Sök i Ratio Lex

Med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. m

1961-03-03 · 38 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:88, Med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

1

Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till åtgärder

för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. m.;

given Stockholms slott den 3 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om inrättande på försök av en polisiär

yrkesskollinje. För att möjliggöra enhetlighet och planmässighet i den

grundläggande fackutbildningen föreslås också att rekryteringspersonalen

sammanföres i en särskild aspirantorganisation. Vidare framlägges förslag

till förbättrad utbildning av polisaspiranterna och till åtgärder för främjande

av rekryteringen till polisyrket genom upplysningsverksamhet m. m.

Förslagen beräknas medföra en merkostnad för statsverket av omkring

300 000 kronor för nästa budgetår. Därefter beräknas kostnaderna för

statsverket komma att öka till omkring 700 000 kronor per budgetår.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I arets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

eltte huvudtiteln, punkterna 160, 161, 164 och 166, föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna

dels till Statens polisskola: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 305 000 kronor,

därav 170 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen, dels

till Statens polisskola: Omkostnader ett förslagsanslag av 354 000 kronor,

därav 46 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen, dels till Polisväsendets

organisationsnämnd ett förslagsanslag av 394 000 kronor, dels

ock till Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden in. m. ett

förslagsanslag av 28 700 000 kronor.

I samband med min preliminära anmälan av dessa anslagsfrågor anförde

jag att, sedan polisverksamhetsutredningen den 19 september 1960 avgivit

förslag om rekrytering och grundläggande utbildning av polispersonal

m. in., ifrågavarande betänkande varit föremål för remissbehandling i sedvanlig

ordning. Då beredningen inom departementet av nämnda reformförslag

ännu icke hade avslutats, förordade jag, att anslagen i riksstatsförslaget

för nästa budgetår uppfördes med endast preliminärt beräknade belopp.

Vidare förutsattes att anslagen till Statens polisskola: Utbildningsarvoden

och till Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt

skulle utgå ur riksstaten.

Jag hemställer nu att få upptaga dessa frågor till fortsatt behandling.

Härvid avser jag att först behandla polisverksamhetsutredningens förslag

och därefter anmäla för nästa budgetår aktuella anslagsfrågor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1981

3

I. Åtgärder för förbättring av rekryteringen

till polisväsendet

1. Inledning

Jämlikt bemyndigande den 29 juni 1956 tillkallade dåvarande chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Gunnar Hedlund, sakkunniga1 för att

verkställa utredning rörande lämpliga åtgärder i syfte att effektivisera

polisens verksamhet för bekämpande av brottsligheten m. m.

Genom beslut den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t åt de sakkunniga

att i samband med behandlingen av tidigare erhållet uppdrag verkställa

utredning angående åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet

in. m.

De sakkunniga — vilka antagit benämningen Polisverksamhetsutredningen

— har till fullgörande av sistnämnda utredningsuppdrag den 19

september 1960 avgivit ett betänkande med titeln »Rekrytering och grundläggande

utbildning av polispersonal m. m.» (stencilerat).

Yttranden över utredningens förslag har efter remiss inkommit från

överståthållarämbetet och länsstyrelserna i samtliga län. Överståthållarämbetet

har bifogat yttranden av polismästaren samt ordnings-, kriminaloch

kanslipolisintendenterna i Stockholm ävensom Stockholms stads rättsoch

polisdirektion. Vid länsstyrelsernas remissvar har fogats yttranden från

samtliga landsfogdar utom landsfogdarna i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings,

Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus och Jämtlands län,

vilka dock deltagit i vederbörande länsstyrelses handläggning av ärendet.

Vid länsstyrelsernas yttranden har även bifogats yttranden från 11 polismästare,

11 stadsfiskaler, 6 landsfiskaler, 15 länsavdelningar av föreningen

Sveriges landsfiskaler samt 4 polisföreningar. Vidare har yttranden avgivits

av statskontoret, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,

arbetsmarknadsstyrelsen, fångvårdsstyrelsen, chefen för försvarsstaben,

statspolisintendenten, styrelsen för statens polisskola, polisväsendets organisationsnämnd,

1957 års polisutredning, föreningarna Sveriges landsfogdar,

Sveriges polismästare, Sveriges stadsfiskaler och Sveriges landsfiskaler,

svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska polisförbundet,

riksförbundet Sveriges polismän, styrelsen för svenska folkhögskolans

lärarförening och lärarföreningen vid statens polisskola.

i De sakkunniga har varit ordföranden i arbetsdomstolen, f. d. justitierådet Gunnar

Dahlman (ordförande), förste polisassistenten Evert R. Andersson, komtnunalnämndsordföranden

Nils Eliasson, landsfogden Henrik Enhörning, numera generaldirektören

Torsten Eriksson, advokaten Valborg Lundgren, polismästaren Nils Liining, numera

förste kriminalassistenten Alarik Ohlsson, numera häradshövdingen Gustaf Persson, ledamoten

av riksdagens andra kammare Göran Pettersson, statspolisintendenten Georg

Thulin, landsfiskalen Lars Wsesterberg och stadsfiskalen John östin.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

Ett genomförande av förslagen kräver vissa ändringar i polislagen. Förslag

till sådana ändringar avser jag att anmäla senare denna dag i samband

med förslag till andra ändringar i polislagen.

2. Nuvarande ordning för rekrytering och grundläggande

utbildning av polispersonal

Kungl. Maj:t har den 3 april 1959 utfärdat anvisningar angående rekrytering

och grundläggande utbildning av polispersonal. Härom gäller i huvudsak

följande.

För en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och

Hälsingborg samt i övrigt för varje län finnes en rekryteringsmyndighet,

som i städerna i fråga utgöres av polismästaren och i länen av landsfogden.

Dessa myndigheter har att leda rekryteringsverksamheten var och en

inom sitt område och övervaka att anvisningarna följes.

Såsom hjälpmedel för den upplysningsverksamhet för befrämjande av

polisrekryteringen som anvisningarna anbefaller har en broschyr utarbetats

och ställts till rekryteringsmyndigheters och polischefers förfogande.

Den som söker inträde på polismannabanan skall för att kunna komma

i fråga uppfylla vissa kompetensvillkor. Beträffande dessa hänvisas i anvisningarna

till vad som föreskrives i 23 § första stycket polisreglementet.

Sökande skall enligt vad däri stadgas ha fyllt 21 år, vid företagen läkarundersökning

ha funnits i fysiskt hänseende lämplig som polisman, ha

sådan medborgerlig inställning att han kan antagas komma att städse

tillförlitligt fullgöra sin tjänsteplikt, vara känd för ordentligt levnadssätt

och pålitlighet, ha gott omdöme och lugnt sinnelag samt ha förvärvat för

tjänsten erforderlig allmänbildning. Avsteg från kravet på att sökande skall

ha fyllt 21 år kan dock ske, då fråga endast är om godkännande för anställning,

därest sökanden uppnått tillräcklig mognad och fullgjort sin

första värnpliktstjänstgöring. Högre ålder än 30 år godtages blott undantagsvis.

Sökande, som avlagt lägst realexamen, med godkända betyg genomgått

enhetsskolans g-linje, två årskurser i folkhögskola eller militär instruktörskurs

II, anses ha förvärvat erforderlig allmänbildning; annan sökande

hänvisas som regel att undergå särskilt kunskapsprov i enlighet med vissa

i anvisningarna upptagna normer.

Den som vid prövning befinnes lämplig som polisman kan antingen erhålla

anställning som polisaspirant — under vissa förhållanden som därmed

jämförlig extra polisman — eller i egenskap av polis rekryt få tjänstgöra

vid polisväsendet. I förra fallet erhåller sökanden en i ett polisdistrikts

personalstat upptagen lönegradsplacerad tjänst, vars innehavare för utbildning

och förkovran i polisyrket anlitas för vikariats- eller förstärknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

tjänstgöring i distriktet. En polisrekryt däremot är icke fast knuten till

något polisdistrikt. Rekryteringsmyndigheten har att ombesörja att polisrekryten

i möjligaste mån beredes kontinuerlig sysselsättning som vikarie.

Finnes vikariat icke tillgängligt kan polisrekryten anlitas för s. k. särskild

polistjänst. Sådan tjänst skall fullgöras utan direkt anknytning till polisdistrikt

och i första hand vid ordningsstatspolisavdelning såsom övningstjänstgöring.

Under den tid polisrekryten fullgör särskild polistjänst erhåller

han arvode och andra avlöningsförmåner från visst polisdistrikt vilket

i sin tur får full ersättning av statsmedel för nämnda kostnader.

Enligt anvisningarna bör vid den grundläggande utbildningen av polisrekryter

och polisaspiranter eftersträvas att vederbörande icke på egen

hand får förrätta polistjänst förrän han erhållit kännedom om grunderna

för dylik tjänst. Han bör orienteras om polisens organisation och verksamhet

samt utbildningsgången, erhålla sådan kännedom om föreskrifter som

erfordras för att han självständigt skall kunna förrätta enklare polistjänst,

tjänstgöra i övnings- och utbildningssyfte tillsammans med en erfaren polisman

samt beredas tillfälle att lära sig maskinskrivning och förvärva körkort.

Rekryteringsmyndigheten bör hålla sig fortlöpande underrättad om

den grundläggande utbildningens bedrivande och förlopp.

3. Utredningens förslag och yttrandena däröver

A. Särskild yrkesskollinje för utbildning till polistjänst

Utredningen

Vid de överväganden utredningen gjort i syfte att få till stånd en rekrytering

av yngre åldersgrupper till polisyrket och bereda dem möjlighet att i

nära anslutning till avslutad obligatorisk skolgång erhålla härför lämpad utbildning

har utredningen funnit sig böra föreslå anordnande av en särskild

studiegång vid yrkesskola.

Initiativet till utvecklingen av yrkesskolväsendet har i första hand tagits

av yrkesskolornas huvudmän, mestadels kommuner och landsting men även

enskilda företag. Staten har genom betydande ekonomiskt och organisatoriskt

stöd befrämjat yrkesundervisningens snabba framsteg. Till driften av

yrkesskolorna lämnar staten avsevärda ekonomiska bidrag som i vissa avseenden

helt täcker kostnaderna. På det organisatoriska planet biträdes huvudmännen

av överstyrelsen för yrkesutbildning. Som villkor för statsbidrag

till yrkesskola föreskrives bl. a. att skolan är anordnad enligt yrkesskolstadgans

bestämmelser. Då det i det följande talas om yrkesskolor avses

därmed sådana skolor som uppfyller detta villkor. — De kommunala skolorna

indelas i två grupper, de lokala med kommunalt och de centrala med

landstingskommunalt huvudmannaskap. De förra mottager i regel endast

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

elever med hemort i vederbörande kommun och dess närmaste onmivninsar.

O o

Rekryteringsområdet för de centrala yrkesskolorna skall enligt yrkesskolstadgan

i regel vara minst ett helt landstingsområde. De centrala Yrkesskolorna

är mestadels s. k. centrala verkstadsskolor, som i de flesta fall är av

internatkaraktär och i vilka bedrives teoretisk och praktisk utbildning för

yrken inom industri och hantverk.

Vid yrkesskola kan anordnas såväl heltids- som deltidskurser. Vissa regler

uppställes beträffande antalet elever i varje kurs. I heltidskurser är nämnda

antal enligt yrkesskolstadgan maximerat till 16 beträffande bl. a. kurs för

industri och hantverk av verkstadsskolekaraktär samt till 30 i fråga om

kurs för handel och för industri och hantverk av övervägande teoretisk karaktär.

Mindre än 8 elever i en kurs får icke förekomma annat än i undantagsfall.

Elevavgifter kan uttagas vid de kommunala yrkesskolorna men i de fall

detta förekommer är avgifterna i allmänhet låga. Vid de centrala verkstadsskolorna

är undervisningen helt kostnadsfri. — Statlig studiehjälp utgår i

form av allmänt och särskilt studiebidrag och som stipendier. Det allmänna

studiebidraget utgår till elever i åldern 16 eller 17 år, som deltager i heltidskurs

om minst 4 månaders längd, med ett belopp som motsvarar det

allmänna barnbidraget. Det särskilda studiebidraget uppgår till högst 75

kronor per månad och är till sin storlek beroende av elevens ålder, bidragets

ändamål och kurslängden. Elev kan vidare efter behovsprövning tilldelas

stipendium till ett belopp av högst 100 och lägst 10 kronor per månad.

Elever vid de centrala verkstadsskolorna kan dessutom erhålla stipendier

från sina hemkommuner. Vid sådana skolor får eleverna som regel arbetspremier

om 10 till 40 kronor per månad.

Vid valet av yrkesskolor för polisutbildning måste enligt utredningens mening

hänsyn tagas till behovet av lärare i juridiska och polisiära ämnen.

Man torde därför nödgas begränsa utbildningsverksamheten till yrkesskolor

som är belägna i eller i närheten av ort, där kompetent lärarpersonal i

dessa ämnen finnes att tillgå. Sådana orter är i första hand de städer i vilka

polisskola finnes, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro,

Gävle och Luleå. Ett önskemål synes vidare vara att yrkesskola, till vilken

polisutbildning förlägges, är av internatkaraktär, såsom fallet är beträffande

flertalet centrala verkstadsskolor. Dessa är huvudsakligen avsedda för

landsbygdsungdom.

För polisutbildning inom yrkesskolans ram anser utredningen endast heltidskurser

vara av intresse. Utbildningen bör vara treårig och inriktas på tre

huvudgrupper av ämnen, nämligen allmänbildande ämnen, tekniska och liknande

ämnen samt för polisyrket speciella ämnen. I fråga om de tekniska

ämnena har utredningen undersökt möjligheten att låta eleverna såsom

ett alternativ till polisyrket och jämsides med undervisningen i övrigt er
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

hålla fullständig utbildning i något annat yrke, exempelvis bilmekanikereller

elektrikeryrket. Vad som framförallt föranlett dessa överväganden sammanhänger

med svårigheterna att på grund av elevernas ungdom vid utbildningens

början bedöma deras lämplighet för polisyrket. Elev som under

utbildningen bedömes olämplig skulle härigenom ha möjlighet att helt

ägna sig åt den alternativa yrkesutbildningen. Då undervisningen emellertid

i första hand bör anpassas efter vad som kan vara lämpligt för utbildning

av polismän, anser sig utredningen icke kunna föreslå en sådan dubbelutbildning.

Det framhålles dock såsom önskvärt, att utbildningen i de tekniska

ämnena ges en sådan prägel och omfattning att den kan lända elev till nytta

även om han under utbildningens gång eller vid senare tidpunkt träffar

annat yrkesval. För att tillgodose här berörda synpunkter och önskemål

förordar utredningen, att viss undervisning i tekniska ämnen lämnas under

de två första läsåren. Såsom ämnen lämpade att ingå i denna grupp föreslår

utredningen fordons-, elektro- och teleteknik samt byggnadslära. — Utbildningen

anses vidare böra kompletteras med undervisning i teckning, fotografering,

maskinskrivning och bokföring samt med fysisk träning, vari

bl. a. bör ingå simning och livräddning.

Omfattningen av undervisningen i polisämnen bör enligt utredningens

mening avse fullständig konstapelsutbildning samt förläggas till det tredje

läsåret och sålunda utgöra det avslutande skedet i yrkesskolundervisningen.

Utredningen anser icke hinder föreligga att om så befinnes lämpligt låta

yrkesskoleleverna genomgå den teoretiska delen av denna utbildning gemensamt

med polisskolans övriga elever. Den praktiska utbildningen bör

förläggas till poliskår i eller i närheten av den ort, där yrkesskolan är belägen.

I fråga om kompetensvillkoren för att vinna inträde på yrkesskollinjen

framhåller utredningen i huvudsak följande.

Minimiåldern synes böra anpassas till avslutandet av obligatorisk skolgång

i enhetsskola och sålunda sättas till 16 år. Såsom övre åldersgräns bör gälla

18 år. Såsom inträdesvillkor bör vidare i princip gälla att sökanden med

godkända betyg genomgått någon av enhetsskolans tre utbildningslinjer.

Möjligheten att vinna inträde på yrkesskollinjen bör emellertid stå öppen

även för dem som på annat sätt förvärvat motsvarande grundutbildning. Detsamma

bör också gälla för ungdomar som vid genomgång av vanlig folkskola

visat särskilt framträdande begåvning och ambition. Utöver de nu angivna

fordringarna torde vid prövningen av sökande böra beaktas de villkor

i övriga hänseenden som gäller för inträde på polismannabanan, exempelvis

i fråga om fysisk lämplighet, levnadssätt och pålitlighet samt omdöme

och sinnelag.

Beträffande elevuttagningen till polisiär yrkesskola föreslår utredningen

att denna omhänderhaves av eu yrkesnämnd, bestående av landsfogden i

länet eller, om yrkesskolan är belägen i stad utanför landsfogdens verksam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

hetsområde, av vederbörande polischef i staden, en polisman, utsedd efter

förslag av vederbörande personalsammanslutning, samt rektorn för yrkesskolan

i fråga.

Vid utbildningen av personer, som ej uppnått mogen ålder och som sålunda

befinner sig under utveckling, synes enligt utredningens mening en

fast personlig ledning vara av särskilt värde, i synnerhet då fråga är om

utbildning till ett yrke, som är av så krävande natur i olika hänseenden

som polisyrket. Eleverna vid en polisiär yrkesskollinje torde därför under sin

utbildning böra stå under ledning av en kursföreståndare. Denne bör ha daglig

kontakt med eleverna, följa deras utveckling, bistå dem med råd och

anvisningar, organisera och leda studiebesök o. s. v. Han torde även böra

åläggas viss undervisningsskyldighet; sålunda torde han lämpligen kunna

leda elevernas fysiska fostran. Förutom nämnda uppgifter bör han vara

sekreterare och föredragande i yrkesnämnden. — Kursföreståndaren bör

vara polisutbildad, ha god erfarenhet av polistjänst och besitta sådana

personliga kvalifikationer att han kan anses lämpad att ansvara för elevernas

personliga fostran. Tjänsten som kursföreståndare vid en polisiär yrkesskollinje

bör erhålla sådan lönesättning att den kan besättas med väl meriterade

polismän. Utredningen föreslår därför, att den placeras i lönegrad

19. Tjänsten synes böra tillsättas -—- förslagsvis för en tid av sex år — av

länsskolnämnden på förslag av skolstyrelsen sedan denna hört yrkesnämnden.

Utredningen framhåller, att rekrytering bland yngre åldersgrupper hittills

icke prövats i vårt polisväsende. För att erhålla praktisk erfarenhet av

förslagets lämplighet och underlag för erforderliga förbättringar synes det

utredningen lämpligt att man prövar sig fram med försöksverksamhet i

samarbete med överstyrelsen för yrkesutbildning. Försöksverksamheten bör

enligt utredningens mening anordnas vid yrkesskolorna i Lund, Mölndal,

Örebro och Luleå. Utredningen har ansett, att polisiär yrkesskollinje tills

vidare bör anordnas endast för ynglingar.

Remissyttrandena

Utredningens förslag att försöksvis inrätta en polisiär yrkesskollinje har

i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av överståthållarämbetet och

av ämbetet hörda myndigheter, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs

och Norrbottens län, landsfogdarna i Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus,

Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs och Västernorrlands län, polismästarna

i Norrköping, Karlskrona, Malmö, Lund och Halmstad, stadsfiskalerna

i Södertälje, Växjö, Visby, Kristianstad, Lidköping, Falun, Skellefteå

och Luleå samt statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för statens

polisskola, fångvårdsstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, polisväsen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Mcij:ts proposition nr 88 år 11)61

dets organisationsnämnd, föreningarna Sveriges stadsfiskaler och Sveriges

landsfiskaler, svenska stadsförbundet samt svenska polisförbundet och riksförbundet

Sveriges polismän.

Tveksamma till förslaget ställer sig länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs,

Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands län,

landsfogdarna i Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Älvsborgs, Västmanlands,

Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län, polismästarna i Hälsingborg,

Göteborg, Karlstad, Örebro och Västerås, stadsfiskalerna i Trelleborg

och Skövde, föreningarna Sveriges landsfogdar och Sveriges polismästare

samt svenska landstingsförbundet.

Följande remissinstanser avstyrker utredningsförslaget, nämligen länsstyrelsen

i Västerbottens län, t. f. landsfogden i Örebro län, polismästaren

i Uppsala och lärarföreningen vid statens polisskola.

Av de tveksamma eller avstyrkande remissinstanserna framhåller flera

såsom skäl för sina ställningstaganden att man kan ifrågasätta, om den

föreslagna yrkesskollinjen kommer att innebära någon positiv lösning av

polisrekryteringen, bl. a. med hänsyn till att de åldersgrupper som är

aktuella icke besitter mognad för att på ett så tidigt stadium kunna välja

polistjänst som yrke. Även lämpligheten att bedriva polisutbildning under

två huvudmän ifrågasättes av ett flertal remissinstanser. Några av de tveksamma

remissinstanserna framhåller dock att förslaget är värt att prövas.

Beträffande yrkesskollinjens möjligheter att locka lämplig ungdom anför

länsstyrelsen i Kronobergs län bl. a. att det förefaller tveksamt om denna utbildningslinje,

som i vissa avseenden ger en grundligare utbildning än som

kommer övriga aspiranter till del, kommer att te sig tillräckligt lockande

för den ungdom, som tänker ägna sig åt polisyrket. De som genomgått

denna utbildning synes i befordringshänseende icke erhålla några fördelar

i förhållande till den ålderskategori, som för närvarande bildar rekryteringsunderlaget.

I stället torde utbildningslinjen så till vida utgöra en

nackdel för eleverna att de efter det utbildningen avslutats, måste inrycka

i militärtjänst och till följd därav icke förrän efter ungefär ett år kan fortsätta

på polismannabanan. Enligt förslaget skall under det sista läsåret,

då de yngsta eleverna fyllt 18 år och de äldsta 20 år, undervisning i konstapelklassen

meddelas. Det kan befaras att vissa elever på grund av bristande

mognad får svårt att i betygsavseende konkurrera med de elever,

som rekryteras från de äldre ålderskategorierna. Då det emellertid är

angeläget, att alla möjligheter tillvaratas för att vidga rekryteringsbasen, har

länsstyrelsen icke något att erinra mot att ifrågavarande utbildning försöksvis

prövas i den omfattning som föreslagits.

Länsstyrelsen i Värmlands län och polismästaren i Karlstad anser det

lämpligare att vid vissa yrkesskolor inrätta en mera allmänbildande linje

med inriktning på ämnen som berör samhällstjänsten i stort, sålunda förutom

polisväsendet exempelvis även fångvården, kommunikationsverken

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

och tullväsendet. Liknande synpunkter framföres av riksförbundet Sveriges

polismän.

Länsstyrelserna i Östergötlands, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands

län, landsfogdarna i Östergötlands, Älvsborgs, Örebro, Västmanlands,

Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län, polismästarna i Göteborg

och Örebro samt föreningarna Sveriges landsfogdar och Sveriges polismästare

anser, att den kategoriklyvning mellan polismän med olika polisutbildning,

som förslaget innebär, kan medföra vissa olägenheter. Man

skulle om utredningens förslag följes få två olika utbildningsgrupper, dels

eleverna i yrkesskollinjen som står helt utanför polisväsendet och som icke

har lön under utbildningen, dels aspiranterna som tillhör polisväsendet

och som uppbär lön. Enligt dessa remissinstanser bör det tredje året läggas

under statens polisskola. Till stöd härför anför landsfogden i Gävleborgs

län ytterligare bl. a. följande. Genom uppdelningen på två utbildningslinjer

skulle man förlora det betydande värde som ligger i att all polispersonal har

samma grundläggande fackutbildning samt bibringas samhörighet och kåranda

under genomgång av konstapelklassen. Förutom nämnda olägenhet

torde uppkomma svårigheter att inom yrkesskolans ram lämna en fullgod

fackutbildning, främst att anskaffa kompetenta lärarkrafter.

Även styrelsen för statens polisskola och länsstyrelsen i Malmöhus län,

vilka i princip tillstyrkt förslaget, förordar denna lösning. Styrelsen för

polisskolan antör sålunda bl. a., att då enligt förslaget såväl vederbörande

polisdistrikt som polisskolans lärarpersonal och övriga resurser skall anlitas

för utbildningen under yrkesskollinjens tredje läsår föreligger skäl

att låta utbildningen under tredje läsåret helt övertagas av polisskolan

och dess avdelningsskolor. Utredningens förslag innebär att eleverna, som

jämväl under nämnda läsår skall tillhöra yrkesskolan, skulle vara underkastade

andra ekonomiska villkor än de, som gäller för i polisväsendet

antagna aspiranter. Medan polisaspiranterna erhåller lön enligt lönegrad

Af 7, är yrkesskoleleverna hänvisade till studiebidrag och stipendier. Styrelsen

har full förståelse för de skäl, som föranlett utredningen att låta

yrkesskoleleverna under hela utbildningstiden tillhöra yrkesskolorganisationen

och vara underkastade de regler och de villkor, som gäller för

denna- Enligt styrelsens uppfattning bör det emellertid undersökas om

möjlighet föreligger att — utan att avkall göres på kravet att utbildningen

som helhet betraktad blir jämställd med vanlig yrkesutbildning _ giva

den polisiära yrkesskollinjen sådan utformning, att tredje läsåret förlägges

till polisväsendet med teoretisk utbildning vid polisskolan och dess

avdelningsskolor, varvid eleverna i samband med övergången till tredje läsåret

antas till aspiranter eller erhåller samma ekonomiska villkor som

polisaspiranterna. Styrelsen vall härvidlag erinra om den inbyggda yrkesutbildning,

som finnes inom vissa storföretag. En ytterligare sänkning av

minimiåldern för antagning till polistjänst synes dock i så fall bli erforderlig.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 19<S1

Landsfogden i Västerbottens län anser, att yrkesskoleleverna efter andra

skolåret skall fullgöra värnplikt och därefter söka som vanliga polisaspiranter.

Även landsfogden i Västmanlands län ifrågasätter, om icke värnplikten

bör vara gjord innan slutlig prövning för antagning till aspirant

sker.

Polismästaren i Göteborg vill icke biträda den halvmesyr, som förslaget

att kombinera polisutbildningen med viss teknisk utbildning innebär. Man

bör i stället helhjärtat gå in för ämnen lämpliga för polisyrket. Jämväl

utbildningen under de första två årskurserna bör ske i polisskolans regi.

Styrelsen för statens polisskola, stadsfiskalen i Lidköping och svenska

polisförbundet föreslår, att kursplanen under de första två åren i yrkesskola

utformas så, att möjlighet erhålles icke blott till viss teknisk utbildning

utan alternativt också till ökad merkantil utbildning. Härigenom skulle

också urvalskretsen ytterligare vidgas. Styrelsen för polisskolan ifrågasätter

också om icke i kursplanen för de två första läsåren bör införas ytterligare

övningsämnen av betydelse för polisyrket.

Överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller att utredningen icke synes

tillräckligt ha beaktat samordningen mellan utbildningen under tredje året

på yrkesskolan och den inom statens polisskola bedrivna konstapelutbildningen.

Även lärarfrågan synes böra närmare undersökas, då man ej utan

vidare kan antaga att de lärare som avdelningsskolorna för närvarande använder

bar tillfälle att undervisa även vid yrkesskolorna.

Landsfogdarna i Östergötlands och Norrbottens län, polismästaren i Hälsingborg

och stadsfiskalen i Luleå framhåller, att utbildningen vid yrkesskolor

på fyra olika platser med sammanlagt 40 elever kommer att medföra

oskäligt höga kostnader. En koncentration till ett par skolor borde

vara att föredraga. Svenska stadsförbundet och lärarföreningen vid statens

polisskola anser, att polisiär yrkesskollinje bör finnas framförallt i städer

där rekryteringssvårigheterna är störst. Överståthållarämbetet och av ämbetet

hörda myndigheter, fångvårdsstyrelsen, föreningen Sveriges landsfogdar,

svenska landstingsförbundet och svenska polisförbundet framhåller att

försöksverksamhet med yrkesskollinje i första hand bör anordnas i Stockholm.

B. Aspirantorganisationen

Utredningen

Utredningen har funnit det angeläget att enhetlighet åstadkommes i fråga

om rekryteringspersonalens allmänna ställning och utbildning. Den kategoriklyvning,

som nu gällande ordning innebär, medför i olika hänseenden

betydande nackdelar. Särskilt är detta fallet beträffande rekryteringspersonalens

utbildning. För polisaspiranternas del föreligger åtminstone i

större polisdistrikt möjlighet att anordna eu mera planmässig grundläggande

utbildning, innan de tas i anspråk för fullgörande av polistjänst. Att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

med nuvarande system anordna en sådan utbildning för polisrekryterna

stöter däremot på stora svårigheter. Rekryterna är på grund härav ofta

sämre rustade än polisaspiranterna, då de börjar utbildningen i polisskolans

konstapelklass. Ej sällan förekommer det att polisrekryt erhåller vikariat

å polismanstjänst utan att dessförinnan ha genomgått någon som

helst utbildning. De här antydda förhållandena måste enligt utredningens

mening betecknas såsom otillfredsställande.

Utredningen riktar också uppmärksamheten på att benämningarna polisrekryt

och polisaspirant är oklara och att de icke sällan orsakat missuppfattningar.

Med hänsyn härtill bör enligt utredningens mening beteckningen

polisaspirant användas som en för all rekryteringspersonal gemensam

benämning.

Från såväl utbildningsmässig som organisatorisk synpunkt synes polisaspiranterna

böra sammanföras i relativt stora enheter, så att en aspirantkader

regelmässigt blir gemensam för flera polisdistrikt. Vid sina överväganden

rörande aspirantorganisationens utformning har utredningen,

med beaktande av pågående utredning om huvudmannaskapet för polisväsendet

m. m., sökt finna en lösning som är tillämplig även om polisväsendet

skulle erhålla en ändrad organisation.

För att bereda möjlighet till en fastare organisation och till anordnande

av ändamålsenlig praktisk utbildning föreslår utredningen, att polisaspiranterna

sammanföres länsvis och inordnas i en poliskår, »moderkår», i varje

län. Denna kår bör enligt utredningens mening vara av sådan storlek att

den från administrativ synpunkt sett är lämpad för uppgiften och kan

ställa polispersonal till förfogande såsom handledare för aspiranterna. I

första hand synes därvid residensstädernas poliskårer böra ifrågakomma.

Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg bör liksom hittills

utgöra särskilda rekryteringsområden och ha egna aspirantkadrar. I

fråga om Stockholms län föreslås, att aspiranterna anslutas till poliskåren

i Solna. Beträffande Malmöhus län med undantag för Malmö stad samt

Göteborgs och Bohus län med undantag för Göteborgs stad torde poliskårerna

i Lund respektive Uddevalla lämpligen böra utgöra »moderkårer».

Vad härefter angår Södermanlands, Älvsborgs, Skaraborgs och Västernorrlands

län synes med hänsyn till storleken poliskårerna i Eskilstuna, Borås,

Skövde respektive Sundsvall lämpa sig bättre som »moderkårer» än kårerna

i vederbörande residensstäder.

Utredningen föreslår, att vid varje »moderkår» upprättas en särskild

rekryterings- och utbildningssektion. Aspiranterna bör upptagas i »moderkårens»

personalredovisning, dock med särskild personal-, arbetstids- och

avlöningsbokföring. Av aspiranterna kommer de som vunnit anställning

efter genomgång av den polisiära yrkesskollinjen och därunder erhållit fullständig

konstapelsutbildning att kunna tas i anspråk för vikariats- eller

förstärkningstjänstgöring. Övriga polisaspiranter har att före påbörjandet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

av konstapelsutbildningen genomgå en grundläggande fackutbildning. Av

denna kominer enligt utredningens förslag den teoretiska delen att omhänderhavas

av statens polisskola och omfatta åtta veckor. Efter den teoretiska

grundläggande fackutbildningen förutsättes polisaspiranterna skola

återvända till sina »moderkårer» och där undergå praktisk utbildning.

Längden av denna bör ej understiga tre månader. Där rekryterings- och utbildningssektioner

blir av sådan storlek, att ett mera kontinuerligt behov av

handledare kan anses föreligga, bör polismän avdelas för att uteslutande

ägna sig åt aspiranternas praktiska utbildning och handledning. Vid mindre

sektioner bör handledaruppdrag ges endast i den utsträckning som kan

anses av förhållandena påkallat. Rekryteringsmyndigheten i det rekryteringsområde

som »moderkåren» tillhör, bör ha överinseende över rekryterings-

och utbildningssektionen och till denna förmedla personalrekvisitioner

från polisdistrikten inom rekryteringsområdet samt meddela direktiv

för polisaspiranternas allmänna disponering och fördelning till tjänstgöring

på polisdistrikten. Därest rekvirerad personal ej skulle kunna tillhandahållas

från aspirantkadern inom rekryteringsmyndighetens eget område,

bör denna kunna hänvända sig till annan rekryteringsmyndighet för

tillfälligt ianspråktagande av aspirantpersonal som står till sistnämnda

myndighets förfogande. Det torde under förutsättning av en noggrann planering

kunna förväntas att polisaspiranterna efter genomgången utbildning

i stort sett kontinuerligt kan sysselsättas med vikariats- och förstärkningstjänstgöring.

I den utsträckning så icke blir fallet, bör polisaspiranterna

tas i anspråk för tjänstgöring vid statspolisavdelning.

Under hela den tid aspiranterna tillhör »moderkårens» rekryterings- och

utbildningssektion bör utbetalning av avlöningsförmåner och i samband

därmed utgående fasta ersättningar enligt utredningens mening ombesörjas

av »moderkåren». I den mån aspiranterna tas i anspråk för tjänstgöring

inom annat polisdistrikt har detta att gottgöra »moderkåren» för här

avsedda kostnader. Vid aspiranternas ianspråktagande för tjänstgöring vid

statspolisavdelning gottgöres »moderkåren» motsvarande kostnader av statsmedel.

I poliskårer av sådan storlek att i allmänhet ett kontinuerligt behov avpolispersonal

för förstärknings- eller vikariatstjänstgöring föreligger bör

enligt utredningens mening fortfarande finnas inrättade tjänster avsedda

att täcka detta behov. Som en följd av utredningens organisationsförslag

bör emellertid de nuvarande rekryteringstjänsterna ersättas med extra

ordinarie poliskonstapelstjänster och den befordringsgång som f. n. gäller

för polisaspiranter ändras på så sätt alt polisaspirant, som efter ett års

anställning vid polisväsendet icke vinner anställning såsom extra ordinarie

poliskonstapel på en i personalstat upptagen tjänst utan bibehålies vid

sin placering i »moderkåren», antages till extra poliskonstapel i den lönegrad,

i vilken extra ordinarie anställning eljest kunnat ifrågakoinma. Efter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

genomgången fullständig konstapelutbildning bör polisaspirant kvarstå

i aspirantkadern och anlitas för vikariats- och förstärkningst jänstgöring

i olika polisdistrikt intill dess han efter vanligt ansökningsförfarande erhållit

extra ordinarie eller ordinarie anställning i polisdistrikt. Tjänstgöringen

vid aspirantkadern skall enligt förslaget dock ej fortgå under längre

tid än högst omkring tre år.

Antagning av polisaspiranter bör enligt utredningens mening ske förslagsvis

två gånger om året. Antalet polisaspiranter bör vid varje antagningstillfälle

anpassas till det föreliggande rekryteringsbehovet och sålunda

kunna variera år från år. Rekryteringsläget bör med hänsyn härtill noggrant

följas centralt. Lämpligen bör denna uppgift ankomma på polisväsendets

organisationsnämnd, vars uppfattning rekryteringsmyndigheterna

bör inhämta, innan antalet aspiranter för varje rekryteringstillfälle fastställes.

Remissyttrandena

Utredningens förslag i fråga om aspirantorganisationen har i huvudsak

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.

Principiella erinringar har anförts av svenska stadsförbundet, föreningen

Sveriges polismästare samt svenska polisförbundet och riksförbundet Sveriges

polismän.

Svenska stadsförbundet anför bl. a. De förslag utredningen framfört synes

i och för sig värda beaktande, då deras förverkligande otvivelaktigt

skulle leda till en mer enhetlig och högre standard på polisutbildningen i

dess inledande skede. Emellertid utgör den föreslagna ordningen ett så

starkt ingrepp i nuvarande förhållanden att styrelsen allvarligt ifrågasätter

om reformen på ett lyckligt sätt låter sig förena med ett bibehållet kommunalt

huvudmannaskap för polisväsendet. Det kan icke fördöljas att reformförslaget

ytterst bottnar i att statens intresse av ett effektivare polisväsende

icke kan på ett naturligt sätt tillgodoses inom ramen för nuvarande

organisatoriska ordning, som ju kännetecknas av att ansvaret för polisverksamhetens

funktion alltjämt primärt åvilar de enskilda polisdistrikten.

Mot denna bakgrund framstår utredningens förslag närmast som ett

i och för sig lovvärt försök att komma till rätta med ett detaljproblem

inom ett på längre sikt ohållbart system. Med hänsyn härtill och i betraktande

av att den nya aspirantorganisationen till sin konstruktion och allmänna

syftning mera utgör ett logiskt led i ett förstatligat polisväsende

än en naturlig reform inom ramen för gällande ordning talar enligt styrelsens

mening starka skäl för att utredningens förslag i denna del genomföres

först i samband med det övertagande från statens sida av huvudmannaskapet

för polisväsendet, som för närvarande är under utredning

och som enligt styrelsens mening icke längre kan uppskjutas. Samtidigt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

vill styrelsen understryka angelägenheten av att nämnda utredning fullbordas

med största skyndsamhet.

Svenska polisförbundet ifrågasätter, om moderkårerna byggts upp på ett

rationellt sätt. Några enheter torde bli rätt små, och placeringen i vissa

fall av olika sådana kårer på närbelägna platser ger anledning till funderingar

om icke moderkårer bort placeras enbart på de platser, där statens

polisskola nu har utbildningsavdelningar, möjligen utökade med Karlstad

och Sundsvall. En sådan placering av moderkårerna skulle kunna medföra

en rationellare undervisning med växelvis praktik och teori.

Riksförbundet Sveriges polismän framför erinringar mot förslaget att

polisaspiranter skall kunna rekvireras till tjänstgöring även från annat

län än där de anställts. De fördelar, som kan synas följa med detta förslag

från tjänstesynpunkt, kan uppvägas av nackdelar därigenom att en

person, som genom att söka till visst län markerat att han vill tjänstgöra

just där, måhända avstår från att söka någon tjänst över huvud taget, om

han vet att detta kan medföra skyldighet att tjänstgöra även inom annat

län. Länsstyrelsen i Uppsala län anlägger liknande synpunkter.

C. Grundläggande fackutbildning av polisaspiranter

Utredningen

Nu gällande rekryteringsanvisningar anger i mera allmänna ordalag den

grundläggande utbildning som polisrekryter och polisaspiranter bör genomgå,

innan de tas i anspråk för fullgörande av polistjänst. Utredningen

har funnit att ifrågavarande utbildning -— i den mån sådan över huvud

taget förekommer — företer betydande brister, särskilt för polisrekryternas

del. Utredningen anser det därför angeläget att den grundläggande

polisutbildningen förbättras och göres enhetlig över hela landet. I detta

avseende kommer den av utredningen föreslagna aspirantorganisationen

att skapa betydligt gynnsammare betingelser'' för en erforderlig reformering.

Enligt utredningens mening bör den grundläggande fackutbildningen

uppdelas i två avdelningar, en teoretisk och en praktisk.

I fråga om den teoretiska delen har utredningen haft under övervägande

huruvida denna bör anordnas lokalt i varje »moderkår» under ledning av

vederbörande rekryteringsmyndighet eller handhas av statens polisskola.

Härvidlag har utredningen framförallt beaktat kravet på att utbildningen

göres enhetlig för hela landet och upplägges efter sådana principer att den

bl. a. lämpar sig som förberedelse för undervisningen i konstapelsklassen.

Även om man genom centralt utfärdade anvisningar i fråga om kursplaner

o. dyl. i viss mån kan tillgodose sådana krav vid lokalt bedriven utbildning,

har man likväl större garantier för att så sker, om den teoretiska

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

grundutbildningen ombesörjes av polisskolan. — Härtill kommer polisskolans

möjligheter att i viss utsträckning ställa rutinerad lärarpersonal

samt undervisningslokaler till förfogande. Möjligheten att i polisskolans

regi bedriva undervisningen i större elevavdelningar än som i flertalet fall

kan ifrågakomma, därest undervisningen förlägges till »moderkårerna»,

torde dessutom innebära icke oväsentliga ekonomiska fördelar. Utredningen

föreslår därför att den teoretiska grundutbildningen handhas av

polisskolan. Utbildningen bör i första hand anordnas i de orter, där anstalter

för polisskoleundervisning finnes inrättade. I vissa fall torde det dock

av olika skäl vara lämpligt att utbildningen sker även på andra orter.

Den teoretiska grundutbildningen bör enligt utredningens mening ta sikte

på att förmedla sådana elementära kunskaper som utgör förutsättning för

att aspiranterna skall kunna fullgöra enklare polistjänst. Utbildningen bör

samtidigt tjäna som förberedelse till konstapelsklassen. Den teoretiska utbildningen

föreslås skola omfatta 8 veckor.

Anordnandet av den praktiska grundutbildningen ställer enligt utredningens

mening icke samma krav på likformighet som den teoretiska.

Tvärtom kan det vara en fördel att denna i vissa delar anpassas efter de

lokala förhållanden, under vilka aspiranterna kommer att tjänstgöra. Enligt

utredningens mening är det lämpligast att aspiranterna genomgår den

praktiska utbildningen i »moderkåren».

Ifrågavarande utbildning bör i så stor utsträckning som möjligt anordnas

som utbildningstjänstgöring, varvid aspiranterna i möjligaste mån

lämnas tillfälle att aktivt deltaga i förekommande göromål. Efter genomgången

teoretisk och praktisk utbildning avses aspiranterna skola tas i

anspråk för vikariats- eller förstärkningstjänstgöring i såväl landsbygdssom

tätortsdistrikt, varför den praktiska utbildningen bör anpassas icke

blott till vad som erfordras för deras tjänstgöring i »moderkåren» utan

även till de tjänstgöringsförhållanden som råder i mindre polisdistrikt

av landsbygdskaraktär. I den mån så lämpligen kan ske, bör utbildningen

i viss utsträckning förläggas till statspolisen. — För att den sålunda skisserade

praktiska utbildningen skall kunna ge önskat resultat synes den

icke böra omfatta mindre än tre månader. Hinder bör emellertid icke föreligga

att låta utbildningen fortgå ytterligare i avvaktan på aspirantens

inträde i konstapelsklassen.

Såsom handledare för aspiranterna bör uttagas härför särskilt lämpade

polismän i befälsställning. För de polismän som kan antagas komma att

kontinuerligt tjänstgöra som lärare bör anordnas kortare pedagogiska kurser

vid polisskolan.

över den grundläggande teoretiska och praktiska utbildningen torde

enligt utredningens mening icke böra utfärdas något graderat betyg i olika

ämnen utan endast ett intyg med uppgift huruvida aspiranten på ett tillfredsställande

sätt tillgodogjort sig undervisningen och anses lämplig för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

polisyrket. Intyget bör i fråga om den teoretiska delen utfärdas av rektorn

för statens polisskola och i fråga om den praktiska av vederbörande rekryteringsmyndighet.

Aspirant som anses olämplig bör av rekryteringsmyndigheten

skiljas från fortsatt utbildning.

Remissyttrandena

Utredningens förslag har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av flertalet remissinstanser.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anser det synnerligen värdefullt om

utredningens förslag kunde förverkligas. Att en icke utbildad person sättes

att fullgöra polistjänst är givetvis uppenbart olämpligt, och detta förhållande

framstår såsom ännu mera markant efter ett genomförande av

utredningens förslag om en sänkning av minimiåldern för antagning till

polisaspirant. Försök har tidigare gjorts att undgå detta dilemma, dock

utan att problemet fått en mera allmän lösning. Med visst skäl torde man

ha rätt att ställa sig något skeptisk inför möjligheten att här genomföra

utredningens intentioner. I varje fall måste man betona vikten av att de

föreslagna två antagningstillfällena per år till tiden samordnas med anordnandet

av kurserna för den teoretiska delen av den grundläggande fackutbildningen.

Utredningens förslag att den teoretiska grundutbildningen skall handhas

av polisskolan föranleder invändningar av polisväsendets organisationsnämnd

och landsfogden i Östergötlands län, vilka ifrågasätter om icke

även den teoretiska undervisningen bör meddelas i »moderkårerna».

Förslaget att den praktiska grundutbildningen skall förläggas till »moderkårerna»

godtages icke helt av länsstyrelsen i Jämtlands län, landsfogden

i Västerbottens län och vissa länsföreningar av föreningen Sveriges

landsfiskaler, vilka anser att en del av den praktiska utbildningen bör förläggas

till landsbygdspolisdistrikt.

Den grundläggande fackutbildningen föreslås av lärarföreningen vid statens

polisskola skola läggas in i konstapelsklassen, vilken härigenom skulle

få en sammanlagd längd av 42 veckor.

D. Åtgärder för främjande av rekryteringen till polisyrket

genom upplysningsverksamhet m. m.

Utredningen

Inledningsvis framhåller utredningen, att man vid rekrytering av arbetskraft

till vissa yrkeskategorier inom de statliga och kommunala verksamhetsgrenarna

under det senaste decenniet haft att brottas med svårigheter.

Detta gäller särskilt i fråga om stora personalgrupper med servicebetonat

arbete av sådant slag att arbetsuppgifterna medfört påfrestningar på personalen

i fråga om bl. a. obekväm arbetstid. Såväl civila som militära myndigheter,

vilka har att svara för rekrytering och grundutbildning eller fort2

—Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 88

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

bildning av personal, inrymmer regelmässigt i sin organisation speciella

rekryterings-, utbildnings- och personalavdelningar. Inom försvarsväsendet

finns sådana avdelningar centralt vid de militära staberna och särskild

personal härför vid förbanden. Liknande organisation förekommer även

inom vissa civila myndigheter.

Enligt vad utredningen inhämtat, handlägges rekryteringsfrågorna inom

de militära staberna av befattningshavare vanligen med lägst majors rang

och vid de militära förbanden såsom deltidsuppgift av officerare med kaptens

eller löjtnants rang. Inom de civila verken är uppgifterna i fråga om

rekrytering av personal i allmänhet anförtrodda tjänstemän i byrådirektörs

eller förste byråsekreterares ställning. Inom vissa verk, t. ex. skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen, finns särskilda befattningar för

konsulenter in. fl., vilka vid sidan av centralt administrativa uppgifter

tjänstgör som instruktörer vid de regionala avdelningarna. De är vanligen

placerade i lönegrad A 23 eller högre lönegrad.

Beträffande upplysningsverksamheten för främjande av rekrytering till

polisyrket har polisväsendets organisationsnämnd ålagts vissa centrala uppgifter.

De övriga uppgifter, som åvilar organisationsnämnden, är emellertid

enligt utredningens mening av sådan omfattning att nämnden med de

resurser som står den till buds icke kan ägna upplysningsverksamheten

tillräcklig uppmärksamhet. På det lokala planet synes verksamheten vara

behäftad med vissa brister bl. a. i fråga om planering och samordning de

olika myndigheterna emellan. Utredningen har därför nödgats konstatera,

att upplysningsverksamheten i nuvarande läge utgör en eftersatt del av

rekryteringsarbetet.

Det faller sig enligt utredningens mening naturligt att, då det gäller frågan

om åstadkommande av en vidgad och effektivare upplysningsverksamhet,

låta de centrala uppgifterna ankomma på polisväsendets organisationsnämnd.

Verksamheten torde nämligen vara väl förenlig med vad som

i övrigt åligger nämnden rörande personalorganisatoriska och liknande

frågor. Emellertid bör även i fortsättningen rekryteringsmyndigheterna

och polischeferna ansvara för lokala åtgärder i rekryteringsfrämjande syfte,

varjämte ett närmare samarbete bör komma till stånd mellan dessa och

nämnden. De uppgifter, som enligt utredningens mening bör ankomma på

nämnden, beskrives på följande sätt.

Den centrala verksamhet som enligt utredningens mening sålunda bör

ankomma på organisationsnämnden bör i första hand avse samarbete med

myndigheter av vilka man kan påräkna bistånd i verksamheten, exempelvis

skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen

och försvarsväsendets centrala myndigheter samt vidare med föreningar

och andra organisationer, vilka kan tänkas vilja medverka i dessa

strävanden. Åtskilliga andra uppgifter torde även kräva nämndens uppmärksamhet,

såsom anlitande i här avsett syfte av dags- och veckopress,

film, radio och television, utarbetande av broschyrer och annat åskådningsmaterial.

Nämnden torde vidare böra medverka vid de kurser som för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

yrkesvägledare anordnas av arbetsmarknadsstyrelsen och för yrkesvalslärare

och befattningshavare med motsvarande uppgifter i samråd med

skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna ävensom vid de speciella kurser

som försvarsväsendet anordnar för militärförbandens personalassistenter

in. fl. Givetvis bör såsom en betydelsefull del i denna nämndens verksamhet

ingå att lämna bistånd och råd till rekryteringsmyndigheterna i deras

lokala upplysningsverksamhet. En rekryteringsstimulerande verksamhet

av ökad omfattning måste enligt utredningens mening ställa krav på intensivare

arbetsinsatser på det lokala planet.

I tidigare sammanhang har i förslaget angivits att vissa uppgifter av

mera speciell karaktär bör anförtros organisationsnämnden. Sålunda har

nämnden ansetts böra handha den förmedlande verksamhet, som erfordras

för placering av elever som genomgått polisiär yrkesskollinje. En

annan uppgift gäller prognosutredningar o. dyl. till ledning för rekryteringsmyndigheterna

vid bestämmande av antalet polisaspiranter vid varje

antagningstillfälle. För att folkhögskoleelever som har för avsikt att välja

polismannabanan skall kunna beredas tillfälle att under studieuppehåll

praktisera vid polisväsendet har det vidare ansetts böra ankomma på organisationsnämnden

att organisera och upprätthålla en förmedlingsverksamhet

och lämna kontinuerliga uppgifter till folkhögskolorna om var och

under vilka tider sådan praktiktjänstgöring kan komma i fråga. Nämnden

bör därvid väcka polismyndigheternas intresse för anlitande av folkhögskoleelever

för sådan tjänstgöring.

Utredningen konstaterar, att polisväsendets organisationsnämnd icke med

nuvarande resurser på ett tillfredsställande sätt kan genomföra ett så omfattande

program som här skisserats. Planeringen av verksamheten och det

fortlöpande arbete som erfordras för att syftet med verksamheten skall

kunna nås förutsätter med nödvändighet en förstärkning av nämndens personal.

I första hand synes erforderligt att till nämnden knytes ytterligare

en befattningshavare i ett högstlönegradssystem omfattande byråsekreterare

— förste byråsekreterare — byrådirektör. Dennes uppgift bör vara att

under nämnden organisera och leda den verksamhet varom här är fråga.

På en sådan befattningshavare måste ställas krav på god förmåga i pedagogiskt,

organisatoriskt och administrativt hänseende, varjämte han bör

äga ingående kännedom om skol-, yrkesutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor.

Remissyttrandena

Utredningens förslag har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av flertalet remissinstanser.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anser dock, att liksom polisväsendets

organisationsnämnd föreslagits få nytillskott av arbetskraft borde även för

de myndigheter, vilka på det lokala planet har att taga befattning med dessa

uppgifter, möjligheter ha skapats att fullgöra ett dylikt åliggande. Under alla

omständigheter finnes fog för att efterlysa någorlunda detaljerat utformade,

centralt utfärdade anvisningar till de lokala myndigheterna, inom dessa

med oförändrad personaltillgång kan svara för sådan upplysningsverksamhet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

Riksförbundet Sveriges polismän avvisar tanken att överföra upplysningsverksamheten

i högre grad på centrala instanser. Ansvaret för upplysningsverksamheten

bör åvila länsorganisationen och de med länen jämställda

större städerna, vilka därigenom får det samlade ansvaret för rekryteringen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller som ett alternativ till utredningens

tanke att uppdraga åt en kvalificerad befattningshavare inom polis\

äsendets organisationsnämnd att leda och organisera en effektivare upplysningsverksamhet

rörande polisyrket möjligheten att använda arbetsmarknadsstyrelsen

och dess underlydande organ. Landsfogden i Norrbottens

län anser, att den centrala verksamhet som enligt förslaget skall handhavas

av polisväsendets organisationsnämnd icke bör givas sådant omfång att en

särskild befattningshavare i föreslagna höga lönegrad skall behövas. Om en

alltför kraftig centralisering företages, torde detta enligt landsfogden medverka

till att minska intresset för och omfånget av de regionala och lokala

instansernas arbete, vilket i verkligheten torde vara det väsentligaste om

önskat resultat skall kunna nås.

Utredningen

E. Kostnadsfrågor

Följande synpunkter har legat till grund för utredningens kostnadsberäkningar

angående aspirantorganisationen.

För att en jämn rekrytering till polisyrket skall åstadkommas torde enligt

företagna beräkningar f. n. årligen omkring 530 polisaspiranter böra utbildas.

Under försöksverksamheten med polisiär yrkesskollinje avses omkring

40 elever årligen erhålla fullständig konstapelsutbildning på sådan linje. Av

dessa beräknas omkring 10 komma att efter genomgången utbildning erhålla

anställning såsom polisaspiranter i de polisdistrikt, som enligt förslaget

liksom nu skall utgöra särskilda rekryteringsområden, nämligen

Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg, samt övriga —

omkring 30 — i de 24 »moderkårer», vars rekryterings- och utbildningssektioner

avses tillgodose rekryteringsbehovet i det rekryteringsområde kåren

i fråga tillhör.

Den grundläggande teoretiska fackutbildningen av polisaspiranter skall

enligt utredningens förslag i första hand förläggas till huvudskolan och avdelningsskolorna

av statens polisskola. Resekostnadsersättning och traktamente

för resa till och från utbildningsorten i samband med genomgång av

nämnda utbildning och konstapelsklassen beräknas därför utgå till blott omkring

190 polisaspiranter årligen, medan omkring 300 polisaspiranter under

ifrågavarande utbildning kommer att kvarbliva å sina stationeringsorter.

Polisaspiranterna kommer under genomgång av här avsedda utbildningskurser

vid statens polisskola att tillhöra avdragsgrupp 1 eller 2 (se 11 § 3

mom. polislönereglementet) och därför icke bli berättigade till traktamente

under utbildningstiden (se 3 § KK 26/5 1954 ang. vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet m. in.). Under den praktiska

grundläggande fackutbildningen, vilken avses skola äga rum i »moderkåren»,

uppstår inga utgifter för resekostnadsersättning och traktamente.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

Antalet för heltidsanställning avsedda polismanstjänster i landet utgjorde

den 1 januari 1960 tillhopa 10 431, därav 1 209 tillhörande statspolisorganisationen,

8 extra tjänster och 875 rekryteringstjänster. Av de för kommunala

polisavdelningar avsedda tjänsterna — till antalet 9 168 — var cirka

3 150 inrättade i polisdistrikt med s. k. allmänt statsbidrag, därav cirka

2 550 tjänster i distrikt med 50 procent statsbidrag och cirka 600 tjänster

i distrikt med 25 procent statsbidrag avseende ordinarie tjänster.

Medellönen för polisaspirant har beräknats till 985 kronor per månad

(lönegrad Af 7 enligt 1961 års lönenivå). Resekostnadsersättning och traktamente

för resa till och från utbildning har uppskattats till 100 kronor för

varje polisaspirant.

För aspirantorganisationen beräknas på grundval av vad sålunda angivits

uppstå följande kostnader i avrundade tal.

1. Under den grundläggande fackutbildningens teoretiska del (cirka 8 veckor).

Lön till polisaspiranter.................................... 900 000

Resekostnadsersättning och traktamente .................... 20 000

Summa kronor 920 000

2. Under den grundläggande fackutbildningens praktiska del (cirka 3 må
-

nader).

Lön till polisaspiranter.................................... 1 450 000

Handledararvoden, kostnader för av utbildningen eventuellt föranledda

ledigheter för handledare från den ordinarie tjänsten,

lokalkostnader, kostnader för undervisningsmateriel m. m. 50 000

Tjänstedräkt (ekiperingshjälp cirka 750 kronor) 350 000

Summa kronor 1 850 000

3. Under genomgång av konstapelsklassen.

Lön till polisaspiranter.................................... 2410 000

Resekostnadsersättning och traktamente ...............20 000

Summa kronor 2 430 000

4. Aspiranttjänstgöring vid stats polisavdelning efter genomgången utbildning

i den mån vikariats- eller förstärkningstjunstgöring i polisdistrikt

ej kan erhållas.

Lön till polisaspiranter Kronor 30 000

Enligt utredningens beräkningar skulle sålunda kostnaderna för aspirantorganisationen

komma att utgöra 5 230 000 kronor per år.

Beträffande fördelningen av dessa kostnader mellan staten och polisdistrikten

framhåller utredningen, att polisväsendet under senare tid alltmer

kommit att framstå såsom ett för staten viktigt intresse. Från statens

sida har också i stigande omfattning vidtagits eu rad av åtgärder för polisväsendets

effektivisering. Utredningen har med anledning därav ifrågasatt,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

huruvida icke staten borde åta sig att bestrida kostnaderna även för den

föreslagna organisationen. Med hänsyn till den samverkan mellan stat och

kommun, på vilken vår nuvarande polisorganisation är uppbyggd, anser sig

utredningen emellertid — särskilt med beaktande av pågående utredning

rörande huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. — icke böra föreslå,

att statsverket övertar ansvaret för samtliga ifrågavarande kostnader.

Däremot synes det utredningen skäligt att staten ikläder sig hela kostnaden

för aspirantorganisationen, i vad denna är avsedd att tillgodose rekryteringsbehovet

för polisdistrikt, som är berättigade till allmänt statsbidrag.

Utredningen föreslår sålunda, att icke statsbidragsberättigat polisdistrikt

får deltaga i kostnaderna med den del därav som belöper å polisdistriktet

enligt förhållandet mellan å ena sidan antalet polismanstjänster, vilka finns

inrättade för distriktets eget behov, samt å andra sidan antalet polismanstjänster

i rekryteringsområdet. Fördelningen föreslås skola bestämmas på

grundval av kostnaderna per kalenderår och — i fråga om antalet polismanstjänster

— efter förhållandena den 1 juli det år kostnaderna uppstått.

»Moderkårerna» avses skola förskottsvis bestrida samtliga kostnader för

aspirantorganisationen men gottgöras av statsmedel för vad som belöper å

övriga polisdistrikt i rekryteringsområdet och å egen statspolisavdelning.

De icke statsbidragsberättigade polisdistrikt, i vilka »moderkårer» icke

finns, bör därefter bidraga till statsverkets nämnda kostnader enligt angiven

beräkningsgrund. Utredningen säger sig vara medveten om att detta innebär

en viss pålaga för de polisdistrikt vilkas poliskårer kommer att utgöra

»moderkårer». Skyldigheten får dock anses uppvägas bl. a. av den fördel

som dessa distrikt erhåller genom att under tiden för den grundläggande

praktiska utbildningen utan särskild kostnad äga tillgång till reservpersonal.

Enligt av utredningen med ledning av tillgängliga uppgifter gjord beräkning

torde den föreslagna kostnadsfördelningen medföra, att cirka 2 200 000

kronor av kostnaderna för aspirantorganisationen kommer att belasta statsverket.

Efter avdrag för vad staten i detta hänseende redan bidrager med —

cirka 500 000 kronor — skulle sålunda kostnadsökningen för dess del uppgå

till cirka 1 700 000 kronor.

För statens polisskola erfordras en anslagsökning till täckande

av utgifterna för den grundläggande fackutbildningens teoretiska del. De

årliga kostnaderna härför beräknas i avrundade tal enligt följande.

Lärararvoden ........................................... 160 000

Expenser, undervisningsmateriel in. m. ...................... 30 000

Summa kronor 190 000

I beräkningen ingår icke eventuella ytterligare kostnader för lokaler.

Förslaget beträffande upplysningsverksamhet och yrkesorientering

m. in. för främjande av polisrekryteringen

beräknar utredningen medföra följande kostnader.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

Lön, resekostnadsersättning och traktamente till innehavare av

föreslagen befattning hos polisväsendets organisationsnämnd .. ..

Övriga kostnader............................................

Summa kronor

35 000

25 000

60 000

De ökade utgifterna för undervisningen vid statens polisskola och polisväsendets

organisationsnämnd bör enligt utredningens mening belasta statsverket.

Kostnadsökningen för staten för aspirantorganisationen samt de ökade utgifterna

för statens polisskola och till rekryteringsfrämjande åtgärder m. m.

skulle sålunda komma att uppgå till omkring 1 900 000 kronor.

Kostnaderna för den av utredningen föreslagna försöksverksa mheten

med polisiär yr k ess kollinje påkallar därj ämte ökat

statsanslag för yrkesskolväsendet.

Remissyttrandena

Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs,

Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro

och Västmanlands län samt styrelsen för statens polisskola har tillstyrkt

eller lämnat utan erinran utredningens förslag beträffande kostnadsfrågorna.

Länsstyrelserna i Stockholms, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands

län, landsfogdarna i Gävleborgs och Västernorrlands län, stadsfiskalen i

Luleå samt Svenska stadsförbundet anser, att statsverket helt bör stå kostnaderna

för aspirantorganisationen.

Svenska stadsförbundet finner i sitt yttrande anmärkningsvärt att staten

föreslagits skola övertaga hela kostnaden i vad densamma belöper på de till

allmänt statsbidrag berättigade polisdistrikten, medan däremot de på övriga

distrikt, d. v. s. flertalet stadsdistrikt, belöpande kostnaderna — med undantag

av kostnaderna för statspolisen — skall fördelas mellan polisdistrikten

i förhållande till de olika poliskårernas storlek. För denna olikartade behandling

av polisdistrikten har icke anförts några sakliga argument. Det

finns minst lika starka skäl för att staten skall övertaga det ekonomiska

ansvaret även beträffande de polisdistrikt som icke är berättigade till allmänt

statsbidrag. Den av utredningen föreslagna fördelningsnormen torde

många gånger leda till ett orättvist resultat från de enskilda kommunernas

synpunkt. Förbundet påpekar även att de städer vari »moderkårerna» är

belägna kommer att åsamkas kostnader, vilka icke skall inräknas i den

summa som skall gå till fördelning mellan de olika polisdistrikten. Härvid

avses den föreslagna förpliktelsen för dessa städer att förskottera hela kostnaden

för aspirantorganisationen. Det kan enligt förbundets mening icke

vara befogat att pålägga dessa städer en sådan ekonomisk börda, vilken icke

torde kunna uppvägas av eventuella fördelar för dessa städer genom att

aspirantkårerna placeras där. Med ställningen av »moderkår» följer även eu

hel del besvär på det administrativa planet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1061

Landsfogden i Gävleborgs län anför bl. a.

Det kan förefalla tveksamt huruvida skäl föreligger att även i fortsättningen

upprätthålla skillnaden mellan polisdistrikt som åtnjuter statsbidrag

och sådana som ej äga denna förmån. Statsverket har i princip

åtagit sig kostnaderna för polisutbildningen. Från administrativ synpunkt

och rättvisesynpunkt skulle det vara en vinst, därest statsverket avstod

från att utkräva ersättning från de icke statsbidragsberättigade polisdistrikten.

Det kan ifrågasättas om utredningen tillräckligt beaktat de merkostnader

och det besvär, som genom förslaget uppkommer för de s. k. moderkårerna.

Dessa skall utan särskild ersättning handhava de administrativa

göromålen för aspirantorganisationen och dessutom tillhandahålla handledare

för den praktiska grundutbildningen. Jag föreslår därför, att utredningens

förslag i denna del omarbetas.

Även länsstgrelsen i Kristianstads län, Stockholms stads rätts- och polisdirektion,

polismästaren i Halmstad samt stadsfiskalerna i Kristianstad och

Skövde förordar en omprövning av förslaget till kostnadsfördelning. Särskilt

påpekas av några remissinstanser, att de städer vari »moderkårerna» är

belägna bör ha särskild kompensation för bl. a. administrativa kostnader.

Statskontoret anser, att rådande relation mellan statens och kommunernas

bidrag i huvudsak bör bibehållas. Ämbetsverket anför bl. a.

Ett genomförande av utredningens förslag i fråga om kostnadernas fördelning

mellan stat och kommun skulle innebära, att statsverket komme att

belastas med en betydligt ökad andel av kostnaderna för polisväsendet.

Såsom framgår av betänkandet, pågår för närvarande utredning av frågan

om huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. (1957 års polisutredning).

Med hänsyn härtill kan ämbetsverket icke anse lämpligt, att den av de sakkunniga

avsedda omfördelningen av kostnaderna vidtages nu. Statskontoret

håller i stället före, att även vid införandet av den i betänkandet föreslagna

aspirantorganisationen rådande relation mellan statens och kommunernas

bidrag i huvudsak bör bibehållas. Härvid uppställer sig frågan, om nuvarande

bestämmelser om statsbidrag till avlöningskostnaderna för innehavare av

rekryteringstjänster (15 § 2 mom. polislagen) alltjämt kan gälla och sålunda

bli tillämpliga på all rekryteringspersonal. Emellertid skulle härigenom

å ena sidan statsbidraget till sådana bidragsberättigade polisdistrikt,

som nu har anställda s. k. polisrekryter, komma att försämras, eftersom polisrekryt

som icke är berättigad till oavkortad lön under utbildningstiden,

av statsverket erhåller arvode — för närvarande 14 kronor för dag — under

den tid utbildningen i konstapelsklassen vid statens polisskola pågår.

Å andra sidan skulle de icke statsbidragsberättigade distrikten, vilka nu

bidrar till nyssnämnda kostnader enligt visst kvoteringssystem inte längre

behöva utgiva sagda bidrag. Med hänsyn till angivna konsekvenser lärer en

statsbidragsreglering på sätt nu antytts knappast kunna genomföras. Såvitt

ämbetsAeiket kan finna, bör det emellertid vara möjligt att konstruera en

formel, enligt vilken nuvarande kostnadsfördelning i huvudsak bibehålies.

En framkomlig väg synes härvid vara att för de statsbidragsberättigade

polisdistrikten utforma en kvoteringsregel motsvarande den utredningen

töreslagit beträffande de nu icke statsbidragsberättigade distrikten, varvid

kvoteringen kunde ske med utgångspunkt från ett med statens kostnadsandel

minskat beräkningsunderlag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1901

25

4. Departementschefen

Åtskilliga faktorer torde ha medverkat till uppkomsten av de rekryteringssvårigheter

som föreligger inom polisväsendet. Sålunda kan man peka

på det förhållandet att arbetet inom polisen i stor utsträckning fullgöres i

skifttjänst och att arbetet särskilt i de större distrikten är påfrestande.

I många polisdistrikt är det dessutom svårt att i samma utsträckning som

inom andra yrken bereda personalen sommarsemester och sammanhängande

ledighet över lördagar och söndagar. Detta sammanhänger självfallet

med att behovet av polis kulminerar, när andra medborgargrupper har fritid.

Polisyrkets svårigheter att hävda sig i konkurrensen med andra yrken

blir givetvis alldeles särskilt kännbara i sådana konjunkturer med god

arbetstillgång, som rått under en lång följd av år.

Mot bakgrunden av det anförda framstår det som naturligt, att man

måste pröva olika vägar för att ernå en tillfredsställande rekrytering, varmed

jag avser att antalet sökande till lediga tjänster skall vara tillräckligt

för att medge ett urval, svarande mot de krav som det moderna samhället

ställer på polistjänsten.

Polisverksamhetsutredningen har framlagt förslag till olika åtgärder -—

delvis av genomgripande natur — för att förbättra såväl rekryteringsmöjligheterna

på polismannabanan som utbildningen av polisaspiranter. Förslagen

har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna,

och jag anser mig för egen del i huvudsak kunna biträda dem.

Vissa av förslagen syftar till ändringar i fråga om kompetenskraven för

sökande till polistjänst, vilka krav fastställes i administrativ ordning. Oaktat

dessa förslag därför skulle kunna förbigås i detta sammanhang, vill jag

här beröra ett av förslagen, som har betydelse för bedömningen av andra

förslag vilka här upptagits till behandling. Utredningen har funnit, att den

nuvarande minimiåldern för sökande till polistjänst, 21 år, utgör ett väsentligt

rekryteringshinder, därför att många som eljest skulle varit hågade

att ägna sig åt polisyrket vid denna ålder redan har träffat sitt yrkesval.

Med hänsyn härtill har utredningen föreslagit, att minimiåldern sänkes

så att sökande kan antagas till polisaspirant tidigast det år han fyller 19

år. En förutsättning för antagning skall dock vara att sökanden då fullgjort

sin första värnpliktstjänstgöring. Förslaget har tillstyrkts i det stora

flertalet remissyttranden. Även om — såsom också återspeglas i en del remissyttranden

— betänkligheter givetvis anmäler sig mot att till polistjänst

använda personer, som inte kan förutsättas ha vunnit någon högre

grad av erfarenhet och mognad, anser jag mig under förhandenvarande

förhållanden böra medverka till den breddning av rekryteringsunderlaget,

som eu sänkning av antagningsåldern medför. I viss mån torde nämnda

brister kompenseras genom den gedignare fackutbildning, som polisaspiranterna

skulle erhålla, om ett annat av utredningens förslag — till vilket

;j — llihang till riksdagens protokoll 1901. 1 sand. Nr 88

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

jag återkommer — genomföres. Det får för övrigt ankomma på vederbörande

polisbefäl att tillse att de yngsta polismännen såvitt möjligt icke

anförtros mera svårbemästrade uppgifter. Jag avser sålunda att senare

för Kungl. Maj :t framlägga förslag till de åtgärder, som erfordras för att

genomföra utredningens nu berörda förslag.

Utredningen har framlagt ytterligare ett förslag, som syftar till att innan

de unga börjat förbereda sig för annat yrke inrikta dem på polisyrket. Förslaget

innebär att en treårig polisiär utbildningslinje på försök inrättas

inom grkesskolväsendet.

Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till detta förslag, men i

en hel del yttranden uttalas tveksamhet. De principiella invändningarna

hänför sig framför allt till svårigheten att bedöma elevernas lämplighet

för polisyrket med hänsyn till deras ungdom vid utbildningens början. Meningen

är emellertid, att de två första åren av utbildningen skall ägnas

åt allmänbildande och tekniska ämnen. Utbildningen kommer därför att

vara till god nytta för eleverna, även om de efter dessa två år inte fullföljer

sin utbildning till polis. Med den modifiering av förslaget, som jag förordar

i det följande, blir det efter de två åren en särskild prövning av deras lämplighet

för polisyrket, varigenom här berörda invändningar förlorar sin aktualitet.

För egen del anser jag förslaget att skapa en särskild polisiär yrkesskollinje

utan tvekan värt att prövas. För att i den mån så är möjligt försäkra

sig om att eleverna efter utbildningen kan antagas till polistjänst, bör som

utredningen föreslagit elevuttagningen till den nya yrkesskollinjen ombesörjas

av en särskild uttagningsnämnd. Jag finner också utredningens förslag

att eleverna under utbildningens gång skall stå under ledning och

tillsyn av en polisutbildad föreståndare välbetänkt.

Beträffande utbildningsgången har jag redan antytt, att de två första

åren avses skola inriktas på allmänbildande och tekniska ämnen, medan

det tredje året enligt utredningens förslag skulle ägnas åt speciella polisämnen

och innebära en fullständig konstapelsutbildning. Det betyder, att

konstapelsutbildning skulle meddelas såväl inom yrkesskolans ram som

vid polisskolan. Mot förslaget i denna del har starka invändningar rests.

Förut har jag berört de principiella invändningar, som hänför sig till svårigheten

att bedöma elevernas lämplighet för polisyrket vid utbildningens

början. Men även en sådan praktisk synpunkt som att yrkesskoleleven under

sin konstapelsutbildning endast har möjlighet att erhålla stipendier och

studiebidrag till relativt låga belopp, medan polisskoleleven uppbär oavkortad

lön som polisaspirant i lönegraden Af 7, talar bestämt mot den föreslagna

lösningen. Jag förordar i stället, att den nya yrkesskollinjen göres tvåårig

med undervisning i allmänbildande och tekniska ämnen och så inriktad

att linjen framstår som en meningsfylld utbildning för polisyrket. Efter

avslutad utbildning i yrkesskola och fullgjord värnpliktstjänstgöring får

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

eleven i vanlig ordning söka anställning som polisaspirant och som sådan

erhålla konstapelsutbildning vid polisskolan. Därigenom undanröjes också

vissa andra av remissinstanserna påvisade olägenheter av utredningens

förslag. Jag avser här närmast uttalandet, att man genom uppdelningen på

två utbildningslinjer förlorar det värde, som ligger i att all polispersonal

har samma grundläggande fackutbildning samt bibringas samhörighet och

kåranda under genomgång av konstapelsklassen. Likaså bortfaller bekymren

med samordningen mellan yrkesskolan och polisskolan och med anskaffning

av lärare för yrkesskolans konstapelsutbildning.

Förslaget bör enligt utredningens mening prövas vid yrkesskolorna i

Lund, Mölndal, Örebro och Luleå. Under mina överväganden i denna fråga

har jag funnit det lämpligare, att försöksverksamheten förlägges till

Stockholm, Lund och Mölndal. Den brist på polispersonal, som föreligger i

Stockholm, beror till väsentlig del på svårigheten att behålla personalen. En

onormalt stor del av polismännen slutar sin anställning efter endast något

eller några års tjänst. En undersökning rörande orsakerna till detta förhållande

har visat, att de nyanställda polismännen nästan uteslutande kommer

från landsorten samt att de påfrestande tjänstgöringsförhållandena och

svårigheten att erhålla bostad i Stockholm varit bidragande orsaker till

den kraftiga avgången. Avgången skulle säkerligen bli betydligt mindre, om

rekryteringen i större utsträckning kunde ske bland stadens egen ungdom.

Därigenom skulle man få personal, som redan hade sin bostadsfråga löst,

som kände sig mera bunden till staden och som med större lätthet kunde

anpassa sig till den förhållandevis hårda tjänstgöringen i Stockholm. Genom

att anordna en polisiär linje vid yrkesskolan i Stockholm främjas

den önskade rekryteringen till polisyrket bland stadens ungdom. — Den

i Stockholm belägna yrkesskolan har inte internatkaraktär. För att vinna

erfarenheter av utbildningen i skola med sådan karaktär, anser jag det

lämpligt att försöksverksamhet anordnas även vid de centrala yrkesskolorna

i Lund och Mölndal.

Beträffande försöksverksamhetens omfattning vill jag förorda att årligen

med början från och med kalenderåret 1962 antages förslagsvis 40

manliga elever till polisiär yrkesskolutbildning i Stockholm och 10 manliga

elever i var och en av yrkesskolorna i Lund och Mölndal. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt fastställa antalet elever för nämnda

utbildning.

I Kungl. Maj :ts anvisningar angående rekrytering och grundläggande

utbildning av polispersonal föreskrives, att rekryteringspersonal ej på egen

hand hör få förrätta polistjänst, förrän den erhållit grundläggande kännedom

om sådan tjänst. Beträffande polisrekryt framhålles, att denne snarast

möjligt bär få påbörja grundläggande utbildning och övningstjänstgöring

för alt så snart han befinnes lämplig härför kunna beredas självständig

vikariats- eller förstärkningstjänstgöring.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

Rekryteringspersonalens grundläggande fackutbildning äger f. n. rum

ute i polisdistrikten. Det sätt, på vilket sådan utbildning sker, varierar i betydande

grad med hänsyn till rekryteringens omfattning. Den grundläggande

utbildningen påverkas också av i vilken utsträckning personal kan

avdelas för handledningsuppdrag och i vad mån personalläget gör det nödvändigt

att rekryteringspersonalen så snart som möjligt insättes på självständiga

tjänsteuppdrag.

Polisverksamhetsutredningen har konstaterat, att grundläggande utbildning

av rekryteringspersonal huvudsakligen förekommer endast i de större

städerna. Denna iakttagelse bekräftas genom de undersökningar angående

utbildningsförhållandena, som verkställts av 1958 års utredning angående

arbetsförhållandena vid polisväsendet. I det betänkande, som denna utredning

avgav i mars 1960 angående arbetsförhållanden och arbetsvillkor vid

polisväsendet, konstateras bl. a. att de nyanställdas tjänstemässiga introduktion

i polisyrket företer en oenhetlig bild. Några timmars allmän orientering,

meddelad av polischef eller polisbefäl, växlar med kortare eller

längre mera kursmässigt lagd undervisning.

Att den nyanställde polismannen erhåller en tillräcklig utbildning, innan

han anförtros att självständigt utföra tjänsteuppgifter, är givetvis en förutsättning

för att polisverksamheten skall kunna fullgöras på behörigt sätt.

Sasom framhållits av 1958 års utredning är detta också väsentligt med

hänsyn till den nyanställdes anpassning i yrket. Om en polisman vid konfrontationen

med arbetsuppgifter av olika slag tvingas att utan vägledning

på egen hand finna vägar till deras lösning, föreligger risk för att det hos

honom kan uppstå en känsla av osäkerhet och vanmakt inför arbetsuppgifterna,

som kan komma att utgöra grunden för en bestående vantrivsel

med yrket. Utsändandet av otillräckligt utbildade och oerfarna polismän på

självständiga uppdrag kan också försämra relationerna mellan polisen och

allmänheten.

I syfte att möjliggöra större enhetlighet och planmässighet i den grundläggande

utbildningen har polisverksamhetsutredningen föreslagit, att en

särskild aspirantorganisation inrättas. Polisaspirant avses användas såsom

en för all rekryteringspersonal gemensam benämning. Aspiranterna skall

för varje län och de fem s. k. fristående polisinästarstäderna sammanföias

i särskilda rekryterings- och utbildningssektioner. För länsrekryteringsområdenas

del avses en sådan sektion tillgodose rekryteringsbehovet i

hela länet men vara knuten till ett polisdistrikt, vars poliskår skall utgöra

»moderkår» för polisaspiranterna. I regel skall residensstädernas poliskårer

därvid anlitas. Under tider då aspiranterna inte undergår utbildning

skall de kunna anlitas för vikariats- och förstärkningstjänstgöring i de

olika polisdistrikten inom rekryteringsområdet och tillfälligt även i annat

rekryteringsområde.

I likhet med övervägande antalet remissinstanser biträder jag detta för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

slag, vars genomförande jag anser vara en nödvändig förutsättning för att

få till stånd en förbättrad utbildning av nyanställd polispersonal. Jag förordar,

att den nya organisationen träder i verksamhet från och med den

1 januari 1962.

Såsom utredningen föreslagit bör aspiranterna genomgå en grundläggande

fackutbildning, varav en teoretisk del omfattande åtta veckor i

statens polisskola och en praktisk om tre månader i »moderkåren».

Det är möjligt, att man från rationaliseringssynpunkt borde koncentrera

aspirantkadrarna ännu mer än utredningen föreslagit, men jag anser att så

inte bör ske så länge polisväsendet i huvudsak är en kommunal angelägenhet.

Å andra sidan kan jag inte — av skäl som framgår av vad jag förut anfört

— dela uppfattningen att ifrågavarande förslag bör vila i avvaktan på

vad som kan komma att beslutas i fråga om huvudmannaskapet för polisväsendet.

Förslaget kan under inga förhållanden motverka en lämplig lösning

av denna fråga.

I några remissyttranden har anförts betänkligheter mot utredningens

uttalande att aspiranten efter genomgången utbildning bör kunna tagas i

anspråk för vikariats- eller förstärkningstjänstgöring även inom annat

rekryteringsområde än det han tillhör. Jag vill med anledning av denna

invändning endast framhålla, att rekryteringsbehovet inom de skilda länen

bör följas centralt av polisväsendets organisationsnämnd och att aspirantkadrarnas

storlek skall anpassas efter variationerna i detta behov. Det

torde därför bli mera sällan förekommande att polisaspirant tages i anspråk

för tjänstgöring inom annat län. I den mån så blir fallet lär ianspråktagandet

endast komma att bli av mycket tillfällig karaktär.

De förslag till reformer i olika hänseenden, som jag i det föregående

framlagt, syftar framförallt till att skapa en ökad och bättre rekrytering till

polisväsendet. För att nå detta mål är det icke tillräckligt att åtgärder vidtages

för åstadkommande av utvidgade och förbättrade utbildningsmöjligheter,

förmånligare villkor under utbildningstiden samt andra ändringar

av det slag som behandlats i det föregående. Ett viktigt led i de rekryteringsbefrämjande

åtgärderna är därjämte att sprida kännedom om förmånerna

på polisbanan samt att därvid utnyttja de möjligheter som en väl

organiserad upplysningsverksamhet erbjuder. Jag anser mig därför böra

understryka angelägenheten av att upplysningsverksamheten rörande polisyrket

utbygges och effektiviseras.

Polisväsendets organisationsnämnd har tidigare ålagts vissa uppgifter

i rekryteringsfrämjande syfte. De övriga uppgifter, som åvilar nämnden,

har emellertid nått sådan omfattning, att den med nuvarande personella

resurser knappast förmår ägna upplysningsverksamheten nämnvärd uppmärksamhet.

För att åstadkomma den utbyggnad av ifrågavarande verksamhet,

som jag anser nödvändig, föreslår jag i likhet med utredningen att

till nämnden knytes ytterligare eu befattningshavare med tjänst som högst

byrådirektör i Ac 24.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

Utredningen har i korthet redogjort för de rekryteringsuppgifter av skilda

slag, som nämnden bör ägna uppmärksamhet åt. I anslutning till denna redogörelse

vill jag understryka betydelsen av att rekryteringsmyndigheterna

lämnas bistånd och råd i sin lokala verksamhet för att åstadkomma en

ökad och förbättrad rekrytering.

I fråga om de kostnadsökningar, som föranledes av de framlagda förslagen

vill jag framhålla följande.

Jämlikt 15 § polislagen utgår statsbidrag med 20 procent till avlöningskostnaderna

för innehavare av icke-ordinarie befattningar i vad avser sådana

polisdistrikt, som är berättigade till allmänt statsbidrag. Utredningen

har föreslagit en ändring av denna regel, innebärande att staten skall ikläda

sig hela lönekostnaden för aspirantorganisationen i vad den är avsedd att

tillgodose rekryteringsbehovet för statsbidragsberättigade polisdistrikt. I

likhet med statskontoret kan jag icke finna skäl att nu ändra gällande bidragsregler.

Staten bör liksom hittills bidraga med endast 20 procent av den

del av ifrågavarande kostnader som hänför sig till statsbidragsberättigade

distrikt.

Mitt förslag beträffande den polisiära yrkesskolutbildningens utformning

får till följd, att all rekryteringspersonal erhåller sin fackutbildning

inom polisväsendet. Kostnaderna i samband med aspirantutbildningen

kommer därför att avse samtliga de 530 aspiranter, som årligen behöver

utbildas.

Vid här angivna förhållanden kommer kostnadsökningen för statsverket

i vad den avser aspirantlönerna endast att föranledas av att polisrekryterna

skall uppgå i aspirantorganisationen och erhålla oavkortad lön under

utbildningstiden.

Av rekryteringspersonalen beräknas f. n. omkring 25 procent utgöra

polisrekryter. Dessa har praktiskt taget helt sin tjänstgöring förlagd till

statsbidragsberättigade polisdistrikt. Den sammanlagda utbildningstiden

för aspiranterna uppgår enligt förslaget till 10 månader. Medellönen för en

polisaspirant belöper sig till 985 kronor i månaden. Den totala lönekostnadsökningen

för 25 procent av rekryteringspersonalen (130 personer) under

10 månaders utbildning uppgår sålunda till 1 280 000 kronor. Av detta

belopp utgör statsbidraget i runt tal 250 000 kronor, vilket belopp alltså

utgör den ökade årliga lönekostnaden för staten.

Enligt förslaget skall polisaspiranterna genomgå en grundläggande teoretisk

fackutbildning vid statens polisskola. Då enligt gällande bestämmelser

resekostnadsersättning och traktamente för genomgång av konstapelsklassen

alltid skall utgå av statsmedel bör enligt min mening även dylika

kostnader för nämnda fackutbildning bekostas av statsverket. Av de 530

polisaspiranterna beräknas 190 komma att bli berättigade till sådan ersättning,

vilken för varje polisaspirant beräknas uppgå till i medeltal 100 kronor.

Kostnadsökningen för staten i detta hänseende kommer alltså att be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

löpa sig till i runt tal 20 000 kronor per år. Jag vill i detta sammanhang

föreslå, att nämnda kostnader för genomgång av den grundläggande fackutbildningens

teoretiska del och konstapelsklassen, vilka kostnader beräknas

till sammanlagt 40 000 kronor, fr. o. m. nästa budgetår bestrides från

anslaget Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m.

I den mån polisaspiranten efter genomgången utbildning inte kan erhålla

vikariats- eller förstärkningstjänstgöring i polisdistrikt, bör han om möjligt

beredas aspiranttjänstgöring vid statspolisen. Den beräknade avlöningskostnaden

för dylik tjänstgöring, som skall gäldas av statsverket, uppgår

till 30 000 kronor per år. Dessa kostnader torde få bestridas från anslaget

Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet i

riket stadgade ordning in. m.

Frågan om fördelningen mellan polisdistrikten av löneskostnader m. m.

kommer att upptagas till behandling i samband med redovisningen av förslagen

till ändringar i polislagen.

De ökade statsutgifterna för statens polisskola och polisväsendets organisationsnämnd

bör i enlighet med utredningens förslag beräknas till

250 000 kronor.

Sålunda angivna kostnadsökningar för statsverket uppgår till sammanlagt

omkring 550 000 kronor.

Ett genomförande av förslagen innebär att vissa kostnader, som nu belastar

statsverket, kommer att bortfalla. Detta gäller viss del av de arvoden,

som utbetalas till polisrekryterna under deras genomgång av konstapelsklassen

samt utgifterna för s. k. särskild polistjänst. Statsverkets kostnader

i dessa hänseenden kan uppskattas till 150 000 kronor. Intill dess den

nya aspirantorganisationen träder i verksamhet den 1 januari 1962 torde

ifrågavarande kostnader för nästa budgetar fa bestridas från anslagen till

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. resp. Bidrag

till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. in.

Den slutliga kostnadsökningen för statsverket torde alltså kunna uppskattas

till i runt tal 400 000 kronor. Med hänsyn till tidpunkten för aspirantorganisationens

genomförande behöver emellertid endast medel för

täckande av en del av angivna kostnader anvisas för nästa budgetår. Härtill

kommer de kostnader, som föranledes av den föreslagna försöksverksamheten

med en särskild polisiär yrkesskollinje. Dessa kostnader, vilka för

nästa budgetår torde kunna uppskattas till i runt tal 75 000 kronor, påkallar

icke någon uppräkning av bidragsanslagen till yrkesskolväsendet. Under

påföljande budgetår torde kostnaderna kunna beräknas till omkring 250—

300 000 kronor för budgetår.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

II Anslagsberäkningar för budgetåret 1961/62

1. Statens polisskola: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .......................... 1 052 000 1 022 683

1960/61 (statsliggaren s. 1200) ... 1 080 000

1961/62 (förslag) ................ 1 305 000

Av anslaget för innevarande budgetår skall ett belopp av 140 000 kronor

avräknas mot automobilskattemedlen.

Yrkande

Styrelsen för statens polisskola (skr. 30/8 1960) hemställer, att anslaget höjes

med 116 200 kronor.

ökning

1. a) 1 förste byråsekreterare Ae 23 i st. f. 1 lärare Ae 21..................... 2 792

b) Ordinariesättning av 1 kontorist Ae 9.................................. .

c) Ordinariesättning av 1 expeditionsvakt Ae 7............................ .

2. a) Arvoden till timlärare i fortbildnings- och specialkurser.................. 59 500

b) Tillfällig skrivhjälp å skolans kansli.................................... 5 000

3. Omräkning............................................................ 48 908

116 200

Motiv

1 a) Vid skolan är inrättad en tjänst som lärare i Ae 21 med skyldighet

att biträda rektor med administrativa göromål. Därvid har förutsatts, att

innehavaren av tjänsten under minst halva tiden skall sysselsättas med

lärarverksamhet. Under tre månader av året, då undervisningsverksamheten

är inskränkt, kan befattningshavaren endast i begränsad utsträckning fullgöra

sin undervisningsskyldighet, vilken i stället är så mycket mer omfattande

under övriga månader. Rektor har under sådana förhållanden ej

kunnat lämnas det biträde, som avsetts med lärartjänstens inrättande.

Tvärtom har hans arbetsbörda på grund av skolans kraftiga expansion

ständigt ökat. Med hänsyn härtill bör inrättas en kvalificerad befattning

för enbart administrativa och kamerala göromål. Med den nya befattningen

bör icke förenas någon undervisningsskyldighet.

1 b—c) Varaktigt behov av ifrågavarande tjänster torde föreligga.

2 a) Styrelsen förslag om en ändring av lärartjänsten i Ae 21 till en sekreterare

änst i Ae 23 medför en ökning av medelsbehovet med 15 000

kronor.

Styrelsen föreslår vidare, att följande kurser till angivna timlärarkostnader

anordnas nästa budgetår:

6 fortbildningskurser i polistjänst, (6 x 4 500) 27 000 kronor, 4 kurser

i brottsplatsundersökning, (4 x 6 000) 24 000 kronor, en kurs i utredning

av gäldenärsbrott m. m., 9 000 kronor, 2 kurser i utredning av kvalifice
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

rade förmögenhetsbrott, deklarationsbrott m. m., (2 x 9 000) 18 000 kronor,

två kurser i färgfotografering, (2 x 3 800) 7 600 kronor, 2 specialkurser

i trafiksäkerhet och trafikövervakning, 13 500 kronor, en kurs i

brandorsaksutredning, 5 000 kronor, tre kurser i arbetsledning, (3 x 3 500)

10 500 kronor och 2 kurser i socialkunskap, (2 x 5 000) 10 000 kronor.

Timlärarkostnaderna för angivna kurser medför ökat medelsbehov av i

runt tal 44 500 kronor.

Styrelsen, som under omkostnadsanslaget äskar medel för prenumeration

av utländska tidskrifter, hemställer att — inom ramen för tillgängliga

medel — från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, försöksvis få disponera medel för att översätta

och publicera för undervisningen och polisverksamheten värdefulla artiklar.

2 b) Bl. a. den utökade undervisningen vid skolan i form av specialkurser

av olika slag ställer stora krav på ytterligare arbetskraft vid skolans

kansli.

Departementschefen

Såsom polisverksamhetsutredningen framhållit torde för statens polisskola

erfordras ökade anslag till täckande av utgifterna för den grundläggande

fackutbildningens teoretiska del. Under förevarande anslag bör i enlighet

härmed beräknas ett belopp av 160 000 kronor för timlärarkostnader

avseende ifrågavarande utbildning.

Av de förslag om tjänsteförändringar som styrelsen för statens polisskola

framfört i sina äskanden, förordar jag, att en tjänst som expeditionsvakt

i Ae 7 uppföres på ordinarie stat.

För anordnande av fortbildnings- och specialkurser beräknar jag ett

med 11 000 kronor förhöjt belopp. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att avgöra, vilka kurser som skall förekomma.

För att möjliggöra tillhandahållande av tillfällig biträdespersonal i erforderlig

omfattning bör ytterligare 5 000 kronor anvisas.

Kostnader för översättning och publicering av utländska tidskriftsartiklar

torde enligt Kungl. Maj :ts beslut få bestridas från tillgängliga medel under

delposten Ersättning till författare av läroböcker för polisskolans behov.

Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar in. in.

medför ett ökat medelsbehov av 49 000 kronor. Anslaget bör sålunda uppräknas

med (160 000 + 11 000 + 5 000 + 49 000) 225 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknar jag till (1 080 000 + 225 000)

1 305 000 kronor. Härav torde ett belopp av 170 000 kronor avräknas mot

automobilskattemedlen. Anslaget bör fördelas på olika poster på sätt framgår

av följande avlöningsstat.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens polisskola, som föranledes av

vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62;

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 110 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 976 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 143 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 69 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......................... 7 Q00

Summa kronor 1 305 000;

c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret

1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 305 000 kronor, därav 170 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

2 Statens polisskola: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1959/60 304 000 294 654

1960/61 (statsliggaren s. 1202) ...... 315 000

1961/62 (förslag) .................. 354 000

Av anslaget för innevarande budgetår skall ett belopp av 41 000 kronor

avräknas mot automobilskattemedlen.

Yrkande

Styrelsen för statens polisskola (skr. 30/8 1960) hemställer, att anslaget

höjes med 19 200 kronor.

Utgifter

1959/60

1. Övriga expenser...................... 43 418

2. Övriga utgifter....................... 243 426

Motiv

1. Posten bör uppräknas med 1 000 kronor för att möjliggöra prenumeration

av utländska facktidskrifter och med 2 000 kronor för kostnadsfördyring

i följd av allmänna varuskatten.

2. För plockning och häftning av kompendier, vilka skrives och stencileras

vid skolan, bör anlitas en specialfirma. Kostnaderna härför beräknas

Anslag

1960/61

Förslag

ökning

47 000

50 000

3 000

255 000

271 200

16 200

19 200

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

till 2 500 kronor per läsår. Medelsanvisningen för undervisningsmateriel

m. m. bör med hänsyn till föreslagna kurser i arbetsledning ökas med 2 000

kronor. För inspelning av undervisningsfilm beräknas oförändrat 10 000

kronor. Styrelsen hemställer om ett anslag av 700 kronor till den av skolans

elevråd bedrivna verksamheten. Anslagsposten bör slutligen uppräknas

med 11 000 kronor för fördyringar föranledda av allmänna varuskatten.

Departementschefen

I enlighet med polisverksamhetsutredningens förslag bör under förevarande

anslag upptagas ett belopp av 30 000 kronor till täckande av utgifterna

för expenser in. m. under den grundläggande fackutbildningens teoretiska

del. Av beloppet bör 23 000 kronor avses för undervisningsmateriel

m. m.

Beträffande styrelsens äskanden för nästa budgetår biträder jag föreslagen

uppräkning av posten till övriga expenser med 3 000 kronor. Medelsanvisningen

för undervisningsmateriel m. m. torde böra höjas med 6 000

kronor. För inspelning av undervisningsfilm beräknar jag oförändrat belopp.

Styrelsens förslag om bidrag till elevrådets verksamhet anser jag mig

icke kunna biträda.

I enlighet härmed bör omkostnadsanslaget uppföras med (315 000 +

30 000 + 3 000 + 6 000) 354 000 kronor. Av anslaget bör 46 000 kronor avräknas

mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens polisskola: Omkostnader för budgetåret

1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

354 000 kronor, därav 46 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

3 Polisväsendets organisationsnämnd

Anslag Nettoutgift

1959/60 ............................ 242 000 222 772

1960/61 (statsliggaren s. 1209) ...... 261 000

1961/62 (förslag) .................. 394 000

Yrkande

Polisväsendets organisationsnämnd (skr. 22/8 1960) hemställer, att anslaget

höjes med 73 500 kronor.

A. Avlöningar

1. Arvoden till nämndens ledamöter..........

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

a) Utökning av utrcdningspersonalen.......

b) Arvode till biträdespersonal.............

c) Lönegradsuppflyttning.................

d) Löneklassuppflyttningar m. m...........

3. Rörligt tillägg.......................

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

ökning

— 5 000

+ 32 200

+ 4 000

+ 500

+ 3 300

+ 33 000

+ 1 000 69 000

13. Omkostnader

Kxpenser...

4- 4 500 4 500

73 r,oo

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

Motiv

A 1) Då antalet ledamöter i nämnden f. n. är sju mot tidigare åtta och

med hänsyn till den relativt låga anslagsbelastningen under senare budgetår,

bör anslagsposten kunna minskas med sammanlagt 5 000 kronor till

16 000 kronor.

A 2 a) Förhoppningen att den fr. o. in. den 1 juli 1959 ökade anslagstilldelningen

skulle bidraga till att minska eftersläpningen i organisations
undersökningarna

har icke infriats. Av under budgetåren 1957/58_1959/60

inkomna 47 uppdrag är 30 ännu ej avslutade. För hittillsvarande arbetsuPP§*fter

samt för en utökad rationaliseringsverksamhet och uppgifter avseende

samrådsverksamheten bör nämnden förstärkas med två förste byråsekreterare

eller byråsekreterare i högst Ae 23. Å andra sidan behöver ett

arvode, motsvarande högst löneklass A 19, för tillfällig utredningspersonal,

avsett att disponeras under högst nio månader i fortsättningen endast tagas

i anspråk under fyra månader.

A 2 b) För utökad biträdeshjälp bl. a. till ovan föreslagen personalförstärkning

torde erfordras ca 4 000 kronor.

A 2 c) Med en kontorsbiträdestjänst har numera förenats självständiga,

kvalificerade göromål av sådan omfattning, att tjänsten bör uppflyttas till

kanslibiträde.

B. För inköp av diktafoner beräknas 2 200 kronor, för inköp av möbler

m. m. till nyanställd personal 1 000 kronor samt för höjda städningskostnader

m. m. 1 500 kronor. Posten bör därför uppräknas med ett till 4 500

kronor avrundat belopp.

Departementschefen

I enlighet med vad jag i det föregående förordat bör nämnden tillföras

en tjänst i högst Ae 24 för att organisera den på nämnden ankommande

centrala rekryteringsfrämjande upplysningsverksamheten. Medelsbehovet

härför beräknar jag till i runt tal 33 000 kronor. Härutöver anser jag mig

på av nämnden anförda skäl böra tillstyrka föreslagen förstärkning av utredningspersonalen

med två tjänster i högst Ae 23. Vad nämnden i övrigt

föreslagit beträffande medelsbehovet för avlöningar föranleder icke någon

erinran från min sida. Därutöver beräknar jag 4 000 kronor med hänsyn

till behovet av biträdeshjälp för upplysningsverksamheten.

Till omkostnader anvisat belopp bör i anledning av nämndens förslag

uppräknas med 4 500 kronor. Därjämte torde omkostnadsposten i anledning

av polisverksamhetsutredningens av mig biträdda förslag böra uppräknas

med 22 500 kronor, varav 14 000 kronor avses för trycknings- och

annonskostnader m. m. för upplysningsverksamheten, 5 000 kronor för

reseersättningar och 3 500 kronor för möbler, lokalkostnader m. m.

Av mig förordade förslag föranleder en ökning av medelsbehovet för

nämnden med i runt tal 133 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

Anslaget bör fördelas på olika poster på sätt framgår av följande stat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för polisväsendets organisationsnämnd,

som föranledes av vad jag i det föregående förordat

;

b) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1961/62:

Stat

Avlöningar

1.

Arvoden till nämndens ledamöter,

förslagsvis ......................

16 000

2.

Avlöningar till icke-ordinarie per-

sonal ..........................

244 000

3.

Rörligt tillägg, förslagsvis ........

70 000

4.

Kompensation för höjda folkpen-

sionsavgifter, förslagsvis ........

4 000 334 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis .................... 60 000

Summa kronor 394 000;

c) till Polisväsendets organisationsnämnd för budgetåret

1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 394 000 kronor.

4 Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. ra.

Anslag

Nettoutgift

1959/60 .......................

. 24 000 000

24 355 164

1960/61 (statsliggaren s. 1200)

24 000 000

1961/62 (förslag) .............

. 27 000 000

•

Från polisväsendets organisationsnämnd har jag under hand erhållit en

kostnadsberäkning för nästa budgetår. Enligt beräkningen, vilken upptager

3 154 polismanstjänster i de statsbidragsberättigade polisdistrikten och

samtliga ifrågakommande förmåner, utgör inedelsbehovet i runt tal

27 000 000 kronor.

I enlighet med vad jag i del föregående framhållit i samband med behandlingen

av polisverksamhetsutredningens förslag torde de årliga statsbidragen

till lönekostnaderna för polisrekryteringspersonalen beräknas öka med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1961

250 000 kronor. Med utgångspunkt från att den nya aspirantorganisationen

icke torde genomföras förrän under kalenderåret 1962 och med beaktande

av att statsbidragen för lönekostnader rekvireras kalenderårsvis i efterskott

synes icke erforderligt att för nämnda ändamål beräkna medel under

anslaget för nästa budgetår.

På grund av vad jag sålunda anfört beräknar jag medelsbehovet under

anslaget till 27 000 000 (+ 3 000 000) kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden

m. m. för budgetåret 1961/62 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt, förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Erik Andersson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 1LU 1961:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den Ii juni 1925 s. 8 i texten
  2. Rskr. 1961:225 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts proposition med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. to. a1 i texten
  3. SU 1961:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. m. s. 1 i texten