Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1962/63, m. 77i

1962-04-02 · 159 sidor, varav 152 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 152 av 159 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:150, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1962/63, m. 77i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

1

Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsfårslaget för budgetåret 1962/63,

m. 77i.; given Stockholms slott den 27 april 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF : ''

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen

en redogörelse för den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen

framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63 kompletteras med

hänsyn till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens inkomstsida

som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en förnyad beräkning

av budgetutfallet för innevarande budgetår. För nästa budgetår förutses

på grundval av nu kända transaktioner ett underskott på totalbudgeten

av ca 700 milj. kr., medan för innevarande budgetår beräknas ett överskott

av drygt 200 milj. kr.

Såsom särskilda bihang lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år

1962 och en översikt av den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren

1962/63—1965/66.

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om

komplettering av rik sstatsför slaget för budgetåret

1 96 2/6 3 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Härvid har jag att anmäla, att riksrevisionsverket i två särskilda skrivelser

den 2 april 1962 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning

rörande utfallet av slatsregleringen för budgetåret 1961/62 (bihang A),

dels ock förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1962/63 (bihang

B).

Det samhällsekonomiska läget

Den internationella konjunkturutvecklingen. Den västeuropeiska högkonjunktur

som inleddes under 1959 har trots en inte oväsentlig efterfrågeavmattning

inom särskilt vissa basindustrier ännu inte visat några mera påtagliga

tecken på att brytas. Den samlade västeuropeiska bruttonationalprodukten

väntas i år stiga med 3—4 procent mot närmare 5 procent 1961 och

drygt 6 procent 1960. Avsaktningen i produktionstillväxten kan till stor del

återföras på en påtaglig och i vissa fall förstärkt knapphet på produktionsresurser,

i första hand arbetskraft. Endast i Storbritannien, där betalningsbalansproblemet

i somras nödvändiggjorde en särskilt kraftig skärpning av

den ekonomiska politiken, har arbetsmarknadsläget blivit mindre ansträngt.

Avsaktningen på efterfrågesidan har främst hänfört sig till företagens investeringar

i lager och fasta anläggningar. Takten i lageruppbyggnaden reducerades

allmänt redan från början av förra året, medan avmattningen i de

lasta investeringarnas långvariga expansion knappast kom till uttryck förrän

mot slutet av 1961. För innevarande år varslar orderingångssiffror och

investeringsenkäter om att tendensen till långsammare tillväxt förmodligen

blir bestående inom dessa delar av investeringssektorn i Västeuropa. Bostads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

byggandet, vars stegring i fjol i särskilt hög grad hämmades av brist på arbetskraft

i ett flertal länder, väntas i år undergå endast relativt små förändringar.

Däremot torde man kunna räkna med att de offentliga investeringsutgifternas

expansion kommer att motväga svaghetstendenser inom företagssektorn.

överhuvud taget synes den offentliga sektorn såväl i de kontinentala

länderna som i Storbritannien i år vidga sin andel av den samlade

produktionen och därmed lämna ett väsentligt bidrag till den fortsatta efterfrågetillväxten.

Vidare väntas den privata konsumtionen, alltjämt stimulerad

av kraftiga inkomststegringar, fortsätta sin snabba uppgång.

Som framhålles i konjunkturinstitutets senaste kvartalsrapport (Konjunkturläget,

april 1962) är det möjligt, att den västeuropeiska ekonomin

nu kommit in i en fas som gör den mera känslig för förändringar i det amerikanska

konjunkturläget än vad som varit fallet under de senaste årens

kraftiga investeringskonjunktur. En fortsatt avsevärd förbättring av betalningsbalansen

har av den brittiska regeringen uppställts som ett absolut villkor

för att landets interna efterfrågan skall kunna tillåtas expandera. Förhoppningarna

om en sådan förbättring knyts i stor utsträckning till exporten

till Förenta staterna. Det förefaller också troligt att denna, såväl för

Storbritanniens som för andra länders del, skall stimuleras av den efterfråge-

och produktionstillväxt som väntas prägla den amerikanska utvecklingen

under resten av innevarande år. Enligt tillgängliga prognoser kommer denna

att i första rummet bygga på en snabbare ökning av företagens fasta investeringar,

en fortsatt men förmodligen avsaktande expansion av de offentliga

utgifterna samt stigande privat konsumtion, inte minst vad gäller varaktiga

varor. Ä andra sidan synes varken bostadsbyggandet eller lagerutvecklingen

komma att lämna några mera betydande bidrag till den totala

efterfrågans stegring.

Den ekonomiska politikens inriktning ger en god bild av skillnaderna länderna

emellan vad gäller huvudproblemen i det aktuella ekonomiska läget.

Såväl i Förenta staterna som i Storbritannien utgör den svaga betalningsbalansen

alltjämt det stora hindret för en intensivare expansionsfrämjande

politik på längre sikt. Som jag redan nämnt har dock Storbritanniens läge

förbättrats något i detta avseende och man räknar — enligt den till den nya

budgeten knutna ekonomiska översikten — med att denna utveckling skall

fortsätta. Därmed skulle stagnationen i produktionsutvecklingen kunna brytas

och den interna efterfrågan tillåtas expandera i takt härmed. I Förenta

staterna fortsätter betalningsbalansen att visa underskott och man anser det

troligt att guld- och valutautflödet även i år skall uppgå till mer än 2 miljarder

dollar. Det vidgade internationella samarbetet, inte minst på centralbanksplanct,

och minskningen av räntedifferenserna mellan Förenta staterna

och andra länder har emellertid bidragit till alt göra valutaproblemet något

mindre akut. Av betydelse härvidlag är också att Internationella valutafondens

möjligheter alt vid behov stödja den amerikanska betalningsbalansen

med krediter förbättras genom den överenskommelse om speciella lånearrangcinang

som i vad avser det svenska deltagandet framlagts för riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

dagens godkännande i prop. 1962: 102. Också genom de föreslagna reformerna

av den amerikanska företagsbeskattningen har förutsättningarna förbättrats

för en ekonomisk politik som syftar till en långsiktig minskning av

arbetslösheten och en strukturell anpassning av produktionsapparaten i

Förenta staterna. En aktiv rörlighetsfrämjande politik — bl. a. omfattande

sådana för oss välkända medel som omskolning, omställnings- och flyttningsbidrag

— har därvid föreslagits och till stora delar redan satts i verket.

Delvis har dessa åtgärder knutits samman med det omfattande handelsprogrammet,

vars genomförande kan skapa en bas för en starkt produktivitetsfrämjande

vidgning av den internationella handeln.

I den mån som generaliserande omdömen av detta slag kan göras synes

den ekonomiska politiken i flera av de kontinentaleuropeiska länderna alltjämt

på kort sikt domineras av farhågor för en inflationistisk utveckling,

speciellt det stigande trycket från kostnadssidan. Som exempel härpå kan

anföras de i Västtyskland nyligen aviserade åtgärderna avseende en kraftig

begränsning av byggnadsverksamheten och uppmaningarna till moderation

i lönekraven. Det är också naturligt att den hittillsvarande snabba expansionen

begränsat intresset för en mera långsiktigt inriktad politik. Även i dessa

länder synes emellertid långsiktsproblemen komma i förgrunden. Denna utveckling

kan komma att påskyndas av riskerna för att den i betydande produktionsområden

redan föreliggande överkapaciteten skall leda till svårigheter

att vidmakthålla en tillfredsställande ekonomisk tillväxt.

Den inhemska konjunkturutvecklingen. Enligt nu framkommet statistiskt

material kännetecknades året 1961, ännu mer än enligt vad som var känt vid

uppgörandet av årets statsverksproposition, av betydande ekonomiska framsteg

i vårt land. Enligt de nu framlagda beräkningarna skulle den totala

produktionsökningen 1960—61 sålunda ha uppgått till 5 å 6 procent eller ca

1 procent mera än som kunde konstateras vid årsskiftet. Särskilt de industriella

investeringarna steg mycket starkt, sannolikt med 15 å 20 procent,

men även bostadsbyggandet ökade avsevärt, eller med ca 8 procent. De statliga

investeringarna hölls däremot tillbaka såsom ett led i konjunkturpolitiken,

så att deras omfattning blev praktiskt taget oförändrad. Kommunernas

investeringsverksamhet steg ungefär i takt med bostadsbyggandet. Den

privata konsumtionen ökade något mera än som varit regel under senare år,

den offentliga snarast något mindre. Utrikeshandelns expansion blev relativt

begränsad; importen var praktiskt taget oförändrad och export volymen

steg knappt 6 procent. I båda fallen kan den dämpade ökningstakten dock

förklaras med den starka lagerökning som ägt rum under det närmast föregående

året både hos avnämarna i utlandet och hos svenska köpare av utländska

produkter. Denna ökning byttes på många håll i utlandet i en snabb

lageravveckling, som tvingade de råvarubetonade svenska exportindustrierna

att acceptera en ökning av sina färdigvarulager för att undvika en omedelbar

inskränkning av produktion och sysselsättning. Till slut blev dock

även en sådan inskränkning i vissa branscher oundviklig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Enligt föreliggande produktionsindextal låg 1961 års industriproduktion

4 procent över 1960 års nivå, men efter justering av vissa systematiska ofullkomligheter

kan ökningen i själva verket skattas till så mycket som 6 procent.

Det var särskilt metall- och pappersindustrierna som svarade för uppgången.

Endast träindustrins och då speciellt sågverkens produktionsvolym

var mindre än 1960. Småningom har bilden förändrats. Under december—

februari, d. v. s. de tre senaste månader för vilka hittills uppgifter föreligger,

kan produktionsnivån — efter korrektion av indexens missvisning —

uppskattas ha legat 3 å 4 procent högre än ett år tidigare. Konsumtionsvaruindustrierna

framstår emellertid nu som ledande i expansionen tillsammans

med metallindustrin, medan en direkt nedgång registreras förutom för trä

även för malm och massa.

Den starka stegringen av inkomstnivån — särskilt markant för lönernas

del till följd av den ovanligt kraftiga löneglidningen — gjorde en viss prisstegring

oundviklig. Konsumentprisindex steg sålunda med något över 2

procent. Realinkomstökningen blev dock så stor att den stigande konsumtionsefterfrågan

gjort konsumtionsvaruproduktionen till ett av de mest expansiva

elementen i konjunkturen.

På arbetsmarknaden rådde hela 1961 full sysselsättning, dock utan mera

påfallande överdrifter i efterfrågan på arbetskraft och därmed följande

desorganisationstendenser av det slag som varit vanligt under tidigare toppkonjunkturer.

Härtill bidrog påtagligen de åtgärder för säsongutjämning

som vidtagits i samarbete mellan staten, kommunerna och näringslivet. De

störningar som började bli märkbara strax före årsskiftet hann ej medföra

någon ökning i arbetslöshetstalen förrän under februari och mars 1962.

Arbetslösheten i mars i år steg till 2,0 procent mot 1,5 procent ett år

tidigare. Siffran för april ligger i år på 1,9 procent mot 1,6 förra året.

Dagens konjunkturläge och konjunkturutsikter kännetecknas av en totalt

sett relativt god balans, som med endast lokala avvikelser kan förutses

bestå under året. Arbetskraftsbristen är på vissa håll och i vissa yrken fortfarande

stor och efterfrågan på krediter från näringslivets sida större än

tillgången, ehuru balansbristen i båda fallen är mindre än under 1961. På

några områden, som gemensamt kan kallas råvarubetonade exportindustrier,

bar vissa sysselsättningssvårigheter uppstått i samband med cn försvagning

eller åtminstone eftersläpning av avsättningen i förhållande till en snabbt

ökad kapacitet. Till väsentlig del sammanhänger detta med svängningar i

lagerhållningen i avnämarländerna; det är därför sannolikt att avsättningsmöjligheterna

för trä, massa, papper, järn och malm åter skall öka

men att konkurrensläget ändå kommer att förbli skärpt under den period

som nu kan överblickas, helst som en ökad efterfrågan tills vidare

i avsevärd omfattning kan mötas med lagernedskärning utan produktionsökning.

Som eu följd av detta läge inom skogsindustrierna måste man för

skogsbrukets del förutse eu viss nedgång i sysselsättningen nästa vinter.

Efter starkt ökade investeringar, som nu mognar ut i ökad produktionskapacitet

på en rad områden, är det naturligt om den industriella investe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ringsverksamhetens ökning tills vidare upphör och kanske småningom bytes

i nedgång även på andra industriområden än de som för dagen fått vidkännas

akuta svårigheter.

Särskilt mot slutet av året får man räkna med en minskad sysselsättning

inom den byggnadsverksamhet som avser industriella ändamål. Denna

utveckling skulle dra med sig en ökning av arbetslösheten inom byggfacken,

om inte en kompenserande uppgång kommer till stånd på andra byggnadsområden.

Den begynnande nedgången i industrins byggnadsinvesteringar

torde småningom följas även av en nedgång för maskininvesteringarnas del,

om inte motverkande åtgärder insättes.

Generellt sett dämpas efterfrågan på industriprodukter även av att lagerökningsbehovet

under 1962 kan förutses bli mindre än normalt i förhållande

till produktionsstegringen, beroende på den starka ökning av alla lagertyper

— råvaror, bränslen, varor under arbete och färdigvaror — som genomförts

under de senaste två åren.

Jämsides med avsaktningen av den industriella expansionen och uppbromsningen

av industrins investeringsökning, varav ingendera synes bli av

genomgripande betydelse under 1962, pågår en ökning av efterfrågan på

andra områden. Särskilt de kommunala men även de statliga investeringarna

ökar starkt, delvis på basis av ökad offentlig upplåning. Lönestegringarna

kan visserligen väntas utlösa en prisstegring utöver den av varuskattens

höjning föranledda, som är högre än under de närmast föregående åren,

bl. a. emedan de största lönehöjningarna genomförts på områden där återverkningarna

på konsumentpriserna sannolikt sker tämligen omedelbart.

Detta har för övrigt varit en konsekvens av att vissa låglönegrupper inom

handeln och transportväsendet, de till konsumtionsvaruindustrier koncentrerade

kvinnliga industriarbetarna in. fl. erhållit de procentuellt kraftigaste

löneförbättringarna. Trots prisstegringen kan realinkomstökningen

förutses även i år bli ovanligt stor. ökningen av efterfrågan på konsumtionsvaror

torde därför också bli relativt stark. Detta stimulerar verksamheten

inom konsumtionsvaruindustrierna och handeln; handelns investeringar

fortsätter dessutom att öka i mycket snabb takt, vilket utgör ett led i en

stark strukturrationalisering.

Den ekonomiska politiken

Konjunkturpolitiken 1961 och 1962. Den ekonomiska politiken under 1961

inriktades på att dämpa de tendenser till överkonjunktur som var tydligt

märkbara vid årets början och som fortfarande gör sig gällande på olika

delområden.

Det ansträngda likviditetsläget för affärsbankerna fortsatte under 1961

och dess effekt på bankernas utlåning skärptes genom införande av särskild

straffränta för upplåning i riksbanken utöver vissa belopp för varje bank.

överenskommelser i åtstramande syfte förelåg även med kreditinstituten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Liksom under 1960 erbjöds aktiebolagen att under sommaren och hösten

1961 göra avsättningar till investeringsfonder mot särskilda skattelättnader,

motsvarande 8 å 10 procents förräntning på extra insatt belopp. Den kreditpolitiska

åtstramningen hade emellertid gått så långt att de inflytande beloppen

detta år stannade under 300 milj. kr. mot ca 800 milj. kr. 1960. I sm

mån bidrog detta till att minska likviditeten i banksystemet. Vidare erbjöds

innehavarna av 1960 års särskilda fonder, av vilka 54 procent skulle friges

den 30 december 1961, att mot liknande förmåner hålla kvar innestående

medel även under 1962. Av drygt 400 milj. kr. uttogs dock 300, vilket även

tyder på att kreditåtstramningen hade börjat bli kännbar inom näringslivet.

Statsbudgeten var under kalenderåret 1961 totalt överbalanserad med ca

350 milj. kr.

De statliga investeringarna hölls tillbaka under 1961 dels genom anslagsavvägningen,

dels genom särskilda direktiv till myndigheterna om begränsning

av sysselsättningen och uppskov med vissa leveranskrav under

högsäsongen. Enligt överenskommelser med respektive organisationer utfärdades

även rekommendationer till kommunerna och industriföretagen att

följa en likartad politik. Som ytterligare led i den kombinerade säsong- och

konjunkturdämpningen nedskärs de beredskapsarbeten, som hade bedrivits

under vintern 1960/61, radikalt under våren. Arbetsmarknadsmyndigheternas

fördelning av igångsättningstillstånden för byggnadsverksamhet verkade

såsom förut i samma riktning. Inom vissa områden av landet — sedan

den 1 april 1962 omfattande drygt en tiondel av befolkningen — har

föreskrifterna om igångsättningstillstånd upphävts och försöksvis ersatts

med frivilligt lokalt samarbete för utjämning av sysselsättningen i byggnadsindustrin.

Erfarenheterna av dessa försök är ej helt entydiga och det

torde ännu vara för tidigt att dra bestämda slutsatser av de tillämpade

metodernas effekt.

Mot slutet av 1901 hade likviditetsåtstramningen kommit så långt att på

enstaka orter vissa bostadsbyggen hade svårt att komma igång i planerad

tid på grund av svårigheter att erhålla byggnadskreditiv. Genom emissioner

av hypoteksobligationer knnde dock risken härför med enstaka undantag

undanröjas så snabbt att allvarligare förseningar undveks.

Som ett totalomdöme om 1961 års konjunkturutveckling torde kunna

sägas, att man genom de insatta åtgärderna lyckades undvika det övertryck

av högsäsongens arbetsmarknadsläge som eljest varit sannolikt och

få en del investeringsverksamhet framskjuten till vintern 1961/62, då av

andra skäl en viss dämpning av aktiviteten började inträda.

I den nationalbudget och finansplan som framlades i januari förutsågs för

1962 ett konjunkturläge där inflationstrycket blivit betydligt mildrat. En

viss lättnad i finanspolitiken skulle därför vara tillåtlig. Denna lättnad kan

sägas ha påbörjats i och med den skattesänkning som i praktiken trädde i

kraft fr. o. in. mars månad. De statliga investeringarna ökas också på ett

markerat siilt under innevarande år, delvis som eu automatisk effekt av

återhållsamheten under 1961. En intensifierad allmän säsongutjämning ef
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

tersträvas dock fortfarande, och genom ett särskilt cirkulär (SFS 1962: 65)

har alla berörda statliga myndigheter erhållit anvisning om att lämna ökade

bidrag härtill genom att så långt möjligt koncentrera sina byggnadsarbeten

och beställningar till perioder då belastningen på arbetsmarknaden är lägst.

Den konstaterade dämpningen av inflationstrycket har även möjliggjort

en sänkning av räntan. Den 5 april nedsatte riksbanken sålunda diskontot

med 0,5 till 4,5 procent. Balansen på kapitalmarknaden har under inflytande

av bl. a. den förda finans- och penningpolitiken och genom allmänna

pensionsfondens tillväxt förbättrats så att en livlig emissionsverksamhet

kunnat komma till stånd. Härigenom har också situationen lättat på byggnadskrediternas

område. Utestående kreditiv har kunnat avlyftas i ökad

takt. Mot hösten förutses ett normalt läge i detta avseende. Några kreditsvårigheter

torde såvitt nu kan bedömas inte behöva hämma bostadsbyggenas

igångsättande.

Då inga farhågor för vare sig arbetslöshet eller överkonjunktur för närvarande

synes motiverade inför sommarhalvåret, knytes intresset för dagen till

vad som kan hända under vintern 1962/63 och under fortsättningen av

1963. Om inga motåtgärder vidtages, torde man få räkna med en nedgång

i sysselsättningen inom byggnadsindustrin och skogsarbetet under den kommande

vintern. Avgörande härför är till stor del den byggnadsverksamhet

som igångsättes nu under våren. Vederbörande myndigheter har därför medgivits

att under andra kvartalet meddela igångsättningstillstånd av sådan

omfattning att bostadsbyggandet under den kommande vintern blir större

än tidigare beräknats. Delta torde medföra att det tidigare uppställda programmet

på 75 000 lägenheter kommer att överskridas. Den ökning av medelsramen

för bostadslångivningen som detta medför torde sedermera få anmälas

i samband med äskande av anslag å tilläggsstat för budgetåret 1962/63.

De myndigheter som ansvarar för den offentliga byggnadsverksamheten,

särskilt undervisningsanstalter och sjukhus, har dessutom anmanats att påskynda

igångsättningen av de byggen som bekostas med anslag på 1962/63

års budget. Arbetsmarknadsstyrelsen förbereder vidare en snabb expansion

av sin verksamhet för omflyttning och omskolning, särskilt med tanke på

skogsarbetarna. Anläggningsarbeten, för vilka anslag upptagits å allmän beredskapsstat,

kan likaledes igångsättas med kort varsel.

Vad jag anfört understryker behovet att vidmakthålla en aktiv handlingsberedskap.

Skulle ytterligare åtgärder visa sig erforderliga utgör investeringsfonderna

ett viktigt medel att stimulera den privata efterfrågan. Utnyttjandet

av delta medel är administrativt enkelt och möjligt att snabbt

anpassa både lokalt och tidsmässigt. Erfarenheterna av investeringsfonderna

som konjunkturpolitiskt instrument var gynnsamma 1958—59. Det kan

emellertid inte uteslutas, att förutsättningarna att nå snabbt verkande resultat

nu kan vara något mindre med hänsyn till den kraftiga kapacitetsutbyggnad

som ägt rum och som kan verka återhållande på benägenheten

till ytterligare utbyggnad under de närmaste åren. En översyn av investeringsfondlagstiftningen

pågår för närvarande, och jag har anmodat de sak
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

kunniga att utarbeta förslag till sådan ändring av nämnda lagstiftning att

densamma i högre grad än för närvarande stimulerar till investering i lager.

Förslag härom bör ingivas i sådan tid att detsamma kan underställas årets

riksdag vid dess höstsession. Jag vill dock understryka att några så påtagliga

nedgångstendenser inte föreligger att det kan anses lämpligt med längre

gående generella lättnader. Åtgärderna bör fortfarande i huvudsak insättas

selektivt och med erforderlig försiktighet.

Stabiliseringspolitikens utformning. Nödvändigheten av en hög rörlighetsberedskap

i den ekonomiska politiken, som är så påtaglig mot bakgrunden

av den aktuella konjunkturbilden, utgör en av centralpunkterna i det enhälliga

betänkande, som förra hösten framlades av stabiliseringsutredningen

(Mål och medel i stabiliseringspolitiken, SOU 1961:42) och som nu remissbehandlats.

Detta krav gäller alla sektorer av den ekonomiska politiken.

Särskilt markerat är det för arbetsmarknadspolitiken. En ökad anpassning

av efterfrågan och utbudet av arbetskraft till varandra utgör en av de

viktigaste förutsättningarna för att med en stram finans- och penningpolitik

kunna erhålla en så låg allmän efterfrågenivå att prisstegringar på grund

av lönehöjningar utöver den genomsnittliga produktivitetsstegringen så

långt möjligt undvikes. De sysselsättningssvårigheter som på grund av en

allmänt åtstramande politik skulle kunna uppstå på mindre bärkraftiga

områden, bör sålunda enligt utredningen relativt snabbt kunna neutraliseras

genom rörlighetsstimulerande arbetsmarknadsåtgärder. Den under efterkrigstiden

stundom markerade konflikten mellan målen full sysselsättning

och fast penningvärde skulle reduceras genom en sådan kombination av

generellt och selektivt verkande medel. Stabiliseringsutredningens resonemang

ligger här helt i linje med min uppfattning.

Utan att närmare gå in på detaljutformningen av de olika ekonomiskpolitiska

medlen har utredningen framlagt förslag till aktivisering av konjunkturpolitiken

på en rad olika punkter. Dessa förslag, som i stor utsträckning

stöds av remissinstanserna, har i inte oväsentlig grad redan förverkligats

i den ekonomiska politiken eller är under närmare utredning. Den av

utredningen förordade förskjutningen mot en större andel indirekta skatter

och motsvarande lägre andel direkt skatt har till en del ägt rum genom

1961 års skattereform. Möjligheterna att göra företagsbeskattningen mera

effektiv som konjunkturstabiliserande medel studeras av den sittande skatteberedningen.

I fråga om medel att styra lagerutvecklingen, vilken i vårt

land liksom i andra industristater ofta verkar starkt balansrubbande, hänvisar

stabiliseringsutredningen, som här får stöd av flera av näringslivets

remissinstanser, till möjligheterna att utnyttja investeringsfondssystemet i

delta avseende. Som jag redan nämnt, är det min förhoppning att det till

höstriksdagen skall kunna framläggas förslag i delta syfte. Även på andra

punkter har åtgärder genomförts eller förberetts i överensstämmelse med

önskemål som framförts eller understrukits av stabiliseringsutredningen. Sålunda

har ramen för den statliga exportkreditgarantigivningen höjts till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

2 000 milj. kr., och förslag har framlagts att 200 milj. kr. därav skall reserveras

för garantigivning på speciella villkor för exportprojekt av särskild

betydelse för u-ländernas utveckling. I detta sammanhang vill jag även erinra

om den förbättring av exportföretagens konkurrensvillkor, som följer

av de ökade möjligheterna till exportkrediter genom tillkomsten av det i

prop. 1962: 125 föreslagna exportkreditinstitutet. Reorganisationen av statistikverket

och den pågående utbyggnaden av statistikproduktionen, vilken

delvis behandlas i prop. 1962: 113, avser bl. a. att tillgodose det av utredningen

understrukna behovet av en väsentligt förbättrad belysning av konjunkturutvecklingen

i viktiga sektorer.

En effektivare kreditpolitik förutsätter enligt stabiliseringsutredningen

att villkoren för investeringarnas finansiering i högre grad än för närvarande

blir beroende av läget på den allmänna kreditmarknaden. I detta syfte

föreslår utredningen dels att prioriteringen av bostadsbyggandets och statens

kapitalbehov avskaffas, dels att företagen i den privata sektorn i större

utsträckning hänvisas till att medelst lån finansiera sina investeringar.

Utredningens förslag i vad avser prioriteringens upphävande har i den

ekonomisk-politiska debatten och i flera remissyttranden ställts i kontrast

till de förslag till kreditmarknadslagstiftning som framlagts i prop. 1962:

52. Jag får därför ånyo understryka, att den beredskapslagstiftning -— avsedd

att gälla från den 1 juli 1962 till och med den 30 juni 1965 — som föreslås

i denna proposition icke står i motsats till en långsiktig politik som

syftar till en ökning av kapitalmarknadens funktionsduglighet. En enhetligare

kapitalmarknad med mindre inslag av köer kan endast utvecklas i den

mån som klyftan mellan efterfrågan och tillgång på kapital minskas. Förutsättningar

för den förbättring som inträtt i balansen på kapitalmarknaden

har — vid sidan av en relativt hög räntenivå — framför allt varit åtstramningen

av finanspolitiken under de senaste budgetåren, uppbyggnaden av

allmänna pensionsfonden samt en positiv utveckling av hushållens sparande.

Att politiken även i fortsättningen inriktas på en hög grad av självfinansiering

av de offentliga investeringarna för alt därmed bringa det totala sparandet

i nivå med de samlade investeringskraven, utgör också en central

slutsats såväl i stabiliseringsutredningens som även i långtidsutredningens

nyligen avlämnade betänkande. Strävandena att öka kapitalmarknadens

funktionsduglighet är emellertid med nödvändighet en tidskrävande process.

Det är icke möjligt att utesluta att sådana lägen under de närmaste

åren kan uppkomma att placeringsreglerande ingrepp visar sig nödvändiga

för att undvika de avsevärt större olägenheter som skulle inträda vid en

mer renodlad räntepolitik. Jag vill i detta sammanhang ånyo understryka,

att den speciella ställning som i den föreslagna lagstiftningen ges åt utlåning

till staten och för finansiering av bostadsbyggandet inte bör ses som

en med kreditpolitiska medel verkställd prioritering utan som ett medel att

verkställa riksdagens beslut i avseende på hur stor del av de samlade resurserna

som skall disponeras för statliga ändamål och för bostadsbyggande.

Dessa beslut måste bilda en utgångspunkt för handlandet på det kreditpolitiska

området.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Stabiliseringsutredningen betonar vidare att en effektiv konjunkturpolitik

måste innefatta en viss anticyklisk variation av de offentliga utgifterna.

Jag kan här instämma helt med utredningen och erinrar om ingripandena

under konjunkturavmattningen 1958—59 samt om de åtgärder för begränsning

av statens investeringsverksamhet som vidtogs för att förhindra uppkomsten

av en inflatorisk högkonjunktur 1960 och 1961. Ansträngningarna

bör inriktas på att ytterligare utveckla de statliga investeringarnas anpassbarhet

inte bara för att motverka konjunktursvängningarna utan också för

att utjämna säsongvariationerna, vilka även har stor betydelse just för konjunkturförloppet.

I dessa sammanhang kan man emellertid inte bortse från

de svårigheter, särskilt på projekteringsplanet, som den i affärsverkens remissyttranden

starkt betonade teknikerbristen medför.

Jag har i det föregående berört några av de områden av den ekonomiska

politiken som i stabiliseringsutredningens betänkande och i remissyttrandena

häröver tilldragit sig särskilt stort intresse. Betänkandet omfattar emellertid

en nära nog fullständig genomgång av det ekonomisk-politiska fältet i

vidaste bemärkelse. Det kommer därför att bli anledning att återkomma till

de av utredningen behandlade problemen. Det är också min avsikt att låta

trycka de avgivna remissyttrandena såsom en särskild volym i serien Statens

offentliga utredningar.

Budgetutvecklingen 1961/62 och 1962/63. Vid nu aktuella antaganden om

inkomster och utgifter kommer totalbudgeten för 1962/63 att sluta på ett

underskott av ca 700 milj. kr. Innan jag närmare går in på de överväganden

som leder till att jag idag räknar med detta lånebehov, vill jag i

korthet beröra det nu förutsebara utfallet av budgeten för innevarande budgetår.

Detta visar formellt en relativt god överensstämmelse med den i statsverkspropositionen

1962 framlagda beräkningen av ett överskott på totalbudgeten

av 160 milj. kr. De justeringar som riksrevisionsverket vidtagit i sin förnyade

inkomstberäkning är i förhållande till de i januari redovisade kalkylerna

ytterst begränsade. Skatteunderlagets ökning, som under fjolåret uppgick

till ca 11 procent, beräknas sålunda nu liksom i statsverkspropositionen under

kalenderåret 1962 uppgå till mellan 8 och 9 procent. Inte heller på utgiftssidan

förutses någon mer betydande avvikelse från senast upptagna belopp.

De redan vid årsskiftet aviserade utgiftsbehoven har visserligen föranlett tillläggsstalsanslag

som uppgår till sammanlagt 285 milj. kr. utöver vad som

redovisades i januari. Av detta belopp hänför sig 125 milj. kr. till ökade löne-

och pensionskostnader. Mot dessa utgiftsökningar står emellertid en

minskning i den tidigare beräknade förbrukningen av reservationsmedel,

framför allt under försvarshuvudtiteln, och minskad disposition av rörlig

kredit, vilka faktorer för innevarande budgetår medför eu besparing av 300

milj. kr. i förhållande till januariuppskattningen. Totalbudgeten skulle därmed

uppvisa ett överskott på drygt 200 milj. kr.

ökningen i skatteunderlaget under kalenderåret 1963 antages nu komma

att uppgå till 6 procent, vilket innebär en uppjustering med 2 procentenhe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ter i förhållande till statsverkspropositionens beräkning. För nästkommande

budgetår blir ökningen därmed något långsammare än den extremt snabba

ökning som ägde rum under konjunkturuppgången 1960—61, då den

uppgick till mellan 10 och 11 procent per år, men ligger ändå högre än vad

som bör vara normalt. Totalt uppskattas statsinkomsterna 1962/63 stiga

med omkring 1 250 milj. kr. över nivån innevarande budgetår. Samtidigt beräknas

utgifterna nu stiga med ca 2 150 milj. kr. Till en inte oväsentlig del är

dessa ökningar formella, eftersom de betingas av den höjda omslutning av

budgeten som följer av den i fjol beslutade skattereformen. Inkomsterna

höjs sålunda med ca 710 milj. kr. på grund av höjda indirekta skatter, samtidigt

som utgiftssidan belastas med kostnader som i realiteten är ett element

i skattesänkningen, nämligen kompensationen till kommunerna för

höjningen av ortsavdragen, höjda barnbidrag och indextillägg till folkpensionärerna

m. m. med sammanlagt 550 milj. kr. Det ökade bortfallet på inkomstskattetiteln

på grund av höjda statliga ortsavdrag och ändrade skatteskalor

m. in. beräknas till 360 milj. kr. Den statsfinansiella nettoeffekten av

skattereformen för budgetåret 1962/63 kan därmed beräknas stiga med ca

200 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår.

När statsverkspropositionen lades fram underströk jag mycket starkt, att

det däri redovisade överskottet på totalbudgeten 1962/63 på 21 milj. kr. var

av formell natur. I riksstatsförslaget hade då av tekniska skäl hänsyn ej tagits

till vissa betydande utgiftsökningar, som skulle komma att föreläggas

riksdagen. Omfattningen av dessa är nu känd och förklarar förändringen

från det formella överskottet till ett nu beräknat underskott på ca 700

milj. kr.

Den största utgiftsökningen i det kompletterade riksstatsförslaget för nästa

budgetår hänför sig till de föreslagna lönehöjningarna för tjänstemännen

inom det statliga avtalsområdet. Tagna för sig skulle sålunda de höjda

löne- och pensionsnivåerna medföra en belastning på statsbudgeten av omkring

700 milj. kr. i form av ökningar på driftbudgetens utgiftssida och minskad

inleverans av överskottsmedel från affärsverken.

För de statliga affärsverken innebär det träffade avtalet en total kostnadsökning

budgetåret 1962/63 med i det närmaste 250 milj. kr. Härtill

kommer kostnaden för lönehöjningarna för verkens kollektivavtalsanslällda

personal. Även om en intensivt bedriven rationaliseringsverksamliet motväger

en inte oväsentlig del av den totala kostnadsökningen, skulle, om inga

andra åtgärder vidtoges, räntabiliteten sjunka under vad som är ekonomiskt

rimligt. För posten och statens järnvägar skulle lönehöjningen väsentligen

komma att betalas via underskottsanslag från budgeten. Som jag tidigare

anfört kommer den prisstegring som är att vänta under 1962 att i stor utsträckning

vara det ofrånkomliga resultatet av att anställda inom serviceyrken

tillförsäkrats en rimlig andel av årets inkomststegring. Av samma skäl

bör även löneförhöjningarna för affärsverkens anställda, i de fall där föreliggande

rationaliseringsmöjligheter ej förslår, motsvaras av vissa taxehöj
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1062

13

ningar. Chefen för kommunikationsdepartementet har i anledning härav

tidigare denna dag framlagt förslag om höjning av vissa posttaxor, vilken

förutsätter riksdagens medverkan. Beträffande statens järnvägar avses höjningar

bli genomförda från och med den 1 juni 1962, inbringande ett sammanlagt

belopp av ca 80 milj. kr. för budgetåret 1962/63. Lönestegringen,

vilken för verket medför en utgiftsökning under nästa budgetår med inte

mindre än drygt 130 milj. kr., kommer jämte vissa andra utgiftsstegringar

att höja SJ:s underskott, inberäknat driftbidraget, till 160 milj. kr. för budgetåret

1962/63 trots den nämnda taxehöj ningen. Härutöver skall dessutom

beaktas att verket icke förräntar det i rörelsen nedlagda kapitalet. Sedan en

del år tillbaka pågår inom verket nedläggning av trafiksvaga järnvägar enligt

ett uppgjort program. På sikt kan denna nedläggningsverksamhet jämte andra

pågående rationaliseringar väntas medföra i och för sig betydande kostnadsbesparingar.

Utvecklingen av SJ:s ekonomi, som den nu kan förutses,

gör det dock nödvändigt att ytterligare, effektivt verkande åtgärder

vidtages för att åstadkomma en bättre balans i SJ :s ekonomi. Chefen för

kommunikationsdepartementet har därför för avsikt att inom kort åter anmäla

denna fråga och föreslå åtgärder i detta syfte.

Genom taxehöjningar och förutsatta rationaliseringsvinster m. in. reduceras

belastningen på budgeten för 1962/63 till följd av lönehöjningarna till

totalt omkring 500 milj. kr. Under innevarande budgetår kan motsvarande

merbelastning beräknas uppgå till närmare 190 milj. kr.

Bland övriga större utgiftsförändringar för nästa budgetår i förhållande

till statsverkspropositionen må nämnas, att förslagen i samband med lag

om allmän försäkring innebär ökade utgifter med 107 milj. kr. i förhållande

till de belopp som tidigare preliminärt upptagits. I huvudsak beror ökningen

på att i statsverkspropositionen av beräkningstekniska skäl inte upptagits

något belopp i anledning av socialförsäkringskommitténs förslag. Under kapitalbudgeten

har tillkommit anslag för teckning av aktier i instituten för

företagskredit respektive exportkredit samt för särskild lagring av livsmedel,

vilket sammanlagt inneburit ökade kostnader med ca 85 milj. kr.

Bortses från verkningarna av skattereformen skulle den nu beräknade utgiftsökningen

för 1962/63 uppgå till ca 1 600 milj. kr., vilket belopp är

mer direkt jämförbart med ökningarna under de närmast föregående budgetåren.

Även efter denna justering är ökningen i statsutgifterna avsevärt

högre än vad som kan betraktas som normalt. Detta är framför allt beroende

av den för nästa budgetår särskilt markanta ökningen av kostnaderna för

folkpensioneringen samt de stegrade statstjänarlönerna. Till den snabbare

ökningstakten bidrar också den förutsedda förändringen i förbrukningen av

reservationsmedel. Under de tre senaste budgetåren bar eu ökning av behållningarna

på reservations- och investeringsanslagen inträffat, som sammanlagt

uppgår till inte mindre än 765 milj. kr. Vid successivt stigande

medelsanvisningar är det visserligen naturligt att stocken av anslagsbehållningar

växer, men ökningen är avsevärt större än vad som kan ha

betingats bärav. ökningen är i stor utsträckning eu reflex av de förskjut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ningar i verkställandet av beslutade utgifter som leveransförseningar och

arbetskraftsbrist tenderar att framkalla men också en eftersträvad följd av

återhållsamhet vid de statliga investeringarna. Vid den lugnare konjunkturutveckling

som nu förutses, torde myndigheterna ha större utsikter än under

de närmast föregående åren att realisera sina utgifter vid planerad tidpunkt.

Även om myndigheterna sannolikt även för nästkommande budgetår

överskattar förbrukningen, torde denna överskattning vara så pass mycket

mindre än föregående år att en omsvängning från tidigare ackumulering

av reservationer till en viss nettoförbrukning 1962/63 kan beräknas, vilket

skulle ge en ökning av utbetalningarna med ca 250 milj. kr. jämfört med

innevarande budgetår. Svårigheten att beräkna reservationsmedelsförbrukningen

bör dock betonas.

Det må även anmärkas, att de löneavtal som slutits efter det att riksrevisionsverket

avlämnat sin inkomstberäkning sannolikt innebär alt lönestegringen

blir något starkare än som där angivits. Å andra sidan tillkommer

erfarenhetsmässigt behov av tilläggsstater som verkar i motsatt riktning på

det slutliga budgetutfallet. Jag vill därför understryka att alla prognoser rörande

inkomst- och utgiftsutvecklingen för kommande hudgetår i dagens läge

måste göras med erforderliga reservationer.

Det statliga lånebehov som enligt nu redovisade kalkyler kommer att föreligga

under nästkommande budgetår och som alltså uppgår till ca 700

milj. kr., innebär en omsvängning av budgetbalansen från innevarande budgetår

av storleksordningen 900 milj. kr. Jag har tidigare angett de konjunkturpolitiska

skäl som motiverar denna uppmjukning av finanspolitiken. Till

en del är förändringen också en direkt följd av det lugnare konjunkturläge

som nu förutses. Stegringen i skatteunderlaget antages sålunda bli något

långsammare än under högkonjunkturens topp 1960 och 1961. Även omslaget

från en uppbyggnad av reservationsmedelsbehållningarna 1961/62 till

en förbrukning under det kommande budgetåret har sitt klara samband

med konjunkturlägets normalisering. Härtill kommer effekten av den nyligen

genomförda skattesänkningen. Den uppbromsning av ökningen i näringslivets

investeringar, som är naturlig mot bakgrund av att de senaste

fem årens intensiva investeringsaktivitet fört upp investeringsnivån med inte

mindre än 80 procent, har samtidigt skapat det samhällsekonomiska utrymmet

för en angelägen ökning av statliga investeringar bl. a. inom utbildningen

och sjukvården och inte minst för en betydande ökning av bostadsbyggandet

och de kommunala följ dinvesteringarna till detta. Härutöver innebär

1962/63 års budget en reformaktivitet inom socialförsäkringen av

osedvanlig omfattning som innebär en total icke-automatisk utgiftsökning

av 440 milj. kr.

Mot bakgrund av de anförda förhållandena framstår budgetförsvagningen

under 1962/63 som försvarbar. Icke desto mindre utgör den ett allvarligt

observandum. Utvecklingen 1962/63 ger sålunda eu konkret påminnelse

om med vilken snabbhet budgetläget kan förändras. Denna påminnelse

framstår som än mer befogad vid en blick på det statsfinansiella perspektivet

på något längre sikt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

15

Långsiktsperspektivet. Jag har vid flera tillfällen, senast i årets statsverksproposition,

varnat för den överskattning av det statsfinansiella läget soin

ofta kommit till uttryck inför budgetutfallet 1960/61 och även 1961/62. Dessa

varningar får ytterligare stöd av den redovisning av tendenserna i budgetutvecklingen

under de närmast framförliggande åren som nu verkställts och

för vilken en redogörelse lämnas i bihang E. Jag har tidigare utförligt berört

de metodiska problem som är förknippade med kalkyler över budgetutvecklingen

på längre sikt och skall därför inte närmare gå in på dem i detta sammanhang.

Jag vill här inskränka mig till att påpeka det självklara förhållandet,

att dylika beräkningar aldrig kan få karaktären av fixerade bindningar

av utgifter och inkomster. Man kan binda politiken vid vissa målsättningar;

däremot kan de statsinkomster och statsutgifter som är erforderliga för alt

förverkliga dessa mål inte på samma sätt bindas. Varje kalkyl över budgetutvecklingen

måste därför bli av hypotetisk karaktär. Till de förutsättningar

som normalt väljes hör sålunda frånvaron av mera extrema störningar av

både ekonomisk och utrikespolitisk art. Bakom kalkylerna ligger därför med

nödvändighet ganska schablonmässiga antaganden om en »normal» utveckling

av samhällsekonomin.

Kalkylerna kan beskrivas som räkneexempel, som visar utgiftsutvecklingen

under vissa preciserade antaganden. Uppläggningen följer nära den

metod som användes i fjolårets kompletteringsproposition. Sålunda har

först uppskattningar gjorts av vissa större anslag omfattande ca tre fjärdedelar

av de totala utgifterna. För dessa anslag gäller att de styrs av befolkningsutvecklingen

eller av redan fattade och till sina ekonomiska konsekvenser

preciserade beslut eller att den förutsatta utgiftsutvecklingen av

andra skäl kan ges en klar innebörd. Till denna grupp hör exempelvis anslagen

till allmänna barnbidrag och bidrag till folkpensioner och skatteersättning

till kommunerna. Metoden innebär att folkpensionskostnaderna

beräknats utifrån ökningen i antalet pensionärer samt med beaktande av

den förutsatta standardhöjningen 1964, att barnbidragsbeloppet antagits

oförändrat och utvecklingen av kostnaderna således bestäms av förändringen

i antalet bidragsberättigade barn. Skatteersättningen till kommunerna

liksom statens avgifter till ATP bestäms likaså för större delen av perioden

genom fastlagda regler för ersättningens respektive avgifternas

beräkning. Andra större anslag av typen det militära försvaret och väganslag

bar i kalkylen framskrivits med den utgiftstakt som faktiskt förelegat

de senaste åren.

De icke-specificerade anslagen, vilka representerar en fjärdedel av de

totala utgifterna, bar sammanförts till en grupp. Beräkningen av utgiftsutvecklingen

inom denna grupp baserar sig bl. a. på från myndigheterna

inhämtade uppgifter om framtida utgiftsbehov. Dessa utgiftsönskemål, som

avser så vitala områden som bl. a. utbildning, forskning och sjukvård, har

överslagsmässigt budgetgranskats inom finansdepartementet, varvid självfallet

hänsyn tagits till pågående och av riksdagen i princip godkända utbyggnadsplaner.

Resultatet av denna granskning innebär att myndigheter
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

nas önskemål för det första året av prognosperioden, d. v. s. 1963/64, nedskrivits

med drygt 50 procent. För de därefter följande budgetåren är

skillnaden mellan myndigheternas önskemål och kalkylens ökningstal mindre.

Detta illustrerar det välkända förhållandet att kraven för det närmast

framförliggande året regelmässigt är avsevärt större än vad som faktiskt

kommer att bli realiserat. För senare perioder däremot sjunker myndigheternas

önskemål, dels emedan de naturligen i föreliggande uppskattningar

utgår från att det första årets krav blivit tillgodosedda, dels till

följd av en systematisk och även från andra sammanhang välkänd underskattning

av framtida behov. För att motverka denna felkälla har en tillläggspost

införts i kalkylen, som avser att täcka nu oförutsedda utgiftsbehov.

Detta tillägg är beräknat som skillnaden mellan en framskrivning

av trenden i de här behandlade anslagens tidigare utveckling och den ökning

som framkommer efter en budgetprövning av de nu anmälda utgiftsönskemålen.

Ju mindre denna marginal är, desto större är sannolikheten

för att den faktiska utgiftsutvecklingen kommer att överskrida kalkylen.

Det bör slutligen anmärkas att kalkylen utförts i fasta priser och att statstjänarnas

löneökning under beräkningsperioden antagits överensstämma

med nationalproduktens volymmässiga ökning, vilken här satts till 4 procent

per år.

En kalkyl, som utförs utifrån här angivna förutsättningar, ger en utgiftsökning

för perioden 1963/64—1965/66 med 0,8, 1,0 och 0,9 miljard

kronor under respektive budgetår. Det följer av den använda metoden att

denna utgiftsserie representerar ett relativt restriktivt alternativ. Bland de

större anslagen, som omfattar tre fjärdedelar av de totala utgifterna, har

nämligen endast undantagsvis inkalkylerats kostnader för reformer; utgiftsmässigt

dominerande är härvid den för 1964 förutsatta standardhöjningen

för folkpensionärerna. Försvarsutgifternas ökning har satts till 2 procent

per år, vilket motsvarar stegringstakten mellan budgetåren 1961/62 och

1962/63; likaledes av beräkningstekniska skäl har väganslagen uppräknats

i den takt som gällt i genomsnitt under de senaste fem åren. Kalkylerna

innebär icke något ställningstagande i sak. Vid beräkningarna har några

kostnader för nya reformer inom studiefinansieringens område icke beaktats,

trots att mycket talar för att vi här kommer att möta stora och

växande anspråk.

När utgifterna i en långsiktig budgetkalkyl beräknas i oförändrade priser,

bör härav följa att skatteunderlaget antages stiga i takt med den totala

produktionsökningen, d. v. s. motsvarande en inflationsfri inkomststegring

i samhället. Om med denna utgångspunkt skatteunderlagets ökning

sättes till 4 procent per år från och med kalenderåret 1964, skulle

statsinkomsterna under de tre budgetåren 1963/64—1965/66 stiga med 0,2,

0,9 respektive 1,3 miljarder kronor. Av beräkningarna framgår alltså, att en

mycket markerad uppbromsning av statsinkomsternas ökning inträder

1963/64. Detta sammanhänger med eftersläpningen i utbetalning av kommunalskattemedel

och efterverkningarna av den från och med 1962 genom
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1902

förda skattereformen, vilken för just detta budgetår försvagar budgeten

med ett belopp som är avsevärt högre än skattesänkningens långsiktiga

helårseffekt. Denna bild av inkomstutvecklingen förändras inte på något väsentligt

sätt ens vid en relativt kraftig höjning av antagandet om skatteunderlagets

stegring. Sättes denna till årligen 7 procent från inkomståret

1963 och framåt, blir ökningen av statsinkomsterna för budgetåret 1963/64

ändå inte högre än 0,5 i stället för här angivna 0,2 miljard kronor. Väljes

detta högre alternativ för skatteunderlagets ökning ändras emellertid samtidigt

också förutsättningarna för beräkningen av statsutgifterna. I sådant

fall bör sålunda statstjänarlönernas ökning uppräknas i motsvarande grad

och även förutsättningen om oförändrade priser uppges vilket medför ytterligare

stegring av utgiftstakten.

Föreliggande kalkyler pekar — med alla reservationer för osäkerheten i

uppskattningar av detta slag — på att en inte ohetydlig ytterligare ökning

av det statliga lånebehovet blir svår att undvika under 1963/64. Föreställningen

att det statsfinansiella läget efter de två senaste årens överskott nu

är problemfritt saknar stöd i verkligheten och är uttryck för en farlig illusion.

En realistisk syn på budgeten leder i stället till den slutsatsen att utrymme

för skattesänkningar och utgiftsökningar utöver dem som inrymmes

i kalkylerna saknas, om nuvarande åtaganden skall kunna infrias och en

rimlig konjunkturpolitisk rörelsefrihet bevaras. Emellertid varken kan eller

bör nya och i dag inte preciserade utgiftsökningar uteslutas. Vi möter

sålunda starkt motiverade utbyggnadskrav inom utbildning, forskning,

sjukvård och andra områden som det är angeläget att kunna motsvara.

Många väsentliga reformer väntar på sin lösning. Skall sådana förväntningar

infrias, kräver detta inte bara en fast hushållning utan också

en omdisposition av nu utgående utgifter eller anvisning på nya finansieringskällor.

Att det statsfinansiella läget på sikt framstår som ansträngt är i och för

sig naturligt mot bakgrund av de krav på det allmännas verksamhet som

samhällsutvecklingen ställer. Expansionen av den offentliga sektorn är inte

ett övergående fenomen, inte residtatet av en politisk modeströmning. Den

drivs i stället fram av de krattcr som omdanar samhället inte bara i väit

land utan också i andra länder.

En ytterligare bekräftelse på styrkan av dessa krafter ger den senaste

långtidsutredningens nyligen avlämnade betänkande (Svensk ekonomi 1960

_1965, SOU 1962:10 och IT). Utredningen finner det möjligt att under

1960__1965 en ökning av den svenska nationalprodukten uppnås, som är

snabbare än tidigare eller 4 procent per ar, trots att befolkningstillväxten

i de yrkesverksamma åldrarna kommer att bli relativt begränsad. Detta

förutsätter att produktionens utveckling i mer kapitalintensiv riktning påskyndas

och att industrins investeringar under femårsperioden ökar med ca

40 procent. Afl detta antagande inte kan betraktas som orealistiskt framgår

av att mer än hälften av denna målsättning torde ha förverkligats redan

1962. Den snabbare produktionsökningen förutsätter också betydande inves
2

Itihang till riksdagens protokoll 196?. 1 samt, Nr 150

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

teringar i forskning och tekniskt utvecklingsarbete, omskolning och omflyttning

av arbetskraften. Vidare räknar utredningen med att utbildningen,

sjuk- och åldringsvården och andra offentliga tjänster bör byggas ut i

minst den takt som nu planeras. Planeringen bör enligt utredningen här inriktas

på att på sikt ytterligare öka utbyggnadstakten. På utbildningsområdet

förutser utredningen en nyinvestering under 1961—65 av närmare 4 miljarder

kronor att jämföra med 2,3 miljarder kronor under 1956—60. Delta

investeringsprogram omfattar såväl grundskolans nybyggnadsbehov som investeringar

i yrkesskolor, gymnasier, högskolor och universitet. Också för

sjukhusbyggandet räknas med en högre investeringstakt. För bostadsbyggandet

anser utredningen den högsta realistiska volymen för 1963 vara

80 000 lägenheter, varefter nivån 1965 skulle stiga till 85 000.

Utredningens betänkande remissbehandlas för närvarande och det är därtör

inte möjligt att nu i detalj ta ställning till dess olika rekommendationer

och bedömningar. Trots detta kan redan nu sägas, att utredningens allmänna

syn stödjes av så många väldokumenterade förhållanden att den kan läggas

till grund för den allmänna uppläggningen av den ekonomiska politiken, med

vilken den för övrigt står i god samklang. För dagen vill jag endast beröra

utredningens rekommendationer på en speciell punkt. Det gäller den av utredningen

starkt understrukna angelägenheten att upprätta en »rullande»

långtidsbedömning. Hittills har långtidsutredningar utarbetats med intervaller

av fem år. Detta innebär en diskontinuitet i arbetets genomförande som

är både kostsam och effektivitetssänkande. Jag finner därför i likhet med

utredningen starka skäl tala för att långtidsprognoserna kontinuerligt revideras,

samtidigt som nästa långtidsutredning förberedes i så god tid att den

kan färdigställas vid början av den period som prognoserna avser. Med en

dylik kontinuerlig uppföljning av utvecklingstendenserna ökar självfallet

också värdet av materialet som grund för utformningen av den ekonomiska

politiken.

För närvarande tilldrar sig i så gott som alla betydande industriländer

frågorna om den ekonomiska tillväxten och behovet av en långsiktig expansionspolitik

ökat intresse. I samband härmed uppställes ofta preciserade mål

för tillväxten i form av bestämda procenttal både för den totala produktionen

och i många fall också för olika sektorer. För Sveriges del har vi anslutit

oss till den kollektiva målsättning som uppställts för OECD-ländernas

expansion under 60-talet och som innebär en 50-procentig ökning av dessa

länders samlade nationalprodukt från 1960 till 1970. Dylika procenttal bör

dock inte uppfattas som preciserade bindningar utan som en anvisning av

den stegringstakt som det förefaller realistiskt att söka uppnå. Den intensifiering

av det svenska arbetet med långsiktiga expansionsproblem som

jag förordar bör heller inte ta formen av fixerade mål för olika näringsgrenar.

Långsiktsplaneringens innebörd bör i stället vara att kartlägga utvecklingstendenserna

för att därigenom ge möjlighet att i god tid vidtaga de åtgärder

som kräves för att möta de anpassningsproblem som utvecklingen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1062

aktualiserar. Det kan vara fråga om kapacitets- och arbetskraftsbrist ipom

vissa områden och begynnande överkapacitet på andra områden. Syftet med

en långtidsplanering är bl. a. att så långt möjligt förebygga sådana snedbelastningar

av ekonomin och därmed öka förutsättningarna tör en snabb och

friktionsfri expansion. Behovet av i god tid förberedda åtgärder för anpassning

till skiftande utvecklingstendenser inom olika branscher ökas självfallet

av den intensivare handelspolitiska integration som vi står inför.

En långtidsplanering som direkt tar sikte på att befrämja expansionstakten

inom den svenska ekonomin spänner självfallet över ett mycket vidsträckt

fält av den statliga verksamheten. Sedan länge har också långsiktiga

planer varit vägledande för handlandet inom viktiga grenar av den statliga

förvaltningen. Ett kontinuerligt fullföljande och en vidareutveckling av del

arbete som hittills bedrivits i långtidsutredningarnas form torde vara det

lämpligaste medlet för att åstadkomma grundvalen för den samordning som

är påkallad. Formerna för detta utredningsarbete får närmare prövas. Det

är emellertid redan nu uppenbart att den personal inom finansdepartementet

som har att svara för det tekniska arbetet härvidlag och som för detta

ändamål får förstärkas har ett starkt behov av kontakt med näringslivet och

arbetsmarknadsorganisationerna, eftersom utredningsarbetet förutsätter en

intim samverkan med berörda parter. Till en början torde del redan existerande

utredningsrådet kunna fungera som ett sådant kontaktorgan och jag

har för avsikt att för detta ändamål komplettera rådet med den tekniska och

ekonomiska sakkunskap frän näringsliv, arbetsmarknad och forskning som

rådets vidgade uppgifter gör önskvärd.

Sammanfattning. Vi kan se tillbaka på ett par framgångsrika år för det

svenska folkhushållet. Produktions- och investeringsökningen har varit starkare

än tidigare under efterkrigstiden. Vår utrikeshandel har expanderat

kraftigt och med bibehållen balans i varuutbytet. Vår valutareserv har undergått

en tillfredsställande och glädjande ökning. Trots en av högkonjunkturen

starkt uppdriven efterfrågan har en aktiv och rörelsestimulerande arbetsmarknadspolitik

i kombination med eu energiskt driven säsongutjämning

åstadkommit eu på det hela taget balanserad arbetsmarknad med god

-sysselsättning och utan påtagliga överansträngningsfenomen.

Goda statsfinanser och en aktiv penningpolitik har i hög grad medverkat

till en lugn utveckling i samhällsekonomin. Priserna har legat förhållandevis

stabila och sparandet visat en klar tendens att öka.

Denna tillfredsställande utveckling har haft sin motsvarighet även i andra

länder. Vår utrikeshandels expansion förklaras av den starka efterfrågan

som den internationella konjunkturen skapat förutsättningen för. I konkurrens

med övriga industrinationer har vårt land väl hävdat sin ställning i

varuutbytet länderna emellan. Detta förtjänar att särskilt understrykas och

ger oss välgrundade förhoppningar om våra fortsatta möjligheter, trots perspektivet

om hårdnande konkurrens i en integrerad stormarknad. Den positivt

avgörande faktorn i denna senare utveckling är emellertid att viljan till

2f liihmuj till riksdagens protokoll 1962. i samt. Nr 150

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

en progressiv och framåtsyftande ekonomisk politik blir vägledande för alla

nationer som har förutsättningar härför. Vi vill efter måttet av våra krafter

ge vårt bidrag till raserandet av handelshindren mellan nationerna och

medverka till den expansiva ekonomi som skapar framsteg och välstånd.

Konjunkturutsikterna för kommande år är icke lika allmänt uppåtriktade

som för de gångna två åren. En viss neddämpning framstår som ett

sannolikt alternativ för vissa områden av ekonomin och manar oss att upprätthålla

erforderlig handlingsberedskap för att trygga den fulla sysselsättningen.

Som tidigare redovisats vidtages åtgärder för att möta en sådan utveckling

och förutsättningarna för en effektiv insats bör vara goda. Det

statsfinansiella utgångsläget är sådant att en viss budgetförsvagning i en

avlugnande konjunktur kan godtagas. Vår valutareserv ger också en bättre

motståndskraft mot störningar i varuutbytet än tidigare. Statsutgifterna för

budgetåret 1962/63, som tillåtits expandera i förhållande till innevarande

år, jämte även andra expansiva inslag i ekonomin talar för att efterfrågan

skall upprätthållas på en tillfredsställande nivå. Bland annat kommer den

ökning av realinkomsterna som följer av de nyligen genomförda avtalsrörelserna

att i och för sig fungera som en stimulans. En viktig positiv faktor

i det ekonomiska framtidsperspektivet utgör också den genom de träffade

avtalen garanterade arbetsfreden för en tvåårsperiod framåt inom den helt

övervägande delen av den svenska arbetsmarknaden. Denna redovisning visar

således att en eventuell konjunkturavmattning redan har sina balanserande

motvikter, och med uppehållandet av en god beredskap bör alla förutsättningar

föreligga för att möta en sådan utveckling.

Konjunkturperspektivet är emellertid långt ifrån entydigt. Utvecklingen

kan även bli sådan att ett fortsatt och i stort sett oförändrat tryck kommer

att riktas mot våra reala resurser, arbetskraft och kapitaltillgångar. Försiktigheten

kräver således att såväl finans- som penningpolitiken inte försvagas

i vidare mån än att möjligheten att med dessa medel effektivt påverka

utvecklingen bevaras. De beredskapslagar i fråga om räntereglering samt

likviditets- och kassakvoter som förelagts riksdagen är bl. a. medel med vilka

penningpolitiken i en skärpt situation snabbt kan aktiviseras.

Beräkningarna av budgetutvecklingen på längre sikt, med de automatiska

åtaganden och verkningar som beslutade reformer och pågående utbyggnader

föranleder, ger också enligt min mening klart vid handen att ytterligare

försvagningar av finanspolitiken kan medföra svårreparabla konsekvenser.

Den gamla sanningen, att förutsättningen för en fortsatt standardhöjning

och ett fortsatt reformarbete på olika områden står och faller med vår förmåga

alt upprätthålla sunda statsfinanser och balans i vår yttre och inre

ekonomi, bevarar fullt ut sin oomtvistliga styrka och aktualitet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

21

Budgetläget

Härefter övergår jag till en sedvanlig, mera teknisk redogörelse för den

statliga budgetutvecklingen under innevarande och nästkommande budgetår.

Den beskrivning av det sannolika utfallet av statsregleringen för budgetåret

1961/62 som jag gav i årets statsverksproposition innebar en i stort sett

balanserad totalbudget. Ett siffermässigt angivet totalöverskott av 160 milj.

kr. antogs därvid bli eliminerat av senare tillkommande utgifter, av vilka

särskilt nämndes kostnaden för statstjänstemännens lönehöjning för 1962.

Det finns nu anledning att något revidera denna bedömning och räkna med

en överbalansering av ca 210 milj. kr. Avvikelsen från beräkningen i statsverkspropositionen

i januari, som sedd mot budgetens omslutning inte är

särskilt stor, är huvudsakligen hänförlig till budgetens utgiftssida.

Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet

för 1961/62 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till

17 994 milj. kr. I årets statsverksproposition beräknades 17 972 milj. kr. I

båda fallen angav ämbetsverket, att beräkningen av affärsverkens överskott

bygger på oförändrad lönenivå för statstjänstemännen. Senare har beräkningen

därför justerats med hänsyn till den verkan som det nya avtalet om

statstjänstemännens löner kan antas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel.

Med hänsyn till sistnämnda beräkningar bör förenämnda inkomstbelopp

om 17 994 milj. kr. nedräknas till 17 963 milj. kr. Nettoavsättningen

av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden, som i statsverkspropositionen

upptogs till 450 milj. kr., ökas nu till 500 milj. kr.

Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2

till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

20 milj. kr. för reglering av prisstegringar inom försvarets område, tillhopa

58 milj. kr. för kostnader för svenska FN-styrkor m. m. och 50 milj.

kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Härjämte har för avskrivning

av nya kapitalinvesteringar äskats 21 milj. kr. Sedan statstjänstemännens

löneförhandlingar numera slutförts, tillkommer slutligen mot den beräknade

kostnaden för löne- och pensionshöjningarna svarande täckningsanslag på

124 milj. kr. Sammanlagt kommer därmed anslag på 411 milj. kr. att ha anvisats

eller äskats på tilläggsstater till gällande riksstat.

Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka den kommande

belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag. I statsverkspropositionen

redovisades ett schablonmässigt antagande av att överskridanden och

besparingar skulle gå jämnt ut. Enligt riksrevisionsverket kan nu förutses,

alt eu sammanlagd nettobesparing av 88 milj. kr. skall uppkomma vid budgetens

realiserande. Det bör påpekas att lönehöjningarna medför en ändrad

fördelning av de i ämbetsverkets kalkyl ingående merutgifterna och besparingarna.

Behållningarna å driftbudgetens reservationsanslag antogs i statsverks
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

propositionen komma att minska med 150 milj. kr. I riksrevisionsverkets beräkningar

förutses nu en reservationsmedelsökning för budgetåret 1961/62

om 170 milj. kr. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar

synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 100 milj. kr. ökningen

är till stor del hänförlig till försvarsdepartementets anslag, framför

allt materielanslagen. Att reservationsmedelsantagandet har ansetts böra

ändras i förhållande till statsverkspropositionen torde reellt sett sammanhänga

med den tills vidare fortsatta högkonjunkturen och dess långa leveranstider,

vilket inneburit en förskjutning även av de statliga utgiftsplanerna.

I vad avser kapitalbudgeten har sedan i januari äskats 30 milj. kr. å tillläggsstat

II till inköp av FN-obligationer. På tilläggsstater på kapitalbudgeten

har därmed tillkommit sammanlagt 115 milj. kr. Riksrevisionsverkets

beräkning om en förbrukning av anslagsbehållningar av 65 milj. kr. har vid

den departementala beredningen ansetts böra ökas till 100 milj. kr.,, vilket

innebär ett i förhållande till statsverkspropositionen oförändrat antagande.

Det bör påpekas, att reservationsmedelsutvecklingen domineras av utbetalningarna

från lånefonden för bostadsbyggande och att därför säkerheten i

det gjorda antagandet i hög grad blir beroende av läget på kapitalmarknaden

under budgetårets sista månader. För finansieringen av investeringarna

beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel och övriga likvida medel

till ett sammanlagt belopp av 1 280 milj. kr. Det totala medelsbehovet på kapitalbudgeten

för 1961/62 beräknas nu till 1 515 milj. kr., vilket är ett om

endast 4 milj. kr. högre belopp än som senast redovisades.

I statsverkspropositionen räknades med en ökning av dispositionen av rörliga

krediter med 100 milj. kr. Den senare utvecklingen tyder på att detta

antagande bör reduceras till en ökning av 50 milj. kr.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1961/62

i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten

kan sammanfattas på följande sätt:

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten —471

Inkomstförändringar

Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. + 300

Merinkomst av omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m........................................... + 12

Merinkomst av fordonsskatt ........................ -j- 10

Minskad inkomst av bensinskatt .................... — 100

Merinkomst av tullmedel .......................... -j- 15

Merinkomst av allmän varuskatt .................... -j- 425

Merinkomst av särskilda varuskatter ................ 20

Merinkomst av tobaksskatt ........................ + 40

Merinkomst av omsättnings- och Utskänkningsskatt å

spritdrycker .................................... + 90

Minskad inkomst av energiskatt .................... — 35

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mxxj.ts proposition nr 150 år 1962

Merinkomst av tipsmedel ..........................

Merinkomst av statens affärsverksfonder ............

Övriga inkomstförändringar (netto) ................

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten

Reglering av prisstegringar inom försvarets område . .

Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.............

Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder ..............

Nytt isbrytarfartyg ................................

Täckningsanslag för lönehöjningar..................

Avskrivningsanslag ................................

Övriga anslag ........................................

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten

Anslagsöverskridanden och besparingar å förslagsanslag

och obetecknade anslag å driftbudgeten (netto) ........

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Inköp av FN-obligationer ..........................

Atomenergianläggningar ..........................

Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget ..............

Övriga anslag ....................................

23

+

15

+

19

+

69

+ 880

20

—

58

—

50

—

20

—

124

—

127

- 12

— 411

+ 200

+ 38

30

10

65

10

115

ökad tillgång på avskrivningsmedel och övriga likvida me
medel

för kapitalinvesteringarnas finansiering...... + 140

ökad disposition av rörliga krediter.................... ^

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga överskott----

4- 211

Av sammanställningen framgår, att totalbudgetsaldot kan väntas bil omkring

680 milj. kr. bättre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna.

Detta förklaras i första hand av den betydande inkomstökningen å driftbud

geten. Höjningen av den allmänna varuskatten från och med årsskiftet ger

sålunda 300 milj. kr. och det förbättrade skatteunderlaget — i fjolårets

kompletteringsproposition räknades med en ökning av lönesumman för år

1961 med 9 procent och för 1962 med 3 å 4 procent, medan riksrevisionsverkets

kalkyl nu grundas på ökningar av 11 respektive 8 ä 9 procent höjer

upp inkomstskattetiteln med 300 milj. kr. Inkomstbortfallet till följd av de

hösten 1961 beslutade lättnaderna i den direkta beskattningen påverkar inkomstskatletiteln

endast vid ett uppbördstillfälle nnder budgetåret 1961/62.

Samtidigt motväges till stor del de å tilläggsstat tillkomna utgifterna av reservationsmedelsökningar

och besparingar på driftbudgeten.

Jag övergår härefter till att behandla del kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1962/63. I .statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens

inkomster till 18 827 milj. kr. Utgifterna upptogs till 17 324 milj. kr., i

vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservationsmedelsbehållningama

med 150 milj. kr. Vidare räknades med en nettoåterföring av kom
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Drift.

Milj.

1955/56

1956/57

1957/58

Inkomster..............

10 072

9 691

+ 381

m aqi

Utgifter......................

1 n Q7fi

uiy

överskott eller underskott

- 287

- 101

Avsättning till (-) resp. återföring från (+)

budgetutjämningsfonden av kommunalskatte- medel (netto) ...............

- 250

•+ 131

1 nn

överskott eller underskott

• - 387

/OU

4 - 851

uaiav iiKMiat 10 3J.4 iMr ocn Deraknaa reservatlonsmedelsförbrukning 100 mkr.

. i t* *jfaX *?***«« 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 136 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbruknmg

150 mkr.

. * riksstat 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 411 mkr, beräknad reservationsmedelsök
nmg

100 mta samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 38 mkr.

4 Därav riksstatsförslag 17 174 mkr och beräknad reservatlonsmedelsförbrukning 150 mkr.

munalskattemedel a 25 milj. kr. Jag redovisade följaktligen ett överskott på

driftbudgeten om 1 528 milj. kr.

Enligt de nu föreliggande beräkningarna kommer statsinkomsterna för

nästa budgetår att uppgå till 19 206 milj. kr., vilket belopp är 379 milj. kr.

högre än det som redovisades i statsverkspropositionen. Förenämnda inkomstsiffra

bygger på riksrevisionsverkets förnyade beräkning (bihang B),

för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse. Jag har dock

företagit vissa justeringar av dessa beräkningar, bl. a. med hänsyn till återverkningarna

av lönehöjningarna på affärsverkens inleverans av överskottsmedel.

Den största avvikelsen från statsverkspropositionens inkomstsiffra

Investeringsanslag ..........................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel..............................

Återstående medelsbehov

Kapital
Miij.

1955/56

1956/57

1957/58

2 272

2 046

2 510

- 1244

- 1403

- 1306

1028

643

1 204

! Därav riksstat 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

i ”kssta.t 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 86 mkr samt beräknad förbrukning av an
slagsbehållningar

100 mkr.

i * riksstat 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 115 mkr samt beräknad förbrukning av an
slagsbehållningar

100 mkr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

25

budgeten

kr.

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

enl. riks- staten

enl. stv.- prop. 1962

ny beräk- ning

enl. stv.- prop. 1962

ny beräk- ning

12 604

12 743

13 657

13 698

16 641

14 829

17 083

>16 014

17 972

* 16 200

17 963

•16 187

18 827

‘17 324

19 206

‘18355

- 139

- 41

+ 1812

+ 1069

+ 1 772

+ 1776

+ 1503

+ 851

- 200

— 350

— 350

— 450

— 500

+ 25

— 400

- 339

- 41

+ 1462

+ 719

+ 1322

+ 1276

+ 1528

+ 451

. Därav kompi. riksstatsförslag 18 205 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 150

”^Under dessa år gjordes dessutom avdrag lör vissa medel som insatts på särskilt konto i

riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i linansplanen lor budget
-

året 1958/59).

hänför sig till inkomstskattetiteln, som nu uppföres med ett 400 milj. kr.

högre belopp än tidigare. Denna ökning är såtillvida rent formell som den

betingas av en omläggning av redovisningen av statens utgifter för att kompensera

kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform. Statsverkspropositionen

beräkning av titeln förutsatte, att kommunerna skulle kompenseras

för skattebortfallet genom direkt belastning av inkomsttiteln under

budgetåren 1961/62 och 1962/63. I anslutning till Kungl. Maj :ts numera

framlagda förslag (propositionen nr 69) skall emellertid ifrågavarande

kompensation utbetalas från ett särskilt anslag å driftbudgeten. Detta medför

för inkomstskattetiteln en minskning av förskottet till kommunerna

budgeten

kr.

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

enl. riks- staten

enl. stv.- prop.1962

ny beräk- ning

enl. stv.- prop. 1962

ny beräk- ning

2 441

2 675

2 526

>2 680

*2 766

*2 795

*2 710

‘2 783

- 869

- 998

-1134

-1140

-1 255

—1280

-1 278

—1 281

1572

1677

1892

1640

1 511

1516

1482

1502

- Därav riksstatsförslag 2 610 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

• Därav kompl. riksstat 2 683 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

med 420 milj. kr. I övrigt innebär de nya uppskattningarna endast helt obetydliga

förändringar i jämförelse med senaste beräkning. Beräkningen bygger

sålunda på en stegring av den totala lönesumman med 8 å 9 procent under

1962 och 6 procent under 1963. Detta innebär i förhållande till de grunder

sorti statsverkspropositionens inkomstberäkning baserats på ett oförändlat

antagande för 1962, medan siffran för 1963 uppjusterats med ett par procentenheter.

Beträffande bolagen antages nu att deras till statlig inkomstskatt

taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 5 procent mellan

1961 och 1962 och 4 procent mellan 1962 och 1963. Effekten av skatteunderlagets

totala ökning i nu föreliggande beräkning i förhållande till statsverkspropositionen

motväges dock av ökade utbetalningar från titeln till

följd av höjda sjukförsäkringsavgifter enligt propositionen (nr 90) till årets

riksdag med förslag till lag om allmän försäkring m. m. De väsentligaste

förändringarna å olika inkomsttitlar i förhållande till statsverkspropositionen

framgår sammanfattningsvis av följande uppställning:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... -f 400 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt .............................. 50 » »

Särskilda varuskatter.................................... 4- 15 » >}

Skatt å sprit .......................................... + 50 ,, »

Energiskatt ............................................ _ 20 » »

Statens affärsverksfonder ................................ 42 » t>

Övriga inkomsttitlar (netto).............................. 26 » »

Totalt + 379 milj. kr.

.lag vill i likhet med riksrevisionsverket i detta sammanhang starkt understryka

den osäkerhet som inkomstberäkningarna, framför allt i vad avser

inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftade med.

I föreliggande beräkningar upptages nu en nettoavsättning av kommunalskattemedel

till budgetutjämningsfonden av 400 milj. kr. Förändringen i

förhållande till statsverkspropositionen hänger samman med att förskottet

till kommunerna, som nämnts i det föregående, minskats med 420 milj. kr.

Även beträffande utgifterna å driftbudgeten lämnas i det följande en särskild

redogörelse. En beloppsmässigt mycket betydande utgiftsförändring

sedärt statsverkspropositionen hänför sig till det i det föregående omnämnda

anslaget till skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års

ortsavdragsreform om 420 milj. kr. och som motsvaras av en lika stor utgiftsminskning

å inkomstskattetiteln. Av den efterföljande redogörelsen

framgår vidare, att statsverkets kostnader för bidrag till folkpensioner och

sjukkassor tillhopa ökar med 107 milj. kr. i förhållande till de belopp som

preliminärt upptagits i statsverkspropositionen samt att underskottet å riksgäldsfonden

beräknas rtiirtska med 55 milj. kr. Lönehöjningarna för de statsanställda

kan uppskattas komma att belasta driftbudgetens utgiftssida med

sammanlagt 437 milj. kr., förutom den effekt uppgörelsen kan få för beläst
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ningen på täckningsanslaget för SJ:s underskott. För att begränsa SJ:s

merkostnader härför, som för nästa budgetår kan beräknas uppgå till drygt

130 milj. kr., kommer, som jag redan nämnt, vissa taxehöjningar att vidtagas.

Trots detta torde merbelastningen på underskottsanslaget komma att

uppgå till 30 milj. kr. Det bör understrykas, att även den redovisade beräkningen

av inkomsterna från vissa andra affärsverk bygger på förutsättningen

att lönemerkostnaderna skall kunna motvägas av rationaliseringar och

taxepolitiska åtgärder.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari

framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 1 001 milj.

kr. från 17 174 till 18 175 milj. kr. Inklusive SJ:s beräknade ökade underskott

stiger driftbudgetens utgifter till 18 205 milj. kr.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle

behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska

med totalt sett ca 250 milj. kr. under det framförliggande budgetåret. För

egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande

förbrukning kommer att stanna vid 150 milj. kr. eller samma belopp som

upptagits i statsverkspropositionen.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har

sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgifterna

med 851 milj. kr. Efter en bokföringsmässig korrigering med 400

milj. kr. motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel som, enligt

vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas till budgetutjämningsfonden,

uppgår överskottet till 451 milj. kr. I statsverkspropositionen redovisades,

som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott på 1 528 milj. kr.

Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 451 milj.

kr. kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i form av

anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att under budgetåren

1956/57—1961/62 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit i

följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen 175, 512,

319, 104, 147 respektive 287 milj. kr. eller med i genomsnitt ca 260 milj. kr.

per år.

I fråga om kapitalbadgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,

framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens summa

med sammanlagt 73 milj. kr. Denna ökningssiffra är i huvudsak sammansatt

av nytillkomna anslag för aktieteckning i ett institut för exportkrediter

och särskild lagring av livsmedel å 50 respektive 33 milj. kr. samt

eu minskning genom överföring till driftbudgeten av ett preliminärt upptaget

belopp å 20 milj. kr. för bilateralt finansiellt bistånd. Investeringsanslagens

summa uppgår därmed till 2 683 milj. kr. I fråga om utvecklingen

av kapitalbudgetens anslagsbehållningar tyder uppgifter från de fondförvaltande

myndigheterna på en minskning under budgetåret 1962/63 med i

runt tal 300 milj. kr. I statsverkspropositionen räknades med en minskning

av 100 milj. kr. Detta antagande synes erfarenhetsmässigt mera sannolikt

och torde därför behållas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas

uppgå till 1 281 milj. kr. Då bruttoinvesteringarna, efter den förändring

som redovisats i det föregående, uppgår till 2 783 milj. kr. kan det totala

medelsbehovet för kapitalbudgeten sålunda uppskattas till (2 783 —

1 281) 1 502 milj. kr. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation

för eventuella tilläggsstatsanslag.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen

öka med 50 milj. kr. från utgången av budgetåret 1961/62 till

utgången av 1962/63. Det synes inte finnas skäl att nu frångå denna beräkning.

För att få en samlad bild av statens totala faktiska inkomster och utgifter

måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en

totalbudget. Resultatet redovisas i följande tabell.

Totalbudgeten

Milj. kr.

1960/61

1961/62

1962/63

Riks-

Stv.

Ny be-

Stv.

Ny be-

stat

prop.

räkning

prop.

räkning

1962

1962

överskott (+) eller underskott (—)

på driftbudgeten..............

+ 1462

+ 719

+ 1322

+ 1 276

+ 1 528

+ 451

Avsättning (+) resp. återföring (—)

av kommunalskattemedel......

+ 350

+ 350

+ 450

+ 500

- 25

+ 400

Medelsbehov på kapitalbudgeten ef-

ter avdrag för avskrivningar o.

dyl.........................

-1392

-1 540

-1511

-1 515

— 1432

— 1 502

ökad (—) resp. minskad ( + ) dis-

position av rörliga krediter ....

- 39

—

- 100

— 50

- 50

- 50

Totalbudgetens saldo

+ 381

— 471

x+ 161

+ 211

a+ 21

3— 701

1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av

statstjänstemannens löner för 1962).

* Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemännens

löner för 1962 och 1963).

3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.

I tabellen har beaktats, att återföring från respektive avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel inte representerar någon

kassamässig inkomst respektive utgift för staten.

Enligt de redovisade beräkningarna skulle de nu kända transaktionerna

för budgetåret 1962/63 alltså medföra ett underskott på totalbudgeten om

701 milj. kr. mot ett överskott om 211 milj. kr. för innevarande budgetår.

För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade saldot på totalbudgeten

för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande totalbud
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

getens saldon under budgetåren 1951/52—1960/61 tillika med de av mig nyss

beräknade saldona för budgetåren 1961/62 och 1962/63.

Budgetår

Totalbud-

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

getsaldo

1951/52 .........

......... + 434

1957/58 .........

......... — 1 135

1952/53 .........

......... — 746

1958/59 .........

......... — 1 428

1953/54 .........

......... — 1 098

1959/60 .........

......... — 1 632

1954/55 .........

......... — 1 085

1960/61 .........

......... + 381

1955/56 .........

......... — 598

1961/62 .........

......... + 211

1956/57 .........

......... — 762

1962/63 .........

O

J

1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63

I det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget för budgetåret

1962/63 upptogs utgifter å driftbudgeten om sammanlagt 17 174 milj.

kr., varav 15 842 milj. kr. avsåg egentliga statsutgifter och 1 331 milj. kr.

utgifter för statens kapitalfonder. Investeringsanslagen upptogs med 2 610

milj. kr.

I särskilda propositioner har sedermera framlagts eller kommer att framläggas

förslag till vissa ändringar beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare

har riksdagen i fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda

anslagsäskanden i flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har därvid på vissa punkter medfört ändringar i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har bl. a. följande ändringar skett.

Anslagen under fjärde huvudtiteln ökar med netto 99,5 milj. kr. Ett anslag

till täckning av beräknade merkostnader för löner förväntas medföra

en ökning med 84,0 milj. kr. Bland de större utgiftsökningarna märks vidare

10 milj. kr. för fortsatt förstärkning av beredskapen på vissa områden

samt 10 milj. kr. för ökad lagerhållning av fortifikatorisk materiel. Vidare

har bärgningen av regalskeppet Wasa föranlett en merkostnad om 2,6 milj.

kr. Medelsåtgången under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot har utifrån

tidigare angivna beräkningar kunnat reduceras med omkring 8 milj.

kr. I övrigt har vissa omfördelningar skett mellan anslagen.

Utgifterna under femte huvudtiteln visar en nettoökning av 106,9 milj.

kr. I proposition nr 90 med förslag till lag om allmän försäkring har statsverkets

kostnader för bidrag till folkpensioner och sjukkassor beräknats till

2 967 respektive 320 milj. kr., vilket innebär en ökning med 107 milj. kr.

För sjunde huvudtiteln noteras en nettoökning med drygt 470 milj. kr.

Utgiftsförändringen är i huvudsak hänförlig till i proposition 69 framlagt

förslag om skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform.

Det föreslagna bidragssystemet beräknas medföra en årlig

utgift för staten av för närvarande ca 280 milj. kr. På budgetåret 1962/63

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

beräknas dock falla ca 420 milj. kr. Vidare har anslaget till bidrag till

skattetyngda kommuner m. m. ökat med 23,5 milj. kr. som en följd av

förslag om ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt

skattetyngda kommuner (prop. 111). För bilateralt finansiellt bistånd har i

proposition nr 100 upptagits ett belopp av 20 milj. kr.

Åttonde huvudtiteln uppvisar en nettoökning med 11,2 milj. kr. Härvid

har till kulturfonden för Sverige och Finland föreslagits en avsättning med

5 milj. kr., innebärande att fondens kapital ökar från 5 till 10 milj. kr.

(prop. 83). Sveriges bidrag till Organisationen för europeiskt samarbete

inom rymdforskningen har upptagits under ett nytt anslag med 1,9 milj. kr.

För inhemsk rymdforskning har i samband härmed ävenledes under ett

nytt anslag beräknats 1 milj. kr. (prop. 85).

Nionde huvudtitelns nettoökning å 15,8 milj. kr. är till 5 milj. kr. beroende

på en uppräkning av automatisk natur av anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. I anledning av riksdagens beslut ökar vidare

anslaget till särskilt stöd åt det mindre jordbruket med 10 milj. kr.

Under elfte huvudtiteln har anslagen ökat med netto 10 milj. kr. I enlighet

med numera träffade nya avtal med de kommunala sjukvårdshuvudmännen

har anslagen till bidrag till lasaretten i Lund och i Umeå uppräknats

med sammanlagt 6 milj. kr. Vidare har under huvudtiteln upptagits

ett nytt anslag till kostnader för mentalsjukvårdsberedningen å 1,5 milj.

kr., som i princip innebär att de löpande administrationskostnaderna för beredningen

särredovisas. Tidigare har dessa kostnader bestritts från mentalsjukvårdens

byggnadsanslag.

För tolfte huvudtiteln torde det mellan staten och personalorganisationerna

nyligen ingångna tvåårsavtalet leda till en ökning med 353,0 milj. kr.

för täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m.

Under utgifterna för statens kapitalfonder beräknas underskott för riks~

gäldsfonden minska med 55 milj. kr. till följd av nedgången av upplåningsbehovet.

Vidare föreslår jag i det följande en minskning av huvudtiteln

avskrivning av nya kapitalinvesteringar med 10,1 milj. kr.

De här redovisade förändringarna medför en nettoökning av driftbudgetens

anslag i förhållande till statsverkspropositionen på totalt ca 1 001 milj.

kr.

I fråga om kapitalbudgetens investe ringsan slag redovisas

följande förändringar.

Statens allmänna fastighetsfond utvisar ingen nettoförändring genom att

föreslagna ökningar av preliminärt upptagna investeringsanslag samt nya

anslag motsvaras av reduceringar på andra investeringsanslag inom fonden.

Under försvarets fastighetsfond ökar anslagssumman netto med 8,1 milj.

kr. Höjningen står i samband med ytterligare kostnader för flyttning av

Stockholms örlogsbas. Anslagen till fonden för låneunderstöd minskar

med 19,8 milj. kr. som en följd av det förut berörda förslaget i proposition

nr 100 om uppförande av ett anslag av 20 milj. kr. på driftbudgeten under

sjunde huvudtiteln till bilateralt finansiellt bistånd. Vidare ökar fonden för

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

statens aktier med 52 milj. kr., varav 2 milj. kr. för teckning av aktier i ett

institut för långfristig kreditgivning till mindre och medelstora näringsföretag

(prop. 124) samt 50 milj. kr. för teckning av aktier i ett institut för

exportkrediter (prop. 125). Fonden för förlag till statsverket ökar med 33

milj. kr. i anledning av förslag i propositionen nr 95 om särskild lagring av

livsmedel.

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i förhållande

till statsverkspropositionen blir således 73,2 milj. kr.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1962/63

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

inte äskats definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar

som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt förslag om ytterligare

investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till kontorshus i

kvarteret Murmästaren i Stockholm, nybyggnad för riksarkivet, byggnadsarbeten

vid tekniska högskolan i Lund, utbyggande av karolinska sjukhuset

samt utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala definitivt äskats

med samma belopp som de i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål

beräknade. Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med

de tidigare, preliminärt beräknade beloppen. För byggnadsarbeten för statens

bilinspektion upptogs i statsverkspropositionen preliminärt ett formellt

belopp å 1 000 kr. Sedermera har i proposition nr 75 äskats 3 500 000

kr. för ändamålet, inkluderande även vissa kostnader för förvärv av mark.

Motsvarande avskrivningsanslag bör beräknas till 775 000 kr. I statsverkspropositionen

preliminärt beräknade anslag till byggnadsarbeten vid universitetet

i Uppsala å 5 333 000 kr. samt byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska

högskola å 14 454 000 kr. har i propositionerna nris 91 och 43 upptagits

med 3 733 000 kr. respektive 14 418 000 kr., varvid det senare anslaget även

innefattar kostnader för visst markförvärv. Motsvarande avskrivningsanslag

torde böra beräknas till 1 867 000 kr. och 6 509 000 kr. För vissa byggnadsarbeten

vid statens mentalsjukhus m. in. har i proposition nr 76 äskats

32 100 000 kr., medan den preliminära beräkningen i statsverkspropositionen

ulgjorde 35 000 000 kr. Jag upptar nu för ändamålet ett avskrivningsanslag

å 16 030 000 kr.

I proposition nr 67 äskat anslag å 175 000 kr. till byggnadsarbeten vid

skogsbögskolan bör avskrivas med 88 000 kr. Slutligen torde anslagen till

nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i Stockholm å 3 000 000 kr.

samt Vilhélmsro sjukhus: om- och ulbyggnadsarbeten å 300 000 kr., äskade

i propositionerna irris 60 och 76, avSkrivas med 1 500 000 kr. respektive

150 000 kr.

Under försvarets fonder äskades i statsverkspropositionen för de sam
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

manlagda investeringarna under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond

ett kollektivt avskrivningsanslag å 116 045 000 kr. Sedermera

bär det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade anslaget till flyttning

av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) å 20 500 000 kr. i proposition

nr 47 definitivt äskats med ett till 30 000 000 kr. förhöjt belopp. För ändamålet

torde därför ytterligare avskrivningsmedel å 9 500 000 kr. erfordras.

Under fonden för låneunderstöd beräknades i statsverkspropositionen ett

anslag å 60 000 000 kr. till internationell kapitalhjälp. I proposition nr 100

har viss del av del preliminärt beräknade beloppet äskats under anslag å

driftbudgeten, medan 40 200 000 kr. definitivt äskats för bidrag till Internationella

utvecklingsfonden under förevarande kapitalfond. Jag upptar för

ändamålet ett avskrivningsanslag å enahanda belopp, 40 200 000 kr.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgår av följande översikt.

Förändr., kr.

Statens allmänna fastighetsfond:

byggnadsarbeten för statens bilinspektion (prop. nr 75) ____ + 775 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala (prop. nr 91)____— 800 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola (prop. nr 43) — 18 000

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (prop. nr 67) ........ -f 88 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. (prop.

nr 76) .............................................. _ i 450 000

Vilhelmsro sjukhus: om- och utbyggnadsarbeten (prop. nr 76) -f- 150 000

Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i Stockholm

(prop. nr 60) ........................................ + 1 500 000

Försvarets fastighetsfond:

Befästningars delfond (prop. nr 47) ...................... _j_ 9 500 000

Fonden för låneunderstöd:

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden (prop. nr 100) —19 800 000

Summa — 10 055 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under

förevarande huvudtitel äskade anslagen som med anledning av riksdagens

beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte

dels föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1962/63 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag, nämligen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

33

Statens allmänna fastighetsfond

Kommunikationsdepartementet:

Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm

.................................. 1 000 000

Byggnadsarbeten för statens bilinspektion ... 775 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för riksarkivet.................. 750 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala .. 1 867 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola

.................................. 6 509 000

Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund 763 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid skog shög skolan........ 88 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. m................................ 16 050 000

Vilhelmsro sjukhus: om- och utbyggnadsarbe
ten

.................................... 150 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset......... 3 280 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 3 150 000

Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i

Stockholm ............................. 1 500 000

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden.. 40 200 000

dels med ändring av i statsverkspropositionen för följande ändamål äskat

belopp föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1962/63 i härefter angiven fond anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond
-

125 545 000

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ds proposition nr i 50 år 1962

Kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1962/63 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.

En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall

av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande framställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 2 683 milj. kr. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i

de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför

sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag

under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under

riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de

i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna

och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger

följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...................... 6 003 000

B. Televerkets fond...................... 352 600 000

C. Statens järnvägars fond................ 305 700 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 431 401 000

E. Domänverkets fond.................... 313 000

II. Luftfartsfonden......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ......................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 204 345 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 6 000 000

V. Statens utlåningsfonder ..............................

VI. Fonden för låneunderstöd ............................

VII. Fonden för statens aktier ............................

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
foad

................................ 44 000 000

B. Jordfonden .......................... 4 000 000

1 096 017 000

17 901 000

140 791 000

210 345 000

799 258 000

137 321 000

185 600 000

48 200 000

48 000 000

Summa kr. 2 683 433 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1062

35

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverket fond ...................... 7 101 000

B. Televerkets fond...................... 309 400 000

C. Statens järnvägars fond................ 218 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 197 600 000

E. Domänverkets fond.................... 1 000

II. Luftfartsfonden ......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ......................

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond .............. 178 907 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 3 701 000

V. Statens utlåningsfonder .

VI. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för statens aktier

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond

............................................

Summa kr.

732 902 000

6 051 000

86 935 000

182 608 000

38 513 000

111 034 000

1 000

3 000 000

34 100 000

1 195 144 000

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena preliminärt

beräknas till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1962/63

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...................... —1 098 000

B. Televerkets fond...................... 43 200 000

C. Statens järnvägars fond................ 86 900 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 233 801 000

E. Domänverkets fond.................... 312 000 363115 000

II. Luftfartsfonden...................................... 11850 000

III. Statens allmänna fastighetsfond........................ 53 856 000

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................ 25 438 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 2 299 000 27 737 000

V. Statens utlåningsfonder .............................. 760 745 000

VI. Fonden för låneunderstöd ............................ 26 287 000

VII. Fonden för statens aktier ............................ 185 599 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 45 200 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond

................................

B. Jordfonden ..........................

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster

Övrig kapitalåterbetalning......

9 900 000

4 000 000

13 900 000

Säger

1 488 289 000

1 000 000

85 547 000

86 547 000

Summa kr.

1 401 742 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigan''

dena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.-t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1962/63 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår

å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen

svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel .......................... kr. 1 401 742 000

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksrevisionsverkets såsom Bihang B redovisade förnyade beräkning har

avsett större samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beräkningarna

bygger på uppgifter infordrade från vederbörande myndigheter

och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis framhåller riksrevisionsverket att dess tidigare bedömning

av den ekonomiska utvecklingen alltjämt synes kunna läggas till grund för

beräkningen av statsverkets inkomster.

För inkomstskattetiteln har ämbetsverket i förhållande till decemberberäkningen

räknat med något högre preliminärskatter och med större förskott

till sjukkassorna medan utbetalningarna av kommunalskattemedel

nedräknats. Vad gäller beräkningen av den preliminära A-skatten framhåller

riksrevisionsverket att de preliminära uppgifter som föreligger för

uppbördsterminen i mars 1962 inte motsäger verkets beräkning i december.

Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under 1962 har ämbetsverket

inte heller funnit skäl att frångå sin uppskattning i december

av lönesummans ökning under 1961, vilken då angavs till omkring 11 procent.

Med utgångspunkt vidare från den preliminära uppgörelse om tvåårs
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

avtal, som nu träffats centralt mellan arbetsmarknadens huvudparter och

med beaktande av de vid sidan härav träffade överenskommelserna mellan

olika bransch- och arbetstagarorganisationer ävensom den inverkan härav,

som kan väntas på ännu icke slutförda förhandlingar, finner riksrevisionsverket,

att dess tidigare antagande om en stegring av lönesumman under

1962 motsvarande en höjning av mellan 8 och 9 procent, fortfarande synes

kunna ligga till grund för inkomstberäkningen. Verket framhåller i detta

sammanhang särskilt, att det härvid jämväl utgått från de antaganden

om stegring av lönesumman till följd av löneglidning, ökning av antalet

sysselsatta och övergång från lägre till högre betalda yrken, som gjordes

redan i decemberberäkningen. En given förutsättning för de gjorda antagandena

är vidare, understryker riksrevisionsverket, att den inhemska konjunkturen

icke förändras mera väsentligt. För de första månaderna av 1963

har ämbetsverket med ledning av den preliminära avtalsuppgörelsen och

övriga på löneutvecklingen inverkande förut nämnda faktorer funnit sig

böra uppjustera antagandet om lönesummans ökning till 6 procent mot

tidigare beräknade 4 procent. Som följd av nu redovisade antaganden har

värdena för uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1962—-63

bibehållits oförändrade medan man däremot räknat med en större uppbörd

av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1963—64 än som tidigare

ansågs motiverat. För sistnämnda uppbördsår har ämbetsverket även räknat

med en höjning av den preliminära A-skatten till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter

i anledning av propositionen nr 90 till årets riksdag.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har

riksrevisionsverket räknat med samma utveckling som för lönesumman. Enligt

eu enkät i mars 1962 skulle vidare aktiebolagens till statlig inkomstskatt

taxerade inkomster komma att öka med sammanlagt 5 procent mellan

1961 och 1962 års taxeringar mot tidigare beräknade 7 procent. För 1963 års

taxering beräknas liksom i december en uppgång med 4 procent.

De högre belopp som nu beräknas för förskott till sjukkassorna är eu

följd av förslagen i den förutnämnda proposition nr 90.

1 överensstämmelse med förslagen i propositionen nr 69 angående kompensation

åt kommunerna för skattebortfallet till följd av den vid höstriksdagen

1961 genomförda ortsavdragsreformen har riksrevisionsverket nedräknat

utbetalningarna av kommunalskattemedel med 420 milj. kr. under

budgetåret 1962/63, varigenom de behållna inkomsterna på titeln för nämnda

budgetår ökar i motsvarande mån.

Med starkt understrykande av osäkerhetsmomenten uppskattar riksrevisionsverket

den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

in. in. för budgetåret 1961/62 i likhet med tidigare till 8 200 milj. kr.

och för budgetåret 1962/63 till likaledes 8 200 milj. kr. För 1962/63 innebär

detta eu ökning med 400 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionen

i huvudsak till följd av nyssnämnda omläggning av teknisk art.

Avsättningarna av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden

uppskattas nu till 1 000 milj. kr. 1961/62 och till 1 200 milj. kr. 1962/63 mot

I! Rihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 150

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1062

tidigare beräknade 950 respektive 750 milj. kr. Återföringarna beräknas för

1961/62 nu liksom tidigare till 500 milj. kr. medan de för 1962/63 uppskattas

till 800 milj. kr. mot förut beräknade 775 milj. kr. Nettoavsättningarna

blir sålunda för budgetåren 1961/62 och 1962/63 500 respektive 400 milj.

kr. I ämbetsverkets decemberräkning räknades med en nettoavsättning

1961/62 om 450 milj. kr. och en nettoåterföring 1962/63 om 25 milj. kr.

De förnyade beräkningarna har beträffande övriga inkomsttitlar föranlett

riksrevisionsverket att förorda, att följande titlar i riksstaten för budgetåret

1962/63 upptages tyi dessa i förhållande till statsverkspropositionen

ändrade belopp (milj. kr.):

• T ; '' '' ■ \ '' . . ■! ■ * j ; f • '' '' » i ■ . * ; ! , ..... . ,

Enligt

Enligt

Ökning

;;; t ■ , , . y, t • u ..

statsverks-

riksrevi-

( + )

«

propositio-

sions-

Minskning

.. '' r. •.'' i; : - i hr. • #. i>* :

nen

verkets

ändrings-

förslag

(-)

Lotterivinstskatt *............

83

84

+ 1

Fordonsskatt ..... . .

475

480

+ 5

Bensin- och brånnoljeskatt.......

1 050

1 000

—50

Särskilda varuskatter...........

365

380

+ 15

Omsättningsskatt å motorfordon.....

Regleringsavgift och accis å fettvaror

200

205

+ 5

m. m.............

43

.50

+ 7

Skatt å sprit................

1 250

1 300

+50

Skatt å malt- och läskedrycker ......

180

185

+ 5

Energiskatt ............. & -

620

600

—20

Bötesmedel.............

34

37

+ 3

Postverket.............

10

1

— 9

I fråga om inkomsterna av postverket har generalpoststyrelsen i förnyad

beräkning uppgivit, att postverkets rörelse för budgetåret 1962/63 om några

portohöjningar ej skulle genomföras, skulle ge ett underskott på ca 2 milj.

kr. Riksrevisionsverket framhåller att styrelsen härvid icke räknat med att

några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skall inlevereras

under nästkommande budgetår. Med framhållande av att nedskrivning

i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles

från nämnda rörelser förordar riksrevisionsverket, att titeln postverket

1962/63 uppföres med ett formellt belopp av 1 milj. kr. Beträffande de affärsdrivande

verken erinrar ämbetsverket om att de nu beräknade inlevererade

överskotten kommer att påverkas av de utgifter, som kan bli följden

av höjd lönenivå för de statsanställda.

Innebörden av riksrevisionsverkets nu gjorda beräkningar beträffande

statsinkomsterna under budgetåren 1961/62 och 1962/63 jämfört med utfallet

för budgetåret 1960/61 framgår av följande sammanställning (beloppen

i milj. kr.).

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Redovisat

Beräknat utfall

ökning från föregående

utfall

1960/61

1961/62

1962/63

budgetår

1961/62

1962/63

Skatt å inkomst och

förmögenhet m. m.

7 670

8 200

8 200

+''

530

—

Övriga skatter......

7 523

8 187

9 358

+

664

+ 1 171

Uppbörd i statens

verksamhet ......

229

240

257

+

11

+ 17

Diverse inkomster ..

313

343

327

+

30

— 16

Statens affärsverks- fonder ............

389

447

466

+

58

+ 19

Övriga kapitalfonder

517

577

631

+

60

+ 54

Summa

16 641

17 994

19 239

+ 1 353

+ 1 245

Departementschefens beräkning av de särskildå inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till ändringar i den beräkning

av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades

i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar som

anges i fortsättningen.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksrevisionsverket upptagits

med utgångspunkt från oförändrad lönenivå för de statsanställda.

Inkomsterna av jjbstverket föreslås uppförd med ett formellt belopp av 1

milj. kr., vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en inkomstminskning

om 9 milj. kr., samt inkomsterna av televerket, statens vattenfallsverk

och domänverket med de i förhållande till statsverkspropositionen

oförändrade beloppen 175, 250 respektive 40 milj. kr.

Avtalsuppgörelsen medför, tagen för sig, en utgiftsökning för postverket

av ca 47 milj. kr. för budgetåret 1962/63. I detta läge har generalpoststyrelsen

framlagt förslag om vissa taxehöjningar. Chefen för kommunikationsdepartementet

har på grundval härav tidigare denna dag förordat vissa justeringar

av gällande posttaxor. Med hänsyn härtill bör inkomsttiteln postverket

uppföras med 13 milj. kr. Inkomsterna av televerket kan för budgetåret

1961/62 till följd av avtalsuppgörelsen beräknas komma att nedgå till 130

milj. kr. För budgetåret 1962/63 uppskattar jag inkomsterna från verket till

samma belopp. Beträffande vattenfallsverket och domänverket torde avtalsuppgörelsen

endast i mindre utsträckning påverka rörelseresultatet. Jag förordar

därför att inkomsttitlarna uppföres med av riksrevisionsverket angivna

belopp, 250 respektive 40 milj. kr.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1962/63 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. A andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidi
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

gare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar

och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsättning av

400 milj. kr.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår

nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som skall

ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1962 års taxering vill

jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal

av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt

för kalenderåret 1961.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1962/63 med

100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1962/63 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade

specifikationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Th. Hellström

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 dr 1962

41

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna & driftbudgeten för budgetåret 1962/63

A. Egentliga statsinkomster

l. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet

m.m., bevillning 8 200 000 000

b) Kupongskatt, bevillning . 7 000 000

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning 1 000 000

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning

............... 10 200 000

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning . , 2 000 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning......... 115 000 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning

.................. 84 000 000

h) Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

m. m., bevillning

............... 115 000 000 8 534 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning . 480 000 000

b) Bensin- och bränriolje
skatt,

bevillning........ 1 000 000 000 1 480 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning---- 900 000 000

b) Allmän varuskatt, bevillning

.................. 2 700 000 000

c) Särskilda varuskatter, bevillning

............... 380 000 000

d) Omsättningsskatt å motorfordon,

bevillning .... 205 000 000

e) Regleringsavgift och accis

å fettvaror m. m., bevillning

.................. 50 000 000

f) Skatt å kaffe, bevillning.. 28 000 000

g) Tobaksskatt, bevillning.. 1 000 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag,

bevillning.............. 20 000 000

i) Rusdrycksförsäljningsme
del

av detaljhandelsbolag,

bevillning.......... 34 000 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

j) Skatt å sprit, bevillning. .

k) Skatt å vin, bevillning...

l) Skatt å malt- och läskedrycker,

bevillning......

m) Statlig nöjesskatt, bevillning

..................

n) Energiskatt, bevillning ..

1 300 000 000

120 000 000

185 000 000

22 000 000

600 000 000 7 544 000 000 17 558 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................. 500 000

2. Inkomster vid fångvården.............. 4 000 000

3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk
ringsrådet.

............................ 4 000 000

4. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare..................... 350 000

5. Inkomster vid statens geotekniska institut 1 300 000

6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

att tillföras automobilskattemedlen ... 5 250 000

7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automob ilskattemedlen .. 1 500 000

8. Avgifter för registrering av motorfordon .. 10 000 000

9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut.................. 7 500 000

10. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet............................ 90 000

11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. 1 000 000

12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden. 6 000 000

13. Inkomst av myntning och justering...... 7 000 000

14. Kontrollstämpelmedel................... 1 200 000

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen . . . 585 000

16. Bidrag till sparbanksinspektionen........ 420 000

17. Bidrag för revision av sparbankerna...... 475 000

18. Bidrag till försäkringsinspektionen....... 1 220 000

19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..... 430 000

20. Avgifter för granskning av biografbilder .. 300 000

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna...... 1 300 000

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . . . 350 000

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll
anstalt.

.............................. 2 400 000

24. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. .. 1 100 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt......................... 250 000

26. Inkomster vid statens maskinprovningar. . 230 000

27. Avgifter vid köttbesiktning............. 2 800 000

28. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt................................ 1 300 000

29. Inkomster vid veterinärhögskolan........ 770 000

30. Inkomster vid lantmäteriväsendet....... 17 500 000

31. Inkomster vid rikets allmänna kartverk... 4 000 000

32. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel
tillverkningen.

............. 50 000

33. Skeppsmätningsavgifter................. 500 000

34. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

............................... 1 400 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

43

35. Inkomster vid statens provningsanstalt ...

36. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

...................................

37. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

............................

38. Fyr- och båkmedel...............i-----

39. Lotspenningar.........................

40. Försäljning av sjökort m. m.............

41. Inkomster vid statens skeppsprovningsan
stalt.

.................................

42. Patent- och varumärkes- samt registre
ringsavgifter.

.........................

43. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register...............»...............

44. Inkomster av statens gruvegendom.......

45. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

...................................

46. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

......................-.■ —

47. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

...............................

48. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

................................

49. Inkomster vid statens mentalsjukhus.....

50. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........

51. Inkomster vid karolinska sjukhuset......

52. Inkomster vid serafimerlasarettet........

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

2. Totalisatormedel.......................

3. Tipsmedel................— •

4. Lotterimedel..........................

5. Övriga diverse inkomster...............

3 000 000

7 100 000

265 000

18 000 000

12 000 000

750 000

1 500 000

16 500 000

},/)/!

450 000

3 400 000

800 000

, 4 200 000

750 000

370 000

49 000 000

310 000

42 000 000

10 000 000

37 000 000

55 000 000

100 000 000

115 000 000

20 000 000

257 465 000

'' .)

327 000 000

142 665 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverks fonder:

1. Postverket, bevillning................... 13 000 000

2. Televerket............................ 130 000 000

3. Statens vattenfallsverk................. 250 000 000

4. Domänverket.......................... 40 000 000 433 000 000

II. Riksbanksfonden..............

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Fångvårdsstyrelsens *

3. Beskickningsfastigheternas *

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Generaltullstyrelsens *

6. Uppsala universitets »

7. Lunds universitets *

50 000 000

1 000

2 735 000

1 540 000

10 651 000

270 000

1 020 000

915 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

8. Sjöfartsstyrelsens dellond....... 170 000

9. Medicinalstyrelsens » ....... 9 505 000

10. Karolinska sjukhusets » ....... 1 310 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond............... 35 167 000

2. Försvarets fabriksfond................. 2 900 000

V. Statens utldningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 25 000

2. Värnpliktslånefonden................... 1 000

3. Statens bostadslånefond................ 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................ 7 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer ......... 3 600 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen............. 17 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.................. 300 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 275 000 000

9. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin..................... 625 000

10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler.. 1 500 000

11. Statens bosättningslånefond.....1 500 000

12. Vattenkraftslånefonden................. 250 000

13. Luftfartslånefonden.................... 730 000

14. Tullverkets båtlånefond................. 1 000

15. Statens lånefond för universitetsstudier ... 500 000

16. Allmänna studielånefonden.............. 750 000

17. Lånefonden för inventarier i studentbostäder

................................... 225 000

18. Jordbrukets lagerhusfond............... 515 000

19. Statens mejerilånefond................. 1 000

20. Jordbrukets maskinlånefond............. l 000 000

21. Statens sekundärlånefond för jordbrukare . 75 000

22. Fonden för supplementär jordbrukskredit . 60 000

23. Kraftledningslånefonden................ 230 000

24. Elektrifieringslånefonden................ 1 000

25. Egnahemslånefonden................... 4 200 000

26. Arrendelånefonden..................... 1 000

27. Arbetarsmåbrukslånefonden............. 1 000

28. Västerbottens och Norrbottens nybygges
och

bostadsförbättringslånefond......... l 000

29. Kronotorparnas inventarielånefond....... 1 000

30. Statens avdikningslånefond............. l 900 000

31. Täckdikningslånefonden................ 1 000

32. Bevattningslånefonden................. 1 000

33. Fiskerilånefonden...................... 430 000

34. Statens fiskredskapslånefond............ 1 000

35. Skogsväglånefonden.................... 27 000

36. Statens skogslånefond.................. 1 000

37. Lånefonden för insamling av skogsfrö .... 1 000

28 117 000

38 067 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 45

38. Statens lånefond för den mindre skeppsfar
ten.

.................................. 1 300 000

39. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 35 000

40. Sjöfartsverkets båtlånefond............. 3 000

41. Statens hantverks- och industrilånefond... 4 100 000 298 918 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond ............. 675000

2. Statskontorets » ............. 11 800 000

3. Lantbruksstyrelsens * ............. 3 000

4. Riksbankens » ............. 3 300 000

5. Riksgäldskontorets , * .............. 1 000 15 779 000

VII. Fonden för statens aktier................... 80 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden................ 57 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden......i...... 1 800 000 t,n

3. Militära tjänstepensionsfonden ........... 200000

4. Allmänna familjepensionsfonden----..... 5 300 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond .... 10 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. _35 000 74 535 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet . ... 25 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder............ 20 000 000 45 000 000

1 068 416 000

Summa kr. 19 206 081 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl..Maj:ts proposition nr 150 år 1962

fl vi; .''ti ''I i; f.: > >fm 1Ö1 b • • ■ >1:: • .! li; I-»'' < i it, »ii.

bni)''» < -.. ''ii.( ej-j•!-. v>

. blUifofl&ihtotiiMi ii . . trtftil I ,■

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1962/63

I. Statens affarsverksfonder

A. Postverket» fond

AiS’."'',• '' -i

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden . i)i>........ 7 100 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. -1 098 000

6 008 000

B. Televerket» fond

oti»! <,! IMJli mii, i »v .........hn,-r/

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 7 300 000

inom fonden .......... 302 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 43 200 000

852 000 000

(mh> y.

000 /

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 7 800 000

inom fonden........... 210 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000 000

Investeringsbemyndigande. 86 900 000

805 700 000

D. Statens vattenfalls verks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten ........ 18 500 000

inom fonden........... 178 900 000

Övriga kapitalmedel...... 200 000

Investeringsbemyndigande. 233 801 000

'' Bilaga 2

. 6 003 000

6 008 000

-/VHJill V \

ö -

352 600 000

852 600 000

305 700 000

805 700 000

431 401 000

481 401 000

481 401 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 åt 1962

47

E. Domänverkets fond

Övriga kapitalmedel......1 000 Summa investeringsanslag ... 313 000

Investeringsbemyndigande. 312 000 _

813 000 313 000

000 ...... . g k • * > iHn ‘.t^T ttajujBtr; i arv

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 17 901 000

inom fonden........... 6 050 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 11 850 000 ,.4 _

17 901 000 17 »01 000

in. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 140 791 000

från riksstaten...... 60 114 000

inom fonden........... 26 820 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 53 856 000 _

t 1 1 ''■ II I I ■ ■ ■ ... MpM |

140 791 000 140 791 000

IV. Försvarets fonder

»uo.iwi! i

A. Försvarets fastighetsfond

.-1

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 204 345 000

från riksstaten......... 160 195 000

inom fonden........... 15 762 000

Övriga kapitalmedel...... 2 950 000

Investeringsbemyndigande. 25 438 000 _

204 845 000 204 345 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 6 000 000

inom fonden........... 3 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 2 299 000 _

;»0‘

6 000 000

0 000 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

V. Statens utl&ningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande . 200 000 Investeringsanslag

Avskri vningsmedel

från riksstaten .

V ärnpliktslånefonden

456 000 Investeringsanslag

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande. 740 000 000 Investeringsanslag

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag

biielsJwiJ-/.1 f uuåtfiXui •»«*»! JP.IIT

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten......... 5 400 000

Investeringsbemyndigande . 3 600 000

9 000 000

>■* . ! 0 : . ,(t

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Statens lånefond för universitetsstudier

.... 16 200 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

*’{<■ • <>V y

-i .VI

Allmänna stndielånefonden

»aob t t u: < ■ , ''i r

16 250 000 Investeringsanslag

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande . 600 000 Investeringsanslag .

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Kronotorpamas inventarielånefond

.. 60 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

från riksstaten.........

Investeringsbemyndigande.

F iskerilånefonden

I nvesterin gsanslag

158 000

842 000

200 000

466 000

740 000 000

1 000

1 000

9 000 000

9 000 000

16 200 000

16 260 000

600 000

60 000

1 000 000

1 000 000

1 000 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 49

Statens fiskredskapslånefond

Investeringsbemyndigande.. 600 000 Investeringsanslag ...... 600 000

Statens hantverks» och industrilånefond

(nvesteringsbemyndigande. 15 000 000 Investeringsanslag........ 15 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 1000 Investeringsanslag........ 1000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utldningsfonder.

........... 760 745 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 137 321 000

från riksstaten......... 87 935 000

Övriga kapitalmedel...... 23 099 000

Investeringsbemyndigande. 26 287 000

187 321 000 137 321 000

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ........ 185 600 000

Investeringsbemyndigande.. 185 599 000

185 600 000 185 600 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel....... 3 000 000 Summa investeringsanslag . 48 200 000

Investeringsbemyndigande.. 45 200 000

48 200 000 48 200 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg* och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 44 000 000

inom fonden............ 34 000 000

Övriga kapitalmedel....... 100 000

Investeringsbemyndigande.. 9 900 000

44 000 000

44 000 000

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kurigl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

(anijis

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 4 000 000 Investeringsanslag .

■ ii :< ilw wMkM

aöO odo >1 .....i-diii,; i 600 «O0 SI . >b<lfiUi

Säger beträffande samtliga investering sstater för:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten....... 380 357 000

inom fonden......... 784 332 000

Övriga kapitalmedel____ 30 455 000

Investeringsbemyndigande 1 488 289 000

2 683 433 000

bötsv:ibitu»aé(

fri

4 000 000

2 683 433 000

2 683 433 000

!

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962 51

Innehåll

Det samhällsekonomiska läget ................................ 2

Den internationella konjunkturutvecklingen .................. 2

Den inhemska konjunkturutvecklingen ...................... 4

Den ekonomiska politiken .................................... 6

Konjunkturpolitiken 1961 och 1962 .......................... 6

Stabiliseringspolitikens utformning ........................ 9

Budgetutvecklingen 1961/62 och 1962/63 .................... 11

Långsiktsperspektivet ...................................... 15

Sammanfattning ............................................ 19

Budgetläget ................................................ 21

Vtgiftsföråndringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63 .. 29

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1962/63 .. 31

Kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63 ...................... 34

Förnyad beräkning av statsinkomsterna ...................... 36

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

m• n»..................................................... 39

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1962/63 .................................. 41

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1962/63 46

Bihang A: Biksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet 1961/62

Bihang B: Biksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Bihang D: Driftbudgeten för budgetåret 1962/63

Bihang E: Den statsfinansiella utvecklingen budgetåren

1962/63—1965/66

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620672

opaginerad Kontrollera mot PDF

BI HANG A

RIKSREVISIONSVERKETS

BERÄKNING AV

BUDGETUTFALLET 1961/62

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

1

Bihang A

Till KONUNGEN

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen

får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1961/62. Ämbetsverket bar

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. Bihang A

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn jämväl tagits till de

anslag, som före den 2 april 1962 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt

till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda

redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår till

287,42 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 15 december 1961,

nr 404, samt propositionerna nr 2, 32, 61, 85 och 105 till 1962 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen

i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel

på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna

av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för

budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar

med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets

fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens

inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

överstiga de i riksstaten uppförda med 911,36 miljoner kronor. För de

inkomsttitlar, som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna

budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas en nettomerinkomst å 1 000,88 miljoner kronor, medan inkomsterna

å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes

komma att understiga de ursprungligen beräknade med netto 89,52 miljoner

kronor. Sistnämnda belopp motsvarar praktiskt taget underskottet å de

till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna

å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt

närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad

inkomstberäkning för budgetåret 1962/63, komma att överstiga det i riksstaten

upptagna beloppet med 300 miljoner kronor, medan riksstatens övriga

inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på

611,36 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettomerutgift å 51,14 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas

i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives i

efterföljande sammanställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

3

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna .

II. Justitiedepartementet.........

III. Utrikesdepartementet.........

IV. Försvarsdepartementet........

V. Socialdepartementet...........

VI. Kommunikationsdepartementet.

VII. Finansdepartementet..........

VIII. Ecklesiastikdepartementet.....

IX. Jordbruksdepartementet.......

X. Handelsdepartementet.........

XI. Inrikesdepartementet..........

XII. Civildepartementet............

XIII. Oförutsedda utgifter..........

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

Merutgifter

Milj. kr.

5,34

1,65

90,59

3,64

41,82

..... 0,45

Säger 143,49

Besparingar

Milj. kr.

2,67

16,08

3,12

0,13

22,67

28,78

0,60

74,05

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder .................. —

II. Luftfartsfonden.............. — 3,30

III. Riksgäldsfonden........................... — 15,00

V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster_—_

Säger —_18,30

Summa 143,49 92,35

Nettomerutgift 51,14

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas

komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

III. R 2 Förenta Nationerna ................ 5,67

IV. C 5 Armén: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... — 13,05

IV. C 16 Armén: Mathållning................ 5,85 —

IV. C 38 Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... 4,81

IV. C 63 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

m. fl............. — 3,33

IV. E 21 Täckning av beräknade merkostnader

för löner m. .................... — 3,50

V. C 9 Allmänna barnbidrag .............. 86,23

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 150. Bihang A

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Anslag Merutgifter

Milj. kr

V.

C 11

Ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott och utfyllnadsbi- drag............................

4,16

V.

E 5

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

—

V.

E 11

Bidrag till vissa omskolningskurser

m. m...........................

V.

F 5

Ränteeftergifter å vissa bostadslån

m. m..........................

Y.

F 6

Bostadsrabatter....................

—

V.

G 8

Bidrag till sjukkassor m. m.........

—

Y.

G 11

Bidrag till folkpensioner m. m.......

—

VII.

C 2

Avlöningar till befattningshavare å

tullstaten........................

VII.

D 4

Skatteersättning till kommunerna ....

4,92

VIII.

D 15

Bidrag till driften av folkskolor m. m.

38,17

VIII.

D 35

Bidrag till driften av högre kommu- nala skolor......................

8,35

VIII.

D 53

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

—

VIII.

D 63

Bidrag till driften av folkhögskolor ..

5,67

VIII.

D 65

Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom

det allmänna skolväsendet........

11,70

VIII.

D 71

Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid

yrkesskolor......................

VIII.

G 8

Kostnader för avskrivning av vissa

studielån med statlig kreditgaranti

4,04

VIII.

H 2

Ersättning till statens allmänna fastig- hetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond

5,52

XI.

B 37

Bidrag till mentalsjukvården i Stock- holm, Göteborg och Malmö ......

XI.

B 47

Bidrag till driften av särskolor för

psykiskt efterblivna ..............

XI.

B 54

Karolinska sjukhuset: Avlöningar ....

—

XI.

C 8

Vissa kostnader för förbättrad taxe- ringskontroll ....................

XI.

D 4

Gottgörelse till polisdistrikten........

5,56

XI.

F 11

Täckning av beräknade merkostnader

för löner m. m...................

XII.

G 5

Familj epensioner åt efterlevande till

anställningshavare i statens tjänst..

XII.

F 2

Arbetsgivaravgift till den allmänna

tilläggspensioneringen ............

XII.

F 7

Täckning av beräknade merkostnader

för löner m. m...................

Besparingar

Milj. kr

19.00

16,76

16,14

26,34

4,40

5,35

3,05

19,89

9,90

4.00

3,17

4,62

4,70

4,50

4,10

4,24

19,42

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62 5

Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund

av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna samt merutgifter å anslag under specialbudgeten

komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

påföras 90,94 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten

beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget, 90,97 miljoner

kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten komma att

minska till 0,03 miljon kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet

av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttitlar

å netto 1 000,88 miljoner kronor samt belastas med merutgifter å anslag

å netto 51,14 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats

ett saldo mellan inkomster och utgifter (överskott) på 1 168,79 miljoner

kronor. Mot detta belopp samt de beräknade merinkomsterna å inkomsttitlar

får ställas dels de beräknade merutgifterna å anslag och dels det

sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad som framhållits i det

föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt ett belopp att

överföras till budgetutjämningsfonden om (1 168,79 + 1 000,88 — 51,14

287,42=) 1 831,11 miljoner kronor eller i runt tal 1 830 miljoner kronor.

Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter på

i runt tal 1 170 miljoner kronor avser till ett belopp av 350 miljoner kronor

avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, medan

återstående 820 miljoner kronor motsvarar det beräknade formella överskottet

å statsregleringen. Angivna avsättning av kommunalskattemedel beräknas

nu till 500 miljoner kronor. Det i riksstaten upptagna formella överskottet,

skulle alltså nu kunna beräknas till 1 330 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å driftbudgetens

reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt

som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning

av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (—)

resp.

ökning ( + )

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

III. Utrikesdepartementet ............................... + 10

IV. Försvarsdepartementet .............................. + 00

V. Socialdepartementet ........... + 30

VI. Kommunikationsdepartementet ...................... + 30

XI. Inrikesdepartementet .............................. + 20

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ..... ......... + 20

+ 170

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å

reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att ökas med sammanlagt

170 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som

i det föregående beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden,

erhålles ett belopp av (170 —f— 1 830=) 2 000 miljoner kronor. Sistnämnda

summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna

å driftbudgeten kan beräknas komma att överstiga de sammanlagda utgifterna

å driftbudgeten under innevarande budgetår.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten

kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt

rikssiat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tillläggsstat

har utgifterna upptagits till sammanlagt (15 914,28 -f 287,42 =)

16 201,70 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket

komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 16 000 miljoner

kronor. Då inkomsterna beräknas till i runt tal 18 000 miljoner kronor,

kan alltså det kassamässiga överskottet å driftbudgeten beräknas till 2 000

miljoner kronor.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten

för budgetåret 1961/62 har utförts på liknande sätt som motsvarande

beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn jämväl

tagits till de anslag, som före den 2 april 1962 anvisats eller enligt före

angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas

å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet

av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

uppgår till 115,37 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den

15 december 1961, nr 404, samt propositionerna nr 2, 81 och 105 till 1962

års riksdag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma

att belastas med utgifter å sammanlagt 2 760 miljoner kronor, vilket överstiger

det för budgetåret 1961/62 anvisade beloppet med 65 miljoner kronor.

För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma att disponeras

avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 370 miljoner

kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel

till ett belopp av 750 miljoner kronor samt å fonderna disponibla

medel i övrigt å 140 miljoner kronor. Det nettotillskott av kapitalmedel,

som beräknas behöva tillskjutas för täckning av utgifterna å kapitalbudgeten,

uppgår således till 1 500 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,

Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Jarder varit föredragande.

Stockholm den 2 april 1962.

INGRID JARDER

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

7

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida

under budgetåret 1961/62

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

A. Egentliga statsinkomster

Skatter:

Tusental

kronor

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning........

7 900 000

8 200 000

—

300 000

b) Kupongskatt, bevillning.....

7 000

7 200

—

200

c) Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning........

1000

4 500

—

3500

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning

10 200

10 200

—

—

e) Bevillningsavgifter för särskil-

da förmåner och rättigheter,

bevillning..................

1500

2 000

—

500

f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevill-

ning......................

110 000

110 000

—

—

g) Lotterivinstskatt, bevillning..

80 000

81000

—

1000

h) Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning ...

105 000

117 000

—

12 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning.....

440 000

450 000

—

—

b) Bensinskatt, bevillning......

900 000

800 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning........

850 000

865 000

—

15 000

b) Allmän varuskatt, bevillning ..

1550 000

1975 000

—

425 000

c) Särskilda varuskatter, bevill-

ning ......................

350 000

370 000

—

20 000

d) Omsättningsskatt å motorfor-

don, bevillning.............

195 000

200 000

—

5 000

e) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning ...

43 000

52 000

—

9000

f) Skatt å kaffe, bevillning.....

27 000

28 000

—

1000

g) Tobaksskatt, bevillning......

930 000

970 000

—

40 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning......................

15 000

20000

—

5 000

i) Rusdrycksförsälj ningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning

30 000

33 000

- ''

3 000

j) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be-

villning...................

1 150 000

1 240 000

—

90 000

k) Omsättningsskatt å vin, bevill-

ning.......................

105 000

110 000

—

5 000

1) Skatt å malt-och läskedrycker,

bevillning .................

180 000

180 000

—

—

m) Statlig nöjesskatt, bevillning. .

26 000

22 000

3 000

—

n) Energiskatt, bevillning......

575 000

640 000

35 000

—

Säger för skatter

15 579 700

16 386 900

38 000

936 200

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

kom st att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......

500

1900

—

1400

2. Inkomster vid fångvården ....

1650

2 300

—

650

3. Bidrag till riksförsäkringsverket

och försäkringsrådet .........

3 730

3 800

—

70

4. Inkomster vid statens vårdan-

stalter för alkoholmissbrukare .

300

350

—

50

5. Inkomster vid statens geotek-

niska institut................

1300

1400

—

100

6. Förrättningsavgifter vid statens

bilinspektion, att tillföras aulo-

mobilskattemedlen.............

4 500

5 000

—

—

7. Inkomster vid väg- och vatten-

byggnadsverket, att tillföras

automob ilskattemedlen.........

1500

1500

—

—

8. Avgifter för registrering av mo-

torfordon...................

9 500

9 700

—

200

9. Inkomster vid Sveriges meteoro-

logiska och hydrologiska institut

7 000

7 000

—

—

10. Bidrag till statens bränslekon-

trollerande verksamhet.......

95

100

—

5

11. Inkomster vid länsarkitekt-

organisationen...............

1000

1100

—

100

12. Inkomster vid matematikma-

skinnämnden ................

2 000

2 200

—

200

13. Inkomst av myntning och juste-

ring........................

6 000

7 000

—

1000

14. Kontrollstämpelmedel........

1000

1400

—

400

15. Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen......................

545

600

—

—

16. Bidrag till sparbanksinspektio-

nen........................

400

402

—

—

17. Bidrag för revision av sparban-

kerna.......................

410

407

3

—

18. Inkomster vid tandläkarhögsko-

loma.......................

430

430

—

—

19. Avgifter för granskning av bio-

grafbilder...................

300

260

40

—

20. Inkomster vid lantbruksnämn-

derna.......................

1700

1400

300

—

21. Inkomster vid statens jordbruks-

nämnd......................

350

350

—

—

22. Inkomster vid statens centrala

frökontrollanstalt............

2 200

2 300

—

100

23. Avgifter för växtskyddsinspek-

tion m. m.....................

1100

1000

100

—

24. Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.......

300

250

50

—

25. Inkomster vid statens maskin-

provningar...................

210

250

—

40

26. Inkomster vid statens veterinär-

medicinska anstalt...........

1300

1500

—

200

27. Inkomster vid veterinärhögsko-

lan.........................

700

750

,—-

50

28. Inkomster vid lantmäteriväsen-

0- • det .. V.......i’...■

17 300

16 800

500

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

29. Inkomster vid rikets allmänna

kartverk....................

3 800

3 800

_

_

30. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen........

45

45

—

—

31. Skeppsmätningsavgifter.......

500

550

—

50

32. Inkomster vid Sveriges geolo-

giska undersökning...........

1400

1700

—

300

33. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt.................

3 400

3 000

400

_

34. Inkomster vid flygtekniska för-

söksanstalten................

6 600

7 000

—

400

35. Inkomster vid statens institut

för konsumentfrågor..........

165

200

—

35

36. Fyr- och båkmedel...........

19 000

17 000

2 000

_

37. Lotspenningar...............

13 000

11600

1400

—

38. Försäljning av sjökort m. m. ..

680

725

—

45

39. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt.............

1300

1300

—

_

40. Patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifter..........

14 800

16 000

—

1200

41. Avgifter för registrering i för-

enings- m. fl. register........

450

400

50

_

42. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen........................

1300

1225

—

_

43. Inkomster av statens gruvegen-

dom........................

3 500

3 000

500

_

44. Inkomster vid statens institut

för folkhälsan................

525

600

_

75

45. Inkomster vid statens bakterio-

logiska laboratorium..........

3 800

5 000

_

1200

46. Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium..........

700

800

_

100

47. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium...........

400

400

_

_

48. Inkomster vid statens mental-

sjukhus.....................

49 000

49 000

—

__

49. Inkomster vid Vilhelmsro sjuk-

hus.........................

310

330

_

20

50. Inkomster vid karolinska sjuk-

huset.......................

34 000

36 000

—

2 000

51. Inkomster vid serafimerlasaret-

tet.........................

8 900

9 000

—

100

Säger för uppbörd i statens verksamhet

234 895

240 124

5 343

10 090

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmcdel...................

32 000

35 000

_

3 000

2. Totalisatormedel..............

50 000

54 000

_

4 000

3. Tipsmedel....................

85 000

100 000

_

15 000

4. I.otterimedel.................

112 000

114 000

_

2 000

5. Övriga diverse inkomster.....

20 000

40 000

—

20 000

Säger för diverse inkomster

299 000

343 000

—

44 000

Säger för egentliga statsinkomster

16113 595

16 970 024

43 343

989 290

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1961/62

I riksstaten

beräknat

belopp

Beräknat

utfall

Brist att

ersättas

av

budgetut-

jämnings-

fonden

Merin- komst att

tillföras

budgetut- jämnings- fonden

Tusental

kronor

B. Inkomster åt statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning ........

2. Televerket..................

3. Statens vattenfallsverk.......

4. Domänverket...............

17 000

115 000

225 000

40 000

12 000

150 000

240 000

45 000

5000

35 000

15 000

5 000

Säger för statens affärsverksfonder

397 000

447 000

5 000

55 000

II. Riksbanksfonden...............

SO 000

50 000

—

—

III. Statens allmänna fastighetsfond .

24 987

30 200

—

5 213

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.....

2. Försvarets fabriksfond.......

33 880

2 800

34 000

3 000

—

120

200

Säger för försvarets fonder

36 680

37 000

—

320

259 286

256 800

2 486

_

VI. Fonden för låneunderstöd......

12 330

15 700

3 370

VII. Fonden för statens aktier......

70 000

68 400

1600

—

VIII. Statens pensionsfonder..........

74 834

74 800

34

—

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till

utlandet....................

2. Övriga diverse kapitalfonder .

26 750

17 600

26 750

17 750

—

150

Säger för diverse kapitalfonder

44 350

44 500

—

150

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

969 467

1 024 400

9120

64 053

Tillsammans

17 083 062

17 994424

52 463

1053 343

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620561

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG B

RIKSREYISIONSYERKETS

INKOMSTBERÄKNING

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1

Bihang B

Till KONUNGEN

l

Hi 1

i>?.

i

i

Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket

alt före den 5 april till Kungl. Maj:t avlämna förslag till förnyad

beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. t samt. Nr 150. Bihang B

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

vid nästföljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket

från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar

rörande inkomsterna under budgetåret 1962/63 på de större inkomsttitlarna

samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömningen

av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. har utnyttjats nu

tillgängligt material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket

förda uppbördsstatistiken samt under hand inhämtade kompletterande

upplysningar.

I sin beräkning i december 1961 anförde riksrevisionsverket, att konjunkturen

vid ingången av 1962 icke var så entydigt stigande som vid

föregående årsskifte. Med hänsyn till den alltjämt rådande högkonjunkturen

i de ledande västerländska industriländerna och den fortsatta höga

inhemska efterfrågan räknade dock riksrevisionsverket med en fortsatt

produktionsstegring i Sverige under 1962 och i anslutning till detta med

en ökande utrikeshandel.

Dessa allmänna utgångspunkter synes alltjämt kunna läggas till grund

för beräkningen av statsverkets inkomster. I det följande framlägger riksrevisionsverket

resultatet av de förnyade beräkningarna under de olika

inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutligt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäres

i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrevisionsverkets

förslag med 7 800 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet

för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande

budgetår. Dessa beräkningar kan sammanfattas på följande sätt,

varvid riksrevisionsverkets beräkningar i december 1961 medtagits som

jämförelse (miljoner kronor):

1961/62

december-

ny beräk-

1962/63

december-

nv beräk-

Inkomster

beräkning

ning

beräkning

ning

Preliminärskatt inklusive fyllnads- betalningar ..................

14 400

14 460

15 040

15 160

Kvarstående skatt ..............

990

980

1060

1 060

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bi- drag till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare ............

350

360

370

430

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

restantier m. m...............

320

320

320

320

Summa inkomster

16 060 ■

16 120

16 790

16 970

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

1961/62

1962/63

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

5 700

5 740

6 730

6 300

Överskjutande skatt ........

1 030

1 020

1 050

1050

Övriga restitutioner..........

50

50

50

50

Y rkesskadeförsäkringsa vgifter,

bi-

drag till sjukförsäkringen

och

byggnadsforskningsavgifter

från

större arbetsgivare ........

350

360

370

430

Förskott till sjukkassorna m.

in...

600

600

660

780

Utbetalningar till allmänna

pen-

sionsfonden ..............

100

100

140

140

Omföringar ................

30

30

30

30

Summa utgifter

7 860

7 900

9 030

8 780

Inkomster utöver utgifter . ...

8 200

8 220

7 760

8 190

Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkels

decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har riksrevisionsverket

vid den nu företagna beräkningen räknat med något högre

preliminärskatter och med större förskott till sjukkassorna, medan utbetalningarna

av kommunalskattemedel nedräknats i jämförelse med decemberberäkningen.

I det följande kommer orsakerna till dessa avvikelser att

beröras.

För beräkningen av den preliminära A-skattens storlek kunde riksrevisionsverket

i december utnyttja uppgifter till och med uppbördsterminen

i september 1961. Nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna i november

1961 och januari 1962 utvisar för den sistnämnda terminen icke

obetydligt högre belopp än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning,

medan uppgifterna för november överensstämmer med riksrevisionsverkets

tidigare beräkning. De preliminära uppgifter, som föreligger

för uppbördsterminen i mars 1962, motsäger icke riksrevisionsverkets

beräkning i december. Genom sin karaktär av egentlig källskatt kommer

den fortsatta uppbörden av preliminär A-skatt att bli beroende av lönesummans

utveckling. Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under

1962 räknade riksrevisionsverket i inkomstberäkningen i december med en

ökning av lönesumman under 1961 med omkring 11 procent. Riksrevisionsverket

har icke funnit skäl att frångå denna uppskattning. Vid bedömningen

av den fortsatta utvecklingen av lönesumman under 1962 framhöll

riksrevisionsverket i december, att man i första hand hade att ta hänsyn

till att lönenivån till följd av löneglidning under 1961 vid ingången av

1962 översteg den för 1961 genomsnittliga. Även om konjunkturen under

1962 skulle dämpas något, föreföll eu fortsatt löneglidning sannolik.

Riksrevisionsverket ansåg också, att antalet sysselsatta kunde väntas öka.

Den ökning av lönesumman, som därutöver kunde komma att bli följden

l-f liihang till riksdagens protokoll 0)62. 1 saml. Nr 150. lliliang 11

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

av avtalsrörelsen, lät sig vid decemberberäkningen icke överblicka. Med

hänsyn till vad som då var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen, antog

emellertid riksrevisionsverket, att även denna skulle komma att medföra

någon löneökning. För den totala lönesumman ansåg sig dock riksrevisionsverket

i december böra räkna med en lägre ökning under 1962 än under

1961. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1963

räknade riksrevisionsverket med 4 procents ytterligare stegring i anslutning

till den normala ökningstakten för nationalprodukten till oförändrade priser.

Med utgångspunkt från den preliminära uppgörelse om tvåårsavtal, som

nu träffats centralt mellan arbetsmarknadens huvudparter och med beaktande

av de vid sidan härav redan träffade överenskommelserna mellan

olika bransch- och arbetstagarorganisationer ävensom den inverkan härav,

som kan väntas på ännu icke slutförda förhandlingar, finner riksrevisionsverket,

att det tidigare gjorda antagandet om en stegring av lönesumman

under 1962, vilket totalt sett motsvarade en höjning av mellan 8

och 9 procent, fortfarande synes kunna ligga till grund för inkomstberäkningen.

Det bör framhållas, att riksrevisionsverket därvid jämväl utgått

från de antaganden om stegring av lönesumman till följd av löneglidning,

ökning av antalet sysselsatta och övergång från lägre till högre betalda yrken,

som gjordes redan i decemberberäkningen. Vidare må understrykas,

att en given förutsättning för de gjorda antagandena är, att den inhemska

konjunkturen icke förändras mera väsentligt genom störningar på arbetsmarknaden

eller genom inverkan av internationella förhållanden. För de

första månaderna av 1963 har riksrevisionsverket med ledning av den preliminära

avtalsuppgörelsen och övriga på löneutvecklingen inverkande förut

nämnda faktorer funnit sig böra uppjustera antagandet om lönesummans

ökning till 6 procent. I anslutning till detta höjda antagande för

1963 har riksrevisionsverket nu räknat med en större uppbörd av preliminär

A-skatt under uppbördsåret 1963—64 än i decemberberäkningen, medan

decemberberäkningens värden för uppbörden av preliminär A-skatt

under uppbördsåret 1962—63 bibehållits oförändrade. För uppbördsåret

1963—64 har riksrevisionsverket även räknat med en höjning av den

preliminära A-skatten till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter i anledning

av Kungl. Maj :ts proposition den 9 mars 1962 (nr 90) med förslag

till lag om allmän försäkring, m. m.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än

tjänst har riksrevisionsverket räknat med samma utveckling som för lönesumman.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda

till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli 7 procent

större vid 1962 års taxering än vid 1961 års. Riksrevisionsverket har liksom

föregående år i form av en enkät till ett antal större bolag, vilka svarar för

tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad

inhämtat uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt beräknade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

5

taxerade inkomster vid 1962 års taxering. Enligt enkäten skulle bolagens

till statlig inkomstskatt taxerade inkomster komma att öka med sammanlagt

5 procent mellan 1961 och 1962 års taxeringar. För 1963 års taxering

har riksrevisionsverket liksom i december räknat med eu uppgång i bolagens

taxerade inkomster med 4 procent.

I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter

om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren

1962. Med ledning av dessa uppgifter och under förutsättning av eu

tortsatt ökning av fysiska personers fyllnadsbetalningar har riksrevisionsverket

nu beräknat beloppet för fyllnadsbetalningarna våren 1962 till 800

miljoner kronor, vilket är detsamma som i decemberberäkningen. Även

beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren 1963 bär riksrevisionsverket

nu liksom i december räknat med ett belopp av 800 miljoner

kronor.

De jämfört med decemberberäkningen större belopp, som nu beräknas

för större arbetsgivares bidrag till sjukförsäkringen m. in. och förskott

till sjukkassorna m. m., sammanhänger med det ändrade avgiftsuttag och

de förbättrade sjukförmåner m. in., som föreslås i den förutnämnda propositionen

nr 90 till årets riksdag. Det må noteras, att sjukkassornas medelsbehov

kan beräknas öka redan från och med ingången av 1963, medan

uppbörd av högre sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade först kan

väntas inflyta under uppbördsterminen i mars 1963. Beträffande utbetalningarna

av förskott in. in. till sjukkassorna kan vidare nämnas, att riksrevisionsverket

liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring

av ca 20 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden under budgetåret

1962/63.

