Sök i Ratio Lex

Angående anslag till industriell verksamhet i Töre kommun

1961-03-10 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:81, Angående anslag till industriell verksamhet i Töre kommun

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1961

1

Nr 81

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till industriell

verksamhet i Töre kommun; given Stockholms

slott den 10 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

För att stödja sysselsättningen i Töre kommun i samband med förutsedd

driftnedläggelse vid Törefors sågverk, föreslås att ett inom Aktiebolaget

Statens skogsindustrier utarbetat projekt avseende tillverkning av mineralullsplattor

vid Törefors genomföres. För ändamålet äskas dels investeringsanslag

å sammanlagt 3,5 milj. kronor, därav 1,0 milj. kronor å tilläggsstat

för budgetåret 1960/61 och 2,5 milj. kronor för budgetåret 1961/62, dels under

tionde huvudtiteln ett reservationsanslag å 300 000 kronor för sistnämnda

budgetår. Vidare föreslås, att Törefors aktiebolag, nu dotterbolag

till Aktiebolaget Statens skogsindustrier, övertages av staten och att investeringsanslag

å 862 000 kronor anvisas till förvärv av aktierna i bolaget. Av

köpeskillingen skall 850 000 kronor kvittas mot en statens fordran hos

Aktiebolaget Statens skogsindustrier.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 81

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1961

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för social- och finansdepartementen fråga om

anslag till industriell verksamhet i Töre kommun och anför därvid följande.

Inledning

I årets statsverksproposition anmäldes under tionde huvudtiteln, sid. 18

—19, att Aktiebolaget Statens skogsindustriers verksamhet vid Törefors sågverk

i Töre kommun, Norrbottens län, under 1960 varit föremål för överväganden

i skilda hänseenden. Bl. a. anfördes, att bolaget, till följd av bristande

tillgång på sågtimmer, funnit sig nödsakat varsla om att driften vid

sågverket måste nedläggas. Bolaget hade emellertid anmodats att taga frågan

om annan skogsindustriell verksamhet under noggrann prövning och

att snarast möjligt framlägga resultatet av förnyade undersökningar.

Aktiebolaget Statens skogsindustrier har nu överlämnat en den 10 februari

1961 dagtecknad promemoria angående tillverkning av mineralullsplatta

i Törefors. över innehållet i promemorian har yttranden avgivits av

arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län.

Innan jag redogör för vad som anföres i promemorian och i yttrandena

torde jag få erinra om de åtgärder, som tidigare vidtagits med avseende på

verksamheten vid Törefors.

Tidigare åtgärder avseende verksamheten vid Törefors

Sysselsättningen i Töre var redan i början av 1950-talet synnerligen ojämn

och tidvis hade en besvärande arbetslöshet förelegat. Orsaken var främst

det ovissa läge, vari det största företaget i kommunen, Törefors aktiebolag,

som bedrev sågverksrörelse och wallboardfabrikation, under flera år hade

befunnit sig. Bolaget hade inte kunnat hålla sin arbetsstyrka fullt sysselsatt,

särskilt på grund av svårighet att få råvara i tillräcklig mängd. Vidare

hade bolaget haft att kämpa mot betalningssvårigheter och dess tekniska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1961

3

utrustning var i behov av en omfattande och kostsam modernisering. I mars

1953 meddelade bolaget, att driften vid sågverket och wallboardfabriken

skulle komma att upphöra vid årsskiftet 1953/54. Då driftnedläggelsen uppenbarligen

skulle ställa befolkningen i Töre i en svår belägenhet, tillkallade

chefen för socialdepartementet i maj 1953 sex sakkunniga, som antog

benämningen Töreutredningen, med uppdrag att verkställa utredning rörande

erforderliga åtgärder för lösandet av sysselsättningsproblemen.

Töreutredningen avgav under 1953 och 1954 ett antal betänkanden, promemorior

och skrivelser för vilkas huvudsakliga innehåll redogjorts i propositionen

nr 60 till 1955 års riksdag.

I anledning av förslag av Töreutredningen vidtogs, som framgår av nyssnämnda

proposition, vissa åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget. Sålunda

beviljade Kungl. Maj:t den 10 september 1954 statligt kreditstöd till

utvidgning av två företag, det ena i trävarubranschen och det andra i järnmanufakturbranschen.

Det kan nämnas, att båda företagen — det ena efter

konkurs — senare övergått till nya ägare och att rörelserna numera drivs

med ett lägre antal sysselsatta än som avsågs då det statliga kreditstödet

beviljades.

Såsom vidare framgår av propositionen förvärvade Aktiebolaget Statens

skogsindustrier — efter förslag av Töreutredningen — i oktober 1954 samtliga

aktier i Törefors aktiebolag för en köpeskilling av 861 862 kronor. Det

erforderliga kapitalet ställdes förskottsvis till förfogande ur domänfonden.

På Kungl. Maj :ts i propositionen framlagda förslag anvisade riksdagen såsom

lån för ifrågavarande ändamål ett investeringsanslag av 850 000 kronor

(JoU nr 29, Rskr nr 344). Sedermera har Kungl. Maj:t, i enlighet med beslut

av 1957 års riksdag (prop. nr 117, SU nr 111, Rskr nr 295) den 31 maj

1957 föreskrivit, att statens fordran på bolaget på grund av krediter, som

lämnats genom domänverket — däribland ifrågavarande lån å 850 000 kronor

— skulle överföras till statskontorets delfond av fonden för låneunderstöd.

Då Törefors aktiebolag överfördes i det statliga skogsindustribolagets

ägo, hoppades man att sistnämnda bolag skulle kunna fortsätta driften i sådan

omfattning, att sysselsättningssvårigheterna mildrades i väsentlig mån.

Bolagsstyrelsen uttalade, att de bedömningar, som gjorts inom bolaget, utvisade

att det måste betecknas som ett vanskligt företag att uppbygga en

ny industriell stordrift i Töre. Om läget bedömdes vara sådant, att anläggning

av en statlig skogsindustri utgjorde ett nödvändigt led i en tillfredsställande

lösning av Törebygdens sysselsättningsfråga, ansåg emellertid

styrelsen, att bolaget borde ställa sig till förfogande för att söka lösningen

av frågorna efter denna linje. Läget i fråga om råvaruförsörjningen för en

fortsatt skogsindustriell verksamhet befanns inte vara gynnsam och gjorda

kalkyler, avseende tillverkning av wallboard, visade att årliga driftunderskott

kunde förväntas uppstå i en sådan rörelse. Från bolagets sida anfördes

emellertid, att, sedan anläggningarna vid Törefors övertagits och ytter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

ligare någon tid förflutit, bättre möjligheter torde föreligga för statens

skogsindustrier att bedöma förutsättningarna för industriell drift av skilda

slag. I förenämnda proposition nr 60/1955 anförde föredragande departementschefen

att, sedan statens skogsindustrier närmare övervägt frågan om

den fortsatta verksamheten i Töre, denna fråga finge underställas Kungl.

Maj :ts och riksdagens prövning, därest medverkan från statens sida påkallades.

I skrivelse den 7 juni 1956 gjorde länsstyrelsen i Norrbottens län framställning

om uppdrag åt Aktiebolaget Statens skogsindustrier att utvidga

driften vid Törefors så att sysselsättning kunde beredas en väsentlig del av

den friställda arbetskraften i Töre. Länsstyrelsen framhöll bl. a., att bolagets

verksamhet vid Törefors dittills varit begränsad till driften vid sågverket

men att bolaget inte gett besked om hur och när den slutgiltiga reindustrialiseringen

skulle ske.

Aktiebolaget Statens skogsindustrier framhöll i yttrande den 28 september

1956 över länsstyrelsens framställning, att bolagets trävaruproduktion,

vars storlek var beroende av tillgången på sågtimmer, var fördelad på skilda

anläggningar, därav ett flertal (Seskarö, Båtskärsnäs, Karlsborg och

Törefors) belägna i närheten av varandra. Denna spridning av produktionen

var ekonomiskt irrationell och för bolaget betungande. Bolaget var

emellertid berett att helt inlemma Töreforsanläggningen i företaget. Sågningen

i Törefors skulle hållas i gång i den utsträckning sågtimmertillgången

tillät. Arbetsförsörjningen vid bolagets övriga sågverk måste dock

även beaktas.

I bolagets yttrande redogjordes även för ytterligare utredningar rörande

möjligheterna till produktion av wallboard i Törefors. Utredningarna hade

visat, att sådan produktion kunde väntas ge avsevärda driftsunderskott

och att investeringar för ändamålet inte kunde tillrådas. I anslutning till

redogörelsen uttalade bolaget som sin uppfattning, att det syntes nödvändigt

att söka återställa balansen i Törebygdens arbetsmarknad genom andra

åtgärder än stora skogsindustriella investeringar.

Länsstyrelsens framställning föranledde enligt beslut den 10 januari 1957

inte någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Töre kommun anhöll i skrivelse den 22 januari 1959, att sådana åtgärder

måtte vidtagas, att arbetslöshetsproblemet i kommunen kunde få en slutgiltig

lösning. Därvid framhölls bl. a., att Aktiebolaget Statens skogsindustriers

övertagande av anläggningen vid Törefors hade inom kommunen

väckt stora förhoppningar. Bolagets verksamhet hade emellertid varit

begränsad till sågverksdriften, i vilken då sysselsattes 47 man. Arbetsstyrkan

vid Törefors hade emellertid tidigare varierat mellan 250 och 300 man

och nu förelåg i kommunen, trots avsevärd utflyttning, en kvarstående arbetslöshet.

I avvaktan på en reindustrialisering av kommunen hade denna

på ett tidigt stadium vidtagit åtgärder för att efter förmåga lätta arbetslöshetstrycket.

Sålunda hade kommunen i samråd med länets företagareför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1961

ening bidragit till industrier inom kommunen. Vidare hade kommunen

nödgats påtaga sig omfattande ekonomiska engagemang för statskommunala

beredskapsarbeten. Kommunen hade under åren 1953—1958 haft kostnader

i arbetslöshetsbekämpande syfte på ca 2 milj. kronor. Dessa åtgärder,

som medfört en betydande skuldbörda, hade blivit mycket betungande

för kommunens ekonomi. Töre hade sedan länge varit känt som en av

landets mest skattetyngda kommuner. Ovissheten för framtiden och de

höga skatterna hade satt sin prägel på befolkningen och haft en hämmande

inverkan på initiativ- och verksamhetslust.

Sedan under våren 1959 farhågor uppkommit att driften vid Törefors

sågverk skulle läggas ned, anhöll kommunen i skrivelse den 2 juni 1959 att

driften vid sågverket måtte upprätthållas i oförändrad omfattning i avvaktan

på en slutlig lösning av sysselsättningsproblemet.

Över Töre kommuns båda framställningar yttrade sig Aktiebolaget Statens

skogsindustrier den 30 juni 1959. Av yttrandet framgick, att bolaget

undersökt en råd andra projekt för industriell verksamhet i Törefors, såsom

mineralulls- wallboard-, cellulosa- och pappers- samt spånplatteproduktion.

Bolaget hade emellertid funnit, att de ekonomiska förutsättningarna

för genomförande av ifrågavarande projekt saknades. Vad angår sågverksdriften

anförde bolaget, att två omständigheter aktualiserat en omprövning,

nämligen dels att tillgången på sågtimmer visat sig bli mindre

än tidigare antagits och dels att produktionen per sågenhet kunnat uppdrivas

ganska avsevärt. De nya utredningarna om skogstillgångarna i Norrbotten

tydde på att bolaget kunde räkna med högst sådan fångst av lönsamma

timmerdimensioner, som kunde sågas vid 13 rampar av modern typ.

Bolagets sågverk i Norrbotten hade inalles 15 rampar, därav vid Törefors

två av mycket gammal typ. Sågverket vid Törefors var ogynnsamt beläget

ur den synpunkten, att sågverksavfallet där inte kunde nyttiggöras direkt

som vid Lövholmen och Karlsborg. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter

fann bolaget sig nödsakat att nedlägga driften vid Törefors sågverk.

För att trygga sysselsättningen över vintern 1959/60 hade emellertid bolaget

träffat avtal med domänverket om en temporär merawerkning av sågtimmer

för leverans till Törefors. Denna åtgärd skulle komma att innebära

en merkostnad för bolaget av ca 350 000 kronor. När ifrågavarande timmerkvantitet

slutsågats, vilket beräknades ha skett i mitten av maj 1960, måste

sågverksdriften vid Törefors avvecklas.

Efter vissa överläggningar inom handelsdepartementet meddelade bolaget

i skrivelse den 29 mars 1960, att åtgärder vidtagits för att driften vid

Törefors sågverk skulle hållas i gång till omkring den 1 april 1961. Angående

den aktuella råvarusituationen för bolagets sågverk i Norrbotten anförde

bolaget därvid i huvudsak följande.

Tillgångarna på sågtimmer i Norrbotten hade sedan lång tid tillbaka varit

knappa i förhållande till de lokala sågverkens kapacitet. Under det senaste

decenniet hade driften vid dessa verk kunnat uppehållas endast med

hjälp av en ganska betydande tillförsel av sågtimmer dels från stormhär
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

jade områden i mellersta Sverige, dels ock från Finland. Trots att stora timmerköp

gjordes hösten 1959 skulle driften ej kunna uppehållas vid bolagets

samtliga i drift varande anläggningar under säsongen 1960/61, därest ej

bolaget lyckades anskaffa ytterligare ganska väsentliga kvantiteter från

Finland och dessutom en extra kvantitet bilburet virke från domänverket.

Domänstyrelsen hade uppgivit att en sådan leverans -— som på framställning

av bolaget ägt rum vintern 1959/60 — för domänverkets del innebar

en överavverkning, som ur virkeshushållningssynpunkt var betänklig och

som medförde ganska stora merkostnader och driftsstörningar bl. a. i fråga

om sysselsättningen i skogsbruket. Bolaget framhöll att den totala, årliga

produktionen vid bolagets fyra ursprungliga sågverksanläggningar i Norrbotten

varit i stort sett oförändrad under den senaste tioårsperioden. Fordringarna

på sågtimret hade emellertid av ekonomiska och kommersiella

skäl måst skärpas under perioden. Härigenom hade knappheten på råvara

ökat.

Då bolaget önskade så långt möjligt medverka till att underlätta övergången

från sågverksdrift till annan industridrift, hade emellertid bolaget

hos domänstyrelsen utverkat en extra leverans av bilburet virke från statsskogarna

under säsongen 1960/61. På grund av tillmötesgåendet från domänverkets

sida ansåg sig bolaget kunna räkna med att upprätthålla sågverksdriften

vid Törefors ytterligare någon tid och därvid planlägga för

fortsatt sågning till omkring den 1 april 1961.

1 detta sammanhang må vidare omnämnas, att under 1959 och 1960 undersökts

olika möjligheter att i privat regi åstadkomma ny industriell verksamhet

i Töre. Undersökningarna har närmast bedrivits av en av kommunen

anlitad utredningsman — vilken avsåg att etablera sig som företagare

därest erforderligt kreditstöd kunde erhållas — och av företagareföreningen.

En av utredningsmannen gjord ansökning om statligt kreditstöd

har prövats av kommerskollegium, som emellertid enligt beslut den

28 juni 1960 icke funnit skäl bifalla densamma. En motsvarande ansökning

hos Kungl. Maj :t, som varit föremål för beredning inom kommerskollegium

och handelsdepartementet, har sedermera återkallats.

Vidare bör nämnas, att Törefors aktiebolag — i syfte att underlätta etablering

av ny industri i Töre kommun — till kommunen såsom gåva överlåtit

en del av bolagets markområde jämte där befintliga byggnader.

Promemoria från Aktiebolaget Statens skogsindustrier

I förut nämnda promemoria angående tillverkning av mineralullsplatta

i Törefors, vilken inkommit från Aktiebolaget Statens skogsindustrier, anföres

i huvudsak följande.

Såsom bolaget i olika sammanhang under de senaste åren framhållit,

saknar bolaget förutsättningar för att förse sågverket i Törefors med den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1961

7

kvantitet timmer, som erfordras för sågverksdriftens upprätthållande. Under

de förnyade övervägandena angående framtida industriell verksamhet

i Törefors har icke inträffat något som ger bolaget anledning att se ljusare

på timmersituationen. Det har under utredningsarbetet icke heller framkommit

något projekt för annan skogsindustriell verksamhet i Törefors,

som enligt bolagets förmenande har önskvärda betingelser.

Ett av de inom bolaget behandlade projekten har emellertid framstått

såsom särskilt intressant och med möjligheter till en ekonomisk tillverkning,

nämligen produktion av mineralullsplattor. Dylik produktion har inom

landet hittills skett sporadiskt och i ringa omfattning, men intresset

för mineralullsplattor har ökat och är t. ex. i Amerika för närvarande

stort. Den omständigheten att det i Törefors tidigare tillverkats porös wallboard

samt att där finns apparatur och fabrikslokaler, som delvis kan användas,

talar även för att någon form av isolerings- eller byggplattor bör

van ett lämpligt tillverkningsobjekt. En tillverkning av mineralullsplattor

i Törefors bör lämpligast upptagas i två etapper. I en första etapp upprustas

den befintliga apparaturen i sådan omfattning att en försökstillverkning

kan igångsättas snarast möjligt, varvid inköp av färdig mineralull

som råvara får tillgripas. Därefter kompletteras utrustningen i en andra

etapp med apparatur för mineralullstillverkning och utökas så att en tekniskt-ekonomiskt

lämplig tillverkningskapacitet uppnås. Råvara för mineralullstillverkningen

förutsättes därvid kunna erhållas från Norrbottens

Järnverk (masugnsslagg). Genom denna uppdelning i två etapper uppnås

att den nya tillverkningen kan påbörjas på kort tid samt att man vinner

erfarenhet om det lämpligaste produktionsförfarandet. Man får även personalen

tränad och inarbetad successivt.

Kostnaderna för fabrikens upprustning och reparation i den första etappen

beräknas komma att belöpa sig till ca 1 milj. kronor. Den för dessa

arbeten erforderliga tiden beräknas till fyra å fem månader. Förutom en

del specialarbetare torde härvid ca 20 man komma att vara fullt sysselsatta.

I anslutning till denna första upprustning av fabriken avses försökstillverkning

komma att bedrivas under ca två månader. Härvid beräknas ca

40 arbetare komma att sysselsättas jämte viss arbetsledande personal. Tillverkningen

avses ske i så driftsmässig form som möjligt. Den kan emellertid

icke beräknas bära sig, utan även under antagande av en viss avsättning

av tillverkade produkter bar man att räkna med en nettokostnad, som

icke torde komma att understiga 300 000 kronor.

För den första upprustningen av fabriken och för försökstillverkningen

skulle således erfordras sammanlagt ca 1,3 milj. kronor.

Sedan de produktionstekniska förutsättningarna genom försökstillverkningen

blivit bättre klarlagda, skulle de förut omnämnda ytterligare maskininvesteringarna

och upprustningsarbetena m. m. verkställas. Kostnaderna

härför uppskattas till ca 2,5 milj. kronor. Vid full drift beräknas det

erforderliga rörelsekapitalet till ca 700 000 kronor och arbetarantalet till ca

55 man jämte personal för arbetsledning och kontorstjänst.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

Det totala kapitalbehovet uppgår således till omkring 4,5 milj. kronor,

varav för nyinvesteringar och upprustningsarbeten 3,5 milj. kronor, för

försökstillverkning 0,3 milj. kronor och för rörelsekapital 0,7 milj. kronor.

Fabriken beräknas i färdigt skick få en produktionskapacitet av ca 7 000

ton färdiga produkter, motsvarande inemot 2 000 000 m2 mineralullsplattor.

Vad angår lönsamheten synes det med utgångspunkt från försiktiga

bedömningar ifråga om såväl kapacitetsutnyttjande som försäljningspriser

och tillverkningskostnader kunna påräknas ett överskott före kapitalkostnader

(avskrivningar och räntor) om ca 500 000 kronor per år. Denna beräkning

är osäker men ger likväl vid handen att det finns förutsättningar

för ett under rådande förhållanden godtagbart ekonomiskt resultat av verksamheten.

Bolaget är berett att medverka till att åstadkomma sådan tillverkning

av mineralullsplattor, för vilken redogjorts i promemorian. Samtidigt är

emellertid bolaget av den uppfattningen att Törefors aktiebolag bör i ägohänseende

skiljas från Aktiebolaget Statens skogsindustrier och bli ett av

staten direkt ägt företag. Ett genomförande av de skisserade åtgärderna bör

enligt bolagets mening ske under följande betingelser:

1. Staten övertar Törefors aktiebolag och betalar därvid för aktierna

samma belopp som Aktiebolaget Statens skogsindustrier erlade vid förvärvet,

861 862 kronor. Samtidigt återbetalar sistnämnda bolag till staten sitt

lån å 850 000 kronor.

2. Aktiebolaget Statens skogsindustrier betalar till Törefors aktiebolag

sistnämnda bolags kontofordran, för närvarande något mer än 700 000

kronor.

3. Eftersom det totalt erforderliga kapitalet för upprustning, försökstillverkning

och komplettering enligt vad ovan sagts utgör ca 4,5 milj. kronor,

erfordras utöver nyssnämnda 700 000 kronor ett belopp av ca 3,8 milj.

kronor, som det förutsättes att staten för ändamålet anvisar till Törefors

aktiebolag i en eller annan form. I anslutning härtill torde en omorganisation

av styrelsen i Törefors aktiebolag böra ske, varvid det synes lämpligt

att Aktiebolaget Statens skogsindustrier får en viss representation i den

nya styrelsen.

4. Aktiebolaget Statens skogsindustrier åtager sig att administrera verksamheten

under upprustningen av fabriken och försökstillverkningen samt

är herett att, i den mån nämnda belopp om ca 700 000 kronor icke är tillräckligt

för utgifternas bestridande innan medel ställts till Törefors aktiebolags

förfogande av Kungl. Maj :t, förskottera erforderligt belopp.

En förutsättning för genomförande av ovanstående program är att Töre

kommun till Törefors aktiebolag återlämnar de markområden med tillhörande

byggnader, som överlåtits till kommunen såsom gåva.

Om projektet genomföres avser bolaget att efter den 1 april i år driva

sågverket i Törefors med ett rampar till dess huvudparten av den i sågverket

sysselsatta personalen beretts arbetstillfällen i den nya fabrikatio
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

nen. Detta beräknas bli fallet fyra å sex månader efter upprustningens

igångsättande. Det kan påräknas, att domänverket kommer att ställa erforderligt

sågtimmer till förfogande.

I detta sammanhang bör nämnas, att Törefors aktiebolag har ett eget kapital

av 961 200 kronor, varav aktiekapitalet utgör 800 000 kronor. På skuldsidan

förekommer därutöver endast upplupen skatt å 1 105 kronor. Den totala

balansomslutningen uppgår alltså till ca 962 000 kronor. Anläggningstillgångarnas

bokvärde beräknas per den 31 december 1960 till 198 000 kronor;

brandförsäkringsvärdet uppgår till inemot 4,6 milj. kronor och taxeringsvärdet

å bolagets fasta egendom till knappt 1,1 milj. kronor. Omsättningstillgångarna,

vilkas värde vid nämnda tidpunkt beräknats till sammanlagt

764 000 kronor, består av icke återbetalda konjunkturutjämningsmedel

och fordran på moderbolaget. — Hos Aktiebolaget Statens skogsindustrier

är aktierna i Törefors aktiebolag bokförda till inköpsvärdet eller ca

862 000 kronor.

Yttranden

De myndigheter, som yttrat sig över promemorian från Aktiebolaget Statens

skogsindustrier, nämligen arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i

Norrbottens län, tillstyrker att det i promemorian angivna industriprojektet

genomföres i Töre. Till länsstyrelsens yttrande är fogad en av länsarbetsnämnden

upprättad promemoria rörande arbetsmarknaden i Töre

kommun.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar, att stora statliga och kommunala insatser

krävts för att bereda sysselsättning åt den arbetskraft i Töre, som

inte kunnat placeras på arbetsmarknaden i normal ordning. Arbetsmarknadsläget

i kommunen belyses av en i yttrandet intagen tablå, av vilken

följande utdrag må återgivas. Under A anges antalet anmälda arbetslösa

arbetssökande och under B antalet i beredskapsarbeten sysselsatta.

1958

1959

1960

A

B

S:a

A

B

S:a

A

B

S:a

Januari ....

97

144

241

100

166

266

71

171

242

April ......

Juli ........

100

152

252

86

187

273

103

178

281

61

59

120

32

24

56

50

34

84

Oktober ....

101

19

120

31

103

134

75

73

148

Medeltal ....

90

94

183

62

120

182

75

114

189

För januari 1961 redovisas 153 anmälda arbetslösa arbetssökande och

56 i beredskapsarbeten sysselsatta eller inalles 209 personer.

1 anslutning härtill kan nämnas, att kommunens folkmängd enligt yttrandet

minskat från 5 027 vid årsskiftet 1952/53 till 4 500 vid årsskiftet 1960/61.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

Under den angivna tiden förlorade kommunen i runt tal 700 personer genom

nettoutflyttning.

Vidare framhåller arbetsmarknadsstyrelsen, att en nedläggning av sågverksdriften

vid Törefors skulle medföra en skärpning av sysselsättningssvånghelerna.

Möjligheterna att bereda arbetskraften sysselsättning på annat

hall är mycket små. Enligt en i yttrandet intagen sammanställning är

antalet vid sågverket sysselsatta 49; av dessa är 24 över 50 år och 21 innehavare

av egna fastigheter. Om sågverksdriften upphör ulan att annan industri

kommer i stället, skulle ytterligare statliga och kommunala insatser i arbetslöslietsbekämpande

syfte krävas. I den mån de arbetslösa kan beredas

sysselsättning i beredskapsarbeten får man räkna med en dagsverkskostnad

av lågt räknat 200 kronor. En sysselsättning i beredskapsarbeten av den arbetskraft

som nu finns vid Törefors sågverk, skulle för endast fyra månader

kräva en kapitalinvestering av minst en miljon kronor. Samtidigt bör

framhållas, att svårigheterna att finna för beredskapsarbete lämpade arbetsobjekt

ökat.

Enligt aibetsmarknadsstyrelsens mening ger storleken av de i promemorian

angivna investeringarna inte i och för sig anledning till betänkligheter.

Under förutsättning att den ifrågasatta tillverkningen kan bedömas ha rimliga

lönsamlietsförutsättningar framstår dessa investeringar som väsentligt

fördelaktigare än de investeringar, som för närvarande kan ifrågakomma

som beredskapsarbeten och som torde bli ofrånkomliga om sågverksdriften

läggs ner utan att ersättas av annan industriell tillverkning.

Länsstyrelsen i Norrbottens län erinrar om att Norrbotten, trots sina naturrikedomar,

brottas med kroniska sysselsättningssvårigheter. Arbetslösheten

i länet pendlade under högkonjunkturåret 1960 — då likväl en betydande

del av länets arbetskraft utflyttade till sydligare delar av landet — mellan

12 och 17 procent av arbetslösheten i hela riket. Om försörjningsmöjligheterna

inom Norrbotten som helhet sålunda måste anses vara otillfredsställande,

så gäller detta i än högre grad för Töre kommun. Situationen där

måste även på kort sikt betraktas såsom helt ohållbar.

Länsstyrelsen framhåller vidare, att möjligheterna att genom beredskapsarbeten

sysselsätta den nuvarande arbetsstyrkan vid Törefors sågverk måste

anses praktiskt taget uttömda. Tillgängliga investeringsobjekt — bland dem

vatten- och avloppsbyggande — har nämligen tagits i anspråk i så stor utsträckning

som ur ekonomisk synvinkel kan anses rimlig. Inom det allmänna

vägväsendet återstående arbeten är likaså ytterst begränsade, och godsspåranläggningen

Morjärv Karlsborg — vilken anläggning under de senaste

fyra åren varit det ojämförligt största sysselsättningsobjektet _ beräknas

vara i stort sett färdigställd under hösten 1961. Härtill kommer att huvuddelen

av den personal det gäller är äldre arbetskraft, som i allmänhet genom

egnahem eller småbruk är förhållandevis hårt bunden vid hemortskommunen

och därför är svårplacerad i beredskapsarbeten på andra håll i länet

eller landet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1961

Produktionen skulle avse mineralullsplattor av en ny eldfast typ, som

synes kunna ersätta bl. a. wallboard. Tillverkning av en sådan platta bör

ha gynnsamma förutsättningar i Törefors bland annat på grund av närheten

till lämplig råvara. Enligt uppgift från Norrbottens Järnverk kan järnverket

leverera masugnsslagg i tillräcklig mängd för den tänkta fabrikationen. Fabrikationen

vid Törefors kommer visserligen att belastas med en extra kostnad

för bilfrakt till järnvägsstation, om produkterna skall sändas med järnväg.

Sedan järnvägen Morjärv-Karlsborgsbruk blivit klar nedbringas dock

denna kostnad. — Kommunalfullmäktige i Töre har den 21 februari 1961

beslutat att till Törefors aktiebolag återlämna de markområden med tillhörande

byggnader som bolaget överlåtit till kommunen såsom gåva.

Tanken att Törefors aktiebolag, sedan den nya tillverkningen där tagits

upp, skulle skiljas från Aktiebolaget Statens skogsindustrier, har givit länsstyrelsen

anledning till vissa erinringar. Sålunda framhålles i yttrandet,

att introduktionen av den nya produkten utan tillgång till en driven försäljningsorganisation

kommer att bli långvarig och kostnadskrävande. Det skulle

därför vara av stort värde om försäljningen omhänderhades av det sistnämnda

bolagets försäljningsorganisation. Vidare bör ett tekniskt samarbete äga

rum mellan företaget i Törefors och det av Aktiebolaget Statens skogsindustrier

ägda Laxå bruk, där mineralull och produkter därav tillverkas. Ur nu

nämnda synpunkter anser länsstyrelsen, att det vore bäst om den nya tillverkningen

kunde bedrivas av Törefors aktiebolag som ett dotterbolag till

Aktiebolaget Statens skogsindustrier.

Länsstyrelsen framhåller sammanfattningsvis som sin uppfattning

att det med hänsyn till den ytterst bekymmersamma situationen på arbetsmarknaden

i Töre kommun är synnerligen angeläget, att en ersättningsindustri

tillskapas, innan sågverksdriften vid Törefors nedlägges;

att goda förutsättningar för produktion av mineralullsplattor av föreslagen

typ synes finnas i Törefors;

att Törefors aktiebolag helst bör drivas såsom ett dotterbolag till Aktiebolagets

Statens skogsindustrier samt

att om detta ej befinnes lämpligt Aktiebolaget Statens skogsindustrier i

varje fall bör omhänderha Töreforsbolagets försäljning och låta bolaget få

del av de rön och erfarenheter som vinnes vid tillverkningen av mineralullsprodukter

vid Laxå bruk och i anslutning därtill bedriven utvecklingsverksamhet.

Departementschefen

På många håll i nordligaste Sverige föreligger svårigheter alt bereda stadigvarande

sysselsättning åt befolkningen. Näringslivets utveckling och

därmed försörjningsmöjligheterna har — trots stora insatser särskilt inom

den statliga sektorn — inte hållit jämna steg med befolkningens tillväxt

i de arbetsföra åldrarna. Följden härav är, trots avsevärd ulflyttning, en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

omfattande kronisk arbetslöshet. Det allmännas kostnader för bekämpade

av denna arbetslöshet är varje år betydande.

En ort, som i särskilt hög grad drabbats av dessa sysselsättningssvårigheter,

är Töre kommun i Norrbottens län. Trots att under senare år en

betydande utflyttning ägt rum, varigenom kommunens invånarantal gått

avsevärt tillbaka, har arbetsmarknadsläget varit synnerligen bekymmersamt.

En särskild anledning härtill är att för några år sedan den dominerande

industrien i kommunen, det då privatägda Törefors aktiebolag,

nödgades nedlägga sin verksamhet, i vilken i medeltal årligen sysselsattes

omkring 220 arbetare. Läget blev för kommunen så ansträngt, att särskilda

åtgärder ansågs nödvändiga. Efter förslag av en av chefen för socialdepartementet

tillkallad sakkunnigkommitté, Töreutredningen, vidtogs en rad

åtgärder för att motverka sysselsättningssvårigheterna. Bl. a. förmåddes

Aktiebolaget Statens skogsindustrier att förvärva samtliga aktier i Törefors

aktiebolag. Till detta förvärv knöts förhoppningen att det statliga företaget

skulle kunna fortsätta den skogsindustriella verksamheten i Töre i en omfattning

som ur arbetsmarknadssynpunkt tedde sig önskvärd.

Aktiebolaget Statens skogsindustrier har efter övertagandet av Törefors

aktiebolag drivit det till sistnämnda bolag hörande sågverket i viss omfattning;

f. n. sysselsättes vid sågverket inemot 50 arbetare. Det har emellertid

visat sig svårt att förse Törefors sågverk med erforderlig kvantitet

sågtimmer samtidigt som även behovet av dylikt sågtimmer vid det statliga

skogsindustribolagets andra sågverk i detta område — Karlsborg, Båtskärsnäs

och Seskarö — måste tillgodoses för att driften där skulle kunna upprätthållas

på ett ekonomiskt sätt. Efter hand har konstaterats, att en tillräcklig

sågtimmertillförsel trots stora ansträngningar inte i längden kan

vidmakthållas. Under framhållande härav samt av att sågverksanläggningen

i Törefors är omodern och försliten har bolaget 1959 nödgats varsla om

alt driften där måste nedläggas. Genom extraordinära åtgärder, däribland

timmerleveranser från domänverket från avverkningar vid sidan av ordinarie

awerkningsprogram, har dock sågningen hittills kunna hållas i gång.

Aktiebolaget Statens skogsindustriers bedömning av möjligheterna att

på längre sikt upprätthålla sågverksdriften vid Törefors synes mig realistisk.

Den för bolaget normalt tillgängliga sågtimmerkvantiteten torde vara

för liten för att säkerställa ekonomisk drift vid bolagets samtliga sågverk i

övre Norrland. De extraordinära åtgärder som vidtagits för att öka sågtimmertillförseln

medför, enligt domänverkets uppfattning, olägenheter

bl. a. ur skogsliushållningssynpunkt. Att ordna virkesför sörj ningen på detta

sätt innebär onekligen också merkostnader för bolaget. Om hänsyn tas

även till de företagsekonomiska förhållandena anser jag liksom bolagsstyrelsen

att driften vid Törefors sågverk förr eller senare måste nedläggas.

Som jag framhöll i årets statsverksproposition (X ht, s. 18—19), har

jag emellertid inte kunnat godtaga, att sågverksdriften i Töre upphör innan

någon annan industriell verksamhet av motsvarande omfattning kommer

till stånd i kommunen. Som skäl för mitt ställningstagande åberopade jag

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

den synnerligen ogynnsamma arbetsmarknadssituation, som uppstått i

Töre genom nedläggandet av det privata bolagets verksamhet och som sedan

dess knappast undergått någon förbättring. Med den arbetsmarknadssituation,

som f. n. råder i Töre kommun och som närmare belysts i arbetsmarknadsstyrelsens

yttrande, måste man enligt min mening uppställa den

minimimålsättningen att arbetslösheten och behovet av beredskapsarbeten

icke får ökas genom ytterligare inskränkning av den industriella verksamheten

i kommunen. Vid bedömningen av lönsamheten i förekommande industriella

projekt och möjligheterna att förränta däri investerat kapital

bör hänsyn även tas till de kostnader för samhället som är förenade med

sysselsättning i beredskapsarbeten. Statliga stödåtgärder av olika slag har

också på förslag av Töreutredningen vidtagits för att utvidga enskilda foretag

i Töreområdet. Dessa åtgärder har dock inte medfört det ur sysselsättningssynpunkt

önskade resultatet. Sedermera undersökta projekt avsedda

att genomföras i enskild regi har inte heller kunnat förverkligas. Ej

heller har Aktiebolaget Statens skogsindustrier kunnat finna att rimliga

ekonomiska förutsättningar föreligger för att återupptaga skogsindustriell

verksamhet i Töre.

Det är mot denna bakgrund som man inom Aktiebolaget Statens skogsindustrier

på min anmodan undersökt olika möjligheter att i Töre kommun

taga upp ny industriell verksamhet i stället för sågverksdriften. Som ett resultat

av undersökningarna föreligger nu en promemoria om ett projekt,

som anses ha rimliga ekonomiska förutsättningar, nämligen produktion av

mineralullsplattor. Det rör sig här om en förhållandevis ny produkt, som i

Sverige framkommit endast i ringa omfattning men för vilken intresset synes

vara stigande. I promemorian framläggs en plan för en anläggning med

en produktionskapacitet av ca 7 000 ton eller inemot 2 000 000 m2 mineralullplattor

per år. Vid produktionen beräknas 55 arbetare samt arbetsledare

och kontorspersonal få sysselsättning, d. v. s. en nagot större arbetsstyrka

än den som f. n. sysselsättes vid sågverksdriften.

För den projekterade tillverkningen kan vissa delar av nuvarande anläggning

i Törefors utnyttjas. Erforderlig upprustning, som avses skola utföras

i en första etapp av anläggningsarbetet, beräknas draga en kostnad av

ca 1,0 milj. kronor. Efter upprustningen skall en försökstillverkning äga

rum med inköpt mineralull som utgångsmateriel. Härigenom skall erfarenhet

vinnas om det lämpligaste produktionsförfarandet och personalen

successivt tränas för tillverkningen. För försökstillverkningen bciäknas en

nettokostnad av minst 0,3 milj. kronor. Sedan de produktionstekniska förutsättningarna

blivit bättre klarlagda avses utbyggnaden skola fullföljas

med ytterligare maskininvesteringar och upprustningsarbeten för en beräknad

kostnad av ca 2,5 milj. kronor. Erforderligt rörelsekapital vid full

drift uppskattas till ca 0,7 milj. kronor. Det totala kapitalbehovet uppgår

alltså enligt beräkningarna till omkring (1,0 -f- 0,3 -j- 2,5 + 0,7 =) 4,5 milj.

kronor. Av detta belopp kan enligt promemorian 0,7 milj. kronor erhållas

.genom reglering av Törefors aktiebolags kontofordran pa Aktiebolaget Sta
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

tens skogsindustrier. Återstoden eller 3,8 milj. kronor förutsättes skola

täckas genom medelsanvisning av staten.

Enligt en i promemorian åberopad beräkning — som uppgives grundad

på försiktiga bedömningar — finns det trots viss osäkerhet förutsättningar

för ett under rådande förhållanden godtagbart ekonomiskt resultat av verksamheten.

I detta sammanhang bör framhållas, att jag tagit del av de mera detaljerade

kalkyler, som utförts inom bolaget, och att jag i huvudsak inte haft

något att erinra mot desamma. Ett offentliggörande av beräkningarna i

vidare mån än som skett i promemorian skulle kunna medföra risker för

försämrade konkurrensbetingelser för den planerade verksamheten och bör

därför enligt min mening inte ske. Riksdagens vederbörande utskott bör

dock på lämpligt sätt få del av ifrågavarande kalkyler.

Även om de i promemorian angivna ekonomiska förutsättningarna för

tillverkningen av mineralullsplattor vid Törefors ger uttryck för viss optimism,

bör man inte bortse från riskerna för att verksamheten utvecklar

sig i mindre gynnsam riktning. Åtskilliga faktorer är så osäkra att man enligt

min mening inte heller kan utesluta förlustrisker. Marknadsläget för

den ifrågasatta produkten är inte mera ingående undersökt och de tekniska

betingelserna måste ytterligare klarläggas genom försökstillverkning.

Vidare får beaktas, att en fabrik i Törefors redan av geografiska skäl befinner

sig i ett förhållandevis ogynnsamt konkurrensläge.

Bedömningen av de i promemorian framlagda planerna torde emellertid

som jag förut antytt få ske ur vidare synpunkter än enbart företagsekonomiska.

Tidigare har i flera sammanhang erinrats om den tunga börda

som den kvarstående arbetslösheten utgör för kommunen. Arbetsmarknadsstyrelsen

har i sitt remissyttrande framlagt aktuella siffror rörande sysselsättningsläget

i kommunen, som ytterligare understryker hur allvarligt läget

är. Länsstyrelsen betecknar situationen även på kort sikt såsom helt

ohållbar. Nedlägges sågverket i Törefors — något som på sikt synes oundvikligt

— kommer arbetslöshetsbördan, om effektiva motåtgärder ej vidtages,

att ökas ytterligare. Det bör i sammanhanget också nämnas att arbetarna

vid Törefors sågverk till stor del är bundna till hemorten genom

innehav av fastigheter eller av åldersskäl. — Såväl länsstyrelsen i Norrbottens

län som arbetsmarknadsstyrelsen har starkt tillstyrkt det framlagda

projektet.

Det risktagande, som ett genomförande av det i promemorian framlagda

projektet innebär, framstår även enligt min mening såsom fullt försvarligt

mot den nyss tecknade bakgrunden. Jag förordar därför att åtgärder vidtages

för att projektet skall komma till utförande. Detta ställningstagande

är givetvis betingat av att icke några oväntade tekniska hinder för produktionen

uppkommer. Jag förutsätter sålunda att resultaten av försöksdriften

blir sådana att projektets tekniska och marknadsmässiga bärkraft väsentligen

bekräftas.

I promemorian förutsättes, att den nya verksamheten skall bedrivas av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1961

Törefors aktiebolag, som f. n. är ett dotterbolag till Aktiebolaget Statens

skogsindustrier. Sistnämnda bolag har åtagit sig att svara för uppbyggnadsarbetet

under ett första skede men samtidigt framhållit som sin uppfattning,

att Törefors aktiebolag bör avskiljas från Aktiebolaget Statens

skogsindustrier och bli ett av staten direkt ägt bolag. Länsstyrelsen anser

det emellertid vara bäst att Törefors aktiebolag kvarstår som ett dotterbolag

och pekar därvid på de avsevärda fördelar som ett nära tekniskt och

kommersiellt samarbete mellan de båda bolagen skulle innebära; bl. a.

framhålles att Törefors aktiebolag bör få del av erfarenheterna från mineralullstillverkningen

vid Laxå bruk, som äges av moderbolaget.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden av arbetsmarknadspolitisk natur

som föreligger i detta fall finner jag det motiverat att ägaransvaret för

den nya verksamheten i Törefors och därmed det direkta risktagandet överföres

på staten. Jag biträder sålunda bolagets förslag i denna del. En utgångspunkt

för detta ställningstagande är emellertid att klara garantier skapas

för att Aktiebolaget Statens skogsindustrier även på längre sikt lämnar

Törefors aktiebolag det tekniska och kommersiella bistånd, som länsstyrelsen

åsyftar. Aktiebolaget Statens skogsindustrier bör också erhålla viss

representation i styrelsen för Törefors aktiebolag. De närmare grunderna

för samarbetet mellan bolagen torde böra fastläggas i särskilt avtal. Med

den föreslagna ordningen följer att Aktiebolaget Statens skogsindustrier

bör få tillgodoräkna sig skälig ersättning för sina tjänster till Törefors aktiebolag.

Jag har inte något att erinra mot att ersättningen till Aktiebolaget Statens

skogsindustrier för aktierna i Törefors aktiebolag bestämmes till ett

belopp motsvarande vad det förstnämnda bolaget erlagt för aktierna, eller

i avrundat tal 862 000 kronor. Beloppet i fråga, av vilket 850 000 kronor

skall användas för reglering av ett till Aktiebolaget Statens skogsindustrier

lämnat statligt lån, torde böra anvisas för budgetåret 1961/62 under kapitalbudgeten,

fonden för statens aktier.

Vad härefter angår den i promemorian förutsatta medelsanvisningen till

investeringar in. m. för den planerade produktionen, sammanlagt 3,8 milj.

kronor, får jag först erinra om att minst 0,3 milj. kronor avses för täckning

av nettokostnaden för viss försökstillverkning. Denna kostnad kommer att

belasta Törefors aktiebolag innan någon egentlig tillverkning för försäljning

kan upptagas. Med hänsyn härtill finner jag det rimligt att ifrågavarande

belopp tillföres bolaget som bidrag till verksamhetens igångsättande

utan återbetalningsskyldighet. Beloppet bör i enlighet härmed anvisas

å driftbudgeten under tionde huvudtiteln för budgetåret 1961/62. Återstoden

av de erforderliga medlen, eller 3,5 milj. kronor, torde böra anvisas

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd att såsom lån i mån av

behov tillföras bolaget. Med hänsyn till ändamålet med medelsanvisningen

torde bolaget tills vidare vara befriat från skyldighet att erlägga ränta och

amortering å lån från anslaget. Därest den tänkta produktionen planenligt

kan genomföras torde frågan om den lämpliga strukturen av kapitalför
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1961

sörj ningen för Törefors aktiebolag framdeles få tas upp till nytt övervägande.

Som framgår av promemorian är avsikten att Aktiebolaget Statens skogsindustrier

skall påbörja upprustningsarbetet vid Törefors sa snart beslut

fattats om att avlåta proposition i ämnet. Bolaget är även berett att förskottera

erforderliga medel utöver den förut nämnda avräkningsskulden å

ca 700 000 kronor till Törefors aktiebolag. Därvid förutsättes, att förskottet

skall återbetalas av anslagsmedel, som senare kan komma att anvisas till

Törefors aktiebolag. Med hänsyn till önskvärdheten av att de erforderliga

förberedelserna för den nya verksamheten påbörjas snarast möjligt och

därefter bedrives i skyndsam takt har jag intet att erinra mot detta arrangemang.

För att nedbringa den belastning som härigenom kan uppkomma

på Aktiebolaget Statens skogsindustriers likviditet föreslår jag,

att de medel, som erfordras för den första etappen av upprustningsarbetet

vid Törefors, eller 1,0 milj. kronor, anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår. Återstoden av de erforderliga medlen, eller 2,5

milj. kronor, torde böra anvisas för budgetåret 1961/62.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

iföreslå riksdagen att anvisa

1) till Förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag för budgetåret

1961/62 under kapitalbudgeten, fonden för statens

aktier, ett investeringsanslag av 862 000 kronor;

2) till Bidrag till Törefors aktiebolag för budgetåret 1961/

62 under driftbudgeten, tionde huvudtiteln, ett reservationsanslag

av 300 000 kronor;

3) till Lån till Törefors aktiebolag å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1960/61 under kapitalbudgeten, fonden

för låneunderstöd, ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor;

4) till Lån till Törefors aktiebolag för budgetåret 1961/62

under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, ett investeringsanslag

av 2 500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Barbro Blomberg

610386 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till industriell verksamhet i Töre kommun. a1 i texten
  2. SU 1961:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till industriell verksamhet i Töre kommun jämte i ämnet väckta motioner. s. 8 i texten