Sök i Ratio Lex

Angående överförande av fiskprisregleringsmedel till försäkringsfond för en erkänd arbetslöshetskassa för yrkesfiskare

1962-10-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:201, Angående överförande av fiskprisregleringsmedel till försäkringsfond för en erkänd arbetslöshetskassa för yrkesfiskare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1962

1

Nr 201

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överförande av

fiskprisregleringsmedel till försäkringsfond för en erkänd

arbetslöshetskassa för yrkesfiskare; given Stockholms

slott den 19 oktober 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen hemställes om medgivande för Kungl. Maj :t att använda

ett belopp av 1 miljon kr. ur den av statens jordbruksnämnd förvaltade

prisregleringskassan för fisk till en försäkringsfond för en erkänd arbetslöshetskassa

för yrkesfiskare.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 201

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1962

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 19 oktober 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Andersson, Lange, Kling, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om överförande

av fiskprisregleringsmedel till försäkringsfond för en erkänd arbetslöshetskassa

för yrkesfiskare samt anför därvid följande.

I skrift den 12 december 1960 har Sveriges fiskares riksförbund under

hänvisning till bifogat stadgeförslag anhållit, att för yrkesfiskare, som tillhör

erkänd arbetslöshetskassa för denna yrkeskategori, måtte medges, att hans

avgift för tid då han arbetar såsom självständig företagare må tillgodoräknas

efter samma regler som för anställda och att i övrigt reglerna för anställda

måtte i möjligaste mån få tillämpas i den tilltänkta kassan, över

riksförbundets skrift har remissyttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

efter hörande av de erkända arbetslöshetskassornas samorganisation,

fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd och 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning.

Sveriges fiskares riksförbund har vidare i skrift den 11 maj 1962 anhållit,

att ett belopp av två miljoner kr. ur den av statens jordbruksnämnd förvaltade

prisregleringskassan för fisk måtte ställas till förfogande för att tillföras

försäkringsfonden för en blivande arbetslöshetskassa för yrkesfiskare,

över skriften har remissutlåtande avgivits av statens jordbruksnämnd efter

hörande av prisregleringsföreningarna Västkustfisk, Sydkustfisk och Ostkustfisk.

Sveriges fiskares riksförbunds framställning angående medgivande att

tillgodoräkna avgift till erkänd arbetslöshetskassa under tid

då medlem arbetat som självständig företagare

I sin framställning den 12 december 1960 erinrar Sveriges fiskares riksförbund

om att fisket är särpräglat och inkomsterna därav varierande.

Omständigheter kan inträffa, då fisket inte alls eller endast i begränsad

utsträckning kan bedrivas och därvid åsamkas fiskaren ett ofrivilligt inkomstbortfall,

som kan få menliga återverkningar på familjens ekonomiska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1962

3

förhållanden, trots att fiskaren både kan och vill arbeta, därest arbetstillfällen

kunnat beredas. För andra grupper inom samhället med samma eller

oftast bättre levnadsstandard har skapats skydd mot följderna av sådana

inkomstbortfall genom t. ex. arbetslöshetsförsäkringarna. Riksförbundet har

sökt att finna en inom rimlig tid genomförbar lösning av detta viktiga

problem. Trots att vägen att bilda en erkänd arbetslöshetskassa på intet sätt

kan anses idealisk utan tvärtom bjuder på avsevärda svårigheter, synes den

riksförbundet dock vara den enda utan onödigt dröjsmål framkomliga

vägen.

Riksförbundet erinrar om att arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassorna

till en början endast har kunnat nyttjas av de personer, som huvudsakligen

är eller har varit arbetstagare. Genom förordningen den 14 december

1956 om erkända arbetslöshetskassor har emellertid försäkringen i

princip öppnats även för vissa grupper av självständiga företagare. Detta

har skett genom att Kungl. Maj :t erhållit bemyndigande att för vissa grupper

medge undantag från vissa eljest tillämpade bestämmelser. Vid behandlingen

av förordningen anförde andra lagutskottet -— utan erinran från riksdagens

sida —- bl. a. följande (LU2 1956: 58).

Exempelvis för dem, som arbetar omväxlande som småbrukare och skogsarbetare

torde de föreslagna reglerna ha en uppgift att fylla. Även bland en

del självständiga företagare, såsom vissa fiskare, torde kunna förväntas intresse

för en arbetslöshetsförsäkring. Utskottet är medvetet om att kontrollsvårigheter

kan föreligga beträffande dessa och andra grupper, men anser

att allvarliga försök bör göras att komma till rätta med svårigheterna i avsikt

att tillgodose de behov, som kan föreligga.

Riksförbundet framhåller, att det är medvetet om de svårigheter, som

åsyftas, men anser att dessa kan elimineras eller i varje fall avsevärt

minskas i en eventuell erkänd arbetslöshetskassa för yrkesfiskare, som är

självständiga företagare. Detta kan ske bl. a. genom att för kassan till en

början införs ett starkt begränsat arbetslöshetsbegrepp, vilket icke får utvidgas

utan tillsynsmyndighetens medgivande. Tills erfarenhet vunnits bör

man sålunda anse endast den fiskare vara arbetslös, vilken hindras att bedriva

sitt fiske på grund av isläggning eller som råkar ut för maskin- eller

båthaveri, måhända även för drivmedelsbrist. En icke båtägande fiskare

bör, om han av någon anledning ej kan få sysselsättning på någon båt,

kunna av riksförbundets styrelse förklaras vara arbetslös. Efter några år

är det måhända möjligt alt man kan ta med fall, då fisktillgången under

en avsevärd tid varit ringa eller ingen på de fiskevatten, dit fiskaren kan

nå med sin båt och övrig utrustning. I det senare fallet bör omständigheterna

kunna styrkas av lokala och centrala fiskerimyndigheter.

Det är enligt riksförbundets mening i främsta rummet i två avseenden,

som kontrollen inom en arbetslöshetskassa för fiskare tilldrar sig uppmärksamhet,

nämligen i fråga om arbets- och arbetslöshetskontrollen. Då

lagstiftningen föreskriver att man kan bygga upp sin rätt till kassaersättning

endast på grundval av avgifter, som inbetalats för tid (vecka eller

f Iiihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 201

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1962

månad), under vilken den försäkrade utfört arbete, måste en arbetskontroll

äga rum för varje person, som ansöker om kassaersättning. Har arbetet

utförts i arbetstagarställning, måste som regel intyg från arbetsgivaren

om den tid anställningen varat och om orsaken till att anställningen

upphört företes av medlemmen. Har åter arbetet utförts i egenskap av egen

företagare måste arbetskontrollen ske på annat sätt. För fiskare torde den

kunna grundas på intyg om till opartisk fiskuppköpare inlevererad fisk eller

på intyg från hamnmyndigheter eller andra beträffande orsaken till inkomstbortfallet

m. m.

Arbetslöshetskontrollen anser riksförbundet kunna genomföras i stort

sett på samma sätt som sker i andra arbetslöshetskassor. Det är riksförbundets

övertygelse, att denna kontroll för fiskarna kan bli i det allra närmaste

lika effektiv som för exempelvis byggnadsarbetare i en storstad.

Riksförbundet framhåller vidare, att det med all kraft avser att medverka

till att de ytterligare kontrollåtgärder, vilka under verksamhetens gång kan

visa sig erforderliga, blir genomförda på ett effektivt och smidigt sätt. Under

hänvisning till det anförda anhåller riksförbundet, att yrkesfiskare,

som tillhör en erkänd arbetslöshetskassa för denna yrkeskategori måtte

medges, att hans avgift för tid, då han arbetar såsom självständig företagare,

må tillgodoräknas efter samma regler som för anställda och att i

övrigt reglerna för anställda måtte i möjligaste mån få tillämpas i den tilltänkta

kassan.

Yttranden. Arbetsmarknadsstyrelsen, som infordrat yttrande från de

erkända arbetslöshetskassornas samorganisation, framhåller att den i detta

sammanhang icke tagit ställning till detaljerna i utformningen av en eventuell

arbetslöshetskassa för yrkesfiskare. Detta torde böra ske först då

frågan om registrering av en sådan arbetslöshetskassa kan bli aktuell. Vad

som närmast är av intresse vid bedömningen av frågan om medgivande för

yrkesfiskare att tillgodoräkna avgifter för tid som självständig företagare

är, hur arbets- och arbetslöshetskontrollen skall kunna utformas. Styrelsen

är medveten om att kontrollsvårigheter kan föreligga men anser i likhet

med riksdagens andra lagutskott (utlåtande 1956: 58) att allvarliga försök

bör göras för att komma till rätta med svårigheterna i avsikt att tillgodose

de behov av arbetslöshetsförsäkring, som kan föreligga. Styrelsen framhåller

att arbetsutbudet vid arbetslöshetsfall ofta torde bli av relativt kortvarig

natur. Med hänsyn härtill och till beskaffenheten av de platser, där fiskarna

oftast är bosatta, torde det oftast i mycket ringa omfattning bli fråga om i

egentlig mening realistiska arbetserbjudanden. Trots detta anser sig styrelsen

icke böra ställa sig avvisande mot tanken att en arbetslöshetskassa

för yrkesfiskare kommer till stånd med hänsyn till det trygghetsbehov, som

en sådan kassa bör kunna tillgodose. Den begränsning av rätten till ersättning

som av riksförbundet föreslagits gälla tills vidare innebär dock möjligheter

till nöjaktig arbetslöshetskontroll. Styrelsen tillstyrker därför det

begärda medgivandet för yrkesfiskare att få tillgodoräkna avgifter för tid,

då de arbetat som självständiga företagare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1962

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation anser, trots att vissa

betänkligheter kan anföras, att riksförbundets framställning bör bifallas.

Även fiskeristyrelsen tillstyrker bifall till Sveriges fiskares riksförbunds

framställning. Mot bakgrunden bl. a. av vad i förevarande sammanhang anförts

från riksförbundets och arbetsmarknadsstyrelsens sida synes det fiskeristyrelsen

möjligt att uppnå erforderlig arbets- och arbetslöshetskontroll

i en arbetslöshetskassa för yrkesfiskare. Det är dock att vänta att man vid

verksamheten inom den planerade kassan — eftersom denna är den första

av sin art i landet — i åtskilliga avseenden måste erfarenhetsmässigt söka

sig fram efter de arbetslinjer, som visar sig mest lämpliga.

Statens jordbruksnämnd hyser starka betänkligheter i fråga om möjligheterna

att ordna en effektiv arbets- resp. arbetslöshetskontroll i en arbetslöshetskassa

för yrkesfiskare. Jordbruksnämnden vill dock ej motsätta sig

att den begärda dispensen lämnas. Nämnden har härvid beaktat andra lagutskottets

förenämnda utlåtande samt att tillsynsmyndigheten i sitt yttrande

i ärendet tillstyrkt bifall till framställningen. Nämnden anför vidare bl. a.

följande.

Nämnden har vid sitt ställningstagande i ärendet^ förutsatt, att den slutliga

utformningen av stadgarna — icke minst i fråga om arbetslöshetsbegreppet

och karensreglerna — ävensom av tillämpnings- och kontrollbestämmelserna

i övrigt sker på sådant sätt, att ej alltför stora risker föreligger

att försäkringen missbrukas. Mot bakgrunden av vad förut anförts

bör vidare bestämmelserna utformas under hänsynstagande till att försäkringen

bör syfta till att bereda skydd endast mot sådana mera väsentliga

inkomstbortfall, som ej innefattas under fiskets naturliga produktionsväxlingar.

Såsom prisreglerande myndighet på fiskets område är det för nämnden

också av vikt, att försäkringsbestämmelserna ej ges en sådan utformning,

att de motverkar en ändamålsenlig utveckling av fisket. Till de problem,

som uppkommer i samband med tillämpningen, hör också frågan om

avgränsningen av de fiskare, som i egenskap av yrkesfiskare skall omfattas

av försäkringen, och den därmed i viss mån sammanhängande frågan om

avvägningen av de på grund av försäkringen utgående ersättningarna. Av

vikt är givetvis, att dessa ej fastställs på en sådan niva att de inbjuder till

missbruk av försäkringen. I likhet med övriga remissinstanser har nämnden

ej ansett det påkallat att i detta sammanhang närmare granska det vid

framställningen fogade förslaget till stadgar för arbetslöshetskassan. Nämnden

utgår dock från att nämnden skall beredas tillfälle härtill, innan beslut

meddelas om registrering av kassan, samt att nämnden även i övrigt lår

delta vid utformningen av de för kassan gällande bestämmelserna däribland

också de föreskrifter, enligt vilka arbets- och arbetslöshetskontrollen

skall ske — liksom även i den mån väsentliga ändringar i stadgarna in. in.

avses skola vidtas efter kassans inrättande.

Två av jordbruksnämndens ledamöter, herrar Lindskog och Odhner, har

anmält avvikande mening och uttalat bl. a. följande.

Ett ofrånkomligt villkor för all försäkringsverksamhet måste vara, alt

den försäkrade inte själv kan påverka försäkringsfallet. Om detta villkor

inte uppfylls, är det inte längre fråga om försäkring. För t. ex. jordbrukets

skördeskadeförsäkring har detta krav tillgodosetts därigenom att skördeskadorna

beräknas med utgångspunkt från förhållandena i ett område,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 201 år 1962

som är så stort att den enskildes skörderesultat inte nämnvärt kan påverka

det. Vad beträffar den nu föreslagna arbetslöshetskassan för självständiga

företagare inom fisket kan emellertid detta villkor inte ens tillnärmelsevis

tillgodoses varken med dess under de första åren föreslagna begränsning

till storm, ishinder och haveri som försäkringsfall eller med den till fiskbrist

förutsedda, utvidgade omfattningen. Det finns ingen möjlighet att

uppställa några objektiva normer för vindstyrka, isförekomst, ansvar för

båthaveri eller liknande och än mindre för fördelning av ansvaret för misslyckat

fiske mellan fisken och fiskaren.

Ett stort antal fiskare på syd- och ostkusten kombinerar vidare sitt fiske

med annan verksamhet — i de flesta fall jordbruk. Ingen kan kontrollera,

ifall de verkligen ämnat fiska den dag hinder föreligger eller om de

ämnat ägna sig åt sin andra verksamhet. Men de kan under alla förhållanden

få ut arbetslöshetsersättning. Särskilt strömmingsfiskarna på ostkusten

men även många småbåtsfiskare på väst- och sydkusterna har vidare

på grund av ålder eller bristande arbetsförmåga av andra orsaker tämligen

små inkomster. Ifall deras arbetslöshetsersättning skulle baseras på vad

lejd arbetskraft betingar på orten, skulle en enorm överförsäkring uppstå.

Inkomstolikheterna är dessutom så stora, att ett stort antal fall av överförsäkring

aldrig torde kunna undvikas, om inte ersättningen grundas på

individuell inkomstprövning, vilket emellertid av praktiska skäl synes tämligen

otänkbart.

1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning lämnar i sitt utlåtande en ingående

redogörelse för olika möjligheter att lösa de problem beträffande

arbets- och arbetslöshetskontrollen, vilka kan väntas uppkomma i en arbetslöshetskassa

för yrkesfiskare. Enligt vad utredningen kunnat finna kan

kontrollfrågorna lösas på ett tillfredsställande sätt. Utredningen, som tillstyrker

riksförbundets framställning, anför sammanfattningsvis bl. a. följande.

Utredningen är fullt medveten om de svårigheter, som är förbundna med

bedrivandet av en arbetslöshetskassa för yrkesfiskare, men vill det oaktat

— då en företagargrupp nu för första gången söker använda sig av den

möjlighet härtill, som öppnades genom gällande arbetslöshetskasseförordning

-— förorda att en sådan tillskapas. Härvid har utredningen tagit hänsyn

till, förutom det behov av en arbetslöshetsförsäkring som otvivelaktigt

föreligger för yrkesfiskare, bl. a. det förhållandet att kontrollfrågorna enligt

vad utredningen funnit, synes kunna lösas på ett tillfredsställande sätt.

Vidare bör den planerade kassan, därest den kommer till stånd, trots sin

egenart kunna ge erfarenheter av värde även för andra företagargrupper,

för vilka frågan om en arbetslöshetsförsäkring kan bli aktuell. Utredningen

är också angelägen framhålla, att i samband med frågan om bildande

av en kassa av denna karaktär och utan motsvarighet bland existerande

kassor särskilt bör beaktas, att den icke kan ges en definitiv form redan

från början utan att bestämmelsernas vidare utformning och tillämpning

får anpassas med hänsyn till de erfarenheter, som vinns under verksamhetens

gång. Den närmare detaljregleringen av verksamheten torde få ankomma

på tillsynsmyndigheten. Utredningen förutsätter, att denna myndighet

med särskild uppmärksamhet kommer att följa kassans utveckling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1962

7

Sveriges fiskares riksförbunds framställning angående medel till en försäkringsfond

för en erkänd arbetslöshetskassa för yrkesfiskare

I sin skrift den 11 maj 1962 erinrar Sveriges fiskares riksförbund om att

riksförbundet enhälligt beslutat att under vissa förutsättningar bilda en

erkänd arbetslöshetskassa. Förutsättningarna för att skapa kassan var dock

dels att medgivande om undantag från vissa eljest tillämpade bestämmelser

för sådana kassor kunde erhållas, dels att frågan om en tillräckligt stor

försäkringsfond kunde lösas på lämpligt sätt. I det sistnämnda avseendet

har från de till riksförbundet anslutna organisationerna framhållits, att

ett bidrag ur prisregleringskassan för fisk skulle vara den lämpligaste och

kanske den enda möjliga utvägen. Eftersom denna kassa kan sägas vara

gemensam för hela det svenska yrkesfisket och då samtliga aktiva yrkesfiskare

kommer att beredas möjlighet att bli medlemmar, torde enligt förbundets

mening några invändningar häremot från fiskarna eller deras organisationer

ej föreligga. En arbetslöshetskassa för yrkesfiskare kommer

att få en helt annan karaktär än de nu fungerande kassorna för andra yrkesgrupper.

Då någon erfarenhet av den tilltänkta verksamheten icke föreligger,

måste försäkringsfonden göras tillräckligt stor redan vid starten.

Riksförbundet anhåller, att ett belopp av två miljoner kr. ur prisregleringskassan

för fisk ställs till förfogande för att tillföras försäkringsfonden för

den blivande kassan.

Yttrande. Statens jordbruksnämnd erinrar om att en redogörelse för

fiskprisregleringens uppläggning samt för de medel, som innestår på prisregleringskassan

för fisk, senast har lämnats i propositionen 1962:58. Av

denna framgår bl. a., att denna kassa den 1 januari 1962 hade en behållning

av 22,1 miljoner kr. Under den tid, som därefter förflutit har behållningen

ökat med drygt 1 miljon kr. Nämnden framhåller vidare, att medlen

i prisregleringskassan för fisk utgörs av prisreglerings- och införselavgifter,

som med stöd av erhållna bemyndiganden uppburits av förstahandsköpare

av fisk in. fl. att enligt jordbruksnämndens bestämmande användas för

reglering av priserna på fisk. Eftersom den nu föreslagna användningen av

prisregleringsmedel ej har samband med prisregleringsverksamheten, hyser

nämnden betänkligheter mot förslaget. Nämnden har dock ej velat helt

motsätta sig sökandeförbundets hemställan med hänsyn till att arbetslöshetskassan

är avsedd att utgöra ett skydd för yrkesfiskarna, d. v. s. den

kategori av fiskare, som i första hand kan göra anspråk på medel ur prisregleringskassan.

För att ej alltför stora risker för missbruk av försäkringen

skall uppkomma bör emellertid fiskarorganisationerna och deras medlemmar

lämna största möjliga medverkan till att verksamheten bedrivs på

ett tillfredsställande sätt. En sådan medverkan kan enligt nämndens mening

erhållas endast under förutsättning att organisationerna eller medlemmarna

själva med egna medel i rimlig omfattning bidrar till bildandet

av den försäkringsfond, som kan komma att erfordras för att förverkliga

arbetslöshetskassan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 201 år 1962

Jordbruksnämnden har ej haft möjlighet att beräkna storleken av den

försäkringsfond, som kan komma att erfordras och har ej heller f. n. kunnat

erhålla besked härom från arbetsmarknadsstyrelsen. Det belopp som

sökandeförbundet anhållit om är enligt vad nämnden inhämtat beräknat

med utgångspunkt från missuppfattade uppgifter angående fondbeloppet

per medlem i äldre arbetslöshetskassor. Enligt av nämnden gjord uppskattning

kan årsinkomsten av till arbetslöshetskassan inbetalade medlemsavgifter

beräknas till mellan 200 000 och 250 000 kr. Redan mot bakgrunden

härav måste ett bidrag av den storleksordning som föreslagits te sig mindre

rimligt.

Jordbruksnämnden kan emellertid för sin del tillstyrka, att av de medel,

som innestår på prisregleringskassan för fisk, för ändamålet skall kunna

användas ett belopp, som högst motsvarar hälften av den fond, som tillsynsmyndigheten

kommer att kräva för att utbetalning av ersättningar från

kassan skall få påbörjas. Tillskottet av regleringsmedel bör dock lämpligen

maximeras till förslagsvis 500 000 kr. Prisregleringsmedlen torde böra tillföras

försäkringsfonden först då tillsynsmyndighetens krav pa fondens storlek

därigenom blir uppfyllt. Såsom villkor för utbetalning av prisregleringsmedel

bör vidare föreskrivas, att — därest arbetslöshetskassan inom förslagsvis

tio år, upphör med sin verksamhet — återbetalning skall ske av

erhållna regleringsmedel enligt grunder, som fastställs av tillsynsmyndigheten

i samråd med jordbruksnämnden.

Av de två ledamöter — förutom generaldirektören — i jordbruksnämnden,

som deltagit i behandlingen av förevarande ärende, har en — herr

Odhner — under hänvisning till vad han anfört i sin reservation mot nämndens

yttrande rörande rätt för yrkesfiskare att tillgodoräkna avgift till arbetslöshetskassa

under tid då denne arbetat som självständig företagare,

ej velat tillstyrka, att regleringsmedel utbetalas för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen

Det svenska fisket visar jämfört med fisket i ett flertal andra länder en

säregen struktur genom att båtar och redskap i regel ägs av de i fisket deltagande

själva och genom att fisket mestadels bedrivs i kollektiv. Nagot

egentligt anställningsförhållande mellan ägaren eller ägarna av en fiskebåt

och övriga sysselsatta ombord på båten förekommer i allmänhet inte utan

avkastningen av fisket delas, sedan viss andel avsatts för att täcka kostnaderna

för båt och redskap, lika mellan de i fisket deltagande. I fråga om

arbetsinsats och arbetsuppgifter görs inte någon skillnad mellan båtägare

och övriga. För den svenska fiskarkåren gäller sålunda i stort sett inte den

för arbetsmarknaden i övrigt gängse uppdelningen på arbetsgivare och arbetstagare.

Genom beslut av 1956 års riksdag öppnades i princip möjlighet till arbetslöshetsförsäkring

för företagargrupper, som har behov av sådan försäkring,

genom att Kungl. Maj :t erhöll rätt att för viss grupp av medlemmar medge

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1962

9

undantag från vissa regler, som eljest skulle utgöra hinder för medlemskap

i och för ersättning från arbetslöshetskassa. Kontrollsvårigheter väntades

visserligen komma att föreligga beträffande dessa grupper men, såsom förut

anförts, borde enligt riksdagens mening allvarliga försök göras att komma

till rätta med svårigheterna i avsikt att tillgodose de behov som kunde

föreligga.

Såsom framgår av det föregående har Sveriges fiskares riksförbund anhållit

om medgivande för yrkesfiskare, som tillhör en erkänd arbetslöshetskassa

för denna yrkeskategori, att tillgodoräkna avgift för tid, då han arbetat

som självständig företagare. Med hänsyn till de svårigheter, som kan

uppkomma i fråga om arbets- och arbetslöshetskontrollen för kassans medlemmar,

har förbundet framhållit att arbetslöshet tills vidare endast bör

anses föreligga vid avbrott i fisket på grund av långvarig storm eller annat

oväder, isläggning, maskin- eller båthaveri eller drivmedelsbrist. Kungl.

Maj :t har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet

beslutat bifalla riksförbundets framställning. Eftersom erfarenhet

saknas av den typ av arbetslöshetsförsäkring, varom här är fråga, får den

blivande försäkringen för yrkesfiskare betraktas som en försöksverksamhet.

Därvid förutsätts att de för arbetslöshetsförsäkring i övrigt grundläggande

principerna kommer att tillämpas vid prövningen av utgående ersättningar.

Jag noterar med tillfredsställelse, att Sveriges fiskares riksförbund

uttalat, att det med all kraft avser att medverka till att de ytterligare kontrollåtgärder,

vilka under verksamhetens gång kan visa sig erforderliga, blir

genomförda på ett effektivt och smidigt sätt.

I särskild skrivelse har riksförbundet vidare anhållit, att ett belopp av två

miljoner kr. ur prisregleringskassan för fisk måtte ställas till förfogande

för att tillföras försäkringsfonden för den blivande arbetslöshetskassan.

Enligt min mening är det angeläget att för fiskare liksom för andra yrkesgrupper

skapa ett försäkringsskydd för oförvållade inkomstbortfall av större

omfattning. Även om inkomstbortfall vid fiske i många fall får anses vara

av sådan beskaffenhet, att den enskilde fiskaren normalt har anledning

att räkna härmed i sin verksamhet, kan under extrema förhållanden ett så

betydande ekonomiskt avbräck orsakas fiskaren, att behov kan anses föreligga

av speciella stöd- eller skyddsåtgärder. En arbetslöshetsförsäkring för

fiskare med den utformning av arbetslöshetsbegreppet, som nyss angivits,

synes kunna ge ett sådant skydd.

Enligt vad Sveriges fiskares riksförbund uppgett är emellertid en förutsättning

för tillkomsten av en arbetslöshetsförsäkring för fiskare att den

erkända arbetslöshetskassa, som avses bli inrättad, utan onödig tidsutdräkt

kan tillföras medel för den erforderliga försäkringsfonden. Då den ekonomiska

bärkraften hos en del fiskargrupper är relativt begränsad, torde metoden

att anskaffa medel till försäkringsfonden genom att under en uppbyggnadsperiod

ta ut avgifter av medlemmarna i arbetslöshetskassan utan

att ge ersättningar kunna äventyra tillkomsten av kassan. Denna metod

medför nämligen, alt det kan komma alt dröja förhållandevis lång tid efter

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 201 år 1962

kassans start, innan tillsynsmyndigheten kan lämna kassan tillstånd att få

börja utbetalningen av ersättningar. Enligt riksförbundet är det även för

att säkerställa en ostörd och sund utveckling av kassans verksamhet nödvändigt

att en tillräckligt stor fond finns att tillgå. Med hänsyn härtill har

riksförbundet funnit sig böra föreslå, att medel ur prisregleringskassan för

fisk tas i anspråk för att redan vid kassans start kunna bygga upp den för

ersättningsrätt erforderliga försäkringsfonden.

De av riksförbundet anförda skälen för att redan vid starten tillföra arbetslöshetskassan

den för ersättningsrätt erforderliga fonden synes mig beaktansvärda,

särskilt med tanke på att en företagargrupp nu för första gången

söker använda sig av den genom gällande arbetslöshetskasseförordning

öppnade möjligheten att stärka den enskilde yrkesutövarens trygghet. Förslaget

att för ändamålet ta i anspråk medel ur prisregleringskassan för fisk

finner jag mig därför böra biträda. Medlen i denna kassa är visserligen avsedda

för prisreglerande åtgärder på fiskets område, men det förhållandet

att arbetslöshetskassan är avsedd att utgöra ett skydd för den kategori, som

i första hand kan göra anspråk på dessa medel, synes emellertid kunna motivera

ett undantag.

Det är självfallet svårt att nu bedöma behovet av medel i försäkringsfonden.

Jordbruksnämnden har för sin del förordat, att tillskottet av regleringsmedel

bör maximeras till förslagsvis 500 000 kr. För egen del finner

jag lämpligt, att ett belopp av 1 miljon kr. ur den av nämnden förvaltade

prisregleringskassan för fisk tillförs fonden. Sedan närmare erfarenheter

vunnits av försäkringsverksamheten, synes kunna prövas, om ytterligare

tillskott av regleringsmedel kommer att erfordras för att försäkringen skall

kunna fungera på avsett sätt.

Därest arbetslöshetskassan skulle upphöra med sin verksamhet inom loppet

av tio år efter starten, bör de ur prisregleringskassan för fisk erhållna

medlen återbetalas enligt grunder, som fastställs av tillsynsmyndigheten i

samråd med statens jordbruksnämnd.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

medge att i enlighet med vad i det föregående förordats ett

belopp av 1 000 000 kr. ur den av statens jordbruksnämnd

förvaltade prisregleringskassan för fisk må användas till en

försäkringsfond för en erkänd arbetslöshetskassa för yrkesfiskare.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

B. Siöalth

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621197

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:413 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överförande av fiskprisregleringsmedel till försäkringsfond för en erkänd arbetslöshet a1 i texten
  2. JoU 1962:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överförande av fiskprisregleringsmedel till försäkringsfond för en erkänd arbetslöshetskassa för yrk s. 1 i texten
  3. 2LU 1962:44 Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetslöshetsförsäkring för fiskare. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta s. 4 i texten