Sök i Ratio Lex

Angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m

1961-04-13 · 101 sidor, varav 95 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 95 av 101 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:198, Angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

1

Nr 198

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nytt undervisningssjukhus

i Stockholm m. m.; given Stockholms slott

den 27 oktober 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen dels, i vad på staten ankommer, beslutar,

att karolinska institutets behov av ytterligare sjukhusplatser för medicinsk

undervisning och forskning tillgodoses genom att erforderliga undervisningskliniker

m. m. förlägges till S:t Görans sjukhus i Stockholm, dels

bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna en mellan statsrådet och chefen för

inrikesdepartementet, å svenska statens vägnar, samt företrädare för Stockholms

stad, å stadens vägnar, träffad överenskommelse angående nytt undervisningssjukhus

i Stockholm in. m.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 198

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 27 oktober 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af

Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, fråga om nytt undervisnings

sjukhus i Stockholm, m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

1948 års avtal angående serafimerlasarettet och Sabbatsbergs

sjukhus

Genom beslut den 20 december 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande samt

allmänna barnbördshusets och serafimerlasarettets ställning m. m. att på

statens vägnar upptaga förhandlingar med vederbörande parter rörande

bl. a. serafimerlasarettets ställning och verksamhet. Som resultat av dessa

förhandlingar framlade kommissionen i betänkande den 1 december 1947

bl. a. förslag till avtal mellan dels Kungl. Maj :t och kronan samt Stockholms

stad angående samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av det

staden tillhöriga Sabbatsbergs sjukhus (benämnt Sabbatsbergsavtalet) dels

ock Kungl. Maj:t och kronan samt stiftelsen serafimerlasarettet å ena och

Stockholms stad å andra sidan angående försäljning till staden av stiftelsens

fastigheter (benämnt försäljningsavtalet).

Såsom principmotivering för avtalen anförde kommissionen bl. a. följande.

En snar förflyttning av undervisningsklinikerna vid serafimerlasarettet

till annat eller andra sjukhus var av flera skäl önskvärd. Klinikernas läge

var sålunda olämpligt enär lasarettet icke var ett fullständigt centralsjukhus

med de möjligheter till samarbete med olika specialkliniker som var

av betydelse icke blott för sjukvården utan även för undervisning och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kangl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

forskning. En väsentlig olägenhet för undervisningen utgjorde jämväl överflyttandet

av karolinska institutets teoretiska institutioner från grannskapet

av serafimerlasarettet till Norrbackaområdet. Den medicinska undervisningens

kvarblivande på serafimerlasarettet kunde till följd härav icke

godtagas annat än som ett relativt kortvarigt provisorium. Kommissionen,

som utgått från att den neurologiska och den neurokirurgiska kliniken på

serafimerlasarettet vid dess nedläggande skulle överflyttas till karolinska

sjukhuset, hade därför inskränkt sig till att undersöka möjligheterna för

förläggande av återstående delar av lasarettet till antingen karolinska sjukhuset

eller något stadens sjukhus.

Tanken på att förlägga serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska

kliniker till karolinska sjukhuset, varigenom detta sjukhus skulle komma

att utrustas med dubbelkliniker i medicin och kirurgi, hade emellertid visat

sig ogenomförbar redan på den grund, att Stockholms stad vägrat sin medverkan

till uppförande över huvud taget av dubbelkliniker vid karolinska

sjukhuset. Som bästa tänkbara förläggningsplats för serafimerlasarettets

medicinska och kirurgiska kliniker med tillhörande institutioner — det

moderna Södersjukhuset hade staden bestämt motsatt sig att upplåta såsom

undervisningssjukhus — hade därefter återstått Sabbatsbergs sjukhus på

grund av dess nära belägenhet till Norrbackaområdet samt med hänsyn

till att staden stod i begrepp att ny- och ombygga detta sjukhus till ett modernt

centralsjukhus. Genom att dit överflytta nyssnämnda kliniker och

institutioner från serafimerlasarettet vanns den fördelen, att en stor del

av stadens omfattande och ur undervisningssynpunkt synnerligen värdefulla

sjukhusklientel kom att ställas i den medicinska forskningens och

undervisningens tjänst. Härtill kom den omständigheten att ifrågavarande

kliniker efter en sådan förflyttning skulle komma att ligga relativt nära

karolinska institutets teoretiska institutioner och bibliotek.

Ett inordnande av Sabbatsbergs sjukhus i den medicinska undervisningens

tjänst innebar visserligen en avvikelse i viss mån från den s. k. enhetstanken

som legat till grund för besluten om uppförandet av karolinska sjukhuset

och som innebar, att alla de institutioner, teoretiska och praktiska, av vilka

karolinska institutet för sin verksamhet var i behov, skulle sammanföras

till Norrbackaområdet i statens regi. Denna enhetstanke hade det tredubbla

syftet att till ett nära lokalt samband förena undervisningsklinikerna så att

samtliga kliniska grenar erhöll det stöd för sjukvård, undervisning och

forskning, som ett fullständigt och väl utrustat centralsjukhus kunde ge:

att sammanföra de teoretiska institutionerna på sådant sätt att de kunde

dels inbördes bekvämt samarbeta, dels stå alla klinikerna till vederbörlig

tjänst; samt att bibliotek och administrationslokaler var så bekvämt tillgängliga

som möjligt för karolinska institutets alla arbetare.

Med hänsyn såväl till att de kliniska specialgrenar, som icke blev representerade

på Sabbatsbergs sjukhus utan endast på karolinska sjukhuset, kom

att befinna sig på så nära avstånd från Sabbatsbergs sjukhus att samarbete

med dem utan svårighet skulle kunna ske, som till att Sabbatsbergs

sjukhus var beläget på ungefär samma avstånd från karolinska institutets

teoretiska institutioner som karolinska sjukhusets mest avlägsna avdelningar,

hyste förhandlingskommissionen, stödd på hl. a. karolinska institutets

lärarkollegium, den uppfattningen, alt genom förläggning av de s. k.

dubbelinstitutionerna till Sabbatsbergs sjukhus enhetstanken blev förverkligad

så fullständigt som det var möjligt i eu storstad som Stockholm och

vid en medicinsk högskola av karolinska institutets storlek.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

Såsom villkor för Sabbatsbergs sjukhus upplåtande för undervisningsändamål

hade Stockholms stad fordrat, att staden fick förvärva serafimerlasarettets

fastigheter.

Såväl Sabbatsbergsavtalet som försäljningsavtalet var ingånget under den

förutsättningen, att båda avtalen skulle godkännas av vederbörande huvudmän

före den 1 juni 1948. Avtalsfrågan anmäldes för riksdagen i propositionen

nr 213/1948. Riksdagen biföll propositionen och genom beslut den

28 maj 1948 godkändes avtalen av Kungl. Maj :t. Stockholms stadsfullmäktige

hade den 22 mars samma år för sin del godkänt avtalen.

Genom Sabbatsbergsavtalet upplät staden samtliga avdelningar vid Sabbatsbergs

sjukhus med undantag av öronavdelningen till karolinska institutet

för undervisningsändamål att tjäna såsom institutets kliniker respektive

institutioner. Det nya sjukhuset skulle uppföras och utrustas genom

stadens försorg. Avtalet omfattade följande kliniker med angivet ungefärligt

antal vårdplatser, nämligen en medicinsk klinik om 200 platser, en kirurgisk

klinik om 200 platser, en kvinnoklinik om 183 platser, en pediatrisk

klinik om 130 platser, en psykiatrisk klinik om 110 platser och en radioterapeutisk

klinik om 30 platser. Härtill kom för sjukhuset gemensamma

inrättningar, såsom röntgenanläggningar, laboratorier —- inberäknat ett till

sjukhuset anslutet bakteriologiskt centrallaboratorium — polikliniker, en

mödravårdscentral, en fysioterapeutisk avdelning, till vilken eventuellt

skulle anslutas en vårdavdelning, en mottagande avdelning om cirka 25

vårdplatser, en isoleringsavdelning om cirka 50 vårdplatser samt befintlig

patologisk institution. För den vid sjukhuset befintliga ögonkliniken (27

vårdplatser) skulle med vissa kompletteringar tidigare träffat avtal gälla.

Det totala antalet för undervisningen och forskningen upplåtna vårdplatser

utgjorde cirka 985. Genom avtalet förband sig staden att färdigställa

de delar av sjukhuset, som var avsedda att upplåtas för den vid serafimerlasarettet

bedrivna undervisningen, så snart ske kunde och såvitt

hinder icke mötte på grund av omständigheter, över vilka staden icke kunde

råda, senast före den 1 januari 1961. Staden förklarade sig vidare villig att,

i den mån så framdeles av staten påkallades, efter därom träffad särskild

överenskommelse och på i tillämpliga delar enahanda villkor, som i avtalet

bestämts, för undervisningsändamål upplåta även andra befintliga eller nytillkommande

avdelningar vid sjukhuset.

Rörande kostnadsfördelningen stadgar avtalet i princip, att staten erlägger

byggnadsbidrag med 25 procent av de verkliga kostnaderna för uppförande

och utrustning av de genom avtalet upplåtna anläggningarna och

för hela sjukhuset gemensamma inrättningar ävensom för nya anläggningar,

som upplåtas för undervisningsändamål.

Vad gäller driftkostnaderna svarar staten för halva löne- och pensionskostnaden

för läkarpersonalen samt erlägger 10 procent av övriga drift
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

kostnader. För befattningshavare vid karolinska institutet, som tjänstgör

vid sjukhuset, har staten givetvis — med undantag för särskilda överläkararvoden

— att erlägga hela löne- och pensionskostnaden. Statens bidrag till

kostnaderna för driften av det till sjukhuset anslutna bakteriologiska

centrallaboratoriet utgör dock endast 2 procent.

Genom försäljningsavtalet överlät staten till staden med full äganderätt

serafimerlasarettets fastigheter för en köpeskilling av 8 miljoner kronor.

Staten skulle äga rätt att intill den 1 januari 1961 utan ersättning fritt disponera

lasarettet för det ändamål det enligt gällande bestämmelser var

avsett, nämligen att understödja sjukvård och utbildning av läkare. Därest

på grund av omständigheter, över vilka parterna icke kunde råda, hinder

mötte att före den 1 januari 1961 helt eller till någon del färdigställa nya

lokaler för den vid lasarettet bedrivna undervisningen, förband sig staden

att, till dess sådana lokaler blivit färdigställda och undervisningen överflyttats

dit, i motsvarande omfattning såsom huvudman uppehålla sjukhusdriften

vid lasarettet med rätt för staten att i erforderlig utsträckning ha

undervisningen dit förlagd.

Utvecklingen sedan 1948

I november 1950 beslöt Stockholms stadskollegium att en sluten arkitekttävling

om utformningen av det nya sjukhuset vid Sabbatsberg skulle

anordnas och tillsatte samtidigt en prisnämnd. Arkitektprogrammet upptog

kliniker m. m. med ett sammanlagt vårdplatsantal av 1 155. Sedan arkitekttävlingen

avslutats blev två tävlingsförslag uttagna för omtävling. I samband

därmed utökades programmet med en barnkirurgisk klinik, varigenom

totala platsantalet steg till cirka 1 225.

Arkitekttävlingen resulterade i att prisnämnden i mars 1953 förordade,

att arkitekt A. Tengbom erhöll uppdraget att vidare bearbeta förslaget till

sjukhusets utformning. Sjukhusdirektionens planeringskommitté uppdrog

åt arkitekterna A. Tengbom och C.-G. Carlstedt att i enlighet med vissa

angivna riktlinjer utarbeta en generalplan för ombyggnad av Sabbatsbergs

sjukhus.

Efter resultatlösa överläggningar med dåvarande stadsplanenämnden

och fattigvårdsnämnden rörande utvidgning av sjukhustomten med det

s. k. gasklocksområdet jämte angränsande mark, hemställde planeringskommittén

i skrivelse till stadskollegiet i mars 1954 om kollegiets beslut,

att nämnda markområde skulle ställas till förfogande för utbyggnad av

sjukhuset. Då tomtfrågan i början av år 1954 ytterligare komplicerades genom

förslag om dragning av den s. k. Rådmansleden genom Sabbatsbergsområdet

i stället för, enligt 1952 års generalplan för Stockholm, i Tegnérgatan,

avbröts samma år projekteringsarbetet för sjukhuset.

Under 1955 och 1956 gjordes från den statliga förhandlingskommissin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

nens sida upprepade förfrågningar hos stadskollegiets förhandlingsdelegerade

om när nybyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus kunde igångsättas.

Vid ett sammanträde i april 1957 mellan kommissionen och delegerade begärde

kommissionen ånyo upplysningar om hur långt planläggningen av det

nya sjukhuset fortskridit. Delegerade svarade, att stadsplanearbetena gjort

det omöjligt för stadens sjukhusdirektion att lägga fram en hållfast plan

för sjukhusets utbyggnad än mindre igångsätta byggnadsarbetena. Det

framhölls vidare från delegerades sida, att staden hade stora svårigheter

att erhålla lån till bestridande av byggnadskostnaderna och att en påbörjad

upprustning och utbyggnad av S:t Görans sjukhus, som beräknades kosta

cirka 50 miljoner kronor, först måste finansieras innan medel kunde ställas

till förfogande för ombyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus. Uppförandet av

nya medicinska, kirurgiska och pediatriska kliniker vid Sabbatsberg beräknades

vidare ta en tid av minst 15 år i anspråk. För att finna en utväg ur

den uppkomna situationen önskade delegerade hos kommissionen efterhöra,

huruvida ur de synpunkter staten hade att beakta, och då främst den medicinska

undervisningens och forskningens intressen, det vore tänkbart att

den medicinska undervisningen i stället för att koncentreras till Sabbatsbergs

sjukhus delades upp och även förlädes till andra befintliga, staden tillhöriga

sjukhus.

Framhållas må, att staden under den tid byggnadsregleringen gällde icke

begärde någon byggnadskvot för utbyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus

under åren 1953—1958, bortsett från en ny panncentral och en ny verkstadsbyggnad.

Med anledning av vad sålunda förekommit avlät kommissionen den 29

april 1957 en skrivelse till stadskollegiet, vari kommissionen framhöll, att

den — med hänsyn till de i lokalhänseende synnerligen svåra förhållandena

på serafimerlasarettet — fann det angeläget att Sabbatsbergsprojektet

fullföljdes utan ytterligare dröjsmål, men att kommissionen i den uppkomna

situationen icke utan vidare ville avvisa den av stadskollegiets delegerade

framförda tanken att förlägga viss undervisning till andra stadens

sjukhus. Härvid betonades dock med eftertryck, att en uppdelning av undervisningen

icke skulle få medföra ett uppgivande av den s. k. enhetstanken,

som från statens sida legat till grund för ingåendet av Sabbatsbergsavtalet,

i vidare omfattning än vad som med hänsyn till föreliggande omständigheter

skulle visa sig absolut ofrånkomligt. Med denna utgångspunkt

sade sig kommissionen vara beredd att pröva varje plan till den medicinska

undervisningens anordnande vid stadens sjukhus, som staden kunde komma

att framlägga.

Som svar på angivna skrivelse meddelade stadskollegiet, att stadsfullmäktige

under följande höst skulle komma att föreläggas ett förslag till

stadsplan för Sabbatsbergsområdet, som åsyftade att möjliggöra en utbyggnad

av sjukhuset i huvudsak enligt Sabbatsbergsavtalet. Ny stadsplan för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

7

kvarteret Sabbatsberg, innebärande bl. a. en för sjukhuset mindre lämplig

dragning av Rådmansleden, antogs också av stadsfullmäktige den 16 december

1957 och fastställdes av Kungl. Maj :t den 27 februari 1959.

I skrivelse den 10 maj 1957 meddelade förhandlingskommissionen, att

vissa utökningar eller omdispositioner av kliniker och institutioner vid

Sabbatsbergs sjukhus erfordrades, i första hand på grund av den genomgripande

reformering av den medicinska undervisningen, som skett genom

tillkomsten av 1955 års medicinska examenssladga.

Stockholms stads sjukhusdirektion beslöt den 16 december 1958 tillsätta

en särskild kommitté — 1959 års utredningskommitté för Sabbatsbergs

sjukhus — med uppdrag att fullfölja utredningen och förberedande planera

undervisningssjukhuset vid Sabbatsberg. Genom beslut den 30 januari

1959 förordnade Kungl. Maj:t dåvarande byråchefen i inrikesdepartementet

G. Karlen och professorn vid karolinska institutet G. Biörck att såsom

representanter för staten ingå i kommittén.

I skrivelse den 16 juni 1959 till chefen för inrikesdepartementet anförde

de statliga representanterna i kommittén, att kommitténs arbete då nått

fram till en punkt, där de ansett det nödvändigt att inhämta direktiv för det

fortsatta arbetet. De hade nämligen funnit sig böra redovisa de problem,

som mött i fråga om realiserandet av det ursprungliga Sabbatsbergsavtalet

och som varit av sådan svårighetsgrad, att kommittén icke kunnat undgå att

överväga, vilka alternativa lösningar, som kunde stå till buds. I skrivelsen

påtalades de brister, som vidlådde Sabbatsbergsprojektet — begränsade expansionsmöjligheter,

besvärliga trafiktekniska problem och ogynnsamma

bullerförhållanden — samt diskuterades vissa andra tänkbara sjukhusalternativ,

nämligen ett av Stockholms stad planerat sjukhus i Enskede-Dalen

samt Mörby lasarett, vilket sistnämnda sjukhus befann sig i en aktiv byggnadsperiod.

De statliga representanterna fann vid valet mellan dessa sjukhus

att Mörby-alternativet ur flera synpunkter var att föredraga framför

Enskede-Dalen.

Några dagar före avlåtandet av denna skrivelse tillställdes chefen för inrikesdepartementet

en skrivelse — dagtecknad den 12 juni 1959 — från

finans- och sjukvårdsborgarråden i Stockholm, i vilken bl. a. konstaterades,

att det inom det tomtutrymme, som stod till förfogande för det nya undervisningssj

ukhuset vid Sabbatsberg, syntes möjligt att planera sjukhusbyggnaderna

så att störningar av gatubuller blev tolerabla. Vissa ändringar

av Rådmansledens sträckning och förbindelser med det lokala trafiknätet

skulle kunna vidtagas. Angivna förändringar skulle visserligen innebära

försämring för staden såväl ur trafiksynpunkt som stadsbildsmässigt samt

leda till ökade kostnader för trafikbygget och intrång på värdefull mark.

Emellertid bedömdes det möjligt för staden att påtaga sig dessa nackdelar för

att skapa förutsättningar för sjukhusprojektet. Sammanfattningsvis konstaterades

i skrivelsen, att staden fann det väl möjligt att genomföra det ifråga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

varande sjukhusprojektet på Sabbatsberg och var beredd att göra detta.

Med anledning av vad sålunda förekommit ägde den 24 juni 1959 en överläggning

rum i inrikesdepartementet mellan representanter för staten och

staden. I överläggningarna deltog bl. a. chefen för inrikesdepartementet

samt borgarråden Mehr, Garpe och Kyling. Man enades då om att planerna

på det nya Sabbatsbergssjukhuset skulle forceras och att ett härå grundat

programförslag så snart som möjligt skulle föreläggas statens och stadens

förhandlingskommissioner. Efter förhandlingarnas slutförande skulle detaljplaneringen

av det nya sjukhuset igångsättas, varefter uppförandet av

sjukhusbyggnaderna utan dröjsmål skulle påbörjas, vilket icke ansågs

medföra svårigheter ur investeringssynpunkt.

, Sabbatsbergskommitténs arbete fortsatte således och i juli 1960 avgav

kommittén ett programförslag för det nya undervisningssjukhuset. Kommittén

lämnade därvid inledningsvis följande i huvudsakliga delar återgivna

allmänna redogörelse.

Kommittén framhöll, att det icke ingått i kommitténs uppdrag att utreda

möjligheten av annan förläggning av undervisningssjukhuset än vad som

förutsattes i 1948 års avtal.

Kommitténs arbete inriktades i första hand på att söka åstadkomma en

ur sjukhusets synpunkt mer acceptabel lösning av trafikfrågorna i det

kringliggande området, vilket syntes vara en ovillkorlig förutsättning för

Sabbatsbergsprojektets realiserande. Sjukhuset skulle komma att ligga i

korsningen mellan två huvudtrafikleder, Torsgatan och den planerade Rådmansleden.

Härtill kom närheten av Centralstationens bangård med norrgående

järnvägslinjer. Sjukhusets belägenhet när det gällde störningar av

olika slag från trafiken var sålunda ogynnsam. För att så långt som möjligt

nedbringa olägenheterna från trafiken, hade kommittén medverkat till

ett förslag till stadsplaneändring, vilket ur angivna hänseenden innebar vissa

fördelar för sjukhuset. Om vidare åtgärder vidtogs mot trafikbullret fick

läget bedömas som acceptabelt ur bullersynpunkt. Beträffande Rådmansledens

trafiktunnel under sjukhusområdet ansåg kommittén det vara ett oavvisligt

krav, att sprängningen utfördes så, att driften vid sjukhuset icke

stördes.

Sjukhusområdets begränsade omfattning, i runt tal cirka 80 000 in2,

gjorde att man tvingades koncentrera bebyggelsen och göra huskropparna

relativt djupa. Detta byggnadssätt var numera sjukhustekniskt försvarbart,

men det medförde, att det segrande förslaget från arkitekttävlingen

måste genomgå en omfattande bearbetning. Vidare finge sjukhuset byggas

i så få etapper som möjligt, vilket å ena sidan nödvändiggjorde väsentliga

inskränkningar av driften under byggnadstiden, men å andra sidan medförde

en kortare byggnadstid.

Det enda reservutryinmet för en framtida utvidgning av sjukhuset utgjordes

av Sabbatsbergs vård- och ålderdomshems område. Vissa mindre

delar av detta område måste f. ö. redan från början tagas i anspråk för

sjukhusets behov. Vasaparken syntes icke böra utnyttjas för sjukhusbyggnader.

Kommittén ansåg det angeläget att redovisa de svårigheter, som var förknippade

med Sabbatsbergsområdets utnyttjande för sjukhusändamål, men

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

framhöll, att det centrala läget i staden också innebar vissa fördelar för

sjukhuset och att närbelägenheten till karolinska institutet var av stort

värde för undervisningen och forskningen. Kommittén ansåg det därför,

med ovan givna förutsättningar, möjligt att realisera den ursprungliga tanken

på ett undervisningssjukhus vid Sabbatsberg.

Vid bedömandet av undervisningens behov utgick kommittén från det

nuvarande årliga intaget av medicine studerande 120 platser för den

kliniska utbildningen — jämte ett tillägg för viss framtida, mindre ökning

av antalet studerande.

Utifrån dessa utgångspunkter hade utredningskommittén utarbetat ett

preliminärt program för det nya undervisningssjukhuset, vilket underställdes

sjukvårdsstyrelsen i Stockholm för granskning och yttrande. I

en »P.M. beträffande program för Sabbatsbergs sjukhus samt sjukhusets

inordnande i Stor-Stockholins sjukvårdsorganisation efter detta program»,

dagtecknad den 12 juni 1960, lämnade sjukvårdsdirektören en allmän redogörelse

för de sjukvårdsplaneringsmässiga aspekterna på det preliminära

programmet. Med ledning härav och sedermera i vissa specialfrågor avgiven

komplettering företog utredningskommittén en översyn av preliminärprogrammet,

vid vilken kommittén, utan att ge avkall på undervisningens

och forskningens krav, sökte avpassa sjukhuset så, att det läte sig inordnas

i den av sjukvårdsdirektören skisserade planeringen av Stor-Stockholms

sjukvårdsorganisation. Kommitténs definitiva programförslag för det nya

undervisningssjukhuset upptog nedanstående kliniker med följande vårdplatsfördelning:
Medicinsk

klinik

................. 190

................... 90

................ 40

320

Kirurgisk klinik

................... 154

............... 60

.................. 46

.................... 30

290

120— 180

30— 40

30— 40

20

150

25

60

Barnsjukhuset

............... 102

.................... 60

..................... 32

194

Summa vårdplatser 1 239—1 319

Härutöver skulle sjukhuset

enligt avgivna programförslag

förses med

bl. a. följande enheter, nämligen avdelning för röntgendiagnostik, klinisktbakteriologiskt,

kliniskt-kemiskt och kliniskt-fysiologiskt centrallaborato
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

rium, blodcentral, kliniskt-neurofysiologiskt laboratorium, avdelning för

klinisk farmakologi, patologisk institution, forskningslaboratorium, djuravdelningar

samt klinik för fysikalisk medicin och rehabilitering.

Genom beslut den 15 september 1960 uppdrog Kungl. Maj:t åt den statliga

förhandlingskominissionen att utan dröjsmål upptaga förhandlingar

med Stockholms stad om bl. a. den komplettering och ändring av Sabbatsbergsa\talet

som kunde påkallas av det upprättade programförslaget.

Några sådana förhandlingar kom emellertid aldrig till stånd. I stället hemställde

finans- och sjukvårdsborgarråden i Stockholm i skrivelse den 3

januari 1961 till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet — under

åberopande av ett till skrivelsen fogat expertutlåtande, enligt vilket en förläggning

av det nya undervisningssjukhuset till ett av Stockholms stad

planerat nytt sjukhus i Enskede-Dalen skulle vara avgjort överlägset placeringen

av sjukhuset vid Sabbatsberg — att förhandlingar skulle upptagas

om Sabbatsbergsavtalets eventuella tillämpning på Enskede-Dalen-området i

stället för Sabbatsbergsområdet. Med anledning härav beslöt Kungl. Maj:t

i konselj den 13 januari 1961 att tillsätta en särskild expertdelegation inom

inrikesdepartementet med uppgift att skyndsamt verkställa en förutsättningslös

undersökning av olika möjligheter att tillgodose karolinska mediko-kirurgiska

institutets behov av ytterligare sjukhusplatser m. m. för

medicinsk undervisning och forskning.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har någon nybyggnad av Sabbatsbergs

sjukhus med undantag för den vid Sabbatsbergsavtalets ingående

redan påbörjade kvinnokliniken — hittills icke ägt rum. Vissa smärre

byggnadsprojekt har dock — med statligt byggnadsbidrag i enlighet med

Sabbatsbergsavtalets bestämmelser — kunnat realiseras under 1950-talet

(t. ex. bakteriologiskt centrallaboratorium, patologisk institution och ny

panncentral). I ett annat hänseende har staden så till vida fullföljt sina

åtaganden enligt avtalet, att en psykiatrisk klinik, upplåten för undervisning

och forskning, uppförts vid S:t Görans sjukhus.

Enligt den nya medicinska studieordningen har psykiatri blivit ett av

huvudämnena i grundutbildningen. För Stockholms del innebar den väsentligt

utökade undervisningen i psykiatri, att den till karolinska sjukhusets

område förlagda psykiatriska kliniken icke längre kunde bereda plats

för karolinska institutets samtliga studerande. I propositionen nr 212/1954

föreslogs mot bakgrund härav inrättande av en ny professur vid institutet,

så snart den i Sabbatsbergsavtalet angivna psykiatriska kliniken blivit färdigställd.

I avvaktan härpå borde undervisningen i ämnet för halva antalet

studerande vid institutet provisoriskt anordnas vid Södersjukhusets psykiatriska

klinik. Ett avtal om villkoren för angivna provisoriska undervisning

slöts sedermera mellan staten och staden. Man konstaterade emellertid

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

samtidigt, att man icke kunde räkna med tillkomsten av en psykiatrisk klinik

vid Sabbatsbergs sjukhus förrän om tidigast cirka 15 år. Med anledning

härav upptogs överläggningar mellan förhandlingsparterna om en definitiv

förläggning av psykiatriundervisningen till annat stadens sjukhus än

Sabbatsbergs sjukhus. Valet stod mellan Södersjukhuset och S:t Görans

sjukhus, vid vilket en enbart för sjukvård avsedd mentalklinik redan påbörjats.

Ur undervisnings- och forskningssynpunkt talade flera skäl för

en förläggning av kliniken till Södersjukhuset. Det framhölls därvid, att

den psykiatriska undervisningen och forskningen förutsatte ett intimt samarbete

med vissa andra specialiteter, främst neurologi, neurokirurgi, internmedicin

samt väl utvecklade laboratorier för neurofysiologi och neuroradiologi,

i vilka avseenden Södersjukhuset erbjöd mycket stora möjligheter.

Enär stadens delegerade — främst med hänsyn till de begränsade utbyggnadsmöjligheterna

vid sjukhuset och stadens önskemål att i första hand

utnyttja dessa för egna ändamål — likväl motsatte sig en sådan lösning,

stannade förhandlingsparterna för S:t Görans-alternativet, som kunde realiseras

utan ytterligare dröjsmål. Mellan parterna träffades i anslutning

härtill ett avtal angående samarbete för uppförande och drift av en psykiatrisk

klinik vid S:t Görans sjukhus. Genom detta avtal upphävdes Sabbatsbergsavtalet

i vad detsamma avsåg uppförande och drift av en psykiatrisk

klinik. Det nya avtalet, som med vissa avvikelser anslöt sig till

Sabbatsbergsavtalets bestämmelser, godkändes av stadsfullmäktige den 17

november 1958 och av Kungl. Maj:t den 12 december samma år (se prop.

nr 12/1959). Den nya kliniken vid S:t Görans sjukhus har nyligen tagits

i bruk.

Under 1950-talet blev det alltmer uppenbart, att Stockholms stad icke

skulle bli i stånd att realisera Sabbatsbergsprojektet inom överenskommen

tid, varför man ansåg sig ha anledning räkna med att serafimerlasarettet

under ytterligare en relativt lång tid skulle komma att användas i undervisningens

tjänst. Det syntes då ofrånkomligt att lasarettet, som var omodernt

och starkt nedslitet, gjordes till föremål för en upprustning. I december

1957 framlade särskilda sakkunniga en plan för upprustning av

lasarettet och i januari 1958 träffades mellan statens och stadens förhandlingsdelegerade

ett avtal om fördelningen av kostnaderna för ifrågavarande

upprustning. Enligt detta avtal skulle staden svara för 60 procent av de

verkliga kostnaderna för byggnads- och reparationsarbeten medan staten

helt skulle bekosta anskaffningen av inventarier och utrustning. Med hänsyn

till att de nya nervklinikerna vid karolinska sjukhuset icke kunde beräknas

stå färdiga vid den tidpunkt — den 1 januari 1961 — då enligt det ursprungliga

försäljningsavtalet dispositionsrätten över lasarettet skulle övergå till

staden, föreskrevs vidare i det nya avtalet, att övergången av huvudmannaskapet

över lasarettet skulle ske först vid budgetårsskiftet närmast efter

den tidpunkt ifrågavarande kliniker tagits i bruk. Avtalet anmäldes i pro
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

position nr 87/1958 och godkändes av Kungl. Maj:t den 28 juli samma år.

Upprustningsarbetena är ännu icke avslutade men de totala byggnads- och

utrustningskostnaderna torde komma att belöpa på omkring sex milj. kronor.

De nya nervklinikerna vid karolinska sjukhuset beräknas stå färdiga

våren 1963.

En fråga av största betydelse för serafimerlasarettet är hittills olöst, nämligen

frågan om framdragningen av den s. k. Klarabergsleden. Enligt ett

föreliggande förslag skulle denna led nämligen dragas fram över serafimerlasarettets

tomt med svåra konsekvenser för den vid sjukhuset bedrivna

verksamheten.

II. Expertdelegationens betänkande

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen tillsatte KungL

^aj-t genom beslut den 13 januari 1961 en särskild expertdelegation inom

inrikesdepartementet med uppgift att skyndsamt verkställa en förutsättningslös

undersökning av olika möjligheter att tillgodose karolinska

mediko-kirurgiska institutets behov av ytterligare sjukhusplatser m. m. för

medicinsk undervisning och forskning samt att till Kungl. Maj :t inkomma

med de förslag, vartill undersökningen kunde giva anledning.

Till ledamöter av expertdelegationen förordnade Kungl. Maj:t statssekreteraren

i inrikesdepartementet Carl G. Persson, tillika ordförande,

sekreteraren i finansdepartementet Eric Holmqvist, överdirektören vid karolinska

sjukhuset Göran Karlén, avdelningschefen i ecklesiastikdepartementet

Sven Moberg och expeditionschefen i inrikesdepartementet Lennart

Rydback.

Expertdelegationen, som antagit benämningen 1961 års delegation för

ett nytt undervisningssjukhus i Stor-Stockholm, har med skrivelse den 28

juni 1961 avgivit betänkande med utredning angående nytt undervisningssjukhus

i Stor-Stockholm (stencilerat).

åtti anden över betänkandet har avgivits av medicinalstyrelsen, centrala

sjukvårdsberedningen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande,

statskontoret, kanslern för rikets universitet efter hörande av lärarkollegiet

vid karolinska institutet, direktionen för karolinska sjukhuset, statens

medicinska forskningsråd, läkarutbildningsberedningen, Stockholms stad,

Sveriges läkarförbund, Svensk sjuksköterskeförening samt Sveriges förenade

studentkårer.

Av betänkandet inhämtas i huvudsak följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

13

A. Allmänna förutsättningar för undervisningens ordnande

Intagningsnivån och kursfördelningen vid karolinska institutet

Det årliga intaget av nybörjare vid karolinska institutet utgör f. n. 138.

När fr. o. m. läsåret 1962/63 propedeutisk undervisning påbörjas vid medicinska

högskolan i Umeå sker inför det propedeutiska året omflyttning av

12 studerande från Stockholm till Umeå. Intagningen vid institutet till de

propedeutiska och kliniska skedena i studiegången kommer då — med hänsyn

tagen jämväl till beräknad studieavgång — att uppgå till 120 studerande

per år. Statsmakterna har emellertid i år beslutat en utökning av läkarutbildningen.

I propositionen nr 108/1961 angående ökad utbildning av läkare

och tandläkare m. in. föreslog sålunda chefen för ecklesiastikdepartementet

vid anmälan av bl. a. läkarutbildningsberedningens betänkande

»Program för ökad läkarutbildning» att — såsom en första etapp den

årliga intagningen vid de medicinska lärosätena i landet skulle ökas i enlighet

med beredningens alternativ C (en ökning av nybörjarintaget från

f. n. 453 till 560 per år), vilket för Stockholms del innebar en ökning från

138 till 168 och — vad gällde de propedeutiska och kliniska skedena —

från 120 till 160. Riksdagen biföll detta (SU 130/1961; Rskr. 328/1961).

Departementschefen fann det vidare angeläget, att erforderligt utrednings-,

förhandlings- och planeringsarbete redan nu påbörjades i syfte att en ytterligare

ökning av läkarutbildningens kapacitet i landet skulle kunna genomföras.

Det syntes honom emellertid av flera skäl icke möjligt eller

lämpligt att ta någon definitiv ståndpunkt till vilken exakt kapacitetsnivå,

som borde vara slutmålet för det aktuella förberedelsearbetet. I första hand

borde en ökning av utbildningskapaciteten enligt läkarutbildningsberedningens

alternativ F undersökas (ytterligare utbyggnad av medicinska fakulteterna

i Lund och Göteborg). Departementschefen framhöll vidare, att

ökningen av utbildningskapaciteten i de propedeutiska och kliniska ämnena

i Stockholm borde genomföras med början vårterminen 1964. Det borde ankomma

på universitetsmyndigheterna att framlägga erforderliga förslag

till anslagsäskanden för ett genomförande av i propositionen föreslagen ökning

av den propedeutiska och kliniska utbildningens intagningskapacitet

till 160 elever per år. Den slutliga utformningen av den för denna utbildning

erforderliga personalorganisationen bleve emellertid i väsentlig mån

beroende av lösningen av undervisningssjukhusfrågan i Stockholm. Departementschefen

erinrade i detta sammanhang bl. a. om att delegationen tillsatts

och om dess uppdrag. Departementschefen utgick därför från att myndigheternas

äskanden borde anpassas efter de beslut pågående utredningar

kunde resultera i. Med hänsyn till vad departementschefen sålunda och

jämväl i övrigt uttalat i frågan, vilka uttalanden icke föranlett någon erinran

från riksdagens sida, har delegationen som en grundläggande förut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

sättning för sina undersökningar ansett sig böra utgå från en utbildningskapacitet

enligt läkarutbildningsberedningens alternativ F, vilket för Stockholm

innebär ett årligt nybörjarintag om 168.

Vid karolinska institutet finns f. n. dubbelkliniker i samtliga kliniska

huvudämnen för medicine-licentiatexamen — medicin, kirurgi, psykiatri

och pediatrik —• samt i obstetrik-gynekologi. För genomgång av kurserna i

dessa ämnen hänvisas halva antalet studerande vid institutet till karolinska

sjukhuset och den andra hälften till respektive serafimerlasarettets medicinska

och kirurgiska kliniker, psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus,

Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus och kvinnokliniken vid Sabbatsbergs

sjukhus. All undervisning vid institutet i de kirurgiska specialämnena

(t. v. med undantag för neurokirurgi) och i radioterapi sker dock vid karolinska

sjukhuset eller Norrbackainstitutet (ortopedi). I fråga om övriga

kliniska specialämnen är all undervisning i otiatri och dermato-venereologi

förlagd till karolinska sjukhuset. Undervisningen i neurologi kommer att

överflyttas från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset, när de nya

nervklinikerna vid sistnämnda sjukhus står färdiga våren 1963. I ftisiologi

bedrivs undervisningen f. n. å Söderby sjukhus men avsikten är att inom

kort överflytta hela denna undervisning till karolinska sjukhusets thoraxmedicinska

klinik. Undervisningen i klinisk epidemiologi är förlagd till

epidemisjukhuset i Stockholm medan undervisningen i oftalmiatrik slutligen

är uppdelad mellan karolinska sjukhusets ögonklinik (fyra kurser per

år med 20 deltagare per kurs) och ögonkliniken vid Sabbatsbergs sjukhus

(fyra kurser per år med 10 deltagare per kurs).

Av det propedeutiska årets ämnen är undervisningen i patologi uppdelad

mellan de patologiska institutionerna vid karolinska sjukhuset och Sabbatsbergs

sjukhus, dock att obduktionsundervisningen är fördelad på inte

mindre än sex sjukhus i Stockholm nämligen — förutom de nu nämnda —

serafimerlasarettet, S:t Görans och S:t Eriks sjukhus samt Södersjukhuset.

Vid S:t Eriks sjukhus anordnas vidare översiktskurser i medicin och kurser

i kliniska undersökningsmetoder för halva antalet studerande vid institutet.

I övrigt är den kliniska undervisningen under det propedeutiska året

uppdelad mellan karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Delegationen har haft överläggningar med representanter för lärarkollegiet

vid karolinska institutet och med vissa särskilt berörda ämnesföreträdare

om en lämplig kursfördelning vid den beslutade intagningsnivån,

d. v. s. ett intag av 160 studerande per år till de propedeutiska och kliniska

skedena. En ur undervisningssynpunkt acceptabel och samtidigt en ekonomiskt

försvarbar lösning av denna fråga utgör en central förutsättning för

ett närmare bedömande av hur karolinska institutets behov av ytterligare

sjukhusplatser bäst skall tillgodoses. Delegationen har efter förda diskussioner

stannat för att till grund för utredningsarbetet lägga fram följande

plan för kurserna och fördelning av de studerande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

15

Karolinska

Undervis-

S:t Görans

Epidemi-

sjukhuset

hus II

sjukhus

sjukhuset

Det propedeutiska årets ämnen ....

2 X 40

2 X 40

Medicin.........................

2 X 40

2 X 40

Kirurgi.........................

2 X 40

2 X 40

Obstetrik och gynekologi..........

4 x 20

4 X 20

Neurologi.......................

4 x 40

Psykiatri........................

4 X 20

4 x 20

Dermato-venereologi..............

4 X 40l

Klinisk epidemiologi..............

4 X 40l

Ftisiologi........................

4 x 402

Oftalmiatrik.....................

4 x 401

Otiatri..........................

4 x 40l

Pediatrik och barnpsykiatri.......

2 x 40

2 X 40

1 alternativt 5 x 32

1 alternativt 8 X 20

Vid utarbetandet av denna kursplan har delegationen som en arbetshypotes

utgått från att undervisning i medicin och kirurgi kommer att meddelas

vid såväl karolinska sjukhuset som ett kommunalt sjukhus. Det sistnämnda

sjukhuset kommer därvid att vara försett med bl. a. kliniskt-kemiska, kliniskt-bakteriologiska

och kliniskt-fysiologiska centrallaboratorier samt en

röntgendiagnostisk och en patologisk institution. Skulle undervisningsfrågan

i stället lösas på så sätt att karolinska sjukhuset försågs med dubbelkliniker

i medicin och kirurgi — ett alternativ vartill delegationen återkommer

i det följande — finge kursplanen ett annat utseende.

Med angivna utgångspunkt kan beträffande det propedeutiska årets kliniska

ämnen konstateras, att kliniska laborationskurser, propedeutiska kurser

i röntgendiagnostik samt översiktskurser i kirurgi ävensom demonstrationskurser

i fysikalisk diagnostik, sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi

lämpligen bör anordnas vid det kommunala undervisningssjukhuset för

samma antal studerande, som senare kommer att hänvisas till sjukhuset under

medicin-kirurgiåret. När det gäller översiktskurser i medicin och kurser

i kliniska undersökningsmetoder bör samma förhållande gälla, under

förutsättning att patienttillgången å medicinska kliniken bedömes vara tillräcklig

för såväl undervisningen i medicin som nu berörda kursundervisning.

Skulle så icke vara fallet finge såsom hittills S:t Eriks sjukhus eller

— därest detta sjukhus skulle komma att nedläggas — annat lämpligt sjukhus

i Stockholm tagas i anspråk för ändamålet. I fråga om ämnet patologi

har — mot bakgrund av nu rådande stora spridning — eftersträvats eu

koncentration av obduktionsundervisningen till så få sjukhus som möjligt.

Enligt vad delegationen inhämtat synes också en sådan scliemaläggning

vara möjlig, att samtliga studerande eller i vart fall det övervägande

flertalet kan beredas obduktionsundervisning vid antingen karolinska sjukhusets

eller det kommunala undervisningssjukhusets patologiska institu
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

tioner, utan att dessa institutioner för den skull behöver förses med mer än

två obduktionssalar vardera.

I lärarkollegiets yttrande över läkarutbildningsberedningens betänkande

har föreslagits en hälftendelning mellan karolinska sjukhuset och det andra

undervisningssjlikhuset av de studerande i medicin och kirurgi. Delegationen

har från vederbörande ämnesföreträdare inhämtat, att antalet kursdeltagare

i medicin- och kirurgikurserna kan ökas till 40 (80 per läsår),

utan att detta behöver föranleda någon vårdplatsökning eller andra väsentliga

förändringar i Sabbatsbergsutredningens programförslag för dessa kliniker.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till att angivna hälftendelning

ur allmänna undervisningssynpunkter och administrativt sett i och för sig

är att föredraga framför en »ojämn» kursfördelning å de båda undervisningssjukhusen,

har delegationen anslutit sig till lärarkollegiets förslag i

denna del.

I ämnet kirurgi i kursplanen har inbegripits ortopedi, urologi och plastikkirurgi,

vilka specialiteter ingår i Sabbatsbergsprogrammet som självständiga

avdelningar under kirurgiska kliniken. Vissa andra kirurgiska specialiteter

såsom thoraxkirurgi och neurokirurgi, vilka ämnen i examensstadgan

är tilldelade ett begränsat antal undervisningstimmar, kommer

däremot endast att vara representerade på karolinska sjukhuset. Detta torde

dock knappast innebära några olägenheter ur undervisningssynpunkt. Vad

slutligen gäller ämnet radioterapi har i Sabbatsbergsprogrammet förutsatts,

att all undervisning vid karolinska institutet i ämnet skall äga rum vid

radiumhemmet. Enligt vad delegationen erfarit torde undervisningen i

ämnet kunna inpassas i studieschemat så att några olägenheter icke skall

behöva uppstå för de studerande vid det andra undervisningssjukhuset,

oavsett var detta kommer att förläggas.

Den kursfördelning, som i kursplanen angivits för ämnena psykiatri

samt obstetrik och gynekologi medför året-runtundervisning (4 tre-månaders

kurser per år). Detta är olämpligt såväl ur sjukhusorganisatorisk synpunkt

som med hänsyn till tillgången på patienter under sommarmånaderna.

Även för studenterna är ett sådant system mindre önskvärt. En lämpligare

kursfördelning — förslagsvis 3 kurser per år med cirka 27 deltagare

per kurs — skulle emellertid med den kursuppläggning i övrigt som ansetts

mest ändamålsenlig komma att medföra en förlängning av den i examensstadgan

fastställda totala studietiden. Delegationen, som för sitt arbete funnit

det tillfyllest att kunna konstatera, att även vid ett kursdeltagarantal

om inemot 30 per kurs måste två undervisningskliniker i Stockholm i respektive

ämne vara fullt tillräckligt för undervisningens behov, räknar med

att denna undervisningsfråga efter prövning av vederbörande myndigheter

får en ur angivna synpunkter godtagbar lösning.

Vad gäller psykiatri har delegationen utgått ifrån att den nyligen färdigställda

psykiatriska undervisningskliniken vid S:t Görans sjukhus skall _

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 19<>1

17

oavsett var det nya undervisningssjlikhuset kommer att förläggas — i vart

fall tills vidare utnyttjas för undervisningen.

Delegationen anser att all undervisning i neurologi, otiatri och dermatovenereologi

vid karolinska institutet bör kunna koncentreras till karolinska

sjukhuset samt att undervisningen i klinisk epidemiologi — i vart fall intill

dess föreliggande planer på eu omorganisation av epidemisjukvården i

Stockholm förverkligats — bör kvarligga vid stadens epidemisjukhus. Thoraxmedicinska

kliniken å karolinska sjukhuset beräknas vidare få sådan

patientbeläggning, att all undervisning i ftisiologi skall kunna förläggas till

denna klinik. Ämnesföreträdarna i pediatrik har förklarat, att ett system

med två kurser årligen om 40 deltagare per kurs vid vardera av de pediatriska

undervisningsklinikerna är genomförbart, under förutsättning att det i

Sabbatsbergsprogrammet angivna vårdplatsantalet för det nya barnsjukhuset

icke beskäres och att karolinska sjukhusets barnklinik får bibehålla

nuvarande platsantal. Ämnesföreträdaren i dermato-venereologi har för

delegationen förklarat, att hela undervisningen i ämnet kan förläggas till

karolinska sjukhuset, under förutsättning att poliklinik- och undervisningsutrymmena

i kliniken byggs ut. Skulle en sådan utbyggnad inkräkta på

antalet befintliga vårdplatser måste som kompensation härför motsvarande

antal platser tillföras kliniken på annat sätt. Delegationen understryker behovet

av ökade poliklinik- och undervisningslokaler för detta ämne och

räknar med att denna lokalfråga skall vinna beaktande vid det pågående generalplanearbetet

vid sjukhuset.

För delegationen har det ur bl. a. undervisningsorganisatorisk synpunkt

synts vara en bestämd fördel att kunna samla undervisningen under det

fria kliniska stadiets s. k. mellanblock (dermato-venereologi, oftalmiatrik,

otiatri, ftisiologi, klinisk epidemiologi, hygien och krigsmedicin) till karolinska

sjukhuset eller dess närhet, d. v. s. epidemisjukhuset. Som framgår

av det förut anförda torde en sådan anordning även visa sig genomförbar,

under förutsättning att undervisningen i oftalmiatrik kan helt koncentreras

till karolinska sjukhuset. Delegationen har tagit upp frågan till

diskussion med ämnesföreträdaren, som förklarat sig dela delegationens

uppfattning om önskvärdheten i och för sig av en sådan koncentration, men

framhållit att den därigenom ökade undervisningen — en fördubbling av

antalet studerande i förhållande till nuvarande organisation — ställde krav

på bl. a. lokalökningar. Vidare skulle ögonkliniken behöva tillföras en vårdavdelning

om 24 vårdplatser, vilken ursprungligen tillhörde kliniken men

som f. n. är upplåten åt yrkesmedicinska centralen. Delegationen vitsordar

för sin del behovet av utökade poliklinik- och undervisningslokaler samt av

en viss ökning av ögonklinikens vårdplatsantal och konstaterar, att det torde

finnas förutsättningar för en koncentration av undervisningen i oftalmiatrik

till karolinska sjukhuset.

Delegationens nu redovisade förslag till kursfördelning vid ett årligt intag

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1991. 1 sand. Nr 198

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

i Stockholm om 160 studerande till de propedeutiska och kliniska ämnena

har som helhet accepterats av karolinska institutets lärarkollegium. Delegationen

framhåller att ett genomförande av planen med dess koncentration

av ett stort antal ämnen till ett undervisningssjukhus sammantaget

måste ställa sig ekonomiskt gynnsammare för statsverket än vad som skulle

vara fallet vid en uppsplittring på flera sjukhus.

Grundprogram

Delegationen har funnit att dess undersökningar av olika alternativ till

nytt undervisningssjukhus bör i tillämpliga delar bygga på 1960 års programförslag

för det nya undervisninggssjukhuset vid Sabbatsberg. Bakom

detta programförslag ligger en omsorgsfull och allsidig prövning av samtliga

föreliggande undervisnings- och forskningsbehov. Programförslaget har

allmänt accepterats av såväl undervisningens som sjukvårdens representanter

och är så nyligen framlagt att det måste anses fullt aktuellt.

I sagda programförslag ingår emellertid ett antal vårdplatser, vilka huvudsakligen

är betingade av Stockholms stads sjukvårdsmässiga krav. Med

anledning härav har delegationen från de för karolinska institutets lärarkollegium

särskilt utsedda representanterna inhämtat uppgift om hur många

av de i programförslaget ingående vårdplatserna, som enligt lärarkollegiets

mening måste anses oundgängligen erforderliga för undervisningen och

forskningen.

Sammanfattningsvis kan jämförelsen mellan Sabbatsbergsprogrammet

(A) och det program lärarkollegiets representanter bedömt vara erforderligt

för undervisningen och forskningen (B) uttryckas i följande tablå.

A

B

Medicin

allmän medicin...........

190

220

geriatri..................

90

_

njurmedicin..............

40

_

Kirurgi

allmän kirurgi + ortopedi. .

214

244

urologi...................

40

30

plastikkirurgi.............

30

30

BB-gynekologi..............

120— 180

180

Epidemiologi-infektionsvård. . .

25

(25)

Psykiatri...................

60

Röntgenterapi...............

20

_

Öron.......................

30— 40

30

ögon......................

30— 40

30

Barn

medicin..................

102

122

psykiatri.................

32

32

kirurgi...................

60

60

Långtids- och eftervård.......

150

—

Summa

1 239—1 319

1 003

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Som tidigare berörts har vederbörande ämnesföreträdare för delegationen

förklarat, att de medicinska, kirurgiska och pediatriska klinikerna enligt

Sabbatsbergsavtalet är så dimensionerade att de -— med endast obetydliga

justeringar — kan medgiva ett studentantal av 80 per läsår. Mot bakgrund

härav och med utgångspunkt från ovanstående under rubriken B angivna

siffror har degelationen konstruerat följande grundprogram att appliceras

på olika alternativ till ett nytt undervisningssjukhus. Det förutsättes därvid

— i överensstämmelse med vad som angivits under avsnittet angående

kursfördelningen vid karolinska institutet — att all undervisning vid institutet

i otiatri, oftalmiatrik, dermato-venereologi, neurologi och ftisiologi

förlägges till karolinska sjukhuset, att undervisningen i klinisk epidemiologi

fortfarande bedrives vid epidemisjukhuset samt att undervisning i psykiatri

i vart fall tills vidare är förlagd till S:t Görans sjukhus. (I grundprogrammet

inom parentes angivna antal vårdplatser avser kliniker, vid vilka undervisning

ej äger rum, men som likväl erfordras vid ett undervisningssjukhus

för konsultationsändamål o. dyl.)

Antal

vårdplatser

Medicin............................................... 220

Kirurgi (inkl. ortopedi, urologi och plastikkirurgi).......... 304

BB-gynekologi......................................... ISO

Barn (medicin, kirurgi, psykiatri)........................ 214

ögon................................................. (30)

Öron................................................. (30)

Summa 948

I grundprogrammet ingår härutöver laboratorier — däribland ett klinisktkemiskt,

ett kliniskt-bakteriologiskt och ett kliniskt-fysiologiskt centrallaboratorium

samt en röntgendiagnostisk och en patologisk institution, alla

dimensionerade för undervisning och forskning — och övriga diagnostikavdelningar

m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med Sabbatsbergsprogrammet,

ävensom de särskilda forskningsutrymmen, som omfattas av sistnämnda

program.

Avslutningsvis understryker delegationen att detta är det grundprogram,

som i princip måste tillgodoses var undervisningsklinikerna än förlägges.

Till de förändringar i grundprogrammet, som kan föranledas av undervisningsklinikernas

placering enligt de olika alternativen, återkommer delegationen

i det följande.

B. Tänkbara alternativ till nytt undervisningssjukhus

I Stor-Stockholm finns följande på specialavdelningar uppdelade sjukhus,

som samtliga är teoretiskt tänkbara som plats för de undervisningskliniker,

vilka enligt det av delegationen uppställda grundprogrammet erfordras vid

sidan av karolinska sjukhuset, nämligen Sabbatsbergs sjukhus, S:t Görans

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

sjukhus, S:t Eriks sjukhus, Södersjukhuset och centrallasarettet i Danderyd

(Mörby lasarett). Vidare planeras nya sjukhus i bl. a. Enskede-Dalen

och Solberga alternativt Huddinge. (Se bil. 1.)

S:t Eriks sjukhus är delvis starkt föråldrat och nedslitet. Vidare har

sjukhuset en mycket begränsad tomtyta och en mindre del av sjukhusområdet

kommer att beröras av den planerade Rådmansledens förlängning

över Kungsholmen. Det finns anledning räkna med att sjukhuset om 15 å

20 år kommer att nedläggas eller utnyttjas för andra ändamål än akutsjukvård.

Södersjukhuset har stora kliniska resurser men dess byggnadskonstruktion

försvårar de genomgripande omdispositioner och tillbyggnader

som undervisningen och forskningen skulle kräva. Det räcker nämligen

inte enbart med att inrymma föreläsningssalar och undervisningslaboratorier.

Hela sjukhuset måste omdisponeras med tanke på att undervisning

skall äga rum i praktiskt taget alla dess delar. Sjukhusets utbyggnadsmöjligheter

är för övrigt mycket begränsade och måste i första hand reserveras

för sjukvårdens behov. På angivna skäl har delegationen funnit, att varken

S:t Eriks sjukhus eller Södersjukhuset är att betrakta som realistiska alternativ

till nytt undervisningssjukhus.

Enligt hittillsvarande planer skall för de södra förorterna uppföras nya

sjukhus i Enskede-Dalen och Solberga. På sista tiden har emellertid en annan

lösning diskuterats, nämligen att det sjukhus, som man avsett att förlägga

till Solberga, i stället skulle uppföras i Huddinge, där enligt uppgift

mycket stora markområden kan ställas till förfogande för ändamålet. Diskussionerna

i berörda fråga har emellertid varit så preliminära, att representanterna

för Stockholms läns landsting icke sett sig i stånd att på nuvarande

stadium kunna lägga fram ens högst översiktliga planer beträffande

den närmare placeringen av ett sjukhus i Huddinge eller andra för

verkställandet av den delegationen ålagda undersökningen grundläggande

uppgifter. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av den omständigheten,

att Solbergaalternativet i varje fall icke torde erbjuda några väsentliga fördelar

för undervisningen och forskningen framför övriga alternativ, har

delegationen icke undersökt de närmare förutsättningarna för en förläggning

av ett undervisningssjukhus till Solberga eller Huddinge.

Delegationen anser sig således böra närmare granska de tekniska förutsättningarna

för förläggande av undervisningskliniker i medicin, kirurgi,

obstetrik-gynekologi och pediatrik in. in., ävensom vissa andra undervisningsinstitutioner,

allt enligt förenämnda grundprogram, till följande sjukhus,

nämligen Sabbatsbergs sjukhus, nytt sjukhus i Enskede-Dalen, S:t

Görans sjukhus samt Mörby lasarett. Karolinska institutets behov av ytterligare

sjukhusplatser för undervisningen och forskningen kan emellertid

även tillgodoses på andra sätt än genom en förläggning av samtliga de kliniker

m. in., som ingår i grundprogrammet, till ettdera av dessa fyra sjukhus.

Således bör närmare undersökas om icke en uppdelning av sagda kli
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

niker m. in. på två eller möjligen tre sjukhus skulle kunna innebära en i

jämförelse med förenämnda fyra alternativ fördelaktigare eller i vart fall

likvärdig lösning. I detta sammanhang synes även frågan om ett förverkligande

i så stor utsträckning som möjligt av den sedan tillkomsten av karolinska

sjukhuset vid flera tillfällen aktualiserade s. k. enhetstanken, d. v. s.

ett sammanförande av karolinska institutets samtliga teoretiska och kliniska

institutioner till Norrbackaområdet, ånyo böra upptagas till förutsättningslös

prövning.

Delegationen har benämnt de alternativ, som bygger på en koncentration

av i grundprogrammet ingående enheter till ett sjukhus, för »renodlade

alternativ» medan benämningen »kombinationsalternativ» valts för sådana

alternativ, som förutsätter en uppdelning av ifrågavarande enheter på flera

sjukhus, således även på karolinska sjukhuset. Som ett förtydligande bör

här framhållas, att även de s. k. renodlade alternativen givetvis innebär en

form av kombinationsalternativ med karolinska sjukhuset, eftersom delegationen

förutsatt att i vissa kliniska ämnen all undervisning skall meddelas

på det sistnämnda sjukhuset. Ett s. k. renodlat alternativ kommer således

med den av delegationen angivna målsättningen aldrig att innefatta ett sjukhus

med fullständig uppsättning av dubbelkliniker utan endast med sådana

undervisningskliniker, som ingår i grundprogrammet.

Vid en undersökning av kombinationsalternativ har man att utgå ifrån

att vissa kliniska ämnen på grund av undervisningens organisation icke

bör undervisas på skilda sjukhus. I fråga om ämnena medicin, kirurgi,

obstetrik-gynekologi och pediatrik har delegationen — efter samråd med

lärarkollegiets representanter — funnit, att medicin och kirurgi icke bör

undervisas på skilda sjukhus. Samma sak gäller obstetrik-gynekologi och

pediatrik. Det sjukhus, dit medicin- och kirurgiundervisningen förlägges,

bör även förses med för undervisning och forskning dimensionerade centrallaboratorier

samt patologiska och röntgendiagnostiska institutioner. I fråga

om pediatrik synes däremot — utöver de särskilda laboratorier m. m. som

enligt Sabbatsbergsprogrammet ingår i barnsjukhusets organisation — den

för sjukvårdens krav uppbyggda laboratorieorganisationen på ett högspecialiserat

sjukhus kunna täcka denna specialitets behov. Motsvarande torde

gälla obstetrik-gynekologi. För att undgå en alltför stor spridning av karolinska

institutets kliniker och institutioner bör vidare de sjukhus, som ingår

i ett kombinationsalternativ, ligga förhållandevis nära varandra och i

relativt god anslutning till karolinska institutet och karolinska sjukhuset.

Med angivna utgångspunkter kan de tänkbara kombinalionsalternativen

begränsas till att omfatta följande sjukhus i norra Stor-Stockholm, nämligen

Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus samt Mörby lasarett. Härutöver kan

emellertid en ytterligare utbyggnad av karolinska sjukhuset med vissa dubbelkliniker

komma ifråga, varigenom enhetstanken skulle komma närmare

sitt förverkligande. En förläggning av samtliga dubbelkliniker till detta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

sjukhus låter sig emellertid, bl. a. till följd av det disponibla markområdets

begränsade omfattning, svårligen genomföras. Efter en granskning av olika

möjligheter har delegationen stannat för att närmare pröva följande kombinationsalternativ,

nämligen karolinska sjukhuset (medicin och kirurgi)

i kombination med S:t Görans sjukhus (pediatrik och obstetrik-gynekologi)

samt Mörby lasarett (medicin och kirurgi) i kombination med S:t Görans

sjukhus (pediatrik och obstetrik-gynekologi).

Att övriga tänkbara kombinationsalternativ utmönstrats sammanhänger

med följande. Delegationen har funnit, att en kombination karolinska sjukhuset

(medicin och kirurgi) och Mörby lasarett (pediatrik och obstetrikgynekologi)

är betydligt ogynnsammare än motsvarande kombination karolinska

sjukhuset + S:t Görans sjukhus. Ej heller kan en varaktig förläggning

av å ena sidan medicin- och kirurgiundervisning till Mörby lasarett

och å andra sidan undervisning i pediatrik och obstetrik-gynekologi till

Sabbatsbergs sjukhus innebära några fördelar framför alternativet Mörby

lasarett + S:t Görans sjukhus. Delegationen har därvid beaktat dels att en

psykiatrisk undervisningsklinik redan finns vid S:t Görans sjukhus, dels ock

att uppförandet av ny kvinnoklinik och nytt barnsjukhus vid S:t Görans

sjukhus icke skulle behöva medföra nämnvärda evakuerings- och rivningsproblem,

vilket däremot vore fallet med Sabbatsbergs sjukhus om icke det

s. k. gasklocksområdet togs i anspråk för barnsjukhuset, en åtgärd som —

om den icke kombinerades med en genomgripande upprustning av sjukhuset

i övrigt — ur kommunikationstekniska, sjukhusorganisatoriska och

stadsplanesynpunkter vore att betrakta såsom mycket olämplig.

I det följande ges en översiktlig beskrivning av dels de fyra »renodlade»

alternativen, dels de två »kombinationsalternativen» innefattande bl. a.

vissa uppskattningar rörande kostnader och tidsåtgång för realiserandet av

respektive alternativ. Vad de redovisade kostnadsberäkningarna angår har

delegationen sett sig nödsakad att bygga dessa på schematisk grund. Därvid

har delegationen utgått från en erfarenhetsmässig uppskattning av dels

kostnaden per normal vårdplats med tillhörande biutrymmen, dels kostnaden

per kvadratmeter diagnostik- och serviceanläggningar, ekonomilokaler

o. d. Kostnaden per vårdplats har upptagits till 30 000 kronor. Kvadratmeterkostnaden

för övriga lokaliteter har uppskattats till 1 000 kronor/m2.

Behovet av effektiva ytor har beräknats med utgångspunkt från det av

1959 års utredningskommitté för Sabbatsbergs sjukhus framlagda förslaget

till lokalprogram för nytt undervisningssjukhus vid Sabbatsberg. Bruttoytan

har erhållits genom att den beräknade nettoytan utökats med 25—30

procent. Utöver ovan angivna byggnadskostnader tillkommer — i enlighet

med byggnadsstyrelsens normer — 20 procent för projektering, administrationskostnader

in. m. I fråga om samtliga alternativ torde tillkomma kostnader

för personalbostäder, uppskattningsvis cirka 15 miljoner kronor,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

vilka delegationen icke ansett sig böra redovisa som en del av kostnaden

för respektive projekt.

I fråga om Mörby lasarett, som f. n. är föremål för en omfattande utbyggnad,

har den principen tillämpats, att kostnaderna för redan färdigställda

eller påbörjade byggnadsarbeten icke medtagits i kostnadskalkylen

— med undantag för kostnaderna för av undervisningen och forskningen

föranledda ändringar i eller tillbyggnader till dessa enheter — medan kostnaderna

för nybyggnader, oavsett om desamma innefattas i gällande generalplan

eller icke, däremot medräknats i den mån de ansetts erforderliga

för grundprogrammets genomförande. Detsamma gäller i tillämpliga delar

beräkningarna beträffande karolinska sjukhuset.

Hänsyn har icke tagits till utrustningskostnaderna. Ej heller har vid angivandet

av beräknad tid för respektive sjukhus färdigställande hänsyn tagits

till den ytterligare tid, som kan åtgå för installation av utrustning av

sjukhusets sist uppförda enheter.

Sabbatsbergs sjukhus

Sjukhuset omfattar f. n. cirka 700 vårdplatser. Vid uppförande av ett nytt

undervisningssjukhus på Sabbatsbergsområdet måste huvuddelen av de befintliga,

till stora delar starkt nedslitna anläggningarna rivas. Endast

kvinnokliniken, panncentralen och det till sjukhuset anslutna bakteriologiska

centrallaboratoriet samt ögon- och öronklinikerna beräknas kunna

stå kvar tills vidare.

I sin sammanfattning till programförslaget för det nya undervisningssjukhuset

vid Sabbatsberg anförde 1959 års utredningskommitté för Sabbatsbergs

sjukhus följande.

Kommittén anser, att det är möjligt att realisera ett sjukhusprojekt enligt

programförslaget under förutsättning att Rådmansledens sträckning i det

aktuella området icke göres oförmånligare för sjukhuset än enligt Stockholms

stads stadsbyggnadskontors förslag S:I5630, att sprängningsarbetet

för tunneln utföres så, att driften vid sjukhuset icke störes samt att gasklocksområdet

och vissa mindre delar av socialvårdens område redan från

början ställes till sjukhusets förfogande. Härutöver är det angeläget, att

vid den fortsatta planeringen särskild hänsyn tages till hullerfrågan, att

sjukhuset får ut- och infart vid Torsgatan, att möjligheter skapas för en

framtida utbyggnad samt att frågan om utrymning och drift av sjukhuset

under ombyggnadstiden beaktas.

De av kommittén sålunda angivna villkoren för ett realiserande av Sabbatsbergsprojektet

äger fortfarande samma giltighet.

Byggnadskostnaderna för uppförandet å Sabbatsberg av de enligt grundprogrammet

erforderliga klinikerna och institutionerna m. in. kan överslagsmässigt

uppskattas till 118 miljoner kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Projekteringstiden kan beräknas uppgå till 4 år och byggnadstiden till

6 eller 7 år, således totalt 10 å 11 år.

Uppförandet av det nya sjukhuset har med hänsyn till pågående sjukhusdrift

ansetts böra ske i etapper, vilket är orsaken till den förhållandevis

långa byggnadstiden. Vissa vårdavdelningar måste under byggnadstiden

evakueras, vilket givetvis kommer att medföra problem. Evakueringsfrågan

synes dock kunna få en acceptabel lösning, därest, sedan det nya barnsjukhuset

uppförts i en första etapp, Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus

tages i anspråk som evakueringssjukhus samt vissa patienter jämte personal

överföres till karolinska sjukhuset, varvid stadens patienter tillåtes inkräkta

på nuvarande antal riksplatser. En tidskrävande, i flera etapper

genomförd byggnation på Sabbatsberg synes sålunda icke med nödvändighet

behöva ske.

Enskede-Dalen

Av följande tablå framgår det beräknade antalet vårdplatser enligt en av

Stockholms stad den 16 februari 1961 framlagd stomplan för undervisningssjukhus

vid Enskede-Dalen.

Medicin

allmän medicin m.m.......................... 190

medicinsk-geriatrisk klinik.................... 90

njurmedicin................................'' 40 320

Kirurgi

allmän kirurgi m.m........................... 155

ben och ledkirurgi (ortopedi)................... 60

urologi...................................... 45

plastikkirurgi................................ 30 290

Obstetrik-gynekologi............................. 150

Lasarettspsgkiatri.................................... 60

Öron............................................... 40

ö9°n............................................... 30

Räntgenterapi....................................... 20

Pediatrik

barnmedicin................................. 100

barnkirurgi.................................. 60

barnpsykiatri................................ 30 190

Långtidsvård................................... 220

1 320

Härtill kommer isolerings- och intagningsavdelningar. Vidare överväger

staden att till Enskede-Dalen förlägga en epidemiklinik samt en enhet för

mentalsjukvård om cirka 300 platser.

Sjukhusområdet omfattar enligt senast framlagda utredningsskiss (Stockholms

stads stadsbyggnadskontor den 2.3.1961) 170 000 m* — se bil. 2.

Utöver sjukhustomten finns dels ett område om 25 000 in2 avsett för sjukhusbostäder

o. dyl., dels ock parkeringsytor för ca 650 bilar. Under hand

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

har från stadens sida till delegationen framförts, att möjligheter eventuellt

skulle finnas att härutöver tillföra sjukhustomten ett angränsande område

om ca 35 000 m2. Den omständigheten att terrängen på sjukhusområdet är

delvis starkt kuperad kan med hänsyn till markens karaktär (grus och

morän) icke anses utgöra någon nackdel för byggnadsplaneringen. Från

kostnadssynpunkt måste emellertid denna omständighet betraktas som en

oviss faktor. Särskilda åtgärder för grundförstärkningar torde enligt av

staden lämnade uppgifter icke erfordras.

Några restriktioner ifråga om byggnadernas höjd har icke angivits i den

senaste utredningsskissen. I en tidigare framlagd skiss förelåg vissa begränsningar

härvidlag (högst 12 våningars höjd för vissa byggnader och

högst 5 våningars höjd för andra).

Trafikförbindelserna är goda genom den nära anslutningen till två tunnelbanestationer.

Direkt kollektiv trafikförbindelse med karolinska institutet

saknas f. n. Planerade och delvis redan påbörjade trafikleder med motorvägsstandard

kommer att i framtiden minska restiden i bil mellan institutet

och sjukhuset.

De totala byggnadskostnaderna för grundprogrammets genomförande har

överslagsmässigt beräknats till 137 miljoner kronor.

Projekteringstiden kan beräknas omfatta 4 år och byggnadstiden 5 år,

således totalt 9 år.

S:t Görans sjukhus

Av följande tablå framgår antalet vårdplatser vid S:t Görans sjukhus dels

i nuläget dels enligt av Stockholms stads sjukvårdsstyrelse sensommaren

1960 redovisade planer för sjukhusets utbyggnad i anslutning till en av

stadsfullmäktige år 1951 antagen generalplan.

År 1960 redovisade planer

Nuläget

Alt. I

Alt. II

Internmedicin

allmän medicin....................

134

220

220

allergologi.........................

95

60

—

neurologi, inkl. epilepsi.............

—

—

60

lungmedicin.......................

137

120

120

Kirurgi

allmän kirurgi + ortopedi...........

224

220

220

urologi............................

—

30

—

plastikkirurgi......................

26

?

?

kirurgisk tbc......................

62

—

—

BB-gynekologi

—

no

no

Epidemiologi injektionsvård............

—

iso

iso

Psykiatri............................

80

80

80

öron................................

—

30

30

Dermatologi..........................

96

60

60

Långtidsvård.........................

97

280

280

951

1 390

1 330

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Den år 1951 antagna generalplanen för sjukhusets om- och tillbyggnad

innebar uppförande av ett nytt huvudsjukhus, omfattande en sängbyggnad

för medicinska, kirurgiska m. fl. klinikers vårdavdelningar, en behandlingsbyggnad,

förbindelsebyggnad och poliklinikbyggnad. Vidare innefattade

förslaget nya byggnader för psykiatriska kliniken, medicinska tuberkuloskliniken

(numera lungmedicin), panncentral, verkstäder, köksbyggnad och

personalrestaurang. Av dessa har den psykiatriska undervisningskliniken,

panncentralen, verkstads- och köksbyggnaderna samt personalrestaurangen

redan färdigställts. Härtill kommer förut befintliga byggnader för efterbehandlingssjukhus,

personal- och läkarbostäder, kapell samt patologisk

avdelning.

Sjukhusområdet inklusive kv. Gångaren, vilket enligt beslut av stadsfullmäktige

skall reserveras för sjukhusets behov, omfattar ca 110 000 in2. Som

förutsättning för den ifrågasatta utbyggnaden av sjukhuset har vidare angivits,

att kv. Busshallen, som omfattar ca 28 000 m3 och som f. n. icke är

bebyggt, införlivas med sjukhusområdet. Detta har f. ö. av sjukvårdsdirektören

i Stockholm i en den 21 november 1960 upprättad promemoria angivits

som en under alla förhållanden — alltså även om undervisning och

forskning icke förläggs dit — nödvändig förutsättning för sjukhusets utbyggnad.

Enligt en i november 1960 av arkitekterna Tengbom och Carlstedt

upprättad preliminär skiss — se bil. 3 — föreligger med angivna förutsättning

möjligheter att verkställa erforderlig utbyggnad av sjukhuset utan att

existerande bebyggelse behöver rivas annat än i begränsad omfattning.

Några egentliga avbrott i sjukhusdriften synes man till följd härav icke behöva

räkna med. Det bör dock framhållas, att möjligheterna att placera

personalbostadshus på sjukhusområdet är mycket begränsade.

Parkeringsförhållandena är mindre gynnsamma men torde kunna få en

godtagbar lösning vid realiserandet av ett i nämnda skiss angivet förslag (en

parkeringsyta för ca 500 bilar anordnas under sjukhusbebyggelsen å kv.

Busshallen). Ur gatubullersynpunkt är förhållandena fullt acceptabla.

Även om sjukhuset ligger i närheten av inflygningszonen till Bromma

torde flygbullret i dag icke utgöra något allvarligare problem för

sjukhuset. Härtill kommer att enligt vad som framgår av 1956 års flygbullerutrednings

betänkande (Flygbuller som samhällsproblem, SOU 1961:

25) en avsevärd förbättring av bullerförhållandena är att förvänta, sedan

Arlanda år 1962 tagits i bruk för internationell trafik, varvid Bromma huvudsakligen

kommer att trafikeras av propellerflygplan för inrikestrafik.

Flygbullerutredningen framhåller i detta sammanhang, att jetplan i framtiden

kan komma att insättas även i inrikestrafik men uttalar att dylik trafik

från bullersynpunkt är helt olämplig vid Bromma samt att den bör hänvisas

till Arlanda. Mot bakgrund härav torde ur denna synpunkt några hinder

icke föreligga mot sjukhusets fortsatta utbyggnad.

Sjukhuset har goda kollektiva trafikförbindelser. Direkt sådan förbindelse

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

med karolinska institutet saknas f. n. Hushöjden har i utredningsskissen

begränsats till högst 10 våningar. Några restriktioner enligt gällande stadsplan

föreligger dock icke.

De totala byggnadskostnaderna för grundprogrammets genomförande har

överslagsmässigt beräknats till 121 miljoner kronor.

Projekteringstiden och byggnadstiden kan uppskattas till sammanlagt

(4,5 + 4,5) 9 år.

ökningen av antalet akutplatser vid S:t Görans sjukhus enligt angivna

program för sjukhusets förseende med undervisningskliniker i jämförelse

med den av Stockholms stad planerade utbyggnaden framgår av följande

sammanställning:

ökning

....................... 54

.................... 40

....................... 214

Ögon........................

....................... 30

Summa 338

Mörby lasarett

Lasarettet är f. n. föremål för en genomgripande om- och tillbyggnad i

enlighet med en av Stockholms läns landsting år 1956 antagen generalplan.

Utbyggnaden beräknas i väsentliga delar vara slutförd år 1964 och i sin

helhet år 1965, vid vilken tidpunkt lasarettet kommer att ha följande vårdplatsfördelning:
-

Medicin .............................................. 124

Kirurgi................................................ 152

Ortopedi .............................................. 56

BB —- gynekologi ...................................... 133

Epidemiologi — infektionsvård .......................... 132

Psykiatri.............................................. 921

Radioterapi .......................................... 26

Öron.................................................. 24

Barnmedicin .......................................... 55

Barnpsykiatri.......................................... 22

Rehabilitering.......................................... 47

Långtidsvård .......................................... 50

Summa 911

Vidare planeras vid lasarettet ett mentalsjukhus på 200 å 300 platser.

Nuvarande sjukhustomten omfattar en yta av 200 000 in2, varav enligt

uppgift från landstinget cirka 47 000 m2 är disponibel för utbyggnad av

lasarettet — se bil. 4. I sistnämnda område ingår emellertid en yta av cirka

1 Härutöver en psykiatrisk intagningsavdelning om 16 platser.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

12 000 m2 för en enligt uppgift från Stockholmstraktens regionplanekontor

preliminärt planerad motorväg avsedd att sammanbinda Norrtälje- och Uppsalavägarna.

Den preliminära dragning som vägen har i regionplanen innebär

att den skär rätt genom sjukhusets markreserv. Något beslut rörande

ifrågavarande motorväg har emellertid ännu inte fattats. Vidare avses förenämnda

mentalsjukhus om 200—300 vårdplatser bli förlagt på ifrågavarande

markreserv, som därigenom i stort sett skulle bli fullbebyggd. Emellertid

torde man kunna räkna med att av det återstående sjukhusområdet en yta

av ca 10 000 m2 kan disponeras för nya sjukhusbyggnader. Sydväst om

sjukhustomten finns vidare ett av staten ägt område på 260 000 in2. Av

detta område är ca 90 000 m2 lämpat för institutionsbebyggelse och ca

28 000 in2 för bostadsbebyggelse. Återstoden av området utgör naturreservat,

har tagits i anspråk för kraftledning eller är avsett för planerade vägar och

kan således icke komma ifråga för byggnader.

Grundförhållandena på sjukhustomten kräver inga särskilda åtgärder.

Från bullersynpunkt är de flesta sjukhusenheterna välbelägna med undantag

för kvinnokliniken. En planerad ändring av vägsträckningen kommer

dock att undanröja nuvarande olägenheter även för sistnämnda klinik. Normerna

för den slutliga byggnadsplaneringen kan f. n. icke anges, men beträffande

byggnadshöjden torde från stadsplanesynpunkt inga restriktioner

komma att föreligga.

Sjukhusområdet är vackert beläget invid Edsviken och försett med en

naturskön park. Stockholms universitets blivande institutioner på Frescatiområdet

ligger på kort avstånd från lasarettet. Kommunikationerna med

stadens centrum är tillfredsställande (bussförbindelse samt tåg från Mörby

station). Direkta kollektiva trafikförbindelser mellan lasarettet och karolinska

sjukhuset och karolinska institutet saknas f. n. Parkeringsförhållandena

är gynnsamma. Hittills har planerats ca 500 nya parkeringsplatser och

ytterligare platser torde gå att anordna utan mera omfattande eller dyrbara

åtgärder.

Den pågående utbyggnaden av lasarettet har hunnit förhållandevis långt,

varför en förläggning dit av förenämnda undervisningskliniker och institutioner

medför vissa byggnadstekniska komplikationer. För vissa enheter

torde även till följd härav en fullgod lösning vara svår att nå. För sjukhuset

som helhet kan en volymökning av föreliggande omfattning medföra försämring

ur driftekonomisk och arbetsteknisk synpunkt. Vissa äldre delar

av sjukhuset måste tidigare än beräknat rivas och ersättas av nybyggnader.

Förutsättningar att till det planerade mentalsjukhuset vid lasarettet placera

en för Stockholm föreslagen forskningsprofessur i s. k. tung psykiatri

torde föreligga. Även för en eventuell förläggning av undervisning i psykiatri

för med. lic.-examen torde lasarettet framdeles kunna erbjuda vissa

möjligheter.

Det bör slutligen noteras, att lasarettet är försett med ett centralinfek
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

tionssjukhus på 132 vårdplatser. Även undervisning i klinisk epidemiologi

skulle därför möjligen kunna förläggas till lasarettet.

De totala byggnadskostnaderna för grundprogrammet har överslagsmässigt

beräknats till 75 miljoner kronor.

Projekteringstiden torde uppgå till två och ett halvt å tre år. Byggnadstiden

torde få samma omfattning. Under byggnadstiden blir vissa avbrott i

sjukhusdriften nödvändiga.

ökningen av antalet akutplatser vid Mörby lasarett enligt angivna program

för sjukhusets förseende med undervisningskliniker i jämförelse med

den av landstinget planerade utbyggnaden framgår av följande sammanställning

:

ökning

Medicin............................................. 96

Kirurgi............................................. 96

Pediatrik............................................ 137

Obstetrik-gynekologi................................. 17

Ögon........................................... • • • 30

376

Karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus

När uppförandet av karolinska sjukhuset ursprungligen beslutades var

avsikten att den ovannämnda s. k. enhetstanken skulle helt förverkligas genom

att samtliga karolinska institutets institutioner och kliniker sammanfördes

på Norrbackaområdet. Även serafimerlasarettsklinikerna skulle således

i en senare byggnadsetapp överföras dit. Stockholms stad ställde sig

emellertid helt avvisande till tanken på att staden skulle taga i anspråk

ytterligare platser på karolinska sjukhuset utöver genom 1931 års samarbetsavtal

tecknade drygt 300 platser. Skälen härtill var dels att Norrbackaområdet

ansågs olämpligt beläget ur synpunkten av stadens sjukvårdsbehov,

dels att tecknandet av flera platser på sjukhuset skulle åstadkomma

en rubbning i generalplanen för anordnandet av stadens sjukvårdsväsende.

Vidare förklarades, att staden borde ha ett direkt intresse av att ej

karolinska sjukhusets för »landet i övrigt» avsedda vårdplatser reducerades,

vilket skulle öka beläggningen av utomstadspatienter på stadens egna sjukhus.

Även Stockholms läns landsting motsatte sig på delvis samma grunder

ett ytterligare engagemang i karolinska sjukhuset. Vid de förhandlingar,

som föregick ingåendet av Sabbatsbergsavtalet väcktes ånyo tanken på att

förlägga serafimerlasarettets kirurgiska och medicinska kliniker till karolinska

sjukhuset. Förslaget förföll emellertid redan på den grund, att

Stockholms stad vägrade sin medverkan till uppförande över huvud taget av

duhhelkliniker vid sjukhuset.

Till följd av de i vissa avseenden väsentligt förändrade förhållanden som

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

inträtt, sedan tanken på att förse karolinska sjukhuset med dubbelkliniker

senast diskuterades, har delegationen emellertid nu ansett sig böra aktualisera

detta spörsmål på nytt. Sålunda har den trafiktekniska utvecklingen

samt riksdagens beslut om utbyggnaden av regionsjukvården i landet,

varigenom karolinska sjukhuset kommer att förlora sin ställning som

rikssjukhus, i viss mån försvagat de skäl, som av staden ursprungligen

åberopats till stöd för sitt ställningstagande i frågan. Till förmån för en

överflyttning av serafimerlasarettsklinikerna till karolinska sjukhuset —

en förläggning till detta sjukhus jämväl av dubbelkliniker i pediatrik och

obstetrik-gynekologi låter sig som förut nämnts svårligen genomföras —

talar i första hand undervisningens och forskningens behov av nära samarbete

med de teoretiska institutionerna och övriga högspecialiserade undervisningskliniker

på Norrbackaområdet eller kort sagt alla de motiv, som

legat till grund för enhetstanken. Dessa synpunkter har kraftigt understrukits

av karolinska institutets lärarkollegium i skrivelse till delegationen

den 4 maj 1961.

Antalet vårdplatser vid karolinska sjukhuset efter tillkomsten av de under

uppförande varande alkohol- och nervklinikerna framgår av följande

uppställning:

Internmedicin

allmän......................... 179

reumatologi.................... 73

neurologi....................... 100

specialcardiologi................ 251

endokrinologi................... 14

allergologi...................... 30

Kirurgi

allmän......................... 179

urologi......................... 50

neurokirurgi.................... 86

plastikkirurgi................... 49

thoraxkirurgi................... 801

Obstetrik-gynekologi................ 153

Psykiatri......................... 109

Öron............................. 89

ögon............................. 58

Dermatologi....................... 135

Radioterapi....................... 155

Barn

medicin........................ 127

psykiatri....................... 14

kirurgi......................... 71

Lungmedicin...................... 1281

Alkohol.......................... 60

Summa 1 964

Liksom när det gällt att undersöka förutsättningarna att förlägga undervisning

till S:t Görans sjukhus eller Mörby lasarett har utgångspunkten

varit icke blott sjukhusets nuvarande storlek och vårdplatsfördelning utan

även sjukhusets omfattning efter förverkligandet av beslutad generalplan

eller andra beslut avseende om- och tillbyggnader. Vad gäller karolinska

sjukhuset har riksdagens godkännande av propositionen nr 159/1960 med

förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande in. in. i detta hänseende

varit av avgörande betydelse. Regionvårdsutredningens förslag om

rikets indelning i regioner för organiserandet av vården inom regionspecialiteterna,

vilket låg till grund för förenämnda proposition, var en av anled
-

1 Av utredningen angående karolinska sjukhusets thoraxkliniker i en den 11 mars 1961 avgiven

promemoria med förslag till vissa omdispositioner inom thoraxklinikerna m.m. föreslaget

antal vårdplatser.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

ningarna till att hösten 1959 ett närmare samarbete inleddes mellan staten

samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting beträffande sjukvårdens

organisation inom Stor-Stockholmsområdet. Detta ledde till att ett

särskilt samplaneringsorgan för de tre huvudmännen bildades. Ett av detta

organs mest angelägna uppgifter var att undersöka förutsättningarna för ett

inordnande av karolinska sjukhuset i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation.

Under hösten 1960 hade arbetet inom delegationen fortskridit så långt

att organet inom sig upprättat en preliminär stomplan för karolinska sjukhuset

som upptagningssjukhus inom Slor-Stockholm. Denna plan innebar

väsentliga förändringar i sjukhusets vårdplatsfördelning i jämförelse med

hittills gällande generalplan för sjukhuset samt en ökning av det totala

vårdplatsantalet från 1 964 till cirka 2 200. Stomplanen, som grundade sig

på att Sabbatsbergs sjukhus enligt Sabbatsbergsavtalet skulle ombyggas till

undervisningssjukhus, kom emellertid till följd av de omständigheter, vilka

föranlett delegationens tillsättande och sålunda i väsentliga delar rubbat

förutsättningarna för planen, aldrig att läggas fram offentligt. Trots att den

preliminära stomplanen sannolikt som en följd härav måste omarbetas, har

delegationen funnit det vara av intresse att utröna hur en förläggning av

dubbelkliniker i medicin och kirurgi till karolinska sjukhuset och — vad

gäller övriga ämnen — ett genomförande av det av delegationen framlagda

förslaget till kursplan skulle påverka det totala vårdplatsantalet enligt ifrågavarande

plan.

Delegationen har i detta sammanhang funnit det angeläget slå fast, att

som en konsekvens av den beslutade ökningen av läkarutbildningen i Stockholm

och den av delegationen med anledning härav förordade kursfördelningen

vid karolinska institutet, vilken i fråga om ämnena otiatri och

oftalmiatrik innebär att all undervisning förlägges till karolinska sjukhuset,

måste dels öronklinikens nuvarande platsantal — 89 — bibehållas, dels

ögonklinikens vårdplatsantal ökas från 58 till högst 82.

Med de utgångspunkter som nu och i det föregående angivits, har det således

gällt för delegationen att undersöka förutsättningarna för ett förläggande

till karolinska sjukhuset av all undervisning i medicin och kirurgi

ävensom av hela den till sjukhus förlagda undervisningen under det propedeutiska

året. De överläggningar, som i dessa hänseenden ägt rum med

vederbörande ämnesföreträdare, utom såvitt avser patologi, har givit vid

handen följande.

Kliniker. En andra medicinklinik vid karolinska sjukhuset bör omfatta

180 akutplatser. En förutsättning för angivet platsantal är tillgång till 40

platser för långtidsvård.

Med hänsyn till att sjukhuset är försett med kliniker för neurokirurgi,

plastikkirurgi, urologi och thoraxkirurgi och under förutsättning att frakturkirurgin

överföres till en blivande ortopedisk klinik kan antalet akutplatser

vid envar av två allmänkirurgiska kliniker begränsas till 120, vilket

i förhållande till nuläget innebär en nettoökning med 61 akutplatser. För

varje klinik bör härvid beräknas 30 platser för långtidsvård.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

För ortopedi — inklusive frakturkirurgi — erfordras en klinik med 90

akutplatser, vartill kommer 90 platser för långtidsvård.

Centrallaboratorier. Ifråga om dessa laboratorier har beaktats dels den

ökade rutinverksamheten till följd av tillkomsten av dubbelkliniker i medicin

och kirurgi samt tillskottet av vårdplatser i ortopedi och oftalmiatrik,

dels den stegrade undervisningsbördan till följd av ökningen av det årliga

kursdeltagarantalet i laboratorieämnena från f. n. i regel 60 till — med

undantag för vissa smärre undervisningsmoment — 160. Det erforderliga

lokaltillskottet kan sammanfattas i följande tablå.

Särskilda frågor rörande propedeutiska året. Ämnesföreträdaren för ämnet

patologi vid Sabbatsbergs sjukhus, professorn Ringertz, har framfört

önskemålet att den honom underställda patologiska institutionen skulle

förläggas i anslutning till dubbelklinikerna för medicin och kirurgi. Innan

ställning tages till denna fråga måste tämligen omfattande undersökningar

göras av undervisningens anordande med hänsyn till såväl storleken av tillgängligt

obduktionsmaterial som schemaläggningen. I avbidan på resultatet

av en sådan undersökning torde hela ökningen av studentantalet vid karolinska

institutet, 40 studerande per år, böra tillföras den till karolinska

sjukhuset redan nu förlagda patologiska institutionen. För obduktionsundervisning

torde de studerande liksom hittills kunna i viss utsträckning hänvisas

till S:t Eriks och S:t Görans sjukhus samt Södersjukhuset.

Bland propedeutiska årets ämnen ingår en översiktskurs i medicin och

en kurs i kliniska undersökningsmetoder. Dessa kurser är f. n. uppdelade

mellan thoraxmedicinska kliniken å karolinska sjukhuset och en av de

medicinska avdelningarna å S:t Eriks sjukhus. Möjligheterna att överflytta

hela denna undervisning till karolinska sjukhuset har undersökts men då

detta visat sig medföra svårigheter främst med hänsyn till att patientmaterialet

skulle bli alltför hårt anlitat, föreslås att undervisningen vid S:t Eriks

sjukhus fortgår i nuvarande omfattning — 60 kursdeltagare per läsår —

medan återstående 100 studenter hänvisas till karolinska sjukhuset.

All övrig — härovan ej särskilt kommenterad — klinisk undervisning

under det propedeutiska året bör kunna förläggas till karolinska sjukhuset.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att en förläggning till karolinska

sjukhuset av dubbelkliniker i medicin och kirurgi inkl. ortopedi skulle

innebära en ökning av sjukhusets vårdplatsantal med sammanlagt 430 akutoch

långtidsvårdsplatser. I jämförelse med den preliminära stomplanen

skulle vårdplatsantalet ökas med 360 dylika platser.

Ovan angiven vårdplatsökning förutsätter hl. a. tillkomsten respektive utökning

av polikliniker, mottagnings-, expeditions-, behandlings- och jouravdelningar,

fotografiskt laboratorium, forskningslaboratorier, djuravdelning,

föreläsningssalar, apotek och förvaltningslokaler, klinikföreståndarinneexpeditioner,

databehandlingscentral, arkiv, medicinska bibliotek, ku
-

Laboratorium

Erforderligt lokaltillskott, m!

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet.....

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet. .

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet........

Blodgivarcentralen.......................

Röntgendiagnostiska institutionen..........

1 200

450—500

1 000

100

1 800

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

ratorsexpeditioner, distributionscentral, tvättbytesförråd, entréhallar, personalrestaurang,

personal-vilrum, klubb-, jour- och gästrum, städ- och

transportcentraler, parkeringsanläggningar samt bostäder.

Karolinska sjukhusets område omfattar cirka 260 000 in2, varav f. n. cirka

60 000 in2 friytor — se bil. 5. Härvid har inte inräknats vissa möjligheter till

utbyggnad av befintliga enheter. I det föregående angiven byggnation frånsett

bostäder skulle vid ett koncentrerat byggnadssätt kräva en friyta av

högst 10 000 m2. Grundförhållandena kräver inga extra åtgärder. Sjukhusets

läge är ur bullersynpunkt acceptabelt. Inga stadsplanemässiga restriktioner

föreligger ifråga om byggnadernas höjd. Även om anpassningen till

stadens kollektiva trafiknät i och för sig är godtagbar är sjukhusets läge

ur kommunikationssynpunkt mindre gynnsamt. Parkeringsmöjligheterna är

starkt begränsade och torde kräva förhållandevis kostsamma anordningar.

Personalrekryteringssituationen vid karolinska sjukhuset är f. n. mycket

besvärlig. En oavvislig förutsättning för ifrågasatt utbyggnad av sjukhuset

är att personalläget normaliseras. En annan väsentlig förutsättning för en

utbyggnad är att de områden om tillhopa cirka 45 000 in2, å vilka f. n. Norrbackainstitutet

och Eugeniahemmet är förlagda, införlivas med sjukhuset.

Norrbackainstitutet disponeras nu i huvudsak för karolinska institutets

ortopediska klinik. I propositionen nr 135/1955 angående vanföreanstalterna

och Eugeniahemmet m. in. uttalade emellertid föredragande departementschefen

med anledning av ett av 1951 års vanföreutredning därom framlagt

förslag, att han i likhet med remissmyndigheterna fann det naturligt, att en

ny ortopedisk klinik uppfördes i anslutning till karolinska sjukhuset. Riksdagen

lämnade detta uttalande utan erinran. Kungl. Maj:t uppdrog till

följd härav dels åt kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande

att närmare undersöka förutsättningarna för förläggande till sjukhusets

område av en sådan klinik, dels åt kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. m. att upptaga förhandlingar

med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om fördelningen av

kostnaderna för uppförande och drift av kliniken. Vad gäller Eugeniahemmet

har chefen för inrikesdepartementet i den nyligen framlagda propositionen

nr 170/1961 med förslag till riktlinjer för organisationen av vården

och undervisningen av barn och ungdom med cerebral pares in. in. framhållit,

att han fann det nödvändigt, att svårt handikappade cp-barn med

komplicerade lyten omhändertogs på en för hela landet gemensam riksanstalt

samt därefter uttalat bl. a. följande.

Därest Eugeniahemmets nuvarande byggnader icke lämpligen kan användas

för den nya riksanstalten bör en nybyggnad uppföras snarast möjligt.

Framhållas må att frågan om Eugeniahemmets flyttning från Norrbackaområdet

sedan länge varit aktuell även av det skälet, att karolinska sjukhuset

är i trängande behov av ifrågavarande markområde.

Statsmakterna har alltså ställt sig principiellt positiva till tanken på att

3—- Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 198

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

ifrågavarande områden — sedan befintliga verksamhetsgrenar utflyttats —

skall kunna införlivas med karolinska sjukhuset.

De totala kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder å karolinska

sjukhuset har överslagsmässigt beräknats till 55 miljoner kronor. Under

förutsättning att härför erforderliga resurser ställs till förfogande kan projekteringstiden

begränsas till fyra år och byggnadstiden beräknas till fem

år, under vilken tid något avbrott i sjukhusdriften icke torde behöva förekomma.

Förevarande kombinationsalternativ förutsätter vidare en utbyggnad av

S:t Görans sjukhus, där som förut nämnts en psykiatrisk undervisningsklinik

nyligen tagits i bruk, med ny kvinnoklinik och nytt barnsjukhus.

Under en övergångstid skulle dock kvinnokliniken vid det närbelägna Sabbatsbergs

sjukhus kunna bibehållas för undervisningen i obstetrik-gynekologi.

Det förut redovisade alternativet S:t Görans sjukhus utvisar, att tekniska

förutsättningar föreligger att förse detta sjukhus med, förutom undervisningskliniker

i medicin och kirurgi m. m., jämväl nu avsedda kliniker.

Kostnaden för uppförandet av ifrågavarande kliniker vid S:t Görans sjukhus

har överslagsmässigt beräknats till 27 miljoner kronor. De totala byggnadskostnaderna

enligt förevarande alternativ kan således uppskattas till

(55 + 27) 82 miljoner kronor. Inom den för uppförandet vid karolinska

sjukhuset av nya medicinska och kirurgiska kliniker m. m. angivna totala

byggnadstiden torde jämväl berörda nybyggnad vid S:t Görans sjukhus

kunna komma till stånd.

Mörby lasarett + S:t Görans sjukhus

Enligt detta alternativ skulle Mörby lasarett förses med undervisningskliniker

i medicin och kirurgi medan S:t Görans sjukhus skulle utbyggas

med ny kvinnoklinik och nytt barnsjukhus. Vid sistnämnda sjukhus skulle

således undervisning bedrivas i obstetrik-gynekologi, pediatrik och barnpsykiatri

samt psykiatri. Under en övergångstid skulle emellertid kvinnokliniken

vid Sabbatsbergs sjukhus kunna bibehållas för undervisning i

obstetrik-gynekologi.

De redovisade »renodlade» alternativen S:t Görans sjukhus och Mörby

lasarett utvisar, att tekniska förutsättningar föreligger för en förläggning

till ettvart av dessa sjukhus av samtliga kliniker, som ingår i det av delegationen

uppställda grundprogrammet. Ett förverkligande av nu ifrågavarande

alternativ torde därför i och för sig vara fullt möjligt.

De totala byggnadskostnaderna enligt förevarande kombinationsalternativ

kan överslagsmässigt beräknas till 88 miljoner kronor. Den totala byggnadstiden

torde ungefär motsvara den för alternativet Mörby lasarett angivna,

nämligen fem å sex år.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

35

C. Delegationens överväganden och förslag

Undervisning och forskning

Medicinsk undervisning och forskning är förlagd dels till teoretiska institutioner,

som i stort sett är organiserade och använder samma metodik

som matematisk-naturvetenskapliga universitetsinstitutioner, dels till kliniska

institutioner.

En grundförutsättning för den kliniska undervisnings- och forskningsverksamheten

är en allsidig sjukvårdsmässig representation vid undervisningssjukhuset.

Verksamheten präglas av naturliga skäl i främsta rummet

av studium av sjukdomsförlopp samt forskning rörande exempelvis nya

behandlingsmetoder, effekten av nya läkemedel etc.

För att kunna bedriva klinisk forskning måste man ha kännedom om

grundforskningens resultat och arbetsmetoder. Stundom är dessutom den

kliniske forskaren för delar av sitt forskningsprogram hänvisad till att begagna

den utrustning och de speciella tekniska hjälpmedel, som står till

buds vid teoretiska institutioner. För såväl de studerande som de lärare

som bedriver klinisk forskning är det följaktligen angeläget att kunna upprätthålla

en intim kontakt med medicinsk-teoretiska institutioner. Samtidigt

är i många fall kontakten med klinikerna väsentlig för de teoretiska institutionerna.

Utbildning av forskare sker dessutom i viss mån i samarbete

mellan de teoretiska och de kliniska institutionerna bl. a. genom att åtskilliga

medicine kandidater är knutna till de förra som amanuenser eller

assistenter under det att de bedriver sina kliniska studier. Vid rekrytering

av klinisk lärarpersonal är det väsentligt, att ett undervisningssjukhus är

försett med goda forskningsmöjligheter för att i sjukvården kunna anställa

läkare, som är förtrogna med vetenskaplig teknik och metodik. Läkare som

skolats i vetenskaplig metodik och som dagligen har möjlighet att bedriva

forskning på sjukhuset stimuleras härigenom till att driva fram kvalitativt

högtstående behandlingsmetoder. Vid en aktivt bedriven undervisning kan

dessa nå en snabbare spridning och tillämpning inom sjukvården.

Under den senaste tioårsperioden har omkring 30 procent av samtliga

293 doktorsavhandlingar vid karolinska institutet tillkommit genom samarbete

mellan teoretiska och kliniska institutioner. Detta samarbete visar

en tendens alt öka. För närvarande bedriver minst 80 medicine kandidater

vetenskapligt arbete vid teoretiska institutioner jämsides med sina kliniska

studier, över 80 graduerade forskare förenar vidare klinisk verksamhet

med forskning vid teoretiska institutioner. Härutöver är omkring 25 av institutets

lärare i medicinsk-teoretiska ämnen kliniskt verksamma. Lärarkolleget

har mot denna bakgrund understrukit angelägenheten av att ett

nära samarbete mellan kliniska och teoretiska institutioner vidmakthålles.

Från kollegiets sida har med hänsyn härtill önskemål framställts om till
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

skapande -— förr eller senare ■— av följande institutioner på sjukhusområdet

för den händelse en perifer förläggning av den nya undervisningsenheten

överväges.

Morfologisk grundforskningsinstitution

Kemisk grundforskningsinstitution

Fysiologisk grundforskningsinstitution

Institution för medicinsk fysik (inkl. radiofysisk institution)

Mikrobiologisk grundforskningsinstitution

Farmakologisk grundforskningsinstitution

Medicinskt bibliotek

Administrations- och studentkårslokaler

Delegationen erinrar i detta sammanhang om att den medicinska högskolan

i Umeå vid sin tillkomst försågs med en särskild medicinsk-kemisk

grundforskningsinstitution. Statsmakternas ställningstagande härvidlag innebär

ett understrykande av den kliniska forskningens beroende av samverkan

med medicinsk-teoretisk forskning.

Enligt delegationens uppfattning torde man kunna konstatera, att kraven

på tillkomsten av särskilda forskningsutrymmen i anslutning till klinikerna

ökar starkt med avståndet från karolinska institutet. I vilken utsträckning

dessa krav måste tillgodoses — t. ex. i form av en laboratorieorganisation

utöver den som grundprogrammet innefattar eller i form av särskilda forskningsinstitutioner

— är svårt att nu bedöma. Det synes dock stå klart, att

det finns större grund för krav i fråga om särskilda forskningsutrymmen

beträffande alternativen Enskede-Dalen och Mörby än beträffande övriga

alternativ. Kombinationsalternativet karolinska sjukhuset—S:t Görans sjukhus

torde från dessa utgångspunkter komma att medföra mindre krav än

övriga alternativ. Karolinska sjukhuset innefattar betydande utrymmen för

forskning samt har på sitt område institutioner såsom Konung Gustaf V:s

forskningsinstitut och Konung Gustaf V:s jubileumsklinik innefattande tumörpatologisk,

tumörbiologisk och radiofysisk sakkunskap. Härtill kommer

närheten till karolinska institutets teoretiska institutioner.

Från renodlat schematekniska utgångspunkter synes däremot inte finnas

något större behov av samband mellan de teoretiska och de kliniska institutionerna.

I detta sammanhang synes emellertid ett annat problem, som avser både

undervisning och forskning, böra beröras. Enligt samtliga alternativ kommer

klinisk undervisning att meddelas såväl vid karolinska sjukhuset som

vid ytterligare minst ett sjukhus. I Lund-Malmö där undervisningen likaledes

är splittrad har detta resulterat i en tendens till ökad specialisering.

Motsvarande tendenser kan givetvis komma att göra sig gällande i Stockholm.

Delegationen erinrar i detta sammanhang om att undervisning och

forskning — bortsett från enstaka ämnen — är förlagd till sjukhus med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungi. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

specialisering på regionsjukhusnivå. Förlägges undervisningen till ett sjukhus

med lägre specialiseringsgrad, bör undervisningen och forskningen

kunna repliera på ett för sådan verksamhet upplåtet regionsjukhus. Ett undervisningssjukhus

beläget i norra Stor-Stockholm kan i fråga om såväl

regionvårdsspecialiteter som andra specialiteter repliera på karolinska sjukhuset,

vilket kännetecknas av en långt driven specialisering. Det sjukvårdsorganisatoriska

samarbetet mellan det högspecialiserade undervisningssjukhuset

och det sjukhus vid vilket de för undervisningen erforderliga dubbelklinikerna

förlägges kommer i dylikt fall automatiskt undervisningen och

forskningen tillgodo. Så skulle däremot ej bli fallet beträffande ett undervisningssjukhus

vid Enskede-Dalen, vilket i huvudsak skulle komma att

repliera på Södersjukhuset, som ej är ett undervisningssjukhus. Den tendens

till ökad specialisering som under alla förhållanden gör sig gällande

vid ett undervisningssjukhus kan härvid bli svår att tillbakavisa. Härtill

kommer att den i sin tur kan aktualisera krav på utrymmen för klinisk,

experimentell forskning vid sålunda nytillkommande specialiteter.

Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation

Enligt en år 1959 framlagd, inom Stockholms stads statistiska kontor

upprättad befolkningsprognos beräknades den norra delen av Stockholms

stad och den norra länsdelen — bortsett från Norrtälje-östhammar-området

— år 1970 vardera få cirka 345 000 invånare och således norra delen av

Stor-Stockholms sjukvårdsområde totalt omkring 690 000 invånare, vilken

folkmängd uppskattades växa till cirka 750 000 år 1980 och cirka 800 000

år 1990. I de södra delarna av sjukvårdsområdet (inklusive Södertäljeområdet)

beräknades folkmängden år 1970 uppgå till cirka 700 000, varav i

staden omkring 450 000 och i länet omkring 250 000 samt år 1980 till cirka

740 000 och år 1990 till cirka 790 000. Enligt vad delegationen inhämtat har

sedan tidpunkten för upprättandet av sagda prognos inga nya omständigheter

inträffat, som föranlett mera betydande justeringar av befolkningskalkylerna,

även om den ifrågasatta utbyggnaden av Järvafältet är ett

osäkerhetsmoment i detta sammanhang.

I juni 1960 lämnade sjukvårdsdirektören i Stockholm i en promemoria

angående bl. a. Sabbatsbergs sjukhus inordnande i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation

en översiktlig redogörelse för en tänkt sjukvårdsorganisation

inom Stor-Stockholmsområdet. Sjukvårdsdirektören framhöll därvid,

att en rationell organisation måste grundas på att varje sjukhus i princip

skall ombesörja sjukvården inom grunddisciplinerna (allmän internmedicin,

allmän-kirurgi, barnhördsvård, gynekologi och lasaretts-psykiatri)

för befolkningen inom ett visst område (upptagningsområde) samt utgöra

basen för den öppna vården och långtidsvården inom detta område.

För att man skall erhålla lämplig storlek på klinikerna och möjliggöra en

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

flexibel organisation med specialisering inom ramen för dessa kliniker allt

efter den medicinska utvecklingen och sjukvårdsbehovet syntes upptagningsområdena

böra omfatta 140 000 å 150 000 invånare. Av sjukvårdsdirektörens

redogörelse framgår vidare vilka sjukhus, som huvudsakligen

skulle betjäna de planerade upptagningsområdena, nämligen inom norra

delen av Stor-Stockholm S:t Görans sjukhus, det nya undervisningssjukhuset

vid Sabbatsberg, karolinska sjukhuset, Mörby lasarett och Löwenströmska

lasarettet samt inom den södra delen Södersjukhuset, Ersta sjukhus,

Södertälje och Nacka lasarett samt de planerade sjukhusen i EnskedeDalen,

Solberga och —- i ett senare skede — ett nytt sjukhus i Sätra-trakten.

Den sommaren 1960 planerade sjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm

byggde således på den förutsättningen, att Sabbatsbergs sjukhus skulle utbyggas

till undervisningssjukhus. Bl. a. med anledning härav har delegationen

av stadens och länets representanter begärt kompletterande upplysningar

rörande sjukvårdsplaneringen i stort och samtidigt efterhört om det

förändrade läget vad gällde undervisningssjukhusets placering föranlett

några ändringar i de tidigare planerna. Följande har därvid inhämtats.

I den norra länsdelen av Stor-Stockholm dimensionerades Mörby lasarett

för ett upptagningsområde på 130 000 invånare i de nordöstra förorterna,

Löwenströmska lasarettet för 75 000 invånare i Upplands-Väsby, Märsta

m. m. samt karolinska sjukhuset för 135 000—140 000 invånare i norra

innerstaden, Solna och Sundbyberg. På längre sikt planerades ett sjukhus i

Lidingö (90 000 invånare) och ett i Järvaområdet (105 000 invånare). Vad

gällde den norra stadshalvan avsågs Sabbatsbergs sjukhus betjäna — förutom

vissa delar av innerstaden —- Lidingö, intill dess nytt sjukhus uppfördes

därstädes, och vissa områden i väster samt erhålla ett befolkningsunderlag

på cirka 140 000 invånare. S:t Görans sjukhus skulle få ett upptagningsområde

på 120 000—140 000 invånare företrädesvis i de västra förorterna.

Övriga delar av den norra innerstaden skulle tills vidare repliera

på S:t Eriks sjukhus. I fråga om den södra stadshalvan erfordrades utom

Södersjukhuset (150 000 invånare), Ersta sjukhus (45 000 invånare) och

ett nytt sjukhus i Enskede-Dalen (120 000—140 000 invånare) ytterligare

ett nytt sjukhus, när stadens platsöverskott i de norra delarna försvinner

genom nedläggande av äldre sjukhus. Inom själva länsdelen planerades —

förutom sjukhusen i Nacka och Södertälje (vardera 75 000 invånare) — nya

sjukhus i Huddinge (120 000 invånare) och Handen (100 000 invånare).

Den rådande ovissheten i fråga om det nya undervisningssjukhusets förläggning

hade emellertid medfört att en definitiv plan icke kunde framläggas

för närvarande. I fråga om pediatriken gällde särskilda förhållanden.

På lång sikt planerades fyra barnsjukhus i Stor-Stockholm, ettvart försett

med barnmedicin, barnkirurgi och barnpsykiatri, varav två i den norra och

två i den södra delen av sjukvårdsområdet. Befolkningsunderlaget under

1970-talet beräknades emellertid inte bli så stort, att det motiverade mer

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

än tre barnsjukhus av denna typ i Stor-Stockholm. Av dessa utgjordes ett

av karolinska sjukhusets barnklinik och ett annat av den nya pediatriska

undervisningsklinik, som avsågs ersätta Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus,

medan förläggningen av det tredje finge anpassas efter de övriga. En

bristande balans syntes därvid i vissa fall bli ofrånkomlig. Enligt vad stadens

representanter uppgivit komme en förläggning av det nya undervisningssjukhuset

och därmed av den nya pediatriska undervisningskliniken

till Enskede-Dalen eventuellt att få den konsekvensen, att det till Södersjukhuset

anslutna Sachska barnsjukhuset finge nedläggas.

Delegationen ansluter sig till den av sjukvårdshuvudmännen hävdade

uppfattningen att de olika sjukhusen inom Stor-Stockholm bör betjäna

särskilda upptagningsområden. Beträffande invånarantalet i dessa områden

synes som framgår av vad nyss angivits ganska stora variationer kunna

accepteras. Eftersom vidare av de nu befintliga sjukhusen såväl serafimerlasarettet

som Sabbatsbergs sjukhus och S:t Eriks sjukhus torde vara avsedda

att nedläggas när tillgången på vårdplatser så medger, synes goda

förutsättningar föreligga att vid den långsiktiga planeringen av sjukvårdsorganisationen

ta rimlig hänsyn till undervisningens och forskningens speciella

krav. I detta sammanhang bör även beaktas att staden enligt gällande

avtal endast äger disponera Garnisonssjukhuset till den 1 juli 1966.

Vid sin bedömning av de olika alternativen ur de allmänna sjukvårdsplaneringssynpunkter,

som här berörts, har delegationen funnit att alternativen

S:t Göran och Enskede-Dalen ansluter sig väl till de hittillsvarande

planerna. Beträffande Sabbatsbergsalternativet erinrar delegationen om att

Stockholms stads och läns sjukvårdsförhandlingsdelegerade enligt protokoll

den 16 juni 1960 uttalat, att ur de synpunkter beträffande Stor-Stockholms

sjukhusplanering som delegerade hade att företräda det då föreliggande

preliminära programmet borde kunna godtagas med beaktande av

vissa av sjukvårdsdirektören framförda synpunkter.

En förläggning av undervisningskliniker till Mörby medför en utökning

av detta sjukhus med cirka 350 vårdplatser. Med hänsyn till den snabba befolkningstillväxten

i de omkringliggande tätorterna torde emellertid ett sådant

platstillskott icke medföra några svårigheter ur sjukvårdsplaneringssynpunkt.

För karolinska sjukhusets del skulle det erforderliga upptagningsområdet

inom grunddisciplinerna allmän internmedicin och allmän-kirurgi komma

att omfatta cirka 240 000 invånare. Sjukhuset finge således helt eller delvis

övertaga det för Sabbatsbergs sjukhus tänkta upptagningsområdet, vilket

kan tänkas påverka upptagningsområdena för planerade sjukhus i Lidingö

och inom Järvaområdet.

Sammanfattningsvis anser sig delegationen således kunna konstatera, att

samtliga föreliggande alternativ låter sig infogas i en ändamålsenlig sjukvårdsplanering.

Detta är ett för delegationens fortsatta överväganden viktigt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

konstaterande, eftersom därigenom tillfredsställande patientunderlag säkerställes

för undervisningen.

Delegationen erinrar i detta sammanhang om den tidigare berörda tendensen

till ökad specialisering vid undervisningssjukhus. Detta kan vid en

förläggning av undervisningskliniker till Enskede-Dalen leda till att den

planerade sjukvårdsorganisationen med Södersjukhuset som ett högspecialiserat

sjukhus för södra delen av Stor-Stockholm rubbas. Därtill kommer

att undervisningen kräver tillgång till en kvalificerad olycksfallsmottagning,

varvid i kirurgkliniken måste ingå vårdplatser för thorax- och neurotraumatologi

samt plastikkirurgi. Även sjukvårdsplaneringen inom norra delen av

sjukvårdsområdet beröres, eftersom den kvalificerade olycksfallsmottagningen

å Sabbatsbergs sjukhus bortfaller. Karolinska sjukhuset har icke

ansetts ha resurser för att sörja för hela den kvalificerade olycksfallsvården

inom den norra delen av Stor-Stockholm.

Det har i borgarrådens skrivelse och det därtill fogade expertutlåtandet

gjorts gällande att ålderssammansättningen hos befolkningen i de delar av

Stor-Stockholm, som skulle komma att utgöra upptagningsområde för Sabbatsbergs

sjukhus, vore ur undervisningens synpunkt mindre lämplig. Det

nya sjukhuset i Enskede-Dalen skulle däremot få ett ur ålderssynpunkt allsidigt

befolkningsunderlag.

Mot detta kan invändas att det inte finns någon anledning att antaga att

de högre åldersklasserna för all framtid skall dominera innerstaden. För

övrigt skulle ju Sabbatsbergs sjukhus få bl. a. Lidingö som upptagningsområde

med dess ur ålderssynpunkt rikt differentierade befolkningsunderlag.

Det kan heller ej tagas för givet, att befolkningen i söderort framdeles

kommer att — såsoin f. n. är fallet ■—• till övervägande del bestå av unga

familjer. Det synes därför uppenbart, att den gjorda invändningen icke kan

tillmätas någon nämnvärd betydelse vid val av plats för nytt undervisningssjukhus.

En fråga som sammanhänger med sjukvårdsplaneringsaspekterna har av

stadens representanter tagits upp till diskussion, nämligen önskvärdheten

av att de i sjukvårdsområdet ingående storsjukhusen inom sina grunddiscipliner

erhåller riktig balans mellan vårdplatsantal och vårdplatsbehov,

vilket finge anses vara en av de viktigaste förutsättningarna för att ett sådant

sjukhus skulle kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Av de av

delegationen uppställda sex alternativen kan i detta hänseende invändningar

resas mot kombinationsalternativet karolinska sjukhuset—S:t Görans sjukhus,

enligt vilket karolinska sjukhuset skulle förses med dubbelkliniker i

medicin och kirurgi men däremot ej i obstetrik-gynekologi. I fråga om

pediatrik gäller som framgår av det föregående särskilda förhållanden. Stadens

representanter har därför ifrågasatt om icke dubbleringen borde utsträckas

till att även avse kvinnokliniken. Delegationen, som av andra skäl

— sjukhusets storlek och markområdets begränsning — icke funnit en så
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

dan ytterligare utökning av karolinska sjukhuset vara önskvärd, är ense

med stadens representanter om att berörda omständighet onekligen skulle

innebära vissa nackdelar ur allmän sjukvårdsplaneringssynpunkt i vart fall

sedan Allmänna barnbördshuset nedlagts.

Byggnadstekniska förutsättningar m. m.

Med undantag för alternativet Enskede-Dalen innebär samtliga de av delegationen

uppställda alternativen ianspråktagandet av befintliga sjukhus.

Av dessa är f. n. Mörby lasarett föremål för en omfattande utbyggnad, som

beräknas bli slutförd år 1965. Sjukhusets under 1960/61 färdigställda vårdblock

och vissa andra nyligen uppförda enheter är ändamålsenligt utformade

och låter sig utan större omdispositioner väl utnyttjas för undervisningsändamål.

Den påbörjade behandlingsbyggnaden går däremot icke utan

omfattande ändringar och tillbyggnader att förse med erforderliga undervisnings-

och behandlingslokaler. Enär utformningen av denna byggnad redan

till stora delar är låst, kan en sådan omdisposition icke förväntas bli

en fullgod lösning, överhuvud taget har utbyggnaden av lasarettet nu hunnit

så långt, att en förläggning dit av undervisningskliniker och -institutioner

medför betydande byggnadstekniska komplikationer. För sjukhuset som

helhet kan en volymökning av föreliggande omfattning medföra försämringar

ur driftekonomisk och arbetsteknisk synpunkt. Slutligen måste vissa

äldre delar av sjukhuset tidigare än beräknat rivas och ersättas av nybyggnader.

Under byggnadstiden blir vissa avbrott i sjukhusdriften nödvändiga.

Uppförandet av ett nytt sjukhus vid Sabbatsberg, vilket enligt Sabbatsbergsutredningen

måste ske i etapper, kräver i betydande utsträckning rivning

av nuvarande sjukhusbebyggelse och ger därigenom upphov till besvärliga

evakueringsproblem. En utbyggnad av S:t Görans sjukhus kan

däremot (se utredningsskissen, bil. 3) ske genom successivt ersättande av

äldre byggnadsdelar utan att existerande bebyggelse behöver rivas annat än

i begränsad omfattning innan motsvarande nybyggnader står klara. Några

egentliga avbrott i sjukhusdriften vid detta sjukhus synes man till följd

härav icke behöva räkna med. Sjukhusets moderna ekonomianläggningar

är dimensionerade för den betydande utbyggnad av sjukhusanläggningen

som är förutsatt i gällande generalplan. Den psykiatriska undervisningskliniken

vid sjukhuset är nyligen färdigställd.

När det slutligen gäller att bedöma de byggnadstekniska förutsättningarna

för karolinska sjukhusets förseende med dubbelkliniker i medicin och

kirurgi samt erforderlig utökning av serviceanläggningarna in. in., är det i

avsaknad av skiss till principlösning av denna byggnadsfråga svårt att bilda

sig en bestämd uppfattning. Den korta tid som stått delegationen till buds

och den omständigheten att det av Kungl. Maj :t anbefallda arbetet med upp
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

rättandet av förslag till ny generalplan för sjukhuset nyligen igångsatts är

orsaken till att en sådan skiss inte kunnat upprättas. Det synes dock redan

på nuvarande stadium kunna konstateras, att sedan en ny vård- och behandlingsenhet

färdigställts delar av de i sjukhusets huvudkomplex förlagda

verksamhetsgrenarna skulle kunna överflyttas dit, varefter erforderliga

ändringar och ombyggnader i de friställda utrymmena kan vidtagas.

En sadan lösning synes i och för sig möjlig och skulle inte behöva ge upphov

till mera omfattande störningar i sjukhusdriften. De nya centrallaboratorierna

vid sjukhuset har en betydande reservkapacitet, varför den utbyggnad

av de kliniska centrallaboratorierna som erfordras får en förhållandevis

begränsad omfattning och låter sig till större delen åstadkommas genom

en påbyggnad av sjukhusets nya laboratoriehus. Sjukhusets ekonomianläggningar

skulle däremot behöva utökas väsentligt.

Ur strikt byggnadsteknisk synpunkt erbjuder således av de befintliga

sjukhusen S:t Görans sjukhus och — ehuru något osäkrare — karolinska

sjukhuset de bästa utbyggnadsmöjligheterna.

Sabbatsbergs sjukhus och Mörby lasarett är däremot behäftade med väsentliga

brister i detta avseende. Alternativet Enskede-Dalen innebär givetvis

inga problem härvidlag.

Ur en vidare teknisk aspekt måste emellertid för samtliga alternativ även

det tillgängliga markområdets omfattning, i stads- eller byggnadsplaner angivna

inskränkningar i bebyggelsen m. m., framdragandet av beslutade eller

planerade trafikleder, parkeringsförhållandena och sjukhusens belägenhet

ur bullersynpunkt tillmätas stor vikt. Vidare bör frågan om lämpligheten

ur driftekonomiska och administrativa synpunkter att utbygga ett sjukhus

utöver en viss gräns beaktas vid prövningen av de olika alternativen. Sammanvävd

med flera av de nu angivna särskilda omständigheterna är slutligen

det väsentliga spörsmålet om vederbörande sjukhus fortsatta utvecklingsmöjligheter

efter genomförandet av nu ifrågasatta utbyggnader.

Det för sjukhusbebyggelse disponibla området å Sabbatsberg omfattar —

inklusive det s. k. gasklocksområdet — 80 000 in2. Härutöver disponerar

Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem cirka 40 000 m2 inom Sabbatsbergsområdet.

Behovet av denna geriatriska enhet — med dess centrala belägenhet

— är stort och man torde knappast kunna räkna med möjligheten att

vård- och ålderdomshemmet utflyttar och beredes ersättningslokaler inom

överskådlig framtid. Några ytor utöver angivna 80 000 m2 torde inte stå till

buds för vare sig sjukhusbebyggelse, särskilda personalbostäder eller parkeringsplatser.

De kliniker, institutioner och övriga anläggningar, som ingår i

Sabbatsbergsprogrammet, ryms visserligen inom det tillgängliga området

men utvecklingsmöjligheterna är synnerligen begränsade, om icke den av

vård- och ålderdomshemmet disponerade tomten kan tagas i anspråk.

S:t Görans sjukhustomt — inklusive det för sjukvårdsändamål reserverade

kv. Gångaren — omfattar 110 000 m2. En oavvislig förutsättning för

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

sjukhusets utbyggande är — som förut angivits — att det vid Lindhagensgatan

belägna kv. Busshallen om 28 000 m2 införlivas med sjukhusområdet.

Detta gäller oavsett om sjukhuset tages i anspråk för undervisning eller ej.

Inklusive kv. Busshallen skulle sjukhuset således få en tomtareal på cirka

140 000 m2. I det angränsande kv. Tjället har vidare reserverats mark för

en sjuksköterskeskola. Markförhållandena här är således betydligt gynnsammare

än vid Sabbatsberg och räcker väl till för uppförandet av i grundprogrammet

ingående enheter jämte av staden planerat infektionssjukhus.

Någon mer omfattande bebyggelse härutöver synes däremot det tillgängliga

markområdet jämte kv. Busshallen ej kunna medge. Möjligheterna att placera

personalbostadshus på sjukhusområdet är vidare begränsade.

En ifrågasatt utbyggnad av Mörby lasarett kan ske på det nuvarande

sjukhusområdet även om å detta jämväl placeras en planerad mentalsjukhusenhet

om cirka 300 vårdplatser. Det angränsande statliga Invernessområdet

ger stora reserver för en ytterligare expansion. Allt detta förutsätter

emellertid att den motorväg, som enligt vissa planer skall framdragas

ungefär i gränslinjen mellan nuvarande sjukhustomten och Invernessområdet,

antingen icke alls kommer till stånd eller får en radikalt förandrad

dragning. Oaktat att det icke varit möjligt att få några mera bindande

uttalanden rörande framdragningen av denna motorled, har delegationen

ansett sig böra räkna med att det icke rimligen kan komma i fråga att

framdraga en motorled i omedelbar närhet av ett redan befintligt större

sjukhus. En framdragning av motorleden skulle därjämte få till följd att

det icke blir möjligt att till Mörby lasarett förlägga en del av det planerade

mentalsjukhus, som på grund av flygbullerstörningar ej kunnat uppföras

i Upplands-Väsby. Med hänsyn till vad nu anförts torde man böra räkna

med att motorleden får ges en annan sträckning. Om så blir fallet framstår

alternativet Mörby ur utvecklingssynpunkt som det ojämförligt gynnsammaste

av de olika alternativen.

Av den i föregående avsnitt lämnade redogörelsen framgår, att det finns

starka skäl till antagande att de av Eugeniahemmet och Norrbackainstitutet

f. n. disponerade tomterna inom en icke alltför avlägsen framtid kommer

att införlivas med karolinska sjukhuset. Ett realiserande av det alternativ,

vari en utbyggnad av karolinska sjukhuset ingår som väsentlig del, synes

därför fullt möjligt men binder givetvis samtidigt utvecklingen for framtiden.

Det bör hållas i minnet att krav på stora lokaltillskott för främst

forskningsändamål i olika sammanhang framförts från undervisningens

och forskningens representanter. Placeringen av de stora thorax- och neuroblocken

har också låst möjligheterna att utnyttja sjukhustomten på ett

optimalt sätt. Trots att en del invändningar i dessa hänseenden således kan

resas mot alternativet karolinska sjukhuset, kan dock enligt delegationens

mening dessa omständigheter icke ensamma utgöra ett avgörande hinder

mot den ifrågasatta utbyggnaden av sjukhuset.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Den för sjukhusändamål reserverade markytan i Enskede-Dalen omfattar

170 000 m2, vartill kommer ett område om cirka 25 000 m2 för personalbostäder

o. dyl. samt parkeringsytor. Enligt vissa underhandsuppgifter

skulle härutöver eventuellt ytterligare högst cirka 30 000 m2 kunna ställas

till förfogande. Något bindande uttalande härom föreligger dock icke, varför

delegationen ansett sig böra räkna med totalt cirka 200 000 m2 exklusive

parkeringsytor. Detta område är fullt tillräckligt för uppförandet av ett

undervisningssjukhus på cirka 1 300 vårdplatser enligt den av staden i

februari 1961 framlagda stoinplanen samt inrymmer även vissa utvecklingsmöjligheter.

Skulle emellertid till Enskede-Dalen förläggas en enhet för

mentalsjukvård, vilket är under övervägande och ur sjukvårdssynpunkt i

hög grad önskvärt, samt eventuellt en epidemiklinik, blir möjligheterna till

en framtida expansion begränsade, särskilt som en förläggning av undervisning

och forskning till Enskede-Dalen kan komma att ställa krav framdeles

på tillkomsten av såväl ytterligare specialiteter som särskilda resurser

för forskningen.

Möjligheten att bereda parkeringsplatser för anställda och besökande på

ett sjukhusområde sammanhänger givetvis närmast med tomtens omfattning-

Sjukhusets belägenhet och den omkringliggande bebyggelsen är emellertid

också avgörande faktorer härvidlag. De bästa parkeringsförhållandena

torde kunna erbjudas vid de i periferin liggande sjukhusen, nämligen

Mörby lasarett och sjukhuset i Enskede-Dalen. Karolinska sjukhuset och

S:t Görans sjukhus är betydligt sämre lottade härvidlag. Parkeringsfrågan

får vid dessa sjukhus lösas genom uppförandet av parkeringshus eller genom

andra särskilda anordningar, vilka medför särskilda kostnader. Sabbatsbergs

sjukhus har de sämsta förutsättningarna att på ett acceptabelt

satt klara parkeringsproblemen. De anordningar, som där måste vidtagas för

tillskapandet av parkeringsutrymmen, blir både dyrbara och otillräckliga. Å

andra sidan får man hålla i minnet, att behovet av parkeringsplatser måste

anses större vid mera avlägset belägna sjukhus — i synnerhet om de kollektiva

trafikförbindelserna är ogynnsamma — än vid innerstadssjukhusen.

De föreskrifter beträffande byggnaders högsta tillåtna höjd in. m. som

kan förekomma i gällande stadsplaner eller motsvarande synes icke vid

något alternativ vara så restriktiva, att de kan allvarligt påverka valet av

Plats för forläggning av de nya undervisningsklinikerna. I ett annat avseende

har däremot de stadsplanemässiga avvägandena ingripit på ett mycket

avgörande sätt, nämligen i fråga om planerade gatuleders eller motorvägars

framdragande igenom eller i vart fall alldeles intill vissa av de aktuella

sjukhusområdena. I fråga om Mörby lasarett har nyss framhållits att tillkomsten

av en tänkt motorväg strax söder om lasarettet skulle väsentligt

inskränka möjligheterna att på ett för den vidare utvecklingen godtagbart

sätt dit förlägga undervisning och forskning. Karolinska sjukhuset, sjukhuset

i Enskede-Dalen och S:t Görans sjukhus torde inte vara i farozonen

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

för kommande trafikleder. Vad gäller Sabbatsbergs sjukhus är det stora

problemet den blivande Rådmansledens sträckning i form av en tunnel under

själva sjukhustomten. 1959 års Sabbatsbergskommitté har uppgivit, att

den medverkat till ett förslag till stadsplaneändring, vilket bl. a. skulle medföra

en för sjukhuset tolerabel dragning av angivna led. Uppenbart är emellertid

att det omedelbara grannskapet icke blott av denna stora trafikpulsåder

utan även av den blivande huvudtrafikleden Torsgatan och den även

1 fortsättningen utnyttjade Dalagatan samt närheten till SJ:s bangård måste

för sjukhuset innebära stora nackdelar främst i form av ogynnsamma tilloch

utfartsleder samt bullerstörningar. Även i sistnämnda hänseenden har

Sabbatsbergskommittén visserligen givit anvisningar till erforderliga skyddsåtgärder,

men i jämförelse med övriga alternativa förläggningar måste Sabbatsbergs

sjukhus under alla förhållanden ur bullersynpunkt sättas mycket

långt ner på skalan. Karolinska sjukhuset ligger visserligen mellan två stora

utfartsleder men får till största delen anses ha ett från bullerstörningar

skyddat läge. Mörby lasarett är likaledes trots närheten till Norrtäljevägen

acceptabelt ur denna synpunkt. Enskede-Dalen är utsatt för vissa störningar

från tunnelbanan, vilket gör en avskärmande bebyggelse närmast denna erforderlig.

Några allvarliga invändningar vad gäller trafikbuller kan dock ej

resas mot Enskede-Dalenalternativet. Trafikbullret vid S:t Görans sjukhus

slutligen överstiger icke vad som får anses tolerabelt. Sjukhusets belägenhet

vid inflygningszonen till Bromma flygplats torde icke utgöra något hinder

mot dess fortsatta utbyggande och om flygbullerutredningens förslag följs

kommer förhållandena att förbättras.

I samtliga av ifrågavarande alternativ kommer vederbörande sjukhus, med

undantag av karolinska sjukhuset, att få 1 300—1 700 vårdplatser, vilket

får anses vara normalt för ett undervisningssjukhus. När det gäller karolinska

sjukhuset måste man däremot fråga sig om ett sjukhus med cirka

2 600 vårdplatser kan vara cn ur medicinsk, driftekonomisk och administrativ

synpunkt väl avvägd enhet och om icke ett sådant sjukhus kan ge upphov

till särskilda personalrekryteringsproblem eller andra svårigheter i fråga

om personalens trivsel in. m. Möjligheterna att infoga sjukhuset i en ändamålsenlig

sjukvårdsorganisation i Stor-Stockholm har tidigare berörts.

Ur allmänt medicinska synpunkter bör icke ett sjukhus av denna storleksordning

som är försett med goda kommunikationsleder, en rationell fördelning

av laboratorieundersökningar mellan filiallaboratorier och centrallaboratorier

och en väl fungerande centraloperationsavdelning innebära speciella

nackdelar. Förekomsten av så gott som alla kliniska specialiteter på

en och samma plats och en rikt utbyggd laboratorieorganisation måste i

stället ge läkare mycket goda diagnostiska och terapeutiska möjligheter,

varvid i detta sammanhang bortses från den stora betydelse denna omständighet

måste tillmätas för den medicinska undervisningen och forskningen.

För karolinska sjukhusets del torde förutsättningar finnas att vid

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

utarbetandet av den nya generalplanen för sjukhuset, som under alla förhållanden

måste innebära stora omdispositioner och ombyggnader, tillvarataga

de senaste rönen och erfarenheterna på området för att planera en rationell

laboratorieorganisation och en ändamålsenlig centraloperationsavdelning.

Vad gäller kommunikationslederna sammanhänger denna fråga givetvis

med förläggningen av de erforderliga nybyggnaderna. Som förut nämnts

kan man tänka sig en ganska koncentrerad utbyggnad i omedelbar anslutning

till sjukhusets nuvarande huvudkomplex, vilket skulle skapa förutsättningar

för korta transporter. Å andra sidan är vissa av sjukhusets nuvarande

kliniker och institutioner belägna alltför långt från sjukhuscentrum

för att kommunikationsfrågan skall kunna få en helt idealisk lösning.

I finans- och sjukvårdsborgarrådens i Stockholm skrivelse den 3 januari

1961 framhölls, att ett sjukhus för de södra stadsdelarna på cirka 900 vårdplatser

är angeläget och ofrånkomligt. Beslutade man uppföra undervisningssjukhuset

vid Sabbatsberg finge man under alla förhållanden samtidigt

bygga ett nytt sjukhus vid Enskede-Dalen samt genomföra en upprustning

av stadens övriga sjukhus, främst S:t Görans sjukhus. Det syntes därför

borgarråden uppenbart, att det ur administrativa synpunkter bleve förenat

med stora svårigheter att i praktiken genomföra detta omfattande sjukhusbyggande

utan störningar. Vid val av Enskede-Dalenalternativet kunde arbetsinsatserna

i stället koncentreras på ett nytt sjukhusbygge.

Delegationen andrager till detta följande.

Det råder f. n. en utpräglad brist på tekniker och arkitekter. Detta gäller

inom alla områden och inte minst i fråga om de särdeles komplicerade

sjukhusbyggena. Samtidigt härmed är behovet av nya sjukhusplatser för

den snabbt växande befolkningen i Stor-Stockholm utomordentligt trängande.

Huvudstadens nuvarande sjukhusbestånd är vidare i väsentliga delar

föråldrat och behöver förnyas. Slutligen gör sig kravet på ett nytt undervisningssjukhus

som ersättning för serafimerlasarettet och Kronprinsessan

Lovisas barnsjukhus starkt gällande. Delegationen är mot denna bakgrund

så till vida av samma uppfattning som borgarråden, att man måste sträva

efter en lösning som sammantaget på bästa sätt tillvaratager de knappa resurserna

på personal med erforderlig teknisk och sjukhusorganisatorisk utbildning.

Emellertid bör man enligt delegationens mening undersöka om

icke detta mål kan uppnås på ett måhända förmånligare sätt än genom

realiserandet av Enskede-Dalenalternativet. Det synes sålunda i och för sig

vara förenat med vissa fördelar att projekten delas upp på olika huvudmän,

varigenom man kan tillgodogöra sig all den expertis, som finns hos de tre

huvudmännens mer eller mindre permanenta planeringsorgan. Det sammanlagda

antalet för ifrågavarande uppgifter särskilt lämpade arkitekter m. fl.

ökar givetvis inte härigenom, varför en sådan målsättning isolerad kanske

har ett begränsat värde. Det riktiga tillvägagångssättet bör i stället vara att

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

granska de olika alternativen för tillgodoseende av karolinska institutets

behov av ytterligare sjukhusplatser ur synpunkten, vilket som bäst ansluter

sig till redan beslutad utbyggnad och samtidigt medför de lägsta investeringarna.

Man kommer då fram till att intetdera alternativet kan ges ett

absolut företräde framför de övriga. Det tillskott på vårdplatser och de ökade

investeringar som härvid uppkommer, är av ungefär samma storleksordning

vare sig man väljer en utbyggnad av Enskede-Dalen, Mörby lasarett,

S:t Görans sjukhus eller karolinska sjukhuset i kombination med sistnämnda

sjukhus. Endast Sabbatsbergsalternativet, som medför betydande

investeringar på tre sjukhus i stadens ägo, är — såsom borgarråden framhållit

— otvivelaktigt en i berörda hänseende direkt oförmånlig lösning. En

utbyggnad av S:t Görans sjukhus däremot, som relativt väl ansluter sig till

stadens egna planer, i förening med uppförandet av ett nytt centrallasarett

i Enskede-Dalen på 900 platser och en begränsad upprustning av Sabbatsbergs

sjukhus, syftande till att omvandla detta sjukhus till huvudsakligen

en geriatrisk enhet, utsätter icke den administrativa apparaten för större

påfrestningar än vid förläggningen av undervisningssjukhuset till EnskedeDalen.

Det bör betonas att uppförandet av ett sjukhus av centrallasarettyp

i Enskede-Dalen med 900 vårdplatser, vilket vårdplatsantal av staden tidigare

bedömts lämpligt för det tänkta upptagningsområdet, är en investering

av helt annan och betydligt lägre storleksordning än ett realiserande av de

1 300 undervisningsplatser som angivits i den av staden framlagda stomplanen

för detta sjukhus. Vid S:t Görans sjukhus finns vidare såväl utbyggda

ekonomiavdelningar och en nyuppförd psykiatrisk undervisningsklinik

som vissa andra relativt moderna byggnader, vilket allt bidrar till att

minska de totala investeringarna. Samma resonemang kan i huvudsak tilllämpas

även beträffande de alternativ, där karolinska sjukhuset eller Mörby

lasarett ingår som huvudkomponenter. I dessa fall fördelas även uppgifterna

på olika huvudmän.

Det har för delegationen gällt att finna den lösning av undervisningssjukhusfrågan,

som på lång sikt framstår som den bästa. Med denna målsättning

kan inte tidsfaktorn tillmätas någon avgörande betydelse. Det är självfallet

angeläget att de nya undervisningsklinikerna tillkommer med minsta möjliga

tidsutdräkt, i synnerhet mot bakgrund av den omständigheten, att tretton

år förflutit sedan Sabbatsbergsavtalet slöts utan alt frågan under denna

tid avancerat. Men det förhållandet att av de olika alternativen något kan

realiseras ett eller annat år snabbare än de övriga, får inte i och för sig tillmätas

så stor betydelse vid en bedömning, som tar sikte på framtiden. De

uppskattningar som gjorts rörande tidsåtgången för realiserandet av de

olika alternativen är självfallet högst ungefärliga och kan vara behäftade

med felkällor. Enligt dessa beräkningar skulle Mörby lasarett vara det snabbaste

— 5 å 6 år — medan samtliga övriga alternativ med undantag för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Sabbatsbergsalternativet skulle kräva en projekterings- och byggnadstid på

totalt cirka 9 år. Uppförandet av ett undervisningssjukhus vid Sabbatsberg

slutligen skulle ta något längre tid i anspråk — 10 å 11 år. Som synes är

differenserna inte så stora. Det främsta motivet för att välja den snabbaste

lösningen är önskemålet att kunna ersätta serafimerlasarettet och Kronprinsessan

Lovisas barnsjukhus. Båda dessa sjukhus är föråldrade och

nerslitna. Serafimerlasarettet är dessutom hotat av Klarabergsleden. För

delegationen står det emellertid klart, att denna led måste få en sådan utformning,

att undervisning och forskning avtalsenligt fortfarande kan bedrivas

vid lasarettet intill dess ersättningskliniker står färdiga. Detta kräver

en provisorisk dragning, enär den definitiva leden skulle gå alldeles utmed

lasarettets kirurgiska klinik och beröva lasarettet bl. a. dess kök och panncentral

jämte den neuro-kirurgiska klinikbyggnaden. Då ersättningsklinikerna

under inga omständigheter kan stå färdiga förrän tidigast om 5 å 6

år och troligen icke förrän om 9 å 10 år, bör man planera den provisoriska

dragningen av leden så, att den med god marginal skall kunna bibehållas

minst 10 år. Serafimerlasarettet har vidare under de sista åren gjorts till

föremål för en ganska omfattande upprustning, vilken torde komma att

kosta cirka 6 miljoner kronor. Lokalförhållandena vid lasarettet har sålunda

förbättrats på sistone och lasarettets resurser torde vara i huvudsak

tillräckliga för att verksamheten skall kunna fortgå där ytterligare 10 å 15

år, varunder även den ökning av studentantalet i Stockholm, som förutsatts

i propositionen nr 108/1961, skall kunna bemästras. Behovet av sjukvårdsplatser

i Stockholm gör det även högeligen önskvärt att serafimerlasarettet

får bibehållas ytterligare en tid. Om förutsättningar sålunda finns

för att lasarettet skall kunna drivas ytterligare 10 å 15 år, vilket givetvis i

och för sig icke är ett ur undervisningens och forskningens synvinkel önskvärt

perspektiv, är däremot Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus så nerslitet

och föråldrat, att det måste med det allra snaraste ersättas av en nybyggnad-

I annat fall är en genomgripande upprustning av detta sjukhus

ofrånkomlig. Sammanfattningsvis konstaterar delegationen således, att tidsIf

ak torn har den största betydelsen när det gäller att få till stånd en ny

pediatrisk undervisningsklinik.

Förläggningen av ett nytt undervisningssjukhus har även en studentsocial

aspekt i form av möjligheten att anordna lämpliga bostäder för de

studerande inom rimligt avstånd från sjukhuset. Utöver de studentbostadshus,

som nu finns på Östermalm och Gärdet, planeras för närvarande studentbostäder

i följande stadsdelar och områden, nämligen Gärdet, Västra

skogen i Solna, Ulriksdal, Frescati, staden inom broarna, Marieberg, Alvik

och Åkeshov. Detta innebär att samtliga de av delegationen diskuterade

alternativen — med undantag av Enskede-Dalen — ligger väl till från studentbostadssynpunkt.

Enligt vad delegationen inhämtat planeras för närvarande

inga studentbostäder söder om Slussen. Vid en eventuell förlägg
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

ning av ett undervisningssjukhus till Enskede-Dalen bör det — med tanke

på det från bostadssynpunkt förhållandevis ringa antalet studenter som

kommer att undervisas där — dock inte stöta på oöverstigliga hinder att få

till stånd studentbostäder i sjukhusets närhet i form av kategorihus och/eller

särskilda studentbostadsrum, insprängda i vanlig bostadsbebyggelse. Dessa

bostäder kommer dock att ligga mindre lämpligt till under huvuddelen av

vederbörandes studietid.

Ekonomiska frågor

För samhällelig planering och därvid förekommande avvägningar mellan

olika projekt fordras beräkningar av och jämförelser mellan kostnaderna

för såväl anläggning som drift. Delegationen framhåller, att dylika

beräkningar och jämförelser är komplicerade i vanliga fall då endast en

huvudman är intresserad av det ekonomiska utfallet. I förevarande fall försvåras

bedömningen av att tre olika parter är berörda, nämligen Stockholms

stad och Stockholms läns landsting såsom ansvariga för sjukvården i Storstockholm

samt staten såsom ansvarig för läkarutbildning och medicinsk

forskning. Delegationen har dock sökt göra vissa ekonomiska jämförelser

mellan de i det föregående redovisade alternativen.

Delegationen har främst funnit det angeläget att jämföra de olika alternativen

med beaktande av den totala belastning, som de innebär för samhällsekonomin,

givetvis ställd i relation till det utbyte som investeringarna

ger i de olika fallen. Vidare har delegationen gjort vissa överväganden angående

de olika alternativens driftekonomiska innebörd.

Med hänsyn till att delegationens tillsättande föranletts av att staden

icke önskar fullfölja avtalet om uppförande av undervisningskliniker å

Sabbatsbergs sjukhus, har delegationen även ansett sig böra undersöka om

övriga alternativ kan beräknas oförmånligt påverka statens kostnader för

ifrågavarande undervisning och forskning.

Som framgår av det föregående har delegationen redovisat vissa huvudsakligen

av de nya undervisningsklinikerna m. in. föranledda byggnadskostnader

i de olika alternativen. Dessa kostnader har angivits till:

Alternativ Milj. kronor, ca

Sabbatsbergs sjukhus..................................... 118

Enskede-Dalens sjukhus.................................. 137

S:t Görans sjukhus....................................... 121

Lasarettet i Mörby....................................... 75

Karolinska sjukhuset — S:t Görans sjukhus................. 82

Lasarettet i Mörby — S:t Görans sjukhus................... 88

Härtill kommer, som tidigare nämnts, utrustningskostnader.

Nyss angivna belopp omfattar endast de byggnadskostnader — utöver

kostnaderna för redan uppförda eller under uppförande varande byggnader

4 — Kihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 198

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

—- som det allmänna åsamkas genom att det ena eller andra alternativet

väljes för undervisningskliniker och övriga anläggningar enligt grundprogrammet.

Dessa beräkningar är emellertid så till vida missvisande, att kostnadsuppskattningarna

i fråga om vissa gemensamma lokaler omfattar delar

av anläggningar som egentligen belöper å sådana kliniker m. m. vid vederbörande

sjukhus, vilka icke skall upplåtas för undervisning och forskning.

Även andra felkällor gör att angivna belopp icke ger någon vägledning i

fråga om vilket alternativ som är ur kapitalkostnadssynpunkt mest ekonomiskt.

Det av delegationen angivna grundprogrammet upptar cirka 950 vårdplatser.

Emellertid har av tekniska skäl diagnostik- och servicelokaler och

andra gemensamma anläggningar måst förutsättas betjäna ett sjukhus av

ungefär samma storlek som föreslogs av 1959 års utredningskommitté för

Sabbatsbergs sjukhus, d. v. s. ett sjukhus med cirka 1 300 vårdplatser. Därför

har beräkningarna grundats på diagnostik- och servicelokaler och andra

gemensamma anläggningar för 1 300 platser samt utöver grundprogrammets

950 vårdplatser ytterligare 350 vårdplatser. Den totala byggnadskostnaden

för en sjukhusanläggning av denna storlek kan enligt de av delegationen

använda beräkningsgrunderna uppskattas till 137 miljoner kronor (jämför

det förut för sjukhuset i Enskede-Dalen angivna beloppet) med tillägg av

kostnaden för 350 vårdplatser. Vårdplatskostnaden har av delegationen

tidigare angivits till 30 000 kronor, vartill kommer 20 procent för projektering

m. in. Byggnadskostnaden för ett nytt sjukhus med 950 vårdplatser som

upplåtits för undervisning och forskning samt 350 andra vårdplatser skulle

således komma att uppgå till i runt tal (137 + 0,036 x 350) 150 miljoner

kronor.

Enligt förestående tabell skulle ett tillgodoseende av grundprogrammet å

Sabbatsbergs sjukhus medföra en byggnadskostnad av cirka 118 miljoner

kronor. En utbyggnad av Sabbatsbergs sjukhus till cirka 1 300 vårdplatser,

varav cirka 950 enligt grundprogrammet, kan — med beaktande av att

ögon- och öronkliniker redan finns uppförda — beräknas medföra en ytterligare

kostnad av 290 X 0,036 miljoner kronor. Den totala byggnadskostnaden

skulle således bli i runt tal (118+ 10,4) 130 miljoner kronor. För

detta skulle sjukvården erhålla cirka 1 050 nya vårdplatser (med bibehållande

av befintliga platser å kvinno-, öron- och ögonklinikerna). För undervisningen

och forskningen innebär Sabbatsbergsalternativet ett uppfyllande

av grundprogrammet. Den omständigheten att undervisningen i psykiatri

skulle under överskådlig tid kvarligga å S:t Görans sjukhus utgör dock

en nackdel. Vid en bedömning av produktionsresultatet vid en investering

av cirka 130 milj. kronor, jämte ytterligare 30 ä 40 procent för utrustning,

å Sabbatsbergs sjukhus måste värdet av ett tillskott å cirka 1 050 nya vårdplatser

vägas mot slopandet av cirka 450 av de befintliga vårdplatserna.

Det synes emellertid tveksamt om vid en sådan bedömning dessa senare

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 ur 1961

vårdplatser på längre sikt representerar något egentligt ekonomiskt värde

med hänsyn till de höga driftkostnader som torde följa av sjukhusets ålderdomliga

planering. Detta har även beaktats av stadens egna myndigheter.

Redan i betänkande den 9 januari 1939 framhölls av en av staden tillsatt

kommitté, att bristerna på Sabbatsbergs sjukhus förorsakade allvarliga

olägenheter ur såväl medicinska och sjukhustekniska som driftekonomiska

synpunkter. Bristerna var följaktligen, fortsatte kommittén, till största delen

av organisk karaktär och kunde icke undanröjas genom partiella åtgärder

utan endast medelst en genomgripande ombyggnad av sjukhusanläggningen

i dess helhet.

Byggnadskostnaden för uppförande av ett nytt sjukhus om cirka 1 300

vårdplatser i Enskede-Dalen med lokaler för undervisning och forskning

enligt grundprogrammet bör överensstämma med den i det föregående angivna

byggnadskostnaden för ett nytt sjukhus av denna storleksordning eller

i runt tal 150 miljoner kronor. Av vad tidigare anförts om ett latent

behov av ökade forskningsresurser vid ett sjukhus i Enskede-Dalen framgår

emellertid, att det säkerligen är orealistiskt att betrakta angivna belopp

som det slutliga totalbehovet för ett undervisningssjukhus i Enskede-Dalen.

Även om de önskemål, som i detta hänseende framförts av lärarkollegiet enligt

delegationens mening är betydligt överdrivna, är delegationen övertygad

om att det här kommer att röra sig om betydande belopp. Vidare erinrar delegationen

om den högre specialisering av sjukvården, som kan förväntas vid

en placering av undervisningskliniker vid sjukhus som icke äger sjukvårdsorganisatoriskt

samband med karolinska sjukhuset. Den härav föranledda

merkostnaden för det allmänna kan för närvarande icke heller uppskattas.

Utan att de faktorer övervärderas, som talar för en betydligt större, av undervisning

och forskning föranledd utbyggnad å Enskede-Dalen än å exempelvis

Sabbatsberg, kan merkostnaden uppskattas till åtminstone något tiotal

miljoner kronor. Totalkostnaden för Enskede-Dalen skulle därmed överstiga

160 miljoner kronor. Delegationen understryker, att detta är en mycket

försiktig beräkning och att delegationen måste reservera sig för att kostnaderna

åtminstone på längre sikt kan bli betydligt högre. Sjukvården tillföres

cirka 1 300 nya vårdplatser. Undervisning och forskning får grundprogrammet

tillgodosett och vidare — för en tilläggskostnad — vissa ytterligare

institutioner. Undervisningen i psykiatri kommer liksom i Sabbatsbergsalternativet

att få drivas på S:t Görans sjukhus, vilket måste vara en

större nackdel än i Sabbatsbergsalternativet med de små avstånd det då

blir fråga om.

Även för S:t Görans sjukhus såsom undervisningssjukhus har delegationen

räknat med ett totalt platsantal av cirka 1 300. Med denna utgångspunkt

och med beaktande av att psykiatriska kliniken med cirka 80 vårdplatser

redan är uppförd, kan kostnaden för ett genomförande av S:t Göransprojektet

uppskattas till det tidigare angivna beloppet, cirka 121 miljoner

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

kronor med tillägg av kostnaderna för ytterligare (1 300 — 950 — 80) 270

vårdplatser, vilket skulle motsvara ett belopp av cirka 10 miljoner kronor.

Totalt skulle alltså kostnaden komma att uppgå till cirka 130 miljoner

kronor. Någon utbyggnad av ekonomianläggningarna har därvid icke ansetts

erforderlig. Delegationen är medveten om att ifall undervisningsklinikerna

tillföres sjukhuset utan att någon minskning vidtages i sjukhusets

hittills planerade utbyggnad, vårdplatsantalet skulle komma att betydligt

överstiga 1 300. Detta synes emellertid kunna undvikas genom vissa omplaceringar

av specialkliniker. Exempelvis synes det även ur sjukvårdsplaneringssynpunkter

lämpligt att den å S:t Görans sjukhus planerade lungmedicinska

kliniken (cirka 130 vårdplatser) i stället placeras vid sjukhus

inom södra delen av sjukvårdsområdet, eftersom en specialklinik för ändamålet

numera finnes å karolinska sjukhuset. Beträffande de planerade klinikerna

för epidemiologi-infektion (180 vårdplatser) samt långtidsvård

(280 vårdplatser) torde utan olägenhet för sjukvårdsplaneringen en reducering

av platsantalet å S:t Görans sjukhus kunna vidtagas. För undervisning

och forskning innebär alternativet en bestämd fördel i så måtto att

hela grundprogrammet koncentreras till S:t Göran dit redan undervisningen

i psykiatri är förlagd.

De totala kostnaderna för utbyggnad av centrallasarettet i Mörby i enlighet

med grundprogrammet har enligt vad tidigare angivits uppskattats

till cirka 75 miljoner kronor, inberäknat en ny psykiatrisk klinik. Till detta

belopp torde få läggas kostnaderna för cirka 20 vårdplatser för obstetrikgynekologi,

cirka 25 vårdplatser för radioterapi och cirka 50 platser för

långtidsvård, vilka — efter ombyggnad — avsetts inrymmas i befintliga

byggnader som måste rivas för att ge plats åt nya undervisningskliniker.

Byggnadskostnaderna för angivna platser skulle enligt de av delegationen

använda beräkningsgrunderna kunna uppskattas till (0,036 X 100) cirka

4 miljoner kronor, varför totalkostnaden för utbyggnad av lasarettet i Mörby

till undervisningssjukhus med totalt cirka 1 300 vårdplatser, varav cirka

950 upplåtna för undervisning och forskning, skulle uppgå till cirka 80

miljoner kronor. För detta belopp skulle sjukvården erhålla inemot 500 nya

vårdplatser, av vilka dock inemot 150 ersätter vårdplatser som eljest skulle

kunnat efter ombyggnad anordnas i befintliga byggnader. Undervisning

och forskning får grundprogrammet tillgodosett, men undervisning i psykiatri

kommer att kvarligga å S:t Göran. Vid uppskattningen av byggnadskostnaderna

för ett undervisningssjukhus å Mörby-området måste även

beaktas att avståndet till karolinska institutet torde göra det nödvändigt att

tillföra sjukhuset ytterligare forskningsresurser.

Enligt kombinationsalternativet karolinska sjukhuset—S:t Görans sjukhus

skulle undervisningskliniker i medicin och kirurgi uppföras å karolinska

sjukhuset och i obstetrik-gynekologi och pediatrik å S:t Görans

sjukhus. Såsom närmare framgår av redogörelsen för detta alternativ

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

(sid. 29 ff) modifieras här grundprogrammet i vissa delar. Utbyggnadskostnaden

å karolinska sjukhuset har beräknats till cirka 55 miljoner kronor,

vartill kommer omkring 27 miljoner kronor för utbyggnaden å S:t Görans

sjukhus eller sammanlagt 82 miljoner kronor. Sjukvården skulle för detta

belopp erhålla cirka 430 nya vårdplatser å karolinska sjukhuset och cirka

375 nya vårdplatser å S:t Görans sjukhus eller sammanlagt cirka 800 nya

platser. Undervisningen och forskningen skulle få hela ifrågavarande undervisning

fördelad å karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus, liksom

i det alternativ enligt vilket samtliga dubbelkliniker förlägges till S:t Görans

sjukhus.

Vad slutligen angår kombinationsalternativet S:t Görans sjukhus—Mörby

lasarett har kostnaderna enligt vad ovan nämnts överslagsvis beräknats till

88 miljoner kronor, vartill kommer kostnaden för särskilda forskningsinstitutioner.

Tillskottet för sjukvården skulle begränsa sig till cirka 375 platser

vid S:t Görans sjukhus och cirka 230 platser å Mörby. Förhållandena för

undervisning och forskning skulle bli sämre än i alternativet karolinska

sjukhuset—S:t Göran, eftersom ifrågavarande undervisning skulle komma

att uppdelas på tre sjukhus.

På grundval av gjorda kostnadsuppskattningar och förestående bedömningar

har delegationen kommit till den uppfattningen, att kombinationsalternativet

karolinska sjukhuset—S:t Görans sjukhus framstår såsom det

förmånligaste ur samhällsekonomisk synpunkt. Därnäst skulle följa det

renodlade S:t Görans-alternativet. Alternativen Sabbatsberg och EnskedeDalen

är sämre. Kombinationsalternativet S:t Göran—Mörby och det renodlade

alternativet Mörby ter sig helt oförmånliga om de erforderliga investeringarna

väges mot det resultat de ger.

Med hänsyn till den stora betydelse som driftekonomin har för en sjukhusanläggning

av i dag — det har beräknats att den årliga driftkostnaden

på ett modernt sjukhus uppgår till Va av hela anläggningskostnaden —

hade det varit önskvärt att kunna närmare klarlägga förutsättningarna för

en god driftekonomi i de olika alternativen. För detta ändamål skulle emellertid

bl. a. erfordrats definitiva planer över de olika sjukhusen. Delegationen

begränsar sig därför till följande allmänna påpekanden.

Tre av alternativen avser i stort sett fullständigt nya sjukhusanläggningar,

nämligen Sabbatsberg, Enskede-Dalen och S:t Göran. I dessa fall bör

goda förutsättningar föreligga att skapa rationella sjukhusanläggningar,

vilket särskilt bör gälla Enskede-Dalen eftersom det där är fråga om en

fullständig nyanläggning. Förutsättningarna är sämre på karolinska sjukhuset

och Mörby lasarett, där det i hög grad gäller om- och tillbyggnader. I

alternativen Enskede-Dalen, Mörby samt S:t Göran—Mörby tillkommer

kostnaderna för driften av ytterligare forskningsinstitutioner.

I anslutning till förestående synpunkter å den interna driftekonomin erin
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

rar delegationen att en olämplig lokalisering av undervisningsklinikerna kan

medföra onödiga belastningar för samhällsekonomin i form av resekostnader

och förlorad restid för patienter, besökande, sjukhuspersonal, lärare och

studerande. I detta hänseende är en jämförelse mellan alternativen EnskedeDalen

och karolinska sjukhuset belysande. Upptagningsområdet för Enskede-Dalen

är visserligen ännu icke avgränsat, men delegationen anser sig

kunna förutsätta att sjukhuset kommer att ligga relativt centralt inom

sitt område. Med en sådan placering kan resavstånden för patienter och besökande

förväntas bli jämförelsevis begränsade. Det torde vidare kunna

antagas att åtminstone vård- och ekonomipersonal i stor utsträckning kommer

att rekryteras från bostadsområden i närheten av sjukhuset. Däremot

medför en placering av undervisningsklinikerna i Enskede-Dalen längre

resor för lärare och studerande. Väljes alternativet med vissa dubbelkliniker

å karolinska sjukhuset blir förhållandena närmast de omvända. Lärare

och kandidater behöver använda betydligt mindre tid för resor, medan det

ökade upptagningsområdet kan medföra ökade reseavstånd och restider för

patienter, besökande och personal. Enligt delegationens mening möter man

här svåra avvägningsproblem med så många okända faktorer att några bestämda

slutsatser icke kan dragas. Delegationen anser sig därför endast

böra konstatera, att en placering av undervisningsklinikerna å ett sådant

sjukhus som S:t Görans sjukhus, som kommer att få ett naturligt upptagningsområde

samt korta avstånd till karolinska institutet och karolinska

sjukhuset för lärare och kandidater, bör vara det bästa alternativet ur här

ifrågavarande synpunkter.

Beträffande statens kostnader för här ifrågavarande undervisning och

forskning har delegationen vid sina beräkningar utgått från det 25-procentiga

bidrag till byggnader och utrustning, som gäller såväl enligt Sabbatsbergsavtalet

som enligt avtalen för de kommunala undervisningssjukhusen

i Göteborg och Malmö.

Vad angår Sabbatsbergs sjukhus har staten redan erlagt eller anvisat

medel till sin andel i kostnaderna för kvinnokliniken, panncentralen samt

patologiska institutionen och bakteriologiska laboratoriet. Statens andel

i återstående utbyggnad begränsas till 25 procent av byggnadskostnaderna

för grundprogrammet inklusive de gemensamma ekonomianläggningarna.

Dessa kostnader har uppskattats till cirka 120 miljoner kronor, vartill kommer

åtminstone 30 procent för utrustning, eller tillhopa cirka 156 miljoner

kronor. Härav skulle å staten belöpa inemot 40 miljoner kronor.

Vad Enskede-Dalen beträffar kan statens bidrag beräknas uppgå till 25

procent av de kostnader, som belöper på grundprogrammet med vederbörligt

avdrag för de av staten hittills gjorda investeringarna i kvinnoklinik,

panncentral m. m. å Sabbatsberg. Om och i vad mån staten skall bidraga

till de institutioner utöver grundprogrammet som undervisning och forskning

kan komma att medföra på grund av avståndet från karolinska insti
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

tutet, torde endast kunna avgöras efter förhandlingar mellan parterna. Delegationen

kan emellertid ej underlåta att fästa uppmärksamheten på att

dessa kostnader utgör en merkostnad som uppkommer, därest undervisningsklinikerna

ej förlägges å Sabbatsbergs sjukhus, S:t Görans sjukhus

eller karolinska sjukhuset. Om staden icke står för angivna merkostnad,

kommer statens bidrag att utgå med 25 procent av kostnaderna dels för

grundprogrammet eller, inklusive utrustning, i runt tal (137 + 41) 180 miljoner

kronor, dels för nyssnämnda speciella anläggningar. Även om staden

medger ett avdrag för hittills gjorda investeringar å Sabbatsbergs sjukhus

torde i förevarande fall statens kostnad bli högre än i Sabbatsbergsalternativet.

Vid en förläggning av undervisning och forskning enligt grundprogrammet

till S:t Görans sjukhus torde statens andel få beräknas å kostnaderna

för hela grundprogrammet inberäknat redan uppförda gemensamma anläggningar.

Samtidigt bör staten gottskrivas bidragen till gemensamma anläggningar

å Sabbatsbergs sjukhus. Vad kvinnokliniken beträffar torde undervisningen

och forskningen tills vidare kunna kvarligga å Sabbatsbergs sjukhus

med hänsyn till det ringa avståndet till S:t Görans sjukhus. I varje fall

torde utan större olägenhet en ny kvinnoklinik å S:t Göran kunna hänföras

till slutskedet av utbyggnaden. Statens totala kostnader vid alternativet

S:t Görans sjukhus torde bli av samma storleksordning som i Sabbatsbergsalternativet.

Vad angår storleken av statens bidrag till en utbyggnad av lasarettet i

Mörby till undervisningssjukhus försvåras beräkningarna av att väsentliga

delar av sjukhuset är ny uppfört och att det kan bli fråga om förändringar

i dessa byggnader. Delegationen har vid sina bedömanden ansett sig böra

utgå från att statens kostnader i varje fall icke skulle bli lägre än å EnskedeDalen.

När det gäller stadens och länets bidrag till en eventuell utbyggnad vid

karolinska sjukhuset erinrar delegationen om att dylika bidrag tidigare beräknats

efter olika principer allt efter stadens och länets intresse i de kliniker,

som uppförts. Sedan numera enighet råder om att karolinska sjukhuset

skall utgöra ett upptagningssjukhus inom Stor-Stockholm finns icke

anledning att räkna med att större kostnad skall stanna å staten än som

motsvarar den merkostnad som föranledes av undervisning och forskning

eller 25 procent av den totala byggnadskostnaden. Såsom huvudman för

sjukhuset torde emellertid staten i detta fall få räkna med att svara för

finansieringen av erforderliga personalbostäder till en uppskattad kostnad

av cirka 15 miljoner kronor. Statens bidrag till de å S:t Görans sjukhus placerade

undervisningsklinikerna i obstetrik-gynekologi och pediatrik torde

komma att uppgå till 25 procent å därför erforderliga byggnader jämte

angivna klinikers andel i gemensamma anläggningar. Eftersom den totala

byggnadskostnaden i detta alternativ uppskattats till 82 miljoner kronor

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

eller, med tillägg för utrustning, inemot 110 miljoner kronor torde statens

kostnader komma att uppgå till cirka 27 miljoner kronor, vartill kommer

kostnaderna för personalbostäder med cirka 15 miljoner kronor. Staten

torde dock även i detta alternativ få gottskrivas visst belopp för investeringarna

i Sabbatsbergs sjukhus.

Vad slutligen angår kombinationsalternativet Mörby—S:t Göran kan —

om detta kräver mindre ingrepp i nybyggnader än det rena Mörby-alternativet

— statens kostnader beräknas bli något lägre i kombinationsalternativet.

Sammanfattningsvis torde statens kostnader för anordnandet av undervisningskliniker

och andra utrymmen för undervisning och forskning

kunna antagas bli högst i alternativen Enskede-Dalen och Mörby. I övrigt

synes det omöjligt att göra någon tillförlitlig gradering mellan alternativen.

Om hänsyn icke tages till kostnaderna för personalbostäder å karolinska

sjukhuset, bör dock kostnaderna för kombinationsalternativet karolinska

sjukhuset —- S:t Göran bli lägst.

I det föregående har delegationen nödgats konstatera, att förutsättningar

saknas för en jämförelse mellan de olika alternativen i fråga om driftekonomin.

Om det statliga bidraget skall beräknas efter enhetliga grunder i

de olika alternativen, kan därför icke heller något uttalande göras om storleken

av statens bidrag i de olika alternativen. Delegationen erinrar emellertid

om att de speciella forskningsinstitutionerna kan bli en särskild belastning

för driften å Enskede-Dalen och Mörby.

Avslutningsvis erinrar delegationen om att i borgarrådsskrivelsen med

förslag till förläggning av undervisningssjukhuset till Enskede-Dalen väsentlig

betydelse tillmätts de fördelar som detta alternativ skulle innebära

för Stockholms stad ur investeringssynpunkt. Såvitt delegationen kan finna

skulle det här endast kunna bli fråga om vissa tillfälliga lättnader i stadens

investeringsprogram eftersom staden -— trots behovet av vårdplatsökning

och förnyelse av det gamla vårdplatsbeståndet å Sabbatsbergs sjukhus, S:t

Eriks sjukhus och serafimerlasarettet — skulle under 1960-talet begränsa

sjukhusbyggandet till ett nytt sjukhus samt upprustning och en mindre

utbyggnad av S:t Görans sjukhus. Detta måste leda till att investeringsbehovet

för akut kroppssjukvård blir betydligt större under 1970-talet. Bortsett

härifrån är det icke tillfredsställande om en på längre sikt riktig planering

av den kliniska undervisningen och forskningen får vika för kortfristiga

investeringssvårigheter. Därtill kommer att Stockholms stads avtalsmässiga

förpliktelse att uppföra nya undervisningskliniker förelegat i

13 år och således icke kan innebära något nytt inslag i stadens investeringsplanering.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

57

Delegationens ställningstagande

Delegationen har i uppdrag att göra en förutsättningslös undersökning

av olika möjligheter att tillgodose karolinska institutets behov av ytterligare

sjukhusplatser m. in. för medicinsk undervisning och forskning samt

att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vartill undersökningen må

giva anledning. Detta innebär att delegationen skall objektivt pröva olika

tänkbara lösningar och därefter framlägga det förslag, som ur samhällets,

statens och sjukvårdshuvudmännens synpunkter framstår som det lämpligaste

och mest ändamålsenliga. Det har för delegationen gällt att med beaktande

av den organisation som krävs för sjukvårdens del på ett lämpligt sätt

inordna undervisningen och forskningen. Däremot har självfallet undervisning

och forskning intet att göra med tillgodoseendet av aktuella sjukvårdsbehov

inom ett visst upptagningsområde.

Vissa utgångspunkter har varit givna för delegationen. Detta gäller

förutom utbildningskapaciteten som enligt beslut av årets riksdag bestämts

till 160 på det kliniska stadiet — främst placeringen å Norrbackaområdet

av de medicinsk-teoretiska institutionerna och karolinska sjukhuset, som

är och kommer att förbli det centrala sjukhuset för undervisning och forskning.

Med hänsyn till det mycket nära sambandet mellan klinisk och teoretisk

undervisning och forskning — ett samband som ökat avsevärt under

senare år och som kan förväntas komma att öka ytterligare i framtiden

är det angeläget, att de nya undervisningsklinikerna förlägges i så nära

anslutning som möjligt till nyssnämnda institutioner och sjukhus. Detta

är, såsom förut närmare utvecklats, av största betydelse för undervisningen

och forskningen, men även ur ekonomiska synpunkter framstår det som angeläget,

enär anspråken på resurser för undervisning och forskning kommer

att öka ju längre bort från karolinska institutet och karolinska sjukhuset

som de nya undervisningsklinikerna placeras. Dessa synpunkter innefattas

i den s. k. enhetstanken, som i alla tidigare sammanhang tillerkänts stor

betydelse vid bedömningen av frågan hur undervisningens och forskningens

behov bäst bör tillgodoses och som med hänsyn till det ökande sambandet

mellan klinisk och teoretisk undervisning och forskning i dag synes böra

tillerkännas än större betydelse.

Det har vidare gällt för delegationen att försöka finna eu så ekonomiskt

fördelaktig lösning som möjligt och eu lösning som är lämplig ur planeringssynpunkt

och ur byggnadsteknisk synpunkt. Tidsfaktorn blir givetvis

också av väsentlig betydelse, men vid bedömningen av denna faktor bör hänsyn

tagas till att det är fullt möjligt att — sedan upprustningen av serafimerlasarettet

numera i huvudsak avslutats — å redan befintliga sjukhus

bedriva undervisning upp till den beslutade utbildningskapaciteten.

Vid de överväganden som delegationen gjort utitrån nu angivna utgångs
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

punkter och med beaktande av samtliga övriga föreliggande omständigheter

har delegationen funnit, att det alternativ som framstår som det fördelaktigaste

är alternativet S:t Görans sjukhus. En utbyggnad av detta sjukhus

ingår i Stockholms stads aktuella sjukvårdsplaner. För undervisningen och

forskningen är det en uppenbar fördel att få de nya undervisningsklinikerna

förlagda så pass nära karolinska institutet och karolinska sjukhuset. Genom

en sådan lösning kan man när det gäller basorganisationen för forskning

repliera på karolinska institutet och karolinska sjukhuset samt undvika

de betydande merkostnader som en förläggning av undervisningen

och forskningen till längre bort belägna sjukhus såsom Enskede-Dalen och

Mörby otvivelaktigt skulle komma att medföra. Vidare är det fördelaktigt

att få hela grundprogrammet koncentrerat till ett sjukhus, där man redan

uppfört en av de av Sabbatsbergsavtalet omfattade undervisningsklinikerna,

nämligen i psykiatri. Ä sjukhuset finns därjämte redan uppförda nya

serviceanläggningar såsom panncentral och kök med en kapacitet tillräcklig

för här ifrågasatt utbyggnad. Som framgått av det föregående är det

fullt möjligt ur teknisk synpunkt att genomföra utbyggnaden av S:t Görans

sjukhus utan några större olägenheter och det markområde, som förutsatts

stå till disposition, anser delegationen vara tillräckligt.

Även ur investeringssynpunkt framstår alternativet S:t Göran som fördelaktigt.

Enligt den hittills gällande planeringen skulle staden samtidigt

uppföra såväl Sabbatsbergs sjukhus som sjukhuset i Enskede-Dalen och

därjämte bygga ut S:t Görans sjukhus. Väljes alternativet S:t Göran innebär

detta ett avstående från en investering i Sabbatsbergs sjukhus på inemot

120 miljoner kronor. De ökade investeringskostnaderna å S:t Görans sjukhus

kan uppskattas till omkring 75 miljoner kronor, varför besparingen ur

investeringssynpunkt under ifrågavarande tidsperiod kan beräknas till

cirka 45 miljoner kronor eller om hänsyn tages till jämväl utrustning sammanlagt

cirka 55 miljoner kronor.

Från stadens sida har framhållits att det ur administrativa synpunkter kan

bli förenat med svårigheter att genomföra alltför omfattande sjukhusbyggande

samtidigt. Dessa svårigheter minskar givetvis avsevärt om Sabbatsbergsprojektet

ej realiseras. Skulle de likväl kvarstå, synes det ur statens

synpunkt godtagbart, att utbyggnaden av S:t Görans sjukhus sker i etapper.

Med hänsyn till att Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus befinner sig i ett

så nedslitet och dåligt skick att det icke kan drivas någon längre tid utan

genomgripande reparationer och ombyggnad, synes man lämpligen i en

första etapp böra uppföra en pediatrisk klinik på S:t Görans sjukhus, avsedd

att ersätta Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. När det gäller undervisning

i obstetrik-gynekologi kan denna under en övergångstid — i likhet

med vad som sker f. n. — bedrivas å Sabbatsbergs kvinnoklinik, till

vars uppförande staten har bidragit just för undervisningens skull. Beträffande

medicin och kirurgi bedrivs f. n. undervisning på serafimerlasarettet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

I och för sig är det angeläget att denna undervisning kan flyttas till ändamålsenligare

lokaler. Men till följd av att Sabbatsbergsavtalet icke fullföljts

har en upprustning måst göras av serafimerlasarettet. Sammanlagt har

under de sista åren investerats omkring 6 miljoner kronor i dessa upprustningsarbeten.

Härigenom har förhållandena blivit så pass tillfredsställande,

att undervisningen kan drivas här under den övergångstid, som kan bliva

erforderlig för att staden skall kunna bemästra nyss angivna svårigheter.

Det korta avståndet och de goda förbindelserna mellan serafimerlasarettet

och S:t Görans sjukhus bör för övrigt göra det möjligt att etappvis överflytta

undervisningen.

Beträffande övriga av delegationen undersökta alternativ har delegationen

— utöver vad som framgår av den tidigare redovisningen framhållit

följande.

Vad angår alternativet karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus skulle

en utbyggnad av karolinska sjukhuset passa mindre väl in i sjukvårdsplaneringen

för Stor-Stockholm, i vilken planering karolinska sjukhuset numera

ingår med sitt särskilda upptagningsområde. Vidare är de f. n. disponibla

markområdena för karolinska sjukhuset begränsade och inom delegationen

har uttalats tveksamhet inför en alltför stor utbyggnad av sjukhuset

med hänsyn till de svårigheter av skilda slag, som detta kan befaras

föra med sig. Även om alternativet otvivelaktigt skulle innebära väsentliga

fördelar för undervisningen och forskningen och även ställa sig fördelaktigt

ur ekonomisk synpunkt, har delegationen ansett detta alternati\ böra

stå tillbaka för alternativet S:t Göran.

Beträffande alternativet Enskede-Dalen framhåller delegationen att det

disponibla markområdet är fullt tillräckligt för uppförandet av ett undervisningssjukhus.

Om emellertid enligt stadens planer till sjukhuset förlägges

såväl epidemisjukhus som ett mentalsjukhus om 300 platser, vilken sammanbyggnad

i och för sig är synnerligen önskvärd, torde markområdet komma

att bli helt utnyttjat. Vidare erinrar delegationen om de merkostnader

som här kan uppkomma för forskningen. Främst till följd av de olägenheter

för undervisningen och forskningen, som detta alternativ innebär, har

delegationen icke ansett sig böra förorda detsamma.

I detta sammanhang finner delegationen anledning understryka den uppfattning,

som bl. a. framförts via ett flertal organisationer av befolkningen

i de södra förorterna, att sjukvårdsbehovet i dessa delar av Stockholm är så

trängande att det krävs omedelbara åtgärder för dess tillgodoseende. Om

undervisning och forskning skulle förläggas till Enskede-Dalen, komme detta

oundgängligen att innebära en avsevärd tidsförskjutning med hänsyn

främst till den speciella och tidskrävande planering som i så fall skulle

krävas. Erfarenheterna från andra håll — även där det endast gällt enstaka

kliniker — ger klart belägg härför. Uppförandet av ett sjukhus i EnskedeDalen

bör icke ytterligare fördröjas, särskilt som andra och bättre lös
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

ningar står till buds för att tillgodose undervisningens och forskningens

behov.

Beträffande Sabbatsbergsalternatiuct visar den av 1959 års utredningskommitté

verkställda undersökningen att det är möjligt att realisera kommitténs

program för ett undervisningssjukhus inom Sabbatsbergsområdet.

Därest programmet begränsas till det platsantal, som krävs för undervisningens

del, skulle svårigheterna att realisera programmet uppenbarligen

minska. Emellertid kvarstår likväl mot förslaget allvarliga erinringar såsom

det begränsade markområdet, osäkerheten beträffande det av socialvården

disponerade området, störande trafikleder, svårigheter med evakueringsplatser

under byggnadstiden o. s. v. Delegationen har därför icke ansett sig

kunna förorda att Sabbatsbergs sjukhus utbygges enligt tidigare planer.

Vad slutligen angår Mörby lasarett innebär detta alternativ — antingen

ensamt eller i kombination med S:t Göran — den fördelen, att undervisningen

i medicin och kirurgi kunnat flyttas från serafimerlasarettet inom

fyra eller fem år. Härigenom skulle även möjligen en provisorisk dragning

av Klarabergsleden runt serafimerlasarettet kunna undvikas. Jämväl ur

andra synpunkter erbjuder alternativet Mörby lasarett fördelar främst i

fråga om disponibelt markområde. Emellertid har — såsom framgår av

den förut lämnade redogörelsen — byggnadsarbetena vid Mörby lasarett redan

fortskridit så långt, att det är förenat med betydande svårigheter att

omändra ifrågavarande kliniker för undervisningsändamål och forskning.

Detta alternativ ställer sig också, bl. a. av detta skäl, betydligt dyrare än

de övriga. Vidare innebär alternativet Mörby lasarett olägenheter för undervisning

och forskning av samma slag som alternativet Enskede-Dalen. Delegationen

har av nu angivna skäl icke ansett sig kunna förorda att Mörby

lasarett tages i anspråk för undervisning och forskning.

Pa grund av vad sålunda anförts föreslår delegationen, att karolinska institutets

behov av'' ytterligare sjukhusplatser m. in. för medicinsk undervisning

och forskning tillgodoses genom att erforderliga undervisningskliniker

förlägges till S:t Görans sjukhus.

III. Yttranden

Statskontoret anser de skäl emot ett förläggande av det nya undervisningssjukhuset

till Sabbatsberg, som anförts av delegationen, vara bärande,

och ämbetsverket utgår ifrån att detta alternativ till lösning av undervisningssjukhusfrågan

numera får anses vara utdömt.

Om sålunda det nya undervisningssjukhuset bör uppföras på annan plats

än Sabbatsberg, synes en jämförelse mellan de övriga alternativen giva vid

handen, att Mörby sjukhus i och för sig skulle bli minst kostnadskrävande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Till förmån för detta alternativ talar även det förhållandet, att tillgången

på tomtmark är mycket betydande och att i framtiden ett fördelaktigt

samarbete måhända skulle kunna etableras med de nya universitetsinstitutionerna

i Frescati. Byggnadsverksamheten vid detta sjukhus har emellertid

redan fortskridit så långt att ett infogande av undervisnings- och forskningslokaler

i det redan befintliga sjukhuskomplexet skulle komma att

erbjuda mycket betydande svårigheter och vålla avbräck i den pågående

sjukvården. Härtill kommer, att kostnaderna för staten vid ett fullföljande

av detta alternativ torde bli så höga, att alternativet icke bör komma i fråga

vid det slutliga ställningstagandet till de olika alternativen.

Av utredningen framgår, att ju mindre den s. k. enhetstanken kan fullföljas

vid valet av alternativ till undervisningssjukhus, desto större krav

torde komma att ställas på byggandet av teoretiska institutioner utöver

dem som redan finnes vid karolinska institutet. På grund härav torde alternativet

Enskede-Dalen för statens del komma att bli synnerligen kostnadskrävande.

Ett uppförande av nya institutionsbyggnader utöver det egentliga

sjukhuskomplexet torde för övrigt komma att taga i anspråk så stora markutrymmen,

att risk finnes för att sjukhusområdet icke skulle räcka till för

ändamålet. Härtill kommer, att byggnadskostnaderna för alternativet Enskede-Dalen

även med bortseende från det nyss nämnda behovet av institutionsbyggnader

är högre än för något annat alternativ. Med hänsyn till angivna

omständigheter och på grund av vad som i övrigt av delegationen

anförts emot detta alternativ anser sig statskontoret icke böra förorda

Enskede-Dalen såsom plats för det nya undervisningssjukhuset.

Ett förverkligande av enhetstanken i så måtto, att kombinationsalternativet

S:t Görans sjukhus + karolinska sjukhuset väljes, förefaller ur ren

byggnadskostnadssynpunkt vara fördelaktigare än ett genomförande av det

renodlade S:t Göransalternativet. Statskontoret framhåller emellertid att en

utbyggnad av karolinska sjukhuset med dubbelkliniker i medicin och kirurgi

otvivelaktigt kommer att medföra krav på en förstärkning av administrationen

av detta sjukhus, vilka utgifter tillika med driftkostnaderna

överhuvud kommer att få bäras av staten såsom huvudman. I sådant fall

synes även ofrånkomligt, att nya personalbostäder uppföres på sjukhusområdet,

för vilka kostnaderna helt måste bäras av staten.

Ur de synpunkter statskontoret har att företräda framstår härefter alternativet

S:t Göran såsom det fördelaktigaste. En utbyggnad av S:t Görans

sjukhus lärer dessutom — såsom framgår av utredningen — ligga inom

ramen för Stockholms stads sjukvårdsplanering. Då utbyggnaden av sjukhuset

oundgängligen torde få ske etappvis — med en första etapp omfattande

en ny pediatrisk klinik — förutsätter statskontoret, att serafimerlasarettet

under övergångstiden bibehållcs såsom undervisningssjukhus.

Medicinalstyrelsen uppställer inledningsvis vissa allmänna aspekter på

förutsättningarna för alt god medicinsk-klinisk undervisning skall kunna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1961

beredas blivande läkare och för att skapa betingelser för medicinisk-klinisk

forskning. Dessa aspekter sammanfattas i följande punkter.

1. Undervisningen bör vara förlagd till ett stort specialiserat sjukhus av

den typ, som numera allmänt benämnes regionsjukhus.

2. Undervisningssjukhusen bör ha ett primärt upptagningsområde med

ett tillräckligt stort och allsidigt klientel som möjliggör för de studerande

att bli väl förtrogna med sjukhusets social-medicinska funktioner. Karaktären

av regionsjukhus med ett sekundärt upptagningsområde på cirka

1 000 000 invånare garanterar därutöver, att sjukhuset tillföres ett tillräckligt

antal av också mindre vanliga sjukdomstillstånd.

3. Undervisningssjukhusen bör med hänsyn till forskningen ha nära

kontakt med medicinska teoretiska universitetsinstitutioner och medicinskt

centralbibliotek. I det stora moderna sjukhuset har emellertid numera den

teoretiska medicinen fått en fast förankring genom de kliniska laboratorietjänsterna

i bakteriologi, virologi, kemi, allmän fysiologi och neurofysiologi

och snart också i farmakologi. Härigenom minskas men upphäves ingalunda

nyssnämnda krav på närhet till de teoretiska grundforskningsinstitutionerna.

4. Vid all sjukhusplanering måste samhällets (upptagningsområdets)

sjukvårdskrav vara det primära och bestämmande för sjukhusens struktur

och förläggning. Undervisningens och forskningens krav kommer därför

väsentligen att utöva sitt inflytande i andra hand.

Appliceras ovan uttalade synpunkter på de av delegationen behandlade

förslagen finner medicinalstyrelsen, att icke något av dem torde vara helt

idealiskt och att det förordade har karaktär av kompromiss.

Vad beträffar Sabbatsbergs sjukhus finner medicinalstyrelsen tillfredsställande

att delegationen fört detta projekt åt sidan, då såväl befolkningsunderlaget

som tillgänglig markyta måste bedömas som otillfredsställande

för ett fullödigt undervisningssjukhus. Enligt styrelsens mening inbjuder

Sabbatsbergs belägenhet i stället till att uppföra ett mindre citysjukhus med

institutioner för öppen specialistvård, som kan utnyttjas av de i cityt under

dagen arbetande.

Beträffande Mörby lasarett som i betraktande av befolkningsunderlag

m. m. kunde varit ett tänkbart alternativ har byggnadsarbetena vid lasarettet

redan fortskridit så långt att det enligt delegationen är förenat med

betydande svårigheter att omändra sjukhuset för undervisningsändamål

och forskning. Styrelsen finner detta ställningstagande riktigt.

Vad beträffar de båda kombinationsförslagen karolinska sjukhuset + S:t

Görans sjukhus och Mörby lasarett + S:t Görans sjukhus delar medicinalstyrelsen

de av delegationen framlagda skälen för att icke förorda dessa.

Projektet Enskede-Dalen synes å priori acceptabelt. Detta sjukhus måste,

såsom Stockholms stad hävdat, föras fram till snabbast möjliga lösning.

Därest Enskede-Dalen skall tillfredsställande tjäna undervisningens och

forskningens intressen, bör det emellertid såsom också delegationen antyder

utbyggas utöver den av Stockholms stad tänkta ramen med ytterligare specialavdelningar.

Staden synes dock och med instämmande av delegationen

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

anse, att Södersjukhuset — åtminstone för lång tid framåt — bör betraktas

som det specialiserade regionsjukhuset för hithörande delar av Stor-Stockholm.

Härtill anmärker medicinalstyrelsen att det som bekant visat sig vara

utomordentligt svårt att utvidga detta sjukhus, varför Enskede-Dalen framdeles

måhända måste komma i blickfältet som regionsjukhus. EnskedeDalen

förfogar över det största markområdet av samtliga delegationens

alternativ. Det är emellertid enligt styrelsens åsikt tveksamt, huruvida den

nämnda tomtarealen räcker för att uppföra ett sjukhus av här åsyftad storleksordning

jämte bibliotek och sannolikt vissa teoretiska institutioner,

framför allt icke om samtidigt ett mentalsjukhus skall förläggas dit. Det

hade eljest enligt medicinalstyrelsens mening varit en betydande fördel att

från början kunna i Enskede-Dalen få uppföra ett sjukhus med undervisningens

och forskningens krav i sikte. Härtill kommer att landets största

kommun manifesterat sitt starka intresse att medverka till en sådan utveckling.

Att Enskede-Dalen ligger långt från grundforskningsinstitutionerna

vid karolinska institutet är en nackdel som man givetvis icke kan bortse

från men som med framtida kommunikationsresurser dock synes vara överkomlig.

Till alternativet Enskede-Dalen såsom undervisningssjukhus måste medicinalstyrelsen

emellertid ställa sig tveksam, enär förslaget med nuvarande

utformning kräver ytterligare utredning bl. a. med hänsyn till markytans

tillräcklighet för en större sjukhustyp och för de etablissement, som undervisning

och forskning därutöver kräver.

Vad slutligen S:t Görans sjukhus beträffar synes detta efter uppförande

av nya pediatriska kliniker och i övrigt föreslagna utvidgningar kunna tillsvidare

under relativt lång tid accepteras som ett sjukhus tillräckligt differentierat

för undervisningsändamål och med kvalitativt och kvantitativt

lämpligt upptagningsområde. Sjukhusets inklämda läge och trafikförhållandena

däromkring gör att tillfartsleder och parkeringsmöjligheter måste

särskilt beaktas. De framtida utvidgningsmöjligheterna torde bli ytterst

begränsade.

Då styrelsen emellertid kan konstatera,

att representanter för karolinska institutets lärarkollegium för medicinalstyrelsen

förklarat att institutet ur undervisningssynpunkt kan godtaga utformningen

av S:t Göran-projektet och

att ett accepterande av alternativet S:t Göran innebär att uppförandet

av det ur sjukvårdens synpunkt trängande sjukhuset i Enskede-Dalen i den

av Stockholms stad ursprungligen tänkta omfattningen icke ytterligare fördröjes

genom fortsatta förhandlingar, planläggningsarbete eller tomtförvärv
kan

medicinalstyrelsen — som i första hand har att bevaka hälso- och

sjukvårdens intressen -—- för sin del förorda att karolinska institutets

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

nuvarande behov av erforderliga undervisningskliniker tillgodoses vid S:t

Görans sjukhus i enlighet med vad delegationen föreslagit.

Centrala sjukvårdsberedningen anför bl. a.

Ehuru beredningen ej i alla avseenden delar delegationens bedömning av

de olika diskuterade alternativen vill beredningen i stort sett ansluta sig

till delegationens uppfattning att de huvudalternativ som bör vidare diskuteras

för det andra undervisningssjukhuset är S:t Görans sjukhus och

Enskededalens sjukhus.

I norrort tinnes inklusive karolinska sjukhuset för närvarande ett överskott

av vårdplatser i förhållande till befolkningsunderlaget för Stor-Stockholms

norra delar. Dock föreligger inom norrort ett stort behov av förnyelse

ay de befintliga vårdplatserna varför ett eventuellt överskott inom norrort

så småningom kan elimineras genom utslagning av mindre goda vårdplatser.

De för tillgodoseendet av det angelägna sjukvårdsbehovet för söderort

nya sjukhusplatserna i Enskededalen borde enligt beredningens mening

i första hand användas för att möta undervisningens krav på kliniska vårdplatser.

Ett tillskapande samtidigt inom norrort av ökat antal vårdplatser

för undervisningens behov skulle försämra det ansträngda personalläget.

Genom att i Enskededalen tillräcklig och för sjukhusändamål väl lämpad

tomt finnes är det givet att en avsevärt rationellare såväl sjukhus- som

undervisningsanläggning här kan skapas än vid S:t Göran, vars tomt är

mycket begränsad och genom sin form och topografi samt befintliga byggnader

med all sannolikhet kommer att ge kanske acceptabla, ehuru ej helt

idealiska lösningar.

Ett sjukhus i Enskededalen kan få goda plana förbindelser med tunnelbanan

samt kan utrustas med större antal parkeringsplatser. S:t Görans

sjukhus får långa, delvis starkt lutande förbindelser med tunnelbanan med

korsning av starkt trafikerade gator. Parkeringsmöjligheterna är mycket

begränsade.

S:t Görans sjukhus har genom sitt kortare avstånd till karolinska institutet

och karolinska sjukhuset bättre förbindelser med undervisnings- och

forskningsinstitutionerna därstädes än ett sjukhus i Enskededalen. Dock

är avståndet karolinska sjukhuset — S:t Görans sjukhus så stort, att även

i detta fall ett visst startmotstånd måste befaras när det gäller frivillig

förflyttning mellan platserna. Det har i utredningen omvittnats den stora

betydelsen för undervisningen och framför allt för forskningen av god

kontakt med såväl de medicinska teoretiska institutionerna som med övriga

vetenskapliga institutioner vilka samtliga är förlagda i norrort.

Då Stockholms stad under alla förhållanden med det snaraste torde bygga

sjukhuset i Enskededalen kommer troligen stadens ekonomiska och planeringstekniska

möjligheter att samtidigt modernisera och bygga ut S:t

Görans sjukhus — förutom övriga sjukhus — att medföra tidsförlust för

en slutgiltig lösning av undervisningssjukhuset om detta förlägges till S:t

Göran. Någon avsevärt längre projekteringstid för ett undervisningssjukhus

avsett att uppföras inom den närmaste tiden, än för ett vanligt sjukhus

torde med hänsyn till de förarbeten av programmatisk art, som gjorts i samband

med Sabbatsbergsutredningen, ej behöva förutsättas.

Någon tidpunkt för färdigställandet av S:t Görans sjukhus med undervisning

i definitivt skick finnes ej angiven. Detta förhållande finner beredningen

mindre tillfredsställande. Ett val av Enskededalen skulle sannolikt

medföra, att man om ett tiotal år för undervisning disponerade ett

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

modernt, rationellt undervisningssjukhus medan man vid val av S:t Göran

finge taga risker att för ytterligare längre tid få dras med provisorier.

På tomtområdet vid S:t Göran om sammanlagt cirka 140 000 in2 inklusive

kvarteret Busshallen anser beredningen troligen möjligt att uppföra det

ifrågasatta sjukhuset ehuru vissa kompromisser beträffande kommunikationer

m. m. torde få göras. Några reserver för kommande utbyggnader kan

dock ej reserveras av den angivna ytan, vilket beredningen ej finner acceptabelt.

Ytterligare mark bör därför avsättas för sjukhusets ändamål eller

också bör programmet minskas så, att reservtomtmark skapas. Det kan ej

vara förutseende att med vetskap om den starka utvecklingen på medicinens

och den medicinska forskningens områden ej tillse att lokalmässiga utvecklingsmöjligheter

finns.

Tomtområdet i Enskededalen medger för närvarande stora utvecklingsmöjligheter

— huru stora är beroende av om man till samma område vill

förlägga mentalsjukhus och infektionsklinik samt av i vilken utsträckning

det längre avståndet från karolinska institutet framtvingar tillkomsten av

ytterligare specialiteter och resurser för forskningen. Att det något längre

avståndet från institutet skulle medföra avsevärt ändrade förutsättningar

i jämförelse med en förläggning av undervisningssjukhuset till S:t Göran

anser beredningen svårförståeligt.

Med hänvisning till de framförda synpunkterna finner beredningen att en

förläggning av det andra undervisningssjukhuset i Stor-Stockholm till

Enskededalen bör givas något företräde med hänsyn till dagens sjukvårdsläge.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhåller, att från

de synpunkter — forskningens och undervisningens behov -— nämnden har

att särskilt beakta framstår det angeläget, att de nya undervisningskliniker,

varom fråga är, förlägges i så nära anslutning som möjligt till de medicinskteoretiska

institutionerna vid karolinska institutet och till det centrala

undervisningssjukhuset karolinska sjukhuset. Utan tvivel vore det från

nämnda synpunkter mest önskvärt med en utbyggnad av karolinska

sjukhuset med vissa dubbelkliniker, varigenom den sedan lång tid hävdade

s. k. enhetstanken kunde komma till ett förverkligande i större utsträckning.

De i andra avseenden emot ett sådant alternativ liksom ock emot

»kombinationsalternativet» karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus anförda

skälen är dock, såvitt av den förebragta utredningen framgår, godtagbara.

Även enligt nämndens mening synes valet av ett andra undervisningssjukhus

nu böra i främsta rummet stå emellan de två »renodlade» alternativen

Enskede-Dalen och S:t Görans sjukhus.

Vid ett särskilt beaktande av forskningens och undervisningens behov

framstår alternativet S:t Görans sjukhus som det avgjort lämpligare.

Detta sjukhus ligger med hänsyn till vägavstånd och möjligheter till goda

trafikförbindelser i relativt god anslutning till karolinska institutet och

karolinska sjukhuset. Oaktat moderna kommunikationsresurser är i detta

avseende läget för ett Enskede-Dalens sjukhus väsentligt sämre.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 198

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

Nämnden understryker särskilt, att vägavstånden ej blott till karolinska

institutet och karolinska sjukhuset utan även till flertalet andra institutioner

för forskning och akademisk undervisning i Stockholm och dess

närhet blir så långa, att de för forskare, lärare och kandidater vid ett

undervisningssjukhus i Enskede-Dalen avsevärt försvårar ett normalt och

effektivt utnyttjande av de forsknings- och undervisningsresurser, nämnda

olika institutioner har att bjuda. Till vad expertdelegationen vidare anfört

i fråga om svårigheter att avvisa framtida krav på tillskapande vid ett undervisningssjukhus

i Enskede-Dalen av särskilda forskningsresurser vill

nämnden helt ansluta sig. En icke betydelselös negativ faktor ifråga om

S:t Göransalternativet utgör dock, att — därest uppförandet av EnskedeDalens

sjukhus skall ges prioritet, varför från sjukvårdssynpunkt i och för

sig skäl förefinnes — det nya undervisningssjukhuset torde bli fullt färdigställt

senare än vid det andra huvudalternativet. Under en relativt lång

övergångstid måste sålunda för forskning och undervisning mindre tillfredsställande

provisorier anlitas.

I detta sammanhang understryker nämnden vidare starkt delegationens

uttalande om fördelarna för forskning och undervisning av att ett undervisningssjukhus

i närheten av det starkt specialiserade karolinska sjukhuset

kan repliera på detta ifråga om vissa specialiteter.

Båda sjukhusen bedömes på lång sikt behövliga och skall därför för

sjukvårdsbehovens tillgodoseende inom staden nybyggas respektive omoch

utbyggas. Under sådana förhållanden och med hänsyn till vad expertdelegationen

i övrigt anfört i olika avseenden — särskilt ifråga om forskning

och undervisning -— finner nämnden de övervägande skälen tala

för delegationens ståndpunkt, att det andra undervisningssjukhuset förlägges

till S:t Görans sjukhus och förordar alltså detta alternativ.

I en första och omedelbar utbyggnadsetapp måste en pediatrisk klinik

tillkomma i stället för den nuvarande vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus.

Från undervisningens synpunkt är det emellertid synnerligen

angeläget, att sjukhuset i övrigt blir färdigbyggt inom så kort tidsrymd

som möjligt. Det måste ock tillses, att de begränsade möjligheter för forskning

och undervisning, som nu finnes vid de medicinska och kirurgiska

undervisningsklinikerna å serafimerlasarettet, icke försämras under den

uPPbyggnadstid, under vilken sistnämnda kliniker måste kvarbliva vid

lasarettet. Nämnden ifrågasätter, om icke en ny överenskommelse bör

träffas med Stockholms stad om ytterligare förskjutning av tidpunkten för

stadens övertagande av huvudmannaskapet för lasarettet.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet erinrar inledningsvis om att

kollegiet i skrivelse till expertdelegationen den 4 maj 1961 godtagit det

antal vårdplatser och den fördelning av dessa, som angivits i det av delegationen

uppställda grundprogrammet. I sagda skrivelse framhöll lärarkollegiet

vidare, att möjligheterna att genomföra ett kombinationsalterna
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

tiv karolinska sjukhuset + S :t Görans sjukhus då ännu icke aktualiserats.

Lärarkollegiet motiverade därvid sitt förslag att undersöka ett dylikt alternativ

enligt i huvudsak följande.

Lärarkollegiet betonar vikten av att alla möjligheter för stimulans åt

det vetenskapliga arbetet vid de till »undervisningssjuklius II» hörande

enheterna tillvaratagas. Såväl studerande som lärare och läkare vid de kliniska

institutionerna sysslar såsom forskare ofta med problem, vilkas

lösande fordrar intim kontakt med teoretisk-medicinska institutioner samt

med andra sjukhus och institutioner utanför institutet. Omvänt är kontakten

med kliniksidan lika viktig och vital för den teoretisk-medicinska forskningen

och undervisningen. Åtskilliga medicine kandidater är vidare under

det de bedriva kliniska studier knutna till undervisningen som assistenter

eller amanuenser vid teoretiska institutioner.

Intet av de alternativ, som upptagits av delegationen, kan i nu ifrågavarande

hänseenden mäta sig med ett kombinationsalternativ inkluderande

karolinska sjukhusets utbyggnad. Ett dylikt alternativ skulle förse medicinoch

kirurgikurserna och de där vetenskapligt verksamma med ytterst viktiga

specialitetskontakter inom sjukhuset, vilka de vid de av delegationen

upptagna alternativen skulle sakna. Härtill kommer den nära förbindelsen

med dels forskningsinstitutioner på sjukhusets eget område dels ock karolinska

institutets teoretisk-medicinska institutioner inom närmaste grannskap.

Det bör vidare konstateras att intet av de sjukhus, som ingår i de av

delegationen upptagna alternativen, företer en så långt gående specialisering

som karolinska sjukhuset. De specialkliniker och andra specialinriktade

institutioner, som där står till undervisningens förfogande, kan utan eller

med obetydlig utbyggnad utnyttjas även för de tillkommande lärarna och

studenterna, vilket är ägnat att minska vårdplatsbehovet och över huvud

kostnaderna för de till »undervisningssjukhus II» hörande enheterna. Den

successivt framväxande specialiseringen kan i detta alternativ även på lång

sikt ske på ett naturligare och mindre kostnadskrävande sätt inom ramen

för institutets samlade undervisnings- och forskningsenhet.

Ytterligare bör i detta sammanhang erinras om att en icke obetydlig

modernisering och utbyggnad av karolinska sjukhuset under alla omständigheter

erfordras inom de närmaste åren.

Slutligen torde böra beaktas, att ett ökande sjukvårdsbehov gör sig gällande

inom de Stockholms län tillhöriga nordvästra delarna av Stor-Stockholm.

En för länet betydande minskning av kostnaderna för den nödvändiga

sjukhusutbyggnaden inom denna sektor bör kunna vinnas vid samgående

med staten om här ifrågasatt byggnadsföretag vid karolinska sjukhuset.

Vad som ovan sagts om den vetenskapliga verksamhetens kontaktbehov

gäller med samma styrka för obstetrik-gynekologi/pediatrik-barnpsykiatri/

psykiatriblocket. Det synes lärarkollegiet med hänsyn till belägenheten av

förefintliga kliniker inom blocket lämpligast, att detta vid ett realiserande

av ovanherörda kombinationsalternativ förlägges till Sabbatsbergs eller

S:t Görans sjukhus. Under alla omständigheter måste med hänsyn till

pediatrikens intressen nya kliniker för de till detta ämne hörande disciplinerna

projekteras och uppföras med stor skyndsamhet.

Lärarkollegiet anför nu att de bärande synpunkter, som sålunda utgjorde

underlag för lärarkollegiets uttalande, har av delegationen i allt väsentligt

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

visat sig kunna bli tillgodosedda även inom det renodlade alternativet S:t

Göran. De fördelar för forskningen och undervisningen inom ämnena medicin

och kirurgi, som skulle vara förenade med förläggning till karolinska

sjukhuset till följd av därstädes befintliga högspecialiserade kliniker och

forskningsenheter, får vid genomförande av det renodlade S:t Göransalternativet

anses kompenserade av den förbättring av undervisningens och

vetenskapens arbetsmöjligheter inom pediatrik, psykiatri, obstetrik-gynekologi

och patologi, som närvaron av undervisningskliniker för medicin och

kirurgi måste medföra.

Från undervisningens och forskningens synpunkter finner sig lärarkollegiet

således kunna acceptera det renodlade alternativet S:t Göran. Vad

delegationen i övrigt anfört till stöd för sin placering av det renodlade alternativet

framför kombinationsalternativet har övertygat lärarkollegiet om

lämpligheten av den ordningsföljd mellan de förordade alternativen i vilken

delegationen uppsatt desamma.

Sedan den nu verkställda utredningen lett till att delegationen icke funnit

sig kunna förorda något av de renodlade alternativen Enskede-Dalen, Mörby

och Sabbatsberg eller kombinationsalternativen Mörby + Sabbatsberg och

Mörby+S:t Göran anser sig lärarkollegiet sakna anledning att närmare

ingå på dessa alternativ, i fråga om vilka lärarkollegiet på de av delegationen

redovisade skälen intager samma ståndpunkt som delegationen. Lärarkollegiet

understryker bestämt, att väsentliga framtida kostnader för forskningslokaler

och vetenskaplig utrustning är oundgängligen förbundna med

alternativet Enskede-Dalen.

Sammanfattningsvis tillstyrker lärarkollegiet delegationens förslag att

det nya undervisningssjukhuset upprättas å S:t Görans sjukhus. I andra

hand bör kombinationsalternativet karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus

prövas.

Kanslern för rikets universitet anser sig på av delegationen anförda skäl

och i överensstämmelse med lärarkollegiets ställningstagande böra biträda

delegationens förslag, att karolinska institutets behov av ytterligare sjukhusplatser

m. m. tillgodoses genom att erforderliga undervisningskliniker

förlägges till S:t Görans sjukhus.

Statens medicinska forskningsråd understryker betydelsen för den kliniska

undervisningen och forskningen av en nära tillgång till och samarbete

med medicinisk-teoretiska institutioner. I valet mellan olika sjukhusalternativ

blir möjligheten till ett dylikt samarbete en viktig faktor att ta hänsyn

till. Det alternativ, som delegationen i första hand förordar — S:t Göranalternativet

— tillgodoser ur denna synpunkt alla rimliga krav.

Karolinska institutet har för delegationen starkt betonat fördelarna av

en mycket koncentrerad förläggning av den kliniska undervisningen till

karolinska sjukhuset och synes därvid ha skisserat en mera omfattande

samling av sjukhusavdelningar för den kliniska undervisningen till nämnda

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

sjukhus än vad delegationen förordar. Särskilt gäller detta huvudämnena

medicin och kirurgi. Även om en sådan koncentration skulle innebära fördelar

i fråga om samarbetet inom undervisning och forskning, t. ex. mellan

de olika kliniska avdelningarna, kan andra skäl anföras emot anordningen.

Då, enligt rådets mening, näppeligen all undervisning kan koncentreras till

karolinska sjukhuset, skulle en förläggning dit av hela undervisningen i medicin

och kirurgi leda till att det andra undervisningssjukhuset skulle komma

att lida av en allför ofullständig representation av viktiga ämnen. Även

ur denna synpunkt synes delegationens S:t Göransalternativ vara relativt

välbalanserat.

Av vad rådet sist framhållit följer som en naturlig konsekvens, att de

undervisningskliniker, som inte avses bli förlagda till karolinska sjukhuset,

snarast bör samlas på det andra undervisningssj ukhuset (d. v. s. i delegationens

förslag på S:t Görans sjukhus).

Under hänvisning härtill tillstyrker rådet från de synpunkter rådet har

att bevaka, delegationens förslag att för den medicinska undervisningen

och forskningen i Stockholm behövliga ytterligare kliniker förläggs till

S:t Görans sjukhus.

Läkarutbildningsberedningen uttalar bl. a.

Den nuvarande studieordningen förutsätter en nära samverkan mellan

den propedeutiska och den kliniska utbildningen och likaså en samverkan

i undervisningen mellan skilda kliniska ämnen. Det är därför önskvärt,

att undervisningen under nämnda stadier lokalt hålles ihop. Ur denna synpunkt

innebär möjligheten av en koncentration av hela den propedeutiska

och kliniska undervisningen till ett enda undervisningssj ukhus en stor

fördel. Varje undervisningssjukhus har emellertid en begränsad utbildningskapacitet.

önskan att hålla läkarutbildningens kvalitet på en hög nivå och

nödvändigheten att vid sjukhuset kunna bedriva rationell sjukvård gör att

det finns ett optimalt antal studerande, vilket icke får överskridas vid en

viss storlek hos ett sjukhus. Vid den uppdelning av undervisningen på flera

undervisningssjukhus, som sålunda kan bli nödvändig vid lärosäten med

stort elevintag är det med hänsyn till behovet av integration i undervisningen

önskvärt att undervisningen koncentreras på få sjukhus och att de

kliniska huvudämnena blir väl representerade på de skilda undervisningssj

likhusen.

Läkarutbildningsberedningen kan därför icke förorda det av delegationen

diskuterade kombinationsalternativet karolinska sjukhuset + S:t Görans

sjukhus. Den tänkta förläggningen av dubbelkliniker i medicin och kirurgi

till karolinska sjukhuset jämte förstärkningen av laboratorieenheterna

därstädes skulle på ett ogynnsamt sätt förrycka balansen mot det andra

undervisningssjukhuset. Det senare skulle ur undervisningssynpunkt bli

enbart ett specialsjukhus för ämnena obstetrik-gynekologi, pediatrik (inklusive

barnpsykiatri) och psykiatri. Ur forskningens synpunkt vore det också

olyckligt, om den forskningens basorganisation, som de kliniska laboratorieämnena

vid ett fullt utbyggt undervisningssjukhus erbjuder, skulle

undandragas de nämnda specialämnena.

Det andra undervisningssjukhuset i Stockholm vid sidan om karolinska

sjukhuset bör sålunda vara ett centralsjukhus och för undervisningen och

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

forskningen tillhandahålla dels kliniker för de kliniska huvudämnena medicin,

kirurgi, pediatrik och psykiatri jämte specialämnet obstetrik-gynekologi,

dels ock laboratorie- och serviceenheter. Sedan Sabbatsbergs sjukhus

av skilda skäl måst föras bort ur diskussionen är S:t Görans-alternativet

det enda av delegationen angivna, som omedelbart kan erbjuda ett program

med en koncentration av samtliga här nämnda undervisningsämnen till

samma sjukhus. Den nyligen färdigställda psykiatriska undervisningskliniken

vid detta sjukhus har nämligen förutsatts — i vart fall tills vidare

— bli utnyttjad för undervisning och forskning, oavsett var det nya undervisningssjukhuset

kommer att förläggas. S:t Görans-alternativet är sålunda

i detta hänseende fördelaktigare än övriga alternativ.

Expertdelegationen har starkt betonat betydelsen för undervisningen och

forskningen av ett nära samarbete mellan medicinsk-teoretiska institutioner

och kliniker. Läkarutbildningsberedningen vill för sin del stryka under de

synpunkter, som därvid framförts. En kvalitativt fullgod propedeutisk och

klinisk undervisning förutsätter att de kliniska lärarna har möjlighet till

samarbete med de teoretiska institutionerna. Den kliniska forskningen kräver

ofla tillgång till de teoretiska grundforskningsinstitutionerna med dess

tekniska personal och apparatur. Vid bl. a. nyrekryteringen av lärare till

klinikerna, vilka lärare i stor utsträckning kommer från de teoretiska

institutionerna, är det därför önskvärt, att klinikerna kan erbjuda goda

möjligheter till samarbete med teoretiska institutioner.

Enligt läkarutbildningsberedningens mening måste särskilda forskningsenheter

uppföras vid ett undervisningssjukhus, som är beläget så långt från

teoretiska institutioner, att en samverkan med dessa institutioner inte är möjlig.

En jämförelse med andra undervisningsorter (Lund—Malmö) visar emellertid,

att avstånden i Stockholm mellan karolinska institutet och ett vart

av de såsom karolinska institutets andra undervisningssjukhus ifrågasatta

sjukhusen inte i något fall torde omöjliggöra samarbete mellan teoretiska

institutioner och kliniker.

För samarbetet i undervisningen och forskningen mellan de teoretiska institutionerna

och klinikerna har enligt beredningens mening valet av ett till

karolinska institutet närbeläget sjukhus såsom undervisningssjukhus otvivelaktigt

stora fördelar framför valet av ett sjukhus, beläget på längre avstånd

från institutet. Kommunikationerna i Stor-Stockholm förbättras emellertid

oavlåtligt. Sålunda kommer t. ex. Essinge-leden att mycket förbättra

förbindelserna mellan karolinska institutet och ett andra undervisningssjukhus

i Enskede-Dalen.

Beredningen kan dock föreställa sig att krav kan komma att resas på

fristående forskningsenheter vid ett i Stockholm perifert liggande undervisningssjukhus.

Här kan emellertid erinras om att uppförande av fristående

forskningsinstitutioner också aktualiseras vid en centralt liggande klinisk

undervisningsenhet då särskilda forskningsbehov uppkommer eller

då behov av subspecialisering föreligger. En väl utbyggd laboratorieorganisation

vid det andra undervisningssjukhuset kan i många fall göra att behovet

av separata forskningsinstitutioner minskar och därigenom kompenseras

ett längre avstånd till teoretiska institutioner.

Om man endast beaktar den medicinska undervisningens och forskningens

krav vore det enligt läkarutbildningsberedningen möjligt att vid saintliga

här aktuella sjukhus tillgodose karolinska institutets behov av ytterligare

kliniska utbildningsplatser, förutsatt att de principer beredningen tidigare

åberopat strikt följes. Nuläget i dessa avseenden vid jämförelse mellan

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

de olika alternativen talar dock för att S:t Görans sjukhus i första hand bör

utbyggas för medicinsk undervisning och forskning enligt det av delegationen

angivna programmet.

Vid ställningstagandet till frågan om placeringen av det andra undervisningssjukhusct

kommer emellertid även andra faktorer, såsom de sjukvårdsorganisatoriska,

byggnadstekniska och ekonomiska, in i bilden. Läkarutbildningsberedningen

har för sin del ingen anledning att ingå på en avvägning

av lokaliseringsfrågan med utgångspunkt från dessa senare aspekter.

Då expertdelegationen funnit S:t Görans sjukhus vara fördelaktigast

även efter beaktande av dylika förutsättningar, anser beredningen sålunda

detta sjukhus vara det alternativ som i första hand bör komma ifråga.

Läkarutbildningsberedningen vill i detta sammanhang understryka tidsfaktorns

betydelse. Behandlingen av frågan vilket undervisningssjukhus

som skall ersätta serafimerlasarettet har redan pågått i tretton år. Serafimerlasarettet

har visserligen gjorts till föremål för en genomgripande upprustning

men ändock torde undervisningens och forskningens behov icke

kunna tillgodoses vid detta sjukhus på sätt som svarar mot dagens standard.

Vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus torde ännu större svårigheter

i nuläget föreligga för undervisningen och forskningen än vid serafimerlasarettet.

Det är mycket angeläget att förstnämnda sjukhus snarast

möjligt ersättes av en ny barnklinik. Det är således enligt läkarutbildningsberedningens

mening synnerligen angeläget, att de nya undervisningsklinikerna

samlas vid S:t Görans sjukhus med minsta möjliga tidsutdräkt.

Direktionen för karolinska sjukhuset begränsar sitt utlåtande till att gälla

endast de delar av förslaget, som direkt avser de båda under direktionens

förvaltning stående sjukhusen samt anför i huvudsak följande.

Såsom framgår av delegationens förslag till kursplan medför ett genomförande

av denna en större koncentration av undervisningen till karolinska

sjukhuset än vad tidigare föreslagits. Ett ytterligare steg mot förverkligandet

av den s. k. enhetstanken, som legat till grund för besluten om uppförande

av karolinska sjukhuset, skulle vara ett genomförande av kombinationsalternativet

karolinska sjukhuset—S:t Görans sjukhus. Den undersökning

som delegationen verkställt beträffande förutsättningarna för att

realisera detta alternativ har givit till resultat, att en sådan lösning är tekniskt

möjlig, att den skulle medföra fördelar för undervisningen och forskningen

och att den skulle ställa sig fördelaktig ur ekonomisk synpunkt.

Å andra sidan skulle det erforderliga upptagningsområdet inom grunddisciplinerna

allmän intern-medicin och allmän kirurgi komma att utökas

så, att karolinska sjukhuset skulle få helt eller delvis övertaga det för

Sabbatsbergs sjukhus tänkta upptagningsområdet, vilket kan tänkas påverka

upptagningsområdena för planerade nya sjukhus inom Stor-Stockholmsområdet.

Vidare förutsätter alternativet — förutom att personalläget

normaliseras — tillkomst respektive utökning av ett stort antal andra utrymmen

inom sjukhuset samt att de områden, å vilka Norrbackainstitutet

och Eugeniahemmet nu är förlagda, införlivas med sjukhuset. Ur kommunikationssynpunkt

är sjukhusets läge mindre gynnsamt.

Härtill kommer vissa andra omständigheter. De byggnadsåtgärder som

erfordras för att tillgodose de behov som föranledes av den ökade koncentrationen

av undervisningen enligt delegationens förslag till kursplan och av

den beslutade ökade intagningen av kliniska studerande torde bliva om
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

fattande. Karolinska sjukhusets inordnande i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation

och dess ställning som regionsjukhus kommer även att medföra

en upprustning och utökning av sjukhuset.

Genomförandet av nu nämnda byggnads- och andra åtgärder kommer att

ställa direktionen och sjukhusledningen inför omfattande arbetsuppgifter

och torde medföra betydande investeringskostnader. Ett genomförande

av ifrågavarande kombinationsalternativ torde komma att kräva mycket

vittgående åtgärder för uppförande av personalbostäder, anordnande av

parkeringsplatser, sjukhusområdets förseende med affärer och rekreationsmöjligheter

in. m. Man måste därjämte taga hänsyn till personalens och

patienternas trivsel, särskilt angelägen på en sjukhusanläggning av denna

storleksordning.

Slutligen framhåller direktionen att sjukhusets administrativa apparat

är underdimensionerad. En förutsättning för genomförandet av angivna

planerings- och byggnadsåtgärder är en betydande förstärkning av bl. a.

administrationen.

Samtliga nu angivna omständigheter föranleder direktionen att uttala

allvarliga betänkligheter mot ett realiserande av detta kombinationsalternativ.

Oavsett vilket av delegationens olika alternativ som kan komma att

realiseras måste undervisningen i medicin och kirurgi samt röntgendiagnostik

och kliniska laborationsämnen vid serafimerlasarettet komma att

under en lång övergångstid alltjämt få bedrivas därstädes. Det är, som

delegationen framhållit, i och för sig angeläget att denna undervisning

kan flyttas till ändamålsenligare lokaler. Delegationen uttalar att genom

den upprustning, som under senare år måst göras av lasarettet, förhållandena

blivit så pass tillfredsställande, att undervisningen kan bedrivas där

under erforderlig övergångstid. Direktionen ger sin anslutning härtill.

Direktionen vill framhålla, att sjukvården och undervisningen men i betydligt

mindre omfattning forskningen genom nämnda upprustning givits

i huvudsak tillräckliga resurser för att verksamheten skall kunna fortgå

vid lasarettet under ännu 10 å 15 år. Vissa ytterligare förbättringsåtgärder

torde emellertid bliva oundgängliga, särskilt under förutsättning av eu

lika fördelning på två undervisningskliniker vid eu intagningsnivå av 160

kliniska studerande årligen.

Direktionen förutsätter att de behov av ytterligare lokaler, som redan

nu föreligger för lasarettets kliniker och laboratorier och som blir accentuerade

i samband med en utökning av antalet studerande i kliniska ämnen,

kommer att tillgodoses vid friställning av de neurologiska och neurokirurgiska

klinikerna.

En viktig förutsättning för lasarettets fortsatta utnyttjande för undervisningsändamål

är att den blivande Klarabergsleden erhåller en sådan

provisorisk dragning, att sjukvård, undervisning och forskning fortfarande

kan bedrivas vid lasarettet intill dess ersättningskliniker står färdiga. Detta

innebär, som delegationen uttalat, att den provisoriska dragningen bör planeras

så, att den skall kunna bibehållas minst 10 år.

Slutligen framhåller direktionen, att en provisorisk dragning av Klarabergsleden

kan innebära risker för att lasarettet går förlustigt en stor del

av sina nuvarande personalbostäder. Med hänsyn till den fortsatta verksamheten

vid lasarettet finner direktionen det oundgängligt att lasarettet beredes

ersättning för förlorade bostäder.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

Sveriges läkarförbund betonar att i avvägningen mellan olika alternativ

för realiserade av ett nytt undervisningssjukhus måste beaktas vad delegationen

särskilt understrukit, nämligen att en grundförutsättning för den

kliniska undervisnings- och forskningsverksamheten är en allsidig sjukvårdsmässig

representation vid undervisningssjukhus, där verksamhet i

främsta rummet präglas av studium av sjukdomsförlopp samt forskning

rörande nya behandlingsmetoder, effekten av nya läkemedel m. in.

Den kliniske forskaren behöver i allt större utsträckning utnyttja vetenskapligt

samråd samt den utrustning och de speciella tekniska hjälpmedel

som står till buds vid de teoretiska institutionerna. Av väsentlig betydelse

är också delegationens uttalande, att det vid rekrytering av klinisk lärarpersonal

är viktigt, att undervisningssjukhuset är försett med goda forskningsmöjligheter

för att läkare som skolas i vetenskaplig metodik skall

lockas till dessa sjukhus och ha möjlighet att bedriva forskning och därigenom

driva fram kvalitativt högtstående behandlingsmetoder.

Det bör i detta sammanhang erinras om att ett stort antal av studenterna

samtidigt med studierna i de kliniska ämnena arbetar som amanuenser

och assistenter vid de teoretiska institutionerna. Detta har stor betydelse

såväl för en fullgod rekrytering av amanuensbefattningarna som för kontakterna

mellan klinikerna och dessa institutioner. För att detta samarbete

skall kunna bli effektivt, måste den totala tidsförlusten vid förflyttning

mellan sjukhuset och institutionen nedbringas till ett minimum. Väsentlig

är också den av delegationen framförda synpunkten, att undervisningen

och forskningen måste kunna repliera på ett högspecialiserat undervisningssjukhus,

om undervisningen förlägges till sjukhus med lägre specialiseringsgrad.

Läkarförbundet anser, att det förläggningsalternativ bör föredragas,

varigenom avgivna synpunkter bäst blir tillgodosedda.

Svensk sjuksköterskeförening har vid sin prövning av de olika tänkbara

lösningarna av problemkomplexet först och främst stannat inför det väsentliga

och angelägna i att det alltmer ökade nära sambandet mellan klinisk

och teoretisk undervisning och forskning på alla sätt beaktas. Ett alternativ

som skulle möjliggöra, att de nya undervisningsklinikerna förlägges i så

nära anslutning som möjligt till de medicinsk-teoretiska institutionerna å

Norrbackaområdet och till karolinska sjukhuset synes därför föreningen

böra givas företräde framför andra alternativ. I anslutning härtill framhåller

föreningen att det är att förvänta att i Stockholm befintliga sjuksköterskeskolor

kommer att ha vissa utbildningsplatser vid de planerade

klinikerna. Då flertalet sjuksköterskeskolor är belägna i innerstaden skulle

det korta avståndet till S:t Görans sjukhus medföra fördelar för såväl denna

studerandekategori som vederbörande lärare. Statens institut för högre utbildning

av sjuksköterskor kommer under nästkommande år att få nya

lokaler vid Thorildsplan. Närheten till det blivande undervisningssjukhuset

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

skulle med all sannolikhet bidraga till att i hög grad avhjälpa svårigheterna

att erhålla föreläsare till institutet.

Den föreslagna centrala belägenheten av det nya sjukhuset skulle troligtvis

komma att föredragas av personal som önskar tjänstgöra på deltid.

Viss erfarenhet har nämligen visat, att de centralt belägna sjukhusen hitintills

haft lättare att draga till sig ifrågavarande kategori tjänstgörande.

Det är att förmoda, att denna tendens även framdeles skall fortsätta.

Med hänsyn till anförda omständigheter finner föreningen, att det nya

undervisningssjukhuset bör förläggas till S:t Görans sjukhus.

Sveriges förenade studentkårer anför bl. a.

Delegationen har framhållit, att det ur strikt schematekniska synpunkter

inte spelar någon större roll var ett undervisningssjukhus förlägges. Detta

är i och för sig riktigt, men påpekas bör, att en mycket stor del av de studerande

bedriver vetenskapligt arbete och deltar i undervisning vid karolinska

institutet vid sidan av sina kliniska studier. Utvecklingen visar, att allt

fler studerande kommer att ägna sig åt dylikt arbete. Vidare visar erfarenheterna,

att ett effektivt samarbete mellan kliniska och teoretiska institutioner

samt en fullgod rekrytering av amanuenser och assistenter i hög grad

är beroende av geografiska förhållanden. I själva verket knytes en stor del

av personkontakterna genom improviserade sammanträffanden vid gemensamma

måltider, biblioteksbesök etc. Självfallet försvåras utnyttjandet av

härför ledig tid under dagen om en alltför stor del åtgår till resor. Här bör

påpekas att den tid som anges i borgarrådens skrivelse den 3 januari 1961

endast avser den tidsrymd under vilken man uppehåller sig i kommunikationsmedlet.

— Den från sakkunnigt håll, under frågans hela behandling,

med kraft framförda enhetstanken bygger sålunda på ett väl dokumenterat

verklighetsunderlag.

Lokaliseringen av studentbostadsprojekten i Stockholm har bestämts av

tillgängliga markresurser i närheten av det blivande Frescati-universitetet

och eventuella högskolor, som alla ligger i stadens norra och nordöstra del.

Från denna synpunkt är salunda en förläggning av det nya undervisningssj

ukhuset till den norra delen av Stockholm att föredraga.

Mot bakgrund härav framstår en förläggning av ett nytt undervisningssjukhus

till S:t Görans sjukhusområde som det bästa av de föreslagna

alternativen. Ur studiesynpunkt synes lösandet av undervisningslokaler för

ett s. k. pediatrikblock vara tidsmässigt mest påkallat.

Stockholms stadskollegium liksom stadens sjukvårdsstyrelse och drätselnämnd

har anslutit sig till de synpunkter som anförts i en av särskilt utsedda

experter inom staden upprättad promemoria (sjukvårdsdirektören G. Pehrson,

drätseldirektören E. Sundberg och kanslichefen I. Hörlén). I promemorian

redovisas inledningsvis följande av staden tidigare åberopade skäl för

förläggning av undervisningssj ukhuset till Enskede-Dalen.

Ett tomtutrymme a 170 000 m2 stode till förfogande. Markreserver funnos

som bedömdes räcka för de behov som kunde förutses (hela det för sjukhusets

behov avsedda området anges i dag till 230 000 m2). Dessa tomtresurser

hade sin största betydelse med tanke på möjligheter att tillgodose den

medicinska vetenskapen och undervisningens framtida behov.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

Ur lokaliseringssyn punkt vore en förläggning till EnskedeDalen

helt lämplig, eftersom ett sjukhus för de södra förorterna i varje fall

behövde med det snaraste tillkomma, medan svagheten med att ytterligare

utbygga sjukvårdsresurserna i den norra stadshalvan vore uppenbar.

Byggnadstiden på den helt fria tomten, där inga evakueringsproblem

funnos, beräknades till 8—9 år.

I administrativt hänseende kunde med denna lösning arbetsinsatserna

koncentreras på i huvudsak ett sjukhusbygge, vilket vore väsentligt

med hänsyn till bristen på fackmän för dylika uppgifter (sjukhusarkitekter

och sjukhusplanerare).

Trafikförbindelserna mellan karolinska sjukhuset och Enskede-Dalen

finge anses som fullt godtagbara.

Vad gällde investeringarna skulle lösningen med Enskede-Dalen

i huvudsak innebära, att man undgick utgifterna för ett helt sjukhus jämfört

med en förläggning till Sabbatsberg, allt sett på en tidsperiod omfattande

de närmaste 10—15 åren. En förläggning av undervisningssjukhuset till

Enskede-Dalen skulle med därav föranledd komplettering av S:t Görans sjukhus

samt med viss upprustning av Sabbatsbergs sjukhus medföra en investering

av storleksordningen 215 milj. kronor. Motsvarande investeringsbelopp

vid alternativ Sabbatsberg beräknades till 315 milj. kronor, varvid dock förutsattes

vissa ytterligare investeringar vid S:t Görans sjukhus och tillkomsten

av ett rent kommunalt sjukhus vid Enskede-Dalen. Skillnaden i

investering skulle alltså vara av storleksordningen 100—125 milj. kronor,

motsvarande ungefärligen kostnaderna för ett fullständigt lasarettssjukhus.

Beträffande delegationens betänkande anför experterna följande allmänna

synpunkter.

Delegationen har tveklöst anslutit sig till stadens uppfattning att Sabbatsbergs

sjukhus icke bör komma ifråga som undervisningssjukhus. Därvid har

vunnits att man undgår att bygga ett undervisningssjukhus helt utan utvecklingsmöjligheter,

att man undgår att binda sig vid en lösning som är

mvcket svår och tar mycket lång tid att genomföra, att man kommer ifrån

den administrativt ytterst svåra uppgiften att ofrånkomligen bygga 2''/2

sjukhus samtidigt, att man icke nu behöver bygga ett sjukhus, som med

hänsyn till sin lokalisering är ett mindre angeläget projekt samt att — genom

delegationens uttalande att med utbyggnad av S:t Görans sjukhus som undervisningssjukhus

kan anstå — staden undgår tvånget att omedelbart och

parallellt med Enskede-Dalen bygga ytterligare ett sjukhus med en kostnad

av storleksordningen 100—125 milj. kronor.

I jämförelse med den enighet som sålunda uppnåtts att avskriva Sabbatsbergsprojektet

framstår frågan huruvida undervisningssjukhuset skall lörläggas

till Euskede-Dalen eller S:t Göran som ett spörsmål som i varje fall

ur stadens synpunkt icke är av samma stora betydelse.

Härefter skall närmare avhandlas förutsättningarna i tekniska och andra

avseenden alt genomföra delegationens förslag att förlägga undervisningssjukhuset

till S:t Göran. Vi anser det dock möjligt att redan innan så sker

taga ställning till huruvida den verkställda utredningen påkallar någon

ändring av vår tidigare ståndpunkt att förorda Enskede-Dalen som undervisningssjukhus.

Detta förord baserades på några få grundläggande data.

Endast markområdet vid Enskede-Dalen var av tillräcklig storlek,

230 000 in2, och erbjöd utvecklingsmöjligheter för sjukhuset. Området var

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

obebyggt och gav därför obundna möjligheter till den mest rationella planlösningen

av sjukhusanläggningen. Dessa omständigheter ledde i sin tur till

den kortaste byggnadstiden. Genom att lägga undervisningen till det sjukhus,

som i varje fall ofrånkomligen måste byggas för sjukvårdens skull,

nådde man två syften med en och samma investering. Dessa omständigheter,

som narmast har karaktär av materiella fakta, har icke bestritts av delegationen.

Det är endast ett huvudargument som delegationen anför mot Enskede-Dalen

och det är olägenheten av avståndet till de teoretiska institutionerna

och undervisningssjukhuset å Norrbacka-området.

Vi kan för vår del icke känna oss övertygade av delegationens argumentation

i denna del. Då det i vart fall är fråga om ett nytt undervisningssjukhus,

som icke skall förläggas samman med karolinska institutet, är spörsmålet

om avståndet att se som en kommunikationsteknisk fråga. Man synes

icke tillräckligt ha beaktat resultatet av tillkomsten av Essinge-leden, en

anläggning för flera hundra miljoner kronor, som skapar en direkt och

snabb förbindelse mellan karolinska institutet och Enskede-Dalen. Vi kan

icke uppfatta skillnaden i restid mellan karolinska institutet och i ena

fallet S:t Göran, i andra fallet Enskede-Dalen vara tillnärmelsevis av den

betydelsen att den har någon vikt i jämförelse med förut nämnda fördelar

med Enskede-Dalen som undervisningssjukhus.

Delegationens utredning föranleder oss sålunda icke att frångå vår tidigare

redovisade uppfattning att den lämpligaste förläggningen av ett nytt

undervisningssjukhus är Enskede-Dalen.

De fördelar, som alternativet Enskede-Dalen erbjuder undervisningen

och forskningen genom att undervisningssjukhuset här blir på bästa sätt

planlöst och på kortaste tid färdigt, har icke tillerkänts något avgörande

varde från de statliga organ och instanser, som just har att svara för undervisningens

och forskningens intressen. Det borde då för det första saknas

anledning att ur stadens synpunkt fortsätta den anförda argumenteringen

för en lösning, som antagits bäst gynna framför allt det statliga intresset.

Och för det andra är det självfallet så, att de allmänna fördelar, som förlaggmngen

av ett sjukhus till Enskede-Dalen erbjuder, alltjämt finns kvar

0011 då uteslutande kommer stadens sjukhusväsende till godo. Det är då

också så — vilket den statliga delegationen framhåller — att tillkomsten av

det angelägna kommunala sjukhuset vid Enskede-Dalen underlättas, om

det uteslutande är sjukvårdens intressen som skall tillgodoses.

Saken kan alltså uttryckas så, att fördelarna med ett sjukhus förlagt

till Enskede-Dalen i vart fall kommer staden till godo men undandrages

undervisningen och forskningen.

Beträffande förutsättningarna för ett förläggande av undervisningssjukhuset

tdl S:t Görans sjukhus anför experterna följande.

Enligt av stadsfullmäktige år 1951 antagen generalplan för om- och tillbyggnad

av S:t Görans sjukhus skulle sjukhuset successivt utbyggas till

cirka 1 300 vårdplatser. Av planen har genomförts en första etapp, omfattande

panncentral, verkstadsbyggnad, centralkök och psykiatrisk klinik,

den sistnämnda anordnad som undervisningsklinik. Principritningar föreligger

för en nästa etapp, omfattande en sängbyggnad om drygt 300 vårdplatser,

diagnostik- och behandlingsbyggnad m. m. Ritningsarbetet för

denna etapp har tillsvidare avbrutits i avvaktan på det slutliga avgörandet

beträffande undervisningssjukhuset.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 ur 1961

De tekniska förutsättningarna att förlägga undervisningen till S:t Göran

har nu ytterligare penetrerats av sjukvårdsförvaltningen. Det har på den

korta tid som stått till huds uppenbarligen icke varit möjligt att göra en

mera ingående utredning, men med utgångspunkt från Sahbatsbergskommitténs

programförslag har sådana bedömanden kunnat göras som erfordras

för att ge ett fastare underlag vid prövning av förslagets genomförbarhet,

markdisposition, trafikfrågor etc. Resultatet av dessa sjukvårdsförvaltningens

utredningar redovisas i det följande.

1. Program. Lokaliseringen av ett sjukhus, dess vårdplatsantal och

dess funktion måste primärt bestämmas av sjukvårdens behov. Om sjukhuset

upplåtes för undervisning måste emellertid dennas behov få medverka

vid dimensioneringen och utformningen av sjukhuset. I fråga om vårdplatser

har undervisningen oftast behov av ett visst minimiantal vid respektive

klinik, medan det ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt är ofrånkomligt

att få balans mellan olika vårdformer vid undervisningssjukhuset. Även

om icke alla vårdplatser vid ett så avvägt sjukhus är formellt nödvändiga

för undervisningen, måste det reellt vara ett behov även för undervisningen

att sjukhuset erhåller en sammansättning, som tillgodoser funktionella

och sjukvårdsorganisatoriska krav, i all synnerhet om den principen för

ett undervisningssjukhus skall gälla, varom delade meningar numera knappast

råder, att ett sådant sjukhus icke skall ha ett särspräglat och speciellt

sovrat klientel utan liksom andra sjukhus svara för sjukvården inom ett

visst upptagningsområde.

1948 års avtal avsåg 960 vårdplatser och Sabbatsbergskommitténs programförslag

år 1960 omfattade cirka 1 250 platser. Delegationen har nu

konstruerat ett grundprogram om 948 platser (exkl. psykiatri) som applicerats

på de olika alternativen till ett nytt undervisningssjukhus. Sjukvårdsförvaltningen

har i enlighet med vad här ovan anförts beträffande funktionella

och sjukvårdsorganisatoriska synpunkter ansett att detta grundprogram

måste kompletteras med åtminstone cirka 200 platser inom internmedicin

och långtidsvård. Främst avses härmed att erhålla vidgat utrymme

för de geriatriska sjukdomsgrupperna, särskilt de cerebrovasculära sjukdomarna,

eftersom problemet med dessa sjukdomsfall ur samhällssynpunkt

är så betydande, att det måste bedömas som synnerligen angeläget med en

på vetenskaplig basis upplagd forskning samt adekvat akutsjukvård och

efterbehandling av denna patientgrupp. Om undervisningen förlägges till

S:t Görans sjukhus tillkommer dessutom den där betintliga psykiatriska

undervisningskliniken om 81 platser, varför sjukhusets totala platsantal

skulle bli drygt 1 200.

Mindre differenser i fråga om vårdplatsantalet är relativt sett av underordnad

betydelse i jämförelse med omfattningen av laboratorier, behandlings-

och mottagningsavdelningar, expeditions- och undervisningslokaler

etc. Likaså påverkar ett tillägg av ett begränsat antal långtidsvårdplatser

relativt litet sjukhusets totala volym. Avgörande för sjukhusets volym är

undervisningens omfattning samt kraven på forskningsutrymmen icke

blott när det gäller speciella forskningslaboratorier utan även ifråga om

vanliga laboratorier, röntgenavdelningar etc., på vilka starkt ökade krav

följer med forsknings- och undervisningsverksamheten.

Sjukvårdsförvaltningen anser det vara synnerligen önskvärt att utöver

angivna 1 200 platser kunna hit förlägga en av de båda infektionskliniker,

som på längre sikt beräknats skola övertaga det nuvarande epidemisjukhusets

funktion.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

2. Tomte n. Som ett ofrånkomligt villkor för undervisningens förläggande

till S:t Görans sjukhus gäller, att det fastställda sjukhusområdet,

som omfattar drygt 110 000 in2, ökas med i första hand kv. Busshallen och

den odisponerade delen av kv. Tjället, varigenom det för sjukhusbyggnader

och sjuksköterskeskola disponibla området skulle bli cirka 150 00Ö in2. Kv.

Busshallen, som tidigare varit reserverad för spårvägsändamål, kan anslutas

direkt till sjukhusområdet genom att den i stadsplanen angivna Warfvinges

väg utgår. Förhandlingar med spårvägsbolaget om dispositionen av kv.

Busshallen har ej slutförts. Kellgrensgatan, som skiljer kv. Tjället från

sjukhusområdet, måste däremot behållas men tunnelförbindelse torde kunna

ordnas under gatan, varigenom området i kv. Tjället lämpligen skulle

kunna användas för sjuksköterskeskola.

Vidare måste Kungsholmsgatans dragning utefter sjukhusområdet justeras

bl. a. för att bereda ökat utrymme för trafikplats utanför den blivande

huvudentrén. Stadsbyggnadskontoret har undersökt denna fråga och föreslagit

en rätning av gatan utefter hela kv. Gångaren (sjukhusområdet), varigenom

även en mindre ökning skulle kunna åstadkommas av sjukhusomradet

i dess mittre del, som nu är atsnörpt. Det nödvändiga parkeringsutrymmet

nära huvudentrén (för öppenvårdspatienters, besökandes in. fl.

bilar) skulle enligt stadsbyggnadskontorets utredning kunna anskaffas genom

uppförande av ett parkeringshus i kv. Glaven. (500 platser för 5—7

milj. kr. plus tomtkostnader). Såväl trafikplatsen framför huvudentrén som

Parkeringshuset inkräktar pa tomtmarken i detta kvarter, där ett par mindre

byggnader, som nu disponeras av barnavårdsnämnden, måste slopas

och ersättas på annat håll. Alla dessa markområden är i stadens ägo. För

personalen erforderligt parkeringsutrymme har beräknats kunna tillgodoses

inom sjukhusområdet genom överdäckande av kv. Busshallen med

några parkeringsplan, ovanpå vilka andra byggnader placeras. En sådan

lösning blir kostsam men synes vara enda utvägen att tillgodose sjukhusets

parkeringsbehov utan att inkräkta på den knappa ytan.

Personalbostadsbehovet måste tillgodoses utanför angivna markområde.

Undersökning pågår rörande möjligheterna att erhålla lämpliga personalbostäder

i närheten av sjukhuset. En möjlig lösning kan skymtas men

förutsättningarna för dess realiserande är ännu icke klarlagda.

Lndei^ nämnda villkor bedömes det möjligt att på sålunda utökat sjukhusområde

uppföra ett undervisningssjukhus i enlighet med det angivna

progi ammet. Det måste dock klart anges, att området icke medger någon

nämnvärd expansion utöver detta program, vilket självklart är en svaghet

hos S:t Görans-alternativet. Den expansion som kan vara erforderlig är av

tyenne slag. Den kan dels gälla ökning av utbildningskapaciteten, dels utvidgningsbehov

framkallat av själva dynamiken inom vetenskap, forskning,

vård och utbildning. Som framhållits är utgångspunkten för expertdelegationens

hela uppläggning en utbildningskapacitet på 160 elever (d. v. s.

vid S:t Göran 80), såsom den av statsmakterna fastlagts vid 1961 års riksdag.

Det är dock uppenbart att utvecklingen kommer att successivt och

ganska snabbt öka efterfrågan på läkare ytterligare och kan väntas spränga

nuvarande normer. Detta kan framkalla behov på utökningar utöver 160

elever, vilket i sin tur föranleder behov av reservlokaler samt successivt

nya institutioner.

Men ä\en inom ramen av i huvudsak nu fastställd utbildningskapacitet

kommer med visshet behov av utvidgning att visa sig föreligga. Det är uppen
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ls proposition nr 198 år 1961

bart att tomten vid Enskede-Dalen icke heller är så stor som önskvärt vore,

men den är dock väsentligt större än den vid S:t Göran. Man bör dessutom

icke taga hänsyn enbart till tomtytorna på de båda ställena utan även till

möjligheterna att i närheten av sjukhuset erhålla personalbostäder in. in.,

vilka möjligheter torde vara större vid Enskede-Dalen.

Till följd av S:t Göransområdets begränsning, utdragna form samt topografi

måste huvuddelen av byggnadsmassorna koncentreras till relativt

stora och höga huskroppar. Anläggningen synes emellertid kunna ges en

godtagbar utformning och tillgodose kravet på ett funktionsdugligt sjukhus.

Genomförandet stöter icke på några stadsplanemässiga hinder. Vissa

nu befintliga byggnader måste rivas, vilka eljest hade beräknats skola kvarstå

längre tid. Ett genomförande av detta alternativ innebär således praktiskt

taget en helt ny och fullständig sjukhusanläggning, vars första etapp

redan är avverkad genom de nya ekonomibyggnaderna och den psykiatriska

kliniken.

Huruvida en infektionsklinik lämpligen kan inrymmas på området kan

icke nu med säkerhet avgöras. För att begränsa sjukhusets omfattning till

angivet platsantal med den sammansättning som erfordras med hänsyn

till undervisningen synes det dock under alla förhållanden ofrånkomligt att

förflytta vissa nu vid detta sjukhus förefintliga kliniker, vars bibehållande

vid sjukhuset man räknat med i hittillsvarande planer. Dessa är lungkliniken

(kliniken för medicinsk tuberkulos), hud- och könskliniken samt

den för allergiska sjukdomar specialiserade medicinska kliniken II. Det

är givet att en omflyttning av dessa kliniker, som utgör den kärna runt vilken

det nuvarande sjukhuset vuxit upp, påverkar totalplaneringen för Storstockholm

och på så sätt medför komplikationer. Därtill kommer att nybyggnader

för dessa kliniker måste tillkomma på annan plats innan undervisningssj

ukhnset kan färdigställas, vilket nr investeringssynpunkt på

kortare sikt innebär en belastning genom sålunda för tidig rivning av

vissa klinikbyggnader.

3. Lokaliseringen. S:t Görans sjukhus med för undervisning,

forskning och sjukvård avpassat vårdplatsantal enligt ovan angiven plan

motsvarar ifråga om grunddisciplinerna (allmänmedicin, allmänkirurgi etc.)

behovet för ett upptagningsområde med cirka 140 000 invånare och kan väl

inpassas i en sjukhusplan för Stor-Stockholm. Om S:t Görans sjukhus

dimensioneras såsom undervisningssjukhus innebär detta sålunda icke att

fördelningen av sjukvårdsresurserna mellan stadens eller Stor-Stockholms

norra och södra delar snedvrides. Vilket upptagningsområde sjukhuset kan

komma att få och hur planen på längre sikt i övrigt skall utformas sammanhänger

likväl delvis med omfattningen av en blivande bostadsbebyggelse på

Järvafältet samt kommunikationerna dit. Ur kommunikationssynpunkt synes

emellertid S:t Görans sjukhus’ läge komma att bli förmånligt för olika

alternativt utformade upptagningsområden.

4. Tidsfaktorn. Den statliga delegationen anför, alt det för statens

del synes godtagbart, att utbyggnaden av S:t Görans sjukhus sker i etapper,

varvid i eu första etapp bör uppföras en pediatrisk klinik, avsedd att ersätta

Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. Undervisningen i medicin och

kirurgi säges kunna bedrivas vid serafimerlasarettet under 10 å lö år och

undervisningen i obstetrik-gynekologi under eu övergångstid vid Sabbatsbergs

sjukhus.

Vare sig S:l Göran blir undervisningssjukhus eller ej är det enligt sjukvårdsförvaltningens

uppfattning nödvändigt att de funktionsenheter, som

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

enligt generalplanen för sjukhusets ombyggnad avsetts att ingå i en andra

etapp, nämligen en ny diagnostik- och behandlingsbyggnad samt en ny

sängbyggnad, snarast möjligt tillskapas. Om S:t Göran blir undervisningssjukhus

och nybyggnationen därvid utsträckes över längre tid, måste den

förutsättningen uppställas, att denna etapp får ges sådan utformning att

den ingår som ett led i den slutliga utbyggnaden av undervisningssjukhuset.

5. Investeringar. Med S:t Göran som undervisningssjukhus och

med tyngdpunkten av den för undervisningen erforderliga byggnationen

förskjuten till efter 1970 skulle stadens investeringskostnader för sjukvården

under den närmaste tioårsperioden i stort sett bli av samma storleksordning

som i alternativet med undervisningssjukhuset förlagt till Enskede-Dalen.

Experterna slutar med följande sammanfattande synpunkter.

Det har icke framkommit något vare sig i expertdelegationens betänkande

eller i remissvaren från de statliga organen som rubbar vår uppfattning

att en förläggning av undervisningssjukhuset till Enskede-Dalen i och

för sig är en mera ändamålsenlig och utvecklingsduglig lösning, om hänsyn

tages till samtliga på frågan inverkande omständigheter, sålunda icke endast

vårdens utan även undervisningens och forskningens intressen.

Mot Enskede-Dalen har främst anförts att avståndet till karolinska institutet

är för långt och att detta skulle framkalla behov av dubblering av

institutionerna och sålunda ökade kostnader. Vi har icke kunnat finna denna

argumentering övertygande. Vare sig undervisningssjukhuset ligger vid

S:t Göran, Enskede-Dalen eller Sabbatsberg så är det ett avstånd till karolinska

institutet som måste övervinnas, och problemet reduceras till vilket

antal minuter i transporttid det rör sig om, samt fråga om framkomlighet

på allmänna kommunikationsmedel etc.

S:t Göransprojektet är — ehuru sämre än Enskede-Dalen — både ur allmänna

och ur direkt kommunala synpunkter avgjort överlägset Sabbatsberg.

Medan Sabbatsbergsprojektet av oss bedömts som orealistiskt så är S:t

Göransprojektet realistiskt. Det låter sig inpassas i den allmänna sjukvårdsplanen

för Stor-Stockholm. Det är — ehuru med betydande byggnadstekniska

svårigheter — genomförbart. Etappbyggeriet, hänsynen till befintliga

byggnader, den besvärliga topografin m. m. medför, att det är mera vanskligt

att fixera byggnadstiden i detta fall än då det som vid Enskede-Dalen

är fråga om ett strikt bygge på avröjd och plan tomt. Ett godtagbart undervisningssjukhus

kan dock åstadkommas vid S:t Göran.

Om staden i den uppkomna situationen ändock anser sig böra acceptera

S:t Göran såsom det näst bästa alternativet, bör detta ske endast under

bestämda förutsättningar. Primärt är därvid att det kommunala sjukhuset

vid Enskede-Dalen bygges först och S:t Görans undervisningssjukhus

får komma i andra hand. (Här bortses från de åtgärder som måste

vidtagas under tiden för att S:t Göran skall fungera som sjukhus på ett

rimligt sätt.) Den nya pediatriska undervisningskliniken såsom ersättning

för det nedslitna Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus bör dock uppföras

snarast möjligt.

Vidare måsle förutsättas, att de grundläggande reglerna ifråga om kostnadsfördelning

mellan staden och kronan i enlighet med Sabbatsbergsavtalet

1948 överflyttas på S:t Göran. Den av expertdelegationen föreslagna

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Muj:ts proposition nr 198 år 1961

nedprutningen på cirka 200 platser i förhållande till den gemensamma

Sabbatsbergskommitténs program av år 1960 bör icke godtagas, utan såsom

framgår av vad bär tidigare sagts utgör ett platsantal om cirka 1 200 eu

organisk enhet med hänsyn till de blandade forsknings- och vårdbehov

som föreligger.

IV. Departementschefen

Frågan om all ersät la scrafimerlasarettet med moderna undervisningskliniker

har länge varit aktuell. Uppförandet under 1940-talet av nya teoretiska

institutioner för karolinska institutet å Norrbacka-området samt

lasarettets fortgående föråldrande och nedslitning utgjorde ur statens synpunkt

de främsta motiven för 1948 års s. k. Sabbatsbergsavtal, varigenom

serafimerlasarettet försåldes till Stockholms stad mot att staden förband

sig att vid Sabbatsbergs sjukhus uppföra ett nytt undervisningssjukhus om

cirka 1 000 vårdplatser, vilket — ifråga om de delar, som var avsedda att

upplåtas för den vid serafimerlasarettet bedrivna undervisningen — förutsattes

slå färdigt år 1961. Till grund för valet av plats för nytt undervisningssjukhus

hade främst legat den s. k. enhetstanken, vilken innebar, att

alla de institutioner, teoretiska och kliniska, av vilka karolinska institutet

för sin verksamhet var i behov, skulle sammanföras till Norrbackaområdet.

Då emellertid Stockholms stad vid de förhandlingar, som föregick Sabbatsbergsavtalet,

vägrat sin samverkan till uppförandet av dubbelkliniker vid

karolinska sjukhuset, hade därefter som bästa förläggningsplats återstått

Sabbatsbergs sjukhus på grund av dess närbelägenhet till Norrbackaområdet

samt med hänsyn till att staden stod i begrepp att ny- och ombygga

detta sjukhus till ett modernt centralsjukhus.

Av olika skäl — för vilka närmare redogjorts i expertdelegationens, i

det föregående återgivna betänkande — bar emellertid hela 1950-talet gått

utan att staden påbörjat uppförandet av det nya undervisningssjukhuset.

Endast den i Sabbatsbergsavtalet upptagna psykiatriska kliniken, varav

behovet kraftigt accentuerades genom den år 1954 beslutade medicinska

undervisningsreformen, bar uppförts men ej vid Sabbatsbergs sjukhus

utan — efter särskilt avtal därom mellan staten och staden — vid

S:t Görans sjukhus. Det blev alltefter som tiden led utan att staden fullfölj

de Sabbatsbergsprojektet mer och mer uppenbart att serafimerlasarettet

skulle komma att få tjäna som undervisningssjukhus ytterligare minst 10 å

15 år. En upprustning av lasarettet, som nu befann sig i ett synnerligen

eftersatt skick och vars olika verksamhetsgrenar led av svår lokalbrist,

framstod därför som ofrånkomlig. En särskilt tillsatt utredning verkställde

eu undersökning i frågan och framlade förslag om nödvändiga förbättringsåtgärder.

På grundval av dessa förslag beslöt 1958 års riksdag att lasarettet

skulle rustas upp. Kostnaderna för ifrågavarande upprustning skulle

(i — Bihnng till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 198

eu
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 1!)S år 11)61

ligt en därom träliad särskild överenskommelse — delas mellan staten och

staden, på så sätt att staden erlade (SO procent av byggnadskostnaderna, medan

staten svarade för återstående 40 procent samt för hela utrustningskostnaden.

Upprustningsarbetena fortgår alltjämt och beräknas komma att kosta

totalt cirka 6 miljoner kronor. Den vid lasarettet bedrivna sjukvården och

undervisningen torde efter förbättringsarbetenas slutförande få något så när

tillfredsställande arbetsförhållanden. Vad gäller forskningen kommer däremot

lokalbristen fortfarande att vara mycket kännbar. Emellertid torde

även härvidlag en förbättring komma till stånd i samband med att lasarettets

nervkliniker överflyttas till karolinska sjukhuset, där eu nybyggnad för

neurologi och neurokirurgi t. n. är under uppförande och beräknas stå färdig

våren 15)6.1. Nervklinikernas nuvarande lokaler kommer då alt kunna disponeras

för att tillgodose andra behov vid lasarettet.

I Sabbatsbergsavtalet ingick även eu pediatrisk klinik, avsedd att ersätta

Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, som f. n. är upplåtet för undervisning

i pediatrik och barnpsykiatri. Sagda barnsjukhus är ännu mindre

lämpat att fungera som en modern undervisningsklinik än serafimerlasarettets

kliniker och de förbättringsåtgärder, som under senare år vidtagits

vid sjukhuset, har varit av mycket begränsad omfattning. Det har således

framstått såsom i högsta grad angeläget att detta sjukhus snarast möjligt

ersättes av en ny barnklinik.

I slutet av år 1958 tillsatte staden eu särskild planeringskommitté för

det nya undervisningssjukhuset vid Sabbatsberg, i vilken kommitté ingick

två statliga representanter. I eu till mig ställd skrivelse den 16 maj

1959 anförde de statliga representanterna att kommitténs arbete då nått

fram till en punkt, där de ansett det nödvändigt att inhämta direktiv för

det fortsatta arbetet. De hade nämligen funnit sig böra redovisa de problem,

som mött ifråga om realiserandet av det ursprungliga Sabbatsbergsavtalet

och som varit av sådan svårighetsgrad, att de icke kunnat undgå att överväga,

vilka alternativa lösningar, som kunde stå till buds. I skrivelsen påtalades

de brister, som vidlådde Sabbatsbergsprojektet — begränsade expansionsmöjligheter,

besvärliga trafiktekniska problem och ogynnsamma bullerförhållanden

— samt diskuterades vissa andra tänkbara sjukhusalternativ,

nämligen ett av staden planerat sjukhus i Enskede-Dalen samt Mörbv

lasarett, vilket sistnämnda sjukhus befann sig i en aktiv byggnadsperiod.

De statliga representanterna fann vid valet mellan dessa sjukhus att Mörbyalternativet

ur flera synpunkter var att föredraga framför Enskede-Dalen.

Ungefär samtidigt mottog jag en skrivelse från finans- och sjukvårdsborgarråden

i Stockholm, i vilken bl. a. konstaterades, att del inom det

tomtutrymme, som stod till förfogande för det nya undervisningssjukhuset

vid Sabbatsberg, syntes möjligt att planera sjukhusbyggnaderna så att

störningar av gatubuller blev tolerabla. Vissa ändringar av Rådmansledens

sträckning m. m. skulle kunna vidtagas. Sammanfattningsvis konstaterade

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

borgarråden att staden fann det väl möjligt att genomföra det ifrågavarande

sjukhusprojektet på Sabbatsberg och var beredd att göra delta.

Med anledning av vad sålunda förekommit ägde den 24 juni 1959 eu överläggning

rum mellan mig och representanter för staden, däribland borgarråden

Mehr, Kyling och Garpe. Enighet uppnåddes då om att planerna på

det nya Sabbatsbergssjukhuset skulle forceras och att ett härå grundat

programförslag så snart som möjligt skulle föreläggas statens och stadens

förhandlingskommissioner. Efter förhandlingarnas slutförande skulle detaljplaneringen

av det nya sjukhuset igångsättas, varefter uppförandet av

sjukhusbyggnaderna utan dröjsmål skulle påbörjas.

Sabbatsbergskommitténs arbete fortsatte således och i juli 1960 avgav

kommittén ett programförslag för det nya undervisningssjukhuset. Kommittén

framhöll därvid bl. a., att det nya sjukhusets belägenhet när det gällde

störningar av olika slag från trafiken var ogynnsam. Olägenheterna i fråga

om trafikbullret var för kvarteret Sabbatsbergs del mera framträdande än

för de andra sjukhustomterna i stadens tätbebyggda delar och tomten kunde

ur den synpunkten anses mindre lämplig för sjukhusbebyggelse. Sjukbusområdets

begränsade omfattning nödvändiggjorde koncentrerad bebyggelse

samt väsentliga inskränkningar av driften under byggnadstiden. Det

enda reservutrymmet för eu framtida utvidgning av sjukhuset utgjordes av

Sabbatsbergs vård- och ålderdomshems område. Sammanfattningsvis kan

sägas att under de år som förflutit sedan Sabbatsbergsavtalet träffades hade

stora förändringar skett i fråga om bl. a. utbyggnadsmöjligheter, stadsplaneoch

trafikförhållanden in. in. varigenom sjukhusbygget obestridligen blivit

svårare att realisera. Kommittén fann det angeläget att redovisa de svårigheter,

som sålunda var förknippade med Sabbatsbergsområdets utnyttjande

för sjukhusändamål men betonade samtidigt att det centrala läget i staden

också innebar vissa fördelar för sjukhuset och att närbelägenheten till karolinska

institutet var av stort värde för undervisningen och forskningen. Kommittén

ansåg del därför, med vissa av kommittén närmare angivna förutsättningar

(stadsplaneändringar in. in.), vara möjligt att realisera den ursprungliga

tanken på ett undervisningssjukhus vid Sabbatsberg. Genom beslut den

15 september 1960 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. in. att upptaga förhandlingar

med staden om bl. a. den komplettering och ändring av Sabbatsbergsavtalet,

som kunde påkallas av det upprättade programförslaget. Några sådana förhandlingar

kom emellertid inte till stånd. Vid sin granskning av byggnadsprogrammet

hade stadens myndigheter nämligen funnit, att eu förläggning

av del nya undervisningssjukhuset till Enskede-Dalen skulle vara överlägsen

placeringen av sjukhuset till Sabbatsberg.

I eu skrivelse till mig den 3 januari 1961 hemställde därför borgarråden

Mehr och Kyling om överläggningar med regeringen »om formerna för det

föreliggande Sabbatsbergsavtalets eventuella tillämpning på Enskede-Dalen

i stället för på Sabhalsbergsområdet».

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

I det nya läge, som sålunda uppkommit genom stadens ändrade ställningstagande,

fann regeringen att en förutsättningslös undersökning borde

göras av alla alternativ för att på fördelaktigaste och snabbaste sätt tillgodose

karolinska institutets behov av ytterligare sjukhusplatser för den

medicinska undervisningen och forskningen. Den 13 januari 1961 tillsattes

därför inom inrikesdepartementet en särskild expertdelegation med

uppgift att skyndsamt undersöka denna fråga och avge förslag till regeringen.

I sitt betänkande med utredning angående nytt undervisningssjlikhus i

Stor-Stockholm, för vilket en redogörelse lämnats i det föregående, har

delegationen redovisat resultatet av sina undersökningar och framlagt sitt

därå grundade förslag.

Delegationen har i sitt arbete haft att utgå från den av årets riksdag beslutade

ökningen av utbildningskapaciteten vid karolinska institutet till

160 studerande per år på det kliniska stadiet (se prop. nr 108/1961). Delegationen

har därvid funnit förutsättningar föreligga att koncentrera all

undervisning i otiatri, oftalmiatrik, dermato-venereologi, neurologi och

ftisiologi till karolinska sjukhuset. Vidare har delegationen utgått ifrån

att undervisningen i klinisk epidemiologi fortfarande skall bedrivas vid

stadens epidemisjukhus och att undervisning i psykiatri i vart fall tills

vidare skall vara förlagd till S:t Görans sjukhus. Vad gäller återstående

kliniska ämnen — medicin, kirurgi, obstetrik-gynekologi och pediatrik

(inkl. barnpsykiatri) — har delegationen fastställt ett grundprogram, upplagande

för undervisningen erforderligt antal vårdplatser vid ifrågavarande

kliniker att appliceras på olika alternativ till ett nytt undervisningssjukhus.

Grundprogrammet omfattar tillhopa cirka 950 vårdplatser, inklusive

vårdplatser vid öron- och ögonavdelningar, vilka emellertid ej bedömts

erforderliga ur undervisningssynpunkt och där undervisning således ej är

avsedd att äga rum. I grundprogrammet ingår därutöver laboratorier och

övriga diagnostikavdelningar in. in. i huvudsaklig överensstämmelse med

Sabbatsbergsprogrammet, ävensom de särskilda forskningsutrynunen, som

omfattas av nämnda program.

Med dessa utgångspunkter har delegationen närmare undersökt ett antal

alternativ till nytt undervisningssjukhus i Stockholm. Av dessa alternativ

har fyra betecknats som »renodlade» d. v. s. omfattande i princip samtliga i

grundprogrammet ingående enheter, och två som »kombinationsalternativ»,

d. v. s. med en uppdelning av ifrågavarande enheter på två sjukhus. De renodlade

alternativen utgöres av Sabbatsbergs sjukhus, nytt sjukhus i EnskedeDalen,

S:t Görans sjukhus samt Mörby lasarett och kombinationsalternativen

av karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus samt Mörbv lasarett + S:l

Görans sjukhus. Delegationen har i sitt betänkande givit en sammanfattande

beskrivning — upptagande bl. a. pågående och planerade utbyggnader —

av ifrågavarande sjukhus och har därefter i olika hänseenden granskat de

opaginerad Kontrollera mot PDF

,sr>

Kungl. Mnj. ts proposition nr 198 år 1961

uppställda alternativen och därvid törsökt finna eu lösning, som dels i sä

stor utsträckning som möjligt tillvaratar de synpunkter, som innefattas i

den nyss berörda s. k. enhetstanken, dels framstår som den vid en avvägning

av ekonomiska, investeringsmässiga och byggnadstekniska aspekter

samt från sjukvårdsplaneringssynpunkt och med hänsyn till tidsfaktoin

sammantaget lämpligaste.

Vid de överväganden som delegationen gjort utitrån dessa utgångspunktei

har delegationen för sin del funnit det fördelaktigaste alternativet vara S.t

Görans sjukhus. Kombinationsalternativet karolinska sjukhuset + S:t Görans

sjukhus har delegationen ansett böra stå tillbaka för alternativet S.t

Görans sjukhus. Inget av de återstående alternativen har delegationen

ansett sig böra förorda.

De statliga myndigheter, vilka i remissutlåtanden uttalat sig över delegationens

förslag, ävensom de tre intresseorganisationer, vilka yttrat sig

över utredningsbetänkandet, har i huvudsakliga delar anslutit sig till delegationens

uppfattning och således förordat S:t Göransalternativet. Det

enda undantaget utgör centrala sjukvårdsberedningen, som funnit EnskedeDalenalternativet

böra ges visst försteg framför S:t Göransalternativet. Direktionen

för karolinska sjukhuset har begränsat sitt yttrande till att endast

avse de delar av förslaget, som direkt berör de under direktionens förvaltning

stående sjukhusen. Samtliga remissinstanser har dock varit fullt

eniga om att Sabbatsbergs sjukhus — med hänsyn till det begränsade markområdet

och de betydande trafiktekniska m. fl. problem, som ett realiserande

av detta alternativ skulle ge upphov till — borde föras åt sidan i

diskussionen. Enighet har vidare rått om att de alternativ, som bygger på

ett ianspråkstagande av Mörby lasarett för undervisningsändamål icke borde

komma till stånd. Motivet härför har varit det av delegationen främst angivna,

nämligen att utbyggnaden av sjukhuset fortskridit så långt, att det

finge anses förenat med betydande svårigheter att omändra sjukhuset för

undervisning och forskning.

Kombinationsalternativet karolinska sjukhuset -+ S:t Görans sjukhus med

dubbelkliniker i medicin och kirurgi å det förra sjukhuset har tidigare

kraftigt förordats av lärarkollegiet vid karolinska institutet. Kollegiet har

därvid betonat, att ett dylikl alternativ skulle innebära synnerligen stora

fördelar för undervisningen och forskningen och samtidigt medföra en begränsning

av utbyggnadskostnaderna, enär de vid sjukhuset befintliga specialklinikerna

och laboratorierna kunde utnyttjas även för de nytillkommande

lärarna och studenterna, vilket vore ägnat att minska behovet av

nya vård- och laboratorieplatser. Lärarkollegiet har emellertid i föreliggande

remissyttrande uttalat, att de synpunkter kollegiet anlagt på

frågan av delegationen i allt väsentligt visats kunna bli tillgodosedda även

inom det renodlade alternativet S:t Göran. De fördelar för forskningen och

undervisningen inom ämnena medicin och kirurgi, som skulle vara förenade

opaginerad Kontrollera mot PDF

,l>() Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1991

med eu förläggning till karolinska sjukhuset till följd av därstädes befintliga

högspecialiserade kliniker och forskningsenheter, finge enligt lärarkollegiet

vid genomförandet av det renodlade S:l Göransalternativet anses

kompenserade av den förbättring av undervisningens och vetenskapens

arbetsmöjligheter inom pediatrik, psykiatri, obstetrik-gynekologi och patoiogi,

som närvaron av undervisningskliniker för medicin och kirurgi skulle

medföra. Kollegiet har förklarat sig övertygat om lämpligheten av den

ordningsföljd mellan de förordade alternativen, i vilken delegationen uppsatt

desamma. Två andra myndigheter, vilka likaledes direkt företräder undervisningens

och forskningens intressen, nämligen statens medicinska forskningsråd

och läkarutbildningsberedningen, bär gått ett steg längre och har

med hänvisning till att en förläggning av dubbelkliniker i medicin och

kirurgi till karolinska sjukhuset jämte förstärkning av laboratorieenheterna

därstädes skulle på ett ogynnsamt sätt förrycka balansen mot det andra

undervisningssjukhuset och isolera de där förlagda specialämnena —- ansett sig böra avstyrka kombinationsalternativet karolinska sjukhuset -jS:t

Görans sjukhus. Även direktionen för karolinska sjukhuset har uttalat

starka betänkligheter mot detta alternativ. Ett realiserande av detsamma

skulle enligt direktionens uppfattning påverka upptagningsområdena för

planerade nya sjukhus inom Stor-Stockholmsområdet och skulle — jämsides

med andra planerade utvidgningar inom sjukhuset — medföra betydande

investeringskostnader. Sålunda skulle krävas mycket vittgående ålgärdei

för uppförande av personalbostäder, anordnande av parkeringsplatser,

sjukhusområdets förseende med butiker in. in. En utbyggnad av sjukhuset

av ifrågasatt storleksordning nödvändiggjorde — som delegationen

även påpekat — att Norrbackaområdets och Eugeniahemmets markområden

linge införlivas med sjukhustomten. Slutligen skulle eu högst väsentlig

förstärkning av sjukhusets administration erfordras för att förvaltning

och personaltjänst skulle kunna bemästras tillfredsställande. Flera andra

remissinstanser, däribland statskontoret, har av i huvudsak samma skäl

som direktionen avstyrkt alternativet ifråga.

För egen del ansluter jag mig helt till de synpunkter som anförts mot

alternativen Sabbatsbergs sjukhus och Mörby lasarett samt mot de båda

kombinationsalternativen. Jag är således icke beredd att förorda något av

dessa alternativ. De alternativ, som härefter kvarstår, är således de renodlade

alternativen S:t Görans sjukhus och det planerade sjukhuset i

Enskede-Dalen. Delegationen, liksom flertalet statliga remissinstanser, har

förordat det förstnämnda alternativet medan stadens experter i sitt av stadens

sjukvårdsstyrelse och drätselnämnd tillstyrkta utlåtande icke funnit

några skäl tala mot att en förläggning av undervisningssjukhuset till Enskede-Dalen

i och för sig vore en för såväl sjukvården som undervisningen och

forskningen mera ändamålsenlig och utvecklingsduglig lösning.

Som medicinalstyrelsen framhållit måste det primära vid val av plats för

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)S ur 1961

nytt undervisningssjukhus vara tillgången till ett rikt och allsidigt patientunderlag.

Det måste således allmänt sett vara sjukvårdsbehovet, som är den

bestämmande faktorn. Undervisningen bör vara förlagd till ett stort specialiserat

sjukhus, helst ett regionsjukhus. Ur dessa synpunkter synes mig båda

alternativen vara godtagbara, då de kommer att utgöra bassjukhus för ett

naturligt upptagningsområde inom Stor-Stockholmsregionen. Enligt stadens

planer skall — oavsett undervisningens behov — Enskede-Dalensjukhuset

nybyggas och S:t Görans sjukhus fullständigt ombyggas och förnyas. Enär

ingendera sjukhuset är avsett att få ställning som regionsjukhus, synes dock

ett visst företräde böra ges åt S:t Görans sjukhus, vilket naturligen kominer

att repliera på det stora kombinerade undervisnings- och regionsjukhuset i

norra Stockholm, karolinska sjukhuset. Sjukhuset i Enskede-Dalen har

att repliera på Södersjukhuset, vilket emellertid icke är upplåtet för undervisning

och vars utbyggnadsmöjligheter är högst begränsade. Som medicinalstyrelsen

framhållit synes detta måhända framdeles få den konsekvensen,

att Enskede-Dalen måste komma i blickfältet som regionsjukhus. Den

frågan uppställer sig då, om den markareal som står till förfogande vid

Enskede-Dalen — 200 000 in2 jämte ett eventuellt tillskott på ytterligare

30 000 in2 för bostäder o. dyl. — verkligen är tillräckligt omfattande för alla

de ändamål, som skulle tillgodoses vid detta sjukhus. Frånsett de teoretiska

institutioner, som enligt vad lärarkollegiet angivit skulle krävas vid detta

sjukhus till följd av avståndet från karolinska institutet — en fråga, vartill

jag strax återkommer — föreligger planer på att vid sjukhuset uppföra en

mentalklinik och en infektionsklinik, båda ur sjukvårdssynpunkt mycket

angelägna önskemål. Enligt min uppfattning förefaller det i hög grad vanskligt

att på detta område inrymma dels ett sjukhus i storleksordning motsvarande

ett stort centrallasarett, dels undervisnings- och forskningsutrymrnen,

dels regionspecialiteter, dels ock förenämnda mentalsjukhus och infektionsklinik.

Att avstå från mentalsjukhusets uppförande skulle å andra

sidan innebära en betydande försämring ur sjukvårdssynpunkt.

I och för sig synes ingen remissmyndighet ifrågasätta delegationens och

undervisningsmyndigheternas uppfattning att modern medicinsk undervisning

och forskning kräver mycket täta och livliga kontakter mellan kliniker

samt teoretiska institutioner och forskningsenheter liksom även mellan

skilda kliniker inbördes. Som Sveriges förenade studentkårer framhållit

bör man ej heller i detta sammanhang bortse från de kontakter, som knyts

vid gemensamma måltider, i bibliotek in. in. Det måste således anses enhälligt

omvittnat, att tiden förförflyttning mellan institutets olika teoretiska

och kliniska institutioner i och för sig spelar en väsentlig roll. Även om eu

utbyggnad av kommunikationsmedlen mellan Norrbackaområdet och Enskede-Dalen

är att emotse, får man icke glömma att upprepade resor fram

och tillbaka samma dag, vilka ofta kan bli nödvändiga, ställer sig ganska

dyrbara för den enskilde studenten eller läraren och tar mycken värdefull

opaginerad Kontrollera mot PDF

«S8

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

lid i anspråk. Det resmotstånd som sålunda är att befara kan komma att

ge upphov till krav på betydande dubbleringar av de teoretiska institutionerna

och utbyggande av speciella forskningsinstitutioner. Tämligen långtgående

krav härutinnan har framförts redan under delegationens utredningsarbete.

Avståndet mellan S:t Görans sjukhus och karolinska institutet överstiger

icke väsentligt avståndet mellan institutets f. n. längst från varandra liggande

enheter. Det är icke nödvändigt att passera de mera trafikerade delarna

av Stockholm. Möjligheterna att när det gäller basorganisationen för forskningen

repliera på karolinska institutet och karolinska sjukhuset får därför

anses gynnsamma. Sammanfattningsvis anser jag mig således kunna konstatera,

att avståndsproblemet måste tillmätas vikt samt att delegationens farhågor,

att som en följd av det större avståndet betydande merkostnader

skulle uppstå vid en förläggning av det nya undervisningssjukhuset till Enskede-Dalen,

icke synes mig helt oberättigade.

Den av stadens experter verkställda utredningen utvisar, att det är fullt

möjligt och tekniskt försvarbart att uppföra de föreslagna undervisningsklinikerna

vid S:t Görans sjukhus. Byggnadsprogrammet ansluter sig i väsentliga

delar till stadens egna utbyggnadsplaner för sjukhuset. Vid sjukhuset

har vidare nyligen färdigställts panncentral samt köks- och verkstadsbyggnader

med för det blivande storsjukhuset erforderlig kapacitet.

Under förutsättning att vissa närliggande markområden införlivas med

sjukhustomten — en förutsättning som stadens myndigheter är beredda

att uppfylla — synes den tillgängliga totala arealen — cirka 140 000 in2,

vartill kommer utrymmen för sjuksköterskeskola och parkeringshus —

medge en betydande utbyggnad enligt det av delegationen framlagda programmet

och likväl inrymma en viss, ehuru ej alltför omfattande reservkapacitet.

Det förhållandet, att en av karolinska institutets dubbelkliniker,

nämligen den psykiatriska kliniken, nyligen uppförts vid S:t Görans

sjukhus talar även för att där söka samla andra undervisningskliniker. Ur

statens synpunkt kan således åtskilliga skäl åberopas för ett val av S:t Göransalternativet.

Även för stadens del skulle emellertid en sådan lösning —

såsom delegationen framhållit — medföra betydande fördelar. Därigenom

skulle det nya sjukhuset i Enskede-Dalen, som uppenbarligen måste komma

till stånd med minsta möjliga tidsutdräkt på grund av de södra förorternas

nu mycket otillfredsställande sjukhusförhållanden, kunna planeras och

uppföras som ett sjukhus enbart för sjukvårdens behov och därigenom

undgå den synnerligen komplicerade och tidsödande planering som för

undervisnings- och forskningsändamål dimensionerade enheter oundgängligen

kräver. Den upprustning av serafimerlasarettet, som ägt rum och möjligheterna

att för eftersatta behov vid lasarettet utnyttja de efter nervklinikernas

överflyttande till karolinska sjukhuset friställda utrymmena, gör

del möjligt att på ett godtagbart sätt kunna bedriva undervisning vid lasa
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

rettet fram till mitten av 1970-talet. Härigenom skulle staden under de

närmaste åren kunna koncentrera investeringar och sin tekniskt-adminstrativa

apparat till Enskede-Dalen och till vissa särskilt brådskande projekt

vid S:t Görans sjukhus samt därefter, så snart resurserna det medger, fullfölja

utbyggnaden av det nya undervisningsjukhuset. Som delegationen och

stadens egna experter påvisat torde stadens sammanlagda investeringar i

sjukhusbyggen under den närmaste 15-årsperioden bli ungefär av samma

storleksordning, vilketdera alternativ man väljer.

Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till vad delegationen och de

statliga remissorganen jämväl i övrigt uttalat har jag funnit att karolinska

institutets behov av ytterligare sjukhusplatser för medicinsk undervisning

och forskning bäst kan tillgodoses genom förläggning av de nya undervisningsklinikerna

till S:t Görans sjukhus. Jag vill understryka, att jag

anser en sådan lösning skapa förutsättningar att på ett fullt tillfredsställande

sätt genomföra den ökning av läkarutbildningskapaciteten vid karolinska

institutet, som riksdagen innevarande år beslutat. För närvarande pågår

utrednings-, förhandlings- och planeringsarbete syftande till att undersöka

möjligheterna att utöka läkarutbildningen i landet utöver den nivå,

riksdagen såsom en första etapp fastslagit. Dessa undersökningar grundar

sig på av läkarutbildningsberedningen framlagda förslag (se prop. nr

108/1961). Beredningen har emellertid ställt sig tveksam till en ökning i

Stockholm utöver det nu beslutade intaget och i stället anvisat andra vägar

för att åstadkomma en högre utbildningskapacitet i landet. Det torde således

knappast vara anledning att under överskådlig framtid räkna med en

ytterligare ökning i Stockholm. Skulle en sådan likväl anses erforderlig

torde förutsättningarna att åstadkomma ökningen ifråga icke vara sämre

vid S:t Görans-alternativet än vid Enskede-Dalen-alternativet.

Sedan jag förvissat mig om att den ståndpunkt jag sålunda intagit i den

föreliggande frågan delas av regeringens övriga ledamöter, har jag upptagit

förhandlingar med representanter för Stockholms stad rörande de närmare

villkoren för en förläggning av det nya undervisningssjuldiuset till S:t Görans

sjukhus. Dessa förhandlingar har resulterat i följande, den 20 oktober

1961 träffade överenskommelse angående nytt undervisningssjukhus i

Stockholm m. m.:

Mellan nedannämnda företrädare för svenska staten, å ena, och Stockholms

stad, å andra sidan, har —- under förutsättning av Kungl. Maj:ts och

Stockholms stadsfullmäktiges godkännande -— följande överenskommelse

träffats angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm in. m.

I. Det nya undervisningssjnkhuset.

A. Det nya undervisningssjukhuset i Stockholm förlägges till S:t Görans

sjukhus och skall omfatta de kliniker som angivas i följande tablå:

7—llihang till riksdagens protokoll 1961. Nr 198

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

Antal

vårdplatser

cirka

Medicin (inkl. specialgeriatrik) .............................. 280

Kirurgi (inkl. ortopedi, urologi och plastikkirurgi) ............ 280

Obstetrik-gynekologi ...................................... 150

Pediatrik ................................................ 190

Psykiatri ................................................ 80

Långtidsvård och rehabilitering (inkl. vårdplatser för barn) .... 120

Summa 1 100

Härtill komma de laboratorier och övriga institutioner, som erfordras för

sjukvården, undervisningen och forskningen, ävensom i övrigt erforderliga

anläggningar för sjukhusets drift, inklusive parkeringsgarage inom sjukhusområdet.

Frågan om inrättande av klinik i njurmedicin samt ögon- och öronkliniker

skall närmare övervägas och förhandlingar härom upptagas i ett senare

sammanhang.

B. För sjukhuset skall disponeras ett markområde om cirka 140 000 m2.

C. Pediatriska kliniken skall uppföras omedelbart. Övriga kliniker och

anläggningar skola vara färdigställda senast den 31 december 1976.

D. I fråga om fördelningen av byggnads-, utrustnings- och driftkostnaderna

skola huvudgrunderna i det s. k. Sabbatsbergsavtalet äga tillämpning.

Vad gäller det vid sjukhuset befintliga byggnadsbeståndet skall staten

erlägga bidrag till kostnaderna för uppförandet av panncentralen samt

köks- och verkstadsbyggnaderna. Beträffande frågan om den närmare beräkningen

och tidpunkten för utbetalandet av sistnämnda bidrag skola,

liksom även beträffande frågan om avlösning av statens bidrag till vissa

anläggningar vid Sabbatsbergs sjukhus, parterna träffa särskild överenskommelse.

E. Ett på förevarande överenskommelse grundat nytt avtal om upplåtelse

av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning, vilket avtal även skall

ersätta det mellan parterna år 1958 ingångna avtalet angående samarbete

för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid sjukhuset, skall äga

giltighet t. o. m. den 31 december 1976. Därest framtida undersökningar

angående fördelningen av kostnaderna mellan undervisning och forskning,

å ena, samt sjukvården, å andra sidan, skulle giva anledning därtill, skall

part under löpande avtalstid äga påkalla förhandlingar om jämkning av avtalet.

II. Nytt sjukhus i Enskede-Dalen.

Det av staden planerade sjukhuset i Enskede-Dalen skall omedelbart påbörjas

och utformas som ett kommunalt sjukhus enbart för sjukvårdens

behov.

III. Serafimerlasarettet.

A. Staten skall på oförändrade villkor bibehålla huvudmannaskapet över

serafimerlasarettet t. o. m. den 30 juni 1968. För tiden därefter skall undervisning

och forskning bedrivas vid lasarettet i oförändrad omfattning,

intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t Görans sjukhus

kunna tagas i bruk.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

91

B. Sedan nervklinikerna vid lasarettet överflyttats till karolinska sjukhuset,

skola de friställda lokalerna ombyggas och iordningställas för vårdavdelningar,

laboratorier m. ni. Till dessa och övriga ifrågakommande byggnadsåtgärder,

varom närmare överenskommelse skall träffas mellan parterna,

skall staden bidraga med 60 procent. Kostnaderna för anskaffandet

av utrustning i samband med nämnda byggnadsåtgärder skola bestridas

av staten.

C. Klarabergsleden erhåller en provisorisk dragning i enlighet med av

Stockholms stadsbyggnadskontor den 16 mars 1961 uppträttad skissritning

och får byggas så snart nervklinikerna överflyttats till karolinska sjukhuset

samt erforderliga evakueringar kunnat verkställas.

Frånsett de byggnader, som måste rivas för förenämnda leds provisoriska

dragning, skola serafimerlasarettets tomt och byggnader hållas intakta, så

länge undervisning fortgår vid lasarettet. Det förutsättes, att planerandet

och byggandet av leden sker i samråd med sjukhusledningen.

D. De personalbostäder, som måste rivas till följd av framdragandet av

den provisoriska Klarabergsleden, skola ersättas av staden på sätt staden

och direktionen för lasarettet kunna överenskomma.

Stockholm den 20 oktober 1961.

Den träffade överenskommelsen föranleder följande särskilda kommentarer

från min sida.

Det nya undervisningssjukhuset föreslås erhålla totalt cirka 1 100 vårdplatser,

vilket innebär en ökning i förhållande till det av expertdelegationen

upptagna grundprogrammet (med avdrag för vårdplatser vid ögon- och

öronavdelningar men med tillägg för den befintliga psykiatriska kliniken)

med cirka 130 vårdplatser, ökningen avser platser för specialgeriatrik samt

för långtidsvård och rehabilitering. Som framgår av stadens expertutlåtande

har sjukvårdsförvaltningen framhållit, att sjukhuset borde erhålla en

sammansättning, som tillgodosåg funktionella och sjukvårdsorganisatoriska

krav, och att delegationens grundprogram till följd härav borde kompletteras

med åtminstone 200 platser inom intern medicin — främst de geriatriska

sjukdomsgrupperna -— och långtidsvård. Med hänsyn härtill och

enär jag dels funnit det vara av stort värde att tillföra undervisningen det

ur utbildningssynpunkt värdefulla specialgeriatriska klientelet, dels betraktat

ett tillägg av ett begränsat antal platser för långtidsvård — utöver

dem delegationen räknat med — som en förhållandevis ringa investering

syftande till att effektivisera utnyttjandet av akutplatserna, har jag ansett

mig böra såsom en för staten godtagbar kompromiss acceptera den angivna

ökningen av sjukhusets totala, statsbidragsberättigade vårdplatsantal.

Enligt överenskommelsen skall frågan om inrättande av klinik i njursjukdomar

samt ögon- och öronkliniker närmare övervägas och förhand
-

För svenska staten:

Rune B. Johansson

För Stockholms stad:

Hj. Mehr

Folke Kijling

Gunnar Dalgren

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

lingar därom upptagas i ett senare sammanhang. Vad gäller den njurmedicinska

kliniken vill jag erinra om att 1960 års riksdag anvisat 156 000 kronor

såsom bidrag till uppförande av en provisorisk njurcentral vid S:t Eriks

sjukhus. Vid anmälan av denna fråga uttalade jag emellertid, att det måste

anses angeläget att den fortsatta utredningen om den slutliga förläggningen

av en dialyscentral i Stockholm kunde ske helt förutsättningslöst. I konsekvens

med detta uttalande har man i detta sammanhang icke velat eller

kunnat taga ställning till frågan om inrättande av en njurmedicinsk klinik

vid S:t Görans sjukhus. Beträffande eventuella ögon- och öronkliniker vid

det blivande undervisningssjukhuset har expertdelegationen utgått från att

all undervisning i oftalmiatrik och otiatri skall vara förlagd till karolinska

sjukhuset och att ifrågavarande kliniker följaktligen icke skall vara erforderliga

för undervisningen. Jag finner mig för dagen sakna anledning

att hysa en avvikande uppfattning i denna fråga — i all synnerhet som

lärarkollegiet vid karolinska institutet tillstyrkt delegationens förslag i

denna del — men då det slutgiltiga avgörandet av denna fråga lämpligen

bör ske i samband med ett ställningstagande till den nya generalplan för

karolinska sjukhuset, som är under utarbetande, har jag ansett det lämpligast

att i detta sammanhang lämna frågan öppen.

Genom bestämmelsen att för sjukhuset skall disponeras ett markområde

om cirka 140 000 in2 har garantier skapats för att den utbyggnad av sjukhuset,

som delegationens och stadens sjukvårdsförvaltning funnit erforderlig,

skall rymmas inom sjukhusområdet.

Vad gäller byggnadstakten har det ur undervisningens och forskningens

synpunkt framstått som mest angeläget, att Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus

ersättes med en nybyggnad. I överensstämmelse härmed har staden

åtagit sig att omedelbart uppföra en pediatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus.

Som jag tidigare framhållit har det däremot bedömts möjligt att låta

undervisningen kvarligga vid serafimerlasarettet fram till mitten av 1970- talet. Mot bakgrund härav och för att tillmötesgå de starka kraven på igångsättande

utan ytterligare dröjsmål av det nya sjukhuset vid Enskede-Dalen,

har jag ansett mig kunna acceptera att detta projekt ges ett visst försteg

framför de återstående undervisningsklinikerna vid S:t Görans sjukhus.

Jag vill dock med skärpa understryka, att de upprepade förskjutningar av

tidpunkten för uppförandet av det nya undervisningssjukhuset i Stockholm,

som ägt rum sedan ingåendet av Sabbatsbergsavtalet, bör göra det till en i

hög grad angelägen uppgift för staden att färdigställa de nya undervisningsklinikerna

och institutionerna redan i god tid före den dag, som i

överenskommelsen angivits som den sista, nämligen den 31 december 1976.

Stadens experter har för övrigt själva framhållit, att det nuvarande byggnadsbeståndet

vid S:t Görans sjukhus är i trängande behov av förnyelse.

Det har varit parternas avsikt att på grundval av föreliggande överenskommelse

träffa ett avtal om upplåtelse av S:t Görans sjukhus för under
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

visning och forskning, vilket avtal avses ersätta Sabbatsbergsavtalet. Staden

har därvid bestämt hävdat att sistnämnda avtals huvudgrunder för

kostnadsfördelningen mellan staten och staden i oförändrat skick skall

överflyttas till det nya S:t Göransavtalet, vilket innebär, att staten skall

erlägga 25 procent av byggnads- och utrustningskostnaderna, 50 procent av

läkarlönerna och 10 procent av övriga driftkostnader. Staten skall tillsätta

och avlöna läkarpersonalen. Jag har —- om än med tvekan ■— ansett mig

kunna godtaga stadens krav under förutsättning att det nya avtalets giltighetstid

begränsas till utgången av år 1976, alltså till samma tidpunkt då

sjukhuset senast skall vara färdigställt. Härtill kommer att part under

löpande avtalstid skall äga påkalla förhandlingar om jämkning av avtalet,

därest framtida undersökningar angående fördelningen av kostnaderna mellan

undervisning och forskning, å ena, och sjukvården, å andra sidan, skulle

giva anledning därtill.

I fråga om det befintliga byggnadsbeståndet vid sjukhuset må erinras om

att staten redan enligt avtalet om förläggande av undervisningssjukhuset i

psykiatri till S:t Görans sjukhus har åtagit sig att lämna visst bidrag till

kostnaderna för köks-, pann- och verkstadsanläggningarna, vilka då var

under uppförande eller just färdigställts. Då nu sjukhuset i ökad utsträckning

tages i anspråk för undervisning och forskning, bör detta bidrag höjas

i motsvarande grad. För övriga byggnader vid sjukhuset, som skall bibehållas

tills vidare, erlägger staten däremot inga bidrag.

Enligt en gällande, år 1958 träffad överenskommelse mellan staten och

staden (se prop. nr 87/1958) skall huvudmannaskapet över serafimerlasarettet

övergå till staden budgetårsskiftet närmast efter den tidpunkt, då de

nya nervklinikerna vid karolinska sjukhuset tagits i bruk. Dessa kliniker

beräknas vara färdigställda våren 1963, varför staden enligt sagda överenskommelse

kommer att överta dispositionsrätten över lasarettet den 1 juli

1963. Efter denna tidpunkt skall undervisning och forskning fortfarande i

erforderlig utsträckning vara förlagd till lasarettet. Staten har därvid att

erlägga bidrag till byggnads-, utrustnings- och driftkostnader enligt Sabbatsbergsavtalets

regler.

I samband med att nervklinikerna avflyttar från lasarettet erfordras

ganska genomgripande omdispositioner av de där kvarblivande verksamhetsgrenarna.

Som jag förut framhållit synes det trängande behovet av

bl. a. forskningslokaler härigenom kunna i viss utsträckning tillgodoses.

Det är vidare angeläget, att de ledigblivna vårdplatserna utnyttjas på ett

för undervisningen och forskningen lämpligt sätt. Jag vill erinra om alt

inom den närmaste femårsperioden studentintaget vid lasarettet kommer

att öka i enlighet med riksdagens beslut. Slutligen är det av vikt alt

tillse att lasarettet åsamkas så litet störningar som möjligt i samband med

den provisoriska Klarabergsledens framdragande och därmed förenade

gatuarbelen. Alla dessa omständigheter talar för alt staten under eu över
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)8 år 1961

gångstid fortfarande bör bibehålla huvudmannaskapet över lasarettet, till

dess erforderliga ombyggnadsarbeten hunnit avslutas och vidtagna omdispositioner

blivit stabiliserade. Ur statsfinansiell synpunkt innebär detta

visserligen en nackdel, enär statens andel i lasarettets driftkostnader blir

högre vid statligt huvudmannaskap. Jag har dock funnit det vara ett för

staten så vitalt intresse att under de närmaste åren bibehålla det direkta

inflytandet över lasarettets skötsel, att fördelarna härmed mer än väl

uppväger därav föranledda merkostnader för statsverket. I överensstämmelse

härmed har överenskommits, att staten skall på oförändrade villkor bibehålla

huvudmannaskapet över serafimerlasarettet t. o. m. den 30 juni 1968.

Staden har åtagit sig att bidraga till kostnaderna för erforderliga om- och

tillbyggnadsåtgärder i anslutning till nervklinikernas avflyttning efter

samma fördelningsregler, som gäller för den pågående upprustningen av

lasarettet, d. v. s. med 60 procent av byggnadskostnaderna. Avsikten är att

parterna skall i samråd göra upp ett program för ifrågavarande byggnadsåtgärder,

vilket jag sedermera ämnar underställa riksdagen för godkännande.

Enligt den träffade överenskommelsen skall Klarabergsleden erhålla en

provisorisk dragning i enlighet med en av Stockholms stadsbyggnadskontor

upprättad skissritning. Av denna framgår att de vitala delar av lasarettet,

vilka enligt planerna för den definitiva leden skulle gå förlorade, såsom

neurokirurgiska kliniken samt pann- och köksbyggnaderna, kan bibehållas

i orört skick. Förutom några för lasarettets verksamhet föga betydelsefulla

byggnader måste emellertid vid den provisoriska dragningen av leden

en stor del av lasarettets personalbostadsbestånd —- ett 50-tal lägenheter —

raseras. Staden har emellertid åtagit sig att ersätta dessa lägenheter (se

punkt III D). Jag har även funnit det väsentligt att i överenskommelsen

få in en föreskrift om att lasarettets tomt och byggnader — med angivna

undantag — skall hållas intakta, så länge undervisningen fortgår vid lasarettet.

För att uppnå att den vid lasarettet bedrivna verksamheten i största

möjliga utsträckning kan fortgå ostörd medan gatuarbetena pågår, har

slutligen föreskrivits, att planerandet och byggandet av leden skall ske i

samråd med sjukhusledningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) i vad på staten ankommer, besluta, att karolinska institutets

behov av ytterligare sjukhusplatser för medicinsk

undervisning och forskning skall tillgodoses genom att

erforderliga undervisningskliniker in. m. förlägges till

S:t Görans sjukhus i Stockholm;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna en i det föregående

redovisad, av mig, å statens vägnar, med representanter

för Stockholms stad träffad överenskommelse angående

nytt undervisningssjukhus i Stockholm in. m.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Nygren

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Bilaga 1

• Löwenströmska

larolinska #

Sabbatsbergi

it Göran

lacka#

• Södersjukhuset

• Sätra

# Enskede-Dalen

Solberga

• Södertälje

opaginerad Kontrollera mot PDF

Boitadsomrlde

Bostad som rlde

ENSKEDE SJUKHUS

BC|0 m

Inom stadsdelarna Gamla Enskede och Karrtorp

Utredn i ngsskiss

CD

■*4

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 SO 100

1 -1_L.

ISO

Görans sjukhus

C.eneralplaneförslag

Diskussionsunderlag i anslutning till överläggn.

Plats för

»juksköterskeskola e.d.

.-•255g]

SO

00

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

99

Bilaga 4

bef. kraftledning

Ed sviken

Naturområden, pade

Edsviken

Wl Färdiga byggnader

Byggnader under uppförande |

I I Byggnader avsedda att ny- eller ombygg.

Stocksunds köping

_____ 200.000 m2 (20 ha), ägare Stockholms läns landsting, varav

ca 47.000 m2 byggbar mark inkl. ev. väg (streckat område)

_jj_„_260.000 m2 (26 ha), ägare staten, varav ca 103.000 m2 för

institutioner byggbar mark samt ca 38.000 m2 för bostäder

e.d. byggbar mark (streckade områden inkl. ev. väg)

CENTRALLASARETTET I DANPERYD

Översiktsplan.

Stockholm den 13 april 1961

0

I

100

_L

200

300 m

Folki» löfström och r. F Sandberg - arkitekl

Nqrrtäljeyägen

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

ö

B

o,

w/x

yv

j fzf&l

''tUGfNIAHlMMn

»4

NOmACKAINSTITUTtr

KAROLINSKA

SJUKHUSET
SITUATIONSPLAN
StWm.

5. 5. 61 Tikn. Itc. E. POTSEP

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

101

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning......................................................... 2

1948 års avtal angående serafimerlasarettet och Sabbatsbergs sjukhus.... 2

Utvecklingen sedan 1948........................................... 5

II. Expertdelegationens betänkande..................................... 12

A. Allmänna förutsättningar för undervisningens ordnande............. 13

Intagningsnivån och kursfördelningen vid karolinska institutet....... 13

Grundprogram................................................. 18

B. Tänkbara alternativ till nytt undervisningssjukhus.................. 19

Sabbatsbergs sjukhus.......................................... 23

Enskede-Dalen............................................... 24

S:t Görans sjukhus............................................ 25

Mörby lasarett............................................... 27

Karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus...................... 29

Mörby lasarett + S:t Görans sjukhus............................ 34

C. Delegationens överväganden och förslag........................... 35

Undervisning och forskning.................................... 35

Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation.......................... 37

Byggnadstekniska förutsättningar m.m.......................... 41

Ekonomiska frågor........................................... 49

Delegationens ställningstagande................................ 57

III. Yttranden........................................................ 89

IY. Departementschefen............................................... 81

Bilaga 1.............................................................. 96

Bilaga 2.............................................................. 97

Bilaga 3.............................................................. 98

Bilaga 4.............................................................. 99

Bilaga 5

100

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sammanhängande spörsmål. a1 i texten
  2. SU 1961:192 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm in. m. s. 1 i texten