Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av bl § sjömanslagen

1961-04-07 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:137, Med förslag till lag om ändrad lydelse av bl § sjömanslagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1961

1

Nr 137

Kungl. Maj:is proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av bl § sjömanslagen; given Stockholms

slott den 7 april 1961.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 41 § sjömanslagen

den 30 juni 1952 (nr 530).

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådan ändring i sjömanslagen att utländsk sjöman

tillförsäkras samma rätt till lön under arbetslöshet till följd av fartygets

förolyckande, som tillkommer svensk sjöman.

1 Bihamj till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 137

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj:ts proposition nr. 137 år 1961

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 41 § sjömanslagen den 30 juni 1952 (nr 530)

Härigenom förordnas, att 41 § sjömanslagen den 30 juni 1952 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

41 §.

Går fartyget------sjöförklaringen avgivits.

Blir svensk sjöman arbetslös till

följd av fartygets förolyckande, äger

han rätt till lön för den tid han av

sådan anledning är utan anställning,

dock högst för två månader utöver

den tid, för vilken han enligt första

stycket åtnjuter lön.

Upphör till --------stycket stadgas.

Blir sjöman arbetslös till följd av

fartygets förolyckande, äger han rätt

till lön för den tid han av sådan anledning

är utan anställning, dock

högst för två månader utöver den tid,

för vilken han enligt första stycket

åtnjuter lön.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1961.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1961

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 mars 1961.

N ärva rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för justitie- och socialdepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet,

statsrådet Lange, fråga om viss ändring av ii § sjömanslagen

samt anför därvid följande.

I 41 § sjömanslagen finns bestämmelser meddelade, som reglerar sjömans

rätt i det fall att fartyget förolyckas. Enligt första stycket i paragrafen

upphör i sådant fall sjömannens tjänsteavtal att gälla om inte annat är

avtalat. Han är dock skyldig att mot lön och underhåll deltaga i bärgningen

och bliva tillstädes till dess sjöförklaringen avgivits.

I fråga om svensk sjöman gäller enligt paragrafens andra stycke att om

han blir arbetslös till följd av fartygets förolyckande, äger han rätt till lön

för den tid han av sådan anledning är utan anställning, dock högst för två

månader utöver den tid, för vilken han enligt vad nyss sagts i samband

med bärgning eller sjöförklaring åtnjuter lön. Enligt 6 § är befälhavare i

detta avseende likställd med sjöman.

Regeln i 41 § andra stycket sjömanslagen om rätt till lön vid arbetslöshet,

som beror av att fartyget förolyckats, kan göras tillämplig även beträffande

utländska sjömän. Kungl. Maj :t äger nämligen enligt 87 § befogenhet

att, under förutsättning av ömsesidighet, förordna att vad som enligt

hl. a. 41 § gäller till förmån för svensk sjöman skall tillämpas jämväl i

fråga om utländsk sjöman.

Den reglering sjömanslagen sålunda innehåller om sjömans rätt till lön

vid arbetslöshet grundar sig ytterst på en av Internationella arbetsorganisationen

(ILO) vid dess konferens i Genua år 1920 antagen konvention (nr

8) angående ersättning till sjömän för arbetslöshet vid fartygs förolyckande.

Riksdagen lämnade år 1934 sitt bifall till Sveriges anslutning till konventionen

(prop. 1934: 137; rskr. nr 216). Konventionen ratificerades av

vårt land den 1 januari 1935 och har i övrigt vunnit anslutning från Danmark,

Finland och Norge jämte ytterligare 26 länder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1961

Konventionen upptager i huvudsak följande bestämmelser.

Med sjöman förstås envar, som är anställd å fartyg, nyttjat i sjöfart till

havs. Fartyg definieras såsom varje i allmän eller enskild ägo varande båt,

fartyg eller skepp, av vad slag som helst, vilket nyttjas i sjöfart till havs,

med undantag likväl för krigsfartyg. Då fartyg förolyckas, skall redaren

eller den, med vilken sjömannen slutit avtal om tjänst ombord å fartyget,

till varje å fartyget anställd sjöman utge ersättning för den arbetslöshet,

som förorsakas av fartygets förolyckande. Denna ersättning skall utgå för

alla de dagar, under vilka sjömannen är verkligt arbetslös, och enligt den

beräkningsgrund, som gäller för den genom avtalet bestämda hyran. Den

totala ersättningen må begränsas till ett belopp motsvarande två månaders

hyra. Ersättning enligt konventionen skall åtnjuta samma rättsliga skydd

som fordran på intjänad hyra, och sjömannen skall för dess indrivande äga

anlita samma tillvägagångssätt som beträffande sådan fordran.

Genom kungörelse den 18 maj 193A (nr 166) angående utländsk sjömans

likställighet i visst fall med svensk sjöman har Kungl. Maj :t förordnat, att

den rätt till lön vid arbetslöshet, som enligt sjömanslagen tillförsäkras

svensk sjöman skall från och med den 1 januari 1935 tillkomma jämväl

sjöman tillhörande stat, för vilken konventionen efter ratificering är eller

varder gällande.

I den svenska sjömanslagstiftningen behandlas sålunda utländsk sjöman

i fråga om rätt till lön vid arbetslöshet enligt reciprocitetsprincipen, d. v. s.

de förmåner som gäller för svensk sjöman tillförsäkras utländsk sjöman

endast under förutsättning att hans hemland bereder svensk sjöman motsvarande

förmån. I samband med att de av konventionen föranledda lagändringarna

förelädes 1934 års riksdag uttalade föredragande departementschefen

(prop. 1934: 137), att han icke ansåg hinder behöva möta mot en

ratificering av konventionen på grund därav, att den direkta tillämpligheten

av sjömanslagens bestämmelse om ersättning är begränsad till svensk

sjöman, om blott sjömän i de länder, som bereder vårt lands sjömän arbetslöshetsersättning,

tillerkänns motsvarande förmån. En dylik ömsesidighet

fick enligt departementschefen förutsättas komma till stånd.

Begränsningen enligt reciprocitetsprincipen vid tillämpningen av 41 §

andra stycket sjömanslagen i fråga om utländsk sjöman har emellertid

mött erinran från ILO:s sida. Vid upprepade tillfällen har den expertkommitté

inom organisationen, som har till uppgift att övervaka konventionens

efterlevnad, fäst den svenska regeringens uppmärksamhet på att vår lagstiftning

enligt kommitténs uppfattning icke står i överensstämmelse med

konventionen utan bör ändras så att berörda förmån tillkommer alla sjömän

utan hänsyn till nationalitet.

Motsvarande påpekanden har från expertkommittén gjorts beträffande

den norska lagstiftningen. I Norge har på grund härav år 1958 genomförts

sådan ändring av reglerna att ifrågavarande begränsning av rätt till lön

vid arbetslöshet bortfallit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1961

I anledning av de gjorda erinringarna har frågan om den svenska sjömanslagens

ståndpunkt beträffande utländsk sjömans rätt till arbetslöshetsersättning

vid fartygs förolyckande behandlats i en inom handelsdepartementet

i april 1958 upprättad promemoria.

I promemorian anföres — efter redogörelse för gällande rätt och de erinringar

som gjorts från ILO — att en omprövning av vår lagstiftning på

ifrågavarande punkt torde vara ofrånkomlig. Enligt promemorian bör det

därvid beaktas att det i den svenska lagstiftningen upprätthållna kravet på

reciprocitet icke har någon motsvarighet i konventionens ordalydelse. Oavsett

om vår lagstiftning i fråga om behandlingen av utländska sjömän kan

anses direkt strida mot konventionen eller ej torde den av expertkommittén

inom ILO hävdade tolkningen stå i god överensstämmelse med vår allmänna

syn på uppgifterna för det internationella socialpolitiska arbetet.

Med hänsyn till det anförda bör enligt promemorian övervägas att jämka

sjömanslagens ersättningsbestämmelse i 41 § andra stycket på sådant sätt

att där stadgad rätt till lön vid arbetslöshet tillkommer sjöman oavsett nationalitet.

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av socialstyrelsen,

delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, sjöfartsstyrelsen,

Sveriges redareförening, Stockholms rederiförening, Rederiföreningen

för mindre fartyg, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet,

Svenska stewardsföreningen och Svenska sjöfolksförbundet.

Promemorians förslag tillstyrkes av samtliga remissinstanser utom två

av de hörda redarorganisationerna, nämligen Sveriges redareförening och

Stockholms rederiförening. Socialstyrelsen erinrar om att styrelsen redan

under förarbetena till den lagändring, varigenom 41 § andra stycket sjömanslagen

fick sin nuvarande lydelse, framhöll, att begränsningen av ersättningsrätten

till att avse endast svenska sjömän knappast kunde anses

stå i överensstämmelse med konventionen. Delegationen för det internationella

socialpolitiska samarbetet framhåller, att den nu föreslagna ändringen

skulle giva uttryck åt de synpunkter som numera anlägges i vårt land på

utländska medborgares rätt till sociala förmåner. Svenska maskinbefålsförbundet

upplyser, att förbundet vid upprepade tillfällen sökt undanröja

bl. a. nu ifrågavarande missgynnande av utländskt maskinbefäl men inte

haft framgång i sina strävanden. — Sveriges redareförening anser inte att

en omprövning av den svenska lagstiftningen i här ifrågavarande avseende

skulle vara ofrånkomlig. Föreningen framhåller, att Sverige ratificerat konventionen

med utgångspunkt från reciprocitetsprincipen, och erinrar därvid

om att dåvarande departementschefen i propositionen till 1934 års riksdag

i olikhet med socialstyrelsen ansåg hinder inte möta mot ratificering

på den grund att ersättningsrätten begränsats till svenska sjömän och till

sjömän i länder som bereder svenska sjömän motsvarande förmån. Föreningen

anser del inte billigt, att arbetslöshetsersättning vid förlisning skall

tillkomma sjöfolk, tillhörande stat som ej tillförsäkrar svenskt sjöfolk mot
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1961

svarande förmån. I föreningens yttrande instämmer Stockholms rederiförening.

För egen del kan jag i stort sett ansluta mig till de synpunkter rörande

innehållet i 41 § sjömanslagen som anförts i promemorian. Av tillgängliga

uppgifter rörande fartygsförlisningar under åren 1955—59 framgår, att

under denna tid icke ett enda fall förekommit, där ett uppgivande av reciprocitetskravet

skulle inneburit ökad kostnad för redaren. Den föreslagna

reformen kan därför icke antagas få nämnvärd betydelse i ekonomiskt avseende.

Jag vill därför förorda att den i promemorian föreslagna lagändringen

genomföres. I samband härmed bör 1934 års kungörelse angående

utländsk sjömans likställighet i visst fall med svensk sjöman upphävas.

I enlighet med vad nu anförts har inom handelsdepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av U § sjömanslagen den 30 juni 1952

(nr 530).

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över nämnda lagförslag, vilket såsom bilaga1 torde få fogas vid

statsrådsprotokollet för denna dag, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Torbjörn Lindvall

1 Bilagan, som överensstämmer med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här utelämnats.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 137 år 1961

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 4 april

1961.

Närvarande:

justitierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet den 31 mars 1961 tillhandakonnnet utdrag av protokoll

över handel särenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 17

mars 1961, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 41 § sjömanslagen den 30 juni 1952.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn G. Steen.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

T. Johansson

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungt. Maj.ts proposition nr 137 år 1961

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 april 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för justitie- och socialdepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet,

statsrådet Lange, lagrådets den 4 april 1961 avgivna utlåtande

över det till lagrådet den 17 mars 1961 remitterade förslaget till lag om

ändrad lydelse av 41 § sjömanslagen den 30 juni 1952 (nr 530).

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Barbro Blomberg

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610446

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:319 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1}1 § sjömanslagen, dels ock i ämnet väckta moti a1 i texten
  2. 2LU 1961:50 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av il § sjömanslagen, dels ock i ämnet väckta motioner. a1 i texten