Sök i Ratio Lex

Angående anslag för militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/ 63 m.m

1962-01-19 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:37, Angående anslag för militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/ 63 m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiuigl. Maj.ts proposition nr 37 år 1962

1

Nr 37

K ting l. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

för militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/

63 m.m.; given Stockholms slott den 19 januari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

För militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/63 äskas ett reservationsanslag

av 300 000 kr. Samtidigt framlägges principförslag om den

militärhistoriska verksamhetens fortsatta bedrivande. Härvid föreslås, att

krigshistoriska avdelningen inom försvarsstaben skall indragas samt att

verksamheten framdeles skall bedrivas inom militärhögskolan. En särskild

delegation för militärhistorisk forskning föreslås tillkomma.

1—3195 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

Utdrag ur protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 januari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm,

Skoglund, Edenman, Johansson, ak Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och

civildepartementen anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Andersson, fråga om anslag för inilitärhistorisk verksamhet under budgetåret

1962/63 m. m. samt anför därvid följande.

Den militärhistoriska forskningen i Sverige tog fastare form i början

av 1870-talet, då en särskild krigshistorisk avdelning inrättades i den år

1873 nyorganiserade generalstaben. Vid marinstaben tillkom år 1931 eu

särskild sjöhistorisk avdelning. År 1937 sammanslogs de båda avdelningarna

till en gemensam avdelning inom försvarsstaben. I samband med 1961

års riksdagsbeslut om krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109;

SU 90; rskr. 258) har förutsatts att den militärhistoriska verksamheten

framdeles icke skall vara en uppgift för försvarsstaben.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 315) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigshistorisk

verksamhet för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av 300 000 kr. I anslutning

härtill har vid beräkningen av medelsbehoven under försvarsstabens

avlönings- och omkostnadsanslag hänsyn icke tagits till krigshistoriska

avdelningen (s. 108 och 112).

Krigshistoriska avdelningen består för närvarande av fyra arvodesbefattningar

för pensionerad officer — en i A:29 och tre i A:24 samt

tjänster för en arkivarie i Ae 21 och ett kontorsbiträde i Ao 5. Vidare tjänstgör

fyra officerare kommenderade vid avdelningen. Sammanlagt finnes således

tio befattningshavare vid avdelningen. Kostnaderna för avdelningens

verksamhet — avlöningskostnader för kommenderade officerare inräknade

— utgör för innevarande budgetår ca 200 000 kr. Härav belöper ca 180 000

kr. på avlöningar och drygt 20 000 kr. på omkostnader.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1958 tillkallades

den 9 juni 1958 tre sakkunniga1 för att verkställa utredning och avgiva

i Dåvarande krigsarkivarien B. Steckzén, ordf., numera översten B. G. L. Furtenbach

och professorn S. A. Nilsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962 3

förslag rörande den inom krigsmakten bedrivna krigshistoriska verksamhetens

uppgifter och organisation. De sakkunniga, som antog benämningen

1958 års militärhistoriska utredning, avgav den 20 maj 1959 betänkande

angående den militärhistoriska verksamhetens uppgifter och organisation.

I betänkandet föreslogs, att den militärhistoriska verksamheten främst

borde inriktas på studier av aktuella militära frågor, särskilt i utlandet.

Vid sidan härav borde forsknings- och publiceringsverksamheten rörande

äldre svensk krigshistoria fortsätta. Till den militärhistoriska verksamheten

hänfördes också biträde vid undervisningen i de militära högskolorna.

Den militärhistoriska verksamheten borde sammanhållas i ett fristående

militärhistoriskt institut i vilket arméstabens biliotek skulle inordnas. En

något utförligare redogörelse för innebörden av utredningens förslag torde

få fogas till statsrådsprotokollet såsom bilaga. (Bilaga A.)

Yttranden över militärhistoriska utredningens betänkande avgavs av

överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets

civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, krigsarkivet, chefen för försvarshögskolan,

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, byggnadsstyrelsen,

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, universitetskanslern,

riksarkivet, riksbibliotekarien, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens

organisationsnämnd, statens lönenäinnd, beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar, lokaliseringsutredningen samt försvarets högskoleutredning.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag framkom bland annat

önskemål om kompletterande utredningar i vissa hänseenden. Sålunda ansågs,

att gränsdragningen mellan det militärhistoriska institutets och de

militära stabernas uppgifter borde närmare utredas i fråga om forskning och

studier av nutida militärpolitiska förhållanden. Med hänsyn bland annat härtill

uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 29 oktober 1959 åt överbefälhavaren

att verkställa ytterligare utredning rörande den inom krigsmakten

bedrivna krigshistoriska verksamhetens uppgifter och organisation samt

att inkomma med förslag i ämnet. Vid utredningsarbetet borde särskilt

beaktas

möjligheterna att tillgodose behovet av militärhistoriska forskningsresultat

genom stijjendier till enskilda forskare eller genom särskilda anslag

för bestämda forskningsuppgifter,

huruvida tillräckliga skäl ansågs föreligga för att tillskapa ett särskilt

militärhistoriskt organ samt,

därest ett särskilt militärhistoriskt organ ansågs böra inrättas, dels förutsättningarna

för en anknytning av den militärhistoriska verksamheten

till krigsarkivet eller annan myndighet, dels ock huruvida ett militärhistoriskt

organ borde åläggas den av 1958 års militärhistoriska utredning

angivna studieverksamheten samt — om så vore fallet — på vilket sätt

gränsdragningen i detta avseende borde ske mellan de uppgifter som skulle

avses för det militärhistoriska organet samt militära staber och övriga

befintliga organ.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

Med skrivelse den 20 september 1961 har överbefälhavaren redovisat

resultaten av den med anledning av ifrågavarande uppdrag verkställda

överarbetningen samt i anslutning härtill föreslagit, att försvarsstabens

krigshistoriska avdelning omorganiseras till ett fristående militärhistoriskt

institut.

Över överbefälhavarens utredning har, efter remiss, yttranden avgivits

av försvarets civilförvaltning, krigsarkivet, statskontoret, statens lönenämnd,

riksarkivet samt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

I det följande torde en redogörelse få lämnas för överbefälhavarens utredning

och förslag samt däröver avgivna remissutlåtanden.

Förslag av överbefälhavaren

överbefälhavaren anger den militärhistoriska verksamhetens främsta

ändamål vara att ur krigs- och militärhistorien samt hithörande pågående

debatt — främst utomlands — hämta lärdomar och erfarenheter av

aktuell betydelse för den svenska krigsmakten, att bland krigsmaktens

personal och allmänheten skapa ökad förståelse för och kännedom om dels

utländska krigshändelser och militärhistoriska förhållanden av särskilt intresse,

dels den svenska krigsmaktens historia, dess betydelse för land och

folk i krig och fred samt att bidraga till att bevara och levandehålla krigsmaktens

traditioner.

Den militärhistoriska verksamhetens allmänna arbetsuppgifter anser

överbefälhavaren vara följande, nämligen att studera och bearbeta

aktuell krigs- och militärhistoria i syfte att utvinna lärdomar och erfarenheter

av betydelse för krigsmakten, att bedriva krigs- och militärhistorisk

forsknings- och författarverksamhet i syfte att skildra dels utländska krigsföretag

samt militärpolitiska och andra militärhistoriska förhållanden av

särskilt intresse främst under nyare tid, dels det svenska försvarets historia,

att publicera militärhistoriska verk och monografier av vetenskapligt eller

allmänt intresse samt sådana kortare studier och essäer, vilka på grund av

sin aktuella prägel eller sin speciella natur ej låter sig inordnas i stöiTe

arbeten, att biträda vid den högre militära undervisningen i militärhistoria,

att vara ansvarig för traditionsvården inom krigsmakten, att så långt möjligt

stå till såväl myndigheters som enskildas förfogande med svar på inkommande

frågor samt att samarbeta med universitet och högskolor samt

övrig vetenskaplig forskning.

Huvuddelen av utrednings- och studieverksamheten kommer enligt överbefälhavaren

att bestå av utredningar och studier utförda i regel efter

framställning av militär myndighet och avsedda för internt bruk inom

krigsmakten. Vissa av studierna kan dock beräknas vara av sådan art, att

de bör publiceras även i för allmänheten lämplig form. Det karakteristiska

för denna verksamhet anses vara, att den till övervägande del måste utföras

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962 5

som lagarbete mellan historisk expertis och officerare ur olika försvarsgrenar.

Ett arbete av ifrågavarande slag måste vidare för att fylla sitt syfte ofta

utföras på relativt begränsad tid. Personal måste därför utan större tidsutdräkt

kunna avses för uppgiften. Att basera huvuddelen av arbetet på

kvalificerad militär personal, som har andra ordinarie arbetsuppgifter, eller

civila historiker, vilka tillfälligt och sporadiskt kopplas in på verksamheten,

synes ej överbefälhavaren möjligt.

För att denna verksamhetsgren skall ge ett fullgott utbyte bör den alltså

ges en fast organisation. Enligt överbefälhavaren är detta möjligt endast

inom de högre stabernas ram eller inom en militärhistorisk basorganisation.

Om studieverksamheten skulle komma att bedrivas inom de högre

staberna, skulle det emellertid bli nödvändigt att förse dessa med egen

historisk expertis. Vid en stabsorganisation som den svenska är dock en

sådan lösning enligt överbefälhavaren alltför personalkrävande.

Av de anförda skälen är det enligt överbefälhavaren lämpligast att uppgiften

i fråga i stället ålägges en särskild militärhistorisk basorganisation.

Specialundersökningar bör dock i vissa fall utföras av expertis, som ej är

representerad inom organisationen.

överbefälhavaren förutsätter, att den militärhistoriska organisationen

icke på eget initiativ skall igångsätta något arbete utan att taga samråd

med den eller de myndigheter vars verksamhetsområde arbetet i fråga kan

beröra. Av motsvarande skäl bör arbeten av detta slag vid andra militära

myndigheter, t. ex. försvarsgrensstaber, endast bedrivas i samråd med den

militärhistoriska organisationen.

Även den militärhistoriska forsknings- och författarverksamheten kräver,

enligt överbefälhavaren, att en central basorganisation finnes. Vid

arbetets utförande kan visserligen principiellt två vägar väljas. Den ena

är, att huvuddelen av arbetet verkställes av enhetens egen personal och att

utläggning av arbete endast sker beträffande vissa specialuppgifter. Den

andra innebär, att huvuddelen av uppgifterna löses i form av utlagda arbeten,

bland annat genom stipendier till enskilda forskare eller genom särskilda

anslag för bestämda forskningsuppgifter. För att härvid utvälja

arbetsuppgifter, utlägga, leda och nyttiggöra utförda arbeten fordras dock

enligt överbefälhavaren en särskild organisationsenhet. Av särskild utredning

i ämnet anses emellertid framgå, att kostnaderna för en verksamhet

baserad på utlagda arbeten inte blir lägre, än om arbetena utföres inom

basorganet. Härom anföres i huvudsak följande.

Utgångspunkten för beräkningarna är att under en 15-årsperiod bör

medhinnas ett större samlingsverk, 5—7 monografier samt 15 årgångar av

årsboken »Aktuellt och historiskt». Därest arbetet skall utföras i form av

utlagda arbeten anses såväl kvalitets- som tidsskäl tala för att alla viktigare

utredningar överlåtes på erfarna forskare. För att en kalkyl av kostnaderna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

skall erhållas, måste först en årskvot av den önskade produktionen beräknas.

I fråga om större verk bedömes den genomsnittliga årsproduktionen

till 28 ark (omkring 450 sidor) och för monografier beräknas cirka 8 ark

för år. Härtill kommer årspublikationen. De sammanlagda kostnaderna för

författararvoden vid utlagda arbeten beräknas till 48 200 kr. Motsvarande

arbete synes inom basorganisationen kunna utföras av två heltidsanställda

befattningshavare (en kapten och en forskningsassistent). Avlöningskostnaderna

härför angives till omkring 46 500 kr.

Med anledning av det anförda anser överbefälhavaren det lämpligast att

militärhistoriska utredningens förslag följes och att i enlighet därmed det

militärhistoriska centralorganet erhåller tillräckliga personella resurser för

att på egen hand kunna lösa huvuddelen av arbetsuppgifterna, i förekommande

fall biträdd av experter för specialundersökningar. När det av särskilda

skäl är erforderligt att engagera forskare för att utföra ett större

arbete eller ett självständigt sådant, bör särskilda medel begäras från fall

till fall.

Bland de av överbefälhavaren angivna uppgifterna ingår även att publicera

militärhistoriska verk m. m. Jämväl denna verksamhet anses lämpligen

böra handhavas av det militärhistoriska basorganet. Även för övriga

arbetsuppgifter fordras enligt överbefälhavaren militärhistoriska insikter.

Detta gäller exempelvis vid medverkan i den högre militära undervisningen

i militärhistoria, i fråga om ansvaret för traditionsvården samt vid den

löpande serviceverksamheten gentemot myndigheter och enskilda.

Sammanfattningsvis hävdar överbefälhavaren, att den militärhistoriska

verksamheten är så särpräglad, att den personal, som sättes att leda och

utföra arbetet, i regel måste äga både militär och historisk skolning. Att

bedriva verksamheten utan tillgång till en fast organisation anses icke möjligt.

Arbeten bör dock kunna läggas ut på enskilda forskare. För särskilda

uppgifter bör också tillfälligt extra personal kunna knytas till organet.

I fråga om den militärhistoriska enhetens organisation och personaluppsättning

föreslår överbefälhavaren följande. Chef bör vara en överste

eller kommendör i Bo 1. Vidare skall finnas en tjänst för civil historiker i

Bo 1. För innehavaren av tjänsten förutsättes preceptorskompetens. I övrigt

bör enheten organiseras med en utrednings- och studieavdelning, en forsknings-

och författaravdelning samt en administrativ detalj. För utredningsoch

studieavdelningen avses en major i Ao 24 samt två kommenderade

kaptener, för forsknings- och författaravdelningen en överstelöjtnant i Ao

26 och en arkivarie i Ae 23 samt två kommenderade officerare (en major

och en kapten). För den administrativa detaljen slutligen räknar överbefälhavaren

med befattningar för en pensionerad officer i A:24 och en pensionerad

underofficer i A:17 samt en tjänst för kanslibiträde i Ae 7.

Överbefälhavaren anser, att det av militärhistoriska utredningen framförda

förslaget om samordning av den centrala militärhistoriska organisationen

och arméstabens bibliotek innebär avsevärda fördelar. I avbidan på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

1

resultatet av den av överbefälhavaren påbörjade utredningen angående

samordning av samtliga militära fackbibliotek vid högre staber och skolor

m.m. bör ett genomförande av förslaget enligt överbefälhavaren emellertid

anstå.

Den föreslagna personaluppsättningen — sammanlagt 12 befattningshavare

—- innebär jämfört med den för krigshistoriska avdelningen gällande

en ökning med två. De årliga lönekostnaderna för den föreslagna personalen

beräknas till omkring 264 000 kr. De nuvarande lönekostnaderna för krigshistoriska

avdelningen angives till cirka 103 000 kr. Merkostnaden uppgår

således enligt överbefälhavaren till drygt 160 000 kr. Med hänsyn till att

de militära befattningshavarna föreslås kvarstå i civil tjänst intill 65 års

ålder anses emellertid, att vissa besparingar i fråga om pensionskostnader

göres. Den reella lönekostnadsökningen anses med hänsyn härtill bli omkring

100 000 kr.

I fråga om det militärhistoriska centralorganets ställning anför överbefälhavaren

inledningsvis, att verksamheten alltfort bör handhavas inom

försvaret. Två alternativ kan härvid komma i fråga, nämligen antingen

anknytning till annan militär myndighet eller fristående ställning i likhet

med militärpsykologiska institutet.

Enligt överbefälhavaren måste organisationens ställning medge, att arbetet

bedrives fritt och under eget ansvar. Ansvaret för publicerade arbeten

bör helt och otvetydigt ligga på den militärhistoriska centralorganisationen.

Dennas ställning bör så långt möjligt vara sådan att den ej kan misstänkas

uppträda som språkrör för viss militär myndighet, d. v. s. den till vilken

det eventuellt anknytes. Sistnämnda myndighet får inte heller i större

utsträckning betungas av anknytningen. Den militärhistoriska enheten

måste vidare fritt och utan svårighet kunna utnyttjas av de militära myndigheterna.

Av de anförda synpunkterna talar enligt överbefälhavaren de förstnämnda

klart och otvetydigt för alternativet fristående ställning, medan

det sistnämnda kravet i och för sig anses tala för en anknytning i första

hand till försvarsstaben. Då emellertid det militärhistoriska centralorganet

förutsättes bli instruktionsmässigt bundet till nära samarbete med försvarsmaktens

olika staber m.m. anses möjligheterna för de militära myndigheterna

att utnyttja organisationen kunna bli tillgodosedda även vid en

fristående ställning.

Mot en anknytning av den militärhistoriska verksamheten till krigsarkivet

talar enligt överbefälhavaren — utöver förut angivna krav på organisatorisk

ställning — bland annat den synpunkten att arkiv inte tillika

bör bedriva forskningsverksamhet och därigenom konkurrera med enskild

eller akademisk forskning.

På grund av det anförda ansluter sig överbefälhavaren till militärhistoriska

utredningens förslag, att den militärhistoriska centralorganisationen

utformas som ett fristående institut.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 dr 1962

För omkostnader i samband med militärhistoriska institutets verksamhet

beräknar överbefälhavaren 68 000 kr. Då lönekostnaderna enligt

vad nyss angivits utgör 264 000 kr., kommer de sammanlagda kostnaderna

att bli 332 000 kr. för år.

Militärhistoriska utredningens förslag om inrättande av ett militärhistoriskt

råd biträdes av överbefälhavaren liksom förslaget i vad avser rådets

arbetsuppgifter. Rådet bör enligt förslaget bestå av lika antal militära och

civila ledamöter valda bland representanter för allsidig militär sakkunskap

respektive civilt vetenskapligt historiskt forskningsarbete. Med hänsyn

härtill anses rådet böra bestå av chefen för militärhögskolan, tillika ordförande,

chefen för försvarshögskolan, en representant för chefen för försvarsstaben

samt tre företrädare för historisk vetenskap.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning anför, att ämbetsverket ej är övertygat om

behovet av ett särskilt fristående institut. I samband med översynen av

försvarsgrensstaberna bör enligt ämbetsverket prövas konsekvenserna i

personellt hänseende av att den nyttobetonade verksamheten, d. v. s. utrednings-

och studieverksamheten, bedrives i respektive staber. Anses

denna lösning ej lämplig bör i stället övervägas att militärhögskolan i samverkan

med staberna handhar verksamheten. Ej heller för den militärhistoriska

forsknings-, författar- och publiceringsverksamheten behövs

enligt civilförvaltningen ett fristående institut. Om sistnämnda verksamhet

inte kan inordnas i krigsarkivet, bör verksamheten kunna anknytas till

militärhögskolan.

Den militärhistoriska verksamhetens ändamål karakteriseras av krigsarkivarien

som stabstekniskt, opinionsbildande och traditionsvårdande.

Uppgiften att studera och bearbeta aktuell militärhistoria ingår enligt

krigsarkivarien i stabernas ordinarie verksamhet. Det synes krigsarkivarie!)

vidare uppenbart att den militärhistoriska forskningen bättre främjas

genom repliering på universitet än genom ett fristående institut. Understöd

och stipendier till forskningen är därför ett starkt önskemål. Uppgiften att

biträda vid den högre militära undervisningen i militärhistoria anses

ej heller motivera tillkomsten av ett särskilt institut. Detsamma gäller den

i verksamheten ingående uppgiften att värna om traditionerna. Redan nu

torde enligt krigsarkivarien chefer och annan personal inom försvaret

verka för traditionsvården. Uppgiften att stå till myndigheters och enskildas

förfogande m. m. med svar på frågor bör i första hand tillkomma arkiv,

bibliotek etc. och kan ej heller motivera ett särskilt institut. — Det framlagda

organisationsförslaget anses slutligen ej garantera en ur historievetenskaplig

synpunkt godtagbar lösning. Krigsarkivarien föreslår, att

statliga bidrag utges till forskning och tryckning. Därest särskild tidskrift

anses erforderlig bör årliga anslag lämnas för trycknings- och redak
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

9

tionskostnader. För utdelning av anslag och stipendier bör ett råd inrättas

med representanter för försvaret, universitet, arkiv och muséer.

Slutligen framhåller krigsarkivarien, att den militärhistoriska verksamheten

faller vid sidan av krigsarkivets uppgifter.

Enligt statskontoret synes verksamhetens främsta uppgift vara att skapa

underlag för militärledningens bedömningar och analyser. Den äldre forskningen

bör med hänsyn härtill begränsas och bör kunna till stor del läggas

på forskare utanför verksamheten. Endast en mindre basorganisation blir

därför behövlig. Statskontoret föreslår för egen del för verksamheten en

förste militärhistoriker i A 26, en militärhistoriker i A 23 och högst tre

kommenderade officerare samt ett kanslibiträde. Till arvoden tör utlagda

arbeten m. m. beräknar ämbetsverket 50 000 kr. Den föreslagna basorganisationen

bör enligt statskontoret kunna anknytas till krigsarkivet som en

särskild avdelning inom arkivet.

Statens lönenämnd anser, att tjänsterna vid institutet bör vara civila,

i vart fall vid den administrativa detaljen.

Riksarkivet anför, att den vetenskapliga kapaciteten ej är tillräckligt

tillgodosedd enligt förslaget. Bättre resultat skulle kunna nås om motsvarande

medel i stället ställes till förfogande för utdelning såsom forskaroch

publiceringsanslag genom försorg av humanistiska forskningsrådet

eller annat lämpligt organ.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, som ansluter sig till

yttrande av dess historiska nämnd, anser det vara uteslutet att med hjälp

av tillfälligt engagerade stipendiater eller särskilda anslag för bestämda

forskningsuppgifter ernå samma resultat som genom en planmässigt bedriven

verksamhet med fast anställd och tekniskt skolad personal. Därför föreligger

enligt akademien fördelar med ett särskilt fristående militärhistoriskt

institut.

Departementschefen

Den krigshistoriska forskningen i Sverige handhaves för närvarande av

krigshistoriska avdelningen inom försvarsstaben. Enligt 1961 års riksdagsbeslut

angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning

(prop. 1961: 109) förutsättes, att den krigshistoriska verksamheten framdeles

inte skall vara en uppgift för försvarsstaben. Krigshistoriska avdelningen

omfattar fyra arvodesbefattningar för pensionerad officer — en i

A: 29 och tre i A: 24 •— samt tjänster för en arkivarie i Ae 21 och ett kontorsbiträde

i Ao 5. Vidare är fyra officerare kommenderade till tjänstgöring

vid avdelningen. Sammanlagt finnes således tio befattningshavare

vid avdelningen. De årliga kostnaderna för avdelningens verksamhet —

inklusive avlöningskostnader för de kommenderade officerarna — utgör

i runt tal 200 000 kr.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 315) föreslagit

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigshistorisk

verksamhet för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av 300 000 kr. Vid

beräkningen av medelsbehovet för avlöningar och omkostnader för försvarsstaben

under nästa budgetår har hänsyn inte tagits till krigshistoriska

avdelningen.

I det föregående har jag i korthet redogjort för framlagda förslag angående

den militärhistoriska verksamhetens uppgifter och organisation.

Enligt såväl överbefälhavarens som militärhistoriska utredningens förslag

skall ett fristående, under överbefälhavaren lydande militärhistoriskt institut

tillkomma. I samband därmed kan försvarsstabens krigshistoriska

avdelning indragas.

Enligt förslagen bör den militärhistoriska verksamheten inriktas på

studiet av aktuella militära frågor. Forskningen inom området bör bedrivas

så att den är till praktiskt gagn för högre militära staber och undervisningsanstalter.

Närmast bör klarläggas sådana aktuella utländska militära

problem och tankegångar som antas ha betydelse för det svenska försvarets

inriktning. Vid sidan härav bör hittillsvarande forsknings- och

publiceringsverksamhet rörande svensk krigshistoria från äldre och nyare

tid fortsättas. Det anses vidare vara väsentligt att det föreslagna institutet

utnyttjas för den militära högskoleundervisningen.

Sammanfattningsvis har den militärhistoriska verksamheten enligt

överbefälhavaren till uppgift att studera och bearbeta aktuell krigs- och

militärhistoria, att bedriva krigs- och militärhistorisk forsknings- och författarverksamhet,

att publicera militärhistoriska verk och monografier

av vetenskapligt eller allmänt intresse samt kortare studier och essäer,

att biträda vid den högre militära undervisningen i militärhistoria, att

ansvara för traditionsvården inom krigsmakten, att stå till såväl myndigheters

som enskildas förfogande med svar på inkommande frågor inom

verksamhetsområdet samt alt samarbeta med universitet och högskolor

och i övrigt med vetenskaplig forskning.

Överbefälhavaren anser, att verksamheten för att ge ett fullgott utbyte

bör erhålla en fast organisation. Detta bedömes möjligt endast under

förutsättning att verksamheten utövas inom de högre staberna eller inom

en särskild militärhistorisk basorganisation. Enligt överbefälhavaren är

det lämpligast, att alternativet med en basorganisation väljes. Specialundersökningar

bör dock i vissa fall kunna utföras av expertis, som ej

tillhör organisationen. Det förutsättes att verksamheten bedrives i samverkan

med andra militära myndigheter, främst försvarsstaben och försvarsgrensstaberna.

I fråga om den militärhistoriska forsknings- och författarverksamheten

är det visserligen enligt överbefälhavaren möjligt att huvuddelen av uppgifterna

löses i form av utlagda arbeten, bland annat genom stipendier till

enskilda forskare eller genom särskilda anslag för bestämda forsknings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1962

11

uPPgifter- För att härvid utvälja arbetsuppgifter, utlägga, leda och nyttiggöra

utförda arbeten fordras dock en särskild organisationsenhet. Vidare

anses kostnaderna för en verksamhet baserad på utlagda arbeten inte bli

lägre än om arbetena utföres vid basorganet.

Chef för det militärhistoriska institutet bör enligt överbefälhavaren

vara överste eller kommendör i Bo 1. Vidare bör tillkomma en tjänst för

civil historiker i Bo 1. I övrigt föreslås, att institutet skall omfatta en

utrednings- och studieavdelning, en forsknings- och författaravdelning

samt en administrativ detalj. För utrednings- och studieavdelningen avses

en major i Ao 24 samt två kommenderade kaptener, för forsknings- och

författaravdelningen en överstelöjtnant i Ao 26 och en arkivarie i Ae 23

samt två kommenderade officerare (en major och en kapten). För den

administrativa detaljen slutligen räknar överbefälhavaren med befattningar

lör en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad underofficer i A: 17

samt en tjänst för kanslibiträde i Ae 7. Den föreslagna personaluppsättningen

— sammanlagt 12 befattningshavare -— innebär jämfört med den

för krigshistoriska avdelningen gällande en ökning med två.

Ett militärhistoriskt råd bör enligt överbefälhavaren inrättas för kontakter

med civil forskning m. m.

Vid remissbehandlingen av överbefälhavarens förslag har understrukits

betydelsen av att den militärhistoriska forskningen mera än för närvarande

anknytes till vår egen tids händelser och därvid framträdande utvecklingstendenser.

Insamling, sovring och bearbetning av material

blir därvid framträdande arbetsuppgifter. Forskningsverksamheten avseende

äldre tid bör enligt flera remissmyndigheter i första hand stödjas

med bland annat stipendier och genom särskilda anslag till forskning och

publicering. Tveksamhet har vidare framkommit om lämpligheten av att

den militärhistoriska verksamheten skall handhavas inom ett fristående

militärhistoriskt institut.

Det är uppenbart att även för den svenska krigsmaktens del behövs utredningar

och studier rörande militärpolitiska och militärorganisatoriska

förhållanden samt rörande krigföringen i förfluten tid. Dylika militärhistoriska

utredningar och studier avseende näraliggande tid är av betydande

värde för de högre militära staberna och utbildningsanstalterna.

De verkställda utredningarna ger enligt min mening belägg för att fördelar

erhålles om en särskild organisationsenhet finnes för sammanhållande av

den militärhistoriska verksamheten. Jag vill dock starkt understryka vikten

av att en sådan enhet i första hand sysslar med frågor som kan vara

till nytta för de militära staberna och utbildningsanstalterna. Däremot

är jag icke beredd tillstyrka framförda förslag om att en organisationsenhet

med fast anställd personal skall inrättas för militärhistorisk forskningsoch

författarverksamhet avseende krigsföretag m. m. under äldre skeden

i Sveriges och främmande länders historia. Dylik verksamhet bör enligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

min mening kunna i huvudsak ombesörjas vid universitet och högskolor

samt av enskilda forskare som genom stipendier och bidrag för bestämda

forskningsuppgifter intresseras för militärhistoriska spörsmål. I likhet

med flera remissmyndigheter förordar jag således, att den mera historievetenskapliga

grenen av verksamheten framdeles i första hand skall

komma till utförande på nu angivet sätt. Härigenom synes kraven på vetenskaplig

metodik och samordning med den historiska forskningen i övrigt

bli bäst tillgodosedda.

Jag vill ånyo erinra om att enligt 1961 års riksdagsbeslut (prop. 109)

angående krigsmaktens högsta ledning förutsatts, att den militärhistoriska

verksamheten framdeles inte skall vara en uppgift för försvarsstaben.

Som jag nyss anfört bör emellertid inom krigsmakten finnas en organisationsenhet

för militärhistoriska studier och utredningar. Det av militärliistoriska

utredningen och överbefälhavaren framförda förslaget att inrätta

ett fristående militärhistoriskt institut anser jag mig dock inte böra

biträda. Anledningen härtill är främst att jag inte bedömer de för den militärhistoriska

verksamheten angivna uppgifterna motivera att en särskild,

fristående myndighet inrättas, bland annat med hänsyn till kostnaderna

för en särskild administration. Uppgifterna bör i stället enligt min mening

åläggas lämplig befintlig myndighet.

De skäl som framförts mot alt den militärhistoriska verksamheten anslutes

till krigsarkivet finner jag välgrundade. Hithörande uppgifter bör

alltså inte åläggas arkivet.

För egen del har jag kommit till den uppfattningen att de militärhistoriska

uppgifterna lämpligast handhaves inom militärhögskolan. Man

åstadkommer på det sättet en samordning av högre undervisning och forskning,

som anses naturlig när det gäller andra högskolor och universitet.

Icke minst militärhögskolan bör kunna draga fördel av en sådan samordning.

Jag föreslår med anledning härav att försvarsstabens krigshistoriska

avdelning indrages från och med nästa budgetår. Den militärhistoriska

verksamheten bör handhas av en särskild enhet eller arbetsgrupp inom

skolan. Gruppen bör bestå av kvalificerad personal samt omfatta högst sex

befattningshavare. Lämpligen bör gruppen omfatta två civila tjänster för

akademiskt utbildade befattningshavare och högst fyra aktiva officerare,

varjämte innehavaren av beställningen för lärare i militärhistoria bör

vara anknuten till gruppen. Det bör ankomma på överbefälhavaren att i

anslutning till anslagsäskandena för budgetåret 1963/64 inkomma med

preciserat förslag till organisation och personaluppsättning för den militärhistoriska

arbetsgruppen inom militärhögskolan. För nästa budgetår

förutsätter jag, att verksamheten erhåller en provisorisk organisation. Nuvarande

arvodesbefattningar för pensionerade officerare vid försvarsstabens

krigshistoriska avdelning — en i A: 29 och tre i A: 24 — bör härvid

tills vidare ingå i förenämnda arbetsgrupp. Till denna bör också över
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

13

gångsvis kunna knytas nu till krigshistoriska avdelningen kommenderade

officerare. De civila tjänsterna vid krigshistoriska avdelningen för en

arkivarie i Ae21 och ett kontorsbiträde i Ao 5 bör under budgetåret

1962/63 kvarstå i försvarsstabens personalförteckning, men innehavarna

bör tjänstgöra vid arbetsgruppen och deras avlöningar — liksom arvodena

till innehavarna av förenämnda arvodesbefattningar — bestridas från det

anslag till militärhistorisk verksamhet som jag framlägger förslag om i

det följande. Därest behov visar sig föreligga av ytterligare personal m. m.

förutsätter jag, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

beslut härom liksom att i övrigt under nästa budgetår besluta angående

erforderliga provisoriska anordningar för verksamhetens bedrivande.

Det är enligt min mening naturligt att i övergångsskedet personal utnyttjas

även för att avsluta pågående forskningsuppgifter rörande äldre tid för

vilka material redan finnes insamlat och under bearbetning.

Den nu föreslagna militärhistoriska arbetsgruppen inom militärhögskolan

skall enligt min mening och som i det föregående anförts genomföra

studier och utredningar i ämnen av aktuell militärhistorisk natur.

Överbefälhavaren bör äga anvisa militärhögskolan studie- och utredningsuppgifter.

Högskolan bör också själv kunna initiera studier och utredningar,

därvid dock med hänsyn till svårigheten att dra klara gränser

mellan de högre militära stabernas utrednings- och planeringsuppgifter

och de militärhistoriska problemen anmälan därom bör göras till överbefälhavaren.

De militärhistoriska studierna och utredningarna bör också

kunna vara till direkt nytta för undervisningen i militärhistoria och

strategi vid högskolan.

Jag bedömer det sannolikt och stöder mig därvid på redan föreliggande

positiva erfarenheter, att dessa i mycket grova drag skisserade arbetsuppgifter

till avsevärd del kan samordnas med varandra. Så bör t. ex. kunna ske

genom att de av överbefälhavaren anvisade militärhistoriska studie- och utredningsuppgifterna

utnyttjas för undervisningen vid militärhögskolan.

Såsom skett under senare år bör även vid högskoleundervisningen i militärhistoria

och strategi utförda studier bringas till de centrala militära

stabernas kännedom, även om de olika uppgifternas innehåll etc. icke

alltid tillhör det som för tillfället är av största intresse för staberna. För

utbildningen vid militärhögskolan, vars syfte till stor del får anses vara

att ge eleverna kvalifikationer för framtida samordnande och överblickande

arbetsuppgifter på högt plan, synes det vidare vara av obestridligt

värde att ett ömsesidigt, fortlöpande samarbete med försvarets ledande

instanser kommer till stånd. Från stabernas synpunkt synes värdet av

ett dylikt samarbete vara minst lika stort, bland annat av två skäl. Det

ena är, att studier och utredningar av här beskriven art endast kan utgöra

delproblem och detaljer för topporganen. Ett sådant delproblem

kan med bistånd av resurserna vid militärhögskolan specialundersökas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

utan att fördröja eller inskränka den högre instansens på större bredd

verkande långsiktsarbete. Det andra är, att staberna genom dessa arbetsformer

får större möjlighet att inrikta en viktig del av undervisningen vid

militärhögskolan mot mål och områden, vilka bland annat är väsentliga

för den gemensamma strategiska grundsynen.

Som framgår av det föregående förordar jag, att den militärhistoriska

forskningsverksamheten avseende äldre tider i första hand skall utföras

med hjälp av särskilda stipendier, forskningsbidrag och dylikt. I den mån

det visar sig möjligt att anförtro mera aktuella forskningsuppgifter åt

universitetsinstitutioner eller dylikt eller åt enskild forskare bör bidrag

kunna utgivas även för sådana uppgifter. För att biträda vid och övervaka

denna verksamhet samt för att utdela forskningsbidrag etc. föreslår

jag i viss anslutning till överbefälhavaren och militärhistoriska utredningen,

att en särskild delegation för militärhistorisk forskning tillkommer.

I denna bör ingå representanter för försvaret samt för civila forskningsinstitutioner

in. m. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t alt besluta

angående delegationens sammansättning samt att närmare precisera dess

uppgifter, ersättningar till ledamöter m. m. Delegationens verksamhet

bör enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande på lämpligt sätt samordnas

med den verksamhet som bedrives av statens humanistiska forskningsråd.

Medel för den militärhistoriska verksamheten bör för nästa budgetår

anvisas under ett särskilt reservationsanslag, Militärhistorisk verksamhet.

Från anslaget bör bestridas kostnader för forskningsbidrag m. m.,

för tryckning av publikationer och dylikt samt för delegationen för

militärhistorisk forskning. Under nästa budgetår bör också avlöningar

och omkostnader för den i det föregående angivna övergångsvis tjänstgörande

personalen m. m. bestridas från anslaget. Från och med budgetåret

1963/64 bör medel för heltidsanställd personal vid den militärhistoriska

arbetsgruppen vid militärhögskolan anvisas på högskolans avlöningsoch

omkostnadsanslag. Jag vill erinra om att de årliga kostnaderna för

nuvarande krigshistoriska avdelningens verksamhet uppgår till omkring

200 000 kr. För att i viss utsträckning intensifiera verksamheten hör det

föreslagna anslaget Militärhistorisk verksamhet för nästa budgetår uppföras

med 300 000 kr. eller samma belopp som preliminärt upptagits i

riksstatsförslaget för Krigshistorisk verksamhet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte förslå riksdagen att

a) besluta att krigshistoriska avdelningen inom försvarsstaben

skall indragas med utgången av budgetåret 1961/62;

b) besluta att den militärhistoriska verksamheten skall

organiseras och bedrivas enligt de riktlinjer som angivits i

det föregående;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962 15

c) till Militärhistorisk verksamhet för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

Bilaga A

Sammandrag av 1958 års militärhistoriska utrednings den 20 maj 1959

avgivna betänkande

Utredningen anför, att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt den militärhistoriska

forskningen. Ett särskilt organ erfordras för att fortlöpande

bevaka relevanta forskningsuppgifter. Studiet av »aktuella militärproblem»

bör intensifieras och forskningen på detta område bör få en klart nyttobetonad

karaktär, d. v. s. verksamheten skall inriktas på att vara till praktiskt

gagn för högre militära staber och undervisningsanstalter. Utredningen

har därför kommit till den uppfattningen att den centralt bedrivna

militärhistoriska forskningen i Sverige delvis bör omgestaltas. Den nuvarande

krigshistoriska avdelningen inom försvarsstaben bör härvid ombildas

till ett fristående militärhistoriskt institut. Detta skall med vetenskaplig

metodik angripa vissa större frågor av långsiktig natur, som nu

delvis måste lämnas å sido. Närmast gäller att få ett grepp om de militära

problemen och tankegångarna i utlandet, vilka kan vara av särskild betydelse

för svensk planläggning. I anslutning härtill skall militärhistoriska

institutet enligt utredningens uppfattning bearbeta det stora material,

som framkommer i utländsk litteratur eller på annat sätt är tillgängligt.

Institutet skall därvid belysa frågor av allmän strategisk och militärpolitisk

art, analysera den utländska debatten i dessa frågor och biträda vid

studier rörande utvecklingstendenserna.

Det bör i väsentlig grad överlämnas åt den militära ledningen att fixera

arbetsobjekten för institutet, som förutsättes komma att medverka i den

militära ledningens planeringsarbete. I vissa fall bör kommenderad personal

ställas till institutets förfogande vid lösandet av infordrade uppgifter

som kräver speciell militär expertis. Det torde enligt utredningens

uppfattning vidare komma att bli praxis, att institutet samarbetar med

de militära högskolornas lärare och elever för bearbetandet av vissa gemensamma

problem. På samma sätt måste permanent samarbete etableras

med försvarshögskolan och andra institutioner. I samband härmed kan

institutet komma att taga initiativ till och medverka i gruppstudier m. m.

Vid sidan av studierna rörande aktuella frågor bör institutet enligt

militärhistoriska utredningens mening även fullfölja krigshistoriska avdelningens

hittillsvarande forsknings- och publiceringsverksamhet rörande

svensk krigshistoria från äldre och nyare tid. En annan uppgift, som

också måste fortsättas, är stödet till den förbandshistoriska forskningen

så att den militära traditionen vidmakthålles.

Utredningen finner det vidare önskvärt, att det föreslagna militärhistoriska

institutets personal utnyttjas i den högre militära undervisningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kirngl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

17

Närmast avses högskoleundervisningen i ämnena krigshistoria och strategi.

Det anses sålunda vara av intresse att undervisningen i ämnet krigshistoria

breddas och utbygges beträffande studiet av den moderna historien.

Institutet bör enligt utredningens uppfattning kunna medverka med föreläsningar,

tillhandahållande av arbetsunderlag för grupparbeten, granskning

av hemarbeten och undervisning i studiemetodik, bland annat beträffande

utnyttjandet av den tryckta litteraturen. Institutet bör ockå

kunna lämna uppslag till studier om vissa aktuella problem. Den här skisserade

insatsen från institutets sida anses vara av värde för högskoleundervisningen.

Enligt utredningens uppfattning bör vidare arméstabens bibliotek samordnas

med militärhistoriska institutet.

Erfarenheterna under de gångna åren har enligt militärhistorieutredningen

givit vid handen, att det föreslagna militärhistoriska institutet bör

ha en fristående ställning. Först härigenom kan det erhålla nödig slagkraft

och göra verklig nytta. Institutets verksamhet måste bygga på den fria

forskningens grund och institutet måste därför ha samma självständiga

status som andra forskningsorgan. Det bör följaktligen få en friare ställning

än hittills och lösgöras från det organisatoriska sambandet med försvarsstaben.

Utredningen har undersökt olika alternativ beträffande institutets organisatoriska

status i fortsättningen, särskilt möjligheten alt sammanslå

institutet med krigsarkivet. Denna väg har dock ej ansetts framkomlig.

De båda institutionerna representerar nämligen helt olika verksamhetsfält

och har helt olika uppgifter.

Utredningen har för egen del kommit till den uppfattningen att militärhistoriska

institutet bör ställas direkt under överbefälhavaren, som

skall ha att meddela anvisningar rörande den allmänna inriktningen av

militärhistoriska institutets verksamhet. Därigenom får institutet erforderlig

rörelsefrihet och samtidigt en naturlig anslutning till den högsta

försvarsledningen. För att stödja och befrämja institutets verksamhet

bör vid dess sida stå ett rådgivande organ, förslagsvis benämnt Militärhistoriska

institutets råd, sammansatt av bland annat representanter för

försvaret och den historiska vetenskapen. Rådet bör ha till uppgift att

ge impulser, skapa kontakter mellan militär och civil forskning, granska

för publicering avsedda arbeten, biträda med råd och anvisningar i fackliga

biblioteksfrågor, lämna råd och yttranden vid vissa personaltillsättningar

m. m.

Det föreslagna militärhistoriska institutet bör enligt militärhistoriska

utredningen organiseras på studiesektion, historisk sektion och administrativ

avdelning. Härtill kommer nuvarande arméstabens bibliotek. För chef

för institutet föreslås en beställning för överste eller kommendör i Bo 1. I

övrigt räknar utredningen med tjänster och beställningar för institutet —

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1962

med bortseende från biblioteket — för två överstelöjtnanter eller majorer,

två majorer eller kaptener, en lektor i Ao 26, en forskningsassistent i Ae21

och ett kanslibiträde i Ae 7 samt befattningar för en pensionerad major

eller kapten och en pensionerad underofficer. Härjämte förutsättes att

minst tre officerare skall kommenderas till institutet.

Sthlm 1962. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/63 m. m. a1 i texten
  2. SU 1962:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående anslag för militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/63 m.m. s. 1 i texten