jordbruksnämnden, efter överläggningar

med fiskarorganisationerna därstädes, fastställer minimipriser på de

viktigaste 1''iskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå lägst

dessa priser för bl. a. den fisk, som säljes till färskkonsumtion inom landet.

Den fisk, som vid försäljning ej uppnår de sålunda fastställda minimipriserna

övertas och nyttiggöres av för ändamålet särskilt bildade prisregleringsföreningar,

på västkusten Västkustfisk, förening u. p. a., och på sydkusten

Sydkustfisk, förening u. p. a.

Föreningarnas nyttiggörande av denna fisk sker genom försäljning på

export — i färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

framställning av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med omhändertagandet

av fisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden vissa i förväg

bestämda statliga bidrag, s. k. pristillägg, vilka tidigare — bortsett från

vissa inskänkningar beträffande exporten — i princip utgått med visst belopp

per kg bevisligen av föreningen övertagen fisk. Under senare år har

pristilläggen i allmänhet utgått i den formen, att ett fast belopp bestämts

för prisregleringen under året. I den mån detta belopp ej behövt tagas i anspråk

för täckande av utgifterna under året, har det tillförts prisregleringsföreningarnas

konjunkturutjämningsfonder. Anledningen till att jordbruksnämnden

övergått till att utbetala ett bestämt fast belopp för prisregleringen

av fisk har varit, att nämnden velat eftersträva, att prisregleringsföreningarna

vid handhavandet av verksamheten skall stimuleras till mera ekonomiska

och långsiktiga bedömanden. För den övertagna fisken utbetalar

prisregleringsförening till fiskaren ett pris, s. k. garanlipris, vilket fastställes

av föreningen och bestämmes under hänsynstagande till beräknade försäljningsmöjligheter

och erhållna pristillägg för fisken. Garantipriset fastställes

i förväg och är det pris, som fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser

av fisk. Beträffande de allmänna grunderna i övrigt för prisregleringarna

på väst- och sydkusten hänvisar nämnden till propositionerna 1946: 232,

1948:48 och 1951:81.

Prisregleringen på ostkusten har fått sin särskilda prägel av att

den knutits till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming, genom

vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade

fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning

mottaga färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer

de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen

skall betinga vid försäljning till olika ändamål.

Prisregleringen innebär, att jordbruksnämnden till Ostkustfisk, förening

u. p. a., (centralorganisation för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna)

årligen utbetalar vissa statliga medel, s. k. prisutjämningsbidrag, att

användas såsom tillskott till de priser, som föreningarna erhåller vid försäljningen

av strömmingsfångster, som ej kan avsättas till färskkonsumtion

eller rökning inom landet. Prisutjämningsbidrag har i allmänhet fått åtnjutas

för färsk eller frusen exportströmning, saltströmming för den inhemska

marknaden och färskströmming, vilken såsom djurföda levereras till pälsdjurslarm.

Till skillnad mot den prisreglering, som upprätthålles på västoch

sydkusten, är prisregleringen på strömming f. n. så utformad, att den

enskilde fiskaren ej blir tillförsäkrad vare sig ett av staten bestämt lägsta

pris för den strömming, som avsättes på färskmarknaden inom landet, eller

ett fast pris (garantipris) för strömningsöverskottet. Ett bemyndigande för

jordbruksnämnden att utvidga prisregleringen till strömming, som användes

för tillverkning av konserver eller för beredning av kraftfoder, har under år

1959 icke tagits i anspråk. Nämnden har ej heller utnyttjat rätten att genomföra

prisreglering för torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på

väst- och sydkusten gällande systemet. Det må vidare nämnas, att för några

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds proposition nr 82 år 1960

år sedan Ostkustfiskets prisregleringsförening u. p. a. bildats med uppgift

att handha prisregleringsverksamheten på ostkusten. Tills vidare handhas

dock denna verksamhet av föreningen Ostkustfisk.

Kostnaderna för prisregleringarna täckes av medel, som

genom prisreglerings- och införselavgifter tillföres den av jordbruksnämnden

förvaltade prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår

för såväl svenskfångad som importerad saltvattensfisk och upptages av

förstahandsköpare av fisk m. fl. För färsk och frusen importfisk samt för

svenskfångad fisk, som ilandföres på västkusten, utgår prisregleringsavgift

f. n. på i huvudsak all fisk med undantag av skarpsill och de fiskslag, varav

filéer belagts med införselavgift. För svenskfångad fisk, som ilandföres på

syd- och ostkusten, uttages avgift endast på sill (strömming). Fisk, som

övertages av prisregleringsföreningarna på väst- och sydkusten, är ej avgiftsbelagd

liksom ej heller strömming på ostkusten, som säljes för annat

ändamål än färskkonsumtion eller rökning. Regleringsavgiften utgör 5 procent

av inköpspriset för svenskfångad fisk, som ilandföres på väst- och

sydkusten, samt 4 öre per kg för på ostkusten ilandförd strömming. För

importfisk, som i samband med införsel säljes på kommunal fiskauktion,

är avgiften 5 procent av inköpspriset. Avgiften för annan importfisk utgör

för färsk och frusen fisk 5 procent av värdet, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen,

för saltad islandssill 4,9 öre per kg av nettovikten samt för

annan beredd importsill än islandssill 3,7 procent av nyssnämnda värde.

Avgiften på importfisk är så avvägd, att den i stort sett motsvarar den avgift,

som utgår för svenskfångad fisk. Under år 1959 har någon ändring ej

vidtagits i fråga om prisregleringsavgifterna på fisk. Införselavgift utgår,

såsom förut nämnts, på vissa fiskfiléer med 45 öre per kg av varans nettovikt.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täckes till

stor del av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder

genom bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade statslån.

Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter som förut nämnts

enligt beslut av 1959 års riksdag därutöver rätt att under innevarande budgetår

mot av riksgäldskontoret ställda garantier i Sveriges kreditbank aktiebolag

mot gängse ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.

Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse

vissa uppgifter rörande utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet

fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket,

exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen inom

landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom fisket

samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande verksamhet i fråga

om prisregleringen av fisk.

Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,

vilka såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1958 en

fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

Minskningen, som är nära nog den lägsta under åren efter krigsslutet, är

fortfarande starkast på ostkusten, där den utgör omkring 5 procent, medan

på väst- och sydkusten en nedgång skett med ungefär 3 resp. 0,4 procent.

Totalantalet yrkesfiskare år 1958 utgjorde 9 514, innebärande en minskning

jämfört med genomsnittet av förkrigsåren 1935—1939 av 30 procent.

Även antalet binäringsfiskare har under år 1958 sjunkit på samtliga kuststräckor.

Av en utav jordbruksnämnden uppgjord tablå över antalet fiskebåtar,

vilken som bilaga 2 torde få fogas till detta protokoll, kan utläsas, att även

under år 1958 på samtliga kuststräckor en fortsatt övergång skett till fiskebåtar

med allt större motorstyrka. Denna övergång har relativt sett varit

särskilt stark på ost- och sydkusten. För år 1958 redovisas inom parentes

i tablån alternativa siffror, som framkommit på grundval av ett delvis nytt,

inom statistiska centralbyrån bearbetat primärmaterial. Dessa siffror får

anses vara mera tillförlitliga än de siffror, som grundar sig på det hittills

använda primärmaterialet. Totalantalet däckade båtar med motor har år

1958 minskat på samtliga kuststräckor och uppgick i runt tal till 3 050. En

minskning kan noteras också av totalantalet öppna båtar med motor. Nämnden

påpekar, att de senare årens aktivitet inom fiskebåtsbyggandet fortsatt

i ökad takt under år 1959 med leveranser och nybeställningar också

av ett antal båtar av stål.

I fråga om fångstutvecklingen anmäler jordbruksnämnden, att definitiva

uppgifter nu föreligger angående det svenska havsfiskets avkastning under

år 1958. Enligt dessa uppgifter har fångstmängden uppgått till 238 miljoner

kg med ett förstahandsvärde av 154 miljoner kr. För år 1959 överstiger

fångstmängden sistnämnda kvantitet och beräknas, enligt hittills för nämnden

tillgängliga statistiska uppgifter, ligga vid omkring 260 miljoner kg.

Även fångstvärdet torde år 1959 komma att betydligt överstiga fångstvärdet

1958 och ligga vid omkring 163 miljoner kr. Nu angivna siffror i fråga om

fiskets avkastning är till såväl kvantitet som värde de högsta, som uppnåtts

under de gångna åren. I likhet med år 1958 kan ökade fångster under

år 1959 noteras för västkusten, där stegringen uppgår till hela 13 procent.

På sydkusten redovisas för år 1959 en fortsatt minskning av fångstmängden

(6 procent) men däremot ett ökat fångstvärde beroende på större ålfångster.

Nämnden framhåller att — oaktat fångstmängden på sydkusten minskat

under 1959 — den dock ligger i nivå med genomsnittet av fångsterna på

kuststräckan under de senaste fem åren. Fångstmängden på ostkusten beräknas

under år 1959 vara av ungefärligen samma storlek som år 1958. Anmärkningsvärda

är enligt nämnden de synnerligen stora kvantitetsökningar,

som under de senaste två åren skett av i huvudsak sill, som västkustfiskarna

ilandfört i utrikes hamnar. Genom dessa ökningar har direktlandningarna

i utlandet mer än fördubblats och uppgick år 1959 till omkring 80 miljoner

kg, motsvarande drygt 40 procent av västkustfiskarnas sammanlagda

fångster. De ökade direktlandningarna under år 1959 har ägt rum,

samtidigt som en ökning också skett av de på västkusten ilandförda kvan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

titeterna. Även denna ökning har utgjorts av sill. Den kraftiga utvecklingen

av sillfisket under år 1959 — som ägt rum samtidigt som minskade fångster

på västkusten redovisats av fiskslag, varav import måste vidtagas för att

täcka efterfrågan inom landet —- belyser enligt nämnden, hur västkustfisket

alltmer utvecklats till en exportnäring och att fiskarna för sin ekonomi

blivit i allt större utsträckning beroende av förhållandena på exportmarknaden.

Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden redovisas av nämnden

i en särskild tablå, vilken såsom bilaga 3 torde få fogas till detta protokoll.

Vad angår fisket under år 1959 av viktigare prisreglerade fiskslag kan

för västkusten noteras — förutom att sillfisket uppvisar rekordfångster

— att fisket efter makrill varit av ungefärligen samma storlek som under

år 1958, medan fångsterna av torsk och kolja minskat. På sydkusten har

fångsterna av torsk ökat obetydligt under år 1959, medan en stark minskning

redovisas av fångsterna av sill. På ostkusten föreligger en mindre uppgång

av strömmingsfångsterna i förhållande till år 1958.

I likhet med år 1958 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade

fiskslag, under år 1959 upprätthållits på västkustsill och makrill samt tidvis

även på sill på sydkusten. Också på strömming har under år 1959 tidvis

upprätthållits en viss fångstbegränsning. Motiveringen för fångstbegränsningarna

har varit dels en önskan att framja den landade fiskens kvalitet,

dels en strävan att undvika stora överskott, som skulle blivit svåra att avsätta

och som skulle trycka priserna. En bidragande orsak till fångstbegränsningarna

under år 1959 har vidare varit de exportsvårigheter på vissa marknader,

som förelegat under en del av året.

Till belysande av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden upprättat

en tablå över de genomsnittliga fiskarpriserna samt minimipriserna på

fisk under tiden juli 1955—september 1959. Priserna i denna tablå, vilken

såsom bilaga 4 torde få bifogas detta protokoll, avser västkustfisk av olika

slag, sill och torsk vid sydkusten ävensom partipriserna på strömming i

Stockholm, allt kvartalsvis. Beträffande den prisutveckling, som framgår

av tablån, anför jordbruksnämnden, att en jämförelse mellan priserna under

fjärde kvartalet 1958—tredje kvartalet 1959 och priserna under motsvarande

kvartal närmast föregående år ger vid handen, att för västkustens vidkommande

(uppgifterna avser försäljningen vid de större fiskauktionerna)

en sänkning skett av det genomsnittliga fiskarpriset för all fisk med undantag

av andra kvartalet 1959. Denna sänkning har varit särskilt stark under

första och tredje kvartalen 1959 och torde uteslutande bero på att fångsterna

av den relativt prisbilliga vintersillen och fladensillen väsentligt ökat.

Av de i tablån särskilt redovisade fiskslagen på västkusten är prissänkningen

genomgående för sill, medan för makrill en prisnedgång skett endast under

andra och tredje kvartalen 1959. Nämnden noterar, att säsongfisket efter

makrill, som hedrives under andra kvartalet, under år 1959 resulterat i någon

ökning av fångstmängden i förhållande till år 1958. För västkusttorsk

redovisas genomgående höjda priser beroende på alt fångsterna av detta

fiskslag under år 1959 minskat ganska avsevärt. Även på sydkusten redo
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

visas för torsk höjda priser under år 1959, vilket — såvitt avser andra kvartalet,

då säsongfisket efter torsk bedrives — sammanhänger med att högre

minimipriser upprätthållits på varan. Prisutvecklingen på sydkustsill har

under år 1959 varit oenhetlig med omväxlande höjda och sänkta priser. Partinoteringarna

på strömming i Stockholm låg under fjärde kvartalet 1958 och

första kvartalet 1959 under de noteringar, som gällde under motsvarande

kvartal nästförgeående år, medan noteringarna under de följande två kvartalen

hölls högre än under år 1958. Partinoteringen på strömming vid ostkusten

i övrigt har under år 1959 i allmänhet legat på samma nivå eller något

under motsvarande notering under år 1958. Minimipriserna undergick

— bortsett från sedvanliga säsongmässiga variationer beträffande västkustsill

— ej några andra förändringar under det gångna året än nyss berörda

prishöjning på sydkusttorsk samt viss höjning av priserna på sjösaltad fladensill.

