Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag

1961-03-17 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:102, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1961

1

Nr 102

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947

(nr 529) om allmänna barnbidrag; given Stockholms

slott den 17 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen

den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag.

GUSTAF ADOLF

Ulla Lindström

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att här i riket bosatt barn, som icke är svensk

medborgare, skall komma i åtnjutande av allmänt barnbidrag — förutom,

såsom nu gäller, om fostraren är bosatt och mantalsskriven härstädes — när

barnet eller endera av dess föräldrar vistats här i landet i minst sex månader.

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 102

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1961

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529)

om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föresingen lydelse)

1 §•

För barn,------närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå

jämväl för här i riket bosatt barn,

som icke är svensk medborgare, såframt

barnet fostras av någon som

är bosatt och mantalsskriven i riket.

Allmänt barnbidrag skall utgå

jämväl för här i riket bosatt barn,

som icke är svensk medborgare, såframt

barnet fostras av någon som

är bosatt och mantalsskriven i riket

eller ock barnet eller endera av dess

föräldrar sedan minst sex månader

vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1962.

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1959:536.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1961

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Statsrådet Lindström anmäler fråga om viss ändring i lagen om allmänna

barnbidrag samt anför.

Enligt 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag utgår

allmänt barnbidrag för barn som är svensk medborgare och bosatt här i

riket. För barn, som icke är svensk medborgare, utgår sådant bidrag under

förutsättning att barnet är bosatt här i riket och tillika fostras av någon som

är bosatt och mantalsskriven härstädes.

Utformningen av lagen i fråga om utländsk medborgares rätt till barnbidrag

avviker från den i andra länders lagstiftning i allmänhet brukliga

regeln. Enligt den provisoriska europeiska överenskommelsen om social

trygghet, dock ej vid ålderdom och nedsatt arbetsförmåga eller för efterlevande

(SFS 1955: 563), som omfattar bland annat familjebidrag och som

ratificerats av Sverige, skall i princip medborgare i andra fördragsslutande

stater likställas med det egna landets medborgare. När det gäller utländska

medborgares rätt till bidrag av den typ, som våra allmänna barnbidrag utgör,

får ej uppställas strängare krav än att vederbörande uppehållit sig i

landet sex månader samt är stadigvarande bosatt där. Med anledning härav

har Sverige på denna punkt gjort förbehåll av innebörd att den svenska

regeln skall anses stå i överensstämmelse med bestämmelserna i överenskommelsen.

Jämväl i det nordiska socialpolitiska samarbetet har berörda svenska

regel uppmärksammats. Nordiska socialpolitiska kommittén har enligt beslut

i april 1959 gjort framställning till svenska regeringen om ändring av

ifrågavarande bestämmelse.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 17 augusti 1960 åt socialstyrelsen

att utreda frågan om ändring av lagen om allmänna barnbidrag

i berörda avseende samt att till Kungl. Maj :t avgiva de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Socialstyrelsen inkom den 1 november 1960 med skrivelse innefattande

utredning och förslag i ämnet, över skrivelsen har yttranden avgivits av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1961

statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län

ävensom Svenska socialvårdsförbundet. Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

har bifogat yttranden från barnavårdsnämnder.

Jag anhåller nu att få upptaga frågan till närmare behandling.

Socialstyrelsens förslag

I sin skrivelse erinrar socialstyrelsen om att frågan angående upphävande

av det för utländska barns rätt till allmänna barnbidrag föreskrivna villkoret

att fostraren skall vara mantalsskriven i riket tidigare behandlats av

familjeberedningen i en den 18 september 1956 avlämnad promemoria.

Beredningen framhöll, att mantalsskrivningskravet medför att utlänningar,

som inflyttar omedelbart efter tiden för mantalsskrivningen, inte kan få

uppbära barnbidrag för någon del av det nästkommande året, trots att de

får skatta för eventuella inkomster här i landet. I och för sig föreföll det

beredningen skäligt, att samtliga i riket bosatta inkomsttagare och skattebetalare

skulle äga uppbära allmänna barnbidrag efter samma regler utan

hänsyn till nationalitet. Å andra sidan borde inte rent tillfälliga uppehåll

i landet kunna föranleda utbetalning av bidrag. Då viss risk för missbruk

kunde uppstå, förordade beredningen emellertid ingen generell ändring av

gällande bestämmelser utan föreslog, att särskilda överenskommelser om

utbetalning av barnbidrag utan särskild väntetid skulle slutas med de länder,

med vilka Sverige ratificerat konventioner om barnbidrag.

Socialstyrelsen framhåller, att styrelsen i yttrande den 10 oktober 1956

över familj eberedningens promemoria förordade, att villkoret om vårdarens

mantalsskrivning för rätt till bidrag skulle slopas icke endast för barn

från våra nordiska grannländer utan även för andra här bosatta och kyrkobokförda

utländska barn. Mantal sskrivningsvillkoret borde emellertid enligt

socialstyrelsens mening ersättas av något annat villkor, som ger ett säkrare

kriterium på stadigvarande bosättning än kyrkobokföringen. Man kunde

förslagsvis använda den i liknande internationella sammanhang allmänt

tillämpade sexmånadersregeln. En oavbruten vistelse i landet för barnet eller

någon av föräldrarna under minst sex månader, innan bidragen börjar

utgå, såsom villkor jämsides med kravet om kyrkobokföring syntes styrelsen

kunna innebära en lämplig avgränsning av kretsen bidragsberättigade

utlänningar. Socialstyrelsen framhöll, att en dylik regel behandlar

alla lika och gör bidragsrätten oberoende av vid vilken tid på året inflyttningen

skett.

De synpunkter, som låg till grund för socialstyrelsens ställningstagande

år 19o6, är enligt styrelsen i huvudsak alltjämt gällande. En förutsättning

för att man skall kunna ersätta mantalsskrivningskravet med krav på viss

tids vistelse i landet är att icke därigenom riskerna för felutbetalning i mera

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1961 5

avsevärd utsträckning ökar. De täta flyttningarna fram och tillbaka över

våra gränser utgör därvid ett speciellt problem. Trots den avisering mellan

de nordiska länderna som tidigare ägde rum — bestämmelserna härom

upphävdes den 1 januari 1956 — skedde många telutbetalningar av barnbidrag

för finska och norska barn, på grund av att utflyttning inte anmäldes

för barnavårdsnämnd och folkbokföringsmyndighet. Socialstyrelsen anser

emellertid att antalet felutbetalningar inte torde komma att i nämnvärd

grad öka, om mantalsskrivningskravet er sättes med ett krav på sex månaders

vistelse i landet. Sexmånaderskravet eliminerar nämligen i väsentlig

grad riskerna för att barnbidrag utgår till mera tillfälliga besökare.

Socialstyrelsen erinrar om att styrelsen i råd och anvisningar till berörda

myndigheter funnit det motiverat att som en huvudregel uppställa krav på

kyrkobokföring för att bosättningsrekvisitet i barnbidragslagstiftningen

skall anses uppfyllt. Styrelsen har övervägt om man vid ett utbyte av mantalsskrivningskravet

mot eu sexmånadersregel skall fordra att vederbörande

varit kyrkobokförd i riket under sex månader. En sådan ordning skulle,

framhåller styrelsen, ge större garanti för att barnbidrag kommer att utgå

endast till här mera stadigvarande bosatta utlänningar än om kravet enbart

gällde sex månaders oavbruten vistelse i landet. Barnavårdsnämnderna

skulle utan svårighet kunna få bestyrkt, att villkoret blivit uppfyllt. Emellertid

torde enligt socialstyrelsens mening ett sådant system komma att

medföra stor variation i fråga om väntetidens längd. Styrelsen påpekar, att

en del utlänningar vidtar åtgärder för sin registrering omedelbart efter ankomsten

hit till landet, medan andra — av okunnighet eller andra skäl —

dröjer med anmälan till pastor om inflyttningen. Väntetiderna fram till

kyrkobokföringen kan också variera med hänsyn till olika praxis hos pastorsämbetena

vid handläggning av inflyttningsärendena. Enligt en av socialstyrelsen

verkställd undersökning förflyter i ett stort antal fall en icke

ringa tid mellan inresedag och kyrkobokföringsdag''.

Med hänsyn till vad nu anförts om väntetiderna vid kyrkobokföringen

kan enligt socialstyrelsens mening ett krav på sex månaders kyrkobokföring

icke sällan medföra resultat, som skulle te sig obilliga för barnfamiljerna.

Styrelsen förordar därför, att det endast skall fordras sex månaders

oavbruten vistelse i förening med krav på att kyrkobokföring överhuvudtaget

skett. Någon åtskillnad bör enligt styrelsens mening icke göras

mellan de fall, då barnet vistas hos sina föräldrar, och de fall, då barnet placeras

i svenskt fosterhem. Även i de senare fallen skulle alltså uppställas

krav på att barnet vistats sex månader i landet. Under hänvisning till den

företagna utredningen föreslår socialstyrelsen, att allmänt barnbidrag skall

utgå för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt

barnet eller endera av barnets föräldrar vistats i riket oavbrutet under minst

sex månader.

Beträffande frågan hur vistelsen i landet skall styrkas framhåller sty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(>

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1961

relsen, alt man i Norge för motsvarande fält kan begagna sig av pass eller

intyg — exempelvis från arbetsgivare eller sjukkassa. Enligt vad styrelsen

inhämtat har inga större problem uppstått vid tillämpningen härvidlag.

Styrelsen förklarar sig beredd att i berörda avseende bistå barnavårdsnämnderna

och lämna erforderliga råd och anvisningar, varvid styrelsen kommer

att utnyttja de i Norge samlade erfarenheterna.

Enligt socialstyrelsens uppfattning finns det ingen anledning att räkna

med atl ett genomförande av styrelsens förslag skulle föranleda någon

nämnvärd höjning av barnbidragskostnaderna. Styrelsen anmärker, att

kostnaderna för bidrag till utländska barn utgör en relativt sett obetydlig

del av kostnaderna för de allmänna barnbidragen.

Remissyttrandena

Vid remissbehandlingen har tanken på en uppmjukning av bestämmelserna

i den av socialstyrelsen föreslagna riktningen genomgående vunnit

anslutning. Från eu del håll har dock uttalats farhågor för att svårigheter

skall uppkomma när det gäller att styrka varaktigheten av vistelsen i landet.

Statskontoret anser, att detta problem bör ytterligare undersökas innan

slutlig ställning tages till frågan om en lagändring.

Överståthållarämbetet framhåller, att socialstyrelsens förslag innebär,

att familjer som inflyttar till riket under tiden den 1 juli—den 31 oktober

och blir mantalsskrivna för påföljande år betages rätten till barnbidrag belöpande

på det första och eventuellt även på det andra kvartalet under sagda

år. Eftersom mantalsskrivningen innebär, att det fastslagits att vederbörande

skall anses stadigvarande bosatt här i riket med allt vad därav följer,

bland annat i beskattningshänseende, finner överståthållarämbetet med

hänsyn till det nära sambandet mellan beskattningen och de statliga barnbidragen

denna konsekvens av förslaget principiellt oriktig. Ämbetet anser

därför, att mantalsskrivning även i fortsättningen bör grunda rätt till allmänna

barnbidrag. En tillfredsställande lösning finner ämbetet kunna

åstadkommas genom en kombination av nu gällande regler och de av socialstyrelsen

föreslagna.

Föredragande statsrådet

Enligt nu gällande bestämmelser i lagen om allmänna barnbidrag utgår

sådant barnbidrag för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare,

såvida barnet fostras av någon som är såväl bosatt som mantalsskriven

här i landet. Detta innebär att, om en svensk familj bär i landet tar

till sig ett utländskt fosterbarn, rätten till barnbidrag kan inträda i och med

att barnet anländer hit. Om däremot ett utländskt barn inflyttar tillsammans

med sina föräldrar, kommer barnbidrag att utgå först sedan föräldrarna

hunnit bli mantalsskrivna i riket. Som en följd härav blir den tidpunkt

på året, då familjen flyttar hit, av betydelse för hur lång väntetiden

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mnj.ts proposition nr 102 år 1961

blir innan barnbidrag utgår. Sker inflyttningen i oktober, kan barnbidrag

utgå redan efter ett par månader, närmare bestämt fr. o. in. första kvartalet

påföljande år. Om däremot bosättningen här i landet äger rum i

november, kan det dröja bortåt 14 månader innan rätten till bidrag inträder.

Det må dock i detta sammanhang anmärkas att, i avvaktan på att fostraren

skall bli mantalsskriven och allmänna barnbidrag därmed börja utgå,

för barn till flyktingar en särskild ersättning motsvarande barnbidraget utbetalas

från arbetsmarknadsstyrelsens anslag till flyktinghjälp.

Enligt min mening kan det inte anses tillfredsställande att den tidpunkt

på året då en utländsk familj inflyttar hit till riket blir av avgörande betydelse

för väntetidens längd, när det gäller rätten till barnbidrag. Den variation

från 2 till 14 månader som kan uppkomma är inte tilltalande ur rättvisesynpunkt

och synes också mindre väl förenlig med den sociala målsättningen

för barnbidragen. Reglerna står inte heller i god samklang med internationella

regler på området. Jag finner därför åt! ifrågavarande bestämmelse

i lagen om allmänna barnbidrag bär ändras, lämpligen så att de svenska

reglerna närmare anknytes till vad som internationellt ansetts böra gälla.

Socialstyrelsen har föreslagit, att nuvarande krav på att fostraren skall

vara bosatt och mantalsskriven i riket ersättes med en bestämmelse om att

barnet eller endera av barnets föräldrar skall ha vistats i riket oavbrutet

under minst sex månader. Detta förslag har i stort sett godtagits under

remissbehandlingen, överståthållarämbetet har dock förordat eu kombination

av nuvarande villkor och det av socialstyrelsen föreslagna.

För egen del är jag ense med socialstyrelsen om att sex månaders oavbruten

vistelse här i riket för barnet eller endera av föräldrarna alltid bör

grunda rätt till barnbidrag för ett barn som är kyrkobokfört här. Emellertid

finner jag i likhet med överståthållarämbetet att barnbidrag bör kunna utgå

utan väntetid då barnets fostrare är bosatt och mantalsskriven härstädes.

Jag föreslår därför, att reglerna utformas så, att barnbidrag skall utgå till

här i riket bosatta barn, som icke är svenska medborgare, under förutsättning

antingen att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven

i riket eller också att barnet eller endera av dess föräldrar vistas i

riket sedan minst sex månader.

Under remissbehandlingen har framförts betänkligheter med avseende

på de svårigheter, som kan komma att uppstå när det gäller att pröva i vad

mån kravet på sex månaders vistelse i landet är uppfyllt. I likhet med

socialstyrelsen tror jag att eventuella svårigheter av detta slag kan bemästras.

Anvisningar till barnavårdsnämnderna måste dock utfärdas av socialstyrelsen.

Det kan därför vara ändamålsenligt med något rådrum för berörda

myndigheter innan de nya bestämmelserna träder i tillämpning. Med

hänsyn härtill svnes lagändringen böra träda i kraft den 1 januari 1962.

De nya reglerna innebär, att i eu del fall barnbidrag till utländska barn

kommer att utgå från en tidigare tidpunkt än vad som skulle blivit fallet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1961

om nuvarande regler bibehållits. Det är inte möjligt att göra någon mera

exakt beräkning av den kostnadsökning för statsverket, som blir följden

härav. Det rör sig dock om ett mycket begränsat antal fall, och de ökade

kostnaderna kan uppenbarligen inte bli av den storleksordningen att de

bör påverka beräkningen av anslaget till allmänna barnbidrag.

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag

till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529)

om allmänna barnbidrag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga detta lagförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 61

103463

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse avi § lagen den 26 juli 19)7 a1 i texten
  2. 2LU 1961:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 s. 1 i texten