Då formen för kompensationen till kommunerna för skattebortfallet till

följd av de från och med 1962 höjda kommunala ortsavdragen icke var

given vid riksrevisionsverkets decemberberäkning, utgick riksrevisionsverket

då från oförändrade regler för utbetalningar av kommunalskattemedel

under budgetåren 1961/62 och 1962/1963. Kommunerna skulle i så fall ha

kompenserats för skattebortfallet på grund av ortsavdragsreformen genom

direkt belastning av inkomstskattetiteln under nämnda budgetår. I anslutning

till förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 16 februari 1962 (nr

69) har riksrevisionsverket nu räknat med att kompensationen för skattelxirtfallet

i stället skall bestridas från ett på driftbudgetens utgiftssida uppfört

anslag. I överensstämmelse med förslaget i propositionen har riksrevisionsverket

räknat med att detta för inkomstskattetiteln skulle betyda

en nedräkning av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 420 miljoner

kronor under budgetåret 1962/63 och därmed eu motsvarande ökning

av de behållna inkomsterna på titeln för sistnämnda budgetår.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. in. utvisar inga eller endast obetydliga

förändringar jämfört med decemberberäkningen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

koinmunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör

verkställas under budgetåren 1961/62 och 1962/63, framgår av nedanstående

tablå, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets

decemberberäkning (miljoner kronor):

1961/62 1962/63

december- ny beräk- december- ny beräk
beräkning

ning beräkning ning

Avsättning ...................... 950 1 000 750 1 200

Aterföring........................ 500 500 775 800

Nettoavsåttningen ................ 450 500 —25 400

De väsentligt högre avsättningar av kommunalskattemedel, som nu beräknas

böra verkställas för budgetåret 1962/63, hänger samman med att

förskottet till kommunerna såsom nämnts i det föregående minskats med

420 miljoner kronor.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksrevisionsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för

budgetåret 1961/62 till 8 200 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 8 200 miljoner kronor,

vilket är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. 1 statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 115 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den

16 mars 1962 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföres med oförändrat belopp i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår

i enlighet härmed, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres

med oförändrat 115 miljoner kronor.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen

beräknat inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts,

att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även

under nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksrevisionsverket,

att inkomsterna på titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres

med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna

titel uppfördes i statsverkspropositionen med 115 miljoner kronor. I sin

lorenamnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på

titeln uppföres med oförändrat belopp. Riksrevisionsverket förordar i enlighet

med generalpoststyrelsens beräkning, att inkomsterna på titeln omsättnings-

och expeditionsstämplar m. m. i riksstaten för budgetåret 1962/

63 uppföres med oförändrat 115 miljoner kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

7

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upplagen med 475

miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie

uppbördsstämman i februari 1962 till 417,0 miljoner kronor, vilket är

28,9 miljoner kronor mer än del föregående år debiterade beloppet. Genom

bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande

av automobilskatt (SFS 395/1957) kan drygt 26 miljoner kronor hänförliga

till budgetåret 1961/62 beräknas inflyta först under budgetåret

1962/63. Å andra sidan innebar motsvarande bestämmelser för år 1960,

att drygt 21 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1961 inlevererades

först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda

uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till

450 miljoner kronor för budgetåret 1961/62, vilket är samma belopp som

upptogs i decemberberäkningen. Antalet registrerade personbilar och lastbilar

uppgick enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

vid utgången av 1961 till ca 1 304 000 respektive ca 123 000 stycken. Beträffande

utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår

finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av i stort sett

samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår

därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 480 miljoner

kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 1 050 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

inkomsterna på titeln till 800 miljoner kronor, vilket är 50

miljoner kronor mindre än i decemberberäkningen. Med ledning av från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

erhållna uppgifler förordar riksrevisionsverket, att titeln bensin- och

brännoljeskatt i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 000 miljoner

kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 900 miljoner

kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1962 har generaltullstyrelsen

uppskattat nettouppbörden av tullmedel till oförändrat 960

miljoner kronor under budgetåret 1962/63. Riksrevisionsverket föreslår,

att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

2 700 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, alt titeln allmän varuskatt

i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med oförändrat 2 700

miljoner kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

uppförd med 365 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar

riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 370 miljoner kronor, vilket

är 15 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till

det beräknade utfallet för innevarande budgetår och i anslutning till av

kontrollstyrelsen föreslagen uppräkning förordar riksrevisionsverket, att

titeln särskilda varuskatter i riksstaten uppföres med 380 miljoner kronor,

vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 200 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar

riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 200 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres

med 205 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

uppförd med 43 miljoner kronor. Vid förnyad beräkning

har jordbruksnämnden räknat med 7 miljoner kronor större inkomster

på titeln. I anslutning härtill förordar riksrevisionsverket, att ifrågavarande

titel i riksstaten uppföres med 50 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 000

miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar riksrevisionsverket

nu inkomsterna på titeln till 970 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner

kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen

uppskattat inkomsterna på titeln till 1 020 miljoner kronor

eller samma belopp, som styrelsen föreslog skulle uppföras i statsverkspropositionen.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten

uppföres med oförändrat 1 000 miljoner kronor.

Skatt å sprit. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 250 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar

riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 1 240 miljoner kronor, vilket

är 40 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning

uppskattar kontrollstyrelsen inkomsterna på titeln under budgetåret

1962/63 till 1 275 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att

titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 300 miljoner kronor,

vilket är 50 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 120

miljoner kronor. I sin förnyade beräkning uppskattar kontrollstyrelsen

inkomsterna på titeln under budgetåret 1962/63 till samma belopp. Riksrevisionsverket

förordar, att inkomsterna på titeln skatt å vin i riksstaten

uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

9

Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med

180 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit

inkomsterna till 185 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår

riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 185 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 620 miljoner

kronor. För innevarande budgetår beräknade riksrevisionsverket i december

inkomsterna till 560 miljoner kronor, medan inkomsterna på titeln

nu uppskattas till 540 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har

kontrollstyrelsen nedräknat inkomsterna för nästkommande budgetår med

20 miljoner kronor till 600 miljoner kronor. I överensstämmelse med kontrollstyrelsens

beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln energiskatt

i riksstaten uppföres med 600 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Bötesmedel uppfördes i statsverkspropositionen med 34 miljoner kronor.

Med hänsyn till att riksrevisionsverket nu för innevarande budgetår beräknar

inkomsterna på titeln till 35 miljoner kronor, förordar riksrevisionsverket,

att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 37 miljoner

kronor, vilket är 3 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen uppfördes i statsverkspropositionen med 55 miljoner

kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln totalisatormedel i riksstaten

uppföres med oförändrat 55 miljoner kronor.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med

100 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten

uppföres med oförändrat 100 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 115 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat

115 miljoner kronor.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 10 miljoner

kronor i enlighet med riksrevisionsverkets förslag. Generalpoststyrelsen

hade vid sin beräkning till statsverkspropositionen uppskattat inkomsterna

på titeln till 7 miljoner kronor. I förnyad beräkning den 15 mars

1962 har generalpoststyrelsen uppgivit, att postverkets rörelse för budgetåret

1962/63, om några portohöjningar ej skulle genomföras, skulle gc

ett underskott på ca 2 miljoner kronor. Det försämrade resultatet utgör

skillnaden mellan en uppskattad ökning av driftkostnaderna för budgetåret

1962/63 med 11,5 miljoner kronor och en väntad ökning av inkomsterna

på sammanlagt ca 2,5 miljoner kronor. Generalpoststyrelsens beräkning av

driftkostnaderna för nästkommande budgetår har verkställts under anta
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

gande, att statstjänstemännens löner in. in. kommer att utgå efter oförändrade

grunder under hela budgetåret. Styrelsen har meddelat, att varje

procents ökning av lönerna från och med den 1 januari 1962 väntas komma

att försämra driftresultatet med ytterligare 3,6 miljoner kronor. Liksom vid

beräkningen till statsverkspropositionen har generalpoststyrelsen i sin förnyade

beräkning icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken

eller postgirorörelsen skall inlevereras under nästkommande budgetår. Som

riksrevisionsverket påpekade i sin decemberberäkning synes detta innebära,

att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning

av rörelsernas utlånta medel. Riksräkenskapsverket bär i olika sammanhang,

senast i underdånigt utlåtande den 28 september 1959, framhållit, att

nedskrivning i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss

vinst erhölles från postsparbanken och postgirorörelsen. Riksrevisionsverket

vidhåller denna uppfattning och förutsätter att nedskrivning av postbankens

utlånta medel ej sker i större omfattning än att något underskott ej

redovisas för postverkets rörelse.

Under åberopande av det anförda förordar riksrevisionsverket, att titeln

postverket i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med ett formellt

belopp av 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Televerket. Inkomsterna på denna titel upptogs i statsverkspropositionen

till 175 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 mars 1962

har telestyrelsen beräknat inkomsterna till enahanda belopp. Styrelsen har

häi vid framhållit, att hänsyn icke kunnat tagas till de löneökningar, som

kommer att bli beslutade för år 1962 och år 1963. Riksrevisionsverket föreslår,

att titeln televerket vid oförändfad lönenivå beräknas till oförändrat

175 miljoner kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 250 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 mars

1962 har vattenfallsstyrelsen fortfarande ansett, att inkomsterna under

nästkommande budgetår bör upptagas till 250 miljoner kronor. I anslutning

härtill föreslår riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten uppföres med

oförändrat 250 miljoner kronor.

Domänverket. I statsverkspropositionen upptogs denua titel till 40 miljoner

kronor. I skrivelse med förnyad beräkning den 3 mars 1962 har domänstyrelsen

framhållit, att någon ändring av förutsättningarna för beräkning

av domänverkets överskottsmedel icke bar inträffat sedan styrelsen

överlämnade sin skrivelse i ärendet till riksrevisionsverket den 24 november

1961. Styrelsen vidhåller därför sin däri redovisade beräkning av överskottsmedlen

för 1962, 35 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln domänverket i riksstaten uppföres med oförändrat 40 miljoner

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

11

I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning

inom riksrevisionsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning förorda

någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksrevisionsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,

liksom de tidigare beräkningarna, är grundade på förutsättningarna

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett oförändrat samt

att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1962/63 upptages med

nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Beträffande de affärsdrivande verken får dock riksrevisionsverket erinra

om att de nu beräknade inlevererade överskotten kommer att påverkas av

de utgifter, som kan bli följden av höjd lönenivå för de statsanställda.

Enligt statsverks-

Enligt riksrevisions-

ökning (+)

propositionen

verkets ändrings- förslag

Minskning (—)

Skatt å inkomst och för-

Kronor

Kronor

Kronor

mögenhet m. m.........

7 800 000 000

8 200 000 000

+ 400 000 000

Lotterivinstskatt..........

83 000 000

84 000 000

+ 1 000 000

Fordonsskatt ............

475 000 000

480 000 000

+ 5 000 000

Bensin- och brännoljeskatt

1 050 000 000

1 000 000 000

— 50 000 000

Särskilda varuskatter......

Omsättningsskatt å motor-

365 000 000

380 000 000

+ 15 000 000

fordon .........^......

Regleringsavgift och accis å

200 000 000

205 000 000

+ 5 000 000

fettvaror m. m.........

43 000 000

50 000 000

+ 7 000 000

Skatt å sprit ............

Skatt å malt- och läske-

1 250 000 000

1 300 000 000

+ 50 000 000

drycker................

180 000 000

185 000 000

+ 5 000 000

Energiskatt..............

620 000 000

600 000 000

— 20 000 000

Bötesmedel ..............

34 000 000

37 000 000

+ 3 000 000

Postverket ..............

10 000 000

1 000 000

— 9 000 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget

blir sålunda 412 miljoner kronor.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler

över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i

bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1961. De förnyade

beräkningarna har utförts under samma allmänna förutsättningar som angavs

i bilaga E, vilka bland annat innebar oförändrade skattesatser och en

fortsatt årlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett

stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter, vilka utgöra de intäkter som slutligt redovisas

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., kan under antagande

av en årlig ökningstakt om 4 procent i skatteunderlaget vid 1965

och 1966 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (miljoner kronor)

:

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965 1966

7 820 7 640 8 170 8 470 8 840

—180 +530 +300 +370

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna

antagandena beräknas minska med 400 miljoner kronor under budgetåret

1963/64 samt öka med 300 miljoner kronor under budgetåret 1964/

65 och med ytterligare 700 miljoner kronor till 8 800 miljoner kronor under

budgetåret 1965/66. Den beräknade minskningen under budgetåret

1963/64 sammanhänger bland annat med eftersläpningen i utbetalningarna

av kommunalskattemedel och med återverkningar av den från och med

1962 genomförda skattereformen.

P ör övriga inkomsttitlar har nu räknats med samma ökningstakt som i den

tidigare kalkylen (bilaga E till ämbetsverkets decemberberäkning), vilken

innebar årliga stegringar med ca 550 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,

Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Lindahl varit föredragande.

Stockholm den 2 april 1962.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620562

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG C

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1962

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

1

Bihang C

Reviderad nationalbudget för år 1962

Föreliggande reviderade nationalbudget för 1962 har utarbetats inom finansdepartementets

ekonomiska avdelning under ledning av dess chef, fil.

lic. Gösta Rehn, och bygger på material som erhållits från olika fackdepartement

samt andra statliga verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet

hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning

och bedömningar.

Arbetet har denna gång drivits i särskilt nära kontakt med konjunkturinstitutet,

som samtidigt färdigställt senaste numret av sin kvartalsskrift.

Texten har i vissa avsnitt kunnat koncentreras till ett referat av de till stor

del gemensamt utarbetade redogörelser som föreligger i den nyss utkomna

konjunkturrapporten. Kapitel IV, Investeringarna, har dessutom i huvudsak

författats av förste aktuarie Å. Tengblad och forskningssekreterare Gudrun

Norstedt, konjunkturinstitutet.

Vissa nytillkommande informationer har emellertid kunnat inarbetas här,

varför framställningen och slutsatserna på några punkter skiljer sig från

konjunkturinstitutets. Nytillkommet är främst följande: fullständigade uppgifter

om löneuppgörelserna (konjunkturinstitutet hade huvudsakligen endast

LO-SAF-uppgörelsen för industrin att bygga på) jämte därmed sammanhängande

beräkningar rörande totala nominella inkomstsumman för

hushållen, priserna, realinkomsterna, konsumtionen, statsinkomsterna och

statsutgifterna; nya beräkningar även i övriga avseenden rörande statsbudgeten

och den statliga verksamheten i anslutning till i kompletteringspropositionen

framlagt material; det penningpolitiska läget efter räntesänkningen;

länsarbetsnämndernas bedömning av arbetsmarknadsläget jämte prognoser

för sommarhalvåret och delvis därutöver; regeringens och vederbörande

myndigheters senaste ställningstaganden ifråga om igångsättning av bostads-

och andra byggen under återstoden av året. Visst material, som visserligen

framkommit så tidigt att det kunnat införas i konjunkturrapporten, har

dessutom hunnit något mera analyseras med avseende på sin innebörd; detta

gäller främst investeringsenkäten, som synes ha påverkats av betalningsförskjutningar

i samband med omsättningsskattens höjning på ett i någon mån

överraskande sätt. Hänsyn har slutligen kunnat tas till under hand inhämtade

upplysningar om marknadsutvecklingen på olika områden m. in.

Bihang till riksdagens protokoll 1962. i samt. Nr 150. Bihang C

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

I. översikt

Vid några tidigare tillfällen har försörjningsbalansen upplagts som en studie

av tendenser i fråga om efterfrågeutvecklingen, ställda i relation till det

sannolika utrymmet för ökad produktion. Man har då i princip kunnat komma

fram till en bristande jämvikt: om den förhandsberäknade efterfrågan

överskred den tänkbara tillgången på varor och tjänster förelåg ett efterfrågeöverskott,

ett inflationsgap. I motsatt fall har man kunnat tala om ett

deflationsgap med risk för arbetslöshet. Med hänsyn till de stora felmarginaler

som oundvikligen föreligger i dessa beräkningar har bedömningen av

det samhällsekonomiska balansläget och konjunkturutsikterna givetvis inte

baserats enbart på den framräknade skillnaden mellan total tillgång och

efterfrågan utan även på ett mera detaljerat studium av förhållandena på

olika delområden, initierade omdömen om läget och utvecklingstendenserna

och mera kvalitativa konjunklurindikatorer, som kunnat tydas som tecken

på över- eller underskott i efterfrågan på arbetskraft, varor eller krediter. Endast

om de olika informationskällorna och bedömningsmetoderna klart pekar

åt ett och samma håll, mot inflations- eller deflationstryck, kan ett »gap»

mellan förutberäknad tillgång och förntberäknad efterfrågan — även om det

i och för sig är av begränsad storlek — presenteras som det siffermässigt

sammanfattande uttrycket för en sådan konjunkturtendens i ena eller andra

riktningen.

Under alla förhållanden måste ett efterfrågeöverskott (eller -underskott)

i verkligheten utjämnas på ett eller annat sätt. Summan av alla köp (»efterfrågan»)

är ju identisk med summan av alla försäljningar (»tillgång»), Om

ett efterfrågeöverskott anges, har detta således endast den innebörden att

man t. v. inte kan säga på vilket sätt den ofrånkomliga likheten skall skapas.

Det kan ske genom ökad import på basis av krediter eller förbrukning av

valutareserver, genom lagerminskning eller genom prisstegringar, varvid

dock risken är att därigenom framkallade vinster eller inkomstkrav i nästa

omgång ger upphov till nya efterfrågeöverskott. Balansbristen kan också

upphävas genom motverkande ekonomisk-politiska åtgärder. När dessa åtgärder

hunnit beslutas före publiceringen av nationalbudgeten har försörjningsbalansen

kunnat presenteras i dubbel upplaga: dels som en beräkning

av efterfrågeöverskottet (eller -underskottet), dels som en översikt av de

förhållanden som skapas genom åtgärderna för dettas eliminerande.

Den försörjningsbalans som återges i tabell 1 på sid. 6 är av den sistnämnda

typen. Inom olika delar av vårt lands ekonomi härskar f. n. omväxlande

expansiva och kontraktiva tendenser, över- eller underskott av efterfrågan

i förhållande till tillgången på varor och arbetskraft. Huruvida en

summering av dessa tendenser slutar i ett totalt över- eller underskott blir

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

till stor del beroende på vilkendera av i och för sig rimliga metoder soin användes;

även med hänsyn till felmarginalerna på alla de punkter där vår

kunskap är ofullkomlig skulle presentationen av en sammanfattningssiffra

utvisande en skillnad mellan total tillgång och total efterfrågan inte ha något

informationsvärde. Ä andra sidan har då inte heller den i tabellen uppvisade

likheten mellan tillgång och efterfrågan något sådant värde i och för sig, då

den avstämts just på detta sätt. Vad tabellen visar är istället det sätt, på vilket

man med för dagen föreliggande kunskap om den sannolika utvecklingen

får tänka sig att den ofrånkomliga likheten mellan tillgångarna och tillgångarnas

användning skall komma att se ut. Tabellen avser således att visa

å ena sidan hur användningen av varor och arbetskraft skall komma att fördela

sig på de olika delområdena under inflytande av föreliggande eflerfrågetendenser

och statsmakternas åtgärder, å andra sidan hur produktion och

import skall komma att utveckla sig, dels med hänsyn till föreliggande kapacitet

på de områden, där efterfrågan är så stor att produktionsökningen

blir maximal, dels med hänsyn till att otillräcklig efterfrågan på andra områden

i viss mån hämmar produktionsökningen — allt kompletterat med

den importutveckling som marknadsförhållandena gör sannolik.

Det väsentligaste konstaterandet om den samhällsekonomiska balansen

1962 är således att det inom ramen för ett relativt balanserat totalläge föreligger

olikriktade tendenser på olika delområden. Vid en mera harmonisk

överensstämmelse mellan efterfrågan och möjligheterna att tillgodose denna

skulle den totala produktionen kunnat stiga något mera än som nu kan förutsättas.

Fortfarande är bristen på lämplig arbetskraft den mest hämmande faktorn

för produktionsökningen inom stora delar av industrin. Både den sedan länge

starkt expanderande verkstadsindustrin, den kemisk-tekniska industrin och

flera branscher bland konsumtionsvaruindustrierna hämmas alltjämt av en

markerad brist på särskilt yrkesarbetare, ofta även tekniker och annan arbetskraft.

På många håll gäller detsamma om handeln, transportväsendet

och olika grenar av den offentliga verksamheten. Inom många områden i

landet kommer under sommarhalvåret byggnadsverksamheten att hållas tillbaka

av samma anledning. Inom de delar av näringslivet som gemensamt kan

kallas råvarubetonade exportindustrier jämte det därtill anknutna skogsarbetet

får man däremot förutse ett visst arbetskraftsöverskott. När det gäller

industri- och gruvföretagen behöver detta inte väntas framkalla några direkta

avskedanden utan t. v. ett visst underutnyttjande av redan anställd arbetskraft

jämte begränsning av nyanställningarna i förhållande till den spontana

avgången. Inom skogsarbetet kan en viss ökning av arbetslösheten tänkas

uppstå, vilken endast kan avhjälpas genom flyttning till andra områden

eller särskilt anordnad sysselsättning i beredskapsarbeten eller omskolning.

Fn väntad nedgång i den industriella byggnadsverksamheten skulle också

kunna framkalla ökad arbetslöshet bland byggnadsarbetarna under nästa

vinters lågsäsong, om inte särskilda åtgärder vidtoges för att öka byggandet

för andra ändamål. Inom vissa delar av landet måste ändå ett visst överskott

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

på arbetskraft väntas framträda och medföra en något ökad arbetslöshet,

ifall inte överflyttning snabbt kan ske till de alltjämt expansiva områdena.

Vid beräkningen av produktionsökningen 1962 har förutsatts dels att åtgärder

skall komma till stånd för ökning av byggnadsverksamheten, så att

nedgången i industribyggandet uppväges, dels att erforderlig omflyttning

skall genomföras i sådan omfattning att sysselsättningsgraden blir praktiskt

taget lika hög som förra året (dvs. att sysselsättningen stiger i takt med

ökad tillgång på arbetskraft) och att produktionsbortfallet i förhållande till

ett teoretiskt maximum blir obetydligt. Det gäller närmast ett visst underutnyttjande

av den ökade kapaciteten inom skogsindustrier, järnverk och

gruvor.

Det är emellertid tydligt att en ännu mer påskyndad överflyttning från

överskottsområden — särskilt de delar av Norrland, där ett rent strukturellt

arbetskraftsöverskott tenderar att uppkomma genom befolkningsutvecklingen

tillsammans med en snabbt pågående rationalisering inom bl. a. skogsarbetet

— skulle kunna ge ett värdefullt bidrag till en produktionsökning inom det

övriga näringslivet, bl. a. inom de exportföretag som för närvarande är mest

framålgående.

Så länge expansionen inom väsentliga delar av näringslivet och den offentliga

verksamheten alltjämt hämmas av arbetskraftsbristen måste den ekonomiska

politiken hållas stram. Både penning- och finanspolitiken har visserligen

i anslutning till den bedömning som redovisades i finansplanen och den

preliminära nationalbudgeten kunnat lättas något i år. Det generella balansläge,

som beräkningarna i denna nationalbudget utgår ifrån, baseras emellertid

på förutsättningen att statsfinanserna inte försvagas med mer än några

hundra miljoner kronor mellan 1961 och 1962. De åtgärder som vidtas för

att öka sysselsättningen är i övrigt selektiva i den meningen, att de koncentreras

till den byggnadsverksamhet som styres genom igångsättningstillstånd

eller (på vissa orter) drives under inflytande av lokala samarbetsnämnder.

De kan alltså avvägas med hänsyn till länsarbetsnämndernas bedömning av

tillgången på arbetskraft på de olika orterna. Härtill kommer den likaledes

selektiva överflyttningen och omskolningen av arbetskraft från överskottstill

bristområden.

Det är tänkbart att ett mera generellt förändrat läge uppstår mot slutet av

detta år och under nästa kalenderår. Å ena sidan kan man vänta sig att de

ovannämnda exporlbranscher, som för närvarande inte helt kan utnyttja sin

starkt stigande produktionskapacitet, kommer att kunna öka sin avsättning

på ett markerat sätt i samband med att en pågående lagerminskning hos

kunderna bytes i en mera normal eller stigande lagerutveckling. Å andra

sidan finns tecken som tyder på att den förut mest expansiva exportbranschen,

verkstadsindustrin, ej längre skall ha samma goda marknadsförhållanden

som hittills; överkapacitet har uppstått eller håller på att uppstå i en rad

industrigrenar, vilket kan väntas dämpa investeringsviljan och därmed avsättningen

av verkstadsprodukter. Risken att dessa tendenser skulle övergå i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

en allvarligare konjunkturnedgång inom de länder som utgor de för oss viktigaste

exportmarknaderna nästa år reduceras dock av den trendmassiga

industriella expansion, som några av Europas länder är i fard med att genomföra

på basis av ett alltjämt existerande befolkningsöverskott i jordbruket;

sannolikt skulle en konjunktur försämring också komma att motverkas

av medvetna motåtgärder i form av utvidgade offentliga investeringar oc

militärutgifter.

Även inom vårt eget land tycks investeringskonjunkturen for narvarande

kulminera. Industrins byggnads- och anläggningsverksamhet synes ha passerat

ett maximum för att sjunka under årets lopp, bortsett från säsongvariationer.

Maskininvesteringarna, som i tiden följer något efter byggena, blir

dock även i år större än föregående år, ehuru stegringen blir mera begränsad.

De visserligen något osäkra uppgifter om halvårsfördelningen, som kunnat

erhållas ur investeringsenkäterna, pekar på uppgång mellan vår- och höstlialvåren

1961 men nedgång från vår till höst i år. Till stor del genomförs industrins

större investeringar enligt långsiktiga planer, men dels ar de ända

åtminstone delvis påverkbara även av kortsiktiga förhållanden, dels är det

naturligt att tänka sig att den starka ökning av industriinvesteringarna som

nu ägt rum — sammanlagt ca 80 procent på fem år — skall följas av en något

lugnare period, helst som den även i vårt land tills vidare medfört en viss

överkapacitet ej endast inom skogsindustrier och järnverk utan även på

andra håll. Till bilden hör även att lönestegringarna tillsammans med den

internationella prisutvecklingen torde ha börjat nedpressa vinstmarginalerna,

särskilt för exportindustrierna och för de importkonkurrerande näringarna.

Det är känt att industrins allmänna likviditet har reducerats under senare

år. Investeringarna torde därför i fortsättningen mer än hittills få finansieras

på den småningom utvidgade kapitalmarknaden istället för genom självfinansiering.

Hur denna nya situation återverkar på investeringsvolymen

återstår att se: å ena sidan den dämpande effekten av minskade vinstmarginaler

och minskad likviditet, å andra sidan den stimulerande effekten av

lägre räntenivå och mindre restriktioner mot upplåning. Enligt långtidsutredningens

bedömning, som i detta avseende innebär en uppjustering av industriföretagens

egna prognoser för att ge bättre överensstämmelse mellan

investeringarna och de mera optimistiska prognoserna för avsaluproduktionen,

skulle man ha att räkna med en fortsatt ökning av industrins investeringsvolym

under de närmaste åren. ökningen skulle dock gå i långsammare

takt än hittills. Medan den antagna investeringsökningen 1960—1965 skulle

utgöra ca 40 procent, har ökningen på de två åren 1960 1962, om våi }>å in
vesteringsenkäten

baserade beräkning för 1962 antas hålla, redan utgjort ca

25 procent. En paus i uppgången vore naturlig även om man till 1965 skulle

komma fram till den av långtidsutredningen förutsedda nivån.

Vad som senast sagts innebär närmast ett påpekande av risken att innevarande

års dämpning av en överkonjunktur skulle övergå till en mera allmän

konjunkturförsvagning kring och efter nästa årsskifte. Att denna verkligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

kommer att inträffa är något som man inte för dagen kan uttala något säkert

omdöme om. De indikatorer som ger mer eller mindre användbara antydningar

om utvecklingen på längre sikt måste emellertid följas med uppmärksamhet

så att eventuella motåtgärder, utöver de redan beslutade kan vidtagas

snabbt. Ett frisläppande av investeringsfonderna kommer bl. a. i fråga

Jiksom även en ytterligare lättnad i kreditrestriktionerna. För dagen gäller

under alla omständigheter att det är önskvärt med fortsatt återhållsamhet

med byggen och andra investeringar under sommarhalvåret och att varje

förskjutning av efterfrågan på arbetskraft fram mot nästa vinter är balansframjande

och därmed antagligen produktionsökande, samtidigt som prisoch

löneglidningen därmed motverkas.

För innevarande år jämfört med fjolåret synes den samhällsekonomiska

balansen kunna karakteriseras på följande sätt: på efterfrågesidan en något

dampad industriell investeringskonjunktur och starkt minskad lagerinvestering

i kombination med en stark ökning av andra offentliga och privata investeringar,

en något mer än normal ökning av både offentlig och privat

konsumtion och av exporten; på tillgångssidan en något mindre än maximal

ökning av produktionen jämte en importökning som ungefär innebär jämvikt

i bytesbalansen eller t. o. in. tillåter någon ökning av valutareserven.

Det sagda avser den realekonomiska utvecklingen. Årets ovanligt starka

avtalsmässiga lönehöjningar innebär också en kostnadsinflation, som torde

medföra en prisstegring med åtminstone tre procent utöver omsättningsskattehöj

ningen.

Här följer en genomgång av de särskilda delposterna i försörjningsbalansen

i form av referat av respektive delkapitel.

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans för 1962

Miljoner kronor i 1961 års priser

Tillgång

Bruttonationalprodukt

Import ..............

Summa tillgång

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering ____

Statlig bruttoinvestering ____

Kommunal bruttoinvestering

Lagerökning................

Privat konsumtion..........

Statlig konsumtion..........

Kommunal konsumtion......

Export ....................

Summa efterfrågan

1961

milj. kr.

Förändring 1961—1962

Prel.

NB

milj. kr.

procent

74 900

+ 2 900

+ 4

+ 3,7

15100

+ 900

+ 6

+ 5

90000

+ 3 800

14100

+ 300

+ 2

0

5 200

+ 400

+ 8

+ 5

4 400

+ 550

+ 13

+ 10

1200

- 600

(- 100)

40 400

+ 1500

+ 4

+ 3,5

3 900

+ 200

+ 5

+ 5''

5 700

+ 350

+ 6

+ 6

15 200

+ 1100

+ 7

+ 6

90 000

+ 3800

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

7

Efterfrågesidan (användning).

De privata investeringarna (se kapitel IV, sid. 23). Enligt vad som kan utläsas

ur vårens investeringsenkät samt uppgifterna om givna eller sannolika

igångsättningstillstånd skulle byggnadsverksamheten for privata industriel a

ändamål komma att sjunka med några procent. Detsamma galler kraftverksbyggena

medan däremot handelns byggen synes fortsatta en kraftig ökning.

Industri- och kraftverksbyggena skulle emellertid uppvisa en relativt

markerad nedgång mot årets slut. Därför har vederbörande myndigheter

medgivit att under andra kvartalet ge igångsättnmgstillstand for bostader i

förskott på basis av 1962/63 års låneram (dispenser) i så stor omfattning

som det tekniska och administrativa planeringsläget i praktiken tillåter, nar

det gäller sådana byggen som kan väntas ha sitt maximala arbetskraftsbehov

under nästa vinter. Här förutsattes även en ökning av igångsättningen av bostadsbyggen

ske under tredje kvartalet, så att (i flerfamiljshus) sammanlagt

6 000 lägenheter mer än förra året kommer i gång i år. Medraknat noirnal

ökning med ca 3 procent i reparationer och underhåll skulle härigenom

för privata byggen den totala investeringsvolymen under 1962 komma att

stiga med ca 150 miljoner kronor eller två procent.

Övriga investeringar inom privat industri, huvudsakligen maskiner och

dylik utrustning synes mellan 1961 och 1962 komma att öka med over 100

miljoner eller ca 5 procent. De privata kraftverkens maskimnstallationer

skulle däremot sjunka med några tiotal miljoner. Inom det enskilda näringslivet

i övrigt kan detta slags investeringar väntas öka med ett hundratal nnlioner.

Detta gör 150 å 200 miljoner eller 2 å 3 procent.

Totalt_inklusive reparationer och underhåll — synes alltså de privata

investeringarna öka med omkring 300 miljoner eller 2 procent. Enkatsiffrorna

(se kap. IV) har här grovt korrigerats med hänsyn till den missvisning

som synes ha uppstått genom tidigareläggning av betalningar före omsättningsskattens

höjning. Totalt har ökningen uppjusterats ca 100 miljoner.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att byggnadsverksamheten,

bortsett från bostadsbyggena som i stället systematiskt ges ökat utrymme

snarast sjunker något i volym och ännu mer ifråga om arbetskraftsåtgång,

och att övrig investeringsverksamhet visserligen fortsätter att öka något

men i minskad takt. I båda fallen skulle en nedgång vara att vänta mot slutet

av året, då istället verkan av de ökade bostadsbyggena sätter in.

Statliga och kommunala investeringar. De enkäter som under våren gjorts

hos kommuner och statliga myndigheter ifråga om sannolika medelsåtgången

i dessas investeringsverksamhet pekar på en betydande uppgång gentemot

förra året, då särskilt de statliga investeringarna hölls tillbaka. Verkställandet

under 1962 av de arbeten och leveranser av utrustning av olika slag som

frivilligt eller ofrivilligt uppsköts under 1961 medför en ökad belastning på

investeringsanslagen. De statliga industribolagen, särskilt ASSI och LKAB,

genomför för närvarande stora utbyggnadsprogram medan de affärsdrivande

verken fortsätter ungefär som förut. De militära investeringarna ökas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

med ett par hundra miljoner kronor, till stor del på grund av förseningar

förra året. — Kommunerna utvidgar sin del av bostadsbyggandet och ökar

även de så kallade följdinvesteringarna inom förvaltning, sjukvård, skolor,

kyrkor, vägar, gator, vatten och avlopp. -— Totalt synes ökningen för staten

bli 400 miljoner varav 100 miljoner för byggen och anläggningar. Kommunerna

skulle öka med 500 å 600 miljoner kronor. Procentuellt gör detta 8

procent för staten och 12 procent för kommunerna. Trots allt synes denna

ökning kunna genomföras vid en relativt begränsad ökning av den kommunala

upplåningen tack vare årets stora inkomsttillskott i form av skatteavräkning.

Totalt skulle de fasta bruttoinvesteringarna på delta sätt öka med 1 200 ä

1 300 miljoner eller 5 procent. För byggnadernas del skulle ökningen vara

ca 750 miljoner eller likaledes 5 procent, medan resten faller på maskiner,

transportmedel osv., allt i 1961 års priser och inklusive en trendmässig

ökning av utgifterna för reparationer och underhåll. Beräkningen inkluderar

effekten av de åtgärder som intill den 18 april beslutats eller ställts i utsikt

(ökad igångsättning av bostadsbyggen under tredje kvartalet) för att

motverka den nedgång i sysselsättningen som skulle kunna befaras mot slutet

av året på de områden där denna påverkas av industrins och kraftverkens

byggnadsverksamhet.

Lagerinvesteringarna. Vid den allmänna expansion som förutses för industrins

och handelns aktivitet under 1962 skulle man ha haft alt förvänta

en lagerökning på ca 800 miljoner kronor, inklusive varor under arbete.

Skogsindustrierna syftar emellertid till att minska sina färdigvarulager med

narmare ett par hundra miljoner kronor. Även på en del andra håll anses

lagren delvis vara i överkant. Å andra sidan kan en viss ofrivillig lagerökning

vantas här och var. Den totala lagerökningen antas här bli 600 miljoner. Då.

fjolårets lagerökning var 1 200 miljoner innebär detta alltså även en nedgång

med 600 miljoner.

Den privata konsumtionen. (Kap. III, sid. 18) Inkomstutvecklingens huvudkomponenter

har beräknats enligt följande: Avtalsmässig löneökning

7 t/2 procent (f. å. 5 procent), löneglidning 2 procent (2 1/2), ökad sysselsattnmgsvolym

för löntagare 1 procent (1 1/2), överflyttning från låg- till

höglöneområden 1/2 procent (1/2), bortfall av föregående år utbetalda belopp

i samband med övergång från SPP till ATP —1/2 procent (—1/2),

o.knmg av arbetsgivarnas avgifter till ATP m. m. 0,7 procent (0,7), effekt på

lönesumman för kalenderåret av att höjningarna inträffar senare än 1 januari

0,3 procent (0). Både inkomstsumman för löntagare, lönenivån före

skatt under respektive kalenderår som helhet, och lönekostnaden per timme

för arbetsgivaren när avtalen helt slagit igenom, jämfört med läget

ett år tidigare, skulle på detta sätt komma att stiga med ungefär 10 procent.

Om hansyn sedan tages även till jordbrukarnas inkomstökning, som

på grund av försämring av skogsinkomsterna begränsas till 5 procent,’samt

ett schablonmässigt antagande om likartad ökning för övriga företagare,

okade folkpensioner, bortfall av sparpremier in. m. erhålles för kalender
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

året en ökning av den totala inkomstsumman med 9 procent (f. å. 9). Siffran

reduceras genom skatten på inkomstökningen, men ökas genom reduktion

av skattesatserna, höjning av barnbidragen m. in., så att den efter skatt

disponibla inkomsten synes stiga med 10 procent (f. å. 8).

Att lönerna stiger åtskilligt mer än den sannolika produktivitetsökningen,

särskilt på områden där lönekostnaderna torde återverka relativt kraftigt

på priserna, medför tillsammans med effekten av gällande regler för jordbrukets

prissättning och en viss ökning av importpriserna att konsumentpriserna

får väntas stiga mer än tre procent utöver vad höjningen av omsättningsskatten

medförde. Om man räknar en något mindre effekt på årsgenomsnittet

skulle dock prisstegringen mellan kalenderåren 1961 och

1962 bli ca 5 procent och realinkomstökningen för hushållen 4 1/2 å 5 procent.

Konsumtionsvolymen får då väntas stiga med nära 4 procent eller

1 500 miljoner kronor räknat i 1961 års priser. Detta skulle vara något mindre

än förra året även om man korrigerar för den missvisning i de föreliggande

beräkningarna som framkallas av att 1960 års konsumtion kom att bli särskilt

låg på grund av efterverkningarna av oms-rushen.

Den offentliga konsumtionen. På basis av gällande utgiftsbudgeter, realekonomiskt

grupperade, stiger utgifterna för statens löpande verksamhet —

bortsett från prisstegringar och lönestegringar för de anställda — med 200

miljoner eller 5 procent. Motsvarande siffra för kommunerna blir 350 miljoner

eller 6 procent. Väsentligen gäller det här en ökning av antalet anställda

inom skolväsen, universitet och forskning, sjukvård, fångvård in. m.

Exporten. De studier av exportutsikterna som genomförts av kommerskollegium

och konjunkturinstitutet tyder på en ökning av exportvolymen

med så pass mycket som 7 å 8 procent eller 1 100 miljoner; genom prisfall

blir dock inkomstinflödet ca 2 procent mindre. Prognosen baseras dels på

enkäter hos exportörerna, dels på beräkningar utifrån andra länders uppskattningar

av sin produktions- och importutveckling. — Man räknar ej endast

med att verkstads- och fartygsexporten skall fortsätta att stiga utan

även alt skogs- och järnindustriernas produkter skall uppnå ökad avsättning

i samband med en omsvängning i lagercykeln i de viktigaste länderna. Det

må framhållas, att de svårigheter som de råvarubetonade exportindustrierna

mött mera innebär att avsättningen ej omedelbart kunnat följa den starkt

ökade kapaciteten än en egentlig nedgång i försäljningarna.

Tillgångssidan

Bruttonationalprodukten. De beräkningsförsök som redovisas i kap. IT, och

som kommenterats i första delen av detta kapitel pekar på en ökning som

noga räknat skulle uppgå till 3,8 procent eller 2 900 miljoner i 1961 års penningvärde.

Vid fullt utnyttjande av den tillgängliga arbetskraften och normalt

fortskridande produktivitetsökning skulle man kunnat räkna med drygt

4 procent. Skillnaden faller givetvis inom de felmarginaler som i alla händelser

föreligger; den får dock symbolisera de produktionsstörningar som

förekommer i dagens splittrade konjunkturläge.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Importen. De importberäkningar som kommerskollegium och konjunkturinstitutet

sökt genomföra, på grundval dels av enkäter om marknadsläget,

dels ett studium av sambandet mellan den ekonomiska aktiviteten och importbenägenheten

pekar på en volymökning med 6 procent eller 900 miljoner.

Siffran hör till de osäkraste bland försörjningsbalansens huvudposter.

I översiktstabellen sid. 6 har för jämförelses skull även inlagts de procentuella

förändringssiffror som begagnades i den preliminära nationalbudgeten.

I fråga om utfallet tidigare år hänvisas till konjunkturinstitutets senaste

kvartalsskrift.

i It it''.

l

i\

M.l

t i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil i. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

11

II. Produktionen och arbetsmarknaden

1. Produktionen

Utgående från en beräknad sysselsättningsökning på ca 1 procent och en

med ledning av utvecklingen under 1950-talet antagen produktivitetsstegring

på ca 3 procent angavs utrymmet för den totala produktionens ökning

i den preliminära nationalbudgeten till ca 4 procent 1961—1962. Detta summariska

betraktelsesätt torde gälla också i dag. Liksom i den preliminära

nationalbudgeten bör det dock understrykas att efterfrågeutvecklingen har

avmattats på en del väsentliga områden, varför det inte förefaller troligt att

hela denna produktionsökning verkligen kommer att uppnås.

För produktionsutsikterna inom industrin redogörs utförligt i konjunkturinstitutets

senaste kvartalsrapport. Den totala industriproduktionens ökning

1961—1962 anges där till 3 1/2 procent. Att ökningen väntas bli mindre

än både 1960 och 1961 är främst förorsakat av produktionsminskningar

inom skogsindustrierna och järnmalmsbrytningen samt av en lägre expansionstakt

inom järn- och stålverken. Den för i år angivna ökningen är också

1/2 procentenhet lägre än som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.

Industriförbundets produktionsindex har under de fyra månader som

blivit kända sedan den preliminära nationalbudgeten utarbetades legat endast

2 procent högre än ett år tidigare. Det är med hänsyn till lagerställningen

inom de industrier som drabbats av avsättningssvårigheter knappast

troligt att ens en kraftig ökning av avsättningen skall komma att följas av

någon mera markerad produktionsökning annat än med avsevärd eftersläpning.

Elkraftsproduktionen kan med ledning av uppgifter från centrala driftledningen

beräknas bli ca 7 procent större i år än i fjol. En närmare beskrivning

av utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten

lämnas i kapitel IV. Enligt de där presenterade kalkylerna väntas bruttoinvesteringar

i byggnader och anläggningar stiga med närmare 5 1/2 procent

1961—1962. Jordbrukets produktionsvolym (mätt som bidraget till bruttonationalprodukten,

dvs. total produktion minus inköpta förnödenheter) väntas

enligt jordbruksnämndens reviderade beräkningar — under antagande

av normal väderlek — stiga med ca 1 1/2 procent från 1961 till 1962. Avverkningarna

inom skogsbruket synes i början av innevarande år ha varit

av normal omfattning. Orsaken härtill är inte att industrins avsättningsläge

förbättrats utan snarare de ovanligt gynnsamma huggningsförhållanden som

i vinter rått i stora delar av landet. Utvecklingen är dock mycket svårbedömbar,

speciellt ifråga om avverkningarna under nästa vinterhalvår. Med led
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ning av nu tillgängliga uppgifter förutser skogsstyrelsen en nedgång i skogsbrukets

bidrag till bruttonationalprodukten med ca 4 procent 1961—1962.

Den förutsedda utvecklingen på tjänstesidan avviker inte från de prognoser

som ställdes i den preliminära nationalbudgeten. — Som mått på statens

och kommunernas verksamhet används förändringen av löneposten vid

oförändrat löneläge (med andra ord arbetskraftsvolymen) i den sammanlagda

statliga och kommunala konsumtionen. Utgående från föreliggande

utgiftsplaner kommer man till en ökning med 6 procent från 1961 till 1962.

Genom tillskott av nya lägenheter beräknas de tjänster, som bostäderna kan

sägas producera i form av bostadsnyttjande, öka med 4 1/2 procent. Handelns

och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten antas stiga med

ca 4 procent, dvs. i minst samma takt som den samlade varuproduktionen.

För konsumenttjänsterna, dvs. det produktionsbidrag som kommer från servicenäringarna,

de fria yrkena, arbetshjälp i hemmen etc., har i anslutning

till utvecklingen under tidigare år antagits en ökning med 2 procent 1961—

1962.

Tabell II: 1. Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1960—1962

Förädlings-

Förändring

Förändring 1961—1962*

värde 1961

1960—1961

Milj. kr.

Procent

Procent

Milj. kr i

1961 års

priser

Industri och hantverk ..........

27 200

4,5

3,5

1000

Kraft- och belysningsverk ......

2 000

10

7

150

Bveenads- och anläggningsverk-

samhet ......................

6 900

7

5,5

400

Jordbruk ......................

3 300

6

1,5

50

Skogsbruk ......................

2 800

4

- 4

-100

Summa kraft- och varuproduktion

42 200

5,5

3,5

1500

Statens och kommunernas verk-

samhet ......................

8 300

5

6

500

Bostadsnyttjande (inkl. underhåll)

4100

4

4,5

200

Handel och samfärdsel..........

16 600

5

4

650

Konsumenttjänster..............

3 700

4

2

50

Summa tjänster

32 700

4,5

4,5

1400

Totalt

74 900

5

3,8

2 900

1 På grund av avrundningar stämmer procenttal och krontal inte alltid överens.

Genomgången av produktionsutsikterna sammanfattas i tabell 1. En sammanvägning

av dessa givetvis osäkra bedömningar ger till resultat att den

totala produktionen i 1961 års priser väntas öka med 2 900 miljoner kronor

eller närmare 4 procent från 1961 till 1962.

Trots högt allmänt efterfrågeläge och trots åtgärderna för främjande av

omflyttningen framstår det dock som otänkbart att överflyttning av arbetskraft

skulle kunna ske så snabbt att varje produktionsbortfall skulle motverkas

av extra produktionsökning på andra håll. Produktionsbegränsning
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

arna tar sig ofta uttryck i underutnyttjande eller för dagen mindre effektivt

utnyttjande av anställd arbetskraft och väntas inte resultera i någon mera

påtaglig ökning av arbetslösheten. Den ovan angivna ökningen av totalproduktionen

ligger dock endast obetydligt lägre än det inledningsvis mycket

summariskt beräknade utrymmet. En annan möjlighet att bedöma graden

av outnyttjad kapacitet är att försöka beräkna vad produktionsresultatet

hade blivit om inga efterfrågemässigt betingade avmatlningstendenser gjort

sig gällande på de punkter där de tydligaste produktionsbortfallen nu föreligger.

Tyvärr är våra kunskaper om tillgänglig teknisk kapacitet - även

definitionsmässigt — mycket bristfälliga. Det är därför endast gissningsvis

man kan beräkna att om produktionen inom järnmalmsgruvor och

skogsindustrier hade visat en * normal» ökning, så hade produktionsutfallet

inom industrin blivit ca 1 procentenhet större än vad som nu kan beräknas.

Stöd för denna bedömning får man också från den senaste långtidsutredningen,

där industriproduktionens årliga stegring 1960—1965 anges till 5

procent. Antar man dessutom att även skogsbruket i stället för nedgång visade

en produktionsökning med några procent får man till resultat en ytterligare

tänkbar ökning av bruttonationalprodukten med sammanlagt 300 ä

400 miljoner kronor, dvs. ca 1/2 procent.

En speciell osäkerhetsfaktor ligger emellertid också i de begagnade antagandena

om produktivitetsökningen, vilka med nödvändighet inåste bli osäkra

och schematiska. Det i och för sig rimliga antagandet att produktionen

per arbetstimme i regel fortsätter att stiga i samma takt år efter år — med

modifikation för kända fall av bibehållet arbelskraftsutnyttjande trots produktionsbegränsning

o. dyl. — kan givetvis visa sig orealistiskt för ett år då

konjunkturläget håller på att förändras.

2. Arbetsmarknaden

Enligt de beräkningar som presenterats i konjunkturinstitutets senaste

kvartalsrapport väntas den totala arbetsstyrkan öka med närmare 1 procent

från 1961 till 1962. Det angavs också att denna ökning i utbudet kommer

att absorberas på arbetsmarknaden vid en ökning av bruttonationalprodukten

med 3 1/2 å 4 procent 1961—1962, en ökning som även väntas

äga rum enligt beräkningar i denna nationalbudget. I det följande redogörs

för arbetsmarknadsläget och sysselsättningsutsiklerna inom olika delområden

av arbetsmarknaden. Framställningen bygger i huvudsak på länsarbetsnämndernas

bedömningar, vilka endast delvis hunnit beaktas av konjunkturinstitutet.

Arbetsmarknadsläget i början av innevarande år belyses av de serier som

samlats i tabell 2. Samtliga där angivna indikatorer tyder på en i stort sett

likartad arbetsmarknadssituation som vid samma tid i fjol. Den vid arbetsförmedlingarna

registrerade arbetslösheten var visserligen något större (särskilt

i mars) än ett år tidigare, men denna stegring hänförs praktiskt taget

helt till byggnadssektorn och kan åtminstone till viss del tillskrivas väder
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IIi 2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1958—1962

År,

kvartal,

månad

Antal re- gistrerade

arbetslösa

Antal för- säkrade ar- betslösa i

procent av

medlemsan- talet i arbets- löshets- kassorna

Antal syssel- satta vid

beredskaps- arbeten

Antal

nyanmälda

lediga

platser

Antal

tillsatta

platser på

100 lediga

Antal av- gångna ar- betare inom

industrin

(exkl. upp- sagda) i pro- cent av to- tala antalet

anställda

1958 I ......

57 000

3,7

5 000

83 700

77,1

0,32

II ......

42 400

2,6

3 800

97 500

13,9

0 41

III......

24 900

1,2

1 100

81800

73,4

0 55

IV......

46 000

2,5

3 700

74 600

79,3

0,23

1959 I ......

59 300

3,4

12 000

83 600

77,7

0 29

II ......

35 100

1.9

11200

102 000

72 8

0*44

III......

23 400

1,2

3 700

88 700

71,0

0 64

IV......

29 200

1,6

8 500

87 000

73,7

0,42

1960 I ......

39 800

2,4

12 200

99 900

70,9

0,52

II ......

22 800

1,3

6 700

106 300

65,1

0 66

III......

15 100

0,7

2100

93100

62,9

083

IV......

19 600

1,1

3 400

89 700

64.4

0,55

1961 I ......

30 900

1,9

4 900

95 400

64,1

0,56

II ......

19 500

1,1

2 800

107 600

60,2

0,71

III......

13 200

06

1900

89 800

5^0

0,96

IV......

20 200

1,2

2 900

82 500

61,6

0,58

1962 I ......

33 700

2,1

5 600

Månadssiffror

för 1961

januari ......

35 300

2,1

4 200

106 300

66,4

0,51

februari......

32 700

2,0

5 300

84 900

63 5

0 56

mars ........

24 700

1,5

5100

95 100

62,3

0 62

april ........

26 400

1,6

3 800

99 900

58,7

0,67

Månadssiffror

för 1962

januari ......

35100

2,1

4 300

108 100

65,7

0,54

februari......

34 400

2,2

5 700

79 400

6316

0,55

mars ........

31 700

2,0

6 900

april ........

29 800

1,9

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

leksförhållandena. Delvis återspeglar den också de svårigheter att få i gång

byggnadsföretag som av lokalt varierande skäl uppträtt på sina håll under

hösten 1961. Antalet nyanmälda lediga platser var i början av 1962 fortfarande

lägre än i fjol; att döma av konjunkturinstitutets säsongrensade

siffror har dock en mindre uppgång ägt rum under januari—februari. Tillsättningsprocenten

och avgångsprocenten inom industrin låg däremot på

samma nivå som ett år tidigare.

Medan allt material som kunde läggas till grund för en bedömning av

arbetsmarknadsutsikterna vid samma tidpunkt i fjol pekade på fortsatt

kraftig efterfrågestegring, som åtminstone under högsäsongen ansågs leda

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

till överhettning på arbetsmarknaden, pekar motsvarande informationer i

år på ett betydligt mera splittrat arbetsmarknadsläge. Enligt de bedömningar

som länsarbetsnämnderna lämnade vid månadsskiftet mars/ april

förutser man visserligen för sommarmånaderna en fortsatt hög sysselsättning

och relativt god balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.

Då emellertid efterfrågan har mattats på flera viktiga områden väntas utvecklingen

inte bli lika expansiv som under de senaste sommarmånaderna.

Bedömningarna för hösten och vintermånaderna kännetecknas däremot av

påtaglig osäkerhet. Med ledning av de informationer om produktionsutsikter,

byggnadsplaner osv. som varit kända före den 1 april har flertalet länsarbetsnämnder

räknat med risk för vikande sysselsättning under senare

delen av året. Detta sammanhänger i första hand med en väntad nedgång

1 industrins byggnadsverksamhet och med de ovissa utsikterna för olika

basindustrier (järn, skogsområdet).

Inom industrin väntas sysselsättningen — totalt sett — enligt konjunkturinstitutets

senaste konjunkturbaromertrar (april 1962) öka både under

andra och tredje kvartalet i år. Även om efterfrågan på arbetskraft synes

vara något lägre i början av innevarande år än vid samma tid i fjol, kvarstår

på många håll brist på yrkesutbildad arbetskraft. Särskilt gäller detta

verkstadsindustrin, där 73 procent av företagen (räknat efter arbetarantal)

angav brist på yrkesarbetare föreligga i mars i år mot 79 procent vid motsvarande

tidpunkt 1961. Även en avsevärd del av läder-, hår- och gummivaruindustrin

rapporterar brist på yrkesarbetare (78 procent i år mot 49

procent i fjol). Denna industrigren är också den enda där en mera påtaglig

skärpning i bristsituationen synes ha ägt rum sedan förra året. För industrin

som helhet var bristsiffrorna avseende yrkesarbetare 54 procent mot

61 procent ett år tidigare och 56 procent i december 1961. Brist på andra

arbetare angavs däremot endast av 22 procent av företagen inom hela industrin

(förra året 26 procent; december 21 procent). Även enligt länsarbetsnämnderna

synes för närvarande tillgången av inte yrkesutbildad arbetskraft

i stort sett motsvara behoven. Bristsiffrorna avseende teknisk

tjänstemannapersonal (33 procent av företagen) och annan tjänstemannapersonal

(11 procent) var något lägre än i mars förra året men i båda fallen

2 procentenheter högre än i december.

Beträffande sysselsättningsutsikter i de olika industribranscherna kan

man med ledning av länsarbetsnämndernas bedömningar och konjunkturbarometrarna

konstatera följande. Expansionstendenserna är alltjämt starka

för verkstäderna och den kemisk-tekniska industrin. Även lör större varv

är orderbeläggningen hög och sysselsättningen säkrad, medan läget för de

mindre varven är mera ovisst. För järnmalmsgruvor och järn- och stålverk

är läget labilt och enligt länsarbetsnämnderna skulle eu fortsatt nedgång i

sysselsättningen vara att vänta. I allmänhet räknar man dock med all den

erforderliga minskningen kan ske genom rekryteringsstopp och utan att

permitteringar behöver tillgripas. Också konjunkturbarometern tyder här

på minskad sysselsättning. Inom träindustrin väntas sysselsättningen bli av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

samma omfattning som under förra sommaren; för sågverkens del uttrycks

dock vissa farhågor. Produktionsinskränkningar inom massa- och pappersindustrin

har man hittills klarat utan att friställa arbetskraft i någon större

omfattning; i allmänhet räknar man också med att behålla nuvarande arbetsstyrkor

över sommaren. På många håll anges dock utvecklingen inge oro för

sysselsättningen under senare delen av året om exportutsikterna inte förbättras.

För konsumtionsvaruindustriernas del kan man vänta i stort sett

oförändrat sysselsättningsläge. Knappheten på framförallt yrkeskunniga

arbetare och tekniskt utbildade tjänstemän torde komma att kvarstå inom

stora delar av industrin.

Det material som kan läggas till grund för en uppskattning av arbetskraftsbehovet

inom byggnads- och anlciggningsverksamheten utgörs i första

hand av uppgifter om påbörjade byggnadsföretag. Enligt länsarbetsnämnderna

var påbörjandet inom den reglerade sektorn under andra halvåret

1961 ungefär lika stort som motsvarande tid 1960 och under första kvartalet

i år något större än ett år tidigare. Dessa uppgifter tyder på en fortsatt

hög sysselsättning under sommarmånaderna. Enligt länsarbetsnämnderna

väntas också balansen mellan tillgång och efterfrågan på byggnadsarbetare

bli relativt god. Efterfrågetrycket skulle således ha minskat något

jämfört med förra sommaren. I den riktningen pekar också statistiken över

inkomna ansökningar om tillstånd för byggnadsarbete. Dessa har nu under

tre kvartal varit betydligt lägre än ett år tidigare. Minskningen i byggnadsviljan

avser i första hand industrin där ansökningarna under första kvartalet

var drygt 60 procent mindre 1962 än 1961. Denna nedgång återspeglas

dock endast i mindre grad i de prognoser som länsarbetsnämnderna

upprättat för igångsättningen under andra och tredje kvartalen i år. Det bör

dock påpekas att dessa prognoser har visat sig vara synnerligen osäkra;

det anses vara sannolikt att den angivna ökningen av igångsättningen till

en del ger mera uttryck för länsarbetsnämndernas uppfattning om den igångsättning

som behövs för att säkra full sysselsättning överallt än för den

faktiskt sannolika igångsättningen under de vid prognostillfället gällande förutsättningarna

i övrigt. — Med ledning av nu kända förhållanden understryker

länsarbetsnämnderna genomgående de risker som den förutsedda

minskningen i industrins byggnadsinvesteringar torde medföra för sysselsättningen

under årets senare del. Såvitt inga förändringar inträffar skulle

en nedgång i sysselsättningen bli oundviklig särskilt i de nordligaste länen

men även på andra håll inom landet.

Till följd av fortgående rationaliseringar inom jordbruket anges det

otillfredsställda arbetskraftsbehovet vara litet. Emellertid förutses stora

svårigheter att möta detta behov, som riktar sig främst till traktorförare

och djurskötare. —- Enligt arbetsmarknadsstyrelsens senaste konjunkturbarometer

för skogsbruket (mars 1962) väntas antalet dagsverken

bli ungefär lika stort både under förestående sommar- och vintersäsong

som i fjol, dock med någon övervikt för de svar som anger lägre sysselsättning.

Även enligt länsarbetsnämnderna föreligger stor tveksamhet sär
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

17

skilt beträffande vinteravverkningarnas omfattning. Skogsstyrelsens prognos

för avverkningen skulle innebära påtaglig nedgång i sysselsättningen.

Enligt konjunkturbarometern för varuhandel väntas antalet anställda öka

inom detaljhandeln under både andra och tredje kvartalet 1962. Brist på

butikspersonal förelåg omkring den 1 april i år liksom i fjol inom en tredjedel

av företagen. Inom partihandeln väntas under sommarhalvåret ungefär

oförändrad sysselsättning. — Inom övriga områden synes inga större

förändringar i den nuvarande arbetsmarknadssituationen vara att vänta.

O

It i han g till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. llihang C

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

III. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Då konjunkturinstitutet utarbetade sin rapport hade avtalsförhandlingarna

för 1962 års löneförhöjningar slutförts endast för industriarbetarna.

Eftersom de överenskommelser som nu träffats för de anställda inom flertalet

övriga näringsgrenar synes ge väsentligt större lönehöjningar än vad

som tidigare förutsågs har här gjorts en ny beräkning av lönesumman för

1962, som visar på en något kraftigare löneökning än i konjunkturinstitutets

beräkning. De största lönehöjningarna gäller dessutom områden där

lönerna i relativt hög grad torde återverka på priserna. Till följd härav beräknas

även prisstegringen bli större. På grund av marginalskatteeffekten

ökar även inbetalningarna av direkta skatter. Den framräknade ökningen

av hushållens reala disponibla inkomster överensstämmer därför med konj

unkturinstitutets.

Den centrala överenskommelse, som träffades mellan arbetsgivareföreningen

och landsorganisationen i slutet av mars, kan beräknas höja den

genomsnittliga timlönenivån 1961—1962 för de berörda med 3 procent, särskilda

uppgörelser för enskilda förbund torde göra ytterligare ca 1 procent,

alltså totalt för industri- och byggnadsarbetare ca 4 procent. För tjänstemännen

på samma områden innebär den preliminära överenskommelsen en

löneökning med drygt 5 procent, överenskommelsen för de handelsanställda

ger för de lägst betalda en mycket kraftig lönehöjning och för samtliga,

inklusive tjänstemännen, torde den genomsnittliga höjningen bli inemot

17 procent. Lantarbetarna beräknas erhålla en genomsnittlig löneförbättring

på 15 procent. Skogsarbetaravtalet synes ge omkring 8 procent för den del av

året som detta avtal gäller; för kalenderårsberäkningen har siffran 10 procent

använts.

För de anställda inom privat samfärdsel samt i statlig och kommunal

tjänst torde avtalen medföra en höjning av lönenivån med i genomsnitt ca

10 procent. En ovanligt stor del av denna ökning utgörs emellertid av uppflyttningar

till högre lönegrader från och med 1 juli 1962. ökningen mellan

helåren 1961 och 1962 kan därför beräknas bli reducerad till ca 8 procent.

För cirka tre fjärdedelar av samtliga löntagare kan avtalsårets början

beräknas infalla omkring mitten av februari. Då årets avtalsmässiga löneökningar

för dessa grupper synes överstiga ökningen för föregående år med

drygt 2 procent kan därför totala ökningen räknat per kalenderår beräknas

bli några tiondels procent lägre än den avtalsmässiga. Förutsätter man sedan

att löneglidningen under 1962 blir något lägre än under 1961 kan ge
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år W62

19

nomsnittliga lönenivån beräknas bli höjd med ca 9 procent mellan kalenderåren

1961 och 1962. Den totala lönesumman stiger ytterligare till följd

av ökad sysselsättningsvolym och överflyttningar från låg- till höglöneområden

samtidigt som däremot ett par hundra miljoner kronor i återbetalningar

av pensionsavgifter inom SPP in. in., som förekom under 1961, bortfaller.

Stegringen i den totala lönesumman synes på så sätt bli sammanlagt

drygt 10 procent.

Mellan mitten av 1961 och samma tid 1962, sedan årets uppgörelser helt

slagit igenom, stiger lönekostnaden per timme med sammanlagt 10 procent,

om pensionsavgifternas höjning (med 0,7 procent i förekommande fall)

medräknas.

Övriga inkomster

Jordbruksavtalets inkomstregel, vilken avser att tillförsäkra jordbrukarna

samma procentuella inkomstförbättring som för industriarbetarna,

utlöstes i början av april. De höjda producentpriserna kan beräknas medföra

en förbättring av jordbrukarnas individuella inkomster av jordbruk

med ca 8 1/2 procent från 1961 till 1962. Inkomsterna från skogsbruket sjunker

till följd av att avverkningarna beräknas minska med omkring 4 procent

1962 jämfört med 1961, medan priserna torde komma att ligga kvar

på 1961 års nivå. Jordbrukarnas totala inkomstökning 1961—1962 kan därför

antas bli begränsad till ca 5 procent. Då antalet jordbrukare kan förväntas

fortsätta att minska torde den individuella ökningen bli någon procent

högre. Den i tabellen angivna inkomstökningen för övriga företagare innebär

för 1962 en schablonmässig uppräkning med 5 procent.

Hushållens inkomster av räntor och utdelningar ökade kraftigt 1961, då

ca 120 miljoner kronor i sparpremier, som nu bortfaller, utdelades; i övrigt

är den årliga förändringen av kapitalinkomsterna obetydlig. Främst till

följd av höjda barnbidrag i samband med skattereformen vid årsskiftet

samt höjda folkpensioner på grund av minst två indextillägg under året

och ett standardtillägg från och med 1 juli kan inkomstöverföringarna från

stat och kommun till hushållen beräknas öka med 580 miljoner kronor

från 1961 till 1962. Utbetalda försäkringsbelopp beräknas för innevarande

år öka med ca 100 miljoner kronor.

Tillsammans betyder dessa beräkningar av hushållens löne- och andra

inkomster före skatt — inklusive av arbetsgivare direkt inbetalda försäkringsavgifter

— en ökning från 1961 till 1962 med inemot 6 miljarder kronor

eller ca 10 procent.

Direkta skatter, försäkringspremier m. m. — Disponibla inkomster

Trots ökning av de taxeringsplikliga inkomsterna med ca 5 miljarder kronor

synes ökningen av hushållens avgifts- och skatteinbetalningar till stat

och kommun bli något mindre än eu miljard. De av höstriksdagen genomförda

direktskattesänkningarna torde ha medfört ett bortfall av omkring 850

miljoner i förhållande till vad som skulle utgått vid oförändrade skattesatser.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1062

Totalt synes förändringarna i inkomster, skatter, avgifter och försäkringspremier

innebära en ökning av de för konsumtion och sparande återstående

disponibla inkomsterna med nära 4,3 miljarder kronor eller 10 procent.

Motsvarande ökning 1960—1961 uppgick till 3,2 miljarder kronor eller

8 procent.

Vid den i följande avsnitt beräknade prisstegringen blir ökningen i hushållens

reala disponibla inkomster ca 5 procent 1961—1962, vilket är ungefär

detsamma som under de två närmast föregående åren i genomsnitt.

2. Konsumentpriserna

Enligt konjunkturinstitutet har konsumentprisernas utveckling kring

årsskiftet 1961/62 — bortsett från den direkta inverkan av höjda varu- och

drivmedelsskatter —• fortsatt att visa en svag dragning uppåt liksom tidigare

under 1961. Den direkta återverkan på konsumentprisindex av de

från årsskiftet höjda skatterna kan uppskattas till 1,7 procent och härutöver

har index stigit med 0,8 procent, räknat från november till mars.

Livsmedelsområdet —- och där i första hand livsmedel från den prisreglerade

jordbrukssektorn — har svarat för drygt hälften av den prisuppgång

som vid sidan av skatteomläggningen inträffat under tiden november—mars.

Producentpriserna på jordbruksprodukter har under denna tid stigit 2

procent och detta har skett under inverkan av 3-procentregelns utlösning

i december och en samtidig återhämtning av världsmarknadspriserna, vilka

1 februari låg 4,8 procent högre än i oktober — trots viss tillbakagång räknat

från december. Ännu i februari låg emellertid producentpriserna drygt

2 procent under den nivå som kan anses stå i paritet med inkomstregelns

och kostnadsprisindex förväntade inverkan på producentpriserna. Utöver

stegringen av producentpriserna på jordbruksprodukter har även inträffat

vissa höjningar av förädlingsmarginalerna, vilket främst kommit till uttryck

i höjda priser på bröd och drycker.

I övrigt har prishöjningen utöver skatt främst avsett tjänster från den privata

sektorn. För gruppen »övriga varor» avbröts i månaderna januari och

februari den sedan ett år tillbaka sakta pågående uppgången. En säsongmässigt

normal sänkning av priserna på beklädnadsvaror har här tillfälligt

utövat en viss återhållande inverkan på prisutvecklingen. Prisstegringarna

sedan november har framför allt avsett vissa hemmamarknadsbetonade varor,

men också mera internationellt prisbestämda varor såsom exempelvis

motorfordon har i någon mån berörts.

Den i samband med utlösningen av jordbruksavtalets inkomstregel föranledda

höjningen av producentpriserna på jordbruksprodukter med i genomsnitt

3,6 procent i april kan beräknas höja konsumenlprisnivån med

0,4 procent. Dessutom torde de ovanligt kraftiga löneökningarna inom servicenäringarna

medföra en hårdare press uppåt på priserna än vad som

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

varit fallet under tidigare år. En höjning av konsumentpriserna under loppet

av 1962 till följd av ökade lönekostnader med ca 3 procent förefaller

därför sannolik. Den samlade effekten av höjningen av omsättningsskatten,

jordbruksavtalets 3-procents- och inkomstregler, hyreshöjningar samt höjda

lönekostnader inom servicenäringarna kan beräknas medföra en uppgång

i årsmedeltalet för konsumentpriserna på omkring 5 procent från 1961

till 1962.

3. Konsumtionsvolymen

Konsumtionsvolymen ökade med 6 procent 1960—1961 enligt konjunkturinstitutets

preliminära helårsberäkning. Detta överenstämmer med de beräkningar

institutet gjort tidigare på grundval av konsumtionen under de

tre kvartalen jämte en prognos för fjärde kvartalet 1961. Däremot uppvisar

utvecklingen mellan årets olika kvartal en något annan bild än vad som

tidigare beräkningar angett. Avvikelserna förklaras till en del av institutets

nya bedömning av säsongvariationerna som innebär att konsumtionen

under fjärde kvartalet säsongmässigt stiger mer och under övriga kvartal

mindre än vad som förut antagits. Tillfälliga svängningar gör sig främst

gällande i inköpen av varaktiga konsumtionsvaror medan utvecklingen rätt

Tabell III: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1960—1962

1960

1961

Förändring

1960-1961

1961-1962

prognos

Inkomster

Löntagareinkomster:

37 208

40 849

+ 3 641

+ 4150

1010

1210

+ 200

+ 500

6 550

7 000

+ 450

+ 350

3 340

3 570

+ 230

+ 180

3 210

3 430

+ 220

+ 170

566

674

+ 108

- 120

4 226

4619

+ 393

+ 580

1959

2 053

+ 94

+ 100

1995

2 220

+ 225

+ 200

Summa

53 514

58 625

+ 6111

+ 5 760

Användning

11591

13 225

+ 1634

+ 980

2 243

2 495

+ 252

+ 510

1233

1285

+ 52

+ 10

1010

1210

+ 200

+ 500

Summa avgångsposter

13 834

39 680

15 720

42 905

+ 1886

+ 3 225

+ 1490

+ 4 270

37 516

40110

+ 2 594

+ 3 680

2 164

2 795

+ 631

+ 590

Summa

53 514

58 625

+ 6111

+ 5 760

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

nära följer de disponibla inkomsterna beträffande gruppen icke varaktiga

varor. Det må dock påpekas, att denna stora höjning delvis betingades av att

inköpen av konsumtionsvaror under jämförelseåret 1960 låg onormalt lågt

i förhållande till inkomstnivån, beroende på efterverkningarna av den s. k.

oms-rushen i slutet av 1959.

När konsumtionsprognosen gjordes i november antog man att konsumtionen

vid slutet av 1961 skulle bli något större än normalt på grund av

spekulationseffekt i samband med höjningen av omsättningsskatten och

att följaktligen konsumtionen i början av 1962 skulle bli i motsvarande

grad lägre. Det visade sig emellertid alt denna »överflyttning» av hushållens

inköp fick endast obetydlig omfattning. Det förefaller därför berättigat att

räkna med en i det närmaste normal marginell konsumtionsbenägenhet.

Konsumtionsvolymen kan därvid beräknas öka med 4 procent mellan helåren

1961 och 1962, något mera än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten.

Detta skulle innebära en ökning av konsumtionsvärdet med

9 procent 1961—1962.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

23

IV. Investeringarna

1. Utgångspunkter och metoder

Prognosen över investeringsutvecklingen under 1962, som presenterades

i den preliminära nationalbudgeten, kan nu till stora delar omprövas med

ledning av det nya statistiska material som sedan dess framkommit. Nytt

statistiskt underlag för investeringsprognosen har sålunda erhållits genom

konjunkturinstitutets reviderade beräkningar över 1961 års investeringar.

Vidare har ny statistik erhållits över industriföretagens, kommunernas, de

statliga affärsverkens och vissa statliga myndigheters investeringsplaner.

Liksom tidigare bygger också prognosen på vissa administrativa data såsom

av arbetsmarknadsstyrelsen beviljade igångsättningar och av riksdagen fastställda

ramar för den statliga bostadslånegivningen.

Prognosen, som sammanfattas i tabell 5, syftar till att fastställa den av

företag och myndigheter eftersträvade investeringsutvecklingen från 1961

till 1962 med de modifikationer som betingas av finansieringsmöjligheter

och igångsättningstillstånd vid de omkring mitten av april rådande riktlinjerna

för kredit- och penningpolitiken och för länsarbetsnämndernas till

ståndsgivning. Förändringstalen anges i samma priser som siffrorna för

1961 års investeringar, dvs. i 1961 års genomsnittspriser. Vanligtvis kan man

förutsätta att uppgifterna om investeringsplanerna är beräknade i det prisläge

som råder vid tiden för uppgiftslämnandet och att en måttlig prisstegring

ej nämnvärt påverkar möjligheterna att realisera de reala planerna. I

vissa fall kan dock de uppgivna planerna vara mer eller mindre starkt bundna

till nominellt fixerade ramar, vilket bl. a. innebär att en prisstegring

minskar det reala investeringsutrymmet; detta gäller framförallt vissa delar

av de statliga och kommunala investeringarna. Med hänsyn härtill har det

varit nödvändigt att göra vissa antaganden beträffande prisutvecklingen. De

antaganden som gjorts innebär att prisnivån för 1962 års investeringar skulle

komma att ligga 4—5 procent över 1961 års genomsnittsprisnivå men bara

några procent över nivån vid tiden för de flesta uppgifternas avlämnande

dvs. i mars 1962.

Som inledning presenteras först vissa beräkningar över utvecklingstendenserna

inom den tillståndsreglerade byggnadsverksamheten 1961—1962

(utom för bostäder samt statliga kraftverk och statlig samfärdsel). Därefter

genomgås de olika delområdena (även sådana som ej är tillståndsreglerade)

såväl ifråga om byggnader som övriga fasta anläggningar.

2. Delkalkyler på viss byggnadsverksamhet

De i tabell 1 redovisade kalkylerna över byggnads- och anläggningsverksamheten

avser den del därav som före den 1 april 1959 var tillståndsbeioende

(i tabellen något oegentligt benämnd tillståndsberoende byggnadsverk
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IV: I. Räkneexempel för 1962 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet

(exkl. bostäder)

Miljoner kronor i 1961 års kostnadsnivå.

Igång-

Beräknad

Antagen

Belastning till följd

Total be-

sättning

faktisk

igång-

av igångsättning

lastning

under

bygg-

sättning

1962 =

1961

nads-

mars-dec.

t. o. m.

mars-dec.

realbud-

verksam-

1962

febr. 1962

1962

get

het 1961

Jordbruk, skogsbruk o. fiske

5

3

2

2

1

3

Industri och hantverk ....

1035

975

780

770

195

965

Kraft- och belysningsverk1

175

170

135

160

10

170

Samfärdsel1 ..............

185

200

160

175

45

220

Handel ................

665

545

630

525

140

665

Förvaltning, sociala ändamål

430

310

355

305

70

375

Skolor, kyrkor, samlings-

lokaler.................

600

480

570

475

150

625

Vägar, gator, vatten och

avlopp.................

645

675

490

575

no

685

Militära arbeten, civilförsvar

125

130

75

140

20

160

Summa

3 865

3488

3197

3127

741

3 868

1 Statliga arbeten ingår inte.

samhet). Efter detta datum har vissa uppmjukningar av byggnadsregleringen

skett genom att en del orter undantagits från kravet på tillstånd att sätta

igång byggnads- och anläggningsverksamhet. Från och med april 1961 har

sålunda 80 kommuner, motsvarande ca 10 procent av landets befolkning,

varit befriade från sådant krav. Byggherrarna inom dessa s. k. fria orter är

emellertid liksom inom andra områden skyldiga att lämna uppgifter om påbörjade

byggnadsföretag samt till de s. k. inventeringarna av den reglerade

byggnadsverksamheten, vilket har gjort det möjligt att innefatta dem i de

sedvanliga kalkylerna. Från och med 1961 är kalkylerna emellertid baserade

på ovannämnda månadsuppgifter över påbörjade byggen medan påbörjandet

före 1961 har kalkylerats fram med hjälp av tillgängliga data över

byggen med beviljade igångsättningstillstånd. Då påbörjandet enligt dessa

båda statistiska material inte helt överensstämmer, innebär hopfogningen

av de båda serierna ett osäkerhetsmoment. Eftersom beräkningarna måste

utföras på ett statistiskt material, som hänger samman något år bakåt i tiden

och i vilket uppgifterna över påbörjade byggen så vitt möjligt korresponderar

mot de i inventeringarna ingående byggena, har det använda förfarandet

ansetts innebära den bästa approximationen. Det bör dock påpekas,

att osäkerheten i kalkylerna sannolikt blivit något större än tidigare år.

Kalkylerna i tabell 1 har grundats på den faktiska igångsättningen till

och med februari 1962, men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen

under resten av året. Utgångspunkt för antagandena har varit de bedömningar

angående påbörjandet under de tre första kvartalen i år som under

mars månad gjorts av länsarbetsnämnderna. Sådana prognoser har

gjorts kvartalsvis ett par år, varvid igångsättningen under andra och tredje

kvartalen genomgående överskattats. Med ledning av dessa erfarenheter har

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

25

de nu aktuella prognoserna nedjusterats vad gäller andra och tredje kvartalen,

medan påbörjandet under första kvartalet antagits bli i enlighet med

länsarbetsnämndernas bedömningar. Med dessa antaganden skulle påbörjandet

under de tre första kvartalen tillsammans bli av ungefär samma omfattning

volymmässigt som under de tre första kvartalen 1961. Påbörjandet

under fjärde kvartalet 1962 har sedan antagits bli ungefär lika stort som under

samma kvartal i fjol. Denna volymmässigt oförändrade igångsättning

under 1962 jämfört med 1961 får ses mot bakgrunden av att påbörjandet under

1961 var betydande och innebar en ökning jämfört med 1960 med drygt

14 procent i löpande priser, vilket torde motsvara en volymmässig ökning

på omkring 10 procent.

Kalkylerna över byggnadsvolymen inom här berörda områden är vidare

gjorda under förutsättning av oförändrade byggnadstider. Det bör i detta

sammanhang påpekas, att kalkylen är mycket känslig för variationer i byggnadstiderna;

till följd av brist på uppgifter rörande spridning och säsongvariationer

i byggnadstiderna är den också starkt schablonmässig på denna

punkt.

Under ovannämnda förutsättningar skulle byggnads- och anläggningsvolymen

inom här berörda område öka med ungefär 11 procent från 1961 till

1962. De kraftigaste ökningarna faller på grupperna handel, förvaltning och

sociala ändamål samt skolor, kyrkor m. m., medan man för industrin kan

räkna med en liten minskning. Vid en summering av de grupper i tabellen

som till största delen innehåller kommunal byggnads- och anläggningsverksamhet,

nämligen samfärdsel, förvaltning, skolor samt vägar, erhåller man

för dessa tillsammans en ökning av bvggnadsvolymen med ca 14 procent

från 1961 till 1962.

För att lättare kunna klargöra konsekvenserna av en ändring av antagandena

om igångsättningen mars—december 1962 redovisas belastningen på

1962 års byggnadsverksamhet uppdelad på belastning till följd av igångsättning

före respektive efter den 1 mars 1962. Såsom framgår av tabellen svarar

de byggen som beräknas påbörjas mars—december 1962 endast för

knappt 20 procent av byggnadsvolymen under detta år. För att belysa effekterna

av en ändring i antagandena om igångsättningen kan nämnas, att en

ökning (minskning) av den antagna igångsättningen med projekt till ett

värde av 100 miljoner kronor under andra kvartalet skulle medföra en ökning

(minskning) av den totala belastningen på 1962 med ca 40 miljoner

kronor. Samma ökning (minskning) av igångsättningen under tredje respektive

fjärde kvartalet skulle medföra en total belastningsökning (-minskning)

med 25 respektive 8 miljoner kronor.

3. Beräkningar över hela investeringsverksamheten

Bostader

De nu föreliggande revideringarna av konjunkturinstitutets beräkningar

rörande bostadsinvesteringarna 1961 ger anledning att på vissa punkter ompröva

även prognosen för 1962. En sådan omprövning förefaller rimlig ock
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

så med hänsyn till de diskussioner om riktlinjerna för igångsättningen under

andra och tredje kvartalet i år, som nyligen hållits.

Till grund för de reviderade beräkningarna för 1961 ligger för flerfamiljshusens

del de sedan föregående beräkningstillfälle framkomna data över

antalet lägenheter som påbörjats samt byggnadstiderna för lägenheter som

avslutats under fjärde kvartalet 1961 och de första månaderna 1962. Dessa

data visar, att igångsättningen för 1961 totalt uppgått till ca 54 000 lägenheter,

varav ca 34 000 påbörjades under andra halvåret.1 Detta är något mer

än vad som antogs i höstas.

Omfattningen av bostadsbyggandet regleras väsentligen genom medelsramarna

för den statliga bostadslåneverksamheten — för flerfamiljshusen

koordineras långivningen med igångsättningstillståndsgivningen.

För innevarande budgetår föreslogs i 1961 års statsverksproposition ett

bostadsbyggnadsprogram som, inklusive de icke statsbelånade husen, motsvarade

igångsättning av 70 000 lägenheter, varav 49 500 i flerfamiljshus. I

proposition nr 2/1962 föreslogs ett tillägg till programmet på 3 000 lägenheter,

varav 2 000 beräknades avse flerfamiljshus.

För nästkommande budgetår har i 1962 års statsverksproposition förutsatts

ett bostadsbyggnadsprogram omfattande 75 000 lägenheter, varav

51 000 i flerfamiljshus.

Med ledning av uppgifter rörande den faktiska igångsättningen under

andra halvåret 1961 och uppskattningar av den bostadsproduktion, som påbörjas

under första halvåret 1962, kan igångsättningen för innevarande budgetår

beräknas komma att överskrida programmet med ca 3 000 lägenheter

och uppgå till nära 76 000 lägenheter, varav 54 000 i flerfamiljshus. Denna

bostadsproduktion förutsätter att medelsramen för budgetåret 1962/63

förskottsvis ianspråktages för dispenser för åtminstone 8 000 lägenheter.

Dispensgivningen skulle därigenom bli större än motsvarande förskott från

budgetåret 1961/62. Detta innebär i praktiken också att ramen 75 000 lägenheter

för 1962/63 torde få överskridas.

Med hänsyn till de —- såväl av säsongmässiga skäl som med tanke på den

vikande tendensen för industribyggandet — ovissa arbetsmarknadsutsikterna

under den kommande höst- och vintersäsongen har det ifrågasatts huruvida

icke under 1962 en större koncentration än tidigare av igångsättningen

av flerfamiljshus till andra och tredje kvartalet borde komma till

stånd. Bostads- och arbetsmarknadsmyndigheterna har anvisat vederbörande

länsorgan att utvidga dispensgivningen för igångsättning av byggen inom

de för budgetåret 1962/63 gällande ramarna redan under andra kvartalet

i en större omfattning än som ursprungligen avsågs. Med reservation för

såväl oförutsedda svårigheter på projekteringsområdet som för att de arbetsmarknadsmässiga

förutsättningarna kan komma att förändras har som

underlag för investeringsprognosen i tabell 5 räknats med en igångsättning

under 1962 av ca 84 000 lägenheter. För flerfamiljshusen skulle detta inne
1

Här och i fortsättningen medräknas i siffrorna endast egentliga bostadsbyggandet, ej s. k. specialbostäder

(ålderdomshem m. m.).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

27

bära ett påbörjande av inemot 60 000 lägenheter, dvs. ca 6 000 mer än under

1961. I investeringsprognosen i tabell 5 motsvarar dessa antaganden en

investeringsökning på 220 miljoner kronor eller 4 1/2 procent. I detta ökningsbelopp

innefattas dessutom en antagen ökning av underhållskostnaderna.

Industrin

Resultatet av kommerskollegiets marsundersökning av industrins investeringar

för 1961 och investeringsplanerna för 1962 återges i tabell 2. Parallellt

redovisas även uppgifter ur oktoberenkäten 1961. Vad beträffar investeringarna

inom den egentliga industrin (grupperna 1—11 i tabell 2) innebär

den nya enkäten en uppjustering av siffrorna för 1961 av en så betydande

storleksordning som 7 procent för byggnader och anläggningar

och 5 1/2 procent för maskiner och apparater. Bakom uppjusteringen ligger

sannolikt en viss ökad investeringsverksamhet under fjärde kvartalet,

betingad av den fr. o. m. årsskiftet inträdande höjningen av varuskatten.

Det kan dock finnas risk för att uppjusteringen till viss — och större —

del även avspeglar rena betalningsforceringar och därigenom till denna del

ej motsvarar någon reell investeringsuppgång. Denna felkälla återverkar

självfallet också på uppgifterna för 1962, som blir i motsvarande mån för

låga. Någon möjlighet att på något preciserat sätt korrigera dessa missvisningar

föreligger ej — i varje fall ej med hjälp av nu tillgängligt material.

Enligt marsenkäten planeras inom industrin för 1962 en investeringsminskning

med ca 2 procent för byggnader och anläggningar och en ökning

på ca 8 procent för maskiner och apparater. Som sedvanligt är innebär de

nu angivna talen en betydande uppjustering jämfört med vad som angavs i

oktoberenkäten. Till viss del hänger denna uppjustering dock samman med

den — främst till följd av varuskatten inträffade — prisstegringen mellan

oktober och mars. Uppgifterna beträffande de planerade investeringarna

skall nämligen enligt anvisningarna till blanketten vara lämnade i den vid

tidpunkten för uppgiftslämnandet rådande prisnivån.

I tabell 3 redovisas de ur oktober- resp. marsenkäterna under en följd av

år erhållna procentuella förändringstalen, för marsenkäterna har dessutom

omräkning skett till fast prisnivå. I tabellen har också uppgifterna enligt

oktoberenkäten 1961 justerats med hänsyn till en nu uppmärksammad felaktighet

vid sammanräkningen av oktoberenkäten, vilket medför att procenttalet

för maskiner blir —|— 1 i stället för —3 som tidigare.

Det främsta skälet till den uppjustering av planerna från oktober till mars

— som enligt tabell 3 kan konstateras ha skett även sedan hänsyn tagits till

prisstegringar — torde vara att söka i det förhållandet alt man i oktober ännu

ej har fullt utarbetade planer för det kommande året och sålunda då för

såväl byggnader och anläggningar som maskiner och apparater systematiskt

tenderar att underskatta eftcrfrågeutvecklingen för det kommande året.

Som emellertid också framgår av tabellen har de i mars angivna volymmässiga

förändringstalen i allmänhet visat sig innebära en överskattning av den

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell IV: 2. Investeringsplaner inom industrin för 1962

Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning.

Miljoner kronor.

Byggnader och anläggningar

Maskiner och apparater

Enligt höst-

Enligt vår-

Enligt höst-

Enligt vår-

enkäten

enkäten

enkäten

enkäten

Beräk-

Pia-

Beräk-

Pia-

Beräk-

Pia-

Beräk-

Pia-

nade

nerade

nade

nerade

nade

nerade

nade

nerade

kost-

utgif-

kost-

utgif-

kost-

utgif-

kost-

utgif-

nader

ter

nader

ter

nader

ter

nader

ter

1961

1962

1961

1962

1961

1962

1961

1962

Gruvindustri............

44

46

57

61

72

64

70

72

Metall- och verkstadsin- dustri ..................

657

604

692

692

919

913

945

979

därav:

järn- och stålverk ......

139

129

163

130

359

323

347

313

järn-, stål- och annan me- tallmanufaktur ........

42

26

41

45

74

64

79

81

mekaniska verkstäder

m. m...................

326

312

328

342

359

369

382

418

skeppsvarv .............

82

87

88

100

33

65

39

69

elektroteknisk industri ..

68

50

72

75

94

92

98

98

Jord- och stenindustri ..

42

51

50

62

93

84

94

93

Träindustri ............

55

37

61

51

82

44

91

55

Massa-, pappers- och gra- fisk industri............

307

254

341

257

599

686

636

795

därav:

träsliperier och cellulosa- fabriker ................

146

95

170

94

314

304

313

343

pappersbruk och pappfa- briker..................

161

159

171

163

285

382

323

452

Livsmedelsindustri......

95

75

102

83

127

96

146

114

Dryckesvara- och tobaks- industri ................

19

12

21

17

19

14

21

20

Textil- och sömnadsindu- stri ....................

28

35

31

44

86

73

88

88

Läder-, hår- och gummi- varuindustri ............

9

8

9

11

30

27

34

31

Kemisk- och kemisk-tek- nisk industri............

128

142

121

174

172

223

195

267

Summa

1384

1264

1485

1452

2199

2 224

2 320

2 514

El-, gas- och vattenverk

927

828

928

857

180

128

218

137

Summa

2 311

2 092

2 413

2 309

2 379

2 352

2 538

2 651

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.

Källa: Kommerskollegiets investeringsenkät.

enligt utfallssiffrorna inträffade faktiska volymförändringen. En sådan överskattning

kan — ej onaturligt — antas sammanhänga dels med en viss tendens

till övervärdering av de egna investeringsplanerna, dels med svårigheter

att — på grund av bristande kapacitetsutrymme o. dyl. på leverantörsidan

— få investeringsefterfrågan fullständigt tillgodosedd. Under senare år synes

dock tendensen till övervärdering av marsplanerna ej ha varit alltför iögonfallande.

Med hänsyn härtill är det rimligt att anta att de nu föreliggande

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Tabell IV: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar

1956—

1957—

1958—

1959—

1960—

1961-

1957

1958

1959

1960

1961

1962

Byggnader och anläggningar

Planerat i oktober året innan

löpande priser................

Planerat i mars samma år

+

13

+

16

1

+

16

+

13

—

9

löpande priser................

+

26

+

20

+

18

+

31

+

24

—

2

fasta priser ..................

Faktiskt inträffad förändring

+

21

+

20

+

19

+

22

+

20

—

5

löpande priser................

+

5

+

17

+

9

+

26

+

28

fasta priser ..................

+

1

+

17

+

9

+

18

+

24

Maskiner och apparater

Planerat i oktober året innan

löpande priser................

Planerat i mars samma år

—

10

+

7

—

4

+

14

x +

10

+

1

löpande priser................

+

4

+

25

+

9

x +

25

l +

23

+

8

fasta priser ..................

Faktiskt inträffad förändring

+

3

+

25

+

9

'' +

17

x +

20

+

5

löpande priser................

±

0

+

24

x +

5

x +

22

x +

24

fasta priser ..................

—

2

+

23

x +

5

x +

13

x +

20

1 Utan justering för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/1960 är prognossiffran för

1961 + 13 procent enligt oktoberplanerna och + 24 resp. + 21 procent i löpande resp. fasta

priser enligt vad som planerats i mars. Marsplanerna för 1960 uppgick utan justering till 12

procent i löpande och 10 procent i fasta priser. Utfallssiffrorna för 1959, 1960 och 1961 utgjorde

i löpande priser +8, +15 och + 28 procent och i fasta priser +8, +6 och + 23 procent.

uppgifterna för 1962 — efter priskorrektion — direkt avspeglar den mest

sannolika förändringen i industriföretagens investeringsefterfrågan mellan

1961 och 1962. Sammantaget med en tekniskt betingad normal uppgång av

underhållskostnaderna jämte vissa smärre justeringar vidtagna för att också

återspegla utvecklingen inom bl. a. hantverket har i tabell 5 för industribyggnader

införts en minskning på 45 miljoner kronor eller 2 1/2 procent

och för maskiner en ökning på 145 miljoner kronor eller 3 1/2 procent. Beträffande

industrins byggnadsinvesteringar hänvisas även till kommentarerna

till tabell 1.

Kraftverken

De enskilda och statliga kraftverkens investeringsplaner för 1962 tyder på

att en väsentlig dämpning är att emotse — såväl när det gäller kraftverksbyggnader

som kraftverksmaskiner. För de kommunala elverken synes däremot

de föreliggande planerna gå ut på en ökning. För kraftverken totalt har

i prognosen antagits en minskning med 105 miljoner kronor eller 7 1/2 procent.

Handel

Tidigare nämnda beräkningar över den tillståndsbcroende byggnadsverksamheten

pekar på eu fortsatt betydande ökning av investeringarna i fristående

handelslokaler. Även investeringarna i handelslokaler i bostadshus får

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 1962

antas komma att öka till följd av det ökade byggandet av flerfamiljshus.

Med stöd av dessa uppgifter kan handelns byggnadsinvesteringar uppskattas

stiga med 135 miljoner kronor eller 17 procent från 1961 till 1962.

Handelsflottan

Enligt en under mars av Sveriges varvsindustriförening företagen enkätundersökning

väntas inga större förändringar ske i de svenska varvens fartygsleveranser

till inhemska rederier. När det gäller importen av fartyg synes

man emellertid ha att räkna med en viss ökning. Sammanlagt får investeringarna

i handelsfartyg antas öka med ca 55 miljoner kronor eller 10

procent.

Staten

Aktuella uppgifter från de statliga affärsverken om investeringsplanerna

för 1962 tyder för kommunikationsverkens del fortfarande på oförändrad investeringsnivå

från 1961 till 1962. För vattenfallsverket visar uppgifterna

för 1961 en större investeringsökning i förhållande till 1960 än vad som preliminärt

beräknades. För 1962 tyder uppgifterna på ungefär samma investeringsminskning

som tidigare. Beträffande investeringarna inom det statliga

vägväsendet innebär planerna nu en ökning med ca 2 procent dvs. obetydligt

mer än vad som angavs i höstas.

För försvaret beräknas utvecklingen under 1962 komma att innebära en ej

obetydlig ökning såväl vad gäller byggnader och anläggningar som materiel

och utrustning, en ökning som dock väsentligen sammanhänger med att materielanskaffningen

under 1961 ej hann genomföras i då avsedd omfattning.

Betydande ökningar planeras även av statliga industriaktiebolag varjämte

ökning kan emotses för förvaltnings- och skolbyggnader. Totalt synes de

statliga investeringarna stiga med 390 miljoner kronor, dvs. ca 7 1/2 procent.

Kommunerna

Resultaten av en under mars av statistiska centralbyrån företagen enkät

beträffande de kommunala investeringarna 1961 och investeringsplanerna

för 1962 presenteras i tabell 4. Som framgår av tabellen har uppgifterna för

1961 nästan genomgående undergått en ej obetydlig uppjustering. Det kan

finnas risk för att denna uppjustering — liksom för industri — delvis avspeglar

betalningsforceringar sammanhängande med varuskattehöjningen

vid årsskiftet och därigenom till denna del ej motsvarar någon reell investeringsökning.

Investeringsuppgifterna för 1962 skulle då i motsvarande

mån bli för låga. Någon möjlighet att på något preciserat sätt korrigera för

en sådan eventuell missvisning föreligger dock ej.

Även får 1962 har en uppjustering ägt rum enligt de nu föreliggande uppgifterna.

För primärkommuner och landsting erhålles därigenom samma bild

av förändringen 1961—1962 i de totala investeringarna som i höstas, dvs. en

planerad ökning av storleksordningen 19 procent. Den preliminära national
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

31

Tabell IVi 4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas

investeringsplaner för 1962

Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning.

Miljoner kronor.

Enligt uppgifter i

Enligt uppgifter i

november

1961

mars 1962

Beräknade

Planerade

Beräknade

Planerade

kostnader

utgifter

kostnader

utgifter

1961

1962

1961

1962

Primärkommuner och landsting:

2 370

2 823

Summa bruttoinvesteringar ..............

2 272

2 712

Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt . .

2 033

2 447

2118

2 554

därav: Personalbostäder o. övriga bostäder. .

90

94

104

115

Affärsföretag ....................

779

856

715

837

Övriga förvaltningar..............

Maskiner, transportmedel, inventarier m. m.,

1161

1497

1299

1602

totalt ..................................

239

265

252

269

därav: Affärsföretag......................

61

65

68

62

Övriga förvaltningar ..............

178

200

184

207

Kommunala bolag och stiftelser:

1209

Summa bruttoinvesteringar ..............

911

1120

977

Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt ..

881

1 074

947

1152

därav: Bostäder ........................

823

991

854

1023

Övriga förvaltningar ..............

Maskiner, transportmedel, inventarier m. m.,

58

83

93

129

totalt ..................................

30

46

30

57

Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommunala

investeringar för 1961 som redovisas i tabell 5 överensstämmer inte med ovanstående,

dels emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 5 justerats med hänsyn till

jämförbarheten med tidigare år, dels emedan tabell 5 även innefattar municipalsamhällenas

och de kyrkliga kommunernas investeringar. I tabell 5 ingår även utgifterna för reparationer

och underhåll.

budgetens bedömning av denna siffra gick ut på att den -— reducerad med

hänsyn till dels pris- och varuskatteökningar, dels en obetydlig överskattningstendens

— mycket väl kunde betraktas som realistisk. För 1962 har

nämligen kommunerna anledning att räkna med en mycket gynnsam inkomstutveckling,

varför en investeringsexpansion av den planerade omfattningen

enligt kommunernas uppgifter ej syntes förutsätta någon alltför markant

ökning av upplåningsbehovet.

Att en betydande ökning kan emotses för kommunerna framgår även av

de i tabell 1 presenterade kalkylerna. För de investeringsområden som domineras

av kommunala investeringar erhålles nämligen eu ökning på drygt 14

procent. Det finns därför all anledning att anta att ökningen av kommunernas

investeringsefterfrågan för 1962 volymmässigt sett verkligen kommer att

motsvara den planerade förändringen enligt marsenkäten sedan denna priskorrigerats.

Även de kommunala aktiebolagen och stiftelserna, vilkas investeringar domineras

av bostadsbyggande, planerar kraftigt ökade investeringar — enligt

de föreliggande uppgifterna nära 24 procent, vilket är obetydligt mer än vad

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

som angavs i höstas. Motsvarande uppgifter av de kommunala aktiebolagens

och stiftelsernas investeringsplaner har dock tidigare ofta visat sig behäftade

med en betydande osäkerhet.

Trots den goda överensstämmelsen med novemberuppgifterna har i investeringsprognosen

för de kommunala aktiebolagen en viss uppjustering skett

i förhållande till vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Sett i

relation till t. ex. det totala flerfamiljshusbyggandet brukar nämligen de

kommunala bostadsinvesteringarna sällan uppvisa några alltför markanta

fluktuationer. Med hänsyn härtill synes det rimligt att anta att den uppjustering

som erhålles i de ovan beskrivna, reviderade kalkylerna över bostadsinvesteringarna

till viss del även faller på den kommunala sektorn. För aktiebolagen

och stiftelserna har sålunda antagits ca 7 procent större ökning än

i höstas, dvs. totalt 17 procent. Investeringsökningen för den kommunala

sektorn sammantagen uppgår därigenom till 540 miljoner kronor eller 12 1/2

procent.

Som framgår av tabell 5 innebär prognosen för bruttoinvesteringarna totalt

en ökning på 1 140 miljoner kronor eller 5 procent. För byggnader och

anläggningar uppgår ökningen till 5 1/2 procent och för maskiner och apparater

till 4 procent.

Tabell IV: 5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1962

Miljoner kronor i 1961 års priser.

1961

Förändring 1961—1962

Byggna- der och

anlägg- ningar

övrigt

Summa

Byggna- der och

anlägg- ningar

övrigt

Summa

Bostäder..........................

4 854

_

4 854

+

220

+

220

Jordbruk, skogsbruk och fiske......

577

708

1285

+

15

—

+

15

Egentlig industri ..................

1873

3 892

5 765

—

45

+

145

+

100

Kraft-, gas- och belysningsverk......

980

424

1404

—

45

—

60

—

105

Handel m. m. (end. byggnader) ....

802

—

802

+

135

—

+

135

Samfärdsel........................

993

2 901

3 894

+

25

+

105

+

130

Enskild: motorfordon ............

—

1600

1600

—

+

40

+

40

handelsflottan ..........

—

542

542

—

+

65

+

55

övrigt..................

35

104

139

—

—

5

—

5

Statlig ........................

804

574

1378

—

5

—

—

5

Kommunal......................

154

81

235

+

30

+

15

+

45

Förvaltnings- och sociala ändamål . .

793

195

988

+

155

+

20

+

175

Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål

482

120

602

+

100

+

5

+

105

Förvaltning och diverse ändamål . .

311

75

386

+

55

+

15

+

70

Skolor och kvrkor ................

712

137

849

+

115

+

10

+

125

Väg- och gatuarbeten m. m.........

1944

89

2 033

+

115

—

+

115

Militära investeringar..............

220

1552

1772

+

40

+

190

+

230

Summa

13 748

9 898

23 646

+

730

+

410

+

1140

därav: enskilda..................

7 209

6 794

14 003

+

120

+

90

+

210

statliga ..................

2 620

2 631

5 251

+

95

+

295

+

390

kommunala ..............

3 919

473

4 392

+

515

+

25

+

540

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för dr 1962

33

Anm. till kap. IV. — I det i detta kapitel framlagda materialet redovisas

uppgifter om investeringsutgifternas fördelning på åren 1961 och 1962, sådana

de framkommer ur investeringsenkäten med endast de modifikationer

som normalt tillämpas med hänsyn till tidigare erfarenheter. Det har emellertid

visat sig att de betalningsförskjutningar, som föranleddes av omsättningsskattens

höjning vid årsskiftet påverkat även investeringsstatistiken

på ett sätt som gör denna missvisande. De sammanfattande omdömen som

tillämpats i kap. I och tabellen över försörjningsbalansen (sid. 6) har

ytterst ungefärligt justerats med ledning av de slutsatser som kan dras ur

det föreliggande materialet. De skiljer sig därför något från de siffror som

redovisas här ovan i kap. IV.

/

8 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. Bihang C

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

V. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1961

I den preliminära nationalbudgeten för 1962 redogjordes översiktligt föl

finansieringsförhållandena 1961 inom olika sektorer. Inga nya data av mer

väsentlig betydelse föreligger härvidlag utom för näringslivssektorn, där

investerings- och finansieringsutvecklingen nu bättre kan belysas.

Mellan 1960 och 1961 ökade de privata fasta investeringarna (exkl. bostäder)

med ca 350 miljoner kronor medan lagerinvesteringarna nedgick ca

200 miljoner. Totalt skulle alltså investeringsökningen inom näringslivet ha

uppgått till ca 150 miljoner kronor. Hur finansierades då denna investeringsökning?

Upplåningen på den organiserade kreditmarknaden var

av ungefär samma storlek båda åren. Däremot var de likvida tillgångarnas

utveckling väsentligt olika de två åren. År 1960 kan således företagen

beräknas ha dragit ca 2 1/4 miljarder på sina bank- och postgirotillgodohavanden,

medan såvitt kan bedömas en nedgång av måttlig storleksordning

ägt rum under 1961, uppskattningsvis en kvarts miljard. Emellertid

placerade företagen 1960 drygt 1 1/2 miljard i investeringskonton i

riksbanken samt i obligationer och aktier, medan motsvarande totalsiffra

för 1961 kan uppskattas till bara ett hundratal miljoner. Netto kan då företagen

beräknas ha förbrukat drygt en halv miljard i likvida tillgångar 1960

mot endast något hundratal miljoner 1961. Om förskjutningsposten antas

bestå av kort företagsupplåning utomlands utjämnar ökningen i denna från

ca 1/4 miljard 1960 till 3/4 miljard 1961 skillnaden i tillgång på finansieringsmedel,

och ökningen i investeringarna med 150 miljoner mellan 1960

och 1961 skulle då (residualt beräknad) ha finansierats internt, dvs. via

ökade bruttovinster. Att bruttovinsterna skulle ha ökat trots eventuell nedgång

av marginalerna motsäges ej heller av beräkningar gjorda från andra

utgångspunkter.

2. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962

Den nya inriktning av penningpolitiken som signalerades i samband med

diskontosänkningen i början av april kan sägas innebära att kreditmarknadsläget

ur realekonomisk synpunkt blir relativt mindre intressant: i en

situation som karakteriseras av efterfrågeinflation kan priset och/eller tillgången

på kredit i princip justeras så att de monetära villkoren för fortsatt

expansion åtstramas, och detta strama kreditmarknadsläge blir då en

bromsande faktor som måste tas med i framtidsbedömningen. Under en avmattningsperiod,

gäller däremot, att en lätt kreditmarknad visserligen är ett

nödvändigt men ej alltid tillräckligt villkor för i varje fall en snabb återhämtning

och det alltså blir osäkert om den ökade tillgången på lånemedel

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

35

Tabell Vi 1. Kreditmarknad^! 1960 och 1961

Nettobelopp, miljoner kronor

Långivare

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Närings-

livet

1960

1250

Riksbanken ..............

1175

—

75

--

Affärsbanker1 ............

- 650

- 100

300

875

425

Övriga kreditinstitut1 ....

- 75

275

1775

600

2 575

Allmänheten..............

650

75

75

350

1150

Summa

1100

250

2 225

1825

5400

1961 (preliminär)

-250

0

0

0

- 250

Riksbanken ..............

Affärsbanker1 ............

0

50

150

400

600

Övriga kreditinstitut1 ....

- 50

350

2 300

850

3 450

Allmänheten..............

- 50

0

100

550

600

Summa

-350

400

2 550

1800

4 400

1 Om korrigering görs för effekterna av den tillfälliga medelsomflyttning mellan affärsbanker

och postgiro, uppgående till ca 600 miljoner kronor, som ägde rum kring

årsskiftet 1959/60 erhålls ett affärsbanksbidrag till statens finansiering 1960 på —1 250

miljoner. Affärsbankernas totala kreditgivning blir då —175 miljoner, medan för övriga

kreditinstituts del finansieringsbidraget till staten blir 525 miljoner och deras totala

finansieringsbidrag 3 175 miljoner kronor.

* Effekten av den tillfälliga medelsomflyttningen mellan affärsbankerna och postgirot

på statsupplåningens fördelning på olika långivare, som oms-rushen vid slutet

av 1961 resulterat i, kan uppskattas till 100 miljoner kronor. Vid rensning från denna

temporära inflytelse skall alltså 100 miljoner kronor i utlåning till staten överföras

från »övriga kreditinstitut» och läggas på affärsbankerna, »övriga kreditinstituts» finansieringsbidrag

till staten blir då —150 miljoner kronor och deras totala kreditgivning

3 350 miljoner kronor, medan affärsbankernas finansieringsbidrag till staten blir

100 och deras totala utlåning 700 miljoner kronor.

Anm. Med näringslivet avses praktiskt .taget hela den del av samhällsekonomin, som

ligger utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar

inköp av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer, bostadsbvggnadskrediter

enligt Svenska Bankföreningens månadsstatistik och köp av hypoteksobligationer.

Utlåningen till näringslivet är en restpost och avser alla andra lån

och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationen,

allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges

Kommunalanställdas pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn

och näringslivet innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och

andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse

statspapper, som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens

övriga långivarsektorer. Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp

redovisas således i denna post.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden;

kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom

de reala sektorerna ingår således inte.

Uppgifterna för 1960 har avrundats till jämna 25-tal och uppgifterna för 1961, som till

cn del bygger på uppskattningar, till jämna 50-tal miljoner kronor.

verkligen får en stimulerande effekt. Visserligen finns det indikationer på

att det vid den tidpunkt då politikändringen genomfördes förelåg och att

det fortfarande föreligger ett efterfrågeöverskott på kredit; detta kan dock

8f Itiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 150. Bihang C.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

snabbt försvinna speciellt då ökningen i de fasta industriinvesteringarna

planeras falla på årets första halvår medan de under andra halvåret skulle

komma att ligga lägre än under andra halvåret 1961. Det skulle alltså för året

som helhet kunna vara realistiskt att totalt räkna med ungefärlig balanspå

kreditmarknaden trots eventuella finansieringssvårigheter under det säsongmässigt

svåra vårhalvåret.

Emellertid kan det ändå vara av intresse att summera vad man kan ha

anledning att tro om kreditefterfrågans och kreditutbudets lokalisering till

olika realsektorer resp. kreditinstitut, och nedan ges en översikt över vad

investeringsenkäter, kalkylerade placeringsbehov hos kreditinstitut m. m. i

detta avseende antyder.

Ef ter frågesidan

Statens budget 1962 beräknas enligt kap. VI bli överbalanserad med drygt

100 miljoner kronor. I tabell 2, där siffrorna ges i kvartsmiljarder, har införts

en nedåt till noll avrundad siffra för den statliga kreditefterfrågan 1962.

För kommunerna antyder vårens investeringsenkät att investeringsplanerna

inom denna sektor nu är ännu mer expansiva än vad man tidigare

räknade med. ökningen är dock ej större än att den tidigare antagna siffran

(500 miljoner kronor) för sektorns kreditefterfrågan 1962 kan behållas.

Investeringarna inom bostadssektorn beräknas nu komma att öka något

kraftigare än vad man räknade med i den preliminära nationalbudgeten.

I löpande priser kan bruttoinvesteringsökningen uppskattas till bortåt ett

par hundra miljoner kronor, vilket torde motsvara ett i motsvarande mån

ökat kreditbehov. Bostadsfinansieringen via kreditmarknaden uppgick 1961

till ca 2 500 miljoner kronor (tab. 1) och kreditbehovet innevarande år skulle

därmed komma att uppgå till ca 2 750 miljoner.

Näringslivet (som utgör en restsektor; se anmärkningen till tab. 1) lånade

1961 ca 1 800 miljoner kronor på kreditmarknaden. Industrins investeringsplaner

för fasta investeringar enligt vårenkäten är mer optimistiska

än enligt (den justerade) höstenkäten och dessa beräknas 1962 öka med ett

par hundra miljoner, medan lagerinvesteringarna kan beräknas minska

med drygt 1/2 miljard jämfört med 1961. Detta skulle, under i övrigt lika

förhållanden, innebära ett med ca 400 miljoner minskat kreditbehov 1962.

Tabell V: 2. Kreditmarknaden 1962

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Utbud

Staten......................

0

Riksbanken ................

250

Kommuner ................

500

Affärsbankerna (restpost)....

750

2 750

Övriga kreditinstitut........

3 500

Näringslivet................

1750

Allmänheten................

500

Summa

5 000

5 000

Anm. Siffrorna har avrundats till närmast liggande */» miljard kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Härtill kommer dock möjligen ett behov att efter den kraftiga neddragningen

av företagens kassamedel som ägde rum såväl 1960 som 1961 åter

bygga upp dessa. En till 1 750 miljoner kronor avrundad siffra för näringslivets

kreditbehov 1962 har därför införts i tabell 2.

Utbudssidan

Riksbankens kreditgivning till realsektorerna, huvudsakligen bestående

av köp av obligationer och skattkammarväxlar, kan med antagande om en

i stort oförändrad valutareserv, ett finansiellt sparande av ungefär samma

storlek som föregående år, en ökning av sedelomloppet av vanlig storleksordning

samt en utströmning av investeringsfondmedel härrörande från

1960 och 1961 års extra fondavsättningar beräknas till ca en kvarts miljard

kronor, vilket belopp införts i tabell 2.

För »Övriga kreditinstitut* kalkyleras ett från den preliminära nationalbudgeten

oförändrat belopp 3 500 miljoner (avrundat). Det är främst allmänna

pensionsfondens ökade placeringsbehov som ligger bakom uppgången

från 1961.

Allmänheten antas placera ett från 1961 i stort oförändrat belopp i

(främst) aktier och obligationer. 500 miljoner har införts i tabell 2.

För affärsbankerna slutligen har införts det belopp — 750 miljoner

som erfordras för att utbuds- och efterfrågesidan skall gå ihop.

Eftersom — vilket antyddes i början av detta avsnitt — penningpolitiken

nu fått en ny inriktning, har vare sig på eflerfråge- eller utbudssidan några

belopp satts inom parentes. Detta var ju det sätt varpå i tidigare nationalbudgeter

markerades de restriktioner som penningpolitiken kunde antas

vilja ''ägga på vissa storheter i kreditmarknadsbalansen för det framförliggande

året. Med andra ord: några av penningpolitiken orsakade finansieringsproblem

antas i stort sett ej längre finnas i kreditsystemet -— detta

gäller i speciellt hög grad bostadssektorn — och siffrorna skulle därmed

i princip även markera utfallet av kreditgivningen på den organiserade kreditmarknaden

1962 sådant detta skulle bli under de gjorda förutsättningarna.

Denna tolkning av innebörden av den nya kreditpolitiken för året som

helhet är ej oförenlig med förekomsten av vissa temporära, till stor del säsongmässigt

betingade, finansieringssvårigheter under årets första hälft.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

VI. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

För nationalbudgetens kalkyl över utvecklingen 1961—1962 av de olika

posterna i försörjningsbalansen är syftet med detta avsnitt begränsat till att

ge underlag för en bedömning av de offentliga konsumtionsutgifternas planerade

omfattning. Med konsumtionsutgifter förstås här den offentliga sektorns

löpande kostnader i form av köp av varor och tjänster för sådana samhälleliga

servicegrenar som undervisning, sjukvård, försvar o. dyl. Övriga

utgiftsposter inom den offentliga sektorn (investeringar, överföringsutgifter,

utlåningsverksamhet) ges sin realekonomiska innebörd i andra sammanhang

i nationalbudgeten. De offentliga investeringarna behandlas sålunda i

investeringsavsnittet (där även sådana offentliga investeringar som ej finansieras

via budgeten ingår), överföringsutgifterna till den privata sektorn

påverkar hushållens ekonomiska aktivitet och underligger bl. a. kalkylerna

för dessas konsumtions- och sparandebeteende enligt kapitel III, utlåningsverksamheten

som framför allt berör bostadsbyggandet är en viktig faktor

vid kalkyler över bostadsinvesteringarnas omfattning och även för bedömning

av utvecklingen på kreditmarknaden. För kreditmarknadskalkylen i kapitel

V har även de beräknade totalbudgetsaldona för staten och kommunerna

stor betydelse.

2. Staten

I tabell 1 ges dels utfallsberäkningar för statens inkomster och utgifter

kalenderåren 1960 och 1961 och budgetåret 1960/61 samt prognoser (eller

snarast kalkyler) för innevarande kalenderår samt innevarande och nästa

budgetår. Såsom nämndes i det inledande avsnittet är det primära syftet att

uppskatta den statliga konsumtionens utveckling emellan 1961 och 1962. För

de problem som sammanhänger med beräkning av uvecklingen härvidlag

redogjordes tämligen ingående i den preliminära nationalbudgeten för 1962.

De statliga konsumtionsutgifterna består till ca 75 % av kostnader för löner

och pensioner för statsanställda; resten utgörs av utgifter för varor och

tjänster köpta utifrån. 1 löpande priser skulle dessa utgifters totala stegring

mellan 1961 och 1962 uppgå till omkring 14 procent och därigenom komma

att att nå en nivå av drygt 4 400 miljoner kronor (se tabell 1). Den kraftiga

ökningen i nominellt värde räknat beror till stor del på den nyligen avtalade

statsLjänarlönehöjningen. Om man som mått på den reella ökningen av statens

konsumtion tar den utgiftsökning som skulle erhållits om statstjänarlö
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

39

Tabell VI: 1. Statens ekonomiska verksamhet 1960—1962

Kassamässiga uppgifter

Miljoner kronor i löpande priser

Kalenderår

Budgetår

1960

1961

1962

1960/61

1961/62

1962/63

utfall

utfall

prognos

utfall

prel.

enl. riks-

(rev.

ber.

stats-

ber.)

förslag

A. Inkomster..................

14 745

17 440

18 740

16 641

17 963

19 206

därav: dir. skatter ........

6 790

8 553

8 720

8 016

8 532

8 534

indir. skatter ......

6 812

7 634

9 060

7 425

8123

9 294

B. Överföringsutgifter ........

7 881

8 481

9 500

8 288

8825

9 988

C. Konsumtion ..............

3 538

3 937

4 420

3 814

4 273

4 995

D. Bruttoinvestering..........

3 328

3 306

3 450

3 096

3 402

3 705

E. Summa B till D ..........

14 747

15 724

17 870

15 198

16500

18 688

F. Finansiellt sparande (A—E)

2

+ 1716

+ 1370

+ 1443

+ 1463

+ 518

G. Utlåning..................

963

1220

1250

1062

1252

1219

H. Totala utgifter (E + G) ....

15 710

16 944

18 620

16 260

17 752

19 907

I. Totalsaldo (A—H) ........

- 965

+ 496

+ 120

+ 381

+ 211

- 701

Anm. Vid omvandlingen av de officiella budgetårssiffrorna i högra delen av tabellen til

kalenderårssiffror för 1962 har ganska schablonmässiga metoder fått användas, varför precisionen

framför allt på enskilda inkomst- och utgiftstyper ej torde vara alltför god.

nerna och priserna på övriga statliga inköp av varor och tjänster varit oförändrade

erhålles däremot endast en uppgång med ca 200 miljoner kronor

eller 5 procent. Detta är samma stegring av den statliga konsumtionsvolymen

som beräknades i den preliminära nationalbudgeten för 1962.

I tabell 1 ges även kalkyler rörande statens totalekonomi sådan den registreras

över budgeten. Inkomstökningen 1962 har kalkylerats till 7 procent

mot 18 procent 1961, medan utgifterna beräknas komma att öka med omkring

10 procent mot 8 procent 1961. Bland inkomstposterna är det främst

de indirekta skatterna som expanderar (bl. a. till följd av höjningen av allmänna

varuskatten och bensinskatten), medan de direkta skatterna (bl. a.

på grund av den direktskattesänkning som ingick i den senaste skattereformen)

beräknas öka endast obetydligt. Av utgifterna har konsumtionsposten

redan något berörts, överföringsutgifternas expansion är i stor utsträckning

hänförlig till reformer på socialförsäkringsområdet, men beror också på

införandet av ett system för kompensation av kommunerna för skattebortfall

beroende på ortsavdragsreformen. De statliga investeringarna enligt

budgeten som minskade några procent i volym 1961 beräknas 1962 öka med

en eller ett par procent. (Den totala statliga investeringsvolymen beräknas

1961 ha ökat med ca 1 procent och beräknas 1962 komma att öka med ca 8

procent.)

Tolalbudgetsaldot bedöms mellan 1961 och 1962 komma att »försämras»

med närmare 400 miljoner (se tabell 1). Statsbudgeten kan därmed sägas

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

utöva en (måttligt) expansiv inverkan på ekonomin efter att 1961 ha varit

kraftigt kontraktiv. Likviditetsmässigt beräknas totalbudgeten för kalenderåret

1962 dock bli något kontraktiv.1

3. Kommunerna

Enlig den preliminära nationalbudgeten kalkylerades den volymmässiga

ökningen i den kommunala konsumtionsefterfrågan 1962 till 6 procent. Några

nya data ägnade att belysa den kommunala konsumtionens utveckling i år

föreligger ej. Det är i stort endast för de kommunala investeringarnas del som

nya data föreligger: resultaten av vårens investeringsenkät mer än väl bekräftar

den kraftiga planerade ökningen 1962 av de kommunala myndigheternas

investeringar som redovisades i den preliminära nationalbudgeten —

nu -(- 13 procent mot tidigare ca 10 procent.

1 Detta gäller om—såsom här gjorts—samma allmänna lönehöjning antas som i nationalbudgetens

kapitel om de enskilda konsumenternas ekonomi (kap. III). Om däremot den något lägre allmänna

löneökning antas som underligger Riksrevisionsverkets statsinkomstberäkningar enligt finansplanen

erhålls 1962 en ungefär totalbalanserad och alltså likviditetsmässigt neutral statsbudget.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

41

TabeDförteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans för 1962 .......................... 6

II. 1. Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

1960—1962.................................................. 12

2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1958—1962.................... 14

III. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1960—1962 .... 21

IV. 1. Räkneexempel för 1962 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet

(exkl. bostäder)................................ 24

2. Investeringsplaner inom industrin för 1962 ...................... 28

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

.................................................. 29

4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner

för 1962 ...... 31

5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1962 .......... 32

V. 1. Kreditmarknaden 1960 och 1961............................... • 35

2. Kreditmarknaden 1962................................. 36

VI. 1. Statens ekonomiska verksamhet 1960—1962...................... 39

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1962

Innehåll

I. översikt ............................ 2

II. Produktionen och arbetsmarknaden ................................ 11

1. Produktionen .............................................. 11

2. Arbetsmarknaden............................................ 13

III. De enskilda konsumenternas ekonomi............................... 18

1. De disponibla inkomsterna........................... 18

2. Konsumentpriserna................................. 20

3. Konsumtionsvolymen ........................................ 21

IV. Investeringarna .................................... 23

1. Utgångspunkter och metoder.................................. 23

2. Delkalkyler på viss byggnadsverksamhet........................ 23

3. Beräkningar över hela investeringsverksamheten ................ 25

V. Kreditmarknaden ............................................... 34

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1961.......................... 34

2. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962 ......................... 34

VI. Den offentliga verksamheten ...................................... 38

1. Allmänt.................................................... 38

2. Staten...................................................... 38

3. Kommunerna................................................ 40

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620554

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG D

DRIFTBUDGETEN

FÖR

BUDGETÅRET 1962/63

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Bih. D: Driftbudgeten 1962/63

1

Bihang D

DRIFTBUDGETEN

FÖR BUDGETÅRET 1962/63

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Driftbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter..........................

17 140,2

+ 418,0

17 558,2

II. Uppbörd i statens verksamhet......

257,5

—

257,5

III. Diverse inkomster ................

324,0

+ 3,0

327,0

Säger

17 721,7

+ 421,0

18 142,7

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder..........

475,0

- 42,0

433,0

II. Riksbanksfonden..................

50,0

—

50,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ____

28,1

—

28,1

IV. Försvarets fonder ................

38,1

—

38,1

V. Statens utlåningsfonder............

298,9

—

298,9

VI. Fonden för låneunderstöd..........

15,8

—

15,8

VII. Fonden för statens aktier..........

80,0

—

80,0

VIII. Statens pensionsfonder ............

74,5

—

74,5

IX. Diverse kapitalfonder..............

45,0

—

45,0

Säger

1 105,4

— 42,0

1 063,4

Summa inkomster å driftbudgeten

18 827,1

+ 879,0

19 206,1

Återföring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel.................

25,0

— 25,0

Summa

18 852,1

+ 854,0

19 206,1

(. i

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Driftbudgeten 1962/63

3

budgetåret 1962/63

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna......

4,9

—

4,9

II. Justitiedepartementet..............

168,1

—

168,1

III. Utrikesdepartementet..............

143,6

+ 0,0

143,6

IV. Försvarsdepartementet ............

3 202,8

+ 99,5

3 302,3

V. Socialdepartementet ..............

5 262,9

+ 106,9

5 369,8

VI. Kommunikationsdepartementet ....

1 465,6

- 0,6

1 465.0

VII. Finansdepartementet ..............

716,7

+ 470,0

1 186,7

VIII. Ecklesiastikdepartementet..........

2 305,1

+ 11,2

2 316,3

IX. Jordbruksdepartementet............

554,2

+ 15,8

570,0

X. Handelsdepartementet.............

344,2

+ 0,3

344,5

XI. Inrikesdepartementet..............

1 020,5

+ 10,0

1 030,5

XII. Civildepartementet ................

622,9

+ 353,0

975,9

XIII. Oförutsedda utgifter ..............

1,0

—

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

29,8

—

29,8

Säger

15 842,3

+ 1 066,1

16 908,4

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ..........

50,0

—

50,0

II. Luf tf artsfonden ..................

15,0

—

15,0

III. Riksgäldsfonden ..................

875,0

- 55,0

820,0

IV. Avskrivning av nya kapitalinveste-

ringar..........................

390,4

— 10,1

380,3

V. Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförluster..................

1,0

—

1,0

Säger

1 331,4

- 65,1

1 266,3

Summa utgifter å driftbudgeten

17 178,7

+ 1001,0

18 174,7

Avsättning till budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel.................

+ 400,0

400,0

Beräknat överskott å statsregleringen......

1 678,4

-1047,0

681,4

Summa

18 862,1

+ 864,0

19 206,1

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620668

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG E

DEN STATSFINANSIELLA

UTVECKLINGEN

BUDGETÅREN 1962/63-1965/66

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

liih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiclla utvecklingen

1

Bihang E

PM

angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

under budgetåren 1962/63—1965/66

Inledning

I syfte att siffermässigt belysa den framtida statsfinansiella utvecklingen

har inom finansdepartementet sammanställts beräkningar av hur statens inkomster

och utgifter under vissa antaganden kan komma att utvecklas under

budgetåren 1962/63—1965/66. Vid utarbetandet av dessa nya kalkyler

bär i huvudsak samma metod använts som vid fjolårets beräkningar. Som

underlag för kalkylerna har, såvitt avser utgiftssidan, uppgifter genom fackdepartementens

försorg inhämtats från olika myndigheter och verk. När

det gäller inkomstsidan har riksrevisionsverket verkställt en beräkning över

inkomsterna på driftbudgeten. Därjämte har uppgifter rörande vissa avskrivningar

m. m. införskaffats från vederbörande myndigheter och verk.

I ett första avsnitt redovisas visst material, ägnat att ge en bakgrund till

bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen. Dessa beräkningar omfattar

den volymmässiga utvecklingen nnder budgetåren 1955/56—1960/61

för dels de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten och dels de s. k. realfondema

på kapitalbudgeten. Vidare redovisas en jämförelse mellan de beräkningar

som lämnades i kompletteringspropositionen våren 1961 för utgifterna

under budgetåret 1962/63 och de i årets kompletteringsproposition

gjorda beräkningarna avseende samma budgetår.

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under

budgetåren 1955156—1960161, m. m.

1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

För såväl analysen av den gångna utvecklingen som för bedömningen av

den framtida utgiftstrenden erfordras en beräkning av den volymmässiga utgiftsutvecklingen

på olika områden. En schablonmässig omräkning har därför

gjorts av de egentliga statsutgifterna i 1955/56 års pris- och lönenivå

(tabell 1). Härvid har budgetredovisningems siffror över det faktiska budgetutfallet

utnyttjats. Utgifterna bär grupperats enligt den indelning i littera

under de olika huvudtitlarna som följts i riksstatsförslaget för 1962/63. Under

hänvisning till de redogörelser som lämnats i de senaste årens komplctteringspropositioncr

över utgifterna inom de olika huvudtitlarna, redovisas

i år i huvudsak endast utvecklingstendenserna i stort.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. Bihang E

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

under budgetåren 1955/56—1960/61

Littera

Anslagsgrupp

Index med 1955/56 =

100

Årlig procen- tuell föränd- ring i genom- snitt under

budgetåren

1955/56—

1960/61

1955

/66

1956

/ 57

1957

/ 58

1958

/ 59

1959

/ 60

1960

/ 61

A, B

I. Kungl. hov- o. slottsstaterna

100

101

100

108

107

104

+ 0,8

II. Justitiedepartementet ......

100

109

116

127

133

139

+ 0,8

A—D

Domstolarna, rättegångs-

väsendet i allmänhet,

m. m...................

100

103

106

in

113

120

+ 3,7

E, F

Fångvården in. m.........

100

117

128

148

156

163

+ 10,3

A—D

III. Utrikesdepartementet ......

100

113

108

113

136

163

+ 10,3

A—E

/V''. Försvarsdepartementet......

100

101

109

in

115

112

+ 2,3

V. Socialdepartementet........

100

no

114

133

139

147

+ Sfi

C

Mödrahjälp, socialhjälp,

barnavård, allmänna

barnbidrag, m. m.......

100

98

109

122

126

127

+ 4,9

D

Nykterhetsvård ..........

100

119

149

175

204

183

+ 12,8

E

Arbetsmarknadsstyrelsen

med dithörande verk-

samhet ................

100

126

147

350

440

391

X

F

Bostadsbyggande m. m. ..

100

129

140

163

177

194

+ 14,2

G

Sjukförsäkring, folkpensio-

nering m. m.1 ..........

100

in

in

120

120

135

+ 6,2

A, B, H, I

Arbetarskydd, vissa myn-

digheter, m. m.........

100

102

161

120

124

130

+ 5,4

VI. Ilommunikationsdeparte-

mentet....................

100

105

no

121

121

128

+ 0,1

B, C

Väg- och vattenbyggnads-

väsendet, vägtrafik-

väsendet ..............

100

106

no

in

in

121

+ 3,9

A, D—I

Vissa myndigheter, m. m.

100

100

105

248

245

222

X

VII. Finansdepartementet ......

100

107

238

359

359

398

+ 31,8

D

Skatteersättning till kom-

munerna m. m.........

100

95

410

727

722

683

X

A—C, E

Vissa myndigheter, m. m.

100

115

118

102

106

199

X

VIII. Ecklesiastikdepartementet ..

100

107

115

122

135

136

+ 0,3

D

Skolväsendet ............

100

108

114

119

132

130

+ 5,4

E

Högre utbildning och torsk-

ning ..................

100

114

124

145

160

173

+ 11,6

F

Lärarutbildning ..........

100

95

102

107

113

118

+ 3,4

G

Studiesociala ändamål ....

100

94

123

151

167

182

+ 12,7

A—C, H

Allmänna kultur- och bild-

ningsändamål, kyrkor,

m. m...................

100

106

113

117

112

122

+ 4,1

IX. Jordbruksdepartementet____

100

79

88

80

68

72

- 0,4

B, C, J

Lantbrukets rationalisering,

lantmäteriväsendet, in. m.

100

97

96

93

94

86

- 3,0

D

Jordbruksprisreglering m.m.

100

67

81

68

50

58

- 10,3

E—H

Undervisning och forskning

på jordbrukets område,

m. m...................

100

102

100

102

103

106

+ 1,2

I

Skogsväsendet............

100

97

103

123

117

109

+ 1,7

A, K—M

Fiskeriväsendet, vissa myn-

digheter, m. m.........

100

133

124

123

114

126

+ 4,7

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 3

Littera

Anslagsgrupp

Index med 1955/56 =

100

Årlig procen- tuell föränd- ring i genom- snitt under

budgetåren

1955/56—

1960/61

1955

/ 56

1956

/ 57

1957

/ 58

1958

/59

1959

/60

1960

/ 61

X. Handelsdepartementet......

100

in

135

134

163

154

+ 9,0

B—E

Industri, hantverk och han-

del, teknisk forskning

m. in...................

100

100

94

108

117

124

+ 4,4

F

Atomenergiverksamhet----

100

230

322

345

627

566

X

J

Ekonomisk försvarsbered-

skap ..................

100

101

107

101

83

85

- 3,2

A, G, H. I,

Sjöfart, vissa myndigheter,

K

m. m...................

100

104

117

no

109

102

+ 0,4

X1. Inrikesdepartementet ......

100

104

107

in

113

115

+ Sfi

B

Medicinalstaten samt hälso-

och sjukvården ........

100

105

107

112

114

116

+ 3,0

D

Polisväsendet ............

100

113

130

134

141

135

+ 6,2

E

Civilförsvaret ............

100

78

82

76

71

57

- 10,6

A, C, F

Landsstaten, m. m.......

100

103

106

no

113

120

+ 3,7

XII. Civildepartementet ........

100

104

109

in

in

133

+ 5,9

C, D

Statliga och statsunder-

stödda pensionsväsendet

100

105

:110

114

120

124

+ 4,4

A, B, E, F

Vissa myndigheter, m. m.

100

85

105

81

81

242

X

XIII. Oförutsedda utgifter........

100

43

339

17

3åö

17

X

XIV. Riksdagen och dess verk ....

100

101

102

123

119

129

+ 5,2

Summa egentliga

statsutgifter

100

104

113

124

129

133

+ 5,9

1 Exklusive 275 milj. kr. avseende fondering för framtida pensionsändamål under budgetåren

1956/57 och 1957/58.

Anm. I kolumnen för den genomsnittliga procentuella förändringen har sådana större utgiftsökningar

som i huvudsak betingats av att nya utgiftsändamål tillkommit under perioden

markerats med x.

Vissa svagheter vidlåder ofrånkomligen här gjorda försök att beräkna den

volymmässiga utvecklingen av statens utgifter. Liksom vid nationalproduktberäkningarna

är det av beräkningstekniska skäl inte möjligt att beakta den

produktivitetsförändring som skett inom den statliga sektorn. De prisindex

varmed anslagens värdebelopp omräknas i volymtal har kalkylerats på kostnadselement

i det sista produktionsledet, d. v. s. på löner och omkostnader

sådana de föreligger i budgetredovisningarna. Vid beräkningarna bar eftersträvats

en uppdelning av utgifterna på de olika varor och tjänster som

konstituerar kostnadselementen i verksamheten. Av beräkningstekniska skäl

har endast de större kostnadselementen under varje littera för de olika huvudtitlarna

kunnat beaktas. Till osäkerheten i beräkningarna har också bidragit,

att lämpliga indexserier över prisutvecklingen saknats för åtskilliga

utgiftsområden. För att erhålla ett mått på den »volymmässiga» utvecklingen

för utgifter av transfereringsnatur har bl. a. flertalet utgiftsposter av

detta slag, bl. a. barnbidragen och folkpensionerna, omräknats med socialstyrelsens

konsumentprisindex. »Volymsiffrorna» för dessa transfererings
llihang

till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 160. llihang E

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

utgifter kan därför sägas representera ett mått på bidragens värde för den

enskilde mottagaren.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten

under perioden 1955/56—1960/61 i volym med 33 procent eller

med i genomsnitt knappt 6 procent per år.

Utgifterna under justitie-, kommunikations-, ecklesiastik- och civildepartementens

huvudtitlar uppvisar en volymmässig ökning av ungefär samma

stegringstakt som totalutgifterna i genomsnitt. För en av huvudtitlarna, jordbruksdepartementets,

redovisas en volymmässig utgiftsminskning under perioden,

medan försvars- och inrikeshuvudtitlama uppvisar en stegringstakt

som är lägre än genomsnittet för de totala egentliga statsutgifterna. De kraftigaste

genomsnittliga procentuella ökningarna redovisas under utrikes-, social-,

finans- och handelsdepartementens huvudtitlar. Detta sammanhänger

främst med utvecklingen av vissa speciella utgiftsposter.

Under justitiedepartementets huvudtitel har kostnaderna för fångvården,

som svarar för närmare hälften av huvudtitelns utgifter, utvecklats i en betydligt

snabbare takt än övriga utgifter. Avgörande för denna utgiftsförändring

under den gångna perioden har väsentligen varit kriminalitetens utveckling,

som bl. a. föranlett en kraftig utbyggnad av fångvårdsanstalterna.

Fångvårdens platsantal har härigenom ökat från drygt 3 500 platser under

budgetåret 1955/56 till omkring 5 000 platser 1960/61. Fångvårdens arbetsdrift

har undergått en fortskridande industrialisering. Även i övrigt har

vårdresurserna förbättrats.

Under utrikesdepartementets huvudtitel har kostnaderna för internationell

hjälpverksamhet utvecklats snabbast, och de var vid periodens slut de

dominerande anslagen vid sidan av utrikesförvaltningens avlöningsanslag.

Kostnaderna för Sveriges medlemskap i internationella organisationer, som

också ökat under slutet av 50-talet, har varit beroende av dessa organisationers

tillväxt jämte kostnaderna för internationella aktioner i FN:s regi som

igångsatts under perioden.

Till grund för anslagsutvecklingen under försvarsdepartementets huvudtitel

har under de tre senaste budgetåren i perioden legat de år 1958 antagna

riktlinjerna för försvarets framtida utformning. Av försvarsutgifterna är det

främst de militära investeringarna — materielanskaffningar av olika slag

— som ökat under perioden.

Under socialdepartementets huvudtitel hänför sig den procentuellt sett

kraftigaste utgiftsökningen till anslagen för arbetsmarknadspolitiken och

bostadspolitiken samt nykterhetsvården. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken

har givetvis påverkats av arbetsmarknadsläget under senare delen av

50-talet. Den kraftiga utgiftsökningen för budgetåren 1958/59 och 1959/60

får således ses mot bakgrund av de sysselsättningssvårigheter som inträffade

1958. Under 1960/61 skedde en minskning av utgifterna, men utgiftsnivån

är fortfarande hög. I viss mån beror detta på eftersläpande kostnader

för de beredskapsarbeten, som igångsattes under tidigare budgetår. Fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvechdingen 5

föralll sammanhänger emellertid den högre utgiftsnivån med att ambitionsgraden

för arbetsmarknadspolitiken har höjts.

Utgifterna för bostadspolitiken har fortsatt att öka kraftigt. Detta beror

huvudsakligen på att nya årgångar hus tillkommit för vilka ränteeftergift

utgår och att de nya årgångarna omfattat flera lägenheter samt att räntenivån

stigit under perioden.

Efter 1955 års nykterhetsreform har en markant stegring av utgifterna

för nykterhetsvården ägt rum. Platsantalet vid statliga och erkända vårdanstalter

har ökat från ca 1 220 år 1955 till drygt 2 100 vid mitten av år 1961.

Utgifterna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder har ökat oavbrutet;

en för budgetåret 1960/61 redovisad minskning har endast bokföringsmässig

orsak.

Den i 1955/56 års prisnivå angivna ökningen av utgifterna för folkpensionering

och sjukförsäkring påverkas givetvis av den omräkning med konsumentprisindex

som skett. I absoluta tal bär utgiftsstegringen varit betydande.

Vad utgifterna för folkpensioneringen beträffar har dessa påverkats

bl. a. av de beslut om standardtillägg till folkpensionerna som fattats vid

1956, 1958 och 1960 års riksdagar.

De utgiftsmässigt dominerande anslagen under kommunikationsdepartementets

huvudtitel är vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen. Den utveckling

som skett för utgifterna för vägväsendet under perioden har möjliggjort

såväl en fortsatt utbyggnad av väg- och gatunätets längd som en förbättring

av vägarnas bredd, bärighet och beläggning. Det bör i detta sammanhang påpekas,

att ökningen under budgetåren 1958/59—1960/61 av de som beredskapsarbeten

bedrivna vägarbetena inte påverkar utgiftsserien för kommunikationshuvudtiteln

utan utgifterna under socialhuvudtiteln. Däremot ingår

i utgiftsserien för de tidigare budgetåren vissa beredskapsarbeten. Den

relativt mycket kraftiga ökningen för den andra redovisade anslagsgruppen

är främst betingad av det budgetåret 1958/59 införda driftbidraget till

SJ.

Den mycket snabba utgiftsstegring som redovisas under finansdepartementets

huvudtitel är främst en följd av utbetalningen av den skatteersättning

till komunerna, som infördes fr. o. m. 1958 i samband med att de

kommunala ortsavdragen höjdes i nivå med de statliga. Utgiftsökningen förklaras

vidare av att huvudtiteln under budgetåret 1960/61 belastades med

kostnader för premiering av frivilligt sparande nnder åren 1955 och 1956.

Den under ecklesiastikdepartementets huvudtitel redovisade stegringen av

anslagsgruppen skolväsendet beror främst på ökningen av de åldersgrupper,

ur vilka eleverna till de högre skolformerna rekryterades, och på den stigande

studiefrekvensen inom dessa åldersgrupper. Som en följd härav expanderade

gymnasierna synnerligen starkt, liksom yrkesskolväsendet alltsedan

1955 års reform har varit i stark utveckling. Elevantalet på låg- och

mellanstadierna sjönk däremot under slutet av 50-talct.

De under perioden kontinuerligt stigande utgifterna för den högre utbild
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

ningen och forskningen återspeglar bl. a. de förbättrade villkoren för forskningen

samt 1958 års reform av undervisningen vid de filosofiska fakulteterna.

Expansionen av utbildningsväsendet betingar också — liksom införandet

av de allmänna studiebidragen fr. o. m. budgetåret 1957/58 och ökningen

av naturastipendierna budgetåret 1960/61 — den kraftiga ökningen av anslagen

till studiesociala ändamål.

Utgiftsutvecklingen under jordbruksdepartementets huvudtitel har kraftigt

påverkats av de skördeskadeersättningar som utgick under budgetåren

1955/56 och 1957/58. Främst härigenom uppvisar huvudtiteln en volymmässig

utgiftsminskning under perioden. Övriga utgiftsområden inom huvudtiteln

utmärkes däremot totalt av en ökning.

Den genomsnittliga årliga utgiftsförändringen under handelsdepartementets

huvudtitel är väsentligen avhängig av en dominerande anslagsgrupp.

Den för huvudtiteln totala volymökningen om i genomsnitt 9 procent förklaras

sålunda väsentligen av atomenergiverksamhetens snabba utveckling.

Den snabbaste relativa utgiftsutvecklingen under inrikesdepartementets

huvudtitel svarar polisväsendet för. För utgifterna för hälso- och sjukvården

är stegringstakten under perioden något större än den genomsnittliga

för hela huvudtiteln.

Utgiftsförändringarna under civildepartementets huvudtitel slutligen påverkas

främst av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pen

sionsväsendet, samt, under det sista budgetåret i perioden, av den statliga

arbetsgivaravgiften till den allmänna tilläggspensioneringen.

2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonder på kapitalbudgeten

Av utgifterna under statens kapitalfonder representerar medelsförbrukningen

under affärsverksfonderna, luftfartsfonden, fastighetsfonden, försvarets

fonder och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (diverse kapitalfonder)

direkt statlig realinvestering. För övriga kapitalfonder motsvaras

medelsanvisningarna av statlig utlåning, aktieteckning o. s. v. som icke inräknas

i den statliga investeringsverksamheten i detta ords samhällsekonomiska

betydelse. Att göra en beräkning av utgiftsutvecklingen i fasta priser

för dessa fonder av finansiell karaktär, låter sig inte göras på ett meningsfullt

sätt. Däremot har för bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen

vissa beräkningar gjorts beträffande den volymmässiga utgiftsutvecklingen

av de statliga realinvesteringarna. I förevarande avsnitt lämnas en

kortfattad redogörelse för utvecklingen av dessa utgifter under budgetåren

1955/56^ -1960/61 efter den schablonmässiga omräkning som gjorts av utgifterna

i 1955/56 års prisnivå (tabell 2).

Liksom när det gäller den volymmässiga utvecklingen av de egentliga

statsutgifterna, är det angeläget att understryka beräkningarnas schablonmässiga

karaktär. De indexserier över prisutvecklingen som använts är

desamma som utnyttjas i samband med nationalbokföringen. Postverkets

investeringar har sålunda omräknats efter en sammanvägd index av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 7

Tabell 2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonderna på kapitalbudgeten

1955/56—1960/61

Index med 1955/56

= 100

Årlig procen-

tuell föränd-

1955/

1956/

1957/

1958/

1959/

1960/

ring i genom-

56

57

58

59

60

61

snitt under

budgetåren

1955/56—

1960/61

Statens affärsverksfonder..............

100

93

97

no

118

106

+ 7,2

Postverket........................

100

71

44

40

41

36

- 18.6

Televerket........................

100

99

101

113

112

108

+ 1.5

SJ ..............................

100

88

91

96

104

91

- 2,0

Statens vattenfallsverk............

100

93

102

123

136

122

+ 4.0

Domänverket ....................

100

97

71

72

52

16

- 30,7

Luft/arts/onden......................

100

93

195

576

741

392

+ 31.5

Statens allmänna fastighetsfond........

100

103

116

141

144

151

+ 8,5

Försvarets fonder....................

100

103

83

84

91

99

— 0.3

Diverse kapitalfonder ................

100

91

88

82

100

84

- 3.5

Summa

100

95

97

in

119

109

+ 1,7

dels byggnadsstyrelsens index för ämbetsbyggnader och dels konunerskollegiets

partiprisindex för maskiner och transportmedel, rensat från konsumtionsvaror.

För televerkets investeringar har använts televerkets index

för teleanläggningar och för SJ dess index för bana och byggnader samt

rullande materiel. Vattenfallsverkets investeringar har omräknats efter index

för kraftstationer och domänverkets efter index för jordbrukets ekonomibyggnader.

Vid beräkningen av investeringarna inom luftfartsfonden

har index för vägbyggnader begagnats och för statens allmänna fastighetsfond

och försvarets fastighetsfond byggnadsstyrelsens index för ämbetsbyggnader.

För försvarets fabriksfond liksom för väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond har slutligen använts index för industrimaskiner.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade medelsförbrukningen under realfonderna

under perioden 1955/56—1960/61 i volym med 9 procent eller med

i genomsnitt 1,7 procent per år. De kraftigaste volymmässiga ökningarna

under perioden redovisas för luftfartsfonden och statens allmänna fastighetsfond.

Affärsverksfonderna uppvisar en lägre ökningstakt, 1,2 procent,

medan övriga investeringar företer en viss minskning.

Utvecklingen av affärsverkens investeringar under perioden återspeglar

konjunkturförloppet. Begränsningen av affärsverkens investeringar under

budgetåren 1956/57 och 1957/58 sammanhängde med den allmänt återhållande

ekonomiska politiken under dessa år. Den återhämtning och i vissa

fall markerade stegring som inträdde 1958/59 och 1959/60 får å andra

sidan ses mot bakgrund av strävandena att motverka cfterfrågeminskningen

inom den privata sektorn i samband med den då pågående konjunkturavmattningen.

Till en del var den också resultatet av en planerad investeringsökning,

som särskilt inriktades på sådana investeringar som utgjor
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 År 1962

de en förutsättning för en stegrad industriproduktion. Utvecklingen under

de olika fonderna var dock splittrad. Postverkets investeringar, som emellertid

är av förhållandevis liten omfattning, minskade successivt under

perioden. För SJ fluktuerade investeringsnivån i huvudsak kring utgångsårets

nivå, dock med någon minskning i förhållande till denna. Televerkets

och statens vattenfallsverks investeringar visade däremot en genomsnittlig

stegring över perioden med 1,5 respektive 4 procent.

Den helt övervägande delen av televerkets investeringar sammanhängde

med den pågående automatiseringen och ökningen av antalet abonnenter.

Vid periodens slut var omkring 90 procent av telefonapparaterna

anslutna till automatiska telefonstationer. Av betydelse för utvecklingen

av televerkets investeringar under perioden har vidare varit uppbyggnaden

av televisionsradionätet, som i praktiken tog sin början 1957/58. En anläggning

för teletekniskt utvecklingsarbete påbörjades 1958/59.

Mot bakgrunden av det ekonomiska läget för statens järnväg ar

har en bibehållen hög investeringsnivå framstått som ett viktigt villkor för

en bättre driftsekonomi. Investeringarna har särskilt inriktats på företagsekonomiskt

lönande rationaliseringsåtgärder. Huvudlinjernas kapacitet har

ökats genom anläggande av ytterligare dubbelspår, förbättring av spåröverbyggnaden,

anläggningar för fjärrblockering och genom automatiserade

i angerbangårdar. Den rullande materielen har utökats och moderniserats

och särskilt har betydande investeringar gjorts i anskaffning av lok och

godsvagnar. Avsevärda investeringar har också skett i trafiksäkerhetsfrämjande

syfte.

För statens vattenfallsverk har investeringarna under perioden

främst syftat till att uppnå torrårssäkerhet och att åstadkomma en optimal

ekonomisk avvägning mellan vatten- och värmekraftverk. Språnget

i investeringsutvecklingen från 1957/58 till 1958/59 motsvarar en komplettering

och forcering av programmet för kraftverksutbyggnaden till följd

av den konsumtionsstegring som skett fortlöpande under perioden. Större

delen av kostnaderna för värmekraftverket i Stenungsund infaller vidare

under perioden, varjämte Ågesta kraftvärmeverk påbörjades under senare

delen av denna. Kostnaderna för vattenfallsverkets förvaltningsbyggnad i

Råcksta faller likaså till större delen under perioden.

För domänverket har endast medtagits de investeringar som finansierats

över kapitalbudgeten. Härutöver sker en omfattande investeringsverksamhet

avseende bl. a. skogsbilvägar och skogsvårdsåtgärder av skilda slag

med anlitande av driftinkomster.

Den starka ökningen av investeringarna under luftfartsfonden återspeglar

i huvudsak tillkomsten av Arlanda. Därjämte har under perioden skett

en förhållandevis kraftig utbyggnad av flygfältnätet i Sverige, vilket likaså

kommer till uttryck i anslagsutvecklingen.

De utgiftsmässigt dominerande investeringarna under statens allmänna

fastighetsfond faller under perioden inom ecklesiastik- och inrikesdepartementens

områden. För ecklesiastikdepartementets del har den del av in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 9

vesteringsverksamheten som avser utbyggnaden av universitet och högskolor

utvecklats snabbast under perioden. Särskilt omfattande har byggnadsverksamheten

varit i Göteborg, där dels de teoretiska institutionerna inom

den medicinska fakulteten färdigställts och dels utbyggnaden av Chalmers

tekniska högskola pågått. Även vid universiteten i Uppsala och Lund liksom

vid tekniska högskolan i Stockholm har byggnadsverksamheten legat

på en hög nivå. Viss utbyggnad har under perioden skett även av andra

institutioner och anstalter inom ecklesiastikdepartementets område, såsom

skolorna för döva och läroanstalterna för blinda.

Investeringarna under inrikesdepartementet domineras av byggnadsarbeten

för mentalsjukvården. Under de sista åren av perioden steg utgifterna

för detta ändamål snabbt. Detta sammanhänger med att de kostnadsmässiga

konsekvenserna av tidigare års principbeslut om uppförande av

flera större sjukhus — Falbygden, Mellringe, Bollnäs, m. fl. — då gjorde

sig gällande. Vidare påverkades utgiftsutvecklingen av den accelererande

upprustningen av det befintliga sjukhusbeståndet. Även för universitetssjukhusen

steg den årliga investeringsnivån i samband med att arbetena

kommit igång på den neurologiska kliniken vid karolinska sjukhuset och

den medicinska kliniken vid akademiska sjukhuset. Inom inrikesdepartementets

område har vidare för att tillmötesgå landsstatens behov av kontorslokaler

ett omfattande byggnadsprogram igångsatts fr. o. m. budgetåret

1957/58. Utbyggnadsprogrammet på skyddsrumsområdet har däremot under

perioden i huvudsak kunnat slutföras, vilket medfört minskat medelsbehov.

Vad investeringsverksamheten inom övriga områden av statens allmänna

fastighetsfond beträffar, må nämnas att inom justitiedepartementets

område byggnadsarbetena för fångvården ökat kraftigt. Utgiftsutvecklingen

inom kommunikationsdepartementets område sammanhänger främst

med uppförandet av radiohuset, vilket påbörjades under periodens sista år.

Beträffande anslagsutvecklingen för väg- och vattenbgggnadsverkets förrådsfond

påverkas den av att vissa under fonden redovisade kostnader för

oljelagringsanläggningar sjunker under perioden. I övrigt återspeglar utvecklingen

den fortsatta rationaliseringen av vägunderhållet, innefattande

eu ökning av maskinparken och av investeringarna i garageanläggningar

och depåverkstäder.

3. Jämförelse mellan fjolårets och årets beräkningar för budetåret 1962/63

I bihang E till fjolårets kompletteringsproposition redovisades vissa beräkningar

till belysning av statsfinansernas utveckling under de tre budgetåren

1962/63—1964/65. Utifrån dessa kalkyler uppskattades totalbudgetsaldot

för 1962/63 i förhållande till saldot för 1961/62 komma att försämras

med 1 respektive 3/4 miljard kronor vid eu antagen årlig ökning av skatteunderlaget

med 3,5 alternativt 7 procent. Vid eu utveckling enligt det högre

alternativet för skatteunderlaget förutsattes dock att utgiftsprognoserna

skulle komma att ändras på ett flertal punkter. Bl. a. ansågs del då inte

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 3. Statsutgifternas beräknade förändringar till budgetåret 1962/63

Milj. kr.

Anslag bud- getåret 1961/

62 enl. riks- staten

(1)

Förändringar till budget- året 1962/63

Differens

mellan kol.

3 och kol. 2

(4)

enligt kalkyler

våren 1961

(prop. 1961:

150)

(2)

enligt nu

gjorda be- räkningar

(prop. 1962:

150)

(3)

Driftbudgeten (exkl. avskrivningar)

1. Antagen utgiftsutveckling för vissa

större utgiftsposter..............

9 573

+

399

+ 1 436

-1-

1 037

Försvarshuvudtiteln............

3 062

+

65

+ 156

+

91

Folkpensioner m. m...........

2 496

+

269

+ 471

-f

202

Statliga och kommunala väg-

väsendet ....................

989

60

+ 138

-X

78

Driftbidrag till folkskolor ......

833

+

12

+ 57

45

Allmänna barnbidrag ..........

798

—

13

+ 159

+

172

Skatteersättning till kommunerna

540

—

72

+ 360

-f-

432

Ränteeftergifter och bostads-

rabatter ....................

410

+

50

+ 40

—

10

Bidrag till sjukkassor m. m.....

286

+

5

+ 35

-f

30

Driftbidrag till SJ ............

80

—

—

—

Arbetsgivaravgift till ATP......

80

+

23

+ 20

—

3

II. Övriga egentliga statsutgifters ut-

veckling enligt finansdepartemen-

tets beräkning..................

5 091

+

278

+ 372

I

III. Erfarenhetsmässig utgiftsökning för

1 +

93

posterna under II utöver den där

i

angivna........................

—

+

1

1

/V. Schablonmässigt tillägg för höjda

löner..........................

—

+

440

+ 437

-

3

V. Antagen förändring av statsskuld-

räntor och underskotten å vissa

affärsverksfonder................

943

+

44

- 28

-

72

Summa för driftbudgeten (exkl.

avskrivningar)..................

15 607

+

1162

+ 2 217

+ 1055

Kapitalbudgeten (investeringsanslag) ..

2 580

+

127

+ 103

-

24

Totalt

18187

+ 128»

+ 2 820

+ 1031

Anm. För att erhålla enhetliga jämförelsesiffror till budgetåret 1962/63 har utgångsnivån baserats

på 1961/62 års riksstat. Detta medför dels vissa avvikelser i förhållande till de siffror

som redovisades i prop. 1961: 150, dels att anslag på tilläggsstater ej beaktats i tabellen.

längre vara realistiskt att räkna med oförändrade priser. Med hänsyn till

att totalbudgetsaldot nu beräknas komma att försämras med ca 0,9 miljard

kronor från 1961/62 till 1962/63 kan — med beaktande av inträffade

prisförändringar — relativt god överensstämmelse sägas föreligga mellan

den i fjolårets kompletteringsproposition angivna försämringen av budgetsaldot

och den nu beräknade.

Bakom dessa nettosiffror över förändringarna på budgetens utgifts- och

inkomstsida, som utvecklingen av totalbudgetsaldot representerar, döljer sig

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den stats finansiella utvecklingen 11

dock väsentliga förskjutningar. Främst betingas de av den fr. o. m. årsskiftet

genomförda omläggningen av skattesystemet. Genom att skattereformen

innefattade kompenserande åtgärder för att fritaga folkpensionärer och

barnfamiljer från verkningarna av ett ökat inslag av indirekt beskattning

samt kompensation till kommunerna för höjningen av ortsavdragen belastas

utgiftssidan med kostnader som i realiteten är ett element i skattesänkningen.

Dessa effekter av skattesystemets omläggning på budgetens utgiftssida,

som återverkar såväl på budgetåret 1961/62 som 1962/63, framträder klart

vid en jämförelse mellan fjolårets utgiftsberäkningar för 1962/63 och de

som nn föreligger (jfr tabell 3). I anslutning till redovisningen bör anmärkas

att de angivna utgiftsförändringarna framräknats utifrån de i riksstaten

för 1961/62 upptagna beloppen. Jämförelsen har vidare baserats på det

i fjolårets kalkyler angivna högre alternativet för skatteunderlagets utveckling.

I överensstämmelse härmed har under posten för schablonmässigt tilllägg

för höjda löner under 1962/63 inkalkylerats en mot det högre alternativet

för skatteunderlaget svarande stegring av statstjänarlönerna.

Enligt fjolårets kalkyl beräknades de sammanlagda utgifterna på driftoch

kapitalbudgeten under budgetåret 1962/63 komma att stiga med inemot

1 300 milj. kr. Härvid hade emellertid inte reserverats något belopp för

tillkommande reformkostnader eller oförutsedda utgiftsbehov. Då den nu

beräknade utgiftsökningen för motsvarande poster uppgår till 2 320 milj.

kr. föreligger, om man bortser från den förutsatta marginalen för reformkostnader

och oförutsedda utgiftsbehov, en avvikelse på drygt en miljard

kronor. Främst hänför sig denna differens till de i beräkningarna specificerade

större anslagsposterna. Totalt redovisades för dessa anslag en ökning

med ca 400 milj. kr., medan enligt de nu gjorda beräkningarna stegringen

uppgår till drygt 1 430 milj. kr. Denna avvikelse betingas framförallt av de

utgiftsökningar som följer med skattesystemets omläggning. Genom barnbidragens

höjning, kompensationen till kommunerna för höjningen av ortsavdragen

samt utlösningen av ytterligare ett indextillägg till folkpensionerna

uppkommer således en utgiftsökning med drygt 630 milj. kr.

Av reformkostnader i utgiftssumman för de större anslagen hade endast

inkalkylerats standardhöjningen år 1962 för folkpensionärerna. Genom

att vid beräkningen av utgiftsutvecklingen under dessa större anslagsposter

i övrigt endast beaktades de utgiftsförändringar som skulle uppkomma vid

oförändrade normer och ett fullföljande av redan lixerade beslut, förklaras

avvikelsen i övrigt främst av att även andra reformkostnader tillkommit under

dessa poster. I anslutning till kalkylerna påpekades dock, att ytterligare

kostnader under dessa anslagsposter var att förutse, bl. a. föi väntade förslag

från socialförsäkringskommittén, skolberedningen och socialpolitiska

kommittén. Avvikelserna under anslagen till folkpensioner, bidrag till sjukkassor

och driftbidrag till grundskolan får således bedömas mot bakgrund

av att under dessa poster upptagits kostnader för den föreslagna förbättringen

av sjukförsäkringen samt folkpensioneringen — särskilt beträffande

2j Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO. Ilihang E

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

invalidpensioneringen — och reformer på grundskolans område. Betydande

ytterligare kostnader ingår också för en ännu snabbare ökning av det ordinarie

vägväsendet än vad som siffermässigt angavs i långtidskalkylen.

En annan orsak till avvikelserna är att fjolårets kalkyler utgick från

oförändrade priser och följaktligen inte innefattade någon priskompensation

till försvaret eller några ytterligare indextillägg för folkpensionärerna.

I budgetförslaget ingår däremot priskompensation till försvaret med ca 100

milj. kr. och ett ytterligare indextillägg till folkpensionerna, utöver det som

följde med skattesystemets omläggning, med ca 40 milj. kr.

För övriga icke specificerade anslag på driftbudgeten beräknades ökningen

i kalkylerna, inklusive ett tillägg för erfarenhetsmässigt tillkommande

utgifter, till 279 milj. kr., medan den nu beräknas till 372 milj. kr. Bakom

nettosiffran för avvikelsen, drygt 90 milj. kr., döljer sig en rad förskjutningar

mellan olika anslag och anslagsgrupper. Den utgiftsmässigt dominerande

differensen hänför sig till driftbudgetanslagen för internationell hjälpverksamhet.

I avsaknad av hållpunkter för en mer preciserad uppskattning upptogs

dessa anslag i kalkylerna till oförändrat belopp, medan anslagen härtill

på drifIbudgeten nu beräknas stiga med drygt 47 milj. kr.

Underskattningen i fjolårets kalkyler av de egentliga statsutgifternas ökning

motvägs i viss utsträckning av att statskuldräntorna och kapitalbudgetutgifterna

under 1962/63 torde bli lägre än tidigare beräknats. Avvikelsen

beträffande kapitalbudgeten förklaras främst av att reservationsinedelsförbrukningen

för innevarande budgetår nu beräknas bli lägre än vad som

förutsattes i fjol. Detta är i sin tur bl. a. en följd av att i fjolårets kalkyler

överskattades den takt i vilken byggnads- och anläggningsarbeten skulle

komma att realiseras. Genom den ökade behållningen av reservationsmedel

minskade också behovet av nyanvisningar av medel till bl. a. bostadslån. Ett

lägre upplåningsbehov och minskade kostnader för statsupplåningen till

följd av den nyligen genomförda diskontosänkningen förklarar i sin tur de

minskade utgifterna för statsupplåningen.

Vid en siffermässig jämförelse av totalbudgetsaldots förändringar 1962/

63 enligt å ena sidan fjolårets kalkyler och å andra sidan de nu föreliggande

beräkningarna bör uppmärksammas att de i det föregående angivna utgiftssiffrorna

hänför sig till en jämförelse mellan beräkningarna i riksstaten för

1961/62 och de nu presenterade utgiftskalkylerna för 1962/63. Det får därför

beaktas, att de nu beräknade totalutgifterna för 1961/62 även inkluderar

bl. a. tilläggsstatsanslag. I förhållande till riksstaten för innevarande

budgetår beräknas därför nu de sammanlagda drift- och kapitalbudgetutgifterna

(exkl. avskrivningar inom fonderna in. in.) öka med drygt 350 milj.

kr. Skulle avstämningen av fjolårets utgiftskalkyler gjorts mot den nu beräknade

utgiftsförändringen mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 skulle

därför den i det föregående angivna differensen ha reducerats med detta

belopp. Vidare bör uppmärksammas att förändringen av reservationsmedelsbehållningarna

och dispositionen av rörliga krediter nu beräknas öka utgifterna

från 1961/62 till 1962/63 med 250 milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 13

För statsinkomsterna redovisades dels en beräkning baserad på antagandet

om skatteunderlagets ökning i takt med produktionens volymmässiga

ökning eller med 3 1/2 procent per år, dels ock en kalkyl där skatteunderlaget

förutsattes stiga med 7 procent per år eller lika mycket som i genomsnitt

under 50-talets sista hälft. Enligt det lägre alternativet beräknades statsinkomsternas

ökning under budgetåret 1962/63 i förhållande till riksstaten för

1961/62 till 140 milj. kr. och enligt det högre alternativet till ca 720 milj. kr.

Med hänsyn till att inkomsterna under 1962/63 nu förutses komma att stiga

med ca 1 240 milj. kr. i förhållande till beräkningar för innevarande budgetår

representerar således även det högre inkomstalternativet en underskattning

med ca 500 milj. kr.

Den angivna underskattningen förklaras huvudsakligen av skattesystemets

omläggning. Inkomsterna för budgetåret 1962/63, jämfört med de nu

beräknade inkomsterna för innevarande budgetår, blir sålunda ca 710 milj. kr.

högre på grund av höjda indirekta skatter och minskas med 360 milj. kr. till

följd av höjda statliga ortsavdrag och ändrade skattesatser. Nettoökningen

på inkomstsidan genom omläggningen uppgår således till 350 milj. kr. Den

återstående delen av avvikelsen, ca 150 milj. kr., förklaras främst av att

skatteunderlaget under de aktuella budgetåren nu beräknas stiga något

snabbare än vad som innefattades i beräkningarna enligt 7-procentsalternativet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att såväl inkomst- som utgiftsberäkningarna

i betydande utsträckning påverkats av den ökade omslutning på

budgeten som följt med skatteomläggningen. I övrigt förklaras avvikelserna

på utgiftssidan främst av att de valda förutsättningarna för beräkningarna

av vissa större utgiftsposters utveckling siffermässigt representerar en underskattning

genom att i kalkylerna inga belopp togs upp för tillkommande

reformer utan dessa kostnader i stället markerades med symbolen R (= Reformkostnader).

För dessa utgiftsposter liksom även för övriga poster gäller

också att prisstegringseffekter tillkommit som ej innefattades i fjolårets

utgiftskalkyler.

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I syfte att kartlägga de utgiftsanspråk som kan komma att aktualiseras

på längre sikt har i år liksom under senare år genom fackdepartementens

försorg uppgifter införskaffats från myndigheter och verk om utgiftsutvecklingen

under de närmast framförliggande budgetåren. Utgångspunkten för

bedömningen av utgiftsutvecklingen under de tre budgetåren 1963/64—

1965/66 har i princip varit riksstaten för budgetåret 1962/63. Då beräkningarna

verkställts innan riksstaten är fastställd, har de av praktiska skäl

dock fått baseras på riksstatsförslaget jämte framlagda särpropositioner.

Med avseende på den samhällsekonomiska utvecklingen i stort har uppgiftslämnarna,

enligt anvisningarna, baserat beräkningarna på förutsätt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

ningen om en fortgående produktionsökning av i genomsnitt ca 4 procent per

år, full sysselsättning samt oförändrad pris- och lönenivå. Kalkylerna utgår

därför i detta avseende från den pris- och lönenivå, som lagts till grund för

beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63. Detta

innebär bl. a. att uppgiftslämnarnas kalkyler över utgiftsutvecklingen gjorts

utifrån den beräkningstekniska hypotesen om konstant lönenivå (1961 års)

för de statsanställda. Vid sammanställningen inom finansdepartementet

har korrigering härför gjorts genom att — i analogi med täckningsanslagen

på fjärde och tolfte huvudtitlarna — ett generellt tillägg gjorts för den kostnadsökning

som uppkommer genom den nu avtalade höjningen av statstjänarlönerna

under kalenderåren 1962 och 1963. För senare delen av

prognosperioden har därutöver inkalkylerats en viss schablonmässigt beräknad

lönestegring.

De uppgifter som införskaffats från uppgiftslämnarna innefattar förutom

automatiska utgiftsförändringar till följd av ändringar i befolkningsstrukturen

och av statsmakterna fixerade utgiftsbeslut även kostnaderna

för sådana reformer och standardhöjningar inom olika områden som bedömts

komma att aktualiseras under beräkningsperioden. Enligt anvisningarna

har sålunda redovisats de kostnadsmässiga konsekvenserna av

önskade utvidgningar och standardhöjningar på respektive områden med

beaktande av pågående planering och utredningarbete. Härvid har uppgiftslämnarna

haft att eftersträva en realistisk utgiftsbedömning under

hänsynstagande till de praktiska möjligheterna •— administrativa, arbelskraftsmässiga,

lokalmässiga m. m. — att genomföra de framlagda utgiftsplanerna.

Såsom framhölls vid presentationen av fjolårets kalkyler ligger det i sakens

natur, att sammanställningar över den långsiktiga utgiftsutvecklingen,

sådan denna för olika delområden bedömes av myndigheterna, är

behäftad med brister i olika avseenden. Under vissa schablonmässiga förutsättningar

låter sig visserligen utvecklingen för åtskilliga utgiftsområden

förutsägas med en rimlig grad av säkerhet. Speciellt gäller detta om klart

utformade planer finns fastställda och godkända eller utvecklingen kan

återföras på vissa enkla faktorer, exempelvis befolkningsförändringar. Å

andra sidan finns det många områden, för vilka det föreligger stora svårigheter

att göra säkra prognoser. De förändringar i utgiftsdispositionen som

följer av t. ex. växlingar i konjunkturen och i den utrikespolitiska situationen,

kan givetvis inte förutses. I stället får långsiktskalkylerna i sådana

fall baseras på vissa schablonmässiga antaganden om en »normal» utveckling.

Dessa antaganden är såtillvida medvetet orealistiska som verkligheten

aldrig utvecklar sig helt »normalt».

En av de föreliggande riskerna för feluppskattningar framträder redan

vid ett studium av de insamlade uppgifterna om utgiftsbehoven. Dessa utmärks

nämligen, vilket är en gammal erfarenhet, av en kombination av

systematiska överskattningar och systematiska underskattningar; överskattningar

av den utgiftsökning för det närmaste året, som efter budget
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 15

granskning blir förverkligad, och underskattningar av utgifterna under

längre fram liggande budgetår. Detta sistnämnda förhållande har delvis sm

orsak i att uppgiftslämnarna vid beräkningarna utgår från att utgiftsönskemålen

hänförliga till det första budgetåret blir tillgodosedda redan

under detta budgetår. Vidare är det ett uttryck för en även från andra

sammanhang välkänd tendens att framtida behov underskattas. Denna

systematiska underskattning av framtida utgiftskrav utgör kanske ett av

de svåraste hindren för en rationell, långsiktig budgetavvägning.

Den ofrånkomliga bristen på realism i utgiftsmaterialet kan lätt leda till

felaktiga föreställningar om budgetläget i framtiden. Vid redovisningen i

fjolårets kompletteringsproposition tillämpades därför det förfarandet, att

på basis av de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven, en beräkning

verkställdes inom finansdepartementet till belysning av statsutgifternas

sannolika ökning på längre sikt. Såsom framgår av tabell 3 (s. 10) utskildes

vid dessa beräkningar först vissa större utgiftsposter. Därefter upptogs

de av myndigheterna redovisade behoven av ökningar under övriga anslag

efter en schematisk budgetgranskning med beaktande av bl. a. fattade principbeslut.

För att motverka tendensen till underskattningar av framtida utgifter

inlades för de ospecificerade utgiftsposterna en marginal för oförutsedda

utgiftsbehov, vilken motsvarade differensen mellan den erfarenhetsmässiga

och den beräknade utgiftsökningen. Vidare innefattade kalkylerna

anslagsförändringarna på kapitalbudgeten, statskuldräntornas uDeckling

samt ett generellt tillägg för en antagen höjning av statstjänarlönerna.

Vid utarbetandet av en förnyad kalkyl över den långsiktiga budgetutvecklingen

har använts samma redovisningsmetod som i fjolårets kompletteringsproposition.

Detta innebär bl. a., att det av uppgiftslämnarna redovisade

utgiftsmaterialet underkastats en schematisk budgetgranskning inom

finansdepartementet. I vissa avseenden har dock presentationsmetoden

justerats. Sålunda har antalet särredovisade utgiftsposter utökats genom att

till dessa poster också hänförts kommunikationsverkens investeringar, anslagen

till bostadslån och räntefria lån till bostadsbyggandet samt bidragen

till byggnadsarbeten vid allmänna skolväsendet och yrkesskolorna. Vidare

har omfattningen av vissa av de specificerade posterna utvidgats; försvarskostnaderna

med kapitalbudgetutgifter hänförliga till försvaret, driftbidraget

till statens järnvägar med anslaget till täckning av verkets underskott,

väganslagen med bidragen till enskild väghållning samt anslaget skatleersättning

till kommunerna in. m. till att avse hela motsvarande littera under

sjunde huvudtiteln, d. v. s. även anslagen till bidrag till skattetyngda kommuner

in. in. och till ersättning till städerna för mistad tolag har inkluderats

i denna post.

Vid utskiljandet av de större utgiftsposterna (jfr I i tabell 4) har i övrigt

gällt samma principer som vid fjolårets redovisning. Till denna grupp

av utgifter har således hänförts sådana större utgiftsposter som styrs av

befolkningsutvecklingen och redan fattade beslut eller för vilka av andra

skäl utgiftsberäkningarna kan ges eu klar innebörd. Som exempel på anslag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

som bl. a. påverkas av befolkningsstrukturens förändringar kan nämnas de

allmänna barnbidragen, bidragen till sjukförsäkringen och folkpensioneringen

samt driftbidraget till grundskolan. Vid framräknandet av utgiftsutvecklingen

för dessa typer av anslag har som regel förutsatts oförändrade

förmåner och bidragsregler. I fråga om folkpensionerna har dock inräknats

den standardhöjning som statsmakterna förutsatt skall ske under budgetåret

1964/65. Beträffande driftbidraget till grundskolan har beaktats den

i propositionen nr 54 förordade reformeringen av den obligatoriska skolan.

Även vad beträffar beräkningarna av investeringsverksamheten vid skolväsendet

har hänsyn tagits till i denna proposition förordade riktlinjer.

Liksom i kalkylerna för folkpensionskostnadernas utveckling har vid angivandet

av anslagen under budgetåren 1963/64—1964/65 till skatteersättning

till kommunerna, m. m. samt statens arbetsgivareavgift till den allmänna

tilläggspensioneringen tidigare fattade principbeslut kunnat beaktas.

För det sista av budgetåren under beräkningsperioden har dessa anslag, av

skäl som närmare beröres i det följande, dock framskrivits schablonmässigt.

Utifrån förutsättningen om oförändrade bidragsgrunder och oförändrat

ränteläge kan också de till följd av nytillskottet av bostäder ökande bostadssubventionerna

beräknas med relativt tillfredsställande precision. Betydligt

vanskligare är det däremot att göra en kalkyl över de militära försvarsutgifterna,

kommunikationsverkens investeringar, utgifterna för vägväsendet,

lånen till bostadsbyggandet samt anslagen till SJ i form av driftbidrag

och särskild underskottstäckning. Då dessa utgiftsposter i hög grad är beroende

av ännu icke av statsmakterna fattade beslut, har för beräkning av

den framtida utgiftsutvecklingen på dessa områden framskrivningsmetoder

fått tillgripas som i huvudsak innebär extrapolering av den tidigare utgiftstrenden.

Sedan dessa specificerade större utgiftsposter utskilts, har de av uppgiftslämnarna

redovisade anslagsförändringarna avseende övriga statsutgifter

(II i tabell 4) blivit föremål för en överslagsmässig budgetgranskning

inom finansdepartementet. Härvid har bl. a. beaktats automatiska förändringar

i utgiftsutvecklingen som föranleds av förskjutningar i befolkningsstrukturen

och redan fattade beslut. Viss vägledning vid beräkningen av

utgifterna har även erhållits genom studium av utgiftstrenden under senare

år. En väsentlig del av posten övriga statsutgifter avser sådan statlig verksamhet

som tar produktiva resurser i anspråk, d. v. s. konsumtions- och

investeringsutgifter. De dominerande utgiftsposterna av detta slag är anslagen

till utbildningsväsendet och olika vårdområden. Karakteristiskt för

utgifter av denna typ är att de företer en relativt kontinuerlig stegring utan

starkare fluktuationer. Denna stegring är delvis av automatisk natur och

delvis en följd av en successiv anpassning till den allmänna standardhöjningen

i samhället, såsom utbyggnaden av utbildningsväsendet och olika

vårdområden.

För att motverka tendensen till underskattningar av framtida utgifter och

lör att erhålla en realistisk jämförelsenorm för bedömningen av den på

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil). E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 17

grundval av uppgiftslämnarnas kalkyler beräknade utgiftsökningen har

summan för de drift- respektive kapitalbudgetanslag som icke särredovisats,

framskrivits i takt med den utveckling som gällt för dessa anslag under

senare hälften av 50-talet (budgetåren 1955/60—1960/61). Den härvid framkomna

differensen mellan den erfarenhetsmässiga utgiftstrenden och den

inom finansdepartementet beräknade stegringstakten för de kommande

budgetåren har upptagits under en ospecificerad restpost (III i tabell 4).

På detta sätt har i utgiftskalkylerna inlagts en reservmarginal för nu icke

kända men erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter.

Alternativt skulle den ospecificerade restposten kunnat upptagas med

ett belopp motsvarande differensen mellan den genomsnittliga faktiska utgiftsökningen

för de ospecificerade posterna och den utveckling som i tidigare

långtidskalkyler räknats med för dessa anslag. Da den i år använda

redovisningsmetoden införts så sent som i fjol finns ännu inga sådana erfarenhetsvärden

tillgängliga. I sammanhanget kan dock nämnas att differensen

mellan den nu beräknade utgiftsökningen budgetåret 1962/63 för

de ospecificerade driftbudgetutgifterna och den ökning som angavs i fjolårets

långtidskalkyl för nästa budgetår uppgår till ca 90 milj. kr. (jfr tabell

3). Det bör observeras att denna siffra inte kan göras tillämplig på

den i år presenterade ospecificerade utgiftsposten, eftersom sammansättningen

av denna i vissa avseenden avviker från den som presenterades i fjol.

Såsom angivits i det föregående har uppgiftslämnarnas utgiftskalkyler

bl. a. baserats på den lönenivå för de statsanställda som lagts till grund för

beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63. Detta

innebär att kalkylerna över anslagsutvecklingen gjorts utifrån den beräkningstekniska

hypotesen om konstant lönenivå (1961 års) för de statsanställda.

Den i april 1962 avtalade löneökningen under kalenderåren 1962

och 1963 har dock såtillvida beaktats som ett schablonmässigt tillägg för

höjda löner (IV i tabell 4) fram t. o. in. kalenderåret 1963 gjorts vid sidan

av kalkylerna för de särskilda utgiftsområdena. Då beräkningarna av statsinkomsternas

utveckling för åren därefter skett utifrån antagandet om en

jämn ökning av skatteunderlaget med 4 procent årligen har i konsekvens

härmed likaledes ett schablonmässigt tillägg för kostnadsökning till följd

av en likaledes fyraprocentig höjning av lönenivån inom den statliga och

statsunderstödda verksamheten gjorts. Hänsyn har däremot i detta sammanhang

inte tagits till lönerna inom de statliga affärsverken, då dessa löner

— med undantag för statens järnvägar och luftfartsverket — inte berör

budgetens utgiftssida utan i stället får beaktas vid beräkningarna av inkomsterna

från statens kapitalfonder.

Någon »rescrvmarginal», motsvarande den som upptagits för de ospecificerade

anslagen, har icke inlagts i kalkylen för de särredovisade utgiftsposterna.

För att markera att kostnader för eventuella reformer och andra

erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter kan uppkomma under dessa poster

har emellertid till den beräknade summan för statsutgifterna lagts ett

ospecificerat belopp, betecknat med symbolen B (— Reformer).

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Tabell 4. Statsutgifternas beräknade förändringar under budgetåren 1962/63_1965/66

Milj. kr.

Bud-

getåret

1962/63

Förändringar från föregående

budgetår

Föränd-

ring

1962/63—

1965/66

1963/64

1964/65

1965/66

I. Antagen utgiftsutveckling för vissa

större utgiftsposter..............

14 306

+

239

+

463

+

274

+

976

Militära försvaret ............

3 429

+

48

+

63

+

69

+

180

Folkpensioner ................

2 967

+

112

+

276

+

77

+

465

Ordinarie väganslag ..........

1167

+

80

+

80

+

80

+

240

Kommunikationsverkens investe-

ringar......................

1158

—

—.

_

Skatteersättning till kommunerna,

m. m.....................

980

—

194

—

68

_

31

_

293

Allmänna barnbidrag..........

957

—

12

—

9

—

5

_

26

Driftbidrag till grundskolan ....

890

+

20

+

40

+

25

+

85

Statsskuldräntor..............

820

+

40

+

45

+

45

+

130

Bostadslån ..................

758

+

70

40

30

Ränteeftergifter och bostadsra-

batter......................

450

—

+

35

+

37

+

72

Bidrag till sjukkassor..........

320

+

44

+

13

+

13

+

70

Driftbidrag m. m. till SJ ......

160

10

—

10

10

30

Skolbyggnadsbidrag ..........

150

+

18

+

14

—

+

32

ATP ........................

100

+

23

+

24

+

4

+

51

II. Övriga statsutgifters utveckling en-

ligt finansdepartementets bedöm-

ning ........................

5 764

+

287

+

358

+

302

+

947

därav driftbudgeten (exkl. avskr.)

5 207

+

309

+

281

+ 247

+

837

kapitalbudgeten (investe-

ringsanslag) ............

557

—

22

+

77

+

55

+

no

III. Erfarenhetsmässig utgiftsökning för

posterna under II utöver den där

angivna......................

-

+

85

+

47

+

139

+

271

IV. Schablonmässigt tillägg för höjda

löner ........................

437

+

165

+

180

+

185

+

530

Totalutgifter

>20507

+

776

+ 1048

+

900

+ 2 724

Reformkostnader .................

—

+

R

+

R

+

R

+

R

1 I totalutgifterna för budgetåret 1962/63 har icke inkluderats den beräknade reservationsmedelsförbrukningen

och ökade dispositionen av rörliga krediter med sammanlagt 300 milj. kr.

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden

I anslutning till utgifternas gruppering i tabell 4 lämnas i det följande

närmare kommentarer till beräkningarna. Härvid redovisas först de förutsättningar

för kalkylerna som uppställts vid beräkningen av anslagsutvecklingen

för de specificerade utgiftsposterna, varefter följer en redogörelse

huvudtitelsvis för de övriga statsutgifternas utveckling. Avslutningsvis ges

vissa kommentarer till den totala utgiftsutvecklingen.

Antagen utgiftsutveckling för vissa större utgiftsposter

Tillsammans svarar de specificerade utgiftsposterna för inemot tre fjärdedelar

av de totala statsutgifterna. Utifrån de förutsättningar som uppställts

för de olika särredovisade posternas utveckling beräknas den tota
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bill. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 19

la utgiftsökningen för dessa under prognosperioden komma att uppgå till

i genomsnitt 2,2 procent eller omkring 325 milj. kr. per budgetår. I jämförelse

med ökningen sedan mitten av 50-talet innebär det en betydligt långsammare

stegringstakt. För budgetåren 1955/56—1960/61 uppgick nämligen

den volymmässiga stegringen till 5,0 procent per år. Till en del förklaras

differensen av att skatteersättningen till kommunerna i anledning

av 1957 års ortsavdragsreform tillkom under den gångna perioden och därigenom

ökade den totala utgiftsförändringen under denna period, medan i

den nu aktuella kalkylen skatteersättningen enligt 1957 års ortsavdragsreform

liksom även den för 1962/63 tillkomna skatteersättningen i anledning

av 1961 års ortsavdragsreform ingår som en automatisk utgiftsminskning.

Skillnaden förklaras givetvis också av att i utgiftsutvecklingen för

den gångna perioden ingår kostnaderna för reformer på olika utgiftsområden,

medan detta endast undantagsvis är fallet för prognosperioden.

Den redovisade genomsnittliga utgiftsökningen under prognosperioden

fördelar sig väsentligt olika på de skilda budgetåren. Under budgetåret

1964/65 är utgiftsstegringen sålunda omkring 200 milj. kr. större än under

budgetåren 1963/64 och 1965/66, vilket främst sammanhänger med folkpensionskostnadernas

utveckling. Anslaget till bidrag till folkpensioner m. m.

beräknas nämligen under de aktuella budgetåren öka med 112, 276 respektive

77 milj. kr. Den kraftiga ökningen under budgetåret 1964/65 förklaras

av att i kostnaderna inräknats en höjning av pensionsbeloppen med 250

kronor om året för ensam folkpensionär och med 320 kronor för två pensionsberättigade

makar. Beräkningarna har således i detta sammanhang

baserats på tidigare förutsatta belopp räknade i 1957 års penningvärde. I

kalkylerna har härutöver räknats med att det ökade antalet pensionärer

kommer att medföra en årlig utgiftsstegring av mellan 60 och 80 milj. kr.

Härtill kommer att helårskostnaden för vissa av de reformer i fråga om

folkpensionerna som föreslagits i propositionen nr 90 — de som avses skola

träda i kraft den 1 januari 1963 — gör sig gällande först under budgetåret

1963/64, vilket höjer utgiftsnivån detta år med ca 40 milj. kr.

En varierande utgiftsförändring redovisas också för posterna skatteersättning

till kommunerna, in. in., bostadslån och bidrag till sjukkassor genom

vissa utgiftsförskjutningar mellan budgetåren 1962/63 och 1963/64. I

motsats till de här nämnda posterna uppvisar övriga specificerade större

utgiftsposter en relativt jämn utveckling under beräkningsperioden. För

poster såsom de militära försvarsutgifterna, vägutgifterna, kommunikalionsverkens

investeringar, bostadssubventionerna samt utgifterna för driftbidrag

och underskottstäckning till statens järnvägar betingas detta av de

för beräkningarna valda antagandena. Såsom anmärkts i det föregående

har nämligen för specificerade utgiftsposter som i hög grad är beroende av

ännu icke av statsmakterna fattade beslut fått tillgripas mekaniska framskrivningsmetoder

vid beräkningarna av utgiftsutvecklingen.

Detta är exempelvis fallet med de militära försvarskostnaderna. Utvecklingen

för dessa efter budgetåret 1962/63 kan för närvarande inte närmare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

förutses, då den kommer att påverkas av det utredningsarbete som pågår

inom 1962 års försvarskommitté. Beträffande försvarskostnadernas utveckling

har därför stegringstakten under perioden av beräkningstekniska skäl

förutsatts bli densamma som mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63.

Ramen för de egentliga försvarsutgifterna å drift- och kapitalbudgeten —

för budgetåret 1962/63 beräknad till 3 325,5 milj. kr. exklusive prisregleringsanslaget

på 80 milj. kr. och anslag på 20 milj. kr. till beredskapsförstärkande

åtgärder -— har således räknats upp med 2 procent per budgetår.

Bortfallet av det senare anslaget medför att ökningstalet för 1963/

64 blir lägre än för de därefter följande budgetåren. Liksom för budgetåret

1962/63 har vidare för vart och ett av budgetåren 1963/64—1965/66 inräknats

ett oförändrat prisregleringsanslag av 80 milj. kr. Härutöver har

vid anslagsberäkningarna inkalkylerats vissa ytterligare kostnader för yrkesskadelivräntor

och under budgetåret 1963/64 vissa merkostnader för ersättningsbyggnader

m. m. för K 4.

Det kan vara av visst intresse att här också redovisa kostnadsutvecklingen

vid en återgång till en årlig reell utgiftsökning med 2,5 procent per

år. Vid detta antagande för beräkningarna skulle den sammanlagda utgiftsökningen

på drift- och kapitalbudgeten bli följande.

Utgiftsförändring

1963/64 1964/65 1965/66 1962/63—1965/66

+ 65 + 81 + 87 + 233

I anslutning till de redovisade beräkningarna bör erinras om att överbefälhavaren

nyligen framlagt förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta

utveckling fram till år 1970. överbefälhavaren har i sitt förslag bedömt

det nödvändigt med en något ökad tillgång på armé- och marinstridskrafter

samt en fortsatt kvalitativ förstärkning av krigsmakten i dess helhet.

Det är att märka att krigsmakten enligt överbefälhavarens förslag till

riktlinjer förutsättes skola kunna lösa något vidgade uppgifter i förhållande

till den målsättning som ligger till grund för gällande försvarsbeslut av

åren 1958 och 1961.

De ekonomiska resurser som krävs för att realisera de angivna uppgifterna

har överbefälhavaren angett till 3 700 milj. kr. sammanlagt på driftoch

kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 samt därefter en årlig ökning

med 3,5 procent. I det angivna beloppet har ej inräknats kostnader för utbyggnad

av Muskövarvet. Om kostnaden för Musköutbyggnaden antas bli

oförändrat 30 milj. kr. per år under de närmaste budgetåren skulle kostnadsutvecklingen

vid genomförandet av överbefälhavarens riktlinjer bli följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 21

Utgiftsförändring

Egentliga försvarsutgifter

1963/64

1964/65

1965/66

1962/63—1965/66

å driftbudgeten ........

>+331,3

+ 115

+ 119

+ 565,3

å kapitalbudgeten......

+ 54,2

+ 10,5

+ 15

+ 79,7

Summa

+ 385,5

~f~ 12o,5

+ 134

+ 645,0

1 61 milj. kr. högre än ÖB: s siffror med hänsyn till höjda yrkesskadelivräntor och prisregleringsanslag

80 milj. kr. samt bortfallande anslag på 20 milj. kr. till beredskapsförstärkande

åtgärder.

På motsvarande sätt som för försvarsutgifterna har vid beräkningarna

av utgiftsutvecklingen för väganslagen och kommunikationsverkens investeringar

en framskrivning gjorts med ledning av utgiftstrenden under senare

budgetår. För väganslagen — omfattande de ordinarie anslagen till

statligt, kommunalt och enskilt vägväsende — har således utifrån en framskrivning

av den genomsnittliga ökningen under femårsperioden 1958/59—

1962/63 i kalkylerna införts en årlig stegring med 80 milj. kr. I anslutning

härtill kan nämnas att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina utgiftskalkyler

för perioden 1962/63—1965/66 upptagit en årlig ökning med i genomsnitt

ca 100 milj. kr. eller ca 20 milj. kr. mer än i den här presenterade

kalkylen. I kalkylerna har inte upptagits några kostnader för en eventuell

övergång till högertrafik under perioden. Enligt föreliggande utgiftsberäkningar

skulle kostnaderna i samband härmed uppgå till ca 340 milj. kr.

Mot bakgrund av utvecklingen av kommunikationsverkens investeringar

under tidigare år har det vidare tett sig motiverat att kalkylera med i huvudsak

oförändrade anslag för dessa ändamål under perioden 1962/63—

1965/66. Bortses från inträffade prisförändringar har kommunikationsverkens

s. k. ramreglerade investeringar ökat obetydligt under senare hälften av

50-talet. För de icke ramreglerade investeringarna redovisas däremot under

perioden 1955/56—1960/61 en förhållandevis något större ökning, som dock

delvis härrör från investeringsobjekt beträffande vilka kulmen i medelsanvisningen

passerats, exempelvis förvaltningsbyggnaden i Råcksta och Arlanda

flygplats.

Som jämförelse härmed kan nämnas att verken i sina investeringsplaner

räknat med att anslagen under budgetåren 1963/64 och 1965/66 skulle öka

med 32 respektive 4 milj. kr. för att däremot under 1964/65 minska med 41

milj. kr. För hela beräkningsperioden begränsar sig således differensen mellan

verkens beräkningar och den här redovisade till 5 milj. kr.

Till följd av den beslutade kompensationen till kommunerna för skattebortfallet

genom 1961 års ortsavdragsreform kommer utgiftsposten skatteersättning

till kommunerna, m. m. budgetåret 1962/63 att öka väsentligt.

Ersättningen i anledning av 1961 års ortsavdragsreform har vid nuvarande

kommunala utdebitering beräknats till ca 280 milj. kr. för helt budgetår.

För nästa budgetår uppgår anslagsbeloppet dock till 420 milj. kr., då häri

ingår ersättning för såväl hela år 1962 som första halvåret 1963. För de när
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

mast följande budgetåren minskar anslagsbeloppet till det nyss angivna beloppet,

280 milj. kr. Anslagsbehovet reduceras således fr. o. m. budgetåret

1963/64 med 140 milj. kr.

Utöver den nu angivna ersättningen kommer den kompensation som utgår

i anledning av 1957 års ortsavdragsreform. Denna ersättning minskar

årligen i enlighet med av statsmakterna tidigare fattat beslut. För nästa budgetår

har detta anslag upptagits med 480 milj. kr. För budgetåren 1963/64

—1965/66 torde detsamma vid nuvarande kommunala utdebiteringssatser

komma att sjunka med respektive 76, 70 och 35 milj. kr.

Beträffande skatteersättningen till kommunerna må erinras om att hela

frågekomplexet om utformningen av den kommunala skatteutjämningen

för närvarande är under utredning av 1958 års skatteutjämningskommitté.

Avsikten är att kommittén skall slutföra sitt arbete i sådan tid att 1964 års

riksdag skall kunna ta ställning till frågan om en avlösning av den nuvarande

skatteersättningen till kommunerna och därmed förbundna åtgärder

i skatteutj ämnande riktning. I avbidan härpå har i kalkylerna för senare

hälften av budgetåret 1965/66 upptagits ett i förhållande till föregående år

oförändrat anslagsbelopp.

Detta innebär, att skatteersättningen till kommunerna enligt 1957 och

1961 års ortsavdragsreformer skulle komma att uppgå till följande belopp

för de närmaste budgetåren. För jämförelse anges även de anslagsbelopp

som skulle erfordras, om den kommunala utdebiteringen årligen skulle komma

att höjas med 25 öre per skattekrona.

Budgetår

Skatteersättning

i milj. kr.

vid oförändrad

kommunal utde- bitering

vid en årlig ök- ning av utdebi- teringssatserna

med 25 öre per

skattekrona

1962/63 ........................

900,0

900,0

1963/64 ........................

684,1

700,7

1964/65 ........................

613,8

638,6

1965/66 ........................

579,0

612,2

I den i tabell 4 angivna totalsiffran 980 milj. kr. för posten skatteersättning

till kommunerna m. m. har även inräknats anslagen till bidrag till

skattetyngda kommuner, m. m. och till ersättning till städerna för mistad

tolag. Vidare har beräknats medelsanvisning till övergångsbidrag vid vissa

ändringar i den kommunala indelningen i enlighet med av riksdagen innevarande

år fattat beslut. För sistnämnda ersättning har, i avvaktan på närmare

erfarenhet av i vilken omfattning övergångsbidrag kommer att lämnas,

upptagits en årlig anslagsökning av 1 å 1,5 milj. kr. Anslaget till bidrag till

skattetyngda kommuner, m. m. är för nästa budgetår beräknat till 40 milj.

kr. Budgetåret 1963/64, då verkningarna av det i propositionen nr 111 framlagda

förslaget till ändrade grunder för bidragen helt kommit att påverka

s. 23 Kontrollera mot PDF

Eib. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 23

bidragsgivningen, torde anslaget komma att öka med 20 milj. kr. och alltså

totalt uppgå till 60 milj. kr. Den fortsatta utvecklingen av anslagsbehovet är

beroende av förändringarna av den relativa skattekraften hos skattelindringskoinmunerna

i förhållande till rikets samtliga kommuner. I kalkylerna

har inräknats oförändrat anslag för budgetåren 1964/65 och 1965/66.

I fråga om ersättningen till städerna för mistad tolag må erinras om att

1955 års stadsutredning förutsatt att denna ersättning avskaffas i samband

med en allmän reglering av städernas rättigheter och skyldigheter. I avbidan

på ett ställningstagande till denna fråga har i kalkylerna endast inräknats

en på hittillsvarande erfarenhet grundad automatisk ökning av ersättningsbeloppen

med 1 å 2 milj. kr. under vardera budgetåren 1963/64—

1965/66.

För anslaget till allmänna barnbidrag har i beräkningarna upptagits en

minskning under ifrågavarande period. Anledningen härtill är den minskning

av antalet barn i bidragsberättigande ålder som kan beräknas ske under

de närmaste åren. Fr. o. m. den 1 januari 1962 höjdes bidragen till 550

kronor för barn och år. Därest dessa bidrag bibehålies oförändrade kommer

ifrågavarande anslag att minska med totalt ca 26 milj. kr. under budgetåren

1963/64—1965/66. Till grund för beräkningarna har legat följande prognos

över antalet barn under 16 år.

31/12 1962 ............................ 1 739 000

31/12 1963 ............................ 1 719 000

31/12 1964 ............................ 1 702 000

31/12 1965 ............................ 1 693 000

I likhet med anslagen till allmänna barnbidrag och folkpensioner påverkas

driftbidraget till grundskolan av befolkningsstrukturens förändringar.

Alltsedan födelsetalet kulminerade 1945 med ca 135 000 födda, har det med

smärre variationer successivt sjunkit och ligger nu vid 102 000 103 000

per år. Detta innebär att elevantalet på grundskolans låg- och mellanstadier

(årskurserna 1—6) för närvarande sjunker liksom att de åldersgrupper

kulminerat, ur vilka grundskolans högstadium (årskurserna 7 9) re
kryteras.

Följande sammanställning belyser utvecklingen av de åldersgrupper som

är aktuella från utbildningssynpunkt.

Åldersgrupp

I huvudsak

motsvaran- de årskurs

Antalet personer i 1 000-tal vid slutet

av år

Förändring

1955

1960

1965

1955—60

1960—65

7 9 ......

1— 3

388

325

316

- 63

- 9

10 12 ......

4— 6

396

356

319

- 49

- 37

13 15 ......

7— 9

309

385

330

+ 76

— 55

16—18 ......

10—12

282

364

369

+ 82

5

19 24 ......

516

561

719

4- 45

-f- 158

7 24 ......

1891

1991

2 053

+ 100

+ 62

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

Minskningen av de åldersgrupper ur vilka eleverna i grundskolan rekryteras

motverkas från kostnadssynpunkt av dels den i propositionen nr 54

angående reformering av den obligatoriska skolan in. m. förutsedda planmässiga

utbyggnaden av den nioåriga skolan, dels den förbättring av skolans

målsättning och arbetsvillkor som den nämnda propositionen förordar,

bl. a. i form av en minskning av elevantalet per klassavdelning. Såsom framgår

av tabell 4, förutses driftbidraget till grundskolan öka med 20 milj. kr.

för budgetåret 1063/64, 40 milj. kr. 1064/65 samt 25 milj. kr. 1065/66,

d. v. s. för 1063/66 med 85 milj. kr.

I fråga om posten statsskuldräntor in. m. (underskott å riksgäldsfonden)

gäller, att den beräknats med utgångspunkt från ett årligt statligt upplåningsbehov

av en miljard kronor samt från nuvarande ränteläge. I kalkylen

har inräknats effekten av den nedskrivning av statsskulden med 500 milj.

kr. som följer av riksdagens beslut rörande regleringen av riksbankens vinst.

Denna transaktion medför minskning av statens räntekostnader med ca 20

milj. kr. per år. Det antagande som redovisats beträffande det statliga upplåningsbehovet

under perioden, innebär att någon justering med hänsyn till

ett framräknat totalbudgetunderskott på grundval av de nu framlagda kalkylerna

ej har gjorts. Som exempel kan dock nämnas, att om statsskulden

skulle årligen öka med 0,5 miljard kronor, skulle utgiftsökningen förändras

från i kalkylen upptagna 130 milj. kr. till 60 milj. kr. sammanlagd under

hela perioden. Skulle åter upplåningsbehovet öka med 1,5 miljard kronor,

skulle utgiftsökningen för statsskuldräntor öka till 200 milj. kr. under perioden.

Till utgiftsposten bostadslån har hänförts investeringsanslagen till lånefonden

för bostadsbyggande och räntefria lån till bostadsbyggande. Från det

utgiftsmässigt helt dominerande anslaget till lånefonden för bostadsbyggande

utbetalas främst tertiärlån, egnahemslån och räntebärande förbättringslån.

För nästa budgetår har i statsverkspropositionen uppställts ett bostadsby8gnadsprogram,

innefattande en nyproduktion av 75 000 lägenheter. Av

dem beräknas 49 000 tillkomma i statsbelånade flerfamiljshus och 22 000 i

statsbelånade småhus. För de följande budgetåren har här det schablonmässiga

antagandet gjorts att den årliga ökningen av igångsättningen skall motsvara

den stegringstakt som beräknas för bruttonationalprodukten, eller 4

procent per år. Påbörjandet av nya lägenheter skulle därmed öka med ca

3 000 per år, alla i statsbelånade hus; hälften härav antages bli lägenheter i

småhus. Påbörjandet av nya bostadslägenheter skulle enligt dessa antaganden

få följande omfattning.

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66

75 000 78 000 81 000 84 000

På grund av eftersläpning i utbetalningen av statliga lån för färdigställda

hus beräknas en ökning av anslagsbehovet med omkring 70 milj. kr. uppkomma

under budgetåret 1963/64. Under de följande budgetåren ökar det

antal lägenheter, för vilka lån skall utbetalas, samtidigt som lånebeloppet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 25

per lägenhet successivt minskar. Minskningen beror bl. a. på att den undre

gränsen för statslån till småhus höjts från 50 till 70 procent av belåningsvärdet.

Då den övre gränsen 90 procent som regel bibehålies, innebär detta

att statslånet minskar från 40 till 20 procent. Förändringen torde komma att

ske successivt. Under antagande att möjligheterna att erhålla bottenlån hos

kreditinstituten upp till den beslutade högre gränsen efter hand ökar så att

vid beräkningsperiodens slut sådana lån kan erhållas i hälften av alla låneärenden

avseende småhus, torde låneutbetalningarna under vart och ett av

budgetåren 1963/64—1965/66 trots ökningen av antalet lån komma att ligga

på en och samma nivå. Då beloppet av inflytande amorteringar under perioden

ökar med ca 70 milj. kr., torde anslagsbehovet minska med sistnämnda

belopp. Från dessa utgångspunkter skulle således anslagsbehovet 1965/66

bli detsamma som 1962/63.

Vissa beräkningar angående bostadsbyggandet har framlagts av bostadsbyggnadsutredningen

och 1959 års långtidsutredning. Dessa beräkningar avser

antalet färdigställda lägenheter under vissa år framåt. Såsom jämförelse

till nyss angivna siffror anges i det följande den igångsättning, som skulle bli

behövlig, därest ifrågavarande beräkningar lägges till grund för bostadsbyggnadsprogrammet

under respektive budgetår.

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66

Bostadsbyggnadsutredningen 77 100 80 100 83 100 86 100

Långtidsutredningen.......... 80 100 83 100 86 600 90 100

För budgetåret 1962/63 har anslagen till ränteeftergifter å vissa bostadslån

m. m. och till bostadsrabatter upptagits med 300 respektive 150 milj. kr.

Förstnämnda anslag avser utgifter i anledning av att staten för bostadshus

i princip betalar den räntekostnad som uppkommer på grund av att räntan

för primär- och sekundärlån överstiger vissa procentsatser. Medelsbehovet

beträffande anslaget till ränteeftergifter påverkas främst av rådande marknadsräntor

samt det årliga nytillskottet av lägenheter. Med beaktande av

den nyligen genomförda diskontosänkningen kan ett årligt nytillskott av

70 000 färdigställda lägenheter uppskattas medföra en årlig utgiftsökning

med ca 32 milj. kr. En förutsatt produktionsökning med ca 3 000 lägenheter

per år beräknas vidare höja sistnämnda belopp med ytterligare ett par

milj. kr. per år. Den i statsverkspropositionen antagna successiva höjningen

av den undre gränsen för statslånen till småhus torde leda till eu ytterligare

utgiftsökning för ränteeftergifterna på primär- och sekundärlån. Medelsbehovet

under detta anslag för utelöpande lån påverkas av diskontosänkningen

först med omkring ett års eftersläpning. Till följd härav uppkommer

eu utgiftsminskning under budgetåret 1963/64 av ungefär samma storleksordning

som den utgiftsökning som följer av nytillskottet av bostäder.

Anslagsbehovet för nämnda budgetår blir därför i stort sett oförändrat. För

därefter följande budgetår kan det årliga nytillskottet av lägenheter m. m.

beräknas medföra en ökning med 35 respektive 37 milj. kr. Det bör erinras

om alt nivån för de garanterade räntorna håller på alt omprövas. Anslaget

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

till bostadsrabatter har, med hänsyn till pågående överväganden om subventionssystemets

framtida utformning, beräknats till oförändrat belopp. Båda

de nämnda anslagen är föremål för prövning vid den översyn av subventionsreglerna,

som för närvarande sker inom socialdepartementet.

Den föreslagna socialförsäkringsreformen berör förutom folkpensionskostnaderna

även anslaget till bidrag till sjukkassor m. m. Sålunda beräknas såsom

en följd av de föreslagna förbättringarna av sjukförsäkringen samt det

ökade stödet till barnaföderskorna medelsbehovet öka från 285 milj. kr. för

budgetåret 1961/62 till 320 milj. kr. för 1962/63. Med hänsyn till att reformen

föreslås genomförd fr. o. in. den 1 januari 1963 kommer på budgetåret

1963/64 att falla en ytterligare utgiftsstegring med drygt 30 milj. kr. för samma

ändamål, ökningarna i övrigt under perioden betingas framförallt av

befolkningsökningen och förskjutningen mot högre åldersgrupper.

De anslag statens järnvägar för närvarande uppbär dels i form av driftbidrag

och dels i form av särskild underskottstäckning har i statsverkspropositionen

för 1962/63 uppförts med tillhopa 130 milj. kr. men beräknas nu

till följd av avtalet beträffande statstjänstemännens löner för 1962 och 1963

komma att uppgå till 160 milj. kr. I kalkylen har sistnämnda belopp införts

för 1962/63. För utvecklingen därefter har antagits att underskottet

genom rationaliseringar och kostnadspressande åtgärder i övrigt successivt

fram till 1965/66 skall kunna nedbringas till det i statsverkspropositionen

för 1962/63 beräknade beloppet, 130 milj. kr., d. v. s. nedgå med 10 milj.

kr. per budgetår.

För beräkningen av skolbgggnadsbidragens anslagsutveckling har — i den

del bidragen gäller grundskolan — här lagts till grund den plan för investeringsramarna

under 1960-talet som föreslagits av skolberedningen och som

i grundskolepropositionen ansetts böra bli utgångspunkten för de årliga ställningstagandena

under förutsättning att samhällsekonomin så medger. Planen

upptar ramar om 350 milj. kr. per år under budgetåren 1963/64—

1964/65 samt 325 milj. kr. under 1965/66. Investeringsramarna avseende

yrkesskoleväsendet har i kalkylen förutsatts successivt öka under perioden.

Från posten arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen bestrides

de avgifter som staten i sin egenskap av arbetsgivare har att utgiva

utom beträffande i huvudsak affärsverken. Kostnaderna för de två första

budgetåren under perioden har beräknats i enlighet med 1959 års riksdagsbeslut

om avgiftsuttaget, innebärande en ökning av pensionsavgiften med 1

procent om året från 5 procent av den pensionsgrundande inkomsten för 1962

till 7 procent för 1964. För det sista budgetåret under perioden har avgiftsuttaget

i kalkylen antagits vara oförändrat och kostnadsökningen under

detta budgetår hänför sig därför helt till ett förutsatt ökat antal statsanställda.

Övriga statsutgifters utveckling

Posten övriga statsutgifter (II), som omfattar utgifter under såväl driftsom

kapitalbudgeten, visar efter den företagna budgetgranskningen en lotal

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil i. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 27

utgiftsökning under perioden om närmare en miljard kronor. Den genomsnittliga

procentuella stegringen per budgetår uppgår till 5,2 procent. Denna

stegringstakt understiger något ökningen för motsvarande utgiftsposter under

perioden 1955/56—1960/61 (6,3 procent). I det följande lämnas huvudlitelsvis

eu översiktlig redogörelse för vad den beräknade utgiftsutvecklingen

skulle innebära i ökad verksamhet och standardförbättringar m. m.

Utgifterna på driftbudgeten under andra huvudtiteln hänför sig främst

till domstols- och rättegångsväsendet samt till kriminalvården. I fråga om

domstols- och rättegångsväsendet har i kalkylerna för budgetåren 1963/64—

1965/66 räknats med en viss fortsatt förstärkning av domstolarnas personella

resurser samt härutöver en automatisk utgiftsökning under anslagen

till rättegångsväsendet i allmänhet. Hänsyn har icke kunnat tagas till de

utgiftsändringar, som kan uppkomma till följd av pågående utredningar

inom olika delar av domstolsväsendet. För fångvårdens del har kriminalitetens

fortgående ökning varit avgörande för utgiftsstegringen under den

gångna femårsperioden. Föreliggande beräkningar har grundats på antagandet

att antalet intagna kommer att öka i ungefär samma takt per

budgetår som under den gångna perioden. Medel har även beräknats för en

utbyggnad i enlighet med beslut av 1962 års riksdag av frivårdens organisation.

Justitiedepartementets del av kapitalbudgeten omfattar endast anslaget

till vissa byggnadsarbeten vid fångvården. Uppskattningen rörande

platsbehovet inom fångvården tyder på att ett icke oväsentligt platstillskott

erfordras utöver det som tillkommer genom fullföljande av hittills beslutat

utbyggnadsprogram. Anslagsbehovet under perioden har bestämts från

denna utgångspunkt.

Utgiftsutvecklingen på driftbudgeten under tredje huvudtiteln påverkas

under perioden främst av anslagen till internationell hjälpverksamhet. Utgångspunkten

för bestämmandet av dessa anslag blir det i propositionen

nr 100 skisserade programmet. Realiserandet av detta program kommer,

såsom också angivits i propositionen, att bli beroende bl. a. av utvecklingen

av den svenska betalningsbalansen. I överensstämmelse med i förevarande

sammanhang använd beräkningsmetod har den i kalkylen upptagna utgiftsstegringen

för den totala stödverksamheten bestämts av stegringstakten

under de senaste budgetåren.

Vad utrikesförvaltningen beträffar, är frågan om dess organisation för

närvarande föremål för utredning, varför det inte är möjligt att nu närmare

förutsäga utvecklingen under dessa anslag. Vidare ställer det sig för

närvarande svårt att förutsäga hur vårt medlemsbidrag till FN kommer att

utvecklas, då detta bl. a. är beroende av organisationens framtida engagemang

i aktioner såsom Ghaza eller Kongo. Under kapitalbudgeten har för

utrikesdepartementets del räknats med en ökning av anslagsbehovet till

följd av byggnadsföretag vid vissa beskickningar.

Reträffande utgifterna under fjärde huvudtiteln har en redogörelse lämnats

i det föregående.

Driftutgifterna under femte huvudtiteln beräknas till ca 5 370 milj. kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

för budgetåret 1962/63. Huvudtiteln domineras av anslagen till bidrag till

folkpensioner m. m., allmänna barnbidrag, bostadssubventioner i form av

ränteeftergifter å vissa bostadslån m. in. och bostadsrabatter samt bidrag till

sjukkassor m. m. Anslagen till dessa ändamål omfattar ca 85 procent av

huvudtitelns totalsumma. Redogörelser för den beräknade utvecklingen av

nämnda anslag har lämnats i det föregående. I fråga om övriga anslag förtjänar

följande att nämnas.

Utgifterna under arbetsmarknadsanslagen blir i hög grad beroende av

konjunkturutvecklingen. Vid beräkningarna har förutsatts full sysselsättning

med minskande säsongvariationer och fortgående strukturella förändringar.

En fortsatt utbyggnad av olika rörlighetsstimulerande åtgärder såsom

led i en aktiv arbetsmarknadspolitik förutsättes äga rum. Hit hör

främst omskolningsverksamheten. Vidare har beaktats behovet av att ökade

resurser ställes till förfogande för att bereda olika grupper av handikappade

möjlighet att komma i åtnjutande av rehabilitering och ytterligare arbetstillfällen,

såväl genom arbetsträning och placering i skyddad sysselsättning

— däri inräknat beredskapsarbeten — som genom omskolning. I fråga

om driftutgifterna i övrigt under femte huvudtiteln må nämnas, att vid

beräkningarna förutsatts en fortsatt upprustning av nykterhetsvården och

ungdomsvården.

Socialdepartementets andel av kapitalbudgeten bestämmes huvudsakligen

av bostadslångivningen. Redogörelse härför har lämnats i det föregående.

För de dominerande anslagen under sjätte huvudtiteln — väganslagen,

kommunikationsverkens investeringar och anslaget till statens järnvägar

—- har tidigare redogjorts. Den ökning som förutsatts för vägbyggnadsväsendet

återspeglas i en fortgående stegring av anslagen på vägtrafikväsendets

område. Bl. a. beräknas utgifterna för olika trafiksäkerhetsändamål

öka successivt. Bidraget till vatten- och avloppsanläggningar har vidare förutsatts

komma att utvecklas i ungefär samma takt som under senare år.

Ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser torde komma

att uppvisa en successiv stegring. Vad gäller de icke särredovisade anslagen

under kommunikationsdepartementets kapitalbudget, har i utgiftskalkylerna

räknats med ett fullföljande av den beslutade utbyggnaden av

TV- och radiohusen. Därtill kommer en utbyggnad av bilinspektionens lokaler

och av kontorshus.

Utgiftsutvecklingen under sjunde huvudtiteln domineras av skatteersättningen

till kommunerna i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer

samt av andra ersättningar till kommunerna. Anslagen härför omfattar

för nästa budgetår närmare en miljard kronor eller drygt 80 procent av

huvudtitelns totalsumma. Den närmare utvecklingen av dessa anslag under

de följande budgetåren har berörts i det föregående.

Beträffande anslagen i övrigt må nämnas, att en trendmässig uppgång

beräknats av utgifterna för de under departementet hörande myndigheterna.

Under anslagen till skatte- och kontrollväsendet bär för budgetåret 1963/64

och närmast följande budgetår inräknats kostnader för den allmänna fastig
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bili. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 29

hetstaxering som enligt hittillsvarande planer beräknats komma till stånd

under 1964.

Finansdepartementets andel av kapitalbudgeten upptar för nästa budgetår

52 milj. kr. till aktieteckning i två nya kreditinstitut, varav ett för exportkrediter

och ett för krediter till mindre och medelstora företag. Dessa

anslag bortfaller fr. o. m. budgetåret 1963/64. Behovet av eventuell ytterligare

aktieteckning i dessa institut under perioden kan för dagen inte överblickas

och har därför ej heller beaktats i kalkylen. Den andra större utgiftsposten

nästa budgetår är ca 40 milj. kr. för bidrag till Internationella

utvecklingsfonden. De inom finansdepartementets område fallande anslagen

på såväl drift- som kapitalbudgeten för svensk utvecklingshjälp uppgår

för nästa budgetår till drygt 60 milj. kr. Såsom tidigare berörts under avsnittet

om tredje huvudtiteln, beräknas dessa anslag fortsätta att öka under

perioden.

Vad gäller utgiftsutvecklingen under åttonde huvudtiteln bör erinras om

vad som i det föregående anförts beträffande driftbidraget till grundskolan

och skolbyggnadsbidragen. Utgiftsutvecklingen är främst avhängig av kostnaderna

för utbildning, forskning och studiesociala åtgärder. För grundskolans

del är utgiftsutvecklingen såtillvida nu lättare att överblicka än

föregående år eftersom propositionen om grundskolan framlagts. För gymnasiestadiet,

yrkesutbildningen, vuxenutbildningen, universitetsutbildningen

och forskningen samt lärarutbildningen är å andra sidan bedömningar av

anslagsutvecklingen några år framåt i tiden vanskliga. För studiesociala ändamål

kan förslag framkomma från den studiesociala utredningen, vilka

gör en prognos i dagens läge för tiden fram till budgetåret 1965/66 helt inaktuell.

Som i det föregående understrukits, motverkas den kostnadssänkande

effekt, som minskningen i åldersgrupperna 7—15 år ger, av den obligatoriska

nioåriga skolans utbyggnad kvantitativt och kvalitativt.

För realskolor och gymnasier har dels avvecklingen av realskolan, dels

omproportioneringen av elevintagningen i gymnasier mellan allmänna gymnasier

och fackgymnasier varit riktgivande, varvid i senare fallet intaget

under 60-talet antagits förskjuta sig mot 60 procent till de allmänna gymnasierna

och 40 procent till fackgymnasierna. I enlighet med vad som föreslagits

i propositionen nr 54 angående reformering av den obligatoriska skolan

m. m., har under perioden fackskolor beräknats tillkomma i viss utsträckning.

Högre utbildning och forskning avses erhålla ökat stöd i anslutning till

de riktlinjer, vilka beslutats vid 1960 och 1961 års riksdagar, och i enlighet

med de förslag till utbyggnad, som förelagts årets riksdag. Vid beräkningen

av utvecklingen av de särskilda forskningsanslagen har hänsyn tagits till

de kostnader som följer av ett svenskt medlemskap i organisationen för

europeisk rymdforskning (ESRO). I fråga om kulturstödet inrymmer kalkylen

ökade resurser för folkbildning och ungdomsverksamhet liksom ökat

statligt stöd åt övriga delar av kulturlivet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

Beträffande de studiesociala ändamålen har endast den väntade utvecklingen

av antalet studerande beaktats vid framskrivningen av anslagen. De

reformförslag på hithörande område som kan komma att aktualiseras genom

nu pågående utredningsarbete har sålunda ej kunnat beaktas.

Vad gäller kapitalbudgeten bestämmes anslagsutvecklingen väsentligen av

den nämnda utbyggnaden av universitet och högskolor. För budgetåren

1002/63-1065/66 räknas med ett totalt anslagsbehov av omkring 400 milj.

kr. för dessa ändamål. Häri inkluderas även vissa kostnader för beslutade

eller eljest förutsebara projekt inom andra områden, omfattande lärarutbildning,

arkiv och biblioteksväsende m. m. Studielåneanslagen förutsättes öka

på grund av det stigande antalet studerande.

Ungefär hälften av utgifterna under nionde huvudtiteln hänför sig till

jordbruksprisreglering m. m. Medelsbehovet under anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område har beräknats under antagande av

oförändrade bidragsnormer och en oförändrad volym för mjölkinvägningen

vid mejeri från de bidragsberättigade kategorierna av mjölkproducenter. I

fråga om det särskilda stödet åt det mindre jordbruket har i kalkylerna hänsyn

tagits till de ändrade bidragsnormer som beslutats av innevarande års

riksdag. För det i småbrukarstödet ingående arealtillägget har medelsbehovet

med hänsyn till en väntad fortgående minskning av antalet bidragsberättigade

bedömts sjunka något. Anslaget till kostnader för beredskapslagring

av livsmedel och fodermedel in. m. beräknas däremot öka under perioden

enligt den i propositionen 1961: 76 angivna målsättningen. I anslutning

till beslutad eller planerad upprustning av undervisning och forskning

beräknas kostnaderna härför stiga under den angivna perioden. I övrigt har

räknats med även i fortsättningen ökade utgifter för bl. a. intensifierade ralionaliseringsåtgärder

inom jordbruk och skogsväsende. Vad angår jordbrukshuvudtitelns

del av kapitalbudgeten medför planerad upprustning och

utbyggnad av de högre läro- och forskningsanstalterna inom jordbruksdepartementets

verksamhetsområde en ökning av anslagen under fastighetsfonden.

Utvecklingen under tionde huvudtiteln domineras av anslagen till atomenergiverksamheten.

För budgetåret 1962/63 utgör dessa omkring en tredjedel

av den totala medelsanvisningen under huvudtiteln. Under de närmaste

åren påverkas utgiftsutvecklingen för ifrågavarande ändamål av kostnaderna

för fullföljande av Ranstadanläggningen och utbyggnaden av Studsviksanläggningen

samt av en viss stegring av driftkostnaderna i samband

med att Studsviksanläggningen successivt tas i anspråk. Under budgetåret

1963/64 påverkas vidare anslagsutvecklingen av minskande reservationsmedelsbehållningar.

Beträffande övriga anslagsändamål må nämnas att medelsanvisningen

för ny statsisbrytare — sammanlagt 45 milj. kr. fördelade på

tre budgetår — beräknas upphöra med budgetåret 1963/64. På sjöfartsområdet

förutses vidare en fortsatt rationalisering av lotsväsendet och automatisering

av fyrarna, som å ena sidan föranleder ökade utgifter för anläggningar

m. in., men å andra sidan medför minskade utgifter under lotsoch

fyrstatens avlöningsanslag. Beträffande utgifterna under kapitalbudge
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den staisfinansiella utvecklingen 31

ten har under perioden bl. a. upptagits en fortsatt ökad medelsanvisning till

statens hantverks- och industrilånefond samt investeringsinedel för exploatering

av vissa malmfyndigheter. I sammanhanget torde böra understrykas

den osäkerhet som f. n. råder beträffande eventuella kostnader för oljelagring,

eftersom något förslag ännu inte framlagts rörande det framtida oljelagringsprogrammet.

Anslagsutvecklingen under elfte huvudtiteln domineras av en fortsatt

snabb stegring av utgifterna för hälso- och sjukvård. Särskilt gäller detta

mentalsjukvården där fyra nya sjukhus (i Örebro, Katrineholm, Sala och

Bollnäs) tages i drift under perioden. Under perioden beräknas även utgifter

för ytterligare ett antal nya sjukhus (bl. a. i Danderyd och Norrtälje)

samt för forskningsavdelningar vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus. Härjämte

förväntas en fortsatt personell och materiell standardstegring inom

den befintliga vårdorganisationen. Även för ungdomsklientelet beräknas förbättrade

vårdresurser, bl. a. i anslutning till nybyggnader såväl i Laxå och

Salbohed för barn och ungdomar med komplicerad utvecklingshämning som

vid Ulleråkers sjukhus för mentalt sjuka barn. Universitetssjukhusens utbyggnad

och upprustning beräknas fortsätta, bl. a. för att kunna möta de

krav som den ökade läkarutbildningen kommer att ställa. Nya kliniker och

laboratorier förutses komma i drift vid akademiska och karolinska sjukhusen

samt vid de kommunala undervisningssjukhusen. På grund härav

och till följd av nya avtal med vissa kommunala huvudmän kommer de statliga

drift- och bidragskostnaderna att stiga. I övrigt noteras bl. a. att utgifterna

för länsläkarorganisationen och provinsialläkarstaten stiger, särskilt

under budgetåret 1963/64 då huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet

övergår till landstingen, samt att den vid årets riksdag föreslagna förbättringen

av bidragsgivningen till ortopediska hjälpmedel och hörapparater

utgiftsmässigt slår igenom samma budgetår.

Landsstatens utgiftsutveckling präglas av en fortsatt utbyggnad, bl. a. av

taxeringsorganisationen. Polisväsendets förstatligande, varom förslag framlägges

för årets riksdag, förutsättes skola ske den 1 januari 1965. Utgiftsmässigt

medför reformen en kraftig utgiftsökning under budgetåret 1964/

65. Den pågående förstärkningen av trafikpolisen har förutsatts komma att

fortsätta under perioden. För civilförsvarets del beräknas en fortsatt utbyggnad

och förstärkning ske på grundval av 1959 års riksdags principbeslut.

Takten i utbyggnaden kan påverkas av de resultat vartill 1962 års försvarskommitté

kan komma.

På inrikesdepartementets kapitalbudget förutses eu ökning av byggnadsvolymen

bl. a. inom mentalsjukvården och för länsstyrelserna. Bland övriga

byggnadsobjekt för vilka medel beräknas under perioden märks arbeten för

att förbättra lokalsituationen för dels vissa centrala laboratorier inom medicinalväsendet

och dels vården av vissa handikappade grupper.

Tolfte huvudtiteln påverkas främst, förutom av arbetsgivaravgifterna till

den allmänna tilläggspensioneringen, för vilka en redogörelse lämnats i det

föregående, av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pensions
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1962

väsendet. Dessa kostnader beräknas under perioden stiga med 50 milj. kr.

till följd av ökat antal pensionsberättigade.

Utvecklingen av de totala utgifterna

Utifrån de redovisade beräkningsgrunderna skulle de totala statsutgifterna

under de aktuella budgetåren öka med ca 775, 1 050 respektive 900 milj. kr.

Den snabbare stegringstakten budgetåret 1964/65 sammanhänger, som berörts

i det föregående, främst med att höjningen av standardtilläggen för

folkpensionerna inkalkylerats under detta budgetår. I detta sammanhang

kan nämnas att i fjolårets kalkyler redovisades för budgetåren 1963/64 och

1964/65 en utgiftsökning med ca 0,8 respektive 1,0 miljard kronor.

Beträffande bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen bör ännu

en gång understrykas de utomordentligt svåra metodproblem som en beräkning

av den framtida utgiftsutvecklingen reser och den osäkerhet som med

nödvändighet måste omge utgiftskalkyler av detta slag.

Med de speciella krav som åvilar staten i det moderna samhället och som

medför att staten måste ha en beredskap för snabba förändringar i sina utgiftsdispositioner

följer bl. a., att beräkningar av statsutgifternas utveckling

på längre sikt varken kan eller bör uppfattas som fixerade program eller

prognoser för den faktiska framtida utgiftsutvecklingen. I stället bör

kalkylerna ses som ett hjälpmedel vid en långsiktig utgiftsplanering. Genom

att för huvudparten av utgifterna uppställts preciserade förutsättningar för

beräkningarna och i flertalet fall också angetts alternativa utgiftskalkyler

föreligger möjligheter att utifrån olika utgångspunkter använda långsiktskalkylen

som ett arbetsinstrument.

Vid bedömningen av kalkylerna bör erinras om den restriktivitet i ett

flertal avseenden som iakttagits vid utgiftsberäkningarna. Denna restriktivitet

framgår bl. a. därav att vid den överslagsmässiga budgetgranskningen

av de ospecificerade utgiftsposterna de av uppgiftslämnarna framförda utgifIskraven

för budgetåret 1963/64 skurits ned med ca 50 procent eller

omkring 300 milj. kr. Genom denna restriktiva budgetgranskning har

de anmälda medelsbehoven kunnat inrymmas inom den trendmässiga utgiftsökningen.

Att detta varit möjligt får dock, när det gäller budgetåret

1963/64, ses mot bakgrund av att vissa till nästa budgetår hänförliga utgifter

beräknats bortfalla under 1963/64. Utgiftsmässigt dominerande härvidlag

är anslagen på kapitalbudgeten till teckning av aktier i ASSI och i exportkreditinstitutet,

vilka i riksst åt sförslaget för 1962/63 upptagits med 130

respektive 50 milj. kr. Utan dessa bortfallande utgifter skulle följaktligen

differensen mellan den trendmässiga utgiftsökningen och den efter budgetgranskningen

framräknade för budgetåret 1963/64 varit betydligt lägre än

den som nu redovisas. Att differensen successivt vidgas för längre bort liggande

budgetår kan delvis ses som ett uttryck för svårigheterna att på längre

sikt förutse alla de utgiftsbehov som framdeles kan visa sig nödvändiga.

Vad gäller de större särredovisade utgiftsposterna bör erinras om, att inga

belopp tagits upp i kalkylerna för eventuella reformer som kan komma att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 33

aktualiseras under utgiftsperioden eller för andra erfarenhetsmässigt tillkommande

utgifter. För att markera att utgifter här kan tillkomma har i

tabellen under slutsumman för drift- och kapitalbudgeten upptagits ett ospecificerat

belopp, betecknat med symbolen »R». Det finns skäl att särskilt understryka,

att häri skall inrymmas eventuella kostnader för reformer som

kan komma att aktualiseras genom bl. a. olika utredningsförslag.

C. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

I redovisningen i avsnitt B har en beräkning av de totala statsutgifternas

utveckling skett. Detta innebär att beräkningarna innefattar samtliga driftbudgetanslag

exklusive avskrivningsanslagen samt investeringsanslagen på

kapitalbudgeten. Ett mot detta utgiftsbegrepp svarande inkomstbegrepp innefattar,

utöver inkomsterna på driftbudgeten, avskrivningsmedel inom fonderna,

övriga kapitalmedel samt kapitalåterbetalningar.

För utvecklingen av inkomsterna på driftbudgeten under budgetåren

1963/64—1965/66 har vissa alternativa beräkningar utförts. Den av riksrevisionsverket

i samband med den förnyade inkomstberäkningen för nästa

budgetår redovisade kalkylen över inkomsterna på längre sikt (4 procentsalternativet),

har därvid kompletterats med en alternativ beräkning innefattande

ett antagande om en snabbare stegring av skatteunderlaget (7 procents-alternativet).

För utvecklingen av avskrivningarna inom fonderna

in. m. har uppgifter införskaffats från vederbörande myndigheter. Resultatet

av beräkningarna framgår av följande tabell.

Tabell 5. Alternativa beräkningar över statsinkomsternas förändringar under

budgetåret 1962/63—1965/66, milj. kr.

Budget-

året

Förändringar från föregående

budgetår

Förändring

under bud- getåren

1962/63—

1965/66

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

4 %

Summa inkomster .........

20106

+ 225

+

865

+ 1300

+ 2 390

—alt.

Inkomster på driftbudgeten . ■

skatt å inkomst och för-

19 206

+ 150

+

S50

+ 1250

+ 2 250

mögenhet m. m........

8 200

-400

+

300

+ 700

+ 600

övriga inkomster........

Avskrivningar inom fonderna

11006

+ 650

+

550

+ 550

+ 1 650

m.m...................

900

+ 75

+

15

+ 50

+ 140

7 %

Samma inkomster .........

20106

+ 375

+ 1615

+ 1850

+ 8 840

—alt.

Inkomster på driftbudgeten ■ ■

skatt å inkomst och för-

19 206

+ 300

+ 1600

+ 1800

+ 3 700

mögenhet m. m........

8 200

- 300

+

900

+ 1 100

•+■ i 700

övriga Inkomster ........

Avskrivningar inom fonderna

11006

+ 600

+

700

+ 700

+ 2 000

m. m...................

900

+ 75

+

15

+ 50

+ 140

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1962

Som utgångspunkt för riksrevisionsverkets beräkningar har i fråga om

den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling i första

hand tagits de förutsättningar beträffande utvecklingen under 1962 och

1963, som legat till grund för beräkningarna av statsinkomsterna under

budgetåren 1961/62 och 1962/63. Sålunda har den totala inkomstsumman

för fysiska personer under 1962 och 1963 antagits stiga med mellan 8 och

9 respektive 6 procent, medan bolagens till statlig inkomstskatt taxerade

inkomst beräknats öka med 4 procent under såväl 1962 som 1963. För perioden

1964—1966 har riksrevisionsverkets beräkningar baserats på schablonantaganden

om att såväl fysiska personers som bolags inkomster skall komma

att stiga med 4 procent årligen (4 procents-alternativet).

Under dessa förutsättningar skulle de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,

sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör

de inkomster som slutligt redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

in. in., komma att uppgå till följande belopp i milj. kr.

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965 1966

7 820 7 640 8 170 8 470 8 840

—180 + 530 + 300 + 370

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln skulle emellertid komma

att uppvisa betydligt kraftigare variationer. Från 1961/62 till 1962/63 är

inkomsterna oförändrade. Såsom framgår av tabell 5 (4 procents-alternativet)

beräknas en försämring av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till

1963/64 med 400 milj. kr. Under de sista budgetåren i perioden beräknas

en stegring ske med 300 respektive 700 milj. kr.

Skillnaden mellan serierna över de slutligt påförda skatterna och de behållna

inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beror

på uppbördstekniska förhållanden. Särskilt kan härvid nämnas eftersläpningen

i utbetalningarna av kommunalskattemedel och för budgetåret 1963/

64 efterverkningar av den fr. o. m. 1962 genomförda skattereformen. Bl. a.

till följd av att preliminär A-skatt under två månader av 1962 uttogs enligt

skattetabeller för 1961 skedde ett överuttag av preliminärskatt under 1962.

Detta kan väntas komma att leda till att den överskjutande skatt som skall

utbetalas under budgetåret 1963/64 kommer att bli väsentligt större än den

kvarstående skatt som kan väntas inflyta. Dessa förhållanden belyses i tabell

6.

Som nämnts har en alternativ beräkning utförts, grundad på antagandet

att skatteunderlaget kommer att stiga med 7 procent per år under åren

1964—1966 ( 7 procents-alternativet). Denna stegringstakt, som motsvarar

den genomsnittliga stegringstakten under de senaste fem åren, skulle givetvis

medföra en ökning av de förväntade statsinkomsterna framförallt på inkomstskattetiteln,

men också på vissa andra titlar som nära påverkas av

skatteunderlagets löpande utveckling (jfr tabell 5). Det må dock noteras,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansietla utvecklingen 35

Tabell 6. Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66 enligt

riksrevisionsverket» beräkningar; milj. kr.

Budgetåret

Förändring från föregående

Förändring

budgetår

under budget-

åren 1962/63

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

—1965/66

Inkomstskattetiteln...........

8 200

- 400

+ 300

+ 700

+ 600

(avrundade belopp)

Inkomster....................

16 970

+ 740

+ 940

+ 940

+ 2 620

därav preliminärskatt ........

15 160

+ 840

+ 740

+ 920

+ 2 500

kvarstående skatt......

1060

- 210

+ 170

--

- 40

övriga inkomster.......

750

+ no

+ 30

+ 20

+ 160

Utgifter......................

S780

+ 1170

+ 600

+ 230

+ 2 000

därav kommunalskattemedel ..

6 300

+ 1000

+ 480

+ 120

+ 1600

överskjutande skatt ....

1050

+ 50

—

—

+ 50

övriga utgifter .........

1430

+ 120

+ 120

+ no

+ 350

att ökningen av statsinkomsterna under budgetåret 1963/64 ändå skulle

komma att bli relativt begränsad, på grund av att det högre antagandet om

skatteunderlagets utveckling endast inverkar på budgetårets senare del, medan

eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel och efterverkningarna

av skattereformen, som redan nu låter sig överblicka, självfallet

icke påverkas av senare förändringar i skatteunderlagets utveckling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

Innehåll

Inledning .................................................. 1

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren

1955/56—1960/61, m. m.

1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling...... 1

2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonderna på kapitalbudgeten

............................................ 6

3. Jämförelse mellan fjolårets och årets beräkningar för budgetåret

1962/63 .......................................... 9

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna................ 13

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden .................. 18

C. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1962/63—1965/66. . 33

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620608

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1962:155 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62. s. 2 i texten
  2. SU 1962:156 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1962/63. s. 9 i texten
  3. BevU 1962:50 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962 s. 1 i texten