Vidare anför jordbruksnämnden beträffande utrikeshandeln med fisk

och fiskprodukter, att exportsiffrorna för år 1959 överträffar tidigare års resultat,

medan importen nedgått jämfört med år 1958. Exporten av fisk och

fiskprodukter beräknas under år 1959, inklusive utrikes ilandföring, ha utgjort

122 miljoner kg till ett värde av 76,5 miljoner kr. Motsvarande siffror

för år 1958 utgjorde 105,6 miljoner kg och 69,7 miljoner kr. Ilandföringen

av fisk i utlandet under år 1959 har ökat med 14,0 miljoner kg och 3,7 miljoner

kr. och uppgick till 80,8 miljoner kg och 33,4 miljoner kr., motsvarande

66 resp. 44 procent av den totala exporten. Den kommersiella exporten av

färsk och fryst sill har ökat under år 1959, medan för annan färsk och fryst

fisk en minskning ägt rum jämfört med år 1958. Importen av fisk och fiskprodukter

har minskat från 49,7 miljoner kg och 109,3 miljoner kr. år 1958

till 47,3 miljoner kg och 105,4 miljoner kr. år 1959. Den kvantitetsmässiga

nedgången berör ett flertal fiskvarugrupper, däribland färsk och fryst fisk.

En minskad införsel kan sålunda konstateras bl. a. av fryst fiskfilé, helgeflundra,

makrill och skarpsill. Importen av frysta filéer uppvisar en nedgång

från 4 527 ton år 1958 till 4 370 ton år 1959. Beträffande utrikeshandeln

med fisk m. m. hänvisar nämnden till en inom nämnden upprättad sammanställning,

vilken såsom bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.

I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,

att nämnden årligen företager konsumtionsundersökningar beträffande

fisk. Under år 1959 har det tillgängliga materialet för undersökningarna reviderats,

vilket resulterat i att ändringar skett av beräkningarna för år 1958.

Materialet, som ligger till grund för dessa undersökningar, är dock alltjämt

i viss utsträckning osäkert. Nämnden anmäler, att den med användning bl. a.

av resultaten av socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning sedermera

kommer att företaga en översyn av de hittills utförda beräkningarna. Enligt

senast gjorda beräkningar konsumerades i landet under vart och ett av åren

1957 och 1958 totalt omkring 132 miljoner kg fisk och fiskprodukter (netto

efter avdrag av svinn). Av 1958 års förbrukning utgjordes 87 miljoner kg av

färsk och fryst fisk samt skaldjur (landad vikt) och 45,5 miljoner kg av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mnj:ts proposition nr 82 år 1960

11

konserver och beredd fisk (beredd vikt). Den totala konsumtionen av fisk

och fiskprodukter år 1959 ligger uppskattningsvis obetydligt högre än för år

1958 och torde utgöra omkring 133 miljoner kg. En viss ökning redovisas av

förbrukningen av importerad färsk och fryst fisk. Förbrukningen av sådan

fisk beräknas år 1959 ha utgjort 26 procent av färskkonsumtionen. De frysta

filéernas andel av den totala konsumtionen av färsk och fryst fisk (filévikten

har omräknats till landad vikt) kan beräknas ha stigit från 23 procent

år 1958 till 25 procent år 1959.

Konsumtionsutvecklingen av frysta fiskfiléer under senare år framgår av

följande sammanställning (filévikt, miljoner kg).

1954

1955

1956

1957

1958

(prel.)

1959

(prel.)

Import (exklusive reexport)......

1,7

4,0

4,3

3,2

4,5

4,3

Tillverkning inom landet........

1,3

2,0

2,0

2 2

2,9

2,8

Summa

3,0

6,0

6,3

5,4

7,4

7,1

Lagerförändring................

+0,5

+ 1,2

+0,3

-0,6

+0,7

-0,1

Konsumtion

2,5

4,8

6,0

6,0

6,7

7,2

Av sammanställningen framgår, att under år 1959 en fortsatt ökning skett

av konsumtionen av frysta filéer. Det förhållandet, att konsumtionen stigit

trots viss nedgång av såväl importen som den inhemska beredningen, beror

på att under år 1959 förefintliga lager i viss omfattning tagits i anspråk. Importen

av frysta filéer under år 1959 har bestått till inemot hälften av torsk

(2 057 ton) och i övrigt främst av kolja och rödspätta. Den inhemska beredningen

av frysta torskfiléer, avsedda för försäljning inom landet, steg under

år 1959 med ca 150 ton till omkring 2 350 ton. Härutöver har inhemska filéer

beretts främst av sill (strömming) men även av vitling, kolja och makrill. Beredningen

av frysta torskfiléer för inhemsk marknad har även under år 1959

främjats genom att föreningen Sydkustfisk av prisregleringsmedel utbetalat

ett visst tillskott för sådan beredning. Genom detta tillskott har fiskarna för

den torsk, som levererats för ifrågavarande beredning, kunnat utfå samma

minimipriser, som fastställts alt gälla vid försäljning till färskmarknaden.

Jordbruksnämnden erinrar om att den i tidigare regleringsskrivelser i en

särskild bilaga redovisat prisutvecklingen för olika förnödenheter inom fisket.

De förnödenheter, som upptagits i bilagan, har bl. a. utgjorts av olika

typer av fisknät och andra redskap. Under senare år har en successiv övergång

skett till andra än de sålunda redovisade fiskredskapen (i huvudsak till

redskap tillverkade av syntetiskt material), varigenom ifrågavarande prisuppgifter

alltmer förlorat i betydelse. Nämnden har därför nu inte redovisat

denna bilaga. Enligt för nämnden tillgängliga uppgifter har emellertid priserna

på fiskets förnödenheter under det senaste året undergått endast obetydliga

förändringar. Det genomsnittliga priset på motorbrännolja (i 0-zon)

var år 1959 24,2 öre per 1 mot 24,1 öre år 1958. Motorbrännoljan betingar f. n.

ett pris av 23 öre per 1 mot 2G och 24,5 öre per 1 vid samma tidpunkt 1959

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1960

resp. 1958. Priset på 45-kilos fisklådor har varit oförändrat sedan september

1957 och utgör 2 kr. 65 öre per låda. Även de genomsnittliga priserna på fiskredskap

har under år 1959 varit oförändrade i förhållande till år 1958.

Jordbruksnämnden anför vidare, att lönsamhetsutvecklingen inom fisket

även under år 1959 varit föremål för undersökningar. Inom Svenska västkustfiskarnas

centralförbund har sålunda företagits vissa undersökningar av

bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet för år 1958. Vidare har statistiska

centralbyrån för att belysa de relativa förändringarna av yrkesfiskarnas

inkomster och utgifter m. m. gjort vissa sammanställningar av material,

som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer. Sammanställningarna,

som baserar sig på ett på modern samplingmetodik grundat urval av yrkesfiskare,

avser förhållandena åren 1952—1957. Materialet ger vid handen,

att det beräknade kontanta nettot av fisket under dessa år i medeltal per yrkesfiskare

genomgående ökat på södra öster sjö- och öresundskusten samt

för insjöfisket. För sydkustens del är ökningen under år 1957 betydande. För

ostkusten noteras för år 1957 en mindre ökning av nettoinkomsten jämfört

med 1956 års låga nivå. För båtlagsfisket på västkusten redovisas för år 1957

en fortsatt uppgång, som är förhållandevis stor och till övervägande delen

kommit manskapslotterna till godo.

Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden

en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga ti torde bifogas statsrådsprotokollet.

Av tablån framgår bl. a. att på den hittills drivna prisregleringsverksamheten

per den 1 januari 1960 föreligger en behållning av 17,1 miljoner

kr., medan behållningen ett år tidigare utgjorde 14,7 miljoner kr. Utbetalningarna

under år 1959 av pristillägg och prisutjämningsmedel understiger

med ca 1,9 miljoner kr. summan av de under året influtna regleringsoch

införselavgifterna. Dessa uppgår till ca 5 miljoner kr., varav inemot 1,6

miljoner kr. utgöres av införselavgifter. Av tablån framgår vidare, att på

samtliga kuststräckor de totala utgifterna för prisregleringen överstiger summan

av de inom resp. områden sedan systemets införande influtna regleringsavgifterna.

Underskotten utgjorde den 1 januari 1960 i runda tal på västkusten

2,5 miljoner kr., på sydkusten 0,6 miljoner kr. och på ostkusten 3,1

miljoner kr. I utgifterna har härvid inräknats även de medel, som ianspråktagits

ur prisregleringskassan för avvecklingen av vissa prisregleringsföreningarna

beviljade statslån.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden

som god. Omfattningen av föreningarnas verksamhet belyses enligt

nämnden genom storleken av de fiskkvantiteter, som föreningarna övertager.

För västkustens vidkommande har dessa kvantiteter under det senaste

decenniet varierat mellan 30 och drygt 40 miljoner kg med undantag

av åren 1956 och 1958, då den övertagna fångstmängden understigit 20 miljoner

kg. På sydkusten har de övertagna kvantiteterna under 1950-talet varierat

mellan 4 och 6 miljoner kg. Avvikelser härifrån kan noteras dels för

år 1952, då den övertagna fångstmängden uppgick till hela 10,8 miljoner

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

kg, dels för år 1959, då kvantiteten nedgick till 2,8 miljoner kg. Denna nedgång

beror på att fångsterna av sydkustsill minskat under år 1959. Det bör

vidare noteras, att under de senaste åren endast mycket små kvantiteter

torsk övertagits av föreningen Sydkustfisk, beroende på att avsättningsförhållandena

för detta fiskslag — icke minst till filéberedning — förbättrats.

De prisreglerade kvantiteterna strömming på ostkusten har under det senaste

decenniet varierat mellan 3,2 och 7,1 miljoner kg.

Enligt preliminära siffror har föreningen Västkustfisk år 1959 övertagit

totalt 31,0 miljoner kg fisk (därav 27,6 miljoner kg sill, 1,3 miljoner kg

gråsej och 0,9 miljoner kg makrill) för 12,9 miljoner kr. Föreningen Sydkustfisk

har år 1959 övertagit 2,8 miljoner kg fisk för 0,8 miljoner kr. (därav

2,7 miljoner kg sill för 0,7 miljoner kr.). För jämförelsens skull kan

nämnas att föreningen Västkustfisk år 1958 övertog totalt 17,5 miljoner kg

fisk (därav 12,2 miljoner kg sill, 1,3 miljoner kg gråsej och 1,6 miljoner

kg makrill) till ett förstahandsvärde av 7,6 miljoner kr. och föreningen

Sydkustfisk 4,3 miljoner kg fisk för 1,2 miljoner kr. (därav 4,2 miljoner kg

sill för 1,1 miljoner kr.). Nämnden påpekar i detta sammanhang, att med

hänsyn till de tillämpade formerna för export på centraliserade marknader

av prisregleringsföreningarna övertages även den fisk, som exporteras på

sådana marknader. Av de kvantiteter, som föreningarna övertager, exporteras

normalt 85 å 90 procent. Under år 1959 reducerades denna andel, främst

på grund av exportsvårigheter på vissa marknader, till i runt tal 70 procent,

vilket orsakade, att extremt stora mängder (ca 25 procent av de övertagna

kvantiteterna) avsattes till fiskmjöl och djurföda. Föreningen Ostkustfisk

har under år 1959 enligt preliminära beräkningar prisreglerat 5,4 miljoner

kg strömming, varav 3,9 miljoner kg exporterats, mot år 1958 6,0 resp. 4,6

miljoner kg.

Frågan om fortsatt prisreglering m. m.

Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. Som förut

nämnts har jordbruksnämnden berett representanter för vederbörande fiskarorganisationer

samt för fiskhandeln och industrien tillfälle att framlägga

sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på fiskets

område.

Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför

jordbruksnämnden, att det från fiskarorganisationernas sida framhållits,

att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i huvudsak

nuvarande grunder (innebärande bl. a. rätt för nämnden att, om förutsättningar

härför föreligger, medge, att prisregleringen må utvidgas till strömming

för foder- och konservändamål samt till på sydkusten ilandförd makrill,

horngädda och skrubba ävensom att prisreglering må genomföras för

torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande

systemet).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1960

Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit, att

de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under

nästa budgetår.

Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandeln i stort sett, liksom

tidigare, vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet

samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade

grunder.

Ej heller konservindustrien eller saltsillhandeln har, uppger jordbruksnämnden,

framlagt några förslag till principiella ändringar av regleringarna

på fiskets område. Såsom anmäles i det följande har emellertid konservoch

tiléberedningsindustrien — mot bakgrunden av det förändrade konkurrensläge,

som väntas uppstå genom upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

— i särskilda till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

ställda skrivelser anhållit, att industrierna genom ett system

med fri import och fri prisbildning på råvaror för industriernas behov

skall beredas möjlighet att konkurrera på lika villkor med motsvarande industrier

i Danmark och Norge.

Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat eu förlängning på

ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område.

Jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område

har, upplyser nämnden, vid sammanträde den 19 februari 1960 enhälligt

uttalat sig för de av nämnden i det följande avgivna förslagen.

Jordbruksnämndens förslag. Enligt jordbruksnämndens mening föreligger

alltjämt behov av prisstöd för fiskarna med hänsyn bl. a. till den stigande

betydelse exporten under senare år fått för avsättningen av fiskarnas

fångster och till de osäkerhetsmoment, som är förenade härmed. Nämnden

har därför funnit skäl tala för att det nuvarande systemet för prisregleringen

på fisk bibehålies jämväl under budgetåret 1960/61.

Vad angår finansieringen av prisregleringen erinrar jordbruksnämnden

om att i propositionen 1959: 65 utan erinran från riksdagens sida uttalats,

att prisregleringen under innevarande budgetår i princip bör bedrivas så,

att medelsbehovet för att upprätthålla denna i huvudsak kan täckas av till

prisregleringskassan inflytande medel. Enligt uttalande i anslutning härtill

borde vidare — i avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutredning —

prisregleringsavgifter under innevarande budgetår kunna uttagas i den omfattning,

som förekommit under de senare åren. Enligt nämndens mening

är förhållandena på exportmarknaden alltjämt sådana, att behållningen i

kassan bör reserveras för att användas för att bestrida de utgifter, som i

särskilda fall kan bli erforderliga vid uppkommande avsättningssvårigheter

eller för att täcka förluster vid kreditförsäljningar. Nämnden anhåller därför

om bemyndigande att även under nästa budgetår för prisregleringens

upprätthållande upptaga regleringsavgifter i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som f. n. tillämpas.

Jordbruksnämnden erinrar vidare, att enligt ett uttalande i proposi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 är 1960

15

tionen 1957:88 frågan om prisregleringsavgifternas omfattning och storlek

bör tagas upp till övervägande, därest de medel, som inflyter till prisreglcringskassan

genom upptagande av införselavgifter på fiskfiléer, skulle visa

sig mera väsentligt överstiga det belopp, som av dylika avgifter influtit under

år 1956. Detta belopp utgör 1,56 miljoner kr. och avser införselavgifter,

som influtit under tiden februari—december. Av bilaga 6 framgår, att de

under åren 1957—1959 influtna införselavgifterna ej överstiger nämnda

belopp utan uppgår till resp. 1,11, 1,54 och 1,56 miljoner kr.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden också om att i propositionen

1956: 86 uttalats, att det i fortsättningen borde ankomma på Kungl.

Maj:t att årligen efter förslag av jordbruksnämnden meddela föreskrifter

rörande den huvudsakliga användningen för det framförliggande budgetåret

av de införselavgifter, som uttages på vissa slag av färska och frysta

filéer. Enligt samma uttalande borde detta lämpligen ske i samband med

den sedvanliga framställningen beträffande fiskprisregleringen, varvid

nämndens förslag rörande den huvudsakliga dispositionen av ifrågavarande

medel skulle åtföljas av dels beräkningar rörande storleken av inflytande

införselavgifter under det framförliggande budgetåret, dels — i fråga om

såväl storleken som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning

av utfallet för tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande

året. Med anledning härav meddelar nämnden följande.

Under tiden t. o. in. den 31 december 1959 bar i införselavgifter influtit

ett sammanlagt belopp av omkring 5,8 miljoner kr. Av detta belopp kommer

1,66 miljoner kr. på budgetåret 1958/59 och 0,7 miljon kr. på innevarande

budgetår. Såsom nämnden framhållit i sin framställning angående

fiskprisregleringen för innevarande budgetår, föreligger av naturliga skäl

stora svårigheter alt bedöma den fortsatta utvecklingen av importen av införselavgiftsbelagda

filéer och därmed också storleken av de inkomster,

som framdeles kan komma att inflyta i form av införselavgifter. I nämnda

skrivelse har den avgiftsbelagda filéimporten för innevarande budgetår ansetts

böra uppskattas till 3 500 ton. Denna siffra synes nämnden nu väl hög

med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om importen, som kan förutses

under första halvåret 1960 såsom en följd av sänkningen fr. o. in. nästa budgetår

av införselavgiften på frysta filéer. Importen av avgiftsbelagda filéer

bör därför för innevarande budgetår beräknas till omkring 3 200 ton. Motsvarande

import för nästa budgetår anser sig nämnden — med ledning av

uppgifter, som erhållits från frysberedningsindustrien — böra uppskatta

till 3 500 ton. Med utgångspunkt från en införselavgift för innevarande budgetår

av 45 öre per kg och för nästa budgetår av 36 öre per kg filé skulle inkomsten

av införselavgifter bli för vart och ett av budgetåren 1959/60 och

1960/61 1,4 resp. 1,25 miljoner kr. Beräkningen av sistnämnda belopp har

skett utan hänsyn till att avgiftsminskningen ej berör den import, som sker

från länder utanför frihandelsområdet, och även oberoende av om någon

sänkning under nästa budgetår kommer alt ske av införselavgiften på färska

filéer. Ifrågavarande import är nämligen av alldeles underordnad betydelse

jämfört med importen av frysta filéer från EFTA-länderna.

I enlighet med Kungl. Majts beslut den 11 april 1958 och den 17 april

1959 skall — i likhet med de medel, som inflyter genom upptagande av prisreglcringsavgifter

de under budgetåren 1958/59 och 1959/60 influtna

eller inflytande införselavgifterna med vissa begränsningar tillföras prisrcg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mcij:ts proposition nr 82 år 1960

leringskassan för fisk att användas för med kassan avsedda ändamål. Begränsningarna

innebär, att införselavgiftsmedel till ett belopp av högst

45 000 kr. skall för ett vart av budgetåren få disponeras för bestridande av

kostnaderna för befattningen som fiskexportrepresentant samt vidare att

för budgetåret 1958/59 ett belopp av högst 20 000 kr. och för budgetåret

1959/60 ett belopp av högst 35 000 kr. av dessa medel skall få användas till

bestridande av kostnaderna för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.

Av införselavgiftsmedel har för nu nämnda ändamål under tiden juli

1958—december 1959 ianspråktagits sammanlagt 39 825 kr. 53 öre, varav

30 779 kr. 56 öre såsom bidrag till kostnaden under budgetåret 1958/59 för

befattningen som fiskexportrepresentant och återstoden eller 9 045 kr. 97 öre

för bestridande av kostnader under innevarande budgetår för kvalitetskontroll

av fisk och fiskprodukter.

Införselavgiftsmedel, som ej ianspråktages för nu angivna särskilda ändamål,

skall enligt förenämnda beslut användas för täckande av kostnader i

samband med prisregleringen på fisk. Av den tidigare lämnade redogörelsen

för det ekonomiska resultatet av den prisreglerande verksamheten för

år 1959 framgår, att de under året influtna reglerings- och införselavgifterna

ej helt åtgått för täckande av utgifterna under året. Återstoden av

medlen har fonderats i prisregleringskassan att vid behov användas för

bestridande av de utgifter, som i särskilda fall kan bli erforderliga för prisregleringens

upprätthållande. I vad mån en fondering av införselavgifterna

skett eller desamma använts för täckande av löpande utgifter för prisregleringen,

kan dock ej anges, då — med den konstruktion prisregleringskassan

erhållit — samtliga i kassan ingående medel måste betraktas såsom en

enhet. Detta gäller oberoende av att i bilaga 6 till denna skrivelse avräkning

skett av utgifterna för prisregleringen vid de olika kuststräckorna mot de

prisregleringsavgifter, som influtit på vederbörande kuststräcka. Att så skett

har berott därpå, att man velat särskilt för varje kuststräcka redovisa det

ekonomiska resultatet av prisregleringsverksamheten.

Enligt jordbruksnämndens mening bör ej heller i fortsättningen åtskillnad

göras mellan de olika medel, som tillföres prisregleringskassan för fisk, i

annan mån än som kan föranledas av särskilda beslut angående användningen

av införselavgiftsmedlen. Nämnden erinrar därvid om att Kungl. Maj :t under

IX huvudtiteln, punkten Främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. i årets statsverksproposition (p. 145) föreslagit, att kostnaderna under

budgetåret 1960/61 för befattningen såsom fiskexportrepresentant skall

i sin helhet täckas av de för budgetåret inflytande eller dessförinnan influtna

införselavgiftsmedlen. Vidare har nämnden senare i sin skrivelse föreslagit,

att dessa medel till ett belopp av högst 50 000 kr. skall få användas

till bestridande av kostnaderna under nästa budgetår för kvalitetskontroll.

Under hänvisning till vad som sålunda anförts anhåller jordbruksnämnden,

att de för regleringsåret 1960/61 inflytande införselavgifterna — med

de begränsningar, som föranledes av bifall till nyssnämnda förslag — skall

enligt i huvudsak samma grunder som under innevarande budgetår få disponeras

för i första hand täckande av de löpande utgifterna för prisregleringens

upprätthållande.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även un
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1960

der nästa budgetår till deras fulla belopp skall få disponera de krediter, för

vilka staten ställt garanti, samt att behållningen i prisregleringskassan för

fisk på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september

1954 och den 11 april 1958, skall få användas för lån till prisregleringsföreningarna

för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar av fisk

till utlandet.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningen

1952: 320 om viss reglering av handeln med fisk, in. m. den 30

juni 1960. Jordbruksnämnden erinrar om att i propositionen 1955: 105

föredragande statsrådet förklarat sig ej berett att taga ställning till 1951 års

fiskhandelsutrednings förslag angående frågan om fortsatt giltighet av denna

förordning samt om auktorisationssystemet på ostkusten, med hänsyn

bi. a. till att i direktiven för 1954 års fiskeriutredning ingår att verkställa

en översyn även av riktlinjerna för prisregleringen av strömming. Såsom tidigare

berörts har 1954 års fiskeriutredning befriats från de uppdrag, som

sammanhänger med prisregleringen av fisk och därmed också från uppdraget,

såvitt avser handelsregleringen på strömming. Samtidigt har åt jordbruksnämnden

uppdragits att utreda ifrågavarande spörsmål samt att till

Kungl. Maj :t inkomma med därav föranledda förslag. I avvaktan på resultatet

av denna utredning föreslår nämnden, att giltighetstiden för förordningen

1952:320 (ändrad genom förordningarna 1953:373, 1956:202 och

1959: 108) förlänges t. o. m. den 30 juni 1961.

1 detta sammanhang meddelar jordbruksnämnden, att den i särskild

ordning kommer att till Kungl. Maj:t redovisa resultatet av en inom nämnden

gjord undersökning av frågan om anpassning av bl. a. nyssnämnda

förordning till bestämmelserna i förordningen den 3 april 1959 (nr 92) om

förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning samt framlägga förslag till erforderliga

ändringar av förordningen. Nämnden upplyser vidare, att näringsfrihetsrådet

genom beslut den 14 maj 1959 lämnat de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna

på ostkusten fortsatt tillstånd att tillämpa av jordbruksnämnden

meddelade föreskrifter om förbud mot underskridande av

partinoteringar och om minimirabatter på färsk och frusen strömming, så

länge 1952 års förordning om viss reglering av handeln med fisk i sin nuvarande

huvudsakliga utformning är i kraft, dock längst t. o. in. den 30 juni

1960. Nämnden anmäler sin avsikt att i skrivelse till näringsfrihetsrådet anhålla,

att ifrågavarande tillstånd måtte förlängas tills vidare 1. o. in. den 30

juni 1961.

Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill erinrar jordbruksnämnden

om att den i sitt år 1953 avgivna förslag lill regleringar på

fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för avsikt att,

därest förhållandena icke föranleder till annat, under de närmaste åren dels

med stöd av kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning

av islandssill under viss del av året upprätthålla förbud mot försälj
2

Ilihang till riksdagens protokoll 1060. 1 samt. Nr S2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

ning av islandssill dock längst t. o. in. utgången av september, dels inställa

importlicensgivningen för annan beredd sill än islandssill under den tid, som

försäljningsförbudet var i tillämpning. Under de senaste fem åren med undantag

av år 1956 har ifrågavarande åtgärder icke vidtagits. I princip anser

nämnden, att sådana ingripanden ej heller fortsättningsvis skall behöva ifrågakomma

utan att de bör kunna ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder

av beskaffenhet att stärka fladensillens konkurrenskraft gentemot andra

sillsorter.

III. Utrikeshandeln med fisk

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna

angående reglering av in- och utförseln av vissa slag av fisk

och skaldjur den 30 juni 1960. Jordbruksnämnden föreslår — i likhet med

vad den föreslagit i fråga om giltighetstiden för förordningen 1952: 320 -—

att dessa förordningar förlänges att gälla t. o. m. den 30 juni 1961.

I fråga om importregleringen anför jordbruksnämnden till en

början följande.

Enligt införselförordningen erfordras för import av fisk, fiskprodukter

och skaldjur särskilt tillstånd av jordbruksnämnden. Från licenstvånget har

emellertid vid import från bl. a. OEEC-länderna och dollarområdet, med

stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden, undantagits vissa s. k. villkorligt frilistade

varuslag. Jlessa utgöres f. n. av bl. a. färsk och fryst helgeflundra,

rocka och ål, färska och frysta filéer av gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och

vitling, saltad islandsill och stor- och vårsill, torkad fisk med undantag av

spillånga, rökt fisk, blötdjur och kräftdjur utom hummer, sockersaltad eller

kryddad fisk med undantag av skarpsiil, fisk- och skaldjurskonserver samt

fiskrom.

Beträffande grunderna för importregleringen erinrar jordbruksnämnden

om att i propositionen 1959: 65 angående reglering av priserna på fisk

under budgetåret 1959/60, m. m. utan erinran från riksdagens sida uttalats

bl. a., att importregleringen under budgetåret bör anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som jordbruksnämnden ägt tillämpa

under budgetåret 1958/59. Enligt uttalande i propositionen 1948: 48 skall

importen av fisk begränsas i den omfattning, som erfordras för upprätthållande

av prisregleringarna på fiskets område.

I likhet med tidigare år har den av jordbruksnämnden år 1959 tillämpade

principen vid import av färsk och fryst fisk varit, att import medgivits för

täckande av det behov, som icke kunnat tillgodoses med likvärdig svensk

fiskvara. Nämnden har härvid sökt avpassa importen så, att den kompletterat

fångsterna resp. beredningen inom landet av jämförliga fiskslag. Vid

import av ej avgiftsbelagda filéer har därjämte beaktats tillgången inom

landet av råvara, som lämpligen kan beredas till dylika filéer. I praktiken

har den kvantitativa importregleringen på färsk och fryst fisk inneburit importbegränsning

av i huvudsak sill och vissa torskfiskar. Vad angår beredd

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

19

fisk har importrestriktioner upprätthållits endast såvitt avser viss nordsjösill.

Vad gäller tillämpningen av importregleringen anför nämnden följande.

Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden begagnat sig av

såväl individuella som generella importlicenser. Systemet med individuella

licenser innebär, att nämnden efter ansökan medger importör rätt att under

begränsad tid från visst land införa fiskvaror av visst slag och till viss myckenhet

eller värde. Den generella licensen utställes för import över särskilt

angivna tullanstalter av viss fisk, köpt i fast räkning, och upptar varken

kvantitet eller värde. Import mot generell licens får ske från samma länder,

från vilka de s. k. villkorligt frilistade varuslagen får importeras. Till skillnad

mot den individuella licensen förlänges den generella licensen automatiskt

men kan hävas med mycket kort varsel. Den generella importlicensen användes

endast i lägen, då beträffande icke frilistad fisk en kvantitativ begränsning

av importen ej anses böra upprätthållas. De generella licenserna

begagnas f. n. vid import av vissa slag av färsk fisk och hummer.

Enligt uttalande av föredragande statsrådet i propositionen 1953: 197

har förutsatts, att ändring av användningsområdet för de generella importlicenserna

ej skall äga rum utan att samråd skett med representanter för

fiskerinäringen.

Vid den löpande importlicensieringen bedömer jordbruksnämnden importbehovet

av färsk fisk med ledning bl. a. av rapporter beträffande tillförseln

av och förstahandspriserna på svensk fisk. Vidare inhämtas för nämndens

bedömanden synpunkter från de inom varje prisregleringsområde lokalt

inrättade s. k. fiskimportnämnderna, i vilka såväl fiskarnas som handelns

organisationer är företrädda. I viktigare frågor om tillämpningen av importregleringen

av färska och frysta fiskvaror sker samråd jämväl inom ett

av nämnden inrättat centralt rådgivande organ, det s. k. fiskimportrådet.

Detta råd består av särskilt utsedda representanter för av importen berörda

intressen, nämligen fiskare, handel, beredare och konsumenter. I frågor

angående importen av saltsill sker vid behov samråd i särskild ordning

med av saltsillimporten berörda parter.

Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk tillstyrker

jordbruksnämnden, att regleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande

budgetår, med de jämkningar, som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna

i EFTA-konventionen eller av åtaganden inom andra internationella

organisationer.

I detta sammanhang lämnar jordbruksnämnden en kortfattad redogörelse

för den huvudsakliga innebörden av EFTA-konventionens bestämmelser i

fråga om fisk och fiskprodukter och i anslutning härtill några synpunkter

på de problem, som uppkommer med anledning av konventionen, samt anför

till en början följande.

Enligt uttalande av föredragande departementschefen i propositionen

1960: 25 angående godkännande av Sveriges anslutning till konventionen

angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen har,

med hänsyn till de speciella förhållandena inom fiskerinäringen, fiskeprodukter

i princip undanlagils från reglerna i konventionen om successiv avveckling

av tullar och kvantitativa restriktioner. De särskilda bestämmelser,

som gäiler på förevarande område, har begränsats till eu allmänt hållen mål
2f

Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 82

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1960

sättning, som beaktar reciprocitetsintresset hos sådana medlemsstater, som

i särskild grad är beroende av sin fiskexport, samt till en skyldighet för

rådet att före utgången av år 19G0 påbörja en undersökning angående förhållandena

i fråga om handeln med fiskeprodukter. Denna undersökning

skall vara avslutad före den 1 januari 1962. För ifrågavarande varor, som

upptagits i bilaga E till konventionen (i huvudsak färsk, kyld, fryst, saltad,

torkad eller rökt fisk samt skaldjur och blötdjur, med undantag av djupfrysta

filéer och vissa djupfrysta räkor), är förpliktelserna begränsade

till ett åtagande att icke införa eller skärpa kvantitativa restriktioner eller

öka tullar på fiskeprodukter vid import från andra medlemsstater. Härutöver

uppkommer emellertid vissa problem när det gäller de fortsatta

regleringarna av dessa varor, vilka problem sammanhänger med den gränsdragning,

som skett mellan fiskeprodukter upptagna i bilaga E och de produkter,

som hänförts till industrivaror.

Till industrisidan har enligt konventionen hänförts — förutom fiskkonserver

o. d. samt viss beredd fisk, som i huvudsak utgör råvara inom

konservindustrien (stat. nr 16.04 och 16.05) — vissa djupfrysta skalade

räkor (ur stat. nr 03.03) samt, med vissa förbehåll, djupfrysta fiskfiléer (ur

stat. nr 03.01). De förpliktelser, som enligt konventionen gäller vad angår

dessa varor och som är av mera central natur, utgöres av de allmänna reglerna

om avveckling av tullar (införselavgifter) och kvantitativa restriktioner.

Vad angår den successiva avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna

framhåller jordbruksnämnden, att flertalet av de i föregående stycke

omförmälda varorna redan är frilistade vid införsel till Sverige. Importlicens

erfordras sålunda endast för andra djupfrysta filéer än dem, som

är belagda med införselavgift, samt för kryddad eller sockersaltad skarpsill

och sardeller, som icke är inlagda i hermetiskt slutna detaljhandelsförpackningar.

Under de senaste åren har emellertid licensieringssystemet så

tillämpats, att egentliga kvantitativa importrestriktioner får anses ha upprätthållits

endast i fråga om djupfrysta filéer av sill (strömming) och

makrill, medan införseln av övriga varuslag icke hindrats. De omedelbara

och direkta verkningarna av konventionens förpliktelser i förevarande avseende

skulle därför enligt nämndens uppfattning bli begränsade till att

vissa kvantitativa lättnader måste genomföras vid importen av djupfrysta

filéer av sill och makrill.

Avvecklingen av tullskyddel berör tullarna på fiskkonservområdet samt

den nu utgående införselavgiften på djupfrysta filéer av torsk, kolja, gråsej,

vitling och kungsfisk. Jordbruksnämnden påpekar, att det vid förhandlingarna

om konventionen överenskommits, att i händelse av en genomgripande

förändring i konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen djupfrysta fiskfiléer

skall inkluderas i fisklistan i bilaga E, om rådet icke genom enhälligt

beslut bestämmer annorlunda. Vid annat förhållande skall djupfrysta fiskfiléer

kvarstå på industrisidan, vilket innebär, att den nu utgående införselavgiften

för dessa filéer av 45 öre per kg skall successivt avvecklas och

fr. o. m. den 1 juli 1960 sänkas med 20 procent till 36 öre per kg. Förslag

till föreskrift om sådan sänkning avser nämnden att lämna i annat sammanhang.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr S2 år 1960

Följdverkningarna av EFTA-konventionen för den svenska fiskerinäringen

är, anför jordbruksnämnden, svåra att överblicka. En viss belysning

av de problem, som uppkommer genom avvecklingen av tullar (.införselavgifter.

), lämnas i de framställningar, som Kemisk-Tekniska och livsmedelsfanrikanters

förening, KeLiFa, ingivit till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet,

dagtecknade den 11 resp. 21 december 19511, vilka

skrivelser remitterats till jordbruksnämnden för yttrande. 1 dessa skrivelser

har tagits upp frågan om den svenska fiskkonservindustriens resp. filéberedningsindustnens

ställning i frihandeismarknaden under hänvisning till att

fiskeråvaror för dessa industrier avsevärt fördyras genom de i Sverige gällande

import- och prisregleringarna på fisk. Mot bakgrunden av det förändrade

konkurrensläge, som väntas uppstå till följd av tullavvecklingen,

anhålles i framställningarna, att ifrågavarande industrier genom ett system

med fri import och fri prisbildning för industriernas råvaror skall beredas

möjlighet att konkurrera på lika villkor med motsvarande industrier i Danmark

och Norge. Konservindustriens ifrågavarande krav gäller även vissa

jordbruksråvaror, som användes vid tillverkningen av vissa fiskkonserver.

i fråga om kravet från fiskkonservindustriens sida om fri import av fiskeråvaror

framhåller jordbruksnämnden i huvudsak följande:

Industrien använder redan nu i betydande utsträckning importerade råvaror

i sin produktion, däribland så väsentliga råvaror som kryddad eller

sockersaltad isiandssill och fiskrom, för vilka importen är frilistad. Även

vad angår övriga av industrien använda fiskeråvaror har importen — med

vissa undantag — ej hindrats. Jordbruksnämndens beslut i fråga om importen

av skarpsill under innevarande säsong har sålunda inneburit, att

denna import — i likhet med vad som gällt under de senaste åren — i praktiken

kunnat ske fritt. För färsk skarpsill har tillämpats s. k. generell importlicens,

medan för den kryddade varan en temporär frilistning genomförts

under den egentliga säsongen samt importlicenser beviljats utan någon kvantitativ

begränsning under återstoden av året.

Av propositionerna 1958: 71 och 1959: 05 framgår, att från konservindustriens

sida de senaste två åren väckts förslag om att importen av skarpsill

skall frilistas. Även om nämnden redan i tidigare sammanhang som sin principiella

uppfattning uttalat, att skarpsill såsom råvara för industrien icke

bör omfattas av importregleringen, har nämnden dock — under de förhållanden

som hittills förelegat — ej ansett sig mot fiskarpartens önskemål

böra begagna sig av erhållet bemyndigande att genomföra en definitiv frilistning

av importen av denna vara. Nämnden vill också erinra om att skarpsill

icke är föremål för statlig prisreglering samt vidare att kryddad skarpsill i

EFTA-konventionen hänförts till industrisidan.

Vad beträffar övriga konservråvaror må anmärkas, att viss återhållsamhet

vid licensgivningen tidigare iakttagits i fråga om kolja och vitling, som av

konservindustrien användes vid tillverkning av fiskbullar. Den särskilt under

år 1959 bristande tillgången på svenskfångad råvara för ifrågavarande

tillverkning har emellertid medfört, alt från industriens sida i ökad utsträckning

aktualiserats frågan om import av för denna tillverkning avsedda

fiskslag. Sådan import har under rådande förhållanden med brist på

svenskfångad vara också medgivits. Den enda fiskeråvara för konservindustriens

behov, för vilken under år 1959 egentliga importrestriktioner upprätthållits,

har varit färsk sill (inklusive strömming).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

Med kravet på fri prisbildning på inhemska råvaror åsyftas från konservindustriens

sida, framhåller jordbruksnämnden vidare, att inhemska

prisreglcringsåtgärder icke skall lägga hinder i vägen för industriens möjligheter

att kunna inköpa råvara till priser, som hetingas av den växlande

tillgången och efterfrågan på fisk. Härom anför nämnden följande.

Konservindustriens inköp av fisk sker f. n. — förutom i konkurrens med

andra användningsändamål till lägst de av jordbruksnämnden fastställda

minimipriserna — för vissa fiskslag, i den mån fisken ej kunnat avsättas

till dessa priser och därför övertagits av regleringsföreningarna, även till

särskilda av föreningarna bestämda lägre priser. Om fri import medges av

råvaror för konservindustriens behov, kan detta förhållande givetvis påverka

avvägningen av priserna för försäljning till konservändamål. Därmed är

emellertid ej sagt, att en sänkning av dessa priser behöver ske eller att lönsamheten

för det svenska fisket försämras. Prisbildningen på fisk är nämligen

beroende av de speciella förhållanden, som är rådande inom denna näring

med starka växlingar i tillgång och efterfrågan på fisk av olika slag och

därmed sammanhängande prisfluktuationer, föreliggande skillnader i kvalitetshänseende

för fisk av samma slag m. m. Det är särskilt på grund härav

ej möjligt att i förväg kunna bedöma de verkningar, som ett frisläppande

av importen kan tänkas få för den inhemska prisbildningen på fiskeråvaror

för konservindustriens behov. Med hänsvn till de avsättningssvårigheter, som

skulle uppkomma för det egna fisket, därest ökad import sker av fisk. varav

tillgång finnes inom landet och som icke kan avsättas till högre priser än

konservindustrien betalar, torde man kunna förutskicka, att man jämväl

från fiskets sida måste vara angelägen om att lösa ifrågavarande prisprohlem.

så att det svenska fiskets avsättning av råvaror till industrien trvggas.

T vad mån en sådan lösning kan ske genom mindre långtgående åtgärder

än dem, konservindustrien föreslagit, torde enligt jordbruksnämndens mening

få bli beroende av framtida överväganden i anslutning till de inom

EFTA-län derna föreliggande aktuella förhållandena.

De problem, som möter filéberedningsindustrien är enligt jordbruksnämnden

delvis likartade med dem, som angår konservindustrien. Skillnaderna

består bl. a. däri att denna industri hittills använt praktiskt taget enbart

svensk råvara vid sin tillverkning av frysta fiskfiléer samt att import

av dessa filéer i betvdande omfattning redan sker från EFTA-staterna

Norge och Danmark. För torskfisket på sydkusten har den inhemska beredningen

av frysta filéer vidare avgörande ekonomisk betydelse. Importen av

frvsta filéer, som är belagda med införselavgift, har till alldeles övervägande

del hittills skett från Norge, där särskilda regleringsåtgärder vidtagits såväl

i fråga om prissättningen på råvarorna som i fråga om filéexporten till Sverige.

Bl. a. med hänsyn härtill torde det enligt jordbruksnämndens uppfattning

icke vara möjligt att förutse de verkningar, som kan bli följden av avtrappningen

av införselavgiften den 1 juli 1960. Nämnden framhåller även,

att man ej får utesluta eventualiteten av att frågan om klassificering av

djupfrysta filéer som industrivara inom en snar framtid kan bli föremål för

omprövning.

Jordbruksnämnden anmäler, att den vad angår de nu redovisade önskemålen

från konserv- och filéberedningsindustrien icke är beredd att före

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

23

slutförandet av de pågående överläggningarna med berörda parter taga ställning

till huruvida och i vilken utsträckning ett tillmötesgående av önskemålen

bör ske. Enligt nämndens mening torde dessa kunna tillgodoses inom

ramen för givna bemyndiganden i fråga om pris- och importregleringen på

fisk. Vad beträffar konservindustriens krav i fråga om prissättningen på

vissa jordbruksråvaror anmäler nämnden sin avsikt att i särskild ordning

återkomma till denna fråga.

