Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1962/63, m. m

1962-03-02 · 115 sidor, varav 112 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 112 av 115 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:113, Angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1962/63, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

1

Nr 113

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statistiska

centralbyrån för budgetåret 1962/63, m. m

given Stockholms slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till riksdagens beslut år 1960 om den statliga statistikens

framtida organisation framlägges i propositionen förslag till överföring till

statistiska centralbyrån av verksamheten vid kommerskollegiets statistiska

byrå, socialstyrelsens prisstatistiska verksamhet och vissa statistiska arbeten

vid konjunkturinstitutet.

I samband härmed föreslås en omorganisation av statistiska centralbyrån,

innebärande att verket organiseras på sju ämnesbyråer, varav två nyorganiserade,

ett utredningsinstitut och en administrativ byrå, den sistnämnda motsvarande

det nuvarande kansliet jämte biblioteks-, arkiv- och upplysningsavdelningen.

Till administrativa byrån föreslås bli förlagt ett på affärsmässig

basis drivet offsettryckeri avsett för verkets behov. Därjämte förutsättes folkbokföringsbyrån

och maskincentralen tills vidare komma att kvarligga inom

verket.

Den till centralbyrån överförda statistiken föreslås i huvudsak bli förlagd

till de två nyorganiserade ämnesbyråerna, en för industristatistik och en för

handels-, samfärdsel- och prisstatistik.

Vidare föreslås att verksledningen förstärkes med en produktionschef i

Be 3 med huvudsaklig uppgift att leda och samordna ämnesbyråernas löpande

verksamhet. Med hänsyn till planeringsverksamhetens centrala betydelse

för statistikens utveckling och effektivisering föreslås dessutom en särskild

avdelning med uppgift att biträda verkschefen vid planeringen och samordningen

av statistikproduktionen.

I propositionen redovisas också förslag till utbyggnader och förbättringar

av den statistikproduktion som under budgetåret 1962/63 avses bli för
1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt Nr 113

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

lagd till statistiska centralbyrån. I första hand föreslås en upprustning av

verkets ekonomiska statistik, dels genom upprättande av ett centralt företagsregister,

dels genom utbyggnad av korttidsstatistiken.

För budgetåret 1962/63 äskas till avlöningar, omkostnader och särskilda

undersökningar 7 363 000 kr., 4 640 000 kr. respektive 1 000 000 kr. Därutöver

begäres ett engångsanslag om 125 000 kr. för utrustning av offsettryckeriet.

Bortsett från den anslagsökning som motsvaras av besparingar hos

andra verk, från kostnadsökningar av automatisk natur och från vissa engångskostnader

i samband med centraliseringen innebär detta en anslagsökning

för den berörda verksamheten om 930 000 kr.

! f<

1 ft J J

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, följande.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition av de under sjunde huvudtiteln

uppförda anslagen Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet, Statistiska centralbyrån: Omkostnader

för verksamheten i allmänhet samt Statistiska centralbyrån: Särskilda

undersökningar framhöll jag, att jag senare ämnade framlägga förslag om

proposition till 1962 års riksdag angående omorganisation av statistiska

centralbyrån på grundval av ett av delegationen för statistikfrågor framlagt

förslag. Kungl. Maj :t har vidare på min hemställan under nyssnämnda

huvudtitel, punkterna 10, 11 och 12, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

ifrågavarande proposition, för budgetåret 1962/63 beräkna till Statistiska

centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag

av 4 459 000 kr., till Statistiska centralbyrån: Omkostnader för

verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag av 1 950 000 kr. samt till Statistiska

centralbyrån: Särskilda undersökningar ett reservationsanslag av

250 000 kr.

Jag anhåller nu att få anmäla fråga angående anslag till statistiska centralbyrån

för budgetåret 1962/63, m. m.

I. Inledning

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1960: 104 (SU 84; rskr 210) har

riksdagen bl. a. godkänt de i propositionen tillstyrkta riktlinjerna för den

statliga statistikens organisation. Beslutet innebär, att sådan statlig statistik,

som inte av administrativa skäl är bunden till ett visst verk, skall

koncentreras till statistiska centralbyrån. Omläggningen avses genomföras

successivt enligt en fastställd tidsplan under loppet av en femårsperiod. För

att leda detta arbete och i samband därmed verka för den statliga statistikproduktionens

samordning och rationalisering inrättades från och med den

1 juli 1960 delegationen för statistikfrågor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

Till statistiska centralbyrån skall enligt beslutet överföras under budgetåret

1962/63 från kommerskollegium de arbetsuppgifter som nu åvilar dess

statistiska byrå, från socialstyrelsen utarbetandet av konsumentprisindex

samt från konjunkturinstitutet dess pris- och volymindexberäkningar för utrikeshandeln,

under budgetåret 1963/64 de uppgifter som nu åligger socialstyrelsens

byrå för löne- och sysselsättningsstatistik liksom även arbetsmarknadsstyrelsens

sysselsättningsstatistik samt under budgetåren 1964/65

och 1965/66 den ytterligare statistiska verksamhet varom beslut kan komma

att fattas på grundval av delegationens förslag. Som allmän riktlinje för

bedömningen av om en statlig statistisk verksamhet skall överföras till centralbyrån

har i proposition 1960: 104 framhållits, att ett mycket påtagligt

samband mellan statistik och administrativ verksamhet bör erfordras för att

motivera en förläggning utanför det centrala statistikverket.

Till ledamöter i delegationen för statistikfrågor har Kungl. Maj:t den 30

juni 1960 förordnat verkställande direktören i Sveriges jordbrukskasseförbund

B. H. Åstrand, tillika ordförande, numera generaldirektören och chefen

för statistiska centralbyrån P. T. I. Ohlsson, tillika vice ordförande,

docenten vid universitetet i Stockholm T. E. Dalenius, direktören i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag G. A. Henrikson, professorn vid universitetet

i Stockholm S. G. Malmquist, numera riksgäldsdirektören K. G. Ringström

samt föreståndaren för Jernkontorets statistikavdelning E. H. Ruist.

Vidare har byråchefen hos konjunkturinstitutet E. L. Fastbom förordnats

att vara chef för delegationens kansli.

I skrivelse den 31 augusti 1961 har statistiska centralbyrån inkommit

med förslag om medelsanvisningar för budgetåret 1962/63.

Delegationen för statistikfrågor har den 11 november 1961 framlagt förslag

rörande bl. a. centralbyråns organisation och verksamhet samt förslag

till anslagsäskanden för verket för budgetåret 1962/63.

Yttranden över delegationens förslag har efter remiss avgivits av socialstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsverket, statskontoret, statistiska

centralbyrån, konjunkturinstitutet, kommcrskollegium, Landsorganisationen

i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO) samt gemensamt av Svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens utredningsinstitut.

Jag ämnar i det följande ge en översikt över delegationens för statistikfrågor

förslag och remissinstansernas synpunkter samt till Kungl. Maj :ts

prövning framlägga de förslag, som synes mig påkallade.

II. Nuvarande organisation och verksamhet m. m.

Såsom bakgrund till sina ståndpunktstaganden ger delegationen för statistikfrågor

inledningsvis en kortfattad redogörelse för den nuvarande organisationen

av den berörda verksamheten inom statistiska centralbyrån,

kommerskollegium, socialstyrelsen, konjunkturinstitutet och arbetsmark
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kwigl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

nadsstyrelsen. Framställningen har inom denna ram i huvudsak begränsats

till den del av verksamheten som beröres av första etappen i den beslutade

omorganisationen. I första hand behandlas den löpande verksamheten i anslutning

till arbetsuppgifter som bedömts vara av permanent karaktär samt

förslag till ny organisation av det nuvarande kansliet samt biblioteks-, arkiv-

och upplysningsavdelningen vid statistiska centralbyrån. Vidare redogöres

för vissa förslag till bestående ändringar av statistiken, vilka aktualiserats

genom centralbyråns petita och genom utvecklingsarbeten inom kommerskollegii

statistiska byrå m. in.

I statsutskottets förenämnda utlåtande framhölls, att »vissa avvikelser

från inom statsförvaltningen gängse praxis i fråga om benämningen på ämbetsverkets

olika organisationsenheter aktualiseras, därest verket självt alltjämt

skulle benämnas byrå». Delegationen föreslår, att självständiga organisationsenheter

inom verket i framtiden benämnes byrå, men anser, att detta

förhållande inte utgör hinder för att ämbetsverket behåller sitt nuvarande

namn.

I övrigt togs i proposition 1960: 104 ställning till statistiska centralbyråns

framtida organisation endast på ett fåtal punkter. Sålunda har verkschefstjänsten

från och med den 1 juli 1961 ombildats från överdirektörs- till

generaldirektörstjänst. Vidare har Kungl. Maj:t i 1962 års statsverksproposition

(X ht s. 252) föreslagit en överflyttning från och med den 1 juli 1962

från centralbyrån till patent- och registreringsverket av handläggningen av

namnärenden.

1. Statistiska centralbyrån

Centralbyrån är organiserad på en kanslibyrå, fem ämnesbyråer, tre servicebyråer

samt en byrå för folkbokföringen. Därtill kommer verkschefen

direkt underställd expertis på metodfrågor samt en i anslutning till 1960

års folkräkning särskilt organiserad folkräkningsbyrå.

Verkschefen är generaldirektör i lönegrad Bp 6. I fråga om lönegradsplaceringen

av chefstjänsterna för de i verket permanent ingående enheterna

gäller att byråerna för befolknings-, jordbruks- och ekonomisk statistik

samt maskincentralen och byrån för folkbokföring förestås av byråchefer

i lönegrad B 1. Byråerna för rätts- respektive undervisningsstatistik samt

utredningsinstitutet förestås av byrådirektörer i lönegrad A 26 och kansliet

samt bibliotek, arkiv- och upplysningsbyrån av byrådirektörer i lönegrad

A 24. Samtliga nu angivna chefer är direkt underställda verkschefen.

Ansvaret för insamling, bearbetning, tabellering och därmed i vissa fall

förknippad analysverksamhet åvilar, vad gäller inom centralbyrån utarbetad

statistik, ämnesbyråerna. Sådan verksamhet för såväl det egna verkets

räkning som för utomstående kunder förekommer även inom utredningsinstitutet,

vilket liksom maskincentralen är ett på affärsmässig basis drivet

serviceorgan. Alla kunder —- inklusive övriga enheter inom verket — debiteras

för utförda arbeten. Även biblioteks-, arkiv- och upplysningsbyrån är

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

ett serviceorgan, vars tjänster dock ställes till förfogande kostnadsfritt. Kansliet

är beträffande vissa arbetsuppgifter ett serviceorgan inom verket och

beträffande andra ett stabsorgan för verkschefen.

Byrån för folkbokföringen har inte i egentlig mening statistiska arbetsuppgifter,

ehuru vid dess verksamhet framkommande data utnyttjas som

underlag för det statistiska arbetet vid byrån för befolkningsstatistik. Den

behandlas inte i det följande.

Byrån för befolkningsstatistik handhar följande statistiska

arbetsuppgifter, nämligen löpande befolkningsstatistik omfattande årlig

statistik över folkmängden inom administrativa områden, årlig och månatlig

statistik över befolkningsrörelsen och årlig statistik över dödsorsaker,

befolkningsregistret, statistiska frågor kring det centrala bilregistret samt

valstatistik.

Byrån svarar också för de förberedelsearbeten till folkräkningarna som utföres

innan en speciell enhet för genomförandet av respektive räkning tillfälligt

organiseras.

Byråns personal enligt 1961/62 års stat består av en byråchef i Bo 1, en

byrådirektör i A 24, en förste aktuarie i A 21, två amanuenser, tre förste

kansliskrivare i A 12, en kansliskrivare i A 10, en kontorist i A 9, tio kanslibiträden

i A 7 samt 23 kontorsbiträden. Byrån kan sägas innehålla tre sektioner,

nämligen en för statistiken över befolkningsrörelsen och dödsorsaker,

en för befolkningsregistret och befolkningsprognoserna och en, periodiskt

återkommande, för valstatistiken. Byrådirektören är byråchefens ställföreträdare

och har ansvaret för arbetet med befolkningsregistret och befolkningsprognoserna.

Förste aktuarien ansvarar för arbetet med statistiken

över befolkningsrörelsen och över dödsorsaker.

I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och

tjänsteförändringar vid byrån.

1. Minskning med 11/2 kontorsbiträde på befolkningsregistret till följd

av rationalisering.

2. ökning med en förste aktuarie i Ae 21, avsedd att ansvara för den löpande

verksamheten vid det centrala bilregistret, samt överföring till övergångsstat

av en vid registret placerad kansliskrivartjänst i Ao 12 och personalminskning

i övrigt med ett kontorsbiträde. Personalminskningarna är

föranledda av fortlöpande rationalisering.

3. Ändring av tjänsteställningen för kansliskrivaren i Ao 12 för dödsorsaksstatistiken

till kanslist i A 9/13.

Inom byrån för jordbruksstatistik utarbetas allmän jordbruksstatistik,

innefattande statistik över jordbruk och boskapsskötsel, årsväxtstatistik,

årlig fiskestatistik samt statistik över yrkesfiskares och jordbrukares

inkomster och utgifter. Byrån svarar även för genomförandet av de

objektiva skördeuppskattningarna, vilken statistik är av grundläggande betydelse

för det permanenta skördeskadeskyddet. För detta har ett kansli

upprättats inom byrån. Såväl kansliet som de objektiva skördeuppskattningarna

bekostas med medel från nionde huvudtiteln. Innevarande budgetår

genomföres därjämte en jordbruksräkning, för vilken medel ställts till för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

fogande genom särskilt anslag. Slutligen utför byrån olika specialundersökningar

på jordbrukets område.

Byråns personal består enligt 1961/62 års stat av en byråchef i Bo 1, en

byrådirektör i A 26, två byrådirektörer i A 24, en förste aktuarie i A 23,

tre förste aktuarier i A 21, tre amanuenser, en kanslist, en förste kansliskrivare

i A 12, fyra kontorister i A 9, tio kanslibiträden i A 7 samt 22 kontorsbiträden.

Byrån är organiserad på en sektion för allmän jordbruksstatistik

och en för objektiva skördeuppskattningar samt ett kansli för det permanenta

skördeskadeskyddet och en tillfälligt inrättad sektion för 1961 års

jordbruksräkning. Arbetet med den allmänna jordbruksstatistiken sker med

»flytande» planering, så att stora delar av den tillgängliga personalen sättes

in på en statistikgren i taget.

I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och

tjänsteförändringar vid byrån.

1. För den centrala ledningen av de objektiva skördeuppskattningarna föreslås

inrättande av följande tjänster:

1 byrådirektör i Ae 26

1 statsagronom i Ae 24

1 förste aktuarie i Ae 21

1 amanuens eller 1 assistent i högst Ae 17

1 kansliskrivare i Ae 10

1 kanslibiträde i Ae 7

2 kontorsbiträden.

Personalen för de objektiva skördeuppskattningarna avlönas för budgetåret

1961/62 med medel från det under nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd.

Nu återgivna förslag avser en överföring till verkets avlöningsanslag av den

del av personalen som verket bedömt med säkerhet vara permanent erforderlig.

Den faktiska förändring beträffande personalen som förslaget innebär

är dels ändring av tjänsterna från extra till extra ordinarie, dels höjning

av en tjänst från lönegrad A 24 till A 26, en från A 23 till A 24 och en

från A 9 till A 10. — Verket har vid sin beräkning av personalbehovet förutsatt,

att vid behov ytterligare personal skall kunna anställas med utnyttjande

av förenämnda anslag under nionde huvudtiteln.

2. För arbetet med det permanenta skördeskadeskyddets administration

föreslås inrättande av följande tjänster:

1 byrådirektör i Ae 26

1 förste aktuarie i Ae 21

1 kanslibiträde i Ae 7.

På denna punkt föreligger samma anslagsmässiga förhållanden som beträffande

de objektiva skördeuppskattningarna. Beträffande de faktiska förändringarna

innebär förslaget ändring av tjänsterna från extra till extra ordinarie

samt höjning av en amanuenstjänst till förste aktuarietjänst i A 21.

3. Verket har upptagit en uppflyttning av tjänsten som chef för byrån

från Bo 1 till Bo 3 med hänsyn bl. a. till att byråns arbete ökat starkt i omfattning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

4. Verket föreslår vidare höjning av en förste aktuarietjänst på den allmänna

jordbruksstatistiken från Ae 21 till Ae 23 med motivering att ifrågavarande

tjänsteman avses skola fungera som ledare för några av de viktigare

statistikgrenarna inom byrån.

5. Slutligen föreslås att en kanslisttjänst på den allmänna jordbruksstatistiken

ändras från Ag 12 till Ao 12.

Inom byrån för ekonomisk statistik utarbetas följande statistikgrenar,

nämligen kommunalstatistik — innefattande en årlig statistik

över kommunala finanser, prognosstatistik över kommunala finanser, kreditmai

knadsstatistik för kommuner samt årsbok för Sveriges kommuner -—

vinststatistik, sparbanksstatistik, årlig taxerings- samt inkomst- och förmögenhetsstatistik,

statistik över personal i statlig och statsunderstödd verksamhet

samt varuskattestatistik.

Byråns personal består enligt gällande stat av en byråchef i Bo 1, tre förste

aktuarier i A 23, en förste aktuarie i A 21, tre amanuenser, en förste kansliskrivare

i A 12, en kansliskrivare i A 10, fyra kontorister i A 9, nio kanslibiträden

i A 7 samt 13 kontorsbiträden.

Var och en av byråns tre förste aktuarier i A 23 ansvarar för en statistikgren

eller del av sådan. En av dessa tre tjänstemän fungerar också som byråchefens

ställföreträdare. Förste aktuarien i A 21 handhar taxerings- samt

inkomst- och förmögenhetsstatistiken jämte sparbanksstatistiken och delar

av kommunalstatistiken.

I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och

tjänsteförändringar vid byrån.

1. Utökning med en förste aktuarie i Ae 23 avsedd att huvudsakligen arbeta

med nationalräkenskapens användning som samordningsram för den ekonomiska

statistiken.

2. Höjning av en förste aktuarietjänst i Ao 23 till byrådirektörstjänst i

Ao 24. Innehavaren av ifrågavarande tjänst skall fungera som byråchefens

närmaste man och vid behov vikariera för denne. Motsvarande tjänst på

jordbruksstatistiska avdelningen har uppflyttats till byrådirektörstjänst i

A 24.

3. Uppflyttning av en kontoristtjänst i Ao 9 vid den kommunala finansstatistiken

till kansliskrivartjänst i Ao 10. Medel härför beräknas friställas

genom rationalisering vid inkomststatistiken.

4. Höjning av en kanslibiträdestjänst i Ag 7 vid den statliga personalstatistiken

till kontoristtjänst i Ae 9, då innehavaren anses ha arbetsuppgifter

jämförliga med kontoristers.

5. Utbyte av en amanuenstjänst i A 15/19 mot en kanslisttjänst i A 9/13

för granskningsarbete.

Den statistiska verksamheten vid byrån för rättsstatistik omfattar

följande grenar, nämligen processtatistik, kriminalstatistik, konkursoch

växelstatistik, fastighetsprisstatistik och vägtrafikolycksstatistik. Vidare

är det s. k. äktenskapsregistret förlagt till byrån.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

9

En utbyggnad av kriminalstatistiken genomfördes under budgetåret 1960/

61 i en första etapp och planeras innevarande budgetår fortsättas med

bl. a. en översyn och planering av återfallsstatistiken. Under innevarande

budgetår kommer vidare översyn av processtatistiken att ske i syfte att tillgodose

önskemål från justitiedepartementet om förbättrat underlag vid budgetarbetet

för beräkningar av behovet av viss personal.,

Byråns personal består enligt staten 1961/62 av en byrådirektör i Ao 26,

en förste aktuarie i A 23, två förste aktuarier i A 21, en amanuens, två

förste kansliskrivare i A 12, en kansliskrivare i A 10, 1 1/2 kontorist i A 9,

tio kanslibiträden i A 7 samt 17 kontorsbiträden. Arbetet vid byrån är organiserat

på två sektioner för rättsstatistiken och en för vardera av de övriga

angivna grenarna samt äktenskapsregistret. Förste aktuarien i A 23

svarar för kriminalstatistiken, och den ene förste aktuarien i A 21 omhänderhar

äktenskapsregistret samt processtatistiken och konkurs- och

växelstatistiken. Den andre förste aktuarien i A 21 svarar för vägtrafikolycksstatistiken.

I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och

tjänsteförändringar vid byrån.

1. Tillfällig förstärkning med 14 biträdesmånader vid processtatistiken

för att den för var tredje tvåårsperiod återkommande publikationen med

fullständig redovisning av det processtatistiska materialet skall kunna utarbetas

för redogörelseårcn 1961 och 1962.

2. Tillfällig förstärkning med åtta biträdesmånader vid fastighetsprisstatistiken

för genomförande av en extra bearbetning av denna statistik som

förberedelse till den allmänna fastighetstaxeringen år 1964.

3. Uppflyttning av tjänsten som chef för byrån från Ao 26 till Bo 1.

4. Vid kriminalstatistiken föreslås, att en förste aktuarietjänst i Ag 23

ändras till Ao 23, en förste kansliskrivartjänst i Ag 12 till Ao 12 och en

kanslibiträdestjänst i Ag 7 till Ao 7 till följd av att den första utbyggnadsetappen

av statistiken nått sin definitiva utformning.

Inom byrån för undervisningsstatistik utarbetas skolstatistik

och statistik över högre studier.

Byråns personal består enligt staten för 1961/62 av en byrådirektör i Ao

26, en förste aktuarie i A 23, två förste aktuarier i A 21, två amanuenser,

en förste kansliskrivare i A 12, två kontorister i A 9, fem kanslibiträden i

A 7 samt 8 1/2 kontorsbiträden. Verksamheten vid byrån är arbetstekniskt

organiserad på två sektioner med gemensamt kansli. Förste aktuarien i

A 23 har det närmaste ansvaret för skolstatistiken, den ene förste aktuarien

i A 21 biträder förste aktuarien i dennes arbete, medan den andre förste

aktuarien i samma lönegrad har det närmaste ansvaret för statistiken över

högre studier.

I statistiska centralbyråns statskrivelse upptages följande personal- och

tjänsteförändringar vid byrån.

1. Tillfällig förstärkning av personalen vid sektionen för statistik över

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

högre studier med ett kontorsbiträde för bearbetning av vart femte år inhämtade

uppgifter beträffande samtliga personer som avlägger studentexamen

eller motsvarande.

2. Höjning av tjänsten som ledare för statistiken över högre studier från

förste aktuarie i Ae 21 till förste aktuarie i Ae 23 till följd av ökat planerings-

och analysarbete.

3. Höjning av en amanuenstjänst vid skolstatistiken till förste aktuarietjänst

i Ae 21. De två tjänstemän som svarar för var sin del av skolstatistiken

bör enligt centralbyrån vara förste aktuarier i A 21, varför byrån

anses böra utrustas med ännu en sådan tjänst.

Statistiska centralbyråns nuvarande bibliotek, arkiv och upplysningsbyrå

har att svara för följande arbetsuppgifter, nämligen

bibliotek, arkiv och upplysningsverksamhet enligt 6 § 3 mom. allmänna

verksstadgan, centralbyråns skriftväxling med utlandet enligt vad därom

särskilt föreskrives, kommunikéer till och kontakter med press, radio och

TV, publikationerna Statistisk tidskrift, Statistisk årsbok och Historisk statistik

samt distribution och lagerhållning m. m. av det statistiska trycket.

Byrån förestås av en byrådirektör i Ao 24, och dess personal enligt 1961/62

års stat består i övrigt av en förste aktuarie i A 23, en bibliotekarie i A 21,

2 1/2 amanuenser, två kontorsskrivare i A 13, en kansliskrivare i A 10, en

kontorist i A 9 samt två kanslibiträden i A 7. Härutöver har ett kanslibiträde

och ett kontorsbiträde tillfälligt ställts till byråns förfogande.

I statistiska centralbyråns statskrivelse framlägges förslag till ny organisation

av verksamheten vid denna byrå, vilken av delegationen föreslås benämnd

dokumentationsbyrån. Centralbyrån har vid utformningen av förslaget

till framtida organisation och personal tagit hänsyn även till de

arbetsuppgifter som kommer att åvila verket efter de överföringar från

kommerskollegium och socialstyrelsen som skall äga ruin 1962/63. Enligt

förslaget skulle verksamheten vid byrån i framtiden fördelas på fyra sektioner,

nämligen bibliotek (chef bibliotekarie i Ao 23), arkiv (chef arkivarie

i Ao 23), redaktion (chef redaktör i Ao 23) samt informationssektion

(chef byrådirektör i Ao 24).

Redaktionen skulle enligt förslaget svara för utarbetandet av Statistisk

tidskrift, Statistisk årsbok och Historisk statistik samt en föreslagen ny

publikation, benämnd Allmän månadsstatistik.

Den föreslagna informationssektionen skulle svara för utåtriktad information,

internationellt statistiskt samarbete, upplysningstjänst samt avgiftsbelagd

statistiktjänst. Under en övergångstid skulle sektionen även svara

för redaktionen av Statistisk årsbok. Statistiktjänsten är till en början

tänkt som en inom ramen för de i centralbyråns instruktion givna befogenheterna

arrangerad verksamhet, vilken på längre sikt skulle utformas som

en ekonomiskt helt självförsörjande funktion. Verket föreslår, att verksamheten

tills vidare ledes av en från dess avlöningsanslag avlönad förste aktuarie

i lönegrad Ae 21 vid informationssektionen med huvudsakligen andra

arbetsuppgifter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

11

Centralbyrån betonar, att personalen på den nuvarande byrån är klart

underdimensionerad på vissa punkter. I förhållande till nuvarande personaluppsättning

innebär förslaget enligt centralbyråns beräkning en utökning

av antalet permanenta tjänster enligt följande:

a) Biblioteket:

ett biblioteksbiträde i Ae 7, innebärande en permanentning av en av centralbyrån

tillfälligtvis genomförd förstärkning;

ett kanslibiträde i Ag 7 på halvtid för arbetsuppgifter i samband med distribution

av det statistiska trycket.

b) Arkivet:

en arkivarie i Ao 23, chef för arkivet;

en expeditionsvakt i Ae 7 för materialets lokala ordnande och betjäning

av arkivexpeditionen.

c) Redaktionen:

en redaktör i Ao 23, chef för redaktionen;

en kanslist i Ae 13 för arbeten i samband med Allmän månadsstatistik;

en kontorist i Ag 9 för ritning av diagram och flödesplaner;

ett kanslibiträde i Ae 7 1 för arbeten i samband med

ett kontorsbiträde i Ag 5 J Allmän månadsstatistik.

d) Informationssektionen:

en förste aktuarie i Ae 21, vilken skall biträda avdelningschefen med aktiv

informationsverksamhet och tills vidare även ansvara för den betalda statistiktjänsten;
två

kanslibiträden i Ae 7, det ena för bl. a. arbeten i samband med den

internationella kontaktverksamheten, det andra för arbeten i samband med

Statistisk årsbok (motsvarande en av centralbyrån tillfälligt genomförd förstärkning).

Vidare föreslår centralbyrån tjänsteförändringar enligt följande:

1. Verket har upptagit en uppflyttning av tjänsten som chef för dokumentationsbyrån

från Ao 24 till Ao 26.

2. En bibliotekarie i Ao 21 till Ao 23 (chef för biblioteket);

en biblioteksamanuens i Ae 19 till bibliotekarie i Ae 21 med uppgift att

vara föreståndare för låneexpeditionen på biblioteket.

3. En kansliskrivare i Ag 10 till Ae 10 för arbete med Statistisk tidskrift.

4. En förste aktuarie i Ao 23 till Ao 24 (chef för informationssektionen).

Härtill kommer vissa föreslagna tillfälliga förstärkningar:

1. En bibliotekarie med arvode motsvarande högst A 21 för genomförande

av en katalogrevision inom biblioteket.

2. 2 000 kr. för arbeten med överföringen av arkivmaterial m. m. i samband

med centraliseringen.

3. En amanuens för att biträda redaktören vid omläggningen av tidskriftsverksamheten.

De föreslagna permanenta personalförstärkningarna anses till övervägande

del motiverade redan i dagens läge. Utbyggnaden av redaktionsverksamheten

är dock så gott som helt motiverad av centraliseringen och motsvaras

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Ma j:Is proposition nr 113 år 11)62

bortsett från de tillfälliga förstärkningarna — av besparingar inom kommerskollegium

och socialstyrelsen.

Utredningsinstitutets ordinarie arbetsuppgifter omfattar uppläggning

och/eller genomförande av statistiska specialundersökningar, tillhandahållande

av intervjuorganisation för urvalsundersökningar samt statistisk

konsultationsverksamhet inom och utom verket beträffande problem

vid urvalsundersökningar. Innevarande budgetår pågår dessutom arbete

med förberedelse av en omläggning av det s. k. basurvalet.

Institutet är organiserat med en enhet för den centrala ledningen av fältorganisationen

och en enhet för övriga arbetsuppgifter. Genomsnittligt omfattar

personalen — fältorganisationen oräknad — omkring 24 personer varav

cirka 12 med lön motsvarande A 15 och högre. Chefen är byrådirektör i

Ae 26. Personalen är anställd å extra ordinarie eller extra stat eller mot arvode.

Verksamheten bedrives anslagstekniskt sett på affärsmässig basis. Debitering

för utförda arbeten sker beträffande såväl utomstående kunder som

övriga enheter inom verket.

I statistiska centralbyråns statskrivelse har upptagits en höjning av chefstjänsten

vid institutet från byrådirektör i Ae 26 till byråchef i Be 1.

Statistiska centralbyråns nuvarande kansli har enligt verkets arbetsordning

att svara för allmänna administrativa ärenden, allmänna organisationsärenden

samt inre service, anslagsfrågor och medelsförvaltning samt

personalärenden.

Byrån förestås av en byrådirektör i Ao 24. I övrigt utgöres personalen av

en förste byråsekreterare i A 21, en amanuens, två kontorsskrivare i A 13,

fyra kontorister i A 9, sex kanslibiträden i A 7 samt sex kontorsbiträden.

Förste byråsekreteraren i Ag 21 avlönas delvis med medel från maskincentralen,

utredningsinstitutet, de objektiva skördeuppskattningarna m. fl. utredningar.

Därutöver har personal tidvis ställts till förfogande för förstärkning

av kansliet samt utomstående arbetskraft på annat sätt anlitats.

I statistiska centralbyråns statskrivelse betonas, att kansliet sedan flera år

varit starkt underdimensionerat. Kansliets personella resurser har enligt verket

ökat i väsentligt långsammare takt än dess totala personal. Därtill kommer

att vissa av de administrativa rutinerna blivit mer arbetskrävande som

följd av allmänna sjukförsäkringen m. m. Centralbyrån har framlagt preliminärt

förslag till organisation av den administrativa enheten inom centralbyrån

från och med budgetåret 1962/63. I avsaknad av direkta uppgifter om

verkets kommande organisation har verket dock inte kunnat taga slutgiltig

ställning till vare sig frågan om den administrativa enhetens organisation eller

dimensioneringen av personalen. Verket föreslår, att ett offsettryckeri

inrättas och organisatoriskt inordnas i den administrativa enheten. Bortsett

härifrån utgår centralbyrån från att den administrativa enheten i det framtida

verket skall svara för samma slag av arbetsuppgifter som åligger det

nuvarande kansliet. Den högre personalen har i förslaget dimensionerats så,

att den skall kunna leda arbetsenheter av den storlek och kvalitet som erfordras

i det utökade verket, men någon bedömning av behovet av kansli
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ii3 år 1962

13

och kontorsbiträdes- samt vaktmästarpersonal har inte gjorts av verket. Förslaget

innebär, att den administrativa enheten skulle fördelas på två sektioner,

den ena för inre tjänster, omfattande sex detaljer, nämligen registratur

och blankettarkiv, material- och inköpsdetalj, offsettryckeri, skrivenhet, expedit

ionsvaktgrupp och telefonväxel, den andra en ekonomisektion, omfattande

tre detaljer, nämligen driftkontrolldetalj, personalregistrerings- och

avlöningsdetalj samt kassa- och bokföringsdetalj. Varje sektion skulle förestås

av en förste byråsekreterare i Ae 23. Därjämte skulle i enheten ingå två

förste byråsekreterare i Ae 21, den ene med ansvar för organisationsärenden,

den andre med ansvar för personalärenden.

I förhållande till nuvarande personaluppsättning föreslås en utökning av

antalet tjänster enligt följande:

1. Utanför sektionsindelningen:

två förste byråsekreteraie i Ae 21 för organisations- respektive personalärenden

(ersätter en förste byråsekreterare i Ag 21).

2. Inom sektionen för inre tjänster:

en förste byråsekreterare i Ae 23, chef för sektionen;

en materialförvaltare i Ae 11;

en kansliskrivare i Ae 10, chef för registratur och blankettarkiv;

en expeditionsvakt i Ae 7;

växelpersonal motsvarande en kostnadsökning för verket med 33 166 kr.;

personal för offsettryckeri, avlönad genom utnyttjande av anslaget för publikationstryck

samt eventuella andra inkomstmedel.

3. Inom ekonomisektionen:

en förste byråsekreterare i Ae 23, chef för sektionen.

Vidare upptager centralbyrån tjänsteförändringar enligt följande:

1. Höjning av chefstjänsten från Ao 24 till Ao 26.

2. En kontorsskrivare i Ao 13 till kanslist i A 13/19 (för tjänsten som

chef för kassa- och bokföringsdetaljen);

en kontorsskrivare i Ag 13 till kanslist i A 13/19 (för tjänsten som chef

för personalregistrerings- och avlöningsdetaljen);

två kontorister i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 10 med uppgift att vara

verkschefens sekreterare respektive ledare för arbetet med personalregistrerings-

och avlöningsberäkningar.

En motsvarighet till en av tjänsterna i Ae 21 finns redan i form av den

tidigare nämnda tjänsten i Ag 21.

Centralbyråns förslag har granskats av en expert hos statskontoret. Denne

har därvid utgått från ett personalantal på sammanlagt 700 tjänstemän,

vilket skulle motsvara verkets storlek efter de avsedda överföringarna 1962/

63 och 1963/64. Bedömningen omfattar i första hand ekonomisektionen och

registraturen. Vad beträffar dessa enheter pekar beräkningarna på ett personalbehov

av sammanlagt sju befattningshavare inklusive detalj cheferna,

vilket motsvarar centralbyråns förslag under förutsättning av oförändrad

biträdesstyrka. Hänsyn har härvid inte tagits till personalbehovet — utöver

den detaljchef som föreslagits för ekonomisektionen — för den budgetering

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 113 är 11)62

och driftkontroll varom förslag framlägges i det följande, ej heller till behovet

av personal för biträde åt personalchefen i arbetet med anställningsintervjuer

o. dyl. De återstående detaljerna inom sektionen för inre tjänster

omfattas inte av bedömningarna av personalbehovet. Vad beträffar telefonväxeln

har det ansetts organisatoriskt förmånligt om denna, som är avsedd

att betjäna även sjöfartsstyrelsen, administrativt helt kunde hänföras till

statistiska centralbyrån. Det förutsättes, att driftskostnaderna för växeln

bestrides gemensamt av de båda verken.

I statistiska centralbyråns avlöningsstat är uppförd en post för ersättning

till expertis, för innevarande budgetår upptagen till 260 000 kr. Detta

belopp är huvudsakligen avsett för bestridande av kostnaderna för en verkschefen

direkt underställd grupp experter för metodarbeten med

uppgift att bl. a. följa metodutvecklingen på olika specialområden och utarbeta

nya tekniska metoder för statistikproduktionen. Beloppet är därjämte

avsett för bestridande av kostnader för arbeten med rationalisering av det

statistiska trycket, anknytning av vetenskaplig expertis till verket samt förstärkning

av resurserna för ledning av samordningsfunktionerna inom verket

för mötande av vid centraliseringen uppkommande extra belastning på

verksledningen.

I statistiska centralbyråns statskrivelse föreslås oförändrat anslag till Ersättning

till expertis.

2. Kommerskollegii statistiska byrå

Verksamheten vid kommerskollegii statistiska byrå är organiserad på sju

sektioner. Sektionerna utgöres av fem ämnessektioner, en sektion för Kommersiella

meddelanden m. m. samt en sektion för hålkortsbearbetningar. Byrån

förestås av ett kommerseråd i Bo 1, var och en av ämnessektionerna av

en förste aktuarie i A 23, sektionen för Kommersiella meddelanden av en

redaktör i A 23 samt sektionen för hålkortsbearbetningar av en byråassistent

i A 17. Från och med våren 1961 har sektionen för industristatistik

tillfälligt uppdelats på två sektioner. Vidare har vissa utredningsarbeten organiserats

vid sidan av sektionsindelningen.

Verksamheten vid byrån har under de senaste åren i hög grad dominerats

av utvecklingsarbeten i anslutning till den från och med 1959 införda nya

varunomenklaturen och en planerad omläggning av den i industristatistiken

tillämpade branschnomenklaturen. Avlöningsanslaget består vad beträffar

den statistiska byrån dels av medel beräknade under anslagsposterna Avlöningar

till ordinarie tjänstemän och Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, dels av medel anvisade under den särskilda anslagsposten Avlöningar

till tillfällig personal vid statistiska byrån. De två förstnämnda anslagsposterna

är i huvudsak beräknade för kollegii permanenta statistiska

arbetsuppgifter före den utvidgning som införandet av de nya varu- och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 11)62

15

branschnomenklaturerna innebär. Av anslagsposten till tillfällig personal,

för budgetåret 1961/62 uppgående till 415 000 kr., avser 143 000 kr. kostnader

för utökade permanenta arbetsuppgifter i samband med införandet av de

nya nomenklaturerna.

Sektionen för utrikeshandelsstatistik svarar för kollegii

andel av arbetet med produktionen av utrikeshandelsstatistiken, vilket

är fördelat mellan tullverket och kommerskollegium. Primärmaterialet insamlas

genom tullstationerna och bearbetas av tullverkets statistiska avdelning,

som levererar materialet till kommerskollegium och diverse konsumenter

i form av maskinlistor. Kollegium svarar för publiceringen av statistiken

och manuellt utförda sammanställningar från maskinlistorna samt

för internationell rapportering och upplysningsverksamhet i övrigt. Planeringsarbetet

sker i samråd mellan verken. Statistiken sammanställes sedan

gammalt såsom månads- och årsstatistik. Från och med 1961 utarbetas även

en särskild kvartalsstatistik.

Genomförandet av en ny tulltaxa och den i samband härmed införda nya

handelsstatistiska varunomenklaturen har medfört en väsentlig utvidgning

av materialet och en ökad arbetsbelastning. Arbetet med själva omläggningen

av statistiken är i allt väsentligt slutfört i och med publiceringen av andra

delen av årsstatistiken för 1959 års utrikeshandel under förra delen av år

1962.

Enligt beräkning av statistiska byrån krävs till följd av dels den utbyggnad

av verksamheten som den nya varunomenklaturen innebär, dels den

av statsmakterna nyligen godkända utvidgningen av publiceringsverksamheten

en förstärkning av personalen med en amanuens och två kontorsbiträden.

Bearbetning av primärmaterialet till handelsstatistiken genomföres i allt

väsentligt av tullverket med anlitande av en hålkortsanläggning. Till följd

av kapacitetsbrist och betydande förslitning är anläggningen ej längre ändamålsenlig.

I en av dåvarande statens organisationsnämnd företagen utredning

föreslås en överföring av maskinbearbetningen till centralbyråns elektroniska

datasystem från och med statistiken för 1963. En sådan omorganisation

påverkar även den tekniska utformningen av beräkningarna av prisoch

volymindex för utrikeshandeln, vilka för närvarande omhänderhas av

konjunkturinstitutet och utföres på statistiska centralbyråns maskincentrals

datamaskinanläggning med utgångspunkt från generaltullstyrelsens material.

För den fortsatta planläggningen har tillsatts en särskild arbetsgrupp

bestående av representanter för berörda verk. Enligt gruppen torde tullverkets

maskinpark — med undantag av stansmaskinerna — kunna avvecklas

omkring den 1 april 1963 vid en överföring av maskinbearbetningen

av primärmaterialet till utrikeshandelsstatistiken från generaltullstyrelsen

till statistiska centralbyrån från och med januari 1963. Vidare måste från

och med ingången av januari 1963 tullverkets stansmaskiner utbytas mot

stans- och kontrollstansmaskiner enligt det vid centralbyråns maskincentral

utnyttjade systemet. I samband med denna övergång till stansning enligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

ett annat system är en viss tillfällig kapacitetsförstärkning nödvändig. Med

hänsyn till riskerna för att trots detta svårigheter att hålla erforderlig bearbetningstakt

kan uppstå föreslår gruppen, att generaltullstyrelsen erhåller

ett extra anslag om högst 40 000 kr. år 1962 för möjliggörande av eventuellt

erforderliga bearbetningar vid andra maskinanläggningar. Kostnaderna

för system- och programmeringsarbeten — utöver redan för budgetåret

1961/62 beviljade 50 000 kr. — samt för testkörningar, prov- och specialbearbetningar

vid centralbyråns maskincentral har av gruppen beräknats

till 150 000 kr. Kostnaderna för arbeten vid maskincenlralen under

budgetåret 1962/63 — inklusive beräkningen av pris- och volymindex för

utrikeshandeln har gruppen beräknat till 245 000 kr. Med hänsyn till risken

för att förseningar uppstår i system- och programmeringsarbetet och

därmed i övergången till elektronisk databehandling anses därutöver böra

beräknas ett speciellt anslag om 50 000 kr. Den totala kostnaden för arbeten

vid maskincentralen har således uppskattats till (150 000 245 000 -f

50 000) 445 000 kr.

Generaltullstyrelsen har förklarat sig inte ha något att erinra mot den

föreslagna överflyttningen av den maskinella bearbetningen.

Övergången till elektronisk databehandling av handelsstatistiken kan enligt

mycket grova beräkningar sedan rutinerna stabiliserats beräknas ge en

viss ekonomisk vinst. Denna vinst ökar med den väntade successiva årliga

tillväxten av primärmaterialets omfattning. Därutöver kan en kvalitetsförbättring

väntas genom övergången.

Sektionen för prisstatistik svarar för insamling av prisuppgifter

för och beräkning av partiprisindex och försvarsprisindex samt prisindex

för byggnadsmaskiner. Den förstnämnda är månatlig, och försvarsprisindex

framräknas kvartalsvis, under det att den sistnämnda beräknas

halvårsvis. Försvarsprisindex bekostas genom särskilt anslag under försvarsdepartementets

huvudtitel. För övervakning och beräkningar i samband

med denna index finns inrättad en särskild delegation. För behandling

av beräkningstekniska frågor i samband med prisindex för byggnadsmaskiner

finns vidare inrättad en expertgrupp med representanter för de

dominerande konsumenterna av denna statistik. På begäran av Sveriges industriförbund,

som även svarar för kostnaderna härför, utföres inom sektionen

tills vidare även partiprisindexberäkningar enligt ett äldre beräkningssystem.

Samtliga dessa indexserier beräknas manuellt.

Sedan tillkomsten av försvarsprisindex har den berörda verksamheten varit

organiserad såsom särskild sektion under ledning av en arvodesavlönad

förste aktuarie, varvid tjänsten bekostats med medel som ställts till förfogande

från anslaget för försvarsprisindex. övrig personal utgöres av en

förste aktuarie i A 21, en kontorist i A 9 samt ett kanslibiträde i A 7.

Sektionen för sjöfarts- och kooperationsstatistik.

Sjöfartsstatistiken består av ett flertal statistiska undersökningar med växlande

periodicitet rörande handelsflottans sammansättning, användning, inkomster

och utgifter, sjöfarten mellan Sverige och utlandet, m. m. Delar av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

17

statistiken bearbetas på hålkortsmaskiner, och arbeten pågår syftande till

övergång till dylik bearbetning för den övervägande delen av det statistiska

primärmaterialet. — Inom sektionen utarbetas vidare kooperationsstatistiken,

en verksamhet som helt finansieras av Kooperativa förbundet.

Ett arbete med omläggning av vissa manuella bearbetningsrutiner till hålkortsbearbetning

pågår. Vidare pågår bl. a. arbeten med uppläggning av ett

register över andra fartyg än handelsfartyg och med vissa kompletteringar

av statistiken över den utrikes och inrikes varutrafiken.

Personalen utgöres av en förste aktuarie i A 23, en förste aktuarie i A 21,

en förste kansliskrivare i A 12, en kontorist i A 9, ett kanslibiträde i A 7

samt tre kontorsbiträden. Byrån har föreslagit, att personalstyrkan tills vidare

bibehålies oförändrad.

Sektionen för industristatistik svarar dels för den årliga

industri- och bergverksstatistiken och de i anslutning härtill utförda beräkningarna

av produktionsvolymindex, dels för investeringsstatistiken för

industri och samfärdsel, dels för den månatliga statistiken över förbrukningen

av elektrisk energi. Den har även svarat för de under åren 1953 och

1958 genomförda sågverksinventeringarna.

Omläggningarna i samband med införandet av den nya varunomenklaturen

har medfört extra arbetsbelastning och krav på kvalificerade arbetsinsatser.

Personalen utgöres av fyra förste aktuarier i A 23, 2 1/2 amanuenser,

en förste kansliskrivare i A 12, två kontorister i A 9, fyra kanslibiträden

i A 7 samt sju kontorsbiträden. Kollegii statistiska byrå bär i samband

med tidigare anslagsäskanden beräknat den vid sektionen erforderliga

permanenta förstärkningen till en förste aktuarie i A 21 och ett kontorsbiträde.

Härtill kommer ett behov av ökade resurser vid hålkortssektionen.

Kommerskollegium har meddelat, att kollegium inte har något att erinra

mot ett av Centrala Driftledningens statistikkommitté avgivet förslag

om effektivisering av elstatistiken. För alt fullfölja programmet kräves

enligt statistiska byrån en utökning av den permanenta personal som är sysselsatt

med elstatistiken från för närvarande uppskattningsvis 11/4 tjänsteman

med akademisk utbildning och 1 1/2 biträde till en förste aktuarie i

A 23, en förste aktuarie i A 21, en amanuens, ett kanslibiträde och två konlorsbiträden.

Inom sektionen för korttidsstatistik utarbetas följande slalistikgrenar,

nämligen årlig värdestatistik över lagerstockar och lagerförändringar

inom gruv-, järn-, metall- och verkstadsindustrin samt vissa andra

industribranscher, årlig kvantitetsstatistik över lager inom främst industrin

av vissa viktigare varuslag samt korttidsstatistik på kvantitetsbasis

rörande produktion, lager, förbrukning, inköp, leveranser m. m. av vissa särskilt

ur försörjningssynpunkt viktiga varuslag.

Den nya varunomenklaturen har tillämpats i berörda statistikgrenar från

och med redovisningsåret 1959. Den planerade omläggningen av branschnomenklaturen

inom industristatistiken kommer att medföra ett behov av

en motsvarande omläggning av sektionens statistik.

2 bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 113

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Klingl. Maj. ts proposition nr 113 år 19(12

Kommerskollegium har erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag att utarbeta förslag

rörande utbyggnad av korttidsstatistiken över produktion, order, lager

m. m. inom industrin och vissa andra näringsgrenar. För ändamålet har

tillsatts en särskild arbetsgrupp, varjämte en särskild utredningsman knutits

till kollegium. Enligt statistiska byråns och arbetsgruppens uppfattning

bör det fortsatta utredningsarbetet under 1961/62 inriktas bl. a. på åstadkommande

av en kortsiktig lösning, genom vilken de mest angelägna behoven

skulle tillgodoses. Detta skulle uppnås med en hela industrin täckande

kvartalsvis utarbetad summarisk värdestatistik över investeringar och

lager, utformad i huvudsak enligt de principer som under många år tilllämpats

i årsstatistiken. Den redan påbörjade provverksamheten på detta

område avses fortsättas under 1961/62 med sikte på att den ifrågavarande

summariska värdestatistiken skulle kunna utarbetas löpande från och med

budgetåret 1962/63. Enligt beräkningar av statistiska byrån skulle för denna

utvidgning av statistiken erfordras en utökning av personalen från uppskattningsvis

1/2 tjänsteman med akademisk utbildning och 1/4 biträde till

en förste aktuarie i A 23, en amanuens och ett kanslibiträde.

Parallellt med planeringen av denna summariska statistik avses under

1961/62 bedrivas ett utredningsarbete som siktar till att successivt åstadkomma

lösningar branschvis, innefattande en mer fullständig korttidsstatistik

över produktion, order, lager m. m. Enligt gruppens uppfattning bör

vidare en överföring av den löpande statistik som utarbetas inom Industriens

utredningsinstitut ske i samband med överflyttningen av kollegii statistikproduktion

till statistiska centralbyrån, varvid institutets nuvarande orderstatistik

skulle uppgå i det planerade systemet av korttidsstatistik för verkstadsindustrin.

För utarbetandet från och med budgetåret 1962/63 av den

planerade statistiken vad gäller verkstadsindustrin skulle enligt kollegii beräkningar

erfordras en förste aktuarie i A 23, en amanuens samt två biträden.

3. Socialstyrelsens statistikproducerande byråer

Socialstyrelsens statistiska verksamhet är i huvudsak förlagd till de båda

statistiska byråerna, byrån för pris- och socialvårdsstatistik (fjärde byrån)

samt byrån för löne- och sysselsättningsstatistik (femte byrån). Styrelsens

vårdbyråer deltar i statistikproduktionen dels genom att för bearbetning

leverera uppgifter till byrån för pris- och socialvårdsstatistik, dels även

genom att i viss utsträckning själva göra statistiska sammanställningar.

Ansvaret för styrelsens statistiska tidskrift åvilar styrelsens lagbyrå.

Verksamheten vid byrån för pris- och socialvårdsstatistik

är uppdelad på en sektion för prisstatistik och indexberäkningar samt levnadskostnadsundersökningar

och en sektion för socialvårdsstatistik. Därjämte

har byrån ett kansli. I anslutning till konsumentprisindex finns inrättad

en nämnd, som har att besluta i principiella frågor rörande tillämpningen

av de för indexberäkningarna gällande grunderna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

19

Sektionen för prisstatistik och indexberäkningar svarar för följande statistik,

nämligen den månatliga beräkningen av konsumentprisindex, vissa

bostadskostnadsundersökningar i syfte att erhålla underlag för bostadsposten

i konsumentprisindex samt utarbetande för utrikesdepartementets räkning

av index över levnadskostnaderna på vissa utländska orter. Sektionen

handlägger även förekommande ärenden rörande dyrortsgrupperingen samt

utför åt riksskattenämnden beräkningar rörande värdet av naturaförmåner

m. m. Till sektionen hör också förberedelse- och efterarbeten i samband

med de med vissa års mellanrum återkommande levnadskostnadsundersökningarna.

Under de perioder då undersökningar pågått har tillfälligt

en särskild sektion för dessa organiserats.

Sektionen för socialvårdsstatistik utarbetar följande större årliga statistik,

nämligen barnavårdsstatistik, socialhjälpsstatistik, mödrahjälpsstatistik,

nykterhetsvårdsstatistik, statistik över ålderdomshemmen samt statistik

över de sociala utgifterna.

Centraliseringen är i princip beslutad i fråga om sektionen för prisstatistik

och indexberäkningar samt för levnadskostnadsundersökningarna. Till en

del torde även kansliet komma att beröras av centraliseringen. Vidare skall

indexnämnden bibehållas och få samma ställning gentemot centralbyrån

som den nu har gentemot socialstyrelsen. Av byrån för pris- och socialvårdsstatistik

skall sålunda tills vidare endast sektionen för socialvårdsstatistik

samt delvis kansliet kvarbli inom styrelsen.

Byrån för pris- och socialvårdsstatistik förestås av en byråchef i Bo 1.

Vid sektionen för prisstatistik och indexberäkningar samt levnadskostnadsundersökningar

finns två förste aktuarier och vid sektionen för socialvårdsstatistik

en förste aktuarie i Ao 23; den sistnämnde är tillika byråchefens

ställföreträdare. Kansliet sorterar direkt under byråchefen. I övrigt utgöres

personalen av två förste aktuarier i A 21, sex amanuenser, en kanslist,

en förste kansliskrivare i A 12, fyra kontorister i A 9, fem kanslibiträden i

A 7 samt 15 kontorsbiträden.

Verksamheten vid byrån för löne- och sysselsättningsstatistik,

som skall överföras först 1963/64, är organiserad på tre statistiska

sektioner och en hålkortssektion. Huvuddelen av lönestatistiken har sammanförts

till en sektion, statistiken över omsättningen i detaljhandeln till

en annan och sysselsättningsstatistiken samt viss lönestatistik till en ytterligare

en. Därjämte har byrån ett kansli som sorterar direkt under byråchefen.

I anslutning till lönestatistiken finns inrättad en delegation för överläggningar

med socialstyrelsen i frågor rörande den officiella lönestatistiken.

Den statistik som utarbetas vid socialstyrelsens vårdbyråer

är av jämförelsevis ringa omfattning och sammanställes nästan helt för internt

bruk eller som underlag för styrelsens petita.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr ilo år 1962

4. Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutets huvuduppgift är att vara ett vetenskapligt forsknings-

och utredningsorgan med inriktning på ekonomisk analys. Institutet

svarar även för sammanställningen av nationalräkenskaperna samt för viss

annan statistikproduktion.

1956 års statistikkommittés förslag om överflyttning av arbetet med sammanställning

av nationalräkenskaperna till statistikverket tillstyrktes

inte i proposition 1960: 104. Jag anförde som skäl för att jag inte

då kunde ansluta mig till förslaget, dels att detta förutsatte en i praktiken

svårgenomförbar gränsdragning mellan utvecklingsarbetet på nationalräkenskapernas

område och annat arbete av metodologisk och analytisk karaktär,

dels alt förslaget över huvud taget skulle innebära en så genomgripande ändring

av institutets verksamhet att ställning till det inte kunde tagas utan ytterligare

utredning. Samtidigt framhölls dock, att önskemålet om att nationalräkenskaperna

utnyttjades som underlag för likformiga klassificeringar

och definitioner syntes angeläget och att i detta syfte ett nära samarbete borde

äga rum mellan centralbyrån och konjunkturinstitutet. Härigenom borde

i en framtid en successiv förskjutning kunna ske i arbetsfördelningen mellan

statistiska centralbyrån och institutet. Centralbyrån skulle komma att

svara för allt större del av själva beräkningsarbetet genom att bearbetningsrutinerna

i de olika statistikgrenarna anpassades till nationalräkenskapens

behov.

Delegationen finner det uppenbart, alt ett tillgodoseende av de konsumentönskemål

som nationalräkenskaperna representerar förutsätter ett intimt

samarbete mellan ämnesbyråerna och det organ som utarbetar dessa.

Delegationen tar inte i sitt förslag upp frågan om den för framtiden lämpliga

arbetsfördelningen mellan konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån,

men säger sig ha för avsikt att innevarande budgetår taga upp frågan

till närmare behandling.

Inom konjunkturinstitutet pågår försöksverksamhet med dels spar undersökningar,

dels den s. k. konjunkturbarome t erstatistiken.

I sin statskrivelse för budgetåret 1962/63 har konjunkturinstitutet

föreslagit, att konjunkturbaromelrarna skall bedrivas fortlöpande och

varaktigt kvarligga hos institutet. Delegationen är i sitt förslag inte beredd

att taga ställning till den framtida förläggningen för någondera statistikgrenen.

Till institutet är vidare förlagd följande statistikproduktion som beröres

av den beslutade centraliseringen, nämligen pris- och volymindex

för utrikeshandeln samt prisindex för importerade råvaror.

Enligt proposition 1960:104 skall förstnämnda indexberäkningar

överföras till centralbyrån under budgetåret 1962/63. Under hand har institutet

aktualiserat frågan om en samtidig överföring även av de sistnämnda

beräkningarna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

21

5. Arbetsmarknadsstyrelsens berörda verksamhet

1 nyssnämnda proposition har uttalats, att den sysselsältningsstatistik som

utarbetas av arbetsmarknadsstyrelsen bör överföras till statistiska centralbyrån

budgetåret 1963/64 och att den inom styrelsen utarbetade statistiken

över skolungdomens yrkesplaner snarast bör överföras till centralbyrån. Vidare

har framhållits, att konjunkturbarometrarna och arbetskraftsundersökningarna

bör överföras till centralbyrån. En överföring av arbetskraftsundersökningarna

från arbetsmarknadsstyrelsen har redan kommit till stånd

genom att pågående försöksverksamhet med statistiken förlagts till centralbyråns

utredningsinstitut.

Konjunkturbarometrarna utarbetas dels av konjunkturinstitutet (för industrin),

dels av arbetsmarknadsstyrelsen (för handeln). Styrelsen svarar

vidare för insamlingen av det statistiska materialet för såväl industri- som

handelsbarometrarna.

Delegationen avser att upptaga till prövning frågan om överföring av statistiken

över skolungdomens yrkesplaner i samband med förberedelsearbetet

för överföringen av styrelsens sysselsättningsstatistik under 1963/64. Frågan

om överförandet av konjunkturbarometrarna anses få upptagas antingen

i det sammanhanget eller i samband med delegationens behandling av

motsvarande undersökningar inom konjunkturinstitutet.

6. Maskincentralerna

Den i enlighet med proposition 1960: 104 beslutade överföringen av kommerskollegii

statistiska byrå och socialstyrelsens hyrå för löne- och sysselsättningsstatislik

till statistiska centralbyrån innebär att de arbetsuppgifter

som åvilar de båda statistiska byråernas hålkortssektioner skall överföras

till centralbyråns maskincentral. I det följande lämnas en kortfattad redovisning

beträffande verksamheten vid de tre enheterna.

Personalen vid kommerskollegii hål kortssektion utgöres

av en byråassistent i A 17, en kansliskrivare i A 10, en kontorist i A 9, två

kanslibiträden i A 7 samt tio kontorsbiträden.

Viss modernisering och utbyggnad av sektionens maskinutrustning har

genomförts under budgetåret 1960/61. Maskinparken omfattade per den 1

juli 1961 elva stansmaskiner, en collator, två sorterare, två reproducerare, en

översättare och två tabulatorer. Samtliga maskiner är av IBM:s fabrikat och

praktiskt taget hela maskinutrustningen är hyrd. Den alldeles övervägande

delen av hålkortssektionens verksamhet utgöres av arbeten för statistiska

byråns räkning.

Kostnaderna för hålkortssektionen budgetåret 1960/61 har uppgått till

307 000 kr. och intäkterna under samma tid till 6 500 kr. Arbeten för utomstående

kunder, vilka debiteras, utgör en obetydlig del av verksamheten vid

hålkortssektionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Personalen vid socialstyrelsens hålkortssektion, som

skall överföras först 1963/64, består av elva heltidsanställda. Härtill kommer

att en av akademikerna på byrån för löne- och sysselsättningsstatistik

tjänstgör som ledare för hålkortssektionen på deltid. Den övriga personalen

är placerad i lönegrad A 12 och lägre.

Någon ändring i bearbetningskapaciteten vid socialstyrelsens hålkortssektion

är inte aktuell, men en viss modernisering av stansningsutrustningen

planeras. Maskinparken omfattade per den 1 juli 1961 åtta stansmaskiner, en

eollator, fyra sorterare och en tabulator. Samtliga maskiner är av IBM:s

fabrikat, och praktiskt taget hela maskinutrustningen är hyrd. En inte oväsentlig

andel av verksamheten vid hålkortssektionen utgöres av arbeten för

utomstående kunder.

Hålkortssektionens kostnader — exklusive till statsverket inlevererade intäkter

— beräknas ha uppgått till 235 000 kr. budgetåret 1960/61 och intäkterna

till 74 000 kr. under samma tid.

Hålkortssektionens medelsbehov för bearbetningar för det egna verkets

räkning tillgodoses från socialstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag,

under det att arbeten för utomstående kunder är självfinansierade, varvad

dock gäller att uppburna ersättningar för maskinhyror skall inlevereras till

statsverket.

Totalt har statistiska centralbyråns maskincentral en

personalstyrka på i det närmaste 200 personer. Chef är en byråchef i Be 1

med en arvodesanställd byrådirektör som ställföreträdare.

Centralbyråns maskincentral har ställning som affärsdrivande enhet och

har därigenom möjlighet att arbeta med en relativt flexibel lönesättning. Sålunda

har centralbyrån medgivande att anställa den icke-ordinarie personal,

som erfordras för arbetet vid maskincentralen. Tjänst i högre lönegrad än

den 23:e eller extra ordinarie tjänst i högre lönegrad än den 10:e får dock

inte inrättas utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Maskincentralen är för närvarande utrustad med följande hålkortsmaskiner,

nämligen 127 stansmaskiner — varav 85 tillfälligt anskaffade för folkoch

bostadsräkningen — tre collatorer, fem sorterare, sju reproducerare, en

översättare, fem tabulatorer och två statistikmaskiner. Därtill har maskincentralen

datamaskinerna IBM 1401 och 7070.

I samarbete med maskincentralen bedriver berörda ämnesbyråer inom

centralbyrån ett omfattande arbete med planering och genomförande av omläggningar

av bearbetningsrutinerna för olika statistikgrenar från hålkortsmaskiner

till datamaskiner.

7. De statistiska publikationerna

I proposition 1960: 104 understrykes betydelsen av att det sker en rationalisering

av det statistiska trycket i samband med statistikens centralisering.

Medel för ändamålet har också ställts till centralbyråns förfogande i

anslutning till den verksamhet som bedrives av experter inom gruppen för

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

metod- och utvecklingsfrågor. Förslag rörande publiceringsverksamheten och

dess organisation har framlagts av två av verket i samråd med delegationen

tillsatta arbetsgrupper.

Statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen utger för

närvarande var sin månatliga tidskrift. Sålunda utger centralbyrån Statistisk

tidskrift. Kommersiella meddelanden med

Ekonomisk översikt utges av kommerskollegium och omhänderhas

av en särskild sektion inom den statistiska byrån, som även svarar för kollegii

bibliotek och utgöres av en förste aktuarie i A 23, en amanuens, en kontorist

i A 9 samt två kanslibiträden i A 7. I anslutning till socialstyrelsens

Sociala meddelanden utges ett separat häfte, Statistisk information,

som omhänderhas av en sektion för allmänna ärenden inom

styrelsens lagbyrå. Det huvudsakliga arbetet med Sociala meddelanden utföres

av en redaktör vid sektionen, varjämte i fråga om Statistisk information

viss arvodesavlönad personal svarar för korrekturläsning samt personal vid

verkets bibliotek deltar i tidskriftens distribution m. m.

Uppgifter ur den officiella statistiken publiceras dessutom i ett flertal

andra tidskrifter som utges av statliga myndigheter, näringslivets organisationer

etc. Denna verksamhet beröres inte av den nu aktuella omorganisationen.

Ansvaret för utgivningen av övriga statistiska publikationer åvilar i huvudsak

de olika enheter som producerar statistiken. Av de årliga publikationerna

ingår flertalet i serien Sveriges officiella statistik (SOS). Bland de

tryckta statistiska årspublikationer som faller utanför serien nämner delegationen

Statistisk årsbok och Historisk statistik, vilka redigeras av centralbyråns

bibliotek, Årsbok för Sveriges kommuner, publikationen Sveriges

riksbank m. fl. Även en del månads- och kvartalsstatisfik publiceras i tryckt

form, t. ex. kommerskollegii månadsstatistik över handeln samt kvartalsstatistik

över införseln och utförseln, bank- och fondinspektionens uppgifter

om bankerna m. m. I form av stenciler och offsettryck utges indexmeddelanden

av socialstyrelsens byrå för socialvårds- och prisstatistik. Styrelsens

byrå för löne- och sysselsättningsstatistik utger Meddelanden från socialstyrelsens

femte byrå. Kommerskollegii statistiska byrå utger Statistiska

meddelanden med sammandrag av statistiska undersökningar i huvudsak

avsedda för pressen men även för andra konsumenter. Även statistiska centralbyrån

publicerar vissa undersökningsresultat i slencilerad form, och detsamma

gäller arbetsmarknadsstyrelsen.

Enligt ett i det föregående redovisat förslag skulle en särskild sektion

inom dokumentationsbvrån, redaktionen, i huvudsak svara för utarbetandet

av de statistiska tidskrifterna samt Statistisk årsbok och då så är aktuellt

Historisk statistik.

I samband med statistikens centralisering skulle enligt förslaget ske en

omläggning av tidskrifterna. Statistisk tidskrift skulle i framtiden

inskränkas till att huvudsakligen innehålla artiklar i metodfrågor, recensioner,

internationella spörsmål, bibliografier, personnotiser m. m. I en

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

ny tidskrift, tills vidare benämnd Allmän månadsstatistik, skulle

publiceras alla viktigare sifferuppgifter som framkommer per månad eller

per kvartal och som i betydande utsträckning tidigare publicerats i Statistisk

tidskrift, Kommersiella meddelanden och Sociala meddelanden: Statistisk

information. I fråga om vissa statistikgrenar, såsom statistiken över utlikeshandel,

löner m. m., där intresse föreligger för mera ingående uppgifter,

skulle endast vissa huvuddata publiceras i tidskriften, medan den detaljerade

informationen skulle ges i särskilda publikationer, övrigt statistiskt

material ur Statistisk tidskrift, Kommersiella meddelanden och Sociala meddelanden:

Statistisk information skulle ingå i en publikationsserie, tills vidare

benämnd Aktuell statistik, vilken även skulle innehålla åtskilligt

material som de tre berörda verken för närvarande publicerar i stencilfonm.

Det redaktionella ansvaret för utformningen av de olika publikationer

som skulle ingå i Aktuell statistik har förutsatts väsentligen komma att

åvila de olika ämnesbyråerna.

En av centralbyrån tillsatt arbetsgrupp för publiceringsfrågor har föreslagit,

att en betydande del av de statistiska publikationerna framgent franrställes

enligt offsetmetoden, som under förevarande betingelser ställer sig

billigare och snabbare än boktrycket. Statskontoret har i princip tillstyrkt

förslaget om inrättande av ett offsettryckeri vid centralbyrån.

I statistiska centralbyråns statskrivelse äskas medel för planering och utrustning

av ett sådant tryckeri. Centralbyrån begär, att ett reservationsanslag

anvisas på 125 000 kr., varav 100 000 kr. avses för anskaffning av maskinell

utrustning till tryckeriet och 25 000 kr. för avlöning åt anläggningens

chef m. m. under uppbyggnadsskedet. För bestridande av driftutgifterna för

anläggningen föreslås medel få disponeras från anslagsposterna till publikationstryck

och övriga expenser. Enligt centralbyråns mening bör verksamheten

vid offsetanläggningen vara affärsdrivande och lönesättningen delvis

beroende av marknadsläget.

III* Statistikproduktionen och statistiska centralbyråns arbetsuppgifter

1. Delegationens principiella syn på samordningen

Som motiv för statistikens centralisering anfördes i proposition 1960: 104

bl. a. att en koncentration av stora delar av statistikproduktionen skulle innebära

förbättrade organisatoriska betingelser för lösningen av en rad angelägna

samordningsfrågor. Genom centraliseringen skulle sålunda förutsättningar

skapas både för en innehållsmässig samordning de berörda statistikgrenarna

emellan och för en kostnadsbesparande produktionsteknisk rationalisering

av verksamheten. Vidare skulle man erhålla bättre möjligheter

till överblick över och enhetlig bedömning av såväl statistikbehov som resursfördelning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

För att möjliggöra en rationell stordrift och bäst utnyttja fördelarna med

centraliseringen borde enligt propositionen överflyttningarna av verksamhet

till centralbyrån inte bli alltför begränsade. Ett mycket påtagligt samband

mellan statistik och administrativ verksamhet borde erfordras för att motivera

en bibehållen förläggning av statistik utanför centralbyrån.

Som en följd av bl. a. statistikdelegationens arbete samt centralbyråns

petita har aktualiserats ett flertal projekt innebärande utvidgningar av den

reguljära statistikproduktionen eller avseende särskilda undersökningar, till

stor del med sikte på senare utvidgningar. Delegationen understryker starkt,

att det i dagens läge föreligger ett angeläget behov av en omformning av

den berörda statistiken. Det är här fråga om krav dels på en utbyggnad av

statistiken, dels på en anpassning av bearbetningarna till nya frågeställningar

liksom på en höjning i övrigt av statistikens kvalitet. Det föreligger

vidare, anser delegationen, ett behov av en produktionsteknisk rationalisering

av verksamheten. Behoven att omforma verksamheten har uppstått genom

förändringar på såväl konsumentsidan, där efterfrågan på statistik

starkt expanderat, som producentsidan, där bl. a. tillkomsten av de elektroniska

databehandlingsmaskinerna radikalt ändrat förutsättningarna för statistikens

bearbetning.

Centraliseringen betraktar delegationen endast som ett led i samordningen

i stort. Därutöver krävs framför allt, att centralbyråns inre organisation blir

omformad. Det påpekas vidare bl. a., alt samordningen måste utsträckas till

att omfatta även sådana statistiska verksamhetsgrenar som kommer att ligga

utanför centralbyrån.

Delegationen har i sitt betänkande tills vidare i första hand inriktat sig

])å att utarbeta ett organisationsförslag för statistiska centralbyrån, medan

frågan om samordningen i stort tills vidare lämnats öppen. Delegationen uttalar

dock, att erfarenheterna tydligt visar att man, då man vall åstadkomma

en sådan samordning mellan verksamhet förlagd till organisatoriskt fristående

enheter, inte kan lita enbart till informella kontakter mellan de berörda

parterna utan att det krävs ett särskilt organ med ansvar för samordningen

i stort.

2. Synpunkter pa statistiska centralbyråns organisation och

arbetsuppgifter

Den organisatoriska utformningen av verksamheten inom centralbyrån

och tilldelningen av resurser för utvecklings- och rationaliseringsarbetet är

av helt avgörande betydelse för hur de med centraliseringen förknippade fördelarna

kommer att kunna förverkligas, framhåller delegationen. Det förhållandet

att samordningen och rationaliseringen för närvarande är starkt

eftersatta medför, att det särskilt under de närmaste åren krävs speciellt

stora arbetsinsatser för att genomföra den erforderliga anpassningen av statistiken.

Delegationen understryker dock, att rationaliseringsarbetet även i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

framtiden bör ingå som en självklar del i centralbyråns fortlöpande verksamhet.

Statistiska centralbyråns huvuduppgift skall vara att såsom statistikproducent

svara för insamling, bearbetning och presentation av statistiska uppgifter,

härmed sammanhängande arkiv- och registervård samt sådan analys

av det insamlade materialet som erfordras för fullgörandet av denna uppgift.

I fråga om analysen skiljer delegationen på å ena sidan producentorienterad

analys, vilken avser prövning av materialets kvalitet och som i regel

bör utföras av centralbyrån, och å andra sidan konsumentorienterad analys,

som syftar till att draga slutsatser om den verksamhet som registreras genom

statistiken. Även om huvuddelen av det sistnämnda slaget av analys

kommer att ligga utanför centralbyrån kan det enligt delegationens mening

vara rationellt att den i viss utsträckning förlägges till verket. Ställning till

frågan om arbetsfördelningen får tagas från fall till fall och med beaktande

av t. ex. sådana förhållanden som förekomsten av lämpligt analysorgan och

risken för dubbelarbete.

I de fall, där ett i administrativt sammanhang insamlat material även

skall utnyttjas för statistiska ändamål anses det vara lämpligt att det från

statsmakternas sida fastställes, att materialet skall tjäna båda syftena. Enligt

delegationen bör därvid centralbyrån ha befogenheter att påverka insamlingens

och i förekommande fall bearbetningens uppläggning liksom att

genomföra erforderliga kvalitetskontroller på materialet.

I fråga om utformningen av organisationsenheterna och fördelningen av

arbetsuppgifter dem emellan har delegationen diskuterat två ytterlighetsfall,

nämligen dels en ämnesinriktad indelning, där alla arbetsuppgifter hänförliga

till en och samma statistikgren föres till samma organisationsenhet,

dels en funktionellt inriktad indelning, där alla arbetsuppgifter hänförliga

till en viss funktion i statistikproduktionen (granskning, bearbetning etc.)

föres till en och samma organisationsenhet. Nuvarande organisation av centralbyrån

utgör en kompromiss mellan dessa båda ytterlighetsfall. Den pågående

anpassningen till moderna metodologiska och tekniska hjälpmedel

innebär emellertid en tendens till förskjutning till en mera funktionellt inriktad

organisation. En övergång till en sådan förutsätter dock en mycket

genomgripande omdaning av statistikproduktionen, något som endast kan

genomföras på lång sikt. Delegationen räknar därför med att ämnesbyråerna

alltjämt måste komma att spela en starkt framträdande roll inom produktionen.

Varje ämnesbyrå förutsättes svara för ett flertal statistikgrenar. Delegationen

understryker, att fördelningen av dessa på byråer bör bestämmas med

hänsyn till de samordningsbehov som föreligger. Mot bakgrunden av olika

moment i samordningen har delegationen diskuterat skilda principer för

byi-åindelningen, nämligen gruppering efter:

1) kategori av uppgiftslämnare,

2) behov av samordning ur konsumentsynpunkt,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

3) behov av vissa speciella fackkunskaper vid produktionen och

4) insamlings- eller bearbetningsteknik.

Den gruppering av statistikgrenarna på byråer som delegationen stannat

för bygger väsentligen på principen om indelning efter kategori av uppgiflslämnare,

men vissa avsteg har gjorts från denna huvudprincip.

3. Planerings- och samordningsfunktionerna

Den statliga statistiken har hittills i hög grad haft karaktären av ett år

från år fast program av statistikgrenar. Delegationen iräknar med att produktionen

även för den närmaste framtiden kommer att domineras av sådana

stående arbetsuppgifter. Visserligen bör det ske en viss löpande översyn

av statistiken med anpassning av verksamheten till nya förutsättningar,

men en mycket stor del av samordningsproblemen liksom även problemen

i samband med den tekniska rationaliseringen är dock enligt delegationen

av den karaktären att de måste beaktas redan vid planeringen av nya statistikgrenar

och vid mera genomgripande omläggning av äldre produktion.

Delegationen framhåller, att det skall vara ämnesbyråernas uppgift att

svara för den löpande statistikproduktionen i enlighet med givna riktlinjer;

behovet av samordning mellan byråerna gäller då i första hand resursutnyttjandet.

För varje år bör göras en budgetering i reala och finansiella termer

för det närmaste budgetåret. I anslutning till petita får förutsättas en motsvarande

plan för det budgetår för vilket medel äskas. Planerna får sedan

under året följas upp genom en löpande driftkontroll, varigenom erforderliga

korrigeringar och omdispositioner möjliggöres samtidigt som underlag

erhålles för nästa års plan. Budgeteringen och driftkonlrollen skulle sålunda

bl. a. ge underlag för planeringsarbetet och därmed utvisa var rationaliseringsåtgärder

bör insättas.

Resursplaneringen bör emellertid sträcka sig över en längre period än de

närmaste två åren och måste ingå såsom ett led i den mera långsiktigt inriktade

verksamheten med ny- eller omplanering av statistik och utarbetandet

av skilda hjälpmedel för denna verksamhet.

Omfattningen av de arbetsuppgifter som är förknippade med planeringen

och samordningen gör det enligt delegationens uppfattning nödvändigt att

utanför ämnesbyråerna förlägga organ och personal med särskild uppgift

att biträda verkschefen med planering och samordning av verksamheten.

Som stöd för denna verksamhet är det, framhåller delegationen, nödvändigt

att utveckla vässa särskilda hjälpmedel, bl. a. budgeteringen och driftkontrollen,

regelmässiga konsument- och uppgiftslämnarkontakter, utarbetandet

av standards för definitioner och klassificeringar, samt utarbetandet av

referensramar för statistikproduktionen.

Samtidigt betonar delegationen, att man i planeringsarbetet måste tillgodogöra

sig erfarenheterna av det praktiska arbetet med statistikproduktionen

liksom den speciella ämnes- och materialkunskap som finns represente
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1362

rad på ämnesbyråerna. Personalen vid dessa byråer har hittills i regel inte

varit tillräcklig för att vid sidan av det löpande arbetet genomföra annat än

en fortlöpande översyn av statistiken. Inte heller i fortsättningen bör enligt

delegationen ämnesbyråemas personal dimensioneras med tanke på att den

skall kunna räcka till för mera omfattande planeringsuppgifter eller infe

regelbundna specialundersökningar. I stället bör antingen ämnesbyråerna

temporärt tilldelas särskilda resurser för ändamålet eller också kan personal

därifrån tillfälligt friställas för att deltaga i planeringen.

4. Rekryterings- och utbildningsfrågor

Det är enligt delegationens mening av väsentlig betydelse, att förutsättningar

skapas för rekrytering av personal i tillräcklig omfattning och med

de kvalifikationer som erfordras för den nya organisationen. I den hårdnande

konkurrensen har den privata sektorn genom en friare och mera differentierad

lönesättning haft lättare att få sina behov tillgodosedda än den

statliga sektorn. Delegationen påpekar också, att det inom statsförvaltningen

under senare år skett en ökning av antalet tjänster för planerings- och

utredningsverksamhet. Det är viktigt, framhåller delegationen, alt det sker

en riktig avvägning av resurserna mellan de olika leden i den process som

statistikproduktionen och dess utnyttjande för olika slag av analys utgör.

I sammanhanget påpekas, att en bristande balans mellan statistikproduktionen

och de led som utnyttjar dess resultat bl. a. medför tendenser till en ur

kostnadssynpunkt inte försvarbar decentralisering av statistikproduktionen

genom att de analyserande organen blir benägna alt påbörja egen statistik.

Omvandlingen av statistikproduktionen har vidare medfört, att den akademiskt

utbildade arbetskraften i väsentligt ökad omfattning måste inriktas

på nya och mera kvalificerade arbetsuppgifter i samband med statistikens

planering. En anpassning av lönerna efter dessa nya krav måste ske.

En annan konsekvens av statistikens bearbetningstekniska utveckling och

övergången till en mer detaljerad planering och standardisering av hela produktionsprocessen

i samband med utnyttjandet av elektronisk databehandling

är att det inte i samma utsträckning blir nödvändigt för den akademiskt

utbildade personalen att genom löpande instruktioner leda arbetsprocessen.

Därigenom möjliggöres en viss överflyttning av arbetsuppgifterna

till personal med lägre kvalifikationer, vilket emellertid ställer ökade krav

på denna personal.

Det förhållandet att kraven på kvalifikationer hos den akademiskt utbildade

arbetskraften ökas medför visserligen ökade kostnader per tjänsteman,

men enligt delegationens uppfattning torde samtidigt kunna ske en minskning

vad gäller antalet tjänstemän för viss statistikproduktion.

Trots att de nämnda åtgärderna väntas medföra en förbättring av rekryteringsmöjligheterna

befarar delegationen, att det på kort sikt kan komma

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1062

29

att bli svårt att fylla behovet av arbetskraft. Bl. a. med hänsyn härtill föreslår

delegationen en viss flexibilitet i lönesättningen, vilket markerats med

att vissa byrådirektörs- och förste aktuarietjänster föreslås inrättade som

tjänster i högst en viss lönegrad.

För att på kort sikt åstadkomma ett bättre utnyttjande av den arbetskraft

som kommer att stå till buds kan enligt delegationen särskilda åtgärder

vidtagas. Delegationen pekar på angelägenheten av att vidareutbilda den

akademiskt utbildade personalen och på möjligheterna att inom vissa statistikgrenar

delegera arbetsuppgifter till annan personal. I vissa fall kan

det därvid vara lämpligt att i mellanlönegrader rekrytera personal med viss

speciell utbildning, i andra fall kan problemet lösas genom utbildning av

kanslister. För de sistnämnda är det enligt delegationens mening lämpligt

att anordna särskilda kurser inriktade på statistikproduktionens speciella

behov. Delegationen föreslår, att frågan om utformningen av sådana kurser

närmare utredes.

IV. Delegationens förslag till statistiska centralbyråns organisation

och verksamhet

I. Förslagets inriktning

Enligt det i proposition 1960: 104 fastställda tidsschemat skall den första

och mest omfattande etappen i centraliseringen genomföras under budgetåret

1962/63. Det är enligt delegationens uppfattning mycket angeläget, att

tidsschemat därvidlag kan hållas. Delegationen har därför sett som sin viktigaste

uppgift att utforma ett förslag till organisation för statistiska centralbyrån

från och med tidpunkten för överflyttningen, även om detta medför,

att senare vissa justeringar kan bli nödvändiga.

Delegationen framhåller, att man även normalt måste räkna med en fortgående

förändring i statistikproduktionens förutsättningar, som kommer

att ställa krav på en anpassning av organisationen och arbetsfördelningen

mellan olika enheter. Delegationen har därför strävat efter att utforma organisationen

så, att förändringar av det slag som kan väntas bli nödvändiga

som följd av den fortsatta centraliseringen och av den framtida organisationen

av samhällets statistikproduktion i stort skall kunna genomföras

inom ramen för organisationen. Delegationen understryker, att en tendens

till förskjutning i arbetsfördelningen mot en mer funktionellt inriktad organisation

gjort sig gällande, delvis på grund av tillkomsten av datamaskiner

och behovet av att i verksamheten utnyttja specialiserad arbetskraft.

Sådana förskjutningar kan enligt delegationen endast växa fram successivt

och parallellt med den omläggning som kan komma att ske beträffande statistikens

innehåll och kvalitet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

2. Organisationsplanen i stort

Delegationen föreslår, att den statistiska verksamheten vid centralbyrån

från och med budgetåret 1962/63 organiseras på sju ämnesbyråer, en maskincentral,

ett utredningsinstitut, en dokumentationsbyrå, en administrativ

byrå samt en planerings- och samordningsavdelning med ställning som

stabsorgan. Delegationen föreslår vidare inrättandet av en särskild tjänst

som produktionschef med ansvar för samordningen av den löpande verksamheten

inom ämnes- och servicebyråerna. Tills vidare förutsättes även

folkbokföringsbyrån ingå i verket. Delegationen har dock inte prövat frågan

om denna byrås organisation, och de förslag beträffande tjänster m. m.

som redovisas i det följande gäller inte byrån. Ytterligare en ämnesbyrå

beräknas komma att inrättas i samband med den beslutade överföringen

under 1963/64 av de arbetsuppgifter som för närvarande åvilar socialstyrelsens

femte byrå samt av vissa arbetsuppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen.

Förslaget innebär, att en ämnesbyrå inrättas för vart och ett av följande

ämnesområden:

1. jordbruksstatistik,

2. industristatistik,

3. handels-, samfärdsel- och prisstatistik,

4. finansstatistik,

5. befolkningsstatistik,

6. rättsstatistik,

7. undervisningsstatistik,

8. arbetsmarknadsstatistik (preliminärt förslag för 1963/64).

Fördelningen av arbetsuppgifter mellan byråerna har i huvudsak skett

med utgångspunkt från uppgiftslämnarkategori. Vissa avsteg från denna

princip har dock gjorts. De mest påtagliga undantagen utgör byrån för finansstatistik

och byrån för arbetsmarknadsstatistik. Anledningen till att

delegationen inte föreslagit, att verksamheten inom dessa två områden skall

uppdelas efter uppgiftslämnarkategori, är att den fäst särskilt avseende vid

de många beröringspunkter som föreligger mellan de olika undersökningarna

inom var och en av dessa två kategorier av statistik och vid det behov

av speciell fackkunskap som är förenat med produktionen av dessa statistikgrenar.

Vad beträffar de olika chefstjänsterna föreslås, att tjänsterna som produktionschef

och som planeringschef placeras i Bp 4. Cheferna för ämnesbyråerna

föreslås bli placerade i Bo 1 vad beträffar byråerna 1—5 samt i

Ao 26 vad beträffar byrån för rättsstatistik och byrån för undervisningsstatistik.

Chefen för dokumentationsbyrån föreslås likaledes bli placerad i Ao

26 samt cheferna för maskincentralen och utredningsinstitutet i Be 1. Chefen

för den administrativa byrån föreslås tills vidare placeras i Ag 26.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Delegationen framhåller med anledning av den föreslagna placeringen av

chefstjänsterna för byråerna för rättsstatistik och undervisningsstatistik, alt

det vid de ytterligare överföringar av statistik till verket, som kan komma

att ske, eller vid startandet av ny statistik kan visa sig lämpligt att infoga

de arbetsuppgifter som åvilar nämnda enheter i större byråer, vars sammansättning

inte för närvarande kan överblickas. Delegationen föreslår, att

en särskild avlöningsförstärkning om 3 600 kr. per år skall utgå till de två

byrådirektörerna med chefsställning vid ämnesbyråer.

Delegationen har låtit kravet på flexibilitet i organisationen komma till

uttryck bl. a. på så sätt, att den inskränkt sig till att då det gäller personalen

vid de enskilda ämnesbyråerna ange de ledande befattningarna, d. v. s.

byråchefs- och byrådirektörstjänsterna. Vad övriga tjänster vid ämnesbyråerna

beträffar har endast fixerats det för verket totala antalet i varje lönegrad.

Vidare har delegationen föreslagit, att byrådirektör stjänst som inte är

chefstjänst för byrå liksom tjänst i lönegrad A 23 skall upplagas såsom

extra ordinarie tjänst i högst den angivna lönegraden.

3. Verksamheten inom de olika byråerna

Byrån för jordbruksstatistik

Byrån föreslås svara för samma arbetsuppgifter som för närvarande åligger

centralbyråns byrå för jordbruksstatistik, inbegripet de utvidgade uppgifterna

i samband med de objektiva skördeuppskattningarna och det permanenta

skördeskadeskyddet. I enlighet med centralbyråns förslag bör medel

för avlöningar till den personal inom ämbetsverket, som fortlöpande erfordras

för den centrala ledningen av de förstnämnda och för genomförande

av verkets administrativa uppgifter i samband med det sistnämnda, överföras

från anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

till verkets avlöningsanslag, vilket medför en ökning av detta med 240 000

kr. och en minskning av förstnämnda anslag med 229 000 kr. Skillnaden

hänför sig till föreslagna tjänsteförändringar.

I den mån det senare visar sig lämpligt med överföring av skogsstyrelsens

skogs- och flottningsstatistik, jordbruksnämndens löpande statistik

och lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökningar kan det enligt

delegationen bli aktuellt att förlägga denna statistik till byrån.

Byrån anses böra förestås av en byråchef i Bo 1. Inom byrån föreslås vidare

tre tjänster som högst byrådirektör i Ae 26. Dessa är avsedda, en för

de objektiva skördeuppskattningarna, en för det permanenta skördeskadeskyddet

och en för den övriga statistiska verksamheten. Vid sektionen för

de objektiva skördeuppskattningarna anses vidare böra finnas en tjänst

som högst byrådirektör i Ae 24 motsvarande den av verket föreslagne statsagronomen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Byrån för industristatistik

Byrån föreslås svara för de arbetsuppgifter som för närvarande åligger

sektionerna för industristatistik samt för kvartals- och lagerstatistik inom

kommei skollegii statistiska byrå samt därutöver för den inom kommerskollegium

utbyggda korttidsstatistiken. Vid en överföring till centralbyrån

av konjunkturbaromelrarna för industrin bör även ansvaret för dessa förläggas

till byrån. Denna anses böra förestås av en byråchef i Bo 1. Vidare

föreslås för byrån två tjänster som högst byrådirektör i Ae 26.

Delegationen har intet att erinra mot det i det föregående redovisade förslaget

till vissa utvidgningar av elstatistiken. Kostnaderna härför anses dock

till en del tills vidare böra belasta anslaget till särskilda undersökningar.

Vidare har i ett föregående avsnitt redovisats ett förslag till utbyggnad av

korttidsstatistiken. Förslaget avser dels summarisk kvartalsstatistik över

investeringar och lager för industrin, dels en första etapp avseende verkstadsindustrin,

ingående i en mera omfattande och i detalj genomarbetad

statistik över produktion, order, lager m. m. och samordning av denna med

ledan befintlig korttidsstatistik för respektive bransch. Som även angivits

i det föregående har Industriens utredningsinstitut föreslagit ett överförande

till den statliga sektorn av industriförbundets månatliga produktionsvolymindex

för industrin samt den halvårsvis insamlade orderstatistiken för

verkstadsindustrin. Delegationen förordar, att nämnda överföringar kommer

till stånd under 1962/63, och förutsätter härvid, att orderstatistiken infogas

i programmet för utbyggnaden av korttidsstatistiken för verkstadsindustrin.

Delegationen finner det angeläget, att en utbyggnad av korttidsstatistiken

kommer till stånd, och tillstyrker de uppdragna riktlinjerna härför.

Sammanlagt beräknar delegationen för här berörda projekt inom byrån

en förstärkning med två tjänster som högst förste aktuarier i Ae 23, två

förste aktuarier i Ae 21, en amanuens, 1/2 kanslist, ett kanslibiträde och två

kontorsbiträden.

Byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik

Byrån föreslås svara för de arbetsuppgifter som nu åvilar sektionerna för

utrikeshandelsstatistik, för sjöfarts- och kooperationsstatistik samt för partiprisindex

inom kollegii statistiska byrå. Till byrån föreslås därutöver bli

förlagda dels utarbetandet av konsumentprisindex, som nu åvilar socialstyielsens

fjärde byrå, dels arbetet med pris- och volymindex för utrikeshandeln

och med råvaruprisindex, vilket nu åvilar konjunkturinstitutet. Vidare

föreslås att från och med 1963/64 detalj handelsstatistiken överföres till byrån

från socialstyrelsens femte byrå och att den under planering varande

varuskattestatistiken inlemmas bland byråns ordinarie arbetsuppgifter, om

den ges permanent karaktär. Delegationen har utgått från att kooperationsstatistiken

tills vidare liksom förut finansieras av Kooperativa Förbundet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr it3 år 1962

Det förutsattes vidare, att beräkningarna av försvarsprisindex liksom för

närvarande bekostas av medel från försvarsdepartementets huvudtitel. Byrån

bör enligt delegationen förestås av en byråchef i Bo 1, och vidare anses

böra finnas två tjänster som högst byrådirektör i Ae 26. Den ene av dessa

tjänstemän avses förestå en sektion för utrikeshandels- och sjöfartsstatistik

och den andre disponeras för kvalificerade arbetsuppgifter inom prisstatistikens

område. Till följd av övergång till maskinell bearbetning föreslås

vidare en personalminskning med ett kontorsbiträde.

Det i det föregående redovisade förslaget till överföring av vissa arbetsuppgifter

från tullverkets statistiska avdelning tillstyrkes av delegationen,

överföringen anses medföra en höjning av statistikens kvalitet, och vidare

uppnås en högre utnyttjandegrad för centralbyråns dataanläggning samt

sannolikt ett visst, ehuru åtminstone till en början obetydligt, förbilligande.

Delegationen godtar också det föreslagna tidsschemat för överflyttningen av

maskinbearbetningarna m. m. från tullverket.

Delegationen kan tills vidare tillstyrka, att konlrollstansningen skall vara

oförändrad och att exportförgranslcningen bibehålies.

Delegationen finner det ändamålsenligt, att man inte nu binder sig för någon

överflyttning under 1962/63 av arbetet med utarbetandet av specialuppgifter

till statliga och enskilda konsumenter. Delegationen utgår dock

från att en överföring av bearbetningen av sådana uppgifter sker i den utsträckning

det visar sig möjligt att under budgetåret hinna infoga dem i databehandlingsprocessen.

Kostnaderna för dylika sammanställningar får debiteras

beställarna.

Delegationen förutsätter, att någon ändring av personalen vid kommerskollegii

nuvarande sektion för utrikeshandelsstatistik inte sker 1962/63.

Delegationen räknar emellertid med att en minskning av biträdesstyrkan

skall kunna genomföras under 1963/64 genom övergången till automatisk

databehandling.

Byrån för finansstatistik

Till byrån föreslås permanent bli förlagd kommunalstatistik (inklusive

kreditmarknadsstatistiken för kommuner), vinststatistik och sparbanksstatistik.

Vidare föreslås att byråns arbetsuppgifter utvidgas till att innefatta

den ytterligare kreditmarknadsstatistik som kan komma att införas för

företag. De tre förstnämnda statistikgrenarna utarbetas för närvarande

inom centralbyråns nuvarande avdelning för ekonomisk statistik. Även övriga

dit nu förlagda statistikgrenar — taxerings- samt inkomst- och förmögenhetsstatistiken,

personalstatistiken för offentlig verksamhet och varuskattestatistiken

— anses böra kvarligga budgetåret 1962/63. De båda sistnämnda

statistikgrenarna förutsättes dock komma att överföras till andra

byråer budgetåret 1963/64. Då det för närvarande råder oklarhet på ett antal

punkter av direkt betydelse för den framtida omfattningen och inrikt
-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 113

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

ningen av arbetet vid byrån, kan det bli aktuellt att taga byråns ställning

under omprövning i ett senare skede av delegationens arbete. Byrån bör enligt

delegationen förestås av en byråchef i Bo 1. Inom byrån anses vidare

böra finnas en tjänst som högst byrådirektör i Ae 26.

Byrån för befolkningsstatistik

Byrån anses böra svara för de nu till centralbyråns avdelning för befolkningsstatistik

förlagda statistikgrenarna, befolkningsstatistiken, befolkningsregistret

och valstatistiken. Vidare föreslås det centrala bilregistret, som för

närvarande är knutet till centralbyråns maskincentral, förlagt till byrån.

Tidpunkten för överföringen anses böra avvägas så, att olägenheter i möjligaste

mån undvikes i pågående arbete med införande av automatisk databehandling

för registret. Vidare kan det bli aktuellt att senare till byrån

förlägga även taxerings- samt inkomst- och förmögenhetsstatistiken, vilken

tills vidare förts till byrån för finansstatistik.

Byrån bör enligt delegationen förestås av en byråchef i Bo 1. Inom byrån

anses vidare böra finnas en tjänst som högst byrådirektör i Ae 26. Vid dimensioneringen

av sitt förslag till antalet förste aktuarietjänster i Ae 21 har

delegationen beaktat den av centralbyrån föreslagna förste aktuarietjänsten

på bilregistret. Vidare har en personalbesparing med två biträden på bilregistret

och sammanlagt tre biträden på befolkningsregistret beaktats vid bestämningen

av antalet biträdestjänster.

Byrån för rättsstatistik

Byrån anses tills vidare böra svara för de statistikgrenar, vilka vid nuvarande

organisation av centralbyrån är förlagda till avdelningen för rättsstatistik.

Byråns framtida arbetsuppgifter blir i stor utsträckning beroende av

ytterligare överväganden, t. ex. angående förläggningen av fastighetsprisstatistiken,

statistiken över vägtrafikolyckor, äktenskapsregistret och socialvårdsstatistiken,

och kan således inte för närvarande klart överblickas. Med

hänsyn härtill anses byrån tills vidare böra förestås av en byrådirektör i

Ao 26. Med denna tjänst bör vara förenad en avlöningsförstärkning om

3 600 kr. per år.

Byrån för undervisningsstatistik

Byrån anses böra svara för den nuvarande avdelningen för undervisningsstatistik

åvilande uppgifter att utarbeta skolstatistik och statistik över högre

studier. Vidare bör statistiken över skolungdomens yrkesplaner, vilken för

närvarande utarbetas inom arbetsmarknadsstyrelsen, överföras till byrån i

samband med överflyttningen 1963/64 av styrelsens sysselsättningsstatistik

för skogsbruket och andra eventuellt vid denna tid aktuella överföringar av

statistik från styrelsen.

Byrån anses tills vidare böra förestås av en byrådirektör i Ao 26. Även

med denna tjänst bör vara förenad avlöningsförstärkning om 3 600 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ii3 år 1962

35

Byrån för arbetsmarknadsstatistik

Delegationen är inte nu beredd att taga definitiv ställning till inrättandet

av denna byrå. Den kan under alla omständigheter organiseras först budgetåret

1963/64 i samband med att ansvaret för de arbetsuppgifter som nu åligger

socialstyrelsens femte byrå överföres till centralbyrån.

Maskincentralen

Maskincentralen föreslås få samma arbetsuppgifter och anslagskonstruktion

som hittills med undantag av att det där befintliga mindre offsettryckeriet

bör överföras till den administrativa byrån. Chefstjänsten föreslås fortfarande

vara placerad i Be 1. I samband med överföringen av kommerskollegii

statistiska byrå 1962/63 får maskincentralen övertaga de maskinbearbelningar

som nu utföres vid byråns hålkortssektion.

Utredningsinstitutet

Institutet anses i fortsättningen böra ha samma arbetsuppgifter som för

närvarande, dock att uppgiften att tjänstgöra som verkets expertorgan beträffande

stickprovsmetodiken bör bortfalla. Behovet av expertis på detta

fält bör enligt delegationen tillgodoses genom planerings- och samordningsavdelningen.

Det förutsättes att arbetskraftsundersökningarna senare överföres

till en ämnesbyrå. Verksamheten bedrives anslagstekniskt sett på affärsmässig

basis, varvid dock chefen för institutet avlönas med medel från

centralbyråns avlöningsanslag. Delegationen finner det önskvärt, att de ekonomiska

villkoren för institutets verksamhet successivt omformas i riktning

mot högre kostnadstäckning.

Chefen för utredningsinstitutet anses böra placeras i Be 1 mot för närvarande

Ae 26.

Dokumentationsbyrån

De av centralbyrån föreslagna permanenta och tillfälliga förstärkningarna

av bibliotekets personal, avseende ett biblioteksbiträde i Ae 7 samt ett kanslibiträde

i Ag 7 på halvtid ävensom en bibliotekarie med arvode motsvarande

högst A 21, kan delegationen tillstyrka.

Även vad gäller arkivet anser delegationen det nödvändigt med en förstärkning

för att detta skall kunna vårdas och hållas tillgängligt för allmänheten

och forskningsverksamheten enligt gällande föreskrifter. Delegationen

inräknar i sitt förslag medel för en tjänst som högst arkivarie i Ae 23 och en

expeditionsvakt i A 7 utöver nuvarande resurser.

Beträffande tidskrifterna föreslår delegationen, att det redaktionella ansvaret

för Kommersiella meddelanden övertages av centralbyrån från och

med den 1 juli 1962 samt att utgivningen av nämnda tidskrift liksom av

Statistisk tidskrift i dess nuvarande form upphör med utgången av 1962.

Från och med 1963 startas Statistisk tidskrift i ny version samt vidare en

ny tidskrift, Allmän månadsstatistik, och en ny publikationsserie, Aktuell

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1!)62

statistik. I samband härmed nedlägges Sociala meddelanden: Statistisk information.

Av centralbyrån föreslagna personella resurser för redaktionen kan delegationen

tillstyrka. För den del av erforderligt förberedelsearbete som kan

beräknas pågå under 1962/63 samtidigt som Kommersiella meddelanden utges

beräknar delegationen under avlöningsanslaget ett engångsbelopp på

20 000 kr. utöver vad som upptagits av centralbyrån, motsvarande en redaktör

i Ag 23 och en kontorist i Ag 9 under ett halvår.

Av centralbyrån föreslagen organisation av informationssektionen kan delegationen

tillstyrka.

Slutligen föreslår delegationen att dokumcntationsbyråns chef placeras i

Ao 26.

Administrativa byrån

Den av centralbyrån föreslagna organisationen skulle enligt delegationens

uppfattning i stort sett tillgodose de krav som bör ställas på byrån i det utvidgade

verket. Delegationen föreslår därför — med viss modifikation beträffande

ekonomisektionen — att den administrativa enheten organiseras

i enlighet med centralbyråns förslag. Delegationen finner det med hänsyn

till utökningen av verksamheten inom kassa- och bokföringsdetaljen och

sektionen för inre tjänster motiverat med en ökning av antalet biträdestjänster

inom byrån (utöver de av centralbyrån föreslagna ökningarna för

telefonväxeln) med ett kanslibiträde i Ae 7 och två kontorsbiträden. Antalet

expeditionsvakter vid byrån bör enligt delegationen utökas med tre tjänster

i A 7, häri inräknat den av centralbyrån föreslagna utökningen med en

sådan tjänst.

Då delegationen bedömer det vara möjligt att genom inrättande av ett

offsettryckeri uppnå rationalisering och förbilligande av publiceringsverksamheten

vid verket, tillstyrkes det av centralbyrån på denna punkt framlagda

förslaget. Avsikten är att verksamheten skall ges formen av affärsdrivande

verksamhet.

Frågan om organisationen av budgeteringen och driftkontrollen inom

centralbyrån är för närvarande föremål för utredning i samarbete mellan

verket och delegationen. I avvaktan på resultatet av denna utredning inskränker

sig delegationen till att föreslå, att resurser för försök med och utveckling

av budgeteringen och driftkontrollen beräknas under anslaget till

särskilda undersökningar. Denna försöksverksamhet anses böra ledas av en

tjänsteman som tillika fungerar som chef för ekonomisektionen. Lönen bör

bestämmas till Ag 24. På motsvarande sätt bör chefstjänsten för driftkontrolldetaljen

med hänsyn till utredningsarbetet bestämmas till Ag 21.

Med hänsyn till att den framtida omfattningen av budgeteringen och

driftkontrollen för närvarande inte kan överblickas är delegationen inte beredd

att nu lämna ett definitivt förslag om lönegradsplaceringen för administrativa

byråns chef. Denna tjänst föreslås tills vidare bli placerad i Ag

26. Delegationen anser det lämpligt, att även i fortsättningen en del av kost
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

naderna för kansliet bestrides med inkomstmedel från de affärsdrivande

verksamhetsgrenarna inom verket.

4. Stabsfunktioner

För att de med centraliseringen avsedda förbättringarna skall kunna

komma till stånd, erfordras — såsom berörts i det föregående — en fast

samordning byråerna emellan vad gäller såväl den löpande produktionsprocessen

som den mera långsiktigt inriktade planeringsverksamheten. Ansvaret

för åstadkommande av denna samordning åvilar ytterst verkschefen.

Med hänsyn till omfattningen av samordningsuppgifterna ansågs i propositionen

1960: 104 ett starkt behov av avlastning av arbete från verkschefen

föreligga. Delegationen föreslår, att den för nämnda uppgifter erforderliga

personalen organiseras som stab åt verkschefen. Den föreslås omfatta

dels en särskild tjänst som produktionschef med ansvar för den löpande driften,

dels en särskild planerings- och samordningsavdelning under ledning av

en planeringschef. Vidare har delegationen i det föregående föreslagit, att

den administrativa byrån skall tills vidare ha ansvaret för den för planeringsocli

samordningsverksamheten betydelsefulla budgeteringen och driftkontrollen.

Härutöver är det emellertid nödvändigt, att man i planeringsarbetet

tillgodogör sig den sakkunskap och erfarenhet av det praktiska arbetet

med statistikproduktionen som finns representerad inom ämnesbyråerna.

Delegationen understryker dock vikten av att personal som skall utföra mer

krävande utvecklings- och rationaliseringsarbeten i regel inte samtidigt har

att svara för arbetsuppgifter i samband med den löpande statistikproduktionen.

Produktionschef en skall enligt delegationen under verkschefen ha det

högsta ansvaret för den löpande verksamheten inom ämnesbyråerna, maskincentralen,

utredningsinstitutet och dokumentationsbyrån samt för att

denna verksamhet bedrives i enlighet med på förhand utarbetade riktlinjer.

Produktionschefen skall som driftledare ha ansvaret för att verksamheten

utformas till så låga kostnader som möjligt och taga initiativ till rationaliseringar

av verksamheten. Vidare skall produktionschefen med hjälp av

chefen för den administrativa byrån svara för utarbetandet av petitaunderlag.

Till produktionschefen avses även efter verkschefens bedömande kunna

delegeras andra arbetsuppgifter. Med hänsyn till angivna krav och det

betydande ansvar som kommer att åvila produktionschefen föreslår delegationen

att tjänsten placeras i Bp 4.

Planerings- och samordningsavdelningen avses att efter verkschefens bestämmande

såsom dennes stabsorgan svara för att inom centralbyråns verksamhetsområde

sker en samordning av statistikproduktionen med avseende

på innehåll och utformning samt att produktionen bedrives med effektivast

möjliga utnyttjande av tillgängliga metoder. Avdelningen skall vidare

bl. a. ha att taga initiativ till ny- eller omplanering av statistik, svara för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

utarbetandet av riktlinjer och hjälpmedel för detta utvecklingsarbete och i

vissa fall leda detta samt granska sådana förslag till ny eller omlagd statistik

vilka utarbetats inom ämnesbyråerna. Då den inom centralbyrån organiserade

metodgruppens arbete med utarbetandet av statistiska och andra

metoder för statistikproduktionen ingår som en integrerande del i det angivna

planeringsarbetet, bör denna grupp infogas i planerings^ och samordningsavdelningen.

Det är enligt delegationen väsentligt, att det finns möjlighet att såsom

extra ordinarie tjänstemän anställa sådan expertis som varaktigt bör knytas

till verket. Samtidigt framhålles önskvärdheten av att möjligheter till en flexibel

lönesättning bibehålies. Enligt delegationens uppfattning tillgodoses båda

dessa önskemål, om de för den nuvarande metodgruppen avsedda medlen

till en del utbytes mot medel för extra ordinarie tjänster.

Centralbyrån har förstärkt ämnesbyråerna med fyra s. k. systemmän, av

vilka två bekostats med medel som friställts genom rationaliseringar och

två med medel som stått till förfogande genom att experter till metodgruppen

inte kunnat rekryteras i avsedd omfattning. Delegationen föreslår, att antalet

utrednings- och systemmän tills vidare begränsas till fyra tjänster som

högst förste aktuarie i Ae 23 med placering vid planerings- och samordningsavdelningen

för att kunna ställas till ämnesbyråernas förfogande enligt nuvarande

principer.

Med hänsyn till de höga krav på kvalifikationer som måste ställas på avdelningens

chef och det betydande ansvar som kommer att åvila honom föreslår

delegationen, att tjänsten inrättas som planeringschef i Bp 4.

Arbetsuppgifterna inom planerings- och samordningsavdelningen kommer

delvis att utgöras av uppgifter som med nuvarande anslagspraxis skulle

ha bekostats med utnyttjande av statistiska centralbyråns anslag till särskilda

undersökningar eller dess motsvarigheter inom kommerskollegium och

socialstyrelsen. Ehuru detta arbete under olika tider kommer att inriktas på

olika projekt, kommer emellertid ett sådant arbete att ständigt behöva pågå.

Det föreligger därför enligt delegationen ett permanent behov av utredningspersonal

liksom ett behov av att skapa kontinuitet i planeringsarbetet,

vilket gör det nödvändigt med fastare anställningsformer även för denna personal.

Medel för dessa tjänster anses till en de] böra erhållas genom avräkning

mot anslaget till särskilda undersökningar.

Delegationen föreslår, att den permanenta personalen inom planeringsoch

samordningsavdelningen, bortsett från icke akademiskt utbildade tjänstemän,

till en början inskränkes till att förutom chefen omfatta två tjänster

som högst byråchef i Be 1, tre tjänster som högst byrådirektör i Ae 26, tre

tjänster som högst förste aktuarie i Ae 23 (varav en för arbeten berörande

nationalräkenskapen), en tjänst som förste aktuarie i Ae 21 samt en amanuens.

Därtill kommer de tidigare berörda fyra tjänsterna som högst förste

aktuarie i Ae 23 för utrednings- och systemmän för ämnesbyråerna.

Som en konsekvens av delegationens förslag angående personal inom pla
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Iiungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

nerings- och samordningsavdelningen bör eu avräkning ske från andra anslagsäskanden

enligt följande. Från anslagsposten Ersättning till expertis,

som för budgetåret 1961/62 uppgick till 338 000 kr„ avräknas dels 50 000 kr.

motsvarande för budgetåret 1961/62 anvisade medel för samordningsuppgifter

i samband med centraliseringen, dels 116 000 kr. i samband med inrättandet

av extra ordinarie tjänster för en byråchef och två byrådirektörer

i A 26. Återstående 172 000 kr. bör utnyttjas för anställande av ytterligare

metodexpertis och anlitande av vetenskaplig expertis. Merkostnaden för

föreslagna utrednings- och systemmän — utöver de två systemmän som nu

bekostas från avlöningsanslaget — bestrides genom indragning av vissa på

byråerna inte permanent fördelade biträdestjänster. Vidare har för övriga

föreslagna extra ordinarie tjänster gjorts en avräkning med 250 000 kr. mot

under anslaget för särskilda undersökningar föreslagna medel samt för biträdespersonal

med ytterligare 44 000 kr.

I enlighet med vad som angivits i proposition 1960: 104 begränsar sig delegationen

nu till att föreslå, att den för konsumentprisindexberäkningarna

särskilt inrättade indexnämnden överföres från socialstyrelsen till statistiska

centralbyrån. Chefen för socialstyrelsen, som för närvarande är ledamot

och ordförande i nämnden, bör härvid ersättas med chefen för centralbyrån,

medan nämnden i övrigt bör vara oförändrad.

5. Verksledning

Enligt centralbyråns nuvarande instruktion äger verkschefen ensam beslutanderätt

i ärende, i vars prövning han deltar, med undantag för vissa

frågor rörande åtal och disciplinär bestraffning. Cheferna för verkets avdelningar

har ställning som ledamöter i centralbyrån och är i regel föredragande

i ärenden som gäller den egna avdelningen. Vid föredragning och avgörande

av vissa viktigare frågor bör enligt instruktionen samtliga ledamöter

närvara. Med hänsyn till den omfattning verksledningen skulle få med nuvarande

konstruktion, 16 personer, bör denna enligt delegationens uppfatting

inte bibehållas. Delegationen föreslår, att den för de närmaste åren provisoriska

verksledningen skall bestå av generaldirektören, produktionschefen

och planeringschefen. Verkschefen avses ensam skola ha beslutanderätten,

utom i de frågor som avses i 23—26 §§ i allmänna verksstadgan. Föredragande

bör i regel vara chefen för den byrå till vilken ärendet hör. Vidare föreslår

delegationen, att chefen för folkbokföringsbyrån ingår i verksledningen,

när det gäller frågor av gemensam betydelse för statistikproduktionen

och folkbokföringen ävensom gemensamma frågor rörande verkets personal,

administration och anslagsbehov.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

6. Förslag till tjänster för statistiska centralbyrån

Vid beräkningen av personalbehovet har delegationen gjort en bedömning

för olika statistikgrenar och byråer med utgångspunkt från den utformning

statistiken har för närvarande och de bearbetningsförfaranden som tillämpas

nu eller med de planerade omläggningar som kan kostnadsmässigt överblickas.

Centralbyrån liar i petita för 1962/63 anmält vissa personalreduktioner,

främst sammanhängande med övergången) till elektronisk databehandling, och

förntskickar därutöver, att vissa pågående omläggningsarbeten kan väntas

medge ytterligare reduktioner, utan att verket dock kunnat precisera omfattningen

härav. Vad kommerskollegium beträffar kan vissa sådana personalminskningar

förutses vad beträffar utrikeshandelsstatisliken och sjöfartsstatistiken

till följd av att tidigare manuella arbetsmoment överföres

till maskinell bearbetning. Delegationen har inte ansett det lämpligt att i sina

anslagsberäkningar reducera personalen med mer än vad som med någorlunda

säkerhet kan bedömas möjligt att genomföra. Detta innebär, att det

redan som en följd av påbörjade omläggningsarbeten kan, vid given kvalitet

och omfattning hos statistiken, förutses vissa ytterligare personalminskningar,

vilka får beaktas successivt.

Delegationen har som tidigare nämnts för ämnesbyråerna inte gjort en

uppdelning av tjänsterna på de olika byråerna, bortsett från de ledande befattningarna.

Delegationen har härmed velat markera, att verket bör ha

frihet att anpassa fördelningen av tjänsterna mellan olika organisationsenheter.

Inte heller då det gäller byrådirektörstjänsterna inom byråer som

förestås av byråchefer bör sådana omflyttningar vara uteslutna. Delegationen

förutsätter, att samråd äger rum med delegationen vid fördelningen av

personalen vad gäller högre tjänster eller mera omfattande eller eljest betydelsefulla

förändringar. Vidare bör en redovisning av personalens aktuella

fördelning årligen ske i petita.

I det följande preciseras antalet tjänster för 1962/63 för den av delegationens

förslag berörda permanenta verksamhet vid centralbyrån, vilken enligt

förslaget skall bekostas från avlöningsanslaget. Beräkningen omfattar

inte folkbokföringsbyrån och maskincentralen samt vad beträffar utredningsinstitutet

endast chefstjänsten. Utöver de uppräknade tjänsterna tillkommer

medel för metodexperter och vetenskaplig expertis, för tillfällig

förstärkning av personalen inom vissa ämnesbyråer och dokumentationsbyrån,

för övertidsersättning m. m. Sammanställningen innefattar inte

tjänster på övergångsstat och innebär vad beträffar antalet kontorsbiträden

inte någon precisering av antalet ordinarie tjänster. Delegationen föreslår

följande tjänster för den på angivet sätt avgränsade verksamheten:

1 generaldirektör ........ Bp 6

1 produktionschef...................................... Bp 4

1 planeringschef ...................................... Bp 4

5 byråchefer .......................................... Bo 1

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962 41

1 byråchef ............................................ Be 1

2 högst byråchefer...................................... Be 1

3 byrådirektörer ...................................... Ao 26

1 byrådirektör ........................................ Ag 26

12 högst byrådirektörer.................................. Ae 26

2 högst byrådirektörer.................................. Ae 24

1 högst byrådirektör.................................... Ag 24

28 högst förste aktuarier (eller motsvarande) .............. Ae 23

20 förste aktuarier (eller motsvarande) .................... Ae 21

1 förste byråsekreterare .............................. Ag 21

16 1/2 amanuenser................................ regi. befordr.gång

2 kanslister ........................................ A 13—19

9 kanslister .................................. regi. befordr.gång

2 kontorsskrivare (eller motsvarande) .................... Ao 13

8 förste kansliskrivare.................................. Ao 12

3 förste kansliskrivare.................................. Ae 12

1 material förvaltare .................................... Ae 11

4 kansliskrivare........................................ Ao 10

8 kansliskrivare........................................ Ae 10

11 kontorister .......................................... Ao 9

1 förste expeditionsvakt ................................ Ao 9

10 1/2 kontorister .......................................... Ae 9

1 förste telefonist ...................................... Ae 9

29 kanslibiträden ...................................... Ao 7

2 förste expeditionsvakter .............................. Ao 7

36 1/2 kanslibiträden ...................................... Ae 7

7 expeditionsvakter .................................... Ae 7

2 telefonister .......................................... Ae 7

120 1/2 kontorsbiträden ............................ regi. befordr.gång

353

Behovet av resurser för intermittent verksamhet,

särskilda undersökningar m. m.

Statistiska centralbyråns förslag

Under Avlöningar till personal vid verksamheten i

allmänhet begär centralbyrån tillfälliga pesonalförstärkningar enligt

följande för med längre mellanrum än ett år återkommande arbetsuppgifter.

Den var tredje tvåårsperiod återkommande utvidgningen av processtatistiken

till att innehålla fullständiga uppgifter i enlighet med tillämpade regler

är aktuell för redogörelseåren 1961 och 1962. Härför begäres en personalförstärkning

om fjorton biträdesmånader.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

För forcerad bearbetning av fastighetsprisstatistiken begäres en tillfällig

förstärkning av biträdespersonal med åtta biträdesmånader. Behovet av

snabbare redovisning än vanligt föreligger till följd av den till 1964 planerade

allmänna fastighetstaxeringen. Under omkostnadsanslaget har centralbyrån

tagit upp en i samband härmed erforderlig ökning av maskinbearbetningsanslaget

med 9 000 kr.

För utarbetande av en vart femte år i statistiken över högre studier ingående

statistik beträffande samtliga personer som avlägger studentexamen

eller motsvarande begäres en tillfällig personalförstärkning med ett

lcontorsbiträde. Delegationen har inte funnit anledning ifrågasätta, att tidigare

tillämpat program för nu angivna undersökningar följes även budgetåret

1962/63.

Under omkostnader begär centralbyrån för avstämning av uppgifter

i det nuvarande befolkningsregistret mot data enligt folkräkningen, överföring

av registret på magnetband samt aktualisering av bandet m. in. ett

maskinbearbetningsanslag på 67 000 kr., varav 57 000 kr. för aktualiseringen,

vilken är en årligen återkommande uppgift. Med hänsyn till registrets

användningsmöjligheter finner delegationen angeläget att projektet kommer

till utförande.

Bearbetningen av dödsorsaksstatistiken föreslås bli utvidgad med uppgifterna

om komplikationer och bidragande orsaker samt — beträffande

s. k. våldsamma dödsorsaker — uppgift beträffande skadans art. Centralbyrån

begär för denna statistik ett maskinbearbetningsanslag om 7 000 kr.

Härtill kommer en viss kostnadsökning för publikationen »Dödsorsaker

1961». Delegationen finner i och för sig inte anledning till erinran mot förslaget

men förordar, att projektet inledes med en närmare undersökning av

möjligheterna att uppnå erforderlig tillförlitlighet hos kodsättningen.

Under Ersättning till utredningsinstitut för intervjuundersökningar m. m.

begäres 550 000 kr. för genomförande av fyra arbetskraftsundersökningar

budgetåret 1962/63 och för utvecklingsarbeten beträffande denna statistikgren.

Delegationen betraktar detta arbete som fortsatt försöksverksamhet

och understryker vikten av att undersökningarna bedrives så, att erforderligt

underlag för ett framtida ställningstagande till denna statistik och dess

metodologiska utformning erhålles.

För förnyelse av en tredjedel av stickprovet för arealinventeringarna m. m.

hemställer centralbyrån om ett anslag på 10 000 kr. Delegationen föreslår,

att medel för ändamålet beräknas under anslaget till särskilda undersökningar.

Under Särskilda undersökningar hemställer statistiska centralbyrån

om ett anslag på 628 800 kr. vilket — bortsett från ett basbelopp

på 50 000 kr. avsett för ospecificerad verksamhet -— fördelar sig på följande

projekt.

Utarbetande av dels riksprognoser över befolkningen, dels underlag för lo
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

43

kala prognoser, 13 000 kr. för täckande av maskinbearbetningskostnaderna.

Därtill kommer dels en publikationskostnad på 30 000 kr., dels lönen till ett

årsbiträde, vilket sistnämnda dock inte beaktats i centralbyråns kalkyl, då

det kan erhållas genom rationalisering av det löpande arbetet med befolkningsregistret.

Delegationen tillstyrker, att de föreslagna arbetena kommer till utförande

inom centralbyrån. Avgörande har därvid varit främst den grundläggande

betydelsen av prognoser över befolkningsutvecklingen för planeringsverksamhet

på olika områden samt att något utomstående organ med denna

verksamhet som fast arbetsuppgift för närvarande inte finns.

Tillfällig utvidgning av dödlighetsstatistiken till att innefatta uppgifter om

yrke hämtade från 1960 års folkräkning, 75 000 kr. för täckande av maskinbearbetningskostnaderna.

Härtill kommer viss kostnadsökning för publikationen

»Dödsorsaker 1961».

Delegationen har intet att erinra mot att projektet kommer till utförande.

Utarbetande av dödlighets- och livslängdstabeller samt översikt av befolkningsrörelsen

för det senaste årtiondet, 69 000 kr. Härtill kommer en publikationskostnad

på 21 000 kr. Arbetsuppgiften erfordrar en tillfällig personalförstärkning

med 1/2 förste aktuarie i A 21 och fem biträden i A 5.

Delegationen har inte anledning ifrågasätta, att tidigare tillämpat program

för denna statistik följes även budgetåret 1962/63.

Historiska data ingående i ett manuellt fört stamkortsregister för befolkningsregistret

föreslås bli införda i det nya magnetbandsregistret. Detta arbete

har kostnadsberäknats till 120 000 kr., varav 109 000 kr. faller på maskinbearbetning

och 11 000 kr. på vissa manuella arbeten.

Delegationen tillstyrker, att kompletteringen kommer till stånd i den utsträckning

som de historiska uppgifternas kvalitet vid en granskning befinnes

tillåta.

Upprättande av ett akademikerregister på grundval av folkräkningsmaterialet,

vilket innehåller uppgifter om utbildningsförhållanden för bl. a. personer

med akademisk examen. Registret avses successivt bli aktualiserat med

data ur centralbyråns löpande befolknings- och undervisningsstatistik.

Delegationen kan inte nu bedöma de tekniska möjligheterna alt upprätta

akademikerregistret och kan inte heller taga ställning till angelägenheten av

att registret kommer till stånd 1962/63.

För arbeten med kreditmarknadsstatistik för företag, permanent varuskattestatistik

samt statistik över kommunal personal disponerar centralbyrån

budgetåret 1961/62 sammanlagt 150 000 kr. Beloppet är avsett för planering

av dessa statistikgrenar samt viss löpande varuskattestatistik i preliminär

form. Centralbyrån räknar med att kreditmarknadsstatistiken för

företag och varuskattestatistiken skulle kunna igångsättas i full utsträckning

under budgetåret 1962/63. Medel för de tre angivna projekten begäres

under anslaget till särskilda undersökningar med 94 500 kr., 80 000 kr. respektive

47 300 kr. Till sistnämnda belopp kan komma vissa maskinbearbetningskostnader.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Delegationen har intet att erinra mot att arbetet med utveckling av nämnda

statistikgrenar fortsättes enligt centralbyråns förslag.

För provverksamhet med utformning av kvalitetskontroll syftande till

uppbyggnad av ett kvalitetskontrollsystem över de olika leden i den statistiska

produktionsprocessen begäres 50 000 kr.

Delegationen finner det nödvändigt, att utrymme för dylika arbeten skapas.

Övriga projekt

Industristatistik

Det omfattande arbetet inom kommerskollegii statistiska byrå med införandet

av nya klassificeringsnormer och omläggningar av bearbetningarna

har medfört, att betydande balanser uppstått i utarbetandet av den löpande

industristatistiken. Förberedelsearbeten till överföring av granskning

och bearbetning av stora delar av industristatistiken till integrerad databehandling

har också påbörjats. Utöver nu angivna arbeten är det enligt

delegationen angeläget, alt ett mer ingående utredningsarbete beträffande

industristatistikens omfattning, innehåll och utformning kommer till stånd.

Bland frågor som härvid får beaktas nämnes bl. a. en utsträckning av statistiken

till att innefatta även de minsta industriföretagen samt hantverk och

införande av redovisningar för geografiska områden. Vidare erfordras ett

omfattande utredningsarbete i syfte att avpassa den löpande industristatistiken

så att den kan infogas i ett näringstatistiskt system, i vilket företagsregister

och företagsräkningar samt korttidsstatistiken ingår som väsentliga

element. För utvecklingsarbeten och balansinhämtning har statistiska

byrån beräknat ett personalbehov på 15 personer, varav sju med akademisk

utbildning, innebärande en lönekostnad på drygt 300 000 kr. Delegationen

anser det inte vara möjligt eller lämpligt aft till dessa arbeten avdela

en så stor personalstyrka utan har för ändamålet beräknat ett belopp

om 140 000 kr.

I det föregående har redogjorts för pågående och planerade utvecklingsarbeten

beträffande den i industristatistiken ingående elstatistiken. Mot

bakgrunden härav har tidigare föreslagits viss permanent personal för en utvidgad

sådan statistik. Därutöver har delegationen i sin kalkyl över anslagsbehovet

för särskilda undersökningar inräknat 27 000 kr. för fortsatta utvecklingsarbeten.

Korttidsstatistik

För det i det föregående berörda utvecklingsarbetet med korttidsstatistiken,

som enligt delegationen har mycket hög angelägenhetsgrad, har delegationen

i sin kalkyl över anslagsbehovet för särskilda undersökningar beräknat

ett belopp på 85 000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

45

Ut rike shandelsstatistik

Beträffande denna statistik planeras för närvarande en fylligare redovisning.

Denna måste samordnas med motsvarande arbeten beträffande industristatistiken

och prisstatistiken. Vidare avses vissa avstämningar komma

till stånd av utrikeshandelsstatistiken mot produktionsstatistiken för ömsesidig

kontroll mellan de båda statistikgrenarna. Inom statistiska byrån har

man beräknat ett belopp om 30 000 kr. för nu angivna arbeten under 1962/

63, vilket delvis utgör följdkostnader till den av delegationen tidigare tillstyrkta

överföringen av utrikeshandelsstatistikens bearbetning till automatisk

databehandling. Delegationen har inräknat beloppet i sin kalkyl över

anslagsbehovet för särskilda undersökningar.

5 jöfartsstatistilc

Vissa utvecklingsarbeten beträffande sjöfartsstatistiken beräknas komma

till utförande budgetåret 1961/62, bl. a. justering av varunomenklaturen

för transportstatistiken, uppläggning av ett register över andra fartyg än

handelsfartyg samt utbyggnad av hamnstatistiken. För senare budgetår planeras

en utbyggnad av kvartalsstatistiken över rederiernas bruttointäkter

och kostnader. Vidare planeras en förbättring av tramp- och tankfraktindexserierna

samt inhämtande av en fördröjning i publiceringen av publikationen

Sjöfart.

Kommerskollegii statistiska byrå föreslår en anslagsförstärkning på 15 000

kr. för arbeten på området budgetåret 1962/63. Därtill kommer ett konlorsbiträde,

som blir friställt för andra arbetsuppgifter till följd av överföring

av vissa bearbetningar till hålkortsmaskiner. I sina beräkningar av personalen

för den permanenta verksamheten har delegationen frånräknat detta biträde.

För sjöf artsstatistiken har delegationen därför i sin kalkyl över anslagsbehovet

för särskilda undersökningar inräknat 26 000 kr.

Indexberäkningar

Centraliseringen budgetåret 1962/63 medför, att arbetet med följande indexberäkningar

blir förlagt till statistiska centralbyrån, nämligen konsumentprisindex,

partiprisindex och den på denna delvis grundade försvarsprisindex,

produktionsvolymindex för industrin, volym- och prisindex för

utrikeshandeln, råvaruprisindex samt tramp- och tankfraktindex.

Inom kommerskollegium pågår ett utredningsarbete syftande till en omläggning

av produktionsvolgmindexberäkningarna för industrin. Systemet

4ur de nuvarande beräkningarna anses föråldrat. Indexen är sålunda konstruerad

som en fastbasindex med vikter härrörande från 1935. Kommerskollegium

planerar, att den nya volymindexen skall utgå från 1959 som viktbasår.

Enligt en inom delegationen tillsatt arbetsgrupp bör man sikta till att

bl. a. utarbeta en index så beskaffad att den mäter utvecklingen av förädlingsvolymen

inom industrin totalt och inom olika branscher. Vidare förutsättes

bl. a. i framtiden en närmare samordning ske av systemen för partipris-

och volymindexberäkningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4G

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Inom kommerskollegii statistiska byrå föreligger planer på en omläggning

av partiprisindexberäkningarna. Omläggningen har aktualiserats bl. a. av

den nya varunomenklaturen. Denna innebär väsentligt förbättrade möjligheter

till beräkning av viktsunderlaget för index. Den erbjuder vidare möjligheter

till konstruktion av ett system av delindex i korrespondens med det

planerade indexsystemet för produktion och råvaruförbrukning inom industrin.

På samma sätt kan korrespondens uppnås med de volym- och prisindexberäkningar

för utrikeshandeln som hittills utförts inom konjunkturinstitutet.

I sammanhanget planeras viss utökning av partiprisindexberäkningarna

med specialberäkningar efter nya indelningsgrunder.

Vid sidan om förberedelserna för berörda omläggningar pågår inom kollegium

ett arbete med komplettering och förbättring av prismaterialet för

specialindexen för maskiner och transportmedel. Arbetet sammanhänger

delvis med behovet av att utnyttja de berörda delarna av partiprisindex vid

beräkning av försvarsprisindex samt vidare bl. a. med det angelägna behovet

av att för den ekonomiska analysen få en tillförlitlig bild av volymutvecklingen

av verkstadsproduktion och maskininvesteringar.

Enligt föreliggande planer skulle utvecklingsarbetet i samband med partiprisindex

och volymindex för industriproduktionen kombineras, varvid sammanlagt

för dessa uppgifter enligt kollegii beräkningar under budgetåret

1962/63 skulle erfordras en förste aktuarie i A 23, en amanuens och ett

kanslibiträde.

Delegationen anser, att de angivna arbetena får infogas i det större arbete

med indexberäkningarnas koordinering som erfordras för att tillgodose

bl. a. de analysbehov som anmälts i 1960 års prisövervakningskommittés betänkande,

och finner det därför motiverat, att ytterligare vissa resurser ställes

till centralbyråns förfogande för planeringsarbeten i samband med samordning

och förbättring av indexberäkningarna. Med hänsyn till knappheten

på personal med de rätta kvalifikationerna har delegationen inskränkt sig

till att för ändamålet i sin kalkyl över anslagsbehovet för särskilda undersökningar

inräkna 125 000 kr.

Företagsregister och företagsräkning

En rad betydelsefulla statistikgrenar baseras på uppgifter från företagen

och kräver sålunda register över dessa. För närvarande användes på flera

håll mer eller mindre fullständiga register över företag. Delegationen anser,

att ett företagsregister har en viktig funktion som hjälpmedel för att koordinera

olika grenar av statistiken. Väsentligt anses vara att genom registret

söka uppnå enhetliga begrepp och klassificeringar, vilket är en förutsättning

för kombinationer av statistik från olika statistikgrenar eller skilda uppgiftstillfällen.

Genom ett gemensamt register kan det statistiska primärmaterialet

utnyttjas effektivare utan extra arbete för uppgiftslämnarna. Därjämte

skulle förhandsregister för företagsräkningar och andra statistiska

undersökningar löpande finnas färdiga, vilket skulle förkorta arbetstiden.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

47

Genom årliga statistiska sammanställningar ur registret kan en aktuell bild

erhållas av företagsstrukturen och lokaliseringen av företagen. Införandet av

ett företagsregister skulle enligt delegationen därjämte möjliggöra en kvalitetsförbättring

i en rad statistikgrenar, som baseras på uppgifter från företag.

Vidare skulle olika institutioners och myndigheters arbete med kompletteringar

av egna register bortfalla samtidigt som en inte oväsentlig kvalitetsförbättring

skulle uppnås. Delegationen anser sålunda upprättandet av

ett successivt aktualiserat centralt företagsregister vara en av de angelägnaste

uppgifterna inom näringsstatistiken.

I det nyligen avlämnade betänkandet med förslag angående ett centralt företagsregister

föreslås att två olika slag av underlag användes för registret.

Delegationen har påbörjat ett utrednings- och planeringsarbete på området,

varvid delegationen blivit övertygad om att riksförsäkringsverkets arbetsgivaruppgifter

och rörelseidkarnas självdeklarationer är det bästa som

i dagens läge står till buds.

En annan aktuell uppgift är planläggningen av en ny företagsräkning.

Den senaste räkningen som avsåg förhållandena 1951 är nu uppenbart föråldrad.

Delegationen har ännu inte tagit ställning till frågan om en ny företagsräkning,

då statistikkonsumenternas behov i dagens läge inte kan överblickas

i sin helhet. Inom FN har ett internationellt program utarbetats för

räkningarna, vilka avses komma till utförande år 1963 eller närliggande år.

Programmet medger en inte obetydlig valfrihet vid räkningens närmare utformning.

Om en räkning kommer till stånd, bör den anknytas till detta internationella

program, vilket bl. a. innebär att den inte bör utföras senare än

1964. Härigenom skapas möjligheter till internationella jämförelser, vilket

har fått en allt större aktualitet, inte minst med tanke på de nya marknadsbildningarna.

Delegationen förordar, att medel beräknas för budgetåret

1962/63 dels för en undersökning rörande statistikkonsumenternas behov av

en ny företagsräkning, dels för förberedelser till uppläggning av en eventuell

räkning. Det sammanlagda medelsbehovet för sagda budgetår beräknas

till 40 000 kr., vilket belopp upptagits inom ramen för delegationens

kalkyl över anslagsbehovet för särskilda undersökningar.

Oberoende av om en ny företagsräkning kommer till stånd eller ej, anser

delegationen det nödvändigt, att ett centralt företagsregister snarast upprättas,

ej minst med hänsyn till registrets funktion såsom samordningsinstrument

inom näringsstatistiken. Delegationen föreslår därför, att beslut

fattas om inrättandet av ett centralt företagsregister, baserat på riksförsäkringsverkets

arbetsgivaruppgifter för företag med anställd arbetskraft och

på rörelseidkarnas självdeklarationer för företag utan anställd arbetskraft,

samt att dessa uppgifters utformning för framtiden anpassas även för statistiska

ändamål. Delegationen är inte beredd att nu taga ställning till registrets

framtida förläggning inom centralbyrån. Under en övergångsperiod

anses det emellertid böra placeras inom planerings- och samordningsavdelningen.

Delegationen hemställer, att medel beviljas för budgetåret 1962/63

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Knngl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

för fullföljande av utrednings- och planeringsarbetet samt för upprättandet

av en stomme till ett centralt företagsregister. Medelsbehovet budgetåret

1962/63 beräknas till 400 000 kr., vari inräknats medel för en chef i Ag 26.

Beloppet har upptagits inom ramen för delegationens kalkyl över anslagsbehovet

för särskilda undersökningar.

Bgggnadsstatistik

Inom kommerskollegium har utarbetats en promemoria med ett preliminärt

förslag till produktionsstatistik för byggnads- och anläggningsverksamhet.

Enligt förslaget avses uppgifterna för statistiken komma att inhämtas

årligen för på visst sätt definierad byggnads- och anläggningsverksamhet.

Beträffande entreprenadföretagen föreslås statistiken skola innefatta uppgifter

om produktionsvärden och -kostnader, reala tillgångar, produktionens

inriktning, sysselsättningen m. m. Statistiken i övrigt planeras komma att

innefatta de i varje särskilt fall tillämpliga och tillgängliga bland nyss angivna

uppgifter. -— De sammanlagda kostnaderna för 1962/63 uppskattas

preliminärt till 160 000 kr.

Enligt delegationens uppfattning skulle en statistik på området tillgodose

väsentliga konsumentbehov. Det undandrar sig dock delegationens bedömning,

huruvida förslaget redan budgetåret 1962/63 kan föreligga i en så genomarbetad

form att en reguljär statistik på området kan igångsättas detta

budgetår. För fortsatta arbeten på undersökningsmetodiken och för försöksvis

utarbetande av statistik på området har delegationen därför i sin kalkyl

över anslagsbehovet för särskilda undersökningar inräknat 110 000 kr.

Levnadskostnadsundersökningar

Delegationen är inte beredd att nu taga ställning till hur behovet av kontinuitet

i arbetet med levnadskostnadsundersökningarna bör tillgodoses. Delegationen

föreslår, att under anslaget till särskilda undersökningar upptages

vissa medel för efterarbeten på 1958 års levnadskostnadsundersökning.

Då någon ny undersökning för närvarande inte är aktuell och då de mest arbetskrävande

efterarbetena på den senast genomförda undersökningen slutförts,

föreslår delegationen för ändamålet en nedskärning från 87 000 kr. till

50 000 kr., vilket belopp inräknats i delegationens kalkyl över anslagsbehovet

för särskilda undersökningar.

Budgetering och driftkontroll

Delegationen har i annat sammanhang föreslagit, att medel för försök med

och utveckling av budgetering och driftkontroll inom centralbyrån ställes

till förfogande under anslaget till särskilda undersökningar. En del av resurserna

vid administrativa byråns ekonomisektion förutsättes komma att

tagas i anspråk för detta arbete. Därutöver har delegationen beräknat, att

kostnaderna för försöksverksamheten kommer att uppgå till 40 000 kr., vilket

belopp inräknats i kalkylen över anslagsbehovet för särskilda undersökningar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

49

8. Förslag till medelsanvisning för intermittent verksamhet m. m.

I det föregående har redovisats anslagsbehov på i runt tal 2 479 000 kr.

för intermittent verksamhet, särskilda undersökningar m. m. hos de statistikproducerande

enheter som genom centraliseringen budgetåret 1962/63

kommer att vara förlagda till statistiska centralbyrån. Det angivna beloppet

fördelar sig enligt delegationens beräkning på olika anslagsposter enligt det

följande.

Avlöningar, del ........................ 32 000

Omkostnader, del .......................................... 724 000

därav arbetskraftsundersökningar 550 000

Särskilda undersökningar................................... 1 723 000

Summa 2 479 000

Vad gäller anslaget till särskilda undersökningar har till berörda verk för

budgetåret 1961/62 anvisats anslag om 630 000 kr. för motsvarande ändamål.

Vid beräkningen av nämnda anslag för 1962/63 har delegationen förutsatt,

att dess förslag om inrättandet av en planerings- och samordningsavdelning

genomföres. Med hänvisning härtill och med hänsyn bl. a. till att

man inte torde kunna räkna med att under nämnda budgetår genomföra

samtliga ifrågavarande projekt har delegationen föreslagit, att anslaget till

särskilda undersökningar beräknas till 1 200 000 kr., vilket innebär en nedskärning

i förhållande till anmälda anslagsbehov med 523 000 kr.

V. Konsekvenser för de avlämnande verken

I. Kommerskollegium

Verkets behov av statistik och statistisk expertis

I proposition 1960: 104 framhöll departementschefen, att kommerskollegium

även i fortsättningen bör ha resurser att inom verket utföra sådana

specialundersökningar som inte lämpligen kan ombesörjas av centralbyrån,

varför verket inte bör komma i sämre läge än för närvarande i fråga om

tillgång på statistik.

Den inom kollegii statistiska byrå producerade statistiken utnyttjas inom

verket i övrigt, framför allt i utrikes- och utredningsbyråns verksamhet men

i viss utsträckning även inom andra byråer. Enligt chefen för utrikes- och

utredningsbyrån bör till kollegium vara knuten särskild statistisk expertis

för erhållande av allmän kunskap om statistik i Sverige och utlandet, för

samarbete med svenska statistikproducenter samt för särskild statistisk

information i form av specialundersökningar. Utrikes- och utredningsby4

Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 saml. Nr 113

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

rån utnyttjar i betydande utsträckning den statistik som hittills producerats

inom kollegium.

Kollegii arbetsuppgifter har under de senaste fem åren genomgått omfattande

förändringar, varigenom bl. a. nya statistikkrävande arbetsuppgifter

tillkommit på handels- och tullpolitikens område. Så långt behoven av statistik

och tillgång till expertis kunnat tillgodoses genom den statistiska byrån,

har det till övervägande del skett genom tillfälliga arrangemang. Delegationen

anser all kollegii behov i detta sammanhang hör kunna tillgodoses

i samma utsträckning som tidigare genom att nära kontakt hålles med berörda

verksamhet inom statistiska centralbyrån, som därvid får särskilt beakta

kollegii behov av specialbearbetningar. Härvid förutsättes att medel för

mera kostnadskrävande bearbetningar äskas i särskild ordning. Det kan

därvid visa sig lämpligt, att återkommande rutinsammanställningar, baserade

på material som produceras inom centralbyrån, regelmässigt utarbetas

där. I fråga om den internationella rapporteringen har en arbetsfördelning i

denna riktning mellan utrikes- och utredningsbyrån och den statistiska byrån

tidigare diskuterats. Delegationen förordar i princip en lösning av liknande

slag men understryker, att den för sitt praktiska genomförande kräver

ytterligare utredning.

Vad beträffar behovet av att inom kollegium utföra vissa specialundersökningar,

för vilka krävs insamling av statistiskt primärmaterial, synes dessa

hittills ha haft en förhållandevis liten omfattning. Arbetet med undersökningarnas

genomförande har varit förlagt till utrikes- och utredningsbyrån.

Samråd med den statistikproducerande verksamheten anses böra äga rum

även efter omorganisationen, bl. a. för undvikande av dubbelarbete. Så länge

det är fråga om engångsundersökningar med ett mycket begränsat antal

uppgiftslämnare kan det vara ändamålsenligt att undersökningarna utföres

inom kollegium. Så snart det blir fråga om något större antal uppgiftslämnare

eller regelbundet återkommande undersökningar förutsätter delegationen,

att frågan om dessas förflyttning till centralbyrån underställes delegationen

för yttrande.

Ett speciellt problem utgör den internationella rapporteringen. Utrikesoch

utredningsbyrån lämnar till olika varu- och branschkommittéer en mångfald

uppgifter som skall tjäna som bakgrund till den verksamhet som bedrives

inom vederbörande kommitté. Som exempel nämnes bl. a. uppgifter

till vissa av OECD:s särskilda kommittéer. Frågan om den lämpliga organisationen

av arbetet med den internationella rapporteringen berör utom kollegium

ett flertal andra myndigheter. Delegationen kan inte nu taga definitiv

ställning till hur denna verksamhet skall vara organiserad. Delegationen föreslår

därför inte nu någon ändring av kollegii verksamhet på detta område.

Att utrikes- och utredningsbyrån i samband med sin utredningsverksamhet

har behov av personal med statistisk utbildning finner delegationen

självklart. Behovet synes vara så nära förknippat med utredningsverksamheten,

att det i första hand måste tillgodoses genom en lämplig rekrytering

av den personal som är direkt engagerad i utredningsarbetet. Att för de än
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962 51

damål varom här är fråga inrätta eh särskild sektion anser delegationen inte

lämpligt.

Frågan huruvida det för de berörda arbetsuppgifterna kan erfordras en

förstärkning av utredningsresurserna inom byrån har delegationen inte tagit

ställning till. Delegationen kan inte tillstyrka, att personalen vid utrikesoch

utredningsbyrån förstärkes såsom en konsekvens av statistiska byråns

bortflyttning. Delegationen utgår emellertid från att behovet av statistisk

sakkunskap beaktats vid den bedömning av för utredningsverksamheten erforderlig

personal som gjorts i samband med förslaget rörande inordnande

av handelslicensnämndens verksamhet i kommerskollegium.

Kommersiella meddelanden och redaktionssektionen

Delegationen har bl. a. tillstyrkt, att Kommersiella meddelanden upphör

med 1962 års utgång. Enligt delegationens mening synes inte heller någon

särskild tryckt publikation vara erforderlig för de delar av Kommersiella

meddelanden som inte är av statistisk karaktär.

Den sektion inom statistiska byrån, till vilken redaktionen av Kommersiella

meddelanden hör, omhänderhar även ett bibliotek och ett arkiv.

De tjänster som för närvarande tillhör byråns redaktionssektion (inklusive

bibliotek och arkiv) bör enligt delegationen i samband med centraliseringen

helt avföras från kommerskollegium. I sammanhanget bör en minskning

kunna ske av kollegii anslag för bokinköp m. m. Beträffande arkivet har

centralbyrån förutsatt, att en överföring sker därest lokalfrågan kan lösas,

och har i sina petita under omkostnadsanslaget äskat medel dels för transportkostnaden,

dels även för hyllinredning.

Minskning av arbetsbelastningen på den allmänna byrån

Vid beräkning av den reduktion av kommerskollegii anslag som statistiska

byråns bortflyttning bör föranleda måste hänsyn även tagas till de

kostnader som statistiska byråns administration orsakat. I sammanhanget

beröres dels den för allmänna byrån gemensamma ledningen, kommerserådet

och byrådirektören, dels kassakontoret, det s.k. gemensamma huvudkansliet,

telefonväxeln samt expeditionsvakterna. Den totala lönesumman

för denna personal, bortsett från kommerserådet, uppgår till drygt 280 000

kr.

Statistiska byrån omfattar — bortsett från tillfällig personal — ett 70-tal

av kollegii sammanlagt cirka 180 anställda. Förutom de administrativa uppgifterna

i samband med denna personal svarar allmänna byrån även för delar

av redovisningen för ett 45-tal personer tillhörande vissa lokalstater. Därtill

kommer att en del av den ifrågavarande personalen vid allmänna byrån,

lrämst byrådirektören och kamreraren, även har uppgifter som inte är direkt

hänförliga till den löpande administrationen av A’erket.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

Med beaktande av dessa förhållanden har delegationen efter en schablonmässig

beräkning av den andel av de berörda tjänstemännens totala arbetsinsatser,

som kan sägas vara orsakade av statistiska byrån, uppskattat den

sammanlagda lönekostnaden härför till cirka 80 000 kr. Hänsyn har därvid

inte tagits till den planerade överföringen av verksamhet från handelslicensnämnden.

Det angivna beloppet kan således betraktas endast som en

upplysning om storleken av de resurser som friställs vid statistiska byråns

bortflyttning. I vilken utsträckning en reduktion av personalen kan komma

till stånd beror även på möjligheterna till omfördelning av arbetsuppgifterna.

Delegationens förslag till personal- och anslagsförändringar vad beträffar

kommerskollegium

Delegationen föreslår, att från kollegii personalförteckning avföres alla

tjänster hänförliga till den statistiska byrån.

I anslutning härtill förordar delegationen, att kollegii avlöningsanslag reduceras

med 1 671 773 kr. Därutöver anses anslaget böra reduceras på grund

av den minskade belastningen på allmänna byrån. Kollegium har i sina petita

härutinnan föreslagit en reduktion av anslaget med 29 525 kr., motsvarande

avlöningar till två expeditionsvakter. Delegationen har räknat med

en viss ytterligare reduktion av arbetsbelastningen på verkets administrativa

enheter och har som nämnt uppskattat besparingsmöjligheterna vid allmänna

byrån till ett belopp av 80 000 kr.

Omkostnadsanslaget föreslås av delegationen bli reducerat med 572 600

kr.

2. Socialstyrelsen

Delningen av byrån för pris- och socialvårdsstatistik, m. m.

Enligt den föreliggande planen skall från socialstyrelsen till centralbyrån

överföras under budgetåret 1962/63 de med utarbetandet av konsumentprisindex

och levnadskostnadsundersökningarna förknippade arbetsuppgifterna,

vilka hittills åvilat styrelsens fjärde byrå (byrån för pris- och socialvårdsstatistik)

samt under 1963/64 de arbetsuppgifter som hittills åvilat

styrelsens femte byrå (byrån för löne- och sysselsättningsstatistik).

Enligt 1956 års statistikkommittés uppfattning kunde en överflyttning

även av socialvårdsstatistiken eller åtminstone vissa delar av denna övervägas.

I proposition 1960: 104 föreslogs dock inte någon sådan överflyttning

utan förutsattes att socialvårdsstatistiken tills vidare skulle kvarbli hos socialstyrelsen.

Delegationen har mot den bakgrunden inte nu prövat frågan

om den framtida organisationen och förläggningen av denna statistikgren

men avser att senare genomföra en sådan prövning.

Socialstyrelsen har i statskrivelse för budgetåret 1962/63 i fråga om organisationen

av verksamheten med socialvårdsstatistik förordat, att den del

av byrån för pris- och socialvårdsstatistik, som sysslar med denna statistik,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

skulle få bestå såsom en egen byrå under ledning av den nuvarande byråchefen.

Det av styrelsen föreslagna arrangemanget får enligt delegationen

ses mot bakgrunden av att styrelsen utgår från att dess planer beträffande

en vid sidan av den ordinarie statistikproduktionen till verket förlagd forskning

på det sociala området skulle komma att förverkligas.

Delegationen har inte ansett sig ha anledning att pröva frågan om behovet

av en fastare organiserad forskning på det sociala området. Om en sådan

verksamhet skall påbörjas i statlig regi förutsätter delegationen dock

att saken först blir föremål för en mera allsidig utredning. Delegationen

avstyrker därför det av styrelsen föreslagna arrangemanget.

Såsom alternativ har styrelsen angivit möjligheten att socialvårdsstatistiken

knytes till lagbyrån. Delegationen framhåller, att mot detta förslag

kan —■ förutom att lagbyråns chefstjänst inte rekryteras bland statistiker

— bl. a. även anföras att frågan om lagbyråns organisation av andra skäl

tills vidare inte är löst.

Delegationen har övervägt ytterligare två alternativ då det gäller socialvårdsstatistikens

förläggning under 1962/63. Det ena alternativet innebär,

att verksamheten under nämnda budgetår som en särskild sektion knytes

till femte byrån. Det andra alternativet går ut på att socialvårdsstatistiken

visserligen organiseras såsom en inom verket fristående sektion men att

denna inte förestås av en byråchef utan av en förste aktuarie. Med hänsyn

till att det inte finns anledning förutsätta att socialvårdsstatistiken framdeles

skall vara organisatoriskt förenad med löne- och sysselsättningsstatistiken

vill delegationen inte föreslå en överföring till femte byrån. Det är å

andra sidan inte klart om socialvårdsstatistiken varaktigt skall kvarbli inom

styrelsen. Delegationen förordar därför såsom en interimsåtgärd, att socialvårdsstatistiken

under budgetåret 1962/63 förlägges till en fristående sektion

inom styrelsen och att den tills vidare förestås av en förste aktuarie i

A 23.

Styrelsen har föreslagit, att såsom konsekvens av överflyttningen av konsumentprisindex

och arbetet med levnadskostnadsundersökningar från styrelsen

skulle friställas — med undantag av en förste aktuarie i A 21 — all

personal, som tillhör sektionerna för konsumentprisindex och levnadskostnadsundersökningar,

samt därutöver ett kontorsbiträde, vilket synes motsvara

styrelsens beräkning av den belastning som berörda sektion förorsakar

det för byrån gemensamma kansliet.

Delegationen har med anlitande av expertis från statskontoret låtit genomföra

en undersökning av arbetsuppgifterna för olika kategorier av

tjänstemän inom byrån. Biträdespersonalen har härvid dock legat utanför

undersökningsområdet. Av undersökningen anses bl. a. framgå, alt styrelsens

resurser för permanenta arbetsuppgifter är dimensionerade så, att de

ger utrymme även för speciella engångsundersökningar. Delegationen anser,

att dylika specialundersökningar bör bekostas med medel från anslaget

för statistiska specialundersökningar, samt därvid motiveras från fall till

fall.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Delegationen, som inhämtat att under budgetåret 1960/61 en amanuens

varit helt och två delvis sysselsatta med specialundersökningar, anser sig

inte kunna tillstyrka, att den nämnda förste aktuarietjänsten i Ae 21 kvarblir

inom styrelsen. Delegationen föreslår därjämte, att medel motsvarande

lönen till en av de amanuenstjänster som i styrelsens petita upptagits under

sektionen för socialvårdsstatistik avräknas från styrelsens avlöningsanslag.

I den mån specialundersökningar behöver företagas bör de enligt delegationens

mening bekostas med medel ur styrelsens anslag till statistiska

specialundersökningar. Med hänsyn till den genom prisstatistikens bortflyttning

minskade belastningen på kansliet föreslår delegationen, att utöver

den i styrelsens petita särskilt nämnda biträdestjänsten även den andra

biträdestjänsten vid kansliet avföres från verket. I övrigt tillstyrker delegationen

vad styrelsen föreslagit angående personalen vid styrelsens nuvarande

fjärde byrå.

Delegationen framhåller slutligen, att det av undersökningen synes framgå,

att viss del av den verksamhet som för närvarande handlägges av den

akademiskt utbildade personalen vid sektionen för socialvårdsstatistik skulle

kunna delegeras till kanslister. Delegationen utgår därför från att styrelsen

bevakar möjligheterna att utbyta akademiskt utbildad personal mot

kanslister.

Delegationens förslag innebär, att från och med budgetåret 1962/63 följande

tjänster skall avföras från socialstyrelsen:

1 byråchef Bo 1

2 förste aktuarier Ao 23

1 förste aktuarie Ao 21

1 förste aktuarie Ae 21

4 amanuenser

1 kanslist A 9—13

1 förste kansliskrivare Ae 12

1 kontorist Ao 9

3 kanslibiträden Ao 7

9 kontorsbiträden.

För verksamheten med socialvårdsstatistiken skulle från och med 1 juli

1962 inom styrelsen inrättas en separat sektion omfattande följande tjänster:

1 förste aktuarie Ao 23

2 amanuenser eller kanslister

1 kontorist Ao 9

2 kontorister Ae 9

2 kanslibiträden Ao 7

6 kontorsbiträden

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Sociala meddelanden: Statistisk information och handläggningen av de

redaktionella uppgifterna

Sociala meddelanden är numera uppdelad på två skilda serier, nämligen

Allmänna häftet innehållande artiklar m. m. i sociala frågor och Statistisk

information innehållande uppgifter från socialstyrelsens statistik och närliggande

områden. Den första serien beröres inte av statistikens centralisering.

Den senare skulle däremot upphöra med 1962 års utgång, varefter resultaten

av den statistik som utarbetas inom styrelsens byrå för löne- och sysselsättningsstatistik

skulle återges i centralbyråns nya publikationer. Redaktionen

för Sociala meddelanden tillhör en sektion inom styrelsens lagbyrå. I arbetet

med den statistiska delen av publikationen deltar, förutom tidskriftens redaktör

och berörda statistikproducenter, i mindre utsträckning även personalen

vid styrelsens bibliotek. Därtill anlitas mot arvode utomstående arbetskraft.

Minskning av arbetsbelastningen på lagbyrån

Delegationen har haft att även här beakta möjligheterna till reduktion av

anslagen och att därvid även taga hänsyn till kostnaderna för den centrala

administrationen. De delar av verket som härvid beröres omfattar skilda

sektioner inom styrelsens lagbyrå, nämligen sektionen för allmänna ärenden

till vilken bl. a. styrelsens publikation hör, sektionen för personalärenden,

administrativa och kamerala ärenden, bibliotek och arkiv samt expeditionsvakter

och telefonister. Den berörda personalen omfattar — frånsett byråchefen

— en förste byråsekreterare, en kamrerare, en kanslist, en registrator,

en kontorist, ett kanslibiträde samt ett par konlorsbiträden, en biblioteksassistent

jämte biträde, telefonister och expeditionsvakter.

Schablonmässiga beräkningar ger enligt delegationen vid handen, att lönekostnaderna

för administrationen av den del av styrelsens statistiska

verksamhet som skall bortflyttas under budgetåret 1962/63 inklusive Sociala

meddelanden: Statistisk information uppgår till cirka 25 000 kr. Det

angivna beloppet anses närmast få betraktas som mått på de resurser som

blir friställda vid statistikens förflyttning. I vad mån en reduktion av personalen

kan genomföras beror enligt delegationen på möjligheterna till omfördelning

av arbetsuppgifter.

Delegationens förslag till personal- och anslagsförändringar vad beträffar

socialstyrelsen

Delegationen föreslår, att från socialstyrelsens personalförteckning avföres

tjänster i enlighet med vad som tidigare angivits.

I anslutning härtill förordar delegationen, att styrelsens avlöningsanslag

minskas med 470 379 kr. Därutöver anses anslaget böra reduceras på grund

av den minskade belastningen på lagbyrån. Delegationen har som nämnt

uppskattat ifrågavarande belopp till 25 000 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Omkostnadsanslaget föreslås av delegationen bli reducerat med 208 500 kr.

Delegationen erinrar vidare om att socialstyrelsen vid ingången av budgetåret

1961/62 hade ett odisponerat reservationsanslag om 104 000 kr. för statistiska

specialundersökningar. Delegationen förutsätter, att det i framtiden

dimensioneras så att det motsvarar den statistiska verksamhet som kvarblir

inom styrelsen.

3. Konjunkturinstitutet

Enligt proposition 1960: 104 skall under budgetåret 1962/63 beräkningarna

av volym- och prisindextal för utrikeshandeln överföras från konjunkturinstitutet

till centralbyrån. Institutet har vidare under hand förklarat,

att samtidigt bör ske en överföring av indexberäkningarna rörande importerade

råvaror. Delegationen har utgått från att en sådan överflyttning kommer

till stånd under budgetåret 1962/63.

Konjunkturinstitutet har i sin statskrivelse för 1962/63 inte upptagit kostnaderna

för maskinbearbetning av indexberäkningarna under anslaget för

särskilda undersökningar, under vilket medel för ändamålet tidigare beviljats.

Beträffande maskinbearbetningen av utrikeshandelsindexberäkningarna

beräknar institutet kostnaderna för 1962/63 till 17 500 kr., varvid institutet

bortsett från kostnader för omläggningsarbeten. Med hänsyn till att det torde

föreligga ett behov av viss löpande anpassning av bearbetningsprocessen anses

beloppet kunna avrundas till 20 000 kr.

Arbetskostnaderna för statistikens bearbetning har enligt institutets mening

under året varit successivt sjunkande. Institutet har kommit fram till

ett behov av 3 1/2 arbetsmånader för amanuenspersonalen och sex arbetsmånader

för biträdespersonalen, exklusive merarbeten orsakade av handelsstatistikens

eventuella omläggningar och under antagande att viss ytterligare

avslipning av rutinerna kan ske. Tar man emellertid hänsyn till ett

normalt behov av löpande anpassning av arbetsprocessen anses antalet arbetsmånader

kunna beräknas till fyra respektive sju månader. Kostnaderna

härför kan beräknas till 15 000 kr.

överföringen skulle således innebära besparingar på institutets anslag för

särskilda undersökningar med 20 000 kr. och på avlöningsanslaget med cirka

15 000 kr.

VI. Överflyttningsproblem m. m.

1. Personalfrågor

Den föreslagna omorganisationen av centralbyrån i samband med överföringen

av statistik från andra verk innebär betydande förändringar i tjänstestrukturen

för den berörda verksamheten. Dels är det fråga om inrättande

av helt nya tjänster som saknar direkt motsvarighet inom nuvarande verksamhet,

dels sker också en förskjutning av tyngdpunkten i arbetsuppgif
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

57

terna för personal med högre utbildning i riktning mot planerings- och utvecklingsarbete.

Vidare föreslås införande av ett system med högst-tjänster.

Delegationen har utgått från att det inte skall ske en automatisk överföring

av personal från gamla till nya tjänster utan att samtliga vid centralbyrån

nyinrättade tjänster — inklusive nyssnämnda högst-tjänster och

tjänster som uppflyttas i högre lönegrad — skall tillsättas i enlighet med

verksstadgans bestämmelser. Vad beträffar de för verket nya tjänsterna innebär

detta, att dels tjänsterna i lönegrad A 19 och högre på löneplan A,

dels de ordinarie tjänsterna i lägre lönegrader skall kungöras tili ansökan,

under det att utlysning ej behöver ske beträffande övriga tjänster samt arvodesbefattningar.

I fråga om ordinarie kontorsbiträdestjänster förutsätter

delegationen dock, att verket på sedvanligt sätt får bemyndigande att utan

utlysning tillsätta tjänsterna. Vad beträffar övriga tjänster torde det enligt

delegationen i varje särskilt fall få bedömas, huruvida utlysning skall ske

eller ej.

Delegationen finner det vara av väsentlig vikt att den sakkunskap, som

är företrädd inom de överförda enheterna, även i fortsättningen kommer den

överförda verksamheten till godo. Det anses ligga i sakens natur, att den

alldeles övervägande delen av personalen vid de överförda enheterna kommer

att kunna beredas anställning vid statistiska centralbyrån. Brist på personal

hänförlig till de kategorier varom här är fråga anses komma att föreligga.

Särskilda övergångsåtgärder får enligt delegationen vidtagas om inom

den föreslagna personalramen för centralbyrån inte kan placeras all den

personal vid de sammanförda enheterna, vilken genom ordinarie anställning

har rätt till eller på grund av anställningstidens längd har berättigade anspråk

på att beredas sysselsättning inom statsverket. Vidare kan, på grund

av olikheterna i tillämpade anställningsformer mellan centralbyråns maskincentral

och kommerskollegium, speciella arrangemang eventuellt behöva

vidtagas vid överföringen av kollegii hålkortspersonal. Delegationen förutsätter,

att Kungl. Maj :t i likhet med vad som tidigare skett vid större organisatoriska

omläggningar inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga

övergångsåtgärder.

2. Lokalfrågor

Delegationen har utfört beräkningar av de lokalutrymmen som vid olika

tidpunkter under tiden den 1 juli 1961—den 1 juli 1965 behöver finnas tillgängliga

inom den fastighet där centralbyrån är inrymd.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att vissa nyinredda lokaler i fastigheten

kommer att ställas till verkets förfogande och att inom fastigheten belägna

lokalutrymmen motsvarande de av handelslicensnämnden och produktivitetsnämnden

utnyttjade kommer att få disponeras av centralbyrån så snart

nämnda myndigheter utrymmer sina lokaler, vilket beräknas ske omkring

den 1 juli 1962.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

För att den fortsatta centraliseringen och effektiviseringen av statistikproduktionen

budgetåret 1963/64 och senare inte skall äventyras av lokalsvårigheter

erfordras enligt delegationen ett lokaltillskott av i runt tal 150

tjänsterum samt biutrymmen i proportion härtill utöver det aviserade tillskottet

fram till ingången av budgetåret 1965/66.

3. Överföringstidpunkten

Delegationen föreslår, att ansvaret för den i första etappen överförda statistikproduktionen

övergår till statistiska centralbyrån från och med den 1

juli 1962 och att den nya organisationen av centralbyrån tillämpas från

samma tidpunkt. Härvid har förutsatts, att förberedande arbeten bl. a. rörande

tillsättningen av olika befattningar kan igångsättas så snart proposition

i frågan framlagts.

Enligt delegationens uppfattning står väsentliga fördelar att vinna genom

att den nya organisationen snabbt bringas att fungera. Delegationens förslag

innebär inte, att förflyttningen av personal till statistiska centralbyråns fastighet

med nödvändighet behöver ske omkring budgetårsskiftet. Tidpunkten

för flyttningen får i varje särskilt fall bestämmas så att det löpande arbetet

störes så litet som möjligt och med hänsyn till tillskottet av erforderliga

lokaler.

4. Överföring av inventarier, maskiner, arkiv och bibliotek

Den statistiska byrån vid kommerskollegium disponerar sammanlagt ett

50-tal tjänsterum som blir friställda.

Delegationen har utgått från att de inventarier och kontorsmaskiner som

finns i lokalerna i huvudsak blir disponibla för överflyttning till statistiska

centralbyrån. Det anses vara lämpligt att försliten materiel i samband med

flyttningen ersättes med ny utrustning. Härtill kommer behovet av inventarier

för den nya personal som erfordras för utvidgningar och utvecklingsarbete

i anslutning till den statistik som hittills varit förlagd till kommerskollegium.

För personalen vid den del av socialstyrelsens byrå för pris- och socialeårdsstatistik

som skall bortflyttas disponerar verket cirka 15 tjänsterum.

Styrelsen har i sin statskrivelse räknat med att de inventarier och maskiner,

räknemaskiner undantagna, som finns i dessa lokaler skall få disponeras

av styrelsen. Delegationen utgår i sina beräkningar från att endast vissa

räknemaskiner överföres från socialstyrelsen. Därtill kommer behovet av

inventarier för det personaltillskott som erfordras för genomförande av delegationens

olika förslag beträffande bl. a. utrednings- och utvecklingsarbeten.

Beträffande kommerskollegii hålkortsmaskiner gäller att det ej är möj
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

ligt alt nu bedöma om och i vad mån maskinparken bör införlivas med centralbyråns

maskincentrals. Delegationen förutsätter, att frågan om överföring

av vissa hålkortsmaskiner till denna maskincentral löses gemensamt

av centralbyrån och kommerskollegium.

5. Övriga frågor

Till följd av de beslutade överföringarna av viss statistikproduktion uppkommer

kostnader för omtryckning av blanketter o. d., för information till

uppgiftslämnare och konsumenter om överflyttningarna etc. Dessa kostnader

kan bedömas komma att bli av tämligen ringa storlek. Delegationen nar

tagit viss hänsyn till dem i sina kalkyler.

Vad beträffar kostnaderna för publikationer och maskinbearbetningar kan

det år 1962 i vissa fall uppstå svårigheter att avgöra, huruvida kostnaderna

skall belasta avlämnande verks eller centralbyråns anslag. Delegationen räknar

med att dylika frågor kan lösas genom överenskommelser mellan de berörda

verken.

VII. Delegationens kostnadsberäkningar och förslag till anslagsäskanden

för statistiska centralbyrån

Delegationen framhåller, att dess förslag till anslagsberäkning inte är

begränsat till enbart en redovisning av konsekvenserna av centraliseringen

utan utgör fullständiga petita för centralbyråns verksamhet. De föreslagna

förändringarna i centralbyråns anslag är en konsekvens av i huvudsak följande

olika typer av förändringar:

1. Kostnadsförändringar vid oförändrad verksa mh

e t, inklusive överföring av verksamhet från kommerskollegium, socialstyrelsen

och konjunkturinstitutet, överföring av vissa personalkostnader för

permanenta skördeskadeskyddet från ett anslag under nionde huvudtiteln

samt bortflyttning av namnbyrån från verket.

Delegationen framhåller, att centraliseringen i sig inte skall medföra någon

kostnadsökning. Tvärtom bör den kunna medföra en sänkning av kostnaderna.

Man kan dock enligt delegationen inte räkna med att det under budgetåret

1962/63 skall vara möjligt att i större utsträckning realisera några

vinster. De anslagsminskningar som delegationen ansett befogat att nu

räkna med inskränker sig väsentligen till de under avlöningsanslaget på

ämnesbyråerna redovisade anslagsförändringarna vid oförändrad verksamhet

genom personalminskningar, beroende till en del på en övergång till

elektronisk databehandling, till en del på centraliseringen. Bortsett från

berörda personalförändringar och vissa engångskostnader samt formella

skillnader av anslagsteknisk natur har delegationen, vad gäller den verksamhet

som ämnesbyråerna och dokumentationsbyrån svarar för, i allt vä
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

sentligt utgått från att centralbyråns anslag skall öka med det belopp som

de övriga verkens anslag beräknats kunna minska med.

2. Genomförandet av en av centraliseringen oberoende upprustning

av den administrativa byrån och dokumentationsbyrån

samt införandet av vissa nya arbetsuppgifter inom dessa.

De ökningar, som bär föreslagits och som går utöver den uppskattade

minskningen av belastningen på de administrativa enheterna inom de avlämnande

verken, är enligt delegationen motiverade dels av att kansliet redan

för närvarande är klart underdimensioneral, dels av de nya arbetsuppgifterna

i samband med den föreslagna budgeteringen och driftkontrollen.

ÄA^en vad beträffar dokumentationsbyrån är den föreslagna anslagshöjningen,

utöver vad som motsvaras av överföringen av verksamhet från kommerskollegium

och socialstyrelsen, betingad av att personalen är underdimensionerad,

men också av nya arbetsuppgifter, främst i samband med en

utbyggnad av informations- och kontaktverksamheten.

3. Genomförandet av en viss anpassning av tjänstestrukturen

till arbetsuppgifterna i den moderna statistikproduktionen och till

marknadssituationen.

4. Förändringar av automatisk eller formell natur

sammanhängande med prisstegringar, automatiska förändringar av bearbetade

och redovisade material, anslagstekniskt betingade förändringar m. m.

5. Förändringar i intermittent verksamhet.

Delegationen erinrar i sammanhanget om den successiva avvecklingen av

organisationerna för folk- och jordbruksräkningarna. Härav betingade anslagsminskningar

motväges i någon mån av ökningar sammanhängande med

1962 års valstatistik samt vissa undersökningar inom rätts- och undervisningsstatistikens

område.

6. Vissa engångskostnader, delvis i samband med centraliseringen.

I förslagen till anslagsäskanden ingår cngångsutgifter om i runt tal

590 000 kr. för anskaffning av utrustning m. m. och för täckande av flyttningskostnader.

För 1961/62 uppskattas motsvarande utgifter till cirka

73 000 kr. I förstnämnda belopp ingår bl. a. kostnaderna för ny telefonväxel,

utrustning av offsettryckeri, viss nyanskaffning av kontorsmaskiner och inventarier,

delvis i samband med centraliseringen, samt inredning av ny

arkivlokal. Vidare nämner delegationen de med överföringen av utrikeshandelsstatistikcn

till elektronisk databehandling förenade engångskostnaderna,

''dika upptagits till 150 000 kr.

7. Av de berörda verken eller genom delegationens arbete aktualiserade

förslag till ny eller utvidgad statistik samt olika undersökningar

av utvecklingskaraktär.

Delegationen har föreslagit dels vissa utvidgningar av den permanenta

verksamheten, dels vissa utvecklingsarbeten. De därvid aktuella projekten

är i hög grad koncentrerade till den ekonomiska statistik som överföres

Irån kommerskollegium, socialstyrelsen och konjunkturinstitutet. Delegationen

framhåller, att ett viktigt led häri är fullföljandet av inom kollegii

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

61

statistiska byrå pågående arbeten med genomförandet av den nya varu- och

branschnomenklaturen. Av de övriga för näringsstatistikens förbättring betydelsefulla

arbeten som föreslagits anses frågan om ett centralt företagsregister

särskilt väsentlig. Delegationen har föreslagit, att en stomme till

ett sådant register för företag med lejd arbetskraft upprättas under 1962/

63. Samtidigt bör enligt delegationen de lämpliga formerna för en eventuell

ny företagsräkning undersökas. — Vidare har framlagts förslag om en första

etapp i utbyggnaden av korttidsstatistiken. — För utrikeshandelsstatistiken

har föreslagits, att i samband med en övergång till elektronisk databehandling

en överföring skall ske av ansvaret för maskinbearbetningarna från

tullverket till centralbyrån. Även för andra statistikgrenar inom kollegii

nuvarande arbetsområde pågår vissa förberedelsearbeten för en senare övergång

till elektronisk databehandling. —- I övrigt har föreslagits dels ett utvecklingsarbete

vad gäller vissa pris- och volymindexberäkningar, dels ett

fortsatt planeringsarbete vad gäller en produktionsstatistik för byggnadsföretag,

dels ock vissa förbättringar av elstatistiken.

Vad gäller centralbyråns nuvarande verksamhetsområde tillstyrker delegationen

vissa i verkets petita framlagda förslag. Det är här bl. a. fråga om

arbeten på befolkningsstatistikens område, delvis med anknytning till den

pågående folkräkningen, och ett fullföljande av pågående planeringsarbeten,

bl. a. berörande allmän varuskattestatistik och kreditmarknadsstatistik för

företag.

Mot bakgrunden av det anförda och av föreliggande behov av utvidgningar

och kvalitetsförbättringar av statistiken är det enligt delegationens mening

inte realistiskt att räkna med att möjliga rationaliseringar i mera betydande

utsträckning kommer att kunna — eller böra — uttagas i form av

sänkta kostnader. Uppmärksamheten måste alltid vara inriktad på ett slopande

av mindre betydelsefull statistik, men väsentligen måste det bli fråga

om att utnyttja rationaliseringsmöjligheterna för genomförande av en successiv

utvidgning och förbättring av statistiken.

8. En förstärkning av verksledningen och införande av

en fastare organisation för planerings- och samordningsverksamheten.

Delegationen har i sitt förslag inriktat sig på att få till stånd en förstärkning

av verksledningen och resurserna för planering och samordning. På avlöningsanslaget

framkommer detta som en ökad kostnad. I anslutning härtill

har kostnaderna för planerings- och samordningsavdelningen — till den

del de inte motsvaras av tidigare anvisade medel under anslagsposten för

ersättning till expertis eller i övrigt i form av personal utanför byråerna —

föranlett en nedräkning av de för olika särskilda undersökningar föreslagna

medlen. Dessa har för övrigt ytterligare reducerats med 229 000 kr., då delegationen

inte ansett det realistiskt att räkna med att utvecklingsarbetet

skulle kunna drivas i den takt som ett genomförande av alla de föreslagna

projekten skulle innebära.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Delegationens förslag till anslagsäskanden för statistiska centralbyråns

verksamhet 1962/63

A. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i all
-

mänhet, förslagsanslag

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån .................................. 4 459 000

verksamhet som skall överföras till centralbyrån ............ 2 472 233

verksamhet som skall bortföras från centralbyrån ........— 79 865

Summa 6 851 368

Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 7 400 000

Förändring -f- 548 632

Vid beräkningen av avlöningsanslaget, liksom av flertalet övriga anslag

och anslagsposter, har delegationen utgått från det basbelopp som utgöres

av summan av 1961/62 års anslag för centralbyrån (inklusive anslag för

folkbokföringsbyrån) och motsvarande anslag för den från kommerskollegium,

socialstyrelsen och konjunkturinstitutet överförda verksamheten. I

beloppet ingår även vissa av centralbyrån från anslaget Kostnader i samband

med permanent skördeskadeskydd disponerade medel. Anslaget för

verksamheten inom namnbyrån, vilken föreslagits skola bortflyttas från

verket, har avräknats från nämnda basbelopp.

Delegationen föreslår för budgetåret 1962/63 följande avlöningsstat för

statistiska centralbyrån:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............. 2 080 000

Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

................................................. 3 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. 3 524 000

Rörligt tillägg, förslagsvis................................... 1 681 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ...... 112 000

Summa 7 400 000

Vad beträffar avlöningsanslagets olika poster innebär det redovisade förslaget

följande:

a) Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Anslag 1961/62 ........................................ 2 556 344

Förändring till följd av delegationens förslag jämte föreslagna

avlöningsförstärkningar ........................ —476 000

Anslag 1962/63 (förslag) ................................ 2 080 344

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

63

Vid beräkningen har förutsatts att antalet ordinarie kontorsbiträden är

oförändrat. I anslagsposten ingår inte medel för sådana tjänster vilka kan

komma att uppföras på övergångsstat.

b) Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t . . 3 000

Av beloppet avser 1 200 kr. arvode till organisationsföredraganden inom

centralbyrån, varjämte ett belopp av 1 800 kr. föreslås överfört från arvodesposten

i socialstyrelsens avlöningsstat.

c) Ersättning till expertis

Anslag 1961/62 ........................................ 260 000

Reduktion...........................................— 38 462

överföring till anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal

för extra ordinarie tjänster för metodexperter ........— 89 604

för metodexperter och vetenskaplig expertis i övrigt .. —131 934

Anslag 1962/63 ........................................ 0

d) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

Beräknat sammanlagt anslag för posterna a—d.......... 5 607 140

Avgår beräknat anslag för avlöningar till ordinarie tjänstemän

............................................... — 2 080 344

Avgår beräknat anslag för arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t.................... — 3 000

Anslag 1962/63 (förslag) .............................. 3 523 796

e) Rörligt tillägg

Rörligt tillägg 1961/62 ................................. 1 362 216

Förändringar för centralbyrån i utgångsläget ............56 810

överföring från kommerskollegium..................... -]- 19141

överföring från nionde huvudtiteln .................... -f- 52 942

Övriga ändringar i konsekvens med redovisad grundlöne
kalkyl.

................................................ -f- 190 133

Summa 1 681 242

f) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

Anslag 1961/62 ...................................... 90 020

Förändring för centralbyrån i utgångsläget ............ -f- 3 378

Ändringar i konsekvens med redovisad grundlönekalkyl .. -f 18 745

Anslag 1962/63 ....................................... H2 143

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

B. Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten i allmänhet,

förslagsanslag

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån .................................. 1 950 000

verksamhet som skall överföras till centralbyrån ............ 801 100

Summa 2 751 100

Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 4 660 600

Förändring + 1 909 500

I sina petita för 1962/63 föreslår statistiska centralbyrån, att bruttoanslaget

till omkostnader ökas med 844 000 kr. Delegationen har ansett sig kunna

i princip godtaga centralbyråns beräkningar under anslaget. Beträffande

anslagsposten Förnyelse av stickprovet för arealinventeringar har delegationen

dock föreslagit en överföring till anslaget för särskilda undersökningar.

Med utgångspunkt från centralbyråns äskanden har delegationen beräknat

behovet av anslag för den från kommerskollegium och socialstyrelsen

överförda verksamheten samt för den verksamhet som delegationen därutöver

föreslagit. Beträffande kommerskollegium har delegationen därvid för

olika poster utgått från verkets beräkningar av anslaget för statistiska byrån

budgetåret 1961/62 och i fråga om smärre poster från verkets beräkningar

av den andel av genomsnittsbelastningen åren 1959/60 och 1960/61 som är

hänförlig till statistiska byrån. Beträffande socialstyrelsen har delegationen

på liknande sätt utgått från av verket redovisade anslag och belastningar för

byrån för pris- och socialvårdsstatistik och därvid schablonmässigt betraktat

60 procent av ifrågavarande belopp såsom hänförliga till den verksamhet

vid byrån som avses bli överförd under budgetåret 1962/63.

I det följande återges dels centralbyråns förslag till anslagsförändringar,

dels delegationens förslag till ytterligare förändringar i centralbyråns anslag

samt minskningar av kommerskollegii och socialstyrelsens anslag med anledning

av centraliseringen.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån .................................. 24 000

verksamhet som skall överföras från kommerskollegium .... 4 800

verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen.......... 1 300

Summa 30 100

Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 53 700

Förändring -f- 23 600

Statistiska centralbyrån hemställer om höjning av anslagsposten med

1 800 kr. till följd av ökat antal tjänstemän enligt statskrivelsen och med

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

14 000 kr. för hälsokontroll. Sammanlagt begär centralbyrån alltså en höjning

av posten med 15 800 kr.

Förutom anslag för den från kommerskollegium överförda personalen,

4 800 kr., och för den från socialstyrelsen överförda, 1 300 kr., erfordras enligt

delegationen 1 300 kr. för den av delegationen föreslagna nya personalen

för permanenta arbetsuppgifter. För hälsokontroll motsvarande den av centralbyrån

föreslagna finner delegationen därjämte ett belopp om sammanlagt

cirka 6 500 kr. vara erforderligt. Samtidigt föreslår delegationen en reduktion

av kommerskollegii anslag med 4 800 kr. och av socialstyrelsens anslag

med 1 300 kr.

2. Reseersättningar, förslagsvis

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån därav för internordiska resor: 3 000.. 8 500

verksamhet som skall överföras från kommerskollegium, av
-

seende internordiska resor ................................ 1 500

verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen, avseende

inrikes resor ........................................... 500

Summa 10 500

Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 11 500

därav för internordiska resor: 5 500

Förändring -j- 1 000

Centralbyrån hemställer om en uppräkning av anslaget med 1 000 kr. under

delposten internordiska resor.

Delegationen föreslår, att 500 kr. avseende resor inom riket och 1 500 kr.

avseende internordiska resor överföres till centralbyråns anslag. En reduktion

av anslagsposten kan därvid ske med 1 500 kr. för kommerskollegium

och med 500 kr. för socialstyrelsen.

3. Expenser, förslagsvis

a) Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån ................................ 48 000

verksamhet som skall överföras från kommerskollegium .. 15 500

verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen...... 3 700

.Summa 67 200

Anslag 1962/63 (förslag) ................................ 66 000

Förändring— 1200

Statistiska centralbyrån hemställer om en uppräkning med 18 000 kr. på

grund av att cirka 110 nya rum från och med hösten 1962 beräknas bli ställ5

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 113

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

da till verkets förfogande. 80 rum synes kunna betraktas som avsedda för

personal från kommerskollegium och socialstyrelsen samt av delegationen

föreslagen ny personal. Övriga 30 rum kan sålunda utnyttjas för att täcka

en del av centralbyråns lokalunderskott, vilket uppgår till åtminstone 44

rum.

För kommerskollegii del utgör anslaget till statistiska byrån under denna

post 15 500 kr., och för socialstyrelsens del kan enligt delegationen cirka

3 700 kr. beräknas avse den överförda delen av styrelsens statistiska verksamhet.

Motsvarande reduktioner skulle alltså kunna ske av anslagen vid

dessa verk.

b) Övriga expenser

Det i det följande redovisade förslaget till anslagsförändringar fördelar sig

sålunda:

Löpande utgifter

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån .................................... 323 500

verksamhet som skall överföras från kommerskollegium (beräknad

belastning, exklusive maskinhyror samt expenser för hål
kortssektionen)

.......................................... 101 600

verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen (beräknad

belastning) .............................................. 19 200

Summa 444 300

Anslag 1962/63 (förslag) ................................ 615 300

Förändring -|- 171 000

Renhållning och städning

Centralbyrån räknar med att kostnaderna under förevarande anslagspost

ökar med 45 300 kr. på grund av lokaltillskott.

Delegationen beräknar, att cirka 70 procent av lokal tillskottet kommer

att disponeras för den från kommerskollegium och socialstyrelsen överförda

verksamheten och för av delegationen föreslagen ny verksamhet, vilket motsvarar

31 700 kr. av den av centralbyrån begärda höjningen av anslagsposten.

Vid nuvarande utgiftsnivå vid kommerskollegium och socialstyrelsen kan

man enligt delegationen i gengäld räkna med reduktioner om 18 900 kr.

respektive 4 800 kr. Den nettoökning — cirka 8 000 kr. — som i samband

med centraliseringen uppstår för statsverkets del förklaras av att centralbyrån

under en övergångstid alltjämt i huvudsak tillämpar varje-dagsstädning,

medan så inte är fallet med de båda övriga verken.

Totalt föreslås således under denna post en nettoökning för statsverket

om 21 600 kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

67

Skrivmaterialier, papper, blanketlryck o. dyl.

Statistiska centralbyrån hemställer om en uppräkning av förevarande post

med 15 900 kr., varav 9 000 kr. utgör ersättning för fördyrade tryckningskostnader

och 2 400 kr. andra automatiska ökningar.

Delegationen föreslår en ytterligare uppräkning av anslaget med 95 000

kr. för den från kommerskollegium överförda statistiken och med 9 600

kr. för den från socialstyrelsen överförda statistiken. Detta innebär en ökning

med 31 500 respektive 1 500 kr. Härav utgör för kommerskollegium

sammanlagt 15 000 kr. och för socialstyrelsen hela ökningen en uppräkning

med anledning av tryckningskostnadernas fördyring 1960/61—1961/62 samt

1961/62—1962/63. Beträffande kommerskollegium förklaras höjningen i övrigt

av ökade blankettkostnader för korttidsstatistiken samt utvidgad elstatistik

och investeringsstatistik.

Utöver nu nämnda belopp erfordras enligt delegationen medel för skrivmaterialier

m. m. för den nya verksamhet som delegationen föreslagit samt

medel för tryckning av kuvert, meddelanden m. m. Delegationen har uppskattat

medelsbehovet härför till 30 000 kr.

Anslaget till kommerskollegium torde i samband med statistikens förflyttning

kunna reduceras med 75 800 kr., varav 12 300 kr. avser hålkortspapper

och kommer att belasta maskincentralen, medan 63 500 kr. avser de

förut berörda utgifterna, samt anslaget vid socialstyrelsen med 8 100 kr.

Nettoökningen av kostnaderna beräknas till (15 900 + 31 500 -f- 1500

+ 30 000) 78 900 kr. Härav är ett belopp av 25 500 kr. hänförligt till prisstegringar;

därutöver utgöres en del av engångskostnader i samband med

centraliseringen.

Telegram, telefon och annonsering

Statistiska centralbyrån begär en anslagsuppräkning med 48 400 kr. på

grund av högre telefonkostnader, sammanhängande med installation av en

ny växel. Medel för installation av växeln begärs i det följande. — För större

annonskostnader i anledning av den utökade verksamheten begär verket en

uppräkning med 3 000 kr., i vilket belopp även ingår kalkylerade högre annonskostnader

på grund av intensifierad annonsverksamhet. Totalt begärs

under anslagsposten en ökning med 51 400 kr.

I samband med installationen av en ny växel erhåller centralbyrån 113

nya anknytningar för den föreslagna nya personalen. För den från kommerskollegium

och socialstyrelsen överförda verksamheten uppgår nuvarande

kostnader för telegram, telefon och annonsering till 19 400 kr. respektive

5 000 kr. Dessa kostnader bortfaller således hos respektive verk budgetåret

1962/63.

Till följd av under posten föreslagna förändringar beräknas denna netto

öka med (51 400 — 19 400 — 5 000) 27 000 kr.

Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. m.

Till följd av utökad verksamhet hemställer centralbyrån om en ökning

av posten med 1 500 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

Delegationen föreslår, att beloppet ökas med ytterligare 2 600 kr., som

överförts från kommerskollegium och socialstyrelsen. I viss utsträckning

anses beloppet få avse litteraturanskaffning för biblioteket. En reduktion

av anslagen till kommerskollegium med 2 300 kr. och till socialstyrelsen

med 300 kr. torde samtidigt kunna ske. För statsverkets del ökar kostnaderna

med 1 500 kr.

För närvarande tillämpas vid kommerskollegium och socialstyrelsen ett

system med frankeringsfrihet för vissa svarsförsändelser. Vid centralbyrån

tillämpas däremot det systemet att postverket debiterar porto (»lösen») för

dylika försändelser. Kostnaden för dessa svarsporton skulle för kommerskollegium

uppgå till cirka 40 000 kr. och för socialstyrelsen till 2 000 kr. per

år. Då framdeles det vid centralbyrån tillämpade systemet beräknas komma

att utnyttjas, hemställer delegationen, att dessa belopp ställes till centralbyråns

förfogande.

Då kostnaderna för svarsförsändelserna tidigare inte bestritts med medel

ur verkens anslag, motsvaras de här föreslagna beloppen inte av några anslagsreduktioner

inom verken.

Under posten redovisas således en anslagshöjning om (1 500 -f- 40 000

+ 2 000) 43 500 kr.

Inköp och underhåll av möbler, kontorsmaskiner m. m.

Centralbyrån begär inte någon höjning av det för löpande ändamål avsedda

beloppet för möbler, kontorsmaskiner m. m.

Anslag för den nyanskaffning som erfordras främst i samband med centraliseringen

föreslås i det följande. På grund av överföringen av möbler och

kontorsmaskiner från kommerskollegium samt delvis från socialstyrelsen

erfordras emellertid även en höjning av förevarande post. Delegationen föreslår,

att anslaget höjes med 5 500 kr. för löpande underhåll samt med 1 000

kr. för hyra av kontorsmaskiner. Samtidigt torde de löpande anslagen till

kommerskollegium och socialstyrelsen kunna reduceras med 5 500 respektive

1 000 kr. Beträffande kommerskollegium bortfaller därjämte en post

om 123 000 kr., varav 90 000 kr. avser hyror för hålkortsmaskiner och resten

en ökning i anledning av modernisering av maskinutrustningen.

Bortsett från sistnämnda post, som upptages i det följande, innebär förslaget

således ingen nettoändring av medelsbehovet.

Engångsutgifter

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån .................................... 50 000

verksamhet som skall överföras från kommerskollegium (avser

frakt- och tullkostnader i samband med moderniseringen av kollegii

hålkortsanläggning) ...... 22 700

Summa 72 700

Anslag 1902/63 (förslag) .................................... 346 500

Förändring -j- 273 800

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

69

Renhållning och städning

Delegationen tillstyrker centralbyråns hemställan om ett engångsanslag

på 1 000 kr. för inköp av städningsutrustning för nya städningsområden.

Inköp och underhåll au möbler, skriv- och räknemaskiner m. m.

Centralbyrån hemställer om 17 000 kr. för inköp av bokföringsmaskin,

delvis till följd av centraliseringen. Delegationen tillstyrker denna hemställan.

— För utbyte av förslitna räkne- och skrivmaskiner hemställer centralbyrån

om ett engångsbelopp om 25 000 kr. Vid beräkningen har hänsyn inte

tagits till den överförda personalen. Delegationen räknar med att en överföring

av räkne- och skrivmaskiner skall ske från kommerskollegium och

alt en överföring av räknemaskiner kan ske från socialstyrelsen. I sammanhanget

erfordras emellertid även en viss modernisering av maskinbeståndet

och ett nytillskott på grund av den av delegationen föreslagna ökningen

av personalen. Delegationen föreslår ett engångsbelopp om 55 000 kr.

för nyanskaffning och utbyte av kontorsmaskiner utöver det belopp som

äskas av centralbyrån. Sammanlagt föreslås således för ändamålet 80 000

kr. — Centralbyrån begär ett belopp om 25 000 kr. för iordningställande av

tjänsterum för den personal som föreslagits i verkets petita. Iordningställande

av ett enmansrum har kostnadsberäknats till 1 900 kr. samt av en arbetsplats

för ett biträde i delat rum till 1 000 kr.

Delegationen föreslår, att medel ställs till förfogande för inventarier till

dels den från socialstyrelsen överförda personalen, dels den nya personal

som delegationen föreslagit och dels utbyte av cirka en tredjedel av kommerskollegii

nuvarande inventarier jämte inredning av lunchrum och korridorer.

Härför torde erfordras sammanlagt cirka 105 000 kr. utöver det av

centralbyrån begärda beloppet. Sammanlagt upptages således för ändamålet

130 000 kr.

Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. m.

Under denna punkt hemställer centralbyrån om medel till följande ändamål,

nämligen 2 500 kr. för flyttning av delar av bibliotekets samlingar till

statens biblioteksdepå, 69 000 kr. för överflyttning av vissa delar av kommerskollegii

och socialstyrelsens arkiv, 10 000 kr. för omflyttning till nytt

bokmagasin genom att centralbyråns magasin behövs för annat ändamål,

15 000 kr. för interna omflyttningskostnader i samband med överföringen

av statistiska avdelningar från kommerskollegium och socialstyrelsen samt

2 000 kr. för klipptjänst, prenuinerationsavgifter m. m. Delegationen tillstyrker

centralbyråns förslag.

Under förutsättning att det sker en total överflyttning av möbler, kontorsmaskiner

och andra inventarier från kommerskollegium samt av kontorsmaskiner,

handlingar m. m. från socialstyrelsen föreslår delegationen,

att 20 000 kr. ställes till förfogande för flyttningens genomförande.

4. Publikationstryck, förslagsvis

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån

377 000

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

verksamhet som skall överföras från kommerskollegium ... 289 200

verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen ........ 18 100

Summa 684 300

Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 981 300

Förändring -f- 297 000

därav prisstegringar delvis från 1960/61 till 1961/62 och genomgående

från 1961/62 till 1962/63 ..................-f cirka 110 000

intermittenta publikationer ............................ -f 98 300

Det för 1962/63 föreslagna anslaget fördelar sig sålunda:

Löpande publikationer .................... 722 800

Intermittenta publikationer ................................ 109 000

Övrigt

Oförutsedda utgifter ..................................... 40 000

ökade tryckkostnader ................................... 104 500

Kostnader för reklamverksamhet............................ 5 000

Summa 981 300

För disponibla försäljningsmedel avgår vid beräkning av nettoanslag

................................................... 51 000

Nettoanslag 930 300

Löpande publikationer

Statistiska centralbyrån har i sina anslagsäskanden föreslagit samma belopp

som innevarande budgetår, 301 800 kr., eftersom de beräknade utökningarna

av vissa publikationer motsvaras av en kostnadsminskning för Statistisk

tidskrift, vilken i nuvarande form endast skall utkomma under budgetårets

första hälft.

Statistiska centralbyrån avses under budgetåret 1962/63 från kommerskollegium

övertaga årspublikationerna Handel, Industri, Bergshantering och

Sjöfart samt publikationerna Månads- och Ivvartalsstatistik över handeln.

Kommersiella meddelanden beräknas upphöra från och med utgången av år

1962 samt under det sista halvåret utges av statistiska centralbyrån.

Kommerskollegii anslag 1961/62 för de nämnda publikationerna uppgår till

289 200 kr. Härvid har beräknats 12 800 kr. för Industri och 5 500 kr. för

Bergshantering, 9 200 kr. för Sjöfart, 201 000 kr. för handelsstatistikens skilda

delar och 60 700 kr. för Kommersiella meddelanden, inklusive Kkonomisk

översikt. Anslaget torde, med undantag för Kommersiella meddelanden, i huvudsak

vara dimensionerat med utgångspunkt från 1960/61 års prisläge.

Det motsvarar vidare vad gäller de tre förstnämnda publikationerna den omfattning

dessa hade nämnda år. För handelsstatistiken har medel därutöver

beviljats för en ny kvartalspublikation. För publikationerna Industri och

Bergshantering har kollegii statistiska byrå beräknat kostnaderna för 1959

års berättelser, vilka torde komma att belasta innevarande budgetårs anslag,

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

till 55 500 kr., medan kostnaderna för 1960 års berättelser beräknats till

72 000 kr., vilket belopp upptagits för 1962/63. Kostnadsökningen är en följd

bl. a. av en automatisk utvidgning av tabellerna till följd av de nya nomenklaturerna.

Vad beträffar publikationen Sjöfart bär kostnaderna beräknats

öka till 10 200 kr. på grund av viss fullständigare redovisning. I fråga om

handelsstatistiken förutses en höjning av kostnaderna till 203 500 kr. som

följd av en automatisk utökning av materialet. Bortsett från Kommersiella

meddelanden beräknar delegationen således kostnaderna för de från kommerskollegium

överförda publikationerna under budgetåret 1962/63 till

285 700 kr. exklusive kompensation för prisstegringar från 1961/62 till

1962/63.

Publikationen Konsumentprisindex, som centralbyrån övertar från socialstyrelsen,

beräknas under budgetåret 1961/62 ha kostat 3 100 kr., vilket

belopp, bortsett från prisstegringar, delegationen anser vara tillräckligt även

för 1962/63.

I fråga om tidskrifterna har kostnaden för Kommersiella meddelanden

inklusive Ekonomisk översikt under första halvåret 1962/63 beräknats till

48 600 kr., varvid inräknats prishöjningar fram till 1961/62, förut berörda

utvidgningar samt viss ytterligare ökning föranledd av föreslagen ny korttidsstatistik.

För den nya tidskrift, Allmän månadsstatistik, som skulle utges från och

med kalenderåret 1963 samt serien Aktuell statistik, exklusive publikationen

Konsumentprisindex, äskar delegationen medel motsvarande de beräknade

kostnaderna under ett halvår för Kommersiella meddelanden, 48 600

kr., för Sociala meddelanden: Statistisk information 15 000 kr. samt för de

ur Statistisk tidskrift borttagna delarna 20 000 kr. eller sammanlagt 83 600

kr. Efterhand anses en avsevärd besparing komma att uppnås genom tidskriftsomläggningen.

För löpande publikationer föreslår delegationen sålunda sammanlagt

(301 800 -f- 285 700 + 3 100 + 48 600 -f- 83 600) 722 800 kr. exklusive kompensation

för prisstegringar. Här har hänsyn heller inte tagits till de besparingar

som kan uppstå i samband med att en del publikationer kan komma

att tryckas enligt offsetmetoden. Anslagsposten till publikationstryck vid

kommerskollegium anses samtidigt kunna reduceras med 289 200 kr. och

motsvarande anslag vid socialstyrelsen med 18 100 kr.

Intermittenta publikationer

Centralbyrån har beräknat medelsbehovet till 109 000 kr., vilket innebär

en ökning med 98 300 kr. Delegationen tillstyrker centralbyråns förslag.

övrigt

Hit hänföres dels oförutsedda utgifter, dels utgifter för ökade tryckkostnader,

för vilket ändamål för 1961/62 anvisats 30 000 respektive 34 500 kr. Centralbyrån

föreslår oförändrat 30 000 kr. för oförutsedda utgifter. Till ökade

tryckkostnader föreslår verket ytterligare 38 000 kr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

Delegationen föreslår en höjning av centralbyråns anslag med dels 10 000

kr. för oförutsedda utgifter, dels 32 000 kr. för av prisstegring förorsakad

kostnadsökning för de från kommerskollegium och socialstyrelsen överförda

publikationerna.

Under posten äskas således sammanlagt (64 500 -f- 38 000 -f- 10 000 -)- 32 000) 144 500 kr.

Vidare föreslår statistiska centralbyrån i petita en ökning om 5 000 kr. för

reklamverksamhet m. m. av det belopp verket får tillgodogöra sig ur posten

Särskilda uppbördsmedel: Försäljningsmedel för publikationer och därutöver

så stor del av försälj ningsmedlen som svarar mot upplageökning.

Kommerskollegium har i sin statskrivelse för sin del föreslagit, att motsvarande

inkomstpost minskas med 6 000 kr. genom minskade försäljningsintäkter

av de statistiska publikationerna. Delegationen föreslår, att ifrågavarande

belopp upptages som ökning av centralbyråns post Särskilda uppbördsmedel.

5. Övriga utgifter, förslagsvis

a) Bibliotekets (vid centralbyrån) underhåll, förslagsvis

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån................................ 12 000

Anslag 1962/63 (förslag) ................................ 17 000

Förändring -j- 5 000

Centralbyrån begär en ökning med 5 000 kr., avseende bindning av böcker.

För socialstyrelsen och kommerskollegium ingår motsvarande kostnader i

den under övriga expenser upptagna delposten till bokinköp, bindning av

böcker och handlingar m. fl. ändamål. En viss del — förslagsvis 1 500 kr. —

av det under nämnda delpost angivna beloppet torde få avse medel för underhåll

av centralbyråns bibliotek.

b) Ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning, förslagsvis

Anslag 1961/62

statistiska centralbyrån .............................. 647 000

från omkostnadsanslaget bekostad verksamhet som skall

överföras från kommerskollegii hålkortssektion ........ 143 300

verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen...... 700

verksamhet som skall överföras från konjunkturinstitutet 20 000

Summa 811 000

Anslag 1962/63 (förslag) .............................. 1 786 000

Förändring -|- 975 000

Därav för engångsbehov 226 000

Anslaget för 1962/63 är avsett att täcka dels statistiska centralbyråns äskanden,

dels maskinbearbetningskostnaderna för den överförda statistiken,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

73

dels de kostnader som kommer att falla på centralbyråns maskinbearbetningsanslag

till följd av den föreslagna omläggningen av arbetet med utrikeshandelsstatistiken

samt i anslutning därtill omläggning av det tekniska

beräkningsarbetet för pris- och volymindex för utrikeshandeln vilken enligt

proposition 1960: 104 skall överföras till centralbyrån.

Statistiska centralbyrån har i sina petita för 1962/63 föreslagit en ökning

av förevarande anslagspost med 253 000 kr. till 900 000 kr. Härvid har inte

medräknats medelsbehovet för de maskinbearbetningar som kommer att falla

på verket vid förut berörda överföringar. För vissa av de projekt som orsakar

den angivna ökningen får centralbyrån enligt regleringsbrevet laga i

anspråk ytterligare 117 500 kr. av anslagsposten för 1961/62.

Enligt föreliggande förslag skall kommerskollegii statistiska byrå inklusive

hålkortssektionen överföras till statistiska centralbyrån den 1 juli 1962.

Hålkortssektionens verksamhet kommer således att belasta centralbyråns

anslag för maskinbearbetningar.

I det för 1961/62 beräknade anslaget för kommerskollegii hålkortssektion

ingår inte personalkostnaderna, emedan dessa hos kommerskollegium förts

under avlöningsanslaget.

Statistiska centralbyråns maskincentral är anslagstekniskt utformad som

en affärsdrivande enhet, och kostnaderna för verksamheten skall täckas med

inkomster av denna. Sålunda debiteras såväl statistiska centralbyrån i övrigt

som andra kunder för utförda arbeten.

Det förut redovisade anslaget för kommerskollegii hålkortssektion täcker

även med bortseende från personalkostnaderna inte statsverkets hela kostnad

för verksamheten. I summan ingår sålunda inte arbetsgivarbidrag till

allmänna sjukförsäkringen, pensionskostnader och lokalhyror.

Därtill kommer vissa smärre kostnader för hålkortssektionens verksamhet,

vilka inte kunnat särskiljas för denna och därför inte ingår i det i det

föregående angivna beloppet. De angivna utgiftsposterna samt personalkostnaderna

måste täckas med anslagsposten för maskinbearbetningar vid en

överföring av dessa från kommerskollegium till centralbyråns maskincentral.

Mot den ökning av maskinbearbetningsposten som betingas av att denna

måste dimensioneras så att personalkostnaderna täcks står en avdragspost

på avlöningsanslaget. Inte heller medför inräknandet av de förstnämnda

utgiftsposterna i maskinbearbetningsanslaget någon real förändring i statsverkets

kostnader för berörda verksamhet då de här ifrågavarande beloppen

eljest belastar andra anslag.

Delegationens beräkning ger vid handen att ett pålägg på cirka 30 procent

erfordras på de medel som beräknats för sektionen för att samtliga vid

maskincentralens debitering beaktade kostnader skall täckas. Delegationen

har till de redovisade omkostnaderna för kommerskollegii hålkortssektion

lagt kostnaderna för sektionens personal i vilken har inkluderats viss för

permanenta arbetsuppgifter erforderlig personal, bekostad med medel ur

kollegii anslag Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska byrån. Till

summan av dessa poster (143 300 -f- 195 700 = 339 000 kr.) har sedan lagts

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungi. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

30 procent, och beloppet har sålunda beräknats till avrundat 440 000 kr.

Hänsyn har ej kunnat tagas till de rationaliseringsvinster som kan beräknas

komma att uppstå genom att överföringen möjliggör utnyttjande av fördelarna

med en större produktionsenhet.

Delegationen har tillstyx-kt en överföring av vissa delar av arbetet med

utrikeshandelsstatistiken från generaltullstyrelsen och ett införande i samband

härmed av elektronisk databehandling i bearbetningsprocessen. Den

föreslagna omläggningen, vilken även påverkar den tekniska utformningen

av beräkningarna av pris- och volymindex för utrikeshandeln, har beräknats

medföra kostnader för arbeten vid maskincentralen, nyssnämnda indexberäkningar

inkluderade, om sammanlagt 445 000 kr. I detta belopp

ingår dels engångskostnader för genomförandet av omläggningen med

150 000 kr., dels kostnader för bearbetning av statistiken under perioden

januari—maj 1963 med 245 000 kr., dels reservmedel för täckande av merkostnader

vid eventuell fördröjning av övergången till databehandling med

50 000 kr.

Generaltullstyrelsens anslagsbehov för personal och maskiner minskar

budgetåret 1962/63 till följd av den föreslagna överföringen. Styrelsen har

inte nu kunnat precisera personalminskningarna men har i sin statskrivelse

räknat med minskade maskinhyror från den 1 april 1963. Anledningen

till att minskningen av styrelsens medelsbehov kan beräknas bli av begränsad

omfattning budgetåret 1962/63 är att arbeten på statistiken för 1962,

vilken i huvudsak ej påverkas av omläggningen, kan förutses komma att

fortgå inom tullverket under förra delen av år 1963.

Delegationens förslag innebär, att anslagsposten Ersättningar till maskincentralen

för hålkortsbearbetning beräknas till 1 786 000 kr, fördelat på föl
-

jande poster:

Statistiska centralbyråns egna äskanden .................... 900 000

Kostnader för från kommerskollegii statistiska byrås hålkorts
sektion

överförda maskinbearbetningar .................. 440 000

Kostnader för bearbetning av socialstyrelsens årliga bostadskost
nadsundersökningar

.................................... 1 000

Engångskostnader för omläggning av bearbetningen av tullsta
listiken

till centralbyråns maskincentral .................. 150 000

Bearbetning under ett halvår av utrikeshandelsstatistiken på

centralbyråns elektroniska datamaskinanläggning .......... 245 000

Reserv för fördyrad bearbetning av utrikeshandelsstatistiken

på grund av eventuell försening i övergången till elektronisk

databehandling......................................... 50 000

c) Ersättning till utredningsinstitutet för intervjuundersökningar, förslagsvis
Anslag

1961/62

statistiska centralbyrån (avser arbetskraftsundersökningar) 500 000

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962 75

verksamhet som skall överföras från socialstyrelsen (avser

prisinsamling till konsumentprisindex) .................. 165 000

Summa 665 000

Anslag 1962/63 (förslag) .................................. 715 000

Förändring + 50 000

Under denna post begär statistiska centralbyrån 550 000 kr. för arbetskraftsundersökningar,

vilket innebär en ökning med 50 000 kr. på grund av

pris- och löneökningar.

Kostnaderna för prisinsamlingen till konsumentprisindex och för den

därtill knutna hyresundersökningen beräknas för budgetåret 1962/63 till

sammanlagt 165 000 kr., vilket innebär oförändrat anslagsbehov. Socialstyrelsens

anslag kan reduceras med motsvarande belopp.

d) Förnyelse av stickprovet för arealinventeringarna m. m., förslagsvis

Denna post föreslås av delegationen förflyttad till anslaget för särskilda

undersökningar.

e) Kostnader för ny telefonväxel, förslagsvis

Statistiska centralbyrån hemställer om ett anslag om 119 300 kr. för installation

av en ny telefonväxel. I samråd med bl. a. byggnadsstyrelsen har

centralbyrån funnit det mest ändamålsenligt att vid ett växelutbyte dimensionera

den nya anläggningen så att den även i fortsättningen kan gemensamt

betjäna de nuvarande lokalerna för sjöfartsstyrelsen, liandelslicensnämnden

och centralbyrån. Delegationen tillstyrker förslaget.

C. Statistiska centralbyrån: Utrustning av offsettryckeri, reservationsanslag

Nytt anslag 1962/63 (förslag) .......................... 125 000 kr.

Statistiska centralbyrån har i sin statskrivelse framlagt förslag om inrättande

av ett offsettryckeri. Övergången från boktryck till offsettryck motiveras

framför allt av att offsetmetoden är snabbare och billigare. Centralbyrån

räknar med att offsettryck skall kunna begagnas för ett material som

beräknas omfatta en årlig mängd av 5 000 sidor jämte visst blankettryck.

Detta skulle innebära, att man övergår till offsettryck i fråga om ungefär

hälften av vad som nu publiceras i boktryck och praktiskt taget allt som

nu utges i form av stenciler i den mån dessa är avsedda att nå en mera

avsevärd spridning. Kostnaden för utrustning av offsettryckeriet beräknas

till 80 000 kr. För att — under förutsättning av drift i ett skift — kunna

utnyttja en dylik anläggning till full kapacitet beräknas approximativt,

att det krävs tio personer, varav en tryckeriutbildad föreståndare, fyra kvalificerade

maskinskriverskor samt fem personer för skötsel av olika arbetsuppgifter

i samband med själva tryckningen. Materialkostnaderna har upp
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

skattats till 75 000 kr. om året, varav 50—60 000 kr. för papper och resten

för plåtar, färg, färgband, inköp av fotografiska plåtar utifrån m. in. Centralbyrån

framhåller, att flera statliga myndigheter, däribland arbetsmarknadsstyrelsen

och luftfartsstyrelsen, redan anskaffat offsetanläggningar. Centralbyrån

har i frågan hört statskontoret, som förklarat sig ej ha någon erinran

mot att ett offsettryckeri inrättas hos centralbyrån.

Centralbyrån hemställer, att för ändamålet anvisas ett reservationsanslag

på 125 000 kr., varav 100 000 kr. avses för investeringar och 25 000 kr. för

att avlöna offsetanläggningens chef m. m. under uppbyggnadsskedet. För

bestridande av driftutgifterna för anläggningen föreslås medel få disponeras

dels från anslagsposten till publikationstryck och dels från delposten till

övriga expenser.

Enligt centralbyråns uppfattning bör verksamheten vid offsetanläggningen

vara affärsdrivande och lönesättningen delvis beroende av marknadsläget.

Anläggningen anses lämpligen böra placeras inom den administrativa

enheten, varvid dennas företagsekonomiska expertis vid behov kan utnyttjas

för driftekonomiska beräkningar.

Delegationen, som tillstyrkt inrättandet av det föreslagna tryckeriet, föreslår,

att anslaget upptages till äskat belopp.

D. Statistiska centralbyrån: Kostnader för offsettryck, förslagsanslag

Nytt anslag 1962/63 (förslag) .............................. 1 000 kr.

Centralbyrån föreslår, att anslaget skall kunna tillgodoföras belopp från

anslaget till publikationstryck och omkostnadsanslaget och utnyttjas för

täckande av driftkostnaderna för det föreslagna offsettryckeriet. Delegationen,

som tillstyrkt inrättandet av tryckeriet, föreslår att anslaget införes.

Då det kan bli fråga om att i den föreslagna nya publikationsserien Aktuell

statistik även innefatta statistik producerad inom andra statliga myndigheter

och det vidare kan visa sig rationellt att även i övrigt utnyttja

nämnda tryckeri för annat statistiskt tryck föreslår delegationen, att anslaget

även skall kunna tillgodoföras inkomster utifrån.

E. Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar, reservationsanslag

Anslag 1961/62 ......................................... 250 000

1962/63 (förslag) ................................ 1 200 000

Förändring -f- 950 000

Därav utan motsvarighet i anslag för berörd verksamhet

1961/62 ............................................... 571 000

Sammanlagt 379 000 kr. utgör överföringar av medel för motsvarande verksamhet

vid de av centraliseringen berörda verken. Dessa medel, som i vederbörande

verks stater beräknats under avlöningsanslaget och som i det

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

77

föregående avförts från respektive avlöningsanslag, fördelar sig på de olika

verken och skilda ändamål enligt följande.

Medel från socialstyrelsens avlöningsanslag motsvarande permanent

personal för levnadslcostnadsundersökningar.......... 87 000

Medel från kommerskollegii avlöningsanslag för

a) arbeten i samband med provundersökning för byggnadssta
tistik.

................................................ 20 000

b) avlöning av tillfällig personal för utvecklingsarbeten inom

statistiska byråns verksamhetsområde................... 272 000

Jämfört med de redovisade totala anslagsbehoven för här ifrågavarande

verksamhet, vilka behov sammantagna uppgår till 1 723 000 kr., innebär det

redovisade förslaget till anslag för särskilda undersökningar en nedskärning

med 523 000 kr., delvis betingad av en förutsedd förskjutning av arbeten på

området till budgetåret 1963/64.

VIII. Yttranden

Delegationens förslag till benämning av det nya ämbetsverket

har av flera remissinstanser ansetts opraktiskt, främst med hänsyn

till att benämningen »byrå» i fortsättningen enligt förslaget skall begagnas

även för i verket ingående enheter. Sålunda föreslår kommerskollegium i

stället benämningen »centrala statistikverket». Socialstyrelsen föreslår »statistikverket»

eller »statistiska centralverket». Sistnämnda förslag framföres

även av SACO, som alternativt förordar namnet »statens statistikverk».

Beträffande omfattningen av centraliseringen av den

statliga statistiken förutsätter arbetsmarknadsstyrelsen att överläggningar

kommer till stånd på ett tidigt stadium av delegationens utredningsarbete.

Styrelsen finner det därjämte viktigt att den centraliserade statistiken

upplägges under beaktande av de behov och önskemål som föreligger

inom den administrativa verksamheten och näringslivet. Styrelsen anför

vidare:

Vid uppläggningen av statistiken bör man bland annat ta hänsyn till att

de insamlade uppgifterna ofta även kan tjäna rent administrativa ändamål

på det lokala planet. Exempelvis utgör de uppgifter, som insamlas av länsarbetsnämnderna

rörande sysselsättningen inom industrin liksom för byggnadsstatistiken

och konjunkturbarometrarna viktigt material för länsmyndigheternas

planläggning. Genom denna uppläggning av statistiken undvikes

det dubbelarbete, som uppkommer om särskilda uppgifter insamlas för

att tillgodose de lokala intressena. Det är därför viktigt att det växande behovet

av uppgifter för den lokala planläggningen beaktas. Arbetsmarknadsstyrelsen

vill här också något beröra behovet av uppgifter för styrelsens utredningsverksamhet

på det lokaliseringspolitiska området. Som vägledning

vid ställningstagande till lokaliseringsfrågor och för att få lämpliga geografiska

enheter vid bedömning av näringsliv och arbetsmarknad har arbetsmarknadsstyrelsen

gjort en tätortsklassificering och indelning av landet

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

i A- och B-regioner. Varje region omfattar en centralort och den omgivande

bygd, vars befolkning från service- och arbetsmarknadssynpunkt är inriktad

mot centralorten. Denna regionala indelning har visat sig vara av intresse

även för andra myndigheter, organisationer och enskilda företag. En

förutsättning för att regionindelningen skall få avsedd betydelse är att aktuella

statistiska data av olika slag ständigt kan sammanställas för regionerna.

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens

utredningsinstitut framhåller, att en allsidig översyn av statistikens framtida

innehåll och omfattning fordras för att centraliseringen skall resultera

i den önskade förbättringen. Organisationerna och institutet ifrågasätter

härvid, om delegationen inte bort börja med denna översyn i stället för

att först skapa den organisatoriska ramen. Vidare understrykes, att endast

ett synnerligen starkt samband mellan statistikproduktionen och administrativa

uppgifter bör få motivera en fortsatt splittrad förläggning av

den statliga statistiken på vissa områden. I likhet med delegationen finner

organisationerna, att s. k. producentorienterad analys bör ges väsentligt

större utrymme i framtiden. Denna analys anses böra utföras av centralbyrån.

Däremot anses det tveksamt i vilken omfattning centralbyrån skall

svara för s. k. konsumentorienterad analys. Därjämte noterar organisationerna

och institutet med tillfredsställelse, att löne- och sysselsättningsstatistiken

överföres till statistiska centralbyrån, samt framhåller det som

önskvärt även med en överföring av bland annat bostadsstyrelsens statistik.

Vidare anföres i yttrandet:

Organisationerna och institutet delar delegationens uppfattning, att statsmakterna

explicit bör fastställa, att utanför statistiska centralbyrån producerad

statistik skall tjäna både administrativa och mera generella statistiska

syften. Centralbyrån bör härvidlag ha befogenheter att påverka insamlingens

och bearbetningens utformning samt genomföra erforderliga kvalitetskontroller.

För att underlätta statsmakternas ställningstaganden till den

statliga statistikproduktionen i dess helhet bör dessutom övervägas att ge

statistiska centralbyrån i uppdrag att yttra sig över anslagsäskanden rörande

statlig statistik producerad utanför centralbyrån.

Konjunkturinstitutet förklarar sig positivt till tanken på ett överförande

till centralbyrån av nationalräkenskaperna på årsbasis.

Däremot ställer sig statskontoret tveksamt beträffande förslaget om överföring

av arbetet med den löpande statistik, som för närvarande utarbetas

inom Industriens utredningsinstitut. Statskontoret anser, att tungt vägande

skäl — såsom möjligheter till avsevärd förenkling för uppgiftslämnarna eller

till rationalisering av materialbearbetningen -— skall föreligga, innan statsverket

övertar en statistikproduktion och de därmed förenade kostnaderna.

Socialstyrelsen finner inte den av delegationen aktualiserade överflyttningen

av socialvårdsstatistiken till centralbyrån vara någon tillfredsställande

lösning. I frågan anför styrelsen:

Inte minst med hänsyn till delegationens egna önskemål borde det vara

angeläget att tillse, att socialstyrelsen inte kommer att sakna expertis på det

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It3 år 1962

79

socialstalistiska området. Om socialvårdsstatistiken endast kommer att bli

ett litet bihang till centralbyråns rättsstatistiska avdelning, så kommer centralbyrån

att behöva expertis inom socialstyrelsen att vända sig till vid uppkommande

socialstatistiska frågeställningar av olika slag. Att det ur socialstyrelsens

egen synpunkt skulle innebära en svår nackdel att inte äga

tillgång till en avdelning med samhällsvetenskapligt skolad personal för de

olika slag av utredningar och analyser som ständigt erfordras, säger sig

självt. Om socialvårdsstatistiken helt överflyttas till statistiska centralbyrån,

kommer följden att bli, att sådana utredningar måste göras inom de skilda

vårdbyråerna av personal som i stor utsträckning saknar förutsättningar

att syssla med detta slag av arbetsuppgifter.

Kommerskollegium framhåller beträffande de statistiska undersökningar

som kan komma att verkställas inom kollegium efter centraliseringens genomförande,

att dessa vanligen är så brådskande att det kan beräknas att

det inte skall finnas tid för deras utförande inom det centrala statistikverket.

Ofta kan inte heller på förhand bedömas hur omfattande en undersökning

kan komma att bli eller om flera undersökningar kan bli erforderliga. Kollegium

anför vidare:

Det ligger emellertid i kollegii eget intresse med hänsyn till verkets begränsade

resurser att, om några undersökningar skulle bli särskilt omfattande

eller mera regelbundna, upptaga frågan om deras överföring till det

centrala statistikverket. Någon mera fixerad gräns, vid vilken överläggningar

härom bör ske, synes kollegium ej böra ifrågakomma, enär det skulle kunna

få allvarliga verkningar för kollegii utredningsarbete i övrigt inom det

handelspolitiska området.

Av remissmyndigheterna ansluter sig LO, TCO och statistiska centralbyrån

i huvudsak till delegationens organisationsförslag.

LO anför bl. a. följande.

Särskilt angeläget synes vara att man på nuvarande stadium i den organisatoriska

uppbyggnaden inte alltför starkt binder sig vid byråindelningar,

vid fördelningen mellan statistikverket och utomstående i det statislisktanalysiska

arbetet eller vid sättet för publicering av olika slags statistik. I

dessa sammanhang torde mera definitiva lösningar knappast böra komma

till stånd förrän tillräckliga erfarenheter vunnits av en mera centraliserad

statistikproduktion än för närvarande och förrän statistikkonsumenternas

behov av statistiska analyser, informationer m. m. inventerats bättre än vad

som hittills varit möjligt i delegationens arbete.

Statistiska centralbyrån delar delegationens uppfattning att man nu bör

eftersträva såväl ökad planeringsverksamhet som större flexibilitet inom statistikproduktionen.

Centralbyrån anför i sammanhanget vidare:

Kravet på planering har många aspekter. I vissa fall erfordras en mycket

långsiktig planering, medan det i andra fall kan vara fråga om en planering

t. ex. från vecka till vecka. I den löpande statistiken krävs vanligen en huvudplan,

som inte ändras annat än med åtskilliga års mellanrum. Inom ramen

för en sådan plan måste dock ske en ständig detaljplanering. För tillfälliga

undersökningar blir planeringsproblemet av en annan karaktär. Huvudplaneringen

blir här mera kortsiktig, och det är vanligen inte möjligt att

successivt bygga vidare på grundval av gjorda erfarenheter.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kuntjl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

Även kravet på flexibilitet har många aspekter. Det gäller att åstadkomma

en fortlöpande anpassning till såväl konsumenternas informationsbehov som

förekomsten av nya produktionsmetoder och andra ändringar i produktionsförutsättningarna.

För konsumentbehoven gäller, att vissa av dem är tämligen

stabila över längre perioder, medan andra snabbt växlar. Man synes ha

anledning räkna med, att den senare gruppen skall öka särskilt starkt, och

att man i framtiden får möta fler och snabbare skiftningar i konsumentbehoven

än vad som för närvarande gäller. Praktiskt kan detta innebära behov

av fler specialbearbetningar av redan tillgängligt statistikmaterial och fler

specialundersökningar.

Kraven på planering och flexibilitet får många konsekvenser för valet av

organisationsform. Ett par aspekter av problematiken skall här belysas något.

Planering kontra produktion. För att verksamheten skall

kunna löpa smidigt och effektivt är det nödvändigt att planeringen och produktionen

inte kommer i ett motsatsförhållande till varandra utan i stället

ingår som integrerande delar av ett större helt. Här gäller, att det inte bara

är planeringen som skall påverka produktionen, utan det måste också ske

en påverkan i den andra riktningen, där erfarenheterna från den produktiva

verksamheten utnyttjas för en fortsatt planering. Incitament till förbättringar

måste från produktionssidan över planeringen så småningom leda

till en allt effektivare produktion. För att detta samspel skall ge största

möjliga utdelning i form av bättre och/eller billigare statistik torde det vara

nödvändigt att planeringsinsatser görs inte endast i särskilda planeringsorgan

utan på alla håll i produktionsapparaten. Det är i detta sammanhang

värt att notera, att uppslag till förändringar ofta härrör från konsumenter

och uppgiftslämnare, och att det oftast är produktionssidan som har den

löpande kontakten med dessa.

Flexibilitet kontra klar ansvarsfördelning. Vid uppbyggandet

av det nya verket maste man söka finna en ordning, där flexibiliteten

förenas med en klar ansvarsfördelning. Om man inte lyckas härmed

torde flexibiliteten i praktiken visa sig vara tämligen illusorisk.

Statskontoret finner att något ställningstagande till centralbyråns interna

organisation inte kan eller bör ske i samband med denna första etapp a\

statistikens koncentration till centralbyrån.

Statskontoret ställer sig ytterst tveksamt inför behovet av en så betydande

kostnadsökning som den av delegationen föreslagna, särskilt som ett av de

väsentligaste motiven för den beslutade omorganisationen torde ha varit att

denna skulle innebära en kostnadssänkande rationalisering. Ämbetsverket

föreslår därför, att alla möjligheter till begränsning av kostnadsökningen

tillvaratages samt anför vidare:

Statskontoret vill starkt understryka angelägenheten av att delegationen i

sina kommande organisationsförslag rörande centralbyrån redovisar kostnadsminskande

rationaliseringar som ett resultat av de nu planerade eftektivitetsfTämjande

åtgärderna. De nu redovisade merkostnaderna bör häiige
nom

avsevärt kunna nedbringas. .

Det är enligt ämbetsverkets mening angeläget att kostnadsberäkningarna

utformas så att därav framgår särkostnaderna för ifrågasatta utvidgningar

och förbättringar, liksom totalkostnaderna för utredningar av engångsnatur

och dessa kostnaders planerade belastning på olika budgetår. I erforderliga

fall bör alternativa kalkyler framläggas, om ifrågasatta kvalitetsior
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

81

bättringar innefattar skilda produktionsmetoder. De faktiskt möjliga rationaliseringsvinsterna

skulle härvid framkomma, samtidigt som statsmakterna

skulle beredas tillfälle att väga de ifrågasatta reella kostnadsökningarna

mot värdet av de anmälda behoven.

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens

utredningsinstitut framhåller det såsom särskilt angeläget, att centralbyrån

gives en sådan organisation, att planerings- och utvecklingsarbetet liksom

samordningen av statistiken lätt kan anpassas till förändrade behov. Som

grund för planeringen anses det nödvändigt att kartlägga konsumenternas

behov och undersöka hur statistiken faktiskt användes. Det ifrågasättes om

den av delegationen föreslagna organisationen är den ur olika synpunkter

lämpligaste, då produktionschefen torde få svårt att hålla ett fast grepp

om verksamheten med ett så stort antal direkt underställda organ. Denna

svårighet kan enligt organisationerna och institutet antagas öka i takt med

den fortsatta överföringen av statistik till centralbyrån. De anför vidare:

Som ett alternativ till delegationens förslag vill organisationerna och institutet

föreslå en organisationsplan enligt följande. Ämnesbyråerna delas

upp på två avdelningar, en för näringsstatistik och en för allmän statistik.

En tredje avdelning består av maskincentral, dokumentationsbyrå, en byrå

för register samt en byrå för blankettkonstruktioner, tryckeri och tryckning.

Utredningsinstitutet inordnas under avdelningen för utveckling och

samordning, eftersom ett visst funktionellt samband får anses föreligga. Vad

delegationen benämner administrativa byrån göres till en självständig enhet

och kallas administrativa avdelningen. Vcrksstyrelsen består av de fem

avdelningscheferna jämte generaldirektören. Den skisserade planen ger organisationen

större fasthet och innebär en bättre arbetsfördelning inom ledningen

varigenom verksamhetens effektivitet främjas. Organisationerna och

institutet är emellertid medvetna om nödvändigheten av att statistiska centralbyrån

snabbt får en organisation avpassad efter de nya förhållandena.

Om därför delegationens organisationsplan godlages, hemställer organisationerna

och institutet att ett dylikt fastställande icke blir definitivt utan

att frågan blir föremål för förnyat övervägande inom en snar framtid.

Socialstyrelsen finner skäl tala för att man såsom i delegationens organisationsförslag

söker skilja mellan den löpande produktionen och utvecklingsarbetet.

Styrelsen framhåller dock att en sådan uppdelning också har

påtagliga nackdelar bl. a. därigenom att alltför många trådar löper samman

hos en enda person samt att ansvarsfördelningen och ordergivningslinjerna

är oklara. Som alternativ föreslår styrelsen en organisation på fem avdelningar,

nämligen avdelning för icke-ekonomisk statistik, avdelning för ekonomisk

statistik, serviceorganen (maskincentralen, utredningsinstitutet och

dokumentationsbyrån), planerings- och samordningsavdelning och administrativ

byrå. Så länge folkbokföringsbyrån finns kvar vid verket skulle den

bilda en sjätte enhet. Med en organisation av denna typ skulle man enligt

styrelsen vinna många fördelar främst därför att antalet från varandra fristående

enheter är så mycket mindre. I särskilt yttrande har dock byråchefen

S. L. Björk tillstyrkt att centralbyrån tills vidare organiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med delegationens förslag.

Beträffande verksledningen framhåller statskontoret att verket

(i Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. iSr 113

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

inte har någon invändning mot att denna under omställningsskedet provisoriskt

utformas i huvudsak efter de riktlinjer delegationen angivit. Vid

disciplinärendens avgöranden bör enligt statskontoret även de ordinarie byråcheferna

deltaga. Frågan om styrelse för centralbyrån bör i enlighet med

delegationens förslag anstå till dess ställning kan tagas till problemet om

statistikproduktionens allmänna samordning.

Statistiska centralbyrån uttalar, att det i regel skulle vara olämpligt med

en handläggning i närvaro av 15—20 personer. Enligt verkets mening borde

såsom ett provisorium för de närmaste åren en uppdelning ske av pleniärendena

på två kategorier. Till den ena kategorin skulle räknas viktigare

frågor om organisation och arbetsordning, verkets årliga anslagsäskanden

samt andra ärenden enligt generaldirektörens bestämmande, till den andra

de övriga ärenden som enligt gällande instruktion skall handläggas i plenum.

Ärenden tillhörande den första kategorin skulle behandlas och avgöras

i närvaro av produktionschefen, planeringschefen och samtliga chefer för

byrå. Centralbyrån anför vidare:

Ärenden tillhörande den andra kategorin skulle förslagsvis behandlas och

avgöras i närvaro av produktions- och planeringscheferna. Eventuellt skulle

denna krets kunna utökas med två av Kungl. Maj :t bland verkets byråchefer

för viss tid, t. ex. tre år, utsedda ledamöter. Vid behandlingen av

ärende som berör viss byrå, torde dennas chef i allmänhet komma att fungera

som föredragande. Även när så inte är fallet, bör han beredas tillfälle

att yttra sig, vilket kan möjliggöras genom förhandscirkulation av föredragningslistor,

förslag till beslut o. dyl.

Socialstyrelsen finner det inte vara lämpligt att koncentrera verksledningen

till tre personer. Med hänsyn till arten av verksledningens viktigaste

funktioner anser styrelsen det vara en fördel att ytterligare personer med

olika slag av kunskaper deltar i ärendenas behandling till ett antal av förslagsvis

högst sju. Besluten bör enligt styrelsen fattas kollegialt med utslagsröst

för verkschefen.

Oavsett om statistiska centralbyrån organiseras enligt delegationens förslag

eller ej anser Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund

och Industriens utredningsinstitut att den administrative chefen bör ingå

i verksledningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att det med hänsyn till centralbyråns

alltmer påtagliga ställning som serviceverk åt olika statliga myndigheter

synes lämpligt, att denna erhåller en styrelse, vari några av dessa

myndigheter blir representerade. I fall där endast en eller ett par statliga

myndigheter är att betrakta som viktigare konsumenter anser styrelsen att

särskilda arbetsgrupper bör inrättas med representanter för dessa myndigheter

och för centralbyrån.

Delegationens förslag om inrättande av en särskild tjänst som produktionschef

tillstyrkes av statistiska centralbyrån som anför:

Det måste anses uteslutet att verkschefen i en centraliserad organisation,

där vidgad funktionell arbetsfördelning ställer ökade krav på teknisk sam
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1(162

ordning av produktionsprocessen, skall kunna få tid att engagera sig i den

löpande verksamheten på samma sätt som för närvarande. En avlastning

av vissa arbetsuppgifter måste ske och förslaget att åstadkomma detta genom

införandet av en särskild tjänst som produktionschef synes erbjuda

en möjlig lösning. I betänkandet preciseras endast några av produktionschefens

arbetsuppgifter närmare, men till de övriga synes bl. a. kunna höra

att handha den löpande samordningen mellan ämnes- och servicebyråer,

att godkänna rapporter för tryckning, att slutgiltigt handlägga anställningar,

befordringar och löneplaceringar m. in. för vissa lägre befattningar och

mellangradstjänster, att besluta om vissa anskaffningar och utanordningar

m. m.

Däremot avstyrkes förslaget om produktionschef av socialstyrelsen samt

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens

utredningsinstitut, vilka samtliga föreslagit, att dennes funktion delas av

flera avdelningschefer.

Även statskontoret avstyrker och anför i huvudsak följande:

Statskontoret anser det icke lämpligt, att definitiv ställning redan nu tages

till de ämnesinriktade arbetsenheternas framtida utformning och antal.

Statistikens centralisering är avsedd att åvägabringa stordriftens och

den funktionella specialiseringens fördelar. Det är således inte endast en

fråga om ett utnyttjande av de möjligheter som elektronisk databehandling

och andra tekniska hjälpmedel erbjuder utan även om en rationalisering av

andra moment i statistikproduktionen. Någon närmare utredning härom har

delegationen ej redovisat. Det torde icke heller vara möjligt att göra en sådan,

förrän konsekvenserna av överarbetningarna av de olika arbetsrutinerna

kan överblickas. Den omdaningsprocess som statistikproduktionen

sålunda står inför i anslutning till den påbörjade centraliseringen torde därför

kunna komma att bl. a. medföra, att nu föreslagen utformning av basorganisationen

med ämnesbyråer efter en genomförd rationalisering behöver

väsentligt omgestaltas. Den organisatoriska lösning man härvid kan komma

att stanna inför kan med hänsyn bl. a. till kravet på statistikens integration

innebära att antalet statistikproducerande enheter reduceras. En ökad

grad av funktionell utformning av verksamheten kan även leda till samma

resultat. Vid minskat antal enheter är det icke osannolikt att den samordnande

ledningen kan utövas direkt av verkschefen och att särskild produktionschef

sålunda icke kommer att erfordras. Att nu inrätta en befattning

som chef för statistikproduktionen kan därför komma att verka hindrande

vid de framtida slutliga ställningstagandena. Det är dock ej blott överväganden

kring de framtida förhållandena som gjort att statskontoret ställer

sig tveksamt till förslaget att en produktionschefstjänst inrättas, utan en

mycket starkt bidragande orsak härtill är även den närmast förestående

verksamhetens karaktär vid ämnesbyråerna. Under den stundande omställningsperioden

torde den löpande verksamheten av naturliga skäl till att

börja med fortgå i stort sett som tidigare, för att parallellt med denna den

önskade rationaliseringen och samordningen av statistikproduktionen skall

kunna förberedas. Behovet av samordning av den löpande verksamheten

mellan ämnesbyråerna torde härvid ej vara särskilt accentuerat. I stället

torde resurserna få sättas in på den planerade omdaningen och anpassningen

av statistiken. Samordningen torde därvid huvudsakligen komma att avse

statistikens utformning i det rationaliserade skicket. Sådana åtgärder som

att med gemensam nomenklatur, integrerad databehandling, lämplig registervård

m. m. söka effektivisera produktionen torde härvid vara aktuella.

Of Bihang till riksdagens protokoll lVGI. 1 samt. Xr 113

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Statskontoret ser därför den i dagens läge nödvändiga samordningen som

ett delproblem rörande statistikens effektivisering. Denna senare verksamhet

måste enligt statskontorets uppfattning falla helt inom ramen för ett

planeringsorgans arbetsområde liksom rationaliseringsarbetet avseende verket

i dess helhet. Härutinnan är statskontoret helt ense med delegationen.

Något behov av särskild produktionschef torde av här anförda skäl f. n. ej

föreligga, varför statskontoret avstyrker förslaget att sådan befattning nu

inrättas.

Flertalet remissorgan — bland dem statistiska centralbyrån — har tillstyrkt

delegationens förslag angående inrättande av en särskild planerings-

och samordningsavdelning.

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens

utredningsinstitut framhåller, att, genom inrättandet av en sådan avdelning,

lättare kan erhållas den överblick och den allsidiga planering, som är nödvändig

vid en rationell och effektiv statistikproduktion. Dessa remissinstanser

påpekar i sammanhanget att det är angeläget att avdelningen etablerar

fasta former för samråd med forskningen samt understryker nödvändigheten

av att uppgiftslämnarnas krav beaktas vid planeringen.

I planerings- och samordningsavdelningen bör enligt statskontoret ingå

en högt kvalificerad befattningshavare, förslagsvis med lön högst i lönegrad

B 4. Härigenom skulle möjlighet skapas för verkschefen att genom

delegering av arbetsuppgifter erhålla avlastning i arbetsbördan. Det förhållandet

att behovet av personal vid avdelningen sannolikt torde bli större

under omläggningsskedet än efter det att verksamheten stabiliserats bör

enligt statskontoret beaktas vid val av anställningsform för ifrågavarande

personal. Statskontoret fäster vidare stor vikt vid att delegationen i fortsättningen

med uppmärksamhet följer planerings- och samordningsavdelningens

rationaliseringsarbete inom centralbyrån. En uttunning av ämnesavdelningarnas

personalkader anses vara att förutse, allteftersom speciella moment

skiljes ut från produktionsprocessen och sammanföres till gemensamma

funktionellt inriktade enheter. Alla möjligheter att på ett rationellt

sätt sammanföra de nuvarande ämnesavdelningarna till större enheter bör

enligt statskontoret därvid tillvaratagas, inte minst utifrån målsättningen

av statistikens integration till ett enhetligt statistiskt system.

Beträffande delegationens förslag till byråindelning ifrågasätter

LO lämpligheten av den presenterade indelningen i åtta ämnesbyråer och

anför:

Särskilt problematisk syns den föreslagna indelningen bli beträffande den

tilltänkta byrån för arbetsmarknadsstatistik, där uppgiftslämnarna utgörs

av så vitt skilda kategorier som jordbrukare, skogsföretag, industrier, handelsföretag,

samfärdselföretag, offentliga institutioner, arbetsförmedlingar,

fackförbund och enskilda arbetsgivare. Vid en särskild byrå för arbetsmarknadsstatistik

kan man inte komma ifrån, att uppgiftslämnarna till denna

byrås statistik samtidigt får att leverera uppgifter till tre eller fyra av de

övriga sju byråerna. De i samband därmed uppkommande samordningsproblemen

har tyvärr ej berörts i betänkandet men borde snarast lösas bl. a.

för undvikande av kvalitativa brister i den framtida arbetsmarknadsstati
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj:tu proposition nr 113 år 1962

85

stikcn. LO förutsätter att tillfälle inom nära framtid ges att framlägga de

synpunkter, som LO i dessa frågor har beträffande betydelsen av en arbetsmarknadsstatistik

med en för samtliga arbetsmarknadssektorer konsekvent

uPPbyggnad.

Även verksamheten vid den föreslagna byrån för industristatistik syns

komma att möta problem av motsvarande slag i och med att statistiken över

industrins vänster föreslås bli förlagd till byrån för finansstatistik, statistiken

över industrins råvaru- och färdigvarupriser bli förlagd till byrån för

handels-, samfärdsel- och prisstatistik samt statistiken över industrins sysselsättning

bli förlagd till byrån för arbetsmarknadsstatistik. Hur uppgiftslämnarnas

och konsumenternas behov av en i verklig mening samordnad

statistik för industrin skall kunna tillgodoses syns vanskligt att bedöma med

ledning enbart av det nu framlagda materialet. LO förutsätter emellertid

att dessa problem blir föremål för ytterligare överväganden under beaktande

av konsumenternas önskemål om en väl täckande och entydig statislik.

Sådana förhållanden som att t. ex. kommerskollegii nuvarande industristatistik

ger helt andra och ibland motsägande data om sysselsättningsutvecklingen

än socialstyrelsens nuvarande statistik för samma näringsgren bör

självfallet undvikas för framtiden.

Statskontoret finner att bibliotek, arkiv och upplysningsavdelningen bör

inordnas under kansliet, varvid tills vidare frågan om ändrad benämning på

avdelningen bör anstå. Även delegationens förslag att kalla de nuvarande

avdelningarna för »byråer» bör enligt statskontoret anstå till dess centralbyråns

organisation slutgiltigt bestämts. Vidare framhållcs, att ansvaret för

arkivet — åtminstone till de delar vilka är av intresse för historisk och geneologisk

forskning — bör kunna överföras på riksarkivet. Innan slutlig

ställning tages till maskincentralens inordnande i centralbyråns organisation

bör man enligt statskontoret avvakta kommitténs för maskinell databehandling

betänkande.

Delegationens förslag i fråga om tjänstestrukturen har tillstyrkts

av statskontoret och — under förutsättning att tjänsternas lönegradsplacering

inte försämras i förhållande till delegationens förslag — av statistiska

centralbyrån. Även SACO förordar att det av delegationen föreslagna

förslaget med rörliga högstlönetjänster under vissa förutsättningar skall

prövas. SACO fortsätter:

Skälet härtill är främst att man även i fortsättningen måste räkna med

en hård konkurrens med icke-statliga arbetsgivare om den kvalificerade

personal, som erfordras inom statistikproduktion. Lönesystemet måste därför

göras så flexibelt som möjligt och högstlönesystemet kan medverka härtill.

Det är dock uppenbart att de svårigheter att rekrytera och bibehålla

personal, som föreligger inom de statliga statistikproducerande organen

icke i första band är en fråga om flexibilitet i lönesystemet utan ett utslag

av det förhållandet att lönenivån generellt sett inom statlig verksamhet ligger

för lågt i förhållande till den enskilda sektorn. En allmän lönehöjning

är därför nödvändig.

En förutsättning för alt ett högstlönesystem skall kunna utgöra elt acceptabelt

alternativ till ett system med fasta ordinarie tjänster är enligt SACO:s

mening att proportionen mellan genomgångstjänster och högre tjänster

göres förmånlig. Det förslag till tjänsteförteckning som delegationen utformat

är enligt SACO:s uppfattning icke tillfredsställande. Vid en första an
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

blick ter sig delegationens förslag för budgetåret 1962/63 som en förbättring

i förhållande till vad som nu gäller inom de av omorganisationen berörda

verken. Denna förbättring är emellertid delvis skenbar.

SACO vill först erinra om alt ett ackumulerat behov av flera högre befattningar

förefinns inom de berörda verken. Som delegationen påpekar har

det förhållandet att den statliga statistikproduktionen sedan länge varit

föremål för utredning medfört att man från statsmakternas sida förhållit

sig avvaktande till myndigheternas och personalorganisationernas önskemål

om förbättrade löneförhållanden. En förbättring är sålunda nödvändig

redan av det skälet att den hittillsvarande eftersläpningen måste hämtas in.

Högstlönesystemet innesluter möjligheten att flera högsttjänster icke kommer

att besättas i sin högsta lönegrad. En jämförelse med den nuvarande

lönegradsstrukturen försvåras därför och kan strängt taget icke göras förrän

tjänsterna har innehavare och lönen därigenom bestämts. I jämförelse med

ett system med fasta lönegrader måsLe dock alltid lönegradsfördelningen i

ett högstlönegradssystem ligga på en högre nivå för att förmånerna skall

kunna anses likvärdiga. Hänsyn måste också tagas till att vikariats- och

vikariatslöneförordnanden vid ett högstlönesystem ej kan förekomma tillnärmelsevis

i den utsträckning som nu gäller i de verk, som berörs av omorganisationen.

SACO föreslår vidare, att —- utöver de av delegationen föreslagna nio nya

tjänsterna i högst Ae 26 — ytterligare sju sådana skall inrättas. Därjämte

föreslås att förslagsvis ett tiotal tjänster i högst Ae 23 utbytes mot tjänster

i Ae 24. SACO förordar vidare att möjligheter till kontraktsanställning öppnas

inom det nya verket bl. a. för samhällsvetare.

TCO finner inte de skäl delegationen anfört för införande av ett högstlönesystem

vid centralbyrån vara tillräckligt bärande. Kritik mot förslaget

om tjänstestrukturen framföres även av socialstyrelsen samt Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges industriförbund och Industriens utredningsinstitut.

De tre sistnämnda remissorganen finner förslaget obestämt och

svåröverskådligt. En närmare precisering av arbetsuppgifter och befattningshavare

anses ha varit möjlig, varvid en lönesättning av gängse typ hade

varit naturlig.

I en reservation till statistiska centralbyråns remissutlåtande har vidare

byrådirektören J. C. Hammarberg avstyrkt delegationens förslag i vad detta

avser indragning av ordinarie tjänster i lönegrad 19 och högre samt generellt

bemyndigande för centralbyrån att besluta om förflyttning till annan

avdelning även av tjänst, till vars inrättande medel anvisats under förutsättning

att tjänsten har visst innehåll.

I fråga om delegationens förslag till lönegradsplacering av speciella

tjänster har synpunkter framförts i vissa remissyttranden.

Sålunda vidhåller statistiska centralbyrån sitt i statskrivelsen för budgetåret

1962/63 framförda förslag om en höjning av tjänsten som chef för

byrån för jordbruksstatistik till B 3 under hänvisning bl. a. till att ytterligare

utvidgningar av de objektiva skördeuppskattningarna planeras. Beträffande

lönegradsplaceringen för chefstjänsterna vid byrån för rättsstatistik och vid

administrativa byrån accepterar centralbyrån tills vidare delegationens för
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

slag. Vidare föreslår centralbyrån att en tjänst som högst byrådirektör i

Ae 24 inrättas vid vardera av de två ämnesbyråer som enligt delegationens

förslag skall förestås av byrådirektör, varvid antalet tjänster som högst

förste aktuarie i Ae 23 anses böra minskas med två. Slutligen föreslår centralbyrån

i sammanhanget att ställföreträdararvode för verkschefen skall

utgå även efter omorganisationen samt att dylika arvoden även skall utgå

till ställföreträdarna för produktions- och planeringscheferna. Arvode föreslås

även utgå om några byråchefer erhåller i permanent uppdrag att deltaga

i handläggningen av verksärendena.

Även SACO förordar att tjänsten som chef för byrån för jordbruksstatistik

uppflyttas till Bo 3. Samma uppflyttning bör enligt organisationen ske av

tjänsten som chef för byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik.

Samtliga byråer bör enligt SACO därjämte förestås av en byråchef i lägst

Bo 1. Denna sistnämnda uppfattning delas även av TCO och — utom i vad

avser administrativa byrån — av byrådirektören hos statistiska centralbyrån

S. V. Högberg, som på denna punkt reserverat sig mot centralbyråns

utlåtande. Vidare har ävenledes i reservationer till centralbyråns utlåtande

dels byråchefen K. Medin ansett att tjänsten som chef för administrativa

byrån bör placeras i Bo 1, dels byrådirektören J. C. Hammarberg förordat

inrättande av en förste aktuarietjänst i lönegrad 23 för möjliggörande av utbyggnad

av kriminalstatistiken samt en uppflyttning av den ordinarie aktuarietjänsten

vid äktenskapsregistret till lönegrad 21.

Beträffande tillsätt ningsförf arandet uttalar remissorganen allmänt

önskemål om att tjänstetillsättningen sker i god tid före statistikens

överflyttning. TCO, SACO och statistiska centralbyrån föreslår att en särskild

nämnd eller kommitté inrättas för beredning av tillsättningsärendena.

SACO förordar, att kommitténs ledamöter skall utgöras av representanter

för samtliga verk, som är berörda av den nu aktuella omorganisationen. Statistiska

centralbyrån föreslår, att Kungl. Maj :t tillsätter en nämnd, som ersätter

centralbyråns plenum vid handläggningen av tillsättningsärendena.

Nämndens arbete anses böra ledas av centralbyråns chef och handläggas

enligt den för centralbyråns plenum gällande ordningen. Vid tillsättning av

tjänst på viss byrå anses dennas chef böra beredas tillfälle närvara. Verket

understryker betydelsen av att tjänstetillsättningen sker enligt allmänna

verksstadgan och centralbyråns instruktion. Särskilda inskränkningar beträffande

ansökningstid, klagorätt och dylikt synes sålunda inte böra göras.

Frågan om personalens vidareutbildning bör enligt SACO

och TCO behandlas skyndsamt. TCO förordar, att ett speciellt organ för utbildningsfrågor

inrättas. Organisationen finner vidare delegationens förslag

om överförande av arbetsuppgifter från akademiskt utbildad personal till

kanslister och biträdespersonal värt allt beaktande vid utformandet av statistikverkets

organisation.

Statistiska centralbyrån förordar, att en del av de medel, som upptagits

för anlitande av vetenskaplig expertis, används för inrättande av en professur,

knuten till det centrala statistikverket och en statistisk universitetsin
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

stitution, vars innehavare — förutom att tjäna som allmän vetenskaplig rådgivare

— även bl. a. skulle organisera vidareutbildning och praktikantt jänstgöring.

Konjunkturinstitutet framhåller, att institutets personal ständigt måste

hålla sig väl förtrogen med den ekonomiska statistikens innehåll, kvalitet

m. m. för att kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt. Institutet anför

vidare:

Hittills har upplärningsprocessen helt naturligt varit integrerad med institutets

nationalräkenskapsarbete. Vid en eventuell överföring av detta arbete

till centralbyrån får man finna andra former för sådan utbildning, exempelvis

att särskilda kurser anordnas för detta ändamål eller att eventuellt viss

del av praktikanttjänstgöringen för institutets personal förläggs till centralbyrån.

Vid avvägning av institutets resurser måste hänsyn las till behovet

av sådan personalutbildning liksom till de resurser som behövs för att kontinuerligt

och aktivt följa utvecklingen inom den ekonomiska statistikens

område. — Vidare måste möjligheter skapas för att en sådan utbildning

praktiskt kan komma till stånd. Detta torde också vara helt i linje med betänkandets

intentioner i fråga om vidareutbildning av personal.

Beträffande det av delegationen föreslagna programmet för särskilda

undersökning ar framhåller statskontoret att verket — med hänsyn till

bristen på kvalificerade statistiker och ekonomer — inte kan tillstyrka en så

betydande ökning av medelsanvisningen härför. Möjligheterna att i kostnadsbesparande

syfte utsträcka anpassningsarbetet till en längre tidrymd bör enligt

verket beaktas.

Statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen och SACO understryker

vikten av att ett akademikerregister kommer till stånd. SACO anför

r

Inte minst i samband med arbetsmarknadsprognoser har det visat sig föreligga

ett starkt behov av förteckningar över skilda utbildningsgrupper. Utan

en noggrann kännedom om olika utbildningsgruppers storlek och sammansättning

saknas möjlighet att utföra användbara prognoser. Varje arbetsmarknadsprognos

måste därför föregås av en noggrann kartläggning av den

utbildningsgrupp som prognosen avser. 1960 års folkräkning lämnar en enastående

möjlighet att göra en sådan kartläggning för de grupper som har

en särskilt lång utbildningstid. Med hjälp av statistiken över högre studier

kan det sålunda upprättade registret successivt aktualiseras. Förutom att

man härigenom sparar mycket arbete vid kommande prognosundersökningar

kan genom registret undersökningar göras som det förutan ej vore praktiskt

genomförbara.

Statistiska centralbyrån hemställer, att 25 000 kr. anvisas för färdigställande

av programmering av den utvidgning av statistiken över högre

studier, varom förslag framlagts av en kommitté inom universitetskanslersämbetet.

Beträffande statistikens inriktning och omfattning har

ett flertal remissinstanser uttalat sig.

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens

utredningsinstitut påpekar det angelägna i att lager- och orderstat i
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

89

s t i k bygges ut liksom även att en förbättring av produktionsindex

samt löne- och sysselsättningsstatistik kommer till

stånd. Remissorganen framhåller därjämte att det är angeläget att alla möjligheter

tillvaratages att lägga ned mindre väsentlig statistik med hänsyn

främst till de kostnader som åsamkas uppgiftslämnande företag. Vidare anses

det angeläget att det system för budgetering och löpande

driftskontroll, som föreslagits av delegationen, snarast genomföres.

Sistnämnda systems införande tillstyrkes även av statskontoret.

Kommerskollegium understryker angelägenheten av att såväl statsmyndigheternas

som näringsföretagens och näringsorganisationernas intressen

av att näringsstatistiken så snabbt som möjligt anpassas till utvecklingen

inom näringslivet blir tillgodosedda, liksom också kraven på

statistikens utformning efter nya ekonomiska och statistiska forskningsresultat.

I anslutning till de av delegationen framlagda förslagen beträffande överflyttningen

av konsumentprisindex uttalar socialstyrelsen som sin

åsikt att större resurser än för närvarande inte bör ägnas åt denna statistikgren.

Organiserandet av ett centralt och komplett företagsregister utgör

enligt Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och

Industriens utredningsinstitut en av statistiska centralbyråns viktigaste och

mest brådskande uppgifter. Därjämte tillstyrker remissorganen att en total

företagsräkning kommer till stånd. Riksförsäkringsverket har inte någon

erinran mot att verkets arbetsgivaruppgifter i befintligt skick utnyttjas

för uppläggandet av en stomme till ett företagsregister och för registrets

framtida underhåll. Verket förutsätter då, att endast de uppgifter, som erfordras

för avgiftsdebiteringen, efterfrågas på blanketterna samt att uppgifterna

till företagsregistret får lämnas av verket på sådant sätt och vid

sådan tid att debiteringsarbetet inte störes eller fördröjes. Verket erinrar

om att i arbetsuppgifterna ingående tids- och löneuppgifter m. m. faller under

bestämmelserna i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar, varför sekretessfrågan måste ägnas uppmärksamhet.

Vissa remissmyndigheter har framlagt synpunkter rörande publicerings-

och informationsfrågor.

Sålunda anför arbetsmarknadsstyrelsen, att statistiken bör offentliggöras

så snabbt som möjligt. Bearbetningsresultaten bör enligt styrelsen tillhandahållas

konsumenterna så fort resultaten framkommer. Vidare bör fortlöpande

sammanställningar av det slag som återfinnes exempelvis i Kommersiella

meddelanden i vidgad omfattning publiceras av centralbyrån.

Statskontoret tillstyrker delegationens förslag rörande tidskrifterna och

det statistiska trycket i övrigt, men uttrycker en förhoppning om att statistikens

effektivisering framdeles också kommer att återspeglas i en bättre

balans mellan kostnader för och intäkter av det statistiska trycket.

Kommerskollegium framhåller, att kollegium efter överföringen bör kunna

räkna med att statistikverket beaktar önskemål om sådana specialsam
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kanyl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

manställningar in. m. som kollegium kan finna erforderliga för sin verksamhet.

Kollegium uttalar i samband härmed att, om sådan service blir avgiftsbelagd,

kollegium måste anvisas medel för ändamålet. Vidare framhålles,

att kollegium överväger att hemställa om medel för tryckning av en tidskrift

som efterföljare till de delar av Kommersiella meddelanden som inte

är av statistisk karaktär.

Information om statistikens syfte och god service med uppgifter ur densamma

finner Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och

Industriens utredningsinstitut vara av väsentlig vikt för att god kvalitet hos

primäruppgifterna skall erhållas och vara att föredraga framför uppgiftsskyldighet,

som hör användas restriktivt. Liknande synpunkter framföres

av Konjunkturinstitutet, som anför:

Enligt institutets uppfattning är en utbyggnad av konsumentupplysningen

särskilt angelägen beträffande verksamheten vid maskincentralen. För institutets

del kan man för framtiden förutse behov av att utnyttja maskinella

metoder vid bearbetning och analys i betydligt större utsträckning än

vad som hittills skett. Det är då viktigt att statistiska centralbyrån kan

ställa lämplig personal till institutets — liksom andra institutioners och

verks — förfogande för att lämna upplysningar om olika bearbetningsinetoders

för- och nackdelar, ge hjälp vid planering m. m. Att maskincentralen

skulle förfoga över tillräckliga personella resurser för att kunna lämna sådan

service är bl. a. en förutsättning för att statliga organ skall kunna följa

den i betänkandet givna uppmaningen att anlita den inom den statliga sektorn

befintliga maskinparken.

Flera remissorgan betonar vikten av en nära kontakt mellan den

statisti k producerande myndigheten, uppgiftslämn a rn

a och konsumenterna. Sålunda förordar LO, Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges industriförbund och Industriens utredningsinstitut

att fast organiserade former för ett sådant samarbete skapas. SACO förordar,

att en undersökning av frågan snarast kommer till stånd. Konjunkturinstitutet

anser, att huvudkonsumenterna av statistiken bör ges ett medinflytande

när det gäller beslut rörande prioritering av olika statistikgrenar.

Institutet fortsätter:

Denna verksamhet förutsätter att förslag utformas för en permanent form

av registrering av konsumentönskemål. Institutet vill i detta sammanhang

erinra om det förslag till kontaktform beträffande den ekonomiska statistikens

utformning som framfördes i institutets remissyttrande över 1956 års

statistikkommittés betänkande. I detta yttrande föreslogs alt ett utskott för

nationalräkenskaper och härmed sammanhängande statistikproduktion bildades

med representanter från bl. a. statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet

och finansdepartementets ekonomiska avdelning. Därest ett sådant

utskott kunde ges en utformning som medgav att det fungerade smidigt

och effektivt kunde det möjligen även utgöra ett organ dit frågor delegerades

rörande den ekonomiska statistikens innehållsmässiga utformning

och i samband därmed allokeringen av de resurser som ställs till förfogande

för produktion av dylik statistik.

Socialstyrelsen och kommerskollegium har i sina yttranden behandlat vissa

problem för de avlämnande verken i samband med statistikens

överflyttning.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

91

Socialstyrelsen fäster uppmärksamheten på, att styrelsens byrå för löneoch

sysselsättningsstatistik under det sista år den kvarstannar inom styrelsen

kan komma att försättas i en ohållbar personalsituation, då en stor del

av den kvalificerade personalen väntas komma att söka sig till centralbyrån.

Liknande synpunkter framföres även av TCO.

Socialstyrelsen anser vidare att delegationens förslag vad beträffar personalen

för socialvårdsstatistiskt arbete innebär en alltför kraftig nedskärning.

Styrelsen finner, att det bör finnas minst sex tjänstemän med akademisk utbildning

för att avdelningen skall hinna med någonting utöver de rent löpande

arbetsuppgifterna. En överflyttning även av socialvårdsstatistiken anser

styrelsen inte heller vara någon tillfredsställande lösning. Denna bör i

stället bibehållas som en självständig byrå inom socialstyrelsen. Såsom ett

alternativ föreslår styrelsen därjämte att från styrelsens lagbyrå avskiljes

en sektion för personal- och kameralärenden varvid socialvårdsstatistiken i

stället kunde föras under denna byrå. Dock bör därvid för statistiken inrättas

en särskild byrådirektörstjänst. Mot det sistnämnda alternativet har byråchefen

E. A. G. von H of sten reserverat sig.

Styrelsen har intet att erinra mot att styrelsens avlöningsanslag i enlighet

med delegationens förslag minskas med 470 379 kr. Styrelsen ifrågasätter

dock om någon arbetsminskning för administrationen kan ske under budgetåret

1962/63. Avlöningsanslaget bör enligt styrelsen kunna ytterligare minskas

med endast 1 400 kr. till följd av att Statistisk information upphör vid

1962 års utgång. Vad omkostnadsanslaget beträffar motsätter sig styrelsen

— med hänsyn till att styrelsen finner det nödvändigt att även i fortsättningen

få disponera de genom överflyttningen friställda lokalerna — den av delegationen

föreslagna reduktionen med 3 700 kr. av delposten Bränsle, lyse

och vatten samt att delposten Övriga expenser minskas med 6 900 kr. mer

än styrelsen föreslagit. Mot den i övrigt föreslagna reduktionen har socialstyrelsen

inte någon erinran.

Kommerskollegium framhåller, att betydande olägenheter föranletts av

det förhållandet att förberedelsearbetena för överflyttningen av kollegii statistiska

byrå kommit att förläggas till en tid då byrån belastats med extraordinärt

arbete för omläggning av näringsstatistiken till nya varu- och

branschnomenklaturer. Bl. a. har en stor eftersläpning uppkommit i arbetet.

Kollegium anför vidare att byrån -— med undantag av mindre lönegradshöjningar

— praktiskt taget inte förstärkts sedan 1945 trots att dess

verksamhet utvidgats. Kollegium finner det angeläget, att det belopp som kan

erfordras för den på grund av statistikens utvidgning behövliga personalförstärkningen

upptages under sådana anslagsposter att reguljära anställningsformer

för denna personal kan användas. Kollegium anför även att

det bör kunna förväntas, att centraliseringen skall medföra, att eftersläpningen

skall kunna inhämtas utan uppskov samt att näringsstatistiken skall

kunna offentliggöras väsentligt snabbare än som varit möjligt med de resurser

som stått kollegium till buds.

Kommerskollegium finner det angeläget, att kollegium får tillgång till en

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

väl kvalificerad statistiker, vilken kan samråda med det centrala statistikverket

rörande utformningen av för kollegium erforderlig statistik och andra

hithörande frågor och som kan handha ledningen av inom kollegium förekommande

särskilda statistiska undersökningar. Denne bör enligt verket

erhålla en tjänst som byrådirektör i A 26.

Kostnaderna för den arbetsbelastning på kommerskollegii allmänna byrå

som bortfaller genom överflyttningen av statistiska byrån finner kollegium

vara betydligt mindre än vad delegationen beräknat. Det är enligt kollegium

inte rimligt, att begränsa allmänna byråns personal utöver den minskning

med två expeditionsvakter som kollegium föreslagit i sina petita. Kollegium

vidhåller därför sitt förslag att kollegii avlöningsanslag minskas med

1 701 298 kr. Vad beträffar omkostnadsanslaget har delegationen helt anslutit

sig till kollegii förslag.

Kollegium framhåller, att det är ytterst angeläget att de genom statistiska

byråns överföring ledigblivna lokalerna i fastigheten Birger Jarls torg 5 i

huvudsak får disponeras för tillgodoseende av kollegii lokalbehov. I fråga om

överföringen av inventarier och maskiner m. m. förutsätter kollegium att de

maskiner som anskaffats uteslutande för statistiska byrån överföres till statistikverket.

De inventarier i övrigt som statistiska byrån disponerar anses

böra överföras med undantag av en del äldre möbler o. d. som ingår i den

värdefulla antika möbelsamling som kollegium handhar. Kollegium utgår

från att statistiska byråns bibliotek får kvarbliva hos kollegium. Byråns arkiv

anses däremot böra överföras.

Kollegium berör i sitt yttrande även frågan om i vilken utsträckning kostnaderna

för statistiska byråns verksamhet vid övergången skall utgå från

kollegii anslag. Kollegium anser att i princip bör lönekostnaderna för personalen,

omkostnaderna och kostnaderna för kollegii avdelning för hålkortsbearbetning

bestridas från kollegii anslag i den mån de hänföra sig till liden

innan verksamheten överflyttas från kollegium. I fråga om fördelningen av

tryckningskostnaderna för publikationerna anför kollegium följande.

Från den i kollegii omkostnadsanslag ingående anslagsposten till publikationstryck

bestrides dels kostnaderna för de årspublikationer som utkommit

från trycket före övergången eller som dessförinnan färdigställts så långt

att endast häftning återstår samt dels beräknade kostnader för de sättningsoch

tryckningsarbeten för andra årspublikationer som utförts före övergången.

Tryckningskostnaderna för de statistiska månadspublikationerna samt

för tidskriften Kommersiella Meddelanden bestrides från anslagsposten i

den omfattning att beträffande var och en av dessa publikationer kostnaderna

för tolv resp. vad Kommersiella Meddelanden och Ekonomisk översikt

beträffar elva häften komma att belasta anslagsposten för budgetåret 1961/

62 och, därest överföringen av statistiska byrån till det centrala statistikcerket

skulle ske efter ingången av budgetåret 1962/63, kostnaderna för det

antal häften som motsvarar det antal månader överflyttningen förskjutes

in på sistnämnda budgetår gäldas från den för detta budgetår anvisade anslagsposten.

Beträffande kvartalsstatistiken för handeln bör tryckningskostnaderna

för fyra häften, såsom beräknats vid medelsanvisningen, bestridas

från kollegii förutnämnda anslagspost för budgetåret 1961/62 och vid en

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

93

förskjutning av övergången bör en mot förskjutningen proportionell del av

kostnaderna för tryckningen av de fyra kvartalshäftena gäldas från anslagsposten

för budgetåret 1962/63. Det förutsättes härvid att medelsanvisningen

till kollegium för sistnämnda budgetår, om statistiska byrån överföres

till det centrala statistikverket vid en senare tidpunkt än budgetårets ingång,

anpassas härefter.

Statskontoret och kommerskollegium tillstyrker delegationens förslag i

fråga om tidpunkten för statistikens överföring.

Bland de övriga frågor som behandlats av remissorganen kan följande

nämnas.

Konjunkturinstitutet har tagit upp »köproblemet» vid statistikproduktionen.

Institutet anför:

Ur institutets synpunkt är det av fundamental betydelse att den för konjunkturanalysen

behövliga statistiken kommer fram snabbt och på i förhand

fixerade tidpunkter, vilket enligt institutets hittillsvarande erfarenhet i

praktiken är svårt att uppnå. Institutet kan inte se att det genom den nu

föreslagna centraliserade organisationen automatiskt skulle bli förbättringar

i delta avseende. Snarare kan man befara att det i den nya större organisationen

uppstår flaskhalsar som ökar svårigheterna i detta avseende. Institutet

tar därför för givet att frågan om tidsbundna leveranser av statistik —- speciellt av kortsiktig karaktär — beaktas i det fortsatta utredningsarbetet

och att institutets intressen härvidlag tillgodoses. Institutet är av den uppfattningen

att det problem som man här pekat på måste vara aktuellt för alla

statistikkonsumenter, liksom även vid den interna planeringen inom statistiska

centralbyrån.

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens

utredningsinstitut anser den av delegationen avsedda genomgången av gällande

sekretessbestämmelser vara nödvändig, då dessa i vissa avsnitt inte är

ändamålsenliga och därjämte ofta svårtolkade.

TCO, slutligen, anser att delegationen i sitt fortsatta arbete bör i fråga om

den intermittenta verksamheten söka åstadkomma en jämnare sysselsättning

för den med dessa arbetsuppgifter sysselsatta personalen.

IX. Departementschefen

Verksamheten på praktiskt taget alla områden inom det moderna samhället

har behov av preciserade kvantitativa uppgifter om det aktuella läget,

om inträffade förändringar och i många fall om planer och förväntningar.

Sådana uppgifter erfordras som underlag dels för bedömning av ändamålsenligheten

av tidigare vidtagna åtgärder, dels för prognoser av olika slag

samt för nya beslut och åtgärder. Statistisk information är sålunda t. ex.

av väsentlig betydelse för kommunerna i deras bebyggelseplanering, för

statsmakterna vid utformningen av konjunkturpolitiken, vidareutvecklingen

av socialpolitiken, avvägningen av skattesystemets utformning samt planeringen

av utbildningsväsendet och sjukvården, för näringslivet i dess planering

av investeringar och avsättning, för arbetsmarknadens parter etc.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 är 1962

Ulan ett aktuellt, tillförlitligt och omfattande statistiskt underlag är en effektiv

inriktning av verksamheten på ett flertal väsentliga områden svår eller

omöjlig att uppnå.

I ett expanderande och av stark reformverksamhet präglat samhälle inträffar

fortlöpande förändringar i behoven av statistiska uppgifter. Det är

därför väsentligt att produktionen av statistik sker i sådana organisatoriska

former att en snabb anpassning kan ske till de ständigt förändrade behoven.

Statistik som inte följer med i utvecklingen utan stelnar i givna former kan

leda till förlustbringande investeringar och även i övrigt mindre ändamålsenliga

åtgärder.

Den statliga statistikproduktionen i Sverige är starkt decentraliserad, vilket

sammanhänger med att den i stor utsträckning vuxit fram som en följd

av att olika administrativa myndigheter haft behov av statistiska uppgifter

för sin verksamhet. Sedan en fortlöpande statistikproduktion införts

hos en myndighet har det legat nära till hands att dit förlägga även annan

statistik med anknytning till den redan hos myndigheten befintliga. Härigenom

har de administrativa och utredande verken och institutionerna

kommit att handha huvuddelen av den existerande statistikproduktionen.

Det har vid olika tidpunkter ifrågasatts om den nuvarande organisationsformen

är den mest ändamålsenliga. Ett antal utredningar har arbetat med

denna fråga och anvisat olika vägar att få en förbättring till stånd. Den

senaste utredningen, 1956 års statislikkommitté, föreslog en långtgående

centralisering. Principbeslut om en sådan har också fattats av 1960 års riksdag

(prop. 1960: 104; SU 84; rskr. 210). De huvudsakliga motiven för den

beslutade centraliseringen är i korthet följande.

Centraliseringen underlättar organisatoriskt de för statistikens ändamålsenliga

inriktning och utformning nödvändiga fasta kontakterna mellan producent,

uppgiftsläinnare och konsumenter samt en innehållsmässig samordning

mellan olika statistikgrenar, vilken erfordras för att eliminera dubbelarbete

och öka statistikens användbarhet för olika ändamål. Vidare

medför centraliseringen självfallet, att det blir en bestämd myndighet som

är ansvarig för statistiken. Härigenom undviks oklarhet om vem som bär

huvudansvaret för ett visst statistikområde, något som vid en decentraliserad

organisation kan verka hämmande på utvecklingen av statistiken

och dess anpassning till nya behov och ändrade tekniska förutsättningar

samt medföra en olycklig splittring av de för sådana arbeten erforderliga

personella resurserna. Centraliseringen medför även stordriftens fördelar

därigenom att till ett organ sammanföres arbetsuppgifter av sådan omfattning,

att förutsättningar föreligger för ett effektivt utnyttjande av den

specialiserade och kvalificerade personal — statistiker, systemmän etc. —

som erfordras för utveckling och användning av moderna statistiska och

andra metoder inom statistikproduktionen. Därtill kommer att en rationell

användning av de moderna databehandlingsmaskinerna i den statistiska

produktionsprocessen underlättas.

Jag vill i sammanhanget framhålla att statistikens sammanförande till en

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

95

myndighet inte omedelbart och i och för sig medför några nämnvärda rationaliseringsvinster.

För att de potentiella möjligheterna till en effektivisering

av verksamheten skall kunna förverkligas krävs särskilda insatser

för rationalisering.

Förenämnda riksdagsbeslut innebär i huvudsak, att till statistiska centralbyrån

skall överföras, under budgetåret 1962/63 från kommerskollegium

de arbetsuppgifter som nu åvilar dess statistiska byrå, från socialstyrelsen

konsumentprisindex och arbetet med levnadskostnadsundersökningar

samt från konjunkturinstitutet dess pris- och volymindex för utrikeshandeln,

under budgetåret 1963/6b de uppgifter som nu omhänderhas

av socialstyrelsens byrå för löne- och sysselsättningsstatistik och arbetsmarknadsstyrelsens

sysselsättningsstatistik samt under budgetåren 196b/65

och 1965/66 den ytterligare statistiska verksamhet varom beslut senare kan

komma att fattas. Vidare skall till centralbyrån förläggas framtida bostadsräkningar

samt, i den mån de blir av mer permanent karaktär, sparundersökningar

och konjunkturbarometrar. I sammanhanget må erinras om att

den pågående försöksverksamheten med arbetskraftsundersökningar redan

överförts till verket.

För att fördelarna med en centralisering skall kunna utnyttjas får inte

koncentrationen av statistikproduktionen till statistiska centralbyrån bli

för begränsad. Det erfordras, att statistiken i huvudsak förlägges till ett centralt

statistikproducerande verk för att dessa fördelar skall kunna tillgodogöras

fullt ut. Såsom jag framhöll i proposition 1960: 104 bör därför till

det centrala statistikverket överföras all statistik utom sådan, där ett mycket

påtagligt samband mellan statistik och administrativ verksamhet motiverar,

att förläggningen bibehålies. Denna förutsättning får vara vägledande

för bedömningen av vilken statistik det kan bli fråga om att överföra budgetåren

1964/65 och 1965/66. Motsvarande gäller beträffande förläggningen

av ny statistik. Vidare är det angeläget, att sådana statistiska data, som

framkommer vid skilda administrativa rutiner, utformas och bearbetas ej

endast med beaktande av de administrativa behoven utan även under hänsynstagande

till de krav som den statistiska användningen ställer. En samordning

i dessa avseenden är nödvändig för att kostnadskrävande dubbelarbete

skall kunna undvikas såväl för de statliga myndigheterna som för

uppgiftslämnarna.

I enlighet med riksdagens beslut inrättades delegationen för statistikfrågor

den 1 juli 1960. Denna har till uppgift att i samverkan med berörda

myndigheter planlägga den av riksdagen beslutade omläggningen av den

statliga statistikproduktionen och att även i övrigt verka för en rationell

sådan produktion samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav betingade

förslag. Vid fullgörandet av sina uppgifter bör delegationen bland annat

tillse, att statistikproduktionens inriktning och omfattning avväges med

hänsyn till de aktuella behoven och att verksamheten inom den statliga

statistikens olika grenar samordnas såväl inbördes som, i den utsträckning

detta befinnes lämpligt, med den kommunala och enskilda statistikproduk
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr il3 år 1962

tionen. Vidare har delegationen att främja den tekniska utvecklingen inom

den statliga statistikproduktionen och utbildningen av personal för verksamheten

samt att tillse att i övrigt möjligheterna till kostnadssänkande rationaliseringar

tillvaratages. Bland delegationens arbetsuppgifter ingår även

att åvägabringa en samordning av det statistiska trycket.

Delegationen har numera inkommit med förslag beträffande organisation

och verksamhet vid statistiska centralbyrån budgetåret 1962/63. Förslaget

omfattar en plan för den första etappen i den beslutade centraliseringen

och därmed förknippade organisatoriska samt anslagsmässiga förändringar

hos berörda verk under nästa budgetår.

Delegationen har inte nu tagit ställning till frågorna om de organisatoriska

formerna för samordningen mellan statistiska centralbyrån och andra statistikproducerande

myndigheter samt om utformningen av kontaktorgan för

uppföljningen av förändringarna i konsumentbehoven på det statistiska området.

I enlighet med vad jag anfört i proposition 104 till 1960 års riksdag

har delegationen härvid utgått från att den själv tills vidare bör omliänderha

dessa uppgifter. Den framtida utformningen av ifrågavarande verksamhet

får bli beroende av centraliseringens slutliga omfattning och de erfarenheter

som vinnes under delegationens fortsatta arbete.

Delegationens organisationsplan för statistiska centralbyrån,

vilken föreslås få bibehålla detta namn även i fortsättningen,

omfattar förutom verkets nuvarande verksamhet även den statistikproduktion

som enligt riksdagens beslut skall överföras till centralbyrån budgetåret

1962/63 från kommerskollegium, konjunkturinstitutet och socialstyrelsen.

Ansvaret för den överförda statistiken föreslås övergå från avlämnande verk

till centralbyrån från och med den 1 juli 1962.

Mot den föreslagna överföringstidpunkten har jag intet att erinra. Jag förutsätter

emellertid i likhet med delegationen, att tidpunkten för flyttningen

från avlämnande verk till det centrala statistikverket för varje berörd statistikgren

avpassas så, att det löpande arbetet störes så litet som möjligt. Det

bör ankomma på de berörda verken att i samråd med byggnadsstyrelsen

planlägga flyttningarna.

Delegationens förslag till benämning på det centrala statistikverket har

av flera remissinstanser ansetts mindre lämpligt, främst med hänsyn till att

ett antal i verket ingående organisatoriska enheter föreslås i fortsättningen

skola betecknas »byrå». Jag finner i likhet med delegationen, att detta förhållande

inte utgör något hinder för att ämbetsverket bibehåller sitt nuvarande

hävdvunna namn. Då härtill kommer, att detta väl motsvarar verkets

framtida funktion och motsvarande benämning användes för de centrala

statistikverken i ett flertal andra länder, tillstyrker jag, att ämbetsverket

även i fortsättningen benämnes statistiska centralbyrån.

Den till statistiska centralbyrån samlade statistiska verksamheten föreslås

av delegationen under nästa budgetår bli organiserad på sju ämnesbyråer,

en maskincentral, ett utredningsinstitut och en dokumentationsbyrå,

vilkas löpande verksamhet skall samordnas av en produktionschef,

samt en administrativ byrå, motsvarande det nuvarande kansliet, jämte en

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

97

planerings- och samordningsavdelning med ställning som stabsorgan. Därjämte

förutsattes folkbokföringsbyrån tills vidare komma att kvarligga inom

verket.

Av de föreslagna sju ämnesbyråerna motsvarar fem i huvudsak

centralbyråns nuvarande statistikproducerande avdelningar, och de övriga

utgöres av en byrå för industristatistik och en för handels-, samfärdsel- och

prisstatistik. Fördelningen har i huvudsak skett med utgångspunkt från

den principen att statistik som grundar sig på data från en viss kategori

uppgiftslämnare bör sammanföras inom en ämnesbyrå. Därutöver har i organisationsplanen

preliminärt infogats en budgetåret 1963/64 tillkommande

byrå för arbetsmarknadsstatistik till vilken skulle förläggas den statistik

inom detta område som enligt riksdagens beslut då skall överföras till centralbyrån.

Delegationens förslag beträffande statistikproduktionens fördelning på

ämnesbyråer har godtagits av remissinstanserna, ehuru i vissa fall med understrykande

av att förslaget bör betraktas som ett provisorium. Tveksamhet

har även uttryckts beträffande främst den planerade byrån för arbetsmarknadsstatistik.

Jag bedömer i likhet med delegationen som nödvändigt att centralbyrån

bar möjligheter att inom ramen för tilldelade resurser och tjänster anpassa

organisationen av sin verksamhet efter ständigt ändrade förutsättningar i

fråga om produktionsteknik och behov av statistisk information. Med hänvisning

härtill och till vissa flexibilitetsfrämjande åtgärder, som jag i det

följande föreslår, tillstyrker jag, att organisationsförslaget beträffande ämnesbyråerna

under budgetåret 1962/63 genomföres. Till frågan om den organisatoriska

formen för arbetsmarknadsstatistikens inlemmande i verket

torde ställning få tagas då resultatet av delegationens pågående utredningsarbete

på området föreligger.

I fråga om arbetsuppgifterna för de tre servicebyråerna — inaskincentralen,

utredningsinstitutet och dokumentationsbyrån — föreslår delegationen

inga större förändringar. Utredningsinstitutets nuvarande arbetsuppgift

som verkets expertorgan på stickprovsmetodikens område föreslås

dock bli överförd till den nyinrättade planerings- och samordningsavdelningen,

och ett på affärsmässig basis drivet offsettryckeri för verkets behov föreslås

bli inrättat vid den administrativa byrån, varvid en mindre offsetanläggning

vid maskincentralen kan slopas. En omfattande intern omorganisation

föreslås däremot inom dokumentationsbyrån; detsamma gäller för

övrigt även den administrativa byrån.

Delegationens förslag beträffande servicebyråernas organisation och funktioner

har genomgående godtagits av remissinstanserna med undantag av

statskontoret, som förordat att en sammanslagning av dokumentationsbyrån

och den administrativa byrån till en byrå överväges. Jag finner de av

statskontoret framförda synpunkterna vara värda beaktande och föreslår,

att dokumentationsbyrån organisatoriskt inlemmas i den administrativa byrån

som en särskild enhet. Förslaget om överförande från utredningsinsti
-

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

tutet av uppgiften att vara verkets expertorgan på stickprovsmetodikens

område kan jag tillstyrka. Jag finner vidare starka skäl tala för att enligt

delegationens förslag maskincentralens offsetanläggning ersättes med ett för

hela verkets behov avsett, på affärsmässig basis drivet offsettryckeri vid administrativa

byrån. Jag tillstyrker sålunda, att det föreslagna offscttryckeriet

inrättas. Härigenom uppnås en rationalisering av verkets publiceringsverksamhet

och dessutom inte oväsentliga tidsvinster.

Planerings- och samordningsavdelningen utgör en fastare

organiserad enhet för arbeten som tidigare bedrivits genom centralbyråns

grupp för metod- och utvecklingsfrågor, av verkets systemmän samt

med utnyttjande av bl. a. medel från anslaget för särskilda undersökningar.

Arbetsuppgifterna består till stor del av rationaliseringsarbeten av olika slag.

Verksamheten hänför sig till större och mer långsiktiga planeringsprojekt

rörande omfattning och kvalitet hos olika grenar av centralbyråns statistiska

verksamhet, till metodutveckling på såväl det rent statistiska området som

i fråga om produktionstekniken samt till samordningen mellan de skilda

statistikgrenar, som efter centraliseringen kommer att vara förlagda till

verket.

Som jag inledningsvis framhållit är det av största vikt för att statistikproduktionen

skall kunna uppfylla de berättigade krav som ställs på den i

det moderna samhället, att tillräckliga resurser står till dess förfogande för

planeringsverksamhet och utvecklingsarbeten. För att de rationaliseringar

skall kunna komma till stånd, vilka varit ett väsentligt motiv för beslutet

om centraliseringens genomförande, erfordras också investeringar i resurser

av här ifrågavarande slag. I likhet med vad delegationen föreslagit med

instämmande från remissinstanserna finner jag det därför nödvändigt, att

verket ges permanenta resurser för planering och samordning samt rationalisering

av sin verksamhet i andra avseenden. Jag tillstyrker sålunda delegationens

förslag till inrättande av en planerings- och samordningsavdelning

med av delegationen angivna arbetsuppgifter. Till frågan om personaluppsättningen

vid avdelningen återkommer jag senare.

En tablå över den av mig förordade organisationen för statistiska centralbyrån

under budgetåret 1962/63 torde såsom bilaga få fogas till detta

protokoll.

Delegationens förslag till tjänste- och lönestruktur för verket

har utformats i syfte att främja flexibiliteten i organisatoriskt hänseende.

Beträffande ämnesbyråerna har sålunda i förslaget endast de ledande

befattningarna, d. v. s. byråchefs- och byrådirektörstjänster, knutits till bestämda

byråer, medan för övriga tjänster endast det för samtliga dessa byråer

sammanlagda antalet i varje lönegrad angivits. Detta medför, att verket

får möjlighet att företaga de omflyttningar av tjänster och arbetsuppgifter

mellan byråerna som i olika lägen bedömes vara motiverade ur effektivitetssynpunkt.

I syfte att uppnå en smidig organisation har delegationen föreslagit,

att högst-lönesystemet införes för större delen av den akademiska

personalen.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 113 år 1962

99

Vissa remissinstanser har tillstyrkt och andra helt eller delvis avstyrkt

delegationens förslag rörande principerna för tjänste- och lönestrukturen

vid verket. Mot bakgrunden av vad jag tidigare anfört om den väsentliga

betydelsen av organisatorisk smidighet i verkets uppbyggnad finner jag övervägande

skäl tala för att endast chefstjänsterna skall vara fast knutna till

respektive byrå eller avdelning samt för att ett högst-lönesystem införes.

I fråga om personalresurserna i den permanenta organisationen

föreslår delegationen beträffande de arbetsuppgifter

som från och med budgetåret 1962/63 kommer att vara förlagda till åmnesbyråerna,

att anvisade medel för den del av arbetet med den objektiva skördeuppskattningen

och skördeskadeskyddets administration, som utföres inom

byrån för jordbruksstatistik, överföres från anslaget Kostnader i samband

med permanent skördeskadeskydd till centralbyråns ordinarie anslag.

Såsom förutsatts i årets statsverksproposition (IX ht., s. 88) torde den

föreslagna överföringen böra genomföras. Jag tillstyrker sålunda detta förslag.

Med hänsyn till att den nuvarande elstatistiken och ekonomiska korttidsstatistiken

inte motsvarar föreliggande behov föreslår delegationen en utvidgning

av dessa statistikgrenar, som medför ett ökat personalbehov om

åtta heltidstjänster och en halvtidstjänst. Utbyggnaden av den ekonomiska

korttidsstatistiken planeras omfatta summarisk kvartalsstatistik över investeringar

och lager i industrin och en första etapp avseende verkstadsindustrin

i en mera omfattande och genomarbetad korttidsstatistik över

produktion, order, lager m. in. I samband härmed hör enligt delegationen

Industriens utredningsinstituts beräkningar av produktionsvolymindex för

industrin övertagas av centralbyrån och institutets orderstatistik för verkstadsindustrien

blir överflödig. Institutet avser därför att lägga ned dessa

statistikgrenar under budgetåret 1962/63. I övrigt föreslår delegationen, att

bilregisterarbetet tillföres en tjänst som förste aktuarie samt befolkningsregistret

en halv kontorsbiträdestjänst. Å andra sidan inbesparas fem tjänster

genom att permanenta personalresurser inte beräknats för arbetet med

levnadskostnadsundersökningar och sju tjänster till följd av rationalisering

av nuvarande verksamhet samt övergång till elektronisk databehandling.

Sammantagna innebär delegationens förslag sålunda en personalminskning

vid ämnesbyråerna på två heltidstjänster.

Delegationen föreslår vidare, att för vissa arbetsuppgifter, som nu åvilar

akademiskt utbildad personal men som inte kräver denna kompetens, inrättas

sammanlagt fyra och en halv kanslisttjänster i A 9—13 och att samtidigt

härmed samma antal amanuenstjänster indrages. Delegationen framhåller,

att det i vissa fall kan vara lämpligt att i dessa mellanlönegrader

rekrytera personal med en viss speciell utbildning, exempelvis lantmästare

för jordbruksstatistikens behov och handelsstudenter för den ekonomiska

statistikens.

Med hänsyn till den inriktning mot mer kvalificerade arbetsuppgifter för

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

såväl den akademiskt utbildade personalen som övrig personal, som enligt

delegationens mening erfordras för att statistikproduktionen fortlöpande

skall kunna anpassas till nya förutsättningar, samt med beaktande av marknadsmässiga

förhållanden av olika slag föreslår delegationen tjänsteförändringar,

vilka totalt medför en höjning av medelsbehovet för avlöningar

till ämnesbyråernas personal på 80 000 kr.

Jag tillstyrker de av delegationen föreslagna riktlinjerna för ämnesbyråernas

verksamhet budgetåret 1962/63. Vidare förordar jag i likhet

med delegationen, att cheferna för hyrån för jordbruksstatistik, byrån för

industristatistik, byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik, byrån för

finansstalistik och byrån för befolkningsstatistik placeras som byråchefer

i Bo 1. Vad beträffar byrån för rättsstatistik och byrån för undervisningsstatislik

har delegationen föreslagit, att chefstjänsterna placeras i A 26 med

en avlöningsförstärkning om 3 600 kr. per år. Jag föreslår, att även dessa

tjänster placeras i B 1. Genom att viss oklarhet för närvarande råder om

vilken omfattning den statistiska verksamheten vid dessa byråer kommer

att få torde tjänsterna dock böra inrättas som extra.

Beträffande övriga tjänster i högre lönegrad vid ämnesbyråerna förordar

jag inrättande av följande tjänster, nämligen tio tjänster som högst byrådirektör

i Ae 26, sju som högst byrådirektör i Ae 24, 24 som högst förste

aktuarie i Ae 23 och 13 amanuenstjänster i reglerad befordringsgång. Beträffande

högst byrådirektörstjänsterna i Ae 26 har jag därvid räknat med

att av dessa placeras till en början tre på hyrån för jordbruksstatistik, tre

på byrån för industristatistik, två på byrån för handels-, samfärdsel- och

prisstatistik, en på byrån för finansstatistik och en på byrån för befolkningsstatistik.

Mitt förslag innebär bl. a., att samtliga av delegationen föreslagna

förste aktuarietjänster i Ae 21 ersättes med högst-tjänster i Ae 23.

Jag vill dock i detta sammanhang betona vikten av att den flexibilitet som ligger

i högst-lönesystemet också utnyttjas genom alt inte högst-lönegraden genomgående

tillämpas. — I det följande återkommer jag till tjänsterna i nu

ej berörda lönegrader.

Beträffande personalen vid folkbokföringsbgrån förordar jag i likhet

med delegationen, att en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 23 höjes

till byrådirektör stjänst i Ao 24 och att en tjänst som förste byråsekreterare

i Ag 21 extra-ordinariesättes. Därutöver förordar jag, att två kontoristtjänster

i A 9 ändras till tjänster som kansliskrivare i A 10. Jag vill i delta sammanhang

erinra om att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition (X ht.,

s. 252) föreslagit, att handläggningen av namnärenden från och med budgetåret

1962/63 skall överföras till patent- och registreringsverket. Jag har

därför avräknat kostnaderna för denna verksamhet i mitt statförslag för

statistiska centralbyrån för nämnda budgetår.

I fråga om maskincentralen och utredningsinstitutet innebär delegationens

förslag, som jag förut angivit, inga större förändringar. Såsom delegationen

föreslagit torde cheferna för dessa servicebyråer böra placeras som byrå
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962 101

chefer i Be 1, vilket innebär en uppflyttning av chefstjänsten vid institutet

från Ae 26.

För den administrativa byrån förordar delegationen en kraftig upprustning.

Byråns verksamhet föreslås bli organiserad på en sektion för inre

tjänster och en ekonomisektion samt med två från sektionerna fristående

förste byråsekreterartjänster i A 21, varav en för organisationsärenden och

en för personalärenden. Upprustningen betingas främst av nuvarande underdimensionering

och nytillkommande arbetsuppgifter för budgetering och

driftkontroll. Därutöver ingår kostnaderna för en omläggning av driften av

telefonväxeln i den fastighet i vilken verket är inrymt.

Beträffande dokumentationsenheten, som jag i det föregående förordat

skola ingå i den administrativa byrån, innebär delegationens förslag, att

den organiseras på fyra sektioner, nämligen bibliotek, arkiv, redaktion och informationssektion.

Till den sistnämnda föreslås bli knuten en särskild statistikservice,

avsedd att mot ersättning tillhandahålla konsumenterna specialbearbetningar

av bl. a. verkets statistik. I samband med omorganisationen

föreslås en upprustning av enhetens personella resurser, huvudsakligen

till följd av underdimensionering i nuläget. Totalt innebär delegationens förslag

en utökning vid den administrativa byrån inklusive dokumentationsenheten

med sex tjänster i högre lönegrad och 23 biträdestjänster. Härav

betingas 15 1/2 tjänster av överflyttningar från avlämnande verk. Sålunda

föreslås en nettoförstärkning med 13 1/2 tjänster. I detta sammanhang vill

jag framhålla, att de båda avdelningar i statistiska centralbyråns nuvarande

organisation som bildar den nya administrativa byrån varit underdimensionerade

främst till följd av att personalförstärkningar inte medgivits under

senare år i avvaktan på omorganisationen av statistikproduktionen.

Delegationen har föreslagit, att chefen för administrativa byrån provisoriskt

placeras i Ag 26, emedan man ansett sig inte nu kunna överblicka,

vilken betydelse budgeteringen och driftkontrollen kommer att få. Med hänsyn

till den omfattning byråns verksamhet får genom omorganisationen,

och inte minst genom att dokumentationsenheten enligt mitt förslag kommer

alt ingå i byrån, förordar jag att denna förestås av en byråchef i B 1.

Tills vidare torde tjänsten böra inrättas som extra, främst med hänsyn till

att budgeteringens och driftkontrollens framtida betydelse inte nu kan överblickas.

Jag kan tillstyrka den av delegationen föreslagna omorganisationen av

såväl byråns administrativa verksamhet som av dokumentationsenheten.

Härvid förutsätter jag, att statistikservicen kommer att bedrivas så, att den

framdeles ger åtminstone full kostnadstäckning för den därmed förknippade

servicen till konsumenterna. Chefen för dokumentationsenheten bör

vara högst byrådirektör i Ae 26, och beträffande övriga tjänster i högre

lönegrad vid byrån förordar jag inrättande av följande tjänster, nämligen

en tjänst som högst byrådirektör i Ae 24 och en i högst Ag 24, en som bibliotekarie

i Ae 23, en som högst förste byråintendent i Ae 23, tre som högst

förste byråsekreterare i Ae 23 och en i högst Ag 23, en som bibliotekarie i

7 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 113

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

Ae 21 och en och en halv amanuenstjänster i reglerad befordringsgång. Delegationen

har därutöver föreslagit en arkivarie i Ae 23 och en förste byråsekreterare

i Ae 21 för organisationsärenden. Dessa båda tjänster har jag

sålunda inte tillstyrkt.

Beträffande biträdespersonalen vid denna byrå och ämnesbyråerna beräknar

jag gemensamt en bokhållare i Ag 15, 15 kanslister i Af 9—Ae 13, en

förste biblioteksassistent i Ao 13, en kontor sskrivare i Ae 13, sju förste

kansliskrivare i A 12, till en början fördelade med en på varje ämnesbyrå,

en arkivassistent i A 11, tio kansliskrivare i A 10, en materialförvaltare i

A 10, en förste expeditionsvakt i A 9, en förste telefonist i A 9, 27 1/2 kontorister

i A 9, 74 1/2 kanslibiträden i A 7, nio expeditionsvakter i A 7 i stället

för tio enligt delegationens förslag, två telefonister i A 7 samt 100 1/2

kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Jag övergår nu till att behandla frågan om personalresurser för planerings-

och samordningsavdelningen. Delegationen föreslår vid avdelningen

följande tjänster, nämligen en som planeringschef i Bp 4, två som högst

byråchef i Be 1, tre som högst byrådirektör i Ae 26, nio som högst förste

aktuarie i Ae 23, varav fyra systemmän och en för arbete på nationalräkenskapernas

område, en som förste aktuarie i Ae 21, en amanuenstjänst samt

medel för viss fast anställd biträdespersonal. Vidare föreslår delegationen,

att under avlöningsanslaget inräknas ett belopp om 172 000 kr. för anställning

av expertis vid avdelningen mot arvode och i extra tjänster. Denna

kombination av extra ordinarie anställning och mer tillfälliga anställningsformer

föreslås för att underlätta rekryteringen av erforderliga specialister.

Medel för anställning av extra personal har stått till förfogande under

statistiska centralbyråns expertisanslag och anslag till särskilda undersökningar

samt under anslagsposten till tillfällig personal i kommerskollegiets

stat. Delegationen föreslår, att anslagsposten Ersättning till expertis,

som budgetåret 1961/62 beräknats till 260 000 kr., utgår i samband med att

planerings- och samordningsavdelningen inrättas och att från anslaget till

särskilda undersökningar, till vilket enligt delegationens förslag skall överföras

huvuddelen av kommerskollegiets anslag till tillfällig personal, avräknas

294 000 kr. Ett bifall till delegationens förslag kan under dessa omständigheter

sägas innebära en måttlig kostnadsökning.

De remissinstanser som berört frågan om inrättandet av en planeringsoch

samordningsavdelning vid statistiska centralbyrån har understrukit behovet

av att verket tilldelas resurser av här ifrågavarande slag och har i

intet fall rest invändningar mot delegationens förslag till medelsanvisning.

I det töregående liar jag tillstyrkt, att en särskild planerings- och samordningsavdelning

inrättas vid verket för att tillvarataga centraliseringens möjligheter

till en mer effektiv och kostnadsbesparande statistikproduktion.

Emellertid är jag inte beredd att tillstyrka införande av extra ordinarie

tjänster i den utsträckning delegationen föreslagit. Jag förordar sålunda

inrättande av en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1, två som högst byrådirektör

i Ae 26, åtta som högst förste aktuarie i Ae 23 (varav fyra systemmän

för arbeten i samband med utnyttjandet av elektronisk databehand
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

)ing i statistikproduktionen och en för arbeten på nationalräkenskapernas

område) och en amanuens. En särskild tjänst som planeringschef är jag

inte beredd att tillstyrka och återkommer till motiven härför vid min behandling

av delegationens förslag till verksledningens utformning. För expertpersonal

i övrigt vid avdelningen samt för biträdespersonal beräknar

jag under avlöningsanslaget 300 000 kr.

Beträffande verksledningen har delegationen inte nu lämnat något definitivt

förslag. Som jag inledningsvis framhållit har delegationen härvid utgått

från att den själv tills vidare bör bevaka samordningsfrågorna i stort.

Framtida förslag till lösning av hithörande problem får bli beroende av

centraliseringens slutliga omfattning och de erfarenheter som kan vinnas

vid delegationens fortsatta arbete.

För närvarande utgöres statistiska centralbyråns verksledning av verkschefen

jämte alla chefer för organisatoriskt fristående permanenta enheter.

Denna verksledning, som för närvarande har elva ledamöter, skulle

med bibehållande av nuvarande konstruktion budgetåret 1962/63 utökas

till femton. Delegationen bedömer en sådan verksledning vara alltför tungrodd

och förordar i stället som ett provisorium en verksledning bestående

av verkschefen samt planeringschefen och den tidigare nämnde produktionschefen.

Beträffande vissa frågor föreslås även chefen för folkbokföringsbyrån

ingå i verksledningen. Verkschefen förutsättes liksom hittills

bli ensam beslutande med i verksstadgans 23—26 §§ angivna undantag.

Frågan om verksledningens utformning sammanhänger nära med ställningstagandet

till ett inrättande av de två nya chefstjänsterna. Mot den

föreslagna befattningen som planeringschef har invändningar inte rests

från remissinstansernas sida. Beträffande tjänsten som produktionschef

har uppfattningarna däremot varit delade. Delegationen avser, att produktionschefen

skall ha till uppgift att leda tids- och kostnad splaneringen av

den löpande driften samt medverka i planeringen av verksamheten under

det närmast följande budgetåret. I anslutning härtill skall han vidare samordna

de producerande enheternas löpande verksamhet och tillse att denna

bedrives rationellt på kort sikt. Vissa remissinstanser har ansett de angivna

arbetsuppgifterna vara av sådan omfattning att det fordras mer än en

tjänsteman för att handha dem och förordat alt ämnes- och servicebyråerna

sammanförs i grupper, var och en ledd av en avdelningschef med de

funktioner inom sitt område som produktionschefen enligt delegationens

förslag skulle ha för samtliga. Statskontoret anser däremot, att det i nuläget

inte finns tillräcklig anledning att inrätta produktionschefstjänsten;

de med denna förknippade arbetsuppgifterna föreslås bli fördelade mellan

verkschefen samt planerings- och samordningsavdelningen.

Jag finner det nödvändigt, att verkschefen avlastas vissa av sina nuvarande

arbetsuppgifter. Jag är därför beredd att tillstyrka delegationens förslag

i så måtto, att jag förordar att en av de båda nya chefstjänsterna inrättas.

Eftersom det under alla omständigheter måste bli en central arbetsuppgift

för verkschefen att leda verkets långsiktiga planeringsarbete i olika av
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

seenden, finner jag det lämpligt, att centralbyrån tillföres en tjänst för avlastning

från verkschefen av vissa arbetsuppgifter i samband med den löpande

verksamheten. Jag förordar därför, att en tjänst som produktionschef

inrättas. Denna bör placeras i lönegrad Be 3. Beträffande maskincentralen

vill jag framhålla, att dess slutliga placering inom statsförvaltningen blir

beroende av de åtgärder statsmakterna kan komma att vidtaga med anledning

av databehandlingskommitténs snart föreliggande förslag. Med hänsyn

härtill bör maskincentralen inlemmas i statistiska centralbyråns organisation

på samma sätt som folkbokföringsbyrån och sålunda direkt underställas

verkschefen. Denne bör dock kunna till produktionschefen delegera samordningen

mellan verksamheten vid maskincentralen och centralbyråns

statistikproduktion i övrigt.

Remissinstanserna har i allmänhet lämnat delegationens förslag till den

provisoriska verksledningens utformning utan erinran, bortsett från de modifieringar

som följer av de berörda avvikande uppfattningarna beträffande

produklionschefstjänsten. Statistiska centralbyrån anser dock, att samtliga

chefer för byrå bör ingå i verksledningen vid behandlingen av viktigare

frågor, socialstyrelsen föreslår, att verksledningen ges kollegial form, och

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund samt Industriens

utredningsinstitut förordar, att i verksledningen skall ingå även chefen för

administrativa byrån.

Jag finner i likhet med delegationen, att frågan om verksledningen för

centralbyrån för närvarande inte bör lösas definitivt. Jag kan tillstyrka en

provisorisk konstruktion utformad i huvudsak enligt av delegationen föreslagna

principer. Liksom flera remissinstanser finner jag, att i verksledningen

bör ingå även chefen för den administrativa byrån. Jag förordar sålunda

en verksledning omfattande, förutom verkschefen som ensam beslutande

med i 23—26 §§ verksstadgan angivna undantag, produktionschefen

och chefen för administrativa byrån. Beträffande frågor av gemensam betydelse

för statistikproduktionen och folkbokföringen och i gemensamma

frågor rörande verkets personal, administration och anslagsbehov förordar

jag, att även chefen för folkbokföringsbyrån ingår i verksledningen. Med

hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande maskincentralens

ställning i organisationen förordar jag vidare, att chefen för denna skall

ingå i verksledningen vid behandlingen av frågor av sistnämnda slag och

frågor av gemensam betydelse för statistikproduktionen och maskincentralen.

Jag förordar vidare, att produktionschefen skall vara verkschefens ställföreträdare

och att till produktionschefens ställföreträdare skall utses en

av ämnesbyråcheferna. Till verkschefens ställföreträdare bör liksom hittills

utgå ett arvode om 1 800 kr. per år.

Mot den nu föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna i statistiska

centralbyrån har vederbörande personalorganisationer förklarat sig inte ha

någon erinran.

Delegationen föreslår vidare, att under avlöningsanslaget beräknas ett belopp

om 123 000 kr. för tillfälliga personalförstärkningar

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

105

m. m. för vissa regelbundet med längre tids mellanrum än ett år återkommande

statistiska bearbetningar, för arvode till en medicinsk expert som

erfordras vid bearbetningen av materialet för dödsorsaksstatistiken samt för

vissa engångsarbeten huvudsakligen sammanhängande med centraliseringen

budgetåret 1962/611. De intermittenta arbetsuppgifter det här är fråga om

utgöres av en för var tredje tvåårsperiod återkommande utvidgad bearbetning

av processtatistiken, forcerad bearbetning av fastighetsprisstatistiken

som förberedelse till 1964 års allmänna fastighetstaxering samt en vart femte

år utarbetad statistik beträffande samtliga personer som avlägger studentexamen

eller motsvarande. Jag tillstyrker, att det äskade beloppet ställes

till centralbyråns förfogande.

Jag övergår nu till att behandla delegationens förslag till omkostnadsanslag

för den till statistiska centralbyrån förlagda verksamheten.

Delegationen beräknar en höjning av anslagsbeloppet med 870 000 kr.

vara erforderlig för ntgiftsstegringar av automatisk natur betingade huvudsakligen

av ökade lokalutrymmen, tillväxt i det statistiska materialet i den

löpande verksamheten, intermittent statistik som belastar anslaget för budgetåret

1962/63 bortsett från folk- och jordbruksräkningarna, övergång till

bearbetningar med elektroniska datamaskiner samt för täckning av kostnaderna

för från kommerskollegiets hålkortssektion överförda maskinbearbetningar.

Jag kan godtaga delegationens förslag i denna del.

Delegationen föreslår vidare på grundval av en av dåvarande statens organisationsnämnd

företagen utredning, att bearbetningen av utrikeshandel sstatistiken

skall överföras från tullverket till statistiska centralbyråns maskincentral

och att denna statistik skall bearbetas på elektroniska datamaskiner.

Härmed är förknippat dels engångskostnader om 200 000 kr., dels

löpande bearbetningskostnader om 225 000 kr. Vad beträffar engångskostnaderna

avser dessa utgifter för system- och programmeringsarbete m. m.

i samband med övergången till elektronisk databehandling. I detta sammanhang

vill jag framhålla, att dylika kostnader är ofrånkomliga då sådan

automation införes. Utöver de omedelbara vinsterna vid övergången i form

av förbättrad kvalitet och tidsvinster vid bearbetningen kan den på sikt beräknas

medföra vissa kostnadsbesparingar. De löpande kostnaderna kommer

från och med budgetåret 1963/64 att motvägas av kostnadsminskningar

hos tullverket. Innan en överföring till centralbyråns maskincentral helt genomförts

kan det bli nödvändigt att placera vissa maskinbearbetningar hos

utomstående serviceföretag beroende på att tullverkets maskinutrustning är

starkt försliten. I årets statsverksproposition har jag därför tillstyrkt av

generaltullstyrelsen i statskrivelsen för budgetåret 1962/63 framlagt förslag

om ett belopp för detta ändamål om 40 000 kr. I konsekvens härmed

tillstyrker jag delegationens förslag på denna punkt.

För förbättringar av befolkningsstatistiken, främst genom utökade regionala

redovisningar, och av kriminalstatistiken samt för hälsokontroll föreslår

delegationen anslagshöjningar på sammanlagt 196 000 kr., varav för

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

hälsokontrollen 21 000 kr. Vidare har statistiska centralbyrån i sitt remissyttrande

över delegationens förslag hemställt om 25 000 kr. för programmering

av utvidgad statistik över högre studier utformad enligt förslag av en

kommitté inom universitetskanslersämbetet. Jag biträder inte förslaget om

en hälsokontroll. De av delegationen föreslagna medlen för förbättringar

av statistiken kan jag däremot tillstyrka. Den nyss berörda utvidgningen av

statistiken över högre studier har ännu inte slutbehandlats inom berörda

instanser, varför jag avstyrker verkets hemställan om medel för programmering

av denna utvidgade statistik.

Utöver de förut nämnda engångskostnaderna för införande av elektronisk

databehandling av utrikeshandelsstatistiken föreslår delegationen ett engångsbelopp

på 418 000 kr. under omkostnadsanslaget. Av detta belopp utgör

233 000 kr. flyttningskostnader m. m. vid centraliseringen till statistiska centralbyrån.

Beloppet i övrigt hänför sig huvudsakligen till kostnaderna för

anskaffning av en ny telefonväxel till verket, 119 000 kr., samt utbyte av förslitna

kontorsmaskiner och anskaffning av en bokföringsmaskin. Jag tillstyrker,

alt det begärda engångsbeloppet ställes till centralbyråns förfogande.

Mot bakgrunden av det anförda beräknar jag de i centralbyråns omkostnadsstat

upptagna posterna till följande belopp, nämligen Sjukvård m. m.

33 200 kr., Reseersättningar 11 500 kr., Expenser 1 027 800 kr., därav Bränsle,

lyse, vatten 66 000 kr. och Övriga expenser 961 800 kr„ varav 346 500 kr.

engångskostnader, Publikationstryck 930 300 kr. samt Övriga utgifter

2 637 300 kr., därav Bibliotekets underhåll 17 000 kr., Ersättning till maskincentralen

för maskinbearbetningar 1 786 000 kr., Ersättning till utredningsinstitutet

för intervjuundersökningar 715 000 kr. och Kostnader för ny telefonväxel

119 300 kr.

Delegationen föreslår, att under anslaget till särskilda undersökningar

anvisas i runt tal 320 000 kr. för statistiska arbeten med

omedelbar eller nära anknytning till befolkningsstatistikens område. Av detta

belopp hänför sig 120 000 kr. till en komplettering av befolkningsregistret

med uppgifter för tidigare år, varigenom utvecklingen beträffande i registret

ingående demografiska och ekonomiska uppgifter kan belysas. Resterande

200 000 kr. avser arbeten som kan sägas utgöra ett fullföljande av 1960

års folkräkning med vissa specialbearbetningar. Jag tillstyrker ett belopp om

200 000 kr. för sistnämnda arbeten och förordar att den föreslagna kompletteringen

av befolkningsregistret får anstå.

Delegationen föreslår vidare, att 400 000 kr. ställes till centralbyråns förfogande

för arbeten med upprättandet av ett centralt register över företag

med anställd arbetskraft och för förarbeten till att utsträcka detta register

till att omfatta även företag utan anställd arbetskraft. I vårt land finns för närvarande

inte något centralt och komplett register över alla förelag. Detta

förhållande har framtvingat kostnadskrävande dubbelarbete, och det har i

mycket hög grad hämmat utvecklingen av den svenska näringsstatistiken.

På många punkter motsvarar denna för närvarande inte väsentliga behov av

statistisk information i ett modernt industrialiserat samhälle och är också

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

107

delvis föråldrad i statistiskt-tekniskt avseende. I likhet med de remissinstanser

som berört denna fråga finner jag det därför nödvändigt, att ett centralt

och komplett företagsregister inrättas snarast möjligt, och tillstyrker sålunda,

att 400 000 kr. anvisas för arbeten på området under budgetåret 1962/63.

Med hänsyn till registrets stora betydelse som hjälpmedel vid en förbättring

och rationalisering av näringsstatistiken och till nödvändigheten av att det

blir komplett för att effektivt kunna utnyttjas för dessa ändamål torde uppgiftsplikt

höra stadgas för de uppgifter som kan komma att visa sig nödvändiga

för registrets förande.

För utredningsarbete rörande en eventuell kommande företagsräkning föreslår

delegationen ett belopp på 40 000 kr. I sitt remissyttrande har Svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Industriens utredningsinstitut

uttalat sig för att en sådan räkning kommer till stånd. Emellertid

kan frågan om en företagsräkning komma i ett nytt läge då ett fullständigt

företagsregister upprättas. Det är då tveksamt om de konsumentbehov, som

en företagsräkning skulle tillgodose, inte på andra vägar — åtminstone i huvudsak—

skulle kunna tillfredsställas till lägre kostnad för såväl statsverket

som företagen. Det torde få ankomma på delegationen för statistikfrågor och

statistiska centralbyrån att gemensamt utreda dessa frågor med utnyttjande

av de resurser som enligt mina tidigare förslag kommer att stå till deras förfogande

budgetåret 1962/63. Jag beräknar sålunda inga särskilda medel för

detta ändamål.

Delegationen har föreslagit, att under anslaget till särskilda undersökningar

upptages ytterligare i runt tal 450 000 kr. för angelägna behov av

statistisk information, vilka successivt blivit allt mer trängande och inte beräknats

kunna tillgodoses inom ramen för de permanenta resurser delegationen

föreslagit skola tilldelas statistiska centralbyrån. Här avses bl. a. arbeten

i samband med en utbyggnad av den ekonomiska korttidsstatistiken

med kvartalsvisa uppgifter om investeringar, order och lager etc. Det är

dessutom fråga om införande av en statistik över byggnads- och anläggningsverksamhet,

vilken blir allt angelägnare ju längre liberaliseringen av

regleringarna på detta område fortskrider. Medlen är i övrigt bl. a. avsedda

för inhämtning av de betydande arbetsbalanser på industristatistikens område

som uppstått i samband med de nomenklaturomläggningar vilka blivit

nödvändiga vid införandet av den nya internationella varunomenklaturen,

modernisering av industriproduktionsvolymindex, som i vissa avseenden är

starkt föråldrad samt slutligen en systematisk samordning av prisindexarna

för olika led i produktionen, avsedd att underlätta analysen av prisförändringarna.

Jag vill här framhålla, att stora delar av denna statistik är betydelsefull

som underlag vid bedömningar på den ekonomiska politikens

område. Jag tillstyrker därför, att de föreslagna arbetena kommer till stånd

huvudsakligen i den omfattning som delegationen föreslagit och beräknar

för ändamålen ett belopp om 400 000 kr.

Mot bakgrund av det anförda förordar jag, att anslaget till särskilda un
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

dersökningar upptages till 1 000 000 kr. Det torde liksom tidigare böra ankomma

på Kungl. Maj:t att sedermera efter förslag av centralbyrån fastställa

dispositionsplan för anslaget.

Delegationen föreslår två nya anslag till statistiska centralbyrån, nämligen

ett förslagsanslag till kostnader för offsettryck på 1 000 kr.

och ett reservationsanslag till utrustning av offsettryckeri på

125 000 kr. Vid mitt ställningstagande till administrativa byråns organisation

och verksamhet har jag tillstyrkt inrättandet av ett offsettryckeri vid verket.

I anslutning härtill tillstyrker jag de båda föreslagna anslagen. Jag förutsätter

därvid, att ytterligare medel till utrustning inte behöver anvisas efter budgetåret

1962/63. Kostnaderna för sådant tryck som framställes vid offsettryckeriet

för centralbyråns räkning torde böra bestridas från verkets omkostnadsanslag.

Beträffande de avlämnande verken, kommerskollegium och socialstyrelsen,

föreslår delegationen, att avlönings- och omkostnadsanslagen

minskas med kostnaderna för till statistiska centralbyrån överförd statistisk

verksamhet. I runda tal uppgår denna anslagsminskning för kommerskollegium

till 2 240 000 kr. och för socialstyrelsen till 660 000 kr. Vidare har delegationen

i sina kalkyler avräknat respektive verks administrationskostnader

för den överförda verksamheten. Dessa har av delegationen uppskattats till

80 000 kr. för kommerskollegium och 20 000 kr. för socialstyrelsen. För den

åtminstone tills vidare hos socialstyrelsen kvarliggande socialvårdsstatistiken

har delegationen föreslagit indragning av en amanuenstjänst. Delegationen

föreslår vidare som ett provisorium, att socialvårdsstatistiken bildar

en fristående sektion inom styrelsen med en förste aktuarie i A 23 som chef.

Cheferna för social- och handelsdepartementen framlägger i andra sammanhang

denna dag förslag rörande organisation och verksamhet för socialstyrelsen

respektive kommerskollegium under budgetåret 1962/63. I förslagen

upplagen medelsanvisning för de båda verken är beräknad med hänsynstagande

till den reduktion av medelsbehovet för dessa som uppkommer

vid statistikens centralisering. Härvid har delegationens beräkning godtagits.

Sammanfattningsvis medför ett bifall till vad jag nu föreslagit följande

kostnads mässiga konsekvenser. Statistiska centralbyråns avlönings-

och omkostnadsanslag samt anslag för särskilda undersökningar

jämte de nytillkommande anslagen Kostnader för offsettryck och Utrustning

av offsettryckeri kommer att uppgå till sammanlagt 13 129 000 kr. Av

den totala ökningen på 6 550 000 kr. motsvaras 3 273 000 kr. av besparingar

hos avlämnande verk samt minskning av anslaget Kostnader i samband med

permanent skördeskadeskydd. Den reella anslagsökningen för den berörda

verksamheten kan således beräknas till 3 277 000 kr. Härav faller cirka

1 000 000 kr. på kostnadsförändringar av huvudsakligen automatisk natur.

Det är här bl. a. fråga om pris- och kostnadsförändringar, inhämtande av

vissa balanser samt om utgifter för regelbundet med mer än ett års mellanrum

återkommande statistik, folk- och jordbruksräkningarna undantagna.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

109

På tjänsteförändringar faller 268 000 kr., och vidare utgörs 526 000 kr. av

medel för höjd kostnadstäckning för till centralbyrån överförda maskinbearbetningar

samt övertagande av tullverkets bearbetningar av utrikeshandelsstatistiken

inklusive vissa engångskostnader vid övergång till elektronisk

databehandling för denna statistik. På förbättringar av statistiken, bl. a.

genom arbeten på ett företagsregister och utbyggnad av den ekonomiska

korttidsstatistiken, faller efter beaktande av erhållen rationaliseringsvinst

660 000 kr. I runt tal 360 000 kr. utgör engångskostnader i samband med

centraliseringens genomförande såsom flyttningskostnader etc. Återstoden

av anslagsökningen, omfattande engångskostnader på 460 000 kr., betingas

väsentligen av arbeten i anslutning till 1960 års folkräkning och av anskaffning

av utrustning för offsettryck samt av en ny telefonväxel till verket.

Som framgår av det anförda uppstår inte någon kostnadsbesparing i nuläget,

då det här främst är fråga om en ren överflyttning av statistisk verksamhet

från i första hand kommerskollegium och socialstyrelsen till statistiska

centralbyrån samt viss utbyggnad av statistiken. Centraliseringen ger

förutsättningar för en kostnadssänkande effektivisering av verksamheten.

De vinster det här är fråga om är emellertid på det hela taget inte av den

karaktären att de kan framkomma omedelbart. Genom den föreslagna förstärkningen

av resurserna för rationaliseringsarbetet räknar jag med att de

angivna fördelarna med centraliseringen skall uppnås på längre sikt.

Jag övergår nu till att behandla vissa särskilda frågor som aktualiseras

genom den beslutade centraliseringen.

Inledningsvis vill jag då beröra vissa problem som uppkommer hos kommerskollegiets

utrikes- och utredningsbyrå vid centraliseringens genomförande.

I proposition 1960: 104 berörde jag behovet av att inom kollegium utföra

vissa specialundersökningar, för vilka krävs insamlande av statistiskt primärmaterial.

Jag förutsätter, att i fortsättningen samråd kommer att äga

rum mellan byrån och statistiska centralbyrån vid uppläggningen av sådana

undersökningar bl. a. för undvikande av dubbelarbete. Vidare utgår jag från

att så snart det blir fråga om något större antal uppgiftslämnare eller mer

regelbundet återkommande undersökningar frågan om statistikens förläggning

underställes Kungl. Maj :t för avgörande. Ett speciellt problem utgör i

detta sammanhang den internationella rapporteringen, vilken för utrikesoch

utredningsbyråns del är av betydande omfattning. Jag förutsätter, att

delegationen i sitt fortsatta arbete närmare utreder denna fråga, som utom

kollegium även berör ett flertal andra myndigheter.

Vidare förordar jag, att den för konsumentprisindexberäkningarna särskilt

inrättade indexnämnden överföres från socialstyrelsen till statistiska

centralbyrån. Härvid bör chefen för socialstyrelsen, som för närvarande är

ledamot och ordförande i nämnden, ersättas med chefen för centralbyrån,

medan nämnden i övrigt bör vara oförändrad.

Den av mig föreslagna omorganisationen av centralbyrån i samband med

överföringen av statistik främst från kommerskollegium och socialstyrelsen

innebär betydande förändringar i tjänstestrukturen för den berörda verk
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1962

samheten. Dels är det fråga om inrättande av helt nya tjänster som saknar

direkt motsvarighet inom nuvarande verksamhet, dels sker också en förskjutning

av tyngdpunkten i arbetsuppgifterna för personal med högre utbildning

i riktning mot planerings- och utvecklingsarbete, det sistnämnda

delvis i samband med att vissa mer rutinbetonade arbetsuppgifter föreslås

överförda till kanslister och annan mer kvalificerad biträdespersonal. Vidare

införes ett system med högst-tjänster, något som tidigare inte har tillämpats

inom någon av de av centraliseringen berörda enheterna.

Remissinstanserna har uttryckt olika meningar om i vilken utsträckning

tjänsterna hos statistiska centralbyrån bör betraktas som nyinrättade och

vilka tjänster som bör ledigförklaras. Sålunda anser TCO, att alla tjänster

vid centralbyrån bör ledigförklaras. I fråga om tillsättningsförfarandet föreslår

statistiska centralbyrån, TCO och SACO, att en särskild nämnd eller

kommitté inrättas med uppdrag att handlägga tillsättningar och i tillämpliga

fall avgivandet av förord. Därvid har förutsatts, att representanter för

berörda verk på ett eller annat sätt skall ingå.

Såsom delegationen anfört bör det inte ske någon automatisk överföring

av personal från gamla till nya tjänster i samband med omorganisationen.

Jag förordar därför, alt tjänster i lönegrad A 19 och högre på löneplan A,

vilka är högst-tjänster eller uppflyttade i högre lönegrad, skall kungöras till

ansökan. Vad beträffar övriga tjänster på löneplan A torde det böra ankomma

på Kungl. Maj :t att avgöra huruvida ledigförldarande skall ske eller ej.

Jag förordar, att det uppdrages åt chefen för statistiska centralbyrån att,

i den mån han inte själv skall tillsätta tjänst, handha beredningen av tillsättningsärendena,

och förutsätter att erforderligt biträde kommer att lämnas

av de avlämnande verken. Beträffande tjänst i lägre lönegrad än B 1

bör tillsättning ske respektive förord lämnas efter samråd med vederbörande

byråchef.

Det är av väsentlig vikt, att den sakkunskap som är företrädd inom de till

centralbyrån sammanförda enheterna även i fortsättningen kommer verksamheten

till godo, och det ligger i sakens natur, att den alldeles övervägande

delen av personalen vid de sammanförda enheterna kommer att kunna beredas

anställning vid statistiska centralbyrån. Särskilda övergångsåtgärder

får vidtagas om inom den föreslagna personalramen för statistiska centralbyrån

inte kan placeras all den personal vid de sammanförda enheterna, vilken

genom ordinarie anställning har rätt till eller på grund av anställningstidens

längd har berättigade anspråk på att beredas sysselsättning inom

statsverket. Bl. a. kan det bli fråga om att innehavare av ordinarie tjänst,

vilka ej erhåller dylik tjänst i motsvarande lönegrad hos centralbyrån, får

placeras på övergångsstat. Vidare kan, på grund av olikheterna i tillämpade

anställningsformer mellan centralbyråns maskincentral och kommerskollegium,

speciella arrangemang eventuellt behöva vidtagas vid överföringen av

kollegiets hålkortspersonal. Slutligen erfordras på grund av centraliseringen

vissa formella justeringar i lydelsen hos de författningar som utfärdats rörande

den överförda statistiken. Jag förordar därför, att Kungl. Maj :t i lik
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

het med vad som tidigare skett vid större organisatoriska omläggningar inhämtar

riksdagens bemyndigande att vidtaga sådana övergångsåtgärder som

kan bli erforderliga i samband med centraliseringen budgetåret 1962/63.

I min tidigare framställning har jag förordat, att centralbyrån ges bemyndigande

att överföra medel för bekostande av offsettryck från omkostnadsanslaget

till anslaget Kostnader för offsettryck. I samband med övergång

till maskinell bearbetning uppkommer behov av medel under anslagsposten

till maskinbearbetningar för sådan statistik som tidigare bekostats från andra

anslagsposter inom omkostnadsanslaget och från avlöningsanslaget. Då

det är angeläget, att med dylika omläggningar förknippade effektivitetsvinster

snarast tillgodogöres bör Kungl. Maj:t kunna medge överskridande av

maskinbearbetningsposten i samband med övergång till maskinell bearbetning.

Som en förutsättning bör därvid gälla att någon kostnadsökning för

statsverket inte uppkommer.

Med hänsyn till svårigheterna att exakt beräkna lönegradsplaceringen för

nyanställd personal m. m. förordar jag vidare att den i statistiska centralbyråns

avlöningsstat uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal för budgetåret 1962/63 upptages förslagsbetecknad.

X. Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig i det föregående tillstyrkta riktlinjerna

för den statliga statistikens organisation under budgetåret

1962/63;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för förslagens genomförande;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statistiska centralbyrån som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

d) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 1 891 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................... 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 3 684 000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

1 672 000

förslagsvis

111 000

Summa kr. 7 363 000

e) till Statistiska centralbgrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1962/63 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 363 000 kr.;

f) till Statistiska centralbgrån: Omkostnader för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 4 640 000 kr.;

g) till Statistiska centralbgrån: Särskilda undersökningar

för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 000 kr.;

h) till Statistiska centralbyrån: Kostnader för offsettryck

för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kr.;

i) till Statistiska centralbyrån: Utrustning av offsettryckeri

för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 125 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Olof Norén

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå över statistiska centralbyråns organisation budgetåret 1962/63

Bilaga

Generaldirektör (Bp 6)

Adminis
trativ
byrå
(byråchef

Bg 1)

Dokumentationsenhet

(högst

byrådirektör

Ae 26)

Anm. Därutöver ingår en tillfälligt organiserad folkräkningsbyrå.

Folkbok-

Maskin-

Byrå för

Byrå för

Byrå för

Byrå för

Byrå

Byrå

Byrå

Utred-

förings-

central

jord-

industri-

handels-,

finans-

för be-

för

för un-

nings-

byrå

(byråchef

bruks-

stat.

samfärd-

stat.

folk-

rätts-

dervis-

institut

(byråchef

Be 1)

stat.

(byråchef

sel- och

(byråchef

nings-

stat.

nings-

(byrå-

Bo 1)

(byråchef

Bo 1)

prisstat.

Bo 1)

stat.

(byrå-

stat.

chef

Bo 1)

(byråchef

(byrå-

chef

(byrå-

Be 1)

Bo 1)

chef

Bg 1)

chef

Bo 1)

Bg 1)

Servicebyrå

Ämncsbyråer

Servicebyrå

Produktionschef

(Be 3)

Planerings- och samordningsavd.

(avdelningsdirektör

Be 1)

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1962

Innehåll

I. Inledning ............................................ 3

II. Nuvarande organisation och verksamhet m. m............. 4

1. Statistiska centralbyrån .............................. 5

2. Komxnerskollegii statistiska byrå ...................... 14

3. Socialstyrelsens statistikproducerande byråer .......... 18

4. Konjunkturinstitutet .....................,.......... 20

5. Arbetsmarknadsstyrelsens berörda verksamhet ........ 21

6. Maskincentralerna .................................. 21

7. De statistiska publikationerna ........................ 22

III. Statistikproduktionen och statistiska centralbyråns arbetsuppgifter

............................................ 24

1. Delegationens principiella syn på samordningen ...... 24

2. Synpunkter på statistiska centralbyråns organisation och

arbetsuppgifter .................................... 25

3. Planerings- och samordningsfunktionerna ............ 27

4. Rekryterings- och utbildningsfrågor .................. 28

IV. Delegationens förslag till statistiska centralbyråns organisation

och verksamhet .................................. 29

1. Förslagets inriktning ................................ 29

2. Organisationsplanen i stort .......................... 30

3. Verksamheten inom de olika byråerna ................ 31

Byrån för jordbruksstatistik ........................ 31

Byrån för industristatistik ........................ 32

Byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik .... 32

Byrån för finansstatistik .......................... 33

Byrån för befolkningsstatistik ...................... 34

Byrån för rättsstatistik ............................ 34

Byrån för undervisningsstatistik .................... 34

Byrån för arbetsmarknadsstatistik .................. 35

Maskincentralen .................................. 35

Utredningsinstitutet .............................. 35

Dokumentationsbyrån ............................ 35

Administrativa byrån .............................. 36

4. Stabsfunktioner .................................... 37

5. Verksledning ...................................... 39

6. Förslag till tjänster för statistiska centralbyrån ........ 40

7. Behovet av resurser för intermittent verksamhet, särskilda

undersökningar m. m......................... 41

Statistiska centralbyråns förslag .................... 41

övriga projekt .................................... 44

8. Förslag till medelsanvisning för intermittent verksamhet

m. m............................................... 49

V. Konsekvenser för de avlämnande verken ................ 49

1. Kommerskollegium ................................ 49

Verkets behov av statistik och statistisk expertis...... 49

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1962

Kommersiella meddelanden och redaktionssektionen.. 51

Minskning av arbetsbelastningen på den allmänna byrån 51

Delegationens förslag till personal- och anslagsförändringar

vad beträffar kommerskollegium ............ 52

2. Socialstyrelsen .................................... 52

Delningen av byrån för pris- och socialvårdsstatistik,

m. m............................................. 52

Sociala meddelanden: Statistisk information och handläggning

av de redaktionella uppgifterna ............ 55

Minskning av arbetsbelastningen på lagbyrån....... 55

Delegationens förslag till personal- och anslagsförändringar

vad beträffar socialstyrelsen ................ 55

3. Konjunkturinstitutet ................................ 56

VI. Överfhjttningsproblem m. m........................... 56

1. Personalfrågor ...................................... 56

2. Lokalfrågor ........................................ 57

3. överföringstidpunkten .............................. 58

4. överföring av inventarier, maskiner, arkiv och bibliotek 58

5. övriga frågor ...................................... 59

VII. Delegationens kostnadsberäkningar och förslag till anslags
äskanden

för statistiska centralbyrån .................... 59

Delegationens förslag till anslagsäskanden för statistiska centralbyråns

verksamhet 1962/63 ........................ 62

A. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för

verksamheten i allmänhet .......................... 62

B. Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten

i allmänhet ........................................ 64

C. Statistiska centralbyrån: Utrustning av offsettryckeri .. 75

D. Statistiska centralbyrån: Kostnader för offsettryck .... 76

E. Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar .... 76

VIII. Yttranden ............................................ 77

IX. Departementschefen .................................. 93

X. Departementschefens hemställan ........................ 111

Bilaga. Tablå över statistiska centralbyråns organisation budgetåret

1962/63 .............................................. 113

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620213

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 2LU 1962:27 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om allmän försäkring, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, dels oc s. 257 i texten
  2. SU 1962:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till statistiska centralbyrån, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten