Sök i Ratio Lex

Angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avjöningsanslag för budgetåret 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. in. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

1962-03-09 · 135 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 124 av 135 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:110, Angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avjöningsanslag för budgetåret 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. in. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1902

1

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medelsbehoven

under försvarsgrenarnas avjöningsanslag för budgetåret

1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. in. inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde; given Stockholms

slott den 9 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill hämed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

a

/ Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande de

anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde vilka i förslaget

till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp och beträffande

vilka förslag icke tidigare avlåtits till riksdagen genom särskilda propositioner.

Förslag framlägges vidare i vissa organisationsfrågor m. m. Sålunda

underställes riksdagens prövning fråga om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid flygvapnets förband. Vidare anmäles bland annal

frågor om lokalisering av luftvärnsrobotförband till Barkarby flygdepå

(F 8) samt om tygtekniska kårens sammansättning.

1—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars

1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander; ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

har vissa anslag upptagits med allenast beräknade belopp. Beträffande åtskilliga

av dessa har sedermera beslutits om förslag till riksdagen genom

särskilda propositioner. Under erinran om alt den deparlementala beredningen

av de förslag till kompletterande medelsäskanden för budgetåret

1962/63 som överbefälhavaren överlämnat med eget yttrande den 29 november

1961 ännu icke slutförts, hemställer jag att nu få anmäla de anslag

som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling

vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän

räckvidd.

I propositionen 1961: 109 underställde Kungl. Maj:t riksdagens prövning

frågan om ny organisation av krigsmaktens högsta ledning. Förslaget

bifölls av riksdagen (SU 1961:90; rskr. 1961:258). Vid anmälan av

nämnda fråga uttalade jag, att undersökningar borde verkställas i syfte att

snarast möjligt få klarlagt vilka arbetsuppgifter, vilken organisation och

vilka personalresurser som borde avses för försvarsgrensstaberna jämte

övriga i försvarsgrensledningarna ingående enheter utom försvarsgrensförvaltningarna.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj:t den 5 maj 1961 åt överbefälhavaren

att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande försvarsgrensledningarnas

(utom försvarsgrensförvaltningarna) organisation m. m. Vid

förslagets uppgörande skulle beaktas vad som anförts i nämnda proposition

samt att arbetsmängden och det sammanlagda antalet befattningshavare

vid ifrågavarande enheter skulle minska.

Med anledning av uppdraget har överbefälhavaren med skrivelse den 13

oktober 1961 överlämnat av försvarsgrenscheferna uppgjorda förslag rörande

respektive försvarsgrenslednings organisation. Ett genomförande av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1962

de ingivna förslagen skulle innebära en väsentlig personalökning framför

allt i flygstaben. Jag har därför funnit det nödvändigt att underkasta förslagen

en grundlig överarbetning. En sådan pågår inom försvarsdepartementet.

Den hinner dock ej färdigställas i sådan tid att förslag kan föreläggas

årets riksdag. Av angivet skäl anmäles i det följande endast sådana

framställningar rörande personalförändringar inom försvarsgrensledningarna

som angivits vara oberoende av organisationen i stort.

[1] Rationaliseringsverksamhetjjioch andra organisationsförändringar inom

försvaret

På motsvarande sätt som skett tidigare år torde i detta sammanhang

böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, som bedrivits under medverkan av dåvarande

statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret

för tiden därefter.

Vid anmälan av propositionen 1961: 110 (s. 30) berördes den fortlöpande

översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som

verkställes av nämnda organ. Denna översyn har i första band till ändamål

alt klarlägga behovet av jämkningar — inom ramen för fastställda personalstater

— såväl i organisationen som beträffande personal för olika berörda

verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för armén på grundval

av en av organisationsnämnden gjord principulredning avgivit i samråd

med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18 november 1955 meddelat allmänna

bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

in. m. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt dessa bestämmelser

successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan kompletterande

undersökningar vid vederbörande förband verkställts. Sistnämnda

uppgift åvilar numera statskontoret.

I propositionerna 1957:110 (s. 96), 1958:110 (s. 159), 1959:110 (s. 20),

1960:110 (s. 18) och 1961:110 (s. 30) anmäldes att Kungl. Maj:t under åren

1956—1960, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med

organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid vissa i propositionerna angivna förband m. m.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av förslag av Kungl. Maj :t

i propositionerna 1958:110 (s. 63—67 och 105—106), 1959:115 (s. 3—24)

och 1959:117 (s. 2—12 och 28) har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut

den 20 maj 1960 meddelat dels bestämmelser om indragning av Karlsborgs

luftvärnsregemente och Göta artilleriregemente jämte omorganisation av

vissa förband m. m. inom armén, dels vissa övergångsbestämmelser i anledning

av berörda förbands m. m. omorganisation, dels ock provisoriska

bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid

det i Karlsborg nvorganiserade signalförbandet — som benämnts Göta sig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kurigl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1962

ualkår — med arméns fallskärms jägarskola, vid Skaraborgs pansarregemente

med pansartruppsltolan och Livregementets husarer, vid Livgrenadjärregementet

med infanteriets stridsskola (tidigare benämnd infanteriskjuLskolan),

vid Hallands regemente med infanteriets kadett- och aspirantskola

ävensom vid Göteborgs luftvärnskår med arméns radar- och luftvärnsinekanikerskola

samt luftvärnets kadett- och aspirantskola. Vidare har

Kungl. Maj:t meddelat beslut om arméns skyddsskolas förläggande till Svea

livgarde samt om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Livgrenadjärregementet med stridsskolan.

Under 1961 har Kungl. Maj :t, efter det organisationsnämnden verkställt

kompletterande undersökningar och chefen för armén i samråd med nämnden

avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut om organisationen

av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid hemvärnets stridsskola,

staben för Örebro försvarsområde samt Norrbottens regemente med

Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon. Vidare har

Kungl. Maj :t på förslag av chefen för armén meddelat beslut angående undrad

militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärområdet, innebärande

att Jokkmokks försvarsområde stabsmässigt skilts från Kiruna försvarsområde

och överförts till Bodens försvarsområde. Med anledning av den

av Kungl. Maj:t i propositionen 1961: 123 föreslagna och av riksdagen (SU

113; rskr. 282) beslutade flyttningen från och med den 1 april 1963 av Svea

artilleriregemente till Östgöta luflvärnsregementes nuvarande kasernetablissement

har Kungl. Maj-.t meddelat dels beslut angående inrättande av en avvecklingsorganisation

för Östgöta luftvärns regemente jämte ändrad organisation

av vissa förband inom IL, IV. och VII. militärområdena m. m., dels

provisoriska bestämmelser angående organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

i fred vid Gotlands artillerikår med Gotlands luftvärnsdivision och

vid Svea artilleriregemente, dels ock vissa särskilda bestämmelser angående

organisation av Gotlands luftvärnsdivision.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsnämndens undersökningar

avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani. Något beslut i

ärendet har icke meddelats, enär fråga uppkommit om indragning av Livgardesskvadronen

eller förläggning av densamma och stabskompaniet till

andra i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement. Ej heller har

ställning ännu tagits till vissa av chefen för armén, med anledning av IV.

militärbefälsstabens kommande flyttning till Strängnäs, ingivna förslag till

ändring av organisationen av militärbefälsstaben samt av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani och

Svea livgarde m. fl. inom IV. militärområdet belägna förband m. m. Av arméchefen

ingivna förslag angående organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

i fred vid staben för Umeå-Storumans försvarsområden, vid arméhundskolan

och tygförvaltningsskolan samt beträffande artilleriskjutskolans

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 5

flyttning till Älvdalen är under beredning i försvarsdepartementet. Jag

återkommer härtill i det följande vid anmälan av arméns allmänna

avlöningsanslag. Beträffande ett av arméchefen på grundval av organisationsundersökningar

genom organisationsnämndens försorg avgivet

förslag till organisation vid arméns centralförråd av tygmateriel har en redogörelse

lämnats till innevarande års statsverksproposition (bil. 6, s. 75—78).

Såsom framgår av propositionen 1961:110 (s. 82) har organisationsnämnden

verkställt kompletterande undersökningar och avgivit därpå grundade

förslag till chefen för armén beträffande staben för Strängnäs försvarsområde

och arméns lokala fastighetsförvaltning i Karlsborg. Sådana förslag

har även avgivits beträffande Bohusläns regemente, Göta pansarlivgarde och

Skånska pansarregementet. Beträffande arméns helikopterskola bar förslag

avgivits till chefen för armén. Vidare har en bearbetning av frågan angående

organisationen vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår

efter sammanslagning av arméns truppregister på Gotland avslutats under

hösten 1961 med förslag till chefen för armén. Förslag rörande planering

av lokaler för intendenturförrådstjänsten har avgivits till lokal myndighet

vid sju förband (motsvarande), medan motsvarande planeringsarbete pågår

vid två förband. En undersökning av organisationen inom staben för

Kalix försvarsområde förutses vara avslutad inom kort. Vid Göta signalkår

avses undersökningar påbörjas våren 1962.

I propositionerna 1958:110 (s. 298 f. och 372 tf.), 1959:110 (s. 21), 1960:

110 (s. 19) och 1961:110 (s. 32) lämnades redogörelse för vissa personalförändringar

i samband med organisation av Göteborgs och Bohus samt

Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustarlilleriförsvar och av Älvsborgs

försvarsområde ävensom för vissa förändringar av III. militärområdets

indelning i försvarsområden. Såsom av sistnämnda proposition framgår

har Kungl. Maj:t den 18 juni och den 29 augusti 1958 meddelat beslut om

organisation m. m. av nu berörda enheter. Till sistnämnda proposition anmäldes

vidare att, sedan chefen för marinen avgivit ett på undersökningar

av organisationsnämnden grundat förslag till ny organisation av Gotlands

kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår, Kungl. Maj :t den 1 april

1960 meddelat beslut om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

m. m. i fred vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår

och om ändrade personalförteckningar för nämnda kustarlilleriförsvar

m. m. Till samma proposition anmäldes ytterligare att marinchefen.

sedan organisationsnämnden slutfört undersökningar vid Hemsö

kustartilleriförsvar, ingivit förslag till nv organisation av detta kustartilleriförsvar

ävensom, efter kompletterande undersökningar av nämnden, förslag

till organisation av Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

jämte Göteborgs kustartilleriförsvar. Numera har Kungl. Maj:t den

26 maj 1961 meddelat särskilda beslut dels angående organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten m. m. vid Göteborgs och Bohus samt Hallands för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

svarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar ävensom vid Norrlands

(tidigare Hemsö) kustartilleriförsvar med Härnösands kustartillerikår, dels

ock om ändrade personalförteckningar för nämnda kustartilleriförsvar

m. in. Vidare har Kungl. Maj:t den 15 december 1961 meddelat beslut om

anställande av viss extra personal m. m. för underhåll av artillerimateriel

vid Stockholms kustartilleriförsvar.

Ytterligare anmäldes i propositionen 1960:110 (s. 19 ff.) bland annat att

undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågick vid flottans

skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten

inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen

berörande förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna

inom marinkommando Syd, ävensom att marinchefen ingivit på

undersökningarna grundade förslag. Vidare anmäldes i propositionen 1961:

110 (s. 33) att, sedan riksdagen fattat beslut (rskr. 1960:402) om att organisera

marinverkstäderna i Karlskrona som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som anförts av departementschefen i propositionen

1960:184 och av statsutskottet i dess utlåtande 1960:206, Kungl.

Maj :t genom beslut den 16 december 1960 hade uppdragit åt chefen för marinen

att, i samråd med organisationsnämnden rörande organisationens huvuddrag

och med noggrant beaktande av vad i förenämnda proposition och

utskottsutlåtande anförts i ämnet, före den 1 maj 1961 inkomma med förslag

till utformning av en provisorisk organisation av ledningsorganen vid marinkommando

Syd, att tillämpas från och med den 1 juli 1961. Sedan marinchefen

inkommit med förslag i ämnet, har Kungl. Maj :t genom beslut den 16

juni 1961 meddelat bestämmelser angående provisorisk organisation av förvaltningsorganen

vid marinkommando Syd, m. m. — I propositionerna 1960:

110 (s. 20) och 1961:110 (s. 33) anmäldes beträffande organisationen av expeditionstjänsten

inom marinstaben att chefen för marinen, sedan organisationsnämnden

slutfört sina undersökningar vid staben, ingivit därav föranlett

förslag men att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 december 1959 anbefallt

marinchefen att företaga ytterligare utredning beträffande vissa organisationsenheter

inom staben, bland dem stabens tryckeri, och att avge därav

betingat förslag före utgången av maj 1960. Det oinförmäldes också att marinchefen

ingivit sådant förslag, syftande bland annat till att tryckeriet

från och med den 1 juli 1961 skulle överföras till marinförvaltningens normaliebyrå.

Såsom framgår av 1961 års statsverksproposition (bil. 6, s. 109)

har Kungl. Maj :t emellertid den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets

civilförvaltning att i samråd med vederbörande myndigheter utreda förutsättningarna

för och konsekvenserna av en sammanslagning av försvarets

hjälptryckerier. Intill dess resultatet av denna utredning föreligger synes

marinstabens tryckeri böra kvarbli i staben. Vad beträffar expeditionstjänsten

i övrigt inom marinstaben synes ställning icke böra tagas i avvaktan på

förestående översyn av bland annat marinledningens organisation (jfr i del

föregående).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1962

7

Chefen för marinen har avgivit förslag — på grundval av organisationsnämndens

undersökningar —• till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Berga örlogsskolor samt förslag till omorganisation av Stockholms

örlogsvarv. Båda förslagen är under beredning i försvarsdepartementet.

Organisationsnämnden slutförde 1961 vissa av Kungl. Maj :l genom beslut

den 3 juni 1960 anbefallda undersökningar beträffande förutsättningarna

för ett sammanförande av cxpeditionstjänslen vid Malmö marina bevakningsområde

och staben för Malmö försvarsområde. Organisationsundersökningar

har vidare slutförts vid sjökrigsskolan men pågår ännu vid staben

för marinkommando Syd.

Beträffande rationaliseringsarbetet vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter

torde jag få hänvisa till den redogörelse som lämnas under

punkten 2 i det följande.

I detta sammanhang torde höra ges en sammanfattande redovisning av

personalförändringar, som föranletts av den fortlöpande rationaliseringsverksamheten

och andra organisationsförändringar efter den 10 mars 1961,

då motsvarande redogörelse senast lämnades riksdagen. Inom armén kan 4

tjänster för biträdespersonal, varav en med halvtidstjänstgöring, indragas.

Vidare har 2 arvodesbefattningar i A:24 och 2 i A: 17 kunnat indragas. Den

härav uppkommande besparingen i lönemedel uppgår till ungefär 70 000

kr. Det har emellertid befunnits nödvändigt, främst för att tillgodose behovet

av vård av nytillkommen materiel, att inrätta 17 nya tjänster (varav 2

med halvtidstjänstgöring) i A 12 och lägre lönegrader ävensom att inrätta

3 arvodesbefattningar i A:24 och 2 i A:17. De sammanlagda avlöningskostnaderna

för de nytillkomna tjänsterna och arvodesbefattningarna beräknas

uppgå till ungefär 232 000 kr. — Inom marinen kan 90 extra ordinarie och

extra tjänster i A 21 och lägre lönegrader och 1 arvodesbefattning i A:24

indragas, motsvarande en beräknad besparing av lönemedel av ungefär

1 350 000 kr., varav cirka 1 000 000 kr. på annat anslag än avlöningsanslag.

Vid uppkommande ledighet kan ytterligare 8 tjänster i A 13 och lägre

lönegrader indragas. De härav följande besparingarna av lönemedel beräknas

till cirka 115 000 kr. Det har emellertid befunnits ofrånkomligt att inrätta

93 nya extra ordinarie och extra tjänster (varav 1 med halvtidstjänstgöring)

i A 23 och lägre lönegrader. Vidare har 1 arvodesbefattning i A:24

och 5 i A:17 inrättats. De sammanlagda avlöningskostnaderna för ifrågavarande

tjänster och arvodesbefattningar beräknas uppgå till ungefär

1 480 000 kr., varav cirka 140 000 kr. från annat anslag än avlöningsanslag

(verkstadstitel). Även i fråga om marinen har en stor del av de nyinrättade

tjänsterna avsetts för vård av nytillkommen, ofta mycket dyrbar materiel.

Inrättandet av tjänster sammanhänger i ett tjugutal fall med överföring från

kollektivavtalsanställning till tjänstemannaanställning. —- Reduktioner av

antalet kollektivavtalsanställda arbetare vid kustartilleriförsvaren beräknas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1062

vid slutförda omorganisationer och sedan vissa övergångsvis kvarstående

övertaliga äldre arbetare avgått med pension medföra en besparing av lönekostnader

av omkring 400 000 kr.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under

budgetåret 1962/63 beträffande de förband m. m., i fråga om vilka förslag

framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter

därför alt ■—- liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår •—

Kungl. Maj :l jämväl för budgetåret 1962/63 skall äga vidtaga de jämkningar

i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av

beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna

för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal,

som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny organisation

ankommer på innehavare av högre tjänst.

I olika sammanhang har Kungl. Maj :t utverkat riksdagens bemyndigande

att besluta om ekonomiska förmåner åt viss övertalig personal inom försvaret.

Bemyndiganden att meddela dylika bestämmelser har bland annat

utverkats i fråga om personal som blivit övertalig i samband med den av

1958 års B-riksdag beslutade omorganisationen av försvaret (prop. 1958:

110), vid vissa rationaliseringsåtgärder (prop. 1959: 110), i samband med

organisationsförändringar rörande flygvapnets centrala markskolor och intanteriets

stridsskola (infanteriskjutskolan) samt vid förflyttningen av

Svea artilleriregemente och artilleriets skjutskola (prop. 1961:123). Beslutanderätten

i frågor rörande nu avsedda förmåner utövas av försvarets

personalnämnd.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1960: 110; SU 114; rskr. 291) skall IV.

militärbefälsstaben förflyttas från Stockholm till Strängnäs. Förflyttningen

torde som anmälts till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) komma att

äga rum före den 1 juli 1963. Såsom förutsatts i prop. 1960: 120 med förslag

i fråga om lokaliseringen av vissa statliga institutioner, m. m. bör personalfrågor

i samband med utflyttningen av myndigheter tillhörande försvaret

handläggas på i princip samma sätt som dylika frågor i samband med

tidigare beslutade rationaliseringsåtgärder inom försvaret. Beträffande särskilda

ekonomiska förmåner till personal som beröres av utflyttningen av

militärbefälsstaben är det enligt min mening skäligt, att gottgörelse kan beredas

vederbörande enligt i stort sett samma principer, som tillämpats i fråga

om viss till följd av omorganisation övertalig personal vid försvaret, med de

begränsningar som kan finnas motiverade av att fråga här är om överflyttning

av tjänster till annan ort och icke om övertalighet i egentlig mening.

Vissa särskilda övergångsanordningar kan bli erforderliga. Jag föreslår, att

riksdagens bemyndigande härtill utverkas. I enlighet härmed hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr HO år 1962

9

att bemyndiga Kungl. Maj :t att enligt vad i det föregående

anförts besluta om särskilda förmåner till personal som entledigas

till följd av IV. militärbefälsstabens förflyttning m. m.

[2] Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förband

i fred

Till propositionen 1961: 110 anmäldes (s. 34) att organisationsundersökningar

och försök rörande flygvapnets flottilj organisation ägt rum vid Blekinge

och Bråvalla flygflottiljer under medverkan av dåvarande statens

organisationsnämnd, att chefen för flygvapnet på grundval av organisationsnämndens

rapporter över undersökningarna till Kungl. Maj :t ingivit förslag

till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förhand

samt att förslaget var under beredning i försvarsdepartementet. Jag

torde nu få upptaga detta ärende till behandling och börjar därvid med

en kort redogörelse för huvuddragen av nuvarande organisation samt företagna

organisationsundersökningar och försök, varefter jag redovisar den

närmare innebörden av myndigheternas förslag och slutligen framlägger

mina egna förslag i ämnet.

Hittillsvarande organisation. Företagna organisationsundersökningar och försök

Flygvapnets förband är enligt nuvarande eller beslutad organisation:

2 allvädersj aktflottilj er (F 1 och F 12),

7 dagjaktflottiljer (F 3, F 4, F 9, F 10, F 13, F 16 och F 18),

4 attackflottiljer (F 6, F 7, F 15 och F 17),

1 spaningsflottilj (F 11),

1 flygdepå (F 8) samt

1 flygbaskår (F21).

Jaktflottiljerna (utom F 3) samt F 21 är s. k. sektorflottiljer, vilket

innebär att de har särskilda uppgifter i stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.

Sistnämnda organisation benämnes i förkortning »stril». Denna

benämning användes i den följande framställningen.

Vidare finnes utbildningsanstalterna flygvapnets bomb- och skjutskola

(FBS), flygkadettskolan (F20), krigsflygskolan (Fö) med förberedande

fältflygarskolan, Roslagens flygkår (F2) samt Hallands flygkår (F 14).

Den inre organisationen av flottiljerna — om vilka här närmast är fråga

— grundar sig i sina huvuddrag på beslut vid 1942 års riksdag (prop. 1942:

210, s. 642 ff; jfr prop. 1948:206, s. 433 ff). I enlighet härmed består flottilj

av chef, två regementsofficerare till förfogande, flottiljstab och fyra divisioner,

varav tre flygande — envar indelad i flygstyrka och markstyrka

— och en uteslutande för marktjänst avsedd specialdivision. Regements
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1902

officerarna till förfogande biträder flottiljchefen, den ene främst med ledningen

av flygtjänsten samt marktjänsten vid de flygande divisionerna och

den andre främst med ledningen av flygsäkerhetstjänsten, tjänsten vid specialdivisioncn

samt förvaltningstjänsten. Divisionerna lyder direkt under

flottiljchefen. Flottilj staben indelas i stabs-, väderleks-, byggnads-, intendentur-,

sjukvårds-, materiel-, signal-, mobiliserings- och personal- samt

kassaavdelning.

Kungl. Maj:t uppdrog den 12 januari 1946 åt dåvarande statens organisationsnämnd

att verkställa organisationsundersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten

m. m. vid flygflottilj. Undersökningarna förlädes huvudsakligen

till Göta flygflottilj (F 9) och utmynnade i förslag om att en försöksorganisation

skulle prövas vid vissa flottiljer. Pågående omorganisationer

vid flottiljerna till följd av 1948 års försvarsbeslut m. m. samt organisationsnämndens

begränsade tillgång på arbetskraft medförde emellertid,

att med försökens igångsättande måste anstå. — Våren 1958 återupptogs

undersökningarna med början vid Blekinge flygflottilj (F 17). Följande

riktlinjer uppdrogs för verksamheten. Undersökningarna skulle syfta till

att få fram en från såväl militär som ekonomisk synpunkt effektiv fredsorganisation

av en flottiljs stabs- och förvaltningsorganisation samt av den

verksamhet, som sådana staber är avsedda att utöva. Strävan borde dessutom

vara att i princip organisera stabs- och förvaltningstjänsten efter enhetliga

linjer vid samtliga flottiljer ävensom att, i den omfattning så visade

sig möjligt, tillämpa enhetliga organisationsformer, beräkningsgrunder, föreskrifter

m. m. inom försvaret i dess helhet. Vid utformningen av flottiljs

fredsorganisation skulle även gälla den grundprincipen, att flygförbanden

måste ha erforderlig krigsberedskap.

På grundval av de vid F 17 vunna undersökningsresultaten ägde under år

1959 försök rum vid flottiljen under organisationsnämndens medverkan,

och redogörelse för försöken avgavs i slutet av året till chefen för försvarsdepartementet.

Undersökningarna och försöken ansågs visa att vissa

förändringar borde vidtagas beträffande flottiljens organisation i stort för

att skapa klarare ansvars- och lydnadsförhållanden. Sålunda borde den

ene regementsofficeren till förfogande företräda flygtjänsten såsom flygchef

och den andre mark (bas-) tjänsten såsom baschef. De flygande divisionerna

borde — bland annat för att bättre överensstämmelse skulle vinnas

mellan freds- och krigsorganisation — uppdelas så, att däri ingående flygstyrkor

under namn av divisioner underställdes flygchefen, medan markstyrkorna,

benämnda kompanier, underställdes haschefen. Förutom att de

båda regementsofficerarna sålunda skulle bli förbandschefer, borde de vara

chefer för en flygavdelning respektive en basavdelning i flottiljstaben. Efter

framställning av chefen för flygvapnet förklarade Kungl. Maj:t den 22

april 1960 hinder icke möta för denne att, inom ramen för tillgänglig personalstyrka,

vid flygvapnets förband (med vissa undantag) försöksvis ge
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Or 1962 11

nomföra ändringar i fredsorganisationen i huvudsak enligt vad nu angivits.

Efter samråd mellan chefen för flygvapnet och organisationsnämnden

anordnades under år 1960 försök och organisationsundersökningar vid Bråvalla

flygflottilj (F 13) med dess detachement på Gotland (F 13 G) samt

luftförsvarssektorerna Öl och Gl. Vid försöken tillämpades den för F 17

föreslagna organisationen, med smärre modifikationer, i syfte att utröna

huruvida den var lämplig som grundorganisation vid jaktflottilj. För striltjänsten

— som icke varit representerad vid attackflottiljen F 17 ■— fastställde

flygvapenchefen särskild för söksorganisation. Organisationsnämndens

rapport över försöken och undersökningarna avgavs i november 1960.

I underdånig skrivelse den 22 december 1960 har chefen för flygvapnet

hemställt att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen dels alt fredsorganisation

för flygflottilj (utom Fil, Södermanlands flygflottilj) fastställes i

enlighet med ett vid skrivelsen fogat förslag och föreskrives skola i tillämpliga

delar gälla även vid F 11, F 21 (Norrbottens flygbaskår) och flygvapnets

utbildningsanstalter, dels att vissa beställningar och tjänster

inrättas, dels ock att organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid

F 13 och F 17 fastställes i enlighet med av flygvapenchefen överlämnade

förslag. Förslaget omfattar icke flygflottiljs materielavdelning, emedan

något slutligt förslag därom ej kunnat framläggas i organisationsnämndens

rapport rörande F 13. Rapporten har sedermera den 23 februari 1961

kompletterats i detta hänseende, vilket emellertid icke ännu föranlett något

förslag från flygvapenchefen.

Med anledning av nyssnämnda framställning — för vilken närmare redogörelse

lämnas i följande avsnitt — har Kungl. Maj :t den 7 april 1961

meddelat beslut av huvudsaklig innebörd att vid flottiljerna må försöksvis

tillämpas viss indelning av flottilj staben i avdelningar, varvid jaktflottiljs

(utom F 3) flottilj stab må innehålla en strilavdelning, vilken jämte vederbörliga

strilförband står under befäl av en regementsofficer såsom strilchef.

Vidare föreskrives i beslutet att försöksanordningarna må vidtagas

allenast i den mån det kan ske inom ramen för tillgänglig personalstyrka

och utan ökning av lönekostnaderna.

Chefens för flygvapnet förslag 22/12 1960

I sitt förenämnda förslag framhåller chefen för flygvapnet, att organisationsundersökningarna

vid F 17 och F 13 genomförts i nära samarbete mellan

organisationsnämnden och myndigheter inom flygvapnet. På sådana

punkter, där uppfattningarna från början skilt sig, har modifieringar skett

under undersökningarnas och försökens gång, och nämndens och flygvapnets

synpunkter har sammanjämkats. Flygvapenchefen tillstyrker därför

organisationsnämndens förslag. I enlighet härmed grundar sig den följande

framställningen rörande enskildheterna i organisationen främst på nämndens

rapporter från undersökningarna och försöken vid F 17 och F 13.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1962

12

Resultatet av organisationsundersökningarna bör enligt chefen för flygvapnet

läggas till grund för organisationen vid samtliga flottiljer och bör

dessutom, så långt det är lämpligt och möjligt, tillämpas vid utbildningsanstalter

och vid flygbaskåren F 21. Detalj organisationen av F It flottiljstab

bör tills vidare ej helt ansluta till organisationsnämndens förslag, dels

med hänsyn till denna flottiljs speciella verksamhet och dels därför att särskilda

organisationsundersökningar är nära förestående vid förbandet. F 8

(Barkarby flygdepå), om vars framtida organisation statsmakterna ej fattat

beslut, behandlas ej i flygvapenchefens förslag.

För samtliga flottiljer m. fl. enheter gemensamma förslag

I det föregående har omnämnts att med Kungl. Maj :ts medgivande för

närvarande försöksvis tillämpas en organisation, innebärande att de i flottiljen

ingående förbanden är organiserade som tre divisioner och fyra kompanier

(tre baskompanier och ett specialkompani) under befäl av en flygchef

respektive en baschef, tillika avdelningschefer i flottilj staben. Flygoch

baschefernas tjänsteområden motsvarar i huvudsak dem som varit

tilldelade hittillsvarande regementsofficerare till förfogande. Medan de förutvarande

divisionerna lytt direkt under flottiljchefen och de båda regementsofficerarna

därför i regel endast haft anvisnings- och kontrollskyldighet

beträffande respektive områden, är enligt försöksorganisationen utbildningsenheterna

underställda flyg- respektive baschefen, vilket ansetts

erforderligt för att dessa skall kunna på tillfredsställande sätt leda och

ansvara för utbildningen. Enligt chefen för flygvapnet visar erfarenheterna

från försöksverksamheten, att väsentliga fördelar vunnits såväl beträffande

klarhet i fråga om befälslinjer som i avgränsningen av ansvarsområdena

för flyg- och bastjänsten. Flygvapenchefen understryker betydelsen av flygoch

baschefernas ställning som förbandschefer.

I fråga om flottilj stabens indelning föreslås icke andra förändringar —•

förutom tillkomsten av en flygavdelning och en basavdelning — än att nuvarande

signalavdelningen benämnes teleavdelning, att nuvarande mobiliserings-

och personalavdelning benämnes mobiliseringsavdelning samt att

en särskild trafikledningsavdelning tillkommer genom utbrytning ur nuvarande

stabsavdelningen. — I samband med undersökningarna har övervägts

och prövats, huruvida icke byggnads- och intendenturavdelningarna

borde sammanslås till en avdelning. Erfarenheterna från försöken säges

emellertid visa, att två särskilda avdelningar bör finnas med hänsyn till

verksamhetsgrenarnas artskilda karaktär och till det förhållandet, att flottiljen

beträffande dessa verksamhetsgrenar lyder under skilda centrala

förvaltningsmyndigheter. Avdelningarna bör dock ha gemensam chef —

intendent, tillika kasernofficer — och intendenturexpeditionen bör vara

avdelningarnas gemensamma serviceorgan i expeditionelit hänseende.

Förslagen rörande stabsavdelningarnas samt kompaniernas och divisio
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ktuigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

13

nernas detalj organisation torde här höra beröras endast i den mån personalförändringar

av någon betydelse förutsättes.

Vid basavdelningen har under försöken tjänstgjort bland andra en

kapten eller löjtnant såsom basofficer. Härför har beställningen för 2. flottiljadjutant

tagits i anspråk (jfr nedan under stabsavdelningen). Chefen för

flygvapnet anser att basofficeren bör vara kapten och föreslår, att ett antal

löj tnantsbeställningar utbytes mot beställningar för kapten.

I stabsavdelningen med flottiljadjutant (kapten) som chef bör ingå

flottiljexpedition med skrivcentral, hok- och kartförråd, budcentral, personalvårdsdetalj

och fotodetalj med fotolaboratorium. Expeditionsföreståndarens

arbetsuppgifter anses beträffande ansvar och omfattning vara fullt

jämställda med expeditionsföreståndarens på stabsexpedition vid ett arméförband.

Såsom föreståndare för flottiljexpedilionen anses därför böra

avses förvaltare i stället för, som nu, fanjunkare på aktiv stat. Befattningarna

som föreståndare för bok- och kartförrådet respektive budcentralen bör

vara inretjänstbefattningar för underbefäl (rustmästare eller överfurir),

och en beställning bör tillkomma för vardera befattningen. Befattningen

som 2. flottiljadjutant (kapten eller löjtnant) kan utgå.

Vid byggnadsavdelningen finnes för närvarande en civil kasernföreståndare,

vid F 5 och F 7 placerad i lönegraden Ae IG samt vid övriga

förband i Ae 14 (prop. 1960:151, s. 54). Organisationsnämnden anför i sin

rapport från F 13 bland annat följande. Flottiljchefen är fastighetsförvaltande

myndighet. Arbetsuppgifternas art fordrar byggnadsteknisk kunnighet

såväl beträffande byggnader ovan jord av konventionell typ som beträffande

fortifikatoriska anläggningar och flygfält. Därtill fordras förvallningserfarenhet

inom arbetsområdet liksom förmåga att kunna biträda förvaltningsgrenschefen

i ärenden rörande krigsplanläggning (s. k. fortifikatorisk

rustningsplanläggning). De nuvarande befattningshavarna vid flygvapnet

har i allmänhet visat sig väl lämpade för sina uppgifter och fullgjort

dessa väl. Vid avgångar har de dock varit svåra atL ersätta med följd

att vakanser uppstått eller provisorier måst tillgripas. Efter granskning

av de uppgifter som åligger kasernföreståndaren och i syfte att säkerställa

framtida rekrytering har nämnden kommit till den uppfattningen, att kasernföreståndare

vid flygflottilj bör vara fortifikationsutbildad underofficer.

Kasernföreståndarna vid flygflottiljerna bör därför — efter hand som

vakanser uppstår —- utbytas mot underofficerare på fortifikationskårens

stat, differentierade så att förvaltare placeras vid sektorflottiljerna.

I anslutning härtill har chefen för flygvapnet i sitt förslag räknat med

tillkomst av underofficerare på fortifikationskårens stat —- förvaltare i Ao

17 vid F 5 och F 7, förvaltare i Ao 15 vid sektorflottiljerna samt fanjunkare

vid övriga flottiljer m. m.

För F 13 föreslås en arbetsförman i lönegraden Ae 10 tillkomma med

uppgift att biträda kasernföreståndaren med arbetsledande funktioner. Del

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1902

framhålles att kasernföreståndaren vid denna flottilj har en särskilt stor

arbetsbörda på grund av de betydande avstånden till vissa ytteranläggningar.

På intendentur avdelning.ens expeditionsf öreståndare (nu arvodesbefattning

för pensionerad underofficer) måste ställas så stora krav på

arbetsförmåga, skicklighet i expeditionstjänst och viss kunnighet i förvaltningstjänst,

att för befattningen anses böra avses fanjunkare eller sergeant

på aktiv stat (ny beställning).

Vid sjukvårdsavdelningen finnes, förutom flottiljläkare, en överfurir

avsedd främst för utbildning i sjukvårdstjänst samt en civil sjukvårdsförmån

i lönegrad Ae 9. Tjänsterna för sjukvårdsförmån tillkom (prop.

1942:210, s. 683) för att tillgodose behovet av uppbördsmän för sjukvårdsmaterielen.

De bar emellertid också kommit att få omfattande uppgifter i

fråga om sjukvårdsavdelningens expeditionstjänst och biträder även som

instruktörer i sjukvårdstjänst.

Organisationsnämnden föreslår — efter samråd med flygöverläkaren,

försvarets sjukvårdsstyrelse och flygförvaltningen -— att uppbörden av

sjukvårdsmateriel övergår till intendenturförrådsförvaltaren, varvid sjukvårdsförmannens

befattning utgår ur organisationen. Som föreståndare för

sjukhusexpeditionen föreslås rustmästare eller överfurir i likhet med förhållandena

inom övriga delar av krigsmakten. Enligt nämndens mening

vinnes därigenom fördelen av säkrare rekrytering, möjlighet att fylla viss

befattning i krigsorganisationen, fördelar för utbildningen i sjukvårdstjänst

m. m. Om man har två befattningshavare av samma kategori, erhålles

ökade möjligheter till ömsesidigt biträde på det ena eller det andra

av områdena expeditionstjänst och utbildning. Organisationen blir därigenom

smidigare. Chefen för flygvapnet hemställer, att underbefälsbeställningar

tillkommer i enlighet med förslaget i utbyte mot sjukvårdsförmanstjänsterna.

Mobiliseringsavdelningen skall enligt nuvarande organisation ha

pensionerad officer i arvodesbefattning som chef och pensionerad underofficer

i arvodesbefattning som personalregistrator, tillika expeditionsföreståndare.

Organisationsnämnden finner starka skäl tala för att en officer

på aktiv stat kan disponeras för att såsom avdelningschef vara väl skickad

att samordna och leda mobiliserings- och krigsplanläggningsarbetet vid en

flygflottilj. Chefen för flygvapnet föreslår att för ändamålet tillkommer

beställningar för kapten i stället för arvodesbefattningarna vid de flottiljer

och motsvarande enheter, som icke är sektorflottiljer (jfr i det följande

beträffande dessa). — På personalregistratorn-expeditionsföreståndaren

bör enligt nämnden ställas kvalifikationskravet, att han skall vara underofficer

på aktiv stat med personalregistratorskurs. Då arbetsuppgifterna anses

fullt jämställda med dem som ankommer på motsvarande befattningshavare

vid ett arméförband, bör befattningen innehavas av förvaltare på

aktiv stat. Flygvapenchefens förslag överensstämmer härmed (förvaltarbeställningar

i Ao 15 i utbyte mot befintliga arvodesbefattningar).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Alajits proposition nr 110 år 1962

15

I fråga om väderleks-, tele-, trafiklednings- och kassaavdelningarna

föreslås ingå personalförändringar.

En för samtliga baskompanier och divisioner gemensam kompaniexpedition

föreslås upprättad vid ett av baskompanierna och bestå av en

stabsunderofficer (fanjunkare eller sergeant), ett expeditionsunderbefäl

(rustmästare eller överfurir) samt en värnpliktig. Anordningen har prövats

vid F 13, varvid två underofficerare kunnat frigöras för markstridsutbildning.

Den bör tillämpas vid de flottiljer där lokala förhållanden det medger.

För 15 förband föreslås tillkomma en beställning för befattningen som

expeditionsunderbefäl.

Det i special kompaniet ingående utbildningsförrådet anses -— under

hänvisning till förhållandena vid arméns förband — böra förestås av

en rustmästare eller överfurir. Beställningar härför begäres av flygvapenchefen.

Körcentralen, som likaledes anses böra ingå i specialkompaniet, föreslås

skola förestås av en rustmästare eller överfurir i stället för, såsom

hittills varit avsett, en civil garageförman i lönegraden Ae 10. Flygvapenchefen

föreslår utbyte av tjänster mot beställningar i enlighet härmed.

Förslag avseende enbart sektorflottiljer

Undersökningarna och försöken bar, som förut nämnts, avsett F 13 och

dess detachement på Gotland (F 13 G) med sektorerna Öl och Gl. Förslagen

är att betrakta som principförslag till även övriga sektorflottiljers organisation.

Behovet av modifieringar med hänsyn till lokala förhållanden inom sektorerna

kommer efter hand att fastställas genom organisationsundersökningar.

Vid beräkning av de för sektorflottilj speciella personalbehoven har

chefen för flygvapnet, med hänsyn till de inom strilorganisationen förestående

förändringarna i samband med övergång till systemet »strit 60», nu upptagit

endast sju sektorflottiljer.

En grundläggande princip vid förslagets uppgörande förklaras ha varit att

vinna sådan överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisation, att vital

verksamhet säkerställes vid mobilisering. Detta fordrar att ett tillräckligt

antal nyckelpersoner i krigsorganisationen är väl insatta i sina funktioner

genom arbete i fred.

Organisationsnämnden anser att en sta b schef hör tillkomma i fredsorganisationen

för sektorflottilj. Nämnden framhåller, att flottiljens uppgifter

för krigsförberedelsearbetet inom sektorn är omfattande samt att det från

beredskapssynpunkt är synnerligen viktigt att luftförsvarets ledning är väl

förberedd med hänsyn till den utomordentligt korta tid som står till förfogande

för övergång till krigsorganisation. Betydelsen av en samordnande

stabsfunktionell ledning av krigsförberedelsearbetet har därför särskilt observerats

vid F 13. Nämnden konstaterar att det saknas en nyckelperson för

samordning och bearbetning av sektorns problem och anför, alt detta synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 nr 1962

betänkligt då sektorn delvis redan i fred är i krigsmässig funktion genom

fredsluftbevakningen.

Stabschefens huvuduppgift bör vara att utarbeta allmänna planer m. in.

för sektorns verksamhet (även i vad gäller förhållanden utom sektorflottiljen)

samt att i övrigt samordna mobiliserings- och krigsplanläggningsarbetet

inom flottilj staben. Som organ härför hör han ha mobiliserings avdel

ni ngen, för vilken han därför tillika bör vara chef. Stabschefen bör

vara välmeriterad äldre regementsofficer. Chefen för flygvapnet föreslår att

för ändamålet inrättas sju beställningar för överstelöjtnant i lönegrad Ao

20.

Tidigare har omnämnts att vid jaktflottiljerna (utom F 3) försöksvis

finnes inrättad en strilavdelning, vilken jämte strilförband står under

befäl av en regementsofficer såsom strilchef. Denne chef intar alltså samma

ställning såsom både förbandschef och avdelningschef i flottilj staben

som flyg- och bascheferna. Rörande strilavdelningens organisation föreslås

bland annat följande.

Avdelningen bör vara indelad i stridsledningsdetalj, luftbevakningsdetalj,

radardetalj, teledetalj och telematerieldetalj. Personalen i stabsfunktioner

bör i regel tillika vara insatt i tjänst vid strilorgan. Chefen för flygvapnet

hemställer att beställningar inrättas för kapten såsom luftbevakningsofficer

(chef för luftbevakningsdetaljen), löjtnant — i utbyte mot arvodesbefattning

för pensionerad officer — såsom optisk luftbevakningsofficer,

fanjunkare eller sergeant såsom luftbevakningsinstruktör, kapten —

i utbyte mot löjtnant såsom radarofficer (chef för radardetaljen) samt

kapten såsom striladjutant för ärenden, vilka ej är direkt hänförliga till viss

detalj, m. m.

För strilförbanden begäres beställningar för följande befattningar,

nämligen för kapten såsom chefsradax-jaktledare (vid den i luftförsvarscentralen

ingående jaktcentralen), förste verkmästare i lönegrad Ao 17 såsom

chef för telematerieltroppen (i utbyte mot förste mästare i Ao 14 eller mästare

i Ao 13), rustmästare eller överfurir såsom expeditionsunderbefäl vid

stabsplutonen och förste flygtekniker eller flygtekniker såsom elektrotekniker

i teleinaterieltroppens teleservicegrupp.

Förslagen rörande F 13 G avser tillkomst av beställningar m. m. för en

löjtnant såsom luftbevakningsofficer, en rustmästare eller överfurir såsom

expeditionsunderbefäl vid stabsplutonen, en förste flygtekniker eller flygtekniker

såsom elektrotekniker i teleservicegruppen och en pensionerad underofficer

i arvodesbefattning (A:17) såsom förrådsunderofficer.

Utöver nu nämnda beställningar m. m. anmäler chefen för flygvapnet, att

tjänster för åtta verkmästare i Ae 15 och sju förrådsmän i Ae 7 bör tillkomma

på förslag av flygförvaltningen, medan en tjänst för teleförman i Ae 12

(vid F 13 G) kan utgå.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 1062

17

Yttrande

Fortifikationsförvaltningen (skr. "h 1961) har i huvudsak intet att erinra

mot förslaget till fredsorganisation tör flygflottilj. Den föreslagna delningen

av byggnads- och intendenluravdelningen anses väl motiverad. Ämbetsverket

framhåller att utbyggnaden av flygvapnets ledningsorgan kommer att ge

flottiljerna avsevärt ökade uppgifter som lokalförvaltningsmyndighet töi

befästningsanläggningar, uppgifter som lättast torde bemästras inom en fristående

byggnadsavdelning.

Ämbetsverket har icke heller något att erinra mot att de civila kasernföreståndarna

utbytes mot fortifikationsunderofficerare men framhåller, att

utbytet bör ske successivt efter hand som vakanser uppkommer i de civila

tjänsterna. Det anses icke uteslutet att vissa av de nuvarande kasernföreståndarna

skulle kunna utbildas till fortifikationsunderofficerare och övergå till

anställning i fortifikationskåren. Underofficersbeställningarnas inplacering

i lönegrader enligt förslaget synes fortifikationsförvaltningen lämpligt avvägd.

Departementschefen

Det sedan många år pågående arbetet med att på grundval av organisationsundersökningar

och försök rationalisera fredsorganisationen för stabsoch

förvaltningstjänst vid krigsmaktens förband och utbildningsanstalter

har till största delen varit förlagt till armén. Utredningar härom ägde ruin

redan under 1940-talet, ändrad organisation av infanteriregementes stabsoch

förvaltningstjänst fastställdes av Kungl. Maj :t år 1947 (jfr prop.

1947: 130, s. 2 ff), och motsvarande beslut har sedermera fattats rörande

arméns alla förband och utbildningsanstalter samt försvarsområdesstaberna.

Även inom marinens område har ett betydande arbete nedlagts på

rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten, huvudsakligen vid kustartilleriförsvaren

och kustartilleriförbanden. Vad ilygvapnet beträffar,

framgår av vad jag tidigare anfört att organisationsundersökningar avseende

flygflottiljs stabs- och förvaltningsorganisation ägde rum i slutet av

1940-talet men att verksamheten därefter måste nedläggas och icke kunde

återupptagas förrän 1958. I det föregående har jag redovisat den huvudsakliga

innebörden av de lörslag rörande organisation och personaluppsättning,

som med anledning av undersökningarnas resultat framlagts av dåvarande

statens organisationsnämnd och av chefen för flygvapnet.

Verksamheten inom flygvapnet har undergått stora förändringar sedan

1940-talet, då fredsorganisationen av flygvapnets flottiljer och motsvarande

enheter fick sin alltjämt i princip gällande utformning; det är tillräckligt

alt härvidlag peka på tillkomsten av en modern stridslednings- och luftbevakningsorganisation

(»stril»). Självfallet är det angeläget, att förbandens

organisation snarast möjligt anpassas efter de krav, som de ändrade förhållandena

uppställer. För myndigheternas nu genomförda rationaliserings2—3230

61 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

arbete har gällt såsom grundläggande principer, att flygförbanden måste

ha erforderlig krigsberedskap, att fredsorganisationen skall tillgodose såväl

militära som ekonomiska effektivitetskrav och att, i den omfattning det

med hänsyn till verksamhetens art m. m. är möjligt, för försvaret i dess

helhet enhetliga organisationsformer och beräkningsgrunder skall tillämpas.

Dessa principer, till vilka jag helt ansluter mig, har såvitt jag kunnat

finna också kommit till uttryck i förslagen. Jag har funnit dessa i allt

väsentligt lämpade att läggas till grund för beslut om fredsorganisationen

av flygvapnets flottiljer m. fl. enheter. I enlighet härmed bör flygflottilj i

stort organiseras på flottiljchef, flottiljstab, flygchef med tre divisioner,

baschef med tre baskompanier och ett specialkompani samt, i fråga om

sektorflottilj, strilchef med strilförband. Vid sektorflottilj bör dessutom

finnas en stabschef. Flottiljstab bör bestå av flygavdelning (under flygchefen),

basavdelning (under baschefen), stabsavdelning, väderleksavdelning,

byggnadsavdelning, intendenturavdelning, sjukvårdsavdelning, materielavdelning,

teleavdelning, trafikledningsavdelning, mobiliseringsavdelning

och kassaavdelning. Vid sektorflottilj bör härjämte finnas en strilavdelning

under strilchefen. Kungl. Maj:l torde vara oförhindrad att, i den mån det

visar sig lämpligt och kan ske utan personalökning, föreskriva avvikelser

från den nu angivna organisationen.

Förslagen innefattar betydande personalökningar inom stabs- och förvaltningstjänsten.

Härvidlag föreligger en olikhet gentemot vad som var

fallet, när rationaliseringen av arméförbanden påbörjades och ett icke obetydligt

antal beställningar kunde frigöras från ifrågavarande verksamhetsområden.

Det bör emellertid beaktas, att de utökningar som föreslås per

förband räknat främst hänför sig till den för strilverksamheten avsedda

delen av stabs- och förvaltningsorganisationen, för vilken särskilda personalresurser

tidigare — med något undantag — icke avsetts. I detta sammanhang

vill jag erinra om att 1961 års riksdag godkände i propositionen

nr 110 (s. 196) framlagda förslag om inrättande av ett icke obetydligt antal

beställningar för strilsystemets behov av operativ personal. Därvid betecknades

det som ytterst angeläget, att personella resurser kunde ställas till

förfogande i den utsträckning som erfordrades för att de betydande materielinvesteringarna

skulle kunna till fullo nyttiggöras. Samma principiella

synpunkt kan med fog anläggas på frågan om behovet av personal för den

stabs- och förvaltningsmässiga ledningen av striltjänsten. Ehuru jag vid

min granskning av förslagen självfallet sökt begränsa personalorganisationens

utvidgning så mycket som möjligt, har jag konstaterat att några större

reduktioner av förslagen icke lämpligen kan göras, om önskad effekt skall

kunna utvinnas ur organisationen.

Jag övergår nu till att behandla de särskilda personalfrågor, som jag

anser påkalla närmare kommentarer från min sida. I den mån förslagen

inom detta område icke omnämnes i det följande, har jag alltså icke något

att erinra mot dem.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kmujl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

Vad först angår de befattningar, som avses skola finnas vid alla flottiljer,

anser jag att befattningen som basofficer — som enligt chefen för flygvapnet

bör avses för kapten — bör kunna bestridas av kapten ellei löjtnant.

.lag föreslår därför icke någon statmässig förändring i samband med denna

befattning.

Utbyte av pensionerad personal i arvodesbefattningar mot heställningsliavare

på aktiv stat föreslås bland annat i fråga om befattningarna som

chef för mobiliseringsavdelningen (jag bortser här från sektorflottiljerna,

vid vilka stabschefen föreslås bli chef för avdelningen) och expeditionsföreståndare

(personalregistrator) vid samma avdelning. Det synes mig icke

utseslutet alt personalredovisningen inom flygvapnet kan koncentreras till

färre myndigheter än för närvarande. I avvaktan på närmare piövning a^

denna fråga anser jag mig icke böra tillstyrka de föreslagna utbytena vid

mobiliseringsavdelningen.

Enligt förslaget bör beställningar för rustmästare eller öveifuiii tillkomma

för befattningarna såsom expeditionsunderbefäl vid den för baskompanierna

gemensamma expeditionen, föreståndare för bok- och kartförråd,

chef för budcentral och chef för utbildningsförråd, skjutbanor m. m.

Förslaget beträffande de tre sistnämnda befattningarna ansluter sig till vad

som gäller för motsvarande befattningar vid förband inom armén. Vid

arméförbanden är chefen för budcentralen tillika föreståndare för bok- och

kartförrådet, men den s. k. rättningstjänsten, avseende att hålla instruktioner

m. fl. handlingar aktuella, har ansetts vara sa omtattande och betydelsefull

vid flygförbanden, att särskild befattningshavare bör avses för nämnda

förråd. Jag vill erinra om att jag föregående år vid anmälan av fråga om

tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret m. m. (prop.

110, p. 1) uttalade, att det skulle vara värdefullt om en särskild arbetsgrupp

översåge ändringstjänsten i (råga om krigsmaktens publikationei. 1

avvaktan på resultat som kan framkomma av en dylik översyn är jag inte

beredd föreslå inrättande av beställningar avsedda för föreståndare för bokoch

kartförråd. I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot förslagen.

Tre befattningar, vilka nu är avsedda för civila tjänstemän, föreslås i

den nya organisationen skola beklädas av militära beställningshavare. Detta

gäller befattningarna som garageförman, sjukvårdsförmån och kasernföreståndare.

I fråga om de båda förstnämnda befattningarna tillstyrker jag

förslaget, vilket emellertid bör genomföras successivt i mån av inträffande

ledigheter i de civila tjänsterna. I samband härmed vill jag erinra om atl

Kungl. Maj :t den 23 februari 1962 föreskrivit, att tjänster för garageförmän

och sjukvårdsförmån vid flygvapnet tills vidare icke ma vid ledigbli\ande

återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Enligt vad jag inhämtat har

flertalet sjukvårdsförmanstjänster rekryterats med personer, som tidigare

innehaft anställning såsom sjukvårdsunderbefäl vid armén eller marinen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Det synes därför böra undersökas, huruvida några av de nuvarande befattningshavarna

kan erhålla underbefälsanställning i sjukvårdstjänst vid flygvapnet.

Förslaget om avveckling av de civila kasernföreståndartjänsterna

och införande i organisationen av underofficerare vid fortifikationskåren

har jag funnit erforderligt att ytterligare överväga. Jag är därför icke beredd

att nu göra några uttalanden rörande detta förslag. För nästa budgetår

räknar jag icke med någon förändring beträffande tjänsterna som kasernföreståndare.

Bland de förslag, soin hänför sig enbart till sektorflottiljerna, ingår utbyte

av fem arvodesbefattningar i A 24, avsedda för luftbevakningsofficer

i optisk luftbevaknings tjänst, mot sju beställningar för löjtnant. Med

genomförandet av detta lörslag synes mig tills vidare kunna anstå, och jag

räknar alltså med att arvodesbefattningarna bibehålies.

I avvaktan på flygvapenchefens förslag till organisation av flygflottiljernas

materielavdelningar upptar jag icke förslaget om inrättande av sju

beställningar för förste verkmästare (chef för teleinaterieltroppen) i utbyte

mot beställningar för förste mästare och mästare. Flygvapenchefens anmälan

om behov av vissa civila tjänster för verkmästare och förrådsman —

vilka tjänster icke äskats av flygförvaltningen — föranleder nu icke heller

någon åtgärd från min sida.

För några befattningar anser jag mig kunna underlåta att föreslå att beställningar

äskas, ehuru jag icke från organisatorisk synpunkt har något

att erinra mot vad som föreslagits i fråga om personalkategori för befattningarnas

tillsättande. Detta gäller befattningarna som luftbevakningsofficer

vid F 13 G (löjtnant), expeditionsunderbefäl vid stabsplutonen och

elektrotekniker i teleservicegruppen (förste flygtekniker eller flygtekniker).

Vid anmälan i det följande av medelsbehovet under flygvapnets anslag

lör avlöningar till aktiv personal in. fl. återkommer jag med detaljerade förslag

rörande de beställningar m. m. av olika slag, som med hänsyn till mina

här redovisade ställningstaganden bör äskas av riksdagen.

I den redogörelse jag här lämnat har jag i vissa fall uppehållit mig vid

detaljer i organisationen. Detta har skett för att ge den organisatoriska bakgrunden

till nyssnämnda förslag under avlöningsanslaget och för att riksdagen

skall få en belysning av de spörsmål som uppkommer vid rationaliseringsverksamhet

av nu ifrågavarande art. .lag förutsätter emellertid att —

liksom fallet varit i tidigare liknande sammanhang — det skall få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare reglera icke blott den organisatoriska

indelningen av flygvapnets flottiljer in. fl. enheter utan även personalorganisationen,

givetvis i den mån icke fråga är om ändringar beträffande beställningar

och tjänster vilkas inrättande ankommer på riksdagen. Kungl.

Maj:t torde vidare böra inhämta riksdagens bemyndigande att vidtaga de

övergångsanordningar, som kan visa sig erforderliga i samband med att

beslut meddelas om den nya organisationens ikraftträdande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 21

Till frågan om ändringar i personalstaterna och beräkning av anslag

återkommer jag i det följande. I detta sammanhang hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna i det föregående angivna grunder för utformning

av personalstaterna avseende flygvapnets förband i

fred;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga övergångsanordningar

i samband med den nya organisationens

ikraftträdande.

[3] Lokalisering i£fred av visst robotförband

Efter medgivande av Kungl. Maj:t den 30 juni 1961 har beställning utlagts

på materiel till sex divisioner av luftvärnsroboten Bloodhound II till

en kostnad av cirka 250 miljoner kronor. Leveranserna beräknas ske med

början år 1963. Intill den 1 juli 1963 finnes möjlighet alt avbeställa materiel

till tre divisioner.

I anslutning till att beställningsmedgivande lämnades, uppdrog Kungl.

Maj :t åt överbefälhavaren att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande

ifrågavarande robotförbands fördelning i fred mellan olika förband

inom krigsmakten.

I propositionen 1961:110 (punkt 4) underställde Kungl. Maj :t riksdagens

prövning fråga om verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj (F 8).

Enligt detta förslag, som godkändes av riksdagen (SU 104; rskr. 275), skall

för administration av flygbasen m. m. inrättas ett förband benämnt Barkarby

flygdepå (F 8). Till förbandet skall vara förlagd en flygtransportdivision

och den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flygning med propellerflygplan

bedrives. Kungl. Maj:t har på grundval av riksdagens beslut

den 16 juni 1961 fastställt provisorisk personalorganisation i fred vid Barkarby

flygdepå (TLA 1961 nr 44).

Överbefälhavaren har den 16 december 1961 med eget yttrande insänt ett

av flygvapenchefen framlagt förslag till lokalisering i fred av de första två

r obotdivisioner na.

Överbefälhavaren framhåller, att det redan nu kan fastslås, att det av

operativa skäl är lämpligt att gruppera minst två divisioner typ Bloodhound

II i östra Mellansverige. Flygvapenchefen har låtit undersöka möjligheterna

att i fred förlägga de robotdivisioner som i utgångsläget bör grupperas

till befintliga flygflottiljer inom detta område. Det har därvid visat sig, att

två robotdivisioner och en robotverkstad kan förläggas inom F 8 etablissement

utan större om- och nybyggnadsarbeten, överbefälhavaren anser, att

Barkarby från operativa synpunkter är en lämplig fredsförläggningsplats för

två divisioner. Eftersom statsmakterna redan tidigare uttalat tanken att för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

22

lägga luftvärnsrobotförband till F 8 (jfr uttalanden av föredragande departementschefen

till prop. 1960:110 mot vilket riksdagen ej gjort någon

erinran) anser sig överbefälhavaren kunna föreslå, att två robotdivisioner

och en robotverkstad förlägges till F 8 etablissement. I särskild skrivelse

uttalar överbefälhavaren att F 8 är lämplig som förläggningsplats även om

robotanskaffningen totalt skulle begränsas till endast tre divisioner.

Arbetet med planeringen av lokaler för robotförbanden har visat, att särskilda

byggnader för tankningsstationer, laddningsstationer och ammunitionsförråd

måste uppföras för att bereda personalen erforderligt skydd.

Oavsett vilka fredsförläggningsplatscr som väljes, krävs det därför — utöver

lokaler för verkstad, utbildning, expedition och förråd — vissa

nybyggnader. För att två robotdivisioner och en robotverkstad skall kunna

förläggas till F 8, behöver nybyggnad ske av två ammunitionsförråd och

en laddningsstation samt ombyggnad göras av en motorprovbock till

tnnkningsstation. Härutöver erfordras anordningar för uppställningsplatser

för robotlavetter samt nybyggnad av vägar. Det är vidare nödvändig!

med en omläggning av den elektriska spänningen inom etablissementet. De

sammanlagda kostnaderna för dessa åtgärder har inom flygledningen bedömts

till 1,15 miljon kronor. Såvitt nu kan överblickas, framhåller flygvapenchefen,

kommer ytterligare investeringskostnader ej att bli nödvändiga

vid F 8 på grund av robotförbandens tillkomst.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att huvuddelen av den grundläggande

utbildningen av såväl aktiv som värnpliktig personal för robotsystemet

Bloodhound II centraliseras till F 8. Visserligen kommer därigenom en division

att ständigt vara avdelad för grundläggande utbildning i fred, men i

gengäld kan de övriga divisionerna avses för operativ verksamhet med olika

grader av insatsberedskap. Dessa synpunkter biträdes av överbefälhavaren.

I särskild bilaga till sin skrivelse anger chefen för flygvapnet det bedömda

totala personalbehovet för robotdivisionerna, inklusive övnings- och

skoldivisionerna. Bedömningen grundas i viss mån på erfarenheterna från

försöksförbandet av Bloodhound I. Organisationen för robotförband erfordras

vid F 8 i full omfattning hösten 1963. Redan för nästa budgetår bör

dock tillkomma vissa beställningar för blivande lärarpersonal vid skoldivisionen.

Skoldivisionen skall meddela såväl teknisk som taktisk utbildning. Organisationen

innefattar bland annat en robotgrupp för teknisk — huvudsakligen

teoretisk och materielbunden — utbildning, en robotgrupp för praktisk

utbildning — övningsgrupp — samt en taktikgrupp för den taktiska

utbildningen. För nästa budgetår anmäler flygvapenchefen behov av bland

annat fyra kaptener. Av dessa avses en som chef för skoldivisionen, en

som chef för robotövningsgruppen samt två för taktikgruppen som lärare.

Ansvaret för den tekniska utbildningen bör — under divisionschefen —- åligga

en flygingenjör av 1. graden. Tre förste verkmästare behövs för den tek
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1062

niska utbildningen. Två av dessa skall svara för utbildningen på den mest

komplicerade utrustningen —- kalkylator och datalänk — och en för robottroppens

stationsutrustning. För att ombesörja utbildningen på kommandocentral,

simulator och belysningsradar samt stridsdel, startraket- och provningsutrustning

behövs totalt fem mästare.

Personalbehovet vid robotverkstaden har bedömts med utgångspunkt i

erfarenheter, som vunnits av personal ur flygförvaltningen vid kurser i England

hösten 1961. Chefen för flygvapnet bedömer, att det vid verkstaden

torde erfordras omkring 10 tjänster för ingenjörer, verkmästare, förmän,

tekniker och förrådsförmän samt cirka trettio kollektivavtalsanställda arbetare.

Som chef för robotverkstaden anser flygvapenchefen att det erfordras

en flygdirektör av 2. graden. Denna tjänst begär flygvapenchefen redan för

nästa budgetår. Befattningshavaren måste — innan de första materielleveranserna

börjar under år 1963 — dels få egen utbildning på materielen, dels

deltaga i planläggningen för den framtida verkstadsdriften.

Behovet av personal vid F 8 — utöver den som erfordras vid robotdivisioner

och robotverkstad — kan ännu ej anges. Flygvapenchefen anser, att

viss personal behöver tillkomma, men ytterligare utredning måste göras av

denna fråga innan förslag kan framläggas.

1 enlighet med det anförda föreslår flygvapenchefen att lör nästa budgetår

inrättas beställningar för 4 kaptener i Ao 21 och 1 flygingenjör av 1.

graden i Ao 23 (för robotdivisionerna) samt 1 flygdirektör av 2. graden i Ao

24 (för robotverkstaden). I anslutning härtill kan 11 beställningar för flygtekniker

i Ao 10 indragas. Flygvapenchefen hemställer vidare att följande

vakantsatta beställningar får utnyttjas för robotdivisionerna, nämligen tre

för förste verkmästare i Ao 17, fem för mästare i Ao 13 samt två för förste

flygtekniker, flygtekniker eller hjälptekniker i Ao 12/10''Ae 7.

Departementschefen

Kungl. Maj :t lämnade den 30 juni 1961 flygförvaltningen bemyndigande

att anskaffa luftvärnsrobot typ Bloodhound II. I anslutning härtill uppdrog

Kungl. Maj:t åt överbefälhavaren att inkomma med förslag till ifrågavarande

robotförbands fördelning i fred mellan olika förband inom krigsmakten.

Föregående års riksdag godkände (SU 104; rsltr. 275) Kungl. Majrts förslag

(prop. 1961:110, punkt 4) om verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj

(F8). Detta förslag innebär bland annat att för administration av

flygbasen m. m. inrättas ett förband — Barkarby flygdepå (F 8). Till detta

förband förlägges en flygtransportdivision och tills vidare den del av flygledningens

flygavdelning vid vilken flygning med propellerplan bedrives.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över lokalisering i fred av luftvärnsrobotförband

tillstyrkt ett av flygvapenchefen framlagt förslag att förlägga

s. 24 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:Is proposition nr 110 år 1962

24

de första två robotdivisionerna och en robotverkstad till Barkarby flygdepå.

För detta alternativ talar enligt myndigheterna såväl operativa som fredsekonomiska

skäl. Dessa enheter kan nämligen förläggas till F 8 utan större

om- och nybyggnadsarbeten. Vissa nybyggnader — för att bereda personalen

skydd vid tankning och laddning av robotarna samt för ammunitionsförråd

— måste visserligen tillkomma, men detta blir fallet oavsett

vilken fredsförläggningsplats som väljes. Inom flygledningen har bedömts

att de totala kostnaderna för nödvändiga byggnadsåtgärder uppgår till 1,15

miljon kronor. Särskild medelsanvisning för ändamålet torde dock ej erfordras

utan kostnaderna bör kunna bestridas från redan beviljade medel.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att huvuddelen av den grundläggande

utbildningen för Bloodhound Il-systemet centraliseras till F 8 vid en särskild

skoldivision. Även detta förslag liar biträtts av överbefälhavaren.

Organisationen för robotförband vid F 8 erfordras i full omfattning först

under hösten 1963. Redan nästa budgetår behöver dock vissa beställningar

tillkomma för officerare och teknisk personal avsedda som lärare vid skoldivisionen.

Jag vill erinra om att jag tidigare uttalat tanken att till F 8 lokalisera

bland annat luftvärnsrobotförband (prop. 1959:117, s. 24 och 1960:110, s.

130). Den nu framlagda utredningen visar att F 8 är en — med hänsyn till

såväl operativa som fredsekonomiska skäl — lämplig fredsförläggningsplats.

Jag kan således tillstyrka att de första två robotdivisionerna förlägges till

F 8 liksom att den grundläggande utbildningen centraliseras till F 8 vid en

särskild skoldivision. Lokaltillgången vid förbandet är tillräcklig för att

rymma de föreslagna enheterna — övningsdivision, skoldivision och robotverkstad

— utan omfattande om- och nybyggnadsarbeten. Det torde få

ankomma på Kung!. Maj :t att inom ramen för av riksdagen anvisade medel

besluta om nödvändiga byggnadsåtgärder vid F 8.

Jag är däremot ej beredd att nu ta ställning till det anmälda totalbehovet

av personal för robotdivisionerna. Ytterligare utredning är nödvändig och

det synes även lämpligt att avvakta praktiska erfarenheter från tjänsten vid

moderna luftvärnsrobotförband i vårt land, bland annat från Hawkförbandet

i Skåne som börjar uppsättas under detta år.

Av de nu framförda förslagen om beställningar för personal vid robotdivisionerna

och chef för robotverkstaden kan jag tillstyrka beställningar

för 3 kaptener i Ao 21, 1 flygdirektör av 2. graden i Ao 24 och 1 flygingenjör

av 1. graden i Ao 23. Jag räknar därvid med att 11 beställningar för flygtekniker

i Ao 10 indrages. Vidare bör för ändamålet få utnyttjas tre förste

verkmästare i Ao 17, tre förste mästare i Ao 14 och två mästare 1 Ao 13.

Behovet av beställningar i Ao 17 och Ao 13 bör tillgodoses genom att utnyttja

vakanthållna beställningar medan beställningar för tre förste mästare

bör tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för mästare. Den omständigheten

att jag tillstyrker inrättandet av en beställning för flygdirektör

av 2. graden, avsedd för chef för robotverkstad, innebär icke att jag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1962

2 o

i detta sammanhang tar slutlig ställning till hur underhållet av ifrågavarande

robotmateriel bör organiseras.

Till ändringarna i personalstaterna torde jag få återkomma vid anmälan

av flygvapnets avlöningsanslag i det följande. I detta sammanhang hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

lokalisering av luftvärnsrobotförband till Barkarby flygdepå.

[4] Utredning rörande^viss personal vid tygtekniska kåren

Vid anmälan till propositionen 1958: 110 av ett av 1954 års utredning

angående vissa personalkårer inom försvaret avgivet förslag rörande de

militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom

armén uttalade föredragande departementschefen bland annat, att han

i likhet med utredningen ansåg det med hänsyn till då pågående omläggning

av arméns verkstadsorganisation ogörligt att taga slutlig ställning till

mekanikerpersonalens -— armétekniker, tyghantverkare och tygverkmästare

vid tygtekniska kåren -— omfattning och sammansättning. Dessa frågor ansågs

böra utredas så snart omständigheterna det medgav.

Med skrivelse den 19 oktober 1961 har chefen för armén, sedan frågorna

om uppgifterna för samt behov, rekrytering och utbildning av mekanikerpersonal

inom tygtekniska kåren utretts av en särskild arbetsgrupp inom

arméledningen, avgivit förslag i förevarande ämne. Över förslaget, vilket

insänts av överbefälhavaren med eget yttrande, har utlåtanden avgivits av

försvarets civilförvaltning, statskontoret och tjänstemännens centralorganisations

statstjänstemannasektion (TCO-S).

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande frågor till behandling. Därvid

lämnar jag först en kortfattad redogörelse för arméchefens utredning och

förslag samt däröver angivna yttranden. Slutligen framlägger jag mina egna

synpunkter och förslag.

Chefens för armén utredning och förslag

Behov av mekaniker per son al. 1 fredstid utnyttjas mekanikerpersonalen

för närvarande dels för utbildning vid trupp, truppservice och funktionskontroll,

dels som lärare och instruktörer vid vissa centralt och truppslagsvis

organiserade skolor, dels i verkstadstjänst, dels ock för vissa uppgifter

inom förvaltning och som arbetsstudiemän. I krigsorganisationen

användes personalen såsom chefer och ställföreträdande chefer för olika

slags reparationsorgan, specialister vid verkstadsplutoner, verkstadstrossar

och materielmottagningsgrupper m. m. samt såsom arbetsledare vid centrala

verkstäder.

De olika fredsbefattningarna är uppdelade på i det föregående angivna

fyra användningsområden. Personalen är emellertid så utbildad att den

kan bekläda olika slag av befattningar. Omflyttning mellan olika användningsområden,

som regelmässigt sker, beror delvis på att olika tjänsteupp
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1902

gifter lämpar sig särskilt väl för olika ålderskategorier. Omflyttningarna

är även betingade av kravet på att personalen bör äga en allsidig erfarenhet

av tjänstens olika grenar för att därigenom bli mer användbar i krigsorganisationen.

Mekanikerpersonalen är uppdelad på yrkesgrenar alltefter det materielslag

som den är avsedd för, exempelvis vapen, signal, radar, stridsvagn.

Yrkesgrenarna kan hänföras til! tre huvudlinjer, vapen-, motor- och telelinjerna.

Det sammanlagda antalet beställningar för mekanikerpersonal utgör för

innevarande budgetår 1 093, av vilka cirka 240 på vapen-, 400 på motoroch

420 på telelinjen.

I arméchefens utredning har beräkningar gjorts rörande behovet av civilmilitär

mekanikerpersonal för de i det föregående angivna användningsområdena

inom fredsorganisationen. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till

beslutade organisationsändringar inom armén (förbandsindragningar m. in.)

samt vissa rationaliseringar av verkstadsdriften. Beträffande den allmänna

grunden för beräkningarna anföres i huvudsak följande.

Personal för utbildning vid trupp, t nipp ser vice och funktionskontroll.

Inom detta användningsområde utnyttjas personalen

främst som instruktörer vid övningar i mera avancerad materielkunskap

samt för profylaktisk verksamhet avseende fortlöpande funktionskontroll

och besiktning av till trupp utlämnad materiel. I samband härmed lämnas

orienteringar och anvisningar om hur de vanligaste felen och funktionsstörningarna

kan undvikas. Då det gäller vapen och pjäsinateriel är denna

verksamhet nödvändig icke enbart ur ekonomisk utan kanske främst ur

säkerhetssynpunkt. Genom att fel och feltendenser sålunda blir upptäckta

på ett tidigt stadium nedbringas reparationskostnaderna och den tid truppen

måste avvara materielen för felens avhjälpande blir ett minimum, vilket

i många fall är ytterst betydelsefullt med hänsyn till trupputbildningens

genomförande. Särskilt då det gäller vapen och motorfordon är det av dessa

skäl erforderligt att förbanden ständigt har tillgång på tygteknisk personal.

Även inom andra yrkesgrenar bör förbanden ha möjlighet att lätt kunna

anlita tygteknisk personal.

Personal som lärare och instruktörer vid skolor för teknisk

personal. Behovet av lärare och instruktörer står i viss relation till antalet

elever. Denna relation varierar något mellan de olika yrkesgrenarna och

är beroende främst på materielens komplicitet. Hittills tillämpade normer

för beräkning av instruktörsbehovet är lämpliga. En minskning av antalet

instruktörer kan icke ske utan att utbildningen blir lidande.

På grund av bristen på personal (instruktörer) inom yrkesgrenen bil,

förorsakad bland annat av behovet att genom omskolning snabbt framtaga

ett förstahandsbehov av tekniker för helikoptertjänst, har utbildningen av

värnpliktiga bilmekaniker varit inställd under utbildningsåren 1960—62. I

avvaktan på en undersökning av konsekvenserna på längre sikt av en nedlagd

utbildning av värnpliktiga bilmekaniker redovisas i utredningen två

alternativ, ett med ifrågavarande utbildning och ett med nedlagd utbildning.

Skillnaden mellan alternativen utgöres av totalt 28 beställningar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

27

Personal för vissa arbetsuppgifter inom armé tygförvaltningen

och som ar betsstudie m än. För att förenkla underhållstjänsten

i krig och fred kräves tekniska underhållsinstruktioner, bland

annat beskrivningar, reservdelskataloger, sats- och tillbehörskort, kontrollföreskrifter

för materiel i bruk och vårdföreskrifter. Personal med god materielkännedom

och omfattande erfarenhet från trupp och verkstäder

erfordras för dessa uppgifter. Dessa arbeten är beklagligt försenade. En personalförstärkning

är nödvändig om planlagda förenklingar i underhållstjänsten

skall kunna genomföras.

För detaljutformning av fältreparationsutrustningar och med dessa sammanhängande

speciella arbetsmetoder erfordras personal med omfattande

detaljkunskaper från tjänstgöring vid fältreparationsförband.

För huvuddelen av nämnda arbetsuppgifter är mekanikerpersonal särskilt

lämpad.

För att rationellt kunna driva verkstadstjänsten erfordras kontinuerlig

tillgång på arbetsstudiepersonal. Arbetsstudietjänsten bör innehavas under

en tid av cirka fem år, varefter återgång sker till ursprunglig yrkesgren. På

så sätt erhålles på längre sikt en stam av arbetsledare med god arbetsstudiepraktik.

Personal för kommenderingar och allmän reserv. De kommenderingar

av längre varaktighet än 6 månader som är erforderliga i nuläget

avser främst personalens egen utbildning. För vidareutbildning av

arméteknikerna samt för viss omskolning kräves kommenderingar som

motsvarar 50 beställningar, varjämte räknas med 5 % reserv för tillfälliga

kommenderingar och sjukdom m. m., d. v. s. ytterligare omkring 50 beställningar.

Härutöver kräves vissa beställningar för den personal, som är under

utbildning till armétekniker.

Med tillämpning av i det föregående angivna beräkningsgrunder utgör

behovet av beställningar för mekanikerpersonal enligt arinéchefen för närvarande

1 222. Därest den nu inställda utbildningen av värnpliktiga bilmekaniker

nedlägges, minskas behovet till 1 194 beställningar. I angivna

antal ingår 18 beställningar, som föreslås skola successivt utgå. Beställningarna

avses för viss personal vid arméns optiska verkstäder samt för

sadelmakare, snickare, smeder m. fl. Motiv anses icke föreligga för att ifrågavarande

personal skall ha civilmilitär status.

I jämförelse med gällande personaluppsättning innebär förslaget en

ökning med 129, alternativt 101 beställningar, ökningen sammanhänger

väsentligen med att en personalreserv beräknats för kommenderingar och

sjukdom. I övrigt betingas utökningen av att personalbehoven för nya

arbetsområden (robot) och nytillkommen materiel något överstiger den

minskning som kunnat ske på grund av rationaliseringar m. m.

Behovet av mekanikerpersonal för krigsorganisationen har icke närmare

redovisats. Behovet av stampersonal i krig har emellertid preliminärt angetts

till i runt tal 1 100 man.

Under de närmaste åren kommer armén att tillföras ytterligare betydande

mängder av materiel. Den nya materielen är som regel mer komplicerad

än den äldre materiel den ersätter. Detta förhållande påverkar beho
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1902

vet av inekanikerpersonal. Vid eu ökning av antalet materielenheter ökar

jämväl utbildningskontingenterna och därmed behovet av utbildning vid

trupp och truppservice. I arméchefens utredning har en bedömning gjorts

rörande behovet av personalökningar under närmast följande sjuårsperiod.

Med utgångspunkt i den materieltillförsel som skall ske enligt arméns gällande

tygmaterielplan har personalökningen intill år 1970 därvid uppskattats

till 419 beställningar.

Utbildningsgång. För närvarande rekryteras mekanikerpersonalen

bland värnpliktiga, som genomgått befälsskola I. Eleverna anställes som

teknikeraspiranter i Af 5/4. Efter genomgång av teknikerskola I, vilken är

en ettårig grundläggande yrkesskola, erhålles anställning som biträdande

armétekniker i Ae 8/7. Utbildningen fortsättes därefter direkt vid teknikerskola

II. Denna skola är en fortsatt yrkesskola vid vilken tillämpad utbildning

meddelas på militär materiel. Eleverna differentieras på skilda yrkesgrenar.

Utbildningens längd varierar mellan 12 och 18 månader beroende

på respektive yrkesgrens behov av specialkurser.

Efter genomgång av teknikerskola II tjänstgör teknikerna vid förband

och verkstäder. Utnämning till armétekniker i Ao 10 sker tidigast sjätte året

efter utbildningens (befälsskolans) början. Vidareutbildning på nytillkommen

materiel sker fortlöpande. Tekniker, som inte kvalificerat sig för tyghantverkarbefordran,

kan tidigast efter 10 års anställning som biträdande

armétekniker och armétekniker befordras till förste armétekniker i Ao 12.

Under de två senaste åren har en ny rekryteringsväg prövats. Härvid har

i begränsad utsträckning som biträdande armétekniker anställts personal,

som genomgått minst tvåårig yrkesutbildning vid verkstadsskola och därefter

under värnpliktstjänstgöringen utbildats till värnpliktiga mekaniker.

De hittillsvarande erfarenheterna från denna rekryteringsform tyder enligt

arméchefen på att man på denna väg kan erhålla ett gott personaltillskott.

Utbildningsresultatet torde emellertid ha blivit bättre om eleverna redan

trån och med värnpliktstjänstgöringen kunnat sammanhållas och inriktas

på teknikeryrket.

Armétekniker som bedöms lämpliga för framtida befordran kommenderas

tidigast nionde året efter utbildningens början till förberedande tyghantverkarkurs.

Kursen, som omfattar dels praktikanttjänstgöring vid

större tygverkstad, dels korrespondensundervisning i matematik och modersmål,

pågår sex till nio månader. Elever som godkännes vid denna kurs

kommenderas till tyghantverkarutbildning. Till sådan utbildning kan även

antagas kollektivavtalsanställda tygarbetare, vilka innehar erforderlig kompetens.

Tyghantverk arutbildningen omfattar cirka 10 månader. Den är

differentierad på tre huvudlinjer.

I arméchefens utredning har särskilt understrukits att de blivande teknikerna

enligt nuvarande utbildningsgång får inte bara sin militära befälsutbildning

utan också en omfattande allmänbildande undervisning och hela

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj. ts proposition nr 110 är 1962

29

sin tekniska skolning vid de militära utbildningsanstalterna. Utbildningstiden

blir härigenom lång och utbildningskostnaderna höga. Vidareutbildningen

till tygverkmästar- och tyghantverkarkarriären anses komma alltför

sent. Därtill är den tidskrävande och förknipppad med ett komplicerat förberedelse-

och uttagningssystem.

De principer för rekryteringen som hittills tillämpats var enligt arméchefen

lämpliga och naturliga under de år, då civil teknisk yrkesutbildning

var mindre vanlig. Under senare år har emellertid den civila yrkesutbildningen

expanderat starkt. Civila verkstads- och yrkesskolor med två- eller

treårig utbildning för metallarbetare och bilmekaniker finns redan i stort

antal. Balans anses ha uppstått mellan tillgång och efterfrågan på personal

med sådan utbildning. De teletekniska yrkesskolorna anses däremot ännu

vara otillräckliga för att tillgodose föreliggande personalbehov.

Med hänsyn till att värnpliktiga före värnpliktstjänstgöringen numera kan

genomgå civil teknisk yrkesutbildning synes det enligt arméchefen naturligt

och ekonomiskt fördelaktigt att framdeles bygga rekryteringen av arméns

tekniker på sådana personalkategorier. Därigenom kan undervisningen vid

de militära utbildningsanstalterna börja på en högre nivå och göras mindre

omfattande. Med angivna utgångspunkter har ett förslag till ändrad utbildningsgång

för tygtekniska kårens mekanikerpersonal utarbetats.

Förslaget innebär i sina huvuddrag följande.

Rekryteringsunderlaget utgöres av värnpliktiga, som genomgått civil tvåeller

treårig yrkes- eller verkstadsskola. Dessa värnpliktiga fullgör sin värnpliktstjänstgöring

som elever vid en för ändamålet särskilt tillrättalagd teknikerskola

(teknikerskola I). Vid denna skola sker främst befälsutbildning

samt utbildning på sådan militär materiel som ej behandlats under den

civila yrkesutbildningen. Efter teknikerskolans slut anställes därtill lämpliga

värnpliktiga som biträdande armétekniker. De värnpliktiga som icke

erhåller fortsatt anställning är fullt användbara i krigsbefattningar för

värnpliktiga mekaniker. De biträdande arméteknikerna genomgår efter ett

års praktisk tjänst teknikerskola II. Vid denna skola sker kompletterande

militär befälsutbildning samt ytterligare utbildning på speciellt militär materiel.

Den som med godkännande vitsord genomgått teknikerskola II befordras

till armétekniker.

Genom den ändrade utbildningsgången förkortas utbildningstiden till

armétekniker med ett år. Detta möjliggöres genom att yrkesutbildningen

vid verkstadsskolor lägges till grund för den fortsatta utbildningen vid de

militära utbildningsanstalterna. Den nya utbildningsgången förutsättes

framdeles gälla för samtliga teknikerkategorier. Det anses dock icke sannolikt

att teletekniker före år 1966 kan utbildas på nu angivet sätt.

Fortsatt utbildning till tyghantverkare föreslås ske tre till fyra år tidigare

än för närvarande. Utbildningen anses även i fortsättningen böra ske

vid en tyghantverkarkurs. Däremot föreslås den förberedande tyghantverkarkursen

slopad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 ur 1902

Personalstat. Tygverkmästarbeställningarna är nu anknutna till befattningar,

huvudsakligen för föreståndare vid vissa verkstäder, enligt av

Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser. Beträffande beställningarna för

förste tyghantverkare har mera allmänt angivits att de skall utnyttjas för

befattningar som lärare vid verkstad där utbildning av mekaniker äger rum

samt såsom föreståndare för reparations- eller renoveringsavdelning tillhörande

tygverkstad, monteringsverkstad vid tygverkstad och serviceverkstad

tillhörande försvarsområde. Tyghantverkare avses för övriga befattningar

för vilka mer kvalificerad utbildning krävs. Förste armétekniker

skall enligt av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter i första hand uppehålla

befattningar för arbetsledare i serviceverkstad samt kvalificerade befattningar

som instruktörer i tygmaterieltjänst. I arméchefens utredning har

konstaterats att de nu tillämpade grunderna för beställningarnas fördelning

på befattningar i princip synes riktiga. Ett bedömande har gjorts av hur

gränslinjerna mellan de olika beställningarnas verksamhetsområden bör

dragas. Därvid har bland annat anförts att krigsmaterielens ökade koinplicitet

medför att större krav måste ställas på den personal som skall svara

för service, funktionskontroll och reparation. För relativt enkel materiel kan

en arbetsledare exempelvis ofta handleda och övervaka ett tiotal arbetare.

Då materielen blir mer invecklad ändras emellertid arbetsledarens ställning.

Speciellt inom det teletekniska facket har det visat sig att proportionen

mellan arbetsledare och arbetare närmat sig relationen 1:1. Arbetsledaren

kan härvid karakteriseras som en arbetande förman, på vilken ställs synnerligen

störa krav på rent teknisk skicklighet. De arbetande förmännen i

verkstäderna har i regel ansetts böra tillhöra mästarkategorien. En höjning

av lärarpersonalens yrkeskompetens har vidare befunnits nödvändig. Vid de

centrala skolorna har instruktörerna i allmänhet ansetts böra vara lägst

tyghantverkare.

De förslag som framlägges rörande mekanikerpersonalens sammansättning

innebär att antalet tvgverkmästare, förste tyghantverkare och förste

armétekniker har ökat på bekostnad av tyghantverkare och armétekniker,

ökningen av antalet tygverkmästare beror främst på att förste tyghantverkare

befunnits utföra arbetsuppgifter, som enligt gällande grunder borde

ankomma på verkmästare. Vidare har ett ökat antal tygverkmästarbeställningar

beräknats för föreståndare för utbildningsverkstäder och för chefsinstruktörer

vid skolor, ökningen av antalet beställningar för förste tyghantverkare

beror till övervägande del på att det ansetts befogat att uppflytta

föreståndarna för reparationsverkstäder tillhörande tygverkstad från

tyghantverkare till filisté tyghantverkare, varjämte föreståndarna för serviceverkstäderna

regelmässigt ansetts böra vara förste tyghantverkare, ökningen

av antalet förste tyghantverkare motsvaras av ett minskat antal

tyghantverkare. Denna minskning motverkas dock av det ökade behovet av

tyghantverkare som instruktörer vid centrala och truppslagsvis anordnade

skolor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

31

Arméchefen framhåller, att tillgången på tygteknisk personal i flera fall

är otillräcklig. Detta anses främst bero på en stark avgång bland den yngre

personalen. Avgångarna beror till övervägande del på dåliga löne- och befordringsförhållanden.

Den värdering av befattningarna som verkställts av

utredningen har utmynnat i ett förslag till omvandling av ett antal lägre

beställningar mot högre. Härigenom förbättras befordringsmöjligheterna.

Förbättringarna anses även medföra att befordringsförhållandena för mekanikerpersonalen

bättre kommer att ansluta till den militära personalens

befordringsgång.

Tygtekniska kåren är en för hela armén avsedd gemensam personalkår.

Personalen är placerad till tjänstgöring vid ett stort antal tjänsteställen. Inom

de olika huvudlinjerna vilka även utgör befordringsenheter sker en

viss specialisering vilken går olika långt inom olika områden. Om beställningarna

skulle hårt låsas till befattningar skulle nyssnämnda förhållanden

enligt vad som anförs i arméchefens utredning innebära betydande olägenheter.

Sålunda skulle vid praktiskt taget varje befordran personalen behöva

flytta till ny stationeringsort och därjämte i vissa fall behöva specialisera

sig inom ett nytt område. En sådan ordning anses vara rekryteringshämmande.

Vidare medför täta flyttningar dels extra kostnader för statsverket,

dels ock ett sämre utnyttjande av personalen. För att motverka angivna

olägenheter föreslås att ett antal alternativa beställningar tillskapas.

De förslag till personalstat för tygtekniska kårens mekanikerpersonal

som framläggs i arméchefens utredning framgår av följande tablå. På

grundval av utredningsförslaget har arméchefen framlagt förslag rörande

personalförändringar för nästa budgetår. De nya beställningar, som därvid

äskas, är enligt arméchefen avsedda att utgöra den grund, som skall möjliggöra

att elever i teknikerskola II efter godkänd teknisk underbefälsutbildning

omedelbart skall kunna befordras till armétekniker samt att elever i

tyghantverkarkursen omedelbart efter godkänd genomgång av denna utbildning

skall kunna påräkna befordran till tyghantverkare. De skall också

möjliggöra — analogt med förhållandena för aktiva militära underofficerare

och underbefäl — åldersbefordran till förste tyghantverkare vid cirka

32—33 års ålder och till förste armétekniker vid 35—36 års ålder samt

urvalsbefordran till förste tygverkmästare respektive tvgverkmästare vid

cirka 42 års ålder.

Vid kostnadsberäkningen av förevarande äskanden har chefen för armén

räknat med, att det aktuella personalläget medför, att 95 beställningar för

tyghantverkare och 3 beställningar för armétekniker kommer att vara

vakanta under budgetåret 1962/63. Med utgångspunkt häri angives kostnadsökningen

till drygt 500 000 kr.

Sammanfattning. Chefen för armén föreslår, att personalstaten för

den tygtekniska kårens mekanikerpersonal i en första etapp utbygges för

att tillgodose nuvarande behov. De framtida behoven av teknikerpersonal bör

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

Antal beställningar

Beställning

Nuläge

Förslag enligt

arméchefens

utredning

För-

ändring

Äskande för

budgetåret

1962/63

Förste tygverkmästare Ao 17.............

39

69

+ 30

+ 11

Tygverkmästare Ao 16..................

46

106

+ 60

+ 25

Förste tyghantverkare Ao 14.............

137

231

+ 94

+ 139

Förste tyghantverkare/tyghantverkare Ao 14/

Ao 13...............................

IS

84

+ 66

Tvghantverkare Ao 13..................

171

88

— 83

— 47

Förste armétekniker Ao 12..............

50

238

+ 188

+ 133

Förste armétekniker/armétekniker Ao 12/

Ao 10...............................

60

+ 60

Armétekniker Ao 10....................

472

219

— 253

— 160

Biträdande armétekniker Ae 8/7.........

160

109

— 51

— 4

1093

1 204 1 2

+ Hl

+ 97

1 Därest utbildningen av värnpliktiga bilmekaniker nedlägges kan beställningar för 5 tyg-

verkmästare, 12 tyghantverkare, 8 förste armétekniker och 3 armétekniker eller biträdande

armétekniker utgå.

2 I angivet antal har icke inräknats de 18 beställningar som föreslagits skola successivt utgå.

enligt arméchefen tillgodoses successivt i takt med att armén tillföres ny

materiel. Arméchefen avser att efter hand återkomma med erforderliga

äskanden. Vidare föreslås att utbildningsgången ändras så att ynglingar

med tvåårig civil verkstads- eller yrkesskoleutbildning efter ett års militär

utbildning kan befordras till biträdande armétekniker. Personalstaten för

den tygtekniska kårens mekanikerpersonal bör enligt annéchefen uppbyggas

på sådant sätt, att befordringsgången för denna personal blir principiellt

likartad med befordringsgången för motsvarande militära personalgrupper.

Utbildningskapaciteten vid tygförvaltningsskolan bör vidare enligt

arméchefen utbyggas så att skolan tills vidare årligen kan emottaga upp till

150 elever vid teknikerskola I. Vidare förutsättes en fördubbling av elevantalet

vid tyghantverkarkursen. Slutligen föreslår arméchefen att den nuvarande

benämningen mekanikerpersonal utbytes mot mästar- och teknikerpersonal

som sammanfattande begrepp, varvid mästarpersonal skall avse

tygverkmästare och tyghantverkare samt teknikerpersonal armétekniker av

olika grader.

Yttranden

Chefens för armén på grundval av företagen utredning framlagda förslag

rörande tygtekniska kårens mekanikerpersonal biträdes i huvudsak

av remissmyndigheterna.

Beträffande behovet av civilmilitär mekanikerpersonal framhåller statskontoret,

att tygtekniska kåren enligt ämbetsverkets mening bör omfatta

den stammekanikerpersonal som oundgängligen erfordras för krigsorganisationen

och som ej kan erhållas i tillräcklig mängd eller av tillfreds
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

33

ställande kvalitet genom värnpliktssystemet. Detta ovillkorliga behov bör

enligt ämbetsverket jämföras med och såvitt möjligt anpassas till fredsbeliovet

så att personalen kan utnyttjas i meningsfylld och produktiv

tjänst. Om krigsorganisationens personalbehov såsom i förevarande fall

underskrider vad som erfordras i fred bör enligt statskontoret särskilda

undersökningar verkställas i syfte att minska tilläggsbehovet

i fred. En sådan utredning anses böra verkställas innan utökning

av nuvarande mekanikerpersonal kommer till stånd. Mot bakgrund av

nämnda önskemål om kompletterande utredning framhåller ämbetsverket,

att det är väl medvetet om att det för materielens fredstida skötsel och

utnyttjande fordras kvalificerade tekniker och instruktörer ävensom att

dessa tjänster endast delvis kan köpas i den allmänna marknaden. Såvitt

avser personalbehovsberäkningarna för yrkesgrenarna signal och bil har

statskontoret föreslagit, att det bör undersökas om ej motsvarande tjänster

kan köpas vid civila verkstäder eller om ej viss verkstadspersonal helt

eller delvis kan ersättas med civil personal. Ett dylikt utbyte medger enligt

ämbetsverket lättare en anpassning av personalbehovet till rådande arbetsbeläggning.

Med anledning av att arbetsstudiepersonalen i arméchefens

utredning beräknas till 25 personer konstaterar statskontoret att — om

hänsyn tages till personalen inom armétygförvaltningens centrala arbetsstudieorgan

■— sammanlagt 76 befattningshavare kommer att avses för

ifrågavarande verksamhet. Detta personalbehov förefaller statskontoret

vara högt beräknat.

Försvarets civilförvaltning framhåller, att alternativa beställningar för

förste tyghantverkare eller tyghantverkare respektive förste armétekniker

eller armétekniker upptagits i arméchefens utredning. Enligt ämbetsverket

innebär detta i praktiken att ett slags reglerad befordringsgång införes för

båda dessa kategorier samt att anknytningen till vissa befattningar kommer

att sakna reell innebörd i ett flertal fall. Civilförvaltningen är icke beredd att i

dagens läge — framförallt med hänsyn till konsekvenserna beträffande

andra personalområden — tillstyrka en dylik anordning. För att i ett

övergångsskede med ojämn fördelning i personalens åldersläge åstadkomma

rimliga befordringsinöjligheter bör enligt ämbetsverket i stället i samband

med anslagsäskandena anmälas det oundgängligen nödvändiga antal beställningar

för förste tyghantverkare respektive förste armétekniker som

bör tillkomma i utbyte mot tyghantverkar- och arméteknikerbeställningar.

Ämbetsverket erinrar i sammanhanget om att arméchefen för nästa budgetår

icke föreslagit några nya alternativa beställningar.

I arméchefens äskanden för budgetåret 1962/63 har upptagits fler beställningar

för förste tyghantverkare än som framgår av de personalbeliovsberäkningar

som redovisats i arméchefens utredning. Anledningen

härtill liar angetts vara nödvändigheten av att med hänsyn till åldersläget

åstadkomma förbättrade befordringsinöjligheter till denna grad. Civilför3—3230

62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

valtningen vill inte motsätta sig detta förslag. Enligt ämbetsverket bör

dock vid uppkommande ledighet i sådan beställning prövning verkställas,

huruvida beställningen fortsättningsvis skall avses för förste tyghantverkare

eller tyghantverkare. Av äskandena för nästa budgetår framgår i övrigt

att arméchefen räknat med att 94 beställningar för tyghantverkare och tre

beställningar för armétekniker skall vara vakanta under nästa budgetår.

Med hänsyn till att vakanserna torde komma att tagas i anspråk för anställande

av extra teknikerpersonal har civilförvaltningen i sina anslagsäskanden

icke funnit skäl räkna med kostnadsminskningar till hela det

belopp som svarar mot vakanser i ifrågavarande beställningar. Kostnadsökningen

för de personalförändringar aiméchefen föreslagit för nästa

budgetår uppgår därför enligt ämbetsverket till i runt tal 1,4 miljon

kronor.

TCO-S utgår från att förhandlingar kommer till stånd rörande frågan

om personalstatens uppbyggnad.

Departementschefen

Tygtekniska kåren är en civilmilitär personalkår, som omfattar ingenjörs-

och mekanikerpersonal. Mekanikerpersonalen, som har underofficers

eller underbefäls tjänsteklass, har till uppgift att vid trupp, skolor och verkstäder

svara för kontroll, service, vård och reparation av tygmateriel. Personalen

tas vidare i stor omfattning i anspråk som lärare och instruktörer

vid den tekniska utbildningen inom armén. Av arméchefens i det föregående

redovisade utredning framgår att mekanikerpersonalens uppgifter ökat

under senare år på grund av den icke obetydliga tillkomsten av tekniskt

komplicerad materiel. Behovet av mekanikerpersonal för fredsverksamheten

uppgår nu enligt arméchefens beräkningar till cirka 1 200. Under de närmaste

sex å sju åren bedöms ifrågavarande personalbehov öka med över

400.

Personalbehovet för krigsorganisationen har i arméchefens utredning

bedömts något understiga fredsbeliovet. Statskontoret har med anledning

härav uttalat, att en förstärkning av mekanikerpersonalen icke bör ske

förrän undersökningar verkställts i syfte att minska tilläggsbehovet av

civilmilitär personal i fred. Uppgifter som jag under hand inhämtat från

arméstaben visar enligt numera verkställd genomräkning, att krigsorganisationens

behov av mekanikerpersonal överensstämmer med det personalbehov

för fredsverksamheten som bedömes skola föreligga vid slutet av

1960-talet. Vid sådant förhållande bör enligt min mening ställning nu

kunna tas till storleken av den civilmilitära tygtekniska kårens mekanikerpersonal.

Utgångspunkten vid bestämmandet av mekanikerpersonalens antal bör

enligt min mening vara det av arméchefens alternativ, enligt vilket utbildningen

av värnpliktiga bilmekaniker skall upphöra. Detta alternativ

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

35

innebär ett personalbehov om 1 176 man. I likhet med statskontoret finner

jag behovet av arbetsstudiepersonal väl högt beräknat. Jag anser mig därför

icke kunna tillstyrka att nya beställningar tillkommer för djdik personal.

Jag är icke heller beredd att i förevarande sammanhang föreslå någon

utökning av mekanikerpersonalen inom armétygförvaltningen; denna fråga

bör prövas i samband med personaläskanden i övrigt beträffande ämbetsverket.

Arméchefen har räknat med en personalreserv för kommenderingar,

sjukdom m. m. Reserven har beräknats enligt samma grunder som tilllämpas

för militära personalkårer inom armén. Det torde vara erforderligt

att räkna med en personalreserv även för ifrågavarande personalkategori.

Med hänsyn till den relativt stora omfattningen av utbildningskommenderingarna

synes enligt min mening de beräkningsgrunder arméchefen tilllämpat

ge en otillräcklig reserv. Jag anser mig därför böra räkna med

någon utökning av kommenderingsreserven. Med sålunda angivna utgångspunkter

föreslår jag, att mekanikerpersonalens antal nu fastställes till

1 170. Vid beräkningen av personalbehovet har jag beaktat det behov av

två beställningar för förste tyghantverkare i Ao 14 som jag konstaterat vid

anmälan av utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 78). I förhållande till nuvarande antal

beställningar för mekanikerpersonal innebär mitt förslag en ökning med

77 beställningar. Härutöver bör övergångsvis finnas inrättade 18 beställningar,

avsedda för personal vid de optiska verkstäderna samt för smeder,

sadelmakare m. fl. Jag förutsätter att dessa beställningar indrages vid uppkommande

vakans. De (77 + 18) 95 beställningar som erfordras för att

uppnå av mig förordat antal bör tillkomma från och med nästa budgetår.

De framtida behoven av mekanikerpersonal bör såsom arméchefen föreslagit

tillgodoses successivt efter hand som ny materiel tillföres. Behovet

av utökning torde få prövas i samband med de årliga anslagsäskandena.

Mot bakgrund av den förbättrade civila yrkesundervisningen föreslår

arméchefen en ändrad utbildningsgång. Sålunda förutsättes rekryteringen

framdeles endast skola omfatta ynglingar med verkstads- eller yrkesskoleutbildning.

Härigenom förkortas den militära teknikerutbildningen från

tre till två år. Vidare anses tyghantverkarutbildningen böra tidigareläggas.

Med hänsyn till den civila yrkesundervisningens utbyggnad finner jag det

ändamålsenligt att rekryteringen av mekanikerpersonal omlägges på sätt

arméchefen föreslagit. Härigenom minskas behovet av grundutbildning i

militär regi. Mot vad arméchefen i övrigt föreslagit beträffande utbildningsgången

har jag icke funnit anledning till erinran.

En förbättring av mekanikerpersonalens befordringsförhållanden bör

komma till stånd. De av arméchefen angivna grunderna för olika beställningars

fördelning på befattningar bör enligt min mening i huvudsak

kunna tillämpas. Härav följer att jag tillstyrker, att den tyghantverkarutbildade

personalen relativt sett utökas. I det föregående har jag före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

slagit att mekanikerpersonalen vid tygtekniska kåren under nästa budgetår

skall omfatta (1 170 + 18) 1 188 man. Jag föreslår att beställningarna för

denna personal, vilka icke bör vara alternativa, fördelas enligt följande

(inom parentes anges förändringar i förhållande till nuläget).

Beställning Antal

Förste tygverkmästare Ao 17 ....................................... 52 (+ 13)

Tygverkmästare Ao 16 ................................................ 74 (+ 28)

Förste tyghantverkare Ao 14 ....................................... 307 (+ 170)

Förste tyghantverkare eller tyghantverkare Ao 14/Ao 13 ... — (— 18)

Tyghantverkare Ao 13 ................................................ 125 (— 46)

Förste armétekniker Ao 12 .......................................... 122 (+ 72)

Armétekniker Ao 10 ................................................... 399 (— 73)

Biträdande armétekniker Ae 8/7 .................................... 109 (— 51)

Summa 1 188 (+ 95)

Av angivet antal beställningar bör såsom i det föregående föreslagits

18 beställningar (2 i Ao 17, 3 i Ao 16, 6 i Ao 14 och 7 i Ao 13) successivt

utgå.

Beställningarna för förste tygverkmästare och tygverkmästare bör avses

för preciserade befattningar. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:l

att besluta härom.

Till en början torde icke samtliga beställningar kunna besättas med

personal, som genomgått föreskriven utbildning. Det synes emellertid

rimligt att ty gliant ver karbeställningar, som sålunda icke kan utnyttjas,

övergångsvis får användas för att bereda vikariatslöneförordnande i A 13

åt härför lämplig armétekniker, under förutsättning dock att denne uppehåller

befattning som enligt i det föregående berörda normer bör avses för

tyghantverkare eller genomgår tyghantverkarkurs. Vidare bör ledig arméteknikerbeställning

tills vidare få utnyttjas för anställande av biträdande

armétekniker. För teknikeraspirant i Af 4/5 avsedda beställningar kan

successivt indragas i den takt övergång sker till den nya utbildningsgången.

Arméchefen har i förevarande sammanhang föreslagit att mekanikerpersonalen

vid tygtekniska kåren framdeles benämnes mästar- och teknikerpersonal,

varvid mästarpersonal skall innefatta tygverkmästare och tyghantverkare

och teknikerpersonal avse armétekniker av olika grader. Jag

har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag i denna del.

Kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna personalförändringarna

vid tygtekniska kåren torde för nästa budgetår komma att uppgå

till i runt tal 1,5 miljon kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit om utformningen

av personal staten för tygtekniska kåren.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1962

37

[5] Inrättande av viss tjänst vid försvarets fabriksverk

Enligt gällande instruktion för försvarets fabriksverk (SFS 1960:415) är

försvarets fabriksstyrelse organiserad på tre byråer, en fabriksbyrå och en

anläggningsbyrå vardera med en överingenjör såsom chef samt en administrativ

byrå under ledning av en byråchef. I enlighet med beslut av 1943 års

riksdag (prop. 1943:235; rskr. 321) uppfördes byråchefsbefattningen i personalförteckning

för viss personal vid försvarets fabriksverk för budgetåret

1943/44 såsom extra ordinarie (lönegrad Eo 30). Sedan den 1 juli 1946 är

byråchefsbefattningen i enlighet med 1946 års riksdags beslut (prop. 1946:

22; rskr. 83) överförd till ordinarie stat (lönegrad A 30, numera Bo 1).

Ifrågavarande byråchefsbefattning innehaves sedan densammas inrättande

1943 av en och samma person, vilken, elter att ha varit placerad i lönegrad

Eo 30, sedan den 1 juli 1946 är placerad i lönegrad A 30 (Bo 1). Denne

åtnjuter sedan den 1 december 1951 tjänstledighet från sin byracliefsbefattning

för fullgörande av utredningsuppdrag inom Kungl. Maj :Ls kansli m. m.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 januari 1962 skall han för förenämnt

uppdrag m. m. äga uppbära ersättning motsvarande lönen i löneklass B 5;

och skall utan hinder av att han samtidigt innehar byråchefstjänsten statens

allmänna tjänstepensionsreglemente tillämpas å visst honom meddelat förordnande

som om han vore placerad i lönegrad 5 å löneplan B.

Under tiden för tjänstledighet för förenämnde ordinarie befattningshavare

har dennes befattning uppehållits av vikarie, från och med den 1 december

1951 med vikariatsersättning samt sedan den 1 mars 1952 med vikariatslön.

Försvarets fabriksstyrelse (skr. -k 1962) hemställer, att ordinarie innehavaren

av ifrågavarande byråchefstjänst överföres till övergångsstat sa att

byråchefstjänsten kan tillsättas med ordinarie innehavare. Då ordinarie

innehavaren av tjänsten åtnjutit tjänstledighet i en följd under mer än tio

års tid och tjänstledigheten med hänsyn till Kungl. Maj :ts törenämnda beslut

den 12 januari 1962 torde få anses bli definitivt bestående finner fabriksstvrelsen

åtgärder böra vidtagas så att vikariatslöneförordnandet kan

upphöra och tjänsten åter tillsättas med ordinarie innehavare. Styrelsen

understryker att det icke kan anses lämpligt att byråchefstjänsten under

mycket lång tid uppehälles på förordnande. Kravet på tillräcklig stadga

gör sig härvidlag gällande.

Departementschefen

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid försvarets

fabriksverk finnes upptagen en tjänst för byråchef i Bo 1, chef för försvarets

fabriksstyrelses administrativa byrå. Ordinarie innehavaren av denna tjänst

åtnjuter sedan drygt tio år tjänstledighet för fullgörande av vissa offentliga

uppdrag. Tjänsten har under denna tid uppehållits av vikarie. Av den förut

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

lämnade redogörelsen framgår, alt tjänstledigheten för ordinarie innehavaren

av tjänsten torde få anses bli definitivt bestående. Med hänsyn härtill

bör vid försvarets fabriksverk å övergångsstat inrättas en tjänst för byråchef

i Bo 1, till följd varav den å förenämnda personalförteckning uppförda

byråchefstjänsten kan tillsättas med ordinarie innehavare. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att på personalförteckningen för försvarets fabriksverk under

rubriken Tjänsteman å övergångsstat från och med den 1

juli 1962 uppföra en tjänst för byråchef i Bo 1.

[6] Flygförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 1 400 000 1 546 891

1961/62 (statsliggaren s. 186) 1 485 000

1962/63 (förslag) ............... 1 650 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 23) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av

1 930 000 kr.

Y rkande

Flygförvaltningen (skr. 14/s och s/is 1961) hemställer, att anslaget höjes

med 1 201 000 kr.

Ökning Minskning

1. Anståndstraktamenten m. m............................... 20 000

2. Nya lokaler:

a) Renhållning och städning.............................. 21 000

b) ökade telefonkostnader m. m...................... 10 000

3. Personalökning ............................................. 28 000

4. Annonsering ................................................... 50 000

5. Snabbtelefonanläggningar ................................. 315 000

6. Pappersdestruktör .......................................... 30 000

7. Vakttjänst ...................................................... 6 000

8. Publikationstryclc ............................................. 14 000

9. Flyttningskostnader m. m.................................. 735 000

1 215 000 14 000

+ 1 201 000

Motiv

1. Anslagsposten till reseersättningar — för innevarande budgetår uppförd

med 30 000 kr. — bör med hänsyn till belastningen uppräknas med

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

20 000 kr. ökningen hänför sig enligt flygförvaltningen huvudsakligen till

kostnader för anståndstraktamenten och flyttningsersättningar. Med hänsyn

till svårigheterna att i förväg beräkna dessa kostnader föreslår flygförvaltningen

ånyo, att anslagsposten till reseersättningar inte längre skall maximeras

(jfr prop. 1961:1, bil. 6, s. 138).

2. Flygledningen har under budgetåret 1960/61 erhållit nya lokaler dels

i Solna och dels i ämbetsbyggnaden Tre Vapen (tredje flygeskaderns

förutvarande lokaler). Under budgetaret 1961/62 kommer lokaltillgangen

att ökas ytterligare, då flygledningen får överta lokaler i ämbetsbyggnaden

Tre Vapen som tidigare utnyttjats av flygkrigshögskolan. Lokaltillskottet

medför att kostnaderna för renhållning och städning samt för telefon ökar.

3. Till följd av personalökning beräknas ökade kostnader under förevarande

anslag med sammanlagt 28 000 kr. Av beloppet hänför sig 3 000

kr. till kostnader för städning m. m., 20 000 kr. till teleton samt 5 000 kr.

till skrivmaterialier m. m.

4. Med hänsyn till hög personalomsättning har omfattningen av ämbetsverkets

annonsering ökat.

5. Flygledningens snabbtelefonanläggning i ämbetsbyggnaden Tre Vapen

är enligt flygförvaltningen starkt försliten samt töråldrad. Kostnaderna

för en ny anläggning uppskattas preliminärt till 300 000 kr. Kostnaderna

för en mindre snabbtelefonanläggning för nuvarande robotbyråns

lokaler i kvarteret Garnisonen beräknas till 15 000 kr.

6. För förstöring av hemliga handlingar använder flygförvaltningen för

närvarande brännugn i marinens del av ämbetsbyggnaden Tre Vapen. Ur

såväl sekretess- som expeditionssynpunkt anses detta tillvägagångssätt

otillfredsställande. Då en ny typ av pappersdestruktör med tillfredsställande

kapacitet väntas komma ut på marknaden bör medel beräknas för att anskaffa

en sådan.

7. Med hänsyn till höjda löner beräknas kostnaderna för vakttjänst öka

med 6 000 kr. Kungl. Maj:t har för innevarande budgetår medgivit, att anslagsposten

till vakttjänst får överskridas med angivet belopp.

8. Anslagsposten till publikationstryck — för närvarande uppförd med

24 000 kr. — anses till följd av ändrade bestämmelser rörande framställning

och förrådshållning av tryckalster m. m. kunna minskas till 10 000

kr. (jfr prop. 1961:110, s. 3—21).

9. Armé tygförvaltningen och flygförvaltningen kommer under slutet av

budgetåret 1962/63 att erhålla vissa nya lokaler i ett under byggnad varande

kontorshus inom kvarteret Tegeludden vid Sandhamnsgatan å Östermalm

i Stockholm (jfr prop. 1962:1, bil. 6, s. 74). I fråga om flygförvaltningen

kommer elektroavdelningens huvuddel — omkring 270 befattningshavare

— att flytta till de nya lokalerna, varigenom vissa andra

lokaler i Stockholm blir friställda. Personal ur vapen- och normaliebyråerna

— cirka 30 befattningshavare — inflyttar i ämbetsbyggnaden Tre

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Vapen. Inom Tre Vapen kommer slutligen en genomgripande omdisponering

av lokalerna att ske.

Kostnaderna för ifrågavarande omflyttningar m. in. uppskattas preliminärt

till 735 000 kr. Av beloppet hänför sig 100 000 kr. till kostnader för flyttningar,

varav 110 000 kr. utgör flyttningskostnader m. m. för normaliebyråns

tryckeri. 225 000 kr. beräknas för anskaffning av inventarier (armatur,

gardiner, inredning, möbelutrustningar, kopieringsutrustningar, säkerhetssskap

och cn för armétygförvaltningen och flygförvaltningen gemensam

pappersdestruktör). För telekommunikationer inom de nya lokalerna

samt mellan dessa och flygförvaltningens på andra ställen placerade

enheter beräknas installationskostnaderna till sammanlagt omkring

1 200 000 kr., varav cirka 600 000 kr. för budgetåret 1962/63. Med hänsyn

till att i det föregående upptagits 315 000 kr. för snabbtelcfonanläggningar

(punkt 6) yrkas i förevarande sammanhang 300 000 kr. 1 det angivna beloppet

ingår icke kostnaderna för en för armétygförvaltningen och flygförvaltningen

gemensam telefonväxel för de nya lokalerna. För städning och vakthållning

inom de nya lokalerna beräknas slutligen för budgetåret 1962/63

20 000 kr.

Departementschefen

Enligt min mening bör kostnaderna för flyttning av vissa delar av armétygförvaltningen

och flygförvaltningen till de nya lokalerna vid Sandhamnsgatan

samt dessas inredning m. m. bestridas från ett särskilt reservationsanslag,

Inredning m. m. av vissa kontorslokaler. Jag framlägger förslag

härom i det följande.

För egen del föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med 1 650 000 kr., vilket innebär en höjning med 165 000 kr. Jag har

vid anslagsavvägningen inte ansett mig böra för närvarande räkna med medel

för anskaffning av en ny snabbtelefonanläggning och en pappersdestruktör

för ämbetsbyggnaden Tre Vapen. I övrigt har jag emellertid i huvudsak

inte funnit anledning till erinran mot flygförvaltningens anslagsberäkningar

för nästa budgetår. För anståndstraktamenten m. m. beräknar jag dock ett

högre belopp än flygförvaltningen föreslagit. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t alt vid fastställande av stat för anslaget taga slutlig ställning

till hur detta bör fördelas på olika ändamål.

Jag anser mig inte böra tillstyrka förslaget alt anslagsposten till reseersättningar

inte längre skall vara maximerad.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Piggförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

41

[7] Arméu: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 246 000 000 258 396 084

1961/62 (statsliggaren s. 196) 278 500 000

1962/63 (förslag) ............... 270 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett

förslagsanslag av 274 000 000 kr.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet

redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse

mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår

beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen

på anslag för tidigare budgetår.

Y rkande

Försvarets civilförvaltning (skr. *V« och V12 1961 och 12/i 1962) redovisar

av chefen för armén m. fl. myndigheter framförda yrkanden om

personalförändringar m. m. vid armén. Ämbetsverket biträder eller beräknar

medel för huvuddelen av nämnda yrkanden. Ämbetsverket framför

därjämte vissa ytterligare yrkanden. Med anledning härav och med

beaktande av till följd av 1961 års lönerörelse m. m. erforderlig anslagsomräkning

hemställer civilförvaltningen, att anslaget för nästa budgetår

liöjes med 2 690 000 kr.

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. fl. yrkanden arméchefens m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

1. Personalförändringar beträffande armé
-

staben

a) 1 assistent Ael7 vid taktikavdelningen

(bilddetaljen) -—byråintendent Ae 21 4 776

b) 1 tekniker Ae 10 vid taktikavdelningen

(bilddetaljen) — assistent Ae 12 ...... 1 572

c) 1 assistent Ae 15 vid taktikavdelningen

(reglementsdetaljen) — amanuens

Ae 19 .......................................... 4 308

d) 1 underofficer A: 17 vid signalinspek
tionen

.......................................... 7 978

e) 1 förste kansliskrivare Ae 12 vid ut
rustningsavdelningen

— kontorsskri
vare

Ae 13 .................................... 840

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. fl. yrkanden arméchefens m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

f) 1 expeditionsvakt Ae 7 vid utrustnings
avdelningen

—- tekniker Ae 10 ......... 2 100

g) 2 kanslibiträden Ae 7 vid planerings
och

organisationsavdelningarna ...... 24 888 + 46 462

2. Arméns flygorganisation (helikopterskolan

i Boden)

a) 1 överstelöjtnant eller major Ao 26/

Ao 24, skolchef (erhålles genom om- disponering) .................................

31 560

b) 1 fanjunkare eller sergeant Ao 13/Ao 11

(expeditionsunderofficer) ............

16 134

c) 1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål (skolexpeditionen) ..................

10 116

d) 2 kaptener eller löjtnanter Ao 21 eller

Ao 17/15 (plutonchefer) ...............

45 468

e) 1 kapten Ao 21 (baskompanichef)

25 632

f) 1 arméingenjör Ao 21 (verkstaden) ...

25 632

g) 1 förrådsförman Ae 9 (verkstaden) ...

13 788

h) 1 kanslibiträde Ae 7 (verkstaden) ......

12 444

+ 180 774

3. Personalförändringar vid militärbefälssta- berna

V. militårbefälsstaben

a) 1 rustmästare Ao 11 ........................

13 596

b) 1 förste maskinist Aell; 1 värmeskö- tare Ae 8; 1 vaktman Ae 8 ...............

36 876

VII. militårbefälsstaben

c) 1 fortmaskinist Ao 11 — reparatör Ae 9

333

d) 1 vaktmästare Ae 7 —- reparatör Ae9;

1 hantverkare Ag 9 utgår ..................

2 613 + 47 526

4. Personalförändringar beträffande försvars- oinrådesstaberna

a) 1 (tyg)underofficer A: 17 vid fo 11 ...

7 373

b) 1 tygofficer A: 24 vid fo 61/62 — kap- ten Ao 21 (fälttygkåren) ...............

14 618

c) 1 förvaltare Ao 15 vid kavalleriet (va- kant) — förvaltare Ao 15 vid fo 61/62

17 940

+ 39 931

5. Personalförändringar beträffande vissa utbildningsanstalter
Kadett-

och aspirantskolor

a) 4 kaptener Ao 21 (skolchefer)-—majorer

Ao 24 .......................................... 17 544

b) 1 major eller kapten Ao 24/Ar 21 (ut
bildningsofficer

vid InfKAS)

26 208

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1962

43

Arméchefens m. fl. yrkanden

c) 1 kapten Ar 21 (lärare i vapenlära vid

InfKAS) .......................................

Anslagsförändringar enligt

arméchefens m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

24 000

Krigsskolan

d) 1 major Ao 24 (utbildningsofficer) —

överstelöjtnant eller major Ao 26/24 1 224

e) 1 officer A: 24 (skoladjutant) ............ 7 857

f) 4 kaptener eller löjtnanter Ar 21 eller

Ar 17/15 (avdelningschefer och lärare)

............................................. 45 468

g) 1 löjtnant Ar 17/15 (avdelningschef och

lärare) — kapten eller löjtnant Ar 21

eller Ar 17/15 .............................. 1 449

h) 1 underofficer A: 17 (kasernunderoffi
cer)

.......................................... 7 978

i) 1 fanjunkare Ao 13 — underofficer

A: 17 (kompaniadjutant) ............... 8 978

j) 1 rustmästare Ao 11 (chef för hand
räckningsstyrka)

........................... 15 312

Infanteriets stridsskola

k) 1 major eller kapten Ao 24/Ar 21 (1.

lärare vid bataljonschefsutbildning

m. m.) — överstelöjtnant eller major

Ao 26/Ao 24 ................................. 3 906

1) 1 kapten Ar 21 (lärare i pansartjänst) 24 000

m) 1 major Ao 24 vid signalskolan (för
söksofficer)

................................. 28 416

n) 1 major Ao 24, chef för fallskärms
jägarskolan

................................. 28 416

o) 1 förste kansliskrivare Ae 12 vid fält
arbetsskolan

— assistent Ae 15 ...... 2 700

+ 225 500

6. Omorganisation av arméhundväsendet

a) 1 överstelöjtnant eller major Ao 26/Ao 24

utgår ............................................

b) 1 major eller kapten Ao 24/Ao 21 —

major Ao 24 .............................. 2172

c) 1 kapten eller löjtnant Ar 21 eller Ar

17/15 — kapten Ao 21 .................. 2 931

d) 1 fanjunkare eller sergeant Ao 13/Ao

11 — fanjunkare Ao 13 .................. 834

e) 1 kontorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde

Ao 7 1164

f) 2 tillsynsmän Aell; 2 förste hund
dressörer

Ae 10; 2 stallförmän Ae9;

2 hundskötare Ae 7 ........................ 105 936

g) 1 förrådsförman Ae 9 ..................... 13 020

h) 2 hantverkare Ae 8 ........................... 24 744

30 840

+ 119 961

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. il. yrkanden arméchefens m. il. yrkanden

Ökning Minskning Summa

7. Förstärkning av de centrala befälsgrupperna

vid vissa förband

30 fanjunkare eller styckjunkare Ao 13

— förvaltare Ao 17 ..................... 116 160

27 sergeanter Ao 11 — förvaltare Ao 15 94 176 + 210 336

8. Förändringar i övrigt beträffande vissa

personalstater

Artilleriet, luftvärnet och signallrupperna

a) 1 överste Bo 3 omdisponeras från Lv 2

till Lv 4; 1 överste Bo 1 omdisponeras

från Lv 4 till RMS ........................

b) 1 överste Bo 3 omdisponeras från A 2

till Lv 6 .......................................

c) 1 överste Bo 3 omdisponeras från Lv 1

till S 2 .......................................

d) 3 rustmästare Ao 11 (luftvärnsrobot
förband)

....................................

Fälttygkåren

e) 1 kapten Ao 21 vid KATF (central
planeringcn)

.................................

f) 2 kaptener Ao 21 —• majorer Ao 24

(chefer för ammunitionsförrådsgrupper)

..........................................

g) 3 förvaltare Ao 17 (centralförråd för

ammunition) ..............................

h) 7 fanjunkare Ao 13 tillkommer; 2 för
valtare

Ao 17 utgår (omorganisation

av centralförråd för tygmateriel) ...

9. Förändringar beträffande tygtekniska

kåren

a) 2 armédirektörer av 1. graden Ao 26

vid KATF (verkstadsavdelningen) ... 66 384

b) 2 arméingenjörer av 1. graden Ao 23

vid KATF (verkstadsavdelningen) —

armédirektörer av 2. graden Ao 24 ... 3 024

c) 1 arméingenjör av 1. graden Ao 23 vid

RMS (robotutbildning) ............... 27 660

d) 2 arméingenjörer Ao 21 vid P 2 och P 4

(motoringenjörer) — arméingenjörer

av 1. graden Ao 23 ........................ 5 760

e) 4 arméingenjörer Ao 21 vid Smålands

och Karlsborgs tygstationer, A 3 och

T 3 (verkstadschefer) — arméingenjörer

av 1. graden Ao 23 ............... 11 472

f) 1 arméingenjör Ao 21 vid TygS ......... 25 632

43 344

25 632

8 736

59 112

71 416 + 208 240

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

45

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt

arméchefens m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

g) 1 arméingenjör Ae 19 vid Lv 2 om
disponeras

till Bodens tygstation (signalingenjör)

................................. —

h) 11 förste tygverkmästare Ao 17, 25 tyg
verkmästare

Ao 16, 139 förste tyghantverkare

Ao 14 och 133 förste

armétekniker Ao 12 tillkommer; 47

tyghantverkare Ao 13, 160 armé
tekniker

Ao 10 och 4 biträdande

armétekniker Ae 8/7 utgår; beställningar

för 94 tyghantverkare Ao 13

och 3 armétekniker Ao 10 vakantsät
tes

............................................. 523 636 + 663 568

10. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation
a)

259 furirer Ao 8/7 — rustmästare Ao

11 .......................................... 604 506

b) 4 rustmästare Ao 11 vid 17 (Re
vinge)

.................................... 54 384 + 658 890

11. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal

m. fl.

a) 1 regementsläkare Ao 23 omdisponeras

från Lv 2 till Kl; 1 bataljonsläkare

Ao 21 (K 1) utgår ........................

b) 8 instruktionssköterskor Ae 16/14 —-

Ao 16/Ae14 .................................

c) 8 instruktionssköterskor Ae 16/14 ......

d) 3 biträdande hälso vårdsassistenter Ae

13 vid I., III. och IV. militärbefälsstaberna

....................................

e) Arvode till ögonläkare .....................

f) 1 bataljonsläkare (arvode) utgår ......

g) Vissa arvoden till veterinärer .........

12. övriga personalförändringar m. m.

a) 1 värmeskötare Ae 8 vid 113 ............ 11640

b) 1 skogvaktare Ao 13 vid P 2 — förste

skogvaktare Ao 15 ........................ 1812

c) 1 stabsunderofficer A: 17 vid Lv 2 G ... 7 373

d) 1 förrådsman Ae 7 vid Lv 6 ............... 11 760

e) 31 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ao 5; 28 lcontorsbiträden

Ao 5 — biträden för

skriv- och kontorsgöromål; 5 kontorsbiträden

Ao 5 tillkommer; 4 kontorsbiträden

Ao 5/Ae 5 utgår ......... 32 000

25 632

141 488

47 484

12 400

8 328

8 800 + 176 212

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt

arméchefens m. fl. yrkanden

Ökning Minskning

f) Assistenter för frivilligfrågor ............ 1 849

g) Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid fasta utbildningsan
stalter

............................................. 32 000

h) Arvoden till skogliga biträden ............ 13 535

i) Arvoden för tillsyn och bevakning av

byggnader m. m............................ 45 000

j) Viss arbetarpersonal ........................... 3 350 000

k) Avlöningar till fänrikar och e. o. löjtnanter

.......................................... 51 860

l) Avlöningar till indelt manskap ......... 13 000

m) Rekryteringsstipendier ..................... 6 000

n) Ekiperingsersättningar ..................... 50 000

o) Tillfälligt anställd personal ............... 54 740

p) Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

................................. 5 000

13. Förändringar i övrigt

a) Tjänstetidsbefordran ........................ 68 106

b) Vikariatslöneförordnanden till vissa

löjtnanter m. fl. .............................. \ 686

c) 1961 års lönerörelse (prop. 1961:

142> ............................................. 2 390 914

Summa

— 3 112 431

+ 2 457 334

Motiv

Av de av chefen för armén, försvarets civilförvaltning in. fl. anförda motiven

må följande återgivas.

2. Uppbyggnaden av arméns flygorganisation pågår. Organisationen omfattar

för närvarande dels en begränsad stabsdel inom arméstaben, dels en

särskilt organiserad skola (arméns helikopterskola) i Boden, administrativt

ansluten till Bodens ingenjörkår (Ing 3). Enligt chefen för armén pågår

utredning om den fortsatta uppbyggnaden av arméns flygorganisation. De

äskanden, som nu framlägges, anses icke föregripa resultaten av utredningen.

Beställningarna och tjänsterna bedöms erforderliga för den verksamhet

som kommer att bedrivas vid helikopterskolan med redan befintlig

flySraa4er*el och sådan materiel som kommer att levereras under åren 1961

och 1962.

Organisationen vid helikopterskolan utgörs nu av skolchef, skolslab, ett

flygkompani, 3 stationsavdelningar, en övningsenhet och ett tekniskt baskompani

(verkstad). Vid skolan tjänstgör ständigt 10 officerare, 12 underofficerare,

7 underbefäl, 2 arméingenjörer, 3 tyghantverkare, 16 armétekniker,

5 civila tjänstemän samt 20 värnpliktiga (helikoptermekaniker och

handräckningsmanskap). Utbildningsverksamheten omfattar årligen grundläggande

flygutbildning, repetitionsflygutbildning, artilleriflygutbildning,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

47

fortsatt flygutbildning av vid skolan placerad personal (bland annat å ny

materiel), värnpliktsutbildning (förbandsutbildning i 3 månader för 100

värnpliktiga), repetitionsövning samt utbildning av fast anställda tekniker

och värnpliktiga hjälpmekaniker. Skolan tages dessutom i anspråk för samövningar

och särskilda uppdrag. Vid skolan bedrivs såväl teknisk som taktisk

försöksverksamhet. Den organisationsbestämmande materielen vid skolan,

som under budgetåret 1961/02 uppgår till 12 lätta helikoptrar och 5 s. k.

STOL-flygplan, utökas budgetåret 1902/63 med 12 medeltunga helikoptrar.

Skolans flygkompani, som nu är organiserat på två lätta helikopterplutoner

och en STOL-flygplanspluton, kommer enligt arméchefen att under budgetåret

1962/63 organiseras på en lätt helikopterpluton, en medeltung helikopterpluton

och en STOL-flygplanspluton.

Helikopterskolans organisation bör enligt armécliefen i princip omfatta

skolchef, skolstab, flygkompani, baskompani (3 stationsavdelningar och

övningsltompani) och verkstad (tekniskt baskompani). Verkstaden förutsättes

liksom hittills i tekniskt avseende lyda under chefen för Norrbottens

flygbaskår.

Beträffande förslaget alt inrätta en beställning för överstelöjtnant eller

major i Ao 26/24 (2 a), avsedd för skolchef, framhåller arméchefen, att skolchefen

till följd av skolans ökande verksamhet icke tillika kan vara flygkompanichef.

Skolchefens ansvar för den omfattande och komplicerade utbildningsverksamheten,

för flygsäkerheten och för den dyrbara materielen anses

motivera en regementsofficersbeställning, vilken bör vara alternativ för

överstelöjtnant eller major för att förhindra täta byten av innehavare. Den

för chefen för arméhundväsendet avsedda beställningen för överstelöjtnant

eller major, som nu anses kunna omdisponeras, bör enligt arméchefen från

och med budgetåret 1962/63 avses för chefen för helikopterskolan. — Civilförvaltningen

har med hänsyn till den betydande ökningen och utvidgningen

av arméflygverksamheten ansett sig höra tillstyrka den föreslagna omdispositionen

av förenämnda regementsofficersbeställning.

3 a—b) Ett ammunitionsförråd inom V. militärområdet skall upphöra att

vara centralförråd. Ansvaret för förrådets bevakning och tillsyn övergår därvid

helt på chefen för armén. Med anledning härav föreslås, att tre civila

tjänster överföres från avlöningsanslaget för armétygförvaltningens anstalter

till förevarande anslag (jfr prop. 1962:1, bil. 6, punkt 17). För tillsynsman

vid förådet bör enligt arméchefen tillkomma en beställning för rustmästare

i Ao 11. Civilförvaltningen biträder förslaget.

c—d) Motiven för förslagen, som anses böra genomföras från och med

den 1 april 1963, framgår av de handlingar som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

4 b—c) Statens organisationsnämnd har den 21 maj 1960 framlagt förslag

till reviderad organisation av staben för Umeå—Storumans försvarsområde

(fo 61/62). I anslutning härtill föreslår arméchefen dels att en för tyg
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kiingl. Maj:Is proposition nr 110 år 1962

officer avsedd beställning för kapten i Ao 21 tillkommer vid fälttygkåren i

utbyte mot en arvodesbefattning för tygofficer i A:24, dels ock att en beställning

för förvaltare i Ao 15, avsedd för föreståndare för förvaltningsexpeditionen,

tillföres försvarsområdet genom omdisponering av en valcantsatt

förvaltarbeställning vid kavalleriet.

Civilförvaltningen har endast tillstyrkt att den vakantsatta förvaltarbeställningen

tills vidare utnyttjas för vikariatslöneförordnande i A 15 för

föreståndaren för förvaltningsexpeditionen vid fo 61/62.

5. Vid 1960 års riksdag fattades beslut om ny befälsordning för armén

(jfr prop. 1960:109). Beslutet innebär bland.annat att befälsutbildningen,

främst för officerare och underofficerare, skall kvalitativt förbättras ävensom

ges större omfång. Sålunda inrättas aspiranlskolor vid de nuvarande

kadettskolorna från och med år 1962. Krigsskolan görs tvåårig. Samtliga officerare,

som icke förvaltningsu Ibildas, ges bataljonschef skompetens bland

annat genom en allmän kurs vid militärhögskolan. Utbildningen till reservofficer

förlängs. Den förlängda utbildningen förläggs med en första kurs, reservofficerskurs

I, till kadettskolorna och med en andra kurs, reservofficerskurs

II, till truppslagsskolorna. Reservofficerarnas vidareutbildning avses

att i stor utsträckning förläggas till krigsskolan (KS). Genom utbildning vid

truppslagsskola ges underofficerarna kompanichefskompetens m. m.

a) Genom att aspirantskolor och reservofficerskurser förläggs till de

nuvarande kadettskolorna kommer enligt arméchefen stora krav att ställas

på i första hand skolcheferna. Samtliga dessa chefer anses därför böra

vara regementsofficerare, dock undantas tills vidare chefen för kavalleriets

kadettskola med hänsyn till denna skolas ringa storlek. Därför föreslås att

4 majorsbeställningar i Ao 24, avsedda för cheferna för pansartruppernas,

ingenjörtruppernas, signaltruppernas och trängtruppernas kadettskolor,

tillkommer i utbyte mot kaptensbeställningar i Ao 21. — Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

d—g) Arméns årliga rekryteringsbehov av aktiva officerare beräknas till

140. Till KS kommer således under vissa delar av året att behöva förläggas

cirka 300 kadetter (två kurser).

Den längre och mera kvalificerade s. k. äldre kursen kommer enligt

arméchefen att organiseras i 6 avdelningar om vardera högst 25 kadetter,

sammanförda till ett kompani. Vid varje avdelning bör finnas en avdelningschef

och en taktiklärare. Med kompanichefen erfordras alltså 13 officerare

vid äldre kursen.

Den kortare s. k. yngre kursen förutsättes skola organiseras i 4 avdelningar

om vardera högst 40 kadetter, sammanförda till ett kompani. Vid

varje avdelning bör finnas en avdelningschef, tillika taktiklärare. Med kompanichefen

erfordras alltså vid yngre kursen 5 officerare. Under den tid då

någon yngre kurs icke är förlagd till KS, kommer reservofficerskurser att

förläggas dit. Som lärare vid dessa avses avdelningscheferna vid den yngre

kursen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1902

49

För undervisningen i teknik, fältarbetslära, sambands- och stabstjänst,

underhålls- och motortjänst samt fysisk träning erfordras 8 för kurserna

gemensamma lärare. Det totala behovet av avdelnings(kompani-)chefer

och lärare utgör alltså (13 + 5 + 8 =) 26. Nu disponeras vid KS 19 beställningar

för detta ändamål. Sju nya beställningar skulle alltså behöva tillkomma.

Med hänsyn till att rekryteringsutfallet de närmaste åren sannolikt

icke kommer att hli så stort som 140 kadetter per kurs, är chefen för

armén emellertid icke beredd att äska mer än 4 nya beställningar. EventuellI

merbehov anses tills vidare böra tillgodoses genom kommenderingar.

Kraven på avdelningschefer och lärare är enligt arméchefen så höga alt

inga av beställningarna bör vara lägre än för alternativt kapten eller löjtnant.

Avdelningschefer och lärare skall vara högskoleutbildade och har därmed

uppnått en ålder, som ligger nära medelbefordringsåldern till kapten.

Den i nu gällande personalförteckning för KS upptagna löjtnantsbestäflningen

bör därför utbytas mot beställning för kapten eller löjtnant.

Till följd av utbildningsverksamhetens ökning växer enligt arméchefen

ansvar och arbetsuppgifter för utbildningsofficeren vid KS. För denna befattning

bör därför tillkomma en beställning för överstelöjtnant eller major

i utbyte mot nuvarande majorsbeställning.

Genom tillkomsten av en yngre kurs vid KS måste enligt arméchefen

skoladjutanten, som nu handlägger såväl administrativa ärenden som utbildningsärenden,

helt avses såsom utbildningsadjutant. För de administrativa

ärendena bör i stället tillkomma en pensionerad officer.

Med hänsyn till vad nu anförts föreslår arméchefen att vid KS skall

tillkomma från och med 1 oktober 1962 en beställning för överstelöjtnant

eller major i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för utbildningsofficer, samt från och

med 1 januari 1963 en beställning för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar

17/15, avsedd för lärare och avdelningschef, i utbyte mot beställningar fölen

major i Ao 24 och en löjtnant i Ar 17/15. Vidare föreslås att skolans organisation

förstärks dels från och med 1 oktober 1962 med en arvodesbefattning

för skoladjutant i A: 24, dels ock från och med 1 januari 1963 med 4

beställningar för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/15, avsedda för

avdelningschefer och lärare.

Då den föreslagna arvodesbefattningen i A:24 är avsedd för administrativa

göromål ifrågasätter civilförvaltningen, huruvida icke behovet av denna

arbetskraftsförstärkning och formerna för dess tillgodoseende bör undersökas

av statskontoret, innan ställning tages till förslaget i denna del. Ämbetsverket

räknar därför icke nu med den ifrågasatta arvodesbefattningen.

Beträffande de övriga personalökningarna — fyra nya beställningar för kapten

eller löjtnant — ställer sig civilförvaltningen frågande, huruvida icke

försiktigheten borde bjuda att tills vidare i avvaktan på resultatet av befälsstatsdelegationens

arbete räkna med alt ökade personalbehov vid bland

annat skolorna inom armén tillgodoses kommenderingsvägen. I förevarande

4—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

sammanhang har civilförvaltningen dock — utan att därmed anse förutsättningar

föreligga för definitivt ställningstagande — vid kostnadsberäkningarna

tagit hänsyn till nämnda personalökningar. De föreslagna tjänsteutbytena

tillstyrkes av ämbetsverket.

m) Omorganisationen av högre förband i början av 1960-talet samt utredningar

angående den framtida ledningsorganisationen kräver enligt arméchefen,

vid sidan av teoretiska överväganden, omfattande praktiska försök

inom stabs- och sambandstjänstens område. Med hänsyn till stabs- och

sambandstjänstens ökade betydelse har från och med år 1960 vid arméns

signalskola (SignS) inrättats en befattning för försöksofficer, som upprättliålles

av en kommenderad officer ur infanteriet. För befattningen bör enligt

armécliefen från och med nästa budgetår tillkomma en beställning för

major i Ao 24.

Civilförvaltningen, som erinrar om att arméchefen jämväl föregående

år begärde en beställning för ifrågavarande ändamål, har under förutsättning

att särskild försöksavdelning skall ingå i organisationen intet att erinra

mot att såsom chef för denna avses en major samt att en ny beställning

inrättas för ändamålet. Civilförvaltningen räknar i förevarande sammanhang

med bifall till förslaget.

6. I skrivelse den 30 januari 1961 har chefen för armén avgivit förslag

angående arméhundskolans organisation. Förslaget innebär i huvudsak, att

ledningsinstansen, chefen för arméhundväsendet (Ahv), utgår, att arméhundskolan

(HS) underställs chefen för Västernorrlands regemente (I 21)

samt att skolan organiseras på skolchef, stab, utbildningskompani, hundgård,

veterinäravdelning, kasernavdelning och köksavdelning. I anslutning

till nämnda förslag föreslår arméchefen, att de under a—h i tablån redovisade

personalförändringarna vidtages från och med nästa budgetår och

anför därvid följande.

I och med att ledningsinstansen chefen för Ahv utgår får chefen för HS

ställning som självständig skolchef. För befattningen bör därför avses en

beställning för major i stället för en alternativt för major—kapten. Skolchefen

får i sin nya ställning icke samma möjligheter som tidigare att planlägga

och leda utbildningen. Ansvaret för denna verksamhet måste därför

i större utsträckning än tidigare läggas på utbildningskompanichefen. För

denna befattning bör därför avses en beställning för kapten i stället för en

alternativt för kapten—löjtnant (i gällande personalförteckning avsedd för

utbildningsofficer tillika adjutant).

Till utbildningskompanichefens förfogande kommer att ställas en instruktörsgrupp

om två lärare för vilka befattningar bör avses de två i nu

gällande personalförteckning upptagna alternativa beställningarna för fanjunkare—sergeant.

Den ene av dessa lärare avses emellertid tillika som försöksledare, varför

beställningen för denna befattning bör vara fanjunkare i stället för fanj

unkare-sergeant.

Sammanlagt 11 befattningar vid HS är besatta av kollektivanställd personal

eller av personal anställd på arbetsmånader. För dessa befattningar

bör inrättas tjänster.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1002

51

Den personal, som har den särskilda tillsynen över hundarna, utgör en

yrkeskår, unik i sitt slag, inom vilken bland annat av rekryteringsskäl bör

finnas vissa befordringsmöjligheter. Av de 11 befattningar för vilka tjänster

hör inrättas kommer 8 att avses för denna yrkeskår. Som högsta tjänster

bör inrättas 2 för tillsynsinän Ae 11, avsedda såsom ställföreträdande chefer

för hundgården, respektive veterinäravdelningen. Därnäst bör inrättas 2

tjänster för förste hunddressör, avsedda för dressyravdelningen i utbildningskompaniet.

Ae 9-tjänsterna bör utökas med 2 för stallförmän, avsedda

för hundgårdens stall respektive veterinäravdelningens sjukstall. Dessa, som

även skall utbilda underställd personal, har större ansvarsställning än flygvapnets

hundgårdsförmän Ae 9. Slutligen hör 2 tjänster inrättas för hundskötare

Ae 7. Inom denna yrkeskår kommer alltså, med de tjänster som är

upptagna i nu gällande personalförteckning, att finnas 2 tjänster Ae 11, 2

tjänster Ae 10, 6 tjänster Ae 9 och 7 tjänster Ae 7.

Av de återstående tre befattningarna finns en vid skolstabens förvaltningsdetalj

och två vid kasernavdelningen. Vid förvaltningsdetaljen bör inrättas

1 tjänst för förrådsförman Ae 9. Denna befattningshavare förestår

övningsmateriel- och minförråden (vilket senare består av skarpa minor

och är av väsentlig betydelse vid utbildning av minhundplutoner) samt är

förman för 2 å 3 handräckningsvärnpliktiga.

Vid kasernavdelningen hör inrättas 2 tjänster för hantverkare Ae 8.

Vid skolstabens förvaltningsdetalj handläggs kassaärendena närmast av

ett kontorsbiträde. Befattningshavaren, som dessutom skall kunna ersätta

detaljchefen, har en ansvarsställning, som motiverar kanslibiträdestjänst.

Rörande de organisatoriska utgångspunkterna för beräkning av utbildningsbehovet

av hundar torde få hänvisas till de handlingar som kommer

att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Civilförvaltningen tillstyrker i huvudsak de föreslagna personalförändringarna

för HS. De nytillkommande civila tjänsterna anses dock böra inrättas

såsom extra med hänsyn till att organisationen senare bör bli föremål

för organisationsundersökning av statskontoret. Vidare bör de två föreslagna

hantverkartjänsterna, vilka avses för kasernavdelningen för vård av

de fasta anläggningarna (främst hundgårdarna) samt till den fasta maskintjänsten

hörande maskiner, ledningar m. m. ävensom för eldningstjänsten,

enligt ämbetsverket komma under bedömande av maskinpersonalberedningen.

7. Efter Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1960: 109 har riksdagen

fattat principbeslut beträffande ny befälsordning för armén. Riksdagen gav

därvid sin anslutning till principen att en precisering av befälsbehoven

inom arméns truppslag skulle klarläggas på grundval av en detaljmässig

redovisning av det personella innehållet i krigsorganisationen. I samband

med principbeslutet förelåg en sådan redovisning endast för infanteriet och

kavalleriet. För dessa truppslag kunde därför preciserade förslag beträffande

personalbehoven framläggas, vilka förslag riksdagen biföll. Härvid inrättades

bland annat vid varje infanteriregemente 4 förvaltarbeställningar, 2

i Ao 17 och 2 i Ao 15, för underofficerare som skulle tagas i anspråk inom

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

den centrala ledningen av utbildningen vid förbanden. För att få behoven vid

arméns övriga truppslag på motsvarande sätt preciserade tillsattes i omedelbar

anslutning till 1960 års riksdagsbeslut en särskild delegation, 1960

års befälsstatsdelegation, vars arbete alltjämt pågår.

I syfte att dels möjliggöra en effektivare utbildning, dels skapa mer rättvisa

förhållanden mellan infanteriet och övriga truppslag är det enligt arméchefen

angeläget att även tillföra övriga arméförband förvaltare i trupptjänst.

För att befälsstatsdelegationens arbete inte skall föregripas, anses

emellertid utbyggnaden tills vidare inte böra få samma omfattning som vid

infanteriet. Lämpligt synes enligt arméchefen vara att regementen och kårer

tills vidare tillföres en förvaltare i Ao 17 och en förvaltare i Ao 15 under

det att självständiga bataljoner tillföres en förvaltare i Ao 17.

Utan att därmed anse tiden nu vara mogen för något definitivt ställningstagande

till berörda personalförändringar har civilförvaltningen vid anslagsberäkningarna

upptagit medel med utgångspunkt i att beställningar

från och med nästkommande budgetår tillkommer i enlighet med chefens

för armén förslag.

Över arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag har 1960

års befälsstatsdelegation yttrat sig. Enligt delegationen erfordras för slutligt

ställningtagande till den definitiva omfattningen av de centrala befälsgrupperna

vid specialtruppslagen en ingående och fullständig genomräkning

av behovet av aktiv befälspersonal. På grundval av det material som

hittills tillställts delegationen har bland annat vissa preliminära undersökningar

rörande uppbyggnaden och numerären av de centrala befälsgrupperna

vid specialtruppslagen utförts. Dessa undersökningar har givit vid

handen att en förstärkning redan nu av dessa grupper i den begränsade

omfattning som arméchefens föreliggande förslag innebär icke torde utgöra

ett föregripande av ett framtida ställningstagande till denna del av utredningsförslaget

vare sig beträffande den slutliga numerären av de centrala

befälsgrupperna eller de lämpliga relationerna mellan olika beställningsnivåer

inom underofficerskåren. Med hänsyn härtill och då delegationen ansluter

sig till vad arméchefen uttalat rörande betydelsen av att en förstärkning

på här ifrågavarande område kommer till stånd redan från och med

nästa budgetår tillstyrker delegationen arméchefens förslag i vad detsamma

avser antalet förvaltarbeställningar. Delegationen erinrar i sammanhanget

om 1960 års riksdags uttalande, att uppgifterna för och kvalifikationskraven

på de olika befälskårerna vid samtliga arméns truppslag i princip är desamma.

8 a) Kungi. Maj :t har fattat beslut om anskaffning av materiel till en

bataljon av luftvärnsroboten Hawk. Materielen kommer att levereras under

budgetåret 1962/63. Utbildningen skall förläggas till Skånska luftvärnskåren

(Lv 4). Utbildningskontingenten vid detta förband kommer därvid enligt arméchefen

att öka så mycket att kåren får ungefär samma storlek som ett

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1962

regemente. I anslutning härtill ökar kårcliefens förvaltningsansvar. Chefen

för armén anser alt Lv 4 bör ombildas till regemente och hemställer i förevarande

sammanhang, att den regementschefsbeställning i Bo 3, som frigöres

vid indragningen av Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2; jfr prop. 1961:

123), får utnyttjas för chefen för Lv 4. Den härigenom disponibla kårchefsbeställningen

i Bo 1 bör enligt arméchefen avses för chefen för arméns radaroch

luftvärnsmekanikerskola (RMS), för vilken nu avses en beställning för

överstelöjtnant eller major i Ao 26/24. Verksamheten vid denna skola kommer

enligt arméchefen att i hög grad intensifieras genom tillkomsten av

luftvärnsrobotförband. Till frågan om omdisponering av berörda skolchefsbeställning

avser arinéchefen att framdeles återkomma. — Civilförvaltningen

anser att frågan om ändring av chefsbeställningen vid Lv 4 bör upptagas

först i samband med prövningen av förslag om kårens ombildning till

regemente. Däremot anser civilförvaltningen skäl föreligga för att en beställning

i Bo 1 avses för chefen för RMS. Den frigjorda beställningen i Bo

3 vid Lv 2 bör därför enligt ämbetsverket omvandlas till beställning i Bo 1

och utnyttjas för chefen för RMS.

b—c) Chefen för armén har tidigare föreslagit (jfr prop. 1960:110, s. 62),

ull Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) och Göta signalkår (S 2) ombildas till

regementen. Arinéchefen anser alltjämt att så hör ske och föreslår nu, att

regementschefsbeställningen för Göta artilleriregemente (A 2) utnyttjas

för Lv 6 och motsvarande beställning vid Karlsborgs luftvärnsregemente

(Lv 1) för S 2.

Civilförvaltningen erinrar om att departementschefen i förenämnda proposition

1960:110 (s. 65) uttalat att frågan om omvandling av S 2 och Lv 6

till regementen bör prövas först sedan dessa enheters slutliga organisation

närmare utformats. Med hänsyn härtill anser civilförvaltningen det böra

anstå med omdisponeringarna av förenämnda överstebeställningar intill

dess frågan om ombildning till regementen av Lv 6 och S 2 slutligen lösts.

d) Under nästa budgetår kommer som nämnts materiel till ett luftvärnsrobotförband

typ Hawlt att levereras. Fredsorganisationens behov av instruktörer

för utbildning av robotförband beräknas inte täcka det bedömda

behovet av underbefäl för krigsorganisationen. Skillnaden kan emellertid enligt

arméchefen med hänsyn till utbildningsgången täckas genom tillförsel

under flera budgetår. För budgetåret 1962/63 erfordras 3 rustmästare i Ao

11. — Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

f) Cheferna för de centrala ammunitionsförrådsgrupperna är regionala

företrädare beträffande ammunitionsförvaltningen. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter

är att direkt under armétygförvaltningen planlägga och samordna

verksamheten vid underställda förråd avseende såväl freds- och krigsförberedelsearbetet,

leda och övervaka omsättning, tilldelning och försändning

av ammunition samt att inom gruppområdet svara för besiktning av

såväl central-, trupp- som försvarsområdesförråd för ammunition.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

Varje centralförråd förrådshåller ammunition till ett värde av 150 miljoner

kronor. För fredsdriften förvaltar förrådsgruppcheferna av tygunderhållsanslaget

nu cirka 1 miljon kronor per år. För att hålla driftkostnaderna

så låga som möjligt ställes enligt arméchefen slöra krav på gruppchefernas

förmåga till arbetsledning och arbetsplanering. Kraven på chefernas förmåga

att åstadkomma ordning i förråden, att utfärda föreskrifter för ammunitionens

uppläggning och hantering m. m. måste vidare vara höga.

Under nästa budgetår tillkommer nya centralförråd inom förrådsgrupperna

Syd och övre Norrland. Enligt arméchefen kan det inte anses lämpligt att

en kapten ålägges ett sådant ansvar och sådana arbetsuppgifter som då kommer

alt åvila dessa gruppchefer. Arméchefen föreslår därför, att de för ifrågavarande

gruppchefer avsedda kaptensbeställningarna i Ao 21 utbytes mot

majorsbeställningar i Ao 24. — Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

g) För chefer för nytillkommande centralförråd för ammunition bör enligt

arméchefen 3 beställningar för förvaltare i Ao 17 tillkomma. Civilförvaltningen

har intet att erinra häremot.

h) Förändringarna under denna punkt sammanhänger med ett förslag

till omorganisation av arméns cenlralförråd för tygmateriel. Förslaget har

behandlats i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 17).

9 a) Förslaget, som innebär inrättande av 2 armédirektörsbeställningar

i Ao 26 i utbyte mot byrådirektör stjänster i Ao 26 respektive Ao 24 vid armétygförvaltningen,

har behandlats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 69

och 71).

c) Med hänsyn till att verksamheten vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola

(RMS) kommer att omfatta även robotutbildning hemställer

chefen för armén att för ledare av den tekniska delen av denna utbildning

inrättas en beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23. Civilförvaltningen

biträder förslaget.

g) Vid indragning av Lv 2 frigöres en beställning för arméingenjör i Ae

19, avsedd för tygverkstaden. Arméchefen föreslår, att denna beställning

skall få omdisponeras och i stället utnyttjas för signalingenjör vid Bodens

tygstations tygverkstad. Försvarets civilförvaltning biträder ej förslaget.

h) Förslagen under denna punkt har redovisats under punkten 4 i det

föregående.

10 a) Enligt gällande grunder för befordran bör enligt arméchefen härför

lämpad furir utnämnas till överfurir efter 4 års tjänst som furir. Rustmästarbeställning

bör erhållas efter minst 12 års tjänst som överfurir. Utbyggnaden

av underbefälskadern bör enligt arméchefen ske så att befordran

kan ske i förenämnd ordning. Med hänsyn härtill föreslås, alt 259 rustmästarbeställningar

tillkommer från och med nästa budgetår i utbyte mot

samma antal furirsbeställningar. Civilförvaltningen räknar med fortsalt

utbyggnad av rustmästarkadern i enlighet med arméchefens förslag.

h) Vid flertalet av arméns förband, vid regionala staber samt vid vissa

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 55

försvarsområdesstaber disponeras särskilda underbefälsbeställningar för

fasta vaktchefer. Då särskild personal härigenom placerats på de chefsbefattningar,

som krävs för vakttjänsten, liar denna enligt arméchefen kunnat

effektiviseras. Vidare kan utbildningen bedrivas under gynnsammare betingelser,

då befäl inte behöver tas från utbildningsarbetet för att bestrida

vakttj änst.

Vid Södra skånska infanteriregementet (I 7) disponeras 4 beställningar

för fast vakttjänst vid regementets förläggning i Ystad. Ytterligare 4 beställningar

erfordras enligt arméchefen vid regementet för bevakning av dess

förläggningsplats i Revinge, dit en övningsbataljon om cirka 500 man äi

stadigvarande förlagd. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

11 a) Ställningstagandet till den av chefen för armén föreslagna omdisponeringen

av en regementsläkarbeställning i Ao 23 vid Lv 2 till Iv 1 bör

enligt civilförvaltningen tills vidare anstå i avvaktan på att frågan om den

framtida förläggningen av K 1 löses.

e) På därom av försvarets sjukvårdsstyrelse gjord framställning räknai

civilförvaltningen med att det nu från anslaget Garnisonssjukhusen. Avlöningar

utgående årliga arvodet om 12 400 kr. till en ögonläkare vid den

militära ögonpolikliniken å Karolinska sjukhuset från och med budgetål et

1962/63 upptages under arméns avlöningsanslag.

f) Chefen för armén uppger att arvode från och med nästkommande budgetår

bör beräknas för 71 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 90 fältläkarstipendiater.

I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en

minskning med ett arvode för bataljonsläkare.

ä) Behovet av medel för veterinärvården vid de förband m. m., där dylik

vård icke bestrides av militär veterinär, för besiktningar samt för veterinärvård

för flygvapnets hundar har för innevarande budgetår beräknats till

29 500 kr. För budgetåret 1962/63 beräknas ifrågavarande medelsbehov av

överfältveterinären nedgå med 1 700 kr. med hänsyn till den minskade,

ackordhästhållningen. Beträffande veterinärvården åt flygvapnets stamluindar

bedöms emellertid en uppräkning med 500 kr. vara nödvändig, då

de arvoden som utgår till vederbörande veterinärer ej varit föremål för

revidering på ett flertal år.

Genom beslut av Kungl. Maj :t utgår för bestridande av veterinärtjänsten

vid III. militärbefälsstaben från och med den 1 juli 1961 ett arvode av 9 000

kr. För bestridande av veterinär tjänsten vid militärbefälsstab, där militärveterinär

på aktiv stat ej tjänstgör, anges nu ett medelsbehov av 10 000 kr.,

varav 1 000 kr. till överfältveterinärens förfogande för eventuell arvodesförstärkning.

Civilförvaltningen har vid kostnadsberäkningarna utgått från

alt medelsbehovet för ifrågavarande veterinärarvoden för nästa budgetår

ökar med (— 1 700 + 500 + 10 000 = ) 8 800 kr.

12 a) Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att vid Dalregementet

(113) måtte tillkomma en tjänst för värmeskötare i Ae 8, avsedd för Rom
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

ineliedslägret. Civilförvaltningen biträder förslaget att en tjänst inrättas för

här avsett ändamål. Tjänstebenämning och lönegradsplacering bör enligt

ämbetsverket komma under behandling av maskinpersonalberedningen.

e) Civilförvaltningen föreslår, atl i enlighet med nu tillämpade principer

för reglerad befordringsgång 31 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 inrättas vid

arméns förband (motsvarande) i utbyte mot samma antal tjänster för biträde

för skriv- och kontorsgöromål. Vidare bör enligt civilförvaltningen 2S

vid arméns förband (motsvarande) inrättade tjänster för kontorsbiträde i

Ao 5, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt kompetenta innehavare,

utbytas mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Behovet

inom armén av nya ordinarie kontorsbiträdestjänster för sådana biträden

för skriv- och kontorsgöromål som anställts såsom ersättare för ordinarie

kontorsbiträden, förordnade å högre tjänst (jfr prop. 1960:110, s. 59),

uppger civilförvaltningen till 5. Slutligen kan enligt ämbetsverket 3 ordinaiie

och en extra ordinarie kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade

utöver fastställd personalorganisation, utgå ur vederbörlig personalförteckning

för armén. För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband

m. in. torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

f) I enlighet med arméchefens förslag räknar civilförvaltningen för nästkommande

budgetår med 224 tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor,

vilket innebär en ökning med 2 månader. Uppräkningen hänför

sig till ett ökat behov inom VII. militärområdet, där bland annat A-personalens

antal stigit med 70 %.

g) Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasla utbildningsanstalter och

skolor beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméehefen till

860 000 kr., eller 32 000 kr. mera än som anvisats för innevarande budgetår.

Höjningen betingas bland annat av en beräknad ökning av antalet elever

vid tekniska utbildningsanstalter. Härjämte beräknas genomförandet av den

nya befälsordningen vid armén och tillkomsten av luftvärnsrobotförband

medföra en merkostnad av tillhopa 17 000 kr.

h) Inom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde finns dels 16

heltidsanställda, lönegradsplacerade skogvaktare, dels skogvaktarpersonal

(skogliga biträden), som anlitas under kortare lider. De skogliga biträdenas

uPPg*^er l<an enligt fortifikationsförvaltningen uppdelas i två grupper,

nämligen dels sådana som hör samman med tillsyn och löpande underhåll,

dels ock sådana som berör inkomstbringande avverkning. Ersättning för de

under den förra gruppen upptagna arbetsuppgifterna bestrides nu till en

mindre del från avlöningsanslag och i övrigt från underhållsanslag. För de

under den andra gruppen angivna uppgifterna tages huvudsakligen försträckningsmedel

för skogsavverkningen i anspråk. De av inkomstbringande

avverkning föranledda arbetsuppgifterna varierar starkt år från år. Det

anses därför icke möjligt att avpassa ett årligt arvode så att det täcker kost
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

57

naderna för dessa uppgifter. Försträckningsmedel anses i detta fall böra

disponeras även framdeles. Beträffande övriga i det föregående angivna arbetsuppgifter

synes däremot lämpligen avlöningsanslag överlag böra tagas

i anspråk.

För innevarande budgetår har under förevarande anslag för arvoden till

16 skogvaktare vid övningsfält m. m. beräknats sammanlagt 11 604 kr. Härav

utnyttjas enligt fortifikationsförvaltningen endast 9 465 kr. för 9 skogvaktare

med hänsyn till att vissa fält numera skötes med biträde av heltidsanställda

skogvaktare vid närbelägna förband. För 24 övningfält (motsvarande)

anlitas skogliga biträden, vilka avlönas från sakanslag. För samtliga

övningsfält eller motsvarande skogsområden (33 st.), som ej lämpligen

kan skötas av heltidsanställda skogvaktare, erfordras enligt fortifikationsförvaltningen

ett sammanlagt arvodesbelopp för tillsyn och löpande underhållsåtgärder

av 30 000 kr., varav 23 000 kr. bör belasta arméns, 2 000 kr.

marinens och 5 000 kr. flygvapnets avlöningsanslag. Beloppet anses böra

fördelas av ämbetsverket under hänsynstagande till för övnings- och skjutfält

medgivna underhållsåtgärder samt skogens areal och användning. Civilförvaltningen

tillstyrker det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget

och räknar i anledning därav med en kostnadsökning under förenämnda

anslag av (23 000 — 9 465 =) 13 535 kr.

i) Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,

förråd m. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan

har för innevarande budgetår beräknats till 659 000 kr., varjämte

20 000 kr. ställts till civilförvaltningens förfogande för tillgodoseende

av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning av byggnader

m. m. I enlighet med förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen

med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål med 45 000 kr.

Till ämbetsverkets förfogande stående medel upptages till oförändrat 20 000

kr.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 29 januari 1962 anmält att

ifrågavarande medelsbehov för tillsyn och bevakning inom militärområdena

och vid tygförvaltningsskolan beräknas uppgå till 742 600 kr. Ökningen -—

83 600 kr. — sammanhänger enligt arméchefen huvudsakligen med decentralisering

av mobiliseringsförråden.

j) För budgetåret 1961/62 har under förevarande anslag upptagits en

särskild anslagspost å 3 350 000 kr., vilken är avsedd för avlöningar till för

helt budgetår räknat högst 302 arbetare vid arméförbandens intendenturavdelningar.

Någon förändring av antalet arbetare beräknas ej för nästkommande

budgetår. Anslagsposten kan därför upptagas till oförändrat belopp.

Civilförvaltningen anser dock att sagda avlöningskostnader bör överföras till

anslaget Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal (jfr prop. 1962:1, bil.

6, punkt 35).

k) För nästa budgetår räknar arméchefen med 220 fänrikar och 95 extra

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

ordinarie löjtnanter. Civilförvaltningen, som inhämtat att antalet fänrikar

och extra ordinarie löjtnanter per den 1 oktober 1961 beräknades utgöra 200

respektive 110, räknar med utgångspunkt häri med en kostnadsökning av

51 860 kr.

1) Arméchefen beräknar antalet kvarstående indelta under nästa budgetår

till 8 vicekorpraler och meniga, varav 2 i ständig tjänstgöring. Avlöningskostnaderna

för dessa uppskattar civilförvaltningen till cirka 20 000

kr., innebärande en minskning med 18 000 kr.

o) Behovet av skrivmånader med anledning av krigsorganisatoriska förändringar

beräknas till 300, innebärande en ökning med 70 månader. Härav

föranledd kostnadsökning anges till 54 740 kr.

p) I enlighet med förslag av arméchefen beräknar civilförvaltningen medelsbehovet

för avlöningar åt civila lärare för underbefälsutbildning till

445 000 kr., innebärande en minskning med 5 000 kr.

I en av överbefälhavaren med eget yttrande den 21 december 1961 överlämnad

skrivelse har chefen för armén framlagt vissa förslag rörande fortifikationskåren.

Arméchefen har därvid framhållit, att den militära byggnadsverksamheten

under 1960-talet torde komma att kräva en alltmer ökad

insats av högre utbildad fortifikationspersonal. Med hänsyn härtill och till

nuvarande rekryteringssvårigheter och förtidsavgångar är det enligt arméchefen

angeläget att en organisation, som svarar mot fortifikationskårens

ökande ansvar och arbetsuppgifter, bland annat inom befästningsväsendet,

fastställes. Chefen för armén föreslår, efter samråd med cheferna för marinen

och flygvapnet, att principbeslut angående fortifikationskårens successiva

uppbyggnad snarast fattas. Ett sådant principbeslut bör enligt arméchefen

innebära, att fortifikationskårens personalstat utökas med beställningar

för 8 officerare och en underofficer, att, under förutsättning att

arméns kostnadsram kompenseras för merkostnaderna, 19 tjänster för kasernföreståndare

vid flygflottiljer successivt överföres från flygvapnet och

omvandlas till underofficersbeställningar vid fortifikationskåren, att, likaledes

under förutsättning att kostnadsramen kompenseras härför, fortifikationskåren

tillföres underofficersbeställningar avsedda för marina anläggningar

till ett antal som framdeles bör föreslås av chefen för marinen, samt

att löneställningen för vissa förvaltarbeställningar höjes.

För nästa budgetår föreslår arméchefen, att 4 befattningar för fortifikationsofficer,

varav en i Br 1, en i Ar 26 och 2 i Ar 24, tillkommer i utbyte

mot beställningar vid fortifikationskåren för en överstelöjtnant eller major

i Ao 26/Ao 24, en major i Ao 24 och 2 kaptener i Ao 21. Befattningarna i

Br 1 och Ar 26 bör avses för I. respektive II. militärbefälsstaben och återstående

båda befattningar för IV. militärbefälsstaben.

Överbefälhavaren tillstyrker arméchefens förslag och understryker därvid

nödvändigheten av att förslaget blir föremål för principbeslut vid 1962 års

riksdag.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

59

I skrivelse den 24 januari 1962 har chefen för armén föreslagit viss ändring

av lärarorganisationen vid tygförvaltningsskolan (TygS). Arméchefen

har därvid anfört, att heltidsanställda yrkeslärare icke längre erfordras för

den undervisning som numera bedrivs vid TygS i ämnena vapenreparationer

och optiska reparationer. Fem tjänster för yrkeslärare i Ae 15/16 kan därför

utgå. Behov föreligger emellertid av lärare i elektroteknik med matematik

och fysik vid teknikerskola I och tyghantverkarkursen. För att denna undervisning

skall kunna bedrivas planmässigt och ges erforderlig stadga erfordras

enligt arméchefen 4 ingenjör stjänster, av vilka 3 i A 17 och en i A 19.

Arméchefen föreslår därför, att 4 tjänster för yrkeslärare i Ae 15/16

vakantsättes och ersättes med en tjänst för ingenjör i Ag 19 och 3 tjänster

för ingenjör i Ag 17 samt att en tjänst för yrkeslärare i Ae 15/16 utgår.

Enligt 1960 års riksdagsbeslut angående befälsordningen vid armén har

varje infanteriregemente tillförts en majorsbeställning, avsedd för chef för

mobiliseringsavdelningen (jfr prop. 1960:110, s. 63 f). I skrivelse den 16 februari

1962 har 1960 års befälssiatsdelegation underställt Kungl. Maj :ts prövning

frågan om motsvarande förstärkning vid de tre pansarinfanteriregementena

I 7, I 10 och I 15. Delegationen anför, att den vid sina undersökningar

rörande uppbyggnaden och numerären av befälspositionerna vid specialtruppslagen

funnit att de skäl som förestavat förenämnda riksdagsbeslut

om inrättande av en majorsbeställning, avsedd för chef för mobiliseringsavdelning

vid infanteriregemente, föreligger med samma styrka vid pansarinfanteriregementena.

Delegationen anser därför, att en motsvarande förstärkning

bör komma till stånd jämväl vid dessa förhand. Med hänsyn till

nuvarande tillgång på regementsofficer sbeställningar vid I 7 och I 15 anses

det möjligt att av förefintliga majorsbeställningar vid dessa förband avse

en för chef för mobiliseringsavdelningen. Beträffande I 10 anser delegationen,

att ytterligare en majorsbeställning bör tillkomma för att tillgodose

ifrågavarande behov av personalförstärkning. Med hänsyn till att underlag

för närvarande ej föreligger för att slutligt bedöma det totala behovet av

officersbeställningar vid pansarinfanteriregementena föreslår delegationen,

att nämnda personalförstärkning vid I 10 kommer till stånd genom utbyte

av en kaptensbeställning i Ao 21 mot majorsbeställning i Ao 24.

Chefen för armén, som yttrat sig över befälsstatsdelegationens förslag,

tillstyrker detsamma. Med hänsyn till de ogynnsamma befordringsförhållandena

vid pansarinfanteriet och pansartrupperna föreslår arméchefen dock,

att den nya majorsbeställningen vid I 10 tillkommer i utbyte mot en löjtnantsbeställning

och icke, såsom delegationen föreslagit, mot en kaptensbeställning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Departementschefen

Av arméchefen m. fl. ställda yrkanden behandlar jag i det följande punktvis

i den ordning de förut omnämnts.

2. Med hänsyn till beslutad utökning av arméns helikopterpark bör för

nästa budgetår en regementsofficersbeställning i Ao 26 eller Ao 24 tillkomma

för chef för arméns helikopterskola i Boden. Däremot är jag i avvaktan

på resultaten av pågående utredningar om flygorganisationens fortsatta

utbyggnad samt undersökningar rörande stabs- och förvaltningstjänsten

vid helikopterskolan icke nu beredd tillstyrka några personalförändringar

i övrigt vid skolan.

3. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 79) har jag föreslagit,

att tjänster vid visst förråd inom V. militärområdet för en förste maskinist

i Ae 11, en värmeskötare i Ae 8 och en vaktman i Ae 8 skall överföras till

förevarande anslag från avlöningsanslaget för armétygförvaltningens anstalter.

Jag anser mig nu även böra tillstyrka, att en beställning för rustmästare

i Ao 11 inrättas för tillsynsman vid ifrågavarande förråd.

Vid VII. militärbefälsstaben bör en tjänst för fortmaskinist i Ao 11 indragas

från och med den 1 april 1963. I förevarande sammanhang tar jag

vidare vid kostnadsberäkningarna hänsyn till de förändringar i övrigt som

föreslagits beträffande nämnda stab. Det torde emellertid få ankomma på

Kungl. Maj:t att framdeles besluta om tjänsteförändringarnas genomförande.

På därom av fortifikationsförvaltningen den 8 december 1961 gjord framställning

anser jag mig slutligen höra föreslå, att en tjänst för värmeskötare

i Ae 8 tillkommer vid II. militärbefälsstaben.

4. I anslutning till förslag beträffande organisationsändringar vid staben

för fo 61/62 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Sålunda tillstyrker

jag, att aktiv personal avses för befattningarna för intendent, tygofficer

och intendenturförrådsförvaltare. En kaptensbeställning i Ao 21 bör

därför tillkomma vid fälttygkåren. I övrigt kan behovet av beställningar

tillgodoses genom omdisponering av vid Lv 2 frigjorda beställningar tillhörande

intendenturkåren. Vid bifall till nyssnämnda förslag kan vid fostaben

indragas tre arvodesbefattningar, av vilka två i A: 24 och en i A: 17.

Ä andra sidan bör en ny arvodesbefattning i A: 24 tillkomma för biträdande

mobiliseringsofficer. Arméchefens förslag att för föreståndare för

förvaltningsexpeditionen avse en förvaltare i Ao 15 kan jag icke tillstyrka.

Med hänsyn härtill räknar jag med att den nu vakanta förvaltarbeställningen

i Ao 15 vid kavalleriet indrages. I övrigt räknar jag beträffande förevarande

fo-stab med att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

tillkommer samt att, vid uppkommande ledighet, en tjänst för förrådsförman i

Ae 9 omvandlas till tjänst för förrådsman i Ae 7.

5. Cheferna för pansar-, ingenjör-, signal- och trängtruppernas kadettskolor

bör, såsom föreslagits, vara majorer. Jag föreslår därför att fyra kaptensbeställningar

i Ao 21 utbytes mot beställningar för major i Ao 24.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

fil

Till följd av den utökade utbildningsverksamheten vid krigsskolan bör

för utbildningsofficeren från och med den 1 januari 1963 avses en beställning

för överstelöjtnant eller major i Ao 26/Ao 24 i stället för som nu rnajorsbeställning

i Ao 24. Såvitt avser krigsskolan kan jag vidare tillstyrka,

att en löjtnantsbeställning i Ar 17/15 från och med nyssnämnda tidpunkt

omvandlas till beställning för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/15.

Några nya beställningar för avdelningschefer och lärare vid krigsskolan

bör enligt min mening icke tillkomma under nästa budgetår. Jag räknar

i stället med att föreliggande behov av ytterligare lärare, vilket torde avse

yngre kursen och reservofficerskurser, tills vidare tillgodoses kommenderingsvägen.

I övrigt kan jag under förevarande punkt endast tillstyrka, att en beställning

för major i Ao 24, avsedd för försöksofficer vid signalskolan, tillkommer.

6. Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal

i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) uttalade jag bland annat att

hundskolans organisation — då något större behov att vid skolan utbilda

andra än krigsmaktens hundar icke ansetts föreligga —- borde utformas på

grundval av krigsmaktens behov av hundutbildning. Med denna utgångspunkt

har jag bedömt arméchefens under denna punkt redovisade förslag.

I likhet med arméchefen anser jag, att någon särskild ledningsinstans för

arméhundväsendet icke längre erfordras. En beställning för chef för arméhundväsendet

i Ao 26/Ao 24 kan därför indragas. Förslaget att för chefen

för hundskolan avse en majorsbeställning i Ao 24 i stället för en alternativ

beställning för major eller kapten i Ao 24/Ao 21 kan jag tillstyrka. Likaså

bör chefen för skolans utbildningskompani vara kapten. En beställning för

alternativt kapten eller löjtnant kan härvid utgå.

Såvitt avser personal som närmast handhar utbildning och tillsyn av

hundarna föreslår jag, att sammanlagt sex tjänster inrättas. Dessa bör i

avvaktan på organisationsundersökningar vid skolan upptagas såsom extra.

I enlighet härmed bör tjänster tillkomma för två förste hunddressörer i

Ag 10, två stallförmän i Ag 9 och två hundskötare i Ag 7.

I övrigt bör vid skolan tillkomma en tjänst för förrådsman i Ag 7 samt

två tjänster för hantverkare i Ag 9 vid kasernavdelningen.

Härutöver är jag för nästa budgetår icke beredd föreslå några personalförändringar

vid arméhundskolan. Jag vill emellertid i detta sammanhang

erinra om att jag i statsverkspropositionen räknat med, att tio kollektivavtalsanställda

arbetare vid skolan indrages. Jag förutsätter slutligen, att det

skall få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om detaljorganisation för

skolan vilken bör benämnas arméns hundskola.

7. Jag anser mig med stöd av 1960 års befälsstatsdelegations yttrande

kunna tillstyrka, att beställningar för förvaltare i trupptjänst till det antal

arméchefen föreslagit tillkommer vid truppslag, vilkas personalorganisation

opaginerad Kontrollera mot PDF

C) 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

icke anpassats till 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning för

armén. Därvid bör, såsom arméchefen föreslagit, beställningar för 30 fanjunkare

(styckjunkare) i Ao 13 och 27 sergeanter i Ao 11 utbytas mot förvaltarbeställningar,

av vilka 30 i Ao 17 och 27 i Ao 15.

I förevarande sammanhang anser jag inig — med tillstyrkan av befälsstatsdelegationens

förslag härutinnan — även böra föreslå, att en beställning

för major i Ao 24, avsedd för chef för mobiliseringsavdelningen vid

110, tillkommer från och med nästa budgetår. En löjtnantsbeställning i

Ao 17/15 bör härvid utgå.

8. Provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Lv 6

och S2 har numera fastställts av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill och

under erinran om att utbildningsverksamheten vid nämnda förband är jämförbar

med motsvarande verksamhet vid regementena föreslår jag, att Lv 6

och S 2 nu ombildas till regementen. Jag anser det även motiverat, att

Lv 4 med hänsyn till att luftvärnsrobotutbildning skall förläggas dit göres

till regemente. För cheferna för Lv 4, Lv 6 och S 2 bör, såsom arméchefen

föreslagit, från och med nästa budgetår utnyttjas de regementschef sbeställningar

i Bo 3 som hittills avsetts för A 2, Lv 1 och Lv 2. I anslutning härtill

föreslår jag — under erinran om att den för Lv 6 avsedda kårchefsbeställningen

enligt beslut av 1961 års riksdag redan indragits (SU 104; rskr. 275)

och att någon beställning i Bo 1 inte tillkommit för S 2 — att den för chef

för Lv 4 avsedda beställningen i Bo 1 indrages.

Jag anser mig vidare böra, i anslutning till arméchefens förslag, föreslå,

att den för chef för radar- och luftvärnsmekanikerskolan avsedda beställningen

i Ao 26/Ao 24 vid luftvärnet uppflyttas till Bo 1. Beställningen torde

framdeles i personalförteckningen böra redovisas på skolans stat.

Förslaget att inrätta tre rustmästarbeställningar i Ao 11, avsedda för

instruktörer vid luftvärnsrobotutbildning, kan jag biträda.

Jag kan vidare tillstyrka, att två för chefer för ammunitionsförrådsgrupper

avsedda kaptensbeställningar i Ao 21 utbytes mot beställningar för

major i Ao 24 samt att tre förvaltare i Ao 17 tillkommer för nya ammunitionsförråd.

Däremot kan jag inte tillstyrka att personalen vid armétygförvaltningens

centralplanering (mobiliserings- och utbildningsdetaljen) förstärkes

med en kapten.

Slutligen föreslår jag i anslutning till vad jag anfört i innevarande års

statsverksproposition (bil. 6, punkt 17) vid anmälan av anslaget Armétygförvaltningen:

Armétygförvaltningens anstalter: Avlöningar, att beställningar

för sju fanjunkare i Ao 13 vid fälttygkåren tillkommer samt att åtta

förvaltarbeställningar i Ao 17 vid samma kår indrages.

9. Under erinran om vad jag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6,

punkt 15) vid anmälan av armétygförvaltningens avlöningsanslag föreslår

jag, att två beställningar för armédirektör av 1. graden i Ao 26 tillkommer

vid tygtekniska kåren.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Förslaget att inrätta en beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23,

avsedd för teknisk robotutbildning vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan,

kan jag tillstyrka. Behovet av ytterligare en arméingenjör vid skolan

bar tillgodosetts genom omdisponering av en beställning i Ao 21 från Lv 2.

Beträffande mekanikerpersonalen vid tygtekniska kåren har jag i det

föregående (jfr punkt 4) framlagt förslag innebärande att beställningar

från och med nästa budgetår tillkommer för 13 förste tygverkmästare i

Ao 17, 28 tygverkmästare i Ao 16, 170 förste tyghantverkare i Ao 14 samt

72 förste armétekniker i Ao 12. Samtidigt har jag föreslagit indragning av

beställningar för 18 förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14/Ao

13, 46 tyghantverkare i Ao 13, 73 armétekniker i Ao 10 och 51 biträdande

armétekniker i Ae 8/7. Med hänsyn till den sålunda föreslagna utökningen

av mekanikerpersonalen synes det erforderligt, att utbildningskapaciteten

vid tygförvaltningsskolan utbygges. Jag tillstyrker därför arméchefens förslag

om inrättande av en beställning för arméingenjör i Ao 21, avsedd för

lärare vid nämnda skola.

Jag kan icke tillstyrka, att en nu för tygverkstaden vid Lv 2 avsedd arméingenjörsbeställning

i Ae 19 omdisponeras och avses för signalverkstadcn

vid Bodens tygstation. Ifrågavarande personalbehov bör i stället tillgodoses

genom anställande av civil sakanslagsavlönad personal. Förenämnda arméingenjörsbeställning

bör indragas.

I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar beträffande tygtekniska

kåren.

10. Jag föreslår, att för nästa budgetår 175 rustmästarbeställningar i

Ao 11 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för ordinarie furir.

Jag tillstyrker vidare, att fyra beställningar för rustmästare i Ao 11, avsedda

för vaktchefer, inrättas vid I 7.

I det föregående har jag under punkterna 3 och 8 under förevarande anslag

föreslagit inrättande av sammanlagt fyra rustmästarbeställningar i

Ao 11. I förevarande sammanhang föreslår jag vidare, med anledning av ett

av arméchefen framlagt förslag rörande vissa organisationsändringar vid

tygförvaltningsskolan m. m., att beställningar för fem rustmästare i Ao 11

och fyra överfurirer i Ao 9 inrättas under nästa budgetår.

Utgående från vad jag sålunda anfört beräknar jag kadern av underbefäl

och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa budgetår

på sätt framgår av följande sammanställning.

Budgetår

1961/62

1962/63

738

926

2 025

2 029

1 715

1 540

Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) ..........................

600

600

Summa

5 078

5 095

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

11. Förslaget att omdisponera en regementsläkarbeställning i Ao 23 från

Lv 2 till K 1 kan jag icke tillstyrka. Jag föreslår, att regementsläkarbeställningen

i stället indrages under budgetåret 1962/63.

I enlighet med sjukvårdsstyrelsens och civilförvaltningens förslag bör

medel för arvode åt en ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken vid

Karolinska sjukhuset från och med nästa budgetår beräknas under förevarande

anslag.

Antalet arvodesanställda bataljonsläkare beräknar jag i likhet med arméchefen

till 71, innebärande en minskning med en dylik läkare. Vidare kan

jag i huvudsak biträda civilförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet

för arvoden och ersättningar för veterinärvård.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke biträda.

12. Med anledning av fortifikationsförvaltningens förslag beräknar jag

medel för en tjänst för värmeskötare i Ae 8 vid 113. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta om tjänstens inrättande och i samband därmed

avgöra dess lönegradsplacering.

Beträffande förslaget att inrätta en arvodesbefattning i A: 17 vid Lv 2 G

vill jag erinra om att befattningen i fråga tillkommit enligt beslut av Kungl.

Maj:t den 2 november 1961 (jfr s. 3 ff. i det föregående).

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör vissa tjänster

för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål. Däremot är jag inte beredd tillstyrka

att nya tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas för därför formellt kompetenta

befattningshavare, vilka enligt civilförvaltningens bestämmande

anställes enligt föreskrifterna om reglerad befordringsgång under tid då

ordinarie kontorsbiträde uppehåller högre icke-ordinarie tjänst. I likhet

med civilförvaltningen räknar jag med att 31 tjänster för kontorsbiträde i

Ao 5 tillkommer i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Vidare tillstyrker jag ämbetsverkets förslag att 28

tjänster för kontorsbiträde i Ao 5, vilka icke beräknas kunna besättas med

formellt kompetenta innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Slutligen kan fyra nu befintliga kontorsbiträdestjänster,

som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation, utgå ur personalförteckningen.

Jag har intet att erinra mot förslaget om utökning av antalet tjänstgöringsmånader

för frivilligassistenter med två.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och

skolor beräknar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till 860 000

kr., innebärande en ökning med 32 000 kr.

Vad fortifikationsförvaltningen föreslagit rörande arvoden till skogliga

biträden kan jag biträda. Jag beräknar därför under förevarande anslag ett

belopp för dylika arvoden om 23 000 kr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

65

För arvoden till tillsynsman för byggnader, övningsfält, förråd m. m. vid

militärområdena samt för vakthållning vid tygförvaltningsskolan beräknar

jag cirka 760 000 kr., varav 20 000 kr. bör ställas till civilförvaltningens förfogande

för tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn

och bevakning av byggnader m. m.

I årets statsverksproposition (punkt 35) har jag under arméns anslag till

avlöningar till viss arbetarpersonal beräknat medel för avlöning av arbetare

vid förbandens intendenturavdelningar. Med hänsyn härtill kan förevarande

anslag minskas med av civilförvaltningen angivet belopp.

Med hänsyn till krigsorganisatoriska förändringar, organisatoriska förändringar

i övrigt m. m. bör möjligheterna att anställa tillfällig personal vid

armén ökas. Jag föreslår av denna anledning en anslagsuppräkning av

200 000 kr.

Civilförvaltningens medelsbehovsberäkningar i övrigt under denna punkt

anser jag mig kunna godtaga.

Under de senaste åren har försvarets byggnadsverksamhet ökat. En ytterligare

ökning torde vara en nödvändig konsekvens av krigsmaktens fortgående

anpassning till den tekniska och taktiska utvecklingen. I skilda

sammanhang har olika åtgärder vidtagits för att öka försvarets byggnadskapacitet.

Vad beträffar åtgärder, som avser att förbättra tillgången på

personal, vill jag i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t genom

beslut den 26 januari 1962 medgivit tidigareläggning av en fortifikationsteknisk

kurs å militärhögskolans armélinje. I likhet med överbefälhavaren

och chefen för armén finner jag det erforderligt att vissa personalförändringar

vidtages beträffande fortifikationskåren. Jag anser mig emellertid

icke kunna tillstyrka, att något principbeslut med det innehåll arinéchefen

föreslagit nu fattas. För nästa budgetår bör vissa förändringar

beträffande fortifikationskårens officerspersonal komma till stånd. Enligt

arméchefen föreligger behov av ytterligare åtta beställningar för fortifikationsofficerare,

av vilka sex avses för fortifikationsförvaltningen. I anslutning

till vad jag nu anfört bör frågan om personalökning vid den centrala

fortifikationsförvaltningen prövas i annat sammanhang. Däremot bör de

övriga två beställningarna, som är avsedda för militärbefälsstaber, tillkomma

från och med budgetåret 1962/63. I anslutning till arméchefens förslag

anser jag mig böra föreslå, dels att beställningar för en överste i Bo 1

och en överstelöjtnant i Ao 26 tillkommer, dels ock att en maj or sbeställning

i Ao 24 utbytes mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26. Arméchefens

förslag om förordnandelöner för vissa högre officersbefattningar anser

jag mig på föreliggande utredningsunderlag icke kunna biträda.

Arméchefen har föreslagit viss ändring av lärarorganisationen vid tygförvaltningsskolan.

Jag finner förslaget väl grundat och biträder därför

5—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

detsamma under erinran om att jag i det föregående bland annat föreslagit

en utökning av tygtekniska kårens mekanikerpersonal. De nya ingenjörstjänsterna

bör dock uppföras som extra ordinarie. Härigenom kan sammanlagt

fem yrkeslärartjänster i Ae 15/16 indragas.

Med anledning av beslutad förflyttning av A 1 har chefen för armén den

30 januari 1961 avgivit förslag rörande ändrad organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten vid tygförvaltningsskolan samt beträffande vissa

organisationsändringar i övrigt som sammanhänger med förflyttningen av

A 1. Detta förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.

Ställning torde dock redan nu kunna tas till vissa i förslaget berörda

frågor. Sålunda bör såsom jag föreslagit i det föregående (punkt 10)

sammanlagt nio underbefälsbeställningar i Ao 11 och Ao 9 tillkomma. Vidare

föreslår jag, att två arvodesbefattningar i A: 17 inrättas. Jag räknar

också med att en förvaltarbeställning i Ao 15 omdisponeras från Lv 1 till

tygförvaltningsskolan samt att vissa omdisponeringar görs även beträffande

arvodesbefattningar för pensionerad personal. Ett av arméchefen i sammanhanget

framfört förslag att avse en bataljonsläkarbeställning i Ao 21

för tygförvaltningsskolan kan jag icke tillstyrka. Jag beräknar i stället

medel för avlönande av en arvodesanställd läkare vid skolan med en tjänstgöring

av cirka två timmar per dag.

I skrivelse den 4 december 1961 har fortifikationsförvaltningen föreslagit

att särskilda vägdetaljer, avsedda för förband och förvaltningsenheter i

Linköping, Karlsborg och Skövde, organiseras vid respektive I 4, S 2 och

P 4 samt i anslutning därtill föreslagit att vid vardera av I 4 och S 2 inrättas

en tjänst för vägförman i Ae 13. I syfte att rationalisera och förbättra

vägunderhållet har ämbetsverket bedrivit försök med centraliserad

väghållning. Försöken har givit goda resultat. Statskontoret har i yttrande

tillstyrkt inrättande av särskilda vägdetaljer. Beträffande de föreslagna

tjänsterna har statskontoret ifrågasatt, om ej den vägförman som nu är

avsedd för Prästtomta skjutfält även kan svara för väghållningen inom

Linköpings garnison.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka fortifikationsförvaltningens

förslag om inrättande av två tjänster för vägförman i Ae 13.

Efter viss översyn inom försvarsdepartementet anser jag mig i rekryteringsfrämjande

syfte böra föreslå, att löneställningen för arvodesbefattningarna

för hemvärnsofficerare vid försvarsområdesstaber (motsv.) förbättras.

Ifrågavarande 36 arvoden bör från och med nästa budgetår uppräknas

från A: 24 till A: 27.

Den verksamhet som bedrivs i syfte att skapa och upprätthålla kontakter

mellan försvaret och samhället i övrigt är enligt min mening av stor

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

67

betydelse. Jag finner det emellertid vara en brist att försvarets företrädare

i sådana sammanhang har ytterst små möjligheter att utöva ens en enkel

form av representation. Det synes rimligt att i vart fall de regionala

cheferna — militärbefälhavare, marinkommandochefer och flygeskaderchefer

— erhåller förbättrade möjligheter i delta avseende. Dessa bör därför erhålla

ett årligt representationsbidrag av minst 2 000 kr. Vid beräkningen

av förevarande anslag förutsätter jag därför, att ett dylikt bidrag om 2 000

kr. skall utgå till envar av militärbefälhavarna för I.—VII. militärområdena.

I anslutning till vad som förutsatts vid framläggandet i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 107) av förslag om vissa ändringar av militärassistentorganisationen

m. in. föreslår jag, att en beställning för kapten i

Ao 21 vid artilleriet (A 1) indrages från och med nästa budgetår. Jag vill

vidare erinra om att, i enlighet med vad som förutsatts i årets statsverks

proposition (bil. 6, p. 27), en förvaltarbeställning (i kassatjänst) i Ao 17

bör utgå ur personalförteckningen för intendenturkåren.

I årets statsverksproposition (bil. 11, s. 64) har föreslagits att viss civil

rid- och körutbildning även fortsättningsvis skall bedrivas jämsides med

den militära utbildningen vid arméns rid- och körskola i Strömsholm, dock

tills vidare längst under en treårsperiod räknat från och med den 1 juli

1962. Därvid har förutsatts, att armén skall erhålla ersättning för merutgifterna

för den civila verksamheten vid anläggningarna i Strömsholm

räknat efter elevdagkostnad. Med hänsyn härtill bör enligt min mening

ytterligare anstå med verkställandet av riksdagens beslut om skolans förflyttning

till Umeå. Med utgångspunkt i föreslagen ersättning beräknar jag

inkomsterna under uppbördsposten Bidrag till täckande av vissa kostnader

för arméns rid- och körskola till 120 000 kr., innebärande en minskning

med 30 000 kr. i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår.

Med anledning av nedläggandet av Garnisonssjukhuset i Sollefteå har

Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande (SU 1961: 104; rskr.

275) från och med den 1 oktober 1961 till övergångsstat överfört en beställning

för regementsläkare i Ao 23 samt en tjänst för översköterska i

Ao 11, vilka för innevarande budgetår är uppförda å personalförteckning

för garnisonssjukhusen. Ifrågavarande tjänster bör — då anslagen till

garnisonssjukhusen förutsättes utgå ur riksstaten från och med nästa

budgetår — framdeles redovisas i arméns personalförteckning under fältläkarkåren

respektive trängtrupperna (T 3).

Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår medgivit, att innehavaren av

tjänsten för köksföreståndare i Ao 12 vid S 2 må förordnas att bestrida göromål

som eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad Ao 13. Ifrågavarande

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1962

tjänst, som tidigare avsetts för förutvarande Lv 1, har överförts till S 2 i

samband med förbandets förflyttning till Karlsborg. Från och med den 1

juli 1962 bör köksföreståndartjänsten vid S2 uppflyttas från Ao 12 till

Ao 13.

Medelsbehovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet

Rationaliseringsverksamhetet och andra organisationsförändringar inom

försvaret redovisade personalförändringar som beslutats av Kungl. Maj :t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

m. m. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till

merkostnaderna till följd av tjänstetidsbefordran m. m. beräknar jag

nämnda anslag för budgetåret 1962/63 till 270 000 000 kr. (—8 500 000 kr).

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni 1961

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 129 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ........................... 7 200 000

3. Arvoden och särskild ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................................ 70 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 60 000 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................................ 3 920 000

Summa kr. 272 720 000

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

69

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 600 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 120 000

Nettoutgift kr. 270 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 000 kr.

[8] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 93 000 000 95 471 626

1961/62 (statsliggaren s. 234) 107 000 000

1962/63 (förslag) ............... 106 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 64) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag

av 104 140 000 kr.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom

vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 21/s, 24/tt och V12 1961) redovisar av chefen

för marinen m. fl. myndigheter framförda yrkanden om personalförändringar

m. m. vid marinen. Ämbetsverket biträder eller beräknar medel

för huvuddelen av nämnda yrkanden. Ämbetsverket framför därjämte vissa

ytterligare yrkanden. Med anledning härav och med beaktande av till följd

av 1961 års lönerörelse m. m. erforderlig anslagsomräkning hemställer

civilförvaltningen att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 400 000 kr.

Anslagsförändringar enligt

Marinchefens m. fl. yrkanden marinchefens m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flottans och kustartilleriets

personalstater

Flottan

a) 1 kapten Ao 21 — kommendörkapten av

2. graden Ao 24 (chef för vapenofficersskolan)

.................................... 4 344

b) 1 förvaltare Ao 15 — Ao 19 (chef för Ru
da

radio) .................................... 4 320

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Marinchefens m. fl. yrkanden

c) 5 underofficerare av 2. graden Ao 11 —

förvaltare Ao 15 (instruktionsunderofficerare

vid BÖS) ........................

d) 1 underofficer av 2. graden Ao 11 — för
valtare

Ao 15 (marinens sjukvårdsskola)

..........................................

e) 4 underofficerare Ao 13/11 (stat för

övertaliga) utgår ...........................

f) 98 högbåtsmän Ao 9 — förste högbåts
man

Ao 11 ....................................

g) Omdisposition av 1 kapten, 3 löjtnanter

och 6 flaggunderofficerare ...............

Kustartilleriet

h) 2 överstelöjtnanter Ao 26 — vilcariatslö
neförordnande

B 1 (tygmästare vid SK

och BK) .......................................

i) 3 kaptener Ao 21 (chef vapenofficers
skola

och tjänstgörande vid kustjägarskolan)

..........................................

j) 7 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ..................

1c) 4 underofficerare av 2. graden Ao 11 —

förvaltare Ao 15 med vikariatslön Ao 16

(kustartilleriets mekanikerskola) ......

1) 15 furirer Ae 8/7 — överfurirer Ao 9 ......

Anslagsförändringar enligt

marinchefens m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

17 460

3 492

61 128

139 944

21 360

73 491

15 924

17 984

14 025

Flottan och/eller kustartilleriet

m) 8 beställningar för underofficer av 2.

graden Ao 11 vakanthålles ............... — — + 251 216

2. Förändringar beträffande mariningenjörkåren
a)

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 —

marindirektör av 1. eller 2. graden Ao

26/24 (fartygs- och verkstadsförvaltningen

SK) .................................... 1 668

b) 1 mariningenjör av 1. graden Ao 23 —

marindirektör av 2. graden Ao 24 (bitr.

marinattaché) ................................. 1 512

c) 4 specialmariningenjörer av 1. graden Ao

23 — marindirektörer av 2. graden Ao

24 (marinförvaltningen och sjökrigsskolan)

.......................................... 6 048

d) 6 mariningenjörer Ao 19 — Ao 21 ......... 15 408

e) 8 mariningenjörer i regi. befordringsgång 144 432

3. Förändringar beträffande marinläkarkåren

a) 2 förste marinläkare Ao 24 — Ao 25

(stabsläkare vid MKO och MKS) ......

+ 169 068

3 240

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

71

Marinchefens m. fl. yrkanden

b) 1 marinläkare av 1. graden Ao 23 — förste

marinläkare Ao 24 (GbK) ..................

c) 1 marinläkare av 1. graden Ao 19 — förste

marinläkare Ao 23 (KA 4) ..................

d) 1 marinläkare av 1. graden Ao 19-—Ao 21

(KA 2) .......................................

Anslagsförändringar enligt

marinchefens m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

1 512

5 400

2 580 + 12 732

4. Förändringar beträffande Berga örlogsskolor

a) 1 chef Bo 1 — Bo 3 .............................. 4 392

b) 1 kommendörkapten av 2. graden Ao 24

— kommendörkapten av 1. eller 2. graden

Ao 26/24 (chef för utbildningsavdelningen)

.......................................... 1 668

c) 1 officer A:24 (chef för kasernkompa
niet)

............................................. 10 210

+ 16 270

5. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad

personal i arvodesbefattningar

a) 4 officerare A:24; 2 löjtnantsbeställningar

Ao 17/15 vakanthålles ........................ 3168

b) 2 underofficerare A:17 (SK och BK cen
tralavdelning)

................................. 15 049 + 18 217

6. Förändringar i övrigt vid marinstaben, marinkommandostaber

m. m.

a) 43 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ao 5; 7 kontorsbiträden

Ao 5 — biträden för skriv- och kontorsgöromål;

4 övergångsvis kvarstående

kontorsbiträden Ao 5 utgår .................. 45 000

b) 1 kontorist Ae 9 (hos MÖL); 1 tjänst för

kanslibiträde i Ao 7 utnyttjas icke för

förordnande .................................... 1 344

c) 1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9

(sekr. hos chefen för MKO) ............... 1 344

d) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

Ae 3 — kanslibiträde Ae 7 (sekr. åt

stabschefen vid MKO) ..................... 2 328

e) 1 eldare Ae 7 (Gålö) ........................... 12 444

f) 1 båtbefälhavare Ae 13 — Ae 12 (SK) ... 840

g) 3 montörer Ae 9 — förste reparatörer Ae

11 (tygförvaltningen vid SK) ............ 4 284

h) 2 adjunkter Ae 23 (KÖS) ..................... 53 760

i) 3 ingenjörer Ael7 — Ae 19 (KÖS) ...... 6 876

j) 1 bilförare Ae 7 — förman Ae 9 (MKS

stab) ............................................. 1 188

k) 1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9

(KÖS) ............................................. 1 188

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt

marinchefens m. fl. yrkanden

t) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

ökning Minskning

Summa

(KÖS) .........................................

m) 1 förrådsförman Ac 9 — förste förrådsför-

9 000

man Ae 10 (MKV int.) .....................

n) 1 förrådsman Ae 7 (MKV sjukvårdsför-

720

råd) ...........................

11 760

o) 1 reparatör Ae 9 (ÖVG) ......................

13 020

p) 4 adjunkter Ae 23 (GbK) .....................

7. Övriga personalförändringar m. m.

110 640

+ 184 056

a) Avlöningar till fänrikar .....................

48 348

b) Marinens kustbevakning .....................

2 450

c) Arvoden till skogliga biträden ...............

d) Höjning av arvode till 2 lärare vid tek-

2 000

nisk högskola ..................................

e) Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid marinens fasta utbild-

3 560

ningsanstalter och skolor .....................

f) Arvoden till civila lärare vid underbefäls-

75 000

skolorna och marinens tekniska skola ...

g) Tjänstgöringsmånader för assistenter för

105 000

frivilligfrågor ....................................

5 390

h) Ekiperingsersättningar ........................

8. Förändringar i övrigt

20 000

+ 15 052

a) Tjänstetidsbefordran ...........................

77 668

b) Vikariatslöneförordnanden ..................

62 349

c) 1961 års lönerörelse (prop. 1961:142) ...

2 472 968

d) Avlöningar till viss arbetarpersonal ......

e) Ersättning för avlöningskostnader på sta-

1 600 000

tens isbrytarfartyg ..............................

300 000

+ 588 287

Motiv

Av de av chefen för marinen, försvarets civilförvaltning in. fl. anförda

motiven må följande återgivas.

1 a) Rörande motiven för förslaget anför chefen för marinen i huvudsak

följande.

Vid flottans vapenofficersskola utbildas årligen 20—25 subalternofficerare

stam växelvis med ungefär lika många fänrikar i flottans reserv

under kurser som i de flesta fall pågår i sex månader. Därjämte är chefen

för vapenofficersskolan utbildningsledare vid kurser för äldre reservofficerare,

mobiliseringskurscr etc. Under 1962 färdigställes en övningsanläggning

av kvalificerat slag, i vilken avancerad taktisk utbildning kommer att

äga rum för sjöofficerare av alla grader. Chefen för vapenofficersskolan

avses bli chef även för denna anläggning och därvid få ansvaret för ifrågavarande

taktiska utbildning. Kraven på ifrågavarande chefs utbildning och

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

73

taktiska kunnande kominer därmed att öka. Statens organisationsnämnd

har i sin undersökning av Berga örlogsskolor (BÖS) ansett att för befattningen

bör avses en regementsofficer.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

1 c) Förvaltarbeställningarna avses för förste instruktionsunderofficcrare

vid följande skolor ingående i BÖS, nämligen marinens underofficersskola

samt artilleriskolan, radarskolan, ubåtsjaktskolan och skyddstjänstskolan.

Chefen för marinen anför som motiv för förslaget bland annat följande.

Skolverksamheten vid BÖS har under åren utvidgats avsevärt. Materielen

liar blivit alltmer komplicerad. Kraven på skolornas militära yrkeslärare

måste ställas minst lika höga som på lärare vid civila yrkesskolor. I förhållande

till övriga beställningshavare inom egen yrkesgren bör lärarna vid

skolorna besitta icke blott stor teknisk yrkesskicklighet utan jämväl god

pedagogisk och arbetsledande förmåga. I princip bör därför vid varje skola

vara placerad åtminstone en sådan särskilt kvalificerad lärare. Denne bör

bland annat med hänsyn till löneläget för civil yrkeslärare placeras i Ao 15.

Civilförvaltningen förutsätter att lönesättningen för ifrågavarande instruktionsunderofficerare

kommer under bedömande i samband med pågående

överväganden rörande försvarets lärarfrågor. Ämbetsverket föreslår,

att i avvaktan härpå provisoriska åtgärder vidtages i syfte att möjliggöra

en löneförbättring för nu ifrågavarande fem instruktionsunderofficerare.

Detta bör ske genom att medgivande lämnas att vederbörande må

förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på

förvaltare i Ao 15 eller i förekommande fall Ao 16. Från marinstaben har

ämbetsverket under hand inhämtat att härvid för budgetåret 1962/63 medel

bör beräknas för 3 vikariatslöneförordnanden i Ao 15 och 2 i Ao 16.

1 e) Marinchefen anmäler, att för budgetåret 1962/63 erfordras 116 beställningar

i lönegrad Ao 13/11 för underofficerare på särskild stat för övertaliga

underofficerare. Detta innebär en minskning med 4 dylika beställningar

i förhållande till i personalförteckning för budgetåret 1961/62 upptaget

antal.

1 f) Chefen för marinen räknar med att samtliga förefintliga beställningar

i Ao 11 för förste högbåtsman kommer att besättas med därför

kompetenta underbefäl. Härutöver beräknar marinchefen att 98 högbåtsmän

den 1 juli 1962 innehar erforderlig tjänsteålder för befordran till

förste högbåtsman.

I avvaktan på resultaten av pågående utredningar in. m. bör enligt marinchefen

med ytterligare indragning av beställningar för underbefäl och

meniga vid flottan tills vidare anstå.

Civilförvaltningen räknar i enlighet med marinchefens förslag.

1 g) Chefen för marinen redovisar, att den av Kungl. Maj :t den 16 juni

1961 fastställda provisoriska organisationen för förvaltningarna vid ma
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

rinkommando Syd (MKS) innebär, att ett antal militära och civilmilitära

beställningar frigöres samt framlägger förslag till omdisposition av nämnda

beställningar. I fråga om militära beställningar föreslås härvid, att en beställning

för kapten skall få tas i anspråk för tillgodoseende av nytillkommet

behov vid MKS av en kommendörkapten av 2. graden eller kapten, att

tre löjtnantsbeställningar — motsvarande indragna befattningar för en

kapten eller löjtnant samt två löjtnanter — skall få tas i anspråk för flottans

utbildningsorganisation, att tre beställningar för flaggunderofficer

— uppbördsmän (motsvarande) för kryssaren Göta Lejon — så länge nämnda

fartyg kvarligger inom MKS, alltjämt skall få tjänstgöra vid förvaltningarna

vid MKS samt alt ytterligare tre beställningar för flaggunderofficer

skall få omdisponeras till marinens helikopterorganisation.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot att nämnda kaptens- och

löjtnantsbeställningar disponeras på föreslaget sätt, kaptensbeställningen

dock endast intill dess slutlig organisation fastställes för MKS. Ämbetsverket

har heller intet att erinra mot att tre flaggunderofficersbeställningar

tills vidare — i avvaktan på en av chefen för marinen hos statens organisationsnämnd

(statskontoret) begärd översyn av helikopterorganisationen •—

avses för nämnda organisation.

1 i) En av beställningarna avses för kustartilleriets vapenofficersskola och

två för kustjägarskolan.

Chefen för marinen återkommer till sitt senast i föregående års äskande

(jfr prop. 1961: 110, s. 142) framförda förslag rörande inrättande av

nämnda tre beställningar. Som motiv anföres följande.

Kvarstående behov av kaptener enligt den genom generalorder (1326/

1959) fastställda fredsorganisationen utgör nu • tre. Den i förslaget till

fredsorganisation upptagna vapenofficersskolan avses påbörja verksamheten

hösten 1962. Personalbehovet för skolan utgöres endast av skolchefen.

Vid kustjägarskolan måste utbildning för kustartilleriets befäl i

markstrid m. m. anordnas i allt större omfattning. Härtill bidrar bland

annat att infanteriets stridsskola vid armén inte längre i samma utsträckning

som tidigare kan ta emot befäl ur kustartilleriet för utbildning. Av

anförda skäl behöver kustjägarskolan förstärkas med två kaptener.

Civilförvaltningen anser, att åtskilliga oklarheter föreligger med avseende

på behovet av personal med kustartilleriutbildning. Enligt ämbetsverket

är frågan uppenbarligen avhängig av blivande ställningstaganden

till såväl marinledningens personalorganisation som befälsorganisationens

utformning vid kustartilleriet i anslutning till vad hittills beslutits i fråga

om arméns befälsorganisation. Med hänsyn härtill räknar civilförvaltningen

icke heller nu med den föreslagna utökningen.

1 k) Beställningarna är avsedda för förste lärare i teknisk tjänst

(motor-, min-, verkstads- och maskintjänst) vid kustartilleriets mekanikerskola.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

/o

Chefen för marinen motiverar förslaget på följande sätt.

Vid kustartilleriets mekanikerskola måste kraven på skolans militära

lärare i yrkesämnen ställas minst lika höga som på lärare vid civila yrkesskolor.

Varje vid skolan förekommande utbildningsgren bör vara företrädd

av åtminstone en särskilt kvalificerad lärare. Vid samtliga försvarsgrenar

är inplacerade i 15. lönegraden militära tjänster fullt jämförbara

med här aktuella. Vid kustartilleriets mekanikerskola har tidigare inrättats

tre sådana tjänster.

Civilförvaltningen (jfr punkten 1 c) tillstyrker att ifrågavarande

underofficerare av 2. graden, vilka tillhör tekniska yi’kesgrenar, tills vidare

må meddelas vikariatslöneförordnanden att bestrida göromål som eljest

ankommer på tjänsteman i lönegrad 16.

11) Kustartilleriets undei''befälskår enligt det år 1958 reviderade förslaget

av år 1955 är ännu icke fullt utbyggd. Den fortsatta utbyggnaden

av underbefälskåren innebär för budgetåret 1962/63 behov av ökning med

15 beställningar för överfurir i Ao 9. Dessa bör tillkomma i utbyte mot

beställningar för furir i Ae 8/7. Vid beräkningen har hänsyn tagits till såväl

befintliga vakanser som antalet underbefäl, som under budgetåret 1962/63

uppnår kompetens för befordran till högre beställning.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

1 m) och 2. Frågan om marinens tekniska personal har behandlats i

särskild proposition angående marinens tekniska personal m. m. För upplysningar

rörande den närmare innebörden av angivna förslag torde få hänvisas

till handlingarna i ärendet.

4 b) Chefen för marinen föreslår det angivna tjänsteutbytet under anförande

av i huvudsak följande. Statens organisationsnämnd har efter

undersökning av organisationen av BÖS föreslagit, att en kommendörkapten

skall placeras i befattningen som chef för utbildningsavdelningen.

Vid utbildningsavdelningen handlägges ärenden rörande utbildning vid

tjänstegrensskolorna, vid vilka årligen utbildas 3 300 elever av alla befälskategorier.

Befattningen som chef för denna avdelning är enligt marinchefen

direkt jämförbar med befattningen som utbildningsofficer vid ett

infanteriregemente vid armén. Utbildningsofficerare vid dessa är överstelöjtnanter

eller majorer.

Civilförvaltningen biträder ifrågavarande förslag.

4 c) Civilförvaltningen anför, att statens organisationsnämnd i rapport

angående undersökning av stabs- och förvaltningsorganisationen vid BÖS

föreslagit inrättande av ett kasernkompani för bevakning och inre tjänst.

På kasernkompaniet avses skola placeras vid BÖS tjänstgörande underbefäl

och meniga, dock ej instruktörer och elever vid skolorna. Som chef

för kasernkompaniet bör enligt statens organisationsnämnd avses en officer

i arvodesbefattning. Chefen för marinen anser, enligt vad civilförvaltningen

under hand inhämtat, att chefen bör vara aktiv officer, men har i rådande

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1962

personalläge tills vidare accepterat organisationsnämndens förslag. Civilförvaltningen

tillstyrker att ifrågavarande arvodesbefattning inrättas.

5 a) Av befattningarna avses en för tjänstgörande officer vid sjöfartsstyrelsens

försvarskontor, en för chef för kasernkompani vid Karlskrona

örlogsskolor (KÖS), en för officer vid Stockholms kustartilleriförsvar (stabens

centralavdelning) och en för tjänstgörande officer hos isbrytardirektören.

Förslaget beträffande förstnämnda två befattningar motiveras med en

önskan att — i syfte att förbättra personalläget — ersätta befattningar för

aktiv personal med befattningar för andra personalkategorier. Av chefen

för marinen utförda undersökningar rörande lämpligheten av att i vissa

befattningar i stället för aktiv personal utnyttja pensionerad personal i

arvodesbefattning visar att sådan personal kan utnyttjas i de båda ifrågavarande

befattningarna. Som kasernofficer vid KÖS tjänstgör för närvarande

en stamkapten, som kan frigöras för mera kvalificerade uppgifter,

om en arvodesbefattning tillkommer.

Chefen för marinen framhåller att, då hans förslag icke grundar sig på

någon organisationsundersökning utan är betingat av vakansläget inom

sjöofficerskåren, han är beredd att vid bifall vakanthålla två beställningar

för löjtnant i Ao 17/15.

Civilförvaltningen erinrar om att ny utredning angående stabs- och

förvaltningstjänsten vid MKS avses skola verkställas. Med hänsyn härtill

finner sig ämbetsverket nu icke böra taga ställning till frågan om

chefskapet för kasernkompaniet vid KÖS. Vad angår befattningen vid

sjöfartsstyrelsens försvarskontor synes den föreslagna åtgärden grunda

sig på förhållanden av personlig art. Civilförvaltningen anser att ställning

till frågan icke skall behöva tagas i petitasammanhang.

Om befattningen för tjänstgörande officer hos isbrytardirektören anför

chefen för marinen följande.

Jämlikt generalorder 75/1956 äger chefen för marinen att för isbrytarverksamhet

hålla en kapten eller löjtnant frivilligt inkallad hela året.

Sedan flera år tillbaka har det icke varit möjligt att för angivet ändamål

finna någon lämplig reservofficer eller värnpliktig officer, som varit villig

att låta sig helårsinkallas. Förutsättningarna att rekrytera en arvodestjänst

äro emellertid gynnsammare, och jag föreslår därför att en sådan

tjänst i löneklass A: 24 tillkommer i marinstaben med beteckning tjänstgörande

officer hos isbrytardirektören. Genomföres detta förslag kan

ovannämnda medgivande om en helårsinkallad officer för isbrytarverksamhet

utgå. Sjöfartsstyrelsen biträder förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget att en tjänst för expeditionsofficer

med arvode i löneklass A: 24 tillkommer vid marinstaben (tjänstgörande

officer hos isbrytardirektören).

5 b) Rörande dessa förslag anför chefen för marinen bland annat

följande. Organisationerna vid ifrågavarande kustartilleriförsvar har fast
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1962

77

ställts år 1959 respektive år 1956. Vid båda enheterna är den medgivna personalstyrkan

ytterligt knappt beräknad. Nya eller ökade arbetsuppgifter

kan därför icke påläggas organisationerna utan att personalförstärkning

erfordras. De senare åren har vissa ärenden tillkommit, som motiverar

att den militära personalen förstärkes med tillfällig arbetskraft i avvaktan

på att statskontoret kan överse arbetskraftsbehovet. Bland annat

erfordras vid vartdera av de nämnda kustartilleriförsvaren en befattning

för pensionerad underofficer med arvode i löneklass A 17. Befattningens

innehavare skall svara för redovisning av fordon och arbetsredskap samt

handlägga ärenden rörande uttagning m. m. av fartyg, båtar och fastigheter.

I sammanhanget påpekas att en arvodestjänst för ifrågavarande

göromål tillkommit vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

med Göteborgs kustartilleriförsvar (GbK) i den organisation som

fastställts av Kungl. Maj:t den 26 maj 1961.

Civilförvaltningen anser att behovet av ifrågavarande befattningar bör

närmare undersökas av statskontoret och är, i avvaktan härpå, icke beredd

att för närvarande tillstyrka inrättande av befattningarna.

6 b) Tjänsten avses för biträde å marinöverläkarens expedition.

Marinöverläkaren föreslår under hänvisning till arten av de arbetsuppgifter

som ålägges den nuvarande tjänstens innehavare, att innehavaren av

nuvarande tjänst i Ao 7 erhåller en tjänst i Ae 9 från och med den 1 juli

1962.

Chefen för marinen och civilförvaltningen biträder förslaget.

6 e) Chefen för marinen anför, att färdigställandet av viss ny anläggning

vid Gålöbasen med separat system för värme och sanitet medför väsentligt

ökade arbetsuppgifter för eldarpersonalen, som nu utgöres av en eldare i

Ae 7. En utökning av personalen är ofrånkomlig, enär den nya anläggningen

är av stor omfattning. En eldare i Ae 7 bör därför tillkomma.

Civilförvaltningen, som under hand inhämtat att fortifikationsförvaltningen

tillstyrker personalförstärkning inom förevarande verksamhetsområde,

räknar tills vidare med en ny tjänst i lönegrad Ae 7. Ämbetsverket

förutsätter dock, att tjänstens benämning och lönegradsplacering

kommer att prövas av beredningen rörande maskinpersonal.

6 f) Civilförvaltningen räknar, i enlighet med förslag av chefen för

marinen, med att en tjänst för båtbefälhavare i Ae 13 vid SK, vilken för

närvarande är vakant, omvandlas till tjänst för båtbefälhavare i samma

lönegrad som tillämpas för övriga motsvarande tjänster, nämligen Ae 12.

6 h) Förslaget att inrätta två tjänster för adjunkt i Ae 23 vid KÖS motiverar

chefen för marinen på följande sätt:

För närvarande bestrides undervisningen vid marinens tekniska skola

och flottans furirskola av 5 civila lärare uppförda på personalförteckning,

övrig undervisning bestrides av lärare i reglerad befordringsgång samt

timlärare. Med beräknad timfördelning innebär detta att cirka 50 % av

undervisningen bestrides av lärare uppförda på personalförteckning.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1962

Vid det civila skolväsendet tillämpas en med Läroverkslärarnas riksförbund

träffad överenskommelse, att som regel 90 % av undervisningen

skall bestridas av ordinarie lärare. Det synes klart, att marinens skolor

för att utvinna största möjliga effekt i utbildningen måste åstadkomma

anställningsförhållanden, som — med hänsyn tagen till de för militära

utbildningsanstalter speciella förhållandena — så nära som möjligt ansluter

till de vid civila läroanstalter gällande.

Enär viss elasticitet i skolorganisationen måste eftersträvas, är det icke

lämpligt vare sig alt inrätta ordinarie tjänster vid marinens skolor eller

låta en så stor andel som 90 % av den nuvarande undervisningen bestridas

av på personalförteckning upptagna lärare. Om erforderliga tjänster tillsättas

med extra ordinarie befattningshavare och ovannämnda andel bestämmes

till 75 %, kommer däremot såväl elasticitet som kontinuitet att

säkerställas. Resterande undervisning bör bestridas av timlärare och/eller

lärare i reglerad befordringsgång. Med nuvarande omfattning av undervisningen

innebär förslaget, att två extra ordinarie adjunktstjänster inrättas

i allmänna läroämnen vid skolan.

Beträffande löneställning gäller, att adjunktstjänster vid de allmänna

läroverken kunna inrättas antingen i lönegrad 21 eller 23. Adjunkter i

lönegrad 21 avses bestrida undervisning upp till ett stadium motsvarande

klass l3 i realskolan, medan de i lönegrad 23 placerade befattningshavarna

är avsedda för studier från och med klass 2S och uppåt. För marinens tekniska

skola och flottans furirskola skulle detta innebära, att samtliga föreslagna

tjänster placeras i Ae 23.

Civilförvaltningen tillstyrker, att en befattning för adjunkt i Ae 23 inrättas

vid KÖS och föreslår att en vid BÖS befintlig, för närvarande vakantsalt

tjänst för adjunkt i Ae 21 uppflyttas till Ae 23 och överföres till KÖS.

6 p) Chefen för marinen motiverar förslaget att inrätta 4 adjunktstjänster

i lönegrad Ae 23 vid GbK, avsedda för instruktörsskolan vid KA 4,

sålunda.

Fram till läsåret 1957/58 uppehölls undervisningen i allmänna läroämnen

vid instruktörsskolan uteslutande av timlärare, enär gällande utbildningsår

icke medgav annan anställningsform. Systemet hade uppenbara nackdelar,

i det att kompetenta civila lärare som regel var ovilliga att åta sig

heltidstjänstgöring vid skolan. Detta förhållande ändrades från och med

läsåret 1957/58 då det maximala läsåret vid instruktörsskolan utsträcktes

till nio månader. Detta medförde, att bestämmelserna i kungl. brev den

18 februari 1955 angående reglerad befordringsgång för vissa icke-ordinarie

lärare vid försvarets underbefälsskolor kunde tillämpas. Detta fick

så gott som omedelbart en positiv effekt på lärarsituationen vid skolan,

främst därigenom att lärarna genom reformen blev angelägna att stanna

vid skolan, varför en ny kontinuitet i undervisningen kunde åstadkommas.

För närvarande bestrides så gott som all undervisning av fem lärare

i reglerad befordringsgång med placering från och med Af 14 till och med

Ae 17. Med hänvisning till vad som tidigare anförts om lämpligt förhållande

mellan antal undervisningstimmar och antal adjunktstjänster

vid underbefälsskola föreslår marinchefen att fyra extra ordinarie adjunlctstjänster

inrättas i allmänna läroämnen vid instruktörsskolan. De bör samtliga

placeras i lönegrad 23.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Civilförvaltningen erinrar om, att kustartilleriets underbefälsskolor i

väsentliga avseenden skiljer sig från arméns. Vid instruktörsskola 2 -— soin

utgör kärnan i kustartilleriets till KA 4 centraliserade underbefälsskolor —

pågår allmänbildande undervisning under nio månader av året. Ifrågavarande

skola svarar i fråga om såväl läsårets längd som tim- och kursplaner

mot flottans furirsskola i Karlskrona. Till skillnad från armén har

marinen redan ett antal extra ordinarie adjunktstjänster uppförda

på personalförteckning. Vid arméns instruktörsskolor, som dels är

decentraliserade till mindre skolenheter, dels meddelar allmänbildande

undervisning högst sex månader om året, saknas förutsättningar att inrätta

heltidstjänster för lärare, varför förslaget att tillföra kustartilleriet

ifrågavarande tjänster icke torde kunna få återverkningar i form av motsvarande

anspråk för arméns del. En utökning av det nuvarande antalet

extra ordinarie adjunktstjänster vid marinen samt en fördelning av

dessa på flottan och kustartilleriet skulle dels tillgodose de av chefen för

marinen anförda synpunkterna, dels innebära en rättvisare fördelning av

lärartjänster mellan de båda vapenslagen inom försvarsgrenen. Civilförvaltningen

tillstyrker därför förslaget.

7 a) Civilförvaltningen räknar, i likhet med marinchefen, med att

antalet fänrikar nästa budgetår blir 64, innebärande en minskning med tre.

7 b) Civilförvaltningen räknar, i enlighet med förslag av chefen för

marinen, för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning en

ökning med 2 450 kr. till följd av tillkomsten av nya bevakningsobjekt och

därav betingat ökat antal tillsynsmän.

7 c) På förslag av fortifikationsförvaltningen upptager civilförvaltningen

2 000 kr. för ersättning till skogliga biträden vid marinen. Ifrågavarande

kostnader bar hittills bestritts av sakanslag (jfr arméns motsvarande anslag).

7 d) Chefen för marinen upprepar ånyo sitt senast föregående år (jfr

prop. 1961: 110, s. 155) framlagda förslag om böjning av två arvoden till

ledare av specialkurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk högskola.

Arvodena angives böra utgå såsom för speciallärare vid teknisk högskola.

Vartdera arvodet föreslås höjt från 1 380 kr. till 3 160 kr.

I likhet med föregående år uttalar civilförvaltningen att höjningen av

här berörda arvoden bör upptagas till prövning i samband med pågående

utredning om lärararvoden inom försvaret.

7 e) För timarvoden till dcltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid

marinens fasta utbildningsanstalter och skolor räknar marinchefen med

avrundat 510 000 kr., vilket i förhållande till medelstilldelningen för innevarande

budgetår innebär en höjning med 30 000 kr. Orsaken härtill är

att nya kurser tillkommit samt att utbildningen för viss kustartilleripersonal

uppdelats på två omgångar. Vid bifall till förslaget att två tjänster

för adjunkt i Ae 23 vid KÖS skall tillkomma minskas medelsbeho
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

vet för nu angivet ändamål till 475 000 kr. ■— I detta sammanhang

anför marinchefen att i äskat belopp ingår omkring 105 000 kr. för

civila lärare vid marinens tekniska skola och erinrar om att han i annat

sammanhang föreslagit att medel härför skall anvisas under icke-ordinarieposten,

delposten Civila lärare för underbefälsutbildning.

Civilförvaltningen räknar med att ett belopp av 405 000 kr. upptages för

timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare, vilket innebär

en minskning i jämförelse med innevarande budgetår av 75 000 kr.

7 f) Beträffande delposten till civila lärare för underbefälsutbildning

äskar chefen för marinen i runt tal 281 000 kr., innebärande en höjning

med 106 000 kr. ökningen beror på att flera läsavdelningar tillkommit.

Om begärda fyra tjänster för adjunkt i Ae 23 (jfr punkten 6 p) tillkommer

vid KA 4 från och med budgetåret 1962/63, kan beloppet minskas med

72 000 kr. Hela behovet under delposten blir därigenom för budgetåret

1962/63 avrundat 209 000 kr.

Civilförvaltningen — som räknar med att kostnaderna för civila lärare

vid marinens tekniska skola skall bestridas från ifrågavarande delpost

och som tillstyrkt inrättandet av såväl två befattningar för adjunkt i

Ae 23 vid KÖS som fyra befattningar för adjunkt i Ae 23 vid KA 4 —

beräknar kostnaderna för arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

till 280 000 kr., innebärande en höjning med 105 000 kr. i förhållande

till innevarande budgetår.

7 g) Chefen för marinen upprepar sitt tidigare (jfr prop. 1961:110, s. 156)

framlagda förslag om att antalet tjänster med deltidstjänstgöring för assistenter

för frivilligfrågor utökas från tre till fyra, varvid antalet tjänstgöringsmånader

för deltidstjänstgörande dylika assistenter skulle utökas från

15,5 till 21. Utökningen föranledes av att det visat sig att det vid marinkommando

Väst och GbK icke är tillräckligt med den där befintliga heltidsanställde

assistenten. En utökning av antalet tjänster och tjänstgöringsmånader

skulle möjliggöra en önskvärd effektivisering av frivilligpersonalens

utnyttjande i krigsorganisationen.

Civilförvaltningen tillstyrker i likhet med föregående år förslaget och

räknar med medel för ytterligare 5,5 tjänstgöringsmånader i Ag 7.

8 d) Civilförvaltningen föreslår — i likhet med vad ämbetsverket föreslagit

beträffande arméns allmänna avlöningsanslag -— alt de under förevarande

anslag under särskild anslagspost upptagna medlen till avlöningar

till viss arbetarpersonal överföres till marinens anslag till avlöningar till

viss arbetarpersonal.

8 e) Inkomsterna under den särskilda uppbördsposten Ersättning för

avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg har chefen för marinen, utgående

från att det blir en sträng vinter, beräknat skola öka med 300 000

la. Med hänsyn till anslagsbelastningen å posten räknar civilförvaltningen

för sin del med oförändrat belopp.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

81

Försvarets civilförvaltning liar i skrivelse den 12 januari 1962 erinrat

om att av de elva tjänster för kontorsbiträden (biträden för skriv- och kontorsgöromål),

som i proposition 1960: 110 (s. 94) förutsattes skola frigöras

vid anordnande av en central personalregistrering vid kustartilleriet

m. m., numera återstår nio. Ämbetsverket anmäler, att med hänsyn

till numera kända förhållanden dessa nio tjänster — varav sex ordinarie

kontorsbiträdestjänster och tre tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kan indragas. Sammanlagt skulle härigenom medelsbehovet

under marinens allmänna avlöningsanslag minskas med i runt tal

100 000 kr.

De par tern en t scli ef en

1. I enlighet med marinchefens förslag föreslår jag, att en beställning

för kapten i Ao 21 vid flottan utbytes mot en beställning för kommendörkapten

av 2. graden i Ao 24, avsedd för chef för flottans vapenofficersskola.

Antalet beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 vid flottan

kan, enligt vad jag under hand inhämtat, till följd av inträffade avgångar

minskas något mer än vad marinchefen föreslagit eller med sammanlagt

sex.

Jag föreslår, att 75 beställningar för högbåtsman i Ao 9 utbytes mot

beställningar för förste högbåtsman i Ao 11.

Med anledning av att vissa militära beställningar frigjorts till följd av

den provisoriska omorganisationen vid marinkommando Syd föreslår jag

följande. En beställning för kapten i Ao 21 bör tills vidare disponeras för

att biträda med genomförande av den provisoriska organisationen av förvaltningsverksamheten

m. m. vid marinkommandot. Vidare bör tre beställningar

för flaggunderofficer i Ao 13 på föreslaget sätt få utnyttjas för

kryssaren Göta Lejon. Däremot bör beställningar för tre löjtnanter i Ao

17/15 och tre underofficerare av 2. graden i Ao 11 indragas.

Vidare föreslår jag, med anledning av marinchefens förslag att inrätta

tre beställningar för kapten i Ao 21 vid kustartilleriet, att två sådana beställningar

tillkommer i utbyte mot två beställningar för löjtnant i Ao 17/15.

Marincheféns förslag beträffande underbefäl vid kustartilleriet biträder

jag i så måtto, att jag föreslår, att 15 beställningar för överfurir i Ao 9 tillkommer

i utbyte mot samma antal beställningar för furir i Ao 8/7.

Såsom hittills tillämpats bör för varje extra ordinarie mariningenjörsbeställning

i Ae 17 eller lägre lönegrad, som är tillsatt, vakanthållas en

underofficersbeställning vid flottan eller kustartilleriet. Marinchefens beräkning

av antalet underofficersbeställningar som bör vakanthållas nästa

budgetår föranleder ingen erinran från min sida.

Härutöver är jag icke beredd tillstyrka några personalförändringar under

6—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 110

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1962

denna punkt. Det bör emellertid nämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 2 mars 1962 medgivit, att till beställningshavare som bestrider befattning

som förste instruktionsunderofficer vid marinens underofficersskola

med undervisning i maskinlära, skeppsbyggeri och ångteknik eller som

förste lärare i teknisk tjänst vid kustartilleriets mekanikerskola må under

sagda tjänstgöring utgå löneförmåner såsom vid förordnande att bestrida

göromål som eljest ankommer på befattningshavare i lönegrad Ao 16.

2. I enlighet med vad som förutsatts vid anmälan av propositionen angående

marinens tekniska personal m. m. framlägger jag under förevarande

anslag förslag rörande vissa i nämnda proposition motiverade personalförändringar.

Sålunda föreslår jag, att personalstaten för mariningenjörkåren från och

med budgetåret 1962/63 erhåller följande sammansättning, nämligen 14

marindirektörer av 1. graden i Ao 26, 19 marindirektörer av 2. graden i

Ao 24, 35 mariningenjörer av 1. graden i Ao 23, 57 mariningenjörer i Ao 21,

19 mariningenjörer i Ao 19 och 13 mariningenjörer i Ae 17. Härjämte

föreslår jag, att såsom rekryteringstjänster inrättas 10 beställningar för

mariningenjör i högst Ae 19 och 15 beställningar för mariningenjör i

Ae 15. Vidare föreslår jag, att följande tjänster (beställningar) på andra

personalförteckningar än mariningenjörkårens indrages, nämligen en tjänst

för byråassistent i Ae 19 och en tjänst för kontorist i Ae 9 (övergångsvis

kansliskrivare i Ae 10), båda vid marinstaben, en beställning för kapten i

Ao 21 vid flottan samt en beställning för major eller kapten i Ao 24 eller

Ao 21 vid kustartilleriet. Än vidare föreslår jag inrättande av följande tjänster

för förste driftingenjör, avsedda för nuvarande specialingenjörer vid

mariningenjörkåren, nämligen vid Stockholms örlogsvarv en i Ae 26, en i

Ae 24 och fyra i Ae 23, vid förvaltningsorganen vid marinkommando Syd

två i Ae 26 och en i Ae 23 samt vid sjökrigsskolan en i Ae 23.

Föreslagen överföring till marinförvaltningen av beställningar och tjänster

för minexperimentavdelningen vid Stockholms örlogsvarv medför en

kostnadsminskning på förevarande anslag av cirka 300 000 kr. Å andra

sidan bör medel beräknas för bestridande av två vikariatslöner för förvaltare

i Ao 15, avsedda för marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning.

3. Jag är icke i förevarande sammanhang beredd taga ställning till

någon av de föreslagna förändringarna beträffande marinläkarkåren.

4. Jag tillstyrker marinchefens förslag att utbyta en beställning för

kommendörkapten av 2. graden i Ao 24 mot en beställning för kommendörkapten

av 1. eller 2. graden i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för chef för

utbildningsavdelningen vid Berga örlogsskolor. Jag tillstyrker vidare, att

en befattning för pensionerad officer med arvode enligt A: 24 inrättas

för kasernkompanichef vid skolorna. Förslaget om ändrad löneställning

för chefen för Berga örlogsskolor torde däremot få prövas i annan ordning.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962 83

5. Jag tillstyrker förslaget att inrätta en arvodesbefattning i A: 24

för pensionerad officer, avsedd för kasernkompanichef vid Karlskrona

örlogsskolor.

Det av marinchefen redovisade behovet av två arvodesbefattningar för

underofficerare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar hör enligt

min mening tills vidare tillgodoses genom att personal tages i anspråk

för frivillig tjänstgöring. Antalet tjänstgöringsmånader för dylik tjänstgöring

hestämmcs enligt numera tillämpad ordning (jfr prop. 1960: 110,

s. 41) budgetårsvis av Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande. Kungl.

Maj :t kan vid sådant förhållande meddela beslut om frivillig tjänstgöring

under ett budgetår först sedan riksdagens beslut beträffande antalet

tjänstgöringsmånader föreligger. I vissa fall synes det emellertid vara

önskvärt att Kungl. Maj :t kan fatta beslut i dylika frågor redan innan

riksdagen meddelat beslut, exempelvis då fråga är om medgivande av

tjänstgöring i en följd över ett budgetårsskifte. Sålunda bör frivillig tjänstgöring

för ifrågavarande arbetsuppgifter vid kustartilleriförsvaren kunna

medgivas för en sammanhängande tid av 24 månader. Därest ej riksdagen

reser invändning häremot torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

bestämmelser som möjliggör en dylik ordning.

Jag vill också nämna att Kungl. Maj :t den 16 juni 1961 beslutat vissa

ändringar i bestämmelserna om viss frivillig tjänstgöring och utbildning

vid försvaret. Bland annat har härvid viss decentralisering av beslutanderätten

från försvarsgrenschef till förbandschef skett. Jag förutsätter, att

det även i fortsättningen skall få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

om de förändringar av liknande slag som kan visa sig lämpliga.

6. Beträffande under denna punkt samt i civilförvaltningens skrivelse

den 12 januari 1962 föreslagna förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde

i Ao 5 och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång har

jag inte funnit någon anledning till erinran.

Genom beslut den 15 december 1961 har Kungl. Maj:t medgivit att

en tjänst för kontorist i Ag 9, avsedd för marinöverläkarens expedition,

må finnas inrättad vid marinstaben från och med den 1 januari 1962 tills

vidare dock längst intill den 1 juli 1962. Härunder skall en tjänst för

kanslibiträde i Ao 7 vid marinstaben hållas vakant. Jag föreslår, att för

de göromål för vilka dessa befattningar avses inrättas en tjänst för kontorist

i Ae 9; så länge tjänsten är tillsatt bör den ordinarie kanslibiträdestjänsten

icke få utnyttjas för förordnande.

Jag tillstyrker förslagen att inrätta en för viss anläggning på Gålö avsedd

tjänst för eldare, placerad i Ae 7, och att ändra lönegraden för en

tjänst för båtbefälhavare vid Stockholms kustartilleriförsvar från Ae 13

till Ae 12.

Jag tillstyrker vidare förslaget att inrätta två tjänster för adjunkt i

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Ae 23, avsedda för Karlskrona örlogsskolor. Samtidigt härmed bör indragas

en vakant adjunktstjänst i Ae21 vid Berga örlogsskolor.

Jag föreslår slutligen, att tre tjänster för adjunkt i Ae 23 inrättas vid

Göteborgs kustartilleriförsvar, avsedda för instrulctörsskolan vid KA 4.

I övrigt räknar jag inte med några personalförändringar under förevarande

punkt.

7. Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för avlöningar

till icke-ordinarie officerare har jag inte funnit anledning till erinran.

Marinchefens förslag beträffande arvoden till tillsynsmän för marinens

kustbevakning tillstyrker jag.

Under arméns motsvarande anslag har jag föreslagit viss ökning av

medelsanvisningen till arvoden till skogliga biträden; jag beräknar för

marinens del under förevarande anslag medel härför i enlighet med civilförvaltningens

förslag.

Jag har intet att invända mot marinchefens förslag att höja arvodena

till ledare för specialkurs i krigsfartygskonstruktion vid teknisk högskola.

Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma beloppet

för nu ifrågavarande arvoden.

Jag biträder marinchefens och civilförvaltningens förslag att medel

till civila lärare vid marinens tekniska skola i fortsättningen beräknas

under anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (under

den delpost som nu benämnes Civila lärare för underbefälsutbildning)

i stället för som hittills under anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t.

Med beaktande av vad jag sålunda anfört och av de kostnadshöjningar

som föranletts av ökat antal läsavdelningar m. m. beräknar jag i likhet

med civilförvaltningen för arvoden till deltidstjänstgörande lärare och

föreläsare vid marinens fasta skolor och utbildningsanstalter ett belopp

av 405 000 kr.

För civila lärare för underbefälsutbildning beräknar jag, med beaktande

av de av marinchefen angivna ökningarna av medelsbehovet, av nyss

nämnd överföring av vissa kostnader samt av mig i det föregående framlagda

förslag om inrättande av vissa adjunktstjänster, ett belopp av

300 000 kr.

Ytterligare medelsanvisning för anställande av assistenter för frivilligfrågor

kan jag inte tillstyrka.

8. Civilförvaltningens beräkning av förändringarna i övrigt under

anslaget lämnar jag utan erinran vad gäller avlöningar till viss arbetarpersonal

och ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg

medan jag beträffande återstående förändringar hänvisar till det följande.

Vidare föreslår jag, i anslutning till vad som förutsatts vid framläggandet

i årets statsverksproposition av förslag om vissa ändxångar av militär
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

assistentorganisationen in. m. (prop. 19(52: 1, bil. (5, s. 107), att en beställning

för kapten i Ao 21 vid flottan, nu avsedd för militärassistent vid telestyrelsen,

indrages.

I samband med försvarsstabens omorganisation föregående år inrättades

bland annat vid försvarsstaben dels en beställning lör regementsofficer,

avsedd för en befattning i den nyinrättade operationsledningen vilken befattning

kunde anses motsvara en befattning i den tidigare organisationen

som chef för stabens marinavdelning, dels ock en beställning för regementsofficer

avsedd för planeringssektionen. I den tidigare organisationen

bestreds båda dessa befattningar av officerare med lön på flottans stat

(betr. befattningen vid planeringssektionen se prop. 1959: 110, s. 107). I

samband med inrättande på försvarsstabens stat av förevarande två beställningar

indrogs en beställning för kommendörkapten av 1. graden i

Ao 26 vid flottan (prop. 1961: 110, s. 160). Jag föreslår, att ytterligare en

beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 vid flottan nu indrages.

Representationsbidrag utgår från förevarande anslag till, förutom

chefen för marinen, cheferna för marinkommando Syd och marinkommando

Väst. Beloppet för sistnämnda två bidrag utgör högst 3 600 kr.

respektive högst 1 500 kr. Under hänvisning till vad jag anfört rörande

representationsbidrag till regionala chefer under arméns motsvarande anslag

föreslår jag, att bidraget till chefen för marinkommando Väst ökas

till högst 2 000 kr. samt att till cheferna för marinkommando Ost och

marinkommando Nord anvisas bidrag med enahanda belopp.

I delta sammanhang bör bringas till riksdagens kännedom att Kungl.

Maj:t genom beslut den 16 juni 1961 från och med budgetåret 1961/62

överfört från Svea artilleriregemente till Vaxholms försvarsområde och

Stockholms kustartilleriförsvar en tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12.

överflyttningen sammanhänger med ändrad organisation i vissa hänseenden

av stabs- och förvaltningstjänsten vid nämnda organisationsenheter.

Med beaktande dels av vad jag nu och i den särskilda propositionen angående

marinens tekniska personal m. m. anfört i fråga om personalförändringar

m. m. vid marinen, dels av de under avsnittet Rationaliseringsverksamhet

och andra organisationsändringar inom försvaret redovisade

personalförändringarna, dels av beräknade tjänstetidsbefordringar m. m.

samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag under

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för

budgetåret 1962/63 till 106 000 000 kr.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj ri

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de Övriga

åtgärder som töranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj ris brev den 16 juni 1961

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens

personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 52 070 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis.............................. 690 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj ri, förslagsvis ........................ 945 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................................ 28 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 22 900 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 1 600 000

Summa kr. 106 705 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 105 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg .......................................... 600 000

Nettoutgift kr. 106 000 000

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 106 000 000 kr.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

87

[9] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 121 800 000 124 066 323

1961/62 (statsliggaren s. 254) 136 000 000

1962/63(förslag) ............... 134 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 89) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna

ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört härom

i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 21/s och */12 1961) redovisar av chefen för

flygvapnet framförda yrkanden om personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

Ämbetsverket biträder eller beräknar medel för huvuddelen av

nämnda yrkanden. Ämbetsverket framför därjämte egna yrkanden. Med

anledning härav och med beaktande av till följd av 1961 års lönerörelse

m. m. erforderlig anslagsomräkning hemställer civilförvaltningen, att

anslaget för nästa budgetår höjes med 4 640 000 kr.

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. Q. yrkanden chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben in. m.

a) 1 kansliskrivare Ao 10 — förste kansli
skrivare

Ae 12 och 1 vaktmästare Ao 7

— portvakt Ao 9 (expeditionen) ...... 2 916

b) 1 översköterska Agll —Ae 12 och 1 tek
niskt

biträde Ae 5 (flygvapnets medicinska

undersökningscentral) ......... 12 024 4-14 940

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen 4- 44 568

3. Förändringar beträffande eskaderstaber

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål i

reglerad befordringsgång (vid E3), 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål i reglerad

befordringsgång (vid E 4) och 1

expeditionsföreståndare Ag 13 — Ae 13

(vid E 4) ..........................................

20 232

4- 20 232

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt

chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Förändringar beträffande stridslednings- och

luftbevakningsorganisationen

1 major Ao 24, 3 kaptener Ao 21, 4 löjtnan- ter Ao 17/15, 2 förvaltare Ao 17, 2 fanjun- kare Ao 13 och 3 sergeanter Ao 11 .........

ökning

Minskning Summa

287 471

+ 287 471

Personalförändringar beträffande teleorga- nisationen

a) 2 kaptener Ao 21 (vid eskaderstab och

sektorflottiljstab) och 1 fanjunkare Ao

13 (vid sektorsflottiljstab) ...............

64 266

b) 8 furirer Ae 8/7 —- överfurirer Ao 9 (sig- nalunderbefäl vid luftförsvarscentra- ler) ................................

7 392

c) 1 fanjunkare Ao 13, 5 trafikassistenter

Ae 11, 9 tekniker Ae 9 och 6 tekniska

biträden Ae 7 (krigsmaktens gemen- samma fjärrskriftnät) ...................

284 940

7 tekniska biträden Ae 5 utgår ............

78 540

d) 5 trafikassistenter Ae 11 (telefaxcentral)

76 560

e) 1 trafikassistent Ae 11 (signalexpedition)

15 312

+ 369 930

Förändringar i övrigt beträffande militär

personal

a) 4 majorer Ao 24 (vid F 6, F 7, F 15 och

F 17) ........................................

114876

b) 1 major Ao 24 och 2 löjtnanter Ao 17/15

— kaptener Ao 21 (vid F 20) ............

40 212

c) 1 kapten Ao 21—major Ao 24 (vid F 2)

4 296

d) 1 kapten Ao 21 — major Ao 24 (vid

FÖFS) ....................................

4 416

e) 5 rustmästare Ao 11 och 11 överfurirer

Ao 9 (vaktchefer inom strilorganisa- tionen) ....................................

207 911

f) 5 furirer Ae 8/7 — rustmästare Ao 11 och

15 furirer Ae 8/7 — överfurirer Ao 9

(trupputbildare) ...........................

25 335

g) Förvaltarnas (i kassatjänst) löneställning

—

+ 397 046

Förändringar beträffande personal för den

militära väderlekstjänsten

a) 1 förste stabsmeteorolog Ao 26, 1 mete- orolog Ao 21, 3 meteorologer Ae 19 och

1 meteorolog i reglerad befordrings- gång (vid flygstabens väderleksavdel- ning) ..........................................

149 052

b) 1 meteorolog Ao 21 (för robotförsölcs- platsen i övre Norrland) ..................

25 632

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

8‘J

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

c) 1 meteorolog i reglerad befordringsgång

(för MKO stab) .............................. 20 850

d) 1 meteorolog Ae 19 (för arméns helikop
terskola)

....................................... 23 124

e) 20 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ............ •—

f) 1 meteorolog Ao 21 och 2 tekniska biträ
den

Ae 7 (för strilorganisationen) ... 47 031 + 265 695

8. Förändringar beträffande trafikledarpersonal
a)

1 förste trafikledare Ao 21 — stabstra
fikledare

Ao 23 och 2 trafikledare Ao

19 (vid trafikledarskolan) ...............

b) 1 trafikledare i reglerad befordringsgång

(CVA) ..........................................

c) 1 förste trafikledare Ao 21 och 3 trafik
ledare

i reglerad befordringsgång (regionala

radarövervakningen) ............

d) 1 förste trafikledare Ao 21, 1 trafikledare

Ao 19 och 5 trafikledare i reglerad befordringsgång

(lokala radarövervakningen)

.......................................

e) 10 trafikledare Ao 19 och 3 trafikledare

i reglerad befordringsgång (för landningsradar)

.................................

f) 3 trafikledare för luftfartsstyrelsen ......

49 032

19 128

82 753

143 457

275 982

— + 570 352

9. Förändringar i övrigt beträffande civilmili
-

tär personal

a) 1 förste flottiljpolis Ao 13, 1 flottiljpolis

Ao 11 och 15 flottiljpoliser Ao 9 ...... 218 031

b) 17 flygdirektörer av 2. graden Ao 24 —

flygdirektörer av 1. graden Ao 26 (chefer

för materielavdelningen vid flottiljerna)

.......................................... 57 307

c) 2 mästare Ao 13 — verkmästare Ao 16

(chef för televerkstad vid flottilj) ... 5 650

d) 3 mästare Ao 13 — verkmästare Ao 16

(vid flottiljs materielavdelning) ...... 8 475

e) 46 mästare Ao 13 — förste mästare Ao 14

(chef för vapentropp i baskompanis

stationsavdelning) ........................... 40 664

f) 400 flygtekniker Ao 10 — förste flygtek
niker

Ao 12 .................................... 597 200

+ 927 327

10. Övriga personalförändringar

a) Lärarpersonal

6 driftingenjörer Ae 19 — Ae 21 (vid F

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

‘JO

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet in. fl. yrkanden chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

2/FRAS/), 1 driftingenjör Ae 19 — Ae

21 och 1 driftingenjör Agl9—Ae 21

(vid F 14 /FTS/) ........................... 20 600

2 driftingenjörer Ae 21 (vid F 2 /FRAS/) 48 662

b) Ekonomipersonal

1 ekonomibiträde Ae 5 (vid F 10) ......... 9 996

1 ekonomibiträde Ag 2/3 (halvtid vid

F 13) ............................................. 4 386

Viss tillfällig ekonomipersonal ............ 20 000

c) Vaktpersonal

1 vaktman Ag 8 — Ae 8 (vid F 9) ......... —

d) övrig personal

1 förste fotograf Ae 11 — fotoassistent

Ae 13 och 3 fotografer Ae 9 — förste

fotografer Ae 11 (vid F 11) ............... 5 664

Arvoden till veterinärer ..................... 3 500

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(vid F 2), 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(halvtid vid F12) och 1

biträde för skriv- och kontorsgöromål

(halvtid) — biträde för skriv- och

kontorsgöromål (vid F 10) ............... 19 116

8 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ao 5, 9 kontorsbiträden

Ao 5 — biträden för skriv- och

kontorsgöromål och 1 kontorsbiträde

Ao 5 ............................................. —

e) Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid fasta utbildningsan
-

stalter och skolor ........................... 66 000

f) Arvoden till civila lärare för underbefäls
utbildning

.................................... 181 500

g) Arvoden till observationspersonal i vä
derlekstjänst

................................. 45 000

h) Ersättning till skogliga biträden ......... 5 000

+ 429 424

11. Förändringar i övrigt

a) Tjänstetidsbefordran........................... 107 544

b) Vikariatslöneförordnanden .................. 40191

c) 1961 års lönerörelse (prop. 1961:142)... 1 716 611

d) Avlöningar till viss personal i verkstads
drift

............................................. 200 000

e) Omräkning i övrigt ........................... 2 782 -f 1 581182

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1962

91

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

12. Personalförändringar vid bifall till chefens

för flygvapnet framställning den 14 december

1961 om luftvärnsrobotförbands förläggning

till Barkarby flygdepå .....................

a) 3 förste verkmästare Ao 17, 5 mästare

Ao 13 och 2 förste flygtekniker, flygtekniker

eller hjälptekniker Ao 12/Ao

10/Ae7 (vakantsatta beställningar) ... 176 436

b) 4 kaptener Ao 21, en flygdirektör av 2.

graden Ao 24, en flygingenjör av 1.

graden Ao 23 ................................. 160 872

11 flygtekniker Ao 10 utgår .................. 159 984 + 177 324

Motiv

Chefen för flygvapnet anför inledningsvis, att de nu föreslagna personalförändringarna

i alla väsentliga avseenden grundas — liksom föregående år

— på en långsiktig personalplan. Denna utgör i sin tur resultatet av omfattande

utredningar. De förslag som flygvapenchefen nu för fram utgör

resultatet av en noggrann avvägning mellan olika utgiftsändamål inom den

för flygvapnet tillgängliga kostnadsramen med syfte att utvinna största

möjliga effekt.

Av flygvapenchefen, civilförvaltningen m. fl. framförda motiv för föreslagna

personalförändringar må här följande återges.

1. Förslag till organisation och personaluppsättning för flygledningen

(utom flygförvaltningen) har ingetts i särskild ordning (jfr i det föregående).

Flygvapenchefen har därför begränsat sitt förslag till vissa tidigare

framförda lönegradsförändringar. Behovet av dessa har bedömts vara oberoende

av hur försvarsgrensledningarnas organisation utformas. Centralorganet

för den militära väderlekstjänsten har i detta sammanhang ej ansetts

ingå i flygledningen.

a) Flygvapenchefen framför ånyo förslag om utbyte av en tjänst för

vaktmästare i Ao 7 mot tjänst för portvakt i Ao 9 (jfr prop. 1961: 110, s.

177). Civilförvaltningen anser numera — efter att närmare ha undersökt

ifrågavarande vaktmästares arbetsuppgifter -— att skäl föreligger för att

höja löneställningen för denna tjänst. Förslag föreligger emellertid om

omorganisation av bevakningstjänsten vid Tre Vapen. En omorganisation

kan påverka frågan om behovet av tjänsten och med denna förenade

arbetsuppgifter. Civilförvaltningen föreslår därför att flygvapenchefens

förslag bifalles endast såtillvida, att innehavaren av vaktmästartjänsten

tills vidare medgives vikariatslöneförordnande i lönegrad Ae 9.

b) Den omfattande verksamheten vid flygvapnets medicinska undersökningscentral

har medfört, att sedan 1957 ett timavlönat tekniskt biträde

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1062

varit anställt som biträde åt översköterskan vid undersökningscentralen.

Avlöningskostnaderna bestrides från anslaget Vissa specialundersökningar

m. m. Flygvapenchefen föreslår nu, att en tjänst för tekniskt biträde i Ae 5

inrättas vid flygstaben och avses för nämnda undersökningscentral. Civilförvaltningen

biträder förslaget. Ämbetsverket anser emellertid, att tjänsten

bör inrättas som extra med hänsyn till att ställningstagandet till frågan om

en gemensam organisation för de militära undersökningscentralerna uppskjutits

i avvaktan på resultatet av bland annat försvarsmedicinska forskningsutredningen

(jfr prop. 1961: 110, s. 196).

2. För upplysningar rörande innebörden av de under denna punkt föreslagna

förändringarna torde få hänvisas till prop. 1962: 64, s. 38—39, samt

handlingarna i ärendet.

3. Med hänsyn till den pågående utredningen om den regionala ledningen

framlägger flygvapenchefen ej förslag till personalförändringar som bedömes

kunna påverkas av ett beslut om eventuellt förändrad regional ledningsorganisation.

Vid fjärde flygeskaderstaben finnes en arvodesbefattning i A: 17 för expeditionsunderofficer.

Arvodesbefattningen utnyttjas för närvarande för anställning

av civil extra tjänsteman i lönegrad Ag 13. Flygvapenchefen föreslår,

att denne tjänsteman erhåller extra ordinarie anställning. Härvid åberopas

följande skäl.

I flygbasområdesstaben i övre Norrland ingick en tjänst som kasernföreståndare

i lönegrad motsvarande nuvarande Ae 13. I samband med att flygbasområdesorganisationen

den 1 oktober 1957 upphörde och uppgick i eskaderstaben

indrogs denna tjänst. Den befattningshavare, som upprätthållit

tjänsten vid flygbasområdesstaben i övre Norrland, förordnades att såsom

extra tjänsteman i 13 lönegraden uppehålla en för pensionerad underofficer

avsedd arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer vid E 4 stab. Vederbörande

befattningshavare har innehaft statlig anställning i en följd sedan

1943. Vid bibehållande av tidigare extra ordinarie anställning skulle han

under budgetåret 1962/63 varit berättigad erhålla tjänstetidsbefordran.

Under erinran att statsmakterna vid 1960 års riksdag medgivit en

motsvarande anordning vid fältarbetsskolan (jfr prop. 1960: 110, s. 66),

räknar civilförvaltningen med att en extra ordinarie tjänst i 13 lönegraden

— avsedd för J. T. Engberg —- inrättas vid fjärde flygeskaderstaben från

och med nästa budgetår. Den vid eskaderstaben befintliga arvodesbefattningen

för expeditionsunderofficer i A: 17 bör därvid vakanthållas.

4. För närmare upplysningar rörande innebörden av förslagen under

förevarande punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer

att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Förslagen biträdes av

försvarets civilförvaltning.

5. b) Behovet av personal för sambandstjänsten vid luftförsvarscentralerna

har under senare år studerats inom flygvapnet. Det har därvid

klarlagts, att behov av signalunderbefäl för närvarande föreligger vid åtta

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

93

luftförsvarscentraler. Behovet vid de övriga centralerna har däremot ännu

ej klart verifierats. I samband med översynen av teleorganisationen har

vissa rationaliseringar kunnat göras. Därvid har åtta furirsbeställningar

kunnat frigöras för annat ändamål. Tjänsten som signalunderbefäl vid luftförsvarscentral

kommer att ställa stora krav både på yrkeskunskaper och

på förmåga att leda underställd personal. Befattningen bör därför uppehållas

av rustmästare eller överfurir. För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet

att åtta beställningar för furir i Ae 8/7 utbytes mot beställningar

för överfurir i Ao 9.

Civilförvaltningen biträder förslaget om utbyte av beställningar.

c) Närmare redogörelse för den principiella uppbyggnaden, personalbehovet

in. m. för det för krigsmakten gemensamma fjärrskriftnätet har

lämnats i proposition 1960:110 (s. 120—121). Det gemensamma fjärrskriftnätet

har tagits i bruk från och med den 1 april 1961. Samtidigt har

de tidigare separata näten vid flygvapnet, armén och marinen avvecklats.

Den personal vid flygvapnet som tidigare tjänstgjort vid flygvapnets fjärrskriftcentral

har härvid överförts till den nya organisationen.

Huvudcentralens personalbehov angavs i propositionen 1960:110 till

fem vaktföreståndare och 16 tekniska biträden. Av de senare hänfördes på

förslag av flygvapenchefen sju till lönegrad Ae 5. Vid beräkningen av personalbehovet

förutsattes, bland annat, att den tekniska kontrollen av anläggningen

skulle omhänderhas av televerket.

Erfarenheten har visat, att det är svårt alt rekrytera tekniska biträden

i Ae 5. För att på ett tillfredsställande sätt ombesörja trafiken vid huvudcentralen

erfordras det enligt flygvapenchefen 18 tekniker eller tekniska

biträden, om övertidsarbete ej skall behöva tillgripas. Av tjänsterna bör

åtta placeras i Ae9 och tio i Ae 7. Hittills vunna erfarenheter visar

vidare att särskild befattningshavare för teknisk kontroll erfordras för

kontinuerlig tjänstgöring i centralen. För detta ändamål bör tillkomma

fem trafikassistenter i Aell.

Av följande tabell framgår det av chefen för flygvapnet nu beräknade

personalbehovet vid huvudcentralen samt nuvarande personaltillgång vid

centralen.

Under-

officer

Trafikass.

Ae 11

Tekniker

Ae 9

Tekn. bitr.

Ae 7

Tekn. bitr.

Ae 5

Behov ..........................

r s

5

8

10

—

Tillgång.........................

4

> !» *ä2S

---

5

4

7

Brist/överskolt

-1

— 5

— 3

— 6

+ 7

Undercentralerna fungerar liksom huvudcentralen dygnet runt. Passningstjänsten

under lågtrafiktid har hittills ombesörjts av värnpliktig per
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

sonal. Vunna erfarenheter liar visat att detta från trafiksynpunkt icke kan

accepteras. För att man skall kunna bemanna även undercentralerna dygnet

runt med personal, som besitter nödvändiga kunskaper och rutin, erfordras

det enligt flygvapenchefens uppfattning att ytterligare två tjänster

för tekniskt biträde inrättas per undercentral. Liksom vid huvudcentralen

bör vissa av tjänsterna vara befordringstjänster. Chefen för flygvapnet föreslår

därför, att vid undercentralerna tillkommer sex tjänster för tekniker

i Ae 9.

Personalbehovet enligt flygvapenchefen och personaltillgången för undercentralerna

sammanfattas i följande tabell.

Under-

officer

Tekniker

Ae 9

Tekn. bitr.

Ae 7

Behov ..........................

3

6

9

Tillgång.........................

3

—

9

Brist]

—

6

—

Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna utbyggnaden av personalorganisationen

för krigsmaktens gemensamma fjärrskriftnät. Ämbetsverket

ifrågasätter dock, om icke i stället för de föreslagna trafikassistenttjänsterna

bör avses tjänster för tekniker i Ae 10.

d) Väderlekskartor från den militära väderlekscentralen överföres från

och med den 1 april 1961 till förbandens väderleksstationer med telefaximile.

överföringarna sker med tillhjälp av ett lelefaxnät, som omfattar

chefens för flygvapnet faxcentral och telefaxmottagare vid förbanden. Erfarenheter

från ett halvt års provsändningar ger enligt flygvapenchefen vid

handen, att materielen — för att fungera tillfredsställande -— kräver omsorgsfull

teknisk skötsel.

Verksamheten vid faxccntralen omfattar jämväl överföring av operativa

meddelanden i form av kartor, skisser och ritningar. Dessutom utnyttjas

telefaxanläggningen i samarbetet mellan den civila och militära flygsäkerhetsorganisationen

samt för det militära flygsäkerhetssamarbetet mellan

Sverige, Norge och Danmark.

Med hänsyn till den ökade trafikmängden på telefaxnätet och vunna

erfarenheter i fråga om skötseln av anläggningen i faxcentralen erfordras

det, enligt flygvapenchefen, att speciell personal tillkommer för centralen.

Fem tjänster för trafikassistent i Ae 11 bör därför tillkomma.

Civilförvaltningen biträder förslaget men räknar — i likhet med vad

som anförts under c) — med att tjänster för fem tekniker i Ae 10 inrättas

i stället för av chefen för flygvapnet föreslagna trafikassistenttjänster.

e) I samband med tillkomsten av det gemensamma fjärrskriftnätet och

den därmed kraftigt stegrade trafikfrekvensen vid chefens för flygvapnet

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

95

signalstation ökar även kraven på kryptotjänsten. Denna har under chefen

för signalstationen (förvaltare) hittills skötts av värnpliktig personal.

Den ökade kryptoverksamheten har medfört att det icke längre är tillräckligt

med enbart värnpliktig personal. En befattningshavare måste

kontinuerligt kunna ägna sig åt kryptotjänsten. Befattningshavaren bör

kunna leda värnpliktiga kryptobiträdens fortsatta utbildning och tjänstgöring.

Chefen för flygvapnet föreslår därför, att cn tjänst för trafikassistent

i Aell tillkommer med placering vid signalexpeditionen.

Civilförvaltningen anför, att motsvarande arbetsuppgifter vid marinstaben

utföres av en kansliskrivare i 10 lönegraden (registrator vid kryptodetaljen

vid marinstabens signaltjänstavdelning). Ämbetsverket anser därför,

att den av chefen för flygvapnet äskade tjänsten bör avses för kanslislcrivare

i Ae 10.

6. a) Vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag för innevarande budgetår

omnämndes, att chefen för flygvapnet föreslagit inrättande av fyra

beställningar för major i Ao 24, avsedda för biträdande flygchef vid attackflottiljerna

(jfr prop. 1961: 110, s. 194). Förslaget vann icke bifall. Däremot

uppdrogs åt flygvapenchefen att göra viss utredning i ärendet. Till fullgörande

av detta uppdrag har chefen för flygvapnet den 3 november 1961

framlagt utredning och förslag angående behov av biträdande flygchef vid

attackflottilj. Av utredningen inhämtas bland annat följande.

Omfattningen av flygchefens åligganden medför, att vissa uppgifter inte

kan lösas på ett tillfredsställande sätt och i vissa fall måste helt åsidosättas.

Arbetsbördan kan i princip minskas genom rationalisering av

tjänsten eller delegering av arbetsuppgifter. De arbetsuppgifter som kan

delegeras berör främst detaljplanläggning av övningar, utbildning, vissa

genomgångar med flygande personal, undervisning i taktik samt vissa

stabsärenden. Utredning ger dock vid banden att flygchefens arbetsbörda

icke kan väsentligt lättas genom åtgärder inom ramen för flottiljens

nuvarande organisation. Flygvapenchefen föreslår att för att provisoriskt

lösa frågan till och med den 30 juni 1962 bör en kompaniofficer (divisionschef)

kommenderas att tjänstgöra som biträdande flygchef. Detta kommer

att medföra att befattningen som divisionschef i fyra fall måste tillgodoses

med löjtnant. Trots denna olägenhet anser flygvapenchefen att denna lösning

bör väljas, då de ställföreträdande flygcheferna får tillfälle att verka

vid samtliga divisioner med en för attackflottiljerna totalt sett förbättrad

effekt. Med hänsyn till det ökade ansvar, som kommer att åläggas de ställföreträdande

flygcheferna, bör de -— framhåller flygvapenchefen — erhålla

den lön som motsvarande befattningshavare eljest åtnjuter.

överbefälhavaren har tillstyrkt flygvapenchefens förslag.

För budgetåret 1962/63 upprepar flygvapenchefen förslaget att inrätta

fyra majorsbeställningar för biträdande flygchef vid attackflottiljerna.

b) Vid flygkadettskolan leds flygutbildningen av en förste flyglärarc

— kapten — och två flygavdelningschefer — löjtnanter. Ansvar och uppgifter

för flygavdelningscheferna är, anför flygvapenchefen, jämförbara

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1002

med dem som åligger divisionschef vid flottilj och flygavdelningschef vid

krigsflygskolan i Ljungbyhed. I flygtjänstgöringen vid kadettskolan ingår

sålunda både utbildning av deii karaktär som ges vid krigsflygskolan och

skolning för de uppgifter i form av ledning och ansvar som åvilar en

divisionschef. Chefen för flygvapnet uppger vidare, att vardera flygavdelningen

vid kadettskolan består av femton till tjugo förare, vilket är mera

än vad som ingår i en division. För såväl divisionschef som avdelningschef

vid krigsflygskolan avses kaptensbeställningar. Med stöd av dessa motiv

hemställer chefen för flygvapnet att de båda löjtnantsbeställningarna för

flygavdelningschefer i Ao 17/15 vid F 20 omvandlas till beställningar för

kapten i Ao 21. Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag.

e) I strilorganisationen ingår centraler och radarstationer, som ligger

utanför områden där militär bevakning finnes. De stora investeringar som

fortlöpande göres i strilsystemet motiverar enligt flygvapenchefen, att bevakning

och skydd av anläggningarna ordnas. Flygvapenchefen anser att

vakttjänst bör kunna organiseras kontinuerligt vid de viktigaste objekten.

Detta kräver fyra vaktchefer per bevakningsobjekt. För övriga anläggningar

i strilsystemet har intermittent vakttjänst under ledning av vaktchef

ansetts vara tillfyllest. Dylik vakttjänst uppges kräva tre vaktchefer

per objekt. Bevakningen kommer att ombesörjas av ett varierande antal

värnpliktiga vid varje anläggning. Därför bör, anser flygvapenchefen, fast

anställda underbefäl avses som vaktchefer. Dessa kan ingå som chefer för

vid mobilisering upprättade vaktplutoner. I fredstid skall vaktcheferna även

svara för utbildning av de värnpliktiga vid anläggningarna i vad avser

markstridstjänst. Med utgångspunkt i gällande materielplaner har behovet

av vaktchefer beräknats enligt ovan angivna normer. Flygvapenchefen anmäler

ett totalt behov av 125 vaktchefer vid helt utbyggd organisation.

För inhämtande av närmare upplysningar rörande förslaget, vilket

biträtts av civilförvaltningen, torde få hänvisas till de handlingar, som i

sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

f) För att minska rekryterings- och utbildningsbehovet av trupputbildarinstruktörer

genom att bereda trupputbildarfurirer långtidsanställning

bör enligt chefen för flygvapnet flera beställningar för rustmästare och

överfurirer tillkomma.

För trupputbildarinstruktörer disponeras 97 beställningar för rustmästare

och överfurir samt 72 beställningar för furir. Med hänsyn till

åldersfördelningen bland flygvapnets rustmästare och överfurirer inom

trupputbildarkategorien har furirerna under senare år endast i ringa utsträckning

kunnat vinna befordran till långtidstjänster, anför flygvapenchefen.

Avgångarna bland trupputbildarfurirerna har av denna anledning

varit omfattande med stort rekryterings- och utbildningsbehov som följd.

Det nya inryckningssystemet vid flygvapnet med fyra inryckningsom
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

97

gångar per år kommer att vara helt genomfört från och med budgetåret

1962/63. Detta system medför, att utbildning i markstrids- och skyddstjänst

kommer att pågå kontinuerligt året runt. Flygvapenchefen anser alt

detta kräver tillgång på erforderligt antal rutinerade instruktörer. Stor omsättning

bland dessa medför, att det nya utbildningssystemets fördelar till

fullo icke kan utnyttjas.

En utredning inom flygledningen har visat, att omläggningen till det

nya inryckningssystemet medför minskat behov av instruktörer. Ännu så

länge föreligger dock inga erfarenheter från den nya utbildningsgången.

Chefen för flygvapnet är därför nu ej beredd att ta ställning till det totala

framtida instruktörsbehovet.

Civilförvaltningen biträder flygvapenchefens förslag till utbyte av beställningarna.

7. a) Genom beslut av 1961 års riksdag (jfr prop. 1961: 110, s. 197) har

en beställning för förste stabsmeteorolog i Ao 26 tillkommit vid militära

väderlekscentralens forsknings- och utvecklingssektion. Chefen för flygvapnet

föreslår i samförstånd med försvarets forskningsanstalt, att ytterligare

en dylik beställning tillkommer från och med nästa budgetår. Arbetsuppgifterna

avses omfatta meteorologiska undersökningar och forskning i

huvudsak berörande biologiska och kemiska stridsmedel, robotar, radaroch

kommunikationsteknik samt spridning av radioaktivt stoft. Härom anföres

i huvudsak följande.

Vad gäller biologiska och kemiska stridsmedel erfordras omfattande

meteorologiska undersökningar beträffande turbulens- och diffusionsprocesser

i atmosfärens bottenskikt för att bestämma i vilken takt koncentrationen

i giftmoln avtar samt hur noggrant sådana molns bana över terrängen

kan bestämmas, inflytandet av nederbörd m. m. Inom området robotar

är meteorologisk sakkunskap bland annat nödvändig för utvärdering

och sammanställning av data beträffande turbulens, vind och lufttäthet på

stora höjder. Med avseende på radar och viss kommunikationsteknik måste

variationerna i luftens brytningsindex klarläggas mycket noggrant för att

verkansgraden hos denna materiel skall kunna bestämmas tillfredsställande.

Med hänsyn till de risker, som är förbundna med spridning av

radioaktivt stoft — vilket bestämmes av den meteorologiska situationen —

är det av stor vikt att metoderna för förutsägelser av vilka områden som kan

utsättas för beläggning, kontinuerligt studeras och förbättras. De härmed förbundna

meteorologiska problemen är mycket omfattande och behandlar

bland annat teoretiska utredningar och praktiska databehandlingsmodeller

för i tiden och rummet variabla vindfält, depositionsmekanismen i gränsytan

mark—luft, nederbördens inverkan på det radioaktiva utfallet och utbytet

mellan stratosfären och troposfären.

Den personal som skall bestrida arbetsuppgifterna måste uppfylla höga

krav med avseende både på teoretisk kompetens (fil. lic. i meteorologi) och

på kunskaper i militärmeteorologisk metodik.

7—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

För observations- och prognostjänst inom centralorganet föreslår chefen

för flygvapnet, att beställningar tillkommer för tre meteorologer i Ae 19 och

en meteorolog i reglerad befordringsgång. Denna personalförstärkning anses

erforderlig bland annat med hänsyn till att det meteorologiska underlag

som lämnas för övningsverksamheten vid flygförhanden måste utökas väsentligt.

övningarna har nämligen i ökande omfattning förlagts till kvällar

och nätter. Det underlag för verksamheten vid de lokala väderleksorganen

som nu rutinmässigt framställs vid prognoscentralen täcker endast cirka 12

timmar per dygn de dagar, då flygverksamhet pågår. Flygvapenchefen anför

vidare, att verksamheten vid beredskapsförbanden kräver, att väderleksuppföljning

äger rum kontinuerligt hela dygnet och att meteorolog är

beredd att omgående utfärda erforderliga flygprognoser. Civilförvaltningen

biträder flygvapenchefens förslag.

b) För flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland föreslår chefen

för flygvapnet ånyo, att en beställning för meteorolog i Ao 21 inrättas (jfr

prop. 1961: 110, s. 183). Detta motiverar flygvapenchefen med att försöksverksamheten

utvidgats och därmed kraven på meteorologisk rådgivning

vid försökens genomförande. Den väderlekspersonal som för närvarande

är avsedd för försöksplatsen — en meteorologassistent i Ae 11 och två tekniska

biträden i Ae 7 — har ej kompetens att utfärda prognoser, vilket erfordras

för att försöksverksamheten skall kunna bedrivas rationellt och

med tillräcklig säkerhet. Flygvapenchefen framhåller vidare att möjligheter

ej föreligger att tillgodose behovet av meteorologer med kommenderad personal

i den omfattning som framdeles kommer att krävas.

Med hänsyn till den utvidgade meteorologiska verksamheten vid ifrågavarande

försöksplats finner civilförvaltningen skäl tillstyrka förslaget.

d) I militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1961/62 föreslog

chefen för flygvapnet i samråd med chefen för armén att vid arméns helikopterskola

i Boden skulle organiseras en väderleksstation av i princip

samma typ som de som finnes vid flygvapnets flottiljer (jfr prop. 1961: 110,

s. 184). Genom beslut av 1961 års riksdag har en beställning för meteorolog

i Ao 21 och en i reglerad befordringsgång samt en tjänst för tekniskt biträde

tillkommit. Chefen för flygvapnet — som enligt sin instruktion är ansvarig

för att krigsmaktens behov av väderleksinformationer tillgodoses — anser,

med hänsyn till den omfattning som flygverksamheten vid helikopterskolan

har, att ytterligare en beställning för meteorolog i Ae 19 erfordras vid skolan.

Civilförvaltningen biträder — med hänsyn till den intensifierade flygverksamheten

vid arméns helikopterskola -— förslaget.

e) Chefen för flygvapnet hemställer ånyo att de på flygvapnets personalförteckning

upptagna 20 beställningarna för meteorolog i Ae 19 ordinariesättes

(jfr prop. 1960: 110, s. 184). Utöver tidigare framförda motiv anför

flygvapenchefen att civila trafikledare i Ae 19 från och med den 1 juli 1960

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

99

överförts till civilmilitär anställningsform och i samband därmed erhållit

ordinarie beställningar. I likhet med tidigare år tillstyrker civilförvaltningen

den föreslagna ordinariesättningen.

8. c) Nuvarande personaltillgång för den regionala radarövervakningen

(jfr prop. 1961: 110, s. 185) samt av flygvapenchefen föreslagen utbyggnad

för nästa budgetår och bedömt behov för närmast följande budgetår redovisas

i följande tablå. Civilförvaltningen tillstyrker den fortsatta utbyggnaden

av organisationen.

Radarcentral

Tillgång

lgr

21 19el.r.b.

Behov/Budgetår

Summa

lgr

2119 el. r.b.

62/63

63/64

64/65

65/66

lgr

21 19 el. r.b.

lgr

19 el. r.b.

lgr

19 el. r.b.

lgr

19 el. r.b.

Radar ost..........

1 3

1

1

1

1

6

Radar syd..........

1 3

1

1

1

—

1

6

Radar väst.........

—

1 1

1

1

3

1

6

Summa

2 6

1 i 3

3

3

3

3

18

d) Innebörden av flygvapenchefens förslag beträffande personal för den

lokala radarövervakningen (jfr prop. 1961: 110, s. 185), bedömt ytterligare

personalbehov under närmast följande budgetår samt befintlig personal

framgår av följande sammanställning. Civilförvaltningen har intet att erinra

mot den av flygvapenchefen föreslagna fortsatta utbyggnaden.

Förband

Tillgång

lgr

21 19 el. r.b.

62/63

Behov/!

63/64

Budgetår

64/65

65/66

Summa

lgr

2119 el. r.b.

lgr

2119 el. r.b.

lgr

19 el. r.b

lgr

19 el. r.b.

lgr

19 el. r.b.

Fl................

1

1

2

F 3 Östgöta radar ....

1 1

1

1

1

—

1 4

F 4................

—

—

—

—

1

1

F 5 Skåne radar.....

2

1 —

2

—

—

1 4

F 6................

■-

—

i

—

—

1

F 7................

1

—

—.

—

—

1

F 8 Stockholm radar

1 3

1

—

—

—

1 4

F 9 Göteborg radar.. .

1 2

1

—

—

--

1 3

F 11...............

1

1

—

—

—

2

F 12...............

—

—

i

—

—

1

F 15...............

—

—

—

1

—

1

F 16...............

1

1

—

—

—

2

F 17...............

—

—

—

1

—

1

F 21...............

—

—

—

1

—

1

Flygförvaltningens ro-

botbyrå (försöksplats

i Norrland — RFN)

—

—

—

—

1

1

Summa

3 11

1 6

5

5

2

4 29

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1962

e) Under budgetåret 1962/63 kommer ytterligare sex landningsradarstationer

att tagas i bruk (jfr prop. 1961:110, s. 186). Föreslagna beställningar

avses för F 4, F 9, F 15, F 16, F 18 och F 21 (två beställningar

för varje flottilj) samt för F5 (en beställning). Flygvapenchefen

anger, att landningsradar efter hand skall tillföras samtliga flygflottiljer,

försöksplatsen i Norrland och sex A-baser. Två trafikledare anses vara behövliga

vid varje landningsradar utom vid F 5, där tre erfordras. Behov

av ytterligare 26 trafikledare kommer därför att uppkomma under de närmaste

åren.

Luftfartsstijrelsen har yttrat sig över föreslagna förändringar beträffande

trafikledarpersonal vid flygvapnet. I flertalet fall har styrelsen tillstyrkt

flygvapenchefens förslag eller ansett sig sakna förutsättningar att uttala

sig. Såvitt avser radarcenlral för Göteborgs flyginformationsregion anför

styrelsen, att denna central ännu icke finnes upprättad. Innan beslut fattas

att denna skall tillkomma, bör man av ekonomiska skäl först undersöka

möjligheterna att ombesörja regional radarövervakning genom ett vid Göteborg—Torslanda

organiserat organ, Göteborg radar. Denna svarar för närvarande

endast för den lokala radarövervakningen vid Torslanda och Säve.

9. a) Chefen för flygvapnet föreslår, att flottiljpolisorganisationen genomföres

vid flygvapnets samtliga förband från och med budgetåret 1962/63.

Uppbyggnaden av denna organisation har fortskridit så långt, att flygvapnet

erhållit beställningar för alla förband utom ett, Skaraborgs flygflottilj,

F 7. Beställningarna har tillkommit under åren 1948—1956.

Chefen för flygvapnet har alltsedan 1956 föreslagit en utökning av antalet

flottiljpolisbeställningar vid förband, där mörkerflygning bedrives i

större omfattning än vad som normalt är fallet. Så är fallet vid nattjakt-,

attack- och spaningsflottiljerna. Av beredskaps- och utbildningsskäl förlägges

under en stor del av året flygförband till krigsbaser i övre Norrland.

Som chef för den personal, som ombesörjer vakt-, brand- och flygräddningstjänst

vid sådan bas, erfordras en flottiljpolis. Behovet härav kan inte tillgodoses

inom ramen för respektive förbands normala tilldelning framhåller

flygvapenchefen. För de förband (F 4 och F21) som huvudsakligen tillgodoser

basernas personalbehov måste därför beräknas ytterligare flottiljpolisbeställningar.

Den självständiga ställning, som chefen för vakt-, brandoch

flygräddningstjänsten får vid dessa baser, motiverar, anser flygvapenchefen,

att han placeras i Ao 11.

Chefen för flygvapnet har beräknat det totala behovet av beställningar

för flottiljpoliser. Behoven för F 2, F 8 och F 14 har härvid upptagits enligt

föreliggande särskilda beslut med avseende på organisationen vid dessa förband.

För nattjakt-, attack- och spaningsflottiljerna (Fl, F 6, F 7, F 15,

F17 och F 11) har därvid upptagits nio beställningar i Ao 9 (vid normalflottilj

åtta). För nattjaktflottiljen F’ 12 har dock endast åtta beställningar

beräknats, då den från och med hösten 1961 har reducerats med en division.

F 4 och F 21 har förstärkts med vardera en beställning i Ao 11.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 101

Flygvapenchefen anmäler följande totala behov av flottilj polisbeställningar.

Förband

Förste

flottilj polis

Flottiljpolis

m.m.

Ao 13

Ao 11

Ao 9

F 1... .

1

5

9

F f 2....

1

1

5

Fi 3....

F . 4____

1

5

8

1

6

8

F i 5. • • ■

Fl 6____

1

5

8

1

5

9

F 7. ...

1

5

9

F 8____

1

2

8

Fl 9....

1

5

8

F.10. . . .

1

5

8

Fjll. . . .

1

5

9

F,12. . ..

1

5

8

F 13____

1

5

8

F 14 . . . .

1

2

8

F 15. ...

1

5

9

F 16____

1

5

8

F 17____

1

5

9

F 18....

1

5

8

F 21....

1

6

8

Summa

19

87

155

Tillgång

18

86

140

Brist

1

1

15

Av befintliga beställningar i Ao 11 skall tre, avsedda för F 8, indragas så

snart så är möjligt med hänsyn till genomförande av beslutade organisationsförändringar.

Chefen för flygvapnet hemställer, att dessa beställningar

får utnyttjas vid övriga förband. Vid bifall härtill erfordras beställningar

för en förste flottiljpolis i Ao 13 och för 16 flottiljpoliser av vilka en i Ao 11

och femton i Ao 9.

Civilförvaltningen finner den förstärkning av flottiljpolisorganisationen,

som chefen för flygvapnet sålunda föreslagit, innefatta en följdriktig utbyggnad

av nämnda organisation i enlighet med principer som hittills synes

ha tillämpats av statsmakterna. Mot denna bakgrund finnes från civilförvaltningens

synpunkt intet att erinra mot förslaget. Huruvida andra skäl,

exempelvis resultatet av överväganden inom pågående utredningar, kan

leda till att åtgärder icke nu bör vidtagas i syfte att förstärka flottiljpolisorganisationen,

undandrager sig civilförvaltningens bedömande.

c) För den elektrotekniska personalen vid flottiljerna har hittills inrättats

fjorton beställningar för verkmästare i utbyte mot beställningar för

förste mästare och mästare (jfr senast prop. 1961:110, s. 189—190 och

198). För nästa budgetår bör ytterligare två beställningar för verkmästare

i Ao 16 tillkomma i utbyte mot två mästarbeställningar i Ao 13. Civilförvalt
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

ningen framhåller, att flygvapenchefens förslag innebär ett fullföljande av

det påbörjade utbytet av beställningar för den elektrotekniska personalen

vid flottiljerna i enlighet med de principer som hittills tillämpats av statsmakterna.

dl På grundval av en utredning inom flygledningen beträffande behovet

av vapenpersonal med hänsyn till tillkomsten av attack- och jaktrobotar

har flygvapenchefen tidigare angivit, alt femton beställningar för mästare

borde utbytas mot beställningar för verkmästare vid flottiljernas materielavdelningar.

I sitt militärorganisatoriska underlag för 1961/62 anmälde

flygvapenchefen att det på grund av organisatoriska förändringar var tillfyllest

med utbyte av fjorton beställningar. Cbefen för flygvapnet anför

emellertid nu att F 21 kommer att tilltöras en nattjaktdivision utrustad med

modern vapenmateriel, vilket motiverar ett utbyte av ifrågavarande beställning

även vid F 21. Fortfarande bör alltså femton beställningar utbytas.

Hittills har genom riksdagens beslut beställningar för tio verkmästare tillkommit

i utbyte mot mästarbeställningar (jfr senast prop. 1961: 110, s. 190

och 198). För nästa budgetår bör tre beställningar för verkmästare i Ao 16

tillkomma i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 13. Civilförvaltningen

räknar med bifall till framställningen.

f) Chefen för flygvapnet har anmält behov av sammanlagt 823 tjänster

för förste flygtekniker i Ao 12 i utbyte mot flygteknikerbeställningar i

Ao 10 (jfr prop. 1958: 110, s. 453). Genom beslut av 1959, 1960 och 1961

års riksdagar har hittills 350 beställningar för förste flygtekniker tillkommit

i utbyte mot beställningar för flygtekniker i Ao 10.

Flygvapenchefen föreslår för nästa budgetår, att 400 beställningar för

törste flygtekniker inrättas i utbyte mot samma antal flygteknikerbeställningar.

Civilförvaltningen tillstyrker att det antal beställningar för förste

flygtekniker i Ao 12 som erfordras för att kunna fortsätta utbyggnaden i

samma befordringstakt som i princip tillämpats under senare år tillkommer

från och med nästa budgetår.

10. a) Flygvapenchefen föreslår bland annat i denna punkt att en tjänst för

driftingenjör i Ag 19 utbytes mot en tjänst i Ae 21. Den extra tjänsten, som

funnits inrättad sedan 1955, är placerad vid flygvapnets tekniska skola och

avsedd för lärare i grundläggande teoriänmen. Erfarenheterna sedan tjänsten

infördes 1955 visar enligt flygvapenchefen entydigt, att ett permanent

behov av denna befattning föreligger.

b) Innehavarna av föreslagna tjänster för ekonomibiträde avses för att

ombesörja utspisning i luftbevakningsanläggning anknuten till respektive

flottilj. Civilförvaltningen biträder dessa förslag. På grund av den från och

med innevarande budgetår gällande förhöjda löneställningen för ekonomipersonal

bör dock tjänsterna upptagas såsom en tjänst för kokerska i Ae 6

respektive en tjänst för ekonomibiträde (halvtid) i Ag 3.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att särskilda medel ställes till för
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

fogande för tillfällig anställning av extra ekonomipersonal under sammanlagt

tjugo tjänstgöringsmånader under budgetaret 1962/63. Nämnda personal

avses för viss luftförsvarsanläggning under liden den 1 mars—den 30

juni 1963. Civilförvaltningen beräknar kostnaderna för ifrågavarande personal

till cirka 20 000 kr. och tillstyrker flygvapenchefens förslag.

c) Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att en tjänst för vaktman i Ag 8

vid F9 extraordinariesättes (jfr prop. 1961: 110, s. 191). I likhet med föregående

år anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka förslaget.

d) Behovet av förändring beträffande kontorsbiträdestjänster i Ao 5

i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal

(jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) har beräknats

av civilförvaltningen, som framlagt förslag i ärendet (skr. Vi2 1961).

För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband m. in. torde

få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

e) För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid

flygvapnets fasta utbildningsanstalter och skolor beräknai flygvapenchefen

ett belopp av 566 000 kr., vilket innebär en kostnadsökning med 66 000 kr.

ökningen föranledes enligt chefen för flygvapnet främst av höjda arvoden,

större antal kurser, ökad utbildning vid krigsflygskolan och förberedande

fältflygarskolan samt återupptagande av verksamheten vid flygvapnets

bomb- och skjutskola.

Civilförvaltningen anser alt ökningen bör kunna begränsas till 60 000 kr.

f) Kostnaderna för arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

beräknar chefen för flygvapnet till 391 500 kr., vilket innebär en

ökning med 181 500 kr. Denna beror enligt flygvapenchefen bland annat på

att flera timlärare efter uppnådd kompetens inplaceras i reglerad befordringsgång

och att antalet undervisningstimmar i allmänbildande ämnen

ökat vid krigsflygskolan, flygvapnets centrala skolor, stridsledningsskolan

och radarskolan. Vidare anser chefen för flygvapnet en höjning av nuvarande

studieledararvoden med cirka 50 % vara berättigad. Civilförvaltningen

räknar icke med någon höjning av dessa aivoden, då de uppräknats

med cirka 15 % från och med innevarande budgetår. I övrigt utgår civilförvaltningen

från den av flygvapenchefen föreslagna ökningen av medelsbehovet

i förevarande hänseende. Kostnaderna för arvoden till civila lärare

för underbefälsutbildning upptager civilförvaltningen sålunda till 390 000

kr.

g) För arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst beräknar

chefen för flygvapnet ett belopp av 385 000 kr., vilket överstiger motsvarande

belopp för innevarande budgetår med 45 000 kr. ökningen föranledes

enligt flygvapenchefen främst av vissa — av flygsäkerhetsskäl — nödvändiga

organisationsförändringar i det nuvarande nätet av meteorologiska

observationsstationer samt av skärpt radiakberedskap. Förändringarna

gäller i första hand övre Norrland, där behovet av fler och bättre observa
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kung!. Maj.ts proposition nr 110 år 1962

lionsstationer aktualiserats i samband med den flygverksamhet, som flygvapnet

och armén (helikopterskolan) bedriver i ökande omfattning. Flygvapenchefen

anser att det genom att begränsa observationstjänsten vid de

stationer som fått minskad betydelse, och nedlägga ett par stationer torde

bli möjligt att inom ramen för angiven kostnadsökning genomföra de mest

angelägna förbättringarna. Civilförvaltningen utgår vid anslagsberäkningen

från det av flygvapenchefen beräknade beloppet.

h) Civilförvaltningen räknar med ett belopp av 5 000 kr. för ersättning

till skogliga biträden och hänvisar därvid till vad ämbetsverket anfört

under arméns motsvarande anslag (punkt 7).

12. Lndei denna punkt redovisas de personalförändringar som enligt

flygvapenchefen är erforderliga vid bifall till förslaget att förlägga robotförband

tili Barkarby flygdepå (punkt 3).

Departementschef en

1. De under denna punkt lramställda yrkandena kan jag inte biträda

i annan mån än att jag föreslår, att en tjänst för tekniskt biträde i Ag5

inrättas.

2. I proposition 1962:64 (s. 38—39) har anmälts ett förslag av flygvapenchefen

att inrätta en beställning för förste flygläkare i Ao 23, avsedd

för flygförvaltningens försökscentral å Malmslätt. Jag anser mig såtillvida

böra biträda detta förslag att jag föreslår, att en särskild beställning tillkommer

för här avsedda uppgifter. På innehavaren hör vidare ankomma

uPPS''ftcr som förbandsläkare vid Östgöta flygflottilj (F 3) vars förbandssjukhus

nedlagts. För angivna uppgifter bör inrättas en beställning för

specialflygläkare i lönegrad ABr 23. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning

med 15 000 kr. per år. Under tid då beställningen i ABr 23 är tillsatt

bör en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 vakanthållas.

Flygvapenchefens förslag att utbyta en maj or sbeställning i Ao 24 för

militärassistenten vid försökscenlralcn mot en beställning för alternativt

överstelöjtnant eller major i Ao 26/24 kan jag också biträda.

I övrigt kan jag icke tillstyrka några personalförstärkningar under denna

punkt.

Under hänvisning till de förslag som jag framlagt till personalförändringar

vid flygförvaltningen (prop. 1962: 64, s. 47—48) föreslår jag, att två

kaptensbeställningar vid flygvapnet indras. Likaså bör indragas en för

vapenbyrån avsedd, befintlig beställning för flygdirektör av 2. graden i

Ao 24 vid flygvapnet, vars innehavare för närvarande handlägger frågor

lörande visst robotsystem. Indragningen bör dock ej ske förrän ifrågavarande

uppgifter avslutats eller beställningen blir vakant (prop. 1962: 64,

s. 45).

3. Av förevarande förslag kan jag endast biträda att en extra ordinarie

tjänst för kontorsskrivare i 13 lönegraden — avsedd för J. T. Engberg _

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 105

inrättas vid fjärde flygeskaderstaben. En arvodesbefattning för expeditionsunderofficer

i A: 17 vid staben bör därvid vakanthållas.

4. Av de föreslagna nya beställningarna för stridslednings- och luftbevakningsorganisationen

avses bland annat en för major i Ao 24 för befattning

som biträdande luftbevakningsledare och tre för kapten i Ao 21 för

befattningar som chefsradarjaktledare. Beträffande sistnämnda befattningar

hävdade jag vid anmälan av propositionen 1961: 110 (s. 196) att

icke enbart kapten utan även kvalificerad underofficer borde kunna ifrågakomma.

I enlighet härmed föreslogs att beställningar för förvaltare skulle

inrättas för ändamålet. Jag räknade samtidigt med att befattning som biträdande

luftbevakningsledare skulle bestridas av kapten. Riksdagen (SU

1961:104; rskr. 1961:275) gjorde inte någon erinran mot dessa beräkningar.

Inga nya omständigheter har framkommit sedan föregående år

som skulle kunna motivera ett frångående av mitt tidigare ställningstagande.

Jag kan därför under denna punkt endast tillstyrka, att nya beställningar

inrättas för två förvaltare i Ao 17 (radarövervakare) och två

fanjunkare i Ao 13 (radarjaktledare). Samtidigt räknar jag med att en

beställning för kapten i Ao 21 kan utgå.

5. Jag anser mig böra föreslå, att för teknisk kontroll och skötsel av

apparaturen i huvudcentralen för fjärrskriftnätet och i chefens för flygvapnet

telefaxcentral inrättas totalt sju nya tjänster för assistent i Ae 10

av vilka tre för faxcentralen. Vidare föreslår jag, att en tjänst för kansliskrivare

i Ae 10, avsedd för huvudsakligen kryptotjänst, inrättas med

placering vid chefens för flygvapnet signalexpedition. Såvitt avser tjänster

för tekniska biträden vid fjärrskriftnätets huvudcentral kan jag tillstyrka

att sju tjänster i Ae 5 omvandlas till en tjänst för tekniker i Ae9

och sex tjänster för tekniska biträden i Ae 7.

Några förändringar i övrigt under förevarande punkt är jag icke beredd

att tillstyrka.

6. Det framförda förslaget om att inrätta fyra majorsbeställningar i

Ao 24, avsedda för bitiädande flygchef vid attackflottilj, kan jag •— liksom

föregående år (prop. 1961:110, s. 199) -— icke biträda. Jag har däremot

intet att erinra mot att en kapten vid respektive flottilj kommenderas att

biträda flygchefen. Anledning att överväga högre löneställning än kapten

för heställningsliavare som kommenderas att biträda flygchefen synes ej

föreligga. Jag vill framhålla att flygchefens ansvar är oförändrat även om

ett biträde till honom kommenderas.

Jag biträder förslaget, att de båda löjtnantsbeställningarna i Ao 17/15,

flygavdelningschefer vid F 20, omvandlas till beställningar för kapten i

Ao 21.

Under förevarande punkt kan jag i övrigt endast tillstyrka, att tio beställningar

för överfurir i Ao 9 (trupputbildare) tillkommer i utbyte mot

motsvarande antal furirsbeställningar i Ae 8/7.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Den föreslagna ordningen för bevakning av i strilorganisationen ingående

centraler och radarstationer är jag icke beredd att tillstyrka. Jag anser

att möjligheterna att på annat sätt tillgodose skydd och bevakning av

ifrågavarande anläggningar bör prövas ytterligare. Det torde kunna ifrågasättas

om ej bevakning kan ordnas tillfredsställande med enbart värnpliktig

personal. Behovet av slampersonal för utbildning i markstridstjänsl

av värnpliktiga vid anläggningarna bör likaledes övervägas ytterligare.

1 första hand bör prövas möjligheterna atl uppdraga åt annan aktiv personal,

som tjänstgör vid anläggningarna, att ombesörja utbildningen.

7. Jag anser mig böra föreslå, att en beställning för förste stabsmeteorolog

i Ag 26 och två beställningar för meteorolog i Ae 19 tillkommer för flygslabens

väderleksavdelning.

I enlighet med vad jag föreslagit i propositionen 1962:64 (s. 45) räknar

jag med att en beställning för meteorolog i Ao 21 tillkommer, avsedd för

robotförsöksplatsen i Norrland.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört om flygverksamhetens omfattning

vid arméns helikopterskola föreslår jag, att en meteorolog i Ae 19

tillkommer.

Jag har vidare intet att erinra mot att i enlighet med myndigheternas

förslag 20 beställningar för meteorolog i Ae 19 ordinariesältes.

8. Jag kan inte biträda förslaget om personalförstärkning vid den

regionala radarövervakningen. Med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen anfört

bör det först undersökas om inte radarövervakningen för Göteborgsregionen

kan ombesörjas genom att Göteborgs radar tillföres viss begränsad

personalförstärkning.

För den lokala radarövervakningen bör tillkomma fyra trafikledarbeställningar,

av vilka en för förste trafikledare i Ao 21, en för trafikledare

i Ao 19 och två för trafikledare i reglerad befordringsgång.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om beställningar för trafikledare

för att betjäna landningsradar tillstyrker jag — med beaktande av

leveranstakten för ifrågavarande materiel —- att beställningar inrättas för

åtta trafikledare i Ao 19 och för två trafikledare i reglerad befordringsgång.

9. Vad angår flygvapenchefens förslag till ökning av flottiljpolisorganisationen

anser jag mig endast kunna tillstyrka att beställningar tillkommer

för F 7 och för ökning vid vardera F 4 och F 21 med en flottiljpolis.

Enligt mina beräkningar erfordras således förstärkning med en förste

flottiljpolis i Ao 13, en flottiljpolis i Ao 11 och nio flottiljpoliser i Ao 9.

Beställningar härför bör inrättas från och med nästa budgetår. Jag förutsätter

härvid, att tre ursprungligen för F 8 avsedda beställningar ej indras

utan får utnyttjas för befattningar i organisationen.

Jag föreslår vidare, att beställningar för fem verkmästare i Ao 16, varav

två tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer i utbyte mot beställningar

för fem mästare i Ao 13.

Såvitt rör övriga förslag under denna punkt kan jag endast tillstyrka,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

107

att 300 flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot beställningar för

förste flygtekniker i Ao 12.

10. Såvitt rör civila tjänster för lärarpersonal anser jag mig endast

kunna tillstyrka, att en tjänst för driftingenjör i Ag 19, med placering vid

flygvapnets tekniska skola, utbytes mot en tjänst i Ae 19.

I enlighet med flygvapenchefens förslag bör två tjänster för ekonomipersonal

tillkomma för luftbevakningsanläggningar. Jag räknar därvid i

överensstämmelse med vad civilförvaltningen förordat, att en tjänst för

kokerska i Ae 6 och en tjänst för ekonomibiträde (halvtid) i Ag 3 inrättas.

Jag kan vidare tillstyrka, att ett belopp av 20 000 kr. beräknas under

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för tillfällig anställning

av extra ekonomipersonal för viss luftförsvarsanläggning under

nästa budgetår.

Jag har intet att erinra mot att en tjänst för vaktman i Ag 8 vid F 9

extraordinariesättes.

Såsom framgått av det föregående har jag under arméns motsvarande

anslag beräknat medel för ersättning till veterinärer, som handhar fortlöpande

veterinärvård vid flygvapnets förband (motsvarande), i de fall

militär veterinär icke kan anlitas.

Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5

och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag icke funnit anledning

till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag icke kan tillstyrka

att en kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer vid F 15.

I övrigt kan jag icke tillstyrka några jiersonalförändringar under denna

punkt.

För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta

utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

och arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst samt ersättning

till skogliga biträden beräknar jag sammanlagt i runt tal 1 340 000

kr., innebärande en ökning med 290 000 kr.

Jag har i det föregående redogjort för ett förslag till organisation av

stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid flygförbanden. Jag tar nu upp

de ändringar i personalstaterna för flygvapnet som erfordras för genomförande

av förslaget.

I princip räknar jag därvid med dels att beställningar tillkommer för

befattningar som skall finnas vid alla eller flertalet förband, dels att vissa

beställningar inrättas enbart vid sektorflottiljerna. I enlighet härmed

bör beställningar tillkomma för 18 förvaltare i Ao 15 (stabsunderofficerare

vid avd. 1), tolv fanjunkare i Ao 13 och sex sergeanter i Ao 11 (stabsunderofficerare

vid avd. 4), 49 överfurirer i Ao 9 (varav 14 expeditionsunderbefäl

vid baskompani, 18 chefer för budcentral och 17 chefer för utbildningsförråd).

Vid F 13 räknar jag med en tjänst för förman i Ae 10 (biträde till

kasernföreståndaren). Samtidigt kan beställningar för 18 fanjunkare i

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Ao 13 och 18 arvodesbefattningar i A: 17 utgå. Beställningar för sammanlagt

36 överfurirer i Ao 9 i utbyte mot tjänster för 18 garageförmän i Ae 10

och för 18 sjukvårdsförmån i Ae 9 bör även tillkomma. Ifrågavarande beställningar

bör emellertid tillsättas först i samband med inträffande ledigheter

i de civila tjänsterna. Som jag anfört i det föregående torde det få

ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med genomförandet av föreslagna

personalförändringar vidtaga erforderliga övergångsåtgärder.

Beträffande sektorflottiljerna föreslår jag härutöver, att beställningar

tillkommer för två överstelöjtnanter i Ao 26 och fem majorer i Ao 24

(stabschefer), 21 kaptener i Ao 21 (varav två striladjutanter, sex

chef sradar jaktledare, sju luftbevakningsofficerare och sex radarofficerare),

fyra fanjunkare i Ao 13 och tre sergeanter i Ao 11 (luftbevakningsinstruktörer)

samt en arvodesbefattning i A: 17 för pensionerad underofficer

(förrådsunderofficer vid F13G). Samtidigt kan en beställning

för löjtnant i Ao 17/15 utgå. Jag förutsätter härvid att fem befattningar

som striladjutant skall uppehållas av löjtnanter. Erforderligt antal beställningar

härför står — vid bifall till föreslaget antal kaptensbeställningar

•— till förfogande.

I samband med att jag i det föregående (punkt 3) framlagt förslag till

lokalisering i fred av visst robotförband har jag tillstyrkt vissa beställningar

för personal vid robotdivisionerna in. m. Jag har vid beräkningen av förevarande

anslag räknat med att beställningar tillkommer för en flygdirektör

av 2. graden i Ao 24, en flygingenjör av 1. graden i Ao 23 och tre kaptener

i Ao 21 samt att därvid elva beställningar för flygtekniker i Ao 10 indrages.

Jag har vidare räknat med att vakantsatta beställningar för tre förste verkmästare

i Ao 17 och två mästare i Ao 13 får utnyttjas för robotförbandel

för vilket därjämte tre beställningar för förste mästare i Ao 14 bör tillkomma

i utbyte mot samma antal beställningar för mästare i Ao 13.

I årets statsverksproposition (bil. 6) har jag föreslagit dels att tre nya

beställningar för kapten inrättas vid försvarsstaben, avsedda för sektion I

(s. 107), dels att en lärare i Ar 24/21 tillkommer för militärhögskolans flyglinje

(s. 245) i utbyte mot beställningar vid bland annat flygvapnet. I enlighet

härmed bör — vid bifall till dessa förslag — beställningar för en

major eller kapten i Ao 24/21 och en kapten i Ao 21 utgå ur flygvapnets

personalförteckning.

Flygförvaltningen har i särskild skrivelse (2n/i2 1961) anmält behov av

tjänster för drift och underhåll av det under uppbyggnad varande stridslednings-

och luftbevakningssystemet. Som teknisk chef — ansvarig för samordningen

och kontrollen av den tekniska driften och underhållet av all

den luftbevaknings- och stridsledningsmateriel som ingår i en modern luftförsvarssektor

— avses därvid en överingenjör i lönegrad B 1. Med hänsyn

till främst de kvalifikationskrav som måste ställas på befattningshavaren

anser jag mig böra biträda föreslagen lönegradsplacering. En tjänst för

opaginerad Kontrollera mot PDF

101)

Iiungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

förste driftingenjör i lönegrad Be 1 bör alltså tillkomma från och med nästa

budgetår. Avlöningskostnaderna bör bestridas från verkstadstilel för centrala

flygverkstaden i Arboga.

Flygvapenchefen har i särskild skrivelse (4/2 1961) framlagt förslag om

att få återinföra kategorien långtidsanställda underofficerare i flygförartjänst

med tjänstgöring dels som flyglärare vid krigsflygskolan dels som

förare av transportflygplan och helikoptrar. Återinförandet föreslås ske

genom bland annat omvandling av ett mindre antal beställningar för lcorlLidsanställda

fältflygare till beställningar för underofficerare. Rekryteringen

till dessa beställningar avses ske från fältflygarkategorien. Jag vill

i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t den 23 februari 1962 bemyndigat

mig all låta utreda anställningsförhållanden m. m. för vissa fältllygare

och flygnavigatörer. 1 direktiven till förenämnda utredning framhöll

jag bland annat atl någon definitiv ställning till frågan om långtidsan

ställda underofficerare i flygförarljänst icke bör tagas förrän ytterligare

utredningar verkställts. Jag anser mig dock redan nu böra föreslå alt högst

tio fältflygare försöksvis får anställas såsom underofficerare med tjänstgöring

som flyglärare eller förare av transport flygplan. Några ändringar

i fråga om antalet beställningar erfordras ej i samband härmed.

Genom beslut den 19 januari 1962 har Kungl. Maj :t förordnat, att den

fasta maskinanläggningen vid Norrbottens flygbaskår skall hänföras till

klassificeringsgrupp 6. I anslutning härtill har Kungl. Maj :t medgivit att

förordnanden må meddelas att tills vidare bestrida göromål som eljest ankommer

på maskincliet i Ao 17 — under förutsättning att en befintlig tjänst

för maskinchef i Ao 13 icke uppehälles — och förste maskinist i Ae 12. För

nästa budgetår bör tillkomma dels en tjänst för maskinchef i Ao 17 i utbyte

mot en tjänst i Ao 13, dels en tjänst för förste maskinist i Ae 12.

Under hänvisning till vad jag anfört under arméns motsvarande anslag,

har jag räknat med att representationsbidrag om 2 000 kr. skall utgå till

eskadercheferna för 1.—4. flygeskadern.

Flygvapnets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört med

136 000 000 kr. Kostnaderna för de i det föregående angivna personalförändringarna

m. in. uppgår till sammanlagt omkring 3 350 000 kr. Härtill

kommer kostnader för tjänstetidsbefordran, kostnader för lönegradsuppflyttningar,

höjda flygtillägg m. m. enligt 1961 års avtalsuppgörelse (prop.

1961:142). Dessa kostnader beräknar jag till 1 780 000 kr. ökningen av

medelsbehovet uppgår således till (3 350 000 + 1 780 000 — ) 5 130 000 kr.

Med hänsyn till anslagsbelastningen m. m. anser jag emellertid, att anslaget

för nästa budgetår bör uppföras med 134 000 000 kr., vilket innebär

en anslagsminskning med 2 000 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de

övriga åtgärder som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t alt med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda

bestämmelser som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni

1961 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 69 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis.............................. 1 200 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... 1 200 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 34 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 27 500 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......................................... 2 100 000

Summa kr. 135 500 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 500 000

Nettoutgift kr. 134 000 000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.

[10] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag Nettoutgift Behållning

1960/61 .............................. 1 63 000 000 68 813 175 37 422 218

1961/62 (statsliggaren s. 266) 103 550 000

1962/63 (förslag) ............... 115 183 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 2 700 000 kr.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyg
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

111

vapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1962/63 beräkna ett reservationsanslag

av 123 000 000 kr.

För budgetåren 1955/62 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att medgiva

utläggande av beställningar för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar

m.m. inom en kostnadsram av sammanlagt 326,55 miljoner

kronor. Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 268,2 miljoner

kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt 3,45 miljoner kronor som

under budgetåren 1959/61 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.

Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1962

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (326,55 — 268,2 =) 58,35 miljoner

kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 februari 1962 fanns enligt uppgift från flygförvaltningen icke

några odisponerade beställningsbemyndiganden under anslaget.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 14/a 1961) för fortsatt

utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande

av 50 miljoner kronor och ett betalningsanslag av 62 miljoner

kronor, allt räknat enligt prisläget i maj 1961. Av beställningsbemyndigandet

avses i likhet med innevarande budgetår ett belopp av 6 miljoner

kronor för allmän robotutveckling. För ytterligare upplysningar torde få

hänvisas till de handlingar som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

I yttrande den 3 oktober 1961 över försvarsmyndigheternas förslag till

anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 föreslår överbefälhavaren ■— med

hänsyn till att beställningsbemyndigandet bör motsvara två till tre årskvoter

om möjligheterna till anskaffning skall kunna utnyttjas på mest rationella

sätt — att beställningsbemyndigandet liöjes och upptages med cirka 150

miljoner kronor.

Departementschefen

Genom beslut den 9 februari 1962 har Kungl. Maj .t godkänt ett mellan

flygförvaltningen och Svenska Aeroplan AB i Linköping preliminärt träffat

avtal, innefattande huvudregler för flygförvaltningens beställningar hos bolaget.

Enligt avtalet förbinder sig flygförvaltningen att för typarbete vid

bolaget årligen före den 1 februari ange och garantera en kostnadsram uppdelad

på ett vart av de tre närmast följande budgetåren. Garantin för det

andra och tredje budgetåret skall uppgå till vissa i avtalet angivna procenttal

av den för det första budgetåret fastställda delen av kostnadsramen.

Vid avtalets godkännande har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles

efter riksdagens hörande meddela förklaring om i vad mån beställningsbemyndiganden

skall täcka den kostnadsram för typarbeten som flygförvaltningen

skall garantera enligt avtalet.

I princip bör enligt min mening förevarande garantiåtaganden täckas av

beställningsbemyndiganden under de materielanslag, från vilka kostnaderna

för ifrågavarande typarbeten skall bestridas. Hänsyn härtill bör tagas när

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kandi. Maj:ts proposition nr 110 ur 1962

respektive bemyndigande fastställes. Så har emellertid icke skett beträffande

bemyndigandet för innevarande och nästa budgetår under anslaget

till anskaffning av flygmateriel m. in., vilket anslag kostnaderna

för nu aktuella typarbeten bör belasta. På grund härav anser jag mig böra

föreslå, att garantiåtaganden enligt här berörda avtal för tid intill budgetåret

1963/64 får göras utöver disponibla heställningsbemyndiganden.

Genom beslut den 30 juni 1961 har Kungl. Maj:t bemyndigat flygförvaltningen

att anskaffa ett antal divisioner av luftvärnsrobot typ Bloodhound II

till en kostnad av 250 miljoner kronor. Då för anskaffningen erforderliga

bemyndiganden ej fanns att tillgå under förevarande anslag, utnyttjades bemyndiganden

under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. för

ändamalet intill ett belopp av 148 miljoner kronor. I årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 106) har jag uttalat, att samtliga kostnader för det beslutade

förvärvet av luftvärnsrobot typ Bloodhound II bör bestridas från

förevarande anslag. Med anledning härav och då bemyndiganden i övrigt

torde böra upptagas till av flygförvaltningen äskat belopp föreslår jag, att

beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till (148 + 50 =)

198 miljoner kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t

att meddela erforderliga närmare föreskrifter rörande utnyttjandet av

ifrågavarande beställningsbemyndigande. På grund av det anförda och med

hänsyn till utrymmet inom den för det militära försvaret bestämda anslagsramen

föreslår jag vidare, att förevarande anslag för nästa budgetår slutligt

uppföres med 115,183 miljoner kronor.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (58,35 + 198,o— 115,183 =) 141,167 miljoner kronor

att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget

höjes med 11,598 miljoner kronor — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

a) godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande

garantiåtaganden avseende vissa typarbeten;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av

beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m.

inom en kostnadsram av 198 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1962/

63 anvisa ett reservationsanslag av 115 183 000 kr.

[11] Anslag för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona

Kungl. Maj :t föreskrev år 1944 att museiföremål skulle samlas till en enhet

inom Karlskrona örlogsvarv, benämnd modellkammaren i Karlskrona.

Kostnaderna för verksamheten bestreds intill den 1 juli 1961 av marinverkstädernas

driftmedel. Sedan beslut fattats att omorganisera marinverkstäderna

i Karlskrona till aktiebolag (prop. 1960: 184; SU 206; rskr. 402),

uppdrog Kungl. Maj :t åt chefen för marinen att inkomma med förslag

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

113

rörande anslagsmedel å riksstaten för modellkammaren i Karlskrona. De

huvudsakliga kostnaderna för modellkammaren överfördes därvid provisoriskt

till marinens allmänna avlöningsanslag. Personalorganisationen

vid modellkammaren omfattar för närvarande en museiföreståndare i Ag 19,

ett kanslibiträde i Ae 7 och tre arkivarbetare. Härutöver ianspråktages

arbetskraft för underhållsarbeten, bevakning, biljettförsäljning m. in.,

vilken personal avlönas med anlitande av medel som inflyter vid visningar.

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 176) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till modellkammaren

i Karlskrona för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av

100 000 kr.

Chefen för marinen (skr. -/io 1961) har inkommit med förslag rörande

anslagsmedel för budgetåret 1962/63 för modellkammaren i Karlskrona.

Över förslaget har utlåtanden avgivits av försvarets civilförvaltning den 1

december 1961 och av statens sjöhistoriska museums nämnd den 11 januari

1962.

Chefen för marinen hävdar alt tjänsten som museiföreståndare i fråga om

uppgifter och ansvar är jämförbar med tjänst för museiintendent vid

statens övriga museer. Föreståndare bör därför vara en museiintendent i

Ae21. Vidare bör finnas tjänster för en kontorist i Ae 9, en vaktmästare

i Ae 7 och en amanuens i reglerad befordringsgång. Marinens museikominitté

har, efter samråd med vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

samt statens sjöhistoriska museum, vitsordat behovet av de föreslagna

tjänsterna. De årliga lönekostnaderna för den föreslagna personalen

kan beräknas till i runt tal 52 000 kr. Chefen för marinen framhåller,

att vid modellkammaren härutöver erfordras viss biträdespersonal. Avlöningskostnaderna

för denna beräknas till högst 20 000 kr.

I fråga om inedelsbeliovet för omkostnader anför chefen för marinen,

att härför erforderliga medel utom för bränsle, lyse och vatten hittills helt

kunnat täckas av inträdesavgifter m. m. Sistnämnda kostnader har hittills

bestritts med anlitande av marinens anslag til] bränsle m. m. Expenskostnaderna,

utom kostnaderna för bränsle, lyse och vatten, har för innevarande

budgetår beräknats till 8 000 kr.

Chefen för marinen anför vidare, att enär modellkammarens lokaler är

inrymda i en del av kasernen Anckarstierna, som även ianspråktages för

andra ändamål, har dåvarande Karlskrona örlogsvarv icke funnit skäl

föreligga att dela upp bränslekostnader m. m. på å ena sidan modellkammaren

och å andra sidan Karlskrona örlogsskolor, som disponerar övriga

utrymmen inom kasern Anckarstierna. Underlag saknas därför för beräkning

av hur stor del av ifrågavarande kostnader som bör hänföras till

modellkammaren. I avbidan på att de nya lokaler som föreslagits för

modellkammaren färdigställts och försetts med erforderliga värme- med

flera mätare, föreslår marinchefen därför atl kostnaderna för bränsle,

8—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 cir 1962

lyse och vatten, som bör bestridas av till modellkammarens förfogande

stående medel, fortsättningsvis får bestridas på sätt som skett hittills. Omkostnaderna

för nästa budgetår beräknar marinchefen till 10 000 kr.,

varav 200 kr. för sjukvård m. m., 800 kr. för reseersättningar och 9 000 kr.

för expenser.

Beträffande medelsbehovet för samlingars konservering m. m. anför

chefen för marinen, att för innevarande budgetår för löpande underhållsarbeten

m. m. vid modellkammaren ianspråktagits ett belopp av 14 000

kr., varav av anslaget Marinen: Underhåll av fartyg m. m. 12 000 kr. och

2 000 kr. av inträdesavgifter. Chefen för marinen hemställer, att för ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisas ett belopp av 40 000 kr. Av beloppet

avses enligt marinchefen 5 000 kr. för bestridande av kostnader för en

första etapp av överförande till modellkammaren av de museiföremål, vilka

för närvarande är placerade inom det område som disponeras av Karlskronavarvet

Aktiebolag. Enligt en inom marinkommando Syd upprättad plan

för förenämnda flyttningsföretag beräknas totalkostnaderna härför till

minst 30 000 kr. Av det begärda beloppet, 40 000 kr., avser vidare enligt

marinchefen 20 000 kr. underhåll av samlingarna, vilket innebär en ökning

i förhållande till innevarande budgetår med 6 000 kr., och 15 000 kr. upprustning

av ubåten Hajen. Rörande medelsbehovet i sistnämnda hänseende

anför marinchefen i huvudsak följande.

Ubåten Hajen, som är den första ubåt som byggts inom landet och som

är uppställd på Lindholmen, kan ej med de medel som står till förfogande

längre underhållas. Formskrovet är på väg att helt förrosta. För såvitt

ej särskilda åtgärder kan vidtagas för att dels underhålla, dels ock flytta

fartyget till modellkammarens område, bör det avföras från samlingarna

vilket icke synes försvarligt ur museal synpunkt. För upprustning och

flyttning av fartyget uppskattas kostnaderna till sammanlagt cirka 30 000

kr. varav 15 000 kr. erfordras budgetåret 1962/G3.

Försvarets civilförvaltning biträder marinchefens förslag, att tjänsten

för museiföreståndare utbytes mot tjänst för museiintendent i A 21. I

likhet med vad fallet är med den nuvarande tjänsten för kanslibiträde och

den till nyinrättande föreslagna tjänsten för vaktmästare bör museiintendenttjänsten

enligt civilförvaltningen såsom marinchefen föreslagit upptagas

såsom extra ordinarie. Förslaget att utbyta den befintliga kanslibiträdestjänsten

i Ae 7 mot tjänst för kontorist i Ae 9 biträder civilförvaltningen.

Civilförvaltningen har ej heller något att erinra mot vare sig att

tjänster för amanuens och vaktmästare tillkommer eller att — i likhet

med vad som gäller för armémuseum — ett högstbelopp anvisas budgetårsvis

för anställande av salsvakter och annan extra personal. Civilförvaltningen

föreslår, att inflytande inträdesavgifter såsom särskilda uppbördsmedel

tillgodoföres avlönings- och omkostnadsanslagen med 21 000

kr. respektive 9 000 kr. Omkostnadsanslaget bör enligt ämbetsverket

uppföras med 1 000 kr., därvid utgifterna beräknas till 10 000 kr. Civil
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1962

115

förvaltningen anser det angeläget ur museal synpunkt att av marinchefen

föreslagna arbeten kommer till stånd. Av anförda skäl tillstyrker civilförvaltningen

marinchefens medelsäskanden för samlingars konservering

in. m.

Statens sjöhistoriska museums nämnd ifrågasätter, om icke benämningen

Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona bättre motsvarar

de verkliga förhållandena; denna benämning har enligt nämnden förordats

av marinens museikommitté och nämnden ansluter sig till dennas uppfattning.

Nämnden tillstyrker förslaget till personalorganisation vid modellkammaren.

Departementschefen

Kostnaderna för verksamheten vid modellkammaren i Karlskrona bestreds

intill den 1 juli 1961 av marinverkstädernas driftmedel. I samband

med omorganisationen av marinverkstäderna i Karlskrona till aktiebolag

överfördes nämnda kostnader provisoriskt till marinens allmänna avlöningsanslag.

Medel för ifrågavarande verksamhet bör för nästa budgetår

anvisas under anslag till avlöningar, omkostnader och samlingars konservering

m. m. för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona. De

två förstnämnda anslagen bör uppföras såsom förslagsanslag och det sistnämnda

såsom reservationsanslag.

Med hänsyn till förevarande museisamlingars betydande omfattning

och till den jämförelsevis stora besöksfrekvensen vid museet och modellkammaren

anser jag, att föreslagen personalförstärkning vid ifrågavarande

institution bör komma till stånd. I huvudsaklig överensstämmelse med

marinchefens förslag bör från och med nästa budgetår tjänster finnas inrättade

vid museet och modellkammaren för en intendent i Ae 21, en kontorist

i Ae 9, en vaktmästare i Ae 7 och en amanuens i reglerad befordringsgång.

Härjämte beräknar jag under anslagsposten till icke-ordinarie personal, vilken

enligt mitt förmenande bör vara obetecknad, ett belopp av 20 000 kr.

för anställande av salsvakter och annan extra personal. De vid visningarna

av ifrågavarande institution influtna medlen bör hänföras till avlöningsanslaget

såsom särskilda uppbördsmedel. Jag upptager denna post för

nästa budgetår med 40 000 kr.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör avlöningsanslaget uppföras

med ett belopp av 49 000 kr.

Omkostnaderna beräknar jag till 10 000 kr. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att vid fastställande av omkostnadsstat taga slutlig ställning

till hur omkostnadsanslaget bör fördelas på olika ändamål.

Jag tillstyrker att anslaget till samlingars konservering m. m. upptages

med av myndigheterna föreslaget belopp, 40 000 kr.

I riksstaten bör alltså upptagas anslag till marinmuseet och modellkammaren

i Karlskrona med sammanlagt (49 000+ 10 000 + 40 000 =)

opaginerad Kontrollera mot PDF

11G

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

99 000 kr. eller 1 000 kr. mindre än som preliminärt upptagits i riksstatsförslaget

för ifrågavarande verksamhet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckning för

marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona uppföra en

tjänst för 1 intendent i lönegrad Ae21;

b) fastställa följande avlöningsstat för marinmuseet och

modellkammaren i Karlskrona, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 72 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 15 600

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 1400

Summa kr. 89 000

Särskilda uppbördsmedel

Inträdesavgifter m. m........................................... 40 000

Nettoutgift kr. 49 000

c) för budgetåret 1962/63 anvisa

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Avlöningar

ett förslagsanslag av 49 000 kr.;

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Omkostnader

ett förslagsanslag av 10 000 kr.; samt

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingars

konservering m. m. ett reservationsanslag av 40 000 kr.

[12] Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 12 400 000 12 004 469

1961/62 (statsliggaren s. 313) 11 500 000

1962/63 (förslag) ............... 12 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 193) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m.,

för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.

Riksförsäkringsverket (skr. 2% 1961) hemställer, att anslaget minskas

med 400 000 kr. Ämbetsverket framhåller, att avgång av äldre ersättningstagare,

bland annat i skadefall från den förstärkta försvarsberedskapens

tid, under en följd av år medfört en fortlöpande minskning av kostnaderna

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

117

under anslaget. Antalet inkomna framställningar om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har under de tre

senaste budgetåren hållit sig tämligen konstant. Förutsatt att den militära

tjänstgöringens omfattning ej väsentligt förändras, anses därför en fortsatt

minskning i medelsåtgången under de närmaste åren sannolik. Med

hänsyn härtill beräknar ämbetsverket medelsbehovet under anslaget för

budgetåret 1962/63 till 11 100 000 kr.

Departementschefen

Enligt vad jag inhämtat avser chefen för socialdepartementet att till 1962

års vårriksdag framlägga förslag om höjning av vissa yrkesskadelivräntor

m. m. Ett förslag till lagstiftning i ämnet har remitterats till lagrådet. I det

remitterade förslaget förordas en uppräkning av ersättningarna enligt militärersättningsförordningen

efter grunder motsvarande dem som föreslås

för ersättningarna till yrkesskadade. Den totala årliga kostnaden för den

föreslagna förhöjningen av ersättningarna enligt militärersättningsförordningen

beräknas till 2 miljoner kronor. Då förhöjningen torde genomföras

från och med den 1 januari 1963, belöper endast kostnaden för ett halvt år

eller 1 miljon kronor på budgetåret 1962/63.

Utgifterna under anslaget uppskattar jag under förutsättning av oförändrade

ersättningar till 11 000 000 kr. Vid anslagsberäkningen bör emellertid

förutsättas att förenämnda förslag om höjda ersättningar vinner bifall.

Anslaget bör vid sådant förhållande uppföras med 12 000 000 kr., innebärande

en höjning med 500 000 kr. Merkostnaderna för ifrågavarande höjda

ersättningar bör föranleda höjning av den för försvaret för nästa budgetår

bestämda anslagsramen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.

[13] Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa

Anslag

1961/62 .............................. > 2 700 000

1962/63 (förslag) ............... 3 600 000

1 Å tilläggsstat I.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1961: 176 har 1961 års riksdag

å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår anvisat 2 700 000

kr. till bärgning m. m. av regalskeppet Wasa, avseende i första hand verksamheten

fram till den 1 juli 1962 (SU 164, rskr. 373). Av nämnda proposition

framgår, att Wasanämnden för nästa budgetår räknade med ett icke

täckt medelsbehov av 1 028 000 kr. I avvaktan på beredning inom försvarsdepartementet

av frågan om medelsanvisning för nästa budgetår uppfördes

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1962

i årets riksstatsförslag anslag för detta ändamål allenast med ett beräknat

belopp av 1 000 000 kr. (prop. 1962: 1, bil. 6, p. 197).

För en redogörelse för arbetet med bärgning m. m. av Wasa samt Wasanäinndens

verksamhet, allt fram till den 1 september 1961, torde få hänvisas

till förenämnda proposition 1961:176. Den i propositionen lämnade

redogörelsen härför grundar sig väsentligen på en Wasanämndens skrivelse

den 9 september 1961.

I nämnda skrivelse framlade Wasanämnden vissa beräkningar av kostnaderna

för de fortsatta arbetena med Wasa. Det framhölls härvid, att de

ursprungligen för bärgningsarbetet uppgjorda kostnadsberäkningarna till

följd av att tidigare erfarenhet saknades av arbeten av ifrågavarande slag

var grundade på osäkra utgångsvärden. Först sedan skeppet bärgats —

vilket skett försommaren 1961 — erhöll man förutsättningar att bedöma

kostnaderna för att bevara skrovet och utställa detsamma. Kostnaderna intill

den 1 januari 1962 uppskattades till 6 220 000 kr., varav 4 130 000 kr.

hänförde sig till anläggningskostnader och 2 090 000 kr. till driftkostnader.

Då nämnden uppskattade intäkterna under samma tid till 3 920 000 kr.,

angavs behovet av ytterligare medel till 2 300 000 kr. Motsvarande behov för

tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 angavs till 1 542 000 kr., varav

514 000 kr. belöpte på innevarande och 1 028 000 kr. på nästa budgetår.

Utgifterna för nämnda tid bedömdes i huvudsak hänföra sig till driftkostnader;

anläggningskostnaderna angavs till sammanlagt 300 000 kr. Den

av statsmakterna beslutade medelsanvisningen för innevarande budgetår

grundades i allt väsentligt på nämndens uppskattning av medelsbehovet

intill den 1 juli 1962.

Wasanämnden har i skrivelse den 23 februari 1962 lämnat en redogörelse

för Wasaprojektets läge och aktuella medelsbehov.

Sedan tiden för Wasanämndens skrivelse den 9 september 1961 har, anför

nämnden, arbetet med regalskeppet Wasas tillvaratagande utvecklat sig

på ett ur teknisk synpunkt i stort sett tillfredsställande sätt. Tidtabellen för

Wasapontonens färdigställande har dock icke kunnat hållas. Skeppet har

därför icke förrän i mitten av februari 1962 kunnat göras tillgängligt för

allmänheten, vilket förorsakat bortfall av publik och därmed av intäkter. —

Arbetet med konserveringen av lösa fynd fortskrider planmässigt. Ett ui’val

objekt har redan satts i sådant skick att de utan xisk för skada kan visas

för allmänheten. En särskild utställning är anordnad vid Wasavarvet. —

I avvaktan på färdigställande av förvaringspontonens överbyggnad hålles

skeppsskrovet under vattenbegjutning. Mindre förstärkningsarbeten företages

på detsamma. Såväl konserveringen som återuppbyggandet kommer

enligt nämnden inom kort att kunna igångsättas i större omfattning under

goda yttre betingelser.

De ekonomiska kalkyler för verksamheten som framlades i förenämnda

skrivelse den 9 september 1961 grundades, anför Wasanämnden,

vad gällde anläggningarna på beräkningar utförda av anlitad teknisk exper
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

tis. Vad gällde den egentliga driften däremot var nämnden, »i avsaknad av

jämförelsematerial på detta ytterst speciella område och med otillräcklig

egen erfarenhet att bygga på, till stor del hänvisad till antaganden om den

väntade utvecklingen på intäkts- och på kostnadssidan».

De fasta anläggningarna har numera i allt väsentligt fullbordats

och riktlinjerna för den fortsatta verksamhetens bedrivande har börjat

klarna. Wasanämnden konstaterar, att kostnaderna avvikit från förhandsberäkningarna.

Avvikelserna gäller framför allt anläggningskostnaderna

medan driftskostnaderna i allt väsentligt utvecklat sig i enlighet med förhandsantagandena.

Tiden fram till den 1 januari 1962. Anläggningskostnaderna till den 1

januari 1962 beräknades i september 1961 till sammanlagt 4 130 000 kr.

inklusive beräknade rabatter om 1 000 000 kr. Dessa kostnader har i själva

verket, om man för jämförbarhetens skull räknar med ett oförändrat rabattbelopp

av 1 000 000 kr., kommit att uppgå till 6 295 000 kr., innebärande

en merkostnad av 2 165 000 kr. Nämnda kostnader fördelar sig sålunda

»/„ 1961

beräknad

kostnad

1 Verklig

kostnad

Mer
kostnad
-

2 000 000

2 090 000

1 300 000

2 030 000

Konserveringsverkstaden ...............

445 000

385 000

405 000

500 000

Sälcerhetsbädd ..............................

Förråd för fyndförvaring ...............

Konserveringskar ...........................

Rabatterade kostnader för ifrågava- rande objekt (»naturadonationer»)

125 000

45 000

100 000

1 000 000

2 165 000

4 130 000 6 295 000

Om orsakerna till merkostnaderna anför Wasanämnden följande.

Av en genom nämndens försorg företagen sakkunnig utredning har framgått

att anledningen till den bristande överensstämmelsen mellan tidigare

redovisade kalkyler och de verkliga kostnaderna är att söka i flera samverkande

omständigheter. Med i bilden måste givetvis komma den tidsnöd,

varunder byggnationen utförts. Denna i sin tur har förorsakats av kapplöpningen

med vintern. Kravet från konserveringsteknikernas sida på

snabbt och betryggande skydd för det väldiga skrovet och massan av lösa

fynd, vilka senare hittills fått förvaras under allt annat än idealiska förhållanden,

har ofta nog måst tillmätas prioritet framför strikt ekonomiska

hänsyn.

Under höstens lopp har vissa nya och oförutsedda kostnader tillkommit.

Den grusbädd man av försiktighetsskäl ansett sig böra utlägga under pontonen

för att förhindra katastrof vid påsegling eller annat tillbud — har på

grund av de ur byggnadsteknisk synpunkt ogynnsamma bottenförhållan
1

Delbelopp är redovisade’med^avdrag för rabatter.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Moj:ts proposition nr 110 år 1962

(lena på platsen dragit en kostnad av 125 000 kr., som närmast är alt

betrakta som en »försäkringspremie». Anordningar för fvndförvaringen har

kostat 45 000 kr. extra och slutligen har nämndens konserveringsråd

under mellantiden tunnit och anbefallt en rationellare ai-betsmetod vid konseiveiingsverks

taden. kör att tillgodose denna kräves en investering i konserveringsverkstadens

utrustning av cirka 100 000 kr. utöver vad man tidigare

räknat med. I gengäld nedbringas dock det framtida arbetskraftsbehovet.

Vidare har den stegring av arbetslöner och materialpriser, som ägt rum

under byggnadstiden, givit en merkostnad av omkring 120 000 kr.

En annan orsak till divergenserna mellan projekteringskalkyler och det

verkliga utfallet finner man i den omständigheten att uppskattningen av de

påräknade extra matcrialrabatternas —- »naturadonationernas» - - värde,

iedovisad i nämndens skrivelse den 9 september 1961, synbarligen gjorts

för optimistisk. Det angivna värdet, 1 miljon kronor, bedömdes av nämndens

tekniska expertis troligt i ett ganska tidigt skede och har sedan dess behållits

i kalkylerna. En stramare inställning till Wasa-projektet från leverantörernas

sida har emellertid allteftersom tiden gått kunnat iakttagas.

Orsaken torde vara alt bärgningsarbetet under efteråret 1961 icke längre

karaktäriserades av samma intresseväckande, dramatiska skeende som

under våren och sommaren. Vissa ofrånkomliga longörer uppstod, vilka

ofördelaktigt påverkade publikintresset och publiciteten och därmed de

propagandamöjligheter, som förklarligt nog i många fall varit en drivfjäder

för tidigare inom industri och affärsvärld visat intresse och offervillighet

gent emot Wasa-projektet. Värdet av beviljade extraordinära rabatter uppgår

visserligen totalt till den uppgivna summan 1 miljon kronor, men häri

ingår då kvalitetsökningar på material och tekniska installationer utöver

den standard beställaren vid den ursprungliga planeringen räknat med. Man

bar levererat kvalitetsmässigt bättre och dyrbarare material m. m. till det

kalkylerade priset, vilket ökat anläggningarnas värde och ofta varit ägnat

att främja en rationellare drift och därigenom för framtiden nedbringa kostnaderna.

De extraordinära rabatter, som verkligen kan hänföras till den

ursprungliga planeringen, har i själva verket stannat vid cirka 700 000 kr.,

varför enbart av denna anledning ett ökat medelsbehov gent emot det beräknade

om cirka 300 000 kr. framkommit. Några kostnadsbesparande nedskärningar

har tyvärr icke varit möjliga att företaga vid fullföljandet av

projektet i utstakad omfattning.

Sammanlagt uppgår, anför Wasanämnden, enbart kostnaderna av angivet

slag till omkring 1 130 000 kr. Den återstående differensen om cirka

1 000 000 kr. beror på andra omständigheter, sannolikt även misstag vid den

ursprungliga kostnadsberäkningen.

De faktiska driftkostnaderna fram till den 1 januari 1962 svarar enligt

nämnden mot de beräknade och täckes av statsbidraget. Anläggningskostnaderna

har exklusive rabatter enligt nämnden utgjort 5 295 000 kr. samtidigt

som för täckande härav tillgängliga medel, däribland på anläggningskostnaderna

belöpande del av statsbidraget, utgör 3 305 000 kr. Följaktligen

föreligger enligt nämnden fram till den 1 januari 1962 ett icke täckt

medelsbehov av (5 295 000 — 3 305 000 =) 1 990 000 kr.

Tiden den 1 januari—den 30 juni 1962. Kostnaderna för denna tid, vilka

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1962

121

tidigare uppskattats till 910 000 kr., anses nu komma att ändras dels därigenom

att i nämnda belopp inräknat behov av medel, 100 000 kr., för uppstöttning

av Wasas skrov icke torde aktualiseras förrän efter den 1 juli

1962, dels ock därigenom att nämnden generellt uppräknat driftkostnaderna

—- med hänsyn till ökade löner och priser samt höjd omsättningsskatt — med

i genomsnitt 5 %, d. v. s. i runt tal 40 000 kr. Kostnaderna under innevarande

kalenderhalvår skulle därför kunna anges till 850 000 kr.

Genom förseningen av pontonöverbyggnaden har förutsättningarna för

intäkternas förvärvande försämrats. Tidigare antagna intäkter om i genomsnitt

66 000 kr. för månad eller för ifrågavarande halvår (6 x 66 000 =)

396 000 kr. kan icke längre förväntas. Nämnden räknar för ifrågavarande

halvår numera icke med intäkter till större belopp än 200 000 kr.

För ifrågavarande tidrymd räknar nämnden således med kostnader om

850 000 kr. och intäkter om 200 000 kr. Härjämte räknar nämnden med att

400 000 kr. av för innevarande budgetår anvisat statsbidrag belöper på

denna period. Under perioden skulle således ett underskott om (850 000-—

200 000 —400 000 =) 250 000 kr. föreligga. Motsvarande underskott skulle

med de i september 1961 angivna kostnaderna och det hösten 1961 anvisade

statsbidraget ha utgjort 114 000 kr.

Tiden den 1 juli 1962—den 60 juni 1963. Av anläggningskostnaderna

kvarstår enligt nämndens bedömande alltjämt kostnaderna för en lagringslokal

för färdigkonserverade fynd, beräknad kosta cirka 200 000 kr. Den

från budgetåret 1961/62 överförda kostnaden, 100 000 kr., för skeppets uppsittning

blir sannolikt aktuell under juli 1962. Sammanlagt skulle därför

anläggningskostnaderna under nästa budgetår utgöra 300 000 kr.

Driftkostnaderna anger nämnden till 1 900 000 kr. Härom anföres följande.

Driftkostnaderna för budgetåret 1962/63 är vanskligt att bedöma, enär

Wasanämnden i stort sett ännu inte har annat underlag härför än vad som

av nämnden tidigare redovisats. Konserverings- och restaureringsarbetena

på själva skeppet, varom man ännu inte har någon som helst praktisk

erfarenhet, kommer att dominera verksamheten. Kostnaden torde i väsentlig

grad bli beroende på den sysselsatta arbetsstyrkan. När det gäller konserveringen

spelar tidsfaktorn en viktig roll, som hänsynen till kostnaderna

får underordna sig, men restaureringsarbetet kan till tiden i viss mån anpassas

efter de ekonomiska resurserna. Konserveringsteknikerna räknar

med ett tillkommande behov av konserveringskemikalier för en kostnad av

cirka 100 000 kr. Vidare kommer sannolikt dykeriarbetet på den ursprungliga

fyndplatsen att återupptagas under budgetåret. Detta kommer i så fall

att draga extraordinära kostnader utöver de tidigare redovisade. Under förutsättning

att man vid bärgningen kan få räkna på samma assistans från

marinens dykarskola som den vilken lämnades under åren 1958—1960, beräknar

nämnden att för arbeten av ifrågavarande slag cirka 80 000 kr.

måste medtagas vid beräkning av medelsbehovet. En justering för anpassning

till 1962 års löne- och kostnadsläge med cirka 85 000 kr. torde vara

ofrånkomlig. Det finns fog för antagandet att driftkostnaderna under dessa

förutsättningar dock icke skall överstiga 1 900 000 kr.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kling!. Maj:ts proposition nr 110 nr 1962

Intäkterna för perioden beräknar nämnden i likhet med tidigare till

800 000 kr. Ett underskott av (300 000 + 1 900 000 — 800 000 =)1 400 000

kr. skulle därför uppkomma. Motsvarande belopp i föregående kalkyl

utgjorde 1 028 000 kr.

Wasanämnden räknar således med ett icke täckt medelsbehov av

1 990 000 kr. för tiden intill den 1 januari 1902, 250 000 kr. för tiden den 1

januari—den 30 juni 1962 och 1 400 000 kr. för Liden den 1 juli 1962—den 30

juni 1963, eller sammanlagt 3 640 000 kr. Nämnden hemställer, att för budgetåret

1962/63 ett statsbidrag av 3 640 000 kr. måtte anvisas nämnden.

Departementschefen

Såsom jag framhöll vid anmälan hösten 1961 av frågan om anvisande av

medel å riksstaten till bärgning m. m. av regalskeppet Wasa har Wasanämnden

—• det organ som anförtrotts arbetet med bärgning och tillvaratagande

av skeppet — haft betydande svårigheter vid planeringen av detta

arbete. Jag framhöll sålunda härvid bland annat att tidigare erfarenheter

av bärgningsarbete av ifrågavarande slag saknades, vilket försvårat kostnadsberäkningarna.

Enligt de då föreliggande kalkylerna förelåg för tiden

fram till den 1 juli 1963 ett underskott av 3 842 000 kr. Efter förslag av

Kungl. Maj:t anvisades till arbetena med Wasa ett anslag av 2 700 000 kr.,

avsett täcka underskottet fram till den 1 juli 1962. I fråga om 114 000 kr.,

utgörande det återstående medelsbehovet fram till nämnda tid, gjordes i

propositionen intet särskilt uttalande. Det av nämnden redovisade underskottet

för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963, 1 028 000 kr., förutsattes

skola upptas till prövning i samband med övriga medelsäskanden för nästa

budgetår. Det förutsattes vidare, att, därest under innevarande budgetår

behov av ytterligare medel till hithörande ändamål skulle uppkomma

detta behov kunde täckas i annan ordning än genom medelsanvisning över

riksstaten ävensom att Stiftelsen Wasa Rediviva vid behov skulle komma

att ytterligare bidraga till kostnaderna för arbetet.

Under hösten 1961 och vintern 1961—1962 har de fasta anläggningarna

för Wasa i allt väsentligt fullbordats. Riktlinjerna för den fortsatta verksamhetens

bedrivande har också enligt Wasanämnden börjat klarna. På

detta stadium av arbetet har Wasanämnden konstaterat, att kostnaderna

avviker från förhandsberäkningarna. Till följd härav uppkommer för verksamheten

en medelsbrist för tiden fram till den 1 juli 1963 om 3 640 000 kr.

mot enligt tidigare beräkningar drygt 1 028 000 kr. jämte det av statsanslaget

icke täckta underskottet om 114 000 kr. enligt föregående kalkyl,

ökningen utgör sålunda 2 498 000 kr.

Av denna ökning hänför sig huvuddelen, omkring 2 130 000 kr., till anläggningsarbetena.

I fråga om detta belopp anger nämnden att omkring

1 130 000 kr. avser kostnadsstegringar, nytillkommande arbeten m. m. medan

omkring 1 000 000 kr. beror på andra orsaker, sannolikt även misstag

vid den ursprungliga kostnadsberäkningen.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Katigt. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Det arbete som är anförtrott Wasanämnden har till följd av bristen på

erfarenheter av hithörande verksamhet varit svårt att planera. Det är därför

förklarligt att kostnadsuppskattningarna icke visat sig hållbara. Kostnadsökningen

i förhållande till tidigare redovisade uppskattningar är emellertid

betydande. Det finns därför all anledning att betona vikten av att fullständiga

och realistiska kostnadskalkyler redovisas som grund för statsmakternas

beslut.

I det uppkomna läget och under beaktande av angelägenheten av att konserveringsarbetet

fullföljes föreslår jag, aLt för nästa budgetår till arbetena

med Wasa anvisas ett anslag av 3 600 000 kr. Jag förutsätter, att verksamheten

planeras på sådant sätt att en medelsreserv finnes för att möta uppkommande

prisstegringar och oförutsedda utgifter av annat slag. Självfallet

skall verksamheten även i övrigt planeras med hänsyn till föreliggande

ekonomiska möjligheter. Därvid hör Wasanämnden utgå från att ytterligare

anslagsäskanden från nämnden kommer att behandlas mycket restriktivt.

Som situationen utvecklat sig synes det exempelvis nu orealistiskt att räkna

med statsmedel för bestridande av kostnaderna för ett eventuellt museibygge

i anslutning till Wasa.

I de nu föreliggande kalkylerna räknas för den aktuella perioden icke

med några nya bidrag av Stiftelsen Wasa Rediviva. Anledning härtill är att

stiftelsen, enligt vad jag inhämtat, avsett sina återstående tillgångar utgörande

omkring 500 000 kr. för ändamål, som på längre sikt beräknas tillföra

Wasanämnden inkomster. Då staten på nuvarande skede av bärgningsarbetet

gjort betydande ekonomiska insatser medan anspråken på stiftelsen

begränsats synes det naturligt att i ett senare skede räkna med en proportionsvis

större insats från stiftelsen.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Bärgning in. m. an regalskeppet Wasa för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 3 600 000 kr.

[141 Reglering av prisstegringar

Anslag Neltoutgift

1959/60 .............................. 40 000 000 17 400 000

1960/61 .............................. 60 000 000 60 000 000

1961/62 (statsliggaren s. 315) 60 000 000

1962/63 (förslag) ............... 80 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 198) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till reglering

av prisstegringar för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av 80 000 000 kr.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av

propositionerna 1959:119, 1960:110 (p. 12) och 1961:110 (p. 24) täcka

sådana prisfördyringar på reservationsanslag och obetecknade anslag un
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Ktingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

<ler fjärde huvudtiteln som inträffar från den tidpunkt anslagen beräknas

intill utgången av det budgetår för vilket de anvisats.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen hävdade

jag, att ytterligare erfarenheter av prisutvecklingen in. m. borde avvaktas

innan slutlig ställning togs till anslagsbeloppet för nästa budgetår.

Då ett visst ytterligare material nu föreligger torde jag ånyo få anmäla anslagsfrågan.

Dessförinnan torde jag emellertid få redogöra för dispositionen

av det för budgetåret 1960/61 anvisade anslaget. Jag torde också få anmäla

en av försvarets prisregleringsdelegation verkställd utredning rörande inverkan

på prisindexberäkningarna av ändringar i fråga om vissa indirekta

skatter.

Dispositionen av för budgetåret 1960/61 anvisat anslag

Resultatet av verkställda indexberäkningar för budgetåret 1960/61 framgår

av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1959 = 100

Aug.

1960

Nov.

1960

Febr.

1961

Maj

1961

Medeltal

1960/61

103.5

102.5

103.7

102.8

105,5

103,8

106,0

104,5

104,7

103,4

Fjärde huvudtiteln........

Samtliga reservationsanslag .

Genomsnittsindextalet för budgetåret 1960/61 (maj 1959 bas = 100)

blev alltså 104,7. Ramen för budgetåret utgjorde med borträknande av anslag

och anslagsbelopp av prisregleringskaraktär 2 850,4 miljoner kronor

(jfr prop. 1960:1, bil. 6, s. 23). Under förutsättning av oförändrade reservationer

har således utgifterna under fjärde huvudtiteln efter prisomräkning

kunnat uppgå till (2 850,4 + 4,7 x —=) 2 984,4 miljoner kro
100
nor.

Då reservationerna ökade med 218 miljoner kronor, reduceras utgiftsramen

till (2 984,4 — 218 =) avrundat 2 766 miljoner kronor. Efter avdrag

av ett för budgetåret borträknat belopp av 3 miljoner kronor (jfr prop.

1960: 1, bil. 6, s. 23) skulle utgiftsramen nedgå tilll 2 763 miljoner kr.

Ramen för försvarshuvudtiteln för budgetåret 1960/61 utgjorde som nyss

nämnts 2 850,4 miljoner kronor. Härav belöper 1 804 miljoner kronor på

reservationsanslag och obetecknade anslag och 1 046 miljoner kronor på

förslagsanslag. Medelsförbrukningen uppgick enligt budgetredovisningen till

1 574 respektive 1 072 miljoner kronor eller sammanlagt 2 646 miljoner kronor.

Sistnämnda belopp bör emellertid justeras med hänsyn till att i räkenskaperna

redovisats från prisregleringsanslag överförda belopp, 60 miljoner

kronor, samt belopp som vid prisregleringen överförts till budgetutjämningsfonden,

12,5 miljoner kronor. Med beaktande härav skulle de verkliga ut
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

125

gifterna under huvudtiteln utgöra (2 646 + 60 — 12,5 = ) 2 693,5 miljoner

kronor. Ramen skulle följaktligen ha underutnyttjats med (2 763 —- 2 693,5

=) 70 miljoner kronor.

Emellertid bör härifrån avräknas ett belopp av 13 miljoner kronor motsvarande

det belopp som tagits i anspråk för prisregleringsändamål av anslaget

till anskaffning av flygmateriel m. m. Underutnyttjandet nedgår härvid

till 57 miljoner kronor.

Prisindexberäkningarna i fråga om reservationsanslag och obetecknade

anslag utvisar som framgått av det föregående en ökning med 3,4 enheter.

Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag bör följaktligen -—- förutsatt

att förslagsanslagen icke överskridits mer än prisindexberäkningarna

ger vid handen -— för budgetåret 1960/61 utgöra (3,4 x - —^ —) avrundat

100

61,3 miljoner kronor.

Till förfogande för prisregleringen för budgetåret 1960/61 har stått — förutom

anslaget Reglering av prisstegringar — viss reservation under anslaget

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. (jfr prop. 1961:110, p. 24).

Kungl. Maj :t har den 14 april och den 30 juni 1961 meddelat beslut om dispositionen

av de för budgetåret 1960/61 till förfogande stående medlen för

prisreglering. Med hänsyn till inträffade prissänkningar reducerades härvid

anslaget Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., delpost till

Ivungl. Maj:ts disposition med 12,5 miljoner kronor. För kompensation för

prisstegringar har härvid fått tagas i anspråk högst (61,3+12,5=) 73,8

miljoner kronor. Genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har sammanlagt

73 miljoner kronor tillgodoförts i riksstaten för budgetåret 1960/61 anvi
-

sade reservationsanslag enligt följande.

Belopp

Anslag (kr.)

Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. m....... 55 000

Armétygförvaltningen: Engångskostnader för industriell krigs
beredskap

.................................................................. 150 000

Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel ......... 100 000

Armén: Beklädnad m. m...............''t................................ 1 000 000

Armén: Inventarier m. m................................................. 200 000

Armén: Anskaffning av drivmedelsutrustning ..................... 300 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................ 12 800 000

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m............................... 3 750 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m............................... 250 000

Marinen: Beklädnad m. m.............................................. 125 000

Marinen: Inventarier m. m.............................................. 50 000

Marinen: övningar m. m................................................. 252 000

Marinen: Fartygsbyggnader m. m..................................... 3 400 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m...................... 2 500 000

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj :ts proposition nr 110 år 1962

Belopp

Anslag (kr.)

Marinen: Underhåll av fartyg m. in.................................. 2 600 000

Flygvapnet: Beklädnad m. m........................................... 150 000

Flygvapnet: Inventarier m. in........................................... 50 000

Flygvapnet: övningar m. m.............................................. 100 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m...................... 33 400 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot .......................................... 2 700 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anslagsposten

B. Underhållskostnader m. m............................... 6 200 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning ............... 200 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ...... 1 500 000

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanslcaffning av viss utrustning.

.................................................................... 100 000

Militärapoteket: Engångsanslcaffning av viss utrustning m. m. 18 000

Sjukvårdsmateriel ......................................................... 50 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m................... 100 000

Vissa signalförbindelser m. m........................................... 600 000

Järnvägslcrigsbromateriel ................................................ 300 000

Summa kr. 73 000 000

De överförda medlen fick omedelbart tas i anspråk av vederbörande myndigheter.

Utvecklingen under budgetåret 1961/62

För prisregleringen under innevarande budgetår skall — såvitt gäller

driftbudgeten — tillämpas i huvudsak samma regler som för budgetåret

1960/61. Nettoresultatet av prisregleringen under budgetåret 1961/62 bör

alltså i princip motsvara en hundradel av summan av ifrågavarande anslag

i riksstaten för detta budgetår — 2 995 miljoner kronor i pris- och löneläge

maj 1960 och 1 januari 1961 — multiplicerad med skillnaden mellan indextal

för maj 1960 och genomsnittsindextalet för budgetåret 1961/62 med den

jämkning som betingas av att vid ramberäkningen hänsyn tagits till löneförändringar

intill den 1 januari 1961.

Hittills framräknade indextal för prisförändringar under försvarshuvudtiteln

framgår av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1960 = 100

Maj

1961

Aug.

1961

Nov.

1961

Fjärde huvudtiteln ....................................

Samtliga reservationsanslag.............................

103,3

102,6

104,2

103,4

104,6

104,0

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

127

Indextal skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande

budgetår — för februari och maj 1962. Tendenserna kring årsskiftet 1961—

1962 kan delvis belysas medelst kommerskollegii indexserie för maskiner

och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen för försvarskostnaderna.

Nämnda serie har från och med ingången av innevarande

budgetår utvecklats enligt följande: 1961, juli 147, augusti 147, september

148, oktober 148, november 149, december 148 och 1962, januari 149. Härtill

kommer den inverkan som resultaten av årets lönerörelse kan få för

prisutvecklingen på här relevanta varugrupper under första halvåret 1962.

Med ledning av sålunda tillgängligt material anser jag det sannolikt att

det för innevarande budgetår anvisade prisreglcringsanslaget icke kommer

att räcka. Jag avser därför att framlägga förslag om medelsanvisning på tillläggsstat.

Till denna fråga torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Utredning rörande inverkan på prisindexberäkningarna av vissa ändringar i fråga om

indirekta skatter

I skrivelse den 5 mars 1962 har försvarets prisregleringsdelegation tagit

upp frågor hur ändringar av den allmänna varuskatten, brännoljeskatten

och bensinskatten, vilka trätt i kraft den 1 januari 1962, bör behandlas vid

beräkningen av prisförändringarna på försvarsutgifterna.

Delegationen erinrar om att delegationen den 27 februari 1960 avgav förslag

med anledning av införandet av allmän varuskatt. Förslaget, som anmäldes

till propositionen 110 år 1960, bifölls (SU 1960: 114; rskr 1960: 291).

Delegationen förordar, att den nu beslutade höjningen av den allmänna varuskatten

skall beaktas för försvarsindexberäkningarna på motsvarande sätt

som vid skattens införande under budgetåret 1959/60. Detta innebär, att

några speciella förändringar icke vidtages i principerna för indexberäkningarna

på grund av denna höjning vid de löpande beräkningarna för budgetåret

1961/62 men att förändringar i gengäld vidtages som ger försvaret

full kompensation från och med ingången av budgetåret 1962/63.

Liksom vid föregående tillfälle grundar sig delegationens ställningstagande

på det förhållandet, att försvarsindex ger en viss automatisk kompensation

för den höjda varuskatten redan från och med februari 1962. Den av

höjningen orsakade kostnadsökningen gör sig däremot av olika skäl, t. ex.

tidsintervallen mellan beställnings- och leveranstillfällen, gällande med en

viss eftersläpning. Det är enligt delegationen svårt att ange hur stor skillnaden

mellan den uppkomna merkostnaden och den på grund av försvarsindexen

utgående kompensationen kan komma att bli och i vilken riktning

den går, då det saknas uppgifter som belyser hur fort höjningen av varuskatten

slår igenom på försvarskostnaderna.

Delegationen anser, att för tid efter den 1 juli 1962 kompensation bör

utgå för den kostnadsökning som orsakas av höjningen av varuskatten. I

vägningsschemat till försvarsindexens budgetårslänk för 1962/63 bör där
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Iiungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

för enligt delegationen infogas en särskild regleringspost liksom fallet var

1900/61. Regleringsposten skall motsvara skillnaden mellan den kostnadsökning,

som orsakas av den höjda varuskatten, och den kompensation därför

som automatiskt följer av försvarsindex. Av beräkningstekniska skäl bör

regleringsposten uppdelas på tre delposter avseende förslags-, reservationsoch

investeringsanslag. Regleringsposlens storlek beräknas av delegationen

preliminärt till 5,2 miljoner kronor. Det definitiva beloppet bör bestämmas

samtidigt som vägningsschemat för 1962/63 fastställes.

Vidkommande höjningen och omläggningen av brännoljeskatten samt

höjningen av bensinskatten anför delegationen följande.

Brännoljeskatten uttages efter den 1 januari 1962 i ett tidigare distributionsled.

Den medräknas numera i de prisuppgilter för brännolja som ingår

i partiprisindexens prismaterial. Försvarskostnaderna påverkas endast av

skattehöjningen och den procentuella kostnadsökningen blir därför enligt

delegationen väsentligt mycket mindre än höjningen av partipriset. Delegationen

anser emellertid, att detta vid försvarsindexberäkningarna kan

motvägas genom att från beräkningsunderlagets prisserie för motorbrännolja

rensa bort den del som motsvarar omläggningen till tidigare distributionsled.

Någon annan åtgärd föreslås icke beträffande motorbrännolja.

Vad bensinskatten beträffar, visar undersökningar, som utförts på delegationens

initiativ, att en automatisk prisomräkning på grundval av beräkningsunderlaget

skulle medföra en kompensation åt försvaret för bensinskattehöjningen,

som beräknats till cirka 2,3 miljoner kronor, medan kostnadsökningen

beräknas till cirka 1,25 miljon kronor. Delegationen föreslår,

att försvarsindex korrigeras så att försvaret får kompensation med

1,25 miljon kronor från och med den tidpunkt då bensinskatten höjdes.

Departementschefen

Jag ifrågasätter icke några ändringar i de grunder för beräkning av

prisförändringarna å försvarsutgifterna som för närvarande tillämpas. Ej

heller synes någon ändring aktuell i Iråga om villkoren för utnyttjande av

förevarande anslag. I vad gäller inverkan på indexberäkningarna av beslutade

förändringar beträffande den allmänna varuskatten, brännoljeskatten

och bensinskatten ansluter jag mig till vad försvarets prisregleringsdelegation

föreslagit. Delegationens förslag står i principiell överensstämmelse med

vad statsmakterna år 1960 beslöt rörande den allmänna varuskattens inverkan

på beräkningen av prisförändringarna på försvarsliuvudtiteln.

Anslaget för nästa budgetår bör enligt min mening slutligt uppföras med

det i förslaget till riksstat preliminärt upptagna beloppet, 80 miljoner kronor.

Som framgått av det anförda har för prisregleringen under budgetåret

1960/61 tagits i anspråk sammanlagt 73 miljoner kronor. För innevarande

budgetår torde inemot 80 miljoner kronor bli erforderliga. Anledning att

för budgetåret 1962/63 anta att medelsbehovet skulle bli lägre synes inte

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

129

föreligga. Det kan framhållas att summan av reservationsanslag och obetecknade

anslag under fjärde huvudtiteln vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag

till medelsanvisningar för budgetåret 1962/63 torde bli cirka 4 % högre än

för hudgetåret 1961/62.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

aLt till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1962/63

anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.

15] Inredning in. m. av vissa förrådslokaler

Anslag

1961/62 (statsliggaren s. 315) 300 000

1962/63 (förslag) ............... 70 000

Efter beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:110; SU 104; rskr. 275) har

försvarsgrenarnas bokförråd — armé-, marin- och flygbokförråden — samt

armétvgförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg sammanslagits

och sammanförts med försvarets civilförvaltnings m. fl. blankettförråd till

ett centralt bok- och blankettförråd under civilförvaltningens ledning. Förrådet

har förlagts till vissa nya lokaler i Solvalla (jfr prop. 1961: 110, s. 212).

För innevarande budgetår har under ett särskilt reservationsanslag, Inredning

m. m. av vissa förrådslokaler, anvisats 300 000 kr. för bestridande av

engångskostnaderna för flyttning till de nya lokalerna samt för dessas inredning

m. m. Av beloppet har 180 000 kr. beräknats för hyllinredningar

m. m., drygt 30 000 kr. för inventarier m. m., omkring 5 000 kr. för telefoner

och snabbtelefonanläggningar, samma belopp för transportutrustning

för transporter inom förrådslokalerna samt återstoden — omkring 80 000

kr. — för kostnader i samband med flyttningar m. m. och oförutsett.

I skrivelse den 30 januari 1961 har försvarets civilförvaltning anfört, alt

kostnaderna för hyllinredningar för förrådet uppgår till omkring 180 000 kr.

och kostnaderna för övriga ändamål — med undantag för flyttningskostnaderna

— till drygt 45 000 kr. Flyttningskostnaderna beräknas emellertid

bli väsentligt högre än vad som tidigare förutsetts och uppskattas till sammanlagt

145 000 kr. ökningen sammanhänger bland annat med att flyttningskostnader

tillkommit vilket icke beaktats vid anslagsberäkningen. Det

totala medelsbehovet för flyttning till de nya förrådslokalerna samt för dessas

inredning m. m. beräknas således till (180 000 + 45 000 +145 000 =)

370 000 kr. Med hänsyn härtill hemställer civilförvaltningen, att ett belopp

av (370 000 —- 300 000 =) 70 000 kr. måtte ställas till förfogande för bestridande

av kostnaderna för flyttning till de nya förrådslokalerna m. m.

För egen del har jag ej funnit anledning till erinran mot civilförvalt
9—3230

62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1962

ningens beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål och

tillstyrker därför att ett belopp av ytterligare 70 000 kr. anvisas. Härigenom

torde medelsbehovet för flyttning till och inredning m. m. av centrala bokocli

blankettförrådets lokaler vara täckt. I likhet med vad som skett för innevarande

budgetår bör enligt min mening ifrågavarande medel anvisas

under ett särskilt reservationsanslag till inredning m. m. av vissa förrådslokaler.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Inredning m. m. av vissa förrådslokaler för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

[16] Inredning m. m. av vissa kontorslokaler

Anslag

1962/63 (förslag) ............... 1 200 000

Vid anmälan av armétygförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret

1962/63 i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 74) erinrade jag om att

Kungl. Maj :t den 17 februari 1961 medgivit, att fortifikationsförvaltningen

fick gå i författning om förhyrning av lokaler i ett under byggnad varande

kontorshus inom kvarteret Tegeludden vid Sandhamnsgatan å Östermalm

i Stockholm. Förhyrningen avsågs tillgodose del av lokalbehovet för till

Stockholm förlagda centrala staber och förvaltningsmyndigheter inom försvaret.

Kungl. Maj:t har vidare den 15 september 1961 föreskrivit, att de

nya lokalerna skall disponeras i huvudsak på så sätt att armétygförvaltningen

erhåller omkring 200 rum och flygförvaltningen cirka 240 ruin. Jag

anförde i statsverkspropositionen vidare, att under budgetåret 1962/63 kostnader

uppkommer för armétygförvaltningen och flygförvaltningen för inredning

m. m. av lokalerna (telefonväxel, armatur, bevakning etc.). Jag anhöll

att vid en senare tidpunkt få återkomma till frågan om medelsanvisning

för bestridande av dessa kostnader.

Såsom anförts i det föregående under flygföx-valtningens omkostnadsanslag

beräknar flygförvaltningen preliminärt kostnaderna för ämbetsverkets

del för flyttning till de nya lokalerna samt för dessas inredning m. m. till

omkring 735 000 kr. under nästa budgetår. Jag vill vidare erinra om att

Kungl. Maj :t den 9 februari 1962 bemyndigat armétygförvaltningen att beställa

en för förenämnda lokaler gemensam telefonväxel. Kungl. Maj :t förklarade

sig framdeles vilja meddela beslut rörande kostnadernas bestridande.

Medelsbehovet för telefonväxeln (inträdes- och installationsavgifter

m. m.) uppskattas till omkring 300 000 kr.

Vid anspråktagande av de nya lokalerna, vilket beräknas ske omkring

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1962

den 1 april 1963, uppkommer således vissa kostnader för flyttning samt

för inredning in. m. Sålunda erfordras — förutom den för armétygförvaltningen

och flygförvaltningen gemensamma telefonväxeln — telekommunikationer

i övrigt inom de nya lokalerna samt mellan dessa och respektive

myndigheters på andra ställen placerade enheter. Vidare uppkommer kostnader

för anskaffning av inventarier in. m. (armatur, möbler, kontorsutrustningar,

säkerhetsskåp etc.). Engångskostnaderna för flyttning till de nya

kontorslokalerna och därav föranledda följ dförflyttningar samt för lokalernas

inredning m. m. uppskattar jag till sammanlagt i runt tal 1 200 000

kr. Medel för bestridande av dessa engångskostnader bör enligt min mening

anvisas under ett särskilt reservationsanslag, Inredning in. m. av vissa kontorslokaler.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

alt till Inredning m. in. av vissa kontorslokaler för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av l 200 000 kr.

i 17] Vissa attitydundersökningar

1962/63 (förslag) ......

Anslag

38 000

Överbefälhavaren har i skrivelse den 2 februari 1962 hemställt, att medel

måtte ställas till förfogande för utförande av vissa attitydundersökningar.

T skrivelsen anför överbefälhavaren, att han uppdragit åt chefen för armén

att i samråd med cheferna för marinen och flygvapnet genomföra vissa

studier och prognoser i syfte att erhålla underlag för åtgärder avsedda att

förbättra rekryteringen av aktivt befäl. Chefen för armen har med anledning

härav tillsatt en arbetsgrupp med företrädare för försvarsgrensledningarna,

försvarsstabens personalvårdsbyrå samt militärpsykologiska institutet.

Arbetsgruppens första arbetsskede omfattar främst kartläggning av

rådande anställnings- och arbetsförhållanden, rekryteringsförutsättningarna

med hänsyn till skol- och befolkningsutvecklingen samt grundläggande

studier av vilka faktorer som bör tillmätas betydelse som rekryteringsfrämjande

respektive rekryteringshämmande. För att kunskaper om sistnämnda

faktorer skall erhållas är det enligt överbefälhavaren nödvändigt

alt attitydundersökningar kommer till stånd. Dessa undersökningar bör

klarlägga varför ynglingar väljer respektive icke väljer befälsyrket, varför

befäl avgår i förtid samt varför förtidsavgångna söker återanställning. Enligt

överbefälhavaren bör följande undersökningar komma till stånd, nämligen

en brevledes utförd undersökning bland ett urval av år 1961 inskrivna

officers- och underofficersuttagna värnpliktiga, en av psykolog utförd attitydundersökning

bland ett urval av inneliggande officers- och underoffi
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. ilaj:ts proposition nr 110 år 1962

cersuttagna värnpliktiga samt en brevledes utförd undersökning bland under

senare år förtidsavgånget och återanställt aktivt befäl.

En del av de angivna uppgifterna kan enligt överbefälhavaren utföras av

i första hand militärpsykologiska institutet. För vissa uppgifter måste emellertid

utomstående arbetskraft — i första hand sociologer och psykologer

— tagas i anspråk. Kostnaderna för arvoden samt för resor och traktamenten

härför beräknas av överbefälhavaren till 37 175 kr.

Med anledning av framställningen bemyndigade Kungl. Maj:t den 9

februari 1962 överbefälhavaren att som underlag för rekryteringsfrämjande

åtgärder utföra vissa attitydundersökningar inom en kostnadsram av 38 000

kr. I anslutning härtill anbefallde Kungl. Maj:t försvarets civilförvaltning

att förskottsvis med utnyttjande av för ämbetsverket disponibla medel bestrida

kostnaderna för ifrågavarande undersökningar. Kungl. Maj:t förklarade

sig framdeles vilja förordna om kostnadernas slutliga bestridande.

Jag föreslår nu, att kostnaderna för ifrågavarande undersökningar slutligt

bestrides från ett särskilt anslag, Vissa attitydundersökningar. Detta

bör enligt min mening uppföras med 38 000 kr. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa attitydundersökningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett anslag av 38 000 kr.

Sammanställning

över å ena sidan dels de i det föregående slutligt äskade anslagen, dels ock

de anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde om vilka slutliga

anslagsäskanden framlagts tidigare under året i särskilda propositioner

samt å andra sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) för motsvarande

ändamål beräknade beloppen.

Anslag

Driftbudgeten

Försvarsdepartementet: Avlöningar ...............

Marinförvaltningen: Avlöningar ..................

Flygförvaltningen: Avlöningar .....................

Flygförvaltningen: Omkostnader ..................

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot .....................

Militärmusiken: Avlöningar ........................

I statsverkspropositionen

upptaget

belopp

1 550 000

14 300 000

33 500 000

1 930 000

274 000 000

104 140 000

135 000 000

123 000 000

10 000 000

Slutligt

äskat

belopp

>1 675 000

"14 500 000

3 33 500 000

1 650 000

270 000 000

106 000 000

134 000 000

115 183 000

4 10 700 000

Noter se nästa sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

ur 1902

133

Militärmusiken: Reseersättningar m. m..........

475 000

4 475 000

Försvarsupplysning ....................................

600 000

3 480 000

Krigshistorisk verksamhet ...........................

300 000

—

Militärhistorisk verksamhet ........................

—

8 300 000

Modellkammaren i Karlskrona .....................

100 000

—

Marinmuseet och modellkammaren i

Karlskrona: Avlöningar ...........................

—

49 000

» : Omkostnader ........................

—

10 000

» : Samlingars konservering m. m.

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ka-

—

40 000

sernbyggnaders delfond ...........................

Ersättningar till försvarets fastighetsfond: Be-

111 650 000

‘112 650 000

fästningars delfond .................................

33 125 000

7 33 125 000

Vissa nämnder m. m..................................

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

300 000

5 225 000

under militärtjänstgöring m. m................

11 000 000

12 000 000

Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa ............

1 000 000

3 600 000

Reglering av prisstegringar...........................

<80 000 000

80 000 000

Inredning m. m. av vissa förrådslokaler .........

—

70 000

Inredning m. m. av vissa kontorslokaler.........

-—•

1 200 000

Vissa attitydundersökningar ........................

—

38 000

Kapitalbudgeten

Markförvärv för övningsfält m. m................

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö-

9 400 000

8 8 000 000

varvet) ................................................

20 500 000

8 30 000 000

Vissa markförvärv för befästningar ...............

1 500 000

81 500 000

Summa kr.

967 370 000

970 970 000

Ramen för försvarsutgifterna angavs vid statsverkspropositionens avlåtande

till 3 325,5 miljoner kronor. Medräknat prisregleringsanslag upptogs

därför utgifterna för det militära försvaret i riksstatsförslaget till 3 405,5

miljoner kronor. Av detta belopp hänfördes 3 202,8 miljoner kronor till driftbudgeten

och 202,7 miljoner kronor till kapitalbudgeten.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer ramen för de militära

utgifterna under budgetåret 1962/63 att stiga till 3 329,i miljoner kronor

eller inräknat prisregleringsanslag 3 409,i miljoner kronor. Av sistnämnda

belopp belöper 3 198,3 miljoner kronor på driftbudgeten och 210,8

miljoner kronor på kapitalbudgeten.

1 Äskat i prop. 1962:108 —• 2 Äskat i prop. 1962:88. — 3 Äskat i prop. 1962:64. —

4 Äskat i prop. 1962: 55. — 5 Äskat i prop. 1962: 74. — 6 Äskat i prop. 1962: 37. — 7 Äskat

i prop. 1962: 41. — 8 Äskat i prop. 1962: 66. — * Äskat i prop. 1962: 47.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

s. 135 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 135

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar

inom försvaret ..................................................................... 3

2. Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets

förband i fred ..................................................................... 9

3. Lokalisering i fred av visst robotförband ................................. 21

4. Utredning rörande viss personal vid tygtekniska kåren ............... 25

5. Inrättande av viss tjänst vid försvarets fabriksverk ..................... 37

6. Flygförvaltningen: Omkostnader ............................................. 38

7. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................... 41

8. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................ 69

9. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 87

10. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ................................................ 110

11. Anslag för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona ......... 112

12. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m................................................................ 116

13. Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa....................................... 117

14. Reglering av prisstegringar ................................................... 123

15. Inredning m. m. av vissa förrådslokaler .................................... 129

16. Inredning m. m. av vissa kontorslokaler .................................... 130

17. Vissa attitydundersökningar ................................................... 131

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:285 Skrivelse till Konungen i anledning av låksdagens år 1961 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket m. m. jämte i ämnet väc a1 i texten
  2. SU 1962:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag för budgetåret 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. s. 1 i texten