Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1962/63, m. m

1962-02-16 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:58, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1962/63, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

1

Nr 58

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1962/63, m. m.; given

Stockholms slott den 16 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

m. m.;

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen i övrigt hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs bemyndigande att under budgetåret 1962/63 reglera

priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.

De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,

in. m., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

ävensom angående reglering av utförseln av fisk och skaldjur in. m., vilka

nu gäller till och med den 30 juni 1962, föreslås skola gälla till och med

den 30 juni 1963. 1

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 58

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

Förslag

till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)

om viss reglering av handeln med fisk, m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering

av handeln med fisk, m. m.1, vilken enligt förordning den 14 april 1961

(nr 74) gäller till och med den 30 juni 1962, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1963.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur1 2, vilken enligt förordning

den 14 april 1961 (nr 75) gäller till och med den 30 juni 1962, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1963.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.3, vilken enligt

förordning den 14 april 1961 (nr 76) gäller till och med den 30 juni 1962,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1963.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373, beträffande 8 § SFS 1960: 337, beträffande

9 § SFS 1959: 108 och beträffande 12 § SFS 1956: 202.

2 Senaste lydelse, se beträffande 4 och 6 §§ SFS 1960: 338, beträffande 7 § SFS 1959:109, beträffande

11—14 §§ SFS 1960: 428 samt beträffande den vid förordningen fogade bilagan SFS 1959:

109; 15 § upphävd genom SFS 1960: 428.

s Senaste lydelse, se beträffande 4 § SFS 1960: 339 samt beträffande den vid förordningen fogade

bilagan SFS 1959: 110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 februari 1962.

N ärva rande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geuerstam,

Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist,

vissa frågor angående regleringen av priserna på fisk, m. m. samt anför därvid

följande.

I. Inledning

I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna

1953:373, 1956:202, 1959:108 och 1960:337) om viss reglering av handeln

med fisk, m. m., vilken förordning gäller t. o. m. den 30 juni 1962,

är bestämmelser meddelade om handelsreglering — grundad på auktorisation

av s. k. producentföreningar — och om prisregleringsavgift på fisk.

Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen

den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud samt

förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln

av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av

fisk och skaldjur m. m. Enligt sistnämnda förordningar, vilka likaså äger

giltighet t. o. m. den 30 juni 1962, fordras i princip tillstånd av statens

jordbruksnämnd för import och export av fisk och fiskprodukter.

Genom beslut den 14 april 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd

att — i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

angivils i prop. 1961:50 och i jordbruksutskottets utlåtande 1961:13 —

för tiden t. o. m. den 30 juni 1962 anordna reglering av priserna på fisk

samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag ävensom

att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift på svenskfångad

fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952:

320, dels enligt 12 § samma förordning meddela — såvitt angår täckande

av andra kostnader i samband med prisreglering på fisk än i jordbruksnämndens

centrala organisation uppkommande uppbörds- och kontrollkostnader

— närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som

till jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk inflyter genom upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

tagande av omförmälda prisregleringsavgifter in. in. I samma beslut föreskrev

Kungl. Maj :t, att medel, som inflyter vid upptagandet av införselavgifter

på färsk, kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling eller

kungsfisk (rödfisk, uer) skulle av jordbruksnämnden — med den begränsning,

som anges i det följande — tillföras nämndens prisregleringskassa

för tisk att användas för med kassan avsedda ändamål. Vidare bemyndigades

jordbruksnämnden att av de medel, som innestår i prisreglermgskassan

för fisk, till regleringsföreningarna på fiskets område jämväl

under budgetåret 1961/62 utlämna lån för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar

av fisk till utlandet på de villkor, som Kungl. Maj:t föreskrivit

genom beslut den 3 september 1954 och den 11 april 1958. Samtidigt

bemyndigades jordbruksnämnden att under budgetåret 1961/62 _ med

beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts

till bestridande av i propositionen omförmälda eventuella tillskott till

kvalitetskontrollen av konserver samt av kostnaderna för kvalitetskontrollen

av andra fiskvaror än konserver — i den mån sistnämnda kostnader

inte kunde bestridas genom inflytande kontrollavgifter — använda ett belopp

av högst 50 000 kr. ur de genom upptagande av införselavgifter på fiskets

område för budgetåret 1961/62 inflytande eller dessförinnan influtna

medlen. Vidare bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden att för att

bestrida kostnaderna under budgetåret 1961/62 för den befattningshavare,

som bär till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst

95 000 kr. från de genom upptagande av införselavgifter på fiskets område

för budgetåret 1961/62 inflytande eller dessförinnan influtna medlen.

Slutligen hemställde Kungl. Maj :t i samma beslut till fullmäktige i riksgäldskontoret

att i enlighet med riksdagens omförmälda beslut under budgetåret

1961/62 ställa garanti för lån i Sveriges krediibank mot gängse ränta

åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta

och åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr. jämte

Med stöd av Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut och enligt däri angivna

grunder liar hittills under innevarande budgetår upprätthållits prisregleiing

på fisk ävensom reglering av handeln med strömming samt av importen

och exporten av fisk. Enligt kungörelsen den 17 april 1959 (nr 111) om

införselavgift på vissa slag av filéad fisk och kungörelsen den 2 juni 1961

(nr 323) om de högsta införselavgifter, som statens jordbruksnämnd må

bestamma i vissa fall, utgår fr. o. m. den 1 juli 1961 införselavgift med 31 5

ore per kg av varans nettovikt för fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och

kungsfisk vid införsel, som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling

enligt EFTA-konventionen, samt med 45 öre per kg såväl vid annan

införsel av sådan fryst filéad fisk, som nyss angivits, som för färsk och

kyld filéad dylik fisk, oberoende av det land, varifrån varan införs.

I en till jordbruksdepartementet den 12 februari 1962 inkommen skrivelse

har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna på

fisk under budgetåret 1962/63, in. in. Jordbruksnämnden erinrar därvid om

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

att Kungl. Maj :t genom beslut den 19 februari 1960 uppdragit åt nämnden

att — i anslutning till den i artikel 28 i EFTA-konventionen omförmälda undersökningen

av förhållandena i fråga om handeln med vissa slag av fisk

och andra marina produkter inom Europeiska frihandelssammanslutningen

— under samråd med representanter för fiskerinäringen och andra därav

berörda utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets

område och därmed sammanhängande spörsmål samt att till Kungl. Maj :t

inkomma med därav föranledda förslag. För att biträda nämnden med ifrågavarande

utredningsarbete har sedermera en särskild utredningsman tillkallats.

Nämnden upplyser, att den i sin framställning inte tagit hänsyn till

sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter, som kan föranledas

av den nyss omförmälda undersökningen enligt artikel 28 i EFTA-konventionen,

eftersom undersökningen inte ännu slutförts.

Jordbruksnämnden anmäler vidare, att den berett representanter för vederbörande

fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrin tillfälle

att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på

fiskets område. Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med jordbruksnämndens

råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område.

Slutligen har nämnden i de frågor, som berörts i skrivelsen, samrått med

fiskeristijrelscn, som därvid förklarat sig i princip biträda nämndens förslag.

Styrelsen har dock — med hänsyn till vad riksdagen beslutat förra året och

då inga nya faktiska omständigheter i saken tillkommit — ansett sig böra

tillstyrka bifall till önskemålet om att 100 000 kr. utbetalas direkt ur prisregleringskassan

till centralnämnden för fiskpropaganda. II.

II. Reglering av priserna på fisk m. m.

Nuvarande förhållanden

Innebörden av prisregleringen. Prisregleringarna på fisk har utformats i

viss mån olika för, å ena sidan, väst- och sydkustens prisregleringsområden

och, å andra sidan, ostkustens prisregleringsområde. På väst- och sydkusten

innebär prisregleringarna, att jordbruksnämnden, efter överläggningar

med fiskarorganisationerna därstädes, fastställer minimipriser på de

viktigaste fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå lägst dessa

priser för bl. a. den fisk, som säljs till färskkonsumtion inom landet. Den

fisk, som vid försäljning inte uppnår de sålunda fastställda minimipriserna

övertas och nyttiggörs av för ändamålet särskilt bildade prisregleringsföreningar,

på västkusten Västkustfisk, förening u. p. a., och på sydkusten

Sydkustfisk, förening u. p. a.

Föreningarnas nyttiggörande av denna fisk sker genom försäljning på export

— i färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis framställning

av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med omhändertagandet

av fisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden vissa i förväg bestämda

statliga bidrag, s. k. pristillägg, vilka tidigare — bortsett från vissa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

inskränkningar beträffande exporten — utgått med visst belopp per kilogram

av föreningen övertagen fisk. Under senare år har pristilläggen i allmänhet

utgått i den formen, att ett fast belopp bestämts för prisregleringen

under året. I den mån detta belopp inte behövt tas i anspråk för att täcka

utgifterna under året, har det tillförts prisregleringsföreningarnas konjunkturutjämningsfonder.

Anledningen till att jordbruksnämnden övergått till

att utbetala ett bestämt fast belopp för prisregleringen av fisk har varit, att

nämnden velat eftersträva, att prisregleringsföreningarna vid handhavandet

av verksamheten skall stimuleras till mera ekonomiska och långsiktiga bedömanden.

För den övertagna fisken utbetalar prisregleringsförening till

fiskaren ett pris, s. k. garantipris, vilket fastställs av föreningen och bestäms

med hänsyn till beräknade försäljningsmöjligheter och erhållna pristillägg

för fisken. Garantipriset fastställs i förväg och är det pris, som fiskaren lägst

kan påräkna för sina leveranser av fisk. Beträffande de allmänna grunderna

i övrigt för prisregleringarna på väst- och sydkusten hänvisar nämnden

till prop. 1946: 232, 1948: 48 och 1951: 81.

Prisregleringen på ostkusten har fått sin särskilda prägel av att den

knutits till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming, genom

vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade

fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning

motta färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer

de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen

skall betinga vid försäljning till olika ändamål.

Prisregleringen innebär, att jordbruksnämnden till Ostkustfisk, förening

u. p. a., (centralorganisation för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna)

årligen utbetalar vissa statliga medel, s. k. prisutjämningsbidrag, att

användas såsom tillskott till de priser, som föreningarna erhåller vid försäljningen

av strömmingsfångster, som inte kan avsättas till färskkonsumtion

eller rökning inom landet. Prisutjämningsbidrag har i allmänhet fått åtnjutas

för färsk eller fryst exportströmming, saltströmming för den inhemska

marknaden (under åren 1960 och 1961 strömming, som avsätts för beredning

av saltströmming för inhemsk konsumtion) och strömming, vilken

såsom djurföda levereras till pälsdjursfarm. Till skillnad mot den prisreglering,

som upprätthålls på väst- och sydkusten, är prisregleringen på strömming

f. n. så utformad, att den enskilde fiskaren inte blir tillförsäkrad vare

sig ett av staten bestämt lägsta pris för den strömming, som avsätts på

färskmarknaden inom landet, eller ett fast pris (garantipris) för strömmingsöverskottet.

Ett bemyndigande för jordbruksnämnden att utvidga prisregleringen

till strömming, som används för tillverkning av konserver eller

för beredning av kraftfoder, har under år 1961 inte tagits i anspråk. Nämnden

har inte heller utnyttjat rätten att genomföra prisreglering för torsk på

ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande systemet.

Kostnaderna för prisregleringarna täcks av medel, som

genom prisreglerings- och införselavgifter tillförs den av jordbruksnämn
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

den förvaltade prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår för

såväl svenskfångad som importerad saltvattensfisk och upptas av förstahandsköpare

av fisk m. fl. För färsk, kyld eller fryst importfisk samt för

svenskfångad fisk, som ilandförs på västkusten, utgår prisregleringsavgift

f. n. på i huvudsak all fisk med undantag av skarpsill och de fiskslag, varav

filéer belagts med införselavgift. För svenskfångad fisk, som ilandförs på

syd- och ostkusten, uttas avgift endast på sill (strömming). Fisk, som övertas

av prisregleringsföreningarna på väst- och sydkusten, är inte avgiftsbelagd

liksom inte heller strömming på ostkusten, som säljs för annat ändamål

än färskkonsumtion eller rökning. Regleringsavgiften utgör 5 procent

av inköpspriset för svenskfångad fisk, som ilandförs på väst- och sydkusten,

samt 4 öre per kg för på ostkusten ilandförd strömming. För importfisk, som

i samband med ''införsel säljs på kommunal fiskauktion, är avgiften 5 procent

av inköpspriset. Avgiften för annan importfisk utgör för färsk, kyld eller

fryst fisk 5 procent av värdet, beräknat enligt 3 § tulltaxeförordningen,

för saltad islandssill 5,5 öre per kg av nettovikten samt för annan beredd importsill

än islandssill 3,7 procent av nyssnämnda värde. Avgiften på importfisk

är så avvägd, att den i stort sett motsvarar den avgift, som utgår för

svenskfångad fisk. Införselavgift utgår, såsom förut nämnts, på viss filéad

fisk. Avgiften utgår fr. o. in. den 1 juli 1961 med 31,5 öre per kg av varans

nettovikt för fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk vid införsel,

som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling enligt EFTAkonventionen,

samt med 45 öre per kg såväl vid annan införsel av sådan fryst

filéad fisk, som nyss angivits, som för färsk och kyld filcad dylik fisk, oberoende

av det land, varifrån varan införs.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor

del av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder

genom bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade statslån.

Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter som förut nämnts enligt

beslut av 1961 års riksdag därutöver rätt att under innevarande budgetår

mot av riksgäldskontoret ställda garantier i Sveriges kreditbank mot gängse

ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.

Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse

vissa uppgifter rörande utvecklingen inom saltsjöfisket a\ antalet fiskare

och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom sallsjöfisket, exporten

och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen inom landet,

prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom fisket samt

del ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande verksamhet i fråga om

prisregleringen av fisk.

Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,

vilka såsom Inlaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1960 en

fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.

Relativt sett är minskningen störst på ostkusten, där den utgör nära 5 pio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

cent, medan på syd- och västkusten nedgången begränsas till omkring 2 resp.

3 Procent- Totalantalet yrkesfiskare år 1960 anges till 9 041, vilket är inemot

84 procent lägre än antalet fiskare under förkrigsåren 1935—1939 Även an

talet binäringsfiskare har under år 1960 nedgått på samtliga kuststräckor.

Av en utav jordbruksnämnden uppgjord tablå över antalet fiskebåtar

vilken som bilaga 2 torde få fogas till detta protokoll, kan utläsas, att även

under år 1960 på samtliga kuststräckor en fortsatt övergång skett till fiskebåtar

med allt större motorstyrka. Övergången är särskilt markant på västkusten,

som redovisar ett tillskott under året av 49 fiskebåtar med en motorstyrka

av mer än 200 hästkrafter. Av detta tillskott har enligt uppgift

32 båtar eu längd av mer än 70 fot och en motorstyrka av mellan 300 och

inemot 600 hästkrafter. Under år 1961 torde västkustflottan ha tillförts

ett 50-tal bålar av denna storlek. Den förändring, som västkustflottan under

ett fåtal år undergått, utmärks även av att — med början år 1959 ___

en övergång i vass omfattning skett till moderna ståltrålare. Vid utgången

f.y, ^ 1T961 uPPSår — enligt tillgängliga uppgifter — antalet ståltrålare

till 50. Jordbruksnämnden framhåller, att såvitt nu kan bedömas torde man

böra räkna med att de senaste årens stora investeringar i fiskebåtar kommer

att fortsätta i oförminskad takt, i varje fall under år 1962. Eftersom

utbyggnaden av fiskeflottan till väsentlig del baseras på sillfiske för export,

ger denna utveckling enligt nämndens förmenande anledning till oro

med hansyn till ovissheten beträffande de framtida avsättningsmöjligheterna

på export.

I fråga om fångstutveckhngen anmäler jordbruksnämnden, att definitiva

uppgifter nu föreligger angående det svenska havsfiskets avkastning

under år 1960. Enligt dessa uppgifter har fångstmängden detta år uppgått

till omkring 259 miljoner kg med ett förstahandsvärde av i runt tal 173

miljoner kr. I forhållande till år 1959, då den högsta dittills noterade avkastningen

uppnåddes, har fångstmängden under år 1960 minskat med

3 procent, medan värdet stigit med 1 procent. Tillbakagången i fångstkvantiteten

under år 1960 beror främst på att fångsterna på västkusten

av skrapfisk för fiskmjölstillverkning väsentligt minskat och att strömmingsfångsterna

på ostkusten starkt reducerats. För år 1961 kan såväl

fångstmängden som fångstvärdet, enligt hittills för nämnden tillgängliga

statistiska uppgifter, beräknas överstiga 1960 års nivå och ligga vid 264

miljoner kg och 182 miljoner kr. Medan fångstmängden för år 1961 med

omkring 4 miljoner kg torde understiga 1959 års rekordsiffra, uppvisar

ångstvärdet en fortsatt stegring och därmed det bästa värdemässiga utbyte,

som redovisats något år. ökade fångstsiffror kan för år 1961 noteras

på samtliga kuststräckor. Den ökning av fångstmängden, som under senare

ar skett, samtidigt som antalet fiskare minskat, har möjliggjorts genom

anskaffningen av större båtar med modern teknisk utrustning samt övergång

till dyrbarare men effektivare redskap.

Vastkustfiskarnas direktlandningar i utlandet, som särskilt under senare

år fått stor omfattning och i allt högre grad sätter sin prägel på väst
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

9

kustfiskets struktur, ökade under år 1961 till ca 85 miljoner kg och överträffade

därmed 1959 års toppsiffra.

Jämfört med år 1960 har utlandslandningarna under år 1961 ökat med

omkring 20 miljoner kg. Av denna ökning utgörs 17 miljoner kg av sill,

vilket ungefärligen motsvarar den minskning, som under år 1961 skett av

de på västkusten landade sillfångsterna. Direktlandningarna under år 1961

kan beräknas motsvara närmare 45 procent av västkustfiskarnas sammanlagda

fångster. Till skillnad mot år 1959 har de i utlandet år 1961 landade

fångsterna endast i relativt begränsad utsträckning bestått av skrapfisk.

Vad angår direktlandningarna upplyser jordbruksnämnden vidare, att dessa

under år 1961 väsentligt ökat såvitt gäller Danmark och Västtyskland, medan

landningarna i Storbritannien och Nederländerna varit i huvudsak oförändrade.

Då uppgifter inte kunnat erhållas om storleken av de svenska

fiskarnas direktlandningar i Norge under åren 1960 och 1961, är dessa

inte beaktade i fångststatistiken.

Vad angår fisket efter viktigare prisreglerade fiskslag tyder de av jordbruksnämnden

gjorda beräkningarna i fråga om sillfisket på västkusten

på att man för år 1961 kan räkna med en total sillfångst av ungefär samma

storlek som under år 1960 eller omkring 123 miljoner kg.

Att den starka utbyggnaden av sillflottan på västkusten inte resulterat

i större sillfångster torde främst bero på att under år 1961 sämre väderleksförhållanden

rått än under år 1960 samt att strängare fångstbegränsningar

under år 1961 tillämpats i fråga om ilandföringen av sill i Sverige.

På sydkusten redovisas för år 1961 större torskfångster än under tidigare

år, medan utfallet av sillfisket varit i stort sett oförändrat. I fångstsiffrorna

är härvid — i likhet med föregående år — inräknade även västkustfiskarnas

landningar på sydkusten. De ökade fångsterna av sydkusttorsk beror

till stor del på att i detta fiske under år 1961 deltagit ett större antal västkustbåtar

än under de närmast föregående åren. Strömmingsfångsterna på

ostkusten, som för år 1960 uppvisade särskilt låga siffror, beräknas år

1961 inte ha undergått någon väsentlig förändring.

Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden redovisas av nämnden i en särskild

tablå, vilken såsom bilagn 3 torde få fogas till detta protokoll.

I likhet med år 1960 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade

fiskslag, under år 1961 upprätthållits på västkustsill och makrill. Också

på strömming har under år 1961 tidvis upprätthållits en viss fångstbegränsning.

Till belysning av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden för tiden

fr. o. in tredje kvartalet 1957 i eu särskild tablå återgivit uppgifter om

vissa genomsnittliga förstahandspriser på fisk m. m. Tablån torde såsom

bilaga 4 få bifogas detta protokoll. Beträffande den prisutveckling,

som framgår av tablån, anför jordbruksnämnden, att en jämförelse mellan

priserna under fjärde kvartalet 1960 och ett vart av de tre första kvartalen

1961 och priserna motsvarande kvartal närmast föregående år ger

vid handen, att för västkustens vidkommande (uppgifterna avser försäljningen

vid de större fiskauktionerna) eu höjning skett av det genomsnittliga

fiskarpriset för all fisk med undantag av fjärde kvartalet 1960.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1062

Av de i tablån särskilt redovisade fiskslagen märks för västkustsill sänkta

priser under sistnämnda kvartal och första kvartalet 1961, beroende på en

väsentlig ökning av de på västkusten landade fångsterna. För makrill har

en prisnedgång skett under fjärde kvartalet 1960 och tredje kvartalet 1961,

medan nämnden däremot noterar en väsentlig prishöjning för andra kvartalet,

då säsongfisket (garn- och dörjfisket) efter makrill bedrivs. Denna

prishöjning torde enligt nämnden i viss mån sammanhänga med att fångstmängden

under säsongfisket minskat ytterligare i förhållande till den redan

för år 1960 låga nivån. På sydkusten redovisas för såväl sill som torsk

höjda priser under år 1961, vilket vad angår torsk sammanhänger med

att högre minimipriser upprätthållits. Partinoteringarna på strömming i

Stockholm har under de senast redovisade fyra kvartalen legat inte oväsentligt

över de noteringar, som gällt under motsvarande kvartal nästföregående

år. Även vid ostkusten i övrigt har partinoteringarna under år

1961 i allmänhet hållits på en högre nivå än år 1960. Nämnden upplyser

vidare, att under år 1961 höjningar skett av minimipriserna på de i tablån

redovisade fiskslagen med undantag av i vissa fall sill. En justering uppåt

har enligt nämnden under året skett också av flertalet övriga av nämnden

fastställda minimipriser på olika fiskslag.

Jordbruksnämnden framhåller, att utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter

för år 1961 uppvisar såväl kvantitets- som värdemässigt högre siffror

än någonsin tidigare. Sammansättningen av den svenska utrikeshandeln

— med export av i huvudsak prisbillig fisk, främst sill, samt import

av dyrare fiskslag och beredda fiskvaror — resulterade år 1961 i ett importöverskott

av 42 miljoner kr. Kvantitetsmässigt förelåg däremot ett exportöverskott

under året på omkring 75 miljoner kg. Exporten av fisk och fiskprodukter,

inklusive utrikes ilandföring, beräknas under år 1961 ha utgjort

133,3 miljoner kg till ett värde av 89,9 miljoner kr. Motsvarande tal

för år 1960 utgjorde 125,1 miljoner kg och 84,7 miljoner kr. ökningen hänför

sig helt till direktlandningarna i utländska hamnar. En nedgång redovisas

däremot totalt sett beträffande övrig export (s. k. kommersiell export).

Emellertid har exporten av bl. a. ål och fryst sill ökat under år

1961 jämfört med år 1960. Exporten av enbart färsk och fryst sill (strömming)

har utgjort omkring 110 miljoner kg eller 83 procent av den sammanlagda

utförseln. Utlandslandningarnas betydelse för den svenska fiskexporten

framgår av att dessas andel av den totala exporten under år 1961

stigit vad angår kvantiteten till 64 procent och vad angår värdet till 45

procent. Exporten år 1961 beräknas motsvara ungefär hälften av det svenska

havsfiskets totala avkastning.

Importen av fisk och fiskprodukter har ökat från 47,5 miljoner kg och

111,2 miljoner kr. år 1960 till 58,1 miljoner kg och 131,9 miljoner kr. år

1961. Den starka importstegringen anser nämnden främst bero på att införseln

ökat av saltad och kryddad sill, speciellt islandssill. Medan införseln

av sistnämnda sillslag år 1960 var onormalt låg till följd av felslaget

fiske i exportländerna, har importen år 1961 varit större än eljest på

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

grund av särskilt gynnsamt fiskeutfall i dessa länder. Importen av färsk och

fryst fisk har år 1961 inte undergått några väsentliga förändringar jämfört

med år 1960, bortsett från att under år 1961 en betydande importstegring

skett av färsk långa för beredning av spillånga. Beträffande importen av

frysta filéer kan noteras en mindre ökning från 5 044 ton år 1960 till 5 211

ton år 1961. Liksom under år 1960 har sistnämnda importökning främst

utgjorts av koljafiléer. Beträffande utrikeshandeln med fisk m. m. hänvisar

jordbruksnämnden till en inom nämnden upprättad sammanställning,

vilken såsom bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.

I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,

att nämnden årligen företar konsumtionsundersökningar beträffande

fisk. Hittills tillgängliga uppgifter visar, att konsumtionen under år

1961 varit i stort sett oförändrad. De förbrukade kvantiteterna av färsk

och fryst vara beräknas under år 1961 uppgå till sammanlagt 98 miljoner

kg (landad vikt), medan konsumtionen av beredd vara kan beräknas till

43 miljoner kg (produktvikt). Nämnden framhåller dock, att materialet,

som ligger till grund för dessa beräkningar, är osäkert med hänsyn till att

lagerförändringarna under år 1961 ännu inte är helt kända. Nämnden anmärker

vidare, att sedan viss översyn skett av konsumtionsbei åkningarna

de för tidigare år redovisade konsumtionssiffrorna beträffande färsk

och fryst fisk har uppjusterats inte obetydligt. Importens andel av färskkonsumtionen,

inklusive frysta varor, beräknas ha stigit från 25 procent

år 1960 till 27 procent år 1961 och andelen frysta fiskfiléer (såväl importerade

som beredda inom landet) likaledes från 25 till 27 procent. Av konsumtionen

av frysta fiskfiléer svarade importen för omkring 55 procent under

såväl år 1960 som år 1961.

Konsumtionsutvecklingen för frysta fiskfiléer under senare år framgår

av följande sammanställning (filévikt, miljoner kg).

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

(prel.)

Import (exklusive reexport)..........

Tillverkning inom landet............

1,7

1,3

4.0

2.0

4,3

2,0

3.2

2.2

4,5

2,9

4,3

2,8

5,0

3,9

5,1

4,4

Summa

3,0

6,0

6,3

5,4

7,4

7,1

8,9

9,5

+ 0,5

+ 1,2

+0,3

-0,6

+ 0,1

-0,3

+0,6

-i-0,6

Konsumtion

2,5

4,8

6,0

6,0

7,3

7,4

8,3

8,9

Av sammanställningen framgår, att under år 1961 en fortsatt ökning

skett av konsumtionen av frysta filéer. Importen av frysta filéer under åi

1961 har till stor del bestått av torsk (2 185 ton) och i övrigt främst avkolja

och rödspätta. Den inhemska beredningen av frysta torskfiléer, avsedda

för försäljning inom landet, steg under år 1961 med 500 lon till 4 000

ton. Härutöver har inhemska filéer beretts främst av sill (strömming). Bc - redningen av frysta torskfiléer för inhemsk marknad har även under år

1961 främjats genom att föreningen Sydkustfisk av prisregleringsmedel utbetalat

ett visst prisutjämningsbidrag för sådan beredning. Genom detta bi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

drag har fiskarna för den torsk, som levererats för ifrågavarande beredning,

kunnat utfå samma minimipriser, som fastställts att gälla vid försäljning

till färskmarknaden.

Beträffande prisutvecklingen för fiskets olika förnödenheter framhåller

jordbruksnämnden, att det under det senaste året skett endast obetydliga

förändringar. Sålunda har det s. k. bulkpriset på motorbrännolja, vilket

pris i allmänhet tillämpas vid tankning av fiskebåtar i Sverige, sjunkit i

O-zon från 18 öre per 1 vid årsskiftet 1960/1961 till 17 öre per 1 i januari

1962. Under större delen av år 1961 har ifrågavarande pris varit 16 öre per

1. Priset på den vanligast förekommande fisklådan på västkusten har under

senare delen av år 1961 stigit från 3 kr. till 3 kr. 10 öre per låda men är

nu åter nere i 3 kr. per låda. Vissa koslnadsfördyringar kan vidare enligt

nämnden väntas ske under år 1962 på grund av den nyligen genomförda

höjningen av omsättningsskatten.

Jordbruksnämnden anför vidare, att utvecklingen av lönsamheten inom

fisket varit föremål för undersökningar även under år 1961.

Inom Svenska västkustfiskarnas centralförbund har sålunda företagits

vissa undersökningar av bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet för

år 1960. Vidare har statistiska centralbyrån för alt belysa de relativa förändringarna

av yrkesfiskarnas inkomster och utgifter m. m. gjort vissa

sammanställningar av material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer.

Sammanställningarna, som baserar sig på ett på modern samplingmetodik

grundat urval av yrkesfiskare, avser förhållandena åren 1957—

1959.

Materialet ger vid handen, att det beräknade kontanta nettot av fisket

under åren 1957—1959 i medeltal per yrkesfiskare genomgående ökat på ostkusten

och för insjöfisket, medan för södra östersjö- och öresundskusten en

inkomstförbätlring redovisas under år 1959 efter en mindre tillbakagång år

1958. För båtlagsfisket på västkusten konstateras för år 1959 en fortsatt

betydande förbättring, som främst kommit manskapslotterna till godo. Jämfört

med basåret 1952 redovisas för år 1959 en nettointäkt per båtlag, som

ar 65 procent högre, medan motsvarande procenttal för bruttointäkten och

kostnaderna är 56 resp. 48.

Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden

en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 6 torde bifogas statsrådsprotokollet.

Av tablån framgår bl. a. att den 1 januari 1962 på den

hittills drivna prisregleringsverksamheten förelåg en behållning av 22,1

miljoner kr., medan behållningen ett år tidigare utgjorde 19,4 miljoner kr.

Utbetalningarna under år 1961 av pristillägg m. m. understiger med 1,8

miljoner kr. summan av de under året influtna reglerings- och införselavgifterna.

Ränteinkomsten har under året utgjort 0,9 miljoner kr. Reglerings-

och införselavgifterna har under år 1961 uppgått till 5,1 miljoner

kr., varav 1,3 miljoner kr. utgörs av införselavgifter. Av tablån framgår

vidare, att på samtliga kuststräckor de totala utgifterna för prisregleringen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kurujl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

överstiger summan av de inom resp. områden sedan systemets införande influtna

regleringsavgifterna. Underskotten utgjorde den 1 januari 1962 i

runda tal på västkusten 3,4 miljoner kr., på sydkusten 1,5 miljoner kr. och

på ostkusten 3,3 miljoner kr. I utgifterna har härvid inräknats även de

medel, som under år 1957 tagits i anspråk ur prisregleringskassan för avveckling

av vissa prisregleringsföreningarna beviljade statslån.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden

som god. Omfattningen av föreningarnas verksamhet belyses enligt

nämnden genom storleken av de fiskkvantiteter, som föreningarna övertar.

För västkustens vidkommande har dessa kvantiteter under det senaste

decenniet varierat mellan 30 och drygt 40 miljoner kg med undantag för

åren 1956 och 1958, då den övertagna fångslmängden understeg 20 miljoner

kg. På sydkusten har de övertagna kvantiteterna under 1950-talet varierat

mellan 4 och 6 miljoner kg. Avvikelser härifrån kan noteras dels för år

1952, då den övertagna fångstmängden uppgick till hela 10,8 miljoner kg,

dels för år 1959, då kvantiteten nedgick till 2,8 miljoner kg. Under åren

1960 och 1961 har — såsom framgår av det följande — den på sydkusten

övertagna fångstmängden ytterligare minskat. Nedgången under de senaste

åren beror bl. a. på att fångsterna av sydkuslsill minskat och att överskotten

av torsk nära nog helt eliminerats på grund av en ökad beredning av frysta

filéer. De prisreglerade kvantiteterna strömming på ostkusten har under

det senaste decenniet varierat mellan 3,2 och 7,1 miljoner kg.

Enligt preliminära siffror har föreningen Västkustfisk år 1961 övertagit

totalt 29,4 miljoner kg fisk (därav 27,2 miljoner kg sill och 0,9 miljoner kg

makrill) för 12,9 miljoner kr. Föreningen Sydkustfisk har år 1961 övertagit

1,9 miljoner kg sill för 0,5 miljoner kr. För jämförelsens skull kan

nämnas, att föreningen Västkustfisk år 1960 övertog totalt 36,8 miljoner kg

fisk (därav 35,0 miljoner kg sill och 0,8 miljoner kg makrill) till ett förstahandsvärde

av 16,1 miljoner kr. och föreningen Sydkustfisk 2,1 miljoner kg

sill för 0,6 miljoner kr. I detta sammanhang bör uppmärksammas att, med

hänsyn till den organisation, som genomförts beträffande exporten till

länder med centraliserad import, prisregleringsföreningarna övertar även

den fisk, som exporteras på sådana marknader. Av de kvantiteter, som föreningarna

övertar, exporteras normalt 85 å 90 procent. Föreningen Ostkustfisk

har år 1961 enligt preliminära beräkningar prisreglerat 3,6 miljoner

kg strömming, varav 1,4 miljoner kg exporterats, mot under år 1960

3,7 resp. 1,8 miljoner kg.

Av de i det föregående redovisade siffrorna framgår enligt jordbruksnämnden,

att numera i huvudsak endast sill (strömming) övertas av föreningarna,

medan tidigare år utom sill också ganska betydande kvantiteter av

sydkusttorsk och av på västkusten landade torskfiskar inte funnit avsättning

till gällande minimipriser. Till belysning härav anför nämnden, all

Västkustfisk under åren 1950—1959 i medeltal per år övertog ca 4,5 miljoner

kg annan fisk än sill och makrill, medan motsvarande kvantiteter för

åren 1960 och 1961 utgör 1,0 och 1,3 miljoner kg. Bortfallet av torsköverskottet

på sydkusten sammanhänger — såsom tidigare berörts — med utvecklingen

av filéberedningen, som resulterat i alt fiskarna för praktiskt

laget all under år 1961 levererad torsk kunnat utfå de fastställda minimipriserna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Frågan om fortsatt prisreglering m. m.

Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. Som förut nämnts

har jordbruksnämnden berett representanter för vederbörande fiskarorganisationer

samt för fiskhandeln och industrin tillfälle att framlägga sina

synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på fiskets område.

Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med nämndens råd i prisregleringsfrågor

på fiskets område.

Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför

jordbruksnämnden, att det från fiskarorganisationernas sida därvid framhållits,

att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i huvudsak

nuvarande grunder (innebärande bl. a. rätt för nämnden att, om

förutsättningar härför föreligger, medge, att prisregleringen må utvidgas

till strömming för foder- och konservändamål samt till på sydkusten ilandförd

makrill, horngädda och skrubba, ävensom att prisreglering må genomföras

för torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten

gällande systemet).

Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit, att

de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under

nästa budgetår.

Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandeln, liksom tidigare,

i stort sett vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet

samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade grunder.

Inte heller konservindustrin eller saltsillhandeln har framlagt några

förslag till principiella ändringar av regleringarna på fiskets område. Saltsillhandeln

och konservindustrin har dock upprepat sina krav från föregående

år på slopande av regleringsavgiften för all saltsill resp. för råvaruinköp,

som sker för konservindustrins behov. Konservindustrin och den privata

färskfiskpartihandeln har vidare ånyo begärt, att införselavgiften på

färska filéer skall avvecklas i samma takt som sker i fråga om frysta

filéer, vilka vid införsel är berättigade till områdesbehandling enligt EFTA.

Representanterna för fiskets organisationer har med anledning av de redovisade

yrkandena förklarat sig bestämt avstyrka, att någon begränsning nu

sker i uttagandet av avgifter på fiskets område. Från fiskarhåll har man vidare

velat anmäla, att frågan om att återinföra prisregleringsavgiften på

torsk och torskfilé sedermera kan komina att aktualiseras i samband med

avvecklingen av införselavgiften på frysta filéer.

Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat en förlängning på

ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område.

I fråga om inställningen hos jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område till de fortsatta regleringarna hänvisar nämnden

till ett vid sin skrivelse fogat protokoll. Av protokollet framgår, att rådet

anslutit sig till de i det följande redovisade förslagen med undantag av

att samtliga rådsledamöter uttalat sig för att nämnden skall anhålla om be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

myndigande alt direkt ur prisregleringskassan för fisk utbetala 100 000 kr.

till centralnämndens för fiskpropaganda verksamhet.

Jordbruksnämndens förslag. Enligt jordbruksnämndens mening föreligger

alltjämt behov av prisstöd för fiskarna. Nämnden anser därför, att — i avvaktan

på de förslag, som kan framkomma med anledning av den pågående

utredningen om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område

— prisregleringsverksamheten bör bibehållas jämväl under budgetåret 1962/

63 och att den i stort sett bör handhas i enlighet med nu gällande grunder.

Hänsyn har härvid dock inte tagits till sådana ändringar i fråga om handeln

med fiskprodukter, som kan föranledas av den i det föregående omförmälda

undersökningen enligt artikel 28 i EFTA-konventionen.

Vad angår finansieringen av prisregleringen erinrar jordbruksnämnden

om att i prop. 1961: 50 utan erinran från riksdagens sida uttalats, att prisregleringen

under innevarande budgetår i princip bör bedrivas så, att medelsbehovet

för alt upprätthålla denna i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan

inflytande medel. Enligt uttalande i anslutning härtill borde

vidare — i avvaktan på jordbruksnämndens omförmälda utredning —

bemyndigandet för nämnden att uppta prisregleringsavgifter under innevarande

budgetår bibehållas i den omfattning, som förekommit under de senare

åren. Av bilaga 6 till detta protokoll kan utläsas, att behållningen i prisregleringskassan

ökat ganska avsevärt under år 1961 liksom under åren

efter år 1950 — så att den vid årsskiftet 1961/62 utgjorde 22,1 miljoner kr.

Enligt nämndens mening är förhållandena på exportmarknaden dock alltjämt

sådana, att avsevärda medel i särskilda fall kan bli erforderliga vid uppkommande

avsättningssvårigheter eller för att täcka förluster vid kreditförsäljningar.

Även om — med hänsyn bl. a. till de av saltsillhandcln och konservindustrin

upprepade kraven på att slopa regleringsavgiften för viss fisk

— i vissa avseenden en begränsning i avgiftsbeläggningen sedermera kan

komma att vidtas efter överläggningar med representanter för fiskerinäringen,

bör därför nämndens bemyndigande att uppta regleringsavgifter i den

omfattning, som förekommit under de senare åren, bibehållas också under

nästa budgetår.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden också om att i prop.

1956:86 uttalats, alt det i fortsättningen borde ankomma på Kungl. Maj:t

att årligen efler förslag av jordbruksnämnden meddela föreskrifter rörande

den huvudsakliga användningen för det framförliggande budgetåret av de

införselavgifter, som uttas på vissa slag av färska och frysta filéei. Enligt

samma uttalande borde detta lämpligen ske i samband med den sedvanliga

framställningen beträffande fiskprisregleringen, varvid nämndens förslag

rörande den huvudsakliga dispositionen av ifrågavarande medel skulle åtföljas

av dels beräkningar rörande slorleken av inflytande införselavgifter

under det framförliggande budgetåret, dels — i fråga om såväl storleken

som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning av utfallet för

tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande året. Med anledning

härav meddelar nämnden följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

Under tiden t. o. in. den 31 december 1961 har i införselavgifter influtit ett

sammanlagt belopp av omkring 8,5 miljoner kr. Av detta belopp har 1,36

miljoner kr. influtit under budgetåret 1960/61 och 0,6 miljoner kr. under innevarande

budgetår. Av naturliga skäl föreligger stora svårigheter att bedöma

den fortsatta utvecklingen av importen av införselavgiftsbelagda filéer

och därmed också storleken av de inkomster, som framdeles kan komma att

inflyta i form av införselavgifter. I prisregleringsskrivelsen för innevarande

budgetår har den avgiftsbelagda filéimporten för budgetåret ansetts böra

uppskattas till 4 500 lon. En reviderad beräkning med hänsyn till hittills företagen

import och den lageruppbyggnad av frysta filéer, som ägt rum under

år 1961, ger vid handen, att denna kvantitet uppskattats för högt och

nu kan^ beräknas komma att ligga omkring den kvantitet, som införts under

budgetåret 1960/61, eller vid 4 000 ton. Vad angår ifrågavarande import för

nästa budgetår anser nämnden sig böra räkna med eu ökning av ungefär 5

procent. Med utgångspunkt från en införselavgift per kilogram filé för innevarande

budgetår av 31,5 öre för tiden t. o. m. februari 1962 och 27 öre för

tiden därefter samt för nästa budgetår av 27 öre skulle inkomsten av införselavgifter

bli för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63 1,2 miljoner

kr. Beräkningen av beloppen har skett utan hänsyn till att avgiftsminskningen

inte berör den import, som sker från länder utanför frihandelsområdet,

och även oberoende av om någon sänkning kommer att ske av införselavgiften

på färska filéer. Ifrågavarande import är nämligen av alldeles underordnad

betydelse jämfört med importen av frysta filéer från EFTA-länderna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 13 maj 1960 och den 14 april 1961

skall — i likhet med de medel, som inflyter genom upptagande av prisregleringsavgifter

— de under budgetåren 1960/61 och 1961/62 influtna eller inflytande

införselavgiflerna, med vissa begränsningar, tillföras prisregleringskassan

lör fisk att användas för med kassan avsedda ändamål. Begränsningarna

innebär, alt införselavgiftsmedel till vissa högsta belopp må för ett vart

av budgetåren disponeras till att bestrida kostnaderna dels för befattningen

som fiskexportrepresentant, dels för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.

De högsta belopp, som enligt besluten får användas för dessa ändamål,

utgör för budgetåret 1960/61 resp. 90 000 och 50 000 kr. samt för budgetåret

1961/62 resp. 95 000 och 50 000 kr. Av dessa medel har under budgetåret

1960/61 tagits i anspråk sammanlagt 121 823 kr. 24 öre, varav 85 898

kr. 68 öre för fiskexportrepresentanten och återstoden eller 35 924 kr. 56 öre

såsom bidrag till kostnaden för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.

Under första hälften av innevarande budgetår bar för samma ändamål disponerats

44 330 kr. 45 öre och 20 574 kr. 75 öre. Härutöver bar nämnden,

med stöd av erhållet bemyndigande, innevarande budgetår disponerat ett belopp

av 100 000 kr. av införselavgiftsmedlen till den av centralnämnden för

fiskpropaganda bedrivna verksamheten. Införselavgiftsmedel, som inte tas i

anspråk för nu angivna särskilda ändamål, skall enligt förenämnda beslut

tillföras prisregleringskassan för fisk. Av den tidigare lämnade redogörelsen

för det ekonomiska resultatet av deu prisreglerande verksamheten för år 1961

framgår, att de under året influtna reglerings- och införselavgifterna inte åtgått

för att bestrida utgifterna under året.

Jordbruksnämnden hemställer, att de för regleringsåret 1962/63 inflytande

införselavgifterna — med de begränsningar, som föranleds av bifall till

förslagen i det följande — skall enligt i huvudsak samma grunder som under

innevarande budgetår få disponeras för att i första band täcka de löpande

utgifterna för prisregleringens upprätthållande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1062

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under

nästa budgetår skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti,

samt att behållningen i prisregleringskassan för fisk på de villkor, som

fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september 1954 och den 11

april 1958, får användas för lån till prisregleringsföreningarna för tillfällig

finansiering av kreditförsäljningar av fisk till utlandet.

Såsom tidigare berörts har jordbruksnämnden i enlighet med beslut av

1961 års riksdag för innevarande budgetår av införselavgiftsmedel utanordnat

ett belopp av 100 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda

bedrivna verksamheten. I skrift till jordbruksnämnden den 22 december

1961 har centralnämnden anhållit, att jordbruksnämnden måtte utverka bemyndigande

att även under budgetåret 1962/63 ur prisregleringskassan för

fisk få disponera ett belopp av 100 000 kr. för ifrågavarande ändamål. I

framställningen framhålls hl. a. följande.

Centralnämndens propagandaverksamhet torde — därest nämnda belopp

erhålls — komma att under nästa budgetår bedrivas enligt i stort sett samma

plan, som fastställts för innevarande budgetår, vilken — enligt den redogörelse,

som lämnats jordbruksnämnden angående dispositionen av det innevarande

budgetår utanordnade beloppet — inneburit, att propagandan från

centralnämndens sida varit inriktad på att under perioder med god tillförsel

av sill och strömming stimulera till ökad konsumtion av dessa fiskslag.

Vidare betonas önskvärdheten av att reklamåtgärderna ges en i jämförelse

med andra livsmedel konkurrenskraftig volym, men att man — med hänsyn

till de goda erfarenheter, som erhållits också av en i koncentrerad form

genomförd propaganda — ansett sig för det närmaste budgetåret kunna begränsa

sina anspråk till nu begärda 100 000 kr.

Jordbruksnämnden anför i anledning av centralnämndens framställning

bl. a. följande.

Förslag om att möjlighet för nämnden bör föreligga att direkt ur prisregleringskassan

för fisk utbetala medel för centralnämndens verksamhet

väcktes första gången redan år 1959 av vissa ledamöter i nämndens råd i

samband med behandlingen av regleringarna på fiskets område för budgetåret

1959/60. Såsom framgår av den av riksdagen godtagna prop. 1959: 65

lämnade Kungl. Maj:t med anledning härav utan erinran ett samtidigt av

färskfiskhandeln väckt och av jordbruksnämnden biträtt förslag, enligt vilket

hinder inte skulle föreligga för de i centralnämnden ingående prisregleringsföreningarna

att bidra till centralnämndens verksamhet med belopp,

som jordbruksnämnden godkände. Jordbruksutskottet har sedermera i utlåtande

1960:21 i anledning av ett motionsvägen väckt förslag, att medel

till centralnämnden även borde kunna utgå direkt ur prisregleringskassan,

ansett motionen inte behöva föranleda någon riksdagens åtgärd, med hänsyn

till att enligt nyssnämnda uttalande av Kungl. Maj:t vederbörande prisregleringsföreningar

själva hade möjlighet att vid sin avvägning av prisregleringsmedlens

användning bedöma, i vilken utsträckning medel borde

användas för propagandaverksamhet. Året därefter uttalades i prop. 1961: 50

att Kungl. Maj:t — i likhet med jordbruksnämnden — inte kunde tillstyrka

ett av eu majoritet inom nämndens råd vid behandlingen av regleringarna

ii Ilihuiuj till riksdagens protokoll l''J62. 1 samt. AV SS

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:is proposition nr 58 ur 1962

på fiskets område för innevarande budgetår väckt förslag om att medel till

centralnämndens verksamhet skulle utbetalas direkt ur prisregleringskassan

för fisk.

Bemyndigandet för nämnden att under innevarande budgetår av införselavgiftsmedel

utanordna 100 000 kr. till centralnämnden har tillkommit efter

beslut av 1901 års riksdag i anslutning till vissa vid riksdagen väckta motioner.

Som motiv för beslutet har — såsom framgår av jordbruksutskottets

utlåtande 1961: 10 anförts bl. a. att de medel, som prisregleringsföreningarna

erhållit för sin verksamhet, inte torde ha lämnat utrymme för några

bidrag till den centralt organiserade upplysnings- och propagandaverksamheten

samt att fisket bör tillerkännas samma förmåner som jordbruket, som

\id reklam för sina produkter anvisas direkta anslag av införselavgiftsmedel.

Jordbruksnämnden anser alltjämt, att medel för fiskpropaganda inte skall

utgå direkt ur prisregleringskassan för fisk utan att bidrag för propaganda

liksom fallet är på jordbrukets område — bör lämnas inom ramen av de

medel, som prisregleringsföreningarna erhåller i prisstödjande syfte. Även

i loi»sättningen bör det därför ankomma på prisregleringsföreningarna på

fiskets område att avväga och efter nämndens godkännande bestämma i vad

man de till föreningarnas disposition ställda regleringsmedlen skall användas

för att genom reklam och propaganda främja avsättningen av fisk. Prisregleringsföreningarna

torde nämligen — mot bakgrunden av den verksamhet,

som de bedriver — ha speciella förutsättningar för att kunna bedöma

behovet av medel för fiskpropaganda och sättet för användningen av dessa

medel. Genom en på detta sätt finansierad fiskpropaganda bör också garantier

föreligga för att regleringsmedlen får den enligt fiskarnas uppfattning

basta möjliga användningen. De medel, som föreningarna årligen erhåller

1 Öl sill piisreglerande verksamhet, är vidare av den storleksordning, att de

enligt nämndens mening försiar också för att tillgodose de anspråk,1 om vilka

här ar fråga. Det kan i delta sammanhang anmärkas, att de möjligheter,

som .för prisregleringsföreningarna föreligger att disponera regleringsmedel

ior fiskpropaganda, i viss utsträckning utnyttjats under en följd av år. Föreningen

^ ästkustfisk har sålunda under ett flertal år anslagit vissa belopp

till propaganda för fisk. Under år 1961 har exempelvis tillstånd lämnats föreningen

att av prisregleringsmedel utbetala 130 000 kr. till Västkustens fiskbyrå,

som handhar reklamverksamheten beträffande fisk från denna kustsa

äcka. Kontinuerlig propaganda har under ett flertal år bedrivits också för

strömming med hjälp av medel, som föreningen Ostkustfisk uppburit från

Ue på ostkusten verksamma fiskförsäljningsföreningarna. Även från andra

hall an från fiskarnas organisationer anslås årligen medel för fiskpropaganda.

Sålunda bekostas den av Västkustens fiskbyrå bedrivna reklamverksamheten

till stor del av medel, som uttas i form av s. k. lådavgifter på

Vnan 1>ä fiskauklioner på västkusten. Under verksamhetsåret

1900/01 har fiskbyran på detta sätt erhållit 156 000 kr. Enligt uppgift har

vidare saltsillhandeln under år 1961 anslagit ett belopp av omkring 170 000

kr. till propaganda för saltsill.

Västkustfisk, förening u. p. a., har i särskild skrivelse till jordbruksnämn•

ara! S18,.kunrla tillstyrka centralnämndens nu föreliggande framställning

under förutsättning att ett bifall till densamma inte blir prejudicerande

och alt jordbruksnämnden inte minskar möjligheterna för föreningcn

alt anvanda medel ior fiskpropaganda. Föreningen har i anslutning härtdl

meddelat, au föreningens tillstyrkan inte får uppfattas som ett generellt

avstandstagande från den av föreningen även tidigare hävdade principen,

att direkta utbetalningar ur prisregleringskassan för propagandaändamål

in te bor ske. Aven representanter för exporten av fisk och fiskprodukter

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

har tillstyrkt framställningen och härvid uttalat, att de medel, som ställs

till centralnämndens förfogande, också bör kunna användas för att främja

avsättningen på exportmarknaderna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts vidhåller jordbruksnämnden

sin uppfattning, att medel för fiskpropaganda även i fortsättningen bör lämnas

av prisregleringsföreningarna med belopp, som jordbruksnämnden godkänner,

och således inte utgå direkt ur prisregleringskassan för fisk.

Såsom förut nämnts utgår giltighetstiden för förordningen 1952: 320 om

viss reglering av handeln med fisk, m. m. den 30 juni 1962. Jordbruksnämnden

föreslår, att förordningen — i avvaktan på resultatet av nämndens

förut berörda utredning — förlängs att gälla t. o. m. den 30 juni 1963.

I detta sammanhang framhåller nämnden, att näringsfrihetsrådet genom

beslut den 18 maj 1961 lämnat de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna

på ostkusten fortsatt tillstånd att tills vidare t. o. m. den 30 juni 1962

tillämpa av jordbruksnämnden meddelade föreskrifter om förbud mot att

underskrida partinoteringar och om minimirabatter på färsk och frusen

strömming. Nämnden upplyser, att den avser att i skrivelse till näringsfrihetsrådet

anhålla, att dessa tillstånd måtte förlängas t. o. m. den 30 juni

1963. !

Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill erinrar jordbruksnämnden

om att den i sitt år 1953 avgivna förslag till regleringar på

fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för avsikt att,

därest förhållandena inte föranleder till annat, under de närmaste åren dels

med stöd av kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning

av islandssill under viss del av året upprätthålla förbud mot försäljning

av islandssill, dock längst t. o. m. utgången av september, dels inställa

importlicensgivningen för annan beredd sill än islandssill under den tid,

som försäljningsförbudet är i tillämpning. Under senare år har ifrågavarande

åtgärder inte vidtagits. I princip anser nämnden, att sådana ingripanden

inte heller fortsättningsvis skall behöva komma i fråga utan att de

bör kunna ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder av beskaffenhet

att stärka fladensillens konkurrenskraft gentemot andra sillsorter. III.

III. Utrikeshandeln med fisk

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna

angående reglering av in- och utförseln av vissa slag av fiskoch

skaldjur den 30 juni 1962. Jordbruksnämnden föreslår — i likhet med

vad den föreslagit i fråga om giltighetstiden för förordningen 1952: 320 —

att dessa förordningar förlängs att gälla t. o. in. den 30 juni 1963.

Vad angår tillämpningen av import regler ingen erinrar jordbruksnämnden

om att i prop. 1961:50 utan erinran från riksdagens sida uttalats,

att importregleringen under innevarande budgetår bör anordnas i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

K ungt. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som jordbruksnämnden ägt

tillämpa under budgetåret 1960/61, därvid dock bör få företas de jämkningar,

som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i konventionen

angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen eller

av åtaganden inom andra internationella organisationer. Ifrågavarande

grunder innebär, enligt uttalande i prop. 1948:48, att importen av fisk

skall begränsas i den omfattning, som är nödvändig för att upprätthålla prisregleringssystemet.

Nämnden anför vidare följande.

Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden, med stöd av

Kungl. Maj :ts bemyndiganden, från licenstvånget undantagit vissa fiskvaror

vid import från bl. a. OECD-länderna. För flertalet övriga fiskvaror har

nämnden begagnat sig av generella importlicenser, som utgör ett förenklat

licensförfarande och innebär, att vara, som upptagits på sådan licens, tills

vidare kan införas på samma villkor som de licensfria varuslagen under

förutsättning att fisken inköpts i fast räkning och att den inte''heller införts

vid direktlandning. I annat fall begagnas individuell licens, som —

till skillnad mot den generella licensen — kan innebära, att importen kvantitativt

i egleras. I praktiken har kvantitativa importrestriktioner under år

1961 upprätthållits i huvudsak endast på färsk och fryst sill och torsk.

I frågor av allmänt intresse beträffande tillämpningen av importreglei

ingen av färska och frysta fiskvaror inhämtas synpunkter från ett av

nämnden inrättat organ, det s. k. fiskimportrådet, som består av särskilt

utsedda representanter för av importen berörda intressen, nämligen fiskare,

handel, beredare och konsumenter. I frågor angående importen av saltsill

s *er behov samråd i särskild ordning med därav berörda parter.

Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk tillstyrker

jordbruksnämnden, att regleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande

budgetår.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att nämnden i sin

regleringsskrivelse för budgetåret 1960/61 lämnat en kortfattad redogörelse

för den huvudsakliga innebörden av EFTA-konventionens bestämmelser

i fråga om fisk och fiskprodukter och i anslutning härtill anfört

nagra synpunkter på de problem, som uppkommer i anledning av konventionen.

Nämnden kompletterar denna redogörelse på följande sätt.

Som en följd av EFTA-konventionens förpliktelser har tullarna på fiskkonserver

o. d. samt införselavgiften på djupfrysta filéer av torsk, kolja,

giasej, vitling och kungsfisk vid införsel från länder anslutna till Europe!

,.a frihandelssammanslutningen sänkts med 20 procent fr. o. m. den 1

juh 1960 och med ytterligare 10 procent fr. o. m. den 1 juli 1961 Vidare

nar som ett led i den successiva avvecklingen av de kvantitativa importrestnktionerna

fr. o. m den 1 juli 1960 fastställts globalkontingenter för

sadana fisk varor, för vilka EFTA-konventionens förpliktelser i detta hänseende

galler och for vilka införsel inte kunnat ske utan licens. Fr. o m

skm hP«l,,t1??1iihur ei! lT-Prak?mg Skett av dessa kontingenter. Enligt särskilt

beslut skall den tredje avtrappnmgen av tullskvddet ske fr. o. m. den

Inn^Lu6!’ medfan en ytterligare uppräkning av glöbalkontingenternas belopp

skall genomforas den 1 uli 1962. Globalkontingenterna kan - utom

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

såvitt de gäller sill- och makrillfiléer — betecknas som rent nominella, då

under de senaste åren import av dylika varuslag medgetts utan kvantitativ

begränsning. Importen av djupfryst sill- och makrillfilé har hittills varit

obetydlig.

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att den i sin regleringsskrivelse

för innevarande budgetår redovisat resultatet av vissa överläggningar, som

inför nämnden ägt rum med representanter för fiskkonserv- och filéberedningsindustrin,

i anslutning till den avtrappning av tullskvddet som trädde

i kraft den 1 juli 1960. Nämnden anför nu följande.

Vid dessa överläggningar förelåg enighet om att på grund av det förändrade

konkurrensläget till följd av tullavtrappningen andra åtgärder på fiskregleringens

område inte erfordrades än medgivande för konservindustrin

att fritt importera fiskråvaror för sin tillverkning. Sådant medgivande, som

från början begränsades att under vissa förutsättningar gälla budgetåret

1960/61, har sedermera förlängts att gälla tills vidare. Medgivandet har i

praktiken endast inneburit, att prövningen av importbehovet av färsk sill

bortfallit. Även den andra avtrappningen av tullskyddet, som trädde i kraft

fr. o. in. innevarande budgetår, har kunnat genomföras utan att andra åtgärder

behövt vidtas än nyss berörda förlängning av medgivandet till fri

import. Inte heller på grund av den tredje avtrappningen av tullskyddet

påkallas några ytterligare åtgärder från industrins sida. Det kan i detta

sammanhang framhållas, att även under år 1961 praktiskt taget all sydkusttorsk,

som inte avsatts på färskmarknaden, omhändertagits för beredning

av frysta filéer, samtidigt som viss höjning under året genomförts av

minimipriserna på råvaran.

Jordbruksnämnden förutsätter, att nämnden även under nästa budgetår

skall inom ramen för de allmänna bemyndigandena i fråga om fiskregleringen

kunna lösa de problem, som för de nyss berörda industrierna kan

uppkomma till följd av EFTA-konventionen och som sammanhänger med

gränsdragningen mellan »fiskvaror» och »industrivaror».

Jordbruksnämnden anmäler slutligen, att den inte ansett sig böra tillmötesgå

tidigare önskemål från konservindustrin och viss del av färskfiskpartihandeln

om sänkning av införselavgiften på färska filéer. Inte heller

har nämnden velat bifalla de nu gjorda framställningarna härom. Enligt

nämndens mening kan emellertid en justering av ifrågavarande avgift övervägas,

om så med hänsyn till marknadsläget eller på grund av andra förhållanden

kan bedömas lämpligt. I

I fråga om exportregleringen erinrar jordbruksnämnden om

att för export av fisk och fiskprodukter i princip fordras licens av nämnden

enligt Kungl. Maj:ts förutnämnda förordning 1953:374. Om det faktiska

läget anför nämnden följande.

Fisk och fiskprodukter är emellertid föremål för s. k. villkorlig licensfrihet.

Detta innebär, att de under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras

utan särskild licens till i huvudsak de länder, som inte har centraliserad

import. Bland de förutsättningar, som jordbruksnämnden uppställt

för licensfriheten, märks att viss fisk, som exporteras, skall vara inköpt

enligt gällande bestämmelser om reglering av handeln med fisk samt

om prisreglering beträffande fisk.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr ö8 år 19<i2

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att exporten till länder med centraliserad

import är centraliserad och sker i enlighet med en den 25 november

1959 dagtecknad överenskommelse mellan Ostkustfisk, centralförening

u. p. a., Sydsvensk exportfisk, förening u. p. a., Västkustfisk, förening

u. p. a., och Fiskkonservfabrikernas förening, ekonomisk förening, ävensom

företrädare för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt svensk saltsill.

Överenskommelsen innebär, att all export av sall vattensfisk, såväl färsk

och fryst som beredd vara, däribland även konserver, till sådana marknader,

som nämnden förklarar skola omfattas av centraliseringen, skall förbeiedas

och övervakas av ett affärsutskott för svensk fiskexport med uppgift

bl. a. att undersöka olika möjligheter för denna export och att före avtalsförhandling

avseende viss export behandla frågor, som sammanhänger

härmed, såsom kontingentfördelning, prispolitik m. in., ävensom alt exportförhandlingarna

skall ske genom en permanent förhandlingsdelegation

undei ledning av en heltidsanställd exportchef. Beträffande sammansättningen

av affärsutskottet och förhandlingsdelegationen m. m. anför nämnden

följande.

Affärsutskottet består av åtta ordinarie ledamöter, varav fyra representanter

för rena fiskarintressen och fyra representanter för fiskhandel och

fiskkonservindustri, jämte en av jordbruksnämnden utsedd opartisk ordförande.

Förhandlingsdelegationen utgörs, förutom av exportchefen, av en

ledamot från envar av föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk och

\ ästkustfisk. Vidare kan i delegationen ingå en representant även för annan

fiskhandel eller industri. Enligt överenskommelsen skall i regel avtal

om export för samtliga parter tecknas gemensamt, varvid såsom svensk

kontraktspartner skall stå någon av föreningarna Sydsvensk exportfisk,

Vastkustfisk eller Fiskkonservfabrikernas förening. Om enighet i väsentlig

tiåga inte kan nås inom affärsutskottet, t. ex. i fråga om fördelning av kontingent

mellan de olika parterna, skall frågan genom ordföranden i utskottet

underställas nämnden för avgörande. Även beslut, som i annan ordning

meddelas enligt bestämmelserna i överenskommelsen, skall av part

kunna överklagas hos nämnden, därest beslutet avser fråga av principiell

art eller eljest är av större praktisk eller ekonomisk betydelse.

Jordbruksnämnden anmäler, att den i anslutning till denna överenskommelse

föreskrivit, att exportlicens till centraliserade marknader för fisk,

som i överenskommelsen avses, endast beviljas för sådan export, som sker

i enlighet med överenskommelsen. Exportlicens utställs, för affärsutskottets

räkning, på antingen föreningen Sydsvensk exportfisk eller föreningen

Västkustfisk eller Fiskkonservfabrikernas förening.

Vidare upplyser jordbruksnämnden, att allmänt har stadgats skyldighet

for de i affärsutskottet ingående föreningarna att tillse, att allas berättigade

intressen av att delta i exporten blir tillgodosedda och att exporten, om det

befinns nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt grunder, som faststalls

av nämnden. Vidare har förutskickats, om nämnden så finner angelaget,

att möjligheter skall öppnas för exportörerna att inbördes tävla om

exportleveranserna (exempelvis genom särskilda exportauktioner'').

I sådana frågor om export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse

för den svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, in
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år W62

hämtar jordbruksnämnden uttalande från det s. k. fiskexportrådet. Härom

anför nämnden följande.

Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportinlressena,

nämligen fiskarna, färskfiskbandlarna, salteriföretagen och konservindustrin.

Till rådets sammanträden kallas jämväl statens fiskexportrepresentant.

Rådet kallas av nämnden till sammanträde bl. a. för att utröna olika

exportönskemål inför förestående handelsavtalsförhandlingar och för att rådgöra

om olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i allmänhet.

Inom de på väst- resp. sydkusten lokalt inrättade organen, i vilka vederbörande

kuststräckas exportintressen är allsidigt företrädda, sker bl. a. en förberedande

behandling av fiskexportrådets ärenden. Under år 1961 bär en

sammanslagning skett av de på västkusten inrättade lokala organen för samarbetet

mellan fiskerinäringens olika intressen.

Behovet av ett organ, som motsvarar det s. k. fiskexportrådet, och av en

centralisering av fiskexporten, såvitt gäller länder med centraliserad import,

liar enligt jordbruksnämnden även under det gångna året dokumenterats vid

upprepade tillfällen. Enligt nämndens mening är det erforderligt, om exportmöjligheterna

skall kunna rationellt tillvaratas, att exporten även i fortsättningen

regleras i den omfattning, som nu sker.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att Kungl. Maj :t genom förutnämnda

beslut den 14 april 1961 bemyndigat nämnden att för att bestrida kostnaderna

under budgetåret 1961/62 för den befattningshavare, som har till uppgift

att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 95 000 kr. från de

genom upptagande av införselavgifter på fiskets område för budgetåret inflytande

eller dessförinnan influtna medlen. Befattningen som fiskexpo

r l r e p r e s e n t a n t bär inrättats genom Kungl. Maj :ts beslut den 23

oktober 1952 och har av den nuvarande representanten innehafts sedan den

1 december 1952. Befattningshavaren är sedan den 1 januari 1955 stationerad

i Bonn. Beträffande kostnaderna för befattningen anför nämnden följande.

De faktiska kostnaderna för befattningen har utgjort 79 663 kr. för budgetåret

1959/60 och 85 270 kr. för budgetåret 1960/61. Enligt Kungl. Maj :ts

beslut den 22 april 1960 och den 14 april 1961 skall till fiskexportrepresentanten

tills vidare utgå dels arvode med belopp motsvarande lön enligt löneklass

A 24, ortsgrupp 5, statens allmänna avlöningsreglemente, dels prisutjämningstillägg

med 34 700 kr. för år, dels ersättning för vad befattningshavaren

visar sig ha utgett för att under förordnandet som fiskexportrepresenlant

bibehålla sin rätt till pension i Svenska personal-pensionskassan (SPP),

dock högst 6 000 kr. för år. De bestämda löneförmånerna medför för budgetåret

1962/63 jämfört med budgetåret 1960/61 en merkostnad, som med

utgångspunkt från nu utgående löner, kan beräknas till ca 3 000 kr.

Behov av eu befattning med uppgift att främja den svenska fiskexporten

föreligger enligt jordbruksnämndens mening även för liden etter utgången

av innevarande budgetår. Enligt vad nämnden har inhämtat delas denna uppfattning

av vederbörande fiskeriorganisationer och av övriga företrädare för

ilen berörda fiskerinäringen.

Enligt jordbruksnämndens mening bör — med hänsyn till att löneförmå
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

nerna för fiskexportrepresentanten ökat och kan väntas ytterligare öka samt

till sannolika stegringar i rese- och levnadskostnaderna i olika länder ävensom

till önskvärdheten av att en viss marginal reserveras till att bestrida

kostnaderna för de längre resor, som kan visa sig erforderliga — anslagsbehovet

för fiskexportrepresentanten för budgetåret 1962/63 beräknas till något

högre belopp än det för innevarande budgetår anvisade eller till förslagsvis

100 000 kr. Nämnden hemställer på grund av vad i det föregående anförts

om bemyndigande att under nästa budgetår för att bestrida kostnaderna för

fiskexportrepresentanten använda ett belopp av högst 100 000 kr. av de för

budgetåret 1962/63 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen

på fiskets område.

Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridande av kostnaderna

för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.

Inledningsvis anför nämnden.

Genom förutnämnda beslut den 14 april 1961 har Kungl. Maj:t föreskrivit,

att för att bestrida ett eventuellt tillskott till konservkontrollen samt av

sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver

som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tas i anspråk

ett belopp av högst 50 000 kr. av de för budgetåret 1961/62 inflytande eller

dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk, dels frivillig.

Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver

samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning på hemmamarknaden

avsedd salt strömming. Den av jordbruksnämnden inrättade

frivilliga kontrollen omfattar på sydkusten färsk och fryst torsk och sill,

som blir föremål för centraliserad export, ävensom likaså på sydkusten framställda

fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den'' frivilliga kontrollen

inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill, som försäljs

på den inhemska marknaden, samt på ostkusten färsk strömming, som

levereras till fiskförsäljningsföreningar.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning är den kvalitetskontroll, som f. n.

upprätthålls på svenska fiskvaror, behövlig för att varorna skall kunna hävda

sig på marknaden.

Vad angår finansieringen av konservkontrollen erinrar jordbruksnämnden

om att enligt uttalanden i prop. 1957: 88 tillskott av statliga medel inte vidare

skulle erfordras, sedan 20 000 kr. tillförts en i propositionen omförmäld

buffertfond hos Svenska konservkontrollens råd. Efter framställningar härom

av nämnden har emellertid — med hänsyn bl. a. till de svårigheter, som

föreligger, att i förväg beräkna inkomster och utgifter för konservkontrollen

— genom Kungl. Maj :ts bemyndiganden möjligheter erhållits att under de

senaste budgetåren vid behov använda statsmedel för finansieringen av denna

kontroll. Dessa bemyndiganden har, anför nämnden, dock inte behövt utnyttjas.

Vid en fortsatt normal export synes det nämnden, att kostnaderna

för kontrollen fram till den 1 juli 1963 i sin helhet skall kunna täckas av nu

utgående avgifter. Då emellertid — såsom förut berörts — svårigheter föreligger

att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna i verksamheten

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

och anspråk kan komma att ställas på ytterligare medel för att möta inte

förutsedda behov, anser nämnden, att även under nästa budgetår möjlighet

bör finnas att kunna använda statsmedel för konservkontrollens finansiering.

I detta sammanhang anmäler nämnden, att konservkontrollen, som

hittills varit knuten till Svenska institutet för konserveringsforskning,

fr. o. m. den 1 januari 1962 utförs genom personal vid Svenska kontrollanstalten

för mejeriprodukter och ägg.

Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,

som är direkt underställd jordbruksnämnden. För att bestrida kostnaderna

för denna kontroll — utom såvitt avser kontroll av salt strömming på

hemmamarknaden — upptas avgifter av den, som begärt kontrollens utförande.

Beträffande kostnadstäckningen i övrigt anför jordbruksnämnden.

Dessa avgifter förslår totalt sett inte till att täcka kostnaderna för kontrollen.

För budgetåret 1960/61 har sålunda inkomsterna av löpande kontrollavgifter

understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med i runt tal 37 000

kr. Under åren dessförinnan har underskotten varierat mellan omkring 11 000

och 32 000 kr. Under första hälften av innevarande budgetår har för kvalitetskontrollen

— utöver influtna kontrollavgifter — ianspråktagits ett belopp

av ca 20 000 kr. För återstoden av innevarande budgetår kvarstår då av

anvisade införselavgiftsmedel omkring 30 000 kr., som enligt nämndens mening

torde förslå till att bestrida kostnaderna för kontrollen.

För budgetåret 1962/63 saknas enligt jordbruksnämnden möjlighet att

med någon större grad av säkerhet beräkna det tillskott, som utöver kontrollavgifterna

erfordras för att fullgöra kvalitetskontrollen. Storleken av

detta tillskott är nämligen beroende av bl. a. omfattningen av den export,

som blir föremål för kvalitetskontroll. För att kunna bestrida kostnaderna för

kontrollen under nästa budgetår anser sig nämnden böra räkna med att minst

samma tillskott av statliga medel kan komma att erfordras som det för innevarande

budgetår anvisade. Hänsyn har härvid tagits till att — såsom tidigare

berörts — medel kan behöva tillskjutas också för finansieringen av

konservkontrollen. Jordbruksnämnden hemställer därför om bemyndigande

att under nästa budgetår för att genomföra kvalitetskontrollen använda ett

belopp av högst 50 000 kr. av de för budgetåret 1962/63 inflytande eller dessförinnan

influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

IY. Departementschefen

Utvecklingen av det svenska havsfisket har under 1950-talet kännetecknats

av en i allmänhet successivt stigande avkastning. Enligt nu tillgängliga

definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten för år 1960 omkring 259

miljoner kilogram med ett värde av 172,5 miljoner kr. Denna avkastning

översteg visserligen med 1 procent 1959 års fångstvärde men vad beträffar

fångstkvantiteten redovisas en minskning med 3 procent. Tillbakagången i

kvantiteten under år 1960 beror enligt vad statens jordbruksnämnd uppger

främst på att fångsterna på västkusten av s. k. skrapfisk för fisk
!5

ltihantj till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 68

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

mjölstillverkning minskat väsentligt. Vidare har strömmingsfångsterna på

ostkusten reducerats förhållandevis starkt. Beträffande år 1961 beräknar

emellertid jordbruksnämnden, att såväl fångstmängden som dess värde

ånyo ökat och uppgått till 264 miljoner kilogram respektive 182 miljoner kr.

Avkastningsökningen under år 1961 hänför sig enligt de ännu preliminära

siffrorna till alla tre kuststräckorna.

Totalfångsten av fisk per år, som under senare hälften av 1940-talet uppgick

till omkring 170 miljoner kilogram och under första hälften av 1950- talet till inemot 200 miljoner kilogram, har under de senaste åren ökat till

260 å 270 miljoner kilogram. Samtidigt härmed har antalet yrkesfiskare successivt

minskat och utgör numera endast omkring 60 procent av antalet under

senare hälften av 1940-talet. De trots denna nedgång ökade fångsterna

har möjliggjorts bland annat genom att större båtar med modern teknisk utrustning

tagits i bruk samt genom alt effektivare redskap använts. Under

år 1960 bär antalet yrkesfiskare fortsatt att minska på samtliga kuststräckor.

Likaså har såväl under år 1960 som år 1961 övergången till fiskebåtar

med större motorstyrka fortsatt, övergången är särskilt markant på

västkusten, där utvecklingen även kännetecknats av att en del större fiskebåtar

numera byggs av stål.

I samband med denna modernisering av fiskeflottan har sillfisket på

västkusten under de senare åren ökat kraftigt. Till följd av bland annat

sämre väderleksförhållanden under år 1961 än under år 1960 har denna ökning

inte fortsatt. Sillfångsten under år 1961 torde dock ha varit av samma

omfattning som under år 1960 eller omkring 123 miljoner kilogram. På sydkusten

redovisas för år 1961 större torskfångster än under tidigare år, medan

utfallet av sillfisket varit i stort sett oförändrat. Att fångsterna av torsk

ökat uppges till stor del bero på att ett större antal västkustbåtar än under

de närmast föregående åren deltagit i torskfisket på sydkusten. Strömmingsfångsterna

på ostkusten, som år 1960 var särskilt låga, beräknas år 1961

inte ha undergått någon större förändring.

Priserna till fiskare för de i Sverige ilandförda fångsterna har enligt nu

tillgängliga uppgifter för de tre första kvartalen 1961 i allmänhet varit

högre än under motsvarande kvartal år 1960. Vid utrikes ilandföring av sill

har fiskarna i genomsnitt erhållit ungefär samma priser som under år 1960.

Priserna på fiskets förnödenheter har under det sistlidna året förändrats

endast obetydligt.

Såväl exporten som importen av fisk och fiskprodukter har ökat under

år 1961. Exporten, inberäknat ilandföring i utrikes hamnar, har under

detta år utgjort omkring hälften av det svenska havsfiskets totala fångstmängd.

Handelsutbytets struktur har varit densamma som under tidigare

år. Sålunda har i huvudsak prisbillig fisk — främst sill — exporterats, medan

importen omfattat dyrare fiskslag och beredda fiskvaror. Exportökningen

under år 1961 hänför sig helt till direktlandningar i utrikes hamnar,

medan den kommersiella exporten minskat. Uppgången i importen beror

främst på ökad införsel av saltad och kryddad sill, speciellt islandssill.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 dr 1962

Likaså föreligger en betydande ökning av införseln av färsk långa för beredning

av spillånga. Eljest har importen av färsk och fryst fisk under år

1961 inte förändrats nämnvärt jämfört med år 1960. Konsumtionen inom

landet av fisk och fiskprodukter beräknas under det sistlidna året ha legat

på i stort sett samma nivå som under de senaste åren.

Såsom förut anförts har Kungl. Maj :t genom beslut den 19 februari 1960

uppdragit åt jordbruksnämnden att — i anslutning till viss i artikel 28

EFTA-konventionen omförmäld undersökning — under samråd med representanter

för fiskerinäringen och andra därav berörda utreda frågan om

utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande

spörsmål samt att till Kungl. Maj:t inkomma med därav föranledda

förslag. Eftersom nämnda undersökning ännu inte slutförts, har

jordbruksnämnden inte kunnat fullfölja sitt uppdrag.

Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger, såsom jordbruksnämnden

framhållit, såvitt nu kan bedömas även för nästa budgetår. P r i s r e gleringsverksam

heten torde därför böra bibehållas också under budgetåret

1962/63. I avbidan på resultatet av jordbruksnämndens nyssnämnda

utredning torde därvid prisregleringen böra handhas i huvudsak på samma

sätt som hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet som

gjorts av föredragande departementschefen i propositionen 1951: 81.

Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Giltighetstiden

för denna utgår den 30 juni 1962. I avvaktan på resultatet av jordbruksnämndens

utredning bör förordningen förlängas och erhålla fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1963.

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna

för att upprätthålla prisregleringen, framgår att utbetalningarna

av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1961, liksom för åren 1951

—1960, rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna reglerings-

och införselavgifterna. Behållningen av prisreglerings-.och införselavgiftsmedel

uppgick den 1 januari 1962 till 22,1 miljoner kr. mot 19,4 miljoner

kr. vid ingången av år 1961.

I anslutning till vad jag nyss anfört, torde prisregleringen även under budgetåret

1962/63 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att upprätthålla

den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande

medel. I avbidan på jordbruksnämndens omförmälda utredning synes därför

bemyndigandet för nämnden att uppta regleringsavgifter även för nästa

budgetår böra bibehållas i den omfattning, som förekommit under de senare

åren.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min mening

inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda

förhållanden och på de villkor, som fastställs av Kungl. Maj :t — använda

behållningen i prisregleringskassan för 1 å n till prisregleringsföreningarna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.

Jag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna

skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti, till

deras fulla belopp jämväl under budgetåret 1962/63.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom

landet av f 1 a d e n s i 11 föranleder inte någon erinran från min sida. I princip

synes sålunda under nästa budgetår förbudet mot försäljning av islandssill

under viss del del av året inte böra upprätthållas och inte heller synes

under samma tid utfärdandet av importlicenser för annan beredd sill än islandssill

böra inställas. Fladensillens konkurrenskraft gentemot andra sillsorter

bör i stället stärkas genom bland annat kvalitetsbefrämjande åtgärder.

Regleringen av importen och exporten av fisk m. m. sker

för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5 juni 1953 angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr 372)

samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

(nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30 juni 1962.

Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen

böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår, varvid

nämnden i likhet med förhållandet under nämnda år bör få företa de jämkningar,

som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen

eller av åtaganden inom andra internationella organisationer. 1

avbidan på resultatet av jordbruksnämndens förut nämnda utredning torde

sålunda giltighetstiden för införselförordningen (1953: 372) böra förlängas

till och med den 30 juni 1963.

Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som

genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,

kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret

1962/63, torde inkomsterna av införselavgifterna för närvarande kunna

uppskattas till ett belopp av omkring 1,2 miljoner kr. Jag kan ansluta

mig till nämndens förslag, att de för budgetåret 1962/63 inflytande införselavgiftsmedlen

disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna

och sålunda i första hand används för att täcka de löpande utgifter,

som erfordras för att upprätthålla prisregleringen.

Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad import

bör under budgetåret 1962/63 handhas i enlighet med de för denna export

nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen av exporten till

övriga marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter i huvudsak

de grunder, som följts under innevarande budgetår. I enlighet härmed bör

även utförselförordningen (1953: 374) ges förlängd giltighet till och med

den 30 juni 1963.

För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepresentant

har under budgetåret 1961/62 fått tas i anspråk ett belopp av

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

högst 95 000 kr. från de för samma budgetår genom upptagande av intörselavgifter

på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna medlen.

Kostnaderna för befattningen bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit,

även för budgetåret 1962/63 utgå ur de införselavgiftsmedel, som upptas

eller upptagits på fiskets område. För att täcka nämnda kostnader torde

för nästa budgetår med hänsyn till höjda löneförmåner och stegrade reseoch

levnadskostnader i enlighet med jordbruksnämndens förslag böra beräknas

ett något högre belopp än för innevarande budgetår eller högst

100 000 kr.

För budgetåret 1961/62 har vidare medgetts, att for att bestrida ett

eventuellt tillskott till kostnaderna för konservkontrollen samt

sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvar

o r än konserver, som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter,

får tas i anspråk ett belopp av högst 50 000 kr. ur de för nämnda budgetår

inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets

område.

För finansieringen av konservkontrollen skall enligt uttalanden i propositionen

1957:88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, tillskott av

statsmedel inte vidare erfordras, sedan 20 000 kr. tillförts en i propositionen

omförmäld buffertfond. På grund av inträffade och befarade exportsvårigheter

medgav emellertid riksdagen åren 1958—1961 beträffande ettvart

av budgetåren 1958/59—1961/62 ett avsteg från denna princip. Kungl. Maj:t

har sålunda bland annat bemyndigat jordbruksnämnden att använda vissa

statsmedel för finansieringen av konservkontrollen. Bemyndigandena att

använda statsmedel som tillskott till konservkontrollen har hittills inte behövt

utnyttjas.

Även om inflytande kontrollavgifter i konservkontrollverksamheten jämte

i buffertfonden innestående medel beräknas kunna täcka konservkontrollkostnaderna

fram till den 1 juli 1963, anser jordbruksnämnden med

hänsyn till svårigheterna att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna

i verksamheten — att möjlighet bör finnas att även under nästa

budgetår vid behov använda statsmedel för finansieringen av konservkontroll.

De medel, som under nästa budgetår kommer att erfordras för kvalitetskontroll

av andra fiskvaror än konserver utöver vid sistnämnda kontroll

inflytande avgifter, har jordbruksnämnden beräknat till samma belopp

som för 1961/62 eller högst 50 000 kr.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra förorda, att för att bestrida

eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen samt sådana

kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver, som inte

kan täckas genom inflytande avgifter, skall få tas i anspråk ett belopp av

högst 50 000 kr. ur de för budgetåret 1962/63 inflytande eller dessförinnan

influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område. Såsom framhölls vid anmälan

av propositionen 1958: 71 förutsätter jag emellertid, att även i fortsättningen

vid export av normal omfattning kostnaderna för konservkontrollen

i sin helhet skall täckas genom kontrollavgifterna och att avgifterna

skall höjas, därest de normala kontrollkostnaderna skulle stiga.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Med bifall till i ämnet väckta motioner beslöt 1961 års riksdag, att under

budgetåret 1961/62 ur prisregleringskassan för fisk 100 000 kr. skulle få disponeras

till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna

verksamheten. Centralnämnden har hos jordbruksnämnden hemställt

om samma bidrag för budgetåret 1962/63. Jordbruksnämnden har, såsom

närmare framgår av det föregående, avstyrkt framställningen. Den bär emellertid

tillstyrkts av jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område och av fiskeristyrelsen, med vilken nämnden samrått i

förevarande frågor. För egen del anser jag mig böra förorda, att även för

budgetåret 1962/63 högst 100 000 kr. disponeras till den av centralnämnden

för fiskpropaganda bedrivna verksamheten. Erforderligt belopp bör, på motsvarande

sätt som under innevarande budgetår, utgå ur de genom upptagande

av införselavgifter på fiskets område för budgetåret 1962/63 inflytande

eller dessförinnan influtna medlen.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till de förordningar, som framgår av min hemställan i det följande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

A. antaga förslagen till följande förordningar:

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med

fisk, m. m.

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5

juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa

slag av fisk och skaldjur

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5

juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa

slag av fisk och skaldjur m. m.

B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1963

reglering av priserna på fisk ävensom importen och exporten

av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger

må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som

förordats i det föregående samt

C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1962/63 för lån i Sveriges kreditbank mot gängse

ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a.,

intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk,

förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr.

jämte ränta.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Bilaga 1

Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1960

Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

liskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1128

3 608

100

1940/44

5 432

6 921

12 353

103

2 558

1409

3 967

110

1945/49

5 255

6157

11412

95

2 662

1363

4 025

112

1950

4 306

5 818

10 124

84

2 452

1268

3 720

103

1951

3 947

5 722

9 669

80

2 320

1 175

3 495

97

1952

3 771

5 598

9 369

78

2199

1103

3302

92

1953

3 616

5 598

9 214

77

2 068

1136

3 204

89

1954

3 288

5 652

8 940

74

2 027

1077

3 104

86

1955

3 007

5 549

8 556

71

1913

1098

3 011

83

1956

2 768

5 666

8 434

70

1831

1065

2 896

80

1957

2 479

5 716

8195

68

1772

1016

2 788

77

1958

2 349

5 699

8 048

67

1765

942

2 707

75

1959

2 338

5 684

8 022

67

1721

985

2 706

75

1960

2 225

5 543

7 768

65

1690

887

2 577

71

År

Västkusten (Hallands län, Göteborgs

och Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39

6 586

1406

7 992

100

13 646

9 971

23 617

100

1940/44

6 749

1247

7 996

100

14 739

9 577

24 316

103

1945/49

7 231

1258

8 489

106

15 148

8 778

23 926

101

1950

7 051

1231

8 282

104

13 809

8 317

22 126

94

1951

7 017

1200

8 217

103

13 284

8 097

21 381

91

1952

6 874

1140

8 014

100

12 844

7 841

20 685

88

1953

6 770

1137

7 907

99

12 454

7 871

20 325

86

1954

6 416

1092

7 508

94

11731

7 821

19 552

83

1955

6 058

1076

7134

89

10 978

7 723

18 701

79

1956

5 749

1012

6 761

85

10 348

7 743

18 091

77

1957

5 583

970

6 553

82

9 834

7 702

17 536

74

1958

5 400

963

6 363

80

9 514

7 604

17 118

72

1959

5 291

942

6 233

78

9 350

7 611

16 961

72

1960

5 126

910

6 036

76

9 041

7 340

16 381

69

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för statlstikinsamlarna

skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av fisket.

Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkes- och bina
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

33

Bilaga 2

Antal fiskebåtar åren 1935/39,1948/52,1953/57 och 1958—60

År

Däckade båtar med motor

öppna båtar med motor

Sum-

ma

båtar

med

motor

Hkr

Sum-

ma

Hkr

Sum-

ma

1-

10

11-

30

31-

90

91-

150

161—

200

>200

1-5

6-

10

>10

Ostkusten

1935/39

. .

388

4 636

5 024

1948/52

834

535

21

1

—

—

1391

3178

1509

109

4 796

6187

1953/57

590

609

37

12

3

—

1251

3 047

1578

200

4 825

6 076

1958

421

523

53

34

13

1

1045

2 964

1506

283

4 753

5 798

1959

371

512

50

40

13

9

995

2 983

1511

324

4 818

5 813

1960

329

503

59

39

18

8

956

2 856

1479

303

4 638

5 594

Sydkusten

1935/39

. .

. .

749

. •

459

1208

1948/52

314

302

122

36

—

—

774

563

in

7

681

1455

1953/57

321

265

124

57

3

2

772

640

145

18

803

1575

1958

290

220

86

71

20

12

699

655

150

21

826

1525

1959

281

210

75

71

26

16

679

650

159

29

838

1517

1960

264

196

61

70

37

19

647

673

155

29

857

1504

Västkusten

1935/39

1345

496

1841

1948/52

432

199

347

318

162

—

1458

660

256

21

937

2 395

1953/57

415

191

297

217

158

125

1403

688

311

33

1032

2 435

1958

393

180

239

173

145

175

1305

653

342

42

1037

2 342

1959

398

172

229

171

133

196

1299

657

363

47

1067

2 366

1960

378

179

204

159

106

245

1271

655

338

36

1029

2 300

Sam

tliga kuststräckor

1935/39

2 482

5 591

8073

1948/52

1580

1036

490

355

162

—

3 623

4 401

1876

137

6 414

10 037

%

43,6

28,6

13,5

9,8

4,5

—

100,0

68,6

29,3

2,1

100,0

1953/57

1326

1065

458

286

163

128

3 426

4 375

2 034

251

6 660

10 086

0/

/O

38,7

31,1

13,4

8,3

4,8

3,7

100,0

65,7

30,5

3,8

100,0

1958

1 104

923

378

278

178

188

3 049

4 272

1 998

346

6 616

9 665

%

36,2

30,3

12,4

9,1

5,8

6,2

100,0

64,6

30,2

5,2

100,0

1959

1050

894

354

282

172

221

2 973

4 290

2 033

400

6 723

9 696

%

35,3

30,1

11,9

9,5

5,8

7,4

100,0

63,8

30,2

6,0

100,0

1960

971

878

324

268

161

272

2 874

4184

1972

368

6 524

9 398

%

33,8

30,5

11,3

9,3

5,6

9,5

100,0

64,1

30,2

5,7

100,0

Anm. Uppgifterna och indelningen i kuststräckor enligt SOS Fiske, dock att »Sydkusten» i denna

bilaga inkluderar även Öresund och Skånekusten vid Kattegatt. — I SOS Fiske redovisas också

fiskebåtar utan motor.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Bilaga 3

Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt procentuell

fördelning åren 1935—1961

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Fångstmängd

1935/39

31,9

27

11,9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

1,7

1

1945/49

27,9

17

24,2

14

115,6

69

167,7

100

12,6

8

1950/54

28,2

14

30,4

16

138,2

70

196,8

100

30,2

15

1955

30,1

14

34,1

15

155,3

71

219,5

100

45,0

21

1956

24,3

12

33,1

17

140,0

71

197,4

100

35,8

18

1957

24,2

11

40,0

18

157,9

71

222,1

100

38,0

17

1958

27,2

11

37,8

16

173,0

73

238,0

100

66,8

28

1959

29,6

11

37,1

14

201,3

75

268,0

100

82,0

31

1960

25,7

10

42,6

16

190,8

74

259,1

100

65,2

25

19611

26,0

10

44,0

17

194,0

73

264,0

100

85,1

32

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Fångstvärde

1935/39

8,3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

3,1

10

1940/44

26,3

31

13,5

16

45,8

53

85,6

100

0,3

0

1945/49

23,8

23

14,0

14

65,4

63

103,2

100

7$

7

1950/54

24,2

21

18,1

15

74,0

64

116,3

100

io;s

9

1955

23,8

18

23,2

17

88,5

65

135,6

100

16,1

12

1956

22,9

17

21,1

16

88,8

67

132,8

100

16,7

13

1957

23,2

16

25,2

17

100,5

67

148,9

100

17,9

12

1958

23,2

15

24,9

16

106,1

69

154,2

100

29,7

19

1959

26,7

16

26,5

15

117,7

69

170,9

100

33,8

20

1960

25,3

15

27,0

15

120,2

70

172,5

100

30,1

17

1961’

26,5

15

30,0

16

125,5

69

182,0

100

40,2

22

1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för år 1961, då de är uppskattade av

jordbruksnämnden.

Anm. Med »Västkusten» avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare

vatten; »Sydkusten* inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat 1 fångstmängdsuppgifterna fr. o. m.

år 1949 men däremot inte för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren 1945/1948 utgjort

i genomsnitt 8,7 milj. kg. För åren fr. o. m. 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar inkluderad

s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot inte i motsvarande siffror för åren dessförinnan och därmed

ej heller i kolumnerna »Västkusten» och »Totalfångst». Under de sistnämnda åren torde ilandföringen

av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1957—september 1961, Öre/kg

Bilaga 4

Tid

Västkusten

Sydkusten

Genom- snittet av

partinote- ringar på

strömming

i Stock- holm3

Genomsnittliga fiskarpriser1

Minimipriser3

Genomsnittliga

fiskarpriser

Minimipriser3

All

fisk3

Sill

(färsk)

Torsk

Mak-

rill

Annan

fisk2

Sill

nr l4

Sill

nr 3*

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill4

(ej liten)

Sill

Torsk

Sill

nr 1

Sill

nr 3

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

1957

3-p kv

65,8

47,2

78,8

75,9

93,9

62

(48)

41

(33)

69

59

59

(50)

54,0

55,6

68

58

55

52

133,6

4:e kv.

79,4

49,6

96,3

80,6

108,0

55

(44)

35

(27)

69

59

59

(50)

59,2

58,6

68

58

56

53

141,9

1958

66,9

47.1

73,8

73,0

108.2

52

(41)

33

(24)

69

59

69

(50)

66,7

58,0

68

58

56

53

136,9

82.5

45.5

84,0

72,9

109,1

52

(41)

33

(24)

69

59

59

(47)

51,3

53,9

68

58

54

51

123,5

81,3

53,9

92,7

103,3

104,9

62

(48;

41

(33)

69

59

59

(44)

53,7

58,1

68

58

55

52

132,0

4:e kv.

75,0

47,2

127,6

90,4

131,7

62

(48)

41

(33)

69

59

59

(44)

53,4

65,3

68

58

56

53

120,8

1959

53,0

34,9

96,5

95,8

124,8

52

(41)

33

(24)

69

59

59

(44)

63,3

58,8

68

58

56

53

124,0

84,8

41,0

96,8

69,9

105,7

52

(41)

33

(24)

69

59

59

(44)

56,6

59,3

68

58

56

53

128,3

67,2

48,0

96,1

96,3

110,3

62

(48)

41

(33)

69

59

59

(44)

53,5

58,1

68

58

56

53

135,4

4:e kv.

79,3

48,0

139,6

104,0

141,1

60

(47)

37

(33)

69

59

59

(44)

55,5

63,6

68

58

56

53

132,7

1960

57,7

43,2

101,7

60,2

126,1

52

(42)

33

(24)

69

59

59

(44)

68,2

61,4

68

58

58

55

140,7

96,9

42,1

108,7

74,4

126,3

52

(42)

33

(24)

69

59

61

(44)

53,0

64,5

68

58

58

55

131,2

67,7

48.0

118,3

95,9

138,8

64

(48)

41

(33)

69

59

61

(44)

54,4

62,6

68

58

58

55

137,6

4:e kv.

60,1

45,1

141,7

61,5

135,2

61

(46)

37

(32;

69

59

59

(44)

64,5

65,8

68

58

58

55

145,2

1961

62,0

41,1

133,4

61,9

148,6

53

(40)

33

(24)

69

59

59

(44)

70,8

64,8

68

58

59

56

146,5

2: a kv.

98,7

47,3

108,6

85,5

127,6

53

(38)

33

(24)

69

59

63

(44)

57,0

67,4

68

58

59

56

141,5

3:e kv.

70,1

50,2

102,6

92,1

125,0

64

(48)

44

(33;

75

63

63

(44)

56,0

65,6

68

58

63

60

149,2

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimiprisema på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för

alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning

på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill

samt för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).

5 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen

fastställt att gälla vid partihandelns försäljning till detaljhandeln

och är sålunda inte jämförbart med de i kolumnerna redovisade

fiskarpriserna.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimiprisema

inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och fiskarens

andel i lådkostnaden.

w

w

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

Bilaga 5

Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad fisk m. m.

tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

År

Utförsel

Införsel

Differens

Kommersiell export

Direkt-

Summa

fisk,

beredd

Summa

Utförsel-

land-

kräft-

eller kon-

överskott

fisk,

beredd

ningar i

djur och

serverad

(+)

kräft-

eller kon-

utlandet

blötdjur

fiskm.m

Införsel-

djur och

serverad

kap. 3

kap. 16

överskott

blötdjur

fisk m. m.

(—)

kap. 3

kap. 16

Miljoner kilogram

1935/39

25,1

1,4

14,8

41,3

44,5

7,1

51,6

- 10,3

1940/44

5,4

0,4

1,7

7,5

11,6

0,4

12,0

- 4,5

1945/49

30,2

2,0

12,6

44 8

21,5

4,7

26,2

+ 18,6

1950

34,9

3,3

28,5

66,7

22,9

5,4

28,3

+ 38,4

1951

50,8

2,0

21,5

74,3

23,1

9,2

32,3

+ 42,0

1952

54,6

2,4

32,2

89,2

27,7

8,7

36,4

+ 52,8

1953

47,5

1,7

33,2

82,4

27,0

11,4

38,4

+ 44,0

1954

51,9

3,1

35,6

90,6

27,5

9,0

36,5

+ 54,1

1955

50,5

2,3

45,0

97,8

34,3

12,5

46,8

+ 51,0

1956

40,2

2,6

35,8

78,6

33,7

13,5

47,2

+ 31,4

1957

42,0

1,9

38,0

81,9

30,2

11,8

42,0

+ 39,9

958

35,9

2,9

66,8

105.6

33,8

15,9

49,7

+ 55,9

1959

38,1

2,8

82,0

122,9

30,2

16,8

47,0

+ 75,9

1960

56,4

3,5

65,2

125,1

31,0

16,5

47,5

+ 77,6

1961

45,5

2,7

85,1

133,3

37,8

20,3

58,1

+ 75,2

Miljoner

i ro no r

1935/39

7,8

1,3

3,1

12,2

20,9

4,6

25,5

- 13,3

1950/44

2,8

0,3

0,3

3,4

10,4

1,7

12,1

- 8,7

1945/49

21,0

5,5

7,0

33,5

23,3

7,3

30,6

+ 2,9

1950

22,3

8,8

9,3

40,4

26,2

10,2

36,4

+ 4,0

1951

33,2

6,2

9,0

48,4

29,3

13,9

43.2

+ 5,2

1952

37,5

6,9

11,4

55,8

39,4

14,5

53,9

+ 1,9

1953

33,0

4,9

11,2

49,1

41,1

17,9

59,0

- 9,9

1954

33,6

9,2

13,1

55,9

47,7

17,9

65,6

- 97

1955

34,2

6,6

16,1

56,9

61,9

24,6

86,5

- 29,6

1956

31,7

7,7

16,7

56,1

60,3

27,7

88,0

-31,9

1957

36,9

5,3

17,9

60,1

59,9

28,6

88,5

-28,4

1958

30,6

9,4

29,7

69,7

71,4

37,9

109,3

-39,6

1959

32,5

9,7

33,8

76,0

66,6

38,5

105,1

-29,1

1960

43,4

11,2

30,1

84,7

71,8

39,2

111,2

-26,3

1961

39,3

10,4

40,2

89,9

85,6

46,3

131,9

-42,0

Anm. 1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur som 1 den tidigare tulltaxan

hänförts till stat. nr 281:1 och 321: 5 ingår i denna tabell fr. o. m. 1957.

Anm. 2. För åren t. o. m. 1948 är s. k. skrapfisk inte inkluderad i direktlandningama i utlandet.

Anm. 3. Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är

hämtade från handelsstatistiken utom för år 1961, som grundar sig på tullverkets preliminära

statistik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1!)(>2. Isaae Mnrcus Boktryckeri Aktiebolag 620167

Bilaga 6

Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden 15/41 1946—31/12 1961, allt i kr.

År

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Införsel-

avgifter

1946—1950 ..........

1951—1955 ..........

1956 ................

1957 ................

1958 ................

1959 ................

1960 ................

1961 ................

Omkostnader 1946-1961

Avveckling av statslån

Summa

8 604 534: 36

10 769 464:15

1653 500: 39

1411977:28

1 517 551: 29

1 309 238:10

1 491 373: 03

1414 027: 53

28 171 666:13

Pristillägg

m. m.

9 223 575:36

7 976 061:13

2 564 811:90

1 562 371:21

1 675 000: - 1 860 000: - 1 925 600: -

1 837 378:80

437 027:37

2 500 000: -

31 561825: 77

1 234 318: 23

2 439 792:09

299 295: 86

303 648: 20

309 853:68

264 783: 08

277 197:10

293 096: 21

5 421984: 45

Pristillägg

m. m.

1187 022: 99

1 102 423:55

634 727: 07

752 478: 06

582 799: 52

600 889:28

768 904: 57

*706 015: 99

86 891:98

500 000: -

6 922 153: 01

1 041 366:05

2 342 103: 20

382 933: 98

355 869: 48

395 109:84

463 521: 83

376 157:17

401 586: 66

5 758648:21

Prisutjäm-

ningsbidrag2

1 590 487:20

3 751110:95

582 461:13

324 751:95

702 548: 09

641 885:10

476 116: 49

*488 000: - 3154: 80

500 000: -

9 060 515: 71

1 188 025: 25

7 018 342: 03

1 707 184: 85

1 230 877:92

1455 745: 03

1 400 618: 02

1 299 189: 02

1 709 172:38

17 009 154: 50

1560 000: - 1 108 852:05

1 535 000: - 1 561 034: 49

1 470 000: - 1 314 767: 30

‘-408 090: 70

8141 563:14

Underskott ..........

— 3 390 159:64

— 1500168:56

— 3 301 867:50

Överfört år 1946 från

clearingkassan för fisk

Ränteinkomster......

Uppbörds- och kontroll- kostnader ..........

+ 16 958521:94

+ 1000 000:- + 4 438 899:35

- 304 328:-

Total behållning 31/12

1961 ..............

+ 22 093 093: 29

1 Beträffande strömmingsregleringen den 1fl.

2 Bortsett från fonder å tillhopa 543168 kr., vilka vid regleringssystemets

införande ställts till ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag

och sedermera helt åtgått.

3 Beloppet är preliminärt.

* Av beloppet utgör 226 611 kr. 19 öre kostnad för fiskexportrepresentanten,

81 479 kr. 51 öre kostnad för kvalitetskontrollen för fisk

och 100 000 kr. anslag till fiskpropaganda.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.

år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »prisutjämningsbidrag»

belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren

1946—1955 finns redovisade i prop. 1960:82 (s. 42). -r

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m. s. 16 i texten
  2. JoU 1962:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1962/63, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten