Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt allmänna studielånefonden

1960-03-11 · 53 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:89, Angående anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt allmänna studielånefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960

1

Nr 89

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens

lånefond för universitetsstudier samt allmänna studielånefonden;

given Stockholms slott den 11 mars

1960.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om erforderliga anslag för nästa budgetår

till studiesociala stödåtgärder. Sålunda äskas å driftbudgeten ett

reservationsanslag å 17 865 000 kronor till naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter samt å kapitalbudgeten investeringsanslag

å dels 10 600 000 kronor till statens lånefond för universitetsstudier,

dels 10 200 000 kronor till allmänna studielånefonden. Jämfört med de anslag,

som för innevarande budgetår anvisats för ändamålet, innebär anslagsäskandena

för budgetåret 1960/61 en ökning med 6 415 000 kronor till

naturastipendier och med sammanlagt 3 700 000 kronor till de tva lånefonderna

eller alltså tillhopa med 10 115 000 kronor.

Under anslaget till naturastipendier föreslås en utvidgning av stipendieringen

till att i princip omfatta samtliga de studerande, som uppfyller de

nu tillämpade behovskraven och som har minst Ba (3,0) i genomsnittligt

studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer. Vid nuvarande fördelning

av de studerande på skilda inkomstgrupper beräknas en sådan ut1

— Biliang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 89

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

vidgning medföra att cirka 47 procent av en årgång nyinskrivna studerande

erhåller stipendier. För närvarande omfattar stipendieringen omkring 26

procent av en årgång nyinskrivna och studielämplighetskravet ligger mellan

Ba och AB (3,5). — På grundval av en av studiesociala utredningen avgiven

promemoria föreslås, att eleverna vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig

utbildning i fråga om studiesocialt stöd dels anknyts till naturastipendiesystemet,

dels erhåller rätt till räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier.

Vidare föreslås, att naturastipendiesystemet utvidgas till att

omfatta studerande vid jordbrukets högre läroanstalter. Slutligen förordas

vissa förändringar i fråga om rätten till studiesociala förmåner vid studier

i annat nordiskt land, m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga angående

anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier samt

allmänna studielånefonden och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 139, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61 till Naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter beräkna ett reservationsanslag

av 17 885 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bilagan 30, Kapitalbudgeten,

punkterna 14 och 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna

till Statens lånefond för universitetsstudier ett investeringsanslag av

10 300 000 kronor samt

till Allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av 10 500 000

kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.

I. Inledning

I det följande kommer jag till en början att i korthet redogöra för befintliga

statliga studiesociala stödformer såvitt gäller de för studerande vid

universiteten och andra högre utbildningsanstalter mest betydelsefulla stipendie-

och lånemöjligheterna. Mot bakgrunden härav avser jag att till

behandling upptaga vissa spörsmål beträffande dimensioneringen av det nuvarande

stipendie- och lånesystemet. Jag ingår därvid först på frågan om

naturastipendier åt studerande vid universiteten m.fl. läroanstalter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Den pågående expansionen av utbildningsväsendet måste enligt min mening

även innefatta förbättrade ekonomiska möjligheter för den enskilde att

tillgodogöra sig de ökade utbildningsmöjligheterna. Naturastipendierna,

vilka är avsedda för obemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning,

spelar härvidlag en mycket viktig roll. I syfte att skapa förbättrade

stipendiemöjligheter har detta stipendiesystem också successivt byggts ut

under 1950-talet. Med hänsyn främst till den ökning av andelen högskolestuderande

från socialgrupp III, som ägt rum under de senaste åren, har

den företagna utbyggnaden dock icke varit tillräcklig för att man i dag

skall kunna utdela naturastipendier i önskvärd omfattning. Jag har därför

för avsikt att framlägga förslag om en sådan ökning av antalet naturastipendier,

att väsentligt fler dylika stipendier skall kunna ställas till förfogande

för redan nu stipendieberättigade grupper av högskolestuderande.

Såsom jag redan framhållit i årets åttonde huvudtitel bör naturastipendiesystemet

tillika utvidgas till att omfatta vissa grupper av studerande,

som hittills icke åtnjutit sådana stipendier. Jag vill i anslutning härtill

erinra om att jag, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober

1959, tillkallat sakkunniga för att verkställa utredning rörande studiesociala

åtgärder på den högre utbildningens område (studiesociala utredningen)1).

Med skrivelse den 26 januari 1960 har utredningen överlämnat en promemoria

angående studiesociala åtgärder för de studerande vid vissa skolor

för högre konstnärlig utbildning. Enligt utredningens sålunda framlagda

delförslag bör ifrågavarande studerande komma i åtnjutande av bland annat

naturastipendier. Över utredningens promemoria har utlåtanden avgivits av

statskontoret, garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden, musikaliska akademiens

styrelse, akademien för de fria konsterna, styrelsen för dramatiska

teatern, generalpoststyrelsen, styrelsen för stadsteatern Norrköping-Linköping,

landsorganisationen i Sverige (LO), tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Föreningen

Svenska tonsättare, konstnärernas riksorganisation (KRO), kungl.

musikhögskolans elevkår (KME), akademiklubben (kungl. konsthögskolans

elevkår),elevföreningen vid dramatiska teaterns elevskola, Sveriges förenade

studentkårer (SFS) samt Föreningen aspect. Till garantilånenämndens utlåtande

har fogats yttranden av de av utredningens förslag berörda statsstipendienämnderna.

Musikaliska akademiens styrelse har överlämnat yttrande

från musikhögskolans lärarråd. Härjämte har i anledning av de i

promemorian framlagda förslagen ordföranden i Valands konstskolas nämnd

inkommit med en skrift.

l) Såsom ledamöter i utredningen ingår ledamoten av riksdagens första kammare O. Palme,

tillika ordförande, filosofie licentiaten H. Berg, förutvarande ordföranden i SFS L. Bodström, ledamoten

av garantilånenämnden H. Håkansson, ordföranden i svenska träindustriarbetareförbundet

Y. Persson, sekreteraren i TCO P. E. Rönquist samt direktören i SACO B. Östergren.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Jag kommer i det följande att ge en översikt av utredningens förslag och

remissinstansernas synpunkter samt till Kungl. Maj:ts prövning framställa

de förslag, som synes mig påkallade.

Jag kommer vidare att föreslå, att naturastipendiesystemet utvidgas till

att omfatta jämväl vissa andra nya grupper av studerande, nämligen de

studerande vid lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan

samt vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen (hortonomkursen)

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (i det följande tillsammans

benämnda jordbrukets högskolor).

I anslutning till nu berörda frågor kommer jag dessutom att uppta till

behandling frågan om rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat

nordiskt land samt vissa i anslutning därtill aktualiserade spörsmål.

Slutligen avser jag att framlägga förslag om en höjning av medelsanvisningen

till två andra viktiga studiesociala stödformer, nämligen statens

lånefond för universitetsstudier och allmänna studielånefonden.

II. Nuvarande studiesociala stödformer

För studerande vid universitet och därmed jämförliga

läroanstalter finnes för närvarande dels statsstipendier (naturastipendier),

dels olika former av lån, nämligen bland andra s. k. räntefria

lån, garantilån till studerande och akademikerlån.

Det statliga naturastipendiesystemet infördes budgetåret 1939/40 för

studerande vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Från och med budgetåret 1944/45 öppnades möjligheter till naturastipendier

även för studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och

Göteborg. Vid 1950 års riksdag fattades på grundval av studentsociala

utredningens förslag (SOU 1948:42) principbeslut om riktlinjer för den

framtida utformningen av de studentsociala stödåtgärderna, innebärande i

fråga om det direkta stödet att detta skulle inriktas på ett utbyggande av

statsstipendier och studielån i kombination. Av statsfinansiella skäl begränsades

emellertid tills vidare den fortsatta utbyggnaden av naturastipendiesystemet

till en vidgning av kretsen av stipendieberättigade med studerande

vid medicinska högskolan i Göteborg. Genom beslut av 1953 års riksdag

utvidgades naturastipendieringen till att omfatta samtliga akademiska

utbildningsanstalter under åttonde och tionde huvudtitlarna. Vidare ökades

stipendietidens längd per läsår från högst åtta till högst nio månader.

Det av studentsociala utredningen uppställda målet — stipendiering av

obemedlade och mindre bemedlade studenter vilka uppvisar god studielämplighet

— skulle enligt utredningen nås, om stipendieringen utsträcktes

till att omfatta omkring en fjärdedel av totalantalet nyinskrivna vid uni
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1960

versitet och högskolor. Genom beslut av 1957 års riksdag anvisades till

naturastipendier det belopp, som för budgetåret 1957/58 beräknades erforderligt

för utdelning av dels fortsatta stipendier till alla därtill berättigade,

dels nya stipendier motsvarande en 26-procentig stipendiering av den aktuella

årgången nyinskrivna studerande. För innevarande budgetår har anvisats

det belopp, som beräknades erforderligt för ett bibehållande av en stipendieringsfrekvens

av nyssnämnda omfattning.

Gällande bestämmelser rörande naturastipendieringen — reglementet

1953:366 (ändr. 1954:419 och 1957:493) för utdelning av statsstipendier

vid universiteten in. fl. läroanstalter — är i huvudsak av följande innehåll.

Naturastipendium skall i regel utgå i form av fri bostad och kost (s.k.

helt stipendium) eller i form av endera av dessa förmåner (s. k. delstipendium)

. Stipendium må dock i undantagsfall utgå, helt eller delvis, i kontant

form. Stipendierna må tilldelas obemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning

vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg, karolinska

institutet, Stockholms högskola, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers

tekniska högskola, handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö, farmaceutiska institutet (apotekarlinjen),

gymnastiska centralinstitutet (gymnastiklärarlinjen), socialinstituten

i Stockholm och Göteborg samt sydsvenska socialinstitutet.

Naturastipendium får ej innehas under längre sammanlagd tid än tre läsår

vid universiteten och karolinska institutet samt Stockholms högskola, två

och ett halvt läsår vid tandläkarhögskolorna, två läsår vid tekniska högskolorna,

ett och ett halvt läsår vid handelshögskolorna och farmaceutiska

institutet, ett läsår vid gymnastiska centralinstitutet samt två terminer vid

socialinstituten. Denna maximitid för innehav av stipendium må begränsas,

om så erfordras för att antalet ledigblivna stipendier skall kunna hållas i

möjligaste män konstant från ett år till ett annat. I regel bör stipendium

beviljas under den tidigare delen av studietiden. Som nämnts får stipendieförmånerna

åtnjutas under högst nio månader av läsåret. Stipendierna utdelas

av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg.

Utbetalningen ombesörjes av vederbörande läroanstalt.

Ur statens lånefond för universitetsstudier, som tillkom år 1939, kan s. k.

räntefria lån i enlighet med bestämmelserna i gällande reglemente (SFS

1956: 578) numera beviljas studerande vid samtliga förut sagda läroanstalter

och utbildningslinjer samt vid veterinärhögskolan, lantbrukshögskolan,

skogshögskolan och högre mejerikursen vid Alnarpsinstitutet. Till en början

avsåg låneverksamheten endast studerande vid universiteten och karolinska

mediko-kirurgiska institutet. Låneutdelningen utvidgades emellertid

enligt beslut av 1944 års riksdag att gälla jämväl studerande vid de enskilda

högskolorna i Stockholm och Göteborg samt enligt beslut av 1950 års riksdag

därjämte studerande vid fackhögskolorna och förutnämnda instituts

högre mejerikurs. Studielånen utdelas av de fyra statsstipendienämnderna.

Lån ur fonden i fråga kan beviljas obemedlade och mindre bemedlade

studerande med utpräglad studiebegåvning. Lånen är borgensfria och kan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

erhållas för högst ett år i sänder under hela utbildningstiden. I enlighet med

beslut av 1953 års riksdag har från och med budgetåret 1953/54 det årliga

maximibeloppet för ifrågavarande lån fastställts till 2 500 kronor, dock att,

enligt beslut av 1958 års riksdag, detta belopp må, när särskilda omständigheter

därtill föranleder, höjas upp till 3 500 kronor. Ränta (för närvarande

2 V2 procent) utgår först från och med tredje året efter det kalenderår,

då låntagaren varit berättigad att lyfta sista delen av honom tilldelat

studielån. Amorterings villkoren fastställes av statsstipendienämnderna i

samband med lånens beviljande och avpassas så att lånen skall vara återbetalade

senast efter femton år. Utbetalningen av lånen ombesörjes av

postsparbanken, till vilken även återbetalningen sker.

På samma ansökningsblankett som för räntefria studielån kan studerande

vid samtliga i det föregående omförmälda läroanstalter och utbildningslinjer

ävensom studerande vid farmaceutiska institutets receptariekurs söka

s. k. garantilån till studerande (SFS 1950:469 med senare ändringar). För

dessa lån, som utlämnas av de flesta affärsbanker, sparbanker och riksbankskontor

samt vissa studiekreditkassor, står staten som garant. Lånen

är amorteringsfria under studietiden men löper med av Kungl. Maj:t fastställd

ränta (för närvarande 5 % procent) omedelbart från lånets erhållande.

Amorteringstiden uppgår till högst femton år. Något högsta lånebelopp

är ej fixerat; det individuella lånebehovet är avgörande för lånets

storlek, som fastställes av statsstipendienämnderna på grundval av en av

sökanden uppgjord budget. Såsom villkor för erhållande av lån med kreditgaranti

gäller, att den sökande skall ha ådagalagt studielämplighet och vara

i behov av studiekredit. För den som ännu ej hunnit skaffa sig studiemeriter

vid högskola skall enligt bestämmelserna studielämpligheten anses ådagalagd

om studentbetyget eller därmed jämförligt betyg har ett genomsnitt

av minst Ba.

Under budgetåret 1958/59 beviljade statsstipendienämnderna 10 820

garantilån till studerande med sammanlagt cirka 33,5 miljoner kronor.

Sedan år 1950, då dessa lån infördes, har till och med den 30 juni 1959 beviljats

sammanlagt ungefär 22 000 lån med något över 150 miljoner kronor,

varav 100 miljoner kronor i kapitalskuld för 14 700 låntagare kvarstod.

Av skillnaden, omkring 50 miljoner kronor, hade 36 miljoner kronor överförts

till s. k. akademikerlån, medan återstoden amorterats eller ännu ej

uttagits.

De som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen kan få sina

studieskulder samlade i ett lån med statlig kreditgaranti (SFS 1946: 676

med senare ändringar), s. k. akademikerlån. Beslut om den statliga kreditgarantin

fattas av garantilånenämnden, som tillika har vissa centrala uppgifter

beträffande övriga i det föregående skildrade stipendie- och låneformer.

Lånen utbetalas av samma kreditinstitut som utbetalar garantilån till

studerande. I ett akademikerlån samlas i princip samtliga den sökandes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960

olika lån med undantag av statens räntefria lån och vämpliktslån. Genom

akademikerlånet befrias sålunda eventuella borgensmän från sina förpliktelser

och något speciellt försäkringsskydd för låntagaren erfordras i regel icke.

Akademikerlånen skall vanligen vara återbetalade inom femton år och

räntan är för närvarande 5 *4 procent.

Under budgetåret 1958/59 beviljades kreditgaranti för inemot 500 akademikerlån

med sammanlagt 6,8 miljoner kronor. Därav utgjorde dock 3,7

miljoner kronor en överföring av garantilån till studerande. Vid utgången

av nämnda budgetår uppgick den totala kapitalskulden till inemot 64

miljoner kronor fördelande sig på cirka 8 500 akademikerlån. Från starten

budgetåret 1946/47 har till och med den 30 juni 1959 beviljats kreditgaranti

för akademikerlån med totalt 120 miljoner kronor, varav 36 miljoner kronor

utgjorts av överförda garantilån till studerande.

Till elever vid de högre yrkes utbildande skolor, som

är statliga eller ställda under statlig tillsyn och som icke är att hänföra till

kategorien universitet och högskolor, kan enligt allmänna studiehjälpsreglementet

(SFS 1958: 326) statlig studiehjälp utgå i form av räntefria lån ur

allmänna studielånefonden. Lånen beviljas av studiehjälpsnämnden och är

maximerade till 2 500 kronor per år men må, när särskilda omständigheter

därtill föranleder, uppgå till 3 500 kronor. Som villkor för erhållande av

dessa lån gäller, att den sökande skall vara i behov av ekonomisk hjälp och

kunna anses äga förutsättningar att fullgöra den ifrågavarande utbildningen.

Lånen erhålles utan borgensförbindelse eller annan säkerhet. Räntan

är 2 U procent. Lånen är dock räntefria (och ej sällan också amorteringsfria)

till och med andra året efter det, under vilket sista delutbetalningen

erhållits. Amorteringstiden är i regel tio, dock högst femton år.

Vid vissa skolor och utbildningslinjer kan del av den studiehjälp, som

bedömes böra tillerkännas eleven, utgå i form av stipendium. Studiehjälpsnämnden

kan härvid, då synnerliga skäl anses föreligga, bevilja elev såväl

maximalt studielån som högsta möjliga stipendium. Stipendiebeloppen är

vid lärarutbildningsanstalt maximerade till 960 kronor per läsår för elev

över 18 års ålder och till 800 kronor per läsår till yngre elev samt vid fackutbildningsanstalt

till 900 kronor per läsår för elev över 18 års ålder och

till 675 kronor per läsår till yngre elev. För studier vid lärarutbildningsanstalt

beviljas stipendium endast till elev med försörjningsplikt eller om

ömmande skäl föreligger. Såsom stipendievillkor för studier vid fackutbildningsanstalt

har föreskrivits att eleven skall deltaga i dagundervisning.

De lärarutbildnings- respektive fackutbildningsanstalter, som här avses, har

angivits i en till förutnämnda reglemente fogad förteckning. Exempel på

lärarutbildningsanstalter är folkskoleseminarier, statsunderstödda förskoleoch

särskoleseminarier, teckningslärarinstitutet och statliga skolköksseminarier

samt utbildningslinjerna för musiklärarexamen, högre organistexamen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960

och högre kantorsexamen vid musikhögskolan. Såsom fackutbildningsanstalter

anges exempelvis konstfackskolan, grafiska institutet, fackskolorna

vid högre tekniskt läroverk, sjukgymnastinstitutet i Stockholm, farmaceutiska

institutets receptarielinje, sjöbefälsskolorna (med undantag för

skeppar- och maskinistklasserna), statens brandskola och sjuksköterskeskolorna.

III. Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter

1. Ökat antal naturastipendier åt nu stipendieberättigade

grupper av studerande

Av innevarande budgetårs anslag till naturastipendier vid universiteten

m. fl. läroanstalter, 11 450 000 kronor, har beräknats 11 280 000 kronor till

naturastipendier, 9 700 kronor till bokstipendier, 150 000 kronor till statsstipendienämndernas

förvaltningskostnader och 10 300 kronor till Kungl.

Maj:ts disposition.

Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

2 130 000 alternativt med 5 530 000 kronor till 13 580 000 respektive

16 980 000 kronor. Därvid beräknar nämnden en ökning av anslagsmedlen

till naturastipendier med 2 120 000 alternativt 5 520 000 kronor till

13 400 000 respektive 16 800 000 kronor och till statsstipendienämndernas

förvaltningskostnader med 10 000 kronor till 160 000 kronor; i fråga om anslagsmedlen

till bokstipendier och till Kungl. Maj:ts disposition räknar

nämnden med oförändrade belopp, 9 700 respektive 10 300 kronor.

Naturastipendier. Beträffande naturastipendierna har garantilånenämnden

gjort kostnadsberäkningar för två alternativ. Det första av

dessa upptager de automatiska kostnadsökningar, som hänför sig till studentantalets

ökning samt till den rätt till fortsatt stipendieinnehav som stipendiereglementet

medger. Det andra alternativet innebär en beräkning av

kostnaderna för att härutöver möjliggöra, att nya stipendier kan ställas

till förfogande under 1960/61 för dem som har minst Ba i genomsnittligt

studentbetyg och som uppfyller nu tillämpade ekonomiska behovskriterier.

Vid båda alternativen har garantilånenämnden räknat med en från 2 400

till 2 450 kronor förhöjd kostnad per stipendium.

I anslutning härtill anför garantilånenämnden följande.

Till grund för den successiva utbyggnad av de studentsociala stödåtgärderna,

som beslutats av riksdagen åren 1950—59, har legat de riktlinjer,

som utformades av studentsociala utredningen i dess betänkande SOU

1948: 42. Utredningen förordade att naturastipendium skulle utgå till alla

obemedlade studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter, som hade

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960

minst Ba i genomsnittligt studentbetyg. Vid dåvarande rekrytering beräknades

stipendiebehov föreligga för omkring en fjärdedel av de nyinskrivna

studenterna vid dessa läroanstalter. Från och med budgetåret 1957/58 har

stipendieringen nått denna senare omfattning. Under de senaste åren har

emellertid skett en avsevärd ökning av andelen högskolestuderande från

socialgrupp III. Betygsgränsen för erhållande av stipendium har därför blivit

högre än studentsociala utredningen avsåg och ligger för närvarande

ungeför mitt emellan Ba och AB.

En från genomsnittsbetyget Ba -f- till Ba utvidgad stipendiering kan vid

oförändrad behovsbedömning beräknas leda till en ökning av antalet stipendiater

med cirka 63 procent. Denna siffra grundar sig på en av 1955 års

universitetsutredning publicerad undersökning rörande dem som under

läsåret 1948/49 inskrivits vid universitet och högskolor. Siffran bestyrkes

vidare av statistiskt material beträffande senare studentårgångar. Undersökningen

visar även att studieeffektiviteten är ungefär densamma för dem

som ligger mellan Ba och Ba -|- som för dem som har ett genomsnittsbetyg

mellan Ba -}- och AB.

Vad beträffar fortsatta stipendier erinrar garantilånenämnden bland annat

om att fortsatt stipendium beviljas med förtursrätt framför utseende

av nya stipendiater. På grundval av uppgifter från statsstipendienämnderna

beräknar garantilånenämnden behovet av fortsatta stipendier under

budgetåret 1960/61 till motsvarande sammanlagt 3 240 hela stipendier.

I fråga om utvecklingen av antalet nya stipendier vid universitet och högskolor

under de senaste sex åren hänvisar garantilånenämnden till följande

tablå. I denna har även intagits nämndens beräkning av stipendiebehovet

för läsåret 1960/61 dels med oförändrad betygsgräns, dels med utsträckning

till Ba-gränsen, vilket senare, enligt vad som förut anförts, kan väntas öka

behovet av nya stipendier med cirka 63 procent.

År

Antal

student-

examina

Nyinskrivna

Utdelade stipendier

Antal

% av student- examina

Anta!

% av nyin- skrivna

1954 .........

5 289

4 258

80,5

548

13

1955 .........

5 886

4 501

76,5

690

15

1956 .........

6 502

5163

79,5

1081

21

1957 .........

7 251

5 635

77,7

1602

28

1958 .........

7 814

6 540

83,7

1 710

26

1959 .........

8 170’)

6 840»)

83,7»)

1 914

29

1960 .........

9 0061)

7 530s)

83,7»)

1 2 180»)

f 29»)

| 3 540*)

1 47")

b Beräknat enligt realskoleutredningens metod.

2) Antagen inskrivningsfrekvens 83,7 procent; samma som år 1958.

3) Oförändrad utdelningsfrekvens.

4) Utdelningen utsträckt till Ba-gränsen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Garantilånenämnden anför härefter bland annat:

I detta sammanhang vill garantilånenämnden även nämna, att icke

mindre än 5 185 ansökningar till nytt stipendium inkom våren 1959. De

båda närmast föregående åren, 1958 och 1957 var antalet 4 572 respektive

3 773. De utdelade nya stipendierna utgjorde således respektive 43, 37 och

37 procent av antalet sökande för vart och ett av åren 1957, 1958 och 1959.

Beträffande den i tablån angivna siffran, 6 840, för antalet nyinskrivna läsåret

1959/60 skall uppmärksammas att den är preliminär och enligt de senaste

årens erfarenhet kommer att bli högre i verkligheten. Motsvarande

siffra för stipendieringsfrekvensen, 29 procent, är därför endast skenbar och

motsvarar i realiteten cirka 26 procent. För att korrigera för samma felkälla

vid framräkningen av det erforderliga antalet stipendier för 1960, har

garantilånenämnden därför använt 29 procent även för detta år. Vid socialinstituten

erfordras för vårterminen 1961 nya stipendier till 100 studerande

vid oförändrad ut delningsfrekvens. I det utvidgade alternativet erfordras

160 stipendier. I värde motsvarar dessa en-terminsstipendier således 50

respektive 80 helårsstipendier.

Garantilånenämnden beräknar alltså för budgetåret 1960/61 sammanlagt

(2 180 -f 50 —) 2 230 nya stipendier enligt det alternativ som innebär

en oförändrad stipendieringsfrekvens och (3 540 -f- 80 =) 3 620 nya stipendier

enligt Ba-alternativet. Det förra innebär en ökning med 316 stipendier,

enbart på grund av ökat studentantal; det senare en ökning med 1 706

stipendier från innevarande budgetår.

Årskostnaden för ett helt naturastipendium har under de senaste två

budgetåren beräknats till i genomsnitt 2 400 kronor. Statsstipendienämnderna

räknar för budgetåret 1960/61 med 2 400 kronor i Uppsala, 2 500

kronor i Lund, 2 600 kronor i Stockholm och 2 750 kronor i Göteborg. På

grund av de ökningar både beträffande matkostnader och studentrumsliyror,

som inträtt sedan september 1957, då garantilånenämnden senast

förordade en höjning av beloppet, föreslår nämnden, att detta för 1960/61

uppräknas med 50 kronor till 2 450 kronor för helt stipendieår om nio

månader. Denna höjning är enligt nämndens uppfattning av automatisk

natur och nödvändig för att vidmakthålla stipendiernas realvärde.

Garantilånenämndens beräkning för nästa budgetår innebär sammanfattningsvis

i alternativet med oförändrad betygsgräns 3 240 fortsatta och

2 230 nya hela stipendier eller sammanlagt 5 470 stipendier. Härtill beräknar

nämnden ett anslagsbelopp av (7 940 000 -j- 5 460 000 =) 13 400 000

kronor, vilket utgör en ökning med 2 120 000 kronor från innevarande budgetår.

För Ba-alternativet räknar nämnden med 3 240 fortsatta och 3 620

nya hela stipendier eller sammanlagt 6 860 stipendier. Härtill beräknar

nämnden ett anslagsbelopp av (7 940 000 + 8 860 000 =) 16 800 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 5 520 000 kronor jämfört med innevarande

budgetår.

Förvaltningskostnader. Garantilånenämnden föreslår för nästa

budgetår — som förut nämnts — en höjning av anslagsposten till för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 K ungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

valtningskostnader med 10 000 kronor till 160 000 kronor. Som skäl härför

anföres följande.

Statsstipendienämnderna äskar för budgetåret 1960/61 sammanlagt

169 400 kronor under hänvisning till den väntade fortsatta expansionen

beträffande stipendie- och låneverksamheten. Hur denna har utvecklats

under de senaste fem budgetåren illustreras av att sammanlagda antalet

beviljade garantilån till studerande, räntefria studielån och naturastipendier

under vart och ett av budgetåren 1954/55—1958/59 utgjorde 7 930.

9 867, 13 279, 17 795 respektive 19 646.

Som garantilånenämnden anmälde i förra årets petita har statens organisationsnämnd

under år 1958 företagit en utredning beträffande statsstipendienämndernas

organisation och arbetsrutiner. I samband härmed uppskattades

även behovet av personal av olika kompetens vid nämndernas

kanslier. Kontorspersonalen har där hittills varit arvodesanställd.

Eftersom verksamheten är av permanent karaktär och har bedrivits i

nuvarande form sedan år 1950, förordade garantilånenämnden i förra årets

petita, att extra ordinarie befattningar inrättades för ifrågavarande personal.

Garantilånenämnden upprepar sitt förslag och hemställer, att i enlighet

med organisationsnämndens beräkningar följande extra ordinarie tjänster

inrättas vid statsstipendienämnderna från och med budgetåret 1960/61:

Uppsala: 1 kontorist i Ae 9;

Lund: 1 kontorist i Ae 9;

Stockholm: 1 kansliskrivare i Ae 10; samt

Göteborg: 1 kontorist i Ae 9.

Vidare förordas att statsstipendienämnden i Stockholm erhåller rätt att

anställa biträden i reglerad befordringsgång. Dessutom förutsättes att ett

växlande behov av timavlönad skrivbiträdespersonal kommer att föreligga.

Enär befattningarna som sekreterare vid statsstipendienämnderna har

bisysslekaraktär, har den heltidstjänstgörande personalen ansetts böra placeras

i minst kontoristgraden utom i Stockholm, där kansliskrivargraden

funnits motiverad på grund av en något annorlunda arbetsfördelning samt

större arbetsvolym inbegripet arbetsledning för två andra biträden.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) hemställer i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 1 oktober 1959, att för nästa budgetår beräknas till naturastipendier

ett anslag av 25 063 500 kronor. Vidare föreslår SFS, att stipendium

bör kunna beviljas för första gången även under senare delen av studietiden

samt att studerande vid farmaceutiska institutets apotekarlinje medgives

rätt att inneha stipendium under ytterligare ett halvt läsår, d. v. s. under

sammanlagt två läsår. Mot bakgrunden av de sålunda framförda förslagen

och under antagande att naturastipendier bör stå till förfogande för en 49- procentig stipendiering beräknar SFS det erforderliga antalet stipendier

till 7 015.

I sin skrivelse hänvisar SFS inledningsvis till de riktlinjer för det statliga

naturastipendiesystemet, som antogs av 1950 års riksdag, samt anför i huvudsak

följande.

Man torde kunna konstatera, att stipendiesystemet haft den rekryteringseffekt,

som riksdagen förutsåg. Riksdagens intentioner är således på

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 89 är 1960

väg att förverkligas. Det är dock oriktigt att antaga, att en 2(i-procentig

stipendiering skulle innebära, att de ursprungliga målen uppnåtts. — Studentsociala

utredningen förutsatte, att den sociala rekryteringen till universitet

och högskolor skulle komma att förändras. I takt därmed borde

enligt utredningens uttryckliga förslag andelen stipendierade ökas. — SFS

finner, att riksdagens beslut måste anses innebära, att man bör ta konsekvenserna

av den socialgruppsförskjutning bland de studerande, som bland

annat stipendieringen själv orsakar. Med 1940-talets socialgruppsfördelning

betydde detta en stipendiering av 26 procent av de nyinskrivna. Först 1957

uppnåddes denna 26-procentiga stipendiering. Den socialgruppsfördelning,

som nu råder, bör emellertid leda till en utvidgning av stipendieringen. —

När det gäller att beräkna andelen studenter av en inskrivningsårgång, som

uppfyller det ekonomiska behörighetskravet, kan man utgå från 1957 års

studentekonomiska undersökning, utförd av statistiska centralbyrån. Denna

undersökning visar, att 65 procent av samtliga inskrivna torde uppfylla

det ekonomiska behörighetskravet. Detta var den andel av det totala antalet

nyinskrivna, som under åren 1953—1956 hade en föräldrainkomst

under 20 000 kronor, vilket är den tolkning, som statsstipendienämnderna

ger studentsociala utredningens principer om »obemedlade och mindre bemedlade»

studenter. Ungefär 75 procent av de nyinskrivna uppfyller det

fastställda betygskravet (3,0 poäng). Därav följer, att omkring 49 procent

(d. v. s. 75 procent av 65 procent) av samtliga nyinskrivna i varje årgång får

anses vara stipendieberättigade. En självklar förutsättning för denna beräkning

är, att det icke finns någon korrelation att ta hänsyn till mellan föräldrarnas

inkomst och studenternas genomsnittsbetyg.

För stipendietidens längd är den grundläggande principen, att stipendium

skall utgå under halva den genomsnittliga studietiden för avsedd lägre akademisk

examen. — Farmaceutiska institutets studentkår har i underdånig

skrivelse den 7 mars 1957 visat, att studietiden på apotekarlinjen överstiger

4 Va år. Farmaceututbildningskommittén framhåller i sitt första betänkande,

att medianvärdet för studietiden uppgår till 4 år och 7 månader.

SFS finner det därför naturligt, att stipendietiden för de studerande vid

farmaceutiska institutet utsträckes till 2 år.

Vad SFS i det föregående föreslagit, innebär såvitt organisationen kan

finna, endast ett förverkligande av de principer, som antagits av 1950 års

riksdag i fråga om studentsocialt stöd. Genomförandet av detta program

anser SFS vara ett lämpligt första steg i utbyggnaden av ett mera omfattande

studentsocialt stöd. På en enda punkt har SFS dock funnit det befogat

att redan i år framlägga förslag, som går utöver 1950 års principbeslut.

Enligt reglementet för naturastipendium kan studerande i regel icke erhålla

stipendium första gången, sedan han varit närvarande vid läroanstalten

under två läsår, såvida icke de ekonomiska förhållandena under studietiden

avsevärt försämrats. SFS anser, att detta medför betydande orättvisor. Eu

studerande med förhållandevis lågt studentbetyg har för närvarande mycket

små möjligheter att erhålla statsstipendium. Under den korta period vid den

högre läroanstalten, då cn studerande är berättigad att söka nylt stipendium

hinner denne sällan nå sådana resultat, att en statsstipendienämnd

anser dem uppväga studentbetyget. Det är orimligt, att ett lågt studentbetyg

skall hindra en studerande att komma i åtnjutande av stipendium

vid den högre läroanstalten, även om han genom goda akademiska studie
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

resultat visar sig väl berättigad till sådant. SFS anser därför, att en studerande,

som genom akademiska meriter ådagalagt studielämplighet, skall

kunna erhålla stipendium när som helst under studietiden.

I detta sammanhang torde böra redovisas de av 1958 års besparingsutredning

framförda förslagen rörande stipendier och lån för studier vid universiteten

m. fl. läroanstalter.

Utredningen föreslår en omprövning av gällande principer för fördelning

av studentstödet på olika stödformer så att en väsentlig förskjutning mot

räntefria studielån och statsgaranterade lån kan komma till stånd.

Vidare föreslår utredningen, att en efter nuvarande läge avpassad höjning

bör ske av den ränta, som efter viss tid löper å räntefritt studielån.

Av remissyttrandena över besparingsutredningens förslag framgår, att

kanslern för rikets universitet och överstyrelsen för de tekniska högskolorna

finner den omprövning av gällande principer för fördelning av studentstödet

på olika stödformer, som utredningen förordat, påkalla en översyn av hela

det föreliggande problemkomplexet.

TCO anser, att ifrågavarande omprövning måste inrymma frågan om i

vilken utsträckning man genom en sådan omläggning berövar vårt land

möjligheten att nyttiggöra dess stora begåvningsreserver.

Fullmäktige i riksbanken har i och för sig intet att invända mot förslaget

om höjning av räntan på studielån, men ifrågasätter, om inte en allmän

översyn bör företagas av räntesättningen vid lån ur statens utlåningsfonder.

Statskontoret erinrar, att avvägningen av räntesatsen för de räntefria studielånen

var föremål för ingående prövning vid tillkomsten av gällande

bestämmelser om ränta å lån från statens utlåningsfonder (jfr prop.

1943: 343). Någon omprövning av räntan särskilt för nu ifrågavarande lån

anser ämbetsverket vid angivna förhållande icke böra ifrågakomma, utan

torde frågan härom böra upptagas i ett större sammanhang.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser sig icke kunna biträda utredningens

förslag om en minskning av anslagen till stipendier genom en förskjutning

mot räntefria studielån och statsgaranterade lån.

Socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Örebro län,

Statstjänstemannens riksförbund, SACO, LO och SFS har avstyrkt utredningens

förslag.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om naturastipendier m. m. åt

vissa nya grupper av studerande. Härvid kommer jag först att redogöra

för studiesociala utredningens förslag om förbättring av stödet till studerande

vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig utbildning samt för remissinstansernas

synpunkter på ifrågavarande förslag. Därefter upptager jag

fråga om utvidgning av naturastipendiesystemet till att avse jämväl studerande

vid jordbrukets högskolor. Jag kommer slutligen att ingå på spörsmålet

om rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt land

samt vissa i anslutning därtill aktualiserade frågor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

15

2. Naturastipendier m. m. åt studerande vid vissa läroanstalter

för högre konstnärlig utbildning

Studiesociala utredningens förslag

Såsom inledningsvis framhållits har studiesociala utredningen framlagt

ett delförslag om studiesociala åtgärder för de studerande vid vissa skolor

för högre konstnärlig utbildning. Av anförda skäl finner utredningen det i

hög grad önskvärt, att en reform på detta område snarast genomföres. Samtidigt

finner dock utredningen det angeläget att betona, att det framförda

förslaget skall ses såsom ett provisorium i avbidan på utredningens framtida

överväganden rörande hela det frågekomplex, som förelagts utredningen.

Av den förut lämnade redogörelsen för nuvarande studiesociala stödformer

torde framgå, att eleverna vid de statsunderstödda skolorna för högre

konstnärlig utbildning icke är berättigade till några statliga stipendier, om

undantag göres för de elever vid musikhögskolan, som undergår utbildning

för musiklärarexamen, högre organistexamen eller högre kantor sexamen.

Dessa tre grupper av elever har nämligen möjlighet till stipendier enligt det

allmänna studiehjälpsreglementet. För övriga elever vid musikhögskolan,

samt för eleverna vid musikkonservatoriet i Göteborg, konsthögskolan, dramatiska

teaterns elevskola och elevskolorna vid Göteborgs, Malmö samt

Norrköping-Linköpings stadsteatrar står lån ur allmänna studielånefonden

till förfogande såsom enda statliga studiehjälp. Totalantalet studerande vid

dessa sju skolor uppgår läsåret 1959/60 till i runt tal 620 elever, därav vid

konsthögskolan 150, musikhögskolan 370, musikkonservatoriet i Göteborg

50 samt teaterskolorna 50.

Av en av utredningen lämnad redogörelse för organisationen och

undervisningen m. m. vid de sju skolorna för högre konstnärlig

utbildning framgår bland annat följande.

Musikhögskolan i Stockholm har två huvuduppgifter, nämligen att dels

bibringa eleverna konstnärlig utbildning i musik genom specialstudier och

dels fungera såsom läroanstalt för dem som önskar avlägga examina för

vinnande av behörighet för anställning som kyrkomusiker (organist eller

kantor), musiklärare vid statlig eller kommunal skola eller som militär

musikdirektör.

Läroämnena fördelas i avdelningar (avdelning I—IV), varvid ämnena

inom avdelning I avser den förutnämnda specialistutbildningen. Huvudämnena

är något av följande ämnen: orgel, piano, solosång, ett stråkinstrument,

harpa, ett biåsinstrument av trä och ett biåsinstrument av mässing

samt kontrapunkt, komposition och dirigering. Därjämte undervisas eleverna

inom denna utbildningsgren i vissa till huvudämnet hörande biämnen.

Enligt det för musikhögskolan gällande reglementet må elev, som bedriver

nu nämnda specialstudier, ej utan särskilt medgivande åtnjuta undervisning

längre tid än sex terminer i ett och samma huvudämne. Donna regel har

emellertid tillämpats så att elev som i sina studier ådagalägger särskild

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

musikalisk begåvning regelmässigt erhåller dylikt medgivande. Den verkliga

studietiden för solisteleverna uppgår därför till genomsnittligt tio till

tolv terminer, stundom längre. Framför allt är en längre studietid vanlig

i de relativt sällsynta fall, då elev vinner tillträde till skolan i början av tonårsåldern

eller vid än lägre ålder. Normalt inskrives dessa och övriga elever

i 18—20-årsåldern.

Avdelning II omfattar fyra grupper av ämnen, som leder till examina,

nämligen högre organistexamen, högre kantorsexamen, musiklärarexamen

samt militär musikdirektörsexamen. Inom varje grupp finnes dels s. k.

examensämnen, dels s. k. studieämnen. I examensämnena avslutas undervisningen

med examensprov, i studieämnena lämnas endast intyg om fullbordad

genomgång av undervisningen. Antalet examensämnen utgör åtta i

musiklärarexamen samt fem i övriga examina. Utan särskilt medgivande

må elev ej åtnjuta mer än sex terminers undervisning å vardera av organist - och kantorslinjerna eller mer än åtta på musiklärar- eller militär musikdirektörslinjerna.

Ej ovanligt är dock, att elev avlägger examen på mer

än en av dessa linjer och den genomsnittliga studietiden omfattar därför

merendels fem ä sex år eller mer. Den verkliga studietiden för de elever som

studerar på endast en linje är vanligtvis längre än den i reglementet fastställda.

Avdelning III innefattar endast ett ämne nämligen pianostämning som

studeras under fyra terminer. I detta ämne må även avläggas examen. Studierna

bedrives jämsides med annan utbildning vid högskolan.

Avdelning IV slutligen utgör en grupp av ämnen för elever i musikhögskolans

operaklass. I gruppen ingår tio ämnen, av vilka här kan nämnas

förutom scenisk-dramatisk sång bland annat talteknik, piano, levande

språk, musik- och teaterhistoria samt plastik och dans. Utbildningen är tvåårig,

men föregås regelmässigt av annan utbildning, huvudsakligen i ämnet

solosång, antingen vid musikhögskolan eller annorstädes.

Vid musikhögskolan är sedan höstterminen 1958 undervisning för musikledarexamen

försöksvis anordnad. Utbildningen beräknas kräva samma tid

som för musiklärarexamen, d. v. s. stadgeenligt åtta terminer. Inträdesproven

till denna linje är i princip desamma som proven för inträde till musiklärarlinjen.

Slutligen finnes vid musikhögskolan undervisning för musikpedagogisk

examen i ämnena piano, violin, violoncell, klarinett, sång och musikteori.

Undervisningen har formen av en tvåårig musikpedagogisk kurs, som leder

till examen. Den som på kortare tid inhämtar föreskrivna kunskaper kan

dock avlägga examen tidigare. De som antages till elever i dessa kurser

förutsattes ha nått en relativt hög standard i respektive huvudämnen. I

kurserna ingår sålunda icke individuell undervisning i huvudämnet med

undantag för kursen i musikteori, där dylik undervisning meddelas. De studerande

vid de musikpedagogiska kurserna är därför i regel inskrivna även

på någon av musikhögskolans övriga linjer.

Undervisningskapaciteten vid musikhögskolan är begränsad. Till följd

av det stora antalet inträdessökande är antagningskraven därför förhållandevis

stränga. För att vinna inträde vid skolan fordras av samtliga

sökande musikalisk begåvning samt tillräcklig vokal, instrumental eller

musikteoretisk utbildning för att den sökande skall kunna tillgodogöra sig

den undervisning som meddelas inom den avdelning eller grupp, i vilken

inträde sökes. Samtliga sökande får undergå inträdesprov, vilka bedömes

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

av därför särskilt utsedda nämnder. I regel har de sökande erhållit flerårig

undervisning antingen vid annan musikskola eller privat. Skyldighet att

avlägga inträdesprov åligger även elev, som önskar tillträde till ny ämnesgrupp,

eller som utan tillstånd varit frånvarande från högskolan en termin

eller längre tid och ånyo söker inträde. Vid de anordnade proven utgallras

ungefär två tredjedelar av de sökande.

Utöver musikalisk begåvning fordras jämväl det mått av allmänbildning,

som må anses nödvändigt för att den sökande skall kunna följa undervisningen

vid skolan. Dock erfordras för sökande till organist-, kantors- eller

musiklärarlinjerna minst realexamen eller däremot svarande kunskaper.

Till följd av den hårda konkurrensen bland de inträdessökande utgöres av

skolans samtliga nuvarande elever en tredjedel och bland eleverna på musiklärarlinjen

cirka hälften av studenter. På grund av sovringen bland elevmaterialet

är bortfallsfrekvensen praktiskt taget obefintlig. I enstaka fall

har elever emellertid tvingats avbryta studierna i förtid till följd av svårartad

sjukdom eller annan därmed jämförlig orsak, som ej har samband med

elevens bristande studielämplighet.

Elevantalet höstterminen 1959 uppgick till totalt 388, varav dock ett

tjugotal elever var frånvarande. Av de närvarande studerade 193 elever

inom avdelning I, på de fyra under avdelning II nämnda examenslinjerna

168, inom avdelning III (pianostämmarklassen) 6, och inom avdelning IV

(operaklassen) 9 elever. 31 elever följde undervisningen i de musikpedagogiska

kurserna eller avsåg att avlägga musikledarexamen. Ett sextiotal elever

var inskrivna på mer än en avdelning. Härtill kom 50 militära beställningshavare,

som bedrev studier vid högskolan.

Undervisningen vid musikkonservatoriet i Göteborg är upplagd efter i

princip samma grunder som undervisningen vid musikhögskolan i Stockholm.

Konservatoriet har emellertid endast partiell examensrätt. Endast i

studieämnena äger konservatoriet rätt att utfärda intyg om genomgången

utbildning, medan i examensämnena eleverna är nödsakade att avlägga slutprov

i Stockholm. Den praktiska delen av musiklärarutbildningen, inkluderande

undervisningsövningar i skolor samt auskultation, må dock numera

fullgöras i Göteborg. Inträdesproven för sökande till konservatoriet är desamma

som för intagningen vid musikhögskolan i Stockholm. Gallringsprocenten

är likaså av samma storleksordning, d. v. s. endast cirka en tredjedel

av de sökande kan beviljas inträde vid konservatoriet.

Innevarande läsår är 53 elever inskrivna vid läroanstalten. Av eleverna

bedriver inemot trettio studier för avläggande av musiklärar-, högre organist-

eller högre kantorsexamen och ett tjugotal elever genomgår solistutbildning.

Antalet musikmilitärer utgör åtta. Konservatoriet åtnjuter sedan

budgetåret 1958/59 statsbidrag om 100 000 kronor årligen ur ett under

åttonde huvudtiteln uppfört anslag.

Undervisningen vid konsthögskolan är indelad i tre grupper, målar-, arkitcktur-

och skulpturskolorna. Till högskolan är dessutom förbundna en

skola för grafisk konst och ett institut för materialkunskap.

De obligatoriska läroämnena och övningarna vid målar- och skulpturskolorna

är — utöver målning och skulptur — teckning, arkitektur, materialkunskap,

plastisk anatomi, perspektivlära och konsthistoria. För att

vinna inträde vid målar- eller skulpturskolorna erfordras förutom uppnadda

17 ars ålder, ett visst mått av allmänbildning samt konstnärlig begåvning.

1 allmänhet är åldern vid inträdet 20 ä 25 är. Eleverna antages endast vid

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1!)<>(). 1 samt. Nr SO

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

varje läsårs början efter genomgångna prov. Före inträdesansökan har de

sökande därför regelmässigt genomgått flerårig utbildning antingen vid

annan läroanstalt eller privat. Utgallringen bland de sökande är stor; endast

tio å femton procent av de sökande antages såsom elever. Enligt gällande

stadgar för konsthögskolan kan studerande vara inskriven som elev

vid målar- eller skulpturskolorna högst fem år. I undantagsfall kan elev

medgivas ett år därutöver, t. ex. till följd av sjukdom, värnplikt eller annat

därmed jämförligt giltigt skäl. Senast före utgången av det tredje läroåret

skall elev i dessa båda skolor avlägga vissa prov i plastisk anatomi, perspektivlära

och materialkunskap, vid risk att eljest skiljas från skolan.

Skolans lärarråd kan därjämte i samband med den årliga bedömningen av

elevernas arbeten skilja sådan elev från högskolan som under de tre första

studieåren icke ådagalägger nöjaktig begåvning.

Arkitekturskolans, uppgift är att bereda de studerande tillfälle att fördjupa

sina insikter i och vidga sin blick på byggnadsproblemen samt att

främja arkitekturens utveckling ur saväl konstnärlig och teknisk som samhällelig

synpunkt. För inträde fordras avlagd examen på arkitektlinje vid

teknisk högskola samt intyg om minst tolv månaders byggnads- och kontorsarbete.

På grund härav ligger inträdesåldern genomsnittligt högre vid

arkitektskolan än vid de båda tidigare nämnda skolorna. Studierna bedrives

av eleverna i stor utsträckning parallellt med eget yrkesarbete.

Den med högskolan förbundna skolan för grafisk konst står öppen för

högskolans samtliga elever och i mån av utrymme även för f. d. elever vid

högskolan. Institutet för materialkunskap har till uppgift att dels utföra

forskningsarbete rörande arbetsmaterial, konserveringsteknik m. m. och dels

stå konstnärer till tjänst med råd och upplysningar.

Beträffande bortfallsfrekvensen vid konsthögskolan gäller vad förut sagts

om musikhögskolan. Antalet elever uppgår innevarande läsår till totalt 146;

därav är 61 inskrivna vid arkitektskolan.

Dramatiska teaterns elevskola ävensom elevskolorna vid de tre övriga

statsunderstödda teaterskolorna i Göteborg, Malmö och Norrköping har till

uppgift att utbilda skådespelare. Undervisningen omfattar välläsning, rollstudium,

mimik, plastik, maskering, dramatisk historia, konst och litteratur

samt dans, fäktning och gymnastik. För att vinna inträde vid skolan eri.

ordras frihet från sådan dialekt och sadant fel i talorganen, som icke anses

kunna bortarbetas, i varje fall inom rimlig tid. Tillika kräves en ålder av

lägst 17 år för män och lägst 16 år för kvinnor.

Elevintagning äger i Stockholm rum varje år och i övriga skolor varje

eller vartannat år. Intagningen föregås av prov inför därför av teatern utsedd

jury. Prövningen omfattar i regel tre i förväg inlärda dramatiska scener.

Utgallringen bland de sökande är stor; endast fem å tio procent antages

sasom elever. Vid teaterskolan i Stockholm, som är den största av de

fyra skolorna, intogs sålunda höstterminen 1959 endast åtta av 122 sökande.

Den obligatoriska undervisningen är tvåårig. Under det andra läsåret

far eleverna fullgöra viss scen tjänstgöring. De uppbär därvid arvode med

för närvarande tio kronor per föreställning, dock ingen ersättning för repetition

vari de medverkar. Elever, som under de båda obligatoriska läroåren

visat fallenhet för skadespelaryrket antages såsom s. k. premiärelever under

ytterligare ett år. Praxis har numera utvecklat sig därhän att samtliga elever

befordras till premiärelever. Dessa uppbär ett stipendium, vilket t. ex.

vid dramatiska teatern uppgår till 3 500 kronor per år. Bortfallsfrekvensen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1960

under studietiden är så gott som ingen. Läsåret 1959/60 har teaterskolan i

Stockholm 20 elever, skolorna i Göteborg och Malmö vardera 14 och Norrköping

5 elever.

I syfte att utröna den studieekonomiska situationen för

de studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning har

utredningen låtit verkställa en enkätundersökning avseende de vid respektive

skolor höstterminen 1959 närvarande studerandena. Vid bearbetningen

har dock uteslutits två grupper studerande, nämligen dels sådana elever vid

musikhögskolan och musikkonservatoriet, vilka samtidigt är militära beställningshavare,

dels arkitektstuderande vid konsthögskolan. Anledningen

härtill är enligt utredningen, att de förra är kommenderade till utbildningen

med bibehållna löneförmåner, medan de senare regelmässigt bedriver studierna

parallellt med förvärvsarbete. Undersökningen omfattade 480 elever,

varav 371 svarade, d. v. s. en svarsprocent på totalt 77. Svarsfrekvensen

varierade vid de olika skolorna från 100 till 73 procent. Utredningen har

försökt bedöma materialets tillförlitlighet samt härvid funnit, att man trots

den statistiskt icke helt nöjaktiga svarsprocenten med en viss försiktighet

bör kunna anse materialet representativt.

Undersökningsresultaten har i de fall, där så varit möjligt, jämförts med

resultaten av den studentekonomiska undersökning, som statistiska centralbyrån

i preliminärt skick publicerade 1957. Ifrågavarande undersökning avsåg

åren 1953 och 1956 vid universiteten, högskolorna, gymnastiska centralinstitutet

och socialinstituten inskrivna studerande, vilka utan att ha avlagt

grundexamen alltjämt var närvarande vid någon av nämnda läroanstalter

höstterminen 1956.

Beträffande de studerandes kön, civilstånd, ålder m. m. anför utredningen

i huvudsak följande.

Av de 371 studerande, som besvarat utredningens frågeformulär, är 39

procent kvinnor och 61 procent män. Den högsta andelen kvinnliga elever

finns vid teaterskolorna (22 av 45). En dryg femtedel av de studerande är

gifta (23 procent). Huvudparten är födda mellan åren 1930 och 1940 (87

procent). Endast ett fåtal är äldre (7 procent) eller yngre (6 procent). Vid

konsthögskolan är dock 1/5 av eleverna födda 1929 och tidigare.

Från 1955 års universitetsutredning har uppgift erhållits om andelen med

studentexamen av de inskrivna höstterminen 1958 vid konsthögskolan,

musikhögskolan och teaterskolorna (ej skolan vid Malmö stadsteater).

Totalt hade då 46 av 135 inskrivna avlagt studentexamen (34 procent).

Några större skillnader mellan könen eller de olika utbildningsans tal terna

fanns ej i detta avseende.

I följande tablå anges den sociala rekryteringen till skolorna för högre

konstnärlig utbildning i procentuell fördelning på olika socialgrupper. Som

jämförelse har motsvarande procentsiffror från den studentekonomiska undersökningen

gällande 1953 och 1956 års studentårgångar medtagits, vilka

siffror här avrundats till hela procenttal.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Social •

Musik-

Musik-

Konst-

grupp

högsk.

konserv.

högsk.

I

30

42

4.3

11

42

46

35

III

28

12

22

Samtliga 100 100 100

Teat.-

sk:na

Totalt

Univ.

1953

Univ.

1956

39

35

43

44

51

42

44

39

10

23

13

17

100

100

100

100

Såsom kommentarer till den av utredningen sålunda redovisade tablån

anföres följande.

Den studentekoncmiska undersökningen redovisade en »kraftig överrepresentation

i socialgrupp I och II i studentmaterialet». Uttalandet äger

giltighet även för de av denna enkät berörda skolorna. Som framgår av

tablån har dock de konstnärliga högskolorna, i jämförelse med universiteten,

en större andel elever från socialgrupp III och en mindre andel från socialgrupp

I. Betydande variationer förekommer dock inom gruppen. Så är t. ex.

andelen teaterelever, som rekryterats från socialgrupp III, mycket ringa.

Orsakerna till dessa skillnader såväl inom de konstnärliga högskolorna som

mellan dessa och universiteten är självfallet svåra att klarlägga. Redan begränsningen

i materialet ger anledning till stor försiktighet vid en bedömning.

Det kan dock i detta sammanhang framhållas, att rekryteringen till

universiteten i stort avspeglar rekryteringen till gymnasierna. De formella

kompetenskraven för inträde vid skolorna för högre konstnärlig utbildning

är mindre stränga; flertalet elever har ej avlagt studentexamen. Den som av

studieekonomiska eller andra skäl ej genomgått gymnasieutbildning har

likväl möjlighet att söka in vid de konstnärliga högskolorna. Rekryteringsunderlaget

är ur denna synvinkel bredare till dessa skolor.

I fråga om de studerandes ekonomiska situation framhåller utredningen

i huvudsak följande.

Utredningen har infordrat uppgifter om finansieringen av utgifterna under

1959, varvid inkomsterna uppdelats på följande förvärvskällor: lån,

bidrag, stipendier, ianspråktagande av egna tillgångar samt arbete, i förekommande

fall även makes. Summan av dessa olika inkomstposter anges

i det följande som de studerandes kontanta utgifter.

Den studentekonomiska undersökningen redovisade, att medan de ogifta

studenterna »balanserar sin budget på mellan 2 000 och 6 000 kronor», har

de gifta studenterna inkomster överstigande 10 000 kronor. Även av utredningens

undersökning framgår en väsentlig skillnad mellan de gifta och

ogifta eleverna: de förra har betydligt större kontanta utgifter per år.

Medelutgifter: Medelutgifter: Medianutgifter: Medianutgifter:

gifta ogifta gifta ogifta

Musikhögskolan ...... 10 500 4 500 12 000 4 500

Musikkonservatoriet . . —- 4 600 — 3 000 3 500

Konsthögskolan ...... 10 900 4 400 9 600—11 000 3 600

Teaterskoiorna ....... 12 900 4 900 14 700 4 000

Följande uppställning visar hur eleverna vid skolorna för högre konstnärlig

utbildning procentuellt sett finansierar sina kontanta utgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr

89 år 1960

21

Musik-

Musik-

Konst-

Teat.-

Samtliga

högsk.

konserv.

högsk.

sk.-na

og

g

og g

og g

Og g

Og

g

Lån ....

13

12

20 9

17 12

37 27

18

13

Bidrag . .

4

—

4 —

9 2

17 2

7

1

Stip. . . .

7

3

1 —

23 6

10 5

9

4

Tillg. ...

5

1

2 3

— 1

4 11

4

2

Arbete . .

71

84

68 88

51 79

32 55

62

80

100

100

100 100

100 100

100 100

100

100

De kontanta bidragen från föräldrar och övriga spelar en underordnad

roll. Möjligheterna till jämförelse med den studentekonomiska undersökningen

är små, då denna endast uppgivit frekvensen av olika inkomstformer

(lån, stipendier, arbete etc.). Det synes dock vara uppenbart, att de studerande

vid de konstnärliga högskolorna i ännu mindre utsträckning än de

universitetsstuderande kan räkna med bidrag från föräldrarna.

De stipendier, som eleverna vid skolorna för högre konstnärlig utbildning

för närvarande kan erhålla, är av olika slag. De studerande för musiklärar-,

högre kantors- och högre organistexamen vid musikhögskolan och musikkonservatoriet

har möjlighet att söka stipendier i samband med räntefria

studielån hos studiehjälpsnämnden. Under läsåret 1958/59 utdelades 31

stipendier till ett sammanlagt belopp av 15 230 kronor. I det material som

inkommit som svar på utredningens enkät, utgjordes en fjärdedel av den

sammanlagda stipendiesumman vid musikhögskolan av sådana stipendier.

De utgår vanligen med belopp under 1 000 kronor per år. Till elever vid

konsthögskolan utdelas s. k. kostbidrag i form av reducerat pris på måltider,

intagna på en bestämd restaurang. Kostbidraget utdelas efter behovsprövning.

Anslaget för detta ändamål uppgår innevarande budgetår till 18 000

kronor. Vissa kommuner utdelar stipendier till elever, som är mantalsskrivna

i vederbörande kommun. Främst Stockholms stad utdelar ett betydande

antal sådana stipendier, högst uppgående till cirka 600 kronor årligen. Fn

fjärdedel av alla av konsthögskolans elever redovisade stipendier har utdelats

av Stockholms stad. Premiäreleverna vid teaterskolorna erhåller ett

månatligt stipendium upp till 500 kronor av vederbörande teater. Dessa

premiärelevernas förmåner svarar för den övervägande delen av stipendierna

vid teaterskolorna. Övriga stipendier utgöres av bidrag från skilda fonder

och privata donationer till varierande belopp och villkor.

Förvärvsarbete är för eleverna vid de konstnärliga högskolorna den absolut

dominerande finansieringsformen för de studerandes kontanta utgifter.

I särskilt hög grad gäller detta för de gifta studerandena. Av de 66 gifta

studerande, som redovisat kontanta utgifter över 7 000 kronor, har i 45 fall

huvudparten av dessa bestridits av makes arbetsinkomster.

De studerande vid de konstnärliga högskolorna finansierar i mindre utsträckning

sina utgifter med lån än de universitetsstuderande. Medan cirka

70 procent av 1953 års inskrivningsårgång i den studentekonomiska undersökningen

anges vara skuldsatta är motsvarande andel i utredningens undersökning

56 procent. Fördelningen vid de konstnärliga högskolorna av de

skuldsatta och dessas medelskuld framgår av följande tablå.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mcij:ts ''proposition nr 89 år 1960

Antalet

Skuldsatta

Genomsnittlig

skuldsatta

i procent av

skuldsumma

stud.

totalant. stud.

per låntagare

Musikhögskolan..........

...... 125

58

5 700

Musikkonservatoriet ......

...... 21

47

4 900

Konsthögskolan ..........

...... 32

49

5 600

Teaterskoloma...........

...... 30

67

4 700

En jämförelse med studentekonomiska undersökningen visar att skuldbeloppen

särskilt för dem som inskrivits år 1953 är väsentligt högre. Anmärkas

bör dock att de universitetsstuderande har större möjligheter att erhålla lån.

Lånefrekvensen under ett år varierar betydligt mellan de olika socialgrupperna.

Totalt har av alla studerande 51 procent redovisat lån under

ett år. De elever, som rekryteras från socialgrupp II, har den största lånefrekvensen

(64 procent), medan denna är ungefär lika hög för eleverna från

socialgrupp I och III (36 respektive 42 procent). Att den sistnämnda gruppen

studerande lånar i mindre utsträckning torde sammanhänga med att

den i större utsträckning finansierar sina studier med förvärvsarbete; möjligen

får den relativt ringa lånebenägenheten ses som resultat av ett motstånd

inom denna socialgrupp mot skuldsättning. Till övervägande del

utgörs lånen av sådana som beviljats av studiehjälpsnämnden. En knapp

femtedel av summan av de lån, som upptagits under året, redovisas som lån

från anhöriga.

Vad beträffar från studiehjälpsnämnden utbetalade lån för här aktuella

grupper anges för läsåret 1958/59 följande belopp:

Antal lån

Sammanlagt

lånebelopp

Musikhögskolan..........

...... 103

217 000

Musikkonservatoriet......

...... 6

12 100

Konsthögskolan ..........

...... 19

38 700

Teaterskolorna...........

...... 15

35 300

143

303 100

Mot bakgrunden av de av utredningen sålunda företagna undersökningarna

rörande undervisningsorganisationen m. in. samt den studieekonomiska

situationen för de studerande framlägges utredningens förslag

om förbättring av stödet till de studerande vid de i det föregående angivna

skolorna för högre konstnärlig utbildning.

Härvid framhålles inledningsvis, att enligt utredningens mening inga

vägande skäl kan anföras för att undantaga eleverna vid dessa högre skolor

från möjligheter som eljest står studerande vid högre utbildningsanstalter

till buds. Enligt utredningen framstår det tvärtom som ett rättvisekrav,

att eleverna vid dessa skolor i likhet med övriga studerande erhåller tillgång

till statligt stipendiestöd. Utredningen understryker, att den sociala

och geografiska rekryteringen till skolorna för högre konstnärlig utbildning

i stort är densamma som rekryteringen till universitet och högskolor.

Enligt utredningens mening föreligger därför lika starka skäl att med statligt

stipendiestöd stimulera rekryteringen till ifrågavarande skolor som att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960

stimulera rekryteringen till annan högre utbildning. Även de studieekonomiska

förhållandena för eleverna vid berörda skolor företer uppenbara likheter

med de universitetsstuderandes ekonomiska villkor. Härom anför

utredningen i övrigt bland annat följande.

Mycket tyder dock på att eleverna vid de konstnärliga högskolorna har

en särskilt prekär ekonomisk ställning. Den mindre andel av utgifterna,

som för dessa elever bestrides genom föräldrabidrag, är ett uttryck för detta

liksom den större frekvensen av förvärvsarbete — ofta utan varje, samband

med utbildningen — som finansieringsform. Kostnaderna för studiematerial

-—• t. ex. musikernas instrument och målarnas förbrukningsmaterial — är

för en del av eleverna höga. Vidare måste det stora flertalet elever vid skolorna

för högre konstnärlig utbildning genomgå en ofta mycket kostsam förutbildning,

medan studier vid universitet och högskolor i de allra flesta

fall kan påbörjas direkt efter studentexamen. A. andra sidan är gymnasieutbildning

ej nödvändig för den som vill genomgå högre konstnärlig utbildning.

Studieskuldsättningen bland eleverna vid de konstnärliga högskolorna

är betydande men dock av mindre omfattning än bland de universitetsstuderande.

Detta torde delvis sammanhänga med att de har sämre möjligheter

att erhålla lån. En bidragande orsak synes också vara att vissa kategorier

bland de berörda eleverna har relativt goda möjligheter till inkomster

av förvärvsarbete. Dessutom torde benägenheten att låna vara mindre

bland dessa elever, icke minst med hänsyn till de osäkra utkomstmöjligheterna

efter avslutad utbildning. En preliminär genomgång av en av utredningen

verkställd enkät bland de konstnärligt yrkesverksamma ger vid

handen, att stora grupper konstnärligt verksamma har svårt att inom rimlig

tid efter studiernas avslutande erhålla sådan inkomst av konstnärlig

verksamhet, att de kan verkställa en regelbunden amortering av studielån.

Även den skuldsättning bland eleverna, som nu förekommer, måste mot

denna bakgrund betecknas som ett allvarligt problem. Den torde bidraga

till att de skapande konstnärerna, främst under de första åren efter avslutad

utbildning, av ekonomiska svårigheter hindras att utöva det yrke för vilket

de erhållit utbildning. Det dröjer ofta så länge innan en konstnär kan påräkna

tillräckliga inkomster från sitt konstnärliga arbete att han, för att

trygga försörjningen, tvingas söka annat förvärvsarbete, vilket lätt medför

att han förlorar kontakten med det konstnärliga arbetet.

Med hänsyn till de sålunda anförda omständigheterna har utredningen

bedömt snara åtgärder i syfte att förbättra de studieekonomiska förhållandena

för eleverna vid ifrågavarande skolor för högre konstnärlig utbildning

så angelägna, att utredningen ansett det befogat att taga upp denna fråga

till särskild behandling före den allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna

på den högre utbildningens område, som utredningen har i uppdrag

att genomföra. Under hänvisning i ill nämnda allmänna översyn framhåller

utredningen emellertid att det förslag, som utredningen nu framlägger,

bör betraktas som ett provisorium. Utredningen finner vidare övervägande

praktiska skiil tala för att här aktuella studerandekategorier inordnas

i ett redan existerande system av stödåtgärder. Genom att undvika ett

enbart för dessa studerande konstruerat system torde man enligt utred
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

ningens mening avsevärt underlätta ett snabbt genomförande av reformen.

Två utvägar står härvid till buds. Antingen kan de studerande, varom här

är fråga, inordnas under allmänna studiehjälpsreglementets bestämmelser

eller kan de hänföras till gruppen av universitets- och högskolestuderande.

Utredningen anser övervägande skäl tala för sistnämnda alternativ. I samband

härmed anför utredningen bland annat följande.

... De studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning är till åldern

jämställda med de universitetsstuderande. Den förutbildning, som krävs för

inträde vid dessa skolor, medför att minimiåldern för de inträdessökande är

18—20 år. Studietiden är vid teaterskolorna tre år, d. v. s. jämförlig med

gymnastiklärar- och socionomutbildning, och vid de båda till antalet studerande

dominerande utbildningsanstalterna — konsthögskolan och musikhögskolan

—- i stort densamma som för flertalet universitetsstuderande. För

alla kategorier erfordras omfattande förutbildning och vid skolorna för

högre konstnärlig utbildning är undervisningen liksom vid universiteten

av heltidskaraktär. Undervisningen utgör dessutom vid båda typerna av

läroanstalter den högsta undervisning, som meddelas inom berörda ämnesområden.

Ett avgörande motiv för att i stipendieavseende hänföra eleverna

vid dessa skolor till gruppen universitetsstuderande är slutligen, att de

studieekonomiska förhållandena i väsentliga avseenden är likartade.

Utredningen föreslår sålunda, att de studerande vid skolorna för högre

konstnärlig utbildning anknyts till det stipendiesystem i form av s. k.

naturastipendier som nu gäller för de studerande vid universitet och högskolor.

Då utredningen förordar ett jämställande av här berörda grupper med

de universitetsstuderande, har läroanstalter som icke är statliga eller statsunderstödda

lämnats utanför utredningens förslag.

I anslutning härtill anför utredningen i fråga om vissa avgränsningsfrågor

inom den aktuella gruppen studerande bland annat följande.

De studerande vid arkitektlinjen vid konsthögskolan, vilka samtliga avlagt

akademisk examen, genomgår vidareutbildning inom sitt yrke. De har

under sin grundläggande akademiska utbildning vid teknisk högskola haft

möjlighet att erhålla stipendium. De kommer av dessa skäl icke att omfattas

av ett stipendiesystem, som avser att underlätta studier för preliminär

examen vid universitet eller motsvarande utbildning. De militära beställningshavarna,

som under sina studier vid musikhögskolan och musikkonservatoriet

i Göteborg uppbär lön, kan vid nu gällande normer för behovsprövning

icke komma ifråga för naturastipendier. Några särbestämmelser

för dessa båda elevgruppers del torde därför icke vara påkallade.

De studerande vid musikhögskolan på linjerna för musiklärar-, högre

kantors- och högre organistexamen, innevarande läsår sammanlagt i60

studerande, har, som tidigare nämnts, tillgång till de stipendier, som utdelas

av studiehjälpsnämnden. De har sålunda likställts med eleverna vid de

Övriga lärar- och fackutbildningsanstalter, som omfattas av allmänna studiehjälpsreglementet.

Då utredningen avgränsat föreliggande förslag till att

avse de studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning och då utredningen

kommit till resultatet, att naturastipendiesystemet bör tillämpas

vid dessa högskolor, bör av praktiska och administrativa skäl detta även

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds ''proposition nr 89 år 1960

gälla de studerande vid linjerna för musiklärar-, högre kantors- och högre

organistexamen. Utredningen vill härvid understryka, att den i sitt fortsatta

arbete självfallet kommer att ta upp frågan om studiesociala åtgärder för

såväl hela kategorien blivande lärare som vissa andra grupper, som nu

hänföres till allmänna studiehjälpsreglementet. Dessa elevers studieförhållanden

kan i olika hänseenden vara likartade med här behandlade elevgruppers.

Utredningen behandlar därefter principerna för tillämpning av naturastipendiesystemet

för här berörda elevkategorier samt anför härom bland

annat följande.

Statsstipendier kan enligt gällande bestämmelser endast tilldelas elev

som visat utpräglad studiebegåvning. Den utomordentligt starka konkurrensen

bland de inträdessökande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning

torde borga för att samtliga intagna elever uppfyller föreskrivna krav

på studiebegåvning. Utredningen fäster vidare uppmärksamheten på att

studieavbrott ytterligt sällan förekommer vid skolorna för högre konstnärlig

utbildning. Vid statsstipendienämndernas behovsprövning har i första

hand den sökandes föräldrainkomst lagts till grund. Därjämte har hänsyn

tagits till vissa andra faktorer, t. ex. förmögenhet hos sökanden eller hos

sökandens föräldrar, sökandens eller föräldrarnas försörjningsbörda samt

sökandens egna förvärvs- eller andra inkomster. Behovsprövningen för de

studerande vid skolorna för högre konstnärlig utbildning kan ske enligt samma

normer, som gäller för de universitetsstuderande. Stipendierna bör, liksom

fallet är beträffande de universitetsstuderande, i princip utgå in natura

men då särskilda skäl föreligger kunna utgå i kontant form.

Huvudregeln vid bestämmandet av stipendietidens längd har varit, att

stipendierna skall kunna utgå under ungefär halva studietiden. Denna regel

har emellertid ej kunnat tillämpas utan en viss generalisering. Med hänsyn

till studietiden vid skolorna för högre konstnärlig utbildning föreslår utredningen,

att statsstipendinm må kunna utgå under högst tre år för elever vid

konsthögskolan, musikhögskolan och musikkonservatoriet i Göteborg. För

eleverna vid de fyra statsunderstödda teaterskolorna föreslås en maximering

av stipendietiden till ett och ett halvt år.

Statsstipendienämnderna bör för handläggningen av hithörande ärenden

i likhet med vad som är föreskrivet för behandling av ärenden, som gäller

elever vid den högre mejeritekniska avdelningen vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut kompletteras med representanter för respektive

lärar- och elevkårer. Eleverna i teaterskolan i Malmö bör hänföras till

statsstipendienämnden i Lund och eleverna i skolan vid Göteborgs stadsteater

och vid Göteborgs musikkonservatorium till statsstipendienämnden i

Göteborg. Eleverna vid övriga här behandlade skolor bör hänföras till statsstipendienämnden

i Stockholm.

Då de studerande vid de konstnärliga högskolorna icke antages vid vederbörande

skolor förrän i omedelbar anslutning till höstterminens början,

torde för utseende av nya stipendiater krävas ett särskilt utdelningstillfälle.

Tidpunkten för ansökan bör därvid läggas så snart som möjligt efter inskrivningen.

Enligt gällande bestämmelser rörande naturastipendier må nytt stipendium

ej tilldelas den som varit närvarande vid universitet och högskolor

under längre tid än två år, i vissa fall kortare tid, därest icke sökandens eko
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

nomiska förhållanden genom mellankommande omständigheter under studietiden

avsevärt försämrats. Utredningen föreslår, att övergångsbestämmelserna

så utformas att vid första ansökningstillfället samtliga elever vid

skolorna för högre konstnärlig utbildning erhåller rätt att söka naturastipendium.

Påföljande år bör samma regler gälla som för de universitetsstuderande.

Vid beräkningen av kostnaderna under de närmaste budgetåren för en

stipendiering av här berörda elevkategorier i enlighet med utredningens

förslag förutsättes, att antalet inskrivna elever förblir detsamma som innevarande

läsår. Om cirka 60 militärmusiker, 60 examinerade arkitekter samt

10 teaterelever i tredje årskursen borträknas återstår enligt utredningen

sammanlagt 490 elever. Garantilånenämnden uppskattar i sin anslagsframställning

för budgetåret 1960/61, att 47 procent av de nyinskrivna universitets-

och högskolestuderandena är berättigade till stipendier. Med hänsyn

till att samtliga elever vid här ifrågavarande skolor i merithänseende torde

vara berättigade till stipendier, anser utredningen, att man vid kostnadsberäkningarna

för denna grupp bör räkna med en högre andel stipendieberättigade.

Utredningen uppskattar denna andel till 60 procent. Under budgetåret

1960/61 skulle därmed erfordras totalt 294 stipendier. Under budgetåren

1961/62 och 1962/63 nedgår antalet till 288 på grund av att stipendietiden

vid teaterskolorna föreslagits till 1 % år. Budgetåret 1963/64 slutligen

har övergångstiden upphört och stipendieantalet nedgår från och med

detta budgetår till 168 per år. Utredningen räknar med samma årskostnad

per stipendium 2 450 kronor, som garantilånenämnden föreslagit i sin anslagsframställning

för budgetåret 1960/61. De av utredningen beräknade

anslagsbehoven vid ett genomförande av utredningens förslag framgår av

följande tablå.

RnSo-otar Antal stipendier Beräknade anslag

ä 2 450 kronor kronor

1960/61 ............... 294 720 000

1961/62 ............... 288 705 000

1962/63 ............... 288 705 000

1963/64 ............... 168 410 000

Slutligen tar utredningen upp frågan i vad män eleverna vid skolorna för

högre konstnärlig utbildning bör erhålla de lånemöjligheter som nu står till

buds för universitetsstuderande och anför härom bland annat följande.

Samtliga elever vid de berörda skolorna har möjlighet att hos studiehjälpsnämnden

söka räntefria lån ur allmänna studielånefonden. Av praktiska

skäl synes det lämpligt, att dessa elever i stället får söka räntefria lån

ur statens lånefond för universitetsstudier. Dessa lån beviljas, liksom naturastipendierna,

av statsstipendienämnderna. Vid övergången till denna lånefond

måste tillses att eleverna vid de konstnärliga skolorna icke får någon

försämring av sina nuvarande lånemöjligheter.

De studerande vid universitet och högskolor har vidare möjlighet att

erhålla s. k. garantilån till studerande. När utredningen nu föreslår att möj
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960

ligheten att erhålla naturastipendium och räntefritt lån ur universitetslånefonden

utvidgas till eleverna vid skolorna för högre konstnärlig utbildning,

vore det naturligt, att dessa elever även fick möjlighet att utnyttja de

andra låneformer som står de universitetsstuderande till buds. För flertalet

av eleverna medför dock ett genomförande av utredningens förslag rörande

stipendier och räntefria lån en kraftig förbättring av de studieekonomiska

villkoren. De elever som icke erhåller vare sig naturastipendium eller räntefritt

lån får däremot, om de ej erhåller tillgång till garantilån, inte någon

förbättring i form av statliga studiesociala åtgärder. Även denna elevkategori

har klart behov av studiesocialt stöd för sin utbildning. Man torde

emellertid kunna förutsätta, att de stipendier av olika slag, som för närvarande

utdelas vid de berörda läroanstalterna, i fortsättningen i högre grad

kommer dessa elever till godo.

Utredningen understryker slutligen att den elevkategori, som enligt nuvarande

regler inte erhåller naturastipendium eller räntefritt studielån, måste

ha möjlighet att erhålla statsgaranterade studielån eller en förbättring i

annan form av de studiesociala förmånerna utöver vad som i detta sammanhang

förutsättes. Med hänsyn till att frågan om det nuvarande garantilånesystemets

lämplighet för eleverna vid de konstnärliga högskolorna på

grund av tidsnöd ej hunnit penetreras och med hänsyn till de framlagda

förslagens provisoriska karaktär, har utredningen trots vad som anförts ej

ansett sig beredd att nu framlägga förslag i detta syfte.

Yttranden

Samtliga de myndigheter och organisationer, som yttrat sig över promemorian,

biträder utredningens slutsats, att det studiesociala stödet åt eleverna

vid de av utredningens förslag berörda läroanstalterna för högre

konstnärlig utbildning bör förbättras.

Garantilånenämnden uttalar bland annat följande.

De till grund för förslagen liggande utredningarna synes utvisa, att dessa

studerande i studiesocialt hänseende hittills bildat en klart eftersatt grupp.

Av detta skäl synes det vara väl motiverat att omedelbart och i avbidan

på utredningens framtida överväganden rörande hela det frågekomplex, som

angivits i utredningsdirektiven, vidtaga vissa provisoriska åtgärder i enlighet

med utredningens förslag. Det förslag utredningen sålunda redan nu

lagt fram anser garantilånenämnden sig kunna tillstyrka. Därvid har nämnden

dock fäst mycket stort avseende vid att åtgärderna föreslagits få provisorisk

karaktär. Därest förslagen vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens

bifall, bör den sålunda genomförda reformen icke binda utredningen vid

dess fortsatta överväganden beträffande det studiesociala stödets omfattning

och administration i stort. Utan att se utredningens slutliga förslag är

det för garantilånenämnden omöjligt att avgiva någon definitiv meningsyttring

om exempelvis avvägningen mellan stipendie- och låneformcrna

eller frågan om den på lång sikt lämpligaste arbetsfördelningen mellan garantilånenämnden

och studiehjälpsnämndcn.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts -proposition nr 89 år 1960

TCO understryker likaledes de föreslagna åtgärdernas karaktär av provisorium

och anför bland annat följande.

TCO finner för sin del den studiesociala utredningens förslag angelägna.

Utredningen har i första etappen av sitt arbete utvalt de utbildningsanstalter,

där de flesta av elevkategorierna hittills saknat rätt till varje slag av

statligt stipendium. I och för sig kan invändningar resas mot ett sådant urval

av utbildningsanstalter, varigenom exempelvis hela frågan om studiesociala

åtgärder för skilda kategorier blivande lärare utelämnats. Då en slutgiltig

avgränsning av de utbildningsanstalter och studiebanor, vilka bör hänföras

till det studentsociala systemet, uppenbarligen icke kunnat utföras av utredningen

i detta sammanhang, vill TCO emellertid tillstyrka utredningens

förslag. TCO vill dock understryka att organisationen förväntar sig att utredningen

i sin allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna beaktar

bland annat lärargruppernas problem.

Utredningens förslag innebär bland annat ett jämställande mellan

de studerande vid här ifrågavarande läroanstalter

och de studerande vid universitet och högskolor

i fråga om rätten att erhålla naturastipendier och räntefria lån. Förslaget

tillstyrkes av flertalet remissinstanser. Sålunda anför statskontoret bland

annat följande.

Av studiesociala utredningens förslag framgår, att den studieekonomiska

situationen för eleverna vid skolorna för högre konstnärlig utbildning och

för studerande vid universitet i stort sett är likartad. Mot bakgrund härav

synes icke något vara att erinra mot utredningens förslag, att ifrågavarande

elever beträffande vissa former av den statliga studiehjälpen jämställes

med de universitetsstuderande.

Akademien för de fria konsterna tillstyrker livligt utredningens förslag

samt yttrar i anknytning härtill bland annat följande.

Akademien finner det riktigt att de studerande vid arkitekturlinjen vid

konsthögskolan ställes utanför naturastipendiesystemet men vill samtidigt

framhålla det angelägna i att de studerande vid denna linje, som är en påbyggnad

av utbildningen vid tekniska högskolan, i likhet med andra studerande

för högre examina får tillgång till studie- och forskningsstipendier

motsvarande licentiand- och doktorandstipendier vid universiteten. Akademien

vill i detta sammanhang erinra om att den i sina anslagsäskanden vid

flera tillfällen framhållit angelägenheten av att arkitekterna erhåller detta

stöd i sin fortsatta utbildning.

Även musikhögskolans lärarråd tillstyrker utredningens förslag och anlägger

vissa synpunkter på beräkningen av antalet stipendieberättigade elever

vid musikhögskolan. Styrelsen för dramatiska teatern vitsordar riktigheten

av utredningens redogörelse för de teaterstuderandes villkor och understryker

särskilt, att elever vid teaterskolan som regel icke avbryter sin

utbildning.

Studie}}jälpsnämnden anser sig däremot ej kunna biträda utredningens

förslag. Inledningsvis meddelar nämnden, att den av utredningen redovisade

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

statistiken rörande från studiehjälpsnämnden utbetalade lån till här aktuella

grupper läsåret 1958/59 lider av vissa brister. Bland annat skall antalet

lån till elever vid teaterskolorna vara 20 och lånesumman till ifrågavarande

kategori 47 400 kronor. Härigenom stiger det sammanlagda antalet

lån läsåret 1958/59 från av utredningen angivna 143 till 148; den sammanlagda

lånesumman skall vara 314 400 kronor. I fortsättningen anför studiehjälpsnämnden,

att de motiv utredningen anfört till stöd för förslaget att

jämställa de studerande vid här ifrågavarande utbildningsanstalter med de

studerande vid universitet och högskolor är övervägande sådana, som skulle

kunna anföras om ett flertal andra elevkategorier. I anslutning härtill uttalar

nämnden bland annat följande.

Sålunda kan exempelvis icke de studieekonomiska förhållandena, vilkas

likhet med högskoleelevernas utredningen anser avgörande för sin ståndpunkt,

anföras som särskilt utmärkande för viss eller vissa elevkategorier,

då studieekonomin numera enligt nämndens erfarenhet för elever i tjugoårsåldern

är likartad inom alla elevgrupper. Förslaget om de fyra elevkategoriernas

inlemmande bland studenterna i fråga om studiehjälp är vidare

tydligen en mindre del i ett betydligt större kommande projekt. Utredningen

understryker, att den i sitt fortsatta arbete självfallet kommer att

ta upp frågan om studiesociala åtgärder för såväl hela kategorien blivande

lärare som vissa andra grupper, som nu hänföres till allmänna studiehjälpsreglementet

och vilkas studieförhållanden i olika hänseenden kan vara

likartade med de av utredningen nu behandlade elevgruppernas. Här gäller

det ett betydande antal elever. Enbart de olika lärarkategorierna omfattar

bortåt 6 000 elever och lägges härtill eleverna i andra grupper, vilka vet

man ej, kan det bli ett mycket stort antal elever, vilkas stipendiestöd i form

av naturastipendier skulle medföra avsevärda kostnader för statsverket. Nu

föreliggande förslag öppnar därför ett mycket vittsyftande perspektiv, vars

statsfinansiella konsekvenser icke kan tillfredsställande överblickas. Med

hänsyn icke minst härtill anser sig nämnden icke böra biträda förslaget.

Studiehjälpsnämnden hyser emellertid den uppfattningen att de konstnärliga

utbildningslinjerna bör få stipendierätt, och nämnden har själv

utarbetat förslag härom i samband med en rationalisering av studielåneverksamheten

i studiehjälpsnämndens regi. Nämnden finner sig nu ha anledning

framlägga sitt förslag samt anför i anlutning härtill bland annat

följande.

Bestämmelserna om stipendier åt låntagare under allmänna studielånefonden

är olika för olika grupper elever. För elever vid lärarutbildningsanstalterna,

läroverket för vuxna samt statligt kompletteringsgymnasium är

stipendiemaximum 960 kronor för läsår, för eleverna vid fackutbildningsanstalterna

900 kronor. För lärarkandidaterna gäller snävare villkor för

erhållande av stipendier, varför dessa i mindre antal kan erhålla stipendier

än de övriga läroanstalternas elever. Enligt nämndens mening finnes inga

sakliga skäl att behålla en skillnad mellan de två grupperna, vilken kan

medföra att elever vid en och samma utbildningsanstalt behandlas olika,

beroende på till vilken stipendiegrupp den ena eller andra skolgruppen inom

anstalten hänföres. Skillnaden i stipendiebelopp bör likaså upphävas, de

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

ekonomiska förhållandena är i huvudsak desamma inom båda kategorierna.

Då det inte kan ifrågasättas att för någon grupp sänka nu utgående stipendier,

bör för seminariegruppen gällande högstbelopp vara utgångspunkten

och nämnden anser att detta belopp bör jämkas uppåt till 1 000 kronor för

äldre elev. Yngre elever, d. v. s. under 18 år, förekommer praktiskt taget

endast vid vissa fackutbildningsanstalter och även där i sällsynta undantagsfall.

Med hänsyn till att yngre elever åtnjuter allmänt studiebidrag på

34 kronor per studiemånad synes stipendiemaximum för dessa kunna sättas

till 700 kronor. Nuvarande högstbelopp för denna grupp är 675 kronor.

Nu föreslagna stipendier å högst 1 000 kronor för äldre elev och 700 kronor

för yngre elev bör kunna tilldelas alla elever som erhåller studielån.

Någon förteckning över skolor, vilkas elever är berättigade erhålla stipendier

skulle då ej behövas utan eleverna vid varje läroanstalt, där studielån

kan utgå, skulle vara berättigade till stipendium enligt lika villkor för alla.

Enligt nämndens förslag skulle sålunda nu aktuella elevgrupper, d. v. s. eleverna

vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg

och de statsunderstödda teaterskolorna kunna få stipendier och elevgrupperna

inordnas beträffande stipendiestöd i redan existerande system av

stödåtgärder, så som utredningen ansett vara lämpligt. Anslagsposten för

stipendier åt låntagare skulle genom nämndens förslag ökas med omkring

800 000 kronor budgetåret 1960/61.

Genom nämndens förslag rationaliseras den kombinerade linjen av studielån

och stipendium och samtliga låntagargrupper får antingen förbättrade

eller nya möjligheter till stipendier. Förslaget ger visserligen de av utredningen

behandlade elevgrupperna avgjort mindre stipendier under de år,

som naturastipendier skulle åtnjutas — en invändning som är självklart

given i nuvarande situation — men stipendier på 1 000 kronor kan å andra

sidan få behållas under hela studietiden, och det sammanlagda stipendiestödet

kan därför i huvudsak bli lika stort. Dessutom kan den av nämnden

föreslagna reformen säkrare bedömas i fråga om statsfinansiella konsekvenser

än den av utredningen föreslagna delreformen med dess följdverkningar.

Den av utredningen föreslagna avgränsningen av de studiesociala

förmånerna till att avse enbart studerande vid statliga eller

statsunderstödda högre konstnärliga utbildningsanstalter diskuteras av

några remissinstanser. Garantilånenämnden framhåller att ifrågavarande

princip exempelvis lämnar de studerande vid Göteborgs musei-, rit- och

målarskola (Valands konstskola) utanför den föreslagna reformen, vilket

förefaller nämnden rimligt blott mot bakgrunden av förslagens provisoriska

karaktär. Konstnärernas riksorganisation anser att utredningens förslag

även borde ha innefattat eleverna vid Valands konstskola och framhåller

bland annat följande.

Valand är visserligen inte någon statsunderstödd skola, men dess betydelse

för svenskt konstliv, och då främst för den västsvenska konsten, kan

inte nog starkt betonas. Vid Valand meddelas en undervisning i måleri,

skulptur och grafik, som är fullt jämförbar med den som bedrives vid konsthögskolan.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Ma]ds proposition nr 89 år 1960

Samma synpunkt framföres av ordföranden i Valands konstskolas nämnd,

som bland annat understryker, att, därest konstskolans elever inte blir delaktiga

av det av utredningen föreslagna studiesociala stödet, skolans möjligheter

i förhållande till andra utbildningsanstalter av motsvarande slag

kommer att starkt begränsas, bland annat med hänsyn till att obemedlade

konstnärsbegåvningar kan antagas hellre söka sig till andra anstalter med

goda möjligheter till stipendier än till Valands konstskola.

Föreningen aspect framhåller, att de av utredningen föreslagna stipendieförmånerna

även borde ha innefattat de studerande vid konstfackskolan

i Stockholm och Slöjdföreningens skola i Göteborg.

Avvägningen mellan stipendier och lån diskuteras

av Föreningen Svenska tonsättare, som i sitt yttrande hemställer att särskild

hänsyn tages till eleverna i kompositionsklass, när bestämmelser fastställes

rörande statsstipendier till de studerande vid musikhögskolan. Föreningen

anför i anslutning härtill i huvudsak följande.

I olikhet mot övriga elever vid musikhögskolan bibringas eleverna i

kompositionsklassen en utbildning, som endast i undantagsfall kan utnyttjas

i inkomstbringande syfte under åren närmast efter avslutade studier.

Ej heller lämnar utbildningen några egentliga möjligheter att på annat sätt

skaffa sig inkomster. Medan eleverna i övriga klasser kan finna vissa om än

otillfredsställande utkomstmöjligheter är tonsättarens möjligheter att ens

verka som pedagog begränsade. Det är sålunda ofrånkomligt, att tonsättarens

ekonomiska situation måste vara alldeles särskilt bekymmersam under

de tio—femton första åren efter hans avgång från musikhögskolan. Då det

emellertid är inom denna tidrymd han skulle ha att amortera sitt studielån,

är det uppenbart, att denna form av ekonomisk studiehjälp ej är särskilt

lämplig. Endast stipendieformen kan ge eleven i kompositionsklassen ett

någorlunda tillfredsställande utgångsläge efter avslutade musikhögskolestudier.

Utredningens förslag innebär bland annat att här ifrågavarande elevkategorier

i varje fall tills vidare icke skall ha möjlighet att erhålla

statsgaranterat studielån. Ett flertal remissinstanser uppehåller

sig vid detta ställningstagande. TCO framhåller, att kombinationen

av stipendier och förbättrade lånevillkor rätteligen borde bedömas som en

helhet och icke bli föremål för dellösningar. Då det emellertid kan anses

tveksamt, om den avvägning mellan stipendier och lånemöjligheter, som

gäller för övriga högskolestuderande, utgör en ändamålsenlig lösning för de

studerande vid läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning, kan emellertid

TCO acceptera, att en reform rörande lånemöjligheterna nu icke

kommer till stånd.

Musikhögskolans lärarråd understryker vikten av att frågan om möjlighet

för elever vid här berörda skolor att erhålla statsgaranterade lån och eventuella

andra studiesociala förmåner bringas till en lycklig lösning så snart

som möjligt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Stats stipendienämnden i Lund, SACO, SFS, musikhögskolans elevkår,

samt Akademiklubben delar icke utredningens uppfattning, att frågan om

tillämpning av kreditgarantisystemet bör anstå i avvaktan på ytterligare

utredning. SFS yttrar bland annat följande.

Därest studiesociala utredningens förslag skulle genomföras utan att kompletteras

med möjlighet att erhålla garantilån, kommer en grupp studerande

att ställas utan varje möjlighet att erhålla studiesocialt stöd. Detta skulle

innebära ett klart avsteg från hittills tillämpade principer för det direkta

studentsociala stödets utformning. Möjligheten att kunna erhålla garantilån

saknar inte heller betydelse för de studerande, som är klart berättigade

att erhålla statsstipendium. Natur astipendierna kan visserligen kompletteras

med räntefria lån, men icke ens om räntefritt lån upp till maximibeloppet

står till förfogande, torde en studerande alla gånger kunna finansiera

sina studier. Detta gäller särskilt den som är gift och vars make ej är

yrkesverksam. Står då ej egna eller anhörigas medel till buds, torde förvärvsarbete

vara den enda möjliga källan för den kompletterande studiefinansieringen.

I utredningens promemoria förmodas att konstnärernas

amorteringsförmåga är dålig. SFS vill i anslutning härtill understryka, att

en socialt motiverad långivning icke alltför snävt bör fixeras vid hänsynstagande

till en framtida amorteringsförmåga. Detta utesluter icke, att statsstipendienämnders

och studentkårers befattningshavare bör råda de studerande

att i möjligaste mån hålla skuldsättningen nere. Det bör emellertid

ankomma på den enskilde att avgöra, om han exempelvis genom förvärvsarbete

vill förlänga sin studietid i stället för att ådra sig en skuld, som

skall återbetalas under den yrkesverksamma tiden.

Utredningens förslag i fråga om stipendietidens längd beröres

av några remissinstanser, vilka även diskuterar vilka följder natur astipendiesystemets

införande kan ha för nu utgående

stipendieförmåner. Statskontoret framhåller i huvudsak följande.

Då den genomsnittliga studietiden vid konsthögskolan synes vara fem år,

håller ämbetsverket för sin del före, att tiden för stipendiums åtnjutande

bestämmes till högst två och ett halvt år. I betraktande av att utredningen

synes ha räknat med att samtliga stipendiebehövande elever vid

konsthögskolan skall kunna erhålla statsstipendium, föreslår statskontoret

vidare, att de nuvarande behovsprövade kostbidragen slopas. Premiäreleverna

vid de fyra teaterskolorna erhåller ett månatligt stipendium upp till

500 kronor av vederbörande teater, vilket får anses utgå av statsmedel.

Med utgångspunkt från den av utredningen hävdade principen om jämställdhet

i studiehjälpshänseende synes förutsättningar icke finnas för bibehållande

av premiärelevemas stipendier.

Akademien jör de fria konsterna understryker, att om de studerande vid

konsthögskolan kommer i åtnjutande av naturastipendier under de tre

första studieåren, kommer den återstående utbildningstiden alltjämt att

innebära en svår belastning för de studerande. Med hänsyn härtill finner

akademien det angeläget framhålla vikten av att det kostbidrag till behövande

elever, som är upptaget på konsthögskolans stat, alltjämt utgår, även

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960 33

om naturastipendier kommer att ställas till en del av de studerandes förfogande.

SACO ifrågasätter riktigheten av att utredningen fastställer studietiden

vid teaterskolorna till tre år samt anför följande.

Genom denna beräkning kommer utredningen fram till att föreslå en stipendietid

på ett och ett halvt år vid dessa skolor. Enligt SACO:s uppfattning

bör stipendietiden här beräknas till ett år, eftersom tredje studieåret

vid teaterskolorna närmast har karaktären av betalt praktikår.

Mot utredningens förslag till administrativ handläggning

av de föreslagna stödåtgärderna samt förslag till övergångsbestämmelser

framföres inga invändningar. Statsstipendiejiämnden i Stockholm

understryker att den föreslagna tidpunkten för utdelande av stipendierna i

synnerhet under nästkommande budgetår kommer att medföra en väsentlig

merbelastning på nämndens expedition, särskilt som tiden september—

oktober redan nu är den mest arbetstyngda tiden. Garantilånenämnden

delar statsstipendienämndens i Stockholm uppfattning samt föreslår, att

för budgetåret 1960/61 den under anslaget till Naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter upptagna delposten till Kungl.

Maj:ts disposition måtte höjas med 10 000 kronor. Som skäl härför hänvisar

garantilånenämnden till statsstipendienämndens i Stockholm yttrande

samt anför i övrigt följande.

Om än i mindre utsträckning är motsvarande situation aktuell i Lund

och Göteborg. Nämnden vill dessutom nämna, att även den av departementschefen

i årets statsverksproposition föreslagna överföringen från nionde

till åttonde huvudtiteln av vissa stipendieanslag torde komma att innebära

en merbelastning för statsstipendienämnderna. För närvarande torde

det dock vara omöjligt att särskilt för varje nämnd uppskatta storleken av

de ytterligare förvaltningsanslag, vilka av ovannämnda skäl torde bli erforderliga.

I sina petita för budgetåret 1960/61 har garantilånenämnden förordat,

att anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition upptages med oförändrat

belopp, 10 300 kronor. I avvaktan på erfarenheter av det merarbete,

som de nya studerandegrupperna kommer att åsamka statsstipendienämndernas

kanslier, förordar garantilånenämnden nu, att ifrågavarande anslag

till Kungl. Maj:ts disposition i stället uppföres med 20 300 kronor i riksstaten

för budgetåret 1960/61.

3. Naturastipendier åt studerande vid jordbrukets högskolor

För utdelning av elevstipendier (motsvarande) vid jordbrukets högskolor

har under obetecknade anslag under nionde huvudtiteln för innevarande

budgetår anvisats sammanlagt 155 200 kronor. Ifrågavarande stipendier,

vars fördelning på olika högskolor m. m. framgår av efterföljande sammanställning,

kan närmast sägas vara av liknande karaktär som de naturastipendier,

vilka utgå ur anslaget till naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1060. 1 sand. Nr SO

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89 år 1960

Lantbrukshögskolan (statsliggaren s. 871, F 6)

27 elevstipendier å 2 400 kronor............................ 64 800

Veterinärhögskolan (statsliggaren s. 907, H 19)

20 elevstipendier å 2 400 kronor............................ 48 000

Skog shögskolan (statsliggaren s. 917, 114)

10 penningstipendier till ordinarie studerande å 2 400

kronor ........................................ 24 000

Natur astipendier till ordinarie studerande............ 9 600 33 600

Älnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsmstitut (statsliggaren

s. 876, F 14)

4 elevstipendier vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen

å 2 200 kronor ........................................ 8 800

Summa kronor 155 200

Vid sin anmälan i årets nionde huvudtitel av förslagsanslaget till Skogshögskolan:

Omkostnader anför chefen för jordbruksdepartementet, att vad

beträffar elevstipendier vissa olägenheter har kunnat konstateras vid skogshögskolan

bland annat i det avseendet, att stipendieanslagets karaktär av

obetecknat anslag medfört, att stipendiernas antal och storlek inte helt

kunnat anpassas efter den standard på ifrågavarande område, som förefinnes

vid universitet och högskolor under andra departement. Även i övrigt

råder, framhåller departementschefen vidare, en viss brist på överensstämmelse

mellan de för skogshögskolan samt de för bland annat universiteten

gällande bestämmelserna rörande ifrågavarande slag av stipendier. Vad här

sagts torde enligt departementschefen i tillämpliga delar äga giltighet även

beträffande motsvarande stipendier vid övriga under jordbruksdepartementet

lydande högskolor samt vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen

vid Alnarpsinstitutet. Under åberopande av här angivna förhållanden

förordar departementschefen, att bestämmelserna för erhållande av elevstipendier

vid omförmälda, under jordbruksdepartementet hörande läroanstalter

anpassas till dem, som gäller vid universitet och andra högskolor.

I samband härmed föreslår departementschefen, att medel för ifrågavarande

ändamål i fortsättningen anvisas från åttonde huvudtitelns anslag till naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.

Såsom framgår av årets åttonde huvudtitel (punkten 139) har jag inberäknat

den i det föregående redovisade summan å i runt tal 155 000 kronor avseende

för innevarande budgetår anvisade medel till elevstipendier vid jordbrukets

högskolor i det av mig, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1960/61 beräknade anslaget till Naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter.

De studerande vid jordbrukets högskolor åtnjuter för närvarande — förutom

rätten till nu ifrågavarande elevstipendier — följande studies o
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960

ciala förmåner. Räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier

kan beviljas studerande vid lantbrukshögskolan, högre mejerikursen

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan

och skogshögskolan. Studerande vid nämnda högskolor och utbildningslinje

är även behöriga att erhålla studielån med statlig kreditgaranti.

De studerande vid Alnarpinstitutets högre trädgårdskurs kan tilldelas

räntefritt lån ur allmänna studielånefonden samt stipendium i enlighet med

bestämmelserna i allmänna studiehjälpsreglementet.

Följande uppgifter torde böra redovisas beträffande antalet elever

m. m. samt i fråga om nu gällande stipendiebestämmelser

vid här förevarande läroanstalter.

Vid lantbrukshögskolan finnes vårterminen 1960 sammanlagt 196 studerande.

Det genomsnittliga antalet nyinskrivna för år utgör 40—50. Studietiden

uppgår i allmänhet till 4 % år. De förut nämnda 27 elevstipendierna

om vardera 2 400 kronor utbetalas kontant. Stipendietiden är normalt två

år. Stipendierna har i huvudsak tilldelats studerande i andra och tredje

årskurserna under det att endast ett fåtal (4—5 stipendier) brukat utgå till

studerande i första årskursen. Anledningen till detta har varit, att man vid

utdelandet velat försäkra sig om att vederbörandes studieresultat vid högskolan

varit tillfredsställande. Bland de sökande med sådana tillfredsställande

studieresultat torde i viss utsträckning det ekonomiska behovet ha

fällt utslaget vid utdelningen. Studentbetyget har i mycket ringa utsträckning

varit vägledande vid stipendieutdelningen.

Vid högre mejeri- och träd gårdskur serna vid Alnarpsinstitutet uppgår det

totala antalet studerande innevarande läsår till 14 respektive 19. Nyintagning

av elever har under senare år skett endast vartannat år. Under år 1959

intogs sålunda vid vardera kursen 10 elever, medan någon nyintagning år

1960 icke kommer att äga rum. Högre mejerikursen omfattar 3 år och högre

trädgårdskursen 2 år. Examen avlägges vid den förra kursen under fjärde

året och vid den senare i allmänhet under tredje året. De förut nämnda 4

elevstipendierna om vardera 2 200 kronor utbetalas kontant. Stipendietiden

är för studerande vid båda här ifrågavarande kurser ett år. Stipendierna

utdelas till behövande ordinarie elever, som med nit och framgång bedrivit

sina studier samt iakttagit ett hedrande uppförande. Stipendium har brukat

tilldelas studerande vid samtliga årskurser; ledigförklarande brukar ske

då eleverna vistats vid institutet 4—6 månader.

Förutom ifrågavarande stipendier finns för två elever i vardera kursen

stipendier, vilka utgår i form av fri bostad med uppvärmning, lyse och städning

under ett läsår. Värdet av sådant stipendium uppskattas till 400

kronor.

Totala antalet studerande vårterminen 1960 vid veterinärhögskolan är

292. Antalet nyinskrivna för år utgör 30. Studietiden uppgår i allmänhet

till (j—7 år. De förut nämnda 20 elevstipendierna om vardera 2 400 kronor

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. May.ts ''proposition nr 89 år 1960

utbetalas kontant. Stipendium utdelas för ett år i sänder, dock att stipendiat,

som med omsorg och framgång bedriver sina studier må kunna erhålla

förnyat stipendium. Tiden för innehav är maximerad till tre läsår. Stipendium,

som första gången ej får utdelas till studerande i högre än fjärde årskursen,

tilldelas de ordinarie studerande vid högskolan, som med hänsyn

till studiebegåvning och fallenhet för veterinäryrket ävensom till behov av

ekonomiskt stöd är främst förtjänta.

Vid skog shög skolan uppgår antalet ordinarie studerande vid de fyra årskurserna

vårterminen 1960 till 144; antalet nyinskrivna har de senaste åren

utgjort 36 för läsår. De förut nämnda penning- och naturastipendierna utgår

samtliga i form av fri bostad och fri kost. Stipendium utdelas för ett

läsår i sänder, dock att stipendiat, som med omsorg och framgång bedriver

sina studier, kan erhålla förnyat stipendium. Tiden för innehav är maximerad

till två och ett halvt läsår. Stipendium utdelas till obemedlade studerande

med utpräglad studiebegåvning. I allmänhet har endast studerande

vid andra och tredje årskurserna stipendierats. — Eleverna vid skogshögskolan

har även tillgång till förmånen av fritt logi under de perioder av

studietiden under vilka studierna är förlagda till ort utanför Stockholm,

sammanlagt 1 år och 8 månader.

4. Rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat

nordiskt land, m. m.

Jag torde nu få anmäla en resolution vid nordiska undervisningsministermötet

i Oslo den 2—U februari 1959 angående stipendier och studielån

för studier i annat nordiskt land. Resolutionen har följande innehåll.

1. Studerande, som erhåller stipendier eller lån i hemlandet, bör kunna

behålla dessa vid studieuppehåll eller skolgång i annat nordiskt land.

2. För att täcka merkostnaderna för studerande i annat nordiskt land

bör vissa särskilda stipendier införas. I detta sammanhang erinras särskilt

om kompletterande stipendier för folkhögskoleelever.

3. Studerande, som är bosatt i annat nordiskt land, bör kunna erhålla

stipendier och lån på samma villkor som detta lands egna medborgare.

Garantilånenämnden har avgivit yttrande över resolutionen och därvid

framhållit i huvudsak följande.

För de statliga naturastipendier och studielån, som står till förfogande

för studier vid svenska högskolor, medger gällande bestämmelser, att förmånerna

får åtnjutas även vid sådana tillfälliga studier vid läroanstalt utom

riket, som är betydelsefulla för vederbörandes utbildning. Statsstipendienämnderna

beslutar härom efter ansökan i varje särskilt fall.

Enligt gällande bestämmelser har två kategorier av utlänningar rätt att

eihålla statliga lån för högskolestudier i Sverige. Den ena kategorin är flyktingstudenter,

varmed avses här i riket studerande utlänning, som enligt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

utlänningslagen är att anse som politisk flykting. Yttrande härom inhämtas

i varje särskilt fall från utlänningskommissionen. Den andra kategorin är

utländsk medicine studerande, som av medicinalstyrelsens nämnd för utländska

läkare hänvisats till fortsatt medicinsk utbildning från och med

andra avdelningen av medicine licentiatexamen.

Med utgångspunkt från det nordiska undervisningsministermötets resolution

förordar garantilånenämnden

att svenska studerande bör få medföra samma förmåner, som existerar i

Sverige, även vid studier i annat nordiskt land, vilka icke har tillfällig

karaktär och vilka bedrives vid samma slag av högskolor, som angivits i

vederbörande svenska författningar;

att högskolestuderande från Danmark, Finland, Island och Norge, vilka

är bosatta i Sverige, bör likställas med svenska studerande i studiesocialt

hänseende;

att även andra utländska högskolestuderande bör likställas med svenska

studerande i studiesocialt hänseende, såvida de är bosatta här i riket och

icke vistas här huvudsakligen i syfte att erhålla utbildning för att därefter

lämna Sverige; samt

att det i samband härmed överväges att utsträcka samtliga studiesociala

förmåner vid högre studier också till flyktingstudenter, vilka för närvarande

endast har tillgång till räntefria lån och garantilån till studerande.

Som kommentar till sitt förslag framhåller garantilånenämnden i huvudsak

följande.

Beträffande sådana svenska studerande, som bedriver studier i annat

nordiskt land utan att ha varit inskrivna vid svensk högskola, torde ärendena

lämpligen böra koncentreras till statsstipendienämnden i Stockholm,

som har de bästa förutsättningarna att bedöma flera olika studiebanor. De

merkostnader, som eventuellt kan vara förenade med svenska studenters

studier i annat nordiskt land, synes lämpligen böra täckas inom ramen för

garantilån till studerande och några särskilda stipendier för ändamålet torde

därför icke erfordras.

Nämndens förslag att även andra utländska, icke-nordiska högskolestuderande

bör likställas med svenska studerande i studiesocialt hänseende

överensstämmer helt med vad som gäller studiehjälpen enligt allmänna studiehjälpsreglementet.

Åtgärden skulle främst möjliggöra att ge studiesociala

förmåner även vid högskolestudier till vissa begränsade kategorier

av utlänningar, såsom barn till specialarbetare, som ofta genom arbetsmarknadsmyndigheterna

särskilt rekryterats till landet. Det är för närvarande

ett klart otillfredsställande förhållande att dessa grupper, som icke kan

betraktas som politiska flyktingar, helt ställts utanför det studiesociala

stödet vid högre studier.

De kostnader för statsstipendier och räntefria lån, som skulle uppkomma

vid genomforande av ovanstående förslag, bedömer garantilånenämnden

såsom tillräckligt små för att — åtminstone under budgetåret 1960/61 —

kunna rymmas inom de besparingar, som regelmässigt uppstår på univcrsitetslånefonden

respektive reservationsanslaget till naturastipendier, bland

annat genom outtagna lån och stipendier.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

5. Departementschefen

Vårt utbildningsväsende befinner sig för närvarande i en period av stark

expansion, som hänger samman såväl med en växande strävan till högre

studier hos ungdomen som med samhällets stigande behov av kvalificerad

och rikt differentierad arbetskraft. Från statsmakternas sida har i denna

situation en serie åtgärder vidtagits för att öka den högre utbildningens

kapacitet. Jag vill i detta sammanhang endast peka på de beslut, som fattats

i syfte att effektivisera och bygga ut undervisnings- och forskningsorganisationen

vid universiteten och högskolorna. Det har icke minst från

samhällsekonomisk synpunkt tett sig naturligt att vidtaga dessa åtgärder.

Men en utbyggnad på detta område kan inte ske på ett tillfredsställande

sätt blott genom att öka det högre utbildningsväsendets mottagningskapacitet

och förbättra utbildningens kvalitet. Det är ett angeläget intresse att

därvid genom en av de enskildas studieekonomiska förutsättningar i möjligaste

mån obunden rekrytering till de högre utbildningsbanorna tillvarataga

begåvade och för högre studier lämpade ungdomar utan avseende på

deras skiftande ekonomiska möjligheter att tillgodogöra sig de förbättrade

utbildningsresurserna. Mot bakgrunden härav föreligger i dagens läge enligt

min mening ett klart behov av en ytterligare utbyggnad av det studiesociala

stödsystem, som fick sin principiella utformning genom beslut av

1950 års riksdag.

De riktlinjer som beslöts av 1950 års riksdag rörande stipendiestödet

till universitets- och h ö g s k o 1 e s t u d e r a n d e

samt studerande vid socialinstituten har stegvis realiserats

under det gångna årtiondet. Den senaste etappen i denna utbyggnad

utgör det av 1957 års riksdag fattade beslutet om nya stipendier till 26

procent av en årgång nyinskrivna. Den 26-procentiga stipendieringen innebär

emellertid i dagens läge icke, att den ursprungligen uppställda målsättningen

därmed är helt förverkligad. Det har nämligen icke visat sig möjligt

att sänka studielämplighetskravet till den från början avsedda Ba-gränsen.

Den nivå som nåtts motsvarar omkring 3,5 i genomsnittligt studentbetyg,

d. v. s. mitt emellan Ba och AB i en betygsskala där vitsordet B har värdet

2, vitsordet Ba värdet 3 och vitsordet AB värdet 4. Detta beror främst

på att socialgruppsfördelningen bland de universitets- och högskolestuderande

— glädjande nog — förskjutits mot en ökad rekrytering av studerande

från socialgrupp III. Ett av syftena med 1950 års beslut om det

studentsociala stödprogrammets utformning var just att bredda rekryteringsunderlaget

för högre studier. Ju större breddning av rekryteringsunderlaget

man lyckas åstadkomma, desto större ekonomiska insatser från statsmakternas

sida behövs emellertid för att uppnå det år 1950 uppställda målet

att ge stipendier åt studenter, som är i behov av ekonomiskt stöd och som

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

uppfyller kravet på god studielämplighet. 1946 års utredning om den högre

utbildningens demokratisering — studentsociala utredningen — vars förslag

låg till grund för 1950 års riksdagsbeslut, förutsatte också i sitt betänkande

(SOU 1948: 42), att större förändringar i den sociala strukturen hos de olika

läroanstalternas studentkårer skulle komma att påverka förutsättningarna

för beräkningarna av stipendiebehovet.

Både garantilånenämnden och SFS har vid tidigare tillfällen framhållit,

att tillgängliga undersökningar tyder på att stipendiebehovet numera ligger

avsevärt över vad som svarar mot en stipendiering av 26 procent av de nyinskrivna.

Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har garantilånenämnden

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 beräknat kostnaderna

för en utvidgad stipendiering, innebärande att de som har minst Ba

i genomsnittligt studentbetyg och som uppfyller nu tillämpade ekonomiska

b hovskriterier kan stipendieras. Enligt garantilånenämndens beräkningar

skulle en sålunda utvidgad stipendiering för närvarande få till följd, att 47

procent av en årgång nyinskrivna skulle bli stipendieberättigade. Kostnaden

för ifrågavarande utvidgning beräknas av nämnden för nästa budgetår

till 3 400 000 kronor. Verkställda beräkningar, som delvis utförts på grundval

av nytt material rörande betygsfördelningen inom olika studentårgångar,

bestyrker i stort sett det resultat nämnden kommit till rörande stipendiebehovet.

Den av nämnden framräknade kostnaden torde ligga något

i överkant och synes därför även kunna inrymma det ökade medelsbehov,

som kommer att bli följden av den stipendiering av de studerande vid jordbrukets

högskolor, varom jag avser att i det följande framlägga förslag.

Vid sina beräkningar av det sammanlagda medelsbehovet till naturastipendier

nästa budgetår har garantilånenämnden utgått från ett genomsnittligt

belopp per stipendium av 2 450 kronor. Nämnden har i första hand

räknat med 7 940 000 kronor, avseende 3 240 fortsatta stipendier. Vidare

har nämnden vid sin beräkning av kostnaderna för en utvidgad stipendiering

kommit fram till att ett belopp av 8 860 000 kronor erfordras för 3 620

nya stipendier. Härav kommer, som förut nämnts, en sänkning av betygskravet

att medföra en ökad kostnad av 3 400 000 kronor. Jämfört med

innevarande budgetår innebär garantilånenämndens förslag, att antalet

nya stipendier skulle komma att öka med drygt 1 700, varav drygt 300

föranleds av studentantalets ökning och återstoden av den förordade utvidgningen

av stipendieringen.

Även SFS har i sin skrivelse utgått från en sänkning av meritkravet till

Ba i genomsnittligt studentbetyg. Till skillnad från garantilånenämnden

har emellertid SFS beräknat anslagsmedel för en utvidgad stipendiering

med tillämpning även retroaktivt så att de studerande, som inskrivits ett

respektive två år bakåt i tiden vid utbildningslinjer, där enligt reglementet

antingen nytt eller fortsatt stipendium kan beviljas under läsåret 1960/61,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition nr 89 år 1960

skall kunna komma i åtnjutande av dylikt stipendium. SFS har dessutom

föreslagit vissa andra utvidgningar av naturastipendiesystemet.

Ett flertal studentstatistiska undersökningar har givit vid handen, att

någon avgörande skillnad i studieförutsättningama icke föreligger mellan

å ena sidan den grupp studenter, som har ett genomsnittligt studentbetyg

av 3,0—3,4, och å andra sidan den grupp, som har ett genomsnittligt studentbetyg

av 3,5—3,9. Studieavbrottsfrekvensen samt studieresultaten är

sålunda i stort sett lika för de båda grupperna. Den av nuvarande anslagstilldelning

betingade meritgränsen utestänger följaktligen ett stort antal

studielämpade studenter från möjligheten att erhålla statsstipendium. Denna

omständighet i förening med angelägenheten av att rekryteringen till

högre studier icke hämmas av ekonomiska skäl talar enligt min mening för

en utvidgning av stipendieringen till att i princip omfatta samtliga de studerande,

som uppfyller de nu tillämpade behovskraven och som har minst

Ba (3,0) i genomsnittligt studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer

för den som icke avlagt studentexamen. Vid nuvarande fördelning

av de studerande på skilda inkomstgrupper torde en sådan utvidgning

kunna åstadkommas, om 47 procent av en årgång studerande erhåller stipendium.

Sker en ytterligare breddning av rekryteringsunderlaget till ekonomiskt

mindre bärkraftiga samhällsgrupper kommer gruppen stipeidieberättigade

självfallet att öka. För de närmaste åren finner jag det angeläget,

att en stipendiering av omkring 47 procent av de studerande successivt

genomföres. Därmed tages alltså ett mycket stort steg i syfte att ytterligare

demokratisera utbildningsmöjligheterna i vårt land.

Garantilånenämndens förslag innebär, att å ena sidan fortsatt stipendium

under läsåret 1960/61 beviljas alla därtill berättigade stipendiater

samt att å andra sidan nya stipendier beräknas för 47 procent av de nyinskrivna.

Jag förordar, att medel till naturastipendier för nästa budgetår

anvisas till det av garantilånenämnden angivna antalet hela stipendier.

Mot garantilånenämndens beräkning av genomsnittskostnaden under

budgetåret 1960/61 för helt stipendium har jag icke funnit anledning till

erinran.

Medelsanvisningen till bokstipendier torde i överensstämmelse med

garantilånenämndens förslag böra upptagas med oförändrat belopp, 9 700

kronor.

Det torde i detta sammanhang vara lämpligt att beröra 1 9 5 8 års

besparingsutrednings förslag, vilket syftar dels till en omfördelning

av det studiesociala stödet till de studerande vid universiteten

och högskolorna i riktning mot en relativ ökning av antalet lån och en motsvarande

relativ minskning av antalet naturastipendier, dels ock till en höjning

av den ränta som efter studietidens slut utgår på lån från statens

lånefond för universitetsstudier. I likhet med flertalet av de instanser, som

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

yttrat sig över förslaget, kan jag icke finna, att skäl nu föreligger att till

närmare övervägande upptaga vare sig den ifrågasatta räntehöjningen

eller en omfördelning av det statliga stödet till de universitets- och högskolestuderande.

Jag vill erinra om att de av mig föregående år tillkallade

sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande studiesociala

åtgärder på den högre utbildningens område m. in. — studiesociala utredningen

— enligt sina direktiv bland annat har att pröva frågan hur avvägningen

mellan olika direkta stödformer såsom stipendier och lån på

lämpligaste sätt bör ske. Den översyn av de studiesociala åtgärderna på den

högre utbildningens område, som de sakkunniga har att verkställa, skall

enligt direktiven utmynna i ett handlingsprogram, vilket dels bör vara utformat

mot bakgrunden av vad som kan vara praktisk samhällsekonomisk

politik i fråga om att satsa på utbildning, dels också bör utförligt och konkret

belysas med avseende på sina samhällsekonomiska och statsfinansiella

konsekvenser. Jag är således inte beredd att i anledning av besparingsutredningens

förslag förorda några särskilda åtgärder.

Jag övergår så till att behandla frågan om en utvidgning av naturastipendiesystemet

m. m. till att omfatta studerande vid de högre

konstnärliga läroanstalterna.

Studiesociala utredningen har framlagt förslag om förbättrat studiesocialt

stöd för de studerande vid statliga eller statsunderstödda läroanstalter för

högre konstnärlig utbildning. Utredningen har bland annat genomfört en

enkätundersökning rörande nämnda studerandes sociala och ekonomiska

situation. Resultatet av undersökningen tyder på att i dessa hänseenden

elevrekryteringen till läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning är i

stort sett densamma som rekryteringen till universitet och högskolor. Eleverna

vid de konstnärliga skolorna synes dock befinna sig i en särskilt prekär

studieekonomisk situation. Utredningen har därför bedömt snara åtgärder

i syfte att förbättra de ekonomiska förhållandena för ifrågavarande elevkategori

som så angelägna, att utredningen tagit upp denna fråga till särskild

behandling före den allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna

på den högre utbildningens område, som utredningen har i uppdrag att

genomföra. Utredningen understryker därvid, att med hänsyn till nämnda

allmänna översyn ett slutligt ställningstagande beträffande den ifrågavarande

gruppen nu icke kan ske, varför utredningens förslag är att betrakta

som ett provisorium. Förslaget innebär, att eleverna vid konsthögskolan,

musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola

samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping

i fråga om studiesocialt stöd dels anknyts till naturastipendiesystemet,

dels erhåller rätt att söka räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier.

Med hänsyn bland annat till förslagets provisoriska karaktär

har utredningen icke nu ansett sig beredd att framlägga förslag syftande till

4 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1960. 1 sand. Nr 89

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

att här ifrågavarande elevkategori erhåller rätt att söka statsgaranterat

studielån.

Enligt min mening föreligger starka skäl för att omedelbart genomföra

studiesociala stödåtgärder för de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna.

Jag tillstyrker därför, att naturastipendiesystemet från och

med nästa budgetår i enlighet med de riktlinjer utredningen förordat införes

vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska

teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg,

Malmö och Norrköping. Jag delar vidare utredningens uppfattning, att

det av praktiska skäl är lämpligast att de studerande vid nämnda utbildningsanstalter,

vilka nu har möjlighet att söka räntefria studielån ur allmänna

studielånefonden, från och med nästa budgetår får rätt att söka

sådana lån ur statens lånefond för universitetsstudier, detta bland annat

med hänsyn till att sistnämnda lån, liksom naturastipendierna, beviljas av

statsstipendienämnderna. Jag förutsätter härvid, att statsstipendienämnderna

vid prövningen av ansökningar om räntefria lån från elever vid här

aktuella lärosäten, i den mån så är möjligt, beaktar utredningens uttalande,

att möjligheterna för ifrågavarande elever att erhålla räntefria lån icke bör

försämras. I likhet med utredningen är jag ej beredd att nu framlägga förslag

om att de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna får rätt

att söka statsgaranterat studielån.

I anslutning härtill finner jag det angeläget att understryka vad utredningen

själv, liksom även flera remissinstanser, anfört rörande förslagets

karaktär av provisorium. De av studiehjälpsnämnden i dess yttrande framförda

synpunkterna på frågan om i vilka former det studiesociala stödet till

här berörda elevgrupper bör utgå torde således komma att aktualiseras i

samband med utredningens fortsatta överväganden, bland annat vid den

översyn, som utredningen enligt givna direktiv har att verkställa i fråga om

den från utbildningspolitiska synpunkter alltmer viktiga gränsdragningen

mellan de två huvudsystemen för studiesociala åtgärder. Utredningens slutliga

förslag bör givetvis även innefatta ett ställningstagande till de av vissa

remissinstanser resta invändningarna mot att de studerande ej nu föreslagits

erhålla rätt att söka studielån med statlig kreditgaranti liksom även

till de av några instanser berörda frågorna rörande principerna för avgränsningen

av det studiesociala stödet såväl inom gruppen studerande vid högre

konst-, musik- och teaterskolor — exempelvis beträffande Valands konstskola

— som gentemot vissa övriga grupper av studerande.

I likhet med utredningen anser jag, att den starka konkurrensen bland

de inträdessökande vid de konstnärliga högskolorna liksom även den ringa

avbrottsfrekvensen borgar för att samtliga intagna elever uppfyller föreskrivna

krav på studielämplighet. Detta innebär, att den ekonomiska behovsprövningen

blir det utslagsgivande kriteriet vid stipendieutdelningen.

Nämnda prövning torde böra ske efter samma normer som statsstipendie
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960

nämnderna använder beträffande de universitetsstuderande. Mot utredningens

uppskattning att cirka 60 procent av de studerande vid läroanstalterna

för högre konstnärlig utbildning härigenom torde bli stipendieberättigade,

har jag icke funnit anledning till erinran.

Utredningens förslag beträffande stipendietidens längd anser jag mig böra

biträda. Detta innebär, att statsstipendium skall kunna utgå i högst tre år

till elever vid konsthögskolan, musikhögskolan och musikkonservatoriet i

Göteborg samt i högst ett och ett halvt år till elever vid dramatiska teaterns

elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och

Norrköping. Med hänsyn till att studietidens längd varierar vid musikhögskolans

olika avdelningar torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att,

efter förslag av garantilånenämnden, utfärda närmare bestämmelser rörande

tiden för innehav av stipendium vid ifrågavarande högskola. I övrigt torde

stipendium böra utdelas på samma villkor och efter samma regler som gäller

för övriga naturastipendieberättigade studerande. Detta innebär bland

annat, att statsstipendienämnderna vid handläggningen av ärenden som

gäller elever vid berörda läroanstalter bör kompletteras med representanter

för respektive lärar- och elevkårer på sätt utredningen föreslagit.

Utredningens förslag till övergångsbestämmelser av den innebörden, att

vid första ansökningstillfället samtliga elever vid de här aktuella läroanstalterna

erhåller rätt att söka naturastipendium, biträder jag. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden, meddela

närmare bestämmelser om erforderliga övergångsanordningar.

Jag vill slutligen beröra en detaljfråga, som rests vid remissbehandlingen

av utredningens förslag. Statskontoret har föreslagit, att nu utgående kostbidrag

till elever vid konsthögskolan slopas. Med hänsyn bland annat till

huvudförslagets karaktär av provisorium har jag ej ansett mig böra förorda

någon begränsning av den nu till 18 800 kronor uppgående medelsanvisningen

till ifrågavarande speciella ändamål.

Kostnaderna för naturastipendiesystemets införande vid här aktuella

läroanstalter har av utredningen beräknats till 720 000 kronor för budgetåret

1960/61. Jag tillstyrker, att medelsanvisningen under här förevarande

anslag för nästa budgetår uppräknas med nämnda belopp.

Den ökning av investeringsanslaget till statens lånefond för universitetsstudier,

som blir erforderlig för nästa budgetår vid bifall till mitt förslag om

att de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna erhåller rätt

att söka lån ur nämnda fond, uppskattar jag till i runt tal 300 000 kronor.

Investeringsanslaget till allmänna studielånefonden torde i gengäld kunna

minskas med motsvarande belopp. Jag återkommer till denna fråga vid

anmälan i det följande av investeringsanslagen till de två lånefonderna.

Jag övergår så till att behandla frågan om naturastipendiesystemets utvidgning

till att omfatta studerande vid jordbrukets

högre 1 ii roanstalte r.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

Till att börja med vill jag erinra om att 1946 års studentsociala utredning

på sin tid föreslog, att naturastipendiesystemet även skulle införas

vid lantbrukshögskolan, högre mejerikursen vid Alnarps lantbruks-, mejeri - och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan och skogshögskolan. Av olika skäl

förverkligades ej detta förslag, när naturastipendiesystemet genom beslut

av 1953 års riksdag utsträcktes till att omfatta samtliga högre läroanstalter

under åttonde och tionde huvudtitlarna. I årets statsverksproposition har

emellertid chefen för jordbruksdepartementet vid sin anmälan av förslagsanslaget

till omkostnader vid skogshögskolan förordat, att de under jordbruksdepartementet

lydande högskolorna samt därjämte högre mejerikursen

och högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet infogas i naturastipendiesystemet

från och med budgetåret 1960/61. Bifall till ifrågavarande

förslag innebär, att nu under nionde huvudtiteln utgående medelsanvisningar

till kontantstipendier vid berörda läroanstalter kan minskas med

sammanlagt i runt tal 155 000 kronor. Nämnda belopp bör i stället tillföras

här förevarande anslag.

För egen del vill jag understryka, att några påfallande skillnader av exempelvis

studieorganisatorisk art eller i fråga om de studerandes sociala rekrytering

och studieekonomiska förhållanden icke föreligger mellan å ena sidan

de nu berörda läroanstalterna och utbildningslinjerna och å andra sidan

övriga universitet och högskolor. Jordbrukets högre läroanstalter är, med

undantag för den högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet, redan såtillvida

infogade i det studiesociala stödsystemet för det högre utbildningsväsendet

i övrigt, att de studerande vid dessa läroanstalter äger rätt att

söka statsgaranterat studielån och lån ur universitetslånefonden. Jag föreslår

nu, att naturastipendiesystemet från och med nästa budgetår införes

vid lantbrukshögskolan, högre mejeri- och högre trädgårdskurserna vid

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan och

skogshögskolan. Vid bifall till mitt förslag torde medelsanvisningen under

förevarande anslag böra höjas med 155 000 kronor.

Beträffande stipendietidens längd föreslår jag, att tiden för innehav av

stipendium sättes till högst tre år vid veterinärhögskolan, högst två år vid

lantbrukshögskolan och skogshögskolan, samt högst ett och ett halvt år

respektive ett år vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen vid

Alnarpsinstitutet. I övrigt bör stipendium utdelas på samma villkor och

efter samma regler, som gäller för övriga naturastipendieberättigade studerande.

Övergången till naturastipendier kan komma att medföra, att vissa nu

inskrivna studerande vid de berörda högskolorna kommer i ett oförmånligare

läge jämfört med tidigare. Sålunda har nu utgående stipendier i allmänhet

utdelats under andra eller tredje studieåret, vilket medfört att de

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

till skillnad mot vad som är föreskrivet beträffande naturastipendierna

ofta kommit att innehavas även under den senare delen av studietiden.

Vidare är exempelvis vid skogshögskolan den nu gällande maximitiden för

innehav av stipendium ett halvt år längre än motsvarande tid kommer att

bli vid naturastipendiesystemets införande. Övergångsbestämmelserna bör

därför enligt min uppfattning utformas så att möjligheterna att erhålla och

innehava stipendium icke försämras för dem som nu är inskrivna vid de

berörda högskolorna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter

förslag av garantilånenämnden, föreskriva härutinnan erforderliga övergångsanordningar.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om rätt att inneha

stipendium och lån vid studier i annat nordiskt

land m. m. Denna jämte vissa andra frågor rörande utländska medborgares

rättigheter i studiesocialt avseende har aktualiserats genom den tidigare

redovisade resolutionen vid nordiska undervisningsministermötet i

Oslo i februari 1959.

Med erinran om vad jag i årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln

s. 534) i förevarande hänseende anfört beträffande studiehjälp enligt

allmänna studiehjälpsreglementet, förordar jag i enlighet med garantilånenämndens

förslag att rekommendationerna i den ifrågavarande resolutionen

genomföres på så sätt, att svenska studerande bör få åtnjuta de studiesociala

förmåner, som ges i Sverige, även vid sådana studier i annat nordiskt

land, som icke har tillfällig karaktär och vilka bedrives vid samma

slag av högskolor, som angivits i vederbörande svenska författningar. I

anslutning härtill förordar jag vidare, att universitets- och högskolestuderande

från Danmark, Finland, Island och Norge, vilka är bosatta i Sverige

och icke vistas här huvudsakligen i syfte att erhålla utbildning för att därefter

återvända till hemlandet, likställes med svenska studerande i studiesocialt

hänseende. Slutligen förordar jag, att den sistnämnda principen härutöver

och på samma villkor bör genomföras även beträffande övriga utländska

studerande. Bifall till sistnämnda förslag innebär bland annat att

flyktingstudenterna, vilka för närvarande endast har tillgång till räntefria

lån från statens lånefond för universitetsstudier samt studielån med statlig

kreditgaranti, inbegripes även i naturastipendiesystemet.

I enlighet med garantilånenämndens förslag bör ärenden beträffande sådana

svenska studerande, vilka studerar i annat nordiskt land, och vilka

tidigare icke varit inskrivna vid svensk högskola, handläggas av statsstipendienämnden

i Stockholm.

I likhet med garantilånenämnden anser jag, att de merkostnader, som

kan uppkomma för en svensk studerande vid studier i annat nordiskt land,

i första hand bör täckas genom garantilån.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj ds proposition nr 89 år 1960

Beträffande de kostnader för stipendier och räntefria lån till utländska

studerande, som kan uppkomma vid genomförande av de här framlagda

förslagen, synes dessa — såsom garantilånenämnden anfört — vara av den

storleksordningen att de kan rymmas inom den i övrigt beräknade medelsanvisningen.

Med anledning av garantilånenämndens förslag beträffande förvaltningskostnaderna

vid statsstipendienämnderna

tillstyrker jag, att en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas vid var och en av

statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund och Göteborg samt en tjänst som

kansliskrivare i Ae 10 vid statsstipendienämnden i Stockholm. Jag biträder

tillika garantilånenämndens förslag, att statsstipendienämnden i Stockholm

erhåller rätt att anställa biträden i reglerad befordringsgång.

Garantilånenämndens förslag om ökning av medelsanvisningen till statsstipendienämndernas

förvaltningskostnader med 10 000 kronor har jag funnit

mig böra biträda. Jag beräknar till ifrågavarande ändamål ett belopp

av 160 000 kronor för nästa budgetår.

Slutligen tillstyrker jag även garantilånenämndens förslag att anslagsposten

till Kungl. Maj:ts disposition, från vilken huvudsakligen oförutsedda

förvaltningskostnader är avsedd att bestridas, uppräknas med 10 000 kronor

och förordar sålunda att nämnda anslagspost upptages med ett belopp

av 20 300 kronor budgetåret 1960/61.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit, torde anslaget för nästa

budgetår böra uppföras med (7 940 000 -f- 8 860 000 + 9 700 -j- 720 000 -|- + 155 000 + 160 000 + 20 300 =) 17 865 000 kronor, vilket innebär en

anslagsökning med 6 415 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma

på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden, besluta om anslagsmedlens

fördelning samt meddela i övrigt erforderliga föreskrifter

rörande anslagets disposition. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1960/61 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 865 000

kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

47

IV. Statens lånefond för universitetsstudier

1. Förslag

Till kapitalinvestering i förevarande fond, som tillkom år 1939, har riksdagen

beviljat anslag för varje budgetår. För budgetåret 1959/60 är anslaget

uppfört med 8 000 000 kronor. För utlåning innevarande läsår har disponerats

dels nyssnämnda anslag, dels ock 1 500 000 kronor av de i fonden tillgängliga

medlen eller sålunda sammanlagt 9 500 000 kronor.

Garantilånenämnden föreslår för nästa budgetår ett investeringsanslag av

12 800 000 kronor, vars fördelning framdeles bör bestämmas av Kungl.

Maj:t. Den av garantilånenämnden sålunda föreslagna anslagsökningen,

4 800 000 kronor, hänför sig med 2 500 000 kronor till en förordad ökning

av det individuella lånebeloppet från 2 500 till 3 000 kronor, medan återstående

anslagsökning, 2 300 000 kronor, till 1 000 000 kronor orsakas av det

ökade antalet fortsatta lån och till 1 300 000 kronor av en förordad ökning i

antalet nya lån. För sistnämnda ändamål räknar nämnden därjämte med

en behållning å lånefonden av 2 000 000 kronor. Som motivering för sina

förslag anför nämnden bland annat följande.

Garantilånenämnden vill erinra om att enligt principbeslut av statsmakterna

det direkta studentsociala stödet skall utbyggas såsom en kombination

av stipendier och lån. Genom expansionen av övriga stödformer, naturastipendier

och studielån med statlig kreditgaranti, har emellertid en relativ

eftersläpning sedan flera år inträtt beträffande de räntefria studielånen. Utvecklingen

av de olika stödformerna sedan budgetåret 1953/54 belyses i

följande sammanställning.

Budgetår

Naturastip.- anslag

milj. kr.

Garantilån till studerande

Räntefria studielån

utlån.-bemynd.

milj. kr.

antal

milj. kr.

1953/54

0,94

4.277

13,0

3,86

1954/55

1,87

4.593

14,5

4,60

1955/56

2,69

5.429

17,0

5,56

| 1956/57

4,38

7.044

22,4

7,00

1957/58

6,87

9.962

30,2

6,95

1958/59

9,37

10.821

33,4

8,00

1959/60

11,28

—

—

9,50

Under hänvisning till främst ökningen i fråga om garantilånen men även

till att naturastipendierna de två senaste budgetåren passerat de räntefria

lånen i totalbelopp räknat hemställer garantilånenämnden, att anslaget till

räntefria lån måtte uppräknas i första hand till 1956/57 års nivå beträffande

antalet nya låntagare. Utvecklingen för de räntefria lånen under

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

senare år samt garantilånenämndens förslag för 1960/61 framgår av följande

av nämnden redovisade sammanställning.

Budgetår

Antal lån

Antal aktiva

studerande

Nya lån i %

av aktiva stud.

forts.

nya

1956/57

1.480

1.790

23.755

7,5

1957/58

2.400

740

26.800

2,9

1958/59

2.400

1.240

29.086

4,3

1959/60

2.500

1.800

31.300

5,8

1960/61

3.010

2.550

34.000

7,5

Garantilånenämnden föreslår alltså, att anslag till sammanlagt 5 560

räntefria studielån bör beräknas för budgetåret 1960/61. Nämnden har

därvid förutsatt, att fortsatt lån, som enligt lånereglementet utgår med

företrädesrätt, skall kunna beviljas till 3 010 tidigare låntagare, d. v. s. i

överensstämmelse med hittillsvarande erfarenheter till cirka 70 procent avinnevarande

års låntagare.

De räntefria lånens normalbelopp har, som förut nämnts, sedan budgetåret

1953/54 varit 2 500 kronor. Det genomsnittliga lånebeloppet utgör enligt

garantilånenämnden omkring 2 210 kronor. Nämnden föreslår nu, att

från och med budgetåret 1960/61 det årliga maximibeloppet för lån ur

ifrågavarande fond höjes till 3 000 kronor, varvid nämnden beräknar den

genomsnittliga storleken på lånen till 2 660 kronor. I anslutning härtill

anför nämnden bland annat följande.

En sådan höjning anser nämnden vara motiverad med hänsyn till att

studiekostnaderna stigit avsevärt sedan år 1953, då lånebeloppet fastställdes.

Vidare vill garantilånenämnden liksom föregående år framhålla, att ett

ökat individuellt lånebelopp skulle leda till en betydande rationalisering av

låneverksamhetens administration. För räntefria lån och garantilån till studerande

tillämpas nämligen ett gemensamt ansökningsförfarande. Skulle den

sökandes lånebehov överstiga 2 500 kronor måste därför utom ett räntefritt

lån hos postsparbanken även ett garantilån i någon annan kreditanstalt

beviljas. Redan en höjning från 2 500 till 3 000 kronor av det räntefria lånebeloppet

skulle avsevärt minska antalet dylika dubbla lånebeslut och därmed

eliminera det administrativa dubbelarbetet i dessa fall.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i en framställning den 10 november

1959 hemställt, att för nästa budgetår måtte beviljas ett investeringsanslag

av sådan storlek, att 30 461 000 kronor finnes tillgängliga för

beviljande av räntefria lån för ifrågavarande budgetår. Vidare har SFS — i

likhet med garantilånenämnden —- föreslagit, att det årliga maximibeloppet

för lån höjes till 3 000 kronor. Till stöd för de sålunda framförda förslagen

anför SFS i huvudsak följande.

För närvarande utgör anslaget till räntefria lån ungefär en femtedel av

den totala utlåningen genom statsstipendienämnderna. Den nuvarande stor
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kunrjl. Ma]:ta proposition nr 89 ur 1960

leken av anslaget till räntefria lån gör att de flesta av de studerande, som ej

kan erhålla naturastipendium, men mycket nära uppfyller kraven, ej heller

kan beviljas räntefritt lån. De blir enbart hänvisade till att söka statsgaranterat

studielån. En naturligare och riktigare proportion mellan stödformerna

måste vara att de studerande i första hand får täcka sitt lånebehov

med räntefria lån. För därutöver uppkommande lånebehov kan statsgaranterade

studielån tillgripas. Denna sista räntebärande lånetvp bör

emellertid endast vara en kompletterande studentsocial stödform. Man bör

sträva efter att successivt minska dess omfattning genom utökad stipendiering

och tillräckliga anslag till fonden för räntefria lån, så att de elementära

levnadskostnaderna under studietiden kan täckas genom en kombination

av stipendier och räntefria lån. Studieskuldsättningens omfattning,

som icke visar någon tendens att minska, gör enligt SFS ett kraftigt utökat

anslag till räntefria lån starkt nödvändig. När det gäller att mildra verkningarna

av en hög skuldbörda är nämligen de räntefria lånen av stor betydelse.

En studerande, som under tre års studier fram till examen innehaft

räntefritt lån på 2 500 kronor för år, går ut med 700 kronor lägre studieskuld

än han skulle ha gjort om han i stället lånat 7 500 kronor i statsgaranterat

studielån plus ett belopp avsett att täcka hans ränteutgifter för lånet under

hans studietid. Räntevillkoren under amorteringstiden för de räntefria lånen

medför 2 145 kronor lägre ränteutgifter under en 15-årig amorteringstid i

jämförelse med ett akademikerlån, som under den treåriga studietiden givit

samma nettobehållning efter täckande av ränteutgifter som de räntefria

lånen. Finansieringen av studietiden vid lärosäten med treårig studietid blir

alltså 2 851 kronor (motsvarande drygt ett statsstipendium) billigare för

den, som innehaft räntefritt lån än för den som varit hänvisad till enbart

statsgaranterat studielån. Vid en studietid på fyra år blir studiekostnaden

4 205 kronor mindre, efter fem års studier blir minskningen 5 780 kronor och

efter sex år 7 587 kronor.

Antalet studentexamina har under åren 1951/52—1959/60 i det närmaste

fördubblats. Ökningen är procentuellt sett betydligt större än tillväxten av

de årskullar, som dessa studenter tillhör. En ökad andel av studenterna

kommer numera från ekonomiskt svagare skikt i samhället, inom vilka studentexamina

tidigare var relativt sällsynt förekommande. Denna breddade

rekrytering kommer som ett resultat av den allmänna demokratiseringsprocessen

inom skolväsendet, som i sin tur är en nödvändig förutsättningför

att landet skall kunna fylla det ökande behovet av akademisk arbetskraft.

Det framstår därför för SFS som utomordentligt viktigt, att man,

förutom stipendiering, också ger möjligheter till en lånefinansiering av studierna,

som kan minska den nuvarande höga skuldsättningen. SFS har den

uppfattningen att skuldsättningsproblemct effektivast löses genom eu utökad

stipendiering, men vill också understryka att stipendieringen (av nuvarande

karaktär) ensamt icke kan utgöra en lösning. Ett naturastipendium

täcker endast hälften av studiekoslnaden under halva sludictiden. Sålunda

återstår tre fjärdedelar av studiekostnaden, som de flesta studerande är

hänvisade att täcka genom lån. Medvetandet om de konsekvenser i form

av en hög skuldsättning som det nuvarande lönesystemet medför, gör att

många studieliimpadc ungdomar hellre avstår från högre studier än att

påtaga sig den nödvändiga skuldbördan.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

2. Departementschefen

Såsom jag inledningsvis anfört har för utdelning av lån ur förevarande

fond för innevarande budgetår kunnat disponeras ett belopp av 9 500 000

kronor, varav 8 000 000 kronor anvisats i investeringsanslag för nämnda

budgetår. Såväl garantilånenämnden som SFS föreslår höjning av det årliga

maximibeloppet för lån från 2 500 till 3 000 kronor samt utgår vid sina

beräkningar av anslagsbehovet från det sålunda föreslagna beloppet.

Garantilånenämnden räknar vidare med att för utdelning av lån under

nästa budgetår skall vara tillgänglig — förutom ett av nämnden föreslaget

investeringsanslag av 12 800 000 kronor — en till 2 000 000 kronor uppskattad

behållning å lånefonden vid ingången av sistnämnda budgetår. Av

den av nämnden sålunda äskade anslagshöjningen, 4 800 000 kronor, hänför

sig 2 500 000 kronor till den föreslagna ökningen av det årliga maximibeloppet

för lån ur fonden.

För egen del anser jag, att det — icke minst med hänsyn till det ökande

studentantalet — är angeläget, att långivningen kommer att avse ett större

antal nya lån än innevarande budgetår. Jag har därför funnit mig böra

biträda garantilånenämndens förslag, att anslaget för nästa budgetår beräknas

så att det — utöver de för ett vidmakthållande av utlåningen nödvändiga

automatiska ökningarna av antalet fortsatta och nya lån — även medger

ett återställande av den under läsåret 1956/57 gällande utlåningsfrekvensen

beträffande nya lån. Däremot är jag ej beredd att biträda förslaget

om höjning av det årliga maximibeloppet för lån ur fonden. Anslaget torde

med hänsyn till vad jag sålunda förordat böra uppräknas med 2 300 000

kronor. I likhet med garantilånenämnden räknar jag med att av fondmedel

tillika kommer att kunna disponeras minst 2 000 000 kronor.

Såsom jag i det föregående anfört vid anmälan av reservationsanslaget

till Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter,

beräknar jag härutöver, att en ökning med 300 000 kronor av investeringsanslaget

till förevarande lånefond blir erforderlig, därest riksdagen bifaller

mitt förut framlagda förslag, att de studerande vid konsthögskolan, musikhögskolan,

musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola

samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg. Malmö och Norrköping

medgives rätt till lån ur universitetslånefonden.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör anslaget för nästa budgetår uppföras

med 10 600 000 kronor, vilket innebär en höjning med 2 600 000 kronor.

Sammanlagt kommer för utdelning av lån under nästa budgetår att finnas

disponibelt ett belopp av minst 12 600 000 kronor. Med utgångspunkt i

oförändrat genomsnittligt lånebelopp — omkring 2 210 kronor — beräknar

jag, att nämnda, för nästa budgetår disponibla belopp skall medge utdelning

av drygt 3 000 fortsatta och närmare 2 700 nya lån.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960 51

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret

1960/61 under statens utlåningsfonder anvisa ett

investeringsanslag av 10 600 000 kronor.

V. Allmänna studielånefonden

1. Förslag

Till kapitalinvestering i förevarande fond, som tillkom år 1920, har riksdagen

beviljat anslag för varje budgetår utom för budgetåret 1944/45, då

investering icke ansågs erforderlig. För innevarande budgetår är anslaget

uppfört med 9 100 000 kronor.

Studiehjälpsnämnden föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppföres

med 10 500 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1 400 000 kronor.

Nämnden anför som motivering för detta förslag följande.

På grundval av hittills behandlade, vid ansökningstillfällena den 1 mars,

den 1 juli och den 15 september 1959 ingivna ansökningar och de senast den

1 februari 1960 inkommande ansökningarna, beräknade till i huvudsak samma

antal som år 1959, kan med visshet beräknas, att omkring 9 300 studielån

å större eller mindre belopp kommer att utgå budgetåret 1959/60. Detta

innebär, att sagda budgetår antalet lån ökat från närmast föregående budgetår

med omkring 900 lån. Anledningen till ökningen får sökas dels i nytillkomna

läroanstalter med lånerätt för eleverna dels och framför allt i

betydligt ökad sökandefrekvens vid de olika läroanstalterna. Nämnden har

för att kunna ge studiehjälp åt så många sökande som möjligt nödgats begränsa

lånens storlek men utnyttjar också viss kapital tillgång å fonden, som

uppkommit genom större amorteringar än som tidigare kunnat beräknas.

Då det måste antagas, att de sökandes antal budgetåret 1960/61 fortsätter

att stiga, anser nämnden ofrånkomligt att räkna med omkring 10 000 lån

nu sagda budgetår. Med ett medeltal per lån av 1 900 kronor, skulle därför

erforderlig lånesumma uppgå till omkring 19 000 000 kronor. Härtill svarar

de av generalpoststyrelsens avdelning för studielånens handläggning beräknade

amorteringarna å 7 500 000 kronor och en kapilaltillgång å allmänna

studielånefonden å omkring 1 000 000 kronor. Erforderligt investeringsanslag

blir då 10 500 000 kronor eller 1 400 000 kronor mer än budgetåret

1959/60.

2. Departementschefen

Mot studiehjälpsnämndens beräkning av anslagsbehovet har jag ingen

erinran i och för sig. Med hänsyn till att jag i det föregående föreslagit, att

de studerande vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i

Göteborg, dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteat
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

rarna i Göteborg, Malmö och Norrköping från och med nästa budgetår

medgives rätt till lån ur statens lånefond för universitetsstudier i stället för

ur allmänna studielånefonden, torde emellertid det för lån ur sistnämnda

fond disponibla beloppet böra minskas med 300 000 kronor. Anslaget torde

sålunda för nästa budgetår böra uppföras med 10 200 000 kronor, vilket

innebär en ökning med 1 100 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1960/61

under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 10 200 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under III—V, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Lindén

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1960

53

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ................................................ 3

II. Nuvarande studiesociala stödformer......................... 5

III. Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

.................................................. 9

1. Ökat antal naturastipendier åt nu stipendieberättigade grupper

av studerande ......................................... 9

2. Naturastipendier m. m. åt studerande vid vissa läroanstalter

för högre konstnärlig utbildning.......................... 15

Studiesociala utredningens förslag........................ 15

Yttranden ............................................ 27

3. Naturastipendier åt studerande vid jordbrukets högskolor ... 33

4. Rätt till studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt

land, m. m............................................. 36

5. Departementschefen .................................... 38

IV. Statens lånefond för universitetsstudier...................... 47

1. Förslag ............................................... 47

2. Departementschefen .................................... 50

V. Allmänna studielånefonden ................................ 51

1. Förslag ............................................... 51

2. Departementschefen .................................... 51

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt til a1 i texten
  2. SU 1960:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt till naturastipen s. 1 i texten