Ett annat problem, som jordbruksnämnden upptager till behandling, avser

införselavgiften på färska filéer. Såsom förut nämnts utgår denna avgift

med samma belopp som för frysta filéer. Förpliktelserna enligt EFTAkonventionen

att sänka införselavgiften är emellertid begränsade till att

gälla endast frysta filéer. Nämnden förutsätter, att den i likhet vad nu

gäller skall inom ramen av föreliggande bemyndiganden, kunna företaga

de justeringar av införselavgiften på färska filéer, som med hänsyn till

marknadsläget kan bedömas lämpliga. Vidare erinrar nämnden om att i samband

med införandet av den nu utgående införselavgiften på filéer slopades

tidigare gällande prisregleringsavgift på såväl de filéer, som belädes med

införselavgift, som på motsvarande slag av helfisk. Frågan om återinförande

av prisregleringsavgiften på nämnda varuslag torde enligt nämnden få

bli beroende av framtida överväganden.

I fråga om exportregleringen erinrar jordbruksnämnden om

att för export av fisk och fiskprodukter i princip fordras licens av nämnden

enligt förordningen 1953: 374. Om det faktiska läget anför nämnden följande.

Fisk och fiskprodukter är emellertid upptagna bland de varuslag, som är

föremål för s. k. villkorlig exportfrilistning. Detta innebär, alt de under vissa

förutsättningar tills vidare får exporteras utan särskild licens till bl. a.

OEEC-området. Bland de förutsättningar, som jordbruksnämnden uppställt

för frilistningen, märkes dels att den får utnyttjas endast av affärsföretag,

som är infört i svenskt firma-, förenings- eller aktiebolagsregister, dels att

fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser om reglering

av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande fisk, dels att

företag, som önskar utnyttja frilistningen låter hos jordbruksnämnden registrera

en förbindelse att iakttaga de för licensfriheten uppställda villkoren.

I sådana frågor om export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse

för den svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämlar

jordbruksnämnden uttalande från det s. k. fiskexportrådet. Härom

anför nämnden följande.

Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportintressena

— fiskarna, färskfiskhandlarna, salteriföretagen och konservindustrien —

på västkusten (Göteborgs och Bohus län samt Halland), sydkusten (Skåne

och Blekinge) samt ostkusten (de östra kustlandskapen i övrigt). Till rådets

sammanträden kallas jämväl statens fiskexportrepresentant.

Fiskexportrådet kallas av nämnden till sammanträde bl. a. för att utröna

olika exportönskemål inför förestående handclsavtalsförhandlingar, diskutera

fördelning mellan olika kustområden av redan erhållna kontingenter för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

export till länder, där importen av fisk och fiskprodukter är centraliserad,

och rådgöra om olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i allmänhet.

Ett behov har förelegat av regelbundet återkommande sammanträden

för behandling av uppkommande spörsmål. Inom de på väst- resp.

sydkusten lokalt inrättade s. k. exportnämnderna, i vilka vederbörande kuststräckas

exportintressen är allsidigt företrädda, sker bl. a. en förberedande

behandling av fiskexportrådels ärenden.

Exporten till länder med centraliserad import har koncentrerats till vissa

organ, som under särskilda förutsättningar tillerkänts ensamrätt till exportlicenserna

på ifrågavarande länder. Härom anför jordbruksnämnden följande.

För fisk från västkusten med de undantag, som jordbruksnämnden bestämmer,

utställes exportlicenser f. n. endast på föreningen Västkustfisk.

Såsom villkor för att föreningen ensam erhåller licenserna gäller, att föreningen

skali, på sätt nämnden godkänner, bereda den enskilda exporthandeln

tillfälle att deltaga vid förhandlingar om avslut med den utländska

köparen och i leveranserna på träffat avslut. När det gäller export av salt

sill sker samverkan mellan fiskare och exporthandeln inom ett särskilt organ,

kallat exporlutskottet för svensk saltsill. För export av färsk och fryst

fisk finnes ett motsvarande organ, kallat exportutskottet för färsk fisk. I

dessa fall utställes exportlicenserna på föreningen Västkustfisk för exportutskottens

räkning.

För fisk irån sydkusten med de undantag, som nämnden bestämmer, beviljas

under vissa förutsättningar exportlicenser tills vidare uteslutande

Sydsvensk exportfisk, förening u. p. a., en av fiskare och handel för den

ifrågavarande exporten med nämndens godkännande bildad sammanslutning.

Som förutsättning för att föreningen skall åtnjuta ensamrätt till licenser

har bl. a. föreskrivits, att föreningen och dennas verksamhet skall stå

under jordbruksnämndens överinseende och att dess styrelse skall ha en

opartisk ordförande, utsedd av nämnden. Vidare skall föreningens verksamhet

bedrivas efter vissa av nämnden godkända riktlinjer och föreningen

skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse de beslut rörande medlemskap,

styrelsens sammansättning, kvoteringar, stadgar, vinstutdelning o. d.,

som kan komma all meddelas av nämnden.

För strömmingsexporten från ostkusten har hititlls icke förelegat anledning

till särskilda åtgärder när det gäller exporten till centraliserade marknader,

eftersom sådan export på grund av prisläget på exportmarknaderna

endast kunde komma i fråga för strömming, som fiskarnas centralorgan

Ostkustfisk fått övertaga i egenskap av prisregleringsförening. Ej heller har

sådana åtgärder varit erforderliga i fråga om exporten av fiskkonserver,

eftersom ett frivilligt samgående förelegat mellan konservfabrikerna beträffande

exportförsäljningen av sardiner, den hittills viktigaste exportvaran.

Allmänt har stadgats skyldighet för exportorganen att tillse, att allas berättigade

intressen av alt deltaga i exporten blir tillgodosedda och att exporten,

om det befinnes nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt

grunder, som fastställts av nämnden. Vidare har förutskickats, att företagen,

om nämnden så finner angeläget, skall (exempelvis genom att utlysa särskilda

exporlauktioner) öppna möjligheter för exportörerna att inbördes

tävla om exportlcveranserna.

Jordbruksnämnden framhåller, att behovet av ett organ motsvarande det

s. k. fiskexportrådet och av en centralisering av fiskexporten, såvitt gäller

länder med centraliserad import, har bestyrkts vid upprepade tillfällen även

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

25

under det gångna året. Enligt nämndens mening är det, om exportmöjligheterna

skall kunna rationellt tillvaratagas, erforderligt, att exporten även i

fortsättningen regleras i viss omfattning.

Jordbruksnämnden erinrar om att i propositionen 1959: 65 föredragande

departementschefen uttalat, att han i likhet med nämnden ansåg det

önskvärt, att en ytterligare centralisering av exporten av fisk till länder med

centraliserad import kunde företagas och att en närmare samverkan mellan

de olika exportintressena på denna väg kunde komma till stånd. I anslutning

härtill har departementschefen beträffande ett av nämnden framlagt

förslag om viss representation för fiskhandeln och fiskberedningsindustrien

i prisregleringsföreningarna på fiskets område uttalat, att — även

om han i princip ansåg det motiverat med ett dylikt ökat hänsynstagande

till dessa näringsgrenars intressen — han i avvaktan på resultatet av frågan

om en närmare samverkan på exportområdet icke var beredd att taga slutlig

ställning till ifrågavarande förslag.

Med anledning av nu nämnda uttalanden har, upplyser jordbruksnämnden,

under det gångna året överläggningar ägt rum mellan representanter

för de av fiskexporten berörda intressena i syfte att få till stånd en sådan

ytterligare centralisering av fiskexporten. Nämnden anmäler, att överläggningarna

resulterat i att under slutet av år 1959 en preliminär överenskommelse

träffats om närmare samverkan mellan de olika exportintressena vid

export av fisk till länder med centraliserad import. Dessa exportintressen

utgöres av Ostkustfisk, centralförening u. p. a., Sydsvensk exportfisk, förening

u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a., en under bildande varande

förening av konservfabrikanter, förslagsvis benämnd Fiskkonservfabrikernas

förening, ekonomisk förening, ävensom Exportutskottet för färsk och

fryst fisk och Exportutskottet för svensk saltsill, som representanter för

däri ingående här tidigare ej nämnda företag.

Överenskommelsen innebär, att all export av saltvattensfisk, såväl färsk

och fryst som beredd vara, däribland även konserver, till sådana marknader,

som jordbruksnämnden förklarar skola omfattas av centraliseringen,

skall förberedas och genomföras genom dels ett af färsutskott för svensk

fiskexport med uppgift bl. a. att undersöka olika möjligheter för denna export

och att före avtalsförhandling avseende viss export behandla frågor, som

sammanhänger härmed, såsom kontingentfördelning, prispolitik in. m., dels

en permanent förhandlingsdelegation med uppgift att förbereda, deltaga i

och genomföra förhandlingar rörande exporten till centraliserade marknader.

Förhandlingsdelegationen skall enligt överenskommelsen ledas av en

heltidsanställd exportchef, vilken utses av centralorganen för exporten och

som i enlighet med direktiv från affärsutskottet skall svara för den löpande

affärsverksamheten i fråga om exporten till centraliserade marknader.

Beträffande sammansättningen av affärsutskottet och förhandlingsdelegationen

in. in. anför jordbruksnämnden följande.

Affärsutskottet skall bestå av åtta ordinarie ledamöter, varav fyra representanter

för rena fiskarintressen och fyra representanter för fiskhandel

och fisk konservindustri, jämte en av jordbruksnämnden utsedd opartisk

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

ordförande. Det förutsättes, att i utskottet skall ingå en representant för

föreningen Svensk andelsfisk (ägd till hälften av Kooperativa förbundet och

till hälften av fiskarorganisationen på västkusten) och att denne skall utses

av föreningen Västkustfisk. Övriga handelsrepresentanter förutsättes skola

x-epresentera den enskilda fiskhandeln. Förhandlingsdelegationen skall utgöras,

förutom av exportchefen, av en ledamot från envar av föreningarna

Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk och Västkustfisk. Vidare kan i delegationen

ingå en representant även för annan fiskhandel eller industri. Enligt

överenskommelsen skall i regel avtal om export för samtliga parter tecknas

gemensamt, varvid såsom svensk kontraktspartner skall stå någon av föreningarna

Sydsvensk exportfisk, Västkustfisk eller FiskkonseiVfabrikernas

förening. Om enighet i väsentlig fråga icke kan nås inom affärsutskottet,

till exempel i fråga om fördelning av kontingent mellan de olika parterna,

skall frågan genom ordföranden i utskottet underställas jordbruksnämnden

för avgörande. Även beslut, som i annan ordning meddelas enligt bestämmelserna

i överenskommelsen, skall av part kunna överklagas hos jordbrxiksnämnden,

därest beslutet avser fråga av principiell art eller eljest är av

större praktisk eller ekonomisk betydelse.

Överenskommelsen skall för att bli gällande godkännas av jordbruksnämnden

samt förutsätter, att sådana bestämmelser utfärdas av Kungl.

Maj:t att licens för vara, som jordbruksnämnden efter affärsutskottets hörande

förklarar skola omfattas av centraliseringen, endast kommer att lämnas

för export, som enligt bestyrkande av exportchefen eller på annat, av

jordbruksnämnden godtaget sätt visas komma att ske i enlighet med vad i

överenskommelsen föreskrives.

Den nu redovisade överenskommelsen innebär bl. a., framhåller jordbruksnämnden,

att en fastare organisation erhålles för exporten av fisk till

länder med centraliserad import och att förutsättningar skapats för en närmare

samverkan mellan de olika exportintressena inom landet. Denna samverkan

är avsedd att ske såväl inåt genom kontakter inom affärsutskottet

som utåt genom den för kuststräckorna gemensamma förhandlingsdelegationen

och den till denna knutna exportchefen. Då överenskommelsen följaktligen

syftar till en sådan ytterligare centralisering av fiskexporten, som enligt

förutnämnda uttalande i propositionen 1959: 65 bör företagas, har jordbruksnämnden

för sin del ansett sig böra godkänna överenskommelsen.

Nämnden är sålunda — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens

godkännande — även i fråga om sådan strömming, som f. n. endast i praktiken

är föremål för exportcentralisering, och i fråga om fiskkonserver —

för sin del beredd att begränsa licensgivningen för export till centraliserade

marknader att endast omfatta sådan export, som sker i enlighet med nu

ifrågavarande överenskommelse. Vad särskilt beträffar exporten av fiskkonserver

förutsättes därvid givetvis, att den under bildning varande Fiskkonservfabrikernas

förening först antagit stadgar och i övrigt trätt i funktion.

Föreningens stiftare har enligt nämnden utfäst sig att på sådant sätt utforma

stadgarna, att de uppfyller de krav i fråga om medlemskap etc., som

bör ställas på en förening med de särskilda rättigheter, varom här blir fråga.

Nämnden förutsätter, att föreningen i fråga om tillgodoseendet av berörda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

27

exportörers berättigade intressen i princip blir underkastad samma skyldigheter,

som gäller för de övriga exportorganen.

Hinder bör enligt jordbruksnämndens mening ej föreligga att, på sätt som

föreskrivits i överenskommelsen, på någon av föreningarna Sydsvensk exportfisk,

Västkustfisk eller Fiskkonservfabrikernas förening utställa exportlicenser

för all fisk, som omfattas av gemensamt tecknat exportavtal. Samtliga

licenser för export av fisk på centraliserade marknader avses i fortsättningen

skola utställas för affärsutskottets räkning. Exporten av fisk på

centraliserade marknader bör enligt nämndens förslag i övrigt handhas i

enlighet med för denna export nu gällande allmänna grunder.

Vad angår den i det föregående berörda frågan om viss representation för

fiskhandeln och fiskberedningsindustrien i prisregleringsföreningarna på

fiskets område, har jordbruksnämnden ansett sig ej f. n. böra aktualisera

denna fråga. Nämnden har härvid beaktat, att fiskhandeln och industrien

genom den nyss redovisade överenskommelsen i fråga om exporten av fisk

till centraliserade marknader ges bättre möjligheter än enligt de nuvarande

samarbetsformerna till direkt insyn i exportverksamheten och därmed också

få ökat inflytande på denna verksamhet. Vidare upplyser nämnden, att överläggningar

pågår mellan fiskarna samt handeln och fiskberedningsindustrien

om eventuell sammanslagning av de på västkusten inrättade samarbetsorganen

även såvitt angår samarbetet på andra områden än exporten

på centraliserade marknader.

Vad angår kostnaderna för befattningen som fiskexportrepresentant

för budgetåret 1960/61 har under IX huvudtiteln punkten Främjande

av beredning och avsättning av fisk, m. in. i årets statsverksproposition (p.

145) föreslagits, att dessa -— till skillnad mot vad som gäller för innevarande

budgetår — i sin helhet skall bestridas av de för budgetåret 1960/61 inflytande

eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

Jordbruksnämnden erinrar om att den i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28

augusti 1959 beräknat ifrågavarande kostnader till 90 000 kr. eller samma

belopp, som anvisats för innevarande budgetår. Vidare erinrar nämnden

om att befattningen inrättats genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 oktober

1952 och av den nuvarande fiskexportrepresentanten innehafts sedan den

1 december 1952. Befattningshavaren är sedan den 1 januari 1955 stationerad

i Bonn.

Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridandet av kostnaderna

för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukt

e r. Inledningsvis anför nämnden.

Genom förutnämnda beslut den 17 april 1959 bar Kungl. Maj: t föreskrivit,

att till bestridande av ett eventuellt tillskott till konservkontrollen samt

av sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,

som icke kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas

i anspråk i första hand i clcaringkassan för fisk den 1 juli 1959 kvarstående

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

medel och i andra hand ett belopp av högst 35 000 kr. ur de för budgetåret

1959/60 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets

område.

Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk, dels

frivillig. Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver

samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning på

hemmamarknaden avsedd salt strömming. Den av jordbruksnämnden inrättade

frivilliga kontrollen omfattar på sydkusten färsk och fryst torsk och

sill, som blir föremål för centraliserad export, ävensom likaledes på sydkusten

framställda fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den frivilliga

kontrollen inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill,

som försäljes på den inhemska marknaden. Under år 1959 har den frivilliga

kontrollen utvidgats att omfatta även viss färsk strömming på ostkusten.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning är den kvalitetskontroll, som

f. n. upprätthålles på svenska fiskvaror, nödvändig för att varorna skall

kunna hävda sig på marknaden.

Vad angår den fortsatta finansieringen av konservkontrollen erinrar jordbruksnämnden

till en början, att enligt uttalanden i propositionen 1957: 88

skulle efter en under år 1957 företagen omläggning av konservkontrollens

arbetsformer och avgiftssystem annat tillskott av statliga medel ej erfordras

för kvalitetskontrollen av konserver än ett engångsbelopp av 20 000 kr., vilket

belopp samma år med stöd av erhållet bemyndigande utanordnats för

att tillföras en i propositionen omförmäld buffertfond. Efter framställningar

härom av jordbruksnämnden har emellertid — med hänsyn bl. a. till de svårigheter,

som föreligger att i förväg beräkna inkomster och utgifter för konservkontrollen

— genom Kungl. Maj:ts bemyndigande möjligheter erhållits

att under budgetåren 1958/59 och 1959/60 vid behov använda statsmedel för

finansieringen av denna kontroll. Dessa bemyndiganden har, anför nämnden,

dessbättre ej behövt utnyttjas och ej heller har omförmälda tillskott

på 20 000 kr. hitintills till någon del behövt tillgripas för kontrollens finansiering.

På grund härav och då viss höjning av avgifterna för konservkontrollen

avses skola genomföras fr. o. m. nästa budgetår, synes det jordbruksnämnden,

att vid export av normal omfattning kostnaderna för kontrollen fram

till den 1 juli 1961 i sin helhet skall kunna täckas utan tillskott av ytterligare

statsmedel. Då emellertid — såsom förut berörts — svårigheter föreligger

att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna i verksamheten och

anspråk kan komma att ställas på ytterligare medel för att möta ej förutsedda

behov, anser nämnden, att — i likhet med vad som varit fallet under

budgetåren 1958/59 och 1959/60 — möjlighet bör finnas att även under nästa

budgetår vid behov kunna använda statsmedel för konservkontrollens finansiering.

Nämnden anhåller därför, att -— därest medlen i buffertfonden ej

förslår för att täcka kostnaderna — tillskott av statsmedel skall kunna ifrågakomma

för finansieringen av konservkontrollen på sätt som anges i det

följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,

som är direkt underställd jordbruksnämnden. För bestridande av

kostnaderna för denna kontroll — annan än för försäljning på hemmamarknaden

avsedd salt strömming — upptages kontrollavgifter av den, som begärt

kontrollens utförande. Beträffande kostnadstäckningen i övrigt anför

jordbruksnämnden följande.

Dessa kontrollavgifter förslår totalt sett ej till täckande av kostnaderna för

kontrollen. För budgetåret 1958/59 har sålunda inkomsterna av löpande

kontrollavgifter understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med i runt tal

32 000 kr. Under åren dessförinnan har underskotten varierat mellan omkring

11 000 och 31 000 kr.

De underskott, som före innevarande budgetår uppstått på kvalitetskontrollen

av fisk, har i sin helhet finansierats av medel, som innestått på jordbruksnämndens

clearingkassa för fisk. Behållningen i denna kassa har härigenom

successivt nedgått och uppgick per den 1 juli 1959 till endast omkring

7 000 kr. Detta belopp har ej räckt till för bestridande av kostnaderna

under första hälften av innevarande budgetar för kvalitetskontrollen utan

härutöver har av införselavgiftsmedel på fiskets område ianspråktagits ett

belopp av ca 9 000 kr. För återstoden av innevarande budgetår kvarstår då

av anvisade införselavgiftsmedel ett belopp av omkring 26 000 kr., vilket enligt

nämndens mening torde förslå för bestridande av kostnaderna för kontrollen.

För budgetåret 1960/61 saknas enligt jordbruksnämnden möjlighet att

med någon större grad av säkerhet beräkna det tillskott, som utöver kontrollavgifterna

erfordras för kvalitetskontrollens fullgörande. Storleken av detta

tillskott är nämligen beroende av bl. a. omfattningen av den export, som blir

föremål för kvalitetskontroll. Om hänsyn emellertid tages till att kostnaderna

för kontrollen under nästa budgetår ökar på grund av höjda löner och

resekostnader för kontrollpersonalen, bör enligt jordbruksnämndens uppfattning

ett något större tillskott av statliga medel än det för innevarande

budgetår beräknade anvisas för kvalitetskontrollen. Nämnden föreslår därför,

att bemyndigande lämnas att under nästa budgetår för kvalitetskontrollens

genomförande använda ett belopp av högst 50 000 kr. av de för budgetåret

1960/61 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på

fiskets område. Nämnden har härvid tagit hänsyn till att såsom tidigare

berörts — medel kan behöva tillskjutas också för finansieringen av konservkontrollen

fram till den 1 juli 1961. IV.

IV. Departementschefen

Avkastningen av det svenska havsfisket bär under de senaste åren successivt

stigit. Enligt nu tillgängliga definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten

för år 1958 omkring 238 miljoner kilogram med ett värde av drygt 154

miljoner kronor. Denna avkastning var den högsta dittills noterade till såväl

kvantitet som värde. Beträffande år 1959 beräknar statens jordbruksnämnd,

atL en ytterligare ökning av fångstmängden ägt rum till närmare

!! llihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 82

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

260 miljoner kilogram. Även värdemässigt beräknas 1959 års havsfiske ha

givit det största utbytet hittills och torde kunna uppskattas till drygt 163

miljoner kronor. Samtidigt har antalet fiskare fortsatt att minska och en

övergång till större båtar skett.

Anmärkningsvärd är den under år 1959 fortsatta, synnerligen starka ökningen

av västkustfiskarnas direktlandningar av fisk, främst sill, i utlandet.

Dessa har under de båda senaste åren mer än fördubblats och motsvarade

år 1959 drygt 40 procent av västkustfiskarnas sammanlagda fångster. Fångsterna

av torsk och kolja har minskat, samtidigt som sillfisket utvisat rekordfångster.

På sydkusten däremot har fångsterna av sill och därmed totalfångsterna

minskat. För strömming redovisas en mindre fångstökning år

1959.

Priserna till fiskare har under det sistlidna året för sill legat lägre och

för övriga fiskslag i allmänhet i nivå med eller högre än under år 1958. I

fråga om priserna på fiskets förnödenheter har endast obetydliga förändringar

skett.

Exporten av fisk och fiskprodukter uppvisar för år 1959 såväl kvantitetssom

värdemässigt högre siffror än någonsin tidigare. Kvantitativt sett var

exporten inklusive direktlandningar i utrikes hamnar sistlidna år omkring

tre gånger så stor som under åren närmast före det andra världskriget och

motsvarade i det närmaste hälften av havsfiskets totala avkastning. Till

följd av en minskning av införseln av bland annat fryst fiskfilé, helgeflundra,

makrill och skarpsill har importen av fisk och fiskprodukter under år

1959 till såväl kvantitet som värde minskat jämfört med närmast föregående

år.

Konsumtionen inom landet av fisk och fiskprodukter under sistlidna

kalenderår har enligt jordbruksnämndens uppskattningar varit obetydligt

större än under år 1958. Ökningen hänför sig till importerad färsk och fryst

fisk. De frysta filéernas andel i den totala konsumtionen av färsk och fryst

fisk har enligt nämndens beräkningar stigit från 23 procent år 1958 till 25

procent år 1959.

Såsom förut anförts har 1954 års fiskeriutredning — under åberopande

av innehållet i den nyligen uppgjorda konventionen angående upprättandet

av Europeiska frihandelssammanslutningen — anmält, att förutsättningar

numera syntes saknas för utredningen att slutföra arbetet med utformningen

av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande

frågor. Genom beslut den 19 februari 1960 har utredningen befriats

från sitt uppdrag i sagda hänseenden. Samtidigt har Kungl. Maj :t

uppdragit åt jordbruksnämnden att — i anslutning till den i artikel 28 förenämnda

konvention omförmälda undersökningen av förhållandena i fråga

om handeln med vissa slag av fisk och andra marina produkter inom Europeiska

frihandelssammanslutningen -— under samråd med representanter

för fiskerinäringen och andra därav berörda utreda frågan om utformningen

av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande

spörsmål samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav föranledda för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

slag. Den i nyssnämnda artikel 28 angivna undersökningen skall påbörjas

före den 1 januari 1961 och vara avslutad före den 1 januari 1962.

Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger, såsom jordbruksnämnden

framhållit, såvitt nu kan bedömas även för nästa budgetår. P r i s r e gleringsverksa

in heten torde därför böra bibehållas också under

budgetåret 1960/61. I avbidan på resultatet av jordbruksnämndens nyssnämnda

utredning torde prisregleringen därvid böra handhavas i huvudsak

på samma sätt som hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden

i ämnet, som gjorts av föredragande departementschefen i propositionen

1951: 81.

Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Giltighetstiden

för denna utgår den 30 juni 1960. I avvaktan på resultatet av jordbruksnämndens

utredning bör förordningen förlängas och erhålla fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1961.

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna

för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna

av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1959 — liksom för åren

1951—1958 -— rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna

reglerings- och införselavgifterna. Behållningen av prisreglerings- och införselavgiftsmedel

uppgick den 1 januari 1960 till 17,1 miljoner kronor mot

14,7 miljoner kronor vid ingången av år 1959.

I anslutning till vad jag nyss anfört, torde prisregleringen även under

budgetåret 1960/61 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att

upprätthålla den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande

medel. I avbidan på jordbruksnämndens omförmälda utredning synes

mig vidare prisregleringsavgifter även under nästa budgetår böra kunna

uttagas i den omfattning, som förekommit under de senare åren.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min

mening inte heller under nästa budgetår hinder möta att -— under särskilda

förhållanden och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj :t —

använda behållningen i prisregleringskassan för 1 å n till prisregleringsföreningarna

på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar

på export. Jag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att

prisregleringsföreningarna skall få disponera de krediter, för vilka

staten ställt garanti, till deras fulla belopp jämväl under budgetåret 1960/61.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom landet

av f 1 a d e n s i 11 föranleder ej någon erinran från min sida.

Regleringen av importen och exporten av fisk m. m. sker

för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5 juni 1953

angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr 372)

samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

in. in. (nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30 juni 1960.

Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, in?-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

portregleringen böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår. Därvid bör

dock i enlighet med nämndens förslag få företagas de jämkningar, som kan

bli erforderliga på grund av bestämmelserna i konventionen angående upprättandet

av Europeiska frihandelssammanslutningen eller av åtaganden

inom andra internationella organisationer. I avbidan på resultatet av jordbruksnämndens

förut nämnda utredning torde sålunda giltighetstiden för

införselförordningen (1953: 372) böra förlängas för tiden till och med den

30 juni 1961.

Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som

genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,

kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret

1960/61, torde inkomsterna av införselavgifter för närvarande kunna uppskattas

till ett belopp av omkring 1,25 miljoner kronor. Jag kan ansluta mig

till nämndens förslag, att de för budgetåret 1960/61 inflytande införselavgiftsmedlen

disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna

och sålunda i första hand användes för att täcka de löpande utgifterna

för prisregleringens upprätthållande.

Vad jordbruksnämnden anfört i fråga om vissa verkningar av konventionen

angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen föranleder

i detta sammanhang inte något uttalande från min sida. Jag förutsätter

emellertid i likhet med nämnden, att inom ramen av föreliggande bemyndiganden

skall under nästa budgetår kunna företagas — förutom de

justeringar av införselavgifterna för tidigare omförmäida slag av fiskfiléer,

som har samband med Sveriges anslutning till nyssnämnda konvention —

även sådana justeringar, som med hänsyn till marknadsläget kan bedömas

lämpliga.

I propositionen 1959: 65 underströk jag — utan erinran från riksdagens

sida — önskvärdheten av att en ytterligare centralisering vid export

av fisk till länder med centraliserad import kunde företagas och

att en närmare samverkan mellan de olika exportintressenterna på denna

väg skulle komma till stånd. I detta syfte har under det sistlidna året överläggningar

ägt rum mellan de av fiskexporten berörda intressenterna, överläggningarna

har resulterat i att under slutet av år 1959 en preliminär överenskommelse

träffats om närmare samverkan mellan de olika exportintressena

vid fiskexport till länder med centraliserad import. De berörda exportintressenterna

utgöres av Ostkustfisk, centralförening u. p. a., Sydsvensk exportfisk,

förening u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a., en under bildande

varande förening av konservfabrikanter, benämnd Fiskkonservfabrikernas

förening, ekonomisk förening, Exportutskottet för färsk och fryst fisk samt

Exportutskottet för svensk saltsill. Enligt överenskommelsen skall all export

av saltvattensfisk -— såväl färsk och fryst som beredd vara, däribland

även konserver — till sådana marknader, som jordbruksnämnden förklarar

skola omfattas av centraliseringen, förberedas och genomföras genom dels

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

ett affärsutskott för svensk exportfisk, dels en permanent förhandlingsdelegation

med en heltidsanställd exportchef. överenskommelsen innebär sålunda

bland annat, att jordbruksnämnden medges rätt att även i fråga om

sådan strömming, som för närvarande redan i praktiken är föremål för exportcentralisering,

och fiskkonserver begränsa licensgivningen för export

till marknader med centraliserad import att endast omfatta export, som

sker i enlighet med överenskommelsen. I fråga om den närmare utformningen

av överenskommelsen i övrigt torde jag få hänvisa till jordbruksnämndens

i det föregående återgivna redogörelse.

överenskommelsen syftar till en sådan ytterligare centralisering av fiskexporten

och närmare samverkan mellan olika exportintressenter, som enligt

mitt i fjol gjorda uttalande i frågan synes önskvärd och den bör därför

godtagas. Jag förutsätter givetvis, att den förut nämnda Fiskkonservfabrikernas

förening antagit stadgar på sätt jordbruksnämnden angivit och i

övrigt trätt i funktion, innan exporten av fiskkonserver införes under exportcentraliseringen.

Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad

import bör i övrigt under budgetåret 1960/61 handhavas i enlighet med

de för denna export nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen

av exporten till övriga marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter

i huvudsak de grunder, som följts under innevarande budgetår. I enlighet

härmed bör även utförselförordningen (1953: 374) ges förlängd giltighet för

tiden till och med den 30 juni 1961.

Vad jordbruksnämnden i förevarande sammanhang anfört i fråga om viss

representation för fiskhandeln och fiskberedningsindustrien i prisregleringsföreningarna

på fiskets område, m. m. föranleder ingen erinran från min

sida.

För budgetåret 1959/60 har medgivits, att till kostnaden för en befattning

som fiskexport repre se ntant får tagas i anspråk högst 90 000

kronor, varav 45 000 kronor från det å riksstaten under nionde huvudtiteln

redovisade reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning av

fisk m. m. och återstoden från de för budgetåret 1959/60 genom upptagande

av införselavgifter på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna

medlen.

Såsom redan föreslagits vid behandlingen av nyssnämnda anslag i årets

statsverksproposition (IX ht p. 145), bör kostnaderna för befattningen från

och med budgetåret 1960/61 i sin helhet utgå ur de införselavgiftsmedel,

som upptages eller upptagits på fiskets område. Till läckande av nämnda

kostnader torde för nästa budgetår böra beräknas ett oförändrat belopp av

90 000 kronor.

För kvalitetskontroll av fiskkonserver skall enligt uttalanden i

propositionen 1957: 88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, tillskott av

statsmedel ej vidare erfordras, sedan 20 000 kronor tillförts eu i proposi
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

tionen omförmäld buffertfond. På grund av inträffade och befarade exportsvårigheter

medgav emellertid riksdagen åren 1958 och 1959 beträffande

budgetåren 1958/59 och 1959/60 ett avsteg från sagda princip. Till bestridande

av erforderligt tillskott till konservkontrollen samt av sådana kostnader

för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver, som inte

kunde täckas genom inflytande kontrollavgifter, skulle sålunda under

budgetåret 1959/60 få tagas i anspråk i första hand i clearingkassan för

fisk den 1 juli 1959 kvarstående medel och i andra hand ett belopp av högst

35 000 kronor ur de för budgetåret 1959/60 inflytande eller dessförinnan

influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område. Bemyndigandena att använda

statsmedel som tillskott till konservkontrollen har hittills ej behövt

utnyttjas. Ej heller har buffertfonden till någon del tagits i anspråk för kontrollens

finansiering.

Även om inflytande kontrollavgifter i konservkontrollverksamheten jämte

i buffertfonden innestående medel beräknats kunna täcka konservkontrollkostnaderna

fram till den 1 juli 1961, anser jordbruksnämnden — med

hänsyn till svårigheterna att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna

i verksamheten — att möjlighet bör finnas att även under nästa

budgetår vid behov använda statsmedel för finansieringen av konservkontroll.

De medel, som under nästa budgetår kommer att erfordras för kvalitetskontroll

av andra fiskvaror än konserver utöver vid sistnämnda kontroll

inflytande kontrollavgifter, har jordbruksnämnden beräknat till högst

50 000 kronor. Nämnden har i detta belopp även inräknat de medel, som

kan behöva tillskjutas för finansieringen av konservkontrollen. Vidare upplyser

nämnden, att behållningen i clearingkassan för fisk numera helt förbrukats.

I anslutning härtill hemställer nämnden om bemyndigande att för

genomförandet av kvalitetskontrollen få bestrida kostnaderna i sin helhet

med införselavgiftsmedel.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra förorda, att till bestridande

av eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen samt av sådana

kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,

som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas i anspråk

ett belopp av högst 50 000 kronor ur de för budgetåret 1960/61 inflytande

eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

Såsom jag framhöll vid anmälan av propositionen 1958:71 förutsätter jag

emellertid, att även i fortsättningen vid export av normal omfattning kostnaderna

för konservkontrollen i sin helhet skall täckas genom kontrollavgifterna

och att avgifterna skall höjas, därest de normala kontrollkostnaderna

skulle stiga.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till de förordningar, som framgår av min hemställan i det följande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

A. antaga förslagen till följande förordningar:

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med

fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa

slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

5 juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av

vissa slag av fisk och skaldjur m. m.;

B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1961

reglering av priserna på fisk ävensom importen och exporten

av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger

må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som

förordats i det föregående; samt

C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1960/61 för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag

mot gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening

u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kronor jämte

ränta, dels åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp

av 3 000 000 kronor jämte ränta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

Bilaga 1

Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1958

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39 ........

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1 128

3 608

100

1940/44 ........

5 432

6 921

12 353

103

2 558

1409

3 967

no

1945............

5 896

6 373

12 269

102

2 817

1492

4 309

119

1946............

5 528

6 168

11696

97

2 756

1423

4 179

116

1947............

5 250

6 047

11297

94

2 606

1328

3 934

109

1948............

4 926

6 099

11025

92

2 597

1236

3 833

106

1949............

4 673

6100

10 773

90

2 532

1335

3 867

107

1950............

4 306

5 818

10124

84

2 452

1268

3 720

103

1951............

3 947

5 722

9 669

80

2 320

1175

3 495

97

1959............

3 771

5 598

9 369

78

2199

1103

3 302

92

1953............

3 616

5 598

9 214

77

2 068

1136

3 204

89

1954............

3 288

5 652

8 940

74

2 027

1077

3104

86

1955............

3 007

5549

8 556

71

1913

1098

3011

83

1956............

2 768

5 666

8 434

70

1831

1065

2 896

80

1957............

2 479

5 716

8195

68

1772

1016

2 788

77

1958............

2 349

5 699

8 048

67

1765

942

2 707

75

År

Västkusten (Hallands län, Göteborgs

och Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39 ........

6 586

1 406

7 992

100

13 646

9 971

23 617

100

1940/44 ........

6 749

1 247

7 996

100

14 739

9 577

24 316

103

1945............

7 321

1 203

8 524

107

16 034

9 068

25102

106

1946............

7 210

1 343

8 553

107

15 494

8 934

24 428

103

1947............

7 211

1224

8 435

106

15 067

8 599

23 666

100

1948............

7 230

1245

8 475

106

14 753

8 580

23 333

99

1949............

7 185

1275

8 460

106

14 390

8 710

23100

98

1950............

7 051

1231

8 282

104

13 809

8317

22 126

94

1951............

7 017

1200

8 217

103

13 284

8 097

21 381

91

1952............

6 874

1 140

8014

100

12 844

7 841

20 685

88

1953............

6 770

1 137

7 907

99

12 454

7 871

20 325

86

1954............

6 416

1092

7 508

94

11731

7 821

19 552

83

1955............

6 058

1 076

7 134

89

10 978

7 723

18 701

79

1956............

5 749

1012

6 761

85

10 348

7 743

18 091

77

1957............

5 583

970

6 553

82

9 834

7 702

17 536

74

1958............

5 400

963

6 363

80

9 514

7 604

17118

72

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för

statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av

fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch

binäringsfiskare.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

37

Bilaga 2

Antal fiskebåtar åren 1935/39, 1948/1952 och 1953/1958

År

Däckade båtar med motor

Öppna båtar med motor

Hkr

Sum-

ma

Hkr

Sum

ma

1—

10

11—

30

31—

90

91-

150

151—

200

>200

1-5

6-

10

>10

Summa

båtar

med

motor

O stkusten

1935/39 ......

. .

. .

..

. .

. .

1948/52 ......

S34

535

21

1

0

1953..........

731

630

25

1

0

1954..........

694

629

31

5

2

1955..........

565

612

36

10

2

1956..........

492

606

45

16

4

1957..........

469

567

49

25

7

1958..........

421

523

53

34

13

(421)

(526)

(44)

(36)

(13)

. .

388

..

..

..

4 636

5 024

0

1391

3178

1509

109

4 796

6187

0

1387

3 045

1591

159

4 795

6182

0

1361

3 075

1541

174

4 790

6151

0

1225

3 039

1607

186

4 832

6 057

0

1163

3 062

1589

235

4886

6049

2

1119

3 013

1565

245

4 823

5 942

1

(5)

1045

(1045)

2 964

1506

283

4 753

5798

Sydkusten

1935/39 ......

. .

. .

. .

. .

. .

. •

749

459

1948/52 ......

314

302

122

36

0

0

774

563

in

7

681

1953..........

309

295

127

45

0

1

777

608

160

14

782

1954..........

333

275

134

48

0

1

791

630

133

15

778

1955..........

310

278

137

53

0

1

779

636

162

19

817

1956..........

329

243

122

66

7

1

768

663

132

20

815

1957..........

323

235

103

72

7

6

746

661

136

22

819

1958..........

290

(275)

220

(233)

86

(89)

71

(69)

20

(21)

12

(12)

699

(699)

655

150

21

826

1208

1455

1559

1569

1596

1583

1 565

1 525

1935/39 ......

1948/52 ......

1953 ..........

1954 ..........

1955 ..........

1956 ..........

1957 ..........

1958 ..........

Västkusten

••

••

1345

. .

. .

..

496

1841

432

199

347

318

162

1458

660

256

21

937

2 395

430

190

328

272

144

82

1446

692

277

26

995

2 441

426

196

318

272

143

99

1454

703

304

18

1025

2 479

416

201

301

212

167

140

1437

695

324

27

1046

2 483

414

195

277

167

173

144

1370

684

316

46

1046

2 416

390

175

261

159

161

161

1307

665

333

Öl

1049

2 356

393

(423)

180

(128)

239

(238)

173

(235)

145

(101)

175

(180)

1305

(1 305)

653

342

42

1037

2 342

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

År

Däckade båtar med motor

Öppna båtar med motor

Summa

båtar

med

motor

Hkr

Sum-

Hkr

Sum-

ma

1—

10

11—

30

31—

90

91—

150

151—

200

>200

ma

1-5

6—

10

>10

Samtliga

kuststräckor

1935/39 ......

. •

••

••

2 482

. .

. .

. .

5 591

8 073

1948/52 ......

1580

l 036

490

355

162

3 623

4 401

1876

137

6 414

10 037

% ............

43,6

28,6

13,5

9,8

4,5

100,0

68,6

29,3

2,1

100,0

1953/57 ......

1326

1065

459

285

163

128

3 426

4 374

2 034

251

6 659

10085

% ............

38,7

31,1

13,4

8,3

4,8

3,7

100,0

65,7

30,5

3,8

100,0

1958..........

1104

923

378

278

178

188

3049

4 272

1998

346

6 616

9 665

% ............

36,2

30,3

12,4

9,1

5,8

6,2

100,0

64,6

30,2

5,2

100,0

(1 U9)

(887)

(371)

(340)

(135)

(197)

(3049)

(36,7)

(29,1)

(12,2)

(11,1)

(4,4)

(6,5)

(100,0)

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken (SOS Fiske). För år 1958

redovisas alternativa siffror inom parentes, vilka baserar sig på ett delvis annat primärmaterial

än övriga siffror i tabellen och i allmänhet torde vara riktigare än dessa. I denna bilaga redovisas

ej fiskebåtar utan motor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

39

Bilaga 3

Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika f&ngstområden, mängd, värde samt procentuell

fördelning åren 1935—1959

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav iland- fört i utri- kes hamnar

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

*

Fångstmängd

1935/39 ........

31,9

27

11,9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44 ........

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

1,7

1

1945............

35,3

23

23,7

16

93,6

61

152,6

100

6,7

4

1946............

29,4

18

18,0

11

113,5

71

160,9

100

13,0

8

1947............

22,2

14

19,7

13

114,0

73

155,9

100

10,1

6

1948............

25,2

14

26,6

14

132,6

72

184,4

100

12,9

7

1949............

27,3

15

32,9

18

124,3

67

184,5

100

20,2

11

1950............

27,8

15

27,7

14

135,1

71

190,6

100

28,5

15

1951............

27,8

15

28,6

15

128,8

70

185,2

100

21,5

12

1952............

27,6

13

32,0

16

147,9

71

207,5

100

32,2

16

1953............

29,3

15

32,7

16

137,7

69

199,7

100

33,2

17

1954............

28,5

14

31,1

16

141,5

70

201,1

100

35,6

18

1955............

30,1

14

34,1

15

155,3

71

219,5

100

45,0

21

1956............

24,3

12

33,1

17

140,0

71

197,4

100

35,8

18

1957............

24,2

11

40,0

18

157,9

71

222,1

100

38,0

17

1958 ..........

27,2

11

37,8

16

173,0

73

238,0

100

66,8

28

1959 1 ..........

27,8

11

35,6

14

196,2

75

259,6

100

80,8

31

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav iland- fört i utri- kes hamnar

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Fångst värde

1935/39 ........

8,3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

8,1

10

1940/44 ........

26,3

31

13,5

16

45,8

53

85,6

100

0,3

0

1945............

29,3

26

16,4

14

67,7

60

113,4

100

7,0

6

1946............

22,9

25

10,3

11

59,5

64

92,7

100

10,1

11

1947............

20,4

23

11,2

12

58,4

65

90,0

100

5,1

6

1948............

23,6

20

16,1

14

75,6

66

115,3

100

5,9

5

1949............

22,7

22

16,1

15

65,7

63

104,5

100

7,0

7

1950............

22,6

22

14,8

15

64,7

63

102,1

100

9,3

9

1951............

24,9

23

16,4

15

68,0

62

109,3

100

9,0

8

1952............

24,4

20

18,4

15

79,6

65

122,4

100

11,4

9

1953............

24,7

20

20,3

17

77,0

63

122,0

100

11,2

9

1954............

24,4

20

20,6

16

80,9

64

125,9

100

13,1

10

1955............

23,8

18

23,2

17

88,5

65

135,5

100

16,1

12

1956............

22,9

17

21,1

16

88,8

67

132,8

100

16.7

13

1957............

23,2

16

25,2

17

100,5

67

148,9

100

17,9

12

1958 ..........

23,2

15

24,9

16

106,1

69

154,2

100

29,7

19

1959 1..........

23,6

14

26,1

16

113,5

70

163,2

100

33,4

20

1 Siffrorna är uppskattade av jordbruksnämnden.

Anm. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna för åren 1949—1959 men däremot

icke för åren 1935—1948. Det beräknade totala avrenset har för åren 1945, 1946, 1947 och 1948

utgjort resp. 7,5, 8,8, 8,9 och 9,5 milj. kg. För åren 1949—1959 är i ilandföringen i utrikes hamnar

inkluderad s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan

och därmed ej heller i kolumnerna ”Västkusten” och ”Totalfångst”. Under sistnämnda

åren torde ilandföringen av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1955—september 1959, öre/kg

Tid

Västkusten

Sydkusten

Genom-

Genomsnittliga fiskarpriser1

Minimipriser8

Genomsnittliga

fiskarpriser

Minimipriser3

snittet av

partinote- ringar på

All

fisk*

Sill

Torsk

Mak-

rill

Annan

fisk1 2

Sill

nr l4 *

Sill

nr 34

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill4

(ej liten)

Sill

Torsk

Sill

nr l6 *

Sill

nr 36

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

strömming i

Stockholm8

1955

3:e kv.

61,2

41,4

47,6

77,0

79,0

83,4

59 (45)

39 (31)

63

53

55 (48)

48,2

66,4

65

55

56

53

125,2

4:e kv.

77,5

107,3

90,5

104,5

55 (36)

35 (22)

63

53

55 (48)

56,0

59,6

65

55

56

53

134,1

1958

l:a kv.

65,9

46,3

79,9

120,1

100,5

49 (38)

31 (22)

63

53

55 (48)

66,4

58,1

65

55

56

53

136,0

2:a kv.

73,6

42,5

80,8

69,9

98,6

89,0

49 (38)

31 (22)

68

58

55 (48)

58,7

49,4

65

55

53

50

123)4

3:e kv.

68,8

48,0

82,2

97,2

59 (47)

39 (31)

68

58

55 (48)

47,4

56,1

68

58

55

52

128,9

4:e kv.

74,4

44,5

111,2

96,4

113,6

55 (45)

36 (27)

68

58

55 (48)

53,1

59,5

68

58

56

53

139,4

1957

Pa kv.

64,0

42,2

97,2

99,2

115,0

49 (43)

31 (24)

68

58

55 (48)

58,7

54,4

68

58

56

53

135,7

2:a kv.

69,0

42,0

77,0

64,0

89,4

49 (43)

31 (28)

68

58

59 (50)

61,0

51,2

68

58

54

51

125,3

3:e kv.

65,8

47,2

78,8

75,9

93,9

62 (48)

41 (33)

69

59

59 (50)

54,0

55,6

68

58

55

52

133,6

4:e kv.

79,4

49,6

96,3

80,6

108,0

55 (44)

35 (27)

69

59

59 (50)

59,2

58,6

68

58

56

53

141,9

1958

Pa kv.

66,9

47,1

73,8

73,0

108,2

52 (41)

33 (24)

69

59

59 (50)

66,7

58,0

68

58

56

53

136,9

2:a kv.

82,5

4n,5

84,0

72,9

109,1

52 (41)

33 (24)

69

59

59 (47)

51,3

53,9

68

58

54

51

123,5

3:e kv.

81,3

53,9

92,7

103,3

104.9

62 (48)

41 (33)

69

59

59 (44)

53,7

58,1

68

58

55

52

132,0

4:e kv.

75,0

47,2

127,6

90,4

131,7

62 (48)

41 (33)

69

59

59 (44)

53,4

65,3

68

58

56

53

120,8

1959

Pa kv.

53,0

84,8

34,9

96,5

95,8

124,8

52 (41)

33 (24)

69

59

59 (44)

63,3

58,8

68

58

56

53

124,0

2:a kv.

41,0

96,8

69,9

105,7

52 (41)

33 (24)

69

59

59 (44)

56,6

59,3

68

58

56

53

128,3

3:e kv.

67,2

48,0

96,1

96,3

110,3

62 (48)

41 (33)

69

59

59 (44)

53,5

58,1

68

58

56

53

135,4

1 Uppgifterna avyer försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

8 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för

alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning

på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill

samt för beredare av frysta filéer i fråga om makrill-).

* T. o. m. 2:a kv. 1956 bär gällt ett gemensamt minimipris av 58

öre för sill, som ilandförs i Blekinge.

6 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen

fastställt att gälla vid försäljning till återförsäljare i och för

dennes rörelse, och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna

redovisade fiskarprisema.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimiprisema

inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och

fiskarens andel I lådkostnaden.

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1960

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

41

Bilaga 5

Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad fisk in. m.

tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

År

Utförsel

Införsel

Differens

Kommersiell export

Direkt- land- ningar i

utlan- det

Sum-

Kommersiell import

Sum-

ma

fisk,kraft

djur o.

blötdjur

kap. 3

beredd el.

(onserverad

:isk m. m.

kap. 16

fisk, kräft- djur 0.

blötdjur

(ap. 3

beredd el.

konserverad

fisk m. m.

kap. 16

1935/39

Miljoner

25,1

cilogram

1,4

14,8

41,3

44,5

7,1

51,6

1940/44.

5,4

0,4

1,7

7,5

11,6

0,4

12,0

1945’....

6,7

0,1

6,7

13,5

16,1

0,9

17,0

1946....

33,6

3,0

13,0

49,6

24,1

5,0

29,1

19,7____

17,2

2,4

10,1

30,2

26,3

5,0

31,3

1948____

47,6

1,6

12,9

62,1

21,5

7,7

29,2

1949____

45,7

2,7

20,2

68,6

19,6

4,7

24,3

1950____

34,9

3,3

28,5

66,7

22,9

5,4

28,3

1951____

5o,8

2,0

21,5

74,3

23,1

9,2

3*,3

1952....

54,6

2,4

3 ,2

89,2

27,7

8,7

11,4

36,4

1953....

47,5

1,7

33,2

82,4

27,0

38,4

1954....

51,9

3,1

35,6

90,6

27,5

9,0

36,o

1955....

50,5

2,3

45,0

97.8

34,3

12,5

46,8

19: 6____

40,2

2,6

35,8

78,6

33.7

13,5

47,2

1957....

42,0

1,9

38,0

81,9

30,2

11,8

42,0

1958____

35,9

2,9

66,8

105,6

33,8

15.9

49,7

1959. ..

38,4

2,8

80,8

122,0

30.5

16,8

47,3

1935/39

Miljoner

7,8

kronor

1,3

3,1

12,2

20,9

4,6

25,5

1940/44

2,8

0,3

0,3

3,4

10,4

12.1

1945....

39

0,4

7,0

11,3

18,6

2,3

-0,9

1946....

24,4

6,6

10.1

41,1

27,1

9,4

36,5

1947....

16,8

8,3

5,1

30,2

16,4

9.4

3:>,8

1948....

33^2

5,3

5,9

44,4

23,0

9,2

32,2

19^9____

26 9

6,8

7,0

40,7

21,4

6,1

27,5

li''50____

22,3

8,8

9,3

40,4

26,2

10,2

36,4

1951....

33,2

6,2

9,o

48,4

29,3

13,9

43,3

1952____

37,5

6,9

11,4

55,8

19,4

14,5

53.9

19 ,3____

33,0

4,9

11,2

49,1

41,1

17,9

59,0

1954____

35,6

9,2

13,1

55,9

47 7

17,9

65,6

1^55....

34,2

6,6

16,1

56,9

6'',9

24,6

86,5

1956....

31,7

7,7

16,7

56,1

60.3

27,7

88,0

1957....

36,9

5,3

17.9

60,1

69.7

59 9

28,6

88,5

1958....

30,6

9,4

29,7

71,4

37,9

109,3

1959....

33,4

9,7

33,4

76,5

66,9

38,5

105,4

Utförselöverskott

(+)

Införselöverskott

(—)

-10,3

- 4,5

- 3,5

+ 20,5

- 1,1

+ 32,9

+ 44,3

4 38,4

+ 42,0

4 52,8

4 44,0

4 54,1

4 51,0

+ 314

4 39,9

+ 55,9

4 74,7

- 13,3

+ 4,6

- 5,6

4 12,2

4 13,2

4 4,0

4 5,2

4 1,9

- 9.9

- 9,7

- 29,6

- 31.9

- 2+4

- 39,6

- 28,9

Anm. 1. Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur, som i den tidigare tulltaxan

hänförts till stat. nr 281: 1 och 321:5, ingår i denna tabell fr. o. in. 1957.

Anm. 2. Siffrorna för kommersiell handel år 1959 enligt tullverkets pieliminära statistik, tidigare

års siffror är hämtade från handelsstatistiken.

Anm. 3. För åren 1949—1959 är i diiektlandningarna i utlandet inkluderad även s. k. skrapfisk.

För åren dessförinnan omfattar motsvarande siffror ej skrapfisk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

600374 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter in. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden

ls/4 >1946—91/is 1959, allt i kr.

Bilaga 6

År

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Införsel-

avgifter

Pristillägg

Pristillägg

Prisutjämn.-

m. m.

m. m.

bidrag 2

1946..................

1 117 780: 21

1 276 724:82

124 086:57

80 276: 72

113 425:88

_

80 167:09

1947..................

1 699 532: 08

1 507 945: 02

196 826: 53

224 512: 86

191 648: 54

140 726: —

295 221:73

1948..................

2 239 833:72

1 949 812: 46

381 401: 55

8 323: 68

245 834: 98

132 597: —

240 298: 87

1949..................

2 000 733: 09

1928 838:41

306 089: 17

292 115:77

254 064:84

831 289: 46

247 384:72

1950..................

1 546 655: 26

2 560 254: 65

225 914: 41

581 793: 96

236 391: 81

485 874: 74

324 952: 84

1951..................

2 026 991:10

1 441 531: 28

314 686: 10

138 400:72

310 516: 65

525 000: —

836 301: 45

1952..................

2 152916:51

1 713 595:81

488 976: 85

145 048: 07

448 015:42

800 000:-

1326 222: 23

1953..................

2 309 384: 26

1 757 128: 95

528 363:87

214 768: 99

534 310:05

800 000: —

1 352 397: 96

1954..................

2 323 216:67

1563 805:09

512 834: 04

157 717:72

501155:91

800 000:-

1 322 794: —

1955..................

1 956 955: 61

1500 000: —

594 931:23

446 488: 05

548105:17

826110: 95

2 180 626:39

1956..................

1 653 500: 39

2 564 811:90

299 295:86

634 727: 07

382 933:98

582 461:13

1 707 184:85

1 560 000: —

1957..................

1 411 977:28

1 562 371: 21

303 648: 20

752 478: 06

355 869: 48

324 751: 95

1230877: 92

1 108 852:05

1 517 551: 29

1675000: —

309 853: 68

582 799: 52

395 109: 84

702 548:09

1 455 745: 03

1 535 000: -

1959..................

1 309 238: 10

1 860 000:-

264 783: 08

9 600 889: 28

463 521:83

8 650 000: —

1400 618:02

1561034:49

Omkostnader 1946-1959

370 324: 49

84 813: 23

3 154: 80

4- 70 615: It

Avveckling av statslån

2 500 000: —

500 000: —

500 000: —

Summa

25 266265:57

27 732144:09

4 851691:14

5 445 153: 70

4980904:88

8104 514:12

14 000 793:10

5 694271:43

Underskott............

- 2 465 878:52

- 593 462:56

- 3123 609: 74

Överfört år 1946 från

clearingkassan för fisk

Ränteinkomst ........

Uppbörds- och kontrollkostnader

..........

Total behållning Sl/i2

1959................ * 8

+ 13512118:71

+ 1000000:- + 2 763 866:02

- 190 592: —

+ 17 084887: 73

co

1 Beträffande strömmingsregleringen den ''/i.

2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets införande ställts till Ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag

och sedermera helt åtgått.

8 Beloppet är preliminärt.

4 Av beloppet utgör 61 569 kr. 14 öre kostnad för fiskexportrepresentanten och 9 045 kr. 97 öre kostnad för kvalitetskontrollen för fisk.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp. år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »prisutjämningsbidrag»

belöper på resp. år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1960

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61 jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1960:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61 jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten