Angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1962/63, m. m
1962-03-02 · 115 sidor, varav 112 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 112 av 115 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1962:113, Angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1962/63, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
1
Nr 113
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statistiska
centralbyrån för budgetåret 1962/63, m. m
given Stockholms slott den 2 mars 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I anslutning till riksdagens beslut år 1960 om den statliga statistikens
framtida organisation framlägges i propositionen förslag till överföring till
statistiska centralbyrån av verksamheten vid kommerskollegiets statistiska
byrå, socialstyrelsens prisstatistiska verksamhet och vissa statistiska arbeten
vid konjunkturinstitutet.
I samband härmed föreslås en omorganisation av statistiska centralbyrån,
innebärande att verket organiseras på sju ämnesbyråer, varav två nyorganiserade,
ett utredningsinstitut och en administrativ byrå, den sistnämnda motsvarande
det nuvarande kansliet jämte biblioteks-, arkiv- och upplysningsavdelningen.
Till administrativa byrån föreslås bli förlagt ett på affärsmässig
basis drivet offsettryckeri avsett för verkets behov. Därjämte förutsättes folkbokföringsbyrån
och maskincentralen tills vidare komma att kvarligga inom
verket.
Den till centralbyrån överförda statistiken föreslås i huvudsak bli förlagd
till de två nyorganiserade ämnesbyråerna, en för industristatistik och en för
handels-, samfärdsel- och prisstatistik.
Vidare föreslås att verksledningen förstärkes med en produktionschef i
Be 3 med huvudsaklig uppgift att leda och samordna ämnesbyråernas löpande
verksamhet. Med hänsyn till planeringsverksamhetens centrala betydelse
för statistikens utveckling och effektivisering föreslås dessutom en särskild
avdelning med uppgift att biträda verkschefen vid planeringen och samordningen
av statistikproduktionen.
I propositionen redovisas också förslag till utbyggnader och förbättringar
av den statistikproduktion som under budgetåret 1962/63 avses bli för
1
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt Nr 113
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
lagd till statistiska centralbyrån. I första hand föreslås en upprustning av
verkets ekonomiska statistik, dels genom upprättande av ett centralt företagsregister,
dels genom utbyggnad av korttidsstatistiken.
För budgetåret 1962/63 äskas till avlöningar, omkostnader och särskilda
undersökningar 7 363 000 kr., 4 640 000 kr. respektive 1 000 000 kr. Därutöver
begäres ett engångsanslag om 125 000 kr. för utrustning av offsettryckeriet.
Bortsett från den anslagsökning som motsvaras av besparingar hos
andra verk, från kostnadsökningar av automatisk natur och från vissa engångskostnader
i samband med centraliseringen innebär detta en anslagsökning
för den berörda verksamheten om 930 000 kr.
! f<
1 ft J J
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars
1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, följande.
Vid min anmälan i årets statsverksproposition av de under sjunde huvudtiteln
uppförda anslagen Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet, Statistiska centralbyrån: Omkostnader
för verksamheten i allmänhet samt Statistiska centralbyrån: Särskilda
undersökningar framhöll jag, att jag senare ämnade framlägga förslag om
proposition till 1962 års riksdag angående omorganisation av statistiska
centralbyrån på grundval av ett av delegationen för statistikfrågor framlagt
förslag. Kungl. Maj :t har vidare på min hemställan under nyssnämnda
huvudtitel, punkterna 10, 11 och 12, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
ifrågavarande proposition, för budgetåret 1962/63 beräkna till Statistiska
centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag
av 4 459 000 kr., till Statistiska centralbyrån: Omkostnader för
verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag av 1 950 000 kr. samt till Statistiska
centralbyrån: Särskilda undersökningar ett reservationsanslag av
250 000 kr.
Jag anhåller nu att få anmäla fråga angående anslag till statistiska centralbyrån
för budgetåret 1962/63, m. m.
I. Inledning
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1960: 104 (SU 84; rskr 210) har
riksdagen bl. a. godkänt de i propositionen tillstyrkta riktlinjerna för den
statliga statistikens organisation. Beslutet innebär, att sådan statlig statistik,
som inte av administrativa skäl är bunden till ett visst verk, skall
koncentreras till statistiska centralbyrån. Omläggningen avses genomföras
successivt enligt en fastställd tidsplan under loppet av en femårsperiod. För
att leda detta arbete och i samband därmed verka för den statliga statistikproduktionens
samordning och rationalisering inrättades från och med den
1 juli 1960 delegationen för statistikfrågor.
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
Till statistiska centralbyrån skall enligt beslutet överföras under budgetåret
1962/63 från kommerskollegium de arbetsuppgifter som nu åvilar dess
statistiska byrå, från socialstyrelsen utarbetandet av konsumentprisindex
samt från konjunkturinstitutet dess pris- och volymindexberäkningar för utrikeshandeln,
under budgetåret 1963/64 de uppgifter som nu åligger socialstyrelsens
byrå för löne- och sysselsättningsstatistik liksom även arbetsmarknadsstyrelsens
sysselsättningsstatistik samt under budgetåren 1964/65
och 1965/66 den ytterligare statistiska verksamhet varom beslut kan komma
att fattas på grundval av delegationens förslag. Som allmän riktlinje för
bedömningen av om en statlig statistisk verksamhet skall överföras till centralbyrån
har i proposition 1960: 104 framhållits, att ett mycket påtagligt
samband mellan statistik och administrativ verksamhet bör erfordras för att
motivera en förläggning utanför det centrala statistikverket.
Till ledamöter i delegationen för statistikfrågor har Kungl. Maj:t den 30
juni 1960 förordnat verkställande direktören i Sveriges jordbrukskasseförbund
B. H. Åstrand, tillika ordförande, numera generaldirektören och chefen
för statistiska centralbyrån P. T. I. Ohlsson, tillika vice ordförande,
docenten vid universitetet i Stockholm T. E. Dalenius, direktören i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag G. A. Henrikson, professorn vid universitetet
i Stockholm S. G. Malmquist, numera riksgäldsdirektören K. G. Ringström
samt föreståndaren för Jernkontorets statistikavdelning E. H. Ruist.
Vidare har byråchefen hos konjunkturinstitutet E. L. Fastbom förordnats
att vara chef för delegationens kansli.
I skrivelse den 31 augusti 1961 har statistiska centralbyrån inkommit
med förslag om medelsanvisningar för budgetåret 1962/63.
Delegationen för statistikfrågor har den 11 november 1961 framlagt förslag
rörande bl. a. centralbyråns organisation och verksamhet samt förslag
till anslagsäskanden för verket för budgetåret 1962/63.
Yttranden över delegationens förslag har efter remiss avgivits av socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsverket, statskontoret, statistiska
centralbyrån, konjunkturinstitutet, kommcrskollegium, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO) samt gemensamt av Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens utredningsinstitut.
Jag ämnar i det följande ge en översikt över delegationens för statistikfrågor
förslag och remissinstansernas synpunkter samt till Kungl. Maj :ts
prövning framlägga de förslag, som synes mig påkallade.
II. Nuvarande organisation och verksamhet m. m.
Såsom bakgrund till sina ståndpunktstaganden ger delegationen för statistikfrågor
inledningsvis en kortfattad redogörelse för den nuvarande organisationen
av den berörda verksamheten inom statistiska centralbyrån,
kommerskollegium, socialstyrelsen, konjunkturinstitutet och arbetsmark
-
5
Kwigl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
nadsstyrelsen. Framställningen har inom denna ram i huvudsak begränsats
till den del av verksamheten som beröres av första etappen i den beslutade
omorganisationen. I första hand behandlas den löpande verksamheten i anslutning
till arbetsuppgifter som bedömts vara av permanent karaktär samt
förslag till ny organisation av det nuvarande kansliet samt biblioteks-, arkiv-
och upplysningsavdelningen vid statistiska centralbyrån. Vidare redogöres
för vissa förslag till bestående ändringar av statistiken, vilka aktualiserats
genom centralbyråns petita och genom utvecklingsarbeten inom kommerskollegii
statistiska byrå m. in.
I statsutskottets förenämnda utlåtande framhölls, att »vissa avvikelser
från inom statsförvaltningen gängse praxis i fråga om benämningen på ämbetsverkets
olika organisationsenheter aktualiseras, därest verket självt alltjämt
skulle benämnas byrå». Delegationen föreslår, att självständiga organisationsenheter
inom verket i framtiden benämnes byrå, men anser, att detta
förhållande inte utgör hinder för att ämbetsverket behåller sitt nuvarande
namn.
I övrigt togs i proposition 1960: 104 ställning till statistiska centralbyråns
framtida organisation endast på ett fåtal punkter. Sålunda har verkschefstjänsten
från och med den 1 juli 1961 ombildats från överdirektörs- till
generaldirektörstjänst. Vidare har Kungl. Maj:t i 1962 års statsverksproposition
(X ht s. 252) föreslagit en överflyttning från och med den 1 juli 1962
från centralbyrån till patent- och registreringsverket av handläggningen av
namnärenden.
1. Statistiska centralbyrån
Centralbyrån är organiserad på en kanslibyrå, fem ämnesbyråer, tre servicebyråer
samt en byrå för folkbokföringen. Därtill kommer verkschefen
direkt underställd expertis på metodfrågor samt en i anslutning till 1960
års folkräkning särskilt organiserad folkräkningsbyrå.
Verkschefen är generaldirektör i lönegrad Bp 6. I fråga om lönegradsplaceringen
av chefstjänsterna för de i verket permanent ingående enheterna
gäller att byråerna för befolknings-, jordbruks- och ekonomisk statistik
samt maskincentralen och byrån för folkbokföring förestås av byråchefer
i lönegrad B 1. Byråerna för rätts- respektive undervisningsstatistik samt
utredningsinstitutet förestås av byrådirektörer i lönegrad A 26 och kansliet
samt bibliotek, arkiv- och upplysningsbyrån av byrådirektörer i lönegrad
A 24. Samtliga nu angivna chefer är direkt underställda verkschefen.
Ansvaret för insamling, bearbetning, tabellering och därmed i vissa fall
förknippad analysverksamhet åvilar, vad gäller inom centralbyrån utarbetad
statistik, ämnesbyråerna. Sådan verksamhet för såväl det egna verkets
räkning som för utomstående kunder förekommer även inom utredningsinstitutet,
vilket liksom maskincentralen är ett på affärsmässig basis drivet
serviceorgan. Alla kunder —- inklusive övriga enheter inom verket — debiteras
för utförda arbeten. Även biblioteks-, arkiv- och upplysningsbyrån är
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
ett serviceorgan, vars tjänster dock ställes till förfogande kostnadsfritt. Kansliet
är beträffande vissa arbetsuppgifter ett serviceorgan inom verket och
beträffande andra ett stabsorgan för verkschefen.
Byrån för folkbokföringen har inte i egentlig mening statistiska arbetsuppgifter,
ehuru vid dess verksamhet framkommande data utnyttjas som
underlag för det statistiska arbetet vid byrån för befolkningsstatistik. Den
behandlas inte i det följande.
Byrån för befolkningsstatistik handhar följande statistiska
arbetsuppgifter, nämligen löpande befolkningsstatistik omfattande årlig
statistik över folkmängden inom administrativa områden, årlig och månatlig
statistik över befolkningsrörelsen och årlig statistik över dödsorsaker,
befolkningsregistret, statistiska frågor kring det centrala bilregistret samt
valstatistik.
Byrån svarar också för de förberedelsearbeten till folkräkningarna som utföres
innan en speciell enhet för genomförandet av respektive räkning tillfälligt
organiseras.
Byråns personal enligt 1961/62 års stat består av en byråchef i Bo 1, en
byrådirektör i A 24, en förste aktuarie i A 21, två amanuenser, tre förste
kansliskrivare i A 12, en kansliskrivare i A 10, en kontorist i A 9, tio kanslibiträden
i A 7 samt 23 kontorsbiträden. Byrån kan sägas innehålla tre sektioner,
nämligen en för statistiken över befolkningsrörelsen och dödsorsaker,
en för befolkningsregistret och befolkningsprognoserna och en, periodiskt
återkommande, för valstatistiken. Byrådirektören är byråchefens ställföreträdare
och har ansvaret för arbetet med befolkningsregistret och befolkningsprognoserna.
Förste aktuarien ansvarar för arbetet med statistiken
över befolkningsrörelsen och över dödsorsaker.
I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och
tjänsteförändringar vid byrån.
1. Minskning med 11/2 kontorsbiträde på befolkningsregistret till följd
av rationalisering.
2. ökning med en förste aktuarie i Ae 21, avsedd att ansvara för den löpande
verksamheten vid det centrala bilregistret, samt överföring till övergångsstat
av en vid registret placerad kansliskrivartjänst i Ao 12 och personalminskning
i övrigt med ett kontorsbiträde. Personalminskningarna är
föranledda av fortlöpande rationalisering.
3. Ändring av tjänsteställningen för kansliskrivaren i Ao 12 för dödsorsaksstatistiken
till kanslist i A 9/13.
Inom byrån för jordbruksstatistik utarbetas allmän jordbruksstatistik,
innefattande statistik över jordbruk och boskapsskötsel, årsväxtstatistik,
årlig fiskestatistik samt statistik över yrkesfiskares och jordbrukares
inkomster och utgifter. Byrån svarar även för genomförandet av de
objektiva skördeuppskattningarna, vilken statistik är av grundläggande betydelse
för det permanenta skördeskadeskyddet. För detta har ett kansli
upprättats inom byrån. Såväl kansliet som de objektiva skördeuppskattningarna
bekostas med medel från nionde huvudtiteln. Innevarande budgetår
genomföres därjämte en jordbruksräkning, för vilken medel ställts till för
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
fogande genom särskilt anslag. Slutligen utför byrån olika specialundersökningar
på jordbrukets område.
Byråns personal består enligt 1961/62 års stat av en byråchef i Bo 1, en
byrådirektör i A 26, två byrådirektörer i A 24, en förste aktuarie i A 23,
tre förste aktuarier i A 21, tre amanuenser, en kanslist, en förste kansliskrivare
i A 12, fyra kontorister i A 9, tio kanslibiträden i A 7 samt 22 kontorsbiträden.
Byrån är organiserad på en sektion för allmän jordbruksstatistik
och en för objektiva skördeuppskattningar samt ett kansli för det permanenta
skördeskadeskyddet och en tillfälligt inrättad sektion för 1961 års
jordbruksräkning. Arbetet med den allmänna jordbruksstatistiken sker med
»flytande» planering, så att stora delar av den tillgängliga personalen sättes
in på en statistikgren i taget.
I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och
tjänsteförändringar vid byrån.
1. För den centrala ledningen av de objektiva skördeuppskattningarna föreslås
inrättande av följande tjänster:
1 byrådirektör i Ae 26
1 statsagronom i Ae 24
1 förste aktuarie i Ae 21
1 amanuens eller 1 assistent i högst Ae 17
1 kansliskrivare i Ae 10
1 kanslibiträde i Ae 7
2 kontorsbiträden.
Personalen för de objektiva skördeuppskattningarna avlönas för budgetåret
1961/62 med medel från det under nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd.
Nu återgivna förslag avser en överföring till verkets avlöningsanslag av den
del av personalen som verket bedömt med säkerhet vara permanent erforderlig.
Den faktiska förändring beträffande personalen som förslaget innebär
är dels ändring av tjänsterna från extra till extra ordinarie, dels höjning
av en tjänst från lönegrad A 24 till A 26, en från A 23 till A 24 och en
från A 9 till A 10. — Verket har vid sin beräkning av personalbehovet förutsatt,
att vid behov ytterligare personal skall kunna anställas med utnyttjande
av förenämnda anslag under nionde huvudtiteln.
2. För arbetet med det permanenta skördeskadeskyddets administration
föreslås inrättande av följande tjänster:
1 byrådirektör i Ae 26
1 förste aktuarie i Ae 21
1 kanslibiträde i Ae 7.
På denna punkt föreligger samma anslagsmässiga förhållanden som beträffande
de objektiva skördeuppskattningarna. Beträffande de faktiska förändringarna
innebär förslaget ändring av tjänsterna från extra till extra ordinarie
samt höjning av en amanuenstjänst till förste aktuarietjänst i A 21.
3. Verket har upptagit en uppflyttning av tjänsten som chef för byrån
från Bo 1 till Bo 3 med hänsyn bl. a. till att byråns arbete ökat starkt i omfattning.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
4. Verket föreslår vidare höjning av en förste aktuarietjänst på den allmänna
jordbruksstatistiken från Ae 21 till Ae 23 med motivering att ifrågavarande
tjänsteman avses skola fungera som ledare för några av de viktigare
statistikgrenarna inom byrån.
5. Slutligen föreslås att en kanslisttjänst på den allmänna jordbruksstatistiken
ändras från Ag 12 till Ao 12.
Inom byrån för ekonomisk statistik utarbetas följande statistikgrenar,
nämligen kommunalstatistik — innefattande en årlig statistik
över kommunala finanser, prognosstatistik över kommunala finanser, kreditmai
knadsstatistik för kommuner samt årsbok för Sveriges kommuner -—
vinststatistik, sparbanksstatistik, årlig taxerings- samt inkomst- och förmögenhetsstatistik,
statistik över personal i statlig och statsunderstödd verksamhet
samt varuskattestatistik.
Byråns personal består enligt gällande stat av en byråchef i Bo 1, tre förste
aktuarier i A 23, en förste aktuarie i A 21, tre amanuenser, en förste kansliskrivare
i A 12, en kansliskrivare i A 10, fyra kontorister i A 9, nio kanslibiträden
i A 7 samt 13 kontorsbiträden.
Var och en av byråns tre förste aktuarier i A 23 ansvarar för en statistikgren
eller del av sådan. En av dessa tre tjänstemän fungerar också som byråchefens
ställföreträdare. Förste aktuarien i A 21 handhar taxerings- samt
inkomst- och förmögenhetsstatistiken jämte sparbanksstatistiken och delar
av kommunalstatistiken.
I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och
tjänsteförändringar vid byrån.
1. Utökning med en förste aktuarie i Ae 23 avsedd att huvudsakligen arbeta
med nationalräkenskapens användning som samordningsram för den ekonomiska
statistiken.
2. Höjning av en förste aktuarietjänst i Ao 23 till byrådirektörstjänst i
Ao 24. Innehavaren av ifrågavarande tjänst skall fungera som byråchefens
närmaste man och vid behov vikariera för denne. Motsvarande tjänst på
jordbruksstatistiska avdelningen har uppflyttats till byrådirektörstjänst i
A 24.
3. Uppflyttning av en kontoristtjänst i Ao 9 vid den kommunala finansstatistiken
till kansliskrivartjänst i Ao 10. Medel härför beräknas friställas
genom rationalisering vid inkomststatistiken.
4. Höjning av en kanslibiträdestjänst i Ag 7 vid den statliga personalstatistiken
till kontoristtjänst i Ae 9, då innehavaren anses ha arbetsuppgifter
jämförliga med kontoristers.
5. Utbyte av en amanuenstjänst i A 15/19 mot en kanslisttjänst i A 9/13
för granskningsarbete.
Den statistiska verksamheten vid byrån för rättsstatistik omfattar
följande grenar, nämligen processtatistik, kriminalstatistik, konkursoch
växelstatistik, fastighetsprisstatistik och vägtrafikolycksstatistik. Vidare
är det s. k. äktenskapsregistret förlagt till byrån.
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
9
En utbyggnad av kriminalstatistiken genomfördes under budgetåret 1960/
61 i en första etapp och planeras innevarande budgetår fortsättas med
bl. a. en översyn och planering av återfallsstatistiken. Under innevarande
budgetår kommer vidare översyn av processtatistiken att ske i syfte att tillgodose
önskemål från justitiedepartementet om förbättrat underlag vid budgetarbetet
för beräkningar av behovet av viss personal.,
Byråns personal består enligt staten 1961/62 av en byrådirektör i Ao 26,
en förste aktuarie i A 23, två förste aktuarier i A 21, en amanuens, två
förste kansliskrivare i A 12, en kansliskrivare i A 10, 1 1/2 kontorist i A 9,
tio kanslibiträden i A 7 samt 17 kontorsbiträden. Arbetet vid byrån är organiserat
på två sektioner för rättsstatistiken och en för vardera av de övriga
angivna grenarna samt äktenskapsregistret. Förste aktuarien i A 23
svarar för kriminalstatistiken, och den ene förste aktuarien i A 21 omhänderhar
äktenskapsregistret samt processtatistiken och konkurs- och
växelstatistiken. Den andre förste aktuarien i A 21 svarar för vägtrafikolycksstatistiken.
I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och
tjänsteförändringar vid byrån.
1. Tillfällig förstärkning med 14 biträdesmånader vid processtatistiken
för att den för var tredje tvåårsperiod återkommande publikationen med
fullständig redovisning av det processtatistiska materialet skall kunna utarbetas
för redogörelseårcn 1961 och 1962.
2. Tillfällig förstärkning med åtta biträdesmånader vid fastighetsprisstatistiken
för genomförande av en extra bearbetning av denna statistik som
förberedelse till den allmänna fastighetstaxeringen år 1964.
3. Uppflyttning av tjänsten som chef för byrån från Ao 26 till Bo 1.
4. Vid kriminalstatistiken föreslås, att en förste aktuarietjänst i Ag 23
ändras till Ao 23, en förste kansliskrivartjänst i Ag 12 till Ao 12 och en
kanslibiträdestjänst i Ag 7 till Ao 7 till följd av att den första utbyggnadsetappen
av statistiken nått sin definitiva utformning.
Inom byrån för undervisningsstatistik utarbetas skolstatistik
och statistik över högre studier.
Byråns personal består enligt staten för 1961/62 av en byrådirektör i Ao
26, en förste aktuarie i A 23, två förste aktuarier i A 21, två amanuenser,
en förste kansliskrivare i A 12, två kontorister i A 9, fem kanslibiträden i
A 7 samt 8 1/2 kontorsbiträden. Verksamheten vid byrån är arbetstekniskt
organiserad på två sektioner med gemensamt kansli. Förste aktuarien i
A 23 har det närmaste ansvaret för skolstatistiken, den ene förste aktuarien
i A 21 biträder förste aktuarien i dennes arbete, medan den andre förste
aktuarien i samma lönegrad har det närmaste ansvaret för statistiken över
högre studier.
I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och
tjänsteförändringar vid byrån.
1. Tillfällig förstärkning av personalen vid sektionen för statistik över
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
högre studier med ett kontorsbiträde för bearbetning av vart femte år inhämtade
uppgifter beträffande samtliga personer som avlägger studentexamen
eller motsvarande.
2. Höjning av tjänsten som ledare för statistiken över högre studier från
förste aktuarie i Ae 21 till förste aktuarie i Ae 23 till följd av ökat planerings-
och analysarbete.
3. Höjning av en amanuenstjänst vid skolstatistiken till förste aktuarietjänst
i Ae 21. De två tjänstemän som svarar för var sin del av skolstatistiken
bör enligt centralbyrån vara förste aktuarier i A 21, varför byrån
anses böra utrustas med ännu en sådan tjänst.
Statistiska centralbyråns nuvarande bibliotek, arkiv och upplysningsbyrå
har att svara för följande arbetsuppgifter, nämligen
bibliotek, arkiv och upplysningsverksamhet enligt 6 § 3 mom. allmänna
verksstadgan, centralbyråns skriftväxling med utlandet enligt vad därom
särskilt föreskrives, kommunikéer till och kontakter med press, radio och
TV, publikationerna Statistisk tidskrift, Statistisk årsbok och Historisk statistik
samt distribution och lagerhållning m. m. av det statistiska trycket.
Byrån förestås av en byrådirektör i Ao 24, och dess personal enligt 1961/62
års stat består i övrigt av en förste aktuarie i A 23, en bibliotekarie i A 21,
2 1/2 amanuenser, två kontorsskrivare i A 13, en kansliskrivare i A 10, en
kontorist i A 9 samt två kanslibiträden i A 7. Härutöver har ett kanslibiträde
och ett kontorsbiträde tillfälligt ställts till byråns förfogande.
I statistiska centralbyråns statskrivelse framlägges förslag till ny organisation
av verksamheten vid denna byrå, vilken av delegationen föreslås benämnd
dokumentationsbyrån. Centralbyrån har vid utformningen av förslaget
till framtida organisation och personal tagit hänsyn även till de
arbetsuppgifter som kommer att åvila verket efter de överföringar från
kommerskollegium och socialstyrelsen som skall äga ruin 1962/63. Enligt
förslaget skulle verksamheten vid byrån i framtiden fördelas på fyra sektioner,
nämligen bibliotek (chef bibliotekarie i Ao 23), arkiv (chef arkivarie
i Ao 23), redaktion (chef redaktör i Ao 23) samt informationssektion
(chef byrådirektör i Ao 24).
Redaktionen skulle enligt förslaget svara för utarbetandet av Statistisk
tidskrift, Statistisk årsbok och Historisk statistik samt en föreslagen ny
publikation, benämnd Allmän månadsstatistik.
Den föreslagna informationssektionen skulle svara för utåtriktad information,
internationellt statistiskt samarbete, upplysningstjänst samt avgiftsbelagd
statistiktjänst. Under en övergångstid skulle sektionen även svara
för redaktionen av Statistisk årsbok. Statistiktjänsten är till en början
tänkt som en inom ramen för de i centralbyråns instruktion givna befogenheterna
arrangerad verksamhet, vilken på längre sikt skulle utformas som
en ekonomiskt helt självförsörjande funktion. Verket föreslår, att verksamheten
tills vidare ledes av en från dess avlöningsanslag avlönad förste aktuarie
i lönegrad Ae 21 vid informationssektionen med huvudsakligen andra
arbetsuppgifter.
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
11
Centralbyrån betonar, att personalen på den nuvarande byrån är klart
underdimensionerad på vissa punkter. I förhållande till nuvarande personaluppsättning
innebär förslaget enligt centralbyråns beräkning en utökning
av antalet permanenta tjänster enligt följande:
a) Biblioteket:
ett biblioteksbiträde i Ae 7, innebärande en permanentning av en av centralbyrån
tillfälligtvis genomförd förstärkning;
ett kanslibiträde i Ag 7 på halvtid för arbetsuppgifter i samband med distribution
av det statistiska trycket.
b) Arkivet:
en arkivarie i Ao 23, chef för arkivet;
en expeditionsvakt i Ae 7 för materialets lokala ordnande och betjäning
av arkivexpeditionen.
c) Redaktionen:
en redaktör i Ao 23, chef för redaktionen;
en kanslist i Ae 13 för arbeten i samband med Allmän månadsstatistik;
en kontorist i Ag 9 för ritning av diagram och flödesplaner;
ett kanslibiträde i Ae 7 1 för arbeten i samband med
ett kontorsbiträde i Ag 5 J Allmän månadsstatistik.
d) Informationssektionen:
en förste aktuarie i Ae 21, vilken skall biträda avdelningschefen med aktiv
informationsverksamhet och tills vidare även ansvara för den betalda statistiktjänsten;
två
kanslibiträden i Ae 7, det ena för bl. a. arbeten i samband med den
internationella kontaktverksamheten, det andra för arbeten i samband med
Statistisk årsbok (motsvarande en av centralbyrån tillfälligt genomförd förstärkning).
Vidare föreslår centralbyrån tjänsteförändringar enligt följande:
1. Verket har upptagit en uppflyttning av tjänsten som chef för dokumentationsbyrån
från Ao 24 till Ao 26.
2. En bibliotekarie i Ao 21 till Ao 23 (chef för biblioteket);
en biblioteksamanuens i Ae 19 till bibliotekarie i Ae 21 med uppgift att
vara föreståndare för låneexpeditionen på biblioteket.
3. En kansliskrivare i Ag 10 till Ae 10 för arbete med Statistisk tidskrift.
4. En förste aktuarie i Ao 23 till Ao 24 (chef för informationssektionen).
Härtill kommer vissa föreslagna tillfälliga förstärkningar:
1. En bibliotekarie med arvode motsvarande högst A 21 för genomförande
av en katalogrevision inom biblioteket.
2. 2 000 kr. för arbeten med överföringen av arkivmaterial m. m. i samband
med centraliseringen.
3. En amanuens för att biträda redaktören vid omläggningen av tidskriftsverksamheten.
De föreslagna permanenta personalförstärkningarna anses till övervägande
del motiverade redan i dagens läge. Utbyggnaden av redaktionsverksamheten
är dock så gott som helt motiverad av centraliseringen och motsvaras
12
Kungl. Ma j:Is proposition nr 113 år 11)62
bortsett från de tillfälliga förstärkningarna — av besparingar inom kommerskollegium
och socialstyrelsen.
Utredningsinstitutets ordinarie arbetsuppgifter omfattar uppläggning
och/eller genomförande av statistiska specialundersökningar, tillhandahållande
av intervjuorganisation för urvalsundersökningar samt statistisk
konsultationsverksamhet inom och utom verket beträffande problem
vid urvalsundersökningar. Innevarande budgetår pågår dessutom arbete
med förberedelse av en omläggning av det s. k. basurvalet.
Institutet är organiserat med en enhet för den centrala ledningen av fältorganisationen
och en enhet för övriga arbetsuppgifter. Genomsnittligt omfattar
personalen — fältorganisationen oräknad — omkring 24 personer varav
cirka 12 med lön motsvarande A 15 och högre. Chefen är byrådirektör i
Ae 26. Personalen är anställd å extra ordinarie eller extra stat eller mot arvode.
Verksamheten bedrives anslagstekniskt sett på affärsmässig basis. Debitering
för utförda arbeten sker beträffande såväl utomstående kunder som
övriga enheter inom verket.
I statistiska centralbyråns statskrivelse har upptagits en höjning av chefstjänsten
vid institutet från byrådirektör i Ae 26 till byråchef i Be 1.
Statistiska centralbyråns nuvarande kansli har enligt verkets arbetsordning
att svara för allmänna administrativa ärenden, allmänna organisationsärenden
samt inre service, anslagsfrågor och medelsförvaltning samt
personalärenden.
Byrån förestås av en byrådirektör i Ao 24. I övrigt utgöres personalen av
en förste byråsekreterare i A 21, en amanuens, två kontorsskrivare i A 13,
fyra kontorister i A 9, sex kanslibiträden i A 7 samt sex kontorsbiträden.
Förste byråsekreteraren i Ag 21 avlönas delvis med medel från maskincentralen,
utredningsinstitutet, de objektiva skördeuppskattningarna m. fl. utredningar.
Därutöver har personal tidvis ställts till förfogande för förstärkning
av kansliet samt utomstående arbetskraft på annat sätt anlitats.
I statistiska centralbyråns statskrivelse betonas, att kansliet sedan flera år
varit starkt underdimensionerat. Kansliets personella resurser har enligt verket
ökat i väsentligt långsammare takt än dess totala personal. Därtill kommer
att vissa av de administrativa rutinerna blivit mer arbetskrävande som
följd av allmänna sjukförsäkringen m. m. Centralbyrån har framlagt preliminärt
förslag till organisation av den administrativa enheten inom centralbyrån
från och med budgetåret 1962/63. I avsaknad av direkta uppgifter om
verkets kommande organisation har verket dock inte kunnat taga slutgiltig
ställning till vare sig frågan om den administrativa enhetens organisation eller
dimensioneringen av personalen. Verket föreslår, att ett offsettryckeri
inrättas och organisatoriskt inordnas i den administrativa enheten. Bortsett
härifrån utgår centralbyrån från att den administrativa enheten i det framtida
verket skall svara för samma slag av arbetsuppgifter som åligger det
nuvarande kansliet. Den högre personalen har i förslaget dimensionerats så,
att den skall kunna leda arbetsenheter av den storlek och kvalitet som erfordras
i det utökade verket, men någon bedömning av behovet av kansli
-
Kungl. Maj:ts proposition nr ii3 år 1962
13
och kontorsbiträdes- samt vaktmästarpersonal har inte gjorts av verket. Förslaget
innebär, att den administrativa enheten skulle fördelas på två sektioner,
den ena för inre tjänster, omfattande sex detaljer, nämligen registratur
och blankettarkiv, material- och inköpsdetalj, offsettryckeri, skrivenhet, expedit
ionsvaktgrupp och telefonväxel, den andra en ekonomisektion, omfattande
tre detaljer, nämligen driftkontrolldetalj, personalregistrerings- och
avlöningsdetalj samt kassa- och bokföringsdetalj. Varje sektion skulle förestås
av en förste byråsekreterare i Ae 23. Därjämte skulle i enheten ingå två
förste byråsekreterare i Ae 21, den ene med ansvar för organisationsärenden,
den andre med ansvar för personalärenden.
I förhållande till nuvarande personaluppsättning föreslås en utökning av
antalet tjänster enligt följande:
1. Utanför sektionsindelningen:
två förste byråsekreteraie i Ae 21 för organisations- respektive personalärenden
(ersätter en förste byråsekreterare i Ag 21).
2. Inom sektionen för inre tjänster:
en förste byråsekreterare i Ae 23, chef för sektionen;
en materialförvaltare i Ae 11;
en kansliskrivare i Ae 10, chef för registratur och blankettarkiv;
en expeditionsvakt i Ae 7;
växelpersonal motsvarande en kostnadsökning för verket med 33 166 kr.;
personal för offsettryckeri, avlönad genom utnyttjande av anslaget för publikationstryck
samt eventuella andra inkomstmedel.
3. Inom ekonomisektionen:
en förste byråsekreterare i Ae 23, chef för sektionen.
Vidare upptager centralbyrån tjänsteförändringar enligt följande:
1. Höjning av chefstjänsten från Ao 24 till Ao 26.
2. En kontorsskrivare i Ao 13 till kanslist i A 13/19 (för tjänsten som
chef för kassa- och bokföringsdetaljen);
en kontorsskrivare i Ag 13 till kanslist i A 13/19 (för tjänsten som chef
för personalregistrerings- och avlöningsdetaljen);
två kontorister i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 10 med uppgift att vara
verkschefens sekreterare respektive ledare för arbetet med personalregistrerings-
och avlöningsberäkningar.
En motsvarighet till en av tjänsterna i Ae 21 finns redan i form av den
tidigare nämnda tjänsten i Ag 21.
Centralbyråns förslag har granskats av en expert hos statskontoret. Denne
har därvid utgått från ett personalantal på sammanlagt 700 tjänstemän,
vilket skulle motsvara verkets storlek efter de avsedda överföringarna 1962/
63 och 1963/64. Bedömningen omfattar i första hand ekonomisektionen och
registraturen. Vad beträffar dessa enheter pekar beräkningarna på ett personalbehov
av sammanlagt sju befattningshavare inklusive detalj cheferna,
vilket motsvarar centralbyråns förslag under förutsättning av oförändrad
biträdesstyrka. Hänsyn har härvid inte tagits till personalbehovet — utöver
den detaljchef som föreslagits för ekonomisektionen — för den budgetering
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 113 är 11)62
och driftkontroll varom förslag framlägges i det följande, ej heller till behovet
av personal för biträde åt personalchefen i arbetet med anställningsintervjuer
o. dyl. De återstående detaljerna inom sektionen för inre tjänster
omfattas inte av bedömningarna av personalbehovet. Vad beträffar telefonväxeln
har det ansetts organisatoriskt förmånligt om denna, som är avsedd
att betjäna även sjöfartsstyrelsen, administrativt helt kunde hänföras till
statistiska centralbyrån. Det förutsättes, att driftskostnaderna för växeln
bestrides gemensamt av de båda verken.
I statistiska centralbyråns avlöningsstat är uppförd en post för ersättning
till expertis, för innevarande budgetår upptagen till 260 000 kr. Detta
belopp är huvudsakligen avsett för bestridande av kostnaderna för en verkschefen
direkt underställd grupp experter för metodarbeten med
uppgift att bl. a. följa metodutvecklingen på olika specialområden och utarbeta
nya tekniska metoder för statistikproduktionen. Beloppet är därjämte
avsett för bestridande av kostnader för arbeten med rationalisering av det
statistiska trycket, anknytning av vetenskaplig expertis till verket samt förstärkning
av resurserna för ledning av samordningsfunktionerna inom verket
för mötande av vid centraliseringen uppkommande extra belastning på
verksledningen.
I statistiska centralbyråns statskrivelse föreslås oförändrat anslag till Ersättning
till expertis.
2. Kommerskollegii statistiska byrå
Verksamheten vid kommerskollegii statistiska byrå är organiserad på sju
sektioner. Sektionerna utgöres av fem ämnessektioner, en sektion för Kommersiella
meddelanden m. m. samt en sektion för hålkortsbearbetningar. Byrån
förestås av ett kommerseråd i Bo 1, var och en av ämnessektionerna av
en förste aktuarie i A 23, sektionen för Kommersiella meddelanden av en
redaktör i A 23 samt sektionen för hålkortsbearbetningar av en byråassistent
i A 17. Från och med våren 1961 har sektionen för industristatistik
tillfälligt uppdelats på två sektioner. Vidare har vissa utredningsarbeten organiserats
vid sidan av sektionsindelningen.
Verksamheten vid byrån har under de senaste åren i hög grad dominerats
av utvecklingsarbeten i anslutning till den från och med 1959 införda nya
varunomenklaturen och en planerad omläggning av den i industristatistiken
tillämpade branschnomenklaturen. Avlöningsanslaget består vad beträffar
den statistiska byrån dels av medel beräknade under anslagsposterna Avlöningar
till ordinarie tjänstemän och Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, dels av medel anvisade under den särskilda anslagsposten Avlöningar
till tillfällig personal vid statistiska byrån. De två förstnämnda anslagsposterna
är i huvudsak beräknade för kollegii permanenta statistiska
arbetsuppgifter före den utvidgning som införandet av de nya varu- och
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 11)62
15
branschnomenklaturerna innebär. Av anslagsposten till tillfällig personal,
för budgetåret 1961/62 uppgående till 415 000 kr., avser 143 000 kr. kostnader
för utökade permanenta arbetsuppgifter i samband med införandet av de
nya nomenklaturerna.
Sektionen för utrikeshandelsstatistik svarar för kollegii
andel av arbetet med produktionen av utrikeshandelsstatistiken, vilket
är fördelat mellan tullverket och kommerskollegium. Primärmaterialet insamlas
genom tullstationerna och bearbetas av tullverkets statistiska avdelning,
som levererar materialet till kommerskollegium och diverse konsumenter
i form av maskinlistor. Kollegium svarar för publiceringen av statistiken
och manuellt utförda sammanställningar från maskinlistorna samt
för internationell rapportering och upplysningsverksamhet i övrigt. Planeringsarbetet
sker i samråd mellan verken. Statistiken sammanställes sedan
gammalt såsom månads- och årsstatistik. Från och med 1961 utarbetas även
en särskild kvartalsstatistik.
Genomförandet av en ny tulltaxa och den i samband härmed införda nya
handelsstatistiska varunomenklaturen har medfört en väsentlig utvidgning
av materialet och en ökad arbetsbelastning. Arbetet med själva omläggningen
av statistiken är i allt väsentligt slutfört i och med publiceringen av andra
delen av årsstatistiken för 1959 års utrikeshandel under förra delen av år
1962.
Enligt beräkning av statistiska byrån krävs till följd av dels den utbyggnad
av verksamheten som den nya varunomenklaturen innebär, dels den
av statsmakterna nyligen godkända utvidgningen av publiceringsverksamheten
en förstärkning av personalen med en amanuens och två kontorsbiträden.
Bearbetning av primärmaterialet till handelsstatistiken genomföres i allt
väsentligt av tullverket med anlitande av en hålkortsanläggning. Till följd
av kapacitetsbrist och betydande förslitning är anläggningen ej längre ändamålsenlig.
I en av dåvarande statens organisationsnämnd företagen utredning
föreslås en överföring av maskinbearbetningen till centralbyråns elektroniska
datasystem från och med statistiken för 1963. En sådan omorganisation
påverkar även den tekniska utformningen av beräkningarna av prisoch
volymindex för utrikeshandeln, vilka för närvarande omhänderhas av
konjunkturinstitutet och utföres på statistiska centralbyråns maskincentrals
datamaskinanläggning med utgångspunkt från generaltullstyrelsens material.
För den fortsatta planläggningen har tillsatts en särskild arbetsgrupp
bestående av representanter för berörda verk. Enligt gruppen torde tullverkets
maskinpark — med undantag av stansmaskinerna — kunna avvecklas
omkring den 1 april 1963 vid en överföring av maskinbearbetningen
av primärmaterialet till utrikeshandelsstatistiken från generaltullstyrelsen
till statistiska centralbyrån från och med januari 1963. Vidare måste från
och med ingången av januari 1963 tullverkets stansmaskiner utbytas mot
stans- och kontrollstansmaskiner enligt det vid centralbyråns maskincentral
utnyttjade systemet. I samband med denna övergång till stansning enligt
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
ett annat system är en viss tillfällig kapacitetsförstärkning nödvändig. Med
hänsyn till riskerna för att trots detta svårigheter att hålla erforderlig bearbetningstakt
kan uppstå föreslår gruppen, att generaltullstyrelsen erhåller
ett extra anslag om högst 40 000 kr. år 1962 för möjliggörande av eventuellt
erforderliga bearbetningar vid andra maskinanläggningar. Kostnaderna
för system- och programmeringsarbeten — utöver redan för budgetåret
1961/62 beviljade 50 000 kr. — samt för testkörningar, prov- och specialbearbetningar
vid centralbyråns maskincentral har av gruppen beräknats
till 150 000 kr. Kostnaderna för arbeten vid maskincenlralen under
budgetåret 1962/63 — inklusive beräkningen av pris- och volymindex för
utrikeshandeln har gruppen beräknat till 245 000 kr. Med hänsyn till risken
för att förseningar uppstår i system- och programmeringsarbetet och
därmed i övergången till elektronisk databehandling anses därutöver böra
beräknas ett speciellt anslag om 50 000 kr. Den totala kostnaden för arbeten
vid maskincentralen har således uppskattats till (150 000 245 000 -f
50 000) 445 000 kr.
Generaltullstyrelsen har förklarat sig inte ha något att erinra mot den
föreslagna överflyttningen av den maskinella bearbetningen.
Övergången till elektronisk databehandling av handelsstatistiken kan enligt
mycket grova beräkningar sedan rutinerna stabiliserats beräknas ge en
viss ekonomisk vinst. Denna vinst ökar med den väntade successiva årliga
tillväxten av primärmaterialets omfattning. Därutöver kan en kvalitetsförbättring
väntas genom övergången.
Sektionen för prisstatistik svarar för insamling av prisuppgifter
för och beräkning av partiprisindex och försvarsprisindex samt prisindex
för byggnadsmaskiner. Den förstnämnda är månatlig, och försvarsprisindex
framräknas kvartalsvis, under det att den sistnämnda beräknas
halvårsvis. Försvarsprisindex bekostas genom särskilt anslag under försvarsdepartementets
huvudtitel. För övervakning och beräkningar i samband
med denna index finns inrättad en särskild delegation. För behandling
av beräkningstekniska frågor i samband med prisindex för byggnadsmaskiner
finns vidare inrättad en expertgrupp med representanter för de
dominerande konsumenterna av denna statistik. På begäran av Sveriges industriförbund,
som även svarar för kostnaderna härför, utföres inom sektionen
tills vidare även partiprisindexberäkningar enligt ett äldre beräkningssystem.
Samtliga dessa indexserier beräknas manuellt.
Sedan tillkomsten av försvarsprisindex har den berörda verksamheten varit
organiserad såsom särskild sektion under ledning av en arvodesavlönad
förste aktuarie, varvid tjänsten bekostats med medel som ställts till förfogande
från anslaget för försvarsprisindex. övrig personal utgöres av en
förste aktuarie i A 21, en kontorist i A 9 samt ett kanslibiträde i A 7.
Sektionen för sjöfarts- och kooperationsstatistik.
Sjöfartsstatistiken består av ett flertal statistiska undersökningar med växlande
periodicitet rörande handelsflottans sammansättning, användning, inkomster
och utgifter, sjöfarten mellan Sverige och utlandet, m. m. Delar av
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
17
statistiken bearbetas på hålkortsmaskiner, och arbeten pågår syftande till
övergång till dylik bearbetning för den övervägande delen av det statistiska
primärmaterialet. — Inom sektionen utarbetas vidare kooperationsstatistiken,
en verksamhet som helt finansieras av Kooperativa förbundet.
Ett arbete med omläggning av vissa manuella bearbetningsrutiner till hålkortsbearbetning
pågår. Vidare pågår bl. a. arbeten med uppläggning av ett
register över andra fartyg än handelsfartyg och med vissa kompletteringar
av statistiken över den utrikes och inrikes varutrafiken.
Personalen utgöres av en förste aktuarie i A 23, en förste aktuarie i A 21,
en förste kansliskrivare i A 12, en kontorist i A 9, ett kanslibiträde i A 7
samt tre kontorsbiträden. Byrån har föreslagit, att personalstyrkan tills vidare
bibehålies oförändrad.
Sektionen för industristatistik svarar dels för den årliga
industri- och bergverksstatistiken och de i anslutning härtill utförda beräkningarna
av produktionsvolymindex, dels för investeringsstatistiken för
industri och samfärdsel, dels för den månatliga statistiken över förbrukningen
av elektrisk energi. Den har även svarat för de under åren 1953 och
1958 genomförda sågverksinventeringarna.
Omläggningarna i samband med införandet av den nya varunomenklaturen
har medfört extra arbetsbelastning och krav på kvalificerade arbetsinsatser.
Personalen utgöres av fyra förste aktuarier i A 23, 2 1/2 amanuenser,
en förste kansliskrivare i A 12, två kontorister i A 9, fyra kanslibiträden
i A 7 samt sju kontorsbiträden. Kollegii statistiska byrå bär i samband
med tidigare anslagsäskanden beräknat den vid sektionen erforderliga
permanenta förstärkningen till en förste aktuarie i A 21 och ett kontorsbiträde.
Härtill kommer ett behov av ökade resurser vid hålkortssektionen.
Kommerskollegium har meddelat, att kollegium inte har något att erinra
mot ett av Centrala Driftledningens statistikkommitté avgivet förslag
om effektivisering av elstatistiken. För alt fullfölja programmet kräves
enligt statistiska byrån en utökning av den permanenta personal som är sysselsatt
med elstatistiken från för närvarande uppskattningsvis 11/4 tjänsteman
med akademisk utbildning och 1 1/2 biträde till en förste aktuarie i
A 23, en förste aktuarie i A 21, en amanuens, ett kanslibiträde och två konlorsbiträden.
Inom sektionen för korttidsstatistik utarbetas följande slalistikgrenar,
nämligen årlig värdestatistik över lagerstockar och lagerförändringar
inom gruv-, järn-, metall- och verkstadsindustrin samt vissa andra
industribranscher, årlig kvantitetsstatistik över lager inom främst industrin
av vissa viktigare varuslag samt korttidsstatistik på kvantitetsbasis
rörande produktion, lager, förbrukning, inköp, leveranser m. m. av vissa särskilt
ur försörjningssynpunkt viktiga varuslag.
Den nya varunomenklaturen har tillämpats i berörda statistikgrenar från
och med redovisningsåret 1959. Den planerade omläggningen av branschnomenklaturen
inom industristatistiken kommer att medföra ett behov av
en motsvarande omläggning av sektionens statistik.
2 bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 113
18
Klingl. Maj. ts proposition nr 113 år 19(12
Kommerskollegium har erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag att utarbeta förslag
rörande utbyggnad av korttidsstatistiken över produktion, order, lager
m. m. inom industrin och vissa andra näringsgrenar. För ändamålet har
tillsatts en särskild arbetsgrupp, varjämte en särskild utredningsman knutits
till kollegium. Enligt statistiska byråns och arbetsgruppens uppfattning
bör det fortsatta utredningsarbetet under 1961/62 inriktas bl. a. på åstadkommande
av en kortsiktig lösning, genom vilken de mest angelägna behoven
skulle tillgodoses. Detta skulle uppnås med en hela industrin täckande
kvartalsvis utarbetad summarisk värdestatistik över investeringar och
lager, utformad i huvudsak enligt de principer som under många år tilllämpats
i årsstatistiken. Den redan påbörjade provverksamheten på detta
område avses fortsättas under 1961/62 med sikte på att den ifrågavarande
summariska värdestatistiken skulle kunna utarbetas löpande från och med
budgetåret 1962/63. Enligt beräkningar av statistiska byrån skulle för denna
utvidgning av statistiken erfordras en utökning av personalen från uppskattningsvis
1/2 tjänsteman med akademisk utbildning och 1/4 biträde till
en förste aktuarie i A 23, en amanuens och ett kanslibiträde.
Parallellt med planeringen av denna summariska statistik avses under
1961/62 bedrivas ett utredningsarbete som siktar till att successivt åstadkomma
lösningar branschvis, innefattande en mer fullständig korttidsstatistik
över produktion, order, lager m. m. Enligt gruppens uppfattning bör
vidare en överföring av den löpande statistik som utarbetas inom Industriens
utredningsinstitut ske i samband med överflyttningen av kollegii statistikproduktion
till statistiska centralbyrån, varvid institutets nuvarande orderstatistik
skulle uppgå i det planerade systemet av korttidsstatistik för verkstadsindustrin.
För utarbetandet från och med budgetåret 1962/63 av den
planerade statistiken vad gäller verkstadsindustrin skulle enligt kollegii beräkningar
erfordras en förste aktuarie i A 23, en amanuens samt två biträden.
3. Socialstyrelsens statistikproducerande byråer
Socialstyrelsens statistiska verksamhet är i huvudsak förlagd till de båda
statistiska byråerna, byrån för pris- och socialvårdsstatistik (fjärde byrån)
samt byrån för löne- och sysselsättningsstatistik (femte byrån). Styrelsens
vårdbyråer deltar i statistikproduktionen dels genom att för bearbetning
leverera uppgifter till byrån för pris- och socialvårdsstatistik, dels även
genom att i viss utsträckning själva göra statistiska sammanställningar.
Ansvaret för styrelsens statistiska tidskrift åvilar styrelsens lagbyrå.
Verksamheten vid byrån för pris- och socialvårdsstatistik
är uppdelad på en sektion för prisstatistik och indexberäkningar samt levnadskostnadsundersökningar
och en sektion för socialvårdsstatistik. Därjämte
har byrån ett kansli. I anslutning till konsumentprisindex finns inrättad
en nämnd, som har att besluta i principiella frågor rörande tillämpningen
av de för indexberäkningarna gällande grunderna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
19
Sektionen för prisstatistik och indexberäkningar svarar för följande statistik,
nämligen den månatliga beräkningen av konsumentprisindex, vissa
bostadskostnadsundersökningar i syfte att erhålla underlag för bostadsposten
i konsumentprisindex samt utarbetande för utrikesdepartementets räkning
av index över levnadskostnaderna på vissa utländska orter. Sektionen
handlägger även förekommande ärenden rörande dyrortsgrupperingen samt
utför åt riksskattenämnden beräkningar rörande värdet av naturaförmåner
m. m. Till sektionen hör också förberedelse- och efterarbeten i samband
med de med vissa års mellanrum återkommande levnadskostnadsundersökningarna.
Under de perioder då undersökningar pågått har tillfälligt
en särskild sektion för dessa organiserats.
Sektionen för socialvårdsstatistik utarbetar följande större årliga statistik,
nämligen barnavårdsstatistik, socialhjälpsstatistik, mödrahjälpsstatistik,
nykterhetsvårdsstatistik, statistik över ålderdomshemmen samt statistik
över de sociala utgifterna.
Centraliseringen är i princip beslutad i fråga om sektionen för prisstatistik
och indexberäkningar samt för levnadskostnadsundersökningarna. Till en
del torde även kansliet komma att beröras av centraliseringen. Vidare skall
indexnämnden bibehållas och få samma ställning gentemot centralbyrån
som den nu har gentemot socialstyrelsen. Av byrån för pris- och socialvårdsstatistik
skall sålunda tills vidare endast sektionen för socialvårdsstatistik
samt delvis kansliet kvarbli inom styrelsen.
Byrån för pris- och socialvårdsstatistik förestås av en byråchef i Bo 1.
Vid sektionen för prisstatistik och indexberäkningar samt levnadskostnadsundersökningar
finns två förste aktuarier och vid sektionen för socialvårdsstatistik
en förste aktuarie i Ao 23; den sistnämnde är tillika byråchefens
ställföreträdare. Kansliet sorterar direkt under byråchefen. I övrigt utgöres
personalen av två förste aktuarier i A 21, sex amanuenser, en kanslist,
en förste kansliskrivare i A 12, fyra kontorister i A 9, fem kanslibiträden i
A 7 samt 15 kontorsbiträden.
Verksamheten vid byrån för löne- och sysselsättningsstatistik,
som skall överföras först 1963/64, är organiserad på tre statistiska
sektioner och en hålkortssektion. Huvuddelen av lönestatistiken har sammanförts
till en sektion, statistiken över omsättningen i detaljhandeln till
en annan och sysselsättningsstatistiken samt viss lönestatistik till en ytterligare
en. Därjämte har byrån ett kansli som sorterar direkt under byråchefen.
I anslutning till lönestatistiken finns inrättad en delegation för överläggningar
med socialstyrelsen i frågor rörande den officiella lönestatistiken.
Den statistik som utarbetas vid socialstyrelsens vårdbyråer
är av jämförelsevis ringa omfattning och sammanställes nästan helt för internt
bruk eller som underlag för styrelsens petita.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr ilo år 1962
4. Konjunkturinstitutet
Konjunkturinstitutets huvuduppgift är att vara ett vetenskapligt forsknings-
och utredningsorgan med inriktning på ekonomisk analys. Institutet
svarar även för sammanställningen av nationalräkenskaperna samt för viss
annan statistikproduktion.
1956 års statistikkommittés förslag om överflyttning av arbetet med sammanställning
av nationalräkenskaperna till statistikverket tillstyrktes
inte i proposition 1960: 104. Jag anförde som skäl för att jag inte
då kunde ansluta mig till förslaget, dels att detta förutsatte en i praktiken
svårgenomförbar gränsdragning mellan utvecklingsarbetet på nationalräkenskapernas
område och annat arbete av metodologisk och analytisk karaktär,
dels alt förslaget över huvud taget skulle innebära en så genomgripande ändring
av institutets verksamhet att ställning till det inte kunde tagas utan ytterligare
utredning. Samtidigt framhölls dock, att önskemålet om att nationalräkenskaperna
utnyttjades som underlag för likformiga klassificeringar
och definitioner syntes angeläget och att i detta syfte ett nära samarbete borde
äga rum mellan centralbyrån och konjunkturinstitutet. Härigenom borde
i en framtid en successiv förskjutning kunna ske i arbetsfördelningen mellan
statistiska centralbyrån och institutet. Centralbyrån skulle komma att
svara för allt större del av själva beräkningsarbetet genom att bearbetningsrutinerna
i de olika statistikgrenarna anpassades till nationalräkenskapens
behov.
Delegationen finner det uppenbart, alt ett tillgodoseende av de konsumentönskemål
som nationalräkenskaperna representerar förutsätter ett intimt
samarbete mellan ämnesbyråerna och det organ som utarbetar dessa.
Delegationen tar inte i sitt förslag upp frågan om den för framtiden lämpliga
arbetsfördelningen mellan konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån,
men säger sig ha för avsikt att innevarande budgetår taga upp frågan
till närmare behandling.
Inom konjunkturinstitutet pågår försöksverksamhet med dels spar undersökningar,
dels den s. k. konjunkturbarome t erstatistiken.
I sin statskrivelse för budgetåret 1962/63 har konjunkturinstitutet
föreslagit, att konjunkturbaromelrarna skall bedrivas fortlöpande och
varaktigt kvarligga hos institutet. Delegationen är i sitt förslag inte beredd
att taga ställning till den framtida förläggningen för någondera statistikgrenen.
Till institutet är vidare förlagd följande statistikproduktion som beröres
av den beslutade centraliseringen, nämligen pris- och volymindex
för utrikeshandeln samt prisindex för importerade råvaror.
Enligt proposition 1960:104 skall förstnämnda indexberäkningar
överföras till centralbyrån under budgetåret 1962/63. Under hand har institutet
aktualiserat frågan om en samtidig överföring även av de sistnämnda
beräkningarna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
21
5. Arbetsmarknadsstyrelsens berörda verksamhet
1 nyssnämnda proposition har uttalats, att den sysselsältningsstatistik som
utarbetas av arbetsmarknadsstyrelsen bör överföras till statistiska centralbyrån
budgetåret 1963/64 och att den inom styrelsen utarbetade statistiken
över skolungdomens yrkesplaner snarast bör överföras till centralbyrån. Vidare
har framhållits, att konjunkturbarometrarna och arbetskraftsundersökningarna
bör överföras till centralbyrån. En överföring av arbetskraftsundersökningarna
från arbetsmarknadsstyrelsen har redan kommit till stånd
genom att pågående försöksverksamhet med statistiken förlagts till centralbyråns
utredningsinstitut.
Konjunkturbarometrarna utarbetas dels av konjunkturinstitutet (för industrin),
dels av arbetsmarknadsstyrelsen (för handeln). Styrelsen svarar
vidare för insamlingen av det statistiska materialet för såväl industri- som
handelsbarometrarna.
Delegationen avser att upptaga till prövning frågan om överföring av statistiken
över skolungdomens yrkesplaner i samband med förberedelsearbetet
för överföringen av styrelsens sysselsättningsstatistik under 1963/64. Frågan
om överförandet av konjunkturbarometrarna anses få upptagas antingen
i det sammanhanget eller i samband med delegationens behandling av
motsvarande undersökningar inom konjunkturinstitutet.
6. Maskincentralerna
Den i enlighet med proposition 1960: 104 beslutade överföringen av kommerskollegii
statistiska byrå och socialstyrelsens hyrå för löne- och sysselsättningsstatislik
till statistiska centralbyrån innebär att de arbetsuppgifter
som åvilar de båda statistiska byråernas hålkortssektioner skall överföras
till centralbyråns maskincentral. I det följande lämnas en kortfattad redovisning
beträffande verksamheten vid de tre enheterna.
Personalen vid kommerskollegii hål kortssektion utgöres
av en byråassistent i A 17, en kansliskrivare i A 10, en kontorist i A 9, två
kanslibiträden i A 7 samt tio kontorsbiträden.
Viss modernisering och utbyggnad av sektionens maskinutrustning har
genomförts under budgetåret 1960/61. Maskinparken omfattade per den 1
juli 1961 elva stansmaskiner, en collator, två sorterare, två reproducerare, en
översättare och två tabulatorer. Samtliga maskiner är av IBM:s fabrikat och
praktiskt taget hela maskinutrustningen är hyrd. Den alldeles övervägande
delen av hålkortssektionens verksamhet utgöres av arbeten för statistiska
byråns räkning.
Kostnaderna för hålkortssektionen budgetåret 1960/61 har uppgått till
307 000 kr. och intäkterna under samma tid till 6 500 kr. Arbeten för utomstående
kunder, vilka debiteras, utgör en obetydlig del av verksamheten vid
hålkortssektionen.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Personalen vid socialstyrelsens hålkortssektion, som
skall överföras först 1963/64, består av elva heltidsanställda. Härtill kommer
att en av akademikerna på byrån för löne- och sysselsättningsstatistik
tjänstgör som ledare för hålkortssektionen på deltid. Den övriga personalen
är placerad i lönegrad A 12 och lägre.
Någon ändring i bearbetningskapaciteten vid socialstyrelsens hålkortssektion
är inte aktuell, men en viss modernisering av stansningsutrustningen
planeras. Maskinparken omfattade per den 1 juli 1961 åtta stansmaskiner, en
eollator, fyra sorterare och en tabulator. Samtliga maskiner är av IBM:s
fabrikat, och praktiskt taget hela maskinutrustningen är hyrd. En inte oväsentlig
andel av verksamheten vid hålkortssektionen utgöres av arbeten för
utomstående kunder.
Hålkortssektionens kostnader — exklusive till statsverket inlevererade intäkter
— beräknas ha uppgått till 235 000 kr. budgetåret 1960/61 och intäkterna
till 74 000 kr. under samma tid.
Hålkortssektionens medelsbehov för bearbetningar för det egna verkets
räkning tillgodoses från socialstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag,
under det att arbeten för utomstående kunder är självfinansierade, varvad
dock gäller att uppburna ersättningar för maskinhyror skall inlevereras till
statsverket.
Totalt har statistiska centralbyråns maskincentral en
personalstyrka på i det närmaste 200 personer. Chef är en byråchef i Be 1
med en arvodesanställd byrådirektör som ställföreträdare.
Centralbyråns maskincentral har ställning som affärsdrivande enhet och
har därigenom möjlighet att arbeta med en relativt flexibel lönesättning. Sålunda
har centralbyrån medgivande att anställa den icke-ordinarie personal,
som erfordras för arbetet vid maskincentralen. Tjänst i högre lönegrad än
den 23:e eller extra ordinarie tjänst i högre lönegrad än den 10:e får dock
inte inrättas utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.
Maskincentralen är för närvarande utrustad med följande hålkortsmaskiner,
nämligen 127 stansmaskiner — varav 85 tillfälligt anskaffade för folkoch
bostadsräkningen — tre collatorer, fem sorterare, sju reproducerare, en
översättare, fem tabulatorer och två statistikmaskiner. Därtill har maskincentralen
datamaskinerna IBM 1401 och 7070.
I samarbete med maskincentralen bedriver berörda ämnesbyråer inom
centralbyrån ett omfattande arbete med planering och genomförande av omläggningar
av bearbetningsrutinerna för olika statistikgrenar från hålkortsmaskiner
till datamaskiner.
7. De statistiska publikationerna
I proposition 1960: 104 understrykes betydelsen av att det sker en rationalisering
av det statistiska trycket i samband med statistikens centralisering.
Medel för ändamålet har också ställts till centralbyråns förfogande i
anslutning till den verksamhet som bedrives av experter inom gruppen för
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
metod- och utvecklingsfrågor. Förslag rörande publiceringsverksamheten och
dess organisation har framlagts av två av verket i samråd med delegationen
tillsatta arbetsgrupper.
Statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen utger för
närvarande var sin månatliga tidskrift. Sålunda utger centralbyrån Statistisk
tidskrift. Kommersiella meddelanden med
Ekonomisk översikt utges av kommerskollegium och omhänderhas
av en särskild sektion inom den statistiska byrån, som även svarar för kollegii
bibliotek och utgöres av en förste aktuarie i A 23, en amanuens, en kontorist
i A 9 samt två kanslibiträden i A 7. I anslutning till socialstyrelsens
Sociala meddelanden utges ett separat häfte, Statistisk information,
som omhänderhas av en sektion för allmänna ärenden inom
styrelsens lagbyrå. Det huvudsakliga arbetet med Sociala meddelanden utföres
av en redaktör vid sektionen, varjämte i fråga om Statistisk information
viss arvodesavlönad personal svarar för korrekturläsning samt personal vid
verkets bibliotek deltar i tidskriftens distribution m. m.
Uppgifter ur den officiella statistiken publiceras dessutom i ett flertal
andra tidskrifter som utges av statliga myndigheter, näringslivets organisationer
etc. Denna verksamhet beröres inte av den nu aktuella omorganisationen.
Ansvaret för utgivningen av övriga statistiska publikationer åvilar i huvudsak
de olika enheter som producerar statistiken. Av de årliga publikationerna
ingår flertalet i serien Sveriges officiella statistik (SOS). Bland de
tryckta statistiska årspublikationer som faller utanför serien nämner delegationen
Statistisk årsbok och Historisk statistik, vilka redigeras av centralbyråns
bibliotek, Årsbok för Sveriges kommuner, publikationen Sveriges
riksbank m. fl. Även en del månads- och kvartalsstatisfik publiceras i tryckt
form, t. ex. kommerskollegii månadsstatistik över handeln samt kvartalsstatistik
över införseln och utförseln, bank- och fondinspektionens uppgifter
om bankerna m. m. I form av stenciler och offsettryck utges indexmeddelanden
av socialstyrelsens byrå för socialvårds- och prisstatistik. Styrelsens
byrå för löne- och sysselsättningsstatistik utger Meddelanden från socialstyrelsens
femte byrå. Kommerskollegii statistiska byrå utger Statistiska
meddelanden med sammandrag av statistiska undersökningar i huvudsak
avsedda för pressen men även för andra konsumenter. Även statistiska centralbyrån
publicerar vissa undersökningsresultat i slencilerad form, och detsamma
gäller arbetsmarknadsstyrelsen.
Enligt ett i det föregående redovisat förslag skulle en särskild sektion
inom dokumentationsbvrån, redaktionen, i huvudsak svara för utarbetandet
av de statistiska tidskrifterna samt Statistisk årsbok och då så är aktuellt
Historisk statistik.
I samband med statistikens centralisering skulle enligt förslaget ske en
omläggning av tidskrifterna. Statistisk tidskrift skulle i framtiden
inskränkas till att huvudsakligen innehålla artiklar i metodfrågor, recensioner,
internationella spörsmål, bibliografier, personnotiser m. m. I en
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
ny tidskrift, tills vidare benämnd Allmän månadsstatistik, skulle
publiceras alla viktigare sifferuppgifter som framkommer per månad eller
per kvartal och som i betydande utsträckning tidigare publicerats i Statistisk
tidskrift, Kommersiella meddelanden och Sociala meddelanden: Statistisk
information. I fråga om vissa statistikgrenar, såsom statistiken över utlikeshandel,
löner m. m., där intresse föreligger för mera ingående uppgifter,
skulle endast vissa huvuddata publiceras i tidskriften, medan den detaljerade
informationen skulle ges i särskilda publikationer, övrigt statistiskt
material ur Statistisk tidskrift, Kommersiella meddelanden och Sociala meddelanden:
Statistisk information skulle ingå i en publikationsserie, tills vidare
benämnd Aktuell statistik, vilken även skulle innehålla åtskilligt
material som de tre berörda verken för närvarande publicerar i stencilfonm.
Det redaktionella ansvaret för utformningen av de olika publikationer
som skulle ingå i Aktuell statistik har förutsatts väsentligen komma att
åvila de olika ämnesbyråerna.
En av centralbyrån tillsatt arbetsgrupp för publiceringsfrågor har föreslagit,
att en betydande del av de statistiska publikationerna framgent franrställes
enligt offsetmetoden, som under förevarande betingelser ställer sig
billigare och snabbare än boktrycket. Statskontoret har i princip tillstyrkt
förslaget om inrättande av ett offsettryckeri vid centralbyrån.
I statistiska centralbyråns statskrivelse äskas medel för planering och utrustning
av ett sådant tryckeri. Centralbyrån begär, att ett reservationsanslag
anvisas på 125 000 kr., varav 100 000 kr. avses för anskaffning av maskinell
utrustning till tryckeriet och 25 000 kr. för avlöning åt anläggningens
chef m. m. under uppbyggnadsskedet. För bestridande av driftutgifterna för
anläggningen föreslås medel få disponeras från anslagsposterna till publikationstryck
och övriga expenser. Enligt centralbyråns mening bör verksamheten
vid offsetanläggningen vara affärsdrivande och lönesättningen delvis
beroende av marknadsläget.
III* Statistikproduktionen och statistiska centralbyråns arbetsuppgifter
1. Delegationens principiella syn på samordningen
Som motiv för statistikens centralisering anfördes i proposition 1960: 104
bl. a. att en koncentration av stora delar av statistikproduktionen skulle innebära
förbättrade organisatoriska betingelser för lösningen av en rad angelägna
samordningsfrågor. Genom centraliseringen skulle sålunda förutsättningar
skapas både för en innehållsmässig samordning de berörda statistikgrenarna
emellan och för en kostnadsbesparande produktionsteknisk rationalisering
av verksamheten. Vidare skulle man erhålla bättre möjligheter
till överblick över och enhetlig bedömning av såväl statistikbehov som resursfördelning.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
För att möjliggöra en rationell stordrift och bäst utnyttja fördelarna med
centraliseringen borde enligt propositionen överflyttningarna av verksamhet
till centralbyrån inte bli alltför begränsade. Ett mycket påtagligt samband
mellan statistik och administrativ verksamhet borde erfordras för att motivera
en bibehållen förläggning av statistik utanför centralbyrån.
Som en följd av bl. a. statistikdelegationens arbete samt centralbyråns
petita har aktualiserats ett flertal projekt innebärande utvidgningar av den
reguljära statistikproduktionen eller avseende särskilda undersökningar, till
stor del med sikte på senare utvidgningar. Delegationen understryker starkt,
att det i dagens läge föreligger ett angeläget behov av en omformning av
den berörda statistiken. Det är här fråga om krav dels på en utbyggnad av
statistiken, dels på en anpassning av bearbetningarna till nya frågeställningar
liksom på en höjning i övrigt av statistikens kvalitet. Det föreligger
vidare, anser delegationen, ett behov av en produktionsteknisk rationalisering
av verksamheten. Behoven att omforma verksamheten har uppstått genom
förändringar på såväl konsumentsidan, där efterfrågan på statistik
starkt expanderat, som producentsidan, där bl. a. tillkomsten av de elektroniska
databehandlingsmaskinerna radikalt ändrat förutsättningarna för statistikens
bearbetning.
Centraliseringen betraktar delegationen endast som ett led i samordningen
i stort. Därutöver krävs framför allt, att centralbyråns inre organisation blir
omformad. Det påpekas vidare bl. a., alt samordningen måste utsträckas till
att omfatta även sådana statistiska verksamhetsgrenar som kommer att ligga
utanför centralbyrån.
Delegationen har i sitt betänkande tills vidare i första hand inriktat sig
])å att utarbeta ett organisationsförslag för statistiska centralbyrån, medan
frågan om samordningen i stort tills vidare lämnats öppen. Delegationen uttalar
dock, att erfarenheterna tydligt visar att man, då man vall åstadkomma
en sådan samordning mellan verksamhet förlagd till organisatoriskt fristående
enheter, inte kan lita enbart till informella kontakter mellan de berörda
parterna utan att det krävs ett särskilt organ med ansvar för samordningen
i stort.
2. Synpunkter pa statistiska centralbyråns organisation och
arbetsuppgifter
Den organisatoriska utformningen av verksamheten inom centralbyrån
och tilldelningen av resurser för utvecklings- och rationaliseringsarbetet är
av helt avgörande betydelse för hur de med centraliseringen förknippade fördelarna
kommer att kunna förverkligas, framhåller delegationen. Det förhållandet
att samordningen och rationaliseringen för närvarande är starkt
eftersatta medför, att det särskilt under de närmaste åren krävs speciellt
stora arbetsinsatser för att genomföra den erforderliga anpassningen av statistiken.
Delegationen understryker dock, att rationaliseringsarbetet även i
26 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
framtiden bör ingå som en självklar del i centralbyråns fortlöpande verksamhet.
Statistiska centralbyråns huvuduppgift skall vara att såsom statistikproducent
svara för insamling, bearbetning och presentation av statistiska uppgifter,
härmed sammanhängande arkiv- och registervård samt sådan analys
av det insamlade materialet som erfordras för fullgörandet av denna uppgift.
I fråga om analysen skiljer delegationen på å ena sidan producentorienterad
analys, vilken avser prövning av materialets kvalitet och som i regel
bör utföras av centralbyrån, och å andra sidan konsumentorienterad analys,
som syftar till att draga slutsatser om den verksamhet som registreras genom
statistiken. Även om huvuddelen av det sistnämnda slaget av analys
kommer att ligga utanför centralbyrån kan det enligt delegationens mening
vara rationellt att den i viss utsträckning förlägges till verket. Ställning till
frågan om arbetsfördelningen får tagas från fall till fall och med beaktande
av t. ex. sådana förhållanden som förekomsten av lämpligt analysorgan och
risken för dubbelarbete.
I de fall, där ett i administrativt sammanhang insamlat material även
skall utnyttjas för statistiska ändamål anses det vara lämpligt att det från
statsmakternas sida fastställes, att materialet skall tjäna båda syftena. Enligt
delegationen bör därvid centralbyrån ha befogenheter att påverka insamlingens
och i förekommande fall bearbetningens uppläggning liksom att
genomföra erforderliga kvalitetskontroller på materialet.
I fråga om utformningen av organisationsenheterna och fördelningen av
arbetsuppgifter dem emellan har delegationen diskuterat två ytterlighetsfall,
nämligen dels en ämnesinriktad indelning, där alla arbetsuppgifter hänförliga
till en och samma statistikgren föres till samma organisationsenhet,
dels en funktionellt inriktad indelning, där alla arbetsuppgifter hänförliga
till en viss funktion i statistikproduktionen (granskning, bearbetning etc.)
föres till en och samma organisationsenhet. Nuvarande organisation av centralbyrån
utgör en kompromiss mellan dessa båda ytterlighetsfall. Den pågående
anpassningen till moderna metodologiska och tekniska hjälpmedel
innebär emellertid en tendens till förskjutning till en mera funktionellt inriktad
organisation. En övergång till en sådan förutsätter dock en mycket
genomgripande omdaning av statistikproduktionen, något som endast kan
genomföras på lång sikt. Delegationen räknar därför med att ämnesbyråerna
alltjämt måste komma att spela en starkt framträdande roll inom produktionen.
Varje ämnesbyrå förutsättes svara för ett flertal statistikgrenar. Delegationen
understryker, att fördelningen av dessa på byråer bör bestämmas med
hänsyn till de samordningsbehov som föreligger. Mot bakgrunden av olika
moment i samordningen har delegationen diskuterat skilda principer för
byi-åindelningen, nämligen gruppering efter:
1) kategori av uppgiftslämnare,
2) behov av samordning ur konsumentsynpunkt,
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
3) behov av vissa speciella fackkunskaper vid produktionen och
4) insamlings- eller bearbetningsteknik.
Den gruppering av statistikgrenarna på byråer som delegationen stannat
för bygger väsentligen på principen om indelning efter kategori av uppgiflslämnare,
men vissa avsteg har gjorts från denna huvudprincip.
3. Planerings- och samordningsfunktionerna
Den statliga statistiken har hittills i hög grad haft karaktären av ett år
från år fast program av statistikgrenar. Delegationen iräknar med att produktionen
även för den närmaste framtiden kommer att domineras av sådana
stående arbetsuppgifter. Visserligen bör det ske en viss löpande översyn
av statistiken med anpassning av verksamheten till nya förutsättningar,
men en mycket stor del av samordningsproblemen liksom även problemen
i samband med den tekniska rationaliseringen är dock enligt delegationen
av den karaktären att de måste beaktas redan vid planeringen av nya statistikgrenar
och vid mera genomgripande omläggning av äldre produktion.
Delegationen framhåller, att det skall vara ämnesbyråernas uppgift att
svara för den löpande statistikproduktionen i enlighet med givna riktlinjer;
behovet av samordning mellan byråerna gäller då i första hand resursutnyttjandet.
För varje år bör göras en budgetering i reala och finansiella termer
för det närmaste budgetåret. I anslutning till petita får förutsättas en motsvarande
plan för det budgetår för vilket medel äskas. Planerna får sedan
under året följas upp genom en löpande driftkontroll, varigenom erforderliga
korrigeringar och omdispositioner möjliggöres samtidigt som underlag
erhålles för nästa års plan. Budgeteringen och driftkonlrollen skulle sålunda
bl. a. ge underlag för planeringsarbetet och därmed utvisa var rationaliseringsåtgärder
bör insättas.
Resursplaneringen bör emellertid sträcka sig över en längre period än de
närmaste två åren och måste ingå såsom ett led i den mera långsiktigt inriktade
verksamheten med ny- eller omplanering av statistik och utarbetandet
av skilda hjälpmedel för denna verksamhet.
Omfattningen av de arbetsuppgifter som är förknippade med planeringen
och samordningen gör det enligt delegationens uppfattning nödvändigt att
utanför ämnesbyråerna förlägga organ och personal med särskild uppgift
att biträda verkschefen med planering och samordning av verksamheten.
Som stöd för denna verksamhet är det, framhåller delegationen, nödvändigt
att utveckla vässa särskilda hjälpmedel, bl. a. budgeteringen och driftkontrollen,
regelmässiga konsument- och uppgiftslämnarkontakter, utarbetandet
av standards för definitioner och klassificeringar, samt utarbetandet av
referensramar för statistikproduktionen.
Samtidigt betonar delegationen, att man i planeringsarbetet måste tillgodogöra
sig erfarenheterna av det praktiska arbetet med statistikproduktionen
liksom den speciella ämnes- och materialkunskap som finns represente
-
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1362
rad på ämnesbyråerna. Personalen vid dessa byråer har hittills i regel inte
varit tillräcklig för att vid sidan av det löpande arbetet genomföra annat än
en fortlöpande översyn av statistiken. Inte heller i fortsättningen bör enligt
delegationen ämnesbyråemas personal dimensioneras med tanke på att den
skall kunna räcka till för mera omfattande planeringsuppgifter eller infe
regelbundna specialundersökningar. I stället bör antingen ämnesbyråerna
temporärt tilldelas särskilda resurser för ändamålet eller också kan personal
därifrån tillfälligt friställas för att deltaga i planeringen.
4. Rekryterings- och utbildningsfrågor
Det är enligt delegationens mening av väsentlig betydelse, att förutsättningar
skapas för rekrytering av personal i tillräcklig omfattning och med
de kvalifikationer som erfordras för den nya organisationen. I den hårdnande
konkurrensen har den privata sektorn genom en friare och mera differentierad
lönesättning haft lättare att få sina behov tillgodosedda än den
statliga sektorn. Delegationen påpekar också, att det inom statsförvaltningen
under senare år skett en ökning av antalet tjänster för planerings- och
utredningsverksamhet. Det är viktigt, framhåller delegationen, alt det sker
en riktig avvägning av resurserna mellan de olika leden i den process som
statistikproduktionen och dess utnyttjande för olika slag av analys utgör.
I sammanhanget påpekas, att en bristande balans mellan statistikproduktionen
och de led som utnyttjar dess resultat bl. a. medför tendenser till en ur
kostnadssynpunkt inte försvarbar decentralisering av statistikproduktionen
genom att de analyserande organen blir benägna alt påbörja egen statistik.
Omvandlingen av statistikproduktionen har vidare medfört, att den akademiskt
utbildade arbetskraften i väsentligt ökad omfattning måste inriktas
på nya och mera kvalificerade arbetsuppgifter i samband med statistikens
planering. En anpassning av lönerna efter dessa nya krav måste ske.
En annan konsekvens av statistikens bearbetningstekniska utveckling och
övergången till en mer detaljerad planering och standardisering av hela produktionsprocessen
i samband med utnyttjandet av elektronisk databehandling
är att det inte i samma utsträckning blir nödvändigt för den akademiskt
utbildade personalen att genom löpande instruktioner leda arbetsprocessen.
Därigenom möjliggöres en viss överflyttning av arbetsuppgifterna
till personal med lägre kvalifikationer, vilket emellertid ställer ökade krav
på denna personal.
Det förhållandet att kraven på kvalifikationer hos den akademiskt utbildade
arbetskraften ökas medför visserligen ökade kostnader per tjänsteman,
men enligt delegationens uppfattning torde samtidigt kunna ske en minskning
vad gäller antalet tjänstemän för viss statistikproduktion.
Trots att de nämnda åtgärderna väntas medföra en förbättring av rekryteringsmöjligheterna
befarar delegationen, att det på kort sikt kan komma
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1062
29
att bli svårt att fylla behovet av arbetskraft. Bl. a. med hänsyn härtill föreslår
delegationen en viss flexibilitet i lönesättningen, vilket markerats med
att vissa byrådirektörs- och förste aktuarietjänster föreslås inrättade som
tjänster i högst en viss lönegrad.
För att på kort sikt åstadkomma ett bättre utnyttjande av den arbetskraft
som kommer att stå till buds kan enligt delegationen särskilda åtgärder
vidtagas. Delegationen pekar på angelägenheten av att vidareutbilda den
akademiskt utbildade personalen och på möjligheterna att inom vissa statistikgrenar
delegera arbetsuppgifter till annan personal. I vissa fall kan
det därvid vara lämpligt att i mellanlönegrader rekrytera personal med viss
speciell utbildning, i andra fall kan problemet lösas genom utbildning av
kanslister. För de sistnämnda är det enligt delegationens mening lämpligt
att anordna särskilda kurser inriktade på statistikproduktionens speciella
behov. Delegationen föreslår, att frågan om utformningen av sådana kurser
närmare utredes.
IV. Delegationens förslag till statistiska centralbyråns organisation
och verksamhet
I. Förslagets inriktning
Enligt det i proposition 1960: 104 fastställda tidsschemat skall den första
och mest omfattande etappen i centraliseringen genomföras under budgetåret
1962/63. Det är enligt delegationens uppfattning mycket angeläget, att
tidsschemat därvidlag kan hållas. Delegationen har därför sett som sin viktigaste
uppgift att utforma ett förslag till organisation för statistiska centralbyrån
från och med tidpunkten för överflyttningen, även om detta medför,
att senare vissa justeringar kan bli nödvändiga.
Delegationen framhåller, att man även normalt måste räkna med en fortgående
förändring i statistikproduktionens förutsättningar, som kommer
att ställa krav på en anpassning av organisationen och arbetsfördelningen
mellan olika enheter. Delegationen har därför strävat efter att utforma organisationen
så, att förändringar av det slag som kan väntas bli nödvändiga
som följd av den fortsatta centraliseringen och av den framtida organisationen
av samhällets statistikproduktion i stort skall kunna genomföras
inom ramen för organisationen. Delegationen understryker, att en tendens
till förskjutning i arbetsfördelningen mot en mer funktionellt inriktad organisation
gjort sig gällande, delvis på grund av tillkomsten av datamaskiner
och behovet av att i verksamheten utnyttja specialiserad arbetskraft.
Sådana förskjutningar kan enligt delegationen endast växa fram successivt
och parallellt med den omläggning som kan komma att ske beträffande statistikens
innehåll och kvalitet.
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
2. Organisationsplanen i stort
Delegationen föreslår, att den statistiska verksamheten vid centralbyrån
från och med budgetåret 1962/63 organiseras på sju ämnesbyråer, en maskincentral,
ett utredningsinstitut, en dokumentationsbyrå, en administrativ
byrå samt en planerings- och samordningsavdelning med ställning som
stabsorgan. Delegationen föreslår vidare inrättandet av en särskild tjänst
som produktionschef med ansvar för samordningen av den löpande verksamheten
inom ämnes- och servicebyråerna. Tills vidare förutsättes även
folkbokföringsbyrån ingå i verket. Delegationen har dock inte prövat frågan
om denna byrås organisation, och de förslag beträffande tjänster m. m.
som redovisas i det följande gäller inte byrån. Ytterligare en ämnesbyrå
beräknas komma att inrättas i samband med den beslutade överföringen
under 1963/64 av de arbetsuppgifter som för närvarande åvilar socialstyrelsens
femte byrå samt av vissa arbetsuppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen.
Förslaget innebär, att en ämnesbyrå inrättas för vart och ett av följande
ämnesområden:
1. jordbruksstatistik,
2. industristatistik,
3. handels-, samfärdsel- och prisstatistik,
4. finansstatistik,
5. befolkningsstatistik,
6. rättsstatistik,
7. undervisningsstatistik,
8. arbetsmarknadsstatistik (preliminärt förslag för 1963/64).
Fördelningen av arbetsuppgifter mellan byråerna har i huvudsak skett
med utgångspunkt från uppgiftslämnarkategori. Vissa avsteg från denna
princip har dock gjorts. De mest påtagliga undantagen utgör byrån för finansstatistik
och byrån för arbetsmarknadsstatistik. Anledningen till att
delegationen inte föreslagit, att verksamheten inom dessa två områden skall
uppdelas efter uppgiftslämnarkategori, är att den fäst särskilt avseende vid
de många beröringspunkter som föreligger mellan de olika undersökningarna
inom var och en av dessa två kategorier av statistik och vid det behov
av speciell fackkunskap som är förenat med produktionen av dessa statistikgrenar.
Vad beträffar de olika chefstjänsterna föreslås, att tjänsterna som produktionschef
och som planeringschef placeras i Bp 4. Cheferna för ämnesbyråerna
föreslås bli placerade i Bo 1 vad beträffar byråerna 1—5 samt i
Ao 26 vad beträffar byrån för rättsstatistik och byrån för undervisningsstatistik.
Chefen för dokumentationsbyrån föreslås likaledes bli placerad i Ao
26 samt cheferna för maskincentralen och utredningsinstitutet i Be 1. Chefen
för den administrativa byrån föreslås tills vidare placeras i Ag 26.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Delegationen framhåller med anledning av den föreslagna placeringen av
chefstjänsterna för byråerna för rättsstatistik och undervisningsstatistik, alt
det vid de ytterligare överföringar av statistik till verket, som kan komma
att ske, eller vid startandet av ny statistik kan visa sig lämpligt att infoga
de arbetsuppgifter som åvilar nämnda enheter i större byråer, vars sammansättning
inte för närvarande kan överblickas. Delegationen föreslår, att
en särskild avlöningsförstärkning om 3 600 kr. per år skall utgå till de två
byrådirektörerna med chefsställning vid ämnesbyråer.
Delegationen har låtit kravet på flexibilitet i organisationen komma till
uttryck bl. a. på så sätt, att den inskränkt sig till att då det gäller personalen
vid de enskilda ämnesbyråerna ange de ledande befattningarna, d. v. s.
byråchefs- och byrådirektörstjänsterna. Vad övriga tjänster vid ämnesbyråerna
beträffar har endast fixerats det för verket totala antalet i varje lönegrad.
Vidare har delegationen föreslagit, att byrådirektör stjänst som inte är
chefstjänst för byrå liksom tjänst i lönegrad A 23 skall upplagas såsom
extra ordinarie tjänst i högst den angivna lönegraden.
3. Verksamheten inom de olika byråerna
Byrån för jordbruksstatistik
Byrån föreslås svara för samma arbetsuppgifter som för närvarande åligger
centralbyråns byrå för jordbruksstatistik, inbegripet de utvidgade uppgifterna
i samband med de objektiva skördeuppskattningarna och det permanenta
skördeskadeskyddet. I enlighet med centralbyråns förslag bör medel
för avlöningar till den personal inom ämbetsverket, som fortlöpande erfordras
för den centrala ledningen av de förstnämnda och för genomförande
av verkets administrativa uppgifter i samband med det sistnämnda, överföras
från anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd
till verkets avlöningsanslag, vilket medför en ökning av detta med 240 000
kr. och en minskning av förstnämnda anslag med 229 000 kr. Skillnaden
hänför sig till föreslagna tjänsteförändringar.
I den mån det senare visar sig lämpligt med överföring av skogsstyrelsens
skogs- och flottningsstatistik, jordbruksnämndens löpande statistik
och lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökningar kan det enligt
delegationen bli aktuellt att förlägga denna statistik till byrån.
Byrån anses böra förestås av en byråchef i Bo 1. Inom byrån föreslås vidare
tre tjänster som högst byrådirektör i Ae 26. Dessa är avsedda, en för
de objektiva skördeuppskattningarna, en för det permanenta skördeskadeskyddet
och en för den övriga statistiska verksamheten. Vid sektionen för
de objektiva skördeuppskattningarna anses vidare böra finnas en tjänst
som högst byrådirektör i Ae 24 motsvarande den av verket föreslagne statsagronomen.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Byrån för industristatistik
Byrån föreslås svara för de arbetsuppgifter som för närvarande åligger
sektionerna för industristatistik samt för kvartals- och lagerstatistik inom
kommei skollegii statistiska byrå samt därutöver för den inom kommerskollegium
utbyggda korttidsstatistiken. Vid en överföring till centralbyrån
av konjunkturbaromelrarna för industrin bör även ansvaret för dessa förläggas
till byrån. Denna anses böra förestås av en byråchef i Bo 1. Vidare
föreslås för byrån två tjänster som högst byrådirektör i Ae 26.
Delegationen har intet att erinra mot det i det föregående redovisade förslaget
till vissa utvidgningar av elstatistiken. Kostnaderna härför anses dock
till en del tills vidare böra belasta anslaget till särskilda undersökningar.
Vidare har i ett föregående avsnitt redovisats ett förslag till utbyggnad av
korttidsstatistiken. Förslaget avser dels summarisk kvartalsstatistik över
investeringar och lager för industrin, dels en första etapp avseende verkstadsindustrin,
ingående i en mera omfattande och i detalj genomarbetad
statistik över produktion, order, lager m. m. och samordning av denna med
ledan befintlig korttidsstatistik för respektive bransch. Som även angivits
i det föregående har Industriens utredningsinstitut föreslagit ett överförande
till den statliga sektorn av industriförbundets månatliga produktionsvolymindex
för industrin samt den halvårsvis insamlade orderstatistiken för
verkstadsindustrin. Delegationen förordar, att nämnda överföringar kommer
till stånd under 1962/63, och förutsätter härvid, att orderstatistiken infogas
i programmet för utbyggnaden av korttidsstatistiken för verkstadsindustrin.
Delegationen finner det angeläget, att en utbyggnad av korttidsstatistiken
kommer till stånd, och tillstyrker de uppdragna riktlinjerna härför.
Sammanlagt beräknar delegationen för här berörda projekt inom byrån
en förstärkning med två tjänster som högst förste aktuarier i Ae 23, två
förste aktuarier i Ae 21, en amanuens, 1/2 kanslist, ett kanslibiträde och två
kontorsbiträden.
Byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik
Byrån föreslås svara för de arbetsuppgifter som nu åvilar sektionerna för
utrikeshandelsstatistik, för sjöfarts- och kooperationsstatistik samt för partiprisindex
inom kollegii statistiska byrå. Till byrån föreslås därutöver bli
förlagda dels utarbetandet av konsumentprisindex, som nu åvilar socialstyielsens
fjärde byrå, dels arbetet med pris- och volymindex för utrikeshandeln
och med råvaruprisindex, vilket nu åvilar konjunkturinstitutet. Vidare
föreslås att från och med 1963/64 detalj handelsstatistiken överföres till byrån
från socialstyrelsens femte byrå och att den under planering varande
varuskattestatistiken inlemmas bland byråns ordinarie arbetsuppgifter, om
den ges permanent karaktär. Delegationen har utgått från att kooperationsstatistiken
tills vidare liksom förut finansieras av Kooperativa Förbundet.
33
Kungl. Maj.ts proposition nr it3 år 1962
Det förutsattes vidare, att beräkningarna av försvarsprisindex liksom för
närvarande bekostas av medel från försvarsdepartementets huvudtitel. Byrån
bör enligt delegationen förestås av en byråchef i Bo 1, och vidare anses
böra finnas två tjänster som högst byrådirektör i Ae 26. Den ene av dessa
tjänstemän avses förestå en sektion för utrikeshandels- och sjöfartsstatistik
och den andre disponeras för kvalificerade arbetsuppgifter inom prisstatistikens
område. Till följd av övergång till maskinell bearbetning föreslås
vidare en personalminskning med ett kontorsbiträde.
Det i det föregående redovisade förslaget till överföring av vissa arbetsuppgifter
från tullverkets statistiska avdelning tillstyrkes av delegationen,
överföringen anses medföra en höjning av statistikens kvalitet, och vidare
uppnås en högre utnyttjandegrad för centralbyråns dataanläggning samt
sannolikt ett visst, ehuru åtminstone till en början obetydligt, förbilligande.
Delegationen godtar också det föreslagna tidsschemat för överflyttningen av
maskinbearbetningarna m. m. från tullverket.
Delegationen kan tills vidare tillstyrka, att konlrollstansningen skall vara
oförändrad och att exportförgranslcningen bibehålies.
Delegationen finner det ändamålsenligt, att man inte nu binder sig för någon
överflyttning under 1962/63 av arbetet med utarbetandet av specialuppgifter
till statliga och enskilda konsumenter. Delegationen utgår dock
från att en överföring av bearbetningen av sådana uppgifter sker i den utsträckning
det visar sig möjligt att under budgetåret hinna infoga dem i databehandlingsprocessen.
Kostnaderna för dylika sammanställningar får debiteras
beställarna.
Delegationen förutsätter, att någon ändring av personalen vid kommerskollegii
nuvarande sektion för utrikeshandelsstatistik inte sker 1962/63.
Delegationen räknar emellertid med att en minskning av biträdesstyrkan
skall kunna genomföras under 1963/64 genom övergången till automatisk
databehandling.
Byrån för finansstatistik
Till byrån föreslås permanent bli förlagd kommunalstatistik (inklusive
kreditmarknadsstatistiken för kommuner), vinststatistik och sparbanksstatistik.
Vidare föreslås att byråns arbetsuppgifter utvidgas till att innefatta
den ytterligare kreditmarknadsstatistik som kan komma att införas för
företag. De tre förstnämnda statistikgrenarna utarbetas för närvarande
inom centralbyråns nuvarande avdelning för ekonomisk statistik. Även övriga
dit nu förlagda statistikgrenar — taxerings- samt inkomst- och förmögenhetsstatistiken,
personalstatistiken för offentlig verksamhet och varuskattestatistiken
— anses böra kvarligga budgetåret 1962/63. De båda sistnämnda
statistikgrenarna förutsättes dock komma att överföras till andra
byråer budgetåret 1963/64. Då det för närvarande råder oklarhet på ett antal
punkter av direkt betydelse för den framtida omfattningen och inrikt
-
3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 113
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
ningen av arbetet vid byrån, kan det bli aktuellt att taga byråns ställning
under omprövning i ett senare skede av delegationens arbete. Byrån bör enligt
delegationen förestås av en byråchef i Bo 1. Inom byrån anses vidare
böra finnas en tjänst som högst byrådirektör i Ae 26.
Byrån för befolkningsstatistik
Byrån anses böra svara för de nu till centralbyråns avdelning för befolkningsstatistik
förlagda statistikgrenarna, befolkningsstatistiken, befolkningsregistret
och valstatistiken. Vidare föreslås det centrala bilregistret, som för
närvarande är knutet till centralbyråns maskincentral, förlagt till byrån.
Tidpunkten för överföringen anses böra avvägas så, att olägenheter i möjligaste
mån undvikes i pågående arbete med införande av automatisk databehandling
för registret. Vidare kan det bli aktuellt att senare till byrån
förlägga även taxerings- samt inkomst- och förmögenhetsstatistiken, vilken
tills vidare förts till byrån för finansstatistik.
Byrån bör enligt delegationen förestås av en byråchef i Bo 1. Inom byrån
anses vidare böra finnas en tjänst som högst byrådirektör i Ae 26. Vid dimensioneringen
av sitt förslag till antalet förste aktuarietjänster i Ae 21 har
delegationen beaktat den av centralbyrån föreslagna förste aktuarietjänsten
på bilregistret. Vidare har en personalbesparing med två biträden på bilregistret
och sammanlagt tre biträden på befolkningsregistret beaktats vid bestämningen
av antalet biträdestjänster.
Byrån för rättsstatistik
Byrån anses tills vidare böra svara för de statistikgrenar, vilka vid nuvarande
organisation av centralbyrån är förlagda till avdelningen för rättsstatistik.
Byråns framtida arbetsuppgifter blir i stor utsträckning beroende av
ytterligare överväganden, t. ex. angående förläggningen av fastighetsprisstatistiken,
statistiken över vägtrafikolyckor, äktenskapsregistret och socialvårdsstatistiken,
och kan således inte för närvarande klart överblickas. Med
hänsyn härtill anses byrån tills vidare böra förestås av en byrådirektör i
Ao 26. Med denna tjänst bör vara förenad en avlöningsförstärkning om
3 600 kr. per år.
Byrån för undervisningsstatistik
Byrån anses böra svara för den nuvarande avdelningen för undervisningsstatistik
åvilande uppgifter att utarbeta skolstatistik och statistik över högre
studier. Vidare bör statistiken över skolungdomens yrkesplaner, vilken för
närvarande utarbetas inom arbetsmarknadsstyrelsen, överföras till byrån i
samband med överflyttningen 1963/64 av styrelsens sysselsättningsstatistik
för skogsbruket och andra eventuellt vid denna tid aktuella överföringar av
statistik från styrelsen.
Byrån anses tills vidare böra förestås av en byrådirektör i Ao 26. Även
med denna tjänst bör vara förenad avlöningsförstärkning om 3 600 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr ii3 år 1962
35
Byrån för arbetsmarknadsstatistik
Delegationen är inte nu beredd att taga definitiv ställning till inrättandet
av denna byrå. Den kan under alla omständigheter organiseras först budgetåret
1963/64 i samband med att ansvaret för de arbetsuppgifter som nu åligger
socialstyrelsens femte byrå överföres till centralbyrån.
Maskincentralen
Maskincentralen föreslås få samma arbetsuppgifter och anslagskonstruktion
som hittills med undantag av att det där befintliga mindre offsettryckeriet
bör överföras till den administrativa byrån. Chefstjänsten föreslås fortfarande
vara placerad i Be 1. I samband med överföringen av kommerskollegii
statistiska byrå 1962/63 får maskincentralen övertaga de maskinbearbelningar
som nu utföres vid byråns hålkortssektion.
Utredningsinstitutet
Institutet anses i fortsättningen böra ha samma arbetsuppgifter som för
närvarande, dock att uppgiften att tjänstgöra som verkets expertorgan beträffande
stickprovsmetodiken bör bortfalla. Behovet av expertis på detta
fält bör enligt delegationen tillgodoses genom planerings- och samordningsavdelningen.
Det förutsättes att arbetskraftsundersökningarna senare överföres
till en ämnesbyrå. Verksamheten bedrives anslagstekniskt sett på affärsmässig
basis, varvid dock chefen för institutet avlönas med medel från
centralbyråns avlöningsanslag. Delegationen finner det önskvärt, att de ekonomiska
villkoren för institutets verksamhet successivt omformas i riktning
mot högre kostnadstäckning.
Chefen för utredningsinstitutet anses böra placeras i Be 1 mot för närvarande
Ae 26.
Dokumentationsbyrån
De av centralbyrån föreslagna permanenta och tillfälliga förstärkningarna
av bibliotekets personal, avseende ett biblioteksbiträde i Ae 7 samt ett kanslibiträde
i Ag 7 på halvtid ävensom en bibliotekarie med arvode motsvarande
högst A 21, kan delegationen tillstyrka.
Även vad gäller arkivet anser delegationen det nödvändigt med en förstärkning
för att detta skall kunna vårdas och hållas tillgängligt för allmänheten
och forskningsverksamheten enligt gällande föreskrifter. Delegationen
inräknar i sitt förslag medel för en tjänst som högst arkivarie i Ae 23 och en
expeditionsvakt i A 7 utöver nuvarande resurser.
Beträffande tidskrifterna föreslår delegationen, att det redaktionella ansvaret
för Kommersiella meddelanden övertages av centralbyrån från och
med den 1 juli 1962 samt att utgivningen av nämnda tidskrift liksom av
Statistisk tidskrift i dess nuvarande form upphör med utgången av 1962.
Från och med 1963 startas Statistisk tidskrift i ny version samt vidare en
ny tidskrift, Allmän månadsstatistik, och en ny publikationsserie, Aktuell
36 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1!)62
statistik. I samband härmed nedlägges Sociala meddelanden: Statistisk information.
Av centralbyrån föreslagna personella resurser för redaktionen kan delegationen
tillstyrka. För den del av erforderligt förberedelsearbete som kan
beräknas pågå under 1962/63 samtidigt som Kommersiella meddelanden utges
beräknar delegationen under avlöningsanslaget ett engångsbelopp på
20 000 kr. utöver vad som upptagits av centralbyrån, motsvarande en redaktör
i Ag 23 och en kontorist i Ag 9 under ett halvår.
Av centralbyrån föreslagen organisation av informationssektionen kan delegationen
tillstyrka.
Slutligen föreslår delegationen att dokumcntationsbyråns chef placeras i
Ao 26.
Administrativa byrån
Den av centralbyrån föreslagna organisationen skulle enligt delegationens
uppfattning i stort sett tillgodose de krav som bör ställas på byrån i det utvidgade
verket. Delegationen föreslår därför — med viss modifikation beträffande
ekonomisektionen — att den administrativa enheten organiseras
i enlighet med centralbyråns förslag. Delegationen finner det med hänsyn
till utökningen av verksamheten inom kassa- och bokföringsdetaljen och
sektionen för inre tjänster motiverat med en ökning av antalet biträdestjänster
inom byrån (utöver de av centralbyrån föreslagna ökningarna för
telefonväxeln) med ett kanslibiträde i Ae 7 och två kontorsbiträden. Antalet
expeditionsvakter vid byrån bör enligt delegationen utökas med tre tjänster
i A 7, häri inräknat den av centralbyrån föreslagna utökningen med en
sådan tjänst.
Då delegationen bedömer det vara möjligt att genom inrättande av ett
offsettryckeri uppnå rationalisering och förbilligande av publiceringsverksamheten
vid verket, tillstyrkes det av centralbyrån på denna punkt framlagda
förslaget. Avsikten är att verksamheten skall ges formen av affärsdrivande
verksamhet.
Frågan om organisationen av budgeteringen och driftkontrollen inom
centralbyrån är för närvarande föremål för utredning i samarbete mellan
verket och delegationen. I avvaktan på resultatet av denna utredning inskränker
sig delegationen till att föreslå, att resurser för försök med och utveckling
av budgeteringen och driftkontrollen beräknas under anslaget till
särskilda undersökningar. Denna försöksverksamhet anses böra ledas av en
tjänsteman som tillika fungerar som chef för ekonomisektionen. Lönen bör
bestämmas till Ag 24. På motsvarande sätt bör chefstjänsten för driftkontrolldetaljen
med hänsyn till utredningsarbetet bestämmas till Ag 21.
Med hänsyn till att den framtida omfattningen av budgeteringen och
driftkontrollen för närvarande inte kan överblickas är delegationen inte beredd
att nu lämna ett definitivt förslag om lönegradsplaceringen för administrativa
byråns chef. Denna tjänst föreslås tills vidare bli placerad i Ag
26. Delegationen anser det lämpligt, att även i fortsättningen en del av kost
-
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
naderna för kansliet bestrides med inkomstmedel från de affärsdrivande
verksamhetsgrenarna inom verket.
4. Stabsfunktioner
För att de med centraliseringen avsedda förbättringarna skall kunna
komma till stånd, erfordras — såsom berörts i det föregående — en fast
samordning byråerna emellan vad gäller såväl den löpande produktionsprocessen
som den mera långsiktigt inriktade planeringsverksamheten. Ansvaret
för åstadkommande av denna samordning åvilar ytterst verkschefen.
Med hänsyn till omfattningen av samordningsuppgifterna ansågs i propositionen
1960: 104 ett starkt behov av avlastning av arbete från verkschefen
föreligga. Delegationen föreslår, att den för nämnda uppgifter erforderliga
personalen organiseras som stab åt verkschefen. Den föreslås omfatta
dels en särskild tjänst som produktionschef med ansvar för den löpande driften,
dels en särskild planerings- och samordningsavdelning under ledning av
en planeringschef. Vidare har delegationen i det föregående föreslagit, att
den administrativa byrån skall tills vidare ha ansvaret för den för planeringsocli
samordningsverksamheten betydelsefulla budgeteringen och driftkontrollen.
Härutöver är det emellertid nödvändigt, att man i planeringsarbetet
tillgodogör sig den sakkunskap och erfarenhet av det praktiska arbetet
med statistikproduktionen som finns representerad inom ämnesbyråerna.
Delegationen understryker dock vikten av att personal som skall utföra mer
krävande utvecklings- och rationaliseringsarbeten i regel inte samtidigt har
att svara för arbetsuppgifter i samband med den löpande statistikproduktionen.
Produktionschef en skall enligt delegationen under verkschefen ha det
högsta ansvaret för den löpande verksamheten inom ämnesbyråerna, maskincentralen,
utredningsinstitutet och dokumentationsbyrån samt för att
denna verksamhet bedrives i enlighet med på förhand utarbetade riktlinjer.
Produktionschefen skall som driftledare ha ansvaret för att verksamheten
utformas till så låga kostnader som möjligt och taga initiativ till rationaliseringar
av verksamheten. Vidare skall produktionschefen med hjälp av
chefen för den administrativa byrån svara för utarbetandet av petitaunderlag.
Till produktionschefen avses även efter verkschefens bedömande kunna
delegeras andra arbetsuppgifter. Med hänsyn till angivna krav och det
betydande ansvar som kommer att åvila produktionschefen föreslår delegationen
att tjänsten placeras i Bp 4.
Planerings- och samordningsavdelningen avses att efter verkschefens bestämmande
såsom dennes stabsorgan svara för att inom centralbyråns verksamhetsområde
sker en samordning av statistikproduktionen med avseende
på innehåll och utformning samt att produktionen bedrives med effektivast
möjliga utnyttjande av tillgängliga metoder. Avdelningen skall vidare
bl. a. ha att taga initiativ till ny- eller omplanering av statistik, svara för
38
Kungi. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
utarbetandet av riktlinjer och hjälpmedel för detta utvecklingsarbete och i
vissa fall leda detta samt granska sådana förslag till ny eller omlagd statistik
vilka utarbetats inom ämnesbyråerna. Då den inom centralbyrån organiserade
metodgruppens arbete med utarbetandet av statistiska och andra
metoder för statistikproduktionen ingår som en integrerande del i det angivna
planeringsarbetet, bör denna grupp infogas i planerings^ och samordningsavdelningen.
Det är enligt delegationen väsentligt, att det finns möjlighet att såsom
extra ordinarie tjänstemän anställa sådan expertis som varaktigt bör knytas
till verket. Samtidigt framhålles önskvärdheten av att möjligheter till en flexibel
lönesättning bibehålies. Enligt delegationens uppfattning tillgodoses båda
dessa önskemål, om de för den nuvarande metodgruppen avsedda medlen
till en del utbytes mot medel för extra ordinarie tjänster.
Centralbyrån har förstärkt ämnesbyråerna med fyra s. k. systemmän, av
vilka två bekostats med medel som friställts genom rationaliseringar och
två med medel som stått till förfogande genom att experter till metodgruppen
inte kunnat rekryteras i avsedd omfattning. Delegationen föreslår, att antalet
utrednings- och systemmän tills vidare begränsas till fyra tjänster som
högst förste aktuarie i Ae 23 med placering vid planerings- och samordningsavdelningen
för att kunna ställas till ämnesbyråernas förfogande enligt nuvarande
principer.
Med hänsyn till de höga krav på kvalifikationer som måste ställas på avdelningens
chef och det betydande ansvar som kommer att åvila honom föreslår
delegationen, att tjänsten inrättas som planeringschef i Bp 4.
Arbetsuppgifterna inom planerings- och samordningsavdelningen kommer
delvis att utgöras av uppgifter som med nuvarande anslagspraxis skulle
ha bekostats med utnyttjande av statistiska centralbyråns anslag till särskilda
undersökningar eller dess motsvarigheter inom kommerskollegium och
socialstyrelsen. Ehuru detta arbete under olika tider kommer att inriktas på
olika projekt, kommer emellertid ett sådant arbete att ständigt behöva pågå.
Det föreligger därför enligt delegationen ett permanent behov av utredningspersonal
liksom ett behov av att skapa kontinuitet i planeringsarbetet,
vilket gör det nödvändigt med fastare anställningsformer även för denna personal.
Medel för dessa tjänster anses till en de] böra erhållas genom avräkning
mot anslaget till särskilda undersökningar.
Delegationen föreslår, att den permanenta personalen inom planeringsoch
samordningsavdelningen, bortsett från icke akademiskt utbildade tjänstemän,
till en början inskränkes till att förutom chefen omfatta två tjänster
som högst byråchef i Be 1, tre tjänster som högst byrådirektör i Ae 26, tre
tjänster som högst förste aktuarie i Ae 23 (varav en för arbeten berörande
nationalräkenskapen), en tjänst som förste aktuarie i Ae 21 samt en amanuens.
Därtill kommer de tidigare berörda fyra tjänsterna som högst förste
aktuarie i Ae 23 för utrednings- och systemmän för ämnesbyråerna.
Som en konsekvens av delegationens förslag angående personal inom pla
-
39
Iiungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
nerings- och samordningsavdelningen bör eu avräkning ske från andra anslagsäskanden
enligt följande. Från anslagsposten Ersättning till expertis,
som för budgetåret 1961/62 uppgick till 338 000 kr„ avräknas dels 50 000 kr.
motsvarande för budgetåret 1961/62 anvisade medel för samordningsuppgifter
i samband med centraliseringen, dels 116 000 kr. i samband med inrättandet
av extra ordinarie tjänster för en byråchef och två byrådirektörer
i A 26. Återstående 172 000 kr. bör utnyttjas för anställande av ytterligare
metodexpertis och anlitande av vetenskaplig expertis. Merkostnaden för
föreslagna utrednings- och systemmän — utöver de två systemmän som nu
bekostas från avlöningsanslaget — bestrides genom indragning av vissa på
byråerna inte permanent fördelade biträdestjänster. Vidare har för övriga
föreslagna extra ordinarie tjänster gjorts en avräkning med 250 000 kr. mot
under anslaget för särskilda undersökningar föreslagna medel samt för biträdespersonal
med ytterligare 44 000 kr.
I enlighet med vad som angivits i proposition 1960: 104 begränsar sig delegationen
nu till att föreslå, att den för konsumentprisindexberäkningarna
särskilt inrättade indexnämnden överföres från socialstyrelsen till statistiska
centralbyrån. Chefen för socialstyrelsen, som för närvarande är ledamot
och ordförande i nämnden, bör härvid ersättas med chefen för centralbyrån,
medan nämnden i övrigt bör vara oförändrad.
5. Verksledning
Enligt centralbyråns nuvarande instruktion äger verkschefen ensam beslutanderätt
i ärende, i vars prövning han deltar, med undantag för vissa
frågor rörande åtal och disciplinär bestraffning. Cheferna för verkets avdelningar
har ställning som ledamöter i centralbyrån och är i regel föredragande
i ärenden som gäller den egna avdelningen. Vid föredragning och avgörande
av vissa viktigare frågor bör enligt instruktionen samtliga ledamöter
närvara. Med hänsyn till den omfattning verksledningen skulle få med nuvarande
konstruktion, 16 personer, bör denna enligt delegationens uppfatting
inte bibehållas. Delegationen föreslår, att den för de närmaste åren provisoriska
verksledningen skall bestå av generaldirektören, produktionschefen
och planeringschefen. Verkschefen avses ensam skola ha beslutanderätten,
utom i de frågor som avses i 23—26 §§ i allmänna verksstadgan. Föredragande
bör i regel vara chefen för den byrå till vilken ärendet hör. Vidare föreslår
delegationen, att chefen för folkbokföringsbyrån ingår i verksledningen,
när det gäller frågor av gemensam betydelse för statistikproduktionen
och folkbokföringen ävensom gemensamma frågor rörande verkets personal,
administration och anslagsbehov.
40
Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
6. Förslag till tjänster för statistiska centralbyrån
Vid beräkningen av personalbehovet har delegationen gjort en bedömning
för olika statistikgrenar och byråer med utgångspunkt från den utformning
statistiken har för närvarande och de bearbetningsförfaranden som tillämpas
nu eller med de planerade omläggningar som kan kostnadsmässigt överblickas.
Centralbyrån liar i petita för 1962/63 anmält vissa personalreduktioner,
främst sammanhängande med övergången) till elektronisk databehandling, och
förntskickar därutöver, att vissa pågående omläggningsarbeten kan väntas
medge ytterligare reduktioner, utan att verket dock kunnat precisera omfattningen
härav. Vad kommerskollegium beträffar kan vissa sådana personalminskningar
förutses vad beträffar utrikeshandelsstatisliken och sjöfartsstatistiken
till följd av att tidigare manuella arbetsmoment överföres
till maskinell bearbetning. Delegationen har inte ansett det lämpligt att i sina
anslagsberäkningar reducera personalen med mer än vad som med någorlunda
säkerhet kan bedömas möjligt att genomföra. Detta innebär, att det
redan som en följd av påbörjade omläggningsarbeten kan, vid given kvalitet
och omfattning hos statistiken, förutses vissa ytterligare personalminskningar,
vilka får beaktas successivt.
Delegationen har som tidigare nämnts för ämnesbyråerna inte gjort en
uppdelning av tjänsterna på de olika byråerna, bortsett från de ledande befattningarna.
Delegationen har härmed velat markera, att verket bör ha
frihet att anpassa fördelningen av tjänsterna mellan olika organisationsenheter.
Inte heller då det gäller byrådirektörstjänsterna inom byråer som
förestås av byråchefer bör sådana omflyttningar vara uteslutna. Delegationen
förutsätter, att samråd äger rum med delegationen vid fördelningen av
personalen vad gäller högre tjänster eller mera omfattande eller eljest betydelsefulla
förändringar. Vidare bör en redovisning av personalens aktuella
fördelning årligen ske i petita.
I det följande preciseras antalet tjänster för 1962/63 för den av delegationens
förslag berörda permanenta verksamhet vid centralbyrån, vilken enligt
förslaget skall bekostas från avlöningsanslaget. Beräkningen omfattar
inte folkbokföringsbyrån och maskincentralen samt vad beträffar utredningsinstitutet
endast chefstjänsten. Utöver de uppräknade tjänsterna tillkommer
medel för metodexperter och vetenskaplig expertis, för tillfällig
förstärkning av personalen inom vissa ämnesbyråer och dokumentationsbyrån,
för övertidsersättning m. m. Sammanställningen innefattar inte
tjänster på övergångsstat och innebär vad beträffar antalet kontorsbiträden
inte någon precisering av antalet ordinarie tjänster. Delegationen föreslår
följande tjänster för den på angivet sätt avgränsade verksamheten:
1 generaldirektör ........ Bp 6
1 produktionschef...................................... Bp 4
1 planeringschef ...................................... Bp 4
5 byråchefer .......................................... Bo 1
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962 41
1 byråchef ............................................ Be 1
2 högst byråchefer...................................... Be 1
3 byrådirektörer ...................................... Ao 26
1 byrådirektör ........................................ Ag 26
12 högst byrådirektörer.................................. Ae 26
2 högst byrådirektörer.................................. Ae 24
1 högst byrådirektör.................................... Ag 24
28 högst förste aktuarier (eller motsvarande) .............. Ae 23
20 förste aktuarier (eller motsvarande) .................... Ae 21
1 förste byråsekreterare .............................. Ag 21
16 1/2 amanuenser................................ regi. befordr.gång
2 kanslister ........................................ A 13—19
9 kanslister .................................. regi. befordr.gång
2 kontorsskrivare (eller motsvarande) .................... Ao 13
8 förste kansliskrivare.................................. Ao 12
3 förste kansliskrivare.................................. Ae 12
1 material förvaltare .................................... Ae 11
4 kansliskrivare........................................ Ao 10
8 kansliskrivare........................................ Ae 10
11 kontorister .......................................... Ao 9
1 förste expeditionsvakt ................................ Ao 9
10 1/2 kontorister .......................................... Ae 9
1 förste telefonist ...................................... Ae 9
29 kanslibiträden ...................................... Ao 7
2 förste expeditionsvakter .............................. Ao 7
36 1/2 kanslibiträden ...................................... Ae 7
7 expeditionsvakter .................................... Ae 7
2 telefonister .......................................... Ae 7
120 1/2 kontorsbiträden ............................ regi. befordr.gång
353
Behovet av resurser för intermittent verksamhet,
särskilda undersökningar m. m.
Statistiska centralbyråns förslag
Under Avlöningar till personal vid verksamheten i
allmänhet begär centralbyrån tillfälliga pesonalförstärkningar enligt
följande för med längre mellanrum än ett år återkommande arbetsuppgifter.
Den var tredje tvåårsperiod återkommande utvidgningen av processtatistiken
till att innehålla fullständiga uppgifter i enlighet med tillämpade regler
är aktuell för redogörelseåren 1961 och 1962. Härför begäres en personalförstärkning
om fjorton biträdesmånader.
42
Kungi. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
För forcerad bearbetning av fastighetsprisstatistiken begäres en tillfällig
förstärkning av biträdespersonal med åtta biträdesmånader. Behovet av
snabbare redovisning än vanligt föreligger till följd av den till 1964 planerade
allmänna fastighetstaxeringen. Under omkostnadsanslaget har centralbyrån
tagit upp en i samband härmed erforderlig ökning av maskinbearbetningsanslaget
med 9 000 kr.
För utarbetande av en vart femte år i statistiken över högre studier ingående
statistik beträffande samtliga personer som avlägger studentexamen
eller motsvarande begäres en tillfällig personalförstärkning med ett
lcontorsbiträde. Delegationen har inte funnit anledning ifrågasätta, att tidigare
tillämpat program för nu angivna undersökningar följes även budgetåret
1962/63.
Under omkostnader begär centralbyrån för avstämning av uppgifter
i det nuvarande befolkningsregistret mot data enligt folkräkningen, överföring
av registret på magnetband samt aktualisering av bandet m. in. ett
maskinbearbetningsanslag på 67 000 kr., varav 57 000 kr. för aktualiseringen,
vilken är en årligen återkommande uppgift. Med hänsyn till registrets
användningsmöjligheter finner delegationen angeläget att projektet kommer
till utförande.
Bearbetningen av dödsorsaksstatistiken föreslås bli utvidgad med uppgifterna
om komplikationer och bidragande orsaker samt — beträffande
s. k. våldsamma dödsorsaker — uppgift beträffande skadans art. Centralbyrån
begär för denna statistik ett maskinbearbetningsanslag om 7 000 kr.
Härtill kommer en viss kostnadsökning för publikationen »Dödsorsaker
1961». Delegationen finner i och för sig inte anledning till erinran mot förslaget
men förordar, att projektet inledes med en närmare undersökning av
möjligheterna att uppnå erforderlig tillförlitlighet hos kodsättningen.
Under Ersättning till utredningsinstitut för intervjuundersökningar m. m.
begäres 550 000 kr. för genomförande av fyra arbetskraftsundersökningar
budgetåret 1962/63 och för utvecklingsarbeten beträffande denna statistikgren.
Delegationen betraktar detta arbete som fortsatt försöksverksamhet
och understryker vikten av att undersökningarna bedrives så, att erforderligt
underlag för ett framtida ställningstagande till denna statistik och dess
metodologiska utformning erhålles.
För förnyelse av en tredjedel av stickprovet för arealinventeringarna m. m.
hemställer centralbyrån om ett anslag på 10 000 kr. Delegationen föreslår,
att medel för ändamålet beräknas under anslaget till särskilda undersökningar.
Under Särskilda undersökningar hemställer statistiska centralbyrån
om ett anslag på 628 800 kr. vilket — bortsett från ett basbelopp
på 50 000 kr. avsett för ospecificerad verksamhet -— fördelar sig på följande
projekt.
Utarbetande av dels riksprognoser över befolkningen, dels underlag för lo
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
43
kala prognoser, 13 000 kr. för täckande av maskinbearbetningskostnaderna.
Därtill kommer dels en publikationskostnad på 30 000 kr., dels lönen till ett
årsbiträde, vilket sistnämnda dock inte beaktats i centralbyråns kalkyl, då
det kan erhållas genom rationalisering av det löpande arbetet med befolkningsregistret.
Delegationen tillstyrker, att de föreslagna arbetena kommer till utförande
inom centralbyrån. Avgörande har därvid varit främst den grundläggande
betydelsen av prognoser över befolkningsutvecklingen för planeringsverksamhet
på olika områden samt att något utomstående organ med denna
verksamhet som fast arbetsuppgift för närvarande inte finns.
Tillfällig utvidgning av dödlighetsstatistiken till att innefatta uppgifter om
yrke hämtade från 1960 års folkräkning, 75 000 kr. för täckande av maskinbearbetningskostnaderna.
Härtill kommer viss kostnadsökning för publikationen
»Dödsorsaker 1961».
Delegationen har intet att erinra mot att projektet kommer till utförande.
Utarbetande av dödlighets- och livslängdstabeller samt översikt av befolkningsrörelsen
för det senaste årtiondet, 69 000 kr. Härtill kommer en publikationskostnad
på 21 000 kr. Arbetsuppgiften erfordrar en tillfällig personalförstärkning
med 1/2 förste aktuarie i A 21 och fem biträden i A 5.
Delegationen har inte anledning ifrågasätta, att tidigare tillämpat program
för denna statistik följes även budgetåret 1962/63.
Historiska data ingående i ett manuellt fört stamkortsregister för befolkningsregistret
föreslås bli införda i det nya magnetbandsregistret. Detta arbete
har kostnadsberäknats till 120 000 kr., varav 109 000 kr. faller på maskinbearbetning
och 11 000 kr. på vissa manuella arbeten.
Delegationen tillstyrker, att kompletteringen kommer till stånd i den utsträckning
som de historiska uppgifternas kvalitet vid en granskning befinnes
tillåta.
Upprättande av ett akademikerregister på grundval av folkräkningsmaterialet,
vilket innehåller uppgifter om utbildningsförhållanden för bl. a. personer
med akademisk examen. Registret avses successivt bli aktualiserat med
data ur centralbyråns löpande befolknings- och undervisningsstatistik.
Delegationen kan inte nu bedöma de tekniska möjligheterna alt upprätta
akademikerregistret och kan inte heller taga ställning till angelägenheten av
att registret kommer till stånd 1962/63.
För arbeten med kreditmarknadsstatistik för företag, permanent varuskattestatistik
samt statistik över kommunal personal disponerar centralbyrån
budgetåret 1961/62 sammanlagt 150 000 kr. Beloppet är avsett för planering
av dessa statistikgrenar samt viss löpande varuskattestatistik i preliminär
form. Centralbyrån räknar med att kreditmarknadsstatistiken för
företag och varuskattestatistiken skulle kunna igångsättas i full utsträckning
under budgetåret 1962/63. Medel för de tre angivna projekten begäres
under anslaget till särskilda undersökningar med 94 500 kr., 80 000 kr. respektive
47 300 kr. Till sistnämnda belopp kan komma vissa maskinbearbetningskostnader.
44
Kuiigl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Delegationen har intet att erinra mot att arbetet med utveckling av nämnda
statistikgrenar fortsättes enligt centralbyråns förslag.
För provverksamhet med utformning av kvalitetskontroll syftande till
uppbyggnad av ett kvalitetskontrollsystem över de olika leden i den statistiska
produktionsprocessen begäres 50 000 kr.
Delegationen finner det nödvändigt, att utrymme för dylika arbeten skapas.
Övriga projekt
Industristatistik
Det omfattande arbetet inom kommerskollegii statistiska byrå med införandet
av nya klassificeringsnormer och omläggningar av bearbetningarna
har medfört, att betydande balanser uppstått i utarbetandet av den löpande
industristatistiken. Förberedelsearbeten till överföring av granskning
och bearbetning av stora delar av industristatistiken till integrerad databehandling
har också påbörjats. Utöver nu angivna arbeten är det enligt
delegationen angeläget, alt ett mer ingående utredningsarbete beträffande
industristatistikens omfattning, innehåll och utformning kommer till stånd.
Bland frågor som härvid får beaktas nämnes bl. a. en utsträckning av statistiken
till att innefatta även de minsta industriföretagen samt hantverk och
införande av redovisningar för geografiska områden. Vidare erfordras ett
omfattande utredningsarbete i syfte att avpassa den löpande industristatistiken
så att den kan infogas i ett näringstatistiskt system, i vilket företagsregister
och företagsräkningar samt korttidsstatistiken ingår som väsentliga
element. För utvecklingsarbeten och balansinhämtning har statistiska
byrån beräknat ett personalbehov på 15 personer, varav sju med akademisk
utbildning, innebärande en lönekostnad på drygt 300 000 kr. Delegationen
anser det inte vara möjligt eller lämpligt aft till dessa arbeten avdela
en så stor personalstyrka utan har för ändamålet beräknat ett belopp
om 140 000 kr.
I det föregående har redogjorts för pågående och planerade utvecklingsarbeten
beträffande den i industristatistiken ingående elstatistiken. Mot
bakgrunden härav har tidigare föreslagits viss permanent personal för en utvidgad
sådan statistik. Därutöver har delegationen i sin kalkyl över anslagsbehovet
för särskilda undersökningar inräknat 27 000 kr. för fortsatta utvecklingsarbeten.
Korttidsstatistik
För det i det föregående berörda utvecklingsarbetet med korttidsstatistiken,
som enligt delegationen har mycket hög angelägenhetsgrad, har delegationen
i sin kalkyl över anslagsbehovet för särskilda undersökningar beräknat
ett belopp på 85 000 kr.
Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
45
Ut rike shandelsstatistik
Beträffande denna statistik planeras för närvarande en fylligare redovisning.
Denna måste samordnas med motsvarande arbeten beträffande industristatistiken
och prisstatistiken. Vidare avses vissa avstämningar komma
till stånd av utrikeshandelsstatistiken mot produktionsstatistiken för ömsesidig
kontroll mellan de båda statistikgrenarna. Inom statistiska byrån har
man beräknat ett belopp om 30 000 kr. för nu angivna arbeten under 1962/
63, vilket delvis utgör följdkostnader till den av delegationen tidigare tillstyrkta
överföringen av utrikeshandelsstatistikens bearbetning till automatisk
databehandling. Delegationen har inräknat beloppet i sin kalkyl över
anslagsbehovet för särskilda undersökningar.
5 jöfartsstatistilc
Vissa utvecklingsarbeten beträffande sjöfartsstatistiken beräknas komma
till utförande budgetåret 1961/62, bl. a. justering av varunomenklaturen
för transportstatistiken, uppläggning av ett register över andra fartyg än
handelsfartyg samt utbyggnad av hamnstatistiken. För senare budgetår planeras
en utbyggnad av kvartalsstatistiken över rederiernas bruttointäkter
och kostnader. Vidare planeras en förbättring av tramp- och tankfraktindexserierna
samt inhämtande av en fördröjning i publiceringen av publikationen
Sjöfart.
Kommerskollegii statistiska byrå föreslår en anslagsförstärkning på 15 000
kr. för arbeten på området budgetåret 1962/63. Därtill kommer ett konlorsbiträde,
som blir friställt för andra arbetsuppgifter till följd av överföring
av vissa bearbetningar till hålkortsmaskiner. I sina beräkningar av personalen
för den permanenta verksamheten har delegationen frånräknat detta biträde.
För sjöf artsstatistiken har delegationen därför i sin kalkyl över anslagsbehovet
för särskilda undersökningar inräknat 26 000 kr.
Indexberäkningar
Centraliseringen budgetåret 1962/63 medför, att arbetet med följande indexberäkningar
blir förlagt till statistiska centralbyrån, nämligen konsumentprisindex,
partiprisindex och den på denna delvis grundade försvarsprisindex,
produktionsvolymindex för industrin, volym- och prisindex för
utrikeshandeln, råvaruprisindex samt tramp- och tankfraktindex.
Inom kommerskollegium pågår ett utredningsarbete syftande till en omläggning
av produktionsvolgmindexberäkningarna för industrin. Systemet
4ur de nuvarande beräkningarna anses föråldrat. Indexen är sålunda konstruerad
som en fastbasindex med vikter härrörande från 1935. Kommerskollegium
planerar, att den nya volymindexen skall utgå från 1959 som viktbasår.
Enligt en inom delegationen tillsatt arbetsgrupp bör man sikta till att
bl. a. utarbeta en index så beskaffad att den mäter utvecklingen av förädlingsvolymen
inom industrin totalt och inom olika branscher. Vidare förutsättes
bl. a. i framtiden en närmare samordning ske av systemen för partipris-
och volymindexberäkningarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4G
Iiiingl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Inom kommerskollegii statistiska byrå föreligger planer på en omläggning
av partiprisindexberäkningarna. Omläggningen har aktualiserats bl. a. av
den nya varunomenklaturen. Denna innebär väsentligt förbättrade möjligheter
till beräkning av viktsunderlaget för index. Den erbjuder vidare möjligheter
till konstruktion av ett system av delindex i korrespondens med det
planerade indexsystemet för produktion och råvaruförbrukning inom industrin.
På samma sätt kan korrespondens uppnås med de volym- och prisindexberäkningar
för utrikeshandeln som hittills utförts inom konjunkturinstitutet.
I sammanhanget planeras viss utökning av partiprisindexberäkningarna
med specialberäkningar efter nya indelningsgrunder.
Vid sidan om förberedelserna för berörda omläggningar pågår inom kollegium
ett arbete med komplettering och förbättring av prismaterialet för
specialindexen för maskiner och transportmedel. Arbetet sammanhänger
delvis med behovet av att utnyttja de berörda delarna av partiprisindex vid
beräkning av försvarsprisindex samt vidare bl. a. med det angelägna behovet
av att för den ekonomiska analysen få en tillförlitlig bild av volymutvecklingen
av verkstadsproduktion och maskininvesteringar.
Enligt föreliggande planer skulle utvecklingsarbetet i samband med partiprisindex
och volymindex för industriproduktionen kombineras, varvid sammanlagt
för dessa uppgifter enligt kollegii beräkningar under budgetåret
1962/63 skulle erfordras en förste aktuarie i A 23, en amanuens och ett
kanslibiträde.
Delegationen anser, att de angivna arbetena får infogas i det större arbete
med indexberäkningarnas koordinering som erfordras för att tillgodose
bl. a. de analysbehov som anmälts i 1960 års prisövervakningskommittés betänkande,
och finner det därför motiverat, att ytterligare vissa resurser ställes
till centralbyråns förfogande för planeringsarbeten i samband med samordning
och förbättring av indexberäkningarna. Med hänsyn till knappheten
på personal med de rätta kvalifikationerna har delegationen inskränkt sig
till att för ändamålet i sin kalkyl över anslagsbehovet för särskilda undersökningar
inräkna 125 000 kr.
Företagsregister och företagsräkning
En rad betydelsefulla statistikgrenar baseras på uppgifter från företagen
och kräver sålunda register över dessa. För närvarande användes på flera
håll mer eller mindre fullständiga register över företag. Delegationen anser,
att ett företagsregister har en viktig funktion som hjälpmedel för att koordinera
olika grenar av statistiken. Väsentligt anses vara att genom registret
söka uppnå enhetliga begrepp och klassificeringar, vilket är en förutsättning
för kombinationer av statistik från olika statistikgrenar eller skilda uppgiftstillfällen.
Genom ett gemensamt register kan det statistiska primärmaterialet
utnyttjas effektivare utan extra arbete för uppgiftslämnarna. Därjämte
skulle förhandsregister för företagsräkningar och andra statistiska
undersökningar löpande finnas färdiga, vilket skulle förkorta arbetstiden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
47
Genom årliga statistiska sammanställningar ur registret kan en aktuell bild
erhållas av företagsstrukturen och lokaliseringen av företagen. Införandet av
ett företagsregister skulle enligt delegationen därjämte möjliggöra en kvalitetsförbättring
i en rad statistikgrenar, som baseras på uppgifter från företag.
Vidare skulle olika institutioners och myndigheters arbete med kompletteringar
av egna register bortfalla samtidigt som en inte oväsentlig kvalitetsförbättring
skulle uppnås. Delegationen anser sålunda upprättandet av
ett successivt aktualiserat centralt företagsregister vara en av de angelägnaste
uppgifterna inom näringsstatistiken.
I det nyligen avlämnade betänkandet med förslag angående ett centralt företagsregister
föreslås att två olika slag av underlag användes för registret.
Delegationen har påbörjat ett utrednings- och planeringsarbete på området,
varvid delegationen blivit övertygad om att riksförsäkringsverkets arbetsgivaruppgifter
och rörelseidkarnas självdeklarationer är det bästa som
i dagens läge står till buds.
En annan aktuell uppgift är planläggningen av en ny företagsräkning.
Den senaste räkningen som avsåg förhållandena 1951 är nu uppenbart föråldrad.
Delegationen har ännu inte tagit ställning till frågan om en ny företagsräkning,
då statistikkonsumenternas behov i dagens läge inte kan överblickas
i sin helhet. Inom FN har ett internationellt program utarbetats för
räkningarna, vilka avses komma till utförande år 1963 eller närliggande år.
Programmet medger en inte obetydlig valfrihet vid räkningens närmare utformning.
Om en räkning kommer till stånd, bör den anknytas till detta internationella
program, vilket bl. a. innebär att den inte bör utföras senare än
1964. Härigenom skapas möjligheter till internationella jämförelser, vilket
har fått en allt större aktualitet, inte minst med tanke på de nya marknadsbildningarna.
Delegationen förordar, att medel beräknas för budgetåret
1962/63 dels för en undersökning rörande statistikkonsumenternas behov av
en ny företagsräkning, dels för förberedelser till uppläggning av en eventuell
räkning. Det sammanlagda medelsbehovet för sagda budgetår beräknas
till 40 000 kr., vilket belopp upptagits inom ramen för delegationens
kalkyl över anslagsbehovet för särskilda undersökningar.
Oberoende av om en ny företagsräkning kommer till stånd eller ej, anser
delegationen det nödvändigt, att ett centralt företagsregister snarast upprättas,
ej minst med hänsyn till registrets funktion såsom samordningsinstrument
inom näringsstatistiken. Delegationen föreslår därför, att beslut
fattas om inrättandet av ett centralt företagsregister, baserat på riksförsäkringsverkets
arbetsgivaruppgifter för företag med anställd arbetskraft och
på rörelseidkarnas självdeklarationer för företag utan anställd arbetskraft,
samt att dessa uppgifters utformning för framtiden anpassas även för statistiska
ändamål. Delegationen är inte beredd att nu taga ställning till registrets
framtida förläggning inom centralbyrån. Under en övergångsperiod
anses det emellertid böra placeras inom planerings- och samordningsavdelningen.
Delegationen hemställer, att medel beviljas för budgetåret 1962/63
48
Knngl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
för fullföljande av utrednings- och planeringsarbetet samt för upprättandet
av en stomme till ett centralt företagsregister. Medelsbehovet budgetåret
1962/63 beräknas till 400 000 kr., vari inräknats medel för en chef i Ag 26.
Beloppet har upptagits inom ramen för delegationens kalkyl över anslagsbehovet
för särskilda undersökningar.
Bgggnadsstatistik
Inom kommerskollegium har utarbetats en promemoria med ett preliminärt
förslag till produktionsstatistik för byggnads- och anläggningsverksamhet.
Enligt förslaget avses uppgifterna för statistiken komma att inhämtas
årligen för på visst sätt definierad byggnads- och anläggningsverksamhet.
Beträffande entreprenadföretagen föreslås statistiken skola innefatta uppgifter
om produktionsvärden och -kostnader, reala tillgångar, produktionens
inriktning, sysselsättningen m. m. Statistiken i övrigt planeras komma att
innefatta de i varje särskilt fall tillämpliga och tillgängliga bland nyss angivna
uppgifter. -— De sammanlagda kostnaderna för 1962/63 uppskattas
preliminärt till 160 000 kr.
Enligt delegationens uppfattning skulle en statistik på området tillgodose
väsentliga konsumentbehov. Det undandrar sig dock delegationens bedömning,
huruvida förslaget redan budgetåret 1962/63 kan föreligga i en så genomarbetad
form att en reguljär statistik på området kan igångsättas detta
budgetår. För fortsatta arbeten på undersökningsmetodiken och för försöksvis
utarbetande av statistik på området har delegationen därför i sin kalkyl
över anslagsbehovet för särskilda undersökningar inräknat 110 000 kr.
Levnadskostnadsundersökningar
Delegationen är inte beredd att nu taga ställning till hur behovet av kontinuitet
i arbetet med levnadskostnadsundersökningarna bör tillgodoses. Delegationen
föreslår, att under anslaget till särskilda undersökningar upptages
vissa medel för efterarbeten på 1958 års levnadskostnadsundersökning.
Då någon ny undersökning för närvarande inte är aktuell och då de mest arbetskrävande
efterarbetena på den senast genomförda undersökningen slutförts,
föreslår delegationen för ändamålet en nedskärning från 87 000 kr. till
50 000 kr., vilket belopp inräknats i delegationens kalkyl över anslagsbehovet
för särskilda undersökningar.
Budgetering och driftkontroll
Delegationen har i annat sammanhang föreslagit, att medel för försök med
och utveckling av budgetering och driftkontroll inom centralbyrån ställes
till förfogande under anslaget till särskilda undersökningar. En del av resurserna
vid administrativa byråns ekonomisektion förutsättes komma att
tagas i anspråk för detta arbete. Därutöver har delegationen beräknat, att
kostnaderna för försöksverksamheten kommer att uppgå till 40 000 kr., vilket
belopp inräknats i kalkylen över anslagsbehovet för särskilda undersökningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
49
8. Förslag till medelsanvisning för intermittent verksamhet m. m.
I det föregående har redovisats anslagsbehov på i runt tal 2 479 000 kr.
för intermittent verksamhet, särskilda undersökningar m. m. hos de statistikproducerande
enheter som genom centraliseringen budgetåret 1962/63
kommer att vara förlagda till statistiska centralbyrån. Det angivna beloppet
fördelar sig enligt delegationens beräkning på olika anslagsposter enligt det
följande.
Avlöningar, del ........................ 32 000
Omkostnader, del .......................................... 724 000
därav arbetskraftsundersökningar 550 000
Särskilda undersökningar................................... 1 723 000
Summa 2 479 000
Vad gäller anslaget till särskilda undersökningar har till berörda verk för
budgetåret 1961/62 anvisats anslag om 630 000 kr. för motsvarande ändamål.
Vid beräkningen av nämnda anslag för 1962/63 har delegationen förutsatt,
att dess förslag om inrättandet av en planerings- och samordningsavdelning
genomföres. Med hänvisning härtill och med hänsyn bl. a. till att
man inte torde kunna räkna med att under nämnda budgetår genomföra
samtliga ifrågavarande projekt har delegationen föreslagit, att anslaget till
särskilda undersökningar beräknas till 1 200 000 kr., vilket innebär en nedskärning
i förhållande till anmälda anslagsbehov med 523 000 kr.
V. Konsekvenser för de avlämnande verken
I. Kommerskollegium
Verkets behov av statistik och statistisk expertis
I proposition 1960: 104 framhöll departementschefen, att kommerskollegium
även i fortsättningen bör ha resurser att inom verket utföra sådana
specialundersökningar som inte lämpligen kan ombesörjas av centralbyrån,
varför verket inte bör komma i sämre läge än för närvarande i fråga om
tillgång på statistik.
Den inom kollegii statistiska byrå producerade statistiken utnyttjas inom
verket i övrigt, framför allt i utrikes- och utredningsbyråns verksamhet men
i viss utsträckning även inom andra byråer. Enligt chefen för utrikes- och
utredningsbyrån bör till kollegium vara knuten särskild statistisk expertis
för erhållande av allmän kunskap om statistik i Sverige och utlandet, för
samarbete med svenska statistikproducenter samt för särskild statistisk
information i form av specialundersökningar. Utrikes- och utredningsby4
Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 saml. Nr 113
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
rån utnyttjar i betydande utsträckning den statistik som hittills producerats
inom kollegium.
Kollegii arbetsuppgifter har under de senaste fem åren genomgått omfattande
förändringar, varigenom bl. a. nya statistikkrävande arbetsuppgifter
tillkommit på handels- och tullpolitikens område. Så långt behoven av statistik
och tillgång till expertis kunnat tillgodoses genom den statistiska byrån,
har det till övervägande del skett genom tillfälliga arrangemang. Delegationen
anser all kollegii behov i detta sammanhang hör kunna tillgodoses
i samma utsträckning som tidigare genom att nära kontakt hålles med berörda
verksamhet inom statistiska centralbyrån, som därvid får särskilt beakta
kollegii behov av specialbearbetningar. Härvid förutsättes att medel för
mera kostnadskrävande bearbetningar äskas i särskild ordning. Det kan
därvid visa sig lämpligt, att återkommande rutinsammanställningar, baserade
på material som produceras inom centralbyrån, regelmässigt utarbetas
där. I fråga om den internationella rapporteringen har en arbetsfördelning i
denna riktning mellan utrikes- och utredningsbyrån och den statistiska byrån
tidigare diskuterats. Delegationen förordar i princip en lösning av liknande
slag men understryker, att den för sitt praktiska genomförande kräver
ytterligare utredning.
Vad beträffar behovet av att inom kollegium utföra vissa specialundersökningar,
för vilka krävs insamling av statistiskt primärmaterial, synes dessa
hittills ha haft en förhållandevis liten omfattning. Arbetet med undersökningarnas
genomförande har varit förlagt till utrikes- och utredningsbyrån.
Samråd med den statistikproducerande verksamheten anses böra äga rum
även efter omorganisationen, bl. a. för undvikande av dubbelarbete. Så länge
det är fråga om engångsundersökningar med ett mycket begränsat antal
uppgiftslämnare kan det vara ändamålsenligt att undersökningarna utföres
inom kollegium. Så snart det blir fråga om något större antal uppgiftslämnare
eller regelbundet återkommande undersökningar förutsätter delegationen,
att frågan om dessas förflyttning till centralbyrån underställes delegationen
för yttrande.
Ett speciellt problem utgör den internationella rapporteringen. Utrikesoch
utredningsbyrån lämnar till olika varu- och branschkommittéer en mångfald
uppgifter som skall tjäna som bakgrund till den verksamhet som bedrives
inom vederbörande kommitté. Som exempel nämnes bl. a. uppgifter
till vissa av OECD:s särskilda kommittéer. Frågan om den lämpliga organisationen
av arbetet med den internationella rapporteringen berör utom kollegium
ett flertal andra myndigheter. Delegationen kan inte nu taga definitiv
ställning till hur denna verksamhet skall vara organiserad. Delegationen föreslår
därför inte nu någon ändring av kollegii verksamhet på detta område.
Att utrikes- och utredningsbyrån i samband med sin utredningsverksamhet
har behov av personal med statistisk utbildning finner delegationen
självklart. Behovet synes vara så nära förknippat med utredningsverksamheten,
att det i första hand måste tillgodoses genom en lämplig rekrytering
av den personal som är direkt engagerad i utredningsarbetet. Att för de än
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962 51
damål varom här är fråga inrätta eh särskild sektion anser delegationen inte
lämpligt.
Frågan huruvida det för de berörda arbetsuppgifterna kan erfordras en
förstärkning av utredningsresurserna inom byrån har delegationen inte tagit
ställning till. Delegationen kan inte tillstyrka, att personalen vid utrikesoch
utredningsbyrån förstärkes såsom en konsekvens av statistiska byråns
bortflyttning. Delegationen utgår emellertid från att behovet av statistisk
sakkunskap beaktats vid den bedömning av för utredningsverksamheten erforderlig
personal som gjorts i samband med förslaget rörande inordnande
av handelslicensnämndens verksamhet i kommerskollegium.
Kommersiella meddelanden och redaktionssektionen
Delegationen har bl. a. tillstyrkt, att Kommersiella meddelanden upphör
med 1962 års utgång. Enligt delegationens mening synes inte heller någon
särskild tryckt publikation vara erforderlig för de delar av Kommersiella
meddelanden som inte är av statistisk karaktär.
Den sektion inom statistiska byrån, till vilken redaktionen av Kommersiella
meddelanden hör, omhänderhar även ett bibliotek och ett arkiv.
De tjänster som för närvarande tillhör byråns redaktionssektion (inklusive
bibliotek och arkiv) bör enligt delegationen i samband med centraliseringen
helt avföras från kommerskollegium. I sammanhanget bör en minskning
kunna ske av kollegii anslag för bokinköp m. m. Beträffande arkivet har
centralbyrån förutsatt, att en överföring sker därest lokalfrågan kan lösas,
och har i sina petita under omkostnadsanslaget äskat medel dels för transportkostnaden,
dels även för hyllinredning.
Minskning av arbetsbelastningen på den allmänna byrån
Vid beräkning av den reduktion av kommerskollegii anslag som statistiska
byråns bortflyttning bör föranleda måste hänsyn även tagas till de
kostnader som statistiska byråns administration orsakat. I sammanhanget
beröres dels den för allmänna byrån gemensamma ledningen, kommerserådet
och byrådirektören, dels kassakontoret, det s.k. gemensamma huvudkansliet,
telefonväxeln samt expeditionsvakterna. Den totala lönesumman
för denna personal, bortsett från kommerserådet, uppgår till drygt 280 000
kr.
Statistiska byrån omfattar — bortsett från tillfällig personal — ett 70-tal
av kollegii sammanlagt cirka 180 anställda. Förutom de administrativa uppgifterna
i samband med denna personal svarar allmänna byrån även för delar
av redovisningen för ett 45-tal personer tillhörande vissa lokalstater. Därtill
kommer att en del av den ifrågavarande personalen vid allmänna byrån,
lrämst byrådirektören och kamreraren, även har uppgifter som inte är direkt
hänförliga till den löpande administrationen av A’erket.
52
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
Med beaktande av dessa förhållanden har delegationen efter en schablonmässig
beräkning av den andel av de berörda tjänstemännens totala arbetsinsatser,
som kan sägas vara orsakade av statistiska byrån, uppskattat den
sammanlagda lönekostnaden härför till cirka 80 000 kr. Hänsyn har därvid
inte tagits till den planerade överföringen av verksamhet från handelslicensnämnden.
Det angivna beloppet kan således betraktas endast som en
upplysning om storleken av de resurser som friställs vid statistiska byråns
bortflyttning. I vilken utsträckning en reduktion av personalen kan komma
till stånd beror även på möjligheterna till omfördelning av arbetsuppgifterna.
Delegationens förslag till personal- och anslagsförändringar vad beträffar
kommerskollegium
Delegationen föreslår, att från kollegii personalförteckning avföres alla
tjänster hänförliga till den statistiska byrån.
I anslutning härtill förordar delegationen, att kollegii avlöningsanslag reduceras
med 1 671 773 kr. Därutöver anses anslaget böra reduceras på grund
av den minskade belastningen på allmänna byrån. Kollegium har i sina petita
härutinnan föreslagit en reduktion av anslaget med 29 525 kr., motsvarande
avlöningar till två expeditionsvakter. Delegationen har räknat med
en viss ytterligare reduktion av arbetsbelastningen på verkets administrativa
enheter och har som nämnt uppskattat besparingsmöjligheterna vid allmänna
byrån till ett belopp av 80 000 kr.
Omkostnadsanslaget föreslås av delegationen bli reducerat med 572 600
kr.
2. Socialstyrelsen
Delningen av byrån för pris- och socialvårdsstatistik, m. m.
Enligt den föreliggande planen skall från socialstyrelsen till centralbyrån
överföras under budgetåret 1962/63 de med utarbetandet av konsumentprisindex
och levnadskostnadsundersökningarna förknippade arbetsuppgifterna,
vilka hittills åvilat styrelsens fjärde byrå (byrån för pris- och socialvårdsstatistik)
samt under 1963/64 de arbetsuppgifter som hittills åvilat
styrelsens femte byrå (byrån för löne- och sysselsättningsstatistik).
Enligt 1956 års statistikkommittés uppfattning kunde en överflyttning
även av socialvårdsstatistiken eller åtminstone vissa delar av denna övervägas.
I proposition 1960: 104 föreslogs dock inte någon sådan överflyttning
utan förutsattes att socialvårdsstatistiken tills vidare skulle kvarbli hos socialstyrelsen.
Delegationen har mot den bakgrunden inte nu prövat frågan
om den framtida organisationen och förläggningen av denna statistikgren
men avser att senare genomföra en sådan prövning.
Socialstyrelsen har i statskrivelse för budgetåret 1962/63 i fråga om organisationen
av verksamheten med socialvårdsstatistik förordat, att den del
av byrån för pris- och socialvårdsstatistik, som sysslar med denna statistik,
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
skulle få bestå såsom en egen byrå under ledning av den nuvarande byråchefen.
Det av styrelsen föreslagna arrangemanget får enligt delegationen
ses mot bakgrunden av att styrelsen utgår från att dess planer beträffande
en vid sidan av den ordinarie statistikproduktionen till verket förlagd forskning
på det sociala området skulle komma att förverkligas.
Delegationen har inte ansett sig ha anledning att pröva frågan om behovet
av en fastare organiserad forskning på det sociala området. Om en sådan
verksamhet skall påbörjas i statlig regi förutsätter delegationen dock
att saken först blir föremål för en mera allsidig utredning. Delegationen
avstyrker därför det av styrelsen föreslagna arrangemanget.
Såsom alternativ har styrelsen angivit möjligheten att socialvårdsstatistiken
knytes till lagbyrån. Delegationen framhåller, att mot detta förslag
kan —■ förutom att lagbyråns chefstjänst inte rekryteras bland statistiker
— bl. a. även anföras att frågan om lagbyråns organisation av andra skäl
tills vidare inte är löst.
Delegationen har övervägt ytterligare två alternativ då det gäller socialvårdsstatistikens
förläggning under 1962/63. Det ena alternativet innebär,
att verksamheten under nämnda budgetår som en särskild sektion knytes
till femte byrån. Det andra alternativet går ut på att socialvårdsstatistiken
visserligen organiseras såsom en inom verket fristående sektion men att
denna inte förestås av en byråchef utan av en förste aktuarie. Med hänsyn
till att det inte finns anledning förutsätta att socialvårdsstatistiken framdeles
skall vara organisatoriskt förenad med löne- och sysselsättningsstatistiken
vill delegationen inte föreslå en överföring till femte byrån. Det är å
andra sidan inte klart om socialvårdsstatistiken varaktigt skall kvarbli inom
styrelsen. Delegationen förordar därför såsom en interimsåtgärd, att socialvårdsstatistiken
under budgetåret 1962/63 förlägges till en fristående sektion
inom styrelsen och att den tills vidare förestås av en förste aktuarie i
A 23.
Styrelsen har föreslagit, att såsom konsekvens av överflyttningen av konsumentprisindex
och arbetet med levnadskostnadsundersökningar från styrelsen
skulle friställas — med undantag av en förste aktuarie i A 21 — all
personal, som tillhör sektionerna för konsumentprisindex och levnadskostnadsundersökningar,
samt därutöver ett kontorsbiträde, vilket synes motsvara
styrelsens beräkning av den belastning som berörda sektion förorsakar
det för byrån gemensamma kansliet.
Delegationen har med anlitande av expertis från statskontoret låtit genomföra
en undersökning av arbetsuppgifterna för olika kategorier av
tjänstemän inom byrån. Biträdespersonalen har härvid dock legat utanför
undersökningsområdet. Av undersökningen anses bl. a. framgå, alt styrelsens
resurser för permanenta arbetsuppgifter är dimensionerade så, att de
ger utrymme även för speciella engångsundersökningar. Delegationen anser,
att dylika specialundersökningar bör bekostas med medel från anslaget
för statistiska specialundersökningar, samt därvid motiveras från fall till
fall.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Delegationen, som inhämtat att under budgetåret 1960/61 en amanuens
varit helt och två delvis sysselsatta med specialundersökningar, anser sig
inte kunna tillstyrka, att den nämnda förste aktuarietjänsten i Ae 21 kvarblir
inom styrelsen. Delegationen föreslår därjämte, att medel motsvarande
lönen till en av de amanuenstjänster som i styrelsens petita upptagits under
sektionen för socialvårdsstatistik avräknas från styrelsens avlöningsanslag.
I den mån specialundersökningar behöver företagas bör de enligt delegationens
mening bekostas med medel ur styrelsens anslag till statistiska
specialundersökningar. Med hänsyn till den genom prisstatistikens bortflyttning
minskade belastningen på kansliet föreslår delegationen, att utöver
den i styrelsens petita särskilt nämnda biträdestjänsten även den andra
biträdestjänsten vid kansliet avföres från verket. I övrigt tillstyrker delegationen
vad styrelsen föreslagit angående personalen vid styrelsens nuvarande
fjärde byrå.
Delegationen framhåller slutligen, att det av undersökningen synes framgå,
att viss del av den verksamhet som för närvarande handlägges av den
akademiskt utbildade personalen vid sektionen för socialvårdsstatistik skulle
kunna delegeras till kanslister. Delegationen utgår därför från att styrelsen
bevakar möjligheterna att utbyta akademiskt utbildad personal mot
kanslister.
Delegationens förslag innebär, att från och med budgetåret 1962/63 följande
tjänster skall avföras från socialstyrelsen:
1 byråchef Bo 1
2 förste aktuarier Ao 23
1 förste aktuarie Ao 21
1 förste aktuarie Ae 21
4 amanuenser
1 kanslist A 9—13
1 förste kansliskrivare Ae 12
1 kontorist Ao 9
3 kanslibiträden Ao 7
9 kontorsbiträden.
För verksamheten med socialvårdsstatistiken skulle från och med 1 juli
1962 inom styrelsen inrättas en separat sektion omfattande följande tjänster:
1 förste aktuarie Ao 23
2 amanuenser eller kanslister
1 kontorist Ao 9
2 kontorister Ae 9
2 kanslibiträden Ao 7
6 kontorsbiträden
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Sociala meddelanden: Statistisk information och handläggningen av de
redaktionella uppgifterna
Sociala meddelanden är numera uppdelad på två skilda serier, nämligen
Allmänna häftet innehållande artiklar m. m. i sociala frågor och Statistisk
information innehållande uppgifter från socialstyrelsens statistik och närliggande
områden. Den första serien beröres inte av statistikens centralisering.
Den senare skulle däremot upphöra med 1962 års utgång, varefter resultaten
av den statistik som utarbetas inom styrelsens byrå för löne- och sysselsättningsstatistik
skulle återges i centralbyråns nya publikationer. Redaktionen
för Sociala meddelanden tillhör en sektion inom styrelsens lagbyrå. I arbetet
med den statistiska delen av publikationen deltar, förutom tidskriftens redaktör
och berörda statistikproducenter, i mindre utsträckning även personalen
vid styrelsens bibliotek. Därtill anlitas mot arvode utomstående arbetskraft.
Minskning av arbetsbelastningen på lagbyrån
Delegationen har haft att även här beakta möjligheterna till reduktion av
anslagen och att därvid även taga hänsyn till kostnaderna för den centrala
administrationen. De delar av verket som härvid beröres omfattar skilda
sektioner inom styrelsens lagbyrå, nämligen sektionen för allmänna ärenden
till vilken bl. a. styrelsens publikation hör, sektionen för personalärenden,
administrativa och kamerala ärenden, bibliotek och arkiv samt expeditionsvakter
och telefonister. Den berörda personalen omfattar — frånsett byråchefen
— en förste byråsekreterare, en kamrerare, en kanslist, en registrator,
en kontorist, ett kanslibiträde samt ett par konlorsbiträden, en biblioteksassistent
jämte biträde, telefonister och expeditionsvakter.
Schablonmässiga beräkningar ger enligt delegationen vid handen, att lönekostnaderna
för administrationen av den del av styrelsens statistiska
verksamhet som skall bortflyttas under budgetåret 1962/63 inklusive Sociala
meddelanden: Statistisk information uppgår till cirka 25 000 kr. Det
angivna beloppet anses närmast få betraktas som mått på de resurser som
blir friställda vid statistikens förflyttning. I vad mån en reduktion av personalen
kan genomföras beror enligt delegationen på möjligheterna till omfördelning
av arbetsuppgifter.
Delegationens förslag till personal- och anslagsförändringar vad beträffar
socialstyrelsen
Delegationen föreslår, att från socialstyrelsens personalförteckning avföres
tjänster i enlighet med vad som tidigare angivits.
I anslutning härtill förordar delegationen, att styrelsens avlöningsanslag
minskas med 470 379 kr. Därutöver anses anslaget böra reduceras på grund
av den minskade belastningen på lagbyrån. Delegationen har som nämnt
uppskattat ifrågavarande belopp till 25 000 kr.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Omkostnadsanslaget föreslås av delegationen bli reducerat med 208 500 kr.
Delegationen erinrar vidare om att socialstyrelsen vid ingången av budgetåret
1961/62 hade ett odisponerat reservationsanslag om 104 000 kr. för statistiska
specialundersökningar. Delegationen förutsätter, att det i framtiden
dimensioneras så att det motsvarar den statistiska verksamhet som kvarblir
inom styrelsen.
3. Konjunkturinstitutet
Enligt proposition 1960: 104 skall under budgetåret 1962/63 beräkningarna
av volym- och prisindextal för utrikeshandeln överföras från konjunkturinstitutet
till centralbyrån. Institutet har vidare under hand förklarat,
att samtidigt bör ske en överföring av indexberäkningarna rörande importerade
råvaror. Delegationen har utgått från att en sådan överflyttning kommer
till stånd under budgetåret 1962/63.
Konjunkturinstitutet har i sin statskrivelse för 1962/63 inte upptagit kostnaderna
för maskinbearbetning av indexberäkningarna under anslaget för
särskilda undersökningar, under vilket medel för ändamålet tidigare beviljats.
Beträffande maskinbearbetningen av utrikeshandelsindexberäkningarna
beräknar institutet kostnaderna för 1962/63 till 17 500 kr., varvid institutet
bortsett från kostnader för omläggningsarbeten. Med hänsyn till att det torde
föreligga ett behov av viss löpande anpassning av bearbetningsprocessen anses
beloppet kunna avrundas till 20 000 kr.
Arbetskostnaderna för statistikens bearbetning har enligt institutets mening
under året varit successivt sjunkande. Institutet har kommit fram till
ett behov av 3 1/2 arbetsmånader för amanuenspersonalen och sex arbetsmånader
för biträdespersonalen, exklusive merarbeten orsakade av handelsstatistikens
eventuella omläggningar och under antagande att viss ytterligare
avslipning av rutinerna kan ske. Tar man emellertid hänsyn till ett
normalt behov av löpande anpassning av arbetsprocessen anses antalet arbetsmånader
kunna beräknas till fyra respektive sju månader. Kostnaderna
härför kan beräknas till 15 000 kr.
överföringen skulle således innebära besparingar på institutets anslag för
särskilda undersökningar med 20 000 kr. och på avlöningsanslaget med cirka
15 000 kr.
VI. Överflyttningsproblem m. m.
1. Personalfrågor
Den föreslagna omorganisationen av centralbyrån i samband med överföringen
av statistik från andra verk innebär betydande förändringar i tjänstestrukturen
för den berörda verksamheten. Dels är det fråga om inrättande
av helt nya tjänster som saknar direkt motsvarighet inom nuvarande verksamhet,
dels sker också en förskjutning av tyngdpunkten i arbetsuppgif
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
57
terna för personal med högre utbildning i riktning mot planerings- och utvecklingsarbete.
Vidare föreslås införande av ett system med högst-tjänster.
Delegationen har utgått från att det inte skall ske en automatisk överföring
av personal från gamla till nya tjänster utan att samtliga vid centralbyrån
nyinrättade tjänster — inklusive nyssnämnda högst-tjänster och
tjänster som uppflyttas i högre lönegrad — skall tillsättas i enlighet med
verksstadgans bestämmelser. Vad beträffar de för verket nya tjänsterna innebär
detta, att dels tjänsterna i lönegrad A 19 och högre på löneplan A,
dels de ordinarie tjänsterna i lägre lönegrader skall kungöras tili ansökan,
under det att utlysning ej behöver ske beträffande övriga tjänster samt arvodesbefattningar.
I fråga om ordinarie kontorsbiträdestjänster förutsätter
delegationen dock, att verket på sedvanligt sätt får bemyndigande att utan
utlysning tillsätta tjänsterna. Vad beträffar övriga tjänster torde det enligt
delegationen i varje särskilt fall få bedömas, huruvida utlysning skall ske
eller ej.
Delegationen finner det vara av väsentlig vikt att den sakkunskap, som
är företrädd inom de överförda enheterna, även i fortsättningen kommer den
överförda verksamheten till godo. Det anses ligga i sakens natur, att den
alldeles övervägande delen av personalen vid de överförda enheterna kommer
att kunna beredas anställning vid statistiska centralbyrån. Brist på personal
hänförlig till de kategorier varom här är fråga anses komma att föreligga.
Särskilda övergångsåtgärder får enligt delegationen vidtagas om inom
den föreslagna personalramen för centralbyrån inte kan placeras all den
personal vid de sammanförda enheterna, vilken genom ordinarie anställning
har rätt till eller på grund av anställningstidens längd har berättigade anspråk
på att beredas sysselsättning inom statsverket. Vidare kan, på grund
av olikheterna i tillämpade anställningsformer mellan centralbyråns maskincentral
och kommerskollegium, speciella arrangemang eventuellt behöva
vidtagas vid överföringen av kollegii hålkortspersonal. Delegationen förutsätter,
att Kungl. Maj :t i likhet med vad som tidigare skett vid större organisatoriska
omläggningar inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga
övergångsåtgärder.
2. Lokalfrågor
Delegationen har utfört beräkningar av de lokalutrymmen som vid olika
tidpunkter under tiden den 1 juli 1961—den 1 juli 1965 behöver finnas tillgängliga
inom den fastighet där centralbyrån är inrymd.
Byggnadsstyrelsen har meddelat, att vissa nyinredda lokaler i fastigheten
kommer att ställas till verkets förfogande och att inom fastigheten belägna
lokalutrymmen motsvarande de av handelslicensnämnden och produktivitetsnämnden
utnyttjade kommer att få disponeras av centralbyrån så snart
nämnda myndigheter utrymmer sina lokaler, vilket beräknas ske omkring
den 1 juli 1962.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
För att den fortsatta centraliseringen och effektiviseringen av statistikproduktionen
budgetåret 1963/64 och senare inte skall äventyras av lokalsvårigheter
erfordras enligt delegationen ett lokaltillskott av i runt tal 150
tjänsterum samt biutrymmen i proportion härtill utöver det aviserade tillskottet
fram till ingången av budgetåret 1965/66.
3. Överföringstidpunkten
Delegationen föreslår, att ansvaret för den i första etappen överförda statistikproduktionen
övergår till statistiska centralbyrån från och med den 1
juli 1962 och att den nya organisationen av centralbyrån tillämpas från
samma tidpunkt. Härvid har förutsatts, att förberedande arbeten bl. a. rörande
tillsättningen av olika befattningar kan igångsättas så snart proposition
i frågan framlagts.
Enligt delegationens uppfattning står väsentliga fördelar att vinna genom
att den nya organisationen snabbt bringas att fungera. Delegationens förslag
innebär inte, att förflyttningen av personal till statistiska centralbyråns fastighet
med nödvändighet behöver ske omkring budgetårsskiftet. Tidpunkten
för flyttningen får i varje särskilt fall bestämmas så att det löpande arbetet
störes så litet som möjligt och med hänsyn till tillskottet av erforderliga
lokaler.
4. Överföring av inventarier, maskiner, arkiv och bibliotek
Den statistiska byrån vid kommerskollegium disponerar sammanlagt ett
50-tal tjänsterum som blir friställda.
Delegationen har utgått från att de inventarier och kontorsmaskiner som
finns i lokalerna i huvudsak blir disponibla för överflyttning till statistiska
centralbyrån. Det anses vara lämpligt att försliten materiel i samband med
flyttningen ersättes med ny utrustning. Härtill kommer behovet av inventarier
för den nya personal som erfordras för utvidgningar och utvecklingsarbete
i anslutning till den statistik som hittills varit förlagd till kommerskollegium.
För personalen vid den del av socialstyrelsens byrå för pris- och socialeårdsstatistik
som skall bortflyttas disponerar verket cirka 15 tjänsterum.
Styrelsen har i sin statskrivelse räknat med att de inventarier och maskiner,
räknemaskiner undantagna, som finns i dessa lokaler skall få disponeras
av styrelsen. Delegationen utgår i sina beräkningar från att endast vissa
räknemaskiner överföres från socialstyrelsen. Därtill kommer behovet av
inventarier för det personaltillskott som erfordras för genomförande av delegationens
olika förslag beträffande bl. a. utrednings- och utvecklingsarbeten.
Beträffande kommerskollegii hålkortsmaskiner gäller att det ej är möj
-
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
ligt alt nu bedöma om och i vad mån maskinparken bör införlivas med centralbyråns
maskincentrals. Delegationen förutsätter, att frågan om överföring
av vissa hålkortsmaskiner till denna maskincentral löses gemensamt
av centralbyrån och kommerskollegium.
5. Övriga frågor
Till följd av de beslutade överföringarna av viss statistikproduktion uppkommer
kostnader för omtryckning av blanketter o. d., för information till
uppgiftslämnare och konsumenter om överflyttningarna etc. Dessa kostnader
kan bedömas komma att bli av tämligen ringa storlek. Delegationen nar
tagit viss hänsyn till dem i sina kalkyler.
Vad beträffar kostnaderna för publikationer och maskinbearbetningar kan
det år 1962 i vissa fall uppstå svårigheter att avgöra, huruvida kostnaderna
skall belasta avlämnande verks eller centralbyråns anslag. Delegationen räknar
med att dylika frågor kan lösas genom överenskommelser mellan de berörda
verken.
VII. Delegationens kostnadsberäkningar och förslag till anslagsäskanden
för statistiska centralbyrån
Delegationen framhåller, att dess förslag till anslagsberäkning inte är
begränsat till enbart en redovisning av konsekvenserna av centraliseringen
utan utgör fullständiga petita för centralbyråns verksamhet. De föreslagna
förändringarna i centralbyråns anslag är en konsekvens av i huvudsak följande
olika typer av förändringar:
1. Kostnadsförändringar vid oförändrad verksa mh
e t, inklusive överföring av verksamhet från kommerskollegium, socialstyrelsen
och konjunkturinstitutet, överföring av vissa personalkostnader för
permanenta skördeskadeskyddet från ett anslag under nionde huvudtiteln
samt bortflyttning av namnbyrån från verket.
Delegationen framhåller, att centraliseringen i sig inte skall medföra någon
kostnadsökning. Tvärtom bör den kunna medföra en sänkning av kostnaderna.
Man kan dock enligt delegationen inte räkna med att det under budgetåret
1962/63 skall vara möjligt att i större utsträckning realisera några
vinster. De anslagsminskningar som delegationen ansett befogat att nu
räkna med inskränker sig väsentligen till de under avlöningsanslaget på
ämnesbyråerna redovisade anslagsförändringarna vid oförändrad verksamhet
genom personalminskningar, beroende till en del på en övergång till
elektronisk databehandling, till en del på centraliseringen. Bortsett från
berörda personalförändringar och vissa engångskostnader samt formella
skillnader av anslagsteknisk natur har delegationen, vad gäller den verksamhet
som ämnesbyråerna och dokumentationsbyrån svarar för, i allt vä
-
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
sentligt utgått från att centralbyråns anslag skall öka med det belopp som
de övriga verkens anslag beräknats kunna minska med.
2. Genomförandet av en av centraliseringen oberoende upprustning
av den administrativa byrån och dokumentationsbyrån
samt införandet av vissa nya arbetsuppgifter inom dessa.
De ökningar, som bär föreslagits och som går utöver den uppskattade
minskningen av belastningen på de administrativa enheterna inom de avlämnande
verken, är enligt delegationen motiverade dels av att kansliet redan
för närvarande är klart underdimensioneral, dels av de nya arbetsuppgifterna
i samband med den föreslagna budgeteringen och driftkontrollen.
ÄA^en vad beträffar dokumentationsbyrån är den föreslagna anslagshöjningen,
utöver vad som motsvaras av överföringen av verksamhet från kommerskollegium
och socialstyrelsen, betingad av att personalen är underdimensionerad,
men också av nya arbetsuppgifter, främst i samband med en
utbyggnad av informations- och kontaktverksamheten.
3. Genomförandet av en viss anpassning av tjänstestrukturen
till arbetsuppgifterna i den moderna statistikproduktionen och till
marknadssituationen.
4. Förändringar av automatisk eller formell natur
sammanhängande med prisstegringar, automatiska förändringar av bearbetade
och redovisade material, anslagstekniskt betingade förändringar m. m.
5. Förändringar i intermittent verksamhet.
Delegationen erinrar i sammanhanget om den successiva avvecklingen av
organisationerna för folk- och jordbruksräkningarna. Härav betingade anslagsminskningar
motväges i någon mån av ökningar sammanhängande med
1962 års valstatistik samt vissa undersökningar inom rätts- och undervisningsstatistikens
område.
6. Vissa engångskostnader, delvis i samband med centraliseringen.
I förslagen till anslagsäskanden ingår cngångsutgifter om i runt tal
590 000 kr. för anskaffning av utrustning m. m. och för täckande av flyttningskostnader.
För 1961/62 uppskattas motsvarande utgifter till cirka
73 000 kr. I förstnämnda belopp ingår bl. a. kostnaderna för ny telefonväxel,
utrustning av offsettryckeri, viss nyanskaffning av kontorsmaskiner och inventarier,
delvis i samband med centraliseringen, samt inredning av ny
arkivlokal. Vidare nämner delegationen de med överföringen av utrikeshandelsstatistikcn
till elektronisk databehandling förenade engångskostnaderna,
''dika upptagits till 150 000 kr.
7. Av de berörda verken eller genom delegationens arbete aktualiserade
förslag till ny eller utvidgad statistik samt olika undersökningar
av utvecklingskaraktär.
Delegationen har föreslagit dels vissa utvidgningar av den permanenta
verksamheten, dels vissa utvecklingsarbeten. De därvid aktuella projekten
är i hög grad koncentrerade till den ekonomiska statistik som överföres
Irån kommerskollegium, socialstyrelsen och konjunkturinstitutet. Delegationen
framhåller, att ett viktigt led häri är fullföljandet av inom kollegii
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
61
statistiska byrå pågående arbeten med genomförandet av den nya varu- och
branschnomenklaturen. Av de övriga för näringsstatistikens förbättring betydelsefulla
arbeten som föreslagits anses frågan om ett centralt företagsregister
särskilt väsentlig. Delegationen har föreslagit, att en stomme till
ett sådant register för företag med lejd arbetskraft upprättas under 1962/
63. Samtidigt bör enligt delegationen de lämpliga formerna för en eventuell
ny företagsräkning undersökas. — Vidare har framlagts förslag om en första
etapp i utbyggnaden av korttidsstatistiken. — För utrikeshandelsstatistiken
har föreslagits, att i samband med en övergång till elektronisk databehandling
en överföring skall ske av ansvaret för maskinbearbetningarna från
tullverket till centralbyrån. Även för andra statistikgrenar inom kollegii
nuvarande arbetsområde pågår vissa förberedelsearbeten för en senare övergång
till elektronisk databehandling. —- I övrigt har föreslagits dels ett utvecklingsarbete
vad gäller vissa pris- och volymindexberäkningar, dels ett
fortsatt planeringsarbete vad gäller en produktionsstatistik för byggnadsföretag,
dels ock vissa förbättringar av elstatistiken.
Vad gäller centralbyråns nuvarande verksamhetsområde tillstyrker delegationen
vissa i verkets petita framlagda förslag. Det är här bl. a. fråga om
arbeten på befolkningsstatistikens område, delvis med anknytning till den
pågående folkräkningen, och ett fullföljande av pågående planeringsarbeten,
bl. a. berörande allmän varuskattestatistik och kreditmarknadsstatistik för
företag.
Mot bakgrunden av det anförda och av föreliggande behov av utvidgningar
och kvalitetsförbättringar av statistiken är det enligt delegationens mening
inte realistiskt att räkna med att möjliga rationaliseringar i mera betydande
utsträckning kommer att kunna — eller böra — uttagas i form av
sänkta kostnader. Uppmärksamheten måste alltid vara inriktad på ett slopande
av mindre betydelsefull statistik, men väsentligen måste det bli fråga
om att utnyttja rationaliseringsmöjligheterna för genomförande av en successiv
utvidgning och förbättring av statistiken.
8. En förstärkning av verksledningen och införande av
en fastare organisation för planerings- och samordningsverksamheten.
Delegationen har i sitt förslag inriktat sig på att få till stånd en förstärkning
av verksledningen och resurserna för planering och samordning. På avlöningsanslaget
framkommer detta som en ökad kostnad. I anslutning härtill
har kostnaderna för planerings- och samordningsavdelningen — till den
del de inte motsvaras av tidigare anvisade medel under anslagsposten för
ersättning till expertis eller i övrigt i form av personal utanför byråerna —
föranlett en nedräkning av de för olika särskilda undersökningar föreslagna
medlen. Dessa har för övrigt ytterligare reducerats med 229 000 kr., då delegationen
inte ansett det realistiskt att räkna med att utvecklingsarbetet
skulle kunna drivas i den takt som ett genomförande av alla de föreslagna
projekten skulle innebära.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Delegationens förslag till anslagsäskanden för statistiska centralbyråns
verksamhet 1962/63
A. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i all
-
mänhet, förslagsanslag
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån .................................. 4 459 000
verksamhet som skall överföras till centralbyrån ............ 2 472 233
verksamhet som skall bortföras från centralbyrån ........— 79 865
Summa 6 851 368
Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 7 400 000
Förändring -f- 548 632
Vid beräkningen av avlöningsanslaget, liksom av flertalet övriga anslag
och anslagsposter, har delegationen utgått från det basbelopp som utgöres
av summan av 1961/62 års anslag för centralbyrån (inklusive anslag för
folkbokföringsbyrån) och motsvarande anslag för den från kommerskollegium,
socialstyrelsen och konjunkturinstitutet överförda verksamheten. I
beloppet ingår även vissa av centralbyrån från anslaget Kostnader i samband
med permanent skördeskadeskydd disponerade medel. Anslaget för
verksamheten inom namnbyrån, vilken föreslagits skola bortflyttas från
verket, har avräknats från nämnda basbelopp.
Delegationen föreslår för budgetåret 1962/63 följande avlöningsstat för
statistiska centralbyrån:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............. 2 080 000
Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
................................................. 3 000
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. 3 524 000
Rörligt tillägg, förslagsvis................................... 1 681 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ...... 112 000
Summa 7 400 000
Vad beträffar avlöningsanslagets olika poster innebär det redovisade förslaget
följande:
a) Avlöningar till ordinarie tjänstemän
Anslag 1961/62 ........................................ 2 556 344
Förändring till följd av delegationens förslag jämte föreslagna
avlöningsförstärkningar ........................ —476 000
Anslag 1962/63 (förslag) ................................ 2 080 344
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
63
Vid beräkningen har förutsatts att antalet ordinarie kontorsbiträden är
oförändrat. I anslagsposten ingår inte medel för sådana tjänster vilka kan
komma att uppföras på övergångsstat.
b) Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t . . 3 000
Av beloppet avser 1 200 kr. arvode till organisationsföredraganden inom
centralbyrån, varjämte ett belopp av 1 800 kr. föreslås överfört från arvodesposten
i socialstyrelsens avlöningsstat.
c) Ersättning till expertis
Anslag 1961/62 ........................................ 260 000
Reduktion...........................................— 38 462
överföring till anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal
för extra ordinarie tjänster för metodexperter ........— 89 604
för metodexperter och vetenskaplig expertis i övrigt .. —131 934
Anslag 1962/63 ........................................ 0
d) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
Beräknat sammanlagt anslag för posterna a—d.......... 5 607 140
Avgår beräknat anslag för avlöningar till ordinarie tjänstemän
............................................... — 2 080 344
Avgår beräknat anslag för arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t.................... — 3 000
Anslag 1962/63 (förslag) .............................. 3 523 796
e) Rörligt tillägg
Rörligt tillägg 1961/62 ................................. 1 362 216
Förändringar för centralbyrån i utgångsläget ............56 810
överföring från kommerskollegium..................... -]- 19141
överföring från nionde huvudtiteln .................... -f- 52 942
Övriga ändringar i konsekvens med redovisad grundlöne
kalkyl.
................................................ -f- 190 133
Summa 1 681 242
f) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
Anslag 1961/62 ...................................... 90 020
Förändring för centralbyrån i utgångsläget ............ -f- 3 378
Ändringar i konsekvens med redovisad grundlönekalkyl .. -f 18 745
Anslag 1962/63 ....................................... H2 143
64 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
B. Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten i allmänhet,
förslagsanslag
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån .................................. 1 950 000
verksamhet som skall överföras till centralbyrån ............ 801 100
Summa 2 751 100
Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 4 660 600
Förändring + 1 909 500
I sina petita för 1962/63 föreslår statistiska centralbyrån, att bruttoanslaget
till omkostnader ökas med 844 000 kr. Delegationen har ansett sig kunna
i princip godtaga centralbyråns beräkningar under anslaget. Beträffande
anslagsposten Förnyelse av stickprovet för arealinventeringar har delegationen
dock föreslagit en överföring till anslaget för särskilda undersökningar.
Med utgångspunkt från centralbyråns äskanden har delegationen beräknat
behovet av anslag för den från kommerskollegium och socialstyrelsen
överförda verksamheten samt för den verksamhet som delegationen därutöver
föreslagit. Beträffande kommerskollegium har delegationen därvid för
olika poster utgått från verkets beräkningar av anslaget för statistiska byrån
budgetåret 1961/62 och i fråga om smärre poster från verkets beräkningar
av den andel av genomsnittsbelastningen åren 1959/60 och 1960/61 som är
hänförlig till statistiska byrån. Beträffande socialstyrelsen har delegationen
på liknande sätt utgått från av verket redovisade anslag och belastningar för
byrån för pris- och socialvårdsstatistik och därvid schablonmässigt betraktat
60 procent av ifrågavarande belopp såsom hänförliga till den verksamhet
vid byrån som avses bli överförd under budgetåret 1962/63.
I det följande återges dels centralbyråns förslag till anslagsförändringar,
dels delegationens förslag till ytterligare förändringar i centralbyråns anslag
samt minskningar av kommerskollegii och socialstyrelsens anslag med anledning
av centraliseringen.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån .................................. 24 000
verksamhet som skall överföras från kommerskollegium .... 4 800
verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen.......... 1 300
Summa 30 100
Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 53 700
Förändring -f- 23 600
Statistiska centralbyrån hemställer om höjning av anslagsposten med
1 800 kr. till följd av ökat antal tjänstemän enligt statskrivelsen och med
65
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
14 000 kr. för hälsokontroll. Sammanlagt begär centralbyrån alltså en höjning
av posten med 15 800 kr.
Förutom anslag för den från kommerskollegium överförda personalen,
4 800 kr., och för den från socialstyrelsen överförda, 1 300 kr., erfordras enligt
delegationen 1 300 kr. för den av delegationen föreslagna nya personalen
för permanenta arbetsuppgifter. För hälsokontroll motsvarande den av centralbyrån
föreslagna finner delegationen därjämte ett belopp om sammanlagt
cirka 6 500 kr. vara erforderligt. Samtidigt föreslår delegationen en reduktion
av kommerskollegii anslag med 4 800 kr. och av socialstyrelsens anslag
med 1 300 kr.
2. Reseersättningar, förslagsvis
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån därav för internordiska resor: 3 000.. 8 500
verksamhet som skall överföras från kommerskollegium, av
-
seende internordiska resor ................................ 1 500
verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen, avseende
inrikes resor ........................................... 500
Summa 10 500
Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 11 500
därav för internordiska resor: 5 500
Förändring -j- 1 000
Centralbyrån hemställer om en uppräkning av anslaget med 1 000 kr. under
delposten internordiska resor.
Delegationen föreslår, att 500 kr. avseende resor inom riket och 1 500 kr.
avseende internordiska resor överföres till centralbyråns anslag. En reduktion
av anslagsposten kan därvid ske med 1 500 kr. för kommerskollegium
och med 500 kr. för socialstyrelsen.
3. Expenser, förslagsvis
a) Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån ................................ 48 000
verksamhet som skall överföras från kommerskollegium .. 15 500
verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen...... 3 700
.Summa 67 200
Anslag 1962/63 (förslag) ................................ 66 000
Förändring— 1200
Statistiska centralbyrån hemställer om en uppräkning med 18 000 kr. på
grund av att cirka 110 nya rum från och med hösten 1962 beräknas bli ställ5
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 113
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
da till verkets förfogande. 80 rum synes kunna betraktas som avsedda för
personal från kommerskollegium och socialstyrelsen samt av delegationen
föreslagen ny personal. Övriga 30 rum kan sålunda utnyttjas för att täcka
en del av centralbyråns lokalunderskott, vilket uppgår till åtminstone 44
rum.
För kommerskollegii del utgör anslaget till statistiska byrån under denna
post 15 500 kr., och för socialstyrelsens del kan enligt delegationen cirka
3 700 kr. beräknas avse den överförda delen av styrelsens statistiska verksamhet.
Motsvarande reduktioner skulle alltså kunna ske av anslagen vid
dessa verk.
b) Övriga expenser
Det i det följande redovisade förslaget till anslagsförändringar fördelar sig
sålunda:
Löpande utgifter
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån .................................... 323 500
verksamhet som skall överföras från kommerskollegium (beräknad
belastning, exklusive maskinhyror samt expenser för hål
kortssektionen)
.......................................... 101 600
verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen (beräknad
belastning) .............................................. 19 200
Summa 444 300
Anslag 1962/63 (förslag) ................................ 615 300
Förändring -|- 171 000
Renhållning och städning
Centralbyrån räknar med att kostnaderna under förevarande anslagspost
ökar med 45 300 kr. på grund av lokaltillskott.
Delegationen beräknar, att cirka 70 procent av lokal tillskottet kommer
att disponeras för den från kommerskollegium och socialstyrelsen överförda
verksamheten och för av delegationen föreslagen ny verksamhet, vilket motsvarar
31 700 kr. av den av centralbyrån begärda höjningen av anslagsposten.
Vid nuvarande utgiftsnivå vid kommerskollegium och socialstyrelsen kan
man enligt delegationen i gengäld räkna med reduktioner om 18 900 kr.
respektive 4 800 kr. Den nettoökning — cirka 8 000 kr. — som i samband
med centraliseringen uppstår för statsverkets del förklaras av att centralbyrån
under en övergångstid alltjämt i huvudsak tillämpar varje-dagsstädning,
medan så inte är fallet med de båda övriga verken.
Totalt föreslås således under denna post en nettoökning för statsverket
om 21 600 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
67
Skrivmaterialier, papper, blanketlryck o. dyl.
Statistiska centralbyrån hemställer om en uppräkning av förevarande post
med 15 900 kr., varav 9 000 kr. utgör ersättning för fördyrade tryckningskostnader
och 2 400 kr. andra automatiska ökningar.
Delegationen föreslår en ytterligare uppräkning av anslaget med 95 000
kr. för den från kommerskollegium överförda statistiken och med 9 600
kr. för den från socialstyrelsen överförda statistiken. Detta innebär en ökning
med 31 500 respektive 1 500 kr. Härav utgör för kommerskollegium
sammanlagt 15 000 kr. och för socialstyrelsen hela ökningen en uppräkning
med anledning av tryckningskostnadernas fördyring 1960/61—1961/62 samt
1961/62—1962/63. Beträffande kommerskollegium förklaras höjningen i övrigt
av ökade blankettkostnader för korttidsstatistiken samt utvidgad elstatistik
och investeringsstatistik.
Utöver nu nämnda belopp erfordras enligt delegationen medel för skrivmaterialier
m. m. för den nya verksamhet som delegationen föreslagit samt
medel för tryckning av kuvert, meddelanden m. m. Delegationen har uppskattat
medelsbehovet härför till 30 000 kr.
Anslaget till kommerskollegium torde i samband med statistikens förflyttning
kunna reduceras med 75 800 kr., varav 12 300 kr. avser hålkortspapper
och kommer att belasta maskincentralen, medan 63 500 kr. avser de
förut berörda utgifterna, samt anslaget vid socialstyrelsen med 8 100 kr.
Nettoökningen av kostnaderna beräknas till (15 900 + 31 500 -f- 1500
+ 30 000) 78 900 kr. Härav är ett belopp av 25 500 kr. hänförligt till prisstegringar;
därutöver utgöres en del av engångskostnader i samband med
centraliseringen.
Telegram, telefon och annonsering
Statistiska centralbyrån begär en anslagsuppräkning med 48 400 kr. på
grund av högre telefonkostnader, sammanhängande med installation av en
ny växel. Medel för installation av växeln begärs i det följande. — För större
annonskostnader i anledning av den utökade verksamheten begär verket en
uppräkning med 3 000 kr., i vilket belopp även ingår kalkylerade högre annonskostnader
på grund av intensifierad annonsverksamhet. Totalt begärs
under anslagsposten en ökning med 51 400 kr.
I samband med installationen av en ny växel erhåller centralbyrån 113
nya anknytningar för den föreslagna nya personalen. För den från kommerskollegium
och socialstyrelsen överförda verksamheten uppgår nuvarande
kostnader för telegram, telefon och annonsering till 19 400 kr. respektive
5 000 kr. Dessa kostnader bortfaller således hos respektive verk budgetåret
1962/63.
Till följd av under posten föreslagna förändringar beräknas denna netto
öka med (51 400 — 19 400 — 5 000) 27 000 kr.
Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. m.
Till följd av utökad verksamhet hemställer centralbyrån om en ökning
av posten med 1 500 kr.
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
Delegationen föreslår, att beloppet ökas med ytterligare 2 600 kr., som
överförts från kommerskollegium och socialstyrelsen. I viss utsträckning
anses beloppet få avse litteraturanskaffning för biblioteket. En reduktion
av anslagen till kommerskollegium med 2 300 kr. och till socialstyrelsen
med 300 kr. torde samtidigt kunna ske. För statsverkets del ökar kostnaderna
med 1 500 kr.
För närvarande tillämpas vid kommerskollegium och socialstyrelsen ett
system med frankeringsfrihet för vissa svarsförsändelser. Vid centralbyrån
tillämpas däremot det systemet att postverket debiterar porto (»lösen») för
dylika försändelser. Kostnaden för dessa svarsporton skulle för kommerskollegium
uppgå till cirka 40 000 kr. och för socialstyrelsen till 2 000 kr. per
år. Då framdeles det vid centralbyrån tillämpade systemet beräknas komma
att utnyttjas, hemställer delegationen, att dessa belopp ställes till centralbyråns
förfogande.
Då kostnaderna för svarsförsändelserna tidigare inte bestritts med medel
ur verkens anslag, motsvaras de här föreslagna beloppen inte av några anslagsreduktioner
inom verken.
Under posten redovisas således en anslagshöjning om (1 500 -f- 40 000
+ 2 000) 43 500 kr.
Inköp och underhåll av möbler, kontorsmaskiner m. m.
Centralbyrån begär inte någon höjning av det för löpande ändamål avsedda
beloppet för möbler, kontorsmaskiner m. m.
Anslag för den nyanskaffning som erfordras främst i samband med centraliseringen
föreslås i det följande. På grund av överföringen av möbler och
kontorsmaskiner från kommerskollegium samt delvis från socialstyrelsen
erfordras emellertid även en höjning av förevarande post. Delegationen föreslår,
att anslaget höjes med 5 500 kr. för löpande underhåll samt med 1 000
kr. för hyra av kontorsmaskiner. Samtidigt torde de löpande anslagen till
kommerskollegium och socialstyrelsen kunna reduceras med 5 500 respektive
1 000 kr. Beträffande kommerskollegium bortfaller därjämte en post
om 123 000 kr., varav 90 000 kr. avser hyror för hålkortsmaskiner och resten
en ökning i anledning av modernisering av maskinutrustningen.
Bortsett från sistnämnda post, som upptages i det följande, innebär förslaget
således ingen nettoändring av medelsbehovet.
Engångsutgifter
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån .................................... 50 000
verksamhet som skall överföras från kommerskollegium (avser
frakt- och tullkostnader i samband med moderniseringen av kollegii
hålkortsanläggning) ...... 22 700
Summa 72 700
Anslag 1902/63 (förslag) .................................... 346 500
Förändring -j- 273 800
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
69
Renhållning och städning
Delegationen tillstyrker centralbyråns hemställan om ett engångsanslag
på 1 000 kr. för inköp av städningsutrustning för nya städningsområden.
Inköp och underhåll au möbler, skriv- och räknemaskiner m. m.
Centralbyrån hemställer om 17 000 kr. för inköp av bokföringsmaskin,
delvis till följd av centraliseringen. Delegationen tillstyrker denna hemställan.
— För utbyte av förslitna räkne- och skrivmaskiner hemställer centralbyrån
om ett engångsbelopp om 25 000 kr. Vid beräkningen har hänsyn inte
tagits till den överförda personalen. Delegationen räknar med att en överföring
av räkne- och skrivmaskiner skall ske från kommerskollegium och
alt en överföring av räknemaskiner kan ske från socialstyrelsen. I sammanhanget
erfordras emellertid även en viss modernisering av maskinbeståndet
och ett nytillskott på grund av den av delegationen föreslagna ökningen
av personalen. Delegationen föreslår ett engångsbelopp om 55 000 kr.
för nyanskaffning och utbyte av kontorsmaskiner utöver det belopp som
äskas av centralbyrån. Sammanlagt föreslås således för ändamålet 80 000
kr. — Centralbyrån begär ett belopp om 25 000 kr. för iordningställande av
tjänsterum för den personal som föreslagits i verkets petita. Iordningställande
av ett enmansrum har kostnadsberäknats till 1 900 kr. samt av en arbetsplats
för ett biträde i delat rum till 1 000 kr.
Delegationen föreslår, att medel ställs till förfogande för inventarier till
dels den från socialstyrelsen överförda personalen, dels den nya personal
som delegationen föreslagit och dels utbyte av cirka en tredjedel av kommerskollegii
nuvarande inventarier jämte inredning av lunchrum och korridorer.
Härför torde erfordras sammanlagt cirka 105 000 kr. utöver det av
centralbyrån begärda beloppet. Sammanlagt upptages således för ändamålet
130 000 kr.
Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. m.
Under denna punkt hemställer centralbyrån om medel till följande ändamål,
nämligen 2 500 kr. för flyttning av delar av bibliotekets samlingar till
statens biblioteksdepå, 69 000 kr. för överflyttning av vissa delar av kommerskollegii
och socialstyrelsens arkiv, 10 000 kr. för omflyttning till nytt
bokmagasin genom att centralbyråns magasin behövs för annat ändamål,
15 000 kr. för interna omflyttningskostnader i samband med överföringen
av statistiska avdelningar från kommerskollegium och socialstyrelsen samt
2 000 kr. för klipptjänst, prenuinerationsavgifter m. m. Delegationen tillstyrker
centralbyråns förslag.
Under förutsättning att det sker en total överflyttning av möbler, kontorsmaskiner
och andra inventarier från kommerskollegium samt av kontorsmaskiner,
handlingar m. m. från socialstyrelsen föreslår delegationen,
att 20 000 kr. ställes till förfogande för flyttningens genomförande.
4. Publikationstryck, förslagsvis
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån
377 000
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
verksamhet som skall överföras från kommerskollegium ... 289 200
verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen ........ 18 100
Summa 684 300
Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 981 300
Förändring -f- 297 000
därav prisstegringar delvis från 1960/61 till 1961/62 och genomgående
från 1961/62 till 1962/63 ..................-f cirka 110 000
intermittenta publikationer ............................ -f 98 300
Det för 1962/63 föreslagna anslaget fördelar sig sålunda:
Löpande publikationer .................... 722 800
Intermittenta publikationer ................................ 109 000
Övrigt
Oförutsedda utgifter ..................................... 40 000
ökade tryckkostnader ................................... 104 500
Kostnader för reklamverksamhet............................ 5 000
Summa 981 300
För disponibla försäljningsmedel avgår vid beräkning av nettoanslag
................................................... 51 000
Nettoanslag 930 300
Löpande publikationer
Statistiska centralbyrån har i sina anslagsäskanden föreslagit samma belopp
som innevarande budgetår, 301 800 kr., eftersom de beräknade utökningarna
av vissa publikationer motsvaras av en kostnadsminskning för Statistisk
tidskrift, vilken i nuvarande form endast skall utkomma under budgetårets
första hälft.
Statistiska centralbyrån avses under budgetåret 1962/63 från kommerskollegium
övertaga årspublikationerna Handel, Industri, Bergshantering och
Sjöfart samt publikationerna Månads- och Ivvartalsstatistik över handeln.
Kommersiella meddelanden beräknas upphöra från och med utgången av år
1962 samt under det sista halvåret utges av statistiska centralbyrån.
Kommerskollegii anslag 1961/62 för de nämnda publikationerna uppgår till
289 200 kr. Härvid har beräknats 12 800 kr. för Industri och 5 500 kr. för
Bergshantering, 9 200 kr. för Sjöfart, 201 000 kr. för handelsstatistikens skilda
delar och 60 700 kr. för Kommersiella meddelanden, inklusive Kkonomisk
översikt. Anslaget torde, med undantag för Kommersiella meddelanden, i huvudsak
vara dimensionerat med utgångspunkt från 1960/61 års prisläge.
Det motsvarar vidare vad gäller de tre förstnämnda publikationerna den omfattning
dessa hade nämnda år. För handelsstatistiken har medel därutöver
beviljats för en ny kvartalspublikation. För publikationerna Industri och
Bergshantering har kollegii statistiska byrå beräknat kostnaderna för 1959
års berättelser, vilka torde komma att belasta innevarande budgetårs anslag,
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
till 55 500 kr., medan kostnaderna för 1960 års berättelser beräknats till
72 000 kr., vilket belopp upptagits för 1962/63. Kostnadsökningen är en följd
bl. a. av en automatisk utvidgning av tabellerna till följd av de nya nomenklaturerna.
Vad beträffar publikationen Sjöfart bär kostnaderna beräknats
öka till 10 200 kr. på grund av viss fullständigare redovisning. I fråga om
handelsstatistiken förutses en höjning av kostnaderna till 203 500 kr. som
följd av en automatisk utökning av materialet. Bortsett från Kommersiella
meddelanden beräknar delegationen således kostnaderna för de från kommerskollegium
överförda publikationerna under budgetåret 1962/63 till
285 700 kr. exklusive kompensation för prisstegringar från 1961/62 till
1962/63.
Publikationen Konsumentprisindex, som centralbyrån övertar från socialstyrelsen,
beräknas under budgetåret 1961/62 ha kostat 3 100 kr., vilket
belopp, bortsett från prisstegringar, delegationen anser vara tillräckligt även
för 1962/63.
I fråga om tidskrifterna har kostnaden för Kommersiella meddelanden
inklusive Ekonomisk översikt under första halvåret 1962/63 beräknats till
48 600 kr., varvid inräknats prishöjningar fram till 1961/62, förut berörda
utvidgningar samt viss ytterligare ökning föranledd av föreslagen ny korttidsstatistik.
För den nya tidskrift, Allmän månadsstatistik, som skulle utges från och
med kalenderåret 1963 samt serien Aktuell statistik, exklusive publikationen
Konsumentprisindex, äskar delegationen medel motsvarande de beräknade
kostnaderna under ett halvår för Kommersiella meddelanden, 48 600
kr., för Sociala meddelanden: Statistisk information 15 000 kr. samt för de
ur Statistisk tidskrift borttagna delarna 20 000 kr. eller sammanlagt 83 600
kr. Efterhand anses en avsevärd besparing komma att uppnås genom tidskriftsomläggningen.
För löpande publikationer föreslår delegationen sålunda sammanlagt
(301 800 -f- 285 700 + 3 100 + 48 600 -f- 83 600) 722 800 kr. exklusive kompensation
för prisstegringar. Här har hänsyn heller inte tagits till de besparingar
som kan uppstå i samband med att en del publikationer kan komma
att tryckas enligt offsetmetoden. Anslagsposten till publikationstryck vid
kommerskollegium anses samtidigt kunna reduceras med 289 200 kr. och
motsvarande anslag vid socialstyrelsen med 18 100 kr.
Intermittenta publikationer
Centralbyrån har beräknat medelsbehovet till 109 000 kr., vilket innebär
en ökning med 98 300 kr. Delegationen tillstyrker centralbyråns förslag.
övrigt
Hit hänföres dels oförutsedda utgifter, dels utgifter för ökade tryckkostnader,
för vilket ändamål för 1961/62 anvisats 30 000 respektive 34 500 kr. Centralbyrån
föreslår oförändrat 30 000 kr. för oförutsedda utgifter. Till ökade
tryckkostnader föreslår verket ytterligare 38 000 kr.
72
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
Delegationen föreslår en höjning av centralbyråns anslag med dels 10 000
kr. för oförutsedda utgifter, dels 32 000 kr. för av prisstegring förorsakad
kostnadsökning för de från kommerskollegium och socialstyrelsen överförda
publikationerna.
Under posten äskas således sammanlagt (64 500 -f- 38 000 -f- 10 000 -)- 32 000) 144 500 kr.
Vidare föreslår statistiska centralbyrån i petita en ökning om 5 000 kr. för
reklamverksamhet m. m. av det belopp verket får tillgodogöra sig ur posten
Särskilda uppbördsmedel: Försäljningsmedel för publikationer och därutöver
så stor del av försälj ningsmedlen som svarar mot upplageökning.
Kommerskollegium har i sin statskrivelse för sin del föreslagit, att motsvarande
inkomstpost minskas med 6 000 kr. genom minskade försäljningsintäkter
av de statistiska publikationerna. Delegationen föreslår, att ifrågavarande
belopp upptages som ökning av centralbyråns post Särskilda uppbördsmedel.
5. Övriga utgifter, förslagsvis
a) Bibliotekets (vid centralbyrån) underhåll, förslagsvis
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån................................ 12 000
Anslag 1962/63 (förslag) ................................ 17 000
Förändring -j- 5 000
Centralbyrån begär en ökning med 5 000 kr., avseende bindning av böcker.
För socialstyrelsen och kommerskollegium ingår motsvarande kostnader i
den under övriga expenser upptagna delposten till bokinköp, bindning av
böcker och handlingar m. fl. ändamål. En viss del — förslagsvis 1 500 kr. —
av det under nämnda delpost angivna beloppet torde få avse medel för underhåll
av centralbyråns bibliotek.
b) Ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning, förslagsvis
Anslag 1961/62
statistiska centralbyrån .............................. 647 000
från omkostnadsanslaget bekostad verksamhet som skall
överföras från kommerskollegii hålkortssektion ........ 143 300
verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen...... 700
verksamhet som skall överföras från konjunkturinstitutet 20 000
Summa 811 000
Anslag 1962/63 (förslag) .............................. 1 786 000
Förändring -|- 975 000
Därav för engångsbehov 226 000
Anslaget för 1962/63 är avsett att täcka dels statistiska centralbyråns äskanden,
dels maskinbearbetningskostnaderna för den överförda statistiken,
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
73
dels de kostnader som kommer att falla på centralbyråns maskinbearbetningsanslag
till följd av den föreslagna omläggningen av arbetet med utrikeshandelsstatistiken
samt i anslutning därtill omläggning av det tekniska
beräkningsarbetet för pris- och volymindex för utrikeshandeln vilken enligt
proposition 1960: 104 skall överföras till centralbyrån.
Statistiska centralbyrån har i sina petita för 1962/63 föreslagit en ökning
av förevarande anslagspost med 253 000 kr. till 900 000 kr. Härvid har inte
medräknats medelsbehovet för de maskinbearbetningar som kommer att falla
på verket vid förut berörda överföringar. För vissa av de projekt som orsakar
den angivna ökningen får centralbyrån enligt regleringsbrevet laga i
anspråk ytterligare 117 500 kr. av anslagsposten för 1961/62.
Enligt föreliggande förslag skall kommerskollegii statistiska byrå inklusive
hålkortssektionen överföras till statistiska centralbyrån den 1 juli 1962.
Hålkortssektionens verksamhet kommer således att belasta centralbyråns
anslag för maskinbearbetningar.
I det för 1961/62 beräknade anslaget för kommerskollegii hålkortssektion
ingår inte personalkostnaderna, emedan dessa hos kommerskollegium förts
under avlöningsanslaget.
Statistiska centralbyråns maskincentral är anslagstekniskt utformad som
en affärsdrivande enhet, och kostnaderna för verksamheten skall täckas med
inkomster av denna. Sålunda debiteras såväl statistiska centralbyrån i övrigt
som andra kunder för utförda arbeten.
Det förut redovisade anslaget för kommerskollegii hålkortssektion täcker
även med bortseende från personalkostnaderna inte statsverkets hela kostnad
för verksamheten. I summan ingår sålunda inte arbetsgivarbidrag till
allmänna sjukförsäkringen, pensionskostnader och lokalhyror.
Därtill kommer vissa smärre kostnader för hålkortssektionens verksamhet,
vilka inte kunnat särskiljas för denna och därför inte ingår i det i det
föregående angivna beloppet. De angivna utgiftsposterna samt personalkostnaderna
måste täckas med anslagsposten för maskinbearbetningar vid en
överföring av dessa från kommerskollegium till centralbyråns maskincentral.
Mot den ökning av maskinbearbetningsposten som betingas av att denna
måste dimensioneras så att personalkostnaderna täcks står en avdragspost
på avlöningsanslaget. Inte heller medför inräknandet av de förstnämnda
utgiftsposterna i maskinbearbetningsanslaget någon real förändring i statsverkets
kostnader för berörda verksamhet då de här ifrågavarande beloppen
eljest belastar andra anslag.
Delegationens beräkning ger vid handen att ett pålägg på cirka 30 procent
erfordras på de medel som beräknats för sektionen för att samtliga vid
maskincentralens debitering beaktade kostnader skall täckas. Delegationen
har till de redovisade omkostnaderna för kommerskollegii hålkortssektion
lagt kostnaderna för sektionens personal i vilken har inkluderats viss för
permanenta arbetsuppgifter erforderlig personal, bekostad med medel ur
kollegii anslag Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska byrån. Till
summan av dessa poster (143 300 -f- 195 700 = 339 000 kr.) har sedan lagts
74
Kungi. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
30 procent, och beloppet har sålunda beräknats till avrundat 440 000 kr.
Hänsyn har ej kunnat tagas till de rationaliseringsvinster som kan beräknas
komma att uppstå genom att överföringen möjliggör utnyttjande av fördelarna
med en större produktionsenhet.
Delegationen har tillstyx-kt en överföring av vissa delar av arbetet med
utrikeshandelsstatistiken från generaltullstyrelsen och ett införande i samband
härmed av elektronisk databehandling i bearbetningsprocessen. Den
föreslagna omläggningen, vilken även påverkar den tekniska utformningen
av beräkningarna av pris- och volymindex för utrikeshandeln, har beräknats
medföra kostnader för arbeten vid maskincentralen, nyssnämnda indexberäkningar
inkluderade, om sammanlagt 445 000 kr. I detta belopp
ingår dels engångskostnader för genomförandet av omläggningen med
150 000 kr., dels kostnader för bearbetning av statistiken under perioden
januari—maj 1963 med 245 000 kr., dels reservmedel för täckande av merkostnader
vid eventuell fördröjning av övergången till databehandling med
50 000 kr.
Generaltullstyrelsens anslagsbehov för personal och maskiner minskar
budgetåret 1962/63 till följd av den föreslagna överföringen. Styrelsen har
inte nu kunnat precisera personalminskningarna men har i sin statskrivelse
räknat med minskade maskinhyror från den 1 april 1963. Anledningen
till att minskningen av styrelsens medelsbehov kan beräknas bli av begränsad
omfattning budgetåret 1962/63 är att arbeten på statistiken för 1962,
vilken i huvudsak ej påverkas av omläggningen, kan förutses komma att
fortgå inom tullverket under förra delen av år 1963.
Delegationens förslag innebär, att anslagsposten Ersättningar till maskincentralen
för hålkortsbearbetning beräknas till 1 786 000 kr, fördelat på föl
-
jande poster:
Statistiska centralbyråns egna äskanden .................... 900 000
Kostnader för från kommerskollegii statistiska byrås hålkorts
sektion
överförda maskinbearbetningar .................. 440 000
Kostnader för bearbetning av socialstyrelsens årliga bostadskost
nadsundersökningar
.................................... 1 000
Engångskostnader för omläggning av bearbetningen av tullsta
listiken
till centralbyråns maskincentral .................. 150 000
Bearbetning under ett halvår av utrikeshandelsstatistiken på
centralbyråns elektroniska datamaskinanläggning .......... 245 000
Reserv för fördyrad bearbetning av utrikeshandelsstatistiken
på grund av eventuell försening i övergången till elektronisk
databehandling......................................... 50 000
c) Ersättning till utredningsinstitutet för intervjuundersökningar, förslagsvis
Anslag
1961/62
statistiska centralbyrån (avser arbetskraftsundersökningar) 500 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962 75
verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen (avser
prisinsamling till konsumentprisindex) .................. 165 000
Summa 665 000
Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 715 000
Förändring + 50 000
Under denna post begär statistiska centralbyrån 550 000 kr. för arbetskraftsundersökningar,
vilket innebär en ökning med 50 000 kr. på grund av
pris- och löneökningar.
Kostnaderna för prisinsamlingen till konsumentprisindex och för den
därtill knutna hyresundersökningen beräknas för budgetåret 1962/63 till
sammanlagt 165 000 kr., vilket innebär oförändrat anslagsbehov. Socialstyrelsens
anslag kan reduceras med motsvarande belopp.
d) Förnyelse av stickprovet för arealinventeringarna m. m., förslagsvis
Denna post föreslås av delegationen förflyttad till anslaget för särskilda
undersökningar.
e) Kostnader för ny telefonväxel, förslagsvis
Statistiska centralbyrån hemställer om ett anslag om 119 300 kr. för installation
av en ny telefonväxel. I samråd med bl. a. byggnadsstyrelsen har
centralbyrån funnit det mest ändamålsenligt att vid ett växelutbyte dimensionera
den nya anläggningen så att den även i fortsättningen kan gemensamt
betjäna de nuvarande lokalerna för sjöfartsstyrelsen, liandelslicensnämnden
och centralbyrån. Delegationen tillstyrker förslaget.
C. Statistiska centralbyrån: Utrustning av offsettryckeri, reservationsanslag
Nytt anslag 1962/63 (förslag) .......................... 125 000 kr.
Statistiska centralbyrån har i sin statskrivelse framlagt förslag om inrättande
av ett offsettryckeri. Övergången från boktryck till offsettryck motiveras
framför allt av att offsetmetoden är snabbare och billigare. Centralbyrån
räknar med att offsettryck skall kunna begagnas för ett material som
beräknas omfatta en årlig mängd av 5 000 sidor jämte visst blankettryck.
Detta skulle innebära, att man övergår till offsettryck i fråga om ungefär
hälften av vad som nu publiceras i boktryck och praktiskt taget allt som
nu utges i form av stenciler i den mån dessa är avsedda att nå en mera
avsevärd spridning. Kostnaden för utrustning av offsettryckeriet beräknas
till 80 000 kr. För att — under förutsättning av drift i ett skift — kunna
utnyttja en dylik anläggning till full kapacitet beräknas approximativt,
att det krävs tio personer, varav en tryckeriutbildad föreståndare, fyra kvalificerade
maskinskriverskor samt fem personer för skötsel av olika arbetsuppgifter
i samband med själva tryckningen. Materialkostnaderna har upp
-
76
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
skattats till 75 000 kr. om året, varav 50—60 000 kr. för papper och resten
för plåtar, färg, färgband, inköp av fotografiska plåtar utifrån m. in. Centralbyrån
framhåller, att flera statliga myndigheter, däribland arbetsmarknadsstyrelsen
och luftfartsstyrelsen, redan anskaffat offsetanläggningar. Centralbyrån
har i frågan hört statskontoret, som förklarat sig ej ha någon erinran
mot att ett offsettryckeri inrättas hos centralbyrån.
Centralbyrån hemställer, att för ändamålet anvisas ett reservationsanslag
på 125 000 kr., varav 100 000 kr. avses för investeringar och 25 000 kr. för
att avlöna offsetanläggningens chef m. m. under uppbyggnadsskedet. För
bestridande av driftutgifterna för anläggningen föreslås medel få disponeras
dels från anslagsposten till publikationstryck och dels från delposten till
övriga expenser.
Enligt centralbyråns uppfattning bör verksamheten vid offsetanläggningen
vara affärsdrivande och lönesättningen delvis beroende av marknadsläget.
Anläggningen anses lämpligen böra placeras inom den administrativa
enheten, varvid dennas företagsekonomiska expertis vid behov kan utnyttjas
för driftekonomiska beräkningar.
Delegationen, som tillstyrkt inrättandet av det föreslagna tryckeriet, föreslår,
att anslaget upptages till äskat belopp.
D. Statistiska centralbyrån: Kostnader för offsettryck, förslagsanslag
Nytt anslag 1962/63 (förslag) .............................. 1 000 kr.
Centralbyrån föreslår, att anslaget skall kunna tillgodoföras belopp från
anslaget till publikationstryck och omkostnadsanslaget och utnyttjas för
täckande av driftkostnaderna för det föreslagna offsettryckeriet. Delegationen,
som tillstyrkt inrättandet av tryckeriet, föreslår att anslaget införes.
Då det kan bli fråga om att i den föreslagna nya publikationsserien Aktuell
statistik även innefatta statistik producerad inom andra statliga myndigheter
och det vidare kan visa sig rationellt att även i övrigt utnyttja
nämnda tryckeri för annat statistiskt tryck föreslår delegationen, att anslaget
även skall kunna tillgodoföras inkomster utifrån.
E. Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar, reservationsanslag
Anslag 1961/62 ......................................... 250 000
1962/63 (förslag) ................................ 1 200 000
Förändring -f- 950 000
Därav utan motsvarighet i anslag för berörd verksamhet
1961/62 ............................................... 571 000
Sammanlagt 379 000 kr. utgör överföringar av medel för motsvarande verksamhet
vid de av centraliseringen berörda verken. Dessa medel, som i vederbörande
verks stater beräknats under avlöningsanslaget och som i det
Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
77
föregående avförts från respektive avlöningsanslag, fördelar sig på de olika
verken och skilda ändamål enligt följande.
Medel från socialstyrelsens avlöningsanslag motsvarande permanent
personal för levnadslcostnadsundersökningar.......... 87 000
Medel från kommerskollegii avlöningsanslag för
a) arbeten i samband med provundersökning för byggnadssta
tistik.
................................................ 20 000
b) avlöning av tillfällig personal för utvecklingsarbeten inom
statistiska byråns verksamhetsområde................... 272 000
Jämfört med de redovisade totala anslagsbehoven för här ifrågavarande
verksamhet, vilka behov sammantagna uppgår till 1 723 000 kr., innebär det
redovisade förslaget till anslag för särskilda undersökningar en nedskärning
med 523 000 kr., delvis betingad av en förutsedd förskjutning av arbeten på
området till budgetåret 1963/64.
VIII. Yttranden
Delegationens förslag till benämning av det nya ämbetsverket
har av flera remissinstanser ansetts opraktiskt, främst med hänsyn
till att benämningen »byrå» i fortsättningen enligt förslaget skall begagnas
även för i verket ingående enheter. Sålunda föreslår kommerskollegium i
stället benämningen »centrala statistikverket». Socialstyrelsen föreslår »statistikverket»
eller »statistiska centralverket». Sistnämnda förslag framföres
även av SACO, som alternativt förordar namnet »statens statistikverk».
Beträffande omfattningen av centraliseringen av den
statliga statistiken förutsätter arbetsmarknadsstyrelsen att överläggningar
kommer till stånd på ett tidigt stadium av delegationens utredningsarbete.
Styrelsen finner det därjämte viktigt att den centraliserade statistiken
upplägges under beaktande av de behov och önskemål som föreligger
inom den administrativa verksamheten och näringslivet. Styrelsen anför
vidare:
Vid uppläggningen av statistiken bör man bland annat ta hänsyn till att
de insamlade uppgifterna ofta även kan tjäna rent administrativa ändamål
på det lokala planet. Exempelvis utgör de uppgifter, som insamlas av länsarbetsnämnderna
rörande sysselsättningen inom industrin liksom för byggnadsstatistiken
och konjunkturbarometrarna viktigt material för länsmyndigheternas
planläggning. Genom denna uppläggning av statistiken undvikes
det dubbelarbete, som uppkommer om särskilda uppgifter insamlas för
att tillgodose de lokala intressena. Det är därför viktigt att det växande behovet
av uppgifter för den lokala planläggningen beaktas. Arbetsmarknadsstyrelsen
vill här också något beröra behovet av uppgifter för styrelsens utredningsverksamhet
på det lokaliseringspolitiska området. Som vägledning
vid ställningstagande till lokaliseringsfrågor och för att få lämpliga geografiska
enheter vid bedömning av näringsliv och arbetsmarknad har arbetsmarknadsstyrelsen
gjort en tätortsklassificering och indelning av landet
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
i A- och B-regioner. Varje region omfattar en centralort och den omgivande
bygd, vars befolkning från service- och arbetsmarknadssynpunkt är inriktad
mot centralorten. Denna regionala indelning har visat sig vara av intresse
även för andra myndigheter, organisationer och enskilda företag. En
förutsättning för att regionindelningen skall få avsedd betydelse är att aktuella
statistiska data av olika slag ständigt kan sammanställas för regionerna.
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens
utredningsinstitut framhåller, att en allsidig översyn av statistikens framtida
innehåll och omfattning fordras för att centraliseringen skall resultera
i den önskade förbättringen. Organisationerna och institutet ifrågasätter
härvid, om delegationen inte bort börja med denna översyn i stället för
att först skapa den organisatoriska ramen. Vidare understrykes, att endast
ett synnerligen starkt samband mellan statistikproduktionen och administrativa
uppgifter bör få motivera en fortsatt splittrad förläggning av
den statliga statistiken på vissa områden. I likhet med delegationen finner
organisationerna, att s. k. producentorienterad analys bör ges väsentligt
större utrymme i framtiden. Denna analys anses böra utföras av centralbyrån.
Däremot anses det tveksamt i vilken omfattning centralbyrån skall
svara för s. k. konsumentorienterad analys. Därjämte noterar organisationerna
och institutet med tillfredsställelse, att löne- och sysselsättningsstatistiken
överföres till statistiska centralbyrån, samt framhåller det som
önskvärt även med en överföring av bland annat bostadsstyrelsens statistik.
Vidare anföres i yttrandet:
Organisationerna och institutet delar delegationens uppfattning, att statsmakterna
explicit bör fastställa, att utanför statistiska centralbyrån producerad
statistik skall tjäna både administrativa och mera generella statistiska
syften. Centralbyrån bör härvidlag ha befogenheter att påverka insamlingens
och bearbetningens utformning samt genomföra erforderliga kvalitetskontroller.
För att underlätta statsmakternas ställningstaganden till den
statliga statistikproduktionen i dess helhet bör dessutom övervägas att ge
statistiska centralbyrån i uppdrag att yttra sig över anslagsäskanden rörande
statlig statistik producerad utanför centralbyrån.
Konjunkturinstitutet förklarar sig positivt till tanken på ett överförande
till centralbyrån av nationalräkenskaperna på årsbasis.
Däremot ställer sig statskontoret tveksamt beträffande förslaget om överföring
av arbetet med den löpande statistik, som för närvarande utarbetas
inom Industriens utredningsinstitut. Statskontoret anser, att tungt vägande
skäl — såsom möjligheter till avsevärd förenkling för uppgiftslämnarna eller
till rationalisering av materialbearbetningen -— skall föreligga, innan statsverket
övertar en statistikproduktion och de därmed förenade kostnaderna.
Socialstyrelsen finner inte den av delegationen aktualiserade överflyttningen
av socialvårdsstatistiken till centralbyrån vara någon tillfredsställande
lösning. I frågan anför styrelsen:
Inte minst med hänsyn till delegationens egna önskemål borde det vara
angeläget att tillse, att socialstyrelsen inte kommer att sakna expertis på det
Kungl. Maj.ts proposition nr It3 år 1962
79
socialstalistiska området. Om socialvårdsstatistiken endast kommer att bli
ett litet bihang till centralbyråns rättsstatistiska avdelning, så kommer centralbyrån
att behöva expertis inom socialstyrelsen att vända sig till vid uppkommande
socialstatistiska frågeställningar av olika slag. Att det ur socialstyrelsens
egen synpunkt skulle innebära en svår nackdel att inte äga
tillgång till en avdelning med samhällsvetenskapligt skolad personal för de
olika slag av utredningar och analyser som ständigt erfordras, säger sig
självt. Om socialvårdsstatistiken helt överflyttas till statistiska centralbyrån,
kommer följden att bli, att sådana utredningar måste göras inom de skilda
vårdbyråerna av personal som i stor utsträckning saknar förutsättningar
att syssla med detta slag av arbetsuppgifter.
Kommerskollegium framhåller beträffande de statistiska undersökningar
som kan komma att verkställas inom kollegium efter centraliseringens genomförande,
att dessa vanligen är så brådskande att det kan beräknas att
det inte skall finnas tid för deras utförande inom det centrala statistikverket.
Ofta kan inte heller på förhand bedömas hur omfattande en undersökning
kan komma att bli eller om flera undersökningar kan bli erforderliga. Kollegium
anför vidare:
Det ligger emellertid i kollegii eget intresse med hänsyn till verkets begränsade
resurser att, om några undersökningar skulle bli särskilt omfattande
eller mera regelbundna, upptaga frågan om deras överföring till det
centrala statistikverket. Någon mera fixerad gräns, vid vilken överläggningar
härom bör ske, synes kollegium ej böra ifrågakomma, enär det skulle kunna
få allvarliga verkningar för kollegii utredningsarbete i övrigt inom det
handelspolitiska området.
Av remissmyndigheterna ansluter sig LO, TCO och statistiska centralbyrån
i huvudsak till delegationens organisationsförslag.
LO anför bl. a. följande.
Särskilt angeläget synes vara att man på nuvarande stadium i den organisatoriska
uppbyggnaden inte alltför starkt binder sig vid byråindelningar,
vid fördelningen mellan statistikverket och utomstående i det statislisktanalysiska
arbetet eller vid sättet för publicering av olika slags statistik. I
dessa sammanhang torde mera definitiva lösningar knappast böra komma
till stånd förrän tillräckliga erfarenheter vunnits av en mera centraliserad
statistikproduktion än för närvarande och förrän statistikkonsumenternas
behov av statistiska analyser, informationer m. m. inventerats bättre än vad
som hittills varit möjligt i delegationens arbete.
Statistiska centralbyrån delar delegationens uppfattning att man nu bör
eftersträva såväl ökad planeringsverksamhet som större flexibilitet inom statistikproduktionen.
Centralbyrån anför i sammanhanget vidare:
Kravet på planering har många aspekter. I vissa fall erfordras en mycket
långsiktig planering, medan det i andra fall kan vara fråga om en planering
t. ex. från vecka till vecka. I den löpande statistiken krävs vanligen en huvudplan,
som inte ändras annat än med åtskilliga års mellanrum. Inom ramen
för en sådan plan måste dock ske en ständig detaljplanering. För tillfälliga
undersökningar blir planeringsproblemet av en annan karaktär. Huvudplaneringen
blir här mera kortsiktig, och det är vanligen inte möjligt att
successivt bygga vidare på grundval av gjorda erfarenheter.
80
Kuntjl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
Även kravet på flexibilitet har många aspekter. Det gäller att åstadkomma
en fortlöpande anpassning till såväl konsumenternas informationsbehov som
förekomsten av nya produktionsmetoder och andra ändringar i produktionsförutsättningarna.
För konsumentbehoven gäller, att vissa av dem är tämligen
stabila över längre perioder, medan andra snabbt växlar. Man synes ha
anledning räkna med, att den senare gruppen skall öka särskilt starkt, och
att man i framtiden får möta fler och snabbare skiftningar i konsumentbehoven
än vad som för närvarande gäller. Praktiskt kan detta innebära behov
av fler specialbearbetningar av redan tillgängligt statistikmaterial och fler
specialundersökningar.
Kraven på planering och flexibilitet får många konsekvenser för valet av
organisationsform. Ett par aspekter av problematiken skall här belysas något.
Planering kontra produktion. För att verksamheten skall
kunna löpa smidigt och effektivt är det nödvändigt att planeringen och produktionen
inte kommer i ett motsatsförhållande till varandra utan i stället
ingår som integrerande delar av ett större helt. Här gäller, att det inte bara
är planeringen som skall påverka produktionen, utan det måste också ske
en påverkan i den andra riktningen, där erfarenheterna från den produktiva
verksamheten utnyttjas för en fortsatt planering. Incitament till förbättringar
måste från produktionssidan över planeringen så småningom leda
till en allt effektivare produktion. För att detta samspel skall ge största
möjliga utdelning i form av bättre och/eller billigare statistik torde det vara
nödvändigt att planeringsinsatser görs inte endast i särskilda planeringsorgan
utan på alla håll i produktionsapparaten. Det är i detta sammanhang
värt att notera, att uppslag till förändringar ofta härrör från konsumenter
och uppgiftslämnare, och att det oftast är produktionssidan som har den
löpande kontakten med dessa.
Flexibilitet kontra klar ansvarsfördelning. Vid uppbyggandet
av det nya verket maste man söka finna en ordning, där flexibiliteten
förenas med en klar ansvarsfördelning. Om man inte lyckas härmed
torde flexibiliteten i praktiken visa sig vara tämligen illusorisk.
Statskontoret finner att något ställningstagande till centralbyråns interna
organisation inte kan eller bör ske i samband med denna första etapp a\
statistikens koncentration till centralbyrån.
Statskontoret ställer sig ytterst tveksamt inför behovet av en så betydande
kostnadsökning som den av delegationen föreslagna, särskilt som ett av de
väsentligaste motiven för den beslutade omorganisationen torde ha varit att
denna skulle innebära en kostnadssänkande rationalisering. Ämbetsverket
föreslår därför, att alla möjligheter till begränsning av kostnadsökningen
tillvaratages samt anför vidare:
Statskontoret vill starkt understryka angelägenheten av att delegationen i
sina kommande organisationsförslag rörande centralbyrån redovisar kostnadsminskande
rationaliseringar som ett resultat av de nu planerade eftektivitetsfTämjande
åtgärderna. De nu redovisade merkostnaderna bör häiige
nom
avsevärt kunna nedbringas. .
Det är enligt ämbetsverkets mening angeläget att kostnadsberäkningarna
utformas så att därav framgår särkostnaderna för ifrågasatta utvidgningar
och förbättringar, liksom totalkostnaderna för utredningar av engångsnatur
och dessa kostnaders planerade belastning på olika budgetår. I erforderliga
fall bör alternativa kalkyler framläggas, om ifrågasatta kvalitetsior
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
81
bättringar innefattar skilda produktionsmetoder. De faktiskt möjliga rationaliseringsvinsterna
skulle härvid framkomma, samtidigt som statsmakterna
skulle beredas tillfälle att väga de ifrågasatta reella kostnadsökningarna
mot värdet av de anmälda behoven.
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens
utredningsinstitut framhåller det såsom särskilt angeläget, att centralbyrån
gives en sådan organisation, att planerings- och utvecklingsarbetet liksom
samordningen av statistiken lätt kan anpassas till förändrade behov. Som
grund för planeringen anses det nödvändigt att kartlägga konsumenternas
behov och undersöka hur statistiken faktiskt användes. Det ifrågasättes om
den av delegationen föreslagna organisationen är den ur olika synpunkter
lämpligaste, då produktionschefen torde få svårt att hålla ett fast grepp
om verksamheten med ett så stort antal direkt underställda organ. Denna
svårighet kan enligt organisationerna och institutet antagas öka i takt med
den fortsatta överföringen av statistik till centralbyrån. De anför vidare:
Som ett alternativ till delegationens förslag vill organisationerna och institutet
föreslå en organisationsplan enligt följande. Ämnesbyråerna delas
upp på två avdelningar, en för näringsstatistik och en för allmän statistik.
En tredje avdelning består av maskincentral, dokumentationsbyrå, en byrå
för register samt en byrå för blankettkonstruktioner, tryckeri och tryckning.
Utredningsinstitutet inordnas under avdelningen för utveckling och
samordning, eftersom ett visst funktionellt samband får anses föreligga. Vad
delegationen benämner administrativa byrån göres till en självständig enhet
och kallas administrativa avdelningen. Vcrksstyrelsen består av de fem
avdelningscheferna jämte generaldirektören. Den skisserade planen ger organisationen
större fasthet och innebär en bättre arbetsfördelning inom ledningen
varigenom verksamhetens effektivitet främjas. Organisationerna och
institutet är emellertid medvetna om nödvändigheten av att statistiska centralbyrån
snabbt får en organisation avpassad efter de nya förhållandena.
Om därför delegationens organisationsplan godlages, hemställer organisationerna
och institutet att ett dylikt fastställande icke blir definitivt utan
att frågan blir föremål för förnyat övervägande inom en snar framtid.
Socialstyrelsen finner skäl tala för att man såsom i delegationens organisationsförslag
söker skilja mellan den löpande produktionen och utvecklingsarbetet.
Styrelsen framhåller dock att en sådan uppdelning också har
påtagliga nackdelar bl. a. därigenom att alltför många trådar löper samman
hos en enda person samt att ansvarsfördelningen och ordergivningslinjerna
är oklara. Som alternativ föreslår styrelsen en organisation på fem avdelningar,
nämligen avdelning för icke-ekonomisk statistik, avdelning för ekonomisk
statistik, serviceorganen (maskincentralen, utredningsinstitutet och
dokumentationsbyrån), planerings- och samordningsavdelning och administrativ
byrå. Så länge folkbokföringsbyrån finns kvar vid verket skulle den
bilda en sjätte enhet. Med en organisation av denna typ skulle man enligt
styrelsen vinna många fördelar främst därför att antalet från varandra fristående
enheter är så mycket mindre. I särskilt yttrande har dock byråchefen
S. L. Björk tillstyrkt att centralbyrån tills vidare organiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med delegationens förslag.
Beträffande verksledningen framhåller statskontoret att verket
(i Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. iSr 113
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
inte har någon invändning mot att denna under omställningsskedet provisoriskt
utformas i huvudsak efter de riktlinjer delegationen angivit. Vid
disciplinärendens avgöranden bör enligt statskontoret även de ordinarie byråcheferna
deltaga. Frågan om styrelse för centralbyrån bör i enlighet med
delegationens förslag anstå till dess ställning kan tagas till problemet om
statistikproduktionens allmänna samordning.
Statistiska centralbyrån uttalar, att det i regel skulle vara olämpligt med
en handläggning i närvaro av 15—20 personer. Enligt verkets mening borde
såsom ett provisorium för de närmaste åren en uppdelning ske av pleniärendena
på två kategorier. Till den ena kategorin skulle räknas viktigare
frågor om organisation och arbetsordning, verkets årliga anslagsäskanden
samt andra ärenden enligt generaldirektörens bestämmande, till den andra
de övriga ärenden som enligt gällande instruktion skall handläggas i plenum.
Ärenden tillhörande den första kategorin skulle behandlas och avgöras
i närvaro av produktionschefen, planeringschefen och samtliga chefer för
byrå. Centralbyrån anför vidare:
Ärenden tillhörande den andra kategorin skulle förslagsvis behandlas och
avgöras i närvaro av produktions- och planeringscheferna. Eventuellt skulle
denna krets kunna utökas med två av Kungl. Maj :t bland verkets byråchefer
för viss tid, t. ex. tre år, utsedda ledamöter. Vid behandlingen av
ärende som berör viss byrå, torde dennas chef i allmänhet komma att fungera
som föredragande. Även när så inte är fallet, bör han beredas tillfälle
att yttra sig, vilket kan möjliggöras genom förhandscirkulation av föredragningslistor,
förslag till beslut o. dyl.
Socialstyrelsen finner det inte vara lämpligt att koncentrera verksledningen
till tre personer. Med hänsyn till arten av verksledningens viktigaste
funktioner anser styrelsen det vara en fördel att ytterligare personer med
olika slag av kunskaper deltar i ärendenas behandling till ett antal av förslagsvis
högst sju. Besluten bör enligt styrelsen fattas kollegialt med utslagsröst
för verkschefen.
Oavsett om statistiska centralbyrån organiseras enligt delegationens förslag
eller ej anser Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund
och Industriens utredningsinstitut att den administrative chefen bör ingå
i verksledningen.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att det med hänsyn till centralbyråns
alltmer påtagliga ställning som serviceverk åt olika statliga myndigheter
synes lämpligt, att denna erhåller en styrelse, vari några av dessa
myndigheter blir representerade. I fall där endast en eller ett par statliga
myndigheter är att betrakta som viktigare konsumenter anser styrelsen att
särskilda arbetsgrupper bör inrättas med representanter för dessa myndigheter
och för centralbyrån.
Delegationens förslag om inrättande av en särskild tjänst som produktionschef
tillstyrkes av statistiska centralbyrån som anför:
Det måste anses uteslutet att verkschefen i en centraliserad organisation,
där vidgad funktionell arbetsfördelning ställer ökade krav på teknisk sam
-
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1(162
ordning av produktionsprocessen, skall kunna få tid att engagera sig i den
löpande verksamheten på samma sätt som för närvarande. En avlastning
av vissa arbetsuppgifter måste ske och förslaget att åstadkomma detta genom
införandet av en särskild tjänst som produktionschef synes erbjuda
en möjlig lösning. I betänkandet preciseras endast några av produktionschefens
arbetsuppgifter närmare, men till de övriga synes bl. a. kunna höra
att handha den löpande samordningen mellan ämnes- och servicebyråer,
att godkänna rapporter för tryckning, att slutgiltigt handlägga anställningar,
befordringar och löneplaceringar m. in. för vissa lägre befattningar och
mellangradstjänster, att besluta om vissa anskaffningar och utanordningar
m. m.
Däremot avstyrkes förslaget om produktionschef av socialstyrelsen samt
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens
utredningsinstitut, vilka samtliga föreslagit, att dennes funktion delas av
flera avdelningschefer.
Även statskontoret avstyrker och anför i huvudsak följande:
Statskontoret anser det icke lämpligt, att definitiv ställning redan nu tages
till de ämnesinriktade arbetsenheternas framtida utformning och antal.
Statistikens centralisering är avsedd att åvägabringa stordriftens och
den funktionella specialiseringens fördelar. Det är således inte endast en
fråga om ett utnyttjande av de möjligheter som elektronisk databehandling
och andra tekniska hjälpmedel erbjuder utan även om en rationalisering av
andra moment i statistikproduktionen. Någon närmare utredning härom har
delegationen ej redovisat. Det torde icke heller vara möjligt att göra en sådan,
förrän konsekvenserna av överarbetningarna av de olika arbetsrutinerna
kan överblickas. Den omdaningsprocess som statistikproduktionen
sålunda står inför i anslutning till den påbörjade centraliseringen torde därför
kunna komma att bl. a. medföra, att nu föreslagen utformning av basorganisationen
med ämnesbyråer efter en genomförd rationalisering behöver
väsentligt omgestaltas. Den organisatoriska lösning man härvid kan komma
att stanna inför kan med hänsyn bl. a. till kravet på statistikens integration
innebära att antalet statistikproducerande enheter reduceras. En ökad
grad av funktionell utformning av verksamheten kan även leda till samma
resultat. Vid minskat antal enheter är det icke osannolikt att den samordnande
ledningen kan utövas direkt av verkschefen och att särskild produktionschef
sålunda icke kommer att erfordras. Att nu inrätta en befattning
som chef för statistikproduktionen kan därför komma att verka hindrande
vid de framtida slutliga ställningstagandena. Det är dock ej blott överväganden
kring de framtida förhållandena som gjort att statskontoret ställer
sig tveksamt till förslaget att en produktionschefstjänst inrättas, utan en
mycket starkt bidragande orsak härtill är även den närmast förestående
verksamhetens karaktär vid ämnesbyråerna. Under den stundande omställningsperioden
torde den löpande verksamheten av naturliga skäl till att
börja med fortgå i stort sett som tidigare, för att parallellt med denna den
önskade rationaliseringen och samordningen av statistikproduktionen skall
kunna förberedas. Behovet av samordning av den löpande verksamheten
mellan ämnesbyråerna torde härvid ej vara särskilt accentuerat. I stället
torde resurserna få sättas in på den planerade omdaningen och anpassningen
av statistiken. Samordningen torde därvid huvudsakligen komma att avse
statistikens utformning i det rationaliserade skicket. Sådana åtgärder som
att med gemensam nomenklatur, integrerad databehandling, lämplig registervård
m. m. söka effektivisera produktionen torde härvid vara aktuella.
Of Bihang till riksdagens protokoll lVGI. 1 samt. Xr 113
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Statskontoret ser därför den i dagens läge nödvändiga samordningen som
ett delproblem rörande statistikens effektivisering. Denna senare verksamhet
måste enligt statskontorets uppfattning falla helt inom ramen för ett
planeringsorgans arbetsområde liksom rationaliseringsarbetet avseende verket
i dess helhet. Härutinnan är statskontoret helt ense med delegationen.
Något behov av särskild produktionschef torde av här anförda skäl f. n. ej
föreligga, varför statskontoret avstyrker förslaget att sådan befattning nu
inrättas.
Flertalet remissorgan — bland dem statistiska centralbyrån — har tillstyrkt
delegationens förslag angående inrättande av en särskild planerings-
och samordningsavdelning.
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens
utredningsinstitut framhåller, att, genom inrättandet av en sådan avdelning,
lättare kan erhållas den överblick och den allsidiga planering, som är nödvändig
vid en rationell och effektiv statistikproduktion. Dessa remissinstanser
påpekar i sammanhanget att det är angeläget att avdelningen etablerar
fasta former för samråd med forskningen samt understryker nödvändigheten
av att uppgiftslämnarnas krav beaktas vid planeringen.
I planerings- och samordningsavdelningen bör enligt statskontoret ingå
en högt kvalificerad befattningshavare, förslagsvis med lön högst i lönegrad
B 4. Härigenom skulle möjlighet skapas för verkschefen att genom
delegering av arbetsuppgifter erhålla avlastning i arbetsbördan. Det förhållandet
att behovet av personal vid avdelningen sannolikt torde bli större
under omläggningsskedet än efter det att verksamheten stabiliserats bör
enligt statskontoret beaktas vid val av anställningsform för ifrågavarande
personal. Statskontoret fäster vidare stor vikt vid att delegationen i fortsättningen
med uppmärksamhet följer planerings- och samordningsavdelningens
rationaliseringsarbete inom centralbyrån. En uttunning av ämnesavdelningarnas
personalkader anses vara att förutse, allteftersom speciella moment
skiljes ut från produktionsprocessen och sammanföres till gemensamma
funktionellt inriktade enheter. Alla möjligheter att på ett rationellt
sätt sammanföra de nuvarande ämnesavdelningarna till större enheter bör
enligt statskontoret därvid tillvaratagas, inte minst utifrån målsättningen
av statistikens integration till ett enhetligt statistiskt system.
Beträffande delegationens förslag till byråindelning ifrågasätter
LO lämpligheten av den presenterade indelningen i åtta ämnesbyråer och
anför:
Särskilt problematisk syns den föreslagna indelningen bli beträffande den
tilltänkta byrån för arbetsmarknadsstatistik, där uppgiftslämnarna utgörs
av så vitt skilda kategorier som jordbrukare, skogsföretag, industrier, handelsföretag,
samfärdselföretag, offentliga institutioner, arbetsförmedlingar,
fackförbund och enskilda arbetsgivare. Vid en särskild byrå för arbetsmarknadsstatistik
kan man inte komma ifrån, att uppgiftslämnarna till denna
byrås statistik samtidigt får att leverera uppgifter till tre eller fyra av de
övriga sju byråerna. De i samband därmed uppkommande samordningsproblemen
har tyvärr ej berörts i betänkandet men borde snarast lösas bl. a.
för undvikande av kvalitativa brister i den framtida arbetsmarknadsstati
-
Klingl. Maj:tu proposition nr 113 år 1962
85
stikcn. LO förutsätter att tillfälle inom nära framtid ges att framlägga de
synpunkter, som LO i dessa frågor har beträffande betydelsen av en arbetsmarknadsstatistik
med en för samtliga arbetsmarknadssektorer konsekvent
uPPbyggnad.
Även verksamheten vid den föreslagna byrån för industristatistik syns
komma att möta problem av motsvarande slag i och med att statistiken över
industrins vänster föreslås bli förlagd till byrån för finansstatistik, statistiken
över industrins råvaru- och färdigvarupriser bli förlagd till byrån för
handels-, samfärdsel- och prisstatistik samt statistiken över industrins sysselsättning
bli förlagd till byrån för arbetsmarknadsstatistik. Hur uppgiftslämnarnas
och konsumenternas behov av en i verklig mening samordnad
statistik för industrin skall kunna tillgodoses syns vanskligt att bedöma med
ledning enbart av det nu framlagda materialet. LO förutsätter emellertid
att dessa problem blir föremål för ytterligare överväganden under beaktande
av konsumenternas önskemål om en väl täckande och entydig statislik.
Sådana förhållanden som att t. ex. kommerskollegii nuvarande industristatistik
ger helt andra och ibland motsägande data om sysselsättningsutvecklingen
än socialstyrelsens nuvarande statistik för samma näringsgren bör
självfallet undvikas för framtiden.
Statskontoret finner att bibliotek, arkiv och upplysningsavdelningen bör
inordnas under kansliet, varvid tills vidare frågan om ändrad benämning på
avdelningen bör anstå. Även delegationens förslag att kalla de nuvarande
avdelningarna för »byråer» bör enligt statskontoret anstå till dess centralbyråns
organisation slutgiltigt bestämts. Vidare framhållcs, att ansvaret för
arkivet — åtminstone till de delar vilka är av intresse för historisk och geneologisk
forskning — bör kunna överföras på riksarkivet. Innan slutlig
ställning tages till maskincentralens inordnande i centralbyråns organisation
bör man enligt statskontoret avvakta kommitténs för maskinell databehandling
betänkande.
Delegationens förslag i fråga om tjänstestrukturen har tillstyrkts
av statskontoret och — under förutsättning att tjänsternas lönegradsplacering
inte försämras i förhållande till delegationens förslag — av statistiska
centralbyrån. Även SACO förordar att det av delegationen föreslagna
förslaget med rörliga högstlönetjänster under vissa förutsättningar skall
prövas. SACO fortsätter:
Skälet härtill är främst att man även i fortsättningen måste räkna med
en hård konkurrens med icke-statliga arbetsgivare om den kvalificerade
personal, som erfordras inom statistikproduktion. Lönesystemet måste därför
göras så flexibelt som möjligt och högstlönesystemet kan medverka härtill.
Det är dock uppenbart att de svårigheter att rekrytera och bibehålla
personal, som föreligger inom de statliga statistikproducerande organen
icke i första band är en fråga om flexibilitet i lönesystemet utan ett utslag
av det förhållandet att lönenivån generellt sett inom statlig verksamhet ligger
för lågt i förhållande till den enskilda sektorn. En allmän lönehöjning
är därför nödvändig.
En förutsättning för alt ett högstlönesystem skall kunna utgöra elt acceptabelt
alternativ till ett system med fasta ordinarie tjänster är enligt SACO:s
mening att proportionen mellan genomgångstjänster och högre tjänster
göres förmånlig. Det förslag till tjänsteförteckning som delegationen utformat
är enligt SACO:s uppfattning icke tillfredsställande. Vid en första an
-
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
blick ter sig delegationens förslag för budgetåret 1962/63 som en förbättring
i förhållande till vad som nu gäller inom de av omorganisationen berörda
verken. Denna förbättring är emellertid delvis skenbar.
SACO vill först erinra om alt ett ackumulerat behov av flera högre befattningar
förefinns inom de berörda verken. Som delegationen påpekar har
det förhållandet att den statliga statistikproduktionen sedan länge varit
föremål för utredning medfört att man från statsmakternas sida förhållit
sig avvaktande till myndigheternas och personalorganisationernas önskemål
om förbättrade löneförhållanden. En förbättring är sålunda nödvändig
redan av det skälet att den hittillsvarande eftersläpningen måste hämtas in.
Högstlönesystemet innesluter möjligheten att flera högsttjänster icke kommer
att besättas i sin högsta lönegrad. En jämförelse med den nuvarande
lönegradsstrukturen försvåras därför och kan strängt taget icke göras förrän
tjänsterna har innehavare och lönen därigenom bestämts. I jämförelse med
ett system med fasta lönegrader måsLe dock alltid lönegradsfördelningen i
ett högstlönegradssystem ligga på en högre nivå för att förmånerna skall
kunna anses likvärdiga. Hänsyn måste också tagas till att vikariats- och
vikariatslöneförordnanden vid ett högstlönesystem ej kan förekomma tillnärmelsevis
i den utsträckning som nu gäller i de verk, som berörs av omorganisationen.
SACO föreslår vidare, att —- utöver de av delegationen föreslagna nio nya
tjänsterna i högst Ae 26 — ytterligare sju sådana skall inrättas. Därjämte
föreslås att förslagsvis ett tiotal tjänster i högst Ae 23 utbytes mot tjänster
i Ae 24. SACO förordar vidare att möjligheter till kontraktsanställning öppnas
inom det nya verket bl. a. för samhällsvetare.
TCO finner inte de skäl delegationen anfört för införande av ett högstlönesystem
vid centralbyrån vara tillräckligt bärande. Kritik mot förslaget
om tjänstestrukturen framföres även av socialstyrelsen samt Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges industriförbund och Industriens utredningsinstitut.
De tre sistnämnda remissorganen finner förslaget obestämt och
svåröverskådligt. En närmare precisering av arbetsuppgifter och befattningshavare
anses ha varit möjlig, varvid en lönesättning av gängse typ hade
varit naturlig.
I en reservation till statistiska centralbyråns remissutlåtande har vidare
byrådirektören J. C. Hammarberg avstyrkt delegationens förslag i vad detta
avser indragning av ordinarie tjänster i lönegrad 19 och högre samt generellt
bemyndigande för centralbyrån att besluta om förflyttning till annan
avdelning även av tjänst, till vars inrättande medel anvisats under förutsättning
att tjänsten har visst innehåll.
I fråga om delegationens förslag till lönegradsplacering av speciella
tjänster har synpunkter framförts i vissa remissyttranden.
Sålunda vidhåller statistiska centralbyrån sitt i statskrivelsen för budgetåret
1962/63 framförda förslag om en höjning av tjänsten som chef för
byrån för jordbruksstatistik till B 3 under hänvisning bl. a. till att ytterligare
utvidgningar av de objektiva skördeuppskattningarna planeras. Beträffande
lönegradsplaceringen för chefstjänsterna vid byrån för rättsstatistik och vid
administrativa byrån accepterar centralbyrån tills vidare delegationens för
-
87
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
slag. Vidare föreslår centralbyrån att en tjänst som högst byrådirektör i
Ae 24 inrättas vid vardera av de två ämnesbyråer som enligt delegationens
förslag skall förestås av byrådirektör, varvid antalet tjänster som högst
förste aktuarie i Ae 23 anses böra minskas med två. Slutligen föreslår centralbyrån
i sammanhanget att ställföreträdararvode för verkschefen skall
utgå även efter omorganisationen samt att dylika arvoden även skall utgå
till ställföreträdarna för produktions- och planeringscheferna. Arvode föreslås
även utgå om några byråchefer erhåller i permanent uppdrag att deltaga
i handläggningen av verksärendena.
Även SACO förordar att tjänsten som chef för byrån för jordbruksstatistik
uppflyttas till Bo 3. Samma uppflyttning bör enligt organisationen ske av
tjänsten som chef för byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik.
Samtliga byråer bör enligt SACO därjämte förestås av en byråchef i lägst
Bo 1. Denna sistnämnda uppfattning delas även av TCO och — utom i vad
avser administrativa byrån — av byrådirektören hos statistiska centralbyrån
S. V. Högberg, som på denna punkt reserverat sig mot centralbyråns
utlåtande. Vidare har ävenledes i reservationer till centralbyråns utlåtande
dels byråchefen K. Medin ansett att tjänsten som chef för administrativa
byrån bör placeras i Bo 1, dels byrådirektören J. C. Hammarberg förordat
inrättande av en förste aktuarietjänst i lönegrad 23 för möjliggörande av utbyggnad
av kriminalstatistiken samt en uppflyttning av den ordinarie aktuarietjänsten
vid äktenskapsregistret till lönegrad 21.
Beträffande tillsätt ningsförf arandet uttalar remissorganen allmänt
önskemål om att tjänstetillsättningen sker i god tid före statistikens
överflyttning. TCO, SACO och statistiska centralbyrån föreslår att en särskild
nämnd eller kommitté inrättas för beredning av tillsättningsärendena.
SACO förordar, att kommitténs ledamöter skall utgöras av representanter
för samtliga verk, som är berörda av den nu aktuella omorganisationen. Statistiska
centralbyrån föreslår, att Kungl. Maj :t tillsätter en nämnd, som ersätter
centralbyråns plenum vid handläggningen av tillsättningsärendena.
Nämndens arbete anses böra ledas av centralbyråns chef och handläggas
enligt den för centralbyråns plenum gällande ordningen. Vid tillsättning av
tjänst på viss byrå anses dennas chef böra beredas tillfälle närvara. Verket
understryker betydelsen av att tjänstetillsättningen sker enligt allmänna
verksstadgan och centralbyråns instruktion. Särskilda inskränkningar beträffande
ansökningstid, klagorätt och dylikt synes sålunda inte böra göras.
Frågan om personalens vidareutbildning bör enligt SACO
och TCO behandlas skyndsamt. TCO förordar, att ett speciellt organ för utbildningsfrågor
inrättas. Organisationen finner vidare delegationens förslag
om överförande av arbetsuppgifter från akademiskt utbildad personal till
kanslister och biträdespersonal värt allt beaktande vid utformandet av statistikverkets
organisation.
Statistiska centralbyrån förordar, att en del av de medel, som upptagits
för anlitande av vetenskaplig expertis, används för inrättande av en professur,
knuten till det centrala statistikverket och en statistisk universitetsin
-
88
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
stitution, vars innehavare — förutom att tjäna som allmän vetenskaplig rådgivare
— även bl. a. skulle organisera vidareutbildning och praktikantt jänstgöring.
Konjunkturinstitutet framhåller, att institutets personal ständigt måste
hålla sig väl förtrogen med den ekonomiska statistikens innehåll, kvalitet
m. m. för att kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt. Institutet anför
vidare:
Hittills har upplärningsprocessen helt naturligt varit integrerad med institutets
nationalräkenskapsarbete. Vid en eventuell överföring av detta arbete
till centralbyrån får man finna andra former för sådan utbildning, exempelvis
att särskilda kurser anordnas för detta ändamål eller att eventuellt viss
del av praktikanttjänstgöringen för institutets personal förläggs till centralbyrån.
Vid avvägning av institutets resurser måste hänsyn las till behovet
av sådan personalutbildning liksom till de resurser som behövs för att kontinuerligt
och aktivt följa utvecklingen inom den ekonomiska statistikens
område. — Vidare måste möjligheter skapas för att en sådan utbildning
praktiskt kan komma till stånd. Detta torde också vara helt i linje med betänkandets
intentioner i fråga om vidareutbildning av personal.
Beträffande det av delegationen föreslagna programmet för särskilda
undersökning ar framhåller statskontoret att verket — med hänsyn till
bristen på kvalificerade statistiker och ekonomer — inte kan tillstyrka en så
betydande ökning av medelsanvisningen härför. Möjligheterna att i kostnadsbesparande
syfte utsträcka anpassningsarbetet till en längre tidrymd bör enligt
verket beaktas.
Statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen och SACO understryker
vikten av att ett akademikerregister kommer till stånd. SACO anför
r
Inte minst i samband med arbetsmarknadsprognoser har det visat sig föreligga
ett starkt behov av förteckningar över skilda utbildningsgrupper. Utan
en noggrann kännedom om olika utbildningsgruppers storlek och sammansättning
saknas möjlighet att utföra användbara prognoser. Varje arbetsmarknadsprognos
måste därför föregås av en noggrann kartläggning av den
utbildningsgrupp som prognosen avser. 1960 års folkräkning lämnar en enastående
möjlighet att göra en sådan kartläggning för de grupper som har
en särskilt lång utbildningstid. Med hjälp av statistiken över högre studier
kan det sålunda upprättade registret successivt aktualiseras. Förutom att
man härigenom sparar mycket arbete vid kommande prognosundersökningar
kan genom registret undersökningar göras som det förutan ej vore praktiskt
genomförbara.
Statistiska centralbyrån hemställer, att 25 000 kr. anvisas för färdigställande
av programmering av den utvidgning av statistiken över högre
studier, varom förslag framlagts av en kommitté inom universitetskanslersämbetet.
Beträffande statistikens inriktning och omfattning har
ett flertal remissinstanser uttalat sig.
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens
utredningsinstitut påpekar det angelägna i att lager- och orderstat i
-
Kungi. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
89
s t i k bygges ut liksom även att en förbättring av produktionsindex
samt löne- och sysselsättningsstatistik kommer till
stånd. Remissorganen framhåller därjämte att det är angeläget att alla möjligheter
tillvaratages att lägga ned mindre väsentlig statistik med hänsyn
främst till de kostnader som åsamkas uppgiftslämnande företag. Vidare anses
det angeläget att det system för budgetering och löpande
driftskontroll, som föreslagits av delegationen, snarast genomföres.
Sistnämnda systems införande tillstyrkes även av statskontoret.
Kommerskollegium understryker angelägenheten av att såväl statsmyndigheternas
som näringsföretagens och näringsorganisationernas intressen
av att näringsstatistiken så snabbt som möjligt anpassas till utvecklingen
inom näringslivet blir tillgodosedda, liksom också kraven på
statistikens utformning efter nya ekonomiska och statistiska forskningsresultat.
I anslutning till de av delegationen framlagda förslagen beträffande överflyttningen
av konsumentprisindex uttalar socialstyrelsen som sin
åsikt att större resurser än för närvarande inte bör ägnas åt denna statistikgren.
Organiserandet av ett centralt och komplett företagsregister utgör
enligt Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och
Industriens utredningsinstitut en av statistiska centralbyråns viktigaste och
mest brådskande uppgifter. Därjämte tillstyrker remissorganen att en total
företagsräkning kommer till stånd. Riksförsäkringsverket har inte någon
erinran mot att verkets arbetsgivaruppgifter i befintligt skick utnyttjas
för uppläggandet av en stomme till ett företagsregister och för registrets
framtida underhåll. Verket förutsätter då, att endast de uppgifter, som erfordras
för avgiftsdebiteringen, efterfrågas på blanketterna samt att uppgifterna
till företagsregistret får lämnas av verket på sådant sätt och vid
sådan tid att debiteringsarbetet inte störes eller fördröjes. Verket erinrar
om att i arbetsuppgifterna ingående tids- och löneuppgifter m. m. faller under
bestämmelserna i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar, varför sekretessfrågan måste ägnas uppmärksamhet.
Vissa remissmyndigheter har framlagt synpunkter rörande publicerings-
och informationsfrågor.
Sålunda anför arbetsmarknadsstyrelsen, att statistiken bör offentliggöras
så snabbt som möjligt. Bearbetningsresultaten bör enligt styrelsen tillhandahållas
konsumenterna så fort resultaten framkommer. Vidare bör fortlöpande
sammanställningar av det slag som återfinnes exempelvis i Kommersiella
meddelanden i vidgad omfattning publiceras av centralbyrån.
Statskontoret tillstyrker delegationens förslag rörande tidskrifterna och
det statistiska trycket i övrigt, men uttrycker en förhoppning om att statistikens
effektivisering framdeles också kommer att återspeglas i en bättre
balans mellan kostnader för och intäkter av det statistiska trycket.
Kommerskollegium framhåller, att kollegium efter överföringen bör kunna
räkna med att statistikverket beaktar önskemål om sådana specialsam
-
90
Kanyl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
manställningar in. m. som kollegium kan finna erforderliga för sin verksamhet.
Kollegium uttalar i samband härmed att, om sådan service blir avgiftsbelagd,
kollegium måste anvisas medel för ändamålet. Vidare framhålles,
att kollegium överväger att hemställa om medel för tryckning av en tidskrift
som efterföljare till de delar av Kommersiella meddelanden som inte
är av statistisk karaktär.
Information om statistikens syfte och god service med uppgifter ur densamma
finner Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och
Industriens utredningsinstitut vara av väsentlig vikt för att god kvalitet hos
primäruppgifterna skall erhållas och vara att föredraga framför uppgiftsskyldighet,
som hör användas restriktivt. Liknande synpunkter framföres
av Konjunkturinstitutet, som anför:
Enligt institutets uppfattning är en utbyggnad av konsumentupplysningen
särskilt angelägen beträffande verksamheten vid maskincentralen. För institutets
del kan man för framtiden förutse behov av att utnyttja maskinella
metoder vid bearbetning och analys i betydligt större utsträckning än
vad som hittills skett. Det är då viktigt att statistiska centralbyrån kan
ställa lämplig personal till institutets — liksom andra institutioners och
verks — förfogande för att lämna upplysningar om olika bearbetningsinetoders
för- och nackdelar, ge hjälp vid planering m. m. Att maskincentralen
skulle förfoga över tillräckliga personella resurser för att kunna lämna sådan
service är bl. a. en förutsättning för att statliga organ skall kunna följa
den i betänkandet givna uppmaningen att anlita den inom den statliga sektorn
befintliga maskinparken.
Flera remissorgan betonar vikten av en nära kontakt mellan den
statisti k producerande myndigheten, uppgiftslämn a rn
a och konsumenterna. Sålunda förordar LO, Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges industriförbund och Industriens utredningsinstitut
att fast organiserade former för ett sådant samarbete skapas. SACO förordar,
att en undersökning av frågan snarast kommer till stånd. Konjunkturinstitutet
anser, att huvudkonsumenterna av statistiken bör ges ett medinflytande
när det gäller beslut rörande prioritering av olika statistikgrenar.
Institutet fortsätter:
Denna verksamhet förutsätter att förslag utformas för en permanent form
av registrering av konsumentönskemål. Institutet vill i detta sammanhang
erinra om det förslag till kontaktform beträffande den ekonomiska statistikens
utformning som framfördes i institutets remissyttrande över 1956 års
statistikkommittés betänkande. I detta yttrande föreslogs alt ett utskott för
nationalräkenskaper och härmed sammanhängande statistikproduktion bildades
med representanter från bl. a. statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet
och finansdepartementets ekonomiska avdelning. Därest ett sådant
utskott kunde ges en utformning som medgav att det fungerade smidigt
och effektivt kunde det möjligen även utgöra ett organ dit frågor delegerades
rörande den ekonomiska statistikens innehållsmässiga utformning
och i samband därmed allokeringen av de resurser som ställs till förfogande
för produktion av dylik statistik.
Socialstyrelsen och kommerskollegium har i sina yttranden behandlat vissa
problem för de avlämnande verken i samband med statistikens
överflyttning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
91
Socialstyrelsen fäster uppmärksamheten på, att styrelsens byrå för löneoch
sysselsättningsstatistik under det sista år den kvarstannar inom styrelsen
kan komma att försättas i en ohållbar personalsituation, då en stor del
av den kvalificerade personalen väntas komma att söka sig till centralbyrån.
Liknande synpunkter framföres även av TCO.
Socialstyrelsen anser vidare att delegationens förslag vad beträffar personalen
för socialvårdsstatistiskt arbete innebär en alltför kraftig nedskärning.
Styrelsen finner, att det bör finnas minst sex tjänstemän med akademisk utbildning
för att avdelningen skall hinna med någonting utöver de rent löpande
arbetsuppgifterna. En överflyttning även av socialvårdsstatistiken anser
styrelsen inte heller vara någon tillfredsställande lösning. Denna bör i
stället bibehållas som en självständig byrå inom socialstyrelsen. Såsom ett
alternativ föreslår styrelsen därjämte att från styrelsens lagbyrå avskiljes
en sektion för personal- och kameralärenden varvid socialvårdsstatistiken i
stället kunde föras under denna byrå. Dock bör därvid för statistiken inrättas
en särskild byrådirektörstjänst. Mot det sistnämnda alternativet har byråchefen
E. A. G. von H of sten reserverat sig.
Styrelsen har intet att erinra mot att styrelsens avlöningsanslag i enlighet
med delegationens förslag minskas med 470 379 kr. Styrelsen ifrågasätter
dock om någon arbetsminskning för administrationen kan ske under budgetåret
1962/63. Avlöningsanslaget bör enligt styrelsen kunna ytterligare minskas
med endast 1 400 kr. till följd av att Statistisk information upphör vid
1962 års utgång. Vad omkostnadsanslaget beträffar motsätter sig styrelsen
— med hänsyn till att styrelsen finner det nödvändigt att även i fortsättningen
få disponera de genom överflyttningen friställda lokalerna — den av delegationen
föreslagna reduktionen med 3 700 kr. av delposten Bränsle, lyse
och vatten samt att delposten Övriga expenser minskas med 6 900 kr. mer
än styrelsen föreslagit. Mot den i övrigt föreslagna reduktionen har socialstyrelsen
inte någon erinran.
Kommerskollegium framhåller, att betydande olägenheter föranletts av
det förhållandet att förberedelsearbetena för överflyttningen av kollegii statistiska
byrå kommit att förläggas till en tid då byrån belastats med extraordinärt
arbete för omläggning av näringsstatistiken till nya varu- och
branschnomenklaturer. Bl. a. har en stor eftersläpning uppkommit i arbetet.
Kollegium anför vidare att byrån -— med undantag av mindre lönegradshöjningar
— praktiskt taget inte förstärkts sedan 1945 trots att dess
verksamhet utvidgats. Kollegium finner det angeläget, att det belopp som kan
erfordras för den på grund av statistikens utvidgning behövliga personalförstärkningen
upptages under sådana anslagsposter att reguljära anställningsformer
för denna personal kan användas. Kollegium anför även att
det bör kunna förväntas, att centraliseringen skall medföra, att eftersläpningen
skall kunna inhämtas utan uppskov samt att näringsstatistiken skall
kunna offentliggöras väsentligt snabbare än som varit möjligt med de resurser
som stått kollegium till buds.
Kommerskollegium finner det angeläget, att kollegium får tillgång till en
92
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
väl kvalificerad statistiker, vilken kan samråda med det centrala statistikverket
rörande utformningen av för kollegium erforderlig statistik och andra
hithörande frågor och som kan handha ledningen av inom kollegium förekommande
särskilda statistiska undersökningar. Denne bör enligt verket
erhålla en tjänst som byrådirektör i A 26.
Kostnaderna för den arbetsbelastning på kommerskollegii allmänna byrå
som bortfaller genom överflyttningen av statistiska byrån finner kollegium
vara betydligt mindre än vad delegationen beräknat. Det är enligt kollegium
inte rimligt, att begränsa allmänna byråns personal utöver den minskning
med två expeditionsvakter som kollegium föreslagit i sina petita. Kollegium
vidhåller därför sitt förslag att kollegii avlöningsanslag minskas med
1 701 298 kr. Vad beträffar omkostnadsanslaget har delegationen helt anslutit
sig till kollegii förslag.
Kollegium framhåller, att det är ytterst angeläget att de genom statistiska
byråns överföring ledigblivna lokalerna i fastigheten Birger Jarls torg 5 i
huvudsak får disponeras för tillgodoseende av kollegii lokalbehov. I fråga om
överföringen av inventarier och maskiner m. m. förutsätter kollegium att de
maskiner som anskaffats uteslutande för statistiska byrån överföres till statistikverket.
De inventarier i övrigt som statistiska byrån disponerar anses
böra överföras med undantag av en del äldre möbler o. d. som ingår i den
värdefulla antika möbelsamling som kollegium handhar. Kollegium utgår
från att statistiska byråns bibliotek får kvarbliva hos kollegium. Byråns arkiv
anses däremot böra överföras.
Kollegium berör i sitt yttrande även frågan om i vilken utsträckning kostnaderna
för statistiska byråns verksamhet vid övergången skall utgå från
kollegii anslag. Kollegium anser att i princip bör lönekostnaderna för personalen,
omkostnaderna och kostnaderna för kollegii avdelning för hålkortsbearbetning
bestridas från kollegii anslag i den mån de hänföra sig till liden
innan verksamheten överflyttas från kollegium. I fråga om fördelningen av
tryckningskostnaderna för publikationerna anför kollegium följande.
Från den i kollegii omkostnadsanslag ingående anslagsposten till publikationstryck
bestrides dels kostnaderna för de årspublikationer som utkommit
från trycket före övergången eller som dessförinnan färdigställts så långt
att endast häftning återstår samt dels beräknade kostnader för de sättningsoch
tryckningsarbeten för andra årspublikationer som utförts före övergången.
Tryckningskostnaderna för de statistiska månadspublikationerna samt
för tidskriften Kommersiella Meddelanden bestrides från anslagsposten i
den omfattning att beträffande var och en av dessa publikationer kostnaderna
för tolv resp. vad Kommersiella Meddelanden och Ekonomisk översikt
beträffar elva häften komma att belasta anslagsposten för budgetåret 1961/
62 och, därest överföringen av statistiska byrån till det centrala statistikcerket
skulle ske efter ingången av budgetåret 1962/63, kostnaderna för det
antal häften som motsvarar det antal månader överflyttningen förskjutes
in på sistnämnda budgetår gäldas från den för detta budgetår anvisade anslagsposten.
Beträffande kvartalsstatistiken för handeln bör tryckningskostnaderna
för fyra häften, såsom beräknats vid medelsanvisningen, bestridas
från kollegii förutnämnda anslagspost för budgetåret 1961/62 och vid en
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
93
förskjutning av övergången bör en mot förskjutningen proportionell del av
kostnaderna för tryckningen av de fyra kvartalshäftena gäldas från anslagsposten
för budgetåret 1962/63. Det förutsättes härvid att medelsanvisningen
till kollegium för sistnämnda budgetår, om statistiska byrån överföres
till det centrala statistikverket vid en senare tidpunkt än budgetårets ingång,
anpassas härefter.
Statskontoret och kommerskollegium tillstyrker delegationens förslag i
fråga om tidpunkten för statistikens överföring.
Bland de övriga frågor som behandlats av remissorganen kan följande
nämnas.
Konjunkturinstitutet har tagit upp »köproblemet» vid statistikproduktionen.
Institutet anför:
Ur institutets synpunkt är det av fundamental betydelse att den för konjunkturanalysen
behövliga statistiken kommer fram snabbt och på i förhand
fixerade tidpunkter, vilket enligt institutets hittillsvarande erfarenhet i
praktiken är svårt att uppnå. Institutet kan inte se att det genom den nu
föreslagna centraliserade organisationen automatiskt skulle bli förbättringar
i delta avseende. Snarare kan man befara att det i den nya större organisationen
uppstår flaskhalsar som ökar svårigheterna i detta avseende. Institutet
tar därför för givet att frågan om tidsbundna leveranser av statistik —- speciellt av kortsiktig karaktär — beaktas i det fortsatta utredningsarbetet
och att institutets intressen härvidlag tillgodoses. Institutet är av den uppfattningen
att det problem som man här pekat på måste vara aktuellt för alla
statistikkonsumenter, liksom även vid den interna planeringen inom statistiska
centralbyrån.
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens
utredningsinstitut anser den av delegationen avsedda genomgången av gällande
sekretessbestämmelser vara nödvändig, då dessa i vissa avsnitt inte är
ändamålsenliga och därjämte ofta svårtolkade.
TCO, slutligen, anser att delegationen i sitt fortsatta arbete bör i fråga om
den intermittenta verksamheten söka åstadkomma en jämnare sysselsättning
för den med dessa arbetsuppgifter sysselsatta personalen.
IX. Departementschefen
Verksamheten på praktiskt taget alla områden inom det moderna samhället
har behov av preciserade kvantitativa uppgifter om det aktuella läget,
om inträffade förändringar och i många fall om planer och förväntningar.
Sådana uppgifter erfordras som underlag dels för bedömning av ändamålsenligheten
av tidigare vidtagna åtgärder, dels för prognoser av olika slag
samt för nya beslut och åtgärder. Statistisk information är sålunda t. ex.
av väsentlig betydelse för kommunerna i deras bebyggelseplanering, för
statsmakterna vid utformningen av konjunkturpolitiken, vidareutvecklingen
av socialpolitiken, avvägningen av skattesystemets utformning samt planeringen
av utbildningsväsendet och sjukvården, för näringslivet i dess planering
av investeringar och avsättning, för arbetsmarknadens parter etc.
94
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 är 1962
Ulan ett aktuellt, tillförlitligt och omfattande statistiskt underlag är en effektiv
inriktning av verksamheten på ett flertal väsentliga områden svår eller
omöjlig att uppnå.
I ett expanderande och av stark reformverksamhet präglat samhälle inträffar
fortlöpande förändringar i behoven av statistiska uppgifter. Det är
därför väsentligt att produktionen av statistik sker i sådana organisatoriska
former att en snabb anpassning kan ske till de ständigt förändrade behoven.
Statistik som inte följer med i utvecklingen utan stelnar i givna former kan
leda till förlustbringande investeringar och även i övrigt mindre ändamålsenliga
åtgärder.
Den statliga statistikproduktionen i Sverige är starkt decentraliserad, vilket
sammanhänger med att den i stor utsträckning vuxit fram som en följd
av att olika administrativa myndigheter haft behov av statistiska uppgifter
för sin verksamhet. Sedan en fortlöpande statistikproduktion införts
hos en myndighet har det legat nära till hands att dit förlägga även annan
statistik med anknytning till den redan hos myndigheten befintliga. Härigenom
har de administrativa och utredande verken och institutionerna
kommit att handha huvuddelen av den existerande statistikproduktionen.
Det har vid olika tidpunkter ifrågasatts om den nuvarande organisationsformen
är den mest ändamålsenliga. Ett antal utredningar har arbetat med
denna fråga och anvisat olika vägar att få en förbättring till stånd. Den
senaste utredningen, 1956 års statislikkommitté, föreslog en långtgående
centralisering. Principbeslut om en sådan har också fattats av 1960 års riksdag
(prop. 1960: 104; SU 84; rskr. 210). De huvudsakliga motiven för den
beslutade centraliseringen är i korthet följande.
Centraliseringen underlättar organisatoriskt de för statistikens ändamålsenliga
inriktning och utformning nödvändiga fasta kontakterna mellan producent,
uppgiftsläinnare och konsumenter samt en innehållsmässig samordning
mellan olika statistikgrenar, vilken erfordras för att eliminera dubbelarbete
och öka statistikens användbarhet för olika ändamål. Vidare
medför centraliseringen självfallet, att det blir en bestämd myndighet som
är ansvarig för statistiken. Härigenom undviks oklarhet om vem som bär
huvudansvaret för ett visst statistikområde, något som vid en decentraliserad
organisation kan verka hämmande på utvecklingen av statistiken
och dess anpassning till nya behov och ändrade tekniska förutsättningar
samt medföra en olycklig splittring av de för sådana arbeten erforderliga
personella resurserna. Centraliseringen medför även stordriftens fördelar
därigenom att till ett organ sammanföres arbetsuppgifter av sådan omfattning,
att förutsättningar föreligger för ett effektivt utnyttjande av den
specialiserade och kvalificerade personal — statistiker, systemmän etc. —
som erfordras för utveckling och användning av moderna statistiska och
andra metoder inom statistikproduktionen. Därtill kommer att en rationell
användning av de moderna databehandlingsmaskinerna i den statistiska
produktionsprocessen underlättas.
Jag vill i sammanhanget framhålla att statistikens sammanförande till en
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
95
myndighet inte omedelbart och i och för sig medför några nämnvärda rationaliseringsvinster.
För att de potentiella möjligheterna till en effektivisering
av verksamheten skall kunna förverkligas krävs särskilda insatser
för rationalisering.
Förenämnda riksdagsbeslut innebär i huvudsak, att till statistiska centralbyrån
skall överföras, under budgetåret 1962/63 från kommerskollegium
de arbetsuppgifter som nu åvilar dess statistiska byrå, från socialstyrelsen
konsumentprisindex och arbetet med levnadskostnadsundersökningar
samt från konjunkturinstitutet dess pris- och volymindex för utrikeshandeln,
under budgetåret 1963/6b de uppgifter som nu omhänderhas
av socialstyrelsens byrå för löne- och sysselsättningsstatistik och arbetsmarknadsstyrelsens
sysselsättningsstatistik samt under budgetåren 196b/65
och 1965/66 den ytterligare statistiska verksamhet varom beslut senare kan
komma att fattas. Vidare skall till centralbyrån förläggas framtida bostadsräkningar
samt, i den mån de blir av mer permanent karaktär, sparundersökningar
och konjunkturbarometrar. I sammanhanget må erinras om att
den pågående försöksverksamheten med arbetskraftsundersökningar redan
överförts till verket.
För att fördelarna med en centralisering skall kunna utnyttjas får inte
koncentrationen av statistikproduktionen till statistiska centralbyrån bli
för begränsad. Det erfordras, att statistiken i huvudsak förlägges till ett centralt
statistikproducerande verk för att dessa fördelar skall kunna tillgodogöras
fullt ut. Såsom jag framhöll i proposition 1960: 104 bör därför till
det centrala statistikverket överföras all statistik utom sådan, där ett mycket
påtagligt samband mellan statistik och administrativ verksamhet motiverar,
att förläggningen bibehålies. Denna förutsättning får vara vägledande
för bedömningen av vilken statistik det kan bli fråga om att överföra budgetåren
1964/65 och 1965/66. Motsvarande gäller beträffande förläggningen
av ny statistik. Vidare är det angeläget, att sådana statistiska data, som
framkommer vid skilda administrativa rutiner, utformas och bearbetas ej
endast med beaktande av de administrativa behoven utan även under hänsynstagande
till de krav som den statistiska användningen ställer. En samordning
i dessa avseenden är nödvändig för att kostnadskrävande dubbelarbete
skall kunna undvikas såväl för de statliga myndigheterna som för
uppgiftslämnarna.
I enlighet med riksdagens beslut inrättades delegationen för statistikfrågor
den 1 juli 1960. Denna har till uppgift att i samverkan med berörda
myndigheter planlägga den av riksdagen beslutade omläggningen av den
statliga statistikproduktionen och att även i övrigt verka för en rationell
sådan produktion samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav betingade
förslag. Vid fullgörandet av sina uppgifter bör delegationen bland annat
tillse, att statistikproduktionens inriktning och omfattning avväges med
hänsyn till de aktuella behoven och att verksamheten inom den statliga
statistikens olika grenar samordnas såväl inbördes som, i den utsträckning
detta befinnes lämpligt, med den kommunala och enskilda statistikproduk
-
96
Kungl. Maj:ts proposition nr il3 år 1962
tionen. Vidare har delegationen att främja den tekniska utvecklingen inom
den statliga statistikproduktionen och utbildningen av personal för verksamheten
samt att tillse att i övrigt möjligheterna till kostnadssänkande rationaliseringar
tillvaratages. Bland delegationens arbetsuppgifter ingår även
att åvägabringa en samordning av det statistiska trycket.
Delegationen har numera inkommit med förslag beträffande organisation
och verksamhet vid statistiska centralbyrån budgetåret 1962/63. Förslaget
omfattar en plan för den första etappen i den beslutade centraliseringen
och därmed förknippade organisatoriska samt anslagsmässiga förändringar
hos berörda verk under nästa budgetår.
Delegationen har inte nu tagit ställning till frågorna om de organisatoriska
formerna för samordningen mellan statistiska centralbyrån och andra statistikproducerande
myndigheter samt om utformningen av kontaktorgan för
uppföljningen av förändringarna i konsumentbehoven på det statistiska området.
I enlighet med vad jag anfört i proposition 104 till 1960 års riksdag
har delegationen härvid utgått från att den själv tills vidare bör omliänderha
dessa uppgifter. Den framtida utformningen av ifrågavarande verksamhet
får bli beroende av centraliseringens slutliga omfattning och de erfarenheter
som vinnes under delegationens fortsatta arbete.
Delegationens organisationsplan för statistiska centralbyrån,
vilken föreslås få bibehålla detta namn även i fortsättningen,
omfattar förutom verkets nuvarande verksamhet även den statistikproduktion
som enligt riksdagens beslut skall överföras till centralbyrån budgetåret
1962/63 från kommerskollegium, konjunkturinstitutet och socialstyrelsen.
Ansvaret för den överförda statistiken föreslås övergå från avlämnande verk
till centralbyrån från och med den 1 juli 1962.
Mot den föreslagna överföringstidpunkten har jag intet att erinra. Jag förutsätter
emellertid i likhet med delegationen, att tidpunkten för flyttningen
från avlämnande verk till det centrala statistikverket för varje berörd statistikgren
avpassas så, att det löpande arbetet störes så litet som möjligt. Det
bör ankomma på de berörda verken att i samråd med byggnadsstyrelsen
planlägga flyttningarna.
Delegationens förslag till benämning på det centrala statistikverket har
av flera remissinstanser ansetts mindre lämpligt, främst med hänsyn till att
ett antal i verket ingående organisatoriska enheter föreslås i fortsättningen
skola betecknas »byrå». Jag finner i likhet med delegationen, att detta förhållande
inte utgör något hinder för att ämbetsverket bibehåller sitt nuvarande
hävdvunna namn. Då härtill kommer, att detta väl motsvarar verkets
framtida funktion och motsvarande benämning användes för de centrala
statistikverken i ett flertal andra länder, tillstyrker jag, att ämbetsverket
även i fortsättningen benämnes statistiska centralbyrån.
Den till statistiska centralbyrån samlade statistiska verksamheten föreslås
av delegationen under nästa budgetår bli organiserad på sju ämnesbyråer,
en maskincentral, ett utredningsinstitut och en dokumentationsbyrå,
vilkas löpande verksamhet skall samordnas av en produktionschef,
samt en administrativ byrå, motsvarande det nuvarande kansliet, jämte en
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
97
planerings- och samordningsavdelning med ställning som stabsorgan. Därjämte
förutsattes folkbokföringsbyrån tills vidare komma att kvarligga inom
verket.
Av de föreslagna sju ämnesbyråerna motsvarar fem i huvudsak
centralbyråns nuvarande statistikproducerande avdelningar, och de övriga
utgöres av en byrå för industristatistik och en för handels-, samfärdsel- och
prisstatistik. Fördelningen har i huvudsak skett med utgångspunkt från
den principen att statistik som grundar sig på data från en viss kategori
uppgiftslämnare bör sammanföras inom en ämnesbyrå. Därutöver har i organisationsplanen
preliminärt infogats en budgetåret 1963/64 tillkommande
byrå för arbetsmarknadsstatistik till vilken skulle förläggas den statistik
inom detta område som enligt riksdagens beslut då skall överföras till centralbyrån.
Delegationens förslag beträffande statistikproduktionens fördelning på
ämnesbyråer har godtagits av remissinstanserna, ehuru i vissa fall med understrykande
av att förslaget bör betraktas som ett provisorium. Tveksamhet
har även uttryckts beträffande främst den planerade byrån för arbetsmarknadsstatistik.
Jag bedömer i likhet med delegationen som nödvändigt att centralbyrån
bar möjligheter att inom ramen för tilldelade resurser och tjänster anpassa
organisationen av sin verksamhet efter ständigt ändrade förutsättningar i
fråga om produktionsteknik och behov av statistisk information. Med hänvisning
härtill och till vissa flexibilitetsfrämjande åtgärder, som jag i det
följande föreslår, tillstyrker jag, att organisationsförslaget beträffande ämnesbyråerna
under budgetåret 1962/63 genomföres. Till frågan om den organisatoriska
formen för arbetsmarknadsstatistikens inlemmande i verket
torde ställning få tagas då resultatet av delegationens pågående utredningsarbete
på området föreligger.
I fråga om arbetsuppgifterna för de tre servicebyråerna — inaskincentralen,
utredningsinstitutet och dokumentationsbyrån — föreslår delegationen
inga större förändringar. Utredningsinstitutets nuvarande arbetsuppgift
som verkets expertorgan på stickprovsmetodikens område föreslås
dock bli överförd till den nyinrättade planerings- och samordningsavdelningen,
och ett på affärsmässig basis drivet offsettryckeri för verkets behov föreslås
bli inrättat vid den administrativa byrån, varvid en mindre offsetanläggning
vid maskincentralen kan slopas. En omfattande intern omorganisation
föreslås däremot inom dokumentationsbyrån; detsamma gäller för
övrigt även den administrativa byrån.
Delegationens förslag beträffande servicebyråernas organisation och funktioner
har genomgående godtagits av remissinstanserna med undantag av
statskontoret, som förordat att en sammanslagning av dokumentationsbyrån
och den administrativa byrån till en byrå överväges. Jag finner de av
statskontoret framförda synpunkterna vara värda beaktande och föreslår,
att dokumentationsbyrån organisatoriskt inlemmas i den administrativa byrån
som en särskild enhet. Förslaget om överförande från utredningsinsti
-
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
tutet av uppgiften att vara verkets expertorgan på stickprovsmetodikens
område kan jag tillstyrka. Jag finner vidare starka skäl tala för att enligt
delegationens förslag maskincentralens offsetanläggning ersättes med ett för
hela verkets behov avsett, på affärsmässig basis drivet offsettryckeri vid administrativa
byrån. Jag tillstyrker sålunda, att det föreslagna offscttryckeriet
inrättas. Härigenom uppnås en rationalisering av verkets publiceringsverksamhet
och dessutom inte oväsentliga tidsvinster.
Planerings- och samordningsavdelningen utgör en fastare
organiserad enhet för arbeten som tidigare bedrivits genom centralbyråns
grupp för metod- och utvecklingsfrågor, av verkets systemmän samt
med utnyttjande av bl. a. medel från anslaget för särskilda undersökningar.
Arbetsuppgifterna består till stor del av rationaliseringsarbeten av olika slag.
Verksamheten hänför sig till större och mer långsiktiga planeringsprojekt
rörande omfattning och kvalitet hos olika grenar av centralbyråns statistiska
verksamhet, till metodutveckling på såväl det rent statistiska området som
i fråga om produktionstekniken samt till samordningen mellan de skilda
statistikgrenar, som efter centraliseringen kommer att vara förlagda till
verket.
Som jag inledningsvis framhållit är det av största vikt för att statistikproduktionen
skall kunna uppfylla de berättigade krav som ställs på den i
det moderna samhället, att tillräckliga resurser står till dess förfogande för
planeringsverksamhet och utvecklingsarbeten. För att de rationaliseringar
skall kunna komma till stånd, vilka varit ett väsentligt motiv för beslutet
om centraliseringens genomförande, erfordras också investeringar i resurser
av här ifrågavarande slag. I likhet med vad delegationen föreslagit med
instämmande från remissinstanserna finner jag det därför nödvändigt, att
verket ges permanenta resurser för planering och samordning samt rationalisering
av sin verksamhet i andra avseenden. Jag tillstyrker sålunda delegationens
förslag till inrättande av en planerings- och samordningsavdelning
med av delegationen angivna arbetsuppgifter. Till frågan om personaluppsättningen
vid avdelningen återkommer jag senare.
En tablå över den av mig förordade organisationen för statistiska centralbyrån
under budgetåret 1962/63 torde såsom bilaga få fogas till detta
protokoll.
Delegationens förslag till tjänste- och lönestruktur för verket
har utformats i syfte att främja flexibiliteten i organisatoriskt hänseende.
Beträffande ämnesbyråerna har sålunda i förslaget endast de ledande
befattningarna, d. v. s. byråchefs- och byrådirektörstjänster, knutits till bestämda
byråer, medan för övriga tjänster endast det för samtliga dessa byråer
sammanlagda antalet i varje lönegrad angivits. Detta medför, att verket
får möjlighet att företaga de omflyttningar av tjänster och arbetsuppgifter
mellan byråerna som i olika lägen bedömes vara motiverade ur effektivitetssynpunkt.
I syfte att uppnå en smidig organisation har delegationen föreslagit,
att högst-lönesystemet införes för större delen av den akademiska
personalen.
Kungl. Maj:Is proposition nr 113 år 1962
99
Vissa remissinstanser har tillstyrkt och andra helt eller delvis avstyrkt
delegationens förslag rörande principerna för tjänste- och lönestrukturen
vid verket. Mot bakgrunden av vad jag tidigare anfört om den väsentliga
betydelsen av organisatorisk smidighet i verkets uppbyggnad finner jag övervägande
skäl tala för att endast chefstjänsterna skall vara fast knutna till
respektive byrå eller avdelning samt för att ett högst-lönesystem införes.
I fråga om personalresurserna i den permanenta organisationen
föreslår delegationen beträffande de arbetsuppgifter
som från och med budgetåret 1962/63 kommer att vara förlagda till åmnesbyråerna,
att anvisade medel för den del av arbetet med den objektiva skördeuppskattningen
och skördeskadeskyddets administration, som utföres inom
byrån för jordbruksstatistik, överföres från anslaget Kostnader i samband
med permanent skördeskadeskydd till centralbyråns ordinarie anslag.
Såsom förutsatts i årets statsverksproposition (IX ht., s. 88) torde den
föreslagna överföringen böra genomföras. Jag tillstyrker sålunda detta förslag.
Med hänsyn till att den nuvarande elstatistiken och ekonomiska korttidsstatistiken
inte motsvarar föreliggande behov föreslår delegationen en utvidgning
av dessa statistikgrenar, som medför ett ökat personalbehov om
åtta heltidstjänster och en halvtidstjänst. Utbyggnaden av den ekonomiska
korttidsstatistiken planeras omfatta summarisk kvartalsstatistik över investeringar
och lager i industrin och en första etapp avseende verkstadsindustrin
i en mera omfattande och genomarbetad korttidsstatistik över
produktion, order, lager m. in. I samband härmed hör enligt delegationen
Industriens utredningsinstituts beräkningar av produktionsvolymindex för
industrin övertagas av centralbyrån och institutets orderstatistik för verkstadsindustrien
blir överflödig. Institutet avser därför att lägga ned dessa
statistikgrenar under budgetåret 1962/63. I övrigt föreslår delegationen, att
bilregisterarbetet tillföres en tjänst som förste aktuarie samt befolkningsregistret
en halv kontorsbiträdestjänst. Å andra sidan inbesparas fem tjänster
genom att permanenta personalresurser inte beräknats för arbetet med
levnadskostnadsundersökningar och sju tjänster till följd av rationalisering
av nuvarande verksamhet samt övergång till elektronisk databehandling.
Sammantagna innebär delegationens förslag sålunda en personalminskning
vid ämnesbyråerna på två heltidstjänster.
Delegationen föreslår vidare, att för vissa arbetsuppgifter, som nu åvilar
akademiskt utbildad personal men som inte kräver denna kompetens, inrättas
sammanlagt fyra och en halv kanslisttjänster i A 9—13 och att samtidigt
härmed samma antal amanuenstjänster indrages. Delegationen framhåller,
att det i vissa fall kan vara lämpligt att i dessa mellanlönegrader
rekrytera personal med en viss speciell utbildning, exempelvis lantmästare
för jordbruksstatistikens behov och handelsstudenter för den ekonomiska
statistikens.
Med hänsyn till den inriktning mot mer kvalificerade arbetsuppgifter för
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
såväl den akademiskt utbildade personalen som övrig personal, som enligt
delegationens mening erfordras för att statistikproduktionen fortlöpande
skall kunna anpassas till nya förutsättningar, samt med beaktande av marknadsmässiga
förhållanden av olika slag föreslår delegationen tjänsteförändringar,
vilka totalt medför en höjning av medelsbehovet för avlöningar
till ämnesbyråernas personal på 80 000 kr.
Jag tillstyrker de av delegationen föreslagna riktlinjerna för ämnesbyråernas
verksamhet budgetåret 1962/63. Vidare förordar jag i likhet
med delegationen, att cheferna för hyrån för jordbruksstatistik, byrån för
industristatistik, byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik, byrån för
finansstalistik och byrån för befolkningsstatistik placeras som byråchefer
i Bo 1. Vad beträffar byrån för rättsstatistik och byrån för undervisningsstatislik
har delegationen föreslagit, att chefstjänsterna placeras i A 26 med
en avlöningsförstärkning om 3 600 kr. per år. Jag föreslår, att även dessa
tjänster placeras i B 1. Genom att viss oklarhet för närvarande råder om
vilken omfattning den statistiska verksamheten vid dessa byråer kommer
att få torde tjänsterna dock böra inrättas som extra.
Beträffande övriga tjänster i högre lönegrad vid ämnesbyråerna förordar
jag inrättande av följande tjänster, nämligen tio tjänster som högst byrådirektör
i Ae 26, sju som högst byrådirektör i Ae 24, 24 som högst förste
aktuarie i Ae 23 och 13 amanuenstjänster i reglerad befordringsgång. Beträffande
högst byrådirektörstjänsterna i Ae 26 har jag därvid räknat med
att av dessa placeras till en början tre på hyrån för jordbruksstatistik, tre
på byrån för industristatistik, två på byrån för handels-, samfärdsel- och
prisstatistik, en på byrån för finansstatistik och en på byrån för befolkningsstatistik.
Mitt förslag innebär bl. a., att samtliga av delegationen föreslagna
förste aktuarietjänster i Ae 21 ersättes med högst-tjänster i Ae 23.
Jag vill dock i detta sammanhang betona vikten av att den flexibilitet som ligger
i högst-lönesystemet också utnyttjas genom alt inte högst-lönegraden genomgående
tillämpas. — I det följande återkommer jag till tjänsterna i nu
ej berörda lönegrader.
Beträffande personalen vid folkbokföringsbgrån förordar jag i likhet
med delegationen, att en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 23 höjes
till byrådirektör stjänst i Ao 24 och att en tjänst som förste byråsekreterare
i Ag 21 extra-ordinariesättes. Därutöver förordar jag, att två kontoristtjänster
i A 9 ändras till tjänster som kansliskrivare i A 10. Jag vill i delta sammanhang
erinra om att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition (X ht.,
s. 252) föreslagit, att handläggningen av namnärenden från och med budgetåret
1962/63 skall överföras till patent- och registreringsverket. Jag har
därför avräknat kostnaderna för denna verksamhet i mitt statförslag för
statistiska centralbyrån för nämnda budgetår.
I fråga om maskincentralen och utredningsinstitutet innebär delegationens
förslag, som jag förut angivit, inga större förändringar. Såsom delegationen
föreslagit torde cheferna för dessa servicebyråer böra placeras som byrå
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962 101
chefer i Be 1, vilket innebär en uppflyttning av chefstjänsten vid institutet
från Ae 26.
För den administrativa byrån förordar delegationen en kraftig upprustning.
Byråns verksamhet föreslås bli organiserad på en sektion för inre
tjänster och en ekonomisektion samt med två från sektionerna fristående
förste byråsekreterartjänster i A 21, varav en för organisationsärenden och
en för personalärenden. Upprustningen betingas främst av nuvarande underdimensionering
och nytillkommande arbetsuppgifter för budgetering och
driftkontroll. Därutöver ingår kostnaderna för en omläggning av driften av
telefonväxeln i den fastighet i vilken verket är inrymt.
Beträffande dokumentationsenheten, som jag i det föregående förordat
skola ingå i den administrativa byrån, innebär delegationens förslag, att
den organiseras på fyra sektioner, nämligen bibliotek, arkiv, redaktion och informationssektion.
Till den sistnämnda föreslås bli knuten en särskild statistikservice,
avsedd att mot ersättning tillhandahålla konsumenterna specialbearbetningar
av bl. a. verkets statistik. I samband med omorganisationen
föreslås en upprustning av enhetens personella resurser, huvudsakligen
till följd av underdimensionering i nuläget. Totalt innebär delegationens förslag
en utökning vid den administrativa byrån inklusive dokumentationsenheten
med sex tjänster i högre lönegrad och 23 biträdestjänster. Härav
betingas 15 1/2 tjänster av överflyttningar från avlämnande verk. Sålunda
föreslås en nettoförstärkning med 13 1/2 tjänster. I detta sammanhang vill
jag framhålla, att de båda avdelningar i statistiska centralbyråns nuvarande
organisation som bildar den nya administrativa byrån varit underdimensionerade
främst till följd av att personalförstärkningar inte medgivits under
senare år i avvaktan på omorganisationen av statistikproduktionen.
Delegationen har föreslagit, att chefen för administrativa byrån provisoriskt
placeras i Ag 26, emedan man ansett sig inte nu kunna överblicka,
vilken betydelse budgeteringen och driftkontrollen kommer att få. Med hänsyn
till den omfattning byråns verksamhet får genom omorganisationen,
och inte minst genom att dokumentationsenheten enligt mitt förslag kommer
alt ingå i byrån, förordar jag att denna förestås av en byråchef i B 1.
Tills vidare torde tjänsten böra inrättas som extra, främst med hänsyn till
att budgeteringens och driftkontrollens framtida betydelse inte nu kan överblickas.
Jag kan tillstyrka den av delegationen föreslagna omorganisationen av
såväl byråns administrativa verksamhet som av dokumentationsenheten.
Härvid förutsätter jag, att statistikservicen kommer att bedrivas så, att den
framdeles ger åtminstone full kostnadstäckning för den därmed förknippade
servicen till konsumenterna. Chefen för dokumentationsenheten bör
vara högst byrådirektör i Ae 26, och beträffande övriga tjänster i högre
lönegrad vid byrån förordar jag inrättande av följande tjänster, nämligen
en tjänst som högst byrådirektör i Ae 24 och en i högst Ag 24, en som bibliotekarie
i Ae 23, en som högst förste byråintendent i Ae 23, tre som högst
förste byråsekreterare i Ae 23 och en i högst Ag 23, en som bibliotekarie i
7 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 113
102
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
Ae 21 och en och en halv amanuenstjänster i reglerad befordringsgång. Delegationen
har därutöver föreslagit en arkivarie i Ae 23 och en förste byråsekreterare
i Ae 21 för organisationsärenden. Dessa båda tjänster har jag
sålunda inte tillstyrkt.
Beträffande biträdespersonalen vid denna byrå och ämnesbyråerna beräknar
jag gemensamt en bokhållare i Ag 15, 15 kanslister i Af 9—Ae 13, en
förste biblioteksassistent i Ao 13, en kontor sskrivare i Ae 13, sju förste
kansliskrivare i A 12, till en början fördelade med en på varje ämnesbyrå,
en arkivassistent i A 11, tio kansliskrivare i A 10, en materialförvaltare i
A 10, en förste expeditionsvakt i A 9, en förste telefonist i A 9, 27 1/2 kontorister
i A 9, 74 1/2 kanslibiträden i A 7, nio expeditionsvakter i A 7 i stället
för tio enligt delegationens förslag, två telefonister i A 7 samt 100 1/2
kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.
Jag övergår nu till att behandla frågan om personalresurser för planerings-
och samordningsavdelningen. Delegationen föreslår vid avdelningen
följande tjänster, nämligen en som planeringschef i Bp 4, två som högst
byråchef i Be 1, tre som högst byrådirektör i Ae 26, nio som högst förste
aktuarie i Ae 23, varav fyra systemmän och en för arbete på nationalräkenskapernas
område, en som förste aktuarie i Ae 21, en amanuenstjänst samt
medel för viss fast anställd biträdespersonal. Vidare föreslår delegationen,
att under avlöningsanslaget inräknas ett belopp om 172 000 kr. för anställning
av expertis vid avdelningen mot arvode och i extra tjänster. Denna
kombination av extra ordinarie anställning och mer tillfälliga anställningsformer
föreslås för att underlätta rekryteringen av erforderliga specialister.
Medel för anställning av extra personal har stått till förfogande under
statistiska centralbyråns expertisanslag och anslag till särskilda undersökningar
samt under anslagsposten till tillfällig personal i kommerskollegiets
stat. Delegationen föreslår, att anslagsposten Ersättning till expertis,
som budgetåret 1961/62 beräknats till 260 000 kr., utgår i samband med att
planerings- och samordningsavdelningen inrättas och att från anslaget till
särskilda undersökningar, till vilket enligt delegationens förslag skall överföras
huvuddelen av kommerskollegiets anslag till tillfällig personal, avräknas
294 000 kr. Ett bifall till delegationens förslag kan under dessa omständigheter
sägas innebära en måttlig kostnadsökning.
De remissinstanser som berört frågan om inrättandet av en planeringsoch
samordningsavdelning vid statistiska centralbyrån har understrukit behovet
av att verket tilldelas resurser av här ifrågavarande slag och har i
intet fall rest invändningar mot delegationens förslag till medelsanvisning.
I det töregående liar jag tillstyrkt, att en särskild planerings- och samordningsavdelning
inrättas vid verket för att tillvarataga centraliseringens möjligheter
till en mer effektiv och kostnadsbesparande statistikproduktion.
Emellertid är jag inte beredd att tillstyrka införande av extra ordinarie
tjänster i den utsträckning delegationen föreslagit. Jag förordar sålunda
inrättande av en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1, två som högst byrådirektör
i Ae 26, åtta som högst förste aktuarie i Ae 23 (varav fyra systemmän
för arbeten i samband med utnyttjandet av elektronisk databehand
-
103
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
)ing i statistikproduktionen och en för arbeten på nationalräkenskapernas
område) och en amanuens. En särskild tjänst som planeringschef är jag
inte beredd att tillstyrka och återkommer till motiven härför vid min behandling
av delegationens förslag till verksledningens utformning. För expertpersonal
i övrigt vid avdelningen samt för biträdespersonal beräknar
jag under avlöningsanslaget 300 000 kr.
Beträffande verksledningen har delegationen inte nu lämnat något definitivt
förslag. Som jag inledningsvis framhållit har delegationen härvid utgått
från att den själv tills vidare bör bevaka samordningsfrågorna i stort.
Framtida förslag till lösning av hithörande problem får bli beroende av
centraliseringens slutliga omfattning och de erfarenheter som kan vinnas
vid delegationens fortsatta arbete.
För närvarande utgöres statistiska centralbyråns verksledning av verkschefen
jämte alla chefer för organisatoriskt fristående permanenta enheter.
Denna verksledning, som för närvarande har elva ledamöter, skulle
med bibehållande av nuvarande konstruktion budgetåret 1962/63 utökas
till femton. Delegationen bedömer en sådan verksledning vara alltför tungrodd
och förordar i stället som ett provisorium en verksledning bestående
av verkschefen samt planeringschefen och den tidigare nämnde produktionschefen.
Beträffande vissa frågor föreslås även chefen för folkbokföringsbyrån
ingå i verksledningen. Verkschefen förutsättes liksom hittills
bli ensam beslutande med i verksstadgans 23—26 §§ angivna undantag.
Frågan om verksledningens utformning sammanhänger nära med ställningstagandet
till ett inrättande av de två nya chefstjänsterna. Mot den
föreslagna befattningen som planeringschef har invändningar inte rests
från remissinstansernas sida. Beträffande tjänsten som produktionschef
har uppfattningarna däremot varit delade. Delegationen avser, att produktionschefen
skall ha till uppgift att leda tids- och kostnad splaneringen av
den löpande driften samt medverka i planeringen av verksamheten under
det närmast följande budgetåret. I anslutning härtill skall han vidare samordna
de producerande enheternas löpande verksamhet och tillse att denna
bedrives rationellt på kort sikt. Vissa remissinstanser har ansett de angivna
arbetsuppgifterna vara av sådan omfattning att det fordras mer än en
tjänsteman för att handha dem och förordat alt ämnes- och servicebyråerna
sammanförs i grupper, var och en ledd av en avdelningschef med de
funktioner inom sitt område som produktionschefen enligt delegationens
förslag skulle ha för samtliga. Statskontoret anser däremot, att det i nuläget
inte finns tillräcklig anledning att inrätta produktionschefstjänsten;
de med denna förknippade arbetsuppgifterna föreslås bli fördelade mellan
verkschefen samt planerings- och samordningsavdelningen.
Jag finner det nödvändigt, att verkschefen avlastas vissa av sina nuvarande
arbetsuppgifter. Jag är därför beredd att tillstyrka delegationens förslag
i så måtto, att jag förordar att en av de båda nya chefstjänsterna inrättas.
Eftersom det under alla omständigheter måste bli en central arbetsuppgift
för verkschefen att leda verkets långsiktiga planeringsarbete i olika av
-
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
seenden, finner jag det lämpligt, att centralbyrån tillföres en tjänst för avlastning
från verkschefen av vissa arbetsuppgifter i samband med den löpande
verksamheten. Jag förordar därför, att en tjänst som produktionschef
inrättas. Denna bör placeras i lönegrad Be 3. Beträffande maskincentralen
vill jag framhålla, att dess slutliga placering inom statsförvaltningen blir
beroende av de åtgärder statsmakterna kan komma att vidtaga med anledning
av databehandlingskommitténs snart föreliggande förslag. Med hänsyn
härtill bör maskincentralen inlemmas i statistiska centralbyråns organisation
på samma sätt som folkbokföringsbyrån och sålunda direkt underställas
verkschefen. Denne bör dock kunna till produktionschefen delegera samordningen
mellan verksamheten vid maskincentralen och centralbyråns
statistikproduktion i övrigt.
Remissinstanserna har i allmänhet lämnat delegationens förslag till den
provisoriska verksledningens utformning utan erinran, bortsett från de modifieringar
som följer av de berörda avvikande uppfattningarna beträffande
produklionschefstjänsten. Statistiska centralbyrån anser dock, att samtliga
chefer för byrå bör ingå i verksledningen vid behandlingen av viktigare
frågor, socialstyrelsen föreslår, att verksledningen ges kollegial form, och
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund samt Industriens
utredningsinstitut förordar, att i verksledningen skall ingå även chefen för
administrativa byrån.
Jag finner i likhet med delegationen, att frågan om verksledningen för
centralbyrån för närvarande inte bör lösas definitivt. Jag kan tillstyrka en
provisorisk konstruktion utformad i huvudsak enligt av delegationen föreslagna
principer. Liksom flera remissinstanser finner jag, att i verksledningen
bör ingå även chefen för den administrativa byrån. Jag förordar sålunda
en verksledning omfattande, förutom verkschefen som ensam beslutande
med i 23—26 §§ verksstadgan angivna undantag, produktionschefen
och chefen för administrativa byrån. Beträffande frågor av gemensam betydelse
för statistikproduktionen och folkbokföringen och i gemensamma
frågor rörande verkets personal, administration och anslagsbehov förordar
jag, att även chefen för folkbokföringsbyrån ingår i verksledningen. Med
hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande maskincentralens
ställning i organisationen förordar jag vidare, att chefen för denna skall
ingå i verksledningen vid behandlingen av frågor av sistnämnda slag och
frågor av gemensam betydelse för statistikproduktionen och maskincentralen.
Jag förordar vidare, att produktionschefen skall vara verkschefens ställföreträdare
och att till produktionschefens ställföreträdare skall utses en
av ämnesbyråcheferna. Till verkschefens ställföreträdare bör liksom hittills
utgå ett arvode om 1 800 kr. per år.
Mot den nu föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna i statistiska
centralbyrån har vederbörande personalorganisationer förklarat sig inte ha
någon erinran.
Delegationen föreslår vidare, att under avlöningsanslaget beräknas ett belopp
om 123 000 kr. för tillfälliga personalförstärkningar
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
105
m. m. för vissa regelbundet med längre tids mellanrum än ett år återkommande
statistiska bearbetningar, för arvode till en medicinsk expert som
erfordras vid bearbetningen av materialet för dödsorsaksstatistiken samt för
vissa engångsarbeten huvudsakligen sammanhängande med centraliseringen
budgetåret 1962/611. De intermittenta arbetsuppgifter det här är fråga om
utgöres av en för var tredje tvåårsperiod återkommande utvidgad bearbetning
av processtatistiken, forcerad bearbetning av fastighetsprisstatistiken
som förberedelse till 1964 års allmänna fastighetstaxering samt en vart femte
år utarbetad statistik beträffande samtliga personer som avlägger studentexamen
eller motsvarande. Jag tillstyrker, att det äskade beloppet ställes
till centralbyråns förfogande.
Jag övergår nu till att behandla delegationens förslag till omkostnadsanslag
för den till statistiska centralbyrån förlagda verksamheten.
Delegationen beräknar en höjning av anslagsbeloppet med 870 000 kr.
vara erforderlig för ntgiftsstegringar av automatisk natur betingade huvudsakligen
av ökade lokalutrymmen, tillväxt i det statistiska materialet i den
löpande verksamheten, intermittent statistik som belastar anslaget för budgetåret
1962/63 bortsett från folk- och jordbruksräkningarna, övergång till
bearbetningar med elektroniska datamaskiner samt för täckning av kostnaderna
för från kommerskollegiets hålkortssektion överförda maskinbearbetningar.
Jag kan godtaga delegationens förslag i denna del.
Delegationen föreslår vidare på grundval av en av dåvarande statens organisationsnämnd
företagen utredning, att bearbetningen av utrikeshandel sstatistiken
skall överföras från tullverket till statistiska centralbyråns maskincentral
och att denna statistik skall bearbetas på elektroniska datamaskiner.
Härmed är förknippat dels engångskostnader om 200 000 kr., dels
löpande bearbetningskostnader om 225 000 kr. Vad beträffar engångskostnaderna
avser dessa utgifter för system- och programmeringsarbete m. m.
i samband med övergången till elektronisk databehandling. I detta sammanhang
vill jag framhålla, att dylika kostnader är ofrånkomliga då sådan
automation införes. Utöver de omedelbara vinsterna vid övergången i form
av förbättrad kvalitet och tidsvinster vid bearbetningen kan den på sikt beräknas
medföra vissa kostnadsbesparingar. De löpande kostnaderna kommer
från och med budgetåret 1963/64 att motvägas av kostnadsminskningar
hos tullverket. Innan en överföring till centralbyråns maskincentral helt genomförts
kan det bli nödvändigt att placera vissa maskinbearbetningar hos
utomstående serviceföretag beroende på att tullverkets maskinutrustning är
starkt försliten. I årets statsverksproposition har jag därför tillstyrkt av
generaltullstyrelsen i statskrivelsen för budgetåret 1962/63 framlagt förslag
om ett belopp för detta ändamål om 40 000 kr. I konsekvens härmed
tillstyrker jag delegationens förslag på denna punkt.
För förbättringar av befolkningsstatistiken, främst genom utökade regionala
redovisningar, och av kriminalstatistiken samt för hälsokontroll föreslår
delegationen anslagshöjningar på sammanlagt 196 000 kr., varav för
106
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
hälsokontrollen 21 000 kr. Vidare har statistiska centralbyrån i sitt remissyttrande
över delegationens förslag hemställt om 25 000 kr. för programmering
av utvidgad statistik över högre studier utformad enligt förslag av en
kommitté inom universitetskanslersämbetet. Jag biträder inte förslaget om
en hälsokontroll. De av delegationen föreslagna medlen för förbättringar
av statistiken kan jag däremot tillstyrka. Den nyss berörda utvidgningen av
statistiken över högre studier har ännu inte slutbehandlats inom berörda
instanser, varför jag avstyrker verkets hemställan om medel för programmering
av denna utvidgade statistik.
Utöver de förut nämnda engångskostnaderna för införande av elektronisk
databehandling av utrikeshandelsstatistiken föreslår delegationen ett engångsbelopp
på 418 000 kr. under omkostnadsanslaget. Av detta belopp utgör
233 000 kr. flyttningskostnader m. m. vid centraliseringen till statistiska centralbyrån.
Beloppet i övrigt hänför sig huvudsakligen till kostnaderna för
anskaffning av en ny telefonväxel till verket, 119 000 kr., samt utbyte av förslitna
kontorsmaskiner och anskaffning av en bokföringsmaskin. Jag tillstyrker,
alt det begärda engångsbeloppet ställes till centralbyråns förfogande.
Mot bakgrunden av det anförda beräknar jag de i centralbyråns omkostnadsstat
upptagna posterna till följande belopp, nämligen Sjukvård m. m.
33 200 kr., Reseersättningar 11 500 kr., Expenser 1 027 800 kr., därav Bränsle,
lyse, vatten 66 000 kr. och Övriga expenser 961 800 kr„ varav 346 500 kr.
engångskostnader, Publikationstryck 930 300 kr. samt Övriga utgifter
2 637 300 kr., därav Bibliotekets underhåll 17 000 kr., Ersättning till maskincentralen
för maskinbearbetningar 1 786 000 kr., Ersättning till utredningsinstitutet
för intervjuundersökningar 715 000 kr. och Kostnader för ny telefonväxel
119 300 kr.
Delegationen föreslår, att under anslaget till särskilda undersökningar
anvisas i runt tal 320 000 kr. för statistiska arbeten med
omedelbar eller nära anknytning till befolkningsstatistikens område. Av detta
belopp hänför sig 120 000 kr. till en komplettering av befolkningsregistret
med uppgifter för tidigare år, varigenom utvecklingen beträffande i registret
ingående demografiska och ekonomiska uppgifter kan belysas. Resterande
200 000 kr. avser arbeten som kan sägas utgöra ett fullföljande av 1960
års folkräkning med vissa specialbearbetningar. Jag tillstyrker ett belopp om
200 000 kr. för sistnämnda arbeten och förordar att den föreslagna kompletteringen
av befolkningsregistret får anstå.
Delegationen föreslår vidare, att 400 000 kr. ställes till centralbyråns förfogande
för arbeten med upprättandet av ett centralt register över företag
med anställd arbetskraft och för förarbeten till att utsträcka detta register
till att omfatta även företag utan anställd arbetskraft. I vårt land finns för närvarande
inte något centralt och komplett register över alla förelag. Detta
förhållande har framtvingat kostnadskrävande dubbelarbete, och det har i
mycket hög grad hämmat utvecklingen av den svenska näringsstatistiken.
På många punkter motsvarar denna för närvarande inte väsentliga behov av
statistisk information i ett modernt industrialiserat samhälle och är också
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
107
delvis föråldrad i statistiskt-tekniskt avseende. I likhet med de remissinstanser
som berört denna fråga finner jag det därför nödvändigt, att ett centralt
och komplett företagsregister inrättas snarast möjligt, och tillstyrker sålunda,
att 400 000 kr. anvisas för arbeten på området under budgetåret 1962/63.
Med hänsyn till registrets stora betydelse som hjälpmedel vid en förbättring
och rationalisering av näringsstatistiken och till nödvändigheten av att det
blir komplett för att effektivt kunna utnyttjas för dessa ändamål torde uppgiftsplikt
höra stadgas för de uppgifter som kan komma att visa sig nödvändiga
för registrets förande.
För utredningsarbete rörande en eventuell kommande företagsräkning föreslår
delegationen ett belopp på 40 000 kr. I sitt remissyttrande har Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens utredningsinstitut
uttalat sig för att en sådan räkning kommer till stånd. Emellertid
kan frågan om en företagsräkning komma i ett nytt läge då ett fullständigt
företagsregister upprättas. Det är då tveksamt om de konsumentbehov, som
en företagsräkning skulle tillgodose, inte på andra vägar — åtminstone i huvudsak—
skulle kunna tillfredsställas till lägre kostnad för såväl statsverket
som företagen. Det torde få ankomma på delegationen för statistikfrågor och
statistiska centralbyrån att gemensamt utreda dessa frågor med utnyttjande
av de resurser som enligt mina tidigare förslag kommer att stå till deras förfogande
budgetåret 1962/63. Jag beräknar sålunda inga särskilda medel för
detta ändamål.
Delegationen har föreslagit, att under anslaget till särskilda undersökningar
upptages ytterligare i runt tal 450 000 kr. för angelägna behov av
statistisk information, vilka successivt blivit allt mer trängande och inte beräknats
kunna tillgodoses inom ramen för de permanenta resurser delegationen
föreslagit skola tilldelas statistiska centralbyrån. Här avses bl. a. arbeten
i samband med en utbyggnad av den ekonomiska korttidsstatistiken
med kvartalsvisa uppgifter om investeringar, order och lager etc. Det är
dessutom fråga om införande av en statistik över byggnads- och anläggningsverksamhet,
vilken blir allt angelägnare ju längre liberaliseringen av
regleringarna på detta område fortskrider. Medlen är i övrigt bl. a. avsedda
för inhämtning av de betydande arbetsbalanser på industristatistikens område
som uppstått i samband med de nomenklaturomläggningar vilka blivit
nödvändiga vid införandet av den nya internationella varunomenklaturen,
modernisering av industriproduktionsvolymindex, som i vissa avseenden är
starkt föråldrad samt slutligen en systematisk samordning av prisindexarna
för olika led i produktionen, avsedd att underlätta analysen av prisförändringarna.
Jag vill här framhålla, att stora delar av denna statistik är betydelsefull
som underlag vid bedömningar på den ekonomiska politikens
område. Jag tillstyrker därför, att de föreslagna arbetena kommer till stånd
huvudsakligen i den omfattning som delegationen föreslagit och beräknar
för ändamålen ett belopp om 400 000 kr.
Mot bakgrund av det anförda förordar jag, att anslaget till särskilda un
-
108
Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
dersökningar upptages till 1 000 000 kr. Det torde liksom tidigare böra ankomma
på Kungl. Maj:t att sedermera efter förslag av centralbyrån fastställa
dispositionsplan för anslaget.
Delegationen föreslår två nya anslag till statistiska centralbyrån, nämligen
ett förslagsanslag till kostnader för offsettryck på 1 000 kr.
och ett reservationsanslag till utrustning av offsettryckeri på
125 000 kr. Vid mitt ställningstagande till administrativa byråns organisation
och verksamhet har jag tillstyrkt inrättandet av ett offsettryckeri vid verket.
I anslutning härtill tillstyrker jag de båda föreslagna anslagen. Jag förutsätter
därvid, att ytterligare medel till utrustning inte behöver anvisas efter budgetåret
1962/63. Kostnaderna för sådant tryck som framställes vid offsettryckeriet
för centralbyråns räkning torde böra bestridas från verkets omkostnadsanslag.
Beträffande de avlämnande verken, kommerskollegium och socialstyrelsen,
föreslår delegationen, att avlönings- och omkostnadsanslagen
minskas med kostnaderna för till statistiska centralbyrån överförd statistisk
verksamhet. I runda tal uppgår denna anslagsminskning för kommerskollegium
till 2 240 000 kr. och för socialstyrelsen till 660 000 kr. Vidare har delegationen
i sina kalkyler avräknat respektive verks administrationskostnader
för den överförda verksamheten. Dessa har av delegationen uppskattats till
80 000 kr. för kommerskollegium och 20 000 kr. för socialstyrelsen. För den
åtminstone tills vidare hos socialstyrelsen kvarliggande socialvårdsstatistiken
har delegationen föreslagit indragning av en amanuenstjänst. Delegationen
föreslår vidare som ett provisorium, att socialvårdsstatistiken bildar
en fristående sektion inom styrelsen med en förste aktuarie i A 23 som chef.
Cheferna för social- och handelsdepartementen framlägger i andra sammanhang
denna dag förslag rörande organisation och verksamhet för socialstyrelsen
respektive kommerskollegium under budgetåret 1962/63. I förslagen
upplagen medelsanvisning för de båda verken är beräknad med hänsynstagande
till den reduktion av medelsbehovet för dessa som uppkommer
vid statistikens centralisering. Härvid har delegationens beräkning godtagits.
Sammanfattningsvis medför ett bifall till vad jag nu föreslagit följande
kostnads mässiga konsekvenser. Statistiska centralbyråns avlönings-
och omkostnadsanslag samt anslag för särskilda undersökningar
jämte de nytillkommande anslagen Kostnader för offsettryck och Utrustning
av offsettryckeri kommer att uppgå till sammanlagt 13 129 000 kr. Av
den totala ökningen på 6 550 000 kr. motsvaras 3 273 000 kr. av besparingar
hos avlämnande verk samt minskning av anslaget Kostnader i samband med
permanent skördeskadeskydd. Den reella anslagsökningen för den berörda
verksamheten kan således beräknas till 3 277 000 kr. Härav faller cirka
1 000 000 kr. på kostnadsförändringar av huvudsakligen automatisk natur.
Det är här bl. a. fråga om pris- och kostnadsförändringar, inhämtande av
vissa balanser samt om utgifter för regelbundet med mer än ett års mellanrum
återkommande statistik, folk- och jordbruksräkningarna undantagna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
109
På tjänsteförändringar faller 268 000 kr., och vidare utgörs 526 000 kr. av
medel för höjd kostnadstäckning för till centralbyrån överförda maskinbearbetningar
samt övertagande av tullverkets bearbetningar av utrikeshandelsstatistiken
inklusive vissa engångskostnader vid övergång till elektronisk
databehandling för denna statistik. På förbättringar av statistiken, bl. a.
genom arbeten på ett företagsregister och utbyggnad av den ekonomiska
korttidsstatistiken, faller efter beaktande av erhållen rationaliseringsvinst
660 000 kr. I runt tal 360 000 kr. utgör engångskostnader i samband med
centraliseringens genomförande såsom flyttningskostnader etc. Återstoden
av anslagsökningen, omfattande engångskostnader på 460 000 kr., betingas
väsentligen av arbeten i anslutning till 1960 års folkräkning och av anskaffning
av utrustning för offsettryck samt av en ny telefonväxel till verket.
Som framgår av det anförda uppstår inte någon kostnadsbesparing i nuläget,
då det här främst är fråga om en ren överflyttning av statistisk verksamhet
från i första hand kommerskollegium och socialstyrelsen till statistiska
centralbyrån samt viss utbyggnad av statistiken. Centraliseringen ger
förutsättningar för en kostnadssänkande effektivisering av verksamheten.
De vinster det här är fråga om är emellertid på det hela taget inte av den
karaktären att de kan framkomma omedelbart. Genom den föreslagna förstärkningen
av resurserna för rationaliseringsarbetet räknar jag med att de
angivna fördelarna med centraliseringen skall uppnås på längre sikt.
Jag övergår nu till att behandla vissa särskilda frågor som aktualiseras
genom den beslutade centraliseringen.
Inledningsvis vill jag då beröra vissa problem som uppkommer hos kommerskollegiets
utrikes- och utredningsbyrå vid centraliseringens genomförande.
I proposition 1960: 104 berörde jag behovet av att inom kollegium utföra
vissa specialundersökningar, för vilka krävs insamlande av statistiskt primärmaterial.
Jag förutsätter, att i fortsättningen samråd kommer att äga
rum mellan byrån och statistiska centralbyrån vid uppläggningen av sådana
undersökningar bl. a. för undvikande av dubbelarbete. Vidare utgår jag från
att så snart det blir fråga om något större antal uppgiftslämnare eller mer
regelbundet återkommande undersökningar frågan om statistikens förläggning
underställes Kungl. Maj :t för avgörande. Ett speciellt problem utgör i
detta sammanhang den internationella rapporteringen, vilken för utrikesoch
utredningsbyråns del är av betydande omfattning. Jag förutsätter, att
delegationen i sitt fortsatta arbete närmare utreder denna fråga, som utom
kollegium även berör ett flertal andra myndigheter.
Vidare förordar jag, att den för konsumentprisindexberäkningarna särskilt
inrättade indexnämnden överföres från socialstyrelsen till statistiska
centralbyrån. Härvid bör chefen för socialstyrelsen, som för närvarande är
ledamot och ordförande i nämnden, ersättas med chefen för centralbyrån,
medan nämnden i övrigt bör vara oförändrad.
Den av mig föreslagna omorganisationen av centralbyrån i samband med
överföringen av statistik främst från kommerskollegium och socialstyrelsen
innebär betydande förändringar i tjänstestrukturen för den berörda verk
-
110 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962
samheten. Dels är det fråga om inrättande av helt nya tjänster som saknar
direkt motsvarighet inom nuvarande verksamhet, dels sker också en förskjutning
av tyngdpunkten i arbetsuppgifterna för personal med högre utbildning
i riktning mot planerings- och utvecklingsarbete, det sistnämnda
delvis i samband med att vissa mer rutinbetonade arbetsuppgifter föreslås
överförda till kanslister och annan mer kvalificerad biträdespersonal. Vidare
införes ett system med högst-tjänster, något som tidigare inte har tillämpats
inom någon av de av centraliseringen berörda enheterna.
Remissinstanserna har uttryckt olika meningar om i vilken utsträckning
tjänsterna hos statistiska centralbyrån bör betraktas som nyinrättade och
vilka tjänster som bör ledigförklaras. Sålunda anser TCO, att alla tjänster
vid centralbyrån bör ledigförklaras. I fråga om tillsättningsförfarandet föreslår
statistiska centralbyrån, TCO och SACO, att en särskild nämnd eller
kommitté inrättas med uppdrag att handlägga tillsättningar och i tillämpliga
fall avgivandet av förord. Därvid har förutsatts, att representanter för
berörda verk på ett eller annat sätt skall ingå.
Såsom delegationen anfört bör det inte ske någon automatisk överföring
av personal från gamla till nya tjänster i samband med omorganisationen.
Jag förordar därför, alt tjänster i lönegrad A 19 och högre på löneplan A,
vilka är högst-tjänster eller uppflyttade i högre lönegrad, skall kungöras till
ansökan. Vad beträffar övriga tjänster på löneplan A torde det böra ankomma
på Kungl. Maj :t att avgöra huruvida ledigförldarande skall ske eller ej.
Jag förordar, att det uppdrages åt chefen för statistiska centralbyrån att,
i den mån han inte själv skall tillsätta tjänst, handha beredningen av tillsättningsärendena,
och förutsätter att erforderligt biträde kommer att lämnas
av de avlämnande verken. Beträffande tjänst i lägre lönegrad än B 1
bör tillsättning ske respektive förord lämnas efter samråd med vederbörande
byråchef.
Det är av väsentlig vikt, att den sakkunskap som är företrädd inom de till
centralbyrån sammanförda enheterna även i fortsättningen kommer verksamheten
till godo, och det ligger i sakens natur, att den alldeles övervägande
delen av personalen vid de sammanförda enheterna kommer att kunna beredas
anställning vid statistiska centralbyrån. Särskilda övergångsåtgärder
får vidtagas om inom den föreslagna personalramen för statistiska centralbyrån
inte kan placeras all den personal vid de sammanförda enheterna, vilken
genom ordinarie anställning har rätt till eller på grund av anställningstidens
längd har berättigade anspråk på att beredas sysselsättning inom
statsverket. Bl. a. kan det bli fråga om att innehavare av ordinarie tjänst,
vilka ej erhåller dylik tjänst i motsvarande lönegrad hos centralbyrån, får
placeras på övergångsstat. Vidare kan, på grund av olikheterna i tillämpade
anställningsformer mellan centralbyråns maskincentral och kommerskollegium,
speciella arrangemang eventuellt behöva vidtagas vid överföringen av
kollegiets hålkortspersonal. Slutligen erfordras på grund av centraliseringen
vissa formella justeringar i lydelsen hos de författningar som utfärdats rörande
den överförda statistiken. Jag förordar därför, att Kungl. Maj :t i lik
-
111
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
het med vad som tidigare skett vid större organisatoriska omläggningar inhämtar
riksdagens bemyndigande att vidtaga sådana övergångsåtgärder som
kan bli erforderliga i samband med centraliseringen budgetåret 1962/63.
I min tidigare framställning har jag förordat, att centralbyrån ges bemyndigande
att överföra medel för bekostande av offsettryck från omkostnadsanslaget
till anslaget Kostnader för offsettryck. I samband med övergång
till maskinell bearbetning uppkommer behov av medel under anslagsposten
till maskinbearbetningar för sådan statistik som tidigare bekostats från andra
anslagsposter inom omkostnadsanslaget och från avlöningsanslaget. Då
det är angeläget, att med dylika omläggningar förknippade effektivitetsvinster
snarast tillgodogöres bör Kungl. Maj:t kunna medge överskridande av
maskinbearbetningsposten i samband med övergång till maskinell bearbetning.
Som en förutsättning bör därvid gälla att någon kostnadsökning för
statsverket inte uppkommer.
Med hänsyn till svårigheterna att exakt beräkna lönegradsplaceringen för
nyanställd personal m. m. förordar jag vidare att den i statistiska centralbyråns
avlöningsstat uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal för budgetåret 1962/63 upptages förslagsbetecknad.
X. Departementschefens hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna de av mig i det föregående tillstyrkta riktlinjerna
för den statliga statistikens organisation under budgetåret
1962/63;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för förslagens genomförande;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statistiska centralbyrån som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;
d) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 891 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................... 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 3 684 000
112
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
1 672 000
förslagsvis
111 000
Summa kr. 7 363 000
e) till Statistiska centralbgrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1962/63 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 363 000 kr.;
f) till Statistiska centralbgrån: Omkostnader för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 4 640 000 kr.;
g) till Statistiska centralbgrån: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.;
h) till Statistiska centralbyrån: Kostnader för offsettryck
för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kr.;
i) till Statistiska centralbyrån: Utrustning av offsettryckeri
för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 125 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Olof Norén
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tablå över statistiska centralbyråns organisation budgetåret 1962/63
Bilaga
Generaldirektör (Bp 6)
Adminis
trativ
byrå
(byråchef
Bg 1)
Dokumentationsenhet
(högst
byrådirektör
Ae 26)
Anm. Därutöver ingår en tillfälligt organiserad folkräkningsbyrå.
Folkbok-
Maskin-
Byrå för
Byrå för
Byrå för
Byrå för
Byrå
Byrå
Byrå
Utred-
förings-
central
jord-
industri-
handels-,
finans-
för be-
för
för un-
nings-
byrå
(byråchef
bruks-
stat.
samfärd-
stat.
folk-
rätts-
dervis-
institut
(byråchef
Be 1)
stat.
(byråchef
sel- och
(byråchef
nings-
stat.
nings-
(byrå-
Bo 1)
(byråchef
Bo 1)
prisstat.
Bo 1)
stat.
(byrå-
stat.
chef
Bo 1)
(byråchef
(byrå-
chef
(byrå-
Be 1)
Bo 1)
chef
Bg 1)
chef
Bo 1)
Bg 1)
Servicebyrå
Ämncsbyråer
Servicebyrå
Produktionschef
(Be 3)
Planerings- och samordningsavd.
(avdelningsdirektör
Be 1)
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
114
Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962
Innehåll
I. Inledning ............................................ 3
II. Nuvarande organisation och verksamhet m. m............. 4
1. Statistiska centralbyrån .............................. 5
2. Komxnerskollegii statistiska byrå ...................... 14
3. Socialstyrelsens statistikproducerande byråer .......... 18
4. Konjunkturinstitutet .....................,.......... 20
5. Arbetsmarknadsstyrelsens berörda verksamhet ........ 21
6. Maskincentralerna .................................. 21
7. De statistiska publikationerna ........................ 22
III. Statistikproduktionen och statistiska centralbyråns arbetsuppgifter
............................................ 24
1. Delegationens principiella syn på samordningen ...... 24
2. Synpunkter på statistiska centralbyråns organisation och
arbetsuppgifter .................................... 25
3. Planerings- och samordningsfunktionerna ............ 27
4. Rekryterings- och utbildningsfrågor .................. 28
IV. Delegationens förslag till statistiska centralbyråns organisation
och verksamhet .................................. 29
1. Förslagets inriktning ................................ 29
2. Organisationsplanen i stort .......................... 30
3. Verksamheten inom de olika byråerna ................ 31
Byrån för jordbruksstatistik ........................ 31
Byrån för industristatistik ........................ 32
Byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik .... 32
Byrån för finansstatistik .......................... 33
Byrån för befolkningsstatistik ...................... 34
Byrån för rättsstatistik ............................ 34
Byrån för undervisningsstatistik .................... 34
Byrån för arbetsmarknadsstatistik .................. 35
Maskincentralen .................................. 35
Utredningsinstitutet .............................. 35
Dokumentationsbyrån ............................ 35
Administrativa byrån .............................. 36
4. Stabsfunktioner .................................... 37
5. Verksledning ...................................... 39
6. Förslag till tjänster för statistiska centralbyrån ........ 40
7. Behovet av resurser för intermittent verksamhet, särskilda
undersökningar m. m......................... 41
Statistiska centralbyråns förslag .................... 41
övriga projekt .................................... 44
8. Förslag till medelsanvisning för intermittent verksamhet
m. m............................................... 49
V. Konsekvenser för de avlämnande verken ................ 49
1. Kommerskollegium ................................ 49
Verkets behov av statistik och statistisk expertis...... 49
115
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962
Kommersiella meddelanden och redaktionssektionen.. 51
Minskning av arbetsbelastningen på den allmänna byrån 51
Delegationens förslag till personal- och anslagsförändringar
vad beträffar kommerskollegium ............ 52
2. Socialstyrelsen .................................... 52
Delningen av byrån för pris- och socialvårdsstatistik,
m. m............................................. 52
Sociala meddelanden: Statistisk information och handläggning
av de redaktionella uppgifterna ............ 55
Minskning av arbetsbelastningen på lagbyrån....... 55
Delegationens förslag till personal- och anslagsförändringar
vad beträffar socialstyrelsen ................ 55
3. Konjunkturinstitutet ................................ 56
VI. Överfhjttningsproblem m. m........................... 56
1. Personalfrågor ...................................... 56
2. Lokalfrågor ........................................ 57
3. överföringstidpunkten .............................. 58
4. överföring av inventarier, maskiner, arkiv och bibliotek 58
5. övriga frågor ...................................... 59
VII. Delegationens kostnadsberäkningar och förslag till anslags
äskanden
för statistiska centralbyrån .................... 59
Delegationens förslag till anslagsäskanden för statistiska centralbyråns
verksamhet 1962/63 ........................ 62
A. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för
verksamheten i allmänhet .......................... 62
B. Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten
i allmänhet ........................................ 64
C. Statistiska centralbyrån: Utrustning av offsettryckeri .. 75
D. Statistiska centralbyrån: Kostnader för offsettryck .... 76
E. Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar .... 76
VIII. Yttranden ............................................ 77
IX. Departementschefen .................................. 93
X. Departementschefens hemställan ........................ 111
Bilaga. Tablå över statistiska centralbyråns organisation budgetåret
1962/63 .............................................. 113
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
620213
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- 2LU 1962:27 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om allmän försäkring, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, dels oc s. 257 i texten
- SU 1962:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till statistiska centralbyrån, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten