Angående anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt allmänna studielånefonden
1960-03-11 · 53 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 51 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1960:89, Angående anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt allmänna studielånefonden
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960
1
Nr 89
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens
lånefond för universitetsstudier samt allmänna studielånefonden;
given Stockholms slott den 11 mars
1960.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag om erforderliga anslag för nästa budgetår
till studiesociala stödåtgärder. Sålunda äskas å driftbudgeten ett
reservationsanslag å 17 865 000 kronor till naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter samt å kapitalbudgeten investeringsanslag
å dels 10 600 000 kronor till statens lånefond för universitetsstudier,
dels 10 200 000 kronor till allmänna studielånefonden. Jämfört med de anslag,
som för innevarande budgetår anvisats för ändamålet, innebär anslagsäskandena
för budgetåret 1960/61 en ökning med 6 415 000 kronor till
naturastipendier och med sammanlagt 3 700 000 kronor till de tva lånefonderna
eller alltså tillhopa med 10 115 000 kronor.
Under anslaget till naturastipendier föreslås en utvidgning av stipendieringen
till att i princip omfatta samtliga de studerande, som uppfyller de
nu tillämpade behovskraven och som har minst Ba (3,0) i genomsnittligt
studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer. Vid nuvarande fördelning
av de studerande på skilda inkomstgrupper beräknas en sådan ut1
— Biliang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 89
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
vidgning medföra att cirka 47 procent av en årgång nyinskrivna studerande
erhåller stipendier. För närvarande omfattar stipendieringen omkring 26
procent av en årgång nyinskrivna och studielämplighetskravet ligger mellan
Ba och AB (3,5). — På grundval av en av studiesociala utredningen avgiven
promemoria föreslås, att eleverna vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig
utbildning i fråga om studiesocialt stöd dels anknyts till naturastipendiesystemet,
dels erhåller rätt till räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier.
Vidare föreslås, att naturastipendiesystemet utvidgas till att
omfatta studerande vid jordbrukets högre läroanstalter. Slutligen förordas
vissa förändringar i fråga om rätten till studiesociala förmåner vid studier
i annat nordiskt land, m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
3
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 mars 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga angående
anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt
allmänna studielånefonden och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 139, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61 till Naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter beräkna ett reservationsanslag
av 17 885 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bilagan 30, Kapitalbudgeten,
punkterna 14 och 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna
till Statens lånefond för universitetsstudier ett investeringsanslag av
10 300 000 kronor samt
till Allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av 10 500 000
kronor.
Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.
I. Inledning
I det följande kommer jag till en början att i korthet redogöra för befintliga
statliga studiesociala stödformer såvitt gäller de för studerande vid
universiteten och andra högre utbildningsanstalter mest betydelsefulla stipendie-
och lånemöjligheterna. Mot bakgrunden härav avser jag att till
behandling upptaga vissa spörsmål beträffande dimensioneringen av det nuvarande
stipendie- och lånesystemet. Jag ingår därvid först på frågan om
naturastipendier åt studerande vid universiteten m.fl. läroanstalter.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
Den pågående expansionen av utbildningsväsendet måste enligt min mening
även innefatta förbättrade ekonomiska möjligheter för den enskilde att
tillgodogöra sig de ökade utbildningsmöjligheterna. Naturastipendierna,
vilka är avsedda för obemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning,
spelar härvidlag en mycket viktig roll. I syfte att skapa förbättrade
stipendiemöjligheter har detta stipendiesystem också successivt byggts ut
under 1950-talet. Med hänsyn främst till den ökning av andelen högskolestuderande
från socialgrupp III, som ägt rum under de senaste åren, har
den företagna utbyggnaden dock icke varit tillräcklig för att man i dag
skall kunna utdela naturastipendier i önskvärd omfattning. Jag har därför
för avsikt att framlägga förslag om en sådan ökning av antalet naturastipendier,
att väsentligt fler dylika stipendier skall kunna ställas till förfogande
för redan nu stipendieberättigade grupper av högskolestuderande.
Såsom jag redan framhållit i årets åttonde huvudtitel bör naturastipendiesystemet
tillika utvidgas till att omfatta vissa grupper av studerande,
som hittills icke åtnjutit sådana stipendier. Jag vill i anslutning härtill
erinra om att jag, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober
1959, tillkallat sakkunniga för att verkställa utredning rörande studiesociala
åtgärder på den högre utbildningens område (studiesociala utredningen)1).
Med skrivelse den 26 januari 1960 har utredningen överlämnat en promemoria
angående studiesociala åtgärder för de studerande vid vissa skolor
för högre konstnärlig utbildning. Enligt utredningens sålunda framlagda
delförslag bör ifrågavarande studerande komma i åtnjutande av bland annat
naturastipendier. Över utredningens promemoria har utlåtanden avgivits av
statskontoret, garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden, musikaliska akademiens
styrelse, akademien för de fria konsterna, styrelsen för dramatiska
teatern, generalpoststyrelsen, styrelsen för stadsteatern Norrköping-Linköping,
landsorganisationen i Sverige (LO), tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Föreningen
Svenska tonsättare, konstnärernas riksorganisation (KRO), kungl.
musikhögskolans elevkår (KME), akademiklubben (kungl. konsthögskolans
elevkår),elevföreningen vid dramatiska teaterns elevskola, Sveriges förenade
studentkårer (SFS) samt Föreningen aspect. Till garantilånenämndens utlåtande
har fogats yttranden av de av utredningens förslag berörda statsstipendienämnderna.
Musikaliska akademiens styrelse har överlämnat yttrande
från musikhögskolans lärarråd. Härjämte har i anledning av de i
promemorian framlagda förslagen ordföranden i Valands konstskolas nämnd
inkommit med en skrift.
l) Såsom ledamöter i utredningen ingår ledamoten av riksdagens första kammare O. Palme,
tillika ordförande, filosofie licentiaten H. Berg, förutvarande ordföranden i SFS L. Bodström, ledamoten
av garantilånenämnden H. Håkansson, ordföranden i svenska träindustriarbetareförbundet
Y. Persson, sekreteraren i TCO P. E. Rönquist samt direktören i SACO B. Östergren.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
Jag kommer i det följande att ge en översikt av utredningens förslag och
remissinstansernas synpunkter samt till Kungl. Maj:ts prövning framställa
de förslag, som synes mig påkallade.
Jag kommer vidare att föreslå, att naturastipendiesystemet utvidgas till
att omfatta jämväl vissa andra nya grupper av studerande, nämligen de
studerande vid lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan
samt vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen (hortonomkursen)
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (i det följande tillsammans
benämnda jordbrukets högskolor).
I anslutning till nu berörda frågor kommer jag dessutom att uppta till
behandling frågan om rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat
nordiskt land samt vissa i anslutning därtill aktualiserade spörsmål.
Slutligen avser jag att framlägga förslag om en höjning av medelsanvisningen
till två andra viktiga studiesociala stödformer, nämligen statens
lånefond för universitetsstudier och allmänna studielånefonden.
II. Nuvarande studiesociala stödformer
För studerande vid universitet och därmed jämförliga
läroanstalter finnes för närvarande dels statsstipendier (naturastipendier),
dels olika former av lån, nämligen bland andra s. k. räntefria
lån, garantilån till studerande och akademikerlån.
Det statliga naturastipendiesystemet infördes budgetåret 1939/40 för
studerande vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Från och med budgetåret 1944/45 öppnades möjligheter till naturastipendier
även för studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och
Göteborg. Vid 1950 års riksdag fattades på grundval av studentsociala
utredningens förslag (SOU 1948:42) principbeslut om riktlinjer för den
framtida utformningen av de studentsociala stödåtgärderna, innebärande i
fråga om det direkta stödet att detta skulle inriktas på ett utbyggande av
statsstipendier och studielån i kombination. Av statsfinansiella skäl begränsades
emellertid tills vidare den fortsatta utbyggnaden av naturastipendiesystemet
till en vidgning av kretsen av stipendieberättigade med studerande
vid medicinska högskolan i Göteborg. Genom beslut av 1953 års riksdag
utvidgades naturastipendieringen till att omfatta samtliga akademiska
utbildningsanstalter under åttonde och tionde huvudtitlarna. Vidare ökades
stipendietidens längd per läsår från högst åtta till högst nio månader.
Det av studentsociala utredningen uppställda målet — stipendiering av
obemedlade och mindre bemedlade studenter vilka uppvisar god studielämplighet
— skulle enligt utredningen nås, om stipendieringen utsträcktes
till att omfatta omkring en fjärdedel av totalantalet nyinskrivna vid uni
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1960
versitet och högskolor. Genom beslut av 1957 års riksdag anvisades till
naturastipendier det belopp, som för budgetåret 1957/58 beräknades erforderligt
för utdelning av dels fortsatta stipendier till alla därtill berättigade,
dels nya stipendier motsvarande en 26-procentig stipendiering av den aktuella
årgången nyinskrivna studerande. För innevarande budgetår har anvisats
det belopp, som beräknades erforderligt för ett bibehållande av en stipendieringsfrekvens
av nyssnämnda omfattning.
Gällande bestämmelser rörande naturastipendieringen — reglementet
1953:366 (ändr. 1954:419 och 1957:493) för utdelning av statsstipendier
vid universiteten in. fl. läroanstalter — är i huvudsak av följande innehåll.
Naturastipendium skall i regel utgå i form av fri bostad och kost (s.k.
helt stipendium) eller i form av endera av dessa förmåner (s. k. delstipendium)
. Stipendium må dock i undantagsfall utgå, helt eller delvis, i kontant
form. Stipendierna må tilldelas obemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning
vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg, karolinska
institutet, Stockholms högskola, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola, handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, tandläkarhögskolorna
i Stockholm och Malmö, farmaceutiska institutet (apotekarlinjen),
gymnastiska centralinstitutet (gymnastiklärarlinjen), socialinstituten
i Stockholm och Göteborg samt sydsvenska socialinstitutet.
Naturastipendium får ej innehas under längre sammanlagd tid än tre läsår
vid universiteten och karolinska institutet samt Stockholms högskola, två
och ett halvt läsår vid tandläkarhögskolorna, två läsår vid tekniska högskolorna,
ett och ett halvt läsår vid handelshögskolorna och farmaceutiska
institutet, ett läsår vid gymnastiska centralinstitutet samt två terminer vid
socialinstituten. Denna maximitid för innehav av stipendium må begränsas,
om så erfordras för att antalet ledigblivna stipendier skall kunna hållas i
möjligaste män konstant från ett år till ett annat. I regel bör stipendium
beviljas under den tidigare delen av studietiden. Som nämnts får stipendieförmånerna
åtnjutas under högst nio månader av läsåret. Stipendierna utdelas
av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg.
Utbetalningen ombesörjes av vederbörande läroanstalt.
Ur statens lånefond för universitetsstudier, som tillkom år 1939, kan s. k.
räntefria lån i enlighet med bestämmelserna i gällande reglemente (SFS
1956: 578) numera beviljas studerande vid samtliga förut sagda läroanstalter
och utbildningslinjer samt vid veterinärhögskolan, lantbrukshögskolan,
skogshögskolan och högre mejerikursen vid Alnarpsinstitutet. Till en början
avsåg låneverksamheten endast studerande vid universiteten och karolinska
mediko-kirurgiska institutet. Låneutdelningen utvidgades emellertid
enligt beslut av 1944 års riksdag att gälla jämväl studerande vid de enskilda
högskolorna i Stockholm och Göteborg samt enligt beslut av 1950 års riksdag
därjämte studerande vid fackhögskolorna och förutnämnda instituts
högre mejerikurs. Studielånen utdelas av de fyra statsstipendienämnderna.
Lån ur fonden i fråga kan beviljas obemedlade och mindre bemedlade
studerande med utpräglad studiebegåvning. Lånen är borgensfria och kan
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
erhållas för högst ett år i sänder under hela utbildningstiden. I enlighet med
beslut av 1953 års riksdag har från och med budgetåret 1953/54 det årliga
maximibeloppet för ifrågavarande lån fastställts till 2 500 kronor, dock att,
enligt beslut av 1958 års riksdag, detta belopp må, när särskilda omständigheter
därtill föranleder, höjas upp till 3 500 kronor. Ränta (för närvarande
2 V2 procent) utgår först från och med tredje året efter det kalenderår,
då låntagaren varit berättigad att lyfta sista delen av honom tilldelat
studielån. Amorterings villkoren fastställes av statsstipendienämnderna i
samband med lånens beviljande och avpassas så att lånen skall vara återbetalade
senast efter femton år. Utbetalningen av lånen ombesörjes av
postsparbanken, till vilken även återbetalningen sker.
På samma ansökningsblankett som för räntefria studielån kan studerande
vid samtliga i det föregående omförmälda läroanstalter och utbildningslinjer
ävensom studerande vid farmaceutiska institutets receptariekurs söka
s. k. garantilån till studerande (SFS 1950:469 med senare ändringar). För
dessa lån, som utlämnas av de flesta affärsbanker, sparbanker och riksbankskontor
samt vissa studiekreditkassor, står staten som garant. Lånen
är amorteringsfria under studietiden men löper med av Kungl. Maj:t fastställd
ränta (för närvarande 5 % procent) omedelbart från lånets erhållande.
Amorteringstiden uppgår till högst femton år. Något högsta lånebelopp
är ej fixerat; det individuella lånebehovet är avgörande för lånets
storlek, som fastställes av statsstipendienämnderna på grundval av en av
sökanden uppgjord budget. Såsom villkor för erhållande av lån med kreditgaranti
gäller, att den sökande skall ha ådagalagt studielämplighet och vara
i behov av studiekredit. För den som ännu ej hunnit skaffa sig studiemeriter
vid högskola skall enligt bestämmelserna studielämpligheten anses ådagalagd
om studentbetyget eller därmed jämförligt betyg har ett genomsnitt
av minst Ba.
Under budgetåret 1958/59 beviljade statsstipendienämnderna 10 820
garantilån till studerande med sammanlagt cirka 33,5 miljoner kronor.
Sedan år 1950, då dessa lån infördes, har till och med den 30 juni 1959 beviljats
sammanlagt ungefär 22 000 lån med något över 150 miljoner kronor,
varav 100 miljoner kronor i kapitalskuld för 14 700 låntagare kvarstod.
Av skillnaden, omkring 50 miljoner kronor, hade 36 miljoner kronor överförts
till s. k. akademikerlån, medan återstoden amorterats eller ännu ej
uttagits.
De som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen kan få sina
studieskulder samlade i ett lån med statlig kreditgaranti (SFS 1946: 676
med senare ändringar), s. k. akademikerlån. Beslut om den statliga kreditgarantin
fattas av garantilånenämnden, som tillika har vissa centrala uppgifter
beträffande övriga i det föregående skildrade stipendie- och låneformer.
Lånen utbetalas av samma kreditinstitut som utbetalar garantilån till
studerande. I ett akademikerlån samlas i princip samtliga den sökandes
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960
olika lån med undantag av statens räntefria lån och vämpliktslån. Genom
akademikerlånet befrias sålunda eventuella borgensmän från sina förpliktelser
och något speciellt försäkringsskydd för låntagaren erfordras i regel icke.
Akademikerlånen skall vanligen vara återbetalade inom femton år och
räntan är för närvarande 5 *4 procent.
Under budgetåret 1958/59 beviljades kreditgaranti för inemot 500 akademikerlån
med sammanlagt 6,8 miljoner kronor. Därav utgjorde dock 3,7
miljoner kronor en överföring av garantilån till studerande. Vid utgången
av nämnda budgetår uppgick den totala kapitalskulden till inemot 64
miljoner kronor fördelande sig på cirka 8 500 akademikerlån. Från starten
budgetåret 1946/47 har till och med den 30 juni 1959 beviljats kreditgaranti
för akademikerlån med totalt 120 miljoner kronor, varav 36 miljoner kronor
utgjorts av överförda garantilån till studerande.
Till elever vid de högre yrkes utbildande skolor, som
är statliga eller ställda under statlig tillsyn och som icke är att hänföra till
kategorien universitet och högskolor, kan enligt allmänna studiehjälpsreglementet
(SFS 1958: 326) statlig studiehjälp utgå i form av räntefria lån ur
allmänna studielånefonden. Lånen beviljas av studiehjälpsnämnden och är
maximerade till 2 500 kronor per år men må, när särskilda omständigheter
därtill föranleder, uppgå till 3 500 kronor. Som villkor för erhållande av
dessa lån gäller, att den sökande skall vara i behov av ekonomisk hjälp och
kunna anses äga förutsättningar att fullgöra den ifrågavarande utbildningen.
Lånen erhålles utan borgensförbindelse eller annan säkerhet. Räntan
är 2 U procent. Lånen är dock räntefria (och ej sällan också amorteringsfria)
till och med andra året efter det, under vilket sista delutbetalningen
erhållits. Amorteringstiden är i regel tio, dock högst femton år.
Vid vissa skolor och utbildningslinjer kan del av den studiehjälp, som
bedömes böra tillerkännas eleven, utgå i form av stipendium. Studiehjälpsnämnden
kan härvid, då synnerliga skäl anses föreligga, bevilja elev såväl
maximalt studielån som högsta möjliga stipendium. Stipendiebeloppen är
vid lärarutbildningsanstalt maximerade till 960 kronor per läsår för elev
över 18 års ålder och till 800 kronor per läsår till yngre elev samt vid fackutbildningsanstalt
till 900 kronor per läsår för elev över 18 års ålder och
till 675 kronor per läsår till yngre elev. För studier vid lärarutbildningsanstalt
beviljas stipendium endast till elev med försörjningsplikt eller om
ömmande skäl föreligger. Såsom stipendievillkor för studier vid fackutbildningsanstalt
har föreskrivits att eleven skall deltaga i dagundervisning.
De lärarutbildnings- respektive fackutbildningsanstalter, som här avses, har
angivits i en till förutnämnda reglemente fogad förteckning. Exempel på
lärarutbildningsanstalter är folkskoleseminarier, statsunderstödda förskoleoch
särskoleseminarier, teckningslärarinstitutet och statliga skolköksseminarier
samt utbildningslinjerna för musiklärarexamen, högre organistexamen
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960
och högre kantorsexamen vid musikhögskolan. Såsom fackutbildningsanstalter
anges exempelvis konstfackskolan, grafiska institutet, fackskolorna
vid högre tekniskt läroverk, sjukgymnastinstitutet i Stockholm, farmaceutiska
institutets receptarielinje, sjöbefälsskolorna (med undantag för
skeppar- och maskinistklasserna), statens brandskola och sjuksköterskeskolorna.
III. Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter
1. Ökat antal naturastipendier åt nu stipendieberättigade
grupper av studerande
Av innevarande budgetårs anslag till naturastipendier vid universiteten
m. fl. läroanstalter, 11 450 000 kronor, har beräknats 11 280 000 kronor till
naturastipendier, 9 700 kronor till bokstipendier, 150 000 kronor till statsstipendienämndernas
förvaltningskostnader och 10 300 kronor till Kungl.
Maj:ts disposition.
Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
2 130 000 alternativt med 5 530 000 kronor till 13 580 000 respektive
16 980 000 kronor. Därvid beräknar nämnden en ökning av anslagsmedlen
till naturastipendier med 2 120 000 alternativt 5 520 000 kronor till
13 400 000 respektive 16 800 000 kronor och till statsstipendienämndernas
förvaltningskostnader med 10 000 kronor till 160 000 kronor; i fråga om anslagsmedlen
till bokstipendier och till Kungl. Maj:ts disposition räknar
nämnden med oförändrade belopp, 9 700 respektive 10 300 kronor.
Naturastipendier. Beträffande naturastipendierna har garantilånenämnden
gjort kostnadsberäkningar för två alternativ. Det första av
dessa upptager de automatiska kostnadsökningar, som hänför sig till studentantalets
ökning samt till den rätt till fortsatt stipendieinnehav som stipendiereglementet
medger. Det andra alternativet innebär en beräkning av
kostnaderna för att härutöver möjliggöra, att nya stipendier kan ställas
till förfogande under 1960/61 för dem som har minst Ba i genomsnittligt
studentbetyg och som uppfyller nu tillämpade ekonomiska behovskriterier.
Vid båda alternativen har garantilånenämnden räknat med en från 2 400
till 2 450 kronor förhöjd kostnad per stipendium.
I anslutning härtill anför garantilånenämnden följande.
Till grund för den successiva utbyggnad av de studentsociala stödåtgärderna,
som beslutats av riksdagen åren 1950—59, har legat de riktlinjer,
som utformades av studentsociala utredningen i dess betänkande SOU
1948: 42. Utredningen förordade att naturastipendium skulle utgå till alla
obemedlade studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter, som hade
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960
minst Ba i genomsnittligt studentbetyg. Vid dåvarande rekrytering beräknades
stipendiebehov föreligga för omkring en fjärdedel av de nyinskrivna
studenterna vid dessa läroanstalter. Från och med budgetåret 1957/58 har
stipendieringen nått denna senare omfattning. Under de senaste åren har
emellertid skett en avsevärd ökning av andelen högskolestuderande från
socialgrupp III. Betygsgränsen för erhållande av stipendium har därför blivit
högre än studentsociala utredningen avsåg och ligger för närvarande
ungeför mitt emellan Ba och AB.
En från genomsnittsbetyget Ba -f- till Ba utvidgad stipendiering kan vid
oförändrad behovsbedömning beräknas leda till en ökning av antalet stipendiater
med cirka 63 procent. Denna siffra grundar sig på en av 1955 års
universitetsutredning publicerad undersökning rörande dem som under
läsåret 1948/49 inskrivits vid universitet och högskolor. Siffran bestyrkes
vidare av statistiskt material beträffande senare studentårgångar. Undersökningen
visar även att studieeffektiviteten är ungefär densamma för dem
som ligger mellan Ba och Ba -|- som för dem som har ett genomsnittsbetyg
mellan Ba -}- och AB.
Vad beträffar fortsatta stipendier erinrar garantilånenämnden bland annat
om att fortsatt stipendium beviljas med förtursrätt framför utseende
av nya stipendiater. På grundval av uppgifter från statsstipendienämnderna
beräknar garantilånenämnden behovet av fortsatta stipendier under
budgetåret 1960/61 till motsvarande sammanlagt 3 240 hela stipendier.
I fråga om utvecklingen av antalet nya stipendier vid universitet och högskolor
under de senaste sex åren hänvisar garantilånenämnden till följande
tablå. I denna har även intagits nämndens beräkning av stipendiebehovet
för läsåret 1960/61 dels med oförändrad betygsgräns, dels med utsträckning
till Ba-gränsen, vilket senare, enligt vad som förut anförts, kan väntas öka
behovet av nya stipendier med cirka 63 procent.
År
Antal
student-
examina
Nyinskrivna
Utdelade stipendier
Antal
% av student- examina
Anta!
% av nyin- skrivna
1954 .........
5 289
4 258
80,5
548
13
1955 .........
5 886
4 501
76,5
690
15
1956 .........
6 502
5163
79,5
1081
21
1957 .........
7 251
5 635
77,7
1602
28
1958 .........
7 814
6 540
83,7
1 710
26
1959 .........
8 170’)
6 840»)
83,7»)
1 914
29
1960 .........
9 0061)
7 530s)
83,7»)
1 2 180»)
f 29»)
| 3 540*)
1 47")
b Beräknat enligt realskoleutredningens metod.
2) Antagen inskrivningsfrekvens 83,7 procent; samma som år 1958.
3) Oförändrad utdelningsfrekvens.
4) Utdelningen utsträckt till Ba-gränsen.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
Garantilånenämnden anför härefter bland annat:
I detta sammanhang vill garantilånenämnden även nämna, att icke
mindre än 5 185 ansökningar till nytt stipendium inkom våren 1959. De
båda närmast föregående åren, 1958 och 1957 var antalet 4 572 respektive
3 773. De utdelade nya stipendierna utgjorde således respektive 43, 37 och
37 procent av antalet sökande för vart och ett av åren 1957, 1958 och 1959.
Beträffande den i tablån angivna siffran, 6 840, för antalet nyinskrivna läsåret
1959/60 skall uppmärksammas att den är preliminär och enligt de senaste
årens erfarenhet kommer att bli högre i verkligheten. Motsvarande
siffra för stipendieringsfrekvensen, 29 procent, är därför endast skenbar och
motsvarar i realiteten cirka 26 procent. För att korrigera för samma felkälla
vid framräkningen av det erforderliga antalet stipendier för 1960, har
garantilånenämnden därför använt 29 procent även för detta år. Vid socialinstituten
erfordras för vårterminen 1961 nya stipendier till 100 studerande
vid oförändrad ut delningsfrekvens. I det utvidgade alternativet erfordras
160 stipendier. I värde motsvarar dessa en-terminsstipendier således 50
respektive 80 helårsstipendier.
Garantilånenämnden beräknar alltså för budgetåret 1960/61 sammanlagt
(2 180 -f 50 —) 2 230 nya stipendier enligt det alternativ som innebär
en oförändrad stipendieringsfrekvens och (3 540 -f- 80 =) 3 620 nya stipendier
enligt Ba-alternativet. Det förra innebär en ökning med 316 stipendier,
enbart på grund av ökat studentantal; det senare en ökning med 1 706
stipendier från innevarande budgetår.
Årskostnaden för ett helt naturastipendium har under de senaste två
budgetåren beräknats till i genomsnitt 2 400 kronor. Statsstipendienämnderna
räknar för budgetåret 1960/61 med 2 400 kronor i Uppsala, 2 500
kronor i Lund, 2 600 kronor i Stockholm och 2 750 kronor i Göteborg. På
grund av de ökningar både beträffande matkostnader och studentrumsliyror,
som inträtt sedan september 1957, då garantilånenämnden senast
förordade en höjning av beloppet, föreslår nämnden, att detta för 1960/61
uppräknas med 50 kronor till 2 450 kronor för helt stipendieår om nio
månader. Denna höjning är enligt nämndens uppfattning av automatisk
natur och nödvändig för att vidmakthålla stipendiernas realvärde.
Garantilånenämndens beräkning för nästa budgetår innebär sammanfattningsvis
i alternativet med oförändrad betygsgräns 3 240 fortsatta och
2 230 nya hela stipendier eller sammanlagt 5 470 stipendier. Härtill beräknar
nämnden ett anslagsbelopp av (7 940 000 -j- 5 460 000 =) 13 400 000
kronor, vilket utgör en ökning med 2 120 000 kronor från innevarande budgetår.
För Ba-alternativet räknar nämnden med 3 240 fortsatta och 3 620
nya hela stipendier eller sammanlagt 6 860 stipendier. Härtill beräknar
nämnden ett anslagsbelopp av (7 940 000 + 8 860 000 =) 16 800 000 kronor,
vilket innebär en ökning med 5 520 000 kronor jämfört med innevarande
budgetår.
Förvaltningskostnader. Garantilånenämnden föreslår för nästa
budgetår — som förut nämnts — en höjning av anslagsposten till för
-
12 K ungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
valtningskostnader med 10 000 kronor till 160 000 kronor. Som skäl härför
anföres följande.
Statsstipendienämnderna äskar för budgetåret 1960/61 sammanlagt
169 400 kronor under hänvisning till den väntade fortsatta expansionen
beträffande stipendie- och låneverksamheten. Hur denna har utvecklats
under de senaste fem budgetåren illustreras av att sammanlagda antalet
beviljade garantilån till studerande, räntefria studielån och naturastipendier
under vart och ett av budgetåren 1954/55—1958/59 utgjorde 7 930.
9 867, 13 279, 17 795 respektive 19 646.
Som garantilånenämnden anmälde i förra årets petita har statens organisationsnämnd
under år 1958 företagit en utredning beträffande statsstipendienämndernas
organisation och arbetsrutiner. I samband härmed uppskattades
även behovet av personal av olika kompetens vid nämndernas
kanslier. Kontorspersonalen har där hittills varit arvodesanställd.
Eftersom verksamheten är av permanent karaktär och har bedrivits i
nuvarande form sedan år 1950, förordade garantilånenämnden i förra årets
petita, att extra ordinarie befattningar inrättades för ifrågavarande personal.
Garantilånenämnden upprepar sitt förslag och hemställer, att i enlighet
med organisationsnämndens beräkningar följande extra ordinarie tjänster
inrättas vid statsstipendienämnderna från och med budgetåret 1960/61:
Uppsala: 1 kontorist i Ae 9;
Lund: 1 kontorist i Ae 9;
Stockholm: 1 kansliskrivare i Ae 10; samt
Göteborg: 1 kontorist i Ae 9.
Vidare förordas att statsstipendienämnden i Stockholm erhåller rätt att
anställa biträden i reglerad befordringsgång. Dessutom förutsättes att ett
växlande behov av timavlönad skrivbiträdespersonal kommer att föreligga.
Enär befattningarna som sekreterare vid statsstipendienämnderna har
bisysslekaraktär, har den heltidstjänstgörande personalen ansetts böra placeras
i minst kontoristgraden utom i Stockholm, där kansliskrivargraden
funnits motiverad på grund av en något annorlunda arbetsfördelning samt
större arbetsvolym inbegripet arbetsledning för två andra biträden.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) hemställer i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 1 oktober 1959, att för nästa budgetår beräknas till naturastipendier
ett anslag av 25 063 500 kronor. Vidare föreslår SFS, att stipendium
bör kunna beviljas för första gången även under senare delen av studietiden
samt att studerande vid farmaceutiska institutets apotekarlinje medgives
rätt att inneha stipendium under ytterligare ett halvt läsår, d. v. s. under
sammanlagt två läsår. Mot bakgrunden av de sålunda framförda förslagen
och under antagande att naturastipendier bör stå till förfogande för en 49- procentig stipendiering beräknar SFS det erforderliga antalet stipendier
till 7 015.
I sin skrivelse hänvisar SFS inledningsvis till de riktlinjer för det statliga
naturastipendiesystemet, som antogs av 1950 års riksdag, samt anför i huvudsak
följande.
Man torde kunna konstatera, att stipendiesystemet haft den rekryteringseffekt,
som riksdagen förutsåg. Riksdagens intentioner är således på
13
Kungl. May.ts proposition nr 89 är 1960
väg att förverkligas. Det är dock oriktigt att antaga, att en 2(i-procentig
stipendiering skulle innebära, att de ursprungliga målen uppnåtts. — Studentsociala
utredningen förutsatte, att den sociala rekryteringen till universitet
och högskolor skulle komma att förändras. I takt därmed borde
enligt utredningens uttryckliga förslag andelen stipendierade ökas. — SFS
finner, att riksdagens beslut måste anses innebära, att man bör ta konsekvenserna
av den socialgruppsförskjutning bland de studerande, som bland
annat stipendieringen själv orsakar. Med 1940-talets socialgruppsfördelning
betydde detta en stipendiering av 26 procent av de nyinskrivna. Först 1957
uppnåddes denna 26-procentiga stipendiering. Den socialgruppsfördelning,
som nu råder, bör emellertid leda till en utvidgning av stipendieringen. —
När det gäller att beräkna andelen studenter av en inskrivningsårgång, som
uppfyller det ekonomiska behörighetskravet, kan man utgå från 1957 års
studentekonomiska undersökning, utförd av statistiska centralbyrån. Denna
undersökning visar, att 65 procent av samtliga inskrivna torde uppfylla
det ekonomiska behörighetskravet. Detta var den andel av det totala antalet
nyinskrivna, som under åren 1953—1956 hade en föräldrainkomst
under 20 000 kronor, vilket är den tolkning, som statsstipendienämnderna
ger studentsociala utredningens principer om »obemedlade och mindre bemedlade»
studenter. Ungefär 75 procent av de nyinskrivna uppfyller det
fastställda betygskravet (3,0 poäng). Därav följer, att omkring 49 procent
(d. v. s. 75 procent av 65 procent) av samtliga nyinskrivna i varje årgång får
anses vara stipendieberättigade. En självklar förutsättning för denna beräkning
är, att det icke finns någon korrelation att ta hänsyn till mellan föräldrarnas
inkomst och studenternas genomsnittsbetyg.
För stipendietidens längd är den grundläggande principen, att stipendium
skall utgå under halva den genomsnittliga studietiden för avsedd lägre akademisk
examen. — Farmaceutiska institutets studentkår har i underdånig
skrivelse den 7 mars 1957 visat, att studietiden på apotekarlinjen överstiger
4 Va år. Farmaceututbildningskommittén framhåller i sitt första betänkande,
att medianvärdet för studietiden uppgår till 4 år och 7 månader.
SFS finner det därför naturligt, att stipendietiden för de studerande vid
farmaceutiska institutet utsträckes till 2 år.
Vad SFS i det föregående föreslagit, innebär såvitt organisationen kan
finna, endast ett förverkligande av de principer, som antagits av 1950 års
riksdag i fråga om studentsocialt stöd. Genomförandet av detta program
anser SFS vara ett lämpligt första steg i utbyggnaden av ett mera omfattande
studentsocialt stöd. På en enda punkt har SFS dock funnit det befogat
att redan i år framlägga förslag, som går utöver 1950 års principbeslut.
Enligt reglementet för naturastipendium kan studerande i regel icke erhålla
stipendium första gången, sedan han varit närvarande vid läroanstalten
under två läsår, såvida icke de ekonomiska förhållandena under studietiden
avsevärt försämrats. SFS anser, att detta medför betydande orättvisor. Eu
studerande med förhållandevis lågt studentbetyg har för närvarande mycket
små möjligheter att erhålla statsstipendium. Under den korta period vid den
högre läroanstalten, då cn studerande är berättigad att söka nylt stipendium
hinner denne sällan nå sådana resultat, att en statsstipendienämnd
anser dem uppväga studentbetyget. Det är orimligt, att ett lågt studentbetyg
skall hindra en studerande att komma i åtnjutande av stipendium
vid den högre läroanstalten, även om han genom goda akademiska studie
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
resultat visar sig väl berättigad till sådant. SFS anser därför, att en studerande,
som genom akademiska meriter ådagalagt studielämplighet, skall
kunna erhålla stipendium när som helst under studietiden.
I detta sammanhang torde böra redovisas de av 1958 års besparingsutredning
framförda förslagen rörande stipendier och lån för studier vid universiteten
m. fl. läroanstalter.
Utredningen föreslår en omprövning av gällande principer för fördelning
av studentstödet på olika stödformer så att en väsentlig förskjutning mot
räntefria studielån och statsgaranterade lån kan komma till stånd.
Vidare föreslår utredningen, att en efter nuvarande läge avpassad höjning
bör ske av den ränta, som efter viss tid löper å räntefritt studielån.
Av remissyttrandena över besparingsutredningens förslag framgår, att
kanslern för rikets universitet och överstyrelsen för de tekniska högskolorna
finner den omprövning av gällande principer för fördelning av studentstödet
på olika stödformer, som utredningen förordat, påkalla en översyn av hela
det föreliggande problemkomplexet.
TCO anser, att ifrågavarande omprövning måste inrymma frågan om i
vilken utsträckning man genom en sådan omläggning berövar vårt land
möjligheten att nyttiggöra dess stora begåvningsreserver.
Fullmäktige i riksbanken har i och för sig intet att invända mot förslaget
om höjning av räntan på studielån, men ifrågasätter, om inte en allmän
översyn bör företagas av räntesättningen vid lån ur statens utlåningsfonder.
Statskontoret erinrar, att avvägningen av räntesatsen för de räntefria studielånen
var föremål för ingående prövning vid tillkomsten av gällande
bestämmelser om ränta å lån från statens utlåningsfonder (jfr prop.
1943: 343). Någon omprövning av räntan särskilt för nu ifrågavarande lån
anser ämbetsverket vid angivna förhållande icke böra ifrågakomma, utan
torde frågan härom böra upptagas i ett större sammanhang.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser sig icke kunna biträda utredningens
förslag om en minskning av anslagen till stipendier genom en förskjutning
mot räntefria studielån och statsgaranterade lån.
Socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Örebro län,
Statstjänstemannens riksförbund, SACO, LO och SFS har avstyrkt utredningens
förslag.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om naturastipendier m. m. åt
vissa nya grupper av studerande. Härvid kommer jag först att redogöra
för studiesociala utredningens förslag om förbättring av stödet till studerande
vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig utbildning samt för remissinstansernas
synpunkter på ifrågavarande förslag. Därefter upptager jag
fråga om utvidgning av naturastipendiesystemet till att avse jämväl studerande
vid jordbrukets högskolor. Jag kommer slutligen att ingå på spörsmålet
om rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt land
samt vissa i anslutning därtill aktualiserade frågor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
15
2. Naturastipendier m. m. åt studerande vid vissa läroanstalter
för högre konstnärlig utbildning
Studiesociala utredningens förslag
Såsom inledningsvis framhållits har studiesociala utredningen framlagt
ett delförslag om studiesociala åtgärder för de studerande vid vissa skolor
för högre konstnärlig utbildning. Av anförda skäl finner utredningen det i
hög grad önskvärt, att en reform på detta område snarast genomföres. Samtidigt
finner dock utredningen det angeläget att betona, att det framförda
förslaget skall ses såsom ett provisorium i avbidan på utredningens framtida
överväganden rörande hela det frågekomplex, som förelagts utredningen.
Av den förut lämnade redogörelsen för nuvarande studiesociala stödformer
torde framgå, att eleverna vid de statsunderstödda skolorna för högre
konstnärlig utbildning icke är berättigade till några statliga stipendier, om
undantag göres för de elever vid musikhögskolan, som undergår utbildning
för musiklärarexamen, högre organistexamen eller högre kantor sexamen.
Dessa tre grupper av elever har nämligen möjlighet till stipendier enligt det
allmänna studiehjälpsreglementet. För övriga elever vid musikhögskolan,
samt för eleverna vid musikkonservatoriet i Göteborg, konsthögskolan, dramatiska
teaterns elevskola och elevskolorna vid Göteborgs, Malmö samt
Norrköping-Linköpings stadsteatrar står lån ur allmänna studielånefonden
till förfogande såsom enda statliga studiehjälp. Totalantalet studerande vid
dessa sju skolor uppgår läsåret 1959/60 till i runt tal 620 elever, därav vid
konsthögskolan 150, musikhögskolan 370, musikkonservatoriet i Göteborg
50 samt teaterskolorna 50.
Av en av utredningen lämnad redogörelse för organisationen och
undervisningen m. m. vid de sju skolorna för högre konstnärlig
utbildning framgår bland annat följande.
Musikhögskolan i Stockholm har två huvuduppgifter, nämligen att dels
bibringa eleverna konstnärlig utbildning i musik genom specialstudier och
dels fungera såsom läroanstalt för dem som önskar avlägga examina för
vinnande av behörighet för anställning som kyrkomusiker (organist eller
kantor), musiklärare vid statlig eller kommunal skola eller som militär
musikdirektör.
Läroämnena fördelas i avdelningar (avdelning I—IV), varvid ämnena
inom avdelning I avser den förutnämnda specialistutbildningen. Huvudämnena
är något av följande ämnen: orgel, piano, solosång, ett stråkinstrument,
harpa, ett biåsinstrument av trä och ett biåsinstrument av mässing
samt kontrapunkt, komposition och dirigering. Därjämte undervisas eleverna
inom denna utbildningsgren i vissa till huvudämnet hörande biämnen.
Enligt det för musikhögskolan gällande reglementet må elev, som bedriver
nu nämnda specialstudier, ej utan särskilt medgivande åtnjuta undervisning
längre tid än sex terminer i ett och samma huvudämne. Donna regel har
emellertid tillämpats så att elev som i sina studier ådagalägger särskild
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
musikalisk begåvning regelmässigt erhåller dylikt medgivande. Den verkliga
studietiden för solisteleverna uppgår därför till genomsnittligt tio till
tolv terminer, stundom längre. Framför allt är en längre studietid vanlig
i de relativt sällsynta fall, då elev vinner tillträde till skolan i början av tonårsåldern
eller vid än lägre ålder. Normalt inskrives dessa och övriga elever
i 18—20-årsåldern.
Avdelning II omfattar fyra grupper av ämnen, som leder till examina,
nämligen högre organistexamen, högre kantorsexamen, musiklärarexamen
samt militär musikdirektörsexamen. Inom varje grupp finnes dels s. k.
examensämnen, dels s. k. studieämnen. I examensämnena avslutas undervisningen
med examensprov, i studieämnena lämnas endast intyg om fullbordad
genomgång av undervisningen. Antalet examensämnen utgör åtta i
musiklärarexamen samt fem i övriga examina. Utan särskilt medgivande
må elev ej åtnjuta mer än sex terminers undervisning å vardera av organist - och kantorslinjerna eller mer än åtta på musiklärar- eller militär musikdirektörslinjerna.
Ej ovanligt är dock, att elev avlägger examen på mer
än en av dessa linjer och den genomsnittliga studietiden omfattar därför
merendels fem ä sex år eller mer. Den verkliga studietiden för de elever som
studerar på endast en linje är vanligtvis längre än den i reglementet fastställda.
Avdelning III innefattar endast ett ämne nämligen pianostämning som
studeras under fyra terminer. I detta ämne må även avläggas examen. Studierna
bedrives jämsides med annan utbildning vid högskolan.
Avdelning IV slutligen utgör en grupp av ämnen för elever i musikhögskolans
operaklass. I gruppen ingår tio ämnen, av vilka här kan nämnas
förutom scenisk-dramatisk sång bland annat talteknik, piano, levande
språk, musik- och teaterhistoria samt plastik och dans. Utbildningen är tvåårig,
men föregås regelmässigt av annan utbildning, huvudsakligen i ämnet
solosång, antingen vid musikhögskolan eller annorstädes.
Vid musikhögskolan är sedan höstterminen 1958 undervisning för musikledarexamen
försöksvis anordnad. Utbildningen beräknas kräva samma tid
som för musiklärarexamen, d. v. s. stadgeenligt åtta terminer. Inträdesproven
till denna linje är i princip desamma som proven för inträde till musiklärarlinjen.
Slutligen finnes vid musikhögskolan undervisning för musikpedagogisk
examen i ämnena piano, violin, violoncell, klarinett, sång och musikteori.
Undervisningen har formen av en tvåårig musikpedagogisk kurs, som leder
till examen. Den som på kortare tid inhämtar föreskrivna kunskaper kan
dock avlägga examen tidigare. De som antages till elever i dessa kurser
förutsattes ha nått en relativt hög standard i respektive huvudämnen. I
kurserna ingår sålunda icke individuell undervisning i huvudämnet med
undantag för kursen i musikteori, där dylik undervisning meddelas. De studerande
vid de musikpedagogiska kurserna är därför i regel inskrivna även
på någon av musikhögskolans övriga linjer.
Undervisningskapaciteten vid musikhögskolan är begränsad. Till följd
av det stora antalet inträdessökande är antagningskraven därför förhållandevis
stränga. För att vinna inträde vid skolan fordras av samtliga
sökande musikalisk begåvning samt tillräcklig vokal, instrumental eller
musikteoretisk utbildning för att den sökande skall kunna tillgodogöra sig
den undervisning som meddelas inom den avdelning eller grupp, i vilken
inträde sökes. Samtliga sökande får undergå inträdesprov, vilka bedömes
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
av därför särskilt utsedda nämnder. I regel har de sökande erhållit flerårig
undervisning antingen vid annan musikskola eller privat. Skyldighet att
avlägga inträdesprov åligger även elev, som önskar tillträde till ny ämnesgrupp,
eller som utan tillstånd varit frånvarande från högskolan en termin
eller längre tid och ånyo söker inträde. Vid de anordnade proven utgallras
ungefär två tredjedelar av de sökande.
Utöver musikalisk begåvning fordras jämväl det mått av allmänbildning,
som må anses nödvändigt för att den sökande skall kunna följa undervisningen
vid skolan. Dock erfordras för sökande till organist-, kantors- eller
musiklärarlinjerna minst realexamen eller däremot svarande kunskaper.
Till följd av den hårda konkurrensen bland de inträdessökande utgöres av
skolans samtliga nuvarande elever en tredjedel och bland eleverna på musiklärarlinjen
cirka hälften av studenter. På grund av sovringen bland elevmaterialet
är bortfallsfrekvensen praktiskt taget obefintlig. I enstaka fall
har elever emellertid tvingats avbryta studierna i förtid till följd av svårartad
sjukdom eller annan därmed jämförlig orsak, som ej har samband med
elevens bristande studielämplighet.
Elevantalet höstterminen 1959 uppgick till totalt 388, varav dock ett
tjugotal elever var frånvarande. Av de närvarande studerade 193 elever
inom avdelning I, på de fyra under avdelning II nämnda examenslinjerna
168, inom avdelning III (pianostämmarklassen) 6, och inom avdelning IV
(operaklassen) 9 elever. 31 elever följde undervisningen i de musikpedagogiska
kurserna eller avsåg att avlägga musikledarexamen. Ett sextiotal elever
var inskrivna på mer än en avdelning. Härtill kom 50 militära beställningshavare,
som bedrev studier vid högskolan.
Undervisningen vid musikkonservatoriet i Göteborg är upplagd efter i
princip samma grunder som undervisningen vid musikhögskolan i Stockholm.
Konservatoriet har emellertid endast partiell examensrätt. Endast i
studieämnena äger konservatoriet rätt att utfärda intyg om genomgången
utbildning, medan i examensämnena eleverna är nödsakade att avlägga slutprov
i Stockholm. Den praktiska delen av musiklärarutbildningen, inkluderande
undervisningsövningar i skolor samt auskultation, må dock numera
fullgöras i Göteborg. Inträdesproven för sökande till konservatoriet är desamma
som för intagningen vid musikhögskolan i Stockholm. Gallringsprocenten
är likaså av samma storleksordning, d. v. s. endast cirka en tredjedel
av de sökande kan beviljas inträde vid konservatoriet.
Innevarande läsår är 53 elever inskrivna vid läroanstalten. Av eleverna
bedriver inemot trettio studier för avläggande av musiklärar-, högre organist-
eller högre kantorsexamen och ett tjugotal elever genomgår solistutbildning.
Antalet musikmilitärer utgör åtta. Konservatoriet åtnjuter sedan
budgetåret 1958/59 statsbidrag om 100 000 kronor årligen ur ett under
åttonde huvudtiteln uppfört anslag.
Undervisningen vid konsthögskolan är indelad i tre grupper, målar-, arkitcktur-
och skulpturskolorna. Till högskolan är dessutom förbundna en
skola för grafisk konst och ett institut för materialkunskap.
De obligatoriska läroämnena och övningarna vid målar- och skulpturskolorna
är — utöver målning och skulptur — teckning, arkitektur, materialkunskap,
plastisk anatomi, perspektivlära och konsthistoria. För att
vinna inträde vid målar- eller skulpturskolorna erfordras förutom uppnadda
17 ars ålder, ett visst mått av allmänbildning samt konstnärlig begåvning.
1 allmänhet är åldern vid inträdet 20 ä 25 är. Eleverna antages endast vid
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1!)<>(). 1 samt. Nr SO
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
varje läsårs början efter genomgångna prov. Före inträdesansökan har de
sökande därför regelmässigt genomgått flerårig utbildning antingen vid
annan läroanstalt eller privat. Utgallringen bland de sökande är stor; endast
tio å femton procent av de sökande antages såsom elever. Enligt gällande
stadgar för konsthögskolan kan studerande vara inskriven som elev
vid målar- eller skulpturskolorna högst fem år. I undantagsfall kan elev
medgivas ett år därutöver, t. ex. till följd av sjukdom, värnplikt eller annat
därmed jämförligt giltigt skäl. Senast före utgången av det tredje läroåret
skall elev i dessa båda skolor avlägga vissa prov i plastisk anatomi, perspektivlära
och materialkunskap, vid risk att eljest skiljas från skolan.
Skolans lärarråd kan därjämte i samband med den årliga bedömningen av
elevernas arbeten skilja sådan elev från högskolan som under de tre första
studieåren icke ådagalägger nöjaktig begåvning.
Arkitekturskolans, uppgift är att bereda de studerande tillfälle att fördjupa
sina insikter i och vidga sin blick på byggnadsproblemen samt att
främja arkitekturens utveckling ur saväl konstnärlig och teknisk som samhällelig
synpunkt. För inträde fordras avlagd examen på arkitektlinje vid
teknisk högskola samt intyg om minst tolv månaders byggnads- och kontorsarbete.
På grund härav ligger inträdesåldern genomsnittligt högre vid
arkitektskolan än vid de båda tidigare nämnda skolorna. Studierna bedrives
av eleverna i stor utsträckning parallellt med eget yrkesarbete.
Den med högskolan förbundna skolan för grafisk konst står öppen för
högskolans samtliga elever och i mån av utrymme även för f. d. elever vid
högskolan. Institutet för materialkunskap har till uppgift att dels utföra
forskningsarbete rörande arbetsmaterial, konserveringsteknik m. m. och dels
stå konstnärer till tjänst med råd och upplysningar.
Beträffande bortfallsfrekvensen vid konsthögskolan gäller vad förut sagts
om musikhögskolan. Antalet elever uppgår innevarande läsår till totalt 146;
därav är 61 inskrivna vid arkitektskolan.
Dramatiska teaterns elevskola ävensom elevskolorna vid de tre övriga
statsunderstödda teaterskolorna i Göteborg, Malmö och Norrköping har till
uppgift att utbilda skådespelare. Undervisningen omfattar välläsning, rollstudium,
mimik, plastik, maskering, dramatisk historia, konst och litteratur
samt dans, fäktning och gymnastik. För att vinna inträde vid skolan eri.
ordras frihet från sådan dialekt och sadant fel i talorganen, som icke anses
kunna bortarbetas, i varje fall inom rimlig tid. Tillika kräves en ålder av
lägst 17 år för män och lägst 16 år för kvinnor.
Elevintagning äger i Stockholm rum varje år och i övriga skolor varje
eller vartannat år. Intagningen föregås av prov inför därför av teatern utsedd
jury. Prövningen omfattar i regel tre i förväg inlärda dramatiska scener.
Utgallringen bland de sökande är stor; endast fem å tio procent antages
sasom elever. Vid teaterskolan i Stockholm, som är den största av de
fyra skolorna, intogs sålunda höstterminen 1959 endast åtta av 122 sökande.
Den obligatoriska undervisningen är tvåårig. Under det andra läsåret
far eleverna fullgöra viss scen tjänstgöring. De uppbär därvid arvode med
för närvarande tio kronor per föreställning, dock ingen ersättning för repetition
vari de medverkar. Elever, som under de båda obligatoriska läroåren
visat fallenhet för skadespelaryrket antages såsom s. k. premiärelever under
ytterligare ett år. Praxis har numera utvecklat sig därhän att samtliga elever
befordras till premiärelever. Dessa uppbär ett stipendium, vilket t. ex.
vid dramatiska teatern uppgår till 3 500 kronor per år. Bortfallsfrekvensen
19
Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1960
under studietiden är så gott som ingen. Läsåret 1959/60 har teaterskolan i
Stockholm 20 elever, skolorna i Göteborg och Malmö vardera 14 och Norrköping
5 elever.
I syfte att utröna den studieekonomiska situationen för
de studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning har
utredningen låtit verkställa en enkätundersökning avseende de vid respektive
skolor höstterminen 1959 närvarande studerandena. Vid bearbetningen
har dock uteslutits två grupper studerande, nämligen dels sådana elever vid
musikhögskolan och musikkonservatoriet, vilka samtidigt är militära beställningshavare,
dels arkitektstuderande vid konsthögskolan. Anledningen
härtill är enligt utredningen, att de förra är kommenderade till utbildningen
med bibehållna löneförmåner, medan de senare regelmässigt bedriver studierna
parallellt med förvärvsarbete. Undersökningen omfattade 480 elever,
varav 371 svarade, d. v. s. en svarsprocent på totalt 77. Svarsfrekvensen
varierade vid de olika skolorna från 100 till 73 procent. Utredningen har
försökt bedöma materialets tillförlitlighet samt härvid funnit, att man trots
den statistiskt icke helt nöjaktiga svarsprocenten med en viss försiktighet
bör kunna anse materialet representativt.
Undersökningsresultaten har i de fall, där så varit möjligt, jämförts med
resultaten av den studentekonomiska undersökning, som statistiska centralbyrån
i preliminärt skick publicerade 1957. Ifrågavarande undersökning avsåg
åren 1953 och 1956 vid universiteten, högskolorna, gymnastiska centralinstitutet
och socialinstituten inskrivna studerande, vilka utan att ha avlagt
grundexamen alltjämt var närvarande vid någon av nämnda läroanstalter
höstterminen 1956.
Beträffande de studerandes kön, civilstånd, ålder m. m. anför utredningen
i huvudsak följande.
Av de 371 studerande, som besvarat utredningens frågeformulär, är 39
procent kvinnor och 61 procent män. Den högsta andelen kvinnliga elever
finns vid teaterskolorna (22 av 45). En dryg femtedel av de studerande är
gifta (23 procent). Huvudparten är födda mellan åren 1930 och 1940 (87
procent). Endast ett fåtal är äldre (7 procent) eller yngre (6 procent). Vid
konsthögskolan är dock 1/5 av eleverna födda 1929 och tidigare.
Från 1955 års universitetsutredning har uppgift erhållits om andelen med
studentexamen av de inskrivna höstterminen 1958 vid konsthögskolan,
musikhögskolan och teaterskolorna (ej skolan vid Malmö stadsteater).
Totalt hade då 46 av 135 inskrivna avlagt studentexamen (34 procent).
Några större skillnader mellan könen eller de olika utbildningsans tal terna
fanns ej i detta avseende.
I följande tablå anges den sociala rekryteringen till skolorna för högre
konstnärlig utbildning i procentuell fördelning på olika socialgrupper. Som
jämförelse har motsvarande procentsiffror från den studentekonomiska undersökningen
gällande 1953 och 1956 års studentårgångar medtagits, vilka
siffror här avrundats till hela procenttal.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
Social •
Musik-
Musik-
Konst-
grupp
högsk.
konserv.
högsk.
I
30
42
4.3
11
42
46
35
III
28
12
22
Samtliga 100 100 100
Teat.-
sk:na
Totalt
Univ.
1953
Univ.
1956
39
35
43
44
51
42
44
39
10
23
13
17
100
100
100
100
Såsom kommentarer till den av utredningen sålunda redovisade tablån
anföres följande.
Den studentekoncmiska undersökningen redovisade en »kraftig överrepresentation
i socialgrupp I och II i studentmaterialet». Uttalandet äger
giltighet även för de av denna enkät berörda skolorna. Som framgår av
tablån har dock de konstnärliga högskolorna, i jämförelse med universiteten,
en större andel elever från socialgrupp III och en mindre andel från socialgrupp
I. Betydande variationer förekommer dock inom gruppen. Så är t. ex.
andelen teaterelever, som rekryterats från socialgrupp III, mycket ringa.
Orsakerna till dessa skillnader såväl inom de konstnärliga högskolorna som
mellan dessa och universiteten är självfallet svåra att klarlägga. Redan begränsningen
i materialet ger anledning till stor försiktighet vid en bedömning.
Det kan dock i detta sammanhang framhållas, att rekryteringen till
universiteten i stort avspeglar rekryteringen till gymnasierna. De formella
kompetenskraven för inträde vid skolorna för högre konstnärlig utbildning
är mindre stränga; flertalet elever har ej avlagt studentexamen. Den som av
studieekonomiska eller andra skäl ej genomgått gymnasieutbildning har
likväl möjlighet att söka in vid de konstnärliga högskolorna. Rekryteringsunderlaget
är ur denna synvinkel bredare till dessa skolor.
I fråga om de studerandes ekonomiska situation framhåller utredningen
i huvudsak följande.
Utredningen har infordrat uppgifter om finansieringen av utgifterna under
1959, varvid inkomsterna uppdelats på följande förvärvskällor: lån,
bidrag, stipendier, ianspråktagande av egna tillgångar samt arbete, i förekommande
fall även makes. Summan av dessa olika inkomstposter anges
i det följande som de studerandes kontanta utgifter.
Den studentekonomiska undersökningen redovisade, att medan de ogifta
studenterna »balanserar sin budget på mellan 2 000 och 6 000 kronor», har
de gifta studenterna inkomster överstigande 10 000 kronor. Även av utredningens
undersökning framgår en väsentlig skillnad mellan de gifta och
ogifta eleverna: de förra har betydligt större kontanta utgifter per år.
Medelutgifter: Medelutgifter: Medianutgifter: Medianutgifter:
gifta ogifta gifta ogifta
Musikhögskolan ...... 10 500 4 500 12 000 4 500
Musikkonservatoriet . . —- 4 600 — 3 000 3 500
Konsthögskolan ...... 10 900 4 400 9 600—11 000 3 600
Teaterskoiorna ....... 12 900 4 900 14 700 4 000
Följande uppställning visar hur eleverna vid skolorna för högre konstnärlig
utbildning procentuellt sett finansierar sina kontanta utgifter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr
89 år 1960
21
Musik-
Musik-
Konst-
Teat.-
Samtliga
högsk.
konserv.
högsk.
sk.-na
og
g
og g
og g
Og g
Og
g
Lån ....
13
12
20 9
17 12
37 27
18
13
Bidrag . .
4
—
4 —
9 2
17 2
7
1
Stip. . . .
7
3
1 —
23 6
10 5
9
4
Tillg. ...
5
1
2 3
— 1
4 11
4
2
Arbete . .
71
84
68 88
51 79
32 55
62
80
100
100
100 100
100 100
100 100
100
100
De kontanta bidragen från föräldrar och övriga spelar en underordnad
roll. Möjligheterna till jämförelse med den studentekonomiska undersökningen
är små, då denna endast uppgivit frekvensen av olika inkomstformer
(lån, stipendier, arbete etc.). Det synes dock vara uppenbart, att de studerande
vid de konstnärliga högskolorna i ännu mindre utsträckning än de
universitetsstuderande kan räkna med bidrag från föräldrarna.
De stipendier, som eleverna vid skolorna för högre konstnärlig utbildning
för närvarande kan erhålla, är av olika slag. De studerande för musiklärar-,
högre kantors- och högre organistexamen vid musikhögskolan och musikkonservatoriet
har möjlighet att söka stipendier i samband med räntefria
studielån hos studiehjälpsnämnden. Under läsåret 1958/59 utdelades 31
stipendier till ett sammanlagt belopp av 15 230 kronor. I det material som
inkommit som svar på utredningens enkät, utgjordes en fjärdedel av den
sammanlagda stipendiesumman vid musikhögskolan av sådana stipendier.
De utgår vanligen med belopp under 1 000 kronor per år. Till elever vid
konsthögskolan utdelas s. k. kostbidrag i form av reducerat pris på måltider,
intagna på en bestämd restaurang. Kostbidraget utdelas efter behovsprövning.
Anslaget för detta ändamål uppgår innevarande budgetår till 18 000
kronor. Vissa kommuner utdelar stipendier till elever, som är mantalsskrivna
i vederbörande kommun. Främst Stockholms stad utdelar ett betydande
antal sådana stipendier, högst uppgående till cirka 600 kronor årligen. Fn
fjärdedel av alla av konsthögskolans elever redovisade stipendier har utdelats
av Stockholms stad. Premiäreleverna vid teaterskolorna erhåller ett
månatligt stipendium upp till 500 kronor av vederbörande teater. Dessa
premiärelevernas förmåner svarar för den övervägande delen av stipendierna
vid teaterskolorna. Övriga stipendier utgöres av bidrag från skilda fonder
och privata donationer till varierande belopp och villkor.
Förvärvsarbete är för eleverna vid de konstnärliga högskolorna den absolut
dominerande finansieringsformen för de studerandes kontanta utgifter.
I särskilt hög grad gäller detta för de gifta studerandena. Av de 66 gifta
studerande, som redovisat kontanta utgifter över 7 000 kronor, har i 45 fall
huvudparten av dessa bestridits av makes arbetsinkomster.
De studerande vid de konstnärliga högskolorna finansierar i mindre utsträckning
sina utgifter med lån än de universitetsstuderande. Medan cirka
70 procent av 1953 års inskrivningsårgång i den studentekonomiska undersökningen
anges vara skuldsatta är motsvarande andel i utredningens undersökning
56 procent. Fördelningen vid de konstnärliga högskolorna av de
skuldsatta och dessas medelskuld framgår av följande tablå.
22
Kungl. Mcij:ts ''proposition nr 89 år 1960
Antalet
Skuldsatta
Genomsnittlig
skuldsatta
i procent av
skuldsumma
stud.
totalant. stud.
per låntagare
Musikhögskolan..........
...... 125
58
5 700
Musikkonservatoriet ......
...... 21
47
4 900
Konsthögskolan ..........
...... 32
49
5 600
Teaterskoloma...........
...... 30
67
4 700
En jämförelse med studentekonomiska undersökningen visar att skuldbeloppen
särskilt för dem som inskrivits år 1953 är väsentligt högre. Anmärkas
bör dock att de universitetsstuderande har större möjligheter att erhålla lån.
Lånefrekvensen under ett år varierar betydligt mellan de olika socialgrupperna.
Totalt har av alla studerande 51 procent redovisat lån under
ett år. De elever, som rekryteras från socialgrupp II, har den största lånefrekvensen
(64 procent), medan denna är ungefär lika hög för eleverna från
socialgrupp I och III (36 respektive 42 procent). Att den sistnämnda gruppen
studerande lånar i mindre utsträckning torde sammanhänga med att
den i större utsträckning finansierar sina studier med förvärvsarbete; möjligen
får den relativt ringa lånebenägenheten ses som resultat av ett motstånd
inom denna socialgrupp mot skuldsättning. Till övervägande del
utgörs lånen av sådana som beviljats av studiehjälpsnämnden. En knapp
femtedel av summan av de lån, som upptagits under året, redovisas som lån
från anhöriga.
Vad beträffar från studiehjälpsnämnden utbetalade lån för här aktuella
grupper anges för läsåret 1958/59 följande belopp:
Antal lån
Sammanlagt
lånebelopp
Musikhögskolan..........
...... 103
217 000
Musikkonservatoriet......
...... 6
12 100
Konsthögskolan ..........
...... 19
38 700
Teaterskolorna...........
...... 15
35 300
143
303 100
Mot bakgrunden av de av utredningen sålunda företagna undersökningarna
rörande undervisningsorganisationen m. in. samt den studieekonomiska
situationen för de studerande framlägges utredningens förslag
om förbättring av stödet till de studerande vid de i det föregående angivna
skolorna för högre konstnärlig utbildning.
Härvid framhålles inledningsvis, att enligt utredningens mening inga
vägande skäl kan anföras för att undantaga eleverna vid dessa högre skolor
från möjligheter som eljest står studerande vid högre utbildningsanstalter
till buds. Enligt utredningen framstår det tvärtom som ett rättvisekrav,
att eleverna vid dessa skolor i likhet med övriga studerande erhåller tillgång
till statligt stipendiestöd. Utredningen understryker, att den sociala
och geografiska rekryteringen till skolorna för högre konstnärlig utbildning
i stort är densamma som rekryteringen till universitet och högskolor.
Enligt utredningens mening föreligger därför lika starka skäl att med statligt
stipendiestöd stimulera rekryteringen till ifrågavarande skolor som att
23
Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960
stimulera rekryteringen till annan högre utbildning. Även de studieekonomiska
förhållandena för eleverna vid berörda skolor företer uppenbara likheter
med de universitetsstuderandes ekonomiska villkor. Härom anför
utredningen i övrigt bland annat följande.
Mycket tyder dock på att eleverna vid de konstnärliga högskolorna har
en särskilt prekär ekonomisk ställning. Den mindre andel av utgifterna,
som för dessa elever bestrides genom föräldrabidrag, är ett uttryck för detta
liksom den större frekvensen av förvärvsarbete — ofta utan varje, samband
med utbildningen — som finansieringsform. Kostnaderna för studiematerial
-—• t. ex. musikernas instrument och målarnas förbrukningsmaterial — är
för en del av eleverna höga. Vidare måste det stora flertalet elever vid skolorna
för högre konstnärlig utbildning genomgå en ofta mycket kostsam förutbildning,
medan studier vid universitet och högskolor i de allra flesta
fall kan påbörjas direkt efter studentexamen. A. andra sidan är gymnasieutbildning
ej nödvändig för den som vill genomgå högre konstnärlig utbildning.
Studieskuldsättningen bland eleverna vid de konstnärliga högskolorna
är betydande men dock av mindre omfattning än bland de universitetsstuderande.
Detta torde delvis sammanhänga med att de har sämre möjligheter
att erhålla lån. En bidragande orsak synes också vara att vissa kategorier
bland de berörda eleverna har relativt goda möjligheter till inkomster
av förvärvsarbete. Dessutom torde benägenheten att låna vara mindre
bland dessa elever, icke minst med hänsyn till de osäkra utkomstmöjligheterna
efter avslutad utbildning. En preliminär genomgång av en av utredningen
verkställd enkät bland de konstnärligt yrkesverksamma ger vid
handen, att stora grupper konstnärligt verksamma har svårt att inom rimlig
tid efter studiernas avslutande erhålla sådan inkomst av konstnärlig
verksamhet, att de kan verkställa en regelbunden amortering av studielån.
Även den skuldsättning bland eleverna, som nu förekommer, måste mot
denna bakgrund betecknas som ett allvarligt problem. Den torde bidraga
till att de skapande konstnärerna, främst under de första åren efter avslutad
utbildning, av ekonomiska svårigheter hindras att utöva det yrke för vilket
de erhållit utbildning. Det dröjer ofta så länge innan en konstnär kan påräkna
tillräckliga inkomster från sitt konstnärliga arbete att han, för att
trygga försörjningen, tvingas söka annat förvärvsarbete, vilket lätt medför
att han förlorar kontakten med det konstnärliga arbetet.
Med hänsyn till de sålunda anförda omständigheterna har utredningen
bedömt snara åtgärder i syfte att förbättra de studieekonomiska förhållandena
för eleverna vid ifrågavarande skolor för högre konstnärlig utbildning
så angelägna, att utredningen ansett det befogat att taga upp denna fråga
till särskild behandling före den allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna
på den högre utbildningens område, som utredningen har i uppdrag
att genomföra. Under hänvisning i ill nämnda allmänna översyn framhåller
utredningen emellertid att det förslag, som utredningen nu framlägger,
bör betraktas som ett provisorium. Utredningen finner vidare övervägande
praktiska skiil tala för att här aktuella studerandekategorier inordnas
i ett redan existerande system av stödåtgärder. Genom att undvika ett
enbart för dessa studerande konstruerat system torde man enligt utred
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
ningens mening avsevärt underlätta ett snabbt genomförande av reformen.
Två utvägar står härvid till buds. Antingen kan de studerande, varom här
är fråga, inordnas under allmänna studiehjälpsreglementets bestämmelser
eller kan de hänföras till gruppen av universitets- och högskolestuderande.
Utredningen anser övervägande skäl tala för sistnämnda alternativ. I samband
härmed anför utredningen bland annat följande.
... De studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning är till åldern
jämställda med de universitetsstuderande. Den förutbildning, som krävs för
inträde vid dessa skolor, medför att minimiåldern för de inträdessökande är
18—20 år. Studietiden är vid teaterskolorna tre år, d. v. s. jämförlig med
gymnastiklärar- och socionomutbildning, och vid de båda till antalet studerande
dominerande utbildningsanstalterna — konsthögskolan och musikhögskolan
—- i stort densamma som för flertalet universitetsstuderande. För
alla kategorier erfordras omfattande förutbildning och vid skolorna för
högre konstnärlig utbildning är undervisningen liksom vid universiteten
av heltidskaraktär. Undervisningen utgör dessutom vid båda typerna av
läroanstalter den högsta undervisning, som meddelas inom berörda ämnesområden.
Ett avgörande motiv för att i stipendieavseende hänföra eleverna
vid dessa skolor till gruppen universitetsstuderande är slutligen, att de
studieekonomiska förhållandena i väsentliga avseenden är likartade.
Utredningen föreslår sålunda, att de studerande vid skolorna för högre
konstnärlig utbildning anknyts till det stipendiesystem i form av s. k.
naturastipendier som nu gäller för de studerande vid universitet och högskolor.
Då utredningen förordar ett jämställande av här berörda grupper med
de universitetsstuderande, har läroanstalter som icke är statliga eller statsunderstödda
lämnats utanför utredningens förslag.
I anslutning härtill anför utredningen i fråga om vissa avgränsningsfrågor
inom den aktuella gruppen studerande bland annat följande.
De studerande vid arkitektlinjen vid konsthögskolan, vilka samtliga avlagt
akademisk examen, genomgår vidareutbildning inom sitt yrke. De har
under sin grundläggande akademiska utbildning vid teknisk högskola haft
möjlighet att erhålla stipendium. De kommer av dessa skäl icke att omfattas
av ett stipendiesystem, som avser att underlätta studier för preliminär
examen vid universitet eller motsvarande utbildning. De militära beställningshavarna,
som under sina studier vid musikhögskolan och musikkonservatoriet
i Göteborg uppbär lön, kan vid nu gällande normer för behovsprövning
icke komma ifråga för naturastipendier. Några särbestämmelser
för dessa båda elevgruppers del torde därför icke vara påkallade.
De studerande vid musikhögskolan på linjerna för musiklärar-, högre
kantors- och högre organistexamen, innevarande läsår sammanlagt i60
studerande, har, som tidigare nämnts, tillgång till de stipendier, som utdelas
av studiehjälpsnämnden. De har sålunda likställts med eleverna vid de
Övriga lärar- och fackutbildningsanstalter, som omfattas av allmänna studiehjälpsreglementet.
Då utredningen avgränsat föreliggande förslag till att
avse de studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning och då utredningen
kommit till resultatet, att naturastipendiesystemet bör tillämpas
vid dessa högskolor, bör av praktiska och administrativa skäl detta även
25
Kungl. Maj ds ''proposition nr 89 år 1960
gälla de studerande vid linjerna för musiklärar-, högre kantors- och högre
organistexamen. Utredningen vill härvid understryka, att den i sitt fortsatta
arbete självfallet kommer att ta upp frågan om studiesociala åtgärder för
såväl hela kategorien blivande lärare som vissa andra grupper, som nu
hänföres till allmänna studiehjälpsreglementet. Dessa elevers studieförhållanden
kan i olika hänseenden vara likartade med här behandlade elevgruppers.
Utredningen behandlar därefter principerna för tillämpning av naturastipendiesystemet
för här berörda elevkategorier samt anför härom bland
annat följande.
Statsstipendier kan enligt gällande bestämmelser endast tilldelas elev
som visat utpräglad studiebegåvning. Den utomordentligt starka konkurrensen
bland de inträdessökande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning
torde borga för att samtliga intagna elever uppfyller föreskrivna krav
på studiebegåvning. Utredningen fäster vidare uppmärksamheten på att
studieavbrott ytterligt sällan förekommer vid skolorna för högre konstnärlig
utbildning. Vid statsstipendienämndernas behovsprövning har i första
hand den sökandes föräldrainkomst lagts till grund. Därjämte har hänsyn
tagits till vissa andra faktorer, t. ex. förmögenhet hos sökanden eller hos
sökandens föräldrar, sökandens eller föräldrarnas försörjningsbörda samt
sökandens egna förvärvs- eller andra inkomster. Behovsprövningen för de
studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning kan ske enligt samma
normer, som gäller för de universitetsstuderande. Stipendierna bör, liksom
fallet är beträffande de universitetsstuderande, i princip utgå in natura
men då särskilda skäl föreligger kunna utgå i kontant form.
Huvudregeln vid bestämmandet av stipendietidens längd har varit, att
stipendierna skall kunna utgå under ungefär halva studietiden. Denna regel
har emellertid ej kunnat tillämpas utan en viss generalisering. Med hänsyn
till studietiden vid skolorna för högre konstnärlig utbildning föreslår utredningen,
att statsstipendinm må kunna utgå under högst tre år för elever vid
konsthögskolan, musikhögskolan och musikkonservatoriet i Göteborg. För
eleverna vid de fyra statsunderstödda teaterskolorna föreslås en maximering
av stipendietiden till ett och ett halvt år.
Statsstipendienämnderna bör för handläggningen av hithörande ärenden
i likhet med vad som är föreskrivet för behandling av ärenden, som gäller
elever vid den högre mejeritekniska avdelningen vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut kompletteras med representanter för respektive
lärar- och elevkårer. Eleverna i teaterskolan i Malmö bör hänföras till
statsstipendienämnden i Lund och eleverna i skolan vid Göteborgs stadsteater
och vid Göteborgs musikkonservatorium till statsstipendienämnden i
Göteborg. Eleverna vid övriga här behandlade skolor bör hänföras till statsstipendienämnden
i Stockholm.
Då de studerande vid de konstnärliga högskolorna icke antages vid vederbörande
skolor förrän i omedelbar anslutning till höstterminens början,
torde för utseende av nya stipendiater krävas ett särskilt utdelningstillfälle.
Tidpunkten för ansökan bör därvid läggas så snart som möjligt efter inskrivningen.
Enligt gällande bestämmelser rörande naturastipendier må nytt stipendium
ej tilldelas den som varit närvarande vid universitet och högskolor
under längre tid än två år, i vissa fall kortare tid, därest icke sökandens eko
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
nomiska förhållanden genom mellankommande omständigheter under studietiden
avsevärt försämrats. Utredningen föreslår, att övergångsbestämmelserna
så utformas att vid första ansökningstillfället samtliga elever vid
skolorna för högre konstnärlig utbildning erhåller rätt att söka naturastipendium.
Påföljande år bör samma regler gälla som för de universitetsstuderande.
Vid beräkningen av kostnaderna under de närmaste budgetåren för en
stipendiering av här berörda elevkategorier i enlighet med utredningens
förslag förutsättes, att antalet inskrivna elever förblir detsamma som innevarande
läsår. Om cirka 60 militärmusiker, 60 examinerade arkitekter samt
10 teaterelever i tredje årskursen borträknas återstår enligt utredningen
sammanlagt 490 elever. Garantilånenämnden uppskattar i sin anslagsframställning
för budgetåret 1960/61, att 47 procent av de nyinskrivna universitets-
och högskolestuderandena är berättigade till stipendier. Med hänsyn
till att samtliga elever vid här ifrågavarande skolor i merithänseende torde
vara berättigade till stipendier, anser utredningen, att man vid kostnadsberäkningarna
för denna grupp bör räkna med en högre andel stipendieberättigade.
Utredningen uppskattar denna andel till 60 procent. Under budgetåret
1960/61 skulle därmed erfordras totalt 294 stipendier. Under budgetåren
1961/62 och 1962/63 nedgår antalet till 288 på grund av att stipendietiden
vid teaterskolorna föreslagits till 1 % år. Budgetåret 1963/64 slutligen
har övergångstiden upphört och stipendieantalet nedgår från och med
detta budgetår till 168 per år. Utredningen räknar med samma årskostnad
per stipendium 2 450 kronor, som garantilånenämnden föreslagit i sin anslagsframställning
för budgetåret 1960/61. De av utredningen beräknade
anslagsbehoven vid ett genomförande av utredningens förslag framgår av
följande tablå.
RnSo-otar Antal stipendier Beräknade anslag
ä 2 450 kronor kronor
1960/61 ............... 294 720 000
1961/62 ............... 288 705 000
1962/63 ............... 288 705 000
1963/64 ............... 168 410 000
Slutligen tar utredningen upp frågan i vad män eleverna vid skolorna för
högre konstnärlig utbildning bör erhålla de lånemöjligheter som nu står till
buds för universitetsstuderande och anför härom bland annat följande.
Samtliga elever vid de berörda skolorna har möjlighet att hos studiehjälpsnämnden
söka räntefria lån ur allmänna studielånefonden. Av praktiska
skäl synes det lämpligt, att dessa elever i stället får söka räntefria lån
ur statens lånefond för universitetsstudier. Dessa lån beviljas, liksom naturastipendierna,
av statsstipendienämnderna. Vid övergången till denna lånefond
måste tillses att eleverna vid de konstnärliga skolorna icke får någon
försämring av sina nuvarande lånemöjligheter.
De studerande vid universitet och högskolor har vidare möjlighet att
erhålla s. k. garantilån till studerande. När utredningen nu föreslår att möj
-
27
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960
ligheten att erhålla naturastipendium och räntefritt lån ur universitetslånefonden
utvidgas till eleverna vid skolorna för högre konstnärlig utbildning,
vore det naturligt, att dessa elever även fick möjlighet att utnyttja de
andra låneformer som står de universitetsstuderande till buds. För flertalet
av eleverna medför dock ett genomförande av utredningens förslag rörande
stipendier och räntefria lån en kraftig förbättring av de studieekonomiska
villkoren. De elever som icke erhåller vare sig naturastipendium eller räntefritt
lån får däremot, om de ej erhåller tillgång till garantilån, inte någon
förbättring i form av statliga studiesociala åtgärder. Även denna elevkategori
har klart behov av studiesocialt stöd för sin utbildning. Man torde
emellertid kunna förutsätta, att de stipendier av olika slag, som för närvarande
utdelas vid de berörda läroanstalterna, i fortsättningen i högre grad
kommer dessa elever till godo.
Utredningen understryker slutligen att den elevkategori, som enligt nuvarande
regler inte erhåller naturastipendium eller räntefritt studielån, måste
ha möjlighet att erhålla statsgaranterade studielån eller en förbättring i
annan form av de studiesociala förmånerna utöver vad som i detta sammanhang
förutsättes. Med hänsyn till att frågan om det nuvarande garantilånesystemets
lämplighet för eleverna vid de konstnärliga högskolorna på
grund av tidsnöd ej hunnit penetreras och med hänsyn till de framlagda
förslagens provisoriska karaktär, har utredningen trots vad som anförts ej
ansett sig beredd att nu framlägga förslag i detta syfte.
Yttranden
Samtliga de myndigheter och organisationer, som yttrat sig över promemorian,
biträder utredningens slutsats, att det studiesociala stödet åt eleverna
vid de av utredningens förslag berörda läroanstalterna för högre
konstnärlig utbildning bör förbättras.
Garantilånenämnden uttalar bland annat följande.
De till grund för förslagen liggande utredningarna synes utvisa, att dessa
studerande i studiesocialt hänseende hittills bildat en klart eftersatt grupp.
Av detta skäl synes det vara väl motiverat att omedelbart och i avbidan
på utredningens framtida överväganden rörande hela det frågekomplex, som
angivits i utredningsdirektiven, vidtaga vissa provisoriska åtgärder i enlighet
med utredningens förslag. Det förslag utredningen sålunda redan nu
lagt fram anser garantilånenämnden sig kunna tillstyrka. Därvid har nämnden
dock fäst mycket stort avseende vid att åtgärderna föreslagits få provisorisk
karaktär. Därest förslagen vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens
bifall, bör den sålunda genomförda reformen icke binda utredningen vid
dess fortsatta överväganden beträffande det studiesociala stödets omfattning
och administration i stort. Utan att se utredningens slutliga förslag är
det för garantilånenämnden omöjligt att avgiva någon definitiv meningsyttring
om exempelvis avvägningen mellan stipendie- och låneformcrna
eller frågan om den på lång sikt lämpligaste arbetsfördelningen mellan garantilånenämnden
och studiehjälpsnämndcn.
28
Kungl. Maj:ts -proposition nr 89 år 1960
TCO understryker likaledes de föreslagna åtgärdernas karaktär av provisorium
och anför bland annat följande.
TCO finner för sin del den studiesociala utredningens förslag angelägna.
Utredningen har i första etappen av sitt arbete utvalt de utbildningsanstalter,
där de flesta av elevkategorierna hittills saknat rätt till varje slag av
statligt stipendium. I och för sig kan invändningar resas mot ett sådant urval
av utbildningsanstalter, varigenom exempelvis hela frågan om studiesociala
åtgärder för skilda kategorier blivande lärare utelämnats. Då en slutgiltig
avgränsning av de utbildningsanstalter och studiebanor, vilka bör hänföras
till det studentsociala systemet, uppenbarligen icke kunnat utföras av utredningen
i detta sammanhang, vill TCO emellertid tillstyrka utredningens
förslag. TCO vill dock understryka att organisationen förväntar sig att utredningen
i sin allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna beaktar
bland annat lärargruppernas problem.
Utredningens förslag innebär bland annat ett jämställande mellan
de studerande vid här ifrågavarande läroanstalter
och de studerande vid universitet och högskolor
i fråga om rätten att erhålla naturastipendier och räntefria lån. Förslaget
tillstyrkes av flertalet remissinstanser. Sålunda anför statskontoret bland
annat följande.
Av studiesociala utredningens förslag framgår, att den studieekonomiska
situationen för eleverna vid skolorna för högre konstnärlig utbildning och
för studerande vid universitet i stort sett är likartad. Mot bakgrund härav
synes icke något vara att erinra mot utredningens förslag, att ifrågavarande
elever beträffande vissa former av den statliga studiehjälpen jämställes
med de universitetsstuderande.
Akademien för de fria konsterna tillstyrker livligt utredningens förslag
samt yttrar i anknytning härtill bland annat följande.
Akademien finner det riktigt att de studerande vid arkitekturlinjen vid
konsthögskolan ställes utanför naturastipendiesystemet men vill samtidigt
framhålla det angelägna i att de studerande vid denna linje, som är en påbyggnad
av utbildningen vid tekniska högskolan, i likhet med andra studerande
för högre examina får tillgång till studie- och forskningsstipendier
motsvarande licentiand- och doktorandstipendier vid universiteten. Akademien
vill i detta sammanhang erinra om att den i sina anslagsäskanden vid
flera tillfällen framhållit angelägenheten av att arkitekterna erhåller detta
stöd i sin fortsatta utbildning.
Även musikhögskolans lärarråd tillstyrker utredningens förslag och anlägger
vissa synpunkter på beräkningen av antalet stipendieberättigade elever
vid musikhögskolan. Styrelsen för dramatiska teatern vitsordar riktigheten
av utredningens redogörelse för de teaterstuderandes villkor och understryker
särskilt, att elever vid teaterskolan som regel icke avbryter sin
utbildning.
Studie}}jälpsnämnden anser sig däremot ej kunna biträda utredningens
förslag. Inledningsvis meddelar nämnden, att den av utredningen redovisade
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
statistiken rörande från studiehjälpsnämnden utbetalade lån till här aktuella
grupper läsåret 1958/59 lider av vissa brister. Bland annat skall antalet
lån till elever vid teaterskolorna vara 20 och lånesumman till ifrågavarande
kategori 47 400 kronor. Härigenom stiger det sammanlagda antalet
lån läsåret 1958/59 från av utredningen angivna 143 till 148; den sammanlagda
lånesumman skall vara 314 400 kronor. I fortsättningen anför studiehjälpsnämnden,
att de motiv utredningen anfört till stöd för förslaget att
jämställa de studerande vid här ifrågavarande utbildningsanstalter med de
studerande vid universitet och högskolor är övervägande sådana, som skulle
kunna anföras om ett flertal andra elevkategorier. I anslutning härtill uttalar
nämnden bland annat följande.
Sålunda kan exempelvis icke de studieekonomiska förhållandena, vilkas
likhet med högskoleelevernas utredningen anser avgörande för sin ståndpunkt,
anföras som särskilt utmärkande för viss eller vissa elevkategorier,
då studieekonomin numera enligt nämndens erfarenhet för elever i tjugoårsåldern
är likartad inom alla elevgrupper. Förslaget om de fyra elevkategoriernas
inlemmande bland studenterna i fråga om studiehjälp är vidare
tydligen en mindre del i ett betydligt större kommande projekt. Utredningen
understryker, att den i sitt fortsatta arbete självfallet kommer att
ta upp frågan om studiesociala åtgärder för såväl hela kategorien blivande
lärare som vissa andra grupper, som nu hänföres till allmänna studiehjälpsreglementet
och vilkas studieförhållanden i olika hänseenden kan vara
likartade med de av utredningen nu behandlade elevgruppernas. Här gäller
det ett betydande antal elever. Enbart de olika lärarkategorierna omfattar
bortåt 6 000 elever och lägges härtill eleverna i andra grupper, vilka vet
man ej, kan det bli ett mycket stort antal elever, vilkas stipendiestöd i form
av naturastipendier skulle medföra avsevärda kostnader för statsverket. Nu
föreliggande förslag öppnar därför ett mycket vittsyftande perspektiv, vars
statsfinansiella konsekvenser icke kan tillfredsställande överblickas. Med
hänsyn icke minst härtill anser sig nämnden icke böra biträda förslaget.
Studiehjälpsnämnden hyser emellertid den uppfattningen att de konstnärliga
utbildningslinjerna bör få stipendierätt, och nämnden har själv
utarbetat förslag härom i samband med en rationalisering av studielåneverksamheten
i studiehjälpsnämndens regi. Nämnden finner sig nu ha anledning
framlägga sitt förslag samt anför i anlutning härtill bland annat
följande.
Bestämmelserna om stipendier åt låntagare under allmänna studielånefonden
är olika för olika grupper elever. För elever vid lärarutbildningsanstalterna,
läroverket för vuxna samt statligt kompletteringsgymnasium är
stipendiemaximum 960 kronor för läsår, för eleverna vid fackutbildningsanstalterna
900 kronor. För lärarkandidaterna gäller snävare villkor för
erhållande av stipendier, varför dessa i mindre antal kan erhålla stipendier
än de övriga läroanstalternas elever. Enligt nämndens mening finnes inga
sakliga skäl att behålla en skillnad mellan de två grupperna, vilken kan
medföra att elever vid en och samma utbildningsanstalt behandlas olika,
beroende på till vilken stipendiegrupp den ena eller andra skolgruppen inom
anstalten hänföres. Skillnaden i stipendiebelopp bör likaså upphävas, de
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
ekonomiska förhållandena är i huvudsak desamma inom båda kategorierna.
Då det inte kan ifrågasättas att för någon grupp sänka nu utgående stipendier,
bör för seminariegruppen gällande högstbelopp vara utgångspunkten
och nämnden anser att detta belopp bör jämkas uppåt till 1 000 kronor för
äldre elev. Yngre elever, d. v. s. under 18 år, förekommer praktiskt taget
endast vid vissa fackutbildningsanstalter och även där i sällsynta undantagsfall.
Med hänsyn till att yngre elever åtnjuter allmänt studiebidrag på
34 kronor per studiemånad synes stipendiemaximum för dessa kunna sättas
till 700 kronor. Nuvarande högstbelopp för denna grupp är 675 kronor.
Nu föreslagna stipendier å högst 1 000 kronor för äldre elev och 700 kronor
för yngre elev bör kunna tilldelas alla elever som erhåller studielån.
Någon förteckning över skolor, vilkas elever är berättigade erhålla stipendier
skulle då ej behövas utan eleverna vid varje läroanstalt, där studielån
kan utgå, skulle vara berättigade till stipendium enligt lika villkor för alla.
Enligt nämndens förslag skulle sålunda nu aktuella elevgrupper, d. v. s. eleverna
vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg
och de statsunderstödda teaterskolorna kunna få stipendier och elevgrupperna
inordnas beträffande stipendiestöd i redan existerande system av
stödåtgärder, så som utredningen ansett vara lämpligt. Anslagsposten för
stipendier åt låntagare skulle genom nämndens förslag ökas med omkring
800 000 kronor budgetåret 1960/61.
Genom nämndens förslag rationaliseras den kombinerade linjen av studielån
och stipendium och samtliga låntagargrupper får antingen förbättrade
eller nya möjligheter till stipendier. Förslaget ger visserligen de av utredningen
behandlade elevgrupperna avgjort mindre stipendier under de år,
som naturastipendier skulle åtnjutas — en invändning som är självklart
given i nuvarande situation — men stipendier på 1 000 kronor kan å andra
sidan få behållas under hela studietiden, och det sammanlagda stipendiestödet
kan därför i huvudsak bli lika stort. Dessutom kan den av nämnden
föreslagna reformen säkrare bedömas i fråga om statsfinansiella konsekvenser
än den av utredningen föreslagna delreformen med dess följdverkningar.
Den av utredningen föreslagna avgränsningen av de studiesociala
förmånerna till att avse enbart studerande vid statliga eller
statsunderstödda högre konstnärliga utbildningsanstalter diskuteras av
några remissinstanser. Garantilånenämnden framhåller att ifrågavarande
princip exempelvis lämnar de studerande vid Göteborgs musei-, rit- och
målarskola (Valands konstskola) utanför den föreslagna reformen, vilket
förefaller nämnden rimligt blott mot bakgrunden av förslagens provisoriska
karaktär. Konstnärernas riksorganisation anser att utredningens förslag
även borde ha innefattat eleverna vid Valands konstskola och framhåller
bland annat följande.
Valand är visserligen inte någon statsunderstödd skola, men dess betydelse
för svenskt konstliv, och då främst för den västsvenska konsten, kan
inte nog starkt betonas. Vid Valand meddelas en undervisning i måleri,
skulptur och grafik, som är fullt jämförbar med den som bedrives vid konsthögskolan.
31
Kungl. Ma]ds proposition nr 89 år 1960
Samma synpunkt framföres av ordföranden i Valands konstskolas nämnd,
som bland annat understryker, att, därest konstskolans elever inte blir delaktiga
av det av utredningen föreslagna studiesociala stödet, skolans möjligheter
i förhållande till andra utbildningsanstalter av motsvarande slag
kommer att starkt begränsas, bland annat med hänsyn till att obemedlade
konstnärsbegåvningar kan antagas hellre söka sig till andra anstalter med
goda möjligheter till stipendier än till Valands konstskola.
Föreningen aspect framhåller, att de av utredningen föreslagna stipendieförmånerna
även borde ha innefattat de studerande vid konstfackskolan
i Stockholm och Slöjdföreningens skola i Göteborg.
Avvägningen mellan stipendier och lån diskuteras
av Föreningen Svenska tonsättare, som i sitt yttrande hemställer att särskild
hänsyn tages till eleverna i kompositionsklass, när bestämmelser fastställes
rörande statsstipendier till de studerande vid musikhögskolan. Föreningen
anför i anslutning härtill i huvudsak följande.
I olikhet mot övriga elever vid musikhögskolan bibringas eleverna i
kompositionsklassen en utbildning, som endast i undantagsfall kan utnyttjas
i inkomstbringande syfte under åren närmast efter avslutade studier.
Ej heller lämnar utbildningen några egentliga möjligheter att på annat sätt
skaffa sig inkomster. Medan eleverna i övriga klasser kan finna vissa om än
otillfredsställande utkomstmöjligheter är tonsättarens möjligheter att ens
verka som pedagog begränsade. Det är sålunda ofrånkomligt, att tonsättarens
ekonomiska situation måste vara alldeles särskilt bekymmersam under
de tio—femton första åren efter hans avgång från musikhögskolan. Då det
emellertid är inom denna tidrymd han skulle ha att amortera sitt studielån,
är det uppenbart, att denna form av ekonomisk studiehjälp ej är särskilt
lämplig. Endast stipendieformen kan ge eleven i kompositionsklassen ett
någorlunda tillfredsställande utgångsläge efter avslutade musikhögskolestudier.
Utredningens förslag innebär bland annat att här ifrågavarande elevkategorier
i varje fall tills vidare icke skall ha möjlighet att erhålla
statsgaranterat studielån. Ett flertal remissinstanser uppehåller
sig vid detta ställningstagande. TCO framhåller, att kombinationen
av stipendier och förbättrade lånevillkor rätteligen borde bedömas som en
helhet och icke bli föremål för dellösningar. Då det emellertid kan anses
tveksamt, om den avvägning mellan stipendier och lånemöjligheter, som
gäller för övriga högskolestuderande, utgör en ändamålsenlig lösning för de
studerande vid läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning, kan emellertid
TCO acceptera, att en reform rörande lånemöjligheterna nu icke
kommer till stånd.
Musikhögskolans lärarråd understryker vikten av att frågan om möjlighet
för elever vid här berörda skolor att erhålla statsgaranterade lån och eventuella
andra studiesociala förmåner bringas till en lycklig lösning så snart
som möjligt.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
Stats stipendienämnden i Lund, SACO, SFS, musikhögskolans elevkår,
samt Akademiklubben delar icke utredningens uppfattning, att frågan om
tillämpning av kreditgarantisystemet bör anstå i avvaktan på ytterligare
utredning. SFS yttrar bland annat följande.
Därest studiesociala utredningens förslag skulle genomföras utan att kompletteras
med möjlighet att erhålla garantilån, kommer en grupp studerande
att ställas utan varje möjlighet att erhålla studiesocialt stöd. Detta skulle
innebära ett klart avsteg från hittills tillämpade principer för det direkta
studentsociala stödets utformning. Möjligheten att kunna erhålla garantilån
saknar inte heller betydelse för de studerande, som är klart berättigade
att erhålla statsstipendium. Natur astipendierna kan visserligen kompletteras
med räntefria lån, men icke ens om räntefritt lån upp till maximibeloppet
står till förfogande, torde en studerande alla gånger kunna finansiera
sina studier. Detta gäller särskilt den som är gift och vars make ej är
yrkesverksam. Står då ej egna eller anhörigas medel till buds, torde förvärvsarbete
vara den enda möjliga källan för den kompletterande studiefinansieringen.
I utredningens promemoria förmodas att konstnärernas
amorteringsförmåga är dålig. SFS vill i anslutning härtill understryka, att
en socialt motiverad långivning icke alltför snävt bör fixeras vid hänsynstagande
till en framtida amorteringsförmåga. Detta utesluter icke, att statsstipendienämnders
och studentkårers befattningshavare bör råda de studerande
att i möjligaste mån hålla skuldsättningen nere. Det bör emellertid
ankomma på den enskilde att avgöra, om han exempelvis genom förvärvsarbete
vill förlänga sin studietid i stället för att ådra sig en skuld, som
skall återbetalas under den yrkesverksamma tiden.
Utredningens förslag i fråga om stipendietidens längd beröres
av några remissinstanser, vilka även diskuterar vilka följder natur astipendiesystemets
införande kan ha för nu utgående
stipendieförmåner. Statskontoret framhåller i huvudsak följande.
Då den genomsnittliga studietiden vid konsthögskolan synes vara fem år,
håller ämbetsverket för sin del före, att tiden för stipendiums åtnjutande
bestämmes till högst två och ett halvt år. I betraktande av att utredningen
synes ha räknat med att samtliga stipendiebehövande elever vid
konsthögskolan skall kunna erhålla statsstipendium, föreslår statskontoret
vidare, att de nuvarande behovsprövade kostbidragen slopas. Premiäreleverna
vid de fyra teaterskolorna erhåller ett månatligt stipendium upp till
500 kronor av vederbörande teater, vilket får anses utgå av statsmedel.
Med utgångspunkt från den av utredningen hävdade principen om jämställdhet
i studiehjälpshänseende synes förutsättningar icke finnas för bibehållande
av premiärelevemas stipendier.
Akademien jör de fria konsterna understryker, att om de studerande vid
konsthögskolan kommer i åtnjutande av naturastipendier under de tre
första studieåren, kommer den återstående utbildningstiden alltjämt att
innebära en svår belastning för de studerande. Med hänsyn härtill finner
akademien det angeläget framhålla vikten av att det kostbidrag till behövande
elever, som är upptaget på konsthögskolans stat, alltjämt utgår, även
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960 33
om naturastipendier kommer att ställas till en del av de studerandes förfogande.
SACO ifrågasätter riktigheten av att utredningen fastställer studietiden
vid teaterskolorna till tre år samt anför följande.
Genom denna beräkning kommer utredningen fram till att föreslå en stipendietid
på ett och ett halvt år vid dessa skolor. Enligt SACO:s uppfattning
bör stipendietiden här beräknas till ett år, eftersom tredje studieåret
vid teaterskolorna närmast har karaktären av betalt praktikår.
Mot utredningens förslag till administrativ handläggning
av de föreslagna stödåtgärderna samt förslag till övergångsbestämmelser
framföres inga invändningar. Statsstipendiejiämnden i Stockholm
understryker att den föreslagna tidpunkten för utdelande av stipendierna i
synnerhet under nästkommande budgetår kommer att medföra en väsentlig
merbelastning på nämndens expedition, särskilt som tiden september—
oktober redan nu är den mest arbetstyngda tiden. Garantilånenämnden
delar statsstipendienämndens i Stockholm uppfattning samt föreslår, att
för budgetåret 1960/61 den under anslaget till Naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter upptagna delposten till Kungl.
Maj:ts disposition måtte höjas med 10 000 kronor. Som skäl härför hänvisar
garantilånenämnden till statsstipendienämndens i Stockholm yttrande
samt anför i övrigt följande.
Om än i mindre utsträckning är motsvarande situation aktuell i Lund
och Göteborg. Nämnden vill dessutom nämna, att även den av departementschefen
i årets statsverksproposition föreslagna överföringen från nionde
till åttonde huvudtiteln av vissa stipendieanslag torde komma att innebära
en merbelastning för statsstipendienämnderna. För närvarande torde
det dock vara omöjligt att särskilt för varje nämnd uppskatta storleken av
de ytterligare förvaltningsanslag, vilka av ovannämnda skäl torde bli erforderliga.
I sina petita för budgetåret 1960/61 har garantilånenämnden förordat,
att anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition upptages med oförändrat
belopp, 10 300 kronor. I avvaktan på erfarenheter av det merarbete,
som de nya studerandegrupperna kommer att åsamka statsstipendienämndernas
kanslier, förordar garantilånenämnden nu, att ifrågavarande anslag
till Kungl. Maj:ts disposition i stället uppföres med 20 300 kronor i riksstaten
för budgetåret 1960/61.
3. Naturastipendier åt studerande vid jordbrukets högskolor
För utdelning av elevstipendier (motsvarande) vid jordbrukets högskolor
har under obetecknade anslag under nionde huvudtiteln för innevarande
budgetår anvisats sammanlagt 155 200 kronor. Ifrågavarande stipendier,
vars fördelning på olika högskolor m. m. framgår av efterföljande sammanställning,
kan närmast sägas vara av liknande karaktär som de naturastipendier,
vilka utgå ur anslaget till naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1060. 1 sand. Nr SO
34
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960
Lantbrukshögskolan (statsliggaren s. 871, F 6)
27 elevstipendier å 2 400 kronor............................ 64 800
Veterinärhögskolan (statsliggaren s. 907, H 19)
20 elevstipendier å 2 400 kronor............................ 48 000
Skog shögskolan (statsliggaren s. 917, 114)
10 penningstipendier till ordinarie studerande å 2 400
kronor ........................................ 24 000
Natur astipendier till ordinarie studerande............ 9 600 33 600
Älnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsmstitut (statsliggaren
s. 876, F 14)
4 elevstipendier vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen
å 2 200 kronor ........................................ 8 800
Summa kronor 155 200
Vid sin anmälan i årets nionde huvudtitel av förslagsanslaget till Skogshögskolan:
Omkostnader anför chefen för jordbruksdepartementet, att vad
beträffar elevstipendier vissa olägenheter har kunnat konstateras vid skogshögskolan
bland annat i det avseendet, att stipendieanslagets karaktär av
obetecknat anslag medfört, att stipendiernas antal och storlek inte helt
kunnat anpassas efter den standard på ifrågavarande område, som förefinnes
vid universitet och högskolor under andra departement. Även i övrigt
råder, framhåller departementschefen vidare, en viss brist på överensstämmelse
mellan de för skogshögskolan samt de för bland annat universiteten
gällande bestämmelserna rörande ifrågavarande slag av stipendier. Vad här
sagts torde enligt departementschefen i tillämpliga delar äga giltighet även
beträffande motsvarande stipendier vid övriga under jordbruksdepartementet
lydande högskolor samt vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen
vid Alnarpsinstitutet. Under åberopande av här angivna förhållanden
förordar departementschefen, att bestämmelserna för erhållande av elevstipendier
vid omförmälda, under jordbruksdepartementet hörande läroanstalter
anpassas till dem, som gäller vid universitet och andra högskolor.
I samband härmed föreslår departementschefen, att medel för ifrågavarande
ändamål i fortsättningen anvisas från åttonde huvudtitelns anslag till naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
Såsom framgår av årets åttonde huvudtitel (punkten 139) har jag inberäknat
den i det föregående redovisade summan å i runt tal 155 000 kronor avseende
för innevarande budgetår anvisade medel till elevstipendier vid jordbrukets
högskolor i det av mig, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1960/61 beräknade anslaget till Naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter.
De studerande vid jordbrukets högskolor åtnjuter för närvarande — förutom
rätten till nu ifrågavarande elevstipendier — följande studies o
-
35
Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960
ciala förmåner. Räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier
kan beviljas studerande vid lantbrukshögskolan, högre mejerikursen
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan
och skogshögskolan. Studerande vid nämnda högskolor och utbildningslinje
är även behöriga att erhålla studielån med statlig kreditgaranti.
De studerande vid Alnarpinstitutets högre trädgårdskurs kan tilldelas
räntefritt lån ur allmänna studielånefonden samt stipendium i enlighet med
bestämmelserna i allmänna studiehjälpsreglementet.
Följande uppgifter torde böra redovisas beträffande antalet elever
m. m. samt i fråga om nu gällande stipendiebestämmelser
vid här förevarande läroanstalter.
Vid lantbrukshögskolan finnes vårterminen 1960 sammanlagt 196 studerande.
Det genomsnittliga antalet nyinskrivna för år utgör 40—50. Studietiden
uppgår i allmänhet till 4 % år. De förut nämnda 27 elevstipendierna
om vardera 2 400 kronor utbetalas kontant. Stipendietiden är normalt två
år. Stipendierna har i huvudsak tilldelats studerande i andra och tredje
årskurserna under det att endast ett fåtal (4—5 stipendier) brukat utgå till
studerande i första årskursen. Anledningen till detta har varit, att man vid
utdelandet velat försäkra sig om att vederbörandes studieresultat vid högskolan
varit tillfredsställande. Bland de sökande med sådana tillfredsställande
studieresultat torde i viss utsträckning det ekonomiska behovet ha
fällt utslaget vid utdelningen. Studentbetyget har i mycket ringa utsträckning
varit vägledande vid stipendieutdelningen.
Vid högre mejeri- och träd gårdskur serna vid Alnarpsinstitutet uppgår det
totala antalet studerande innevarande läsår till 14 respektive 19. Nyintagning
av elever har under senare år skett endast vartannat år. Under år 1959
intogs sålunda vid vardera kursen 10 elever, medan någon nyintagning år
1960 icke kommer att äga rum. Högre mejerikursen omfattar 3 år och högre
trädgårdskursen 2 år. Examen avlägges vid den förra kursen under fjärde
året och vid den senare i allmänhet under tredje året. De förut nämnda 4
elevstipendierna om vardera 2 200 kronor utbetalas kontant. Stipendietiden
är för studerande vid båda här ifrågavarande kurser ett år. Stipendierna
utdelas till behövande ordinarie elever, som med nit och framgång bedrivit
sina studier samt iakttagit ett hedrande uppförande. Stipendium har brukat
tilldelas studerande vid samtliga årskurser; ledigförklarande brukar ske
då eleverna vistats vid institutet 4—6 månader.
Förutom ifrågavarande stipendier finns för två elever i vardera kursen
stipendier, vilka utgår i form av fri bostad med uppvärmning, lyse och städning
under ett läsår. Värdet av sådant stipendium uppskattas till 400
kronor.
Totala antalet studerande vårterminen 1960 vid veterinärhögskolan är
292. Antalet nyinskrivna för år utgör 30. Studietiden uppgår i allmänhet
till (j—7 år. De förut nämnda 20 elevstipendierna om vardera 2 400 kronor
36
Kungl. May.ts ''proposition nr 89 år 1960
utbetalas kontant. Stipendium utdelas för ett år i sänder, dock att stipendiat,
som med omsorg och framgång bedriver sina studier må kunna erhålla
förnyat stipendium. Tiden för innehav är maximerad till tre läsår. Stipendium,
som första gången ej får utdelas till studerande i högre än fjärde årskursen,
tilldelas de ordinarie studerande vid högskolan, som med hänsyn
till studiebegåvning och fallenhet för veterinäryrket ävensom till behov av
ekonomiskt stöd är främst förtjänta.
Vid skog shög skolan uppgår antalet ordinarie studerande vid de fyra årskurserna
vårterminen 1960 till 144; antalet nyinskrivna har de senaste åren
utgjort 36 för läsår. De förut nämnda penning- och naturastipendierna utgår
samtliga i form av fri bostad och fri kost. Stipendium utdelas för ett
läsår i sänder, dock att stipendiat, som med omsorg och framgång bedriver
sina studier, kan erhålla förnyat stipendium. Tiden för innehav är maximerad
till två och ett halvt läsår. Stipendium utdelas till obemedlade studerande
med utpräglad studiebegåvning. I allmänhet har endast studerande
vid andra och tredje årskurserna stipendierats. — Eleverna vid skogshögskolan
har även tillgång till förmånen av fritt logi under de perioder av
studietiden under vilka studierna är förlagda till ort utanför Stockholm,
sammanlagt 1 år och 8 månader.
4. Rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat
nordiskt land, m. m.
Jag torde nu få anmäla en resolution vid nordiska undervisningsministermötet
i Oslo den 2—U februari 1959 angående stipendier och studielån
för studier i annat nordiskt land. Resolutionen har följande innehåll.
1. Studerande, som erhåller stipendier eller lån i hemlandet, bör kunna
behålla dessa vid studieuppehåll eller skolgång i annat nordiskt land.
2. För att täcka merkostnaderna för studerande i annat nordiskt land
bör vissa särskilda stipendier införas. I detta sammanhang erinras särskilt
om kompletterande stipendier för folkhögskoleelever.
3. Studerande, som är bosatt i annat nordiskt land, bör kunna erhålla
stipendier och lån på samma villkor som detta lands egna medborgare.
Garantilånenämnden har avgivit yttrande över resolutionen och därvid
framhållit i huvudsak följande.
För de statliga naturastipendier och studielån, som står till förfogande
för studier vid svenska högskolor, medger gällande bestämmelser, att förmånerna
får åtnjutas även vid sådana tillfälliga studier vid läroanstalt utom
riket, som är betydelsefulla för vederbörandes utbildning. Statsstipendienämnderna
beslutar härom efter ansökan i varje särskilt fall.
Enligt gällande bestämmelser har två kategorier av utlänningar rätt att
eihålla statliga lån för högskolestudier i Sverige. Den ena kategorin är flyktingstudenter,
varmed avses här i riket studerande utlänning, som enligt
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
utlänningslagen är att anse som politisk flykting. Yttrande härom inhämtas
i varje särskilt fall från utlänningskommissionen. Den andra kategorin är
utländsk medicine studerande, som av medicinalstyrelsens nämnd för utländska
läkare hänvisats till fortsatt medicinsk utbildning från och med
andra avdelningen av medicine licentiatexamen.
Med utgångspunkt från det nordiska undervisningsministermötets resolution
förordar garantilånenämnden
att svenska studerande bör få medföra samma förmåner, som existerar i
Sverige, även vid studier i annat nordiskt land, vilka icke har tillfällig
karaktär och vilka bedrives vid samma slag av högskolor, som angivits i
vederbörande svenska författningar;
att högskolestuderande från Danmark, Finland, Island och Norge, vilka
är bosatta i Sverige, bör likställas med svenska studerande i studiesocialt
hänseende;
att även andra utländska högskolestuderande bör likställas med svenska
studerande i studiesocialt hänseende, såvida de är bosatta här i riket och
icke vistas här huvudsakligen i syfte att erhålla utbildning för att därefter
lämna Sverige; samt
att det i samband härmed överväges att utsträcka samtliga studiesociala
förmåner vid högre studier också till flyktingstudenter, vilka för närvarande
endast har tillgång till räntefria lån och garantilån till studerande.
Som kommentar till sitt förslag framhåller garantilånenämnden i huvudsak
följande.
Beträffande sådana svenska studerande, som bedriver studier i annat
nordiskt land utan att ha varit inskrivna vid svensk högskola, torde ärendena
lämpligen böra koncentreras till statsstipendienämnden i Stockholm,
som har de bästa förutsättningarna att bedöma flera olika studiebanor. De
merkostnader, som eventuellt kan vara förenade med svenska studenters
studier i annat nordiskt land, synes lämpligen böra täckas inom ramen för
garantilån till studerande och några särskilda stipendier för ändamålet torde
därför icke erfordras.
Nämndens förslag att även andra utländska, icke-nordiska högskolestuderande
bör likställas med svenska studerande i studiesocialt hänseende
överensstämmer helt med vad som gäller studiehjälpen enligt allmänna studiehjälpsreglementet.
Åtgärden skulle främst möjliggöra att ge studiesociala
förmåner även vid högskolestudier till vissa begränsade kategorier
av utlänningar, såsom barn till specialarbetare, som ofta genom arbetsmarknadsmyndigheterna
särskilt rekryterats till landet. Det är för närvarande
ett klart otillfredsställande förhållande att dessa grupper, som icke kan
betraktas som politiska flyktingar, helt ställts utanför det studiesociala
stödet vid högre studier.
De kostnader för statsstipendier och räntefria lån, som skulle uppkomma
vid genomforande av ovanstående förslag, bedömer garantilånenämnden
såsom tillräckligt små för att — åtminstone under budgetåret 1960/61 —
kunna rymmas inom de besparingar, som regelmässigt uppstår på univcrsitetslånefonden
respektive reservationsanslaget till naturastipendier, bland
annat genom outtagna lån och stipendier.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
5. Departementschefen
Vårt utbildningsväsende befinner sig för närvarande i en period av stark
expansion, som hänger samman såväl med en växande strävan till högre
studier hos ungdomen som med samhällets stigande behov av kvalificerad
och rikt differentierad arbetskraft. Från statsmakternas sida har i denna
situation en serie åtgärder vidtagits för att öka den högre utbildningens
kapacitet. Jag vill i detta sammanhang endast peka på de beslut, som fattats
i syfte att effektivisera och bygga ut undervisnings- och forskningsorganisationen
vid universiteten och högskolorna. Det har icke minst från
samhällsekonomisk synpunkt tett sig naturligt att vidtaga dessa åtgärder.
Men en utbyggnad på detta område kan inte ske på ett tillfredsställande
sätt blott genom att öka det högre utbildningsväsendets mottagningskapacitet
och förbättra utbildningens kvalitet. Det är ett angeläget intresse att
därvid genom en av de enskildas studieekonomiska förutsättningar i möjligaste
mån obunden rekrytering till de högre utbildningsbanorna tillvarataga
begåvade och för högre studier lämpade ungdomar utan avseende på
deras skiftande ekonomiska möjligheter att tillgodogöra sig de förbättrade
utbildningsresurserna. Mot bakgrunden härav föreligger i dagens läge enligt
min mening ett klart behov av en ytterligare utbyggnad av det studiesociala
stödsystem, som fick sin principiella utformning genom beslut av
1950 års riksdag.
De riktlinjer som beslöts av 1950 års riksdag rörande stipendiestödet
till universitets- och h ö g s k o 1 e s t u d e r a n d e
samt studerande vid socialinstituten har stegvis realiserats
under det gångna årtiondet. Den senaste etappen i denna utbyggnad
utgör det av 1957 års riksdag fattade beslutet om nya stipendier till 26
procent av en årgång nyinskrivna. Den 26-procentiga stipendieringen innebär
emellertid i dagens läge icke, att den ursprungligen uppställda målsättningen
därmed är helt förverkligad. Det har nämligen icke visat sig möjligt
att sänka studielämplighetskravet till den från början avsedda Ba-gränsen.
Den nivå som nåtts motsvarar omkring 3,5 i genomsnittligt studentbetyg,
d. v. s. mitt emellan Ba och AB i en betygsskala där vitsordet B har värdet
2, vitsordet Ba värdet 3 och vitsordet AB värdet 4. Detta beror främst
på att socialgruppsfördelningen bland de universitets- och högskolestuderande
— glädjande nog — förskjutits mot en ökad rekrytering av studerande
från socialgrupp III. Ett av syftena med 1950 års beslut om det
studentsociala stödprogrammets utformning var just att bredda rekryteringsunderlaget
för högre studier. Ju större breddning av rekryteringsunderlaget
man lyckas åstadkomma, desto större ekonomiska insatser från statsmakternas
sida behövs emellertid för att uppnå det år 1950 uppställda målet
att ge stipendier åt studenter, som är i behov av ekonomiskt stöd och som
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
uppfyller kravet på god studielämplighet. 1946 års utredning om den högre
utbildningens demokratisering — studentsociala utredningen — vars förslag
låg till grund för 1950 års riksdagsbeslut, förutsatte också i sitt betänkande
(SOU 1948: 42), att större förändringar i den sociala strukturen hos de olika
läroanstalternas studentkårer skulle komma att påverka förutsättningarna
för beräkningarna av stipendiebehovet.
Både garantilånenämnden och SFS har vid tidigare tillfällen framhållit,
att tillgängliga undersökningar tyder på att stipendiebehovet numera ligger
avsevärt över vad som svarar mot en stipendiering av 26 procent av de nyinskrivna.
Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har garantilånenämnden
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 beräknat kostnaderna
för en utvidgad stipendiering, innebärande att de som har minst Ba
i genomsnittligt studentbetyg och som uppfyller nu tillämpade ekonomiska
b hovskriterier kan stipendieras. Enligt garantilånenämndens beräkningar
skulle en sålunda utvidgad stipendiering för närvarande få till följd, att 47
procent av en årgång nyinskrivna skulle bli stipendieberättigade. Kostnaden
för ifrågavarande utvidgning beräknas av nämnden för nästa budgetår
till 3 400 000 kronor. Verkställda beräkningar, som delvis utförts på grundval
av nytt material rörande betygsfördelningen inom olika studentårgångar,
bestyrker i stort sett det resultat nämnden kommit till rörande stipendiebehovet.
Den av nämnden framräknade kostnaden torde ligga något
i överkant och synes därför även kunna inrymma det ökade medelsbehov,
som kommer att bli följden av den stipendiering av de studerande vid jordbrukets
högskolor, varom jag avser att i det följande framlägga förslag.
Vid sina beräkningar av det sammanlagda medelsbehovet till naturastipendier
nästa budgetår har garantilånenämnden utgått från ett genomsnittligt
belopp per stipendium av 2 450 kronor. Nämnden har i första hand
räknat med 7 940 000 kronor, avseende 3 240 fortsatta stipendier. Vidare
har nämnden vid sin beräkning av kostnaderna för en utvidgad stipendiering
kommit fram till att ett belopp av 8 860 000 kronor erfordras för 3 620
nya stipendier. Härav kommer, som förut nämnts, en sänkning av betygskravet
att medföra en ökad kostnad av 3 400 000 kronor. Jämfört med
innevarande budgetår innebär garantilånenämndens förslag, att antalet
nya stipendier skulle komma att öka med drygt 1 700, varav drygt 300
föranleds av studentantalets ökning och återstoden av den förordade utvidgningen
av stipendieringen.
Även SFS har i sin skrivelse utgått från en sänkning av meritkravet till
Ba i genomsnittligt studentbetyg. Till skillnad från garantilånenämnden
har emellertid SFS beräknat anslagsmedel för en utvidgad stipendiering
med tillämpning även retroaktivt så att de studerande, som inskrivits ett
respektive två år bakåt i tiden vid utbildningslinjer, där enligt reglementet
antingen nytt eller fortsatt stipendium kan beviljas under läsåret 1960/61,
40
Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1960
skall kunna komma i åtnjutande av dylikt stipendium. SFS har dessutom
föreslagit vissa andra utvidgningar av naturastipendiesystemet.
Ett flertal studentstatistiska undersökningar har givit vid handen, att
någon avgörande skillnad i studieförutsättningama icke föreligger mellan
å ena sidan den grupp studenter, som har ett genomsnittligt studentbetyg
av 3,0—3,4, och å andra sidan den grupp, som har ett genomsnittligt studentbetyg
av 3,5—3,9. Studieavbrottsfrekvensen samt studieresultaten är
sålunda i stort sett lika för de båda grupperna. Den av nuvarande anslagstilldelning
betingade meritgränsen utestänger följaktligen ett stort antal
studielämpade studenter från möjligheten att erhålla statsstipendium. Denna
omständighet i förening med angelägenheten av att rekryteringen till
högre studier icke hämmas av ekonomiska skäl talar enligt min mening för
en utvidgning av stipendieringen till att i princip omfatta samtliga de studerande,
som uppfyller de nu tillämpade behovskraven och som har minst
Ba (3,0) i genomsnittligt studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer
för den som icke avlagt studentexamen. Vid nuvarande fördelning
av de studerande på skilda inkomstgrupper torde en sådan utvidgning
kunna åstadkommas, om 47 procent av en årgång studerande erhåller stipendium.
Sker en ytterligare breddning av rekryteringsunderlaget till ekonomiskt
mindre bärkraftiga samhällsgrupper kommer gruppen stipeidieberättigade
självfallet att öka. För de närmaste åren finner jag det angeläget,
att en stipendiering av omkring 47 procent av de studerande successivt
genomföres. Därmed tages alltså ett mycket stort steg i syfte att ytterligare
demokratisera utbildningsmöjligheterna i vårt land.
Garantilånenämndens förslag innebär, att å ena sidan fortsatt stipendium
under läsåret 1960/61 beviljas alla därtill berättigade stipendiater
samt att å andra sidan nya stipendier beräknas för 47 procent av de nyinskrivna.
Jag förordar, att medel till naturastipendier för nästa budgetår
anvisas till det av garantilånenämnden angivna antalet hela stipendier.
Mot garantilånenämndens beräkning av genomsnittskostnaden under
budgetåret 1960/61 för helt stipendium har jag icke funnit anledning till
erinran.
Medelsanvisningen till bokstipendier torde i överensstämmelse med
garantilånenämndens förslag böra upptagas med oförändrat belopp, 9 700
kronor.
Det torde i detta sammanhang vara lämpligt att beröra 1 9 5 8 års
besparingsutrednings förslag, vilket syftar dels till en omfördelning
av det studiesociala stödet till de studerande vid universiteten
och högskolorna i riktning mot en relativ ökning av antalet lån och en motsvarande
relativ minskning av antalet naturastipendier, dels ock till en höjning
av den ränta som efter studietidens slut utgår på lån från statens
lånefond för universitetsstudier. I likhet med flertalet av de instanser, som
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
yttrat sig över förslaget, kan jag icke finna, att skäl nu föreligger att till
närmare övervägande upptaga vare sig den ifrågasatta räntehöjningen
eller en omfördelning av det statliga stödet till de universitets- och högskolestuderande.
Jag vill erinra om att de av mig föregående år tillkallade
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande studiesociala
åtgärder på den högre utbildningens område m. in. — studiesociala utredningen
— enligt sina direktiv bland annat har att pröva frågan hur avvägningen
mellan olika direkta stödformer såsom stipendier och lån på
lämpligaste sätt bör ske. Den översyn av de studiesociala åtgärderna på den
högre utbildningens område, som de sakkunniga har att verkställa, skall
enligt direktiven utmynna i ett handlingsprogram, vilket dels bör vara utformat
mot bakgrunden av vad som kan vara praktisk samhällsekonomisk
politik i fråga om att satsa på utbildning, dels också bör utförligt och konkret
belysas med avseende på sina samhällsekonomiska och statsfinansiella
konsekvenser. Jag är således inte beredd att i anledning av besparingsutredningens
förslag förorda några särskilda åtgärder.
Jag övergår så till att behandla frågan om en utvidgning av naturastipendiesystemet
m. m. till att omfatta studerande vid de högre
konstnärliga läroanstalterna.
Studiesociala utredningen har framlagt förslag om förbättrat studiesocialt
stöd för de studerande vid statliga eller statsunderstödda läroanstalter för
högre konstnärlig utbildning. Utredningen har bland annat genomfört en
enkätundersökning rörande nämnda studerandes sociala och ekonomiska
situation. Resultatet av undersökningen tyder på att i dessa hänseenden
elevrekryteringen till läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning är i
stort sett densamma som rekryteringen till universitet och högskolor. Eleverna
vid de konstnärliga skolorna synes dock befinna sig i en särskilt prekär
studieekonomisk situation. Utredningen har därför bedömt snara åtgärder
i syfte att förbättra de ekonomiska förhållandena för ifrågavarande elevkategori
som så angelägna, att utredningen tagit upp denna fråga till särskild
behandling före den allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna
på den högre utbildningens område, som utredningen har i uppdrag att
genomföra. Utredningen understryker därvid, att med hänsyn till nämnda
allmänna översyn ett slutligt ställningstagande beträffande den ifrågavarande
gruppen nu icke kan ske, varför utredningens förslag är att betrakta
som ett provisorium. Förslaget innebär, att eleverna vid konsthögskolan,
musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola
samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping
i fråga om studiesocialt stöd dels anknyts till naturastipendiesystemet,
dels erhåller rätt att söka räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier.
Med hänsyn bland annat till förslagets provisoriska karaktär
har utredningen icke nu ansett sig beredd att framlägga förslag syftande till
4 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1960. 1 sand. Nr 89
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
att här ifrågavarande elevkategori erhåller rätt att söka statsgaranterat
studielån.
Enligt min mening föreligger starka skäl för att omedelbart genomföra
studiesociala stödåtgärder för de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna.
Jag tillstyrker därför, att naturastipendiesystemet från och
med nästa budgetår i enlighet med de riktlinjer utredningen förordat införes
vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska
teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg,
Malmö och Norrköping. Jag delar vidare utredningens uppfattning, att
det av praktiska skäl är lämpligast att de studerande vid nämnda utbildningsanstalter,
vilka nu har möjlighet att söka räntefria studielån ur allmänna
studielånefonden, från och med nästa budgetår får rätt att söka
sådana lån ur statens lånefond för universitetsstudier, detta bland annat
med hänsyn till att sistnämnda lån, liksom naturastipendierna, beviljas av
statsstipendienämnderna. Jag förutsätter härvid, att statsstipendienämnderna
vid prövningen av ansökningar om räntefria lån från elever vid här
aktuella lärosäten, i den mån så är möjligt, beaktar utredningens uttalande,
att möjligheterna för ifrågavarande elever att erhålla räntefria lån icke bör
försämras. I likhet med utredningen är jag ej beredd att nu framlägga förslag
om att de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna får rätt
att söka statsgaranterat studielån.
I anslutning härtill finner jag det angeläget att understryka vad utredningen
själv, liksom även flera remissinstanser, anfört rörande förslagets
karaktär av provisorium. De av studiehjälpsnämnden i dess yttrande framförda
synpunkterna på frågan om i vilka former det studiesociala stödet till
här berörda elevgrupper bör utgå torde således komma att aktualiseras i
samband med utredningens fortsatta överväganden, bland annat vid den
översyn, som utredningen enligt givna direktiv har att verkställa i fråga om
den från utbildningspolitiska synpunkter alltmer viktiga gränsdragningen
mellan de två huvudsystemen för studiesociala åtgärder. Utredningens slutliga
förslag bör givetvis även innefatta ett ställningstagande till de av vissa
remissinstanser resta invändningarna mot att de studerande ej nu föreslagits
erhålla rätt att söka studielån med statlig kreditgaranti liksom även
till de av några instanser berörda frågorna rörande principerna för avgränsningen
av det studiesociala stödet såväl inom gruppen studerande vid högre
konst-, musik- och teaterskolor — exempelvis beträffande Valands konstskola
— som gentemot vissa övriga grupper av studerande.
I likhet med utredningen anser jag, att den starka konkurrensen bland
de inträdessökande vid de konstnärliga högskolorna liksom även den ringa
avbrottsfrekvensen borgar för att samtliga intagna elever uppfyller föreskrivna
krav på studielämplighet. Detta innebär, att den ekonomiska behovsprövningen
blir det utslagsgivande kriteriet vid stipendieutdelningen.
Nämnda prövning torde böra ske efter samma normer som statsstipendie
-
43
Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960
nämnderna använder beträffande de universitetsstuderande. Mot utredningens
uppskattning att cirka 60 procent av de studerande vid läroanstalterna
för högre konstnärlig utbildning härigenom torde bli stipendieberättigade,
har jag icke funnit anledning till erinran.
Utredningens förslag beträffande stipendietidens längd anser jag mig böra
biträda. Detta innebär, att statsstipendium skall kunna utgå i högst tre år
till elever vid konsthögskolan, musikhögskolan och musikkonservatoriet i
Göteborg samt i högst ett och ett halvt år till elever vid dramatiska teaterns
elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och
Norrköping. Med hänsyn till att studietidens längd varierar vid musikhögskolans
olika avdelningar torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att,
efter förslag av garantilånenämnden, utfärda närmare bestämmelser rörande
tiden för innehav av stipendium vid ifrågavarande högskola. I övrigt torde
stipendium böra utdelas på samma villkor och efter samma regler som gäller
för övriga naturastipendieberättigade studerande. Detta innebär bland
annat, att statsstipendienämnderna vid handläggningen av ärenden som
gäller elever vid berörda läroanstalter bör kompletteras med representanter
för respektive lärar- och elevkårer på sätt utredningen föreslagit.
Utredningens förslag till övergångsbestämmelser av den innebörden, att
vid första ansökningstillfället samtliga elever vid de här aktuella läroanstalterna
erhåller rätt att söka naturastipendium, biträder jag. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden, meddela
närmare bestämmelser om erforderliga övergångsanordningar.
Jag vill slutligen beröra en detaljfråga, som rests vid remissbehandlingen
av utredningens förslag. Statskontoret har föreslagit, att nu utgående kostbidrag
till elever vid konsthögskolan slopas. Med hänsyn bland annat till
huvudförslagets karaktär av provisorium har jag ej ansett mig böra förorda
någon begränsning av den nu till 18 800 kronor uppgående medelsanvisningen
till ifrågavarande speciella ändamål.
Kostnaderna för naturastipendiesystemets införande vid här aktuella
läroanstalter har av utredningen beräknats till 720 000 kronor för budgetåret
1960/61. Jag tillstyrker, att medelsanvisningen under här förevarande
anslag för nästa budgetår uppräknas med nämnda belopp.
Den ökning av investeringsanslaget till statens lånefond för universitetsstudier,
som blir erforderlig för nästa budgetår vid bifall till mitt förslag om
att de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna erhåller rätt
att söka lån ur nämnda fond, uppskattar jag till i runt tal 300 000 kronor.
Investeringsanslaget till allmänna studielånefonden torde i gengäld kunna
minskas med motsvarande belopp. Jag återkommer till denna fråga vid
anmälan i det följande av investeringsanslagen till de två lånefonderna.
Jag övergår så till att behandla frågan om naturastipendiesystemets utvidgning
till att omfatta studerande vid jordbrukets
högre 1 ii roanstalte r.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
Till att börja med vill jag erinra om att 1946 års studentsociala utredning
på sin tid föreslog, att naturastipendiesystemet även skulle införas
vid lantbrukshögskolan, högre mejerikursen vid Alnarps lantbruks-, mejeri - och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan och skogshögskolan. Av olika skäl
förverkligades ej detta förslag, när naturastipendiesystemet genom beslut
av 1953 års riksdag utsträcktes till att omfatta samtliga högre läroanstalter
under åttonde och tionde huvudtitlarna. I årets statsverksproposition har
emellertid chefen för jordbruksdepartementet vid sin anmälan av förslagsanslaget
till omkostnader vid skogshögskolan förordat, att de under jordbruksdepartementet
lydande högskolorna samt därjämte högre mejerikursen
och högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet infogas i naturastipendiesystemet
från och med budgetåret 1960/61. Bifall till ifrågavarande
förslag innebär, att nu under nionde huvudtiteln utgående medelsanvisningar
till kontantstipendier vid berörda läroanstalter kan minskas med
sammanlagt i runt tal 155 000 kronor. Nämnda belopp bör i stället tillföras
här förevarande anslag.
För egen del vill jag understryka, att några påfallande skillnader av exempelvis
studieorganisatorisk art eller i fråga om de studerandes sociala rekrytering
och studieekonomiska förhållanden icke föreligger mellan å ena sidan
de nu berörda läroanstalterna och utbildningslinjerna och å andra sidan
övriga universitet och högskolor. Jordbrukets högre läroanstalter är, med
undantag för den högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet, redan såtillvida
infogade i det studiesociala stödsystemet för det högre utbildningsväsendet
i övrigt, att de studerande vid dessa läroanstalter äger rätt att
söka statsgaranterat studielån och lån ur universitetslånefonden. Jag föreslår
nu, att naturastipendiesystemet från och med nästa budgetår införes
vid lantbrukshögskolan, högre mejeri- och högre trädgårdskurserna vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan och
skogshögskolan. Vid bifall till mitt förslag torde medelsanvisningen under
förevarande anslag böra höjas med 155 000 kronor.
Beträffande stipendietidens längd föreslår jag, att tiden för innehav av
stipendium sättes till högst tre år vid veterinärhögskolan, högst två år vid
lantbrukshögskolan och skogshögskolan, samt högst ett och ett halvt år
respektive ett år vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen vid
Alnarpsinstitutet. I övrigt bör stipendium utdelas på samma villkor och
efter samma regler, som gäller för övriga naturastipendieberättigade studerande.
Övergången till naturastipendier kan komma att medföra, att vissa nu
inskrivna studerande vid de berörda högskolorna kommer i ett oförmånligare
läge jämfört med tidigare. Sålunda har nu utgående stipendier i allmänhet
utdelats under andra eller tredje studieåret, vilket medfört att de
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
till skillnad mot vad som är föreskrivet beträffande naturastipendierna
ofta kommit att innehavas även under den senare delen av studietiden.
Vidare är exempelvis vid skogshögskolan den nu gällande maximitiden för
innehav av stipendium ett halvt år längre än motsvarande tid kommer att
bli vid naturastipendiesystemets införande. Övergångsbestämmelserna bör
därför enligt min uppfattning utformas så att möjligheterna att erhålla och
innehava stipendium icke försämras för dem som nu är inskrivna vid de
berörda högskolorna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter
förslag av garantilånenämnden, föreskriva härutinnan erforderliga övergångsanordningar.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om rätt att inneha
stipendium och lån vid studier i annat nordiskt
land m. m. Denna jämte vissa andra frågor rörande utländska medborgares
rättigheter i studiesocialt avseende har aktualiserats genom den tidigare
redovisade resolutionen vid nordiska undervisningsministermötet i
Oslo i februari 1959.
Med erinran om vad jag i årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln
s. 534) i förevarande hänseende anfört beträffande studiehjälp enligt
allmänna studiehjälpsreglementet, förordar jag i enlighet med garantilånenämndens
förslag att rekommendationerna i den ifrågavarande resolutionen
genomföres på så sätt, att svenska studerande bör få åtnjuta de studiesociala
förmåner, som ges i Sverige, även vid sådana studier i annat nordiskt
land, som icke har tillfällig karaktär och vilka bedrives vid samma
slag av högskolor, som angivits i vederbörande svenska författningar. I
anslutning härtill förordar jag vidare, att universitets- och högskolestuderande
från Danmark, Finland, Island och Norge, vilka är bosatta i Sverige
och icke vistas här huvudsakligen i syfte att erhålla utbildning för att därefter
återvända till hemlandet, likställes med svenska studerande i studiesocialt
hänseende. Slutligen förordar jag, att den sistnämnda principen härutöver
och på samma villkor bör genomföras även beträffande övriga utländska
studerande. Bifall till sistnämnda förslag innebär bland annat att
flyktingstudenterna, vilka för närvarande endast har tillgång till räntefria
lån från statens lånefond för universitetsstudier samt studielån med statlig
kreditgaranti, inbegripes även i naturastipendiesystemet.
I enlighet med garantilånenämndens förslag bör ärenden beträffande sådana
svenska studerande, vilka studerar i annat nordiskt land, och vilka
tidigare icke varit inskrivna vid svensk högskola, handläggas av statsstipendienämnden
i Stockholm.
I likhet med garantilånenämnden anser jag, att de merkostnader, som
kan uppkomma för en svensk studerande vid studier i annat nordiskt land,
i första hand bör täckas genom garantilån.
46
Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960
Beträffande de kostnader för stipendier och räntefria lån till utländska
studerande, som kan uppkomma vid genomförande av de här framlagda
förslagen, synes dessa — såsom garantilånenämnden anfört — vara av den
storleksordningen att de kan rymmas inom den i övrigt beräknade medelsanvisningen.
Med anledning av garantilånenämndens förslag beträffande förvaltningskostnaderna
vid statsstipendienämnderna
tillstyrker jag, att en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas vid var och en av
statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund och Göteborg samt en tjänst som
kansliskrivare i Ae 10 vid statsstipendienämnden i Stockholm. Jag biträder
tillika garantilånenämndens förslag, att statsstipendienämnden i Stockholm
erhåller rätt att anställa biträden i reglerad befordringsgång.
Garantilånenämndens förslag om ökning av medelsanvisningen till statsstipendienämndernas
förvaltningskostnader med 10 000 kronor har jag funnit
mig böra biträda. Jag beräknar till ifrågavarande ändamål ett belopp
av 160 000 kronor för nästa budgetår.
Slutligen tillstyrker jag även garantilånenämndens förslag att anslagsposten
till Kungl. Maj:ts disposition, från vilken huvudsakligen oförutsedda
förvaltningskostnader är avsedd att bestridas, uppräknas med 10 000 kronor
och förordar sålunda att nämnda anslagspost upptages med ett belopp
av 20 300 kronor budgetåret 1960/61.
Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit, torde anslaget för nästa
budgetår böra uppföras med (7 940 000 -f- 8 860 000 + 9 700 -j- 720 000 -|- + 155 000 + 160 000 + 20 300 =) 17 865 000 kronor, vilket innebär en
anslagsökning med 6 415 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma
på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden, besluta om anslagsmedlens
fördelning samt meddela i övrigt erforderliga föreskrifter
rörande anslagets disposition. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1960/61 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 865 000
kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
47
IV. Statens lånefond för universitetsstudier
1. Förslag
Till kapitalinvestering i förevarande fond, som tillkom år 1939, har riksdagen
beviljat anslag för varje budgetår. För budgetåret 1959/60 är anslaget
uppfört med 8 000 000 kronor. För utlåning innevarande läsår har disponerats
dels nyssnämnda anslag, dels ock 1 500 000 kronor av de i fonden tillgängliga
medlen eller sålunda sammanlagt 9 500 000 kronor.
Garantilånenämnden föreslår för nästa budgetår ett investeringsanslag av
12 800 000 kronor, vars fördelning framdeles bör bestämmas av Kungl.
Maj:t. Den av garantilånenämnden sålunda föreslagna anslagsökningen,
4 800 000 kronor, hänför sig med 2 500 000 kronor till en förordad ökning
av det individuella lånebeloppet från 2 500 till 3 000 kronor, medan återstående
anslagsökning, 2 300 000 kronor, till 1 000 000 kronor orsakas av det
ökade antalet fortsatta lån och till 1 300 000 kronor av en förordad ökning i
antalet nya lån. För sistnämnda ändamål räknar nämnden därjämte med
en behållning å lånefonden av 2 000 000 kronor. Som motivering för sina
förslag anför nämnden bland annat följande.
Garantilånenämnden vill erinra om att enligt principbeslut av statsmakterna
det direkta studentsociala stödet skall utbyggas såsom en kombination
av stipendier och lån. Genom expansionen av övriga stödformer, naturastipendier
och studielån med statlig kreditgaranti, har emellertid en relativ
eftersläpning sedan flera år inträtt beträffande de räntefria studielånen. Utvecklingen
av de olika stödformerna sedan budgetåret 1953/54 belyses i
följande sammanställning.
Budgetår
Naturastip.- anslag
milj. kr.
Garantilån till studerande
Räntefria studielån
utlån.-bemynd.
milj. kr.
antal
milj. kr.
1953/54
0,94
4.277
13,0
3,86
1954/55
1,87
4.593
14,5
4,60
1955/56
2,69
5.429
17,0
5,56
| 1956/57
4,38
7.044
22,4
7,00
1957/58
6,87
9.962
30,2
6,95
1958/59
9,37
10.821
33,4
8,00
1959/60
11,28
—
—
9,50
Under hänvisning till främst ökningen i fråga om garantilånen men även
till att naturastipendierna de två senaste budgetåren passerat de räntefria
lånen i totalbelopp räknat hemställer garantilånenämnden, att anslaget till
räntefria lån måtte uppräknas i första hand till 1956/57 års nivå beträffande
antalet nya låntagare. Utvecklingen för de räntefria lånen under
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
senare år samt garantilånenämndens förslag för 1960/61 framgår av följande
av nämnden redovisade sammanställning.
Budgetår
Antal lån
Antal aktiva
studerande
Nya lån i %
av aktiva stud.
forts.
nya
1956/57
1.480
1.790
23.755
7,5
1957/58
2.400
740
26.800
2,9
1958/59
2.400
1.240
29.086
4,3
1959/60
2.500
1.800
31.300
5,8
1960/61
3.010
2.550
34.000
7,5
Garantilånenämnden föreslår alltså, att anslag till sammanlagt 5 560
räntefria studielån bör beräknas för budgetåret 1960/61. Nämnden har
därvid förutsatt, att fortsatt lån, som enligt lånereglementet utgår med
företrädesrätt, skall kunna beviljas till 3 010 tidigare låntagare, d. v. s. i
överensstämmelse med hittillsvarande erfarenheter till cirka 70 procent avinnevarande
års låntagare.
De räntefria lånens normalbelopp har, som förut nämnts, sedan budgetåret
1953/54 varit 2 500 kronor. Det genomsnittliga lånebeloppet utgör enligt
garantilånenämnden omkring 2 210 kronor. Nämnden föreslår nu, att
från och med budgetåret 1960/61 det årliga maximibeloppet för lån ur
ifrågavarande fond höjes till 3 000 kronor, varvid nämnden beräknar den
genomsnittliga storleken på lånen till 2 660 kronor. I anslutning härtill
anför nämnden bland annat följande.
En sådan höjning anser nämnden vara motiverad med hänsyn till att
studiekostnaderna stigit avsevärt sedan år 1953, då lånebeloppet fastställdes.
Vidare vill garantilånenämnden liksom föregående år framhålla, att ett
ökat individuellt lånebelopp skulle leda till en betydande rationalisering av
låneverksamhetens administration. För räntefria lån och garantilån till studerande
tillämpas nämligen ett gemensamt ansökningsförfarande. Skulle den
sökandes lånebehov överstiga 2 500 kronor måste därför utom ett räntefritt
lån hos postsparbanken även ett garantilån i någon annan kreditanstalt
beviljas. Redan en höjning från 2 500 till 3 000 kronor av det räntefria lånebeloppet
skulle avsevärt minska antalet dylika dubbla lånebeslut och därmed
eliminera det administrativa dubbelarbetet i dessa fall.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i en framställning den 10 november
1959 hemställt, att för nästa budgetår måtte beviljas ett investeringsanslag
av sådan storlek, att 30 461 000 kronor finnes tillgängliga för
beviljande av räntefria lån för ifrågavarande budgetår. Vidare har SFS — i
likhet med garantilånenämnden —- föreslagit, att det årliga maximibeloppet
för lån höjes till 3 000 kronor. Till stöd för de sålunda framförda förslagen
anför SFS i huvudsak följande.
För närvarande utgör anslaget till räntefria lån ungefär en femtedel av
den totala utlåningen genom statsstipendienämnderna. Den nuvarande stor
-
49
Kunrjl. Ma]:ta proposition nr 89 ur 1960
leken av anslaget till räntefria lån gör att de flesta av de studerande, som ej
kan erhålla naturastipendium, men mycket nära uppfyller kraven, ej heller
kan beviljas räntefritt lån. De blir enbart hänvisade till att söka statsgaranterat
studielån. En naturligare och riktigare proportion mellan stödformerna
måste vara att de studerande i första hand får täcka sitt lånebehov
med räntefria lån. För därutöver uppkommande lånebehov kan statsgaranterade
studielån tillgripas. Denna sista räntebärande lånetvp bör
emellertid endast vara en kompletterande studentsocial stödform. Man bör
sträva efter att successivt minska dess omfattning genom utökad stipendiering
och tillräckliga anslag till fonden för räntefria lån, så att de elementära
levnadskostnaderna under studietiden kan täckas genom en kombination
av stipendier och räntefria lån. Studieskuldsättningens omfattning,
som icke visar någon tendens att minska, gör enligt SFS ett kraftigt utökat
anslag till räntefria lån starkt nödvändig. När det gäller att mildra verkningarna
av en hög skuldbörda är nämligen de räntefria lånen av stor betydelse.
En studerande, som under tre års studier fram till examen innehaft
räntefritt lån på 2 500 kronor för år, går ut med 700 kronor lägre studieskuld
än han skulle ha gjort om han i stället lånat 7 500 kronor i statsgaranterat
studielån plus ett belopp avsett att täcka hans ränteutgifter för lånet under
hans studietid. Räntevillkoren under amorteringstiden för de räntefria lånen
medför 2 145 kronor lägre ränteutgifter under en 15-årig amorteringstid i
jämförelse med ett akademikerlån, som under den treåriga studietiden givit
samma nettobehållning efter täckande av ränteutgifter som de räntefria
lånen. Finansieringen av studietiden vid lärosäten med treårig studietid blir
alltså 2 851 kronor (motsvarande drygt ett statsstipendium) billigare för
den, som innehaft räntefritt lån än för den som varit hänvisad till enbart
statsgaranterat studielån. Vid en studietid på fyra år blir studiekostnaden
4 205 kronor mindre, efter fem års studier blir minskningen 5 780 kronor och
efter sex år 7 587 kronor.
Antalet studentexamina har under åren 1951/52—1959/60 i det närmaste
fördubblats. Ökningen är procentuellt sett betydligt större än tillväxten av
de årskullar, som dessa studenter tillhör. En ökad andel av studenterna
kommer numera från ekonomiskt svagare skikt i samhället, inom vilka studentexamina
tidigare var relativt sällsynt förekommande. Denna breddade
rekrytering kommer som ett resultat av den allmänna demokratiseringsprocessen
inom skolväsendet, som i sin tur är en nödvändig förutsättningför
att landet skall kunna fylla det ökande behovet av akademisk arbetskraft.
Det framstår därför för SFS som utomordentligt viktigt, att man,
förutom stipendiering, också ger möjligheter till en lånefinansiering av studierna,
som kan minska den nuvarande höga skuldsättningen. SFS har den
uppfattningen att skuldsättningsproblemct effektivast löses genom eu utökad
stipendiering, men vill också understryka att stipendieringen (av nuvarande
karaktär) ensamt icke kan utgöra en lösning. Ett naturastipendium
täcker endast hälften av studiekoslnaden under halva sludictiden. Sålunda
återstår tre fjärdedelar av studiekostnaden, som de flesta studerande är
hänvisade att täcka genom lån. Medvetandet om de konsekvenser i form
av en hög skuldsättning som det nuvarande lönesystemet medför, gör att
många studieliimpadc ungdomar hellre avstår från högre studier än att
påtaga sig den nödvändiga skuldbördan.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
2. Departementschefen
Såsom jag inledningsvis anfört har för utdelning av lån ur förevarande
fond för innevarande budgetår kunnat disponeras ett belopp av 9 500 000
kronor, varav 8 000 000 kronor anvisats i investeringsanslag för nämnda
budgetår. Såväl garantilånenämnden som SFS föreslår höjning av det årliga
maximibeloppet för lån från 2 500 till 3 000 kronor samt utgår vid sina
beräkningar av anslagsbehovet från det sålunda föreslagna beloppet.
Garantilånenämnden räknar vidare med att för utdelning av lån under
nästa budgetår skall vara tillgänglig — förutom ett av nämnden föreslaget
investeringsanslag av 12 800 000 kronor — en till 2 000 000 kronor uppskattad
behållning å lånefonden vid ingången av sistnämnda budgetår. Av
den av nämnden sålunda äskade anslagshöjningen, 4 800 000 kronor, hänför
sig 2 500 000 kronor till den föreslagna ökningen av det årliga maximibeloppet
för lån ur fonden.
För egen del anser jag, att det — icke minst med hänsyn till det ökande
studentantalet — är angeläget, att långivningen kommer att avse ett större
antal nya lån än innevarande budgetår. Jag har därför funnit mig böra
biträda garantilånenämndens förslag, att anslaget för nästa budgetår beräknas
så att det — utöver de för ett vidmakthållande av utlåningen nödvändiga
automatiska ökningarna av antalet fortsatta och nya lån — även medger
ett återställande av den under läsåret 1956/57 gällande utlåningsfrekvensen
beträffande nya lån. Däremot är jag ej beredd att biträda förslaget
om höjning av det årliga maximibeloppet för lån ur fonden. Anslaget torde
med hänsyn till vad jag sålunda förordat böra uppräknas med 2 300 000
kronor. I likhet med garantilånenämnden räknar jag med att av fondmedel
tillika kommer att kunna disponeras minst 2 000 000 kronor.
Såsom jag i det föregående anfört vid anmälan av reservationsanslaget
till Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter,
beräknar jag härutöver, att en ökning med 300 000 kronor av investeringsanslaget
till förevarande lånefond blir erforderlig, därest riksdagen bifaller
mitt förut framlagda förslag, att de studerande vid konsthögskolan, musikhögskolan,
musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola
samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg. Malmö och Norrköping
medgives rätt till lån ur universitetslånefonden.
Vid bifall till vad jag föreslagit bör anslaget för nästa budgetår uppföras
med 10 600 000 kronor, vilket innebär en höjning med 2 600 000 kronor.
Sammanlagt kommer för utdelning av lån under nästa budgetår att finnas
disponibelt ett belopp av minst 12 600 000 kronor. Med utgångspunkt i
oförändrat genomsnittligt lånebelopp — omkring 2 210 kronor — beräknar
jag, att nämnda, för nästa budgetår disponibla belopp skall medge utdelning
av drygt 3 000 fortsatta och närmare 2 700 nya lån.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960 51
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret
1960/61 under statens utlåningsfonder anvisa ett
investeringsanslag av 10 600 000 kronor.
V. Allmänna studielånefonden
1. Förslag
Till kapitalinvestering i förevarande fond, som tillkom år 1920, har riksdagen
beviljat anslag för varje budgetår utom för budgetåret 1944/45, då
investering icke ansågs erforderlig. För innevarande budgetår är anslaget
uppfört med 9 100 000 kronor.
Studiehjälpsnämnden föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppföres
med 10 500 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1 400 000 kronor.
Nämnden anför som motivering för detta förslag följande.
På grundval av hittills behandlade, vid ansökningstillfällena den 1 mars,
den 1 juli och den 15 september 1959 ingivna ansökningar och de senast den
1 februari 1960 inkommande ansökningarna, beräknade till i huvudsak samma
antal som år 1959, kan med visshet beräknas, att omkring 9 300 studielån
å större eller mindre belopp kommer att utgå budgetåret 1959/60. Detta
innebär, att sagda budgetår antalet lån ökat från närmast föregående budgetår
med omkring 900 lån. Anledningen till ökningen får sökas dels i nytillkomna
läroanstalter med lånerätt för eleverna dels och framför allt i
betydligt ökad sökandefrekvens vid de olika läroanstalterna. Nämnden har
för att kunna ge studiehjälp åt så många sökande som möjligt nödgats begränsa
lånens storlek men utnyttjar också viss kapital tillgång å fonden, som
uppkommit genom större amorteringar än som tidigare kunnat beräknas.
Då det måste antagas, att de sökandes antal budgetåret 1960/61 fortsätter
att stiga, anser nämnden ofrånkomligt att räkna med omkring 10 000 lån
nu sagda budgetår. Med ett medeltal per lån av 1 900 kronor, skulle därför
erforderlig lånesumma uppgå till omkring 19 000 000 kronor. Härtill svarar
de av generalpoststyrelsens avdelning för studielånens handläggning beräknade
amorteringarna å 7 500 000 kronor och en kapilaltillgång å allmänna
studielånefonden å omkring 1 000 000 kronor. Erforderligt investeringsanslag
blir då 10 500 000 kronor eller 1 400 000 kronor mer än budgetåret
1959/60.
2. Departementschefen
Mot studiehjälpsnämndens beräkning av anslagsbehovet har jag ingen
erinran i och för sig. Med hänsyn till att jag i det föregående föreslagit, att
de studerande vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i
Göteborg, dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteat
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
rarna i Göteborg, Malmö och Norrköping från och med nästa budgetår
medgives rätt till lån ur statens lånefond för universitetsstudier i stället för
ur allmänna studielånefonden, torde emellertid det för lån ur sistnämnda
fond disponibla beloppet böra minskas med 300 000 kronor. Anslaget torde
sålunda för nästa budgetår böra uppföras med 10 200 000 kronor, vilket
innebär en ökning med 1 100 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1960/61
under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag
av 10 200 000 kronor.
Vad departementschefen sålunda under III—V, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Lindén
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960
53
INNEHÅLL
Sid.
I. Inledning ................................................ 3
II. Nuvarande studiesociala stödformer......................... 5
III. Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
.................................................. 9
1. Ökat antal naturastipendier åt nu stipendieberättigade grupper
av studerande ......................................... 9
2. Naturastipendier m. m. åt studerande vid vissa läroanstalter
för högre konstnärlig utbildning.......................... 15
Studiesociala utredningens förslag........................ 15
Yttranden ............................................ 27
3. Naturastipendier åt studerande vid jordbrukets högskolor ... 33
4. Rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt
land, m. m............................................. 36
5. Departementschefen .................................... 38
IV. Statens lånefond för universitetsstudier...................... 47
1. Förslag ............................................... 47
2. Departementschefen .................................... 50
V. Allmänna studielånefonden ................................ 51
1. Förslag ............................................... 51
2. Departementschefen .................................... 51
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1960:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt til a1 i texten
- SU 1960:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt till naturastipen s. 1 i texten