Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1960161 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m

87 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 86 av 87 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:83, Angående anslag för budgetåret 1960161 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

1

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1960161 till statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården m. m.; given Stockholms slott den i mars

1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas genomförandet av de av riksdagen tidigare beslutade

åtgärderna för utbyggnad av ungdomsvårdsskoleorganisationen. Av

redogörelsen framgår, att organisationen sedan den 1 mars 1959 fått ett

nettotillskott av ca 145 platser. Under återstoden av innevarande år beräknas

ytterligare ca 115 platser tillkomma.

Vidare redovisas av kommittén för ungdomsvårdsskolorna i dess slutbetänkande

(SOU 1959: 25) framlagda förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna.

Frågor om vårdtider och sluten vård på skolorna behandlas.

Förslag framlägges om förstärkning av skolornas resurser för bl. a.

medicinsk-psykologisk behandling, fritidsverksamhet och eftervård samt

undervisning och arbetsträning. I fråga om yrkesundervisning och arbetsträning

förordas att verksamheten mer än hittills inriktas på produktion.

Nya verkstadslokaler föreslås anordnade vid fyra yrkesskolor för pojkar

1—Jiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

och två yrkesskolor för flickor. En avsevärd medelsanvisning föreslås till

engångsanskaffning av inventarier till skolornas verkstäder. Viss förstärkning

av personalorganisationen vid skolorna föreslås även.

Anslag till ungdomsvårdsskolorna äskas för budgetåret 1960/61 med sammanlagt

ca 15,6 milj. kronor på driftbudgeten och 2,5 milj. kronor på kapitalbudgeten.

Vidare äskas anslag på tilläggsstat för budgetåret 1959/60 för uppförande

av en elevförläggning vid Hornö yrkesskola såsom ersättning för en brunnen

byggnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr i960

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den h mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 36—42 samt under kapitalbudgeten (bilaga

27 punkten 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten

Kronor

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag ...................................... 9 138 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag .................................... 5 169 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs
anskaffning

av inventarier m. m., reservationsanslag........ 850 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande

och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag

................................................ 500 000

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

reservationsanslag .......................... 55 000

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m., reservationsanslag

................................................ 100

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster in. m., reservationsanslag

.......................................... 73 000

II. Kapitalbudgeten

Under statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården, investeringsanslag.................... 2 500 000

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

I. Inledning

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 tillkallade jag sex

utredningsmän med uppdrag att utreda vissa frågor rörande ungdomsvårdsskolorna.

Enligt direktiven skulle såsom en allmän riktpunkt för utredningen

gälla, att ungdomsvårdsskoleorganisationen skall vara så avpassad att

den kan ta hand om och effektivt behandla de ungdomar som är i behov av

vård inom harna- och ungdomsvårdens ram och som befinnes inte kunna

lämpligen tagas om hand i annan ordning. Utredningsmännen borde i första

hand undersöka vilka åtgärder som bör vidtagas för att snabbt avveckla

den akuta platsbristen. I andra hand borde utredningsmännen utarbeta ett

program för organisationens utbyggnad under de närmaste åren. Bland de

frågor som borde särskilt uppmärksammas vid utredningen märktes frågan

om ökade resurser för psykiatrisk vård och för eftervård.

Utredningsmännen, som antagit benämningen kommittén för ungdomsvårdsskolorna,

har varit ledamoten av riksdagens första kammare G. Pettersson,

ordförande (fr. o. m. den 7 november 1957), ledamoten av riksdagens

andra kammare S. Ekendahl, ledamoten av riksdagens första kammare

C. Eskilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare E. Jacobsson, f. d.

ledamoten av riksdagens första kammare Margret Nilsson och e. o. kanslirådet

L.-Å. Åström.

Under år 1957 avgav kommittén förslag angående anordnande av en ungdomsvårdsskola

på Visingsö samt om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola

i Uddevalla ävensom vissa förslag i anledning av den akuta platsbristen

vid vissa ungdomsvårdsskolor. Förslagen underställdes 1958 års riksdag.

Beslut fattades om förstärkning av organisationen i huvudsaklig överensstämmelse

med kommitténs förslag.

I oktober 1958 avlämnade kommittén ett betänkande med förslag till utbyggnad

av ungdomsvårdsskolorna. I en på grundval av betänkandet utarbetad

proposition (1959:88) föreslogs en avsevärd förstärkning av ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Förslagen bifölls av riksdagen (SU 57, Rskr 172).

Kommittén har den 11 september 1959 överlämnat sitt slutbetänkande

med förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna (SOU 1959:

25).

över betänkandet har yttranden avgivits av riksåklagarämbetet, fångvårdsstyrelsen,

socialstyrelsen (efter hörande av styrelserna för ungdomsvårdsskolorna),

byggnadsstyrelsen, statskontoret, statens organisationsnärnnd,

skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, lantbruksstyrelsen,

medicinalstyrelsen, statens lönenämnd, barnavårdsnämnderna i

Stockholm, Göteborg och Malmö samt I.O.G.T., Svenska socialvårdsförbundet,

Svenska barnpsykiatriska föreningen, Svenska barnpsykologiska föreningen

och Sveriges läkarförbund.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

5

Riksåklagarämbetet har bifogat ett yttrande av ungdomsåklagaren i Stockholm.

Därjämte har skrivelser ingivits av Tjänstemännens centralorganisation,

stadsfullmäktige i Stockholm och ett antal i Havdhems kommun bosatta

personer m. fl.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) hemställt om anvisande av medel för

verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret 1960/61.

II. Gällande bestämmelser och nuvarande organisation

Bestämmelser angående ungdomsvårdsskolorna och deras verksamhet

finnes meddelade i barnavårdslagen (BvL) och i Kungl. Maj:ts stadga den

28 juni 1946 (nr 582; ändr. 1947:777, 1952:128) för skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården. Vidare finnes särskilda föreskrifter i instruktionen

den 28 juni 1946 (nr 584) för statens inspektör för skolorna, bl. a. beträffande

intagningsförfarandet, samt i instruktionen den 16 augusti 1946 för

konsulent för eftervården vid skolorna.

Enligt barnavårdslagen kan barnavårdsnämnden för skyddsuppfostran

omhändertaga barn under 18 år, som befinnes vara så vanartat, att särskilda

uppfostringsåtgärder kräves för dess tillrättaförande (22 § c/), samt

person i åldern mellan 18 och 21 år, som befinnes föra ett oordentligt, lättjefullt

eller sedeslöst liv eller eljest visat svår oart och beträffande vilken särskilda

åtgärder från samhällets sida kräves för hans tillrättaförande

(22 § ål).

För beredande av skyddsuppfostran skall enligt 43 § 1 mom. BvL finnas

av staten eller andra upprättade skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

(ungdomsvårdsskolor). Organisationen skall omfatta följande särskilda

skolor eller skolavdelningar, nämligen skolhem för barn i skolpliktig

ålder, yrkesskolor dels för barn, som vid omhändertagandet avslutat sin

skolgång men icke fyllt 18 år, dels för personer, som avses i 22 § d) BvL,

samt hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda barn. Särskilda

yrkesskolor skall finnas för omhändertagna över skolplikt^ ålder, som är

efterblivna till förståndsutvecklingen, samt särskilda skolhem och yrkesskolor

för omhändertagna, vilka på grund av själslig abnormitet bör stå

under särskild läkarlillsyn. Elever av olika kön må ej intagas i samma

skola.

Enligt 44 § 2 mom. BvL skall i skolhem meddelas skolundervisning motsvarande

den som förekommer i sjuårig folkskola och därpå följande fortsättningsskola

enligt gällande bestämmelser om folkundervisningen. I yrkesskola

och hemskola skall meddelas yrkesutbildning i den omfattning

Kungl. Maj :t föreskriver. Närmare bestämmelser beträffande undervisningen

är intagna i 17 § stadgan för ungdomsvårdsskolorna.

Ungdomsvårdsskola skall enligt 44 § 1 mom. BvL stå under ledning av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

en styrelse, som har att besluta om bl. a. intagning i skolan. Tillsynen över

verksamheten utövas enligt 3 § ungdomsvårdsskolestadgan under överinseende

av socialstyrelsen av chefen för styrelsens skolbyrå (skolbyråchefen).

Undervisningen vid skolorna är underkastad inspektion av skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen. Medicinalstyrelsen

inspekterar vården av elever i skolor för själsligt abnorma.

I proposition till årets riksdag har föreslagits att den nuvarande barnavårdslagen

fr. o. m. den 1 januari 1961 skall ersättas med en ny barnavårdslag.

I denna har intagits bestämmelser, som i sak motsvarar 22 § c) och d)

i den nu gällande lagen. Vidare föreslås en ny bestämmelse, enligt vilken

barnavårdsnämnd i vissa fall skall kunna omhänderta underårig för utredning.

Vissa detalj föreskrifter angående ungdomsvårdsskolorna saknar motsvarighet

i den nya lagen. Avsikten är att dessa skall intagas i tillämpningsbestämmelser

till lagen.

Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns f. n. 25 skolor med ett

fastställt platsantal av 902 den 1 mars 1960 (652 vid pojkskolorna och 250

vid flickskolorna). Det för varje skola fastställda platsantalet ävensom det

klientel, för vilket resp. skola är avsedd, framgår av följande förteckning.

Fastställt

Skola antal vård- Skolan avsedd för

platser

För manliga elever

Lövsta yrkesskola 48

och skolhem 32 80

Långanäs yrkesskola 56

Fagareds yrkesskola 61

Forsane yrkesskola 54

Sundbo yrkesskola 64

Johannisbergs yrkesskola 35

Råby yrkesskola 39

Margretelunds yrkesskola 38

Gräskärrs yrkesskola 28

elever såväl i som över skolåldern, vilka

på grund av psykisk abnormitet

eller kroppslig sjukdom bör stå under

särskild läkartillsyn

elever över 18 år samt elever över 15

år med allvarliga uppförandebrister

elever över skolpliktig ålder

normalt utvecklade elever över skolpliktig

ålder men under 18 år

samma kategori som Forsane

samma kategori som Forsane

elever över skolpliktig ålder, som i

begåvningshänseende är något efterblivna
hjälpklassmässiga

elever över 15 år

med allvarligare beteenderubbningar
icke

skolpliktiga elever i åldern 14—

16 år

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

7

Hammargårdens yrkes- skola

28

icke skolpliktiga elever i åldern 14—

16 år

Stigby yrkesskola

6

elever över skolpliktig ålder, som i be- gåvningshänseende är särskilt väl

utvecklade

Bärby yrkesskola

24

433

samma kategori som Råhy

östra Spångs skolhem

50

elever i skolåldern

Vemyra skolhem

43

elever i skolåldern

Gudmundsgårdens skol- hem

25

välbegåvade elever i skolåldern

Folåsa skolhem

21

139

psykiskt abnorma elever i skolåldern

S:a

652

För kvinnliga elever

Ryagårdens yrkesskola

71

elever över skolpliktig ålder, som på

grund av psykisk abnormitet eller

eljest bör stå under särskild läkar- tillsyn

Bistagårdens hem- och

yrkesskola

21

väntande mödrar och andra icke skol- pliktiga elever

Brättegårdens yrkesskola

20

elever över skolpliktig ålder, vilka i

begåvningshänseende är särskilt väl

utvecklade

Hornö yrkesskola

26

normalt utvecklade elever över skol- pliktig ålder men under 18 år

Härsjögårdens yrkesskola

24

debila elever i åldern 18—20 år

Eknäs yrkesskola

27

samma kategori som Ryagården, dock

företrädesvis elever i åldern 14—16

år

Morängens yrkesskola

19

hjälpklassmässiga elever över skol- pliktig ålder

Ilåkanstorps yrkesskola

14

debila elever över skolpliktig ålder

Broby skolhem

28

elever i skolåldern

S:a 250

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år t960

III. Förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Allmänna synpunkter

Kommittén anger att den baserat sina olika förslag på nu gällande barnavårdslag.

Det till lagrådet i juni 1959 remitterade förslaget till ny barnavårdslag

har dock så långt möjligt beaktats. I fråga om behandlingen av de

omhändertagna eleverna uttalar kommittén, att ett omhändertagande på

ungdomsvårdsskola främst bör innebära att man söker utreda orsakssammanhangen

bakom den unges beteende och hjälpa honom till en bättre samhällsanpassning.

Kommittén berör i detta sammanhang frågan om vårdresultatet

vid skolorna. Enligt en inom socialstyrelsen påbörjad undersökning

härom har 73 procent av de manliga elever, som den 1 januari 1951 var intagna

på ungdomsvårdsskolor och som varit slutligt utskrivna 4—5 år,

dömts för brott som registrerats i straffregistret. Socialstyrelsens undersökning

omfattar hittills endast återfall i brott. Den kan därför enligt kommitténs

mening inte läggas till grund för en bedömning av elevernas sociala anpassning

på längre sikt. Kommittén anser dock att resultatet synes tillräckligt

negativt för att man skall fråga sig vilka orsakerna härtill kan vara och

hur man skall kunna uppnå ett förbättrat vårdresultat.

Kommittén har funnit, att ungdomsvårdsskoleorganisationens vårdresurser

är otillräckliga. Om vårdarbetet skall leda till åsyftat resultat bör resurserna

för bl. a. medicinsk-psykologisk behandling, undervisning och arbetsträning

samt fritidsverksamhet och eftervård ökas. Förslag härom framlägges

av kommittén.

Vårdtiden

Kommittén har behandlat frågan om längden av vårdtiderna på ungdomsvårdsskolorna.

Kommittén har låtit undersöka de faktiska vårdtiderna på

skolorna under de senare åren. Härvid redovisas bl. a. följande uppgifter

rörande vårdtiden för slutligt utskrivna elever —• mätt i antal dagar per

elev -— under åren 1952—1958.

År för slutlig

utskrivning

Vårdsätt

Total vårdtid

(per elev)

i skola

utackorderade

villkorligt

utskrivna

1958 ..............

542

467

658

1 267

1957 ..............

523

408

660

1 234

1956 ..............

557

394

688

1 308

1955 ..............

532

338

747

1 310

1954 ..............

567

250

809

1 388

1953 ..............

619

400

787

1 412

1952 ..............

662

557

799

1 472

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

9

Av tabellen framgår, att vårdtiden på skolorna minskat fram till år 1955

och därefter varit praktiskt taget konstant. Kommittén har också låtit undersöka

längden av den första vårdtiden på skolorna dvs. från intagningen på

skolan till den första villkorliga utskrivningen. Därav har framgått, att även

i fråga om denna en liknande utveckling skett under senare år.

Kommittén har härefter redovisat de skäl som enligt kommitténs mening

är av betydelse för bedömning av frågan om vårdtidens längd på skolorna.

Såsom skäl för en kort anstaltsvistelse anföres härvid i huvudsak följande.

Intagningen på ungdomsvårdsskola innebär ett starkare frihetsberövande

än vården utanför skolan. Det är därför av vikt att sådana möjligheter skapas

för eleven att han snarast kan utskrivas. En alltför stor anpassning till

den skyddade anstaltsmiljön måste undvikas. Med den starka passivitet

som kännetecknar en stor del av klientelet är det risk för att återanpassningen

till livet ute i samhället försvåras om eleven stannar för länge på

skolan.

Anstaltsvården är vidare väsentligt dyrare för samhället än öppen vård.

Kortare vårdtider ställer därför — om de leder till ett tillfredsställande resultat

— mindre anspråk på samhällets ekonomiska resurser.

Som skäl för en längre vårdtid anföres, att resocialiseringsarhetet i regel

är tidskrävande om man skall nå ett bestående resultat, att möjligheter ges

till en mer intensiv behandling och påverkan från personalens sida och att

bättre förutsättningar ges för undervisning och annan utbildning. Dessutom

torde riskerna för återfall i kriminalitet minskas.

Kommittén framhåller, att resultatet av längre eller kortare vårdtid inte

kan mätas rent statistiskt. Enligt kommitténs mening synes dock en mer

intensiv behandling i vissa fall kunna möjliggöra en förkortning av vårdtiden

och även minska antalet återtagningar. Behandlingsresultatet beror

emellertid på många andra faktorer än vårdtidens längd. Enligt kommitténs

uppfattning måste längden av vårdtiden på skolan bestämmas efter förhållandena

i varje särskilt fall. De mentalhygieniska synpunkterna bör härvid

vara avgörande. Det är elevens utveckling som avgör, när han skall placeras

utanför skolan. Vårdtiden bör dock vara så lång, att man har någon

möjlighet att påverka eleven genom behandling, undervisning och fostran

men inte så lång, att eleven fastnar i en bekväm anstaltsrutin.

Med hänsyn till det anförda anser kommittén det icke lämpligt att fastlåsa

vissa allmänna maximi- eller minimitider för vistelsen på skolan. Det

bör liksom hittills ankomma på skolstyrelsen och skolans rektor att i samråd

med psykiatern och vederbörande barnavårdsnämnd avgöra, när en elev

skall utackorderas eller villkorligt utskrivas. På samma sätt bör det ankomma

på skolledningen att bestämma, om eu villkorligt utskriven elev skall

återtagas till skolan.

Kommittén föreslår, att det bör ankomma på den centrala myndigheten

alt tillse att vårdtiden för de enskilda eleverna inte avviker från vad som

kan anses skäligt och lämpligt samt att i förekommande fall åstadkomma

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

rättelse. Vårdtidens längd bör dock i stort sett vara densamma för flertalet

elever på en och samma skola. En viss differentiering av skolorna efter vårdtidens

längd kan vara motiverad.

Kommittén erinrar i detta sammanhang om den nyligen påbörjade försöksverksamheten

med korttidsbehandling för manliga elever vid Hammargårdens

yrkesskola. Kommittén föreslår i anslutning härtill, att korttidsbehandling

även anordnas för kvinnliga elever. Vidare upprepar kommittén

ett tidigare framlagt förslag att en utskrivningsavdelning för kvinnliga elever

skall inrättas i Borås, så att en tidigare utskrivning av elever vid Härsjögårdens

yrkesskola kan komma till stånd via denna avdelning.

Medicinsk-psykologisk behandling

Kommittén har enligt sina direktiv bl. a. haft att undersöka, huruvida inte

den psykiatriska vården vid ungdomsvårdsskolorna bör förstärkas. Som

bakgrund till sina överväganden i detta hänseende har kommittén i betänkandet

redovisat vissa av experten hos kommittén överläkaren Iilsa-Brita

Nordlund sammanställda medicinsk-psykologiska synpunkter på behandlingen

av ungdomsvårdsskoleklientelet. Det skulle föra för långt att lämna

en fullständig redogörelse härför. Ett omnämnande av några huvudsynpunkter

torde dock vara på sin plats.

Beträffande klientelets beskaffenhet anförs bl. a. följande.

Klientelet består av överbegåvade, normalbegåvade, debila och psykiskt

abnorma. Bland de senare finns i stort sett två grupper. De mer neurotiska

ungdomarna kan urskiljas från de s. k. psykopaterna, vilken grupp innefattar

dels ungdomar med konstitutionella defekter, dels ungdomar med

personlighetsstörningar beroende på tidiga skador av organisk eller miljönatur.

De kanske mest komplicerade fallen består av kombinationer av

ovanstående drag, exempelvis överbegåvade med psykiska abnormdrag, debila

med tidiga personlighetsstörningar etc. De ungdomar, som intas på

ungdomsvårdsskola, uppvisar psykologiska problem, som de måste ha hjälp

med för att senare kunna inlemmas i samhället. Därför måste den medicinskt

psykiatriska vården gälla alla elever.

Dr Nordlund framhåller, att ungdomspsykiatrisk forskning ännu inte utförts

i sådan omfattning eller med sådan intensitet att man genom entydiga

resultat kan hänvisa till en viss behandling för en speciell grupp. Det är

emellertid synnerligen viktigt, att behandlingen insättes snabbt. En radikal

omställning är mer ägnad att lyckas, om sammanhanget mellan asocialitetsyttringarna

och samhällets åtgärder klart framstår för den unge. Även om

skilda grupper av ungdomar behöver olika behandling kan dock ett visst

behandlingsschema gälla alla. Härom anföres bl. a. följande.

Regimbehandling. För den allmänna trivseln på en anstalt för såväl elever

som personal samt för elevernas återanpassning i samhället behöver

goda vanor grundläggas. Personlig hygien, klädvård och bordsskick behöver

alla lära sig, likaså ordentlighet och punktlighet.

Kollektivbehandling. Denna skall gå ut på att skapa en god anstaltsanda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

11

Ett gott uppförande skall påpekas, likaväl som störningar inom kollektivet

skall tas upp till debatt. Blir andan för skränig far alla illa, en viss anstaltspli

skadar ingen. Målet för denna behandling är att skapa en kollektiv ansvarskänsla,

som kan komma att utgöra ett starkt hämmande moment i

positiv riktning för den enskilde eleven. Ju bättre kollektivandan är, ju mer

kanske en dags isolering uppskattas av en elev som överträtt gällande förordningar.

Sysselsättningsbehandling. Arbetsträningen är en mycket viktig del av

anstaltslivet. Ett intresse för arbetet och en positiv arbetsattityd är en ytterligt

stabiliserande faktor vid resocialiseringsprocessen. Viktigt är dock att

arbetsledningen räknar med en initial olust för arbete i gemen. Att eleven

får arbetsuppgifter, som ej är för komplicerade just under den besvärliga

omställningsperioden, är även viktigt. Sysselsättningen omfattar även fritiden.

Här måste finnas olika möjligheter att välja produktiva sysselsättningar,

så att den enskilde eleven från början kan komma in i någon intressebetonad

aktivitet, från idrott och sport av alla slag till studier, konstnärligt

arbete etc.

Individualbehandling. Denna skall i huvudsak gå ut på att ge varje elev

en efter hans personliga kapacitet och situation adekvat behandling under

institutionstiden. Individualbehandlingen skall planeras och handhas av

ett behandlingsteam, där ansvaret skall läggas på den specialutbildade personalen.

I teamet skall ingå rektor-läkare-psykologassistenter, men även

övrig personal skall deltaga, då elever diskuteras med vilka de kommit i beröring

i egenskap av vårdare, lärare, fritidsassistent etc. Inför detta team

skall eleven även få lägga fram sin syn på sig själv, sin asocialitet, sina intressen,

sina yrkesplaner etc. Han måste vid detta tillfälle även delges reglerna

för skolan, vad som inträffar om man bryter mot dessa, permissionsbestämmelser

etc. Om behandlingen skall kombineras med individuell psykoterapi,

med samtal med någon speciell person eller med farmakologiska

medel avgöres här.

I behandlingstcamet skall permissioner diskuteras. Permissioner skall ej vara

en regelbunden rättighet för alla, utan måste beviljas med hänsyn till det tillstånd

eleven befinner sig i och hemmets art till vilket han skall permitteras.

I all psykologisk behandling av individer måste man ta risker. Den grad

av frihet som medger rymningar måste finnas.

Vidare skall utskrivningen diskuteras i behandlingstcamet. Det framgår

av vad som sagts att skilda typer av ungdomar kräver mycket olika vårdtider.

Mentalhygieniska synpunkter måste avgjort beredas företräde, när det

gäller utskrivningar. Korrigerande åtgärder inom institutionen bör även

diskuteras inom teamet. Utan regler och förbud kan ett kollektiv ej fungera.

Restriktiva åtgärder bör utformas efter den individ det går ut över.

Beträffande den rådgivande psykiaterns arbetsuppgifter anföres ytterligare

följande. Han skall finnas till hands för rådfrågning utöver de regelbundna

besöken. Han skall undersöka alla nyintagna elever och helst göra

ett psykiskt status redan inom 14 dagar. Vidare bör han ha möjlighet att

undersöka alla elever två gånger. De elever som lämpar sig för samtalsterapi

i någon form skall erhålla denna av läkaren i vissa därför lämpliga fall.

Läkaren skall minst eu gång i månaden ha personalkonferenser, lära känna

personalen så att denna kan vända sig till honom direkt när det gäller svå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

righeter med elever eller egna problem. Han skall göra allt för att via övrig

personal bidra till en god anstaltsanda.

I fråga om psykologens medverkan vid elevbehandlingen anföres följande.

För att psykologen skall fylla en verklig funktion på skolorna, måste den

teoretiska utbildningen vara förenad med en rejält tilltagen praktisk sådan.

Han bör ej ha alltför många specialfunktioner så att han har möjlighet att

uppleva anstaltsdynamiken. Han bör ingå i jourtjänsten. Till hans speciella

funktioner bör höra att med därför tillämpliga test söka spåra upp anlag

och talanger samt med karaktärstest lämna bidrag till personlighetsbeskrivningen.

Han bör deltaga i handledningen av personalen. Den mer terapeutiskt

inställde psykologen tilldelas elever för samtalsterapi efter diskussion

inom behandlingsteamet.

Kommittén har härefter för egen del anfört några synpunkter på den

medicinsk-psykologiska behandlingen på skolorna och framfört vissa förslag

till förstärkning av denna vård.

Kommittén framhåller att en riktig diagnos är grundläggande för en adekvat

behandling av eleven. Detta gäller såväl elevens kroppsliga status som

psykiska beskaffenhet. Undersökning härom bör göras snarast möjligt efter

intagningen. I samband med undersökningen kan vissa testningar behöva

göras för bedömning av elevens allmänna intellektuella nivå och personlighet.

Sådana testningar bör utföras av psykolog med föreskriven behörighet.

På grundval av nämnda undersökningar och skolpersonalens observationer

bör såsom f. n. sker för varje elev efter någon tid avges ett s. k. observationsutlåtande.

Härefter bör uppläggas ett behandlingsprogram. Beträffande

behandlingen av eleverna anför kommittén, i nära anslutning till de i det

föregående återgivna synpunkterna av dr Nordlund, i huvudsak följande.

För fullföljandet av behandlingsprogrammet bör svara ett behandlingsteain

bestående av den rådgivande psykiatern, en psykolog samt de socialt,

mentalhygieniskt och pedagogiskt utbildade befattningshavarna, främst skolans

rektor och assistenter. Psykiatern bör följa elevens utveckling under

vårdtiden med särskild hänsyn till de mentalhygieniska synpunkterna. Läkaren

bör deltaga i diskussioner rörande elevpermissioner samt elevernas

yrkesval och placering för vård utom skolan. Det synes även angeläget, att

psykiatern deltager i skolstyrelsens sammanträden.

Det bör vara en viktig uppgift för psykiater och psykolog att vid s. k. behandlingskollegier

med personalen klarlägga de psykologiska mekanismer,

som påverkar den enskilde elevens uppträdande i olika situationer samt

lämna råd och anvisningar beträffande elevernas behandling. Kollegierna

är viktiga för diskussioner om allmänna anstaltspsykologiska problem. De

kan även hjälpa personalen att bättre förstå sina egna reaktioner gentemot

eleverna och arbetet på skolan.

I fråga om den nuvarande psykiatriska vården vid skolorna erinrar kommittén,

att i 27 § 2 mom. ungdomsvårdsskolestadgan föreskrives att, för

bedömande av elevernas sinnesbeskaffenhet och därav föranlett vårdbehov,

skall vid varje skola, vars chef inte är psykiatriskt skolad Rikare, finnas en

rådgivande psykiater. Rådgivande psykiater fanns den 1 juni 1959 förord
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 är 1060

13

nåd vid 20 skolor. På ungdomsvårdsskolornas personalförteckning finns vidare

upptagna tre läkartjänster, varav två avses för cheferna för Lövsta och

Ryagården. Samtliga läkartjänster är vakanta. Dessutom finns en tjänst

som psykolog vid Lövsta och en tjänst som psykologassistent vid Ryagården.

Enligt kommitténs mening är ungdomsvårdsskolornas nuvarande resurser

för medicinsk-psykologisk vård otillräckliga. En utökning av resurserna

på detta område försvåras emellertid f. n. av brist på psykiatrer och psykologer.

På grund härav kan endast åtgärder av begränsad omfattning genomföras.

Kommittén föreslår därför, att upprustningen koncentreras till

de för normalklientel avsedda skolorna. Vid två skolor — Hammargårdens

yrkesskola för pojkar och Broby skolhem för flickor ■— bör en försöksverksamhet

anordnas för att utröna huruvida inte en intensifierad behandling

av klientelet skulle kunna förbättra vårdresultatet. Vid vardera skolan bör

inrättas en psykologtjänst i lönegrad Ae 24. Den för Broby avsedda tjänsten

bör också avses för biträde vid Eknäs yrkesskola för flickor. De rådgivande

psykiatrerna vid Hammargården och Broby bör besöka resp. skolor minst

en gång i veckan. Dessutom bör medel beräknas för att möjliggöra minst två

besök i månaden vid varje skola i stället för nu vanligen ett sådant besök.

Vidare föreslår kommittén, att en psykologtjänst i lönegrad Ae 24 inrättas

vid Ryagården och att en nu befintlig för Lövsta avsedd tjänst som psykolog

i lönegrad Ae 23 uppflyttas till lönegrad Ae 24.

För ett av kommittén i detta sammanhang framställt förslag om inrättande

av en för socialstyrelsen och medicinalstyrelsen gemensam tjänst som

specialföredragande i frågor rörande den medicinsk-psykologiska behandlingen

har redogörelse lämnats i årets statsverksproposition (V ht s. 9).

Kommittén anför slutligen, att de nuvarande ersättningarna till rådgivande

psykiatrer — grundarvode 480—1 200 kronor per år jämte besöksarvode

med i regel 35 kronor per arbetstimme — bör höjas. Grundarvodet

föreslås utgå med 50 kronor per elevplats och år. Besöksarvode föreslås med

oförändrat belopp 35 kronor per timme utgå jämväl för restid till och från

skolan.

Kostnadsökningen för psykiaterverksamheten vid skolorna i anledning av

kommitténs förslag beräknas approximativt till 150 000 kronor för arvoden

och 75 000 kronor för resor.

Sluten vård

Kommittén bar härefter anfört några synpunkter i fråga om den slutna

vården vid ungdomsvårdsskolorna. Kommittén anser, att möjlighet till sluten

vård på special- eller mottagningsavdclning bör finnas som ett led i elevbehandlingen.

Enligt kommitténs mening bör sådan vård tillgripas endast

efter noggrann prövning i varje särskilt fall. Bindande föreskrifter bör därför

inte meddelas om generell intagning av vissa — t. ex. nyintagna — elever

på sluten avdelning. Sluten vård bör förekomma huvudsakligen som dis
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

ciplinär åtgärd och där sådan vård anses lämplig eller nödvändig, t. ex. för

att förhindra rymningar, våldshandlingar eller dylikt eller för att underlätta

en erforderlig utredning.

Kommittén anser, att det bör tillkomma skolans styrelse och rektor att

avgöra på vilken avdelning inom skolan en elev måste placeras. I fråga om

nyintagna eller överflyttade elever bör dock socialstyrelsen ha befogenhet

att — om så anses erforderligt •—- föreskriva om elevs placering på viss avdelning.

Kommittén anser vidare, att vissa föreskrifter bör finnas beträffande vistelsetidens

längd på de slutna avdelningarna. I detta avseende föreslås, att

en bestämmelse intages i ungdomsvårdsskolestadgan om att vistelsetiden på

special- eller mottagningsavdelning inte utan särskilda skäl får överstiga

två månader. Från denna regel bör undantag kunna göras dels av medicinska

skäl efter medgivande av skolans psykiater, dels av andra skäl efter

medgivande av socialstyrelsen.

Kommittén har sedan tagit upp frågan om utrustningen av arbetslokalerna

inom de slutna avdelningarna. Enligt kommitténs mening bör utrustningen

nära ansluta sig till utrustningen i en allmänpraktisk verkstad.

Kostnaderna för en uppprustning av specialavdelningarnas verkstäder uppskattar

kommittén till ca 90 000 kronor.

Skolundervisningen

Kommittén erinrar om att enligt beslut vid 1959 års riksdag enhetsskoleundervisning

skall försöksvis organiseras vid Vemyra skolhem fr. o. in.

budgetåret 1959/60. Kommittén har nu tagit upp frågan om ett fortsatt genomförande

av sådan undervisning vid ungdomsvårdsskolorna. Därvid har

kommittén utgått från den av statsmakterna godtagna principen att elev vid

ungdomsvårdsskola bör ha samma utbildningsmöjligheter inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

som på hemorten.

Enligt en av kommittén företagen undersökning kom mellan 40 och 50

procent av de i april 1959 på skolorna intagna eleverna i åldersgrupperna

motsvarande klasserna 7—9 i enhetsskolan från sådana skoldistrikt, där

enhetsskolans högstadium är infört under läsåret 1959/60. En tidigare undersökning

av kommittén har visat, att ca 50 procent av eleverna kominer

från städer med över 60 000 invånare, där man redan infört eller snart kommer

att införa enhetsskola. Antalet elever i de åldersgrupper som motsvarar

enhetsskolans högstadium utgör f. n. ca 35 procent av det totala elevantalet.

Kommittén anser, med hänvisning till de anförda siffrorna, att man

måste räkna med att enhetsskoleundervisning måste införas snabbare vid

ungdomsvårdsskolorna än i det allmänna skolväsendet i sin helhet. Med

hänsyn till de snabba förändringarna i elevklientelets sammansättning är

det dock mycket svårt att ställa säkra prognoser beträffande de elever som

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

15

under de närmaste åren kommer att intas på skolorna. Förändringarna i

skolundervisningen bör därför ske successivt men ändå i så snabb takt, att

skolorna, när detta blir erforderligt, står färdigrustade att möta de krav på

en ändamålsenlig undervisning som kommer att ställas.

Kommittén har noggrant gått igenom de olika skolorna och deras resurser.

På grundval härav framlägges vissa förslag till en planmässig utbyggnad

och upprustning av skolundervisningen inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Kommittén framhåller därvid, att eleverna vid ungdomsvårdsskolorna

är att betrakta som observationsklass- eller hjälpklasselever, varför

bl. a. bestämmelserna i folkskolestadgan om antalet elever i observationsklass,

7—13, bör vara normgivande även för ungdomsvårdsskolorna. Vid

utarbetandet av sina förslag har kommittén beaktat, att enligt bestämmelse

i folkskolestadgan elev, som nöjaktigt inhämtat årskurs 8 av folkskola

eller försöksskola, må helt eller delvis fullgöra sin återstående skolplikt i

yrkesskola. På grund härav bör undervisning för skolpliktiga elever tillhörande

klass 9 y kunna beredas såväl vid några av skolhemmen som vid vissa

yrkesskolor. I de senare bör eleverna antingen deltaga i s. k. allmänpraktisk

utbildning eller utbildas i vid yrkesskolorna förekommande yrken. Nämnda

utbildning bör därvid organiseras så att kursplanerna stämmer överens med

dem som gäller för 9 y.

Kommittén föreslår, att undervisningen vid skolhemmen i stora drag anordnas

enligt följande.

Skola

Klasser

Linjer m.ra. i klass 9

Lövsta ............

4—9

9 y, allmänpraktisk gren

östra Spång........

7—9

9 » » » + tekn. gren

Vemyra ..........

7—9

9 *> allmänpraktisk gren + jordbruk

m. m.

Gudmundsgården

7—9

9 a och g

Folåsa ............

4—6

—

Broby ............

. . (6), 7—9

9 a, g samt y, husligt arbete

Eknäs ............

. . (6), 7—9

9 y, husligt arbete

Därjämte föreslår kommittén, att undervisning i 9 y allt eftersom behov

därav uppkommer anordnas vid Fagareds, Forsane, Sundbo, Johannisbergs,

Ilåby, Gräskärrs och Hammargårdens yrkesskolor för manliga elever ävensom

Bistagårdens hem- och yrkesskola samt Ryagårdens yrkesskola för

kvinnliga elever. Vid uppgörandet av förslagen har kommittén utgått ifrån

att skolorganisationen skall tillföras två nya skolor för psykiskt abnorma

elever och att Eknäs yrkesskola för flickor ombildas till skolhem.

För genomförande av kommitténs program erfordras att verkstads- och

andra undervisningslokaler uppföres vid ett flertal skolor. Vidare måste

undervisningspersonalen utökas och en avsevärd engångsanskaffning av

undervisningsmaterial ske in. in. Kostnaderna beräknas till 1 915 000 kro
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

nor för byggnadsarbeten (varav 1 535 000 kronor förutsättes bli anvisade

för budgetåret 1960/61 och återstoden under senare budgetår), ca 200 000

kronor till avlönande av undervisningspersonal (varav ca 70 000 kronor för

budgetåret 1960/61) och ca 290 000 kronor till anskaffning av undervisningsmateriel

m. m. (varav ca 227 000 kronor för budgetåret 1960/61). En närmare

specifikation av kommitténs olika förslag lämnas i det följande.

Yrkesundervisning och arbetsträning

Kommittén har i detta sammanhang till en början lämnat en redogörelse

för gällande bestämmelser. Enligt 44 § 2 mom. barnavårdslagen skall i yrkesskola

och hemskola meddelas yrkesutbildning i den omfattning Konungen

föreskriver. Närmare föreskrifter beträffande yrkesutbildningen finnes

meddelade i 17 § ungdomsvårdsskolestadgan.

I yrkesskolor för manliga elever skall meddelas såväl teoretisk som praktisk

utbildning i lämpliga yrken. I yrkesskolor för elever, som är efterblivna

till förståndsutvecklingen eller psykiskt abnorma, får utbildningen dock

begränsas till huvudsakligen praktisk utbildning i jordbruksarbete med

ladugårds- och trädgårdsskötsel eller i enklare industriellt arbete.

I yrkesskolor för kvinnliga elever samt i hemskolor skall meddelas såväl

teoretisk som praktisk utbildning i husligt arbete och därjämte, där så låter

sig göra, tillfälle beredas till utbildning i något eller några andra lämpliga

yrken. I yrkesskolor avsedda för elever, som är efterblivna till förståndsutvecklingen

eller psykiskt abnorma, får huvudvikten läggas vid lanthushållsgöromål

ävensom utbildning i lättare jordbruksarbete med ladugårds- och

trädgårdsskötsel eller i enklare industriellt arbete.

I yrkesskola eller hemskola intagen elev, som är pliktig att genomgå fortsättningsskola,

skall anses ha fullgjort denna skyldighet genom deltagande

i den i skolan meddelade praktiska och teoretiska utbildningen.

Vid yrkesutbildningen bör av överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen

utarbetade kursplaner så långt möjligt följas. Yrkesutbildningen

är underkastad inspektion av överstyrelsen för yrkesutbildning och

lantbruksstyrelsen.

Enligt 19 § ungdomsvårdsskolestadgan må elev såsom uppmuntran för

väl utfört arbete erhålla flitpengar. Elev, som nått en viss yrkesskicklighet,

må i stället erhålla avlöning enligt bestämmelser, som meddelas av socialstyrelsen.

Från avlöning skall skäligt avdrag göras för kost, beklädnad och

logi. Enligt 10 § nämnda stadga skall styrelse för ungdomsvårdsskola bestämma

de grunder, efter vilka flitpenningar eller avlöning till elev må utgå.

Vid yrkesskolorna för manliga elever förekommer följande utbildningsgrenar

(den ännu ej färdigställda Stigby yrkesskola ej medtagen).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

17

Utbildningsgren

Skola

ctf

Cfl

Lövsta

Långanäs

Fagared

Forsane

Sundbo

Johannisbcrg

Råby

Margretelund

Gräskärr

Hammargården

Bärby

Jordbruk med ladugårdsskötsel ...

X

X

X

X

X

X

X

X

X

_

X

10

Trädgårdsskötsel .................

X

—

—

—

X

X

X

X

X

X

X

8

Snickeri .........................

—

X

—

X

X

X

—

X

—

X

X

7

Metallarbete .....................

—

X

X

X

X

X

—

X

X

—

7

Metall- och träslöjd (terapiverkst.) .

X

1

Skrädderi .......................

—

—

—

—

X

—

X

—

—

—

2

Bilreparation .....................

—

—

X

—

X

X

—

—

—

—

3

Maskin- och bilreparation.........

—

—

—

X

1

Moped- och cykelreparation.......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

X

1

Kockundervisning ...............

—

—

X

1

Sjömansundervisning .............

—

—

—

X

—

—

—

—

—

—

1

Skogsvård .......................

—

—

—

—

X

—

—

—

—

—

1

Möjligheter till utbildning utanför

skolan .........................

—

—

—

—

—

—

X

X

X

—

3

Antal utbildn.-grenar vid skolan .

3

3

4

5

7

5

4

5

4

3

3

Specialavdelning .................

X

X

X

X

X

—

X

X

—

—

De vid yrkesskolorna för kvinnliga elever förekommande utbildningsgrenarna

är följande.

Utbildningsgren

Skola

CS

cn

Ryagården

Brättegården

Hornö

Härsjögården

Eknäs

Morängen

Bistagården

Håkanstorp

Jordbruk ...........................

X

_

_

—

_

—

—

_

i

Smådjursskötsel .....................

—

—

X

X

—

—

—

—

2

Trädgårdsskötsel .....................

X

—

—

X

—

X

X

—

4

Lanthushåll .........................

—

X

—

—

X

X

—

—

3

Skolkök ...........................

X

—

X

X

—

—

X

—

4

Tvätt .............................

X

—

X

X

X

—

—

—

4

Sömnad .............................

X

X

X

X

—

X

X

X

7

Konsthantverkterapi .................

X

—

X

X

X

X

—

—

5

Vävning ...........................

—

—

X

X

X

—

X

—

4

Bageri .............................

X

1

Barnavård .........................

—

—

—

—

—

—

X

—

1

Kontorsgöromål .....................

—

X

—

—

—

—

—

—

1

Folkhögskolekurs ...................

—

X

—

—

—

—

—

—

1

Hårvård och hygien .................

—

—

X

—

—

—

—

—

1

1

Antal utbildningsgrenar .............

7

4

7

7

4

4

5

2

X

2— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år i960

Kommittén upplyser, att skolorna i allmänhet inte har något organiserat

samarbete i yrkesutbildningsfragor med överstyrelsen för yrkesutbildning

eller lantbruksstyrelsen. Med nämnda myndigheter har sålunda kontakt

tagits endast i undantagsfall. Undervisnings- och kursplaner har i en del fall

fastställts av socialstyrelsen, i andra fall av vederbörande skolstyrelse. I

något fall har överstyrelsen för yrkesutbildning varit med om fastställandet.

Vid pojkskolorna är kurserna i allmänhet inte tidsbegränsade, vilket däremot

i rätt stor utsträckning är fallet vid flickskolorna. Kurstiden varierar

därvid men utgör i de flesta fall 2 å 3 månader. Viss teoretisk undervisning

förekommer vid flera av pojkskolorna medan flickskolorna har teoretisk

undervisning endast i undantagsfall.

Placering i utbildningsgren föregås som regel inte av yrkesvägledning

eller yrkestestning. I den mån så kan ske får eleverna själva välja utbildningsgren.

Ibland är platstillgången inom utbildningsgrenarna avgörande

för placeringen. Sedan början av år 1959 förekommer ett organiserat samarbete

mellan ungdomsvårdsskoleorganisationen och olika arbetsmarknadsorgan.

Inom arbetsförmedlingen har sålunda utsetts särskilda kontaktmän

— en för varje skola — med uppdrag att biträda med frågor rörande arbetsplacering,

yrkesvägledning, arbetslöshetsfrågor m. m.

Enligt en av kommittén företagen undersökning av de på yrkesskolorna

den 1 februari 1958 intagna eleverna synes 40—50 % av de manliga och

50—60 % av de kvinnliga eleverna sakna fastare anknytning till något visst

yrke. Kommittén anser det sannolikt, att även många av de övriga eleverna

inte förvärvat större erfarenhet eller färdighet i ett speciellt yrke eller utbildats

för visst yrke. De på ungdomsvårdsskolorna intagna ungdomarna torde

sålunda före intagningen i allmänhet inte ha genomgått yrkesutbildning

eller haft den fastare anknytning till arbetsmarknaden som ett ordnat förvärvsarbete

innebär.

Kommittén anser det vara av väsentlig betydelse för elevernas återanpassning

att deras förutsättningar för en anknytning till arbetsmarknaden ökas.

Enligt kommitténs uppfattning står det utan vidare klart att ett av de viktigaste

leden i ungdomsvårdsskolornas vård och behandling av eleverna måste

vara att genom undervisning och arbetsträning bibringa dem arbetsvanor

och kunskaper, som hjälper dem att försörja sig själva efter utskrivningen

från skolan. Det är därför angeläget att skolorna i alla avseenden är rustade

för denna betydelsefulla uppgift. Så är f. n. i stor utsträckning inte fallet.

Kommittén anför härom i huvudsak följande.

Skolornas möjligheter och resurser att ge eleverna rehabilitering och

yrkesundervisning växlar. Standarden på skolorna i fråga om verkstadslokaler,

maskinutrustning och andra anordningar är varierande och på vissa

håll torftig.

Möjligheterna till arbetsträning och undervisning med sikte på visst yrke

är relativt goda inom pojkskolesektorn. Några av pojkskolorna är väl utrus
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

19

tade i detta avseende. Andra däremot saknar en tillfredsställande yrkesdifferentiering

och tillräckliga anordningar i övrigt för en effektiv arbetsträning

och yrkesundervisning. Flickskolorna är i allmänhet sämre utrustade

än pojkskolorna i fråga om möjligheter till en mera allsidig undervisning.

Denna bygger på de för flickor traditionella yrkena hushåll, sömnad, tvätt

m. in. Den undervisning, som finnes på flickskolorna, ger eleverna en allmän

huslig grundutbildning. Ca 38 % av de kvinnliga eleverna undervisas i två

eller flera utbildningsgrenar på skolan. Undervisningen på pojkskolorna är

mera yrkesinriktad. Endast ett fåtal av pojkarna undervisas i mer än en

utbildningsgren. I fråga om flickskolorna måste skapas anordningar för en

yrkesinriktad undervisning och arbetsträning med sikte på visst yrke eller

vidareutbildning i olika yrken.

Kommittén framhåller, att en uppläggning av yrkesundervisning vid skolorna

är förenad med stora svårigheter. Någon mera allsidig yrkesdifferentiering

kan sålunda inte åstadkommas inom den relativt lilla organisation

som ungdomsvårdsskolorna utgör. Vidare sker intagning av elever individuellt

under hela året, varigenom det blir svårt att anordna tidsbestämda kurser.

Härtill bidrar också, att vårdtiden inte är generellt fastställd utan varierar

från fall till fall samt att klientelet på en skola är heterogent i fråga om

yrkesförhållanden.

Enligt kommitténs mening bör skolornas verksamhet i fråga om yrkesundervisning

och arbetsträning inriktas så att eleverna lätt kan erhålla

arbete eller vidareutbildning efter utskrivningen. Syftet med undervisningen

och sysselsättningen vid skolorna bör i stor utsträckning vara att ge eleverna

förberedande yrkesutbildning. Verksamheten bör alltefter elevernas förutsättningar

omfatta terapibetonad sysselsättning, arbetsträning och yrkesundervisning.

Dessutom bör yrkesvägledning och anlagsprövning förekomma.

Enligt kommitténs mening bör möjligheter till terapibetonad sysselsättning

finnas på varje skola.Tillgång till terapibetonade arbetsuppgifter är ofta

den enda möjligheten att successivt föra in elever med allvarliga personlighetsstörningar

i mera regelbundna arbetsbanor. För många, särskilt nyintagna

elever är det ur terapeutisk synpunkt värdefullt att arbeta i jordbrukseller

trädgårdsarbete eller med skötsel av djur av olika slag. För de kvinnliga

eleverna är även vävning och konsthantverk lämplig terapi. Kommittén

anser, att ifrågavarande arbetsgrenar — trots att de inte direkt leder till

ökade möjligheter för eleverna på arbetsmarknaden — bör finnas kvar på

de skolor, där de nu ingår som en del av clevbehandlingen.

Med hänsyn till elevens utbildning på skolan och placering vid utskrivningen

anser kommittén det vara av största vikt alt elevens anlag inom olika

yrkesområden och olika arbetsmoment prövas. Då eleverna vid intagningen

i stor utsträckning inte har fast anknytning till visst yrke måste enligt kommitténs

mening yrkesvägledning och anlagsprövning ges större utrymme än

hittills. Eleverna bör om möjligt redan före intagningen ha haft kontakt med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

organ för yrkesvägledning. \ rkesundervisningen på ungdomsvårdsskolorna

bör i de flesta fall börja med en yrkesorientering. Denna bör ske i nära samarbete

med befintliga organ för yrkesvägledning. Vidare bör psykotekniska

prov anordnas. Skolan bör genom nämnda organ hålla sig underrättad om

yrkesvägledningsfrågor både helt allmänt och inom de branscher för vilka

skolan bedriver undervisning.

Kommittén anser det angeläget att det organiserade samarbete mellan

ungdomsvårdsskolorna och arbetsförmedlingsorganen som redan inletts fullföljes

och utvecklas vidare. Enligt kommitténs mening är det därvid av vikt

att socialstyrelsen centralt står i kontinuerlig kontakt med arbetsmarknadsstyrelsen

i nämnda frågor.

För att öka möjligheterna att låta elever genomgå psykotekniska prov o. d.

föreslår kommittén, att anslagsposten till undervisning m. m. i ungdomsvårdsskolornas

omkostnadsstat räknas upp med 10 000 kronor.

Som ett väsentligt led i elevbehandlingen på skolorna bör enligt kommitténs

mening ingå arbctsträning. Denna verksamhet skall ha till syfte att bibringa

eleverna arbetsrutin och vana vid produktivt arbete. Det är betydelsefullt

att på skolorna skapa en miljö som uppfostrar till arbete. Verksamheten

vid skolorna bör vara inriktad på intensivt arbete och produktion

under former, vilka så långt möjligt liknar förhållandena ute i samhället.

Möjligheter bör finnas för en allsidig träning med sikte på anställning i

öppna marknaden eller fortsatt yrkesutbildning efter vistelsen på skolorna.

Fabriksmässiga eller tempobetonade arbetsuppgifter bör därför finnas.

Vidare bör en viss arbetsprövning ske som komplement till yrkesvägledningen.

Kommittén framhåller, att ungdomsvårdsskolorna med hänsyn till vårdtidens

längd i allmänhet inte kan ge yrkesutbildning i egentlig mening. Kommittén

anser dock, att eleverna under sin vistelse på skolan bör så långt

det är möjligt meddelas yrkesundervisning. I princip bör de ungdomar som

intagits på ungdomsvårdsskola inte ha sämre möjligheter till utbildning än

övrig ungdom i samhället. På ungdomsvårdsskolorna kan dock endast ges

utbildning i sådana yrken, som kräver kort tids undervisning, samt förberedande

yrkesutbildning eller grundutbildning i andra yrken.

Beträffande uppläggningen av yrkesundervisningen vid ungdomsvårdsskolorna

anför kommittén i huvudsak följande.

Yrkesundervisningen vid ungdomsvårdsskolorna har många beröringspunkter

med undervisningen i enhetsskolans klass 9 y. Man måste räkna

med att flera av yrkesskolorna kommer att få taga emot elever, som skall

fullgöra sin skolplikt i klass 9 y.

För de yrkesobestämda ungdomsvårdsskoleeleverna bör finnas möjlighet

till en sådan yrkesorientering, som erbjudes inom den allmänpraktiska grenen

i 9 y. Undervisningen inom denna gren är avsedd bl. a. för elever, som är

intresserade av praktiska arbetsuppgifter men ännu ej kunnat taga ställning

till specialområde utan önskar en orientering av mer allmän art före det

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 83 dr 1960

21

definitiva yrkesvalet eller som vill ha ett mångsidigt och rörligt praktiskt

arbete på yrkesområden, som inte fordrar specialkunskaper på ett område

utan allmänna kunskaper inom många områden.

Undervisningen inom allmänpraktisk gren har till uppgift att ge eleverna

inblick i arbetet inom flera olika yrkesområden. Undervisningen skall dels

underlätta elevernas yrkesval, dels alltefter deras förutsättningar och yrkesintresse

kunna ge dem grundutbildning för ett visst yrkesområde eller träning

i vissa inom yrkesområdet förekommande arbeten.

En allmänpraktisk gren omfattar metallarbete, motorteknik, elektroteknik,

snickeri samt ytbehandling. En annan allmänpraktisk gren är husligt

arbete. Eleverna skall vid undervisningen i olika arbetsmoment erhålla

en allsidig träning, som syftar till att lära dem att korrekt utföra arbetet

med anlitande av ändamålsenliga och kraftbesparande arbetsmetoder.

Även om ungdomsvårdsskolornas yrkesundervisning i stor utsträckning

måste vara inriktad på yrkesorientering och grundutbildning jämte arbetsträning,

får man icke bortse från att en del av eleverna kan lämpa sig för

yrken, där utbildningstiden är så kort, att verklig yrkesutbildning kan medhinnas

under vistelsen på skolan. Det kan även förekomma, att eleverna vid

intagningen på skolan redan är inriktade på visst yrke eller — i fråga om

återtagna elever — redan genomgått yrkesorientering och grundutbildning.

Elever med klar yrkesinriktning bör kunna få undervisning i de verkstäder,

som finnes på skolan.

Yrkesinriktade elever bör erhålla en vidare utbildning utanför skolan, vid

t. ex. yrkesskola, industriskola e. d. Om en elev inte kan mottagas vid någon

skola av nu nämnd typ, bör möjlighet finnas att placera eleven i någon av de

kurser, som anordnas av arbetsmarknadsstyrelsen och yrkesöverstyrelsen.

I princip bör man inrikta sig på ett par yrkesgrenar som ger en allsidig

arbetsträning och kan leda till olika yrkesområden. I fråga om pojkarna

synes det lämpligt med mekanisk verkstad och snickeri. Mekanisk verkstad

kan omfatta avdelningar för metallarbete, smide, svetsning och reparation

(ev. motorteknik). En snickeriverkstad kan omfatta byggnads- och inredningssnickeri,

möbelsnickeri samt maskinsnickeri. När det gäller flickskolorna,

kan enhetsskolans allmänhusliga linje, storhushåll och sömnad

(grundutbildning för modister, körsnärer, konfektionsindustri) vara lämpliga

grenar. Även vissa mekaniska arbeten torde lämpa sig för kvinnlig

arbetskraft. Jordbruk och trädgårdsskötsel bör inte byggas ut som utbildningsgrenar.

En tillräcklig differentiering i fråga om olika yrkesgrenar kan icke erhållas

på en ungdomsvårdsskola eller inom skolorganisationen. Det är därför

angeläget, att alla möjligheter tillvaratages att placera eleverna hos hantverkare

eller industrier på orten för arbetsträning och anlagsprövning inom

visst yrke.

I den mån så ej redan skett bör man på pojksektorn frångå mera hantverksbetonad

undervisning. Inom snickeri torde undervisningen alltmera

böra övergå till tempobetonat arbete. Undervisningen i skrädderi bör bedrivas

efter de undervisningsplaner och med de metoder, som tillämpas i den

allmänna yrkesundervisningen.

Undervisningen i bil- och maskinreparation kan icke sikta till en fullständig

utbildning av bilmekaniker och maskinreparatörer. Det kan hiir endast

bli fråga om en allmän orientering beträffande olika motorer och deras

skötsel. En dylik orientering kan lämpligen ges i en mekanisk verkstad med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

nnH^r''1^1118 fÅr- “■ f'' reParatörer- De bilmekaniska verkstäderna arbetar

under vissa svårigheter, eftersom läraren måste underkasta allt elevarbete

en minutiös och tidsödande kontroll.

Undervisningen vid skolorna bör vara upplagd efter samma linjer som

övrig yrkesutbildning i samhället. Den bör också vara inriktad på områden,

där utsikterna att erhålla arbete är störst. Det är därför enligt kommittén

av stor vikt att uppläggningen av yrkesundervisningen sker i samråd med

överstyrelsen för yrkesutbildning och arbetsmarknadsstyrelsen. Även med

näringslivets branschorganisationer och enskilda industrier bör ett visst

samarbete kunna ske.

Kommittén föreslår i fråga om de särskilda skolorna följande omläggningar.

Lovsta. En ny mekanisk verkstad för metallarbete, smide, svetsning och

reparation med plats för 12—16 elever uppföres.

Långanäs. Nya lokaler för mekanisk verkstad anordnas.

Fagared. Bilverkstaden omändras till mekanisk verkstad.

Forsane. Ny snickeriverkstad bygges.

Sundbo. Snickeriverkstaden tillbygges.

Johannisberg. Bilverkstaden omändras till mekanisk verkstad. Ny verkstadsbyggnad

för snickeri och metallarbete uppföres.

Raby. Skrädderiutbildningen slopas. I stället bygges en mekanisk verkstad

för 12 elever.

Gräskärr. Mekanisk verkstad för 12—16 elever bygges.

Hammargården. Mekanisk verkstad för 10—12 elever uppföres.

Stigby. Mekanisk verkstad för 8 elever anordnas i befintliga lokaler.

Bärby. Mekanisk verkstad för 12—16 elever uppföres.

Bistagården. Undervisning i sömnad anordnas i stället för terapisysselsättning.

Nuvarande kök ombygges. Undervisningskök nyinrättas.

Ryagården. Konsthantverk bör kompletteras med keramik. I stället för

skolkök och tvätt bör anordnas kurs i husligt arbete och storkökskurs. Omoch

tillbyggnad verkställes för centralkök, tvätt och bageri.

Brättegården. Laboratorieutbildning införes eventuellt. Nybyggnad uppföres

för denna verksamhet samt för handels- och kontorsutbildning.

Hornö. Utbildning i trädgårds- och smådjursskötsel slopas. I stället anordnas

utbildning i en verkstadsgren och konsthantverk. Centralköket ombygges.

Nybyggnad för undervisningslokaler uppföres.

Härsjögården. Undervisning i sömnad omlägges till konfektionssömnad.

Husmoderskurs och utbildning i konsthantverk anordnas. Verkstadslokaler

bygges.

Morängen. Utbildning i konsthantverk anordnas i stället för sysselsättningsterapi.

Kommittén föreslår, att anslagsposten till undervisning in. in. i ungdomsvårdsskolornas

omkostnadsstat räknas upp med 30 000 kronor för att be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

23

strida kostnaderna för arbetsträning hos hantverkare och industrier samt

anlagsprövning av elever. Anslagsposten till eftervård bör vidare räknas upp

med 50 000 kronor till kostnader som kan uppkomma i samband med vidareutbildning

av elever.

Kommittén framhåller, att en produktionsinriktad undervisning vid skolorna

förutsätter bl. a. en rationell organisation av arbetet, lämpliga lokaler

och maskiner samt lämpliga arbetsobjekt.

Enligt kommitténs mening är den nuvarande personalorganisationen på

skolverkstäderna inte ändamålsenlig. F. n. har sålunda en yrkeslärare ensam

hand om en verkstad. Om läraren på grund av sjukdom eller annan anledning

är borta från verkstaden måste därför driften stoppas och eleverna

under tiden placeras ut på andra sysselsättningar inom skolan. För att sådana

driftstopp skall kunna undvikas föreslås att yrkeslärarna vid vissa

skolor erhåller en arbetande förman som biträde. Kommittén anser vidare,

att det antal elever — f. n. i regel inte mer än sex — som ingår i varje arbetsgrupp

på verkstäderna är för litet för att medge en rationell produktion.

Härför fordras relativt stora elevgrupper. Enligt kommitténs mening är det

åtminstone inom vissa utbildningsgrenar lämpligt med grupper om 12—16

elever. Dylika grupper är dock för stora för endast en yrkeslärare. Om arbetande

förmän anställes bör dock yrkesläraren kunna leda en grupp av

denna storlek. Kommittén anser det betydelsefullt även ur pedagogisk synpunkt

att en arbetande förman i vissa fall finns vid sidan av yrkesläraren.

Kommittén föreslår, att tolv befattningar för arbetande förmän inrättas

vid skolorna. Kommittén räknar med, att nämnda förmän avlönas från

medel på skolornas omkostnadsstat. Kommittén förutsätter att inkomsterna

från försäljning av verkstadsprodukter ökar i sådan omfattning, att de i stort

sett kommer att täcka kostnaderna för de föreslagna befattningarna. Vidare

föreslår kommittén inrättande av ett antal tjänster för arbetsträning och

yrkesundervisning vid skolorna m. m. En specificerad redovisning för förslagen

lämnas i annat sammanhang.

Kommittén har funnit, att befintliga verkstadslokaler och nuvarande

maskinutrustning i flera fall inte är tillfredsställande. Maskinutrustningen

är underdimensionerad och i stor utsträckning föråldrad. Åtskilliga lokaler

tillåter inte en effektiv produktion. Härför behövs bättre lokaler samt bättre

och i en del fall en helt annan maskinutrustning än den befintliga. I viss

utsträckning kan rena produktionsmaskiner behövas. För en rationell arbetsdrift

är ett snabbt utbyte av en oanvändbar maskin och en successiv ersättning

av förslitna eller omoderna maskiner nödvändigt. I många fall kan

vidare ett åtagande av arbetsbeställningar göras endast under förutsättning

av en viss komplettering av maskinutrustningen.

Kommittén föreslår, att nya verkstadslokaler uppföres vid ett antal skolor

samt att en omfattande maskinutrustning anskaffas. Kostnaderna beräknas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

till 3 160 000 resp. 2 963 000 kronor, varav 1 630 000 resp. 1 874 000 kronor

förutsättes bli anvisade under budgetåret 1960/61. De olika förslagen redovisas

i detalj i det följande.

Vad angår arbclsanskaffningen till verkstäderna anser kommittén, att

varje skola bör i första hand själv skaffa lämpliga arbetsobjekt. Om skolan

misslyckas därmed bör möjlighet finnas till en viss central arbetsanskaffning

genom arbetsmarknadsstyrelsen.

Kommittén anser, att det nuvarande avlönings- och flitpenningsystemet

vid en övergång till en mer produktionsinriktad yrkesundervisning och

arbetsträning bör ersättas med ett lönesystem liknande öppna marknadens.

Kommittén föreslår därför, att vid yrkesskolorna allmänt införes ett avlöningssystem,

där avlöningen i görligaste mån anpassas efter arbetsprestationerna.

Fritidsverksamheten vid skolorna

Kommittén har tagit upp frågan om en ökning och intensifiering av fritidsverksamheten

vid skolorna.

Kommittén framhåller, att en väl planerad och meningsfylld fritidsverksamhet

är ett viktigt led i elevbehandlingen, som ställer stora krav på skolledning

och personal samt på skolornas utrustning. Det är en betydelsefull

uPPgift för personalen att påverka och entusiasmera eleverna till ett aktivt

deltagande i hobbies, studier, konstnärlig verksamhet, idrott och annan

sysselsättning. Skolorna bör i fråga om fritidsverksamheten sträva efter att

så långt det är möjligt bli en del av bygden och dess liv genom kontakter och

samarbete åt olika håll. Enligt kommitténs mening är det angeläget, att

socialstyrelsen står i kontinuerlig kontakt med de stora studieförbunden och

andra riksorganisationer och med ledning därav ger skolorna erforderliga

råd och anvisningar beträffande fritidsverksamhetens anordnande. Några

skolor har redan ordnat en dylik kontakt, men kommittén anser det önskvärt

att centrala överenskommelser kommer till stånd som gör det möjligt

även för avlägset belägna skolor att mer än hittills komma i åtnjutande av

hjälp i denna form.

För att utöka skolornas möjligheter att intensifiera fritidsverksamheten

föreslår kommittén, att anslaget till undervisning, lek och idrott uppräknas

med 52 000 kronor.

Eftervård

Kommittén anser, att en allmän förstärkning av resurserna för eftervård

bör ske. Härom anföres bl. a. följande.

Verksamheten med kontrollerad familjevård och utackordering i fosterhem

bör intensifieras. Den kvalificerade personalen på skolorna behöver

utökas, så att man får större möjligheter till hembesök och samtal med ele
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

25

vens föräldrar m. m. Skolan bör även under hela vårdtiden hålla kontakt

med barnavårdsnämnden. Möjligheterna till placering i yrkesutbildning,

kurser o. d. utanför skolan bör utökas bl. a. genom garantibidrag till arbetsgivarna.

Kommittén föreslår, att det nuvarande arvodet till övervakare, 15 kronor

per månad, höjes och att nämnda arvode inte som f. n. sker inräknas i det

för varje elev fastställda eftervårdsbidraget av i regel högst 600 kronor per

år. Kommittén anger dock inte till vilket belopp höjningen anses böra ske.

Antalet uppdrag per övervakare bör maximeras när det gäller fall, som

fordrar en verklig arbetsinsats av övervakaren. Kommittén anser också att

eftervårdskonsulentorganisationen bör utbyggas. I avvaktan på en ny barnavårdslag

har kommittén dock inte ansett sig kunna ta bestämd ställning till

i vilken utsträckning en sådan utbyggnad bör ske. Vidare föreslår kommittén,

att ett utökat samarbete etableras mellan ungdomsvårdsskolornas, kriminalvårdens

och nykterhetsvårdens konsulentorganisationer.

Kommittén har även berört verksamheten vid de avI.O.G.T. drivna inackorderingshemmen

för ungdomar, som saknar bostad eller behöver särskild

tillsyn. Kommittén upplyser, att inackorderingshemmen dras med ekonomiska

besvärligheter. Med hänsyn härtill bör nuvarande avtal med I.O.G.T. i

varje särskilt fall omprövas, allt eftersom de utlöper. Några nya hem bör

inte komma till stånd enligt nuvarande avtalsprinciper. I stället bör prövas

ett system med garantibidrag och platsbidrag. Garantibidraget bör därvid

täcka de fasta kostnaderna för hemmet och utgå för ett visst antal platser,

oavsett om dessa är belagda eller ej. Platsbidrag bör utgå i form av driftbidrag

för varje belagd plats. Kommittén anser det inte uteslutet att det

föreslagna bidragssystemet skulle stimulera andra ideella sammanslutningar

att inrätta inackorderingshem. Något konkret förslag om bidragens storlek

framlägges inte av kommittén.

Kostnaderna för de av kommittén föreslagna åtgärderna uppskattas till

325 000 kronor, varav 150 000 kronor beräknas för arvoden till övervakare,

50 000 kronor för vidareutbildning av elever och 125 000 kronor för förstärkning

av eftervården i övrigt.

Vissa personalfrågor

Kommittén har behandlat frågan om arbetsuppgifter och kompetenskrav

m. m. för vissa personalkategorier vid ungdomsvårdsskolorna.

I fråga om rektorerna framhåller kommittén, att stora krav måste ställas

på personlig lämplighet. Det är därjämte av betydelse att de har god utbildning

i allmän psykologi, abnormpsykologi och socialvård. Enligt av socialstyrelsen

fastställda kompetenskrav skall sådana kunskaper ha förvärvats

genom akademiska eller motsvarande studier i psykologi, sociologi, förvaltningskunskap

in. m. Rektor bör också vara god personallcdarc.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

Rektor är under skolans styrelse ansvarig för elevbehandlingen. Han biträdes

i denna uppgift av assistenter och — vid vissa skolor — avdelningsföreståndare.

Dessa ansvarar bl. a. för elevernas dagliga fostran, vissa psykologiska

undersökningar, fritidssysselsättning, eftervård m. m. Vidare ansvarar

assistenterna för var sin avdelning. De har ofta även viss jourtjänst. Fördelningen

av arbetsuppgifter växlar vid olika skolor.

Kommittén anser, att de krav på lämplighet och kvalifikationer, som ställes

på rektorer, även bör gälla för avdelningsföreståndare och assistenter. De

sistnämnda bör sålunda utgöra en naturlig rekryteringsbas för rektorerna,

varför en liknande grundutbildning bör krävas. Assistenterna bör enligt

kommitténs mening rekryteras bland personer, som genomgått socialinstitutens

sociala linje och helst även den mentalhygieniska fortbildningskurs,

som brukar anordnas vid dessa institut. Även utbildning vid Ericastiftelsen,

akademiska studier i psykologi, pedagogik och sociologi samt lärarutbildning

av olika slag är lämplig.

För förvärv av de kunskaper, som utöver grundutbildning kräves för kompetens

till rektorsbefattning, har socialstyrelsen fastställt en särskild högre

utbildningskurs. Denna bygger på frivilliga studier och bekostas helt av deltagarna.

Studierna måste till större delen bedrivas vid sidan om tjänstgöringen.

Enligt kommitténs mening kan befattningshavarna inte rimligen

liinna med sådana studier vid sidan om den krävande tjänstgöringen på

skolan. Kommittén föreslår därför, att den nuvarande utbildningen ersättes

av en för assistenter avsedd fortbildning helt bekostad av statsmedel och

anordnad i socialstyrelsens regi. Utbildningen bör försöksvis omfatta tre

internatkurser om en månad vardera samt individuellt upplagd praktiktjänstgöring

om sammanlagt tre månader.

Vad angår assistenternas arbetsuppgifter anser kommittén, att det bör

övervägas att arbetet vid de större skolorna fördelas så att var och en av

assistenterna får specialuppgifter. Vidare bör det övervägas att befria assistenterna

från det direkta ansvaret för elevförläggningar. Kommittén anför,

att detta arbete, som bl. a. innebär allmän tillsyn över avdelningen, dess

personal och elever, ofta blir splittrat på grund av assistenternas många

andra uppgifter. Enligt kommitténs uppfattning bör därför det närmaste

ansvaret för varje elevavdelning åvila en tillsynsman. Dessa tjänster bör

rekryteras bland personer med erfarenhet av arbete på ungdomsvårdsskola

och dessutom viss utbildning.

Kommittén anser, att antalet assistenter vid skolorna bör ökas. Det individuella

mentalhygieniska arbetet bland eleverna samt en intensifiering av

eftervårdsuppgifter kräver ökade insatser av utbildad arbetskraft. Vid de

mindre skolorna bör finnas två assistenter och vid de större tre eller flera.

Det erforderliga antalet nya assistenttjänster uppskattas till tio.

I fråga om den personal, som handhar yrkesutbildningen vid skolorna,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Iiungl. ftlaj:ts proposition nr 83 år 1960

27

framhåller kommittén vikten av att de har tillräckliga kvalifikationer i sitt

yrke, pedagogisk utbildning och erfarenhet. Kommittén anför härom bl. a.

följande.

För yrkeslärarna bör gälla samma behörighetsvillkor, som följer av Kungl.

Maj:ts stadga för statsunderstödda yrkesskolor (SFS 1955:503). De borde

även ha viss utbildning för eller erfarenhet av socialt arbete. Yrkeslärarna

bör i fråga om lön och tjänstgöringstid jämställas med yrkeslärare i det

allmänna skolväsendet. De bör erhålla särskild kompensation med hänsyn

till klientelets svårighetsgrad. Som ett led i den höjning av yrkesundervisningens

kvalitet, som kommittén föreslagit, ingår utbyte av vissa yrkesmästare

mot yrkeslärare samt arbetsterapeuter mot yrkesmästare i lönegrad

11. Erfarenheten har visat, att man med nuvarande lönesättning, lönegrad

9, på grund av arbetets svårighetsgrad icke kan rekrytera arbetsterapeuter.

Med hänsyn till det synnerligen heterogena klientel, som kommer att finnas

på mottagningsavdelningarna, erfordras även där yrkesmästare i lönegrad

11.

Kommittén anser det angeläget, att den ledande personalen på skolorna i

större utsträckning än f. n. avlastas rent administrativa och kamerala

arbetsuppgifter. Dessa inkräktar nu i alltför hög grad på det pedagogiska

arbetet. Varje skola bör ha heltidsanställd kontorshjälp. Kommittén föreslår

därför, att under de båda närmaste budgetåren sammanlagt tolv kanslibiträdestjånster

inrättas i utbyte mot arvodesanställd kontorspersonal. För ett

av kommittén i anslutning härtill gjort förslag om centralisering av vissa

administrativa uppgifter från skolorna till socialstyrelsens skolbyrå har en

redogörelse lämnats i 1960 års statsverksproposition (V ht s. 9).

Kommittén har till slut berört frågan om utbildning av vård- och tillsynspersonal.

Frågan om en lämplig grundutbildning för dessa befattningshavare

bör snarast lösas. Den vid Lövsta påbörjade vårdarutbildningen bör fortsätta

och vid behov utbyggas. Vidare bör socialstyrelsen i samråd med överstyrelsen

för yrkesutbildning undersöka möjligheterna att anordna grundutbildning

för vård- och tillsynspersonal inom flera vårdområden. Vissa delar av

undervisningen torde kunna vara gemensam för flera vårdområden. I detta

sammanhang bör möjligheterna till en viss utvidgning av sociala barnavårdsseminariets

nuvarande verksamhet övervägas.

Kostnadsberäkningar

De sammanlagda kostnadsökningarna vid ett genomförande av kommitténs

i det föregående återgivna förslag har beräknats till omkring 9 473 000

kronor, varav 6 195 000 kronor föreslås bli anvisade för budgetåret 1960/61

och omkring 3 278 000 kronor för budgetåret 1961/62 och senare. Kostnaderna

bar beräknats enligt följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

Driftbudgeten

A. Avlöningar

1. Undervisningspersonal vid skolhemmen 1960/61

Skola

Befattning

Lönegrad

Lövsta 2 folkskollärare .......... 19 19 428:_

1 folkskollärare .......... 19

(i stället för 1 folkskollärare

i lgr 16)

1 yrkeslärare............. 16

Östra Spång 3 folkskollärare........... 19 3 060:_

(i stället för 1 folkskollärare

i lgr 16)

1 adjunkt ................ 23

Vemyra 1 yrkeslärare............. 16

(i stället för 1 yrkesmästare

i lgr 11)

Gudmunds
gården

2 folkskollärare........... 19 3 024: —

(i stället för 1 folkskollärare

i lgr 16)

1 adjunkt ................ 23

Broby 1 folkskollärare........... 19 19 428:_

1 yrkeslärare............. 16 16 404: —

1 folkskollärare........... 19

(i stället för 1 folkskollärare

i lgr 16)

Eknäs y2 folkskollärare (gemensam

med Hornö) ............ 19 9 714: —

2 folkskollärare........... 19

1 lärarinna i tvätt utgår .... 10

2. Undervisningspersonal vid yrkesskolorna

Långanäs 1 trädgårdsmästare........ 9 984: —

(finns f. n. på övergångsstat,

kostnadsökning avser

vårdare i lgr 8)

Fagared 1 yrkeslärare (snickeriverkstaden)

................ 16 15 684: —

Forsane 1 trädgårdskunnig arbetsledare

(kostn. approx. = lgr 8) 9 984: —

Sundbo 1 trädgårdskunnig arbetsledare

(kostn. approx. = lgr 8) 10 560: —

Gräskärr 1 yrkeslärare............. 16 16 404: —

1961/62

och senare

19 428: —

3 024: —

16 404: —

6 120: —

23 712: —

4 080: —

3 024: —

24 372: —

3 024: —

38 856: —

_11 724: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

29

1960/61

1961/62

och senare

Skola

Befattning ]

Lönegrad

Hammar-

gården

1 yrkeslärare för snickeri (i

stället för yrkesmästare i

lgr 11) .................

16

4 080: —

1 yrkeslärare för mek. verk- stad ...................

1 yrkeslärare för moped- och

16

17 184: —

cykelrep. (i stället för yr- kesmästare i lgr 11).....

16

4 080: —

Stigby

1 yrkeslärare för verkstads-

gren ...................

16

15 684: —

Bärby

1 yrkeslärare.............

1 arbetsförman för jordbru-

16

16 404: —

ket (motsv. lgr 8) ......

10 560: —

Bista-

gården

1 yrkeslärare för husligt ar- bete ...................

1 yrkeslärare för sömnad (i

16

16 404: —

stället för arbetsterapeut i

lgr 9) ..................

16

5 280: —

Ryagården

1 yrkeslärare.............

1 yrkesmästare (intagnings-

16

15 684: —

avd.) ..................

11

11 652: —

Brätte-

gården

Arvode till timlärare för labo-

ratorieutbildning........

10 000: —

Hornö

1 yrkeslärare i husligt ar- bete ...................

1 bitr. lärare i storkök (i

16

16 404: —

stället för lärarinna i tvätt

lgr 10) .................

12

1 332: —

1 yrkeslärare samt

16

16 404: —

1 yrkesmästare båda för all-

11

12 336: —

mänpraktisk verkstad och

konsthantverk (i stället för

1 arbetsterapeut i lgr 9) . .

—11 124: —

x/z folkskollärare (gemensam

med Eknäs) ............

19

9 714: —

Härsjö-

gården

1 yrkeslärare i husligt arbete

(i stället för arbetsterapeut

i lgr 9) ................

16

5 184: —

Morängen

1 yrkeslärare i konsthant-

verk (i stället för arbets- terapeut i lgr 9) ........

16

5 280: —

Dessutom föreslås, att 12 tjänster för s. k. arbetande förmän inrättas, varav

5 under budgetåret 1960/61 och 7 under budgetåret 1961/62. Lönerna till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

dessa befattningshavare avses skola bestridas av medel under skolornas omkostnadsstat.

1960/61 1961/62

och senare

3. Personal för medicinsk-psykologisk behandling:

Uppflyttning av psykologtjänst vid Lövsta Ae 23-24 1 404

3 psykologtjänster Ae 24...................... 77 328

Arvoden och ersättningar till rådgivande psykiater

och psykologer .............................. 150 000

4. övrig personal

10 assistenttjänster Ae 17 ..................... 86 760 86 760

12 kanslibiträdestjänster i Ae 7 (posten arvoden

till kontorshjälp minskas med 25 000) .......... 47 764 47 764

5. Arvoden till övervakare

(Kostnaderna härför har hittills bestritts från anslagsposten

till eftervård och utackordering under

omkostnadsstaten) .............. 150 000

Summa kronor 730 996 363 320

B. Omkostnader

1. Reseersättningar ............................. 75 000 75 000

2. Anskaffande av dikteringsapparater............ 3 600 3 600

3. Kostnader för fritids- och studieledare.......... 50 000

4. Anlagsprövning av elever samt psykotekniska prov 40 000

5. Elevbelöning ................................ 50 000

6. Eftervård och utackordering (övervakararvoden

bör bestridas från avlöningsanslaget, varför omkostnadsanslaget

kan minskas med 120 000) jfr

A 5 ovan. För vidareutbildning av elever m. m. bör

beräknas 100 000 ............................ —20 000

Summa kronor 198 600 78 600

C. Engångsanskaffning av inventarier

1. Maskinutrustning till verkstäder vid följande skolor

Lövsta ...................................... 161 000

Långanäs ................................... 229 000

Fagared..................................... 296 000

Forsane..................................... 184 000

Sundbo ..................................... 217 000 60 000

Johannisberg ................................ 217 000

Råby ....................................... 164 000

Margretelund ................................ 217 000

Gräskärr .................................... 196 000

Hammargården .............................. 219 000

Stigby ...................................... 111 000

Bärby....................................... 161 000

Hornö ...................................... 86 000

Ny skola på Gotland.......................... 249 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

2. Maskinutrustning för sömnad och konsthantverk

vid Bistagården, Ryagården, Brättegården, Hornö

och Härsjögården m. m.......................

3. Ytterligare maskinutrustning vid 6 specialavdelningar

......................................

4. Undervisningsmateriel vid följande skolor

Lövsta ......................................

östra Spång.................................

Vemyra .....................................

Gudmundsgården ............................

Folåsa ......................................

Broby ......................................

Eknäs ......................................

Brättegården ................................

5. Utrustning till undervisningskök m. m. vid Bistagården,

Ryagården och Hornö..................

Summa kronor

Kapitalbudgeten

Lövsta

Långanäs

Fagared

Forsane

Sundbo

Johannis
berg
-

Råby

Margrete
lund
Gräskärr
Hammar
gården
Bärby
Bista
gården
Ryagården
-

Verkstadspaviljong (mekanisk verkstad)

..............................

D:o ...............................

Omdisposition av bilverkstad till mekanisk

verkstad ......................

Verkstadspaviljong (snickeriverkstad)

Tillbyggnad av snickeriverkstad......

Anordnande av teorisal..............

Verkstadspaviljong (metall och snickeri)

Ombyggnad av bilverkstad till mekanisk

verkstad ..........................

Verkstadspaviljong (mekanisk verkstad)

jämte uppställningshall för jordbruksmaskiner

.....................

Tillbyggnad av snickeriverkstad......

Verkstadspaviljong (mekanisk verkstad)

..............................

Ombyggnad av kök m. m.............

Anordnande av terapilokaler.........

Ny- och ombyggnad för centralkök, bageri

och tvätt ......................

31

1960/61

1961/62

och senare

36 000

6 000

45 000

45 000

7 000

27 400

65 400

18 400

10 000

22 400

3 000

36 000

21 400

77 400

19 000

30 000

15 000

100 600

1 150 800

1960/61

1961/62

och senare

190 000

190 000

50 000

280 000

50 000

10 000

315 000

25 000

240 000

70 000

190 000

190 000

190 000

50 000

50 000

370 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

1960/61 1961/62

och senare

Hornö Ombyggnad av kök.................. 50 000

Verkstadspaviljong (finmekanik, hårvård,

undervisningskök och konsthantverk)

.............................. 150 000

Härjö
gården

Verkstadspaviljong (konfektionssöm
nad,

konsthantverk och vävning)..... 200 000

Brättegården

Verkstadspaviljong.................. 75 000

Lövsta Skolpaviljong ...................... 225 000

östra Spång Verkstadspaviljong.................. 165 000

Inredning av naturkunnighetsrum m. m. 35 000

Vemyra Skolpaviljong ...................... 250 000

Gudmunds
gården

» 320 000

Folåsa t> 150 000

Gymnastikbyggnad.................. 280 000

Broby Skolpaviljong ...................... 155 000

Eknäs » 255 000

Gymnastikbyggnad ................. 80 0001)

Summa kronor 3 165 000 1 685 000

Sammandrag

Driftbudgeten

Avlöningar..................................... 730 996 363 320

Omkostnader................................... 198 600 78 600

Engångsanskaffning av inventarier................ 2 100 600 1 150 800

3 030 196 1 592 720

Kapitalbudgeten

Byggnadsarbeten ............................... 3 165 000 1 685 000

B. Yttranden

Behovet av en ytterligare förstärkning av ungdomsvårdsskolornas

vårdresurser vitsordas i det stora flertalet remissyttranden.

De av kommittén framlagda förslagen anses i stort sett väl

avvägda. I några yttranden uttalas dock att den föreslagna upprustningen

inte är tillräckligt långtgående. Svenska barnpsykologiska föreningen betecknar

sålunda kommitténs program som mycket kortfristigt. Enligt före
1

Till utbyggnad av Eknäs med lokaler för teoretisk undervisning m. m. har för budgetåret

1958/59 anvisats 200 000 kronor; byggnadsarbetet har ej påbörjats. Nämnda belopp

förutsättes få disponeras för nu föreslaget ändamål.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

33

ningens mening tillgodoses genom förslagen endast vissa minimikrav. På

längre sikt fordras en mer omfattande upprustning. Även Sveriges läkarförbund

anser, att den föreslagna upprustningen är otillräcklig. Förbundet uttalar,

att en upprustning inte ensam kan åvägabringa en avgörande förbättring

av de nu ytterst nedslående vårdresultaten vid ungdomsvårdsskolorna.

Samhällsreaktionen mot ungdomsassocialiteten hör till de minst effektiva

vårdformerna. Kommittén kan inte anses ha lyckats klarlägga orsakerna

till skolornas ineffektivitet. Det kan därför, framhåller förbundet, vara en

tvivelaktig åtgärd att tillstyrka utbyggnad av ett påföljdssystem, som är

mindre effektivt än andra reaktionsformer. Förbundet anser sig i dagens

krissituation dock inte kunna avstyrka förslag till åtgärder som kan verka

i positiv riktning men understryker med eftertryck, att de föreslagna förbättringarna

— ehuru synnerligen välbehövliga — knappast i och för sig

är av den art eller av den genomgripande beskaffenhet att de på ett nu avgörande

sätt kan väntas förbättra vårdresultatet. Förbundet anser, att hela

frågan om adekvata åtgärder i kampen mot ungdomsbrottsligheten måste

grundligt utredas, om man skall kunna hysa hopp om en vändning till det

bättre.

Statskontoret är medvetet om att en viss upprustning av skolorna i materiellt

och personellt avseende är nödvändig men anser att kommitténs förslag

inte alltid har underbyggts med tillräckligt preciserade motiveringar.

Ämbetsverket erinrar om att betänkandet endast berör en liten sektor av ett

långt större område där i olika avseenden människovårdande uppgifter är

det centrala och där betydande uppdämda behov föreligger. Ett tillgodoseende

av alla eller flertalet av förslagen kan leda till att en lika angelägen

upprustning av andra vårdområden får stå tillbaka. Statskontoret förutsätter

därför, att förslagen måste bedömas med viss restriktivitet.

Kommitténs synpunkter på längden av vårdtiderna vid ungdomsvårdsskolorna

har i stort sett lämnats utan erinran i yttrandena.

Sålunda anser flertalet styrelser för ungdomsvårdsskolor, att bestämmelser

om vissa maximi- och minimitider för vistelse på ungdomsvårdsskola

inte är lämpliga. Särskilt styrelsen för Fagareds yrkesskola varnar med

bestämdhet mot att vårdtiden på något sätt fixeras på förhand. På grund

av den fortgående klientelförsämringen bör vårdtiderna enligt styrelsens

mening snarare förlängas än förkortas. Styrelsen är närmast av den uppfattningen

att en lång tids behandling är att föredra, då den har dåliga erfarenheter

av korttidsbehandling.

Medicinalstyrelsen anser, att en ökad medicinskt-psykologisk aktivitet vid

skolorna i vissa fall kan komma att leda till en förlängd vårdtid. Enligt styrelsens

mening kräver de ofta mycket störda ungdomarna en lång tids vård

och behandling för att kunna psykiskt och socialt normaliseras och få en

konkurrenskraftig yrkesutbildning.

3 __ Bihang till riksdagens protokoll 1900. 1 sand. Nr 83.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

Riksåklagarämbetet framhåller, att ett slopande av nu gällande bestämmelser

om minimilängden av en normal vårdtid inte får leda till att utskrivning

allmänt kommer att ske efter allt kortare tid. Ämbetet betonar,

att om praktiskt taget hela det unga brottslingsklientelet, som behöver

anstaltsvård, placeras på ungdomsvårdsskolorna, måste vid vården på skolorna

också samhällsskyddet på kort sikt tillvaratas. Detta bör dock inte

hindra att utskrivning i därför lämpade fall kan ske relativt tidigt. En differentiering

av skolorna efter vårdtidens längd — som antytts av kommittén

-— kan vara lämplig.

Svenska socialvårdsförbundet anser, att det ur psykologisk synpunkt och

för att motverka rymningar synes erforderligt att det redan från början

göres klart för eleven hur lång vårdtid han ungefärligen har att räkna med.

För eftervårdsarbetet är det av betydelse att även barnavårdsnämnderna

redan tidigt får vetskap härom.

Förslaget om anordnande av en utskrivningsavdelning i Borås

tillstyrkes av styrelsen för Härsjögårdens yrkesskola men avstyrkes av

statskontoret, som anser, att erfarenheterna av pågående försöksverksamhet

vid Ryagården bör avvaktas innan verksamheten utvidgas.

De synpunkter och förslag kommittén framfört rörande den medicins

k-p sykologiska behandlingen på ungdomsvårdsskolorna

har föranlett erinringar och synpunkter av mer allmän karaktär i åtskilliga

remissyttranden.

Medicinalstyrelsen anser, att den enligt utredningsdirektiven väsentliga

frågan om vården av de psykiskt sjuka berörts alltför litet av kommittén.

Detsamma gäller enligt styrelsen frågan om hur den psykiatriska behandlingen

skall samordnas med skolornas rehabiliterings- och återanpassningsarbete.

Om dessa problem övervägts ytterligare är det enligt styrelsens mening

tänkbart, att kommittén skulle föreslagit en större koncentration av

psykiatrernas arbetsuppgifter vid skolorna i stället för att skissera en mångfald

arbetsuppgifter som i och för sig är väsentliga men som kanske måste

stå tillbaka i avvaktan på bättre resurser. Även Stockholms barnavårdsnämnd

anser, att vad kommittén anfört om psykiaterns arbetsuppgifter

inom »behandlingsteamet» verkar orealistiskt med tanke på den begränsade

tid som står till dennes förfogande.

Styrelserna för ett flertal ungdomsvårdsskolor har däremot anslutit sig

till kommitténs uppfattning ifråga om psykiatrernas arbetsuppgifter. Särskilt

har betonats önskvärdheten av att psykiatrerna är närvarande på styrelsernas

sammanträden.

Svenska barnpsykiatriska föreningen uttalar, att statsmakterna inte får

slå sig till ro förrän man på varje skola verkligen kunnat skapa en mentalhygieniskt

riktig anda. Föreningen framhåller, att läkaren endast är en galjonsfigur

om inte de som deltar i det dagliga arbetet har krafter, kunskaper

och förmåga att konkret arbeta i den rätta andan. Ungdomsvårdsskolorna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

3 b

har hittills av skilda skäl inte haft möjligheter att med tillräckliga resurser

— däri inbegripet medicinskt-psykologiska hjälpkrafter — visa vad en intensifierad

vård kan åstadkomma. För att så skall kunna ske fordras insatser

av helt annan storleksordning än kommittén tänkt sig. Att vissa elever

är mycket litet behandlingsbara får enligt föreningens mening inte hindra

samhället från att satsa tillräckligt för att effektivt behandla de många som

kan förbättras även om kostnaderna per vårddag otvivelaktigt blir höga.

Sveriges läkarförbund anser, att kommittén på ett anmärkningsvärt sätt

förbisett behovet av en mera sjukvårdsmässig behandling av eleverna. Enligt

förbundet bör den schablonmässiga isoleringen, som alltför ofta inte

tjänar något vettigt terapeutiskt ändamål, i görligaste mån kompletteras

eller ersättas med aktiv medicinsk eller psykologisk-psykiatrisk behandling.

Skolorna bör tillgodogöra sig framstegen inom den psykofarmakologiska

forskningen. För att så skall kunna ske behövs sjukvårdsutbildad personal,

sjukavdelningar, medicinsk utrustning m. m.

Psykologernas roll i behandlingsarbetet har berörts i några yttranden.

Svenska barnpsykologiska föreningen uttalar, att erfarenheterna av den

vid ungdomsvårdsskolorna hittills bedrivna psykologiska verksamheten bort

redovisas av kommittén. Enligt föreningen har psykologens roll i »behandlingsteamet»

berörts i så allmänna ordalag, att ett verkligt bedömande är

mycket svårt. Föreningen anför därom bl. a. följande.

Man får inte klarlagt för vilka uppgifter kommittén tänkt sig att psykologer

skall användas. Bl. a. saknas en differentiering mellan diagnostiskt och

psykoterapeutiskt arbete. För båda dessa uppgifter behövs arbetskraft. Det

är inte rimligt att räkna med att samma person fullt behärskar de högt utvecklade

metoderna inom båda dessa specialområden. Med hänsyn till bristen

på kvalificerad psykologisk arbetskraft ifrågasätter föreningen om inte

försök med ambulerande behandlingsteam bör övervägas.

Svenska barnpsykiatriska föreningen anser, att i den mån psykologerna i

sin utbildning får klinisk skolning och mer praktisk erfarenhet bör de ges

större utrymme i arbetet på ungdomsvårdsskolorna än vad kommittén föreslagit.

Styrelsen för Fagareds yrkesskola anser, att behov inte föreligger av konsulterande

psykolog vid skolan. Enligt styrelsens mening är det fullt tillräckligt

med psykiatrisk rådgivning i nu tillämpad form.

Kommitténs konkreta förslag till ökning av resurserna för

psykiatrisk och psykologisk vård av ungdomsvårdsskolcklicntelet

har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan.

Behovet av bättre resurser i delta avseende ifrågasättes inte i något yttrande.

Medicinalstyrelsen, som tillstyrker de föreslagna åtgärderna, anser

med hänsyn till den mycket begränsade tillgången på barn- och ungdomspsykiatrer

— att det är betydelsefullt att läkarverksamheten på lämpligt

sätt ställes under kvalificerad central ledning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

Skolöverstyrelsen uttalar, att en betydligt mer genomgripande upprustning

bör ske så snart tillgången på psykiatrer så medger.

Statskontoret säger sig vara medvetet om att det är av väsentlig betydelse

för verksamheten att psykiatrisk expertis står till förfogande i tillräcklig

omfattning. Ämbetsverket anser därför, att en ytterligare medelsanvisning

till ändamålet kan vara motiverad. De i betänkandet lämnade uppgifterna

är dock alltför knapphändiga för att ge någon säker vägledning vid bedömandet

av vilket belopp som kan erfordras. Enligt statskontorets mening

bör därför en anslagshöjning ske successivt. Socialstyrelsens behov av särskild

psykiatrisk expertis anser statskontoret böra tillgodoses på samma sätt

som hittills dvs. genom chefsläkaren vid Lövsta eller särskild konsult.

I några remissyttranden uttalas att kommitténs förslag inte är tillräckligt

långtgående.

Sveriges läkarförbund anser sålunda, att den föreslagna förstärkningen

av resurserna inte ens tillnärmelsevis kan anses tillräcklig för att motsvara

behovet. Enligt förbundet är det inte möjligt att bygga upp en effektiv

och rationell medicinsk-psykologisk vård på skolorna inom den av kommittén

föreslagna kostnadsramen.

Även Stockholms stads barnavårdsnämnd och Svenska barnpsykiatriska

föreningen uttalar, att den av kommittén föreslagna utbyggnaden är otillräcklig.

Sistnämnda förening framhåller dock, att bristen på psykiatrer •—

särskilt barn- och ungdomspsykiatrer — under flera år framåt torde göra

en större insats från läkarnas sida omöjlig.

Styrelsen för Margretelunds yrkesskola anser, att försök med ökade resurser

bör göras vid en skola för debila elever.

Förslaget om inrättande av psykologtjänster vid vissa skolor tillstyrkes

av berörda skolstyrelser. I anslutning till förslaget erinrar statskontoret

om att det föreligger svårigheter att hålla nu befintliga psykologtjänster

besatta. Så länge detta är fallet bör det inte ifrågakomma att tillskapa

nya sådana tjänster. Behovet av psykologisk expertis bör därför tills vidare

få tillgodoses genom konsulter.

Förslaget till ändrade grunder för ersättning till de rådgivande

psykiatrerna bör enligt statskontoret inte föranleda någon åtgärd.

Ämbetsverket framhåller, att ett genomförande av förslaget kan föranleda

krav på motsvarande ändringar även på andra håll.

Vad kommittén anfört rörande den slutna vården vid ungdomsvårdsskolorna

har föranlett erinringar och synpunkter i flera yttranden.

Riksåklagarämbetet anser sålunda, att omhändertagande i sluten vård

inte främst bör användas som disciplinåtgärd. Ämbetet anför härom följande.

Beträffande många av de elever som placeras på ungdomsvårdsskola med

anledning av kriminella handlingar -— dessa elever torde ofta befinna sig i

ett upphetsat tillstånd varmed följer risk för rymningar — torde det vara i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

37

hög grad angeläget att de bli omhändertagna i de små grupper som specialavdelningarna

utgöra med, som kommittén säger, möjlighet till intensiv

kontakt med och påverkan av skolans personal. Då ämbetet har anledning

antaga att denna princip kommer att följas i den mån det är möjligt, anser

sig ämbetet icke böra påfordra uttrycklig bestämmelse härom.

Liknande synpunkter anföres av ungdomsåklagaren i Stockholm som

framhåller att det ofta är allt för stor risk att låta nyintagna elever få en

okontrollerad samvaro med de andra eleverna.

Svenska barnpsykologiska föreningen uttalar, att varje enskilt fall, där

intagning på sluten avdelning ifrågasättes, bör bedömas inte bara av styrelse

och rektor utan även av den psykiatriske rådgivaren.

Kommitténs förslag i fråga om vistelsetidens längd inom de

slutna avdelningarna har berörts i några remissyttranden.

Förslaget tillstyrkes av Svenska socialvårdsförbundet och Svenska barnpsykiatriska

föreningen.

Riksåklagarämbetet anser, att det bör övervägas att vid skolor som mottar

särskilt svårbehandlade och rymningsbenägna elever mer allmänt tilllämpa

längre vistelsetid än två månader. Ämbetet ifrågasätter om det i dessa

tider av stigande brottslighet är riktigt att införa en begränsning av den tid

en elev får omhändertas på sluten avdelning. Ämbetet erinrar i detta sammanhang

om att ett antal ungdomar varje år dömes till frihetsstraff, varvid

det slutna omhändertagandet ofta avser längre tid än vad som förekommer

på ungdomsvårdsskolorna.

Socialstyrelsen uttalar, att det bör tillkomma styrelsen att medge undantag

från den föreslagna regeln om längsta vistelsetid på sluten avdelning

även i fall då medicinska skäl talar härför. Enligt styrelsen är det mera

sällan som enbart medicinska skäl är avgörande för ett sådant bedömande.

Vad kommittén föreslagit rörande undervisningen vid skolhemmen

och övergång till enhetsskola har i huvudsak tillstyrkts

eller lämnats utan erinran i de flesta yttrandena.

Statskontoret anser det dock knappast motiverat att utbygga enhetsskolan

i den takt kommittén tänkt sig. Statskontoret anför bl. a. följande.

Ämbetsverket kan inte frigöra sig från den uppfattningen, att kommittén

i betraktande av elevmaterialets förutsättningar m. in. satt målet för undervisningen

väl högt. Det är givet, att eleverna vid ungdomsvårdsskolorna

skall ha samma möjligheter till utbildning som andra barn med motsvarande

förutsättningar. Men det må erinras att enhetsskolan ännu endast

befinner sig på ett försöks- och begynnelsestadium. Erfarenheterna av den

beslutade enhetsskoleundervisningen vid Vemyra synes böra avvaktas, innan

några mera omfattande åtgärder vidtages.

Statskontoret förutsätter, att förslaget underkastas en noggrann prövning

med beaktande av de särskilda förhållandena vid de enskilda skolorna

innan det upptages till avgörande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

Kommitténs principiella inställning i fråga om yrkesundervisningen

vid ungdomsvårdsskolorna godtas eller lämnas i

stort sett utan erinran av flertalet remissorgan, bl. a. socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen

samt Stockholms och Göteborgs barnavårdsnämnder.

Arbetsmarknadsstyrelsen biträder sålunda kommitténs uppfattning att

man i princip bör inrikta sig på ett par yrkesgrenar, som kan ge så mångsidig

arbetsträning som möjligt och sedermera leda till olika yrkesområden.

En förberedande yrkesundervisning bör ske på skolorna medan den egentliga

yrkesutbildningen bör — efter utskrivningen —- vara en uppgift för

det ordinarie yrkesskoleväsendet eller för den av arbetsmarknadsstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning gemensamt anordnade utbildningsverksamheten.

De möjligheter till utbildning som finns inom näringslivet

bör också uppmärksammas. Denna utbildningsväg torde i vissa fall enligt

styrelsens mening kunna erbjuda de för eleverna gynnsammaste betingelserna.

Arbetsmarknadsstyrelsen är beredd att i enlighet med kommitténs förslag

utvidga sin centrala arbetsanskaffning till att omfatta även ungdomsvårdsskolorna.

Styrelsen förutsätter därvid, att en förstärkning av dess personella

resurser kan påräknas för denna arbetsuppgift. Styrelsen framhåller

dock, att det primärt åligger institutionerna själva att utnyttja möjligheterna

till lokal arbetsanskaffning. Detta bör också gälla ungdomsvårdsskolorna.

Slutligen framhåller styrelsen, att det är viktigt att de produkter som tillverkas

på skolorna är av sådan kvalitet att de kan avyttras i konkurrens

med det enskilda näringslivet och till den allmänna marknadens priser.

Överstyrelsen för yrkesutbildning understryker med skärpa kommitténs

uttalande, att ungdomsvårdsskolorna i allmänhet inte kan ge yrkesutbildning

i egentlig mening. Målsättningen för utbildningen måste därför bli begränsad.

Enligt överstyrelsens mening är det av vikt, att ungdomarna inte

bibringas den uppfattningen att de å ungdomsvårdsskolorna erhåller en fullständig

och avslutad yrkesutbildning. Arbetet med deras fostran inom yrkesarbetet

blir därför inte mindre viktigt, överstyrelsen framhåller, att en förutsättning

för att ungdomarna skall kunna fortsätta sin utbildning och bli

goda yrkesmän är att de lär att finna sig tillrätta inom arbetslivet och iakttar

dess rytm och sedvänjor.

Med hänsyn till angivna omständigheter måste den egentliga yrkesutbildningen

meddelas efter det att vården på ungdomsvårdsskolorna avslutats.

Beträffande de problem som därvid uppkommer anför överstyrelsen i huvudsak

följande.

De ungdomar, som omhändertagits på ungdomsvårdsskola, bör ha samma

möjligheter till inträde å de allmänna yrkesskolorna som andra ungdomar.

Vid fri konkurrens med andra inträdessökande ungdomar kan ung
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Haj.ts proposition nr 83 år 1960

39

domen från ungdomsvårdsskolorna i regel inte göra sig gällande på grund

av sämre betyg och ringa eller ingen erfarenhet från arbetslivet. Att bereda

elever från ungdomsvårdsskolorna inträde genom att reservera vissa platser

för dem kan under inga förhållanden godtagas. Emellertid synes förevarande

problem dock icke olösligt. Man får dock begränsa sig till att söka

lösa problemen från fall till fall.

Det bör beaktas, att lärarna å de vanliga yrkesskolorna icke erhållit utbildning

för att taga hand om ungdom av det slag varom här är fråga. Man

måste till följd härav vara något så när säker på att tidigare elever vid ungdomsvårdsskolorna

verkligen är lämpliga för utbildning å en yrkesskola,

innan de får tillträde till en dylik. Ett sätt på vilket en tidigare ungdomsvårdsskoleelev

bör kunna styrka sin lämplighet för fortsatt utbildning å

yrkesskola synes vara genom intyg härom från skolan i fråga. En annan väg

som även synes böra prövas är, att man låter vederbörande taga någon tids

anställning inom produktionen. Kan en dylik f. d. ungdomsvårdsskoleelev

uppvisa en tids väl vitsordad arbetsanställning, synes även vissa garantier

föreligga för att den unge med framgång kan utbildas å en yrkesskola.

Vad som anförts rörande inträde å de vanliga yrkesskolorna gäller givetvis

även inträde å kurser för arbetslös ungdom. På grund av att dessa är

lättare att bygga ut vid förekommande behov blir det även lättare för den

ungdom varom här är fråga att vinna inträde, överstyrelsen vill emellertid

framhålla, att man icke på något sätt får göra avkall på kraven, att vården

å ungdomsvårdsskolan faktiskt har givit resultat.

överstyrelsen är tvungen att, då det gäller ungdomsvårdsklientelets tillträde

till de sedvanliga yrkesskolorna, inta en i viss mån försiktig och såvitt

möjligt verklighetsbetonad inställning med tanke på att den måste slå

vakt om yrkesskoleelevernas berättigade intressen. Dessa elever är till alldeles

övervägande del utomordentligt skötsamma och ambitiösa. Har man

emellertid grundad anledning att anta, att den å ungdomsvårdsskolorna

meddelade vården uppnått åsiftat resultat, bör någon anledning för yrkesskolornas

del inte föreligga att vägra inträde.

Statskontoret anser, att kommitténs förslag bör bedömas med stor restriktivitet.

Ämbetsverket framhåller att det föreligger en betydande brist på

yrkeslärare. Det är därför synnerligen angeläget att alla möjligheter till

samarbete med den kommunala yrkesundervisningen tillvaratas samt att

inte större krav ställes på personalens utbildning än som oundgängligen bedömes

erforderligt. Förslag om utbyte av tjänster med lägre kompetenskrav

mot tjänster med högre kompetenskrav bör bedömas med stor försiktighet.

Frågan om undervisningspersonalens kompetens beröres av styrelserna

för Fayareds, Gräskärrs och Bistagårdens yrkesskolor. Den förstnämnda

styrelsen varnar bestämt för att ersätta eu kompetent yrkeslärares reguljära

yrkesutbildning med en verksamhet som omhänderhas av lågavlönade

yrkesmästare. Styrelsen för Gräskärrs yrkesskola anför, att om man siktar

på eu relativt kort vårdtid på skolan kan det vara försvarbart att använda

en lägre kvalificerad yrkesman (yrkesmästare). I annat fall är det motiverat

att bibehålla yrkcslärartjänsterna, vars innehavare har eu viss pedagogisk

skolning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

Vad kommittén anfört om samarbete mellan socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning i fråga om yrkesutbildningen

vid skolorna och därmed sammanhängande spörsmål har inte mött

några invändningar från de berörda ämbetsverken.

Socialstyrelsen hälsar med tillfredsställelse förslaget om intensifierat

samarbete med överstyrelsen för yrkesutbildning. Det är f. n. mest angeläget

att detta samarbete inriktas på möjligheterna till fortsatt utbildning av

villkorligt utskrivna elever.

Överstyrelsen för yrkesutbildning finner det naturligt att den inom överstyrelsen

samlade erfarenheten rörande yrkesutbildning i väsentligt större

utsträckning än vad hittills varit fallet ställs till ungdomsvårdsskolornas

förfogande.

Arbetsmarknadsstyrelsen framlägger vissa konkreta förslag rörande samarbetet

mellan arbetsförmedling och ungdomsvårdsskolor i det enskilda fallet.

Ifrågavarande samarbete bör enligt styrelsen anordnas på följande sätt.

1) Så snart framställning om intagning vid ungdomsvårdsskola skett,

bör vederbörande barnavårdsnämnd tillse, att eleven — om så ej redan skett

•—■ under väntetiden söker arbete vid arbetsförmedlingen. Sökandens yrkesplaner

bör därvid diskuteras med yrkesvägledare.

2) Då uppgift föreligger om vilken ungdomsvårdsskola, som avses för

eleven, skall arbetsförmedlingen på elevens hemort översända avskrift av

arbetssökandeblankett och/eller yrkesvägledningsblankett till kontaktmannen

vid arbetsförmedlingen på skolorten.

3) Vid besök på skolan bör därefter kontaktmannen kunna lämna rektor

och lärare värdefull information om bl. a. elevens eventuella yrkesplaner,

vilken kan påverka valet av arbetsavdelning inom skolan.

4) Under elevens skolvistelse bör samverkan äga rum bl. a. vid regelbundna

besök av kontaktmannen, som fortlöpande bör delgivas alla erforderliga

upplysningar om eleven. Dessutom bör kontaktmannen beredas tillfälle

att närvara vid skolstyrelsens sammanträden. En mera neutral miljö

för enskilda samtal mellan kontaktman och elev kan skapas, om eleven til 1- låtes att besöka kontaktmannen på arbetsförmedlingen. Yrkesvalsfrågan

bör ägnas särskild uppmärksamhet på ett tidigt stadium av elevens vistelse

vid skolan i syfte bl. a. att inrikta den arbetsträning, som skolan meddelar,

efter elevens håg och fallenhet samt efter möjligheterna på arbetsmarknaden.

Till komplettering av de hjälpmedel, som vid yrkesvägledning kommer

till användning, kan anlagsprövning behöva anordnas. Försöksvis bör därvid

jämväl de av arbetsmarknadsstyrelsen i samarbete med Personaladministrativa

rådet organiserade urvalsproven kunna ifrågakomma.

5) Särskilt viktigt är, att åtgärder i samband med elevs utskrivning gemensamt

planlägges i god tid. Senast tre veckor före den ifrågasatta tidpunkten

för utskrivning skall kontaktmannen underrättas och därvid lämnas

kompletterande upplysningar bl. a. om resultatet av arbetsträningen.

Kontakt med en yrkesvägledare kan även på detta stadium vara värdefull

för att exempelvis utnyttja elevens erfarenheter vad gäller de förberedande

moment av yrkesutbildning, som ingått i arbetsträningen.

6) Om yrkesutbildning är att rekommendera för eleven, åligger det kontaktmannen

att undersöka, huruvida denna skall förläggas till ordinarie

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

41

yrkesskola, till arbetslöshetskurs eller givas form av utplacering hos företag

inom näringslivet, eventuellt med bidrag.

7) Om direkt arbetsplacering anses lämplig, bör kontaktmannen ackvirera

sådan enligt överenskommelse med skolan. För att skapa gynnsamma

betingelser för elevens anpassning på arbetsmarknaden är det självfallet

betydelsefullt, att stor omsorg nedlägges vid val av arbetsgivare och handledare.

8) Om elev i samband med utskrivning ej kan erhålla arbete, har kontaktmannen

att pröva de möjligheter, som står till buds vad gäller arbetslöshetsmotverkande

åtgärder. Som regel bör emellertid elev icke hänvisas till

vanliga beredskapsarbeten. Arbetsmiljö och förläggning kan här vara mindre

lämpliga. Med hänsyn därtill har styrelsen ansett sig böra överväga frågan

om särskilda beredskapsarbeten för de ungdomar, som här avses. Styrelsen

är beredd att undersöka, huruvida och i vilken utsträckning lämpliga

arbetsobjekt kan erhållas för detta ändamål. Bl. a. skall prövas möjligheterna

att anordna särskilda beredskapsarbeten inom skogsvård och liknande.

Kommitténs förslag att s. k. arbetande förmän skall knytas till

verkstäderna vid vissa ungdomsvårdsskolor såsom biträde åt vederbörande

yrkeslärare tillstyrkas eller lämnas utan erinran av styrelserna för dessa

skolor. Förslaget avstyrkes däremot av statskontoret som dock inte är främmande

för tanken att biträde kan behövas i vissa situationer. Statskontoret

anser emellertid inte behovet härav så framträdande att det f. n. bör tillgodoses.

Om dylika förmän anställes bör de enligt ämbetsverkets mening avlönas

från ungdomsvårdsskolornas avlöningsanslag. Statens organisationsnamnet

uttalar, att ifrågavarande verksamhet — om förslaget genomföres

—- bör bedrivas på försök. Försöksverksamheten bör äga rum vid en verkstad

där elevantalet kan utökas i proportion till personalökningen utan alltför

stora investeringskostnader.

De av kommittén framförda förslagen beträffande yrkesundervisningens

anordnande vid de olika skolorna har föranlett uttalanden

av flera av styrelserna för dessa.

Styrelsen för Långanäs yrkesskola finner förslaget om en ny mekanisk

verkstad på skolan synnerligen välmotiverat. Styrelsen ifrågasätter dock

om inte den föreslagna arbetsgruppen i denna verkstad — 12—16 elever —- är för stor med hänsyn till skolans svårhanterliga klientel.

Styrelsen för Fagareds yrkesskola upplyser, att den av kommittén förordade

omläggningen av bilverkstaden till mekanisk verkstad ägt rum

fr. o. in. den 1 september 1959.

Styrelsen för Råby yrkesskola biträder förslaget att slopa skrädderiutbildning

vid skolan och i stället anordna en mekanisk verkstad.

Styrelsen för Bärby yrkesskola tillstyrker förslaget att anordna en mekanisk

verkstad vid skolan. Styrelsen anser dock att med hänsyn till klientelets

beskaffenhet högst 12 elever bör samtidigt sysselsättas på verkstaden.

Styrelsen för Johannisbergs yrkesskolor vill bestämt avråda från att byta

ut undervisning i bilreparation mot undervisning i metallarbete. Styrelsen

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 dr 1960

fiamhaller, att verksamheten pa bilavdelningen hittills varit synnerligen

tillfredsställande. Tillgången på arbetsuppgifter på bilavdelningen har varit

nijeket god, vilket däremot inte varit fallet på den mekaniska verkstaden

som har stora svårigheter att få lämpliga arbetsuppgifter.

Styrelsen för Ryagårdens yrkesskola tar avstånd från förslaget att anordna

en för hela skolan gemensam köksanläggning. Styrelsen anser det

angeläget att största möjliga hemkaraktär bibehålies vid utbildningen i kökssysslor.

Denna skulle helt gå förlorad genom den föreslagna centraliseringen.

Vidare skulle balansen mellan yrkesgrupperna på de båda huvudavdelningarna

allvarligt rubbas genom att ytterligare en yrkesgren helt överfördes

till en av dessa.

Styrelsen för Brättegårdens yrkesskola ställer sig tveksam till den föreslagna

utbildningen i laboratoriearbete vid skolan. Styrelsen framhåller, att

sådan utbildning kräver lang tid och goda förkunskaper. Den kommer säkert

att bereda stora svårigheter vid läraranskaffningen.

I anslutning till den av kommittén föreslagna särskilda medelsanvisningen

till kostnader för sådana elever som efter utskrivning placeras hos olika

arbetsgivare erinrar överstyrelsen för yrkesutbildning om att statsbidrag till

utbildning av lärlingar kan erhållas enligt f. n. gällande bestämmelser, överstyrelsen

har särskilda medel till förfogande för att främja lärlingsutbildningen

hos hantverksmästare m. m. I vissa fall kan bidrag utgå även genom

arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrelsen är tveksam om lämpligheten att

tillskapa ytterligare en väg för bidrag till lärlingsutbildning. Det är i varje

fall angeläget att en eventuellt ny bidragsmöjlighet utformas så att dubbelunderstöd

undvikes.

Kommitténs förslag om ett nytt avlöningssystem för eleverna vid

yrkesskolorna tillstyrkes i princip av socialstyrelsen, styrelserna för Långanäs,

Fagareds och Gräskärrs yrkesskolor samt arbetsmarknadsstyrelsen och

överstyrelsen för yrkesutbildning. Socialstyrelsen framhåller dock att den

föreslagna omläggningen av systemet förutsätter en kontorsorganisation

som f. n. saknas vid ett flertal skolor.

överstyrelsen för yrkesutbildning utgår ifrån att förslaget endast syftar

till att ge liknande förmåner som tillkommer dem som erhåller arbetsvärd.

Därvid bör dock beaktas att eleverna på ungdomsvårdsskolorna är yngre än

arbetsvårdsklientelet. Ej heller bör bättre förmåner utgå än vid de vanliga

yrkesskolorna. Ersättningarna bör inte utformas så att elevernas övergång

till ordinarie yrkesskolor försvåras.

Statskontoret anser, att någon ändring av det nu tillämpade flitpenningsystemet

f. n. inte bör ske. Enligt ämbetsverkets mening bör spörsmålet aktualiseras

först sedan 1956 års eftervårdsutrednings förslag slutligt prövats.

Förslaget om särskild medelsanvisning till psykotekniska

prov avstyrkes av statskontoret, som dock anför, att dylika prov

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

43

i många fall kan vara angelägna. De bör enligt ämbetsverkets uppfattning i

så fall kunna utföras av skolornas rektorer.

De av kommittén anförda synpunkterna på fritidsverksamheten

vid ungdomsvårdsskolorna har mottagits positivt av socialstyrelsen och

skolöverstyrelsen samt styrelserna för de ungdomsvårdsskolor, som yttrat

sig i ämnet.

Socialstyrelsen upplyser, att styrelsen tagit initiativ till kontakter med

riksidrottsförbundet, I.O.G.T., skid- och friluftsfrämjandet samt schackförbundet

i syfte att ernå medverkan från dessa organisationer i nämnda verksamhet.

Skolöverstyrelsen betonar fritidsverksamhetens betydelse för resocialiseringsarbetet

bland eleverna. I fråga om samarbetet mellan ungdomsvårdsskolorna

och de olika organisationerna anför överstyrelsen i huvudsak följande.

Genom ett organiserat samarbete med de stora bildnings- och framför allt

ungdomsorganisationerna kan anpassningen säkerligen underlättas. Ungdomsarbetet

har numera utvecklat en synnerligen mångfacetterad och ändamålsenlig

metodik, när det gäller att samla och påverka ungdomen. Ett

intensivt samarbete mellan ungdomsvårdsskolorna och ungdomsorganisationerna

är därför av största vikt. Ett sådant samarbete ligger helt i linje

med överstyrelsens folkbildnings- och ungdomsverksamhet. Då de statsunderstödda

ungdomsinstruktörerna fungerar dels som utbildare av ungdomsledare

dels som sina organisationers kontaktmän ligger det nära till hands

för överstyrelsen att söka inrikta deras intressen mot ungdomsvårdsskolorna.

Förslaget om ökad medels anvisning till fritidsverksamhet

bör enligt statskontoret inte genomföras. Ämbetsverket anser, att

de olika skolorna i större utsträckning än vad som f. n. sker bör genom kontakter

med organisationer i bygden kunna tillgodose behovet av fritidsverksamhet.

Kommitténs olika förslag och synpunkter i fråga om eftervården

föranleder i stort sett ej några erinringar i remissyttrandena. Allmänt betonas

den stora betydelsen av effektiva eftervårdsanordningar.

I några yttranden anföres särskilda synpunkter.

Stockholms stads barnavårdsnämnd anser, att en väsentlig ökning av antalet

eftervårdskonsulenter snarast bör komma till stånd.

Svenska socialvårdsförbundet framhåller, att man inte bör ställa alltför

stora förhoppningar på möjligheterna att utvidga familjevården.

I anslutning till vad kommittén anfört om behovet av samordning mellan

fångvårdens och ungdomsvårdens konsulentorganisationer uttalar fångvårdsstyrelsen,

att det är önskvärt att ett utvidgat samarbete på detta om
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

råde kommer till stånd. Enligt statskontoret föreligger ett framträdande behov

av en översyn av de på ifrågavarande område verksamma organen. Syftet

härmed bör vara att tillvarata alla möjligheter till besparingar när det

gäller arbetskraft, lokaler m. m. Det är enligt statskontoret angeläget att

19o6 års eftervårdsutredning snarast framlägger erforderliga förslag i ämnet.

Svenska socialvårdsförbundet anser, att om en utredning angående den

regionala organisationen av socialvården kommer till stånd bör denna ta

upp nämnda samordningsproblem.

Förslaget om höjning av ersättningen till övervakare

tillstyrkes eller lämnas utan erinran i flertalet yttranden. Statskontoret anser

dock, att förslaget inte bör prövas förrän ställning tagits till de förslag

1956 års eftervårdsutredning senare kan komma att framlägga. Ämbetsverket

kan vidare inte tillstyrka en uppräkning av anslagsposten till eftervård

och utackordering. Förslaget häroin är inte tillräckligt motiverat. Några

säkra uppgifter om de beräkningsgrunder kommittén använt har — liksom i

fråga om andra, av kommittén gjorda äskanden — inte lämnats.

Även kommitténs överväganden rörande inackorderingshemm

e n godtas eller lämnas utan erinran i flertalet yttranden. Statskontoret

anser dock att också denna fråga bör prövas först sedan ställning tagits till

de förslag eftervårdsutredningen kan komma att framlägga i liknande ämnen.

I.O.G.T. upplyser, att inackorderingshemmcn dras med stora ekonomiska

svårigheter. Detta gör sig särskilt gällande då samtliga platser inte är

belagda. Det är viktigt att såväl garanti- som platsbidraget får en sådan storlek

att hemmens ekonomi tryggas. Orden anser att även andra ideella organisationer

bör stimuleras att starta liknande hem. Svenska socialvårdsförbundet

ifrågasätter om inte staten borde helt stå för driftkostnaderna i den

mån de belöper på ungdomsvårdsskolorna.

Vad kommittén anfört rörande personalen vid skolorna har

föranlett uttalanden i flera yttranden.

Socialstyrelsen anser, att skolorna bör tillföras kvalificerad personal i

större utsträckning än som hittills varit fallet för att annan och bättre avvägning

mellan fackutbildad och ej fackutbildad personal skall ernås.

Stockholms stads barnavårdsnämnd uttalar, att kommittén nu bort dryfta

vårdpersonalens storlek, uppgifter, kompetens och arbetsvillkor från pedagogiska

och terapeutiska utgångspunkter. Enligt nämndens uppfattning är

vårdresultatet i mycket hög grad beroende av tillgången på kvalificerad

vårdpersonal.

Sveriges läkarförbund anser, att kommittén inte lagt fram ett så radikalt

förslag till förstärkning av personalresurserna, som den ytterst prekära

situationen kräver. Enligt förbundet är personalen otillräcklig och arbetar

under mycket pressande förhållanden. Avgången bland personalen är betydande

och sjukdomsfrekvensen är på grund av påfrestningar i arbetet mycket

hög åtminstone på vissa skolor. Enligt förbundets mening skulle en ut
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungi. Alaj. ts proposition nr 83 år 1060

45

redning av sjukdomsfrekvensen och de verkliga sjukdomsorsakerna bland

personalen blotta anmärkningsvärda förhållanden.

I ett par yttranden tas frågan om rekrytering och kompetenskrav

för rektorer, avdelningsföreståndare och assistenter vid skolorna upp.

Statskontoret anser det mindre lämpligt att — som kommittén föreslagit

— samma krav på lämplighet och kvalifikationer ställes på såväl rektorer

som avdelningsföreståndare och assistenter. Ämbetsverket framhåller, att

inte alla avdelningsföreståndare och assistenter har möjlighet att bli rektorer.

Då det dessutom råder brist på fackutbildad personal på detta och

andra liknande vårdområden är det mindre lämpligt att uppställa högre

kompetenskrav än som kan anses oundgängligt.

Medicinalstyrelsen ifrågasätter om det är lämpligt att — som kommittén

föreslagit — assistenter i första hand rekryteras bland personer med social

examen vid socialinstitut. Styrelsen anser att till assistenter hellre bör ifrågakomma

personer med pedagogisk och psykologisk skolning. Dessa torde

efter mentalhygienisk fortbildning utgöra en bättre och framförallt vidare

rekryteringsbas för rektorer.

Medicinalstyrelsen tar i detta sammanhang upp frågan om krav på behörighet

för innehav av psykologtjänster vid ungdomsvårdsskolorna. Enligt

styrelsens mening bör samma utbildningskrav uppställas som under den

psykiska barna- och ungdomsvården. Behörigheten bör vidare prövas i

samma ordning. Förutom tjänster för psykologassistenter bör även psykologtjänster

med filosofie licentiatexamen som behörighetskrav inrättas. Sådana

psykologer bör efter viss pedagogisk utbildning kunna bli rektorer.

Tjänstemännens centralorganisation anser att rekryteringen av rektorer

vid skolorna i fortsättningen inte endast bör ske från avdelningsföreståndare

och assistenter. Liksom fallet är i den obligatoriska skolan bör även

vid ungdomsvårdsskolorna de vid skolorna tjänstgörande lärarna kunna

utgöra en del av underlaget för rekryteringen till skolchefsbefattningarna.

Kommitténs förslag om inrättande av ytterligare assistenttjänster

vid ungdomsvårdsskolorna tillstyrkes eller lämnas utan

erinran av styrelserna för skolorna. Däremot avstyrkes förslaget av statskontoret

som framhåller att den ifrågasatta organisationsutredningen måste

påverka bl. a. behovet av assistenter.

I anslutning till kommitténs uttalande att det närmaste ansvaret för varje

elevavdelning bör åvila en tillsynsman har statens organisationsnämnd berört

frågan om assistenternas arbetsuppgifter. Nämnden

anser, att assistenterna inte såsom kommittén föreslagit bör avlastas chefsskap

för elevavdelning. De utövar därvid en arbetsledning för lägre personal

som är betydelsefull. De får även en naturlig kontakt med elever i vardagliga

ting, vilket kan vara värdefullt för vårdarbetet. Om assistenter bibehålies

som chefer för elevavdelningar, bortfaller behovet av ökat antal tillsynsmän.

Organisationsnämnden anser vidare att en viss schemabunden tjänst

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

vid elevavdelningarna med fördel kan ingå i assistenternas arbetsuppgifter.

Vid en sådan tjänstgöring — som inte bör betraktas som vakttjänst — kan

lämpligen sådana vårduppgifter bedrivas som innebär gruppsamvaro med

elever. Enligt nämndens mening skulle en sådan anordning underlätta uppgörandet

av ur personalvårdssynpunkt goda tjänstgöringsscheman för den

egentliga tillsynspersonalen och i vissa fall förhindra utökning av denna

personals numerär.

Även styrelsen för östra Spångs skolhem anser att assistenterna i regel

bör ha ansvaret för var sin elevavdelning.

Kommitténs förslag rörande utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna

har berörts i flera yttranden.

Enligt statskontorets mening har förslagen mycket vida aspekter av principiell

innebörd och berör jämväl andra vårdområden. De bör därför inte

nu upptas till fristående prövning. Ämbetsverket anser, att någon särskild

utbildning av assistenter inte bör genomföras på grundval av kommitténs

förslag.

Skolöverstyrelsen anser, att utbildningsfrågorna bör ytterligare utredas.

Överstyrelsen ifrågasätter om den föreslagna utbildningen för assistenter

bör vara den normala för blivande rektorer. Om annan utbildning och praktik

godtas bör ungdomsvårdsskolorna kunna tillföras krafter utifrån, som

kan verka stimulerande och förnyande på verksamheten.

Tjänstemännens centralorganisation anser, att utbildningskurserna för

assistenter bör vara tillgängliga även för lämpade och intresserade lärare

vid ungdomsvårdsskolorna.

Förslaget om utredning av förutsättningarna för en gemensam grundutbildning

för vård- och tillsynspersonal inom olika vårdområden tillstyrkes

av fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen samt styrelserna för några

ungdomsvårdsskolor.

Kommitténs förslag att befria skolledningarna från vissa administrativa

arbetsuppgifter genom att i första hand inrätta ett antal kanslibiträdestj

änster inom skolorganisationen tillstyrkes allmänt av styrelserna

för de olika ungdomsvårdsskolorna men avstyrkes av statskontoret.

Mot förslaget om utredning av frågan om fördelning av vissa administrativa

arbetsuppgifter mellan socialstyrelsen och skolorna göres ej någon

erinran i remissyttrandena.

De av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna har granskats

av byggnadsstyrelsen. Styrelsen erinrar om att kommittén inte låtit upprätta

några ritningar till de föreslagna byggnaderna. Ej heller har kommittén

haft tillfälle att studera placeringen av byggnaderna och upprätta några

situationsplaner, som skulle kunna tjäna som underlag för en bedömning

av omfattningen av yttre lednings- och planeringsarbeten. Byggnadsstyrelsen

kan därför inte med någon större grad av säkerhet yttra sig om kostnaderna

för de föreslagna byggnadsåtgärderna. De av kommittén lämnade

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

47

kostnadsuppgifterna förefaller dock i stort sett vara riktiga. Då de emellertid

vidlådes av en viss osäkerhet bör de inte läggas till grund för beviljandet

av byggnadsanslag. Styrelsen förutsätter, att den före statsmakternas slutliga

ställningstagande i anslagsfrågan får tillfälle att verkställa kostnadsberäkningar

med ritningsförslag som underlag.

Statens lönenämncl har yttrat sig över kommitténs förslag i fråga om

placering i lönegrad in. m. av olika tjänster vid ungdomsvårdsskolorna.

I anslutning till förslaget om utbyte av vissa yrkesmästarbefattningar

mot tjänster för yrkeslärare anför lönenämnden, att den inte kunnat finna

några fasta normer för den nuvarande uppdelningen av yrkesundersvisningen

vid skolorna på å ena sidan yrkeslärare och å andra sidan yrkesmästare i

lönegrad All eller annan icke-pedagogisk personal. Nämnden anser det

oklart om förslagen på denna punkt är föranledda av förutsatta förändringar

i yrkesundervisningens karaktär vid skolorna eller om de bottnar i en

allmän strävan att erhålla mer kvalificerad personal för tjänsterna. Frågan

bör enligt nämndens mening under alla förhållanden lösas förhandlingsvägen.

De av kommittén föreslagna nya yrkeslärartjänsterna bör liksom de

nu befintliga placeras i lönegrad A 15/16.

Kommitténs förslag om uppflyttning av vissa folkskollärartjänster i A 16

till A 19 föranleder ingen erinran från lönenämndens sida.

Enligt lönenämndens uppfattning har kommittén inte framlagt några skäl

för uppflyttning av psykologtjänsten i lönegrad Ae 23 vid Lövsta till Ae 24.

De föreslagna nya psykologtjänsterna vid Ryagården, Hammargården och

Broby bör erhålla samma lönegradsplacering som motsvarande tjänst vid

Lövsta.

Lönenämnden anser sig inte kunna bedöma den förordade löneställningen

för de nya biträdestjänsterna vid skolorna. Med utgångspunkt från uppsättningen

biträdestjänster vid de skolor, som f. n. har lönegradsplacerad administrativ

biträdespersonal, förefaller det dock nämnden, som om förslaget

kan godtas.

IV. Socialstyrelsens anslagsäskanden

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1958/59 .................................... 7 030 000 6 879 362

1959/60 (statsliggaren s. 327) ................ 8 210 000

Socialstyrelsen bar (skr. 30/8 1959) lagt fram förslag till anslagsberäkningar

för nästa budgetår.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år i960

Efter samråd med kommittén för ungdomsvårdsskolorna har socialstyrelsen

ansett sig inte böra nu lägga fram sådana förslag som faller inom ramen

för kommitténs uppdrag.

Beträffande platssituationen meddelar styrelsen, att den 1 juli 1959 789

platser vid skolorna kunde beläggas. Under innevarande budgetår kommer

en rad byggnadsprojekt att slutföras, varför antalet platser beräknas stiga

till 1 006 vid ingången av nästa budgetår.

Socialstyrelsen har i detta sammanhang redovisat en av styrelsen gjord

utredning angående jordbruksverksamheten vid ungdomsvårdsskolorna.

I fråga om verksamhetens omfattning upplyser styrelsen, att jordbruk

f. n. finns vid följande skolor, nämligen pojkskolorna Lövsta, Långanäs,

Fagared, Forsane, Sundbo, Johannisberg, Råby, Margretelund, Bärby, Östra

Spång, Vemyra, Folåsa och Gräskärr samt flickskolorna Ryagården, Bistagården,

Brättegården, Hornö, Härsjögården, Eknäs, Morängen och Broby.

Sedan någon tid är dock jordbruksarealen vid Morängen och Eknäs utarrenderad.

Jordbruken vid skolorna för manliga elever varierar i storlek från

10,1 till 99,7 ha. Genomsnittsstorleken är 36,4 ha. Vid skolorna för kvinnliga

elever är jordbrukens areal i regel mindre. Motsvarande siffror är för dem

5,1, 30,3 och 14 ha.

Handelsträdgård bedrives vid 11 skolor och hushållsträdgård vid 14

skolor.

Utredningen visar, att skoljordbrukens skörderesultat och mjölkproduktion

ligger över motsvarande riksmedeltal. Även bruttoinkomsterna är högre

än vid vanliga jordbruk av motsvarande storlek. Detta gäller dock också

utgifterna bl. a. beroende på större personalbehov och den omständigheten

att utgiftssidan belastas med kostnader av investeringskaraktär medan värdet

av investeringen inte redovisas som tillgång i bokföringen. Av personalen,

f. n. 68, avlönas 45 på skolornas avlöningsstat medan 23 avlönas från en

delpost i omkostnadsstaten.

Beträffande det kassamässiga utfallet av verksamheten har socialstyrelsen

redovisat undersökningar dels i medeltal för budgetåren 1953/54—1957/58

dels för budgetåret 1958/59. Av den förstnämnda undersökningen framgår,

att pojkskolorna lämnade ett överskott med 12 210 kronor och flickskolorna

ett underskott med 70 150 kronor. Budgetåret 1958/59 gick pojkskolorna

med en vinst av 12 702 kronor och flickskolorna med en förlust av 59 690

kronor.

Socialstyrelsen har härefter berört frågan om jordbrukens betydelse för

fostringsarbetet vid skolorna. Styrelsen anför därvid bl. a. följande.

För många elever, som behöver rörlig sysselsättning utomhus och som

vantrivs med stationärt arbete på en verkstad, ger det omväxlande jordbruksarbetet

möjlighet till kraftigare aktivitet, utlopp för ungdomlig överskottsenergi,

verksamhets- och rörelsebehov.

Skötseln av djur befrämjar elevernas känsloliv och kan hos elever med

nervös läggning verka lugnande och tillfredsställa deras behov av att vårda.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 83 år 1960

49

Jordbruk, som är väl utrustat med traktorer och maskiner, kan ge eleverna

utlopp för deras tekniska intresse och lust att handskas med motorer.

Arbete utomhus i friska luften är till gagn för fysiskt och psykiskt nergångna

elever samt verkar uppbyggande och stärkande på konditionen.

För arbetsskygga och arbetsovana elever ger jordbruks- och trädgårdsarbetet

en första arbetsträning innan de börjar sin verkstadsutbildning.

Styrelsen framhåller vidare, att eleverna lättare kan beredas sysselsättning

om jordbruk finns vid skolan. Jordbruken och trädgårdarna har sålunda

det största arbetskraftsbehovet under den skolfria delen av året och

då verkstäderna måste stängas på grund av yrkeslärarnas semestrar o. d.

Jordbruket har också stor betydelse för skolegendomarnas skötsel. Därjämte

ger de till skolorna hörande markområdena en önskvärd distans till grannar

och sammanfaller ofta med elevernas fritidsområde.

Vad nu anförts gäller i främsta rummet skolorna för manliga elever men

är i betydande utsträckning tillämpligt även beträffande flickskolorna. Vissa

skäl talar dock mot ett bibehållande av jordbruken vid dessa skolor. Styrelsen

anför härom bl. a. följande.

Dessa jordbruk har i regel så liten areal att de inte kan göras ekonomiskt

bärkraftiga. Därtill kommer att skötseln av jordbruken — särskilt vid de

mindre skolorna — bygger mer på personalens arbete än på flickornas medverkan.

Lönekostnaderna per har åker är sålunda dubbelt så höga som vid

pojkskolorna. Driftkostnaderna blir därigenom oproportionerligt stora jämförda

med de sysselsättningsmöjligheter som utvinnes för ett fåtal flickor.

Styrelsen anser, att det traditionella jordbruksarbetet i regel torde vara

alltför tungt för kvinnliga elever. Däremot är trädgårdsarbete och smådjursskötsel

lämpligare sysselsättningar för dem. Djurskötsel torde sålunda för

vissa av de omhändertagna flickorna vara av stort värde ur läkepedagogisk

synpunkt.

Styrelsen upplyser, att endast en flickskola, Ryagården, har redovisat enbart

positiva erfarenheter av det traditionella jordbruksarbetet. För denna

skolas klientel — själsligt abnorma flickor — har nämligen hårt och rörligt

kroppsarbete i friska luften i vissa fall visat sig vara synnerligen välgörande.

Socialstyrelsen anser med hänvisning till det anförda, att övervägande

skäl talar för att den nuvarande jordbruksverksamhetcn vid yrkesskolorna

och skolhemmen för pojkar bibehålies. Även jordbruket vid Ryagårdens

yrkesskola för flickor bör bibehållas med hänsyn till skolans speciella klientel.

Vad angår flickskolorna i övrigt bör den nuvarande jordbruksverksamheten

helt nedläggas vid Eknäs, Bistagården och Broby. Vid Brättegården,

Härsjögården, Hornö och Morängen bör jordbruksarealen utarrenderas eller

försäljas. Verksamheten vid sistnämnda skolor bör i stället omfatta hushålls-,

trädgårds- och smådjursskötsel av mindre omfattning. Det fåtal elever

som bedömcs vara i behov av sysselsättning i jordbruksarbete torde kunna

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 83.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

arbetsplaceras hos vederbörande arrendator eller hos lantbrukare i trakten.

Styrelsen framhåller, att den sålunda föreslagna minskningen av jordbruksverksamheten

avser främst sådana skolor, vilkas jordbruk är ekonomiskt

minst bärkraftiga. Till största delen har nämnda jordbruk gått med underskott

och överskottsmedlen från andra skolor har fått användas att täcka

förlusterna. Genom att de mindre bärkraftiga jordbruken helt eller delvis

nedlägges torde det samlade ekonomiska resultatet av verksamheten bii

bättre.

Med hänsyn till de goda erfarenheterna av trädgårdsskötseln vid skolorna

anser socialstyrelsen, att handelsträdgård bör finnas vid följande 12 skolor,

nämligen Lövsta, Långanäs, Sundbo, Johannisberg, Råby, Gräskärr, Hammargården,

Bärby, östra Spång, Vemyra, Gudmundsgården och Ryagården.

Hushållsträdgård av mindre omfattning bör förekomma vid övriga skolor.

Undervisningen i jordbruks- och trädgårdsskötsel bör bedrivas i enlighet

med särskilda kursplaner som socialstyrelsen avser att upprätta i samråd

med lantbruksstyrelsen. Såväl teoretisk som praktisk utbildning bör finnas.

Av utredningen har framgått, att byggnads- och inventariebeståndet vid

skolorna behöver upprustas. Vad beträffar byggnadsbeståndet har styrelsen

inte kunnat göra några närmare kostnadsberäkningar men föreslår, att i avvaktan

härpå för större byggnadsarbeten beräknas 70 000 kronor per budgetår.

Enligt en preliminär beräkning behöver inventarier anskaffas till en

kostnad av 194 000 kronor. För att detta program skall kunna genomföras

bör ytterligare 60 000 kronor anvisas under inventarieposten för vart och

ett av de båda närmaste budgetåren.

Om jordbruken vid flickskolorna nedlägges eller ändrar karaktär i den

utsträckning styrelsen föreslagit bör tjänsterna som jordbruksförman i lönegrad

A 10 vid dessa skolor utbytas mot hanverkartjänster i lönegrad 8 för

utförande av eldning, renhållning, reparationer m. m. övriga jordbruksförmanstjänster

(vid östra Spång, Vemyra och Folåsa) bör utbytas mot tjänster

som jordbruksföreståndare i lönegrad 12. Vidare bör — med hänsyn till

befattningshavarnas undervisningsskyldighet -—- fem trädgårdsmästare i

lönegrad 10 vid Hammargården, Bärby, östra Spång, Vemyra och Gudmundsgården

uppflyttas till lönegrad 12. På grund av förslaget om handelsträdgårdsverksamhet

vid Långanäs och Sundbo bör de för dessa skolor avsedda

på övergångsstat uppförda trädgårdsmästartjänsterna i lönegrad

Ao 12 återföras till ordinarie stat. Därjämte bör två ladugårdsskötare i lönegrad

8 vid Gräskärr och Folåsa utbytas mot tjänster som ladugårdsförman i

lönegrad 9. Slutligen föreslås att 19 arbetsförmän, som nu är anställda mot

kollektivavtal och avlönas från delpost under omkostnadsanslaget, överföras

å lönestat.

Socialstyrelsen förutsätter, att den av styrelsen föreslagna omläggningen

av jordbruksverksamheten inte hinner genomföras under budgetåret 1960/61.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 83 är 1960

51

För nästa budgetår yrkas därför i det följande att endast en del av de föreslagna

tjänsteförändringarna nu genomföres.

Yrkanden

Socialstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med — avrundat —

1 469 900 kronor på sätt framgår av följande uppställning.

ökning Minskning

Löneregleringar m. m.

1. 2 rektorer Ao 23 — Ao 24 .................... 2 806

2. 1 rektor Ae 23 — Ao 24 ...................... 1 420

3. Utbyte av 3 jordbruksförmän Ae 10 mot jord
bruksföreståndare

Ae 12 ..................... 4 028

4. Utbyte av 2 jordbruksförmän Ae 10 mot hantverkare

Ae 8 ................................ 2 328

5. 3 trädgårdsmästare Ao 10—Ao 12 och 2 trädgårdsmästare

Ae 10—Ae 12 ........................ 6 752

6. Utbyte av 2 ladugårdsskötare Ae 8 mot ladugårds
förmän

Ae 9................................ 1 140

Personalökningar m.m.

7. överförande på lönestat av 19 arbetsförmän vid

jordbruken ................................. 200 906

8. 11 vårdare Ae 8 vid specialavdelningarna...... 115 206

9. 6 tillsynsmän Ae 12, 6 yrkesmästare Ae 9, 6 förste

vårdare Ae 10 och 12 vårdare Ae 8 vid mottagningsavdelningarna

och vid specialavdelningen

vid Bärby .................................. 163 058

10. 1 assistent Ae 17, 2 tillsynsmän Ae 12, 1 träd
gårdsmästare

Ae 10, 1 förste vårdare Ae 10, 1

yrkesmästare Ae 9, 4 vårdare Ae 8 och 1 kanslibiträde

Ae 7 vid Gräskärr (halv årskostnad) .... 65 258

11. 1 tillsynsman Ae 12, 2 förste vårdare Ae 10, 5 vårdare

Ae8 och 2 ekonomibiträden Ae4vid Gräskärr 106 646

12. a) 1 tillsynsman Ae 12, 1 förste vårdare Ae 10, 1 yr
kesmästare

Ae 9 och 1 vårdare Ae 8 vid Hammargården

(3/12 av årskostnaden)................ 12 346

b) 1 assistent Ae 17, 1 bokhållare Ae 15 och 1 ekonomibiträde

Ae 4 vid Hammargården............ 43 586

13. 1 assistent Ae 17 vid Sundbo ................ 17 374

14. 1 assistent Ae 17 vid Lövsta.................. 17 374

15. 8 tillsynsmän Ae 12 ......................... 104 704

16. 1 kanslibiträde Ae 7 vid Lövsta............... 10 050

17. 1 biträde i reglerad befordringsgång vid Ryagården

........................................ 8 548

18. Ytterligare medel till vikarier, praktikanter, obe
kvämhetstillägg

och övertidsersättningar....... 387 540

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungi. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

Ökning Minskning

19. Medel för kompensation för höjda pensionsav
-

gifter ...................................... 111748

20. Löneklassuppflyttningar m. m................. 91 690

1 472 180 2 328

+ 1 469 852

21. Två trädgårdsmästartjänster på övergångsstat föreslås återförda till

ordinarie stat. 1 rektorstjänst Ao 23 å övergångsstat kan utgå.

Motivering

1—2. I likhet med rektor stjänsterna vid övriga skolor med specialavdelningar

bör rektorsbefattningarna vid Gräskärr, Hammargården och Råby

placeras i 24 lönegraden. En av befattningarna är extra ordinarie och bör nu

ordinariesättas.

3—7. Förslagen sammanhänger med den av socialstyrelsen föreslagna

omläggningen av jordbruksverksamheten vid skolorna. I avvaktan på att

omläggningen genomföres bör fem jordbruksförmän kvarstå. Vid Eknäs och

Morängen, där jordbruken redan är utarrenderade, bör tjänsterna som jordbruksförman

i lönegrad 10 utbytas mot hantverkare i lönegrad 8.

8. Förslag om utökning av personalen vid specialavdelningarna gjordes

inför 1957, 1958 och 1959 års riksdagar (V ht 1957 s. 123, prop. 1958:117

s. 38, prop. 1959: 88 s. 57) men bifölls ej. I sistnämnda proposition uttalade

departementschefen, att han intet hade att erinra mot att extra personal

liksom f. n. anlitades vid specialavdelningarna med särskilt svårbehandlade

elever. De för vikarier beräknade medlen uppräknades med anledning härav.

Styrelsen anser det nödvändigt, att personalen vid specialavdelningarna förstärkes

så att två befattningshavare ständigt är i tjänst under dagtid. Ett

antal elakartade överfall på personal med åtföljande elevrymningar har förekommit.

De tillfälligt inrättade extra tjänsterna har inte kunnat rekryteras

med tillräckligt rutinerad och lämplig personal. Fasta tjänster bör därför

inrättas.

9. Enligt beslut av 1959 års riksdag kommer mottagningsavdelningar att

anordnas vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården.

Vidare kommer en specialavdelning att byggas vid Bärby. Dessa avdelningar

beräknas bli färdigställda i slutet av 1959. Avdelningarna skall ges en

helt sluten karaktär. I enlighet med vad departementschefen uttalat i prop.

1959: 88 s. 85 bör i första hand plats beredas vid mottagningsavdelningarna

för brottsmisstänkta ungdomar, som eljest skulle häktas. Vidare är förutsatt,

att avdelningarna skall användas för observation och utredning av den

lämpligaste vård- och behandlingsformen för nya elever över huvud taget

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

53

samt i vissa fall och särskilt på flickskolorna kunna användas för elever,

som av olika anledningar behöver sluten vård. Vissa elever och särskilt

sådana brottsmisstänkta ungdomar som intagits på ifrågavarande avdelningar

i stället för att häktas, måste hållas avskilda från övriga intagna.

Sysselsättningen av eleverna skall ske inom avdelningen. Ur tillsynssynpunkt

blir därför mottagningsavdelningarna jämställda med befintliga specialavdelningar

av sluten karaktär och behöver följaktligen motsvarande

antal befattningshavare för vård och tillsyn. I avvaktan på resultatet av

organisationsnämndens utredning angående arbetskraftsbehovet vid skolorna

kan preciserat förslag nu inte framläggas. Socialstyrelsen föreslår därför,

att medel beräknas för en tillsynsman i Ae 12, en yrkesmästare i Ae 9,

en förste vårdare i Ae 9 och två vårdare i Ae 8 vid varje avdelning.

10—11. Med anledning av tillkomsten av nya elevavdelningar vid skolan

beslöts vid 1959 års riksdag, att tjänster skulle inrättas för en assistent,

två tillsynsmän, en trädgårdsmästare, en förste vårdare, en yrkesmästare,

fyra vårdare och ett kanslibiträde. Då nämnda avdelningar bedömdes inte

bli färdiga förrän omkring den 1 januari 1960, beräknades medel för dessa

tjänster endast under ett halvt budgetår. Medel bör nu beräknas för dessa

tjänster för hela budgetåret 1960/61. Vidare bör ytterligare tjänster inrättas

vid skolan för en tillsynsman i Ae 12, två förste vårdare i Ae 10, fem vårdare

i Ae 8 och två ekonomibiträden i Ae 4, avsedda för förenämnda elevavdelningar

samt en mottagningsavdelning, som beräknas bli färdig den 1

juli 1960.

12. a) Medel för dessa tjänster har beräknats endast för 9/12 av innevarande

budgetår.

12. b) Socialstyrelsen har för avsikt att vid Hammargårdens yrkesskola

försöksvis pröva korttidsbehandling för vissa elever. Styrelsen framhåller,

att bland ungdomsvårdsskoleklientelet förekommer ungdomar, framför allt

pojkar i åldern 15—18 år, som visserligen behöver omhändertagas på ungdomsvårdsskola,

men där anstaltsvistelsen efter en kortare tid kan ersättas

av en villkorlig utskrivning. Dessa ungdomar har som regel haft en någorlunda

normal uppväxt och företer inga djupgående skador i sin personlighetsutrustning.

I samband med puberteten har de gjort sig skyldiga till

kriminella handlingar ofta såsom medlem i en liga. På senaste tiden har

ungdomsvårdsskolorna tillförts ett ökat antal elever som under arbetslöshetsperioder

missbrukat sprit, gjort sig skyldiga till lagbrott och måst omhändertagas.

Genom 1952 års lagstiftning om behandlingen av unga lagöverträdare

har för ifrågavarande ungdomar kortvarigt fängelsestraff ersatts

med intagning på ungdomsvårdsskola. I förslaget till ny barnavårdslag har

som ny indikation för ett omhändertagande införts även lagöverträdelse.

Härigenom torde antalet här beskrivna ungdomar i behov av placering på

ungdomsvårdsskola komma alt öka. Erfarenheten har visat alt dessa ungdomar

ofta låter sig snabbt tillrättaföras genom eu kortvarig anstaltsvistelse

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

och att de under tillsyn och kontroll klarar en villkorlig utskrivning utan

allvarligare återfall.

Elever av detta slag bör på försök hänvisas till Ilammargården. Målsättningen

för behandlingen skall vara att snabbt få den unge ur gängets och

den asociala miljöns grepp, att ge den unge en viss psykisk och fysisk rehabilitering

samt att få tillräcklig tid att omsorgsfullt förbereda eftervården.

Under den korta anstaltstiden medhinnes ej någon egentlig yrkesutbildning.

Eleverna bör vänjas vid den arbetstakt, som förekommer vid industrier,

verkstäder och andra arbetsplatser. Verksamheten i de olika vid skolan förekommande

verksamhetsgrenarna skall bedrivas som en kombination av

kortare utbildningskurser och utförande av tempobetonade beställningsarbeten.

Samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen har inletts i avsikt att

framskaffa lämpliga arbetsprojekt. I början av budgetåret 1960/61 kan beräknas

att ca 100 elever kommer att stå under skolans tillsyn och vid slutet

av budgetåret nästan dubbelt så många. Vid skolan bör därför anställas en

särskild befattningshavare i assistentställning som uteslutande kan ägna

sig åt planeringen och genomförandet av eftervården. Vidare kommer det

kamerala arbetet att öka, varför en särskild bokhållartjänst bör inrättas vid

skolan. På grund av den ökade elevomsättningen bör ytterligare ett ekonomibiträde

anställas.

13. Vid Sundbo kommer att vid ingången av budgetåret 1960/61 finnas 84

platser. Antalet villkorligt utskrivna och utackorderade elever beräknas

uppgå till 70. Under skolans tillsyn kommer sålunda att stå ca 150 elever.

Den ledande personalen vid skolan behöver med anledning härav förstärkas

med ytterligare en assistent. Denne avses framför allt för eftervårdsuppgifter.

14. Skolhemsavdclningen förestås f. n. av en avdelningsföreståndare. Vid

dennes bortovaro finns såsom ersättare endast en förste vårdare att tillgå.

Vid skolhem av motsvarande storlek finns närmast under rektorn minst en

assistent. På grund av de betungande arbetsuppgifter som åligger föreståndaren

för skolhemsavdelningen och det synnerligen svårbehandlade klientelet

vid avdelningen i fråga bör personalen förstärkas med en kvalificerad

befattningshavare.

15. Varje avdelning vid ungdomsvårdsskolorna bör förestås av en tillsynsman.

I första hand bör nya sådana tjänster inrättas vid östra Spång,

Vemyra, Gudmundsgården, Brättegården, Härsjögården, Eknäs, Morängen

och Bärby.

16. Motsvarande förslag framfördes senast inför innevarande budgetår

(prop. 1959:88 s. 56) men bifölls ej. Kontorsarbetet vid Lövsta var redan

tidigare av sådan omfattning, att det förelåg starkt behov av den ifrågavarande

befattningen. Genom tillkomsten av särskild aspirantutbildning vid

skolan har detta behov ytterligare skärpts.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

55

17. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår (prop.

1959: 88 s. 57) men bifölls ej. Behovet av befattningen kvarstår.

18. Under anslagsposten till vikarier m. m. bör — i avvaktan på förslag

från statens organisationsnämnd rörande arbetskraftsbehovet vid skolorna

— beräknas 297 540 kronor för utökning av vårdar- och ekonomipersonalen

på grund av arbetstidsförkortningen. Beloppet motsvarar lön till

20 vårdare i A 8 och 10 ekonomibiträden i A 4. Efter beslut av 1959 års riksdag

utgår fr. o. m. innevarande budgetår övertidsersättning och ersättning

för tjänstgöring på obekväm arbetstid för befattningshavare t. o. in. 17 lönegraden.

Styrelsen — som utgår ifrån att sådan ersättning skall utgå till

assistenterna vid skolorna — beräknar kostnaderna härför till 90 000 kronor

för nästa budgetår.

Yttranden

över socialstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret

och lantbruksstyrelsen. Statskontoret har härvid haft att yttra sig över

de yrkanden, som inte avser löneregleringar, och lantbruksstyrelsen över

förslagen om anordnandet av jordbruksverksamheten vid ungdomsvårdsskolorna.

Statskontoret framhåller, att — även om det får anses ådagalagt att skoljordbruken

är relativt kostsamma — det är tänkbart att jordbruk med

ladugårdsskötsel ur andra synpunkter kan motivera sin ställning som den

vanligast förekommande utbildningsgrenen vid skolorna för manliga elever.

Ämbetsverket har dock inte fått belägg härför. Behovet av arbetskraft inom

jordbruksnäringen visar en fortgående minskning. Antalet skoljordbruk vid

pojkskolorna synes därför redan nu för stort och bör inte ytterligare utökas.

Liknande synpunkter kan anföras i fråga om de i anslutning till jordbruken

anordnade handelsträdgårdarna. Statskontoret erinrar om att ämbetsverket

i sitt yttrande över kommitténs för ungdomsvårdsskolornas betänkande angående

verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna anfört att bl. a. utvecklingen

inom jordbruksnäringen talar för en stark minskning av jordbruksdriften.

Vad socialstyrelsen anfört i sin utredning har ytterligare befäst

statskontoret i denna uppfattning.

Förslaget om överförande på löneplan av 19 tjänster som arbetsförmän

vid skoljordbruken är statskontoret inte berett tillstyrka.

I den mån personal behöver anställas på heltid för skötseln av eldning,

reparationsarbeten, trädgårdsgöromal m. in. vid de flickskolor där jordbruken

nedlägges har statskontoret inte något att erinra mot att hantverkarbefattningar

i lönegrad 8 inrättas för sådant ändamål.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

Förslagen om inrättande av ytterligare tre assistenttjänster, en bokhållarbefattmng

vid Hammargården, tillsynsmannatjänster vid östra Spång och

Vemyra samt ett antal flickskolor ävensom ytterligare vårdartjänster vid

specialavdelningarna är statskontoret inte berett tillstyrka. Ämbetsverket

kan ej heller tillstyrka, att mer än en vårdartjänst i 8 lönegraden beräknas

för varje mottagningsavdelning. Däremot har statskontoret intet att erinra

mot att ytterligare ett ekonomibiträde anställes vid Hammargården.

Vid Graskärr bör — förutom befattningar till en mottagningsavdelning —

inrättas två ekonomibiträdesbefattningar.

Lantbruksstyrelsen instämmer i de av socialstyrelsen anförda allmänna

synpunkterna på värdet av skoljordbruken ur uppfostringssynpunkt. Styrelsen

anser, att tillgången på sådana jordbruk innebär ett starkt stöd för

verksamheten vid skolorna.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker socialstyrelsens förslag om indragning av

jordbruken vid vissa flickskolor med bibehållna möjligheter till trädgårdsoch

smådjursskötsel. Vad angår pojkskolorna framhåller lantbruksstyrelsen,

att ett par av jordbruken har ganska liten areal, vilket medför vissa

svårigheter att på ett ekonomiskt sätt utnyttja dem för skolverksamheten.

Styrelsen har dock ej någon erinran mot förslaget att behålla befintliga

skoljordbruk vid pojkskolorna.

Socialstyrelsens uppfattning att så långt möjligt regelmässig utbildning

bör anordnas även i jordbruksämnena delas av lantbruksstyrelsen.

Vad angår de driftsekonomiska förhållandena vid skoljordbruken varnar

lantbruksstyrelsen för en alltför överdriven optimism beträffande möjligheterna

att snabbt förändra det ekonomiska utfallet i positiv riktning. Styrelsen

framhåller, att när man bedömer det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften

vid skolorna måste man ta med i beräkningen att ett indragande

av jordbruken skulle kräva andra former av sysselsättning som

skulle medföra ökat behov av tillsynspersonal. Man får — liksom för jordbruken

vid lantbruksundervisningsanstalter — acceptera att jordbruken i

första hand skall tjäna undervisningen och utbildningen. De driftsekonomiska

synpunkterna måste därför i viss mån skjutas i bakgrunden. Även

om det ekonomiska utfallet är mindre gott torde jordbruken vid skolorna —

med hänsyn till deras allmänt omvittnande goda terapeutiska verkan -_väl

kunna motiveras.

Lantbruksstyrelsen anser sig slutligen på föreliggande material inte kunna

uttala sig beträffande de föreslagna förbättringarna av byggnads- och inventariebeståndet.

Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över kommitténs för ungdomsvårdsskolorna

betänkande angående verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna

berört frågan om jordbruksverksamheten vid skolorna. Styrelsen ifrågasätter

om det inte är svårt att — hos ungdomar som saknar speciellt intresse

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

57

för jordbruk — nå fram till en sådan förståelse härför att verksamheten

kan förtjäna beteckningen terapibetonad sysselsättning. Enligt styrelsens

mening förefaller inställningen till jordbruk och trädgårdsskötsel något

idealiserad.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1958/59 .................................... 4 249 000 4 030 023

1959/60 (statsliggaren s. 330) ................ 4 619 000

Yrkanden

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) hemställt, att anslaget höjes med

547 650 kronor.

Ökning Minskning

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare............ 5 000

2. Reseersättningar .............................. 30 000

3. Bränsle, lyse och vatten........................ 104 000

4. övriga expenser............................... 45 600

5. Inventarier m. m............................... 45 000

6. Anskaffning, underhåll och drift av tjänstebilar och

bussar ....................................... 97 250

7. Tvätt och renhållning.......................... 10 000

8. Utspisning.................................... 98 000

9. Beklädnad.................................... 95 000

10. Hälso- och sjukvård........................... 26 000

11. Undervisning, lek och idrott.................... 25 000

12. Elevbelöning.................................. 44 000

13. Diverse ...................................... 4 000

14. Eftervård och utackordering.................... 100 500

15. Utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften

a. Jordbruksdriften ........................... 205 500

b. Verkstadsdriften............................ — —

16. Särskilda uppbördsmedel ...................... 23 800

753 150 205 500

+ 547 650

Motivering

1. Sjukvård m.m. åt befattningshavare. Utgift 1957/58 10 056, 1958/59

12 004; anslag 1959/60 13 000. — Med hänsyn till ökningen av antalet befattningshavare

bör posten räknas upp med 5 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

2. Reseersättningar. Utgift 1957/58 113 895, 1958/59 140 126; anslag 1959/60

157 600. — Den snabba utbyggnaden av organisationen medför förflyttningar

av personal och ökade krav på flyttnings- och traktamentsersättningar.

Merkostnaderna på grund härav beräknas till 17 600 kronor. Posten

bör vidare räknas upp med 12 400 kronor med hänsyn till det ökade elevantalet.

3. Bränsle, lijse och vatten. Utgift 1957/58 1 021 015, 1958/59 937 131; anslag

1959/60 1 126 000.

4. övriga expenser. Utgift 1957/58 119 350, 1958/59 142 297; anslag 1959/60

164 600. -—- För att kontorsarbetet vid skolorna skall kunna skötas rationellt

erfordras en god utrustning av kontorsmaskiner. För detta ändamål bör

20 000 kronor beräknas. Vidare bör posten räknas upp med 12 000 kronor

på grund av ökat antal telefonsamtal och telegram, med 6 100 kronor för

installation av telefonväxel vid två skolor och med 7 500 kronor på grund

av ökade annonskostnader m. m.

5. Inventarier m.m. Utgift 1957/58 154 991, 1958/59 174 195; anslag 1959/60

145 000. — Behov föreligger att komplettera inventariebeståndet främst beträffande

sängutrustning, textilier och köksutrustning m. m. För detta ändamål

bör anslagsposten räknas upp med 40 000 kronor. Vidare bör posten

höjas med 5 000 kronor för underhåll av vissa inventarier m. m., som före

budgetåret 1957/58 belastat den numera utgångna delposten Underhåll av

byggnader men som enligt överenskommelse med byggnadsstyrelsen skall

åvila socialstyrelsen.

6. Anskaffning, underhåll och drift av tjänstebilar och bussar. Kostnaderna

för anskaffande av bilar och bussar till skolorna samt kostnader för

reparationer, drivmedel o. d. till dessa har hittills belastat anslagsposten till

inventarier, resp. till diverse utgifter under jordbruksstaten samt, om vederbörande

skola ej haft jordbruk, anslagsposten till reseersättningar. Med

hänsyn främst till att skolornas tjänstebilar i stor utsträckning kommer

den egentliga skolverksamheten till godo bör samtliga kostnader för dylika

fordon belasta en särskild anslagspost. Med hänsyn till det ökade elevantalet

torde redan förefintliga behov av nyinköp av motorfordon vid flera skolor

få tillgodoses tidigare än förut beräknats. För Bärby yrkesskola föreligger

behov av tjänstebil. Användningen av tjänstebilar torde vidare ökas, vilket

får till följd ökade kostnader för reparation, drivmedel m. in. Styrelsen beräknar

medelsbehovet under anslagsposten till 97 250 kronor.

7. Tvätt och renhållning. Utgift 1957/58 80 774, 1958/59 74 956; anslag

1959/60 91 000. -— Med hänsyn till den ökade elevbeläggningen bör posten

räknas upp med 10 000 kronor.

8. Utspisning. Utgift 1957/58 899 038, 1958/59 988 337; anslag 1959/60

1 033 000. —- Posten bör räknas upp med 98 000 kronor på grund av väntad

ökning av elevantalet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 83 år 1960

59

9. Beklädnad. Utgift 1957/58 495 677, 1958/59 554 102; anslag 1959/60

589 000. -— ökad elevbeläggning och elevomsättning medför större kostnader

för utrustning av elever. Detta kan särskilt bli fallet i samband med korttidsbehandlingen

av elever vid Hammargården. Posten bör med hänsyn till

angivna omständigheter räknas upp med 95 000 kronor.

10. Hälso- och sjukvård. Utgift 1957/58 144 676, 1958/59 171 567; anslag

1959/60 174 000. —- Med hänsyn till ökat elevantal bör posten höjas med

26 000 kronor.

11. Undervisning, lek och idrott. Utgift 1957/58 109 170, 1958/59 138 014;

anslag 1959/60 127 000. — Med hänsyn till medelsförbrukningen under förra

budgetåret och det större elevantalet bör posten räknas upp med 25 000

kronor.

12. Elevbelöning. Utgift 1957/58 210 084, 1958/59 240 374; anslag 1959/60

236 200. — Posten bör räknas upp med 44 000 kronor på grund av belastningen

under budgetåret 1958/59 och det ökade elevantalet.

13. Diverse. Utgift 1957/58 84 618, 1958/59 104 302; anslag 1959/60 133 600.

— Posten bör räknas upp med 4 000 kronor på grund av ökade anspråk på

ersättning för sådana av elever vållade skador som ersättes från denna

anslagspost.

14. Eftervård och utackordering. Utgift 1957/58 418 881, 1958/59 552 916;

anslag 1959/60 694 000. — Antalet utackorderade elever, som den 1 juni

1959 var 177, beräknas öka till ca 200 under nästa budgetår. Den genomsnittliga

bruttokostnaden per månad beräknas till 260 kronor per elev medan

nettokostnaden (utackorderingskostnaden minskad med ersättning av

elevens arbetsinkomst) beräknas till ca 150 kronor. Medelsbehovet till utackorderingskostnader

kan således uppskattas till (150 X 12 X 200) 360 000

kronor. Antalet villkorligt utskrivna elever torde främst med hänsyn till

den planerade korttidsvården vid Hammargårdens yrkesskola stiga till 700,

vilket utgör en ökning med 195 räknat från den 1 juni 1959. Genomsnittskostnaden

för varje sådan elev beräknas till 580 kronor per år och den sammanlagda

kostnaden till (580 X 700) 406 000 kronor. Sedan Kungl. Maj:t

godkänt ett avtal med Frälsningsarmén om mottagande av vissa ungdomsvårdsskoleelever

vid dess mödrahein i Borås, kommer anslagsposten vidare

att belastas med det garantibelopp, som enligt avtal utgör ersättning till

Frälsningsarmén. Kostnaderna härför kan beräknas till (5 X 14 X 365)

25 550 kronor. För kurser för övervakare, anordnade i socialstyrelsens regi,

bör beräknas 3 000 kronor. Medelsbehovet under posten beräknas alltså

till (360 000 + 406 000 + 25 550 + 3 000) 794 550 kronor, vilket innebär en

ökning med avrundat 100 500 kronor.

15. Utgifter för jordbruks- och verksladsdriften. Anslagsposten kan

minskas med 205 500 kronor enligt följande specifikation.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

A. Jordbruksdriften

Socialstyrelsen förutsätter, att den av styrelsen föreslagna omläggningen

av skoljordbruken (se ovan under punkten 24) inte hinner genomföras under

budgetåret 1960/61.1 det följande föreslås dock — delvis i anslutning till

ifrågavarande förslag -— vissa förändringar i de olika delposterna.

a. Avlöningar och arvoden till personal. Utgift 1957/58 252 316, 1958/59

245 405; anslag 1959/60 265 000. — Vid bifall till förslaget under punkten

24 om överförande av 19 arbetsförmän till lönestat kan posten minskas med

200 000 kronor.

b. Underhåll av byggnader m. m. Utgift 1957/58 112 501, 1958/59 91 725;

anslag 1959/60 130 000. — Posten bör räknas upp med 3 200 kronor.

c. Inventarier. Utgift 1957/58 110 796, 1958/59 104 992; anslag 1959/60

140 000. — Posten bör räknas upp med 30 000 kronor. Under nästa budgetår

förutsättes 60 000 kronor disponeras till upprustning av inventariebeståndet.

d. Utsäde och gödning. Utgift 1957/58 154 360, 1958/59 160 718; anslag

1959/60 165 000. — Posten kan minskas med 20 000 kronor.

e. Foder. Utgift 1957/58 82 215, 1958/59 81 650; anslag 1959/60 95 000. —

Posten kan räknas ner med 5 000 kronor.

f. Djur. Utgift 1957/58 43 875, 1958/59 33 169; anslag 1959/60 45 000. —

Posten kan minskas med 5 000 kronor.

g. Diverse utgifter. Utgift 1957/58 107 926, 1958/59 93 484;anslag 1959/60

95 000. — Vid bifall till förslaget under punkten 6 kan posten minskas med

8 700 kronor.

16 .Särskilda uppbördsmedel. Inkomst 1957/58 1 343 860, 1958/59

1 463 235; beräknat 1959/60 1 560 000. — Inkomsterna beräknas för nästa

budgetår stiga med 95 000 kronor i ersättningar för elektrisk energi, kost

och tvätt m. m. samt minska med 118 000 kronor för försäljning av jordbruksprodukter.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier in. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 190 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) hemställt, att för inköp av ersättning

för genom brand förstörda inventarier vid Gräskärr beräknas 40 000 kronor

samt för inköp av inventarier till personalbostäder vid Bistagården 22 000

kronor och till centralköket vid Lövsta 1 500 kronor.

Medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till (40 000 + 22 000 +

1 500) 63 500 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. ilaj.ls proposition nr 83 tir 1960

61

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande och

drift av provisoriska förläggningar

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 650 000 kronor. Reservationen den 30 juni 1959 uppgick till

46 078 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) anfört, att tolv provisoriska förläggningsbyggnader

kommer att vara i bruk under nästa budgetår, nämligen tre

vid Gräskärr, två vid Sundbo samt en vid vardera Lövsta, Långanäs, Fagared,

Forsane, Hammargården, Broby och Hornö. Styrelsen räknar inte med

att flera sådana förläggningar behöver uppföras. Hyreskostnaderna för de

nämnda förläggningarna beräknas till 42 000 kronor och personalkostnaderna

till 190 000 kronor.

Under innevarande budgetår har två skogsvårdsförläggningar anordnats.

Erfarenheterna av denna verksamhet är så goda, att styrelsen avser att även

i fortsättningen anordna sådana förläggningar. Medel bör därför beräknas

till tre skogsförläggningar under nästa budgetår. Hyreskostnaderna uppskattas

till sammanlagt 10 800 kronor, kostnaderna för inventarier till

10 000 kronor och för personal till 90 000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till (42 000 + 190 000 +

10 800 + 10 000 + 90 000) 342 800 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

reservationsanslag av 55 000 kronor, varav 41 000 kronor till två kurser på

vardera tjugo dagar för sammanlagt sjuttio deltagare och 14 000 kronor

för anordnande vid Lövsta av utbildning av aspiranter till vårdarbefattningar

vid ungdomsvårdsskolorna ävensom för annan utbildning av personal

vid vissa skolor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) erinrat, att för ungdomsvårdsskolornas

personalutbildning en studienämnd inrättats år 1951. Nämnden har i

samråd med socialstyrelsen fastställt en särskild högre kurs, avsedd att ge

kompetens till innehav av rektorsbefattning vid ungdomsvårdsskola. Kursen

omfattar bl. a. litteraturstudier, praktiktjänstgöring och seminarieövningar.

Utbildningen bygger på frivilliga studier helt bekostade av deltagarna

och till större delen bedrivna vid sidan om tjänstgöringen. Kursdeltagarna

har haft stora svårigheter att hinna med studierna samtidigt med

tjänstgöringen. Detta gäller särskilt sådana befattningshavare som utan att

inneha formell kompetens förordnats alt uppehålla rektorsbefattningar.

Av rektorerna vid skolorna hade den 1 augusti 1959 14 förvärvat kornpe
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

tens medan 11 ännu inte avslutat sina studier. Ett 20-tal assistenter hade

påbörjat utbildningen.

Styrelsen anser, att den nuvarande utbildningen för erhållande av rektorskompetens

bör ersättas med en för assistenter avsedd fortbildning, bekostad

av statsmedel och anordnad i socialstyrelsens regi. Den bör omfatta

tre internatkurser om en månad vardera samt individuellt upplagd praktiktjänstgöring

om sammanlagt tre månader. En sådan kurs bör anordnas under

nästa budgetår för 30 deltagare. Kostnaderna härför beräknas till 34 000

kronor. Styrelsen förutsätter, att oavkortad lön utgår till deltagarna både

under kurstiden och praktiktjänstgöringen.

För de rektorer som inte uppfyller nuvarande kompetenskrav bör anordnas

en avkortad fortbildning. Styrelsen föreslår, att för dem anordnas

en kurs om tre veckor, förlagd till Lövsta. Kostnaderna för denna kurs beräknas

till 18 000 kronor.

Med hänsyn till de senaste årens kraftiga personalökning hemställer styrelsen,

att medel anvisas för en fortbildningskurs för vård- och tillsynspersonal.

Kursen avses pågå under 20 dagar och omfatta 35 deltagare. Kostnaderna

beräknas till 21 000 kronor.

Socialstyrelsen föreslår vidare, att även för budgetåret 1960/61 anvisas

14 000 kronor för anordnande av utbildning av aspiranter till vårdarbefattningar

vid skolorna liksom för annan utbildning av personal vid vissa skolor.

Socialstyrelsen upplyser, att styrelsen har synnerligen goda erfarenheter

av en under 1959 anordnad dylik kurs vid Lövsta.

Medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till (34 000 + 18 000 +

21 000 + 14 000) 87 000 kronor.

Statskontoret är inte berett ansluta sig till förslaget om en i socialstyrelsens

regi anordnad fortbildning av assistenter. Däremot har ämbetsverket

inte något att erinra mot socialstyrelsens förslag om medelsanvisning till

fortsatt utbildning av vård- och tillsynspersonal. Anslaget bör uppföras med

(21 000 + 14 000) 35 000 kronor.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 100 kronor. — Reservationen den 30 juni 1959 uppgick till

58 886 kronor.

Inackorderingshemmen drives av I.O.G.T. Staten betalar första årets hyra

och bestrider kostnaderna för inventarier med för varje hem högst 13 000

kronor. Fr. o. m. andra året må av statsmedel utbetalas underskottsersättningar

med högst årshyrans belopp (se nästföljande anslag).

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) anfört, att kommittén för ungdomsvårdsskolorna

i sitt slutbetänkande torde beröra behovet av nya eftervårds
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

63

anordningar. Styrelsen framlägger därför inte några egna förslag ifråga om

inackorderingshemsverksamheten. Styrelsen föreslår dock, att I.O.G.T. erhåller

2 000 kronor för sin verksamhet till förmån för inackorderingshemmen.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas

med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Inackorderingshemmen erhåller fr. o. in. andra året ersättning av staten

för uppkomna driftförluster, dock högst med ett belopp som motsvarar årshyran.

Därjämte utgår till husmoder vid inackorderingshem kontant ersättning

med 1 000 kronor för år utöver utgående naturaförmåner. Det tidigare

från särskilt anslag utgående bidraget å 3 000 kronor till Frälsningsarméns

flickhem i Stockholm och Malmö bestrides fr. o. m. budgetåret 1959/60 från

förevarande anslag. Till de nämnda ändamålen har för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 73 000 kronor. — Reservationen

den 30 juni 1959 uppgick till 20 462 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) anfört, att sju hem beräknas vara i

verksamhet under nästa budgetår. Ärshyran uppskattas till i genomsnitt

9 000 kronor per hem. Kostnaderna för underskottsersättningar beräknas

därför till 63 000 kronor för budgetåret.

Styrelsen upprepar sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår

framförda förslag att den kontanta ersättningen till husmödrarna vid inackorderingshemmen

höjes från 1 000 till 2 000 kronor om året, vilket innebär

att medelsbehovet för sådana ersättningar skulle bli 16 000 kronor.

Styrelsen hemställer, att även under nästa budgetår ett bidrag å 3 000

kronor får utgå till Frälsningsarméns flickhem i Stockholm och Malmö.

Den å anslaget förefintliga reservationen beräknas bli förbrukad under

budgetåret 1959/60. Anslagsbehovet skulle därför uppgå till (63 000 + 16 000

+ 3 000) 80 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål under statens

allmänna fastighetsfond anvisats ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1959) hemställt, att 800 000 kronor anvisas

för uppförande av personalbostäder vid ungdomsvårdsskolorna.

Styrelsen framhåller, att den betydande utvidgningen av organisationen

har ökat den redan förut besvärande bristen på personalbostäder. Vid vissa

skolor uppstår avsevärda svårigheter att rekrytera personal, då lämplig bo
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

stad på skolan eller i dess närhet inte kan erbjudas. Bostadsstyrelsen har på

uppdrag av Kungl. Maj :t utrett möjligheterna att med anlitande av sedvanliga

former för finansiering av bostadsbyggande tillgodose föreliggande behov

av bostäder för personal vid ungdomsvårdsskolorna och i anslutning

därtill framlagt vissa förslag. Bl. a. i avvaktan på ett ställningstagande härtill

är socialstyrelsen inte nu beredd föreslå vid vilka skolor bostäder bör

uppföras under nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

bestämma härom.

I detta sammanhang torde få anmälas den av socialstyrelsen omnämnda

av bostadsstyrelsen genom skrivelse den It juni 1959 redovisade utredningen

angående möjligheterna att med anlitande av sedvanliga former för finansiering

av bostadsbyggande tillgodose föreliggande behov av bostäder

åt bl. a. personal vid ungdomsvårdsskolorna.

I skrivelsen redovisas vissa undersökningar rörande bostadsbehovet vid

ungdomsvårdsskolorna och möjligheterna att på olika sätt tillgodose detta

genom medverkan från de kommuner där resp. skola är belägen. Bostadsstyrelsen

framlägger två alternativa förslag att tillgodose behovet av bostäder

med anlitande av sedvanliga former för finansiering av bostadsbyggandet.

Enligt det ena förslaget skulle en statlig fond bildas, ur vilken de anställda

får låna för erforderlig egen insats för att bygga eller förvärva redan

befintliga egnahem eller förvärva bostadsrätt. Till egen insats torde

man böra räkna med i genomsnitt ca 8 000 kronor i eget hem och 3 000 kronor

i bostadsrättslägenhet. Styrelsen erinrar bl. a., att järnvägsstyrelsen och

försvarets fabriksstyrelse genom bemyndigande den 12 juli resp. den 20

september 1957 fått tillstånd att använda vissa medel för att möjliggöra

för anställd att fullgöra kontantinsats vid anskaffande av bostadslägenhet.

Det andra förslaget till frågans lösning innebär, att en stiftelse bildas

med ändamål att uppföra bostadhus för uthyrning till de anställda. Stiftelsen

bör stå under överinseende av socialstyrelsen.

över bostadsstyrelsens skrivelse har yttranden avgivits av socialstyrelsen

och statskontoret.

Socialstyrelsen anser, att övervägande skäl talar för förslaget med en

statlig fond för bostadslån åt de anställda. Styrelsen tillstyrker därför detta

alternativ.

Enligt statskontorets mening torde bostadsbehovet vid skolorna normalt

kunna tillgodoses genom kommunalt och privat initiativ. Endast undantagsvis

bör särskilda åtgärder visa sig erforderliga. Innan behovet härav

klart framgått bör inte särskilda möjligheter tillskapas för att underlätta

anskaffandet av bostäder till personalen. Därest emellertid sådana visar

sig oundgängligen erforderliga torde — i likhet med vad som skett vid vissa

af färsdrivande verk — de anställda böra givas möjlighet att erhålla amorteringslån

å högst 2 000 kronor för insats i bostadslägenhet eller eget hem.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

65

Möjligheterna att förlägga en sådan låneverksamhet till riksbanken bör undersökas.

Vidare torde här få anmälas en av byggnadsstyrelsen (skr. 17/2 1960)

gjord framställning om anvisande av medel till ny elevförläggning vid Hornö

yrkesskola. Vid nämnda skola har en elevförläggning med tolv platser förstörts

genom brand den 21 juni 1959. Byggnadsstyrelsen föreslår — efter

samråd med socialstyrelsen — att en ny förläggningsbyggnad inrymmande

20 elevrum, ett isoleringsrum, vaktrum, dagrum in. fl. utrymmen snarast

uppföres vid skolan.

Kostnaderna för arbetena har beräknats till 480 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

hemställer, att nämnda belopp anvisas på tilläggsstat för budgetåret

1959/60.

V. Departementschefen

Platssituationen vid skolorna m. m.

På grund av en stigande efterfrågan på vårdplatser vid ungdomsvårdsskolorna

tillsattes i april 1957 en särskild kommitté med uppdrag att utreda

vissa frågor rörande nämnda skolor.

Kommittén hade i första hand att undersöka vilka åtgärder som borde

vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen. Därefter borde utarbetas

ett program för organisationens utbyggnad under de närmaste åren.

Kommittén har under åren 1957 och 1958 avgivit ett antal förslag till utbyggnad

av organisationen med nya skolor och avdelningar, vilka underställts

1958 och 1959 års riksdagar. En avsevärd förstärkning av organisationen

beslöts i anledning härav.

Kommittén har nu slutredovisat sitt uppdrag. I den sista etappen av sitt

arbete har kommittén huvudsakligen berört frågor om medicinsk-psykologisk

behandling, undervisning och arbetsträning samt fritidsverksamhet

och eftervård. Förslag till förstärkning av resurserna i nämnda avseenden

framlägges.

Innan jag övergår till att behandla kommitténs senast framlagda förslag

vill jag såsom en bakgrund till mina överväganden i korthet uppehålla mig

vid det allmänna läget inom vårdområdet och utvecklingen av platssituationen

vid skolorna. Vidare vill jag närmare redovisa genomförandet av de av

riksdagen redan beslutade åtgärderna för organisationens utbyggnad.

Under den första hälften av den senaste tioårsperioden minskade efterfrågan

på platser vid skolorna. Mellan åren 1949 och 1955 gick sålunda elcv
5

— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 83.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

antalet ned med nära 30 procent eller från ca 850 till ca 600. Vissa äldre

skolor kunde på grund härav läggas ned.

Under 1955 började efterfrågan på platser att öka. Summan av intagna

elever och väntefall steg under år 1956 över det totala platsantalet och utgjorde

den 1 januari 1957 drygt 800. Efterfrågan har därefter fortsatt att

stiga och vid 1959 års ingång överskreds siffran 1 000. Platsefterfrågan har

sedan i stort sett legat på denna nivå.

Den ökade efterfrågan har helt varit inriktad på de för äldre elever avsedda

yrkesskolorna, medan efterfrågan på skolhemsplatser minskat. På

grund härav har det under senare år varit möjligt att omdisponera två skolhem

— Gräskärr och Hammargården — till yrkesskolor.

I fråga om eleverna har utvecklingen under 1950-talet gått mot en ökad

svårighetsgrad. Detta har skett inte minst efter ikraftträdandet den 1 juli

1954 av 1952 års lag om påföljd för brott av underårig. Denna lag innebär

att brottslingar under 18 år i regel skall tas om hand inom barna- och ungdomsvården

i stället för att ådömas frihetsstraff. På grund av den ökade

svårighetsgraden hos eleverna har en rad slutna avdelningar, s. k. specialavdelningar,

inrättats vid skolorna. Vid 1959 års riksdag beslöts att inrätta

ytterligare avdelningar av sluten karaktär, s. k. mottagningsavdelningar.

Syftet med dessa avdelningar är i första hand att möjliggöra ett effektivt

omhändertagande av s. k. utredningsfall, främst för brott misstänkta ungdomar

under 18 år.

Till utvecklingen mot ökad svårighetsgrad hos eleverna vid skolorna har

också bidragit en medveten strävan att i allt större utsträckning anlita öppna

vårdformer, främst utackordering av elever i enskilda hem. Härför har

av naturliga skäl i första hand de lindrigare fallen kommit i fråga. Omfattningen

av denna verksamhet är svår att mäta i siffror då de ifrågavarande

ungdomarna i stor utsträckning utplacerats utan förmedling av ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Ungdomsvårdsskolorna har ansvar inte endast för de elever som vistas

på skolorna utan även för ett betydande antal villkorligt utskrivna och utackorderade

elever. Det totala antalet elever inom nämnda tre kategorier

utgjorde ca 1 400 vid 1955 års ingång. Vid 1959 års ingång uppgick det till

ca 1 500 och den 1 mars 1960 till ca 1 680. De från skolorna utackorderades

antal steg under samma tid från knappt 100 till f. n. ca 185. I syfte att avlasta

skolorna genom ökad utackordering har under senare år en väsentlig

uppräkning skett av anslagsposten till eftervård och utackordering.

Utvecklingen under de senaste åren har alltså inneburit både en ökning

av efterfrågan på platser vid skolorna och en stegring av elevernas svårighetsgrad.

Skolornas resurser har samtidigt förbättrats genom olika åtgärder

såsom ny- och ombyggnader, ökning av personalen samt ökning av möjligheterna

till utackordering i familjevård.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

67

Vid 1957, 1958 och 1959 års riksdagar har beslut fattats om en väsentlig

utbyggnad av organisationen. Denna utbyggnad som till stor del redan är

färdig skulle medföra ett platstillskott på ca 260 platser.

Vad yrkesskolorna för flickor angår skulle en sjuk- och observationsavdelning

med 8 platser uppföras vid Eknäs, en utskrivningsavdelning med 8

platser anordnas i anslutning till Ryagården, en ny yrkesskola med 14 platser

anordnas i förhyrda lokaler vid Håkanstorp samt mottagningsavdelningar

med 8 platser vardera uppföras vid Bistagården och Brättegården.

Vid yrkesskolorna för pojkar skulle uppföras specialavdelningar med 8

platser på var och en vid Långanäs, Råby och Hammargården. Gräskärrs

yrkesskola skulle byggas ut med tre elevhem, en special- och en mottagningsavdelning.

Härigenom skulle ett nettotillskott på 26 platser erhållas.

Sundbo yrkesskola skulle få ca 10 platser vid en sidoavdelning i Baggå, varjämte

två nya yrkesskolor, Stigby med 24 och Bärby med 28 platser, skulle

inrättas. Vid sistnämnda skola skulle en specialavdelning med 8 platser

byggas. Dessutom skulle mottagningsavdelningar med 8 platser på var och

en uppföras vid Hammargården, Fagared och Sundbo. Ett 70-tal platser har

dessutom anordnats i provisoriska förläggningar. För detta ändamål har

särskilda anslag anvisats.

Ökningen av platsantalet har emellertid motverkats av att flera elevavdelningar

eldhärjats under de båda senaste åren. Under 1958 förlorades sålunda

av detta skäl 15 platser vid Sundbo och 20 platser vid Gräskärr. 1959

nedbrann en elevförläggning med 12 platser vid Hornö.

Antalet tillgängliga vårdplatser utgjorde vid ingången av mars månad

1960 omkring 895 mot ca 750 vid samma tid förra året. Ur socialstyrelsens

månatliga statistik torde följande uppgifter få lämnas om utvecklingen under

de senaste två åren.

Tidpunkt

Tillgängliga

Intagna Närvarande

Väntefall

platser ca

elever

elever

Hela

organisationen

1.6

1958

760

715

636

307

1.11

1958

760

742

651

203

1.3

1959

750

794

672

263

1.6

1959

790

785

676

212

1.11

1959

835

833

742

95

1.3

1960

895

856

767

153

Yrkesskolor för pojkar

1.6

1958

350

333

280

195

1.11

1958

360

386

338

129

1.3

1959

350

394

315

163

1.6

1959

380

382

317

112

1.11

1959

430

441

387

51

1.3

1960

475

443

398

101

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1960

Tidpunkt

Tillgängliga

platser ca

Yrkesskolor

Intagna

elever

för flickor

Närvarande

elever

Väntcfall

1.6

1958

195

181

158

86

1.11

1958

195

199

166

50

1.3

1959

210

206

172

70

1.6

1959

220

213

175

65

1.11

1959

210

211

187

36

1.3

1960

220

229

191

38

Några av de i tabellen såsom tillgängliga redovisade platserna har

inte kunnat utnyttjas på grund av reparationsarbeten m.m.

här tillfälligtvis

Av tabellen framgår, att antalet väntefall minskat betydligt under det senaste

året. Den ökning av antalet sådana fall som redovisats den 1 mars 1960

motsvaras av ett ungefär lika stort antal i slutet av februari tillkomna nya

platser, som vid månadsskiftet inte hunnit beläggas med elever. Väntetiderna

har också avsevärt nedgått och i vissa fall helt försvunnit.

Till belysning av vad jag anfört i det föregående vill jag nu närmare redovisa

de förändringar i platsantalet på de olika skolorna som skett under det

sista året eller som beräknas äga rum under återstoden av innevarande år.

Vad först beträffar yrkesskolorna för pojkar kan följande

redovisas.

1. Lövs ta. Ombyggnad pågår f. n. av f. d. elevförläggningen Kupan. Avdelningen

beräknas kunna tas i bruk i april 1960. Därigenom ökas platsantalet

vid skolan med 8.

2. Långanäs. En ny specialavdelning med 8 platser främst avsedda för

alkoholmissbrukare har tagits i bruk i juni 1959. Vidare blev en provisorisk

förläggning med 8 platser färdig i juli samma år. Den är avsedd att

möjliggöra en minskning av antalet vårdplatser i skolans huvudförläggning.

3. Fagared. En provisorisk förläggning med 8 platser har tagits i bruk i

juli 1959. Den 1959 beslutade mottagningsavdelningen, som främst är avsedd

för s. k. utredningsfall från Göteborgs-området och har 8 platser, togs

i bruk vid årsskiftet 1959/60.

4. Forsane. En provisorisk förläggning med 8 platser t,ogs i bruk i september

1959.

5. Sundbo. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk i juni

1959. En mottagningsavdelning med 8 platser blev färdig i slutet av februari

1960. Såsom ersättning för en genom brand i maj 1958 förstörd elevförläggning

uppföres en nybyggnad med 20 platser. Den beräknas bli färdig i

slutet av 1960.

6. Råby. En specialavdelning med 8 platser blev färdig i slutet av 1959.

7. Gräskärr. Provisoriska förläggningar med sammanlagt 18 platser, som

uppförts i stället för den i december 1958 nedbrunna huvudbyggnaden, togs

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

69

i bruk i april 1959. Den 1958 beslutade ombyggnaden av skolan pågår. En

elevförläggning med 10 platser blev färdig i slutet av februari 1960. Ytterligare

två elevförläggningar med 10 platser vardera samt en specialavdelning

med 8 platser blir färdiga under de närmaste månaderna. Ny administrationsbyggnad

och en mottagningsavdelning med 8 platser beräknas bli färdiga

i slutet av 1960.

8. Hammargården. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk

i augusti 1959. En mottagningsavdelning med 8 platser blir färdig i mars

1960. I mitten av april 1960 beräknas en specialavdelning med 8 platser

kunna tas i bruk. De båda sistnämnda avdelningarna är huvudsakligen avsedda

för utredningsfall från Stockholmsområdet.

9. Bärby. Skolan togs i bruk i september 1959. Den 1 mars 1960 kunde 24

elever tas emot. En specialavdelning med 8 platser uppföres vid skolan och

beräknas kunna tas i bruk i april 1960.

10. Stigby. Skolan började sin verksamhet i maj 1959, då en provisorisk

förläggning för 6 elever togs i bruk. Ombyggnadsarbetena vid en mindre

förläggningsbyggnad med 6 platser blev färdiga i januari 1960. Huvudbyggnaden

beräknas bli färdig våren 1960, varefter skolan får 24 platser.

Vad härefter angår yrkesskolorna för flickor kan följande

redovisas.

1. Bistagården. En mottagningsavdelning med 8 platser är färdigställd

men har ännu inte kunnat tas i bruk på grund av svårigheter att anskaffa

personal.

2. Brättegården. En mottagningsavdelning med 8 platser tas i bruk i mitten

av mars 1960.

3. Hornö. En elevförläggning med 12 platser förstördes genom brand den

21 juni 1959. Med anledning härav har en provisorisk förläggning med 8

platser uppförts vid skolan. Den togs i bruk i november 1959. Förslag till en

permanent ersättning för den brunna byggnaden redovisas i det följande.

4. Håkanstorp. Skolan, som kan ta emot 14 elever, togs i bruk i april 1959.

Slutligen har en provisorisk förläggning med 8 platser uppförts vid skolhemmet

för flickor. Beträffande skolhemmen i övrigt har några förändringar

inte vidtagits då platstillgången vid dem hittills i stort sett varit tillfredsställande.

Vissa av de vid 1958 och 1959 års riksdagar beslutade byggnadsföretagen

har inte kunnat färdigställas inom den förhållandevis mycket snäva tidsram,

som angavs. Arbetena har dock bedrivits med stor snabbhet. Under det

senaste året har vid yrkesskolorna för pojkar erhållits ett nettotillskott av

ca 125 platser, varav 32 i slutna avdelningar och ca 50 i provisoriska förläggningar.

Vid yrkesskolorna för flickor har tillkommit 22 och genom

brand förlorats 12 platser. Under återstoden av innevarande år beräknas

ytterligare ca 100 platser tillkomma vid yrkesskolorna för pojkar, varav 32

vid slutna avdelningar. Vid yrkesskolorna för flickor tillkommer 16 platser i

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

slutna avdelningar. Platsökningen är särskilt markant i fråga om de slutna

avdelningarna. Antalet platser å sådana avdelningar, som för ett år sedan

utgjorde 65, kominer att mer än fördubblas. Till följd härav torde häktning

och ådömande av frihetsstraff härefter inte behöva tillgripas mot brottslingar

under 18 år enbart på grund av brist på plats vid skolornas slutna

avdelningar.

När nu pågående utbyggnad blir färdigställd torde vid yrkesskolorna för

pojkar en platsefterfrågan av nuvarande omfattning kunna tillgodoses och

en viss platsreserv tillskapas. En viss reservation måste dock göras för de

psykiskt abnorma eleverna, för vilka ytterligare vårdresurser kan bli behövliga.

Det kan därför visa sig bli nödvändigt att förstärka dessa resurser genom

att uppföra en ny skola för svårbehandlade sådana elever.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att vid 1959 års riksdag medel

anvisades för ritning och projektering av en dylik skola, som förutsattes

bli placerad på Gotland. I sitt i oktober 1958 avlämnade betänkande med

förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna föreslog kommittén, att

skolan skulle förläggas till Lummelunda i Tingstäde kommun. Det markområde

inom kommunen som avsetts för ändamålet står dock inte till förfogande.

Enligt vad som framgått av undersökningar som jag låtit utföra

finns f. n. inte något annat lämpligt område tillgängligt inom denna kommun.

Däremot har de kommunala myndigheterna i Havdhems kommun erbjudit

ett markområde i Havdhems samhälle. Vidare har jag preliminärt

låtit undersöka några staten redan tillhöriga markområden på Gotland, som

synes lämpliga för ändamålet. Jag är inte beredd att nu inta någon bestämd

ståndpunkt till skolans inrättande och närmare placering. De inledda undersökningarna

bör fortsätta och projekteringsarbetet fullföljas. Först därefter

kan definitivt beslut fattas i frågan.

Vad yrkesskolorna för flickor beträffar kan befaras att den beslutade utbyggnaden

på längre sikt kan visa sig otillräcklig. En ytterligare utökning

av platsantalet vid dem kan därför bli nödvändig. Vid en sådan utbyggnad

bör önskemålen om ökade differentieringsmöjligheter vid vissa av skolorna

samt större resurser för vård av psykiskt abnorma elever beaktas. Antalet

skolenheter synes därvid inte böra ökas.

Förslag rörande verksamheten vid skolorna

Kommittén har nu lagt fram en rad förslag i syfte att öka skolornas kvalitativa

vårdresurser. Bakgrunden till förslagen är att resultatet av vården

vid skolorna inte motsvarar de förhoppningar man velat fästa vid denna

vårdform. Jag vill erinra om att enligt en inom socialstyrelsen utförd undersökning

73 procent av de manliga elever som den 1 januari 1951 var intagna

på skolorna och varit slutgiltigt utskrivna 4—5 år efter utskrivningen

dömts för straffregisterbrott.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

71

Medan reformarbetet under de senaste åren fått inriktas på att snabbast

möjligt avveckla platsbristen vid skolorna och förbättra vårdresurserna för

de svåraste fallen främst genom en kraftig utbyggnad av möjligheterna till

sluten vård, måste i fortsättningen tyngdpunkten läggas på åtgärder som

syftar till en förbättring av vårdresultatet och skolorganisationens effektivitet

i övrigt. Vård- och behandlingsmetoder, arbetsträning och utbildning,

personalrekrytering och personalutbildning samt en rationell organisation

av både vårdarbetet och skolornas förvaltning är de frågor som här träder i

förgrunden.

En del av dessa frågor har berörts av kommittén. Jag övergår nu till att

närmare behandla kommitténs förslag.

I fråga om vårdtiderna vid skolorna har kommittén inte funnit det lämpligt

att maximi- och minimitider fastslås för vistelse på ungdomsvårdsskola.

Jag delar denna uppfattning och vill i anslutning härtill erinra om att det

förslag till ny barnavårdslag, som i år förelagts riksdagen, inte innehåller

några bestämmelser i detta hänseende. Frågan om längden av vårdtiderna

bör — såsom kommittén förutsatt — ägnas fortlöpande uppmärksamhet

från socialstyrelsens sida. Skulle det därvid visa sig ändamålsenligt att i

något fall utfärda generella anvisningar och föreskrifter torde detta lämpligen

kunna ske i administrativ ordning.

Vad kommittén i övrigt anfört rörande vårdtiderna på skolorna och därmed

sammanhängande frågor föranleder inte någon erinran från min sida.

Jag vill här anmäla, att den av kommittén och socialstyrelsen berörda försöksverksamheten

med korttidsbehandling för manliga elever vid Hammargården

påbörjats. Jag återkommer i det följande till frågan om viss personalförstärkning

till denna skola på grund härav. Ifrågavarande verksamhet

har pågått alltför kort tid för att det skall vara möjligt att nu bedöma resultatet

av densamma. Den av kommittén väckta frågan om korttidsbehandling

även för kvinnliga elever torde komma att prövas då erfarenheter vunnits

av verksamheten vid Hammargården.

Beträffande förslaget om anordnande av en utskrivningsavdelning i Borås

avsedd för Härsjögårdens yrkesskola vill jag erinra om att jag vid behandlingen

av anslagen till ungdomsvårdsskolorna för innevarande budgetår

(prop. 1959:88) förklarade mig inte vara beredd att föreslå att utskrivningsavdelningar

inrättas vid vissa bestämda skolor. Det syntes i stället lämpligen

få ankomma på Kungl. Maj :t att med anlitande av medel från anslaget

till anordnande och drift av provisoriska förläggningar få bestämma om anordnande

av utskrivningsavdelningar sedan närmare erfarenheter vunnits

av verksamheten vid den sedan början av år 1959 inrättade utskrivningsavdelningen

i Landskrona. Denna ordning bör tillämpas även i fortsättningen.

De av kommittén och dess expert, överläkaren Elsa-Brita Nordlund, anförda

allmänna synpunkterna på den medicinsk-psylcologiska behandlingen

vid ungdomsvårdsskolorna har godtagits av flertalet remissorgan. Medici
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

nalstyrelsen anser emellertid, att vården av de psykiskt sjuka eleverna berörts

alltför litet av kommittén. Sveriges läkarförbund anser, att behovet av

en mer sjukvårdsmässig behandling av eleverna förbisetts av kommittén.

Med hänsyn till de ofta konstaterade psykiska bristerna hos elevmaterialet

och i syfte att nå bättre vårdresultat bör en betydande uppmärksamhet

ägnas åt denna del av elevbehandlingen. De i betänkandet anförda synpunkterna

bör kunna tjäna till viss vägledning vid uppläggningen av vårdarbetet

på skolorna. Möjligheterna att nå en tillfredsställande ordning på detta område

begränsas emellertid bade av att den ungdomspsykiatriska forskningen

ännu inte kommit fram till entydiga resultat i fråga om behandlingsmetoder

och av att det f. n. råder en ytterst besvärande brist på psykiatriskt skolad

personal. Dessa brister torde komma att bestå under avsevärd tid. Till

följd härav är det inte möjligt att f. n. få till stånd en sådan utbyggnad av

vårdresurserna i ifrågavarande hänseende, som i och för sig skulle vara

önskvärd.

F. n. finns vid skolorna inrättade tre läkartjänster, därav två vid Lövsta

och en vid Ryagården. Dessa tjänster har sedan en längre tid varit vakanta.

Vid flertalet skolor finns särskilda s. k. rådgivande psykiatrer anställda mot

arvode. Dessutom finns en psykologtjänst inrättad vid Lövsta.

De resurser som sålunda står till skolornas förfogande är otillräckliga.

Kommittén har föreslagit att försök skall göras vid ett par skolor med en

mer intensiv medicinsk-psykologisk behandling. För detta ändamål skulle

medel anvisas till ett ökat antal psykiaterbesök och till anställande av psykologer.

En betydande uppräkning av de för psykiatrisk expertis avsedda

medlen föreslås liksom också höjda ersättningar till psykiatrerna.

Flera remissorgan har uttalat, att den föreslagna förstärkningen inte är

tillräckligt omfattande för att motsvara behovet. Den nyss berörda bristen

på psykiatrer torde emellertid — såsom Svenska barnpsykiatriska föreningen

påpekat i sitt yttrande — under flera år framåt göra en större insats

från läkarnas sida omöjlig. Jag tillstyrker förslaget om ökning av medelsanvisningen

för att möjliggöra att psykiatrisk expertis, i den mån tillgången

på psykiatrer visar sig medge detta, anlitas i större omfattning än f. n. Däremot

är jag inte beredd att i detta sammanhang ta ställning till förslaget om

ändrade ersättningsgrunder för de rådgivande psykiatrerna. Vid avvägningen

av psykiatrernas arbetsuppgifter bör beaktas vad medicinalstyrelsen och

Stockholms barnavårdsnämnd i sina yttranden anfört om nödvändigheten

av koncentration av deras insatser.

Med hänsyn till bristen på kvalificerade psykologer och i avvaktan på

ytterligare erfarenheter föreslår jag att endast en psykologtjänst inrättas.

Det behov av psykologisk expertis som därutöver kan föreligga bör såsom

statskontoret anfört få tillgodoses genom anlitande av konsulter. Särskilda

medel bör beräknas härför.

Frågan om den centrala ledningen av den medicinsk-psykologiska verk
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år i960

73

samheten vid skolorna har jag behandlat vid anmälan i årets statsverksproposition

av socialstyrelsens avlöningsanslag (V ht s. 10). Jag anförde därvid,

att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser

om tillgodoseende av behovet av psykiatermedverkan på styrelsens

skolbyrå under tid då tjänsten som chef, tillika läkare, vid Lövstaskolan

ej är besatt.

Jag återkommer med preciserade förslag i anledning av vad jag nu anfört

vid min behandling i det följande av medelsbehovet till skolorganisationen

under nästa budgetår.

Beträffande den slutna vården vid ungdomsvårdsskolorna har kommittén

föreslagit, att vistelsetiden på special- eller mottagningsavdelning inte utan

särskilda skäl skall få överstiga två månader. F. n. tillämpas på specialavdelningarna

en längsta sammanhängande vistelsetid av högst två månader.

Riksåklagaren har i sitt remissyttrande ifrågasatt, om det i tider av stigande

brottslighet är riktigt att införa en begränsning av den tid en elev får

omhändertas på sluten avdelning. Han anser att det bör övervägas att vid

skolor, som mottar särskilt svårbehandlade och rymningsbenägna elever,

mer allmänt tillämpa längre vistelsetid än kommittén föreslagit.

För egen del vill jag erinra om att i det förut berörda förslaget till ny barnavårdslag

förutsättningarna för ungdomsvårdsskoleelevs intagning på sluten

avdelning inte angetts. Bestämmelser härom torde få meddelas i samband

med revision av den nuvarande ungdomsvårdsskolestadgan. Enligt min

uppfattning bör vistelsetiden på ungdomsvårdsskolornas slutna avdelningar

vara relativt kort. Den bör normalt inte överstiga den av kommittén föreslagna

tiden av två månader. Undantag härifrån bör på av kommittén angivna

förutsättningar få meddelas av socialstyrelsen. Det bör härvid bli möjligt

att i särskilda fall tillgodose de av riksåklagaren angivna synpunkterna.

Kommittén har framlagt långtgående förslag i fråga om skolundervisningen

vid ungdomsvårdsskolorna. En betydande del av eleverna i de åldersgrupper,

som motsvarar de högsta klasserna i enhetsskolan, kommer från

skoldistrikt som redan infört enhetsskolans högstadium. Kommittén anser,

att enhetsskoleundervisning därför måste införas i snabbare takt vid ungdomsvårdsskolorna

än i det allmänna skolväsendet i dess helhet. Kommittén

föreslår ett fortsatt snabbt genomförande av försöksverksamhet med enhetsskoleundervisning

med början under nästa budgetår.

Försök med enhetsskoleundervisning har innevarande budgetår påbörjats

vid Vemyra skolhem. Jag har i princip inte något att erinra mot att sådan

försöksverksamhet efter hand upptas vid andra ungdomsvårdsskolor. Närmare

erfarenheter av verksamheten vid Vemyra bör emellertid avvaktas,

innan så sker. Vid de fortsatta övervägandena av denna fråga bör man undersöka

möjligheterna att begränsa kostnaderna genom samarbete med övriga

närbelägna skolor i fråga om undervisning, lärartjänster och lokaler.

I avvaktan på att enhetsskoleundervisning anordnas i större omfattning

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

bör sådana skolpliktiga elever tillhörande klass 9 y, som inte kan placeras

vid Vemyra, få fullgöra sin återstående skolplikt vid någon av yrkesskolorna.

Behovet av undervisning för särskilt teoretiskt inriktade elever bör tills

vidare liksom hittills kunna tillgodoses genom samarbete med det allmänna

skolväsendet.

Kommittén har ingående behandlat frågan om arbetsträning och yrkesundervisning

vid skolorna. Kommittén anser, att det är av en väsentlig betydelse

för elevernas återanpassning att deras förutsättningar för en anknytning

till arbetsmarknaden ökas.

Skolornas verksamhet i nämnda avseende bör enligt kommittén inriktas

så att eleverna lätt kan erhålla arbete eller vidareutbildning efter utskrivningen.

Syftet bör i stor utsträckning vara att ge eleverna förberedande yrkesutbildning.

Verksamheten bör alltefter elevernas förutsättningar omfatta

terapibetonad sysselsättning, arbetsträning och yrkesundervisning.

Med hänsyn till den begränsade vårdtiden kan yrkesutbildning i egentlig

mening i regel inte ges. Utbildning kan därför endast ges i sådana yrken

som kräver kort tids undervisning. I övrigt får man inskränka sig till förberedande

yrkesutbildning eller grundutbildning. Yrkesvägledning och anlagsprövning

bör vidare förekomma och ges större utrymme än hittills.

Verksamheten vid skolorna bör vara inriktad på produktion under former,

vilka så långt möjligt liknar förhållandena ute i samhället.

Jag delar kommitténs allmänna synpunkter på frågan om anordnandet

av arbetsträning och yrkesutbildning vid skolorna. Det är uppenbarligen av

den allra största vikt, att under tiden för vistelsen på skolorna en fast grund

lägges för ett normalt arbetsliv för eleverna efter utskrivningen. Men även

för livet på anstalten är det — såsom för övrigt starkt betonas i de i det föregående

refererade synpunkterna på den medicinsk-psykologiska behandlingen

vid skolorna — av stor betydelse att eleverna hålles lämpligt sysselsatta.

Denna del av skolornas verksamhet är enligt min mening så betydelsefull

att den bör sättas i första rummet vid genomförandet av kommitténs

olika förslag.

Skolornas nuvarande utrustning för arbetsträning och yrkesutbildning är

såsom kommittén funnit otillräcklig. I likhet med kommittén och flertalet

remissorgan anser jag, att en betydande upprustning på detta område

måste genomföras. Upprustningen bör ske etappvis. Vid verksamhetens utformning

kan därvid de av kommittén anförda allmänna synpunkterna i

allt väsentligt vara vägledande. Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla

att jag finner det angeläget, att det av kommittén rekommenderade

samarbetet med olika på området verksamma statliga myndigheter såsom

arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning bedrives

kontinuerligt och intensivt både lokalt och centralt. Samarbetet med arbetsmarknadsmyndigheterna

synes lämpligen kunna anordnas efter de i arbetsmarknadsstyrelsens

remissyttrande angivna riktlinjerna. Samarbete bör

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1360

75

också kunna etableras med näringslivets branschorganisationer och näringsidkare

i skolornas närhet.

Kommittén har föreslagit, att ett stort antal verkstäder skall uppföras vid

olika skolor. Inom ramen för det framlagda hyggnadsprogrammet bör under

nästa budgetår i första hand tillgodoses behoven vid nyinrättade skolor

och skolor som fått ökat elevantal genom tillkomsten av nya elevavdelningar.

Först i andra hand bör ersättningsbyggnader för redan befintliga verkstäder

uppföras. Från dessa utgångspunkter föreslår jag att under nästa

budgetår i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag uppföres

nybyggnader för mekaniska verkstäder vid Hammargårdens, Gräskärrs,

Bärby och Råby yrkesskolor för pojkar samt verkstads- och andra undervisningslokaler

vid Hornö och Härsjögårdens yrkesskolor för flickor. Vidare

tillstyrker jag att en mekanisk verkstad anordnas i befintliga lokaler på den

nya ungdomsvårdsskolan Stigby på Visingsö samt att snickeriverkstaden

vid Sundbo tillbygges. Verksamheten vid nämnda nya verkstäder bör anordnas

efter de av kommittén uppdragna riktlinjerna. Jag återkommer i det

följande till frågan om anvisande av medel till ifrågavarande byggnadsföretag

ävensom till inköp av maskiner och annan utrustning till de nya verkstäderna.

Kommitténs förslag till ny- och ombyggnader av verkstäder vid övriga

skolor får övervägas vid prövningen av anslagen till ungdomsvårdsskolorna

för budgetåret 1961/62 och därefter. Vissa av de framlagda förslagen torde

efter Kungl. Maj :ts prövning kunna komma i fråga som beredskapsarbeten,

om arbetsmarknadsläget ger anledning därtill. Detta gäller även vissa av

kommittén tidigare framlagda byggnadsförslag liksom projekt till omläggning

av vatten- och avloppssystemet m. m. vid olika skolor.

De av mig förordade byggnadsarbetena torde bli färdiga omkring den 1

april 1961. Ställning bör därför redan nu tas till frågan om personalbehovet

vid de nya verkstäderna. Med hänsyn till verksamhetens inriktning på produktion

förordar jag att ingenjörstjänster inrättas i stället för — som kommittén

föreslagit — yrkeslärartjänster, en vid var och en av skolorna Hainmargården,

Gräskärr, Bärby och Stigby. I fråga om Råby ansluter jag mig

till kommitténs förslag att den nuvarande skrädderiutbildningen nedlägges.

Frågan om anordnandet av elevutbildningen vid Hornö synes böra ytterligare

övervägas. Det synes böra få ankomma på Kungl. Maj :t att i samband

med byggnadsarbetenas färdigställande ta ställning härtill. Till kommitténs

övriga förslag i fråga om yrkesundervisningens anordnande vid olika skolor

är jag inte nu beredd ta ställning.

De av kommittén föreslagna nya verkstadslokalerna är i regel avsedda

för en större grupp elever än vad hittills varit vanligt inom organisationen.

Dessa stora grupper — 12—16 elever — kan inte tillfredsställande tas om

hand av eu befattningshavare. Med hänsyn härtill och i syfte att även i övrigt

åstadkomma en rationell organisation av eu mer än förut produktionsinrik
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1960

tad undervisning har kommittén föreslagit, att s. k. arbetande förmän skall

anställas vid flertalet av de nuvarande verkstäderna.

Kommitténs förslag i denna del synes värt att pröva. Jag föreslår, att en

försöksverksamhet med den föreslagna anordningen upptas vid några skolor

under nästa budgetar. Befattningar för ändamålet — förslagsvis yrkesmästare

i lönegrad It — bör inrättas vid de för normalklientel avsedda yrkesskolorna

Fagared, Sundbo, Gräskärr och Hammargården. Avlöningarna för

nämnda befattningar bör såsom statskontoret anfört bestridas från avlöningsanslaget

och ej från omkostnadsanslaget.

övergången till en mer produktionsinriktad sysselsättning vid skolorna

aktualiserar frågan om en effektiv arbetsanskaffning till verkstäderna. Denna

betydelsefulla verksamhet synes kunna anordnas efter de av kommittén

och arbetsmarknadsstyrelsen angivna riktlinjerna.

Kommittén har föreslagit, att ett nytt avlöningssystem anpassat efter arbetsprestationerna

införes vid skolorna. Jag finner de tankegångar som ligger

bakom förslaget värda allt beaktande, men anser, att frågan bör övervägas

ytterligare i anslutning bl. a. till den fortsatta behandlingen av ett av

1956 års eftervårdsutredning framlagt förslag i samma ämne avseende fångvården

(jfr II ht 1960 s. 68—69).

Kommittén har slutligen föreslagit att olika poster i skolornas omkostnadsstat

skall räknas upp för att bestrida kostnader för psykotekniska prov,

arbetsträning hos hantverkare och industrier samt anlagsprövning och vidareutbildning

av elever. Ifrågavarande ändamål torde redan nu i viss utsträckning

tillgodoses med anlitande av de medel som står till förfogande på

skolornas omkostnadsstat. Vid min bedömning i det följande av medelsbehovet

till omkostnader vid skolorna under nästa budgetår kommer jag att i

viss utsträckning föreslå en uppräkning av de till bl. a. nämnda ändamål avsedda

anslagsposterna.

I detta sammanhang torde få behandlas de av socialstyrelsen framlagda

förslagen rörande omfattningen av jordbruksverksamheten och undervisningen

i jordbruks- och trädgårdsskötsel inom skolorganisationen. Styrelsen

föreslår, att skoljordbruken bibehålies i oförändrad omfattning vid pojkskolorna

och vid Ryagårdens yrkesskola för flickor men nedlägges helt vid flickskolorna

Eknäs, Bistagården och Broby. Vid övriga flickskolor bör jordbruksarealen

utarrenderas eller försäljas men hushållsträdgårds- och smådjursskötsel

av mindre omfattning förekomma. Såväl teoretisk som praktisk

utbildning bör bedrivas vid de kvarvarande jordbruken. Handelsträdgård

med undervisning i trädgårdsskötsel bör finnas anordnad vid tolv skolor.

I denna del innebär förslaget att sådan undervisning återinföres vid två

skolor — Sundbo och Långanäs — där den enligt beslut vid 1954 och 1955

års riksdagar skulle nedläggas.

Med hänsyn till den höjning av elevantalet som skett vid Sundbo och

Långanäs under det senaste året bör sysselsättningsmöjligheterna mer per
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

77

manent ökas. Jag tillstyrker förslaget om återupptagande av trädgårdsundervisning

där.

Vad avser styrelsens förslag i övrigt kan jag godta vad som föreslagits rörande

pojkskolorna och flickskolan Ryagården. Vad övriga flickskolor beträffar

finns det onekligen skäl för de av styrelsen förordade åtgärderna,

främst jordbruksarealens ringa omfattning och de dåliga driftresultaten.

Jag anser mig därför kunna i princip godta förslagen men vill inte tillråda,

att någon större del av de skolorna tillhöriga markområdena försäljes. Däremot

bör lämpligt avvägda arealer kunna utarrenderas. Därvid måste beaktas,

att skolornas behov av markutrymme för eventuell framtida expansion

säkerställes. Dessutom bör vid samtliga skolor tillses, att förutsättningar bibehålies

för trädgårdsverksamhet i mindre omfattning och för smådjursskötsel.

Kommittén har föreslagit vissa åtgärder i syfte att öka och intensifiera fritidsverksamheten

vid skolorna. En väl planerad och meningsfylld fritidsverksamhet

är ett viktigt led i elevbehandlingen. Vid det fortsatta anordnandet

av denna verksamhet bör de av kommittén anförda synpunkterna vara

vägledande. Frågan om samarbete mellan ungdomsvårdsskolorna och de frivilliga

organisationerna bör därvid ägnas stor uppmärksamhet. I detta hänseende

bör de synpunkter skolöverstyrelsen anfört i sitt remissyttrande särskilt

beaktas.

För att öka möjligheterna till fritidsverksamhet vid skolorna tillstyrker

jag en viss ökning av medelsanvisningen härför. Jag återkommer härtill i det

följande.

Kommittén har framlagt vissa förslag till förstärkning av resurserna för

eftervård. Förslagen innebär bl. a., att verksamheten med kontrollerad familjevård

och utackordering i fosterhem intensifieras. Vidare förordas ökat

samarbete mellan olika eftervårdsorganisationer, ökat stöd till den av

I.O.G.T. bedrivna verksamheten med inackorderingshem, höjning av övervakararvoden

m. m.

Enligt min mening är det angeläget, att resurserna för olika former av

eftervård ökas. En effektiv eftervård är av den allra största betydelse för ett

gott vårdresultat. Med hänsyn härtill och till föreslagna ändringar i barnavårdslagstiftningen

torde det bli nödvändigt att ompröva de olika formerna

för eftervård. Härvid hör särskilt övervägas i vad mån större insatser kan

göras genom barnavårdsnämnderna, statliga och kommunala arbetsvårdsorgan

samt olika enskilda organisationer. Vidare bör de av kommittén berörda

frågorna rörande eftervårdskonsulenterna och samarbete mellan ungdomsvårdsskolornas,

kriminalvårdens och nykterhetsvårdens konsulentorganisationer

in. in. uppmärksammas.

Förslaget om en höjning av övervakararvodena är jag inte beredd att nu

tillstyrka. Frågan härom bör övervägas i ett sammanhang för samtliga berörda

vårdområden, övervakararvodet inräknas f. n. i det för varje elev fast
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

ställda årliga eftervårdsbidraget. Denna ordning bör gälla även framgent.

Vad angår inackorderingshemmen har kommittén, utan att framlägga konkret

förslag till nytt bidragssystem, förordat ökat statligt stöd. Utformningen

av ett sådant stöd måste ytterligare övervägas. Därvid bör som kommittén

antytt förefintligt intresse för insatser på detta område från andra ideella

sammanslutningar utnyttjas.

För att bereda möjligheter till främst en utökning av verksamheten med

utackordering i enskilda hem tillstyrker jag en uppräkning av anslagsposten

till eftervård och utackordering. Jag återkommer med preciserat förslag härom

i det följande.

Kommittén har föreslagit, att personalen vid skolorna förstärkes med bl. a.

tio assistenter och tolv kanslibiträden.

Vad angår assistenttjänster finner jag det i princip önskvärt med ökade

insatser av specialutbildad arbetskraft vid skolorna. Emellertid synes frågan

om en lämplig sammansättning av personalen vid skolorna och fördelningen

av arbetsuppgifterna mellan olika personalkategorier böra närmare övervägas.

Härvid bör beaktas den av kommittén och statens organisationsnämnd

berörda frågan om assistenternas befattning med den direkta ledningen av

elevavdelningar.

I avvaktan på en närmare undersökning av dessa frågor tillstyrker jag att

två assistenttjänster inrättas. Jag återkommer härtill i det följande.

I årets statsverksproposition (V ht s. 10) har jag vid anmälan av socialstyrelsens

avlöningsanslag uttalat, att frågan om fördelningen av vissa administrativa

göromål mellan skolbyrån och de lokala skolledningarna bör undersökas.

Med hänsyn härtill bör förslaget att inrätta kanslibiträdestjänster

vid skolorna upptas senare.

Vad kommittén anfört rörande de krav på grundutbildning som bör ställas

på assistenter föranleder inte någon erinran från min sida.

Beträffande kompetens för innehav av rektorsbefattning har kommittén

föreslagit, att den nuvarande av socialstyrelsen upplagda individuella utbildningen

för förvärv av sådan kompetens skall ersättas med en i styrelsens

regi bedriven fortbildningskurs för assistenter. Kommittén har därvid förutsatt

att rektorerna skall rekryteras från assistentpersonalen.

Den utbildningsverksamhet som nu bedrives för aspiranter till rektorstjänster

vid ungdomsvårdsskolorna har inte motsvarat förväntningarna. Vid

inte mindre än tio skolor har de nuvarande rektorerna ännu inte fullföljt

sin utbildning och förvärvat den av socialstyrelsen föreskrivna kompetensen.

Den nuvarande ordningen försvårar rekryteringen utifrån av ledare till skolorna

samtidigt som den inte lockat tillräckligt många personer att skaffa

sig den erforderliga utbildningen. Enligt min mening bör rekryteringen av

rektorstjänster inte ske enbart inom gruppen assistenter och avdelningsföreståndare.

Även personer med annan erfarenhet bör kunna komma i fråga,

t. ex. lärare av olika slag och personer med erfarenhet från andra närliggan
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

79

de vårdområden m. in. Jag är med hänsyn till det anförda inte beredd att

ännu ta ställning till den föreslagna särskilda utbildningsgången för assistentpersonalen.

Utbildningsverksamheten för vård- och tillsynspersonalen bör i stort sett

fortgå enligt hittills tillämpade grunder.

Till förslaget om utredning av frågan om gemensam grundutbildning för

vård- och tillsynspersonal inom olika vårdområden är jag inte beredd att ta

ställning i detta sammanhang.

Jag övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under de olika anslagen

för nästa budgetår.

Avlöningar

Av de av socialstyrelsen föreslagna löneregleringarna tillstyrker jag, att

två rektorstjänster uppflyttas från Ao 23 till Ao 24 och en rektorstjänst som

nu är placerad i Ae 23 uppflyttas till Ao 24. Vidare tillstyrker jag kommitténs

förslag om uppflyttning av en psykologtjänst från Ae 23 till Ae 24. De

i övrigt föreslagna löneregleringarna kan inte tillstyrkas.

Beträffande personal till mottagningsavdelningarna vid Fagared, Hammargården,

Sundbo, Bistagården och Brättegården samt specialavdelningen

vid Bärby får jag anmäla, att Kungl. Maj:t den 23 oktober 1959 — i anledning

av en av socialstyrelsen i samråd med statens organisationsnämnd avgiven

framställning — medgivit att vid var och en av nämnda skolor må tills

vidare för tjänstgöring vid ifrågavarande avdelningar finnas inrättade befattningar

för en tillsynsman i Ae 12, en förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästare

i Ae 9 och en vårdare i Ae 8. Förslaget att inrätta ytterligare vårdartjänster

för de nämnda avdelningarna är jag inte beredd att nu ta ställning

till.

För innevarande budgetår har för dessa tjänster beräknats 135 000 kronor,

motsvarande kostnaderna för något mindre än ett halvt budgetår. Härutöver

erforderliga medel bör nu upptas.

För den nya mottagningsavdelningen vid Gräskärr bör inrättas en tjänst

som tillsynsman i Ae 12, en tjänst som förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästartjänst

i Ae 9 och en vårdartjänst i Ae 8. Då avdelningen inte torde bli färdig

förrän i slutet av 1960 beräknar jag medel för dessa tjänster endast för

ett halvt budgetår. För tillgodoseende i övrigt av personalbehovet vid skolan

efter färdigställandet av nu pågående utbyggnad bör vidare inrättas befattningar

för en vårdare i Ae 8 och ett ekonomibiträde i Ae 4.

Med hänsyn till den pågående försöksverksamheten med korttidsbehandling

av vissa elever vid Hammargården bör en viss förstärkning av personalen

vid skolan ske. Jag tillstyrker därför att ytterligare en assistenttjänst i

Ae 17 inrättas vid skolan. Dessutom bör — för att avlasta bokförings- och

andra administrativa arbetsuppgifter från skolans rektor — de till kontorshjälp

vid skolorna avsedda medlen räknas upp med 5 000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

Vidare tillstyrker jag förslaget att inrätta ytterligare en assistenttjänst

i Ae 17 vid Sundbo.

Socialstyrelsen har upprepat sina vid tidigare tillfällen gjorda förslag om

utökning av den nuvarande personaluppsättningen vid specialavdelningarna,

som f. n. består av en tillsynsman, en förste vårdare, en yrkesmästare

och en vårdare. Enligt vad jag inhämtat har det varit möjligt för styrelsen

att med anlitande av de under anslaget för avlönande av vikarier in. fl. avsedda

medlen i betydande utsträckning tillgodose föreliggande behov av

personalförstärkning vid nämnda avdelningar. Jag är därför inte beredd

att tillstyrka att särskilda tjänster inrättas för ifrågavarande ändamål eller

att ytterligare medel beräknas härför.

Socialstyrelsens förslag om utbyte av två tjänster som jordbruksförman

i Ae 10 mot tjänster för hantverkare i Ae 8 kan jag tillstyrka.

Tidigare har jag bl. a. föreslagit, att nya verkstäder skall anordnas vid

Gräskärr, Hammargården, Bärby och Stigby. I anledning härav tillstyrker

jag, att en ingenjörstjänst i Ae 15 inrättas vid var och en av nämnda skolor.

Vidare föreslår jag, att tjänster för yrkesmästare i Ae 11 inrättas vid Fagared,

Sundbo, Gräskärr och Hammargården. Då verkstäderna vid Gräskärr,

Hammargården och Bärby inte torde bli färdiga förrän omkring den 1 april

1961 beräknar jag medel för de vid nämnda skolor föreslagna tjänsterna

endast för ett kvartal av nästa budgetår.

I det föregående har jag tillstyrkt kommitténs förslag att ytterligare medel

skall ställas till socialstyrelsens förfogande för anlitande av psykiatrisk

och psykologisk expertis vid skolorna. Posten till arvoden åt rådgivande psykiatrer

m. m., som f. n. är uppförd med 74 700 kronor, bör i anledning härav

höjas med 75 000 kronor.

Vidare tillstyrker jag, att en tjänst som psykolog i lönegrad Ae 24 inrättas

vid Ryagården. Det bör ankomma på denne befattningshavare att jämväl

tjänstgöra som psykologisk rådgivare vid Råby yrkesskola och östra

Spångs skolhem.

Socialstyrelsen har föreslagit en avsevärd personalförstärkning på grund

av den allmänna arbetstidsförkortningen. Någon utredning av behovet av

den ifrågavarande personalförstärkningen har inte redovisats. Såsom styrelsen

påpekat har Kungl. Maj :t den 27 februari 1959 uppdragit åt statens

organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda behovet av arbetskraft

vid skolorna till följd av arbetstidsförkortningen. I detta sammanhang

torde vidare få anmälas, att Kungl. Maj :t den 30 april 1959 uppdragit

åt statens organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda frågan

om anordnandet av tjänstgöringen nattetid vid skolorna. Ifrågavarande

utredningar är ännu inte färdiga varför jag inte är beredd att tillstyrka socialstyrelsens

framställning i denna del.

I avvaktan på att nämnda utredningar slutföres bör 110 000 kronor beräknas

till ifrågavarande ändamål.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1960

81

Socialstyrelsen har förutsatt en betydande medelsåtgång för övertidsersättning

och obekvämhetstillägg till assistenter vid skolorna. I den mån

dessa befattningshavare undantagsvis fullgör tjänstgöring av sådan art att

ersättning befinnes kunna utgå bör kostnaderna härför kunna bestridas

utan att de för nämnda ändamål nu avsedda medlen behöver räknas upp.

De av socialstyrelsen beräknade beloppen till löneklassuppflyttningar

m. m. samt till avlöning av vissa för del av innevarande budgetår inrättade

tjänster vid Gräskärr och Hammargården synes kunna minskas med 45 000

kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör ytterligare

101 000 kronor beräknas.

I enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit bör en på övergångsstat uppförd

rektorstjänst i Ao 23 utgå ur personalförteckningen. Styrelsens förslag

att återföra två på övergångsstat uppförda trädgårdsmästartjänster i Ao 12

till ordinarie stat kan jag inte tillstyrka.

De av mig i det föregående förordade förslagen medför en ökning av anslagsbehovet

med 737 000 kronor. Anslaget bör uppföras med (8 210 000 +

737 000) 8 947 000 kronor.

Omkostnader

Någon uppräkning av posterna till tvätt och renhållning och diverse anser

jag inte nödvändig.

Socialstyrelsen har föreslagit, att en ny delpost till anskaffning, underhåll

och drift av tjänstebilar och bussar uppföres i omkostnadsstaten samt

att ett belopp av 97 250 kronor beräknas för nämnda ändamål. Kostnaderna

för inköp av bilar till skolorna har hittills huvudsakligen bestritts från posten

till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften. Fordonens driftskostnader

har belastat olika poster under omkostnadsstaten, främst posten till

reseersättningar och delposter under jordbruks- och verkstadsdriften. I likhet

med socialstyrelsen finner jag det ändamålsenligt att ifrågavarande utgifter

sammanföres under en särskild post. Posten bör upptas till 90 000

kronor. Jag förutsätter att härefter samtliga kostnader för inköp och drift

m. m. av skolornas bilar och bussar bestrides från denna anslagspost.

I fråga om posten till reseersättningar har socialstyrelsen föreslagit en

höjning med 30 000 kronor och kommittén för ungdomsvårdsskolorna en

höjning med 75 000 kronor. Jag tillstyrker en uppräkning med 20 000 kronor

för att möjliggöra ökat antal besök på skolorna av psykiatrer.

För upprustning av inventariebeståndet höjdes posten till inventarier med

20 000 kronor år 1955, 5 000 kronor år 1958 och 15 000 kronor år 1959. Socialstyrelsen

har nu för nämnda ändamål begärt en ytterligare uppräkning

av posten med 40 000 kronor och dessutom föreslagit, att posten räknas upp

med 5 000 kronor för visst inventarieunderhåll. Jag kan endast tillstyrka att

posten höjes med 10 000 kronor.

C, — Bihang till riksdagens protokoll 1960. I samt. Nr 8.''i.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

Vidare bör följande delposter räknas upp, nämligen posterna till sjukvård

med 1 000 kronor, bränsle, lyse och vatten med 60 000 kronor, utspisning

med 105 000 kronor, beklädnad med 60 000 kronor, hälso- och sjukvård

med 12 000 kronor, övriga expenser med 10 000 kronor samt elevbelöning

med 40 000 kronor.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av kommitténs

för ungdomsvårdsskolorna olika förslag tillstyrker jag, att delposten

till undervisning, lek och idrott räknas upp med 35 000 kronor.

Posten till eftervård och utackordering har år 1958 och 1959 höjts med

sammanlagt 259 000 kronor bl. a. för att möjliggöra en utökad verksamhet

med utackordering av elever i familjevård. Antalet utackorderade elever

har på grund härav kunnat betydligt ökas under de senare åren. En ytterligare

ökning av utackorderingsverksamheten är önskvärd. Vidare bör såsom

kommittén för ungdomsvårdsskolorna föreslagit möjligheter för vidareutbildning

av elever m. m. utökas. För angivna ändamål tillstyrker jag,

att posten räknas upp med 90 000 kronor.

Posten till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften bör -— med hänsyn

till att kostnader för inköp och drift av bilar in. m. kommer att under nästa

budgetår bestridas från annan utgiftspost — kunna sänkas med 13 000 kronor.

Jag räknar med att det av socialstyrelsen angivna behovet av upprustning

av inventariebeståndet vid vissa jordbruk och underhåll av jordbrukets

byggnader ändå skall kunna tillgodoses. Inkomstposterna bör räknas

upp med 10 000 kronor.

Anslaget bör i enlighet med vad jag förordat ökas med (90 000 + 20 000

+ 10 000 + 1 000 + 60 000 +105 000 + 60 000 + 12 000 + 10 000 + 40 000 +

35 000 + 90 000) 533 000 kronor och minskas med (13 000 + 10 000) 23 000

kronor och alltså uppföras med (4 619 000 + 510 000) 5 129 000 kronor.

Engångsanskaffning av inventarier

I anslutning till vad jag anfört i det föregående samt till de förslag jag i

det följande lägger fram vid behandlingen av investeringsanslaget till byggnadsarbeten

m. m. förordar jag, att 15 000 kronor beräknas för anskaffning

av inventarier och annan utrustning till personalbostäder vid Bistagården

samt 805 000 kronor till maskinutrustning m. in. vid de skolor som under

nästa budgetår tillföres nya verkstadslokaler. Vidare bör 30 000 kronor beräknas

för inventarier till mottagningsavdelning och administrationsbyggnad

vid Gräskärr.

Anslaget bör alltså uppföras med (15 000 + 805 000 + 30 000) 850 000

kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kunul. Maj.ts proposition nr 83 dr 1960

83

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört finns f. n. tolv provisoriska

förläggningsbyggnader vid olika skolor. Byggnaderna, som hyres av socialstyrelsen,

torde behövas för skolverksamheten under hela nästa budgetår.

Kostnaderna för hyra för nämnda byggnader under nästa budgetår kan

beräknas till 42 000 kronor och för personal vid förläggningarna till ca

190 000 kronor. Skogsförläggningar bör anordnas i något större omfattning

än vad socialstyrelsen förutsatt. Enligt vad jag inhämtat torde möjligheter

finnas att under nästa budgetår anordna fyra sådana förläggningar i samarbete

med Skid- och friluftsfrämjandet. Kostnaderna härför beräknas till

ca 180 000 kronor. Därjämte bör 88 000 kronor beräknas till kostnaderna

för ev. erforderliga ytterligare provisoriska förläggningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med (42 000 + 190 000 + 180 000 +

88 000) 500 000 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Genom tillkomsten av nya skolor och avdelningar har en betydande ökning

skett av personalen vid skolorna. Personalutbildningen bör därför under

nästa budgetår bedrivas i minst samma omfattning som under innevarande

budgetår.

Jag tillstyrker därför att 14 000 kronor beräknas för utbildning vid Lövsta

under tre månader av tio aspiranter till vårdartjänster liksom för annan

utbildning av personal vid vissa skolor. Vidare bör i enlighet med socialstyrelsens

förslag 21 000 kronor anvisas för en kurs om tre veckor för vårdoch

tillsynspersonal. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört i fråga om utbildning

av rektorer och assistenter är jag inte beredd att nu ta ställning till

förslagen om kurser för dessa personalgrupper. Utöver förut angivna belopp

bör emellertid 20 000 kronor beräknas för fortbildning av personal vid skolorna.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

om en sådan kurs.

Anslaget bör sålunda uppföras med (14 000 + 21 000 + 20 000) 55 000

kronor.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört bör verksamheten vid inackorderinghemmen

under nästa budgetår fortgå enligt oförändrade grunder.

Till I.O.G.T. bör därvid utgå ett anslag av 2 000 kronor.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas

med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 dr 1960

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder

vid inackorderinghem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Jag är fortfarande

inte beredd att tillstyrka höjning av ifrågavarande ersättning. För

nästa budgetår bör därför 7 000 kronor anvisas för detta ändamål. Till ersättning

för driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas

63 000 kronor. Vidare bör bidraget å 3 000 kronor till Frälsningsarméns

flickhem i Stockholm och Malmö utgå även under nästa budgetår och bestridas

från förevarande anslag.

Anslaget bör sålunda uppföras med (7 000 + 63000 + 3 000) 73000

kronor.

Vissa byggnadsarbeten m.m.

I det föregående har jag förordat att verkstadsbyggnader skall uppföras

vid Råby, Gräskärr, Hammargården, Bärby, Hornö och Härsjögården. Kostnaderna

för dessa byggnadsföretag har av kommittén uppskattats till sammanlagt

1 160 000 kronor. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört i

sitt remissyttrande har jag låtit styrelsen utarbeta ritningsförslag till de

förenämnda byggnaderna, som därefter kostnadsberäknats. Kostnaderna

för dem beräknas nu till sammanlagt 1 650 000 kronor.

Kostnaderna för den av mig tidigare föreslagna tillbyggnaden av snickeriverkstaden

vid Sundbo beräknas till 106 000 kronor.

De av bostadsstyrelsen framlagda förslagen i fråga om tillgodoseendet av

bostadsbehovet vid bl. a. ungdomsvårdsskolorna bör övervägas i ett större

sammanhang. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till dem. Försiktighet

bör dock iakttas vid anvisande av medel till nybyggande av bostäder.

På grund av den betydande utvidgningen av organisationen under senare år

är det emellertid nödvändigt att vid vissa skolor uppföra ytterligare bostadshus.

Jag beräknar 744 000 kronor för nämnda ändamål. Det bör få ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma vid vilka skolor bostäder bör uppföras

under nästa budgetår.

För det av mig angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda (1 650 000

+ 106 000 + 744 000) 2 500 000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har vid anmälen i årets statsverksproposition

av förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond behandlat

frågan om medelsanvisning till vissa förbättringsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna

(Bil. 20 s. 16—17, 24 ff. och 46). Härvid tillstyrktes en särskild

medelsanvisning av 1 200 000 kronor till de angivna ändamålen. Då beredningen

av frågan om anslag till ungdomsvårdsskolorna för nästa budgetår

inte var avslutad vid nämnda tidpunkt angavs inte någon definitiv disposition

av medlen på olika objekt. Utöver de i ifrågavarande sammanhang anmälda

behoven av förbättringsarbeten vid skolorna har byggnadsstyrelsen

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

85

inkommit med ett förslag till ombyggnad av en skolbyggnad vid Hammargården.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag, att

275 000 kronor beräknas till ombyggnad av huvudbyggnaden vid Bistagården,

55 000 kronor till vissa byggnadsarbeten samt omläggning av elcentralen

m. m. vid Bärby, 45 000 kronor till centralisering av värmeförsörjningen

vid Broby, 40 000 kronor till samma ändamål vid Johannisberg, 40 000

kronor till ombyggnad av panncentral m. m. vid Härsjögården, 475 000 kronor

till vatten- och avloppsanläggningar vid olika skolor, 140 000 kronor

till brandskyddsåtgärder samt 130 000 kronor till ombyggnad av skolhuset

vid Hammargården.

Det av byggnadsstyrelsen ingivna förslaget om uppförande av en ny elevförläggning

vid Hornö såsom ersättning för en nedbrunnen byggnad kan

jag godtaga. Ytterligare ett isoleringsrum bör dock anordnas i byggnaden.

Kostnaderna för arbetena beräknas till 480 000 kronor. Jag tillstyrker att

nämnda belopp anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Med hänsyn till läget inom vårdområdet synes Kungl. Maj:t — i likhet

med vad som gäller för innevarande budgetår — böra erhålla medgivande

att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram omdisponera medel till

annat byggnadsföretag än de nu nämnda.

VI. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården, som föranledes av vad jag i det föregående

förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 2 520 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis...... 236 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

................................ 4 785 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 255 000

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 dr 1960

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...................... 150 000

Summa kronor 8 947 000;

III. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

anvisa å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
till

Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag

av 480 000 kronor;

IV. för budgetåret 1960/61 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 8 947 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 5 129 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag

av 850 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården ett reservationsanslag av 55 000 kronor;
6)

till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

ett reservationsanslag av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

m. m. ett reservationsanslag av 73 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
till

Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag av

2 500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar

Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Lundin

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1960

87

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Propositionen ............................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ...................... 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den A mars 1960 .............. 3

I. Inledning ................................................ 4

II. Gällande bestämmelser och nuvarande organisation............ 5

III. Förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna.................... 8

B. Yttranden ............................................ 32

IV. Socialstyrelsens anslagsäskanden .......................... 47

V. Departementschefen ....................................... 65

VI. Hemställan

85

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1960161 till Bidrag till folkpensioner m. m. och till Ersättning t a1 i texten
  2. SU 1960:90 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960161 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. jämte i ä s. 2 i texten
  3. SU 1960:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1960/61, i vad propositionen avser socialdepartementets verksa s. 15 i texten