Sök i Ratio Lex

Angående kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System (SAS), m. m

1961-04-28 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:159, Angående kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System (SAS), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

1

Nr 159

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående kapitaltillskott

till Scandinavian Airlines System (SAS), m. m.; given

Stockholms slott den 28 april 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

WILHELM

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av ett betänkande rörande SAS’ kapitalbehov — avgivet av

en skandinavisk ämbetsmannadelegation — framlägges i propositionen förslag

om en ekonomisk rekonstruktion av konsortiet. Enligt förslaget skall

SAS tillföras nytt insatskapital å 210 milj. kr. Av detta belopp skall i

enlighet med den för konsortiet gällande fördelningsgrunden (2:2:3) de

danska och norska moderbolagen var för sig svara för 60 milj. kr. och det

svenska moderbolaget, AB A, för 90 milj. kr. För att göra det möjligt för

AB A att tillskjuta sistnämnda belopp skall aktiekapitalet i detta bolag ökas

med 67,5 milj. kr., varav svenska staten och näringslivet förutsättes skola

teckna hälften var. Staten skall därjämte lämna bolaget ett lån å 22,5

milj. kr.

1—Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 159

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Södermanland,

i statsrådet å Stockholms slott den 28 april 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af

Geijerstam, Hermansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga

angående kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System (SAS), m. m. och

anför därvid följande.

Inledning

Det dansk-norsk-svenska samarbetet inom luftfarten inleddes kort efter

andra världskrigets slut. Detta samarbete hade till en början formen av

olika samtrafiks- och konsortialavtal mellan Det Danske Luftfartselskab

A/S (DDL), Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt för Sveriges del

Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) i fråga om flygtrafiken

på Nord- och Sydamerika samt Aktiebolaget aerotransport (ABA)

i fråga om den europeiska trafiken.

Med bifall till proposition 1948: 176 angående organisation och finansiering

av svensk reguljär luftfart m. m. bemyndigade 1948 års riksdag Kungl.

Maj :t att godkänna bland annat ett avtal mellan ABA och SILA om sammanförande

av den svenska reguljära luftfarten i ett företag. På grundval

av detta beslut slogs år 1948 SILA och ABA ihop till ett bolag, det nuvarande

ABA. Det nya företaget övertog den 1 juli 1948 de gamla bolagens

samtliga rättigheter och förpliktelser.

Den internationella konkurrensen nödvändiggjorde emellertid snart ett

ännu mera utvidgat samarbete inom skandinavisk luftfart. I proposition

1950:260 föreslogs bland annat, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl

Maj :t att godkänna ett förslag till konsortialavtal mellan ABA, DDL och

DNL. Vid propositionen var som bilaga fogad ett betänkande angående

utvidgning av det skandinaviska luftfartssamarbetet inom SAS, avgivet av

en utav de svenska, danska och norska kommunikationsministrarna tillsatt

t j änstemannadelegation.

Sedan riksdagen lämnat Kungl. Maj :t det begärda bemyndigandet, god
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

kände Kungl. Maj:t den 23 februari 1951 ifrågavarande konsortialavtal,

vilket den 8 i samma månad undertecknats av de tre bolagen. Detta avtal

skulle gälla under 25 år till och med den 30 september 1975. År 1959 (prop.

1959: 134; rskr. 220) förlängdes avtalet med ytterligare tio år till och med

den 30 september 1985. Enligt avtalet bildar de tre nationella flygbolagen

ett konsortium, vilket under namnet Scandinavian Airlines System (SAS)

skall såsom en enhet bedriva trafikflygning och i samband därmed stående

verksamhet.

Vid bildandet av konsortiet utgjorde ABA:s aktiekapital 50 milj. svenska

kronor, medan aktiekapitalen i DDL och DNL —- efter en utökning av desamma

-— kom att lyda på respektive 36,5 milj. danska kronor och 30

milj. norska kronor. Av nämnda belopp äger respektive stater hälften.

Enligt bestämmelserna i konsortialavtalet skall ABA:s, DDL:s och DNL:s

andelar i konsortiet utgöra respektive V?, 2h och 2/7. Verksamheten skall

bedrivas för gemensam räkning så att rättigheter och förpliktelser, vinst

eller förlust fördelas mellan de tre moderbolagen i förhållande till deras

andel i konsortiet. De tre moderbolagen är utåt solidariskt ansvariga för

konsortiets förpliktelser men är inbördes förpliktade enligt förutnämnda

förhållande.

Konsortiets startkapital var 157,5 milj. kr., vilket tillsköts av moderbolagen

enligt nämnda andelstal i form av dels moderbolagens tillgångar

dels nya kapitaltillskott.

Konsortiets verksamhet skall enligt avtalet drivas efter sunda affärsmässiga

principer. I den mån dessa principer det medgiver skall konsortiet

eftersträva att på ett rimligt sätt fördela dess verksamhet mellan de tre

länderna. Enighet har således rått om att man inom konsortiet skall försöka

dela upp verkstadsarbetena för SAS’ flygplan på de tre länderna i

förhållandet 2:2:3 samt att detta förhållande även skall utgöra en riktlinje

för konsortiets personalpolitik.

Sedan SAS-konsortiet bildats år 1951, träffade de svenska, danska och

norska regeringarna den 20 december samma år ett avtal rörande samarbete

på luftfartens område. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS

upprätthålles. I enlighet med tilläggsprotokoll den 20 augusti 1959 kan

avtalet efter den 1 oktober 1984 sägas upp av envar av regeringarna med

tolv månaders varsel.

De tre regeringarna träffade den 20 december 1951 även en överenskommelse

om vissa ekonomiska garantier till de i konsortiet ingående bolagen.

Denna överenskommelse grundade sig på tjänstemannadelegationens betänkande.

Delegationen, vars förslag redovisades i proposition 1950: 260,

hade funnit det uppenbart, att vissa ekonomiska risker var förbundna med

driften av konsortiets verksamhet till dess verksamheten stabiliserats. På

grund av verksamhetens utpräglat internationella karaktär bedömdes konsortiets

driftintäkter i hög grad komma att bero på yttre politiska och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

ekonomiska förhållanden, som bolagen och de tre skandinaviska länderna

icke rådde över. Vidare kunde den luftfartspolitik, som fördes i de av SAS

trafikerade länderna, få direkt inflytande på konsortiets driftförhållanden.

Konkurrensen från andra luftfartsbolag, som drev internationell linjefart,

kunde också drabba SAS på ett sätt, som icke kunde förutses. Tjänstemannadelegationen

hade funnit, att stödet från staternas sida icke borde

ha karaktären av lån eller subventioner. Stödet borde i stället få formen

av en särskild garanti med syfte att övervinna SAS’ eventuella lilcviditetssvårigheter.

Den år 1951 träffade garantiöverenskommelsen gällde under en femårsperiod

till och med den 30 september 1955.

I proposition 1955: 147 hemställde Kungl. Maj:t om riksdagens bemyndigande

att med de danska och norska regeringarna träffa avtal om förlängning

till och med den 30 september 1960 av garantien till de i SASkonsortiet

ingående tre moderbolagen. Sedan riksdagen lämnat det begärda

bemyndigandet, träffade de tre regeringarna den 29 september 1955 ny

överenskommelse om ekonomisk garanti till bolagen. Denna nya överenskommelse

avvek från 1951 års överenskommelse allenast i det avseendet

att garantibeloppen höjdes.

Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1959: 134, rskr. 220) träffades

den 20 augusti 1959 avtal mellan de skandinaviska regeringarna om förlängning

till och med den 30 september 1965 av garantin till bolagen och

om ytterligare förhöjning av de årliga garantibeloppen. Frånsett höjningen

av garantibeloppen avvek sistnämnda överenskommelse från de tidigare

endast i vissa smärre avseenden.

Enligt garantiöverenskommelserna kan moderbolagen få täckning för

sina underskott intill ett årligt maximibelopp. Om ett bolags underskott

för ett visst år är större än garantibeloppet, kan bolaget under följande

år av dessa års garantibelopp erhålla täckning för skillnaden. De belopp,

som tas i anspråk, skall betalas tillbaka av eventuella överskott under

senare år.

De årliga garantibeloppen utgjorde för vart och ett av verksamhetsåren

1950/51——1954/55 respektive 2,2 milj. sv.kr., 2 milj. d.kr. och 2 milj. n.kr.

samt för vart och ett av verksamhetsåren 1955/56—1959/60 respektive 5,0

milj. sv.kr., 4,5 milj. d.kr. och 4,5 milj. n.kr. För verksamhetsåret 1959/60

utgjorde den totala garantin således inemot 12 milj. sv.kr. För den nu

löpande femårsperioden, som omfattar verksamhetsåren 1960/61—1964/65,

utgör garantibeloppen för år respektive 7,5 milj. sv.kr., 6,75 milj. d.kr.

och 6,75 milj. n.kr. Den totala garantin under sistnämnda femårsperiod

uppgår således till nära 90 milj. sv.kr.

Till följd av garantiavtalen har svenska riksdagen för vart och ett av

budgetåren 1956/57-—1960/61 under fonden för låneunderstöd anvisat 5 milj.

kr. till Garanti till Aktiebolaget aeroDansport för räkenskapsåren 1955/56

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

■—1959/60. I årets statsverksproposition har för budgetåret 1961/62 äskats

7,5 milj. kr. för räkenskapsåret 1960/61.

Moderbolagen har hittills icke gjort anspråk på några garantibelopp.

År 1951 övertog SAS all den in- och utrikes flygtrafik som de tre moderbolagen

ditintills drivit var för sig eller tillsammans. De tre moderbolagen

ABA, DDL och DNL kvarstår emellertid som självständiga nationella företag,

vilka representerar kapitalintressena i SAS. Tillstånd att utöva luftfart

i förvärvssyfte har i varje land meddelats det nationella flygbolaget, som

utövar verksamheten genom SAS. Moderbolagen äger själva icke rätt att

driva luftfart.

ABA utgör — som förut omnämnts — en sammanslagning av ett tidigare

bolag med samma namn, som praktiskt taget helt ägdes av staten, samt

av SILA, vars samtliga intressenter är privata företag och enskilda personer.

Det nya bolaget ABA tillkom år 1948 genom avtal mellan dels det

gamla ABA och SILA samt dels svenska staten och SILA.

Av ABA:s aktiekapital å 50 milj. kr. äges hälften av staten och återstoden

av privata. Aktierna, som är likställda, är uppdelade i två lika stora

serier, serie A och serie B. Aktierna av serie A innehas av staten, medan

aktierna av serie B innehas praktiskt taget alla av SILA.

Vid bildandet år 1948 av det nya ABA tillsköt det gamla ABA och SILA

efter värdering samtliga sina tillgångar, gamla ABA mot likvid av A-aktier

och SILA mot likvid av B-aktier. I samband härmed övertog nya ABA

ansvaret för båda bolagens samtliga förbindelser. Utöver värdet av den

tillskjutna egendomen tecknades aktier kontant. Därvid erlade staten

9 746 000 kr. och SILA 2 464 000 kr.

Jämlikt avtalet mellan staten och SILA förband sig staten, därest innehavarna

av mer än 50 procent av samtliga B-aktier i det nya ABA gjorde

skriftlig framställning därom, att inlösa deras aktier. Har dylikt yrkande

om inlösen gjorts, skall underrättelse därom sändas till övriga inregistrerade

ägare av B-aktier, vilka äger påfordra inlösen av jämväl sina aktier.

Vidare äger staten rätt att inlösa majoriteten av B-aktierna i det nya

ABA. Sålunda har SILA ålagts skyldighet garantera staten inlösningsrätt

till minst 51 procent av samtliga B-aktier. Därest staten påfordrar inlösen

av majoriteten av B-aktierna, äger jämväl innehavarna av övriga B-aktier

erhålla inlösen.

ABA har sedan SAS’ tillkomst icke delat ut någon vinst.

Sedan fråga uppkommit om tillskott av kapital till SAS överenskom

finans- och kommunikationsministrarna i Sverige och Danmark samt samferdselsministern

i Norge vid sammanträde den 19 december 1960 i Stockholm

att till sätta eu skandinavisk ämbetsmannadelegation med uppdrag

att undersöka kapitalbehovet för konsortiet och därmed sammanhängande

frågor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

I ämbetsmannadelegationen, vilken konstituerades den 3 januari 1961,

har Sverige representerats av avdelningschefen i kommunikationsdepartementet

Gunnar von Sydow, Danmark av departementschefen i handelsministeriet

Otto Muller samt Norge av departementsrådet i samferdselsdepartementet

Sigurd Lorentzen,

Med hänsyn till SAS’ internationella förbindelser har det ansetts såsom

ytterligt önskvärt att delegationens utredning verkställdes med största

skyndsamhet så att frågan om ett kapitaltillskott redan våren 1961 kunde

behandlas av regeringarna och föreläggas parlamenten i Sverige, Danmark

och Norge.

Ämbetsmannadelegationens betänkande

I ett den 27 mars 1961 avgivet betänkande (stencilerat) har ämbetsmannadelegationen

lagt fram resultatet av sina undersökningar rörande

SAS’ kapitalbehov.

Med hänsyn till rikets förhållande till främmande makter samt till SAS’

kommersiella intressen har betänkandet ej ansetts kunna i sin helhet offentliggöras.

Betänkandet i oavkortat skick jämte övriga handlingar i ärendet

torde få ställas till vederbörande riksdagsutskotts förfogande.

Delegationen framhåller inledningsvis, att det på grund av den korta tid

som stått till förfogande icke varit möjligt för delegationen att företa eller

låta företa några mera omfattande utredningar utan att den huvudsakligen

varit hänvisad till att på grundval av de uppgifter och synpunkter som

lämnats av konsortiet söka bedöma dettas ekonomiska ställning och planer

för verksamheten under de närmaste åren.

SAS’ ekonomiska resultat under åren 1950/51—1959/60

Efter en kortfattad redogörelse för samarbetet mellan Sverige, Danmark

och Norge på luftfartens område samt för den civila luftfartens utveckling

efter andra världskriget redogör delegationen för SAS’ ekonomiska resultat

för verksamhetsåren 1950/51—1959/60. Av denna redogörelse inhämtas

bl. a. följande.

SAS’ utveckling under de gångna tio åren har präglats av en kraftig

expansion. Antalet betalda tonkm har stigit från 73 milj. verksamhetsåret

1950/51 till 246 milj. verksamhetsåret 1959/60 motsvarande en genomsnittlig

årlig trafikökning på omkring 14 procent och antalet befordrade passagerare

har under samma tid ökat från 482 000 till 1 853 000. Samtidigt

har antalet anställda inom konsortiet under nämnda period stigit från

6 600 till 14 600.

Av den totala produktionen under verksamhetsåret 1959/60 hänförde sig

58,3 procent till interkontinentala linjer, 29,0 procent till Europa- och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 159 år 1961 7

Mellersta Östernlinjer samt 12,7 procent till interskandinaviska och inrikes

linjer.

Den omständigheten att det efter kriget fanns blott ett fåtal flygföretag

men ett stort behov av flygtransporter har för SAS’ del inneburit, att det

under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet med relativ lätthet

kunnat slutas de bilaterala avtal, som erfordrats för upprättandet av ett

omfattande långlinjenät.

Så småningom fick emellertid SAS vidkännas frekvens- och kapacitetsbegränsningar

på flera av långlinjerna och den protektionistiska tendensen

har under de senaste åren kraftigt förstärkts. Efter konsultationer eller genom

ensidiga dekret har SAS’ rättigheter i land efter land gradvis beskurits

genom allt hårdare restriktioner. I den strid som de skandinaviska myndigheterna

fått föra för att söka bevara de tidigare positionerna har den största

svårigheten givetvis utgjorts av att den skandinaviska marknaden med

endast 15 miljoner innevånare och ett perifert geografiskt läge icke har

något kommersiellt intresse för flertalet andra bolag.

Som ett led i strävandena att under rådande luftfartspolitiska förhållanden

söka främja SAS’ utvecklingsmöjligheter i utlandet har konsortiet under

senare år sökt nå ett mera fast samarbete med andra flygföretag. Således

slöt SAS i oktober 1958 ett avtal med Swissair om ett utvidgat samarbete.

Grundtanken bakom detta avtal var att bägge företagen genom en samordnad

materielpolitik och ett härpå baserat gemensamt utnyttjande av verkstäder

samt av teknisk och operationell organisation kunde reducera sina

investeringar och uppnå en förbättrad driftsekonomi. Inom ramen för detta

samarbete hyr SAS ut fyra plan av typ Caravelle till Swissair, medan SAS

skall förhyra två plan av typ Convair Coronado av Swissair. SAS sköter vid

sina verkstäder i Skandinavien underhållet av de plan av typ DC-8 och

Caravelle, som Swissair äger eller hyr. På motsvarande sätt kommer Swissair

att i Schweiz taga hand om underhållet av de till SAS uthyrda Coronadoplanen

samt de ytterligare flygplan av denna typ, som SAS har köpt och kan

komma att köpa. Driften kan härigenom rationaliseras och verkstadskapaciteten

bättre utnyttjas. I stor utsträckning sker också Swissairs utbildning

av piloter och teknisk personal vid SAS’ tekniska baser. På det kommersiella

området förekommer en omfattande koordinering av de två företagens tidtabeller,

och vissa flygområden trafikeras av de båda företagen i intimt

samarbete.

År 1959 träffade SAS en sainarbetsöverenskommelse med Thai Airways

Co. Genom denna överenskommelse skapade de två företagen ett nytt företag,

Thai Airways International (THAI), som sedan början av år 1960 driver

internationell luftfart mellan Thailand och en del länder i Fjärran

Östern. Syftet med detta samarbete var att stärka SAS’ luftfartspolitiska

ställning samt att uppnå goda trafikförbindelser i Fjärran östern.

Under år 1959 inledde SAS också ett samarbete med det mexikanska luft
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

fartsföretaget Guest Aerovias Mexico S. A. (GAMSA), som driver luftfart

till Miami och Venezuela samt till Europa (Lissabon, Madrid och Paris).

Genom detta samarbete räknade SAS med tillförsel av passagerare från den

centralamerikanska marknaden till sina egna linjer.

Förhandlingar mellan SAS, Swissair och KLM om ett framtida samarbete

i saväl tekniskt som kommersiellt hänseende pågår men har ännu icke avslutats.

På det rent tekniska området slöts den 1 april 1960 ett avtal mellan

Alitalia, Japan Air Lines, KLM, PA A, SAS och Swissair angående underhåll

för DC-8 på gemensamt beflugna linjer. Avtalet har praktisk effekt på

25 flygplatser och inkluderar reservdelar, förråd och servicepersonal.

I följande uppställning redovisas i sammandrag SAS’ ekonomiska resultat

för verksamhetsåren 1950/51—1959/60 i miljoner kronor.

50/51

51/52

52/53

53/54

54/55

55/56

56/57

57/58

58/59

59/60

Bruttodriftresultat

19,8

19,5

20,6

28,2

62,1

55,9

64,3

30,3

51,5

28,2

Ord. avskrivningar .

17,3

19,0

24,1

28,1

27,6

25,8

38,7

46,9

51,5

70,4

Nettoresultat av

flygdriften......

+ 2,5

+ 0,5

— 3,5

+ 0,1

+ 34,5

+ 30,1

+

25,6

— 16,6

0

— 42,2

Materielförsäljning .

0

+ 1,1

+ 5,7

+ 6,9

0

0

+

14,4

+ 18,7

+ 2,9

+ 14,3

Ytterligare avskr.,

avsättn. o. ned-

skrivningar.....

0

— 1,6

— 2,2

— 7,0

— 26,1

— 19,6

_

29,5

— 2,1

— 0,5

— 8,0

Avsättn. till värde-

regl.-fond.....

0

0

0

0

0

0

0

0

— 2,4

— 48,1

Överskott resp. un- derskott........

+ 2,5

0

0

0

+ 8,4

+ 10,5

+ 10,5

0

0

— 84,0

Som framgår av sammanställningen gick under vart och ett av verksamhetsåren

1950/51—1953/54 flygdriften jämnt ihop. Till följd av vinst på försäljning

av flygmateriel framkom under dessa verksamhetsår ett överskott

på tillsammans 13,3 milj. kr., av vilka 10,8 milj. kr. användes till extra avskrivningar

medan 2,5 milj. kr. delades ut till moderbolagen.

För verksamhetsåren 1954/55—1956/57 blev det sammanlagda överskottet

inklusive försäljning av flygmateriel betydligt större, nämligen 104,6 milj.

kr., av vilka 75,2 milj. kr. användes till extra avskrivningar och avsättningar,

skrivningar medan sammanlagt 29,4 milj. kr. delades ut till moderbolagen.

Från och med räkenskapsåret 1957/58 har konsortiets driftresultat till

följd av ett flertal samverkande orsaker kraftigt försämrats. De successiva

inskränkningarna i SAS’ trafikrättigheter har givetvis på ett ofördelaktigt

sätt påverkat företagets räntabilitet. Vidare har omställningen till jetdrift

medfört betydande merkostnader för organisationens anpassning till denna

drift. Denna omställning har i särskilt hög grad verkat kostnadshöjande

inom den teknisk-operativa delen av SAS’ verksamhet. Inom detta verksamhetsområde

uppskattas initialkostnaderna för övergången till jetdrift till

storleksordningen 35 ä 40 milj. kr. Bland andra kostnadshöjande faktorer

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

av initialkaraktär kan nämnas igångkörningskostnaderna vid nya verkstadsanläggningar

samt merkostnaderna till följd av den till en början dåliga

utnyttjningen av den nya verkstadskapaciteten. Vid sidan av nämnda

med själva flygdriften intimt sammanhängande förhållanden har driftresultatet

på ett synnerligen ofördelaktigt sätt påverkats av förluster på

engagemang i vissa fiygföretag. Sammanlagt kan hittills bokförda förluster

samt sannolika förlustrisker på dessa engagemang beräknas komma att uppgå

till storleksordningen 60 å 70 milj. kr.

Trots den för SAS ogynnsamma ekonomiska utvecklingen kunde konsortiet

för räkenskapsåren 1957/58 och 1958/59 redovisa en balans mellan intäkter

och kostnader. Sedan räkenskapsåret 1959/60 resulterat i ett underskott

på flygdriften å 42,2 milj. kr. blev det emellertid icke längre möjligt

att uppnå en sådan räkenskapsmässig balans. Efter hänsynstagande till en

bokföringsmässig vinst på flygmaterielförsäljning å 14,3 milj. kr. samt ytterligare

avskrivning på DC-7C-materiel om 8,0 milj. kr. och avsättning med

48,1 milj. kr. till värderegleringsfond framkom för räkenskapsåret 1959/60

ett underskott på 84 milj. kr. För tioårsperioden 1950/51—1959/60 uppvisar

således SAS ett bokföringsmässigt underskott på 52,1 milj. kr. Då det för

fyra av de tio åren redovisade överskottet på sammanlagt 31,9 milj. kr. utbetalats

till moderbolagen, har SAS’ egetkapital räkenskapsmässigt reducerats

med hela det för 1959/60 konstaterade underskottet på 84 milj. kr.

Konsortiets kraftiga utveckling under 1950-talet har självfallet även medfört

en motsvarande ökning av företagets tillgångar (aktiva) och skulder

(passiva). I följande sammanställning återges i sammanräkning SAS’ balansräkningar

för den 1 oktober 1950 och den 30 september 1960. Talen anger

miljoner kronor.

Aktiva

1/10 1950

30/9 1960

Flygplan och reservdelar inklusive förskottsbetalning 101,5

664,5

Byggnader, inventarier in. m.......

................ 26,6

101,0

Särskilda engagemang............

................ .

43,7

Diverse debitorer ................

............... 65,6

133,9

Kassa och bank..................

................ 30j2

67,6

Kostnader avseende förlagslånen

................ —

6,6

Underskott......................

................ —

84,0

Summa aktiva 228,9

1 101,3

Passiva

Insatskapital från moderbolagen

................ 157,5

157,5

Förlagslån ......................

.......... ..... ..

157,5

Andra lån och korta krediter......

................ .

500,0

Diverse kreditorer ..............

................ 71,4

233,4

Värderegleringsfond ............

................ —

52,9

1 101,3

Summa passiva 228,9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

Av sammanställningen framgår, att tillgångssidan från år 1950 till år 1960

stigit från 229 milj. kr. till 1 101 milj. kr. Särskilt kan nämnas, att bokförda

värdet av den största posten, Flygplan och reservdelar, under nämnda period

stigit mer än sex gånger. Största delen av denna ökning faller på de senaste

åren, under vilka anskaffningen av jetflygplan ägt rum.

Medan egetkapitalet vid konsortiets start motsvarade två tredjedelar av

tillgångarna, täcker det nu — efter bokföringen av förlusten för räkenskapsåret

1959/60 — bara 7 å 8 procent av desamma.

Av det för den 30 september 1960 bokförda värdet av SAS’ flygmateriel

om 664,5 milj. kr. hänför sig omkring 500 milj. kr. till ny jetmateriel. Under

innevarande räkenskapsår kommer att skaffas ytterligare jetmateriel för 68

milj. kr.

Tillgångsposten Särskilda engagemang omfattar tillgodohavanden i

GAMSA och THAI på41,1 milj.kr. Som ett led i engagemangen i dessa företag

har SAS dessutom påtagit sig garantiförpliktelser å 25,7 milj. kr., varför

engagemangen i GAMSA och THAI den 30 september 1960 sammanlagt uppgår

till 66,8 milj. kr., sedan SAS efterskänkt 14,1 milj. kr. Till dessa engagemang

knutna förluster och förlustrisker beräknas kunna täckas av den företagna

avsättningen till värderegleringsfond om 52,9 milj. kr.

Det enligt balansräkningen för den 30 september 1960 återstående egetkapitalet

å 73,5 milj. kr. får enligt delegationens åsikt huvudsakligast anses

vara behäftat med den osäkerhet som hänför sig till värderingen av nio

DC-7C-plan jämte reservdelar, som SAS beslutat att hålla kvar i drift för

att undgå den stora förlust som skulle bli följden av en försäljning.

Bokföringsvärdet av de nio DC-7C-flygplanen jämte reservdelar uppgår till

99 milj. kr. Det är självfallet svårt att fastställa dessa flygplans försäljningsvärde

men detta torde i dagens läge ligga avsevärt under flygplanens

bokförda värde. Den snabba värdeförsämringen för DC-7C-planen beror på

att flygplan typen på grund av övergången till jetflyg ej längre är konkurrenskraftig

på de linjer den är avsedd för, nämligen de långa interkontinentala

linjerna, och att det allmänt sett föreligger ett överskott på propellerflygplan

på marknaden, sedan jetflygplanen tagits i bruk.

SAS’ motivering för att icke skriva ned DC-7C-planen till realisationsvärdet

som följd av nämnda värdeförsämring är, att konsortiet på grundval

av en marginalkostnadsberäkning räknar med att kunna använda de nio

planen på en rad skandinaviska och europeiska linjer samt till charterverksamhet.

Genom en sådan användning av planen räknar SAS med att kunna

erhålla intäkter, vilka förutom särkostnader och viss del av gemensamma

kostnader skulle i huvudsak täcka ordinarie avskrivningar.

Efter de uppgifter, som erhållits om DC-7C-planens driftkostnader och

användbarhet jämfört med andra flygplantyper, samt med hänsyn till bl. a.

den osäkerhet som åvilar nämnda kalkyl har delegationen vid sin bedöm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

11

ning av balansräkningen ej ansett sig kunna utgå från det bruksvärde för

ifrågavarande flygplan som kalkylen skall tjäna som motivering för.

SAS’ lån består av två förlagslån å sammanlagt 157,5 milj. kr., det ena ett

6,5-procentigt lån å 78,75 milj. kr. upptaget år 1957 och det andra ett 7-procentigt

lån av samma storlek upptaget år 1960. Båda lånen skall avbetalas på

tio år med början den 1 juli 1973. Prioritetsmässigt följer lånen efter all

annan gäld. Konsortiet har dessutom tagit två lån i Amerikas förenta stater,

det ena å 171 milj. kr. och det andra å 82,9 milj. kr. Det första av dessa två

lån skall återbetalas på fem år, räknat från den 31 mars 1961, och det andra

på tio år, räknat från den 31 december 1966. Till de amerikanska lånen är

knutna vissa så kallade ratio-bestämmelser, enligt vilka SAS bl. a. är förpliktat

att upprätthålla vissa relationstal mellan långa lån och egetkapital

samt mellan kortfristiga lån och kortfristiga tillgångar.

Med hänsyn till vad delegationen anfört i fråga om DC-7C-materielens

bruksvärde samt till att SAS för innevarande verksamhetsår räknar med

en betydande förlust anser sig delegationen vid bedömningen av SAS’ kapitalbehov

och den i samband därmed nödvändiga värderingen av moderbolagens

kapitalförhållanden böra ta som utgångspunkt att hela insatskapitalet

i SAS är förbrukat.

Speciella engagemang

I ett särskilt avsnitt har ämbetsmannadelegationen redogjort för SAS’

engagemang med GAMSA och THAI samt det s. k. SAS-huset i Köpenhamn,

vilket uppförts och äges av ett dotterbolag till SAS.

Hittills bokförda förluster samt sannolika förluster på engagemang med

nämnda flygföretag beräknas komma att uppgå till storleksordningen 60 å

70 milj. kr., av vilka omkring 50 milj. kr. torde kunna hänföras till engagemanget

med GAMSA. Beträffande sistnämnda företag föreligger en preliminär

överenskommelse med en mexikansk finansgrupp att övertaga SAS’

intressen i företaget.1 Däremot avser konsortiet att fortsätta samarbetet med

nämnda thailändska flygföretag.

Av redogörelsen för SAS-huset framgår att den slutliga byggnadskostnaden

kom att med omkring 26 milj. d. kr. överstiga den som upptogs i de kostnadsberäkningar

på vilka SAS’ styrelse grundade sitt beslut om uppförande

av anläggningen.

Ämbetsmannadelegationen har ställt sig kritisk till SAS’ nu ifrågavarande

tre engagemang såväl när det gäller motiven härför som på det sätt de

handlagts av konsortiet.

Beträffande GAMSA-projektet framhåller delegationen, att det inom konsortiets

styrelse — med ett enda undantag —- rått enighet om att genomföra

engagemanget. De principiella synpunkter som motiverat ett positivt ställningstagande

till engagemanget, får ses i sammanhang med den expansiva

1 Definitiv överenskommelse har numera träffats.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

linje, vilken präglat konsortiets dispositioner under senare år. Oavsett om

konsortiet funnit det berättigat att taga betydande risker med hänsyn till

möjligheten av att uppnå fördelar på längre sikt, är delegationen av den

uppfattningen, att genom engagemanget med det mexikanska företaget

tagits en risk, som icke på ett övertygande sätt motiverats med hänvisning

till konsortiets allmänna expansionslinje och till förhållandena i övrigt.

Av det föreliggande materialet framgår enligt delegationens mening, att

arbetsutskottet och styrelsen vid flera tillfällen behandlat GAMSA-projektet

på grundval av upplysningar som sedermera visat sig icke vara hållbara och

att detta kraftigt medverkat till den av konsortiet lidna förlusten. Delegationen

anser sig icke på det föreliggande materialet kunna uttala sig om i

vilken omfattning detta beror på att det utifrån lämnats SAS felaktiga upplysningar

eller i vilken grad detta kan hänföras till bristande efterkontroll hos

SAS. En bedömning av dessa förhållanden och därmed möjligheten för att

konsortiet skulle ha undgått att träffa sina avgöranden på felaktiga upplysningar

skulle kräva en ingående undersökning av annan karaktär än den

delegationen haft tid och möjlighet att genomföra.

Delegationen tillfogar, att det föreliggande materialet icke ger grund för

annan uppfattning än att endast hänsynen till konsortiets affärsmässiga

intressen från alla håll inom ledningen varit bestämmade för de träffade

dispositionerna.

I fråga om THAl-engagemanget har delegationen framhållit bl. a., att

detta engagemang också är förbundet med en betydande risk.

Såvitt delegationen kunnat finna torde de väsentligaste orsakerna till kostnadsöverskridandet

för SAS-huset vara, att de ursprungliga kalkylerna, som

byggde på i viss mån ofullständiga utredningar, utgick ifrån en orealistiskt

låg byggnadskostnad samt att byggnaden kom att bli något större än man

från början beräknat och uppföras i en i vissa avseenden högre standard än

den ursprungligen planerade. Härtill kommer, att vissa kostnadsposter ej

kommit med i de ursprungliga kalkylerna. Den inträffade kostnadsstegringcn

torde i viss utsträckning ha påverkat SAS’ likviditetsförhållanden i

negativ riktning. Beträffande det ekonomiska resultatet av hotellrörelsen

tyder hittillsvarande erfarenheter liksom föreliggande kalkyler på att vissa

möjligheter föreligger för överskott på verksamheten ifråga. Delegationen

finner dock anledning påpeka, att planläggningen av detta omfattande byggnadsföretag

icke varit tillfredsställande samt att SAS’ kontroll av dotterbolagets

dispositioner brustit.

SAS’ trafikprogram och ekonomiska prognoser

Mot bakgrunden av de senaste årens otillfredsställande driftresultat har

SAS ingående prövat vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra konsortiets

ekonomi. En analys av konsortiets trafikprogram har verkställts

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

i syfte att undersöka dettas räntabilitet och möjligheterna att genom

en omläggning förbättra driftresultatet och reducera kapitalbehovet.

Som riktlinjer för SAS’ trafikplanläggning för de närmaste åren har konsortiet

utarbetat ett preliminärt trafikprogram, vilket innebär, att konsortiets

verksamhet under de närmaste åren begränsas till att täcka det växande

trafikbehovet på det nu trafikerade linjeområdet. I trafikprogrammet

ingår således inga planer på en ytterligare utvidgning av linjenätet.

Trafikprogrammet vilar på vissa generella antaganden. Bland annat förutsättes

genomsnittsintäkten för betald tonkm sjunka med omkring 1,5

procent för år. Beträffande trafikutvecklingen har SAS i sammanhanget

räknat med en genomsnittlig trafiktillväxt mätt i antalet betalda tonkm

med 12,7 procent för år eller något mindre än genomsnittet för den senaste

tio-årsperioden.

Vidare har SAS räknat med att den allmänna kostnadsnivån kommer

att stiga med omkring 3 procent för år. De kalkylmässiga avskrivningarna

har beräknats efter avskrivning på tio år med 10 procent restvärde för alla

flygplantyper med undantag för Metropolitan, som avskrives på sex år med

10 procent restvärde.

I övrigt är driftkostnaderna kalkylerade på basis av tillgängligt räkenskapsmaterial.

SAS har emellertid erinrat om att kostnadsberäkningarna

innehåller betydande osäkerhetsfaktorer. I kalkylerna ingår exempelvis

driftkostnaderna avseende flygplantypen Convair Coronado, vilken ännu

icke levererats.

Slutligen kan påpekas, att trafikprogrammet utöver jetmateriel förutsätter

användning av nio DC-7C-plan och samtliga 20 Metropolitan-plan.

Följande uppställning visar SAS’ beräknade driftresultat för verksam
-

Driftresultat 1960161—1963164 (milj. kr.)

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

Offererade milj. tonkm...........

540

603

641

695

Betalda milj. tonkm.............

278

330

368

410

Nettotrafikintäkter...............

656,9

754,5

833,2

912,9

Andra driftintäkter..............

70,7

66,2

70,3

70,4

Summa intäkter

727,6

820,7

903,5

983,3

Driftkostnader...................

644,5

683,2

728,9

781,3

Diverse kostnader............

27,0

34,4

33,0

29,3

Avskrivningar................

94,6

98,3

102,0

105,6

Summa kostnader

766,1

815,9

863,9

916,2

Driftresultat..................

Avrundning, upptaget som täckning

— 38,5

+ 4,8

+ 39,6

+ 67,1

för oförutsett...............

— 1,5

— 4,8

— 9,6

— 17,1

Avrundat driftresultat............

— 40,0

± o

+ 30,0

+ 50,0

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

hetsåren 1960/61—1963/64. För att ge en antydan om verksamhetens förväntade

utveckling under prognosperioden har även tagits med beräknade

antalet offererade och betalda tonkm.

Som framgår av sammanställningen har SAS räknat med en förlust för

innevarande räkenskapsår å 40 milj. kr. För verksamhetsåren 1962/63 och

1963/64 beräknas däremot ett överskott på rörelsen å tillhopa i runt tal 80

milj. kr. Totalt för den period prognosen omfattar skulle därmed uppstå

ett överskott å 40 milj. kr. För hela perioden räknas med en produktionsökning

på 56 procent och en trafikökning på 61 procent. Trafiken beräknas

således efter 1960/61 växa något hastigare än produktionen.

Konsortiet utgår ifrån att den stigande kostnadstendens, som gjort sig

gällande under de senaste verksamhetsåren, nått kidmen under verksamhetsåret

1959/60. För de följande åren räknar SAS med betydligt sjunkande

enhetskostnader till följd av bl. a., att de nya jetflygplanen sättes in i full

produktion och att övergångsperiodens speciella uppbyggnadskostnader

icke längre belastar ekonomin i samma utsträckning som under de föregående

åren. Samtidigt som kostnaderna för offererad tonkm antas gå ned

räknat fr. o. m. 1959 års nivå med ett tiotal procent under de närmaste åren

beräknas intäkten för betald tonkm komma att sjunka successivt. Under

räkenskapsåret 1963/64 beräknas enhetsintäkten för betald tonkm vara

omkring sju procent lägre än under räkenskapsåret 1959/60.

Konsortiet har i sammanhanget fäst uppmärksamheten på att vinstmarginalen

för den prognoserade perioden är mycket knapp. En relativt liten

avvikelse från beräkningarna kan därför ge starka utslag i nettoresultatet.

Delegationens synpunkter på SAS’ trafikprogram och ekonomiska prognoser

Värderingarna av konsortiets framtida trafikplaner och ekonomiska

prognoser har måst ske med utgångspunkt i SAS’ nuvarande organisation

och förhållanden i övrigt. Genom de i flygmateriel, verkstäder, stationsorganisation

m. m. gjorda investeringarna är rörelsefriheten när det gäller

den framtida driftplaneringen relativt begränsad. En kraftig nedskärning

av verksamheten med åtföljande avveckling av produktionsresurser torde

således ej kunna ske på kort sikt utan avsevärda förluster. Vid bedömningen

har hänsyn även måst tagas till redan utlagda beställningar på

flygmateriel och förhandenvarande avtalsenliga förpliktelser gentemot

andra flygföretag m. m.

På grund av luftfartens känslighet för utrikespolitiska och ekonomiska

förändringar anser delegationen det svårt att med någon säkerhet bedöma

konsortiets framtida expansionsmöjligheter. SAS förväntar en trafikökning

ungefär i takt med den av luftfartsmyndigheternas internationella

organisation, ICAO, beräknade stegringen av världsluftfarten. Med hänsyn

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

15

till främst den ökade konkurrensen mellan flygföretagen får utsikterna till

en sådan gynnsam utveckling enligt delegationens åsikt bedömas med en

viss försiktighet.

Den genomsnittliga intäkten för betald tonkm har under de senaste åren

visat en klart sjunkande tendens. Orsaken härtill uppgives vara införandet

av turist- och ekonomiklasser samt vissa rabatter i enlighet med beslut som

fattats av flygbolagens internationella organisation IATA. SAS har räknat

med att denna tendens kommer att hålla i sig under de närmaste åren.

Beträffande kostnaderna anser delegationen -— mot bl. a. bakgrunden

av den faktiska utvecklingen under de senaste åren — att antagandet om

en generell kostnadsstegring på 3 procent ger intryck av en alltför stor optimism.

Vidare kan det enligt delegationens mening ifrågasättas om de

tillämpade kalkylavskrivningarna är tillräckliga för att vidmakthålla realkapitalet

intakt hos konsortiet.

Delegationen erinrar om att bränslekostnaden, vilken utgör en allt större

post bland de rörliga flygdriftkostnaderna, kalkylerats med utgångspunkt

i dagens mycket gynnsamma läge på oljemarknaden. SAS har i detta hänseende

i kalkylerna förutsatt en generell prisstegring på 2 procent för år.

Under förutsättning av att flygtaxorna på de internationella flyglinjerna

även i framtiden i stort sett kommer att bestämmas av flygföretagens verkliga

kostnader för flygdriften blir det icke allenast utvecklingen av SAS’

kostnader som kommer att avgöra konsortiets ekonomi. Av stor betydelse

blir då även konsortiets relativa kostnadsnivå gentemot andra flygföretag.

Sett utifrån denna synpunkt skulle riskerna för en ekonomiskt ogynnsam

utveckling för konsortiet med hänsyn till förenämnda osäkerhetsfaktorer

vara begränsade eftersom dessa osäkerhetsfaktorer i viss utsträckning är

knutna till samtliga flygföretag. Trots detta är riskerna för att kostnaderna

växer snabbare än intäkterna betydande. För SAS’ del kan de stora åtagandena

i vissa utländska företag medföra ytterligare ekonomisk belastning

utöver redan avsatta belopp för mötande av förlustrisker. Slutligen

påpekar delegationen, att SAS i sin framtida verksamhet avser att använda

sig av DC-7C-materiel, vilken i ekonomiskt avseende knappast är fullt konkurrenskraftig

med den modernare jetmaterielen.

Delegationen anser det svårt att finna en utgångspunkt för en närmare

jämförelse av SAS’ kostnader med kostnaderna i konkurrerande företag.

Även om jämförelser av detta slag är behäftade med betydande osäkerhet,

synes dock tillgängliga uppgifter om produktionen för anställd i ett flertal

flygföretag tyda på att SAS’ kostnadsläge tidigare varit relativt lågt men

att kostnadsutvecklingen under senare år varit ofördelaktigare för SAS än

för de flesta konkurrerande flygföretagen. Det är av betydelse för SAS’

driftresultat att konsortiet kan hålla så mycket lägre driftkostnader än

konkurrenterna att de nackdelar, som konsortiet kan ha på grund av trafikunderlag

och trafikrättigheter, elimineras. I prognoserna har SAS räk
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

nät med i stort sett samma kostnadsutveckling som ICAO för den totala

luftfarten. De förbättrade driftresultat som räknas med för kommande år

är i stort sett en följd av att man utgått ifrån en betydlig ökning av lastfaktorn.

SAS’ administrativa ledning har dock framhållit, att det finnes

möjligheter att vidtaga ytterligare rationaliseringar inom företaget, vilka

skulle kunna förbättra de beräknade driftresultaten.

Efter en genomgång av SAS’ prognoser för de olika linjeområdena anser

delegationen, att framtidsutsikterna bedömts något för optimistiskt av konsortiet.

Det är möjligt att förhållandena kommer att utveckla sig så gynnsamt,

att SAS kan uppnå den trafikomfattning och de intäkter som angivits

i prognoserna. Delegationen anser det dock mera troligt, att utvecklingen

blir något mindre gynnsam och att man icke får utesluta risken för

att utvecklingen blir väsentligt ogynnsammare än prognoserna.

Delegationen anför, att konsortiets externa revisorer framhållit behovet

av att SAS’ verksamhet och organisation överses och att rationaliseringsarbetet

effektiviseras. Också en amerikansk konsultfirma, som SAS har utnyttjat

i organisationsfrågor, har varit kritisk mot vissa sidor i konsortiets

organisation och arbetsmetoder. Enligt delegationens åsikt har vidare konsortiets

ledning träffat en del dispositioner, som från affärsmässiga synpunkter

är av tveksam karaktär, och delegationen har i skilda hänseenden

fått det intrycket att ledningens finansiella kontroll har sviktat i viss utsträckning.

Med hänsyn härtill anser delegationen det nödvändigt, att en översyn av

konsortiets organisation i olika hänseenden företas för att därigenom söka

stärka ledningens möjlighet att rationalisera driften och öka kontrollen

av företagets ekonomiska dispositioner. Delegationen är medveten om att

strävandena att effektivisera SAS’ organisation kan leda till att den förutsatta

fördelningen av verksamheten på de tre länderna icke kan uppnås.

Förhållandena motiverar även en ytterligare utbyggnad av det tekniska

och kommersiella samarbetet med andra flygföretag, men delegationen understryker,

att det bör visas försiktighet vid avgörandet av frågan om upptagande

av samarbete i former, som på längre sikt binder konsortiets handlingsfrihet

och medför nya risker i verksamheten.

Delegationen framhåller vikten för SAS’ ekonomiska utveckling, att framtida

förhandlingar om kollektivavtal rörande anställnings- och löneförhållanden

för personal anställd hos SAS kommer att präglas av samförståndsvilja

och en känsla av ömsesidigt ansvar för tryggandet av konsortiets verksamhet.

Om SAS under de närmaste åren blir utsatt för stridsåtgärder,

kommer detta att menligt påverka konsortiets möjligheter att bedriva trafikflygning.

Genom en öppen konflikt på detta område skulle dessutom

det skandinaviska samarbetet inom SAS komma att utsättas för allvarliga

påfrestningar. I syfte att förhindra en sådan utveckling kan det ifrågasättas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

om behov icke föreligger av en särskild lagstiftning för lösande av arbetskonflikter

inom konsortiet.

SAS’ kapitalbehov

Storleken av SAS’ aktuella behov kan enligt delegationens mening bedömas

utifrån följande synpunkter, nämligen

dels hur stort kapitaltillskott som kräves för att säkra en tillfredsställande

likviditet,

dels hur stort tillskott till egetkapitalet eller driftkapitalet som kräves

för att uppfylla de förenämnda till amerikanska låneavtalen knutna s. k.

ratio-bestämmelserna samt

dels hur stort kapitaltillskott som är nödvändigt för att en lämplig del

av tillgångarna skall kunna finansieras med egetkapital.

För alla frågeställningarna gäller, att bedömningen i högsta grad blir beroende

av vilka driftresultat man bör räkna med för de närmaste åren.

I fråga om likviditeten har SAS, under åberopande av en beräkning rörande

utvecklingen av SAS’ likviditet, förklarat sig ha behov av ett tillskott

å minst 100 milj. kr. Härvid har förutsatts, att de för 1960/61 och 1961/62

uppgjorda prognoserna håller. Beträffande den till prognoserna knutna

osäkerheten anmärkes, att en övervärdering av intäkterna eller en undervärdering

av kostnaderna med 1 procent för dessa år motsvarar en försämring

av driftresultatet med 25—30 milj. kr.

SAS har beräknat den till prognoserna för verksamhetsåren 1960/61—- 1963/64 knutna osäkerheten till resp. 20, 25, 30 och 35 milj. kr. Då driftresultatet

för innevarande verksamhetsår torde bli avsevärt sämre än som

beräknats i prognosen anser delegationen det vara realistiskt utgå ifrån

att driftresultaten för de återstående verksamhetsåren fram till och med

1963/64 kommer att avvika från prognoserna för dessa driftresultat med

nämnda belopp. Skulle driftresultaten försämras i sådan utsträckning, motiverar

hänsynen till likviditeten ett kapitaltillskott i storleksordningen

150 milj. kr. Det föreligger dock en betydlig risk för ett ännu sämre driftresultat

och delegationen anser det därför önskvärt, att konsortiet tillföres

ett något större kapital för att därmed skapa förutsättningar att övervinna

sådana ytterligare svårigheter utan nya tillskott.

För att bevara de amerikanska lånen måste SAS bl. a. upprätthålla vissa

relationer mellan långa lån och ett efter vissa regler värderat egetkapital,

inklusive de upptagna två förlagslånen. Vidare är SAS pliktigt att sörja för

att konsortiets kortfristiga tillgångar med avdrag för kortsiktiga skulder

och amorteringar som förfalla inom tolv månader icke kommer att uppgå

till ett visst belopp.

Skulle driftresultaten försämras på tidigare angivet sätt kommer SAS,

för att kunna uppfylla dessa s. k. ratio-bestäinmelser, att behöva ett kapitaltillskott

på omkring 200 milj. kr.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 159

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

Delegationen har gjort en jämförelse med finansieringsförhållandena i

ett flertal andra större flygföretag och kommit till den slutsatsen att om

SAS skall sättas i stånd att finansiera samma andel av tillgångarna med

egetkapital, som de företag, som har det relativt lägsta egetkapitalet, bör

konsortiet tillföras nytt egetkapital i storleksordningen 200 milj. kr.

Delegationen anser således, att likviditetsmässiga hänsyn kräver ett kapitaltillskott

på minst 150 milj. kr. En värdering av kapitalbehovet på

grundval av den totala omfattningen av SAS’ verksamhet och aktivmassa

leder å andra sidan till att SAS har behov av ett kapitaltillskott på omkring

200 milj. kr. Ett tillskott av sistnämnda storlek är även nödvändigt för

att SAS efter de driftresultat, som delegationen anser såsom mest sannolika,

skall vara i stånd att uppfylla de till de amerikanska låneavtalen knutna

s. k. ratio-bestämmelserna.

År 1950 fastställdes moderbolagens insatskapital till 157,5 milj. kr. Detta

kapital får nu, som tidigare nämnts, betraktas som förbrukat. Mot bakgrund

av den kraftiga ökning av SAS’ verksamhet och den stegring i prisoch

kostnadsnivån, som inträffat under tiden 1950—1960, är det enligt

delegationens mening nödvändigt för att driva konsortiet affärsmässigt, att

moderbolagen skjuter till nytt kapital med ett belopp, som bedömes kunna

fastställas till 210 milj. kr.

Om kapitaltillskottet fastställes till detta belopp, borde enligt delegationens

åsikt SAS’ likviditetsbehov för de närmaste åren vara täckt. SAS torde

därigenom också kunna uppfylla de s. k. ratio-bestämmelserna. Med hänsyn

till att man icke kan se bort från möjligheten av kraftiga avvikelser

från de i prognoserna beräknade driftresultaten, finns det dock anledning

att överväga upprätthållande av statsgaranti för driftförlust i en sådan

omfattning, att SAS för verksamhetsåren t. o. m. 1964/65 via moderbolagen

skulle kunna få täckning med intill 17,5 milj. kr. årligen för driftförlust som

skulle bringa egetkapitalet ned under det i sin tid fastställda insatskapitalet

på 157,5 milj. kr. Delegationens utgångspunkt är att en garantiordning av

denna karaktär tillgodoser de förutsättningar som är knutna till de amerikanska

lånebestämmelserna.

Kapitaitillförseln till moderbolagen

Beträffande storleken av det nödvändiga kapitaltillskottet till de särskilda

moderbolagen samt formen och villkoren härför har delegationen ansett

sig böra utgå ifrån följande förutsättningar, nämligen att moderbolagens

nuvarande insatskapital i SAS i dagens läge betraktas såsom förbrukat,

att moderbolagen kan ställa krav om betalningar på grund av den nuvarande

statsgarantin, att nytt insatskapital från moderbolagen till SAS

fastställes till 210 milj. kr. att fördelas mellan moderbolagen i det hittillsvarande

förhållandet 2:2:3, d. v. s. för DDL 80,0 milj. d. kr., för DNL 83,0

milj. n. kr. och för AB A 90,0 milj. sv. kr., att gällande statsgarantier för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

framtida driftförluster upprätthålles i en sådan omfattning, att SAS under

räkenskapsåren t. o. m. 1964/65 via moderbolagen varje år kan få täckning

med intill 17,5 milj. kr. för driftförlust, som skulle bringa egetkapitalet ned

under 157,5 milj. kr., att moderbolagens likviditet säkras samt att det anses

önskvärt att upprätthålla paritet mellan statligt och privat deltagande i

moderbolagens och SAS’ ledning.

Som följd av förutsättningen om bevarande av lika statligt och privat

deltagande i bolagens ledning anser delegationen det önskvärt, att den nödvändiga

kapitaltillförseln åstadkommes på så sätt, att staterna tillskjuter

den ena hälften och privata intressenter den andra hälften av det erforderliga

beloppet.

En sådan lösning av spörsmålet beräknas kunna genomföras i Sverige,

men i Danmark och Norge är det knappast möjligt att erhålla en så stor

del av kapitalet från privat håll. Mot denna bakgrund har delegationen försökt

att för vart och ett av de tre moderbolagen klarlägga utgångsläget och

möjliga riktlinjer för en rekonstruktion.

I fråga om ABA framhålles, att detta bolag icke har några likvida medel,

som kan användas för teckning av nytt insatskapital i SAS. För att kunna

deltaga i refinansieringen av SAS måste ABA tillföras nytt kapital på 90

milj. kr.

ABA:s aktiekapital uppgår till 50 milj. kr. och efter nedskrivning av hela

det nuvarande insatskapitalet i SAS skulle bolaget visa ett underskott på

44 milj. kr., vilket innebär att endast 6 milj. kr. av aktiekapitalet skulle

återstå.

Det förutsättes att nytt aktiekapital om 67,5 milj. kr. tecknas till lika delar

av staten och privata samt att de resterande 22,5 milj. kr. tillskjutes

i form av ett under en längre period, exempelvis fem år, ränte- och amorteringsfritt

lån å samma belopp.

Om 33,75 milj. kr. nytt privat aktiekapital tecknas, blir statens insats vid

refinansieringen dels teckning av nytt aktiekapital på 33,75 milj. kr., dels

andel i nämnda lån.

Vidare förutsättes att statsgaranti t. o. in. verksamhetsåret 1965 upprätthålles

med intill 7,5 milj. kr. årligen för driftförlust, som skulle bringa

ABA:s insatskapital i SAS ned under 67,5 milj. kr.

I ett särskilt avsnitt har delegationen sammanfattningsvis framfört sina

synpunkter på ett kapitaltillskott till SAS och därvid i huvudsak anfört följande.

Sammanfattande synpunkter

SAS har utvecklats till ett av de stora flygföretag vilka driver världsomspännande

internationell trafik, och konsortiet har vunnit ett betydligt anseende

genom en väl utbyggd organisation, god passagerarservice eu hög

säkerhetsstandard och ett omfattande försäljnings- och reklamarbete. Un
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

der den gångna tiden har SAS kunnat stödja sig på en betydande popularitet

i vida kretsar hos den skandinaviska allmänheten. Denna positiva

inställning till konsortiet har varit ett väsentligt stöd för den expansiva

företagspolitik som SAS fört under tioårsperioden.

En expansiv företagspolitik i internationell luftfart av denna karaktär

innebär med nödvändighet betydande risker. Beställning av nya flygplantyper

måste ske långt innan dessa kan sättas i trafik för att linjerna fortlöpande

skall kunna betjänas med konkurrenskraftig materiel. Linjenätets

uppbyggnad måste planeras på lång sikt i syfte att säkra konsortiet en

tillfredsställande andel av den successivt växande trafiken vilket kan göra

det nödvändigt att trafikera linjer utan att uppnå omedelbar räntabilitet.

Detta riskmoment förstärkes av vissa drag i den internationella luftfartens

utveckling och konkurrensstruktur.

Teknikens snabba och språngvisa utveckling kan komma att nödvändiggöra

utbyte av flygmateriel under en kort följd av år. Den pågående omställningen

till jetdrift torde i stort sett vara avslutad under innevarande

år men sannolikt förestår ett motsvarande språng i den tekniska utvecklingen

vid införandet av överljudsplan i den reguljära luftfarten vilket kan

beräknas ske omkring år 1970. De principiella avgörandena beträffande

konsortiets deltagande i denna trafik torde dock sannolikt komma att få

träffas flera år tidigare och mycket betydande investeringar i materielanskaffning,

personalutbildning in. m. kan förutses.

Konkurrensförhållandena inom den internationella luftfarten är i viss

mån av speciell natur. Konkurrens i fråga om flygtaxorna förekommer bara

i begränsad omfattning eftersom dessa regleras inom IATA. Konkurrensen

sker i stället beträffande materiel, service, försäljning och reklam samt företagens

anseende. Om I ÅT A-samarbetet skulle bli mindre effektivt, kan

betydande förändringar i konkurrensförhållandena inträffa, vilka skulle

kunna medföra väsentliga taxereduktioner. Av betydelse för konkurrensförhållandena

är även utvecklingen mot användning av allt större flygplan

med åtföljande större finansieringsproblem.

Den internationella luftfarten präglas vidare av en omfattande statlig inblandning.

Nationella hänsyn har medfört, att de flesta stater direkt eller

indirekt subventionerar eller garanterar sina nationella företag, och få

företag konkurrerar i dag på rent kommersiella grunder. Denna statliga inblandning

kommer även starkt till uttryck i den internationella luftfartspolitiken.

Utvecklingen på detta område har under senare år gått i protektionistisk

riktning, och upprättande av nya stater i andra världsdelar

kommer möjligen att förstärka denna utvecklingstendens. Utbyggnaden av

internationella flygföretag i flera länder kan också förväntas i viss utsträckning

begränsa andra företags trafikmöjligheter.

Protektionistiska ingrepp på nuvarande trafikrättigheter kan på kort tid

ändra de olika linjernas ekonomi. Utvecklingen på detta område är förbun
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961 21

den med en betydande osäkerhet och må i sin helhet bedömas med en viss

pessimism.

Vissa omständigheter ger SAS ett relativt svagt utgångsläge i denna konkurrenssituation.

De skandinaviska länderna har således med en befolkning

på endast 15 miljoner ett relativt svagt trafikunderlag. Detta motverkas

dock i någon grad av den relativt höga inkomstnivån och av de skandinaviska

ländernas omfattande internationella handelsförbindelser. Också de

skandinaviska ländernas geografiska läge är relativt ogynnsamt för luftfarten,

och möjligheterna för transittrafik är ■— bortsett från vissa betydande

linjer — som helhet begränsade. Dessa förhållanden har vidare till

följd, att de skandinaviska länderna står relativt svagt i de internationella

luftfartsförhandlingarna, vilka i stigande grad fått karaktären av ett bilateralt

utbyte av trafikrättigheter. Slutligen kan den omständigheten, att

konsortiet bygger på deltagande från tre länder, i vissa hänseenden vara

en belastning, och hänsynen till fördelningsnormen 2:2:3, vilken binder

konsortiets dispositioner i fråga om fördelningen av verkstadsarbetena

och uti personalpolitiken m. m., kan ofördelaktigt påverka kostnadssidan.

Utvecklingen under de gångna tio åren och konsortiets nuvarande ekonomiska

svårigheter får bedömas mot bakgrund av dessa förhållanden.

Under åren från 1950 till 1957/58 lyckades SAS uppvisa ett visst, om än

begränsat överskott på driften. Under de senaste åren har konsortiet däremot

haft betydande förluster. Bland orsakerna härtill må framhållas den

ogynnsamma utvecklingen av konkurrensförhållandena och skärpningen

av den protektionistiska luftfartspolitiken i flera av de länder SAS trafikerar.

Vidare har övergången till jetdrift medfört en råd uppbyggnadskostnader

och sänkt konkurrensförmågan under en övergångstid, samtidigt

som insättandet av jetmaterielen medfört en betydlig reduktion av värdet på

den äldre materielen.

Utvecklingstakten och omställningen till jetdrift har försvårat en önskvärd

balans mellan de olika delarna av verksamheten, exempelvis mellan

försäljnings-, trafik- och verkstadsfunktionerna. Härtill kommer slutligen

betydande förluster på ett flertal engagemang, i första hand samarbetet

med det mexikanska flygföretaget GAMSA och det thailändska flygföretaget

THAI.

Resultatet har blivit att man vid nuvarande tidpunkt får anse det ursprungliga

insatskapitalet på 157,7 milj. kr. förbrukat.

I samband med bedömningen av konsortiets framtidsutsikter har delegationen

särskilt framhållit följande.

Även i fortsättningen kommer betydande risker att vara förbundna med

SAS’ verksamhet. Betydande förluster kan uppstå, om det icke lyckas att

försvara de luftfartspolitiska rättigheterna eller om taxesamarbetet inom

1ATA skulle försvagas med det resultatet att kraftiga taxereduklioner skulle

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

genomföras. Detta gäller även om den flygtekniska utvecklingen skulle

resultera i att den nu anskaffade flygmaterielen blir mindre konkurrenskraftig

under loppet av några år.

En speciell förlustrisk ligger i faran för arbetskonflikter. Med hänsyn

till verksamhetens art och de erfarenheter som gjorts under tidigare år bör

frågan om att begränsa denna risk genom införandet av en särskild lagstiftning

övervägas.

Den betydande risk och osäkerhet som är knuten till internationell luftfart

i stor skala gör det omöjligt att i samband med en rekonstruktion av

konsortiet i kapitalavseende skapa garanti för att driften under en längre

följd av år skall kunna upprätthållas utan statsstöd eller statsgaranti. Med

hänsyn härtill samt till det förhållandet att det förmodligen inom några

år måste träffas vidsträckta ekonomiska beslut i förbindelse med omställning

till överijudstrafik på interkontinentala linjer anser delegationen sig

icke i stånd att uttala sig om tiden efter verksamhetsåret 1963/64.

I anslutning till det tidigare omtalade trafikprogrammet har SAS utarbetat

prognoser för driftresultaten under verksamhetsåren 1960/61—1963/64.

I dessa prognoser räknas med ett underskott för innevarande år, varefter

balans skulle uppnås mellan kostnader och intäkter. För sista delen av

perioden räknas med överskott. Prognoserna har dock av SAS ansetts innehålla

riskmarginaler, vilka för de sista tre åren uppskattats vara något

större än det i prognoserna totalt för dessa år beräknade driftöverskottet.

Efter en genomgång av de förutsättningar, som prognoserna baserats på,

är delegationen böjd att se något mera pessimistiskt på utsikterna än konsortiets

administration. Sålunda antar delegationen att de angivna riskmarginalerna

motsvarar ungefär den avvikelse, som man sannolikt får i

förhållande till prognoserna. Delegationen anser, att man bör räkna med,

att innevarande räkenskapsår kommer att ge ett väsentligt större driftunderskott

än som budgeterats. Även om driftresultatet därefter skulle förbättras

från år till år, torde det för de tre följande verksamhetsåren som

helhet icke kunna förväntas ett driftöverskott.

Delegationen finner det synnerligen viktigt, att SAS under de kommande

åren vidtager kraftåtgärder för att bringa ned kostnaderna och höja effektiviteten

så att SAS genom en mera ekonomisk drift kan eliminera de nackdelar

av skilda slag konsortiet har i jämförelse med konkurrerande flygföretag.

Konsortiets kostnadsnivå synes tidigare ha legat relativt lågt men har

under de senaste åren visat en ogynnsam utveckling i jämförelse med andra

flygföretag. Det torde därför finnas grundad anledning tro, att SAS — sedan

omställningen till jetdrift avslutats -— bör ha möjligheter att genom en

kritisk genomgång av verksamheten nå fram till ett väsentligt gynnsammare

förhållande mellan intäkter och kostnader. En förutsättning härför synes

vara större avsteg från principen att på ett rimligt sätt fördela verksam
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

heten på de tre länderna och en mera moderat politik vid utformning och

revision av trafikplanerna.

I detta sammanhang bör även nämnas möjligheterna att förbättra driftekonomin

genom att ytterligare utvidga det tekniska och kommersiella samarbetet

med andra flygföretag. Det bör dock iakttagas stor försiktighet vid

avgörandet av frågor om upptagande av samarbete i former, vilka på längre

sikt binder konsortiets handlingsfrihet och medför nya risker för verksamheten.

Det torde icke vara möjligt att vidmakthålla konsortiet om det från staternas

sida icke tillskjutes ett betydande kapital, således att staterna därigenom

och på annat sätt påtager sig en avsevärd ekonomisk risk.

Utan samarbetet i SAS skulle det knappast vara möjligt för de skandinaviska

länderna att göra sig gällande i internationell lufttrafik i samma utsträckning

som under de senaste åren. SAS’ verksamhet har skapat en rad

värden för de skandinaviska länderna i form av goodwill, reklam och anseende

genom internationella trafikförbindelser av betydelse för exporten

och turisttrafiken samt genom den verksamhet och de valutainkomster, som

följer härav. Härtill kommer slutligen den politiska betydelse, som må tillmätas

detta exempel på skandinaviskt samarbete.

Storleken av SAS’ behov av kapitaltillskott på nuvarande stadium är i

avgörande grad beroende av tidigare företagna, omfattande anskaffningar

av nytt materiel och anläggande av kostnadskrävande verkstäder för underhåll

av flygplanen. Dessa investeringar samt långsiktiga samarbetsavtal med

andra flygföretag torde knappast kunna avvecklas utan betydande förluster.

Ett upprätthållande av konsortiets verksamhet på affärsmässig grund

nödvändiggör en tillförsel av kapital med ett belopp, som delegationen anser

böra fastställas till 210 milj. kr. Kapitalet bör vara riskbärande och det

anses naturligt, att det tillföres i form av nytt insatskapital från moderbolagen

i förhållandet 2:2:3. Enligt den gällande fördelningsnormen svarar

detta till 80 milj. d. kr. för DDL, 83 milj. n. kr. för DNL och 90 milj.

sv. kr. för ABA.

Delegationen anser det nödvändigt, att konsortiet i fortsättningen bevarar

en självständig ledning med vida befogenheter. Vidare bör det läggas

vikt vid att konsortiet i organisationsmässigt hänseende blir en enhet och

att ledningen får effektiv kontroll över konsortiets finansiella och driftmässiga

dispositioner, samtidigt med att det genomföres en rationell fördelning

av funktionerna mellan huvudkontoret och lokala avdelningar. Vid

den rekonstruktion av moderbolagen, som må äga rum i förbindelse med

kapitaltillförseln, anser delegationen det lämpligt att fortsatt paritet säkras

mellan staternas och det privata näringslivets deltagande i moderföretagens

och SAS’ ledning.

Med det föreslagna kapitaltillskottet på 210 milj. kr. borde SAS’ likvidi
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

tetsmässiga ställning vara säkrad de närmaste åren. Mot bakgrund av att

man icke kan utesluta risk för en ännu kraftigare försämring av SAS’ driftresultat

i förhållande till de budgeterade än delegationen räknat med vid

fastställandet av nämnda belopp, förordar delegationen emellertid, att det

överväges att upprätthålla den nuvarande statsgarantiordningen i sådan

omfattning, att SAS via moderbolagen får garanti för underskott, som skulle

bringa insatskapitalet ned under det belopp av 157,5 milj. kr. med vilket

konsortiet startade sin verksamhet år 1950.

Departementschefen

Då de tre nationella flygföretagen i Skandinavien — ABA i Sverige, DDL i

Danmark och DNL i Norge — år 1950 beslöt att utvidga samarbetet inom

SAS och ge konsortiet dess nuvarande utformning, ansågs denna åtgärd

nödvändig för att möjliggöra en ekonomiskt försvarbar drift. Man hade

emellertid klart för sig, att det likväl kunde uppstå betydande svårigheter

att driva konsortiet ekonomiskt. Staterna påtog sig därför vissa garantier

för att säkra företagets drift.

Liksom de flesta andra större flygföretag har SAS utvecklats kraftigt under

1950-talet. SAS produktion har sålunda under denna tid mer än tredubblats,

och konsortiet driver i dag en världsomspännande trafik. Inom

konsortiet har i all huvudsak enighet förelegat om en expansiv inriktning

av verksamheten. SAS har alltsedan konsortiets bildande kunnat räkna

med de skandinaviska staternas och allmänhetens stöd. Redan i början av

sin verksamhet tillvann sig SAS anseende som ett flygföretag med hög teknisk

standard och god service.

För perioden till och med verksamhetsåret 1956/57 redovisade SAS ett

visst överskott på flygdriften. Under de senaste åren har konsortiet däremot

på grund av ett flertal samverkande orsaker fått vidkännas betydande förluster.

De från staternas sida lämnade ekonomiska garantierna har dock

icke tagits i anspråk.

SAS’ nuvarande ansträngda ekonomiska läge har sin grund i förhållanden

som till stor del måste anses vara av temporär natur. Omställningen

till jetdrift har inneburit betydande uppbyggnadskostnader. Därjämte har

konkurrensen från företag, som fått jetplan levererade tidigare än SAS, för

konsortiet medfört betydande trafikbortfall på ett flertal linjer under längre

eller kortare tidsperioder. Samtidigt har värdet av viss äldre flygmateriel

betydligt reducerats. Vidare har driftresultatét på ett ofördelaktigt sätt påverkats

av förluster på engagemang i vissa utländska flygföretag. Sammanlagt

beräknas hittills bokförda förluster och sannolika förlustrisker

på nämnda engagemang till 60 å 70 milj. kr. Utöver rtu nämnda mera övergående

förhållanden kommer den negativa inverkan på driftresultatet som

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 159 år 1961

har sin grund i de luftfartspolitiska restriktioner som lagts på SAS’ trafik

i ett flertal länder.

För verksamhetens inriktning under de närmaste åren har SAS undersökt

ett stort antal alternativa trafikprogram. Det program som på längre

sikt ansetts ge det gynnsammaste ekonomiska resultatet innebär i stort sett,

att företagets utbyggnad i fortsättningen begränsas till att täcka växande

trafikbehov på de nu trafikerade linjeområdena. Programmet innefattar

således icke några ambitioner att utvidga det nuvarande linjenätet. På

grundval av nämnda trafikprogram har inom konsortiet gjorts upp prognoser

för driftresultatet för vart och ett av verksamhetsåren 1960/61—1963/64.

Enligt prognoserna skulle för innevarande verksamhetsår uppstå en rätt

betydande förlust. För verksamhetsåret 1961/62 räknas med balans mellan

kostnader och intäkter; för vart och ett av åren 1962/63 och 1963/64 kalkyleras

med vissa överskott på rörelsen.

Det inom konsortiet utarbetade trafikprogrammet kan icke betraktas

som annat än riktlinjer för den framtida verksamheten. En anpassning av

trafiken efter utvecklingen förutsättes skola ske allt eftersom denna ändras

i olika avseenden. Naturligtvis kan delade meningar råda om den från ekonomiska

synpunkter lämpligaste omfattningen och strukturen av linjenätet.

Huruvida samtliga nu av SAS trafikerade linjeområden på längre sikt bör

bibehållas måste avgöras av konsortiet utifrån en bedömning av räntabiliteten

och intresset att tillgodose de skandinaviska ländernas vitala trafikbehov.

Den skärpta konkurrensen mellan flygföretagen och den rådande

tendensen till ökad protektionism inom luftfartspolitiken gör det svårt att

med säkerhet bedöma hur SAS’ trafik i framtiden kommer att utvecklas.

Förutsättningarna för SAS att öka sin trafik i enlighet med föreliggande

prognoser bör därför ■— såsom ämbetsmannadelegationen framhållit -—■

bedömas med en viss försiktighet. Härvidlag bör enligt min mening också

beaktas det förhållandet, att flertalet flygföretag med internationell trafik

ej i alla avseenden drives utifrån rent ekonomiska bedömningsgrunder.

Tvärtom utövar protektionistiska synpunkter i många länder ett stort inflytande

på de nationella flygföretagens utbyggnad, vilket medför risker för

ett alltför stort utbud i förhållande till förefintlig efterfrågan. En expansion

utöver en på enbart ekonomiska grunder avvägd marginalproduktion

kan för dessa och med dem konkurrerande flygföretag leda till mer eller

mindre stora underskott på flygdriften. De nuvarande expansionssträvandena

hos åtskilliga flygföretag ger också intryck av förväntningar om statlig

subventionering inte endast på kortare sikt.

Med hänsyn till del bär anförda är det därför svårt att bedöma SAS’ ekonomiska

utveckling under de närmaste åren. Precisionen i kalkylerna är

självfallet endast skenbar. Vid bedömningen av prognoserna har man att

ta hänsyn till tänkbara avvikelser beträffande exempelvis trafikomfattning,

taxenivå, intäkter samt kostnader för drift och underhåll. Den slutliga vär
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

deringen av kalkylerna och därmed företagets ekonomiska framtid måste

därför i hög grad grundas på mera allmänna överväganden.

Av allt att döma kommer för SAS’ del utvecklingen av kostnadssidan att

få utomordentligt stor betydelse för driftresultatet. Mycket tyder på att SAS

i jämförelse med vissa andra flygföretag tidigare haft ett lågt kostnadsläge

men att utvecklingen i detta hänseende under senare år varit ofördelaktigare

för konsortiet än för de flesta konkurrerande flygföretagen.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att konsortiets externa revisorer

och ämbetsmannadelegationen framfört viss kritik mot konsortiets organisation

och arbetsformer. Flera omständigheter tyder på att konsortiets

organisation ej i tillräcklig grad anpassats till de successivt ändrade förhållandena.

Erfarenheterna från de gångna åren pekar på att finans- och ekonomifunktionerna

inom konsortiets centrala ledning ej givits tillräcklig effektivitet

att bevaka, att produktionsapparaten fått en så teknisk-ekonomiskt riktig

utformning som möjligt. Vidare synes samarbetet mellan de olika organen

inom konsortiet icke ha fungerat tillfredsställande i alla avseenden.

Medverkande till den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen har även varit

hänsynen till fördelningsnormen 2:2:3, vilken i olika hänseenden inverkat

på konsortiets dispositioner, exempelvis i fråga om verkstadsarbetena och

personalpolitiken. Nämnda fördelningsgrund har likaledes bidragit till att

konsortiet fått en inre struktur som medfört att det icke helt igenom fungerat

som en företagsmässig enhet.

Om de brister som f. n. föreligger i fråga om konsortiets organisation och

driftförhållanden avhjälpes bör konsortiet, som från tekniska synpunkter

är gott rustat och har ett väl upparbetat linjenät, ha förutsättning att, sedan

omställningen till jetdrift avslutats, driva sin verksamhet utan ytterligare

underskott under nu överblickbar tidsperiod.

Vid ställningstagandet till frågan huruvida svenska staten genom ett

kapitaltillskott bör medverka till att upprätthålla konsortiet får självfallet

hänsyn tas, förutom till utsikterna att erhålla förräntning på det nya kapitalet,

även till de fördelar av olika slag som SAS’ verksamhet medför för

vårt land.

I detta sammanhang vill jag bland annat erinra om den betydelse som

SAS’ flygförbindelser till olika delar av världen har för de skandinaviska

ländernas internationella handelsförbindelser och dessas vidare utveckling.

SAS har dessutom genom sin trafik bidragit till att skapa good-will för de

skandinaviska länderna i utlandet. SAS’ verksamhet stimulerar också turisttrafiken

till våra länder. Beaktas bör även att SAS’ trafik medför vissa fördelar

från valutasynpunkt. Slutligen får man ej bortse från den stora betydelse

som måste tillmätas SAS-samarbetet såsom exempel på skandinavisk

samverkan på det företagsmässiga området.

Såväl passagerar- som fraktflyget utgör numera en oumbärlig del av de

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

skandinaviska ländernas samlade transportapparat och täcker behov, som i

många fall icke kan med dagens krav tillgodoses genom alternativa transportmedel.

Det torde vara uppenbart, att de skandinaviska ländernas behov

av flygförbindelser bäst tillgodoses genom ett gemensamt flygföretag. SASsamarbetet

är även en förutsättning för att de skandinaviska länderna skall

kunna hävda sig i den internationella konkurrensen på luftfartens område.

Samarbetet inom SAS har medfört stora fördelar för de tre länderna under

de gångna åren och kan förväntas bli av betydande värde även i framtiden.

Med hänsyn till här anförda synpunkter har jag funnit det vara ett allmänt

intresse att söka bevara samarbetet inom konsortiets ram. På grund

av den hårda konkurrensen från andra länders flygföretag och den protektionistiska

luftfartspolitik, som man tyvärr möter på alltför många håll

i världen, bör man emellertid bedöma SAS’ framtidsutsikter med balanserad

optimism.

För att upprätthålla konsortiets verksamhet på affärsmässig grund är

det enligt delegationens mening nödvändigt att SAS erhåller nytt kapital

å 210 milj. kr. Detta bör tillföras konsortiet i form av nytt insatskapital

från moderbolagen i förhållandet 2:2:3. I enlighet med denna fördelningsgrund

bör 60 milj. kr. tillskjutas av vardera DDL och DNL samt 90 milj.

kr. av ABA.

Jag delar delegationens åsikt, att det icke torde vara möjligt att fortsätta

konsortiets verksamhet utan att detta tillföres nytt kapital av föreslagen

storleksordning.

Vid överläggningar, som ägt rum mellan de skandinaviska kommunikationsministrarna

på grundval av delegationens betänkande, har framkommit,

att ett fortsatt ekonomiskt stöd från de tre staternas sida till SAS

är motiverat. Dessa överläggningar, som avslutades den 22 april 1961,

har lett till överenskommelse om en ekonomisk rekonstruktion av konsortiet

i enlighet med den plan som lagts fram av delegationen, överenskommelsen

innebär i huvudsak följande.

1. Konsortiet skall av moderbolagen tillföras ett nytt insatskapital å 210

milj. kr. Av detta belopp skall i enlighet med 2:2:3-regeln DDL och DNL

var för sig svara för 60 milj. kr. och ABA för 90 milj. kr.

2. För att deltaga i refinansieringen av konsortiet måste DDL erhålla nytt

kapital å 82 milj. d. kr. DNL, som har likvida medel å 14 milj. n. kr., behöver

ett kapitaltillskott å 69 milj. n. kr. För ABA erfordras i nytt kapital

90 milj. sv. kr.

3. Näringslivet i Danmark, Norge och Sverige förutsättes skola genom

teckning av nya aktier tillföra vederbörande moderbolag respektive 17,5

milj. d. kr., 10 milj. n. kr. och 33,75 milj. sv. kr.

Under här angivna förutsättning skall danska staten till DDL tillskjuta

45 milj. d. kr., varav 27,5 milj. kr. i form av tillskott och 17,5 milj. kr. genom

teckning av nya aktier. Norska staten skall lämna DNL nytt kapital å

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

38 milj. n. kr. Av detta belopp utgör 28 milj. kr. tillskott och 10 milj. kr.

likvid för nya aktier. Svenska staten skall bidraga till täckning av ABA:s

kapitalbehov genom att teckna nya aktier för 33,75 milj. sv. kr.

4. De danska och norska staterna skall dessutom var för sig till vederbörande

moderbolag lämna ett lån å 15 milj. sv. kr. (19,5 milj. d. kr. och 21

milj. n. kr.), medan den svenska staten skall låna ABA 22,5 milj. kr. Varje

lån skall för tiden till och med den 30 september 1966 vara ränte- och amorteringsfritt.

För tiden därefter skall lånen löpa med fem procent årlig ränta

till dess full betalning sker. Villkoren för återbetalning av lånen skall fastställas

av varje stat för sig. I händelse av moderbolagets konkurs eller av

annan orsak föranledd upplösning skall lånet medföra rätt till betalning efter

moderbolagets övriga skulder.

5. Den mellan de skandinaviska länderna den 20 augusti 1959 träffade

överenskommelsen om ekonomisk garanti till de tre moderbolagen skall

för räkenskapsåren 1959/60 och 1960/61 anses för uppfylld genom staternas

deltagande i rekonstruktionen. Vid bestämmandet av kapitaltillskottets

storlek har hänsyn tagits till möjligheten av driftsunderskott under

de närmaste åren. På grund härav kan staterna gentemot moderbolagen

taga förbehåll om att statsgarantin för de följande åren endast skall

täcka driftsunderskott som bringar det nya insatskapitalet i konsortiet

ned under 157,5 milj. kr. eller som medför att konsortiet icke kan uppfylla

de. ratiobestännnelser, vilka är knutna till konsortiets amerikanska låneavtal.

6. Rekonstruktionen av konsortiet vilar på den förutsättningen, att fortsatt

paritet skall gälla mellan staterna och det privata näringslivet i fråga

om moderbolagens och konsortiets ledning. Vidare föreligger enighet om

att konsortiet i sin verksamhet skall följa strängt affärsmässiga principer.

Detta skall gälla även om de olika ländernas andel i verksamheten härigenom

blir mindre än som ursprungligen förutsatts.

7. Slutligen skall staterna och de privata aktiegrupperna i konsortiets

moderbolag efter närmare samråd tillsätta en snabbt arbetande skandinavisk

kommitté, som skall företaga en engångsutredning av huvudpunkterna

i konsortiets organisation, administration och driftsformer i syfte

att lägga fram förslag, som kan öka konsortiets effektivitet och konkurrensförmåga.

Tillsättandet av denna kommitté skall icke inverka på styrelsens,

arbetsutskottets och verkställande direktörens handlingsfrihet och

ansvar för konsortiets fortlöpande skötsel.

Vad beträffar de olika punkterna i rekonstruktionsplanen må här tillläggas

följande.

Med de privata aktieägarna i ABA har överenskommits att lånet å 22,5

milj. kr. till bolaget skall återbetalas den 31 december 1977. Enär staten är

hälftendelägare i bolaget, ligger det i sakens natur att därest bolaget vid

denna tidpunkt skulle sakna medel för återbetalning av lånet frågan får bli

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1961

föremål för överläggningar mellan staten och de privata aktieägarna. Bolagets

möjligheter att erlägga ränta å lånet är beroende på utdelning från

SAS. I den mån konsortiets årsresultat efter täckning av alla kostnader,

inberäknat fulla avskrivningar, icke lämnar ABA medel för täckning av

räntan, förutsättes att frågan om räntans erläggande för det ifrågavarande

räkenskapsåret också skall bli föremål för överläggningar mellan berörda

parter.

Då rekonstruktionsplanen förutsätter, att det svenska näringslivet tecknar

hälften av det nya aktiekapitalet i ABA och dess andel i bolaget sålunda

bibehålies oförändrad, föreligger enligt min mening ej skäl att ändra gällande

garantiordning i vad avser räkenskapsåren 1961/62—1964/65. I överensstämmelse

härmed bör sålunda ABA äga rätt att erhålla täckning för

eventuella underskott i sin verksamhet för dessa räkenskapsår.

I gällande avtal av år 1948 mellan staten och SILA finns vissa regler om

skyldighet och rättighet för staten att inlösa de aktier i ABA som innehas

av privata aktieägare. Enligt min mening bör dessa regler gälla även de

aktier som i samband med rekonstruktionen från privat håll tecknas i bolaget.

Med hänsyn till att vid ABA:s bildande år 1948 kostnaderna för gäldande

av aktiestämpel bestreds av statsmedel (se prop. 1949: 126) bör enligt min

uppfattning ABA och SILA icke belastas med de kostnader för aktiestämpel,

som nu uppkommer i samband med teckning av nya aktier i ABA och

SILA på respektive 67,5 milj. kr. och 33,75 milj. kr. Stämpelkostnaderna

för dessa aktieteckningar uppgår till sammanlagt 1 012 500 kr., vilket belopp

torde böra bestridas av staten.

Delegationen har vid sin bedömning av SAS’ kapitalbehov och den i samband

därmed erforderliga värderingen av moderbolagens ekonomiska förhållanden

tagit som utgångspunkt, att hela det nuvarande insatskapitalet

i SAS är förbrukat. För egen del anser jag skäl tala för en sådan bedömning.

I vad mån en nedskrivning av aktiekapitalet i ABA bör ske är en fråga som

det tillkommer bolaget att ta ställning till.

De statsmedel som erfordras för den föreslagna ekonomiska rekonstruktionen

av SAS torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1960/61. Jag förordar, att ett investeringsanslag av 33 750 000 kr.

för aktieteckningen i ABA uppföres på kapitalbudgeten under rubriken:

Teckning av aktier i Aktiebolaget aerotransport. På kapitalbudgeten bör vidare

ett investeringsanslag av 22 500 000 kr. avseende lån till ABA upptas

under rubriken: Lån till Aktiebolaget aerotransport. Slutligen bör för bestridande

av stämpelavgifter i samband med ny aktieteckning i SILA och

ABA under sjätte huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av 1 012 500

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1961

kr. under rubriken: Stämpelavgift å aktierna i Svensk interkontinental lufttrafik

aktiebolag och Aktiebolaget aerotransport.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att för Sveriges del godkänna de i det föregående föreslagna

grunderna för en ekonomisk rekonstruktion av SAS,

att till Teckning av aktier i Aktiebolaget aerotransport

å kapitalbudgeten under fonden för statens aktier å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett

investeringsanslag av 33 750 000 kr.,

att till Lån till Aktiebolaget aerotransport å kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag

av 22 500 000 kr.

samt att till Stämpelavgift å aktierna i Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag och Aktiebolaget aerotransport

under sjätte huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag å 1 012 500

kr.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Folke Görs

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 61

104359

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angaende dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid univers a1 i texten
  2. SU 1961:133 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System s. 1 i texten