Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

1962-01-12 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:131, Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

1

Nr 131

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna

till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370); given Stockholms slott den 12 januari 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av

anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås skattefrihet för familjebidrag, som utgår till värnpliktig

i annan form än näringsbidrag, och för ersättningar till civilförsvarspliktig.

Härjämte föreslås en teknisk omreglering av bestämmelserna om

skattefrihet för vissa förmåner till den utomlands stationerade diplomatiska

och konsulära personalen.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 131

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 131 år 1962

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 32 §.

6. Värnpliktig för egen del tillkommande

naturaförmåner och det

under fredstjänstgöring utgående

penningbidraget samt premie till

värnpliktig för genomgången fortsatt

befälsutbildning eller för jämlikt 27 §

1 mom. C värnpliktslagen fullgjord

repetitionsövning skola icke upptagas

såsom skattepliktig intäkt. Familjebidrag

ävensom under fredstjänstgöring

utgående flygtillägg och

sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig

intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt skall

för värnpliktig terminslön icke räknas

till skattepliktig intäkt, dock att

vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring

i sjöreserv skatteplikt föreligger för

den del av terminslönen, som motsvarar

sjötjänstbidrag, i den mån densamma

överstiger terminslön för den

värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Månadslön skall utgöra

skattepliktig intäkt. Vad i detta stycke

sägs skall gälla jämväl i fråga om

annan personal vid krigsmakten, som

avlönas enligt de för värnpliktiga gällande

grunder.

För annan--— 6 § krigsavlö
ningsreglementet.

Den för---deras bestridande.

till 32 §.

6. Värnpliktig för egen del tillkommande

naturaförmåner och det under

fredstjänstgöring utgående penningbidraget

samt premie till värnpliktig

för genomgången fortsatt befälsutbildning

eller för jämlikt 27 § 1

mom. C värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning

skola icke upptagas

såsom skattepliktig intäkt. Under

fredstjänstgöring utgående flygtilllägg

och sjötjänstbidrag utgöra däremot

skattepliktig intäkt. För tid då

krigsavlöningsreglementet är tilllämpligt

skall för värnpliktig terminslön

icke räknas till skattepliktig intäkt,

dock att vid sjötjänstgöring eller

tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger

för den del av terminslönen,

som motsvarar sjötjänstbidrag, i den

mån densamma överstiger terminslön

för den värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Månadslön

skall utgöra skattepliktig intäkt.

För annan--—• 6 § krigsavlö
ningsreglementet.

Den för —- — — deras bestridande.

Familjebidrag, vilket annorledes ån

'' Senaste lydelse av punkt 6 se 1949: 293 och av punkt 7 se 1946: 703.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7. Till ersättning — — — nya

t j änstgöringsorten.

Detsamma gäller---tjänste
män

anslaget.

Såsom med ortstillägg likställda

förmåner för utom landet anställd

diplomatisk eller konsulär personal

anses fri bostad med uppvärmning

och belysning, bidrag för resa till

Sverige under semester, barnbidrag,

utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tillägg,

bidrag för inköp av automobil,

ersättning för hållande av

automobil, förflyttningsbidrag och

prisut j ämningstillägg.

såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig,

räknas icke till skattepliktig

intäkt. Näringsbidrag utgör däremot

skattepliktig intäkt och hänföres till

den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag

anses tillkomma den

värnpliktige, även om bidraget utbetalas

till annan person. Det förhållandet

att bidraget använts för bestridande

av en vid inkomsttaxeringen i

och för sig avdragsgill utgift, t. ex.

ränta eller periodiskt understöd,

skall icke föranleda, att avdrag vägras

för utgiften i fråga.

Vad ovan i första och fjärde styckena

sägs skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om annan personal

vid krigsmakten, som avlönas enligt

de för värnpliktiga gällande grunder,

så ock i fråga om civilförsvars pliktig,

som inkallats till tjänstgöring enligt

12 § civilförsvarslagen, och annan

som avlönas enligt för civilförsvarspliktiga

gällande grunder. Civilförsvarspenning

likställes med penningbidrag.

7. Till ersättning — — — nya

t j änstgöringsorten.

Detsamma gäller — — — tjänstemän

anslaget.

Såsom med ortstillägg likställda

förmåner för utom landet anställd diplomatisk

eller konsulär personal anses

fri bostad med uppvärmning och

belysning, bostadskostnadsersättning,

bidrag för resa till Sverige under semester,

barnbidrag, utomeuropeiskt

tillägg, chargé d’affaires-tillägg, bidrag

för inköp av automobil, ersättning

för hållande av automobil, förflyttningsbidrag

och prisutj ämningstillägg.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år, så ock eljest i fråga

om annan ersättning till civilförsvarspliktig som utbetalas före den 1 januari

1963 än familjebidrag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari

1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och cheferna

för försvars- och inrikesdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,

statsrådet Sträng, fråga om skattefrihet för värnpliktigs familjebidrag,

m. m. och anför därvid följande.

De familjebidrag som utgår till familjeförsörjare under värnpliktstjänstgöring

är skattepliktiga. Lämpligheten härav har satts i fråga av 1954 års

värnpliktsavlöningsutredning1 i ett den 29 december 1960 framlagt betänkande

med förslag rörande förmåner för värnpliktiga m. fl. under frivillig

tjänstgöring, m. m. Utredningen föreslår i betänkandet att flertalet former

av familjebidrag till värnpliktiga görs skattefria. Därjämte förordas bl. a.

att även vissa arvoden, som utgår till krigsmakten tillhörig frivillig personal,

skall vara skattefria.

över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av överbefälhavaren,

försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,

socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten,

riksskattenämnden, riksräkenskapsverket, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus

samt Norrbottens län, statens lönenämnd, lönebeskattningsutredningen,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Landsorganisationen

i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers

centralorganisation, Statstj änstemännens riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges förenade studentkårer, Sveriges hantverksoch

industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens

folk, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Högerns ungdomsförbund,

Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Centralförbundet för

befälsutbildning, Riksförbundet Sveriges lottakårer, överstyrelsen för svenska

röda korset, Svenska blå stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund

samt Värnpliktiga underofficerares riksförbund.

Jag anhåller att nu få anmäla detta ärende. Inledningsvis kommer jag

1 T. f. expeditionschefen G. Söderberg, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare

M. G. Gustafsson, byråchefen U. S. Rosenblad och talmannen i riksdagens första kammare

G. V. Sundelin.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

att lämna en kortfattad översikt över de olika formerna för familjebidrag

till värnpliktiga och gällande beskattningsförhållanden.

Gällande rätt. Fa in iljebidragsför ordningen den 29 mars 1946

(ang. gällande lydelse se SFS 1960:152) reglerar rätten till familjebidrag

för värnpliktig, som enligt värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring, och för

annan som avlönas enligt för värnpliktig gällande grunder. Enligt förordningen

utgår i såväl fredstid som tid då krigsavlöningsreglementet äi tilllämpligt

familjebidrag såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag.

Familjebidragsförmånerna under krigstid befinner sig för närvarande under

utredning.

I fråga om familjepenning gäller för närvarande följande. Högsta belopp

för familjepenning utgör för hustru 7 kr. 20 öre, för barn under 16 år 2 kr.

90 öre och för familjemedlem över 16 år 4 kr. 30 öre, allt för dag räknat.

Angivna belopp avser hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, och

barn under 16 år, som står under hans vårdnad. Familjepenning utgår

även eljest för hustru och barn samt för bl. a. föräldrar och frånskild hustru

under förutsättning att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande

och före värnpliktens början i väsentlig man bidrog till vederbörandes

underhåll. Slutligen må nämnas att i vissa fall familjepenning

utgår även för husföreståndarinna.

Bostadsbidraget bestämmes högst till belopp som motsvarar kostnaden för

den bostad som den värnpliktige innehade på inryckningsdagen.

Familjepennings och bostadsbidrags belopp i det enskilda fallet fastställes

i regel till skillnaden mellan å ena sidan de nyss angivna högsta beloppen

och å andra sidan den värnpliktiges och hans familjs på visst sätt beräknade

inkomster under tjänstgöringstiden. Denna beräkning sker enligt bestämmelser

som meddelats i familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946

(ang. gällande lydelse se SFS 1960: 153). Enligt dessa regler skall exempelvis

av hustruns inkomst av arbete hänsyn icke tagas till 300 kr. för månad

av denna inkomst eller, om inkomsten överstiger 1 200 kr. för månad, till en

fjärdedel av inkomsten; av överskjutande del av inkomsten beaktas blott

hälften.

Värnpliktig, som driver näring eller rörelse, kan i stället för familjepenning

och bostadsbidrag få näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader,

vilka uppkommer till följd av att särskild arbetskraft maste anlitas för

att under tjänstgöringstiden ersätta honom. Näringsbidrag utgår med högst

22 kr. 50 öre för dag. Näringsbidrag kan även i vissa fall utgå för återupptagande

av näring eller rörelse med högst 225 kr. för månad.

Sjukbidrag utgår när i anledning av familjemedlems sjukdom behov föreligger

av bidrag. Bidrag utgår med högst beloppet av kostnaderna för erforderlig

vård och för transport till och från läkare eller vårdanstalt.

Begravningsbidrag utgår med högst 600 kr. för hustru och 300 kr. för

barn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

Familjebidrag beviljas av familjebidragsnämnd och utbetalas i regel till

den som den värnpliktige angivit som betalningsmottagare.

Bestämmelserna om beskattning av familjebidrag och andra värnpliktig

tillkommande förmåner återfinnes i punkt 6 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen. Enligt dessa bestämmelser gäller i huvudsak följande.

Värnpliktig för egen del tillkommande naturaförmåner liksom även

penningbidraget under fredstjänstgöring är skattefria. Skattefrihet föreligger

även för premie till värnpliktig för genomgången fortsatt befälsutbildnmg

m. m. Familjebidrag utgör däremot skattepliktig intäkt. — Vad som i

dessa hänseenden gäller för värnpliktig, avser också annan personal vid

krigsmakten som avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunderna.

Även om familjebidrag sålunda i princip beskattas som löneinkomst skall

enligt särskild undantagsbestämmelse i 10 § uppbördsförordningen avdrag

för preliminär A-skatt icke ske för familjebidrag.

Det bör måhända understrykas, att den värnpliktige är skattskyldig för

familjebidraget även i de fall bidraget utbetalas till annan person. Om bidi

aget t. ex. avser frånskild hustru och barn som vistas hos henne, torde

bidraget regelmässigt utbetalas till den frånskilda hustrun. Den värnpliktige

skall i detta fall ändå deklarera hela bidraget som inkomst. Han får

i stället avdrag såsom för periodiskt understöd för den del av bidraget som

avser avdragsgillt underhåll. För hustrun uppkommer skattskyldighet för

den del av bidraget som avser henne. Vad hon mottagit för barnens räkning

blir skattefritt.

1954 års värnpliktsavlöningsutrednings förslag. Utredningen påpekar att

bestämmelserna om beskattningen av familjebidrag tillkom efter beslut av

1940 års urtima riksdag och motiverades främst med följande tre skäl. För

en familj av genomsnittlig storlek syntes familjebidraget jämte den värnpliktiges

krigslön och värdet av hans naturaförmåner inte komma att avsevärt

understiga de löner, som utgick enligt gällande kollektivavtal inom industrien.

Vidare utgick viss del av familjebidraget utan behovsprövning. Slutligen

skulle skattefrihet för familjebidrag medföra skattebortfall för kommunerna

och tvinga dessa till betydande höjningar av kommunalskatten för

de icke värnpliktiga.

Utredningen framhåller, att intet av dessa motiv för skatteplikten numera

ar bäiande. Familjebidraget är nu behovsprövat och så beräknat, att det tillsammans

med eventuellt bibehållen inkomst från annat håll täcker nödiga

utgifter för försörjningen av familjemedlemmar, som är beroende av den

värnpliktige. Vad sålunda kan tillkomma eu värnpliktig med familj uppgår

numera näppeligen till en industriarbetares genomsnittsinkomst och bör

med hansyn till sättet för förmånernas beräknande inte ge utrymme för någon

beskattning. Vidare blir efter behovsprövningens införande skattebortfallet

inte av samma storleksordning som tidigare.

Med beaktande av dessa omständigheter har utredningen kommit till den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Knngl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

uppfattningen, att familjebidragen bör göras skattefria. Utredningen erinrar

om att bl. a. socialhjälp, allmänna barnbidrag och ersättningar, som utgår

på grund av försäkring i allmän sjukkassa, är skattefria. Skatteplikt bör

dock alltjämt råda för familjebidrag i form av näringsbidrag. Förslaget avser

enligt utredningen främst familjebidrag, som utgår under tid, då särskilda

för beredskap eller krig avsedda familj ebidragsbestämmelser inte tilllämpas.

Utredningen ämnar att i ett följande betänkande avge förslag till

föreskrifter rörande försörjningen av de värnpliktigas familjer under krig

eller beredskap och kommer därvid att pröva även frågan om beskattningen

av därvid utgående förmåner.

I anslutning till vad nu sagts berör utredningen frågan om beskattningen

av dagarvoden till frivillig personal inom krigsmakten.

Riksskattenämnden har i skrivelse den 19 maj 1956 till försvarets civilförvaltning

uttalat, att daglön, som enligt då gällande bestämmelser utbetalades

till medlemmar av vissa frivilliga försvarsorganisationer, inte skulle anses

jämlikt 32 § kommunalskattelagen undantagen från skatteplikt och inte

heller av annan grund syntes kunna undantagas från skatteplikt. Detta uttalande

torde, tillägger utredningen, gälla även enligt nuvarande bestämmelser

utgående dagarvoden till krigsmakten tillhörig frivillig personal.

I skrivelse till utredningen den 19 januari 1960 har Riksförbundet Sveriges

lottakårers överstyrelse uppgivit att beskattningen av dagarvodena ledde till

rekryteringssvårigheter och andra olägenheter. I skrivelsen framhölls att,

enär 70 å 80 procent av lottorna saknade förvärvsarbete, dagarvodena inte

torde kunna medföra några skatteintäkter av betydelse. Däremot uppstod

ett väsentligt merarbete för skattemyndigheterna och försvarets lcassaavdelningar

med bokföring och redovisning till vederbörande taxeringsmyndighet

av dessa arvoden och på dem belöpande källskatt. Dessutom var det

fråga om ytterst blygsamma belopp, överstyrelsen hemställde i sin skrivelse

bl. a. att bestämmelserna om ersättning vid viss frivillig tjänstgöring och

utbildning utformades så att lottas dagarvode blev jämställt med värnpliktigs

penningbidrag i skattehänseende.

Frågan om krigsmaktens frivilliga personals avlöningsförhållanden har

berörts av utredningen även i andra hänseenden. Utredningen har därvid

föreslagit att denna personal i större utsträckning än för närvarande skall

avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunderna. Vid ett genomförande

av vad utredningen sålunda föreslagit torde ersättning för därav berörd frivilligt

tjänstgörande vara skattefri i samma utsträckning som gäller för

tvångsvis inkallade värnpliktiga. För vissa kortare tjänstgöringsperioder har

utredningen dock inte föreslagit någon ändring i gällande bestämmelser om

ersättning, som därvid kan utgå i form av dagarvode. Sådana arvoden äi

— framhåller utredningen — lägre än penningbidragen vid frivillig tjänstgöring.

Med hänsyn härtill och till administrativa och andra olägenheter som

är förknippade med en beskattning av arvodena, föreslår utredningen att

också sådana arvoden göres skattefria.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

Remissyttrandena. Utredningens förslag om skattefrihet för familjebidrag

har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Förslaget har sålunda

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av överbefälhavaren, försvarets

civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, riksskattenämnden, riksräkenskapsverket,

överståthållarämbetet, de hörda länsstyrelserna, lönebeskattningsutredningen,

Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges

akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund,

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges

hantverks- och industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Högerns

ungdomsförbund, Centralförbundet för befälsutbildning, Svenska blå

stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Riksförbundet Sveriges

lottakårer, Svenska röda korset och Värnpliktiga underofficerares riksförbund.

Avstyrkande yttranden bar avgivits av statskontoret, kammarrätten, Svenska

stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och Svenska landsbygdens

ungdomsförbund.

Ur de tillstyrkande yttrandena må här återges följande.

Överbefälhavaren finner det angeläget, att reformen snarast genomföres.

Skattefrihet för familjepenning och bostadsbidrag bör enligt överbefälhavaren

ses som en konsekvens av vad som redan gäller beträffande socialhjälp,

allmänna barnbidrag samt ersättningar, som utgår på grund av försäkring

i allmän sjukkassa eller jämlikt lagen om yrkesskadeförsäkring.

De motiv, som ursprungligen låg till grund för beskattningen av familjebidragen,

äger enligt försvarets civilförvaltnings uppfattning inte längre

samma tyngd som tidigare. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

anser, att familjebidraget i alla förekommande former logiskt sett bör vara

skattefritt. Nämnden vill emellertid i sammanhanget uttala, att skattefriheten

i fråga om familjebidraget inte rimligen bör hindra en uppräkning av familj

epenningens maximibelopp till skäligare nivå än för närvarande.

Riksskattenämnden framhåller att, ur de synpunkter nämnden främst har

att beakta, rent allmänt sådana åtgärder är att välkomna som innebär att

man förenklar taxeringsarbetet på områden, där det fiskala intresset är

ringa, och därigenom friställer arbetskraft som i stället kan användas för

mera väsentliga uppgifter. Nämnden anför vidare följande.

Då den av de sakkunniga föreslagna skattefriheten för de olika bidragen

kommer att medföra sådan förenkling samt då bidragen äro behovsprövade

och till huvudsaklig del torde ligga inom ramen för de av centrala nppbördsnämnden

fastställda normalbeloppen för existensminimum, har riksskattenämnden

i princip intet att erinra emot att skattefrihet införes. Enligt vad

riksskattenämnden under hand inhämtat, torde de årliga kostnaderna för familjebidrag

uppgå till 30—35 milj. kronor, varav 70—75 % eller cirka 25

milj. kronor kunna beräknas belöpa på de till repetitionsövningar inkallade

värnpliktiga. Då endast sistnämnda belopp enligt gällande system torde bliva

föremål för effektiv beskattning, kan skattebortfallet för stat och kom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 131 är 1962

9

mun, därest skattefrihet införes, beräknas till cirka 8 milj. kronor. Ett borlfallsbelopp

av denna begränsade storlek torde icke böra utgöra hinder för reformens

genomförande.

Riksskattenämnden understryker, att de av reformen föranledda författningsbestämmelserna

bör utformas så, att skattefriheten inte gäller för annan

än den värnpliktige själv. Om beloppet utbetalas till betalningsmottagare

som skolat upptaga beloppet som skattepliktig inkomst i det fall att den

värnpliktige själv betalat beloppet till vederbörande, t. ex. hyresvärd, långivare

eller frånskild hustru, bör bidraget i skattehänseende icke behålla sin karaktär

av familjebidrag. Den omständigheten att den värnpliktige med det

skattefria bidraget bestrider för honom ur skattesynpunkt avdragsgilla omkostnader

(underhållsbidrag till frånskild hustru, ränta el. dyl.) bör vidare

inte betaga honom rätten till avdrag för kostnaden.

Lönebeskattningsutredningen anser att övervägande skäl talar för att familjepenning

och bostadsbidrag undantages från beskattning samt anför

bl. a. följande.

Om man betraktar familjepenning och bostadsbidrag som ersättning för

ett inkomstbortfall, borde bidragen i princip utgöra skattepliktig intäkt. Dessa

principiella invändningar bör å andra sidan icke tillmätas avgörande betydelse.

Sålunda bör man komma ihåg, att den ovan hävdade grundsatsen om

att ersättning för inkomstbortfall utgör skattepliktig inkomst redan i gällande

lagstiftning undergått betydande modifikationer. Ett exempel härpå är

den år 1959 stadgade skattebefrielsen för arbetslöshetsunderstöd.

Förevarande skatteproblem synes i icke ringa grad vara en fråga om bidragens

storlek. I den män bidraget avvägts för att täcka en familjs absolut

nödiga levnadskostnader återstår tydligen inget utrymme för beskattning.

Bostadsbidraget, som utgår med belopp motsvarande den faktiska bostadskostnaden,

är uppenbarligen inte beräknat för att tåla beskattning. En beskattning

av bostadsbidraget skulle i realiteten innebära att bostadskostnaden

icke i sin helhet ersattes genom bidraget. En granskning av reglerna för

familjepenningen visar att denna inte alls eller endast obetydligt skulle överstiga

gällande normalbelopp för existensminimum. Det kan sålunda med

fog påstås att familjebidragen i sig icke äger någon skattekraft och de kunna

i detta hänseende jämställas med socialhjälp och arbetslöshetsunderstöd,

vilka inte beskattas.

Även uppbördstekniska skäl talar för en skattebefrielse. Som i betänkandet

framhållits, dragés ingen källskatt på familjebidrag, vilket i de flesta fall

medför att den inkallade ett eller ett par år efter utryckningen har att betala

en av bidragen förorsakad kvarskatt.

Sveriges akademikers centralorganisation är av den principiella uppfattningen,

att det ekonomiska skydd, som samhället lämnar till värnpliktiga under

militärtjänstgöring, bör grundas på den s. k. inkomstbortfallsprincipcn.

Ett på denna princip grundat familjebidrag bör beskattas. Såsom familjebidragen

nu är utformade, vill organisationen däremot instämma i utredningens

förslag att dessa göres skattefria.

Riksförbundet Landsbygdens folk, som tillstyrkt förslaget, berör i sitt yttrande

de skaltetyngda kommunernas problem. Riksförbundet framhåller, att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 är 1962

dessa problem knappast torde lindras i väsentlig utsträckning genom att beskattningen

av familjebidragen bibehålies. De torde kräva sin lösning i annat

sammanhang.

De remissinstanser som avstyrker den föreslagna skattefriheten för familjebidrag

framhåller följande.

Statskontoret anför, att familjebidragen torde ha avvägts med beaktande

av att de är beskattade. Med hänsyn till det nära samband som föreligger

mellan avvägningen av familjebidragen och beskattningen av dessa, anser

statskontoret att dessa frågor bör prövas i ett sammanhang. Då utredningen

inte synes ha verkställt någon egentlig omprövning av de nuvarande bidragsbeloppen,

anser sig statskontoret inte kunna tillstyrka förslaget.

Kammarrätten betonar, att ifrågavarande spörsmål är av betydande principiell

innebörd. De av utredningen anförda skälen är inte av sådan styrka,

att de i och för sig motiverar ett avsteg från eljest gällande beskattningsprinciper.

Familjebidragen är liksom tidigare avpassade att garantera försörjningen

av den värnpliktiges närmaste anhöriga under inkallelsetiden och

är i förening med de skattefria naturaförmåner och penningbidrag den värnpliktige

åtnjuter för egen del avsedda att åtminstone delvis kompensera honom

för inkomstbortfallet under militärtjänstgöringen. Liknande ersättningar

såsom exempelvis ersättning för mistad arbetsförtjänst utgör skattepliktig

intäkt. Vidare erinrar kammarrätten om, att ett betydande antal inkomsttagare

beskattas för inkomster, som inte överstiger familjebidragens belopp.

—- Av bl. a. dessa skäl och då frågan om beskattningen av familjebidragen

bör övervägas i samband med en allmän översyn av de sociala förmånernas

skatterättsliga behandling anser sig kammarrätten inte kunna förorda utredningens

förslag. Kammarrätten håller emellertid inte för osannolikt, att en

omprövning av frågan om beskattningen av skattepliktiga sociala förmåner

kan bli erforderlig i samband med allmänna skatteberedningens överväganden

rörande den framtida utformningen av beskattningen.

Svenska stadsförbundet anser att de psykologiska olägenheterna av att familjebidragen

enligt nuvarande skattebestämmelser kan föranleda betungande

kvarskatt för vederbörande långt efter det familjebidragen uppburits

inte utgör skäl för skattefrihet för familjebidragen utan snarare för införande

av källskatteavdrag. Förbundet uttalar följande.

Utredningen har framhållit att dess nu framlagda förslag beträffande skattefrihet

för familjebidrag endast gäller fredstid, och att den i ett senare betänkande

ämnar framlägga förslag om hur beskattningsfrågan skall lösas

under beredskaps- och krigsförhållanden. Enligt styrelsens uppfattning har

emellertid utredningen med sitt nu framlagda förslag föregripit sitt ställningstagande

i det avseendet, eftersom det inte synes praktiskt möjligt att

skattebelägga familjebidragsförmåner som utgår under beredskaps- eller

krigsförhållanden, om samma förmåner är skattefria i fredstid. Under beredskaps-

eller krigsförhållanden, då en betydande del av en kommuns familjeförsörjare

kan beräknas vara inkallade, skulle kommunens ekonomi utsättas

för alltför starka påfrestningar om den — med ett på grund av förhållandena

minskat skatteunderlag — skulle vidkännas såväl starkt ökade di
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

U

rekta kostnader för familjebidragen som ett ytterligare betydande skattebortfall,

orsakat av att familjebidragen gjorts skattefria. Också detta talar

för ett bibehållande av skatteplikten.

Liknande synpunkter anföres av Svenska landskommunernas förbund.

Utredningens förslag, att dagarvoden till frivillig person

a 1 inom krigsmakten skall vara skattefria, har avstyrkts av statskontoret,

kammarrätten, länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund och Svenska landsbygdens ungdomsförbund. Övriga remissinstanser

har, i den mån de särskilt uttalat sig i denna fråga, tillstyrkt

förslaget eller lämnat det utan erinran.

överbefälhavaren framhåller, att utgående arvoden till medlemmar i frivilliga

försvarsorganisationer av billighetsskäl bör betraktas såsom skattefri

inkomst. Då det dessutom i allmänhet rör sig om blygsamma summor,

vilkas redovisning är förenad med ett så väsentligt merarbete för såväl skattemyndigheterna

som försvarets kassaavdelningar, att kostnaderna härför

torde överstiga skatteintäkterna, tillstyrker överbefälhavaren utredningens

förslag såsom väl motiverat även ur administrativ synpunkt.

Riksskattenämnden har med hänsyn till de ringa belopp, varom fråga är,

och under beaktande av förenklingsintresset inte någon erinran mot förslaget.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Dohus län anser det i sak visserligen inte riktigt

att underlåta beskattning av daglön och dagarvode, som utan behovsprövning

utgår till medlemmar av vissa försvarsorganisationer. De praktiska

skälen talar likväl för att beskattning inte sker av sådana ersättningar.

Möjligen bör dock övervägas, framhåller länsstyrelsen, huruvida inte andra

ersättningsformer bör införas för sådana fall, då tjänstgöringen sträcker sig

över en längre tidsperiod.

De principiella invändningar, som riktats mot förslaget om skattefrihet

för familjebidrag, kan enligt lönebeskattningsutredningen även göras gällande

mot en skattebefrielse för de dagarvoden som utgår till medlemmar i

de frivilliga försvarsorganisationerna. Vid tjänstgöring på militärt förband

synes dagarvodet närmast utgöra ersättning för under tjänstgöringen utförda

prestationer. Den omständigheten att arvodet utgår även vid utbildning

torde inte förändra dess karaktär av skattepliktig intäkt. — Emellertid synes

de i betänkandet påtalade praktiska och psykologiska olägenheterna,

som är förknippade med ett bibehållande av skatteplikten för ifrågavarande

dagarvoden, vara så betydande att lönebeskattningsutredningen inte velat

motsätta sig, att den i betänkandet föreslagna skattefriheten genomföres.

Centralförbundet för befälsnibildning, som finner utredningens förslag

välmotiverat, ifrågasätter om inte benämningen »dagarvode» borde utbytas

mot »penningbidrag».

Länsstyrelsen i Gotlands län betonar, att försiktighet bör iakttagas vid undantag

i visst fall från eljest gällande beskattningsregler och att en sådan åt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

gärd inte bör företas utan övertygande utredning bl. a. om dess nuvarande

och framtida ekonomiska räckvidd. Möjligheten av krav från andra personalkategorier

om skattefrihet för mindre arvoden får icke heller förbises. Länsstyrelsen,

som inte har tillräckligt material för bedömande av den föreslagna

skattefrihetens följder, anser sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatta ändringen.

Statskontoret är inte berett att för närvarande biträda förslaget, då uppgifter

beträffande arvodesbeloppens totala summa, genomsnittliga storlek

per frivillig och år, fördelning på olika inkomsttagargrupper m. m. inte

lämnats.

Kammarrätten ifrågasätter med hänsyn till de administrativa olägenheter,

som är förenade med källskatteavdrag å dagarvodena, om preliminär skatt

bör uttagas för sådana arvoden.

Det skäl som utredningen anfört för skattefriheten, nämligen att uppbörden

av skatten medför ett betydande administrativt arbete, anser Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund visserligen vara värt beaktande. Inom

den civila sektorn av samhället finns emellertid inte någon motsvarande

skattefrihet för »småinkomster», även om det i och för sig skulle finnas lika

starka eller ännu starkare skäl därtill. T. ex. de i förhållande till arbetsinsatsen

oftast blygsamma arvoden, som i en del kommuner utgår till kommunala

förtroendemän, är skattepliktiga. Arvoden till personer, som på sin

fritid fullgör uppdrag som ungdomsledare, övervakare, etc. är inte heller

skattefria. Det måste därför vara tveksamt, framhåller förbundet, om det

ens från försvarets egen synpunkt, sett i större sammanhang, är till fördel

om personer, som av ansvarskänsla och intresse åtar sig att göra frivilliga

insatser, av samhället beviljas större förmåner än dem som gör motsvarande

insatser inom andra grenar av samhällsverksamheten. Förbundet vill därför

för närvarande inte tillstyrka förslaget.

Svenska landsbygdens ungdomsförbund anser att frågan om skattefrihet

för de nu aktuella ersättningarna ej bör lösas isolerat utan behandlas i sammanhang

med likartade frågor.

Departementschefen. Frågan om skatteplikt för sociala förmåner har inte

blivit löst efter enhetliga principer. Många förmåner, som utgår efter behovsprövning,

är dock skattefria. Bestämmelser om skattefrihet finns exempelvis

beträffande socialhjälp, arbetslöshetsunderstöd, omskolningsbidrag till

arbetslösa och familjebostadsbidrag. Å andra sidan är alla folkpensionsförmåner,

även de inkomstprövade, skattepliktiga. Denna principiella skatteplikt

för folkpensionsförmåner kompletteras dock av bestämmelser om att

den vars inkomst helt eller till huvudsaklig del utgjorts av folkpension skall

anses ha haft sådan nedsatt skatteförmåga som motiverar extra avdrag. Genom

sådant avdrag torde i regel de inkomstprövade folkpensionsförmånerna

undgå beskattning även i de fall folkpensionären bär inkomst vid sidan av

folkpensionen.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår beskattas familjebidrag till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

värnpliktiga. När bestämmelserna härom tillkom år 1940 torde familjebidragen

inte ha betraktats som en socialförmån utan mera som en del av de

avlöningsförmåner som tillkom den värnpliktige. Familjebidrag utgick på

den tiden i princip till alla värnpliktiga familjeförsörjare utan särskild behovsprövning,

även om bidragets belopp utöver ett visst grundbelopp var beroende

av den värnpliktiges inkomstförhållanden. Under beredskapstiden

torde familjebidraget jämte den värnpliktiges krigslön och värdet av hans

naturaförmåner genomsnittligt inte ha väsentligt understigit de löner som

enligt kollektivavtal utgick inom industrien. En beskattning av familjebidragen

såsom för arbetsinkomst tedde sig då naturlig.

Sedermera har familjebidragen i viss man ändrat karaktär. De utgår sålunda

numera blott efter behovsprövning och synes därigenom mera vara

att anse som ett av sociala skäl lämnat bidrag till familjens försörjning än

som en löneförmån. Bidragen och den värnpliktiges övriga förmåner torde

vidare numera ofta i högre grad avvika från de inkomster den värnpliktige

åtnjuter vid civil anställning.

I detta sammanhang bör beaktas även en omständighet av mera uppbördsteknisk

art. Enligt en undantagsbestämmelse i uppbördsförordningen skall

de vid löneutbetalningar föreskrivna skatteavdragen inte verkställas i fråga

om familjebidrag. Detta leder till att den på familjebidragen belöpande skatten

inte tas ut preliminärt utan först såsom slutlig skatt. I flertalet fall

torde skatten på familjebidragen föranleda kvarstående skatt, som den

skattskyldige har att erlägga i efterhand, kanske mer än två år efter militärtjänstgöringen.

Att en sådan ordning för skattens erläggande inte är tillfredsställande

synes mig uppenbart.

Möjlighet torde inte föreligga att undgå sist angivna olägenheter genom

att slopa undantagsbestämmelsen i uppbördsförordningen. Familjebidragens

belopp torde nämligen i regel understiga eller blott obetydligt överstiga det

s. k. existensminimum som gäller i uppbördshänseende och som den skattskyldige

kan åberopa till stöd för ett särskilt beslut om att skatteavdrag skall

underlåtas. Detta förhållande framgår av denna tablå, där skattemässigt

existensminimum (exkl. bostadskostnad) jämföres med familjepenning

utan samtidigt bostadsbidrag.

vuxen

utan

barn .......

Existensminimum

för månad (exkl.

bostad) enl. centra- la uppbördsnämndens

anvisningar för år

1962, kr.

......... 255

Familjepennings

högsta månadsbe- lopp, kr.

216

1 barn .....

......... 310

303

»

+

2 barn .....

......... 365

390

»

+

3 barn .....

......... 420

477

*>

+

4 barn.....

......... 475

564

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

De här angivna omständigheterna synes motivera en omprövning av skatteplikten

för familjebidragen. Det av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning

framlagda förslaget härom har även i regel godtagits av remissinstanserna.

De invändningar som framförts synes — inte minst i belysning av den jämförelse

som nyss gjorts mellan familjepenningens maximibelopp och uppbördsmässigt

existensminimum — inte vara av sådan styrka, att de bör föranleda

att utredningens förslag frångås. Jag vill därför förorda skattefrihet

för familjebidragen och att därav föranledd ändring av punkten 6 av anvisningarna

till 32 § kommunalskattelagen vidtages. Lagändringen bör träda

i kraft så snart som möjligt och även avse de bidrag som utgår innevarande

år.

Familjebidrag utbetalas i vissa fall till person utanför den värnpliktiges

hushåll, t. ex. till frånskild hustru såsom underhåll eller till hyresvärd såsom

hyra. I dessa fall bör familjebidragen liksom hittills anses tillkomma

den värnpliktige, ehuru de för hans räkning utbetalas till annan person.

Mottagarens skattskyldighet blir att bedöma såsom om den värnpliktige

själv överlämnat beloppet. På samma sätt bör den värnpliktiges rätt till

avdrag för t. ex. underhållsbidrag till frånskild hustru bedömas oberoende

av det förhållandet att underhållsskyldigheten fullgjorts med ett för den

värnpliktige skattefritt bidrag.

Den föreslagna skattefriheten avser alla former av familjebidrag enligt

familjebidragsförordningen den 29 mars 1946, nr 99, utom näringsbidrag.

Undantaget är motiverat av att näringsbidraget i regel utgår såsom ersättning

för avlöningskostnader, som är avdragsgilla vid taxeringen.

För närvarande gäller samma bestämmelser om familjebidrag i fredstid

och under krigstid. Därest i framtiden särskilda föreskrifter skulle utfärdas

om försörjningen av de värnpliktigas familjer under beredskaps- eller krigsförhållanden

torde därmed förbundna skattefrågor samtidigt få prövas.

Genom chefen för inrikesdepartementet kommer inom kort förslag att

framläggas om proposition angående nya grunder från och med nästa år

tor avlöning åt civilförsvarspliktiga. Detta förslag kommer att innebära att

civilforsvarspliktiga, som inkallas till tjänstgöring enligt 12 § civilförsvarslagen,

skall erhålla — förutom utbildningspremier — antingen penningbidrag,

tjänstgöringspremier och familjebidrag motsvarande vad värnpliktiga

erhåller eller också en särskild ersättning, benämnd civilförsvarspenning.

Penningbidragen, utbildningspremierna, tjänstgöringspremierna och familjebidragen

avses utgå efter i princip samma regler som gäller för värnpliktiga.

Civilförsvarspenningens belopp kommer däremot att föreslås bli

anpassat till den civilförsvarspliktiges årsinkomst men avvägt under förutsättning

att ersättningen blir skattefri.

Jag vill därför förorda, att gällande skattefrihet för värnpliktigs naturaförmåner

och kontantlön utsträckes till att från och med nästa år omfatta

aven motsvarande ersättning till civilförsvarspliktig. Även den av mig

nyss föreslagna skattefriheten för familjebidrag bör gälla i fråga om så
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

15

dana bidrag till civilförsvarspliktig. I vissa undantagsfall kan civilförsvarspliktig

enligt nu gällande bestämmelser få familjebidrag. Den nyss föreslagna

skattefriheten för sådana bidrag bör givetvis tillämpas även beträffande

civilförsvarspliktigs familjebidrag under år 1962.

Utredningen har även föreslagit skattefrihet för dagarvoden till krigsmakten

tillhörig frivillig personal. Såsom grund för skattefriheten har angivits

att arvodena är låga och att beskattningen medför olägenheter i uppbörds-,

deklarations- och taxeringshänseenden.

Jag är emellertid icke beredd att förorda att dessa arvoden får inta en undantagsställning

i beskattningshänseende. Fråga är här om rent frivillig

tjänstgöring mot ersättning. Att den skattemässiga redovisningen av låga

arvoden medför vissa administrativa och andra olägenheter är enligt min

mening ej heller tillräckligt skäl att göra dem generellt skattefria. I den mån

ersättningar av detta slag är jämförbara med traktamenten, torde förslaget

om skattefrihet för ersättningarna beröra ett område, som befinner sig under

utredning hos lönebeskattningsutredningen.

I detta sammanhang vill jag även beröra en teknisk omreglering av gällande

bestämmelser om skattefrihet för ortstillägg och därmed likställda

förmåner för utom landet anställd diplomatisk eller konsulär personal. Denna

omreglering föranleds av den i statsverkspropositionen innevarande år

(bilaga 5: utrikesdepartementet, s. 9—27) närmare avhandlade frågan om

utlandstjänstemännens bostadskostnader.

Enligt punkt 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen anges såsom

skattefria, med ortstillägg likställda förmåner för utom landet anställd

diplomatisk eller konsulär personal bl. a. fri bostad, utomeuropeiskt tillägg,

chargé d’affairestillägg och prisutjämningstillägg. Av vad som anförts i

statsverkspropositionen framgår, att utlandstj änstemännen för närvarande

antingen bär fri bostad eller fått sina bostadskostnader beaktade vid avvägningen

av de nyss nämnda lönetilläggen. Efter genomförandet av den i statsverkspropositionen

föreslagna ordningen skulle dessa tjänstemän — i den

mån de inte får bibehålla förmånen av fri bostad — direkt från vederbörande

myndighet erhålla likvid för sina styrkta och såsom ersättningsgilla

prövade bostadskostnader. Härav kommer att föranledas eu nedjustering

av vederbörandes prisutjämningstillägg eller i vissa fall ortstillägg,

utomeuropeiska tillägg eller chargé d’affairestillägg.

Fråga är alltså om en teknisk omläggning av avlöningsbestämmelserna.

Det hänsynstagande till bostadskostnaderna som hittills skett inom ramen

för vissa skattefria löneförmåner skall alltså i vissa fall utbytas mot en direkt

ersättning för bostadskostnaderna. I andra fall ersättes en för närvarande

skattefri förmån av fri bostad med bostadskostnadsersättningen. Av

detta förhållande torde följa att bostadskostnadsersättningen bör vara skattefri.

Härför erfordras dock förtydligande av berörda anvisningspunkt. Jag

förordar sådan författningsändring.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna

till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Jag hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Smith

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620083

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1962:46 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen d s. 1 i texten