Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning (Metallografiska institutet), m. m

1962-01-24 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:73, Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning (Metallografiska institutet), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1962

1

Nr 73

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning

(Metallografiska institutet), m. m.; given Stockholms

slott den 23 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslag framläggs om godkännande av ett mellan staten och Stiftelsen

Svensk järn- och metallforskning preliminärt ingånget avtal angående driften

av Institutet för metallforskning (Metallografiska institutet) under tiden

den 1 juli 1962—den 30 juni 1967. Avtalet syftar till en ej oväsentlig utvidgning

av verksamheten vid institutet — framför allt i fråga om grundforskning

på det metallfysiska området och angränsande områden — och

höjning i samband därmed av statsbidraget till driften.

Institutets utgiftsram om f. n. en milj. kr. om året föreslås höjd till 1,3 å

1,4 milj. kr., varav 300 000 kr. — mot omkring 20 000 kr. nu — förutsätts

skola bestridas av staten, minst 800 000 kr. av stiftelsen och 200 000 å 300 000

kr. av institutet genom inkomster av uppdrag. Till utrustningsanskaffning

skall stiftelsen enligt avtalsförslaget bidra med minst 400 000 kr. under avtalsperioden.

Som bidrag till verksamheten vid Institutet för metallforskning föreslås

i enlighet härmed anvisande å riksstaten för budgetåret 1962/63 av 300 000

kr.

I propositionen förutsätts att staten tillhandahåller institutet större lokaler

genom en tillbyggnad till den av institutet f. n. disponerade fastigheten.

Av byggnadskostnaderna föreslås staten skola betala 1,2 milj. kr. och stiftelsen

ev. överskjutande belopp intill en sammanlagd kostnad för byggnationen

av 1,9 milj. kr. Om byggnadskostnaderna skulle överstiga sistnämnda

belopp skall staten svara för 12/19 och stiftelsen för 7/19 av merbeloppet.

Anslag till byggnadsarbetena äskas emellertid inte i detta sammanhang.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 73

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga angående godkännande

av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning (Metallografiska

institutet), m. m. samt anför därvid följande.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition (bil. 12, p. 42) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Metallografiska

institutet för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av

22 000 kr. Denna fråga torde nu åter få behandlas.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade chefen för handelsdepartementet

den 11 november 1960 tre sakkunniga1 med uppdrag att verkställa

utredning rörande den fortsatta verksamheten vid Metallografiska institutet

och vissa därmed sammanhängande frågor, avseende bl. a. verkstadsindustriens

behov av centralt bedriven forskning.

De sakkunniga, som kallar sig metallforskningskommittén, har den 20 oktober

1961 avgivit ett delbetänkande angående verksamheten vid Metallografiska

institutet efter den 30 juni 1962, när nu gällande avtal om institutsdriften

upphör.

Över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av statens tekniska

forskningsråd, Ingenjörsvetenskapsakademien, överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, Jernkontoret, Metallografiska institutet, Sveriges industriförbund

och Sveriges Mekanförbund.

På grundval av innehållet i betänkandet och i de däröver avgivna remissyttrandena

lämnade chefen för handelsdepartementet — med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 8 december 1961 — i uppdrag åt metallforskningskommittén

att upptaga förhandlingar med vederbörande enskilda intressenter

om nytt avtal angående bidrag till verksamheten vid Metallografiska

institutet fr. o. m. den 1 juli 1962 samt att, under förbehåll för Kungl.

Maj :ts godkännande, för statens räkning teckna dylikt avtal.

Kommittén har med skrivelse den 26 januari 1962 överlämnat förslag till

avtal angående driften vid metallforskningsinstitutet under tiden den 1 juli

1 De sakkunniga var t. f. generaldirektören I. Löfqvist, numera avdelningschefen S. Lundberg

och överdirektören L. Simonsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 73 år 1962

1962—den 30 juni 1967, d. v. s. för en femårsperiod. Kommittén har samtidigt

överlämnat förslag till nya stadgar för institutet, vars namn fr. o. m.

1 juli 1962 blir Institutet för metallforskning. Avtalsförslaget torde såsom

bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I. Metallografiska institutets tillkomst och nuvarande förhållanden

Metallografiska institutet tillkom i början av 1920-talet. Forskningsarbetet

under de första decennierna var av relativt blygsam omfattning. Staten

tillhandahöll hyresfritt lokaler åt institutet och lämnade därutöver ett årligt

driftbidrag om 5 000 kr.

I början av 1940-talet blev hela frågan om ordnandet av den teknisktvctenskapliga

forskningen i landet föremål för utredning genom den s. k.

Malmska utredningen. Utredningen föreslog i ett delbetänkande (SOU 1943:

16), att Metallografiska institutet skulle utvidgas till ett centralt forskningsinstitut

för järn- och metallforskning, företrädesvis för forskning av grundläggande

art. Personalen vid institutet beräknades till 18 befattningshavare,

varav ungefär hälften skulle vara tekniskt-vetenskapligt utbildad. Utredningen

hade för statens del ingått ett preliminärt, den 23 februari 1943

dagtecknat avtal med Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning, som bildats

av Jernkontoret, Sveriges mekanförbund, Metallindustriens forskningsförening

och Föreningen för stödjande av Metallografiska institutet. Enligt

utredningsförslaget skulle staten bekosta uppförandet av byggnader för institutet

och senare underhålla dessa samt lämna årliga bidrag motsvarande

kostnaderna för dels arvoden åt de av staten utsedda ledamöterna i institutets

styrelse, dels institutets uppvärmning. Industrien å sin sida skulle svara

för anskaffande av utrustning till institutet och för övriga egentliga driftkostnader.

Vad utredningen sålunda föreslagit godkändes av statsmakterna (se prop.

1943:245). Till byggnadsändamål ställdes därefter till förfogande av staten

sammanlagt 1 200 000 kr. Byggnaden uppfördes i byggnadsstyrelsens

regi och ligger på norra Djurgården i Stockholm. Statens avtalsenliga bidrag

till driften var under den första avtalsperioden begränsat till ca 10 000 kr.

om året, medan stiftelsens årliga driftbidrag utgjorde drygt 200 000 kr. Till

ulrustningsanskaffning anvisade stiftelsen något över 500 000 kr.

Avtalet av år 1943 skulle i första hand gälla till den 1 juli 1955. Det uppsades

emellertid inte då från någondera partens sida och förlängdes därmed

automatiskt att gälla till den 1 juli 1960.

Inför avtalets upphörande påkallade stiftelsen i april 1959 utredning och

förhandlingar om statens ekonomiska engagemang i institutsdriften efter

den 1 juli 1960. Stiftelsen förutsatte därvid en väsentlig utbyggnad av institutet

och ökning i samband därmed av statens årliga bidrag till driften. Som

moliv åberopades bl. a. att sedan år 1943 stiftelsen successivt hade ökat sitt

bidrag, så att detta jämte inkomster av uppdrag i verksamheten utgjorde ej

tf Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 73

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 73 år 1962

mindre än 800 000 kr. för år. Statens löpande bidrag var samtidigt blott

20 000 kr.

Ifrågavarande utredning och förhandlingar ombesörjdes av 1958 års forskningsinstitutkommitté.

Resultatet därav redovisades i en promemoria från

kommittén den 18 februari 1960. Däri föreslogs att frågan om utvidgning av

institutet och om ökning i samband därmed av det statliga stödet till grundforskning

borde närmare utredas av särskilt tillkallade sakkunniga och att

1943 års avtal i avvaktan på resultatet därav skulle få gälla till utgången av

juni 1962. Särskilt avtal om sådan förlängning hade träffats preliminärt

mellan kommittén och stiftelsen i februari 1960. Ifrågavarande särskilda avtal

godkändes av statsmakterna (se prop. 1960: 65; Rskr 158).

Gällande avtal och stadgar

Avtalet mellan Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning

av den 23 februari 1943, vilket avtal sålunda alltjämt gäller, innehåller

i huvudsak följande.

Institutets syfte skall vara att i nära samarbete med Jernkontoret, tekniska

högskolan i Stockholm samt andra industriella och vetenskapliga institutioner

bedriva central tekniskt-vetenskaplig forskning inom järn- och

metallindustriens och därmed sammanhängande områden.

Kungl. Maj :t — som upplåtit tomt och uppfört byggnad för institutet —

skall bestrida kostnaderna för uppvärmning och yttre underhåll av byggnaden

samt för skötsel av vägar, gräsmattor, planteringar o. dyl. Byggnaden

disponeras under avtalstiden av institutet. Kungl. Maj :t förbinder sig att utbetala

arvoden till statens representanter i institutets styrelse.

Siftelsen å sin sida har åtagit sig att bekosta och anskaffa erforderlig

utrustning för institutet. Stiftelsen skall härjämte bekosta institutets årliga

utgifter utöver de bidrag, som staten lämnar. Stiftelsens bidrag skall

vara så stort att institutets möjligheter för forskning kan utnyttjas ändamålsenligt.

För de kostnader, som stiftelsen sålunda åtagit sig att bestrida,

garanteras årliga anslag genom stiftelsen med minst 150 000 kr. Härutöver

står Metallografiska institutets fonder till förfogande för verksamheten;

dessa fonder uppgick år 1943 till ca 900 000 kr.

Stiftelsen skall vara öppen för svenska företag eller andra organisationer

inom det område, som är föremål för institutets verksamhet.

Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna för institutet gäller

bl. a., att institutets angelägenheter handhas av en styrelse om ordförande

och tio ledamöter. Kungl. Maj :t utser ordföranden och tre ledamöter

— vilka senare skall representera forskningsintressen som har samband

med institutet — medan Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning utser

sju ledamöter.

Styrelsen utser föreståndare för institutet och tillsätter efter förslag av

denne övrig fast anställd personal. Styrelsen skall också fastställa löner och

anställningsvillkor för denna personal.

Under vissa förutsättningar bör bl. a. studerande och forskare vid svenska

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1962

universitet och högskolor beredas tillfälle att vid institutet utföra examenseller

forskningsarbeten.

Revision av Metallografiska institutets räkenskaper utövas av två revisorer

utsedda av stiftelsen.

Ändring av stadgarna må ske endast efter överenskommelse mellan Kungl.

Maj :t och stiftelsen.

Organisation

Institutet leds under styrelsen av en föreståndare. Personalen vid institutet

uppgick den 1 oktober 1961 till, föreståndaren oräknad, 35 personer.

Med hänsyn till de skiftande arbetsuppgifterna finns inte någon fast indelning

av personalen på avdelningar. Personalens sammansättning och fördelning

på arbetsgrupper framgår av denna sammanställning:

Forskare Assistenter Biträden Antal

1. Spektralanalys och röntgenspektrografi . . 1 1

2. Kemi................................ 1

3. Röntgendiffraktion .................... 1 1

4. Metallurgi ............................ 1 2

5. Mikroskopisk metallografi.............. 2 —

(1 halvtid)

6. Fysikalisk metallografi ................ 1 2

7. Metallfysik............................ 1 1

8. Korrosion ............................ 1 1

9. Hjälpavdelningar:

Kontor och bibliotek: kamrer, sekreterarebibliotekarie

och 3 biträden ............

Verkstad: verkmästare, instrumentmakare,

2 mekaniker, 2 biträden................

2 4

1 3

— 2

1 4

1 3

— 3

1 3

— 2 24

5

6 11

Summa 35

Personalens löner är inte anpassade till den statliga lönesättningen. Summan

av lönebeloppen för vid institutet anställd personal utgjorde budgetåret

1960/61 nära 634 600 kr.

Verksamhet

Institutets nuvarande verksamhet är i första hand inriktad på teknisk

forskning rörande järn och andra metaller. Inom institutet bedrivs såväl

grundforskning som målbunden forskning. Institutet är av stor betydelse

för undervisning och information på det metallografiska området. Beträffande

forskningsverksamheten på institutets olika sektioner har institutet

närmare uppgivit bl. a. följande.

1. Spektralanalys och röntgenspektrografi. Spektralanalys studeras med

tre huvudinriktningar, nämligen spårämnesanalys, direktvisande analysmetoder

med fotocellregistrering samt röntgenfluorescensanalys.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

2. Kemi. Sektionen är huvudsakligen sysselsatt med »våtkemiska» analysproblem

och arbetet är speciellt inriktat på analys av föroreningselement.

Jernkontorets forskningsuppgift beträffande bergskemiska analysmetoder

kräver även en stor arbetsinsats från sektionens sida. Härutöver utarbetas

analysmetoder för olika element — f. n. är elementen bor, titan, fosfor, arsenik,

niob och tantal aktuella.

d. Röntgendiffraktion. Arbetet är delvis koncentrerat kring studium av

så kallade elektronkoncentrationsfaser. Vidare utföres undersökningar med

Guinierkameror för monokromatisk strålning, speciellt studium av föroreningar

och identifiering av olika faser.

I anslutning till röntgenkristallografiska metoder arbetar sektionen även

med olika preparationsmetoder för aluminiumlegeringar, bl. a. smältning

i högvakuum med anlitande av högfrekvensugnar. De röntgenkristallogratiska

metoderna utnyttjas också i vissa andra arbeten på institutet. Även

t. ex. studium av olika karbidsystem ingår i sektionens arbetsuppgifter.

4. Metallurgi. Sektionen bearbetar problem i samband med gjuteriforskning

såsom användning av olivinsand som formmassa vid stålgjutning,

makrostruktur hos gjutgods av vissa kopparlegeringar, specifika volymen

för smältor av kopparbly-legeringar. Vidare utföres undersökningar rörande

gasbestämningsmetoder, särskilt bestämning av syre i stål, samt

smältmetoder. Sektionen framställer även härdbrottsskalor för Jernkonrets

räkning. En viktig del av sektionens verksamhet är en kontinuerlig modernisering

och uppföljning av olika ugnstyper och metallsmältningsmetoder.

5. Mikroskopisk metallografi. Under en lång följd av år har den för metallografien

centrala provberedningsmetodiken samt mikroskopitekniken bearbetats

och utvecklats.

Ett av Jernkontoret vid institutet placerat elektronmikroskop har använts

vid studium av metallers struktur. Medel till ett modernt elektronmikroskop,

som även medger transmissionsteknik, har erhållits från bl. a. institutets

intressenter.

Vid sektionen studeras även värmebehandlingens inverkan på kolstålets

mikrostruktur och hållfasthetsegenskaper.

6. Fysikalisk metallografi. Denna forskningsverksamhet är eu hörnsten

i institutets verksamhet. F. n. bearbetas problem i samband med fasomvandlingar,

korntillväxt samt utskiljningar i metaller. Genom studium i

mikroskop och elektronmikroskop och genom teoretisk behandling av vunna

resultat har viktiga slutsatser kunnat dras. I det långa loppet är resultaten

av betydelse för lösning av problem i samband med ståls hållfasthet, gjutlegeringar,

härdning, åldershärdande aluminiumlegeringar, varmhållfasta stål

och metaller i allmänhet. Genom donation har institutet kunnat anskaffa

en så kallad mikrosond, ett analysinstrument med vars hjälp områden av

omkring 0,001 X 0,001 mm kan analyseras beträffande de grundämnen som

är lika tunga eller tyngre än natrium. Ett stort antal betydelsefulla undersökningar

har redan kunnat utföras. Hittills har tillämpningarna rört sig

om frågor såsom identifiering av okända metallegeringar, studium av metallers

diffusion, studium av tunna ytskikt in. m. Tidvis arbetas inom denna

sektion även med konstruktion av inetallografiska instrument med stor

mätnoggrannhet, t. ex. dilatometrar.

7. Metallfysik. Stora ansträngningar görs f. n. att bygga ut metallfysiken

vid institutet. Målsättningen är att studera sammanhanget mellan metallernas

mikrostruktur och deras mekaniska egenskaper. Speciell vikt kommer

att läggas vid tillämpningen av dislokationsteorin samt experimentella undersökningar

över dislokationernas uppkomst och rörelse. Området ansluter

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1962

sig naturligt till den verksamhet som sedan läge bedrivs vid institutet över

omvandling i fast fas och över studium av metallernas mikrostruktur. Det

experimentella arbetet kommer att koncentreras på studium av dislokationer

i tunna metallfolier med hjälp av elektronmikroskopi med tillämpning av

transmissions tekniken. Väsentlig för problemställningen sammanhanget

mellan metallernas mekaniska egenskaper och mikrostruktur — är möjligheten

att under väldefinierade förhållanden kunna deformera metaller, speciellt

genom dragning.

En viktig fråga är möjligheten att framställa metaller och legeringar under

extremt rena förhållanden. Speciellt kommer institutet att försöka studera

inverkan av mycket små föroreningsmängder av elementen syre, kväve,

kol, bor och väte på metallernas mekaniska egenskaper. Undersökningarna

koncentreras till två problem. Dels studeras metallernas plastiska deformation,

varvid mikroskopi och elektronmikroskopi tillämpas och dislokationsstudier

utföres. Vidare undersökes ett antal väldefinierade enkla stål

i fråga om mikrostruktur inklusive dislokationsmönster i avsikt att utröna

sammanhanget mellan struktur och metallernas övriga egenskaper. På

lång sikt räknar institutet även med att grundligt kunna studera sådana problem

som sprödbrott, metallernas åldring, tidiga utskiljningsfenomen m. m.

Även studium av åldringsfenomen i aluminiumlegeringar med hjälp av

mikroresistometri har tagits upp vid institutet. Dessa undersökningar koncentreras

i första hand på aluminium-mangansystemet.

8. Korrosion. Den insats som hittills har gjorts bär rört atmosfärisk korrosion

av aluminiumlegeringar. F. n. är institutet icke utrustat för undersökningar

rörande elektrokemisk korrosion. Däremot har institutet vissa

möjligheter att ta upp sådana korrosionsproblem, för vilkas lösning fordras

metallfysikalisk erfarenhet och utrustning.

9. Varmhållfasta legeringar. Vid institutet finns nu ett litet krypgrans
laboratorium

som finansieras av den så kallade varmhållfasthetskommittén.

1 kommittén finns representanter för olika företag intresserade av varmhållfasta

material. _r , , . ....

10—12. Pulvermetallurgi, eldfast keramik och gjuteritekmk. Vad betratfar

laboratorierna för pulvermetallurgi, eldfast keramik och gjuteritelcnik,

bekostas de två förstnämnda av Jernkontoret och den sistnämnda av mekanförbundet.

Arbetet är relativt oberoende av verksamheten vid institutet,

dock med det viktiga undantaget att laboratorierna utnyttjar institutets

resurser och att dess personal har möjlighet att delta i de diskussioner som

förs om aktuella arbetsuppgifter.

Ekonomi

Under de fyra räkenskapsåren 1957/58—1960/61 utgjorde institutets sammanlagda

inkomster respektive 816 805, 818 300, 872 959 och 890 71o

kr.

Från räkenskapsåret 1957/58 till räkenskapsåret 1960/61 utgjorde statens

årliga bidrag — medel från byggnadsstyrelsens delfond inte inräknade

___ 19 959, 17 174, 15 976 och 15 112 kr. Stiftelsens bidrag utgick hela tiden

med 688 800 kr. för år. Institutets årliga inkomster i övrigt — främst beslående

av ersättningar för uppdrag och av räntor — ökade under jämförelseperioden

från 108 046 kr. till 186 804 kr.

Kungl. Maj:t har till utrustningsanskaffning vid Metallografiska insti
•jf

Bi haag (ill riksdagens protokoll ISO2. I snml. AV 73

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

tutet anvisat den 9 december 1955 och den 2 maj 1957 sammanlagt 100 000

kr. från 1953 års fond för teknisk forskning. Institutet har även erhållit

bidrag till förvärv av utrustning från statens tekniska forskningsråd, stiftelser,

företag m. fl.

För innevarande räkenskapsår upptar den av institutsstyrelsen fastställda

budgeten (exklusive värmekostnader och arvoden till av Kungl. Maj :t

utsedda styrelseledamöter) inkomster om sammanlagt 870 800 kr., varav i

stiftelsebidrag 688 800 kr. samt beräknade inkomster av räntor och uppdrag

182 000 kr. Därutöver räknar institutsstyrelsen med att kunna disponera

124 200 kr. i besparingar från tidigare års stiftelsebidrag.

Under den förenämnda fyraårsperioden uppgick institutets sammanlagda

utgifter till respektive 783 079, 842 027, 720 087 och 969 209 kr. Av sistnämnda

belopp utgjorde 672 609 kr. löne- och pensionskostnader samt

296 600 kr. omkostnader. För innevarande räkenskapsår är utgifterna för

den löpande driften beräknade till 995 000 kr.

II. Metallforskningskommitténs betänkande

I betänkandet understryks inledningsvis att i vårt land järn- och metallindustrien

är en av de största och mest betydelsefulla industrigrenarna. En

viktig orsak till att den så väl kunnat hävda sig, ej minst i fråga om export,

har varit dess inriktning på kvalitetstillverkning. ökad teknisk forskning,

såväl grundläggande som målinriktad, erfordras emellertid för att denna

industri skall kunna hålla sig i nivå med den snabba tekniska utvecklingen

utomlands och i önskvärd omfattning få del av de tekniska framsteg som

där göres.

Verksamheten

Kommittén har för att bilda sig en uppfattning om forskningens villkor

och behov inom järn- och metallindustriområdet, inbegripet verkstadsindustrien,

och för att klarlägga de önskemål och krav som ställs på Metallografiska

institutets verksamhet, införskaffat uppgifter från berörda organisationer

in. fl. inom området. Uppgifter har inhämtats av tekniska högskolan

i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, föreståndaren för Uppsala

universitets kemiska institution, Jernkontoret, Sveriges mekanförbund,

Metallindustriens forskningsförening, Sveriges varvsindustriförening, Metallografiska

institutet, försvarets forskningsanstalt, AB Atomenergi, metallografiska

laboratoriet vid statens provningsanstalt, Tekniska Röntgencentralen

AB, statens tekniska forskningsråd samt Ingenjörsvetenskapsakademiens

korrosionsnämnd och svetskommission.

Av uppgiftsmaterialet framgår att den vid institutet utförda forskningen

varit av stor betydelse för järn- och metallindustrien. Allmänt framhålles

angelägenheten av att en utvidgning, särskilt av den grundläggande forsk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962 9

ningen, kommer till stånd vid institutet. Ur uppgiftsmaterialet må här återges

följande.

Tekniska högskolan i Stockholm framhåller i sin skrivelse till kommittén,

att en relativt omfattande forskningsverksamhet inom de nu aktuella områdena

bedrivs vid avdelningarna för maskinteknik och bergsvetenskap.

Inom de närmaste åren kommer nya byggnader för nämnda avdelningar

att uppföras i närheten av Metallografiska institutet. De nya laboratorierna

blir väsentligt större än de nuvarande och väl utrustade ur forskningssynpunkt.

Högskolan förutsätter att den forskning, som kommer att bedrivas

inom högskolan, kommer att ske i intimt samarbete med institutet. I bilagt

yttrande från högskolans avdelningskollegium för bergsvetenskap anföres

bl. a., alt Metallografiska institutet och bergsavdelningen i hög grad

har möjligheter att stödja varandra och att på båda hållen planerade utvidgningar

inte motiverar någon som helst verksamhetsbegränsning för någondera

parten. Vid en utvidgning av verksamheten vid institutet borde

samling av forskningsaktiviteten ske mot särskilt de grundläggande avsnitten

inom metallfysisk och metallografi, vilka forskningsområden är av mycket

stor betydelse för det metalltekniska framåtskridandet. Forskningen

vid bergsavdelningen är i princip en fri forskning och därigenom kan i

många fall andra områden komma att bli behandlade än de som industrien

önskar klarlagda genom forskningen vid institutet i dess egenskap av

branschforskningsinstitut.

Chalmers tekniska högskola har till kommittén överlämnat ett yttrande

av avdelningskollegiet för maskinteknik vid högskolan, i vilket yttrande

framhålles, att institutets verksamhet bör utvidgas att omfatta och bilda

svensk skola för dislokationsteori och dislokationsforskning. Inhemsk forskning

på detta område saknas och fundamentala studier av bl. a. hållfasthets-

och bearbetningsproblein kan därför inte genomföras i modern mening.

Vidare bör institutet få resurser för deltagande i internationell forskning

på bl. a. det bearbetningstekniska området.

Föreståndaren för kemiska institutionen vid Uppsala universitet framhåller,

att den fortsatta utvecklingen av vår metallindustri är liksom all industriell

utveckling helt beroende av forskning. Den målbundna delen av denna

forskning bedrivs i vårt land i ganska stor utsträckning vid de olika

industriföretagen, som givetvis i första hand vill se sina forskningsuppgifter

insatta på aktuella praktiska problem. Den icke målbundna grundforskningen

på metallområdet har däremot i Sverige varit av en omfattning, som

i betraktande av järn- och metallindustriens stora betydelse är påfallande

ringa. Den kan knappast anses företrädd vid några industrilaboratorier och

bedrivs i mycket begränsad utsträckning och med stark specialisering vid

några universitets- och högskoleinstitutioner samt i något större skala vid

Metallografiska institutet. Den på grund av medelsbrist starka begränsningen

av grundforskningen vid Metallografiska institutet utgör en allvarlig

brist i vårt lands tekniska potential.

Den svenska stålindustriens allsidiga och kvalitetsbetonade inriktning

kräver enligt Jernkontorets uppfattning eu forskningsinsats på stålområdet

av lika stor omfattning som väl inom något annat land. Genom att de svenska

stålverken emellertid i allmänhet är små internationellt sett, kan de

inte var för sig bedriva grundläggande och mera långsiktig forskning i behövlig

omfattning. Behovet av gemensam forskning blir därför större i Sverige

än i de stora industriländerna. Genom Jernkontorets försorg har järnbruken

sedan lång lid tillbaka bedrivit gemensam forskning i egen regi och

även axlat huvuddelen av kostnaderna för Metallografiska institutet. Det sy
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 73 år 1962

nes för Jernkontoret vara naturligt att bygga vidare på den grund, som redan

finns vid institutet. Endast på det sättet är det möjligt att inom överskådlig

tid skapa ett institut som internationellt sett har en hög nivå och

där forskning kan bedrivas med tillräckligt avancerade metoder och till vilket

man har råd att anskaffa modern apparatur. En sådan miljö drar till

sig och kan kvarhålla verkligt kvalificerade forskare. På några begränsade

områden bör institutet leda utvecklingen, vilket ökar utbytet av de internationella

kontakterna även på angränsande områden.

Av de enhälliga svaren på en rundfråga, som Jernkontoret tillställt järnbruken,

framgår, att man anser, att Metallografiska institutet har en stor

uppgift att fylla för vidareutbildning av såväl personer som redan är anställda

inom industrien som personer som avser att senare taga sådan anställning

samt att man även vill ha möjligheter att vid institutet placera forskare

för att i intimt samarbete med institutets personal lösa egna aktuella

forskningsuppgifter.

Jernkontoret framhåller, att verkstadsindustrien har ett stort gemensamt

forskningsbehov och att ett tillgodoseende härav genom att inrätta ett antal

verkstadsteknologiska avdelningar vid Metallografiska institutet är mindlämpligt.

En stor del av de Verkstadstekniska problemställningarna hör

nämligen hemma på helt andra områden än dem som nu står på institutets

program eller naturligt kan infogas i detta med dess huvudsakliga

inriktning på materialforskning inom metallområdet.

Sveriges mekanförbund finner det önskvärt, att Metallografiska institutet

ges ökade resurser. Forskningen vid institutet har i främsta rummet betydelse

för järnindustrien och metallverken och huvuddelen av forskningsuPP§iflerna

är blott av indirekt betydelse för verkstäderna, säger mekanförbundet.

Följande i huvudsak nya forskningsuppgifter skulle dock vara av

direkt betydelse för verkstadsindustrien, nämligen skärande bearbetning och

plastisk bearbetning i relation till dislokationsteorin, mikrostruktur m. m.;

skärståls struktur, varmhållfasthetsegenskaper o.d.; sammanhanget mellan

metallernas struktur och hållfasthet samt värmebehandlingens inverkan

på metallernas struktur, hållfasthet och inre spänningar; mekanismen vid

sprödbrott, åldring hos metaller, krypbrott, utmattningsbrott; metallfysikahska

synpunkter på mekanismen vid nötning; metallfysikaliska korrosionsundersökningar;

inverkan av små halter av föroreningar på gjutna metallers

egenskaper samt grundläggande undersökningar beträffande formmaterial

för gjutning. — Forskning för verkstadsindustrien bör, enligt förbundets

bestämda mening, bedrivas vid ett från Metallografiska institutet

fristående institut.

Metallindustriens forskningsförening framhåller, att tyngdpunkten i institutets

verksamhet ligger inom områdena för mikroskopisk metallografi,

fysikalisk metallografi och metallfysik. Enligt föreningens uppfattning torde

dessa områden även för framtiden få betraktas som institutets centrala

verksamhetsgrenar. Härutöver finns behov av forskning inom följande speciella

områden, nämligen högtemperaturmetallografi, högrena metallers

egenskaper, metalloxiders egenskaper samt halvledarfysik.

Enligt Sveriges varvsindustriförening är en utbyggnad av institutets avdelning

för metallfysik med uppgift att studera sammanhanget mellan metallernas

mikrostruktur och deras mekaniska egenskaper av största intresse

och stödes av föreningen. Forskningen vid institutet kan ge resultat som

möjliggör ett riktigare materialval saväl vid skrovbyggnad som fartygsinaskineritilIverkning,

vilket kan ha både teknisk och ekonomisk betvdelse

Metallografiska institutet framhåller, att en ökning av verksamheten

främst i fråga om grundforskning synes oundgängligen nödvändig. Endast

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 är W62

en bråkdel av de inånga önskemål om forskningsuppgifter, som framkommer

bl. a. inom institutets råd och från olika statliga organisationer och

företag kan tas upp på grund av brist på medel, personal och utrymme.

Områden där ökad insats krävs är främst grundläggande metallfysik men

även beträffande metallfysikaliska korrosionsproblem, varmhållfasta material,

pulvermetallurgi, högtemperaturmetallografi, forskning beträffande

reaktormetallerna uran, ^irkonium, beryllium och plutonium samt gemensamma

metodikfrågor behövs en gemensam insats utöver vad som f. n. göres.

Försvarets forskningsanstalt har ett betydande intresse för stora delar av

institutets verksamhet inom områdena metallografi och metallfysik. Som

exempel på specifika forskningsområden av intresse för anstalten namnes

kemiska analysmetoder (spec. röntgenfluorescens), strukturanalys, gitterfel

och dessas inverkan på fasta kroppars fysikaliska och mekaniska egenskaper

(spec. dislokationsteori), fasomvandlingar vid mycket höga tryck, diffusionsteori,

varmhållfasta legeringar, tunna skikt (tillverkning och egenskaper),

pulvermetallurgi, eldfastkeramik och korrosion.

Det praktiska utnyttjandet av atomenergin är i väsentlig grad beroende

av att en rad olika materialproblem kan lösas, säger AB Atomenergi, och

framhåller vidare att Metallografiska institutet fyller en viktig funktion vid

sidan av det arbete på materialforskningsområdet, som äger rum dels vid

universitet och högskolor, dels vid bruks- och företagslaboratorier. Bolaget

anser, att en utvidgning av materialforskningen inom landet bör komma

till stånd och att inriktningen och avgränsningen av verksamheten vid Metallografiska

institutet även vid en förstärkning av resurserna därvid i huvudsak

bör bevaras. Tyngdpunkten av verksamheten bör dock förskjutas

mot grundforskning, särskilt på det metallfysikaliska området. Den dyrbara

och i vissa fall svårskötta apparatur, som institutet förfogar över, är i viss

utsträckning unik i landet och väsentlig för verksamheten vid många företag

och institutioner. En utvidgad verksamhet vid institutet beträffande

främst de grundläggande forskningsproblemen inom metallfysiken skulle

komplettera bolagens mera målbundna verksamhet. Då så är lämpligt avser

bolaget att även i fortsättningen ge forskningsuppdrag åt institutet.

Metallografiska laboratoriet vid statens provningsanstalt anser det motiverat,

att institutets forskningsverksamhet utökas inom nuvarande områden,

och Tekniska Röntgencentralen AB framhåller, att institutets verksamhet

är synnerligen värdefull för svensk industri.

Metallforskningskommittén är ense med uppgiftslämnarna om att åtgärder

bör vidtagas för att utvidga institutets verksamhet. Särskilt angeläget är

det enligt kommittén, att verksamheten intensifieras inom området för melallfysik

och angränsande områden, såsom mikroskopisk metallografi och

fysikalisk metallografi.

Den verksamhet som nu bedrivs vid Metallografiska institutet och som

planeras för framtiden har, framhåller kommittén, direkt betydelse för materialtillverkarna

men är även väsentlig för verkstadsindustrien. För sistnämnda

industri är forskning rörande bearbetning och formgivning av järn

och metaller — i detta sammanhang kallad verkstadsteknisk forskning —

av mera direkt betydelse. Det är kommitténs mening, att verkstadsteknisk

forskning i princip inte bör utföras vid Metallografiska institutet, enär den

Verkstadstekniska forskningen uppenbarligen är skiljaktig från den forskning

som utföres vid metallforskningsinstitutet och fordrar annan utrust
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1362

ning. Kommittén avser att i ett senare betänkande behandla den Verkstadstekniska

forskningens lämpliga organisation. Några svårare gränsdragningsfrågor

mellan den planerade materialforskningen vid Metallografiska institutet

och verkstadsteknisk forskning vid ett eventuellt nytt branschforskningsinstitut

synes icke behöva uppkomma. Verkstadsteknisk forskning är

nämligen inriktad på utveckling av tillverkningsmetoder, medan forskningen

vid institutet i huvudsak gäller egenskaper hos material. Vid sådana typiska

gränsområden som svetsning och pulvermetallurgi torde utan svårighet

samplanering ske mellan berörda forskningsorgan, så att metallfysikaliska

undersökningar beträffande materialet behandlas vid Metallografiska

institutet och bearbetningstekniska undersökningar vid andra forskningsorgan.

Metallografiska institutet har bl. a. metallfysikalisk korrosionsforskning

på sitt program. Eftersom lösningen av problemen på detta område fordrar

ingående kännedom om metallfysikaliska förlopp, anser kommittén det vara

av vikt att denna gren av korrosionsforskningen, vilken inte behandlas av

annat offentligt forskningsorgan i landet, blir föremål för fortsatt och intensifierad

forskning vid institutet. Dyrbar för sådan forskning erforderlig utrustning

finns redan där.

Jernkontorets kommittéer för pulvermetallurgi, eldfast keramik samt

varmhållfasta legeringar arbetar inom institutets lokaler och utnyttjar dess

resurser i fråga om utrustning etc. Metallforskningskommittén anser, att

lokaler och utrustning även i fortsättningen bör ställas till förfogande vid

institutet för bedrivande av forskning på områden, som på ett naturligt sätt

kan samordnas med den egentliga verksamheten vid institutet. Vissa problem

i samband med eldfast material behandlas också vid silikatforskningsinstitutet.

Behov av samordning och samplanering på forskningsområdet

föreligger därför. Åtminstone delvis synes detta behov redan vara tillgodosett

genom att en ledamot av silikatforskningsinstitutets styrelse även

är ledamot i Metallografiska institutets råd.

Personal, utrustning och lokaler

En utvidgad grundläggande forskningsverksamhet vid Metallografiska

institutet kräver enligt kommittén förbättrade resurser i fråga om institutets

personal, utrustning och lokaler. Kommittén redovisar tre utvidgningsningsalternativ,

vilka beräknas medföra årliga merutgifter för löner

och omkostnader på 200 000, 400 000 respektive 800 000 kr. Frågan om vilket

alternativ, som skall väljas, och hur de samlade kostnaderna för institutsdriften

skall fördelas mellan staten och stiftelsen bör bli föremål för

förhandlingar mellan parterna. Med hänsyn till den betydelse, som allmänt

tillmätes forskningen på hithörande område, finner kommittén angeläget,

att en kraftig utvidgning av verksamheten vid institutet kommer till stånd.

På sikt kommer säkerligen en mycket betydande utökning av forskningen

att bli nödvändig. Med beaktande av rådande brist på kvalificerade forskare

ävensom ovissheten om forskningens organisation och lokalisering

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

i eu framtida stormarknad vill kommittén emellertid i dagens läge förorda

en successiv utbyggnad av institutet, varvid såsom en forsta etapp alternativet

med en driftkostnadsökning av 400 000 kr. kan laggas till grund for

förhandlingarna. . Mn

En utvidgning enligt alternativet med en driftkostnadsokmng av 400 000

kr. skulle möjliggöra för institutet att anställa fyra nya akademiker, varav

två kvalificerade forskare, samt assistent- och biträdespersonal till antal

av 8 eller sammanlagt 12 personer. Ett genomförande av detta alt®™a 1V

motiverar en engångsanskaffning av utrustning till belopp av 466 000 kr.

En intensifierad verksamhet vid institutet kräver en relativt omfattande

utökning av lokalutrymmena. Genom att gjuteriindustriens centrallaboratorium,

som f. n. disponerar vissa lokaler i institutets byggnad, under ar

1962 flyttar till Jönköping frigöres utrymmen om sammanlagt 150 m2.

Dessa lokaler är av förhållandevis låg standard, övergångsvis torde de enligt

vad institutet upplyst dock kunna begagnas. Enligt vad kommittén

inhämtat torde det ej vara uteslutet att institutet tillfälligt kan få disponera

lokaler i näraliggande byggnader. Kommittén finner det emellerti

uppenbart, att institutets behov av utökade lokaler inte på längre sikt kan

tillgodoses genom nu angivna provisoriska lösningar. Stiftelsen Svens

järn- och metallforskning har också i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 november

1960, vilken skrivelse överlämnats till kommittén att tagas i övervägande

vid fullgörande av kommitténs uppdrag, föreslagit, att en tillbyggnad

till institutet uppföres. Kommittén anser, att ett ökat lokalbehov för

institutet bör i första hand tillgodoses genom tillbyggnad av institutets nuvarande

byggnad. Lokalfrågan kan vid de tre angivna driftkostnadsalterna
tiven

lösas inom den nuvarande tomten.

Kommittén erinrar om att det i gällande avtal om verksamheten vid

institutet förutsättes, att Kungl. Maj :t såvitt möjligt håller byggnadstom

i anslutning till institutet reserverad för framdeles erforderlig utvidgning.

Kommittén har därför samrått med Riksmarskalksämbetet, Djurgår snämnden

och representanter för tekniska högskolans byggnadskommitté

för att undersöka möjligheterna att reservera ett mindre markområde

öster om institutets nuvarande tomt för en framtida ytterligare utbyggna

av institutet. Med hänsyn till högskolans utbyggnadsplaner bedömer kommittén

förutsättningar saknas för utvidgning av institutet i denna riktning.

. .

Därest i enlighet med vad djurgårdsmyndigheterna angivit en utbyggnad

av institutet åt norr inte kan ske utöver föreliggande förslag till tillbyggnad,

måste vid en utvidgning som kräver ökning av den nuvarande

tomten övervägas en förflyttning av institutet till annan plats.

Avtalsfrågor

Metallforskningskommittén framhåller, att grundforskning ar eu nödvändig

förutsättning för att målforskning i längden skall kunna bedrivas

med framgång. Eftersom grundforskningen i regel sysslar med frågor av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

mera allmängiltig karaktär och dess resultat i de flesta fall inte kan bli

föremål för patentering eller på annat sätt förbehållas enskilda företag,

kan man inte vänta sig, att företagen själva bedriver sådan i erforderlig

omfattning. I enlighet med denna uppfattning, bör det enligt kommittén

principiellt sett ankomma på näringslivet att driva och bekosta målforskningen,

medan däremot grundforskningen bör betraktas som ett allmänt

intresse och åtnjuta statens ekonomiska stöd. Verksamt dylikt stöd lämnas

också sedan länge åt flera branscher via de statsunderstödda forskningsinstituten.

Metallografiska institutet intar emellertid en sämre ställning

i statsbidragshänseende än övriga institut.

Kommittén understryker att statsmakternas politik under senare tid har

kännetecknats av en allmän strävan att förbättra villkoren för den tekniska

forskningen. Sålunda har efter förslag av 1955 års universitetsutredning

ökade medel ställts till forskningens förfogande. Branschforskningsinstituten

har inte omfattats av den upprustningen. I stället har instituten

— dock ej Metallografiska institutet — i samband med att respekti\e

avtal löpt ut, erhållit ökat statligt stöd, närmast för grundläggande

forskning. Verksamheten vid Metallografiska institutet har likväl byggts

l,t ganska väsentligt sedan i början av 1940-talet. Det har skett med tillskott

från de berörda industrierna. Medan den Malmska kommittén år 1943

räknade med en årskostnad för institutet på 224 000 kr., varav statens

andel beräknades utgöra 10 000 kr., uppgick årskostnaderna för 1960/61

till cirka 1 000 000 kr., varav statens andel utgjorde cirka 20 000 kr. Viss

del av årskostnadernas ökning beror visserligen på löne- och prishöjningar

men även om hänsyn härtill tages är den reella ökningen avsevärd. ^

Med hänsyn till vad nu sagts anser kommittén, att en betydande del av

kostnaderna för den förordade intensifieringen av forskningen vid institutet

bör bestridas av staten.

Stiftelsen har i förevarande sammanhang tagit upp frågan om vissa

statliga bolags deltagande i kostnaderna för institutets verksamhet. I anledning

härav framhåller kommittén som sin åsikt, att denna fråga lämpligen

bör lösas genom förhandlingar mellan stiftelsen och respektive bolag.

I betänkandet framlägger inte kommittén några förslag om statsstödets

omfattning och om regleringen av ett sådant stöd, enär förhandlingar förutsättes

skola föras härom. Vissa principiella synpunkter i fråga om avtalets

utformning i stort anföres dock av kommittén.

Med utgångspunkt från gällande avtal för övriga branschforskningsinstitut

kan ett avtal angående statens och stiftelsens åtaganden för " Metallografiska

institutet i vad gäller institutets driftkostnader principiellt

utformas på två sätt, anför kommittén, nämligen antingen enligt den avtalstyp,

som gäller för silikatforskningsinstitulet med mera generella regler

beträffande statsstödets användning, eller enligt den mera detaljreglerade

avtalstyp, som gäller för övriga institut. Kommittén anser, att statsstödet

till Metallografiska institutets verksamhet genom ett avtal av silikatforskmngsinstitutets

typ smidigare än vid ett avtal av den tvp som gäl
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

ler för övriga institut kan inom fastställd kostnadsram anpassas till verksamhetens

växlande behov av medel till löner och andra utgifter. Ett avtal

av silikatforskningsinstitutets typ synes kommittén därför vara att föredraga.

Härvid skulle även skapas förutsättningar för en beräkningsmässigt

enkel metod för fördelning av kostnadsposterna. Vid avvägningen av

statens och stiftelsens insatser för att täcka Metallografiska institutets

driftkostnader torde, med hänsyn till att kostnadskrävande byggnadsarbeten

och utrustningsanskaffningar är aktuella, särskild hänsyn tas till byggnads-

och utrustningskostnadernas fördelning.

Kommittén understryker i sammanhanget vikten av att Kungl. Maj :t i

fortsättningen, liksom nu, har erforderlig insyn i institutets verksamhet.

Revision av Metallografiska institutets räkenskaper utövas enligt stadgarna

av två revisorer utsedda av stiftelsen. Kommittén anser, att revisionsbestämmelserna

vid ökat statsstöd bör utformas så att revisionen utövas av

två revisorer, av vilka den ene utses av Kungl. Maj:t och den andre av

stiftelsen.

III. Yttrandena

Statens tekniska forskningsråd tillstyrker, att en upprustning av Metallografiska

institut kommer till stånd. Rådet delar också uppfattningen att

en utökad verkstadsteknisk forskning inte bör förläggas till Metallografiska

institutet.

Även om en etappvis utbyggnad av institutet förefaller vara den för

ögonblicket lämpligaste lösningen, vill rådet framhålla att de stora marknadsenheterna

snarare accentuerar behovet av en utbyggnad än motiverar

återhållsamhet i utbyggnadsprogrammet. Det är av vikt att utöver

beslutet om en första utbyggnadsetapp principbeslut samtidigt fattas om

fortsatt utbyggnad av institutet. Rådet finner således det av kommittén

förordade alternativet, som beräknas medföra en årlig merkostnad om

400 000 kr., vara att anse som ett minimiförslag. Rådet förutsätter därvid,

att frågan om statliga företags bidrag till institutet löses på samma sätt

som för övriga företag inom näringslivet utan att någon del av dessa bidrag

inräknas i det generella statliga bidraget. — Rådet vill bestämt tillstyrka,

att avtalet får en sådan utformning, att institutets styrelse, inom den givna

ekonomiska ramen, får största möjliga grad av handlingsfrihet.

För en järn- och stålindustri som den svenska, vars enheter internationellt

sett är små men som trots detta ägnar sig åt en tillverkning som

täcker nästan alla de hundratals olika stålkvaliteter som finns tillgängliga

på världsmarknaden, är det enligt Ingenjörsvetenskapsakademien angeläget

att ha nära anknytning till ett välutrustat forskningscentrum med

inriktning på grundläggande frågor. De svenska järn- och stålverken är

för små för att kunna ägna dessa problem tillräckligt studium. En jämförelse

med förhållandena i andra länder visar att det endast är de mycket

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

stora koncernerna som anser sig kunna bedriva forskning av grundläggande

art.

Metallforskningen befinner sig i snabb expansion och med viss rätt torde

kunna sägas, att de två senaste decenniernas utveckling lett fram till en

ny syn på metallernas natur, särskilt i fråga om deras mekaniska och magnetiska

egenskaper. Akademien noterar därför med tillfredsställelse, att

institutets forskning på dessa områden under senare år intensifierats,

och anser det riktigt att de fält, som närmast bör komma i fråga för utvidgad

forskning, är metallfysik och fysikalisk metallografi. Beträffande korrosionsforskningen

gäller enligt akademien att studiet av den »torra» korrosionens

problem (spänningskorrosion och gaskorrosion) bör förläggas till

institutet, medan forskning rörande »våt» (elektrokemisk) korrosion bör

bedrivas på annat håll.

Akademien tillstyrker, att den föreslagna upprustningen av institutet

under medverkan av statsmakterna snarast kommer till stånd.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna förordar, att Metallografiska

institutet utbygges i enlighet med det i betänkandet föreslagna 400 000-kronorsalternativet

och anser sig även i övrigt i princip kunna tillstyrka kommitténs

förslag.

överstyrelsen överlämnar även yttranden från kollegienämnderna vid

tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola.

Den förstnämnda högskolans kollegienämnd har intet att erinra mot

kommitténs förslag men framhåller beträffande institutets förläggning att

den nuvarande och planerade organisationsformen med ett intimt samarbete

med bergsavdelningen vid högskolan är av så fundamental betydelse

för verksamheten såväl inom Metallografiska institutet som inom

bergsavdelningen, att en förflyttning av institutet till en annan plats helt

skulle ändra de allmänna förutsättningarna för forskningens gynnsamma

bedrivande på detta område. Nämnden finner det därför oundgägligen

nödvändigt, att en sådan lösning av institutets utbyggnadsplaner utformas,

att ett kvarliggande på nuvarande plats möjliggöres, och framhåller

att de nya planerna för utbyggnaden av bergsavdelningen utgått från

institutets nuvarande belägenhet.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola ansluter sig i princip

till kommitténs förslag men framhåller att även 800 000-kronorsalternativet

är blygsamt i proportion till motsvarande utländska forskning och

den aktuella svenska industriens storlek.

Jernkontoret noterar med tillfredsställelse metallforskningskominitténs

positiva inställning till den verksamhet som bedrives vid Metallografiska

institutet samt kommitténs förståelse för att institutets forskningsresurser

betydligt förstärkes.

Vid bedömning av lokalbehovet bör enligt Jernkontoret hänsyn tas inte

endast till den egentliga verksamheten vid institutet inom föreslagen driftkostnadsram

utan även till de gästforskare av skilda slag, som man i säkerligen

ökad omfattning önskar placera där, samt vidare till de forsk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1962

ningsgrupper, vilka f. n. arbetar i Jernkontorets regi vid institutet. En

beaktansbärd ökning av dessa gruppers verksamhet blir säkerligen ävenledes

nödvändig. Starka önskemål har redan uttalats härom i vad det gäller

pulvermetallurgi och speciellt varmhallfasta legeringar.

Metallografiska institutet finner metallforskningskommitténs förslag utgöra

en lämplig grund för avtalsdiskussioner. En utvidgning av verksamheten

enligt 400 000-kronorsalternativet, förefaller realistisk som ett steg mot

den fördubbling av nuvarande verksamhet, som på längre sikt torde vara

ofrånkomlig.

Institutet anser inte, att ett eventuellt branschforskningsinstitut för

verkstadsteknisk forskning bör inrymmas inom institutets ram men framhåller

att gränsdragningsfrågorna härvidlag ingående måste diskuteras,

enär t. ex. frågor beträffande metallernas bearbetning och deformation berör

centrala delar av institutets metallfysikaliska forskning. Institutet anser,

att ett gemensamt planeringsorgan för berörda forskningsområden bör

bildas.

Sveriges industriförbund anser det vara av vikt att en betydande utbyggnad

av Metallografiska institutets verksamhet kommer till stånd, varvid

ökade resurser i fråga om personal, utrustning och lokaler bör ställas till

förfogande. Det synes Industriförbundet härvid naturligt att bidragen för

täckande av institutets kostnader i långt större utsträckning än vad nu är

fallet bestrides av staten. Vid fördelning av bidragen bör enligt förbundets

mening beaktas, dels de stora kostnader industrien hittills har svarat för i

fråga om institutets drift, dels de normer i bidragshänseende som gäller för

andra liknande institut, dels ock det förhållandet att uppskattningsvis en

tredjedel av de uppdrag, som bearbetats vid institutet, kommer från statliga

företag och institutioner.

Sveriges Mekanförbund tillstyrker kommitténs förslag. Förbundet understryker

vikten av att tillräckliga tomtutrymmen reserveras för institutet,

så att framtida ytterligare utvidgningar blir möjliga att genomföra.

IV. Metallforskningskommitténs förslag till avtal och stadgar

Metallforskningskommitténs betänkande och yttrandena över detsamma

prövades av Kungl. Maj:t i december 1901. Genom beslut den 8 nämnda

månad lämnade Kungl. Maj :t i uppdrag åt kommittén att dels upptaga

förhandlingar med vederbörande enskilda intressenter om nytt avtal angående

bidrag till verksamheten vid Metallografiska institutet fr. o. m. den

1 juli 1962, dels att — under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande —

för statens räkning teckna dylikt avtal.

I de för förhandlingsuppdraget lämnade direktiven framhölls att järnoch

metallindustrien är en av våra största industrigrenar och att Metallografiska

institutet arbetar som ett serviceorgan åt denna industri, vars konkurrenskraft

påverkas ej minst av att vi på forskningsområdet kan hålla

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

jämna steg med utlandet. Främst ur dessa synpunkter vore en utvidgning

av Metallografiska institutet motiverad. En ökning av den årliga löne- och

omkostnadsstaten från f. n. ca 1 milj. kr. till 1,4 milj. kr. syntes därvid innebära

en rimlig avvägning. Kostnaderna för det häremot svarande behovet

av ny utrustning uppskattades till 500 000 kr. Angående kostnaderna

för erforderlig tillbyggnad till den av institutet f. n. disponerade fastigheten

erinrades i direktiven om att i betänkandet nämnts siffran 1 200 000

kr. Angående fördelningen mellan staten och stiftelsen av de samlade kostnaderna

för utvidgning av institutets verksamhet borde förhandlingar äga

rum.

Med skrivelse den 26 januari 1962 redovisar metallforskningskommittén

att som resultat av förhandlingarna ett preliminärt avtal har träffats med

Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning angående den fortsatta driften

av Metallografiska institutet. Avtalet förutsättes skola träda i kraft den

1 juli 1962 och gälla för en tid av fem år, under förutsättning att det dessförinnan

godkänns såväl av Kungl. Maj:t som av de organisationer, som

bildar stiftelsen.

Förhandlingsparterna har varit ense om att den i metallforskningskommitténs

betänkande den 20 november 1961 föreslagna utvidgningen av institutets

verksamhet enligt alternativet ökning med 400 000 kr. skall genomföras

under avtalstiden, ökningen förutsättes emellertid skola ske

successivt och därvid med drygt 300 000 kr. för budgetåret 1962/63. Enär

institutets löne- och omkostnadsstat för budgetåret 1960/61 omfattar ca

970 000 kr., skulle driftkostnaderna nämnda budgetår komma att uppgå

till omkring 1 300 000 kr. Fr. o. m. budgetåret 1963/64 till avtalstidens slut

förutsättes utgifterna — i takt med stigande intäkter — öka med ca 25 000

kr. för år, så att löne- och omkostnadsstaten för budgetåret 1966/67 omfattar

kostnader å sammanlagt 1 400 000 kr.

Såsom gäller f. n. skall staten enligt avtalsförslaget tillhandahålla lokaler

åt institutet och bestrida kostnaderna för yttre underhåll av institutets

by8§nad samt för skötsel av tomt o. d. Därutöver föreslås staten avtalsenligt

skola lämna ett årligt driftbidrag av 300 000 kr. till institutets verksamhet.

Från bidraget skall bestridas kostnaderna jämväl för de av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöterna i institutets styrelse samt för av Kungl. Maj :t

förordnad revisor för granskning av institutets räkenskaper. Stiftelsen å

sin sida har förbundit sig att med ett anslag av minst 800 000 kr. för år

bidraga till institutets drift.

På grundval av uppgifter från institutet har övriga intäkter, nämligen avkastning

av fonder och inkomster av uppdrag för budgetåret 1962/63 uppskattats

till sammanlagt ca 200 000 kr. Som antytts räknas med att dessa

inkomster under avtalstiden kommer att öka med ca 25 000 kr. för år. För

budgetåret 1966/67 blir därvid summan av dessa intäkter 300 000 kr.

Därest under avtalstiden lönerna för befattningshavare, som är underkastade

statens allmänna avlöningsreglemente, allmänt skulle ökas eller

minskas med mer än 15 procent, jämfört med de för år 1961 gällande lö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 73 år 1962

nerna för sådana befattningshavare, skall på yrkande av avtalspart storleken

av statens resp. stiftelsens årliga bidrag kunna bli föremål för nya

förhandlingar.

Kostnaderna för erforderlig tillbyggnad till den av institutet f. n. disponerade

fastigheten har tidigare av stiftelsen uppskattats till 1 200 000 kr.,

kostnaderna för fast inredning oräknade. Kommittén anser sig inte nu kunna

göra något uttalande om den närmare utformningen av tillbyggnaden

eller på föreliggande material göra en kalkyl över kostnaderna för densamma.

Enligt kommitténs mening bör först ett byggnadsprogram utarbetas

genom byggnadsstyrelsens försorg, varefter anslagsfrågan i vanlig ordning

lår underställas statsmakternas prövning. Emellertid bör redan nu beslutas

att en tillbyggnad skall äga rum. Större lokaler är nämligen en förutsättning

för utvidgning enligt kommittéförslaget av institutets verksamhet.

Samtidigt bör bestämmas hur byggnadskostnaderna skall fördelas mellan

staten och stiftelsen. I det förenämnda med stiftelsen preliminärt ingångna

avtalet har i enlighet härmed förutsatts att en tillbyggnad till institutet

skall uppföras snarast möjligt under avtalstiden och i huvudsak utformas

enligt de riktlinjer, som stiftelsen angivit i ett tidigare förslag till Kungl.

Maj :t. Av kostnaderna härför skall staten svara för högst 1 200 000 kr. och

stiftelsen för ev. överskjutande belopp intill en sammanlagd kostnad för

byggnationen m. m. av 1 900 000 kr. d. v. s. för högst 700 000 kr. Därest

byggnadskostnaderna skulle komma att överstiga 1 900 000 kr., fördelas

merkostnaderna på staten med 12/19 och på stiftelsen med 7/19. Ritningar

för tillbyggnaden skall, innan byggnadsarbetena påbörjas, vara godkända

av såväl stiftelsen som av vederbörande statliga organ.

För att utvidgningen av verksamheten skall kunna genomföras i avsedd

omfattning och takt anser kommittén det nödvändigt, att tillbyggnaden

kommer till stånd utan dröjsmål. Stiftelsens delegerade har även vid förhandlingarna

understrukit vikten för berörda industrier av att tillbyggnaden

snabbt genomföres. För en eventuell framtida ytterligare utbyggnad av

lokalerna framhåller kommittén angelägenheten av att statsmakterna undersöker

möjligheterna att reservera mark norr om den nuvarande tomten.

I fråga om kostnaderna för inredning och utrustning i anslutning till

den utvidgade verksamheten förutsättes i avtalsförslaget att stiftelsen under

avtalsperioden svarar för sådana kostnader med ett belopp av minst

400 000 kr.

Metallforskningskommittén har också i samråd med stiftelsen utarbetat

förslag till nya stadgar för institutet. Förslaget ansluter i allt väsentligt till

vad som gäller f. n.

Metallografiska institutets styrelse, som av kommittén erhållit del av det

preliminärt träffade avtalet och stadgeförslaget, har sagt sig inte ha något

att erinra mot dessa.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 73 år 1962

V. Departementschefen

Metallografiska institutet, som tillkom år 1921, ombildades till ett branschforskningsinstitut

i början av 1940-talet på grundval av förslag av den s. k.

Malmska utredningen. Det enskilda näringslivets stöd till institutet förmedlas,

på samma sätt som i fråga om de övriga statsunderstödda branschforskningsinstituten,

genom en stiftelse — Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning

— vilken för ändamålet bildats av intresserade företag och sammanslutningar.

Förhållandet mellan staten och stiftelsen regleras genom ett

avtal, som jämte av Kungl. Maj:t fastställda stadgar även reglerar verksamheten

vid institutet. Nu gällande avtal om Metallografiska institutet upphör

att gälla den 30 juni 1962.

Metallografiska institutets syfte är enligt avtalet att i nära samarbete

med Jernkontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt andra industriella

och vetenskapliga institutioner utföra tekniskt-vetenskaplig forskning inom

den svenska järn- och metallindustriens och därmed sammanhängande områden.

Vid institutet sysselsätts ett trettiotal personer. Till löner och omkostnader

åtgår drygt en milj. kr. för år. Därav svarar stiftelsen för i runt

tal 800 000 kr., medan 200 000 kr. utgöres av fondräntor och inkomster i

institutets uppdragsverksamhet. Stiftelsen svarar avtalsenligt för erforderlig

utrustningsanskaffning. Staten har upplåtit tomt och uppfört byggnad

för institutet. Det löpande statsbidraget — via förevarande riksstatsanslag

och staten för statens allmänna fastighetsfond — uppgår till drygt 20 000

kr. för år, motsvarande kostnaderna för uppvärmning och yttre underhåll

av byggnaderna samt skötsel av vägar, planteringar och liknande ävensom

vissa styrelsearvoden.

Frågan om verksamheten vid Metallografiska institutet efter den 30 juni

1962, när nu gällande avtal upphör, har varit föremål för utredning genom

särskilda sakkunniga, metallforskningskommittén, varefter förhandlingar

om nytt avtal har ägt rum mellan kommittén som företrädare för staten

och Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning. I kommitténs uppdrag har

även ingått att pröva och med företrädare för stiftelsen ta upp frågan om

verkstadsindustriens behov av centralt bedriven forskning. Resultaten av

utredningen och förhandlingarna har av kommittén redovisats dels i ett

stencilerat betänkande den 20 oktober 1961, dels i särskild skrivelse den

26 januari 1962. Till skrivelsen har fogats ett ■— under förutsättning av

Kungl. Maj :ts godkännande — träffat preliminärt avtal om verksamheten

vid metallforskningsinstitutet under tiden den 1 juli 1962—den 1 juli 1967,

d. v. s. en femårsperiod.

Med hänvisning framför allt till järn- och metallindustriens mycket betydelsefulla

plats i svenskt näringsliv förordar kommittén, att forskningsverksamheten

vid Metallografiska institutet — som i det nya avtalet be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 73 år 1962

nämns Institutet för metallforskning — under avtalsperioden byggs ut väsentligt,

främst avseende grundläggande forskning inom metallfysiken och

vissa angränsande områden. Vad gäller verkstadsindustriens behov av centralt

bedriven forskning anser kommittén, att med hänsyn till ämnesgrenarnas

artskildhet dylik forskning i princip inte bör bedrivas parallellt med den

metallografiska forskningen inom institutets ram. Det är kommitténs avsikt

att i ett senare betänkande behandla den Verkstadstekniska forskningens

lämpliga organisation.

Kommittén föreslår att institutets nuvarande kostnadsram för nästa avtalsperiod

ökas med 300 000 kr. för budgetåret 1962/63 och därefter med

25 000 kr. för vart och ett av de efterföljande fyra budgetåren, så att vid

avtalsperiodens slut institutsdriften räknat för helt år omfattar 1,4 milj.

kr. I avtalsförslaget förutsätts att av de samlade kostnaderna för driften

stiftelsen bidrar med minst 800 000 kr. och staten med 300 000 kr. för år.

Staten skall därjämte — via staten för statens allmänna fastighetsfond

bestrida kostnaderna för yttre underhåll av byggnaden och för skötsel av

parkeringsplatser, planteringar m. in., med tillhopa ca 10 000 kr. om året.

Återstoden avses skola täckas genom fondavkastning och inkomster av uppdrag.

Dessa vägar inflyter f. n. omkring 200 000 kr. om året. Nämnda inkomster

förutsätts emellertid komma att öka under avtalstiden och mot slutet

av perioden uppgå till 300 000 kr. för helt år. Stiftelsen kommer att svara

för behövlig utrustningsanskaffning under avtalstiden. Kostnaderna härför

anges till sammanlagt minst 400 000 kr. — Den utökade forskningsverksamheten

motiverar större lokalutrymmen. Sadana skall enligt avtalet tillhandahållas

institutet snarast möjligt genom tillbyggnad till den av institutet

f. n. disponerade fastigheten på norra Djurgården. Byggnadskostnaderna

förutsätts skola bestridas av staten intill ett belopp av 1,2 milj. kr., medan

eventuellt överskjutande belopp, intill en sammanlagd kostnad för byggnationen

av 1,9 milj. kr., skall betalas av stiftelsen. Skulle byggnadskostnaderna

bli mer än 1,9 milj. kr., avses att staten skall svara för 12/19 och stiftelsen

för 7/19 av merbeloppet.

Innehållet i det på grundval av förhandlingarna träffade preliminära

avtalet om institutsdriften m. m. under nästa avtalsperiod överensstämmer

i allt väsentligt med de av kommittén i betänkandet den 20 oktober 1961

lämnade rekommendationerna angående omfattningen av verksamheten vid

institutet och om storleken av resp. statens, stiftelsens och institutets bidrag

till driften in. in. Betänkandet har vid remissbehandlingen tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av de myndigheter och organisationer, som yttrat

sig över detsamma.

Järn- och metallindustrien, vari även innefattas verkstadsindustrien, är

en av våra största och mest betydelsefulla industrigrenar, ej minst i fråga

om export. Den måhända viktigaste orsaken till att denna industri så väl

har kunnat hävda sig på världsmarknaden är dess inriktning på kvalitelstillverkning.

Den hårdnande internationella konkurrens, som är att förutse

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1962

bl. a. som en följd av den europeiska marknadsutvecklingen, gör det angeläget,

att kraven på kvalitet i produktionsledet upprätthålles. Intensifierad

forskning inom skilda grenar av tekniken är en av vägarna att främja

svensk industriproduktion och stärka vårt lands konkurrenskraft på de utländska

marknaderna. Insikten härom har under de senaste åren medverkat

till en väsentlig ökning av de statliga ekonomiska insatserna till forskningsändamål,

framför allt grundforskning. Även branschforskningsinstituten

har fått del i den upprustningen. Av olika skäl har emellertid Metallografiska

institutet kommit att släpa efter i detta hänseende, jämfört med

exempelvis trä-, konserverings- och textilforskningsinstituten.

Med hänsyn bl. a. till dessa omständigheter har jag i likhet med kommittén

och remissinstanserna funnit det motiverat, att verksamheten vid

Metallografiska institutet byggs ut och att i samband därmed staten väsentligt

ökar sitt ekonomiska stöd till driften m. m. Jag godtar även kommitténs

bedömning, att verkstadsteknisk forskning ej lämpligen bör sammanföras

med den metallografiska forskningen inom institutets ram och

att frågan om tillgodoseende av verkstadsindustriens behov av centralt bedriven

forskning behandlas senare.

Vad gäller den närmare omfattningen av verksamheten vid Institutet för

metallforskning under nästa avtalsperiod och fördelningen på resp. staten,

stiftelsen och institutet av kostnaderna för driften och för erforderlig utrustningsanskaffning

anser jag att den preliminära uppgörelsen innefattar

en rimlig avvägning. Jag finner mig även böra godtaga vad som föreslagits

och avtalats i fråga om utökning av institutets nuvarande lokaler och om

fördelningen av kostnaderna därför. Av detta följer att byggnadsfrågan

skall handläggas i den ordning som gäller för statliga byggnadsärenden.

Med hänsyn härtill och då betänkandet och avtalsförslaget ej heller i

övriga delar föranleder någon erinran från min sida, förordar jag att Kungl.

Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalet för statens

del. Därest under avtalstiden behov av smärre jämkningar i avtalet skulle

uppkomma, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att för statens del besluta

om erforderliga ändringar.

Kommittén har även lagt fram förslag till nya stadgar för institutet. Innehållet

ansluter i allt väsentligt till vad som gäller f. n. Det torde liksom

tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i denna fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet

fogat avtal med Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning;
b)

till Institutet för metallforskning för budgetåret 1962/

63 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

300 000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Nils van der Heeg

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

Bilaga

Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning

angående driften av Institutet för metallforskning

§ 1‘.

Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning åtaga sig

att i enlighet med detta avtal svara för driften av Institutet för metallforskning,

vilket institut i tidigare avtal mellan parterna benämnts Metallografiska

institutet.

Institutets syfte är att i nära samarbete med Jernkontoret, tekniska högskolan

i Stockholm, universitetet i Stockholm samt andra industriella och

vetenskapliga institutioner bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande

järn och andra metaller, ävensom att i samband härmed medverka till

vidareutbildningen av tekniker och forskare inom områden, som beröras

av institutets verksamhet.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal, som i förhållande till tidigare

avtal förutsätter en vidgad forskningsinsats, samt genom stadgar,

vilka för att vara gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom

arbetsordning och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas

av institutets styrelse.

§ 3.

Kungl. Maj :t, som låtit uppföra byggnad för institutet, förbinder sig att

under den tid avtalet gäller hyresfritt till institutets förfogande ställa dels

denna byggnad med därtill hörande tomt, dels den tillbyggnad till nämnda

byggnad som enligt § 4 avses att uppföras, dels ock de ytterligare lokaler,

som staten kan låta institutet få disponera.

§ 4.

Det förutsättes, att en tillbyggnad till den i § 3 angivna byggnaden skall

uppföras snarast möjligt under avtalstiden.

Tillbyggnaden skall i huvudsak utformas enligt de riktlinjer, som stiftelsen

föreslagit i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 november 1960, och

uppföras genom försorg av byggnadsstyrelsen, som härvid skall samråda

med institutets styrelse.

Innan byggnadsarbetena påbörjas, skola ritningar för tillbyggnaden vara

godkända av stiftelsen samt vederbörande statliga organ.

Staten svarar för byggnadskostnaderna intill ett belopp av 1 200 000 kronor

och stiftelsen med vad därutöver kan erfordras, dock med högst 700 000

kronor eller sålunda intill ett belopp av 1 900 000 kronor. Därest byggnadskostnaderna

skulle överstiga 1 900 000 kronor, fördelas överskjutande kostnader

på staten med tolv nittondelar och på stiftelsen med sju nittondelar.

Byggnadskostnaderna skola, förutom programmering och projektering,

omfatta såväl egentliga byggnadsarbeten som röjning, schaktning, sprängning

för grund, yttre rörledningar, planering och vägar samt installationer

för värme, kraft och belysning, ventilation, gas, vatten, avlopp, hissar, drag
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 73 år 1962

skåp ävensom övrig fast inredning. Med fast inredning, skall förstås sådan

inredning, som enligt byggnadsstyrelsens meddelande 1953:8 skall bekostas

med medel från byggnadsanslag.

Tillbyggnaden med fast inredning blir statens egendom.

§ 5.

Stiftelsen svarar med ett belopp av minst 400 000 kronor för anskaffning

under avtalstiden av sådan utrustning som kräves med anledning av den

planerade utvidgningen av verksamheten samt tillbyggnaden, nämligen instrument,

apparater och maskiner samt möbler, flyttbara laboratoriebord

och sådan erforderlig inredning därutöver, som enligt byggnadsstyrelsens

meddelande 1953:8 skall bekostas med medel från utrustnings- och inredningsanslag.

Vad sålunda anskaffats blir stiftelsens egendom.

§ 6.

Vid institutet skall finnas anställd en föreståndare samt den personal

i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången på

avlöningsmedel bestämmer.

§ 7.

Kungl. Maj :t bidrager till kostnaderna för institutets verksamhet med

ett årligt belopp av 300 000 kronor. Kungl. Maj :t bestrider även kostnaderna

för yttre underhåll av byggnad, som institutet disponerar, ävensom

skötsel av vägar, parkeringsplatser, gräsmattor, planteringar o. dyl.

§ 8.

Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager,

skall företrädesvis avse problem av grundläggande och principiellt

intresse inom institutets verksamhetsområde.

§ 9.

Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering

av institutets verksamhet, på sätt som i stadgarna närmare angives och

så att institutets möjligheter för forskning utnyttjas ändamålsenligt. Stiftelsen

förbinder sig att med årliga anslag om minst 800 000 kronor bidraga

till verksamheten.

§ 10.

Därest under avtalstiden lönerna för befattningshavare, som äro underkastade

statens allmänna avlöningsreglemente, allmänt skulle ökas eller

minskas med mer än 15 % jämfört med de för år 1961 gällande lönerna

för dessa befattningshavare, skola på yrkande av avtalspart bidragen enligt

§§ 7 och 9 bliva föremål för nya förhandlingar.

§ 11-

Stiftelsen skall vara så uppbyggd, att varje svenskt företag inom det område,

som är föremål för institutets verksamhet, har möjlighet att genom

bidrag till stiftelsen efter samma grunder, vilka gälla för övriga stödjande

industriföretag, bliva delaktigt i forskningsverksamheten.

§ 12.

Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1967.

Uppsäges avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall det

anses förlängt för fem år.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1962

§ 13.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1962, under förutsättning att det

dessförinnan godkännes såväl av Kungl. Maj :t som av de organisationer,

som bilda stiftelsen.

Stockholm den 24 januari 1962

För För

Kungl. Maj:t och Kronan Stiftelsen Svensk järn-och metallforskning

Ivar Löfqvist E. Wijkander

/Tryggve Foghelin

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620311

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning a1 i texten
  2. SU 1962:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning s. 7 i texten