Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet

1962-02-23 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:62, Angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

1

Nr 62

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag för

budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och

musikalisk verksamhet; given Stockholms slott den 23

februari 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till de riktlinjer för statens ekonomiska insatser på vissa områden

av kulturlivet, som riksdagen godkände i fjol (prop. 1961:56), föreslås i propositionen

fortsatta åtgärder innebärande anslagsförstärkningar för nästa budgetår

med inemot 1,9 miljoner kr.

Anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader föreslås hojt med

nominellt 100 000 kr. till 0,5 miljoner kr., varjämte förutsättes vissa dispositioner

i syfte att frigöra anslaget från kostnader som bör belasta underhålls- eller byggnadsanslag.

Grundbeloppen för ersättning till författare för utlåning av deras verk genom

bibliotek föreslås höjda, i fråga om hemlån från nuvarande 3 öre per lån till

5 öre och i fråga om referensexemplar från nuvarande 12 öre per volym till 20 öre.

Den sammanlagda förstärkningen av anslaget beräknas till 760 000 kr. Större

delen av beloppet föreslås tillfalla författarfondens s. k. fria del, som är avsedd

för kollektiva ändamål, exempelvis stipendier och understöd.

Det nuvarande stipendiesystemet avseende yrkesverksamma tonsättare och

konstnärer inom måleri m. m. föreslås utvidgat till att omfatta en rad andra

konstnärliga yrken. För detta ändamål äskas en anslagshöjning av 380 000 kr.

Vidare föreslås att anslaget till kvalitetsstöd till svensk filmproduktion överföres

från sjunde till åttonde huvudtiteln och höjes från 1 miljon kr. till 1,5 miljoner

kr. I samband därmed förordas en försöksverksamhet med annan bidragsgivning

än premiering av film i efterhand.

Slutligen föreslås ett nytt anslag av 100 000 kr. till utställningar av svensk

konst i utlandet.

1 _ Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 62 år 1962

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Holmqvist.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om vissa anslag

för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet

och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan 10, ecklesiastikdepartementet,

punkten 5, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1962/63 till Stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk

verksamhet beräkna ett anslag av 4 390 000 kr.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

Inledning

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 56 beslöt förra årets

riksdag (SU 121; Rskr 304) att för innevarande budgetår genomföra vissa åtgärder

i syfte att stödja konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet. I propositionen

behandlades anslagen till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

och till statens konstråds verksamhet, till ersättning åt författare m. fl.

för utlåning av deras verk genom bibliotek samt till stipendier åt utövande

konstnärer inom måleri m. m. samt åt utövande tonsättare. Riksdagens beslut

innebar bl. a. följande. Systemet för biblioteksersättning utvidgades till att omfatta

aven svenska översättare. Ersättningen, som bestämdes till ett öre per lån

av översatt verk och fyra öre per översatt referensexemplar, skulle tillfalla författarfondens

s. k. fria del. Vidare innebar beslutet en förstärkning av det dittillsvarande

stipendiestödet åt utövande konstnärer och tonsättare med tyngdpunkten

lagd på större arbetsstipendier. Slutligen höjdes anslaget till konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader till 400 000 kr., vilket i förhållande till

budgetåret 1960/61 innebar en fördubbling av anslagssumman. Den för dessa

ändamål beslutade anslagsförstärkningen uppgick till 644 000 kr.

For innevarande budgetår har inom ramen för det under åttonde huvudtiteln

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

uppförda anslaget till bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för

blinda anvisats 50 000 kr. till ersättning åt författare och översättare för utnyttjande

av deras verk i form av talböcker. Under sjunde huvudtiteln har för

innevarande budgetår anvisats ett anslag av 1 000 000 kr. till kvalitetsstöd åt

svensk filmproduktion.

Av följande tablå framgår den förra året beslutade fördelningen av de anslagsmedel,

tillhopa 3 110 000 kr., som för närvarande står till förfogande för samtliga

här berörda ändamål.

1.

2.

3.

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

a) utsmyckningsanslaget .........................

b) förvaltningsanslaget (statens konstråd) .........

Ersättning åt författare m. fl.

a) för utlåning av deras verk genom bibliotek......

b) för utnyttjande av deras verk i form av talböcker

Stipendier:

åt utövande konstnärer .........................

åt utövande tonsättare .........................

230 000

230 000

4. Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion

Summa kr.

Belopp

400 000

20 000

1 180 000

50 000

460 000

1 000 000

3 110 000

I det följande lämnas under skilda avsnitt en sammanfattning av nuvarande

förhållanden jämte en redovisning av föreliggande förslag med avseende

på de i tablån angivna anslagsändamålen. I samband med redovisningen av

anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek behandlas även ersättningen åt författare och översättare för utnyttjande

av deras verk i form av sådana talböcker, som framställs för utlåning till

blinda och andra svårt vanföra. Under rubriken konstnärsstipendier kommer att

behandlas förslag om fortsatt utbyggnad av det statliga stipendiesystemet.

Vidare kommer under ett särskilt avsnitt att redovisas förslag om ökade resurser

för anordnande av utställningar av svensk konst i utlandet.

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m.

Nuvarande förhållanden

Utsmyckningsanslaget

Sedan budgetåret 1947/48 har årligen under åttonde huvudtiteln anvisats ett

reservationsanslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Anslaget

disponeras av statens konstrad.

Före nämnda budgetår hade i enlighet med riktlinjer för ifrågavarande verksamhet,

vilka beslutats av 1937 års riksdag, tillämpats ett annat förfarande vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

finansieringen av den konstnärliga utsmyckningen. Den då beslutade formen för

medelsanvisningar för detta ändamål, den s. k. enprocentregeln, innebar att i

anslag till statliga byggnader skulle inräknas medel för konstnärlig utsmyckning,

i allmänhet ej understigande 1 % av byggnadskostnadema. I praktiken kom

systemet i fråga endast till användning under ett par budgetår före krigsutbrottet

1939. I statsverkspropositionen till 1947 års riksdag förordade dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet en omläggning av formen för medelsanvisningarna

till den konstnärliga utsmyckningen. I propositionen framhöll departementschefen

som skäl för omläggningen att det syntes mera rationellt att

— oavsett byggnadsfrågornas departementala handläggning — ett årligt reservationsanslag

för ändamålet anvisades under åttonde huvudtiteln än att, såsom

dittills varit brukligt, på kapitalbudgeten anvisades särskilda anslag, ett för varje

ifrågakommande byggnad. Från budgetteknisk synpunkt ansågs detta system

vara att föredraga samtidigt som det även ansågs underlätta ett enhetligt bedömande

av gjorda framställningar och en lämplig avvägning av medelsanvisningarnas

storlek. Riksdagen godtog den föreslagna principen för beviljande av

anslag.

För innevarande budgetår är reservationsanslaget till konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader uppfört med 400 000 kr. Kungl. Maj:t har den 20 oktober

1961 på förslag av statens konstråd efter samråd med byggnadsstyrelsen meddelat

beslut angående fördelningen av anslagsmedlen på olika utsmyckningsuppgifter.

I en inom konstrådets sekretariat i januari 1962 sammanställd promemoria

anföres bl. a. följande i fråga om utsmyckningsuppgifternas handläggning och

användningen av de till utsmyckningen disponibla medlen.

Sedan Kungl. Maj:t fastställt fördelningen av utsmyckningsanslaget tillsättes

inom konstrådet en kommitté för varje aktuell utsmyckningsuppgift eller, om

utsmyckningens art icke tidigare är fastställd, en utredningskommitté. För närvarande

fungerar 32 utsmyckningskommittéer inom konstrådet.

I utsmyckningskommittéerna ingår endast ledamöter av konstrådet. Om uppgiften

gäller måleri utses i regel två målare, om uppgiften gäller skulptur utses

två skulptörer. Vidare ingår i kommittén byggnadens arkitekt samt konstrådets

sekreterare. Kommittén framlägger förslag till rådet om var utsmyckningen bör

placeras, hur mycket denna rimligen bör kosta samt om en konstnär bör inbjudas

inkomma med förslag eller tävling bör anordnas. Kommittén lämnar även

förslag på konstnärer, som är lämpade för uppgiften. Förslagen prövas därefter

av rådet.

Tävlingar kan endast anordnas vid större utsmyckningsuppgifter eftersom

tävlingskostnaderna är avsevärda. Tävlingarna är av två slag, allmänna eller

inbjudna. Inbjudna tävlingar kommer mest i fråga, då konstnaderna för dessa

i jämförelse med allmänna tävlingar är begränsade till arbetsbidrag till deltagarna.

Kostnaden för en nu pågående inbjuden tävling rörande lärarhögskolan i

Malmö uppgår till 6 000 kr., fördelade i arbetsbidrag till fyra inbjudna skulptörer

med 1 500 kr. för var och en. Omkostnaderna i övrigt är små och inget juryarvode

utgår, då vederbörande kommitté fungerar som prisnämnd.

Kostnaderna för en allmän tävling kan belysas med ett exempel från den nyss

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 62 år 1962

avslutade tävlingen rörande utsmyckning av radiohuset. Tävlmgsarrangör var

här formellt Sveriges Radio, som utbetalade 10 000 kr. i priser. I prisnämnden

ingick fyra av konstrådets ledamöter jämte sekreteraren, radiochefen och radiohusets

arkitekt. Ingen ledamot av nämnden uppbar arvode; i regel utgår annars

1 000 kr. per medlem. Sveriges Radio höll kostnadsfritt utställningslokal. Övriga

omkostnader, som uppgår till över G 000 kr., främst för tävlingshandlingar,

transporter, annonskostnader samt arvoden till packningspersonal och vakter,

bestrides med medel som konstrådet ställer till förfogande ur utsmyckningsanslaget.

När en inbjuden konstnär inlämnat sitt förslag, som även skall innefatta prisuppgift,

granskas detta av kommittén från saväl konstnärliga som ekonomiska

synpunkter. I förslagsställarens kostnadsberäkningar skall anges totalkostnaderna

för utförande av arbetet — inbegripet konstnärens eget arvode — utgifter

i samband med framställning av konstverket, såsom gjutningsarbeten, ersättning

till medhjälpare och transporter, samt kostnaderna för montering, uppsättning

m.m. Vid den konstnärliga bedömningen avgör kommittén om den inlämnade

skissen skall läggas till grund för utsmyckningen i förefintligt skick eller efter

omarbetning. Om kommittén finner att förslaget ej bör komma till utförande,

utbetalas arbetsbidrag till förslagsställaren.

Sedan konstrådet fattat beslut om utförande av ett utsmycknmgsförslag,

översändes detta för yttrande till den myndighet, som omhänderhar byggnadsföretaget.

Denna myndighet, vanligen byggnadsstyrelsen, kontaktar i sm tur

mottagaren, som tidigare genom den i kommittén ingående arkitekten hållits

underrättad om utsmyckningen. Tillstyrkes förslaget, upptar konstrådet underhandlingar

med vederbörande statliga myndighet om i vilken utsträckning medel

kan ställas till förfogande för bestridande av de extra kostnader, som inte är att

direkt hänföra till framställningen av de konstnärliga alstren. Med sådana kostnader

avses kostnader för olika byggnadsåtgärder i samband med utsmycknmgsarbetet.

Vid anordnande av friskulptur bekostas enligt praxis sådana arbeten

som ligger under jord — såsom grund till sockel och i förekommande fall vattenledningar

— av anslag som står till förfogande för byggnadsföretaget. Kostnaderna

för arbeten ovan jord, såsom arbetet med själva sockeln, uppsättning liksom

transporter, påföres utsmyckningsanslaget. Beträffande t. ex. anordnande

av brunnskar eller dammanläggning har i vissa fall byggnadsanslag kunnat

anlitas; när medel inte funnits har sådana kostnader emellertid fått belasta utsmyckningsanslaget.

I samband med muralmålningar måste beräknas betydande

kostnader för ersättning till medhjälpare (stuccatörer) samt till hyra av byggnadsställningar.

Då utsmyckningen sker innan byggnadsarbetet slutförts, brukar

byggnadsställningar dock ställas till förfogande av byggnadsledningen.

En särställning intar utsmyckningen i form av draperier, ridåer, trappräcken

m.m., dvs. arbeten som under alla omständigheter skulle komma till utförande.

I dessa fall har konstrådet ofta kunnat räkna med att mottagande myndighet

ställt medel till förfogande motsvarande kostnaderna för ett osmyckat draperi

respektive standardräcke samt till kostnader för uppsättningen.

Som exempel på storlek av de extra kostnader, som kan komma att belasta

utsmyckningsanslaget kan nämnas följande. Vid utsmyckningen av teknologgården

vid tekniska högskolan i Stockholm ingick i konstnärens åliggande att

anordna en bassäng. Arbetet hade av konstnären kostnadsberäknats till 14 000

kr, och medel härför fick ställas till förfogande av konstrådet. Den slutliga

kostnaden blev emellertid 2G 000 kr. För utsmyckning av betongvägg (relief) i

radiohuset har den konstnär, som efter tävling fått i uppdrag att utföra sitt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

förslag, begärt 60 000 kr., inklusive eget arvode. Byggnadsstyrelsens preliminära

kostnadskalkyl för tillverkning av gjutformar, montering, hantlangningshjälp och

hyra av byggnadsställningar tyder emellertid på, att minst 60 000 kr. kommer

att åtgå enbart för dessa arbeten.

När byggnadsstyrelsen eller annan myndighet, som omhänderhar byggnadsföretag,

tillstyrkt utsmyckningsförslaget och kostnadsberäkningarna granskats,

upprättas kontrakt med konstnären. I detta är stipulerat att konstnären vid sitt

arbete skall samråda med byggnadens arkitekt. När utsmyckningen är färdig

besiktigas denna av kommittén och anmäls till konstrådet för godkännande.

Någon gång visar det sig härvid, att icke beräknade fördyringar uppstått för

konstnären. Konstrådet har då i några fall påtagit sig en del av de ökade kostnaderna

genom anlitande av de medel, som vid den årliga anslagsfördelningen

avsetts för bestridande av fördyrade kostnader för beslutade utsmyckningar.

Innevarande budgetår har konstrådet härför 10 000 kr. till sitt förfogande!

Stundom anmäler konstrådet hos Kungl. Maj:t behov av ytterligare medelsanvisning

ur utsmyckningsanslaget för ifrågavarande merkostnader.

Förvaltningsanslaget

Till kostnaderna för statens konstråds verksamhet anvisas medel under ett

särskilt förvaltningsanslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 20 000

kr. Anslaget disponeras på följande sätt.

1. Arvoden till konstrådets ordförande och övriga ledamöter, till sekreterare

samt till nationalmusei representant vid rådets sammanträden 13 800

2. Expenser samt resekostnadsersättning och traktamente........... 6 200

Summa kr. 20 000

Enligt gällande föreskrifter utgår arvode till konstrådets ordförande med

2 000 kr., till rådets övriga sex ledamöter med 1 000 kr., till sekreterare med

4 800 kr. samt till nationalmusei representant 1 000 kr., allt för helt år räknat.

Förslag

Ut smy c kn in g sanslag et

Statens konstråd erinrar i sina anslagsäskanden, att rådet redan i tidigare

framställningar förordat en återgång till 1937 års princip för anvisande av medel

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader och att således vid beviljande

av anslag till sadana byggnader, som är lämpade för konstnärlig utsmyckning,

borde inbegripas ett för utsmyckning avsett belopp, i allmänhet ej understigande

1 % av byggnadskostnaderna. Enligt rådets mening synes det huvudsakligen

vara statsfinansiella skäl, som föranlett, att det ursprungligen beslutade

systemet ej följts. Konstrådet anför i detta sammanhang bl. a. följande.

Förslaget att överge 1937 års princip beträffande formen för beviljande av

medel till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader väckte stark opposition

inom skilda sammanslutningar med uppgift att bevaka konstens intressen.

I 1948 års statsverksproposition meddelade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

vid anmälan av frågan om anslag till konstnärlig utsmyckning av

statliga byggnader sin avsikt att inom den närmaste tiden tillkalla särskilda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

sakkunniga för utredning rörande nutida konstliv och konstbildningsverksamhet.

I avvaktan på utredningens resultat borde det enligt departementschefens uppfattning

ej ifrågasättas att återgå till det tidigare systemet för anvisande av

medel till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. På statsutskottets

hemställan beslöt 1948 års riksdag i enlighet härmed.

I direktiven för 1948 års konstutredning erinrade departementschefen om,

att riksdagen ej velat godtaga omläggningen av formen för medelsanvisningen

utan ett förnyat övervägande av frågan, samt sade sig vara beredd att förorda

en sådan omprövning. Utredningen borde därför på nytt taga ställning till

frågan om principerna för statens stöd till konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader, varvid den även borde uppmärksamma frågan om stöd till utsmyckning

av andra offentliga byggnader än statliga och i synnerhet av skolor. I en

redan hösten 1948 avlämnad promemoria (återgiven i utredningens slutbetänkande

SOU 1956:13) föreslog konstutredningen en återgång till 1937 års

system för medelsanvisningen till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader
I

1950 års statsverksproposition yttrade departementschefen, att han skulle

ansett det i och för sig önskvärt att detta system kunde genomföras. I da

rådande statsfinansiella läge vore emellertid detta omöjligt, enär det måste föranleda

en mycket stor ökning av medelsanvisningen. Den dåvarande formen för

medelsanvisningen syntes därför böra bibehållas tills vidare. Till denna ståndpunkt

anslöt statsutskottet och riksdagen sig utan någon motivering, och densamma

har därefter vidhållits av statsmakterna.

Rådet framhåller vidare, att 1948 års konstutredning i sitt slutbetänkande

förutom en återgång till 1937 års princip förordat en utvidgning av den statliga

bidragsverksamheten på detta område till att även avse konstnärlig utsmyckning

av andra offentliga byggner än rent statliga. Konstutredningen hade föreslagit,

att i den mån staten i form av bidrag eller lån skulle stödja finansieringen av ett

sådant byggnadsföretag detta stöd även matte omfatta konstnärlig utsmyckning,

dock med viss angiven begränsning samt under förutsättning att utsmyckningen

skedde i samråd med statens konstråd. Rådet erinrar vidare om att 1961 års

riksdag i enlighet med statsutskottets hemställan (SU 53; Rskr 175) beslutat, att

tillägg till de belåningsvärden för bostadshus, som ligger till grund för statliga

lån, må medgivas för konstnärlig utsmyckning av bostadsområden på intill 1 %

av den för statlig belåning godtagbara produktionskostnaden.

Rådet finner, att anförda omständigheter talar för att de av konstutredningen

framförda förslagen rörande den konstnärliga utsmyckningen av offentliga byggnader

måtte föreläggas 1962 års riksdag. Såsom cn övergång till den sålunda

föreslagna ordningen bör enligt rådets mening anslaget till konstnärlig utsmyckning

för nästa budgetår höjas från 400 000 till 800 000 kr.

Förvaltningsanslaget

Statens konstråd föreslår, att förvaltningsanslaget fr. o. m. nästa budgetår anvisas

i form av ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag. Sammanlagt hemställer

rådet om en höjning av den nuvarande medelsanvisningen med 37 200 kr.

enligt följande sammanställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

1.

2.

3.

4.

Arvode till ordföranden (nu 2 000) ...........................

Arvoden till rådets sex övriga ledamöter samt till nationalmusei
representanten

(nu sammanlagt 7 000)........................

Sekreterare i Ae23 i stället för arvodesanställd sekreterare (nuvarande

arvode 4 800) ................................

Expenser samt resekostnadsersättning och traktamente (nu 6 200)

Summa kr.

+ 1500

+ 7 700

+ 24 200

+ 3 800

+ 37 200

Som skäl för den begärda höjningen anför rådet bl. a. följande.

Om konstutredningens förslag genomföres i hela dess vidd, kommer — såsom

utredningen framhållit — konstrådets verksamhet att avsevärt utökas. Ökningen

av arbetsbördan torde komma att göra sig märkbar tämligen omedelbart efter

ingången av budgetåret näst efter det då genomförandet beslutas. Rådet får

nämligen da vara berett att — vid sidan av sina nuvarande, genom den föreslagna

anslagshöjningen från 400 000 till 800 000 kr. ävenledes ökade arbetsuppgifter

—— dels enligt § 2 i sin instruktion biträda vid uppgörande av preliminära

beräkningar av kostnaderna för utsmyckning av ifrågasatta statliga nybyggnader

dels ock yttra sig rörande utsmyckning av offentliga byggnader, till vilkas uppförande

statsbidrag sökes.

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek m. m.

Nuvarande förhållanden

Ersättningen för biblioteksutlåningen

Fr. o. m. budgetåret 1954/55 har ett förslagsanslag till ersättning åt författare

för utlåning av deras verk genom bibliotek varit uppfört på riksstaten. Anslaget

är avsett att bereda ersättning åt i första hand svenska författare för utlåning

och annan användning genom stifts- och landsbibliotek samt statsunderstödda

folkbibliotek och skolbibliotek av deras enligt gällande upphovsrättsliga lagstiftning

rättsskyddade litterära verk. I enlighet med statsmakternas beslut har

systemet för biblioteksersättningen fr. o. m. innevarande budgetår utvidgats

till att omfatta även till svenska översatt litteratur.

Till grund för beräkningen av anslaget ligger den andel av den faktiska utlåningen

i nyssnämnda bibliotek, som avser lån av rättsskyddade originalverk,

inberäknat lån av antologier och samlingsverk samt lån av rättsskyddade verk i

översättning, där översättaren är svensk medborgare. Enligt gällande grunder

utgar ersättning för utlåningen med ett sammanlagt belopp, motsvarande tre

öre för varje hemlan av verk i original och ett öre för lån av verk i översättning.

Budgetåret 1957/58 infördes en särskild ersättning för utnyttjande av s. k. referensexemplar,

dvs. på biblioteken tillgänglig referenslitteratur, som ej hemlånas.

Även i detta fall avses endast rättsskyddade verk, dels i original, dels i översättning

till svenska. Sådan ersättning utgår för närvarande med tolv öre för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

varje ersättningsberättigad volym av i bibliotekens referenssamlingar ingående

originalverk och fyra öre för referensexemplar av översatt verk.

Rätt till individuell ersättning för biblioteksutlåningen tillkommer enligt gällande

anslagsbestämmelser endast svenska originalförfattare. Av nyss namnda

grundbelopp om tre öre för hemlån tillfaller två öre författaren som författarpenning,

förutsatt att den samlade utlåningen av hans verk uppgår till 500 lån

— författarpenning understigande tio kr. utbetalas sålunda ej och därutöver

intill en övre gräns av 50 000 lån. För de boklån, som ligger över sistnämnda

gräns utgår författarpenning med ett öre per lån. För verk med fler än tre författare

utgår ingen individuell ersättning. Samma regler följs vid bestämningen

av den individuella ersättningen till författarna för utnyttjande av referensexemplar.

Av grundbeloppet, tolv öre per volym, utgår i regel två tredjedelar,

dvs. åtta öre till författaren. Huvudparten av referensexemplaren utgöres av

uppslagsverk och liknande verk med många författare. Blott en mindre del av

det för ändamålet anvisade beloppet kommer därför enskilda författare till godo.

I riksstaten för innevarande budgetår har till ersättning för biblioteksutlaningen

uppförts ett anslag av 1 180 000 kr. Då anslaget är avsett att bereda ersättning

åt författare och översättare för bokutlåningen, under kalenderåret 1961,

kan det egentliga anslagsbehovet fastställas först sedan statistiska uppgifter

föreligger beträffande dels den totala utlåningen, dels referensbokbeståndet under

1961 i de bibliotek som berörs. Därjämte måste uppgifter föreligga om den totala

utlåningens fördelning på ersättningsberättigade och Övriga verk. Anslagsbehovet

kan därför aldrig slutgiltigt fastställas förrän strax före budgetårets utgång.

Kungl. Maj :t förordnar då om överföring av för ändamålet erforderliga medel

från riksstatsanslaget till en diversemedelsfond, benämnd Sveriges författarfond.

Fonden förvaltas av statskontoret, medan de till fonden avsatta medlen disponeras

av ett särskilt organ, styrelsen för Sveriges författarfond.

Enligt gällande kungörelse angående Sveriges författarfond (SFS 1955:464

med ändring 1961: 296) åligger det författarfondens styrelse att för varje kalenderår

föranstalta om stickprovsundersökningar för beräkning av författarpenningarnas

belopp och av den ersättning för översatta verk, som skall tillföras

fonden, samt att till Kungl. Maj:t inkomma med dels uppgift å det beräknade

sammanlagda antalet lån, som grundar rätt till författarpenning, dels uppgift

rörande lån som skall medräknas vid bestämmande av ersättningen för översatta

verk, dels även motsvarande uppgifter beträffande referensexemplar i

original och i översättning.

Som tidigare nämnts har styrelsen att bestämma om dispositionen av de till

författarfonden avsatta medlen. Sedan författarpenningarna, dvs. de individuella

ersättningsbeloppen, utbetalats på grundval av den genom stickprovsundersökningar

konstaterade bokutlåningen för varje enskild författare, har styrelsen

att efter eget bestämmande använda fondens återstående behållning,

fondens s. k. fria del, till pensioner och understöd åt författare och översättare

samt deras efterlevande, till stipendier åt förtjänta författare, översättare och

1» _ Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 62

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

bokillustratörer samt till bidrag till särskilda ändamål, berörande litterär verksamhet.

En ingående redogörelse för den stipendie- och understödsverksamhet,

som bedrives av författarfondens styrelse med tillhjälp av fondens fria del återfinnes

i propositionen 1961: 56.

Enligt vad som inhämtats från författarfondens sekretariat kan för närvarande

ca 55 % av det totala ersättningsbeloppet för hemlån av originalverk utnyttjas

för stipendie- och understödsverksamhet med hjälp av den fria delen. Som redan

tidigare nämnts utbetalas endast en mindre del, mellan 20—25 %, av ersättningsbeloppet

för referensexemplar direkt till författarna. Eftersom någon individuell

gottgörelse inte utgår till översättarna, tillföres fonden hela det för översatta

verk under anslaget beräknade beloppet, som för innevarande budgetår uppgår

till i runt tal 200 000 kr. Av den totala anslagssumman för innevarande budgetår,

1 180 000 kr., beräknas ca 410 000 kr., motsvarande 35 % av anslagssumman,

komma att disponeras för författarpenningar och ca 770 000 kr., motsvarande

«5 % av anslagssumman, för olika kollektiva ändamål.

Ersättningen för framställning av talböcker

I 18 § andra stycket lagen den 30 december 1960 (nr 729) om upphovsrätt till

litterära och konstnärliga verk har i enlighet med riksdagens beslut (LXU 41 och

43; Rskr 406) intagits en bestämmelse om inskränkning i upphovsrätten vid

framställning av exemplar av utgivet litterärt verk genom ljudupptagning, att

användas för utlåning till blinda och andra svårt vanföra. I nämnda utlåtande

framhöll lagutskottet, att starka skäl syntes tala för att framställning av talböcker

för utlåning åt blinda borde få äga rum utan upphovsmannens tillstånd.

Enligt utskottets mening borde sådan talboksframställning icke föranleda rätt

till ersättning för upphovsmannen från talboksframställarens sida. Utskottet

underströk emellertid, att detta å andra sidan inte borde utesluta, att skälig

ersättning till upphovsmannen måtte kunna utgå av allmänna medel.

Till förekommande av missbruk har den fria talboksframställningsrätten enligt

riksdagens beslut gjorts beroende av Konungens tillstånd på de villkor, som

anges i tillståndet. Enligt tillämpningsbestämmelserna den 2 juni 1961 (nr 348)

till upphovsrättslagen har stifts- och landsbiblioteken, centralbiblioteken och

Stockholms stadsbibliotek fatt tillstand att utan upphovsmannens samtycke genom

ljudupptagning framställa exemplar av utgivet litterärt verk (talbok) för

utlåning till läsblinda och sadana vanföra, som pa grund av sin vanförhet är

förhindrade att ta del av verket medelst exemplar som utkommit i handeln.

Liknande tillstånd har av Kungl. Maj:t efter särskild prövning givits till De

Blindas Förening och Bibliotekstjänst AB.

För att bereda författare och översättare skälig ersättning för det utnyttjande

av deras verk, som sker vid framställning av talböcker genom nyss nämnda

bibliotek och organisationer har under det i riksstaten, åttonde huvudtiteln för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget Bidrag till framställning

av blindskrifter och talböcker för blinda anvisats 50 000 kr. för författare- och

översättarersättning av här avsett slag. Enligt gällande föreskrifter skall denna

anslagspost av statskontoret disponeras för utbetalning på rekvisition i mån av

behov till Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco), som äger att

mot redovisningsskyldighet inför riksrevisionsverket använda anslagsposten dels

till fördelning mellan svenska författare och översättare av verk, som under

innevarande budgetår enligt 18 § andra stycket lagen om upphovsrätt till litterära

och konstnärliga verk framställts som talböcker, dels ock, intill ett belopp av

högst 4 000 kr., till bestridande av Flycos administrationskostnader för fastställande

och utbetalning av ersättningsbeloppen.

Förslag

Ersättningen för b iblio t ek sutlåning en

Styrelsen för Sveriges författarfond föreslår i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår, att biblioteksersättningen höjes, för originalverk från tre till åtta öre

per lån och för översatta verk från ett till fyra öre per lan. Vid bifall till dessa

förslag beräknas medelsbehovet under anslaget öka med 1 500 000 respektive

570 000 kr. Styrelsen anhåller vidare, att ersättningsbeloppen för referensböcker

höjes, för de svenska från 12 öre till 32 öre per volym och för de översatta från

4 öre till 16 öre per volym. Merkostnaderna för genomförande av dessa förslag

uppskattas till 232 500 respektive 36 000 kr. Styrelsen räknar dessutom med en

ökning av såväl bibliotekens utlåningsfrekvens som beståndet av svenska referensböcker.

Enligt styrelsens beräkningar föranleder denna ökning en automatisk

utgiftsstegring med 65 000 kr. Sammanlagt föreslår styrelsen sålunda en anslagsökning

med i runt tal 2 400 000 kr.

Styrelsen understryker i sin framställning, att den utformat anslagsäskandena

i medvetandet om att de utgör ett led i strävandena för en systematisk förbättring

av kulturarbetarnas villkor. Vad som hittills förekommit i detta hänseende

har, framhålles det vidare, gett styrelsen grundad anledning räkna med

att nästa led i denna utveckling skall gälla bland andra författarnas villkor och

att den bidragsverksamhet som äger rum genom författarfonden därvid blir en

huvudsak.

Styrelsen erinrar om de rekommendationer, som gjorts i propositionen 1961: 56

beträffande de i det statliga stipendiestödet åt olika konstnärskategoricr ingående

större arbetsstipendierna. Detta är, framhåller styrelsen, en stödform som

styrelsen länge övervägt men hittills saknat möjligheter att tillämpa. Det i propositionen

uttalade önskemålet att de ökade medel, som genom ersättningen till

översättarna ställdes till styrelsens förfogande, skulle kunna disponeras för

arbetsstipendier av detta slag kan enligt styrelsens mening endast realiseras beträffande

den yrkesgrupp, för vilken medlen är avsedda. För ett förverkligande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

av önskemålet om större arbetsstipendier för de andra grupper, vilka författarfonden

har att tillgodose, fordras enligt styrelsen en avsevärd ökning av fondens

resurser.

Beträffande beräkningen och dispositionen av biblioteksersättningen

anför styrelsen huvudsakligen följande.

Bokutredningen föreslog i sitt år 1952 avgivna betänkande en ersättning av

fem öre. I nutida penningvärde skulle detta motsvara sju öre. Till denna automatiska

justering, vilken styrelsen eftersträvar, kommer de nya medelsbehov,

som gör sig gällande, om de berörda långtidsstipendierna till författare skall

kunna inrättas. Styrelsen har stannat för att föreslå en ersättning av åtta öre

per lån av svenska originalverk.

En annan huvudfråga är biblioteksersättningens fördelning på till författaren

direkt utgående ersättning, författarpenning, och den del, som tillfaller fonden

och av styrelsen disponeras för utdelning av bidrag efter andra grunder än utlåningssiffrorna.

För närvarande går för varje ersättningsberättigat lån två öre

till författaren och ett öre till fonden, men denna proportion är inte given.

Styrelsen förordar som en enkel regel, att hälften av det för nästa budgetår

föreslagna grundbeloppet skall utgöra författarpenning och hälften tillfalla

fondens fria del. Härigenom skulle ett dubbelt syfte vinnas; författarna skulle i

princip erhålla en fördubbling av sin gottgörelse och fondens fria del medgiva

en ökad aktiv kulturinsats till författarvärldens stöd.

Minimum för författarpenningen är för närvarande satt till 500 lån. Detta bör

bibehållas. Reduktion av författarpenningen från två till ett öre per lån sker

för närvarande, då en författare uppnår mer än 50 000 boklån. Reduktionen bör

framdeles ske vid 100 000 boklån och lånen ovanför denna gräns tills vidare

gottgöras med två öre.

I fråga om de särskilda ersättningar, som utgår för lån av översatt litteratur

föreslår styrelsen en ersättning motsvarande den som beträffande lån av original

enligt styrelsens nyss framställda förslag skulle tillfalla fondens fria del, eller fyra

öre per lån.

För användning av referensböcker föreslås en ersättning motsvarande fyra

gånger låneersättningen, eller 32 öre per volym, varav 16 öre skulle utgöra författarpenning

och lika mycket tillfalla fonden. För översatta referensböcker föreslås

en ersättning av 16 öre per volym.

I fråga om anslagsbehovet inhämtas av tillgängliga handlingar i huvudsak

följande.

År 1960 uppgick antalet lån i berörda bibliotek till 47,8 miljoner. Mellan åren

1959 och 1960 registrerad ökning av bokutlåningen utgör 1 miljon boklån.

Styrelsen räknar med en motsvarande ökning av utlåningen såväl för år 1961

som 1962. Detta innebär, att utlåningen för sistnämnda år kan beräknas till

50 miljoner lån. Proportionen mellan rättsskyddade originalverk, översättningar

och övriga verk antages vara 60 :38 :2. Medelsbehovet för svenska originalverk

och för översatta verk beräknas med ledning härav till (60 % • 50 000 000 •

0,08 kr. =) 2 400 000 kr., respektive (38 % • 50 000 000 • 0,04 kr. =) 760 000 kr.,

eller tillhopa 3 160 000 kr. Då för innevarande budgetår beräknats 1 030 000 kr.

för dessa ändamal medför ett bifall till styrelsens förslag i denna del en anslagshöjning

med 2 130 000 kr. Härav är 61 000 kr. att betrakta som en automatisk

utgiftsökning till följd av den beräknade ökningen av utlåningsfrekvensen.

För referenssamlingarnas del utgjorde volymantalet år 1960 1 450 000 och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

beräknas år 1962 uppgå till 1 500 000 volymer. Styrelsen uppskattar proportionen

mellan rättsskyddade originalverk, översättningar och övriga verk till 77,5 : 20 :

2,5. Medelsbehovet för referensexemplar utgör således för svenska verk (77,a %

• ’l 500 000 • 0,32 kr. =) 372 000 kr. och för översatta verk (20 % '' 1 500 000 ''

0 16 kr =) 48 000 kr., eller sammanlagt 420 000 kr. För innevarande budgetår

har för dessa ändamål beräknats 147 000 kr. Vid bifall till styrelsens förslag pa

denna punkt fordras alltså en anslagsökning med 273 000 kr. Härav är 4 500 kr.

att betrakta som automatisk utgiftsstegring.

I en sedermera inkommen skrift har styrelsen jör Flyco förordat bifall till

samtliga de förslag som författarfondens styrelse framlagt i sin anslagsframställning.

Ersättningen jör f r omställning av talböcker

I särskild framställning har Flyco hemställt om ett anslag för nästa budgetår

av i runt tal 81 800 kr., avsett för ersättning åt författare och översättare för

utnyttjande av deras verk i form av talböcker, vilka framställts för utlåning åt

blinda och andra svårt vanföra. Enligt Flycos beräkningar erfordras sålunda för

nästa budgetår en höjning av den nuvarande medelsanvisningen för andamalet

med 31 800 kr. Beräkningarna grundas på uppgifter rörande den för nästa budgetår

uppskattade produktionen av talböcker för utlåning av här a.vsett slag

genom De Blindas Förening, Bibliotekstjänst AB, stifts- och landsbibliotek samt

statsunderstödda folkbibliotek. I det begärda beloppet har även inräknats 2 500

kr. till bestridande av Flycos administrationskostnader för fastställande och utbetalning

av ersättningsbeloppen.

Ko nstnär sstipendier

Nuvarande förhållanden

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1961:56 anvisade riksdagen,

som inledningsvis nämnts, sammanlagt 460 000 kr. till stipendier åt konstnärer

inom måleri m. m. och tonsättare. Beloppet anvisades under två särskilda reservationsanslag

på vartdera 230 000 kr, ett till stipendier åt utövande konstnärer

och ett till stipendier åt utövande tonsättare. Rubriceringen av anslagen är avsedd

att skilja ifrågavarande stipendier från stipendier till blivande utövare av

dessa konstnärliga yrken under deras utbildning.

I fråga om dispositionen av anslaget till stipendier åt utövande konstnärer har,

som framgår av statsliggaren s. 479, föreskrivits, att av anslaget 150 000 kr. skall

användas för ett antal större arbetsstipendier på normalt ca 10 000 kr, 30 000

kr. för mindre arbetsstipendier på lägst 3 000 och högst 4 000 kr. samt 24 000 kr.

för tre resestipendier och 26 000 kr. för stipendier av pensionskaraktär. Arbctsstipendierna,

såväl de större som de mindre, utdelas av Kungl. Maj:t pa förslag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts -proposition nr 62 år 1962

av akademien för de fria konsterna. Resestipendier och stipendier av pensionskaraktär

utdelar akademien. Akademiens prövning sker efter samråd med Konstnärernas

riksorganisation.

Anslaget till stipendier åt utövande tonsättare disponeras, såsom framgår av

statsliggaien s. 480, pa i huvudsak samma sätt som det tidigare nämnda stipendieanslaget.

Ur anslaget skall sålunda utgå 150 000 kr. till ett antal större arbetsstipendier

pa normalt ca 10 000 kr., 30 000 kr. till mindre arbetsstipendier på

lägst 3 000 kr. och högst 4 000 kr. samt 20 000 kr. till två resestipendier och

30 000 kr. till stipendier av pensionskaraktär. I fråga om utdelningen gäller

samma regler för tonsättarstipendierna som för konstnärsstipendierna. Arbetsstipendierna

utdelas av Kungl. Maj:t på förslag av musikaliska akademien.

Akademien utdelar resestipendier och stipendier av pensionskaraktär. Prövningen

av stipendieärendena sker i samrad med Föreningen Svenska tonsättare.

Enligt nu gällande föreskrifter skall akademierna före februari månads utgång

a\ge förslag till Kungl. Maj:t beträffande utdelningen av arbetsstipendier och

utse innehavare av övriga stipendier. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari

1962 har av innevarande budgetårs anslag till stipendier åt utövande konstnärer

utdelats 15 större och 10 mindre arbetsstipendier.

Förslag

Akademien för de fria konsterna och musikaliska akademien har för nästa

budgetår begärt oförändrad medelsanvisning till stipendier åt utövande konstnärer

respektive utövande tonsättare.

I en till ecklesiastikdepartementet inkommen promemoria har Samarbetsnämnden

för konstnärliga och litterära yrkesutövare anfört vissa synpunkter på innebörden

av det statliga kulturpolitiska program, som låg till grund för propositionen

1961:56. Samarbetsnämnden konstaterar, att de i fjol beslutade åtgärderna

är att betrakta som en inledning till en successiv upprustning på det

kulturella området i syfte att skapa bättre villkor för det konstnärliga skapandet.

Nämnden understryker bl. a. betydelsen för kulturarbetarna av de understöd,

belöningar, arbets- och resestipendier, som utgår av statsmedel, sådana som

meritstipendierna till författare av hög litterär förtjänst och de tidigare omnämnda

stipendierna till konstnärer och tonsättare. En fortsatt utbyggnad av

statens stipendier, belöningar och understöd anser nämnden vara en riktig väg

och anför därvid beträffande sina önskemål i huvudsak följande.

Det numera punktvis utgående stödet, som ger hjälp för stunden men ingen

säkerhet för framtiden, bör i större utsträckning kunna ges formen av långtidsstipendier.

När sådana genomförts torde man bättre kunna överblicka problemet

med »livstidsgager» och konstnärspensioner. Långtidsstipendier kan inte genomföras

utan en avsevärd höjning av anslagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

Vidare bör den nuvarande ramen för bidragsgivning vidgas. Stipendier utgår

nu i huvudsak till författare, konstnärer och tonsättare. Som framhölls i propositionen

1961:56 står betydelsefulla grupper kulturarbetare utanför varje form

av stipendier, understöd och belöningar från statsmakternas sida. Dit hör dramatiker,

regissörer och skådespelare, sangare och musiker, filmskapare, dans-, sangoch

teaterpedagoger samt illustratörer och konstnärligt arbetande fotografer.

Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion

Nuvarande förhållanden

I propositionen nr 79 till 1960 års riksdag framlade chefen för finansdepartementet

bl. a. de förslag i fråga om filmstöd och biografnöjesskatt, till vilka den

slutliga prövningen av 1957 års filmstödutrednings betänkande givit anledning.

Förslagen syftade till att möjliggöra en anpassning för den svenska filmproduktionen

och biografnäringen till det konkurrensläge som blivit följden av televisionens

genombrott i vårt land.

Såsom närmare framgår av en redogörelse i nämnda proposition har alltsedan

början av 1950-talet olika åtgärder vidtagits från statsmakternas sida i syfte att

förbättra de ekonomiska villkoren för den svenska filmproduktionen och för

biograf näringen. Dessa åtgärder har genomförts på tva olika vägar. För det

första har sålunda med början år 1957 en successiv sänkning skett av nöjesskatten

på biografföreställningar. För det andra har redan fr. o. m. år 1951 införts

särskilda bidrag till producenter av svensk film genom att dessa tillerkänts viss

del av den staten tillkommande nöjesskatten på sådan film. Även dessa producentbidrag

har efter hand höjts. År 1957 infördes därjämte en särskild skattelindring

för mindre biografer.

I propositionen anslöt föredragande departementschefen sig till filmstödutredningens

mening, att de statliga åtgärderna till stöd för den svenska film- och

biografnäringen borde bestå i såväl en sänkning av biografnöjesskatten som en

höjning av det direkta stödet till den svenska filmproduktionen. Med anledning

av förslag i propositionen beslöt riksdagen en sänkning av biografnöjesskatten

med 8 procentenheter, från dåvarande 33 % till 25 %. Statens andel av nöjesskatten

fastställdes till sju tiondedelar och kommunens till tre tiondedelar. Därjämte

beslöt riksdagen höja den särskilda skattelindringen för mindre biografer.

Med hänsyn till det läge, vari filmbranschen befinner sig, tillstyrktes i propositionen

långt gående åtgärder i fråga om det direkta stödet till den svenska filmproduktionen.

De i propositionen förordade atagandena begränsades såtillvida,

att stödet föreslogs böra utgå endast av nöjesskatten på svensk film och därvid

icke beröra den kommunala andelen. Propositionsförslaget gick ut på att inom

denna ram i princip hela nöjesskatten skulle tillföras den svenska filmproduktionen

som direkt bidrag. Riksdagen biföll propositionens förslag. Enligt beslutet

skall sålunda i princip hela den statliga andelen av nöjesskatten på svensk film

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

återgå till producenterna. Denna återbäring sker till största delen i form av ett

generellt stöd till vederbörande filmproducent, utgörande 80 % av skattebeloppet.

Den återstående delen av den statliga nöjesskatten på svensk film utgår i

form av premier till producenter av svenska kvalitetsfilmer. För sistnämnda ändamål

finns under sjunde huvudtiteln ett särskilt reservationsanslag, för innevarande

budgetår uppfört med 1 000 000 kr. och benämnt Kvalitetsstöd till

svensk filmproduktion.

Beträffande ifrågavarande premier gäller vissa av departementschefen i propositionen

1960: 79 förordade riktlinjer. Sålunda bör premierna, när det gäller

långfilm, vara förhållandevis höga. Mer än 3—5 sådana belöningar för varje år

synes i regel ej böra utdelas. Även kortfilmer bör givetvis kunna ifrågakomma

till premiering. Premierna bör utgå oberoende av filmernas produktionskostnader

och den täckning härför, som kan erhållas på andra vägar. Utdelning skall

endast ske i den mån under året förekommit filmer, som kan anses fylla de kvalitetskrav

som måste ställas. I annat fall skall premiesumman helt eller delvis

reserveras till följande år.

Kungl. Maj:t har den 20 maj 1960 fastställt instruktion (nr 366) för en statens

filmpremienämnd, som skall ha till uppgift att av medel, som statsverket för

ändamalet ställer till förfogande, besluta om utdelning av premier till producenter

av kvalitativt högtstående svensk film. Enligt instruktionen kan till premiering

endast ifragakomma film, som visats i Sverige för allmänheten första gången

under det år för vilket premien utdelas. Premieåret omfattar tiden den 1 april—

den 31 mars. Nämnden bestämmer premiebeloppets storlek. Årligen må, om

ej särskilda skäl föranleda till annat, premier utdelas för högst fem filmer, kortfilmer

oräknade.

Filmpremienämnden bestar av sju ledamöter jämte personliga suppleanter.

Fem av nämndens ledamöter utses efter förslag av respektive Sveriges författareförening,

Publicistklubben, Föreningen Sveriges filmproducenter, Sveriges biografägareförbund

och Samverkande bildningsförbunden.

För det första premieåret, som avsåg tiden den 1 juli 1960—31 mars 1961

bär enligt filmpremienämndens beslut utdelats följande producentpremier, nämligen

dels för långfilm till AB Sandrew-Ateljéerna för »Domaren» med 250 000

kr., till AB Svensk Filmindustri för »Djävulens öga» med 250 000 kr., till AB

Sandrew-Ateljéerna för »Änglar, finns dom ... ?» med 100 000 kr., dels för barnfilm

till Artfilm AB för »Alla vi barn i Bullerbyn» med 100 000 kr., dels slutligen

för kortfilm till Leo film för »Metamorfoser» med 100 000 kr., till AB Svensk

Filmindustri för »Från fall till fall» och »Levande färg» med tillhopa 60 000 kr.

samt till Svenska AB Nordisk Tonefilm för »Madame Larnicol» med 30 000 kr.

Kungl. Maj :t har den 28 april 1961 beslutat om utbetalning av ifrågavarande

producentpremier.

Av det nuvarande reservationsanslaget må ett belopp av högst 50 000 kr.

användas till bestridande av kostnaderna för filmpremienämndens verksamhet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

Riksstatsförslaget

I statsverkspropositionen till årets riksdag (bilagan 10, ecklesiastikdepartementet,

s. 23) har förutsatts, att anslaget till kvalitetsstöd åt svensk filmproduktion

fr. o. m. nästa budgetår uppföres under åttonde huvudtiteln. I riksstatsförslaget

har beräknats ett preliminärt belopp av 1 500 000 kr., innebärande en höjning av

nuvarande medelsanvisning med 500 000 kr.

Utställningar av svensk konst i utlandet

I en den 21 mars 1961 till Kungl. Maj:t gjord framställning har företrädare

för Akademien för de fria konsterna, nationalmuseet, Malmö museum, Riksförbundet

för bildande konst, Sveriges allmänna konstförening, Konstnärernas riksorganisation,

Göteborgs konstmuseum, Nordiska konstförbundets svenska sektion,

Folkrörelsernas konstfrämjande och Samverkande bildningsförbunden

uttalat önskemål om att större resurser måtte ställas till förfogande från statens

sida för att göra svensk konst bättre känd och uppskattad i utlandet. Till stöd

för förslaget anföres i skrivelsen bl. a. följande.

Den nutida svenska konsten är så gott som helt obekant utomlands. Vid de

stora internationella konstuppvisningarna och biennalerna har Sverige under

senare år knappast alls varit företrätt. Som en naturlig följd av denna bristande

nationella presentation vid tillfällen, då vi själva skulle ha kunnat ge en föreställning

om de krafter och idéer, som finns i den svenska nutidskonsten, har det inte

visats något intresse från utländsk sida att inbjuda svenska konstnärer eller

välja ut deras verk för de internationellt arrangerade elitutställningarna. Det kan

räcka med att nämna de två mest betydande med internationell miljonpubhk

och publicitet i alla länder, »Cinquante ans de 1 art möderne» i Bryssel 19o8 och

»Documenta II» i Kassel 1959. Våra nordiska grannlander var där representerade

i den stora världsgemenskapen, Sverige endast pa den senare utställningen

och med en enda utlandsfödd konstnär. Det är visserligen glädjande att åtgärder

nu vidtagits för att för framtiden säkerställa Sveriges deltagande i Biennalen i

Venedig, men det krävs långt mera för att hävda svensk konst i utlandet.

I skrivelsen framhålles, att Svenska institutet för kulturellt utbyte med

utlandet inom ramen för sin utställningsverksamhet gjort sitt bästa för att

presentera den nutida svenska konsten utomlands men att institutet haft att

arbeta med absolut otillräckliga medel. Det är därför förslagsställarnas önskemål

att de ökade medel, som krävs för att ge den svenska konsten möjligheter att på

ett värdigt och slagkraftigt sätt framträda för den utländska publiken, ställes

till svenska institutets förfogande. Vidare hcmställes i skrivelsen, att institutets

utställningsnämnd förstiirkes så att den levande konsten där blir tillfredsställande

representerad och att denna nämnd för konstutställningar kan disponera ett

årligt anslag av lägst 200 000 kr.

I ett yttrande över nyssnämnda framställning anför Svenska institutet bl. a.

följande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

Alltsedan svenska institutet år 1945 igångsatte sin verksamhet för att för

utlandet presentera skilda områden av svenskt kulturliv, har det stått klart att

den svenska bildande konsten borde utgöra ett medium av största värde för att

förmedla kännedom om vårt land. Det är därför med beklagande institutet måst

konstatera att de insatser i detta avseende, som gjorts under de gångna åren,

på intet sätt varit tillfredsställande — ett förhållande som berott på att anslagen

vant alltför knappa för att medgiva genomförandet av utställningar, till vilka

utställarna själva icke haft möjlighet att bidraga ekonomiskt.

Svenska institutet avser att kommande budgetår av sina ordinarie anslag anvisa

ett belopp av ca 50 000 kr. för organiserandet av ett antal utställningar av

modern svensk konst, främst genom Moderna museet. Institutet och dess utställnmgsnämnd

är fullt medvetna om att detta belopp är långt ifrån tillfyllest

för att tillgodose berättigade anspråk. Institutet vill därför livligt tillstyrka den

gjorda framställningen och föreslår i enlighet därmed att ett särskilt anslag av

150 000 kr. ställs till förfogande för konstutställningar i utlandet. Institutet

avser vidare att till sin utställningsnämnd knyta ytterligare representanter för

det nutida svenska konstlivet i avsikt att få till stånd en så bred och aktiv samverkan

som möjligt i arbetet.

Institutet har sedermera i en promemoria, som överlämnats till ecklesiastikdepai

temen tet, redogjort för den utställningsverksamhet, avseende modern

svensk konst, som institutet bedrivit under senare år, samt framlagt förslag till

åtgärder vid en utvidgning av verksamheten. I promemorian anföres bl. a. följande.

Svenska institutet, vars verksamhet finansieras genom statliga och privata

bidrag, har under senare år i sin budget avsatt mellan 40 000 och 50 000 kr. per

ar för att genom utställningar främja kännedomen om nutida svensk konst i utlandet.

År 1961 disponerade institutet för hela sin utställningsverksamhet sammanlagt

ca 150 000 kr.

Genom dessa medel har dels svenskt deltagande möjliggjorts i olika internationella

konstmanifestationer, dels utställningar av mindre format, främst av

modern svensk grafik, kunnat arrangeras i olika länder. Därutöver har stöd

kunnat lamnas till andra utställningar, antingen grupputstäilningar eller, i något

lall, enskilda konstnärers framträdanden.

Av de stora internationella utställningarna bör främst nämnas biennalerna i

bao Paulo 1959, då Sverige representerades av en grupp äldre och yngre målare

med sammanlagt 27 verk, och 1961, då Evert Lundquist deltog med en stor

retrospektiv kollektion. Kostnaderna för deltagandet 1961 uppgick till ca 10 000

kr., främst för frakter, försäkringar, vissa katalogkostnader m. m.

^Sverige har vidare deltagit i den andra biennalen i Paris »för konstnärer under

35 ar», 1961, varvid fyra målare och en skulptör representerade Sverige. Sommaren

1961 deltog också två svenska konstnärer på institutets bekostnad i internationella

skulpturutställningen i Musée Rodin i Paris. Liknande svenska framträdanden

vid skulpturutställningar i Belgien har tidigare möjliggjorts genom

institutet.

Undei de sista åren har ett tiotal grafiska utställningar arrangerats i olika länder

i samverkan med Grafiska sällskapet. En del försäljning har också ägt rum

i samband med utställningarna. Under 1961 har sålunda grafikutställningar ägt

rum i Reykjavik, Rom, Florens, Pisa (Italien), Bogotå (Colombia), Caracas

(Venezuek), New Delhi (Indien) samt på olika håll i Tyskland, bl. a. Diisseldorf,

delvis i samband med andra utställningar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts -proposition nr 62 år 1962

Även i intresserade kretsar i utlandet råder stor okunnighet om svensk konst

och svenska konstnärer. För att avhjälpa denna brist har institutet under senare

år sökt nya former för sin verksamhet i dessa frågor. Ett samarbete har sedan

något år inletts med bl. a. Moderna museet. Salunda har institutet anställt en

halvtidskraft för arbetet med att förbereda och sammanställa olika vandringsutställningar

samt för kontakt med utländska museer och gallerier.

Underhandlingar har förts med ett stort antal museer och konstorganisationer

i Tyskland, Frankrike, Holland och USA. Det har därvid hittills visat sig vara

mycket svårt att placera separat- eller grupputställningar av svenska konstnärer,

mvcket på grund av bristande förhandskännedom om svensk konst hos mottagande

utländska myndigheter.

Underhandlingar har även förts om stora samlingsutställningar, bl. a. en

vandringsutställning i Förenta staterna i samarbete med American Federation

of Arts. Urvalet till denna utställning har gjorts av en jury med företrädare

för akademien för de fria konsterna och Konstnärernas riksorganisation. Förslaget

till utställningen, som skulle cirkulera till museer och konstorganisationer i

USA från oktober 1962 till oktober 1963, övervägs för närvarande av den amerikanska

organisationen. Förberedande underhandlingar om en samlingsutställning

i Paris av aktuell svensk konst pågår också.

Inom institutet har hithörande frågor handhafts av en utställningsnämnd,

vars sekreterare är en tjänsteman vid institutets utställningsbyrå.

I nämnden ingår företrädare för bildande konst, konstindustri, arkitektur och

allmänna intressen. Akademien för de fria konsterna är företrädd av en ledamot,

och numera är även Konstnärernas riksorganisation företrädd i nämnden. I

nämnden ingår dessutom konstakademiens nuvarande sekreterare och chefen för

nationalmuseum.

Handhavande av utställningar som nämnden uttalat sig för har i regel anförtrotts

särskilda arbetsgrupper. I dessa, som haft informell karaktär, har ingått

— förutom företrädare för institutet — de ledamöter i nämnden som företräder

konstintressen. Ofta har även utomstående medverkat.

Grafikutställningarna handhas av en mindre arbetsgrupp vari ingår två

representanter för Grafiska sällskapet, tva företrädare för institutets utställningsnämnd

— av vilka en ledamot av konstakademien samt chefen för

nationalmusei avdelning för teckningar och gravyrer. Denna grupp har handhaft

jury- och urvalsarbetet, medan institutet har haft hand om det administrativa

arbetet med utställningarnas placering, förpackning, distribution, försäkring etc.

En liknande väg torde vara framkomlig också för en ökad utställnmgsverksamhet

avseende bildande konst. Det torde vara lämpligt, att i denna verksamhet

ha en viss överblick över den totala utställningsverksamheten — konst,

konstindustri, arkitektur, allmänna utställningar — då det kan bli aktuellt med

konstutställningar också i samband med större, mera allmänna utställningsarrangemang

eller i samband med konstindustri- eller arktitektuiutställningar.

Ansvaret för konstutställningarna bör därför enligt institutets mening anförtros

ett särskilt beredningsutskott inom institutets utställningsnämnd, där nämndens

företrädare för bildande konst jämte nationalmuseichefen skulle ingå. Enligt

institutets mening bör detta utskott därutöver förstärkas med föicträdare föi

Moderna museet och Riksförbundet för bildande konst, varjämte företrädare för

några av de större landsortsmuseerna samt andra verksamma inom det moderna

konstlivet (exempelvis konstkritiker eller konstsamlare) vid behov bör kunna

associeras. Institutet bör ha att utse ordförande samt även vara företrätt i utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts -proposition nr 62 år 1962

Detta beredningsutskott som salunda finge karaktär av en konstnämnd skulle

ha en relativt självständig ställning och disponera det till utställningar i utlandet

av svensk nutidskonst avsatta anslaget samt antingen själv handha de aktuella

utställningsprojekten eller utse särskilda arbetskommittéer för de olika utställningarna.

Det bör beaktas att nämnden eller dess kommittéer bör ha möjlighet att

använda medel ur anvisade anslag för erforderliga publiceringsåtgärder, kataloger,

skrifter, representation eller närvaro vid utställningarnas öppnande. Det

kan också tänkas att man — som i Storbritannien — bör överväga att till de

konstnärer, som deltager i av nämnden arrangerade utställningar eller av nämnden

föreslås deltaga i internationella utställningar, betala viss ersättning. Det

kan nämligen ofta vara nödvändigt att disponera tavlorna för längre tid, såsom

exempelvis är fallet vid vandringsutställningar.

Institutet är berett att också i fortsättningen handha de administrativa göromålen

för konstutställningarna och hoppas kunna i fortsättningen bereda utrymme

inom institutets egna lokaler för den befattningshavare, som nu på halvtid

särskilt ägnar sig åt den moderna svenska konstens utställnings- och kontaktdagar

visavi utlandet. Det är också institutets förhoppning att snarast kunna

anställa denna befattningshavare på heltid.

Departementschefen

Riksdagens beslut i fjol om ökade insatser på det område av kulturlivet, som

jag i propositionen 1961: 56 — vilken låg till grund för besluten — kallade den

fria sektorn, innefattar ett handlingsprogram i tre konkreta punkter. Den första

avser ökat stöd i skilda former åt blivande utövare av konstnärliga yrken under

deras utbildning. Den andra gäller vidgad stipendiegivning åt konstnärer inom

olika kategorier under deras yrkesverksamhet. Den tredje slutligen åsyftar

insatser för att främja en ökad statlig inköps- och beställningsverksamhet. I propositionen

pekade jag vidare på ännu en central punkt i ett mera långsiktigt

program, nämligen en förstärkning av de krafter som syftar till en breddning av

kultuimiljön och en förbättring av den kulturförmedlande verksamheten genom

olika samhälleliga organ, såsom teatrar, bibliotek, museer och liknande institutioner.

Samhällets del av ansvaret för den kulturskapande verksamheten på detta

område liksom huvudsyftet med de ekonomiskt stödjande åtgärderna har kommit

till klart uttryck i det av riksdagen godkända programmet. Jag torde i dessa

hänseenden få hänvisa till nämnda proposition (s. 20 ff.).

Behovet på längre sikt av samhälleliga ekonomiska insatser för den fria sektorn

av kulturlivet går naturligtvis i och för sig inte att mäta. Olika uppfattningar

kommer alltid att rada i fråga om den konkreta utformningen och inriktningen

av de stödformer, som här kan tänkas komma till användning. Insatserna

måste, vilket jag också underströk i nämnda proposition, dels ske i många olika

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962 21

former, dels genomföras successivt med koncentration på ett mindre antal åtgärder

åt gången.

Fjolårets etapp av handlingsprogrammet innebar, såsom framgått av mm

tidigare redogörelse, i första hand en förstärkning av anslaget till konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader och anslaget till stipendier åt tonsättare

samt konstnärer inom de bildande konsternas område. Insatserna koncentrerades

således helt till programmets andra och tredje punkter. Beträffande dess första

punkt vill jag här erinra om statsmakternas beslut år 1960 att medgiva studiesociala

förmåner — av i stort sett samma slag som gäller övriga universitets- och

högskolestuderande — åt eleverna vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig

utbildning.

Vid fördelningen av den i fjol genomförda anslagshöjningen, i runt tal 6o0 000

kr., till stöd åt den fria sektorns yrkesutövare tillgodosågs med undantag för

översättarna — som infogades i systemet för ersättning åt författare endast

grupper som redan tidigare kunde åtnjuta stipendier eller ersättning i nagon

form av statsmedel. I propositionen betonade jag emellertid det angelägna i att

statsmakterna under kommande år söker avdela ytterligare resurser för stödåtgärder

på detta område. Jag framhöll därvid bl. a., att det syntes uppenbart

att ytterligare grupper inom den fria sektorn i framtiden borde kunna inrymmas

i det statliga stipendiesystemet. Dramatiker, koreografer, illustratörer, filmskapare,

regissörer, skådespelare och tonkonstnärer nämndes som exempel på

sådana grupper.

Även i den nu aktuella etappen kommer de åtgärder, som jag avser att föreslå,

att i första hand inriktas på programmets andra och tredje punkter. Av de

ökade resurser på riksstaten, som jag i det följande ämnar förorda för sådana

ändamål, bör enligt min mening en väsentlig del användas för en ökad beställningsverksamhet

via anslaget till konstnärlig utsmyckning och för en utbyggnad

av författarersättnings- och stipendieringssystemen. Vidare kommer jag att framlägga

förslag dels om höjning av anslaget till kvalitetsstöd åt svensk filmproduktion,

dels om särskilda medel för en kulturförmedlande verksamhet av väsentlig

betydelse, nämligen utställningar av svensk konst i utlandet.

Innan jag övergår till att mera i detalj redovisa mina förslag vill jag erinra om

de redan i årets statsverksproposition föreslagna förstärkningarna av anslag till

den högre konstnärliga utbildningen. Sålunda har förordats ökat bidrag till

musikkonservatoriet i Göteborg. Statsbidrag har föreslagits fr. o. m. nästa budgetår

till musikkonservatoriet i Malmö, likaså naturastipendier och räntefria

lån åt eleverna vid detta konservatorium liksom vid Valands konstskola i Göteborg.

Även förslag om förbättring av undervisningsresurserna vid konst- och

musikhögskolorna har i statsverkspropositionen förelagts riksdagen. Slutligen

vill jag i detta sammanhang även nämna förslaget om höjning av nationalmuseets

inköpsanslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

Anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnad

e r är för närvarande uppfört med 400 000 kr. Under anslaget til! statens

konstråd har anvisats ett belopp av 20 000 kr.

Såsom framgått av min tidigare redogörelse för användningen av utsmyckningsanslaget

har i många fall anslagsmedlen kommit att anlitas för kostnader,

som närmast är att hänföra till olika byggnadsåtgärder. Jag avser därmed

albets- och materialkostnader för uppsättning eller montering av större konstverk

som mgår i den fasta inredningen av byggnaden i fråga, såsom friskulpturer,

muralmålnmgar, reliefer e. d. samt även gobelänger, ridåer eller annan textil

utsmyckning av större format. Dessa kostnader kan, som tidigare framhållits,

ofta uppgå till betydande belopp. Eftersom utsmyckningsuppgifterna och därmed

konstrådets inköpsverksamhet växlar från år till år och kostnaderna för

större uppgifter i stor utsträckning belastar utsmyckningsanslaget under flera

års tid, är det inte möjligt att annat än uppskattningsvis ange storleken av den

årliga belastningen av här avsett slag. Det får dock anses sannolikt att det vissa

år kan komma att röra sig om ett sammanlagt belopp av storleksordningen

100 000 kr., räknat med utgångspunkt i verksamhetens nuvarande omfattning.

Ett av huvudändamålen med utsmyckningsanslaget är att bereda ökade arbetstillfällen

för konstnärer. Det måste därför anses otillfredsställande, att

anslaget i så stor utsträckning som nu är fallet belastas med andra kostnader än

sådana, som är direkt hänförliga till framställningen av de konstnärliga alstren.

Jag vill ermra om att chefen för finansdepartementet i sitt förslag till stat för

statens allmänna fastighetsfond för nästa budgetår (prop. 1962:1, bilagan 20)

förordat vissa dispositioner i syfte att åstadkomma en ändring i detta förhållande.

Departementschefen har sålunda, såvitt gäller beräkningen av medelsbehovet

för det löpande underhållet under byggnadsstyrelsens delfond, förutsatt

att det förordade beloppet skall kunna tagas i anspråk för bestridande av kostnader

för sådana mindre byggnadsåtgärder, som kan bli erforderliga i samband

med konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader, där det inte är fråga om

nya byggnadsföretag. I detta sammanhang bör tilläggas, att principen om att

medelsanvisningen för löpande underhållsarbeten skall kunna anlitas för angivet

slag av kostnader i samband med konstnärlig utsmyckning bör gälla samtliga

delfonder under statens allmänna fastighetsfond. Vid utsmyckning av nybyggnader

torde de av riksdagen anvisade investeringsanslagen få tagas i anspråk

för motsvarande ändamål.

Det bör liksom hittills ankomma på statens konstråd och vederbörande byggnadsförvaltande

myndighet att från fall till fall sinsemellan fördela de med

utsmyckningsarbetena sammanhängande kostnaderna. Att på förhand direkt

ange vilka arbeten, som i fortsättningen skall bekostas av medel för löpande

underhåll eller av investeringsanslag, är inte möjligt då det gäller en verksamhet

av den karaktär det här är fråga om. Emellertid innebär de förordade anordningarna

att utsmyckningsanslaget i fortsättningen skall kunna disponeras prak
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

tiskt taget uteslutande för arvoden till konstnärer och för kostnader som är

knutna till själva framställningen av de konstnärliga alstren, t. ex. för material,

gjutningsarbeten och ersättning till medhjälpare.

Jag finner det emellertid angeläget att även en höjning av själva utsmyckningsanslaget

kommer till stånd. Jag vill i detta sammanhang erinra om att

statsutskottet vid förra årets riksdag i samband med behandlingen av vissa

motionsförslag om en återgång till den s. k. enprocentregeln för anvisande av

medel till förevarande ändamål framhållit, att utskottet vid sina överväganden

kommit till den uppfattningen, att en successiv höjning av det nuvarande riksstatsanslaget

för ändamålet vore att föredraga framför en återgång till enprocentregeln.

Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 500 000 kr.,

vilket innebär en nominell höjning med 100 000 kr. Med tanke på att anslaget

samtidigt skulle komma att frigöras från kostnader för mindre byggnadsåtgärder

i samband med utsmyckningsarbetena, kan realhöjningen beräknas bli betydligt

större.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör det särskilda förvaltningsanslaget till

statens konstråds verksamhet höjas med 3 000 kr. till 23 000 kr. Av anslaget

bör 15 000 kr. avses för arvodeskostnader och 8 000 kr. för expenser m. m.

Den sammanlagda anslagsförstärkningen i här avsedd del skulle vid bifall till

vad jag förordat uppgå till 103 000 kr.

Förslagsanslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek är för innevarande budgetår

uppfört med 1 180 000 kr. Anslaget har varit uppfört på riksstaten sedan

budgetåret 1954/55. Ursprungligen utgick ersättning endast för enligt gällande

upphovsrätt skyddade originalverk av svenska författare. Sedermera har i anslaget

även inräknats ersättning för användningen av — likaledes rättsskyddade —

originalverk, som ingår i de berörda bibliotekens referenssamlingar. Genom

statsmakternas beslut i fjol utvidgades systemet till att omfatta även den till

svenska språket översatta litteraturen, förutsatt att översättaren är svensk medborgare

och rätten till översättningen består.

Grundbeloppet för originalverk utgör nu tre öre för varje ersättningsberättigat

hcmlån. För referensexemplar i original uppgår grundbeloppet till tolv öre per

volym. Av nämnda grundbelopp för hcmlån och rcferensexemplar utgår intill ett

visst belopp två öre respektive åtta öre till vederbörande författare som individuell

ersättning, s. k. författarpenning, medan återstoden tillfaller författarfondens

s. k. fria del. Grundbeloppet för översatta ersättningsberättigade verk har

fastställts till ett öre för hcmlån och fyra öre per referensexemplar. Någon individuell

gottgörelse motsvarande författarpenningen utgår inte direkt till översättarna.

Det för översatt litteratur beräknade ersättningsbeloppet tillfaller i sin

helhet författarfondens fria del. Denna del disponeras av fondens styrelse till för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

svenska författare och översättare gemensamma ändamål, främst understöd,

stipendier, premier och pensioner.

En förbättring av grunderna för biblioteksersättningsanslaget bör enligt min

mening nu genomföras. Jag föreslår därför, att biblioteksersättningens grundbelopp,

såvitt gäller ersättningen för hemlån och referensexemplar av originalverk,

höjes från nuvarande tre öre respektive tolv öre till fem öre respektive

tjugu öre.

Författarna bör i anslutning till en sådan förändring av grunderna tillerkännas

en viss höjning av den individuellt utgående ersättningen. Jag föreslår därför,

att författarpenningen fastställes till hälften av det föreslagna grundbeloppet,

dvs. 2,5 öre respektive tio öre. Enligt gällande bestämmelser minskas författarpenning

med hälften i vad den överstiger 1 000 kr., vilket med andra ord

betyder att ersättningen reduceras när en författares verk utlånas mer än 50 000

gånger. Reduktionsregeln innebär att den individuella ersättningen ovanför

denna gräns minskas från nuvarande två öre till ett öre per hemlån och från

åtta öre till fyra öre per referensexemplar. Enligt min mening bör nuvarande

ersättningsbelopp för lån, som överstiger 50 000, bibehållas. Vid bifall härtill

skulle sålunda i fortsättningen hemlån under 50 000 ersättas med 2,5 öre per

lån och över 50 000 med ett öre per lån. Ersättning för nyttjande av referensexemplar

skulle vidare utgå med tio öre per volym intill ett belopp av 1 250 kr.

och därefter reduceras till fyra öre per volym.

Den höjning av anslaget till biblioteksersättningen, som erfordras för genomförande

av mitt förslag, kommer till övervägande delen att tillföras författarfondens

fria del. Den relativa betydelsen av den för kollektiva stödåtgärder avsedda

fria delen kommer därigenom att ytterligare öka. En förstärkning av

denna de! av anslaget, som ger fondstyrelsen vidgade ekonomiska resurser för

bl. a. en önskvärd inriktning av stipendiegivningen mot ett ökat antal större,

fleråriga arbetsstipendier, har synts mig mera angelägen än en ytterligare höjning

av den individuella författarersättningen.

I propositionen 1961:56 redovisade jag utförligt min principiella uppfattning

om hur speciella arbetsstipendier till tonsättare, bildkonstnärer m. fl. borde

utformas. Normalt borde sådana arbetsstipendier utgöra ca 10 000 kr. Stipendierna

borde utdelas för ett år i sänder, men möjligheter till förlängt stipendieinnehav

under ytterligare två år enligt den stipendieutdelande instansens prövning

syntes alltid böra föreligga. Dessa rekommendationer, både i fråga om

stipendietid och stipendiebeloppens storlek, avsåg inte blott dispositionen

av de för vissa konstnärskategorier förordade särskilda stipendieanslagen

utan även utformningen av arbetsstipendier åt författare och översättare. Jag

framhöll i sammanhanget det önskvärda i att författarfondens styrelse inom

ramen för tillgängliga resurser sökte åstadkomma ett antal större, fleråriga

arbetsstipendier av den typ jag rekommenderat.

Författarfondens styrelse har i fråga om sina möjligheter att tillämpa en stödform

innebärande fleråriga arbetsstipendier till relativt betydande belopp fram
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

hållit bl. a., att de ökade medel, som genom den beslutade ersättningen till översättarna

ställts till styrelsens förfogande, endast kunnat disponeras för arbetsstipendier

till den yrkesgrupp för vilken medlen är avsedda. Enligt mm uppfattning

synes en begränsning av styrelsens handlingsfrihet i fråga om den fria delen

inte vara motiverad. Disponibla medel bör av styrelsen fritt kunna användas för

en stipendie- och understödsverksamhet, som är inriktad på alla de giupper,

som styrelsen har att tillgodose.

Den sammanlagda kostnadsökningen för den föreslagna höjningen av biblioteksersättningens

grundbelopp uppgår till 694 000 kr. Jag godtager vidare fondstyrelsens

beräkningar i fråga om de automatiska utgiftsökningarna under förevarande

anslag. Den totala anslagshöjningen beräknar jag sålunda till ett avrundat

belopp av 760 000 kr.

Framställningen av sådana talböcker, som är avsedda att användas för

utlåning åt blinda och andra svårt vanföra må, i enlighet med 18 § lagen den

30 december 1960 (nr 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

äga rum utan upphovsmannens tillstånd. Enligt riksdagens beslut bör alltså sådan

talboksframställning inte föranleda rätt till ersättning för upphovsman

från talboksframställarens sida. Riksdagen har emellertid uttalat att detta inte

borde utesluta, att skälig ersättning till upphovsmannen skulle kunna utgå ur

allmänna medel. Den fria talboksframställningsrätten har vidare gjorts beroende

av Kungl. Maj:ts tillstånd.

För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av 50 000 kr. för att bereda

ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av

sådana talböcker, som framställts för här avsett ändamål. Beloppet återfinns

som en särskild anslagspost under det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget

Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för

blinda. Enligt gällande föreskrifter äger Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation

(Flyco) använda de sålunda anvisade medlen till fördelning mellan

svenska författare och översättare av verk, som under budgetåret framställts

som talböcker i enlighet med nyssnämnda bestämmelse i upphovsrättslagen.

Med ledning av uppgifter om den fria talboksproduktionens omfattning och

förväntade utveckling har jag funnit att det för nästa budgetår för ändamalet

erforderliga beloppet bör beräknas till 80 000 kr. Jag förordar att ett belopp av

denna storlek nästa budgetår uppföres som en obetecknad anslagspost under förslagsanslaget

till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek. Mitt förslag innebär sålunda en höjning av medelsanvisningen med

30 000 kr. I min efterföljande hemställan anger jag den erforderliga formella

ändring av det nuvarande anslagets rubrik, som bör vidtagas vid bifall till mitt

förslag på denna punkt.

Fastställande och utbetalning av ersättningsbeloppen bör liksom hittills ankomma

på Flyco. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforder
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 62 år 1962

liga föreskrifter angående dispositionen av anslagsposten i fråga, bl. a. beträffande

storleken av det belopp som ur anslagsposten bör ställas till förfogande för

bestridande av Flycos administrationskostnader.

Det statliga stipendiestödet avser för närvarande endast vissa grupper

bland den fria sektorns yrkesutövare. Förutom till författare och översättare

utgår för närvarande statliga stipendier till konstnärer inom de bildande konsternas

område och till tonsättare. Anslagsmedlen till konstnärsstipendier höjdes förra

året från 101 600 till 230 000 kr. Samma belopp står innevarande budgetår till

förfogande för stipendier åt tonsättare. På riksstaten för innevarande budgetår

är för dessa ändamål uppförda två särskilda anslag, ett till utövande konstnärer

och ett till utövande tonsättare. I enlighet med de riktlinjer som jag angav i propositionen

1961:56 har huvudandelen av de båda stipendieanslagen, eller sammanlagt

300 000 kr., disponerats för större arbetsstipendier, 30 000 kr. av vartdera

anslaget för mindre arbetsstipendier och återstoden för resestipendier och

stipendier av pensionskaraktär.

Med anledning av konstakademiens och musikaliska akademiens förslag förordar

jag, att medelsanvisningarna till dessa konstnärs- och tonsättarstipendier

för nästa budgetår uppföres med oförändrade belopp.

Som jag tidigare framhållit har jag funnit det angeläget att en fortsatt utbyggnad

av stipendieringssystemet kommer till stånd. Direkta stöd, omfattande

både större och mindre arbetsstipendier samt stipendier för studieresor och

bidrag av understödskaraktär, synes mig vara en lämplig stödform för många

kategorier av konstnärliga yrkesutövare. Jag antydde redan i fjolårets proposition

vilka grupper, som borde komma i fråga vid en utvidgning av nuvarande

ram för stipendiegivningen. För nästa budgetår anser jag mig böra förorda att

anslagsmedlen till stipendier höjes med 380 000 kr. Av dessa medel bör stipendier

kunna utgå till exempelvis dramatiker, regissörer, skådespelare och recitatörer,

instrumentalister och andra tonkonstnärer, filmskapare, koreografer, dansörer,

dans-, sång- och teaterpedagoger, scendekoratörer, illustratörer och konstnärligt

arbetande fotografer. Av den föreslagna stipendiesumman bör 300 000 kr. användas

till ett trettiotal större arbetsstipendier av den typ, som fr. o. m. innevarande

budgetår står till förfogande för tonsättare m. fl., och 80 000 kr. till

mindre arbetsstipendier, resestipendier m. m.

För utdelningen av stipendier till denna grupp bör enligt min mening tills

vidare finnas en särskild stipendienämnd. En sådan nämnd synes lämpligen

bestå av sju ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sex av

nämndens ledamöter bör lämpligen utses efter förslag av samarbetsnämnden

för konstnärliga och litterära yrkesutövare och utväljas bland till nämnden

anslutna organisationer, som företräder den här avsedda gruppen. Dessa organisationer

är för närvarande Sveriges dramatikerförbund, Svenska teaterförbundet,

Svenska regissörsföreningen, Svenska musikerförbundet, Föreningen svenska

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

tecknare, Svenska fotografernas förbund, Svenska danspedagogförbundet och

Föreningen Svenska kompositörer av populärmusik.

Närmare bestämmelser om stipendienämndens sammansättning samt om stipendiernas

fördelning m. m. torde få meddelas av Kungl. Maj:t. Enligt nu

gällande föreskrifter i fråga om konstnärs- och tonsättarstipendierna utdelas

såväl större som mindre arbetsstipendier av Kungl. Maj:t efter förslag av

Akademien för de fria konsterna respektive Musikaliska akademien. Resestipendier

och stipendier av pensionskaraktär utdelas av vederbörande akademi. Det

bör övervägas huruvida inte de stipendieutdelande instanserna i fortsättningen

bör få utdela även de mindre arbetsstipendierna. Likasa finner jag det angeläget,

att stipendierna utdelas så tidigt som möjligt under budgetaret.

Inom den fria sektorn ryms företrädare för så många och olika konstnärliga

inriktningar att en uppräkning i kategorier inte gärna kan bli fullt uttömmande.

Utövare av en rad konstarter kan ha anknytning både till den ena eller den

andra av dessa kategorier. Det är därför viktigt, att de stipendieutdelande instanserna

inte ser för snävt på sin uppgift. Jag vill i detta sammanhang tillägga,

att de statliga tonsättarstipendierna inte synes böra reserveras för uteslutande

seriösa kompositörer av större verk. Även framstående kompositörer på exempelvis

den litterära visdiktningens och den mer kvalificerade underhållningsmusikens

område bör enligt min mening kunna komma i åtanke vid fördelningen av

dessa stipendier.

Med hänsyn till att gränsdragningen mellan de tre huvudgrupper, som stipendiegivningen

enligt mitt förslag kommer att avse, kan erbjuda vissa svårigheter

förutsätter jag att samråd äger rum mellan de akademier och övriga organ som

kommer att förbereda stipendieärenden.

Medelsanvisningen till de av mig nu behandlade stipendierna m. m. bör ske

under ett gemensamt reservationsanslag, benämnt Konstnärsstipendier. Detta

anslag bör vid bifall till vad jag föreslagit uppföras med (230 000 + 230 000 +

380 000 =) 840 000 kr. Vid utgången av innevarande budgetår förefintliga reservationer

på de nuvarande båda stipendieanslagen bör överföras till det förordade

gemensamma anslaget.

Det gemensamma anslaget bör fördelas på tre anslagsposter, en till stipendier

åt konstnärer inom måleri m. m., en till stipendier åt tonsättare och en till

stipendier åt konstnärer i övrigt. Av den av mig föreslagna rubriceringen av

anslagsposterna framgår att jag uteslutit den i nuvarande anslag ingående

bestämningen »utövande». Denna bestämning har uteslutande haft till uppgift

att markera, att anslagen icke avser konstnärer m. fl. under utbildning. Emellertid

har begreppet »utövande» i den upphovsrättsliga lagstiftningen en speciell

innebörd, varför användningen av ordet i förevarande sammanhang kan vålla

missförstånd. I de bestämmelser om stipendiegivningen, som det ankommer på

Kungl. Maj:t att utfärda, torde böra föreskrivas att stipendium ur det nu förordade

anslaget endast må tilldelas konstnärer, som avslutat sin egentliga utbildning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 62 år 1962

Den vid bifall till mitt här framlagda förslag om utvidgning av det statliga

stipendiestödet erforderliga kostnadsökningen uppgår till S80 000 kr.

Under beredningen av samtliga de anslagsfrågor som jag i det föregående behandlat

har samråd ägt rum med konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.

Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion ingår som ett

led i de åtgärder som riksdagen fattade beslut om år 1960 (prop. 79; BevU 49;

SU 88; Rskr 229 och 234) i syfte att för den svenska filmproduktionen och biografnäringen

möjliggöra en anpassning till det konkurrensläge som blivit följden

av televisionens genombrott. Nöjesskatten på biografföreställningar sänktes sålunda

med 8 procentenheter från 33 till 25 %, varjämte den särskilda skattelindringen

för mindre biografer höjdes från 75 till 125 kr. i veckan. Filmstödet har

enligt beslutet utformats sa att i princip hela den statliga andelen av nöjesskatten

på svensk film skall återgå till producenterna. Återbäringen sker dels i form

av ett generellt stöd till vederbörande filmproducent med 80 % av skattebeloppet,

dels genom ett speciellt kvalitetsstöd till producenterna av de bästa

svenska filmerna under året. För sistnämnda ändamål finns under riksstatens

sjunde huvudtitel ett särskilt anslag, benämnt Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kr.

Det huvudsakliga syftet med ifrågavarande riksstatsanslag är att stimulera

och främja en ökad produktion av kvalitativt högtstående film, ehuru själva

fonnen för verksamheten utgöres av premiering i efterhand av sådana film pr

Rådande förhållanden tyder på att behov föreligger att förstärka den produktionsstimulerande

effekten av nu utgående kvalitetsstöd. I anledning härav

föreslår jag, att anslaget som fr. o. m. nästa budgetår bör redovisas under

åttonde huvudtiteln — höjes med 500 000 kr. och således uppföres med 1 500 000

kr.

En höjning av anslaget till filmstödet aktualiserar frågan om en utvidgning av

verksamhetsområdet för statens filmpremienämnd. Jag har härutinnan haft

samråd med chefen för finansdepartementet, som även inhämtat nämndens synpunkter

i frågan. Innan jag närmare ingår på ställningstagandet i detta avseende,

vill jag med några ord beröra de nu gällande principerna för nämndens verksamhet,

sådana de kommit till uttryck i propositionen 1960: 79 och i instruktionen

för nämnden (SFS 1960:366).

Nämnden skall av de till förfogande ställda medlen besluta om utdelning av

premier till producenter av kvalitativt högstående svenska filmer. Premieringen

sker en gång om året för filmer, som haft premiär under det senast förflutna

s. k. premieåret (1 april—31 mars). Premierna utgår med belopp som nämnden

bestämmer och bör, när det gäller långfilmer, vara förhållandevis höga. Mer än

3—5 sådana belöningar bör i regel inte utdelas för varje premieår. Även kortfilmer

kan ifrågakomma till premiering. Premierna bör utgå oberoende av

filmernas produktionskostnader och den täckning härför som kan erhållas på

andra vägar. Utdelning skall endast ske i den mån under premieåret förekommit

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

filmer, som kan anses fylla de kvalitetskrav som måste ställas. I annat fall får

premiesumman helt eller delvis reserveras till följande år.

Verkningarna av det nuvarande systemet med premiering i efterhand, vilket

varit i kraft endast sedan hösten 1960, har ännu inte framträtt med full tydlighet.

Orsaken härtill är främst att perioden mellan tidpunkten för produktionsplanering

och filmpremiär ofta uppgår till flera år.

Enligt gällande instruktion för nämnden är premieringen ingalunda begränsad

till inom filmindustrin på sedvanlig kommersiell grundval producerade spelfilmer.

Det är dock naturligt, att den största delen av anslaget disponeras för sådan

premiering.

Den föreslagna höjningen bör enligt min mening emellertid möjliggöra en viss

breddning av verksamhetsområdet till att omfatta bidragsgivning även i andra

former. Som ett exempel härpå vill jag peka på möjligheterna för nämnden att

genom direkta bidrag stödja icke-kommersiell filmproduktion. Utanför filmindustrin

förekommer i begränsad men stigande omfattning en sadan produktion.

I utlandet har denna produktionsform resulterat i många värdefulla filmer.

Dessa skiljer sig ofta i fråga om bl. a. konstnärlig målsättning och format från

kommersiella spelfilmer. Producenterna arbetar i regel med ytterst begränsade

resurser, utan tillgång till ateljé, med enkel teknisk utrustning och ofta med

frivilliga och obetalda medarbetare. Producenter av detta slags filmer bör kunna

vända sig till nämnden med ansökan om bidrag, som kan möjliggöra påvisbara

och väsentliga kvalitetsförbättringar av deras filmer. Det kan röra sig om bidrag

till kostnaderna för tagning av enstaka scener och avsnitt eller till hyra för

teknisk utrustning.

En allmän förutsättning för bidragsgivning i andra former än premiering bör

enligt min uppfattning vara, att nämnden kan på grundval av tillgängligt material

bilda sig en tillförlitlig uppfattning om den avsedda filmens kvalitet samt att

den bidragssökande stödjer sin framställning med utarbetade kostnadsförslag för

färdigställandet av filmen. Enligt min mening bör bidragsgivningen icke få

inverka på en films möjligheter till premiering eller på en eventuell premies storlek.

Detta torde ligga helt i linje med den redan nu gällande principen, att

premier skall utgå oberoende av en films produktionskostnader och den täckning

härför som kan erhållas på andra vägar.

Den här avsedda utvidgningen av nämndens befogenheter bör få formen av

en försöksverksamhet. I vad mån en direkt bidragsgivning vid sidan av premiering

kan få åsyftad effekt kan naturligtvis endast avgöras erfarenhetsmässigt.

Det bör åligga filmpremienämnden att till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse

för de erfarenheter en sådan försöksverksamhet inbringar.

I fråga om dispositionen av tillgängliga medel för å ena sidan premieutdclning

och å andra sidan annan bidragsgivning anser jag mig inte böra göra alltför

bindande uttalanden. En bidragsgivning inom en ram av storleksordningen

300 000 kr. synes vara eu rimlig men ingalunda fixerad riktpunkt. Större delen

av det höjda anslaget bör således även i fortsättningen användas för premieutdelning

till i första hand kommersiella spelfilmer, vilket är motiverat även

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 62 år 1962

med hänsyn till anslagets karaktär av återburen nöjesskatt. Någon anledning att

ifrågasätta ändring av hittillsvarande principer för premiering, t. ex. med avseenda

på det högsta antalet filmer som bör belönas årligen, anser jag inte föreligga.

Det torde fa ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de ändrade bestämmelser

rörande filmpremienämndens fortsatta verksamhet, som ett bifall till här framlagda

förslag föranleder. Det torde likaledes få ankomma på Kungl. Maj:t att

bestämma storleken av det belopp, som ur anslaget må disponeras för bestridande

av nämndens administrationskostnader.

Kostnadsökningen för ett genomförande av mitt förslag om ökat kvalitetsstöd

till svensk filmproduktion uppgår till 500 000 kr.

Såsom jag redan tidigare antytt har jag funnit det angeläget att särskilda

medel anvisas för främjande av utställningsverksamhet i utlandet

avseende den svenska konsten. Denna verksamhet har en viktig uppgift att

fylla inte bara i strävandena att vidga utlandets kännedom om vårt kulturliv

utan också som en form av direkt stöd åt konstskapandet.

Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet har inom ramen för sin

utställningsverksamhet arbetat för att i skilda sammanhang presentera den

svenska nutidskonsten utomlands. De svenska framträdandena har i regel skett

vid vissa internationellt arrangerade utställningar. Vidare har ett antal mindre

utställningar, särskilt av modern svensk grafik, anordnats i olika länder. Under

senare år har institutet för detta ändamål i sin ordinarie budget avsatt 40 000 ä

50 000 kr. årligen.

De begränsade ekonomiska resurserna har medfört, att utställningsverksamheten

inte kunnat bedrivas i önskvärd omfattning. Vid många internationellt

uppmärksammade konstevenemang har Sverige, på grund av att de ekonomiska

möjligheterna för ett deltagande saknats, inte varit representerat. Företrädare

för vårt nutida konstliv är — såsom framgått av den tidigare redovisade framställningen

i ärendet — visserligen eniga om det tillfredsställande i att statsmakterna

nu vidtagit åtgärder för att i framtiden säkerställa Sveriges deltagande

i Biennalen i Venedig. Det understrykes emellertid också, att ökade insatser

krävs för att råda bot på det förhållandet, att modern svensk konst är relativt

okänd utanför vårt lands gränser. Svenska institutet har på senare tid mera

medvetet inriktat sin konstutställningsverksamhet på att stimulera intresset

bland utländska museer, konstorganisationer m. fl. för att utställa svensk konst.

En utställningsverksamhet, som syftar till att öka möjligheterna dels för svenskt

deltagande i internationellt arrangerade specialutställningar, dels att placera

svensk konst inom det normala utställningsväsendet utomlands, kräver emellertid

andra ekonomiska resurser än dem, som nu står till förfogande.

Under hänvisning till vad jag här anfört föreslår jag, att ett särskilt reservationsanslag

med rubriken Utställningar av svensk konst i utlandet anvisas på

riksstaten. Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 100 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

Jag tillstyrker föreliggande förslag att anslagsmedlen ställes till förfogande av

svenska institutet för det avsedda ändamålet. Anslaget torde i erforderlig utsträckning

få tagas i anspråk även för kostnader för trycksaker, annonsering,

representation o. d., som har direkt samband med utställningsverksamheten.

Vidare biträder jag institutets förslag att frågor rörande allmänna riktlinjer

för verksamheten liksom samordningen med institutets utställningsverksamhet i

övrigt bör ankomma på institutets utställningsnämnd. Ansvaret för genomförande

av konstutställningarna bör, som institutet föreslagit, anförtros ett särskilt

beredningsutskott inom denna nämnd. I beredningsutskottet bör ingå

utställningsnämndens företrädare för bildande konst, chefen för nationalmuseum

samt en företrädare för vartdera Moderna museet, Riksförbundet för bildande

konst och svenska institutet. Därjämte bör företrädare för några av de större

landsortsmuseerna samt andra representanter för det nutida konstlivet vid

behov kunna adjungeras.

Med anledning av vad institutet anfört förutsätter jag, att institutet även i

fortsättningen åtager sig och bekostar de administrativa göromålen i samband

med den här avsedda verksamheten.

Ett bifall till mina i det föregående framlagda förslag medför en sammanlagd

anslagshöjning på riksstaten för nästa budgetår med (103 000 + 760 000 +

30 000 + 380 000 + 500 000 + 100 000 —) 1 873 000 kr.

Under åberopande av vad jag anfört och föreslagit i det förgående hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa

a) till Statens konstråd ett anslag av 23 000 kr.;

b) till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett

reservationsanslag av 500 000 kr.;

c) till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m. ett förslagsanslag av 2 020 000 kr.;

d) till Konstnärs stipendier ett reservationsanslag av 840 000

kr.;

e) till Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion ett reservationsanslag

av 1 500 000 kr.;

f) till Utställningar av svensk konst i utlandet ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Kylin-Almryd

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

INNEHÅLL

Sid.

Inledning........................................................... 2

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m................... 3

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m............................................................ 8

Konstnärsstipendier ................................................. 13

Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion ............................... 15

Utställningar av svensk konst i utlandet............................... 17

Departementschefen ................................................. 20

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

620407

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1962:145 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet jäm s. 1 i texten